Frimuraren nummer 2 2013 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013

Ung 225-åring sid 28 - 29

1300-talskyrka återuppstår sid 4 - 6

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor. Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2013:

Lunds Universitet Professor Patrik Brundin Professor anders heijl Professor susanne iwarsson Docent ulf Jakobsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Karolinska Institutet i Stockholm Professor alejandro Bertorello Professor maria eriksdotter-Jönhagen Professor laura fratiglioni Professor caroline graff högskoleadjunkt Åsa gransjön craftman Professor göran hansson Professor mai-lis hellenius Professor rolf hultcrantz med dr Petter Järemo Professor John Pernow Dr. neil Portwood, Ph. D.

Professor mårten rosenqvist Professor Karin schenck-gustafsson Professor Åke sjöholm Docent Josefin skogsberg Professor magnus sköld högskoleadjunkt anna swall Professor mats trulsson Docent hui-Xin Wang Docent inger Wårdh Professor agneta Yngve Göteborgs Universitet Professor Kaj Blennow Professor sven enerbäck Professor anders lindén Docent mattias lorentzon Linköpings Universitet Professor Per aspenberg Professor ann-christina ek Professor fredrik elinder Professor Per fagerholm Professor tiny Jaarsma

Professor toste länne Professor Jan marcusson Professor anna strömberg Professor stefan Thor Professor Karin Öllinger Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor Yngve gustafson Docent niklas lenfeldt Professor lars nyberg Professor tommy olsson Uppsala Universitet Professor lars larsson Universitet i Finland Professor timo strandberg med. dr. regina santamäki fischer Professor reijo tilvis

Totalt utdelas ca 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, 101 23 Stockholm

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2013

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 86 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 39. Materialstopp den 19 augusti 2013. Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se

Innehåll 1300-talskyrka återuppbyggs för hand 4

Ordens museum 100 år magnifika förkläden i samlingarna

Kyrkans målningar av Mäster Amund väl dokumenterade

Frimurarestiftelsens stipendieutdelning i Linköping

Ny provinsialmästare för Skånska provinsiallogen

Inget åtal mot trotsiga bröder

Skolläkarkonferens i Bååtska palatset

Rösten som verktyg workshop med proffs

Vindsfynd berättar om krigsförberedelser

Korsord 44

Karlskronas unika krona

OHP:s Reflexioner

Frimurare besökte Kenya

Vart leder min vandring?

L.D. Cooper föreläste om frimureriets historia

Svensk frimurare på 1600-talet

Östgöta provinsialloge firar 200 år

Tsarerna förbjöd finskt frimureri 90 år sedan återinvigningen

Kungen och frimurarna firade 600-år med ”Walk of Fame”

En 225-åring med unga tankar

Notiser 47 Insändare 48 Notiser 50 Från Ordens kansli

Nya R&K

Nya OHT

Två nya kungliga riddare

Tack till läsarna

Faddrarnas afton en succé

OSM:s krönika

Goethe och frimureriet

Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Björn Federley, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Den särskilda frimuraruniform som var vanlig vid 1800talets början. Läs mer om uniformen på sidorna 28-29. Foto: Thomas Larsson

Hör av dig till Frimuraren! Berätta vad som händer där du bor och bifoga gärna en bild! Kanske har ni en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips för andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta eller bara lyft telefonluren! Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

Yxorna biter bra när väggstockarna huggs till.

Kyrka byggs för hand precis som på 1300-talet Det var ingen katedral man byggde på gränsen mellan Västergötland och Värmland år 1310. Det var en träkyrka men den kom ändå att bli omtalad ute i Europa. Nu byggs den upp för hand igen med samma verktyg och metoder som när den en gång byggdes.

är den gamla 1300-talskyrkan i Södra Råda brann 2001, försvann en unik och värdefull del av det svenska kulturarvet. Kyrkan var berömd och känd för sina målningar långt utanför Sveriges gränser. Moderna svenska timmermän, varav en är kvinna, har ägnat flera år åt att

Kyrkan som den såg ut före branden.

forska för att ta reda på vilka verktyg och vilken byggteknik deras kolleger hade för över 700 år sedan. Nu bygger de sakta upp kyrkan igen med exakt samma metoder. Arbetet har pågått i flera år eftersom man i varje liten detalj vill lära sig hur de gamla kyrkobyggarna och timmermännen gjorde på sin tid. Man vill göra exakt på samma sätt och de verktyg som inte finns att tillgå i dag har man låtit nytillverka efter gamla fornfynd. Började i skogen Ganska snart efter branden började man tala om att återuppföra kyrkan och Södra Rådaprojektet startade på initiativ av den dåvarande Riksantikvarien. 4

Varje stockvarv mäts in med lodlina.

Varje timmerstock till väggarna formas för hand.

Genom att bygga kyrkan på samma sätt som år 1310 återupptäcker man gammalt hantverkskunnande och skapar samtidigt kunskap om vår medeltida historia. Arbetet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ger kunskaper som andra kan dra nytta av. Arbetet enligt de gamla metoderna börjar redan när timret avverkas i skogen. Där har timmermännen valt ut de träd som skulle bli bottensyllar och stockar i väggarna påföljande år. Och för att vara helt korrekt var det första steget i bygget en ny grundmur av gråsten. Den gamla grunden var skadad av branden. Lodlinor Att man vet när kyrkan uppfördes framgår av tidigare dateringar av det

Anna Johansson med magisterexamen i kulturvård kallar sig inte timmerman utan bygghantverkare. Som sådan behärskar hon såväl bilan som knutyxa, timmerdrag, bandkniv, navare, klubba och timmersvans.

Fullt fungerande ”vattenpass”.

gamla timret. Träden avverkades under 1300-talets första år och dessutom fanns en årtalsdatering av korets målningar. När kyrkan ursprungligen uppfördes gick det betydligt snabbare än i dag. Men målsättningen är inte att snabbt bygga upp kyrkan. Allt arbete görs utan moderna verktyg – stockarna sågas, huggs och jämnas till med handyxor, oxhyvlar och stämjärn, och läggs på plats med hjälp av lodlinor och 1300-talets föregångare till vattenpasset. Målsättningen är att steg för steg lära sig den forna tekniken och själva byggandet pågår bara en kort tid på försommaren varje år. Resten av året ägnar man sig åt att hålla föredrag för intresserade och dela med sig av de erfarenheter man dragit. En stor del av året går även åt att forska och studera andra byggnader från medeltiden för att se vilka tekniker som använts. Timmermännen har exempelvis fått ta bort delar av fasadbeklädanden på den lika gamla kyrkan på värmländska Hammarö, för att studera hur stockarna har huggits till. Man tror att samma byggmästare står bakom båda kyrkorna. Taklaget I sommar börjar man närma sig taklaget och i höstas studerade man hur takkonstruktionerna var utformade för 700 år sedan från material på Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museers gemensamma antikvarisktopografiska arkiv. Under årets byggperiod är målsättningen att timra färdigt korets höjd och att färdigställa taket till sakristian. 5

Då får man tillfälle att göra prover och testa tankar kring takkonstruktionen inför bygget av de större taken. Guidad visning Forskningsledare för bygget är Gunnar Almevik, som är verksamhetsledare för Hantverkslaboratoriet, en del av institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet. I en av rapporterna om kyrkbygget säger han: ”Det har samlats mycket kunskap bland hantverkarna, mycket bra material. Att strukturera det och kommunicera erfarenheterna är nu en stor utmaning. Jag ser framför mig en bok med olika kapitel skrivna av hantverkarna om de olika delarna i processen, från skog till färdig kyrka. Årets byggnation startade 15 april och enligt planen läggs taket på sakristian mellan den 3 och 14 juni. Guide finns på plats från den 4 juni till 30 augusti och arbetsplatsen är öppen för besök mellan kl 10 och 17 alla dagar utom måndag. Södra Råda skrevs år 1346 Rudha och kommer av rud, ”röjning”.x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Verktyg som var moderna år 1310 används vid kyrkbygget.

Kung David var avbildad på norra väggen.

Gamla fotografier invändigt på Södra Råda gamla kyrka visar hur rikt den var dekorerad med bibliska motiv.

I Riksantikvariatets bok finns flera planscher som visar målningarna i Södra Råda gamla kyrka. Så här såg det ut i koret.

Mäster Amunds målningar är väl dokumenterade Den gamla 1300-talskyrkan i Södra Råda beskrevs av Riksantikvarieämbetet 1977 i serien ”Svenska Kulturminnen”. ”…att den är ett av landets märkligaste minnesmärken från medeltiden. Den oansenliga och åldriga timmerkyrkan på det smala näset mellan sjöarna Vänern och Skagern i gränstrakten mot Västergötland, är en av landets få bevarade medeltida träkyrkor och i dess inre finns oskattbara medeltida målningar, som täcker både tak och väggar. Rikedomen på olika scener ur bibeln och helgonlegenderna gör utsmyckningen till den mest omfattande som bevarats till våra dagar. Genom inskrifter vet vi också exakt när målningarna tillkom. I koret finns årtalet1323, i långhuset årtalet 1494 och dessutom namnet Amund, den målare som då var verksam i kyrkan.” Återskapas Nu planerar man att rekonstruera målningarna när kyrkan är återuppförd om

några år. Men kyrkan kommer inte att se ut som när den brann. Den förändrades under reformationen. Man tog exempelvis upp en ny huvudingång till kyrkan på 1600-talet och ett litet vapenhus uppfördes år 1728. Det man nu gör är att återskapa kyrkan som den såg ut från början. Men ingreppen under århundradena innebär att en del målningar har gått förlorade. Mandelgren Målningarna dokumenterades redan i mitten av 1800-talet i ett planschverk av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och har i modern tid både fotograferats och analyserats på ett mer vetenskapligt sätt beträffande det ursprungliga utseendet. Den som vill se ”äkta” målningar av mäster Amund kan besöka Gökhems kyrka, som ligger en mil väster 6

om Falköping. Den kyrkan antas vara byggd redan i slutet av 1000-talet, men är också berömd för sina valvmålningar som är utförda av den gamle kyrkomålaren. Efter branden i Södra Råda kvarstår Gökhems kyrka som det bästa exemplet på Amunds mästerskap. I en bok som Riksantikvarieämbetet gav ut 2007 beskrivs målningarna i Södra Råda gamla kyrka i detalj. Förutom en god bild av hur kyrkan var målad, får läsaren också en historisk förklaring till måleriets uppkomst och dess förhållande och samband med övrig samtida konst i Europa under 1300-talet. Boken heter ”Kormålningar i Södra Råda gamla kyrka” och har ISBN 978191-7209-446-8.x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 87 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen kunde under år 2012 dela ut 14 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till drygt 2012 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med 7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Sten Svensson Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i och Ordens Stormästare Anders Strömberg. Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Professor Karin Öllinger, Linköping, fick av stiftelsens ordförande Peter Möller förutom ett diplom även den bok om Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, som delas ut till alla som får anslag för första gången.

Elva forskare delade på 2,2 miljoner i Linköping Under våren har 10,5 miljoner kr från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse delats ut i anslag till 52 forskare i Sverige och Finland, som Frimuraren berättade om i nr 1 i år. Några av dem fanns i Linköping.

orskare vid medicinska fakulteten vid Linköpings Universitet hörde till dem som nästan fick mest, 2,2 miljoner kr. Bara Karolinska Institutet erhöll en större del av årets medel, berättade stiftelsens ordförande Peter Möller när han tillsammans

med stiftelsens styrelse mötte forskarna i Linköping. Bland mottagarna fanns en förstagångsmottagare, professor Karin Öllinger, som förutom diplomet fick boken om stiftelsens historia, precis som alla andra forskare. Innan utdelningen ägde rum i Johannessalen i Linköpings frimurarhus hade provinsialmästare Lars Bergholtz hälsat anslagsmottagare, stiftelsestyrelse samt ett antal företrädare för frimureriet i Östgöta provinsialloge välkomna. Sjuka flugor Efter utdelningen höll professor Stefan Thor en

Professor Stefan Thor har fått anslag några år och nu berättade han underhållande om hur han med hjälp av bananflugor försökte förstå hur Alzheimers sjukdom uppstår och kan bekämpas. Bilden på den friska och sjuka hjärnan bakom honom är skrämmande.

föreläsning med den kittlande rubriken ”Can sick flies help cure humans”, hjälpligt översatt till kan sjuka flugor hjälpa till att bota människor. På ett underhållande sätt berättade Stefan Thor om sin forskning att försöka finna förståelse för och hjälp mot Alzheimers sjukdom men hans framställning innehöll också skrämmande fakta som: • Det finns 100 000 Alzheimerpatienter i Sverige • 35 miljoner i hela världen beräknas bli 110 miljoner år 2050 • Påverkar 10 % av alla över 65 år i Sverige • Påverkar 50 % av alla över 85 år. • Demens kostar miljarder årligen i Sverige – den globala kostnaden är oerhörd. Stefan Thor slutade med att berätta att det enda säkra sättet för närvarande att komma undan Alzheimers sjukdom är att dö tidigt. Men lika sorgligt slutade inte mötet mellan forskare och frimurare. Stiftelsen bjöd på lunch och till en utmärkt vällagad måltid samlades man i den vackra matsalen till munter förplägnad.x Text och foto: KJELL MAZETTI

Ett hundratal skolläkare samlade i Stamhuset i Stockholm fick information om såväl den senaste forskningen inom sitt område, som om Svenska Frimuare Ordens caritasverksamhet och stöd till forskning.

Skolläkare fick en inblick i Svenska Frimurare Orden Varje år bidrar Svenska Frimurare Orden med mångmiljonbelopp till pediatrisk forskning – barn- och ungdomssjukdomar, främst genom Stiftelsen Frimurare Barnhuset. Det tyckte några bröder som sitter i styrelsen för Svenska Skolläkarföreningen var värt att sprida bland sina läkarkolleger.

ur man skulle informera om Ordens verksamhet var enkelt: En gång om året arrangerar föreningen en speciell skolläkardag med information om de senaste rönen inom forskning, medicin och behandlingsformer. Nu tyckte bröderna, med Lars Möller i spetsen att man med fördel kunde hålla sin årliga träff i frimurarnas Stamhus i Stockholm. Lars är ordförande i Hässleholms Frimurareförening. Han kunde konstatera att det inte blev dyrare för Skolläkarföreningen att hyra in sig i Stamhuset än på en traditionell konferensanläggning. Drygt 100 skolläkare från hela landet kunde därför samlas i Bååtska Palatset under våren där man förutom att lyssna på intressanta föredrag – bland föreläsarna fanns även forskare som är mottagare av stiftelsens anslag – även fick information om Svenska Frimurare Orden och en glimt av dess stamhus.

– Det var ett helt igenom lyckat arrangemang. Den stora matsalen är ju som gjord för symposier och liknande och i de anslutande utrymmena finns möjlighet till kaffeservering un-

der pauserna. Där kunde även representanter från olika företag visa upp sig och sina produkter, säger Lars Möller.x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

I Stamhusets pelarsal passade läkemedelsrepresentanterna på i pauserna att sälja in sina senaste nyheter och produkter till skolläkarna.

Foto: Urban Nilsson, Smålandsposten

På vinden hos Växjös frimurare hittades dokument från kriget. Gert Brushammar har gått igenom materialet.

Ett vindsfynd berättar om krigsförberedelser Under sommaren 2012 gjordes en städning på vinden i frimurarhuset i Växjö. Bland alla kartonger fanns ett oansenligt brunt kuvert med några papper av tveksam kvalitet – typiska blanketter. Men de vittnade om förberedelser för krig och invasion i Sverige.

ntendenterna Ulf Fransson och Anders Magnusson som fann kuvertet fäste först inte någon större uppmärksamhet åt innehållet, men vid ett närmare studium verkade de kunna vittna om en historia. Går historien att återfinna? Frågan gick till Anders Branje, vd för fastighetsbolaget Vinaman som äger huset. Han kontaktade mig och vi började lägga pusslet. Fraktsedlar Det första vi fick göra var att fastställa

vad dokumenten handlade om. De visade sig vara fraktsedlar på gods som först sänts till Växjö och sedan återsänts. Spänningen steg när det stod klart att alla godsförsändelser var gjorda inom loppet av tre dygn – 10 till 13 april 1940. Datumen kändes bekanta och en snabb kontroll i historieböckerna bekräftade misstanken. Godset skickades dagarna efter tyskarnas ockupation av Danmark och Norge som skedde den 9 april 1940. Kunde det finnas ett samband? 10

Alla mottagna försändelser återsändes oöppnade till avsändaren i september 1940. Avsändare Nästa pusselbit var att fastställa varifrån godset kom. Det visade sig vara från alla loger och brödraföreningar i södra Sverige – från Kristianstad, Karlskrona, Malmö, Halmstad, Kalmar, Helsingborg, Karlshamn, Lund, Landskrona, Falkenberg, Ängelholm, Hässleholm, Klippan, Ystad, Simrishamn, Ronneby och Eslöv. I de flesta fall gick godset med tågtransport men i några fall kördes det till Växjö med lastbil, troligen på privat initiativ. Några av kvittenserna innehåller en personlig hälsning bröder emellan. I räkenskaperna för S:t Johanneslogen Kronoberg hittade jag ett oansenligt kvitto som hör samman med den här händelsen. Den 10 april 1940, samma dag som de första försändelserna kom till Växjö, inhandlades fem stycken ”galv. hänglåsar” á kr 1:90, inalles kr 9:50, vilket helt klart var avsett för att låsa utrymmet där godset förvarades. Om innehållet Kommen så här långt började det kännas otillfredsställande att vi fortfarande inte visste exakt vad det var för gods som skickades hit, trots att vi börjat ana varför det skickades. Av kvittenserna framgick bara att det var ”böcker” eller ”arkivalier”, i några fall ”lådor” utan vidare specifikation. Lösningen fanns som bilaga till ett protokoll i Johanneslogen. Av bilagan framgår att det i första hand handlade om ritualböcker och matriklar, således inte som vi först trodde sköldar och inventarier. Här antyds också att avsikten inte var att slutförvara godset i Växjö, det skulle i händelse av förvärrat politiskt läge i kriget skickas vidare till säkrare plats. Växjö som ligger mitt i landet relativt långt från landets gränser ansågs lämpligt som första anhalt, men inte för slutförvaring. Hemligt bergrum Om godset skulle skickas vidare borde det finnas mer att finna. Och visst, ett intressant dokument hittades av Samuel Palmblad på Smålands Museum.

Numera förvaras de 73 år gamla dokumenten på ett tryggt sätt i frimurarnas arkiv.

Dokumentet är ett hyreskontrakt på ett skyddat bergrum tecknat av Stora Landslogen i oktober 1939. Utrymmet fanns i ett bergrum i Jönköpingstrakten. Det var på 17 kvm och skulle alltså rymma materialet från alla loger. Därmed var det klart att det 11

inte kunde vara alltför skrymmande gods vilket styrker uppgiften om att det huvudsakligen handlade om böcker och arkivalier. Det var alltså förberett för skyndsam vidareevakuering om så skulle krävas. I september 1940 gjordes dock

Ett ”luddigt” kvitto från krigsåren.

bedömningen att materialet kunde återsändas till logerna igen. Så gott som all logeverksamhet hade ställts in i april 1940. Först senare under hösten 1940 återupptogs verksamheten igen så sakteliga runt om i landet. Krigssituation Sista pusselbiten var att undersöka vad som hänt i kriget. Tyskarna hade som sagt precis tagit kontrollen över Danmark och Norge och där fruktade man en utveckling som redan setts i Tyskland. Frimureriet förbjöds där redan 1933/34 och frimurare förföljdes. Logerna plundrades på kulturellt värdefullt material inklusive porträtt och böcker. Övrigt förstördes under ”Operation Poznan” En redogörelse för dessa händelser kan läsas på sid 239 ff i Acta Masonica Scandinavica nr 9, utgiven 2006.

Den 19 oktober 1939 daterades ett meddelande från Stormästaren till provinsialmästarna med instruktion att förbereda en evakuering av material från logerna om ett angrepp på Sverige skulle bli verklighet. Med historiens glasögon kan vi konstatera att ett sådant angrepp sannolikt var planerat men avvärjdes av att regeringen försäkrade att malmleveranserna till Tyskland inte skulle avbrytas. Det påstås att marginalen endast var några timmar. Tolkning Med alla dessa pusselbitar på bordet kan vi börja göra en tolkning av materialet. Frimurarna i Sverige var väl medvetna om vad bröderna i Tyskland drabbats av och vidtog därför åtgärder för att – om Sverige skulle angripas – skydda medlemmar och tillgångar. Eller åtminstone försvåra för en angri12

pare att identifiera enskilda frimurare. Kulturellt värdefullt material skulle också räddas undan. Av detta skäl är fraktsedlarna och kvittenserna avsiktligt mycket tystlåtna om vilket material som skickats. I flera av logerna finns överhuvudtaget inga handlingar som visar ens att böckerna skickats iväg. Mot bakgrund av situationen är det logiskt att lämna så få spår efter sig som möjligt. Syftet med evakueringen var enligt den tolkningen att i första hand skydda individer, i andra hand att skydda tillgångar. Jag är mycket tacksam över att ha fått göra den här forskningsinsatsen. Det är fascinerande att se hur mycket dramatik som kan gömma sig i ett kuvert med 70 år gamla blanketter.x Text: GERT BRUSHAMMAR

Karlskronas frimureriska kristallkrona, den enda i sitt slag.

Ritningen till kristallkronan har bevarats sedan 1820-talet.

Karlskronas unika krona En unik frimurerisk kristallkrona som har tillverkats endast i ett enda exemplar. Det kan frimurarbröderna i Karlskrona låta sig upplysas av vid sina besök i logehuset.

ristallkronan är full med frimureriska symboler. En kort beskrivning: Kronan består av tre olika nivåer. Allra överst pryds kristallkronan av tolv stycken murslevar i en mindre ring. Murslevarna är placerade på ett föreningsband som slingrar sig runt kronan. I mitten syns Guds allseende öga. Kedjor Den mellersta kransen hålls uppe av tio stycken kedjor klädda med kristaller, en så kallad girlang. Den stora runda globen hålls uppe av tio stycken kedjor med kristaller samt åtta stycken hängande stjärnor. Den runda globen symboliserar jorden och omges av nio stycken ljushållare formade som murslevar. Runt hela globen slingrar sig ett föreningsband. I mitten av lampan syns ett frimurarekors (S:t Georgskors).

I botten av kronan syns en sexuddig glindrande stjärna med ett G i mitten. Elektrifierad Höjden är cirka 1,5 meter och diametern är cirka 1 meter. Den är försedd med åtta stycken elektriska lampor samt nio stycken armar för levande ljus. Elektrifieringen av kronan skedde tidigt i början av 1900-talet. Ritningen över denna unika krona är uppsatt i logehusets Blåa Kabinettet. Vem som upprättat den är okänt men sannolikheten talar för att det är S:t Andreas Logen Carl Johans tredje ordförande mästare, löjtnanten vid Flottornas Constructions-Corps Carl Daniel Petterson. Ritningen är ”aproberad” (godkänd) av ordförande mästaren för S:t Johannes Logen Gustaf A. G. von Gerdten. Kronan är sedan tillverkad i Karls13

krona 1822 av R. Mörch och till en kostnad av 150 rd bco (riksdaler banco). Murslevarna som kröner kronan är slipade av A. Cronholm till en kostnad av ytterligare 4 rd bco. Kronan anskaffades i samband med den upprustning av lokalerna som ägde rum genom bland annat tillkomsten av logehusets så kallade trähusdel. Såld och återköpt Kronan såldes till Svenska Frimurare Ordens museum 1975 på grund av det lokala frimurarsamhällets ekonomiska svårigheter men återfördes och deponerades 1981 och återköptes 1988. Kronan renoverades vid återkomsten 1981 av dåvarande ordförande mästaren för S:t Johannes Logen Gustaf, marindirektören Owe Johansson. Kristallkronan är nu placerad i Blå Kabinettet i Karlskronas frimurarsamhälles logehus.x Text och foto MATHS DACKEHAG

Vilda djur och frimurare upplevelser på kenyaresa Afrikas vilda djur är en dröm för många att få uppleva. Kan man samtidigt kombinera ett besök i Afrika med logebesök, blir resan perfekt. I höstas följde 14 bröder med på den resan och med anhöriga och vänner var man totalt 29 personer som besökte Kenya.

esan började för bröderna på olika platser i Sverige och Finland samt Teneriffa!, för att sedan sammanstråla på flyget från Amsterdam till Nairobi. Väl framme i Nairobi möttes alla resenärer upp av reseledaren Jarle Furali samt pri-

vatchaufförer som följde med under resten av resan. Så här berättar några deltagare om resan: Nairobis frimurare Första dagen i Nairobi började med en citytour för att se de olika delarna 14

Frimurarhuset i Nairobi.

Giraffer passerade när bröderna med sällskap åt sin måltid. Symbolerna över entrén till logelokalen i Nairobi liksom själva logelokalen var något annorlunda än hemma.

Med båt kom man nära flodhästarna.

av staden ända tillbaka till kolonialtiden. Sedan blev det en guidad tur av det stora frimurarhuset i Nairobi vars äldsta delar är lika gammalt som staden själv. Huset har flera logelokaler och en stor matsal i gammal brittisk kolonialstil med mörkt trä och högt i tak. I matsalen hänger listor över alla ordfö-

rande mästare som passerat i alla loger i United Grand Lodge of England – District of East Africa. Distriktet utgörs av Kenya, Uganda, Tanzania och Seychellerna. Det var storsekreteraren mr Harijal som personligen guidade oss genom huset och museet. Efter besöket blev det en lång lunch i trädgården till en

mycket bra italiensk restaurang som drivs av en genuin italiensk familj. Herrarna på loge På kvällen blev det ett restaurangbesök för damerna medan herrarna gick på loge. Logen vi besökte var Free and accepted Masons of Ireland Hibernia lodge nr 749IC med gradgivning i 3:e graden/Master Mason. Logen har totalt 43 medlemmar. En av logens bröder kom från Mombasa, 50 mil bort, och övernattade före hemresa dagen efter. Speciellt för logen är att alla 1:a och 2:a gradens bröder är med vid öppnandet av logen men avlägsnas innan något från högre grad sker. Därefter är alla bröder med på brödramåltiden som var mycket varm och broderlig. Slummen Nästa dag besökte vi ett center för föräldralösa barn som broder Jarle Furali startat och driver. Det blev också hembesök i slummen. En upplevelse som påverkade alla starkt. Efter denna förmiddag åt vi lunch på Karen Blixens jaktstugas terrass.

Afrikansk logelokal.

Ett center för föräldralösa barn startat på svenskt initiativ.

Här andas det en svunnen tid och man sugs 100 år bakåt i tiden. Maten var mycket god och skuggan på terrassen skön. Resten av dagen ägnades åt besök på ett center som föder upp utrotningshotade giraffarter som man dessutom fick klappa och mata. Några valde även att besöka Karen Blixens museum. Efter dessa två dagar i Nairobi begav sig alla ut ur staden mot nationalparken Tsavo. Här blev det inkvartering på Voi wildlife lodge. Lodgen ligger precis vid ett vattenhål där de vilda djuren kommer för att dricka. Allt från giraffer, antiloper, elefanter samt en flock med över 100 bufflar passerade medan sällskapet satt och åt med denna fantastiska utsikt framför sig. I Tsavo åkte vi på safari och fick se en

hel del djur. Mellan safariturerna fanns det tid för bad i poolen. Två dagar senare åkte vi vidare till Mombasa för att tillbringa några dagar på ett hotell direkt på stranden. Kritvita stränder och billig massage, det är Mombasa! Caritasprojekt Denna del av resan blev en vila för många. Samtidigt passade flera resenärer på att åka ut med båt och titta på fiskarna vid revet, samt att besöka Fort Jesus som byggdes av portugiserna på 1500-talet. Några gjorde även ett besök på en skola som drivs av Frimurarna i Kenya som ett caritasprojekt. Vilda Afrika Efter några dagar reste vi vidare på vår resa mot det riktigt vilda Afrika. På vägen besökte vi en tefabrik i Lumuru, ett område känt för sina teodlingar. Här fick vi se hela processen från plockning till torkning och färdiga förpackningar vilket inte tar mer än två timmar. Vi bodde över på en lodge vid Naivashasjön. Det är en 5-stjärnig lodge som verkligen förflyttar gästerna tillbaka till en svunnen tid. På kvällen kom 17

flodhästarna upp ur sjön och vandrade runt i trädgården, helt fantastiskt. Man passade även på att åka ut med båt på sjön för att komma nära flodhästarna. Mycket uppskattat och vackert. Målet var nu att åka ut till Masai Mara som är känt från olika naturprogram. Här bodde vi på en lodge som ligger mitt i reservatet på savannen. God mat och trevliga massajer som både jobbade där och underhöll oss på kvällarna. Lejon På dagarna gjorde vi safariturer och fick se alla ”Big Five”. Lejon fick vi se i mängder vid flera tillfällen. Men vackrast var nog alla flockar med zebror, antiloper och gnuer under sin migrationsvandring. Vid flera tillfällen kunde vi se över 5 000 djur samtidigt. 16 resenärer passade på att flyga luftballong över savannen och sedan äta frukost vid landning mitt ute på savannen. Vi fick också uppleva Riftvalley, den 800 mil långa bergssänka som går genom Afrika. Många upplevelser, dofter och smaker fick vi vara med om, men det måste upplevas på plats.x

Att det fanns en svensk frimurare redan på 1650-talet var en nyhet för många och som Robert L D Cooper kunde berätta om vid sitt seminarium i Helsingborg.

Många intressanta fakta vid Coopers Sverigebesök Under drygt en vecka gästade världsauktoriteten och frimuraren Robert L.D. Cooper Sverige. Under dessa dagar genomförde han två logebesök i Helsingborg. Han gästade också Lunds Domkyrka, EOS i Lund, Facklan i Landskrona, Kronborg Slott och Kosmos i Helsingør.

ara att umgås med Bob, han kallas så, är oerhört lärorikt. Här presenteras något av det han berättade vid olika samtal under veckan. Mursleven Jag frågade varför jag aldrig har sett mursleven som symbol när jag har besökt Skotska loger. Svaret var enkelt; Riktiga stenmurare använder inte cement! Precis som vid byggandet av pyramiderna i Egypten använder man precisa stenar så att när de hade place-

rats i byggnaden skulle de inte kunna rubbas på flera hundra år. Svärd Inte heller svärd används i Skottland eftersom det riktiga skotska frimureriet endast arbetar i de första tre graderna och historiskt sett var inte svärdet ett redskap som stenmurarna använde. Logetecken I Skottland har man ett logetecken som är detsamma som hos oss. Men 18

där upprepas inte tecknet. Anledningen till det är att skottarna menar att om man ser till innebörden så är det omöjligt att upprepa tecknet. Vinkelhaken När vi besökte ett museum visade Bob mig en vinkelhake vars ena sida var längre än den andra. Han förklarade att detta var en vinkelhake som användes av stenmurare. Om det skulle vara en symbol för frimurare så måste båda sidorna vara exakt lika långa.

Vår placering i logen Sitt första logebesök i Sverige gjorde Cooper i Helsingborgslogen CXG i grad IV-V. Efteråt förklarade han att vår placering av de bevakande bröderna är den mest korrekta placeringen. I flera länder, även i Skottland, har man på vissa håll moderniserat logearbetet något och placerar den ena brodern av de bevakande bröderna på annan plats. Våra lösen är rätt Jag har länge trott att det var vi som har skiftat lösenorden mellan de två första graderna, men denna ändring skedde tidigt i England. Vid den tiden arrangerade man logemötena på pubar efter stängningstid och medlemskapet var tämligen kostsamt. Avhoppare bildade därför egna loger och värvade medlemmar under pubens öppettider och inträdesbiljetten var en billig standardmåltid. Med syftet att bli av med alla ”falska” frimurare enade sig de riktiga logerna om att vid ett bestämt datum byta plats på lösenorden mellan första och andra graden, även om denna ändring utgjorde en fundamental justering.

Spännande historia om skotska murare Höjdpunkten vid Coopers Sverigebesök var ett nästan fyra timmar långt seminarium i Helsingborg som handlade om Frimurarnas historia och utveckling. Seminariet delades in i fyra

delar; ”Skotska stenmurare och Skotska frimurare”, ”En skotsk stenmurarritual”, ”Koppling till Sverige” och ”Frimurarnas framtid”. Att i denna artikel ta upp allt som Bob föreläste om är naturligtvis helt omöjligt, men jag skall försöka att berätta en kort del av föreläsningen. Till Amerika Många påstår att det moderna spekulativa frimureriet började i England 1717, men så är inte fallet. Ett viktigare datum är 1670 när den första kända frimuraren, John Skene (eller Skeen), från logen i Aberdeen, kom till USA. Det är viktigt att komma ihåg att när vi pratar om Skotskt frimureri och Skotska frimurarloger före 1717, då pratar vi inte om frimurareloger som de är idag, utan om loger som till största delen bestod av stenmurare. Det förekom dock ett fåtal undantag, bestående av medlemmar som inte var stenmurare, men som var privilegierade att få vara medlemmar. Logen i Aberdeen var dock annorlunda. Enligt deras första anteckningar från 1670 kan man utläsa att endast 20 procent var stenmurare. Flydde John Skene var köpman och kväkare och flydde 1680 till New Jersey för att fly religiös förföljelse. Han slog sig ner vid en flod, där han grundade Perth Amboy, idag känt som Perth, som också är namnet på den uråldriga huvudstaden i Skottland. Några år senare, 1684, träffade han John Cockburn som tillhörde den

Skotska logen Melrose och som hade flyttat till East Jersey. Till skillnad från logen i Aberdeen bestod Melrose enbart av arbetsamma stenmurare. John Cockburn hade själv byggt upp en stad en bit ifrån Perth, och han döpte staden till Melrose efter sin hemstad i Skottland. Dessa händelser är väl dokumenterade, eftersom John Cockburn skrev ett brev till sin loge i Skottland och berättade om hur fint det var i Melrose och att fler bröder borde emigrera dit då det fanns många arbetstillfällen där, speciellt för stenmurare. Byggprojekt Nu började Skene från Aberdeen och Cockburn från Melrose att samarbeta med olika byggnadsprojekt i New Jersey. Det innebär att de första byggnaderna i New Jersey är en produkt av frimurare - spekulativa murare och operativa stenmurare. Denna historiska blandning av spekulativa och operativa murare utgör en stor skillnad mellan Skottlands frimuriska historia och övriga världens. Vid denna tidpunkt är alltså spekulativa och operativa frimurare samma sak. När man accepterar denna historiska koppling mellan stenmurare och spekulativa murare, förstår man också att frimurarnas historia i Skottland är flera hundra år äldre än den engelska storlogens bildande år 1717. Washington illegal frimuare 1752 blev USA:s första president George Washington, initierad frimurare i en illegal Skotsk frimurarloge i forts. >

Skräll världen över I dag är Cooper installerad mästare i den världskända forskningslogen Quatuor Coronati. Han har nyligen avslutat sitt ämbete som ordförande i Lodge Sir Robert Moray (loge nr 1641), vilken är den förnämsta forskningslogen i Skottland. Under sin mandatperiod instiftade han ett antal forskningsprojekt som medlemmar av logen kan delta i. Ett projekt som man gör för framtida forskning är att man nu håller på att systematiskt intervjua frimurarebröder med standardiserade frågor så att man i fram-

tiden skall ha mer information att forska i. Allt filmas och dokumenteras digitalt. I dag är det ofta så att vi har bevarat uppgifter på frimurare som namn, datum för födelse, död, inträde i loge och ämbeten. Men man vet ganska lite om bröderna och hur de såg på sitt frimureri. Allt skall digitaliseras Kanske hade ett liknande forskningsprojekt varit intressant för Sverige? Hur som helst kommer jag att få ta del av hela deras upplägg med metod och frågeställning inom kort. 19

Ett annat projekt som man har påbörjat i Skottland är att man håller på att digitalisera alla skrifter som man har i förvaring. Med flera tusen böcker, dokument och logeböcker, är detta ett arbete som kommer att ta många år. En kommande skräll Cooper berättar också att man nyligen har gjort en ny upptäckt rörande grad III som kommer att presenteras i Quatuor Coronati´s medlemstidning 2014. Artikeln är redan klar och sägs bli en skräll världen över.x

murare, för det skulle även innebära att de blev frimurare, och för skottarna var det ingen skillnad på stenmurare och frimurare. Stenmurarna gick i strejk. Problemet som nu uppstod var att stenmurarna inte kunde förklara varför de gick i strejk, för då skulle de behöva avslöja delar av ritualen. Men det dröjde inte länge innan man fann en kompromiss. Stenmurarna accepterade att utbilda ”fria män”, inte slavar, till att bli stonemasons och därmed även frimurare. Invaderade Tyvärr blev bygget ändå försenat så att George Washington aldrig fick se huset färdigt. Det byggdes mellan åren 1792 och 1800. 1812 sålde USA vapen till Napoleon som var i krig med Skottland. Britterna invaderade från Canada och satte eld på presidentens hus. Byggnaden som var byggd av stenmurarna stod sig bra, men taket klarade sig inte utan brann upp. För att få bort alla brandskador fick man tvätta huset rent och måla om i vit färg, varefter man döpte huset till Vita Huset.

Robert L D Cooper tackas för sin föreläsning av inbjudaren och artikelförfattaren Henrik Nilsson.

Fredriksburgh (George Washington var president mellan 1789 – 1797). Denna loge var en Skotsk frimurarloge och bestod enbart av skottar. Anledningen till att logen var illegal, alltså inte hade något tillstånd (Charter) från Storlogen i Edinburgh, var för att bröderna inte ville betala någon avgift till storlogen. Det skulle bli bortkastade pengar om logen inte skulle ta fart och växa. Inte förrän 1758 ansökte logen om tillstånd, vilket den fick. George Washington var inte så aktiv på grund av sitt ämbete i den allmänna världen men han hade mycket kontakt med skottarna. Efter ”Independence day” år 1776

skulle man bygga en ny huvudstad, vilken man döpte efter presidenten, nämligen Washington. Loge nr 8 (The Lodge of Journeymen Masons No. 8) i Edinburgh fick då en förfrågan om de ville emigrera till USA för att bygga ett hus åt George Washington. Strejkande bröder Tyvärr tyckte inte amerikanarna att huset byggdes tillräckligt fort. Därför kom man på idén att förse stenmurarna med slavar så att bygget skulle gå fortare. Men enligt ritualen kan endast fria män (freeborn man) bli en stenmurare. Därför blev det omöjligt för stenmurarna att utbilda slavarna till att bli 20

Missade du seminariet? För de bröder som missade seminariet kan jag glädja er med att vi med tillstånd filmade seminariet och att stora delar kommer att finnas till försäljning för 200 kr (inkl. frakt). Du beställer DVD:n genom hemsidan www.pyramid.nu. Filmens fokus är frimurarnas historia och avslöjar inga ”hemligheter”. Den del som är borttagen är främst Frimurarnas framtid, eftersom vi överlåter till Ordens ledning att berätta om denna. Framtid Bob´s vistelse i Sverige är på flera sätt mycket betydelsefull. Han blev också medlem av den ideella föreningen Pyramid.nu, vilket kommer att innebära att vi utökar vårt samarbete ytterligare. Redan idag diskuteras att vi under majresan till Skottland skall få se några av deras största skatter och att vi under 2014 skall genomföra en resa till Washington då vi besöker den första logen i USA i Fredriksburgh som George Washington blev medlem av, samt besöka huvudkvarteret i Washington.x Text: HENRIK NILSSON

Redan i mitten av 1600-talet fanns det frimurare i Sverige När frimuraren Robert L. D. Cooper föreläste i Helsingborg och berättade om sina senaste upptäckter rörande frimurarnas historiska ursprung och evolution, kunde han även redovisa vad han fått fram om Sverige i sin forskning. Nu hoppas han på ett forskningssamarbete med Sverige.

å här berättade Cooper: Enligt Svenska Frimurare Ordens hemsida kom frimureriet till Sverige 1735 via svensken Axel Wrede-Sparre som hade besökt Frankrike. Men nya upptäckter bekräftar en svensk frimurare redan år 1651 och dessutom en skotsk loge i Göteborg år 1780. S:t Magnus var namnet. Vi har tidigare känt till att man i Skottland har haft mycket handelsutbyte med Sverige och nu har det också hittats dokument som bekräftar att regeringen i Skottland bad en svensk vid namn Hans Ewald Tessin om råd när man skulle bygga hamnen i Lieth, en stad som idag räknas som en del av Edinburgh. Stenkunskap Tessin var arkitekt och hade uppenbarligen kunskap om hur man arbetar med sten. När han besökte Edinburgh blev han invigd som medlem i The Lodge of Edinburgh (Mary´s Chapel) No. 1. Detta är den loge i världen som i dag har världens äldst bevarade logeböcker, från juli 1599, och som fortfarande bedriver verksamhet.

”Tessin was initiated into the Lodge 1651 - 1652. The exact year we cannot be sure of because two different calendars, Julian and Gregorian, were in use at the time”, sa Cooper. Att Tessin blev initierad i denna loge är mycket naturligt eftersom han uppenbarligen hade ett gott rykte och kunde arbeta med sten, och en stor del av medlemmarna i The Lodge of Edinburgh var just stenmurare. Förste svensk Enligt logens mötesprotokoll blev Tessin initierad frimurare 1651 och alltså den första svensk som blev frimurare. Åtminstone i en skotsk loge i Skottland och inte i en fransk eller svensk loge. Men det slutar inte där. Vi kan också se hur utbytet fortsätter med resor mellan Sverige och Skottland. Så vi måste ställa oss frågorna; Hur påverkade detta medlemskap Tessin? Hur påverkade det hans umgänge? Tog han med sig frimureriet till Sverige? Avståndet mellan länderna var tämligen kort och handeln fungerade bäst via hamnarna. Vi ser att båda länderna

tjänade på att dessa affärer, vi vet att Sverige i vissa avseenden även importerade lite skotsk kultur. Runt 1780 öppnades en skotsk frimurarloge i Göteborg som svenskar blev medlemmar i, och några år tidigare, 1747, hade även Danmark fått ett ”charter”, tillstånd av Storlogen i Skottland, att öppna en frimurarloge. Jakobiter Detta visar på att skottarna redan fanns i området och vi tror att när prins Charles misslyckades att ta tillbaka tronen i Storbritannien åt Stuarts var det många skotska jakobiter som lämnade Skottland och kom till Sverige och tog med sig sin kultur hit och därmed även sitt frimureri. Svenskar övertog Vidare vet vi att Storlogen i Skottland skrev till logen i Göteborg år 1816, men inte fick något svar. Därför antog man att logen hade upphört. En teori är dock att skottarna hade flyttat vidare och att logen helt hade övertagits av svenskar som hade format om verksamheten och som inte längre var intresserade av att föra samtal med Skottland. Kanske hade logen blivit oberoende och man fann inte något intresse av att fortsätta dialogen med Skottland. Men vad hände med medlemmarna av logen? Flyttade de vidare? Bildade de en ny loge.? Det är denna typ av svar som vi nu söker. Det innebär att vi nu kan forska vidare i Sverige för att få fram mer exakt information om vad som hände efteråt. Vi har ett startdatum och nu vill vi veta fortsättningen.x Text: HENRIK NILSSON

Närmare 50 intresserade lyssnade på spännande frimurarhistoria i Helsingborg. Här är några av dem.

De uppgifter, fakta och årtal som refereras på sidorna 18 – 21 kommer från Coopers forskning och är inte avstämda med våra svenska forskningsauktoriteter.

Den sista konstitutionsakten undertecknad av Kung Carl XIV.

Östgöta provinsialloge firade 200 år med möjlighet till en repris om sju år I år är det dags för ännu ett frimurarjubileum i Linköping. Den 13 januari var det 200 år sedan Konung Carl XIII undertecknade konstitutionsakten för ”Östgötha Stuartsloge”, varigenom kapitelfrimureriet etablerades i Linköping. Förtänksamhet och flit hos bröderna i Linköping fick kungen att säga ja.

en borde det inte firas 2020, 200 år efter det att en fullständig Östgöta Provinsialloge med samtliga grader bildats? Den frågan sysselsatte Östgöta Provinsialloges styresmän även 1913. Att resa från Linköping till Stockholm år 1813 i en skumpig hästdragen kaross eller till häst, tog flera dygn. Det var dessutom dyrt. Först 1831 kunde man per postdiligens resa till Stockholm på 14 timmar. Men det var det som frimurarbröder i andreasskedet i Östergötland och Småland tvingades till när de skulle gå vidare till en kapitelgrad – grad sju eller högre. 136 bröder stod inför det valet 1813. Ett 20-tal bröder hade sedan tidigare högre grader men var även de tvingade att resa till Stockholm, Göteborg eller Kristianstad för att kunna gå på kapitelloge.

det gamla gymnasiehuset (nuvarande domkyrkans församlingshem), som kom att inhysa en Johannesloge och en Andreasloge. De hade även byggt till med ett våningsplan högst upp, där kapitelfrimureriet kunde få plats. Till en början ansökte de om att få rättigheter som prebendekapitel. Det innebar att man skulle kunna starta verksamhet i de två första kapitelgraderna, grad VII och VIII. Ansökan undertecknades av femton grundläggare, bland andra initiativ-

Förutseende och flit Samtidigt hade de förtänksamma och initiativrika frimurarbröderna i Linköping inte bara köpt och renoverat 22

tagarna till frimureriets etablerande i Linköping 1807, friherre Israel Lagerfelt, översten Carl Axel Pereswetoff Morath, Carl Johan Agrell och överjägmästaren Magnus Hagelin. Beröm från Carl XIII Kung Carl XIII, Ordens stormästare, sade ja till ansökningen och förklarade i sin motivering varför. Att ”frimurare vetenskapens välgörande ljus – blivit genom ett betydande antal bröders berömvärda omsorger och bemödande utbrett” och att de därför var värda ”vår utmärkta ynnest”. Men även prebendekapitlet växte snabbt och 1819 tog man steget fullt ut genom att begära att det byggdes ut till en fullständig provinsialloge (prefekturalkapitel) med samtliga kapitelgrader. Att bröderna så småningom lyckades få ett prefekturalkapitel förlagt till Linköping var något av en bragd i sig. Vid den tiden gällde nämligen att det bara skulle finnas tre prefekturalkapitel inom IX Frimurarprovinsen (Sverige). Två fanns redan i Kristianstad och Göteborg och det tredje borde Norge få. Sverige och Norge var vid denna tid en union. Men tack vare kronprins Oskar, vilken ledde

Carl Axel Pereswetoff Morath.

förhandlingarna i Stora Rådet, och det vitsord baronen Wilhelm Bennet, en av Ordens högsta ämbetsmän, gett bröderna i Linköping för deras flit efter en visitation 1816, sade man ja. Framgångsrik lobbyist Vitsorden var så bra att Carl XIII skrev ett brev där han uttryckte sitt nöje och välbehag med arbetet i de tre logerna i Linköping. Här spelade några av grundläggarna viktiga roller. Överste Carl Axel Pereswetoff Morath reste 1819 till Stockholm, på uppdrag av bland andra Israel Lagerfelt, för att genomföra ett, som det visade sig, ett framgångsrikt lobbyarbete för ett prefekturalkapitel i Linköping.

100-årsjubileet. Skulle det firas 1913 eller 1920? Men trots att beslut togs att fira det 1913 blev det inte så. Av praktiska skäl sköts firandet ändå på framtiden. Logerna hade nämligen knappt hunnit flytta in i det nya huset. Vårt nuvarande hus invigdes 1912. Så den gången firade man 27 maj 1920. Ett firande som dock kom att överskuggas av att kronprinsen Gustav Adolfs hustru, kronprinsessan Margareta, plötsligt avlidit i blodförgiftning 1 maj. Kung Gustaf V, Ordens högste styresman, skulle ha närvarat och lett kapitlets arbete men lämnade återbud. Idag finns 1 270 kapitelbröder från Östergötland och norra Småland i Östgöta Provinsialloge. De firade med en jubileumsloge 8 mars med bland annat högtidstal av Ordens förutvarande överarkitekt Lars von Knorring. Lars von Knorring sände en tacksamhetens tanke till grundarna för att ”de främjat den anda av glädje och vänskap som bott i Östgöta provinsialloge alltsedan dess.”

Ritualerna kopierades för hand Den kunglige sekreteraren Carl Johan Agrell, som suttit och för hand kopierat alla ritualerna i Stockholm, gjorde om samma sak med kapitelfrimureriets ritualer. De gröna böckerna med vacker handskrift vittnar om ett enormt tålamodsprövande arbete. Någon månad efter Stora Rådets möte 1819 kom kronprins Oskar till Linköping på genomresa till Skåne. Han gjorde då ett kort besök i logen och fick ett utförligt tack av bröderna för stödet i Stora Rådet. Många föremål i museisamlingarna i logebyggnaden i Linköping minner om den första tiden och har därför ställts ut i en jubileumsutställning. Tveksamt jubileum Även om kapitelfrimureriet i Linköping startade 1813 tvekade man när bröderna 1909 tog upp frågan om

Carl johan Agrells handskrivna ritual.

Israel Lagerfelt.

– Man förnimmer den direkt när man stiger in i detta vackra hus och möter bröderna. Källor: Jubileumsböckerna ”Kapitelfrimureriet i Linköping 1813– 1963” och ”Östgöta Provinsialloge 1820–1920”.x Text: HÅKAN WASÉN

Tsaren förbjöd finskt frimureri – 90 år sedan nystarten 1923 Och förklaringen till att det amerikanska systemet kom till Finland S:t Johannes Logen S:t Augustins högtidsdag 2013 arrangerades denna gång exakt på årsdagen av logens återinvigning den 3 april 1923. Samtidigt markerade man att det gått 90 år sedan Svenska Frimurare Ordens verksamhet återupptogs i Finland. Den var nämligen förbjuden i flera generationer.

fter det att den första frimurarelogen instiftades i Sverige år 1735 gick det drygt 20 år innan man år 1756 var mogen att starta en loge i den östra rikshalvan – S:t Johannes Logen S:t Augustin. Den första sammankomsten på finsk botten ägde dock rum först på Augustinus dagen den 28 augusti 1758 i Åbo, men tyvärr saknas all dokumentation från detta tillfälle. Sveaborg År 1762 blev logens hemort Helsingfors, sannolikt på grund av att de omfattande byggnadsarbetena på fästningen Sveaborg påbörjats, vilka krävde militärbefäl, tjänstemän med flera som stationerats i Helsingfors och av vilka många var frimurare. Den 28 augusti 1762 ägde den första sammankomsten rum där under ledning av ordförande mästaren friherre Hans Henrik Boije. Under senare delen av 1700-talet utvecklades frimureriet i Finland. Man instiftade S:t Andreas Logen Phoenix 1777. Ett år senare utfärdade Stora Landslogen ett konstitutionsbrev för en Stewartloge verksam i Åbo. ”Inviga låta” 1785 bestämde hertig Carl av Södermanland att ”ett nytt tempelhus uti staden Helsingfors uppbygga och inviga låta”. Han konstituerade samtidigt det Finska Capitlet som ersatte stewartlogen i Åbo. Någon ny tempelbyggnad förverkligades dock aldrig utan man fortsatte att verka i olika utrymmen i staden. Därtill arrangerades också sammankomster utomhus. Upphörde Kriget 1808-1809 avbröt all frimurerisk verksamhet i den östra rikshalvan. Den sista receptionen torde ha ägt rum den 27 januari 1807 då överste Harald Åkerstein erhöll matrikelnummer 460. Genom freden i Fredrikshamn 1809 blev Finland en del av det ryska

Ordförande mästare Timo Dahl med en historisk klubba.

År 1822 utfärdade tsar Alexander I ett reskript enligt vilket frimurarorden och andra hemliga sällskap skulle upplösas. Tsar Nikolai I upprepade förbudet år 1826 och samtidigt avkrävdes ett löfte av alla civila och militära ämbetsmän att inte tillhöra någon frimurarorden. 1848 utsträcktes förbudet till alla undersåtar. Trots detta blev dock många finländare – till exempel sjökaptener – medlemmar i engelska, amerikanska och svenska frimurarloger. Detta ledde bland annat till att återvändande finländska amerikanska emigranter grundade ett frimureri enligt det amerikanska systemet 1922 alltså ett år innan det svenska systemet återuppstod. Återinvigningen Efter ett antal olika aktiviteter under början av 1900-talet undertecknade konung Gustaf V slutligen i februari 1923 den nådiga kapitulationsakt som stadfäste logens konstituerande. Till ordförande mästare utsågs Gustaf Werner (Gösta) Salingre. Invigningen förrättades av riddaren och kommendören viceamiralen Carl Otto Olsen. Lokalfrågan löstes i början tack vare att en broder ställde ett cirka 50 kvadratmeter stort utrymme till Ordens förfogande. Utrymmet fördubblades visserligen hösten 1923 men var definitvit för litet. Man planerade i ett tidigt skede ett eget hus men planerna förföll. I stället blev det Riddarhuset i Helsingfors som efter diverse förhandlingar under årens lopp kom att vara logernas sammanträdesplats till 1964 då S:t Augustins sista årshögtid hölls där den 3 april 1964. Det året kunde man äntligen den 3 september inviga det ordenshus Sjätte fördelningen förfogar över i dag och som efter diverse tilläggsköp är en välfungerande fastighet för frimurerisk verksamhet.x Text och foto: BJÖRN FEDERLEY

Foto: SAM BJÖRKLUND

tsardömet. Antalet frimurare bosatta i landet var för få för en meningsfylld verksamhet och i december 1813 upphörde S:t Agustins verksamhet genom ett frivilligt beslut. Rent formellt upplöstes logen dock inte.

På tidigare ordförande mästares gravar läggs en krans.

Finska jubileet inleddes med kransnedläggning På morgonen inleddes jubileumsdagen med kransnedläggning på tidigare ordförande mästares gravar i Helsingfors. Man ville på detta sätt inte bara hedra ordförande mästarna utan samtidigt också de ämbetsmän som verkat under deras tid.

e egentliga festligheterna började efter lunch med en festmässa i Gamla Kyrkan ett drygt stenkast från ordenshuset. Celebrant var Mikael Busck-Nielsen, diakon Fred Wilén och subdiakon Jean Gallen. För orgelmusiken svarade Kaj-Erik Gustafsson och för solosång Harry Dahlström - samtliga ordensbröder. Ett femtiotal bröder med damer deltog. Efter en timmes paus samlades ett drygt hundratal bröder till högtidsloge i Johannessalen. Ordens Stormästare Anders Strömberg hedrade logen med sin närvaro och bland övriga deltagare märktes Stormästarens ståthållare Göran Andersson, Stormästaren för Fria och Antagna Murare i Finland 25

Juhani Vuori och kapitelmästare Tom Waselius. Vingslag Historiens vingslag noterades i form av att barnbarnsbarnen till logens första ordförande mästare efter återinvigningen Niclas och Gunnar Salingre närvarade. Med var också Jan Schreil från Göteborg. Han är barnbarnsbarn till riddaren och kommendören Carl Otto Olsen. I sitt tal betonade ordförande mästaren Timo Dahl den roll som major Fredrik Granatenhjelm spelat under tiden fram till återinvigningen och hur en av de aktivaste bröderna under början av 1900-talet, Oscar Fredrik Lönnrot, ibland skötte uppvaktningen

vid hans grav den 1 maj under bittida för att inte väcka uppmärksamhet. Frimureriet var ju förbjudet under den ryska tiden. Vi ser ett ljus Musiken har ända sedan 1923 varit en viktig del av ritulen. Bland annat skrev broder Guy Topelius en text till en kantat som skulle uppföras på 15-årsjubileet 1938. Detta förverkligades inte då, men nu var det dags. Broder Carl Gustaf Sundman hade komponerat en högstämd musik till texten och kantaten ”Vi ser ett ljus” framfördes med bravur av Augustinerkören under ledning av broder Gunnar Döragrip. Nämnas kan att Carl-Gustaf Sundman är en känd musikgestalt i mellersta Österbotten både i frimureriska sammanhang och i den allmänna världen som lärare och dirigent för flera körer och sånggrupper. Solist var Rabbe Österholm. Logen var ju samtidigt S:t Augustins högtidsdag och sedvanlig ämbetsmannainstallation förrättades också. Historiskt med damer Efter logens avslutande var det dags för festmiddag med damer i Riddarhusets festsal i Helsingfors. Platsen var ju också historisk i och med att Helsingforslogernas sammankomster under närmare 40 år ägde rum i detta hus. Nämnas kan att den johannessal som användes i huset till interiören är densamma som i dag finns på Nylandsgatan. Arkitekt var David Frölan-

3 x Salingre: Barnbarnsbarnen Gunnar och Niclas vid porträttet av farfarsfar Gösta.

der-Ulf, som på den tiden var arkitekt för flera kända offentliga lokaler i Helsingfors.

Utöver tal av kapitelmästare Tom Waselius och ordförande mästare Timo Dahl höll broder Jan Schreil talet till kvinnan. Man ville på detta sätt markera den betydelse våra damer har för oss och det stöd de många gånger ger oss i vårt arbete med den konungsliga konsten. Klubba Timo Dahl presenterade i sitt tal också den klubba han använt under dagen. Klubban var den samma som användes vid återinvigningen i lokalen på Petersgatan 1923 och som efter diverse irrfärder funnit sin rätta hemvist. I framtiden kommer den att ha sin givna plats i frimurarmuseet på Nylandsgatan. Avslutningsvis kan man bara konstatera att närmare 200 bröder med damer stortrivdes under kvällen och kunde njuta av god mat och en verkligt trevlig stämning.x Text och foto: BJÖRN FEDERLEY

Petersgatan där man gjorde omstart 1923.

Landshövdingen, Kungen och Bo Wikström ser på när provinsialmästare Christer Persson avtäcker Svenska Frimurare Ordens minnessten på Walk of Fame.

Kungen och frimurarna firade Landskronas 600-års jubileum År 1413 gav Erik av Pommern Landskrona dess stadsprivilegier. Därför kunde Landskrona fira 600 år som stad den 20 mars i år.

rimurarna i Landskrona uppvaktade för ett år sedan stadens Rotaryklubbar om att genomföra ett gemensamt projekt med anledning av firandet, med en bestående gåva till staden. – Detta resulterade i att vi monterade en minnesplakett på 500/600 årsmonumentet på Gamla Kyrkans Grund som efter uppvaktning från frimurarna i Landskrona återfått sitt minneskors över den kyrka som låg här. Kung Carl

Frimurare Ordens minnessten på Walk of Fame.

XVI Gustaf avtäckte minnesplaketten, berättar Bo Wikström. – Vi hade också inrättat en Walk of Fame, med minnesstenar över 20 berömda personer på den centrala gågatan samt en minnestavla över Landskrona stads hedersmedaljörer, totalt 56 stycken. Landskrona har osedvanligt många berömdheter i förhållande till sin storlek, med inte minst ett par nobelpristagare. Frimurarsten Dessutom lades minnestenar ner för Svenska Frimurare Orden samt Rotary International eftersom dessa organisationer hade genomfört projektet. Dessa två sista minnesstenar avtäcktes av Skånska Provinsiallogens provinsialmästare Christer Persson respektive Rotarys distriktsguvernör Larry Servin, som också är broder i vår brödrakedja. Walk of Fame kommer varje år 27

framöver att kompletteras med ett par tre minnesstenar över berömda personer som vuxit upp i, gynnat eller verkat i Landskrona. De som fick årets minnesstenar bestod av kungar, arkitekter, politiker, idrottsmän, artister och industrimän. Ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Facklan Bo Wikström var projektledare för hela projektet samt den som lotsade vår intresserade kung mellan de 22 minnesstenarna längs Walk of Fame. Därefter höll Bo Wikström ett tal till kungen, landshövdingen samt landskronabor och besökare och som avslutades med att ett gåvobrev överlämnades till stadens borgmästare. Kungens tal avslutade den offentliga delen. Därefter avnjöts en lunch med ett fyrverkeri av smaker tillsammans med Kungen.x Fakta: BO WIKSTRÖM Foto: SAYED KHATIB

Lagom till 225-årsjubileet hade broder Pether Ribbefors låtit sy upp ett eget exemplar av den särskilda frimurareuniform som var vanlig vid 1800-talets början. Uniformen var avsedd för bröder av lägst VIII:e graden och grundutförandet fastställdes av kung Gustav IV Adolf år 1797. Designen kom att följa modets växlingar och kragen kom t ex efter hand att ändras från fällkrage till stående modell. Bruket av peruk upphörde redan kring sekelskiftet 1800.

Göta provinsialloge:

En 225-åring med unga tankar är det nu har blivit dags för ståtligt 225-årsjubileum, kan man konstatera att Göta provinsialloge, GPL, bokstavligen står på fast grund. Tack vare insatser från många bröder har Tredje Fördelningens ordenshus nyligen genomgått en omfattande grundförstärkning – ett arbete som utförts med framtidens frimurare i åtanke. Själva står vi i tacksamhetsskuld till tidigare generationer, vars idoga ansträngningar i det förflutna har givit oss ett rikt arv att förvalta. Vanligtvis när ett jubileumsår nalkas planeras mängder av jubelaktiviteter, fester, föredrag och konserter. Givetvis kantas GPL:s märkesår

även av festivitas och finkultur, men inte endast. Inför jubileet bestämdes att ett ”inre” arbete hade högsta prioritet. Att snygga till våra lokaliteter, att städa upp i alla skrymslen och vrår, att hänga om tavlor, att måla nötta dörrar, att laga möbler och att inventera. Allt för att skapa ökad trevnad för bröder, nya som gamla, och för att ta vara på de värden som vi är satta att förvalta. Medlemsvård är ett av Stormästarens ledord och ett sätt att bedriva denna omsorg om medlemmarna är att skapa trivsamma och välskötta ytor att vistas på. Detta arbete utför vi tillsammans. En ”fixargrupp” av frivilliga bröder har skapats, vilka lägger ner tid för att 28

putsa och feja i Tredje Fördelningens vackra ordenshus – en av Göteborgs vackraste byggnader. Göta provinsialloge är ett skepp som har satt kurs mot framtiden. En dag med vackert väder, som ett jubileumsår, betyder ett ypperligt tillfälle att skrubba däcket, laga segel och se till att fartyget är en stolthet för såväl kapten som besättning. När Göta Provinsialloge grundades på 1780-talet var Göteborg en muromgärdad garnisonsstad med 10 000 invånare inträngda mellan vallgrav och älv. Hygienen var usel och dödligheten var hög. Men det fanns också glädjeämnen. Sahlgrenska sjukhuset öppnades 1782 och friskt vatten från

Provinsalmästare 1788 var Patrik Alströmer, en man med både merkantila och kulturella intressen. Han var en av stiftarna till Kungl. Musikaliska Akademien och blev direktör i Ostindiska Kompaniet 1777. Patrik Alströmer är inskriven som medlem nr 1 i Göta Provinsialloge.

Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.

Provinsialmästare Leif Wadell flankeras av Stormästare Anders Strömberg och Stormästarens Prokurator, NIls Magnusson.

Kallebäcks källa hade dragits in till staden med hjälp av genomborrade trästockar. Namnet ändrades till ”Gustafs källa” efter att kung Gustaf III själv hade besökt denna märkvärdiga modernitet 1787. Året därpå invigdes Göta provinsialloge i närvaro av kungens bror, hertig Carl. I spetsen för logens grundare fanns kommersrådet Patrik Alströmer, han var sedan tidigare ledare för både johannes- och andreaslogerna och installerades nu också som den förste i raden av provinsialmästare. Till deputerad mästare valdes landshövdingen Anders Rudolf du Rietz. Senare på året var feststämningen som bortblåst. Gustaf III hade förklarat krig mot Ryssland, som var

”Med ståndaktighet som ledare” – Constantia Duce Salus. Ett valspråk utformat med stor omsorg 1788, när kriget hotade. 2013 har Sverige haft fred i 199 år, men ett framgångsrikt arbete kräver fortfarande målmedvetenhet och fokus – både utom och inom logen.

Detta är logehuset i Göteborg som det såg ut någon gång under andra hälften av 1800-talet.

i förbund med Danmark-Norge. En fientlig här tågade ner genom Bohuslän och hotade Göteborg. Stadens befästningar var i ett uselt skick och landshövding du Rietz stod handfallen inför fienden när Gustaf III plötsligt anlände till Göteborg och ingöt mod i stadens invånare. Genom ett diplomatiskt spel avvärjdes faran, men landshövdingens oförmåga hade inte imponerat på kungen. Anders Rudolf du Rietz kom inte heller att bli omvald som deputerad provinsialmästare. I ett desto klarare ljus framstår Pehr Dubb, den man som 1802 efterträdde Patrik Alströmer som provinsialmästare. Pehr Dubb var stadens störste man på flera sätt, hans rondör var betydande men krafterna nästan 29

Kungssången klingar i Pelarsalen, där en gång Christina Nilsson uppträdde. Vad månde hon tycka om tonerna från 225-årsjubiléet?

outtömliga. Förutom att praktisera som läkare reformerade han fattigvården i Göteborg, utformade karantänsstationen på Känsö, organiserade det Sahlgrenska sjukhuset, och mycket annat. När Pehr Dubb dog i januari 1834 följdes hans stoft till graven av det längsta liktåg som Göteborg har sett. Det finns många historiska förebilder inom Göta Provinsialloge, vars gärningar manar till efterföljd. Nöden är idag inte lika skriande och vi lever inte längre under ett överhängande krigshot. Men behovet av medmänsklighet samt sanning och ljus består även efter 225 år. Text: John Fahlnaes & Pether Ribbefors Foto: John Fahlnaes

Caritas – Frimurarnas Välgörenhetsarbete Boken beskriver Ordens caritasarbete, samt innebörden och omfattningen av insamlingsverksamheten, övriga gåvor och frivilliga insatser. Boken syftar till att besvara vilka arbetsuppgifter som utförs av lokala, respektive regionala arbetsenheter och vad som åvilar Orden centralt. Vidare beskrivs den verksamhet som bedrivs av Ordens närstående stiftelser och vilken verksamhet som bedrivs inom det svenska systemet i Norden. Det övergripande syftet är att presentera Ordens välgörenhetsarbete i sin helhet, såväl inom Orden som för offentligheten, vilket sammanfattas av bokens titel. Boken utges som klotband med ett stort antal illustrationer i färg och svart/vitt. Boken kan beställas hos forskningslogen Carl Friedrich i Uppsala. Se information i tidskriften Frimuraren eller Ordens hemsida på Internet www.frimurarorden.se

Det var full fart i frimurarhuset i Göteborg när ”Faddrarnas afton” hade premiär. Så här mycket bröder samlas annars nästan enbart vid högtidsdagar.

Faddrarnas afton blev en succé! ”Adepter! Ni tar väl hand om edra faddrar? Faddrar! Ni tar väl hand om edra adepter?” Så lyder texten på inbjudan till det succéartade koncept som en torsdag i april provades i Göteborg – ”Faddrarnas afton”.

stortalman Johnny Hagberg, R&K, som höll ett mycket genomtänkt och underhållande tal om vad fadderskap kan och bör innebära.

Enkelt koncept Konceptet är enkelt: Att en dag om året ge faddrar och adepter en chans att bjuda in varandra till en helt vanlig reception i lärlingegraden. Detta är en seger för fadderskapet inte minst därför att många av de adepter som kom denna kväll inte hade varit på loge under mycket lång tid. Nu fick de alla en chans att göra ännu ett besök i logen, och dessutom under högtidligast tänkbara former. Det var nog första gången brödramåltiden intogs i Pelarsalen, där endast högtidsdagar och baler annars brukar äga rum. Kvällens föredragshållare var

Stå i centrum – Målsättningen med ”Faddrarnas afton” är att kunna lyfta frågan om fadderskapet, på ett positivt och inspirerande sätt. Att skapa en dag under året då det känns helt naturligt att ringa den där adepten man kanske inte gått på loge så många gånger tillsammans med. Att skapa ett tillfälle då just relationen mellan fadder och adept får stå i centrum på ett lustfyllt sätt, berättar broder Frans Pa-

et är väl inte till varje reception i första graden där vi har varit tvungna att stoppa anmälningarna. Denna magiska afton hade bröderna i Göteborg gått man ur huse och satt nu och trängdes på stolarna i Johannessalen, axel mot axel. Den första ”Faddrarnas afton” i Göteborg blev en formidabel succe´ – och förmodligen en smärre chock för den recipient som i logen hälsades av 112 entusiastiska bröder.

vel som var en mycket lycklig ceremonimästare under kvällen. Till förfogande ”Faddrarnas afton” är något som alla enheter och fördelningar enkelt kan ordna själva. Konceptet kopplas till en helt vanlig loge och det enda man behöver tänka på är att ha en anmälningslista och tillräckligt många bröder som hjälper till med serveringen. Broder Frans Pavel har lovat att stå till förfogande för de enheter som vill kontakta honom för att komma igång med en egen version av ”Faddrarnas afton”.x Text och foto: JOHN FAHLNAES

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt. På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”. 3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort. Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror. Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”. 6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45! Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Goethe och frimureriet Frimuraren Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) anses av många som den tyska romantikens fader. Han recipierade i logen ”Amalia zu den drei Rosen” i Weimar midsommaren 1780, blev gesäll ett år senare och blev slutligen befordrad till Mästare den 2 mars 1782. riet) är byggt med vetenskapen som bas och de sista resterna av kyrkan (en kungastaty som är ett bräckligt mischmasch av allt) har fallit samman till en klump.

