Frimuraren nummer 3 2007

Tidskrift fรถr Svenska Frimurare Orden Nr 3 2007

Livets väv Änglarna gråter när det regnar lyder ett gammalt talesätt. Plaskvåta golfbanor, leriga skogsstigar och det ständiga gnyendet när vindrutetorkarna på bilen driver en hopplös kamp mot den gångna sommarens otaliga regndroppar. Ingen kommer undan naturens krafter. Man kan möjligen fly bort några veckor till varmare breddgrader men förr eller senare är man åter under paraplyet. Häromdagen mötte jag en vän som med en suck konstaterade att nu är semestern slut och arbetet är igång igen. Elva månader till nästa ledighet konstaterade han uppgivet.

L

ivet är vanebildande. Nutidens människor har för vana att inordna tillvaron och livet i avdelningar och ofta ifrån varandra fristående delar. Vi gör åtskillnad mellan livets olika dimensioner i ökad utsträckning

t ex arbete-fritid, andligt-profant, familj-omgivning, vi-dem etc. Standardisering, specialisering och fragmentarisering stressar dagens generationer.

Utvecklingen på alla områden, tekniskt, industriellt och ekonomiskt går i rasande fart och ställer hela tiden nya krav på oss människor. Det är en utveckling på gott och ont. Även om allt förändras så skall dessa ändrade villkor mötas av människan som i stort sett är densamma genom årtusenden, fysiskt och andligt.

Människan är skapad till en helhet.

Hon består av kropp, själ och ande. I likhet med allt skapat måste livet vårdas.

Det är inte bara en uppgift för samhälle och andra utan i första hand för oss själva. Jag skulle vilja tala om vården av vårt inre, vår person, som en viktig daglig arbetsuppgift och som kräver samma glöd och insats som det yttre arbetet många gånger gör.

Vi kan vårda livet på många sätt. Det första är dock att vi måste ge också den arbetsuppgiften sin behöriga tid. Det är inte något som kan skjutas på eller placeras på en prioriteringslista. Alla delar av livet är som trådar i en osynlig allestädesnärvarande väv, livets väv.

Trådarna är beroende av varandra och skall slås in i varpen samtidigt för att ett livsmönster skall kunna växa fram.

I frimurarlogen finner man genom brödragemenskapen mycken vishet och inspiration för arbetet på att vårda Livet.

Där dunkar vävstolarna oavsett världens jäkt och tidsbrist. Frimureriet ger oss på ett sinnrikt sätt energi och inspiration till att söka livets mönster och trådar.

I Livets väv finns kommande generationer nära. På OSM:s högtidsdag fanns barnbarnet med i centrum.

Anders Fahlman, OSM

Bild: Rolf Dandanell Frimuraren

Innehåll

4 Stormästaren fyllde 70 år Många hyllade Anders Fahlman.

6 Göran Laurelii ny prokurator Officiell tidskrift för Svenska Frimurare Orden

8 Midnattssol över Island Frimureriet på Island är överaskande stort och har kvalitéer över det vanliga.

Nr 3 Årgång 79 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 49 Redaktionellt material senast 5/11 Annonser senast 12/11

10 Skidmurarträff i Finland Att vara frimurare är att få uppleva sitt intresse i olika miljöer.

Chefredaktör Kjell Mazetti 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se

12 Minnessten återinvigd Brf Olaus Petri firade jubileum.

14 Nästan rekord på sommarträff Populär sommarträff i Skåne.

Ansvarig utgivare Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com

15 Sveriges ”yngste” 50 år?

S:t JL Stenbocken i Uppsala firade.

Redaktionskommitté Kjell Mazetti, Ordförande Lars Olof Mattsson Pierre Dunbar Björn A Strömberg Patric Meyer, Sekreterare 070 - 347 74 18

17 Seminarium till Åkerréns minne Bo Åkerréns gåva ger möjlighet till seminarier.

19 Logebesök i London Gästfritt och vänligt.

Annonser Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com

21 Bjud in Round Table Ett rekryteringstips från Brf De Tre Blossen i Ludvika.

22 Gustavianska divertissement Ulf Lindgren ser en bakgrund till loger i scenografi vid hovet.

Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

24 Bibliotheca Masonica i S:t Gallen, Schweiz är värt ett besök.

Prenumeration Helår 250:Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5

24 Ovanlig reception

Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex 4 ggr/år

27 Debatt

SFMO:s hemsida www.frimurarorden.se För adressändring kontakta den loge Du tillhör.

Frimuraren

25 Därför vill vi bli frimurare Rune Carlsson avslutar sin serie.

28 Från Ordens ledning Tom C. Bergroth skriver en bakgrund till de omarbetade ritualerna.

Omslagsbild: Göran Laurelii ny prokurator.

32 Överarkitekter möttes på Island

Foto: Christina Laurelii

Stormästaren fyllde 70 år ”En så populär person” sjunger Sveriges nationaltrubadur Evert Taube om Fritiof Andersson. Den välkända visan dök upp i mina tankar när jag bevistade OSM Anders Fahlmans mottagning i Linköping i april med anledning av hans 70-årsdag.

Att vår Stormästare är en uppskattad och omtyckt person framgick inte minst av antalet gratulanter denna födelsedag.

Ett stort antal bröder med damer, kanslipersonal, anhöriga och vänner hade anlänt till Linköping och mottagningen som ägde rum i ÖPLs vackra Atrium.

Kön till jubilaren blev stundom mycket lång. Men gratulanterna hade trevligt och väntade tålmodigt på sin tur. Tal hölls från alla uppvaktande vänner från när och fjärran, hurraropen skallade och man förnam den goda vänskapens och uppskattningens avspända och glada at-

Skål och Grattis! ADPM i ÖPL, Dan Ekenstierna höjer sitt glas och utbringar leve för OSM Anders Fahlman.

Birger Flink från Västervik gratulerar ynglingen Anders Fahlman.

mosfär. Bildsvepet säger mer än ord och förmedlar födelsedagsglädjen när vår Stormästare tog emot alla gratulationer.

Allt detta en högtidlig och stämningsfull vårdag då hjärtat var med, vitsipporna stod i blom och då alla såg fram mot ljuset och sommaren. En förväntansfull inramning denna minnesvärda dag.

Text: Lars von Knorring Bild: Rolf Dandanell

Elke Ekenstierna bjöd på ros och kindpuss.

Alla var där brukar det stå i tidningen. Det blev välfyllt i Atrium i frimurarhuset i Linköping när OSM skulle firas.

4

frimuraren

O i S:t Olof i Norrköping Per Åke Ståhl uppvaktade med Frimurarkorset, en norrköpingsk specialgåva.

Både förre och nuvarande OSK, Sten Svensson och Karl Erik Ericsson fanns med bland uppvaktande bröder.

Det blev trångt bland borden. Längst fram talar Leif Norrgård, T i ÖPL med Birger Flink från Västervik.

PM i Svea, Bengt Falk längst till höger talade till jubilaren.

Dan Ekenstierna bjöd på tårta med frimurarkorset på.

Storsekreteraren Anders Grafström ledde stockholmsdelegationen med Marianne Nyqvist, Lena Johansson och Ann-Cathrine Holmberg långt framme i bild.

frimuraren

5

Göran Laurelii ny prokurator

D

et blir förmodligen en hektisk höst för PM i ÖPL, Göran Laurelii, R&K. Samtidigt som han skall avveckla sina 8 år som provinsialmästare i Östgöta Provinsialloge tillträdde han den 1 september ämbetet som Stormästarens Prokurator (SMP), och hamnade i hetluften några dagar senare i samband Åminnelsehögtiden efter bl a f OSM Gustaf Piehl.

Men Göran verkar vara lugnet själv mitt i stormen när han tar emot i villan i Huskvarna. Visst - gräset behöver kanske klippas, och en del annat finns säkert på agendan, men har man nyss kommit hem tillbaka efter att ha seglat hem nyförvärvet, en Malö – 38 fots segelbåt från Bremerhaven genom full storm, ösregn och strömmar och drabbats av en dubbel uppsättning av mer eller mindre nödvändiga utrustningsdelar från både den gamla och den nya båten, kanske ett stoiskt lugn är den bästa sinnesstämningen.

- Jag har alltid bott vid en sjö, säger Göran, visserligen en liten insjö i barndomsstaden Nässjö, men nu ser jag ut över Vättern och seglar ut varje vår till Östersjön och andra farvatten och hem igen när sommaren lider mot sitt slut.

Frimurarkarriären är spikrak från receptionen i grad I i S:tJ Den Mellersta Pelaren. Redan tidigt togs Görans engagemang i anspråk som vakthavande broder. - Jag var det så ofta att CM bad mig ringa och tala om ifall jag inte kunde komma, skrattar Göran. Men sen blev det S, BB, DM, OM, DPM och år 2000 efterträdde Göran vår Stormästare Anders Fahlman som PM i ÖPL. Stormästaren och Stormästarens prokurator känner varandra väl och Görans svar på frågan vad han kände när han tillfrågades om den nya uppgiften är:

-Jag kände stolthet och glädje över förtroendet men samtidigt ödmjukhet inför en ny ansvarsfull uppgift i Orden.

Min fråga hur en broder kommer att märka att Göran är prokurator besvaras såhär: - Det vet jag inte, han får säkert höra det och kanske läsa om det. Det är stor skillnad mellan detta ämbete och att vara verksam i en enhet. Att vara PM är ett fantastisk ämbete – man får så fin kontakt ute bland bröderna. Det får man ju som OM också och jag sa när jag blev PM att jag kommer att sakna detta. När man arbetar lokalt lär man känna alla bröder. De kommer ju in som nya bröder och utvecklas. Jag har ju haft bröder som jag recipierat i de tre första graderna och sedan har de blivit ämbetsmän och jag har fått ta emot dem i kapitlet också.

Som prokurator får man en vidare krets av bröder och arbetsenheter inom Orden som man lär känna. Som PM har jag arbetat på djupet i en fördelning.

Det kommer jag inte att kunna göra i samma utsträckning som prokurator.

Men den enskilde brodern är ovärderlig i vår Orden och den personliga kontakten vill jag även i min nya roll sätta i centrum.

Vad gör en prokurator?

- Presidiearbetet är viktigt. Presidiet är Ordens högsta representativa organ.

Mycket arbete är utåtriktat, man representerar och är vid behov ersättare för Stormästaren Strategisk och långsiktigt planering blir en av huvuduppgifterna.

Som prokurator är jag också Ordförande Mästare i Stora Landslogen (SLL).

Det är 4 sammankomster per år, minneshögtid, Gudstjänst, SLL:s Högtidsdag och Riddare och Kommendörskapitel.

Jag är också ansvarig för utbildningen av R&K och för de högsta gradernas ritualer. Innan Svea bildades

låg alla kapitelgraderna inom Stora Landslogen och då var det betydligt mer arbete för SMP. Antalet medlemmar i SLL är drygt 70 dvs alla som är R&K. Den delen av arbetet är klart. Men delen som OSM:s högra hand vet jag inte så mycket om.

- Sen är det ju frågor som kommer upp på stormästarens nivå som skall behandlas i OSMs rådgivande organ, presidiet och Högsta rådet. De internationella frågorna har ökat i betydelse. Fler och fler känsliga beslut måste fattas, t ex om man skall bevilja nya utländska ordnar ömsesidiga besöks och kontaktavtal. Även om det svenska systemet är unikt så påverkas vi av vad som sker internationellt. Vår särart måste behållas.

- Det jag kommer att sakna mycket är den fina kontakten som varit med de olika bröderna i ÖPL. Men å andra sidan får jag som prokurator möjlighet att utveckla en vidare syn på Orden som helhet i landet. Det skall bli mycket spännande. Jag hoppas att mina erfarenheter som PM och OM i linjeorganisationen skall vara till glädje och nytta på central nivå och komplettera samarbetet på ett bra sätt Att ha förståelse för problemen på lokal nivå är för mig väldigt viktigt.

Den kanske viktigaste frågan, hur Christina, livskamrat och förmodligen kapten både ombord eller iland reagerat besvarar Göran med att hon är van och kanske kommer att få se honom hemma mer nu än under åren som PM. Som lärare har de båda fortfarande ett antal sommarveckor varje år att njuta av segling och skärgård. Kanske en god motvikt till arbetet som Stormästarens Prokurator.

Frimuraren

Exklusiva frimurareartiklar www.freemasonregalia.com Manschettknappar

med rött frimurarekors. Pris: 190:med passare&vinkelhake Pris: 190:-

Bröstknappar

till frackskjorta 9 mm Gulddoublé med rött frimurarekors Pris: 185:-

Bosweel frackskjorta

Band-/slipshållare

med rött frimurarekors.Pris: 95:med passare & vinkelhake 95:-

Storlek 39 - 45 Pris: 725:-

Bosweel pikéfluga Frimurareslips

Pris: 135:-

Lilla Regalieväskan

Exklusiv regalieväska i äkta skinn. Svart med rött frimurarekors, rött sidenfoder. Längd: 24 cm, höjd: 16 cm, lock 2,5 cm med tre tryckknappar. Pris: 235:-

100 % siden, svart med rött frimurarekors. Ovan. Pris: 195:-

Frimurarslips

100% siden, svart med passare/vinkelhake.

Pris 210:-

Vita vantar

(ingen bild) Herrvantar i texil En storlek (Passar normalt alla) Pris: 95:-

Vita skinnhandskar Herrhandskar i äkta skinn.

Storlekar 8, 8½, 9, 9½, 10 Pris 269:-

Pin-nålar

Rött frimurarekors 10 mm 50:Passare/vinkelhake 50:Fästen: stift och fjäderbricka Lilla frimurarekorset 7 mm 60:Beställ: fax: 040-170754, e-post eller brev

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A SE 211 47 Malmö e-post: order@freemasonregalia.com Vi har även utrustning för loger såsom förkläden m m. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor:

Priserna gäller fritt vårt lager. Vid fakturering måste betalning ske inom tio dagar från fakturadatum.

Postförskott tillämpas ej, vi tror på broderligheten.

40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Jag beställer följande:

____ Slips med rött kors á 195:___ Slips m passare/v-hake á 210:___ par Manschettknappar m rött kors á 190:___ par M-knappar m passare&vinkelhake 190:___ par Bröstknappar á 185:___ Band-/slipshållare m rött kors á 95:___ B-/slipshållare m passare&vinkelhake á 95:___ Regalieväska á 235:___ par Skinnhandskar á 269:- __ storlek ___ par Vita vantar i textil á 95:___ Pin-nål Frimurarekors á 50:___ Pin-nål Passare/vinkelhake á 50:___ Pin-nål Lilla frimurarekorset á 60:___ Frackskjorta á 725:- ___ storlek ___ Vit pikéfluga á 135:-

Namn Adress Postnr Telefon Underskrift

Postadr

Midnattssol lyser över isländskt frimureri Islands näst största stad Akureyri, är inte stor, inte ens med nordiska mått mätt, men desto större är frimurarsamhället med tre loger i ett underbart vackert hus och med en medlemsaktivitet som lockar till efterföljelse.

Den 24 juni samlades drygt 150 bröder i frack och hög hatt i St Johannesarstúkan Rún för att fira Johannes Döparen, och kanske också för att högtidlighålla den första logen på Island som ägde rum just den 24 juni år 1902, längst ut i nordväst på Hornstrandir, idag ett välbesökt naturvårdsområde.

T

a med varma kläder, regnställ och stövlar! Av alla råd vi fick inför resan till Island och Akureyri var detta det enda vi inte hade bruk för. Söndagen den 24 juni 2007 strålade solen från en molnfri himmel och termometern visade på kortärmat och shorts när fracken och stärkkragen

Frimurarhuset i Akureyri på Island.

skulle på inför det efterlängtade mötet med frimurarbröder i logearbete. Precis som många av de besökande bröderna bodde vi på ett hotell med gångavstånd till det vackra logehuset halvvägs mellan fjordens vatten och bergens karga toppar.

Redan vid entrén kändes en annorlunda stämning. Varmt välkomnande var bara förnamnet som dagens ungdom brukar säga. Dessutom smyckade med en ros - en lämplig gåva till livs-

Ulf Gustavsen, vO ID i Norge, Lars von Knorring OÖ i Sverige och Karl Jens Holmen OÖ i Norge, alla tre R&K blev prydda med en ros vid logebesöket i Akureyri.

kamraten efter avslutat logearbete och avnjuten brödramåltid. Bröderna i Akureyri har sina skåp i huset och kan förvara både gradprydnader och den höga hatten, medan de flesta tillresta bröderna medförde en Chapeau claque, en hopfällbar hög hatt som inte tar någon större plats i väskan.

I Frimurarhuset ryms de tre enheterna. St Johannesarstúkan Rún, St Andréasarstúkan Huld och Stuartarstúkan.

Vid 70-årsjubileet år 2002 räknade man 354 medlemmar och förmodligen är antalet nu 5 år senare något högre.

Men att hälften av bröderna skulle delta i en sammankomst mitt i sommaren är otroligt - men med tillresta bröder från näraliggande enheter och med intresserade från Reykjavik fylls arbetsrummet väl och stämningen höjs.

Det är en märklig upplevelse att känna sig hemma i ett rum och i en ritual vars språk och skrivtecken drar en mot runskrift och vikingabragder ur Snorre Sturlassons Edda, men just detta är rikedomen i det svenska frimurarsystemet. Du är hemma. Även om du inte förstår ett ord av det som sägs så känns Frimuraren

allt hemtamt. Så när Stólmeistar Ólafur Ásgeirsson slog klubban i bordet visste alla i rummet vad det innebar.

Men vi var inte de enda gästerna denna dag. Två bröder från England, Kenneth Wheatley och Ron Briechfield på golfresa på Island deltog i sammankomsten och fick talmannen Daniel Gudjónsson att hålla delar av sitt tal på engelska till förmån inte bara för engelska bröder.

Sammankomstens början och slut ger kanske det märkligaste och viktigaste minnesintrycket. Innan sammankomsten samlades alla bröderna i gradordning för högtidlig inmarsch och så händer nog på andra platser, men efter sammankomsten samlades man igen i graderna och alla bröder tog varandra i hand och önskade lyckas till, eller Góðar stundir som man sa på isländska - en tradition väl värd att ta efter.

Den efterföljande brödramåltiden bestod av en fantastisk meny och de sånger som sjöngs pekade mot ett sjungande frimureri. Talen korta och i många fall anpassade till utländska gäster visade på omsorgen om oss som inte talar detta urnordiskt klingande vackra språk. De engelska gästernas tack fick en härligt brittisk form emedan den enes tal kraftigt ackompanjerades av den andres ”Hear! Hear!”

Både före och efter loge samlas man i grader för att hälsa på varandra och skiljas med välgångsönskningar.

Att samlas till logearbete på S:t Hans dag, eller Johannes Döparens dag som vi säger i Sverige sker också i vårt land, i Oskarshamn till exempel men aldrig tidigare har jag blivit inbjuden efter sammankomst och brödramåltid att i en båt åka ut på natten och se hur solen liksom studsade på horisonten och istället för att gå ner stiga upp till en ny dag - för sådant sker nog bara på Island.

Text och bild: Kjell Mazetti

Under midnattsol föddes frimureriet på Island.

Ett utmärkt alternativ till midsommarnattens sill och nubbe var den utmärkta brödramåltiden i Akureyris vackra frimurarmatsal.

Frimuraren

Skidmurarträff på Heligt fjäll

S

kidmurarträff har i många år ordnats på Pyhätunturi (översatt till svenska: det heliga fjället). I år firade vi 6-årsjubileum, primus motor för träffarna har alltid varit broder Guy Catani (OM för SAL Phoenix) med hustru Päivi. Deltagarantalet har varierat något från år till år. Denna gång deltog Guy och Päivi Catani Bo och Zita Gammals Ben och Britt-Marie Svenfors Rolf och Beatrice Nilsson Rudy och Pyret Palmberg Teijo och Nanne Kolkka Deltagarna anlände Hotel Pyhätunturi torsdagen den 12 april i egen takt, där vi blev varmt mottagna av broder Guy. Då vi alla hade registrerat oss hänvisades vi till hotellets dam- respektive herrbastu där vi bekantade oss 10

med varandra. Efter bastun inbjöds sällskapet till broder Guy och Päivis lägenhet för ordergivning och en välkomstskål. Stämningen var omedelbart god, och vi såg alla fram emot vår första gemensamma festmåltid i hotellets restaurant. Menyn var med förträfflig kulinarisk kunskap på förhand fastslagen av broder Guy. Fredagens morgon efter frukost samlades vi i backen för den första utförsåkninKyrkoherde Veikko Lindberg och Guy Catani. gen. Broder Bo med hustru Zita föredrog att söka sig till skidspåret.

Frimuraren

Vi var alla överraskade över snömängden trots det varma vädret vi upplevt nere i södra delarna av landet, fjällsluttningen var i ypperligt skick och pisterna väl omskötta.

Efter en gemensam lunch i restaurant Pyhä Wurst fortsatte skidåkningen utan missöden förutom väderbitna kinder samt trötta armar och ben.

Den varma bastun blev den bästa tänkbara avslutningen på en skön första dag.

På kvällen åkte alla ut till Revontuli kappeli (på svenska: Norrskenskapellet), en vackert belägen ”torrfura” kyrka där vi deltog i en gudstjänst med nattvard. Kyrkoherde Veikko Lindberg som är gammal vän till Guy höll en djupsinnig predikan för oss på ett behagligt varmt sätt. Därefter intog vi en gemensam middag på restaurant Huttu Uula. Menyn bestod av enbart

läckerheter. Mätta och belåtna drog vi oss alla tillbaka för att samla nya krafter inför följande dag.

Härligt vinterväder

Vädret gynnade oss också lördagens morgon, med samling i backen 09:30.

Eftersom alla redan känt på de olika pisterna kunde vi andra dagen dela på oss. Herrarna sökte sig till mera krävande pister medan damerna föredrog de mindre häftiga. Förmiddagen avslutades men gemensam lunch på Pyhä Wurst, ingen kunde motstå det ”näringsrika” matutbudet och de goda dryckerna.

Sista kvällen intog vi en gemensam middag i Hotel Pyhätunturis restaurant. Menyn var som vanligt väl planerad, vi intog en förrätt med husets iskylda snaps varefter serverades en fondue med ett sortiment av läcker-

heter, vi serverades ett årgångsvin ur hotellets vinkällare. Då vi avtackade värdparet var stämningen upplivad trots att vi innerst inne kände oss något vemodiga över att vår skidmurarträff närmade sig sitt slut.

Följande morgon, söndag den 15 april samlades vi åter efter morgonmålet i backen, leden var något glesare då tiden för hemfärden närmade sig. Vädret var otroligt vackert, temperaturen steg över nollstrecket och trots att snön blev våt var föret utomordentligt. Efter lunchen i backen på restaurant Carlsberg var det dags att bryta upp enligt egen tidtabell.

Text och bild: Rudy Palmberg

Nio tappra skidmurare på fjällets högsta topp fick både lekamlig och andlig spis vid besöket på Pyhätunturi, Det heliga fjället.

Frimuraren

11

Minnessten återinvigd i Strängnäs

Å

r 1925 reste frimurarbröder från Strängnäs en minnesten vid S:t Eskils källa, som ligger vid väg 55 vid utfarten mot Eskilstuna.

Källan och minnesstenen har länge varit kända utflyktsmål men har under senare år delvis fallit i glömska och inte underhållits. Inför brödraföreningens Olaus Petri sextioårsjubileum i år beslöt föreningsrådet att minnesstenen skulle rustas upp och återinvigas. Goda kontakter med Strängnäs kommun gjorde att kommunen samtidigt på frimurarnas inrådan beslöt att göra området kring stenen och källan till parkområde.

I källan rensades den gamla grusbädden och vattnet konstaterades vid en provtagning vara prima kallt källvatten sprunget direkt ur berget.

källa. O Börje Löwhagen och kommunalrådet provsmakade källans goda och kalla vatten inför den församlade lokalpressen. Ett sjuttiotal åhörare var närvarande, däribland PM Svea R&K Bengt Falk och allmänhet. De fick lyssna till

Den restaurerade stenen med årtalen 1925 i romerska siffror.

Högtidlig återinvigning På Eskilsdagen den 12 juni återinvigdes frimurarstenen av Strängnäs kommunalråd Ann Landerholm. Kommunalrådet berömde i sitt tal Olaus Petri för

initiativet att restaurera minnesstenen och tyckte att det var bra att frimurarna också ”puffat på” Strängnäs kommun till att fräscha upp området kring S:t Eskils

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen VIII graden Svea Provinsialloge

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87 12

Kommunalrådet Ann Landerholm invigningstalade och provsmakade källvattnet.

frimurarkören Röster mot Öster, som välljudande sjöng ”Vila vid denna källa”, ”Serenad” och ”Sverige”. FS Alf Görsjö talade om Strängnäs tidiga frimureri och broder Gunnar Westin talade om S:t Eskilslegenden. En minnestund för Strängnäsbygdens forna bröder som lagt ned sina jordiska verktyg genomfördes av O och FT Per Wennerström. Högtiden avslutades med att alla församlade unisont sjöng Sveriges nationalsång. Efteråt har vi erfarit att högtiden upplevdes av deltagarna som en lyckad manifestation för Strängnäsfrimureriet och Olaus Petri jubileumsår. Samtliga tre lokaltidningar har rapporterat i ord och bild från invigningen och den jubileumsutställning, som anordnats i kulturhuset.

Text: Börje Löwhagen Bild: Gunnar Westin Frimuraren

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12.000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2006 dela ut drygt 11 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 5 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem med Lännahemmet och Marsta Gård, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojkoch flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

Nästan rekord på Söderslätt

Å

rets Sommarträff på Söderslätt för frimurare med damer ägde som vanligt rum fredagen efter midsommar. Sedvanliga arrangörer var Ystads och Simrishamns Brödraföreningar samt Trelleborgs Frimurarklubb.

I år var det nästan deltagarrekord, men vi blev endast 130, då några fått förhinder. Vi besökte Charlottenlunds slott, Skivarps Gästgifvaregård och Skolmuseet i Västra Vemmenhög.

Slottsbesök Guidningen på Charlottenlunds slott leddes av frimurarbrodern Johan Lachmann och hans svärdotter Catarina.

Slottet är en levande bostad med alla sina klenoder och familjeporträtt och vi fick en synnerligen intressant och givande exposé om ägarnas historia och det imponerande biblioteket.

Efter visningen kunde man njuta av medhavd kaffekorg i den vackra slottsparken.

Gästgifvaregård med anor Därefter körde deltagarna den knappa milen västerut till Skivarp och dess Gästgifvaregård. Här hade krögarparet Bohman dukat i tre matsalar och bjöd

på ugnsbakad röding på en bädd av rostade rotfrukter med brynt citronsmör.

Till kaffet bjöd man efter denna smakliga måltid på spettekaka. Johan och Jeanette Bohman höll en kort information om ställets historia och den nye O i Ystads Brödraförening Urban Fasth hälsade välkommen och avslutade med en munter historia med lokal anknytning.

Efter lunchen fick vi lyssna till dagens föredrag av läkaren Britten Klöfver-Ståhl. Hon talade om sina sex vistelser i Afrika för Rotarys Läkarbank och främst nu det senaste besöket i Etiopien. Den realistiska skildringen av sjukproblemen där nere kompletterades med ett bildspel, som rullade i en av matsalarna. Föredragshållaren fick även svara på frågor och avtackades med varma applåder. Urban Fasth överlämnade från arrangörerna en bok av Ragnar Lönnäng om ”Skånska slott och sevärdheter”.

inom orden och andra fördelningen.

Jan Thulin inledde med att orientera om Stormästar mötet på Skagen i Danmark och om nya ritualer och utvecklingen av SFMO. Nils-Arne Bidsell berörde utvecklingen inom provinsen och Britten Klöfver-Ståhl. fördelningen och uppsatta mål för rekrytering och framtidsplaner. Ordföranden i Ystads Brödraförening, Raimo Laiho tackade därefter för informationen och arrangörerna för en givande Sommarträff med rekord i deltagande och bra arrangemang.

Frimurarinformation

Skolmuseet lockade

Från Ordens- och provinsialledningen närvarade SMS Jan Thulin och PM Nils-Arne Bidsell sam DPM Göran Maniette. Efter en kort paus samlades bröderna för information om nyheter

Under tiden åkte damerna i hälften av bilarna de 7 km till V. Vemmenhög med anor från Nils Holgersson och Selma Lagerlöf. Man besökte där ett gammalt Skolmuseum, vars lokaler utnyttjas som skola från 1917 till 1971. Ciceron här var adjunkten från Lärarhögskolan i Lund, Charlotte Petersson, och som bor i gamla smedjan bredvid. Det var med verklig nostalgikänsla vi återupplevde vår gamla skolsal, för även bröderna avslutade med ett museibesök där, innan vi hämtade våra damer. Och Charlotte fick båda omgångarna att sjunga en av vår barndoms psalmer; ”Din klara sol går åter upp…”

Arrangörer denna gång var Bengt Ståhl, Ystads Brödraförening och SJL Malmö Grip och Lars Durehed, Simrishamns Brödraförening och SAL Cubiska Stenen i Kristianstad.

Britten Klöfver-Ståhl berättade engagerat om sina uppdrag som läkare i Afrika inför en stor och intresserad åhörarskara.

14

Text: Torsten Fälemark Bild: Bengt Ståhl Frimuraren

Stenbocken firade 50 år på Rikssal

D

en 14 april firade S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala 50 år. Högtidsdagen inleddes med en högtidsloge i den vackra Johannessalen, som var besatt till sista plats.

Stenbockens Ordförandemästare, Björn Kejroth, kunde hälsa 160 bröder välkomna och bland dem Ordens Stormästare Anders Fahlman (som recipierade i denna loge 1963) så ock provinsialmästaren för Svea provinsialloge Bengt Falk samt ett imponerade antal R&K jämte flera innehavare av OHT, OM/O samt inte minst tre av logens grundläggare Jan Beck-Friis (som recipierade vid 19 års ålder), Torsten Didner och Sigvard Hovstadius.

Det ritualenliga arbetet interfolierades med olika orgelstycken av Diettrich Buxterhude (1637-1707), framförda av logens Förste musikföreståndare Erik Hellerstedt på den av orgelbyggaren Mads Kjersgaard tillverkade och unika orgeln för Uppsala frimurarenheternas behov. Även för damerna var det väl sörjt när herrarna var på loge genom ett särskilt damprogram på museet Gustavianum, innefattande en presentation av Uppsala universitets historia, en visning av

Frimuraren

Jubileumsgeneral Magnus Åkerman och Pia Hedman tillsammans med Anders Fahlman.

Anatomiska Teatern och Augsburgska konstskåpet samt ett extra Linnéprogram. Damprogrammet, som var mycket uppskattat avslutades med champagne-mingel varefter arrangemangen slöts med en festlig jubileumsbankett i Rikssalen på Uppsala Slott (där logen invigdes 25 maj 1957).

– Det var vår förhoppning att jubileet skulle bli en oförglömlig upplevelse för alla involverade och så blev också fallet, konstaterade jubileumsgeneralen ADM Magnus Åkerman nöjt.

I anslutning till invigningen överlämnade vid middagen OM Björn Kejroth det första exemplaret av Stenbockens jubileumsskrift till Ordens Stormästare

Anders Fahlman. En synnerligen läsvärd jubileumsbok redigerad av EDM Bengt Z Norström, ADM Magnus Åkerman och EABB Christian Sandström innefattande 31 färgstarka artiklar om logens historia, dess sex Ordförande mästare (Erik Hedvall, Evert Eriksson, Thorild Lindgren, Magnus Ottosson, Claes Hwass och Björn Kejroth), övriga ämbetsmän fr o m 1957, frimurarhuset, dess förnämliga bibliotek och museum, musikverksamheten med en utförlig beskrivning och fotografier av logens magnifika orgel.

Text: Bengt Z Norström Bild: Mats Gerentz

15

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till 1911 då planerna på ett ”Frimurarnas ålderdomshem” började förverkligas. Man fann en lämplig tomt i Lidingö. Konungen var en betydelsefull tillskyndare och bidragsgivare, vilket är den historiska bakgrunden till stiftelsens namn.

Frimurarebröder från hela Orden lämnade bidrag och från 1912 fram till 1950 fortsatte arbetet med nya insamlingar och nya byggnader. Kostnadsutvecklingen under 1960- och 1970-talen blev dock en belastning i det att samhället ställde allt större krav på äldreboendets standard, vilket 1980 framtvingade en försäljning. Först då, 1980, bildades själva stiftelsen. Ändamålsbestämmelserna fastställdes till de i dag gällande, nämligen ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning främst till förmån för åldringsvården”.

Stiftelsen delar, i samarbete med de lokala frimurarsamhällena, årligen ut bidrag till geriatrisk forskning i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Helsingfors. Totalt ges ca 8 mkr i forskningsstöd, vartill kommer ca 1 mkr som går till olika organisationer inriktade på de äldre.

Anslagen till geriatrisk forskning avser bl a Parkinsons sjukdom, demens och Alzheimers, stroke och omvårdnad. Stöd lämnas också till organisationer som arbetar för äldre behövande, exempelvis Frivillig Väntjänst, Frälsningsarmén, Parkinsonföreningen, Stenfasta inom Stockholms Stadsmission och Silviahemmet.

Genom frivilliga bidrag och en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Caritas i välfärdssamhället – förr och nu En av Ordens sju hörnstenar är kärleken till nästan, varav barmhärtigheten är en följd.” Så står det Ordens Allmänna Lagar. Men hur ska vi nutida frimurare omsätta kärleken till nästan i praktiska handlingar i vårt moderna samhälle? Det var ämnet för ett seminarium till åminnelse av vår framlidne broder Bo Åkerrén arrangerat av Barmhärtighetsdirektoriet.

E

tt drygt fyrtiotal bröder samlades i Stamhuset i Stockholm 16 februari för ett seminarium med titeln ”Barmhärtighet i tiden” med syfte bl.a. att diskutera hur Ordens barmhärtighetsgärning ska anpassas till dagens föränderliga samhälle. Barmhärtighetsdirektoriet (BD) var arrangör och alla Ordens fördelningar var ombedda att utse ca två till tre caritasinriktade bröder. Representanter från Ordens ledning deltog och givetvis var alla ledamöter från BD på plats med dess ordförande Lars Lindquist i spetsen. Lars kunde också hälsa inbjudna gäster från Timmermansorden, Johanniterorden och Odd Fellows välkomna. Seminariet hölls till åminnelse av vår framlidne broder Bo Åkerrén, tidigare ordförande i BD mm. (se intilliggande faktaruta). Bo har genom en donation till BD gjort det möjligt att genomföra dagens seminarium.

Lars Lindquist inledde med att berätta om Barmhärtighetsdirektoriets roll förr och nu. Idag har BD bl. a. till uppgift • Att följa de behov av bistånd, som föreligger och att analysera förändFrimuraren

ringar i samhällets sociala bistånds- också att kunna förlåta, att se mänverksamhet för att identifiera grupper, niskan bakom felen och bristerna. Ett som har svårt att få sina behov tillgo- barmhärtigt sinnelag är ett förlåtande dosedda. sinnelag.

• Att mot denna bakgrund klarlägga Under rubriken - Hur hittar vi növilka behov som Orden bör bidra till den idag hade socialchefen Isabel Anatt täcka och redovisa förslag till in- dersson en intressant redovisning av riktning av biståndet. socialtjänstens olika arbetsområden i • Att ge Ordens arbetsenheter under- Norrtälje. Om framtiden kunde Isabel lag för caritasgruppernas verksamhet bl. a. säga följande. och att verka för erfarenhetsutbyte och • Ökningen av antalet inkomna anmälgemensam policy på detta område. ningar och ansökningar som behandlar Lars berättade också om Bo Åker- barn och unga har mer än fördubblats rén som alltid månade om den lilla under tvåtusentalet. ∆ människan och vars brinnande intresse för globala sjukvårds- och hälsofrågor förde honom vida omkring i världen.

OHP Jarl Jergmar talade över ämnet ”Barmhärtighet. Vad är det.” Jarl anförde bl. a. följande. ”Barmhärtighet är kärlek omsatt till handling. Det betyder naturligtvis saker som vi spontant förknippar med barmhärtighet.

Att praktiskt hjälpa den som lider nöd, den som är hungrig, den som är sjuk, ensam, drabbad av katastrofer. BD:s ordförande Lars Lindquist tillsammans socialchefen Isabel Men den betyder Andersson från Norrtälje.

17

• Även inflödet av ärenden som gäller vuxna med missbruksproblem har ökat under senare år. Framför allt gruppen unga vuxna 18-25 år har ökat både till antal och komplexitet.

• Antalet hushåll i behov av ekonomiskt stöd har minskat under 2006 jämfört med 2005. Utvecklingen är dock osäker att förutspå.

Runda bordssamtal

Livliga och intressanta diskussioner fördes såväl mellan föredragen som vid rundabordssamtal i mindre grupper. Här är ett litet axplock från vad som sades.

• Tjänster och gentjänster har inget med barmhärtighet att göra. Insatser som förväntas ge krav på motprestationer eller väcka tankar om tack handlar inte om barmhärtighet.

• Begreppet Caritas är inte bra och bör bytas ut mot Barmhärtighet. Caritas som varumärke används redan av en etablerad katolsk välgörenhetsorganisation.

• Vi måste skilja på barmhärtighet och medlemsomsorg. Barmhärtighet tar hand om nöden. Medlemsomsorg handlar om relationer.

• Olika orsaker kan ha medfört att en broder varit passiv länge. Att då bli ihågkommen kan vara mycket värdefullt och är något som alla bör tänka på.

• Det är bra att bilda nätverk för samåkning till loge eller brödraförening.

• Ordna med sammankomster dit man även bjuder anhöriga inklusive änkor till frimurare med föredrag om frimureriet.

Frimuraretik

Seminariet avslutades med ett föredrag av Viking Falk med rubrik ”Etik och frimureri”. Viking trollband publiken med ett åskådligt och lättfattligt men samtidigt djupsinnigt anförande.

Efter seminariet samlades deltagarna till en trivsam och välsmakande måltid. Från många håll sas det: Det här måste vi göra om. Gör barmhärtighetsseminarium till en tradition. Och nu planeras ett nytt seminarium till februari 2008.

Text: Tomas Wändahl Bild: Kjell Mazetti

Bo Åkerrén (född 1925 död 2005) var assistentläkare vid bakteriologiska institutionen vid Sahlgrenska sjukhuset fram till år 1957. Under 1957-1958 var han chefläkare vid det svenska gruvföretaget Lamco i Liberia.

Han var länsläkare i Stockholms län mellan 1963 och 1969, då han utnämndes till medicinalråd och chef för hälsovårdsbyrån vid Socialstyrelsen. Bo Åkerréns brinnande intresse för globala sjukvårds- och hälsovårdsfrågor förde honom vida omkring i världen. Han arbetade för många huvudmän såsom Röda Korset, WHO, Ethiopian Nutrition Institute och för Islands regering. Ett av hans första uppdrag var katastrofinsatser i Biafra. Bo Åkerrén blev frimurare 1966. Han var ordförande i brödraföreningen Caritas i Åmål, provinsialmästare i Värmländska provinsiallogen 1989-1995, vice ordförande i Logedirektoriet, och åren 19972000 ordförande i Barmhärtighetsdirektoriet.

BD hade också bjudit in representanter från andra ordnar. Vår egen Jan Magnus Hagman satte sig öga mot öga med Dag Björnulfsson, Storsekreterare i Odd Fellow, Otto von Platen, Intendent i Johanniterorden och Karl-Axel Norberg, Ordförande i Timmermansordens kommitté för hjälpverksamhet.

18

Frimuraren

Logebesök i London Sista helgen i mars åkte några bröder från Göteborg till London och gick på loge. Här berättar vi om våra upplevelser och ger tips på hur man kan gå till väga för att genomföra ett eget logebesök.

Frimurarhuset, Freemasons’ Hall, ligger mitt i London och är minst sagt imponerande. Även om man inte är frimurare kan man få en rundvandring och se den makalösa ordenssalen, The Grand Temple, där man ibland håller pampiga loger och där flera filmer och tv-serier spelats in. Med plats för ca 2000 sittande besökare och med sin enorma takhöjd förstår man hur oerhört rik orden en gång var. Förutom den stora salen finns dessutom ett tjugotal logelokaler, där loger med olika inriktning hålls varje kväll. Totalt hyser byggnaden ungefär 1600 olika loger, som alla tillhör The United Grand Lodge of England.

De loger vi kontaktade via e-post med en förfrågan var dåliga på att svara.

Detta gjorde att vi inte lyckades anmäla vårt besök via Svenska Frimurare Ordens kansli, som etiketten egentligen anbefaller. Det sätt som fungerade bäst för oss var att helt sonika promenera in och anmäla oss på plats.

Vi besökte en etta och en tvåa i The Neptune Lodge No. 22, samt en trea i The Royal Edward Lodge No. 1489. Skriften Utländskt frimureri, som man beställer från Svenska Frimurare Ordens kansli, ger en grundläggande bakgrund till det brittiska systemet. Här hittar man även förklaringen till varför det engelska frimureriet numera har beteckningen ”United”. Tidigare fanns nämligen två konkurrerande system, med något olika inriktning. Fortfarande lever vissa olikheter kvar. Ritualen och allt som därtill Frimuraren

hör såg något olika ut i respektive loge och man berättade för oss att avvikelserna ibland kan vara ganska stora.

Skillnaden mot ritualen i Sverige var ännu mera påtaglig. Man kan säga att logerna var mindre strikta och betydligt mer uppsluppna än vi är vana vid. Det var fler glada skratt och mindre allvar, mer brödragemenskap och färre ceremoniella krusiduller än hemma. Trots alla skillnader kunde man som svensk ändå känna igen sig väl i andemeningen.

Vi höll ett föredrag över det svenska frimureriet och förklarade de grundläggande skillnaderna och likheterna.

Ett standar från vår svenska moderloge överlämnades, vilket uppskattades med applåder. Att ha med sig någonting från den egna logen och att säga något om sin loge och sig själv rekommenderas.

Vill man vara med på den efterföljande brödramåltiden efter logen bör man göra sin anmälan några dagar i förväg.

Nu hade vi tur och kunde följa med våra engelska bröder till en italiensk restaurang.

Freemasons Hall i London är en imponerande byggnad.

Precis som hemma hölls de sedvanliga talen under glada tillrop. En lustig detalj var också deras tradition, att med ett tomt snapsglas ge en fanfar, som inleds med orden ”Point left right”, varpå ramsan avslutas med rytmiska knackningar i bordet.

Vårt besök blev ett minne för livet och vi rekommenderar verkligen alla bröder att göra ett besök i logehuset i London och allra helst också göra ett logebesök! ∆ 19

Brödramåltid på italiensk restaurang - tja varför inte. Stämningen blev minst lika hög när OM höjde sitt glas med orden Point left right...

Besök logehusets sekretariat ett par dagar i förväg och anmäl ditt besök och om du vill delta på brödramåltiden.

Var i god tid! Logerna börjar omkring kl. 16.

Passa på att få en guidad visning i logehuset och besöka museet.

Det finns en butik i huset och ett par tvärs över gatan, som säljer frimurarattiraljer och en hel del annat också, som boken ”Freemasons For Dummies”.

Glöm inte det obligatoriska frimurarpasset. Det är inte så pampigt, men det gör det lät�tare att etablera kontakt med de olika logerna.

I Freemason’s Hall finns ett fyrtiotal arbetsrum. Logen nr 22 Neptune fick detta rum.

20

Text: Joakim Stoppenbach Andreas Lindström Patrik Broman Dag Dellsén Bilder: Jonas Ahlberg Frimuraren

Ett bra rekryteringstips - bjud in Round Table Brödraföreningen De Tre Blossen i Ludvika genomförde under våren en rekryteringsafton väl värd att omnämnas.

Samtidigt ett fint uppslag för loger och andra föreningar att ta fasta på i arbetet med att rekrytera och finna presumtiva frimurare.

visades. Diskussionen var hela tiden livlig och givande. Informationsmaterial delades ut samt även en och annan blankett för ansökan om medlemskap.

Intresset från gästernas sida föreföll påfallande gott.

Kvällen avslutades med brödramåltid, inramad av leve, nationalsång, bordsbön och de flesta äkta attribut som förekommer när frimurare avslutar en sammankomst.

Text: Jan Olov Schröder

E

lva unga medlemmar i Ludvika Round Table hade bjudits in. Bland gästerna återfanns också Dalarnas distriktsordförande för Round Table, Hans-Olof Marcus, Borlänge.

Ludvikaklubbens ordförande Anders Branzell berättade kort om organisation. RT bildades 1927 i USA av några ungdomar som tyckte det var för tidigt att gå med i ortens Rotaryklubb.

RT finns numera i 60-tal länder världen. Till Sverige kom RT 1945 och i vårt land finns i dag 152 klubbar med 2200 medlemmar.

Round Tables motto är ”Upptaga, Förändra och Förbättra”.

Medlemmar är män i åldern 2240 år, vars verksamhet präglas av att mötas på lika villkor och att utvecklas. För Ludvika RT var kvällen samtidigt ett ordinarie klubbmöte, men förlagt till De Tre Blossens logelokal Gustafsberg med frimureriet som tema.

Brödraföreningens O Jorma Rintamäki, FSkM Torbjörn Hammar och ytterligare några frimurare svarade för information, kvällen till ära iförda föreskriven klädsel med respektive gradband. Logelokalen förevisades och logens fina bildspel Frimuraren

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1495 :-

MÖRK KOSTYM-----------950:-

SMOKING + SKJORTA-1500:-

LACKSKOR------------------500:-

komplett med, väst,skjorta,rosett,knappar 2150:-

Postens frakt tillkommer

Clothes

CArlGren for men Sundlingsväg 3, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14 21

Gustavianska divertissementen inspirationskälla för scenografi

D

et som slår en svensk på besök i utländska frimurarloger är att det visst finns likheter i ritualens budskap men att sättet gradens innehåll framförs på ofta är betydligt torftigare än i det svenska systemet.

Runt om i den frimureriska världen framförs olika grader i samma logesal, med samma dekor och med samma stämning. Ämbetsmän sitter på sina stolar och framför långa textmassor i monolog- eller dialogform.

Den dramaturgiska kraft, den teatrala uppbyggnad och den effektfulla scenografi som utmärker det svenska systemet är alltså något helt unikt. Även om dessa yttre faktorer inte utgör den frimureriska hemligheten, fungerar de som skattkammare och vägvisare för att förvara och förmedla budskapen.

Frågan som nu inställer sig är självfallet varifrån denna teatrala form kommer? Varför finns den i Sverige och inte i övriga Europa? Att den stammar från 1700-talet råder det inget tvivel om. Eftersom den inte fanns i de äldsta ritualerna som kom till Sverige från Frankrike på 1740-50-talen, får vi söka dess källor under slutet av seklet. En viktig förutsättning för framväxten av en mer specifik scenografi var naturligtvis köpet av Rosenhanska palatset på Riddarholmen i Stockholm 1783. Då fick man tillgång till salar som kunde användas permanent och därmed utrustas på ett sätt som tidigare varit omöjligt eftersom värdshusen där salar tidigare hyrts för logesammankomster hade andra hyresgäster nästa afton.

Detta räcker dock inte som förklaring till utvecklandet av den speciella teatrala formen. Det måste ha funnits inspirationskällor. Jag tror att vi bör söka dessa i rikets absoluta mitt – i kungafamiljens sätt att fira födelse- och namnsdagar.

Drottning Lovisa Ulrika älskade teater och fostrade sina barn in i värld som all22

tid gavs en dramatisk inramning. Under Gustav III:s första tid vid makten, innan de politiska molnen började hopa sig, ordnades ett fyrverkeri av lekfulla och fantasifulla arrangemang i samband med födelsedagar och namnsdagar.

Hertig Carl tog en mycket aktiv del i skapandet och genomförandet av dessa sk Divertissement. Den som läser Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok mellan 1776-84 tillåts följa med rakt in i dessa specialdekorerade rum och lyssna till hur hon som hertig Carls hustru upplevde scenografi och dramaturgi.

Det är helt uppenbart att hertig Carl fascinerades av att skapa stämningar genom att bygga upp kulisser, ridåer, draperier, svepa in ett helt rum i vitt eller svart tyg genom vilka födelsedagsbarnet sedan skulle vandra för att uppleva olika överraskningar.

Låt oss därför nu bekanta oss med några av dessa divertissement.

De fyra elementen I mars 1776 skapar hertig Carl ett divertissement kallat De fyra elementen på sin hustrus födelsedag. Hertiginnan

På en målning kan man se prinsparet i spegelbild som åskådare på en föreställning.

Frimuraren

hämtas av en riddare i ett förrum i det han säger henne: I kommen dock att under vägen utsättas för åtskilliga frestelser, hvilka till äventyrs skola kvarhålla eder. Kunnen I endast motstå de anbud som af de fyra elementens konungar komma att göras eder att taga herraväldet i deras riken, så skolen I få makt att själf föreskriva dem lagar, men det är just detta de frukta, och därför komma de att visa eder sina rikens alla härligheter för att få eder att svikta, men om I gifven vika för någon av dem, ären I förlorad. I hafven nu att välja! Hertiginnan förs därefter in i ett rum som styrs av luftens konung. Efter att ha undvikit hans ränker förs hon till Neptuni rike dekorerat av snäckskal, för att efter avklarad ståndaktighet införas hos Salamandern vars rum består av väldiga eldar. När hertiginnan slutligen närmar sig jordkonungens rum möts hon av en stängd dörr och jättar som vrålar: Hvem är du dödliga som vågar försöka att intränga här? Riddaren som hela tiden följt hertiginnan ropar: Det är en nyfödd, hvilken fedrottningen önskar få se. Dörrarna öppnas då och hon förs in i en grotta där fängslade riddare vittnar om hur få som vunnit målet att motstå frestelserna. När hertiginnan stöter med sin lans i golvet befrias riddarna och alla bringar de henne sin hyllning.

Sibyllans grotta Ett ännu mer avancerat divertissement anordnades på Gustav III:s födelsedag den 24 januari 1781. Det kallades Sibyllans grotta. Kungen införs då av ett sändebud i hertigens matsal som för tillfället dekorerats till en grotta upplyst av en enkel oljelampa. Där inne sitter Sibyllan. Hon blir mycket irriterad av besöket eftersom hon just håller på att ställa Svea rikes horoskop och inte vill bli störd. I den eld som hon med sin stav tänder, upptäcker hon att det är kungen själv som kommit till henne, vilket gör henne lite mildare till sinnes. Sibyllan anropar då Tiden, varvid ett våldsamt åskdån hörs och portarna öppnas. Tiden gör sin entré och förbjuder kungen att blicka in i sin egen framtid men bjuder honom att följa med till odödlighetens Frimuraren

tempel. De går då tillsammans in i ett vitklätt tempelrum där Clio sitter och skriver ner historiens gång. Där inne finns fem troner, varav fyra upptas av historiens stora monarker. Dessa kungar ger nu Gustav III gåvor och intygar att den femte tronen reserverats åt honom.

Gustav Vasa ger honom sin sköld med orden: Se här den sköld, hvars värn mitt bröst mot utländskt våld och inhemsk afvund njutit, då kallad utaf ärans röst jag tyranniets ok och vantrons fjättrar brutit, han tillhör dig som åt ditt fosterland förnyat ljus och frihet gifvit: han tillhör dig som ledd af segerns hand af segerns vapen värdig blifvit.

Gustav II Adolf ger honom sin hjälm med orden: Kom, pryd dig med den hjälm som fått min hjässa pryda, ett lika tänkesätt och lika tecknas må, när agg och hat de lagrar skåda få, som snillet därvid fäst, att sina segrar tyda skall hatet fly och agget lyda.

Karl X Gustav lämnar honom sitt skärp med orden: Tag mot utaf min hand det bälte, med hvilket krigets gud belönade mitt mod, med dubbel rätt det bäres af en hjälte, som vunnit segrar utan blod.

Karl XII ger honom så slutligen sitt svärd med orden: Jag dig det tappra svärd förärar, som Sveriges skydd och världens fasa var, dess hågkomst än idag sarmatens* bröst förfärar, och då dess bruk du endast spar till ärans hägn och till ditt folks försvar, skall med dess blotta skymt du jaga tio härar.

lovprisar hertiginnan. Då hörs plötsligt ett buller och en lönndörr öppnas. In rusar hertig Carl själv med dragen värja, anklagande den gamle mannen att försöka förföra hertiginnan med smicker.

Bo Jonsson Grip svarar att han endast varit nyfiken att lära känna en så berömd person. Försoningen firas med att alla tre dricker ur en bägare och tillsammans sätter sig på tronen för att se en liten dans. Sedan går de in i hertigens salong omgjord till en bondby där folket bringar hertiginnan sin hyllning.

Ur dessa tillfällighetsarrangemang, ilar onekligen en inspirationens vind som gör den estetiskt tränade hertigen medveten om hur rum kan förvandlas.

Detta kan också ha påverkat hans arbete med utvecklingen av frimureriet i Sverige. * Sarmaterna var ett skytiskt folk som bodde öster om Svarta havet.

Text: Ulf Lindgren Bild Sveriges Teatermuseum

Griparna I mars 1784 överraskar hertig Carl sin fru på hennes födelsedag med Griparnas divertissement. Hertiginnan hämtas då om aftonen i sina rum av två konstiga fåglar, föreställande gripar. De för henne först till ett rum dekorerat som ett fågelbo där många gripar hälsar henne. Sedan förs hon in i en grotta med en port över vilken står skrivet Bo Jonsson Grips bostad. När hon bultat, öppnas dörrarna och hon kan stiga in i ett rum svept i ett svart tyg med silverränder, bestrött med gripar. Där inne sitter på en tron Bo Jonsson Grip själv (det sena 1300-talets starke man). Han hyllar och 23

Besök Bibliotheca Masonica August Belz, St. Gallen i Schweiz St. Gallen i Schweiz kan vara värt en resa – framför allt för bibliofiler och bok intresserade frimurare. Först och främst är ett besök i det berömda klosterbiblioteket ett måste. Detta är ett av världens rikaste medeltida bibliotek med över 160 000 band varav 2200 handskrifter och 500 band som är över 1000 år gamla, alla prydligt insatta i hyllor från golv till tak i den enastående, rikt dekorerade barock salen i klosterbyggnaden.

Därefter beger sig den bok- och forskningsintresserade frimuraren till Frimurarbiblioteket – Bibliotheca Masonica August Belz. Detta bibliotek som tills vidare ryms i Kantonbiblioteket är till det yttre inte speciellt imponerande, det är närmast en lagerlokal under byggnadens tak. Det finns dock planer att flytta det till den ståtliga gamla posten vid järnvägsstationen. Men det är i alla fall historien och

det rika materialet som är intressanta.

Det var fabrikören August Belz som under andra världskriget började bygga up ett bibliotek med syfte att samla material om frimureriets väsen, målsättningar, ursprung och framtid.

Vid sin död 1971 testamenterade han samlingen till sin loge ”Humanitas in Libertate”, St. Gallen. Samlingen har sedermera utökats genom gåvor och omfattar nu ca. 20 000 band.

Bibliotheca Masonica är numera en stiftelse i vars styrelse ingår representanter av olika loger samt storlogen (SGLA).

Det centrala temat i samlingen bildar frimureriet, dess väsen, des mål och utstrålning. Så visas de frimureriiska idéernas utveckling i tiden och inflytandet av tidens anda. Andra sakområden behandlar: • Frimureriets inflytande på samhället och dess regler och lagar gällande

Adressen är: c/o Kantonsbibliotek (Vadiana) Notkerstr. 22 CH-9000 St. Gallen Schweiz

Obs: Föranmälan för besök är nödvändigt!

Tel. 0041 71 229 23 42

frihet, jämställdhet, broderlighet och tolerans • Ritualen med dess symboliska handlingar i alla grader, inklusive hög grader • Symboliken i riter, kulter och religioner ävensom i ordenssällskap och förbund genom tiderna • Mångfalden i inflytandet av gnostiskt - teosofiska och alkemiska – rosenkreuzska förbund under 1600- och 1700-talen och den fortsatta utvecklingen under 1800- och 1900-talen inom frimureriet • Utforskning av historiska skrifter om antikens mysterieförbund som grundval för frimureriet varigenom invigningsritualen förts vidare till nutiden • Andra historiska rötter av frimureriet såsom vi finner dem i ursprungliga murare och stenhuggare traditionen med sin symbolik och tydning av byggnadsverket, katedralen.

Text: Herman Mügge

Ovanlig reception i Gävle Måndagen den 23 april 2007 blev, om inte historisk, så i alla fall lite speciell i S:t Johannes Logen Polstjernans verksamhet. Då recipierades i den vackra Johannessalen, far och son på samma kväll. Det var företagaren Ralf Sköld och sonen, entreprenören Joachim Sköld, som inför ett stort antal bröder blev upptagna som medlemmar i Svenska Frimurare Orden. Fadern recipierades av OM Anders Lené och sonen av TDM Peter Helgeson.

24

Kvällen förgylldes av besök av Brödraföreningen Sala Frimurarebröder och ST, R&K Klaus Stengler, gav recipienterna några nyttiga och väl valda ord på vägen.

OM Anders Lené och TDM Peter Helgesson flankerar far och son, Ralf och Joachim Sköld som recipierade samma kväll i S:tJL Polstjernan.

Frimuraren

Därför vill vi bli frimurare I föregående avsnitt har försök gjorts att koppla frimureriets utveckling till den naturvetenskapliga revolutionen, upplysningen och frihetstiden. Exempel har getts på vad ett antal filosofer och författare har skrivit. Hur berörs vi av deras budskap idag?

Personlighetsutveckling

Ett ofta hört påstående är att Frimurarorden kan bidra till medlemmarnas personlighetsutveckling. Ett mål för sådan kan tänkas vara självförverkligande.

Det nås, enligt en teori om människans behovshierarki, som lanserats av den amerikanske psykologen Abraham H Maslow, först när andra mer grundläggande behov är tillgodosedda. Den som passerat dessa anses ha en realistisk verklighetssyn, självständighet, intresse för problem utanför individen själv, demokratisk attityd, skapande förmåga, vilja att ta ansvar och förmåga att engagera sig starkt i en aktivitet.

Jag måste säga att jag själv förmodligen har blivit obetydligt bättre på dessa områden, sedan jag vid vuxen ålder, för 30 år sedan, såg det frimureriska ljuset för första gången. Däremot har jag haft stor behållning av den reflektion över etiska och andra frågor, som frimureriet stimulerar. Även om jag inte har blivit en bättre människa av frimureriet har det tillgodosett ett behov av självförverkligande, genom tillfälle till reflektion över existentiella frågor i en icke ifrågasättande omgivning. Det har också tillgodosett ett socialt behov, genom kontakter och samvaro med likasinnade bröder och ett aktivitetsbehov, genom möjligheter till engagemang som ämbetsman, föredragshållare och skribent.

Det jag möjligen har saknat i aktivitet beror på det låga tempot i den dialog som faktiskt förekommer. En framlagd tes kanske inte blir bemött, kommenterad eller bekräftad förrän i ett tal, eller på annat sätt, månader eller år efter att Frimuraren

den presenterats. Men den frimureriska pedagogiken känner inte något jäkt, någon snabb förnyelse eller några påtagliga resultat – och det tycks ha ett egenvärde.

Symboler

Jag vill avsluta denna betraktelse med några ord om en i sammanhanget underskattad symbol. Den har, som många andra symboler, blivit både ”feltolkad” och ”övertolkad”, om de begreppen finns i vår värld. Jag tänker på det svärd, som infördes i franskt frimureri på 1700-talet som en jämlikhetssymbol.

Alla bar svärd i logen, inte bara adelsmännen. Svärdet kan också vara en symbol för viljan (andlig beslutsamhet), mod, styrka och vaksamhet. Det är inte bara känslan, som får oss att handla. Även viljan kan vara inblandad!

Svärdet står också för makt och för försvar av vår frihet och andra värden. Suveränens fyra svärd vid en kröning var: statssvärdet, curtana – barmhärtighetens förslöade svärd, den andliga rättvisans svärd och den världsliga rättvisans svärd. Om det skall symbolisera Gladius Spiritus (andens svärd), t.ex. som Paulus attribut, skall det definitivt ha spetsen uppåt, annars är det snarare en symbol för hans martyrium. Ett svärd med spetsen riktad nedåt står nämligen för underkastelse eller död och hanteras därför sällan på det sättet, utom vid stor salut enligt Försvarsmaktens regler.

Den som får äran att överlämna, eller ta emot, ett svärd, behöver inte fundera över upp eller ned. Det finns ett vedertaget sätt – horisontellt.

I den loge där jag verkar, Den Mellersta Pelaren, ligger ett svärd på ett altare från 1700-talet. (Logens namn fastställdes av hertig Karl år 1800. Namnet syftar på det kabbalistiska världsträdet.) Klingan har inskriptionen: Pax Concordia Gaudium (Frid, enighet och glädje.) Frid (fred) och enighet (brödraskap, rättvisa och jämlikhet) kan sägas vara vårt evangelium (glädjebudskap).

Glädjen är kanske den viktigaste anledningen till att vi vill vara frimurare.

Vem skulle vilja gå till logen om det inte vore med glädje? Vem känner inte glädje av att hälsas med frid och enighet? Två meningar med frågetecken!

Det har också en innebörd. Det är inte de besvarade frågorna, som gör oss till frimurare, utan det uppriktiga sökandet efter svar.

Text: Rune Carlsson

Den nu avslutade artikelserien har inte innehållit någon notapparat. För den intresserade kan följande böcker rekommenderas. Deras innehållsförteckningar och de oftast utmärkta sakregistren kan ge bra inkörsportar för fördjupning.

Litteratur

J. C. Cooper, Symboler, Forum, Helsingborg 1989. F Dahlby, De heliga tecknens hemlighet, Verbum, Lund 1977. C-G Ekerwald, Voltaire, Norstedts, Smedjebacken 2000. G Fredriksson, 20 filosofer, Norstedts, Södertälje 1994. H Frisch, Europas kulturhistoria, Politikens förlag, Västtyskland 1979. T Frängsmyr, Sökandet efter upplysningen, Natur och Kultur, Danmark 2005. E Lennhoff, The Freemasons, A. Lewis, Storbritannien 1978.

S-E Liedman, Stenarna i själen, Albert Bonniers, Finland 2006. S Lindroth, Svensk lärdomshistoria, Norstedts, Södertälje 1997. L Lönnroth S Delblanc, Den svenska litteraturen, Bonniers, Uddevalla 1988. B Magee, En filosofs bekännelser, Wahlström & Widstrand, Falun 1998.

S Nordin, Filosofins historia, Studentlitteratur, Lund 1995. T Paine, Människans rättigheter, Ordfront, Södertälje 1992.

F L. Pick et al. The Pocket History of Freemasonry, F Muller, Storbritannien 1977. M Söderström, Personalutbildning och personalutveckling, Publica, Uddevalla 1979. S Sörlin, Europas idéhistoria 14921918, Natur och Kultur, Uddevalla 2004.

J-J Rousseau, Om samhällsfördraget, Natur och Kultur, Stockholm 1994. V Rydberg, Bibelns lära om Kristus, Albert Bonniers, Göteborg 1880. T Wright, Vad sa Paulus egentligen? Verbum, Borås 1998. B Östling (red.), Vad är upplysning? Symposion, Stockholm 1992.

25

klas eriksson I, mikael lindfors I, klas-göran lundberg I, peter trygg VIII

En aktningsvärd ålder Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där i år S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping fyller 200 år!

Ett stort grattis från oss bröder inom Fonus Öst!

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

KORREKT KLÄDSEL VID LOGEBESÖKET? Exempel ur handledningen

Utförlig handledning för bärande av gradprydnader, ämbets- och utmärkelsetecken samt korrekt klädsel vid logebesök.

I graden, knapphålet en opolerad murslev av silver fästad i en vit skinnrem, dels ett vitt ofodrat förkläde med fl

Skriften är kostnadsfri för alla bröder, fråga efter den på din arbetsenhet.

IX graden, vänstra axeln till högra höften ett vitt axelband på vilket är anbragt ett rött guldkantat johanniterkors och vari hänger ett gyllene tempelkors, dels ett vitt förkläde med vitt kantband, fodrat med rött, i mitten en gyllene krona med sju sexuddiga stjärnor, omgiven av ett gyllene föreningsband med tre valknutar och två tofsar, på klaffen en blå cirkel i vars mitt en gyllene bokstav W.

Utges i samarbete mellan logedirektoriet och informationsdirektoriet

26

Frimuraren

Debatt

Lunch-snack

Ö

ver lunchen på mitt jobb, en kollega får syn på den pyttelilla nålen med frimurarkorset på kavajslaget. Han frågar och frågar. Den ytliga nyfikenheten avtar och det djupa intresset växer. Till slut frågar han vad som krävs för att man ska få vara med. Jag ger honom standardsvaret: för att kallas till prövning måste du vara man, över 24, mer eller mindre ostraffad och inte ha för dåligt anseende… han nickar nöjt efter varje punkt… och så måste man vara kristen. Ah. Där brast det. Han sjönk ihop som en sufflé. Jaha, där sket det sig, sa han besviket.

Känns det igen? En ärlig, strävande karl på några och 30, ett utmärkt frimurarämne, ohuggen men solid och sprickfri. Jag fortsätter: Det är alltså ingen som kommer att spänna ögonen i dig och fråga ”tror du att Jesus gick på vattnet på riktigt eller tror du inte det”? Hans hopp började stiga lite igen.

Vad handlar det om då? Jo, sa jag, det handlar om att bottna i grundläggande kristna värderingar. Han sken upp.

Ja men självklart, utbrast han; det är klart att jag står för det! Tio Guds bud också, tillade han otippat som en bonusgrej. ”Det handlar om den värdegrund och de övergripande ideal som har format vår kultur de senaste tusen åren – att kunna stå för det och vilja se det utvecklas på ett bra sätt.”

Min kollega var förvånansvärt lät�tad. Att ”kristen grund” handlar om värderingar och ideal inte om bokstavstroende. De mer specifika trosfrågorna är vars och ens privatsak, precis som de mer specifika politiska ställningstagandena. Det vi möts och förenas i är något annat. Men utan en viss mogenhet och ett visst intresse för de eviga frågorna – även så som de beskrivs och behandlas i vår kulturs traditionella, heliga skrifter – skulle de frimureriska ritualerna, symbolerna och mytologiska perspektiven knappast upplevas som meningsfulla.

Frimuraren

Det handlar inte bara om att vårda en kulturskatt, det handlar lika mycket om att kunna tillgodogöra sig dess verkningar och på så sätt komma att utgöra en levande del av denna kulturskatt. Det vi en dag skall överlämna åt våra efterkommande när vi själva tas upp i den eviga östern är inte ett stagnerat museum utan en levande kraft. Precis som kristendomen inte handlar om något som hände för tvåtusen år sedan i Mellersta östern, utan om något som vill hända i varje nu där två eller fler möts i samma ärende som det beskrivs att Jesus har, precis så handlar vårt frimureri inte om något som hände på

sjuttonhundratalet, utan om något som har ovan nämnda ärende som grund och ideal. Om fler fattade detta så skulle färre känna skepsis inför beteckningen ”på kristen grund” och frimureriets levande kraft kunde verka genom allt fler av de begåvande, hederliga och välvilliga män vårt land faktiskt är fullt av. Män som min kollega kunde då med sin intellektuella heder i behåll med klar och fast röst ”bekänna sig till den kristna religionen” om de skulle få den frågan.

Text: Alexander Kieding

FRACK-PAKET!

27

Från Ordens Ledning och Kansli

Vishetsarvet Ordens fundamentalstadga 2007 Många bröder funderar ibland över våra uråldriga akter och dokument som styr vårt arbete och jag har ibland en känsla att det finns ett informationsbehov kring själva den dokumentära historiska uppbyggnaden. I denna artikel vill jag därför kort beskriva och sammanföra olika termer och begrepp som förekommer i syfte att klargöra enkelheten och stringensen i uppbyggnaden.

O

rden är en öppen organisation. Dess verksamhet är inte hemlig. I Ordens Allmänna Lagar (OAL) förklaras ingående Svenska Frimurare Ordens mål. Denna öppenhet har Orden alltid varit noga med att framhålla när det gäller dess ställning och roll i samhället från tid till annan.

De allmänna lagarna liksom vår medlemsmatrikel är öppna handlingar, återfinns bland annat på allmänna bibliotek i viss omfattning och är tillgängliga för en var som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet frimureri. Men vår Orden har också en icke öppen sida, nämligen den verksamhet som sker i logerna och som styrs av våra ritualer. Dessa är icke tillgängliga för någon annan än frimurare som har den grad som ritualerna behandlar. Så har det alltid varit sedan århundraden tillbaka och detta främst av pedagogiska skäl då ju det frimureriska arbetet är vad man med en modern term kallar för upplevelsebaserat. Och så måste alltid förbli. Det är viktigt att markera den här utgångspunkten för undvikande av felaktiga mytbildningsprocesser som skett och alltjämt sker kring vår Orden.

28

Med Ordens fundamentalstadga avses grundvalen för vårt rituella arbete.

Beteckningen kommer från det under 1700-talet mycket använda ordet fundamentallag, grundlag. Den Första Boken utgörs av Ordens Allmänna Lagar (OAL) och Andra t.o.m. Tionde Boken av de s.k. ritualerna. För första gången i Ordens historia utkommer jämsides med OAL samtliga grader på en och samma gång. Dessa gäller fr.o.m. den 1 juli och skall vara fullt ut i användning från årsskiftet 2007/08.

Historiska utvecklingen Den ursprungliga ritualen kom från Frankrike och praktiserades till en början på franska även i Sverige. Själva receptionen var mycket kort och det var inte ovanligt att man erhöll både första och andra graden samma kväll.

I början av 1760-talet började en egen svensk ritual ta form, delvis initierad av kanslirådet Carl Friedrich Eckleff. Vi talar då vid denna tid ännu om ett sjugradigt system som inte hängde samman utan arbetade separat i från varandra. Receptionerna blev nu så pass mera vidlyftiga att graderna inte mera kunde ges samma kväll.

När hertig Carl tog över år 1774 insåg han nackdelarna med tre fristående organisationer, johannes-, andreas- och kapitelfrimureriet.

Han lät sammanfoga dessa till en ny organisation, d.v.s. staplade dessa på varandra i ett gradsystem som kom att gå under namnet av det Svenska systemet. Därmed aktualiserades också de första större kraven på ändringar i t.ex. lärlingegraden utgående i från att dess innehåll nu blev kopplat till de

högre graderna. Här utvecklades och tillkom det kristna budskap, vilket som en röd tråd binder samman innehållet från första till sista graden. Hertig Carls främste medhjälpare var överstelöjtnant Carl Wilhelm Tornérhielm. Under åren 1784–97 får graderna sin slutliga utformning så som de alltjämt genomförs.

När vi idag hänvisar till första gradens ritual sägs ofta att den till största delen är oförändrad sedan den blev färdig år 1798 och i tryckt form år 1801 skickades ut till samtliga johannesloger.

Den skulle de facto nästan komma att bibehållas oförändrad i tre kvarts sekel.

Eftersom dessa handritualer var i flitig användning kom också slitage att uppstå och år 1830 godkändes att avskrifter av dessa fick göras sedan originalen slitits och t.o.m. rivits itu. År 1852 skedde en nytryckning av arbetsgradernas ritualer.

1801 års ritualer.

Frimuraren

Språkets utformning Under 1810- och 1820-talen kom språket att första gången bli föremål för en diskussion. Det betecknades redan som ålderdomligt och ledde till att år 1837 tillsattes en särskild kommitté. År 1861 kom frågan om språkets utformning upp på nytt. Man ville se en ändring och konstaterade att OAL och receptionsritualerna, utfärdade i slutet av 1700-talet, var avfattade på ett språk som avvek från det då gällande språkbruket. Från tiden 1856–74 finns i Stora Revisionsdirektoriets årsredovisning framförda synpunkter från ett flertal loger om att en främmande sökande, som ”undergått en långvarig och själsansträngande prövning”, icke i allmänhet kunde anses vara i stånd att tillräckligt klart fatta betydelsen av de långa texter som förestavades honom. Som en parentes kan här nämnas att år 1844 bestämdes att svart klädedräkt skulle bäras i loge om inte frimurarbroder hade rätt att bära fastställd militär eller civil uniform.

En första revision Den 27 oktober 1874 tillsattes en kommitté för att börja en revision av bl.a. första gradens ritualbok. År 1876 trycktes nya översedda och rättade ritualer för johannesgraderna. De äldre ritualböckerna infordrades till Stockholm och förstördes tyvärr, vilket är att beklaga. Skulle man ha varit förutseende nog då i logedirektoriet (Ordens ’kansli’ fram t.o.m. år 1951) att bevara en eller två ’slitna’ uppsättningar med ämbetsmännens understrykningar och marginalanteckningar hade vi haft en del värdefull information att tillgå om hur arbetet bedrevs tidigare.

Kommittén (1887–9, 1894–95) för granskning av Ordens ritualer och lagar överlämnade år 1895 ett omfattande betänkande om johannesgraderna, vilket i valda delar resulterade i 1895 års reviderade ritualer. Men en stor del av materialet blev liggande s.a.s. outnyttjat och förbisågs tyvärr av de kommitterade på 1960-talet. Det är detta material som bl.a. Lag- och ritualkommittén nu har använt sig av. Därtill har vi gått tillbaka

till källorna för att kontrollera hur det var tänkt från början.

Språklig anpassning I språkligt hänseende hade texterna i 1895 års ritualer även setts över och anpassats i tiden, dock med bibehållandet av allt väsentligt i receptionen. Inom parentes sagt är våra historiska dokument genom trögheten i språkförändringarna i hög grad av en språkvårdande karaktär vad gäller svenskan. Därefter inträder ett halvt sekel under vilket inga större ändringar görs i johannesgraderna. Mindre justeringar åtgärdades med färdigt gummerade lösark, vilka klipptes och limmades in i häftena på angivna ställen.

En nyutgåva av 1895 års ritualer utgavs år 1949. Först i slutet av 1950-talet aktualiseras en ny revision, som var färdig år 1964 och resulterade i att nya ritualer tillställdes logerna år 1968. Arbetsgradernas ritualer bestod från början av häften, uppdelade på de enskilda ämbetsmännen (OM, BB, CM, T, IB och S). En kronologisk hel ritual fanns inte.

Därför kom 1959 års kommitterade till den slutsatsen att det för en ordförande mästare eller ordförande skulle vara lät�tare att med en fullständig ritual kunna leda och hålla ihop en ceremoni, vilket resulterade i en komplett bok med allmänna anvisningar, städning, öppning, reception och avslutning. Med 1968 års ritualer ingick nu även för första gången ’Om arbetet i brödraförening’.

Tveksamma ändringar Tyvärr gjordes en del ändringar som inte var dokumenterade, d.v.s. man gick inte till grunden med tidigare gjorda ändringar, ofta godtyckligt gjorda av enskilda kommitterade, eller kontrollerade längre bakåt hur det hade varit! År 1991/92 utsändes följande utgåva, nu i lösbladssystem. Som en följd av att Stora Landslogen (SLL) omstrukturerades och Svea Provinsialloge bildades år 1993 inleddes en översyn av dess ritualer, vilket så småningom skulle utmynna i temporära ritualer år 1999 för SLL, vilka inte ingick i de ordinarie böckerna. Samtidigt var man fullt medveten om att den år 1984 påbörjade ritualrevisionen, vilken hade resulterat i 1990/92 års utgåva, uppvisade flertalet inkonsekvenser i vad avsåg anvisningarna för arbetets genomförande. Arbetet som inletts med SLL:s ritualer under kanslirådet Hans Berg övertogs år 2000 av teologie doktor Kjell Hognesius och skulle nu komma att inbegripa en översyn av samtliga övriga grader. För egen del har en huvuduppgift varit att besvara kvistiga frågor från Lag- och ritualkommittén avseende olika detaljfrågor, vilket även återspeglats i de otaliga yttranden som avgivits till kanslerkommittén.

Det nordiska samarbetet Det Svenska systemet introducerades i Norge som en följd av unionen med Sverige år 1814. De norska logerna övergick relativt snabbt till de svenska ritualerna. I mitten av 1800-talet började frågan om en ’frigörelse’ i frimureriskt hänseende från norsk sida att tas upp då och då. För att i någon mån stävja dessa intentioner tillfördes bl.a.

Kungl. Carl XIII:s Orden tre extra rum år 1858, avsedda för norrmän. Med tiden skulle detta dock inte räcka till och år 1891 etablerades Den Norske Store Landsloge som en självständig nationell storloge med kung Oscar II som stormästare. År 1896 kopierades (= skrevs av) den svenska fundamentalstadgan och skickades till Oslo. Med unionsupplösningen år 1905 blev den X Fri-

1912 års ritualer för Brödraförening.

Frimuraren

29

murareprovinsen helt självständig, idag Den Norske Frimurerorden (DNFO).

I Danmark hade genom danska frimurares täta kontakter med Skånska Provinsiallogen under 1840- och början av 1850-talet ett flertal danskar recipierat i svenska loger och ett utbrett intresse fanns för införandet av det Svenska systemet i Danmark vid tiden. Detta skedde i S:t Johanneslogen Kosmos, i Helsingør, den 24 juni 1853. En bidragande orsak till detta var också vänskapen mellan kung Frederik VII av Danmark och kronprins Carl, sedermera kung Carl XV av Sverige. År 1858 upprättades Den Danske Store Landsloge och 1862 hade det danska frimureriet även erhållit R&Kkapitlet. Även i detta fall kopierades i Stockholm år 1862 hela den svenska fundamentalstadgan, vilken tillställdes Köpenhamn. Under 1870- och 1880talen kom danskarna emellertid att göra vissa ändringar, som i ett tidigt skede skiljde oss åt i rituellt hänseende på ett flertal punkter.

Redan på 1920-talet hade man i Danmark, Island och Norge lagt märke till att det förelåg en hel del skiljaktigheter mellan våra ordnar i vad avsåg ritualernas innehåll och genomförande. Detta föranledde, förmodligen på initiativ av dåvarande OSK, amiral Arvid Lindman, att man år 1933 i samband med 75-årsjubiléet av det Svenska systemets införande i Danmark, höll ett möte i Köpenhamn, varvid berördes förutom situationen i Tyskland, gemensamma interna angelägenheter som ritualerna.

Ytterligare möten hölls i Oslo i november 1935 och i Köpenhamn i oktober 1936, varvid man dryftade dessa frågor och listade de största skiljaktigheterna. Däribland upptogs även till behandling gradprydnaderna och speciellt förklädenas utformning.

Meningen var att ett mera ingående samarbete nu skulle etableras, men orosmolnen under det sena 1930-talet ledde med andra världskrigets början i september 1939 till att allting avstannade. I Danmark och Norge måste den 30

frimureriska verksamheten inställas och endast i Sverige fortsatte arbetet som förut. En bidragande orsak att det inte blev en fortsättning kan dock ha varit amiral Lindmans plötsliga frånfälle år 1936. Han hade nämligen varit den drivande kraften för inrättandet av ett mera permanent nordiskt samarbete.

Under kriget började man hos oss göra ändringar i ritualerna, speciellt i kapitelgraderna. Efter krigsslutet återupptogs inte det tidigare påtänkta samarbetet utan respektive ordnar gick sin egen väg. I Sverige arbetade en ritualkommitté (eller som det kallades ’de kommitterade’), vilken åren 1954-59 gjorde en hel del oförklarliga ändringar i såväl arbets- som kapitelgradernas ritualer, vilket ytterligare fjärmade oss från de övriga länderna.

1968 års ritualer.

Isländskt initiativ År 1988 hade Frimúrarareglan à Íslandi gjort upp en förteckning på de största skillnaderna i enbart johannesgraderna, vilket resulterade i att man år 1990 på det första stormästaremötet i modern tid beslöt att försöka få till stånd

en samgång, d.v.s. att ritualerna skulle följa den ursprungliga. Meningen är ju att vart än man kommer i de nordiska länderna skall en broder känna igen sig inom det Svenska systemet. För ärendenas beredning tillsattes år 1990 en särskild kanslerkommitté för att bereda dessa ärenden.

Syftet med revisionen Låt mig inledningsvis genast understryka att ritualernas språkdräkt inte har rörts på något sätt. Däremot har ett antal mindre fel, i huvudsak fel avskrivna ord, korrigerats. Det som är nytt är själva anvisningarna för arbetets genomförande. De olika böckerna har kommit till på olika tidpunkter och revisioner har gjorts i t.ex. en bok utan att beakta eventuella följderna i de andra böckerna. Kapitelgradernas ritualer fanns före 1968 nästan enbart i form av handskrivna ritualer. Detta innebar att ett särskilt moment kunde beskrivas på helt olika sätt i respektive bok fastän det rörde sig om exakt samma sak. Den nu avslutade översynen har åtgärdat detta, d.v.s. det som skall göras är genomgående beskrivet på samma sätt. I vissa avseenden har anvisningarna varit vaga, vilket har lett till att olika tolkningar har gjorts av om hur ett moment skall genomföras. Genom åren har därför utvecklas vissa ’traditioner’ i loger och brödraföreningar, vilka inte riktigt är i överensstämmelse med grundtanken i ritualerna. Genom att noggrant analysera äldre ritualutgåvor har mera konkreta anvisningar nu gjorts, vilket i princip innebär att det egentligen bara finns ett sätt på vilket ritualen skall genomföras. Därmed skall en broder kunna känna igen sig vart än han kommer.

Lokala avvikelser Beträffande avvikelser från bestämmelserna i andra kapitlet beträffande lokalerna bör vi komma ihåg att sådana finns på en del håll. Antingen måste man här anpassa vissa moment efter lokalens förutsättningar och i svårtydliga fall anhålla om dispens. Det har inte varit möjligt att genomgående ta upp en mängd anmärkningar med särskilda anFrimuraren

visningar eftersom dessa ändå är i minoritet. En del loger och brödraföreningar har redan dispens, men i osäkra fall går det bra att kontakta logedirektoriet för att få det bekräftat.

kopior eller handritualer för ämbetsmännen skall de numreras och kvitteras. Hela eller delar av ritualerna får liksom annat gradbundet material inte sändas med e-post.

’3 484 sidor’

Enhetlig kapitelindelning

Varför denna mängd papper? Skälet till att Fundamentalstadgans Andra t.o.m.

Tionde Bok som nu sänts ut omfattar så många sidor är främst fyra. Till skillnad mot alla tidigare ritualutgåvor är alla repliker utskrivna. Anvisningstexterna har gjorts fylligare för att så långt som möjligt undvika missförstånd och tveksamheter. De tidigare OSK-cirkulären om mottagande av Ordens Stormästare, R&K med flera har inarbetats i de olika gradernas ritualer för såväl loge som brödraförening. Dessutom har bilagor med både såväl noter till de rituella sångerna och vissa förtydligande skisser m.m. in-

Genom att alla de tio gradernas ritualer ges ut samtidigt så har det nu varit möjligt att genomföra en enhetlig kapitelindelning i Andra t.o.m. Tionde Boken med särskilda nummerserier för loger, brödraföreningar och forskningsloge. Det innebär att kapitel 1–30 alltid och med samma kapitelnummer innehåller logernas ritualer för de olika graderna, 31–50 kapitlen på motsvarande sätt innehåller brödraföreningarnas ritualer och 61–80 kapitlen gäller för forskningsloge. En följd av detta är också att t.ex. gradens enskilda lagar återfinns i såväl 1 som 31 och 61 kapitlen. Kapitel 81 och följande innehåller dels de olika ritualerna för invigning, dels handledningarna för ceremonimästare, vilka beräknas utsändas under hösten.

Grundläggande anvisningar

1990 års ritualer.

förts. Såväl SLL:s som forskningslogens ritualer samt ritualerna för invigning av loger och brödraföreningar finns nu i de olika böckerna. Strävan har således varit att samla allt rituellt för varje grad i respektive bok i fundamentalstadgan.

På så sätt kan alla bröder på sin egen hemort i frimurarenhetens bibliotek i lugn och ro studera dessa.

Hur frestande det än kan vara att låna hem ritualer för studium eller för att göra handritualer så är det inte tillåtet.

Man får inte heller kopiera eller scanna dem för eget bruk. Om det måste göras Frimuraren

Vanligt har varit, när det gäller det rituella arbetet, att endast studera kapitlen om öppnande, antagning och avslutande samt de speciella om val-, ekonomi- och högtidssammankomst. Sällan eller aldrig har kapitlet ’Allmänna anvisningar’ fått någon större uppmärksamhet. I 2007 års ritualutgåva har Tredje kapitlet — ’Allmänna anvisningar’ — en grundläggande betydelse. Detta kapitel måste studeras inte en eller två gånger utan upprepade gånger. Där har samlats alla generella anvisningar för att slippa upprepa dem på alla ställen i ritualerna.

Kapitlet är dessutom uppbyggt så att samma anvisningar gäller för alla arbetsgraderna. Samma anvisningar gäller även för kapitelgraderna men med förtydligande och kompletterande tillägg.

Förändringarna inga nyheter När det gäller själva det rituella innehållet har i princip inget verkligt nytt tillkommit. Dock finns en del förändring-

ar i förhållande till de som gällt hittills.

Där har en återgång skett till vad som gällt tidigare eftersom i vissa fall det har en symbolisk betydelse och det i vissa fall handlar om den logiska tidsföljden.

Bröder tillhörande det andliga ståndet har länge särbehandlats i arbetsgraderna. Detta upphör nu. I framtiden är det bara på kläderna man eventuellt kan se skillnad på dem och övriga bröder, oberoende av vilken grad de har. En anpassning till den moderna tekniken är att ritualerna, i motsats till de tidigare, förutsätter att logelokaler och sammankomstrum har elektriskt ljus. Därför finns även nödvändiga anvisningar om det.

Fyra språknivåer Frågan om fundamentalstadgans språk har ofta varit föremål för synpunkter. I ritualerna finns fyra språknivåer.

Det rituella språket är oförändrat oskarianskt från sent 1800-tal.

De enskilda lagarna har något enklare språk och saknar plurala verbformer.

När det gäller undervisningen så är den skriven på relativt modern men relativt högtidlig svenska.

Anvisningstexternas språk är modernt men vårdat.

Liksom tidigare gäller att ritualens ord skall uttalas som skriftspråk. Särskilt gäller detta ord som ’säga ’, ’sade ’, ’taga ’, ’lade ’, ’mig ’, ’dig ’, ’sig ’ — uttalet ’sej’ anspelar på en fisk.

Det utökade antalet sidor gör givetvis att varje bok inte mera ryms i de gamla korspärmarna. Meningen är att de kapitel som används vid det ordinarie arbetet finns i den gamla pärmen medan övriga kapitel placeras i för ändamålet anskaffade AGE-pärmar (den klassiska ’Jopa’-pärmen) med blå, röd eller grön rygg.

Inga handritualer

Handritualer är något som många förväntat sig. Några sådana kommer inte att ges ut centralt. Skälen till det är många. Det skulle ha fördröjt utgivningen av ritualerna med minst ett år.

Dessutom har var och en sin egen uppfattning om hur en handritual skall se ut 31

och i vilket format den skall vara. Bästa sättet att tränga in i och lära sig ritualen är att göra sin egen handritual. Egentligen skall inte handritualer förekomma i arbetet, eftersom det förutsätts att en ämbetsman skall kunna ritualtexten utantill. Likaså känner t.ex. inte städningsföreskrifterna till förekomsten av särskilda ställ för ritualerna! Vad som nu är nödvändigt är att alla gamla handritualer bränns eller tuggas. Det är alldeles för många små och stora förändringar i anvisningstexterna för att det skall gå att bara ändra i de gamla.

Analys ger kunskap Under de drygt 200 år som förflutit sedan hertig Carl gav ut våra ritualer har på de flesta ställen utvecklats lokala traditioner och egenheter. Otaliga är de ”vackra” och ”fina” tilläggen till ritualerna, vilka av tradition utvecklats genom tiderna. Oftast strider de dock mot ritualerna. Nu är det osökta tillfället att rätta till allt detta. Samtidigt ges det tillfälle till att analysera texterna ingående. Vad står där? Vad är innebörden? Våra ritualer är texterna till ett drama med regianvisningar; ett drama

där vi alla är agerande, det som gör en sammankomst värd att uppleva åter och åter igen.

Tom C Bergroth Ordens stormarskalk

För vidareläsning, se Tom C. Bergroth: Svenska Frimurare Ordens ritualer efter år 1800, Acta Masonica 4, København 2001

Överarkitekter möttes på Island Ordföranden från Informationsdirektorierna i Sverige, Norge och Island möttes i juni i Akureyri för gemensamma överläggningar. Sedan några år försöker man skapa en gemensam informationsstrategi och drar lärdom av varandras arbete.

Liksom vid förra mötet i Sverige hade dessutom chefredaktörerna från tidningarna samt ID:s vO bjudits in. Dessvärre kunde inte de danska frimurarna komma denna gång, men de kommer att vara väl informerade om vad som föregick.

Deltagare i mötet var fr v: Terje Helsingeng Norge, Karl Jens Holmen Norge, Lars von Knorring Sverige, Ulf Gustavsen Norge, Paul B Hansen Island, Einar Einarsson Island och Steingrímur S Ólafsson Island. Kjell Mazetti finns bakom kameran.

Mötets värd, Einar Einarsson presenterade det isländska informationsarbetet och man har på vissa avsnitt kommit långt.

I arkivhantering har man i samarbete med det Isländska Statsarkivet säkrat förvaringen av värdefulla dokument och man använder samma metod som Statsarkivet. Arkivarbetet leds av Paul B Hansen som nu kommer att ta tag i arbetet med att digitalisera alla dokument så att de kan läggas ut på ett Intranet och bli tillgängligt för alla bröder.

Kommittén för Frimurerisk upplyssning har arbetat med talrika instruktioner i lärlingegraden, och bl a den Johannesdag som skulle avhållas kommande dag är en av kommitténs goda resultat.

Man har också hållit kurser i ritualer för ämbetsmän i både Johannes och Andreasfrimureriet. Vid sådana kurser finns professionell hjälp från teatern och andra institutioner.

Ordens bibliotek har söndagsöppet och det är många bröder som tittar in i Stamhuset på en kopp kaffe. Dessutom har man öppet de kväller som logearbetet sker.

Museet har en fotoavdelning som inte bara katalogiserar och digitaliserar utan också identifierar de bröder som finns på fotografier. Allt sker naturligtvis utan kostnader och man är angelägen att dokumentera alla begivenheter för att bevara till eftervärlden. Har Du varit på sammankomst på Island finns

32

du med all säkerhet i bildarkivet.

Hemsidan har ännu inte fått sin slutgiltiga utformning. Det är fem bröder som hjälps åt med den uppgiften. Informationen är fri för alla att söka och bröderna kan skicka adressändringar och se uppgifter om sin tillhörighet m.m.

I redaktionen för Frimúrarinn finns fyra bröder som försöker att få material från sekreterare och andra ämbetsmän.

Tidningen är fyra år gammal och delas ut gratis till alla bröder.

Ett mycket intressant samtal följde på Einar Einarssons presentation och de närvarande framförde varma tack för den generösa gästfriheten man mött på Island.

Text och bild: Kjell Mazetti Frimuraren

Från Kansliet Inrikes ärenden Ordens Högsta Styrelse Förordnanden Universitetslektor Göran Laurelii, R&K, som Stormästarens Prokurator från den 1 september 2007 till och med den 31 augusti 2013.

Juris kandidaten Anders Strömberg, R&K, som Stormästarens Ståthållare från 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

Drätseldirektorium Förordnanden Utredningschefen Jan Mansfeld, X SVEA, förordnas som Underkastellan i Drätseldirektorium från och med den 13 april 2007 till och med den 31 december 2010.

Informationsdirektorium Förordnanden Informationschefen Lars von Knorring, R&K, förlängt som Ordens Överarkitekt tillika Ordförande i Informationsdirektorium från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

Redaktören Anders Carlsson, IX GPL, förlängt som ledamot i Informationsdirektorium från och med 1 januari 2007 till och med 31 december 2009.

Utbildningsdirektorium Förordnande Diplomingenjören Göran Andersson, R&K, som Ordens Banerförare tillika Ordförande i Utbildningsdirektorium från den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

Entledigande Juris Kandidaten Anders Strömberg, R&K, som Ordens Banerförare tillika Ordförande i Utbildningsdirektorium från den 1 januari 2008.

Frimuraren

Visitator a latere Förordnande Planeringsdirektören Lars Bäck, X VPL, som ny visitationssekreterare från och med den 1 juni 2007 till och med den 31 december 2007.

Entledigande Veterinären Jan Wissler, X VPL, som visitationssekreterare från och med den 1 maj 2007.

Den Nordiska Första S:t Johannislogen i Stockholm från och med den 1 juli 2007 till och med den 30 juni 2013.

Entlediganden Direktören Kjell Pettersson, R&K, som Ordförande Mästare i Den Nordiska Första Johannislogen i Stockholm från och med den 1 juli 2007.

Ordens kansli

Skånska Provinsiallogen

Förordnande Överstelöjtnanten Anders Grafström, R&K, förlängt som Ordens Storsekreterare från den 1 september till och med den 31 augusti 2013.

Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond (PBFond 1982) Förordnande Universitetslektor Göran Laurelii, R&K, som ny Ordförande i Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond (PBFond 1982) för perioden 2008 – 2014.

Carl Friedrich Eckleff Förordnande Direktören Niclas Vulcan, VIII SVEA, som arbetande ledamot från och med den 17 november 2007 till och med den 16 november 2013.

Entledigande Bankdirektören Göran Markström, X SVEA, som arbetande ledamot från och med den 17 november 2007.

SVEA Provinsialloge Brödraföreningen Capella i Söderhamn inställer sin verksamhet under år 2007.

Förordnanden Kriminalkommissarien Olle Öhrn, X SVEA, som Ordförande Mästare i Mälardalens Stewardsloge från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

Bankdirektören Peter Westrup, X SVEA, som Ordförande Mästare i

Förordnanden Produktionschefen Håkan Andersson, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen AcacianMalmöhus i Malmö från och med den 1 juli 2007 till och med den 30 juni 2013.

Entledigande Kyrkoherden Sten-Sture Pehrson, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus i Malmö från och med den 1 juli 2007.

Bankdirektören Christer Persson, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Kärnan i Helsingborg från och med den 19 januari 2008.

Skorstensfejarmästaren Bengt Rolfmark, X SPL, som Ordförande i Frimurarföreningen Ronneby Brödraförening i Ronneby från och med den 1 oktober 2007.

Göta Provinsialloge Förordnande Regionchefen Åke Westerlund, IX GPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg från och med den 7 maj 2007 till och med den 6 maj 2013.

Värmländska Provinsiallogen Entledigande Överstlöjtnanten Jan Lindman, X VPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Carolus i Karlstad från och med den 1 januari 2007. ∆ 33

Stor Capitlet i Finland Entledigande Diplomingenjören Tom Waselius, X SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Augustin i Helsingfors från och med den 1 januari 2008.

Frimureriska profilvaror

Orden har nyligen via Storintendenturen framtagit ett antal icke ritualbundna presentartiklar prydda med ordenskorset, Svenska Frimurare Ordens samlande emblem. Dessa artiklar finns nu i begränsad upplag tillgängliga för förvärv genom Ordens enheter och dess skattmästare.

Provinsiallogen i Umeå Förordnande Lagmannen Hans Brusewitz, X PLU, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Jacob Ulfsson i Luleå från och med den 1 juni 2007 till och med den 31 maj 2013.

Entledigande Leg. läkare Lars Nordmark, R&K, som Provinsialmästare från och med den 1 januari 2008.

Övre Norrlands Provinsialloge

Klassisk klackplånbok i svart kvalitetsläder med inpräglat ordenskors. Den 9½ x 8½ cm stora portmonnän har såväl mynt som sedelfack och passa med lätthet i kavajeller byxfickan.

Italienskt kostymbälte i svart läder vilket medger 110 cm:s midjemått. Bälteslås har ordenskors i relief

Förordnanden Bankkamreren Christer Fessé, X PLU, som Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

Förordnande Överstelöjtnanten Eberth Gustafson, R&K, som Provinsialmästare från och med den 1 januari 2008.

Utrikes ärenden

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Stormästaren har som representant för Svenska Frimurare Orden hos Den Danske Frimurerorden utnämnt Henning Sieverts, R&K. Skicka ditt material till nästa

Brevkniv och nyckelring i matchande set dekorerad med ordenskorset.

Svensktillverkat bordsstandar med ordensfanan

Sedelklämma / bandhållare (5½ x 2½ cm) i gulddoublé med ordenskorset

frimuraren@frimurarordern.se senast 5 november 34

Text och bild Viktor Nordström Frimuraren

Exklusiva och personliga accessoarer • Värdiga faddergåvor • Utmärkta presenter till jubilarer

Frimurarbutiken www.frimurarbutiken.se

Tack för förtroendet, alla ni bröder från tre nordiska länder som handlat hos oss sedan starten i maj 2007.

• Nu har vi nya produkter i butiken.

• Nya regalieväskan har kommit.

Rymlig regalieväska i skinn (28x20 cm) Elegant design av högsta kvalitet.

Dokumentportfölj i exklusivt skinn med plats för liten PC.

490 kr inkl moms & frakt

1 125 kr inkl moms & frakt

• Välj mellan två stämplar:

Se fler pr odukter på vår he msida

(Antingen i guld eller i skinnets färg)

Våra produkter är handtillverkade i Sverige av äkta skinn

Använd gärna: Plånbok i skinn med plats för 18 kort.

365 kr inkl moms & frakt

Portfölj i exklusivt skinn.

Med vadderat fack för PC.

2 780 kr inkl moms & frakt

Frimurarbutiken HB • Ordertelefon: 031-711 00 01 • Orderfax 031-711 00 01 • www.frimurarbutiken.se

FRIMURERISKA FORSKARGRUPPEN I GÖTEBORG arrangerar ett symposium kring

VIKTOR RYDBERG

Frimurare, journalist, symboliker och kritiker Lördagen den 20 oktober 2007 klockan 10.00 - 14.00 Föreläsningarna hålles i Pelarsalen, Göta Provinsialloge, Södra Hamngatan 31, Göteborg.

Kaffe serveras klockan 09.00. Efter symposiet serveras lunch (betalas separat av deltagarna)

Anmälan sker senast den 15 oktober till:

Christian Thorén, Eklandagatan 45 B, 412 61 Göteborg Tel.: 031-16 56 91, e-post: c.thoren@tele2.se eller på utlagd lista i frimurarhusets kapprum.

Anhörig eller god vän får medtagas. Namn skall anges i samband med anmälan.

Symposieavgiften 100:- per person erlägges vid ankomsten till frimurarhuset, då även ev. anmälan till lunch göres.

Ett fåtal hotellrum är reserverade på Hotel First G, Göteborgs Central (rum bokas av deltagaren).

Varmt välkomna!

Posttidning

B

Retur vid obeställbarhet till Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Äntligen.

En fond med riktig garanti.

Nu finns det en fond där du är med i börsuppgångarna. Samtidigt som du skyddar dig mot nedgångarna.

En fond som passar lika bra för vanligt fondsparande som sparande i försäkring.

Gå in på garantifond.se eller besök oss, så får du veta mer. Garanterat.

Faktablad och informationsbroschyr finns på www.handelsbanken.se/fonder. Fonden är en specialplaceringsfond och förvaltas av det finska fondbolaget Handelsbanken Fondbolag Ab. En fonds historiska avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar du sparat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det insatta kapitalet. I Garantifond Plus är dock det kapital som placerats inklusive värdetillväxt garanterat till 80 procent av den någonsin högst uppnådda fondandelskursen. Garantinivån säkerställs genom fondens förvaltningsteknik och genom en separat garanti utställd av en internationell bank.