Frimuraren nummer 3 2011

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 3 | 2011

S TOc k H O L M

.

G ö Te BO R G

.

MALMö

.

BåSTA d

hjälp till du också Torkan som drabbat Afrikas horn är den värsta på 60 år. Just nu riskerar

Vi hoppas att ni vill göra som oss, skänk som företag eller privatperson

över två miljoner barn att dö av svält. SOS-Barnbyar finns på plats och

ett valfritt belopp via www.sos-barnbyar.se eller bidra med 150 kronor till

gör allt de kan för att rädda liv.Vi på Skeppsholmen Sotheby’s International

deras katastroffond genom att SMS:a ordet ”soshjälp” till 72930.

Realty har valt att stödja deras insamling till de drabbade i Afrika.

Läs gärna mer på www.sos-barnbyar.se.

Alltid öppet hus på skeppsholmen sotheby’s reAlty Självklart har vi öppet när ni kunder har ledigt. Ni är välkomna att titta in till oss när det passar ert schema.Vi bjuder på en kaffe eller Ramlösa och svarar på alla frågor om ert nuvarande hem och nya planerade drömboende.

Vi hjälper till att lägga in era önskemål i Mitt Skeppsholmen eller om ni vill teckna ett personligt sökuppdrag med oss. Våra köpmäklare står på er sida och gör allt för att hitta ert nästa hem.Vill ni få en rivstart på ”nytt drömboende funderingarna” så kan våra mäklare på plats följa med hem för en första värdering av er nuvarande bostad.

Vi hoppas att våra generösa öppettider, måndag–fredag 8–19 och lördag–söndag 10–16, passar er. Skulle tiderna inte passa eller om ni föredrar att ha ett bokat möte med någon av oss, så är ni naturligtvis välkomna att kontakta er personliga mäklare.

Till er som inte fått livsstilsmagasinet HOOM i posten, bjuder vi på ett vackert inspirerande sommarnummer. Där kan ni också se hur fint exponerat ert hem kan bli den dag ni vill sälja.

Alltid öppet hus och alltid hjärtligt välkomna in till oss.

kARLAVäGeN 81, 114 59 STOckHOLM

08-545 80 000

W W W. S k e P P S H O L M e N . S e

Broder Peter Björnström Reg. fastighetsmäklare 0739 82 80 34 peter.bjornstrom@sothebysrealty.se

Ledare

En fin sommar är över en behagligt varm och härlig sommar här i Linköping närmar sig i skrivande stund sitt slut och vi går en kallare period till mötes. Vi kan emellertid se fram mot att logearbetet kommer i gång på allvar och vi kommer var och en att få uppleva många fina stunder tillsammans med vänner inom vår Orden. Som tidigare framhållits så har det senaste årtiondet präglats av att ovanligt många nya enheter inom vår Orden har skapats på olika orter inom Sverige och Finland. Denna utveckling har inte stannat av och nu i höst får vi glädja oss åt att två nya S:t Johannesloger kommer att invigas, den ena i Stockholm och den andra i Motala. Vi kommer också att få se invigningen av tre logefastigheter, en i Södertälje, en i Vetlanda och en i Motala och redan i slutet av augusti invigdes en vacker och ändamålsenlig tillbyggnad för Mälardalens Stewardsloges verksamhet i frimurarhuset i Eskilstuna.

Jag är fullt medveten om att det finns bröder som ifrågasätter angelägenheten i att skapa flera enheter inom vår Orden. Man tycker kanske att vi har det bra som vi har det och att vi redan nu har tillräckligt med förfrågningar om att få bli medlem i vår Orden och således inte har något behov av en utökning av antagningsmöjligheterna.

Visserligen har vi det bra men det finns många olika skäl till varför det är önskvärt att Orden får en tillväxt. Ekonomin är naturligtvis en viktig orsak men det allra viktigaste skälet till en önskad expansion är för mig att den skulle kunna öka det positiva inflytande, som vår organisation kan och bör ha för utvecklingen i vårt samhälle.

tiden av praktiska skäl. Vår verksamhet skall fungera så att man skall kunna få något med sig hem från varje logebesök - något som har betydelse för var och en som står mitt uppe i familje- och yrkesliv. Orden skall fortsätta vara en livets skola, där vi oberoende av generationsgränser kan utveckla oss som människor i gemenskap med andra. Det är därför viktigt att Orden fortsätter på den inslagna vägen och arbetar för att flera skall få möjlighet att bli medlemmar i vår Orden. På många orter, framför allt i storstäderna, är väntetiden i dagens läge för en sökande alldeles för lång. Låt oss därför fortsätta på den inslagna vägen.

Nu önskar jag er alla en fin och givande höst.

Linköping i september 2011

Anders Fahlman

en viktig uppgift för frimureriet är nämligen att förmedla en positiv människosyn. I vår tid, så starkt präglad av stress, materialism och kvantitativt tänkande inom många områden, framstår den positiva synen på människan som viktigare än någonsin. Få organisationer sätter den enskilda människans värde i centrum så starkt som vår Frimurare Orden och det skall vi fortsätta med. Som frimurarebroder får man aldrig glömma att man har ett särskilt ansvar för livet. Detta skall prägla oss inte bara i logearbetet utan framförallt i vardagen där vi kan påverka vår omgivning med vårt sätt att vara.

Vi måste fortsätta att verka för att frimureriet skall uppfattas som attraktivt och intressant för dagens generationer och att vår Orden appellerar till den stressade nutidsmänniskan. Vår främsta gemensamma uppgift är att utveckla Orden efter dessa tankar. Vi har alla - ledare på skilda nivåer, ämbetsmän och frimurarebröder - ett ansvar för att Orden blir intressant och tillgänglig inte minst för unga människor som står mitt uppe i livet. Ett engagemang i vår Orden skall inte behöva skjutas på framFrimuraren

3

klas eriksson , mikael lindfors , klas-göran lundberg , peter trygg

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

Innehåll Ordens grundvalar 2. Dygden sid 6 Från stenbrott till hörnsten sid 8 Passar´e med golf sid 9 Havskrona SFM sid 10 Sommarfagert Österlen sid 12 Bakom andra murar sid 13 När logeabstinensen blir svår sid 15 Hamregården sid 16 Stort stöd till Ersta flickhem sid 19 Kedjeboskolan ger ungdomar ny chans sid 22 Landsomfattande utdelning sid 25 Tackar med blommor sid 28 Frimurarna och folkskolan sid 31 Storloger, erkända, reguljära,lagliga sid 34 Frimurarmiljöer i Washington DC sid 38 250 års jubileum i Magdeburg sid 40 Möte med främling sid 42 Imponerande CFE-symposium i Luleå sid 43 Ad Fontes - till källan sid 45 Studiecirkel 10-års jubilerar sid 48 Mozarts kodade budskap sid 49 Lovande flöjtist fick stöd sid 51 300-årigt välljud sid 52 Shields- Haydn´s vän i London sid 54 Fadderglädje sid 55 För kalenderbitare sid 55 Lyckosam fyrklöver sid 56 Martin Lamm och arkivet sid 56 Att lämna brödrakedjan och komma tillbaka sid 57 Stiftelserna köper Strand sid 58 Stormästare möttes på Island sid 60 PM-arna möttes i Göteborg sid 61 SFMO som mobilapp sid 61 Från Ordens ledning och Kansli sid 62

Ordens grundvalar

Ordens grundvalar Visheten har som grundval för Orden upprest sju hörnstenar som skall bevara den mot förgänglighet och göra den bestående i tidens skiften. Ordens Allmänna Lagar (OAL) Första kapitlet 3§.

I förra numret av Frimuraren presenterades den första av dessa hörnstenar i ett reportage om Det svenska frimureriet och Kristen tro, samt om Herman Håkansson, OM i SAL Carl Johan i Karlskrona. Den andra hörnstenen, dygden, får Ann Heberlein, Teol Doktor i etik verksam som lektor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet analysera. Hon är också författare samt skribent i bl a Dagens Nyheter och Kyrkans tidning. Bland hennes utgivningar finns: ”En liten bok om ondska” , ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva,” ”Det var inte mitt fel: om konsten att ta ansvar.” Den senaste boken ”Ett gott liv” plockar upp tråden från den förrförra boken, ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva” och knyter ihop den med kritikerrosade ”En liten bok om ondska”.

2. Dygden martha nussbaum är en av de filosofer som menar att vi borde återvända till dygdetiken för att finna svar på våra frågor om moral och etik.

Matha Nussbaum

Vad utmärker en god människa?

Dygdetiken intresserar sig nämligen för hela människan, hela hennes liv och livsföring snarare än på enskilda handlingar.

Frågan om vilken handling som är den rätta är den moderna filosofins fråga: och som man frågar får man svar, som man brukar säga. Frågan 6

rättigheter, plikter och skyldigheter bakom oss för att istället koncentrera oss på en annan fråga, nämligen frågan om vad som utmärker en god människa.’

Hon intresserar sig alltså för vad som utmärker en god människa – hur man blir en god människa – snarare Om vi är goda behöver vi inga regler än vilka handlingar som är rätta. En god människa, tänker sig dygdetikern, utför goda handlingar nästan kor – och den kantianska pliktetiken av sig själv. Om vi är goda behöver vi vilken hävdar att moral är detsamma inga regler, som att handla i enlighet med plikplikter eller terna är alltså en direkt konsekvens av den fråga som upptagit filosofin i kontrakt och behöver inte modern tid. bekymra oss om rättigheett antal filosofer menar att den ter och skylmoderna moralfilosofin inte hjälper digheter. oss att leva goda liv – för att rädda En god subjektet och människan bör vi återmänniska är vända till Aristoteles, menar man, James Rachel vilket har gjort att dygdetiken har fått något av ett uppsving under senare år.

Filosofen Elizabeth Anscombe Dygden är alltså en stabil tendens att är en av dem som menar att det är tid att lämna diskussionen om vara på ett visst sätt exempelvis generös. om rätta handlingar ger svar som fokuserar på rättigheter och skyldigheter, på plikter och krav, handlingsregler, kontrakt och formler. Sådana filosofiska teorier som utilitarism – som menar att rätt handling är den som ger mest nytta för flest männis-

Frimuraren

i sammanhanget synonym med en dygdig människa, alltså en människa som handlar i enlighet med dygderna.

Vad är då en dygd? Moralfilosofen James Rachels definierar en dygd som ”ett mänskligt karaktärsdrag som manifesteras i vanemässigt handlande.” Rachels definition sätter fingret på några väsentligheter: En dygd är alltså något som präglar människan som helhet, en karakteristisk egenskap som är utmärkande för henne som individ. Dygden är alltså en stabil tendens att vara på ett visst sätt, exempelvis generös. Dygden är en egenskap som disponerar människan att handla i en viss riktning, som mod eller måttfullhet. Dygden är vidare en egenskap som är önskvärd eftersom den hjälper människan att göra rätt.

moderna dygder: mod, generositet, ärlighet och lojalitet rachels skriver att dygden hjälper människan att hantera livet som helhet. Dygden är en egenskap som hjälper människan att förverkliga ett gott liv, menar han, och föreslår fyra ”moderna” dygder, nämligen mod, generositet, ärlighet och lojalitet Det är viktigt att vara modig eftersom livet är farofyllt, generositet är nödvändigt eftersom en del människor har det sämre än andra, ärlighet behövs för att mänskliga relationer ska fungera och lojalitet är avgörande för vänskap, och, skriver Rachels, alla människor behöver vänner.

God kan man inte vara ensam redan den klassiska aristoteliska dygdetiken betonade vikten av vänskap. God kan man nämligen inte vara ensam, och dygderna utvecklas i ett samspel med andra. Dygder är nämligen inte något medfött utan är förvärvade. Människan erövrar dygder genom att handla dygdigt. Man kan alltså öva sig i godhet! I detta är förebilder av avgörande betydelse, och Frimuraren

Ann Heberlein disputerade 2005 vid Lunds universitet. Hennes avhandling Kränkningar och förlåtelse behandlade begreppen skuld, skam, moraliskt ansvar, kränkningar och förlåtelse. Hon medverkar regelbundet i P1 har varit sommarpratare och synts ett antal gånger i TV.

Människan erövrar dygder genom att handla dygdigt därför spelar ofta berättelser en stor roll i dygdetik. Kristna dygdetiker, som Stanley Hauerwas, betonar bibelns roll, särskilt berättelserna om Jesus, i den kristnes strävan att bli dygdig. av de moralfilosofiska teorier som står till buds betraktar jag dygdetiken som den bästa utgångspunkten i utformandet av en teologisk etik. Den kristna etiken är, precis som dygdetiken, öppen för att den mänskliga tillvaron är komplex. Den där frasen

som konfirmander ofta lär sig ”what would Jesus do?” uttrycker just det.

Det finns inga formler eller regler som fungerar i alla situationer. Den kristne måste lita till sitt eget omdöme och tolka situationen med hjälp av det hon vet om hur Jesus, hennes förebild, skulle ha gjort.

Text: Ann Heberlein Bild: Kennet Ruona

7

Frimurarsommar

De gotländska slingrande vägarna bjöd på härliga motorcykelturer.

Från stenbrott till hörnsten I år har de motorcykelåkande frimurarna i Rasslande kedjan verkligen gått grundligt tillväga. En flerdagsutflykt till Gotland innebar både besök i stenbrott och kalkugn. Guidad tur i Visby och medverkan i S:t Nicolaus fantastiska högtidsdag veckan före midsommar. gotland är ett märkligt utflyktsmål.

Samtidigt som det är avlägset och kräver färjetur så känns det nära eftersom så många möten med människor hemifrån sker där borta. Redan på färjan från Nynäshamn träffade Bo Magnusson, Marskalk i ÖPL på Göran de Geer, DPM i ÖPL - och man skulle naturligtvis på samma högtid.

Detta år hade Måns Öhman erbjudit nattlogi i Graip idrottscentrum i Slite och tillsammans med en gruppbiljett på färjan kunde kostnaderna hållas nere, vilket innebar fler deltagare. Det blev dryga 20-talet MCåkare från Norge, Sverige och Finland, som på tisdagskvällen installerade sig i Slite och att det blev en sen kväll med mycket snack talar för sig själv.

Onsdag morgon grenslades cyklarna igen för färd till Visby och en tur till fots, guidad av Peter Bäärnhielm, auktoriserad guide i Visby sedan många år och dessutom frimurarbroder som kunde lägga informationen tillrätta så att den tillfredsställde en fri murares kunskapsbehov av medeltida historia och byggnadskonst.

På kvällen hade de skinnklädda MC-åkarna genomgått en metamor-

Vid den vackra ”hörnstenen” i trädgården vid frimurarhuset togs en av de traditionella gruppbilderna.

8

fos och klev ombord på en buss iförda svart kostym med slips för att få resa till Johanneslogen S:t Nicolaus och få vara med om deras mycket annorlunda högtidsdag, som också innebar en måltidsloge bestående av en handfull rätter.

Torsdagens morgon ställdes kosan till Hångers källa några kilometer från Lärbro kyrka. Enligt traditionen var det där som Isak Kolmodin skapade psalmen 199, Den blomstertid nu kommer. Det blev en annorlunda upplevelse att se och höra en manskör med inte helt rena röster sjunga speglande sig i källans stilla vatten.

Färden gick vidare mot stenbrott och kalkugnar på norra Gotland och i Bläse kalkmuseum där vi fick uppleva Frimuraren

undret att se en knytnävstor upphettad kalksten pulvriseras av några droppar vatten. Skillnaden mellan osläckt och släkt kalk måste ses för att kunna förstås.

Via färjan till Fårö körde man ut till det vackra och dramatiska Lauterhorn med sina raukar och stannade till vid Fårö kyrka och Ingemar Bergmans grav innan den osannolika berättelsen beskriven i ”kutatavlan” fångade intresset.

Ett kort besök i Lärbro kyrka vars oktogonformade torn och närhet till S:t Olofsholm, den plats där den helige Olof landstigit 1029 på sin färd norrut mot Norge och Stickelstad där han mötte sin baneman. I Nidarosdomen finns också en oktogon i huvudaltaret, som egentligen skulle inrymma Olofs grav, men som inte gör det. En oktogon i väster och en i öster med den helige Olof som sammanbindande länk kittlar utan tvekan fantasin.

Att kvällens supé skulle bestå av grillat lamm var nästan självklart, och att sitta ute i sommarnatten och njuta är bara det obeskrivligt. men allt har sin tid och fredagens hemresa anträddes i lite mer splittrade grupper. Lite regn spädde på nedstämdheten att det nu var slut för detta år, men som en solglimt genom blytunga skyar har Torbjörn Tomtlunds inbjudan till Bergslagen nästa år lyst upp både avskedet och hemresan.

Vad gör det om man blir lite blöt - alla minnen finns ju kvar långt efter det att skinnstället har torkat.

Text och bild: Kjell Mazetti

Fakta

Den Rasslande kedjan är ett frivilligt nätverk av MC-åkande frimurare från Norden.

All verksamhet sker i frimurerisk anda och utan gradbunden ritual.

Kontaktman: Bo Magnusson, bossemag@ gmail.com, tel 070-3500035

Frimuraren

Här vid Bläse museum fick man uppleva undret att några droppar vatten pulvriserar den osläkta kalken.

Passar´e med golf Den skånska frimurargolfen ”Vinkelslaget” är sedan många år en välkänd sommaraktivitet för bröder med respektive. Sedan några år har man bland de västsvenska frimurarna tagit efter denna goda sed under det västsvenskt klingande namnet ”Passar´e med golf”. Årets upplaga av tävlingen har hållits på Hökensås vackra golfbana utanför Hjo i strålande sensommarväder. Banan var i toppskick, liksom humöret på deltagarna från Göteborg, Skövde och andra orter inom tredje fördelningen.

Efter prisutdelning intogs en välsmakande måltid i golfklubbens restaurang.

Ulla Jacobsason och Sven Olov Grenabo, segrare i dam- och herrklassen.

9

Frimurarsommar

Av tradition så brukar vi alltid ha vackert väder på våra årligen återkommande möten i Grilltaket bakom Restaurant L´Escale i Nagu. Så ock, den 6 juli i år, på det fjärde mötet. redan vid 15-tiden skingrades molnen och solen började åter gassa från en sommarblå himmel och knappt en kåre krusade vikens vatten, när de första bröderna dök upp vid 17.30–tiden. Totalt blev vi 63 bröder och av alla grader från grad II och uppåt. Bröderna kom från Lovisa i öster, Nedervetil i norr samt Västerås och Karlskrona i väster och söder. Glädjande nog hade vi i år hela sex bröder från det ”finska systemet” med oss! En intressant sak var att, av de ytterligare sex bröderna, som av olika anledningar måste avboka sina anmälningar, så har de flesta nogsamt påpekat att de absolut vill finnas kvar på sändlistan också för nästa år.

Prick klockan 19 föll klubbslagen, följda av de redan välkända öppningsreplikerna, som förutom en ordentlig skrattsalva, detta år även renderade i en rungande, men ofrimurerisk, applåd under tiden O ”Freddi” Wilén åter igen hoppade upp på sin stol, för att därifrån hälsa bröderna välkomna och presentera kvällens föredragshållare Mikael Busck-Nielsen AABB i S:t Augustin.

Broder ”Mickel” började sitt föredrag med att berätta att han från början var konstforskare med en fil.mag. i bakfickan, men läste sedan vidare till teol. mag. och jobbar nu som präst i Johannes församling i Helsingfors.

Han konstaterade vidare att denna kombination gör honom till en lycklig människa, för konstforskningen handlar mycket om estetik och yttre former medan teologin handlar om 10

Det var dukat för 64 prsoner i Grilltaket och efter inledningsreplikerna hoppade O ”Freddi” Wilén (IX) igen upp på sin stol . . .

liturgi, alltså kyrkliga ceremonier. Allting handlar om vad tron inbringar och ämnet för i dag är väl då närmast: ”Kroppslighet och ritual”!

Rituella skeenden, som är bundna till vår kropp och därtill till de övriga brödernas kroppar, vi gör saker tillsammans. Det är inte enbart ord, utan vi formar tillsammans ritualen.

Och dessutom föreställer det ju någonting helt annat!

Han berättade att han under det gångna året har haft en grupp konfirmander, som han har träffat varje vecka och som har fått en litet annorlunda undervisning, än konfirmanderna brukar få. Varje un­dervisningsdag har nämligen avslutats med complettorium. En sjungen tidebön, som innehåller olika rörelser. Konfirmanderna fick lära sig att inte bara sjunga bönen, utan att också delta i rörelserna, vilket kan liknas vid en ritual. De fick lära sig att buga, vilket de icke kunde förstå vad det hade för nytta med sig, att stå raka i ryggen, att gå, som om man hade ett mål och att göra korstecken lugnt och värdigt, det är ju ingenting att skämmas för. Det är ju ett traditionellt tecken för bön!

Att stå, som en fri människa! När man har fått ungdomarna att stå ordentligt, så händer det någon­ ting med dem och när man sedan fäster deras uppmärksamhet vid detta, så upplever de sig som människor, trots

sina ”obekväma” kroppar. Det samma gäller egentligen också oss frimurare, att stå rak i ryggen, som en fri människa inför Gud, att gå målmedvetet, vi är inga soldater, vi behöver kanske inte gå i takt, men vi har alla samma mål.

Man använder kroppen, som en gedigen hjälp inom frimureriet, en kroppslig rituell funk­tion.

För några år sedan doktorerade en tysk kvinna, Christel Hasselmann, i Berlin på Frimu­rarnas ritualer från 1700-talet. Hon konstaterade där att bröderna, med hjälp av ritua­ lerna, disciplineras att lägga band på sin kropp och sitt beteende. Kroppen 

Mikael Busck-Nielsen, kvällens föredragshållare, visar oss en gammal böneställning.

Frimuraren



Från kulturens gryning vid Jerusalems heliga platser till naturupplevelser vid Genesarets sjö. 

Broder Denni Wiss, IX Svea Tel: 08-22 13 30 E-post: denni.wiss@factumnordica.se

Seniorkapital – guldkant och trygghet

Att uppleva Israel är att ta klivet rakt in i biblisk magi.

Historiens vingsus minner om de dramatiska händelser som format vår syn på  livet & världen.  Tillsammans med bröder från hela Norden besöker vi i januari 2012 Jerusalems heliga platser, den vackra hamnstaden Jaffa med dess slingrande gränder & levande marknader, vidare mot Genesarets sjö, Nasaret & Betlehem. Från det antika Caesarea till Qumran där man fann Dödahavsrullarna. Sedan till Masada klippan; platsen för upproret mot Romarna.



Pris för 8 dagar i Israel: ca 13900:-/person i dubbelrum Inkluderat: Flyg t/r, fina hotell, måltider, guidning, transporter & inträden under resan.

 Faraonernas Egypten ur ett Frimurarperspektiv!

Följ med bröder från Norden i mars 2012 på en kryssning uppför Nilen ledsagade av egyptologen Pontus Lindqvist med Docent Henrik Bogdan vid Göteborgs universitet som vid tempel, pyramider, uråldriga kyrkor & kloster föreläser om det antika Egyptens påverkan på frimureriet.

Pris för 14 dagar i Egypten: ca 24800:-/person i dubbelrum Inkluderat: Flyg t/r, 5 kryssare m. helpension, 4-5 hotell m. frukost, utvalda luncher, guidning, transporter & inträden.

Anhöriga & vänner är välkomna att följa med!

NIMBUSRESOR NATUR  KULTUR  ÄVENTYR

Mer information & dagsprogram: Telefon: 08-6424908 E-post: info@nimbusresor.se Hemsida: www.nimbusresor.se

Broderligen

Lägg i kuvert posta till:

Lägg i kuvert posta till: Factum Factum Nordica Nordica Solna Torg 19 plan Solna Torg5 19 plan 5 171 45 SOLNA

171 45 SOLNA

Frimurarsommar fungerar som en generator, för att åstadkomma en förändring. Bröder med handikapp får tyvärr inte denna upplevelse.

Ritualen har ett egenvärde också, den är som ett eget språk, som kan liknas vid musik, i dur och moll. Ritualen är sig själv, den är vår hemlighet, inte dess budskap. klockan hade nu blivit jämnt 20 och O ”Freddi” tackade för föredraget samtidigt, som våra duktiga servitri-

ser uppenbarade sig med välfyllda snapsbrickor. Efterhand, som snapsarna hade serverats, gick man ut och försåg sig av det ”snapsvänliga” bordet och därefter serverades de övriga måltidsdryckerna. Som varmrätt fick vi i år njuta av ”Wallenbergare” med mos och gröna ärter. Vid kaffet tackade Åke Ammondt, på alla brödernas vägnar för arrangemangen och trakteringen, varefter CM ”Jösse” berättade att, om man svänger på namnlappen, så kan man där på baksidan

läsa att ”nästa möte med Havskrona SFM är den 4 juli 2012, på samma plats och vid samma tid”!

Diskussionerna fortsatte med varierande intensitet, litet här och där, och följande morgon kunde CM läsa en intressant kommentar på e-posten: ”. . . många bröder vet nog inte riktigt, vilket fantastiskt föredrag de har varit åhörare till på årets Havskrona-möte!”

Text: Carl-Gösta Eklund Bild: Johan Svahnström

Sommarfagert Österlen

alldeles mitt i sommaren, fredagen den 1 juli, samlades ett hundratjugotal frimurare och damer till traditionell sommarträff. Det var tionde gången och antalet har varit tämligen konstant, så sisådär en tusen personer har det blivit genom åren konstaterade frimurarföreningen Cimbris ordförande. Som alltid då traditioner bildas så har dessa sommarträffar genom åren fått sitt fasta innehåll, till glädje och förkovran för alla dem som deltager. Denna gången var målet Bäckaskogs slott. Tidigare har ett antal andra Skånska slott och herresäten besökts. Vi började traditionsenligt med en guidad visning.

En lärorik resa genom slottets his12

toria från ålfiskande matglada munkar på 1200-talet över mönsterjordbruk i händerna på danska adelsmän till garnisonschefsboställe och sedermera kungligt sommarslott åt Hertig Carl, Carl XV och hans båda Lovisor.

Svenska staten tog över det när det erövrades från Danskarna och äger det fortfarande men de moderna arrendatorerna har förvandlat det till ett öppet och levande slott med konferenser, bröllop och massor av besökare varje år. Efter en välsmakande lunch i det ombyggda stallet tog Kristianstadsbrodern Torsten Andersson, 96 år ung, över och berättade ingående och tankeväckande om Hertig Carls tid på Bäckaskog, och

de kontakter hertigen hade med frimurare runt om i Skåne under slutet av 1700 talet. Som traditionen bjuder fick sedan PM Nils Magnusson ordet och informerade om kommande förändringar och planer för provinsen, kapitlet och Orden under det kommande året. Arrangörerna,Ystads brödraförening och Frimurareföreningen Cimbris i Simrishamn, med de två eldsjälarna Peter von Wachenfelt och Gerhard Frick i täten avslutade med att utlova nya och spännande utflyktsmål för nästa sommarträff.

Missa den inte.

Text och bild: Rolf Prag

Frimuraren

Bakom andra murar Sedan många år tillbaka gör bröder i Norrköping, med damer, varje år en heldagsutflykt till östgötska och/eller sörmländska slott och herresäten.

Resan genomförs vanligen näst sista söndagen i augusti, som en social och stimulerande upptakt till höstens arbete i loge och brödraförening. Årets resa blev, av flera samverkande skäl, dock av en helt annan karaktär. tidig förmiddag söndagen den 21 augusti äntrade 26 Norrköpingsbröder med damer den inhyrda bussen för att ta sig till S:ta Ingrids Hus i Skänninge. S:ta Ingrids Hus, eller klostervillan som byggnaden kallas i dagligt tal, ligger innanför kriminalvårdsanstaltens i Skänninge dubbla höga stängsel, men som en frizon skild från övriga delar av anstalten.

Där vistas (= avtjänar strafftid) som mest 18 långtidsdömda män vilka tidigare deltagit i retreatverksamheten på Kumlaanstalten och nu fortsätter sin andliga utveckling i en mindre sluten miljö. Med hjälp av en andlig vägledare fortsätter de sin personliga rehabilitering i den kristna miljön, med sikte på att i ett längre perspektiv gå vidare inför frigivning till, för de flesta av dem förhoppningsvis, kriminalvårdens utslussningsenhet vid Mariagården i Vadstena. Dock gives andra alternativ för dem som så väljer …

Frimuraren

Gert-Arne Sköld, var med redan när Klostret på Kumla öppnades och har nu fullbordat drömmen om en väg tillbaka till samhället.

vid skänningeanstaltens grind mötte oss denna soliga augustisöndag anstaltens chef, Gert-Arne Sköld,

en inspirerande och mycket engagerad ledare och utvecklare inom Kriminalvården. Gert-Arne var för övrigt tidigare chef på Kumlaanstalten, och kraftfullt drivande inför starten av ”klosterverksamheten” för ca 10 år sedan på denna tunga anstalt. Hans betydelse för denna, den svenska Kriminalvårdens världsunika verksamhet, kan inte nog värderas.

Efter anstaltschefens allmänna kriminalvårdsinformation, med särskild inriktning på Kriminalvårdens påverkansprogram och, naturligtvis, ”klosterverksamheten”, fördes vi besökare till Skänningeanstaltens klostervilla, S:ta Ingrids Hus. Där möttes vi av de intagna klosterbröderna; Peter, Sam, Peter och ytterligare några, samt av verksamhetens personal. I Klostervillans fantastiska klosterträdgård, uppbyggd de senaste 2-3 åren, av de intagna 

En stilla stund med Tidegärden växelläsningar som rythm kring en ljusbärare gjord av delar till en träningscykel - vår tids moderna ekorrhjul, blev en annorlunda upplevelse.

13

Frimurarsommar dom, innan återfärd till Norrköping – trötta av många intryck, nöjda med dagen, berörda …

Man kan nästan höra visselkonstnären Jan Lindblads toner i ”En Klosterträdgård...”

själva, guidade Sam oss besökare i dess kryddgård, med blomsterarrangemang, fruktträd och allt vad där var – och särskilt, med illa dold förnöjelse (!), visade han sitt eget planterade persikoträd, unikt och så vitt känt det enda friväxande i Sverige, vilket nu bär frukt.

Klosterträdgården är värd en egen mässa … ; rogivande, vacker, och av godo för både intagna och personal.

En lisa för själen …. i s:ta ingrids kapell fick vi besökande frimurarbröder och damer sedan vara med om en stilla stund med de intagna, klosterbröderna, som gemensamt läste texter ur psaltaren. Innan denna stämningsfulla andakt genomfördes, berättade en av bröderna, Peter (varmt tack!), om vad verksamheten i Skänninge och klostervillan innebar för dem, som långtidsdömda och med en tung last i bagaget. En för oss alla besökare gripande stund, med många inslag som gav oss anledning till reflektion och eftertanke … personal och intagna – de senare kallas boende på Mariagården – briefade oss senare på eftermiddagen i Vadstena om sin verksamhet, nu i full gång sedan dryga året. Där vistas intagna som tidigare deltagit i 14

klosterverksamheten på Kumla- och Skänningeanstalterna, men även andra som uppfyller Mariagårdens utslussningsverksamhets syften och mål. Mariagården drivs som en behandlingsenhet av Linköpings Stadsmission i avtal med Kriminalvården, och kan totalt ta emot åtta boende.

Mariagården–tre vackra 1700-talshus i centrala Vadstena, vilka av Stadsmissionen arrenderas av Birgittasystrarna och är belägna granngårds med klosterkyrkan – har som uppgift att genom sitt boende och stöd slussa de intagna vidare ut i frihet, efter fullgjorda straffverkställigheter. Normalt bor den dömde ett år på Mariagården – i något fall kortare tid, i andra längre.

Personal och en av de boende informerade oss besökare i den vackra trädgården om verksamhetens bakgrund, dagliga inriktning och framtida mål. Vi riktar gärna ett särskilt tack till ”Leffe” …

Efter en härlig buffé i det fria – vädret var oss nådigt denna sensommarsöndag – gav fader Henrik Roelvink, OFM, rektor för klosterverksamheten i Vadstena, oss en personlig och inspirerad information om Birgittasystrarnas verksamhet i Sverige, med särskild inriktning på Vadstena.

Så hann vi även med ett besök i Vadstena klosterkyrka, denna vackra

deltagande resenärer, såväl bröder som systrar, har efter söndagens resa hört av sig. Några citat.

En broder uttrycker det så här: ”Tack för ett gripande besök i Skänninge och Vadstena!” Ännu en broder (i fri tolkning): ”Klosterverksamheten i kriminalvården har ju samma grund som vi, i vårt frimureriska arbete; personlig utveckling, etisk grundsyn, brödrakärlek. Jag hade inte en aning om att det fanns så många likheter mellan frimureriet och denna verksamhet…” resan gav oss deltagare anledning till att reflektera över vår egen tillvaro och, som frimurare, våra löften, dagliga efterlevnad av dessa och brödrakärlek.

Text och bild: Per Åke Ståhl

Henrik Roelvink, fransiscanermunk berättade om Birgittasystrarna och deras verksamhet, granne till Mariagpården i Vadstena.

Frimuraren

När logeabstinensen blir svår Sommaren kan ibland kännas lite lång för en hängiven frimurarbroder och det är inte utan att man får lite ”logeabstinens” sådär framåt augusti.

Då kan man göra som ett 60-tal personer, frimurare med familjer, gjorde.

Den driftige ordföranden i brödraföreningen Den Slutna Kedjan, Jörgen Deckert, bjöd in bröder med familjer ifrån Trollhättan och Vänersborg med omnejd och man kan verkligen säga att han fick napp. En hel turistbuss bokades och snart styrdes kosan mot vårt vackra ordenshus i Göteborg.

I ordenshuset i Göteborg möttes de förväntansfulla resenärerna av bröderna Pether Ribbefors, Christian Thorén och John Fahlnaes, som med entusiasm guidade gästerna genom några av ordenshusets rum och ser-

!

Fynd assikt vin l Högk prisvär0t11 2 än Merskänken, sept Mun

verade kaffe och bullar. Lunch intogs på logens ”egen” krog, Golden Days.

Under eftermiddagen fick gästerna en mycket uppskattad guidning på

det magnifika fartyget Ostindiefararen Götheborg III. Text och bild: John Fahlnaes

Château Lamothe Rouge Bordeaux Pris: 139:-

Årgång: 2005

Artikelnummer: 72911

Druvor: 60% Merlot 30% Cabernet Sauvignon 10% Cabernet Franc Beställ hos närmsta Systembolag.

SAMPLEX www.samplex.se ALKOHOL KAN SKADA DIN HÄLSA

Frimuraren

15

Med förtjusta skrik söker de svalka i Kulltjärns klara vatten. Dagens arbete och värme blir belönat. En kvarts promenad genom den mörka skogen leder flickorna till en av de badsjöar som Hamregården erbjuder. Den varma inomhuspoolen var inte något alternativ.

Hamregården Sveriges enda genuina ungdomssamhälle

Caritas

Det är bara att hålla till höger hela vägen- sa mannen förtroendefullt så jag fortsatte djupare och djupare in i Orsaskogarna. Men när jag kört ett par varv i ett stort grustag stannade jag till och försökte igen att beveka min GPS, och fick tipset att ta rakt fram i den senaste korsningen.

Plötsligt bara fanns den där.

Informationstavlan som visade att jag var frimurarnas mest okända hemlighet på spåren.

Jag var på väg mot Hamregårdens konfirmationsläger för flickor!!!

Skämt åsido - jag visste att Barnhusstiftelsen ger stora stöd till mer än medicinsk forskning, så inbjudan från Ordföranden fOSK Sten Svensson att besöka Hamregården i Orsa var kanske ingen överraskning, men tänk så många gånger man som frimurare fått stå till svars för att vi är en organisation öppen bara för män.

Och sen visar det sig att vi till och med stödjer konfirmationsläger för flickor! Detta måste vara en av de svenska frimurarnas bäst bevarade hemligheter. Så nu kommer i bästa kvällstidningsstil ett avslöjande som heter duga. hamregårdens pojk- och flickby har funnits sedan 1949. Det var prästen Olof ”Hampan” Hambraeus som skapade den och som var föreståndare till sin pensionering år 1992.

Men hans ande lever kvar och det torde inte gå en dag utan att någon på ett eller annat sätt relaterar till Hampan, hans tankar och förhoppningar. Man ordnar läger året om.

Nya deltagare rekryteras bland femteklassarna i mellanstadieskolorna i Uppsala med omnejd. Men man kan också hyra in sig som idrottsklubb Frimuraren

Äntligen en skylt mitt i en skog med bara långa och korta barr...

eller körsångare och få en anpassad lägervistelse. Under de dryga 60 år som verksamheten pågått räknar man med att upp emot 10.000 personer fått uppleva Hamregårdens lägerliv.

Under skolloven brukar det finnas upp emot 50 ungdomar varje dag på Hamregården och man får komma tillbaka hur många gånger som helst.

De erfarna tar hand om de nya, så ledarna rekryteras bland dem som visar mest intresse. Men allt ledarskap bygger på principen ”Den är störst som är den andres tjänare.”

En annan viktig princip är att ingen skall behöva stanna hemma för pengarnas skull. Det är där som Barnhusstiftelsen gör sin stora in-

sats. Det stöd man ger skapar synliga bevis. Ett exempel är matsalen som byggdes i mitten av 1970-talet.

Med dagens bestämmelser måste man använda halvfabrikat, men det finns gott om plats när man dukar till konfirmandmiddag, som brukar samla över hundra gäster. I matsalens suterrängvåning ligger en inomhuspool, och varje eftermiddag fylls den av plaskande och skrattade ungdomar. Men den bilden finns inte - det läger jag besökte var endast för flickor, och det fanns risk för att någon inte hade baddräkt, så jag avstod från fotografering.

Det senaste bidraget från Barnhusstiftelsen används till att lägga nytt tak på ett par av husen. De 

Matsalen fylls snabbt vid måltiderna och man äter med frisk aptit.

17

Caritas vuxna klättrar på ställningarna, men lägerdeltagarna finns med och tar hand om det som skall slängas. hamregårdens pojk- och flickby är på många sätt en annorlunda lägervistelse. Man kan komma i stort sett när som helst, och man tas om hand av de som varit där en vecka eller två. Man bor i stugor och har en stugchef som stöd och hjälp. Dygnsrytmen är helt och hållet anpassad efter ungdomarnas liv. Väckning kl halv 9, frukost kl halv 10. Under dagen har man ett par arbetspass, och när kvällen kommer finns både TV och dataspel, men jag tror inte att någon var där under mitt lägerdygn.

Man skall vara i sin stuga kl 23.00 och det skall vara tyst vid midnatt.

Och det fungerar!

Det är ungdomarna själva som ordnar med maten, disken, städning och tillsyn. Men man arbetar också med till exempel vedkapning, och man grävde en grund för en ny stuga som snart skall flyttas till Hamregården. Det är som man skriver i en informationstext: Så långt lag och förnuft tillåter sköter lägerdeltagarna själva verksamheten - städning, reparationer, matlagning. Och husbyggen! De tjugotal byggnader som utgör Hamregården är byggda - och byggs fortfarande - av barn i skolåldern under sommarlägren. att olof ”hampan” hambraeus var en eldsjäl torde redan ha framgått.

Efter sin prästvigning valde han att vara kvar som pastorsadjunkt i Orsa pastorat istället för den vanliga karriären - eller med andra ord: han valde Hamregårdens ungdomar före den egna karriären. Hans maka Birgitta, fd riksdagsman besöker fortfarande Hamregården ofta och båda sönerna är engagerade i stiftelsens styrelse.

Men en sån här verksamhet går inte att driva utan levande eldsjälar också. En sån är Ulla Stenfelt Rosenson, som på 1970-talet kom till Hamregården som husmor och som 18

Det verkar så enkelt - de erfarna tar hand om de nya, och störst är den som tjänar - här omsätts Kristi ord i praktiken.

Ulla Stenfelt Rosenson, husmor/intendent/ alltiallo en av nuvarande eldsjälar

En teknologie doktor som ledare för ungdomslägret. Klas Gunnarsson har fantastiska egenskaper, men över hans axel vakar Olof ”Hampan” Hambraeus.

Städning före frukost - ut med allt på trappan; det gäller att få högst poäng.

Frimuraren

idag är något av en alltiallo /intendent/husfru. Hennes söner är också engagerade och tar på sig sådana arbetsuppgifter som ungdomarna behöver hjälp med att utföra. Ulla verkar alltid finnas till hands och räddade min morgon med nybryggt kaffe långt innan lägerdeltagarna vaknat.

En annan eldsjäl är Klas Gunnarsson som tagit över föreståndaransvaret. I sin bok Mitt liv med Hamregården beskriver ”Hampan” hur han sökt en efterträdare och när den gänglige teknologen som lägerdeltagare hade fått tillräckligt med Hamrekultur i sig så efter hans doktorsavhandling i början av 1990-talet blev han den nye föreståndaren och är det fortfarande. Förutom den handgripliga ledningen av verksamheten åker han tillsammans med lägerdeltagare till femteklasserna i Uppsalatrakten och presenterar Hamregårdens läger för skolungdomarna.

Jag förvånades/förundrades över

Klas förmåga att i samband med måltiderna få tyst på oss alla så han kunde ge den information som behövdes - utan att höja rösten! det var tidig morgon när jag startade återresan till civilisationen, eller från civilisationen, ja det är frågan, för som ”Hampan” skriver i boken: Hamre är ingen lekplats, men man kan leka här. Hamre är ett samhälle och ungdomarna är medborgarna i Hamresamhället. Riktiga medborgare. De som kommer till Hamre är liksom ingenting i vanliga fall. Men på Hamre är de något. Deras ledare behandlar dem inte som barn utan som medarbetare. Inte som småbarn utan som medmänniskor. Så behandlade Kristus människorna han mötte. Därför står Hamre på kristen grund.

Därför känns det fullkomligt naturligt att de flesta lägerdagarna avslutas i det lilla kapellet med ett completorium skapat och framfört av lägerdeltagarna.

Den bara skall ner! Siri hoppade jämfota på spaden för att få ner den en bit i lerjorden.

Bild och Text: Kjell Mazetti

Stort stöd till Ersta Flickhem Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm har genom åren anslagit betydande medel till Ersta Diakoni som är huvudman för behandlingsarbetet vid Ersta Flickhem. Verksamheten bedrivs som HVB-hem (Hem för vård och boende) för utsatta tonårsflickor. verksamheten startade i mindre skala på 1990-talet vid Lännahemmet i Huddinge kommun, men år 2003 tillkom ett större hem vid Marsta gård i Nynäshamns kommun. Marsta gård, som invigdes av H.M. Drottning Silvia år 2003, fick Frimuraren

som syfte att fylla det tomrum som då fanns bland behandlingshem för sexuellt utnyttjade flickor.

Marsta gård blev speciellt genom att man där hade hästunderstödd behandling med egen häst för varje flicka att sköta om. Rid­terapin siktar enligt behandlingshemmets strävanden till att flickorna genom daglig kontakt med hästar skall lära sig att uppskatta och välja livet. Tack vare islandshästarna och den miljö de erbjuder skapas – enligt de vårdansvariga – tillit, självkänsla och kraft att förändra den egna livssituationen.

Hösten 2010 flyttades verksamheten vid Marsta, för att kunna ta emot flera flickor, till Valåkers gård utanför Järna i Södertälje kommun.

Valåkers gård ligger vackert belägen

vid en sjö och omgiven av ängar, skog och hagar.

Hästarna hjälper flickorna att återta sitt avstängda känsloliv, att börja våga knyta an och lita till omgivningen, och uppleva empati. Det har visat sig vara en framgångsrik metod och flickor vittnar om hur islandshästarna mer eller mindre har räddat deras liv.

Sedan 2009 har flickhemmet en egen individanpassad skola. Ofta har flickorna stora kunskapsluckor då skolan blivit eftersatt under tiden övergreppen pågått och de har mått dåligt. Skolgången i sig sägs ha en läkande effekt och flickorna kommer också att bli bättre rustade för ett normalt liv efter vistelsen på internatet som kan omfatta ca ett till två  19

Caritas år. För närvarande finns det sju platser på Valåkers gård, men till hösten 2011 hoppas man kunna ta emot tio flickor och att så småningom även öppna för dagelever. Ersta Flickhem har hela landet som sitt upptagningsområde.

Den 23 maj 2011 anordnades en invigningssammankomst för de sponsorer som lämnar stöd till verksamheten.

Direktorn vid Ersta Diakoni, Stefan Nilsson, inledde med en beskrivning av verksamheten i stort och därefter gav enhetschefen Lotta Corell en tänkvärd orientering om verksamhetens nutida och framtida inriktning.

Lotta Corell berättade att flickhemmet vänder sig till en av samhällets mest utsatta grupper: barn som utsatts för mycket svåra sexuella övergrepp. Barn som blivit sålda, offer för pedofiler, barn som utsatts för grova övergrepp av de som står dem närmast, de som borde ha skyddat och älskat dem.

• Självskadebeteende och självmordstankar är mycket vanliga och därför är personaltätheten hög. De flickor som placeras på Ersta flickhem behöver lång tid för att läka sår, finna hopp om sin framtid och överhuvudtaget överleva.

• Sexuella övergrepp, särskilt när förövaren är en närstående, får alltid svåra konsekvenser för familj och nätverk. Det är ofta svårt för omgivningen att i första skedet tro att det är sant, vilket blir ytterligare ett svek för den drabbade. Svårigheter att tala om det som skett, brutna relationer, övergivenhet osv. kan få som konsekvens att den utsatta flickan helt förlorar tilliten till och också kontakten med sina närmaste. Därför är det viktigt att de närstående som kan vara resurser för flickan, får hjälp att tala om det som hänt och att ge henne allt stöd.

Direktor Stefan Nilsson och enhetschef Lotta Corell informerar besökarna.

Barnhusstiftelsen lämnade ett bidrag om 2 miljoner kronor vid invigningen 2003 och har sedan dess återkommit med årliga anslag om

500 000 kronor. Flera av stamhusets loger har lämnat betydande bidrag till denna synnerligen angelägna verksamhet.

Text och bild: Sten Svensson

Valåkers internatskola besöktes bl. a. av representanter från Barnhusstiftelsens direktion.

20

Frimuraren

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.

Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2010 dela ut 13 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,5 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bi2010 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Sten Svensson och Ordens dragsgivarna till pediatrisk forskSigillbevarare och Kansler Karl-Erik Ericsson ning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 6,5 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge och Solna stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

Box 170, 101 23 Stockholm

tel: 08-463 37 03

e-post: sfbs@frimurarorden.se

Caritas

Kedjeboskolan Ger ungdomar nya chanser Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm ger ungdomar i behov av särskilt stöd både från grundskolan och gymnasiet i Stockholm en unik möjlighet att hitta sig själva, komma i kapp i skolarbetet och få en rimlig chans att bli behöriga. Receptet är enkelt en exotiskt tyst och lugn miljö i mindre grupper tillsammans med engagerade lärare. Långt från ”Storstadens puls” kan de egna hjärtslagen höras.

K

edjebo ligger förförande vackert mellan Lilla och Stora Kedjesjöarna. Enligt kyrkböckerna har människor sedan 1600-talets början haft sin boning där och sin utkomst i vad jord och skog ger. På 1940-talet lades jordbruket ner och

ett av husen - som fortfarande står kvar köptes av Elsa och Natanael Beskow och blev familjens sommarhus.

Paret Beskow sålde sedan sitt hus till Birkagården som därmed kom att äga hela fastigheten, och sedan dess har ungdomar från Stockholm fått njuta

Jan-Magnus Hagman, Mikael Werbelow, Sten Svensson, Calle Axelsson och Lennart Phalén hade en trevlig dag när Kedjeboskolans vänförening besökte Kedjebo.

22

av den unika bergslagsmiljön några mil söder om Fagersta, alldeles i närheten av Ebba Brahes lusthus vid Färna. när Barnhusstiftelsen förvärvade Kedjebo 1988 inledde man ett samarbete med S:t Örjans rektorsområde i Stockholm. Då var Kedjeboskolan ett internat för elever som inte riktigt fann sig tillrätta i skolan. Man tillbringade några år på internatet, men de flesta hade skolgång ett eller annat år i Fagersta. Lärarna kom från bygden och varje natt fanns vuxna som gav stöd till eleverna vid behov.

I dag är situationen annorlunda.

Dels tar man emot betydligt fler ungdomar, dels kommer man i en grupp tillsammans med sin lärare och får upp till en veckas vistelse där personalen på Kedjebo ger gästerna all service. Men den pedagogiska delen står lärarna för.

Frimuraren

I och med den gymnasiereformen har Område ESS i Stockholm tagit över ansvaret. Lennart Phalén är områdeschef och han har varit med redan från den tid då St Örjan skickade sina grundskoleelever till Kedjebo.

ESS är ett gymnasieområde med c:a 300 ungdomar som ryms under beskrivningen Elever med Särskilt Stöd.

Som administrativt ansvarig för Kedjeboskolan har Mikael Werbelow engagerats och tillsammans med Calle Axelsson, aktiv tidigt på 1980-talet, har ett fruktbärande samarbete utvecklats. kedjeboskolan idag har genom Barnhusstiftelsens försorg fått genomgripande renoveringar av både bostadsdelar och undervisningsrum, och anläggningen är idag tipp topp.

Men det kan ändå kännas konstigt att komma från Stockholms gatljus och ständiga trafikbrus till mörkret och tystnaden, som enligt Calle en del

Lennert Phalén, aansvarig för gymnasieskolans ESS-område i Stockholm.

fascinerats av Kedjeboskolans arbete.

Att bli medlem i vänföreningen är synnerligen enkelt, inträdesavgiften är 50:- och om man lämnar sin mailadress blir man inbjuden till Kedjebodagen, den dag då Frimurarens utsände letade sig fram till denna pedagogiska oas.

Att komma just den dagen har sitt värde, för då fick jag möjlighet att träffa ”gamla” elever som Peter Hallberg som visade stället för sin sambo Laila, Pierre Johnsson, Pirre kallad

Kedjeboskolan fått. I dag ställs än mer krav på eleverna när det gäller att bli behöriga till högre utbildning. Till och med till praktiska ämnen finns åtta ämnesområden, fem fler än tidigare, som skall vara godkända. Här på Kedjeboskolan kan varje elev tas omhand individuellt och få en möjlighet att komma ikapp och till och med utföra Kolla själv att jag åkte slalom! Peter Hallbberg visar sambon Laila gamla elevbilder.

och Jerker Kozuch som körde bussen med besökande från Stockholm. Även Roger Timelin, i dag kriminalvårdare på Kronobergshäktet, berättade om sina år som, elev på Kedjebo mellan 1969 och 1972. Han bodde i det Beskowska huset och berättade om att det var så kallt på grund av en springa under fönstret att han fick sova med en mössa på huvudet.

Ann-Britt Karlsson till vänster hjälper till på Kedjebodagen och husmor Ulla Axelsson serverar både lärare och elever mat under vistelsen på Kedjeboskolan.

elever till och med påstår sig höra.

Upp emot 100-talet elever per termin får husmor Ulla Axelsson servera de olika måltiderna som ungdomarna serveras varje dag. Det nyrenoverade köket är granskat enligt alla gällande bestämmelser och håller hög klass.

Den ansvarige Lennart Phalén är mer än nöjd med den utveckling som Frimuraren

laborationer och experiment som tillhör undervisningen. men det är inte bara Barnhusstiftelsen som stöder Kedjebodskolan.

Den sista lördagen i augusti besöktes skolan av Kedjebo vänförening, en stödorganisation bestående av elever, lärare, föräldrar och andra som

kedjeboskolans vänner höll sitt årsmöte - med fOSK Sten Svensson som ordförande och Jan-Magnus Hagman som sekreterare och med en viktig och intressant information av Lennart Phalén och Mikael Werbelow. Det verkar vara en s.k win-win situation. Både Kedjeboskolan och eleverna från Stockholms ESS gymnasieområde kommer att vinna på det fortsatta samarbetet.

Text och bild: Kjell Mazetti

23

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

195:-

95:Frimurarpenna 79:-

Manschettknappar 195:-

Band-/slipshållare 95:-

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors.

Levereras i transparent presentförpackning.

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake

395:89:-

Bröstknappar 229:till frackskjorta diameter 9 mm

Stora Regalieväskan 395:i äkta skinn med frimurarekors.

Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

Musmatta 89:Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

80 x 230 x 3 mm

Acaciagren

165:-

50:-

Frimuraren Gustaf III 189:-

10 mm diameter

Rött frimurarekors

av Göran Anderberg

50:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

Lilla Regalieväskan 265:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

225:-

Namnskylt med magnetfäste 165:-

60:-

7 mm diameter

Serverings- och grillförkläde 198:-

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Svensktillverkat i kraftig bomull.

Svart med rött frimurarekors.

Längd: 84 cm Bredd: 71 cm

Frimurarsvärd fr 3 595:-

Bosweel frackskjorta 735:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 139:.

Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

379:-

Ny design!

Vita skinnhandskar 298:Frimurareslips 225:-

Herrhandskar i äkta lammnappa.

Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

En storlek, passar normalt alla.

Vita vantar 95:-

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev.

FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Caritas

Landsomfattande utdelning Med jämna mellanrum åker styrelsen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse till SFMO:s provinser för att träffa mottagare till de anslag som årligen delas ut. Resorna innebär möten mellan givare och mottagare och innebär en utökad kontaktyta och kunskap för dem som fått det känsliga uppdraget att fördela anslagen till de många ansökningar som årligen kommer till stiftelsen.

G

rundkapitalet till stiftelsen skapades genom försäljningen 1980 av Frimurarehemmet i Lidingö. Frimurarehemmet kunde byggas genom ett flertal insamlingar bland frimurarebröderna inom hela Orden mellan åren 1911 1980. Året 1980 avyttrades Frimurarehemmet i Lidingö och försäljningssumman blev grunden för dagens verksamhet. Sedan dess har den ekonomiska basen för stiftelsens verksamhet stärkts genom bland annat generösa donationer och testamentariska förordnanden från bröder över hela landet.

Stiftelsen har en unik ställning bland de Frimurare Orden närstående välfärdsinrättningarna. Den har skapats av medel från bröder inom hela Orden och har därmed möjlighet att stödja den geriatriska forskningen vid samtliga de stora medicinska forskningscentra i Sverige. Forskningsanslag delas också ut i samverkan med Stor Capitlet i Finland till forskare i Finland.

I början sändes anslagen ut med en avi till anslagsmottagarna. Stiftelsens styrelse diskuterade i slutet

Frimuraren

En annorlunda vy från ett av Frimurarstiftelsens styrelses möten med anslagsmottagarna. Umeå 2011.

av 1980-talet hur utdelningen av anslagen kunde bli mer personlig då anslagstagarna oftast enbart var ett namn och ett projekt för en stor del av styrelsen. Ett försök gjordes 1990, då styrelsen åkte till Göteborg och för första gången delade ut anslagen personligen till forskarna. Detta skedde då som nu i Göta Provinsialloges stamhus. Försöket föll väl ut och blev början på det sätt som anslagen delas ut idag.

De i styrelsen, som har möjlighet, deltar vid anslagsutdelningarna under februari/mars i Göteborg, Helsingfors, Linköping, Lund/Malmö (respektive ort vartannat år), Stockholm och Umeå. det finns ett antal positiva effekter av besöken. Dessa ger först och främst en personlig kontakt med forskarna och ökad kunskap om deras forskningsprojekt. Anslagsutdelningarna får en högtidlig inramning som inte minst uppskattas av forskarna. För att citera en forskare vid årets utdelning i Linköping ”det är ovanligt att få personlig uppmärksamhet, under högtidliga former, i

en vacker miljö med en avslutning i nära samvaro under en lunch”.

Fördelningarna får genom sitt engagemang en positiv kontaktyta mot de lokala universiteten. Närvarande besökare får kunskap om ett eller flera av de forskningsprojekt som stöds vid regionens universitet. Styrelsens ordförande, livmedikus Peter Möller, bereds möjlighet att informera om Stiftelsens historia och dess verksamhet till forskarna, närvarande bröder med anhöriga samt inbjuden press.

Vi kan med gott samvete säga att Stiftelsen har haft framgång med att få ut information om anslagsutdelningarna i de besökta orternas lokalpress. Vi bedömer att Stiftelsen på detta sätt skapar en positiv bild av Ordens verksamhet genom Stiftelsens och dess samhälleliga allmän- Fakta

Stiftelsen har till syfte att stödja äldres behov vilket idag huvudsakligen sker genom att stödja forskning kring åldrandets sjukdomar (geriatrisk forskning) och att utöva hjälpverksamhet bland behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

25

Caritas anslagstagare och gäster samlades i Övre Norrlands Provinsialloges stamhus. Det var mer tur än skicklighet att det inte blev mässfall. i umeå har provinsialmästaren skapat en tidig eftermiddagsmottagning för bröder med anhöriga och med musikaliskt inslag som i år framfördes av Torgny Stigbrand följt av presentation av ett forskningsprojekt.

Ordförande Peter Möller presenterar stiftelsen och dess ändamål vid alla möten med mottagarna och deras institutoner.

nytta genom att stödja forskning som kanske inte alltid prioriteras av allmänna medel. stiftelsens styrelse avslutar normalt besöksdagen med ett besök i loge. I år har vi haft förmånen att kunna delta i fem sammankomster i graderna III till IX. Vid besöket i Frimurareföreningen EOS fick vi höra att mycket intressant föredrag, allt i överensstämmelse med brödraföreningarnas uppdrag att förmedla fortbildning till bröderna. Logebesöken är väsentliga då stiftelsens egna ledamöter får en möjlighet att besöka loger utanför Stockholm. Vidare får Stiftelsens ordförande en möjlighet att vid den efterföljande brödramåltiden informera bröderna om Stiftelsens verksamhet.

Vi i styrelsen får också under våra resor en möjlighet att i lugn och ro sitta ner och diskutera framtidsfrågor och inte minst lära känna varandra på ett djupare plan.

Varje fördelning har valt sin exklusiva form för utdelningsceremonierna. Anslagsutdelningen i Umeå sker genom ett besök över dagen vilket kommer att omprövas. Detta med anledning av att styrelsens ledamöter i år stod på Arlanda i Stockholm på grund av inställt flyg till Umeå medan 26

i göteborg är det klassiska musikinslaget ledtråden i ceremonin. Klassisk musik framförs i den vackra pelarsalen av bröderna Otto Kern, piano och Göran Holmstrand, cello. Detta skapar en vacker och oförglömlig inramning till anslagsutdelningen. i skånska provinsiallogen sker utdelningen av anslag vartannat år i Malmös frimurarehus och det andra året i Frimurareföreningen EOS fastighet i Lund.

i övriga fördelningar sker anslagsutdelningen i provinsiallogernas stamhus med en efterföljande presentation av ett forskningsprojekt.

Ceremonin avslutas med en gemensam lunch med forskarna och gäster.

Det positiva resultatet av besöken i fördelningarna beror på provinsialmästarnas stora engagemang och stöd vid planeringen av anslagsutdelningarna Årets anslagsutdelningar avslutades traditionsenligt i Ordens stamhus i Stockholm. Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Stiftelsens Höga Beskyddare, delade personligen ut anslagen till forskarna från Stockholm och Uppsala. Utdelningen följdes av ett föredrag av en forskare i stamhusets riddarsal och dagen avslutades med en högtidlig lunch i stamhuset.

Text: Anders Strömberg Bild: Patric Andersson

Den traditionella bilden från en udelning i Linköping våren 2011. I kretsen av glada mottagare syns styrelseledamöterna Jan-Magnus Hagman, Anders Strömberg, Per Odgren, Stellan Ström , Kaj Gustafson, Peter Möller samt dessutom OSM Anders Fahlman, SMP Göran Laurelii och PM i ÖPL Lars Bergholz.

Frimuraren

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Exray foto, Cecilia Österberg

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in.

Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden.

Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Medlemsvård

Tackar med blommor När Sven Erik Arpåker, till vardags diakon i Karlshamns församling och AIB i Karlshamns Frimurare Brödra Förening ringde på hos grannen med blommor var det inte för att uppvakta på en högtidsdag. Nej i Karlshamns Frimurare Brödra Förening hämtar faddrarna sin adept till receptionen och överlämnar blommor och informationsmaterial till makan/sambon med ett tack för förtroendet och lånet. brödraföreningens ordförande Alexander Wendt är inte helt säker på vem av hans företrädare som införde traditionen att tacka maka/ sambo med blommor för att man får låna mannen och ta emot honom som ny medlem i Svenska Frimurare Orden. Men att man kommer att fortsätta det är han helt säker på för det innebär mycket mer positivt än man vid första anblicken förstår.

Bara den visade uppmärksamheten mot de respektive som lämnas kvar hemma är guld värd, och när maken/sambon sedan kommer hem igen efter en upplevelserik kväll så har hustrun redan läst in sig på den öppna information som bifogas blomsterhyllningen. Detta kan inte högt nog värderas.

Kvällens recepient i Deputationslogen hette Roger Hatch, medelålders gift verktygsmakare på Volvo i 28

Varmt tack för att vi får låna Roger, sa grannen Sven-Erik Arpåker till Linda Hatch när han som fadder hämtade Roger Hatch till den första receptionen.

Olofström med en yrkesarbetande hustru, Linda och tre döttrar från 17 år och nedåt. Man kan kanske föreställa sig skuren av frågor kring den mansdominerade organisation som han nu anmält sitt intresse för. Så blommor och informationsmaterial

blev verkligen ett sätt att stämma i bäcken.

Men annars är det nog som vanligt. Av en ren tillfällighet råkade faddern Sven-Erik Arpåker nämna att han avstod från ytterligare ett julbord en dag i början av december Frimuraren

grannen Sven-Erik tisslat och tasslat om under månader. De båda har i sann frimurerisk anda hållit helt tyst om frimureriet, och som Linda säger, - hon har kanske inte varit så nyfiken egentligen.

Men idén att ge hemmavarande maka eller sambo en uppmärksamhet med blommor och en korrekt och omfattande information om Svenska Frimurare Orden är värd att sprida till Ordens alla S:t Johannesloger. En fråga till de andra närvarande Johannesbröderna gav ett klart och entydigt besked att uppvaktningen hade uppskattats mycket och att frågeskuren efter receptionen inte varit särskilt stor.

Text och bild: Kjell Mazetti

Jag tror att det var Paul Elmlund som började med att uppvakta fruarna, eller också Åke Pihlgård. När jag tog över efter Tommy Carlsson var traditionen redan etablerad säger nuvarande O Alexander Wendt.

när han småpratade med sin granne sedan tio år. Det var kanske inte ens nyfiket av Roger Hatch att fråga vilket julbord det handlade om, men svaret att det var Frimurare Ordens julbord skapade frågor. Att Sven-Erik varit frimurare nästan lika länge som de bott grannar hade Roger inte haft en aning om och om det var Roger som frågade eller Sven-Erik vet man inte, men efter några fördjupande samtal och med stöd av det rekryteringsmaterial som Orden tagit fram så inbjöds Roger Hatch att bli medlem och att tas emot den 27 april 2011.

Det är kanske inte så spännande att berätta att han togs emot med öppna armar och att han sedan den kvällen är S:t Johannes lärlingebroder i den vördiga S:t Johanneslogen Gustaf i Karlskrona. för makan Linda blev det förhoppningsvis en ovanlig och intressant kväll eftersom hon fick en mängd information om det som Roger och Frimuraren

Som alla recepienter fick Roger Hatch en försvarlig hög med material att studera, men hemma fanns också ett antal skrifter att gripa tag i, efter hustrun Lindas läsning.

29

Fastighetsmäklare i samverkan

Frackpaket från 2.199:-

Besök www.fracklagret.se

Broder Bo Lingserius 08 - 23 70 00 08 - 556 069 28 070 - 723 10 40 Auktoriserad mäklare

Alla frackar är i ullkvalitet.

1-2 dagars leveranstid.

Vi lagerhåller ALLA storlekar.

Levererans till hela Sverige.

Betalning mot faktura eller delbetalning.

För bröder i såväl söder som norr!

Kundtjänst: 0454-572 055

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

FUNDERAR DU PÅ ATT BLI FADDER? Den nya broschyren ”Information till faddrar” ger vägledning och råd för tiden från det första samtalet till receptionen och vandringen vidare till högre grader. Fråga efter broschyren hos sekreteraren i din loge eller brödraförening.

Den sökande behöver information Den sökande måste få en chans att bilda sig en egen uppfattning om vad ett medlemskap innebär, och kunna veta varför han vill ta detta steg. Målet är att varje broder själv tar ansvar för sitt frimureri, och därför behöver han åtskillig information om vad Orden är, gör och vill.

Innan ansökningsblanketten fylls i bör faddrar därför undersöka hur stor möjlighet den sökande har att finna just det som han längtar efter inom ramen för SFMO. Genom att få information om Ordens historia, syfte och uppbyggnad kan den sökande bilda sig en uppfattning om han tror sig komma att trivas i en sådan miljö. Faddrarna kan och bör berätta om sin egen frimurartid, om de lärdomar de dragit, om hur Orden påverkat deras sätt att se på sig själva och verkligheten – utan att ge konkreta exempel från ritualen. Då kan den sökande börja ana det sätt på vilket Orden får sina medlemmar att växa och fråga sig själv om han lockas av en sådan personlig utveckling.

Det är viktigt att bedöma om den sökandes livssituation är optimal för en reception. Sökande som snart kommer att bege sig utomlands för studier eller arbete, män som snart skall bli fäder eller just genomgår en skilsmässa bör kanske vänta några år så att de har möjlighet att lägga fokus på Orden när väl den frimureriska resan inleds. Erfarenheten visar att få tar skada av att vänta på receptionen i grad I, medan den som tvingas göra en paus som lärlinge- eller medbroder sällan återkommer.

Idag är det många sökande som närmar sig Orden via internet. De tilldelas då faddrar av OM. Om du blivit fadder för en sådan sökande, kan du ha hjälp av att be honom lämna referenser. Kanske behöver du få bekräftat att han har den ihärdighet som ett medlemskap förutsätter, kanske finns en tvekan om han har den inre balans som behövs för att knyta vänskapsband till andra människor.

INFORMATION TILL FADDRAR

INFORMATION TILL FADDRAR Inledning Svenska Frimurare Ordens mål är att dess medlemmar känner att samvaron i loger och brödraföreningar är meningsfull och ser sitt medlemskap som en livsresa. För att nå detta mål bedriver Orden medlemsvård som på olika sätt försöker hjälpa varje broder att tillgodogöra sig ritualens budskap och få information om Ordens verksamhet lokalt och nationellt. En förutsättning för en framgångsrik medlemsvård är att faddrarna haft ingående samtal med den sökande före receptionen och aktivt stöttar honom efter receptionen.

Denna informationsbroschyr vill ge faddrarna handledning och råd för tiden från det första samtalet till receptionen och vandringen vidare till högre grader.

Familjen behöver information Det är viktigt att beslutet om att söka inträde i Orden förankras hos den sökandes familj. All information som ges den sökande bör han vidarebefordra till sin närmaste familj så den förstår vad han vill uppnå med ett medlemskap.

Berätta gärna om olika evenemang det lokala frimurarsamhället arrangerar för bröder och deras familjer.

Frågan om varför inte kvinnor ges tillträde till Orden brukar komma och skall tas på allvar. Det räcker då inte att hänvisa till traditioner. Ett argument kan vara att Orden tränar män i att våga visa sin svaghet och tala om sina misstag.

Historien har visat att detta bäst låter sig göras om könen hålls åtskilda. Ibland kan vara lämpligt att faddrarna personligen träffar livspartnern för att räta ut frågetecken.

Broschyren har utvecklats i samarbete mellan ID och UD.

Litteratur

Frimurarna och folkskolan Det är inte ofta man som frimurare har anledning att övervara en doktorsdisputation därför att den avhandling som försvaras har en tydlig anknytning till frimureri. Men ett sådant tillfälle inträffade den 29 april i år, då den unge doktoranden Thomas Neidenmark lade fram sitt digra opus Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812-1828 till granskning vid Stockholms Universitets institution för pedagogik och didaktik.

Fakultetsopponent var docenten fil.dr John Strömberg, till vardags verksam vid Finlands Riksarkiv i Helsingfors, som i sin egen forskning behandlat aspekter på den högre utbildningens historia i Finland.

nier föregick riksdagsbeslutet år 1842 om att införa en allmän folkskola i Sverige. Hans ambition har varit att presentera vad som kan kallas en kollektivbiografi över de inblandade. Vilka var de, varför kom de att intressera sig för frågan om en förnyad och förbättrad folkbildning, vilken ställning

thomas neidenmark – som själv inte är frimurare, skall det sägas redan från början – har ägnat sin doktorandtid åt att kartlägga och beskriva de personer som var tongivande i det arbete som under ett par tre decen-

hade de i samhället, vilka positioner intog de i själva sakfrågan och – kanske viktigast – hur såg deras personliga nätverk ut.

Det var när han på allvar tog itu med det sistnämnda – de personliga

Frimuraren

Thomas Neidenmark med dotter.

nätverken – som Thomas Neidenmark till sin (och sina handledares!) häpnad upptäckte att ett gemensamt kännetecken för många av de engagerade var att de var frimurare. Ett förhållande som hittills varit okänt eller åtminstone varit helt ouppmärksammat och obearbetat. För att fördjupa kunskapen i just det här avseendet tog Thomas Neidenmark kontakt med vårt Ordensarkiv, som kunnat ställa data ur bl.a. tryckta matriklar för de aktuella åren till forskarens förfogande. den iakttagelse som Thomas Neidenmark på ett tidigt stadium gjorde har inneburit att hans avhandling kommit att knyta an till ett par forskningsspår som genererat åtskilliga frimureriskt intressanta avhandlingar och texter vid universitet i, kanske främst, Europa under de senaste 20 à 25 åren – 1700-talsfrimureriet som en vehikel för det moderna och den tidiga frimurarlogen som en arena där socialt kapital kunde skapas. Bland svenska akademiskt verksamma frimurare som publicerat sig inom dessa områden torde de mest bekanta vara Andreas Önnerfors (IX SPL, arbetande ledamot av Forskningslogen) och Henrik Bogdan (VIII GPL, korresponderande ledamot av Forskningslogen).  31

reformeringen av undervisningen i Sverige inleddes 1812 med tillsättandet av vad som kommit att kallas 1812 års uppfostringskommitté, som verkade till 1825, då en andra kommitté, vanligtvis kallad snillekommittén, tog vid. Denna avslutade sitt arbete 1828.

De bägge utredningarnas uppdrag gällde ingenting mindre än på vilket sätt de framtida medborgarna skulle undervisas i offentliga skolor. Det är m.a.o. föga förvånande att höga representanter för stat, kyrka och universitetsvärlden satt som ledamöter i kommittéerna. I snillekommittén – vars officiella namn var det avsevärt mer prosaiska ”Comitén till öfverseende af rikets allmänna undervisningsverk” – satt kronprins Oscar (den blivande Oscar I) som ordförande. Snillekommittén bar f.ö. inte sitt smeknamn förgäves: sällan torde en svensk offentlig utredning kunnat uppvisa en sådan koncentration av sin tids intellektuella elit – Agardh, Berzelius, Anders Fryxell, Geijer, Hans Järta, Tegnér, Wallin och 36 andra framstående personligheter, bl.a. samtliga dåvarande statsråd. i centrum för avhandlingen står kommittéledamöterna och andra personer som intresserade sig för en förnyelse av undervisningen. Avhandlingens huvudsyfte är att undersöka på vilka sätt reformatorerna – genom sitt engagemang i utbildningspolitik, i tidskrifter och press samt i sällskap – bidrog till att sprida argument för svensk medborgarbildning.

Av Thomas Neidenmarks redovisning ser vi att av de 30 ledamöterna i 1812 års kommitté så var 10 frimurare. Andelen i snillekommittén var avsevärt högre – där var 32 av de 43 ledmöterna medlemmar i Frimurarorden. Illustrativa grafer – ett slags ”Vem kände vem?” – visar hur individernas personliga nätverk såg ut, även med hänsyn till ev. medlemskap i en frimurarloge. Opponenten John Strömberg framhöll vid disputatio32

nen att ”just synliggörandet av denna Orden [= Frimurarorden] som ett centralt inslag i kommittéledamöternas sociala nätverk är ett av avhandlingens centrala resultat”.

För sin personnätverksanalys har författaren samlat in data om cirka 10 000 personer och över 80 000 relationer mellan dem och olika organisationer. I avhandlingen finns det utrymme för att redovisa endast en bråkdel av detta digra material och Thomas Neidenmark har fått nöja sig med att redogöra för drygt 500 personer med anknytning till den dåtida undervisningsdebatten och de över 10 000 relationer med enskilda och sällskap i vilka de figurerar. De biografiska data om dessa mer än 500 individer som författaren samlat på sig under sitt forskningsarbete finns med som en värdefull bilaga i avhandlingen. under tiden som det statliga utredningsarbetet pågick instiftades ett sällskap för växelundervisning i Sverige. Sällskapets syfte var att sprida kännedom om den i England utvecklade s.k. Bell-Lancastermetoden inom folkundervisningen och att medverka till att det i Sverige inrättades skolor där metoden skulle tillämpas. Växelundervisningen karaktäriseras av att de elever som är skickligaste i olika ämnen (de s.k. monitorerna) undervisar de övriga, som delas in i mindre grupper.

I Neidenmarks avhandling kopplas för första gången Växelundervisningssällskapet och de bägge undervisningskommittéerna samman, vilket bl.a. gör det möjligt visa i vilken utsträckning det handlar om överlappande personkretsar. Författaren klargör hur introducerandet av växelundervisningen i Sverige på flera sätt rör vid Frimurarorden. Dels var det frimurare som medverkade till att kunskap om metoden fördes över till Sverige och dels var det dåvarande Frimurarbarnhuset i Stockholm en av de första undervisningsanstalterna i landet att börja tillämpa den.

medan den forskning som skett tidigare kring det begynnande 1800-talets utbildningsdebatt har fokuserat på själva utredningsarbetet i de bägge kommittéerna och det idémässiga innehållet i de reformer som förespråkades, har, som framgått, Thomas Neidenmark satt sig före att visa vilka uttryck som den sociala interaktionen mellan de inblandade aktörerna tog sig och hur detta bidrog till att sprida argumenten för en omdaning av den svenska utbildningen. De studerade personerna var involverade i ett omfattande nätverk av relationer, i vilket de hade lärt känna varandra från tidigare och därför mera informellt kunde utbyta åsikter. Författarens analys utgår från att människorna genom mellanmänsklig interaktion ackumulerar ett socialt kapital. Det sociala kapitalet – vilket kan bestå av medlemskap i ordnar som t.ex. Frimurarorden, i andra frivilligföreningar och i tidningsredaktioner, men också ämbeten, titlar och kungliga utmärkelser – skapar i sin tur tillit, samhälleligt förtroende och påverkansmöjligheter.

För att ge relief åt bilden av kommittémedlemmarnas benägenhet att söka medlemskap i sådana sällskap som kunde generera socialt kapital har Neidenmark använt ett antal av den aktuella tidens publicister som jämförelsegrupp. Det visar sig att både uppfostrings- och snillekommitténs medlemmar i högre grad än publicisterna var anslutna till sällskap av den antydda typen.

Författaren antar att denna skillnad berodde på att publicisterna förhöll sig kritiska åtminstone till en del av de ordnar och sällskap ämbetsmännen så gärna anslöt sig till. Kännetecknande för både ledamöterna och publicisterna är dock att deras engagemang i den medborgerliga offentligheten tog sig uttryck i ett stort antal anslutningar. Somliga kommittéledamöter var även publicister.

Med författarens ord visar detta att ”kommittéledamöterna både rörde sig i en maktsfär som utgick från Frimuraren

kungen (statliga kommittéer) och även var med och byggde upp det som skulle utvecklas till en av tidens nya maktfaktorer (pressen).” i sitt avhandlingsarbete har Thomas Neidenmark även velat undersöka på vilket sätt de i utbildningsfrågor

engagerade personerna förändrade innehållet i det offentliga samtalet.

Detta har skett genom att han studerat nyord som kan knytas till de aktuella individerna.

Skapandet av nya ord kan betraktas som en del av moderniseringsprocessen, eftersom nyord ofta signalerar en intresseförskjutning. Nyorden ger också en konkret bild av det arbete som de som ivrade för en utbildningsreform utförde som författare i och med att vi får prov på deras argumentering. Man förstår att de språkligt innovativa nya orden byggde på en vision om ett kommande annorlunda samhälle. I listan på nya ord (de är sammanlagt närmare 400) har författaren samlat de nybildningar under perioden 1789-1835 där huvudorden bildning, nation, medborgare, samhälle, skola och lärare ingår. Förteckningen över nyord spänner från medborgerskap (belagt första gången 1789) via samhällsliv (1818 – f.ö. i en text av J O Wallin) till nationalskatt (1835). Ordet folkskola föddes 1802. thomas neidenmarks hela avhandFrimuraren

ling finns tillgänglig i digital form på hans hemsida (länken finns i slutet av den här artikeln). Och inte bara texten, illustrationerna, personmatrikeln och nyordslistan. Här hittar man även extramaterial (ex.vis den geografiska spridningen över tid av skolor och sällskap som t.ex. Frimurarorden inom landet, fördjupad information kring nyorden samt inte minst biografiska data om samtliga de 10 000 personer som utgjort författarens arbetsmaterial) och dessutom en webbapplikation med de analysverktyg författaren själv använt när han t.ex. undersökt och beskrivit de studerade personernas nätverk.

Webbapplikationen med dess omfattande databas av personhistoriska data står det fritt för vem som helst intresserad att använda. men vad blev det då av de bägge uppfostringskommittéernas bemödanden? Det kom att dröja drygt tio år efter det att snillekommittén lagt sitt slutbetänkande 1828 innan ett konkret förslag värkt fram som kunde presenteras i riksdagen. En proposition lades fram till 1840-41 års riksdag och på grundval av denna utfärdades 1842 en lag om obligatorisk folkundervisning avsedd att ge alla barn baskunskaper i olika ämnen. I riksdagsbeslutet ställdes krav på att samtliga Sveriges dåtida primärkommuner – socknarna på landsbygden och församlingarna i städerna – inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Under de 30 år som hade gått sedan 1812 års uppfostringskommitté börjat sitt arbete hade visserligen många nya skolor hunnit inrättas i landet, men av Sveriges vid 1840-talets början mer än 2 300 socknar och församlingar saknade fortfarande över 1 200 skola. ”stadgan af 18 juni 1842 angående folkundervisningen i riket bildade epok i denna viktiga angelägenhet”, säger Nordisk Familjebok sammanfattande. Sverige hade efter många om och men till slut fått en folkskola.

som frimurare vill man gärna tro att Frimurarordens bidrag till utbildningsreformerna inte inskränkte sig till de i avhandlingen förekommande frimurarbrödernas nätverkande sinsemellan. Thomas Neidenmark pekar också på att den frimureriska tankevärldens inflytande var mer substantiellt än så, när han summerande konstaterar att en av de ledande ideologierna bakom tidens strävan mot en svensk ”medborgsmannafostran” var ”den kantianska upplysningen, som var en framgångsrik mix mellan fransk upplysning och tysk romantik.

Denna [d.v.s. den kantianska upplysningen] materialiserades kanske framförallt i det svenska frimureriet under ledning av hertig Carl, från 1809 kung Carl XIII.” Och det var så det kom sig, menar Neidenmark, att ”nationella och transnationella frimurarnätverk [...] blev en viktig (och hittills helt okänd) maktfaktor för utvecklingen av det svenska utbildningsväsendet.”

Pedagogiska imperativ och sociala nätverk ... är m.a.o. något så ovanligt som en akademisk framställning av hur frimurare bidrar till ett väsentligt samhälleligt framsteg genom att i sin gärning i den allmänna världen engagera sig för att förverkliga ett grundläggande frimurarideal. Möjligen är avhandlingen den enda texten av det slaget vi har. Dess värde som utsaga ökar av att den är författad av en ickefrimurare.

Thomas Neidenmarks arbete förtjänar ett bättre öde än att begravas i universitetsarkivet. Gå in på www. edu.neiden.se , klicka på bokomslaget och börja botanisera i 350 spännande och lärorika sidor!

Text och bild: Ulf Åsén

Ett varmt tack till opponenten John Strömberg som generöst ställt sin sammanfattning av avhandlingen till mitt förfogande!

33

Resor

Storloger erkända, reguljära, lagliga

som frimurare tillhörande den Svenska Frimurare Orden, får vi endast besöka lagliga loger som är erkända av vår orden. Vår orden är en självständig sammanslutning, och det finns inte någon annan frimurerisk auktoritet som står över vår orden, eller över någon utländsk storloge. För att möjliggöra samarbeten och besök upprättar vi därför förbindelser med andra storloger i världen, och överenskommer om utbyte och besöksrätt. På senare tid har frågan om utländska storloger och deras inbördes relationer med varandra blivit allt mer aktuell.

I USA finns det i praktiken två parallella dominerande storloge-gemenskaper. De har storloger (ofta kallade mainstream) som kan härleda sitt ursprung till den engelska storlogen, nu United Grand Lodge of England, och som blev självständiga storloger efter USAs självständighet. Dessutom har de storloger (ofta kallade Prince Hall) som kan härleda sitt ursprung till den närmast autonoma logen African Lodge no. 459 i Boston, som fått sitt patent år 1784 av H.K.H. Hertigen av Cumberland, dåvarande stormästare för den engelska storlogen. de amerikanska storlogerna, ur båda gemenskaperna, har historiskt inte erkänt storloger ur den andra gemenskapen, utan endast de i den egna.

Bröder tillhörande en mainstreamstorloge kunde då inte besöka en loge tillhörande en Prince Hall-storloge, eller vice versa, inte ens om de var verksamma i samma stad. Som en konsekvens av detta har endast storlogerna i mainstream-gemenskapen erkänts av andra storloger utanför USA. Prince Hall-storlogerna har därför varit isolerade och endast erkänts inbördes 34

av varandra. Detta har upplevts som ett problem, och många bröder i båda storloge-gemenskaperna har velat göra något åt situationen.

I USA har frågan om erkännande av storloger därför diskuterats intensivt i många år. Storloger i de två storlogegemenskaperna har på senare tid, en efter en, börjat erkänna varandra och hitta former för samexistens sida vid sida. Vi närmar oss därför sakta en situation i USA med två storloger per delstat, som båda är erkända av andra utländska storloger. historiskt har vi haft liknande situationer i våra grannländer. I Finland finns dels vår orden genom Stor Capitlet i Finland som arbetar efter det Svenska Systemet, dels Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland (samt ytterligare organisationer som arbetar i grader motsvarande våra grader IV – X), som arbetar enligt en ritual med grund i ritualen för storlogen för New York. Relationerna mellan vår orden och den finska storlogen är goda. Det finns ett nära och givande utbyte.

I Norge har de så kallade polstjernelogerna gått upp i och blivit en integrerad del av den Den Norske Frimurerorden, som arbetar enligt det Svenska Systemet.

I Danmark finns idag tre system förenade under Den Danske Frimurerorden, som arbetar enligt det Svenska Systemet, Johanneslogeforbundet Af Gamle Frie og Antagne Murere (Johanneslogeförbundet), som arbetar efter den så kallade Schröderska riten, samt Det Danske Frimurerlag af Gamle Frie og Antagne Murere (Lauget), som arbetar efter en dansk version av den engelska ritualen emulation rite.

under lång tid var dessa tre danska sammanslutningar tre konkurrerande storloger, men endast Den Danske Frimurerorden var erkänd av vår orden och av United Grand Lodge of England. Dessutom erkände de tre danska storlogerna inte varandra.

Bröder ur Johanneslogeförbundet och ur Lauget hade därför inte möjlighet att besöka varken engelska loger, svenska loger, eller loger tillhörande någon av de andra två danska storlogerna. Problemet fick sin lösning genom att såväl Johanneslogeförbundet (år 1959) som Lauget (år 1961) träffade överenskommelser med Den Danske Frimurerorden. Överenskommelserna innebär att Johanneslogeförbundet och Lauget formellt utgör delar av Den Danske Frimurerorden och erkänner dess stormästare som sin egen. Bröder tillhörande Johanneslogeförbundet och Lauget, som nu är delar av en erkänd storloge, kan därför inte bara besöka varandras loger, utan även besöka oss och loger i exempelvis England. i europa har frågan åter blivit aktuell, bland annat i samband med situationen i Frankrike under hösten 2010 – våren 2011. Den franska storlogen Grande Loge Nationale Francaise sattes, efter ett antal beklagliga och tragiska händelser, under statlig tvångsförvaltning. United Grand Lodge of England återkallade under sommaren 2011 tills vidare sitt erkännande av Grande Loge National Francaise.

Den engelska storlogens återkallande av erkännandet av den franska, har lett till att våra engelska bröder inte kan besöka franska loger, och att franska bröder inte längre kan besöka engelska loger. Man kan förvänta sig att ett antal storloger kommer att Frimuraren

följa United Grand Lodge of Englands beslut, då den engelska storlogen nu, och historiskt, har stort anseende i världen och dess exempel ofta följs. varför fungerar det på detta vis?

Vilken är bakgrunden till att det blir så komplicerat?

Eftersom det inte finns någon övergripande internationell frimurerisk auktoritet, är det upp till varje storloge att själv bestämma kriterierna för erkännande av och relationer med andra storloger. Den Svenska Frimurare Ordens bestämmelser återfinns i 19 kapitlet av Ordens Allmänna Lagar.

För erkännande kräver vi att den utländska storlogen är lagligt grundad, och att den följer internationellt accepterade kriterier för erkännande.

Som absoluta minimikrav anges kravet på en tro på ett högsta väsen, att orden endast är öppen för män, och att storlogen är opolitisk, samt att politiska och religiösa tvistefrågor inte får behandlas vid logesammankomster.

Internationellt har det med tiden vuxit fram en lös praxis rörande de kriterier som ställs för att en storloge skall erkänna en annan. Man brukar tala om begreppen lagligt grundad storloge, reguljär storloge, exklusiv territoriell jurisdiktion, och erkännande.

Begreppen ges inte allt för sällan olika och motstridigt innehåll, mycket beroende på att varje storloge, precis som vår egen, har sina egna interna regler rörande erkännandet av utländska storloger.

Med att en storloge är lagligt grundad brukar menas att den är stiftad av tre lagligen stiftade loger, eller stiftad av åtminstone en annan lagligt grundad storloge. En lagligt stiftad loge är en loge som stiftats av ett visst minsta antal frimurare som upptagits till frimurare av en laglig loge, vilka dessutom haft rätten att stifta en ny loge.

I längden blir detta ett cirkelresonemang, varför man ansett ett litet antal loger som ursprungliga och därmed lagliga i sig själva, såsom den skotska logen Kilwinning Lodge No. 0, vars hisFrimuraren

toria anses kunna spåras ända till år 1140.

Med att en loge, eller storloge, är reguljär brukar menas att den arbetar efter grundläggande och allmänna frimureriska principer. De mest centrala av dessa är de som framgår i vår ordens regler; kravet på tron på ett högsta väsen, att loger endast är öppna för män, och att politiska och religiösa tvistefrågor inte får förekomma. Internationell frimurerisk praxis och historiska källor, som exempelvis Anderson’s Constitutions, innehåller ytterligare krav, ofta kallade landmarks, landmärken. Amerikanska storloger anger ofta landmärkena i sina allmänna lagar, vilket ger en bild av hur skilda uppfattningarna om dem och dess innehåll är. West Virginia anger sju landmärken, Kentucky femtiofyra. Landmärkenas innehåll är skiftande och rör saker som tredje gradens legend, frimureriets tre ljus, och tron på själens odödlighet. ett ovillkorligt krav, som inte alltid är satt på pränt, är att personer som inte lagligen är frimurare av en erkänd och laglig reguljär loge inte under några omständigheter får delta i loge. Vår orden skulle med andra ord kunna riskera utländska storlogers erkännande om vi lät en främmande delta i vårt eget logearbete. Detta är en av anledningarna till att vi är noga med vad våra Johannessalar används till, och hur de är städade när logearbetet inte pågår. Dessutom anser vissa storloger att ett besök av en utländsk broder innebär att besökarens storloge har erkänt den storloge vars loge besöks. Detta är en starkt bidragande orsak till att vi måste vara noga med vilka loger vi själva besöker i utlandet. Misstag kan få konsekvenser för hela vår orden. United Grand Lodge of England har som ett av sina krav på erkännande att en utländsk erkänd storloge inte tillåter bröder en tredje utländsk storloge delta i logearbetet med mindre än att denna tredje utländska storloge är erkänd av den engelska storlogen. Detta gör att de

storloger som väljer att erkänna den engelska storlogen i praktiken endast kan erkänna de storloger som den engelska redan erkänt.

Framförallt de amerikanska storlogerna har för erkännande historiskt krävt att den utländska storlogen har exklusiv territoriell jurisdiktion. Med exklusiv territoriell jurisdiktion avses främst att storlogen är suverän inom sitt territorium, vilket normalt avser en delstat eller en nation. En konsekvens av kravet på exklusiv territoriell jurisdiktion är att en erkänd utländsk storloge anses vara den enda storlogen inom sitt område. Detta är en av anledningarna till den historiska utvecklingen i Danmark, och även till att våra tyska bröder formellt har förenat fem egentliga storloger under en och samma organisation med en gemensam ledning och stormästare. i praktiken finns det ofta flera olika organisationer i ett land eller en delstat som utger sig för att vara frimureriska storloger. I Italien finns knappt ett tiotal, i Frankrike i vart fall ett dussin, och i delstaten New York påstås det finnas mer än femtio. Om det finns flera storloger i en jurisdiktion erkänns som huvudregel endast en av dem. Övriga må vara både lagliga och reguljära, men får inte besökas då de inte är erkända. Avsteg från principen om exklusiv territoriell jurisdiktion kan göras om två (eller undantagsvis flera) storloger enligt en ömsesidig överenskommelse delar ett territorium, såsom är fallet i vissa delstater i USA och i vissa före detta engelska kolonier. I dessa fall kan andra storloger erkänna båda storlogerna i territoriet.

Kravet på exklusiv territoriell jurisdiktion bottnar i att erkända storloger skall respektera varandras territorium och inte upprätta loger inom territorier där det redan finns en storloge.

Detta händer trots allt då och då. Libanon, som frimureriskt territorium, delas av storlogerna för Skottland, Italien och delstaten New York. Under år 2008 upprättade storlogen för Washington D.C. en egen loge i Liba-  35

non. Detta ledde till att storlogen för New York återkallade sitt erkännande av storlogen för Washington D.C. Situationen löstes lyckligtvis efter ett antal månader och ordningen återställdes, så att bröder från New York och Washington D.C. återigen kunde ses i loge. nu räcker det inte med att en utländsk storloge är lagligen grundad, är reguljär och, om det fortfarande är ett krav, är suverän i sitt territorium.

För att vi som svenska bröder skall kunna ha ett utbyte med den utländska storlogens bröder och loger, och kunna besöka dem, och de besöka oss, måste vår orden ha erkänt den utländska storlogen, och den utländska storlogen har erkänt vår orden.

Erkännande sker oftast genom bilaterala avtal storlogerna emellan, i vilket bland annat besöksrätt regleras. Kutymen är dock att det är den yngre, det vill säga den senast stiftade, storlogen som anhåller om den äldres erkännande.

Stöd cancerforskningen Hedra minnet av en närstående och hjälp oss att rädda fler liv. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på Cancerfondens webbplats.

cancerfonden.se | 020- 59 59 59

FRACKERBJUDANDE! FRACK ----------------- 1595:-

MÖRK KOSTYM ---- 1150-1795:-

LACKSKOR ----------- 500:-

SMOKING + SKJORTA -- 1800:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

100% ULLFRACK KOMpLETT -------------------------------------- 3350:Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren

den svenska storlogen, vår orden, grundad år 1760, är relativt gammal, och räknas oftast som en av de tio äldsta i världen, och den femte äldsta av de som den engelska storlogen erkänner allt sedan år 1770. Skall man följa kutymen är det med andra ord oftast den utländska storlogen som skall anhålla om vår ordens erkännande. Detta, och att en svensk frimurare, hertig Jacob de la Gardie, under år 1813 var instrumental i återförenandet av det engelska frimureriet under United Grand Lodge of England efter de engelska storlogernas splittring mellan Moderns och Antients, är två intressanta pusselbitar i kunskapen om vår orden och dess historia.

for men

Husbyvägen 15, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Text: Christoffer Gramming

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Fakta

På www.frimurarorden.se finns det under rubriken ”Utländskt frimureri” en lista med de utländska storloger som vår orden erkänner och har relationer med.

Se även sid 55.

36

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Frimuraren

Upplev Kina våren 2012 – En resa speciellt för Dig! Av frimurare, för frimurare, med frimurare

För ett år sedan annonserades denna resa i tidningen och gehöret blev fantastiskt! Över 70 bröder och respektive och vänner kunde åka med. Alla som visade sitt intresse kunde tyvärr inte följa med.

På grund av detta genomförs nu en till resa under mars 2012!

Den 18 mars till 1 april 2012 åker vi på en 15 dagars rundresa till Kina. Detta är en unik specialresa som normalt inte finns på marknaden. Allt är inkluderat, flygbiljetter, hotell, mat och dryck, inträden och dricks.

Vi har fokuserat denna resa på att du ska få kunna njuta och uppleva Kina på bästa tänkbara sätt! Vi tillbringar tre dagar på landsbygden i södra Kina. Där finns också tillfälle för shopping, i massor av spännande affärer. Svensktalande guider, god mat och trevlig gemenskap. Till skillnad från övriga resor på marknaden har vi sänkt tempot, för att du ska få uppleva mer.

Vi vet att du kommer bli helnöjd! Tag med familjen, eller åk själv, och upplev Kina med oss!

Från Sverige flyger vi till Peking, resan tar ca 8 timmar – vi reser med Air Chinas direktflyg, och även Finnair som erbjuder anslutningsflyg från Kastrup och Landvetter.

Under vår första del av resan är vi i Peking, vi kommer få besöka och uppleva Sommarpalatset, Himmelska fridens torg, Förbjudna staden, Himmelska templet och lite till.

Efter Peking flyger vi till Xian, där vi får se den världsberömda terracottaarmén bestående av 6000 man! Vi kommer även få besöka en örtmarknad och en sidenfabrik. Vi får ytterliggare en dag i Xian där vi besöker en Jade-fabrik, ett tempel och en matmarknad, vi besöker även en ateljé och får se det traditionella kinesiska bondemåleriet.

Vi tar därefter flyget till Guilin, staden som är berömd för sina

fantastiska naturscenerier med bl.a. de sagolika sockertoppsbergen. Vi besöker även ett teplantage.

Efter en natt i Guilin tar vi oss för en kryssning på floden Li. Vi gör strandhugg för möjlighet till besök vid de fantastiska droppstensgrottorna. Vi kommer efter en dag på båt fram till den lilla staden Yangshuo, här kommer vi stanna i 3 dagar och njuta av det kinesiska lantlivet. Cykelutflykt med klättring till toppen på Moonhill, gatuliv med shopping, och massage, det är bara att njuta i fulla drag!

Vi reser tillbaka till Peking via Guilin, på vägen besöker vi Fuboberget, Elefantsnabelklippan och Vassflöjtsgrottan.

Väl framme i Peking kommer vi att njuta av en shoppingdag på egen hand, möjlighet till fantastisk shopping till låga priser.

Under kvällen beger vi oss tillsammans för att uppleva halsbrytande kinesisk akrobatik! Dagen före vår hemresa är det läge för resans höjdpunkt; den kinesiska muren.

Det ingår tre shower under resan, en dans- och musikshow i Xian, en fantastisk utomhushow av samma man som gjorde invigningen till OS i Peking 2008 i Yangshou samt en akrobatshow i Peking.

Denna resa visar det bästa av Kina och görs i samarbete med Lotus Travel AB som är teknisk arrangör.

Allt detta får Ni för 26 400 kr.

Detta är absolut en mycket prisvärd resa, så beställ mer information om resorna nu. För program och övrig information kontakta Broder Sebastian Grimhäll, helst skriftligen på: Ängsholmsgränd 13, 127 42 Skärholmen. Alternativt sebastian.grimhall@gmail.com, Mobiltelefon 0731-83 98 98 så får du program och anmälningsblankett.

Resor

Frimurarmiljöer i Washington DC

Podiet i den högsta gradens arbetsrum (33°) används inte längre. Istället hyr man in sig på ett hotell i en sal som rymmer 2500 deltagare.

Att besöka olika frimurarmiljöer utomlands är alltid intressant och spännande. Under utlandsresor i Norge och i USA har undertecknad flera gånger gjort logebesök och fått uppleva både likheter med och skillnader mot hur vi i Sverige genomför våra loger.

U

nder årets sommarsemester i USA blev det inga logebesök, men tillsammans med min son, nio år gammal, besöktes tre av Washington DCs mest signifikanta frimurarbyggnader.

38

Redan i flygplanet såg jag genom fönstret den klart urskiljbara byggnaden George Washington Masonic Memorial. Byggnaden ligger på en höjd i Alexandria, en ”förort” söder om Washington. Det är relativt lätt att ta sig dit, tunnelbanesystemet är väl utbyggt och man åker till stationen precis söder om Arlington-kyrkogården.

När man kommer in i byggnaden möts man i en stor hall av en stor staty av George Washington och på ömse sidor om statyn två stora muralmålningar som beskriver viktiga händelser i Washingtons liv med frimurerisk anknytning. Den kanske viktigaste av målningarna visar när han lägger grundstenen till Capitolium. Han är

klädd i frimurarinsignier med förkläde och band och flera andra antydningar och kopplingar till frimureriet finns i bilden.

Det faktum att USAs förste president var frimurare är känt hos många amerikaner och har också gett missuppfattningen att USAs president måste vara frimurare. Det främsta skälet till missuppfattningen lär vara att när Washington skulle svära presidenteden, tyckte han det vore lämpligt att göra det samtidigt som han la sin högra hand på Bibeln.

Nu fanns det ingen bibel tillgänglig, och han bad då en logebroder som var närvarande att rusa iväg till logen och hämta logens bibel. Brodern kom efFrimuraren

ter 32 minuter tillbaka (edsceremonin ägde rum 32 minuter efter utsatt tid) och ceremonin kunde genomföras. I och med att samma bibel kom att användas flera gånger vid presidenteder och att den på pärmen har vinkelhaken och passaren, har det gett upphov till den ovan nämnda missuppfattningen.

När Barack Obama svor eden, lät han istället hämta fram Abraham Lincolns gamla bibel. nåväl, lite mer om byggnaden då. I entréplanet finns en rekonstruktion av ett logerum från Washingtons tid och i de undre våningsplanen ett logerum (som används), samlingssalar, ett auditorium samt några utställningsrum som beskriver verksamhet och flera av de andra presidenterna som varit frimurare. I de övre våningsplanen finns arkivutrymmen och högst upp en terrass med milsvid utsikt.

Dagen därpå besökte vi The Temple, som är ”stamhus” i Washington DC inom 33-gradssystemets södra jurisdiktion. Huset figurerar i Dan Browns thrillerroman om frimureriet och är definitivt värt ett besök. Det största logerummet, som bara är avsett för frimurare av 33:e graden, används inte aktivt sedan ca 10 år tillbaka då man vuxit ur det. I sammankomster i 33:e graden hyr man istället in sig i festvåningen på Sheraton Hotel där man kan vara upp till 2500 deltagare.

Huset är byggt i sandsten under sent 1920-tal och är magnifikt. Det kostar några dollar i inträde, men som frimurare slipper man betala. Entréhallen är byggd i marmor och förlagan är en stor gård i Pompeji i Italien. Logerummet är storslaget och besökare får provsitta och gå runt utan restriktioner.

Vår guide berättade att man efter publiceringen av Browns bok beslutat att helt öppet visa hela huset, och att man därmed kan visa att det i huset inte finns några egentliga hemligheter.

Resten av byggnaden innehåller ett mindre logerum (Executive Room) som är avsett för ordensledningens möten, bibliotek (ja, det fanns några gamla matriklar och böcker på svenska), utFrimuraren

Blivande frimurare? Ja det tar kanske några år innan Jesper kan slå sig ner i OM:s stol.

ställning av gåvor, porträtt av kända amerikanska frimurare, frimurarhistoria och ett litet minnesutrymme för donatorer som skänkt minst en miljon dollar. I varsin nisch finns även två kända washingtonfrimurare begravda. Tillstånd för sådan begravningsplats som inte är på en kyrkogård måste ges av Kongressen.

måste ha biljett och det var rigorös säkerhetskontroll. Biljetterna bokades på internet över en månad innan avresan från Sverige, kom med post hem och är kostnadsfria, men man får dock betala för portot. Monumentet är byggt till Washingtons ära, påbörjades på 1840-talet, men slutfördes först efter det amerikanska inbördeskrigets slut.

Den översta toppen är utförd som en liten pyramid av aluminium, och det är den plats i Washington som varje morgon först träffas av solljuset. Monumentet tillkom på privat initiativ och många frimurarloger och enskilda frimurare skänkte pengar, dessa bidragsgivare har inskriptioner på insidan av byggnadsstenarna och de ses naturligtvis inte från byggnadens utsida. Det framgår inte av broschyrer och beskrivningar att amerikanska frimurare skulle vara initiativtagare till monumentet, men enligt den guide som körde vår hiss, var det tack vare frimurarnas initiativ som byggnaden kom att uppföras.

Washington är väl värt ett besök bara ur frimurarperspektiv!

Text och bild: Magnus Ruding

PS. I USA är frimureriet mycket närvarande. Vid en rundtur på Arlington-kyrkogården pekar guiden på en gravsten och berättar att där ligger den ende femstjärnige general som begravts på kyrkogården, Omar Bradley. Som sista bisats säger guiden ”han var för övrigt frimurare”. DS.

när jag och min son lämnade byggnaden, frågade han : ”Pappa, kan jag bli frimurare?”. Om du vill, svarade jag, kan vi prata om det om drygt 10 år. Byggnaden gav intryck som består, och min son har nog förstått att frimureri är mer än julgransplundring i vårt svenska stamhus. den tredje byggnaden med frimurerisk koppling som vi besökte var Washington Monument, den pedistal av sten som reser sig 555 1/5 fot mellan Capitolium och Lincoln Memorial. Man

Reliefen av George Washington finns i Washington Monument.

39

Resor

250 års jubileum i Magdeburg Fredagen den 25 februari 2011 åkte sju bröder från Landskrona och Helsingborg till Magdeburg för delta i Johanneslogen ”Ferdinand zur Glückseligheit” 250 års jubileum. Efter en lugn och trivsam nedresa ankom vi till vårt Hotel i Magdeburg.

Då jag varit en del i Magdeburg såg jag till att vi fick i oss en god kvällsmat på ett trevligt ställe. Efter lördagens frukost begav vi oss till Hotell Ratswaage där festligheterna skulle hållas. hela tillställningen inleddes med ett kort hälsningsanförande av OM i Magdeburg Sven Geisler inför cirka 300 tillresta bröder. I den officiella hälsningen var det tillåtet att ha med damer vilket en del hade.

Mycket musik blev det. Magdeburg ställde upp med en tjugotvå personers kör som gjorde ett starkt intryck.

Efter första musikstycket hölls ett tal av landshövdingen i SachsenAnhalt, Rainer Robra. Han hade ett intressant anförande där han bland annat berättade att det var frimurarnas fel att Tyskland förlorade första världskriget. Hör och häpna, många militärer var frimurare och hade konspirerat och sett till att Tyskland förlorade. Vi fick också reda på hur det sett ut efter andra världskriget. Man fick vara frimurare men inte utöva det. Det sista protokollförda mötet i Magdeburg var från 1934. Efter det var det lite farligt att visa sig med Malteserkors. På den tiden hade Magdeburg 668 aktiva medlemmar, det var den näst största logen i Tyskland.

Efter ytterligare ett trevligt musikstycke var det dags för en häls40

ning av borgmästaren i Magdeburg, Lutz Trümper. Han berättade om hur mycket gott som uträttats av frimurare i den allmänna världen och speciellt då i Magdeburg. Vi fick även veta att Richard Wagner hade varit verksam som frimurare i Magdeburg (ingen dålig musikföreståndare kan man tycka).

Näste talare var Karl Hordenbach, Tyska Storlogens Stormästare. Han berättade att i gamla Östtyskland förbjöds frimureriet 1935. I slutet av sitt anförande kom den stora överraskningen, Magdeburg hade ett fantastiskt frimurarhus som tyvärr förstördes till hälften under kriget. Det användes som arkiv och annat under östtiden och var i allmänt dåligt skick.

Den 26 februari fick Magdeburgarna åter tillträde till sina gamla lokaler dvs. 3300 kvadratmeter, ett visst renoveringsbehov föreligger. Vi fick se lokalerna från både in och utsidan och ser fram emot att få se dem i bruk om några år.

Professor och DR. Uwe Mittler var nästa person på estraden, han framförde sitt varma tack till Magdeburgsbröderna som har varit med att ta fram ett anhörighus för familjer som drabbats av barncancer. De hade även sett till att barnen hade musiklärare där som fick dem att tänka på något annat än sin sjukdom. OM Sven Geisler avslutade förmiddagens offentliga tillställning och bjöd oss till bords. därefter hade vi den gemensamma lunchen med damer där vi spred ut oss bland övriga bröder. Jag (Dag) hamnade vid ett bord med bröder från Berlin med damer. De hade mycket intressant att berätta, bland annat att det finns kvinnligt frimureri i Tyskland och att det finns blandade loger med både damer och herrar i.

De berättade även att det fanns en turkisk loge i deras frimurarhus, vil-

ket egentligen inte är så konstigt eftersom det finns två miljoner turkar i Tyskland. Det finns mycket att fundera över som händer i andra länder.

Det intressanta är inte att leta skillnader utan att se likheterna. nu till dagens höjdpunkt, den gemensamma logen med över 260 bröder samlade. Ritualen skiljer sig en del men man känner igen sig i det mesta. Det var imponerande att se samlingen Stormästare på podiet.

Stormästaren för ” The Grand Lodge of England in Germany” var en man på cirka två meter, 1,5 deciton och med en utsmyckning som hette duga.

Våra bröder från Rumänien hade också en annan utsmyckning. En nystiftad militärloge från Potsdam la man också märke till. De grundade sin loge den 15 januari i år. För att få vara med måste man antingen vara aktiv militär eller reservare. Men vi vanliga var välkomna att besöka dem.

Det var representanter från 48 loger närvarande, bröderna kom från Tyskland, Schweiz, Österrike, Rumänien och Sverige.

All musik i logen framfördes av en frimurarkör, mycket vackert och stämningsfullt. När kedjesången framfördes hände det en del saker som vi kanske borde ta med hem, trevligt var det. efter avslutad loge var det mingel med alla tillresta bröder i Hotel ”Ratswaage”. Vi fick träffa många trevliga bröder och många stimulerande samtal hålls. Det var med mycket glatt sinne som vi åkte hem fyllda av glada minnen och stimulerande intryck. Vi tror definitivt på att utbytet med utländska bröder berikar oss och kan tillföra positiva saker för de bröder som inte kunde närvara.

Text och bild: Dag Simmingskiöld

Frimuraren

Den 22 röster starka kören från Magdeburg gjorde ett starkt intryck.

Om några år kan logearbetet åter ske i de 3300 kvadratmeter stora lokalerna.

Landshövdingen i Sachsen-Anhalt Rainer Robra gav en historisk bakgrund i sitt högtidstal.

Med 48 loger representerade fanns mängder av olika klädslar och utsmyckningar.

Frimuraren

41

Möte med främling jag vet inte varför du sitter här idag. Jag kan naturligtvis gissa, eftersom jag själv satt här för inte alltför många år sedan. För min del var det en kombination av nyfikenhet och sökande. Nyfiken på en organisation vars namn är vida känt, men vars innehåll genom sekler förblivit en hemlighet. En hemlig orden med hemliga ritualer... En sammanslutning vilken jag då och då mött i skönlitteraturen som en kraft som drivit historien framåt... Ja, utan omsvep erkänner jag att jag var nyfiken.

Jag var då som nu mitt i livet. Insikten hade drabbat mig att de flesta av de få tillfällen där nya vänner “delas ut gratis” - skolan, universitetet, första jobbet, ungarnas första dagis, flytta till nytt område - låg bakom mig. Min fadder talade varmt om gemenskapen inom frimureriet, och det tilltalade mig.

Det fanns även en annan anledning till att jag satt där du sitter idag. Jag sökte efter ett djupare innehåll. En umgängesform med allvarligare ton, med fokus på inre lugn och utveckling av goda personliga egenskaper. sedan frimureriet grundades i Sverige för 276 år sedan har det gått 10-15 generationer. Samhället har ändrats mycket under dessa tre sekler. Tekniken ännu mer. Mängden information vi alla måste hantera blir ibland till ett svårhanterligt brus.

Världen sköljer över oss med bilder från långt borta, och utan en fast punkt eller riktning eller kompass riskerar vi att själva spolas bort.

Frimureriet vill hjälpa oss till en fast grund, så att vi kan stå stadigare, stärkta av insikter, symboler och upplevelser. Under logesammankomster och i samtal med bröder får vi verktyg som hjälper oss till en djupare och mer nyansrik bild av oss själva.

Våra loger bygger på en lång tradi42

tion. Kraftfulla symboler, liknelser och allegorier som visat sig beständiga genom historiens gång manar oss till eftertanke. Ordens ursprungliga arkitekter och stormästare har förvaltat vårt arv väl. Att samhället förändrats är uppenbart. Människans djupare funderingar och inre önskningar är väsentligen mer beständiga. Det som frimureriet erbjöd för 300 år sedan fortsätter att leverera även i våra digitala dagar.

På vår hemsida står syftet med Orden att läsa: “Frimureriet har till syfte att verka för mänsklighetens förbättring och förädling genom att främja ödmjukhet, tolerans och barmhärtighet samt att visa detta i ord och handling.”

Vad innebär då detta? Frimureriet vilar på tre ben: Personlig utveckling, Gemenskap och Barmhärtighet. den resan du som frimurare kommer att göra är en resa in i dig själv, via platser där tiden står still och lugnet råder. Resan är bara din, men med på färden är en grupp män av olika ålder med vitt skilda yrken och bakgrund. Dina frimureriska bröder.

Några av dem sitter här, andra håller i kvällens presentation.

På vägen kommer du att få verktyg och instruktioner ur en uråldrig verktygslåda. De verktyg du får och de tankar Du kommer att möta hjälper dig att se såväl nya saker som gamla saker i nytt ljus.

I den hektiska tid som så många av oss lever i kan det vara svårt att hitta tid för inre reflektion, att stanna upp och fundera på de stora frågorna, som “Vem är Jag?” och “Vart är Jag på väg?”. Det är nog många som trots ett rikt umgänge kanske saknar en ärlig och lyssnande person att diskutera livets svåra frågor med.

Frimureriet ger oss möjligheter till detta. En plats att tänka. En plats utan

mobiltelefoner, datorer som surrar och tider som skall passas. En plats nästan utanför Tid och Rum. Frimureriet ger oss en möjlighet att stilla vårt inre och hämta kraft i de urgamla ritualerna och i umgänget med bröder.

Kraft som vi kan bära med oss utanför logesammankomst - ut i den allmänna världen - och där - förhoppningsvis åtminstone en aning förbättrade och förädlade - vara mer ödmjuka, toleranta och barmhärtiga.

Kort sagt - att vara mer medmänniska för våra medmänniskor.

Text: Jesper Högström

Debattinlägg Hej, Frimuraren nr 2/2011finns en artikel av Rune Carlsson, ”En idéhistorisk betraktelse”, av vilken man kan få intrycket att tortyr tillämpades i Sverige långt in på 1800-talet. Tack och lov var så inte fallet. Redan Karl XI gjorde på 1680-talet försök att avskaffa tortyren och den förbjöds i 1734 års lag. Det fanns emellertid ett undantag i lagen som gjorde att tortyr i praktiken fortsatte att förekomma. Gustav III avskaffade emellertid tortyren definitivt genom att kungligt brev i augusti 1772, då han bestämde att alla pinorum och tortyrredskap skulle förstöras.

Att hertig Carl skulle ha godtagit tortyr efter 1772 är knappast antagligt.

Med vänlig hälsning Jan Erik Oja Frimuraren

Forskning

Imponerande CFEsymposium i Luleå

– Det här är det bredaste symposiet vi hittills har genomfört, sammanfattade Henrik Berg då han som ordförande mästare i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) avslutade årets symposium, det åttonde i ordningen.

Frimuraren



43

c

fe:s första symposium ägde rum den 9 november 1995, men det dröjde till den 22 november 1997 då logen blev invigd av dåvarande Stormästaren Gustaf Piehl.

Sedan följde forskningssymposier i Malmö 1998, Göteborg 2000, Linköping 2002, Helsingfors 2004, Stockholm 2006 och Karlstad 2009. Då jag som logens fadder har deltagit i alla dessa symposier, kan jag konstatera att årets symposium var det mest välorganiserade som CFE hittills presterat. Detta är givetvis också en följd av ett gott tillvaratagande av vunna erfarenheter och de lokala logebrödernas genuina engagemang. Nästa symposium planeras äga rum i Kristianstad 12-14 april 2013. i år stod de båda Luleålogerna, SAL Jakob Ulfsson och SJL Ultima Thule, som värdar, då det rekordstora antalet 119 bröder med 61 damer hade samlats. Det torde vara första gången som en för hela Orden gemensam sammankomst har anordnats så långt norrut i Sverige. Deltagarlistan visade att bröder kommit från såväl Överkalix som Hässleholm, sex bröder från Finland och tre från Norge.

Förre OHP, Jarl Jergmar var en av de mycket uppskattade föredragshållarna i Luleå.

Föredragen i de olika graderna kännetecknades av synnerligen goda insikter och gav rika tillfällen till utbyte av tankar och erfarenheter. Ord44

fOSK Sten Svensson är aktiv både som talare och reporter för Frimuraren.

förande mästaren i Andreaslogen, tillika ADM i CFE, Hans Brusewitz, gav en utmärkt presentation av personen Jakob Ulfsson och frimureriet i Luleå. Ett mycket uppmärksammat inslag var Göran Anderbergs föredrag under rubriken ”När det kosmopolitiska frimureriet i Sverige blev fosterländskt”. Bland andra synnerligen värdefulla bidrag märktes två föredrag av Ordens förutvarande högste prelat Jarl Jergmar.

avsluta upplevelsen hos mor Stina i Storgården anno 1880.

På kvällen var programmet gemensamt för bröder med damer med ett föredrag i Johannessalen. Konstnären och frimuraren Mats Risberg berättade om takmålningarna i Johannessalen, med motiv från Salomos tempel, samt beskrev med skisser hur han själv målat väggtavlorna i frimurarhusets entréhall.

Därefter intogs gemensamt en trerätters festmiddag i Luleålogernas ombyggda och utökade matsal. Det blev älgstek med sås av egenhändigt plockade murklor, allt tillagat av logebröderna själva. Bland deltagarna i matlaget uppmärksammades särskilt den idoge ordförande mästaren i Johanneslogen, Mårten Sandberg. När Stormästarens prokurator, Göran Laurelii, höll sitt tacktal kunde han utdela utomordentligt goda vitsord för alla arrangemang.

Det blev dagar att minnas! för de medföljande damerna bjöds ett mycket trevligt program. På fredagskvällen, under tiden bröderna deltog i logesammankomsterna i graderna I & IV-V, hälsade doktorerna Birgit och Leo Hassler alla symposiets frimurardamer välkomna till en middag i sitt stora hus på Gültzaudden. Efter middagen bjöds det poetisk underhållning och då framträdde ”Karl-Gerhard” med plommonstop och utsökt diktion. En rundvandring i hemmet och läkarmottagningen stod även på programmet.

Under lördagen fick damerna besöka GamGöran Anderbergs föredrag blev synnerligen uppskattat inte minst melstads kyrkby med av Sverker Helmstein R&K från Luleå sina 425 rödmålade stugor. Den unika kyrkbyn Text: Sten Svensson finns med på Unescos världsarvslista.

Bild: Arnold P. Peldius Under några timmar förflyttas daPatrik Andersson merna till 1400-talet för att därefter Frimuraren

Forskning

Ad Fontes - till källan … går man när man vill hämta kunskap. Men i det här fallet var det källan som kom till bröderna. sista helgen i maj hade forskningslogen Carl Friedrich Eckleff bjudit in till symposium i Luleå och erbjöd en välfylld palett av föreläsningar, bokbord och intressanta bekantskaper.

Symposiehelgen inleddes med arbetsmöten på fredagskväll i Johannes- samt Andreaslogerna och med därtill hörande brödramåltid. Gissningsvis var det flera av de långväga bröderna som åkt upp lite tidigare för att kunna ta del av broderligheten under fredagsaftonen, då det var många kända ansikten vid frukostbordet på lördagsmorgonen.

Frimuraren

Glädjande många besökare (från stora delar av landet) hade tagit tillfället i akt att besöka symposiet vilket visade sig vid incheckningen som föregick själva evenemanget. Det rådde febril verksamhet vid inskrivningsbordet och de personer som tagit på sig uppgiften att checka av, samt dela ut information till de anländande bröderna, fick fingra på för att det inte skulle bli trafikstockning. Det kändes lite som vid mönstringen… ”Namn?

Namnbricka här, fäst den väl synlig, information om symposiet får du här.

Nästa!”

Mycket effektiva utan att för den sakens skull verka forcerade. Nästan som om de gjort det förr kan man tänka.

CFE’s OM Henrik Berg invigde symposiet med att hälsa alla varmt väl-

komna till en förhoppningsvis, både för föreläsarna och åhörarna, givande helg med möjligheter till personlig förkovran inom intressanta områden. innan föreläsningarna startade så informerades det ordentligt i Johannessalen om hur upplägget för de kommande dagarna skulle se ut och helt klart så har gruppen som planerat dessa dagar, lagt sig vinn om att så lite som möjligt ska kunna ställa till det. Ett synnerligen bra exempel på detta var de tekniker som i stort sett inte fick lämna sina poster utmed den ljudutrustning som användes.

Det märktes även under de timmar som föreläsarna bytte av varandra; inget strul med ljud, ingen väntetid med överlämningar och inte heller några oförutsedda händelser som inte gick att lösa på plats. Mycket respektingivande!

Totalt så kunde symposiets besökare välja mellan 18 olika föreläsningar beroende på grad och intresse. Av dessa var det 16 parallella sessioner vilket gjorde att det säkert var många bröder som fick beslutsneuros över vilket ämne de ville höra mer om. Undertecknad var en av dessa.

Att intresset för föreläsningarna var hög vittnade brödernas punktlighet inte minst om. Det var få som inte satt på plats när föreläsarna tog till orda. Kanske var det ett exakt tidsschema som bidrog till detta då föreläsarna var ”tvingade” att börja på utsatt klockslag för att inte ställa till det i slutet på dagen. Och det här gällde båda dagarna…

Föreläsarna som gästade sympo-  45

Viktor Nordström hade full koll på bildmaterial et till sitt föredrag.

siet presenterade sina arbeten och rön på ett alldeles formidabelt sätt.

Vanligtvis så kan ju risken finnas att det blir väldigt mycken, och inte riktigt gripbar information, som läggs fram för åhörare (som kanske inte har spetskompetens) inom ett visst område, och därigenom göra att det blir lite torrt. Men så var det alltså inte i detta fallet…

Ett exempel på god förberedelse visade sig när en av föreläsarna, Kjell Lekeby, hade blivit indisponibel och ersattes av Ulf Åsen, SVEA, som på ett föredömligt sätt vidarebefordrade Lekebys presentation. Hade det inte varit för att broder Ulf nämnt det så hade i alla fall inte jag märkt att det inte var hans alster han föreläste om.

Det här gällde självfallet alla föreläsarna. Mycket professionellt! fika och förplägnad, är av stor vikt för att hålla bröder på gott humör… eller ja, kanske inte så allvarligt, men ack så trevligt. Kaffe serverades med jämna mellanrum, tillsammans med småkakor, som såg till att hålla blodsockret på en lagom nivå. En annan mycket trivsam effekt med dessa små pauser var att det gavs tillfällen att fråga föreläsarna lite närmare om det de just pratat om. Medan man hade det färskt i minnet dvs…

46

Att man blir hungrig fast man sitter still är ju en märklig företeelse kan tyckas men så ligger det till, och under båda dagarna serverades det smakrika och väl närande luncher som tillagades på plats av logernas kökspersonal. Att mycket stod på sin spets förstår man när engagemanget är så högt att kökschefen mot sin vilja, vänligt men bestämt blir förd till sjukhus för enklare hälsokontroll.

Dock så var han åter på plats senare under dagen för att återigen ta på sig skepparmössan över kökets göromål och med den äran se till att förplägnad och annat serverades de närvarande gästerna.

Ett event av den här storleken är ju självfallet ett exemplariskt tillfälle att ta med sig sina damer på, och det hade flertalet bröder också gjort. Och för att damerna nu inte skulle behöva vänta på sina respektive hela dagen så hade det anordnats med aktiviteter som enligt tacktal till middagen hade varit mycket givande och trivsamt.

galamiddag av rejäl kaliber bjöds det på och en tillställning av denna magnitud kräver planering och mycket personal och till hjälp så hade elever från Luleås restaurangskolor ställt upp (även fast det var deras avslutningsvecka i skolan) och det märktes att dom skolats väl i sitt tillkommande arbete.

När väl maten avnjutits så långt att efterrätten skulle bäras fram så presenterade köket en egenhändigt hopknåpad show i flamberingens ädla konst för att visa hur rätten ska tillredas. Med humoristisk anspelning och glimten i ögat så kom brandfiltar, brandsläckare och mobiltelefoner fram i ”förebyggande syfte…

Nu är det ju så att Crepes Suzette tar sin tid att tillreda så köket ”hade förberett” lejonparten ute i köksregionerna. Men det blev en uppskattad och bejublad insats under kökschefen Hans Lindbergs arbete och kommentatorn Olle Dahlkvists presentation, och honnörsbordet blev de som fick avsmaka anrättningen. Sen om det

Det gäller att hålla tungan i rätt mun... Olle Dahlqvist och Hans Lindberg klarade till och med flamberingen utan brännskador.

Frimuraren

var ett taktiskt rätt beslut förtäljer ju inte historien men helt klart smakade middagskompositionen mycket bra.

Med tanke på att den kommande morgonen även den skulle innehålla seminarier (med relativt tidig start) så var många bröder på väg tillbaka till sina nattkvarter efter att middagen dukats bort, medan andra stannade kvar för vidare samkväm och möjligt ytterligare förkovran inom konsten gällande de ädlare dryckerna. seminariet avslutades på söndagen med några ytterligare föreläsare som fick sy ihop helgens massiva informationsbombardemang och det var nog flertalet bröder som redan nu har börjat se fram emot nästa symposium.

En mycket nöjd OM för Forskningslogen Eckleff och en likaledes nöjd ansvarig arrangör genom OM Hans Brusewitz, tackade bröderna för deras närvaro och önskade samtliga en trivsam sommar och på återseende vid nästa symposium.

Det här var mitt första symposium inom den frimureriska världen och jag kan inte annat än hålla med fOSK Sten Svenssons bekräftelse vid middagsbordet, att detta varit ett mycket väl genomfört evenemang.

En sak som är säker… vid nästa symposium ska jag göra allt jag kan för att kunna deltaga igen.

Bakom kulisserna på ett symposium… … så händer det mycket. forskningslogen Carl Friedrich Eckleff’s symposium som avhölls i Luleå under den sista helgen i maj kan inte sägas vara annat än ett praktverk i planering och genomförande.

Själva innehållet i programmet var ju forskningslogens ansvar, dvs engagera föreläsare samt ordna det informativa runt den huvudsakliga delen. Det var även CFE som stod som värd under helgen med ansvar för symposiet.

Men för den praktiska biten så stod Frimuraren

Luleålogerna som ansvariga och som på ett föredömligt sätt gjort allt för att deltagarna och föreläsarna skulle få ett bestående minne från evenemanget.

För att få reda på vad som var framgångsfaktorer för det nyss genomförda symposiet så pratade jag med Hans Brusewitz, som är OM i SAL Jakob Ulfsson samt ADM i CFE, om hur dom lagt upp det hela och får en fyllig redovisning om mängden arbete som lagts ner av bröder inom Luleås frimurarsamhälle.

Planeringsarbetet började redan för två år sedan (i stort sett) efter att det förra symposiet i Hans Brusewitz, OM i SAL Jakob Ulfson var mer än nöjd organisatör.

Karlstad hade avslutats långt. Lokaler, fika, lunch och middag och erfarenhetsmässigt så tog broär komponenter som måste fungera der Hans med sig vad som varit bra hela vägen för att ett event ska anses respektive de områden som hade utsom lyckat. Under luncher och fika rymme för utveckling. så var det bröder som stod för fotNär de första tankarna började arbetet medans middagen hade fått konkretiserades mynnade det ut i ytterligare betjäning från restaurangolika arbetsgrupper med ansvar över elever. olika detaljer. Under resans gång så Just vad gäller lokaldelen så är det möttes arbetsgrupperna för att stämju en av de viktigare aspekterna att ta ma av och planera vidare med eveni beaktande, då mycket folk ska in på tuella förändringar. en relativt begränsad yta. Då räcker det inte med vad som helst till yta den centrala arbetsgruppen, som sett, om det ska fungera tillfredstälbestod av cirka 20 personer, ville folande utan det måste vara ändamålskusera på teknik, logistik samt ett väl enliga lokaler. genomtänkt medföljandeprogram, Ytterligare en viktig ingrediens som för att knyta fast alla eventuella bilor lades stor vikt vid, var det medföljansom hängde i luften. deprogram som presenterades… ett Teknikmässigt så har erfarenheten för fredagen och ett för lördagen. Vikvisat att det ställer till mycket protigt i den mening att de medföljande blem och tar otroligt med tid ifall nåfår en trivsam vistelse under de timgonting händer och en tekniker inte mar som annars får fördrivas på egen finns på armlängds avstånd, lika så hand i en stad som man kanske inte ifall föreläsaren inte har koll på hur känner till så väl. utrustningen fungerar.

Logistiken var också en av de springande punkterna som måste Text och bild: Patrik Andersson hållas fast så att det inte sprang för 47

Studier

Studiecirkel tioårsjubilerar Om det var 2000 eller 2001 som man började studiecirkeln i Frimurarföreningen Ronneby Brödraförening är man lite osäker på, men att man skall fortsätta i minst 10 år till känns desto säkrare. på frågan om vad som gör en studiecirkel så livskraftig att det kan rulla vidare år efter år svarar cirkelledaren Hans Westerholm, vO i föreningen och Sten-Erik Kromnow, O i föreningen, med en mun: Personkemin! Men så enkelt är det naturligtvis inte. Det krävs mer för att de 10 deltagarna troget skall komma en gång i månaden både vår och höst, år efter år. Så låt oss ta det från början.

En av de viktiga ingredienserna är att man startade med inte mindre än sex medlemmar på samma nivå.

De övriga hade kommit lite längre i sin frimureriska vandring, när de sex Johannesmästarna tackade ja till att delta i en studiecirkel. Sedan dess hänger man ihop och går grundligt tillväga för varje del av studierna.

För cirkelledaren Hans Wester-

diebesök och praktik som komplement till det skrivna materialet.

Den senaste stora uppgiften för hela studiecirkeln är kapitlets grad IX. Då for man till Kristianstad tillsammans och ägnade en heldag där för att fördjupa sig i denna grads hemligheter. Med sex nya bröder i den graden blev redovisningen efter studiebesöket en givande kväll också för Väl förberedd och med ett bra studiematerial håller Hans Westerholm en hög kvallitté på studiecirkelns reslutat. den besökande reportern från Frimuraren.

Studiekvällarnas innehåll följer holm har det mycket handlat om att samma schema som en loge eller hitta och gå igenom cirkelmaterial. sammankomst. Man har en allvarlig Eftersom föreningen arbetar i de sex del med koncentrerade studier och första graderna så har man koncenen mer uppsluppen del med kaffe trerat sig på Hans Andreassons utoch kanelbulle som avslutning. Det märkta handledarmaterial. Men man är då det goda samtalet äger rum. har också följt cirkeldeltagarnas egna Man behåller kvällens studietema, steg på vägen och därmed kommit men byter tankar och diskuterar över till kapitelgraderna, med ett utifrån både egna erfarenheter och egenproducerat studiematerial. förväntningar. Eller som Karl-Erik OlsMen man delar inte bara de teoson sa: Det är nu vi skapar ramen av retiska studierna utan tar till stuetik, moral och erfarenheter. Tavlans motiv blir det sätt vi tillämpar våra studier i den allmänna världen. Hur vi lever helt enkelt...

Ja det låter ju enkelt, men för säkerhets skull så behövs en liten förutsättning till. Man kommer gemensamt fram till när man träffas nästa gång. Detta gör att det skall mycket till för att någon skall utebli från ett studietillfälle. Just denna kväll saknades en av deltagarna, men det är ju undantaget som bekräftar regeln, så studiecirkeln fortsätter med ännu en träff innan man tar sommarlov.

Cirkelmedlemmarna från vänster: Sten-Erik Kromnow, Håkan Bergström, Lars Thorén, Tomas Jönsson, Åke Wernersson, Arne Thorvaldsson, Christer Hermansson och Karl-Erik Olsson.

48

Text och bild: Kjell Mazetti

Frimuraren

Musik

Mozarts kodade budskap Dolda koder. Kryptiska symboler och hemliga sällskap.

Nej, det är inte någon uppföljning till Dan Browns Da Vincikoden. I stället är det ledtrådar till att bättre förstå människan Mozart – musikhistoriens mest kände frimurare.

den 27 november år 1799 lämnar Mozarts änka Constanze in några manuskript av Mozart för publicering hos förlaget Härtel i Leipzig. Bland manuskripten fanns en Aufsats där Mozart gjort anteckningar på ett av Jean-Jacques Rousseau inspirerat frimurarsystem. Anteckningarna visar sig vara en skiss till en egen frimurarloge tänkt att kallas ”Il Grotto” (Grottan). Dessa anteckningar är en viktig nyckel till att verkligen förstå ett verk som Trollflöjten, en annars ofta missförstådd opera. Bland annat har den länge ansetts innehålla kvinnofientliga budskap, eftersom kvinnorna ofta utmålas som onda och opålitliga av Sarastro och hans brödraskap. Men genom att tyda koderna i Mozarts musik kan vi se att det faktiskt förhåller sig precis tvärtom. frimurarna har alltid lockat till nyfikenhet eftersom de är av tradition ett slutet hemligt sällskap.

Det moderna frimureriet startade ur de medeltida yrkesgillena i och med att ”The Grand Loge of England” grundades år 1717. Rörelsen utgjorde en motreaktion mot religiös intolerans och politisk absolutism och spreds snabbt över hela England, där den blev mycket populär i över- och medelklassen. Frimurarlogerna blev mötesplatser där män kunde träffas utan att sociala klasskillnader gjorde sig påminda. Rörelsen spreds sedan via Frankrike vidare till övriga Europa.

Vid 1700-talets senare hälft fanns i Frimuraren

Till och med skivomslaget ger budskap. Scenen ovan kan vara från en loge någonstans, någongång.

Wien fyra loger. De hade dock mycket olika utformning – från akademiska och rationella till ”flummiga” varianter där man sysslade med kvasimagi.

Det var dessa sistnämnda loger som gjorde att påven Clemens XII fördömde rörelsen år 1732, vilket kom att få konsekvenser för frimureriets utveckling i det katolska Österrike.

När Mozart bosatte sig i Wien drygt 50 år senare, år 1783, hade kejsar Joseph II precis påbörjat sitt reformarbete i upplysningens anda. Som ett led i detta grundade han själv en sammanhållande nationell storloge.

Han hade naturligtvis ett starkt stöd för sina reformer hos frimurarna och flera viktiga personer i hans närhet var initierade medlemmar. Haydns arbetsgivare, furst Esterhazy, var till exempel både en högt uppsatt statstjänsteman och samtidigt frimurare. i mozarts fall kan man finna flera spår som leder oss tillbaka till hans

personliga erfarenheter som frimurare. Detta gäller främst hans val av tonarter och rythmiseringar och alla de verk som han skrev direkt för logens bruk.

Efter sitt inträde kom han att väva in rituella hänvisningar och symboler i sina verk. Han började även vid denna tid mera systematiskt använda tonarter efter deras olika betydelse och innebörd som han försåg dem med, något som också tydligt kan märkas i hans senare operor, som Figaros bröllop och Trollflöjten. Att lägga in ledtrådar, talmystik och komponera musik med matematiska koder eller dolda hänvisningar var dock lång ifrån nytt.

Crucifixus-satsen i Johann Sebastian Bachs h-mollmässa går i f-moll. Det enda korsförtecken symboliserar här Jesus utsatthet och död på Golgata.

Flera efterföljande kompositörer hade också lekt med formler och strukturer som exempelvis gyllene snittet, pi-tal och fibonacciserien.  49

Mozart kom i kontakt med frimurarna redan under sina resor till Mannheim och även under besöken i Paris 1777-1778. I Mannheim träffade han frimuraren Theobald Marchand och när denne senare grundade logen Zur Wohltätigkeit 1783 i Wien, bjöd han in Mozart att bli frimurare.

Mozart var till en början tveksam till erbjudandet. Det sägs att detta kan höras i Andante con moto-satsen i stråkkvartetten i Ess-dur [K.428].

Först året därpå bestämmer sig Mozart och söker då inträde. Han recipierar i första graden den 14 december samma år. I stråkkvartetten i A-dur återspeglas ceremonin i andantesatsen, bland annat genom att gradens hemliga ”igenkänningsslag” (som frimurarna hade sinsemellan för att hålla oinvigda på avstånd) illustreras med det rytmiska samspelet mellan första violinen och cellon. En annan intressant detalj finns inlagt i sista variationen av andantet. Under receptionen leddes recipienten – precis som Tamino och Papageno i Trollflöjten – in i logerummet med bindel för ögonen. När denne fick lov att ta av sig bindeln var det meningen att blicken skulle fästas på väggen bakom Ordförande Mästaren där det fanns en sköld med ”den flammande stjärnan” med ett stort G i mitten. G:et står här för Geometri, med innebörd ordning och lagbundenhet. Mozart illustrerar detta i satsens 160:e takt med tonen G i högt läge i violinstämman.

på mozarts tid kunde man avancera snabbt inom frimurarna. Redan den 7 januari följande år recipierade Mozart i andra graden i logen med namnet Zur wahren Eintracht. Stråkkvartetten i C-dur skildrar denna erfarenhet och återigen illustreras det med ett rytmiska samspel mellan stämmorna.

Tonen G i högt läge återkommer nu men mera regelbundet genom hela verket.

Både A-dur- och C-dur kvartetten ingår i den samling av kvartetter som Mozart tillägnade vännen Joseph 50

Haydn. Och vem om inte Haydn – som också var frimurare - skulle förstå de hemliga hänvisningarna?

Knappt en vecka senare, den 13 januari, fick Mozart till slut den tredje graden, mästaregraden. Han firar detta med att skriva 21:a pianokonserten i C-dur (”Elvira Madigan”) och låter det berömda andantet beskriva upplevelsen av receptionen.

Mozart kom att skriva mycket musik för frimurarna. Men långt ifrån allt som framfördes i logerna var nykomponerat. Ny text sattes till välkända sånger, som till exempel religiösa hymner, nationalsånger eller populära visor. På så sätt kunde medlemmarna delta i framförandet utan vare sig musikträning eller notkunskap. Sångerna och kantaterna slutade generellt med en kör som endast repeterade solistens senast sjungna fras, så kallad responsorial sång. Ett bra exempel på detta är Sarastros aria O Isis und Osiris i Trollflöjten.

Det mest utmärkande för frimurarsymboliken i Mozarts musik är annars den trefaldiga upprepningen av tonaliteten och rytmen. De tre första b-tonarterna: F-dur, B-dur och Essdur är alla förknippade med första, andra och tredje graden. Ett exempel på Mozarts genialitet visar sig här i Trollflöjten: Prästerna har bestämt sig för att initiera Tamino i första graden och marchen går i F-Dur. Trollflöjtens grundtonart är dock Ess-dur, som motsvaras av tredje graden. De tre gradernas olika igenkänningsslag och upprepningar framgår med tydlighet i ouvertyren till operan.

Frimureriet påverkade Mozart som människa och han tog initieringarna på mycket stort allvar. För en hunsad tjänare i Salzburg måste den frimuriska frihetsfilosofin ha kommit som en befrielse. pianisten hans pålsson skriver i programbladet till sin nyligen avslutade konsertserie med Beethovens sonater att ”…verk i samma tonart ofta har likheter i karaktär och detaljer. Kom valet av tonart först och skapade den-

na karaktär eller valde karaktären sin tonart?” En intressant fråga som inte låter sig så lätt besvaras. Hur Mozart valde tonarter efter handlingens och rollernas karaktär är något som forskaren William Mann ägnat några sidor åt i sin bok ”The Operas of Mozart”.

Här kan man bland annat få reda på att C-dur anses vara den mest ”mozartska” tonarten. Förutom mängder av småstycken skrev han flera stora och betydande verk i denna tonart.

De flesta av hans operor har C- eller D-dur som grundtonart. Andra exempel på verk i C-dur är Figaros aria Non piú andrai ur Figaros bröllop, 25:e Pianokonserten, uvertyren till Così fan tutte och Jupitersymfonin. C-dur är en positiv, glad och öppen tonart. Även F-dur och G-dur är öppna och positiva i sin karaktär. D-dur är mera militärisk, inte sällan med trummor och trumpeter. Den arrogante Greve Almavivas partier i Figaros bröllop går ofta i D-dur.

I Trollflöjten valde Mozart att i de viktigaste scenerna använda de tidigare nämnda ”frimurartonarterna” F-, B- och Ess-dur. F-dur står för ”nobilitet och upphöjdhet”, medan B-dur ges karaktären av ” klarhet och energi”.

Partierna där själva flöjten förekommer klingar i B-dur. Ess-dur står i Mozarts operor ofta för ”högtidlighet och ceremonier”. I Trollflöjten förstärkte Mozart detta genom att orkestrera högtidliga och ceremoniella passager med Sarastro och brödraskapet med tromboner.

En ovanligt förekommande och kanske Mozarts mest personliga tonart är g-moll. G-moll är för Mozart ”melankoli och patos”, men ibland även ”ilska”. I Trollflöjten förekommer denna tonart bara en gång, i Paminas vemodiga aria Ach ich fühl’s. Tamino har ett liknande naket och ömtåligt ställe i finalen av första akten av operan, men som här går i a-moll, en tonart utan förtecken som betecknar ”ensamhet”.

Slutligen har vi den mörkaste tonarten av dem alla, d-moll. Tonarten beskriver ”död och ängslan” i Mozarts Frimuraren

verk. I Trollflöjten är d-moll tonarten i Nattens drottnings andra aria, Die Hölle Rache, då hon försöker förmå Pamina att mörda Sarastro. D-moll förekommer annars ytterst sparsamt hos Mozart. Mest känt är väl första aktens slutkör i Idomeneo, uvertyren och finalen till Don Giovanni, 20:e pianokonserten och naturligtvis hans Requiem.

Det verkar som om Mozart här har plockat upp en outsagd tradition. Till exempel använde sig Alessandro Scarlatti sig av d-moll på ett mycket raffinerat sätt i oratoriet Il primo omicidio (Det första mordet) från 1706 som handlar om bröderna Kain och Abel.

I början av andra delen, precis innan mordet, sjunger de båda varsin aria efter varandra i d-moll. Scarlatti varierar mästerligt deras olika grundkaraktärer och uttryck, men behåller hela tiden tonarten som oroar och förutspår det oundvikliga. Och traditionen med d-moll verkar leva vidare. Gustav Mahler låter t.ex. begravningsmarschen i första symfonin gå i d-moll.

Och det finns flera tidigare och senare

exempel på musik där död och sorg förknippas med tonarten.

mozarts anteckningar till frimurarlogen Il Grotto beskriver en loge som var tänkt att vara öppen både för män och kvinnor – en så kallad adoptionsloge. Tanken att båda könen skulle dela loge var kontroversiell redan på Mozarts tid – och än idag har kvinnor ”av tradition” inte tillträde till bland annat de svenska frimurarlogerna.

Anteckningarna har tyvärr gått förlorade, men de skrevs troligen samtidigt som Mozart arbetade med Trollflöjten och mot bakgrund av de idéer som Mozart hade vid denna tid.

Trollflöjten blir Mozarts andliga testamente. Här gestaltas tankarna om frihet, jämlikhet (även mellan könen) och broderskap. När de två prästerna i varnar Tamino och Papageno för att tala med skvallrande kvinnor vill Mozart visa på ojämlikheter i samhället (även hos frimurarna). Han väljer att låta både Tamino och Pamina göra den slutliga prövningen tillsammans.

Något som inte hade varit möjligt i

en samtida frimurarloge (och inte nu heller för den delen!). Positivt framställda och starka karaktärer är ju för övrigt något kännetecknade för Mozarts hjältinnor. De tar ofta initiativ och driver både männen och handlingen i operorna framåt.

Genom Mozarts musik får åskådaren och lyssnaren förhoppningsvis uppleva sanning, ljus, godhet och barmhärtighet. Vi blir påminda om vår egen resa som människa. Och det är vad koderna i Mozarts musik leder oss till.

Text: Andreas Konvicka

Läs mera…

William Mann: The operas of Mozart, Cassell 1986 London.

Paul Nettl: Mozart and Masonry, Dorset Press 1987 N.Y.

Andrew Steptoe: The Mozart – Da Ponte Operas, Clarendon 1990 Oxford.

Jan Assmann: Die Zauberflöte – Oper und Mysterium, Carl Hanser Verlag München Wien 2005.

Lovande flöjtist fick stöd Anna Steirud från Oskarshamn är en av landets mest lovande tvärflöjtister. På torsdagskvällen fick hon ta emot Caritas Stipendium på 10 000 kronor i samband med våravslutningen hos Frimurarsamhället i Oskarshamn.

Det delades ut av OM Christer Holmgren, Eddy Elmersson Ordförande i brödraföreningen De Tre Stjärnor samt Caritas representant Otto Andersson. Ackompanjerad av pianisten Attila Gracza framförde Anna Steirud sedan flera musikstycken.

På bilden så blir Anna Steirud gratulerad av OM Christer Holmgren efter att ha mottagit stipendiet på 10 000 kronor.

Text och bild: Daniel Lundmark

Frimuraren

51

Musik

300-årigt välljud Göran Holmstrand, director musices i GPL, solocellist hos Göteborgs symfoniker från 1974 och tre decennier därtill kammarmusicus, framträdde vid 2011 års aprilkonsert i Ordenspaläet i Göteborg. Hans instrument kan vara årsbarn med frimureriet i Sverige.

G

öran Holmstrand trakterade en cello från 1600-1700 talens Italien, där den blomstrande tillverkningen av stråkinstrument ofta förbinds med städer som Cremona och Mantua i Lombardiet Görans cello har tillverkningsåret 1695 och är signerad Pietro Guaneri i Mantua, ett välkänt familje- och firmanamn som Amati och Stradivarius i Cremona. Böcker hava sina öden lyder ett gammalt ordstäv och det gäller i hög grad även instrument.

Från Tyskland nådde Görans cello Kristiania (Oslo), varifrån den emigrerade till Stockholm och så småningom efter ett mellanspel hos en bankir hamnade hos cellisten Nils Tidstrand med slutdestination Göran Holmstrand år 1968 – efter en instrumental jordevandring på långt över 250 år.

Cellon ifråga har dess utom som pricken över i tillhört mästaren Ludvig Ebert. Denne framförde sannolikt på just detta instrument Schumanns cellokonsert i a-moll från 1850 för första gången år 1858, två år efter Schumanns död. Uruppförandet ägde rum i Leipzig, dock ej vid en Gewandhauskonsert, en institution som för övrigt förknippas med bland andra Mendelsohn och Schumann. vid matinén den 9 april i Göteborg utförde Göran Holmstrand kompositioner för cello från 1700-talet fram till sekelskiftet 1900, således skilda skeden och stilar. Av Johann Chr.

52

Bach, yngste son till J.S.Bach, framfördes Adagio ur Konsert i c-moll, av Mendelsohn Lied ohne Worte, Carl Maria von Weber Ungarese i arrangemang av G. Piatigorskij. Chopin företräddes av Largo ur cellosonat g-moll, samt slutligen Camille Saint-Saëns Allegro Appasionata.

Cellisten försvarade med råge sina positioner som f.d. solocellist och sitt mycket uppskattade uppdrag i GPL. Genom det musikaliska föredraget förlänades varje stycke sin genuina särprägel.

Gunilla Flink, f.d. musikchef i Riksradions P2 Väst, kammarmusiker i samspel med stjärncellisten Frans Helmersson, repetitör och inspicient gästspelade hos Frimurarna genom att föredömligt ackompanjera cellosolisten vid vårens konsert. ”Griegstämning” skapades med ett sensibelt anslag, dynamik och pedalföring, då pianisten utförde opus ur tonsättarens Lyriske Stycker.

Efter mellanakten gestaltade Frimurarequartetten Frans Schuberts Stråkkvartett nr 13 i a-moll op 29 från 1824. Ensemblen består av Christer Thorvaldsson – violin, Michael Karlsson – violin, Bengt Ersson – viola, samt Göran Holmstrand - cello.

Begynnelsen av första satsen i kvartetten är besläktad med komponistens Gretchen am Spinnrade (Meine Ruh ist hin, mein Hertz ist schwer.) Schubert beskriver sig som olycklig och eländig. Andra satsen är variationer som bygger på huvudtemat i ”Rosamunda” halvt lyriskt halvt resignerat. Samma tema brukade Mästaren i Impromptu för piano op 142, nr 3. Tredje satsen, menuetten, inleds med tonsättarens sång till Schillertexten ”Schöne Welt, wo bist du?” Fjärde satsen är i dur och skriven i sonatform. bröderna i ensemblen visade sig ännu en gång behärska skärnings-

Göran Holmstrand och det snart 300 år gamla instrumentet vars väljjud förnöjde publiken i Göteborgs aprilkonsert.

punkten solo-samspel. Melodiska temata och motiv sjöng innerligt, hänförande och sorgmodigt på Schubertvis. Den karaktäristiska dur-mollväxlingen i stämföringen fick fullt genomslag i instrumentens särart och dess traktering. Frasering, schatteringar, tempi, crescendo-diminiendo i framförandet gjorde kompositionen i högsta grad levande för lyssnarna.

Text: Lennart Wåhlander.

Frimuraren

Nyheter från FM Regalia

165:Namnskylt med magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Beställ varor för minst 450:så får du denna Ballografpenna på köpet!

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se

! n e m m o k Väl gs or till göteb mla” pub! mest ”nyga iser r p a g i l n förmå re a r u m i r f r fö eborgs Ett av göt ent av im t r o s a t s stör iskey. öl och wh

Dricka mindre eller sluta helt?

Du bestämmer.

Jag ger dig verktygen Med broderliga hälsningar Ulf Jonsson Dipl. Beroendeterapeut Dipl. Motivatör

www.decidir.biz 0737-157 157

nch dagens lu k After wor

the golden days Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Musik

Shield–Haydn’s vän i London Tonsättaren William Shield föddes den 5 mars 1748 i den engelska byn Swalwell i grevskapet Durham. Shield, som först var lärling hos en båtbyggare i Tyneside, började tidigt studera musik i Newcastle under Charles Avison (1709-1770), och ganska raskt blev Shield Avison’s bästa elev, vilket så småningom ledde till uppdraget som ledare för Newcastle Concert Orchestra, som tidigare hade grundats av Avison. efter avison’s död 1770, företog Shield turnéer som violinist och under en föreställning i Scarborough hörde violinisten Felice de Giardini honom spela och uppmuntrade Shield att flytta till London år 1772 och tre år senare blev Shield medlem av den kungliga teaterorkestern, där han spelade violin och viola, en position som han sedan innehade i 18 år. Det var under denna period som Shield visade sin genialitet för att arrangera och komponera musik och hans första opera The Flitch of Bacon uppfördes 1778.

Den 21 februari 1776 deltog Shield i Durham’s frimurarloge, som var inhyst i en krog hos Markisen av Granby. Logens protokoll tyder på att Shield vid denna tidpunkt redan var medlem i S:t John’s Lodge i Newcastle. Han blev 1785 även medlem i Phoenix lodge i Sunderland.

Hans mest kända opera Rosina gjorde sin debut 1782 på Covent Garden och denna komiska opera i två akter gavs de följande fem åren under mer än etthundra föreställningar. Operans uvertyr har tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Anledningen är att Shield i slutet av ouvertyren använder oboe och fagott för att imitera säck54

pipa, och länge har man ansett att det som spelas på dessa instrument är en reminiscens av den välkända sången Auld Lang Syne. huruvida shield var den verklige kompositören av musiken till Auld Lange Syne har musikforskarna sedan dess varit djupt oense om. Även om det fortfarande är kontroversiellt, har Shield ändå fått äran för att ha komponerat Auld Lang Syne. Men texten är tveklöst skriven av den skotske poeten Robert Burns (1759-1796). Auld Lang Syne uppförs traditionellt som sista inslag vid Last Night of the Proms, vilket i nutid utgör avslutningssången vid de årliga promenadkonserterna i London.

Shield bekantgjorde sånger av andra kompositörer, men publicerade

även egna sångsamlingar. Shield skrev sex duos för violin, sju trios för violin, viola och cello samt sex stråkkvartetter. Han komponerade gärna och framgångsrikt i femfjärdedelstakt.

Den egna melodiken var mycket enkel men starkt präglad av en naturlig skönhet och charm. Även om Shield inte blev särskild uppmärksammad av eftervärlden, var han under sin livstid en synnerligen uppskattad förgrundsfigur i Londons operaliv. År 1791 mötte Shield Joseph Haydn för första gången, som då närvarade

vid premiären av Shield’s opera The Woodman. De blev snabbt goda vänner och Shield betonade ofta att han lärt mycket av Haydn och ”mer än från någon annan källa”. Shield betraktade Haydn som ”The Father of the Modern Harmony”. joseph haydn vistades i London åren 1791-92 och 1794-95 och under denna tidsepok arbetade Shield som kompositör för Covent Garden och då rådgjorde han ofta med Joseph Haydn och de båda frimurarnas vänskap fördjupades. Precis som Haydn, för att inte nämna flera andra kompositörer av sin tid, inspirerades Shield av dåtida populära folkmelodier och i hans fall av sådana som härstammade från hans hemtrakt Northumbria.

Shield var en synnerligen begåvad och fyndig skapare av trallvänliga melodier. Hans sånger och arior avspeglade ofta med sin populära karaktär såväl skotsk som irländsk folkmusik. En mycket populär sång är The Ploughboy. Shield, som med tiden blev en ganska skicklig kompositör, utnämndes senare som Master of the King’s Music år 1817.

Shield komponerade 60 scenverk, varav 36 operor, bl. a. en om Robin Hood, samt en mängd instrumentalmusik. Han är främst känd för sin lätta engelska opera Rosina (benämnd som ”afterpiece”). Operan Rosina (1781) var tänkt att användas som ett ljust divertissemang som kontrast till mera ”seriösa operor” med företrädesvis italiensk text. ”Lättare verk” i likhet med Rosina var vanliga vid den tiden, även om denna komposition är den enda av Shield’s operor som har överlevt till modern tid. Det finns endast en komplett CD-inspelning av operan, gjord 1965 på skivmärket Australian Heritage (best.nr: ABC 461 9222), med solisterna Margreta Elkins, Monica Sinclair och Robert Tear. The Ambrosian Singers medverkar jämte  Frimuraren

London Symphony Orchestra under ledning av Richard Bonynge.

Rosina har ett antal egenskaper som hör ihop med senare engelska komiska operor, och även moderna musikaliska komedier - inklusive användning av engelskspråkig dialog, lätta teman med inslag av folkmusik och andra populära melodier. Man

kan anse denna opera som en tidig föregångare till nutidens musikaler.

William Shield avled vid 81 års ålder i sitt hus på 31 Berners Street i London, söndagen den 25 januari 1829 (detta datum firas sedan dess som Robbie Burns Day). Shield är begravd i Westminster Abbey.

Alldeles nyligen har skivbolaget

För kalenderbitare

Fadderglädje

Kjell Lekeby har publicerat sina fynd i Ordens arkiv i två olika böcker. Slå en signal till 08-6425508 eller maila till kjell.lekeby@mac.com så berättar han mer.

receptionen är inte, som man skulle tro, den mest minnesvärda händelsen när den sökande börjar sin frimurarevandring. Därtill är han alltför stressad, utan stöd i en totalt främmande miljö. Upplevelsen kommer senare, när den nye brodern har sett och lyssnat på ett antal receptioner. Då börjar man förstå, en förståelse som ökar under vandringen upp genom graderna mot det hägrande målet.

Att dela dessa upplevelser med bröderna under vandringen betyder mycket. Ofta önskar man sällskap på vandringen av någon närstående eller vän, som man anser lämpad att antagas. Alla har inte lust, eller fallenhet och befinner sig kanske i ett hektiskt livsskede, varför det är olämpligt att kontakta dem. Det är också ett stort och långvarigt ansvar att föreslå någon till reception, man står ju som garant för den sökandes lämplighet. Att bli fadder är både ett hedersuppdrag och ett åtagande som stöd och mentor.

Fakta

Svenska Frimurare Orden har publicerat skriften ”Utländskt frimureri” som ger information om hur frimureri praktiseras internationellt. Skriften innehåller en överblick över och fylliga kommentarer kring världens olika frimurarsystem, och ger tips och handfasta råd för utlandsbesök.

Skriften bör vara av intresse för bröder som vill orientera sig i omvärlden. Den säljs till förmån för H K H Prins Bertils Frimurarefond. Skriften finns hos varje loge och brödraförening, men den kan också beställas från Ordens kansli genom att betala in 60 kr/st till fondens plusgirokonto 58 04 64-6. Glöm inte att skriva namn och fullständig postadress.

Frimuraren

frimureriet har varit nära i hela mitt liv och jag undrade under alla år varför Pappa inte berättade något och vad hans olika prydnader stod för.

Min Morfar var Pappas mentor och ena fadder. Slutligen frågade Pappa mig om intresse fanns och jag svarade ganska omgående ja. Morfar, Pappa och mina två faddrar ansåg jag vara garanter för orden. Jag recipierades i S:t Jacob i Linköping.

Under senare år har jag otåligt studerat min son, min svärson och min svåger för att utröna deras lämplig-

Hungaroton utgett en mycket fin CD med Shield’s stråktrios (best.nr: HCD 32669) som kan rekommenderas till dem som vill lära känna Shield’s kammarmusikaliska verk.

Text: Sten Svensson Fakta

CD-skivorna, som nämns i artikeln, kan köpas på Internet, adress: www.jpc.de

heter. Att nagelfara sin egen son är en grannlaga uppgift och jag måste tillstå att jag var kanske ”hårdast” i min bedömning av honom jämfört med de andra två. Till min glädje svarade ingen av dem ja spontant, utan det tog ett drygt år innan de kom fram till beslut och jag kunde dra igång hela proceduren. Jag belönades rikligen under januari och februari 2011 och fick uppleva något vida större än min reception, nämligen min sons första stapplande steg (för andra gången i våra liv!).

Den 11/1 recipierades min svåger, Lars Sandekvist, i St. Jacob i Linköping med mig och sin dotters svärfar, CarlJohan Wilén, som faddrar.

Den 31/1 åkte vi tre till Göteborg, där min son, Robert Sickeldal, recipierades i Elisabeth. Det blev en oförglömlig kväll. Jag kände mycket under ceremonin och sände min Morfar och Pappa en tacksamhetens tanke, med förhoppningen att en dag få lämna över Morfars ring till min son.

Den 7/1 recipierades min svärson Per-Anders Magnusson i Elisabeth i Göteborg med mig och Jan Smith som faddrar. Broder Jan och jag recipierades samtidigt till VIII:e graden i GPL i Göteborg vårvintern 2010. Även denna gång hade jag med mig en nybliven broder, min son.

Det var lärorikt och omtumlande för de bägge nyblivna bröderna att veckan efter den egna receptionen vara med som åskådare och återuppliva den egna.

Text: Johan Sickeldal

55

Lyckosam fyrklöver Trots att jag under många år arbetade tillsammans med Lars Göthman som bl.a. under sin frimurartid var ordförande i Dalarnas Andreasbröder och kansler i Värmländska provinsiallogen kom aldrig frimureriet på tal.Han konstaterade bara senare när jag inträtt i Orden ”Ja, jag tänkte på dig men tyckte du var för gammal”. Under lång tid var jag också ordförande i Läsesällskapet i Falun som ju sammanträder på Bergalid.

Min svåger Ingvar Onsten blev frimurare 1968. I slutet av 1980-talet var han vice ordförande i Sala Frimurarbröder. Han började vid den tiden diskutera frimureri med sina systersöner, först kanske med mellansonen Herman eftersom de båda var agronomer.

De två övriga, Carl och Per, drogs dock snabbt in i samtalen och dessa ledde till att intresse visades.

Inför skrivandet av ansökningshandlingar ville dock min svåger att även fruarna skulle informeras om vad det var deras män skulle ge sig in i. Till den änden talade han med sin syster, d.v.s. min hustru, och konstaterade att

Karl-Erik Arosenius längst till höger besökte Norrköpings Brf S:t Olof och fick tillsammans med sönerna Per och Herman en pratstund med Per Åke Ståhl O i S:t Olof.

”det gör vi hemma hos Er, ni bor ju alla så nära varandra”.

Faddrar jämte respektive samt söner med fruar inbjöds, informationen skedde medan min fru och jag hade en trevlig stund med faddrarnas respektive. I samband med avskedstagandet tittar plötsligt Carls (äldste sonen) fadder Lars Hjulström, då OM i S:t Andreaslogen S:t David, på mig och säger ”Hur är det med pappa då”. Jag

kan ju bara svara att ingen frågat mig.

Lars Hjulströms replik blir ”då gör jag det nu”. Slutet blev att i stället för tre ansökningshandlingar skrevs det fyra och vi fick sedan hösten 1993 bli de sista recipienterna som Olle Kallin förde in i Orden innan han slutade som OM i Västmanland.

Text: Karl-Erik Arosenius Bild: Kjell Mazetti

Martin Lamm och arkivet I sin artikel om Peter Ullgrens bok Hemligheternas brödraskap i nr 1 för 2011 av Frimuraren tar Henrik Östberg upp ”detektivgåtan” om Martin Lamm och Frimurarordens arkiv.

Den bild professor Lamm tecknar av det svenska 1700-talsfrimureriet i Upplysningstidens romantik skall, anses det vanligen, ha om inte präglats så dock påverkats av att han, som han själv säger, ”ej [...] erhållit tillstånd att på något sätt begagna Stora Landtlogens arkiv”.

Broder Henrik undrar om det i Ordensarkivet gjorts några försök att utröna de lammska brevens öde. Jo, 56

det har vi faktiskt gjort. Under de år jag kan överblicka har så skett vid ett tillfälle – jag deltog själv den gången – men det är rimligt anta att ansträngningar gjorts långt dessförinnan. Det var för en fyra-fem år sedan som saken kom på tal igen, och det gjordes då en noggrann genomsökning av Arkiv & Biblioteks korrespondens för perioden 1910-1920 (Lamm arbetade med Upplysningstidens romantik under 1910-talet; del 1 utgavs 1918 och del 2 1920). Ingenting avsänt av Martin Lamm eller någon kopia av något svar adresserat till honom stod att finna. Den kommu-

nikation som kan ha varit mellan professor Lamm och Frimurarorden har med andra ord inte avsatt några spår i vårt arkiv. Därmed inte sagt att Martin Lamm inte skulle ha vänt sig till Arkiv & Bibliotek med en begäran att få ta del av relevanta handlingar ”Detektivgåtan” väntar alltså fortfarande på sin lösning. Om ett entydigt svar på de lammska brevens öde trots allt ligger och slumrar någonstans, så måste det – givet att breven ännu existerar – dock vara på ett helt annat ställe än i Ordensarkivet i Stamhusets källare.

Text: Ulf Åsén

Frimuraren

Att lämna brödrakedjan och att hitta tillbaka bråttom, bråttom, jag är sen! Nappar åt mig skinnetuierna med ordensregalier och slänger ned dem i en gammal orange bärkasse, därefter språngmarsch till tunnelbanan. Det är inte förrän på tunnelbanetåget, efter att ha återfått normal andning och puls och rättat till kläderna, som jag ser att bärkassen är från en videobutikskedja: det står HEMMAKVÄLL tryckt med stora kulörta bokstäver.

Först tänker jag att det kanske inte ser så bra ut – en hemmakväll är verkligen det sista jag ser ut att vara på väg till, med svart kostym, svart slips och vit skjorta. Eller är det kanske så att ett besök i loge faktiskt kan vara en hemmakväll? En kväll då man känner sig hemma?

Tänker tillbaka till år 2006. Då var jag 37 år gammal och arbetade dels för KD i riksdagen och dels med Allians för Sverige inför valet, jag var frånskild sedan fyra år med två barn växelvis boende - och jag hade varit ämbetsman de senaste fyra åren, trots att jag knappt fått III:e graden.

Tiden räckte plötsligt inte till och behovet av att minska ner frimureriet gjorde sig alltmer påmint. Färre hemmakvällar och möjlighet att bara få ”åka med” under någon loge då och då, bara ta det lugnt utan att behöva tjänstgöra.

Denna tanke kom att ändra form.

Primärt berodde det på att personer i min bekantskapskrets hade gett mig positiva upplevelser av katolska kyrkan, vilket fick mig att fundera över min kyrkotillhörighet. Eftersom den katolska kyrkans relation till frimureriet inte är helt okomplicerad, så kan lämnandet av Svenska Frimurare Orden kanske kunna vara ett första steg mot att konvertera på ett enklare sätt.

Frimuraren

från färre hemmakvällar - till inga hemmakvällar. Jag gled ur frimureriet. Inte genom buller och bång, utan genom att avstå från att gå på loge och att upphöra med att betala medlemsavgift. Jag tackade nej till vänliga bröders förfrågningar om att gå på loge och till slut kom inga fler inviter.

Jag lämnade betalningspåminnelsen om årsavgift till logen utan åtgärd.

Tidningen Frimuraren kom i brevlådan med viss eftersläpning, men till slut upphör även den.

Som bosatt i en stor stad så träffar jag ingen av mina frimurarbröder till vardags som kunde minna om frimureriet och locka tillbaka. Där hade det kunnat sluta, som en blandning av aktivt beslut och resultat av livets omständigheter.

Arbetsläget blev dock bättre, jag gifte mig och jag fullföljde inte mina konverteringstankar. Plötsligt stötte jag i ett köpcentrum ihop med en broder som jag tjänstgjort mycket tillsammans med, och det korta mötet slog an en sträng. Jag var också på besök i Stamhuset ett par gånger i samband med olika ordens- och heraldiksammankomster, och kände plötsligt att jag saknade såväl huset som verksamheten – för här kände jag mig hemma.

Men mest betydelsefullt var nog att jag under åren som ”icke-frimurare” hade tidvis kontakt med en broder i andra ärenden, och han underlät aldrig att i e-mail inleda med ett ”broder”! Bara det, inget mer, inga förhoppningar om min snara återkomst, inga krav. Möjligen ett utslag av den enkla tanken, att även om man kan ta ut en frimurare ur frimureriet, så kan man inte ta frimureriet ur frimuraren.

till slut kände jag att ”suget” efter frimureriet blev för stort och jag tog kontakt med min PM för att kunna återkomma, en önskan som snabbt uppfylldes. Det var verkligen som att komma hem, många bröder har noterat att man försvann och är glada att ses igen. Och även om det ibland sker brådstörtat, så ser jag nu till att få mig en HEMMAKVÄLL då och då.

Text: Jonas Arnell

processen att gå och komma tillbaka har fött ett antal tankar.

• Ett beslut att lämna frimureriet måste respekteras – ifrågasättande eller upprepade uppmaningar från någon broder om att återgå till frimureriet riskerar att ytterligare fjärma brodern.

• Att bröder lämnar brödrakedjan är beklagligt. Däremot är det viktigt att den som lämnar frimureriet känner att dörren aldrig är helt stängd. Det finns en alltid väg tillbaka, även om nystarten ligger många år fram i tiden.

• Trots utpekade faddrars ansvar, trots ansvariga för medlemsvård, trots ämbetsmäns ansvar för sin loge, så får man aldrig glömma att ”alla bröder är alla bröders ansvar”. Vad det hela handlar om är förstås ett av de mest grundläggande behoven hos människan, att bli sedd. Vid frimureriets sammankomster är det viktigt att vara öppen och försöka prata med den som står lite vid sidan av (vilket jag själv som är en smula tillbakadragen syndar mot) och är ny, obekväm, obekant broder eller gäst i logen. Att fler känner att en logekväll är en hemmakväll 57

Ekonomi

Stiftelserna köper Strand Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm träffade den 30 juni 2011 avtal med Home Properties AB om förvärv via bolag av fastigheten Måns Bock 6, mer känd som Strand Hotel på Nybrokajen i Stockholm. Det underliggande fastighetsvärdet uppgår till cirka 600 MSEK. Tillträdesdag blev den 1 september 2011. Köpet sker i samverkan med Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, som i det nybildade förvaltningsbolaget kommer att äga 25 % av aktierna. Själva hotellrörelsen kommer oförändrat att drivas av den internationella hotellkedjan Rezidor/Radisson Blu.

hotellet, som uppfördes 1912 av Svenska Frimurare Orden och var i dess ägo till 1981, är på drygt 6 300 kvadratmeter och omfattar 152 rum, varav 19 är inhyrda i grannfastigheten Måns Bock 3. Denna fastighet ägs sedan 1930 av Stiftelsen Frimurare Barnhuset, som även via bolag tillsammans med Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse sedan 2005 äger fastigheten Måns Bock 7 i samma kvarter.

Gemensamt äger nu stiftelserna tre av fyra fastigheter i kvarteret Måns Bock; marknadsvärdet kan beräknas

till ca 1,1 miljard kronor. Den fjärde fastigheten i kvarteret är Frimurare Ordens stamhus, Bååtska palatset. ordföranden i Barnhusstiftelsen, Sten Svensson, sade i en kommentar i pressmeddelandet att köpet av hotellfastigheten breddar basen för stiftelsens långsiktiga kapitalplacering: ”Avkastningen vidgar möjligheten för stiftelsen att kunna ge ett kontinuerligt stöd till vård och fostran av barn och ungdom samt att ge anslag till pediatrisk forskning. De forskare

som tar emot våra stipendier skall kunna räkna med att vi är uthålliga, med fleråriga stöd, så att stipendiaterna kan uppnå de mål som de satt upp för sin forskning.” fastighetsbolagens verkställande direktör och stiftelsernas sekreterare Jan-Magnus Hagman kommenterade köpet i samma pressmeddelande: ”Strand Hotel är ett landmärke i Stockholm, ett klassiskt hotell med unikt läge vid Nybroviken. Det är mycket glädjande att kunna tillföra denna fastighet till vårt innehav.

Vykortsvackert speglar sig Strandfastigheten tillsammans med ångbåtar i Nybrovikens vattenyta.

58

Frimuraren

Närheten till de två andra fastigheterna skapar också långsiktigt driftsmässiga kostnadsfördelar och utvecklingsmöjligheter”. i mitten av maj kom den första signalen om att Strand kunde bli till salu, vilket senare också bekräftades genom ett prospekt riktat till en liten krets av investerare. Efter kontakt med stiftelsernas ordföranden, Sten Svensson och Peter Möller, bildades i början av juni en analys/rådgivningsgrupp med representanter för Crown Nordic Management, Sören Ferin och Ola Nilsson, Advokatfirman Glimstedt, Pontus Kågerman, och stiftelsernas fastighetsförvaltare Lars Ström.

Ett intensivt arbete inom gruppen inleddes, finansieringskontakter togs med stiftelsernas husbank, Handelsbanken, och den 16 juni kunde stiftelsernas styrelser vid ett gemensamt sammanträde fatta ett enhälligt beslut om att lägga ett s.k. indikativt bud på fastigheten Måns Bock 6/Strand Hotel. Sten Svensson och undertecknad skribent fick fullmakt att inom given ram träffa avtal om förvärv. På eftermiddagen den 22 juni kom via mäklaren, Tenzing AB, beskedet att budet till Home Properties accepterats av dess ägare norrmannen Petter A. Stordalen.

Under en veckas tid erhölls nu en exklusiv rätt att slutföra köpet, under vilken tid dels en s.k. due-diligence process (innebärande granskning av fastighetens tekniska status, avtal etc) genomfördes, dels det slutliga aktieöverlåtelseavtalet förhandlades fram.

En namnteckning för säkrad framtid. fOSK Sten Svensson Ordförande i Barnhusstiftelsen sätter inför JanMagnus Hagman, sitt namn på den handling som bekräftar övertagandet av Strand Hotel i Stockholm.

FRACK-PAKET!

den 30 juni 2011 kunde alltså köpare och säljare sätta sina namnteckningar under avtalet.

Ett nytt kapitel i Stiftelsen Frimurare Barnhusets, Frimurarestiftelsens och det svenska frimureriets historia hade skrivits.

Text: Jan-Magnus Hagman Bild: Lena Johansson

Frimuraren

59

Från Ordens ledning och kansli

Stormästare möttes på Island Vartannat år hålls ett ”stormästarmöte” i ett av de nordiska länderna. Vid detta möte deltar ländernas Stormästare och övriga ledamöter i respektive lands presidium (Stormästarens Prokurator, Stormästarens Ståthållare och Ordens sigillbevarare och kansler) samt Storsekreteraren. frímúrarareglan á Íslandi (Den Isländska Frimurarorden) var i år värd för mötet vilket hölls på den södra delen av Island i juni månad.

Syftena med stormästarmötena är bland annat att öka kunskapen om utvecklingen inom respektive lands Frimurare Ordnar, delge varandra erfarenheter från verksamheterna i respektive land, diskutera framtidsfrågor och samordna frågor som berör ”Det Svenska Systemet”, allt för att stärka dess ställning och tydliggöra dess särprägel. Mötet har också en viktig social aspekt då det skapas möjlighet att träffa och samtala med medlemmarna i de olika presidierna under mer obundna former. stormästarmötet inleddes med en detaljerad rapport från de fyra ordnarna. En kort summering ger vid handen att det finns en positiv utveckling i samtliga länder med ökande medlemsantal och höga ambitioner att bygga upp nya loger.

Samtidigt står alla fyra Ordnar inför utmaningen att engagera bröder till ökande besök i loger och därmed minska risken för att bröder blir inaktiva och i sämsta fall lämnar Ordnarna. Medlemsvården är således en viktig fråga för samtliga fyra Ordnar.

Vi kan konstatera att vår Orden har kommit långt med att följa upp bröders besök i loger.

60

Vi har ett bra och aktuellt medlemsregister. Vi har infört ett medlemskort för registrering av logebesök, vilket har underlättat uppföljningen av de enskilda brödernas besök i loger. Detta ger oss en möjlighet att kontakta en broder som börjar bli inaktiv i tidigt skede.

Samtliga fyra Ordnar arbetar mot fler och mindre loger samt betonar att ytterligare fokus måste läggas på vår kärnverksamhet - det frimureriska arbetet - både i loger, i talmanstalen och vid seminarier.

”Det Svenska Systemets” profil, frimureriska internationella ärenden och våra Ordnar i ett internationellt perspektiv.

Sammanträdesdagen avslutades med ett besök i logehuset i Selfors med visning av lokalerna och musikunderhållning i Johannessalen.

Kvällen avslutades med en festmiddag i logens bankettsal. Under banketten framfördes klassisk musik med brodern Jonas T. Thorisson på piano och sång av mezzosopranen Sigridur O. Kristjansdottir.

ordens sigilbevarare och kansler (OSK) i Den Norske Frimurerorden presenterade en strategirapport som inriktade sig mot 2030-talet. Rapporten gav en ingående nulägesbeskrivning och en bild av en möjlig allmän samhällsutveckling i Norge. Rapporten lämnade också förslag till olika tänkbara utvecklingsmöjligheter och handlingsplaner för Den Norske Frimurerorden.

Andra frågor som diskuterades var utformningen av våra gradprydnader, samordningsfrågor för att stärka

den sociala delen av programmet var en resa ut till Vestmannaeyjar och dess Heimaey (Hemön) där gruppen gjorde ett besök i det gamla logehuset vilket begravdes i lava 1973.

Huset har grävts fram och renoverats och är numera privatbostad. I huset finns fortfarande vackra detaljer kvar i till exempel dörrposter. En minnestavla avtäcktes utanför huset.

Besöket på ön avslutades i det nya logehuset med visning av den nya logesalen.

Text och bild: Anders Strömberg

Mezzosopranen Sigridur O. Kristjansdottir sjöng till ackompanjemang av Jonas T. Thorisson.

Frimuraren

PM-arna mötes i Göteborg under en solig helg i mitten av augusti fick ordenshuset i Göteborg mycket fint besök. Då kom nämligen Ordens Stormästare, Anders Fahlman och ordens samtliga Provinsialmästare på besök, tillsammans med sina fruar.

Sådana här så kallade Provinsialmästarmöten äger rum för att Stormästaren skall få en chans att träffa enbart Provinsialmästarna. I högsta rådet som träffas regelbundet i Stockholm, så ingår ju visserligen samtliga Provinsialmästare, men det behövs också ett tillfälle varje år då Provinsialmästarna får träffa Stormästaren ensam, för att diskutera frågor som rör vår Orden på fördelningsnivå. Under mötet beslutades om flera frågor som under den kommande säsongen skall föreläggas högsta rådet.

När bröder kommer resande från hela vårt avlånga land, och även från Finland, så krävs naturligtvis något alldeles extra och helgen var också mycket välarrangerad där fruarna fick göra besök på Marstrand i strålande sol, när deras män satt i möten under lördagen. På kvällen blev det besök på

Ostindiefararen Götheborg III, under stilsäker guidning av en till 1700-tals Superkargör utstyrd broder Pether Ribbefors. Så småningom fick sällskapet inta en synnerligen väl tillredd måltid inne i kaptenens stora kajuta ombord på fartyget, vilket får anses mycket exklusivt och ovanligt.

Text och bild: John Fahlnaes

SFMO som mobilapp ad lucem är Sveriges första applikation för frimurare aktiva inom Svenska Frimurare Orden. iPhone applikationen underlättar planering av frimureriska aktiviteter och hjälper till att hitta loger, hitta till dem och få fram aktuella arbetsordningar.

Man kan i applikationen bestämma vilka sammankomster man vill delta i mm. Stommen i applikationen är en gedigen databas med alla SFMO frimurarloger, brödraföreningar och frimurarklubbar (både i Sverige och i Finland) samt erkända Grand Lodges utomlands. Logerna syns antingen på en tydlig karta med inbyggd ZOOMfunktion eller genom typiska sökverktyg. Alltihop presenterat enkelt, tydligt och lättnavigerat. Alla loger presenteras med vapensköldar och fullständig information; t.e.x. aktuell arbetsordning, adress, telefon- och Frimuraren

faxnummer, postgiro och bankgironummer. Det går att ringa eller eposta logen direkt från applikationen med en knapptryckning. Flera arbetsordningar kan lätt jämföras med varandra för bättre överblick. Har man aktiv internet-anslutning i telefonen så kan Ad Lucem visa detaljerad körbeskrivning från användarens aktuella geografiska position och till den loge han önskar besöka. Även denna funktion aktiveras med en knapptryckning.

Ad Lucem innehåller allmän information om frimureri i allmännhet och SFMO i synnerhet. Informationen som är offentlig, kommer att väcka intresse för Orden hos intresserade utomstående och förmedla en riktig, balanserad och modern bild av vår verksamhet.

Ad Lucem som i sin grundversion är en gratis applikation skapades av Br. Gregor Biernat och hans medarbetare; Ken Persson (blivande frimurare). Just nu finns applikationen anpassad för iPhone och iPod men kommer troligen att utvecklas även för andra smarta telefoner. Ytterligare information om applikationen Ad Lucem finns att läsa på applikationens egen websida: www.adlucem.se Text och bild: Rolf Prag

61

Från Ordens ledning och kansli

Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Beredningsgrupp för OHT

Stormästaren har beslutat tillsätta en Beredningsgrupp för utnämning av nya OHT. Som ledamöter ingår SMS Anders Strömberg, R&K (sammankallande), OB Göran Andersson, R&K och PM SPL Nils Magnusson, R&K. Samtliga från och med 1 juni 2011 till och med den 31 maj 2014.

Utbildningsdirektorium Förordnanden

Personalchefen Per Lundborg, X GPL, som ledamot i Utbildningsdirektorium från den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2017. Översten Jan Mörtberg, X Svea, som ledamot i Utbildningsdirektorium från den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2017.

Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond Förordnanden

Direktören Carl-Gustaf Piehl, R&K, förlängt som ordförande för tiden den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2012, Förlängt förordnanden för bankdirektören Bengt Gewalli, X Svea, bankdirektören Michael Boström, X Svea, samt marknadsekonomen Pierre Dunbar, X Svea, som ledamöter. Samtliga förordnanden gäller från den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2012.

Svea Provinsialloge Förordnanden

Överstelöjtnanten Alf Görsjö, VIII MStL, som Ordförande i Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från och med den 16 maj 2011 till och med den 15 maj 2017.

Agronomen Herman Arosenius, X Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Sala Frimurarebröder i Sala från och med den 1 september 2011 till och med den 31 augusti 2017.

Majoren Peter Bäärnhielm, X Svea, som Ordförande i Brödraföreningen 62

Petrus de Dacia i Visby från och med den 5 september 2011 till och med den 4 september 2017.

Enhetschefen Anders Lené, X Svea, förlängt förordnande som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Polstjernan i Gävle från och med den 1 februari 2012 till och med den 31 december 2012.

Komministern Jerry Högberg, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen S:t Eskil i Eskilstuna från och med den 17 september 2011 till och med den 16 september 2017. Överstelöjtnanten Christer Göthe, IX Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan i Stockholm från och med den 1 november 2011 till och med den 31 oktober 2017.

Skånska Provinsiallogen Entledigande

Direktören Kurt Boström, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Facklan i Landskrona från och med den 26 augusti 2011.

Göta Provinsialloge Entledigande

Tekniske chefen Arne Lennartsson, IX GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Den Gyllene Lågan i Borås från och med den 4 november 2011.

Förordnanden Kyrkoherden Harry Hultén, X GPL, förlängt förordnande som Ordförande i Brödraföreningen Andreascirkeln i Vänersborg från och med den 1 september 2011 till och med den 31 augusti 2014.

Röntgenassistenten Jörgen Deckert, X GPL, förlängt förordnande som Ordförande i Brödraföreningen Den Slutna Kedjan i Trollhättan från och med den 3 maj 2011 till och med den 3 oktober 2011.

Civilekonomen Rolf Elamsson, X GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Den Slutna Kedjan i Trollhättan från och med den 4 oktober 2011 till och med den 3 oktober 2017.

Östgöta Provinsialloge Förordnande Kammaråklagare Ulf Grimsborn, IX ÖPL, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Olof i Norrköping från och med den 15 november 2011 till och med den 14 november 2017.

Värmländska Provinsiallogen Entledigande

Direktören Åke Paulsson, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Mikael i Mora från och med den 1 oktober 2011.

Stor Capitlet i Finland Förordnande

Direktören Jarl Söderholm, X SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Korsholm i Vasa i Finland från och med den 1 maj 2011 till och med den 31 januari 2017.

Mellersta Norrlands Provinsialloge Förordnanden

Ingenjören Bengt-Ivar Mähler, X MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Solatuni Andreas Bröder i Sollefteå från och med den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2017.

Byggnadsingenjören Bo Lundvik, X MNPL, förlängt förordnande som Ordförande i Brödraföreningen Aquila i Örnsköldsvik från och med den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2014.

Konsultchefen Magnus Olovsson, VIII MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Bifrost i Sundsvall från och med den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2017.

Utrikes ärenden

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden utnämnt: hos Grand Lodge of Macedonia, Branko Temelkovski, som föreslagits som innehavare av detta ämbete.

Frimuraren

Ny chefredaktör till Frimuraren Tidningen Frimuraren är Svenska Frimurarordens officiella medlemstidning och når samtliga medlemmar i Orden.

Vi söker nu en ny chefredaktör till tidningen.

Vi söker dig som har erfarenhet av att arbeta med tidningsproduktion, gärna med kunskap om hela produktionsprocessen. Du kommer att leda arbetet med att utveckla tidningen och har stor frihet att påverka tidningens karaktär och utformning. I uppdraget ingår att producera egna reportage och artiklar, men också att planera innehåll,

beställa frilansmaterial och att driva produktionen hela vägen fram till mållinjen.

Som chefredaktör arbetar du på uppdrag av Informationsdirektoriet och kommer att ha täta kontakter med såväl ordensledningen som med representanter för landets olika fördelningar.

Tjänsten är arvoderad. Du som söker skall ha minst grad VIII. Du kan vara bosatt var som helst i landet.

Frågor besvaras av Pierre Dunbar (0705-65 51 12) eller John Fahlnaes (031-711 00 01).

Ansökan skall vara direktoriet tillhanda senast 2011-10-30.

Ansökan med arbetsprover och personligt brev skickas till Svenska Frimurarorden, Informationsdirektoriet, Blasieholmsgatan 6, 111 48 Stockholm.

Nr 3 Årgång 84 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v:a 48.

Materialstopp den 31 oktober 2011.

Chefredaktör: Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Anders Strömberg R&K 070-592 15 23 sms@frimurarorden.se

Redaktionskommitté: Kjell Mazetti, Ordförande John Fahlnaes, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Bo Pettersson, VPL

Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5

Rolf Prag SPL Lars klingström ÖPL

Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 000 ex, 4 ggr/år

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se

Hemsida: www.frimurarorden.se

Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL

Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

För adressändring - kontakta din loge.

Posttidning

B

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Marknadsföringsmaterial

Får vi lov att presentera våra bästa certifikat just nu

Vi har tagit fram tre nya certifikat som gör det lättare att få god avkastning i oroliga tider. Kreditcertifikat Nordiska bolag passar dig som söker en räntebärande placering med högre avkastningspotential än vanliga ränteplaceringar. Är du intresserad av tillväxtmarknader kan vi rekommendera Kupongcertifikat Tillväxtmarknader,

med exponering mot Brasilien, Kina och Ryssland. Och för dig som vill placera på Stockholmsbörsen, men är osäker på om den kommer gå upp eller ner, kan vi erbjuda V-certifikat Sverige.

Välkommen till något av våra bankkontor eller besök oss på www.handelsbanken.se/certifikat.

www.handelsbanken.se/certifikat Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken AB (publ) (”Handelsbanken”) MTN-, Warrant- och Certifikatprogram” som finns att tillgå på www.handelsbanken.se/prospektochprogram