Frimuraren nummer 2 2019 by Svenska Frimurare Orden

Tema i denna utgåva: Finland

Vårens stipendier utdelade

Bröder på besök i Jerusalem

FRIMURAREN TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 2 | 2019

Ordens nye Stormästare Christer Persson – med brödraskap i fokus

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 144 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen har under år 2018 delat ut totalt 18,8 mkr, varav till forskning inom

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Innehåll I detta nummer Logernas okända tjänare

Shalom från Israel

Frimurare och punkare

Christer Persson installerad som Stormästare

Ordens högtidsdag med utnämningar

Skånska provinsiallogens nye provinsialmästare installerad

Carl Dahlberg – en sann frimurare 23 Stipendieutdelning våren 2019 Jubelårsfonden – S:t Erik

24 24

Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse 26 Den Nordiska Första S:t Johannislogen

Ett enkelt telefonsamtal ledde till kammarreception

Poetisk installation i Fjärde fördelningen

Mr Caritas i Örebro

Att besöka en utländsk loge – Frimurarpass

Evenemang i sommar

Tema: Finland

Ämbetsmän från Finland besökte Femte fördelningen

Föreningen Granatenhjelm – Sjätte fördelningens okända bakgrundskraft 40 Royal, skrivmaskinen och våra löften

Sällskapet Faddrarna – en guldkant i livet 44 Caritasverksamheten inom Stor Capitlet

Administrationen i Helsingfors frimurarsamhälle

Recension: Främmande eld

I varje nummer Ordens högste prelat: Katedralens hemlighet 35 Krysslösning 37 Frimuraren för 70 år sedan

Stormästarens sida Att vara frimurare 51

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Omslag: Christer Persson, Ordens nye Stormästare.

Materialstopp 12 augusti 2019.

Bild:

Mats Gärdfors, Ordens fotoamanuens Informationsdirektoriet.

Historia

Logernas okända tjänare Det talas och skrivs sällan om logernas okända tjänare, det vill säga våra tjänande/betjänande bröder, sedermera logevaktmästare och/eller logeassistenter. Bakgrunden till systemet med en indelning i tjänande och verkande bröder hängde samman med att dåtidens frimurare ofta kom ur de högre samhällsklasserna.

e högre samhällsklasserna hade förr i tiden tjänstefolk och ofta tog man med sig någon som kunde hjälpa till med betjäning, med mera, inför logesammankomsterna. Tjänande broders ställning var nära förknippad med sin husbondes, vilket var nödvändigt för att bli frimurare. Logevaktmästare Ur en instruktion från den 27 maj 1949 för 1:e logevaktmästaren och biträdande 1:e logevaktmästaren vid frimurarlogerna i Karlskrona framgår följande: 1:e logevaktmästare var förman för samtliga vid frimurarlogerna i Karlskrona

antagna tjänande bröder och underställd respektive logens ceremonimästare. Uppgifterna för logevaktmästaren bestod bland annat av städning av frimurarhusets lokaler, svara för och underhålla dekorationer, ombesörja eldning, eldrond, postgång, biträda bibliotekarien och edilen samt sköta flaggning. Utöver dessa uppgifter åligger 1:e logevaktmästaren och biträdande 1:e logevaktmästaren tillsammans med tjänande bröderna att biträda vid servering av logernas måltider. Vid dessa tillfällen utgick fastställt arvode och supé för logevaktmästare och tjänande bröder. En gång om året, på hösten, genomfördes en generalstädning av

Instruktioner till tjänande bröder.

samtliga lokaler i frimurarhuset mot skälig ersättning. För städning, eldning och underhåll erhöll logevaktmästaren ett arvode på 400 kr/kvartal och för övriga åligganden 900 kr/kvartal. Ordensvän De tjänande bröderna hade särskilda ritualer för antagningen och betalade inga receptionsavgifter. Från och med grad IV-V hade de inte heller samma gradprydnader som övriga bröder. I matriklarna framgår av noteringarna att de tjänande bröderna inte räknades som fullvärdiga medlemmar. Detta förhållande förändrades så pass

Ritualer utformade till tjänande Johannesbröder.

Historia sent som år 1903. Eftersom grad VIII gav riddarstatus fick de ofrälse bröderna nöja sig med att vara ”Ordensvän” och i grad IX ”Väpnare” då de inte var av adlig härkomst. Som tjänande broder hade de vanligtvis ingen sköld. Under åren 1769 till 1978 har det i Karlskronas loger total funnits cirka 100 tjänande bröder. Abrahamsson Några av de tidiga logevaktmästarna i Karlskrona framgår enligt nedan. Under åren 1866 - 1896 tjänstgjorde landskanslivaktmästaren Otto Wilhelm Abrahamsson som 1:e logevaktmästare. Han recipierade i grad I den 22 september 1866 och uppnådde slutgraden IX den 23 mars 1876. Vid högtidsdagen den 24 maj 1891 i S:t Johanneslogen Gustaf erhöll O W Abrahamsson Kunglig medalj för 25 års trogen tjänst. Vid sammanträdet fördes logens klubba av prins Oscar Bernadotte, sedermera kung Oscar II. Den sist antagne tjänande brodern i Karlskrona var fanjunkaren Yngve Dahlquist som recipierade 1974 i S:t Johanneslogen Gustaf. Han kom dock främst att arbeta i Ronneby Brödraförening. I matrikeln finns noteringen för Yngve Dahlquist att han antogs som verkande broder den 29 oktober 1979. Under 1970-talet tjänstgjorde även CG Carlsson, Gustaf Håkansson och Gustaf Brauer som tjänande bröder. I Karlskrona finns idag bara en förutvarande tjänande broder kvar i livet, nämligen Olof Håkansson född 1928. Olof recipierade som tjänande broder i S:t Johanneslogen Gustaf år 1973. Han verkade som tjänande broder i graderna I till VII. Sedan som verkande broder i olika ämbeten, främst inom S:t Andreaslogen Carl Johan. Han avslutade sin karriär som andreaslogens förste deputerad mästare år 2003 - 2004. Olof erhöll år 2005 utmärkelsen Prins Bertils Frimuraremedalj för sina insatser inom frimureriet. Uppoﬀrande Begreppet tjänande broder togs bort 1979. De tjänande brödernas arbetsuppgifter har numera fördelats bland övriga ämbetsmän inom logerna. Utan dessa tjänande bröders uppoffrande och oegennyttiga arbete och insatser hade logernas verksamhet förr i tiden varit svår att bedriva. X Text och foto: MATHS DACKEHAG

Logevaktmästare Otto Wilhelm Abrahamsson.

SKULL SKULL & & BONES BONES

TRE TRE KRONOR KRONOR

Ø Ø19mm 19mm Silverpläterad Silverpläteradmässing mässing

Ø Ø22mm 22mm Guldpläterad Guldpläteradmässing mässing

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMSB17 FMSB17 www.1664.se www.1664.se kundsupport@1664.se kundsupport@1664.se 070-245 070-24529 2931 31 Västra VästraStrandgatan Strandgatan1, 1,442 44230 30 KUNGÄLV KUNGÄLV

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMTK17 FMTK17 16-64 16-64IMPORT IMPORTAB AB Vi Visäljer säljerklockor, klockor,slipsar, slipsar, manschettknappar, manschettknappar,pennor pennoroch och liknande liknandeherr herraccessoarer accessoarer

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort! Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Resa till Israel

Shalom från Israel

Gemensamt på altaret låg uppslaget Bibeln, Koranen och Toran.

Besök hos Solomon’s Pillars Lodge No 59 i Eilat. Broder Bertil Lindholm har varit på logebesök i Eilat, Israel.

fter flera tidigare besök på så kallad pilgrimsresa i Israel var nu, inför den planerade resan, mitt beslut att träffa frimurarbröder i någon Lodge. Således begärde jag ett rekommendations-

brev av Ordens chef för utrikes ärenden, broder Per G Olson, vilket är ett ”extra” bevis utöver frimurarpasset. Jag vill varmt rekommendera konsultation med Ordens kansli före utrikesbesök för att få profes-

Före logebesöket blev det beachparty vid Röda havets strand.

sionell vägledning. Med detta brev tog jag kontakt med Frimurare Orden i Tel Aviv och storsekreterare broder Yaron J. De’elim, som slussade vidare till broder Avinoam Levi och vidare till broder Avi

Solomon’s Pillars Lodge No 59:s standar.

Resa till Israel

Från S:t Johanneslogen S:t Erik hade jag som present med ett bordsstandar vilket överlämnades och mottogs på frimurarsätt.

Baranes och vidare till ordförande mästaren i Solomon’s Pillars Lodge No 59 i Eilat broder Maurice Krispin, tillika konsul vid Sveriges konsulat i Eilat. Frankfurt Vid flygbyte i Frankfurt blev det flera timmars försening med anledning av snöstorm. Broder Maurice meddelade att ”vi hämtar vid hotellet och ta med din hus-

tru till middagen för i vår loge är fruarna med vid måltiden”, vilket överraskade oss. Förklaringen var att det inte ”finns plats för någon frimurarritual utan vi tillämpar vanliga judiska artigheter”. Dagen därefter hämtades vi vid hotellet för logebesök, men dessförinnan var det beachparty med fruar. Mycket trevlig picnic där jag blev presenterad för bröder och vänner, ännu icke frimurare.

Härlig atmosfär med bad i Röda havet i 23-gradig bölja. Ingen öl till bilförarna. Efter några timmar bar det iväg till logelokalen för ytterligare fraternisering. Från S:t Johanneslogen S:t Erik hade jag som present med ett bordsstandar vilket överlämnades och mottogs på frimurarsätt. Detta standar fick en hedersplats inne i mötessalen. Stor överraskning för mig blev inbjudan av ordförande mästare broder Mau-

Resa till Israel rice att mottaga deras logeemblem runt halsen som tecken på hedersmedlemskap i logen Salomos Pelare i Eilat, Israel. Det pirrade i magtrakten. Dessutom överlämnades deras standar samt en ”medalj” som gåva till S:t Johanneslogen S:t Erik i Stamhuset, Stockholm. Mycket intressant var att identifiera deras ”dukning”. Religionsfrihet Jag noterade även religionsfrihet i den israeliska frimurarorden där det gemensamt på altaret låg uppslaget Bibeln, Koranen och Toran. Det blev skjuts tillbaka till hotellet med upplysning ”att i morgon kl. 11 am hämtas du för att med oss frimurare åka ut med båt på Akabaviken för umgänge och picnic”. Det blev en båttur med tillbehör som inte kan glömmas. Vi besökte även torget där bröderna delade ut mat till behövande familjer. Flera var fattiga judiska immigranter som här var föremål för barmhärtighet. Tredagarssamvaron avslutades med show på en teater som ägdes av en frimurares hustru. Så kan det bli när man besöker bröder. Likaså intressant var det att vid femsnåret på morgonen notera den tusenhövdade skaran av dagsarbetare som kommer från Akaba i Jordanien in till Eilat som gästarbetare. De måste lämna Israel på kvällen på grund av avsaknad av medborgarskap. Shalom och tack för ordet samt tack till min broder Mats Ekström som sponsrade med parlör på hebreiska från tiden vid STI, Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. X Text: Bertil Lindholm

S:t Johanneslogen S:t Eriks standar fick en hedersplats inne i mötessalen.

Båtturen på Akabaviken skall sent glömmas.

We lcome to the

E XCEPTIONAL

A COLLECTION OF OUR FINEST HOTELS Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissoncollection.com/strandhotel-stockholm

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 10

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Kultur

Frimurare och punkare Frimuraren drog söderut och besökte S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona då broder Jonas ”Jonte” Andersén blev upptagen som mästare i logen.

arlskrona lär vara en av landets mest ordensrika städer, där det på 1990-talet fanns ett 30-tal olika verksamma ordnar på orten. Självfallet hör detta ihop med stadens sjöfart och militära verksamheter. Bara något stenkast med svag arm bort har både Odd Fellow och Tempel Riddare Orden mäktiga borgar. Jag blir visad runt i det som är en av Ordens allra äldsta fastigheter av Fredrik ”Fredde” Andersén, bror till kvällens recipient och tillika andre bevakande broder i S:t Johanneslogen Gustaf.

Bröderna Lokalerna är många och man kan med lätthet se att här sjuder det av verksamhet som på så många andra orter landet runt. Frimureriet engagerar bröderna. – Jag fick upp ögonen för frimureriet när jag, på 1980-talet, läste om Orden i Aftonbladet då Göran Skytte ”avslöjade” frimureriet, berättar ”Fredde”, då vi sätter oss och språkas vid i logerummet innan kvällens reception ska starta. Han fortsätter: – Jag gjorde sedan ett skolarbete om frimurarorden och sedan var jag fast, säger

Jonas ”Jonte” Andersén, ordförande mästare Bo Wranker och Fredrik ”Fredde” Andersén.

”Fredde”. Hans några år äldre bror ”Jonte” minns en artikel i lokaltidningen där någon hantverkare sett saker i deras lokaler som han sedan drog egna slutsatser av. – Det var något om ett bord med en dödskalle på och jag blev såklart jättenyfiken på vad frimurarorden var för något och vilka som var med där. The Bones De båda bröderna Andersén utgör grundstommen i det internationellt kända punkrockbandet The Bones. De är större ute i Europa än här hemma och när du

läser detta har de just klarat av en turné med Backyard Babies i Tyskland. I sommar spelar de, bland annat, på Sweden Rock Festival tillsammans med Kiss, ZZ Top, Slayer och många flera storstjärnor. Visst märker man bröderna då de trots sedvanlig logeklädsel sticker ut med sina tatueringar. Kanske tittade en och annan broder lite undrande när de klev in i logen? – Då jag gick med hade brorsan banat vägen, skrattar ”Jonte” och fortsätter med att konstatera att de aldrig hört någon klaga eller ondgöra sig över vare sig deras kroppsutsmyckningar eller deras visserligen melodiösa men stökiga punkrock. Tvärtom har de alltid känt sig välkomna i logen och i Orden. – Carl Johans nuvarande ordförande mästare, Bo Wranker, träffade vi långt innan vi blev frimurare då vi spelade på ett vänortsutbyte, berättar Jonte vidare. Det goda Frimureriet är viktigt för de båda bröderna. Att verka för det goda, att försöka möta människor där de är och att sträcka ut en hand till den som behöver. – Jag har lärt mig mycket av frimureriet och jag lär mig fortfarande väldigt mycket, avslutar den nye mästaren, för att i nästa sekund ställa en fråga om vad som hände i logen. X

Bröderna Andersén tillsammans med bandmedlemmarna i punkbandet The Bones.

Text: Jerry Prytz

Installation av Ordens nye Stormästare

Christer Persson installerad som Stormästare Klockan har just passerat tio på morgonen. Det är lördagen den 11 maj 2019. Dagen då Christer Persson ska installera sig som Stormästare. Platsen är Stamhuset på Blasieholmen i Stockholm. 12

Installation av Ordens nye Stormästare

Christer Persson som nytillträdd Stormästare.

ara något steg innanför de tunga träportarna till Stamhuset råder det en febril verksamhet. Det planeras, justeras och dukas. Det övas, fotograferas och det är en ständig ström av personer som rör sig både upp och ner för trapporna i husets trapphus. Fotoblixtar flimrar till. Tillträdande Stormästaren är på plats – likaså avgående. Avgående Stormästaren Anders Strömberg guidar runt några av de utländska gästerna och när sällskapet passerar Oscarssalen stannar de till för att informera sig om eftermiddagens bordsplacering från de två tillfälliga anslagstavlorna. Här i Stamhuset har Svenska Frimurare Orden huserat sedan 1877. Byggnadens första delar uppfördes dock redan 1662 efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Historiens vingslag slår bokstavligen emot besökarna från varje millimeter av denna byggnad. I väntans tider. Bröderna samlas i hallen på Stamhuset.

Installation av Ordens nye Stormästare

Douglas Grey, Grand Master och Philip Daley, Grand Secretary från den irländska frimurarna gästade installationen.

Kameravinkel I en del av Oscarssalen befinner sig Ordens fotograf Mats Gärdfors krypandes på alla fyra för att hitta just precis den där rätta kameravinkeln för att kunna fotografera tillträdande Stormästare Christer Persson. – Vrid lite mer på huvudet åt vänster. Bra! Och ner lite med hakan. Bra! Och så slappna av i axlarna. Tack! Bra! Ett litet leende också… utan att visa tänderna. Utmärkt! Fotoblixten piper till. En gång. Två gånger. Tre gånger… fler gånger än vad som någon orkar räkna. En broder böjer sig fram mot undertecknad och viskar och nickar i riktning åt gruppen med utländska besökare. – Det där är representanten från UGLE, United Grand Lodge of England och deras Grand Master, H.R.H The Duke of Kent.

En irländare lockar alltid till skratt. Philip Daley på spexhumör.

Installation av Ordens nye Stormästare Omgruppering för fortsatt fotografering måste ske till en av de intilliggande salarna. Bord måste riggas i Oscarssalen för den stundande anstormningen av bröder som vill köpa dryckeskuponger till middagen. Mer än 350 bröder totalt gästar denna installation. Riddarsalen På bottenvåningen finns informativa skyltar och även bröder som gärna hjälper bröder som inte riktigt känner sig hemma i Stamhuset. Det här kan vara en dag som verkligen kommer att präglas av glada tillrop och hjärtliga handslag. Några bröder har med all sannolikhet nyttjat detta tillfälle att nätverka med bröder de annars inte skulle ha lärt känna. Det börjar närma sig tidpunkten för att inta platserna i Riddarsalen. Detta gäller även för de ditresta besökarna från länder som England, Skottland, Wales, Irland, Tyskland, Italien, Island, Norge, Danmark, Belgien, Frankrike, Estland och Finland representerande de finländska frimureriet med sina 6 storloger. Givetvis finns kapitelmästaren Henrik Wikström från Stor Capitlet i Finland på plats. Reception, klubbslag. Klubbslag, installation klar. Mingel Efter installationen följde mingel innan middagen kunde serveras. Detta skedde både inne på lunchrestaurangen Måns Bock och i Carl XVI Gustafs sällskapsrum för de utländska besökarna och Riddarna och kommendörerna med Röda korset. Att servera 350 bröder mat är inget som sker bara av en slump. Detta kräver givetvis noggrann planering. Det här innebar även en fullständigt fullsatt matsal, där även den delen som i vanliga fall brukas för det traditionellt efterföljande kaffet denna gång fick nyttjas som matsal. Det kanske blev lite trångt, men det fungerade utmärkt. Underhållning Som sig bör bjöds det även på musikalisk underhållning denna eftermiddag/afton i Stamhuset. I samband med att förrätten hade avslutats framfördes Frederic Chopin: Polonäs nr 6 i Ass-dur, op 53, Polonaise héroique. Och senare efter varmrätten blev det två stycken – Först Fritz Kreisler: Kleiner Wiener Marsch (violin/ piano) och sedan Edward Elgar: Chanson de Matin, op 15 nr 2 (violin/piano).

Bröder av alla grader var närvarande denna lördag.

Den förutvarande Stormästaren Anders Strömberg här i samtal med Olof Sköld.

Installation av Ordens nye Stormästare

350 bröder gästade den efterföljande måltiden.

Musiken under denna dag och installation, med efterföljande middag, framfördes av Fredrik Höglund trumpet/piccolatrumpet, Marc Power violin, Staffan Alveteg bas, Attlia Gracza orgel, Andreas Konvicka baryton och William Baker tenor. Musik i världsklass.

Tal Något som även tillhör den här typen av middagar och sammankomster är… tal. Först ut på denna front var Sveas provinsialmästare Peter Westrup som bland annat påpekade att Svenska Frimurare Orden består av över 190 loger och föreningar

med 15 500 medlemmar. Därför drog han sig till minnes Christer Perssons devis från Skånska provinsiallogen – brödernas väl. Att alltid fokusera på bröderna ska vara första punkten i programmet och att hellre tänka före än efter. Och med ”Du är rätt man för Orden” utbringade Peter Westrup en skål för den nye Stormästaren. Efter det bars efterrätten in med sprakande tomtebloss och en lätt doft av krutrök innan det var dags för den norske Stormästaren Ragnar Tollofsen att leverera sitt tal som i mångt och mycket kan summeras med hans egna ord ”Open doors with keys”. Efter detta följde kaffe och taffeln var så att säga bruten, för att fortsätta festligheterna i både Måns Bock och i Carl XVI Gustafs sällskapsrum till långt in på kvällen. Nu är den nye Stormästaren installerad. Vivat! Vivat! Vivat! X Text: Ulf Hjelting Bild: Mats Gärdfors

Efterrätten serverades med ett sprakande fyrverkeri.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff har nu en webbshop! Besök oss för att beställa dina böcker eller för att ansöka om medlemskap

Du finner oss via www.frimurarorden.se eller direkt på www.eckleff.se Där finner du hela vårt utbud av öppna skrifter

Storintendentens expedition Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm Bröstknappar till frackskjorta

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Frackknapp/Bröstknapp

Manschettknappar typ 1 Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Manschettknappar typ 2 i ask

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser. Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr. Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Högtidsdag

Claes Langenborg, Gunnar Nyström och Claes-Göran Strömberg.

Ordens högtidsdag med utnämningar Ordens högtidsdag 17 mars innebär inte bara starten för ett nytt så kallat Tempelår, utan även utnämning av nya Riddare och kommendörer med Röda korset och av de som tilldelats Ordens Hederstecken. Även vilka som blivit Riddare av Carl XIII Orden och så tilldelades Hans Webert utmärkelsen Prins Bertils Frimurare Medalj.

ögtidsdagar är alltid högtidsdagar, men Ordens egen högtidsdag i Stamhuset blir lite extra speciell då det är då som de redan utnämnda Riddare och kommendörer av Röda korset fysiskt ska tilldelas sina utmärkelser. Högtidligt? Absolut! Det känns alltid lite extra festligt att få klä upp sig i frack för att fira en högtidsdag. I varje fall är det så undertecknad känner. På Ordens högtidsdag delas det inte

enbart ut betygelser till utnämnda Riddare och kommendörer med Röda korset, utan även Ordens hederstecken delas ut. Denna dag fick tre bröder ta emot denna hedersbetygelse och dessa var: Claes Langenborg, Claes-Göran Strömberg och Gunnar Nyström. Ordens Hederstecken Claes Langenborg föddes den 30 april 1944 i Solna. Han är uppvuxen i Stockholm och tog studentexamen vid Norra 18

Latin, 1963, reallinjen, matematisk gren. Militärtjänstgöringen bestod i befälsutbildning vid Lv7, Luleå Luftvärnskår, 1963–1964. Efter det blev det studier vid Stockholms Universitet i teoretisk fysik, fysik och miljövård. Studierna fortsatte sedan med arkitekturstudier vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitetet, 1966–1968. Det blev en arkitektexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH 1970. Och en arkitektexamen

Högtidsdag även vid Kungliga Konsthögskolan, Mejan, 1975. Efter det blev Claes anställd arkitekt vid NAB, Norrbottenkommunernas Arkitekt och Byggnadskonsult (numera SWECO), Luleå 1975–1978 och Stadsarkitekt i Älvsbyn 1976–1978. Han har arbetat vid flera privata arkitektkontor i Stockholm som Ahlgren Ohlsson Silow (AOS), och Coordinator Arkitekter (numera White), med olika projekt som Riksdagshusets ombyggnad, Nationalmuseum med mera. Han driver nu egen verksamhet sedan 1994. Byrådirektör vid Arbetsmiljöverket från 1998 till pensioneringen 2011. Som frimurare recipierade han i S:t Johanneslogen S:t Erik 1991, och fick grad X 2006 i Svea provinsialloge. Ämbeten: Sekreterare i S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln 1996–1999. Heraldiker i Svea PL 1998–2008. Arkivarie sedan 2011. Arbetande ledamot i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff sedan 2004. F n FBB. Medverkat i skrifterna Frimurarnas Hus och 1800-talsboken. Claes-Göran Strömberg föddes den 17 augusti 1944 i Linköping. 1968 tog han sin folkskollärarexamen och efter det blev det studier i svenska 1970 – 1971 vid Linköpings Universitet. Claes-Göran har under sitt arbetsliv undervisat på olika stadier inklusive folkhögskola. Han har haft olika uppdrag inom skolan. Bland annat som handledare för lärarstuderande vid Linköpings Universitet. Under 1980- och 1990-talet drev han två fest- och konferensverksamheter och Claes-Göran har haft olika uppdrag i samfällighets-, väg- och bostadsrättsföreningar. Han recipierade i S:t Johanneslogen S:t Jakob, Linköping 1992 och fick grad X 2006. Ämbeten: Ordförande mästare i S:t Andreaslogen Den Gyllene Gripen 2006 – 2012, ledamot i UD 2012 – 2013, visitationssekreterare 2014 – 2019. Gunnar Nyström föddes den 3 oktober 1945 i Helsingfors, Finland. Han utexaminerades 1973 från Helsingfors Universitet med huvudämnet informationsteknologi. Gunnar har varit anställd vid olika itoch telekombolag i ledande ställning i Finland från 1970. Dessutom olika vd och styrelseuppdrag inom telekombranschen i Tyskland, Baltikum, Ryssland och Sverige. Pensionsåldern uppnåddes 2007. Han har

Magnus Engström och Jan Resby.

även haft förtroendeuppgifter inom olika itoch telekomsamfund under de aktiva arbetsåren. Gunnars militärgrad är premiärlöjtnant. Han recipierade i S:t Johanneslogen S:t Augustin i Helsingfors 1999 och fick grad X 2013 i Stor Capitlet i Finland. Ämbeten: Olika ämbetsmanna- och övriga uppgifter bl a talman i S:t Johannes logen S:t Augustin 2002–2006 och den Skottiska S:t Andreaslogen Phoenix 2006–2011. Ordförande och vice ordförande i Frimurarklubben Symbolen 2005–2009 samt ämbeten och uppgifter inom Stor Capitlet i Finland, bland annat stewardsmästare, heraldiker och ordförande i utbildningens ledningsgrupp inom 6. fördelningen 2010 -. Arbetande ledamot (2011-) och ABB (2018-) i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. Har författat två skrifter publicerade i Ad Fontes serien. Medproducent i det digitala utbildningssystemet ”Utbildningsportalen”. Ledamot i Utbildningsnämnden 2014-. Föredragande i Logedirektoriet 2019-. Erhållit tidigare följande frimureriska utmärkelser: Brödraskapets förtjänstmedalj (BFM) inom Stor Capitlet 2012. Det finska blåa frimureriets förtjänstmedalj 2015. Riddare och kommendörer Alla de som fick sina hedersbetygelser un19

der högtidsdagen blev utnämnda redan lagom till Nordiska förstas högtidsdag den 28 januari. De som då utnämndes till Riddare och kommendörer med Röda korset var Jan Resby, Tommy Nilsson, Magnus Engström och Christer Holmgren. Jan Resby föddes den 18 mars 1949 i Mariestad. Efter tekniskt gymnasium husbyggnadslinje och el och efter det följde en anställning på Huddinge Elverk 1969-1978. Jan började 1979 som fastighetsmäklare i ett familjeföretag, vilket bedrevs till 2018. Ämbeten: Jan recipierade 1998 i S:t Johanneslogen Adolf Fredrik och blev efter olika ämbetsmannauppdrag dess fjärde ordförande mästare 2011-2017. Därefter ordförande i brödraföreningen Saltsjön 20172019. Medlem i Royal Order of Scotland. Sedan den 18 maj är han installerad som provinsialmästare i sjunde fördelningen. Tommy Nilsson föddes den 30 maj 1950 i Tidersrum och han studerade vid Västerviks Gymnasium, samhällsvetenskaplig linje 1966-1969. Han blev legitimerad sjukskötare i Linköping 1974. Han har studerat hälso- och sjukvårdsadministrativ utbildning i både Linköping och Lund. Han blev anställd vid Regionsjukhuset i Linköping 19741982, Malmö Allmänna Sjukhus 1982-

Högtidsdag

Tommy Nilsson och Christer Holmgen.

1985 och Landstinget Kristianstad/Region Skåne 1985-2016. Tommy har bland annat tjänstgjort som avdelningsföreståndare, klinikföreståndare, biträdande sjukvårdsföreståndare, administrativ chef, sjukvårdsdirektör och sjukhuschef. Värnpliktsutbildning (plutonchefsskola) genomgick Tommy 1970-71 och efter det utlandstjänstgöring (FN): UNEF II (Sinai), UNFICYP (Cypern), UNMOGIP (Kashmir) periodvis under åren 1975-1982. Tommy recipierade i S:t Johanneslogen S:t Christopher 1994, och fick grad X i SPL 2008. Ämbeten: Ceremonimästare och vice ordförande i Brödraföreningen Gothungia 1997-2000, ordförande 2000-2006. Ämbetsman i S:t Andreaslogen Cubiska Stenen 1998-2000. Ämbetsman i Skånska provinsiallogen från 2008, f n FDPM. Ordförande i Föreningen Frimurarlogerna i Kristianstad från 2017. Magnus Engström föddes den 29 april 1965 i Hofors. Efter civilingenjörsexamen vid Linköpings Tekniska Högskola 1991, arbetade han med internationella uppdrag som projektledare och affärsutvecklare inom Saabkoncernen under flertalet år. Magnus är sedan 2008 försäljningschef vid den Schweiziska rymdkoncernen RUAGs verksamhetsgren i Linköping. Och han har vidareutbildat sig inom ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm 2013-2014. Magnus recipierade i S:t Johanneslogen

Hans Webert.

S:t Jacob i Linköping 1993 och fick grad X 2007 i ÖPL. Ämbeten: Han har innehaft ett flertal ämbetsmannauppdrag inklusive OM-skap i S:t Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln i Linköping under åren 1997-2016. Har sedan 2017 innehaft ämbetena FDPM och tjänsteförättande PM i ÖPL. Christer Holmgren föddes den 24 november 1951 i Trelleborg. Han studerade till en civilekonomexamen med påbyggnadskurser i beskattningsrätt i Lund 1976 varpå det följde anställning vid länsstyrelsens skatteavdelning i Jönköping. Han blev sedan ekonomichef för Bohmans Fanerfabrik AB med lierade företag 1986 -1998. Och efter det anställd hos Ernst & Young AB som auktoriserad skattekonsult 1998-2019. Christer recipierade i S:t Johanneslogen Orion 1988 och fick grad X 2003 i ÖPL. Ämbeten: Christer har innehaft olika ämbeten i SJL Orion 1990-2013, varav sex år som deputerad mästare och nio år som ordförande mästare. Ledamot i fördelningsrådet i Östgöta provinsialloge under åren 1998-2004. AÖBB i ÖPL 2013-2016. ABB i SAL Gustaf Adolf 2016-2019. Styrelseordförande i Frimurarnas i Jönköping Fastighets AB. Ledamot i drätseldirektoriet för Frimurarsamfundet i Kalmar. Medlem i Royal Order of Scotland, Vasaorden av Amerika och Rotary. Christer är även kyrkvärd i Döderhults församling. 20

Riddare av Carl XIII Orden Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf utnämnde den 28 januari 2019 diplomingenjör Tom Waselius, samt vice överåklagare Gunnar Adell till nya Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden. Prins Bertils Frimurare Medalj Försäljningschef Hans Webert tilldelades Prins Bertils Frimurare Medalj. Gästande stormästare Under högtidsdagen gästades vår Orden av åtskilliga hitresta stormästare. Polen, Estland, Tyskland, Norge och Danmark där Norges Stormästare Ragnar Tollefsen höll tal i samband med den efterföljande måltiden. Under det efterföljande samkvämet efter högtidsmåltiden hördes allahanda språk talas och här kan vi verkligen tala om förbrödring. Eller som en av de deltagande stormästarna från vårt grannland i söder, Tyskland, vid förra årets högtidsdag uttryckte det: Vi delar samma grund i frimureriet, även om det vi gör i loge under åren har blivit skilt från varandra. Om vi inte är bröder så är vi i varje fall minst kusiner i det gemensamma frimureriska familjeträdet. X

Text: Ulf Hjelting Bild: Bo Wannerberg

Svea Provinsialloge gav ut en jubileumsskrift i samband med 25-årsjubileet Ur innehållet: Introduktion Under provinsens 25 år har 17 nya enheter tillkommit Bildandet Det första kvartsseklet, Sveas Caritashistoria, Personporträtt Visionen

Beställ hos Svea Provinsialloge: 08-463 37 13 eller svea@frimurarorden.se Pris 250 kr, frakt tillkommer. 21

Ny provinsialmästare

Skånska provinsiallogens nye provinsialmästare installerad Lördagen den 27 april installerade sig Ordens administrator Per Werner som Skånska provinsiallogens 24:e provinsialmästare. Givetvis var Frimuraren på plats för att bevaka installationen.

de ordförande och ordförande mästare ur Andra fördelningen hedrade Per Werner med sin närvaro. Skånska provinsiallogen har goda förbindelser med näraliggande frimurarsamhällen i Danmark och Tyskland. I installationshögtiden deltog ett tiotal danska och tyska bröder från såväl ordenssamfund som arbetar efter det svenska systemet som frimurarbröder från andra system. Företrädare I sitt installationstal framhöll Per Werner med riddarnamnet Riddaren av hjärtat och valspråket med Kunskap och känsla att han såg som sin främsta uppgift att verka för att glädje och medkänsla fortsätter att vara grundelement i verksamheten inom fördelningen. Per Werner uttryckte också sin stora uppskattning av det föredömliga sätt på vilket hans företrädare Christer Persson skött uppdraget samt erinrade om bröder som tidigare väl förvaltat det arv som det nu är upp till oss att ta hand om. Inför och under festmåltiden framförde Gunnar Dahlberg på piano och Mårten Lundgren och Ingmar Larsson på trumpet ytterligare sonor och medryckande musik som också bidrog till att skapa den glada och solenna feststämning som präglade hela installationshögtiden.

Per Werner som installerad provinsialmästare.

et blev en festlig högtid i det fullsatta frimurarhuset vid Stora torg i Kristianstad. Intresset att deltaga överskred vida de tillgängliga platserna.

Stormästaren, flertalet övriga provinsialmästare, flera förutvarande provinsialmästare i Skånska provinsiallogen, samt ett stort antal nuvarande och förutvaran22

Motettkör Ett mycket uppskattat inslag under festmåltiden var den välljudande Kristianstads motettkör som bjöd på en rapsodi av välkända vårsånger. Framförandet uppskattades mycket av de församlade bröderna. Vi som var där fick vara med om en lördagseftermiddag präglad av förväntan och framtidstro likt det härliga vårvädret som rådde utanför det fullsatta frimurarhuset. X Text: Urban Fasth

Personporträtt

Carl Dahlberg – en sann frimurare Helsingborgs frimurarsamhälle är i den lyckliga situationen att man varje år kan dela ut mer än en miljon kronor till behövande i Helsingborg och dess närområde. Cirka 80 procent av dessa medel kommer från en donation på 60-talet från kamreren Carl Dahlberg. Helsingborgs Frimurarsamhälle är genom denna donation en av de största bidragsgivarna från egna fonder inom Svenska Frimurare Orden. Johanneslogen Kärnan där han tituleras köpman. I protokollen från 1939 har titeln ändrats till kamrer, vilket tyder på att firman avyttrats, men att Carl stannat kvar som kamrer.

Carl Dahlberg.

em var då denne generöse frimurare? Carl Dahlberg föddes i Helsingborg den 7 augusti 1889. Han var son till köpmannen Olof Dahlberg och hans hustru Anna Katarina, dotter till köpmannen Petter Abraham Schröder från Landskrona. Carl Dahlberg inskrevs 1900 vid Helsingborgs Högre Allmänna Läroverk och examinerades därifrån 1905. Köpmannautbildning Redan som 16-åring åkte han till Tyskland för att inleda sin köpmannautbildning som lärling hos Firma E. Löwe Duisburg o Rhein där han stannade i tre år. Han fortsatte sin utbildning i England hos Firma Afflek & Brown i Manchester. I december 1909 kallades Carl hem till Sverige för mönstring och efter verkställd sådan for han till Bryssel där han fick anställning hos Firma Van Gigch & Co där han stannade tills han i januari 1911 kal�lades hem för värnpliktstjänstgöring. Efter värnplikten stannade Carl kvar i Sverige där han fick anställning hos ett företag i Göteborg. Denna anställning blev relativt kort då han i juli 1912 återvände till Helsingborg för att träda in i faderns firma där han 1916 blev delägare, 27 år gammal. Det var således för den tiden en väl berest yngling som trädde in i sin faders firma. Fadern avlider 1926 och Carl tar då över firman vilket framgår av protokoll från S:t

Sekreterare Sin frimurarbana inledde Carl Dahlberg den 8 januari 1912 i S:t Johanneslogen Kärnan. Fadern var också frimurare och bland annat bevakande broder i Kärnan. Carl avancerade tämligen snabbt genom johannesoch andreasgraderna och fick sin IV-V grad i S:t Andreaslogen Carl X Gustaf 1914. Sin VII grad fick han i Skånska provinsiallogen 1919. Den X graden fick han först 1937. Carl valde faderns riddarnamn, Eqv. a Monte Vallis, med tillägget II., och hans valspråk På Höjden Vishet. Carl Dahlberg var ämbetsman i Kärnan där han verkade som logens förste sekreterare i mer än 40 år. Under dessa år torde Kärnan ha de mest välskrivna protokoll

som finns inom vår Orden. Hans handstil och språkbruk är en fröjd för både öga och sinne. Den 2 april 1917 gifter sig Carl med köpmannadottern Ester Elisabeth Ohlsson som tyvärr avlider redan året efter den 26 juli 1918. Äktenskapet blev barnlöst. Förmögenhet Carl Dahlberg avlider den 30 juni 1962, 73 år gammal, och testamenterar då en del av sin förmögenhet till frimurarsamhället i Helsingborg som, enligt sägen, överlämnas kontant av hans systrar till en då på kansliet närvarande och något förvånad frimurare. När systrarna sedan avlider i slutet av 70-talet testamenteras resten av deras förmögenhet till Frimurarsamhället i Helsingborg. Enligt systrarnas önskan bildas då Kamrer Carl Dahlbergs Stiftelse. Genom en skicklig förvaltning under årens lopp uppgår stiftelsens värde i dag till cirka 22 miljoner kronor. Sedan starten har stiftelsen delat ut mer än tio miljoner kronor till behövande i Helsingborg och dess närområde. Donationskyrkogård Carl Dahlberg och hans systrar vilar i dag på Helsingborgs donationskyrkogård. Gravvården förvaltas numera av frimurarsamhället i Helsingborg. Frimurarsamhället planerar att högtidlighålla 130-årsminnet av Carl Dahlberg i samband med S:t Johanneslogen Kärnans första möte i grad I den 2 september med en minnestund vid gravplatsen och en avtäckning av en minnestavla i kapprummet. Detaljer kring evenemanget kommer att meddelas genom logernas utskick till hösten. X

Carl Dahlbergs vapen.

Text: Karl-Gösta Nilsson, fOM CXG

Stipendieutdelning

Stipendier våren 2019 När vintermörkret sakta drar sig undan och minnet av julbordets fröjder smälter bort likt droppar från en istapp i vårsolen så spricker Ordens fonder upp som snödroppar och sprider glädje genom sina stipendier.

Jubelårsfonden – S:t Erik Först ut i vårsolen var S:t Erik där Jubelårsfonden delade ut stipendier i musik och genom sin stipendiekonsert upprätthöll en tradition med rötter i 1700-talet. S:t Erik firar sina musikaliska traditioner varje år med en konsert i Riddarsalen samt efterföljande middag med damer. För oss bröder är det ett särskilt nöje att få ta på sig frack med vit väst och dela den sköna musiken tillsammans med våra vackra damer. Årets stipendier om cirka 500 000 kronor delades av:

Rebecca Vats Jonsson – Gitarr Rebecca går sitt sista år på Lilla Akademien och kommer att kunna söka till Oslo och Salzburg genom sitt stipendium.

Lovisa Säfström – Viola Hon går sista året på Kungliga Musikhögskolan och kommer genom detta stipendium att kunna bedriva studier på masternivå i Schweiz och Italien.

Lisa Chenevier – Violin Lisa har studerat för Henryk Kowalski och Cecilia Zilliacus och kommer efter masterutbildning att provspela och satsa ytterligare på sin professionella karriär.

Johan Segerman – Fagott Johan kommer att kunna återvända till Konservatoriet i Haag, Nederländerna, för att där fördjupa sig i fagotteknik genom Bram van Sambreek.

Georg Källström – Tenor George har studerat på Kungliga Musikhögskolan, Stockholms universitet och Operahögskolan. Han kommer att fördjupa sina språkkunskaper i franska, tyska och italienska för att därigenom, som världstenoren Andrea Caré säger om honom, ”ha all potential att göra en viktig och intressant karriär”. Johan Nalan – Piano Johan är idag en framstående pianist som genom detta stipendium kommer att kunna studera för Konstantin Bogino och Vladimir Ovichinnikov för att förkovra sig och därmed ta ytterligare steg i karriären. Lovisa Säfström visa upp sin skicklighet på viola.

Jesper Julin – Kontrabas Jesper har studerat på Lilla Akademien och Kungliga Musikhögskolan och har tagit examen på kandidat- och masternivå samt avancerad påbyggnad som solist. Han har en plats i Kungliga Filharmonikernas akademiprojekt och han får nu möjlighet att ta privatlektioner. Eleonora Svanström – Cello Eleonora kommer nu att få möjlighet att söka till de tre största musikhögskolorna i London.

Det blev en välbesökt Riddarsal denna dag. Katarina Lindblad, Niclas Lindblad och ordförande mästare i S:t Erik Dan Lindqwister i förgrunden.

Matilda Sterby – Sopran Matilda kommer genom stipendiet att kunna utöka sina studier i sång, språk och scenisk framställning.

Stipendieutdelning

Rebecca Vats Johnsson studerar gitarr.

Matilda Sterby var en av dagens stipendiater.

Johan Segerman spelar fagott.

Ivriga stipendiater.

Stipendieutdelning Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Docent Sara Hägg Molekylärepidemilogiska studier av åldrandet. Professor Mohsen Katimi Arzenani Effekt av omega-3-fettsyra-tillskott på blod-DNA-metyleringsändringar hos patienter med Alzheimers sjukdom. Professor Miia Kivipelto Nordisk Hjärnnätverk – utveckling av en innovativ plattform för multimodala demensförebyggande strategier.

Drottningen och stiftelsens ordförande Peter Möller vid stipendieutdelningen.

Vår Orden delar varje år ut över 45 miljoner kronor från stiftelser och fonder med anknytning till Svenska Frimurare Orden. Förutom inom pediatrik och geriatrik går bidrag till musik-, konst-, och kulturliv samt till stöd för behövande barn, ungdomar och äldre. Och varje år har vi den stora glädjen att få välkomna vår Drottning Silvia till vårt Stamhus där Drottningen delar ut våra stipendier. Anslag till medicinsk forskning Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse har enligt sina stadgar som huvudsaklig målsättning att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning till förmån för åldringsvården. Följande 21 forskare från Stockholm och Uppsala har tilldelats forskningsanslag för 2019 på totalt 5,5 miljoner. Utdelningen skedde den 7 mars 2019 vid en ceremoni i Svenska Frimurare Ordens Stamhus i Stockholm. Professor Magnus Bäck Studier av den inflammatoriska processen vid ateroskleros och aortastenos. Professor Ancka Catrina Studier av ledinflammation och bendestruktion för förebyggande av ledsjukdomar. Professor Francesco Cosentino Omgivningsfaktorers betydelse för genetisk omprogrammering som förklaring till hjärtkärlsjukdom vid övervikt och diabetes. Professor Jan Dumanski Orsakar förlust av kromosom Y i blodceller hos åldrande män Alzheimers sjukdom? Professor Helena Erlandsson Harris Alarminet HMGB1s betydelse för den neuroinflammatoriska reaktionen vid stroke och utarbetande av ny terapi.

Professor Anders Kvanta Stamcellsbehandling vid torr makuladgeneration. Professor Mats Larhed Angiotensin IV spelar en viktig roll i kognitiva processer. Professor Ingrid Lundberg Lungans betydelse för insjuknande i en kronisk reumatisk sjukdom som leder till svaghet i musklerna. Docent Elisabeth Ronne Engström Kronisk subduralhematom i en geriatrisk population.

Med dr Alexander Espinosa Ny molekylärbiologisk teknik för genetisk modifiering för att identifiera faktorer som influerar typ 1 IFN-respons vid systemisk reumatisk sjukdom.

Docent Jaime Marie Ross Studier av mitokondriell retrograd signalering vid åldrande och mitokondriella sjukdomar för att möjliggöra utveckling av terapeutiska strategier.

Docent Gerd Faxén Irving Fysisk aktivitet och individuell nutritions behandling – effekter på funktionsförmåga och livskvalitet hos äldre patienter med hjärtsvikt.

Med dr Erik Rullman Beskrivning och prediktion av åldrandets förlust av muskelmassa och muskelfunktion.

Professor Johan Grunewald T-hjälparcellernas betydelse vid satkoidos, en modell för inflammatoriska lungsjukdomar. Professor Claes Hulting Kan man åldras med en ryggmärgsskada och bibehålla hälsan?

Docent Jonas Sandberg Våldsutsatthet bland äldre par med koppling till demenssjukdom. Professor Per Svenningsson G-proteinkopplade receptorer och deras roll vid Parkinsons sjukdom. Docent Weili Xu Inverkan av tandlossning på kognitivt åldrande och demens.

Stipendieutdelning

Utdelning av stipendier i Johannessalen.

Stipendiater tar emot sina stipendier.

Den Nordiska Första S:t Johannislogens Stipendieutdelning 2019 Sist ut i vår av alla våra stipendier var Den Nordiska Första S:t Johannislogen genom Jubelfonden, Karl-Axel Rosenquist och NF:s 100-årsfond. Den 5 maj var det återigen dags för ett flertal discipliner att belönas: balett till Louis Gallodiers minne, Konstfacks Rektorsstipendium, Möbelkonservering, Kungliga Musikhögskolans Rektorsstipendium, samt Operachefens stipendium. Totalt delar NF ut cirka 2,4 miljoner kronor. Kungliga Musikhögskolans Rektorstipendium tilldelades Carl Wallin. Balettstipendium till Louis Gallodiers minne tilldelades Haruka Sassa. Konstfacks Rektorsstipendium tilldelades Ayedin Ronaghi.

I Craft gick stipendierna till: Adelina Petcan, Linnea Bergman och Josefin Sefastsson (Ädellabb); Frida Lundén, Chien Kuang Liu och Annika Söderberg (Keramik & Glas); Klara Berge, Sunna Hansdottir och Sara-Lovise Ewertsson (Textil).

Stipendium för design, inredningsarkitektur och möbeldesign tilldelades Kajsa Melchior, Anna Maria Spaak, Oscar Lidgren. Malmstensskolans stipendium för möbelkonservering tilldelades Unni Strid, Elsa Torell Nordgren, Victor av Weterstedt. Kungliga Musikhögskolans stråkstipendium tilldelades Vidar Andersson Meilink, Johanna Ovaska, Liisi Metsvahi. Kungliga Musikhögskolans pianostipendium tilldelades Olga Albasini, Joline Granath, Mathilda Lindholm. Som frimurare är det en gåva att få lyssna, se och vara med att belöna dessa begåvade musiker och konstnärer. Tillsammans skapar våra stipendier möjligheter, belönar kulturbevarande och talang, utvecklar hela vårt kulturarv samt inte minst förebådar ljusets och värmens ankomst i vårt kalla nordliga land – med stipendieutdelningarna vet man att: Nu är Våren Kommen! X

Även en av förra årets stipendiater närvarade denna dag – Martin Stenmarck.

Text & bild: Svedje Runebjörk

Caritas

Provinsialmästare Per Andersson och Tomas Rådehed gratulerar Erik Hartman efter avslutad gradgivning i Eriks hem.

Ett enkelt telefonsamtal ledde till kammarreception Bröder, som varit frånvarande en tid från logen, är det viktigt att höra av sig till. I Hallsberg ledde en sådan brödrakontakt till en kammarreception där grad X gavs hemma hos Erik Hartman.

örre Stormästaren Anders Strömberg påpekade ofta under sin tid vikten av inre Caritas när det gäller Ordens bröder. Något som bland annat innefattar att kontakt skall tas med bröder som inte har registrerat någon närvaro under en tid. Det kan finnas många orsaker till frånvaro och i många fall kan det finnas lösningar som hjälp med bilskjuts eller något annat enkelt. I Värmländska provinsiallogen har man satsat seriöst på att kontakta alla frånvarande bröder och ett av telefonsamtalen slutade med en lyckad gradgivning i hemmet, en kammarreception. Telefonkontakt Det var Erik Hartman som fyller 85 i år som man saknade på sammankomsterna. Vid telefonkontakten berättade Erik att han blivit sjuk och inte längre kan ta sig till logesammankomsterna. Extra tråkigt tyckte han att det var att han blivit kallad för att få grad X, men att det var omöjligt

för honom att färdas de dryga 13 milen, 26 mil fram och tillbaka mellan hemmet och Karlstad, så någon gradgivning hade det inte blivit. Det var redan omöjligt för Erik att ta sig till de närmaste logerna i Örebro. Receptionen När detta rapporterades till provinsens kansli, bestämde man sig på stående fot för att genomföra en kammarreception, det vill säga åka hem till Erik och ge honom grad X i hans hem. Så en vacker aprildag i år reste en delegation från Karlstad till Hallsberg. Det var provinsialmästaren själv, Per Andersson, som skulle genomföra receptionen och i hans följe var såväl ceremonimästare som sekreterare, förstärkta med några man till, dessutom präst och några lokala bröder. Totalt samlades nio bröder i den provisoriska logelokalen/vardagsrummet sedan Eriks hustru och son, som var hemma på besök, lämnat boendet så att reception kunde genomföras. 28

Med sig hade man utrustning som behövs för graden och dukade upp ett provisoriskt logerum i Eriks vardagsrum. Själva ritualen för grad X är något avkortad vid en kammarreception, men gradgivningsdelen genomförs helt enligt en normal sammankomst. Lycklig Erik var mycket glad och lycklig över att på detta sätt kunna få sin efterlängtade grad. – Jag hade helt gett upp hoppet om det, sa han när han efteråt tackade provinsialmästaren och övriga bröder. Och det gavs naturligtvis ett löfte om att när det passade Erik så skulle han kunna få skjuts in till Örebro om han hade möjlighet någon dag att närvara på en ordinarie loge. X Text och bild: Lars Bilström

Begravningsbyrån Begravningsbyrån på Sibyllegatan på Sibyllegatan41 41 öppnar igen

Den familjeägda och enda privata byrån på Sibyllegatan, Östermalm. Nu slår vi åter upp portarna på den välkända Allt inom begravning och familjejuridik. adressen på Östermalm, Vi gör även hembesök. Sibyllegatan 41. I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett farväl. Nu är många vi När en närstående gårsista ur tiden uppstår tillbakaDå på samma skillnaden frågor. kan detplats vara igen, sköntmed att prata med någon att vi nu heter Far & Son Begravningsbyrå. som har lång erfarenhet. Vi ﬁnns här för dig. Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det När en närstående går ur tiden uppstår många som passar dig bäst. Välkommen! frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig. Tel 08-300320 farsonbegravning.se Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans jan.hokkanen@farsonbegravning.se hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen! Östermalm Vasastan Sibyllegatan Karlbergsvägen 44 Tel 08-30 03 41 20 | farsonbegravning.se

Storintendentens expedition

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Vita tyghandskar

Kostymbälte med etsat frimurarkors

Slips med frimurarkors

Ny provinsialmästare

Magnus Engström beskriver frimureriets skönhet i den egna dikten ”Hål i kulissen”. Foto: Håkan Wasén.

Poetisk installation i Fjärde fördelningen Lördagen den 23 mars installerade sig civilingenjören Magnus Engström som ny provinsialmästare i Östgöta provinsialloge. Ny och ny förresten, Magnus har sedan en tid varit tjänsteförrättande provinsialmästare i Fjärde fördelningen, men nu är han alltså installerad ”på riktigt”.

närvaro av den nu avgående Stormästaren Anders Strömberg och ett flertal av SFMO:s högsta ämbetsmän, samt en fullsatt kapitelsal, tillträdde broder Magnus som ny provinsialmästare i Östgöta provinsialloge och ska nu vara fjärde fördelningens högsta ämbetsman fram till år 2025. En hel del celebra gäster fanns på plats

såklart, bland annat, den förutvarande Stormästaren Anders Fahlman. Kapitelmästaren Henrik Wikström kom från Stor Capitlet i Finland, likaså ordförande mästaren Jens Christian Mikkelsen för logen Vestfold i Norge. Dessutom deltog provinsialmästarna från Svea provinsialloge, Skånska provinsiallogen, Göta provin sialloge och Värmländska provinsiallogen.

Linköping Magnus Engström var tidigare populär ordförande mästare för S:t Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln i Linköping. Där gjorde han sig känd för att ofta förgylla logens och brödramåltiderna med egna dikter. Något han även gjorde denna installationshögtid. Dikten heter ”Hål i kulissen” och förtjänar att återges i sin helhet:

Ny provinsialmästare

Avgående Stormästaren Anders Strömberg och den förutvarande Stormästaren (och Linköpingsbon) Anders Fahlman. Magnus Engström i centrum. Foto: Håkan Wasén.

Som ett hål genom kulissen jag anar en annan dimension. Inom mig bor en kunskap, min eviga kompanjon. Förlåten rämnade för ordet, det vackra trädde fram. Visshetens strålar ersatte mörkret, jag omslöts av regnbågens praktfulla famn. Fyra steg in i det nya, nya steg men ändå på välbekant stig. Vägledd mot den platsen i mitt inre där kunskapen ger mig inre frid. Under söderns himmel jag finner mitt jag. Mitt inre ger mig styrka att se och förstå, där den okunniges blick ännu är svag. Blir jag en hörnsten i den högstes tempel; en slät, polerad, att stapla andra stenar på? Visst vill jag bli kunnig en mästare att lysa, andra bröder jag då tillmötes måste gå.

Ödmjuk I sitt installationstal sade han sig vara både ödmjuk och stolt över att han nu tillträtt i sitt nya ämbete. Broder Magnus tog upp tidens hetsiga tempo och hur frimureriet kan vara en motpol till detta, han pratade om att vända medlemstalen till ett återigen ökande intresse för Frimurarorden och han tog även upp den allvarliga ekonomiska kris som Fjärde fördelningen nu tagit sig ur. – Jag är djupt hedrad och glad över mitt uppdrag som provinsialmästare, sade broder Magnus Engström till Frimurarens utsände. I detta viktiga uppdrag gläds han av att ha begåvats med en fin ämbetsmannakår och ett stort stöd inom fördelningen och av Ordens högsta ledning. Undertecknad har själv tjänstgjort under broder Magnus i Den Gyllene Cirkeln och kan skriva under på hans utomordentliga sätt att leda logens både inre och yttre arbete.

Mästare ikväll men hur är det i morgon?

Ordensmänniska – Jag har fått frågan flera gånger hur jag ska hinna med, jag är ju trots allt yrkesaktiv. Jag reser allt mindre i jobbet, mina barn är vuxna och min fru är även hon ordensmänniska. Sedan går det inte utan att omge sig med bra medarbetare och att man kan delegera. Fjärde fördelningen har befunnit sig en ekonomiskt prekär situation. Den är nu löst, så vilka andra utmaningar står Magnus Engström och fördelningen nu inför? – Vi har de senaste två åren haft ett, om än litet, vikande medlemsantal. Detta måste vi nu med gemensamma ansträngningar vända och ta oss tillbaka till en växande förening som vi varit vana vid att ha. Det är allas vår uppgift. Minst lika viktigt är medlemsvården och att vi inte får bröder som lämnar Orden, avslutar Magnus Engström, ny provinsialmästare i Östgöta provinsialloge. X Text: Jerry Prütz

Åter samma resa fast med tydligare mission, som ett hål genom kulissen jag anar en annan dimension.

Personporträtt

Mr Caritas i Örebro Under drygt sex år har Håkan Jemse varit den obestridlige Mr Caritas i Örebro. Ett oändligt antal arbetstimmar har han lagt ner i den frimureriska barmhärtighetens tjänst. Detta efter att tidigare ha ägnat ett yrkesliv åt internationellt biståndsarbete och bland annat dekorerats med Riddarkorset av Republiken Polens förtjänstorden.

åkans barmhärtighetsinsatser – som han fortfarande bedriver inom Örebrofrimureriet trots att han nu lämnat den formella ledningen av den lokala caritasgruppen – har varit av bredast tänkbara slag. Han har besökt sjuka bröder, i deras hem och på sjukhus. Han har hållit bröder i handen på deras dödsbädd. Han har deltagit i bröders begravningar. Han har lett minnesdagar för avlidna bröders anhöriga. Han har uppvaktat bröder på deras jämna födelsedagar. Han har arrangerat och bokat föredragshållare till seniorluncher och särskilda luncher för äldre bröder. Han har arrangerat kaffestunder för daglediga bröder, kokat kaffe och serverat smörgåsar. Han har jagat sponsorer till stora jullotterier – för att dryga ut caritaskassan. Han har lett julgransplundringar för barn till frimurare. Och han har – naturligtvis – delat ut bidrag till behövande, på senare tid cirka 60 000 kronor årligen till Frälsningsarméns natthärbärge för hemlösa och Kvinnohusets barnverksamhet. – Det har tagit sin tid, givetvis. Men det har inte tyngt mig. Jag har sett det som en förmån att få hjälpa till med sådant som jag tycker är viktigt, säger han – med tillägget att han hela tiden också haft stöd ”hemifrån” av sin fru Madelaine. Röda korset Och, som redan nämnts, Håkan är van sedan tidigare med att ”hjälpa till”. 1990 slutade han att arbeta med bland annat kassaapparater för att börja på Röda korset i Örebro. Han fick där i uppdrag att utveckla en verksamhet med att samla in och vidarebefordra sjukvårdsutrustning av olika slag till länder som behövde sådan. – I samarbete med det dåvarande landstinget i Örebro tog vi över utrangerade sa-

Håkan Jemse och minnesstenen på Frimurarholmen i Örebro till minne för brustna länkar i brödrakedjan.

Personporträtt

Håkan Jemse är Mr Caritas i Örebro, men nu väljer han att pensionera sig från uppgiften.

ker: allt från sjukhussängar, operationsbord, permobiler och röntgenutrustningar till rena förbrukningsartiklar. – Att grejerna var utrangerade betydde inte att de var gamla och dåliga. En del hade aldrig ens använts! Mottagarländer Insamlingsverksamheten utvidgades till att omfatta hela Mellansverige. Mottagarländerna var ett 25-tal, många i Östeuropa: Polen, Baltikum, Ryssland. Men också till Latinamerika och Afrika transporterades utrustningen. En särskild verkstad för kontroller och reparationer av utrustning, plus ett mellanlager, byggdes upp i Örebro. I Ryssland, Polen med flera länder var Håkan sedan med och startade likartade verkstäder och hjälpmedelscentraler. Dessa kom att bemannas med krigsskadade och funktionshindrade personer – även det en humanitär åtgärd. För att utrustningen verkligen skulle nå fram fick Håkan Jemse lov att resa mycket, särskilt till öststaterna. – Det var under den instabila tiden efter murens fall. Jag fick se många barnhem och ålderdomshem… Släktskap I jobbet ingick också att förhandla med dessa länders myndigheter. Det var inte alltid lätt. Men när det kärvade kunde han

ibland dra nytta av att han – faktiskt – råkar vara släkt med både Raoul Wallenberg och Nane Lagergren, det vill säga hustrun till FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. – I ett av de östländer jag kom till var ett sprillans nytt sjukhus låst! De styrande ville spara det för framtida – eller möjligen egna – behov. Vi fick gå en tuff match för att förmå dem att låsa upp dörrarna. Vägrade mutor Och i Moçambique fastnade flera contain rar med utrustning i hamnen. Där restes det krav på mutor för att lasten skulle hanteras. Vi vägrade naturligtvis att muta oss fram. Det tog ett helt år innan det löste sig, berättar Håkan. Vid ett tillfälle fastnade Håkan i tul�len mellan Estland och Ryssland. Med sig hade han då ett helt lass med dambindor som skulle till Ryssland. – Vad ska du med dem till? frågade tullarna. Det kunde bli tokigt också på andra sätt. Håkan minns hur en hjälpsändning hamnade fel så att man i Colombia fick ett lass med skridskor i stället för vanliga skor. – Colombianerna hade ju inte en susning om vad de hade fått. Men jag föreslog att de skulle ta bort skenorna och använda skorna till att spela fotboll med. Det gick alldeles utmärkt! 33

Förtjänstorden Bevis på uppskattning fick Håkan från i synnerhet den polska staten. 2005, då socialliberalen Aleksander Kwasniewski var president, fick han ta emot Riddarkorset av Republiken Polens förtjänstorden. Som caritasordförande i Örebro har han fått odla långsiktiga och okomplicerade kontakter med mottagande organisationer. Samarbetet med Frälsningsarméns natthärbärge Gnistan är mångårigt och även med Kvinnohusets barnverksamhet finns en historik, om än kortare. För att stärka den ekonomiska basen för så kallad inre caritas, alltså hjälp till egna bröder, tillkom under Håkan Jemses ordförandetid en minnessten för avlidna bröder. Stenen, som sedan ett par år är placerad i ett parkområde utanför frimurarhuset, har bröder betalat andelar i till ett belopp av 500 kronor per person. På det viset har minnesstenen inbringat 22 000 kronor – och det kommer fortfarande in pengar till den. – Samtidigt använder vi stenen på våra anhörigdagar. Vi samlas runt minnesstenen, slår i en klocka och lägger en ros på den för varje broder som avlidit under det senaste året. X

Text: Bo Pettersson

Foto: Carina Bergkvist

Frimurarna i samhället

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2019. Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,97 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

OHP:s Reflexioner

Katedralens hemlighet

atedralerna är märkliga byggnader, resta i en kultur som hade riktningen uppåt. Gotiken är, har det sagts, något av Guds eget språk, arkitekturens motsvarighet till den gregorianska sången. Katedralens alla bågar, tinnar och torn sträcker sig mot himlen som för att omfamna Skaparen i en kärlekens tacksägelse och lovsång. Man blir gripen av byggnadernas mäktighet. Som i Chartres, Florens, Strasbourg eller Nidarosdômen i Trondheim. Stephansdômen i Wien har en spira på 136 meter. Domkyrkan i Uppsala, byggd som ett relikskrin över Erik den helige, har samma höjd och längd: 118,5 meter. Branden i Notre Dame den 15 april grep många. Det var inte bara trä och sten som förstördes, utan visade på hur ett kulturarv snabbt kan försvinna. Mästerverk Trots vårt tekniska kunnande är det inte säkert att vi skulle kunna bygga en katedral idag. Medeltiden var inte efterbliven och grå. Här fanns en förnämlig kultur. De medeltida byggmästarna bar på ett kunnande som fördes vidare till lärlingar och gesäller inom bygghyddorna, logerna. Katedralerna är mästerverk i stenhug-

geri, byggnadskonst och matematik. Valven är sammanfogade på så sätt att spänningen håller dem samman. Varje sten är huggen och sammanfogad för att kunna bli ett tempel upprest till Den Högstes ära. Ofta är byggstenarna signerade av huggaren; en garanti för kvalitet. Men en viss sten är aldrig signerad, utan bär istället ett Kristusmärke. Det är katedralens rätvinkliga grund- och hörnsten, utgångspunkten för bygget. Idag är hotet (bortsett från brandfara) för katedralerna de små osynliga partiklar som vi kallar luftföroreningar, och stenpartierna måste ständigt underhållas och repareras. Mursleven är därför lika viktig idag som då katedralerna uppfördes. Hemlighet även i människan finns en ”grundsten”. Vi läser om den i 1 Mosebok 1:27: ”Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem…” Gudsavbilden finns i varje människa. Också den är Kristusmärkt då han är av begynnelsen enligt Johannesevangeliets 1 kap, själva det Skaparord ur vilket allt har blivit till. En del förnekar den och menar att människan enbart är en produkt av en slump-

Kära Bröder! Mitt varmaste och hjärtligaste tack för all uppvaktning genom e-post, brev och gåvor som jag har mottagit i samband med mitt frånträde som Ordens Stormästare den 10 maj 2019. Jag ber också att få tacka er för alla intressanta möten jag har haft med många av er bröder i samband med mina besök vid loger och brödraföreningar i Sverige och Ordens sjätte fördelning i Finland. Dessa möten har gett mig viktigt stöd i mitt arbete under mina sju år som Stormästare. De personliga mötena mellan bröder är en viktig del av vårt frimureri. Ni har inspirerat mig vid dessa möten och gett mig många tankar och idéer om hur Orden kan utvecklas. Varmt tack och på återseende vid framtida sammankomster!

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

vis utveckling och att i människan inget finns som kan kallas evigt eller beständigt. Frimureriet i vårt system har alltid hävdat att människans storhet beror på hennes relation till Skaparen. I varje människa – ond eller god, ung eller gammal, oavsett utseende och förutsättningar – finns människovärdet genom Gudsavbilden. Den kan aldrig utplånas. Personlig utveckling innebär att se ännu mer av denna relation i mitt liv, och förstå att alla människor har samma höghet och ursprung. Ett slags brödrakedja som sträcker sig runt vår jord. Murslev Katedralen är fantastisk med sina inre rum. Människan är också en fantastisk skapelse. Att upptäcka människans inre rum fascinerar. Inte minst att förstå Ordet – skapad av Gud! Men även här kan små partiklar förstöra för oss och få oss att vittra sönder som andliga människor. Också i vårt liv behövs mursleven för att ”igenmura hjärtats revor mot lasternas anfall” och vara det vi är tänkta som: ett tempel till Den Trefalt Store Byggmästarens ära. Tomas Tranströmer säger träffande i en strof: ”Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.” X

Broderligen JOHNNY HAGBERG 35

Notis Att besöka en utländsk loge – Frimurarpass

m du tänker besöka loger i andra länder behöver du ett frimurarpass. Frimurarpass utfärdas till broder av lägst III graden. För passansökan vänder man sig till sekreteraren i den loge man tillhör. Endast loger tillhörande de Storloger (motsv.) som SFMO har erkänt får besökas. Se förteckning i gällande matrikel.

Ett frimurarpass utfärdas för bröder av III–VI graden av ordförande mästare och för bröder av VII–X graderna av provinsialmästare (kapitelmästaren), som intygar att innehavaren fullgjort sina skyldigheter mot logen. Sekreteraren (översekreteraren) i respektive loge skall därefter skicka passet till Svenska Frimurare Ordens kansli på Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm.

Storsekreteraren skall därefter på passet intyga att logen är lagligen konstituerad.  Passet, där innehavarens fotografi skall finnas med, förses med sigill eller stämpel. För passet erläggs fastställd avgift, som tillfaller den loge som utfärdat passet. Innehavaren skall teckna sitt namn på passet. Med passet följer en instruktion med anvisningar från storsekreteraren. Passet är giltigt i fem år. X

Evenemang i sommar Bjäreträffen 2019 – för 22:a året i rad Med Stormästaren och provinsialmästaren

Planeringen för sommarens aktiviteter är gjord. De dagar som kommer i fråga i år är följande: Sverige blir den 28 juni och i Östfold i Norge blir den 2 aug. Programmet i Sverige blir en båttur på Göta Älv med start och mål i Trollhättan med slussning och guidning. Kaffe och lunch serveras ombord och ingår i priset för resan. Båten heter Älvkungen och går från kajen vid gamla Hamnkontoret på Strandgatan i Trollhättan. Färdplanen är Göta Älv norrut under Stallbackabron till Brinkebergskulle sluss, där vi slussar, vidare genom Karls Grav förbi Gropbron i Vänersborg och vänder vid hamnen i Vänersborg och åter till Trollhättan med ännu en slussning. Båten tar max 60 passagerare, 40 passagerare fordras för att vi ska få båten för oss själva. Guiden kommer att berätta om Trollhättan/Vänersborg och kanalen, samt slussarna i Trollhätte kanal.

Interiör från sammankomsten 2017 i Wasasalen.

Sommarträffarna på Bjärehalvön är en lika uppskattad som lång tradition. En träff för bröder av alla grader där vi inte bara möter bröder från när och fjärran utan även får tillfälle att lyssna till våra i år nyutnämnda Stormästare och provinsialmästare som informerar om aktuella ämnen. I år hålls mötet för den 22:a gången och vi möts traditionsenligt på Margretetorps Gästgifveri i Hjärnarp torsdagen den 1 augusti 2019. Evenemanget börjar kl. 12:00 med mingel under en timma och därefter lunch klockan 13:00. Mötet avslutas ca 15:00. Årets huvudföredragshållare är lika traditionsenligt Ordens Stormästare Christer Persson som informerar om aktuella ärenden inom Orden och provinsialmästare Per Werner som berättar om verksamheten i Andra fördelningen och Skånska provinsial-

Sommarprogram 2019 Trollhättan

Gårdsbild från Margretetorps Gästgifveri

logen. Till detta kommer aktuell information från ett antal andra bröder. Den tillika traditionsenliga menyn är: Lax med Bjäre nypotatis, sallad, bröd, kaffe och kaka. Lunchavgiften om 200 kronor betalas kontant vid lunchen eller med kort i gästgiveriets reception. Observera att icke i god tid avbokad plats faktureras i efterhand. Anmälan görs säkrast via epost till bjaretraffen@gmail.com, eller direkt till: Björn Ekelund 0705-92 01 86, Bo Hägg 0733-90 02 46 eller Magnus Sjeldrup 0708-73 51 22. 36

Dagsprogram: 10:30 Samling vid Hamnkontoret. 11:00 Avgång från Strandgatans kajplats. 14:00 Avstigning vid Hamnkontoret. 14:30 Fikamöjligheter finns vid Kanal restaurangen i anslutning till Hamnkontoret. Kostnad: Båtresa inkl. lunch och eftermiddagsfika 350 kr/person och betalas ombord med kontanter eller kort. Ombord finns även öl och vin som kan köpas under turen. Anmälan är bindande och görs genom e-post: Bohus@frimurarorden.se sista anmälningsdag är 10 juni 2019 Broderligen P Granlund O Fkl Bohuslän.

Korsord Lösning till förra numrets kryss K F R Å G R O K I I B R M O T O U T E R A N S P R U V A E M E N M A N S E K T R I A E S K L L O A B R I V E E N V FULL HAND

OVISS MODELLBILD

K ÖPPNAS OFTA VID GRILLEN I TRÄDGÅRDEN

MÄTARE

U VÄNTAR PÅ GENOMSLAG

H I N L E N E L S K O G T A N D B Ä R A L A B L O M S T O L K

TALESÄTT

AVSLÅR HELIGHET

ÄR INITIAL

HOPP ÖPPET PÅ VINTERN

NÄTVERK

NATUROMRÅDEN FÅR KRONOR FÖR KRONAN

HÅLLA LÅDA

SAMLAS I FÅNG ÖVERSÄTTER

ANGES SOM TECKEN

RINGAR I KOLON

STÅR PÅ SCEN

DROPPMÅTT

SAMLAS STICKOR I

D I A L E K T FLÄCKFRIA

M A T R Ä T T E R

RÄCKA

HAR LAGATS

N CIRKEL PÄLSVERK

K BEHÖVS FÖR ATT FÅ RO

DEN SPETSAS I DRY MARTINI

G D E O N U A R T U I S O L N A

LEGAT

KORS!

MEDITATIONSORD OVIG

HA I KIKAREN VÄRDELÖSA

MASSOR I RÖRELSE TORRT I VÅTT

ÄRMSLUT BÄR HOCKEY- SVENSK STORA SPELARE MODER PLÄTTAR

SYFTAD PÅ

BLIR AVLYST

LOPP

KÄND AFFÄR

ELAK

ÄGA

METALLARBETARE

LÄNKARNAS FÖRENING

VID NOLL

GER MEDGÅNG SITTPLATS FÖR BAR

BESVÄR VADSTÄLLE

TVÄRT AVBRUTNA

Storintendentens expedition

H A N O A S R H O J M U E L R O T R E D K E N M A U P P E T

UNDERSTÖD PÅ PLAN

FRIADE

GER MERSMAK

I SLUTET AV STARTEN ÄR EN STRUMPA

U D D A

RÄTT ELLER KASS

ENSTAVIGT

STARK ANDERSON

VÄLJS I TANKARNA

EN KÖPS ANNAN BADSKOR FEMMA I

IHÅLLANDE

P A N J A R O R K T A A R N A

Regalieväska, läder

HADE ETT ROANDE ARBETE

SKOTT FRÅN KINA

LYFTER ALDRIG

R E N T V Å D D A

FÄRGGLAD I REGNSKOG

Regalieportfölj, läder Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser. Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr. Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Lars-Erik Glimsö, Bertil Helgesson och Jonas Ögren som angett rätt lösning: Kunglig. De tre kan se fram emot en trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. Observera att korsordet utgår i detta nummer av Frimuraren, men återkommer i nr 3 2019. X

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Skyrup utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner. – Vi fick in tankarna på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul. – Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte. Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen. Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give away” så kan den levereras utan frimurarsymbol. Pris 398 kr, betalas till Bankgiro 5740-9740, Frimurarlogen Cubiska Stenen, Kristianstad. Frakt tillkommer. Stenen kan även kostnadsfritt avhämtas på Trästället i Skyrup.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pistill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm. Pistillen har en konvex ände och en konkav. Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning. 37

Tema Finland

Glada bröder som vill föreviga sitt besök i Karlstad med en så kallad selfie.

Ämbetsmän från Finland besökte Femte fördelningen Mitt i en aktiv och intensiv vår gästades Femte fördelningen i Karlstad av 40 bröder från Stor Capitlet i Finland lördagen den 6 april. Idén till besöket kläcktes för drygt ett år sedan då Femte fördelningens provinsialmästare Per Andersson träffade sin finske kollega, kapitelmästaren Henrik Wikström. Wikström var då relativt nytillträdd i sitt ämbete, liksom Per Andersson, och sökte nya vägar för utveckling och utbildning av sina ämbetsmän. Varför inte en studie- och utbildningsresa till Karlstad?

ör de finska bröderna började resan redan på fredagseftermiddagen, då bussen med ämbetsmännen lämnade Helsingfors för färd till Åbo, där ytterligare bröder fyllde på, och avfärden med kvällsfärjan till Stockholm företogs. Från Stockholm blev det sedan fortsatt bussfärd till Karlstad. Tiden i bussen till Karlstad ägnades med stort intresse åt ett frimurarquiz. På färjeturen tillbaka planeras det sedan för ett miniseminarium med “ämbetsmannaskapet” som tema. Henrik Wikström, kapitelmästaren, ser ett positivt behov av att utbilda och utveckla sina ämbetsmän i kapitelgraderna samt att skapa en stark gruppkänsla. Wikström pekar på flera målsättningar med resan, bland annat ökad gemenskap inom ämbetsmannakåren, ökad kunskap om fri-

Det blev Elton Johns Goodbye Yellow Brick Road på pianot denna afton.

Tema Finland mureriet och dess historia, ökad kunskap om Ordens allmänna lagar, dess ritualer och ett ökat intresse för den frimureriska litteraturen. Helsingfors Som en del i att skapa ytterligare brödragemenskap i vardagen arrangerar frimurarna i Helsingfors varje onsdag lunch för bröderna, vilket är mycket uppskattat enligt Carl-Johan Björkstén, förste överbevakande broder. Ett annan aktivitet för att stärka gemenskapen inom frimureriet i Finland är den “båtträff” som går under namnet “Sjömurare” och som genomförs en gång per sommar i den finska skärgården. Det är en verklig familjeaktivitet som även innehåller en gemensam måltid, enligt Wikström. I samband med logesammankomsten i Karlstad höll Jean Gallen, förste deputerad kapitelmästare, ett instruktionsföredrag som innehöll både en historisk återblick på grad VII, den första kapitelgraden, och dess kopplingar till johannesoch andreasskedena. 120 bröder Efter väl förrättad loge samlades bröderna i stora festsalen till den efterföljande brödramåltiden. Det var stor uppslutning denna lördag – över 120 bröder närvarade – vilket provinsialmästaren Per Andersson gladde sig åt. I samband med måltiden tackade kapitelmästaren Henrik Wikström å de finska brödernas vägnar, och han framförde deras tack och uppskattning till Per Andersson och alla övriga bröder för det varma mottagandet. Wikström refererade vidare till de finska “förtrupperna”, som anlände redan i början på 1600-talet, de så kallade “skogsfinnarna” och som slog sig ned i det som nu benämns Finnskogen i norra Värmland. Via svedjebruk av jorden kom man också att bedriva bergsbruk och bidrog på så sätt till ett begynnande välstånd. Wikström avslutade med ett citat från Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg och underströk den gemenskap, historia och det brödraskap som finns mellan de båda länderna. Wikström överräckte Stor Capitlets bordsstandar till Per Andersson. X

Text: Per Almskog Bild: Ulf Hjelting

Kapitelmästaren Henrik Wikström höll tal om brödragemenskapen.

Mingel före måltiden med kapitelmästare Henrik Wikström och finska bröder.

Pierre Leijonswärd och Erik Gestrinius – stolta och nyblivna bröder av sjunde graden.

Tema Finland

Föreningen Granatenhjelm – Sjätte fördelningens okända bakgrundskraft Inom vår Orden har slaget vid Ratan 1809 aldrig inträffat och därför är Sverige och Finland ett och samma land. Men det finns några olikheter och därför är teamat för detta nummer av Frimuraren just Finland.

rbetet inom SFMO:s sjätte fördelning, Stor Capitlet i Finland, fungerar vad ritualarbetet beträffar naturligtvis i enlighet med precis samma regler och direktiv som i Ordens alla andra fördelningar och enheter. Vad den praktiska och organisatoriska bakgrundsstrukturen anbelangar finns det däremot vissa skillnader, som oftast kan hänföras till historiska orsaker eller till skillnader i finsk och svensk lagstiftning. En sådan rätt påfallande skillnad står att finna i enheternas juridisk-ekonomiska organisation. I Finland är logerna inte egna juridiska personer, utan i stället står bakom varje enhet eller varje frimurarsamhälle en understödsförening. Denna understödsförening fungerar som enhetens eller frimurarsamhällets juridisk-ekonomiska person, och handhar således i praktiken också enhetens eller samhällets hela ekonomi. De enda medel som enheterna handhar är insamlingen till de behövande, men också de medlen förs vidare till understödsföre ningarna, som sköter caritasverksamheten. De här understödsföreningarna har i allmänhet grundats samtidigt som enheten uppstått, och grundtanken är att de här föreningarna med tiden skall kunna samla ihop ett kapital som skall möjliggöra dels att logeutrymmena är i egen ägo, dels att verksamheten ekonomiskt kan bedrivas av egen kraft. Helsingfors Den äldsta och resursmässigt största av understödsföreningarna är helt naturligt den i Helsingfors, eftersom S:t Johanneslogen i Helsingfors är den äldsta i landet; den återuppstod ju år 1923 efter att frimureriet i Finland legat i träda under mer än 110 år, i praktiken från 1809 till 1923, under den tid som Finland utgjorde ett

autonomt storfurstendöme under den ryska tsaren, och under de allra första åren av Finlands självständighetstid. Understödsföreningen i Helsingfors heter Föreningen Granatenhjelm, och namnet och föreningen har en litet speciell historia. Frimureriet var förbjudet i det ryska kejsardömet, men det fanns dock frimurare i Finland också under den här tiden, om än inte officiellt. De här frimurarna hade alla recipierat utomlands, de flesta av dem i Sverige. Tanken på att en gång kunna återuppta det frimureriska arbetet i Finland levde trots allt hos många av dessa bröder, och år 1908 sammankallade en av dem en liten skara gelikar för att gemensamt så småningom försöka börja utveckla den här tanken vidare. Officiellt kunde detta naturligtvis inte göras i det autokratiska ryska kejsardömet, och därför behövde man ett förtäckt objekt för sin verksamhet. Ett mycket lämpligt sådant fanns i Kajsaniemiparken i Helsingfors, nämligen det som i folkmun kallades ”Frimurarens grav”, och som utgör stadens äldsta offentliga minnesmärke. Det är en namnlös grav, i vilken majoren Fredrik Granatenhjelm, som dog i Helsingfors i december 1784 vilar. Det finns inga belägg för att major Granatenhjelm skulle ha varit frimurare, men han blev på äldre dagar känd i staden för sin fromhet, sitt oklanderliga leverne och sin välgörenhet. Han hyllades redan vid sin död av frimurarna, och många frimurare deltog i hans begravning och i tillkomsten av hans grav i Kajsaniemiparken, vilket snabbt gav upphov till namnet Frimurarens grav. Graven är prydd med en stor, triangelformad sten med texten; ”Lika godt om verlden vet hvem här hilar alt nog Gud käner vad han gjort och Uslingen välsignar HANS minne”. 40

Granatenhjelm Fredrik Granatenhjelm var född den 1 maj 1708, och de bröder som samlades 1908, alltså 200 år efter majorens födelse, beslöt att nedlägga en krans på den Granatenhjelmska graven till 200-årsminnet av Fredrik Granatenhjelms födelse. Man beslöt också i samma veva att göra detta till en tradition på första maj. Därmed hade man alltså ett officiellt ändamål för sin verksamhet, och under de följande åren utökades kretsen med flera bröder. 1913 hade skaran vuxit, och man beslöt att grunda en stiftelse med namnet Granatenhjelms Stiftelse, vars officiella ändamål var att sköta Fredrik Granatenhjelms grav. Inofficiellt var ändå det egentliga ändamålet att man ville upprätthålla det frimureriska intresset för att eventuellt någon gång i framtiden kunna återuppta det frimureriska arbetet i Finland. Stiftelsens medlemsavgift var under de första åren tio mark, och medlemsavgiften användes till införskaffande av den årliga kransen på första maj. Stiftelse Under krigsåren under första världskriget var stftelsens aktivitet mycket liten, men kransen nedlades av någon broder varje första maj under hela kriget. Då Finland förklarat sig självständigt vädrade naturligtvis frimurarbröderna morgonluft, men det dröjde ända till april 1923 innan allt var klart och den 1756 grundade S:t Johanneslogen S:t Augustin kunde återinvigas och inleda det frimureriska arbetet på nytt. Då allting började vara klart för nyinvigningen i början av år 1923 konstaterade man att Granatenhjelms Stiftelse fullgjort sitt arbete, och stiftelsen nedlades därför i februari 1923. När sedan logearbetet startat i april 1923 beslöt man att

Tema Finland grunda en understödsförening för att utgöra den juridiska personen utåt, eftersom man ansåg att logen inte kunde registreras som en förening, och den 30 maj 1923 hölls det konstituerande mötet vid vilket Föreningen Granatenhjelm etablerades. Orsaken till uppfattningen att logen inte kunde registreras som en förening är närmare ett sekel senare något svår att utreda, men skälet torde ha varit att man hyste oro för att myndigheterna i något skede skulle kräva att få tillgång till ritualerna eller annat material, som man i ingen händelse ville utlämna. Republiken Finland var ju mycket ung år 1923, och lagar och förordningar kanske inte så väl beprövade i praktiken ännu i det skedet. Föreningen Granatenhjelms ändamål var vid grundandet nog inte så kristallklart uttalat och definierat som det är i dag, utan i stadgarna stod att föreningen skulle ”utöva välgörenhet genom att upprätthålla och understöda företag med etiskt och humanitärt syfte, närmast en frimurarloge”, utan att närmare utreda vad detta riktigt betydde. Det var först cirka tio år senare, 1934, som föreningens stadgar och organisation blev klarare definierade, och i stort fick den form som de har ännu i dag. Frimureriet Det fanns också en klar yttre orsak till denna skärpning, och det var det hot som i Europa och också i Finland alltmer började riktas mot frimureriet i 1930-talets kärva politiska klimat. Till saken hörde ytterligare att S:t Johanneslogen S:t Augustin under sina första år efter återuppståndelsen haft synnerligen god vind i seglen, och recipierat en mycket stor mängd bröder. Detta hade också redan från allra första början lett till att entusiastiska bröder hade donerat större och mindre summor till det nyuppståndna frimureriet, för än det ena, än det andra ändamålet, medel som i början på 1930-talet låg tämligen ospecificerade utan annan ägare än frimurarna, eller S:t Johanneslogen S:t Augustin. Den som främst insåg faran med den bristfälliga organisationen var S:t Augustins dåvarande sekreterare och blivande ordförande mästare, det svenska frimureriets i Finland stora organisatör Auli Markkula. Han kände de kyliga vindarna som blåste mot frimureriet, och anade att om det gick riktigt illa så kunde frimureriet förbjudas i Finland, och då skulle med stor sannolikhet alla frimureriets medel konfiskeras om de inte kunde skyddas på något sätt. Han gick därför in för en nyorgani-

Granatenhjelms grav, den 1 maj 2019 efter årets uppvaktning, med den nedlagda kransen.

sation av verksamheten och fick till stånd att all den egendom som under de gångna åren samlats i S:t Johanneslogen S:t Augustin och hos frimureriet överfördes till Föreningen Granatenhjelm. De facto ägde S:t Augustin efter detta egentligen ingenting, utan allt ägande var koncentrerat till den fristående Föreningen Granatenhjelm. Därmed var den frimureriska egendomen skyddad mot konfiskering, även om det skulle gå så illa att själva den frimureriska verksamheten skulle förbjudas. Lyckligtvis gick det aldrig så illa, men den av Auli Markkula år 1934 uppdragna organisationen består i stora drag ännu i dag, och har visat sig vara synnerligen lyckad och fungerande. Omorganisering Föreningen Granatenhjelm fick under 1930-talet i tillägg till den egendom som överfördes till föreningen i samband med 41

omorganiseringen 1934 motta ytterligare donationer, och kapitalet förvaltades så väl att situationen ekonomiskt såg rätt ljus ut i slutet av decenniet. Man hade då långt gående planer på såväl ett barnhem som ett hem för äldre bröder. Så kom dock 1939 först vinterkriget och sedan fortsättningskriget, som ju vände upp och ner på situationen. Efter kriget nedgick penningvärdet starkt, och föreningens förmögenhet minskade påtagligt. Genom en skicklig förvaltning, och tack vare nya donationer i början av 1950-talet steg dock kurvan så småningom igen. Vid det här laget hade i Helsingfors redan i tillägg till S:t Johanneslogen S:t Augustin år 1934 tillkommit S:t Andreaslogen Phoenix, och 1953 bildades ytterligare Stewardslogen i Finland – alla de här enheterna arbetade i hyrda lokaler, S:t Augustin och stewardslogen i Riddarhuset, och Phoenix i ett hus vid

Tema Finland Bulevarden 10. Då det under årens lopp förekommit slitningar i relationerna till hyresvärden i Riddarhuset, och huset vid Bulevarden låg under rivningshot behövdes nya lokaler för det frimureriska arbetet, och drömmen om ett eget hus började växa sig allt starkare under 1950-talet. Föreningen Granatenhjelms utveckling var god under 1950-talet, och späddes på med ytterligare donationer. Den starke mannen inom det svenska frimureriet i Finland då var Ane Gyllenberg, som också var en framgångsrik affärsman, och till föreningen kunde donera det tilläggskapital, som behövdes för att Föreningen Granatenhjelm år 1960 kunde köpa stommen till det som från den 3 september 1964 har utgjort det svenska frimureriets Ordenshus i Helsingfors. I huset har senare gjorts tilläggsinvesteringar, och i dag arbetar i huset S:t Johanneslogen S:t Augustin, S:t Andreaslogen Phoenix och prefekturalkapitlet Stor Capitlet i Finland, medan lokalerna ägs av Föreningen Granatenhjelm. Medlemskap Föreningen Granatenhjelm är per definition en understödsförening för frimureriet i Helsingfors. Under en lång tid var kriterierna för medlemskap vad boningsorten beträffar ganska rigorösa, men i dag sägs det att en medlem skall bo inom Helsingfors ekonomiområde, vilket gör det hela rätt flexibelt. Medlem kan man bli genom ansökan då man fått grad III. Medlemsavgiften är för närvarande 30 euro per år. Föreningens förmögenhet har utvecklats väl under de senaste decennierna, och tack vare sina resurser har Föreningen Granatenhjelm redan sedan 1980-talet kommit att utgöra ett slags garant för den frimureriska verksamheten inte bara i Helsingfors, utan också för nya enheter utanför Helsingforsregionen. Sålunda äger föreningen de lokaler i vilka S:t Johanneslogen Tyrgils i Borgå, S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Ekenäs, S:t Johanneslogen S:t Peder och S:t Andreaslogen Henrik Tavast i Jakobstad samt brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors arbetar. De här enheterna betalar en hyra för lokalerna till Föreningen Granatenhjelm. Den långsiktiga tanken är dock att de här lokalerna i framtiden skall kunna övergå i de lokala understödsföreningarnas ägo när dessa lyckats samla ihop ett tillräckligt kapital för att klara sig själva. Det är också Föreningen Granatenhjelm som centraliserat via fördelningskansliet i

Granatenhjelms vapen.

Helsingfors sköter hela sjätte fördelningens ekonomi, såväl externt som internt. Föreningen Granatenhjelm idkar också i enlighet med sina stadgar välgörenhet, och delar ut understöd till behövande. Under de senaste åren har utdelningen uppgått till ca 300 000 euro årligen, och denna utdelning kanaliseras via Helsingforslogernas Caritasgrupp. Ordenshuset Föreningen Granatenhjelm köpte år 2012 en lokal i Ordenshuset som sedan mer än 50 år hyst ett populärt hostell, och samtidigt inköptes också själva hostellrörelsen. Samtidigt grundades ett aktiebolag, Refecta Ab, som är helägt av föreningen, och som i dag bedriver hostellverksamheten, och även driver verksamheten i refektoriet i husets översta våning. Föreningen Granatenhjelm leds av en styrelse, där ledamöterna är frimurarbröder, men där man strävat efter att besätta styrelseposterna med bröder, som innehar specialkompetens inom olika viktiga områden, såsom juridik, kapitalförvaltning, fastighetsskötsel och allmän ekonomi. Föreningens ekonomiska situation är god, men det är klart att det är viktigt för föreningen att sträva efter att bygga på 42

kapitalet, för att kunna trygga verksamheten också framgent. En god förvaltning av den befintliga förmögenheten har med stigande börskurser tillsvidare framgångsrikt kunnat utöka kapitalet, men det är självklart att man inte enbart kan förlita sig på det som tidigare generationer skapat, utan det är lika viktigt nu som tidigare att också i våra dagar få donationer, små som stora, för att kunna möta eventuella utmaningar i framtiden, samt för att kunna ytterligare utöka välgörenhetsverksamheten. Föreningen Granatenhjelm är i dag på många sätt ett fantastiskt arv, både rent konkret i form av det kapital som de bröder som gått före oss skapat, och som ger frimurarlogerna i Helsingfors väldigt goda verksamhetsmöjligheter, och även i form av den goda organisationsformen, som skapades av visa bröder i en svår situation för mer än 80 år sedan, men som visat sig synnerligen välfungerande också i dagens mer normala förhållanden, alla samhällets förändringar till trots. Det är med tacksamhet och ansvar föreningens styrelse förvaltar detta arv och utvecklar det vidare, kommande frimurargenerationer och medmänniskor till glädje och nytta. X Text: TOM WASELIUS

Tema Finland

Royal, skrivmaskinen och våra löften En kort berättelse om hur Sjätte fördelningens datasystem kom till.

id vårt inträde i Orden gav vi löften som beskrivs i OAL 2 kap. § 10 och 11. Vi påminns om det i 2 kap. § 6. Vad har det att göra med skrivmaskinen som knappast någon längre använder? En obestridlig fördel som den klassiska skrivmaskinen har i förhållande till alla moderna datasystem som finns i dag är helt enkelt den att det man skriver lagras inte någonstans, såframt man inte använder kalkerpapper eller skriver så pass sällan att det går att härleda det skrivna från färgbandet. De här två undantagen tror jag envar broder kunde överblicka och ha kontroll över. Med skrivmaskinen utförde bröderna förr i tiden sitt ämbetets skriftliga åligganden, skrev sina rituella tal och gjorde små luntlappar. Det var också rätt så bekymmersfritt att hålla kontroll på alstren att de inte föll i fel händer. Bröderna hade verktyg för att utföra sina åligganden och det var relativt lätt att uppfylla de givna löftena till dessa delar. Digitaliserade Men hur är det i dagens genomdigitaliserade värld? Samtliga hjälpmedel för att framställa ord på papper är i dag digitaliserade och på ett eller annat sätt kopplade till internet. Ja, till och med pennor finns som digitala och kan lagra det handskrivna materialet på lagringsmedia. I ordet lagringsmedias vida betydelse ligger problemet vi dagens bröder har då det gäller att uppfylla våra givna löften. När en datorenhet kopplas till ett nätverk försvinner möjligheten att ha kont roll över var ens skrivna alster de facto har lagrats. Detta gäller absoluta majoriteten av oss användare. Kunskapen och medvetenheten om var och hur dagens digitala enheter lagrar skrivna data är mycket krävande och spelplanen om hur systemen fungerar och integrerar med varandra förändras mycket ofta. Användaren av så kallade molntjänster som upprätthålls av externa företag har inga garantier att inte ens eget material blir maskinläst och analyserat av algoritmer som gör kategoriseringar för eventuella framtida kommersi-

Bild: sv.wikipedia.org/wiki/Skrivmaskin

ella eller andra intressen. Datorer som är kopplade till internet är ständigt utsatta för illvilliga inbrottsförsök. Över 80 procent av all världens datatrafik har mer eller mindre ljusskygga avsikter och via eposten bombarderas användarna ständigt av intressenter som försöker hitta svagheter som går att utnyttja på något sätt. Kommunikationssystem Det ovan beskrivna scenariot var utgångspunkten för Sjätte fördelningen då man år 2006 beslöt att bygga upp ett helhetsdatasystem som möjliggör att bröderna producerar skrivet material, lagrar det och gör det på ett sätt där fördelningen bär ansvaret för att materialet är väl skyddat både för yttre intrång och inre nyfikenhet. Utredningsarbetet färdigställdes år 2007 och verkställdes under samma år. Sedan dess har Sjätte fördelningen haft ett eget internt slutet dokumenthanterings- och kommunikationssystem. Datasystemet finns helt konkret i ett datarum i fördelningens egna låsta utrymmen. Datatrafiken från och till internet övervakas av en avancerad brandmursteknologi från Palo Alto. Enhetligt mejlsystem Varje broder tilldelas en egen frimurarepostadress. E-posttrafiken hanteras av en Exchange 2019-server. Det här betyder att all mejlkommunikation inom Sjätte fördelningen handhas av en och samma server vilket gör att ingen intern e-post skickas ut på internet från den egna servern. All lagring och säkerhetskopiering sker inom det interna datasystemet. 43

Digitalt skrivbord Samtliga ämbetsmän har tillgång till fjärrskrivbord med dokumenthanteringsprogram såsom Office 2019 PRO swe och Nuance Power Advance PDF swe. Dokumenten lagras direkt på fjärrskrivbordet i ett dokumentlager för varje enhet skilt för sig. Därtill finns det ett dokumentlager för material under arbete samt för privat frimureriskt material. www.frimurarorden.fi Sjätte fördelningens webb är öppen endast för fördelningens egna bröder. På webben kan ämbetsmännen se sina kommande uppdrag som ämbetsman i sammankomst. Systemet påminner ämbetsmannen automatiskt per sms 24 timmar före sammankomst. Samtliga bröder kan se och anmäla sig till fördelningens samtliga sammankomster som ens grad möjliggör. Vidare finns på webben en aktuelltsida och alla nödvändiga kontaktuppgifter för bröderna som vill besöka en enhet på annan ort. Egen sluten molntjänst finns tillgänglig för distribution av bilder, noter, musikfiler, Föreningsbandets alla tidningar sedan 1994 och samtliga sköldar. Närvaroanmälan Vårt eget närvaroregisterprogram möjliggör att bröderna kan registrera sig med kort eller om man glömt kortet hemma kan skriva in sig manuellt i programmet. Man anmäler sig samtidigt till brödramåltiden. Det här är ett mycket effektivt sätt att anmäla sig på, det uppstår inga köer fast antalet bröder överstiger 100 under en sammankomst. Systemet ger fördelningens ledning statistik på förhållandet närvarande i sammankomst och närvarande på brödramåltid. Ur ett säkerhetsperspektiv är det viktigt att säkerhetsansvarig för sammankomst har en enhetlig förteckning över närvarande vid sammankomst och brödramåltid. X Text: Georg Liljestrand, IT chef SCF

Tema Finland

Sällskapet Faddrarna – en guldkant i livet Ungdomar som hamnat fel i tillvaron. Oftast fångas de upp av samhällets sociala nätverk, men vad händer sedan? Det är här Sällskapet Faddrarna kopplas in.

inda 16 år har två gånger försökt begå självmord, föräldrarna är narkomaner. Stefan 14 år flyttar till sin mormor som är pensionär med minimipension när föräldrarna dör i en bilolycka. Nina 16 år som nyligen börjat gymnasium blir ensam då föräldrarna döms till fängelse. Filips familj består av tre syskon och en ensamförsörjande mamma som drabbats av en svår cancer. Dessa fyra unga människors framtid har kantats av mörka moln. Kyrkans diakoni och samhällets sociala nätverk har omhändertagit de unga vad beträffar de stora trygghetsfrågor som uppstår vid dylika händelser. Det här har varit scenariot för ungdomarna när Sällskapet Faddrarna blivit inkopplat i deras liv. För tillfället har Sällskapet Faddrarna 34 unga personer som är med i ett långsiktigt stödprogram som sällskapet upprätthåller. Hur det har gått med dessa fyra unga människors framtidsutsikter framkommer litet längre fram i artikeln, men först skall vi reda ut vad Sällskapet Faddrarna är. Båtresa Året var 1936 när en grupp på sexton frimurare bröder reste hem till Helsingfors från Stockholm där de hade erhållit grad VII. Glada och lyckliga över den fina receptionen beslöt de att fira den nya graden under båtresan. Efter resan var det en av bröderna som kände sig så skamsen över resans lyx och gamman att han tog upp till diskussion de löften och de dygder en sann frimurare skall försöka leva efter. En viktig del av det frimureriska idealet är omsorgen om våra medmänniskor och särskilt om dem som har det svårt och är i behov av omedelbar hjälp. Välgörande har alltid en central roll i vår frimureriska verksamhet. Det är genom välgörande som vår omsorg konkretiseras. Resten av resesällskapet insåg betydelsen av det sagda och de beslöt att göra något konkret välgörande av kapitelgradernas receptionsresor till Stockholm. Detta i all korthet om hur Sällskapet Faddrarna kom till. Faddrarnas stadgeenliga uppgift

är att ”ekonomiskt hjälpa mindre bemedlade, sjuka eller handikappade unga till ett meningsfullt, möjligast fullvärdigt liv”. I stadgarna sägs vidare att man strävar till ”att understödet är långvarigt och helst i form av fadderskap”. Alltsedan dess har sällskapet verkat för att ge utsatta unga människor en liten guldkant i livet som hjälp för den unga att komma ur misströstan till ett etablerat meningsfullt liv. Under årens lopp har sällskapet förkovrat sitt kapital och placerat det väl vilket möjliggjort att vi idag har resurser att långsiktigt stödja 20–30 unga människors strävan med en liten guldkant i tillvaron. Grundtrygghet Våra nordiska samhällsmodeller ger alla människor en viss nivå av grundtrygghet, ingen skall behöva bo utomhus och ingen skall behöva gå hungrig. Alla har rätt till grundutbildning och hälsovård. Bra så, vi lever i en trygg del av världen. Men när Linda kom i kontakt med Faddrarna var hennes situation den att hon inte fick något ekonomiskt stöd från föräldrarna och kunde inte leva alls så som hennes kompisar gjorde. Stefans situation var motsvarande. Mormors grundpension räcker till hyra och mat men inte till det där extra som dagens ungdomar behöver för att passa in i grupperna. Filip som lider av sin mammas sjukdom och bristen på ekonomiska resurser drar sig in i sitt eget skal och blir sittande hemma dygnet runt vid sin dataspelskärm. Som vi kan se så finns det även i vårt fina välfärdssamhälle en mängd livssituationer som driver unga människor i förtvivlan och nöd. De vuxna som borde vara vägledare och stöd finns inte alltid till hands av den ena eller andra orsaken. Givetvis kan inte Sällskapet Faddrarna lösa alla problem som de unga i vårt stödprogram har och det lovar vi inte heller. Det vi lovar är att vi är långsiktiga med den unga i hens strävan att skaffa sig en utbildning eller ett yrke och därefter etablera sig i samhället. Vårt löfte innehåller 44

att vi bidrar till att förgylla tillvaron med det där lilla extra, ett sådant stöd som samhället inte bidrar med. Vi kallar stödet den lilla guldkanten i tillvaron. Guldkanten är det lilla extra som möjliggör att hen kan delta likvärdigt i studielivet, resor och begivenheter utan att alltid behöva stå på sidan om med tom börs. Kapitalavkastning För att kunna bli medlem i Sällskapet Faddrarna skall man vara frimurare av minst grad VII. Man kan inte anhålla om att bli medlem utan varje medlem blir kallad. Antalet medlemmar i sällskapet är begränsat. Sällskapet finansierar sin verksamhet med kapitalavkastning, en relativt hög medlemsavgift och givetvis är frivilliga bidrag därutöver önskvärda. Varje medlem kan också ha ett eget fadderbarn. Den grundläggande principen är att envar medlem ger sitt bidrag anonymt. En viktig frimurerisk princip har varit att idka barmhärtighet i det tysta. Varje stödmottagare är också anonym för alla andra medlemmar i Sällskapet Faddrana förutom för en tremannastyrelse och revisorn. Samtliga stödmottagares ärenden hanteras på sällskapets möten under pseudonym. Linda, Stefan, Nina och Filip är pseudonymer och riktiga namn och personuppgifter bevaras i låsta utrymmens låsta skåp. När nya stödmottagare presenteras för medlemmarna sker det alltid på det sättet att man inte kan härleda ur uppgifterna vem personen är på riktigt. Likaledes känner inte heller stödmottagarna till vilka som är medlemmar i Sällskapet Faddrarna förutom den ombudsman som konkret hanterar själva ärendet. Sedan år 1936 har det självklart rymts både solskenshistorier och mindre lyckade insatser som kanske fortfarande väntar på att det skall ske en vändning mot det bättre, eller så har tiden runnit ut och den eviga östern har omfamnat stödbarnet i sitt sköte.

Tema Finland Makronivå Solskenshistorierna är de som dominerat under åren och det är också de som ger styrka och kraft för medlemmarna att fortsätta verksamheten i oförminskad styrka. Att få vara med på ett litet hörn och se när Linda och Nina tar sig ur sina svårigheter och påbörjar gymnasiestudierna med goda vitsord är mycket givande. Filip har kommit så långt från dataspelens ensamhet att han nu klarat av universitetsstudierna och siktar på doktorsprogram och Stefan har sin yrkesexamen i fickan och fått en fast arbetsplats. Det här skänker envar medlem en extra guldkant i tillvaron och insikten att även små steg och bidrag kan lyfta mänskan till en motivationsnivå som ger mångfald av utdelning till individen själv och hela samhället. Vi på mikronivån verkande bröder har många gånger kunnat se det konkret såsom den amerikanske nationalekonomen och nobelpristagaren James Heckman forskat fram på makronivå, det vill

säga att varje dollar som man satsar på utsatta unga ger åtta dollar tillbaka till samhället. Förutom att det är humant hjälper man även samhället som helhet genom att stötta unga utsatta även med små bidrag. Alla vill bli sedda och accepterade, det är den främsta drivkraften för ett samhälle med harmoniska och interaktiva medmänniskor. Koncept Sällskapet Faddrarna har ett väl inarbetat koncept som utgår från samarbete med kyrkans diakoni och skolornas studiehandledare och kuratorer. Det är dessa yrkesmänniskor som innehar professionell kunskap och erfarenhet om vad som är bästa stödet för de unga. Sällskapet Faddrarna utgår enbart från de rekommendationer som kommer från dessa experter. Främsta orsaken är såklart den att vi själva inte innehar den expertis som behövs. Härtill blir vårt eget behov av att samla in personinforma-

tion mycket mindre och beslutsprocessen enkel och rationell. Sällskapet Faddrarnas verksamhet drivs helt och hållet på frivillig bas och förvaltnings- och driftskostnaderna är i praktiken noll euro dvs. all avkastning, medlemsavgifter och frivilliga bidrag går 100 procent till de behövande. Sällskapet Faddrarna verkar inom Helsingforsområdet och tidvis kommer det även förfrågningar om stöd från andra orter. Det här har väckt tanken hos sällskapet att försöka sprida Fadderkonceptet även till andra enheter inom Svenska Frimurare Orden. För att ytterligare rationalisera beslutsprocessen har Sällskapet Faddrarna tagit fram ett datasystem som möjliggör ett ännu smidigare behandlingsystem och som inte direkt kräver fysisk närvaro för de verkställande bröderna. Programmet heter givetvis Guldkanten. X Text: Georg Liljestrand Ordförande i Sällskapet Faddrarna

Caritasverksamheten inom Stor Capitlet Ordens Allmänna Lagar fastslår i 15 kap § 22: “Varje loge och brödraförening skall tillsätta en grupp av bröder, benämnd Caritasgrupp, för frågor om medlemsvård och barmhärtighet.” Paragrafen listar ett antal konkreta uppgifter och ålägger Caritasgruppen att ombesörja dessa. Så här har Stor Capitlet löst det i Finland.

edlemsvård och barmhärtighetsarbetet är, fastän inte synonymer, ändå nära besläktade begrepp, i synnerhet då barmhärtigheten riktar sig inåt mot utsatta inom den egna brödrakretsen. Barmhärtigheten kan och skall givetvis inte begränsas bara till den egna kretsen utan det är ”en kristen plikt att utöva barmhärtighet mot behövande och nödlidande, att ta sig an sjuka, att trösta sörjande och att stödja den som befinner sig i svårigheter. Detta är varje människas plikt, som det särskilt åligger en frimurare att uppfylla mot alla.” (OAL:s 2 kapitel 15 §). Ur den här utgångspunkten har enheterna inom Stor Capitlet i Finland, SCF, (6 fördelningen inom Orden), organiserat sin caritasverksamheten med den målsättningen att effektivt verkställa de uppsatta målen och definierade uppgifter. I det föl-

jande skall organisationen och verksamheten i caritasarbetet i SCF beskrivas. Inom SCF är frimurarsamhället i Helsingforsregionen det största och därför tar denna artikel avstamp här. På varje ort med logeeller brödraföreningsverksamhet i landet bedrivs det caritativa arbetet givetvis efter egna möjligheter och med beaktande av lokala förhållanden. Intern caritasverksamhet Ytterst ansvarig, även för det caritativa arbetet inom fördelningen och dess samordning, är givetvis kapitelmästaren. En caritassamordnare, eller caritaskoordinator, fungerar som namnet antyder som samordnare i caritasärenden mellan fördelningens caritasgrupper, fördelningsledningen, barmhärtighetsdirektoriet och i begränsad mån fördelningens enheter. Som led i samordningen inom för45

delningen anordnar koordinatorn årliga möten för caritasgruppernas ordförande, hittills 2017 i Tammerfors och 2018 i Vasa. Caritasgrupperna är organiserade med ordförande och tre till åtta ledamöter. Caritasgrupperna rapporterar till den eller de lokala enhetscheferna (ordförande mästare eller ordförande) som rapporterar till fördelningsledningen (förste översekreteraren). I det välfungerande samarbetet mellan caritasgrupperna och fördelningssekretariatet och fördelningskansliet har de senaste en aktiv och betydande roll för att notera, ingripa eller informera vidare vid bröders inaktivitet, obestånd, sjukdom, eller bortgång. Svenskfinland Den interna caritasverksamheten, den som riktar sig mot bröder eller deras när-

Tema Finland maste anhöriga, har prioritet då det gäller kanalisering av insamlade medel och andra löpande intäkter. Endast en mindre del av vad vi kal�lar brödraomsorg är emellertid pekuniär. I svenskfinland där så gott som alla fördelningens bröder har sina rötter fungerar brödraomsorgen inte endast som organiserad eller “formaliserad” verksamhet. Parallellt med den organiserade verksamheten finns spontan omsorg bröder emellan. Samvaro och gemenskap är en viktig komponent och incitament för aktivt frimureri. Spontana vänskaps- och brödraband uppmuntras också i mer eller mindre löst organiserade intressegrupper (sjömurare, skidmurare, golfmurare och så vidare). Vid sidan av den formellt organiserade caritasverksamheten har vi ett antal bröder som aktivt håller kontakt inom ”årskullar” eller ämbetsmannaskrån eller andra intressen. Under de senaste krigen myntades vid fronten uttrycket på finska ”Kaveria ei jätetä!” – översatt ungefär ”Man bara lämnar inte en kompis!” Det uttrycket lever kvar i vårt kollektiva minne, inte bara av respekt för krigsveteranerna och deras uppoffringar, utan även som ett uttryck för gemenskap och ansvar. Den organiserade brödravården och brödraomsorgen är ett permanent fokusområde för frimurarsamhällena inom fördelningen. Exempel på etablerade arrangemang och åtgärder är vecko- eller månadsluncher (beroende på ort) för bröder, kontakter med äldre, rörelsehämmade och sjuka regelbundet, kontakt med inaktiva, researrangemang för att möjliggöra deltagande i sammankomster trots stora geografiska avstånd eller rörelseproblem. Kuratorn I Helsingforsregionen, där medlemsantalet är det största, finns en inom Caritasgruppen utnämnd caritaskurator. Kuratorn är en broder som envar kan kontakta då en broder eller anhörig möts av svårigheter och motgång. Kuratorn ställer upp med råd eller dåd, t ex samtal eller mer konkret nödhjälp. Inom Helsingforsregionen fungerar också en brödrahjälp som är inne på sitt tredje år. Brödrahjälpen är egentligen en volontärtjänst, vars målsättning är att koppla samman bröder som av olika orsaker, oftast ålderdom eller sjukdom, har svårt att delta i loger eller andra sammankomster med frivilliga volontärbröder som ställer upp för hembesök med dis-

kussioner om frimureriska eller andra teman man kommer överens om på tu man hand. Förhoppningen är att omfattningen av verksamheten växer, för tillfället är cirka sex till åtta kontaktpar aktiva. Brödrahjälpen drivs och koordineras av broder Bo Lillqvist (även Helsingfors caritaskurator). Han leder en liknande verksamhet inom Röda korset. Åland En aktiv och uppskattad verksamhet som bedrivits under ledning av en damkommitté (bestående av hustrur till bröder) i Helsingfors sedan 1988 är Conviviumverksamheten, en ”pensionärsförening” ursprungligen för frimurares änkor men där numera också 65-år fyllda frimurare med damer kan bli medlemmar. De månatliga lunchföredragen under arbetsterminerna och de årliga gruppresorna omväxlande inom landet och utomlands (2018 besöktes Öland, i maj 2019 Björneborg med omnejd vid finska västkusten) är mycket populära och ofta tidigt fullbokade. Här möts många äldre bröder regelbundet som inte på åratal har haft möjlighet att delta i logearbetet. Convivium – Åland inledde sin verksamhet i Mariehamn i fjol (2018) med en anpassad modell från Helsingfors. Helsingfors Caritasgrupp och det åländska frimurarsamhället i Mariehamn anordnar årliga välgörenhetskonserter för bröder och allmänheten. Intäkterna förmedlas vidare till specifikt angivna ändamål. Extern caritasverksamhet Logerna i Helsingfors genomför den ritualbundna verksamheten och medlemsoch brödravård. Ekonomiförvaltning och fastighetsadministration handhas separat av Helsingforslogernas gemensamma ekonomiska stödförening Föreningen Granatenhjelm r.f. Föreningen Granatenhjelm förfogar över medel, som sedan frimureriet återuppväcktes i Helsingfors 1923, växt tack vare god medelförvaltning av kassa, genom gåvor, legat och arv. Föreningen har som en följd härav haft möjlighet att genom åren bevilja caritasgruppen betydande anslag till välgörande ändamål. De senaste sex åren har beloppet varit i storleksordningen 300 000 euro. En knapp tredjedel av beloppet utdelas till diakoniverksamheten inom de svenskspråkiga församlingarna i huvudstadsregionen (80 000 euro 2018). Knappt två 46

tredjedelar beviljas efter ansökan projekt som siktar på att främja utsatta eller nödställda barn, ungdomar eller ålderstigna (204 000 euro 2018). Exempel på mottagare under 2018 är aktörer inom den så kallade tredje sektorn: Helsingfors Mission (tidigare Stadsmissionen) dels för volontärverksamhet för svenskspråkiga äldre, dels till Krisjouren för ungdomar, Stationens Barn, Mannerheims barnskyddsförbund, De utvecklingsstördas väl och De sjukas väl. En del (16 000 euro 2018) går till de svenskspråkiga gymnasierna i huvudstadsregionen att vid skolavslutningen utdelas som stipendier för elever som utmärkt sig ”i humanistiska ämnen och med en känsla för det svenska språket samt för omtanke om medmänniskan”. Ansökningar Caritasgruppen behandlar inkomna ansökningar i maj och november. Inom gruppen tilldelas varje organisation en ansvarsperson. Hans uppgift är att fördjupa sig i ansökan och organisationen bakom den, och att verka som föredragande vid beslutsmötet. Vi strävar efter att hålla personlig kontakt både före och efter ansökan och avkräver avrapportering efter att beloppet är förbrukat eller senast ett år efter utbetalning. På detta sätt vill vi säkerställa att våra bidrag verkligen används enligt vår avsikt, nämligen att främja och förbättra utsatta barns, ungdomars, eller åldringars situation. Under rubriken extern välgörenhet skall också ”Sällskapet Faddrarna” i Helsingfors nämnas. Sällskapet består av ett mindre antal särskilt kallade bröder. Sällskapets förmögenhet och ekonomi är integrerad i Föreningen Granatenhjelm. ”Faddrarna” utdelade under 2018 20 930 euro som stöd för mindre bemedlade barns eller ungdomars skolgång. I konceptet ingår att man åtar sig att stöda ”fadderbarnen” under mottagarens uppväxttid. Härav namnet ”Faddrarna”. Även om Helsingfors caritasgrupp är den i ekonomiskt hänseende den mest betydande bidragsgivaren inom fördelningen (med knappt 90 % av utdelade medel) bidrar även fördelningens övriga frimuraresamhällen efter egna möjligheter och resurser så att det totalt inom Stor Capitlet utbetalades 361 000 euro till välgörande ändamål under 2018. X Text: Timo Dahl

Tema Finland

Administrationen i Helsingfors frimurarsamhälle Då logerna i Finland inte är registrerade samfund fungerar varje frimurarsamhälle som en understödsförening. Det är den juridiska person som har hand om ekonomin och i praktiken äger all egendom som logeverksamheten förutsätter. i Helsingfors, logelokalerna i Borgå, Ekenäs, Tammerfors och Jakobstad. De lokala understödsföreningarna betalar hyra för logelokalen. Vid behov kan de anhålla om understöd av Grantenhjelm för sina hyreskostnader. Bostäder äger Granatenhjelm i Helsingfors och Jakobstad.

Hostel Diana Park drivs av frimurarbröderna i Helsingfors.

öreningen Granatenhjelm rf (registrerad förening) grundades år 1923 som en understödsförening för logerna i Helsingfors. Samma år hade Svenska Frimurare Ordens verksamhet startat upp på nytt efter den ryska parentesen. Penningbehovet var stort. Donationer och stöd inflöt från entusiastiska bröder. Olika fonder grundades. Men allt var lite spretigt. I början av 30-talet gavs ekonomin ungefär den struktur den har idag. Föreningens syfte är att stöda sammanslutningar med etiskt, humanitärt eller välgörande syfte, att befrämja barn- ungdoms-, åldrings- och handikappsvård samt medicinsk forskning. Enligt stadgarna fungerar föreningen inom Svenska Frimurare Orden i Finland. Medlemmar i både Granatenhjelm och de andra understödsföreningarna är bröder inom föreningens verksamhetsområde. Styrelsen Föreningen Granatenhjelms styrelse består av sju medlemmar, vilka årsmötet väljer för tre år. Den väljer inom sig ordförande, vice ordförande, skattmästare och sekreterare. Styrelsemedlemmarna har olika ansvars-

områden; placeringar, fastigheter, juridik, försäkring, välfärd, budget&redovisning och administration. Placeringsverksamhet Förmögenheten har kontinuerligt byggts upp tack vare en jämn ström av donationer och testamenten. Men också tack vare god förvaltning och lyckad placeringsverksamhet. Idag är värdet på börsaktier och fonder i värdepappersportföljen cirka 20 miljoner euro. Värdet för övriga placeringar som t ex fastigheter och bostäder är cirka 23 miljoner euro. Värdepappersplaceringarna hanteras i styrelsens placeringsgrupp tillsamman med bankens expertis. Fastighetsverksamhet Tack vare Granatenhjelms resurser har nätverket av logelokaler kunnat byggas upp inom sjätte fördelningens hela verksamhetsområde. Ambitionen är att lokalerna småningom skall kunna tas över av de lokala understödsföreningarna. Men i uppbyggnadsskedet har Granatenhjelms resurser varit en förutsättning för att skapa nätverket av logelokaler. Idag äger Granatenhjelm Ordenshuset 47

Adminstration Föreningen Granatenhjelm upprätthåller ett kansli. Det ansvarar för vården och underhållet av Ordenshuset och refektoriet i Helsingfors. Kansliet sköter föreningens betalningsrörelse och ser till att ändamålsenlig teknisk utrustning finns för ämbetsmännen. Detta görs i samråd med fördelningens datachef. Kansliet ansvarar för anskaffningar av regalier, kontorsmaterial och olika frimurarartiklar. Även alkoholbeställningarna till refektoriet handhas av kansliet. Personalen består av en kanslichef, en biträdande kanslichef, sex logeassistenter och en städare. Refecta AB År 2011 grundades Granatenhjelms dotterbolag Refecta Ab för att driva verksamheten i refektoriet. År 2012 köpte bolaget Hostel Diana Park som har sin verksamhet i Ordenshusets fastighet vid Nylandsgatan. Bolaget har god lönsamhet med en AAA rating. Hostel Diana Park grundades redan år 1964. Här finns 15 rum för 50 personer samt en apartmentbostad för fyra till fem personer. Den totala beläggningen är cirka 17 000 övernattningar per år. Refektoriet serverar under arbetsterminerna cirka 4 600 brödramåltider. Den verksamheten behöver inte ge vinst. Företagets vinst fås av Hostel Diana Park mitt i Helsingfors centrum. Refecta Ab:s personal består av åtta heltidsanställda och ca sex timavlönade deltidsanställda. Som bolagers verkställande direktör fungerar kanslichef John Nieminen. X Text: John Nieminen

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

OR DEN SÖK ER GR AFISK FOR MGIVAR E Informationsdirektoriet söker nu en grafisk formgivare som vill vara med och skapa framtidens informationsmaterial för Orden, såväl för webb som print. Informationsdirektoriet hanterar all information på central nivå inom Orden. Vi söker nu dig som är en skicklig och erfaren grafisk formgivare både inom digital produktion och print. Du kommer att spela en viktig roll i informationsdirektoriets framtida uppdrag. Du har mångårig dokumenterad vana av att arbeta med formgivning i de för branschen förekommande mjukvarorna, inte minst InDesign och Photoshop. Givetvis är uppdraget på helt ideell basis. Detta är en riktigt bra möjlighet för dig som vill engagera dig i Orden på ett nytt sätt och samtidigt ha stor möjlighet att påverka vår framtoning i framtiden.

Frågor besvaras av John Fahlnaes, R&K. Tel: 0733–94 67 17 E-post: id@frimurarorden.se. Ansökan skickas till John Fahlnaes via ovan angivna e-postadress, senast 31 juli 2019.

Bokrecension

Främmande eld – recension Författare: Peter Stenumsgaard. Titel: Främmande eld. Om ockultismens rötter och kristen tro. Utgivning: XP Media, Handen 2018, 214 sidor.

egreppet ockultism kommer från Agrippa von Nettesheims (d. 1535) bok De occulta philosophia, och innebär en ”systematisk användning av det fördolda”. Ockultism har idag en negativ klang. Man måste, menar jag, skilja på sådana yttringar som söker det onda och framställningar som lånat begrepp och språkbruk för att exempelvis driva kristen tro. Peter Stenumgaards definition av ockultism är tvärtom så vid att även symboler och symboliska uttolkningar räknas in, likaså sådant som traditionellt betraktats som mystik, exempelvis den judiska kabbalan. Författaren menar också att det ockulta genom symboler har tagit sig in i kyrka och teologi. Vad han då missar är att kristendomen genom alla århundraden och i olika kulturer varit öppen mot omgivningen och tagit över symboler och gett dem en kristen innebörd. Ett exempel är solkorset, ett annat är julfirandet där festen till den obesegrade solen (25 december) övertogs som firandet av Kristi födelse. Ursprung Författaren menar att Bibeln ger svar på alla frågor, också om det ockultas ursprung. Ursprunget förläggs till ”Nimrods rike” – Nimrod var barnbarn till Noas son Ham, som bosatte sig i Mesopotamien och ”tvåflodslandet”. I detta område återfinns senare Babel, Babels torn, Nineve (berättelsen om Jona och stadens onda invånare) och Babylonien. Från detta område kom i olika omgångar Israels fiender, varför det inte är konstigt att trakten och dess människor ansågs stå Gud emot. Kamp Trots att det ”ockulta” beskrivs sakligt blir framställningen missvisande. Förutom att så mycket räknas som ockultism, placerar författaren in allt detta i en kosmisk kamp

mellan Gud och Djävulen, gott och ont. För att rätt kunna förstå denna kamp och vad som är vad i den krävs dessutom att man läser Bibeln på samma sätt som författaren. Ockultismen är då alltid ett uttryck för ondska och ett vapen i den ondes händer, snarare än något som måste bedömas utifrån hur det används och med vilka syften. Visst finns det orsak att varna för ockultism, synkretism och vidskepelse, men Stenumgaard kastar ut barnet med badvattnet. Ut åker också mystik, symbolik och den kristna tolkningen och förståelsen av exempelvis kabbala och alkemi.

Utgångspunkt Stenumgaard avvisar mystikens utgångspunkt att människan har något gudomligt i sig, en ”gudagnista” som förenar henne med Gud, och menar istället att människan i sig själv är ond, och oförmögen att söka Gud. Författarens syn är varken självklart biblisk eller allmänkyrklig. Snarare tydliggörs här att Främmande eld tar sin utgångspunkt i en mycket snäv, biblicistisk protestantisk teologi. X Text: Markus Hagberg

Notis

Frimuraren för 70 år sedan

Meddelanden från Ordens kansli står från och med i år att finna på Ordens hemsida:

Meddelanden från Svenska Frimurare Orden Årg. 22 september 1949 Redaktör och ansvarig utgivare Patrik Påhlson

www.frimurarorden.se

Frimuraren i slaget vid Waterloo I Svenska Dagbladet har under vårens lopp förts en intressant diskussion om släktledsavstånd och många belysande exempel har insänts av läsekretsen. Ett av dem, publicerat den 20 mars 1949, har direkta frimureriska intressen. Inlägget har författats av den framstående språkvetenskapsmannen och professorn i romanska språk vid Lunds universitet Alf Lombard. Det återges här utan kommentarer: ”Min farfar, fransman, föddes i revolutionens Paris, enligt källorna den 9 Nivose, d. v. s. den 29 december 1793 (1794). Han stred bl. a vid Waterloo, där frimurartecknet i sista stund räddade honom från att på slagfältet, svårt sårad, stickas ner av en tysk. Jag bevarar den tapperhetsmedalj han förärades av Napoleon l.”

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 92 ISBN 1651 - 35766

Under ”Organisation & kontakt”, klicka på ”Ordens kansli kontaktuppgifter” och sedan på ”Meddelanden från Ordens kansli”.

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Nästa nummer utkommer v. 39. Materialstopp den 12 augusti 2019.

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Svedje Runebjörk, SVEA Urban Fasth, SPL Anders Wennergren, GPL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNP Patrick Andersson, ÖNPL

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge! Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning. Men skriv kort! Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning. Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag. För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken. Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”. Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via mejl på frimuraren@ frimurarorden.se eller på en CD-skiva till redaktören. Adress finns på denna sida.

Stormästaren

Att vara frimurare

et är en stor dag för mig att ta emot ämbetet som Ordens Stormästare. Jag gör det med ödmjukhet och respekt, men också med stor glädje och förväntan. Det är också en stor dag för Orden, en ny period i Ordens 284-åriga historia tar sin början. Vi släpper banden till vår tidigare Stormäster, broder Anders Strömberg, vars stormästartid präglats av beslutsamhet, noggrannhet och närvaro. Jag riktar ett stort tack till broder Anders Strömberg för insatserna för vår Orden! Delaktiga Nu börjar min period, ännu så länge ett oskrivet blad. Under de senaste åren har Orden genomgått stora förändringar, som skall bära oss framåt. Jag tänker speciellt på det viktiga kitt, som håller oss samman – våra ritualer och Ordens allmänna lagar. Hela fundamentalstadgan är genomgången och det Svenska Systemet skall nu stå starkt förankrat i det arbete som Hertig Carl grundlade år 1800. Vi måste ta oss tid att låta dessa förändringar genomsyra hela vårt arbete och sjunka in så att vi når den tidpunkten då alla bröder känner sig delaktiga och trygga i det vi gör. Vi har en resa att göra innan vi är där. På den resan skall vi engagera ledare på alla nivåer.

”Rak och ärlig information om allt praktiskt, om vad vi kräver och förväntar oss av en frimurarebroder måste framgå tydligt.” Gemenskap Ledarskapet har formulerats som det viktigaste för att driva arbetet framåt mot målet – ett levande och verkande frimureri i vår tid och för framtiden. Särskilda insatser kommer att göras för att stödja ledarna i deras viktiga arbete som enkelt kan formuleras – brödernas väl. Ordens högsta ändamål och syfte kan formuleras på många olika sätt. Till sist är

det ändå så att allt vårt arbete skall utmynna i brödernas väl. Jag skulle kunna proklamera ett ”brödernas år” för att fokusera på detta, men det vore fel. Varje år är brödernas år! Om bröderna trivs i vårt arbete, i gemenskap och glädje kommer de till våra sammankomster. Hur enkelt kan det vara, och på samma gång så svårt? Ambitionen Det är många bröder, som söker sig till vår Orden både på egen hand, via internet och genom stöd av faddrar. Naturligtvis kunde det var några fler, men om vi betänker att det är alldeles för många bröder vi tappar på resan, på vägen genom graderna, ser vi att här har vi ett stort bekymmer. Eftersom man av förklarliga skäl inte kan informera fullt ut om vad som händer vid inträdet i Orden måste hela rekryteringsprocessen kvalitetssäkras. Ambitionen måste vara att ingen skall kunna säga att ”detta var ingenting för mig” redan efter receptionen i första graden. Rak och ärlig information om allt praktiskt, om vad vi kräver och förväntar oss av en frimurarebroder måste framgå tydligt. Faddrarna måste vara medvetna om att processen börjar med detta informationsarbete och att deras viktigaste arbete börjar vid antagningen och sedan sträcker det sig genom alla arbetsgraderna in i kapitlet. Familjen Vad är det då att vara frimurare? Det är väl ganska enkelt, gå på loge, recipiera i graderna och betala sin avgift. Men vad är det att leva som frimurare? Det är något mycket större, något som sträcker sig förbi våra murar, långt ut i den allmänna världen. Det är när vi lämnar dessa lokaler vi skall leva som frimurare, leva som vi lärt. Det förväntas av en frimurarbroder att han skall engagera sig, se andra människor. Engagera dig i din omgivning, i familjen, frimureriet, bröderna, arbetslivet och den allmänna världen i stort. Det skall

märkas att du är en sann frimurare. Det är mitt krav på dig, och det kan du förvänta dig av mig. Brödrakedjan Så landar vi i den kristna grundens allra enklaste regel att omfatta, men på samma gång den svåraste att utöva: allt vad du vill att människorna skall göra för dig, det skall du också göra för dem. Jag är Riddare av vänskapen och mitt valspråk är Godheten skall segra. Problemet i vårt samhälle i dag är väl knappast att det finns för många människor, som gör goda gärningar mot andra. Det är aldrig fel att vara god, att göra gott. Visst kan det bli fel ibland, men kom aldrig och säg att det kan vara fel att göra gott, att vara god. I vår Orden står ingen före eller efter någon annan. Här står vi sida vid sida i brödrakedjan. X Christer Persson

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige. Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig. Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund