Frimuraren nummer 2 2008

Tidskrift fĂśr Svenska Frimurare Orden Nr 2 2008

Tema: Barmhärtighet

Teckna s senast 16 ma j

(MPCBM /FVUSBM Investerum erbjuder en placering i Global Neutral.

Global Neutral tecknas senast den 16 maj. s -INST AV NOMINELLT BELOPP P´ FÂRFALLODAGEN s 0RIS s ,ÂPTID ´R s $ELTAGANDEGRAD

s "ETALNINGSDAG MAJ En kapitalgaranterad produkt i korthet %N KAPITALGARANTERAD PRODUKT KOMBINERAR EXEMPELVIS AKTIE

R´VARU ELLER VALUTAMARKNADENS POTENTIAL MED R²NTEMARKNA DENS TRYGGHET /M MARKNADEN G´R UPP F´R MAN TA DEL AV DENNA UPPG´NG /M MARKNADEN D²REMOT G´R NED F´R MAN MINST DET NOMINELLA BELOPPET TILLBAKA P´ FÂRFALLODAGEN 'LOBAL .EUTRAL TECKNAS I POSTER OM NOMINELLT KRONOR Global Neutral !VKASTNINGEN ²R KNUTEN TILL INDEX 3TANDARD 0OOR S $IVERSIlED 4RENDS )NDICATOR 3 0 $4) SOM FÂLJER EN INVESTERINGSMETOD VILKEN KAN GE POSITIV AVKASTNING I B´DE UPP OCH NEDG´NG

Avkastningen !VKASTNINGEN I PRODUKTEN BEROR AV 3 0 $4) UTVECKLING OCH PRO DUKTENS DELTAGANDEGRAD 5TVECKLINGEN BER²KNAS SOM SKILLNADEN MELLAN PRODUKTENS 3TART RESPEKTIVE 3LUTV²RDE $ELTAGANDEGRAD ANGER HUR STOR DEL AV DENNA UTVECKLING MAN F´R TA DEL AV OCH ²R PRELIMIN²RT %XEMPLET BASERAS P´ KR NOMINELLT I INVESTERAT BELOPP Indexets utveckling

Ă…terbetalt belopp

+ 40 %

156 000 kr

+ 30 %

142 000 kr

+ 20 %

128 000 kr

Âą 0%

100 000 kr

- 20 %

100 000 kr

/BSERVERA ATT V²RDET P´ PLACERINGEN S´V²L KAN ÂVER SOM UNDER STIGA NOMINELLT BELOPP UNDER LÂPTIDEN BEROENDE P´ HUR INDEXET UTVECKLAS Exemplet nedan visar total utbetalning pü fÜrfallodagen av 103 000 kr investerat i Global Neutral (nominellt belopp 100 000 kr) där deltagandegraden är 140 % och skillnaden i kursutvecklingen är 40 %:

Global Neutral

SEK 100 000 + (100 000 x 40 % x 140%)

US Statsobligationer 2-10 ĂĽr 7,50 US Statsobligationer +10 ĂĽr 7,50

Mjuka 4,50

Schweiz Franc 2,00

SEK 156 000

=

SpannmĂĽl 1 1,50 Boskap 5,00

Nominellt belopp (nominellt belopp x kursuppgĂĽng x deltagandegrad) Ă…terbetalningsbelopp

Motsvarar en ĂĽrlig avkastning pĂĽ 10,4 %.

Jpn Yen 12,00 Ă„delmetaller 5,25

Historisk utveckling

Källa: Standard & poors.

Can dollar 1,00 GBR pund 5,00 Aus dollar 2,00

Energi 18,75

225

Grafen visar utveckling av index S&P DTI inkl DG frĂĽn 1997.

Källa: Reuters

Metaller 5,00 Euro 13,00

200

'LOBAL .EUTRAL ²R EN S´ KALLAD L´NG KORT STRATEGI SOM FÂLJER TRENDER I R´VARU RESPEKTIVE lNANSIELLA MARKNADEN "EROENDE P´ PRISUT VECKLINGEN I DE OLIKA INVESTERINGSSEKTORERNA OMFÂRDELAS INVESTE RINGEN FÂR ATT GE EN STABIL MEN ²ND´ OPTIMAL AVKASTNING

+OMBINATIONEN AV L´NG OCH KORTSIKTIGA INVESTERINGAR SKAPAR EN STABIL OCH MINDRE VOLATIL UTVECKLING AV KURSINDEX

175 150 125 100 75

Kommentar (ISTORISK GOD OCH STABIL AVKASTNING 0OTENTIELL AVKASTNING TROTS OROLIG AKTIEMARKNAD )NVESTERAR I mERA TILLG´NGSSLAG !KTIV ANPASSNING AV INVESTERINGEN UTIFR´N PRISTRENDER ,´G KORRELATION MED AKTIEMARKNADEN

jan

-9

7

jan

8 -9

jan

-9

9

jan

0 -0

jan

1 -0

S&P DTI inkl DG

jan

-0

2

jan

-0

3

jan

-0

4

MSCI World

jan

5 -0

jan

-0

6

jan

-0

7

3-ürs ränta

Emittent Skandinaviska Enskilda Banken SEB www.seb.se , www.sebgroup.se

Ovan villkor är preliminära. FÜr info och investering kontakta www.investerum.se eller 08-522 98 450 /VAN VILLKOR ²R PRELIMIN²RA &ÂR INFO OCH INVESTERING KONTAKTA WWW INVESTERUM SE ELLER Mer information om MTN-programmet, Slutliga Villkor och offentliggjort Grundprospekt hittar du pü www.seb.se, www.sebgroup.com eller hos SEB pü Kungsträdgürdsgatan 8 i Stockholm. Prospektet finns även tillgängligt hos Finansinspektionen och OMX Nordic Exchange Stockholm.

&ÂR L²GSTA MÂJLIGA DELTAGANDEGRAD SE &ÂRBEH´LL

Barmhärtighetens rötter

S

om en av sina främsta grundvalar har Svenska Frimurare Orden barmhärtigheten.

En frimurare bör alltid ha dessa heliga ord i minnet: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem (Matt 7:12).” Så står det i Ordens Allmänna Lagar (OAL).

Vi har valt att lägga in detta viktiga budskap hämtat ur Den Heliga Skrift som portalparagraf i dessa våra lagar, öppna och tillgängligt för var och en, frimurare som icke frimurare, för att inte missförstånd skall råda om ett av vår Ordens allra viktigaste syften.

Barmhärtighet i ord och i gärning. I praktiskt handlande – individuellt och totalt!

Barmhärtigheten har fötts ur visheten och insikten om vår ofullkomlighet.

Liksom förlåtelsemysteriet har barmhärtigheten sina rötter i samma jordmån – de kristna grundvalarna.

Svenska Frimurare Orden utgör en av många sammanslutningar av kristna män som valt att verka för det goda och livsbejakande, bröder som vill det bästa

för andra och för allt skapat som lever sina korta år under förgänglighetens betingelser på denna planet som är vår farkost under den synliga färden genom universum. Totalt räknar man idag med att det finns ca 6 miljoner frimurare i världen.

I detta nummer av Frimuraren vill vi spegla litet om barmhärtighetsverksamhetens innebörd. Och det är inte länge sedan vi hade ett tema som kal�lades Barmhärtighetens år. Det blev i praktiken flera år på samma tema till följd av den arbetsglädje och hängivenhet för saken som växte fram ur den lokala verksamheten - ur kärleken till medmänniskan. Som varje frimurare bär inom sig som motto.

Välgörande, mina bröder.

Anders Fahlman

Nya Carl XIII riddare Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2008 utnämnt: Informationschefen Lars von Knorring, R&K OÖ, Direktören Carl Gustaf Piehl, R&K OR och Specialläraren Bengt J Larsson, R&K PM MNPL till nya riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden.

Stormästarens intresse för barmhärtighet är omvittnat och han deltar med stor glädje i det arbetet. Här hälsar han och fSMS Jan Thulin, professor Claude Marcus, Karolinska Institutet välkommen till Stamhuset och Barnhusstiftelsens utdelning av anslag till pediatrisk forskning hösten 2007.

Bild Pierre Dunbar Frimuraren

klas eriksson I, mikael lindfors I, klas-göran lundberg I, peter trygg VIII

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

Innehåll 3 Nya Carl XIII riddare 6 Barmhärtighet börjar här OA Lars Lindquist intervjuas 8 Medlemsvård i fokus Rapport från seminarium

Officiell tidskrift för Svenska Frimurare Orden

10 Geriatrisk forskning får Åtta nya miljoner Frimurarstiftelsen delar ut

Nr 2 Årgång 80 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 39 Redaktionellt material senast den 11 augusti. För insänt material ansvaras ej. Annonser senast den 18 augusti.

13 Seniorrådet en central Caritasgrupp 13 50 000 blev 210 000 NF:s fond sprängde ramar

Chefredaktör Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se

15 Ordens högtidsdag Firades med många gäster 17 Hedrade bröder Fyra nya OHT

Ansvarig utgivare Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com

18 Nya Riddare & Kommendörer 20 PM installation i Karlstad

Redaktionskommitté Kjell Mazetti, ÖPL, Ordförande Anders Carlsson, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Lars Pettersson, SPL Bo Pettersson, VPL Lars Sjödin, MNPL Björn A Strömberg, SVEA

22 Strålande 100-års jubileum

Annonser Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com

30 Medalj till Börje Lewerth

24 Frimureri i österled På resa med Götheborg II 26 ”Burns Night Supper” Nästa gång en tradition 27 Människoöden bakom sköldar 29 Suverän Mozarttolkning Sten Svensson fann nyinspelning 31 Litteratur: Världsbyggarnas bedrägeri 32 Forskningslogen 10 år Vilken är dess framtid?

Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

33 Debatt om frack och hög hatt 33 Flyttande bröder 34 Debatt: Brödraföreningen Försummad rekryteringsresurs

Prenumeration Helår 250:Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5

Från Ordens ledning och kansli 35 Barmhärtighetsdirektoriet presenteras

Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år hemsida www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta den loge Du tillhör.

Frimuraren

37

Omslagsbild: Änkans skärf räcker inte som barmhärtighetsgåva.

Från Kansliet Utnämningar, ny matrikel och ny adress till Ordens nämnd för utbildningsfrågor

39 Gemensamt medlemsregister

Bild: Kjell Mazetti

Tema Barmhärtighet

Barmhärtighet börjar här!

Det räcker inte med att lägga en slant i insamlingsbössan för att plikten som frimurare skall vara uppfylld. Det är där den börjar, menar Lars Lindquist, ordförande i Barmhärtighetsdirektoriet sedan snart sju år tillbaka. Begreppen barmhärtighet och caritas är inte helt problemfria.

Bara en sak är helt klar: Man kan aldrig köpa sig fri genom gåvor eller leja andra att uppfylla barmhärtighetskravet. Vi har alla ett eget ansvar både för varandra och för andra.

N

är jag satt som OM i Nordiska Cirkeln och hörde att man skulle inrätta Caritasgrupper blev jag lite rädd. Jag blev rädd att det fanns en risk att bröder skulle känna sig nöjda med att här finns det en grupp som tar hand om detta med barmhärtighet och caritas och jag hade redan tidigare tänkt på detta med att slanten i bössan är ju en symbolhandling som inte får misstolkas till att nu har jag gjort mitt. Man kan ju få den uppfattningen när man tänker på i vilket sammanhang som bröderna uppmanas ge sin gåva. Men OM säger inte – Nu har bröderna gjort sitt.

Det är här caritas börjar – det är en påminnelse att när vi lägger vår slant i bössan så skall vi också tänka till på vad vi nu kan gå ut och göra för att göra gott både bland våra medmänniskor i den allmänna världen och bland våra egna bröder i logen. Det är en fråga om attityd tror jag. Nu har vi pratat om inre och yttre caritas och det framgår också av vår Caritasvägledning. Det kanske är ett lite olyckligt sätt att uttrycka sig med

inre och yttre caritas.

Den inre skulle ju vara det som vi kallar för medlemsvård eller brödraomsorg. Det senare kanske vore ett bättre begrepp så man inte tappar bort vad det handlar om och det tror jag också är fråga om attityd alltså en beredskap man har att möta sina bröder i logen Inte minst de som är nya eller de som har flyttat in på orten.

Ordens Administrator Lars Lindquist, ordförande i

-Du såg nya vägar för caritas Barmhärtighetsdirektoriet. när du tillträdde?

Ja – BD hade utstakat lite nya vägar toriet hade jag inte haft ett dugg med redan under Bo Åkerréns ledning Han att göra i varje fall inte direkt. Men när var ju en kreativ person och hade själv jag väl satt mig in i uppgiften tyckte jag också genom sitt arbete ute i världen att det var väldigt intressant och att det som läkare upplevt olika sidor av nöd låg mig väl om hjärtat. Det kändes som och elände när människor behöver stöd en stor ära att komma in och leda det så han hade påbörjat detta och det var även om det kanske hade varit bra om han som myntade begreppet caritas i jag suttit som ledamot åtminstone ett år våra kretsar och det var under hans led- eller så inom direktoriet. De är ju ett lining som det bestämdes att det skulle tet direktorium, inte så många ledamöfinnas en Caritasgrupp i varje enhet. ter och vi har en ganska väl formulerad Detta var ett arv som vi förvaltade när målsättning med verksamheten men att jag tillträdde lite hastigt och lustigt. fylla den kanske är lite mindre formuleJan Thulin hade ju efterträtt Bo Åker- rat utöver det som framgår i OAL. De nya vägarna som jag tryckte på rén som O i Barmhärtighetsdirektoriet.

Men det blev en ganska kort tid för han då och som sedan Stormästaren också kallades snart till att bli Stormästarens betonade när han proklamerade att ett Ståthållare och jag hade suttit som O i år skulle vara medlemsvårdens år var ID under bara ett år som jag också hal- att arbeta med att vårt något växande kade in på lite hastigt eftersom Per Eng- medlemstal påverkades negativt av det berg valde att stiga av den uppgiften av växande antalet utträden och så har det personliga skäl. Barmhärtighetsdirek- ju fortgått. Trots att antalet nyantagna Frimuraren

bröder ökar markant så är nettoeffekten ganska blygsam och de beror ju på att yngre bröder som redan efter ett eller annat år väljer att gå ur Orden. Då måste vi fundera på var de beror på och göra något åt det. Det är ju slöseri om man ser det rent ekonomiskt att recipiera bröder och inte få någon glädje av dem. Det är både vår tid och deras som vi slösar med. Där krävs det en hel del saker.

Vi har fått många tips genom seminarieverksamheten. Vi uppsöker Caritasgrupper ute i landet för att höra efter hur de jobbar med dessa frågor. Grunden måste vara att man har ett effektivt rekryteringsverktyg så att vi redan från början kan granska sökande och välja ut på ett effektivare sätt. Vi vet ju hur välmenande faddrar kan anmäla både den ena och den andre som de tycker är en trevlig kille, men som de inte på djupet granskat om han passar i vår verksamhet. Ett nej behöver ju inte betyda att han är en sämre människa för det. Det finns ju massor av fina människor som inte trivs i denna sortens miljö med traditioner och annat.

Jag skulle vilja säga så här att egentligen skulle hela Orden vara en enda stor Caritasgrupp. Sen har vi några bröder som har särskilt uppdrag att påminna oss om det här och att samordna vissa aktiviteter inom caritasområdet. Men vi har alla ett ansvar för detta.

-Kan Du jämföra kyrkornas diakoni och caritas i frimureriet?

Kyrkornas diakonala arbete handlar om att vara ett stöd för människor som behöver hjälp och det kan vara på alla möjliga sätt. Från en 1000-lapp till glasögon eller medicin och till att känna att det kommer någon som tar på en handgripligt, smeker en på kinden och säger några vänliga ord och så är det ju också inom frimureriet. Vi har en viss styrka inom frimurarerorden genom att våra ritualer ständigt försöker att få oss att förstå vem man är och vilken plats man har i tillvaron och kyrkan har ju inte samma uppbyggnad. Det kristna budskapet är ett kärleksbudskap och i det tysta så förekommer mycket fint Frimuraren

i kyrkan och det är många loger som samarbetar med kyrkorna i flera diakoniprojekt.

Barmhärtighet har och har alltid haft en central roll i vårt frimureri. Egentligen tappade vi under en period under 1900-talet bort en del av det som redan från början var centralt för frimurarorden eller åtminstone för de bröder som utgjorde frimurarorden på 1700-talets andra hälft när man inrättade barnhem i Stockholm och även Göteborg nästan samtidigt och som fortfarande lever kvar, inte som ett hem för barn utan som en stiftelse som kan skänka stora summor för forskning och stöd för barn och ungdom. Då var man inte rädd för att till och med gå i procession genom stan och man hade offentliga välgörenhetskonserter. Men man började dölja både det ena och det andra. Vår nuvarande öppenhet tycker jag känns helt rätt Vi skall inte skryta med vad vi gör.

Vi skall visa på fakta genom till exempel de skärmutställningar som visas både här och ute i landet. Orden ska ses som en barmhärtighetsorden. Vi skall vara ett sällskap som grundar sig på det allra bästa av kristen etik som finns och det ska hjälpa bröderna att ta hand om både varandra och om andra i den allmänna världen och att vandra kärlekens väg.

-Hur ser Caritas ut när Du lämnar år 2010?

Jag vill ju hoppas att vi har kommit lite längre när det gäller att förstå att Caritas inte slutar vid insamlingsbössan utan att det startar där. Att vi får en lite större känsla för att vi på samma sätt som Mästaren själv såg på människorna med kärleksfull blick och med uppmärksamhet och intresse. Det bästa sättet att inleda en konversation är att uppriktigt fråga: Hur mår du? Vad sysslar Du med? Eller också att fråga efter en kommentar till en aktuell händelse.

Människor vill bli uppmärksammade.

Man vill känna att någon är intresserad av hur just jag tänker och känner och då får man också mycket tillbaka. Detta gäller inte minst i våra stora frimurarsamhällen och i vårt Stamhus. Vi är fortfarande efter alla dessa år dåliga med

att ta hand om varandra och att ta hand om dem som tillfälligt besöker oss. Vi har prövat så många sätt under årens lopp men inte riktigt lyckats. Resandet och besökandet av andra är också något man skall försöka använda. Där är det många brödraföreningar som ligger i framkant när man samlas och åker några bilar eller buss till en loge för att vara med om en broders reception. Det är något väldigt starkt och det som kommit mer och mer är att man i logen får en rapport från Caritasgruppen eller någon annan broder som har kontakt med broder som inte kan delta på grund av sjukdom.

- Kan det finnas frimureri utan Caritas.

Nej – frimureri är Caritas. Att utvecklas som en fri, ärlig och god människa är i grunden caritas. Vi har fantastiskt fina verktyg inom denna Orden som kan användas till ett bra caritativt arbete. Även om caritas är ett nytt begrepp kan man inte tänka sig frimureri utan caritas, men man kan mycket väl tänka sig medmänsklighet utan frimureri och det finns det många goda exempel på.

Text och Bild: Kjell Mazetti

Till nära och kära En liten folder ger information till dem man delar livet med om Caritas och allt var det innebär av brödraomsorg.

Tema Barmhärtighet

Medlemsvård i fokus I år satte Barmhärtighetsdirektoriets seminarium i Bo Åkerréns anda medlemsvården i centrum. Att det inre arbetet är viktigt märktes inte minst på intresset att få delta i seminariet och både få och ge tankar och idéer. Programmet sträckte sig vida ut från en genomgripande undersökning om vad som hände när alla ”vilande” medlemmar avfördes ur medlemsregistret och till Carl-Jan Granqvists oefterhärmligt underhållande kåseri med inriktning mot brödramåltiden. Att få möta Mårten Sandberg och höra hans behagliga radioröst i ”Vid dagens slut” gav en minnesvärd slutpunkt.

I

nför en nära nog 100%ig uppslutning från fördelningar och direktorier kunde BD:s ordförande Lars Lindquist hälsa ett 40-tal deltagare välkomna till den vackra pelarsalen i Stamhuset. Seminarier i Bo Åkerrens anda hålls i februari och intresset bara växer. Årets seminarium satte medlemsvården i fokus och var inriktat på hur vi skall ta hand om varandra både som faddrar och bröder.

I det första förläsningspasset redovisade Lars Lindquist bakgrunden till medlemsvården. BD har Stormästarens uppdrag att bedriva medlemsvården centralt och vara ett stöd för enheternas Caritasgrupper. Utmaningen för oss alla är de c:a 450 utträden som åderlåter organisationen både på nya bröder men också äldre bröder som utträder av olika skäl. Att ett stort antal bröder avbryter redan i Johannesskedet är välkänt och faddrarnas insatser räcker inte till. Medlemsvårdens tre ben är: 1. Känslan att få något personligt utbyte. 2.

Känslan av att delta i en gemenskap och 3. Känslan av att göra något för andra.

-Men vi får inte glömma allt vi är bra på framhöll Lars Lindquist. De flesta loger och brödraföreningar gör ett bra arbete med att ta hand om sina medlemmar. Man besöker sjuka. Tar kontakt med bröder som inte visat sig på en tid. Vi har sociala kontakter och gör ett bra och intresseStefan Carlstedts samtal med ”vilande” bröder gav väckande arbete i logen. dessvärre insikten att de som slutar försvinner helt.

BD:s ordförande Lars Lindquist kunde hälsa ett 40-tal intresserade bröder välkomna till ännu ett seminarium i Bo Åkerréns anda.

Stefan Carlstedt redovisade ett omfattande underlag till medlemsvård som hade sin grund i en utredning man gjort genom att ta kontakt med alla ”vilande” medlemmar innan de avfördes ur registret. Dessutom gjordes en attitydundersökning hos de 125 medlemmarna i S: t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping.

Det mest glädjande var kanske att hälften av de svarande gärna ville bli ämbetsmän.

Carlstedts slutsatser ger anledning till eftertanke. Av de 89 vilande återvände 10 till logearbetet efter de personliga kontakter Carlstedt och hans grupp tog.

Däremot verkade inte telefonsamtal till sällan besökande bröder ha någon poFrimuraren

sitiv effekt. Men nu har vi inte längre register över vilande bröder. Det finns inga möjligheter att efter något år söka kontakt med den som utträtt. Detta menar Carlstedt är en förlust som man inte förutsåg när de nya reglerna infördes.

Man får visserligen ett fribrev, men det borde också finnas ett välkommen tillbaka igen om intresset skulle vakna eller om den sociala situationen skulle medge ett nytt engagemang.

Fribrevet och avskedet måste relatera till det magnifika mottagandet man får när man inträder i Orden. Och det måste skötas av erfarna bröder med respekt och stort allvar.

Några av de frågor som Carlstedts material ger upphov till är: Även om telefonsamtalet inte leder till besök är det väl ändå medlemsvårdande? Vem i logen/Brödraföreningen har koll på vilka som inte kommer så ofta? Är det eftersträvansvärt att bara ha en recipiend åt gången? Att tappa 25 % av de nya bröderna i Johannesskedet måste ses som kapitalförstöring. Linköpingsgruppen föreslår också fler allmänna möten, OM-blad till alla medlemmar, fler informella sammankomster och kompletterande aktiviteter. Det finns mycket att göra inom begreppet medlemsvård.

Det var med stor förväntan som deltagarna såg fram emot Carl-Jans föredrag

om brödramåltiden och han lyckades med bred marginal tillfredsställa allas förhoppningar. Hans historiska tillbakablick började med moderns uttalande: tiden mellan kalasen är en enda lång väntan. Tänk om vi kunde ha samma längtan efter brödramåltiderna. Måltiden avgör den konstnärliga gestaltningen och är det största allkonstverket och det enda som passerar in genom munnen och ut i toaletten. Hur en måltid gestaltas avgör Ordens status. Det var ord och inga visor!

Carl-Jans eget mantra är: Måltiden är en plattform för det humanistiska samtalet där demokratin ges näring. Och måltiden består alltså av så mycket mer än ett näringsintag. Det handlar ofta om inlärande genom sinnesförnimmelser och har en stor pedagogisk effekt.

Det gäller att ta ansvar för måltidens estetiska gestaltning. Att lyfta fram det som känns skönt. Utmana sinnenas förmåga och ge minnet en möjlighet att bevara måltiden inför framtiden. Det är kanske inte riktigt sådana tankar som ligger bakom brödramåltidernas menyer, snarare ekonomiska hänsyn och praktiska frågor.

Tänk att få uppleva en måltid där köttet inmundigas under tystnad i en dryckernas gemenskap i samband med ett seminarium om kärlek, hopp och tro.

Efter denna både underhållande och omskakande föreläsning bildades grupper som under lunchen skulle samtala om så allvarliga ting som utveckling och utbildning, sociala aktiviteter, brödramåltiden och hur vi tar hand om nya bröder. Kanske inte en måltid i CarlJans anda.

Det blev en både frisk och trivsam stämning i matsalen och många viktiga tankar kunde redovisas när eftermiddagspasset började. Att få dela med sig av sina tankar och farhågor är seminariets viktigaste ingrediens och alla deltagarna fick säkert en hel del med sig hem att rapportera eller införa. Lite vilsamt blev Eddie Perssons kåseri om musik under rubriken ”Döden på operascenen”. Inte riktigt det förväntade men destomer uppiggande.

Så var även Mårten Sandbergs berättelse om sina erfarenheter med radioprogrammet ”Vid dagens slut” som många bröder lyssnat till genom den länk som funnits på Ordens hemsida. Ofta skapar lyssnaren sig ett ansikte på den man bara hör, och det kändes därför dubbelt skönt att ännu en gång få lyssna till Mårtens tänkvärda ord framförda med en lugn, djup stämma som gjort ett sådant intryck på lyssnarna.

Text och bild: Kjell Mazetti

Mårten Sandberg mitt i bild och Carl-Jan Granqvist fanns med både som föredragshållare och deltagare i Barmhärtighetsdirektoriets seminarium om medlemsvård och brödraomsorg.

Frimuraren

Tema Barmhärtighet

Geriatrisk forskning får nya drygt åtta miljoner I december 2007, på Nobeldagen, fattade styrelsen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse beslutet att till medicinsk forskning i åldrandets sjukdomar dela ut 8,2 mkr.

Den omständigheten att beslutet togs just denna dag föranledde förstås kommentaren: Nästan ett helt Nobelpris. Det var avslutningen på en intensiv höstperiod med en noggrann utvärdering av inkomna, dryga femtiotalet ansökningar.

På förslag av styrelsens tre medicinskt sakkunniga ledamöter, vilka samråder med professor Håkan Eriksson vid Karolinska Institutet, inbjuder stiftelsen högt meriterade forskare inom geriatriken att söka anslag.

F

rimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden.

Det är forskning kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak. Vidare stöds forskningen kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig. Det innebär också en välkommen avlastning för de forskningsprojektansvariga, som of-

tast får lägga ungefär en fjärdedel av sin tid på att söka finansiering.

Frimurare och deras anhöriga har under åren med testamentariska förordnanden och gåvor tillskjutit kapital att förvaltas av stiftelsen. Ett sätt att visa på detta nära samband, mellan frimureriets barmhärtighetstanke och stiftelsens möjlighet att stödja medicinsk forskning, är att stiftelsens styrelse i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, där möter forskarna i en högtidlig utdelningsceremoni.

Stiftelsens ordförande, livmedikus Peter Möller, framhåller också i sina hälsningstal de många paralleller som finns mellan en frimurare och en forskare: ” Man talar mycket om frimurarens inre arbete, att utveckla den egna människan.

Men där finns också en yttre utveckling genom att stiga i graderna.

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, överlämnar i Kungarummet forskningsanslaget till professor Gunilla Källenius, Karolinska Institutet, allt under överinseende av övriga forskare samt frimurarstiftelsens ordförande Peter Möller.

10

Frimuraren

Professorerna Kaisu Pitkälä, Anti Hervonen och Bjarne Udd flankeras av stiftelsens ordförande Peter Möller och Kapitelmästaren Patrik Stelwagen framför kungliga porträtt i Refektoriet, Frimurarhuset i Helsingfors.

På samma sätt utvecklar forskaren både sig själv som forskare och individ, samtidigt som det gäller att meritera sig utåt genom att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter, vilket i forskarvärlden är ett vanligt mått på yttre framgång.

Parallellerna kan göras flera. En av en frimurares främsta dygder är barmhärtighet, dvs. att hjälpa den behövande.

Forskarens målsättning är naturligtvis att upptäcka nya möjligheter att behandla sjukdomar. Den sjuka patienten, såsom varande den som ytterst får nytta av forskningens resultat, är ju sålunda i hög grad också en behövande. Så möts forskaren och frimuraren genom en rad beröringspunkter, trots att de vid första påseendet kan tyckas representera två helt skilda världar.”

Totalt hade till stiftelsens sammanträde i december 2007 inkommit 53 ansökningar, från 33 manliga och 20 kvinnliga forskare, varav 45 projekt slutligen befunnits svara mot stiftelsens krav och ändamål. De forskare som inbjöds till de olika utdelningssammankomsterna fördelade sig på universitet och högskolor med i Stockholm 15, Malmö/Lund 10, Umeå 7, Uppsala 2, Göteborg 5, Helsingfors/Tammerfors 3, Linköping 2 samt från Jönköping 1 forskare.

Utdelningsceremonierna, där Orden företräds av PM/KM samt OM m fl, har alla sin egen karaktär och profil. Gemensamt är forskarföredrag, musikinslag och givande tankeutbyte under en god lunch i vackra frimuraresalar. I Frimuraren

Stockholm hade vi förmånen och glädjen att även i år välkomna Prinsessan Christina, Fru Magnuson, som traditionsenligt i Stamhuset överlämnade diplomen till forskarna, allt i närvaro av Ordens Stormästare professor Anders Fahlman.

Vi kunde i Helsingfors för första gången tilldela en kvinnlig forskare anslag, professor Kaisu Pitkälä, för ”Rehabilitering av hemmaboende demenspatienter”. Stiftelsens ledamöter hade därtill förmånen att få delta i S:t Johanneslogen S:t Augustins lärlingeloge samma kväll. Logebesök blev det också i

Göteborg, S:t Johanneslogen Elisabeth, och i Malmö, S:t Andreaslogen Corfitz.

Deltagande i logesammankomsterna är ytterligare ett sätt att betona det nära ideologiska sambandet mellan Orden och stiftelsen. Med början i Umeå den 3 februari och avslutning i Göteborg på dagen en månad senare kunde Frimurarestiftelsens styrelse med tillfredsställelse se tillbaka på en intensiv men givande period av verksamhetsåret.

Text: Jan-Magnus Hagman, sekreterare i Frimurarestiftelsen. Bild: Pierre Dunbar, Stockholm; Zacke Johansson, Helsingfors

Klipp ur Skånska Dagbladet den 12 februari år 2008.

11

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till 1911 då planerna på ett ”Frimurarnas ålderdomshem” började förverkligas. Man fann en lämplig tomt i Lidingö. Konungen var en betydelsefull tillskyndare och bidragsgivare, vilket är den historiska bakgrunden till stiftelsens namn.

Frimurarebröder från hela Orden lämnade bidrag och från 1912 fram till 1950 fortsatte arbetet med nya insamlingar och nya byggnader. Kostnadsutvecklingen under 1960- och 1970-talen blev dock en belastning i det att samhället ställde allt större krav på äldreboendets standard, vilket 1980 framtvingade en försäljning. Först då, 1980, bildades själva stiftelsen. Ändamålsbestämmelserna fastställdes till de i dag gällande, nämligen ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning främst till förmån för åldringsvården”.

Stiftelsen delar, i samarbete med de lokala frimurarsamhällena, årligen ut bidrag till geriatrisk forskning i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Helsingfors. Totalt ges ca 8 mkr i forskningsstöd, vartill kommer ca 1 mkr som går till olika organisationer inriktade på de äldre.

Anslagen till geriatrisk forskning avser bl a Parkinsons sjukdom, demens och Alzheimers, stroke och omvårdnad. Stöd lämnas också till organisationer som arbetar för äldre behövande, exempelvis Frivillig Väntjänst, Frälsningsarmén, Parkinsonföreningen, Stenfasta inom Stockholms Stadsmission och Silviahemmet.

Genom frivilliga bidrag och en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Tema Barmhärtighet

Seniorrådet - en central caritasgrupp Stora Landslogens Seniorråd (SLLSr) bildades 2000 och under 2001 konstituerades rådet sedan dåvarande Stormästaren Gustaf Piehl fastställt stadgar för den nya föreningen.

S

eniorrådet är en ideell förening med motsvarande ställning inom Orden som gäller för den förening som organiserar innehavarna av Ordens Hederstecken (OHT-gruppen). Initiativtagare till föreningens bildande var förutvarande Stormästarens ståthållare, tidigare provinsialmästaren för Göta Provinsialloge i Göteborg, konsuln Eric Ehrengren.

I ändamålsparagrafen i rådets stadgar föreskrivs att ”Seniorrådet skall ha en rådgivande funktion i förhållande till Orden, i första hand genom att vara remissinstans. Föreningen har vidare till ändamål att i sin verksamhet bibehålla och förstärka medlemmarnas frimureriska kunskaper samt att tillgodose deras sociala och kulturella intressen. Föreningen skall beakta medlemmarna och deras närstående som till följd av ålder, sjukdom eller annan anledning är i behov av omsorg. För verksamheten skall en av Stora Landslogens magistralråd utfärdad instruktion gälla.”

Medlemmar i Seniorrådet är Riddare och Kommendörer med Röda korset (R&K), vilka av åldersskäl eller annan anledning avgått från sina ämbeten. Seniorrådets styrelse består av sex ledamöter, vars sammansättning bör återspegla olika ämbetsområden inom Orden.

Mandattiden är ett år med möjlighet till förlängning med ytterligare perioder och förläggs i intervaller så att val kan förrättas varje år. Rådet håller årsmöte i anslutning till SLL:s högtidsdag.

Rådets förste ordförande var fSMS Eric Ehrengren, vilken senare efterträddes av fSMP Lars Erik Böttiger. Från i år är fSMP Knut Andreasson rådets ordföFrimuraren

rande. Sekreterare sedan starten är fOSK Per-Erik Bergstrand.

I förhållande till Ordensledningen har seniorrådet en rådgivande funktion, främst som remissinstans. Med sin sammansättning av tidigare Ordens högsta ämbetsmän och övriga R&K består rådet av bröder med goda kunskaper och mycket lång erfarenhet av frimureriskt arbete.

Rådets styrelse svarar för samordningen och bevakningen av caritasverksamheten för R&K. Detta är en av föreningens mest angelägna uppgifter, nämligen att upprätthålla kontakten med bröder som behöver stöd och hjälp. Styrelsen skall tjäna som ”sambandscentral” mellan R&K, vilka av åldersskäl avgått från sina ämbeten.

Seniorrådet förvaltar och ansvarar för utdelning av de caritasmedel som insamlas vid Stora Landslogens sammankomster. Därutöver håller rådet kontakt med Ordens barmhärtighetsdirektorium och kan fungera som stöd för Ordens övriga caritasgrupper.

Rådet håller sammankomster med frimurerisk anknytning för föreningens medlemmar, vilka kan äga rum på orter, som bedöms vara av intresse för såväl bröderna i de arbetsenheter som man besöker som för rådets egna medlemmar.

Ambitionen är att sammankomsterna skall ge ett ömsesidigt frimureriskt, kulturellt och lärorikt utbyte och det bör finnas rikligt med tid för broderlig samvaro liksom tid för överläggningar om aktuella frågor. Sedan rådets tillkomst har resor med besök i loger och brödraföreningar ägt rum inom GPL, SPL, ÖNPL, och ÖPL. Per-Erik Bergstrand berättar från ett rådsbesök i Boden den 16 september 2004: - Vi var tolv rådsmedlemmar som tillsammans med PM och DPM besökte brödraföreningen Norrskenet.

Det väckte stort uppseende när fjorton riddare och kommendörer fördes in till en sammankomst som blev präglad av dubbelriktad information och gemytlig samvaro.

- Vid den efterföljande måltiden med blandad placering gavs rika tillfällen till utbyte av tankar mellan tidigare OHÄ och bröder från övre Norrland. Under de följande dagarna bjöds motsvarande tillfällen hos frimurareklubben i Haparanda samt i de båda logerna i Luleå. Besöket hade förberetts av vår medlem Sverker Helmstein, som tidigare varit PM i och O i Norrskenet.

Text: Sten Svensson

50 000 blev 210 000

N

är OM Kjell Pettersson presenterade Stiftelsen NF-Bröders fond på Carl-dagen den 28 januari 2007 fanns en förhoppning om att kunna samla in 50 000 som sedan skulle förvaltas i 100 år innan avkastningen användes. Det blev ett fyrdubbelt resultat när insamlingsåret summerades vid högtidsdagen år 2008. Över 210 000 kronor hade kommit in till det bankgirokonto som hade upprättats för fonden.

Men det var inte de mångas gåvor utan istället ett fåtal generösa givare som nu finns med i fondens dokumentation. De flesta valde att bli grundare, det vill säga man skänkte minst 5 000. Ett litet fåtal skänkte mellan 1 000 och 5 000 och ett fåtal mindre än 1 000.

Det var inte droppen som urholkade stenen utan ett skyfall av stora gåvor som förflyttade berg denna gång!

Text: Kjell Mazetti 13

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12.000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2006 dela ut drygt 11 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 5 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem med Lännahemmet och Marsta Gård, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojkoch flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

Stora LandsLogen

Ordens Högtidsdag I år firades inte Ordens Högtidsdag den 22 mars utan hade tidigarelagts till lördagen den 15 mars. Orsaken var det tidiga påskfirandet, men det verkar inte ha påverkat vare sig högtidligheten eller tillströmningen av gäster från när och fjärran.

Dubbandet av två Riddare och Kommendörer och att fyra förtjänta bröder fick ta emot Ordens Hederstecken bidrog tillsammans med en härlig musikalisk upplevelse till stämningen. Allt förgylldes med leenden när CM:arna vid utmarschen försökte stoppa mässingsmusiken. Att tysta mässingsblåsare och överrösta en orgel torde vara de svåraste uppgifter någon kan ha. Den glada stämningen fortsatte kvällen igenom.

Tönis Tamms mäktiga basstämma fyllde hela bankettsalen från platsen på läktaren.

O

rdens Högtidsdag borde vara alla bröder förunnat att få uppleva. Det får man naturligtvis när man kommit en bit på väg på den frimureriska vandringen. Den högstämda ritualen, vacker musik och en loge ledd av Ordens Stormästare med inslag av dubbning av R&K och hedrandet av förtjänta bröder med OHT är minnesfyllda ögonblick att bära med sig.

De nya R&K och OHT presenteras på annan plats i detta nummer, men här bör en eloge till de medverkande i logen ges plats. Inte minst Stortalmannens tal med utgångspunkt i en ensamt vetekorn och musikerna: Michael Lind, Tuba, Ole Andersen och Hans-Åke Johansson, trumpet, Bengt Belfrage, horn Leif Wangin, trombon och med Lennart Ericsson på orgelpallen betyder mycket ∆

SMP Göran Laurelii, Storkommendör Kurt Österberg, Finland, OSM Anders Fahlman och Joachim Klauss, Ordens Meister från Tyskland lät sig väl förplägnas med rådjurstek med calvadossås, harico verts och potatismos smaksatt med Västerbottenost - Lite till tack !

Frimuraren

15

Stortalman Klaus Stengler och Storsekreteraren Anders Grafström har suttit tillsammans på många högtidsdagar.

i detta högtidliga tillfälle. Tönis Tamm, bassångare som höjde upp sin röst både i Riddarsalen och vid banketten fick ett ljudligt tack vid det senare tillfället.

Gäster från när och fjärran Lika glädjande var det att få möta alla gäster. Både från vårt eget svenska system och från internationellt frimureri.

Kurt Österberg Sovereign Grand Commander från The Supreme Council, 33 °, från Finland höll dessutom ett lysande tacktal, som han inledde på engelska och sedan slutförde på svenska till många bröders stora glädje. I talet framgick att när Högsta Rådet för Finland grundades år 1973 var det efter 16 års förhandsarbete och att organisatio-

nen självklart skulle arbeta på kristen grund. Närt nu Högsta Rådet i Estland invigs den 7 juni blir det första gången på 40 år som ett HR på kristen grund etableras. Det finns många skäl till samarbete och gemenskap. Andra glädjande besök var våra bröder från Baltikum, Valdis Pirags, Grand Master, Storlogen i Lettland och Arne Kaasik, Storlogen i Estland. Lite exotiskt var besöken från Italien och Frankrike, genom Fabio Venzi, Gran Loggia Regolare d´Italia från Rom och Patrick Meneghetti, Grand Prieuré Rectifié de France.

Den korta tid som fanns mellan loge och brödramåltid försvann och till trumpetfanfarer fördes gästerna in till honnörsbordet. De 250 deltagande bröderna fyllde den vackra bankettsalen och att bara läsa menyn var en njutning med lax till förrätt och rådjur som huvudrätt och de valda vinerna blev till utropstecken. Måltiden avslutades med en läcker chokladkorg fylld med blåbärsmousse, hallonsalsa och pepparkakscrisp. En smak värd att bära med sig till kaffet med avec.

Dubbelt nachspiel.

Som avslutning på kvällen erbjöds Pytt i panna med tillbehör som dukades fram i Bankettsalen kl 22.00. Ett 100-tal av gästerna fanns kvar för att avnjuta detta.

Ungefär lika många hade gått hem men

Storkommendören från 33° systemet i Finland Kurt Österberg presenterade sin blivande kolega Arne Kaasik från Estland som snart leder ett Högsta Råd på kristen grund. Ordens Meister Joachim Klauss från Tyskland verkar vara nöjd med utvecklingen.

16

Fabio Venzi Grand Master från Rom ville gärna vara med på en bild tillsammans med OSM Anders Fahlman.

en hel busslast från ÖPL i Linköping som kommit till Stamhuset för att ge sin nya populäre PM Lars Bergholtz sin hyllning och stöd färdades hemåt i natten för sin egen nattamat framdukad i den nyligen invigda matsalen i Linköping. Att stämningen i buss och matsal var på topp kan försäkras och för de som inte varit med dröjer det till 2014 innan en ny PM tillsätts i ÖPL och en repris av just denna del av Ordens Högtidsdag kan upplevas.

Text och bild: Kjell Mazetti

Mat i glada vänners lag hemma i Linköping avslutade högtidsdagen för den nydubbade R&K Lars Bergholtz.

Frimuraren

Hedrade bröder

Sven Sandström

Lars Johannisson

Johan F Wijnbladh

Lennart Mattsson

Född 9 oktober 1931 i Asa, Kronobergs län.

Studentexamen i Hässleholm 1951. Teol. lic., Fil. mag.

Lektor i Borås 1963 – 1996.

Prästvigd för Växjö stift 1963. Reservofficer vid Skånska Dragonregementet.

Recipierades i S:t Johanneslogen Astraea 1964 och fick grad X 1982 i GPL. Ämbetsman från 1967 och OM i Astraea 1980 – 1989 och därefter StM och K i GPL till 2007.

Ledamot i ID, medarbetare till Frimureri på kristen grund och andra skrifter.

Initiativtagare till Pålitlige Bröders fond. Innehavare av PBF och Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj av 1:a storleken.

Riddarnamn: Riddare av Eken. Valspråk: Se framåt.

Född i Karlskrona 28 maj 1935 Realexamen 1951 Studentexamen 1956 vid Karlskrona HAL. Efter ekonomisk utbildning anställd i olika affärs- och sparbanker 1959-1990.

1990-2002 Egen konsultfirma.

Recipierade 1975 Grad I i S:t Jacob i Linköping, 1995 Grad X i SPL. Eslövs Frimurareförening BB 1981-1989, vO 1989-1990.

SJL Acacian Malmöhus BB 1981 - 1990, FDM i SAL Corfitz 1990-1996, OM 1996 - 2001. Grundare och logens förste OM i Malmö Grip 2001 - 2006.

SPL 1990-2003 Ledamot av Provinsialdirektoriet sedermera ombildadat till Fördelningsrådet. Ledamot av styrelsen för Välgörenhetsfonden i Kristianstadstad.

Riddarnamn: Riddare av sanningen. Valspråk: Var ärlig. Född den 20 april 1936 i Skövde. Studentexamen i Gävle 1957, studier vid Uppsala universitet 1957–61. Tjänstgöring vid Riksarkivet 1961–1964.

Millitära befattningar 1965–1994. Recipierade i S:t Johannes logen Stenbocken 1964, fick X graden 1989 i VPL och erhöll PBF i PLH 2004.

BB i Dalarnas Andreas Bröder 1973–79 och i Brf Norrskenet 1982–86, vO i Brf Urania 1988–1994, O 1994–1995, OM i S:t Johanneslogen Arcturus 1995–2002. BB i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) 1999–2006.

Sedan 1999 kansler i MNPL. FK i MNPL och ADM i CFE. Ledamot av LD och sekreterare i Lag- och ritualkommittén.

Riddarnamn: Riddaren av filantropin. Valspråk: Tanke och handling.

Född den 22 mars 1938 i Söderhamn. Militära befattningar 1958 - 1969.

Televerket 1969 - 1989. Avdelningsdirektör vid Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) med inriktning på säkerhet i infrastrukturen 1990 – 02.

Recipierade i S:t Johanneslogen Polstjernan i Gävle 1979 och erhöll grad X 1994. O i Brf S:t Ansgar från invigningen 1987 till 1985. Ledamot i Vetenskapliga och Litterära Nämnden (VLN) 1991 – 99. Generalsekreterare vid Frimurare Ordens Generalkonvent 1995.

OM i SJL Adolf Fredrik från invigningen 1998 till 2002. Olika utredningsuppdrag för PM i Svea och för frimurarsamhället i Gävle.

Frimuraren

17

Nya Riddare & Kommendörer Lars Bergholtz

Bo Hansson

Docent Linköping

Länsöverdirektör, Stockholm

Riddarenamn: Riddaren av Hörseln Valspråk: Hör samvetet.

Riddarnamn: Riddaren av triangeln Valspråk: Rättrådigt mot ljuset

Född i Stockholm den 10 mars 1940.

Efter studentexamen vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk 1959 medicinstudier i Uppsala.

Med. lic. och leg. läkare 1968. Specialistutbildning i öron- näs- och halsjukdomar vid centrallasarettet i Västerås och i hörselrubbningar (audiologi) vid öronkliniken Regionsjukhuset (senare Universitetssjukhuset) i Linköping 1968-1977.

Född den 16 februari 1945 i Stockholm.

Studentexamen, reallinjens matematiska gren, 1964 och Civilingenjörsexamen vid avdelningen för lantmäteri, Tekniska högskolan i Stockholm, 1968. Militärutbildning (värnplikt) vid armens underrättelseavdelning, 1968-69. Nordplans ettåriga vidareutbildning för samhällsplanerare, 1977. Försvarshögskolans chefskurs 1998.

Medicine doktorsexamen och docent i klinisk audiologi vid Linköpings universitet 1977. Överläkare och klinikchef vid hörselkliniken 19771988, klinikchef vid öron-hörsel- och talvårdskliniken 1988-1993, ställföreträdande chefläkare 1993-1997 och hörselvårdschef 1997-2001 vid Universitetssjukhuset i Linköping .

Medicinskt sakkunnig vid landstingets kansli i Linköping 2000-2003.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Jacob 1983 och fick grad X i ÖPL 1999. Logeassistent 1983-1986 och därefter olika ämbetsmannauppdrag i S:t Jacob 19861999. OM i S:t Jacob 2000-2007. Ordförande i ÖPL:s forskningsgrupp Folke Filbyter 2002-2005.

Installerade sig i Östgöta Provinsialloge den 29 mars 2008.

18

Arbete inom Lantmäteriverket mellan 1968-1983, bl.a. som byråchef med ansvar för Lantmäteriets fastighetsvärderingsverksamhet. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1983-1990 som Överlantmätare.

Lantmäteridirektör mellan 1990-1995 med ansvar för Lantmäteriets verksamhet i de sex södra länen. Fastighetsråd och domare vid Svea Hovrätt 1995-1996.

Sedan 1997 länsöverdirektör och ställföreträdare för Landshövdingen vid Länsstyrelsen i Stockholm. Sammanfattningsvis chef och ledare inom statlig verksamhet sedan 1973.

Recipierade i S:t J Den Mellersta Pelaren (DMP) hösten 1984 och fick X graden januari 1999 i ÖPL. Olika ämbetsmannauppdrag i DMP mellan 1984-1995. FDM i S:t J Adolf Fredrik vid logens invigningen 1998 och dess OM mellan 2002-2005. FDPM vid Svea Provinsialloge 2006-2008.

Installerade sig i SVEA Provinsialloge den 11 april 2008.

Frimuraren

Exklusiva frimurareartiklar www.freemasonregalia.com Manschettknappar

med rött frimurarekors. Pris: 190:med passare&vinkelhake Pris: 190:-

Bröstknappar

till frackskjorta 9 mm Gulddoublé med rött frimurarekors Pris: 195:-

Bosweel frackskjorta

Band-/slipshållare

M rött frimurekors.Pris: 95:med passare-vinkelhake 95:-

Storlek 39 - 45 Pris: 725:-

Bosweel pikéfluga

Pris: 135:-

Lilla Regalieväskan

Frimurareslips

Exklusiv regalieväska i äkta skinn. Svart med rött frimurarekors, rött sidenfoder. Längd: 24 cm, höjd: 16 cm, lock 2,5 cm med tre tryckknappar. Pris: 235:-

100 % siden, sv art med rött frimurarekors. Ovan. Pris: 210:-

Frimurareslips

100% siden, svart med passare/vinkelhake.

Pris 210:-

Vita vantar

(ingen bild) Herrvantar i texil En storlek (Passar normalt alla) Pris: 95:-

Vita skinnhandskar Herrhandskar i äkta skinn.

Storlekar 8, 8½, 9, 9½, 10 Pris 269:-

Pin-nålar

Akaciagren 50:Rött frimurarekors 10 mm 50:-

Jag beställer följande:

Ny

Passare/vinkelhake 50:Lilla frimurarekorset 7 mm 60:Fästen: stift och fjäderbricka Beställ: fax: 040-170754, e-post, brev eller webbshopen

www.freemasonregalia.com

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A SE 211 47 Malmö e-post: order@freemasonregalia.com Vi har även utrustning för loger såsom förkläden m m. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor:

.

Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning . tillkommer per försändelse.

____ Slips med rött kors á 210:___ Slips m passare/v-hake á 210:___ par Manschettknappar m rött kors á 190:___ par M-knappar m passare&vinkelhake 190:___ par Bröstknappar á 195:___ Band-/slipshållare m rött kors á 95:___ B-/slipshållare m passare&vinkelhake á 95:___ Regalieväska á 235:___ par Skinnhandskar á 269:- __ storlek ___ par Vita vantar i textil á 95:___ Pin-nål Akaciagren á 50:___ Pin-nål Frimurekors á 50:___ Pin-nål Passare/vinkelhake á 50:___ Pin-nål Lilla frimurarekorset á 60:___ Frackskjorta á 725:- ___ storlek ___ Vit pikéfluga á 135:-

Namn

Adress Postnr Telefon Underskrift

Postadr

Gränslöst i tid och rum när Åke installerade sig som PM Både kapitelsal och festsal fylldes utöver gränsen av de bröder från båda sidor av riksgränsen som deltog i den vackra installationshögtiden när Värmländska Provinsiallogen fick ny PM. Stunden verkade tidlös med tanke på att både faddrar och tjänstgörande OM från Åke Lindells reception i lärlingegraden fanns med i salen vid detta högtidliga tillfälle. Det kan inte vara lätt att ta över när företrädaren haft 12 år på sig att mejsla ut sin profil i verksamheten, men med det stöd som Åke famnades av denna dag kommer arbetet som PM i VPL att vara både givande och berikande.

E

tt ymnigt snöfall bäddade in hela Karlstad i ett vitt mjukt täcke och den berömda solen hade inte en chans att tränga ner till de skaror som den 2 februari i år skyndade mot Frimurarhuset i Karlstad. Det gällde att komma i tid om man skulle få vara med när Åke Lindell installerade

Det blev trängsel i trappan på väg upp mot Kapitelsalen och invigningshögtiden.

sig som ny PM i Värmländska Provinsiallogen. Den kyla som kunde märkas på vägen till installationen förbyttes snart till intensiv värme både i mötet med bröderna och i den till bristningsgränsen fyllda Kapitelsalen.

En installationshögtid är till alla delar värd att tränga sig fram till.

Och i Karlstad kan man verkligen säga att alla var där. Från Stormästaren till bröder av VII graden, och från båda sidor av gränsen över vilken ett så fruktbart samarbete har utvecklats alltsedan fredskonferensen i husets festsal året 1905.

Under installationen hade Åke Lindell sina faddrar vid sin sida, men även hans faddrar och tjänstgörande OM vid receptionen i lärlingegraden fanns med som stöd och uppmuntran. Det torde inte tillhöra vanligheterna att den OM som tog emot en som sökande främling, Bengt Högström, tillsammans med faddrarna den gången, Per-Jan Wållgren och Staffan Hallström, får uppleva att adepten avancerat till PM och R&K. Men i Karlstad verkar allt vara möjligt.

Den magnifika festsalen fylldes också till sista plats när de 222 gästerna sökte sig till supén. Men det viktigaste bordet var inte Honnörsbordet med bokstaven E utan bord A och B som rymde mängder av klara strupar från Karlstadfrimureriets egen kör. Bord A blev dessutom

SMP Göran Laurelii gratulerade nye PM varmt och broderligt.

20

Frimuraren

Inte bara ursprungsfaddrarna Per-Jan Wållgren och Staffan Hallström utan också tjänstgörande OM från receptionen 1976 Bengt Högström deltog.

något kortare eftersom gästen Steinway (en flygel) bredde ut sig och till allas glädje tog sig ton.

Den magnifika menyn, lax och tournedos skall inte beskrivas den skall njutas och måltiden interfolierades med musik och sång av Karlstadfrimureriets egen kör under ledning av musikföreståndaren Hans Nordensborg. Tenoren

Äntligen avlöst! (?) Bertil Ragne fPM verkade nöjd när han tillsammans med OSM, Anders Fahlman, Åke Lindell, SMP Göran Laurelli banade sig väg in i den fullsatta festsalen.

Torgny Persson fick stående ovationer som tack för sina framträdanden ackompanjerad av Bengt Kihlström, flygel och Lars-Olof Ejstes fiol. Den sistnämnde avslutade dessutom högtiden på PM Åke Lindells begäran med Pererik Moraeus låt Koppången.

Men innan avslutningen hade talare med Stormästaren Anders Fahlman

och den norske representanten Conrad Krohn i spetsen både lyckönskat och gett råd och löften och den trivsamma stämningen vid borden medverkade till att skapa ett minne att bära med sig ut i vinternatten.

Text och bild: Kjell Mazetti

En härlig sångarhyllning fick VPL:s nye PM Åke Lindell när Karlstadsfrimurarnas egen kör stämde upp sin sång.

Frimuraren

21

Strålande 100-års jubileum Lördagen den 17 november 2007 fyllde Ystads Brödraförening på dagen 100 år.

Detta celebrerades bland annat med en välbesökt utställning i Gråbrödraklostret under en månad. Ordföranden Raimo Laiho och FCM Olle Persson hade lagt ner mycket möda på att utställningen skulle ge en uppfattning om de gångna 100 åren

P

å invigningsdagen överlämnades två donationer ur Brödraföreningens lokala fond. 60 000 kronor överlämnades till grundaren Kurt Sköld av Nedirafonden, som bistår sjuka barn, främst från de gamla östländerna, med operationer och sjukhusvistelser.

30 000 kronor skänktes till brottsofferoch kvinnojouren och mottogs av ordföranden Kurt Wald – Kurt Wallanders alter ego.

Hedersgäster vid jubileumshögtiden var Ordens Stormästare, Stormästarens Ståthållare, Provinsialmästaren med provinsialledningen, Ordens Uppsyningsmästare och samverkande Ordförandemästare och Ordförande samt de danska Ordförandemästarna för de tre enheterna på Bornholm.

Högtidligheten inleddes i S:t Petri Klosterkyrka med att Katarina Litzberg

Det skånska gemytet och traditionellt överflödande meny präglade firandet i Ystad.

läste några väl valda dikter ackompanjerad av kyrkomusikern Sven-Eric Erlö och därefter höll teol dr Gert Nilsson en andaktsstund.

En Jubileumsbok med Brödraföreningens sköld på frampärmen och med titeln YSTADS BRÖDRAFÖRENING 1907-2007 hade utgetts dagen till ära.

En av författarna, fBB Sten Norrmo gav en sammanfattning av de 100 åren.

Lennart Fredriksson violin, Björn Ejdemo flygel, och Åsa Jacobsson violoncell underhöll.

22

Medförfattare var f O Bo Helgesson och Lennart T:son Lundberg.

Som avslutning fick vi lyssna till en fantastisk konsert. Det var Lennart Fredriksson, ledare för Ystads Orkesterförening, på violin, Åsa Jacobsson från Malmö Musikhögskola på violoncell och föreningens egen medlem Björn Ejdemo på flygel. Vi fick lyssna till Bach, Mozart, von Koch, Körling samt avslutningsvis Felix Mendelssohn. Inte minst det sista stycket i D-moll opus 49 var mäktigt!

Till sammankomsten i Sirius Ordens lokaler hade samlats upp emot 80 bröder av olika grader. Ordföranden öppnade sammankomsten och hälsade välkommen, varefter Ordens Stormästare Anders Fahlman trädde in i arbetsrummet.

O i Brf Kronan Lars Myllenberg framförde som äldste Ordföranden enligt tradition gratulationer från fördelningens OM och O och gåvor överlämnades. Föreningens ordförande höll sitt jubileumstal och betonade historiken denna kväll och efter Provinsialmästarens lyckönskningar avslutades sammankomsten.

Frimuraren

Bröder med damer återsamlades i Sirius Ordens festsal för den avslutande högtidsfesten.

Menyn var utsökt och hade komponerats av föreningens egen krögare Gerhard Frick. Temat var traktens tillgångar.

Till förrätt serverades ”rögad kåsebergaål” och varmrätten bestod av kronhjort från Häckeberga. Därefter bjöds på en symfoni av skånska ostar och till dessert avnjöts en äpplebavaroise från Kivik med skånsk spettekaka (”spittekaga”).

Till kaffet fick man - årstiden till ära Vintergatans päronflarn.

Under och efter måltiden underhöll Dragonsextetten med varierande musik, vilket uppskattades. Ystads egen skådespelare Bror Tommy Borgström underhöll med några sketcher på skånska och bygdemål. De flesta förstod hans vokabulär och dialekt och uppskattade munterheterna – ibland litet burleska.

Avslutningsvis uppmanades FT i Brödraföreningen Torsten Fälemark att hålla ”Talet till kvinnan”. Han gjorde en

spontan och kort insats utan förberedelser, vilket bör ha tilltalat damerna.

Sammanfattningsvis kan sägas att vi

alla vandrade hem nöjda och glada efter en minnesvärd högtid.

Text: Torsten Fälemark

Hedra minnet av någon nära!

Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer!

020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se

Sjömurarträffen 2008 i Finland Sommarens Sjömurarträff anordnas i Gullkrona Kryssarklubbs klubbhamn vid Pargas Port, Lat N 60° 08,7’ Long E 22° 17,6’, lördagen den 26 juli.

Välkomna är bröder samt deras familjer och intresserade vänner.

13.00 13.45 15.30 17.00 18.00

Program enligt följande : Vi samlas på bryggan. Välkomstskål Parkchef Tryggve Löfroth berättar om Skärgårdshavets Nationalpark Gemensam måltid S:t Henriks sångarbröder uppträder Frågesport i sjöfartskunnande Samling och sång på bryggan

Pris för måltiden 30 euro/vuxen och 15 euro/barn under 14 år. Barn som icke deltar i måltiden betalar ingen avgift. Anmälningar samt betalning senast 30 juni på kontot: Nordea FI16612793500019647 / Rolf Therman/Sjömurarna SWIFT: NDEAFIHH Om infart till hamnen samt praktiska arrangemangsfrågor kontakta Rolf Therman.

Flagginstruktion: Båtflaggan, som används i samband med Sjömurarträffen får vara hissad på båt på väg till och under träffen, men skall halas vid avresan från platsen. Kan anskaffas av undertecknad.

Frimuraren

Kontaktperson: Rolf Therman Mob: +358 400 440 840 rolf.therman@kolumbus.fi 23

Frimureri i österled Genom Svenska Ostindiska Compagniet (SOIC) introducerades frimureriet i Kina. 1759 hölls det första frimureriska mötet på kinesisk mark, efter att ostindiefararna Friedrich Adolph och Stockholms Slott anlänt till Kanton från Göteborg.

Mot bakgrund av den livliga ostindiska handeln skulle så småningom en egen loge bildas i Kanton, vilken fick namnet Elisabeth, efter Hertig Carls gemål. Logemästare skulle enligt statuterna vara en av SOIC:s superkargörer. När Compagniet avvecklades i början av 1800-talet avstannade också den svenska frimureriska verksamheten på platsen. Formellt ströks logen Elisabeth ur rullorna först 1878, men 2006 togs som bekant namnet till heders av en ny Johannesloge i Göteborg.

E

ngelsmännen började hålla regelbundna möten i Kina några år efter svenskarna och i samband med Storbritanniens annektering av Hong Kong 1842 blev den engelska verksamheten fastare. 1853 uppfördes Zetland Hall av Hong Kongs frimurare, men byggnaden förstördes under andra världskriget. Dagens logebyggnad härstammar från 1950 och det kinesiska inslaget bland medlemmarna är betydande.

Den 29 november 2006 seglade den nybyggda ostindiefararen Götheborg in bland Hong Kongs skyskrapor. Intresset bland kineserna var inte att ta miste på, även om ankomsten till Kanton (Guangzhou) några månader tidigare hade varit den moderna expeditionens abso24

Superkargören Pether Bäversjö omgiven av vackra damer ur besättningen.

luta klimax. Det var med stor förväntan som jag mönstrade på som jungman några dagar senare, efter att först ha besökt Zetland Hall och träffat lokala frimurarbröder där.

Under resan fick jag ofta ikläda mig rollen som superkargör, i syfte att välkomna och underhålla honoratiores och sponsorer, vilket jag även har fortsatt med efter hemkomsten. Som den förste frimuraren på 200 år kom jag sålunda tillbaks från Kina per ostindiefarare som superkargör i Svenska Ostindiska Compagniet. Därmed torde jag vara den ende som idag skulle kunna uppfylla OM-kriterierna i den historiska logen Elisabeth i Canton!

1745 förliste förlagan till den ost-

indiefarare, som nu genomfört en resa till och från Kina i historiska kölvatten.

Den moderna expeditionen har inte haft någon last ombord, men för 250 år sedan återkom fartygen från Kina med te, porslin, siden och kryddor. På 1980talet inleddes dykningar på vrakplatsen i Göteborgs hamninlopp och snart väcktes idén om att med traditionella metoder bygga en replik och segla till Kina.

Den 2 oktober 2005 kunde Götheborg anträda sin färd, med Cádiz som första stopp. Det var där som ostindiefararna förr bytte sin svenska last av trä- och järnvaror mot spanskt silver, det enda som kineserna ville ha.

Förr bestod besättningarna av kanske 130 personer, men under den moderna Frimuraren

expeditionen uppgick bemanningen till drygt 75 volontärer och yrkesmän av båda könen. Tillvaron ombord var noga inrutad och vi kände antagligen samma förväntan som forna tiders sjömän när hamnar nalkades efter en lång tid till sjöss. I samband med permission under hamnstoppen höjde många besättningsmän på ögonbrynen när jag gick nedför landgången i mörk kostym och frimurarslips för att gå på loge. Jag var dessutom den ende besättningsmedlemmen som, under min andra sejour på ostindiefararen, prioriterade frack i det begränsade personliga utrymmet ombord.

I Singapore upplevde jag installationen av ny OM i Horsburgh Lodge No. 7533 och passade på att framföra lyckönskningar från min egen moderloge i Göteborg. Samvaron under och efter installationen var tämligen avspänd och i samband med ceremonierna anbefalldes några bröder ur de lägre graderna att under ett särskilt skede avvakta i baren.

De flesta av de historiska expeditionerna hade Kanton som mål, men även Indien anlöptes under Compagniets 132 resor. Den 31 januari 2007 kom Götheborg fram till Chennai (Madras) och möttes där bl a av Sveriges näringsminister Maud Olofsson samt ett stort uppbåd av lokala dignitärer. Det stod i skarp kontrast till nästa stopp, Djibouti, där ”mottagningskommittén” bestod av ett par hundra dromedarer, som i en inhägnad på kajen väntade på att bli exporterade.

Chennai är en av Indiens största städer med tillhörande trafikkaos. District Grand Lodge of Madras är inrymd i en vacker kolonialbyggnad från 1920-talet, omgiven av en träddunge. För mig framstod det som Chennais enda riktigt fridfulla plats.

Det indiska frimureriet är äldre än det svenska och härstammar från 1730, då officerare från det brittiska ostindiska kompaniet höll loge i Fort William, Calcutta. Frimureriet i Madras slår sin göteborgska motsvarighet på fingrarna med några få år, verksamheten inleddes 1752. Intressant att notera är att det Frimuraren

Brödramåltid efter OM-installation i exotisk miljö med författaren näst längst t h.

i början av 1800-talet fanns en dansk loge i närliggande Tranquebar, som då var en dansk koloni i Indien.

Bland trafikanter som aldrig hört talas om Televinken städslade jag med risk för liv och lem en tuktuk-taxi inför mitt besök hos Lodge Shanthi No. 146, inrättad 1961 och den äldsta logen inom Grand Lodge of India. Bröderna var mycket stiliga i svarta byxor och vita kavajer, man kände sig nästan som statist i Casablanca eller liknande. Nyfikenheten på besökaren från Sverige var stor och jag höll ett litet anförande om det svenska frimureriet samt ostindiefararen Götheborg, som i Chennai slog alla tidigare besöksrekord, så att polis fick tillkallas.

Det sista stoppet på min frimureriska och ostindiska resa gjordes i London.

Götheborgs ankomst till London i maj gick inte obemärkt förbi, vi avvaktade broöppning vid Tower Bridge och avlossade sedan fartygets alla kanoner i en kraftfull salut utanför självaste Towern.

Tillsammans med min fadder Andreas Lindström besökte jag Broomfield Lodge No. 4411 i Londons Freemason’s Hall.

Det blev en mycket trevlig och utpräglat engelsk upplevelse, under brödramålti-

den efteråt serverades bl a Steak, Kidney and Mushroom Ale Pie. Likt de andra loger som jag besökt under vägen fick de engelska bröderna som souvenir en bit handslaget och taglat rep från ostindiefararen Götheborgs rigg. För den som hyser oro i och med detta kan jag försäkra att fartyget bär uppemot 25 ton tågvirke och de små souvenirerna tillverkades av begagnade bitar. Som jungman ägnade jag mig annars inte åt sjömaningsarbete utan hade fullt upp med att dra i tampar, klättra i riggen, delta i underhållsarbete, hjälpa till i byssan m m.

Denna brist på glamour var dock som bortblåst den strålande sommardagen 9 juni i år, då Götheborg återkom till hemmahamnen och möttes av hundratusentals människor. Ombord fanns såväl H M Konungen som Kinas president Hu Jintao och på kvällen firade besättningen hönsafest, precis som fordom.

Text och bild: Pether Bäversjö, Göteborg

Sommaren 2008 är en resa i Östersjön planerad, vilket ger tillfälle till besök ombord på ostindiefararen Götheborg. Se gärna www.soic.se för mer information.

25

”Burns night” snart tradition Redan förra årets antal deltagare styrkte OM i Glindrande Stjernan, Ingvar Fröberg att våga det skotska äventyret en gång till. Årets upplevelse blev till beslutet att nästa gång fira 250-års jubileet av denne skotska nationalskalds födelse på dagen den 25 januari. Den gamla sanningen en gång är ingen gång, två gånger är en upprepning och tre gånger en tradition kommer att infrias.

D

et var en 80 personer stor förväntansfull skara som bänkade sig i SAL Glindrande stjernans logerum i IV-V:e graden. Med en äkta ”Burns Night Supper” skulle den skotske poeten och frimuraren firas så som det sker i Skottland och alla skotska organisationer världen över.

Instuktionslogen hade som huvudtema ett utmärkt föredrag om Robert Burns som poet och frimurare. Logens nytillträdde förste talman, Christer Göthe höll ett alldeles utmärkt och intresseväckande föredrag om Robert Burns.

Han hade delat det i två avsnitt. Ett första om skotten och poeten följt av en andra avdelning om frimuraren Robert Burns. Den sista delen med mycket intressanta detaljer om vilka loger Burns varit medlem i och hur hans engagemang ändrats genom åren.

Efter instruktionslogen trängdes bröderna fram mot en för kvällen starkt förstärkt bardisk som utöver det vanliga sortimentet hade ett flertal av de mest vanliga Single Malt sorterna, men också mer ovanliga sorter med ursprung i både Islay, Lowlands som Highlands av olika ålder och, naturligtvis också med en äkta skotsk ale att njuta av till maten.

Kvällens meny är lika exotisk som spännande. Som förrätt erbjöds CookA-Leekie soppa. Rubriken förklarades med att de tuppar som använts var kastrerade och soppans kryddning gjorde 26

den föreslagna ”tilltugget” Bunnahabhain, 12 år gammal, full rättvisa.

Det som sedan hände har knappats någon motsvarighet i vår matkultur.

Anförd av Jonas E. Hallgren medlem i The Piper & Drums of the 1st Royal Engineers med säckpipan paraderade Ångmans Michael Zebritz iförd sina anfäders MacCleans tartan med fatet med haggies högt buret. Det skulle serveras Haggies, Neeps & Tatties på traditionellt vis. Vid OM gjorde man halt, och logens CM, Tord Elfwendahl framförde Robert Burns ode to Haggies. Förtjänstfullt översatt av Hasse Alfredsson. I exakt rätt ögonblick anföll OM, Ingvar Fröberg maträtten med den av skottar i strumpan burna dolken och det läckert bruna innehållet vällde ut över silverfatet.

För den som inte känner till denna skotska rätt kan den enklast förklaras med våra svenska rätter pölsa, rotmos och potatismos. Den föreslagna single malten, en 12-årig Tallisker, avnjöts och

många av deltagarna tog en andra portion av denna läckert kryddade rätt.

Som avslutning på måltiden bjöds Crannachan, en syrligt uppfriskande efterrätt med bland annat lingon.

Det smakade utmärkt med kaffe och Scottish shortbread, det vill säga småkakor. Dessutom fann många av bröderna vägen till baren igen för en avec eller två.

Till kaffet fick vi också lyssna till Carl Edward Montgomery som iförd sin släkts tartan berättade om tartans; det vill säga den skotska nationaldräktens, kiltens, intressanta historia. En varm applåd visade vilken uppskattning hans tal fick.

Det var ett stort och mycket mätt antal bröder som till avslutning fick njuta av OM:s löfte att söndagen den 25 januari 2009 med början redan på eftermiddagen få fira 250-års jubileet av Robert Burns födelse med samma meny och tillbehör som denna kväll kunnat avnjutas.

Text och bild: Kjell Mazetti

Med till en dolk nedsslipat svärd, som alla skottar bär i strumpan anföll OM Ingvar Fröberg en i procession införda Haggies till CM Tord Elfvendahls förskräckelse.

Frimuraren

Människoöden bakom sköldarna I frimurarhusets i Linköping trappa hänger sköldar, som tillhört numera avlidna bröder i Östgöta Provinsialloge. De stora sköldarna, som hänger i trappans övre del, har en gång hängt i Svenska Frimurare Ordens stamhus i Stockholm. De mindre sköldarna har hängt i Provinsiallogens lokaler. Sköldarna är upphängda efter brödernas dödsdag. De äldsta sköldarna är från 1800-talets början och hänger högst upp i trappan. De yngsta, som är från 1930-talet, hänger längst ned i trapphuset.

I provinsiallogens arkiv finns en mapp för varje avliden broder. I mappen finns ofta en levnadsberättelse. Som regel är dessa berättelser mycket kortfattade och innehåller endast korta uppgifter om familj, utbildning och anställningar. I några få undantagsfall finns levnadsbeskrivningar, som är fylliga och innehåller många detaljer. Minnestal över avlidna bröder innehåller ibland ytterligare information.

I mappen förvaras också förslag till sköld.

Carl Axel Philemon Hanell 1854-1937 Carl Hanell var en mycket inbunden person, som inte ansåg det nödvändigt att lämna några uppgifter om sina personliga förhållanden. Minnestalet, som efter hans död hölls i logen, ger dock en hel del information.

Han föddes 1854 i Väse socken, som ligger mellan Karlstad och Kristinehamn. Hans far var folkskollärare.

Vid sjutton års ålder blev Carl Hanell volontär vid Kungliga Nerikes regemente på Sannahed, nära Hallsberg.

Vid regementet befordrades han till sergeant. Han var mycket stark och vältränad men tvingades så småningom att övergå till skrivbordsarbete. Han fungerade som bataljonsadjutant under 1880-talets första år. Regementsmötena var korta. Han utfyllde tiden mellan mötena genom tjänstgöring på kronofogdekontor. År 1886 förordnades den då 32-årige Carl Hanell att vara kronolänsman i Mo härad, invid Dumme Mosse, söder om Jönköping. Denna landsända ansågs tillhöra ”det mörkaste Småland”. Han arbetade med stor energi som åklagare.

1895, efter nio år i Mo härad, blev han uppmanad att söka transport till Tveta Frimuraren

härads östra distrikt, som bland annat omfattade järnvägsknuten Nässjö. År 1900 förordnades han till landsfiskal i Jönköpings län, det vill säga åklagare i hela länet. Vid omorganisation av åklagarväsendet år 1917/18 blev han landsfiskal i Nässjö distrikt. Förutom korta sommarledigheter kom han att tillbringa all tid i Nässjö, både sin yrkesverksamma tid och aderton år som pensionär.

Carl Hanell gick sin väg spikrakt fram. Han var en mycket envis person och höll hårt på sin mening. Han var inte villig att göra eftergifter eller släta över motsättningar. Hans hustru var lika envis som han. När deras tre söner hade avslutat sin utbildning, skiljdes makarna.

Carl Hanell var mycket sparsam och hade vid sin pensionering placerat sina besparingar 200 000 kronor, en för denna tid stor summa, i aktier. För att minska eventuella risker hade han delat upp kapitalet i lotter i Värmlands enskilda bank och Smålands enskilda bank. Dessutom hade han köpt aktier i Sydsvenska Kreditaktiebolaget. Men den ekonomiska krisen efter första

världskriget drabbade just dessa banker mycket hårt. Följden blev att han förlorade nästan alla sina besparingar.

Vid 62 års ålder gifte Carl Hanell om sig. Det nya äktenskapet var harmoniskt. Men efter nio år avled hustrun.

Han var då 71 år gammal och ensam med tre barn, en femårig son och två flickor. Den yngsta flickan låg ännu i vaggan.

Trots sin ålder hade Carl Hanell fortfarande god fysik och han var fortfarande mycket viljestark. Hans pension räckte nätt och jämnt till familjens uppehälle. Han fick därför ensam sköta barnen och hushållet. Eftersom han var klar i huvudet kunde han åta sig uppdrag på områden, där han hade erfarenhet. Det blev inte mycket tid till vila.

Trots alla bekymmer var Carl Hanell vid gott mod. Han klagade inte över att han hade förlorat sin förmögenhet.

Istället uttryckte han tillförsikt. ”Det blir väl alltid någon råd för mina barn, om jag skulle falla ifrån”, menade han.

Han fick rätt. De tre barnen var nästan vuxna, när han avled 83 år gammal.

Barnen var begåvade och fick hjälp av sina vuxna halvbröder. ∆ 27

Människoöden fr sid 27 Han blev frimurare 1891 i Den Mellersta Pelaren, Jönköping. Han recipierade i II och III graderna år 1895 och 1896. Han fick IV/V graden i Den Gyllene Gripen år 1898. (Vid denna tid fanns ännu inte någon Andreasloge i Jönköping.) Han fick VI graden samma år. 1903 fick han VII graden i Östgöta Provinsialloge och VIII graden år 1906. Han utnämndes 1914 till IX graden, men hans ekonomi hindrade honom att recipiera.

Hans sköld har fyra fält, omväxlande ljusa och mörka. Det gyllene biet på svart fält kan symbolisera att mycket arbete sker i det tysta och att den som arbetar hårt inte alltid får lön för mödan. De röda rosorna på gyllene fält kan symbolisera tron på livet.

Carl Hanell var riddaren av arbetsamheten.

Hans valspråk: Gud allena äran.

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen VIII graden Svea Provinsialloge

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Text: Johan Adell

FRACK-PAKET! Sommarutflykt med damer.

28 juni 2008 Samling på Larmtorget kl 09.00 Förmiddagskaffe med fralla i Frimurarhusets matsal kl 10.30.

Guidad rundvandring genom Kalmar slott kl 12.00.

Möjlighet att bese Kinautställningarna.

Lunch i matsalen, Frimurarhuset.

Pris måltiderna 130:Anmälan senast den 20 juni till 0480-10417 eller till logernas CM.

28

Frimuraren

musik

Suverän Mozarttolkning

D

et skotska skivbolaget Linn har nyligen åstadkommit en sensationellt fin inspelning av Mozarts fyra sista symfonier, nr 3841. Inspelningen är gjord den 3-9 augusti 2007 och vi får lyssna till Scottish Chamber Orchestra som dirigeras av den 83-årige Sir Charles Mackerras, vilken rankas som en av nutidens främsta uttolkare av Mozarts musik.

På Mozarts tid var konsertlokalerna betydligt mindre i jämförelse med nutidens. Likaledes var orkestrarna i motsvarande grad mindre, vilket betytt att musiken låtit mer nyanserad och genomskinlig än vad vi är vana vid i modern tid. Den skotska kammarorkestern har nu under Mackerras´ ledning åstadkommit ett återställande till den forna intimiteten, som Mozarts dåtida åhörare uppskattade.

Den engelska dagstidningen The Guardian skriver i sin recension: “The finest versions of Mozart´s greatest symphonies to have appeared on disc in years.” En annan London-tidning sammanfattar sitt omdöme med orden “Pure delight”. Man kan tveklöst instämma med dessa recensenter och den nya dubbel-CD:n förtjänar således en synnerligen stark köprekommendation! Det är inte så ofta man får höra en så välbalanserad tolkning med noggrant valda tempi.

Lyssnaren lämnas inte i något tvivel om musikens obestridliga storhet.

För oss frimurare är de tre sista symfonierna, nr 39-41, av särskilt intresse.

Här har Mozart fört in omfattande frimurerisk symbolik, vilket han började göra från och med komponerandet av den 20:e pianokonserten 1785, året efter hans inträde i frimureriet. Man kan i denna konsert uppfatta trioler i de mörka stråkarna med en uppåtgående rörelse och man frapperas av växelspelet mellan instrumentgrupperna. Allt detta för tanken till en rituell dialog I de tre sista symfonierna, som komfrimuraren

Dubbel-CD:n CKD 308 är inspelad i SACD-teknik med femkanaligt ljud.

Den kan köpas på Internetadressen www.linnrecords.com eller www.jpc.de. Pris c:a 27:- Euro.

ponerats sommaren 1788, blir dylika inslag ännu mer framträdande som en symbolisk beskrivning av Johannesfrimureriets tre skeden. De trefaldiga tre accenterna syftar på den ohuggna stenens bearbetning, de bundna noterna vittnar om brödraskap. Trilogin: - från symfonin nr 39 i Ess-dur genom nr 40

i g-moll till nr 41 i C-dur åskådliggör vandringen genom mörkret mot ljuset.

Med nio slag hos stråkarna i adagiots början blir lyssnaren förd till finalens sublima ljus! Den rytmiska symboliken i Ess-dur-symfonins första sats återkommer senare i ouvertyren till Trollflöjten.

Text: Sten Svensson

”Att investera i rätt fonder är bra Att investera i rätt utländska fonder är bäst” Vi har alternativen

www.investerum.se/fonder tel. 08-522 98 450 29

PRISVÄRD

Enligt Allt om Vin (Kronstam & Larsson) Ganska utvecklad doft med kryddtoner och liten örtighet.

Saftig smak med örter och gräs.

Alkohol kan skada din hälsa.

Bo Lingserius Auktoriserad fastighetsmäklare GR VII SVEA www.boetgruppen.se BOETGRUPPEN www.boetgruppen.se 08-23 70 00 08-23 70 00

Systembolagets beställningssortiment 81615-01, 94:-

SAMPLEX www.houseofwines.se

Medalj till Börje Lewerth I samband med jullogen den 12 december 2007, förlänades OM Börje Lewerth, S:t Johannes Logen Södermanlands Förtjänstmedalj nummer 1. Förtjänstmedaljen överlämnades av PM Bengt Falk, tidigare ämbetsman i S:t Johannes Logen Södermanland.

Börje Lewerth erhöll Grad I i november 1962 och har innehaft ämbetet som Sekreterare, Bevakande Broder, Deputerad Mästare och de senaste nio åren har han med en mästares hand, lett S:t Johannes Logen Södermanland som OM. I motiveringen till Förtjänstmedaljen nämndes bland många superlativer, Broder Börjes förmåga att skapa ett enastående socialt klimat, vilket många bröder genom åren fått ta del av och 30

som de nu uppriktigt och sant kunna intyga.

Vid den efterföljande brödramåltiden fick Broder Börje ytterliga bevis på den uppskattning som bröderna känner för sin vid nyår avgångne OM, genom presenter och ännu fler vackra ord.

Text och bild: Lennart Pettersson En märkbart rörd Börje Lewerth tackade PM Bengt Falk broderligt.

Frimuraren

Litteratur

Världsbyggarnas bedrägeri I denna bokanmälan diskuterar Christer Svärd ”Världsbyggarnas bedrägeri” med underrubriken Frimureriets dolda historia av Jüri Lina. Recensenten innehar IX:e graden inom Svenska Frimurare Orden.

Jüri Lina framlägger i boken Världsbyggarnas bedrägeri teorin att Frimurarna ligger bakom allt ont i världen med början under upplysningstiden och in i vår tid. Denna bokanmälan analyserar det teoretiska syftet bakom och går inte in i polemik med författaren rörande detaljer avseende klädedräkt, medicinering eller moraliska aspekter som läkares värderingar om självbefläckelse och annat för att nämna några påstådda följdverkningar vilka frimureriet påstås vara skuld till.

Läsaren möter i boken en hel del överdrifter och nyanserna lyser med sin frånvaro. Mycket fakta överensstämmer säkert historiskt, men med det slags konspirationsteorier som nämns skulle inemot 99,9 procent av medlemskåren bara utgöra marionetter i ett gigantiskt rävspel – världen över. Det är inte alls någon nyhet att Svenska Frimurare Orden (SFMO) och det stora flertalet andra storloger ej samarbetar och ej heller erkänner den typen av ifrågasatta storloger som italienska P2 är ett exempel på.

Lina påstår att frimurarna utgör en stat i staten och har medlemmar bland polis, politiker, journalister och andra beslutsfattare och skulle därför utgöra en maktfaktor i samhället. SFMO utgör - tillsammans med Odd Fellow och Rotary – till antalet medlemmar de tre största ordenssällskapen och därför är det inte heller konstigt att olika yrken är representerade. Ingenjör, köpman, konsult, handläggare och lantbrukare är därför betydligt bättre exempel på frekventa yrken i dessa organisationer Att kända personer världen över, såväl framlidna som nu levande, är namngivFrimuraren

na som varande frimurare ter sig inte alls anmärkningsvärt. Lina har här använt sig av den s k ”omvända bevisbördan”, d v s att bakvägen konstatera att den kände NN var frimurare vilket Lina tar som intäkt för att NN:s agerande beror på hans frimurarskap. En annan författare med andra intentioner skulle kunna ta en annan världsomfattande organisation med 100 à 200 år på nacken och även där lätt kunna få fram namn på kända personer och skapa en konspirationsteori utifrån det.

Det verkar som om Lina genom att rabbla upp flera likartade händelser och exempel ur ett vittförgrenat persongalleri önskar föra i bevis den Stora Konspirationsteorin. I stället borde Lina med ett begränsat antal ”fall” ha gått djupare i sin analys och således kvalitetssäkra sin strävan att lägga alla korten på bordet.

Jag möter i beskrivningen av frimureriet flera exempel på rena felaktigheter.

På områden där jag själv har god insyn kan jag konstatera att Lina alltför enkelspårigt presenterar en förenklad bild.

Och visst finns det och har funnits exempel på att medlemskap utnyttjats för en det ena, än det andra syftet, men det är hårda ord att kalla frimurare för en Antikrists förelöpare för ondskans makter. SFMO vilar dokumenterat på kristet ursprung och detta framgår av de urkunder vilka ligger till grund för Ordens allmänna lagar som också utgör för allmänheten offentlig läsning.

Text: Christer Svärd

Antalet ”bevis” staplas på varandra tills det upplevs som tämligen tjatigt.

Juri Lina: Världsbyggarnas bedrägeri.

Förlaget Referent ISBN 91-972897-6-0 Stockholm 2001.

Fredad zon?

I

ett tidigare nummer av Frimuraren skriver du från resan med Hurtigrutten om ”hur provinsiallogens hus i Trondheim hade byggts upp och använts - till och med av den tyska ockupationsmakten. Det enda rummet som tyskarna inte använt var märkligt nog kapitelsalen, det fanns tydligen en viss respekt för den delen av Ordens verksamhet”.

Det är naturligtvis en vacker tanke, men att det nog inte förhåller sig så förstod jag när jag för ett par år sedan besökte logehuset vid Moorweidenstrasse i

Hamburg och en äldre broder visade mig runt i huset. Han berättade också om att huset under kriget blivit svårt förstört, med ett enda undantag, nämligen kapitelsalen ”där det inte ens var ett pistolskott i taket”, som han uttryckte det, för ’’die SS waren ja auch ein Orden!”

Kapitelsalen hade alltså använts av SS för sina egna syften och riter och jag är inte säker på att jag vill veta vilka det var.

Någon som är hemma på tysk historia under krigsåren kan kanske berätta närmare om SS ordensstruktur?

Text: Torgny Söderberg

31

Forskningslogen 10 år Vilken är dess framtid?

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) har firat sitt 10-årsjubiléum. Det skedde den 17 november 2007 i Frimurarhuset i Uppsala. Högtidsföreläsningen hölls av logens förste OM, Magnus Ottosson, och hade titeln ”Frimurartro - det är för världen en hemlighet”. Den öppna delen av detta spännande föredrag finns att läsa tillsammans med andra artiklar i jubiléumsskriften C.F. Eckleff - Tio år av forskning, som kan beställas från forskningslogen (www.frimurarorden.se/cfe).

E

tt stort antal bröder med en av logens faddrar, fOSK Sten Svensson, i spetsen hedrade logen med sin närvaro vid jubileet. CFE skall verka över hela SFMO, men förväntas också samverka med sina nordiska motsvarigheter, vilket underströks av att OM i den danska forskningslogen Friederich Münter, Nils G. Bartholdy, och OM i den norska forskningslogen Niels Treschow, Kaare J. E. Stephensen fanns bland de närvarande gästerna. Från SFMO hade medlemmarna slutit upp från Helsingforstrakten i öster till Göteborg med omnejd i väster, från Luleå i norr till Karlskrona i söder. Sist men inte minst deltog vid högtidsmåltiden många av medlemmarnas damer.

Enligt Ordens Allmänna Lagar är forskningslogens uppgift att ”bedriva och främja forskning kring frimureriet och dess historiska och kulturella bakgrund, sociala miljö, samhälleliga roll och ideologiska utveckling”. 10-åringen måste nu fråga sig hur den fullgjort denna uppgift och vad som är viktigt för framtiden. Utan en omfattande produktion av god kvalitet och utan ett utbrett studium inom Orden av den litteratur som produceras får logen svårt att hävda att uppgiften fullgörs. Håller den för en granskning?

32

Medlemsantalet har nu växt till 500 och växer fortfarande, men kunde vara ännu större med tanken på att Orden har 15 000 medlemmar. Flera projekt har förts fram till öppna såväl som gradbundna publikationer, vilka nu finns tillgängliga på allt flera enheters bibliotek för studier och lån. Dit hör de vid det här laget välkända böckerna 250 år i barmhärtighetens tjänst utgiven år 2003 och Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik utgiven 2006. Men dit hör även årsboken Acta Masonica Scandinavica, som kommer med ett nytt nummer varje år och skriftserien AD FONTES, som hittills utkommit med drygt 25 häften, de flesta gradbundna, och där den fortsatta produktionen beräknas vara 810 nya skrifter om året. Utbudet av litteratur från CFE börjar alltså nu bli så pass omfattande att ganska många bröder bör kunna finna något som passar det egna intresseområdet. Så långt torde CFE kunna sägas ha nått upp till en rimlig omfattning på sin verksamhet.

Hur är det då med kvalitetssäkringen?

Redaktionskommittéerna för årsboken och skriftserien försöker i sin granskning göra sitt bästa därvidlag och ger ibland även författarna de stöd och råd de kan behöva. Men det gäller att ännu bättre leva upp till logens valspråk, Ad Fontes, ”till källorna”. Där skulle t.ex. stipendier för en tids källstudier i Ordens rika arkiv kunna vara en väg. En annan kan vara en frimurerisk ”forskarutbildning” för att definiera den önskvärda kvalitetsnivån. Stöd åt lokala forskningsgrupper är också en viktig åtgärd. Slutligen torde en kontakt med den internationella forskningen om frimureri vara väsentlig.

Men kvalitetssäkring är inte nog. Den producerade litteraturen måste också läsas, helst av ganska många av Ordens 15 000 medlemmar, för att verksamt bidra till kunskapsökningen inom Orden. Det öppna materialet kan inköpas för eget bruk av varje medlem av Orden. Det viktiga gradbundna materialet får däremot endast distribueras till enheterna, där det skall finnas tillgängligt för hemlån och egna studier. Att stimulera sådana studier torde vara en av de viktigaste framtida uppgifterna för CFE. Men då behövs en medverkan av Ordens medlemmar, vilka forskningslogen är satt att tjäna. Örjan Zetterqvist OM CFE

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1595 :-

MÖRK KOSTYM-----------1150:-

SMOKING + SKJORTA-1600:-

LACKSKOR------------------550:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Sundlingsväg 3, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

Frimuraren

Debatt

Frack ger stämning och högtid Efter jeg har læst Br. Gerhard Schultze indlæg om beklædning i Logen, syntes jeg at jeg også vil give mit bidrag. Jeg tror bestemt ikke jeg bliver populær ved det, men syntes tros den fare, at jeg vil gøre dette.

Jeg har været medlem at det Danske frimureri i 28 år, og det Svenske 2 år og deltager så vidt muligt i alle de møder som Veritas har, det sker jeg tager til Jönköping samt Linköping, dog ikke så meget som jeg kunne ønske mig, men grundet den lange vej, og jeg ikke har nogle at køre sammen med, bliver det ikke til det jeg kunne ønske mig.

Jeg holder utroligt meget af at komme i Logen, men har aldrig kunne forstå det Svenske system i Sverige. Da jeg boede i Danmark var jeg overbevist om, at i alle svensker Loger var der stil over en Loge aften. Men der syntes jeg personligt at svenskerne mangler meget, når jeg skal i Loge glæder jeg mig, og når jeg tager min frack frem er det fordi, at i aften skal der ske noget særligt, det skal være en lidt højtidelig af-

ten, jeg skal ikke have det samme tøj på som når jeg går til familie fest, eller på anden måde går i byen, eller for at gå på arbejde, nej jeg skal i Logen, her er alle lige, alle kommer i frack og har sin høje hat på, og vi kommer alle for det samme mål. Jeg ved godt at målet er det samme selv om man ikke har frack på, men der er nu ikke meget stil over det, når brødrene møder op i kavaj, forskellige slips og skjorta, og jeg kan slet ikke forstå at man kan optages, eller komme til Loge møde i en militæruniform, på den måde skiller man sig jo virkelig ud, derfor syntes jeg at alle burde bære frack ved hvert møde.

Ved mit første møde i Jönköping, var jeg en af de sidste brødre der kom ind i Logen, og jeg undrede mig over at CM ikke kom ud, og bad brødrene om at indtage signe pladser i logen, men at de bare gik ind når tiden nærmede sig, i Danmark har det for mig, altid været lidt højtideligt, når ceremonimesteren kom ud af Logen salen, og bad brødrene indtage deres pladser i Logen.

Når man i Sverige skal til bords for at spise, syntes jeg også man i Sverige mangler stil, i Danmark kommer ceremonimesteren ud og gør brødrene opmærksom på, at man må gå til bords, dette gør man så, og alle står ved deres pladser ind til ceremonimestren kommer ind med OM og hans følge, OM slår med hammeren i bordet og siger, Hendes Majestæt Dronningen, hvorefter alle brødre siger det samme og man kan sætte sig til spisningen.

Alle Brødre ved da godt, at tøj, hvordan man indtager sine pladser i Logen, eller går ind til spisningen, ikke har noget med det virkelige arbejde at gøre, som vi alle samles om inde i Loge salen, men en Loge aften må gerne skille sig ud fra en almindelig familie fest hvor man ikke har frack på, men kavaj.

Der bør være lidt stil over en Logeaften, og så mener jeg helt bestemt at man i Danmark har en bestemmelse for, hvilken ordner man må bære til en Logeaften.

Text: Knud-Erik Hansen

Bäste Gerhard Schultze För några år sedan så blev jag påhoppad av en broder som uttryckte att det var beklagligt att jag under den senaste tiden inte visade det flit i logesammanhang som jag borde. Just hemkommen från 7 månaders tjänstgöring i krigshärjat land, kunde jag inte lägga annat värde på hans synpunkter än de förtjänade.

En broder som inte ännu förstått att en sann frimurare kännetecknas inte av de insatser han gör i logerummet utan av de insatser han gör i den allmänna värden.

Att man till vardags bär ”normal” logeklädsel har jag full förståelse för och jag tycker att så skall ske. Dock så bör Gerhard Schultze bli klar över att för mig som officer så hedrar jag såväl riket Frimuraren

som den yrkeskår jag tillhör genom att bära mitt ämbetes dräkt när högtid påbjudits. Till vår ämbetsdräkt hör till att bära de ordnar och utmärkelsetecken som man tilldelats. Annat är en skymf och en direkt förolämpning mot dem som förlänat dem. Det finns tillfällen då det i våra klädselbestämmelser är anbefallt att ordnar icke bärs. Logesammankomster vid högtidliga tillfällen tillhör icke dem.

Gerhard Schultze uttrycker ”Det går inte ihop med varken den kristna tron eller logens grundsyn att blanda in den allmänna världen i logen!”

Jag blir förvirrad. Jag trodde att Fri-

mureriet gick ut på att bli en bättre människa i den allmänna världen, att det går en direkt länk mellan logearbetet och den allmänna världen, att när de officerare som även är frimurare tjänstgör i Kosovo, Kongo, Afghanistan, Tchad o.s.v. inte bara gör en insats för såväl riket som mänskligheten utan även visar det främsta föregångsmannaskapet som en frimurare kan göra: Att man riskerar sitt liv för medmänniskornas bästa.

Det är synnerligen beklagligt att Gerhard Schultze inte sätter större värde på detta.

Text: Hans Augustin 33

Debatt

Brödraföreningen

försummad rekryteringsresurs Brödraföreningen är en underskattad resurs inom frimurarorden. Orden borde inta ett mera offensivt synsätt på brödraföreningar och aktivt satsa på skapande av fler. Loger är förvisso viktiga.

Att etablera nya loger kräver lämpliga lokaler, tillräckligt befolkningsunderlag och möjlighet till finansiering. Vid etablerande av en ny brödraförening krävs motsvarande men i betydligt mindre proportioner. Brödraföreningar kan därför etableras på mindre orter. Härigenom sprids frimureriet geografiskt.

Har Orden någon gång gjort en samlad inventering för att hitta lämpliga orter för nya brödraföreningar? Jag är övertygad om att det inom varje fördelning finns vita fläckar, där etablering av nya brödraföreningar vore av ett stort värde för frimureriets utveckling. När skapades det en brödraförening senast i storstäderna?

Som ordförande i Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs är jag naturligtvis präglad av vår situation. Föredrag, utbildning och ett berikande brödraskap är tre av våra ben. Sedan fem år tillbaka är rekrytering av nya ordensbröder ett fjärde ben. Under flera år har vi varit den ”dominerande leverantören” av främmande sökande till vår moderloge S:t Johanneslogen Södermanland i Eskilstuna. En brödraförening, som är verksam i en kommun av Strängnäs storlek, har mycket goda förutsättningar att rekrytera. Medlemmarna känner många andra män på orten. För att lyckas med rekryteringsarbetet krävs dock att det drivs med fasthet under flera år och att en projektgrupp tillsätts.

Nya rekryteringsformer Ordens faddersystem är utmärkt för att säkerställa kvalitén hos de sökande och skapa ett mentorskap för den fortsatta vandringen. Men faddersystemet bör 34

i vår moderna tidsålder kompletteras med andra rekryteringsformer om vi vill nå fram till bredare lager av potentiella bröder. Öppet hus är en ny och slagkraftig rekryteringsform. Vid vårt fjärde Öppna hus i Strängnäs i januari i år kom arton intressenter för att lyssna och höra mer om SFMO. Problem uppstår när en intressent inte har någon fadder och inte heller känner några frimurare. Vi försöker lösa denna situation på följande sätt. På frivillighetens grund tillsätter vi två preliminära faddrar.

Dessa möter intressenten till samtal vid minst två tillfällen för att skapa sig en bild av den sökande. Efter utvärdering av samtalen och den sökande beslutas om fadderskapet skall bli definitivt och en ansökan skall författas eller om processen ska avbrytas.

Många män är sökare I samhället idag finns många sökare.

Många fler än vad vi ofta tror. För att nå fram till dessa måste vi våga tala om det kristna kriteriet, våra höga etiska ideal och den ledstång för våra liv Orden erbjuder. Vi måste också öppet bjuda på våra personliga frimurarupplevelser. Exemplets makt är stor och påverkar.

Rekrytering via utställning Förra året hade Olaus Petri en jubileumsutställning i kulturhuset i Strängnäs. Utställningen pågick hela sommaren. I den omfattande utställningen fanns bland annat en rekryteringsskärm, en intresseanmälan och en brevlåda. Vi hade förmånen att möta över tusen besökare med våra frimureriska budskap.

Vi fick in fyra intresseanmälningar, som resulterat i tre ansökningar. Dessutom har två passiva bröder genom besök på utställningen fått intresse för att återkomma. En mestadels obemannad

utställning, som måste betecknas som opersonlig, visade sig kunna generera intresse hos besökande för medlemskap i SFMO.

Både unga och gamla bröder är målet Medvetet arbete med rekrytering har gett vår brödraförening flera nya Johannesbröder och ökat vårt medlemsantal.

I en brödraförening är det ofta stor dominans av äldre bröder i högre grader.

Att få en bättre balans mellan bröder i olika grader är eftersträvansvärt. Att äldre och yngre bröder är tillsammans är en unik tillgång i frimureriet. Det berikar brödrasamvaron både för de äldre och de yngre. I den allmänna världen finns tyvärr en tendens att unga och gamla skall vara åtskiljda på var sitt håll.

Den tendensen ska vi frimurare inte ta till oss!

Mitt budskap till landets brödraföreningar är: - satsa mer på rekrytering!

Och till Ordensledningen: - satsa på etablering av fler brödraföreningar!

Börje Löwhagen O, Brf Olaus Petri

Om titlar Ett par rader med anledning av Br Schultzes debattinlägg om titlar, klädsel m.m. Jag instämmer helt med honom och tror att många vill hålla med.

Titlar i den allmänna världen, världsliga dekorationer, miltära uniformer (!) synes alls inte höra samman med frimureriets verkliga innebörd. Dylikt är inte bara obehövligt utan dessutom direkt olämpligt. Liksom sådana attribut som bekant är irrelevanta när vi står inför vår Herre på räkenskapens dag.

Carl M Elwing Frimurare sedan 1951

Frimuraren

Från Ordens Ledning och Kansli

Presentation av Barmhärtighetsdirektorium När frimureriet etablerades i Sverige under 1700-talet fanns knappast några bra inrättningar för att ta hand om människor som av sociala, ekonomiska eller psykiska skäl hamnat på samhällets baksida. På ” fattighuset” samlade man ihop de som inte fick plats eller kunde ta för sig i det etablerade samhället. Här bidrog frimurarna tidigt med att ge hjälp åt de nödlidande. Det första barnhuset som inrättades år 1753 är ett konkret exempel på detta. Den fjärde och viktigaste frimurardygden fick en konkret och mycket tydlig tillämpning som har bestått i över 250 år.

Inom SFMO inrättades ett barmhärtighetsdirektorium (BD) redan år 1800, ”hvars skylldighet är, att hafva inseen-

Frimuraren

det, omsorgen, vården och uppsigten öfver alle de Barmhärtighets-Inrättningar som af orden, uti Provinsen stiftade äro, eller stiftas kunna, till underhåll och hjälp för fattige, sjuke, nödlidande, enkor och Faderlösa barn. Åliggandes Barmhärtighets Direktorium, att noga tillse och handhafva, det de medel, som Orden, till dessa åt människo-kärlekens helgade Inrättningar anslagne äro, på det förmånligaste sätt, till ändamålets vinnande, med nogaste sorgfällighet och omvårdnad användas.” (Ordens Allmänna Lagar, OAL, år 1800) I samma OAL står vidare ”Att besöka och vårda sjuka samt trösta och hugsvala bedrövade, är sådana plikter som var och en bör iakttaga men i synnerhet en frimurare och särskilt emot Ordens bröder.

Tiderna har förändrats och vårt uppdrag har anpassats till dagens samhälle.

I dag har BD bland annat till uppgift: • att följa de behov av bistånd som föreligger och att analy- sera förändringar i samhällets sociala biståndsverksamhet för att identifiera grupper som har svårt att få sina behov tillgodo sedda; • mot denna bakgrund klar lägga vilka behov som Orden bör bidra till att täcka och re- dovisa förslag till inriktningen av biståndet; • att ge Ordens arbetsenheter underlag för Caritasgruppernas verksamhet – medlemsvård och barmhärtighet - och att verka för erfarenhetsutbyte och gemensam policy på detta område.

35

Organisation BD är till numerären det minsta av våra sex direktorier. Vi har sex ledamöter, en sekreterare och en amanuens. Därutöver har vi inga kommittéer eller nämnder utan endast ett beredningsutskott (BU) med uppgift att bereda viktigare ärenden och att handlägga rutinärenden. I BU ingår vice ordföranden och sekreteraren.

Ordföranden i BD är tillika Ordens administrator och ingår i Högsta rådet.

Vice ordföranden är tillika Storhospitalier och ämbetsman i Stora landslogen.

En av ledamöterna tillhör direktionen för Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm.

BD har sex ordinarie sammanträden per år. Däremellan förekommer periodvis livlig kontakt via e-post och telefon.

Verksamhet BD stöder fördelningarna och arbetsenheterna genom bland annat uppföljning av insamlingsresultat och utdelning av insamlade medel och fondmedel. Till barmhärtighetsbegreppet räknas också det caritativa arbete som görs av bröder i och utanför Caritasgruppernas ram.

Till Caritasgruppernas ansvarsområde räknas det som har kommit att kallas extern caritas, i huvudsak ekonomiskt bistånd till personer och organisationer, och intern caritas, i huvudsak omsorgen om bröder som kommit i svårigheter på grund av nära anhörigs sjukdom eller död, arbetslöshet eller social/psykisk ohälsa.

Barmhärtighetsdirektoriets ledamöter besöker ibland fördelningarna i samband med OM/O-möten, caritasmöten och andra tillfällen då caritasfrågor aktualiseras på fördelningsnivå. Syftet är att presentera Barmhärtighetsdirektoriet, att följa upp hur informationsmaterialet används och hur caritasarbetet bedrivs samt inte minst att insamla information om goda aktiviteter som kan tjäna som exempel och inspiration för andra.

Barmhärtighetsdirektoriet ägnar medlemsvården och brödraomsorgen särskild uppmärksamhet genom att analysera problematiken och ta fram 36

förslag för att uppfylla dessa mål. Sedan år 2007 genomför Barmhärtighetsdirektorium ett seminarium i början på året. Från fördelningarna inbjuds 2-3 bröder med särskilt intresse för och erfarenhet av frågor som ligger inom BD:s ansvarsområde. Dessutom deltar representanter från övriga direktorier och de centrala stiftelserna. År 2007 var temat ”Barmhärtighet i tiden. Hur ser nöden ut i dag?” och år 2008 var rubriken ”Gemenskap och förkovran - Mot förbättrad medlemsomsorg”.

Allt arbete bedrivs ideellt varför kostnaderna kan hållas låga. År 2007 uppgick de till 35 000 kronor, varav merparten var omkostnader för seminariet.

på en klar ökning av antalet nyantagna medlemmar. Men antalet som utträder har också ökat. Nettoeffekten är visserligen positiv men vi måste bli bättre på att behålla våra medlemmar, både de nyantagna och de som varit medlemmar en längre tid.

Hur ska det gå till? Vi vet en hel del om orsakerna till att bröder lämnar Orden. Det är till exempel

Vad är barmhärtighet?

•

För tio år sedan tog BD fram en liten skrift, Caritashandledning. Efter viss omarbetning 2003 föreligger den nu i ett uppdaterat nytryck med titeln Caritas – en vägledning. Skriften innehåller 22 uppslagsord som på olika sätt har att göra med barmhärtighet och medlemsvård. Ett av orden är just Barmhärtighet.

Där kan vi läsa ”Du är barmhärtig när du älskar din nästa som du älskar dig själv, önskar din nästa detsamma som du önskar dig själv och behandlar din nästa som du själv vill bli behandlad.”

Jesus förklarar ordet barmhärtighet i Bergspredikan genom berättelsen om mannen som blir överfallen av rövare och lät honom ligga halvdöd vid vägkanten. Ingen från det etablerade samhället bryr sig om honom, men en samarier, en man som diskrimineras för att han inte är ”ren” utan ett resultat av den assyriska ockupationen fylls av medlidande, förbinder hans sår och tar honom till ett värdshus för vård. Han uppoffrar sig med både tid och pengar för en okänd som kommit i olycka.

Barmhärtighet är kärlek omsatt i handling.

Medlemsvård och brödraomsorg Vi har i BD sedan några år fått Stormästarens särskilda uppdrag att också arbeta med medlemsvårdsfrågorna. Under de senaste åren visar medlemsstatistiken

• • •

• •

begränsade möjligheter till engagemang av till exempel arbets- eller familjeskäl, att brodern tappat intresset för frimureriet, att brodern blivit illa behand- lad eller förbigången, att det beror på slarv och glömska, till exempel att betala medlemsavgiften, att brodern inte vill att pengarna ska gå till administration, att brodern är medlem i flera organisationer och har prioriterat några andra.

Om vi vänder på frågan och undrar varför så många ändå går vidare och har ett rikt utbyte av sitt frimureri, så kanske vi kan få några svar. Jag brukar hävda att en positiv upplevelse av medlemskapet måste uppfyllas på tre nivåer: • Känslan av att få ett personligt utbyte • Känslan av att delta i en gemenskap • Känslan av att göra något för andra Detta leder till ett engagemang och önskan att fortsätta.

När det gäller brödraomsorgen är vi alla ansvariga för att ta hand om våra medbröder. Barmhärtigheten slutar inte när vi lagt en slant i insamlingsbössan.

Den börjar där!

Text: Lars Lindquist O BD

Frimuraren

Från Kansliet Inrikes ärenden Logedirektorium Förordnanden Regionchefen Bertil Nilsson, X VPL, som ledamot från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013, Civilekonomen Magnus Åkerman, X SVEA, som ledamot från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

Planeringsdirektorium Förordnande Civilekonomen Ulf Barkman, VIII SVEA, som ledamot från och med den 1 mars 2008 till och med den 31 december 2010.

Utbildningsdirektorium Förordnande Informationschefen Per Magnus Bonthron, X SVEA, som Förste Arkivarie vid Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 april 2008 till och med den 31 december 2013.

Stora Landslogen Utnämning Länsöverdirektören Bo Hansson, X SVEA, till Riddare och Kommendör med Röda korset från och med den 14 mars 2008.

Förordnanden Kammarmusikern Michael Lind, X SVEA, som Förste Musikföreståndare från och med den 15 mars 2008 till och med den 22 mars 2010, Musikdirektören Erik Wadman, X SVEA, som Andre Musikföreståndare från och med den 1 februari 2008 till och med den 22 mars 2012.

Magistralrådet Förordnanden Informationschefen Lars von Knorring, R&K OÖ, som ledamot från och med den 1 februari 2008 till och med den 31 januari 2011, Frimuraren

Kanslichefen Lars Lindquist, R&K OA, som ledamot från och med den 1 februari 2008 till och med den 31 januari 2011, Diplomingenjören Göran Andersson, R&K OB, som ledamot från och med den 1 februari 2008 till och med den 31 januari 2011, Filosofie kandidaten Patrick Stelwagen, R&K KM SCF, som ledamot från och med den 1 februari 2008 till och med den 31 januari 2011 och Specialläraren Bengt J. Larsson, R&K PM MNPL, som ledamot från och med den 1 februari 2008 till och med den 31 januari 2011.

SVEA Provinsialloge Förordnanden Länsöverdirektören Bo Hansson, R&K, som Provinsialmästare i SVEA Provinsialloge från och med den 1 april 2008 till och med den 31 mars 2014.

Driftschefen Thomas Falkeborn, X SVEA, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Botvid i Nyköping från och med den 10 mars 2008 till och med den 9 mars 2014.

Entlediganden Direktören Bengt Falk, R&K, som Provinsialmästare i SVEA Provinsialloge från och med den 1 april 2008.

Marknadsekonomen Bruno Ahlqvist, X SVEA, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Gevalia i Gävle från och med den 15 augusti 2008.

Direktören Åke Flood, X SVEA, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Nicolaus i Visby från och med den 1 mars 2009.

Skånska Provinsiallogen Förordnanden Komminister Harald Gustafsson, X SPL, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Kronoberg i Växjö från och med den 1 september 2008 till och med den 31 augusti 2011.

Ingenjören Karl-Gösta Nilsson, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Carl X Gustaf i Helsingborg från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

Entledigande Ingenjören Carl-Gustaf Berglin, X SPL, som Ordförande i Brödraföreningen Eslövs Frimurareförening i Eslöv från och med den 30 september 2008.

Göta Provinsialloge Entledigande Miljöskyddschef Ivar Alvarsson, X GPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen De Tre Förenade Kronor i Göteborg från och med den 1 april 2008.

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Adjunkten Olof Nimhed, X ÖPL, förlängt som Ordförande i Brödraföreningen Diorit i Västervik från och med den 1 november 2008 till och med den 31 december 2010. Överläkaren Björn Börsbo, VIII ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren i Jönköping från och med den 10 april 2008 till och med den 9 april 2014.

Värmländska Provinsiallogen En ny S:t Johannesloge med namnet Hammaren med förkortningen Ham och logenummer 5053 i Karlskoga och invigdes den 26 mars 2008.

Brödraföreningen Föreningsbandet i Karlskoga omvandlas till S:t Andreas brödraförening från och med den 26 mars 2008 och får arbeta i graderna IV-V och VI. Förordnanden Rektorn Nils Eklund, VIII VPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Hammaren i Karlskoga från och med den 26 mars 2008 till och med den 25 mars 2014. Överstelöjtnanten Magnus Stenström, VIII VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Fraternitas i Kristinehamn från och med den 1 april 2008 till och med den 31 mars 2014.

Rektorn Bo-Yngve Arvidsson, X VPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Eugen i Örebro från och med 37

den 1 mars 2008 till och med den 28 februari 2014.

Övre Norrlands Provinsialloge

Utnämning av representant för främmande Storloge och Högsta Råd

Entledigande Rektorn Nils Eklund, VIII VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Föreningsbandet i Karlskoga från och med den 1 mars 2008.

Förordnande Tandteknikern Åke Landfors, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Brödrakedjan i Umeå från och med den 1 juni 2008 till och med den 31 maj 2014.

Ordens Stormästare har föreslagit respektive främmande stormästare och högste storkommendör att som representant hos Svenska Frimurare Orden utnämna:

Stor Capitlet i Finland i Helsingfors

Utrikes ärenden

Grand Lodge of Ohio, Per-Gunnar Däumichen, X SVEA.

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden hos Symbolic Grand Lodge of Hungary utnämnt Br. Tamás Beke.

Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden hos Supremo Consejo del Grado 33 y Último del R.E.A..A. para España, utnämnt Br. Angel Fuentes de Cia, 33O.

Grand Lodge of Colorado, Gillis Edman, X GPL.

Entledigande Teologiedoktorn Bengt Klemets, X SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Korsholm i Vasa från och med den 30 april 2008.

Mellersta Norrlands Provinsialloge Förordnande Försäkringsrådgivaren Christer Kylsberg, X MNPL, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Arcturus i Östersund från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2009.

Matrikel 2008

Grand Lodge of Connecticut, Henrik Berg, X SVEA. Grande Loja Macônica de São Paulo, Tor Wiedling-Fernandes, IX SPL. Suprême Conseil 33O de Suisse, Bengt Gewalli, X SVEA.

utkommer som ämbetsmannadel i september

Pris vid avhämtning 100 kr. Vid hemsändning inklusive porto 135 kr.

Beställning för avhämtning skall göras på lista hos loge eller brödraförening.

Beställning för hemsändning sker genom insättning av 135 kr på Svenska Frimurare Ordens postgiro nr 34 40 – 5.

Glöm inte att ange namn och adress på talongen. V v texta.

ORDENS KANSLI

Ny beställningsadress Ny adress för beställning av skrifter från Ordens nämnd för utbildningsfrågor!

För beställning av nämndens skrifter till loge/brödraförening används från den 1.3.2008 följande adress:

ud.utbn@frimurarorden.se Beställningar kan vid behov skickas per brev till: Svenska Frimurare Orden, Ordens nämnd för utbildningsfrågor, Blasieholmsgatan 6, 111 48 Stockholm.

Nämnden upprätthåller en aktuell sändlista för nyproducerad litteratur, som garanterar att enheterna automatiskt får dessa nya skrifter i det antal de önskat. Ny administrativ instruktion angående beställningsrutiner samt beställningsblankett har skickats till samtliga enheter Den tidigare adressen ud.utbn@frimurarorden.se gäller övriga kontakter med Utbildningsdirektoriet.

Lars Mansfeld vO Ordens nämnd för utbildningsfrågor 38

Frimuraren

Gemensamt medlemsregister

F

ör att skapa ett gemensamt medlemsregister har ett projekt startat under 2007 enligt beslut av OSM. Syftet är att underlätta logernas interna arbete men även att på sikt ge samtliga medlemmar möjlighet att ta del av de egna uppgifterna i registret.

Det gemensamma medlemsregistret inom SFMO skall uppfylla Ordens behov och krav. Antalet arbetstimmar för medlemsadministration i Orden skall minska väsentligt när det gemensamma medlemsregistret har tagits i bruk. Detta skall användas av alla enheter i Orden och betjäna hela medlemskåren. Olika behörighetsnivåer kommer därför att finnas.

Det yttersta ansvaret för det gemensamma medlemsregistret ligger på SFMO:s centrala kansli. SFMO centralt är systemägare och ansvarar för den årliga förvaltningen.

Ansvaret för att uppgifterna i det gemensamma registret är korrekta ligger på fördelningarna.

Fördelningen har ansvar för att ämbetsmän i Loger och andra enheter har kunskap i att utföra sin del av uppdateringsarbetet. Logerna skall registrera förändringar av kontaktuppgifter (adress, telefon och e-post) samt uppdatera besöksstatistiken. Logebesök kan också komma att registreras automatiskt via medlemskortet.

Inom ett förstärkt PD-DK påbör-jades arbetat med att ta fram en kravspecifikation för en för Orden gemensam medlemsadministration. Ett grundkrav är att detta skall samverka med det nya medlemskort som har presenterats i ett tidigare nummer av Frimuraren.

Efter genomgångar av de system som finns inom SFMO, fem olika ute i fördelningarna, så föll valet på ett webb-baserat system som har börjat användas inom GPL. Tester av det systemet har genomförts av samtliga fördelningar. Alla har konstaterat att det med vissa tillägg väl klarar de krav som förväntats.

Parallellt med testerna har ett förstärkt PD-DK arbetat med att ta fram en kravspecifikation som nu är klar. SCF i Finland har under ledning av Björn Pundars lagt ner ett

Sommarträff på Österlen 2008.

Sommarträff för frimurare med damer äger rum fredagen den 27:e juni kl.

1000. Arrangörer är Simrishamns och Ystads Brödraföreningar samt Trelleborgs Frimurarklubb.

Vi besöker Sövdeborgs slott, c. 5 km söder om Sjöbo. Där guidar slottsfru Siv Stjernswärd oss genom de vackra byggnaderna. Kaffepaus med egen picknickkorg rekommenderas i slottsparken.

Därefter åker vi till Ystad där lunch intages på restaurang LiteMer, inom gamla regementsområdet. Efter måltiden ges möjlighet för damerna att besöka Ystad’s konstmuseum medan frimurarbröderna får ta del av information och nyheter inom Orden. Bröderna ges efter informationen möjlighet att ansluta till konstmuseet där sommarträffen 2008 avslutas c. 16.00.

Anmälan om deltagande görs senast den 23 juni till Lars Durehed, Vanstadskog 273 70 Lövestad, tel: 0417-13202, fax: 0417-511111, mobil 0701-122689, e-post durehed@yahoo.se Lars Durehed

Frimuraren

stort arbete för att få god struktur på kravspecifikationen.

Lars Axelsson, SPL, har fått ansvaret för att ta fram en utbildningsplan i samverkan med UD. Utbildning av representanter från fördelningarna kommer att ske i Stockholm den 16 - 17 maj 2008. Fortsatt utbildning kommer att ske ute i fördelningarna.

Eftersom det kommande systemet är Internetbaserat är säkerhetsfrågorna av största vikt och av det skälet har Olof Granstedt, PD-Säk, engagerats i projektet och har lämnat viktiga synpunkter.

För att kunna ta systemet i drift i augusti 2008 måste en konvertering av data i nuvarande register ske och det kommer genomföras i maj. Ansvariga för konverteringen är Stellan Måwe, SVEA, och Bengt-Åke Huitfeldt, ÖPL/PD-AU. Om nu allt går som planerat så har vi ett gemensamt medlemsregister när vi börjar höstterminen. Vill man arbeta i registret behövs en persondator, en webb-läsare och en Internet-anslutning vilket betyder att de som skall använda systemet inte är låsta till ett kansli eller logelokal utan kan sitta geografiskt var som helst.

Bo Ryderfelt O i PD-DK 054-83 50 07, 070-288 07 12 bo@ryderfelt.se

Underbar Sommarchampagne till 2007 års pris

Alkohol kan skada din hälsa.

Systembolagets beställningssortiment 89325-01

341:-

SAMPLEX www.houseofwines.se 39

Posttidning

B

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Åker dina sparpengar berg- och dalbana?

Nu kan du tjäna pengar utan att ta några onödiga risker.

Välkommen in till något av våra bankkontor. Eller besök oss på www.handelsbanken.se/kapitalskydd så får du veta hur du kan fega och vinna med våra kapitalskyddade placeringar.

Handelsbanken har offentliggjort “Grundprospekt Svenska Handelsbanken AB (publ) (”Handelsbanken”) MTN-, Warrantoch Certifikatprogram” som finns att tillgå på www.handelsbanken.se/struktureradeprodukter eller på bankens kontor.