Frimuraren Nummer 2 2020

Specialsidor Corona

Lars Hoffsten Konstnär

Tre valser Offenbach

FRIMURAREN TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 2 | 2020

Fadderskap & Gemenskap

Vår broderliga sammanhållning viktigare än någonsin

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 144 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Under 2018 delade Stiftelsen ut totalt 18,8 mkr, varav till forskning inom

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

2

Innehåll I detta nummer

Bild: Tomas Karlsson.

Corona Stormästaren meddelar planerad nystart 1 augusti 2020

Broder!

I din hand håller du just nu nummer två av Frimuraren årgång 2020.

Något unikt har hänt vår Orden och som aldrig tidigare har inträffat sedan 1735. All verksamhet är inställd. Inte ens under Andra världskriget var det uppehåll med logearbetet.

I skrivande stund gäller det här all verksamhet till och med den 31 juli, vilket medför att verksamheten skulle kunna vara igång igen under augusti månad.

Jag skriver skulle kunna, just för att vi inte vet hur länge denna pandemi av covid-19 kommer att pågå.

Det är nog fler än undertecknad som lider av en viss ”abstinens” efter att få återuppta logearbetet.

Därför finns det en särskild avdelning i detta nummer tillägnat Ordens arbete under covid-19. Här finns bland annat riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till pandemin.

Temat för detta nummer är annars fadderskap.

Egentligen kan man säga att både avdelningen om covid-19 och fadderskap följer varandra hand i hand.

Nu är nämligen fadderskapet viktigare än någonsin och att vi verkligen tar hand om varandra.

Allt gott tills vi ses i augusti Ulf Hjelting Redaktör

Redaktör: Ulf Hjelting, 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

4

Så agerar Femte fördelningen under covid-19

5

Coronavirusets spridning

6

Tele- och videokonferens inom Orden

8

250-årige Bertel Thorvaldsen – den främste bland nyantikens skulptörer

11

Lars Hoffsten – frimurare och konstnär med jazzfeeling

16

Tre valser före lunch – Jacques Offenbach 200 år

19

Rom och Jerusalem på Södermalm i Stockholm

21

Logers och brödraföreningars vapensköldar

22

Anhörigdag och invigning av frimurargraven

24

Firandet av en skotsk diktare och frimurare

26

”Tyska biblioteket” fick ett nytt hem i Tavelsalen i Stamhuset

29

Om trosbekännelserna

30

Tema Fadderskap Fadderskap – En nyckel till framgång

34

Andligt fadderskap – Vad är det?

37

Fadderskap i Coronatider

39

En adepts syn på sin resa

41

Fadderkompendium och Projekt Broder

42

Fadderskapets historia

43

Vad tycker faddrarna själva?

44

Utbildning i fadderskap

46

I varje nummer Korsord 47 Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring?

48

Frimuraren för 70 år sedan

48

Ordens högste prelat: Varför?

49

Stormästarens sida: Mina bröder!

51

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 10 augusti 2020.

Omslag: I frånvaron av bröder.

Bild:

Håkan Sjöström.

Corona

Stormästaren planerar nystart 1 augusti 2020 Orden följer noga och anpassar sig till rekommendationer och beslut från centrala myndigheter beträffande coronaviruset.

Den i dag aktuella utvecklingen har föranlett Stormästaren att besluta att Ordens verksamheter startar som vanligt efter sommaren, den 1 augusti 2020, förutsatt att inga andra myndighetsdirektiv ges innan dess.

Text: OSM stab

K

onkret betyder det att inga arrangemang får genomföras i Ordens regi där en loge, brödraförening eller frimuraklubb är arrangör eller medarrangör av en aktivitet som äger rum i logelokaler eller i externa lokaler.

Det administrativa arbetet i Ordens kansli, direktorierna, fördelningskanslier och de lokala enheterna fortsätter som vanligt. De som kan lösa sina arbetsuppgifter hemifrån ombedes att göra detta så långt som möjligt. Möten och samlingar i övrigt skall undvikas. Vid behov utnyttja telefonkonferens alternativt möten över internet.

• Ordens medlemmar hänvisas med frågor och information till den lokala enhet som medlemmen tillhör.

• Ordens loger, brödraföreningar och klubbar hänvisas med frågor och information till fördelningskanslierna.

• Fördelningskanslierna och direktorier hänvisas till Ordens kansli.

Gällande inplanerade högtidssammankomster m m under angiven tidsperiod kommer kompletterande riktlinjer att utsändas. Om situationen så kräver kommer rekommendationer att publiceras på Ordens hemsida, som bör bevakas regelbundet. X

4

Så agerar Femte fördelningen under covid-19 Efter att ha genomfört en loge den 10 mars i grad VI insjuknade fyra bröder i covid-19. Den 11 mars insåg provinsialmästaren i Femte fördelningen, Per Andersson, att något måste göras.

En krisledningsgrupp upprättades.

Text: Ulf Hjelting

Foto: Bo Ryderfelt.

J

ag ringde in bröder med passande kompetens redan den 11 mars, enbart för att vi skulle finnas i startgroparna. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det skulle bli en Coronapandemi, säger Per Andersson när vi samtalar om hur Femte fördelningen löst krishanteringen i den rådande pandemin.

I denna krisledningsgrupp ingår förutom Per Andersson även Magnus Skoglund, Bo Pettersson, Jens Tömmernes, Jan Kasslert, Christer Linde, Nils Weslien, Veikko Kekki, Björn Stenemo, Johan Bissman, Magnus Arpi, Mikael Lundin och Lars Lind.

Syftet med gruppen är att skapa en organisation som nu och framöver kan sammankallas i krissituationer.

– I denna krisledningsgrupp finns kompetens som exempelvis lång erfarenhet av krisberedskap inom både MSB och regionerna Värmland och Dalarna. Nils Weslien är exempelvis räddningschef för Karlstadregionen och delar av Värmland. Vi tycker vi täckt in allt och Johan Bissman är ordförande i denna krisledningsgrupp.

Denna grupp är indelad i tre delar. En beslutsgrupp som består av Magnus Skoglund, Christer Linde och Lars Lind. En analysgrupp som består av Tomas Wilén, Veikko Kekki, Magnus Arpi, Mikael Lundin, Jan Kasslert och Jenas Tömmernes.

Och en kommunikationsgrupp där Bo Pettersson, Björn Stenemo och Nils Weslien ingår. Johan Bissman är sammanhållande för de tre grupperna.

– Det arbete som de gör ska ligga som underlag för att kunna fatta kloka beslut som provinsialmästare, avslutar Per Andersson. X

Per Andersson är provinsialmästare i Femte fördelningen.

Huvuduppgifterna för respektive grupp är: Analysgruppen • Kontinuerlig omvärldsbevakning • Analys av tillgängliga fakta • Konsekvensbeskrivningar • Åtgärdsförslag Beslutsgruppen • Konsekvensanalys • Förslag till beslut Kommunikationsgruppen • Enhetlig, tydlig kommunikation av information och beslut

Fotnot Per Andersson ingår även i den centrala stabsgruppen inom Orden.

5

Schematisk organisation PM

Analys

Beslut

Kommunikation

Coronavirusets spridning Svenska frimurare Ordens centrala ledning började tidigt följa Coronavirusets spridning och dess följdverkningar. Här följer en sammanställning av hittills vidtagna åtgärder.

Text: OSM-stab

I

slutet av 2019 började kinesiska hälsomyndigheter rapportera om flera akuta sjukdomsfall med många dödliga utgångar i Wuhan City, Hubei provinsen.

Detta initiala utbrott spred sig snabbt till andra områden i Kina. Snart upptäcktes flera liknande sjukdomsfall i andra länder.

Utbrott och spridning kunde snart konstateras i alla världsdelar. I Europa drabbades initialt Italien hårt.

Mycket allvarlig Det första bekräftade fallet av coronavirus i Sverige upptäcktes i Jönköping. En person som besökt staden Wuhan i Kina under januari och återvänt till Sverige den 24 januari, insjuknade den 28 januari och tog kontakt med vården den 30 januari.

Folkhälsomyndigheterna bedömde då risken att smittan skulle spridas i de nor­ diska samhällena som mycket låg. Denna bedömning kom att drastiskt ändras och i och med att WHO (World Health Organization) betecknade spridningen såsom en pandemi. Situationen i Sverige och Finland blev liksom världen i övrigt med ens mycket allvarlig. I slutet av februari och början av mars började olika myndigheter att ge rekommendationer och anvisningar för personligt uppträdande, sam-

hällelig verksamhet och social verksamhet.

Rekommendationer och anvisningar som efterhand kommit att innebära starka begränsningar för enskilda och samhället i övrigt.

Bevakning Svenska Frimurare Ordens centrala ledning började tidigt följa Coronavirusets spridning och följdverkningar. Denna bevakning resulterade i att Orden centralt delgav Ordensmedlemmarna och de frimureriska enheterna information och rekommendationer vilande på vad våra båda länders regeringar och myndigheter meddelat.

Beslut När den samhälleliga bekämpningen av Coronapandemin ökade i sin intensitet valde Ordens Stormästare att den 11 mars fatta beslutet att med omedelbar verkan inställa samtliga logerelaterade aktiviteter till och med den 13 april. Ett beslut som Stormästaren den 19 mars kompletterade med en förlängning fram till och med den 31 juli och med en anmaning att Ordens verksamhet ska kunna återupptas den 1 augusti innevarande år.

Stormästarens beslut fick omgående konsekvenser för Ordens enheter. Konkret

betydde beslutet att inga arrangemang får genomföras i Ordens regi där loge, brödraförening eller frimurarklubb är arrangör eller medarrangör av en aktivitet som äger rum i lokaler eller externa lokaler. Detta beslut gäller fortfarande och omfattar: --allt frimureriskt arbete inom Svenska Frimurare Orden --sammankomster med inbjudna --föredrag, seminarier och annan undervisning --konserter och kulturella arrangemang --guidade turer och utflykter --seniorsammankomster och annan social samvaro --logerelaterade utlandsresor.

Beslutet avsåg dock inte det administrativa arbetet i Ordens kansli, direktorier och fördelningskanslier. Dessa skulle fortsätta som vanligt och gör så alltjämt.

Förstärkning I syfte att stödja Ordens centrala ledningsarbete med konsekvenshantering av den pågående Coronapandemin tillsattes den 22 mars en särskild beredningsgrupp.

Gruppens benämning blev OSM-stab och som ledare för staben utsågs Ordens Sigillbevarare och Kansler (OSK). Stabens hu-

OSM stab Ansvarig

OSM-stab har föreslagit att Torsten Bergström, Ordens Sigillbevarare och Kansler, är ansvarig för kristeamet.

Information

Herman Håkansson, ordförande Informationsdirektoriet

Inrikesfrågor

Christian Storck, inrikeschef Ordens Kansli

Från Stor Capitlet

John Nieminen, kanslichef Stor Capitlet

Medicinska frågor

Göran Karlsson, Stormästarens Ståthållare

Från fördelningarna

Per Andersson, provinsialmästare Värmländska Provinsiallogen

Säkerhetsfrågor

Anders Knutsson, säkerhetschef Ordens Kansli 6

Foto: Karl-Erik Sundqvist, Pressbild från Folkhälsomyndigheten.

Interiör från forskningslaboratorium.

vudsakliga uppgift blev att stödja högsta ledningen och linjeorganisationen med beredning och beslutsunderlag. Initialt blev följande frågor angelägna att bereda: --åtgärder med anledning av ej genomförda högtidsdagar samt ekonomi- och valloger --åtgärder med anledning av pågående nomineringsprocesser till ordförande mästare och ordförande --åtgärder med anledning av ej genomförda visitationer --regelverk för genomförande av onlinesändningar dvs logers och enheters videosamtal

--förberedelser för höstens verksamhet --kommunikationsplan covid-19 internt inom Orden --genomförandet av Ordens Högtidsdag OSM-stab genomför kontinuerligt möten 2-3 gånger i veckan och i samtliga fall online över internet. Det främsta sättet att nå staben är att insända e-post till osmstab@ frimurarorden.se Information Genom Informationsdirektoriets försorg och med stöd av en kommunikationsplan covid-19 har OSM-stab spridit in-

Viktigare dokument Beslut om att ställa in verksamhet OSM brev 1 11 mars Beslut om förlängning av ställd verksamhet OSM brev 2 19 mars Beslut att delegera beslut om dispenser till PM/KM E-post från ID 27 mars Kommunikationsplan covid-19

ID

7 april

Nyhetsbrev från Ordens centrala enheter Nyhetsbrev från Ordens centrala enheter Nyhetsbrev från Ordens centrala enheter

E-post E-post E-post

1 mars 5 mars 8 mars

Nyhetsbrev till alla bröder Nyhetsbrev till alla bröder

E-post E-post

11 mars 21 mars

Nyhetsbrev från Ordens centrala enheter Nyhetsbrev från Ordens centrala enheter Nyhetsbrev från Ordens centrala enheter

E-post E-post E-post

15 mars 7 april 15 april 7

formation såväl internt som externt. Ordens olika kommunikationsmöjligheter har utnyttjats. Snabbaste sättet har varit att utnyttja IT-baserade system. En viktig åtgärd var tillskapandet av en ny navigationslänk Information om Corona på Ordens hemsida. Åtgärder vidtas i vissa fall med brevutskick till bröder som inte kan nås via e-post och ej heller kan ta del av information spridd via Ordens hemsida och Facebook-sidor.

Linjeorganisationen Ett välfungerande kommunikations- och informationsarbete är ett måste i vår tid och i synnerhet i extraordinära situationer. För att arbetet ska bli effektivt krävs att Ordens samtliga ledningsnivåer är aktiva och delaktiga. Så har det varit under denna pågående pandemiperiod.

Kontinuerligt inkommer rapporter från provinsialmästare, kapitelmästare, ordförande mästare, ordförande och klubbmästare om beundransvärda insatser som bröder gör i sin enheter. Brödrakretsarna hjälper, stöttar, tröstar och uppmuntrar varandra samtidigt som de utför viktiga normala sysslor för Ordens bästa och dess framtid.

Nya frågor Hitintills har OSM-stab under sin verksamhet hanterat ett antal nya frågeställningar och utmaningar. Många konsekvenser kan konstateras för ordensmedlemmen men även för de frimureriska aktiviteterna. I de gångna veckorna har många goda och viktiga initiativ tagits för att visa att Orden kan och är aktiv och verkande med brödraomsorg, välgörande verksamhet och frimureriskt lärande. Allt med ett närvarande ledarskap. Några frågor kommer emellertid att behöva längre tids beredningar. Ett exempel är IT-säkerhetsfrågor kopplat till onlineverksamheter.

Andra viktigare frågor som inkommit är ekonomi- och fastighetsfrågor. De senare är överlämnade till dräseldirektoriet för beredning.

Fortsatt arbete I skrivande stund finns tendenser till en positiv utveckling i den samhälliga bekämpningen av Coronapandemin. Dock är det ännu för tidigt att avsluta OSMstabs verksamhet. Arbetet kommer att fortsätta. Hur länge återstår att se. X

Tele- och videokonferens inom Orden Text: OSM-stab Ordens Centrala ledning

E

tt nytt dokument ger riktlinjer för användning av tele- och videokonferenser inom Ordens verksamhet.

Beredningen av ärendet är gjord av OSMstab, Ordens IT-avd, Ordens Säkch och IT-säkerhetskunniga bröder inom Orden.

Reglerna är temporära och kommer att ses över efter det att situationen med coronapandemin är över.

Säkerheten för vårt inre arbete Kom ihåg Ordens generella regler, inget rituellt arbete eller annan rituell gradbunden verksamhet får avhandlas via telefoni eller internet.

OSM stab vill starkt poängtera att – ”inget rituellt arbete eller därmed sammanhängande får förekomma på annat ställe än i lagligt öppnad sammankomst i godkänd lokal. Ritualerna skall vi hålla närmast kroppen. Ritualerna är det kitt som håller samman hela Orden. Sabotera inte det!”

Telekonferens Flerpartssamtal Det finns mobilabonnemang som tillåter flerpartssamtal. Den som kallar till mötet ringer upp en och en och kopplar in i mötet.

Kontrollera med din operatör om ditt abonnemang har denna funktion.

Telemöten Teleoperatörerna har olika lösningar. Som exempel visas Telias lösningar.

(Det betyder inte att Orden rekommenderar just Telia, se det som ett exempel.)

Avgör med hänsyn till dina behov.

Bild: Pexels.

Allmänt om säkerhet på telefon och videokonferens Räkna alltid med att någon kan lyssna.

Tekniken spelar ingen roll, det kan alltid finnas någon som kan lyssna.

Videokonferenser Det finns en mängd olika lösningar, flera av dem är kostnadsfria - på ytan!

Man betalar dock alltid med något. I en gratisversion betalar man ofta med information om deltagarna och mötets innehåll. Denna information säljs sedan vidare till andra företag över hela världen.

Vanligt är att man börjar med en gratisversion men kan köpa till olika funktioner (så kallade”premiumversioner”).

Eftersom det finns så många olika lösningar går det inte att gå igenom alla.

Två lösningar diskuteras nedan: Microsoft Skype/Teams och Zoom.

Microsofts Skype / Teams Microsofts Skype ger videochatt, röstsamtal och snabbmeddelanden. Skype håller på att ersättas av Teams som innehåller 8

chatt, videomöten, samarbetsyta för filer, och andra funktioner.

Teams behandlas fortsättningsvis här.

Licenskrav För att sätta upp ett Teamsmöte krävs att den som bjuder in har en Office 365-licens. Deltagarna laddar ner en kostnadsfri app.

För närvarande erbjuder Microsoft en licens som är kostnadsfri under 6 månader för att underlätta distansarbete i covid-19-tider.

Vidare information nås via länken https://docs.microsoft.com/en-us/ microsoftteams/e1-trial-license Säkerhet i Microsoft Teams Teams används av många organisationer med krav på säkerhet.

Deltagande i Ordens begränsade verksamhet

Angående ekonomi, fastigheter, lokaler m m

Text: Göran Karlsson Stormästarens Ståthållare / OSM-stab

Text: Michael Boström Ordens räntmästare

V

Teams krypterar data ”in transit and at rest”.

Vidare information nås via länken https://docs.microsoft.com/en-us/ microsoftteams/security-complianceoverview Zoom Zoom är en konferenstjänst med videokonferens, onlinemöten, chatt och samarbetsfunktioner. Den kräver bara en webläsare. Den finns som gratistjänst (se dock ovan om ”gratis”) och som betaltjänst.

Tjänsten har snabbt fått stor spridning som hjälpmedel för distansundervisning där skolor och universitet gått över till distansundervisning p g a covid-19.

Noterade säkerhetsproblem För närvarande (mars 2020) finns en negativ sida med gratistjänsten. Vem som helst som är inloggad i Zoom kan ta sig in i ett pågående möte och kan därmed lyssna på eller störa mötet. Det finns flera exempel där personer som inte varit inbjudna till en universitetsföreläsning tagit sig in och stört undervisningen.

För att förhindra detta måste man ställa om säkerhetsinställningarna, vilket kräver kunskap och någon träning.

Så länge Zoom-tjänsten är uppsatt på detta sätt rekommenderas den inte för användning inom Orden. De it-säkerhetsexperter som Orden konsulterat är samstämmiga om detta.

Summering Rekommendationen från Orden är för närvarande: • Använd Microsoft Teams eller Skype • Använd inte Zoom X

i uppmanar återigen alla bröder att iaktta stor försiktighet i linje med de råd som finns publicerade på www.folkhalsomyndigheten.se och www.thl.fi i Finland, och som regelbundet uppdateras. Alla från 70 års ålder ingår i riskgrupp, särskilt om man har bakomliggande sjukdom som exempelvis diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom eller cancer. Har man minsta symptom från luftvägarna såsom hosta, snuva eller andningssvårigheter skall man stanna hemma tills man är frisk och ytterligare två dagar.

Alla dessa aspekter skall beaktas inför varje planerat möte. Vad vet vi egentligen om deltagande bröders hälsa?

I enlighet med Stormästarens tidigare brev fortsätter det administrativa arbetet på kanslier och i direktorier som vanligt.

Möten och samlingar i övrigt (ämbetsmannamöten, ritualövningar etcetera) skall om möjligt helt undvikas oberoende av hur många personer som deltar. Vederbörligen kan telefonkonferens eller internetmöte övervägas, men ritual- och gradbundna förhållanden/frågor får ICKE diskuteras på sådana möten. X

V

i har att utgå från att pandemin kommer att kvarstå under betydande tid. De negativa effekterna på ekonomin kommer att bli mycket omfattande. Rese- och hotellbranscherna är bland de hårdast drabbade men även stora delar av detaljhandeln påverkas mycket negativt. Vi ser redan en kraftig ökning av antalet konkurser i dessa näringar och måste vara beredda på att väsentligt fler konkurser sannolikt kommer att ske.

Många av våra enheter har externa hyresgäster i form av hotell, restauranger och/eller butiker där likviditetsproblem snabbt kan uppstå. I de fall där hyresgäster har omsättningsbaserad hyra påverkas givetvis enheternas intäkter av det. Vi måste också vara beredda på att det kan komma krav på hyresnedsättningar eller hyresomförhandlingar.

Det är i det här läget av oerhörd vikt att enheter med intäkter från extern kommersiell verksamhet har ”örat mot rälsen” och i en tät dialog med hyresgästerna fångar upp signaler om problem som kan påverka våra enheters ekonomi negativt. Det är också mycket viktigt att enheterna har en tät dialog med provinsialmästare/kapitelmästaren så att eventuella ekonomiska störningar snabbt fångas upp på fördelningsnivå och i Ordens ledning.

Drätseldirektoriet är samtidigt berett att bistå med råd och synpunkter i frågor som rör ekonomi, fastigheter och hyror. X

Bjäreträffen 2020

D

et är med sorg organisationskommittén för Bjäreträffen måste meddela att årets träff är inställd.

Sommarträffarna på Bjärehalvön är en lika uppskattad som lång tradition. En träff för bröder av alla grader som slagit deltagarrekord i princip varje år sen starten för 22 år sen.

Orsaken är givetvis smittskyddsläget och även om planen i skrivande stund är att Orden skall återuppta sin verksamhet den första augusti kommer det med all sannolikhet inte att vara lämpligt att samla över 150 bröder från när och fjärran några få dagar senare. Dessutom bröder där 9

en stor andel tillhör de som vi bör skydda allra mest.

Det är en extra stor besvikelse då förberedelserna för årets träff gått långt över förväntan. Träffen har inrättat en ny, elektronisk anmälan via ordens webbsida. Ett parallellt evenemang för medföljande damer planerades. Träffen har fått sin egen webbsida. Ja, listan på framsteg är lång.

Men hoppet överger aldrig en frimurare så markera redan nu den 5 Augusti 2021 i almanackan då vi åter träffas i Margretetorp.

Organisationskommittén genom Björn Ekelund och Tomas Andrén. X

We lco me to th e

E XC E P T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Storintendentens expedition Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm Bröstknappar till frackskjorta

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Frackknapp/Bröstknapp

Manschettknappar typ 1 Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Manschettknappar typ 2 i ask

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

10

Konst

250-årige Bertel Thorvaldsen – den främste bland nyantikens skulptörer I många kyrkor i Sverige, bland annat Garpenbergs och Degerfors, kan man se den uppståndne Jesus Kristus stå staty i en fridfull pose med utsträckta armar mot människorna. Med sin klassiskt rena form för den tankarna till de gamla grekernas och romarnas sätt att avbilda folk. Men i själva verket är originalet danskt, förfärdigat av den världsberömde skulptören Bertel Thorvaldsen och placerat i Vår Frue Kirke i Köpenhamn.

Text: Bo Pettersson

B

ertel Thorvaldsen, som föddes i Danmarks huvudstad för 250 år sedan, var den främste representanten för den antika konststil som utgjorde idealet under 1700-talets senare del. En ”ädel enkelhet” och med ett ”olympiskt lugn” utan lidelser och lidande var vad den tidens konstpublik gillade allra mest. Och det var också vad Bertel Thorvaldsen levererade.

Stilen gjorde Thorvaldsen omåttligt efterfrågad och populär på sin tid. Men även i våra dagar, många konstnärliga epoker senare, är intresset för Thorvaldsens verk stort. De finns att se i till exempel Louvren i Paris, Metropolitan Museum i New York, Victoria & Albert Museum i London, Eremitaget i S:t Petersburg och Alte Nationalgalerie i Berlin. Men vill man se hans konst i sin helhet är det bara ett museum som gäller: Thorvaldsens Museum på Slottsholmen i centrala Köpenhamn.

Sina anlag att skulptera fick den unge Bertel sannolikt av sin far, som var galjonssnidare på den danska flottans varv.

Redan som elvaåring fick han börja studera i Det Kongelige Danske Kunstakademis teckningsskola. Som vägledare fick han där en av dåtidens stora danska konstnärer, Nicolai Abraham Abildgaard, och efter två år på skolan erhöll han konstakademins stora medalj, som förutom ”plåtbiten” att hänga på sig också gav honom rätten till ett resestipendium.

Till Rom Resan blev dock uppskjuten i tre år, närmare bestämt till 1797, då han följde med ett örlogsfartyg till Neapel. Den 8 mars

Bertel Thorvaldsen avbildad i sin ateljé. Målning av Horace Vernet.

11

samma år kom han fram till Rom, och just den dagen betecknade han själv som sin ”andliga födelsedag”.

Ganska bortkommen i ”Den eviga staden” och dess förhållanden behövde Thorvaldsen en rundlig tid att finna sig tillrätta och smälta sina intryck. Någon större konstnärlig produktion åstadkom han inte heller i början; bara några byster och kopior efter antiken. Men av Köpenhamnsakademiens korrespondent i Rom Georg Zoëga och målaren Asmus Jakob Carstens fick han så småningom inspiration.

År 1800 påbörjade Thorvaldsen en staty, ”Jason efter striden”, men eftersom han saknade medel att låta gjuta statyn i gips slog han missmodig sönder den. 1802 gjorde han ett nytt försök med en Jason i övernaturlig storlek, och nu gick det bättre. Statyn väckte stor uppmärksamhet i Roms konstnärsvärld.

I mars 1803 stod Thorvaldsen färdig att återvända till Köpenhamn. Men då kom en engelsman, sir Thomas Hope, av en händelse att besöka hans ateljé. Hope beställde Jason-statyn i marmor och betalade

Artikelförfattaren i sin hemkyrka i Stora Mellösa med en miniatyrkopia av Thorvaldsens berömda Kristusstaty.

en del av köpesumman i förskott. Thorvaldsen kunde nu stanna i Rom. Han fann gynnare, fick beställningar och blev snart räknad bland de främsta konstnärerna och ansedd som en av den nya konstens bärande krafter. Hans osäkerhet var övervunnen och han kunde lugnt och målmedvetet mejsla vidare på sin konst.

Motiv på kö De klassiska motiven stod formligen på kö för att bli skapade av hans hand. Efter ”Jason” följde ”Ganymedes”, ”Bacchus”, ”Apollon”, ”Amor och Psyche” och så vidare…

Akademien i Köpenhamn valde 1805 in honom som medlem och utnämnde honom samtidigt till professor vid modellskolan, men sin hemresa uppsköt han gång på gång. Han skyllde ständigt på att han hade några arbeten som han måste avsluta. Och visst ägde det sin riktighet. Till exempel gjorde han ”Adonis” 1808, ”Psyche med urnan” 1811, ”Dagen och Natten” 1815, ”Hoppet” 1817 och ”Mercurius Argusdödaren” 1818.

Först 1819 blev det av för honom att resa hem till Köpenhamn. Väl där planerade han flera stora arbeten under ett års tid.

Jason med det gyllene skinnet.

12

Bild: Per-Anders Carlsson.

ar på hösten 1838. Mottagandet blev överväldigande – i Thorvaldsens tycke närmast i överkant. Hellre än att delta i sällskapslivet sökte han sig till det han trivdes bäst med: att arbeta. På godset Nysø, i Själlands sydligaste del, inrättades en ateljé åt honom.

Där utförde han bland annat Kristian IV:s staty för Christiansborgs slott.

Det blev visserligen en ny resa tillbaka till Rom våren 1841, men han återvände till Köpenhamn 1842. Ett och ett halvt år senare, den 24 mars 1844, ändades hans liv av ett slaganfall i Det Kongelige Teaters

För att förverkliga dem reste han tillbaka till Rom. Resan söderut gick via Warszawa och Krakow, där han också fick beställningar på stora monumentala arbeten.

Thorvaldsen blev nu så överhopad med arbete att han fick lov att ta hjälp av elever och medhjälpare. Som mest var 40 konstnärer och marmorhuggare samtidigt sysselsatta i Bertel Thorvaldsens ateljéer i Rom. Själv efterarbetade och finputsade han marmorexemplaren innan de avlämnades till beställarna. Den berömda Kristusstatyn kom till 1821, alltså i början av hans andra period i Rom. Museiplaner Först i 70-årsåldern gjorde Thorvaldsen allvar med sin hemflyttning till Danmark.

Det stod då klart att ett museum för hans samlade verk skulle byggas i Köpenhamn.

På en fregatt från Livorno fördes konstnären och flera av hans arbeten och samlingFotnot: Två uppgifter föreligger om Bertel Thorvaldsens födelseår, 1768 och 1770.

Thorvaldsens Museum i Köpenhamn har dock valt att fira 250-årsminnet av hans födelse i år.

Amor och Psyche.

13

salong. Då var det stora konstmuseet till hans ära påbörjat och hyggligt långt framskridet. Han kunde se och ana hur det skulle bli.

Den som har ”frimuraröga” kan se en hel del intressant och noterbart i både skulptur och arkitektur i Thorvaldsens Museum. Redan i Rom blev Thorvaldsen bekant med frimureriet, men under sitt första återbesök i Köpenhamn intogs han också som hedersmedlem i den tyskspråkiga logen Friedrich zur gekrönten Hoffnung. X

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.

Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 12,82 miljoner kronor.

Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2020: Karolinska Institutet i Stockholm Professor magnus Bäck Professor anca catrina Docent sergiu catrina Professor francesco cosentino Professor helena erlandsson harris Docent alexander espinosa Docent gerd faxén irving Professor Johan grunewald Professor sten hellström Docent sara hägg Professor miia Kivipelto Professor anders Kvanta Professor ingrid lundberg Professor outimaija mäkitie Docent Jaime marie ross med dr erik rullman Docent Jonas sandberg Professor Per svenningsson Docent Weili Xu

Lunds Universitet Docent henrik ahlenius Professor gunnar gouras Docent anna hafström Docent oskar hallgren Professor måns magnusson Docent niklas mattsson Göteborgs Universitet Professor helena Brisby Professor Björn eliasson Professor lars gahnberg Professor ann Wennerberg Docent Katarina Wilhelmson Linköpings Universitet Professor lena Jonasson Docent anna milberg Professor folke sjöberg Docent christopher sjöwall

Umeå Universitet Professor charlotte häger Professor marene landström Professor Peter munch andersen Professor stefan söderberg Professor Karin Wadell Uppsala Universitet Professor Jan Dumanski Professor stefan James Professor mats larhed Docent Dag nyholm Docent stina syvänen Universitetet i Helsingfors/Åbo Professor John e. eriksson Professor harriet finne-soveri Professor Jukka meurman Professor matti Viitanen

Totalt utdelas över 45 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser.

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.

Box 170, 101 23 Stockholm

14

Noterat Frimurarna i poddosfären

Frimurare i flera generationer

Text: Jerry Prütz

Bild: Pexels.

Text: Johnny Hagberg

D

e senaste åren har begreppet “podd” fullständigt exploderat och för i stort sett varje ämne finns det en podd. Biodling, hårdrock och husdjur är bara några exempel bland många. Historier om brott är populärt, likaså om olika konspirationer och hemligheter, därav intresset för vår Orden i ett par olika poddar.

Googlar man på Internet hittar man bara några få där frimureriet förekommer i Sverige och på svenska. Det finns betydligt fler amerikanska och brittiska poddar i ämnet. Några är mer initierade än andra, men likväl intressanta att följa. En podd tar till och med upp det aktuella ämnet om hur frimureriet har överlevt olika farsoter genom historien.

Två poddar Förutom några avsnitt från Vetenskapsradion finns det två poddar som sticker ut i ämnet och båda med ordet sekt i namnet.

Sektpodden leds av den före detta Knutbypastorn Emma Gembäck och läkaren, psykoterapeuten och särartsfeministen Rigmor Robért som efter att ha ägnat de flesta avsnitten om just Knutby och

S

vad som hände där, nu kastar sig över oss frimurare. Vi ska inte recensera deras arbete här men något mer illa underbyggt var det länge sedan jag tagit del av.

Podden Sekter är mer verserad och det är nog författaren och journalisten Clas Svahn, som medverkar i avsnittet, förtjänst.

Det finns även en podd där man får lära sig “allt” om frimureriet på fem minuter, något av en snabbkurs med andra ord.

Hemliga ritualer Utgör då dessa poddar något hot mot oss eller “avslöjar” de hemliga ritualer? Mitt svar får bli ett rungande NEJ! Det blir aldrig mer än antaganden och lösa påståenden varvat med fakta från Wikipedia för att uttrycka sig aningen raljant.

Frimurarna styr världen, Illuminati och P2 är som vanligt återkommande inslag i bruset. Ja, ni vet hur det brukar låta.

Tacksamt ämne Man ska även ha klart för sig att det kan vara väldigt lukrativt att driva en podd.

Komikern Jonatan Unge berättade för undertecknad för något år sedan att han drog runt 40 000 kronor per månad på de poddar han står bakom. Det finns självklart de som drar in betydligt mer. Därför är just en Orden med hemligheter ett tacksamt ämne. Att sedan Svenska Frimurare Orden nämns i samma andetag som Knutby visar på hur oseriöst upplägget är.

I en kommande artikel tar vi en titt på de utländska podcasts som tar upp frimureriet. X

Frimurare i Turkiet

kandinaviska brodergruppen i Turkiet ökar stadigt sitt medlemsantal. Även om verksamheten ligger nere för tillfället, precis som hemma, noterar man i april i år 37 medlemmar som alla brukar vistas i Alanya vid Medelhavskusten, där Norska Sjömanskyrkan är den gemensamma nämnaren. De flesta medlemmarna är

norska bröder men även Sverige, Finland och Danmark är representerade i kedjan.

Den broder som är intresserad av information eller medlemskap (ingen avgift) kan mejla till broder Arild: arikvik@online.no Den sedvanliga höstsammankomsten med föredrag, är planerad till torsdagen den 29 oktober. X

15

T

orsdagen den 5 mars recipierade Hugo Rembry i S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg, grundad 1875. Recipienten har en lång frimurerisk familjetradition som är knuten till logen. Hans far Philippe recipierade här 1997. Phillipe Rembrys ena fadder var hans svärfar – Hugos morfar – Carl-Viking Wahlin (1932-2012), med ett långt förflutet som ämbetsman inom Räta Vinkeln. Han recipierade 1959. Johnny Hagberg, Riddare och kommendör med Röda korset, Ordens högste prelat och tidigare ordförande mästare i Räta Vinkeln är fadder till Phillipe och nu också till Hugo. Johnny har dessutom döpt Hugo och ledde kvällens reception.

Carl-Vikings far, Viking Wahlin, var också frimurare. Han recipierade 1928. Även Carl-Vikings morfar, Axel Wilhelm Lindberg, hade recipierat i logen 1915 såsom Tjänande Broder. Det betyder att Hugo Rembrys familj har haft en nära relation till samma loge i 105 år! Detta rekord slås i Räta Vinkelns historia bara av Vänersborgsfamiljen Jennische där både far och son varit ordförande mästare i logen. Hugo Jennische recipierade 1898 och avled 1944. Bengt recipierade 1939 och var aktiv till sin död 2007. Han innehade Ordens Hederstecken. Familjen var alltså representerad genom far och son under 109 år i Vänersborgsfrimureriet. X

Konst

Lars Hoffsten – frimurare och konstnär med jazzfeeling Tycker du att namnet Hoffsten klingar bekant? Jodå, Lars Hoffsten är äldre bror till bluessångerskan och hedersdoktorn vid Linköpings universitet – Louise Hoffsten – och son till den välkände musikern och låtskrivaren Gunnar Hoffsten som, bland annat, skrev “I confess” som både Perry Como och Sarah Vaughn hade stora framgångar med. På svenska heter den “Utan dej” och har sjungits in av bland andra Björn Skifs.

Text & bild: Jerry Prütz

L

ars far Gunnar Hoffsten var frimurare och var bland annat med och spelade när Den Gyllene Cirkeln (för övrig namnet på en jazzklubb i Stockholm där bland annat Jimi Hendrix spelat) invigdes för dryga 25 år sedan. Ett ögonblick som etsats fast i skribentens hjärta.

Livets stora mysterier I Lars, eller Lasse som han alltid kallas, konst är det inte långt till livets stora mysterier och därmed även till frimureriet.

– Jag minns att Curt Sjödell (grundare till Den Gyllene Cirkeln) var på en av mina utställningar någon gång på 1980-talet och frågade om jag ville bli frimurare fast av min konst att döma så var jag det redan, berättar Lasse då vi ses i hans ateljé på Skyltenområdet i Linköping. Här har han länge haft sin verksamhet och innan han flyttade till nya och lite mindre lokaler så fanns han och hustrun Joanne Posluszny Hoffsten på övervåningen. Man kunde på den tiden se Lasse som en mentor och inspiration för yngre musiker, bland annat hjälpte han flera yngre band med coola skivomslag.

Aktuell med spelningar Han spelar även trummor, förr om åren i punkbluesbandet Morning stand, numera i banden OCH och Flowers Must Die som ständigt är aktuella med spelningar och skivor.

– Jag har väldigt stor respekt för frimureriet, fortsätter Lasse som hade det som grej att alltid gå på loge med sin far.

– Men sedan han gick bort 2010 har jag inte varit på loge, sist jag gick var när Tobias Forge (grundaren av bandet Ghost) fick ettan.

– Det är så mycket med frimureriet jag gillar. Dels är det själva ritualerna i sig, dels är det alla fantastiska människor man

Staffli med konst av Lars Hoffsten.

16

Lars Hoffsten i aktion i sin ateljé.

Två skallar – en installation.

möter med skiftande bakgrund och yrkesliv som man nog aldrig mött om man inte blivit frimurare. Här förlorar vi oss i olika anekdoter om bröder vi mött och vars minne för evigt lever med oss. Fina, vackra och framförallt roliga minnen.

Hopp och ljus – Jag har varit frimurare sedan 1987, men har ännu inte fått grad X. Jag har visserligen blivit kallad, men inte tyckt att jag varit redo eller värdig, menar Lasse medan undertecknad påpekar att han nog visst är det.

När man betraktar Lasses konst så förnimmer man hopp och ljus. Med tydliga influenser från jazzen med något som skulle kunna vara hans favorit John Coltrane eller Miles Davis tillsammans med änglar, det allseende ögat, en och annan dödskalle och röda kors. Att sedan sitta tillsammans med honom i hans ljusa ateljé och prata om konsten, musiken och frimureri är en ynnest.

Magisterexamen vid konstakademin Lasse gick på Lunnevads bild och formlinje mellan 1979 och 1981 samt tog sin magisterexamen vid konstakademin i Warszawa 1986 till 1989. Han arbetar halvtid på Lunnevad och på den linje han själv gick en gång och han är på plats i sin ateljé flera gånger i veckan. Närmast väntar utställning tillsammans med frun Joanne och dottern Johanna på Galleri Sander i Linköping. Sedan håller han framtiden öppen.

– Jag tänker ibland “varför ska jag måla ännu tavla” och det blir allt svårare att skapa nytt. Antingen blir den bara dålig eller så har jag sett det förr. Det är kanske en av nackdelarna med att bli äldre. X

Collage av Lars Hoffsten.

17

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

18

Musik

Tre valser före lunch Jacques Offenbach 200 år ”Det finns i Paris en ung celebritet vars existens tyvärr ännu inte upptäckts av musikvärlden”, anmärkte den ansedda musik-tidningen Le Ménestrel 1836 strax efter spridningen av valsen Fleurs d´hiver. ”Herr Offenbach komponerar i regel tre valser före lunch, en mazurka efter middagen och fyra galopper mellan måltiderna.”

Text: Folke Freund

V

id 17 års ålder hade cellisten vid Opéra-Comique, Jacques Offenbach, börjat göra sig ett namn som kompositör. Att han kom att infria tidningens förväntningar vill denna hommage visa. Efter 200 år lever hans tre bästa operetter fortfarande con brio!

Offenbach föddes 1819 i Köln, känt för sina karnevaler med maskeradupptåg och hejdlösa drifter med överheten, något som kompositören senare kom att utnyttja i sina operetter.

Talad dialog Operett betyder som bekant liten opera.

Det är ett musikaliskt verk för scenen som vill locka till skratt eller åtminstone till ett leende. Vokala eller instrumentalt framförda nummer omväxlar med talad dialog.

Till skillnad från finalen i operor brukar operettens protagonister inte dö på sce-

Bild: Wikimedia.

Var kantor Fadern Isaac, från staden Offenbach, var kantor i en synagoga. Han spelade flera instrument och stimulerade den nioårige sonen att prova på cellon. Jacques visade sådan fallenhet för instrumentet att han som 14-åring antogs på Konservatoriet i Paris. Han tröttnade dock snart på undervisningen och tog anställning i orkestern på Opéra-Comique. Där lärde han känna F. Halévy som gav honom kompositionslektioner. På 1840-talet framträdde han som cellovirtuos i Paris gentila salonger, kallad ”cellons Franz Liszt”. Han konserterade också i Elyséepalatset och inför det engelska hovet i Windsor.

Offenbach hann också med att komponera för sitt instrument, 75 verk, bland annat den aparta kombinationen stråkkvartett för fyra celli!

Jacques Offenbach, född Jakob Levy Eberst, var son till kantorn i Kölns synagoga.

19

nen. Dansen spelar en stor roll, i synnerhet valsen, i Paris också galoppen (cancan).

På grund av det virrvarr som råder i genrens terminologi är det omöjligt att ge en exakt definition. Mozart till exempel kallade Enleveringen ur seraljen för operett och Webers Friskytten fick ofta samma etikett.

I Paris på 1850-talet skapades flera likvärdiga termer för operett såsom opérabouffe, -bouffon, -comique, -fantastique och opéraféerie, som spränger alla gränser, blandar musik, dans, teater, revy, pantomim, kort sagt: ett sceniskt spektakel.

Litterära uttrycksmedel Den radikale österrikiske författaren Karl Kraus skapade till och med ett nytt ord: Offenbachiad, en satir som i kombination av musikaliska och litterära uttrycksmedel förlöjligade samhälleliga och kulturella fenomen. Offenbachiaden är kritik av samtiden, tillika dess förhärligande: negation och affirmation på samma gång. Wien­ operetten avfärdade Kraus däremot som ”charmant betydelselöshet”. Även om Offenbach är den klarast lysande stjärnan på den franska operetthimlen, är han inte dess ”fader”. Det epitetet tillkommer F. Ronger (alias: Hervé). Redan under revolutionsåret 1848 lanserade han en ”Tableau grotesque” Don Quixote et Sancho Pansa. Ännu mer bitskt angrep han Grand Opéra i Le petit Faust, en parodi på Gounods Faust.

Orfeusmyten handlar om musikens makt: Inte med ord utan med sång skulle underjordens makter besegras. Antalet kompositörer som inspirerats av detta ämne är legio! Glucks ”reformopera” Orfeus och Eurydike (1762) hör till de mest kända.

Det avgörande steget mot frigörelse från den stora, heroiska operan tog Offenbach med de båda enaktarna La Nuit blanche (Den vita natten) och Les Deux Aveugles (De båda blinda) på hans egen lilla teater Bouffes-Parisiens på ChampsÉlysées. Det var året för den stora Världsutställningen 1855 som betydde så mycket för Paris nöjes- och kulturliv.

Nilen, i Olympen och i underjorden. Tid: ”När som helst”.

Librettot är en subtil drift med Napoleon III och hans hov, förklädda som Jupiter och Olympens gudar. Orfeus, violinprofessor vid Konservatoriet och hans pilska maka Eurydike lever i ett minst sagt skakigt äktenskap, han sår sin vildhavre varhelst han kan, hon prasslar med honungshandlaren Aristeus, underjordens Pluto… En nyhet i rollistan är Opinion publique. Hon uppträder som moralens och dygdens väktare, ungefär som kören i antikens dramer.

Offenbach och hans librettister H. Crémieux och L. Halévy parodierar den antika mytologin: Olympens gudar visar sig vara allt annat än dygdemönster. De anspelar på sociala missförhållanden i Andra kejsardömet (1852–1870), gisslar den hycklande borgerliga moralen, tecknar porträtt av tidlösa typer: den otillfredsställda hustrun, den konstant otrogne äkta mannen. En pålitlig stämningshöjare är Backi nektar som flödar fritt i form av dryckesvisor, utbringande av leven och talrika champagneskålar.

Men viktigast är musiken! Den oerhörda framgången för Offenbachs verk består i att han lyckades skapa ett lättillgängligt tonspråk med en uppsjö av lustbetonade melodier som fastnar, medryck-

Två akter 1858 är ett viktigt årtal i operettens historia. Då avskaffades de begränsande restriktionerna för de små teatrarna: högst två skådespelare, en akt, liten orkester.

Nu kunde Offenbach förverkliga sina visioner: Orfeus i underjorden, hans första helaftonstycke, en opéra-bouffon i två akter, omarbetad till opéraféerie i fyra akter (1874). Handlingen utspelas i Thebe vid 20

ande rytmer (till exempel galoppen) och en spänstig och variationsrik instrumentation. Inte undra på att Orfeus blev en kassapjäs: 1878, efter 20 år, gavs det 1 000:e framförandet!

Ohyggligt produktiv Som tonsättare var Offenbach ohyggligt produktiv, en levnadstecknare räknar med inalles 600 verk, varav 120 sceniska. Då ingår också två operor, den ofullbordade men ofta spelade Hoffmanns äventyr och Die Rheinnixen för Hofoper i Wien, där han var omåttligt populär.

Mest kända operetter är – förutom Orfeus i underjorden – den antika travestin Sköna Helena och den militära parodin Storhertiginnan av Gérolstein.

De sista åren fördystrades av gikten, som ändade hans liv 1880. Men honom tillkommer äran att på 1800-talet ha varit den ledande tonsättaren inom den uppsluppna, satiriska teatern.

Den beundrande kollegan Gioacchino Rossini, som bevistade många Offenbachoperetter, kallade honom för ”Mozart på Champs-Élysées”.

Fotnot: Denna artikel har tidigare varit publicerad i Tidskriften OPERA 3/2019 och Föreningsbandet 1/2020. X

Kyrkans hemligheter

Rom och Jerusalem på Södermalm i Stockholm Om man uppmärksamt, och med frimurarglasögon på näsan, tittar sig runt omkring, till och med i ganska hemvanda miljöer, kan man upptäcka överraskande rikligt med spår av frimureri.

Text: Berndt Arell, Stor Capitlet Finland

D

en kyrka jag rätt ofta besöker i Stockholm är Maria Magdalena på Södermalm. På platsen stod redan på medeltiden en kyrka. Men av den finns idag inga synliga spår. Gustav Vasa lät riva den år 1527 av försvarsskäl – i kriget mot danskarna. Hans son Johan III inledde en återuppbyggnad år 1588. Det gick långsamt och först år 1625 kunde man hålla gudstjänst i de rätt halvfärdiga lokalerna.

invigd läsa dem. Egyptens arkitektur, Jerusalems tempel och medeltida katedraler – teman som var föremål för frimureriskt intresse återfinns alla i Maria Magdalena.

Salomos tempel intar, som känt, en särställning i frimurartraditionen – liksom, självklart, de medeltida katedralbyggena.

21

Bild: Wikimedia Commons.

Nordiska förhållanden Den kyrka vi känner idag är en för nordiska förhållanden rätt unik skapelse. En renovering, kanske man kunde kalla det modernisering, av kyrkan planerades av slottsarkitekten Nikodemus Tessin på 1670-talet. Förebilden för Tessin var den fantastiska barockkyrkan i Rom – Il Gésu, Jesuiternas stora tempel. En stadsbrand år 1759 skadade kyrkan (och förstörde 300 hus runt den) Predikstolen i Maria Magdalena kyrka. och den ursprunglige arkitektens son, Nikodemus Tessin d y, fick uppdraget rade redan år 1736) och två framträdanatt återuppbygga kyrkan. de medlemmar i kyrkorådet Johan Julius Det vi alltså ser idag är en 1700-talets von Steijern (upptagen 1756) och Chrisförenklade syn på romersk barock. Exte­ ter Robsahm (upptagen år 1757). De två riören går i stort sett tillbaka till 1600-talet senare har, som tack för sin insats vid återmedan interiören är en 1700-tals skapelse, uppbyggnadsarbetet, fått varsitt ståtligt som skulle bli stilbildande i det svenska epitafium, en minnestavla, i kyrkan mitt riket. emot predikstolen.

Det är kanske rätt naturligt att de som Rätt kombination var engagerade i den nya Orden också Inredningsarbetet kom till under en tid då gärna ville bygga in budskap i kyrkans frimureriet var nytt i Sverige och många utsmyckning, budskap som kunde tolkas inflytelserika män anslöt sig till Orden. och läsas av invigda. För andra ser det ut Tre personer, med dominerande positiosom klassisk, dekorativ rokokoutsmyckner i samband med återuppbyggnaden av ning. Det rör sig kanske inte om särskilt Maria Magdalena kyrka, var frimurare. kontroversiella metaforer, men i rätt samArkitekten Carl-Johan Cronqvist (recipiemanhang och i rätt kombination kan en

Salomos tempel Predikstolen i Maria Magdalena kyrka är en fantastisk eruption i rikaste rokoko och kom som sådan att stå förebild för ett flertal predikstolar runt om i riket. Men den är samtidigt – om man så vill och kan – ett vackert exempel på hur man i frimurarkretsar kunde laborera med exempel hämtade ur Gamla Testamentets beskrivningar av det första tempelbygget i Jerusalem, som hade en särskild betydelse för frimureriet. I Konungaboken 6:29 kan man läsa. ”Och alla husets väggar runt omkring utsirade han med snidverk i form av keruber, palmer och blomsterband…”. Det är just de här motiven man finner på den cronstedtska predikstolen, keruber, palmer och festonger. Visserligen var de vanliga motiv under 1700-talet, men här förekommer de alla samtidigt, tillsammans som i Salomos tempel. Keruberna är kanske svåra att se, men visst är de små barnänglarna tydliga och de motsvarar nog sin samtids lite romantiska och dekorativa syn på änglar. Vill man, kan man här se den första frimurargenerationens hälsning till senare bröder. X Källa: Kyrkornas hemligheter, Stockholm, Medströms 2017.

Eckleff

Logers och brödraföreningars vapensköldar Inom Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff pågår ständigt nya forskningsprojekt. Ett av de aktuella projekten består i att beskriva alla logers och brödraföreningars vapensköldar – såväl de som är verksamma nu, som alla nedlagda och ombildade enheter.

Frimurarklubbar har inga vapen, så de ingår inte i projektet.

Förhoppningen är att projektet ska leda till publicering i bokform inom två år.

Text: Jan Krey

B

oken kommer att inledas med artiklar om heraldik som kunskapsområde. Dessa kommer att beskriva hur de heraldiska principerna påverkar sköldens utformning samt hur heraldiken har utvecklats med tiden. Det var först omkring år 1780 som logernas vapensköldar kom till och började användas.

Verksamma loger Inom forskningsprojektet är det tänkt att blasoneringen – det vill säga skölden beskriven i text – ska återges med hjälp av originalhandlingarna i Ordensarkivet. Vi hoppas även kunna ha med de kolorerade bilder av sköldarna som finns i arkivet.

Varje enhet ska även illustreras med någon eller några av de faktiska sköldarna som finns (som ju ”bara” är tolkningar av bla-

soneringen). Vi kommer även att ha med en kort beskrivning av respektive loges/ brödraförenings historia.

Första steget var att inventera vilka loger och brödraföreningar som finns och har funnits. Idag finns 164 verksamma loger och brödraföreningar. Det finns även en Andreasloge, Frans Suell i Malmö, som förklarades som inaktiv 2019.

Olika enheter Vi har dessutom identifierat ytterligare cirka 90 olika enheter. Deras öden skiftar mycket. Det kan vara till exempel: • enheter som lagts ner (som Svenska arméns loge i slutet av 1700-talet) • enheter som har bytt namn (bland annat har alla provinsialloger bytt namn, S:t Harald i Karlskrona har en period 22

•

• • •

•

hetat Storamiralslogen, sedan åter Harald och slutligen Gustaf ) enheter som sammanslagits (till exempel slogs S:t Jean Auxiliaire ihop med l´Union till Nordiska Första, Acacian och Malmöhus till Acacian-Malmöhus) enheter som ombildats från brödraförening till loge med samma namn (ett exempel är Ledstjärnan) enheter som ombildats från brödraförening till loge med nytt namn (som Skaraborgs Andreas Bröder till Birger Jarl) enheter som ombildats från brödra­ förening till loge, men där brödraföreningen finns kvar (t.ex. Hammaren ur Föreningsbandet) enheter som ombildats från frimurarklubb till brödraförening (Kristinehamns Frimurareklubb till Fraternitas)

• enheter som ombildats från brödraförening till frimurarklubb (Capella) • enheter som fått avslag på ansökan (som Robur, Boreas och Järnkedjan) • enheter som planerats men aldrig realiserats: (som Osiris, De Sju Lampor och Hoppet, vilka var logeprojekt presenterade vid generalkonventet 1787).

Besvärligt projekt Nästa steg var att fotografera alla de sköldar som hänger i Stamhusets stora trapphus. Där hänger idag alla aktiva logers sköldar (utom den för nybildade Hoppet i Uppsala). Det var ett besvärligt projekt med tanke på de fotografiska förhållandena. Sköldarna fick inte tas ner, varför kupade blanka sköldar orsakade en del reflexer i sköldarna som fick retuscheras. Även de fotograferingsvinklar som stod till buds gjorde att en hel del efterarbete krävdes i bildredigeringen. Likaså har vi fotograferat de gamla pappsköldarna för de allra äldsta logerna som också finns upphängda i Stamhuset.

I Stamhuset finns inga sköldar för brödraföreningarna. Vi kommer med tiden kontakta alla brödraföreningar för att få in bilder på deras sköldar. Vi kan även tänka oss att besöka dem och fotografera själva.

Sköldarna i trapphuset i Stamhuset.

Dammsuga arkivet Nästa tunga steg i projektet är att dammsuga arkivet i Stamhuset på alla konstitutionspatent. Det kommer att krävas många spännande timmar i arkivet för att dokumentera detta.

Och sedan ska allt sammanställas. Förhoppningsvis är vi klara om cirka två år – eller kanske lite mer…

I projektgruppen ingår Claes Langen23

borg som projektledare, Jan Krey, Peter Mannheimer, Urban Engström samt Gustav Runander. Som expert i Stamhusets arkiv medverkar Ulf Åsén. X

Invigning

Anhörigdag och invigning av frimurargraven Dagen inleddes under förmiddagstid i ett lätt duggregn på Västra kyrkogården, där ett tiotal bröder samlats för att officiellt återinviga den renoverade frimurargrav som Frimuraren tidigare rapporterat om (nummer 1/2020). Därefter fortsatte anhörigdagens program inne i Frimurarhuset vid torget i Karlstad.

Text & Bild: Per Almskog

L

ördagen den 7 december 2019 var lika solfattig som de flesta andra dagarna i december detta år. Solen i Karlstad mäktade endast med att lysa igenom molnen 22 timmar denna årets sista månad.

Ett visst ljus i gråmörkret, om än inte meteorologiskt, gav ändå denna i egenskap av anhörigdag för under året avlidna frimurarbröder.

Gravvården var från början rest över Johan Anton von Matérn, yrkesofficer, affärsman och aktiv frimurare. von Matérn avled i juni 1851.

(Den som önskar ytterligare information om von Matérn och hans levnadshistoria kan kontakta Bertil Nilsson, Värmländska Provinsiallogen.)

Frimurargraven återinvigd Närvarande denna dag var också Tommy Nilsson, Svenska Frimurare Ordens administrator, tillika ordförande för Ordens barmhärtighetsdirektorium. Nilsson var inbjuden till anhörigdagen och gravinvigningen av provinsialmästaren Per Andersson. Efter att Andersson invigningstalat och gravljus tänts nedlade Ulf André, ordförande för caritasgruppen i Karlstad, en krans och Per Andersson förklarade frimurargraven återinvigd.

(Den som önskar veta vilka regler som gäller för frimurargraven i Karlstad kan vända sig till kansliet för ytterligare information.)

Minnesstund Efter invigningen anordnades en minnesstund i Frimurarhuset för efterlevande till de frimurarbröder som avlidit under året. De anhöriga hälsades välkomna i Johannessalen av Ulf André. Därefter följde en betraktelse av församlingsherden Niklas Grahn, i vilken han bland annat fokuserade på tacksamhet och vad människor betyder för varandra.

Jan Lindman presenterade sedan Frimurarhusets mångfacetterade historia och hur Johannessalens historiskt intressanta altare hamnat i Karlstad. Genomgången avslutades med en rundvandring i lokalerna. Sedan följde en välsmakande sopplunch i lilla matsalen.

Heraldikern Carl-Johan Ewerbring förevisade de bortgångna brödernas vapensköldar och informerade de anhöriga om efter vilka principer sköldarna utformas. Varje skölds utformning ska helst representera broderns karaktär och intressen.

Kompetenscentrum Därefter presenterade Tommy Nilsson sig själv, barmhärtighetsdirektoriet och dess uppdrag inom

Samlade kring den återinvigda frimurargraven, från vänster, Bertil Nilsson, Tommy Nilsson, ordförande för Barmhärtighetsdirektoriet, Ulf André, ordförande för caritasgruppen i Karlstad och Per Andersson, provinsialmästare.

Svenska Frimurare Orden. Barmhärtighetsdirektoriet är ett av sex direktorier inom Orden och är en del av den centrala organisationen. Direktoriet består av nio ledamöter och i princip är alla Ordens fördelningar representerade.

– Barmhärtighetsdirektoriet (BD) kan betraktas som ett kompetenscentrum för all caritasverksamhet som Orden bedriver, sammanfattade Nilsson.

Bland annat har BD till uppgift att följa behov av bistånd, att klarlägga vilka behov som Orden bör bidra till att täcka, att ge Ordens arbetsenheter underlag för caritasgruppernas verksamhet (medlemsvård och barmhärtighet), att hålla kontakt med stiftelser inom och utanför Orden och i samråd skapa en gemensam profil åt Ordens välgörande verksamhet.

Vidare konstaterade Tommy Nilsson att barmhärtighetsdirektoriet på uppdrag av Ordens Stormästare har utarbetat ett åtgärdsprogram för

24

att främja en positiv medlemsutveckling. Ett av Ordens problem är utträden.

– Här måste, enligt Nilsson, målsättningen vara att ett medlemskap i Orden varar livet ut.

Stöd till medicinsk forskning Svenska Frimurare Orden är inte rik, men de Orden närstående stiftelserna har förvaltat sina pengar väl. Således delar Orden centralt ut drygt 45 miljoner kronor årligen till olika forskningsprojekt rörande framförallt barnsjukdomar och äldres sjukdomar.

Lokal caritas Avslutningsvis kommenterade Per Andersson att frimurarsamhället i Karlstad delar ut cirka en kvarts miljon kronor i caritasstöd varje år till olika ideella organisationer. Han förklarade också att anhörigdagen i framtiden alltid ska inledas vid den nu återinvigda frimurargraven på Västra kyrkogården. X

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 25

Burns Night

Firandet av en skotsk diktare och frimurare Robert Burns är något av en skotsk nationalskald. Hans sånger och dikter har haft stor påverkan också utanför själva Skottland. Själv var han bara 37 år när han dog 1796. Han var också frimurare. På många håll i världen firas Burns Night i anslutning till hans födelsedag den 25 januari och i Karlstad är det numera tradition att fira hans minne.

Text: Henrik L Barvå

I

år var det den sjunde gången som Burns Night firades i Frimurarhuset.

Under åren har firandena sett lite olika ut, men numera är de rent frimureriska inslagen borta, och aftonen kunde nu avnjutas av både män och kvinnor, inte bara bröder.

ordentligt och gott för att kunna dö rätt.

Det var nog sådant som lockade med frimureriet hos Burns.

Med ett modernt språkbruk skulle man kunna säga att Burns var bipolär, vilket antyds när han säger: ”Det känns som jag är två personligheter i samma kropp, och får allt svårare att skilja dem åt”. Detta förklarar mycket om Robert Burns, hur han var och vad han gick igenom i sitt liv.

Foto: Henrik L Barvå.

Lysande tolkning Kvällen den 18 januari inleddes med en pjäs i fyra kortare akter utan paus: ”Hjär-

tats väg”, skriven av Tommy Rosenberg, som skildrar Roberts Burns sista veckor i livet. Skådespelet framfördes i Johannessalen och Pilgrimens ordförande mästare Pär Åstrand gjorde sedvanligt en lysande tolkning av Robert Burns och hans omväxlande men också mycket svåra liv.

I inledningen säger han att ”Jag är inte rädd för att dö, men har alltid haft problem med att leva” – ett nog så frimureriskt budskap om att vi måste försöka leva

Ensemblen tar emot publikens varma applåder, från vänster Tommy Rosenberg, Jan Wissler, Pär Åstrand, Charlotta Nelsson, Pontus Dahlberg, Gunnar Jernström, Peter Magnusson.

26

Bild: Per Almskog.

Inte perfekt Burns var långt ifrån en perfekt människa. Stundtals hade han ont om pengar och hade det svårt, men det gjorde också att han hade stor förståelse för de fattigas situation.

Han var också oerhört frispråkig och retade upp många, särskilt inom kyrkan.

Främst var Burns en gudabenådad diktare, och en del av hans dikter framfördes på olika sätt under skådespelet, exempelvis ”Oh, my love is like a red red rose” (som inspirerade Evert Taube till visan ”Min älskling, du är som en ros”) och dikterna ”Än en kyss” och ”Förnöjsam med litet”, som översatts av ingen mindre än Gustaf Fröding och som nu deklamerades av Pontus Dahlberg. Bland sångarna utmärkte sig Charlotta Nelsson, som spelade Burns älskarinna Highland Mary, och Torgny Persson. En annan som nästan stal scenen var Gunnar Jernström som Burns hustru Jean Armour.

Pär ”Robert Burns” Åstrand och Ulf ”The Piper” Schönberg i glatt samspråk.

Maträtten haggis Burns Night kallas ibland även för Burns Supper och firandet består huvudsakligen av intagande av en måltid. Det speciella med Burns Night i Karlstad är just skådespelet som föregår middagen, som förstås består av den traditionella skotska maträtten haggis, och en uppsättning olika whiskysorter för dem som så önskar. Maten och drycken intogs i en fullsatt festsal, där det också bjöds på mer skönsång samtidigt som Tommy Rosenberg höll ett ”Immortal Memory” över Robert Burns.

För de bröder med respektive och andra intresserade som aldrig bevistat Burns Night så rekommenderas det varmt. God mat och dryck, ett fantastiskt skådespel och förstås ett mycket trevligt umgänge gör det till en oförglömlig upplevelse. En visuell krydda var på årets evenemang att många hade klätt sig skotskrutigt, vare sig det rörde sig om kiltar, kavajer, slipsar eller halsduk. X

Foto: Per Almskog.

En dynamik För andra året spelade Peter Magnusson spöket efter en annan skotsk poet, Robert Ferguson, som dog ung, 22 år före Burns, och det skapades en dynamik mellan de båda skalderna.

Jan Wissler fick agera frimurarnas ordförande mästare som gav ros, ris och råd till Burns, som upptogs i Orden vid 22 års ålder. Detta visar vilken mångbottnad och komplex person Burns var. Dock hade han alltid hade ett gott hjärta, även om det blev fel ibland. Sista akten avslutades med visan ”My heart is in the Highlands”.

Ingemar och Maria Hallén i sobert skotskrutigt. Observera den egentillverkade sporranen (magväskan).

27

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Frimurerisk läsning direkt på webben. Du hittar ett par fria artiklar antingen via www.eckleff.se eller via vår hemsida på www.frimurarorden.se

Gustaviansk mystik och Katedralernas mysterium finns nu åter i lager Du finner oss via www.frimurarorden.se eller direkt på www.eckleff.se Där finner du hela vårt utbud av öppna skrifter

K arlskrona 1 7 - 1 8 april 2 0 2 1

Symposiet, som skulle ha genomförts under hösten 2020, har flyttats till helgen den 17-18 april 2021. Mer information kommer att lämnas bland annat i Frimuraren och på Forskningslogens hemsida.

1

28

Nytt bibliotek

”Tyska biblioteket” fick ett nytt hem i Tavelsalen i Stamhuset Den 28 januari 2020 överlämnade kapitelmästaren för Stor Capitlet i Finland, broder Henrik Wikström, som en deposition i Ordens Stamhus i Stockholm en litterär helhet, som döpts till ”Tyska biblioteket”, eller ”Ane Gyllebergs tyska bibliotek”, hittills förvarat i Helsingfors.

Text: Guy Catani

B

1700 böcker och tidskrifter Henrik Wikström sade vid överlåtelsen bland annat följande: ”Frimurarbrodern med avgörande inflytande och insatser för dagens verksamhet inom Sjätte Fördelningen, bankiren Ane Gyllenberg, riddare och kommendör och Carl XIII Orden, köpte då det i sin helhet. Samlingen hade i annat fall kunnat splittras på olika händer. Dagens ”Tyska biblioteket” har alltså funnits i Ane Gyllenbergs ägo sedan dess men han donerade det sedermera år 1960 till Helsingforslogen S:t Johanneslogen S:t Augustin, vars ordförande mästare han själv varit ett antal år tidigare.

I enlighet med innehållsförteckningen, som någon flitig broder på ett imponerande sätt åstadkommit, består samlingen av närmare 1700 böcker och tidskrifter. Antalet volymer från 1700-talet är cirka 140 och den äldsta boken i samlingen är ”Die Constitutionen der Freimaurer”, tryckt i London 1723 och följande i åldersordning är från 1726, verket ”Philosophises Lexicon” av Johann George Walchius.

En tidskapsel kunskap Christer Göthe, grad X, ordförande för Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum, sade vid mottagandet bland annat följande: – Vi är hedrade att ta emot denna de-

Bild: Magnus Åkerman.

iblioteket kommer ursprungligen från S:t Johanneslogen Friedrich zu der aufgeehenden Sonne. För att inte falla i nazisternas händer fördes biblioteket vintern 1936 - 1937 till säkerhet i Danmark. Efter kriget hade inte det västtyska frimureriet resurser att inlösa och återföra biblioteket till Tyskland.

Ulf Åsén framför den nya fina vitrinen med en del av Tyska biblioteket.

position av Ane Gyllenbergs tyska bibliotek. Som ni ser har vi gett den en framträdande och lysande plats i Tavelsalen, här i vårt Stamhus. Vi kommer också att förvara den samlat, vilket inte minst underlättar vår uppsikt över samlingen. Även om jag inte ännu hunnit läsa samtliga volymer ser jag samlingen som en 29

tidskapsel med frimurerisk kunskap och ytterligare värdefulla perspektiv på den Konungsliga Konsten.

Låt oss därför hoppas att den nu ska vara till glädje, inte endast för frimureriska forskare, utan även för envar broder som bär en frimurerisk arkitekt och vandrare inom sig. X

Religion

Om trosbekännelserna Religionen och dyrkan av Gud den Allra Högste är Ordens första hörnsten. Därför uppmanas en frimurare genom Ordens Allmänna Lagar (OAL) att som en del av plikten mot Gud ”av hela sitt hjärta frukta och älska Gud i såväl ord som gärning… visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i den Heliga skrift, vara nitisk i bön och bevista gudstjänst”.

Text: Markus Hagberg

F

ör en tid sedan ändrades Första kapitlets 2 § i OAL. Förut hette det att ”Orden vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter kristen bekännelse”. Nu heter det att medlemskap förutsätter ”kristen tro”. Bekännelse har alltså blivit tro.

Tro eller bekännelse Ordet bekännelse används ibland som en konfessionell variant av nationalitet, dvs. att Sverige är ett kristet land och den som föds som svensk är kristen så länge vederbörande inte antagit en annan religion. I andra sammanhang talas det om att vara en bekännande kristen, dvs. att jag bekänner den kristna tron som min personliga tro, i motsats till att vara namnkristen.

Ordet ”tro” är dock inte entydigt, utan kan i det svenska språket syfta på dels den personliga trosakten (fides qua), dels innehållet, det man tror på (fides quae). Engelskan, exempelvis, skiljer på dessa båda betydelser där den första heter believe och den senare faith – what I personally believe contra the Christian Faith.

Kristen tro I dokumentet Frimureri på kristen grund ges en grundläggande uttydning av vad som avses med både tro och bekännelse liksom Ordens förhållande till kristen tro. Där heter det att: ”Svenska Frimurare Orden är… konfessionslös. Den är ingen kyrka och heller inget samfund…

Orden har ingen egen (min kursivering) trosbekännelse och förvaltar inga sakrament. Dock krävs för inträde i Orden en kristen bekännelse (nu: tro). Därmed avses inte att Orden skulle avtvinga en blivande medlem en lärouppfattning i den ena eller andra frågan. Orden har rum för alla… Men Orden är inte profillös. Den står för något genom sina ritualer, ceremonier och symboler. Tolkningen av dem förutsätter därför en positiv hållning till kristen tro och tradition. Det handlar om

en öppenhet för de andliga värden som kristen tro representerar och en villighet att sätta denna tro i relation till den egna livssituationen.”

Orden har alltså ingen egen tro, eller trosbekännelse, utan delar den tro som kommer till uttryck i den kristna kyrkan.

Hur envar broder förhåller sig till denna tro efterfrågas inte, men vi bröder måste vara beredda att gå in under den. Tron är härvidlag som ett parasoll som jag går in under; jag kan dela allt eller delar av innehållet, jag kan låta den helt eller i olika grad färga mitt liv, mitt tänkande och mina värderingar, men jag är likväl med i ett sammanhang där denna tro är för handen. Förutvarande Ordens högste prelat Leif Norrgård har liknat detta vid ”en vandring i ett kristet landskap”.

Trosbekännelserna Det finns grundläggande bara en kyrka – Kristi kyrka, kyrkan med stort K – men denna kyrka är synligt splittrad i olika traditioner. Dessa betonar olika delar i den kristna traditionen och formulerar en del trossatser olika. Det finns dock några trossatser eller påståenden som de allra flesta kyrkor och traditioner gemensamt håller för sanna, och det är de tre fornkyrkliga trosbekännelserna: den Apostoliska, den Nicenska och den Athanasianska.

Att de kallas fornkyrkliga innebär att de är tillkomna under den del av kyrkans historia som kallas för fornkyrklig tid. Denna tidsperiod är inte strikt avgränsad, men kan sägas sträcka sig från tiden precis efter apostlarna – ca år 90 – fram till och med 700-talet, dvs. den tid då den kristna teologin till sin huvudsak formulerades av de teologer som senare kommit att kallas för kyrkofäder.

Den Apostoliska trosbekännelsen En hel del av kyrkans tro har formulerats genom motsättningar, så kallade lä30

rostrider. Detta är bakgrunden till den Nicenska och den Athanasianska, men inte med den äldsta, den Apostoliska trosbekännelsen.

Den Apostoliska trosbekännelsen antogs länge vara formulerad av apostlarna vid apostlamötet i Jerusalem år 49 (Apg. 15; Gal, 2). Snarare formulerades den i Rom omkring år 100 och kontexten var dopet. Den som döptes förväntades svara på vad hen trodde på, frågor som bland annat utgick från Fadern, Sonen och Anden. För att samordna denna ordning tillkom den Apostoliska bekännelsen som en sammanfattning av apostlarnas tro. På grund av församlingens i Rom betydelse spred sig denna bekännelse ut över kyrkan och är än idag den bekännelse som används vid dopgudstjänsten.

Bild: Wikimedia.

Tron på en Gud Under 300-talets början kom Jesu gudom att sättas ifråga. Ledare för den gruppering som tänkte så var en egyptisk munk vid namn Arius. Denne menade sig försvara monoteismen, tron på en Gud, och ansåg att en konsekvens av denna tro måste vara att Jesus hörde till det skapade. Därmed kunde han inte vara gudomlig.

För att reda ut denna konflikt tillkallade kejsar Konstantin år 325 ett kyrkomöte i staden Nicea i nuvarande Turkiet.

Där samlades alla kyrkans biskopar för att lösa denna fråga – kyrkomötet var således ekumeniskt (oikoumene) eftersom det inbegrep ”hela den bebodda världen” (som man kände till). En av de tydligaste förvararna av Jesu gudom var Athanasius, som menade att om Jesus inte var gudomlig så kunde han inte vara någon frälsare. En annan som trädde upp mot Arius var Nikolaus av Myra – förlagan för vår tids jultomte – som i sin upprördhet över Arius teologi helt sonika slog till honom!

De tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i Sankt Olofs kyrka utanför Simrishamn.

31

Sju kyrkomöten I avsikt att lösa frågan formulerade kyrkomötet en trosbekännelse, den Nicenska, där det heter att Jesus är ”av samma väsen som Fadern”, och att han är ”född och icke skapad”. Denna tro, som tydliggör Jesu gudom, bekräftades senare vid ett andra ekumeniskt kyrkomöte i Konstantinopel år 381. Totalt hölls det sju ekumeniska kyrkomöten fram till det sista år 787, som på olika sätt definierade och formulerade det centrala i kristen tro.

Den Nicenska trosbekännelsen är mer omfattande än den Apostoliska, och man märker att den är tydligare med ord och

Hierarch panagia episcopi.

definitioner – den är ju tillkommen inte bara för att framhålla vad som tros, utan också vad som därmed indirekt avvisas.

Den Athanasianska trosbekännelsen Nu flyttar vi oss ytterligare 300 år framåt i tiden, då den Athanasianska trosbekännelsen för första gången refereras till vid ett lokalt kyrkomöte år 670. Dess ursprung är okänt, men den vill skapa en anknytning till kyrkofadern Athanasius, som dog år 373, vilket gör det omöjligt att han kan ha haft något med dess tillkomst att göra.

Också den Athanasianska trosbekännelsen har sin främsta udd mot arianismen, förnekandet av Jesu gudom, och innehållet framställer än tydligare – den är också betydligt längre – än den Nicenska den kristna läran om Treenigheten och respektive treenighetspersons förhållande till de övriga.

Nicaea icon.

som används i den absoluta majoriteten av kristna kyrkor – de trosbekännelser som omtalats ovan.

Den som under sin frimurarvandring, genom sina gradtagningar, har varit upp-

Ett kristet landskap Orden har alltså ingen egen tro eller trosbekännelse, utan den delar den tro som kommer till uttryck, först och främst i den Apostoliska trosbekännelsen, men rent allmänt i de fornkyrkliga bekännelser 32

märksam, ser att det är en vandring i ett landskap, där det genuint kristna allt tydligare framträder. Landskapet gestaltar helt enkelt, genom symboler, ritual, allegorier etc., trosbekännelsernas kristna tro. X

Storintendentens expedition

Regalieväska, läder

ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver.

Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Regalieportfölj, läder

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Begravningsbyrån Begravningsbyrån på Sibyllegatan på Sibyllegatan41 41 öppnar igen

Den familjeägda och enda privata byrån på Sibyllegatan, Östermalm.

Nu slår vi åter upp portarna på den välkända Allt inom begravning och familjejuridik. adressen på Östermalm, Vi gör även hembesök. Sibyllegatan 41.

I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett farväl.

Nu är många vi När en närstående gårsista ur tiden uppstår tillbakaDå på samma skillnaden frågor. kan detplats vara igen, sköntmed att prata med någon att vihar nu heter Far & Son Begravningsbyrå. som lång erfarenhet.

Vi finns här för dig.

Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det När en närstående går ur tiden uppstår många som passar dig bäst. Välkommen! frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig.

Tel 08-300320 farsonbegravning.se Du berättar.

Vi lyssnar.

Tillsammans jan.hokkanen@farsonbegravning.se hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen! Östermalm Vasastan Sibyllegatan Karlbergsvägen 44 Tel 08-30 03 41 20 | farsonbegravning.se 33

Tema Fadderskap

En adept och hans fadder.

Fadderskap – En nyckel till framgång Temat i detta nummer av Frimuraren är fadderskap. Vi kan börja med det som är grundläggande förutsättningar.

Text: Hans Björkborg

S

venska Frimurare Orden, precis som alla andra ideella organisationer, bygger på att vi har medlemmar som är engagerade inom ramen för vårt syfte.

Men medlemmar slutar av olika orsaker och av den anledningen behöver vi hela tiden få in nya medlemmar. Ingen organisation överlever på sikt om den inte rekryterar nya medlemmar och behåller flertalet nuvarande.

Våra regler Ideella föreningar har det inte så lätt nuförtiden. Många dras med sjunkande medlemsantal och människor i den allmänna världen upplever mer och mer stress och press att klara av sin tillvaro med familj och karriär. Och dessutom ska man hålla

sig själv i form! Men den formen handlar i allt väsentligt om det fysiska. Där kommer frimureriet in och erbjuder något helt annat.

Våra regler stipulerar att en främmande sökande ska ha två faddrar som går i god för adepten. Dessutom ska sökanden ha en kristen tro och givetvis vara man.

Så långt är det enkelt, men det är nu utmaningen börjar. Vi ska i det följande se fadderskapet ur tre perspektiv – Ordens, Adeptens och Fadderns.

Vår Orden Att rekrytera nya länkar till vår kedja är en av de viktigaste uppgifterna i Orden.

Alla är nog medvetna om det faktum att ifall vi får ett ständigt sjunkande med34

lemsantal kommer Orden att gå under så småningom. Ingen vill det. Dessbättre ser det inte ut så sedan några år tillbaka även om ökningen av medlemmar är liten. Vi vet dock att om vi slår oss till ro kommer medlemstalen att börja dala.

En viktig aspekt är förstås att vi får in rätt medlemmar. Vi har sett att många bröder lämnar oss ganska snart efter att de blivit recipierade. Vad kan detta bero på?

Var det för dyrt? Eller mötte inte verkligheten förväntningarna? Hittade man inte in i gemenskapen? Det finns säkert många anledningar och det är just här fadderskapet kommer in i bilden. Det är en sak att inspirera någon att bli frimurare, en helt annan att åstadkomma en framgångsrik vandring genom graderna.

Bild: Pxhere.

Jesus och barnet.

God ekonomi Ekonomi är en annan viktig fråga. Medlemsavgifterna utgör en mycket betydande del av Ordens möjlighet att bedriva sin verksamhet. Ordens ledning, centrala funktioner och alla ämbetsmän arbetar helt ideellt. Endast några få som är anställda får lön. Orden har stora kostnader för byggnader och lokaler samt en del omkostnader för att driva verksamheten. Om vi lyckas växa och får nya bröder i ökad omfattning, ja då har Orden en fortsatt stabil grund att stå på även rent ekonomiskt. En god ekonomi är basen för att bedriva verksamhet och skapar den handlingsfrihet som är så välgörande för en organisation som vår.

En sista, men inte minst viktig, aspekt är att ju fler frimurare vi blir, desto större är chansen att förbättra vår värld. Vi strävar efter att bli bättre människor genom vår vandring och utveckling som frimurare. Om vi då blir fler och fler som utövar

den Konungsliga Konsten även i den allmänna världen så betyder det rimligen att världen också kan bli lite bättre!

Den nya adepten Vem är då denne man som kan tänka sig att bli frimurare? Tittar man på statistik kan vi konstatera att ungefär hälften av svenska män i relevant ålder inte känner till några ordenssällskap alls (Källa: Ordens varumärkesundersökning). Möjligen kan detta kännas konstigt, men vår typ av sällskap betraktas nog av många som tämligen otidsenliga och därför ingår inte ordenssällskap i den vanlige människans vokabulär och förekommer dessutom mycket sparsamt i media.

Mer uppmuntrande är då att Svenska Frimurare Orden är känd av cirka 25 procent. Det varierar lite mellan olika landsändar, men om vi då antar att vi har 3,5 miljoner svenska och finska (svenskspråkiga) män i aktuella åldrar skulle allt35

så knappt en miljon män känna till oss.

Sedan ska männen bekänna sig till kristen tro, vilket ungefär 8 procent beräknas kunna göra och då återstår 75 000 potentiella adepter. Drar vi bort de som redan är frimurare och lite felkällor återstår kanske 50 000. En ganska ansenlig mängd att leta upp!

Där hittar vi alltså vår adept! Vi vet också att de flesta som blir frimurare kände sedan tidigare en frimurare. Men det är också så att fler och fler, i denna allt mer digitala värld, söker upp oss på nätet. De personerna måste vi ta hand om.

Hur är adeptens situation? Vilka behov och önskemål har han? Troligen en sökare, en man som letar efter något nytt, något bortom den vanliga verkligheten och stressen. Sannolikt har han ett andligt intresse, men det kan också vara så att han söker sällskap, tillhörighet och gemenskap. Nyfikenhet är också en trolig orsak, men förhoppningsvis inte den enda. I mitt fall var

Bild: Mats Gärdfors.

Gemenskap – fadder och fadderbarn följs åt genom graderna.

det så att min biologiske bror var frimurare och under en gemensam resa, utan annat sällskap, blev jag ”övertalad” att pröva på frimureriet. Den övertalningen är jag ytterst tacksam för idag!

Så adepten möter sin fadder, kanske båda faddrarna. De frågor han får och de saker som faddrarna påpekar angående medlemskap kan få adepten att bli tveksam och i vissa fall kanske han avböjer, vilket troligen är ett korrekt beslut. Vi vill ju ha ”rätt” bröder i vår kedja. Men i många fall bestämmer han sig för att gå med och väntar på sin första reception. Under denna väntan, som kan bli ett antal månader, är det möjligt att han nästan glömmer bort sitt beslut och när kallelsen till slut kommer ställs han inför verkligheten. För den sökande börjar nu resan. I bästa fall blir han väl omhändertagen och trivs, i sämsta fall känner han sig utanför och tröttnar.

Hur löser vi det här? Se vidare under rubriken Faddern.

Faddern Eller faddrarna förstås, ty det ska vara två.

Den ene ska ha minst grad III och den andre minst grad VII. Vem som blir förste fadder spelar ingen roll utan avgörs uti-

från praktiska och känslomässiga skäl av faddrarna sinsemellan.

Det har visat sig, inte helt överraskande, att ju mer engagerad en broder är i vår Orden, desto troligare är det att han blir fadder. Med andra ord – ämbetsmän är den grupp som mest engagerar sig som faddrar. Det får dock inte betyda att andra bröder inte ska uppmuntras att bli fadder.

Visst är det möjligt och vår bas för fadderskap får inte endast begränsas till ämbetsmän, men faktum kvarstår – ämbetsmän är den naturliga basen.

Att ta på sig att vara fadder innebär ansvar. Det ansvaret är på intet sätt begränsat till tiden före inträdet. Snarare är det så att det stora arbetet ligger efter första receptionen. Bara en sån sak som att snabbt få den nye brodern att återvända till logen och uppleva den ur ett nytt perspektiv.

Och sedan följer den fortsatta vandringen. En relation måste byggas mellan fadder och adept. Bäst är förstås att den inte begränsas till att ses på logen utan också ha kontakt utanför. Ett telefonsamtal då och då eller kanske en fika på stan är utmärkta sätt att hålla kontakten och att uppmuntra till engagemang. Att gå försiktigt fram är nog bra, inget tjat utan bara visa adepten 36

på möjligheterna. Vara deltagande och en förstående broder.

Under de första graderna är ansvaret mer handgripligt och påtagligt för faddrarna. I de högre graderna övergår ansvaret och uppgiften mer åt att vara mentor, en mer andlig form av fadderskap kan man säga. Då står adepten på egna ben, men kan behöva stöd på annat sätt.

Uppmärksamhet är en viktig egenskap hos faddrarna. Att lägga märke till om adepten börjar utebli från sammankomster, kanske visar ointresse eller tecken på ett stressat beteende. Privata omständigheter i adeptens vardag har faddern ingen rätt att snoka i, men kan ta ett samtal, lyssna in tonläget och kanske ana att allt inte är som det ska. Faddern kan erbjuda sin hjälp utan att vara specifik – jag finns här om du skulle vilja ha någon att prata med. Enkla saker och att bry sig om någon är nästan alltid uppskattat.

Låter det betungande? Det är det inte.

Tvärtom är det en glädje att få en ny vän, att få hjälpa någon på sin resa, att få en möjlighet att ge Orden en ny länk och därmed fullfölja sin uppgift som frimurare. Glöm inte att mötet med en människa alltid är ett fantastiskt sätt att utveckla sig själv. X

Andligt fadderskap – Vad är det?

Det talas mycket om fadderskapets betydelse. Ordens framtid är beroende av att det kommer nya bröder som blir länkar i vår kedja.

Likaså är det av yttersta vikt att det finns bröder som tar på sig ansvaret att bli faddrar och som kan hjälpa en sökande att hitta rätt väg för att förstå vad vår Orden står för.

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat (OHP)

D

et är ett stort ansvar att vara fadder. Detta kan kanske hos somliga upplevas som stora krav? Men egentligen är det en stor förmån att få vara fadder och följa sin adept genom graderna. Ibland går det fel och den man trodde mycket på visar sig inte hålla måttet. Eller så förstår man själv att man kunde ha gjort betydligt mer för den man skulle lotsa in i Orden. Jag gav inte mitt fadderskap den tiden som behövdes.

Att introducera Fadderskap har en enkel sida. Det är att ringa och stöta på, att hjälpa till med skjuts, att följa med till gradgivningar, att introducera sitt fadderbarn för andra bröder. Att se vilket eventuellt ämbete som kan passa honom och när det kan vara dags för ett ämbete.

Hjälpa den sökande Har fadderskapet också en andlig sida?

Och vad menar vi med andligt? Har vår Orden en andlig dimension? Det kan vara svårt att på ett lätt sätt översätta ”andligt”.

Kanske kan man säga att det är så enkelt som att då man talar med någon om medlemskap i vår Orden på ett klart och tydligt sätt pekar på Ordens kristna karaktär.

Att vi menar något med orden ”Orden vilar på kristen grund”. Ett fadderskap betyder då att jag kan hjälpa den sökande att hitta vägen in i ett ”kristet landskap”. Det har förekommit och kommer väl tyvärr också i fortsättningen någon enstaka gång att hända, att någon efter sitt intagande i Orden slutar därför att det kristna inslaget var för stort. Jag menar att frågan om kristen tro måste finnas med i informationen om vad vår Orden står för. Det betyder inte någon värdering av den sökandes tro. Inte ett trosförhör utan en upplysning om möjligheten att få börja en resa in i ett kristet landskap.

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Ordens ideologi Vi lever i ett land som sprungit ur, som varit präglat och påverkat av den kristna tron. Mycket har försvunnit av detta men det finns mycket kvar. Vår Orden kanske kan upplevas omodern när den fortfarande poängterar ”Orden vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter därför kristen tro”. Skulle vi få fler medlemmar om denna mening togs bort? I en mening 37

är den frågan faktiskt meningslös för det skulle samtidigt innebära att Orden blev något annat, att dess identitet och innehåll förändrades. Det vore också att ta bort något viktigt för en ung man i hans personlighetsutveckling. Det har sannolikt aldrig varit viktigare att slå vakt om Ordens ideologi och grundsyn. Det är bara så vår nye broder kommer att få vara med om den resa jag talat om ovan. X

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.199;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER.

38

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Bild: Wikimedia

Ett Coronavirus i förstoring.

Fadderskap i Coronatider Det som inträffat i vår värld, för det är ju faktiskt hela världen, är en helt unik händelse som vi inte sett maken till i modern tid. Det hela påminner om ett krigstillstånd, men den här gången för vi inte krig mot varandras nationer, dessbättre, utan istället mot ett litet men ack så effektivt virus.

Text: HANS BJÖRKBORG

A

lla sammankomster inom Svenska Frimurare Orden är nu stängda fram till den 1 augusti och vi får vackert avvakta minst till dess innan vi kan börja träffas som vanligt igen. Det påverkar också fadderuppdraget då en fadder inte längre kan följa med sin adept till loge eller annan sammankomst. Däremot upphör inte ansvaret att vara fadder och här finns det möjligheter att agera och se till att relationen fadder – adept utvecklas.

nya sökande inte blir hanterade under lång tid och att receptioner skjuts upp osv.

Jag har själv en ny adept på gång och att träffas fysiskt nu kan innebära en risk att bli smittad varför det bör undvikas. Istället får man ta till andra former och min nye adept och jag tar inledningsvis ett telefonmöte. Ännu bättre är förstås ett Skypemöte eller ett möte via FaceTime, men det fungerar inte alltid och kräver digitalt stöd.

Bör undvikas En så pass lång period av inaktivitet som vi är inne i nu medför givetvis risker och nackdelar. Risken att nya bröder kommer av sig i sin påbörjade vandring, att

Oönskad lågsäsong Men, som jag brukar hävda, det går att ringa på mobilen. Det fungerar alldeles utmärkt och ingen smittorisk föreligger! Glöm nu inte bort din adept under 39

vår oönskade lågsäsong. Kontakten är nog minst lika viktig nu för att hålla igång relationen och att uppmuntra till frimurerisk förkovring. Det kan man göra genom att till sin adept ställa öppna frågor, inleda ett samtal om till exempel våra fyra dygder och att uppmuntra till studium av litteratur, om sådan går att uppbringa.

Inre arbete Coronaavbrottet är också ett bra tillfälle för många bröder att ägna sig åt ett inre arbete och reflektion. Det är ju där som stora delar av vår frimureriska utveckling ska äga rum och med all frigjord tid (för många av oss) finns alla möjligheter till det. X

Svea Provinsialloge gav ut en jubileumsskrift i samband med 25-årsjubileet Ur innehållet: Introduktion Under provinsens 25 år har 17 nya enheter tillkommit Bildandet Det första kvartsseklet, Sveas Caritashistoria, Personporträtt Visionen

Beställ hos Svea Provinsialloge: 08-463 37 13 eller svea@frimurarorden.se Pris 250 kr, frakt tillkommer.

Storintendentens expedition

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Vita tyghandskar

Kostymbälte med etsat frimurarkors

Slips med frimurarkors

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

40

En adepts syn på sin resa Frimurarbrodern Gustav Allerth, boende i Västra Frölunda, 37 år gammal med familj och verksam inom ledningskonsulting i den allmänna världen, intervjuades om sina upplevelser som adept.

Text: Hans Björkborg

R

esan började för 3–4 år sedan och Gustav har och hade då några manliga vänner och förebilder, som han ofta träffade och pratade om olika saker med. Det föll sig därmed så att intresset och nyfikenheten rörande detta med frimureriet fick honom att överväga att bli frimurare. I Gustavs fall var det inte svårt att hitta två lämpliga faddrar bland sina manliga vänner. Låt oss kalla dem för Anders (förste fadder) och Bosse (andre fadder).

Inledande samtal Tiden före första receptionen karakteriserar Gustav som ganska tyst. Givetvis fördes inledande samtal, där Anders och Bosse genom frågor och samtal ganska snart kom fram till att Gustav var lämplig för att bli frimurare. Samtalen fördes i en försiktig ton upplevde Gustav, nästan lite luddigt och beskrivningen av frimurarlivet kändes ganska svävande, inte alls upphaussat. Sedan blev det väntans tider under ett antal månader. Inte mycket hände.

Beskedet från Anders och Bosse var ”du får vänta och se”. Och Gustav väntade.

Startade sin resa På själva receptionsdagen träffades de för lite peptalk och sedan var det dags. Gustavs förväntningar var inte så högt eller omfångsrikt ställda. Han trodde mer eller mindre att han skulle käka middag i glada vänners lag. Middag blev det, men förvisso också en upplevelse som Gustav inte hade räknat med. Han nollställde sig själv, började om med ett blankt papper och startade sin resa som frimurare. Nästa besök i logen kom snabbt, påhejat av faddrarna, men också till stor del genom eget initiativ. Det var värdefullt.

Att utvecklas Nu har Gustav grad III och hans vandring har hela tiden ackompanjerats av möten med faddrarna. Det har i allmänhet ägt rum utanför logen och i mångt och mycket handlat om det inre och egna

Gustav Allerth har idag grad III.

arbete som måste till för att utvecklas väl som människa och frimurare. Det är enligt Gustav till mycket stor del ett eget ansvar och det är upp till en själv att förkovra sig och därmed få en möjlighet till utveckling. Än så länge tar den allmänna världen för mycket tid och kraft av Gustav för att han skulle engagera sig djupare i logen och han sätter värde på att det inte finns några krav utan man bestämmer själv.

Reflektion Naturligtvis är olika bröders upplevelse 41

som adept varierande. Denne skribents upplevelser och andras han känner erbjuder dock likheter med Gustavs. Analogt med hur faddrar ser på sitt fadderskap är förhållandet mellan fadder och adept anpassat till individerna. Vi är alla olika.

Adepter tycker dock sällan om tjat, en försiktig men informativ ansats känns som en bra väg. Samtal är viktigt och det uppskattas alltid av adepten att samtalen fortsätter genom graderna. En varaktig vänskap bildas och fördjupas med en allt mer andlig innebörd. X

Fadderkompendium och Projekt Broder I Femte fördelningen i Värmland hittar vi broder Tommy Rosenberg, som är förste stewardsmästare i Värmländska Provinsiallogen.

Upprinnelsen till fördelningens arbete var att få med overksamma bröder in i gemenskapen och logearbetet igen.

Text: Hans Björkborg

S

å vad ska vi göra för faddrarna? Den frågan ställde sig Tommy och bestämde sig för att tillsammans med några bröder samla in uppgifter och erfarenheter från olika håll och kanter inom vår Orden. Att titta på materialet om fadderskolan var självklart, men det fanns en hel del annat också. Det hela resulterade i ett kompendium fyllt av analys, erfarenheter och råd om fadderskap och vad man kan göra för att förbättra det.

På bred front Projekt Broder, med syfte att kontakta bröder med sviktande närvaro, hade startat tidigare på bred front inom alla verksamheter i fördelningen och responsen lät inte vänta på sig. I förhållande till den utveckling som varit under åren 2012 – 2018 då fördelningen hade en nettominskning varje år, något år med över 40 bröder, är 2019 års resultat - plus fyra bröder - ett trendbrott. Det är i första hand antalet utträden som minskat, vilket även kan bero på fördelningens särskilda utbildning av ordförande mästare/ordförande och talmän.

Bild: Hans Björkborg.

Överblick och stöd Syftet med kompendiet är framförallt att ge ordförande mästare och ordförande i fördelningen överblick och stöd i deras viktiga arbete med fadderverksamheten.

Tommy ordnade med introduktion och sedan var det upp till var och en att använda sig av de goda råd och tips samt den analys som gjorts för att i sin egen enhet aktivera och utveckla fadderskapet. Detta för att få inaktiva bröder att bli aktiva igen, att få bröder som slutat att återvända och att ge faddrar en bättre grund att stå på såväl vid införlivande av nya bröder som att aktivt följa sina adepter under frimurarvandringen.

Tommy Rosenberg vill utveckla fadderskapet.

Väckt intresse Materialet (kompendiet) om fadderverksamheten och konceptet har väckt intresse utanför Femte fördelningen och finns tillgängligt för den som önskar använda det.

Då detta initiativ är nytt, materialet blev klart i november 2019, är det för tidigt att dra några riktiga slutsatser beträffande effekter, men det man märkt i Värmland är att antalet bröder som går ur Orden har minskat.

42

Ett trendbrott Beroende på Corona har tyvärr inte det avstämningsmöte man planerat i mars 2020 om fadderverksamheten kunnat genomföras, vilket gör att vi får vänta på att erfarenheterna blir sammanställda. Men det är helt klart och mycket glädjande att konstatera att ett trendbrott uppåt har skett! X

Fadderskapets historia För att få lite perspektiv på fadderskap kan vi roa oss med att se vad Wikipedia säger rörande historien.

Text: Wikipedia

U

rsprungligen ingick i fadderskapet ett uppdrag att gå in som adoptivförälder i händelse av att föräldrarna gick bort eller på annat sätt blev oförmögna att ta hand om det döpta barnet. När fadderfunktionen infördes på 300-talet var en viktig orsak att kristna martyrers barn behövde tas om hand. Fadderskapet som relation sågs förr inom katolska kyrkan som så nära att den utgjorde hinder för äktenskap.

Vid dopet Faddern, ursprungligen gudmodern, var också den som främst under medeltiden bar fram barnet vid dopet, eftersom modern ansågs oren under 40 dagar efter förlossningen och således inte fick beträda kyrkan. Dopet skulle ske senast 8 dagar efter förlossningen, varför en ställföreträdare för modern krävdes, en gudmor. Orenhet var att anse som rituell snarare än moralisk, och detta judiska bruk spred sig alltså även till kristenheten, men all tanke på barnaföderskors orenhet försvann vid reformationen.

Bild: Mats Gärdfors

Kristlig fostran I Sverige har faddrarna enbart haft till uppgift att ansvara för barnets religiösa uppfostran. I svenska kyrkohandboken av 1694 infördes en så kallad fadderfråga eller fadderförmaning, som bibehölls fram till 1894. I praktiken började redan på 1600-talet kyrkan och samhället överta ansvaret för barnets kristliga fostran, och fadder övergick till att bli det samma som dopvittne. X

Att bli frimurare och fadder öppnar ytterligare en dörr genom livets dimensioner.

43

Vad tycker faddrarna själva?

Om vi nu ska få en uppfattning om fadderskap som även baseras på vad några faddrar tycker får vi fråga några. Artikelförfattaren har gjort just det och pratat med Olle Orstadius, Gustav P Lundberg, Mats Jarlhede, samtliga verksamma i Göteborg, samt Sven Björkborg, min egen fadder från Första fördelningen. Jag ställde sex frågor till dem och deras mixade svar finns nedan.

Text: Ulf Hjelting

Varför är du fadder?

• Jag känner till män som skulle passa bra som frimurare och vill därför ha med dem i Orden. Ingår som en naturlig uppgift som frimurare.

• Att få öppna möjligheter för andra män att uppleva det jag själv gjort och därmed få en chans att utvecklas personligen.

• Ibland behövs det helt enkelt en fadder, kanske en andre fadder eller någon som kan bli fadder åt sökande som kommit in via Internet.

Det är lite olika uppfattning om hur väl man ska känna adepten. En del föredrar att det inte är en alltför nära vänskap, medan andra gärna tar med goda vänner. Helt klart är dock vikten av att välja rätt och våga fatta beslut även om det kan bli obekvämt.

Vad betyder fadderskapet för dig?

• Ett stort ansvar, ett åtagande, men också en glädje att se hur en broder utvecklas och tar till sig det frimureriska.

• Ett berikande av mig själv, som ger utmaningar och blir till ett lärande i dialogen mellan fadder och adept.

• Stolthet att få vara fadder när man ser hur ens adept blir aktiv i Orden.

Hur länge varar fadderskapet?

• Det generella svaret är livslångt, adeptens och fadderns.

• Fadderskapet förändras med tiden.

Från en mer påtaglig och konkret roll inledningsvis till att så småningom övergå till en mer mentorliknande.

Bild: Mats Gärdfors.

Åtagandet som fadder känns som ett viktigt övervägande. Är man inte beredd eller har möjlighet att lägga tid på fadderskapet är det nog bättre att avstå under den perioden av sitt liv.

Samtal är en viktigt del i samspelet mellan fadder och fadderbarn.

44

• Någon ser det som att vara utbildningsansvarig, att vara med och stötta, men också att ibland guida adepten och varna honom för att dra långtgående slutsatser för hastigt.

Ingen tvekan om att det är ett långt åtagande man har som fadder. Många gånger blir det dock så att engagemanget avtar ju längre upp i graderna som adepten kommer.

Intrycket är att det egentligen inte är så svårt att vara fadder, att genomföra uppgiften som sådan. Däremot kanske man inser att man tagit på sig en för stor börda och får dåligt samvete för att man inte sköter sitt fadderskap.

Hur har du agerat i ditt fadderskap?

• Genom att vara närvarande och tillgänglig. Att finnas där för adepten när det behövs, när frågor uppkommer, men även för uppmuntran.

• Att följa med adepten på loge, särskilt i början av vandringen, samt vid adeptens receptioner.

• Genom att ställa krav på adepten. Det är ett ömsesidigt åtagande adept – fadder och viktigt att båda förstår det.

• Det personliga samtalet. Kan vara i bilen på väg till och från loge, innan eller efter loge, under brödramåltid eller som ett helt separat möte.

• Genom att förklara och att föra in en mer andlig aspekt av den frimureriska utvecklingen.

Genomgående är vikten av aktivitet och att odla relationen mellan fadder och adept. Många gånger behövs det inte så mycket, ett telefonsamtal betyder myck-

Bild: Mats Gärdfors.

Vad är svårast med att vara fadder?

• Det kan vara svårt att genomföra det inledande samtalet med en främmande sökande. Oerhört viktigt att man får en korrekt uppfattning om adeptens lämplighet.

• Svårt är det när en adept utträder ur logen. Det känns givetvis som ett misslyckande.

• När adepten visar ointresse eller likgiltighet och den frustration som då uppstår.

• Att få ihop sin vardag så att man har tid och möjlighet att fullfölja sitt åtagande som fadder. Ett exempel är förstås att följa med adepten på loge och andra sammankomster.

Möten – ständiga möten som berikar individer.

et, ibland med ett förslag om att besöka en loge tillsammans. Om adepten finns på annan ort är telefonen ett lysande hjälpmedel.

Vad skulle du som fadder göra bättre nästa gång?

• Vara ännu mer noggrann vid första mötet med en sökande. Våga säga till den sökande att det nog inte är lämpligt att bli frimurare i det här skedet av livet om man gör en sådan bedömning.

• Varje ny adept är en egen individ med sina förutsättningar. Därför måste angreppssättet vara situationsanpassat.

Som fadder lär man sig nya saker varje gång.

• Hålla kontakten bättre och vara mer kontinuerlig och frekvent i relationen med adepten.

Det viktigaste verkar vara att inse att man som fadder gör ett stort åtagande. Arbetet startar med det första mötet med sökanden, men slutar absolut inte med den första receptionen. Snarare är det så att då börjar det stora arbetet med att lotsa 45

adepten till att bli en aktiv frimurarbroder som utvecklas i enlighet med Ordens inriktning.

Slutsatser Den första är att fadderskap uppfattas som en synnerligen viktig del av våra uppgifter som frimurare. Men utöver det erbjuder fadderskap en möjlighet till ytterligare utveckling för en själv, något som positivt kan medverka till både ökad kunskap och större engagemang. Man sätter helt enkelt bollen i rullning.

Orden behöver utan tvekan fler faddrar, men en slutsats är att någon form av utbildning eller i alla fall introduktion bidrar till ökad kvalitet i arbetet och underlättar för faddern. Åtagandet som fadder är långt och skiftar karaktär under adeptens frimurarvandring. Glädjen av att få följa en broder under så lång tid kan inte underskattas.

De som bör driva arbetet med fadderskapets utvecklande är respektive loges ledning. Då är vi mitt i den grundläggande verksamheten och det är där den här typen av aktiviteter får bäst effekt. X

Utbildning i fadderskap Måste man verkligen gå på utbildning för att bli fadder? Det kan väl inte vara så märkvärdigt. Jag tror nog att jag klarar av det ändå.

Text: HANS BJÖRKBORG

En samtalsafton Just den typen av frågor använder sig Henrik och hans grupp av när de samlar potentiella och befintliga faddrar till en samtalsafton, vilket är en bra form att bedriva fadderskola i för att dialogen mellan bröderna blir så mycket enklare och lättsammare att genomföra. Genom de diskussioner som förs hjälps deltagarna att sätta ord på det som ibland kan vara så svårt att förklara. Här är tre olika saker att tänka på.

Henrik Lange är en av tre som ansvarar för fadderutbildningen i Tredje fördelningen.

V

isst, det är fullt möjligt att bli en bra fadder utan att delta i utbildning. Men kom ihåg att det inte bara handlar om att ta in en ny broder i vår Orden. När det väl är gjort, vilket givetvis är en viktig del men ändå tämligen liten, vidtar den del som innebär att följa sin adept genom graderna, stötta honom, och medverka till att han får chansen att utvecklas. En sådan roll bygger på engagemang och förståelse för djupet i frimureriet.

Fadderskola Henrik Lange, som tillsammans med Fredrik Kylén och Simo Heinonen ansvarar för fadderutbildningen inom Tredje fördelningen, berättade för mig att när han ställer frågan ”Varför är du fortfarande frimurare?” till deltagare i fadderskolan blir det ofta tyst. Det är en sak att bestämma sig för att gå med i Frimurarorden, men en annan sak att sedan stanna kvar och börja sin vandring i graderna. Tänk efter själv!

Varför är jag fortfarande frimurare? Om du har svårigheter att svara på den frågan, hur ska du då kunna förklara för en främmande sökande, som inte vet något alls, vad det innebär att vara frimurare?

• Frimurarträdet är en utmärkt hjälp för att föra en meningsfull diskussion, men också för att visa för en sökande när faddern träffar honom.

• En annan självklar sak att prata med adepten om är våra frimurardygder och att mycket av vårt arbete i logen bygger på att lära oss uppfylla dem.

• Exemplifiera gärna gentemot den allmänna världen och hur våra inhämtade lärdomar i logen har använts av dig ute i vardagslivet.

Så fadderskola är en väg att gå och det är enkelt att genomföra. Det finns material och det finns bröder som kan hjälpa till. Fadderskolan startade i början av 2017 med ett första genomförande i Göteborg och iscensattes av Anders Wennergren, en av författarna till Anatomiska teatern. Sedan dess har utbildningen hållits runt omkring i Tredje fördelningen på de olika enheterna.

Långsiktigt arbete Genom initiativet som sådant och den ökade aktiviteten och kommunikationen runt fadderskolan är det helt klart att intresset för fadderskap har blivit större och att insikten om fadderskapets betydelse också har ökat. Vi måste komma ihåg att detta är ett långsiktigt arbete, som inte bär frukt på en gång, men som förvisso gör det på sikt. Det är vanskligt att försöka sig på siffror, men vi kan konstatera att vi har stabilare medlemsutveckling i fördelningen än tidigare. Om du vill leda en fadderskola, kontakta Henrik Lange. X

SKULL SKULL & & BONES BONES

TRE TRE KRONOR KRONOR

Ø Ø19mm 19mm Silverpläterad Silverpläteradmässing mässing

Ø Ø22mm 22mm Guldpläterad Guldpläteradmässing mässing

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMSB17 FMSB17 www.1664.se www.1664.se kundsupport@1664.se kundsupport@1664.se 070-245 070-24529 2931 31 Västra VästraStrandgatan Strandgatan1, 1,442 44230 30 KUNGÄLV KUNGÄLV

46

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMTK17 FMTK17 16-64 16-64IMPORT IMPORTAB AB Vi Visäljer säljerklockor, klockor,slipsar, slipsar, manschettknappar, manschettknappar,pennor pennoroch och liknande liknandeherr herraccessoarer accessoarer

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott LAGADE OCH LAPPADE

HAR FRAMFÖR SIG

KONSTSILKE

REGELVERK DRAMA

GÅGATA

RUNT

GER UPPLYSNING

BÖJDA RÖR

PALLPLATS

SÖRJA KNALLAR OCH GÅR SEDER OCH BRUK

SKRÖNA

FÖRLED FÖR ALLA

FÖR DEN SOM STÅR UTANFÖR

3 OMRÅDE HANDLEDARE

RIVS UPP PÅ TORRT KRITISKT UNDERSÖKANDE

JULLÖPARE STARK KÄNSLA GE SKYDD

PACKAS DET TÄTT I

TRAPPBLIR LJUD RÄKNADE

KRYP

4

DE SES OFTA MED KALLE

LADE PÅ HÖG

STATION

SAKSAMLING LÅGT TAL

FATTAS

PÅ ÄR PRISNACKEN TAGARE OM LOTT

5

MATROS

HUVUDSAK

TON SOM STAD

Ä

LÖST AV

HÅLLER FÖR

SJÄLSLIG

BESKED

GILLE

LITEN I ORDEN

1

KOMMANDO

DEN LIGGER LÄNGRE NORRUT

DE OLIKA SIDORNA AV EN SAK

LADDAT ÄMNE

SANDIGT OMRÅDE VÄSANDE

SES OFTA VID ÅN PUSSLAR IHOP

HÄNGIGT HÄSTDJUR

VANDRARE

BULLER OCH BRAK

SLAGORD HÅRDKOKT OCH OKOKT

r man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen. Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösning-

STOR GEMENSKAP KANALBOLAG

PUST

ÄR MED

2

FLÄKT

KOMMER ÅT

ANVÄNDES TILL SKKROV

NOLLTID FYRA

HÄFTE UPPSTÅR VID BRÅK

JUL OCH NYÅR

arna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

47

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort till redaktören. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 46 i tidningen.

Senast den 10 augusti 2020 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Historia

Frimuraren för 70 år sedan

Tecknat Vart leder min vandring?

Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i nästan varje nummer ända sedan han blev

Meddelanden från Svenska Frimurare Orden Årg. 22 Februari 1950 Redaktör och ansvarig utgivare Patrik Påhlson Från loger och brödraföreningar Svenska Stora Landslogen i Stockholm höll sin sedvanliga årshögtid den 22 sistlidne mars i Ordens Stamhus under ledning av H. K. H. Kronprinsen-regenten, Sv. F. O:s, S. M. P. Bland de närvarande märktes H. K. H. Prins Bertil Hertig av Halland, samt de flesta av Ordens Högsta Ämbetsmän.

R. R. o. K. K. m. R. K. Vid högtidslogen hade bortåt 500 Brr. Av VIII:e och högre grader infunnit sig. Som officiant tjänstgjorde kontraktsprost C. A. Lysander. Efter gudstjänsten, som hölls av nyssnämnde Br. Fick de nyutnämnde R. R. o. K. K. m. R. R., friherre Bror af Klinteberg och förste marinläkare Carl Axel Wållgren mottaga insignierna till denna vår Ordens högsta grad.

“Se det stora i det lilla och det lilla i det i stora.”

48

kallad till sin första reception. Nu har han vandrat genom fler än hälften av graderna. X

OHP:s Reflexioner

Varför?

Text: Johnny Hagberg Ordens högste prelat (OHP)

T

illvarons skörhet har visat sig för oss den senaste tiden. Trots att vi lever i ett modernt högteknologiskt samhälle, klarar vi inte ett virus som går till angrepp. Vi vinner säkert den kampen på sikt, men under tiden innebär det mycket lidande och oro.

Frågan Varför? blir brännande aktuell.

Allsmäktig Gud Människan har i alla tider levt med frågan om varför det onda finns i världen, när nu Gud som är god har skapat den?

Varför finns det en så oförsvarlig mängd oförskyllt lidande? Att hänvisa till synden, människans frihet, syndafallet eller djävulen känns inte helt tillfredsställande. Varför har Gud skapat en värld med så enorma risker för självdestruktion inbyggda från början? Hur ska man kunna tro på en god och allsmäktig Gud i en värld, som ser ut som den som är vår?

På teologins språk kallas det för teodicéproblemet. Kanske ett av de allvarligaste hind­ren för människor att tro?

Förlamande av chocken En av de största katastroferna i modern tid var Estonias förlisning den 28 september 1994, då 852 personer dog. I veckan efter händelsen predikade biskopen och vår tidigare ordensbroder Martin Lönnebo. Alla var som förlamade av chocken. Vad fanns att säga? Vad hade kyrkan att ge för tröst? Vad skulle biskopen svara på frågan: ”Var fanns Gud när Estonia gick under?”

Filosofiskt svar Biskopen började sin predikan med att peka på krucifixet, där Jesus hänger fast-

En gudstro Författaren Per Lagerkvist utryckte det i tanken på den Gud ”som gick förbi” och lämnade oss kvar med alla märkliga fotspår och fingeravtryck. Världen är full av hans frånvaro. Är det kanske på frånvaron man mest tror? Det är ju också en gudstro.

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

naglad i dödsångest. Där är vår Gud! Där är tecknet på ett med-lidande över alla gränser och över allt förstånd. Det är kyrkans svar. Det är inte ett filosofiskt svar, inte en rationell och teoretisk förklaring.

Inte en dogmatisk utredning av det ondas problem utan en hjälp att bearbeta det, en väg att ta sig genom mörkret och ana ljuset på andra sidan.

Inbyggd destruktion För många innehåller tron på Gud olösliga motsägelser. Å ena sidan skapelsens skönhet med dess inneboende kausalitet och logik, å andra sidan en till synes inbyggd destruktion, liv-genom-död-principen.

Det ligger en hel del i det aposteln Paulus säger att ”hela skapelsen suckar och våndas” (Romarbrevet 8:22).

49

Guds dårskap Påsken aktualiserar frågan om medlidandet. Kristen tro är tron på en Gud som lider. Som går in i det svåraste som vi människor kan hamna i: ångest, förtvivlan, smärta och död. Därför har den korsfäste den centrala platsen i våra kyrkor. Nya Testamentet talar om en dårskap, en Guds dårskap, visserligen en kärlekens dårskap, kanske en svaghet hos den gudomliga godheten som leder till korset. Också universums konstruktion tycks bära spår av en slags dårskap. Redan märkt av det korset visar, liv-genom-död-principen?

Identifiera sig med Trots trons motsägelser är vi ändå många som litar på Gud. Som har förtroende för honom, har tillit och tro. Det handlar till sist om ett TROTS ALLT! När Jesus på korset säger ”Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig” kan många känna igen sig och identifiera sig med känslan av övergivenhet. På samma sätt är det, då han tar sitt sista andetag och säger ”Fader, i dina händer befaller jag min ande.”

TROTS ALLT! i Guds hand.

Vi kommer aldrig helt och hållet att få svar på vårt Varför? Vi får leva i denna ovisshet, denna dubbelhet i tillvaron. X

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

OR DEN FÅR NY HEMSIDA SOMM AR EN 2020 Orden byter it-plattform för sina system och i samband med detta lanserar vi även en ny hemsida. just nu pågår ett större it-projekt inom Orden för att utveckla vårt it-stöd. Bland annat byter vi leverantör av it-plattform. Ett viktigt delprojekt är en ny hemsida under sommaren 2020. Målet är att den ska tas i drift vid halvårsskiftet.

enhetens information inför publicering på den nya hemsidan. En möjlighet till uppfräschning och utveckling. överflyttning av information från nuvarande till kommande hemsida genomförs av enheterna själva.

Därför återkommer informationsdirektoriet under våren med utförlig information kring de tekniska detaljerna inför detta.

inför övergången till ny hemsida finns det anledning för alla enheter att se över sin egen information.

Det är en god idé att redan nu förbereda och uppdatera

Orden byter IT-plattform för sina system och i samband av dig till Frimuraren!

Redaktör: Ulf Hjelting, med detta blir det också en ny hemsida. Hör Skriv några rader till tidningen och berätta Änggatan 62, 702 24 Örebro

1/2-sida liggande 183 x 122 Frimuraren ID - angående ny hemsida 20200225.indd 1

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 93 ISBN 1651 - 35766

2020-02-26 16:53

Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Nästa nummer utkommer v. 39.

Materialstopp den 10 augusti 2020.

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

50

om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

Stormästaren

Mina bröder!

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare Många restauranger har stängt och att gå på bio, konsert eller teater är inte längre möjligt. Våra sociala kontakter har begränsats avsevärt vilket fått till följd att vår verksamhet måste göra uppehåll till den första augusti. Beslutet grundar sig på myndigheternas direktiv, men framför allt på omtanken om bröderna. Många som är flitiga besökare på våra sammankomster är äldre och/eller tillhör riskgrupper. Att fortsätta verksamheten vore att utsätta många bröder, både äldre och yngre, för stora risker att smittas av virus och råka riktigt illa ut.

D

essa mina tankar dateras sista veckan i mars 2020 då vi befinner oss i en helt osannolik situation.

Vi rustar vårt land mot fiender med radioavlyssning, vapen, stridsvagnar, örlogsfartyg och flygplan. Så långt är allt i sin ordning och i stort samförstånd i vårt land.

Men så kommer en fiende, som vi inte kan se med blotta ögat, inte kan känna eller förhålla oss till på något annat sätt än att försöka isolera oss ifrån den. Hur utvecklingen blir de kommande veckorna, månaderna är det ingen som vet med säkerhet.

Skjutits på framtiden Stora arrangemang som europamästerskapet i fotboll, Eurovision Song Contest och OS i Tokyo likaväl som många mind­ re har ställts in eller skjutits på framtiden.

En längtan tillbaka Det är tider av oro och saknad. Hur skall det gå för mig, för min hälsa, mitt arbete, min familj, min ekonomi, mina vänner och mina bröder?

Nu märker vi hur mycket allt detta betyder för oss. Om vi håller oss till vår egen verksamhet märker jag varje gång jag lägger ut nyheter och hälsningar på Facebook att jag får nära 700 likes, tre gånger så många som vanligt. Jag tolkar det som att det finns en längtan tillbaka till brödragemenskapen till våra ritualer och till förkovran i den Konungsliga Konsten.

På annat sätt De senaste dagarna har jag fått många exempel på goda idéer om hur man kan hålla ihop brödrakedjan på annat sätt än genom fysiska möten. Dessa exempel förmedlas ut till provinsialmästarna (PM) och kapitelmästaren (KM) så att fler kan ta del av dem. Jag hoppas och förväntar mig att alla ledare nu tar sitt ansvar och gör sitt yttersta för att brödrakedjan inte skall brista.

Kontakter på telefon, sms och e-post smittar inte. vDet är bara att sätta igång. Mitt krav på PM, KM, ordförande mästare och ordförande är att ni skall aktivera er i detta arbete; värna omsorgen om bröderna

51

särskilt när vi snart går in i det ordinarie sommaruppehållet.

Visa solidaritet Nu är det också tid att visa solidaritet med våra enheter och med vår Orden. Våra fasta kostnader är desamma även om verksamheten nu tillfälligt ligger nere. Därför är det viktigt att du betalar din avgift även om du inte kan gå på loge för tillfället.

Svenska Frimurare Orden är alla vi bröder tillsammans och det ekonomiska ansvaret kan inte läggas på någon extern. Ansvaret är vårt!

Tillsatt stabsgrupp Jag har tillsatt en stabsgrupp med Ordens kansler (OSK) som sammanhållande. Gruppen har telefonmöten tre gånger i veckan. Presidiet har telefonmöte varje vecka och vi följer utvecklingen mycket noga. Nödvändiga åtgärder kommer att vidtas och meddelas via hemsidan och Facebook. Vid telefonkonferens med PM och KM har detta kommunicerats ut.

Genom den organisation och arbetsfördelning som vi har är det till fördelningskanslierna man i första hand skall vända sig i olika frågeställningar. Ordens kansli och fördelningskanslierna arbetar vidare som vanligt.

Sociala kontakter Det finns en plan för arbetet i höst, men med den stora osäkerhet som råder just nu måste man betrakta den som preliminär.

Jag återkommer längre fram med information på hemsidan, på Facebook och i meddelanden till PM och KM. När tidningen når dig i mitten på maj månad har mycket hänt, förhoppningsvis till det bättre. Jag hoppas att viruset skall vantrivas i vårvärmen så att vår rörelsefrihet och möjlighet till sociala kontakter har förbättrats.

Jag tillåter mig att avsluta med ett roligt citat av Mark Levengood: Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena! Må väl mina bröder och var rädda om er! X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund