Frimuraren nummer 2 2009

Tidskrift fรถr Svenska Frimurare Orden Nr 2 2009

Frimurare griper in i katastrofer

KAPITALFÖRVALTNING

?

Gillar Du våra principer, idéer och strategier • Långsiktig syn på de företag där investeringar sker • Mogna företag som är väl etablerade • Uthållig konkurrenskraft

• Vi prioriterar företag med unik vara, exempelvis Coca Cola.

Unik tjänst, exempelvis Securitas, samt företag som köper billigt och säljer billigt, exempelvis H&M • Vi prioriterar företag med hög avkastning på eget kapital • Vi prioriterar företag med regelbundet höga vinster • Vi prioriterar företag med låg skuldsättning • Inget behov av att alltid vara fullinvesterade i aktier

Då är vi Din rätta kapitalförvaltare.

Kontakta oss för en förutsättningslös genomgång av Dina investeringar.

www.investerum.se 08-522 98 450

Ritualer-Livets sjökort Nya Carl XIII M riddare änniskan har i alla tider och i alla kulturer använt sig av symbolik för att uttrycka olika aspekter på livets stora frågor – de som handlar om vårt ursprung, livets gåta, vägen genom tid och rum och vart den leder oss. Symbolspråket har tagit sig många uttrycksformer, bild, ord, tystnad, form, tecken, rörelse. Vid mötet med de stora evighetsfrågorna och med tron tar ibland det talade ordet slut genom sin begränsning och symbolen tar över och bildar övergångsställen mot det som ligger bortom det mänskliga förnuftets och samvetets möjligheter.

Symbolspråket har sin hemvist där stillheten också trivs, nämligen i våra hjärtan.

Den som seglat vet vilken trygghet och styrka en kompass skänker över mörka och oroliga vatten. Kompassen är oberoende av ljuset om dagen och mörkret om natten men nålen ger oss vägledning mot den fasta punkten. Så är det också med vår kristna livssyn.

För många är den kompassen och vägvisaren.

Frimureriets ritualer, dess innersta kärna, påminner om sjökort som med

sina vinklar och grader ständigt vägleder sjöfararen över havet, hur oroligt det än kan vara. Världen är också full av tecken och symboler och dessa är ofta vid en första anblick hieroglyfiska och svårförståeliga. Men efterhand infinner sig resvanan och man känner lättare igen sig och blir medveten om allt spännande, att också tryggheten står att finna, liksom frimodighet och livsglädje.

Så är det också med det frimureriska arbetet. Den frimureriska symboliken är oföränderlig, sinar aldrig och flödar vid varje logebesök ur djupa idékällor och seklers tänkande och livserfarenhet. Symboliken är inte dogmatisk eller tvingande. Den vill vara ett stöd i varje broders personutveckling och gagna människokärlek och vänskap.

Den frimureriska symboliken är som pedagogiskt instrument hemlig till sitt väsen och måste alltid vara det. Att avslöja den vore att förstöra upplevelsen för varje ny frimurare. Det vore som att avslöja svaren på en studentskrivning på förhand. För oss bröder är mötet med varje grad en djupgående och givande upplevelse. Men Orden är därmed sagt ingen hemlig organisation. Det är metodiken som av pedagogiska skäl är uppbyggd så. Och egentligen är det ju ingen skillnad mot livet i övrigt. Ingen av oss vet vad den nya dagen bär i sitt sköte förrän på aftonen när vi går till vila efter dagens arbete. Varje dag är en gåva och vi är alla barn av evigheten!

Den som med detta temanummer kring våra ritualer hoppas på att få något avslöjat måste jag därför göra besviken. Men vi berättar gärna om ramen och om dess sekellånga historia och utveckling med bibehållen frimurerisk tystlåtenhet.

Linköping i mars 2009

Anders Fahlman Frimuraren

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2009 utnämnt: Filosofie Kandidaten Patrick Stelwagen R&K KM SCF, Amanuensen Tom C Bergroth, R&K OS, Friherren Carl Rosenblad, R&K PM GPL, och Överstelöjtnanten Nils-Arne Bidsell R&K PM SPL, till riddare av Carl XIII:s Orden.

3

INBJUDAN till KONSERT med efterföljande BANKETT Lördagen den 19 september 2009 Konserterar den nybildade Svenska Frimurare Ordens kör och orkester i Ordens Stamhus (Blasieholmsgatan 6, Stockholm) under ledning av Stora Landslogens musikföreståndare Michael Lind och Erik Wadman.

Konserten beräknas påbörjas kl 16.30 På programmet står bland annat svensk frimuraremusik framförd av frimurare för frimurare med damer.

Banketten i bankettsalen beräknas starta kl 19.30 med efterföljande dans.

Priser: konsert 350 kr/pers, bankett (exklusive dryck) 450 kr/pers.

Klädsel: frack med vit väst (utan gradprydnader).

Samma dag kl 11.00 genomför S:t Johanneslogen S:t Erik en loge i första graden i Stamhuset.

Förhandsanmälan till alla begivenheter sker enklast genom e-post till scm@frimurarorden.se, Lars Berggren.

Antalet platser är begränsat och anmälningarna behandlas i den ordning de inkommer.

Ange gärna din e-postadress i förhandsanmälan.

Mer information om program mm. kommer senare.

Ordens Sigillbevarare och kansler Ordens Storceremonimästare

klas eriksson I, mikael lindfors I, klas-göran lundberg I, peter trygg VIII

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

Innehåll Hertig Carl och det Svenska Frimureriet – en succé

Chefredaktör Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com Redaktionskommitté Kjell Mazetti, ÖPL, Ordförande Anders Carlsson, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Lars Pettersson, SPL Bo Pettersson, VPL Lars Sjödin, MNPL Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL Annonser Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Prenumeration Helår 250:Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år Hemsida www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta den loge Du tillhör.

Frimuraren

sid 3

Månghundraårigt arv Logedirektoriet presenteras

sid 6

Arbete med lagar och ritualer sid 9 Lag- och Ritualkommittén

Officiell tidskrift för Svenska Frimurare Orden

Nr 2 Årgång 81 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 38 Redaktionellt material senast den 10 augusti. Annonser senast den 17 augusti. För insänt material ansvaras ej.

Ritualer - Livets sjökort OSM:s hälsning

T

ill vår stora glädje har brödernas intresse för boken Hertig Carl och det svenska frimureriet överträffat alla förväntningar. Förhandsteckningarna på boken strömmar in och alla tecken tyder på att detta kommer att bli den mest populära boken om det Svenska frimureriet någonsin.

Första veckan kom det in närmare 200 beställningar, något som Forskningslogen aldrig tidigare upplevt.

Det har varit ett så stort intresse att bibliofilutgåvan blev övertecknad redan den första veckan det gick att teckna sig.

Detta är förstås ytterst glädjande, men dessvärre kommer det även att göra en del bröder besvikna. Forskningslogen kommer att kontakta samtliga bröder som har tecknat sig för bibliofilutgåvan och bekräfta om de fått ett exemplar eller inte. Till de bröder som beklagligen inte får ett bibliofilexemplar av boken kommer Forskningslogen att komma med olika förslag till lösningar.

Eftersom intresset för en finare bindning än standardbindningen visat sig vara oväntat stort, har det beslutats att samtliga bröder kommer att erbjudas möjligheten att köpa boken i halvfranskt band till ett pris av 525 kr.

Forskningslogen har av detta lärt sig att våra bröders kunskapstörst är betydligt större än vi vågat anat – vilket är glädjande för Orden och dess framtid men även för kommande bokprojekt.

Text: Henrik Berg Bilden är ett fotomontage

Den sista tjänsten Om begravning av frimurare

sid 11

Frimurare i hetluften Katastrofhjälp i Australien

sid 14

Jubileet skjuter fart

275-års gruppen informerar

sid 15

Ultima Thule började fira 100-års jubileum hela året

sid 16

100 års jubileum i Växjö

sid 19

Burns 250-års dag i Stamhuset sid 20 Stipendier i Linköping sid 21 Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias stiftelse delade ut Sångbok för frimurarkörer sid 22 Lage Olsson anmäler välkomna noter Digital teknik gör entré Musikprogram underlättar

sid 23

Tjänande br belönad dubbelt Annorlunda frimurarekarriär

sid 24

Funderingar på caritas Portot kan få mervärde

sid 25

Förgätmigej och frimurare sid 27 Artikel från Isländska Frímúrarinn Nya Riddare&Kommendörer

sid 29

Hedrade bröder Tre fick OHT på SLL:s HD

sid 30

Jakobiterna i svensk politik Boken om Gustaf III recenseras

sid 31

Dame Frances Yates sid 33 Nya böcker anmäls av Viktor Nordström Vill vi ha evigt liv ?

Frågan ställs av Rolf Edholm

sid 34

Jakten på oliktänkande Mats Lönnerblad redovisar

sid 35

Stödjande medlem möjlighet?

Christer Holmgren frågar

sid 36

Avskaffa brödraföreningarna Debatten fortsätter

sid 37

Frimurarsommar Tips på aktiviteter

sid 38

Från Ordens kansli

sid 39 5

SFMO:s direktorier

Att förvalta ett månghundraårigt arv Logedirektoriet Logedirektoriet har enligt OAL till uppgift:

• att bereda frågor om tillämpningen av Ordens allmänna lagar och enskilda lagar samt ritualer och föreskrifter, • att fortlöpande se över dessa och vid behov lämna förslag till ändringar och komplettringar, • att i samarbete med Ordens uppsyningsmästare ha överinseende över hur det rituella arbetet genomförs i loger och brödraföreningar, • att tillse att handledningar för ämbetsmän utarbetas och uppdateras (i samråd med informations- och planeringsdirektoriet), • att granska de lokaler med inredning och utsmyckning som loger och brödraföreningar avser nyttja för rituella ändamål och ge erforderliga anvisningar i sammanhanget, • att lämna godkännande rörande tillfälliga sammankomster i annan lokal än för ändamålet godkänd och rörande sammankomster efter historiska ritualer, • att biträda vid bildandet av nya loger och brödraföreningar, • att ha överinseende över den heraldiska verksamheten, • att granska prydnader, insignier och ritualenliga föremål, att tillse att de tillverkas och ge anvisningar för deras användning samt • att handlägga ärenden om uteslutning ur Orden samt ärenden om inträde respektive återinträde.

6

Med Kung Carl XIII:s vakande ögon över sitt arbete ansvarar Ordens Stormarskalk Tom C. Bergroth för att arvet från forna dagar förvaltas väl.

L

ogedirektoriet firade sitt 200-årsjubileum i arbetets tecken år 2000 men är i verkligheten mycket äldre, det fanns nämligen i en lite annan sammansättning redan så tidigt som år 1777. Det som många inte vet idag är att direktoriet var lika med ’Ordens kansli’ fram till år 1951.

Storsekreteraren var tillika sekreterare i direktoriet och största delen av de administrativa ärendena expedierades av direktoriet på uppdrag av Ordens Sigillbevarare och kansler. År 1952 inrättades Ordens kansli samtidigt som även en del beslut kom att delegeras från Stormästaren till Ordens Sigillbevarare

och kansler. Direktoriets tyngd i Orden markerades även av det att det leddes av två högsta ämbetsmän fram till 2001, nämligen Ordens stormarskalk och Ordens banérförare.

Till direktoriets uppgifter av idag hör att bland annat bereda frågor om tillämpningen av Ordens allmänna (Första boken) och enskilda lagar samt ritualer (Andra t.o.m. Tionde boken) och föreskrifter, vilka sammantaget benämns som Ordens fundamentalstadga. En annan viktig fråga är att i samarbete med Ordens uppsyningsmästare ha överinseende hur det rituella arbetet genomförs i loger och brödraföreningar. I anslutFrimuraren

ning till detta hör även lokalers inredningar och utsmyckning. Direktoriet assisterar även vid tillkomsten av nya arbetsenheter. En annan stor uppgift är heraldiken inom Orden, inte minst bröders riddarevapen, vilka fastställs av Stormästaren.

Ritualerna I drygt 200 år har de nuvarande ritualerna funnits. Trots omvälvningarna ute i samhället har de i stort sett bestått oförändrade och det frimureriska arbetet har ostört fått verka. Intresset och känslan för dess innehåll och budskap har attraherat generationer. Fram t.o.m.

1980-talet ifrågasattes inte nämnvärt dessa. Hur annorlunda ter de sig inte idag?

Frimurarpedagogiken är i hög grad upplevelsebaserad. Om innehållet i gradgivningen vore känt skulle en mycket stor del av upplevelsen, mötet med det okända, går förlorad. Denna slutenhet är nödvändig och uteslutande av pedagogisk natur. Detta har dock journalister och mediefolk svårt att förstå och acceptera. Under drygt tvåhundra år har vi bevarat våra ritualer för oss själva. Med glädje och stolthet för vi detta vishetsarv vidare till gagn för enskilda bröder och kommande generationer. Personlig utveckling, gemenskap med andra och barmhärtighetstanken är ett bra sätt att med modern terminologi uttrycka detta

Ordens inre väsen och syften.

Ritualerna utgör sålunda Ordens inre kärna och deras förvaltning har alltid varit en grannlaga uppgift. Deras åldriga ursprung har genom århundradena vårdats ömt och de språkliga och innehållsmässiga ändringarna har ställt stora krav på logedirektoriets ledamöter och dess lag- och ritualkommitté. När man ser tillbaka i tiden kan man konstatera att den ursprungliga arkitekturen i deras uppbyggnad finns kvar. Om man kunde väcka en frimurarebroder som levde i början på 1800-talet till liv skulle han troligen bli helt skräckslagen inför mötet med de omvälvande förändringarna i världen, teknik, bilar, flyg, elektricitet etc. Han skulle känna sig som på en annan planet. Men uppsökte han en frimurarsammankomst av idag skulle han sannolikt uppleva igenkännandets glädje i mötet med något som bibehållit sin inre oföränderlighet, ja något som han kände igen. Våra av sekel beprövade ritualer utgör frimureriets vishetsarv. Vår uppgift idag är att förvalta detta arv vidare på bästa sätt.

Det är i vart fall den vision jag har som direktoriets ordförande.

Logearbetet idag

De nygamla ritualerna har nu funnit i användning i snart ett år (se närmare presentation i Frimuraren 3/07). I stort sett har de tagits emot väl, men ritualerna har en stark förankring i varje broders hjärta och därför har ej heller kritik saknats och det av vitt skilda slag. Bl.a. påståendet att sammankomsterna skulle ha blivit längre! Enligt logedirektoriets mening stämmer detta inte generellt. Endast vissa gradgivningar har tidsmässigt blivit något längre Logedirektoriets egen OAL från 1800, vidimerad egenhändigt av men i övrigt är hertig Carl och bekräftat med Stormästarens sigill.

Frimuraren

det samma ritualer som tidigare. Man får känslan av att många tror att de blivit längre på grund av att antalet sidor i ritualböckerna har ökat kraftigt! Nästan som om man låtit sig suggereras av detta! Vissa har den uppfattningen att det på sina ställen måste göras nya förkortningar för att minska sammankomstens tidslängd. Men det går inte, ytterligare strykningar kan INTE göras om inte man vill bryta den röda tråden som löper genom vårt snillrika gradsystem. Det är svårt att klippa i ett musikpartitur! Så även i ritualer! Vi har att göra med ett mästerverk som stått sig genom århundraden. Det förpliktigar!

Det handlar mycket om att våra OM/O och ämbetsmän med oförtruten stil och stringens leder sammankomsterna så att deras innehåll kommer till sin rätt.

Och att sammankomsterna hålls inom en vettig tidsram i vår jäktade tillvaro så att sammankomsterna blir den andliga energigivare de är tänkta att vara för den stressade nutidsmänniskan. Vårt kära frimureri – för mig oasen i en tid då den vanliga människans tillvaro börjat att räknas i nanosekunder! Longörer och tveksamhet i dialoger och agerande upplevs lätt som onödig tidsutdräkt. I de fall ritualer har blivit längre – vilket i nästan alla berörda fall handlar om enstaka minuter – så måste detta sättas i samband med gradens innehåll och budskap.

När väl allting flyter som det skall är det roligt att vara aktör i logen och man känner att man är en viktig länk i arbetet för att citera vårt vackra om än ålderdomliga språkbruk: ”att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste delen av sitt väsen till en närmre förening med sitt upphov!

(OAL 1§ Ordens grundvalar) Ibland känner jag det som att man inte mera tillmäter våra sammankomster den betydelse de har och att den sociala samvaron med brödramåltid, tillsammans med många andra evene-  7

mang, sätts i första rum. Gemenskapen och livsglädjen i våra loger och brödraföreningar är mycket väsentlig. Det är emellertid minst lika viktigt att koncentrera uppgifterna till kärnan i varför vi finns till. Vi får inte riskera att bli ’en herrklubb’, ett öde som tyvärr drabbat många andra organisationer i en tid av vad man brukar kalla ’föreningslivets kris’, vilken lyckligtvis ännu inte drabbat Svenska Frimurare Orden. Vi får till varje pris inte glömma det djupa och tänkvärda budskap genom vilket vi arbetar för att skapa en bättre värld som det så vackert brukar sägas. Ja, det är sådana tankar som ibland, kanske ofrånkomligt föds, när man arbetar med våra ritualer som ju är helt avgörande när det gäller att förmedla den frimureriska upplevelsen och det är ju den vi alla söker och längtar efter. Att sådana tankar smyger sig på må vara mig förlåtet om man betänker att den fortlöpande översynen och vården av våra ritualer idag omfattar närmare 3500 sidor – så stor är denna imponerande skatt från dem som levat före oss.

Men vi upplever trots allt att ritualen mottagits mycket positivt på många håll från aktiva ämbetsmän i flera loger. Nu har man fått ett redskap där man kan få svar på de allra flesta rituella spörsmål som gäller genomförandet av logesammankomsterna, m.m. vilka i tidigare ritualversion till viss del saknats. Den nya ritualen är komplett! Därigenom känner sig ämbetsmännen stärkta och säkrare i sin roll som ledare av sammankomsterna vilket är av största vikt för att de skall kunna genomföras på ett värdigt och stringent sätt och bli en rik upplevelse för alla närvarande bröder.

Precis på samma sätt som de en gång upplevdes av bröderna som levde för tvåhundra år sedan. Jag brukar tala om detta som att våra ritualer är koder för evigheten – ett slags tidlöshetens språk från fader till son.

Praktiskt arbete i nuläget De resterande anvisningarna för en ceremonimästare i loge eller brödraförening, vilka inte ingår i själva anvisningar8

na för det rituella arbetet, är klara sedan i november i fjol och har distribuerats genom fördelningskanslierna till arbetsenheterna under hösten.

Kapitlen om gradernas uttydning i frågor och svar har överförts till digitalt utgående från nu gällande. Jämförelser med originaltexterna från 1798-1803 måste dock göras då det framkommit att vissa strykningar gjordes i senare utgivna utgåvor. Svårare ord och begrepp kommer att förklaras och noteringar göras om sådana avsnitt i ritualen, vilka strukits i samband med tidigare ritualversioner. Meningen är att dessa kapitels text normaliseras för att på så sätt göras tillgängligare för bröderna.

Storintendenturen Genom beslut av Stormästaren har storintendenten åter knutits till drätseldirektoriet efter ett interregnum på åtta år. Det är i fortsättningen detta direktorium som åter kommer att svara för upphandlingen som behövs för det rituella arbetet och de artiklar som skall tillhandahållas arbetsenheterna. Logedirektoriets uppgift att granska och kvallitétsgodkänna prydnader, insignier och ritualenliga föremål kvarstår, men tillverkning och framtagning ansvarar helt storintendenten för i samarbete med Ordens räntmästare.

Lag och Ritualkommitté I logedirektoriet finns en lag- och ritualkommitté med uppgift att utforma underlag för ändringar och kompletteringar i lagar, ritualer och handledningar. Ordförande är teol.dr. Kjell Hognesius, R&K SLL, och sekreterare avdelningsdirektör Johan F. Wijnbladh, X MNPL OHT. För närvarande ingår fyra övriga bröder i kommittén som för ögonblicket i första hand arbetar med spörsmålsböckerna till Ordens fundamentalstadga.

Det heraldiska överansvaret ligger hos Ordens stormarskalk även om det är storintroduktören som är föredragande i heraldiska frågor. Nuvarande ordförande i direktoriet har handlagt heraldiken sedan 1986.

I logedirektoriet ingår storintendenten som föredragande i frågor rörande anskaffning av gradprydnader, insignier och ritualenliga föremål. Storintendenturen är sedan den 1 augusti 2008 flyttad till Drätseldirektoriet som ansvarar för den ekonomiska upphandlingen och distribution till arbetsenheterna inom Orden. Storceremonimästaren är adjungerad till direktoriet, i första hand i frågor som gäller ritualen och dess tillämpning.

Text: Tom C Bergroth Bild: Kjell Mazetti

Fotnot: En presentation av logedirektoriet gavs i Frimuraren nr 2/1988 (ss. 14-15)

’Rit’ eller ’ritual’ kommer från det latinska ordet ritus och står för sedvänja, ordning, kulthandling eller en religiös ceremoni. Med en ritual avses en fastställd, högtidlig ordning efter vilket en tillställning genomförs, t.ex. en bestämd ordning för en gudstjänsthandling.

Ordens ritualer utgörs just av ceremonier och vår fundamentalstadga utgör en sammanfattning av de ceremonier som skall iakttagas vid en sammankomst, dvs. utgör en högtidlig form med föreskrifter om dess genomförande. Ordet ’ceremoni’ från latinska caeremonia definieras som en högtidlig handling, ofta av symbolisk art. Som exempel kan nämnas en kunglig kröning eller en helt vanlig jordfästning.

Föreskrifterna kan även ses som ’etikett’, dvs. en sammanfattning av gällande regler för genomförandet, även umgängesformer (t.ex. klädsel) vid vissa tillfällen.

Källa: Nationalencyklopedin Frimuraren

Arbete med lagar och ritualer Lag- och ritualkommittén har, som namnet anger, till uppgift att befatta sig med såväl Ordens ”lagverk” som med dess ritualer, alltså hela Ordens fundamentalstadga.

U

nder ledning av Storintroduktören, vice ordföranden i Logedirektoriet, Kjell Hognesius, har kommittén under cirka ett decennium arbetat med de reviderade ritualer som Stormästaren fastställde sommaren 2007. Arbetet föranleddes dels av beslut av de nordiska stormästarna att ensa ländernas ritualer i de stycken där olikheter uppstått och att vid behov låta ritualerna från omkring år 1800 vara styrande, dels en strävan att göra såväl anvisningstexterna fylligare och entydigare, som att skriva ut alla repliker Under arbetets gång har stormästarna dessutom beslutat om en del ändringar och tillägg till ritualerna. Utöver arbetet med ritualerna hade lag- och ritualkommittén även ett omfattande uppdrag som gällde att omarbeta Ordens allmänna lagar, som kom att gälla från år 2000 och som nu föreligger i en reviderad version från 2007.

I förstone kan det synas enkelt både att fastställa och justera olikheter mellan ländernas ritualer och att komplet-

Lag och ritualkommitténs ordförande Kjell Hognesius har lett arbetet med att revidera ritualerna.

tera anvisningstexterna. Men att ändra invanda beteenden är svårt. Såväl länder som enskilda bröder hävdar gärna att ”så har vi alltid gjort” även om detta ”alltid” bara varat ett par decennier.

Anvisningstexterna måste bland annat ta hänsyn till att lokalerna på de skilda orterna är olika. Man får inte skriva utifrån hur det ser ut i Ordens Stamhus i Stockholm men inte heller utifrån hur det ser ut på en ort där man hyr in sig i ett annat ordenssällskaps lokaler. Anvisningarna skall, så långt det är möjligt, passa överallt. Vad som också måste vägas in är det budskap som ligger i hur olika moment utförs, vilka intentioner våra Ordensfäder hade, samtidigt som hänsyn måste tas till de möjligheter den nya tekniken ger.

I likhet med ordföranden i Logedirektoriet upplever jag och mina medarbetare i lag- och ritualkommittén, att Ordens allmänna lagar i orginalversion finns bevarade hos Logedirektoriet. de reviderade rituaFrimuraren

lerna över lag mottagits väl, säger ordföranden i lag- och ritualkommittén, Kjell Hognesius. Aldrig torde så många så intensivt och intresserat ha studerat våra ritualer som det senaste 1½ året.

Därom vittnar bland annat de frågor som vi fått från olika bröder, loger och brödraföreningar. Självfallet har vi även fått kritik. Ibland har den berott på rena missförstånd, ibland på att man trott att ritualer har ändrats eller att de plötsligt förbjudit något som i verkligheten aldrig funnits eller varit tillåtet, ibland på att det vi skrivit trots allt varit otydligt.

Runt om inom vår Orden har lokala ritualtraditioner utvecklats. För att, i enlighet med Stormästarens beslut, få en enhetlighet inom Orden, har betydande utbildningsinsatser gjorts. Främst ordföranden i lag- och ritualkommittén har genomfört ett antal genomgångar vid olika OM/O-möten. Dessutom har han haft ett stort antal ritualgenomgångar med ämbetsmännen i loger och brödraföreningar som lyder under Svea provinsialloge. Även andra av kommitténs ledamöter har genomfört genomgångar, utbildningar och uppföljningar av ritualerna.

Hur ritualerna skall genomföras torde nu vara allom bekant. Nu återstår det viktiga arbetet runt om inom vår Orden att göra bröderna förtrogna med ”varför” vi gör som vi gör, att bli förtrogna med ritualernas innehåll och budskap, inte bara deras form. I det arbetet är våra spörsmålsböcker ovärderliga hjälpmedel. De som avser arbetsgraderna finns i dag, i en ålderdomlig språkdräkt, ute i alla loger och brödraföreningar.

Lag- och ritualkommittén koncentrerar sig nu på att göra en varsam, främst språklig, revision av dem.

Text: Johan Wijnblad Bild: Kjell Mazetti 9

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2008 dela ut 12 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 6 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskatGlada stipendiater, Anna Bosrup, Annika Nelson med sonen David 3 månader samt tade clownverksamheten vid Max Winerdal, får sina diplom ur Drottningens hand.

Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

Den sista tjänsten om begravning av frimurare Begravning av frimurare och tillhörande frågor stod i centrum vid Barmhärtighetsdirektoriets årliga seminarium i Bo Åkerréns anda. Att detta är spörsmål, som berör och engagerar, framgick tydligt genom många och tankeväckande inlägg från deltagarna i seminariet. OHP Jarl Jergmar inledde sitt anförande med ”Vi kommer alla i den situationen att någon anhörig eller närstående skall vigas till den sista vilan. Många av oss kan ha synpunkter på hur vår egen begravning en gång skall gestalta sig”. ..”Är det något speciellt när just en frimurare begravs?”

I

nför företrädare för varje fördelning och representanter för Ordens ledning kunde BD:s ordförande Lars Lindquist hälsa ett fyrtiotal deltagare välkomna till pelarsalen i Stamhuset. Årets seminarium var centrerat kring begravning av frimurare och tillhörande frågor.

Bland seminariedeltagarna rådde stor enighet om att det vid en frimurares begravning inte skall finnas inslag, som är hämtade ur våra ritualer eller ceremonier i loger och brödraföreningar. Man skall inte bryta ut en sak ur sitt sammanhang, där det naturligt hör hemma, och sätta in det någon annan stans.

I det första föreläsningspasset redovisade OHP Jarl Jergmar på ett övergripande sätt sin syn på dagens ämne. Jarl framhöll att i Ordens allmänna lagar eller andra officiella dokument så finns inget nämnt om begravning. Det är helt i sin ordning att det är så. Det är ingen lucka vi skall täppa till. Den kristna tron ligger som en grundsten för vårt arbete. Kyrkan har sin uppgift, som vi inte skall fylla. Vi har vår och fungerar därför inte på samma sätt som kyrkan.

Vi har därför, som alla vet, inga ritualer för begravningar.

Frimuraren

O i BD, Lars Lindquist hade bett Jarl Jergmar och Leif Norrgård att förmedla sina mångåriga prästerliga erfarenheter av begravningar.

Jarl tog sedan upp frågan om frimurerisk prägel vid en frimurares sista och stora reception och sa bl.a. följande. ”Renodlade frimurarceremonier hör inte hemma vid en begravning. De hör hemma i loger och brödraföreningar.”

Jarl fortsatte med ”En begravning kan få en speciell frimurerisk stämning bara av det faktum att många frimurarbröder är närvarande.”

Val av psalmer, musik, bibelord etc. kan också göras så att en frimurare associerar till frimureriska upplevelser och tankar. Samtidigt är det så att den som icke har den frimureriska bakgrunden ändå är helt involverad.”

Under rubriken Hellre för litet än för mycket… Om begravning av frimurare talade Leif Norrgård. Leif är talman i ÖPL och kontraktsprost i Oskarshamn.

Han har stor erfarenhet av att vara officiant vid frimurares begravning.

Leif tog upp frågan om behovet av ett frimureriskt livsarkiv, där frimurare formulerar önskemål med tanke på sin egen jordafärd. Leif ansåg att det är troligt att förekomsten av ett frimureriskt livsarkiv, kanske som en bilaga till de arkiv som redan i dag finns, skulle kunna underlätta. Om en sådan bilaga, eller

kanske ett helt livsarkiv, blir en verklighet måste det regelbundet erinras om dess existens, så att det inte blir hyllvärmare i våra lokaler. Leif ansåg att en viss återhållsamhet om det frimureriska är på sin plats när det gäller tal i samband med begravningsgudstjänsten. Visst bör och kan det nämnas, men det bör ske i medvetenhet om att vi talar också till sådana som inte är frimurare.

Leif framhöll att bruket av bårtäcke, som ägs av det lokala frimurarsamhället eller provinsialloge, är okomplicerat.

Samma sak gäller användande av fana, om det lokalt medges i samband med begravningsgudstjänster. Vid jordbegravning har det ibland varit önskemål om att bröderna skall bära kistan. Det är en god ordning, som när det gäller aktiva bröder kan föreslås i kontakten med sorgehuset.

Vid kontakter med de sörjande bör frimurare med god fingertoppskänsla driva linjen hellre för litet än för mycket beträffande frimureriska inslag i begravningsgudstjänsten.

Efter inledningsanförandena följde en diskussion, där många viktiga och intressanta tankar redovisades. Här är några axplock.  11

•

Frimurerisk musik passar väl in, gärna körer.

• En förteckning över psalmer som passar vid begravning av frimurare bör tas fram.

• Vi behöver få ut information för att undvika ”avarter” vid begravningar av frimurare.

• För att undvika att missa vetskapen om att en frimurarebroder avlidit undersöks möjligheten att få uppgifter från skatteverkets personregister.

• Inga anvisningar behövs om begravning av frimurare, inget reglemente behövs, inga frimureriska symboler skall förekomma.

• Skriv gärna anvisningar om vad som är lämpligt och direkt olämpligt vid begravning av frimurare.

BD hade tagit del av ett förslag till frimureriskt livsarkiv författat av CarlJohan Nyberg, MNPL. En bearbetning med titeln ”Mina önskemål om begravningen”, gjord av Ulf Lernéus ordförande i Sveriges Begravningsbyråers Förbund och Göran Karlsson ledamot i BD, stod i centrum för eftermiddagens diskussioner.

Dessutom fanns som ett idéunderlag ett dokument från Kjell Mazetti, tidningen Frimurarens chefredaktör, kallat ”Ske allt så!”

Ulf Lernéus berättade om begravningar ur begravningsentreprenörens synvinkel. Många intressanta fakta redovisades.

Entreprenören var tidigare mest kundmottagare men nu är huvuduppgiften att vara rådgivare och ombud för dödsboet.

87 % av alla begravningar är kyrkliga och 7 % borgerliga. Det finns en stor och ökande flora symboler i dödsannonser.

Förutom de traditionella ser man ibland en semla eller en glad gris! Livsarkiv eller motsvarande behövs. Försäkringsbolagen har kvar flera miljoner kronor per år, som borde ha tillfallit försäkringstagare.

Dokumentet ” Mina önskemål om begravningen” diskuterades sedan i smågrupper. Vid redovisningen visades det sig att det fanns många olika åsikter om behovet av ett sådant dokument. De flesta ansåg att någon form av skrift behövs.

Det kan t.ex. vara ett formulär, som läggs som en bilaga till ett livsarkiv eller motsvarande.

12

Vid diskussionen framkom bland annat att man i stället för brödrakedja kan låta en representant för frimurarna (exempelvis PM/KM/OM/O) gå fram till kistan, varvid alla frimurare i kyrkan reser sig upp. Representanten kan lägga en blomma varefter alla bugar. Det markerar samhörighet och gemensam vördnad för en saknad broder och lämnar sedan möjligheten för varje broder

att i vanlig ordning delta i defileringen.

Det är nu Barmhärtighetsdirektoriets uppdrag att ge förslag om hur de här frågorna skall hanteras.

Som avslutning på seminariet samlades deltagarna till en trivsam och välsmakande brödramåltid.

Text Tomas Wändahl Bild: Kjell Mazetti

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen IX graden Svea Provinsialloge

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Frimuraren

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till 1911 då planerna på ett ”Frimurarnas ålderdomshem” började förverkligas. Man fann en lämplig tomt i Lidingö. Konungen var en betydelsefull tillskyndare och bidragsgivare, vilket är den historiska bakgrunden till stiftelsens namn.

Frimurarebröder från hela Orden lämnade bidrag och från 1912 fram till 1950 fortsatte arbetet med nya insamlingar och nya byggnader. Kostnadsutvecklingen under 1960- och 1970-talen blev dock en belastning i det att samhället ställde allt större krav på äldreboendets standard, vilket 1980 framtvingade en försäljning. Först då, 1980, bildades själva stiftelsen. Ändamålsbestämmelserna fastställdes till de i dag gällande, nämligen ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning främst till förmån för åldringsvården”.

Stiftelsen delar, i samarbete med de lokala frimurarsamhällena, årligen ut bidrag till geriatrisk forskning i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Linköping, Umeå och Helsingfors. Totalt ges 8,5 mkr i forskningsstöd, vartill kommer 1,2 mkr som går till olika organisationer inriktade på de äldre.

Anslagen till geriatrisk forskning avser bl a Parkinsons sjukdom, demens och Alzheimers, stroke och omvårdnad. Stöd lämnas också till organisationer som arbetar för äldre behövande, exempelvis Frivillig Väntjänst, Frälsningsarmén, Parkinsonföreningen, Stenfasta inom Stockholms Stadsmission och Silviahemmet.

Genom frivilliga bidrag och en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 10123 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Frimurare i hetluften

Lördagen den 7 februari slog det eld i den torra bushen i Australiens sydöstra delstat Victoria. Med dagstemperaturer på över 45 °C och vindhastigheter upp emot 90 km/tim spred sig elden med en hastighet på 60 km i timmen. Brinnande barkflagor flög från eucalyptusträden och landade flera km bort och skapade nya bränder. Den lättflyktiga eucalyptusoljan var som bensin och skogen bara exploderade när en stor kraftledning blåste ner.

Slutfacit är ännu inte fastställt. Här är några siffror: • 210 människor och miljontals djur brändes ihjäl • 2000 hem förstördes helt • 7000 människor blev hemlösa • 420000 hektar mark brann upp.

I

Australien är man van vid bränder, berättar Åke Ackerfeldt, svensk frimurare som också verkar som OM i Australien. Detta har skett regelbundet 14

genom tiderna, orsakat av blixtnedslag och även då ursprungsbefolkningen har startat eldar. Under senare tid har man haft svårighet att hålla ner undervegetationen som utgör mycket eldfängt material, speciellt vid torka, och då många människor bor på landsorten i mindre samhällen nära skogarna är faran för katastrof mycket stor varje sommar. Vi har upplevt ett flertal stora brandkatastrofer

genom tiderna, den sista var på ask-onsdagen 1983 då cirka 80 människor och hundra tusentals vilda djur och boskap omkom.

Hjälpinsatser började omgående och folk och organisationer, bl.a. Frimurarna har varit mycket generösa. Frimureriet i Victoria är organiserat genom The United Grand Lodge of Victoria som har c:a 15000 medlemmar. På onsdagen

Frimurarbröderna i Task Force har bidragit med 15000 arbetstimmar både för att begränsa elden, rädda människor och djur och hjälpa dem som mist allt i branden.

Frimuraren

efter bränderna satte vår Stormästare in en annons i dagspressen för att uppmana alla frimurare att göra allt de kunde för att hjälpa till och han meddelade också att vår motsvarighet till barmhärtighetsdirektoriet skulle omgående donera AU$ 400,000 till de nödlidande och dessutom utlovades ytterligare AU$ 300,000 från ledningen och de individuella logerna.

Masonic Taskforce har varit verksam i 25 år för att hjälpa till vid behov. Denna Taskforce består av bröder och anhöriga som kan utföra praktiskt arbete. Man har bland annat byggt upp förstörda byggnader, hjälpt polisen vid sökande efter försvunna personer, assisterat vid Special Olympics etc.

Vid detta tillfälle, då kallelse gick ut anmälde sig över 200 nya volontärer och de har lagt ner mycket arbete på att återställa stängsel på farmerna.

Innan detta är gjort har farmarna ingen möjlighet att återtälla sin boskap för att kunna livnära sig igen.

Här i Australien får vi definitivt vår beskärda del av dramatik. Samtidigt som vi hade våra bränder så blev mycket stora delar av Queensland svårt översvämmade, följt av en cyklon. Här i Victoria har vi dessutom haft två jordbävningar utan skador, men de var tillräckligt starka för få min kontorsstol att svaja då jag skrev dessa rader!

Jubileet skjuter fart Nästa år firas 275 år av frimureri i Sverige. Det var år 1735 som greve Axel Wrede-Sparre recipierade sin svåger CarlGustaf Tessin, i en liten sal i Stenbockska palatset på Riddarholmen i Stockholm i den historiskt första frimurarelogen i vårt land. Sedan länge har en kommitté ledd av R&K Bengt Falk planerat jubileumsaktiviteter och tagit fram basmaterial till alla åtta provinserna. För varje dag ökar förslagen om hur vi skall kunna fullgöra OSM:s vision att göra Orden mer välkänd och respekterad av allmänheten, och samtidigt ge våra Bröder kunskap om vår Ordens historia.

S

tartskottet smäller av på Carl-dagen den 28 januari 2010 då boken Hertig Carl och det svenska frimureriet släpps i samband med att den Nordiska Första S:t Johannislogen firar sin traditionella Högtidsdag. Då kommer alla som redan nu förhandstecknat sig för detta praktverk att kunna hämta ut den på respektive provinskansli.

Sen kommer aktiviteterna slag i slag.

Tyngdpunkten ligger på utbildning och information. En utbildningsgrupp under ledning av O i UD; Göran Andersson har ett kontaktnät med fördelningsrepresentanter och svarar för idéspridning och kommunikation till och mellan fördelningarna.

Man kommer också att producera informationsmaterial som skall kunna användas vid lokala aktiviteter.

275-års projekt

Storlogen i Victoria har tillsammans med andra loger i Australien och i England samlat in över AU$ 800.000 australiska dollar ( Nästan 5 miljoner kr) för att hjälpa de mest drabbade att få tak över huvudet och kunna äta sig mätta.

Text och bilder: Åke Ackerfeldt Omslagsbilden: Raimondo Eduardo Frimuraren

• En bibliografi över historiska skrifter har Ulf Åsén sammanställt.

• Ordens historia - en basskrift med Lars Otto Berg och Ulf Åsén som författare kommer att publiceras på Ordens intranät.

• Skärmar med Ordens historia, Brödragemenskapen och Orden i samhället kan kompletteras med en fjärde skärm med information om fördelningen.

• ID/AV gruppen i Linköping kommer att producera en DVD-skiva med ljud som bygger på skärmarnas innehåll.

• Talmanstal med anknytning till 275-årsjubileet tas fram av en arbetsgrupp ledd av Jarl Jergmar.

Projekt med anknytning • Boken om Hertig Carl • Hus och byggnader inom SFMO tas fram inom Eckleff och åtföljs av ett seminarium i janusri 2010.

• Utställningen Ordens historia i Stamhuset.

• Festkonsert i Stockholm i september 2010.

Jubileumsbankett Den 5 juni 2010 kommer Stockholms stadshus att invaderas av frimurare.

Man räknar med upp emot 1 000 festdeltagare.

Dagen efter, på Nationaldagen kommer en högtidsgudstjänst att hållas i Gustaf Wasa kyrka i Stockholm. Då medverkar Ordens präster och Jarl Jergmar, OHP predikar. Kyrkkaffet serveras i Stamhuset som både denna dag och dagen innan är öppen för visning.

Allas jubileum Men de viktigaste evenemangen under jubileumsåret kommer naturligtvis att hållas lokalt i alla enheter. De åtta provinsernas ledningar skapar grupper för att hjälpa till med de lokala arrangemangen. Öppna hus, visningar av frimurarhus. Inbjudningar till konferenser och föredrag. Musikevenemang, andra kulturevenemang. Studiecirklar.

Det handlar om att både vända sig till de egna bröderna men också till den allmänna världen och göra den uppmärksam på att frimureriet under 275 år funnits i vårt land och bidragit till den positiva samhällsutvecklingen.

Text: Kjell Mazetti 15

Bara början När Ultima Thule firade 100 år Att den hundraåriga högtidsdagen bara var början på ett långt firande det stod klart redan i OM:s, Erik Sundström, första inbjudan, för nästan ett år sedan.

Först en välbesökt högtidsdag och sedan fest, konsert, gudstjänst och supé. Nu har alla planer gått i lås och höjdpunkten blir i juni då 525 bröder med respektive samlas i Kulturhuset i Luleå.

L

ångt före kl 13.00 på högtidsdagen den 22 februari samlades de 175 bröderna i Frimurarhuset i Luleå. OM hade nämligen varit så förutseende att han kallat till den obligatoriska fotograferingen tillsammans med Stormästaren före sammankomsten. Det visade sig vara ett lyckokast. I stället för stressen efter genomförd högtidssammankomst kunde man nu på bara några

Vi trivs hos Frimurarna sa de serverande flickorna. Här blir vi inte klappade i baken som på andra ställen. Olle Dahlquist Ordens Webmaster fanns också med som servitör.

minuter klara av konterfejandet och detta utan att någon broder fått springa runt och leta efter saknade bröder. Sedan kunde ämbetsmännen i lugn och ro förbereda sig för arbetet, och gästerna med OSM i spetsen kunde mingla och umgås i väntan på klockslaget 13.00 Det blev Albert Nordströms sista uppdrag som tillförordnad FDM att hämta OSM till sammankomsten.

Albert kämpar sig tillbaka till livet igen efter en stroke och har därför begärt att få andra arbetsuppAlbert Nordström fick äran att ledsaga besökande Stormästagifter. I sin nya roll ren Anders Fahlman in till sammankomsten.

16

som Arkivarie kommer han att göra stor nytta förutom det arbete han lägger ner i köksgruppen.

En mer än välfylld och mycket vacker logelokal, med ett annorlunda tak mötte OSM och hans ledsagare, och sedan gick allt som en dans. I den traditionella högtidsritualen hann man också med att tänka på avlidna bröder som börjat sin frimurarbana i Ultima Thule och den månghövdade kören som med instrumentalister trängdes på läktaren sjöng både Psalmen 190, Bred dina vida vingar och Bethoveens lovsång. Den kantat som hade uruppförts när Frimurarhuset invigdes på 1930-talet sjöngs också med sju solister ur kören och med Eric Johannesson på violin, Åke Hansson på cello och Peter Söderholm på trombon.

Det musikaliska ansvaret hade Thomas Ekström och Mikael Jacobsson. Den unisona sången till orgel kändes mäktig och postludiet In Dir ist Freude av JoFrimuraren

Här får Stormästaren del av väl kända specialliteter som renstek. Närmast i bild fPM i ÖNPL Sverker Helmstein och på andra sidan om OSM, OM i UT Erik Sundström, PM i ÖNPL, Lars Nordmark, övriga inbjudna gäster.

hann Sebastian Bach med Thomas Ekström på orgel framfördes elegant.

I sitt tal berättade OM att det var dåvarande Stormästaren Oscar II som i början av förra seklet antog att Luleå var den absolut mest nordliga plats man kunde bedriva frimureriskt arbete på som gett namnet Ultima Thule, men så är ju numera inte fallet det finns flera enheter norr om Luleås latitud.

Han redovisade också att i stort sett hela samhället var representerat när Ultima Thule invigdes år 1909, efter tre år som Luleå FrimurarFörening. I början höll man till i Stadshotellets festvåning, som till varje sammankomst fick göras iordning och sedan återställas igen. Ett arbete som tjänande bröder fått mycket beröm för.

Det första seklets arbete har gett både Frimurarehus och S:t Andreasloge.

Damklubben Tussilago och en forskningsgrupp i CF Eckleffs anda, S:t Petri nycklar efter stadens skyddshelgon.

Den efterföljande supén blev samma härliga upplevelse. Med hjälp av köksbröderna och ett antal ungdomar från stadens restaurangutbildning serverades lokala specialliteter som gravad röding och Kalix löjrom, renstek med murkelsås och pomme bateau på mandelpotatis avrundad av en åkerbärs semifreddo med Norrlandsrån. Men tro nu inte att Frimuraren

det var inköpta råvaror. Nej murklorna hade kökschefen Urban Gustafsson och Hans Lindberg plockat och samma med åkerbären. All mat hade lagats i huset av dessa tillsammans med Mårten Sandberg, Albert Nordström och Bo Lagerlöf och iklädd förkläde syntes också Ordens Webmaster, Olle Dahlquist.

OM Erik Sundström hyllades av köksgruppen genom Urban Gustafsson.

Det var lätt för OSM Anders Fahlman att tacka inte bara för maten utan också för hela det arbete som OM och

hans ämbetsmän lagt ner för att denna högtidsdag skulle bli just så festlig som den blev.

Dessförinnan hade naturligtvis OM passat på att tacka både avgående ämbetsmän och de som tjänstgjort i kök och på andra sätt. Han berättade också att han fått ett brev från en broder som uppvaktade med en check på en stor och rund summa. Dessutom kunde skattmästaren redovisa en insamling till de behövande på nästan 12000. Någon insamling till Ultima Thule hade man avstått ifrån denna välbesökta sammankomst. Även OM själv, som naturligvis gjort ett jättejobb fick ett tacksamhetsbevis från köksbröderna utfört och framfört av Urban Gustafsson.

Men inte ens när taffeln bröts slutade festligheterna. Kaffe med avec, och en lång lång kväll i trevlig gemenskap avrundades fram emot småtimmarna med pytt med alla tänkbara tillbehör. Och det är bara att säga som man gjorde i TV för några år sedan: Det kommer mera.....

Men de 525 platserna den 13 - 14 juni i Kulturhuset är redan tingade så om någon vill vara med så är det väntelista som gäller.

Text och bild: Kjell Mazetti 17

Förhandsteckna praktverket ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” Boken om hertig Carl och det svenska frimuBoken hertig Carl och detochsvenska reriet är om ett storslaget bokprojekt en del av 275-årsjubiléet år storslaget 2010 av frimureriets inföfrimureriet är ett bokprojekt rande i Sverige. och en del av 275-årsjubiléet år 2010

Frimurare Orden efter det att boken har släppts mer därefterden att28vara 4002010. kr. De som på Carl-dagen januari Förbeställ genom att använda beställer boken inbetalningskortet före den 1 julii foldern komsom detta nummer Frimuraren.på mermedföljer att kunna hämta sittavexemplar

2009 kommer att kunna hämta sitt exemplar på närmaste provinsiallogekansli inom Svenska

en samt att portokostnaden, 65 kr, läggs till det belopp som skrivs in på inbetalningskortet.

av frimureriets Sverige. boDu har fortfarande införande möjlighet atti förbeställa har du möjlighet att till förbeställa kenNu till specialpriset 325 kr fram den 1 juli 2009. pris kommer därefter att vara verketOrdinarie till specialpriset 325 kr fram till 400 kr.

Den som beställer boken före den 1 juli den 1 juli 2009. Ordinarie pris kom-

närmaste provinsialloge Om beställaren inte personligen inom eller viaSvensombud ka Frimurare efter provinsiallogedet att bokan hämta sin bokOrden på närmaste kansli, kan släppts man få boken hemsänd per post ken har på Carl-dagen denunder 28 förutsättning att detta anges på inbetalningstalongjanuari 2010.

Förbeställ genom att använda inbetalVIKTIG INFORMATION OM BIBLIOFILUTGÅVAN ningskortet i foldern som medföljer detta nummer av Frimuraren.

Boken kommer även att ges ut i en begränsad bibliofilutgåva som endast Eftersom bibliofilutgåvan har blivit övertecknad ett vackert halvfranskt band kanerbjuder beställasviunder förhandsteckningstill ett pris av 525 kr. Detta kan beställas fram perioden till den 1 juli 2009. Se vidare information i

OBS! BIBLIOFILUTGÅVAN ÄR SLUTSÅLD.

detta nr av Frimuraren.

100 års jubileum i Växjö Lördagen den 15 november 2008 firade Sankt Johannes Logen Kronoberg i Växjö sitt 100-årsjubileum. Logen instiftades den 15 november 1908. Våren 1906 hade en underdånig framställan om att få bilda en loge gjorts till konung Oscar II. Den 21 maj meddelades nådigt bifall, varpå den 8 november 1906 kapitulationsakt stadfästes. Till logens förste Ordförande Mästare förordnades landshövdingen Charles Emil von Oelreich.

När logen instiftades 1908 hade Gustaf V tillträtt som regent. På grund av utlandsresa kunde konungen inte närvara utan logen invigdes av PM för SPL, majoren friherre B.S. von Otter.

D

en 15 november firades Kronobergs 100-årsjubileum.

Nuvarande OM Harald Gustafsson kunde hälsa ett stort antal bröder välkomna till högtidslogen i Johannessalen. SFMO representerades av Ordens sigillbevarare och kansler

Karl-Erik Ericsson. SPL representerades av PM Nils-Arne Bidsell och av FDM Göran Maniette, OM i Kronoberg 1992-2002. Ett stort antal OM och O förgyllde sammankomsten. Det s k Löfgrenska Priset utdelades till FMkf NilsArne Bernalm för hans trägna arbete med en ny frimurerisk sångbok. Logens förtjänsttecken utdelades till bröderna Nils Allan Karlsson, Lennart Persson och Anders Branje.

Parallellt gavs ett program för våra damer hos landshövdingen Kristina Alsér på residenset.

Kl 16 kunde alla bröderna med damer deltaga i högtidsgudstjänst i Växjö domkyrka. Ett stipendium ur Karl och Kerstin Peterssons kulturstiftelse tilldelades studerande Joakim Larsson och han medverkade med ett par sånger. Stråkkvartetten under ledning av brodern Matthÿs van Gestel spelade vacker musik. Efter aftonbön framförde sångare och musiker under ledning av musikföreståndare Hans-Olof Stavert den mycket stämningsfulla kantaten av Wolfgang Amadeus Mozart, Dir Seele

des Weltalls med sångare och musiker.

Kvällens bankett ägde rum i domkyrkoförsamlingens församlinghem på Nygatan 6. Den gemensamma frimurarkören Pendelkören med bröder från Kalmar och Växjö sjöng glättigt och piggt. Banketten leddes med fast hand av logens ceremonimästare Mikael Andersson. När glättigheten ökade något ytterligare blev det dragspelsmusik…

Våra två jubileumsgeneraler Gösta Sandgren och Anders Magnusson kunde summera ett mer än tre års långt arbete som gav en glädjens dag och ett fint minne av vårt 100 årsjubileum.

En mycket innehållsrik dag avslutades med korv och bröd och senap och förfriskningar och spontan dans uppe i logens lokaler. Hur dags de sista två bröderna gick hem vill OM Harald Gustafsson och primus motor Göran Hegborn låta vara osagt – men sent var det! Och trevligt var det!

Text Harald Gustafsson Bild: Sonny Fransson

Pendelkören, med bröder från Kalmar och Växjö under ledning av musikföreståndare Hans Olov Stavert förgyllde med stämningsfull sång.

Frimuraren

19

Burns firad med pipes and drums På 250 års dagen av den skotske poetens och frimurarens födelse firades för tredje gången en Burns Supper i Stamhuset i Stockholm. För OM i Den Glindrande Stjernan, Ingvar Fröberg, var detta hans sista officiella uppdrag för denna gång och man kan säga att han lämnade till pukors och trumpeters fanfarer.

A

tt Burns Supper skulle bli en tradition kanske inte många trodde när Ingvar Fröberg på hösten 2006 skickade ut en inbjudan till att på äkta skotskt manér, med säckpipa och trummor och med Haggies, Neeps och Tatties på menyn fira denne frimurare och nationalskald. Burns supper äger rum på många platser över hela världen och traditionen verkar sprida sig och bli alltmer fast.

För OM i Den Glindrande Stjernan var det denna gång dessutom ett sätt att tacka för de tre år han lett arbetet i S:t Andreaslogen. Någon månad senare gick flyttlasset till HongKong för ett treårigt uppdrag i arbetslivet. Som en liten kuriosa kan meddelas att Ingvar Fröberg kommer att efterträdas av sin

Scotland the brave från läktaren inledde årets Burns supper, som dessutom firade den skotske frimurarepoetens födelse för 250 år sedan.

företrädare på OM-stolen, Owe Rönnqvist som i mitten av februari ännu en gång installerade sig som OM i Den Glindrande Stjernan.

Det hade varit fullsatt sedan länge och alla platser var intagna när Jonas E Hallgren och Robert Wallgren från The Pipes & Drums of the 1 st Royal Engineers fyllde säckarna med luft för att tillsammans med trumslagaren Eugen Qvarnström från Armens musikkår stämma de församlade till fest. Som alltid bestod menyn av Cook-aleekie soppa, Haggies, Neeps and Tatties som huvudrätt avrundad med Ta med dig dessa till HongKong, sa CM Tord Elfwendahl till avgående OM Ingvar Fröberg och överlämnade ämbetsmännens gåva.

Cranachan en 20

ljuvligt god efterrätt. Allt detta ackompanjerat av utvalda skotska drycker från barens förråd av Single Malt. Robert Burns dikt: Ode to a Haggies, lästes föredömligt av CM Tord Elfwendahl innan fårmagen attackerades av OM:s dolk, dragen ur sin slida fäst vid benet.

Naturligtvis bjöd musikanterna på konsert också och det var väl ingen som undgick att höra att man framförde Scotland the brave tillsammans med andra mer än välkända skotska toner.

Hela evenemanget avslutades med unison sång av Robert Burns sång, Auld Lang Syne, i svensk översättning från franska av Göran Michanek från GPL och omarbetad och döpt till Brödrakedjan av Börje Löwhagen SVEA Stockholm.

Det enda som möjligen bröt traditionen var när CM på ämbetsmännens vägnar uppvaktade sin avgående OM med ett collage där de tre affischerna i anpassat format ramats in till minne.

Text och bild: Kjell Mazetti Frimuraren

Linköping fick näst mest Hälsouniversitetet i Linköping, en av de mindre institutionerna i landet fick näst mest när Konung Gustaf V:s och Drottning Viktorias Frimurarstiftelse delade ut årets anslag till forskare inom åldringsvården. Av det totala beloppet på 8,5 miljoner fick Linköping 1 350 Tkr. Andra mottagare finns i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Lund, Umeå och Helsingfors.

I

nte riktigt alla mottagare kunde komma när Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller delade ut årets forskningsanslag. Men de närvarande fick vara med om en högtidlig ceremoni i närvaro av Stormästaren Anders Fahlman. ÖPL:s PM Lars Bergholtz hälsade alla varmt välkomna och passade på att informera om Frimureriet i Sverige och i Linköping.

Uppe i Johannessalen fick sedan mottagarna ta emot bevisen på anslagen.

Följande forskare och ändamål fick stöd: Professor Per Aspenberg, Påskyndad läkning av ben och senor efter skada.

Professor Stig Berg, Kvinnors och mäns åldrande.

Professor Anna-Christina Ek, Fysiologiska variabler relevanta vid förebyg-

gande av trycksår.

Professor Fredrik Elinder, Jonkanalers betydelse för kommunikation i nervsystemet och koppling till demenssjukdom.

Professor Per Fagerholm, Utveckling och utvärdering av biosyntetiska hornhinnor för transplantation.

Professor Jan Marcusson, Felveckade proteiners roll i patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Professor Eric Wahlberg, Benartärsjukdom - epidemiologi, patofysiologi och nya behandlingsme- Anders Persson från Centrum for Medical Image Science and Visualization gav en spännande inblick i framtidens toder.

Universitetslektor An- medicinska metoder. ders Persson, Nya avbildningstekniker ger nya möjligheter att mycken uppmärksamhet inte minst för åldras utan sjukdom. sina virtuella obduktioner som kan ge Den sistnämnde höll sedan ett lysande brottsundersökarna nya och viktiga inoch fascinerande föredrag om hur man formationer. Att sedan tekniken också med datoriserad magnetröntgen och är ekonomisk och besparar patienten datortormografi kan ge helt nya möjlig- lidande och smärta blir som grädde på heter till att upptäcka sjukdomar inne i moset. kroppen utan ingrepp. Att se ett hjärta Ceremonin avslutades med en uppslå i en virtuell tredimensionell bild och sluppen lunch i Frimurarmatsalen i att kunna vrida och vända på det utan Linköping. att patienten ens är närvarande går näsText och bild: Kjell Mazetti tan inte att förstå. Man har också fått

Glada givare och mottagare. Fr v Lars Bergholtz, PM i ÖPL, Mats Hammar, Dekanus Hälsouniversitetet, Jan Marcusson, Anders Persson, Per Aspenberg, Fredrik Elinder, Eric Wahlberg, Per Fagerholm, Anders Fahlman, OSM, och Peter Möller, Frimurarestiftelsen.

Frimuraren

21

Musik

Sångbok för frimurarkörer 2008 För alla körledare och –sångare utgör sångnoter en oumbärlig företeelse i verksamheten. Många ordenssällskap har sedan länge egna körer med särskilt utvalda ordensbröder som körledare. Detta gäller även frimurarlogerna i vårt land.

Vid 150-årsjubiléet för S:t Johanneslogen Carl i Kalmar hade etablerats en samverkan med S:t Johanneslogen Kronoberg i Växjö för ett körframträdande, vilket presenterades vid en jubileumskonsert i Kalmar domkyrka med gott resultat.

Dessutom firar Växjölogen sitt 100-årsjubileum i höst och detta har resultaterat i en särskild sångbok för frimurarloger, varvid de småländska frimurarsångarna med musikföreståndarna och erfarna manskörssångare i spetsen har enats om utseende, format och lämpligt urval av sånger.

tålig. Storleken är tilltalande och praktisk och även om den inte är någon fickkalender, kan den med fördel tagas med under armen eller i en mindre portfölj.

Det som tilltalar mest vid första läsningen är det goda och tydliga trycket.

Många korister har nått en ålder, där synförmågan kan vara något nedsatt.

Många sångböcker har, oftast för att få med så många sånger som möjligt eller för att utnyttja sidutrymmet, använt alldeles för liten stil till förfång för tydligheten.

Hur har man lyckats?

En första genomläsning av Sångbok för Frimurarloger 2008 upplevs positivt.

Man har valt ringpärmens utseende, men en stabil ringpärm, som förefaller 22

Sånglig förnyelse Glädjande nog har repertoaren breddats med sånger, som inte var dag förekommer i våra svenska manskörer. Olle Adolphssons Nu kommer kvällen i finputsning av Hans Olof Stavert (en av de drivande krafterna och flitig tonsättare/ arrangör i denna sångbok), Verka tills natten kommer av Per Gunnar Petersson, Sangerhilsen av Grieg (i korrekt norsk texttappning), Håkan Sunds arrangemang av I en grönmålad båt och Vätskebalansen av Daniel Helldén är utmärkta exempel på ambitionen att förnya repertoaren

Sammanfattning

Varför sångbok?

Huvudargumentet för en sångbok är givetvis att det är praktiskt att samla lösa noter i en enda bok. Framför allt är det smidigt, när man vid logernas många tillfällen återkommer till samma sånger.

Man vet var man har noten och kan med lätthet bläddra fram den vid sångtillfället. Med ett riktigt handlag blir det också mindre prassel än när alla plockar med sina sångblad.

När logerna fyller på brödraskaran och nya sångare introduceras i logens kör, är det också både elegant och praktiskt att presentera det sångurval, som gäller för logen. En lagom stor sångbok är dessutom lätt att både förvara och transportera till de olika sångevenemangen.

Hyllningssånger, Serenader, Parentation och Festsånger är naturliga rubriker för respektive sånger.

Åtta avdelningar Att välja ut sånger i en sångbok är inte alltid självklart. Detsamma gäller antalet sånger. I en loge med en aktiv kör blir ofta följden att nya sångliga verk blir aktuella. Vad skall man ta med i en första upplaga? I denna nya bok förefaller det som man lagt ned ett omsorgsfullt arbete på att välja ut sånger för de olika logeaktiviteter, som kan förgyllas med körsång. Man räknar till inte mindre än åtta registeravsnitt, vilka sammanlagt innefattar, om matematiken stämmer, hela 85 sånger Men indelningen verkar naturlig och kan med undantag för speciella frimurarinslag vara applicerbar på de flesta ordenssällskap. Avdelningarna med Rituella sånger och Högtidssånger upptar av förklarliga skäl stor plats. Dock är många av de valda sångerna bekanta inom manskörssången, vilket kanske underlättar vid sångarrekryteringen.

Natur och årstider, Bellmanssånger,

Slutomdömet efter genomgången av denna sångbok blir det hedervärda betyget Med beröm godkänd. Bokens utseende, format, tryckstil och sångliga innehåll har fått en fullödig lösning.

Med sannolikhet kommer den att kunna bli en tillgång för de frimurarloger, som har eller kommer att ha egna körer.

Därmed torde den flitigt använd vara till glädje för hela frimurarorden.

Text: Lage Olsson

Lage Olsson, Kalmar, tidigare bankman och skolledare. Körsångare bl.a. 26 år i Lundasångarna och ett flertal körer f.n. Domkyrkokören i Kalmar m.m. Körledare sedan 60 talet och f.n. i två körer i Kalmar. Ordförande i Smålands Körförbund sedan mitten av 90talet. Fyrtioårigt engagemang som generalofficiant i Samfundet SHT och under några år kormästare i W6 Halmstad. Musikrecensent i Barometern, Kalmar samt kulturskribent i olika tidskrifter.

Sångboken kostar 200:- och kan beställas hos Nils Arne Bernalm, Björnbärsvägen 63, 352 61 Växjö.

Frimuraren

Digital teknik gör entré i logen För några månader sedan råkade S:t Johanneslogen Gustav Wasa i Falun ut för en tung förlust när man förlorade sin musikföreståndare Tor Streitlien. I Gustav Wasa tycker vi att musik förhöjer utbytet av ritualen och vi spelar musik till flera moment i varje grads ritual. Vi har under flera år haft förmånen att få njuta av levande musik vid nästan varje logetillfälle men när vår siste spelande musikföreståndare, Åke Lundin tyckte att det fick vara nog efter många års troget spelande uppstod ett stort tomrum. Jag blev erbjuden att överta uppdraget efter Tor. Jag är mycket musikintresserad men kunde bara bidra med att trycka på start och stopp knapparna på logens CD spelare som står gömd i orgelkammaren i logens bakre del.

En sak som bekymrade mig redan från första stund var det faktum att jag som musikföreståndare skulle bli sittande i orgelkammaren under hela logen och därmed gå miste om det jag var där för. Kunde jag kanske förändra den saken. Nu hör det till saken att jag har en ovana att alltid försöka se datoriserade lösningar på alla problem i vardagslivet.

Tänk om det vore så lätt ändå!

Så föddes tanken på en digital spelare med en liten pekskärm som kan finnas var som helst i logerummet.

Programmet i spelaren måste vara tillräckligt avancerat för att klara musiken i alla grader och samtidigt tillräckligt enkelt för att inte ”skrämma” någon icke datavan användare.

Sagt och gjort, jag började skissa på ett musikspelarprogram och började samtidigt leta efter en programFrimuraren

merare som var villig och dessutom hade tid över för lite ”hobbyprogrammering”.

Inte lätt, programmerare finns det gott om men inte någon som hade tid.

Som datakonsult tog jag kontakt med upphovsmannen till ett program som kan styras barnens datoranvändande. Diskussionen kom snart in Med lite datamognad kan uppdraget som Mkf gå som en dans. på min musikspelare och på den vägen är det. Jonas Larby intresserade loger, med eller utan dator, som han heter är en lyhörd och duktig för en rimlig slant. Om någon som läser programmerare och det tog inte lång det här tycker det låter intressant så är tid innan version 1.0 av musikspela- det bara att höra av sig. ren fanns. Jonas är inte frimurare vilket Text: Lassä Bröms, gör det hela lite mer komplicerat men hittills har arbete fortlöpt utan komplikationer.

Stil, Omtanke och Tradition.

Programmet fungerar i vilken dator som helst med mus och tangentbord men tanken är att det skall köras från en pekskärm eller bärbar dator någon stans i logerummet. Den som ansvarar för musiken kan sitta hemma och bestämma kvällens musik på ett USB minne eller helt enVänd er med förtroende till kelt låta programHalmstad Begravningsbyrå mets ”random” Kungsgatan 9, Halmstad funktion spela rätt musik från arkivet som innehavs av till varje avsnitt i Broder Rutger Lundgren ritualen.

Tanken är väl Telefon: 035-12 99 10, Fax: 035-393 41 att kunna sälja www.halmstadbegravningsbyra.se programmet till 23

Tjänande broder dubbelmedaljör

Olof Håkansson fick inte bara två sköldar utan också två medaljer av Patriotiska sällskapet för sina engagemang.

Det är kanske många av oss som högt upp i graderna önskat att man kunnat börja om för att riktigt kunna njuta av receptionerna. Men det är få förunnat. Olof Håkansson i Karlskrona är en av de tjänande bröder som ännu finns kvar. Han har recipierat graderna I till VII först som tjänande broder och sedan som verkande medlem. Hans karriär från tjänande broder till FDM och hedersämbetsman torde sakna motstycke. Patriotiska sällskapets medaljer bär han stolt med rätta.

– Frimurare blev jag tack vare att jag låg i Flottan och träffade en flicka här i Karlskrona. Hennes far han var tjänande broder i Frimureriet och i Myran och i Odd Fellow, berättar Olof Håkansson när vi träffas i hans stuga ute på Sturkö i Blekingeskärgården och han fortsätter: Man hade ju inte så mycket betalt på den tiden så jag var med honom och serverade och tjänade en slant, redan 1958. Musiken spelade jag redan innan jag blev frimurare. Jag fick vara i en lokal med musikanläggning som hade anslutning till alla logerum. Dit fick jag gå in på signal och sedan lägga på rätt musik. Sen fanns det högtalare i de olika logerummen.

24

När jag kom in, 1973 som tjänande broder började jag förstå att man inte riktigt var broder. Det var som ett dubbelt brödraskap, de tjänande bröderna var bröder på ett vis och de andra på ett annat. När jag kom in så var vi 8 tjänande bröder som alternerade, men vid måltiderna var oftast de gamla inte med, det fick vi yngre klara ut.

I de första gradernas reception märktes inte så mycket, men när jag kom till grad IV-V, då såg jag att jag inte hade samma gradprydnader som de andra.

Jag hade ungefär som ämbetsmännen har idag. Vi fick ju inte de rätta banden förrän efter 1980. Det var stor skillnad i ritualer när man recipierade som tjänande broder. Stora avsnitt liksom skyndades över, och sen fick man inte inblick i frimureriet som system och organisation.

Uppgift att tjäna Ritualen i övrigt är ju till för att binda samman brödrakretsen, och där fick vi binda samman vår krets bakom logerummet. Vi fick ju lägga upp allt själva.

Utan de tjänande bröderna hade inte frimureriet fungerat. Vi skötte allt, till att det öppnades och när det slutades tog vi över och avslutade allting. Vi fick lära av varandra. Gustav Magni Håkansson var den äldste av oss – han fick grad X år 1966 så han hade alla grader innan jag recipierade. Det fanns inga böcker för oss – allt gick i arv från de äldre. De tjänande bröderna stöttade varandra. Om vi var inne i Kristianstad på logen där så fångades vi in av de tjänande bröderna där. Det fanns en värdefull gemenskap bland dessa tjänande.

Det gällde att vara med och ställa upp. Man var med på receptionen, men sen var det bara att gå ut och börja jobba. Vi satt inte med under Brödramåltiden – nej då serverade jag, även dem som recipierat samtidigt med mig. Man betraktades på ett annat sätt. Du var den som skulle tjäna.

Omöjligt bli ämbetsman Vi hade ju en gammal man här, Ove Johansson, som var OM. Han frågade när jag fått grad IV-V om jag inte kunde bli Talman, men sedan så vände han sig om och sa att det var ju omöjligt, för jag var en tjänande broder. Som tjänande broder kunde man inte bli ämbetsman, man hade andra uppgifter att utföra.

Inga receptionsavgifter betalade vi och i skarven 1979 – 1980 då tjänande broder togs bort ur organisationen så kom erbjudandet att om vi fortsatte att utföra arbetsuppgifterna så skulle vi få övriga grader gratis också. Så jag har haft alla grader fritt, utom skölden som jag fick betala själv. I Karlskrona var det också så att man vid Högtidsdagen samlade in en gåva till de tjänande bröderna. Sen delade de bevakande bröderna ut kollekten till oss. Annars var det bara betalning i form av maten. Vi fick måltidsersättning, sen fick vi äta var vi ville. Den var ju inte så stor på den tiden. Vi fick 8 kr för måltiden och 50 öre för snapsen.

Men nu har jag liksom blivit kompenserad på många sätt. Sedan jag fick grad VII har jag varit ämbetsman hela tiden, det vill säga när jag blev den riktiga VII:an 1980, tills jag fyllde 75 år.

Jag var till exempel musikföreståndare både i Johanneslogen och i Andreaslogen. Sen var jag CM, andre och förste bevakande och slutade som FDM. Jag var verkande broder när jag fick 8:e graden och då fick jag en hastigt ihopritad sköld av Henrik Sjöström. Jag tror att jag har den gamla skölden kvar. Den berättar ingenting om mig – inte ett dugg. Den blev inte godkänd så det är en av anledningarna till att vi ville göra om den.

Samma sköld för far och son Det är klart att vi ville ha samma sköld – far och son. Vi ville ha marinens vapen korslagda, men det godkändes inte i Stockholm. Det var Herrman som vilFrimuraren

le ha marinens tecken. Men vi fick inte som vi ville. Herrman fick vänta med att recipiera tills jag hade fått grad VIII. Han var påtänkt redan när jag hade grad VII som tjänande broder, men vi väntade av kända skäl.

Sen blev jag utnämnd till hedersäm-

betsman också, den 20 november 2004.

Nu kan man sätta mig var som helst.

Jag har suttit på podiet tillsammans med Roland Hultgren. Det värmer när man blir tillfrågad. Vi brukar gå igenom listan och sedan tar jag platsen jag behövs på.

Patriotisk medalj Jag fick patriotiska sällskapets medalj för mina insatser som tjänande broder år 2005. Då fick jag en liten i guld att sätta i knapphålet. Jag har fått en att hänga om halsen också. För mitt engagemang i simsällskapet och kyrkan.

Jag ser inte tillbaka med sorg på tiden som tjänande broder. Allt har ju rättat till sig och jag har fått vara med under denna förändring och det är ju glädjande. Och många har glatts åt att en tjänande broder fått en karriär ända upp till FDM. Men har man varit tjänande broder kommer man aldrig ur tjänandet. Så jag åker nog in i kväll också för att hjälpa till. Slutar Olof med ett glatt leende på läpparna.

Far och son, Olof och Hermann Håkansson trivs i varandras sällskap i Frimurarna.

Text och bild: Kjell Mazetti

Funderingar på Caritas Detta med caritas i vår Orden har ju nyligen behandlats i vår tidskrift Frimuraren i ett helt nummer. Jag tyckte det var mycket läsvärt men även tänkvärt att vi kan hjälpa andra med hjälp av en liten slant i bössan eller i kollekthåven. Tillsammans blir det ganska många kronor som går till olika välgörande ändamål.

Men det finns också andra sätt. Jag jobbade nämligen på Erstas Frimärksavdelning, det är den äldsta idag ännu fungerande avdelningen på Ersta. Den startades 1892 och bedriver samma typ av verksamhet idag som då, nämligen att ta emot frimärken som i första hand suttit på brev vi fått. Dessa frimärken sorteras enligt ett visst mönster av ett antal frivilliga som kommer måndagtorsdag och hjälper till med detta, Dessa frivilliga medarbetare kommer för att få lite social samvaro, arbetsträna eller för att fylla någon dag med någon vettig syssla. Utöver dessa så har Ersta också en stab med filatelister som vill hjälpa Ersta med sin kunskap de kallar sig Frimuraren

klippska klubben. Frimärkena vägs se- varje år. Tänk om alla bröder i SFMO dan upp till kilovaror som säljs till fila- kunde skicka in sina frimärken. Du telister över hela världen. Ja, faktiskt det skulle summan öka dramatiskt. finnes kunder i Australien, Tyskland, Mikael Magnusson USA, med flera länder som beställer påBroder i Nordiska Cirkeln sar med frimärken från Ersta, Sverige.

Så med denna lilla artikel vill jag nu få er bröder att spara era frimärken ni Erstas Frimärksavdelning får på eran post hemma och varför inte Box:4619 den post som kommer till logen. Lägg 118 91 Stockholm. de i ett kuvert och när det är fullt, FRIMURERE I SØRFRANKRIKE skicka det då till Erstas frimärksNorske Frimurere i Languedoc ønsker å komme i kontakt avdelning. På frimed andre frimurere i området. Vi ønsker kontakt med märksavdelningen norske, svenske, danske og islandske frimurere. Siktemålet er, tar de emot frii første omgang, uformelle sammenkomster i frimurerånd, märken, vykort (så gjerne sammen med våre damer. Vi foreslår minst et møte per klipp eller riv inte kvartal et sted i Languedoc området. sönder dem), teleDersom du bor i området og kunne tenke deg sammenkomfonkort mm. ster i broderlig ånd, ber vi deg kontakte: Olav Eide Knutsen, Resultatet av arX, tel.: 0468831194, e-mail: olav.knudsen@orange.fr eller betet blir till flera Hartmut Frings, IX, tel.: 0467263736, mobil: 0633416572, 100.000 kronor e-mail: hartmut.frings@wanadoo.fr till barmhärtighet 25

MONTCY CHEVERNY des CENDRES 2006 70% Sauvignon, 30% Chardonnay Alcoholhalt: 13% Underbart, smakrikt vin till skaldjur, fiskrätter och medelstarka ostar, men också som aperitif.

Alkohol kan skada din hälsa.

Best.nummer: 500955-09 Pris: 852,00/kartong med 6fl Beställ via www.samplex.se (vinbutiken) eller hos närmaste Systembolag

SAMPLEX www.samplex.se

Nyheter från FM Regalia info@freemasonregalia.co m

BOETGRUPPEN

Fastighetsmäklare i samverkan

Stora regalieväskan

i äkta skinn med rött frimurarekors. Rött sidenfoder. Längd 32 cm höjd 30 cm Lock 5 cm med två kardborreband.

Pris: 395:Bröstknappar Broder Bo Lingserius VII SPL 08 - 23 70 00 08 - 556 069 28 070 - 723 10 40 Auktoriserad mäklare

till frackskjorta med P assare&vinkelhake

Pris. 210:-

Pin-nål Akaciagren Pris: 50:Äkta frimuraresvärd från Solingen i Tyskland

Pris från 3 595:-

För bröder i såväl söder som norr!

Se huvudannons eller webshop www.freemasonregalia.com

Förgätmigej och frimurare Många frimurare är bekanta med historien om hur bröder i Europa för att identifiera varandra under andra världskriget bar ett märke på rockslaget med ”blomman förgätmigej” och man kan än idag se frimurare bära sådana märken. För dem som inte är så kunniga kan det vara intressant att berätta historien i korthet.

T

idigt år 1934, kort efter det att Adolf Hitler kom till makten i Tyskland, stod det klart att Frimurare Orden var i fara. Samma år beslöt Landslogen “Grandesloge zur Sonne” i Bayreuth att dela ut rockslagsmärken i form av förgätmigej till bröderna som därmed kunde byta ut de traditionella frimuraremärkena och på så vis identifiera andra bröder utan att röja att de var medlemmar av Orden. Ordensbröder gick under jorden, loger lades ner och rockslagsmärket blev som ett tecken för frimurares stolthet i Tyskland och faktiskt i hela det ockuperade Europa. Så långt gick det att till och med i nazisternas dödsläger och flera koncentrationsläger använde frimurare märket för att stolt uppvisa att sökandet efter ljuset fortsatte trots mörkret som låg över Europa.

Detta är en vacker saga – men tyvärr inte sann även om den innebär ett korn av sanning. Detta är en seglivad myt som i decennier spridits mellan bröder över hela världen. Men vad är då sanningen bakom rockslagsmärket förgätmigej som många bröder bär med stolthet?

Först bör nämnas att det visserligen är korrekt att Hitler tyckte illa om frimurare liksom andra diktatorer som alltid haft ett spänt förhållande till Orden eftersom de anser att det inte finns något värre än organisationer som förespråkar öppen debatt, fritt tänkande och personlig utveckling och som inte underkastar sig deras makt. Hitler förbjöd redan 1934 medlemmar i nazistpartiet att delta i Frimurare Orden och uppmanade dem först till att dra sig ur för att senare samFrimuraren

ma år ta till hårdare medel. Den 28 oktober 1934 gav inrikesminister Wilhelm Frick ut direktiv om att frimurareloger var statens ”fiender“ och att deras egendomar fick konfiskeras. Den 17 augusti 1935 upplöste Frick den tyska Frimurare Orden och nationaliserade alla dess ägor.

Samma sak gjorde nazisterna i de länder de ockuperade och alltid gick det mycket hårt fram gentemot frimurarna och beslagtog energiskt dokument, föremål och handlingar i Ordens förvar i varje land för sig.

Men hur hör detta ihop med rockslagsmärket förgätmigej och frimurare?

För att komma till botten med det måste vi söka längre bak i tiden, till 1920-talet och byn Selb. Där stod en fabrik som producerade rockslagsmärken och hade goda affärsrelationer med diverse företag och organisationer. Den förutnämnda “Grandesloge zur Sonne” beställde regelbundet rockslagsmärken från fabriken och gav till sina bröder varje år. År 1926 var rockslagsmärket förgätmigej en symbol för att man inte skulle glömma sina minsta bröder. Bröder i området runt Bremerhaven och bröder som kom på besök fick alla detta rockslagsmärke som ett minne om att de närvarit vid möte i Landslogen. Knappt ett årtionde senare, omkring 1934, satte nazisterna igång en kampanj som kallades Winterhilfsverk,

Vinterhjälpen, för att samla in pengar för diverse ändamål men de gick direkt eller indirekt till militär upprustning. De som donerade fick i sin tur en souvenir som tack, ett rockslagsmärke som föreställde

blomman förgätmigej vilket framställts i den förutnämnda fabriken i Selb. Många frimurare ägde redan ett sådant märke och kunde nu använda det och inte minst innehade Landslogen zur Sonne ett stort lager som nu kunde distribueras till bröder som därmed slapp att donera till insamlingskampanjen. Naturligtvis lät nazisterna den ovan nämnda fabriken producera mängder av dessa märken, mycket mer än vad som spreds under hela kampanjen. År 1947, då de tyska frimurarna återupptog arbetet, besökte de loger i andra länder i försök att få ekonomiskt stöd och återupprätta kontakter med andra bröder. En av dessa var Theodor Vogel, Stm. Zum Weissen Gold am Kornberg i byn Selb. Han ville gärna ha med sig en gåva när han kom till möten i loger i andra länder och vad fanns tillräckligt av just i Selb på denna tiden? Jo, rockslagsmärket förgätmigej. Han delade därför ut dessa märken på mötena och så smått växte myten fram som lever fortfarande.

Trots att själva historien inte är sann får vi inte glömma att märket står som symbol för någonting ädelt och gott som alltid är lika viktigt: glöm inte våra medbröder och dem som har det dåligt ställt.

Steingrímur Sævarr Ólafsson Redaktör för Frímúrarinn

De viktigaste källorna: Handlingar från Holocaust museet i Washington D.C., USA http://www.ushmm.org/ Die Freimaurer-Logen Deutschlands und deren Grosslogen 1737–1972, Ernst G. Geppert Das Vergissmeinnicht, David G. Boyd. The Philalethes 1987 Diverse artiklar 27

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia www.freemasonregalia.com Manschettknappar

med rött frimurarek frimurarekors. Pris: 195:med passare&vinkelhake Pris: 195:-

Bröstknappar

Frimurareslips

100 % siden, svart med rött frimurarekors.

Pris: 215:-

till fr frackskjorta 9 mm Med rött frimurarekors Pris:210:Passare&vinkelhake Pris:210:-

Bosweel frackskjorta

Storlek 39 - 45 Pris: 735:-

Lilla

Bosweel pikéfluga Pris: 139:-

Regalieväskan

Frimurareslips

Regalieväska i äkta skinn med rött som ovan men med frimurarekors, rött sidenfoder. passare och vinkelhake Längd:24 cm, H:16 cm, lock 2,5 cm Pris: 215:Tre tryckknappar. Pris: 235:-

Band-/slipshållare

med frimurarekors 95:med passare&vinkelhake 95:-

Stora Regalieväskan i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. L:32 cm, H:30 cm, Lock 5 cm m två kardborreband

Vita skinnhandskar

Vita vantar (ingen bild)

Herrvantar i texil En storlek Passar normalt alla.

Pris: 95:-

Frimurarsvärd Pris från 3 595:-

Pin Pin-nålar:

Akaciagren 50:Rött frimurarekors 10 mm 50:Passare/vinkelhake 50 50:Fästen: stift och fjäderbricka Lilla frimurarekorset 7 mm 60:Beställ: fax 040-17 07 54, e-post, brev eller i vår web-shop www.freemasonregalia.com

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A Se 211 47 Malmö

e-post: order@freemasonregalia.com Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, m m. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Herr i äkta skinn.

Strl 8, 8½, 9, 9½, 10

Pris 395:-

Pris 269:-

Vi har också handskar och vantar i damstorlekar. Se webbutiken

Jag beställer följande:

Frimurarsvärd á 3 595:- Grepp:Vitt__svart__rött__ Balja: Vit__svart__röd__ Prydnad: Knopp__ hjälm__ krona__ Tillval: Upphängning med förgylld kedja __ 300:Damaskerad klinga med frimurarsymboler __ 400:Lasergravering av ditt namn__ 350:___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___

Slips med rött kors á 215:Slips m passare&vinkelhake á 215:par manschettknappar m rött kors á 195:par manschettknappar m passare&vinkelhake á 195:par bröstknappar rött frimurarekors á 210:par bröstknappar passare&vinkelhake á 210:Band- och slipshållare med rött kors á 95:B-/slipshållare med passare&vinkelhake á 95:Lilla regalieväska á 235:par skinnhandskar á 269:- ___ storlek par vita vantar i textil á 95:Pin-nål akaciagren á 50:Pin-nål frimurarekors á 50:Pin-nål lilla frimurarekorset á 60:Pin-nål passare&vinkelhake á 50:Frackskjorta á 735:- ___ storlek Vit pikéfluga á 139:Stora regalieväskan á 395:- OBS! NYHET

Namn

Adress Postnr Telefon Underskrift

Postadr

Nya Riddare & Kommendörer

Christer Fessé Bankkamrer, Umeå Riddarnamn: Riddare av Axet II Valspråk: Hellre ädel förlust än orätt vinning

Född 22 april 1945

Efter ekonomiutbildning i Umeå började min yrkesbana i Skandinaviska Banken, sedemera SEB. 1965 - 1988. Åren 1988 till 1990 i Finans Skandic, SEB:s Finansbolag och från 1990 anställning i Sparbanken, Swedbank, med huvudinriktning på fastighetsanalys, fastighetsvärdering och finnsiering av stora bygg och fastighetsprojekt.

Recipierade i S:t Johanneslogen Brödrakedjan 15 januari 1975 och erhöll X graden 24 januari 1993.

Ämbetshistoria i S:t Andreaslogen Västerbotten: 78-84 AIB, 84-86 FIB, 86-88 EFBB, 88-90 AABB, 90-91 AFBB, 91-96 FFBB, 96-03 ADM, 03-04 FDM, 05-08 OM, 08-09 DPM ÖNPL. Frimuraren

Nils Magnusson Säkerhetschef - Kriminalkommissarie, Helsingborg Riddarnamn: Riddare av Tanken Valspråk: Jag söker

Lars Berggren Direktör Stocksund.

Riddarnamn: Riddaren av ansvaret Valspråk Frihet under ansvar.

Född 15 februari 1944

Född 31 juli 1937

Yrkesutbildning: Polisskola 1963 Assistentutbildning Högre polisutbildning Chefsutbildning Tjänstgöringar: 1964 – 2000 inom polisväsendet.

2000 – 2007 Global säkerhetschef (CSO) för SonyEricsson Mobile Communication AB. Recipierade i S:t Johanneslogen Kärnan, Helsingborg 1980 och fick grad X i Skånska Provinsiallogen 2003. Har innehaft olika ämbeten i S:t Andreaslogen Carl X Gustaf, Helsingborg och i Skånska Provinsiallogen. Blev tf OM i CXG den 1 januari 2004 och OM den 1 augusti 2004 . ADPM i SPL 1 januari 2008.

Medicinska studier vid Karolinska institutet 1955 Militärutbildning på I11 Solna.

Studier i försäljningspsykologi och försäljningsplanering 1964 - 65 Representant för AB Ingvar Berggren Direktör för Försäkringsbolaget Hygien 1974 - 1990.

Recipierade i Nordiska Första 2 dec 1982 och erhöll X graden i SVEA 2003 Ämbete i NC: TAStB 1996, EIB 1997, FIB 1998, TABB 1999, TFBB 2000, AABB 2001 Attundaland: AABB 1997 GS: AABB 2002, AFBB 2003, SVEA: FFBUSt 1999, AACM 2002, ÖCM 2003, SCM 2009.

Magnus Åkerman, Bitr dir, Stockholms Handelskammare (Uppsala) Riddarnamn: Eqves rationis (Riddare av förnuftet) Valspråk: Regi rebusqve publicis (För Konungen och de allmänna värven) Född 29 juli 1957 Gymnasieexamen i Uppsala Civilekonom vid Uppsala universitet och studier i humaniora (språk).

Efter 15 år i hotellbranschen i Sverige och utomlands (bl a Kuwait) sedan 1997 verksam vid Uppsvenska Handelskammaren Recipierade i S:t Johanneslogen Stenbocken 30/10 1990 Erhöll grad X 2006. Har sedan 1993 innehaft ämbeten som S i Vidar, S, FBB och FDM i Stenbocken, ES och CM i Forskningslogen C F Eckleff. Idag FDPM i Svea och ledamot av LD.

29

Hedrade bröder

Boo Nelson, Direktör, Kristianstad Riddarnamn: Riddaren av Frihet Valspråk: Ärlighet och Mod Född 23 september 1939.

Utbildning Studentexamen, ekonomisk linje 1959 Högre Företagsekonomisk Examen 1967 Anställningar 1959 – 1963 Perstorp AB. 1963 – 1964 Stiftelsen Skånemässan, direktörsassistent.

1964 – 1973 Unilever.

1973 – 1979 CPC AB. 1979 – 1999 Samhall.

Frimurarverksamhet Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Christopher 1977 och fick X:e graden 1995 i SPL. Avslutade olika ämbetsmannauppdrag i S:t Christopher med FDM. Överceremonimästare i SPL sedan 2001.

Ordförande i Frimurarlogerna i Kristianstad, den juridiska enhet som handlägger och ansvarar för gemensamma verksamheter avseende fastighet, ekonomi och administration.

30

Stig Dahllöf Direktör, Örebro

Gunnar Lantz Arkitekt SAR Stockholm

Riddarnamn: Riddare av Ovalen.

Valspråk: Ansvar Styrka Generositet

Född 18 januari 1931 i Stockholm.

Efter avslutad realskola arbeten inom transport och spedition fr.o.m. 1954 inom ASG Genom ASG:s försorg SAFutbildningar samt språkutbildning i Tyskland och England. Tjänsteuppdrag i de flesta värdsdelar.

Infanteriets kadettskola 1953, värnpliktig officer I 18, FN-officer IX svenska FN-bataljonen 1960-61 mellersta Östern.

Recpierade i S:t Johanneslogen Engelbrecht 1982 och erhöll grad X i VPL 1999.

OM i S:t Andreaslogerna Eugen och S:t Eskil 1998 - 2001. OM i S:t Johanneslogen Engelbrecht 2001 - 2004.

F.n. O i samordningrupp för Örebro län under PM i VPL.

Riddarnamn: Riddare av den Fasta Kursen Valspråk: Ödmjukhet inför nästan.

Född 19 december 1935 i Visby.

Studentexamen i Malmö 1955.

Vpl. officersexamen vid Kungl. Sjökrigsskolan. 1959.

Arkitektexamen vid Kungl. Tekniska Högskolan 1963 och Kungl. Konsthögskolan 1972.

Anställningar vid olika arkitektkontor i Stockholm, Zürich, Paris och Genève mellan 1961 och 1973.

Planarkitekt och olika chefsjobb på Stockholms Stadsbyggnadskontor 1973-2000.

Frimurare 1984 i S:t Erik, grad X i SVEA 1999.

Sekreterare i SAL Nordiska Cirkeln 1989-2000, Visitationssekreterare 2000-2004 och sedan 2005 Biträdande kanslichef och Chef utrikes ärenden.

Grundläggare och sedan 2004 arbetande ledamot av Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

Medverkar i Forskningsgruppen för arkitektur och frimureri.

Frimuraren

Litteratur

Jakobiterna i svensk politik Göran Anderbergs Frimuraren Gustaf III (Warne förlag, Partille 2009, 169 s., ill.) belyser med skärpa delar av de storpolitiska så kallat jakobitiska strävandena under 1700-talet, den internationella rörelse som ville återupprätta den skotska Stuart-ättens rätt till den skotska och engelska kronan. Gustaf III var betydligt mer benägen att använda frimurarkanaler för sin politik än tidigare varit känt och hans mer okända opera ”Den svartsjuke neapolitanar’n” är bräddad med frimurarsymbolik. Anderberg ämnar också avföra teorin om Hertig Carls inblandning i mordet på Gustav III. Han finner vidare det viktigt att avvisa tanken på att spiritismen fann insteg i frimurarorden på 1780-talet – de andeskådande murarna var en separat grupp, vars aktiviteter i hertig Carls krets författaren dock inte närmare beskriver.

ta Observansen om det svenska frimureriets roll i norra Tyskland. Karl Gottlieb von Hund av Strikta Observansen var enligt Anderberg hängiven jakobit, men hans politiska intresse skall ha varit individuellt och av underordnad betydelse. Gustaf III skickade däremot Johan Christopher Toll till Paris för att finna Charles Stuarts och Tempelherreordens ”okända superieurer”. Efter ett möte i Strasbourg 1782 med esoterikern och hovcharmören Cagliostro, som kallade sig ”Le Grand Maitre Inconnu”, skall Toll enligt Anderberg funnit att denne var blott en ”charlatan” och inte en av Tempelordens okända höjdare. Vad Toll inte sade var att Cagliostro (Giuseppo Balsamo) var i färd med att skapa ett eget egyptisktinspirerat Isis-mureri benämnt Mizraim-riten.

S

tödet för Stuart-ätten har djupa rötter i svensk politik. Den svenske ministern i London, Carl Gyllenborg, arresterades i svepet mot jakobiterna i den engelska huvudstaden i januari 1717. Hans hustru var ”fanatisk anhängare” av Stuart-ätten, enligt Anderberg. Jakobitismens inflytande på det svenska frimureriet har varit under debatt och det är intresseväckande att Carl Fredrik Scheffer, Gustav III:s främste lärare, initierades i frimureriet av Charles Radclyffe, Lord Darwentwater, jakobiternas härmästare. Anderberg beskriver den svenska jakobitiska strategin utifrån Göran Behres forskningar, men han drar ändå den långtgående slutsatsen att jakobiternas kamp i allo var över i och med nederlaget vid det brutala slaget i Culloden 1745.

Adolf Fredrik var engagerad frimurare och Gustaf III recipierade i hertig Carls loge på Stockholms slott 1771. Gustaf III förde 1780 förhandlingar med StrikFrimuraren

Det kan tilläggas att vid konventet för Strikta Observansen i Willhelmsbad 1782 beslutade Orden att överge Tempelherrelegenden till förmån för SaintMartins esoteriska teosofi, vilket tycks

ha lämnat Gustaf III att inta positionen som enda villige makthavare kapabel att bevara Tempelgraderna i den form som de länge utförts i inom det Stuartkontrollerade Ecossais-frimureriet.

Gustaf III övertog Charles Stuarts roll som ledare för tempelherreorden genom det så kallade koadjutorbrevet undertecknat i december 1783 i Florens.

Gustafs koadjutortitel, ”eques a corona vindicata”, skall enligt Anderberg tolkas som ”riddaren av den befriade kronan”, efter vindicata-staven som romarna gav till den befriade slaven. Man kan dock notera att ordboken även anger den mer oförsonliga lydelsen ”den hämnade” eller åtminstone ”den återupprättade” kronan som möjlig tolkning, vilket indikerar en mer politisk inriktning.

Anderbergs lutande mot engelska källor är ett led i varför han inte nämner något frimureri före sammankallandet av storlogen i London 1717 – den protestantiska Hannoverregimens sanktionerade organisation med intresse att avföra de katolska jakobiterna från de dagspolitiska händelserna och senare från historieskrivningen.

Detta trots att frimurarhändelser belagts under 1600-talet senare hälft i ett flertal brittiska studier, bland annat i David Stevensons The Origins of Freemasonry: Scotland’s Century, 1590-1710. (Cambridge University Press, Cambridge, 1990). Anderberg har även bortsett från internationell etablerad forskning om jakobiternas gränsöverskridande planer och politiska strategier, exempelvis de  31

på franska av Claude Nordman och Paul Monod. Anderbergs kritiska värdering av jakobiternas kamp förefaller vara en direkt följd av denna ensidighet.

Författaren framstår som modern ”whig”, hans bild blir att den segrande protestantisk-engelska upplysningen hade rätt i att undertrycka den skotska katolska monarkismen och kasta den på historiens skräphög. Hans studie har därför likheter med Tore Frängsmyrs sökande efter upplysningen som bekant ledde till slutsatsen att någon regelrätt upplysning inte stod att finna i 1700-talets Sverige, eftersom idédebatten fördes främst av swedenborgare och andra religiösa. Anderberg avhänder sig därigenom redskap för att förstå idéinnehållet i det svenska frimureri han är i färd med att undersöka. Frimureriet framstår som en pålitlig organisation, inte som en rörelse med djupt förgrenat idéinnehåll.

Till detta kan man tillfoga en betydelsefull anmärkning. Enligt en äldre studie av Samuel Beswick recipierade Swedenborg som frimurare ”1705 i Lunden”, vilket fått somliga att se ett samband med politiska aktiviteter i Lund, där Karl XII senare skulle husera. Ministern Görtz var enligt Anderberg entusiastisk jakobit och kung Karls Norgeanfall 1718 var ett led i att sända fartyg till Skottland för att stödja Stuart-ätten. Den mest sannolika tolkningen av Beswicks notis är emellertid 1715 i London, då den unge Swedenborg var anställd av ministern Gyllenborg. Beswicks anger som källa till talet om Swedenborg som frimurare Gustaf III:s frimurarmöte i Wittskövle 1778 (onomatopoetiskt ”Wittershofie” vilket David Dunér klarlagt), dvs på Maltesholm, där förhandlingar med Strikta Observansen hölls samma år – vars tidigare ledare Baron von Hund alltså var anhängare av de ”fanatiska” jakobiterna, enligt Anderberg.

Swedenborg greps även i det tillslag på frimurare i Paris som franske kungen lät genomföra 1739 efter påvens fördömande av dem året innan.

Swedenborg släpptes visserligen snart, men ansågs tydligen politiskt involve32

rad och misstänkt som subversiv. Han kan likt Cronstedt ha varit informatör och medlem av Franske kungens ”secret du Roi” - kungens internationella krets av spioner. Swedenborgs resa till Italien samma år kan ha varit understödd av någon politisk gruppering framkastar till och med den kontroversiella forskaren Marsha Keith Schuchard.

Hertig Carls loge inrättades på Stockholms slott 1770, men det var inte ännu inrett till Sanktuarium i skepnad av Salomos tempel, dvs som det Nya Jerusalem nedsänkt i Swedenborgs mening, vilket det senare beskrivs som. Det kan ha haft betydelse att kronprinsparet höll audiens för Swedenborg på Drottningholm 1769, enligt ett samtida brev av Swedenborg tryckt i Samlingar för Philantroper 1787. Man kan förmoda att Swedenborg överräckte sina nytryckta verk till Gustaf och hans prinsessa möjligen då de nyligen utkomna Den gudomliga försynen och Änglavisheten om den gudomliga kärleken och den gudomliga visheten samt Äktenskapliga kärleken och dess motsats. Gustaf III tycks dessutom ha sanktionerat tryckningen av Den sanna kristna religionen på svenska 1793 i Köpenhamn.

Newtons deism användes i Hannover-regimens ”opolitiska” frimureri som offentliggörs 1718 i London, men man undertrycker därefter varje hävdande av existensen av det skotsk-franska Ecossai-frimureriet vilken vilar på kristen Tempelherretradition där kontemplation av treenigheten är central.

Hertig Carl, militären Jacob Wilhelm Tornérhjelm, teosofen Carl Adolph Boheman och den swedenborgske publicisten Carl Deleen utformar det svenska frimurarsystemet av år 1800 och den svenska riten för vidare denna skotsk-franska illuminism-strömning, en rörelse för inre upplysning skild från de radikalt omstörtande illuminater/jakobiner som verkade i södra Tyskland och Frankrike.

Redan 1745 vid slaget vid Culloden går stuartarna under i brittisk politik, men fortsätter att arbeta underjordisk med Ecossai-frimureri i Frankrike (chevalier Andrew Ramsay är ett ledande

exempel på en illuminist som hade personliga kontakter med företrädare för den skotska upplysningen, David Hume och Adam Smith). Vi kan dock se att slutet för jakobiterna kommer synbarligen först vid Charles Stuarts död i Florens 1784. Gustaf III tog över som coadjutor i december 1783 och Schuchard hävdar att den svenske konungen tänkte säkra jakobiternas överlevnad genom att gifta bort prins Fredrik Adolph med Charles Edward Stuarts naturliga dotter, Charlotte. Vid sidan av friherren Taube var den franske greven La Tour d’Auvergnes diplomatiska inblandning i förhandlingarna kring coadjutor-rollen avgörande. Vad den svenske kungen hade i sinnet kring denna roll är fortfarande inte offentliggjort till alla sina delar.

Alltså, vi har tre stora idérörelser som förmedlats och fortfarande förmedlas genom hemliga ordnar:

1. Deism i London 2. Illuminism i Stockholm 3. Illuminater i Bayern Swedenborgs lära kom att ha inflytande i det svenska systemet och den skotsk-franska illuminismens ljusmetaforik spelade en icke obetydlig roll i invigningen av de svenska bröderna. Det är bra att detta äntligen börjat belysas av historiker, men den idéhistoriska genomlysningen av dessa händelser väntar på sitt genomförande.

Text: Susanna Åkerman

Susanna Åkerman är Fil Dr, bibliotekarie och författare. Specialist på Drottning Kristina.

Frimuraren Gustaf III Göran Anderberg. Warne förlag Partille forlag@warne.se ISBN 978-9185597-16-1 Tryckt i Slovenien 2009.

Frimuraren

Litteratur

Dame Frances Yates Bokbeståndet har även nyligen utökats med fyra böcker av den brittiska historiken Frances Yates (*1899 †1981). Yates räknas till en av samtidens främsta historiker på renässansen. Författarinnan adlades (DBE) t.o.m. för sin banbrytande och i vissa fall kontroversiella forskning om det neoplatoniska och hermetiska synsättets påverkan på den västerländska kulturen.

3/ The Occult Philosophy in the Elizabethan Age (1979) ISBN 0-415-254094 [acc nr. 10568:12]. För den som vill läsa mera kan nämnas att den allra första biografin om författarinnan gavs ut i somras; Jones Marjorie G. Frances Yates and the Hermetic Tradition, Ibis Press ISBN 978-0-89254-133-1.

1/ Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964) ISBN 0-226-95007-7 [acc nr. 10565:32],

4/ The Rosicrucian Enlightenment (1972) ISBN 0-415-26769-2 [acc nr.

10567:14Q],

Text: Viktor Nordström Andre arkivarie vid Ordens Bibliotek

viktor.nordström@frimurarorden.se

FRACK-PAKET!

2/ The Art of Memory (1966) ISBN 0-226-95001-8 [acc nr. 10566:6] Frimuraren

33

Debatt

Vill vi ha evigt liv?

Döden är ett mysterium för oss människor och ger oss mycket att tänka på. När någon har dött brukar det sägas att livet har flytt – men vart har det flytt någonstans? Enligt bibeln finns det två alternativ – antingen till himlen eller helvetet.

I den gamla tankevärlden var himlen, mycket konkret en plats där Gud omgiven av änglar styr ett rike med anknytning till paradiset. Detta härstammar från Edens lustgård ur vilken Adam och Eva blev utdrivna för sin olydnads skull.

I Nya Testamentet betecknar paradiset främst de saligas boningar i himlen, där de rättfärdiga människorna hamnar efter den yttersta domen. Sedan det goda segrat sänker sig enligt Uppenbarelseboken Jerusalem och paradiset ned till jorden.

Andra religioner har liknande synsätt.

Till exempel Islam. Koranen har stora likheter med bibeln och Islam är en yngre religion än kristendomen. Muslimens paradis har, i motsats till vårt, förblivit mycket handfast, en behaglig evigt grön trädgård där jordelivets glädjeämnen njuts utan begränsningar i sällskap med mörkögda och ständigt jungfruliga s.k. huris. Detta är en stor del av förklaringen till de islamska självmordsterroristernas beteende i våra dagar. De utför sina gärningar för att få vara säkra på att komma till paradiset.

Det finns likheter med detta i vår gamla kultur under asatiden. Nämligen de fallna vikingarnas muntra fläskätande och öldrickande i deras paradis Valhall.

De åt varje dag upp galten Särimner, som sedan återuppstod varje ny morgon.

Skillnaden i uppfattning av vad som är det bästa måste bero på att livsvillkoren i Norden var annorlunda. Här var det ofta hungersnöd och ont om mat, och våra förfäders högsta dröm och glädjeämne var att få äta sig ordentligt mätta. Det var deras paradis Helvetet, den andra sidan, var den plats i underjorden eller dödsriket där de på grund av sina synder osaliga fick lida straffet för sina synder utestängda från de saligas himmel. Hos greker och israeliter hade man föreställningen om en 34

dödsskuggans dal, där straffen var stränga och eviga. Inom judendomen hade helvetet namnet Gehenna, efter en plats där avskräde brändes. (ungefär som nutida Dåvamyran i Umeå). Våra förfäder kallade sitt helvete för Nifelheim vilket var den kallaste platsen på jorden. Helvetet var i stället hett i sydliga länder eftersom man där plågades av värme och inte av kyla. Man tog på ömse håll till det mest avskyvärda man kunde tänka sig.

Helvetet beskrevs under tidigare kristen tid som en hierarkiskt ordnad straffkoloni – med djävulen som kommendant och syndastraffen sorterades i olika kretsar allt efter arten och graden av de synder som begåtts under jordelivet.

En del syndare kunde slippa undan den eviga pinan och genom skärselden uppnå paradiset. Protestanterna förkastade läran om skärselden men behöll tron på helvetet, som därför kunde spela en stor och skrämmande roll inom predikokonsten här.

När man tänker på helvetesläran får man medkänsla för våra förfäder. De hade svårt att överleva i det kärva nordiska klimatet med en ständig kamp för livet att få värme i stugan och mat i huset.

De hade verkligen en besvärlig tillvaro.

Till råga på detta måste de genom prästernas och kyrkans tal om helvetet leva under andlig press och ständigt fråga sig: ”Kommer jag till himlen eller helvetet när jag dör?” De kan knappast ha varit några stora syndare, när skulle de ha haft tillfälle att bli det? Men i alla fall levde de enligt sin trosuppfattning under det dagliga hotet att efter döden kanske hamna i helvetet. De måste ha haft något av ett helvete redan här på jorden.

Helvetesläran har levt kvar ända in i 1900-talet. I början av det århundradet växte en opinion i Sverige för att man i kult och undervisning skulle avlägsna alla ställen, som talar om djävulen, helvetet, den eviga elden, den eviga fördömelsen m.m. Det ansågs att människor i onödan plågades av dessa påfund. För att försöka komma till rätta med saken ordnades ett mycket omtalat möte den 5 mars 1909

i Folkets Hus i Stockholm. I mötet deltog bl.a. åtta präster från Stockholm av vilka sju ansåg att allt borde förbli vid det gamla. Endast en av dem förklarade att han i sin religiösa uppfattning inte hade plats för någon djävulsföreställning. Därefter företogs en omröstning bland mötesdeltagarna som resulterade i att 600 av dem var för och 75 mot att djävulen och vad med honom sammanhängde skulle avlägsnas ur vår religionsutövning. Helvetet blev alltså vid detta tillfälle avskaffat genom ett betryggande majoritetsbeslut.

Vi moderna människor tror väl numera varken på himlen eller helvetet.

Om vi ser oss omkring hur man i andra delar av världen ser på frågan om odödlighet finner vi, att i buddhismen och vissa andra österländska religioner tror man att människans själ efter döden återföds till en ny tillvaro i människo- djur- eller växtgestalt, vilket kallas själavandring eller reinkarnation. Det är därvid den förtjänst eller skuld som man samlat på sig i livet som är avgörande för nästa existens i födelsernas kretslopp.

Man kan här göra den iakttagelsen, att anhängarna av denna tro måste anse, att även djur och växter har en själ, som skall kunna vandra vidare. Såvitt man kan förstå anser kristendomen däremot djur och växter vara själlösa. Odödligheten anses i österländska religioner vara närmast en förbannelse, som den vise söker frigöra sig från. Detta kan ske genom att den flyende själen uppnår nirvana, som är den frälstes slutliga tillstånd, som innebär ett fullständigt utslocknande och befrielse från själavandringens kretslopp. Här skiljer sig vår religion från buddhismen. Vi eftersträvar evigt liv men buddhismen strävar tvärtom efter befrielse och utslocknande. Vilket kan vara att föredra?

Det finns dock ingen anledning att vara rädd för vad som händer efter döden då vi inte längre existerar. Vi vet ju inte heller hur vi hade det innan vi föddes och inte heller då existerade, och den ovissheten lider vi ju inte av.

Rolf Edholm X, ÖNPL Frimuraren

Debatt

Jakten på oliktänkande De s k ” humanisterna” i Sverige, som för inte för så länge sedan kallade sig själva för Humanetiska förbundet, och dess ordförande Christer Sturmark går i sin egen tidning Humanisten och i pressen i olika artiklar till våldsam attack mot religionen. Det sker med samma frenesi som en gång den katolska inkvisitionen.

I denna attack deltar även författaren, DN-kolumnisten och Hedeniuspristagaren PC Jersild i en artikel i Humanisten nr 6, 2007 där han påstår att om Gud funnes och om han över huvudtaget kunde tillmätas någon egenskap på skalan från gott till ont, så måste han vara ond, för världen är ond. PC Jersild anser på fullt allvar att det inte finns något försvar för Gud. Lika säker i sina påståenden är Tomas Polvall i en artikel i Sundsvalls Tidning (ST 2008-01-15). Där hävdar han att det inte är Gud som har skapat människan, utan det är människan som har skapat Gud, och han är inte god. Polvall säger sig vara skapad så att han inte kan tro på Gud. Det är han tacksam för.

Som tur är utgör de s k svenska moderna ”humanisterna” ett undantag i världshistorien. Det är teorierna om att det finns en Gud som har dominerat människornas tänkande under historiens lopp. De många gudsbaserade teorierna tänker sig en Gud, en medveten bestående existens och ett evigt liv, som står bakom alla naturens uttryck, inklusive människan.

De gudsbaserade teorierna utformades dels som monoistiska teologier kring tron på en personlig Gud, som t e x Brahmaism, Hinduism, Islam, Judendomen och kristendomen. Dels som panteistiska teorier om en opersonlig gudsprincip som genomsyrar allt, t e x Buddhism, Konfucianismen och Taoism.

Den materialism som Christer Sturmark och Tomas Polvall verkar företräda för tankarna till filosofen Demokritos.

På 400-talet f Kr. uppställde Demokritos Frimuraren

en atomteori som blev grunden för den första materialistiska världsåskådningen.

Ordet atom är grekiska och betyder ”odelbar” Allting är en blandning av atomer och tomrum och alla förändringar kommer av atomernas omplacering och rörelse. Inget gudsbegrepp finns med i denna lära. Det som behärskar tillvaron är en blind mekanisk nödvändighet.

Den materialism som Sturmark och Polvall och författare som PC Jersild företräder, verkar mena att människan i stället för att tro på Gud, bara ska tro på sig själv. I praktiken betyder detta att människan upphöjer sig själv till tillvarons högsta väsen. Livsfilosofi ersätts då gradvis med det vi kallar politik.

Orsaken till dagens katastrofala brist på helhetsmedvetenhet verkar vara att man i ett tidigt skede i den moderna forskningen, på samma sätt som filosofen Demokritos, råkat fastna för en teknologisk helhetssyn. Det inträffade under 1700-talet. Man började tro, att själva livet utvecklats ur icke levande materia.

Då tolkar man också biologin, den levande naturen, som en begränsad tillfällig konsekvens, orsakad av slumpmässiga sammanträffande av mekaniska förlopp.

Därmed blev allt tal om någon mening

ifrågasatt och vi blev låsta till det irrationella forskningsmålet, som både Christer Sturmark och Tomas Polvall verkar sitta fast i, att upptäcka livets början, för att kunna ingripa i och själva manipulera livets utveckling.

Därför måste vi vända på den teknologiska verklighetsbetraktelsen och börja tänka oss medvetenhet och liv som själva grundorsaken. Därmed blir alla egenskaper som vi erfar, logiskt förklarbara.

På 1700-talet publicerade Holbach en bok som kom att kallas ”materialismens bibel”. Han menade liksom Demokritos att materien är det enda som existerar och att allting måste förklaras genom materierörelser styrda av omutliga mekaniska lagar. Andliga väsen och Gud är bara en produkt av vår inbillningsförmåga.

Människans själ är en egenskap knuten till hjärnan. Medvetande och tänkande är båda rörelser hos molekyler i hjärnan.

Liksom Sturmark och Polvall hävdade Holbach att människans lycka är ateism.

Om vi i stället börjar tänka oss hela verkligheten, som ett i sig själv medvetet levande väsen, tror jag också vi får det lättare att acceptera att Gud finns, och vad det sanna Gudsbegreppet innebär.

Text: Mats Lönnerblad

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1595 :-

MÖRK KOSTYM-----------1150:-

SMOKING + SKJORTA-1600:-

LACKSKOR------------------550:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Husbyvägen 15, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

35

Debatt

Stödjande medlem möjlighet?

Under senare år har SFMO lyckats anmärkningsvärt väl i att värva nya medlemmar.

Medlemsantalet har ökat till följd härav. Ökningen är dock inte så stor som antalet nya medlemmar i förstone indikerar. Antalet bröder som lämnar vår Orden av andra skäl än att de avlider har nämligen också ökat.

Vi kan naturligtvis fundera mycket över vad det är i vår verksamhet som gör att bröder väljer att lämna vår Orden. Vi skall vara självkritiska och inse att det ständigt finns mycket att göra i verksamhet och medlemsvård som skulle göra att bröder i större utsträckning valde att stanna kvar. De

som söker sig till vår Orden måste nogsamt informeras inte bara om våra grundvalar och verksamhet utan också om vad som krävs i form av tid och pengar. Men den ökade omsättningen av medlemmar beror också på mer grundläggande omständigheter i vårt samhälle.

Rastlösheten och förändringarna i den allmänna världen bara ökar. Bröder av idag byter bostadsort, yrke och arbetsgivare i allt snabbare takt. Till och med hustrur och barn byts ut. Kärnfamiljen är på väg att bli sällsynt och begreppet livskamrat finns snart inte kvar.

Tiden har blivit en bristvara och fritidssysselsättningarna

UNIK FRIMURAR RESA TILL FARAONERNAS EGYPTEN! Följ med bröder från hela Norden på en unik lyxkryssning uppför Nilen ledsagade av reseledaren Pontus Lindqvist med mångårig erfarenhet av egyptologi samt Filosofie Doktor Henrik Bogdan vid Göteborgs universitet som under resans gång föreläser om Egyptens påverkan på frimureriet.

Den 6 – 20 november 2009 reser vi till Kairo, mot Luxor och vidare till Aswan. Vi upplever den antika egyptiska historien med dess pyramider, religion och månghövdade gudaskara. Vi kryssar uppför Nilens lugna vatten på en lyxkryssare och gör strandhugg för besök i tempel och exotiska byar.

Vi får inblickar i den levande Koptiska Kristendomen och den moderna Egyptiska kulturen.

Anhöriga och vänner är också välkomna att följa med!

Pris: 23500 kr/person i dubbelrum. Direktflyg t/r, 5« kryssare m. helpension, 5 – 4« hotell m. frukost, utvalda luncher, guidning, transporter och inträden inkl. i priset.

För mer info: Tel: 0175-92493 E-post: info@nimbusresor.se Hemsida: www.nimbusresor.se

36

schemaläggs och utvärderas.

Om inte utbytet genast är det förväntade så byts aktiviteten ut mot någon annan där utbytet förväntas bli större. Allt färre är idag beredda att träda in i en organisation och vara denna trogen resten av sitt liv. Det gamla talesättet; ”en gång frimurare, alltid frimurare” gäller inte längre. Bröder som inte tycker att Orden levererar vad de hoppats, byter den tid som avsatts till frimureri mot någon annan aktivitet som de tror kan leverera en större behovstillfredsställelse.

Information om s.k. fribrev och att uteslutning sker vid obetalda medlemsavgifter skall naturligtvis ges till bröderna men innebär också en ökad medvetenhet om att Orden i detta avseende inte är annorlunda än vilken annan ideell förening som helst. Den vällovliga uppföljningen och kontakterna med bröder som inte besökt loge eller förening på några månader visar på omtanke och uppskattas högt av många bröder. Det har också fått ett antal bröder att aktivera sitt medlemskap. Men förfarandet förmedlar också otvetydigt inställningen att Orden förväntar sig aktiva medlemmar. Bröder som har ett genuint frimurarintresse men som på grund av sin nuvarande livssituation inte aktivt kan delta i verksamheten, kan känna att det är bättre att lämna Orden än att vara en passiv medlem. Även den nuvarande medlemsavgiften kan upplevas som hög och onödig av bröder som inte

aktivt kan delta i verksamheten. Det kan bli frestande att välja fribrev eller helt enkelt att lämna Orden. Förvisso är systemet med fribrev inte utvärderat men om jag förstått saken rätt har vi idag inte ens något register över bröder som fått fribrev och de får inte del av tidningar, medlemsblad och liknande, samt kan inte ta del av något av Ordens verksamhet. Ordens band med dessa bröder har brutits.

Jag personligen skulle önska att vi hade en typ av medlemskap som kan kallas stödjande medlemskap.

För en mindre summa, t.ex.

1/3 av ordinarie medlemsavgift, skulle en broder kunna stå kvar som stödjande medlem. Medlemsavgiften skulle då inte upplevas som avskräckande utan mer som ett generöst bidrag till den vällovliga verksamhet som Orden bedriver. Den stödjande medlemmen skulle också stå kvar som mottagare av olika tidningar, medlemsblad, utskick osv.

Han skulle vidare få möjlighet att delta i olika utflykter, konserter mm. Han skulle helt enkelt kunna ta del av all verksamhet förutom den rituella delen. På detta sätt skulle Orden kunna behålla kontakten med brodern och när hans livssituation tillåter skulle medlemskapet enkelt kunna uppgraderas till ett fullt medlemskap. Ett medlemskap i form av stödjande medlem skulle också innebära att alla som regelbundet vill stödja vår verksamhet kan göra detta;



Frimuraren

Debatt

Byt namn på Brödraföreningar Lyft fram brödraföreningar!

Broder Olof Nimhed, du fick in en träff på mig med ditt debattinlägg Avskaffa Brödraföreningar! I sista stycket påpekar du tyvärr helt korrekt att brödraföreningarna över huvud taget inte omnämndes i temanumret utbildning trots att deras uppgift ju enligt OAL 11:1 uttryckligen är att genom föredrag och instruktioner undervisa bröderna i det frimureriska arbetet...

Din befogade kritik ger oss i utbildningsdirektoriet en stark impuls att mer än hittills arbeta med material och idéer som kan vara till nytta speciellt för brödraföreningarna. Naturligtvis är de gradbundna skrifter som utbildningsnämnden och forskningslogen Carl Friedrich Eckleff utger också avsedda att användas i brödraföreningarna. Men bestämmelserna om verksamheten i brödraförening ger dessutom goda möjligheter till innovativa och stimulerande instruktioner och diskussioner om gradernas innehåll och budskap (det här gäller förvisso också för instruktionsloger i arbetsloFrån sidan 36

kvinnor, företag, organisationer, män som inte kan acceptera kravet på kristen bekännelse osv. För att kunna ta del av de rituella inslagen skulle krävas full medlemsavgift och i övrigt samma krav som idag. Kanske skulle vi rent av kunna väcka till liv devisen; en gång frimurare, alltid frimurare. Men att vi accepterar och tillåter att bröder under perioder av sina liv blir passiva och enbart stödjande medlemmar.

Oskarshamn i augusti 2008

Christer Holmgren OM, Orion

Frimuraren

gerna) Kanske brödraföreningarnas ordförande och talmän har konkreta önskemål om material och stöd för sammankomsterna?

Jag hoppas att du broder Olof liksom också dina kolleger i andra brödraföreningar vill höra av er om hur ni menar att utbildningsdirektoriet i framtiden kan vara er till nytta!

UD:s e-postadress är ud@frimurarorden.se mitt telefonnummer är: +358 400 627692.

Med broderliga hälsningar,

Göran Andersson OB

Bra förslag!

Instruktionsloge är en utmärkt benämning.

Olof Nimhed skriver i sitt debattinlägg att: de nyblivna bröder som med all rätta undrar över vad en sammankomst i en brödraförening kan vara för något. Själv känner jag en broder av VII graden, tillika ämbetsman i en Johannesloge, som aldrig hade hört talas om brödraföreningar.

Jag skulle vilja gå ett steg längre. För att erhålla en högre grad skall vederbörande ha besökt en brödraförening i samma eller lägre grad sedan föregående gradgivning. Detta ställer krav på faddrarna. De skall informera sin adept, se till att han kommer iväg till en brödraförening. Och brödraföreningarna kan förhoppningsvis notare ökande besökssiffror.

En annan VII:a, en god vän till mig har spontant sagt: Jag tycker att det är roligare att gå på brödraföreningar än på loge!”

Det vore inte fel med en kommentar från Logedirektoriet.

Dejligt!

Hvor er det dejligt at Br.: Olof Nimhed tager emned om Brödraföreningar op, jeg er medlem i Veritas, og lige siden jeg kom til Sverige ment, at betegnelsen Brödraföreningar var malplaceret, men måske en betegnelse som man kunne bruge for 15 – 20 år siden.

Disse foreninger gør et kæmpe arbejde for at få nye medlemmer. Uden for storbyerne er disse foreninger med til at tilføre vores kæde nye led, det er godt for den Svenske Frimurerorden og for alle os brødre. Alle embedsmænd i Brödraföreningar gør et stort arbejde, for at vi hver aften når vi mødes, skal være en uforglemmelig aften. Man åbner og lukker som i en hver anden Loge, i Veritas optager man I G brødre, så alt foregår altså som i en normal Loge.

Jeg syntes tiden er inde til at ændre navnet til instruktionsloge. Jeg tror også at der er mulighed for at nå nogle flere kommende brødre, ved dette navnskift.

Jeg tror at mange mennesker opfatter Brödraföreningar som om det er en selskabelig forening, og det er det jo langt fra, det ved vi brødre.

Hvis jeg skulle gøre dette indlæg længere, ville det komme til at lyde som Br.: Oluf Nimheds indslag, da jeg er fuldstændig enig, vi skriver 2009 og tiden er inde til at skifte Brödraföreningens navn ud, med et mere tidssvarende navnskift, instruktionsloge.

Knud-Erik Hansen Veritas. ÖPL

Vad tycker Du? Skicka ditt bidrag till: frimuraren@frimurarorden.se

Clas Bern Simrishamn.

37

Frimurarsommar

Sommarträff i Skåne Brödraföreningarna i Ystad och Simrishamn inbjuder till traditionell sommarträff på Flyinge Kungsgård.

Kostnad för hela programmet är 240 kronor per person.

Anmälan senast den 17 juni 2009 sker till Gerhard Frick, gerhard.frick@ystad.nu telefon 0411-10473 eller Lars Durehed, lars.durehed@hemmabutikerna.com telefon 0417-13202, 0701-122689, fax 0417-511111.

Välkommen! Med tanke på resmålet rekommenderas oöm klädsel och fasta skor

Sjömurare på Pörtö N60°10,04´ ; E25°26,37´ Sommarens sjömurarträff går av stapeln i Borgå yttre skärgård lördagen den 25 juli från Kl 13.00.

Det blir presentation av Pörtö - Borgå arkipelag, Rundvandring med besök i Björkbacka skärgårdsmuseum, gemsnsam måltid, frågesport, sång och dans.

Måltiden kostar € 30 ( € 15 för deltagande barn) och betalas senast 30 juni till Nordea konto 127935-19647 från utl: Nordea FI6612793500019647/Sjömurarna/ Jan-Olof Holm SWIFT: NDEAFIHH. Kontaktperson: Jan-Olof Holm Mob: +358 4005141205, jan-olof.holm@kolumbus.fi

Bjärehalvön Havskrona Sommar Frimurare samlas igen i ett av skap-elsens vackraste hörn, närmare bestämt i Nagu i den ”finska skären”.

Vi gör det första onsdagen i juli. Plats: Grilltaket bakom Restaurang L´Escale på Kyrkbacken i Nagu. I år kommer S:t Henriks FT, Esa Wuorenpää (VI) att berätta med juristens sakkunskap om huruvida och på vilket sätt frimurarna har blivit förföljda i Finland och Norden under modern tid!

Mer info fås av Freddi Wilén (VIII) +358 400 450 127 eller Jösse Eklund (VIII) +358 400 652 115, som också tar emot förhandsanmälningarna med tanke på måltiden, senast måndagen den 29 juni, antingen per telefon eller ännu hellre per e-post, cg.eklund@gmail.com Uppgifterna vi är betjänta av är: namn, grad, samhälle och sommarviste!

Sedan mer än 10 år tillbaka har frimurarebröder på Bjärehalvön träffats under sommarferierna till en lunch med föredrag och broderlig samvaro. Träffarna samlar inte bara sommarboende utan även bröder från loger och brödraföreningar i Halland, Skåne och Småland. Årets sammankomst blir som tidigare på

Hemmeslövs Herrgård i Båstad

Torsdagen den 6 augusti 2009 kl. 13:00 Efter lunchen blir det två anföranden: Göran Nordblom: Aktuella ärenden inom Ordensledningen Nils-Arne Bidsell: Verksamheten inom SPL Deltagaranmälan kan göras till: Mats Nilsson 0431-36 43 70 eller e-post: setech@telia.com

Vinkelslaget 2009 spelas den 14 augusti 2009 på Ljungbyheds GK i Skåne.

Det är den 27:e upplagan av tävlingen, som ursprungligen startades upp av Sven Persson i Malmö/Falsterbo.

Tävlingen spelas som poängbogey med 3 klasser, A-, B- och Damklass.

Dvs tävlingen är också öppen för medföljande Damer till frimurare.

Deltagare från den Skånska Provinsen deltar också i en lagtävling med ett ärevördigt vandringspris.

Tävlingen avslutas med middag på Röstånga Gästgivaregård.

Startavgiften person beräknas bli 450: - inkl middag och greenfee.

Tävlingen riktar sig till samtliga frimurare i vårt avlånga rike!

Intresseanmälan kan skickas till email-adressen: vinkelslaget@telia.com 38

Frimuraren

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond Förordnande Överingenjören Rolf Löfving, X SVEA OHT, förlängt från och med den 1 januari till och med den 31 december 2009.

Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond Förordnande Bankkamreren Åke von Quanten, X SVEA, förlängt från och med den 1 januari till och med den 31 december 2009

SVEA Provinsialloge Förordnande Verkställande direktören Sven Waldenström, VIII SVEA, som ordförande i brödraföreningen Attundaland i Täby från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2015.

Skånska Provinsiallogen Förordnande Säkerhetschefen Nils Magnusson, R&K, som Förste Deputerad Provinsialmästare från och med 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2015.

Verkställande direktören Stellan Karlsson, IX SPL, som Ordförande i Simrishamns Brödraförening från och med den 1 maj 2009 till och med den 30 april 2015.

Göta Provinsialloge Förordnande Greenkeepern Kjell Solefors, VIII GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla från och med den 1 mars 2009 till och med den 28 februari 2015.

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Majoren Hans Henning, X ÖPL, förlängt som Ordförande i Brödraföreningen Concordia i Eksjö från och Frimuraren

med den 12 april till och med den 17 april 2009.

Direktören Hans-Åke Tilly, X ÖPL, som Ordförande i Brödraföreningen Concordia i Eksjö från och med den 18 april 2009 till och med den 17 april 2015.

Värmländska Provinsiallogen Entledigande Läkaren Jorma Rintamäki, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen De Tre Blossen i Ludvika från och med den 5 september 2008.

Förordnande Civilingenjören Henrik Stomberg, VIII VPL, som Ordförande i Brödraföreningen De Tre Blossen i Ludvika från och med den 1 mars 2009 till och med den 28 februari 2015.

Mellersta Norrlands Provinsialloge Förordnanden Domkyrkokaplanen Arne Wiig, IX MNPL, Som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Moria i Härnösand från och med den 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2015.

Kyrkoherden Börje Viklander, X MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Arcturus i Östersund från och med den 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2015.

Övre Norrlands Provinsialloge Förordnanden Bankkamreren Christer Fessé, R&K, som Provinsialmästare från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2015.

Majoren Hans G Oscarson, X ÖNPL, som Förste Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 januari 2009 till och med den 31december 2014.

Entledigande Ingenjören Anders Fahlström, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Olaus Magnus i Skellefteå från och med den 1 januari 2009.

Utrikes ärenden

Upprättande av vänskapliga förbindelser med främmande frimurarorganisation Ordens Stormästare har beslutat om upprättande av vänskapliga förbindelser med the Grand Lodge of Slovenia.

Utnämning av representant för främmande Storkonklav

Ordens Stormästare har föreslagit att som representant hos Svenska Frimurare Orden utnämna: Grand Imperial Conclave of Finland, the Masonic and Military Order of the Red Cross of Constantine and the Orders of the Holy Sepulchre and of St. John the Evangelist, Kjell Hognesius, R&K.

Matrikel 2009 2009 års matrikel kommer att omfatta både ämbetsmannadel och medlemsregister. Den beräknas utkomma under september månad 2009.

Pris: Vid avhämtning 140 Kr vid hemsändning inklusive porto 190 Kr Beställning för avhämtning skall göras på lista hos loge eller brödraförening.

Beställning för hemsändning sker genom insättning av 190 Kr på Svenska Frimurare Ordens postgiro 34 40 -5. Glöm inte att ange namn och adress på talongen.

Vv Texta.

Ordens kansli.

39

Posttidning

B

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

www.handelsbanken.se/flytt

Borta bra. Hemma bäst.

Har du fonder spridda hos olika banker och förvaltare?

Nu kan du flytta hem dem till oss och få maximal fondkoll.

Följ utvecklingen, köp och sälj. Enkelt och bekvämt.

Välkommen in, så hjälper vi dig med flyttbestyren.