Frimuraren nummer 1 2019 by Svenska Frimurare Orden

Tema: Norra Sverige

Ordens nye Stormästare

Våra svenska ordnar

FRIMURAREN TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 1 | 2019

Anders Strömberg

berättar om sin tid som Stormästare

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 144 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen har under år 2018 delat ut totalt 18,8 mkr, varav till forskning inom

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Innehåll I detta nummer Frimurarparkernas uppgång och fall

Korsriddarborg räddad av turkar

En estnisk familjehistoria i Orions tecken

Avgående Stormästaren – Jag känner mig nöjd 16 S:t Johanneslogen Hoppet är invigd

Gotlands förste frimurare

Våra svenska ordnar och medaljer

Christer Persson ny Stormästare

Per Werner – Skånska Provinsiallogens nye provinsialmästare 26 Carldagen firad i Stamhuset

Olof Rudolf Cederström – statsman, militär och frimurare 30 Vem är den nye Ordens högste prelat?

Frimurare bland noshörningar, lejon och elefanter

Vilhelm Bennet och Den Mellersta Pelaren

Broderskap – ett tal vid faddermiddag 37 Recension: 1793 – en mordgåta utöver det vanliga 41 S:t Johanneslogen Midnattssolen – åttonde fördelningens nordligaste utpost 44 Mäklaren som vänder ”hem”

Genomlysningen av sjunde fördelningen slutförd

Recension: Sorg En liten bok – ett stort innehåll 52

Notiser 53

I varje nummer Frimuraren för 70 år sedan

Ordens högste prelat: Vad är meningen med livet? 37 Krysset 42 Krysslösning 43 Från Barmhärtighetsdirektoriet Brödernas Väl! 51 Stormästarens sida Bröder – Ritualer – Lokaler 55

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp 15 april 2019.

Omslag: Anders Strömberg i Riddarsalen i Stamhuset. Foto:

Ulf Hjelting.

Historia

Frimurarparkernas uppgång och fall Howard Castle.

Det finns parker och så finns det frimurarparker. Claes Langenborg kan denna historia och Frimuraren hade glädjen att bevista hans föreläsning hos forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

rimurarparker har sitt ursprung i den engelska parken. Och just prototypen för en engelsk park finns i Castle Howard i Yorkshire och är formad av landskapsarkitekten Nicholas Hawks moor år 1714. Castle Howard spelar för övrigt en viktig roll i den klassiska tv-serien Brideshead Revisited som är baserad på en roman av Evelyn Waugh. Den engelska parkens uppfinnare anses dock vara målaren och arkitekten William Kent (1685–1748) som skapade parken till Chiswick House utanför London år 1724. Kent medverkade även till Alexander Popes villa i Twickenham år 1719. Där finns det en gångtunnel och grotta och vandraren leds fram till en obelisk som slutpunkt.

Landskapsparken Den engelska landskapsparkens framväxt under 1700-talet kan ses som en protest mot den strikta franska parken och sammanföll i tiden med det spekulativa frimureriets framväxt i England. I stället för att som tidigare ta ut gångspunkt i byggnadsarkitekturens form element inspirerades landskapsarkitekterna av det allt populärare landskapsmåleriet. Engelska landskapsparker skulle helst ha vatten och gärna en bro över ett vattendrag. Fanns inget vatten kunde man anlägga ett vattendrag för att kunna bygga en bro över det. Frimuraren och poeten Alexander Pope skrev: ”All gardening is landscape painting”. Man arrangerade i parken serier av 4

tablåer som bildade regisserade promenadvägar. Den engelska parken tillhandahöll också behovet av avskildhet och hemlighet. Många byggherrar var även frimurare och själva roade av att delta i utformningen av sina parkanläggningar. Hertig Carl Den engelska landskapsparken spreds via litteratur och mönsterböcker till Tyskland. En av de tidigaste och mest betydande anlades intill den lilla staden Wörlitz i delstaten Sachsen-Anhalt åren 1769 - 1773. Hertig Carl och hertiginnan besökte Wörlitz 1799 på sin hemresa från Wien och Prag och den gav hertigen inspiration till nyanläggningen av Rosersbergs slottspark. Hertig Carl var bara 14 år då han fick

Historia Rosersberg. Och där finns ett eremitage och en ”antik grav” med texten Mors omnia aekvat (Döden allt utjämnar). På Rosersberg anlade Hertigen även en logelokal och vikingen Kettils grotta. Bredvid grottan restes en runsten med texten: ”Till gemensamt betraktande av naturen och dess gudomliga upphovsmans skänker, uppreste Karl, Sörmlands hertig och de nordiska frimurarbrödernas mästare, denna grotta till nöjsamt samkväm med sin hustru den fagra Lotta av Holstein, genom Axel Mörner dess hovman, hövding för hundra knektar av dess krigsflock år 1802.” Tyvärr brann grottan upp så sent som 1994. Fler frimurarparker En frimurarpark skall innehålla olika filosofiska arkitekturelement som obelisker, sfinxer, pyramider, tempel, den avbrutna kolonnen, kenotafer, eremitage, ett medeltida torn, en initiationsväg och ibland även en logelokal. Ett svenskt exempel är Drottningholms slottspark som innehåller vistas, det vill säga fria siktlinjer, som man kan vandra längs med mot kullar och byggnader som till exempel det Götiska tornet. Parkens arkitekt var Fredrik Magnus Piper som studerat i England. Ordensbrodern greve Samuel av Ugglas spelade en stor roll i tillkomsten av sin egen park i Forsmark. I Forsmarks engelska park finns ”Belisarius grav”, statyer, monument och en obelisk. Obelisken bär texten: ”Belisar Landsflyktig Finner här Ett lugn en koija en Graf - Wandringsman Hvila här en stund Och du Skall gå hädan

Götiska tornet 2008.

Dygdigare”. Belisar var en framstående östromersk general som bland annat återtog Rom men trots det föll i onåd och gick ett oblitt öde till mötes trots sin obrottsliga trohet mot kejsaren. Vidare finns det en eremithydda med en eremit av vax mediterandes över två böcker med titlarna Talmud och Ceres. Parken vid Övedskloster i Skåne planerades av hovmannen Adolf Fredrik Barnekow, och den engelska parken vid Finspångs Bruk i Östergötland, som innehåller ”Auroratemplet” och lusthuset ”Lugnet”, skapades av friherre Johan Jacob de Geer, som även han var ordensbroder.

Vid Rydboholms slott i Österåkers kommun skapade frimuraren Magnus Fredrik Brahe en innehållsrik frimurarpark med tempel, ”Diogenes tunna” och en obelisk. Danmark Johan von Bülow anlade Sanderumgaard i Odense kommun. Sanderumgaard har en eremithydda, för att erinra den vandrande om livets förgänglighet. Hyddan var menad som ett ställe att söka upp för att tänka över livets stora frågor. Vid hyddans ingång stod en gravsten och ett kors med inskriptionen ”Se, Hoppet genom Graven ler”. Över dörren var skrivet: ”Döden är viss. Dödens Timme är oviss”. Ett kra nium fanns på en hylla och på bordet inne i hyddan låg en bok med blanka sidor, där den besökande kunde nedskriva sina tankar. Boken finns kvar än idag. Slutet Med Karl XIII död 1818 var frimurarparkernas tid över. Då hade kontinenten härjats av Napoleonkrigen och Sverige förlorat Finland och därmed blev kanske den romantiska döden och riddarromantiken mindre aktuell. Men Frimurarparkerna bestod och finns att beskåda även idag! X

Mads Kjersgaard, Ulf Åsén och Jan Krey samtalar om en artikel till Acta Masonica under forskningslogen Eckleffs samling.

Text: Claes Langenborg, Svea X, akademiledamot i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Bearbetning: Svedje Runebjörk, Svea IX Foto: Svedje Runebjörk, Svea IX och Wikipedia

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort! Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Historia

Korsriddarborg räddad av turkar En förstoring i svartvitt visade hur utgrävningarna skedde och hur stort området är.

När det Ottomanska rikets härskaror invaderade den väl befästa hamnstaden Akko i mitten av 1600-talet valde man att inte förstöra den stora medeltida Korsriddarborgen utan man fyllde rummen och täckte över den med jord och sten. Frimurarens Kjell Mazetti har besökt borgen i Palestina.

rygt 300 år efter den Ottomans ka invasionen började man gräva ut den stora kullen vid hamnen i Akko och idag kan man gå i de långa underjordiska gångarna och beundra de vackra pelarna och valven i korsriddarnas kapitelsal och refectorium (matsal). Pilgrimsfärderna till den heliga staden började på allvar efter Helenas, Kejsare Konstantins moders, besök tiotalet år efter slaget vid Ponte Malvius 313, då Konstantin såg texten In Hoc Signo Vinces (I detta tecken skall du segra) i skyn och därmed införde kristendomen som statsreligion i det romerska imperiet. Helena påstods ha funnit spillror efter det kors på vilket Jesus blivit upphängd och därmed gjort Sepulcre, Gravkyrkan, till pilgrimsmål.

Aleppo Men att ta sig till Jerusalem var ingen lätt resa. Endera följde man kusten på Mind re Asien och passerade städer som Efesos, där Jesu Moder Maria levde de sista åren av sitt liv, och kanske Tarsus, Aposteln Paulus födelsestad. Man drog förbi Aleppo och sedan söderut längs kusten. Vandringen var lång och strapatsrik och man löpte hela tiden risk att bli plundrad av stråtrövare. Den andra, kanske än mer vågade resan, gick över Medelhavets vatten med risk för plötsliga stormar och kanske ännu mer för pirater, ofta filistéer, som härjade vilt mellan den grekiska övärlden och Palestinas kuster. Vilken väg man än tog så kom man att passera Akko, en hamnstad i den norra de7

Guiden Ora visade de olika husen på modellen och berättade livfullt om Korsriddarborgen vars storlek man inte kunde förstå förrän man inne i salarna fick uppleva takhöjden och pelarnas omkrets.

Historia len av det Heliga landet. Under Akkos bysantinska period mellan 324 och 638 e.Kr. växte kyrkor och kloster upp och skapade en silhuett som visade att staden var en kristen centralpunkt. Från andra seklet hade biskopen i Akko samma ställning som sina kollegor i Tyrus, Caesarea och Jerusalem. Krigsbyte Men trots den relativt fredliga perioden deltog de judiska invånarna i fientliga handlingar mot både den romerska och bysantinska överhögheten. Judarna som efter templets förstöring år 72 e.Kr. hade förvisats från Palestina hade förenat sig med andra judar som långt tidigare bosatt sig runt Medelhavet. Av de fynd som gjorts finns till exempel en bild av en menorah, ljusstaken som Kejsare Titus efter att ha förstört Jerusalems tempel 72 e.Kr. förde som krigsbyte till Rom. Den är avbildad på Titus triumfbåge vid den gamla paradgatan. Mellan 632 och 732 e.Kr. erövrade muslimerna nästan hela kusten runt Medelhavet. Invasionen av Västeuropa stoppades vid slaget vid Poitiers i Frankrike, men i den östra delen blev muslimerna härskare fram till medeltidens korståg. Då fick Akko sin andra storhetstid. Hamn Påven Urban II uppmanade sina trogna till korståg för att befria Jerusalem och andra kristna heliga platser i området.

En platta med hebreisk skrift och en bild på en menorah visar att det också funnits judiska synagogor i dessa byggnader.

De romanska valvbågarna visar vilken byggnadskonst som var förhärskande när borgen byggdes.

Det första korståget mellan åren 1095 och 1099 blev en framgång och följdes av de i Jerusalem samlade korsriddarna. Johanniterorden grundades 1099 och följdes snart av Tempelriddarna, Tyska Orden med flera. För dessa blev Akko den förbindelsepunkt man behövde för sina kontakter med Europa. Här fanns en bra hamn, och man började tidigt bygga en 6 meter tjock mur runt staden. Under de 180 år som man fanns kvar i Akko växte dess borg till att omfatta ansenliga mått både i areal och höjd. Härifrån gick dessutom den lättaste sista biten på vallfärden, och som försvar fick pilgrimerna ofta sällskap av tempelriddare vars uppgift vara just att skydda resenärerna från överfall. Malta Efter slaget vid Hattin 1187 då Saladins (Sal ah Dhin 1137 – 1193 e.Kr.) muslimska krigare i grunden besegrade de dåligt anförda och efter en dagsmarsch i stekande solsken uttröttade och törstiga korsriddarna retirerade dessa först till Akko och sedan till Cypern. Johanniterna slog sig ner på Malta och kallas ibland Malteserriddare. Om deras i Akko belägna borgs historia de kommande seklen finns inte så mycket skrivet. På 1200-talet växte en rörelse från Anatolien i Turkiet fram med stormsteg. Det Ottomanska riket blev större och större och hade sin storhetstid under 1600-talet. Anförda av sultanen Süleiman den store hade de lagt Palestina under sig. Men när 8

Ottomanerna intog Akko bestämde man sig för att helt enkelt täcka över korsriddarpalatsen i stället för att rasera dem. Detta är alltså bakgrunden till att vi nu, 700 år efter att de byggts, kan gå i långa trånga gångar och fascineras av de höga valven i refectoriets pelarsal i Hospitaliet i Akko. De första utgrävningarna började år 1921, under engelsk ledning. Palestina var då ett engelskt protektorat och man lyckades med att frilägga den övre delen av valven och de vackra pelarna i salen som använts som matsal, refectorium, av korsriddarna. Pelarsalen Utgrävningarna fortsatte i liten skala tills man fick hjälp från oväntat håll. Uppe på toppen av högen som täckte borgen hade engelsmännen byggt ett fängelse och några av fångarna försökte gräva sig ut. Men de lyckades inte nå friheten, De trodde ju att fängelset låg i markplan, inte på toppen av en kulle. Däremot upptäcktes valven i den Norra hallen i den tunnel de hade grävt. Efter detta fortsatte man friläggandet av detta fantastiska byggnadsverk och Pelarsalen, Norra hallen och några av de underjordiska gångarna är idag tillgängliga för besökare. Liksom det hål i taket som guiden med illa dold skadeglädje visar som det hål som fångarna grävde sig ner igenom för att komma ut i frihet men som bara ledde in i en allt djupare fångenskap.

Historia

Här i detta refectorium har många korsriddare från olika ordnar ätit sin mat.

Standar från några av de riddarordnar som haft sin hemvist i Akko.

Fynd I dag försöker man frilägga de olika jordlagren för att skilja mellan den Ottomans ka tidens lämningar och vad som finns kvar av spår från Korsriddarborgen. Allt arbete sker nu i israelisk regi och man rekryterar arbetare från Akko och de näraliggande städerna och byarna. Någon tidsplan finns inte utan de nya rum och salar som friläggs öppnas för besökare så snart som säkerhet garanterats och analys av fynd gjorts. Det finns ännu några Korsriddarborgar i Israel. En i staden Sefed, Riddarborgen Nimrod, tillskrivs Johanniterorden och vid utgrävningarna i Salomos stallar under Klippmoskén hoppas man fortfarande på fynd som kan fastställa att det var där som Tempelriddarna hade sitt första högkvarter. Men inget så pampigt som den enorma anläggning som Korsriddarna byggde i Akko, och som finns kvar tack vare de turkiska erövrarnas beslut att täcka över istället för att riva ner. X

Text och bild: Kjell Mazetti

En del av fynden ställs ut i glasmontrar. Man har hittat mängder av lergods och keramik som kunnat dateras.

”I bröders gemenskap” en resa till Östafrika med familj och vänner Avresa: 2 november 2019 Boka nu för att garantera din plats! Vill du möt a A frik as sa v ann och djur, mä nnisk or oc h kult ure r? B es öka utlä nds kt frimureri, ä ta god m at och dric ka nå got gott på s a mm a te rra s s s om He m ingw a y , C hurc hill, Elis a be th II oc h K aren B lixe n? S a mt ba da i Indisk a oc ea nen? Då sk al l du följa me d på åre ts res a . Under ledning av den erfarne guiden Broder Jarle W. Furali som själv bott i Afrika får vi uppleva en resa i det ”riktiga” Afrika. Genom långvarig vänskap med lokalbefolkningen får vi möjligheten att kombinera otrolig safari i flera nationalparker och sol & bad längst Indiska oceanens kust med besök i byar på landsbygden, hembesök i slumområde samt besök på ett center som tar hand om föräldralösa barn. Det unika med denna resa är att vi kommer som gäster och inte som turister. Detta gör resan och upplevelsen mycket större. Vi får dessutom uppleva frimureriet som funnits i Östafrika sedan slutet av 1800talet, med loge både i Naivasha och Nairobi. En resa ut från städer till de gamla byarna från kolonialtiden. Helt enkelt en äkta safari i historiska miljöer.

Denna resa innehåller mycket mer än en vanlig safariresa och är mycket prisvärd tack vare att vi gör resan utan några mellanhänder. Under safaridagarna och Mombasa ingår all mat. I Nairobiområdet ingår frukost samt flera restaurangbesök som är beskrivna i reseprogrammet. Kombinationen av att vara både turist och gäst gör resan mer minnesvärd. Ta med dig din familj, vänner eller åk ensam. För ett mer detaljerat reseprogram eller svar på frågor kontakta mig.

Priset för resan är 19,995 kr och då ingår följande: alla boenden och resor lokalt, privata Safaribilar med egna chaufförer och guider under hela resan, samt nästan alla måltider. Det enda som tillkommer är flyg t/r Skandinavien vilket kostar från ca 4500kr. Allt detta under totalt 15 dagar. För me r inf orm at ion, da gsprogra m oc h a nmä lan k onta kt a: Broder Jarle W. Furali, Tel: 0708-635616, jarle@wfsafaris.se K aribu! // B rode r Ja rle W . Fura li 10

Historia

En estnisk familjehistoria

i Orions tecken Räddningen av tsarskeppet. Gammal bild förmedlad av Ivar Horst.

Detta är historien om hur S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn skulle komma att påverka en hel estnisk släkts framtid.

Kapten Woldemar Horst. Collection: fotokogu, Museum: Eesti Meremuuseum. Identifier: MM F 250/18.

ret var 1907. Den ryske tsaren Nikolai II hade gått på grund i den finska skärgården med sitt stora segelfartyg Standard och höll på att sjunka. Standard var utrustad med mahognypaneler och kristallkronor som det anstod tsaren och hans familj men nu var läget kritiskt. Standard hade gått på ett omärkt undervat-

Meteor med besättning belönade av tsaren. Tack till Ivar Horst.

tensgrund och tog in vatten. Hela den kejserliga familjen riskerade att omkomma. Den estniske sjökaptenen Woldemar Horst förde befäl på räddningsbåten Meteor under Baltiska Bärgningsbolagen. Estland tillhörde Tsarryssland vid denna tid. Meteor skickades att undsätta tsaren och lyckades väl med operationen. Både 11

tsarfamiljen och fartyget räddades. Woldemar blev som tack adlad och erhöll den ryska Stanislavorden av klass II. Nikolaj den andre tillhörde det ryska kejserliga huset Holstein-Gottorp-Romanov, och var Rysslands siste tsar åren 1894-1917. Han avslutade den 300 år långa Romanovska dynastin.

Historia

Överste Carl Gustaf Hult. Porträtt från logehuset I Oskarshamn.

Europa Woldemar var gift med Micheline, ursprungligen från Litauen. De hade tre barn, Sidney född 1893, Karin född 1896 och Alfred född 1900. År 1911 var det fortfarande fred i Europa och skulle så vara några år till. Kapten Horst förde fortfarande befäl på Meteor. När han inte var till sjöss bodde han i Tallinn. Men den 7 oktober detta år skulle han befinna sig någon helt annanstans, nämligen vid svenska Smålandskusten, i Oskarshamn. År 1911 leddes S:t Johanneslogen i Orion i Oskarshamn fortfarande av sin förste ordförande mästare överste Carl Gustaf Hult, men inte så länge till, då han gick bort i februari 1912. Carl Gustaf Hult var en av logens grundare och ledde logen i 32 år. Om denna tid kan man läsa i S:t Johanneslogen Orions minnesbok från 2005: ”Från protokollen märker man den vid denna tid i Oskarshamn så blomstrande sjöfarten. Den definitivt vanligaste titeln på nya medlemmar är sjökapten”. Reval En av dessa sjökaptener var Woldemar Horst från Tallinn, eller Reval som var det namn som användes i Sverige på denna tid. Den 7 oktober 1911 infann sig Woldemar Johan Horst i Oskarshamns logehus för reception i första graden. I protokollet läser man: På tillfrågan sade sig sökande vara född i Baltiseport i Estland av rätta religionen och borgerlig härkomst. Förut Riddare av: Ryska S:t Anna Orden III klass Ryska S:t Stanislavorden II klass och Ryska S:t Wladimirorden med sabel.

Den kejserliga S:t Anna Orden var en riddarorden med mottot ”Amantibus Justitiam, Pietatem, Fidem” eller på svenska ”För de som älskar rättvisa, fromhet och trofasthet”. Sankt Vladimirs orden skulle belöna livslång förtjänstfull insats, civil eller militär, samt framstående förtjänster åt kejsarriket. Var den dessutom med sabel var den extra fin. Woldemar stannade sedan i Oskarshamn en tid och var närvarande vid loger den 12 och 20 oktober 1911. Vid en av dessa loger recipierade sjökapten Stanislaus Adam Juchnewiez från Reval (Tallinn) som bör ha varit Woldemars vän och kollega. Enligt logens anteckningar utvandrade Stanislaus Juchnewiez senare till USA. Faktum är att under de första 50 åren i S:t Johanneslogen Orion mellan 1880 och 1930 recipierade bara fem sökande med utländsk adress. Av dessa fem hade två svenskklingande namn och en var norrman. De övriga två var just Woldemar Horst och Adam Juchnewiez från Tallinn. 1912 kom Woldemar Horst tillbaka till Oskarshamn. Han var närvarande på en loge i grad I den 9 september innan han fick grad II med dispens den 3 oktober. Dispensen var troligen för att han inte tjänat ut sin tid för att få grad II. Efter 1912 finns ingen närvaro eller betalad logeavgift registrerad hos logen för Woldemar. Frimureriet Men hur hamnade då Woldemar i Oskarshamn och S:t Johanneslogen Orion? Jo, nyckeln till det står att finna på närvarolistan från hans reception i grad I. Det sista namnet på listan är recipienten själv, W. J. Horst. Det näst sista är P. O. Grönberger. Per Olof Grönberger var kollega till Woldemar Horst och direktör i Skandinaviska Bärgningsbolaget, f.d. Neptun. Bolaget hade tidigare också haft filial i Tallinn. Det var han som var Woldemars länk till det svenska frimureriet och säkerligen

hans fadder. Grönberger var med i logen sedan år 1900. Det estniska frimureriet startade redan på 1700-talet men 1822 förbjöds det av den ryske tsaren. Under det sovjetiska styret fortsatte förbudet. Först 1992, efter befrielsen från Sovjetunionen, kunde den första logen i Estland i modern tid starta. Eftersom kapten Horst dessutom hade blivit adlad av tsaren och påstås ha varit god vän med den berömde ryske amiralen Makarov så bör hans resor över havet till sin svenska loge ha företagits med största möjliga tystnad. Meteor År 1914 bröt första världskriget ut. Meteor med besättning mobiliserades i den ryska baltiska flottan. Woldemar deltog under den här tiden i räddningsarbete i Östersjön och under hans befäl räddades ett trettiotal skepp. I februari 1917 svepte en våg av myteri och uppror över den ryska östersjöflottan som en del av den påbörjade ryska revolutionen. Den sista tsarfamiljen avrättades av Bolsjevikerna i juli 1918. Parallellt med de omvälvande händelserna i Ryssland hade den estniska självständighetsrörelsen vuxit sig stark. År 1918 utropades Estlands självständighet men bara någon dag senare ockuperades landet av Tyskland och senare på nytt av Ryssland. Efter det estniska frihetskriget år 1920 blev landet så till slut självständigt och skulle så förbli under mellankrigstiden. Renault Woldemar Horst ska enligt tradition i familjen under Frihetskriget ha förmedlat ett köp av tolv stridsvagnar från Renault i Frankrike varav två ska ha betalts ur egen ficka. Såvitt vi vet återvände Broder Woldemar Horst aldrig till logen i Oskarshamn efter kriget men det gick bra för honom i hemlandet. År 1917 köpte han ett stort antal aktier i Baltiska Bärgningsbolagen

Per Olof Grönberger. Svenskt porträttgalleri, Projekt Runeberg.

Historia Officersskolan där de utbildats till marinofficerare. Sidney döptes troligen efter Baltiska Bärgningsbolagens grundare baron Sidney von Franken. Efter Estlands självständighet utnämndes Sidney till det fria Estlands militärattaché i Paris där han tillbringade några år.

Franska Renault FT-17-stridsvagnar i Estland.

och blev huvudägare och styrelseordförande. De flesta räddningsbåtarna fick namn efter kvinnor i familjen. En familjehistoria berättar att Woldemar var en tuff affärsman och kanske inte alltid så ”frimurerisk” i sitt arbete som befälhavare över en bärgningsflotta. Histo rien berättar att när ett skepp hamnat i sjönöd så kom kapten Horst till undsättning. Den nödställde frågade då hur mycket bärgningen kostade och Woldemar gav sitt svar. Vanligen utbrast då den nödställde ”Det är alldeles för mycket”, varpå Woldemars bärgningsbåt långsamt började åka därifrån. Han kallades då strax tillbaka och förhandlingen var klar.

Tallin Woldemar Horst hade under återstoden av sitt liv flera högt uppsatta poster inom estniskt näringsliv innan hans liv slutligen ändades av en lungsjukdom år 1927. Dödsannonserna upptog stor plats i Tallinns tidningar. En intressant detalj är att han står upptagen som avliden år 1945 i S:t Johanneslogen Orions register. Detta är uppenbart felaktigt då 1927 är det rätta årtalet. Men varför det står 1945, det kommer vi att få reda på om en stund. Som en direkt följd av adlandet av Woldemar hade båda hans söner Sidney och Alfred kommit in på ryska Kungliga

Drunknade Lillebror Alfred dödades under ryska revolutionen. Det finns några parallella historier om hans bortgång men en av dem förtäljer att han kölhalades av de röda, det vill säga fastspänd med två rep drogs under kölen på ett fartyg tills han drunknade. Sidney fortsatte sin karriär som estnisk diplomat och blev bland annat erbjuden en plats på estniska ambassaden i Spanien. När andra världskriget närmade sig arbetade han som ambassadsekreterare på Estlands ambassad i Berlin. Efter Molotov-Ribbentrop-pakten, där Hitler och Stalin delade upp Europa mellan sig, hade Sovjetunionen ockuperat Estland. Nära 2 000 ledande personer i Estland avrättades eller deporterades till Sibirien. När ”Wehrmacht” avancerade österut året därpå tillämpade de sovjetiska trupperna ”brända jordens taktik” i landet med stor förödelse som följd. Tyskarna sågs av många invånare i Estland som befriare och man hoppades att de skulle återupprätta Estlands självständighet. Så var nu knappast fallet då Hitler hade helt andra planer för de baltiska länderna. Under de första åren av 1940-talet utvecklade nazisterna den s.k. ”Generalplan Ost”. Planen innebar germanisering av östra Europa och skulle ha krävt folkmord och etnisk rensning i stor skala. Man räknade med att cirka hälften av Estlands befolkning skulle utrotas eller deporteras på tjugo års sikt. Om detta visste man emellertid ingenting i Estland år 1940 och av två onda ting tog en majoritet av estländarna tyskarnas parti och många mobiliserades i kriget i tyska enheter. Marinofficer En av dessa var Sidney. Han var nu 47 år gammal. Som utbildad marinofficer fick han till uppgift att leda en mindre bärgningsstyrka inom tyska marinen med uppdrag att bärga krigsfartyg som blivit sänkta av allierade bombflyg eller sjöstridskrafter. När vapenvilan mellan Finland och Sovjetunionen slöts i september 1944 insåg Tyskland att det inte skulle kunna försvara Estland och drog sig tillbaka. I slutet av 1944 var Estland ockuperat av de sov-

Woldermars dödsannonser stod att finna i många tidningar 1927.

Historia jetiska trupperna och kom att bli en del av Sovjetunionen igen. Strax före krigsslutet 1945 lyckades Sidney ta sig till norra Tyskland. Han gömde undan sin uniform i ett skogsområde på gränsen mellan Tyskland och Danmark och begav sig sedan som estnisk flykting till Köpenhamn där gamla vänner till hans far bodde. I Köpenhamn träffade han Irene som hade en liknande bakgrund. Hon hade arbetat som rysk tolk åt tyska marinen. Under Röda arméns framryckning evakuerades hon västerut till Dresden i Tyskland, där hon överlevde den eldstorm som bildades när över 1000 allierade plan samtidigt under två nätter bombade staden. Chockad hade även hon under början av 1945 lyckats ta sig till Köpenhamn, till hennes avlidna föräldrars goda vänner. Irene var mer än 20 år yngre än Sidney men tycke uppstod ändå dem emellan och de båda gifte sig. Köpenhamn Under hösten 1945 fann Sidney och Irene framtiden i Köpenhamn osäker. Man diskuterade att ta sig till Tyskland men förkastade snart den idén. Att bege sig till Tallinn var otänkbart. De skull ha blivit satta i sibiriskt fångläger eller avrättade.

Gammalt foto av Oskarshamns Logehus. Taget från S:t Johanneslogen Orions minnesbok 2005.

Sidney hade dock en sista livlina. Han hade hört sin fars historier om att han varit medlem i den svenska frimurarlogen, i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn. Sidney och hans hustru bestämde sig för att fly vidare över Öresund till Sverige och

anlände så småningom till Oskarshamn. Vi vet inte om de hade någon gammal kontakt från fadern noterad eller om de helt enkelt knackade på i logehuset men de fick kontakt med någon i logen. Det bekräftas även av den felaktiga uppgiften på faderns dödsdatum i logens arkiv. Det var helt enkelt det år då sonen bekräftade att kapten Woldemar Horst var avliden. De förklarade sin situation. Fadern hade en gång varit medlem i S:t Johanneslogen Orion. Nu hade hans son och sonhustru lämnat allt bakom sig och behövde hjälp. De var ensamma i Sverige och ägde knappt mer än kläderna på kroppen. Kunde logen möjligen hjälpa en gammal Orionbroders son i nöd? Det kunde logen. Sidney och Irene fick 300 kr av bröderna som hjälp till självhjälp, motsvarande 6000 kr i dagens penningvärde. Orion Med det lilla startkapitalet på fickan fortsatte Sidney och Irene norrut till Stockholm där det redan fanns en stor koloni av estniska flyktingar efter den stora flyktingvågen 1944. Här bosatte de sig och deras förste son föddes sommaren 1946. Paret har flera svenska ättlingar men hade det inte varit för S:t Johanneslogen Orion så hade kanske deras öde varit helt annorlunda. X Text: Michael Stenfelt

Sidney, Irene och deras son Ivar. Tack till Ivar Horst.

MATRIKEL 2019 Matrikel 2019 kommer att omfatta både ämbetsmanna- och medlemsdel. Utgivningen av matrikel sker i slutet av februari månad 2019 och redovisar ämbetsmanna- och medlemsläget inom Orden från årsskiftet 2018/2019. Pris vid avhämtning 190 kronor. Vid hemsändning (inkl. porto) 240 kronor, samma pris som 2017. Beställning för hemsändning sker genom insättning av 240 kronor på Ordens plusgirokonto 34 40 – 5. Glöm inte att ange namn och adress. Var vänlig texta tydligt.

Frimurare Orden

Avgående Stormästaren – Jag känner mig nöjd Han tillträdde uppdraget som Ordens Stormästare i maj 2012. Den 17 mars i år väljs en ny Stormästare. Frimuraren träffar Anders Strömberg för att prata om intentionerna inför uppdraget, hur det blev och framtiden.

i träffas utanför det som är Stormästarens arbetsrum i Ordens stamhus. Det som kallas för kronprinsrummet. Ett fast handslag och jag bjuds att stiga in. Från väggarna observeras vårt samtal av århundraden av före detta Stormästare och kungligheter. Historiens vingslag är ytterst påtagligt inne i det fyrkantiga rummet. Tavlor, möbler, mattor och gardiner tillhör en helt annan tidsålder. Har någon konung som Stormästare aktivt använt arbetsrummet? – Det berättas att Gustaf VI Adolf satt här och läste när han inte var på slottet. Det sägs att han var intresserad av frimureriet och trivdes i lugnet i arbetsrummet, säger Anders Strömberg, som svar på både min fråga och om mytbildningen som finns om Stormästarens arbetsrum. Hedersledamot På ett bord i mitten av rummet står ett antal gaffelpärmar vars innehåll efter att ha gallrats skall överlämnas till efterträdaren. En laptop står uppslagen på ett annat bord, och på ett tredje står ett antal omslag med bevis på utnämningar till hedersledamot i utländska frimurarordnar uppställda. – Den där är jag särskilt stolt över, säger Anders och pekar på en av utnämningshandlingarna. Det är hedersmedlemskap i Finska Storlogen och det är unikt då det enbart har förlänats till fyra personer under Finska Storlogens mer än nittioåriga historia. – Om min tid som Stormästare blev som jag förutsatte att den skulle bli? Jo, det skulle jag nog vilja påstå. Jag känner mig nöjd med det jag har fått vara med om de här sju åren och vad jag har gjort. Som Stormästare är Anders Strömberg den förste att ha besökt alla fördelningar med provinsialloger, loger och brödraföreningar.

– Det stämmer att jag har varit i alla fördelningar, provinsialloger, men alla loger och brödraföreningar … nej det stämmer inte just nu. Jag har ett par loger och brödraföreningar kvar att besöka under våren men den sista april har jag nått mitt mål att besöka alla loger och brödraföreningar. S:t Erik I den allmänna världen arbetade Anders fram till 1986 inom Försvarsmakten som officer, han är jur.kand. och fil.kand. och har bland annat varit förbundsjurist, arbetat inom AGA AB och som VD för möbelhandlarnas branschorganisation. Men hur började då den frimureriska resan för Anders Strömberg? – Det var min far som tog mig med. Året var 1966 och jag var 22 år. Han sade ingenting om det rituella arbetet, men man skulle kunna säga att han tubbade mig genom att säga att Ordens verksamhet innehöll mycket historia som skulle intressera mig och efter det har jag hållit på nu i 53 år. Det har verkligen varit en livslång resa. Anders recipierade i S:t Johanneslogen S:t Erik, sedan blev det flytt och transport till S:t Johanneslogen Vintergatan i Sollefteå som johannesmästare. Han fick andreasgraderna och de första två kapitelgraderna i Härnösand och därefter transport till dåvarande Stora Landslogen (SLL) i Stockholm. – Faktum är att innan jag blev Stormästare så hade jag aldrig suttit på podiet som ordförande mästare, något som jag efterhand kan konstatera hade varit en intressant möjlighet och utmaning. Storintendent Vägen till att bli Stormästare gick kanske en lite annan väg. Olika ämbeten inom Ordens arkiv och bibliotek, ordförande i Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum, ledamot av Vetenskapliga och lit16

terära nämnden, ordförande i museifonden och andra uppdrag i stiftelser inom Orden. 1995 blev han Riddare och kommendör med Röda korset, Riddare av Kungl. Carl XIII:s Orden 2003. Hans förs ta ämbete inom SLL blev storintendent. Därefter 10 år som ordförande för utbildningsdirektoriet, och sedan Stormästarens ståthållare i fyra år fram till maj 2012. – De olika ämbetena har varit mycket stimulerande och utvecklande. Under de 21 åren i Ordens högsta råd har jag verkligen fått vara med och se hur Ordens verksamhet har förändrats över tid, från att vara en strikt sluten organisation till en mer öppen och målstyrd organisation. Stormästare – Jag blev tillfrågad 2012 under nomineringsperioden inför valet av ny Stormästare om jag var villig att kandidera som Stormästare. Som Stormästarens ståthållare fanns det förväntningar på att jag skulle acceptera en nominering. Jag och min hustru diskuterade frågan ingående om hur vi skulle kunna fullgöra detta under de kommande sju åren innan jag tackade ja. Jag har haft ett mycket stort stöd av min hustru som också har påtagit sig en representativ uppgift kopplad till mitt uppdrag. Jag kommer att fullgöra uppdraget i exakt sju år och det är en lång tid även om det varit intressant och givande. Det är främst tre ord som nuvarande Stormästaren arbetat utifrån - bröder, ritualer och lokaler. – Vi har arbetat med att vi ska ha en stabil tillväxt av bröder. Ett mål är att ha en och en halv procents nettotillväxt per år. Detta har vi inte uppnått men vi har en stabil medlemskader på cirka 15 500 medlemmar. I gamla tider hävdade man att Orden bestod av cirka 21 000 medlemmar. Det är tveksamt om denna medlemssiffra är trovärdig. Enligt en källa så fanns det en hel del ”dubbel redovisning”

Frimurare Orden

Anders Strömberg vid skrivbordet på kontoret i Stamhuset.

och luft i denna siffra med ett antal vilande bröder. Idag räknar vi bara betalande medlemmar. Vi bör givetvis växa men det medlemstal vi har är en god grund för utveckling. Barmhärtigheten Främst har Anders som Stormästare prioriterat den interna barmhärtigheten. Vår Orden ska ta hand om de bröder som har det svårt. – Livet är inte alltid lätt. Man kan hamna i arbetslöshet, i skilsmässa. Äldre bröder ska uppmärksammas när de inte kan komma till logen. Det kan handla om ett telefonsamtal för att fråga om man kan hjälpa till på något sätt. Vi får inte heller glömma bort en frimurares änka som låtit brodern få tillbringa tid i frimureriet. I detta arbete är brödraföreningar en viktig länk mellan brodern och logen. – När det gäller våra lokaler så måste vi skapa en stabil ekonomi för att kunna hantera framtida utmaningar. Det kommer utmaningar, det är bara frågan när

de kommer. Det kostar att underhålla våra logerum oavsett om vi äger fastigheten eller hyr lokaler. Vi får inte tro att ett hyresavtal är evigt och att nuvarande hyresnivå kommer att vara oförändrad. Allt inom vår verksamhet kostar. Alla enheter behöver bygga upp ett ordentligt kapital för framtiden. Det innebär att medlemsavgiften inte bara skall täcka den dagliga driften av enhetens verksamhet. Det här gör att det kan bli fråga om höjda avgifter för medlemmarna och då talar jag inte om en höjning av medlemsavgiften med 50 kronor. Den summan räcker inte att skapa ett kapital.

min rundresa, enheters jubileer av högre dignitet, det vill säga 100/år och mer, provinsiallogernas högtidsdagar samt inbjudningar från utländska frimurarordnar tagit stort utrymme. Jag brukar räkna med när jag är ledig istället - en vecka i maj och oktober. Jag har tagit ledigt i juli om inget viktigt behöver genomföras och i december har jag varit helt ledig och bortrest. I övrigt gäller i stort sätt en fem- till sexdagarsvecka. Jag får avlastning av hela presidiet då vi delar på de olika obligatoriska uppdragen och nödvändiga representationerna mot egna enheter och utländska frimurarordnar.

Hur mycket tid avsätter du per vecka som Stormästare? – Det varierar över året. Jag bestämmer själv hur mycket tid jag vill lägga ned på uppdraget. Jag har en ambition att försöka vara i stamhuset och på kansliet i snitt två dagar i veckan. Förutom möten så skall handlingar undertecknas. Vidare har besöken i våra enheter i samband med

Blev tiden som Stormästare som du tänkt dig? – Det tycker jag. Vi är på rätt väg. Vi driver kontinuerligt utvecklingsfrågor inom Orden centralt tillsammans med provinsialmästarna och visitatorerna. Jag har under de sju åren haft ett väldigt bra presidium och Högsta råd med mycket kompetenta bröder som har stöttat mig. Att leda Or-

Frimurare Orden

Anders Strömberg i Riddarsalen på Stamhuset.

den är inget enmansjobb vill jag påpeka. Det här är ett lagarbete och ingen klarar av att som Stormästare göra allt själv. Orden är en stor organisation och förändringar tar tid. Det är lite som att försöka ändra kurs eller stoppa ett hangarfartyg i full fart. Det gör man inte i en handvändning. Finns det något du ångrar? Som du inte hann med? – Det finns saker som vi inte hann slutföra under min tid. Det blir min efterträdares uppgift att hantera. Jag och presidiet borde varit mer uppmärksamma på och förstått att vi inte alltid fått den kompletta informationen från fördelningarna vid våra verksamhetsplaneringsresor. Tyvärr har det ibland brustit i transparensen med extraarbete som följd. Jag borde också drivit säkerhetsfrågorna mer. Vi behöver bli betydligt bättre på att säkerställa både att vi inte får in objudna gäster och hur vi hanterar mobiltelefoner med mera. I övrigt har det varit få negativa upplevelser. Uppdraget har varit otroligt stimulerande. Jag har fått möjlighet att träffa bröder i alla frimurarsamhällen och lyssna och

prata med bröderna om hur de upplever frimureriet. Möten med människor är viktigt för mig. Det har varit grädden på moset under dessa år. Det sägs att du slitit ut tre medhjälpare under din tid som Stormästare. – Du tänker på mina uppvaktande bröder? Njaa - det vet jag inte om det stämmer. Men det har blivit 90 - 100 resdagar och 50 - 65 logebesök per år. Så det är klart att det sliter att jobba på det sättet för alla och inte minst för mina aktiva första uppvaktande bröder. Vad tänker du göra efter att du slutat som Stormästare? – Först och främst ska jag och hustru ut och resa på tider som vi själva väljer. Jag gillar att fiska med goda vänner i Finland. Jag skall läsa ikapp sådant som blivit liggande och gå mer på teater, opera och bio. Det finns också en hel del saker hemmavid som har blivit nedprioriterade under dessa år. Jag har skjutit en del praktiska saker på framtiden och i maj är det nästa steg in i framtiden. Jag tänker vidare ägna tid åt att studera vissa handlingar i Ordens kansli. 18

Har du något råd till kommande Stormästare? – Jag kommer att finnas tillgänglig och stötta om han vill. Jag kommer inte att hänga kvar och lägga mig i hans arbete. Vi är alla olika som ledare och jag vill inte att nästa Stormästare skall vara en karbonkopia av mig. Det gäller att vara sig själv med förmåga att fånga upp de utmaningar som finns. Uppdraget innebär att svåra beslut måste fattas i tid och inte skjutas på framtiden. Använd presidiet och Högsta rådet som bollplank. Var medveten om att vara Stormästare i princip är ett heltidsjobb. Det är med dig dagligen. Visa ärlig empati och engagemang gentemot våra bröder. Kommer det kännas tomt att lämna ämbetet? – Jag har aldrig tyckt att det varit svårt att lämna något. Allt har sin tid. Jag har lämnat tjänster och arbeten förr. Uppgifter som oftast lämnat många goda minnen. Det finns så mycket annat att göra. X Text & Bild: Ulf Hjelting

Invigning

S:t Johanneslogen Hoppet är invigd

Lördagen den 2 februari invigdes S:t Johanneslogen Hoppet i Uppsala. Tillträdande ordförande mästare Kenneth Olsson tog emot redan i entrén till logehuset och det med ett fast handslag och ett välkomnande leende. Dagen i Uppsala kunde inte ha börjat bättre. Peter Westrup, Kenneth Ohlsson och Anders Strömberg i Johannessalen i Uppsala under invigningen av S:t Johanneslogen Hoppet.

tt en ny loge invigs tillhör inte vanligheterna, men är heller inte helt ovanligt. – Jag tror att jag under mina år som Stormästare har varit med om det fyra, kanske fem gånger, svarar Stormästare Anders Strömberg på frågan om hur många gånger som han under sin tid som Stormästare välkomnat en nystartad loge in i frimurarsamhället. 150 bröder hade samlats för att deltaga i invigningen av S:t Johanneslogen Hoppet i Uppsala. Faktum är att namnet Hoppet har figurerat som logenamn redan tidigare och varit namnet på en nu icke aktiv och icke längre existerande loge i Karlskrona. Om nu någon tror att det bara är att starta en loge, så är det inte så. Det kräver ett långsiktigt planerande. Johannessalen Det har under 15 års tid diskuterats om att starta en ny S:t Johannesloge i Uppsala. Uppsalaregionen är en av de snabbast växande regionerna i landet och sedan 1957 har invånarantalet fördubblats, vilket har resulterat i propåer om inrättandet av en ny loge till provinsialmästaren i Svea, Riddaren och kommendören med Röda korset, broder Peter Westrup. Peter kallade till sig broder Kenneth Ohlsson X Svea i

februari förra året och gav honom i uppdrag att undersöka förutsättningarna. En interimsstyrelse tillsattes och i mitten av juli förra året hade 217 bröder skrivit på för att ställa upp som grundläggare av logen. Den 2 februari år var det så dags för invigning. Gratulationerna haglade tätt denna eftermiddag och kväll i Johannessalen i logehuset i Uppsala. Bland annat fick den nyinvigda logen och ordförande mästaren Kenneth Ohlsson ta emot en värja

S:t Johanneslogen Hoppets standar, sköld och valspråk.

av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff som överräcktes av dess ordförande mästare Sune Lindh. Stormästaren Självfallet var även Stormästare Anders Strömberg på plats för att förätta invigningen. I hans tal till den nya logen påpekades det att liknande lösningar är i antågande för andra städer i Sverige. – Jag pratar om städer som Eskilstuna, Västerås och Örebro. Städer som växer och som har potential att rymma fler Johannesloger. Dock sades inget om någon tidsplan för detta, men både Västerås och Örebro närmar sig raskt 160 000 invånare och utmanar därmed Linköping om att vara Sveriges femte största stad. Vad som däremot visades var S:t Johanneslogen Hoppets standar och valspråk som lyder ”Sviker ej”. Givetvis avslutades invigningen med en måltid. Här infann sig kvällens andra stora överraskning, nämligen den nya logens alkoholfria snaps, Kung Karls Drabbning, med påtaglig smak av ingefära och citron. Eller som min bordsgranne utryckte det. – Å jisses! Den var det sannerligen krut i. Är du säker på att den är alkoholfri? X Text & Bild: ULF HJELTING

Historia

Gotlands förste frimurare Borgmästare och frimurare. Så skulle man kunna beskriva Abraham Lange – förutom att han var en föregångare när det gällde Caritas.

ohanneslogen S:t Nicolaus instiftades år 1874. Ett antal på Gotland boende eller med ön förknippade bröder hade lagt ner stor möda för att skapa en frimurarloge i Visby. Inte minst hade man redan året innan inköpt den fastighet där vi än i denna dag bedriver vår verksamhet. Detta köp betingade ett pris av 12 000 riksdaler riksmynt, i dagens penningvärde cirka 650 000 kronor. Ingen dålig affär. Men låt oss backa några år i tiden. År 1756 regerade Adolf Fredrik landet. Blivande Karl XIII var endast åtta år gammal. Detta år recipierade Abraham Lange i S:t Jean Auxiliaire. Han står i rullorna omnämnd som borgmästare i Visby vilket äger sin riktighet. Abraham Lange var född 1708. Han gifte sig som 24-åring med gotländskan Engel Stenman från Hablingbo. Några år senare blev han borgmästare i Visby. I samband med detta lät man uppföra rådhuset som blev hans residens. Caritas Under flera perioder var han dessutom riksdagsman för hattarna. På Gotland var han vid sidan av sitt ämbete aktiv som preses inom köpmannagillet. Men Abraham Lange var även en föregångare när det gäller Caritas. I Frimurare Barnhusets minnesskrift från 1953 kan vi läsa att ”en och annan frimurare från landsortens Loger omfattade barnhusets verksamhet med livligt intresse. Här kan exempelvis nämnas att borgmästare Lange i Visby från 1757 och många år framåt skänkte ett stort antal ullstrumpor till Barnhuset; sändningarna kommo en eller två gånger varje år.” Abraham Lange lade ner sina jordiska verktyg år 1789 i den aktningsvärda åldern av 81 år. Kuriosa i sammanhanget är att den bostad som byggdes åt Abraham Lange hundratjugo år senare kom att innehas av Nicolaus Törnqvist, initiativtagare till bildandet av S:t Johanneslogen S:t Nicolaus. X Text och foto: LARS SJÖHOLM

Bild på oljemålning av Abraham Lange. Konstnär okänd. Tavlan ägs av Region Gotland och ingår i dess tavelsamling i det nya rådhuset i Visby.

SKULL & BONES

TRE KRONOR

Ø 19mm Silverpläterad mässing

Ø 22mm Guldpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17 www.1664.se kundsupport@1664.se 070-245 29 31 Västra Strandgatan 1, 442 30 KUNGÄLV

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17 16-64 IMPORT AB Vi säljer klockor, slipsar, manschettknappar, pennor och liknande herr accessoarer

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER.

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Begravningsbyrån Begravningsbyrån på Sibyllegatan på Sibyllegatan41 41 öppnar igen

Den familjeägda och enda privata byrån på Sibyllegatan, Östermalm. Nu slår vi åter upp portarna på den välkända Allt inom begravning och familjejuridik. adressen på Östermalm, Vi gör även hembesök. Sibyllegatan 41. I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett farväl. Nu är många vi När en närstående gårsista ur tiden uppstår tillbakaDå på samma skillnaden frågor. kan detplats vara igen, sköntmed att prata med någon att vihar nu heter Far & Son Begravningsbyrå. som lång erfarenhet. Vi ﬁnns här för dig. Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det När en närstående går ur tiden uppstår många som passar dig bäst. Välkommen! frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig. Tel 08-300320 farsonbegravning.se Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans jan.hokkanen@farsonbegravning.se hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen! Östermalm Vasastan Sibyllegatan Karlbergsvägen 44 Tel 08-30 03 41 20 | farsonbegravning.se 21

Historia

Våra svenska ordnar och medaljer Ordnar och medaljer ser vi ofta inom frimureriets murar. Men hur har de uppstått, vad betyder de och vilka kan vi själva bära? Christian Thorén och Jonas Arnell benar här ut begreppen.

ånga människor uppfattar ordnar och medaljer som fint och festligt, men ofta har man inte någon djupare uppfattning om vad en viss orden eller medalj står för. Varför bärs ordnar? Varför finns ordnar? Och vilka är aktuella idag? Och, kanske extra viktigt i vårt frimureriska sammanhang, vad får man bära inom ramen för våra verksamheter? Ursprung Ursprungligen var de första riddarordnarna religiösa sällskap, exempelvis tjänande bröder vid kloster som utökades till riddarordnar – såsom Malteser/Johanniterorden. Det kunde också röra sig om andliga riddarsällskap som genom påvens godkännande kopplades till en monastisk ordensregel, såsom Tempelherreorden, och som vid påvens godkännande fick byta ordensregel. De verkade för att skydda pilgrimsorter och pilgrimsleder, och för att föra heligt krig i form av korståg. De andliga riddarordnarna är än idag sammanslutningar vars medlemskap är en uppskattning för redan visade förtjänster men även en förpliktelse att fortsatt verka för tro och människors hjälp inom riddarorden. Ordensväsendet Ordensväsendet i Sverige söker sitt ursprung i de halskedjor av guld eller silver som stormännen tilldelades av kungarna för förtjänster eller vid riddarslaget, ibland i samband med kröningar eller andra märkesdagar i landet. De första ”ordensförsöken” som gjordes i Sverige är de ridderliga ordnar som Gustav Vasas tre söner, Erik XIV, Johan III och Karl IX i tur och ordning instiftade i samband med sina kröningar. 1561 stiftades Salvatorsorden av Erik XIV, den är först att avbildas både buren i band om halsen, efter inspiration av den kända Gyllene Skinnets orden, och i kedja. Johan III stiftade Agnus Deiorden och Karl IX Jehovaorden, den sista finns bevarad i en praktfull kedja som kungen bar vid kröningen 1607. Också det mindre

praktfulla ordenstecken, utan kedja, som blivande Gustaf II Adolf bar finns bevarat. Dessa finns att se i Livrustkammaren på Stockholms slott. Drottning Kristina instiftar 1650 en hovorden som hon kallar Amaranterorden efter en gudinna. Vid Kristinas abdikation 1654 försvinner dock orden. Orden lever kvar till namnet i den sällskapsorden som stiftades på 1760-talet. Även Karl X Gustaf instiftar efter något år en egen orden, Jesu Namns Orden, inte heller den blir bestående. Ordenstecknet finns bevarat i två exemplar, också i Livrustkammaren. De är numera utställda i Kungl. Maj:ts Ordens ordenshistoriska utställning på Stockholms slott. Ordnarna Det dröjer ända till februari 1748 innan Sverige begåvas med tre bestående riddarordnar. Den förnäma och av endast en klass bestående Serafimerorden, den militära Svärdsorden och den civila Nordstjärneorden, de båda sista hade då värdigheterna kommendör och riddare. Instiftandet av de svenska ordnarna skedde genom det Sekreta utskottet i Riksdagen och var inte okontroversiellt, det genomfördes trots kritik. De verkliga initiativtagarna till det svenska ordensväsendet var frimurarna Carl Gustaf Tessin och hans svåger Johan Gabriel Sack. Underlaget, ett memorial, var undertecknat av överintendenten Carl Hårleman men författat av Anders Johan von Höpken.

Tre ordnar.

Serafimerordens lilla tjänstetecken.

Frimurarorden Av särskilt intresse för Frimurarorden är den femte och sista kungliga svenska orden. Efter flera års diskussioner beslutar Karl XIII, i strid med flera frimureriska rådgivare, att, som det uttrycktes, göra det Röda Korset offentligt genom stiftandet av Kungl. Carl XIII:s orden den 27 februari 1811. Orden är unik i världen i så måtto att den endast tilldelas frimurare vilka nått systemets högsta grad. Den är en kunglig officiell orden men sorterar inte under

Historia Kungl. Maj:ts Orden och de övriga svenska förtjänstordnarna, något den heller inte är. Detta förhållande räddade orden vid ”ordensdöden” 1 januari 1975. Det förklarades helt riktigt att orden utgjorde ett eget gille utan koppling till offentliga ämbeten eller den praxis vid utdelandet som gällde de fyra andra kungliga ordnarna. I Sverige finns sedan 1920 den halvofficiella Johanniterorden, sedan 1946 en oberoende svensk sammanslutning med namnet ”Johanniterorden i Sverige”. Orden är ingen förtjänstorden utan en ridderlig och välgörande sammanslutning. Endast personer med adlig rang kan upptagas som riddare eller rättsriddare i orden. Orden har sedan gammalt tillstånd att dess tecken får bäras offentligt. Danmark Elefantorden har rötter i 1400-talet men räknar ca 1580 som belagd tillkomsttid. Orden har endast en grad, riddare. Ordenstecknet har formen av en vitemaljerad briljantbesatt elefant, ett verkligt praktfullt renässanssmycke som bärs i ett ljusblått axelband eller vid en kedja vid de tre ordensdagarna. Drottning Margrethe II berättar en dråplig historia med koppling till elefanten. Givetvis är Winston Churchill huvudperson, som så ofta när det gäller historier. Churchill var danska kungaparets gäst över ett veckoslut på slottet Fredensborg 1950. Redan vid ankomsten utnämndes

H M tecken som Johanniterordens i Sverige Höge Beskyddare.

han till riddare av den förnäma orden. Kung Frederik IX frågar gästen morgonen därpå hur natten varit och får till svar att Churchill haft elefanten stående på nattduksbordet och att han givit honom frukost, ”I gave him a bun this morning”. Dannebrogsorden, stiftad 1671, är sedan 1808 Danmarks civilförtjänstorden med sju klasser och tilldelas huvudsakligen danska statstjänstemän men även andra betydande företrädare för danskt samhällsliv kan få denna orden. Norge I Norge instiftade Oscar I år 1847 S:t Olavsorden. Sverige och Norge var i union åren 1814–1905 och behovet av egna ordnar gjorde sig snart gällande. S:t Olavsorden utdelas i fem värdigheter. En norsk motsvarighet till Serafimerorden, Kungl. Norska Lejonorden instiftades 1904 men fick ingen betydelse och avsomnade efter unionsbrottet 1905. Kung Olav V var en kunnig och synnerligen erfaren statschef som förstod värdet av symboler och traditioner i takt med sin tid och lät instifta ytterligare en norsk orden år 1985, Förtjänstorden. Sankt Olavsorden tilldelas härefter endast norrmän med undantag av utländska statschefer och vissa andra kungligheter vid statsbesök. Finland Finland får sitt ordensväsende efter självständigheten i december 1917. Först Fri-

Elefantorden.

hetskorsets orden i samband med kriget för självständighetens bevarande våren 1918. Vita Ros’ orden tillkommer i januari 1919. Båda dessa ordnar tillkommer genom Friherre Gustaf Mannerheims försorg. Ordenstecknen formges av konstnären Axel Gallen-Kallela i nära samarbete med Mannerheim. Först 1942 instiftas den tredje av de finska ordnarna, Finlands Lejons Orden, närmast för att det visat sig att endast en civilförtjänstorden inte var tillräcklig och medförde vad betraktades som en devalvering av Vita Ros’ orden. Frihetskorsets orden blev en permanent militärorden först 1989. Innan dess utdelades orden endast i krigstid. England Världens äldsta orden, i obruten följd, återfinns i England. Strumpebandsorden som instiftats redan år 1348. Ordens devis ”Skam den som tänker illa härom” sägs syfta på när Edward III, vid en hovbal plockar upp markisinnan av Salisburys strumpeband hon råkat tappa. För att ta udden av förlägenheten fäster kungen det runt sin arm och förklarar, samtidigt som han uttalar de ord som senare blir ordens motto, att jag skall göra strumpebandet till det mest åtrådda av hederstecken för fältherrar. Storbritannien har ett rikt ordensväsende med Tistelorden (Skottlands motsvarighet till Strumpebandet), Bathorden och S:t Michael- och S:t Georgesorden

Strumpebandsorden.

Historia som tilldelas statstjänstemän. Imperieorden är landets civilförtjänstorden och tilldelas alla kategorier medborgare för samhälleliga insatser på de mest skilda plan. Victoriaorden och Victoriakedjan samt Order of Merit är monarkens egna ordnar som utdelas för förtjänstfulla insatser Drottningen önskar belöna. Order of the Companions of Honour är en civilförtjänstorden i en klass på statens högsta nivå, J K Rawling och Judi Dench och Winston Churchill finns bland dess ledamöter. Frankrike Frankrikes ordnar är välkända och utdelas både för tapperhet och civil förtjänst. Hederslegionen från 1802 åtnjuter särskilt anseende, trots att den utdelas i relativt stort antal. Civilförtjänstorden instiftades först 1963, närmast för att ”rensa i rabatten” av en mängd ministeriella ordnar, vilkas förtjänster nu fick belönas med den nya orden. Kvar blev ordnar för vetenskap, kultur, jordbruk och sjöfart. Beneluxländerna Nederländerna utdelar den särdeles sällsynta tapperhetsorden, Militära Willemsorden från 1815. Kung Willem Alexander bär storkorset och några ytterst få från den nederländska krigsmakten har mottagit riddarkorset för tapperhet, under internationell fredsbevarande tjänstgöring. I detta

fall är orden att jämföra med det brittiska Victoriakorset. Vidare utdelas civilförtjänstordnarna Lejonorden från 1815 och Oranien Nassauorden från 1892 samt en Kungl. Husorden under olika namn, och utseende, beroende vilken kategori som tilldelas den. Luxemburg och Holland har en gemensam husorden, Nassauska Gyllene Lejonorden från 1858. Ekkroneorden och Förtjänstorden är de övriga ordnar som utdelas i Luxemburg. Spanien Den förnämsta är Gyllene Skinnet som instiftats redan 1429 i Burgund, som är en historisk region i delar av dagens Frankrike och Schweiz. Orden har sedan år 1725 en spansk och en österrikisk gren med två stormästare. Carl III:s orden, Isabells den katolskas orden är exempel på några av de många spanska ordnarna med långa traditioner men som numera utdelas som civilförtjänstordnar i flera klasser. I dagens Europa förfogar samtliga stater, utom Schweiz och Irland som aldrig haft eget ordensväsende, över en eller flera ordnar. Bära När det gäller utländska utmärkelser kan officiella sådana (utdelas av sittande statseller regeringschef ) bäras inom frimureri-

et. Utmärkelser inom Suveräna Malteserorden samt Påvliga Heliga gravens orden räknas som officiella då dessa lyder under påven. Utöver Johanniterorden i Sverige, som H M Konungen också är Hög Beskyddare för, har tre johanniterordnar en koppling till statschef och kan därför bäras inom frimureriet: Tyska Johanniterorden (under herrmästaren H.K.H. Prins Oskar av Preussen, godkänd av Förbundsrepubliken Tyskland), Storbritanniska Johanniterorden (under suveräna överhuvudet H.M. Drottning Elisabeth II) och Nederländska Johanniterorden (under höge beskyddaren H.M. Konung Willem-Alexander). Utmärkelser från före detta regerande furstehus kan inte bäras inom frimureriet. Som statschef har vår Höge Beskyddare relationer med olika republiker vilka även har före detta regerande furstehus. Det är inte per automatik så att republiken och dess före detta regerande furstehus har vänskapliga relationer. Republikens president kan ha officiella förbindelser med vår statschef, och kan även ha utväxlat republikens ordnar i samband med statsbesök. Det blir då principiellt ohållbart om det inom frimureriet skulle vara accepterat att bära före detta regerande furstehusets ordnar, dekorationer och medaljer. För att hedra vår Höge Beskyddares ställning som statschef bärs alltså inte före detta regerande furstehus ordnar. Det finns också en begränsning om att ordenstecken som bärs som tecken på medlemskap i annan orden inte ska bäras. Exempel på ordnar som ej kan bäras offentligt: • Tempelherreorden (OSMTH) • S:t Lazarusorden av Jerusalem (OSLJ) • Militare Ordine del Collare di Sant’Agata dei Paternò (MOC) • Sovereign Hospitaller Order of St John of Jerusalem (SHOSJ) X

Om Christian Thorén och Jonas Arnell: Christian Thorén: X, Museiföreståndare GPL, Ordenshistoriograf vid Kungl. Maj:ts Orden, Museiintendent vid Göteborgs Stadsmuseum. Jonas Arnell: IX, Ordensamanuens vid Kungl. Maj:ts Orden, Tekniksystemledare inom Försvarsmakten. Christian Thorén.

Jonas Arnell.

Frimurare Orden

Christer Persson ny Stormästare förbundsordförande i tre år. Efter det uppdraget följde nio år som ordförande i styrelsen för Svenska Scoutrådet. De nationella uppdragen avslutade Christer Persson 2001. Vad har åren i scoutkåren betytt för dig som ledare? – Jag har växt upp med scouterna och började där som 12-åring. Att jobba med barn har lärt mig en sak och det är att man måste vara ärlig i sitt ledarskap. Det har varit en hård skola som lärt mig mycket och jag har fått träffa många fantastiska människor. Det finns många olika sätt att lösa saker på och en är att ha kunskap om människor och vetskap om att vi är olika och har olika förutsättningar. Gruppdynamik är något som jag tagit med mig från scouterna. Stormästare Christer Persson recipierade i S:t Johanneslogen Kärnan i Helsingborg 1975, samma loge som han 2002 blev ordförande mästare för. 2013 blev han provinsialmästare för Skånska provinsiallogen där han även varit både förste och andre deputerad provinsialmästare. Riddarnamnet som Christer valt lyder: Riddare av vänskapen, med valspråket: Godheten skall segra.

Nyvald Stormästare – Christer Persson.

Han blev frimurare 1975 och Riddare och kommendör med Röda korset 2011. Nu, 44 år efter sitt inträde i Orden, är Christer Persson vald att tillträda posten som ny Stormästare den 11 maj i år.

går att förbättra Ordens ekonomi. Kunskaper i ekonomi är viktiga när Orden ser över sitt fastighetsbestånd med mera, säger Christer Persson.

Finns det något från bankvärlden som du tar med dig som Stormästare? – Det är främst det ekonomiska kunnandet jag tar med mig och att jag kan analysera en resultat- och balansrapport. Det här gör mig särskilt intresserad om det

Scoutkår Ledarskap har Christer utövat på många olika sätt och i många olika sammanhang. Som ung scoutledare var han ensam ansvarig för en KFUM-scoutkår på drygt 200 medlemmar. Sedan blev han ordförande i scoutdistriktet med tio kårer och drygt 1000 medlemmar med både barn, ungdomar och vuxna. 1980 blev Christer vice förbundsordförande i KFUKKFUM:s scoutförbund med 20 000 medlemmar och det uppdraget fullföljdes som

emadressen är Helsingborg och i den allmänna världen har Christer Persson varit verksam som bankdirektör. De första 20 åren tillbringades på Skånska Banken och de resterande 23 åren inom SEB. Christer har varit företagsmarknadschef i Helsingborg och nordvästra Skåne, kontorschef för Helsingborg Råå och sista chefsuppdraget var för kontoret i Höganäs.

Vad kan bröderna förvänta sig av dig som Stormästare? – Oj vilken svår fråga! Orden har under den senaste tiden genomgått många förändringar, bland annat revidering av ritualen och Ordens Allmänna Lagar (OAL). Nu måste detta landa och sjunka igenom hela organisationen så att bröderna känner sig delaktiga. Jag kommer att ha fokus på bröderna och då alla bröder oavsett grad. Vid varje beslut som fattas vill jag att man ska fråga sig: Är det har det bästa för bröderna? Det handlar främst om inre Caritas och hur vi ska göra det här ännu bättre. Christer Persson tillträder sitt uppdrag som Ordens Stormästare lördagen den 11 maj vid en Installationshögtid i Ordens Stamhus i Stockholm. Mer om detta i Frimuraren nummer två 2019. X Text & Bild: Ulf Hjelting

Frimurare Orden

Per Werner – Skånska Provinsiallogens nye provinsialmästare Lördagen den 27 april installerar Per Werner sig som Skånska Provinsiallogens 24:e provinsialmästare. Jag hade nöjet att samtala med honom, en vårlig eftermiddag i Kristianstad för några veckor sedan, kring hur han ser på sitt nya uppdrag och vad frimureriet innebär för honom.

ordförande mästare i S:t Johanneslogen S:t Christoffer. Så förhållandena i Kristianstad känner jag väl till. Som deputerad provinsialmästare besökte jag loger och brödraföreningar och har en bild av Skånska Provinsiallogen och andra fördelningens samlade verksamhet. Den nuvarande provinsialmästaren Christer Persson har förvaltat sitt uppdrag på ett föredömligt sätt. Andra Fördelningen är väl skött, har dugliga ämbetsmän och en väl fungerande verksamhet. Christer Persson och hans fina sätt att leda fördelningen har starkt bidragit till detta. Vad hoppas du på inför framtiden? Inom andra fördelningen finns 3 300 engagerade bröder. Tillsammans med dessa och provinsiallogens dugliga ämbetsmän hoppas jag kunna utveckla verksamheten vidare så att glädje och medkänsla fortsätter att vara grundelement i vårt arbete. Att fortsätta att få ha roligt och dela med mig av min egen glädje över att få vara medlem av Svenska Frimurarorden. X

Per Werner är ny provinsialmästare i Skånska Provinsiallogen.

er Werner är nu Ordens administrator och leder Ordens Barmhärtighetsdirektorium.

Varför tar du på dig uppgiften som Provinsialmästare? För att frimureriet innebär så mycket glädje för mig. Jag har haft stort utbyte av Orden. Bröder har visat mig sitt förtroende genom att föreslå mig för uppdraget. Jag ser det som något av en kär plikt att möta deras förtroende. Hur ser du på frimureriet av i dag. Vilka är våra uppgifter i det moderna Sverige? Frimureriet står för en idé om att föränd-

ring till det bättre är möjlig. Att våga bry sig om, att visa empati är värdefulla egenskaper hos en människa och det är något som vi övar oss på inom frimureriet. Jag är övertygad om att män, inte minst dagens unga, behöver samtal om vad livet innehåller, vilket våra sammankomster skapar möjligheter till . Känner du dig väl förberedd för din uppgift? Ja, jag har haft flera olika uppdrag inom Frimurarsamhället i Kristianstad. Jag var deputerad provinsialmästare i Skånska Provinsiallogen innan jag tillträdde som Ordens administrator. Före det var jag 26

Text: Urban Fasth Bild: Marianne Nykvist

Per Werner Född den 28 juli 1958 i Jukkasjärvi församling Riddarnamn: Riddaren av Hjärtat Valspråk: Med kunskap och känsla Yrke: Hjärtläkare. Sedan den första januari 2019 militärregionläkare vid Södra Militärregionen. Familj: Hustru och två barn Bostadsort: Kristianstad

Svea Provinsialloge gav ut en jubileumsskrift i samband med 25-årsjubileet Ur innehållet: Introduktion Under provinsens 25 år har 17 nya enheter tillkommit Bildandet Det första kvartsseklet, Sveas Caritashistoria, Personporträtt Visionen

Beställ hos Svea Provinsialloge: 08-463 37 13 eller svea@frimurarorden.se Pris 250 kr, frakt tillkommer.

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Skyrup utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner. – Vi fick in tankarna på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul. – Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte. Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen. Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give away” så kan den levereras utan frimurarsymbol. Pris 398 kr, betalas till Bankgiro 5740-9740, Frimurarlogen Cubiska Stenen, Kristianstad. Frakt tillkommer. Stenen kan även kostnadsfritt avhämtas på Trästället i Skyrup.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pistill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm. Pistillen har en konvex ände och en konkav. Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning. 27

Högtidsdag

Carldagen firad i Stamhuset

Det bjöds på sång under måltiden och under firandet av Carldagen.

Den Nordiska Första S:t Johannislogens högtidsdag i januari är alltid välbesökt. Så var fallet även i år i samband med utnämningarna av bland annat nya R&K. Givetvis var redaktionen för Frimuraren på plats.

älbesökt. Ja, mer exakt än så går det knappast att beskriva deltagandet vid Den Nordiska Första S:t Johannislogens högtidsdag i slutet av januari. Den här logen har en mycket intressant historia för de bröder som inte redan känner till den. Logen har nämligen en historia som går tillbaka till den ursprungliga logen som Axel Wrede Sparre skapade i Sverige. År 1799 lät hertig Karl logen S:t Jean Auxiliaire omvandlas till Den Nordiska Första S:t Johannislogen och tog själv ämbetet som dess ordförande mästare. Idag råder ett helt annat förhållande mellan vår Orden och kungahuset. Gratulationer under en sådan här högtidsdag tillhör sedvanan. Så även i år. Och det bjöds på musik. En fullkomligt lysande sånginsats blev det i framförda Ol’ Man River från musikalen Teaterbåten skriven av Jerome Kern och Oscar Hammerstein II. Kunde året ha börjat bättre? Knappast. Nu tar vi sikte mot januari 2020 och låter 2019 bli ett alldeles lysande frimureriskt år. X

Följande utnämningar offentliggjordes under högtidsdagen och träder i kraft från den 16 mars. Riddare och kommendör med Röda korset: • Civilekonom Christer Holmgren, X ÖPL, f OM On • Civilingenjör Magnus Engström, X ÖPL, f OM DGC, tjf PM ÖPL • Enhetschef Tommy Nilsson, X SPL, f O Goth, FDPM SPL • Fastighetsmäklare Jan Resby, X MNPL, f OM AF, f O Salt, tjf PM MNPL Innehavare av Ordens Hederstecken: • Arkitekt SAR/MSA Claes Langenborg, X Svea, AA Svea, FBB CFE • Lärare Claes-Göran Strömberg, X ÖPL, f OM GG, Vis. sekr. • Filosofi e magister Gunnar Nyström, X SCF, f O Symb, Her SCF, FStM SCF Innehavare av Prins Bertils Frimurare medalj: • Försäljningschef Hans Webert, X Svea, f FS AF, f AÖS Svea, f AChI, Am BD Angående utnämning av Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden. Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2019 utnämnt: • Diplomingenjör Tom Waselius, R&K, f KM SCF, och • Vice överåklagare Gunnar Adell, R&K, f OS till nya Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden.

Text & Bild: ULF HJELTING 28

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 25 april 2019 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm. Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före tisdagen den 16 april.

Styrelsen

Storintendentens expedition Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm Bröstknappar till frackskjorta

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddubblé Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Frackknapp/Bröstknapp

Manschettknappar typ 1 Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Manschettknappar typ 2 i ask

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser. Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr. Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Historia

Olof Rudolf Cederström – statsman, militär och frimurare Han stred mot ryssar, danskar och engelsmän. Chef för sjöartilleriregementet och landshövding av Gotland. Frimurare blev Olof Rudolf Cederström år 1795.

lof Rudolf Cederström föddes den 18 februari 1764. Student i Uppsala 1776 - 1779. Antagen till krigstjänst vid amiralitetet 1779. Hans tidiga karriär inom det militära var bland annat som arklimästare 1779, fänrik 1781, hamnkapten på ön S:t Barthélemy 1784, löjtnant 1785, kapten 1788, major 1790, överstelöjtnant 1793, överste 1795. Cederström deltog med ära och framgång i Gustaf III:s ryska krig år 1790. Han utförde, som eskaderchef, en lyckad expedition till Paldiski där en mängd ryskt krigsmateriel förstördes. Han utmärkte sig också vid slaget vid Reval (Tallinn) och vid Viborgska gatloppet. 1796 och 1798 ledde Cederström en fregatteskader i Nordsjön till skydd mot engelska kapare. År 1801 ingick Sverige, Danmark, Ryssland och Preussen ett neutralitetsförbund mot brittiska kränkningar av handeln till sjöss. Konvojering av handelsfartyg blev nödvändig för att hindra att fartygen uppbringades av de krigförande.

Nelson Storbritannien såg konvojeringen som en fientlig handling. För att få Danmark att träda ur neutralitetsförbundet sändes en brittisk flotta till Öresund under befäl av viceamiralen Nelson. Efter en hård sjöstrid utanför Köpenhamn tvingades Danmark kapitulera och lämna neutralitetsförbundet. Den svenska flottan hann inte undsätta danskarna, då de på grund av hård motvind ej kunde lämna Karlskrona. Efter slaget vid Köpenhamn gick den brittiska flottan in i Östersjön, där den blockerade den svenska flottan i Karlskrona. Cederström beskriver händelsen i sin lefnadsbeskrifning från den 17 januari 1804 enligt nedan: ”1801 Blef Contre Amiral och chef för den Escadre af sju Skepp och tre fregatter som rustades emot Engelsmännerne. Gick ut med Escadren, fick order vid Bornholm återvända, en särdeles hän-

Under kriget mot Danmark och Frankrike 1813 - 1814 förde han befälet över den svenska sjöstyrkan. 1815 blev Cederström statsråd och som sådant spelade han en betydelsefull roll under Carl XIV tidiga regeringstid. Karriären inom det militära fortsatte snabbt och han blev 1815 generaladjutant för flottan, 1818 amiral och 1820 överamiral. Han blev upphöjd till greve 1819. 1823 blev han generalamiral och chef för ”Kunglig majestäts flotta” efter sammanslagning av örlogsflottan och arméns flotta. 1823 - 1833 var han chef för sjöartilleriregementet. Olof Rudolf Cederström

delse, var orsak att ej en blodig affaire föreföll emellan Engelskmännerne och oss; Samma dag jag löpte ut ifrån Carlskrona för att gå till Köpenhamn, så gick Engelske Amiralerna Parker och Nelson ifrån Kögebugt med deras flotta af några och 50 segel att möta oss, men de låg uti 4 dygn uti stiltje på ena sidan af Bornholm, under det jag hadde väder frisk motvind på andra sidan af nämnde ö så jag måtte kryssa mig up till Sandhammaren där jag med en båt från Cimrishamn fick Ordene att vända om; det drog ännu ut tvenne dygn innan Engelskmännerne finge vind så de kunde komma utanför Carlskrona.” Gotland 1801 utsändes han som ledare för en expedition till Medelhavet där han lyckades åstadkomma en framgångsrik uppgörelse med tripolitianska sjörövare. Återkom sedan till Karlskrona, till dess att brytningen med Ryssland år 1808 åter kallade honom till krigets värv. Under finska kriget anförde han den expedition till Gotland som fördrev de ryska styrkor som landstigit där. 1810 - 1811 utnämndes han till landshövding och militärbefälhavare på Gotland.

Ryssland Cederström fick som statsråd bära huvudansvaret för den beryktade skeppshandelsfrågan under 1820-talet. Skeppshandelsfrågan var en politisk fråga då Sverige sålde äldre örlogsfartyg, officiellt till brittiska handelshus. I själva verket såldes de sedan vidare till de tidigare spanska besittningarna i Amerika, som då slogs för att bli självständiga stater. Storbritannien hade erkänt flera av dessa stater, men Ryssland som var allierad med Spanien, var emot detta. Ryssland hotade Sverige med krig och därav inställdes försäljningen av fartygen. Cederström anklagades för tvivelaktiga ekonomiska förhållanden i samband med försäljningen. Detta kom senare att leda till hans avgång från statsrådsämbetet 1828. Skeppshandelsfrågan ledde till en förlust för den svenska staten på nära 212 000 riksdaler. Karlskrona Olof Rudolf Cederström, som var svärson till förre ordförande mästaren Anton Johan Wrangel, recipierade i S:t Johanneslogen Harald (sedermera Gustaf ) med matrikelnummer 136. Han erhöll grad I den 12 maj 1795, grad II den 3 december 1795 och grad III den 13 februari 1796. Det finns bara knapphändiga uppgifter

Historia kring Cederströms receptioner i graderna IV-V, VI och VII. För graderna står det bara noterat ”deltagandes”. Den 31 december 1799 utsågs dåvarande översten och friherren Olof Rudolf Cederström som den tredje ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Harald (sedermera Gustaf ) i Karlskrona. Utnämningen till ordförande mästare gjordes ej av logen, utan skedde direkt av Stormästaren. Vid utnämningen hade Cederström bara grad VII. Enligt nuvarande bestämmelser krävs dock minst grad VIII! Puke Detta ämbete innehade Cederström under lång tid, ända fram till år 1816. Under långa perioder var han dock förhindrad att leda logens förhandlingar. Detta på grund av sina åtaganden i det militära och politiska livet. Han ville ändå ej lämna ämbetet som ordförande mästare. Med anledning härav utsågs en vice ordförande mästare, att fungera i hans frånvaro. Till vice ordförande mästare åren 1801 - 1813, utsågs greve Johan af Puke. I början var samar-

betet mellan Cederström och Puke gott. Efter återkomsten från Medelhavet 1803 rådde dock ett ganska spänt förhållande dem emellan, främst på grund av olika uppfattningar inom det militära området. Under de oroliga åren 1807 - 1816 låg troligen logearbetet helt eller delvis nere. Protokoll och handlingar från denna period i logen saknas. Grad VIII erhöll han 1802, grad IX 1815 och grad X 1820. Som en av konung Carl XIV Johans gunstlingar blev Cederström utnämnd till Riddare av Carl XIII:s Orden år 1824. Hans vapensköld har riddarnamnet ”Eqv A Calano” = ”Riddare av Calano” (troligen ett familjenamn) och valspråket ”Tenere Morem” = ”Att hålla på sedvanan/ traditionen”. Cederström var bland sin tids mest verksamma personer på det sjömilitära området och i det politiska livet samt en av de mest lysande ordförande mästarna i Karlskrona. Han avled på sätesgården Lövsta i Uppsala den 1 juni 1833. X Cederströms riddarsköld.

Text och bild: Maths Dackehag

Personporträtt

Vem är den nye Ordens högste prelat? Det var med både förväntan och ödmjukhet som Johnny Hagberg tillträdde som Ordens högste prelat den 1 januari i år. Men vem är han och hur ser han på sin roll i Svenska Frimurare Orden?

et här är ett uppdrag och ämbete jag hoppas kunna utveckla i den tradition som min företrädare Leif Norrgård verkat, säger Johnny Hagberg när vi samtalar om hans roll som ny OHP (Ordens högste prelat). Johnny recipierade 1977 i Räta Vinkeln i Vänersborg. Sedan november 1978 har han varit ämbetsman inom Orden. – Jag var först talman och 1994 valdes jag till ordförande i brödraföreningen Andreascirkeln och efter tio år där blev jag ordförande mästare för Räta Vinkeln. Några år var jag även bevakande broder i Göta Provinsialloge. 2011 blev jag Riddare & kommendör med Röda korset, stortalman och senare vikarie för Ordens högste prelat.

–

Prästvigd Efter studier i födelsestaden Borås (född 1952) och Uppsala, prästvigdes Johnny för Skara stift 1977. Under 32 år var han sedan kyrkoherde i Järpås församling utanför Lidköping.

– Min fru och jag har tre barn och tre barnbarn. En av mina söner är ordförande i Kapitelbrödraföreningen Adalvard i Skara. Sedan ett par år tillbaka bor de som pensionärer i Skara. Skara har en ”viss” tradition vad gäller OHP. Skarabiskopen Karl-Gunnar Grape (1922 – 2005) var OHP och domprosten Joseph Wallin (1786 – 1863) var vOHP 1854 – 1863. Vid sidan av frimureriet är Johnnys stora intresse böcker och bokutgivning med ordförandeskap i två litterära föreningar. Båda med anknytning till Västergötland och Skara stift. Ett annat intresse är exlibris, det vill säga bokägarmärken. Det finns frimurare i både äldre och nyare tid som haft exlibris, ofta med igenkännbara symboler. Identitet En av OHT:s viktigaste uppgifter är att hålla kontakt med de talmän som finns inom kapitelfördelningarna.

Johnny Hagberg ny OHP.

– Vi har årliga överläggningar där frågor som rör Ordens kristna identitet och talmännens olika uppgifter diskuterats. Talmannens uppgift är viktigt då han i regel är den ende som säger något utöver ritualen. Det som sägs ställer krav på frimureriskt kunnande, god allmänbildning, historisk kunskap, liksom om innehållet i Gamla och Nya Testamentet. Det är en viktig uppgift att inspirera präster att komma med i Orden och ta vara på deras kompetens. Präster är nödvändiga i Orden och rekrytering nödvändig. Som OHP har man även nära relation med de nordiska ländernas OHP och vOHP. Ungefär vartannat år görs en resa till något av grannländerna där samtalen kan handla om gemensamma frågor inom det svenska systemet. Mycket är likt, men det finns sådant som görs på andra sätt i grannländerna. Logebesök ingår alltid vid dessa möten. Ordensledningen OHP ingår även i Högsta rådet och bistår Ordensledningen med råd och synpunkter i olika ordensangelägenheter. Här skall OHP ”bevaka” att den kristna identiteten och dess värdefrågor tas till vara. – OHP är av detta skäl den ende i Högsta rådet som har en vikarie (vOHP). OHP har självklart även ett flertal rituella uppgifter inom Stora Landslogen. Sammantaget ser jag att OHP har en viktig funktion inom vår Orden. Det gäller att bevara den kristna identiteten och bygga vidare på det som är så unikt bland de många frimurarsystemen, avslutar Johnny Hagberg. X Text: Ulf Hjelting och Johnny Hagberg

Resa: Kenya

Vakthavande broder på sin post utanför (!) logedörrarna i Nairobi, Kenya. Foto: B Lindholm.

Frimurare bland noshörningar, lejon och elefanter Sju bröder har varit på resa i och till Kenya. I resan ingick såväl safari som logebesök i Nairobi.

et var sju småstressade och lätt svettiga frimurarbröder som svängde in med safaribussarna på uppfarten till hotellet i Nairobi. Klockan var nästan 17:00 och det var bara en timme kvar till avfärd inför kvällens frimurarbesök i Freemasons’ Hall i Nairobi. Stamhuset är centrum för frimureriet i Östafrika och där huserar ett 30-tal loger. Vi skulle delta i en receptionsloge i första graden i Fidelity Lodge No. 8853 E. C. som arbetar i det engelska systemet inom United Grand Lodge Of Free and Accepted Masons Of England. Men först skulle bagaget lastas ur och incheckningen klaras av innan det var dags för en snabbdusch och omklädning.

Trubbnoshörning i Nakuru National Park. Foto C Ramström.

Resa: Kenya

Våra svenska bröder näst längst upp från vänster Christer Sandberg (SCF), Christer Ramström (ÖPL), Bertil Lindholm (Svea), Leif Danielsson (Svea). Raden ovanför från höger Bo Koller (Svea), Jarle Furali (SPL), Lars Idoff (S:t Chr). Fotograf: okänd Kenyabroder.

Barnhem Sju bröder med sällskap från första, andra och fjärde fördelningen i Sverige samt en broder från sjätte fördelningen i Finland hade anmält sig till denna frimurarresa i Kenya som ordnats av broder Jarle Furali från Helsingborg. Jarle, som är en van Kenyaresenär, har arrangerat ett flertal resor till Kenya. Han är starkt engagerad i hjälpverksamheten för fattiga barn i slummen och driver genom organisationen Helping Hand sedan drygt tio år ett barnhem för föräldralösa barn i Ongata Rongai som är ett slumområde i Nairobis utkanter. Ett besök på barnhemmet stod också på agendan fast lite senare på resan. Resan hade annars börjat med besök i Nakuru National Park för att titta på bland annat på de noshörningar, zebror, babianer, giraffer och andra djur som finns i parken. Jodå, vi såg även lejon, bland buskagen. Höjdpunkten på safarituren var nog ändå att på cirka 50 meters avstånd beundra tre stora och en mindre trubbnoshörning som betade gräs och som så småningom lojt strosade iväg. En fantastisk upplevelse! Jakarandaträd Vi övernattade på ett gammalt kolonialgods som en gång hade tillhört Lord Cole och där Bror och Karen Blixen var ofta återkommande gäster. Godset låg vackert ett stycke från stranden till Lake Nakuru. Våra hus låg vackert inbäddade i en park som var full med blommande bougainvilleabuskar och jakarandaträd. Dagen hade annars börjat med ett besök vid Lake Naivasha och en båttur på sjön bland fåglar och flodhästar. Där fanns

även många fiskande unga män som vadade ut i vattnet och drog sina nät och hoppades på att fånga lite fisk för att tjäna ihop till dagens försörjning. Enligt uppgift lever ända upp till cirka 2 000 flodhästar i sjön vilka samsas där med pelikaner och skarvar. Sjön är också känd för ön Crescent Island, en ö där flera scener ur storfilmen om Karen Blixens liv ”Mitt Afrika” spelades in. Efter båtfärden gjorde vi ett besök i frimurarhuset i Naivasha, där man håller loge ungefär en gång i månaden. Då logehuset ligger lite på avstånd från andra större städer så finns ett flertal rum för övernattning för de bröder som annars

skulle ha svårt att delta i verksamheten. Logerummet upplevdes kalt och naket, men den ser säkert annorlunda ut när lokalen är städad för loge. Mitt på golvet låg en ihoprullad stor matta som nog täckte det mesta av golvet. När vi försiktigt vände upp ett hörn visade sig mattan vara svartoch vitrutig, ett mönster som vi väl känner igen från våra egna lokaler. Nairobi Utanför ingången till Freemasons’ Hall väntade ordförande mästaren W Bro Sunil Parmar och några av logens ämbetsmän på oss när vi rullade in. Där fanns även

Ordförande mästaren Sunil Parmar till vänster, kvällen recipient Manish Borkhataria i mitten och artikelförfattare Christer Ramström till höger. Fotograf B Koller.

Resa: Kenya

Safaritur i Tsavo East. Foto C Ramström.

kvällens recipient, Mr. Manish Borkhataria, som nog allt såg en smula nervös ut. Vi blev varmt välkomnade och installerade på hedersplatser vid podiet till höger om ordförande mästaren för att bevittna kvällens reception. Vad som förekommer i logen är och förblir en hemlighet men det finns många likheter och många olikheter vid jämförelse med den ritual som vi tillämpar i vårt svenska system. Vid slutet av sammankomsten framfördes hälsningar från bröderna i Sverige plus tack på sedvanligt ”svenskt” sätt. Det är berikande att delta i utländska loger och det kan varmt rekommenderas!

Efter logen blev vi inbjudna till en brödramåltid med indisk prägel och öppen bar. De flesta av logens medlemmar var av indisk härkomst och så även kvällens recipient. Måltiden inleddes av ordförande mästaren med säkert åtta - tio ceremoniella skålar innan det blev dags för måltid. Måltiden präglades av en varm och vänlig atmosfär. Broder Leif Danielsson från Svea, vår ”åldersman” på resan, höll ett tal och berättade om vår frimurarhistoria och hur vårt svenska system vuxit fram sedan mitten av 1700-talet. Några gåvor överlämnades och alla trivdes och hade en fin samvaro och brödragemenskap.

Masaiby Resan fortsatte med ett minnesvärt besök på barnhemmet i Ongata Rongai där både verksamheten och barnen fick gåvor från bröderna. Vi besökte också en masaiby innan vi till slut kom fram till våra härbärgen vid vattenhålen vid Voi lodge i nationalparken Tsavo East. Det mest slående i Tsavo är den orangeröda jorden som sätter sin prägel på landskapet. Många elefanter får en röd ton av jord och damm som de kastar upp med snabeln över sina ryggar. Efter vackra Tsavo blev det några lata dagar vid kusten på en anläggning söder om Mombasa vid Indiska Oceanen. Efter tre nätter vid kusten tog vi inrikesflyget tillbaka till Nairobi för ytterligare en övernattning innan färden fortsatte mot nordväst till det berömda Masai Mara. Masai Mara är det kenyanska namnet på den stora sammanhängande slätten som heter Serengeti i Tanzania och som ligger i gränslandet mellan dessa länder. På safariturerna fick vi fina upplevelser av lejon, geparder och även en stor och kraftig leopard! De 14 dagarna led mot sitt slut och det var mycket nöjda resenärer som till slut klev på planen tillbaka till Sverige och Finland, många upplevelser rikare än innan vi kom. Kenya är ett land av kontraster, väl värt att besöka. X Text: Christer Ramström Foto: B. Lindholm, C. Ramström, B Koller

Lata geparder som tar igen sig i skuggan under ett träd på savannen i Masai Mara. Foto: C Ramström.

Historia

Vilhelm Bennet och Den Mellersta Pelaren Det är snart 200 år sedan friherren Vilhelm Bennet avled i Stockholm år 1824. Bennet hade en lysande och snabb karriär både som jurist, militär och frimurare. Vem var han, som blev så betydelsefull för bland annat svenskt frimureri?

Den Mellersta Pelarens podium.

ilhelm Bennet föddes den 19 februari 1757 på sätesgården Bälteberga i Skåne. Hans militära karriär blev lysande och snabb. Under sitt första år var han volontär, sergeant, fänrik och bataljonsadjutant. Därefter följde i rask takt: löjtnant vid 23 års ålder, premiäradjutant vid 26 år, kapten och regementskvartermästare vid 29 år. Vid 38 år blev han utnämnd till överste i armén. Samma år blev han Riddare av Svärdsorden. Året därpå generaladjutant, överstelöjtnant och sekundchef vid Livgardet till fot. År 1797 blev Bennet chef för Jönköpings regemente. Frimuraren Även inom frimureriet blev Bennets insatser mycket betydelsefulla. Han recipierade i grad I redan som 18-åring 1775, samma år som han antogs till volontär i det militära. Därefter följde graderna upp till den högsta i snabb takt. År 1799, efter 24 år som frimurare, blev han Stormar-

Översten och friherren Wilhelm Bennet.

skalk och preses i Loge Directoriet. Under åren 1800 till 1823 var Bennet samtidigt S.T.S.M Salomons Tempels Stor Marskalk (idag säger vi Ordens stormarskalk) och Ordförande i Logedirektoriet (dess förste!). Han hade även tjänsterna som Ordens visitator, sigillbevarare och kansler. Till sist blev Bennet Hans Maj:t Konungens ställföreträdare inom Orden under de sista 9 åren av sitt liv. Den Mellersta Pelaren Under 1770-talet åtog sig hertig Carl att vara ordförande mästare för Johanneslogen L´ Union. År 1799 blev han styresman för S:t Jean Auxiliaire (grundad 1752). Hertig Carl tog initiativ till en sammanslagning av dessa två loger. Sammanslagningen ledde till att en del inventarier blev överflödiga. I ett sammanträde den 14 december 1799, som leddes av den deputerade mästaren, kammarherren Vilhelm Bennet, beslutades att L´ Unions kapital skulle överlämnas till Frimurare 36

Barnhuset i Stockholm och att silverföremålen skulle tillfalla den nybildade logen Den Nordiska Första. Den 18 juli 1800 (ett halvt år efter sammanslagningen av de två logerna ovan) fick Bennet uppdrag av Hertig Carl att bilda en S:t Johannes Loge i staden Jönköping under namn av ”Medlersta Pelaren”. Bennet fungerade under några år - utan att vara formellt vald- som Den Mellersta Pelarens ordförande mästare. Han tog avsked från krigstjänsten med generalmajors titel 1810, blev Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden 1811, generallöjtnant och sekreterare vid Serafimerorden, president i kammarrätten 1819. Han gifte sig samma år med hovfröken Hedvig Maria von Wachenfeldt. 1822 förlänades han Serafimerorden. Han dog barnlös år 1824 vid en ålder av 67 år. X Text: Tommy Rosenberg, StM VPL, X, AL i CFE och Rune Carlsson, X, ÖPL

Middagstal

Broderskap – ett tal vid faddermiddag

em är då min broder? En person, som jag inte själv valt att finnas vid min sida. En person som jag inte kände innan, före allt. En person som fanns där i livet, i ljuset, när jag en dag föddes och klev in i familjegemenskapen. En person som jag lärde känna från min yngsta ålder och som jag växte upp tillsammans med och som jag vet kommer att finnas i min närhet resten av livet. Och även om vi, min syster och jag, eller ja, min broder och jag, inte ser allt på samma sätt, så får jag lära mig att förhålla mig till vårt band som förenar. Vi har båda fått samma gemensamma grund att stå på. Men vi har också varit fria att forma våra liv utifrån vem jag är. Vem hon, eller han än är. Och trots att vi kanske utvecklas åt lite olika håll, med olika tänkesätt, olika syn på livet, olika intressen, så vill jag att relationen ska fungera och jag vet att relationen är och kommer att vara livslång. Vi kommer att finnas där, sida vid sida, i resten av våra liv. Trots våra olikheter, så kommer vi att leva tillsammans och vi kommer förmodligen och förhoppningsvis göra en hel del tillsammans. Vi kommer att erfara med- och motgång och kanske, speciellt i dessa stunder, när något särskilt glädjande eller bedrövande sker, så kommer vi att söka oss till varandra för att finna glädje eller tröst i varandras närhet. Ordensbröder Ja, vad var nu detta, som jag beskrev? Var det relationen till mitt syskon, eller var det relationen till min broder i Orden? Det kan man fråga sig. För faktum är att jag tror att bilden jag gav fungerar för båda perspektiven. Jag tror att vi Ordensbröder kan finna just detta. En gemensam väg att vandra tillsammans. I med- och motgång, i glädje och i sorg. Jag läste ett inlägg på Facebook från en broder som fick det riktigt tungt och svårt i sitt liv och därför valde han att dra ner på sin frimureriska aktivitet. Det var många bröder som gav sig till känna och erbjöd stöd. Såväl ekonomiskt, själsligt som av rent handfast natur om brodern på något sätt behövde hjälp. Och många ansåg också att om livet blir tufft, så är det väl då om någon gång som brodern borde bli

än mer aktiv för att få stöd från sina bröder i Orden. Det kanske är lättare sagt än gjort och var och en får fundera på hur du själv skulle tänka i en liknande situation, om det skulle vara du? Men tanken är värd att tänkas. Är det så att vi skulle söka hjälp ibland våra Ordensbröder? Som alltid i en relation, så blir den beroende av båda parter och vilken näring man väljer att ge relationen. Prioriterar man den lågt, så blir nog också det upplevda gensvaret inte lika självklart. Men om nu relationen till våra bröder i Orden odlas stark, kan vi då tro att vi får hjälp den dag det behövs? Har vi odlat en stark relation och ser vi det som naturligt att dela glädje- och sorgeämnen i livet med våra bröder? Förväntningar Mina förväntningar, då jag valde att ansöka om att bliva frimurare, var nog inte i första hand brödragemenskapen. Jag hade läst i princip varenda sida på Ordens webbplats under de år som jag funderade på hur jag skulle göra för att bli medlem, när jag väl såg tiden mogen. Visst läste jag mycket om brödramåltider, brödraföreningar och brödragemenskap. Men jag kunde nog inte riktigt förstå vad den innebar (förstås). För mig var det nog primärt tanken på att vinna egen utveckling, att vidga mina vyer och bredda mina perspektiv, om än på en solid kristen grund. Det var vad som primärt tilltalade mig. Men vad ger Orden om jag ger Orden? Och vad ger bröder om jag ger bröder? Låt mig återkomma till detta. Här skjuter jag in två aspekter, som var viktiga för mig. Sven-Olof Karlsson, min 80-åriga församlingsbroder, om åldersöverstigande broderskap Bibeln I studiedelen står det om Bibeltidens utvidgade familjesyn, som den var i Bibelns äldsta berättelser. Där ingår förstås kärnfamiljen, men dessutom farföräldrar, syskon, fastrar och farbröder samt kusiner. Alla är nära släktingar som man känner ansvar för. Och det är just detta sista som jag tänker på. De vi känner ansvar för! Jag 37

har kommit att känna ett ansvar för er, för att jag kan vara er till hjälp att tillgodogöra er frimureriet och vad det har att ge. Att jag står här ikväll är ett litet tecken på det. Likväl önskar jag förstås av ”äldre” bröder att de ledsagar mig på min resa. Att de också känner ansvar för mig på min resa. Helt plötsligt blir vår brödrakedja tydlig. När länk fogas till länk så blir kedjan stark. Nya länkar fogas in i kedjan och hjälper till att göra gemenskapen stark. Äldre och yngre, sida vid sida i en naturlig gemenskap. Den typen av gemenskap fick jag tidigt erfara, då jag hos en församlingsbroder, över 80 år, fick flera goda samtal och upplevde en genuin kärlek till. Han blev frimurare 28 april 1966, fick tionde graden 1998 och lade förra året ned sina jordiska verktyg, men han sa tidigt att gemenskapen inom Orden är något unikt och han sa också att bli ämbetsman fördjupar frimureriet ytterligare. Jag fick tillfälle att hjälpa honom in till Stamhuset för en loge i gr. I, vilket han inte kunnat på länge, då han blivit skröplig. Jag är glad att jag fick denna möjlighet innan det var dags för honom att vandra vidare och jag är glad för den tid, om än ganska kort, som vi parallellt fick vara bröder av vår Orden. Lärjungarna då, kan man tala om ett brödraskap där? De var ju inte biologiska bröder, med undantag för Petrus och Andreas som ju var det. De tolv var utvalda av Jesus att leva särskilt nära honom. De var alla män från enkla förhållanden, inte särskilt lärda eller utbildade. Flera av dem var fiskare. Men de fick följa med på en resa och göra insikter i vad livet verkligen handlar om och vad som är viktigt. Förmodligen insåg de att tidens ideal, som de skriftlärda försökte bevara, inte var det eviga livets sanning. Gud De fick istället lära sig att se varandra och alla människors lika värde inför Gud. Många gånger nämner Jesus att den störste ibland er är den som tjänar den andre. Den som inte ser till sitt eget, utan som ger av det han har och delar med sin nästa. Även här tycker jag att tanken går att koppla till vår Orden och den gemenskap vi har. Vi kanske inte anammar det allra

Middagstal senaste trenderna i samhället. Vi kanske av många anses vara suspekta, slutna och hemlighetsfulla. Men även detta ser vi i de ord som är skrivna, de som stod och slog sig för bröstet i gathörnen så att alla skulle se, det var inte de som gjorde Guds vilja. Som bröder i vår Orden tar vi hand om oss själva, för att vinna en högre insikt i vem vi är, vi tar hand om varandra i hjälp och stöd, men gläds också tillsammans i vår gemenskap OCH vi hjälper vår nästa, de som inget eller lite har. Där är en av våra dygder, jag kanske den viktigaste, BARMHÄRTIGHETEN, att tänka på de som är i trängande behov av omedelbar hjälp. (Du vet väl att Orden ur sina stiftelser årligen anslår över 40 MSEK till olika vällovliga insatser och projekt?) Brödraskap På Ordens hemsida läser jag: Det är i sökandet efter fäste och ledstjärnor som det svenska frimureriet har så mycket att ge. Orden vill helt enkelt inspirera sina medlemmar till att ta de stora livsfrågorna på allvar. Vem är jag? Hur borde jag egentligen vara och leva? Orden ger genom sina ritualer och symboler hjälp till reflektion. Inte i form av färdiga svar och lösningar utan just som hjälpmedel i det individuella sökandet och för den personliga trosutvecklingen. Ordens speciella symbol, frimurarkorset, anger var avstampet tas och på vilken grund den ytterst bygger. Kanske behöver vi i vår tid återupptäcka den kristna tradition som tidigare i djupare mening varit samhällets grund, och inse hur den kan berika våra liv. I denna strävan vill Svenska Frimurare Orden vara delaktig. Vid logesammankomsterna ges också tillfälle till vila och återhämtning från vardagsbekymren. De skänker därtill oanade skönhetsupplevelser genom att de innehållsrika ceremonierna sker i vackra, ofta mycket traditionsrika lokaler. Texten nämner inte direkt någon om brödraskap, men vi talar ofta i frimureriet om att vi söker sanning och ljus. Vad är det för ett ljus vi söker? Hur blir vi upplysta? I vårt gradsystem ser vi tydligt hur man i takt förväntas bli mer och mer upplyst, för att i tionde graden bli den ”högt upplyste” brodern. (Ja, sedan kan några av oss kanske bli ”högst upplyste” och erhålla som bevis på det ett rött kors att bära runt halsen). Men jag tror, för att nu komma till någon sorts sammanfattning, och för att återkomma till den släppta frågan om vad

ger Orden om jag ger Orden? Och vad ger bröder om jag ger bröder? Att vår Orden vill visa oss var och en, att det finns en mening med det liv vi lever på jorden. Värderingar Personligen tror jag att en stor del av denna mening med livet är så enkelt som det faktiskt är summerat i orden: Älska din Gud, älska din nästa så som du älskar dig själv. Det kanske låter högtravande i dina öron, vad vet jag. Men om du själv vill. Och om du tillsammans med din broder, kan fundera och reflektera. Ensam i logerummets mörker och ljus. Om du läser litteratur från brödragenerationer som vandrat före och delar deras insikter och drar dina egna. Om du vid måltiderna deltar och pratar med bröderna runt bordet, utan att lägga värderingar i hur gammal någon är, vad han ev arbetar med, eller någon annan aspekt, som förmodligen är ganska ovidkommande. Och om du tror att livet har något mer att erbjuda än bara karriär, materiell standard, värdslig berömmelse, som lika fort kan falla samman och bli till intet. Vad har du då som står kvar? Vad har du då som bär ett evigt värde? Är det då människokärlek och i vårt fall brödrakärlek, som står orubbligt kvar? De ord som vi var och en fick av OM på ett eller annat sätt efter receptionen; Besök logen, besök biblioteket, besök en brödraförening och delta i brödramåltiden, ja där har du faktiskt en stabil grund för att ditt frimureri ska bli starkt, vinkelrätt och givande. Och är du villig att ge av din tid till gemenskap och utbyte, så är jag helt övertygad om att du kommer att få gemenskap och utbyte av dina bröder. Vi skulle inte ha bestått i närmare 300 år om denna gemenskap inte hade substans. Var vidsynt och förlåtande om du någon gång känner att det inte blev precis som du tänkt dig. Precis som jag alltid förlåter min syster, även om vi blivit osams flera gånger, så förlåt din broder om du tycker att du blivit orätt behandlad. Det fria talmanstalet, som vi känner det, skapades inte förrän på 1800-talet. Ursprungligen läste talmannen istället upp en fast text som förklarade vissa skeenden i receptionen. Jag tänker därför nu läsa ett utdrag ur det fasta talmanstalet i grad I, enligt 1763 års ritual, som jag tycker beskriver Ordens syn på Brödraskap. (Texten är av mig något moderniserad, för förståelsens skull): Vi bygger ej på svaga grunder, ty vi för38

aktar fåfänga. En uppriktig håg att hos oss bli antagen, ett ädelt och ståndaktigt hjärta och ett upplyst förstånd är de enda förmåner vi värderar. Och det lika mycket var än de finns. Herdestaven och bondejackan är därför hos oss lika ansedda som kungaskruden och purpurmanteln. Vi åsidosätter inom vår Orden alla karaktärer, värdigheter och ärvda namn, som lyser så mycket ibland de fåkunniga. Vi återtar i deras ställe det ljuva brodersnamnet, vilket den Visaste Byggmästaren givit alla människor inbördes, eftersom vi alla behöver varandras hjälp, styrka, ömhet och förtroende. Jämlikheten i våra samkväm och förenade tankesätt är de länkar som tillknyter vårt starka och oryggliga vänskapsband och som ständigt bör påminna oss att undfly fåfängan och högfärden, dessa de låga och svaga själars kännemärken, vilka omstörta de murar som den inbördes tillgivenheten och vänskapen upprest. Famnar Inbördes hjälp, styrka, ömhet, förtroende och jämlikhet ska alltså vara det som håller oss bröder samman i vårt vänskapsband. Och när det någon gång kanske blir svårt, så ser jag att förlåtelsen och viljan att försonas bör vara den rådande inställningen ibland oss bröder. Är detta en stor fråga, att vi blir osams i tid och otid? Nej, det har jag inte upplevt. Tvärtom, jag har redan, under min korta tid upplevt just välvilja, öppna famnar, delande av insikter och kunskap, en ärlig och uppriktig värme och gemenskap. Så min rekommendation är varm, innerlig och från djupet av mitt hjärta – prioritera att ge näring åt ditt frimureri och den brödragemenskap som häri finns att ta del av. Det kan visa sig att det blir ditt livs bästa investering med mycket god avkastning som lön för mödan i form av nya insikter, en vidare världsbild, ett öppnare sinnelag, en fördjupad syn på dig själv och livet i stort och vad som kommer därefter. Du får både ge, men också ta emot. Du får lära känna många nya bröder och du får dela en härlig gemenskap och du har roligt under tiden. Ett avslutande ord från Johannes första brev, kap 2 vers 9 ff: Den som säger sig vara i ljuset men hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. Men den som älskar sin broder förblir i ljuset och har ingenting inom sig som leder till fall. Ske allt så. Tack. X Text: PETER WINBERG

OHP:s Reflexioner

Vad är meningen med livet?

ivfrågorna är viktiga inom vårt frimureriska arbete, ja, kanske kan man säga att de är drivkraften i frimureriet? Den Konungsliga Konsten vill hjälpa oss att hitta ett rätt perspektiv i livet. Ytterst handlar det om att rätt leva för att rätt kunna dö. Trots det ovan sagda funderar vi väl alla oavsett om vi är unga eller gamla, oavsett vilken grad vi har, oavsett vilken fördelning vi tillhör, om vi är aktiva eller passiva bröder. Vad är egentligen meningen med livet? Flöde Meningsfullt liv vill alla ha. Livet kan fyllas av både yttre och inre arbete eller intressen som gör att vi känner att det är gott och meningsfullt att leva. En del har en grundtrygghet som i livets olika skiften ger mening. Andra känner tvärtom. Livsglädjen och livslusten saknas, och man har svårt att se någon mening i tillvaron. Livet kanske känns som ett meningslöst flöde av dagar, möten och göromål. Frågan om livets mening kan ytterst sett inte endast ha att göra med om allt går bra för mig. Om jag känner mig lyckad och på ”topp”. Meningen med livet kan alltså inte ha med varken yttre framgång eller motgång att göra. Vore det så är svaret om li-

vets mening endast subjektiv. Alltså handlar det inte endast om mig själv. Subjektivt Problemet med ett subjektivt svar på frågan om livets mening är att det just är subjektivt. Att vara människa betyder att jag står i en gemenskap och förbindelse med andra, många andra. Om meningen med livet de facto handlar om vad var och en tycker, upplever eller menar, blir det märkligt. Kan det finnas något annat svar, en djupare mening? Frimureriet vill hjälpa oss att se meningen med livet i ett större perspektiv, ett perspektiv som därtill är långt större än mitt eget liv och min tid på jorden. Det grekiska ordet för ”människa”, anthropos har av ålder ansetts komma från ano trepon opa, ”en som vänder ansiktet uppåt”. Tankemässigt betyder detta att en människa är en som ser ut över sig själv, utom sig själv och ”uppåt”. Människan är unik i det att hon kan se och förstå att hon är något mer än bara ”av jord”. Denna utrustning har hon fått genom sin unika ställning i skapelsen. Denna tanke och mening är också grunden för vårt frimureri. Livet har därför en objektiv mening och har med Skaparen att göra. Eller som det uttrycks i en psalmvers: ”Den gång du

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

viskade ditt: Bliv, du ville mening i mitt liv. Din mening i mitt väsen skriv, min Fader och Min Gud.” (Sv. Psalm 227:2) Samhörighet Den aronitiska välsignelsen från Gamla testamentet (4 Mosebok 6:24–26) slutar med orden ”… och Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.” Den osynlige blir synlig, alltings upphov och väsen får ett ”ansikte” och jag får vända mitt ansikte mot honom, mot Gud. Därmed får jag det som en människa ytterst längtar efter, välsignelsens avslutning: frid. Friden, harmonin med vårt väsens upphov och mening betyder att paradisets ursprungliga vänskap och gemenskap har uppnåtts. Samhörighet med Honom som följt mig hela livet – både i med- och motgång – ska en gång bli fullkomlig. Kedjan och föreningsbandet är slutligen fullbordad och vi förstår till fullo orden: Frid, Enighet och Glädje. OHP:s reflexioner Sedan den 1 januari 2019 har jag mottagit ämbetet och uppgiften att vara Ordens högste prelat, OHP. Med detta uppdrag följer även att skriva i Frimuraren. Detta är min första artikel och jag hoppas denna och kommande skall ge bröder inspiration till frimurerisk reflexion. X Johnny Hagberg

Foto: Carina Bergkvist

Frimurarna i samhället

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2019. Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,97 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Bokrecension

1793 – en mordgåta utöver det vanliga Den före detta arméofficeren Cecile Winge är satt att lösa en mordgåta. Vi befinner oss i 1790-talets Stockholm och det i författaren Niklas Natt och Dags hyllade romandebut.

änk tv-serien Anno 1790 som visades hösten/vintern 2011 i tio avsnitt på SVT 1 och som utspelade sig i 1790-talets Stockholm. Tänk även Jan Mårtenssons böcker Guldmakaren och Häxmästare om Johan Sebastian Homans öden i Gustav III:s Sverige, men kryddat med ett stort stänk skörlevnad à la Charles Bukowski eller för den delen Arne Anka – då börjar Niklas Natt och Dags bok 1793 att ta form. Det är skitigt, det är vidrigt, det är mi sär och det är mord. Torso En torso av en manskropp har hittats i Fatburen – den gyttjesjö på Södermalm där alla sopor och allt avskräde samlas. Torson bär spår av en långsam stympning, där personen troligtvis varit vid medvetan-

Författaren Niklas Natt och Dag.

de väldigt länge. Cecile Winge är en före detta arméofficer som efter ett uppdrag över Stora Bält förlorat en hand. Nu väcks han ur sitt berusade och sömndruckna tillstånd för att vara polismyndigheten behjälplig med sitt sinne för att lösa mord. Cecile har anlitats förut vid liknande dåd. Han är lungsjuk och vet att han själv inte har lång tid kvar. När hostningarna i näsduken blir allt rödare, då vet Winge att hans dagar är räknade. En trähand bådar att han redan lurat döden, som nu otåligt väntar runt hörnet, en gång. Denna trähand, som han så innerligt hatar, är både ett besvär, men som rätt använd kan krossa både tänder och käke på den som står i vägen för honom och hans mordutredning. Stockholm Den här beskrivningen av 1790-talets Stockholm är långt ifrån idyllisk eller romantiserad. Krinoliner och pudrade peruker, löss och en obeskrivlig stank som inte lättas med tvål och vatten utan med ännu mer stinkande och billig parfym. Resultatet av nattens toalettbestyr hälls ut direkt på gatan från sovrumsfönstret. Niklas Natt och Dag använder sig här av fyra berättarperspektiv för att berätta den här mordgåtan. Språket tangerar stundtals ett ålderdomligt språkbruk, men som enbart har som resultat att ännu mer invagga läsaren i att verkligen befinna sig i 1700-talets Stockholm. Någon har kallat boken 1793 för en ”Bellman Noir” och den har blivit utsedd till Årets svenska 41

debut 2017. Hade du tur gick den faktiskt att hitta för ett överkomligt pris i årets flora av reaböcker. Filmatiseras Vem attraheras då av en bok som 1793? Har man den minsta lilla fäbless för historia och för mordgåtor är Niklas Natt och Dags bok självskriven på nattduksbordet. Allt annat vore otänkbart. Räkna med att den här boken kommer att filmatiseras förr eller senare. Det finns även rättigheter för att ge ut den i översättning i 30 länder utanför Sverige. Tydligen storsatsas det i de engelskspråkiga länderna. Författaren Niklas Natt och Dag har även utlovat att det här ska bli en trilogi. Vi väntar med spänning på hur det ska fortsätta. X Text: Ulf Hjelting

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott FULL HAND

ÄGA

METALLARBETARE

OVISS MODELLBILD

UNDERSTÖD PÅ PLAN

LOPP

GER MERSMAK

I SLUTET AV STARTEN

MASSOR I RÖRELSE TORRT I VÅTT

KÄND AFFÄR

FRIADE

ÄR EN STRUMPA

ÖPPNAS OFTA VID GRILLEN I TRÄDGÅRDEN

KORS!

MÄTARE

ÄRMSLUT BÄR HOCKEY- SVENSK MODER STORA SPELARE PLÄTTAR

SYFTAD PÅ VÄNTAR PÅ GENOMSLAG

ENSTAVIGT

RÄCKA

BLIR AVLYST

TALESÄTT

AVSLÅR HELIGHET

HAR LAGATS

ELAK

HOPP ÖPPET PÅ VINTERN

NATUROMRÅDEN

ÖVERSÄTTER

LÄNKARNAS FÖRENING

VÄRDELÖSA

VID NOLL

PÄLSVERK

LYFTER ALDRIG

VÄLJS I TANKARNA

GER MEDGÅNG

FÅR KRONOR FÖR KRONAN

SAMLAS I FÅNG

HA I KIKAREN

CIRKEL

HADE ETT ROANDE ARBETE

SKOTT FRÅN KINA

MEDITATIONSORD OVIG

NÄTVERK

HÅLLA LÅDA

STARK ANDERSON

LEGAT

ÄR INITIAL

RÄTT ELLER KASS

SITTPLATS FÖR BAR

ANGES SOM TECKEN

RINGAR I KOLON

STÅR PÅ SCEN

DROPPMÅTT

TVÄRT AVBRUTNA

DEN SPETSAS I DRY MARTINI

EN KÖPS ANNAN BADSKOR FEMMA I

FLÄCKFRIA

r man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen. Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösning-

FÄRGGLAD I REGNSKOG

BESVÄR VADSTÄLLE

BEHÖVS FÖR ATT FÅ RO

SAMLAS STICKOR I

IHÅLLANDE

arna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset. 42

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort till redaktören. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 54 i tidningen. Senast den 25 april 2019 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss SPEGELVERK AV OCH TILL BAKPRODUKT TILL JUL DÄCKMATERIAL FATTAR MAN INTE SÅ LÄTT

VÄGER BROTTARE

VATTENLEDNING INGÅR KARBON I

ÄR FÖRMÖGEN

H R U N D V A S K T

MATTEVIKARIE BURR

INNANFÖR SKALEN LOCKAR

VÄVNAD

SOM BONDE TORFTIG

BITA

TRAVA

TUNN METALL

F Ö R E D R A

S T A P L A

F T E R A I G L E R

ÄGARBETECKNING

E O L I R S D L N I A A R A B S U

DRAR LOK TINGELING UTMÄRKELSER

PREFERERA

HÄNGER EFTER

RECEPTKORT ANVÄNDER INTE DU

VÄXTSAMLING

BILDAS GER SVALKA

HAR KAPPA BAK OCH FRAM

MELODISK MISS

VALE UTAN TVI

RAGGARE

HAR MAN PÅ JOBBET

HÖGT HUS SKRÄMMANDE SAGT

U P P S T Å N D E L S E K Y R K A N

LITE AV VARJE ÅRSTID

S E K E L

DET ÄR DET BÄSTA I MELLANÖSTERN

I R A K

GLAPP KRYSSKRYP

V A R I A

GENERERA SAGOFIGUR

I K A R O S

O R K Ä U N T T E

MÄRKT

HAR MAN DET MAN HAFT I REGNET

FÅR LIVRÄDD STORA

A L M I O D N K A K N A L S D E A E R B E A R L E L P R I A E S R G T G A Ä V R D A R

LÖPER VISAS BESIKTNING BÄRTABLÅ INNEFATTAR SÄRK FÖR TALANDE SMAKBEDÖMNING

GICK ILLA

LEVER PÅ RÖRELSE

ÄMNE I HAVET

SKINA UPP

SAKNAR KJOL EN I KEDJA

TURKISK DRYCK STRYKER UT

KAPARE

BILDEL

SÄTTA IHOP PARALLELLT

FRITT FALL

MINNE FÖR LIVET

DEN LILLA JORDBITEN

T V V I

VITT VATTEN

A T L A N T E N LEDER TILL BROTT

O R T E R

KÄRNPUNKT KAN FÖLJAS PÅ VÄGEN

R E K ETT PAR I SLOWFOX BRA OMDÖME

V I S I T A T I O N

Frimuraren för 70 år sedan I Frimuraren för 70 år sedan gick det att läsa följande ur Meddelanden från Svenska Frimurare Orden Årgång 21 mar 1949. Redaktör och ansvarig utgivare Patrik Påhlson. Under rubriken: En förnämlig utmärkelse Den Norske Frimurareordens Stormester och Höjeste Styrer har tilldelat Den Högt Upplyste Br. Direktören C. P. Påhlson, den Svenska Frimurare Ordens Överarkivarie och Bibliotekarie, den Norske Frimurareordens Hederstegn såsom tack och erkänsla för de stora tjänster och den utmärkta hjälp Br. Påhlson lämnat den Norske Frimurareorden och många dess ämbetsmän under arbetet med återupprättandet av de norska logernas bibliotek och ritualsamlingar efter den genom kriget åstadkomna förstörelsen. Överlämnandet ägde rum vid sammanträde i X graden i Stora Landslogen den 5 mars 1949, därvid Br. Påhlson fick ur Ordens Kanslers hand mottaga denna sällsynta utmärkelse, vilken för första gången tilldelats en frimurare.

V G A L L L A S T T E E N

ÖVER HUVUD TAGET

KAFFESORT

ÄR SOM ETT

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Gudrun Fritzon, Johan Sickeldal och Bengt Rydell som angett rätt lösning: Kupoler. De tre kan se fram emot en trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Storintendentens expedition

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Vita tyghandskar

Kostymbälte med etsat frimurarkors

Slips med frimurarkors

Tema: Norra Sverige

S:t Johanneslogens Midnattssolens lokal.

S:t Johanneslogen Midnattssolen – åttonde fördelningens nordligaste utpost

Kiruna möter oss med en gnistrande klar luft och småkalla -27. Färden hit har tagit en hel arbetsdag i anspråk, 65 mil enkel väg. Det tar sin tid, men det är det värt. Värme och broderlighet möter oss i rikliga mått vid ett besök i S:t Johanneslogen Midnattssolen.

tt ta sig till Kiruna från Umeå motsvarar att åka mellan Stockholm och Malmö, eller som mellan Malmö och Dresden i Tyskland, för den delen. Man kan med andra ord säga att det är en rejäl bit att åka. Dock en helt naturlig del i det frimureriska inslaget i den åttonde fördelningen, som spänner över hela

Norr- och Västerbotten, och där antalet enheter uppgår till nio stycken exkluderat frimurarklubbarna. Utbredningen av vår Orden har följt kustbandet och stannat i de större städerna för att sedermera arbeta sig vidare mot vårt grannland i väster. Midnattssolen Men för att återgå till vår huvudaktör i 44

detta reportage, Midnattssolen i Kiruna, så kan man verkligen säga att det är den sista utposten i en, i mångas ögon, exotisk miljö, där solen sällan eller aldrig orkar sig över horisonten vintertid för att i gengäld aldrig gå ner under sommarmånaderna, där kallgraderna tidvis imponerar på isbjörnarna och där Börje Salming kommer ifrån.

Tema: Norra Sverige förslag att Sigfrid Landin skulle utses till ordförande. Nu dröjde det två år innan Ordens Stormästare, Gustav VI Adolf, lämnade sitt bifall och medgav ”att för frimurarebröder som är bosatta i Kiruna samt Gällivare och Malmberget eller i dess närhet må i Kiruna bildas en brödraförening Benämnd Midnattssolen”. Det här var den 24 januari, 1964

Full fokus på förberedelserna. Fredrik Spett kontrollerar.

Det är även här som de mytomspunna lapplandsjägarna utbildades (bekanta för oss som har gjort värnplikten) och där man nu håller på att omlokalisera en hel stad för att malmbrytningen skall kunna fortsätta att bedrivas. Och det är således här, likt en fyrbåk i Nordens kalla natt som Midnattssolen har sitt säte varifrån de sprider vårt frimureriska ljus till de bröder som väljer att vara medlemmar i vår Orden. Starten Dock var det ingen självklarhet att det skulle bli någon enhet i Kiruna. De ini tiala trevandena att bilda någon form av frimureri kunde lika väl ha gått i stöpet då underlaget av bröder ansågs vara för klent för att kunna bedriva en riktig verksamhet. Ingående diskussioner fördes mellan 15 bröder, under ledning av kyrkoherde Sigfrid Landin, vilka beslöt sig för att bilda en förening och därigenom påbörja uppbyggnaden av verksamheten. Anskaffning av utrustning och lokaler samt medel var deras initiala uppdrag för att kunna fortsätta sin plan. Det här var någon gång i början på 1950-talet. Verksamheten forsatte och i oktober, 1962, hade ett ytterligare antal frimurarbröder anslutit sig och numerären uppgick till 19 bröder. Det var dags att göra slag i saken och skicka in en ansökan om bildande av förening. Samtliga bröder undertecknade ansökan och lämnade som

Invigning Den 7 maj 1964 kunde så den högtidliga invigningen av brödraföreningen Midnattssolen ske. Närvarande var inte mindre än 84 bröder och med tillresta gäster ur Ordensledningen. På den tiden en mangran uppslutning med tanke på att avstånden, då som idag, är stora och transportmedlen kanske inte lika bekväma som de vi har idag. Det kvarstod dock ett mindre problem för den nya enheten och det var att införliva nya medlemmar. Närmaste ställe att recipiera var i Luleå, 35 mil bort, eller vänta på att någon broder skulle komma med flyttlasset, antingen till ett jobb i gruvan eller till regementet. Först sedan bestämmelserna ändrats, år 1975, beviljades brödraföreningen i januari 1976 tillstånd att vara deputationsloge. Den första efterlängtade egna receptionen i grad I hölls den 14 januari 1976. Nu hade verksamheten fått ett gott fotfäste och flera medlemmar tillkom som stärkte brödragemenskapen under de kommande åren. År 2001 hade således

Det blir trångt, det blir varmt, det blir trivsamt.

brödraföreningen uppnått kraft och styrka att ombildas till S:t Johannesloge. Detta skedde den 15 december under ledning av den förre Stormästaren Anders Fahlman. Isolerad Men att bedriva ett frimureri på en relativt isolerad plats och med ett, låt oss säga, utmanande rekryteringsunderlag, med avseende på att Kiruna presenterar en befolkningsmängd på cirka 22 000 individer, kan många gånger troligtvis kännas som en tuff uppgift. Men den iver, nit och det intresse som bröderna uppvisar i sitt arbete gör att deras verksamhet fungerar på ett utmärkt sätt och det rituella arbetet flyter på som sig bör. Den nyss installerade ordförande mästaren, Mats Taaveniku, har en ämbetsmannakår som driver arbetet stadigt framåt och axlar de uppgifter som ålagts dem. Alla hjälps åt så gott de kan för att verksamheten skall fungera enligt Ordens högt ställda krav. Värme Man kan ju tycka att deras något, i våra ögon, ocentrala plats skulle resultera i färre besökare till deras loger men så är inte fallet. Under flera år har ett fint utbyte varit mellan de loger som finns på norska sidan, däribland den med det identiska namnet S:t Johanneslogen Midnatsol, som ligger cirka 47 mil västerut, i Bodö. Nu kan man inte säga att norrmännen har ”lånat” namnet på loge av oss då deras enhet funnits sedan 1924.

Tema: Norra Sverige

Kiruna bjuder på många och trevliga samtal mellan bröder.

Även bröder från Boden och Luleå besöker också deras möten. Avståndet dem emellan kan benämnas nästgårds med sina 30 respektive 35 mil emellan, vilket inte anses vara märkvärdigt på dessa breddgrader.

När man känner för att svänga förbi och besöka dem möts man av en oefterhärmlig broderlighet och vilja att besökarna skall känna sig välkomna. Transport ordnas till och från tåg- och busstation om så önskas, fika dukas fram för långväga

besökare och loger som skall starta skjuts upp om någon avlägsen besökare av någon anledning skulle bli sen efter vägen. Det är en broderlighet som går att ta på. Mersmak Då underlaget av bröder är begränsat så har Midnattssolen valt, för att bespara ekonomin, att dela hus och lokaler med Tempel Riddare Orden. Det kanske inte är optimalt men det fungerar på ett alldeles utmärkt sätt. Logens valspråk, LUX PERPETUA LUCEAT NOBIS (Må det eviga ljuset lysa för oss), visar på deras inställning att vara en klart lysande tillvaro för vårt frimureri, placerat långt från övriga enheter, likt forntida framskjutna försvarsverk mot det mörka och okända. Du som väljer att besöka S:t Johanneslogen Midnattssolen kommer inte att åka därifrån utan att ha fått med dig goda minnen som ger mersmak att besöka dem igen. X Text och bild: Patrik Andersson

Mats Taaveniku, OM i logen, berättar om sitt frimureri.

Tema: Norra Sverige

Mäklaren som vänder ”hem” Den 18 maj installeras nästa provinsialmästare i sjunde fördelningen. Brodern som ska kliva in och leda fördelningen de närmaste åren är hemvändaren Jan Resby. dan. Det var som fastighetsmäklare och i den rollen trivdes jag bra så där blev jag kvar i princip hela mitt yrkesliv. Vilka utmaningar ser du för sjunde fördelningen? – Det är samma som gäller de flesta, vi behöver få tillväxt. Och i vår fördelning blir det extra känsligt eftersom vi redan är små, men det gör också att vi har en potential att växa mycket med ganska små insatser. Det finns i princip bara två kranar att vrida på, rekrytering och att hejda utflödet. Dessa två hänger också ihop, för kan vi bevara de bröder som vi rekryterar så får vi per automatik en större bas att rekrytera nya bröder från. Därför tror jag att en av nycklarna till en bra rekrytering blir att ta hand om våra befintliga bröder. Sedan ska vi heller inte glömma de bröder som av olika anledningar har lämnat Orden. Vi behöver hålla kontakten med dem också och se vilka vi kan få att återvända. Det kan vara så enkelt som att man ringer och har ett samtal med dem, det har jag själv gjort och på det sättet fått tillbaka tre bröder bara i år.

Jan Resby är ny provinsialmästare i sjunde fördelningen.

är jag först fick frågan om jag kunde tänka mig denna roll var jag initialt tveksam. Dels bor jag nere i Stockholm, dels hade jag dessutom nyligen klivit på som ordförande i brödraföreningen Saltsjön. Efter en stunds övervägande så tackade jag ja. Främst av det skälet att jag känner att jag kan tillföra något till fördelningen och att gillar de utmaningar som vi står inför, säger Jan Resby. Det är ingen ovan ämbetsman som nu tar över ledningen av sjunde fördelningen. Han har bland annat varit ordförande mästare för S:t Johanneslogen Adolf Fredrik mellan 2011 och 2017, en loge där han har haft ämbeten redan från 2001. Arkivarie, ceremonimästare, bevakande broder och deputerad mästare är andra ämbeten vi hittar på hans stamkort, sedan hans inträde i Orden 1998.

–

Frimuraren träffade honom och ställde några frågor inför hans kommande uppdrag. Men vad har du gjort i det allmänna livet? – Det mesta, nästan så jag känner mig som flera personer när jag försöker titta och sammanfatta mitt liv hittills, nästan som jag inte kan bestämma mig för vad jag tycker är kul. Jag har hållit på med fågelskådning, segling, fjällvandring med mera med mera. Mycket har nog egentligen kretsat kring att på olika sätt vara ute i naturen. Det mesta har jag gjort tillsammans med min Mona, som jag fick 39 år med innan hon tyvärr gick bort för några år sedan. Yrkesmässigt utbildade jag mig till husbyggnadsingenjör och började tidigt arbeta tillsammans med min far för 40 år se47

Vad vill du lämna efter dig efter din period som provinsialmästare? – Jag skulle vilja att vår fördelning har haft den bästa procentuella utvecklingen av antalet bröder inom Orden. Vi är förvisso en liten fördelning men det ser jag bara som en styrka, hos oss kan alla bli sedda. I mina möten med bröderna hittills i fördelningen så märker jag att det finns en energi och en vilja att vända utvecklingen och därmed så finns potentialen att börja växa igen. Men det är inget jag kan åstadkomma, utan det är något som vi bara kan göra tillsammans. Så när jag kliver av så skulle jag vilja att fördelningen har växt ordentligt, att vi har ämbetsmän på alla platser och att vi har ett bra och levande samarbete främst inom fördelningen men även med andra fördelningar. X Text: Ulf Fryklund

Tema: Norra Sverige

Genomlysningen av sjunde fördelningen slutförd I samband med att förutvarande provinsialmästares förordnande förlängdes till den 31 december 2018 erhöll han också ett uppdrag att göra en genomlysning av fördelningen och dess enheter. Syftet med detta var att ge ett underlag för att skapa en bild av hur det ser ut i vår minsta fördelning inom Orden och med stöd av Ordensledningen skapa mål och strategier för att vända den trend som präglat sjunde fördelningen de senaste åren med ett sjunkande medlemsantal.

rbetet genomfördes som ett projekt under årets nio första månader. Centralt i arbetet var en arbetsgrupp bestående av samtliga ordförande mästare och ordförande, vilka tillsammans med sina ämbetsmän tog fram underlag för sina respektive enheter och hade i uppdrag att ha en dialog med bröderna. Förändring Första steget i projektet var att göra en djupgående nulägesbeskrivning. Några centrala delar som man tittade på var medlemsantal, besöksfrekvenser, betalningar, ålderstruktur samt hur man samarbetade inom respektive ort. Bilden som målades upp var inte direkt hoppingivande, men samtidigt blir potentialen för positiv utveckling tämligen stor. Grunden till att skapa en förändring ligger just i att veta hur det ser ut och att medvetandegöra bröderna om läget. Nästa steg är sedan att sätta upp en målbild och börja finna strategier för att nå dit. Utifrån den tanken fick arbetsgruppen i uppdrag att förmedla nuläget till sina enheter och börja fundera på idéer och strategier för att vända trenden. Det vill säga hur fördelningen ska jobba för att öka rekrytering, behålla och ta hand om befintliga bröder samt fånga upp de som av olika anledningar har blivit inaktiva. Det lyftes även fram tankar på vilket sätt kontakt skulle kunna tas med bröder som lämnat Orden för att se ifall några av dem är intresserade att återvända. Utmaningar Sedan utredningen/projektet avslutats kan jag som varit delaktiv i processen dra följande slutsatser. Vi har kommit en bit på

Stormästaren Anders Strömberg har rest runt till alla fördelningarna.

väg när det gäller att beskriva hur det ser ut, vilket har lett till att fler bröder har blivit aktiva i arbetet med våra utmaningar. Det känns också som att det finns en större positiv känsla och samarbetet inom fördelningen har blivit ännu bättre. Samtidigt har vi gått igenom en växling där många ordförande mästare och ordförande har bytts ut de senaste åren, vilket också har gett oss lite mer energi och lite nya idéer och tankar på olika sätt att samar48

beta. Och nu ser vi fram emot att fortsätta vårt arbete med vår fördelning tillsammans med vår nye provinsialmästare Jan Resby, som installeras den 18 maj. Vi hälsar honom välkommen. Vi har kavlat upp våra ärmar och är redo. Det kommer att bli spännande att titta på utvecklingen om några år och se hur mycket större sjunde fördelningen är då. X Text: Ulf Fryklund

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

H AR DU TILLGÅNG TILL OR DENS INFOR M ATIONSM ATER I A L? Under hösten 2018 lanserade Orden ett helt nytt informationsmaterial i form av broschyr, folder och PowerPointpresentation. Detta material riktar sig dels till potentiella medlemmar, dels till en intresserad allmänhet.

Folder och broschyr finns hos fördelningskanslierna. Informationsdirektoriet kommer att låta trycka upp nya upplagor på löpande basis. PowerPointpresentationen finns på Ordens hemsida och är tillgänglig när du loggat in.

ROTARY CAVA GIRÓ RIBOT BRUT NATURE Art. nr. 78246 Pris: 178 kr

Lagrad i 36 månader på jästbädd. Klar och fin ljusgul färg, fina små bubblor. Citrusdoft samt toner av rostade mandlar, vildblommig honung och torkade örter. Balanserad och avrundad syra och fin brödighet. Torr, frisk och fin smak med inslag av citrusfrukt, rostade toner och torkade frukter. Passar som Apéritif, till kalla förrätter och hors d’ouvres, samt till alla typer av fisk och skaldjur. Serveras vid 4–6° C. 50 % Macabeo , 30 % Xarel.lo, 20 % Parellada 15 kr/flaska Rotary Cava Giró Ribot skänks till Rotarys välgörenhetsarbete för bekämpning av polio. Vinerna finns i Systembolagets beställningssortiment. Hela vårt sortiment hittar du på samplex.se

SAMPLEX

Alkohol är beroendeframkallande 49

Forskningssymposium i Karlskrona 17-18 oktober 2020 Vill du medverka som föredragshållare?

Ett symposium är en konferens som har ett mer eller mindre uttalat tema och som genomförs i form av parallella föredrag med tillfälle till diskussion. CFE har anordnat bortåt tio sådana symposier med början år 1998 i Malmö. Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff anordnar den 17-18 oktober 2020 ett symposium i Karlskrona i anslutning till S:t Andreaslogen Carl Johans 200-årsjubileum. Symposiets gradbundna delar kommer att spänna över graderna IV-V t.o.m. X samt arrangeras på två ”spår”, varav det ena är reserverat för föredrag i grad IV-V och det andra för föredrag i grad VI eller kapitelgrad. Forskningslogen erbjuder nu en möjlighet för alla bröder av lägst grad IV/V att medverka som föredragshållare vid symposiet. Tidsramen medger sex föredrag i varje ”spår”, totalt således 12 föredrag. Varje föredragspass är på 40 minuter. ”Taltiden” för ett föredrag får vara högst 30 minuter. Förslag till konferensbidrag i form av ett abstract (en kort sammanfattning av föredragets ämne och innehåll på maximalt en A4-sida) skall vara Forskningslogen tillhanda senast den 15 januari 2020. Ange föredragets rubrik, i vilken grad föredraget avses hållas samt behov av AV-hjälpmedel. Glöm inte egna kontaktuppgifter! Abstract sänds till Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, att. Ulf Åsén, Kungsängsgatan 17-19, 753 22 Uppsala eller e-post cfe@frimurarorden.se OBS! Material som är att anse som gradbundet får inte skickas med e-post! Besked om vilka symposiebidrag som antagits lämnas senast den 15 maj 2020. 50

Från Barmhärtighetsdirektoriet

Brödernas Väl! Det framkommer fyra prioriterade delområden i åtgärdsprogrammet för att åstadkomma en positiv medlemsutveckling. Ledarskap Ett Ledarskap och då särskilt ett direkt ledarskap som åstadkommer att varje broder känner sig hemma och delaktig och blir en stark del av vår orden. Att rekrytera, behålla och aktivera samt återvända vilket sker genom olika aktiviteter i varje förening, loge och enskilt möte mellan bröder. En utvecklad upplysande utbildning om DKK. En enhetsorganisation som är anpassad till dagens förutsättningar. En omvärldsanalys som tar reda på hur människan av idag ser på frimureriet och hur vi når den nye brodern så att han kan bli en del av SFMO och därmed göra att orden blir bestående.

Per Werner, ordförande i Barmhärtighetsdirektoriet, tillika Ordens administrator.

et som är avgörande för vår orden och dess framtid är medlemmarna och medlemsvården. Detta gäller både för oss mina bröder och de vi rekryterar för antagning. Det som utgör en så central del av vår ordens innehåll är dragningskraften till Den Konungsliga Konsten (DKK). Dess innersta kärna är att vi ser varandra och visar tolerans för varandra. Detta sker både bröder emellan men också i en vidare bemärkelse mot hela mänskligheten. Vi säger att DKK består av sju egenskaper som är väl beskrivna i OALs första kapitel. DKK är själva förvärvandet och utövande av dessa egenskaper.

Medlemsutveckling Vår orden består av dess medlemmar och därmed är vår broder helt avgörande för vår framtid. För vårt bestånd är en positiv medlemsutveckling nödvändig och avgörande. Barmhärtighetsdirektoriet (BD) arbetar med ett åtgärdsprogram för att främja en positiv medlemsutveckling. Det åtgärdsprogram som nu under våren presenteras har utarbetats i samråd med Högsta rådet och den centrala organisationen i form av direktorierna under samordning av Ordens sigillbevarare och kansler.

Tanken Under 2020 och framåt kommer logerna och föreningarna att arbeta med åtgärdsprogrammet för att åstadkomma en positiv medlemsutveckling. Genom att vi bröder är engagerade åstadkommer vi att vår orden är attraktiv för de nya generationerna. Centralt i detta arbete är att allt vilar på DKK och den kristna tron. Tanken är att varje broder och ledare i orden skall vara en del i genomförandet av åtgärdsprogrammet efter varje enhets förutsättningar och behov. Åtgärdsprogram Handlingsprogrammet kommer att finnas som ett OSK-cirkulär och presenteras som idéer på aktiviteter vilka hittas på vår hemsida under rubriken ”positiv medlemsutveckling”. I frimuraren kommer artiklar att skrivas om de olika delarna av åtgärdsprogrammet. Allt detta för att skapa inspiration för att skapa en positiv medlemsutveckling vilket är avgörande för ordens framtid. Låt oss tillsammans åstadkomma detta. X OA Ordförande i BD Per Werner

Bokrecension

En liten bok – ett stort innehåll Bok: Sorg – en process inget tillstånd Författare: Gillis Edman Förlag: Tre Böckers Förlag Finns att beställa från bland annat Adlibris, Bokus och CDON

Bokens författare Gillis Edman.

”

i hör ibland att ’tiden läker alla sår’. Egentligen är det nog så att ’sorgen läker alla sår’.” Någon gång i studiesammanhang hörde jag detta tänkvärda uttalande. Uttalandet föll mig i minnet när jag läser Gillis Edmans Sorg – en process inget tillstånd. Gillis Edman har när han talar och skriver en drygt fyrtioårig erfarenhet av arbete som begravningsentreprenör; han är idag också en mycket uppskattad föreläsare och mentor. I Svenska Frimurare Orden innehar han värdighet av Riddare och kommendör med Röda korset och är Ordens storhospitalier.

Hjärtbesvär Boken är tillägnad den egna dottern Ellinor som gick bort i mars 2014. Ellinor hade efter medfött hjärtbesvär med efterföljande korrigerande operation drabbats av syrebrist i hjärnan som gjorde hennes fortsatta liv totalt annorlunda. Här är det pappa Gillis som skälvande skriver om egen kärlek och egen utsatthet. I sin lilla bok (77 sidor) lyckas Gillis Edman greppa många svåra och komplexa frågor. Han citerar kända författare (Tove Jansson, Astrid Lindgren, Harry Martinson, Tomas Sjödin, Verner von Heidenstam) som försökt greppa samma svårigheter. För att exemplifiera sorgen som process citerar han också Christian Gidlund som skriver: ”Sorgen ger sig av, först när den är färdig” (s 15); en mycket tänkvärd formulering, ungefär som formuleringen inledningsvis: Sorgen läker alla sår. Sorgeprocess Frimurarbröder arbetar med ritual. Riten/ ritualen har en given plats också i en sorgeprocess. Särskilt barns sorg och barns plats är viktig. Ett ritual hjälper oss att vila med våra tankar och egna erfarenheter. Gillis Edman ger också flera prov på fantastisk humor och värme. Inte minst i mötet med barn får vi nya och häpnadsväckande perspektiv. Ett exempel: Gamle farfar hade gått hädan. Barn och barnbarn hjälpte till med minnessaker till kistan: teckningar, telefon m.m. I förberedelsearbetet inför

gudstjänsten berättade Gillis om hur farfar låg i sin kista: uppe vid altaret fanns hans huvud och närmast sörjande fanns hans fötter… I millisekunden som följde hörde Gillis ett barn utropa: Men var är resten då? Vilken underbar humor och vilken närhet när Gillis förklarade att hela farfar fanns i kistan! (s 45–46). Användbar Gillis Edmans bok är synnerligen användbar i människovårdande och kurativa yrken, för sjukhusets olika personal, för kyrkans personal, över huvud taget för oss alla. Som frimurarbröder möter vi varandra inom Orden, men också utanför. Sorg är ett inslag under livsvandringen. I nöden och utsattheten, i trasigheten och vilsenheten ser Gillis Edman sorgen som en läkande process. ”…sorgen läker alla sår.” Trots det svåra ämnet förmedlar Gillis tro, hopp, kärlek, värme och – humor. En liten bok – ett stort innehåll. X Text: HARALD GUSTAFSSON

Notiser Meddelanden från Ordens kansli står från och med i år att finna på Ordens hemsida www.frimurarorden.se Under ”Organisation & kontakt”, klicka på ”Ordens kansli - kontaktuppgifter” och sedan på ”Meddelanden från Ordens kansli”.

Spännande Caritas-seminarium med Barmhärtighetsdirektoriet den 22-23 maj

aritas-ansvariga i alla fördelningar! Vår Caritas-verksamhet är en central och mycket viktig del av frimureriet. Men som i allt arbete krävs det stimulans, inspiration, information och goda samtal för att komma framåt. Därför anordnar Barmhärtighetsdirektoriet ett spännande, intressant och angeläget Caritas-seminarium den 23 maj med temat ”Åldrandets psykologi och broderskapets omsorger.” Under seminariet fördjupar vi oss i det angivna ämnet men diskuterar även Caritas uppdrag och framtida utmaningar.

Vi börjar redan kvällen innan, den 22 maj med en gemensam middag i Stamhuset, då vi får möjlighet att samtala och bekanta oss med varandra under trevliga former. Själva seminariet äger rum följande dag den 23 maj mellan klockan 9-15. Barmhärtighetsdirektoriet bjuder på två platser per fördelning vilket innebär att vi står för hotell, resa och förtäring för dessa bröder, men vill respektive fördelning skicka fler bröder så är ingen gladare än vi. Vi ser självklart att bröder från alla fördelningar ansluter till detta unika och spännande seminarium.

Gör plats i kalendern! Vi kommer inom kort att skicka ut en inbjudan med mer information om programmet, men gör plats i kalendern redan idag. Vad: Caritas-seminarium med temat ”Åldrandets psykologi och broderskapets omsorger”. När: Den 22-23 maj. Var: Stamhuset, Blasieholmsgatan 6, Stockholm. Varmt och Broderligen Välkommen önskar Gillis Edman, vO BD

Att besöka en utländsk loge – Frimurarpass

m du tänker besöka loger i andra länder behöver du ett frimurarpass. Frimurarpass utfärdas till broder av lägst III graden. För passansökan vänder man sig till sekreteraren i den loge man tillhör. Endast loger tillhörande de Storloger (motsv.) som SFMO har erkänt får besökas. Se förteckning i gällande matrikel.

Ett frimurarpass utfärdas för bröder av III–VI graden av ordförande mästare och för bröder av VII–X graderna av provinsialmästare (kapitelmästaren), som intygar att innehavaren fullgjort sina skyldigheter mot logen. Sekreteraren (översekreteraren) i respektive loge skall därefter skicka passet till Svenska Frimurare Ordens kansli på Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm.

Storsekreteraren skall därefter på passet intyga att logen är lagligen konstituerad.  Passet, där innehavarens fotografi skall finnas med, förses med sigill eller stämpel. För passet erläggs fastställd avgift, som tillfaller den loge som utfärdat passet. Innehavaren skall teckna sitt namn på passet. Med passet följer en instruktion med anvisningar från Storsekreteraren. Passet är giltigt i fem år. X

Storintendentens expedition

Regalieväska, läder

Regalieportfölj, läder Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser. Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr. Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 92 ISBN 1651 - 35766

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Nästa nummer utkommer v. 22. Materialstopp den 15 april 2019.

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Svedje Runebjörk, SVEA Urban Fasth, SPL Anders Wennergren, GPL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNP Patrick Andersson, ÖNPL

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge! Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning. Men skriv kort! Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning. Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag. För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken. Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”. Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via mejl på frimuraren@ frimurarorden.se eller på en CD-skiva till redaktören. Adress finns på denna sida.

Stormästaren

ina bröder, nu är det dags att göra en kort summering av mina sju år som Ordens Stormästare. Jag fyller 75 år i höst och har bestämt mig för att frånträda uppdraget den 10 maj i år för kunna lämna över till min efterträdare och ge honom tid att planera för sin och Ordens framtid under kommande sommarmånader. Har vi gemensamt inom Orden lyckas nå de ambitioner jag kommunicerat genom de tre ord jag myntade i mitt installationstal den 11 maj 2012 - Bröder - Ritualer - Lokaler? Bröder Jag har mött ett stort antal engagerade ämbetsmän och bröder under mina besök i de enskilda enheterna och frimurarsamhällena. Det finns en potential på de flesta orter för en stabil och positiv utveckling. I flera av de samhällen, som under en längre tid haft det tungt, har nya yngre entusiastiska ämbetsmän tagit vid. De har en stark framtidstro på sin lokala verksamhet och vilja att leda utvecklingen framåt. Yngre bröder vill engagera sig som ämbetsmän och det lovar gott för framtiden då det är de yngre generationerna av frimurare som är Ordens framtid och som skall leda verksamheten in i 2030-talet. Det har inte varit lätt att få förståelse för att den inre barmhärtigheten (Caritas), omsorgen om bröderna, är mycket viktig, ja rent av den viktigaste. Det gäller att stödja och uppmärksamma bröder medan de lever och deras efterlevande när de gått bort. Jag talar inte i första hand om ekonomiskt stöd utan om medmänsklighet. Detta kräver att vi bjuder på vår tid, vårt engagemang och att vi visar empati. Vi har vidare en klar förbättringspotential i att se till att bröder inte lämnar vår Orden i förtid. Vi måste bli bättre på att stödja varandra i att finna och fortsätta vandringen på den frimureriska stigen genom graderna. Vi skall alltid möta varandra med respekt, omtanke och uppmärksamhet. Ritualer I oktober 2014 fastställdes de genomgångna ritualerna och inför 2018 även Ordens Allmänna Lagar (OAL 2018). Därmed var det stora arbetet med vår fundamentalstadga avslutat, det vill säga bok

1 (OAL) och böckerna 2 till och med 10 (ritualerna). Jag har under de senaste åren tyvärr uppmärksammat att ämbetsmän börjat slarva vid genomförandet av sammankomsterna. Det finns en enkel regel vid agerande i logen. Det som skall utföras står i ritualernas texter. Allt annat är personliga tillägg som inte får infogas. Dessa missriktade ”förbättringar” tillför ingenting till vår upplevelsebaserade pedagogik. Jag vill påstå att det nu är dags för en omfattande nystart i loger och brödraföreningar vad gäller hanteringen av våra ritualer. Det är dags att öva genomförande och inte minst studera hela ritualens innehåll inkluderande allmänna anvisningar, underrättelser och spörsmålsböcker. Ämbetsmännen måste förstå den djupare meningen i våra ritualtexter för att kunna förmedla kunskap till bröderna. Det är också viktigt att handritualerna är aktuella. Jag har tyvärr varit med om att handritualerna var från den tidigare ritualutgåvan från 2007 när jag nyligen skulle leda en sammankomst. Lokaler Vi kommer att ha utmaningar när det gäller våra lokaler oavsett om de ägs av enheterna eller om det är hyreslokaler. Kostnaderna kommer att öka och på många orter finns det inte tillräckligt med kapital för att klara de framtida behoven. Det finns och kommer alltid att finnas underhållsbehov av våra fastigheter. Hyresavtal kommer att sägas upp eller medföra kraftiga hyreshöjningar. Vi måste långsiktigt planera för detta genom se till att bygga upp en tillräcklig stor ekonomisk buffert för att kunna hantera dessa utmaningar. För att möta framtiden gör vi för närvarande ett omfattande arbete med lokal säkerhet och med utvecklingen inom ITområdet. Därutöver skall den löpande verksamheten finansieras av medlemsavgifter i loger och brödraföreningar vilket kommer att kräva kontinuerliga förändringar av nivåerna i medlemsavgifterna. Vision Ordens vision är: ”Svenska Frimurare Orden - ett levande och verkande frimureri i vår tid och framtiden”. Skall vi klara av detta krävs samspel mellan de ovan nämn55

Foto: Joe Sundelin

Bröder – Ritualer – Lokaler

da tre orden. Alla tre pusselbitar behövs för att Orden skall kunna existera. Mina sju år har till stor del varit fyllda med positiva upplevelser men naturligtvis har det också funnits stunder då Orden och dess enheter har haft utmaningar när det gäller säkerhet, komplicerade personalfrågor och ekonomiska utmaningar. Det vore konstigt om allt var perfekt i en framgångsrik organisation med cirka 15 500 medlemmar. Utveckling Jag tackar er alla bröder för det viktiga stöd ni på olika sätt har gett mig under dessa år. De har varit inspirerande att möta så många av er i enheternas dagliga verksamhet. De personliga mötena har stimulerat mig och gett mig ett antal idéer till Ordens utveckling. Jag måste vidare lyfta fram tidigare och nuvarande ledamöter i Ordens presidium och Högsta råd som under dessa sju år stött mig i mitt arbete på ett mycket professionellt sätt. X

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige. Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig. Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund