Frimuraren nummer 2 2006

Tidskrift för Svenska Frimurare Orden

Nr 2/06

De kraftfulla vågorna skapade av mötet mellan den Indiska Oceanens och södra Atlantens vatten vaggade fartyget långsamt. Det hördes knirrande ljud från spant och bordläggning och i den milda passaden kallade mesanseglets ljud längtansfullt efter vind. Männen hade tagit sina positioner mot den av vaxljus sparsamt upplysta kajutans skott. De sträckte på sig när befälhavaren med bestämda steg gick in bakom skeppskistan som vid detta tillfälle lyfts fram från sin plats mot akterliga skottets vackra glasventiler.

Skeppkistan rymde denna gång inte bara skeppshandlingarna och finanser till förnödigheter för den långa resan. I den fanns också ovanliga utensilier och dokument prydda med röda kors. Befälhavaren lade sin värja med fästet åt babord och sa med myndig röst:

I ordning mina herrar.....

En jubileumsorden i tiden Nedanstående siffror belyser tillkomsten av arbetsloger sedan 1700talets första hälft, loger som än i dag är verksamma:

M

edlemsantalets utveckling inom Svenska Frimurare Orden visar på en stadig ökning. I slutet av april 2006 visade vår statistik att vi nu är 15.057 medlemmar i Orden.

Att utvecklingen är god kan också noteras om vi ser till antalet arbetsenheter. För närvarande består vår Orden av 165 loger, brödraföreningar och frimurareklubbar.

En viktig målsättning är att det personliga utbytet av medlemskap i vår Orden och kontakten mellan bröderna hålls levande och stärks. Under 2000talets första fem år har strävan därför varit att bedriva det frimureriska arbetet i mindre men fler enheter. Och att satsa på ökad information. Resultat har blivit att vi under den tiden fått tolv nya arbetsloger. Aldrig under en femårsperiod tidigare i Ordens historia har det invigts så många loger som under 2001-2005. Den näst bästa femårsperioden var 1906-10 då fem nya enheter växte fram.

-1750 1 loge, 1751-55 1, 1756-60 2, 1761-65 1, 1776-80 4, 1796-1800 2, 1806-10 3, 1811-15 1, 1816-20 2, 1856-60 2, 1861-65 2, 1866-70 1, 1871-75 4, 1876-80 4, 1881-85 4, 1886-90 1, 1901-05 2, 1906-10 5, 1911-15 1, 1926-30 1, 1931-35 4, 1946-50 2, 1951-55 2, 1956-60 4, 1966-70 2, 1976-80 1, 1991-95 1, 1996-00 2, 2001-05 12 och hitintills under 2006 1 ny loge.

Det vore intressant att få undersökt anledningen till den förhållandevis livliga aktiviteten under vissa perioder medan det under andra stått stilla på logebildarfronten.

1846-50 1 förening, 1866-70 2, 187175 2, 1881-85 1, 1886-90 1, 1891-95 3, 1896-1900 1, 1906-10 6, 1911-15 9, 1916-20 2, 1921-25 4, 1926-30 1, 1931-35 3, 1936-40 1, 1941-45 2, 1946-50 5, 1951-55 3, 1956-60 4, 1966-70 3, 1971-75 1, 1981-85 7, 1986-90 1, 1991-95 1, 1996-2000 1 ny brödraförening.

Ansvarig utgivare och ordförande i Redaktionskommittén

Om vår Orden får fortsätta att frodas och det tror vi väl alla på, så kommer det i framtiden att märkas att början av 2000-talet var en lyckosam period för Svenska Frimurare Orden.

Det är en vision som är på väg att förverkligas och som vår generation nu bidrar till.

Anders Fahlman Tillkomsten av brödraföreningar är väsentligen koncentrerad till 1900talet. Elva kom dock till under 1800talets senare hälft. Följande siffror belyser denna utveckling och även i detta fall gäller det ännu verksamma brödraföreningar:

Chefredaktör Kjell Mazetti Tel 0707-900825 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se

ISBN 1651-3576 Nästa nr utkommer vecka 38

Med Ordens sekellånga och imponerande historia följer jubileumsglädje. Det speglar inte minst detta nummer av Frimuraren.

Med siffermått innebär det att vi under tidsperioden 2006-10 kan se fram mot ytterligare ett 250-årsjubileum, två 200-årsjubiléer, två 150-årsjubiléer samt tio 100-årsjubiléer.

Lars von Knorring.

Ledamöter: Kjell Mazetti, Pierre Dunbar, Björn Strömberg, Lars-Olof Mattsson, Patric Meyer, sekr. 08 - 18 62 35

Utgivning 2006 Nr 1 utkom vecka 8, Nr 2 utkommer vecka 20 Nr 3 vecka 38 manusstopp red mtrl 7/8, annonser 18/8 Nr 4 vecka 50 manusstopp red mtrl 6/11, annonser 13/11

Omslagsbild: Anders Hofgren

Annonser: Pierre Dunbar, 08-57141411, Björn Strömberg, 08-661 24 08 Prenumeration 250 kr, utland 300 kr, lösnr 70 kr pg SFMO 3440-5 Annonspriser och annonsorder fax 08-571 414 91 Tryck: Trydells, Laholm

FRIMURAREN

I

I detta nummer:

S:t Johanneslogen Elisabeths invigning

sid 4

Svenska Frimurare i Kanton

sid 6

OM Gillis Edmans tal

sid 8

Utnämning från höjd i Öster

sid 9

S:t A Nordiska Cirkeln 250 års jubileum

sid 10

Så här gick det till

sid 12

Gäster förgyllde SLL:s högtidsdag

sid 13

Förtjänta bröder dekorerade

sid 14

Danskt storfrämmande i Helsingborg

sid 16

Leif Lindqvist ny R&K

sid 17

S:t J Carolus 200 års högtid

sid 18

Upprop för forskningsstiftelse

sid 19

Frimureri i utlandet

sid 20

Skall jag ta vara på min broder?

sid 23

Mozarts musikaliska läkare

sid 25

Den talan äger...

sid 28

Från SFMO:s kansli

sid 29

Kjell Mazetti 0707-900825 frimuraren@frimurarorden,se

Gunilla Westny från Kvinnohuset i Norrköping och Hans O Malmberg från Samfonden intervjuas om årets gåva från Frimurarsamfälligheten i Norrköping. Denna gången blev det 13000 kr som stöd till kvinnor drabbade av våld i nära relationer.

Varje termin utses en ny mottagare, inte sällan på förslag från aktiva frimurare

FRIMURAREN

förra numret redovisades en nivå av barmhärtighet som många kanske inte trodde vi nått upp till. Men reaktionerna har inte bara varit positiva. Några bröder, ett fåtal faktiskt, har pekat på att vi frimurare inte skall skryta med vår hjälpverksamhet.

Men betydligt fler har pekat på att vi som alla andra ideella organisationer måste informera om vårt sätt att delta i samhällsbyggandet. Från Ordens kansli har jag fått ett antal tidningsklipp som visar på en överaskande bred hjälpverksamhet vid sidan om de stora och viktiga stöd till medicin och kultur som Ordens stiftelser varje år delar ut i form av stipendier.

Här är några rubriker: Frimurare bidrog till Kvinnohuset (Karlskoga Kuriren) Loger delade ut 33000 kronor (Hallandsposten) BRIS fick pengar av murarna (Västerbottenskuriren) Frimurargåvor till Gävleföreningar (Gefle Dagblad) Väntjänsten fick 3000 (Bergslagsposten) Bidrag till utsatta barn och unga (Nya Wermlandstidningen) Frimurarna delar ut penninggåvor (Skaraborgs Allehanda) Frimurarstöd. Fören. får pengar

(Barometern) Till kvinnojour fr manlig högborg (Vetlandaposten) Cancersjuka barn får hjälp (Blekinge Läns Tidning) Frim. stöttar asylsökandes barn (Frykdalsbygden) Frimurarna delade ut 30 000 kr (Borås Tidning) Julgransplundringett sätt att hjälpa (Länsposten) Pengar till de glömda barnen (Falukuriren) Det finns säkert många fler exempel på hur frimurare lokalt ger stöd och hjälp till lokala behov. Men så länge ingen enskild med namn får äran skadas inte frimurardygderna.

Text och bild: Kjell Mazetti

Sankt Johanneslogen Elisabeth äntligen tillbaka i hemmahamnen På samma sätt som folkmassorna skyndade mot kajen när ryktet om att en ostindiefarare var på väg mot hamn så anmälde sig intresserade bröder från när och fjärran till den högtidliga invigningen av den nya S:t Johanneslogen i den tredje fördelningen.

Om det var trångt på kajen när mottagarna med hurrarop tog emot långseglaren så var det lika trångt i Johannessalen i Ordenshuset i Göteborg och förväntan var säkert lika stor den 4 februari år 2006 som den någonsin varit

under Ostindiska Companiets framgångsrika era. Med samma förväntan som de väntande spanade efter släktingar och vänner som varit borta flera år riktades blickarna mot OSM, Anders Fahlman när han med en ceremoni som inte kan beskrivas utan måste upplevas invigde den nya logen, gav den dess OM, Gillis Edman och dess ämbetsmannakedjor.

Arbetet i logen kunde sedan fortgå med samma intensitet som någonsin en ostindiefarare blev lättad på sin dyrbara last.

När William Chalmers Supercargo och frimurare i Kanton tillsammans med Johan Adolph Smedberg, S:t J logen Elisabeths förste OM trängde sig fram till honnörsbordet och ropade Vafalls! Elisabeths invigning! Den har redan skett. Vad gör ni här? bleknade nästan Gillis Edman, alldeles nyss utnämnd OM i den nya S:t J logen Elisabeth i Göteborg.

D

et hade gått nästan 3 år sedan dåvarande PM Lars-Jonas Kjellberg hade skickat ett brev ”Ang bildandet av ny Johannesloge i Göteborg” till bröder boende i Storgöteborg och samtliga OM/O i tredje fördelningen.

Bara brevet i sig torde ha varit en uppmärksammad händelse eftersom det var nästan 250 år sedan den Salomoniska Logen, eller Salomonska Logen af trenne lås, nuvarande S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures, bildades.

Något år senare fick bröderna ett brev från PM Carl Rosenblad och OM Bo Maniette i Sà3S och OM Ivar Alvarsson i DFK tillsammans med Gillis Edman, interimsordförande i den nya logen Elisabeth, som hyste en förhoppning om att den nya logen skulle invigas i april 2005. Man fick dock skjuta på detta tillfälle till den 4 februari 2006.

Ett år dessförinnan var det fullt i både S:t Johannes sal och till Brödramåltiden. Så stort var intresset från bröder både från när och fjärran.

Det har visserligen sagts att anknytningarna mellan den förra S:t Johanneslogen Elisabeth i Canton och denna nya inte är särskilt stora, men samtidigt finns tydliga tecken på släktskap.

Olof P Berg, en av grundarna berättar att det troligen var Tom Bergroth som förde tankarna till logen Elisabeth i Canton. Den nära kontakten mellan Ostindiska Companiets kaptener och supercargoers hade under sina långa resor till Kina deltagit i logearbetet borta i östern. Det stod till FRIMURAREN

Olof P Berg PBF och en av grundarna överlämnar sin gåva till Logen. OM Gillis Edman har själv fått välja sitt svärd ur Bergs stora samling blankvapen. TDM Jarl Ståhlbåge och ADM, Peter Bratthammar övervakar överlämnandet.

och med i statuterna att logemästaren, OM skulle vara en av Companiets supercargoer och att DM skulle vara en av de kaptener som varje år anlände till Canton. Även FBB skulle ha sin hemvist i SOIC, och alla skulle vara svenska undersåtar och medlemmar i loge i hemlandet.

En annan anknytning är naturligtvis utformningen av ämbetstecknen.

Mästareförklädet och axelbandet var gulfärgat med ett smalt blått band.

Att både Götheborg II och Göteborg III byggdes på Terra Nova och att detta namn finns med på Elisabeths sköld är nog mer än en tillfällighet.

Det blev en lång och händelserik dag för alla inblandade. Redan kl 09.00 samlades många av bröderna för att någon timme senare ha en genomgång av dagen. Efter inspektion av samtliga lokaler samlades man till lunch och därefter hade OM Gillis Edman tillsammans med de båda deputerade Mästarna Peter Bratthammar och Jarl Ståhlbåge en mottagning i Kantonrummet. Där överlämnades donationer och gåvor till den nya logen. OM-klubba, ämbetsmannaregalier, OM-svärd, sigill och vapensköld, både för placering i Stamhuset i Stockholm och i Ordenshuset i Göteborg.

Bland gåvorna fanns också originalhandlingar rörande det tidiga frimureriet i kanton överlämnat av Kapten Sten Göthberg.

Redan kl 14.15 började bröderna ta plats i Johannessalen och en kvart FRIMURAREN

senare började MkF Sverker Jullander att underhålla de förväntansfulla bröderna. Kl 15.00 öppnades logen av OSM och ceremonien måste upplevas på plats, för som vanligt räcker ord inte riktigt till.

Ett par timmar senare hare Pelarsalen fyllts av gästande bröder som alla väntade på bordets läckerheter.

S:t J logen Elisabeth lockade med en 5 rätters meny som med sin koncentration kring havets läckerheter gav extra krydda till tankarna på resor till fjärran Kanton.

Högtidsmåltiden interfolierades med uppskattade underhållande inslag alltifrån vacker musik på cello till en av PM Carl Rosenblad egenhändigt skriven och framförd sång till ackompanjemang av OM i Sá3S Bo

Maniette. Ett överraskande och uppskattat inslag var också två medlemmar i Göta Par Bricoles framträdande som William Chalmers, frimurare och superecargo i Kanton mellan 1782 - 1793 och Johan Adolph Smedberg som av Prins Carl utsågs till den förste OM i S:t Johanneslogen Elisabeth i Kanton och som installerade sig den 20 september 1788 kl 16.00 och som nu uttryckte sin förtrytelse över att ännu en gång uppleva S:t Johanneslogen Elisabeths invigning.

Självklart sjöngs Evert Taubes Än en gång däran till snapsen och även andra inslag förekom.

Högtidsmåltiden avlöstes av kaffe i Provinsialmästarsalen. Även i denna sal framfördes musik på cello. Karin Knutssons och Petra Hellqvists varma cellospel och sopranen Liselotte Johansson från Göteborgsoperan ackompanjerad av konsertpianisten Ingemar Edgren blev njutbara ögonblick.

Glada skratt orsakade av hyllningstalens ordvändningar hördes också och tiden verkade bara rusa iväg. Den stora dag som invigningen av S:t Johanneslogen Elisabeth innebär blev till alla deltagare ett starkt minne att bära på under den fortsatta vandringen och för de ansvariga och medverkande verkade tack och beröm aldrig sina. En Janssons frestelse med tillbehör på nattkröken gav ännu mer kraft till glada skratt och leenden under promenaden hemåt.

Text och foto Kjell Mazetti

OSM Anders Fahlman, OM Gillis Edman,PM Carl Rosenblad och SMS Jan Thulin njuter av förrätten.

Svenska frimurare håller första loge i Kanton

G

ötheborg III den moderna ostindiefararen befinner sig

drygt halvvägs längs rutten Göteborg – Kanton.

Om det idag är några frimurare ombord låter vi vara osagt. Annat var det när 1700-talets olika systerfartyg seglade samma väg. Då hölls till och med en loge ombord.

I mitten av 1700-talet var Göteborg den tredje största staden i Sverige efter Stockholm och Karlskrona Det var ännu en relativt liten och väl befäst stad, av stadens drygt 9 000 invånare var ca 2 000 militär personal av olika grader och dignitet. Som Sveriges port mot omvärlden var Göteborg också en rik och välmående stad. Näringslivet blomstrade och nya handelshus specialiserade på import och export växte ständigt upp.

Juvelen bland de internationella företagen var Ostindiska Companiet vars fartyg regelbundet seglade den enorma sträckan Göteborg – Kanton – Göteborg.

Det livliga utbytet med utlandet hade också 1755 resulterat i bildandet av stadens första och Sveriges andra frimurarloge, den Salomonska logen, sedermera omdöpt till Salomon à Trois Serrures.

Tillstånd att hålla loge Ett medlemskap i en frimurarloge var på 1700-talet något förbehållet framstående män i samhället. I den Salomonska logen var det i första hand handelsmän och militärer som recipierade, men faktum är att anställda vid Ostindiska Companiet var logens andra största grupp yrkesmän efter officerarna. Under perioden 1755 – 1760 var nära var femte ny recipient anställd inom Companiet.

Det var alltså gott om frimurare inom Ostindiska Companiet, både bland dem som arbetade i land och bland dem som seglade till Kina. En normal resa till Kina tog mellan ett och två år i anspråk och snart framfördes därför en begäran om att få hålla loge på annan ort i samband med resorna dit. I mars 1757 beviljades det och Johanneslogen i Göteborg kunde därefter överlämna ett patent till sju frimurarebröder som skulle resa till Kina. Bröderna hade nu rättighet ”at å utrikes orter, ehvarest de i land kan komma, hålla ordentelig loge och sammankomst.”

Möte i Cadiz Två skepp lämnade den 25 januari hamnen i Göteborg. Ombord på ”Stockholms Slott” och ”Prins Frederic Adolph” fanns sammanlagt sju frimurare, bland andra Friedrich Habicht som varit med om att grunda den Salomoniska logen i Göteborg.

Samtliga Ostindiska Companiets fartyg anlöpte Cadiz i Spanien, både på väg till och från Kanton. Där såldes den svenska lasten, trävaror, järn och liknande. Istället lastades silver och annat som kunde användas för handeln i Kina.

De två fartygen på väg ut mötte i

april 1759 den hemvändande ”Prins Carl” och även där fanns frimurare ombord. Dessutom fanns i Cadiz ett antal svenska örlogsfartyg, redo att eskortera ostindiefararna hem till Göteborg och ombord på dessa fanns officerare intresserade av att bli frimurare. De sammanlagt tio bröderna bestämde sig för att hålla loge på ”Prins Carl”, de genomförde ritualerna och balloterade fyra av officerarna från örlogsfartygen.

Många frimurare i Kanton Men det var inte i första hand ombord på fartygen som tillståndet att hålla loge användes. Troligen hölls det inga fler logesammankomster ombord på ostindiefararna utan det var i Kanton som de Göteborgska frimurarna träffades. De sju bröderna från ”Stockholms Slott” och ”Prins Frederic Adolph” genomförde nästa logesammankomst när de anlänt till Kina och blev med all sannolikhet de första att introducera frimureriet i Fjärran Östern.

Förutsättningarna för att hålla sammankomst i Kanton berodde i första hand på hur många bröder som vistades i Kanton samtidigt. När du första sju bröderna återvänt hem och tagit med sig sitt patent bedrevs FRIMURAREN

sannolikt inga svenska frimureriska sammankomster i Kanton.

I medeltal var ca 10 svenska bröder i Kanton åt gången men det kom att dröja ytterligare ca 27 år innan en

fast svenska frimurarloge inrättades och det är troligt att i väntan på den besökte de svenska bröderna den engelska loge som bildats 1768.

Text: Anders Carlsson Bild: SOIC, Svenska Ostindiska Companiet

början av 1790-talet recipierades också ett flertal utländska bröder, främst från England. Det var helt i linje med vad hertig Carl beskrivit i sitt tillstånd.

Det frimureriska arbetet i Kanton var intimt förknippat med och helt beroende av Ostindiska Kompaniet och i slutet av 1790-talet närmade sig slutet för handelsutbytet med Kina. De svenska ostindiefararnas anlöp blev färre och färre och därmed också antalet besökande bröder. Efter 1801 finns inga uppgifter om att det genomfördes något frimureriskt arbete i logen Elisabeth även om en viss skriftväxling mellan logerna i Göteborg och Kanton fortsatte fram till 1812.

Trots tystnaden därefter levde logen Elisabeth vidare som en vilande loge fram till 1878 innan den ströks ur Svenska Frimurare Orden. Med sina 90 år är därmed logen Elisabeth den svenska loge som verkat längst i utlandet.

Text: Anders Carlsson Bilder: Kjell Mazetti

OM i S:tJ Elisabeth med den nya skölden framför den sköld som Prins Carl den 21 mars 1787 fastställde för S:t Johanneslogen Elisabeth som skulle arbeta i Qvanton .

Johannesloge i Kanton Under 1780-talet ökade antalet svenska frimurarbröder i Kanton och snart växte tanken fram att bilda en fast svensk loge där. Den 21 mars 1787 kom så Hertig Carls tillstånd att inrätta en loge vid namn logen Elisabeth. Den 20 november samma år utvecklades tillståndet tillsammans med instruktioner om hur vapenskölden skulle vara utformad.

Elisabeth skulle vara underställd Johanneslogen i Göteborg och fick tillstånd att bedriva verksamhet i de tre första graderna. Sigill prydnader, ritualer och annat nödvändigt transporterades till Kanton från Göteborg, allt förpackat i en stållåda försedd med tre lås. I Kanton inköptes allt annat som behövdes, från vita handskar till murslevar och ordförandeklubbor.

Den 20 september 1788 var

FRIMURAREN

det dags. Johan Adolph Smedberg, superkarg i Ostindiska Companiet, installerade sig själv som Ordförande Mästare i logen Elisabeth.

Därmed hade de svenska bröderna i Kanton fått en fast loge och kunde nu regelbundet ha sammankomster i Johannesfrimureriets tre grader.

Källor: Denna artikel bygger i första hand på några kapitel i boken ”Frimureri i Göteborg under 1700-talet”, av Olof P Berg. Stort tack till den gedigna forskning om det tidiga frimureriet i Göteborg som Olof P Berg bedrivit. Övriga källor: www.soic.se

Förknippad med Ostindiska Kompaniet Arbetet i logen gick annorlunda till än hemma i Sverige och framför allt avancerade de nyss recipierade bröderna snabbt uppåt. Anmälan och ballotering skedde samma dag, vid två olika sammankomster. Inte sällan hade man två sammankomster och receptioner samma dag.

Från första till andra graden tog det endast tre veckor och redan en dag senare innehade brodern tredje graden. Enligt protokollen från åren i

Skölden från S:t Johannes logen i Kanton

- Jag fascinerades över den späda kvinnans styrka

T

ankarna och idéerna kring val av namn på vår nya loge gick åt många håll och med olika infallsvinklar. Till slut beslutade vi oss att inte uppfinna hjulet på nytt utan att återuppta namnet: ”S:t Johanneslogen Elisabeth”. Det namn som burits av den kortlivade logen i Kanton. Den loge som bestod av Ostindiska kompaniets äventyrliga, namnkunniga och affärsdugliga män, långt hemifrån. Ingen av oss hade i början riktigt kläm på vem denna Elisabeth egentligen var men i utforskandet av detta växte det fram en bild av en stark, målmedveten och begåvad kvinna i en av vårt lands mer märkvärdiga tider.

Hedvig Elisabeth Charlotta som giftes bort till den svenske hertig Karl var också hans kusin och hon kom att bli den person som kanske mest träffsäkert beskrev livet i och kring hovet under senare delen av 1700talet och in på 1800-talet. Allt detta genom de månadsbrev hon hela sitt liv i Sverige tillsände sin förtrogna Sophie Piper, f. von Fersen. Alla dessa brev kom sedemera att hamna på Ericsbergs gods utanför Katrineholm hos baron Bonde för att där förbli olästa till dess Elisabeth varit död i femtio år. Den dåvarande baronen Carl Göran Bonde gav ut dessa brev i sex band i akt och mening att ge ett enastående dokument omkring en tid som verkligen var en förändringens tid i Sverige och hela Europa för att inte tala om Amerika.

När jag läste dessa brev, vissa något skummande, kände jag en djup förbindelse med Elisabeth vars namn jag nu som ordförande mästare är satt att hedra och besinna. Att låta sina tankar och reflektioner bli levande under den sekund i epokernas ström som är min är i sanning att ta ett ansvar i att meddela framtiden för att de kommande i sin tur skall få de bästa förutsättningar att tänka

och reflektera. I den mån jag kunde känna ett förhållande till den lilla späda men så starka Elisabeth så var det med stor beundran över hennes sätt att sätta sig över ett inrutat och trångt liv i ett för henne främmande land.

Det medvetandegör för oss hur viktigt det är att hantera och förvalta våra uppgifter just utifrån det faktum att uppgiften är både större och tidsmässigt längre än vi själva någonsin är eller blir.

Gillis Edman

Hedvig Elisabeth Charlotta. Målning i Stamhuset

Ledarskap och livsmening Frimuraren och ledarskapskonsulten Johannes Funts syn på hur ett gott ledarskap ser ut och hur ett meningsfullt liv kan och bör gestaltas har hittills skildrats i tre böcker skrivna av Karl-Erik Edris (SVEA VIII).

Den vise VD:n (1998, nyutgiven i pocket 2005) 50:Oanade möjligheter: ett ledningsgruppsseminarium i corporate citizenship (2000) 170:… men vad går det ut på egentligen – livet alltså (2004) 220:Angivna priser gäller vid direktköp från författaren. Porto tillkommer.

Böckerna finns också i bokhandeln.

Mer information om böckerna och Karl-Erik Edris verksamhet finns på www.edris-ide.se Edris Idé AB, Box 220, 142 02 Trångsund Tel: 08-771 38 46 Mobil: 070-797 24 93 E-post: karl-erik@edris-ide.se

FRIMURAREN

Utnämning från en höjd i öster Den 20 november 1787 undertecknade Hertig Carl utnämningen av Johan Adolf Smedberg till ordförande mästare i logen Elisabeth.

Brevet finns bevarat och en del av det lyder: ”Wi Carl med Guds Nåde etc. etc. etc. Önske frid, enighet och förkofran til alla etc. etc. etc.

Det vackra altaret är en av de få saker som finns kvar från Frimureriet i Kanton.

FRACK-PAKET!

Som stor frimurare eller Provincial Logen i Götheborg, i anledning af Supercargueuren vid Svenska Ostindiska Companiet och Salomos förtrogne broder Johan Adolph Smedberg, med flera nitiska frie Murare Bröders förklarande önskan och gjorda ansökning, at få grundlägga en loge, som ljuset utsprida skall uti de 3ne St: Joh’s graderna, räknade från lärlingar til och med Joh’s Mästare graden, hos Oss, om wårt nådiga samtycke härutinnan i underdånighet anhållit, Hafve Wi, efter nådigt öfvervägande häraf, funnit denna ansökning vara med lagarna öfverenstämmande samt således, efter den härom under den 21. Martii detta år särskilt upprättade Capitulation och instruktion, härmedelst i nåder velat befalla, at förenämnda Brodren Smedberg, med de honom i detta ändamål tilförordnade och behjelplige Bröder måge bygga och grundlägga en ny St. Johannis loge, som arbeta skall uti Kejsardömet China och i staden Canton, under namnet Elisabeths loge, subordinerad under Stora Svenska Landtlogen, och under upsigt af Provinvial logen i Götheborg.”

Text: Nils Bjelke, Stor Cantzler Bild: Kjell Mazetti

FRIMURAREN

S:t Andreas Logen Den Nordiska Cirkeln firade både 206 och 250 år på högtidsdagen Det var mer än trångt i Stamhuset den 25 februari när Den Nordiska Cirkeln bjöd in till Högtidsdag och samtidigt firade 250 års minnet av Andreas frimureriets instiftande i Sverige.

Trots en något sen inbjudan fanns företrädare för många av andreaslogerna i Sverige med OSM Anders Fahlman i Spetsen. Och man bjöd på en härlig högtid. Både i jubileumsloge och brödramåltid. Musikaliskt blev sammankomsten också en njutbar höjdare med en 11 hövdad kör och musik på orgel, horn, trumpet, trombon och klarinett.

Men firandet startade redan på fredagskvällen då både logebröder och tillresta gäster med respektive bjöds en möjlighet att lära känna varandra.

En utomordentlig måltid med alla tillbehör och ett framträdande av Bengt Gustav Jonshult som trubaduren Carl Michael Bellman tillsammans med Susanne Lindstedt som en både vacker och skönsjungande Ulla Winblad angav tonen i jubileumsfirandet.

I väntan på OSM fick den traditionella lagbilden ett lite annorlunda utseende. OM, Conny V Tranback poserade glad framför alla inbjudna gäster.

Långa köer Dagen efter ringlade sig köerna fram till borden där man fick betala sin biljett och en liten försening berättade att det kommit fler gäster än man vågat hoppas på.

Efter en utomordentligt genomförd högtidsloge gick alla med stor förväntan till Spegelsalen för att låta sig trakteras av bordets läckerheter.

Också denna del av firandet skedde med god underhållning och ett antal hyllningstal.

När OM Conny V Tranback i den Nordiska Cirkeln öppnade högtidslogen den 25 februari 2006 startades både ett 250 års jubileum och en 206 års högtid. Bakgrunden är att Prins Carl reagerat mot de två Andreas logerna i Stockholm och beslutat sig för att förena dem.

OM förklarade

Susanne Lindstedt och Bengt Jonshult gjorde stor succé under fredagskvällens samling med respektive. Bengt Jonshult tog hand om damerna även på lördagen.

10

År 1800 ansåg man att två skotska loger i huvudstaden inte var lämpligt och inte heller av behov påkallat. För att förena de båda logerna l´Innocentes och Glindrande Stjernan sammankallade H.K.H. Hertig Carl af Södermanland dessa båda loger till en gemensam, allmän sammankomst i stora frimurarsalen i stamhuset på Riddarholmen i Stockholm den 28 februari 1800.

FRIMURAREN

Hertig Carl tillkännagav här att han av ”flera stora och ojäfaktiga skäl sedan någon tid varit betänkt att till logearbetets förkofran och bästa förena de båda S:t Andreas logerna till en och att lämpligt tillfälle dertill nu förelåge”. Sedan Hertig Carl i kraft av sitt ämbete förklarat logerna l´Innocente och Glindrande Stjernan upplösta, instiftades den nya S:t Andreas logen under namn av Nordiska Cirkeln. Logen erhöll vid detta tillfälle rättighet att vara den första av den IX frimurareprovinsens alla S:t Andreas loger.

Samtliga bröder i de upplösta logerna skulle ingå och bilda den nya logen med tillgodonjutande av de förmåner och rättigheter samt rum och nummer, som var och en efter anciennitet i Orden tillhörde. Konstitutionsbrevet är dagtecknat den 28 februari 1800.

Dess första Ordförande Mästare var Hertig Carl. Logens valspråk var: Prövad ståndaktighet vinner belöning.

En ny loge Hertig Carl förenade den 28 februari 1800 de båda logerna l´Innocente och Glindrande Stjernan i en organisation.

S:t Andreas loge Nordiska Cirkeln, vilken sålunda direkt och oavbrutet förvaltar traditionerna från Andreasfrimureriets första framträdande i vårt land och därmed en fortsättning men med ett nytt namn på den år 1756 bildade l´Innocente och den år 1774 bildade Glindrande Stjernan. I den medlemsmatrikel, som Hertig Carl tog fram i samband med ombildandet av dessa loger infördes samtliga bröder i l´Innocente (640 bröder) och Glindrande Stjernan (210 bröder), ända från 1756 respektive 1774, även avlidna bröder, sammanlagt 850 bröder.

Den första som recipierades i Nordiska Cirkeln erhöll i matrikeln nr. 851.

Logen l´Innocentes stormästaretecken tillverkades 1762 av guldsmeden Andreas Lijdberg (en av dess grundare) och bärs fortfarande av Ordförande Mästaren i Nordiska Cirkeln som ämbetsmannaprydnad. Ordförande Mästarens i Nordiska Cirkelns svärd har inskriptionen, ”l´Innocente” och har årtalet 1778 ingraverat i svärdfästet.

Det kan således hållas för troligt att Nordiska Cirkeln övertog de upplösta logernas dekorationer och övriga

rituella tillhörigheter. Nordiska Cirkeln kan därför med fog anses ha sitt ursprung från S:t Andreas dag den 30 november 1756.

Därmed mina bröder är det för mig en stor glädje att påannonsera att 250-års minnet av Andreasfrimureriet instiftande i Sverige härmed är påbörjat.

Ske alltså!

Instämmande tal.

Och det har verkligen skett. Det kunde alla deltagande bröder instämma i.

De många hyllningstalen bekräftade också den lyckliga utgången av Prins Carls omorganisation, även om alla också känner till och uppskattar den i samma hus sedan 2002 verkande S: t Andreaslogen Den Glindrande Stjernan, som alltså återuppstått.

Den mest överraskande presenten kom emellertid från S:t Johannes Logen den Nordiska Första som låtit måla en minnestavla med ett porträtt av Carl Friedrich Eckleff med Nordiska Cirkelns vapensköld som bakgrund. På tavlan finns också årtalen 1756 och 2006 som tecken på 250 års jubileet.

Förhoppningsvis kommer jubileet att fortsätta under året. Redan den 8 april kunde man fira Den Glindrande Stjernan och den 30 november 1756 instiftades l´Innocente och började arbeta med de ritualer som Carl Fredrik Eckleff hade tagit med sig hem från utlandet.

Kanske väl värt att fira.

Texter: Conny V Tranback och Kjell Mazetti Foto: Kjell Mazetti

Med en målning med Carl Friedrich Eckleff på Nordiska Cirkelns sköld som bakgrund blev en överraskande present från Nordiska Första till 250 årsjubilaren.

FRIMURAREN

11

Så här gick det till

+

=

l`Innocente

Glindrande Stjernan

Den Nordiska Cirkeln

Den första erkända S:t Andreaslogen i Sverige instiftades den 30 november 1756 under namnet l´Innocente.

Bland grundläggarena var kanslisten i utrikesexpeditionen Carl Fredrik Eckleff, hofrådet Johan van Haren och juveleraren Andreas Lijdberg. Eckleff var den som från utlandet införskaffat de ritualer och andra handlingar som utgjorde grunden von Haren blev den nya logens förste OM, men han efterträddes redan året därpå av Eckleff som innehade ämbetet under tio år till 1767 Logens sista sammanträde ägde rum i IV-V:graden den 13 februari 1800 under dess OM sedan 8 år greve Eric Ruuth. Totalt hade logen upptagit 640 medlemmar under sin 46åriga verksamhet.

Den 8 april 1774 instiftade hertig Carl en ny Andreasloge i huvudstaden.

Delvis beroende på att l´Innocente under en period fört en tynande tillvaro. Den fick namnet Glindrande Stjernan och hertigen åtog sig själv befattningen som OM. Efter ett uppehåll i verksamheten 1784 - 1797 tog arbetet fart under hertigens ledning och bedrevs med stor framgång och med många sammankomster - den sista den 15 februari 1800. Logen hade då intagit totalt 210 bröder.

instiftades den 28 februari år 1800. Dess förste OM var Hertig Carl som kallat bröderna från de båda Lysande skotske S:t Andreas logerna till ett gemensamt möte i stora frimurarsalen i Stamhuset i Stockholm. En matrikel med alla de 850 bröders namn, som ingått i de båda andra logernas matriklar bildade grundstommen.

Den första receptionen ägde rum i grad IV-V den 25 april år 1800. Den förste fick nummer 851 och sedan dess har nummerföljden hållits. Den i februari 2006 sist antagne brodern erhöll nr 12492. I genomsnitt 57 bröder har antagits årligen, en receptionsfrekvens som håller i sig också i våra dagar.

( Ur Den lysande skotska S:t Andreas logen Nordiska Cirkeln Minnesskrift 1756 - 2006. Lars Lindquist fOM, R&K)

Bearbetning och bild: Kjell Mazetti

KORREKT KLÄDSEL VID LOGEBESÖKET? Exempel ur handledningen

Ny utförlig handledning för bärande av gradprydnader, ämbets- och utmärkelsetecken samt korrekt klädsel vid logebesök.

I graden, knapphålet en opolerad murslev av silver fästad i en vit skinnrem, dels ett vitt ofodrat förkläde med fl

Informationsskriften utkommer under mars 2006. är kostnadsfri för alla bröder, fråga efter den IX Skriften graden, vänstra axeln till påhöften din arbetsenhet. högra ett vitt axelband på vilket är anbragt ett rött guldkantat johanniterkors och vari hänger ett gyllene tempelkors, dels ett vitt förkläde med vitt kantband, fodrat med rött, i mitten en gyllene krona med sju sexuddiga stjärnor, omgiven av ett gyllene föreningsband med tre valknutar och två tofsar, på klaffen en blå cirkel i vars mitt en gyllene bokstav W.

Utges i samarbete mellan logedirektoriet och informationsdirektoriet

12

FRIMURAREN

Många utländska gäster förgyllde Stora Landslogens Högtidsdag

Kurt Österberg Högste Storkommendören för Den Urgamla och Antagna Ritens Högsta råd i Finland 33 o, Hans Martin Jepsen, Den Danske Frimurarordens Stormester, Joachim Klauss, Ordens Mester der Grosse Landesloge der Freimaurer von Deutschland och Den Norske Frimuerordens Stormester Ivar Anstein Skar kunde gratulera varandra till utnämningarna.

M

ed stort deltagande av bröder från hela Sverige och med rekordstort deltagande av inbjudna gäster från andra länder firade Stora Landslogen sin Högtidsdag den 22 mars 2006.

Som vanligt genomfördes firandet i Riddarsalen med mäktiga inslag av musik och sång och med ett bra genomförande av en ritual som inte används vid mer än detta tillfälle.

Inte mindre än 19 deltagare från olika länder hade tackat ja till inbjudan och ännu en gäst, från Italien hade med kort varsel fått avstå på grund av sjukdom.

- Det finns ett stort intresse för det svenska frimureriet, säger OSM, Anders Fahlman, som säkert beror på att vi också gör många besök i loger utomlands. Ett svarsbesök brukar kännas nödvändigt, liksom att tacksamt bjuda in till egen högtid efter upplevelser utomlands.

- Vi vill gärna också stödja frimurarna i Balticum så att bjuda in Stormästare Arne Kaasik från Storlogen i Estland och Stormästare Gediminas Kavaliauskas från Storlogen i Litauen var viktigt. fortsätter OSM. Inte mindre än fyra av gästerna FRIMURAREN

blev hedersledamöter av Svenska Fri- genomförd sammankomst är kanmurare Orden. Den Danske Frimurer ske ändå musiken det som finns kvar Ordens Stormästare, Hans Martin som minne. Björn Sjögrens sång och Jepsen är ny på sin post, liksom Den Leif Wangins trombon blandades förNorske Frimurer Ordens Stormästare tjänstfullt i Caesar Franks Panis AngIvar A. Skar, och det är brukligt att elicus och Erik Wadmans Festhymn nyutnämnda blir inbjudna och de- slog an ett ackord inför fortsättningen korerade. Den Urgamla och Antagna i Brödramåltiden.

Ritens Högsta Råd 33O i Finland Text och bild: Kjell Mazetti Högste Stor-Kommendören Kurt Österberg och Große Landesloge der Freimaurer von Deutschland Ordens Meister Joachim Klauss fick också sina utnämningar.

Brodern Leif Lindqvist dubbades till Riddare och Kommendör med Röda Korset och tre förtjänta bröder dekorerades med Ordens Hederstecken.

SMP, Knut Andreasson, OSK, Sten Svensson och PM i SVEA, I en vackert Bengt Falk har all anledning att se glada ut i pausen mellan och högtidligt loge och måltid 13

Förtjänta bröder dekorerades med OHT

Bengt Gustafson Chefredaktör

Hans-Olof Hansson Domprost emeritus

Dan Ekenstierna Rektor

Riddarenamn: Riddare av Sanningen.

Valspråk: Sanning och rätt.

Född i Norrköping 1930.

Recipierade i S:t Johanneslogen Västmanland 1986.

Han var chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Frimuraren 1992-2005 och har arbetat med journalistik och information under drygt 50 år. Han gick i pension 1995 som chefredaktör för tidskriften Sunt Förnuft.

Bengt Gustafson är fotograf och författare – ett 20-tal handböcker, bl a om politik, fotografering, redaktör för tidskriften FOTO 1959-1969, scoutledarhandböcker, politik, hundar och hästar, den senaste, ”Sköta, rida, tävla hästar”, Bonniers, publicerades 2002. Han är kapten i Signaltruppernas reserv och har varit krigsplacerad i Kalixlinjen 30 år.

Han har varit Ordförande i brödraföreningen S:t Per i Sigtuna och har besökt i stort sett alla arbetsenheter inom Orden.

Född 8 juli 1936 i Göteborg.

Studentexamen vid Majornas h a l i Göteborg 1955. Teol. kand. i Lund 1958, prästvigd för Göteborgs stift 19 maj 1959, teol. lic. i Uppsala 1992.

Efter tjänster på Åh stiftsgård, i Göteborgs Domkyrko, Annedals och Askims församlingar kyrkoherde i Sävedalen 1974-94, kontraktsprost i Fässbergs kontrakt 1975-94, domprost i Göteborg 1994-2001.

Bland olika uppdrag kan nämnas preses vid prästmötet i Göteborg 1994 med avhandlingen ”Kyrkans folk – uppdrag och ansvar”.

Utgivit nio böcker, medverkat i ytterligare sju samt artiklar i diverse tidskrifter.

Frimurare i S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures 1968, talman 1970-81, X gr i Göta 1985, prior sedan 1995, bl a ordförande i arbetsgruppen för översyn av Ordens ideologiska grundsyn.

Riddarenamn: Ridddaren av stjärnorna Valspråk: Ärlighet och glädje Född 31 januari 1933 i Malmö Efter folkskollärarexamen i Lund 1954 olika lärar- och skolledartjänster i Malmö.

Tjänstgöring vid lärarhögskolan i Malmö 1962-66..

1967 rektor vid KomVux i Eskilstuna. Konsulent vid Skolöverstyrelsen i Stockholm 1969-1971.

1972 – 1974 tjänstgöring vid lärarhögskolan i Linköping. Därefter olika skolledartjänster i Linköping fram till 1998.

Efter luftvärnets kadettskola i Linköping 1956 reservofficer i luftvärnet och efter försvarshögskola 1982 major.

Recipierade i S:t Johanneslogen Södermanland 1968 och fick grad X 1984 i SLL. Olika ämbetsmannauppdrag i S:t Andreaslogen Den Gyllene Gripen 1976-82 och från 1980 ämbetsman i ÖPL, f n ADPM. Ledamot av UD. Johanniterriddare.

14

FRIMURAREN

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Denna stiftelse arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till 1911 då planerna på ett ”Frimurarnas ålderdomshem” började förverkligas. Man fann en lämplig tomt i Lidingö. Konungen var en betydelsefull tillskyndare och bidragsgivare, vilket är den historiska bakgrunden till stiftelsens namn.

Frimurarebröder från hela Sverige lämnade bidrag och från 1912 fram till 1950 fortsatte arbetet med nya insamlingar och nya byggnader. Kostnadsutvecklingen under 1960- och 1970-talen blev dock en belastning i det att samhället ställde allt större krav på äldreboendets standard, vilket 1980 framtvingade en försäljning. Först då, 1980, bildades själva stiftelsen. Ändamålsbestämmelserna fastställdes till de i dag gällande, nämligen ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning främst till förmån för åldringsvården”.

Stiftelsen delar, i samarbete med de lokala frimurarsamhällena, årligen ut bidrag till geriatrisk forskning i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Helsingfors. Totalt ges ca 8 mkr i forskningsstöd, vartill kommer ca 1 mkr som går till olika organisationer inriktade på de äldre.

Anslagen till geriatrisk forskning avser bl a Parkinsons sjukdom, demens och Alzheimers, stroke och omvårdnad. Stöd lämnas också till organisationer som arbetar för äldre behövande, exempelvis Frivillig Väntjänst, Frälsningsarmén, Parkinsonföreningen, Stenfasta inom Stockholms Stadsmission och Silviahemmet.

Genom frivilliga bidrag och en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

FRIMURAREN

15

- Jag satt där uppe under logesammankomsten och funderade, njöt av stämningen och den högtidliga och skickligt genomförda receptionen. Då tänkte jag för mig själv: her er virkelig godt at vaere! sa den Danske Stormästaren Hans Martin Jepsen vid högtidsmåltiden.

Danskt storfrämmande i Helsingborg Det har gått 116 år sedan en svensk OSM besökte frimurarsamfälligheten i Helsingborg senast. År 1884 invigdes S:t Johanneslogen Kärnan och 6 år senare S:t Andreaslogen Carl X Gustav. Men under denna mer än ett sekel långa tid har fyra danska visaste stormästare besökt Helsingborg. Den senaste i samband med Kärnans högtidsdag den 13 mars. Skälet framgick tydligt i besökarens tacktal: ..her er virkelig godt att vaere, sa Hans Martin Jepsen när receptionen var genomförd och alla väntade på att brödramåltiden skulle börja. Hans Martin Jepsen är Visaste Stormästare i Danmark.

Frimurarsamhället i Helsingborg fick således verkligt storfrämmande den 13 mars när Danska Frimurare Ordens Stormästare Hans Martin Jep16

sen gjorde sitt allra första besök i en loge utanför Danmark i sitt nya ämbete – och då valde att först av alla besöka just Frimurarna i Helsingborg.

Smått unik händelse Hans Martin Jepsen hade med sig en rad andra högt uppsatta gäster till Helsingborg. Många bröder från Helsingborg och andra loger hade slutit upp för att delta i den smått unika händelsen.

- Jag har tidigare många gånger mött svenska frimurarbröder från Helsingborg i Köpenhamn och vi alltid haft det hyggelig tillsammans. Och innan jag blev Visaste Stormästare i Danmark har jag besökt Helsingborgslogerna och alltid blivit väldigt väl mottagen. Därför var det naturligt för mig att göra mitt första besök utanför Danmark i Helsingborg, sa Hans Martin Jepsen. Han betonade det vackra

ritualarbetet i logen och framhöll den varma och goda stämning som mötte honom hela kvällen.

Symbol för närheten I Logen hälsade OM i Kärnan Christer Persson speciellt välkommen Danska Frimurare Ordens Stormästare till SJL Kärnan och Frimuraresamhället i Helsingborg.

- Genom ditt besök här i afton är du en symbol och ett uttryck för de mycket nära, varma och broderliga förbindelserna mellan våra länder, våra ordnar och bröder emellan, underströk Christer Persson.

- Alla bröder i Helsingborg är naturligtvis i första hand medlemmar av Svenska Frimurare Orden. Men hos var och en broder finns ett hjärta som klappar varmt för våra vänner på andra sidan sundet.

FRIMURAREN

Hedrande Så övergick broder Christer att hälsa välkommen som representant för Svenska Frimurare Ordens högsta ledning Den Högst Upplyste brodern, R&K, Stormästarens Ståthållare Jan Thulin.

- Närvaron av Ordens högsta ledning är hedrande för oss och jag sätter mycket stort värde på att du tagit dig ner hit hela vägen från Stockholm till ditt andningshål vid kusten i Viken, förklarade Christer Persson. Och ytterligare en rad prominenta gäster hälsades välkomna.

Mitt i skärningspunkten - Om vi nu knyter samman allt detta som alla dessa hälsade bröder representerar i det som vi benämner det svenska systemet inom frimureriet, som för mer än 150 år sedan infördes i Danmark genom SJL Kosmos i Helsingör. Den svenska ritualen hämtades från Kristianstad där ett antal danska bröder recipierade i det svenska systemet. Vi har PM och förutvarande OM i SJL S:t Christopher här. Vi har en representant för Ordens Högsta ledning i Stockholm och vi har Danska Frimurare Ordens Stormästare från Köpenhamn.

- Vi befinner oss mitt i skärningspunkten mellan Stockholm i norr – Köpenhamn i söder och mellan Kristianstad i öster och Helsingör i väster. Det är här i Helsingborg – just nu – som allt strålar samman. Vi utgör i afton dess symbios, sa Christer Persson.

Brödramåltiden blev en glad tillställning med omväxlande högtidliga tal och skämtsamma kommentarer.

En höjdarkväll i dubbel bemärkelse.

Inte minst bidrog de danska musiker som följt Stormästaren till Helsingborg med att hålla stämningen på topp under hela kvällen.

Fjärde Stormästaren Nästa besök efter Helsingborg som stod på tur för Danska Frimurare Ordens Stormästare Hans Martin Jepsen var Oslo, därefter Stockholm och sedan Berlin. En stormästare har ett ganska så tufft program.

Hans Martin Jepsen är den fjärde FRIMURAREN

Danska Ordens Stormästare som har besökt Helsingborg. Den förste var Erik Kay-Hansen som besökte Helsingborg på 1970-talet. Därefter kom Erik F Qvist på besök 1992 och sedan Börge Claussen 1997.

Senast Svenska Frimurare Ordens Visaste Stormästare besökte Helsingborg var 1884 när S:t Johanneslogen Kärnan invigdes och 1890 när St Andreaslogen Carl X Gustav invigdes.

Text och bild: Bo Hallström

Leif Lindqvist dubbad till Riddare och Kommendör Vid Stora Landslogens Högtidsdag den 22 mars dubbades Leif Lindqvist till Riddare och Kommendör med Röda Korset.

Leif Lindqvist Ingenjör, direktör Riddarenamn: Riddare av naturen Valspråk: Frihet förpliktar Född 30 april 1940 i Helsingfors Studentexamen vid Svenska Normallyceum i Helsingfors 1960 Ingenjörsexamen vid Tekniska Läroverket i Helsingfors 1975 Försäljningsingenjör vid Oy Nokia Ab Kabelfabriken 1975 - 1979 Chef för OMC-agenturen vid Oy Nikolajeff Ab 1979-1980 Chef för militärelektronik och telekommunikation vid Oy Philips Ab 1981 - 1988 Verkställande direktör för familjebolaget Oy Linton Ab 1989-2004 Grundare och verkställande direktör för Nordisk Försegling Ab 1990 - 1993 Frimurare i S:t Johanneslogen S:t Augustin 1974

X graden i Stor Capitlet i Finland 1995 CM i S:t A 1978 - 1984 CM i Px 1984 - 1987 BB i Px 1987 – 1989 Vald ledamot i KD 1988 - 1990 BB i Px 1991 - 1994 FCM i SCF 1995 ÖCM i SCF 1996 - 2005 Ledamot i logedirektoriet från 2005 Ledamot i ledningsgruppen för SFMOs 275 årsjubileum Biträdande Storceremonimästare från 22 mars 2006

17

S:t Johanneslogen Carolus

200:e högtidsdagen genomförd elegant informativ och välregisserad

Nöjda deltagare i Karlstad från vänster Anders Hellberg, S:t C OM 1995 - 2001, nuvarande OM Jan Lindman, Stormästaren Anders Fahlman och Bengt Högström, OM 1988 - 1995.

D

et låg förväntan i luften då c:a 200 bröder samlades till SJL S:t Carolus 200: e högtidsdag. Och det blev precis så bra som man kan vänta sig av en gamling med mycket rutin och med många unga ämbetsmän som föresatt sig att göra en extra fin loge denna jubileumskväll. De lyckades.

S:t Carolus är den till åldern åttonde äldsta SJL i landet, invigd 1806. I dess matrikel finns nu över 4300 namn på bröder som recipierat i logen. Jubileet hade uppmärksammats av många, Ordens Stormästare Anders Fahlman deltog, det var det första stormästarbesöket i just denna loge sedan 1873. VPL PM var naturligtvis närvarande liksom logens två föregående OM, Bengt Högström och Anders Hellberg. Karlstads tre övriga OM deltog, så och ett antal OM och andra från de många norska loger som vi känner som bröder i det som i Femte fördelningen brukar kallas ”det gränslösa frimureriet”.

S:t C OM Jan Lindman gjorde i sitt högtidstal ett antal snabba nerslag 18

i logens historia, inte minst susade det till bland besökarna då han beskrev Johannessalens altare. Dess historia börjar i svenska arméns loge i tyska Greifswald på 1700-talet, det hamnade senare på en vind i Stockholm och kom till Karlstad 1806. Det är ett av de relativt få föremål som klarade sig då staden och det dåvarande frimurarhuset brann 1865. Det används än i dag.

Under logen satt ett par utifrån kommande bröder alldeles bredvid mig, av och till gjorde de viskande kommentarer, deras omdömen kan sammanfattas så här, det var elegant genomfört, informativt och välregisserat. Jag hörde under den fortsatta kvällen ingen med motsatt uppfattning.

Vid den efterföljande brödramåltiden var frimurarhusets i Karlstad festsal alldeles fullsatt. Det var flera tal, här skall enbart nämnas två, PM och Stormästaren. Båda harangerade dagens jubilar, de erinrade med varma ord om dem som gått före och gjort stora insatser för att skapa

de möjligheter som föreligger i dag för ett kvalitetsmässigt bibehållet och medlemsmässigt vidgat frimureri.

Den nuvarande ledningen och logens övriga ämbetsmän fick sin välförtjänta uppskattning, inte minst i form av de båda ledarnas övertygelse om ett fortsatt gott rekryteringsarbete i karlstadsregionen.

Självklart medverkade också Karlstads utmärkta frimurarkör, som vanligt ledd av Hans Nordenborg.

Dess musikaliska bidrag är alltid välkomna och ger en extra festlig touche vid högtidsdagar och andra tillfällen. Jubileumslogens OM Jan Lindman är själv en hängiven sångare och när kören stämde upp gick han raskt till sin plats bland tenorerna deltog med sedvanligt engagemang.

Till sist, detta var den ”vanliga” högtidsdagen, om än i speciell situation. S:t Carolus jubileumsloge genomförs i höst, den 28 oktober.

Brödrakontakt återkommer då.

Text och foto Jan Elow

FRIMURAREN

UPPROP Svenska Frimurare Orden har anor från förra hälften av 1700-talet.

Vi är övertygade om att Orden och även enskilda frimurare har inverkat på den svenska samhällsutvecklingen. Det skulle vara av stort intresse att få denna fråga närmare belyst genom på vetenskaplig grund genomförd historisk forskning.

Mot denna bakgrund har vi bildat ”Insamlingsstiftelsen Frimurare Ordens Forskningsstiftelse”. Stiftelsen skall tillgodose sitt syfte genom att ur tillgängliga penningresurser lämna kontanta bidrag till någon eller några som har för avsikt att på vetenskaplig grund bedriva historisk forskning till belysning av Frimurare Ordens eller enskilda frimurares betydelse för den svenska samhällsutvecklingen.

I stiftelsens första styrelse ingår: Ulf Göranson, professor, överbibliotekarie Per Odgren, bankdirektör Örjan Zetterqvist, biträdande professor Andreas Önnerfors, filosofie doktor Som stiftare vädjar vi härmed genom detta upprop om bidrag till stiftelsen.

Bidrag inbetalas lämpligen till plusgiro nr 44 71 31-4 eller bankgiro nr 5831-2851.

Stockholm den 22 mars 2006

Anders Fahlman Ordens Stormästare

FRIMURAREN

Knut Andreasson Stormästarens Prokurator

19

Frimureri i utlandet gör ett besök - eller ta emot en gäst Det svenska frimurarsystemet,

”Swedish Rite”, som även praktiseras i Danmark, Norge och Island, är unikt på flera sätt. Utländska Storloger omfattar nämligen endast de tre första graderna, ”the craft”.

Den utländsk broder som vill gå vidare kan sedan välja mellan olika höggradssystem; Royal Arch, Scottish Rite 33o, Storpriorat, för att bara nämna några. Vårt sammanhållna system av tio grader omfattar däremot även höggraderna.

För den som är intresserad av världens olika frimurarsystem och kanske funderar på att besöka en utländsk loge kan jag rekommendera skriften ”Utländskt frimureri”, som ger en överblick och information om hur frimureri praktiseras i andra länder. Där ges tips och praktiska råd om regler för besök i utländska loger. Skriften finns hos varje loge och brödraförening, men den kan också köpas i Stamhuset, eller beställas från Ordens kansli genom att betala in 60 kr/st till fondens plusgirokonto 58 04 64-6. Skriften säljs till förmån för H K H Prins Bertils Frimurare­fond. Glöm inte att ange namn och fullständig postadress.

I Ordens matrikel, uppdaterat på hemsidan, finns en förteckning över vilka främmande Ordnar vi kan besöka. Även OSK-cirkuläret 2004/4 innehåller denna förteckning samt ytterligare anvisningar. Några siffror. Svenska Frimurare Orden upprätthåller f.n. förbindelser med 141 utländska Ordnar. Av dessa är 103 Storloger, d.v.s. de arbetar endast i S: t Johannesgraderna. Det låter mycket men 2/3 av dessa finns i USA, Canada och Australien där varje delstat har sin egen Storloge. Utöver de tre Ordnar som arbetar enligt det svenska 20

Artikelförfattaren Gunnar Lantz och Mori Zwirn, frimurare från Israel i samtal utanför Stamhuset.

systemet arbetar de resterande 35 efter olika slags höggradssystem, d.v.s. ovanför mästaregraden. Med cirka 24 av dessa har Svenska Frimurare Orden upprättat avtal om ömsesidig besöksrätt, vilket erfordras för att reglera vilka grader som motsvarar vilka i det svenska respektive den utländska Ordens höggradsystem. Detta behövs alltså inte när det gäller storlogerna; en S:t Johannes mästarebroder eller högre känner igen sig överallt i de tre första graderna.

För enstaka besök i en utländsk craft lodge (grad I – III) räcker det normalt med råden i den ovannämnda skriften, men gäller det besök av en grupp bröder eller besök i högre grader måste kontakter tas i god tid genom Ordens kansli. Utrikesavdelningen anmäler då besöket skriftligen till den utländska Ordens motsvarande kansli, som kontaktar de loge som skall besökas. Avdelningen bistår gärna med råd. Men, man kan inte räkna med att ett sådant besök alltid lyckas.

Alla erkännanden och avtal är bilaterala. Eftersom det Svenska Systemet är unikt gentemot alla övriga system, samråder de nordiska Frimurarordnarna inför erkännande av nya Ordnar. För närvarande finns det ett 40-tal utländska Storloger och andra Ordnar som har vänt sig till vår Orden med begäran om ömsesidig erkännande. Tio av dessa återfinns i de forna öst-staterna, tolv i Afrika.

Det är den yngre Orden som skall ta initiativet till erkännande hos den äldre. Svenska Frimurare Orden är f.ö. en av världens äldsta Frimurarordnar.

Beslut om erkännande och besöksavtal fattas av Stormästaren, normalt efter behandling och förslag av Högsta Rådet.

Ordens Stormästare fattar även beslut om förslag till de representanter som skall företräda respektive utländsk orden här och, omvänt, godkänner förslag till representanter för vår Orden hos den utländska orden. Vi utbyter representanter med 128 av de FRIMURAREN

utländska Ordnarna. För närvarande är ca 110 av dessa poster besatta, det finns alltså vakanser p.g.a. att några storloger nyligen har erkänts och ännu ingen representant blivit utsedd. Genom att åldersgränsen 75 år normalt tillämpas uppstår också vakanser.

Jag vill utnyttja detta tillfälle att efterlysa kandidater till dessa obesatta poster. Det rör sig bland annat om representanter i Sverige för Storlogerna i British Columbia & Yukon, Manitoba, New Brunswick, New Foundland & Labrador och Sascatchewan i Canada samt Storlogerna i Arkansas, Kentucky, Michigan, North Dakota, Ohio, Rhode Island, South Carolina och Virginia i USA. En representant skall ha lägst VIII graden. Det är en fördel om vederbörande känner till landet ifråga, kanske rentav har besökt frimurarloger där, men det sista är inget krav. I många fall är uppdraget i stort sett symboliskt, men det kan, vid utvecklade kontakter, bli frågan om att representanten får hjälpa till vid besök av bröder från ”sin” utländska Orden. Är Du intresserad så kontakta utrikesavdelningen på Ordens kansli.

Gunnar Lantz Chef utrikesavdelningen

Ingen att prata med ? ·Krångel på jobbet? ·Personalproblem? ·Hamnat i en konflikt? ·Problem i övrigt?

Psykologisk rådgivning.

För mer information eller bokning av tid 070 29 40 774, 0511-16416 ingwar.blomster@vfk.org Organisations- och utbildningsservice

är ett litet företag med stora erfarenheter av coachning, mentorskap, organisationsproblemlösning och rehabilitering.

FRACKERBJUDANDE! FRACK---------------------1495 :-

komplett med, väst,skjorta,rosett,knappar 2150:-

MÖRK KOSTYM-----------950:SMOKING + SKJORTA-1500:Postens frakt tillkommer

Allt inom städning: företag och privat

&/27+(6

070-407 30 56

&$5/*5(1

Inter städ

Verksam i Stockholm, innehar F-skattsedel ISO 9 001:2 000 resp ISO 14 001:2 004

)25 0(1

Sundlingsväg 3, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

MATRIKEL 2006

2006 års matrikel, som endast är en ämbetsmannadel beräknas utkomma under september månad 2006. Pris vid avhämtning 95 kr. Vid hemsändning inklusive porto 130 kr. Beställning för avhämtning skall göras på lista hos loge eller brödraförening.

Beställning för hemsändning sker genom insättning av 130 kr på Svenska Frimurare Ordens postgiro nr 34 40 – 5.

Glöm inte att ange namn och adress på talongen. V v texta.

ORDENS KANSLI FRIMURAREN

2006

21

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12.000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2005 dela ut drygt 11 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 5 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem med Lännahemmet och Marsta Gård, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojkoch flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

22

FRIMURAREN

”Skall jag taga vara på min broder?”

E

ftersom Frimureriet gett mig så mycket, måste jag berätta något om varför jag blev så intresserad av och varför jag bl. a försökt intressera andra bröder – kanske för mycket – i den verksamhet som numera heter Caritas.

Grunden till inläggets rubrik uppstod för många år sedan då jag var O i Brödraföreningen Unitas, och blev en verklig solskenshistoria, om arbetet att få tillbaka ”gamla frimurare” som av olika anledningar ej varit aktiva på många år. Men också kan ge något till dagens frimurare arbete.

Det kom en förfrågan från en av våra PL om vi ”kunde få tag” på ett par bröder som ej deltagit på länge, men betalat sina avgifter. De var numera bosatta inom vårt område Här skulle vi givetvis kollat vårt eget register i stället konstaterade vi enligt matrikel och telefon katalog att de var frimurare och fanns på rätt adress.

O skrev ett personligt brev till båda bröderna, där de bland annat inbjöds till medlemskap i vår brödraförening.

Eftersom året var långt framskridet utlovades också befrielse från årets avgift till brödraföreningen.

Ett par dagar senare hördes en av bröderna av sig per telefon. Han tackade mycket vänligt för brevet, inte minst tyckte han att det var trevligt med den utlovade befrielsen av årets medlemsavgift. Men påpekade han, kunde inte utnyttja erbjudandet eftersom han redan betalat avgiften och gjort det i ett par år – men aldrig kommit sig för att gå på någon sammankomst.

Efter ett litet meningsutbyte om frimureriet, avslutades samtalet.

Efter att först tyckt att detta var riktigt roligt, kom andra tankar. Här var en broder som troget betalat sina avgifter och som vid kontroll var införd i vårt register – men som inte på länge besökt en sammankomst eller loge.

Vi hade grundligt försummat att – taga vara på vår broder – det var en dålig medlems vård..

FRIMURAREN

Sent på kvällen skrev jag ett nytt långt brev och berättade om dessa mina tankar, och avslutade med – att efter alla dessa turer skulle det vara ännu intressantare att få träffas och berättade när nästa sammankomst skulle ske.

Brodern infann sig vid nästa sammankomst, han hade berättat för sin hustru om samtalet och breven och även hon ansåg att han skulle gå och hälsa på bröder som var så intresserade av en enskild broder, att de lade ner så mycket arbete för att få tillbaka honom som aktiv igen.

Brodern var sedan med på alla sammankomster under de år han var kvar i Sundsvall och begärde transport till vår fördelning, nämnas bör att även den andra brodern som vi kontaktade blev medlem i föreningen.

Artikel författaren har en uppfattning om att vi har en grupp bröder som under många år betalar avgifter men aldrig går. Ser man i vår matrikel kan man konstatera att många bröder står kvar år efter år i samma grad.

Några tröttnar så småningom och slutar också att betala samt försvinner på så sätt från vår gemenskap.

Vi har under åren – efter kraftig och hoppas vi trevlig bearbetning fått tillbaka många ”gamla” frimurare, några efter förfärligt många år.

Jag är helt övertygad om att alla i våra loger och brödraföreningar numera gör allt för att få tillbaka och behålla sina bröder.

Om vi alla gemensamt, - tager vara på vår broder- tror jag att vi skulle vara fler som går på våra loge och brödraförenings sammankomster. Tager vi vara på och hjälper våra nya tillkommande bröder, det är inte bara faddrarnas ansvar anser jag, utan vår allas.

Vi fick tillbaka en broder nu i vår, som själv begärt utträde och som varit borta i några år, Anledningen var att han tyckte inte att han fick något utbyte, kände ingen gemenskap. Vi hoppas att vi bättrat oss nu när han åter är med oss.

Vi äldre frimurare har lätt för att finna avkoppling tillsammans med

andra äldre frimurare vid den gemensamma brödramåltiden.

Vi behöver den samvaron, och skall givetvis vara rädda om den, men vi har också ett ansvar för de nytillkommande, att de skall känna gemenskap, och finna den avkoppling och lärdom som så väl behövs i vårt moderna samhälle.

Tag någon gång ”hand om” någon av våra nytillkommande bröder, de har mycket att ge.

Dessa funderingar hoppas jag skall kunna ge underlag för lite tankar om vår framtid inom vårt frimureri som i varje fall gett och ger mig så mycket.

Låt oss bry oss om varandra.

Sigvard Emil (Sigvard Gustafson)

Ren anm: Rubriken syftar på Kains svar till Gud enligt 1 Mos kap 4 vers 9

Barmhärtighet inte bara att ge

D

et är kanske viktigare att vara där - att finnas till hands. Att lyssna och ge av sin tid istället för att med plånboken döva sina skuldkänslor.

När den kraftigt berusade mannen såg cyklisten som kört i diket sa han: - Jag orkar aldrig att lyfta upp dig och din cykel, men jag kan lägga mig hos dig och hålla dig sällskap en stund...

När ringde Du en broder som Du inte sett i logen på länge?

Hur länge sedan var det som Du erbjöd skjuts eller sällskap på väg till och från loge?

Hur ofta tillämpar Du barmhärtighetens dygd i vardagslivet?

Kjell Mazetti

23

Exklusiva frimurareartiklar www.freemasonregalia.com

Manschettknappar

Ny elegant design. 17 mm, avrundade hörn Gulddoublé med rött frimurarekors. Pris: 180:-

Bröstknappar

till frackskjorta 9 mm Gulddoublé med rött frimurarekors Pris: 175:-

Bosweel frackskjorta Storlek 39 - 45 Pris: 675:-

Bosweel pikéfluga Pris: 125:-

Exklusiv regalieväska i äkta skinn. Svart med rött frimurarekors, rött sidenfoder. Längd: 24 cm, höjd: 16 cm, lock 2,5 cm med tre tryckknappar. Pris: 225:-

100 % siden, svart med rött frimurarekors. Ovan. Pris: 195:-

Frimurarslips Vita vantar

(ingen bild) Herrvantar i texil En storlek (Passar normalt alla) Pris: 95:-

Pinnål

Passare/vinkelhake (liten med nål) Pris: 60:-

Vita skinnhandskar

Herrhandskar i äkta skinn.

Storlekarna 8, 8½, 9, 9½, 10 Pris 240:-

Pinnålar

Rött frimurarekors 50: Passare/vinkelhake 50:Fästen: stift och fjäderbricka

Beställ via fax: 040-170754 eller brev

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A SE 211 47 Malmö E-post: stefan.lindhe@spray.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden m m. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor:

Priserna gäller fritt vårt lager. Vid fakturering måste betalning ske inom tio dagar från fakturadatum.

Postförskott tillämpas ej, vi tror på broderligheten.

30:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

24

Krokoilkäftsmodell. Gulddoublé med rött frimurarekors.

Pris: 90:-

Lilla Regalieväskan

Frimurareslips

100% siden, svart med passare/vinkelhake.

Pris 210:-

Bandhållare/slipshållare

Jag beställer följande:

___st Slips med rött kors á 195:__ st Slips m passare/v-hake á 210:___ par Manschettknappar á 180:___ par Bröstknappar á 175:___ st Band-/slipshållare á 90:___ st Regalieväska á 225:___ par Skinnhandskar á 240:- __ storlek ___ par Vita vantar i textil á 95:___ Pin-nål Frimurarekors á 50:___ Pin-nål Passare/vinkelhake á 50: ___ Pin-nål (liten) med nål á 60:___ st Frackskjorta á 675:- ___ storlek ___ st Vit pikéfluga á 125:-

Namn Adress Postnr

Postadr

Telefon Underskrift FRIMURAREN

Mozarts musikaliska läkare I egenskap av musikintresserad läkare har jag roat mig med att studera Mozarts läkarkontakter och vilket inflytande de kan ha haft på hans musikutövande.

Flera läkare i Mozarts umgängeskrets hade ett starkt musikintresse, några av dem var också utövande musiker. Här presenteras några av de läkare som på olika sätt hade ett direkt inflytande på Mozarts musik.

Wolfgang Amadeus Mozart var under sitt alltför korta liv ständigt beroende av mecenater. Den förste store kompositör som faktiskt kunde frigöra sig från ett sådant beroende var Ludwig van Beethoven som efter ungdomsåren kunde leva på sin konst oberoende av hovet, aristokratin och den förmögna borgerligheten. Men Mozart uppnådde aldrig något totalt oberoende. Faktum är att Trollflöjten är en av de mycket få kompositioner som Mozart skrev utan någon beställning.

Wolfgang och pappa Leopold var således ständigt på jakt efter kontakter till beställningar och därmed inkomster. Flera av dessa kontakter utgjordes av Wiens mera berömda och välbeställda läkare.

Gerard och Gottfried van Swieten Under slutet av 1700-talet var Wien inte bara ett stort musikaliskt centrum, den medicinska utbild-ningen vid Wiens universitet var också mycket förnämlig tack vare den skicklige läkaren och pedagogen Gerard van Swieten som med egen kraft hade lyft upp den medicinska undervisningen från en tämligen medioker nivå till att bli en av de bästa medicinska fakulteterna i Europa.

Mozart umgicks med Gerhard van Swietens son Gottfried som var musikaliskt begåvad och skrev minst tre operor och tio symfonier. Han ledde den grupp av mecenater som

kallades Associierte, vilka premierade många kompositörer såsom Haydn och den unge Beethoven.

Från 1788 var Mozart musikalisk ledare för Associierte. Bekantskapen med van Swieten betydde oerhört mycket för Mozart vars popularitet skiftade avsevärt under åren. Efter premiären på operan Figaros bröllop 1786 kände sig adeln kränkt, beställningarna upphörde och Mozart blev svårt skuldsatt. van Swieten ordnade då en recettkonsert som betalade Mozarts samtliga skulder.

När Mozart avled i december 1791 arrangerade baron Gottfried van Swieten begravningen och lovade samtidigt att försörja Mozarts båda barn.

Johann Anton von Bernhard Mozarts sjukjournal är knapphän-dig.

Dock, när den 6-årige Mozart drabbades av sin första dokumenterade sjukdom konsulterades doktor Johann Anton von Bernhard som diagnostiserade ”någon slags scharlakansfeber”. När sjukdomen avklingat gav Mozart och hans syster av tacksamhet en liten konsert i von Bernhards hem. Doktor von Bernhard tog senare med familjen Mozart på en operaföreställning på Burgtheater. Så, Mozarts (troligen) första läkarkontakt kom att resultera i hans (troligen) första operabesök vilket säkert gjorde starkt intryck på det unga underbarnet. Det går i dag tyvärr inte att få fram vilken opera det rörde sig om.

Joseph Wolf I slutet av 1767 befann sig familjen Mozart i Olmitz. Den 11-årige Wolfgang drabbades då av ”koppor”, sannolikt vattenkoppor, varför doktor Joseph Wolf konsulterades.

Uppenbarligen gick sjukdomen över, trots eller tack vare behandlingen.

För att visa sin uppskattning och tacksamhet komponerade patienten en aria i C-Dur, Cara, se le mie pene (K.deest) för sopran, två horn, violin,

viola och bas, allt enligt anteckningar av Leopold Mozart från 1778.

Wolfgang blev alltid häftigt förälskad i de allra flesta unga kvinnor han mötte. Säkerligen blev han även förtjust i doktor Wolfs unga dotter, som hade en god sångröst. Arian skrevs således med stor sannolikhet för henne. På grund av vissa svårigheter med datering och tillhörighet är arian inte upptagen i Köchels katalog.

Alexandre-Louis Laugier År 1768 tog Mozart kontakt med kejsarinnan Maria Theresias livläkare Alexandre-Luis Laugier som hade en imponerande stor och betydelsefull vänkrets. Han var en passionerad musikälskare, god cembalist och vän till bl.a. Hasse, Gluck, Wagenseil och Haydn. Den store Domenico Scarlatti skrev ett flertal stycken för cembalo direkt för honom. Scarlatti undvek då omsorgsfullt musik som krävde korsade händer över klaviaturen eftersom Laugier var alltför korpulent för att klara av denna manöver.

Den tolvårige Mozart hade just komponerat operan La finta semplice.

Ett kontrakt för ett uppförande i Wien slöts i doktor Laugiers hem och i närvaro av Gottfried van Swieten.

Kontraktet annullerades dock och operan uruppfördes i Salzburg först ett år senare.

I Florens sammanförde doktor Laugier den unge Mozart med den inflytelserika poeten Corilla Olimpica till vilken Europas intellektuella elit gärna sökte sig. Där mötte gossen Mozart det unga engelska musikgeniet Thomas Linley. De unga pojkarna som var lika gamla och hade liknande livssituationer blev genast vänner.

Thomas var geniförklarad musiker, violinist och kompositör. Han drunknade i en båtolycka 1778 och blev endast 21 år gammal.

Franz Anton Mesmer En av det sena 1700-talets stora medicinska profiler var Franz Anton Mesmer som intresserade sig för Forts nästa sida

FRIMURAREN

25

magnetismens terapeutiska plats i den medicinska arsenalen. Han menade att sjukdomar berodde på rubbningar i balansen mellan kroppsvätskorna och den universella gravitationen och att de sjuka kunde botas genom att utsätta kroppen för ”animal magnetism” för att återställa balansen i kroppen.

Mesmer var en hängiven musikälskare. Han ägde en glasharmonika, ett sällsynt instrument som ingick i Mesmers teatrala magnetterapi.

Hösten 1768 framförde den tolvårige Mozart sin opera Bastien und Bastienne i Mesmers privatteater.

Han fick också möjlighet att spela på glasharmonikan, ett spännande och tämligen svårbemästrat instrument Efter flera medicinska misslyckanden flydde Mesmer till Paris.

Han misslyckades även där. Det råder dock inget tvivel om att Mesmer gjorde starkt intryck på Mozart som infogade en liten scen i operan Cosi fan tutte där kammarsnärtan Despina agerar som mesmeristisk doktor med magnet och allt. Mozart fascinerade också av glasharmonikan varför han senare skrev ett rondo för detta exklusiva musikinstrument.

Leopold Auenbrugger Antonio Salieri skrev 1781 ett sångspel om en sotare (Der Rauch-fangherer).

Librettot skrevs av en berömd och musikintresserad läkare vid namn Leopold Auenbrugger. Han höll under många år musiksoaréer i sitt hem varje söndag. Haydn och Salieri var flitiga besökare. Det är dokumenterat att Auenbruggers båda döttrar vid ett tillfälle gav en liten lunchkonsert för Leopold och Wolfgang Mozart.

Det finns dock inga dokument som stöder tankarna på att Auenbrugger konsulterades i varken medicinska eller musikaliska frågor.

Ferdinand Dejean

Franz Thomas Closset

I Mannheim träffade Mozart en kolossalt förmögen läkare vid namn Ferdinand Dejean. Förmögenheten hade han skapat genom lukrativa kontrakt med Ostindiska Kompaniet.

Han var en god flöjtist och beställde musik av den berömde kompositören.

Det rör sig troligen om flöjtkonserterna i G-Dur (K.313) och D-Dur (K.314) och andante i C-Dur för flöjt och orkester (K.315). Kvartetterna i DDur (K.285) och G-Dur (K.285a) kan eventuellt också ha ingått.

Doktor Dejean flyttade senare till Wien där han umgicks i samma musikaliska kretsar som Mozart.

Genom Dejean träffade Mozart professor Nicolas Josef von Jacquin vars barn sedan tog musiklektioner av Mozart. Professor Jacquin var närvarande den 16 november 1789 då Konstanze Mozart födde parets femte barn, en flicka som döptes till Anna men som avled en timme efter förlossningen. En annan av Dejeans vänner var doktor Franz Closset som konsulterades under Mozarts sista sjukdomsperiod.

Franz Thomas Closset räknades till en av Wiens förnämsta läkare. Det förefaller som om Closset bl.a. var teaterläkare med medicinskt ansvar för de agerande på Wiens många teatrar.

Closset har gått till historien som den ende läkaren närvarande vid Mozarts dödsbädd. Han tillkallades då Mozarts tillstånd allvarligt förvärrades på kvällen den 4 december 1791.

Closset blev fördröjd eftersom han befann sig på teatern.

Anledningen till att just Closset tillkallades beror sannolikt på att han tillsammans med doktor Mathias von Sallaba ingående studerat patofysiologin vid inflammatio rheumatica. De var nämligen båda övertygade om att Mozart led av just denna sjukdom. Vid dödsbädden ordinerades ”kalla omslag kring Mozarts glödande huvud”. Denna åtgärd följdes av en snabb försämring varvid Mozart drabbades av kraftiga, brunfärgade kräkningar och avled tidigt om morgonen den 5 december 1791.

Mozart umgicks i olika sammanhang under sin tid i Wien med många av den tidens mest namnkunniga läkare. Trots alla dessa läkarkontakter har vi i dag relativt ringa medicinsk vittnesbörd om Mozarts sjukdomar och död. Dock kom några av dessa läkare, direkt eller indirekt att spela en betydelsefull roll för Mozarts musikutövande.

Josef och Johann Frank Doktor Josef Frank var läkare på Allgemeines Krankenhaus. Han var son till sjukhuschefen, professor Johann Frank som hade ingen mindre än Ludwig van Beethoven som patient.

Sonen Josef tog pianolektioner vid minst tolv tillfällen för Mozart vilket bl.a. ledde till att doktor Josef Frank givit värdefulla upplysningar om Mozart som person. Josef Frank blev också väl bekant med faderns patient, Beethoven, och gjorde tappra försök att komponera musik varvid Beethoven var honom behjälplig.

Eddie Persson, VI NC FIB LUM Stockholm

Ta med kameran i sommar Tack för alla bidrag som fortfarande ligger på skrivbordet och väntar på att få plats i Frimuraren. Jag hoppas att Ni har lite tålamod. Ta med kameran i sommar. Skicka in bilder och texter kring alla de frimuraraktiviteter som fyller vackra och varma sommardagar.

Själv hoppas jag att som en modern riddare på en fulltankad MC få spränga fram i Arns hovspår. Till Gestrilen, Gudhem, Varnhem, Forsvik och alla andra platser som skildras i böckerna om den svenske korsriddaren. Blir det bra får ni läsa om det i nästa nummer. En härlig sommar tillönskas alla läsare av Frimurarens chefredaktör.

26

FRIMURAREN

Sommarträff på Öland.

Frimurarsamhället i Kalmar inbjuder till sommarträff på södra Öland fredagen den 30 juni. Buss avgår från Frimurarehuset kl. 09.00 (kostnad 100:-).

Samling för deltagare som åker egen bil vid Resmo kyrka kl. 09.45.

Program: Torgny Greek visar Resmo kyrka varefter vi fikar i anslutning till kyrkan (kostnad 30 kr).

Besök på Ottenby fågelstation och Ottenby Kungsgårds Galleri där Bengt Bengtsson talar om Jacob Wilhelm Beijer, StJL Carls förste OM. Lunch på Kastlösa stiftsgård (kostnad 135 kr).

Efter lunchen ger FDP Göran Maniette aktuell information om Orden.

Visning av Kastlösa kyrka.

Hemfärd till Kalmar ca 16.30.

Välkomna till en skön dag på Öland.

Jan Elow

redaktör för VPL:s Brödrakontakt stod bakom det trevliga materialet om pilgrims-vandringen till Trondheim i sommar på sidan 18 i förra numret av Frimuraren.

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen VIII graden Svea Provinsialloge

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

FRIMURAREN

27

Välkommen med ditt inlägg till

Den talan äger...

Skriv kortfattat och klart. Uppge namn och adress. Skicka gärna materialet som fil i ett e-mail till:

Telefon: 0707 - 900 825

frimuraren@frimurarorden.se

Mens sana in corpore sano Jag har som gammal latinare valt just denna rubrik eftersom den så väl täcker de två aspekter på frimureriet som jag vill beröra.

In mens sana! Ja, just så känner man sig ju efter en logeupplevelse, för mig framför allt i grad 6, denna ljusa miljö, symbolrik och ett ritualinnehåll, som ger både kroppen OCH själen en underbar vederkvickelse.

Och utan att avslöja något för bröder tillhörande underliggande grader, så finns ju avslutningvis den stängda dörren i öster, som så småningom skall öppna sig och jag alluderar den till den senare öppnade dörren till matsalen , där vi allt som oftast skall intaga vår brödramåltid. Men där finns oftast material till ”Corpore Insano”, nämligen maten.

Dagens så ofta debatterade hälsosituation med i maten bl a mindre socker, mindre salt , fleromättade fett-

syrors positiva inverkan och för att inte tala om de antioxidanters effekt på hälsan, som finns i det rödvin som många gånger dricks till måltiden, ger inget som helst uns av eftertanke till vad som de facto serveras som brödramåltid.

Efter logeritual med två recipienter, blir maten ofta serverad omkring 21.15- 21.30 och då: vad sägs om oxjärpar i gräddsås? Eller fläskkotlett med smörstekta potatisar samt gräddsås???Magen får ju arbeta för både tre och fyra för att vid denna tid bryta ned maten och försöka få förutsättningarna för ett sänggående att bli någotsånär, men ack icke! Sömnen får svårt att infinna sig, när man framåt 23-snåret skall intaga sängläge och man känner fortfarande den övermättnad, som råder efter det sena ätandet.

Alla matförstårsigpåare säger ju,

att kraftig mat sent är inte bra, vissa påstår rentav skadligt och sett på lång sikt, torde den så välkända och kontrollerade kolesterolhalten bli ordentligt påverkad i negativ riktning.

Nej, varför inte alltid ha alternativ i beredskap i form av en smaklig vegetarisk tallrik eller en smakrik paj, som med den förekommande grönsalladen väl når upp till en bra nivå i begreppet brödramåltid.

Säkert finns det anhängare av samma tankar som framförts ovan och jag blir så tacksam för förslag till såväl åtgärder som måltidsförslag.

Jag tror att alla frimurare, både yngre i lägre grader och äldre som kommit upp i graderna, skulle må mycket bättre på sikt med att kroppsligt få sundare förutsättningar, nu när vi har förmånen att i varje loge bli så mentalt stimulerade.

Per-Anders Falk

Man skriver om oss – alltså finns vi till Till vissa delar instämmer jag i vår Ordförande i informationsdirektoriet, Lars von Knorring: att avslöja ritualerna vore att ta bort glädjen för blivande bröder. Men jag kan inte dela broder Lars entusiasm över att all reklam är god reklam, vilket antyds i hans artikel, och definitivt inte hans blinda tro på Sveriges grundlagsskyddade föreningsfrihet.

Broder Lars förringar även genom denna attityd det obehag som bröder får utstå när de exponeras i pressen. Den senaste ”attacken” i en av landets kvällstidningar var förvisso klen och tandlös, men trots detta fick ett stort antal bröder oförskyllt löpa ett kort gatlopp. Vi vet av erfarenhet att det kommer komma fler angrepp av liknande slag. Vad vi inte vet, är hur 28

samhället ser ut om ett halvt århundrade eller mer. Framtida regeringar och härskare kan mycket väl anse att grundlagen endast är en obetydlig historisk kvarleva. Vi ser redan nu hur s.k. fria demokratier kringskär de omhuldade mänskliga rättigheterna utan större svårighet.

Rent konkret skulle jag därför vilja anmoda alla de bröder som har möjlighet att styra utvecklingen: · Att i fortsättningen inte publicera matriklar över Ordens medlemmar; · Att ytterligare begränsa informationsflödet på Ordens hemsida;

Vi vet inte när den dag kommer, då, till exempel, alla enkönade organisationer förbjuds, eller alla ”hemliga sällskap” där ”maktens män” är med ska utrotas, eller när någon beslutar att ej allenast matrikeln, utan även ritualerna måste finnas öppna för allmänhetens blickar. Det samhälle som vi lever i nu kan tyckas stabilt och gemytligt, men fanatismens dova ton finns tydlig i bakgrunden. Gång efter annan har historien beklagligen bevittnat att Orden förföljts och att våra medlemmar jagats. Ska vi göradet lättare för dem?

Qui desiderat pacem, praeparet bellum.

Gösta Sandell, IX

FRIMURAREN

Från Svenska Frimurare Ordens Kansli Inrikes ärenden

med den 22 mars 2006 till och Ordens Högtidsdag 2009.

Utnämning

Direktören Tage Forssén, X SVEA, som andre ceremonimästare från och med den 22 mars till Ordens Högtidsdag 2009.

Ordens presidium Stormästaren i den Norske Frimurarorden Ivar Anstein Skar till hedersledamot i Svenska Frimurare Orden, Stormästaren i den Danske Frimurarorden Hans Martin Jepsen till hedersledamot i Svenska Frimurare Orden, Högste Storkommendör Kurt Österberg för Den Urgamla och Antagna Ritens Högsta Råd i Finland 33 o till hedersledamot i Svenska Frimurare Orden samt Ordens+Meister Joachim Klauss för Grosse Landesloge der Freimaurer von Deutschland till hedersledamot i Svenska Frimurare Orden.

Drätseldirektorium Förordnande Ingenjören Håkan Håstlund, IX SVEA, som underkastellan (Uka)) från och med den 1 februari 2006 till och med den 31 januari 2012.

Logedirektorium Förordnande Hovrättsfiskalen jur.kand. Erik Bylander, VIII SVEA, som föredragande i heraldiska frågor från den 1 februari 2006 till och med den 31 januari 2012.

Barmhärtighetsdirektorium Förordnanden Bankdirektören Dick Mannestig, X SVEA, som sekreterare från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2011.

Docenten Bo Lindquist, X SVEA, förlängt som ledamot från och med den 1 januari 2006 till och med den 31 december 2011.

Stora Landslogen Förordnanden Ingenjören Leif Lindqvist, X SCF, som biträdande Storceremonimästare från och med den 22 mars 2006 till och med den 21 mars 2012.

Direktören Anders Myrenberg, X SVEA, som förste ceremonimästare från och

FRIMURAREN

Kammarmusikern Michael Lind, X SVEA, som musikföreståndare från och med den 22 mars 2006 till Ordens Högtidsdag 2009.

SVEA Provinsialloge Förordnande Enhetschefen Anders Lené, X SVEA, som Ordförande Mästare för S:t Johanneslogen Polstjernan i Gävle från och med den 1 februari 2006 till och med den 31 januari 2012.

Konsulten Frank Hammarin, VIII SVEA, som Ordförande för Brödraföreningen Saltsjön i Saltsjöbaden från och med den 1 maj 2006 till och med den 30 april 2012.

aslogen Den Gyllene Gripen i Linköping från och med den 18 april 2006 till och med den 17 april 2012.

Lantbrukaren Hans Tevell, VIII ÖPL, som Ordförande för Brödraföreningen IIIxIII i Motala från och med den 1 september 2006 till och med den 31 augusti 2012.

Stor Capitlet i Finland Förordnanden Filosofiekandidaten Patrick Stelwagen, R&K, förlängt som Kapitelmästare i Stor Capitlet i Finland från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2009.

Redaktören Johan Moberg, X SCF, som Ordförande för Brödraföreningen Erasmus i Åbo från och med den 31 mars 2006 till och med den 30 mars 2012.

Provinsiallogen i Härnösand Entlediganden

Överveterinären Björn Arenander, X SVEA, som Ordförande för Brödraföreningen S:t Per i Sigtuna från och med den 1 februari 2006 till och med den 31 januari 2012.

Undervisningsrådet Bo Hiertner, X PLH, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Elysium i Härnösand från och med den 19 november 2006.

Entlediganden

Utrikes ärenden

Sektionschefen Kaj Gustafsson, R&K, som Förste Deputerad Provinsialmästare från och med den 23 september.

Utnämning av representanter för främmande Högsta Råd och Storloge

Leg. Läkaren Bo Santell, X SVEA, som Ordförande för Kapitelbrödraföreningen Hertig Carl i Eskilstuna från och med den 1 maj 2006.

Ordens Stormästare har föreslagit respektive främmande stormästare att som representanter hos Svenska Frimurare Orden utnämna:

Lektorn Rolf Åke Windahl, X SVEA, som Ordförande Mästare för S:t Andreaslogen S:t Laurentius i Uppsala från och med den 28 oktober 2006.

Filosofiekandidaten Patrick Stelwagen, R&K, för Den Urgamla och Antagna Ritens Högsta Råd 33 gr i Finland.

Chefredaktören Bengt Gustafson, X SVEA, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Per i Sigtuna från och med den 31 december 2005.

Östgöta Provinsialloge Förordnanden

Diplomekonomen Åke Aammondt, OHT, för the Sovereign Grand Lodge of Malta.

Posten som representant för Grand Lodge of Kentucky är vakant fr.o.m. 2006 Posten som representant för Grand Lodge of Texas är vakant fr.o.m. 2006

Läraren Claes-Göran Strömberg, X ÖPL, som Ordförande Mästare för S:t Andre-

29

Sjömurarträffen 2006 i Finland Sommarens Sjömurarträff anordnas på Borstö ( N 59° 51,8′ E 21° 57,2′ ) lördagen den 22 juli

Välkomna är bröder med eller utan båt samt deras familjer och vänner.

Programmet enligt följande : Kl. 13.00 Vi samlas vid bryggan. Välkomstskål.

Kl. 13.30 Föredrag av Tage Danielsson som berättar om livet på Borstö.

Kl. 14.00 Borstö museum samt naturstigen Kl. 15.30 Gemensam måltid Kl. 17.00 Pedros traditionella Sjömurartävling Kl. 18.00 Samling och sång på bryggan.

Pris för måltiden 30 euro/vuxen och 15 euro/barn under 14 år. Barn som icke deltar i måltiden betalar ingen avgift. Deltagarantalet är begränsat till 80 personer så anmäl er i tid.

Anmälningar samt betalning senast 30.6 på kontot Nordea 127935-19647, Rolf Therman/Sjömurarna.

Mob: 0400 440 840 rolf.therman@kolumbus.fi Obs! Tag Sjömurarnas Sångbok med om du har en sådan. Nya finns att köpa på Sjömurarträffen

Flagginstruktion: Båtflaggan, som används i samband med Sjömurarträffen får vara hissad på båt på väg till och under träffen, men skall halas vid avresan från platsen.

Kan anskaffas av undertecknad.

30

FRIMURAREN

m aj 26 g da a st Si

Störst i Sverige på marknadsobligationer

Vill du ha en placering som kan ge dig hög avkastning?

Vill du ha en placering med kapitalskydd?

Vill du vara säker på att placera i den av tre korgar som utvecklas bäst?

Kontakta oss senast den 26 maj.

www.handelsbanken.se/aktuellaerbjudanden

FRIMURAREN

31

Posttidning

B

Retur vid obest채llbarhet till Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

oyster perpetual datejust turn-o-graph www.rolex.com