Goethe.

ogen var knuten till den Strikta Observansen, som också påverkat det svenska frimureriet. Han var till en början entusiastisk frimurare och 1795 skrev han något som han kallade ”Das Märchen”(Sagan), som är en allegori över frimureriets tillblivelse. Sedan 2011 finns den utgiven på svenska på Bakhåll förlag. Irrbloss Nyckeln till Sagan ligger i ”en gåta” som är en kvinna vid namn Lilja, som bor på andra sidan en flod. Hon representerar inte oskulden som man skulle kunna förledas att tro. Liljan är här Weissheit (Vithet), men också Weisheit (Visdom). Hon är alltså Sophia – visheten som bör älskas av människan (Prinsen i Sagan) med hjälp av Filosofin (Kärleken till visheten). De omogna själarna (irrblossen i Sagan) söker henne av materiella orsaker – det är guldets glans som lockar. De sysslar då med Alkemi – konsten att göra guld. Förr i världen var man tvungen att följa en vishetslärare (en färjkarl) för att komma till vishetens land men man kunde också få hjälp av kunskapens orm. Kunskapen kan bli den bro som tar över alla till vishetens land, men först när vishetens tempel (Frimure-

Templets väktare Templets väktare är nu kungar i underjorden och representerar de tre historiska tidsåldrarnas religioner som blivit mindre och mindre lysande. De bör naturligtvis hedras i det färdiga templet, men det är vishetsläraren (färjkarlen) som är präst. Demiurgen (den livgivande skaparguden) går med en lykta för att visa vägen, men vi måste hitta vägen själva. Han får hjälp av sin hustru (Kärleken) som älskar honom oavsett hans ålder. Hon har offrat sin hand i tidens flod, men hon får inget tack för det. På slutet kommer kärleken med förnyad kraft och blir visheten till hjälp att skapa templet. En jätte som är människans tidsandas tröga dumhet förmörkar solens ljus (kanske också en

”Goethes” logehus i Weimar.

sinnebild för revolutionsivern under denna tid). På slutet blir denna blytunga jätte till det som den passar bäst för. En Kronos/Saturnusgestalt som visar tiden på ett stort solur, som tjänar upplysningen utan att förmörka den. Metaforer Sagan är som synes överbelamrad med metaforer, vilket gör den tung för en läsare idag. Den är dock ett tidstypiskt dokument samtida med det svenska frimureriet. Man ser här hur Goethe liksom frimuraren Voltaire vill ersätta den befintliga kyrkan med vishetens frimureriska tempel. I Sverige kom de två snarast att integreras. Mot slutet av sitt liv tycks Goethe ha blivit besviken på frimureriet, som han kallar ”den röd-vita maskeraden”, och bad att få bli passiv medlem år 1812. Han gick då mer in för en rosencreutziskt färgad naturmystik, som kom att påverka den tyska humanismen till våra dagar, med sådana avknoppningar som exempelvis Rudolf Steiners Waldorfpedagogik.x Text: CHRISTER CLAUS

Boken Sagan är på 70 sidor.

”Goethes berättelse ’Sagan’ har ansetts obegriplig och det är den för någon som inte är frimurare och van att tänka i allegorier och symboler”, det säger broder Christer Claus som recenserade boken när den kom ut på Bakhåll förlag för en tid sedan.

Museets äldsta bevarade svenska frimurarförkläde. I vitt skinn med tillhörande silvermurslev, från Greve Wrede-Sparres loge. Utdelat 4 maj 1744 till generallöjtnant Adam Horn [*1718 d.1778] vid logen som hölls i madam Bromans värdshus på Djurgården. Därefter utdelat till fältmarskalken Samuel Gustaf Stjärneld [*1700 d.1775]. Sedan en tredje gång utdelat i den franskspråkiga logen l’Union 8 dec 1774 till överkammarherre Adolf Ludvig Stjerneld [*1755 d.1835].

S Magnifika förkläden Ordens museum 100 år

i samlingarna

Ordens museum har en omfattande samling av svenska och utländska frimurarförkläden från 1700-talet och fram till våra dagar. Egentligen är alla förkläden i samlingarna menade som bruksföremål, men en del är så magnifikt utsmyckade att de nog bör betraktas som prydnadsobjekt. 34

amtidigt rymmer frimurarförklädet spännande dimensioner som kulturhistoriskt och symboliskt arv men även förstås stort relevans tack vare sin praktiska tillämpning vid logearbetet. Därför är frimurarförklädet och dess intressanta historia ständigt aktuell. Samtidigt är det förbluffande hur oerhört lite som finns skrivet i våra akter och undervisningshäften om detta centrala och viktiga frimureriska objekt. För att vinna djupare förståelse

Källkritisk Men även i ett internationellt perspektiv är utbudet tämligen begränsat och man måste vara rejält källkritisk för att skilja myt och önsketänkande från fakta och vad som kan beläggas rent historiskt. Helt klart är emellertid att den ultimata och slutgiltiga skriften på ämnet frimurarförklädet ännu ej är skriven. Man kan dock konstatera att få, om något, objekt är så nära förknippad med bilden av en frimurare som dennes förkläde. Dess berättigande och förekomst inom det moderna frimureriet sägs vara arvet från våra stenarbetande föregångare i de medeltida bygghyttorna, ibland benämnda praktiska eller verkande frimurare. Det är även ifrån dessa vi har gillenas hierarki med lärling, gesäll och mästare vilket så tydligt avspeglas i förklädestraditionen. Förklädet är sedan lång tid synonymt med frimurardräkten, i alla länder, hos äkta som hos frimurarliknande korporationer.

Som minsta gemensamma nämnare finns traditionen att lärlingeförklädet alltid är odekorerat vitt lammskin. Inom det internationella frimureriet bärs dessutom sällan bröst, grad- eller halsband, utan förklädet är helt enkelt gradinsigniet. Sedan kan halsband och bröstburna utmärkelse förekomma som en funktion av meriterande tjänstgöring alternativt medlemskap av höggradssystem. Simpel jobbare Studerar man de skriftliga källorna om frimureriet, så är de äldsta noteringarna om förklädet från 1720-talet. Utöver att det flyktigt förekommer i vinjetterna och nämns i förbigående i den Andersonska konstitutionen - som anses utgöra grunddokumentet för dagens spekulativa frimureri - finns förklädets vara eller inte vara, debatterat i England. Förklädet ansågs ingalunda vara en

Foto: LARS BILLSTRÖM

är man i mångt och mycket hänvisad till utländsk frimurarlitteratur och forskningsartiklar.

Under nästan hela 1900-talet bars inga förkläden av bröder med högre grad.

självklarhet och i synnerhet i ”överklasslogerna” med dess ledamöter ur samhällets toppskikt ifrågasattes nödvändigheten av att klä ut sig till en simpel ”jobbare”. Men som med så många andra modeattribut blev förklädena efter att de anpassats för att stämma bättre in i salongernas smak, accepterade. Ja till och med till den grad att de blev veritabla konstverk. I samband med industrialismen och skiftet mellan 1700- och 1800-talet ändrades klädsmaken rätt radikalt och frimurarförklädet stramades upp för passa in i tiden. 1815 genomförde den engelska storlogen en standardiseringsreform vars huvuddrag gällt in i våra dagar. Reformen fastslog modeller och färgsättning. Samtidigt ökade, tack var frimureriets expansion till bredare samhällslager och ut i kolonierna, efterfrågan på regalier. Genom att på allvar dra nytta av de då nya industriella produktionsmetoderna kunde snart privata fabrikanter etablera sig som leverantörer. Svenska modellen Övergår man till de svenska förhållandena bör vi betänka att vårt frimureriska system är ett resultat av flera olika utvecklingslinjer, bearbetningar 35

och anpassningar till externa influenser och modeyttringar. Våra äldsta loger upprättades som bekant efter franskt mönster och hade följaktligen den franska förklädestraditionen att falla tillbaka på. Ovan, på denna grund, lagd av Carl Fredrich Eckleff och som under 1700-talets sista två årtionden under hertig Carls, sedermera Carl XIII, ledning vidareutvecklades till det svenska frimurarsystemet, finns den idag nästan världsunika traditionen att varje johannesloge skulle ha egna och ifrån alla andra avvikande mästarefärger. Lacksigill I samband med att den Svenska Stora Landslogen, SLL, bildades 1760 kom Eckleff att upprätta en påkostad logematrikel. I den har museet en formidabel referenssamling över de tidiga logerna. Eckleff samlade korta men viktiga noteringar om logen, ett lacksigill av logens insegel tillsammans med ett klipp av logens bandfärg. Det skall samtidigt påtalas att vid denna tidpunkt inbegrep SLL inget höggradsfrimureri utan var ett renodlat johannesförbund med riksrådet greve Carl Fredric Scheffer som landsstormästare. Eckleffs S:t Andreasrespektive kapitelloge hade knappt ens observatörstatus vid mötena.

Under 1800-talet kom sedan förkläden att ”krympa” för att bli mindre imposanta och bättre passa ihop med den tidens klädmode. Det gick så långt att kring 1900 fasas kapitelförklädena ut helt och hållet. Därför saknas dessa i den stora revisionen av ordensarbetena 1912. När det gäller arbetsgraderna påbörjade dåvarande kanslern Arvid Lindman 1933 ett projekt med att revidera och jämka samman arbetsformerna, regalierna och gradinsignierna som förekom inom de nordiska frimurarordnarna.

Franskt förkläde av vitt skinn med handkolorerat tryckmönster från 1700-talets senare del.

Eckleffs tankar om mästareprydnaderna kom även att implementeras av von Zinnendorf när denne utgående från Eckleffska handlingar och patent på 1760-talet bildade det som vi idag känner som Tyska Stora Landslogen (Großes Landes Loge von Freimaurer in Deutschland). Eckleffs princip Eckleffs princip om särskiljande mästaregrader för johanneslogerna kom att upprätthållas ända tills år 2000 då ett enhetsband infördes som ett mera kostnadseffektivt alternativ vid instiftandet av nya loger. Kostnaden till trots valde dock SJL Adolf Fredrik i Stockholm (1997) respektive SJL Elisabeth i Göteborg (2006) att anskaffa egna nya unika bandfärger när dessa instiftades. Andra nyinstiftade johannesloger som La Lumière (2003) och Victory (2011) har däremot valt att anta enhetsfärgerna på sina mästareprydnader. Samtliga äldre S:t Johannesloger äger genom ett principbeslut 2002 rätt att av kulturhistoriska hänsyn behålla sitt snitt och färg på mästareprydnaderna. Krympande förkläden Under hertig Carls ritualarbete ändrades utformningen av förklädena. 1798 kom ett försök till detaljerade riktlinjer för arbetsgradernas regalier, vilket emellertid inte implementerades av kostnadsskäl. Men än viktigare genom detta infördes nu även kapitelförkläden.

Flygolycka Projektet avbröts dock när han förolyckades i en flygolycka i Skottland

1936. Ett nytt försök till översyn av arbetsgradernas förkläden utgående från hertigens skisser gjordes 1981, men fick inget fullständigt genomslag. Kapitelförklädena i sin nygamla form återinfördes först 1996-1997. Ytterligare standardiseringssträvanden sker nu kontinuerligt inom ramen för det nordiska samarbetet kring inköp av gradinsignier som inleddes 2002. Danmark och Island har sedan länge ett enhetssnitt efter anglosaxisk modell och så även Norge med något enskilt undantag. Inom Tyska SLL är ännu Eckleffs förklädesprincip oinskränkt förhärskande.x Text: VIKTOR NORDSTRÖM

Frimuraren för 70 år sedan Enligt överenskommelse med Svenska Stora Landslogen, finnas i lager hos K. L. Beckmans Boktryckeri, St. Nygatan 22, Stockholm, till nedan angivna priser (inkl. omsättningsskatt men exkl. porto-eller fraktkostnader) följande blanketter. Per ex Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. I 25 öre Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. II 25 öre Protokoll hållet i S:t Johannesloge G. III 25 öre Protokoll hållet i Andreasloge G. IV & V 25 öre Protokoll hållet i Andreasloge G VI 25 öre Förbindelse vid inträde i Orden 12 öre Förbindelse att förvara frimurarelitteratur 7 öre

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

325:Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors.

Frimurarpenna 79:-

195:-

Längd: 26 cm

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Manschettknappar 195:Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

475:-

Vita skinnhandskar 309:Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

Stora Regalieväskan 475:i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Vita vantar 95:-

Acaciagren

En storlek, passar normalt alla.

10 mm diameter

Rött frimurarekors

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

50:50:-

Bröstknappar 259:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

10 mm diameter

165:-

Passare/vinkelhake

95:-

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

60:-

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 275:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

235:-

Band-/slipshållare 95:Namnskylt med magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

379:-

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bosweel frackskjorta 745:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 149:-

Frimurarsvärd fr 3 695:Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

Ny design!

Frimurareslips 235:100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

89:-

Musmatta 89:Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Prostatacancer! Har du frågor, funderingar eller behöver stöd och hjälp? Välkommen att kontakta oss. Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och erfarenhet som man gärna delar med sig av. Besök vår hemsida för mer information:

www.prostatacancerforbundet.se eller ring vårt kansli 08-655 44 30

Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011 hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 38

Den nye provinsialmästaren flankerad av sina två faddrar i ämbetet, Stormästarens prokurator Nils Magnusson och stormarskalken Gunnar Adell.

Installation med allvar, pompa och glädje En ny provinsialmästare installerade sig i Skånska provinsiallogen under våren. Det var en pampig tillställning, med drygt hundratrettio bröder samlade och en fin ritual för att på ett värdigt sätt markera att det är en ny ledare som tar över.

eputerade provinsialmästaren Gert Björnlund gjorde som vanligt ett värdigt och bra jobb med att starta verksamheten och hälsa de många hälsningsberättigade välkomna, från OSM, Ordens Stormästare, svenska, danska och tyska riddare och kommendörer, till fördelningens ordförande mästare och ordföranden. Ingen tvekan Jag satt på min undanskymda plats och funderade på hur viktigt detta är och hur det skiljer sig ifrån den allmänna världen. Ja i det militära har man ju för vana att deklarera ”Jag tar befälet” när man som fartygschef eller motsvarande tar över, men jag har alltför många gånger sett hur valhänta chefer misslyckas kapitalt med att markera att de tagit över, respektive att överdriva ”kvastandet” då de skall visa att de minsann bestämmer. Här är det ingen tvekan och inget tassande. Samtidigt ett perfekt tillfälle att visa att det är ett bibehållande av

samma verksamhet som vi bedrivit så länge och en inriktning om vad som kan förändras. Värme Den nye provinsialmästaren Christer Persson gjorde just det i sitt installationstal. Med värme och stringens påpekade han hur viktigt det är med våra traditioner men att vi skall tänka på att vi är en organisation som arbetar i en modern tid, där vi skall vara beredda till allt. Efteråt satt jag en stund och talade med två åldermän i församlingen, den ene en nittioåring ifrån provinsens västra sida som mindes de sju provinsialmästare han hade upplevt installationen av, medan den andre, en nittiotreåring ifrån den östra kanten, med saknad sade att han varit frimurare i över 60 år men detta var hans första PM-installation. Lysande sjuor Många var de minnesord dessa två 39

bröder hade om forna provinsialmästare, en del ris men mycket ros. Lite senare träffade jag fem uppspelta sjundegradsbröder som med lysande ögon berättade att de minsann fått vara med i själva verksamheten. De utbytte e-postadresser och bestämde att besöka varandras loger och föreningar utspridda kring fördelningens alla hörn. Bara för detta var den här tillställningen värd allt arbetet som så många lagt ner. För lokalen var fylld till sista plats, det var väl pusslat av kastellanen Cerny Martinsson, som haft massor med jobb flera veckor i förväg med att ställa i ordning allting. I den välfyllda vackra matsalen samlades sedan den stora mängden frackklädda bröder och avnjöt en i vanlig ordning välorganiserad måltid med många och välformulerade lyckönskningstal ifrån bland annat Ordens Stormästare. Allvar, pompa och glädje i lagom proportioner.x Text: ROLF PRAG

Frackpaket från 2.199:-

Besök www.fracklagret.se Alla frackar är i ullkvalitet. 1-2 dagars leveranstid. Vi lagerhåller ALLA storlekar. Levererans till hela Sverige.

! n e m m o Välk

Betalning mot faktura eller delbetalning.

rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg

Kundtjänst: 0454-572 055

Nyheter från FM Regalia

Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors.

iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för

325:-

eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

Längd: 26 cm

nch dagens lu k After wor

Namnskylt med magnetfäste 165:-

165:-

Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

the golden days

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se 40

Poliskammaren fattade ett beslut som skickades till Orden om vad man hade att rätta sig efter i framtiden. Beslutet består av endast två meningar, men ack så långa. Den första består av 163 ord. Det är verkligen en konst att kunna åstadkomma så långa meningar om hur ett par dörrar ska anordnas:

Dörren som enligt polisens skrivning bör vara den rätta: ”anbefallt å platsen tjenstgörande polismän att aflyfta en af de inåt gående dörrarna till den dörröppning, som leder ut från förstugan på undre botten och genom hvilken hela den menighet, som bevistade gudstjensten hade att passera.”

Det blev inget åtal mot trotsiga bröder Gudstjänst hos frimurarna slutade med polisförhör. Det var rubriken på en artikel i Frimuraren nr 1 i år.

et hela handlade om att polismästaren i Karlskrona beordrade sina konstaplar att lyfta bort en dörr till frimurarlogen i samband med att en stor allmänhet samlats i huset till gudstjänst Långfredagen år 1886. När poliserna vände ryggen till satte Ordens vaktmästare tillbaka dörren.

Nu slutade inte incidenten med enbart ett polisförhör. Vid ytterligare forskning i arkivet hittade arkivarien Maths Dackehag även en fortsättning. Efter förhöret hos stadsfiskalen slapp de ansvariga frimurarbröderna straff, ”på grund av” sin långa och eljest väl vitsordade tjänstgöring”. Men 41

Till Frimurarlogernas härstädes Direktorium. Sånär vid de tillfällen, då stora salen med öfriga lägenheter i våningen en trappa upp i Frimurarlogernas hus vid Drottninggatan härstädes upplåtes till konsert eller fästlig tillställning af den beskaffenhet, att menigheten ditin lemnas tillträde, det åligger polisen tillse, att sådane anordningar vidtagas eller icke försummas, hvilken påkostas af nödig omtanke för de behövandes trygghet mot olyckshändelser, har Poliskammaren med afseende å innehållet af § 33 i Byggnadsstadgan för rikets städer och med anledning deraf att i den dörröppning af endast folks bredd uti förstugan på andra botten, hvarigenom de som vid ofvan omförmälde tillfällen behöva ifrågavarande våning hafva att passera för att derifrån utkomma, finnas jemte utåt gående dubbeldörrar vid dörrkarmens yttersida, å inre sidan ytterligare ett par dörrar, som allenast gå inåt och af hvilka den ena sidan är försedd med fjeder, som trycker dem emot dörröppningen, denna dag beslutat följande bestämmelser, att lända till efterrättelse vid de tillfällen då tillträde lemnas allmänheten till de lägenheter, om hvilka nu är fråga. Intill dess omförmälda inåtgående dörrbalk och hasp borttages, skola de, när lägenheterna öppnas för allmänheten, antingen aflyftas och undanlyftas eller ock slås upp mot förstugans vägg och der fastsättas medelst starka hakar och hänglås eller annan låsinrättning, som icke kan utan mycket åverkan, och så förblifva intill dess lägenheten åter blifvit utrymd. Detta beslut har Poliskammaren på detta sätt meddelat Eder. Carlscrona den 29 april 1886. På Poliskammarens vägnar O Frick.x Text och foto: MATHS DACKEHAG

Vill du möta Afrikas savann och djur, människor och kulturer? Besöka utländskt frimureri, äta exotisk mat och dricka te på samma terass som Hemingway? Se hur hjälpinsatser verkligen gör skillnad, samt avsluta med bad i Indiska oceanen? Då skall du följa med på årets resa. Under ledning av Broder Jarle Furali som själv varit mycket i Kenya har många människor fått uppleva otroliga resor i det ”riktiga” Afrika. Genom långvariga kontakter med lokalbefolkningen och kontakt med olika projekt, får vi möjligheten att kombinera fantastisk safari i flera nationalparker och sol & bad längst Mombasakusten med besök i byar på landsbygden, hembesök i Nairobis slum samt besök på Ngamwanza, ett center som tar hand om föräldralösa barn. Det unika med denna resa är att vi på många ställen kommer som gäster och inte som turister. Detta gör resan och upplevelsen så mycket större. Vi får dessutom uppleva frimureriet som funnits i Kenya sedan slutet av 1800-talet, samt Freemasons Hall i Nairobi som är en av de äldsta byggnaderna i staden. Reseprogram Avresa från Sverige utan jetläge då vi reser rakt ner över ekvatorn. De första dagarna är vi i området runt Nairobi. Vi besöker Freemasons Hall, äter på Karen Blixens garden, Afternoon tea på Norfolk Delamer´s terass. Vi besöker ett giraffcenter som föder upp utrotningshotade giraffarter. Här får vi möjligheten att klappa giraffer. Vi besöker ett center för föräldralösa barn samt gör hembesök i slummen. Dessutom äter vi på världskända Carnivore samt Naivasa Country club där vi även kommer b o över någon natt. Under några dagar åker vi på safari i Masai Mara som var nominerat till ett av naturens 7 underverk. Här bor vi på en lodge av högsta standard mitt ute på savannen. Vi satsar på att f å se ”The Big Five”. För den som vill anordnas uftbalongssafari.

Vi åker vidare till Tsavo som är känt för alla sina elefanter. Här blev 28 järnvägsarbetare dödade av lejon under bygget av järnvägen år 1900. Vi bor på en fantastisk Lodge med utsikt över hela nationalparken. Här åker vi på safari och besöker intressanta projekt i byarna i området, som jag är med och driver. I Mombasa bor vi på ett fantastiskt all-inclusive hotell direkt på stranden. Här solar vi och relaxar i några dagar. De som vill kan följa med och besöka Fort Jesus som är byggt på 1500-talet. Här förvarade man bl.a. slavar. Ytterligare utflykter kan ordnas på plats.

Denna resan innehåller mycket mer än en vanlig Kenya/safariresa och är mycket prisvärd tack vare att vi gör resan tillsammans med en lokal Svenskägd safarifrma. Under safaridagarna och Mombasa ingår all mat. I Nairobiområdet ingår frukost samt flera restaurangbesök som är beskrivna i reseprogrammet. Kombinationen av att vara både turist och gäst gör resan mer minnesvärd. Ta med dig din familj, vänner eller åk ensam. För ett mer detaljerat reseprogram eller svar på frågor kontakta mig. Priset för resan är 23 900kr och då ingår följande; resa t/r Sverige- Kenya, alla resor inom Kenya, privata minivans med egna chaufförer under hela resan, samt nästan alla måltider. För mer information eller anmälan kontakta: Broder Jarle Furali, Tel: 0708-635616, jarle.furali@gmail.com Karibu! // Broder Jarle Furali

Olle loggar ut efter 10 år Under exakt 10 år har Olle Dahlquist från ÖNPL, Övre Norrlands provinsialloge, varit Ordens webbmästare. Det var Olle som byggde den förra versionen av Ordens hemsida. Olle har under sina år som webbmästare gjort stundtals mycket tidskrävande insats för att hålla vår hemsida uppdaterad. På den gamla hemsidan gjordes alla uppdateringar manuellt och när arbetsordningarna skulle förnyas var detta Olles uppgift. Efter 10 år väljer nu Olle att tacka för sig. Från Orden kan vi bara svara med samma ord: Tack Olle, för att vi fått ta del av din tid och ditt engagemang under ett helt decennium.

Foto: Jan Nilsson

Oskar Bly berättar för Victorys ordförande mästare Dan Molander om klassiska teaterknep om hur man snabbt lär in och utför en text.

Olle Dahlquist.

Olle har nu efterträtts som webbmästare av Patrik Andersson som även han är hemmahörande inom ÖNPL. Patrik har ett mångårigt arbete bakom sig som redaktionsmedlem för tidskriften Frimuraren och är nybliven ledamot av Informationsdirektoret. Han har med sitt uttalade och gedigna intresse för det kommunikativa inom Orden, ambitionen att fortsätta förbättra, förenkla och effektivisera brödernas möjligheter att ta del av information via webben.x Lars Lindquist, Ordförande i Informationsdirektoriet

Patrik Andersson.

Rösten som verktyg för ämbetsmännen När en loge genomförs bör ämbetsmännen agera som skådespelare och ge närvarande bröder bra behållning av sitt besök. Inte minst rösten är då viktig. Hur man artikulerar och talar tydligt.

etta har Dan Molander, ordförande mästare i S:t Johanneslogen Victory tagit fasta på och nyligen kallade han samman sina ämbetsmän till en workshop. De skulle få lära sig hur man använder rösten som uttrycksmedel. Handledare var en av logens egna ämbetsmän, Oskar Bly, som är utbildad skådespelare vid Statens Scenskola i Göteborg och som bland annat verkat på Dramatiska Teatern i Stockholm. Teaterknep Inledningsvis berättade han om röstapparatens funktion och möjligheter och vikten av ”uppvärmning” av den. Oskar gick också igenom hur man använder sin kropp som stöd genom andning och andra funktioner för att få ett bra flöde på ord och vokaler. 43

Det är också viktigt att ha en grundläggande gestaltningsteknik. Det påverkar hur det man säger ”landar” hos lyssnarna. Att ämbetsmän måste anlita ”fusklappar” ser sällan bra ut och Oskar avslöjade också praktiska knep för snabb inlärning. ”Klassiska teaterknep för att snabbt slå i sig en text”, kallade han det avsnittet. Avslutningsvis genomförde han praktiska övningar med ämbetsmännen. De fick läsa lyrik av Birger Sjöberg och Gunnar Ekelöf. Inte ritualtexterna. Detta för att komma bort från ”ovanor” och istället träna med utgångspunkt från texter som knappast någon deklamerat tidigare.x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Vinn en CD med frimurarmusik HÖRS VID VIVALTVINKEL- ERNATIV SLAGET OCH OCH SPELANDE ÄVEN ÄVEN

JÄMNT SKÄGG

PBF

SLÄPAR I SÖDER

KROSSA PENSIONERAD TAR EMOT KAPSLA KLAGOIN MÅL

GÅR BRUKAR MAN FELA PÅ

ÄNNU INTE UNDER KONTROLL

CARITAS

STÄMNING

AMFORA

LÅGFREKVENTA

TÄNDS TUNNA UT

ÄNGLASTAD

MATAS FÖR ATT ÄTAS

BYGGAS SÅFRAMT

LJUST OCH JÄST KORS PLATS BRA FÖRE

KULTURARBETE STUDERA

BARA I SKÅNE KRETADE VETO

DEL I DRAMA

FREDSPLATS TA EFTER

KARLAKARL MED MAN

UTREDARE LÅNGA PERIODER

BOM OCH BANKA

DET ÄR NUMERÄRT

MODERN

KALLADES ANGORA

KULLAMAN STRECK I RÄKNINGEN

RUTRIK

ÄR UTPEKANDE

NOLLRESULTAT

LOVAS MED BÄTTRING

VOLYM I BOKHYLLA

BEFÄSTNINGSVERK

BANNLYSNING ÄR UPPLYSANDE

HÅLLPLATS

GAMMAL SKATT

KRYPTERA

EXISTERAR FAKTISKT

REPRISÖNSKAN

WIENERTYP

VARA AKTUELLT

HALVA ÅTTAN HÅLLS VID VAD

BOKKOD

C AR

FORM OCH FASON

STILLASTÅENDE ANNUELL KAMP

LITTERÄR GENRE

Korsord i Frimuraren? Ja, det är ett av resultaten av vår läsarundersökning. ”Ett korsord i Frimuraren skulle innebära att även hustrun intresserade sig för tidningen. Och den skulle inte bli bortstädad förrän krysset är löst”, är en röst. Några kanske anser att ett korsord hör hemma i lättsammare tidskrifter, men kan det leda till att fler tar till sig ”det tyngre” innehållet i Frimuraren så känns krysset motiverat. Redaktionskommittén har bestämt

BÄR MAN BLODSTOCKNING

SES OFTA UPPÅT

TRYCKFÖRDELARE

I SJÄLVA VERKET

RÄCKA TILL PÅ GIVEN SIGNAL

HUVUDSTUPA VATTENVÄXTER

sig för att ta in ett bildkryss med frimurerisk anknytning på prov i det här numret och ser med spänning fram mot responsen. Slår det hela väl ut med många inskickade lösningar – speciellt från icke frimurare - kan vi säkert räkna med nya kryss i kommande nummer. Gör så här: De blåmarkerade rutorna bildar ett ord. Mejla ordet senast 19 augusti 44

TVÅ VIKTIGA

till Frimuraren tillsammans med ditt namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns på sidan 3. Vinn Tre lösare får varsitt exemplar av Nordiska Förstas nyinspelade CD med frimurarmusik. Den rätta lösningen och vinnarna presenteras i nästa nummer.x

OHP:s Reflexioner:

Menar verkligen Svenska Frimurare Orden att Bibeln är Guds ord?

n frimurare förutsätts ”visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i den Heliga Skrift” enligt ordens Allmänna Lagar (II § 3). Tydligen identifierar Orden den Heliga Skrift, det vill säga Bibeln, med Guds ord. Men vad betyder det? Att Bibeln varken föll färdig ned från himlen eller dikterades för någon människa (som muslimer tror om Koranen) är de flesta av oss fullt på det klara med. Den består ju för övrigt av ett stort antal skrifter, alla med sin egen författare (även om ett antal är anonyma) och de flesta är tillkomna i ett bestämt syfte, i en given historisk situation. Kan man då tala om Bibeln som Guds ord och menar vår Orden verkligen att det är så? Frågan är verkligen värd att reflekteras över. Svårigheter Dessutom är det ju en uppenbar svårighet, när man talar om Bibeln som Guds ord, att den innehåller historiska uppgifter, särskilt i Gamla testamentet, som kan vara svåra att jämka samman med den kunskap vi i dag har om historien - även om Bibelns historiska tillförlitlighet har visat sig vara i långa stycken häpnadsväckande stor. Ska inte historiska uppgifter i minsta detalj vara adekvata om det är Guds ord – och heter det inte i våra lagar att det är ”Guds sanna … ord”? Inte minst ett antal sifferuppgifter ter sig för oss närmast otroliga. Men man bör då minnas att bland semitiska folk för ett par årtusenden sedan, eller mer, kunde man använda höga tal för att ange en stor mängd, utan att man fördenskull menade att

siffran var exakt; ungefär som när vi säger ”tusen tack”. För övrigt måste man hålla i minne att sättet att skriva historia var ett helt annat i främre orienten för några tusen år sedan. Gränsen mellan historia och tolkning av historien var ofta avsiktligt flytande, och därför kunde man, som den naturligaste sak i världen, sammanblanda historia med tolkning av historien utifrån ett religiöst perspektiv. Och detta gäller inte minst de oblida öden som inte så sällan, enligt Gamla testamentet, drabbar Israels fiender, där författarna ofta läser in en tolkning av gudomlig straffdom i händelserna. Tolkad historia Många historiska uppgifter, som för oss ter sig otroliga, har i flera fall bekräftats av utombibliska källor. Den för oss märkliga berättelsen om floden i Första Mosebok (kapitel 7 och följande) kan vara ett tydligt exempel på detta. Det finns utombibliska antydningar om en tidig översvämningskatastrof i orienten. Men syftet med att återge den i Första Mosebok tycks inte enbart vara att återge ett historiskt faktum, utan framför allt att lyfta fram konsekvensen av mänsklighetens skuld och Guds avsikt att rädda och hans löften om framtida frälsning (regnbågen). Inte i alla avseenden bokstavligt När man – som i våra lagar – säger att Bibeln är Guds ord, så betyder det alltså inte att den, och det gäller inte minst Gamla testamentet, i alla avseenden ska förstås som ett historiskt dokument, som enligt nutida västerländskt sätt att tänka ska tolkas bokstavligt. 45

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

Varje bok är som sagt skriven utifrån sin tids och sin författares förutsättningar och måste förstås utifrån förutsättningarna. Men den övertygelse som vuxit fram i den kristna församlingen under två årtusenden är att i dessa skrifter finns ett Guds tilltal och där finns en ”röd tråd” som vittnar om Gud och hans relation till oss människor, och om att skapelsen en gång ska nå sin fullbordan. Trots att varje bok har tillkommit på sitt eget sätt, i sin tid och med sitt ärende, och författarna inte alltid varit medvetna om varandra och varandras skrifter, så tecknar de bibliska skrifterna sammantagna ett väldigt drama – från världens tillblivelse fram mot en vision hur den skapelse, som ofta fördärvats av mänsklig rovdrift, kommer att återställas till sitt ursprung. Därför identifierar den kristna församlingen Bibeln med Guds ord – och därför avslutas till exempel bibelläsningarna i våra kyrkor med orden ”Så lyder Herrens ord”. Och i samma mening talar vår Ordens lagar om ”Guds sanna och uppenbarade ord”.x LEIF NORRGÅRD

Stöd Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Förste musikföreståndaren i S:t Johanneslogen Elisabeth, Göteborg presenterar nyinspelad orgelmusik med tradition och nytänkade på CD!

Tommy Jonsson Orgelschlagers Från fyra sekler

INSAMLINGEN TILL PEHR DUBBSFONDEN FORTSäTTER.

lOrge ng m e g a arran ervinnare hlag sik av sc kestermu h r c och o s med Ba . a bland uxtehude B och

Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé! Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet. Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Köp direkt: www.BigBauta.se eller via alla välsorterade skivförsäljningskanaler

Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

Distribution: Border Music

Vart leder min vandring?

Unik avskedspresent

När Duncan Nordström ledde sin sista sammankomst som ordförande mästare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping fick han en ovanlig avskedspresent. Han blev förärad en unik flaska frimurarwhisky, specialimporterad från Skottland av Bo Jakobsson, från Nyköping, en ofta sedd gäst i Norrköping. Bo Jakobsson berättade att han varit med vid Duncan Nordströms installation sex år tidigare och sedan dess med glädje besökt OF:s loger. Han informerade lättsamt om denna unika flaska, som är de sista som fyllts på före byte mot annan flaska som bättre passar destilleriets nya jättekund, en loge i USA. De två sista flaskorna lyckades Bo erövra och en av dem förärade han alltså avgående OM i Norrköpingslogen Oscar Fredrik. Vad som händer med den andra flaskan står skrivet i stjärnorna men ett besök hemma hos Bo Jakobsson i Nyköping kanske kan innebära ett smakprov på Old Masters Blended Scotch Whisky.x Text och foto: KJELL MAZETTI

Att gå på loge, overkligt… kanske bara för att det är så riktigt.

Henrik Lange presenterades i Frimuraren nr 1 i år där han illustrerade sina tankar inför receptionen i grad I. Nu är receptionen avklarad och den väckte nya tankar som resulterade i ännu en illustration. Många bröder känner säkert igen sig.x

MATRIKEL 2013 2013 års matrikel kommer att omfatta både ämbetsmannadel och medlemsregister. Matrikeln beräknas utkomma under september månad 2013. Pris vid avhämtning 170 kronor. Vid hemsändning inklusive porto 220 kronor.

Beställning för avhämtning skall göras på lista hos loge eller brödraförening. Beställning för hemsändning sker genom insättning av 220 kronor på Svenska Frimurare Ordens postgiro nr 34 40 – 5. Glöm inte att ange namn och adress. V v texta tydligt.x ORDENS KANSLI 47

Bo Jakobsson t v berättade för Duncan Nordström och Norrköpingsbröderna om sitt fynd av Old Masters Whisky.

Frimureriet och Essenerna Den första onsdagen i juli samlas Havskrona SFM igen, till sitt årligen återkommande möte i Grilltaket bakom Restaurang L´Escale på Kyrkbacken i Nagu, mitt i den”finska skären!” På detta genom tiderna sjätte Havskrona-mötet, alltså den 3 juli 2013 kl 19 har professor emeritus Karl-Gustav Sandelin lovat tala om likheterna mellan Essenerna, framförallt de som levde i klostret i Qumran, och första gradens frimureri under rubriken ”Frimureriet och Essenerna”. Brödramåltiden à 24 € exklusive måltidsdrycker består traditionsenligt av en ”snapsvänlig” del med äkta Nagu-nypotatis åtföljt av ”Krögarens överraskning,” som varmrätt! Reservera tiden redan nu, klädseln

är fri och mötet är öppet för bröder av alla grader! Mera information fås av Freddi Wilén (IX) +358 400 450 127 eller av Jösse Eklund (IX) +358 400 652 115, som också tar emot förhandsanmälningarna med tanke på måltiden, men också med uppgifterna för namnlapparna alltså: namn, grad, samhälle/S:t JL och sommarviste! Detta senast måndagen den 1 juli, antingen per telefon eller ännu hellre per e-post, Havskrona.SFM@ gmail.com.x

Ruinerna vid Qumran

INSÄNDARE Ris eller ros?! ”Det finns många små tips och anekdoter som kan bidra till att vi lyfter vår verksamhet. ”Alla kan ha en dålig dag och det är mänskligt att fela. Det viktiga är att vi lär oss något av ’felen”. Ordens är Dag Simmingskiölds. Han är pedagog och coach för andra i vardagen. ”Det jag vill komma åt är hur kritik bör framföras, och där gäller alla våra dygder”, säger han och berättar: ”Jag klev in i vår brödragemenskap år 2001. Jag älskar att gå på våra möten och att bli inspirerad. Känner mig som en gladare medmänniska när jag går hem. Precis som övriga bröder tycker jag om stringens och värdighet i logen. Vid måltiden får det gärna vara högt i tak och givande samtal. Pedagogiska tips Varför skriver jag då denna rubrik? Efter att ha arbetat i mer än trettio år som pedagog och tränare vill jag dela med mig av lite pedagogiska tips. En idrottsutövare eller en elev vet oftast själva när de underpresterat, det behöver man inte skriva dem på näsan. Missar Zlatan en straff är han nog medveten om det, det intressanta

är hur det kan bli bättre nästa gång. Råkar en medbroder göra något fel så fortsätter logen ändå. Jag har blivit lärd av en gammal kär OM att ”Vi gör inga fel men det kan bli lite annorlunda ibland!” Man kan stilla undra vem ”föreställningen” är till för? Vi har våra dygder att ta hänsyn till. Inom idrotten pratar man om S L E M, det står för: S = Sunt förnuft L = Lagom E = Enkelt M = Medvetenhet/motivation Vi bedriver en frivillig verksamhet som bygger på just frivillighet. Då är det inte trevligt att se någon broder bli tillrättavisad i det offentliga rummet. Eller att någon uttrycker sitt ogillande under verksamheten.

Efter det kan man linda in kritiken genom att uttrycka sig i följande termer: ”Nästa gång bör du göra så här…” Det kan förekomma att man ändrar lite i ritualen när man har flera recipienter för att få flyt i det hela. Inte så att man missar något men man slipper övernattning i logen.

Enkelt, lagom, kort Där jag är eller har varit verksam har vi en liten samling innan måltiden där det görs en snabb utvärdering. Enkelt, lagom kort och medvetandegörande. Om man nu inte tillhör ämbetsmannakåren kan man framföra sina åsikter till aftonens ordförande, lite vid sidan av, lugnt och stilla. Vid framförande av kritik är det viktigt att man börjar med något positivt.

Det var som det var Tills det blev som det blev. Det blir som det blir när det är som det är.

Bränsle Om man upplever något som annorlunda kanske det kan tjäna som bränsle vid måltids- och kaffesamtalen. Det finns tillräckligt med negationer i den allmänna världen. Låt vår verksamhet arbeta upplyftande! Bra människor blir bättre genom att vara goda frimurarbröder. Även vi lever i en föränderlig värld, därför ber jag få avsluta med en Alf Henriksson dikt:”

Det är som det är Tills det blir som det blir. Faran är att det blir som det var.x Dag Simmingskiöld Pedagog och coach i den allmänna världen

Vår klädsel på nytt

Bröder i annonser

Läste i senaste tidningen om den märkliga debatten om uniform eller inte i logesammanhang. Själv är jag pensionerad officer men har valt att uppträda i frack för att inte se för ”prålig” ut. Detta är mitt val. Andra gör andra val och jag tycker inte det finns någon anledning för organisationen att lägga sig i detta. Jag tycker det är mycket vackert och traditionsenligt med uniform med utmärkelser och den som vill bära detta anser jag absolut skall få göra detta. Om man nu skall vara så klåfingrig att man förbjuder uniform med motivet att alla skall se lika ut, då måste man väl även förbjuda ”doktorsfrack”? Är inte dessa mera utsmyckade frackar något som utmärker individen på ett liknande sätt som en uniform? Kan någon svara varför man inte i sann likriktningsanda förbjudit även doktorsfrackar? Ja! Ni ser hur korkat det blir. Låt blommorna blomma och släpp loss individernas kraft. Minimera bestämmelser som kringskär valfrihet och frihet.x Stefan Andersson

Detta är en fråga som jag en del gånger funderat över och gärna skulle vilja ha brödernas synpunkter och svar på. I OAL § 13 står detta: ”Ingen frimurare får använda sig av sin ställning inom Orden för att försöka skaffa sig personliga fördelar eller söka bli gynnad genom att hänvisa till brödraskapet. Inte heller får en frimurare otillbörligt gynna en annan frimurare.” Jag brukar känna mig stolt över denna formulering, eftersom den så effektivt tar avstånd från fördomen att vi är ett slutet sällskap som håller varandra om ryggen och i sann nepotistisk anda gynnar varandra på bekostnad av öppenhet och konkurrensneutralitet. Lika fullt är vår tidning praktiskt taget varje gång fylld av annonser där bröder gör just det som vi enligt paragraf 13 inte får, nämligen söka att bli

Svar direkt Såväl i Frimuraren förra året som i nummer 1 i år finns utförliga svar och förklaringar om den nya prydnadsförordningen. Vi hänvisar till dessa och drar av utrymmesskäl för tillfället ett streck i denna debatt i spalterna.x Red

Brödraförening eller instruktionsloge I Frimuraren 1/2013 har frågan om namnbyte på brödraföreningarna till Instruktionsloger tagits upp. Denna debatt fördes förra gången i Frimuraren i nummer 1/2009, 2/2009 och 3/2009. Inledningsvis vill jag citera ur OAL vad det står om brödraföreningarna i Elfte Kapitlet 1 §: ”En brödraförenings uppgift är att genom föredrag och instruktioner undervisa bröderna i det frimureriska arbetet, att underlätta för medlemmarna att göra logebesök samt att verka för rekrytering av nya medlemmar till Orden.”

Recipiend versus recipient Jag har funderat på begreppen recipiend och recipient på följande sätt. ”Recipiend” är såklart språkligt sätt helt rätt och betyder enligt Svenska akademiens ordlista, ”person som skall upptas i ett ordenssällskap”. Enligt samma källa är det rätt att använda ordet ”recipient” bl a i betydelsen ”mottagare”. Jag själv föredrar det senare efterI nummer 2/2008 framfördes att brödraföreningarna är en försummad rekryteringsresurs. Detta har jag lite svårt att förstå med hänvisning till OAL. I nummer 1/2009 finns en mycket bra artikel om brödraföreningarnas verksamhet och som helt överensstämmer med OAL. Författaren har medvetet valt en provocerande rubrik: ”Avskaffa Brödraföreningar” för att peka på brödraföreningarnas stora betydelse som ”utbildare”. I nummer 2/2009 tar Göran Anderson åt sig kritiken om att brödraföreningarna ofta försummas och inser de möjligheter till undervisning, som brödraföreningarna erbjuder. Sedan finns i samma nummer två 49

gynnade delvis med hänvisning till sitt brödraskap. Hur är detta förenligt, om det nu är det?x Thore Berggren, Kalmar Svar direkt ”Tidigare förekom det ofta i Frimuraren att annonserande bröder angav att man var en broder väldigt detaljerat med sin loge, grad, ämbeten och bostadsort. Just med tanke på vad OAL säger har en annonspolicy fastställts i Informationsdirektorium. Den medger att man kan ange att man är ”broder”. Uppgiften är mer att se som en ”konsumentupplysning” som inte direkt medför några personliga fördelar för annonsören. Tyvärr kan missar göras när färdiga annonsoriginal levereras till Frimuraren, men det ska numera vara undantag.x Red som det har en djupare innebörd och reflekterar bättre det som försiggår under våra receptioner. Vi ”upptas i ett ordenssällskap” dessutom endast en gång, medan vi alltid, vid varje reception, kan ses som mottagare, särskilt i betydelsen ”mottagare av kunskap”, men också i betydelsen ”mottagare av en ny grad”. I engelskan finner vi denna samma form ”recipient” i betydelsen: ”något eller någon som tar emot något eller någon”.x Martin Gardberg Helsingfors insändare om att ett namnbyte till instruktionsloger skulle vara bra. I den ena insändaren finns enligt min uppfattning en poäng nämligen krav på besök i brödraförening. Jag delar inte helt den uppfattningen men tycker att ett besök i egen grad i en brödraförening skulle vara lika meriterande som ett logebesök för befordran till högre grad. I nummer 3/2009 finns ett inlägg av Christer Holmgren som mycket väl beskriver brödraföreningarnas viktiga uppgift inom vår Orden. I samma nummer har jag ett inlägg, som jag tycker är lika relevant i dag som då.x Svante Deljemark

Vinkelslaget 2013

En hedershistoria

Förra året fyllde golftävlingen Vinkelslaget 30 år och i sommar jobbar man vidare inom 2:a fördelningen för ytterligare 30 år med det uppskattade arrangemanget för golfintresserade frimurare med damer. Tävlingen äger även i år rum på Skepparslövs Golfklubb. Här är alla fakta som intresserade golfare behöver känna till för att delta: Datum: 9 augusti 2013 Spelform: Poängbogey (18 hål) Klassindelning: A-, B- samt damklass Kostnad: Greenfee + middag + startavgift totalt 700 kr. Information: Maila till vinkelslaget@telia.com för detaljerad information och anmälan. Tävlingsledning: Curt Hansson, X SPL, Skepparslövs GK och Christer Söderberg, IX SPL, Rya GK. Telefon: Christer Söderberg 0702-18 53 34 för muntliga besked.x

Sommarträffen på Österlen Den traditionella sommarträffen på Österlen äger i år rum fredagen den 28 juni. Det är ett samarrangemang av Cimbris i Simrishamn och Ystads brödraförening för bröder av alla grader och medföljande damer. Programmet börjar kl 11 med en kort företagspresentation följt av en härlig buffélunch, 10 rätter, i Ingelsta Kalkons trevliga restaurang, vid riksväg 11 strax väster om Smedstorp. Mer information finns på www.ingelstakalkon.se. Efter lunchen kör man, i egna bilar, till Simrishamn, för gudtjänst kl 13 i S:t Nikolai kyrka under ledning av kyrkoherde Mats Hagelin. När gudtjänsten är slut beger sig bröderna till frimurareföreningen Cimbris nyrenoverade lokaler för information från ordensledningen av provinsiallogens nye provinsialmästare, Christer Persson. Damerna får, guidade av museichefen Lena Alebo, en intressant tur genom det närbelägna Österlens museum. Kl. 15.00 avslutas programmet med gemensamt kaffe i Cimbris lokaler. Bindande anmälan görs genom insättning av 250 kr/person på Bg 810 -7047 senast den 1/6. Namn på dem anmälan avser anges.x

Från Ordens Inrikes ärenden

En nätt liten skrift på nästan 50 sidor rymmer historien om Svenska Frimurare Ordens Hederstecken och dess innehavare.

Sedan 1945 har förtjänta bröder som arbetat för hela Ordens bästa kunnat belönas med Svenska Frimurare Ordens Hederstecken, OHT. Man brukar säga att denna utmärkelse ges som tack för redan utförda insatser, till skillnad mot R&K, som innebär att mottagaren förväntas göra nya insatser. År 1947 utsågs de första mottagarna och sedan dess får någon eller några bröder denna utmärkelse varje år vid Ordens högtidsdag i mars månad. Den första historiken över de bröder som fått denna utmärkelse sammanställdes år 2001 och med den som grund har Lars Otto Berg kompletterat med material fram till och med innevarande år. Förutom en komplett matrikel innehåller historiken också material från de årliga samlingar med årsmötesförhandlingar som skett i september/oktober sedan 1986 och som i varje fall på senare år författats av en av de senast hedrade bröderna. Till denna sammankomst bjuds också änkor in som kan ta med en närstående som hjälp under resa och program. Nu har skriften förmedlats till alla OHT:are och till de respektive som visat intresse för verksamheten. Den kommer också att finnas tillgänglig på enheternas bibliotek och kan av de intresserade köpas genom Forskningslogen CF Eckleffs försorg.x Text och foto: KJELL MAZETTI

Svenska Frimurare Orden Ny Brödraförening Stormästaren har beslutat godkänna inrättandet av en ny brödraförening nämligen Kapitelbrödraföreningen De Sju Lampor i Gävle med förkortningen D7L och brödföreningsnummer 1124. Kapitelbrödraföreningen skall lyda under Provinsialmästaren för Svea Provinsialloge och invigning sker lördagen den 20 april 2014. Entledigande Universitetslektorn Göran Laurelii, R&K, den 23 mars 2013 som Stormästarens Prokurator. Barmhärtighetsdirektorium Förordnande Professorn Göran Karlsson, R&K, som Ordens Administrator tillika Ordförande i Barmhärtighetsdirektorium från och med den 23 mars 2013 till och med den 22 mars 2019. Utbildningsdirektorium Förordnanden Specialläraren Bengt J Larsson, R&K, PM MNPL tom 4 maj 2013, som Ordens Banérförare tillika Ordförande i Utbildningsdirektorium från och med den 5 maj 2013 till och med den 31 december 2015. Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond Entledigande Länsöverdirektören Bo Hansson, R&K, PM Svea, från och med den 24 mars 2013. Stora Landslogen Förordnanden Specialläraren Bengt J Larsson, R&K, PM MNPL, Ordens Banérförare från den 4 maj 2013, Bankdirektören Christer Persson, R&K, PM SPL, och köpmannen Leif Wadell, R&K, PM GPL, som ledamöter i Magistralrådet till och med den 31 december 2015. Byggnadsingenjören Bengt Bengtsson, R&K, som Ordens Storinkvisitor från och med den 23 mars 2013 till och

kansli med den 22 mars 2019. Key Account Manager Astor Pettersson, X ÖNPL, säkerhetschefen Marcus Qvennerstedt, X Svea, som förste respektive andre ceremonimästare från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2015 samt verkställande direktören Tord Elfvendahl, IX Svea, som tredje ceremonimästare från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2013. Som Stormästarens Uppvaktande Bröder (SUB) Bankdirektören Ulf von Feilitzen, X Svea, till och med den 31 december 2013, poliskommissarien Anders Lindqvist, X Svea, från och med den 1 januari 2014. Filosofie kandidaten Per G Olson, X Svea, poliskommissarien Dan Lindqwister, IX Svea, arbetsledaren Kimmo Jää-Aro, IX Svea, brandskyddskonsulten Magnus Jacobson, VIII Svea, verkställande direktören Bo Ericson, VIII Svea, samtliga (utom von Feilitzen) till och med Stora Landslogens Högtidsdag den 22 mars 2014. 1. Fördelningen (Svea) Entledigande Länsöverdirektören Bo Hansson, R&K, som Provinsialmästare i Svea Provinsialloge från och med den 24 mars 2013. Förordnanden Filosofie doktorn Olle Hammermo, X VPL, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen De Sju Lampor i Gävle från och med den 20 april 2013 till och med den 19 april 2019. Arkitekten, verkställande direktören Pelle Björklund, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Den Nordiska Första S:t Johannislogen från och med den 1 juli 2013 till och med den 30 juni 2019. 2. Fördelningen (SPL) Entledigande Överläkaren Per Werner, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Christopher i Kristianstad från och med den 30 april 2013.

Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som Andre Deputerad Provinsialmästare i Skånska Provinsiallogen från och med den 2 mars 2013. Förordnanden Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som Förste Deputerad Provinsialmästare i Skånska Provinsiallogen i Kristianstad från och med den 2 mars 2013 till och med den 31 mars 2014. Överläkaren Per Werner, X SPL, som Andre Deputerad Provinsialmästare i Skånska Provinsiallogen i Kristianstad från och med den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2019. 3. Fördelningen (GPL) Förordnande Pol mag Bengt Nordlund, X GPL, som Andre Deputerad Provinsialmästare i Göta Provinsialloge från och med den 8 mars 2013 till och med den 7 mars 2019. 4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Personskaderegleraren Duncan Nordström, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik från och med den 19 mars 2013. Förordnande Röntgenläkaren Lars Norén, VIII ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik i Norrköping från och med den 19 mars 2013 till och med den 18 mars 2019. Docenten Lars Bergholtz, R&K, förlängt förordnande som Provinsialmästare i Östgöta Provinsialloge från och med den 29 mars 2014 till och med den 4 april 2014. Försäljningschefen Rolf Svensson, X ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Helios i Reftele från och med den 22 april 2013 till och med den 12 oktober 2013. Verktygsmakaren Per-Olof Fryelegård, VIII ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Helios i Reftele från och med den 13 oktober 2013 till och med den 12 oktober 2019. 5. Fördelningen (VPL) Entledigande Skattedirektören Ingemar Dahlén, X VPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun 51

från och med den 1 mars 2013. Förordnande Direktören Rune Gustafsson, X VPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2019. 7. Fördelningen (MNPL) Entlediganden Specialläraren Bengt J Larsson, R&K, som Provinsialmästare i Mellersta Norrlands Provinsialloge i Härnösand från och med den 4 maj 2013. Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Unitas i Sundsvall från och med den 1 april 2013. Förordnanden Majoren Sten-Olof Eriksson, R&K, som Provinsialmästare i Mellersta Norrlands Provinsialloge från och med den 4 maj 2013 till och med den 30 maj 2018. Ingenjören Eric Olofsson, X MNPL, som Andre Deputerad Provinsialmästare i Mellersta Norrlands Provinsialloge i Härnösand från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2019. 8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnande Civilekonomen Lars Sjöberg, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Jakob Ulfsson från och med den 1 juni 2013 till och med den 31 maj 2019.

Utrikes ärenden Utnämning av representanter för främmande ordnar Ordens Stormästare har beslutat att till representant hos Svenska Frimurare Orden utnämna: för Vereinigte Grosslogen von Deutschland Br. Thomas Böös, R&K, för Grosse Landesloge der Freimaurer von Deutschland Br. Thomas Böös, R&K, för Oberster Rat der Freimaurer von Deutschland des A A S R Br. Göran Nordblom, R&K.

Nya R&K

Göran Karlsson Professor, Göteborg

Sten-Olof Eriksson Major, Härnösand

Bengt Bengtsson Byggnadsingenjör, Kalmar

Riddarnamn: Eqv. Constantia Amicitae (Riddaren av Vänfastheten). Valspråk: Cogitatio Providentia (Eftertanke Omsorg).

Riddarnamn: Riddaren av kust och hav Valspråk: Det rätta består

Riddarnamn: Eques a circino (Riddare av cirkeln/passaren). Valspråk: Qui quaerit invenit (Den som söker han finner).

Född 23 januari 1948 i Vimmerby.

Realskole-, gymnasie- och universitetsstudier. Officersutbildning i kustartilleriet. Intendent i Försvarets Intendentkår. 1960 - 1978 tjänstgöring vid marina utbildningsförband 1978 - 1998 tjänstgöring vid marina underhållsförband Sedan 1998 arbetat med uppbyggandet av Hemsö fästning, en av Sveriges största befästningar från kalla kriget och i dag en del av vårt gemensamma kulturarv.

Efter studentexamen i Lidköping 1967 studier vid medicinska fakulteten, Göteborgs Universitet. Specialistutbildning i öron-, näs- och halssjukdomar vid Kärnsjukhuset i Skövde och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Legitimerad läkare 1975, specialistkompetent ÖNH-sjukdomar 1980, medicine doktor 1986 och specialistkompetent i Allergisjukdomar 1999. Gästprofessor, University of Virginia, USA 1988-1989. Överläkare, ÖNH-kliniken, Mölndals sjukhus och Sahlgrenska sjukhuset 1988-98 samt professor i ÖNH-sjukdomar vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 2000-2006. Medicinsk direktör för Glaxo SmithKline (GSK) i Sverige 2001-2008 och tillika för GSK i norra Europa 2004-2008. Ordförande i Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud- & halskirurgi 1993-1997. Drygt 100 vetenskapliga originalpublikationer. Ett flertal styrelseuppdrag i forskningsstiftelser och aktiebolag. Ledamot av flera statliga utredningar, främst rörande allergisjukdomar.

Född 5 februari 1943 i Åsele.

Recipierade i S:t Johanneslogen Moria 1994 och fick grad X 2008 i MNPL. Olika ämbetsmannauppdrag inom S:t Johanneslogen Moria 1996 - 2002 och från 2002 ämbetsman i MNPL, f n FDPM.x

Recipierade i S:t Johanneslogen Salomon á Trois Serrures i Göteborg 1996 och erhöll grad X 2008 i GPL. Ämbetsman på olika befattningar i S:t Andreaslogen De Tre Förenade Kronor 1999-2007. AÖBB GPL 2008-2010, ADPM GPL 2010-2012. Ledamot av Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg och ordförande i Barmhärtighetsdirektorium.x

Född den 2 juni 1944 i Kalmar Efter examen som byggnadsingenjör vid Kalmar Tekniska Gymnasium olika anställningar på arkitektkontor i Stockholm respektive Kalmar. Sedan 1978 egen företagare i Kalmar med arkitekt- och byggkonsultverksamhet. För egen del med huvudsaklig inriktning på internationella projekt i bland annat Storbritannien, Portugal, Spanien, Ryssland och Chile. Recipierade i S:t Johanneslogen Carl i Kalmar 1972 och fick grad X i SPL 1992. Ämbetsman i S:t Johanneslogen Carl sedan 1977 med avbrott i fyra år. Har verkat som sekreterare, bevakande broder, talman, deputerad mästare och som ordförande mästare under åren 2007–2013. Har sedan 1980 varit ledamot, bl a som kastellan och ordförande, i Frimuraresamfundet i Kalmar som äger och administrerar Kalmarlogernas eget Frimurarhus. Är redaktör för tidningen Kalmar Frie Murare och har suttit med i SPL:s dåvarande provinsialdirektorium på 1980- och 1990-talet, senare i SPL:s fördelningsråd. Har även haft uppdrag inom Rotary, hembygdsrörelsen och ett flertal andra kulturföreningar. Har utgivit flera skrifter och medverkat som redaktör för ett flertal årspublikationer.x

Nya OHT

Ronny Schultz Major, Stockholm

Curt Hansson Informationschef, Kristianstad

Edward Waller Civilekonom, Österskär

Riddarnamn: Riddaren av frivilligheten Valspråk: Att aktivt verka

Riddarnamn: Riddaren av Globen Valspråk: Med Ordet som vägvisare

Riddarnamn: Riddaren av tystlåtenhet. Valspråk: För rätt och sanning.

Född 3 oktober 1947 i Trollhättan.

Född: 23 juni 1942 i nuvarande Kristianstads kommun

Född 21 oktober 1932 i Skövde.

Värnplikt som beriden jägare på K 4 i Umeå 1966/1967. Tjänst vid K 1. Officer 1973 i Kavalleriet. Truppslagskola och Militärhögskola. Plutonchef och skvadronschef vid K 1. Tjänst i HKV och Militärdistrikt Mitt. Chef Livgardesgruppen i Stockholm 1993 – 2007. Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Erik 1993 och fick grad X i Svea Provinsialloge 2007. Ämbetsman i S:t Johanneslogen S:t Erik 1996 – 2007, 2008-2010. Översekreterare i Svea Provinsialloge 2007 – 2010. Chef Inrikes ärenden vid Ordens kansli från 2011.x

Efter militärtjänstgöring och utbildning till marknadsekonom DME, yrkesverksam som grafiker, reklamkonsulent och gruppledare inom dagspress. Dessutom informatör och informationschef inom kommunsektorn. Redaktör och ansvarig utgivare för två olika publikationer. Föreningsengagemang som styrelseledamot och ordförande i marknadsförening. Medlem och president i Rotaryklubb. Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Christopher, Kristianstad 1982. Grad X i Skånska Provinsiallogen 1999. IB, S, BB och DM i S:t Johanneslogen S:t Christopher. AÖS samt FÖS och kanslichef i Skånska Provinsiallogen. Ledamot i PD-AU. Redaktör för lokal medlemstidning.x

Efter studentexamen i Skövde studier först på Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm och därefter vid Handelshögskolan i Göteborg. Civilekonomexamen 1956. Anställd på Leo Bredbergs Revisionsbyrå AB i Göteborg 1956-1999. Auktoriserad revisor 1964–2006. Verkställande direktör i revisionsbyrån 1974-1988, under vilken tid byrån utvecklades från ett lokalt företag till ett nationellt och numer med firman Ernst & Young AB. Under åren 1988 – 1993 verksam som svensk partner på Ernst & Youngs kontor i London. Egen företagare från 1998. Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Sigfrid i Skövde 1956. Fick X graden i Svea Provinsialloge 2004. Revisor i Svea Provinsialloge t o m år 2006. Ledamot först i Drätseldirektorium och därefter i Planeringsdirektorium.x

Två nya kungliga riddare dubbade I samband med Ordens högtidsdag i mars dubbades två bröder till riddare av Carl XIII Orden, RCXIIIO. Det var Stormästaren prokurator Nils Magnusson, till vänster, samt Stormästarens ståthållare, Göran Andersson, till höger. Riddarna bär i rött band ett rött, krönt kors om halsen med ett monogram bestående av två C i guldtext varav de ena spegelvänt omslutande ”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan samt ett rött bröstkors.x 53

Tack för deltagandet i läsarundersökningen Först och främst så vill jag rikta ett stort tack till samtliga de bröder som deltog i enkäten som skickades ut den 8/3-2013. Mailet skickades ut till samtliga innehavare av registrerade epostadresser i frimurarordens medlemssystem.

et är ett helt nytt grepp för oss inom redaktionen att få reda på vad ni, tidskriftens läsare, har för synpunkter och önskemål på innehåll och utformning. Helt klart så engagerar tidskriften många bröder om vi ser på det antal svar som har kommit in. Fördelningarna Fördelningen av svaren var också jämnt spridda över samtliga provinser och det ger ett gott tvärsnitt över landet som helhet. Det absolut roligaste vara att så många bröder hade tagit sig tid att skriva utförliga kommentarer, där förslag och förbättringsområden har kommit fram på ett mycket bra sätt. Arbetet med att sammanställa resultatet kommer att ta sin tid och skall presenteras mer genomgående till

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

hösten, men jag vill passa på att förmedla i korta drag hur resultatet har sett ut och vad kommentarerna har kretsat kring. Det vi kan se till en början är att bröderna i stort sett är nöjda med antalet nummer tidskriften nu kommer ut med, alltså fyra nummer per år och att en mycket stor majoritet av läsarna läser minst 80 procent av innehållet. Det har efterfrågats tjockare nummer i stället. Läsa mera För redaktionskommitténs vidkommande så var frågan om vad ni bröder vill läsa mer av i tidskriften av särskilt intresse och vid en hastig överblick över kommentarerna kring den frågan visade det sig att Historia (både allmän och frimurerisk), mer om utländskt frimureri, besök i främmande loger och debattartiklar var områden som var högt eftertraktade. Det fanns även många andra goda synpunkter och förslag som framkom och som säkerligen kommer att finnas med i framtiden.

Jag vill även passa på att tacka alla de bröder som har hört av sig med bekymmer att få enkäten att fungera. Ni hade lika gärna kunnat strunta i den men valde att ta reda på vad felet bestod i för att kunna göra er röst hörd. Löste sig Det tog ett tag innan jag förstod vad felet var men det löste sig efter första samtalet med en konfunderad broder. För framtida förfrågningar så ska vi se över ifall vi kan använda oss av mer ”professionella” verktyg så att det blir lättare att besvara frågorna. Vi ska även använda oss av Frimurare Ordens mailserver så att det inte blir som det blev för bröderna i 6:e Fördelningen. Dessa bröder fick sina e-brev flaggade med varningar om virus och skräpmail. Men det blir en senare övning. Och så till sist… Ni som inte känner igen att ni fått enkäten har troligtvis ingen, eller en felaktig adress angiven, i medlemssystemet. För att ändra eller lägga till er mailadress i systemet så vänder ni er till er loges sekreterare. Återigen ett stort och varmt tack till er som svarat på enkäten! Patrik Andersson Ansvarig enkätmakare i Redaktionskommittén PS. För att skicka in material eller förslag om artiklar, reportage eller annat intressant så använder ni er av följande epost: frimuraren@frimurarorden.se.x

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1595:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

LACKSKOR

500:-

ULLROCK LåNG

1795:-

MÖRK KOSTYM

1795:-

SMOKING + SKJORTA

1800:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer Clothes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete. Bröder, anhöriga och närstående. Välkommen att kontakta mig. Mottagning på Södermalm i Stockholm. 08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com

CArlGren for men

Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 54

375:-

Orden är välgörande – inte en sällskapsklubb

Foto: Joe Sundelin

Våra ritualer skänker oss stabilitet att nalkas de svåra frågorna för att vi skall kunna reflektera över våra djupare tankar och känslor. Vi bröder träffas således i våra loger för att under värdiga former få tankar och idéer genom våra ritualer. Detta för att vi skall kunna mogna som medmänniskor och för att bli bättre och harmoniska människor. Det är således ovärderligt att tillhöra en organisation som vill lära oss att finna både harmoni och vårt eget inre och därmed öka vår självinsikt.

ag har ställt en fråga till mig själv, till Frimurarens chefredaktör och till andra frimurare: ”Varför det är så svårt att få ut ett budskap så att det blir klart och tydligt?”. En sådan fråga är berättigad. Frågan, om vi skall presentera oss utåt som en sällskapsklubb, välgörenhetsorganisation eller en förening för personlig utveckling, återkommer nämligen ofta. Jag måste vara självkritisk. Vi är inte tillräckligt tydliga och måste bli än bättre på att kommunicera ut vad vi står för. Jag skrev i den senaste ledaren: ”Vi är ingen sällskapsklubb och har ingen ambition att bli en sådan. Däremot är social samvaro mellan bröder väsentligt men detta är en bonus i medlemskapet”. Plattform Vi vill genom logearbetet erbjuda män i alla åldrar en plattform för en indivi-

duell personlig utveckling med bland annat djupare förståelse för de andliga och etiska frågorna. Många av oss söker annat än enbart materiella värden och har intresse för de stora livsfrågorna. Personer som söker sig till vår Orden anar, kanske förväntar sig, att deras liv därigenom kan fördjupas i sökandet efter svar på de eviga livsfrågorna ”Varifrån kommer jag? Vem är jag, och Vad är min bestämmelse?” Värdigt Från det vi kommer in genom dörren till logerummet och till dess vi lämnar ordenshuset rör vi oss värdigt och allt genomförs efter de skick och ceremonier vi kallar urgamla. Logen är det rum där bröderna invigs i mysterierna. När vi som frimurarbröder deltar i logens ritualer får vi en känsla av att delta i något oföränderligt eller evigt. 55

Hörnstenen Vårt ordensliv kan med andra ord hjälpa oss att fördjupa vår tilltro på hörnstenen, på Honom som vill lära oss att vårt liv är en vandring mot något betydligt mera viktigt. Vi aktiva bröder har upptäckt värdet av denna inre gemenskap. Något som inte är så överraskande med tanke på materialismens betoning av det världsliga med den egensinniga människan i centrum, där möjligheten att leva som medborgare med kristet förtecken underskattas som grundval för framtiden. Uppvärderingen av det materiella och förlusten av traditionella värden är grogrunden för ett tilltagande främlingskap för människor. I denna situation har frimureriet idag något väsentligt att ge, nämligen att uppgradera människans värde i vårt samhälle. Ingen sällskapsklubb Mina bröder! Vi är ingen sällskapsklubb. Vi är inte heller en välgörenhetsorganisation i en vidare bemärkelse. Vi skall genom vår personliga utveckling se barmhärtighet som en naturlig del av våra liv. Detta gör vi bland annat genom att stödja och visa omtanke om de som har det svårt: ”Frimurarna i samhället”. Vi skall vara välgörande. Detta ord har en betydligt vidare betydelse än välgörenhet. Vi skall i alla våra livssituationer vara välgörande föredömen i samhället.x

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

VAD TROR DU?

Kommer priset på olja gå upp eller ner?

Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.

ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning. Oavsett om man tror på upp- eller nedgång. Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.

7% 11%

Transport

50% 32%

Så här används oljan globalt

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända. Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen. Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.

Industri

Fastigheter

dagar

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.

Olika sorters olja

Världens oljeproduktion

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.

De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.

Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara. Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.

Elproduktion

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.

faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara. Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag. Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.

Brent, Nordsjön

WTI, USA

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar. Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?

handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet. Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram