Frimuraren nummer 3 2012 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fĂśr svenska frimurare orden | no 3 | 2012

StormĂ¤staren installerad

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor. Följande forskare har tilldelats anslag för 2012: Karolinska Institutet i Stockholm Docent leif ahrengart Professor alejandro Bertorello Professor maria eriksdotter-Jönhagen Professor laura fratiglioni Professor caroline graff högskoleadjunkt Åsa gransjön craftman Professor göran hansson Docent margareta hedström Professor maj-lis hellenius Professor rolf hultcrantz Professor gunilla Källenius Professor John Pernow Dr. neil Portwood, Ph. D. Professor mårten rosenqvist Professor Karin schenck-gustafsson med. dr. Josefin skogsberg Professor magnus sköld högskoleadjunkt anna swall Professor mats trulsson Docent hui-Xin Wang Docent inger Wårdh

Lunds Universitet Professor Patrik Brundin Professor susanne iwarsson Docent ulf Jakobsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Professor Kristina Åkesson Göteborgs Universitet Professor Kaj Blennow Professor sven enerbäck Professor anders lindén Docent mattias lorentzon Professor Dan mellström Linköpings Universitet Professor Per aspenberg Professor ann-christina ek Professor fredrik elinder Professor Per fagerholm Professor tiny Jaarsma Professor toste länne Professor Jan marcusson

Docent anders Persson Professor anna strömberg Professor stefan Thor Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor Yngve gustafson med. dr. niklas lenfeldt Professor lars nyberg Professor Thomas sandström Professor ingrid strömberg Uppsala Universitet Professor lars larsson Professor Per söderberg Universitet i Finland Professor Kaisu Pitkälä Professor timo strandberg med. dr. regina santamäki fischer Professor reijo tilvis

Totalt utdelas drygt 35 miljoner kronor från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, 101 23 Stockholm

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 3 | 2012

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 85 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 49. Materialstopp den 29 oktober 2012. Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, Ordförande John Fahlnaes, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Bo Pettersson, VPL Rolf Prag, SPL Lars Klingström, ÖPL Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Kjell Mazetti, ÖPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Innehåll Installation av ny OSM

OSMs installationstaltal

Barnhusstiftelsen stödjer forskning kring nya sjukdomar

Snabbväxande Orden i Estland invigde nytt frimurarhus

Katedralernas mysterium alkemi och frimureri

Frimurerisk forskning och forskningssymposier

Rasslande kedjan rullar i Gustav Wasas fotspår

OHP:s reflexioner

Drygt 2 miljoner till unga talanger

Debatt: ”What’s in it for me?”

Porträtt av en porträttmålare

Farfarsfar, frimuraren

Nordiska S:t Andreasbröder på resa i de norska bergen

Concordia får ny lokal i Eksjö

Lyckad frimurerisk resa till London

Drottningen inviger Ersta flickhem

Sångarprinsen som blev frimurare

Ett väl fullgjort värv i kulturens tjänst

Med Trollflöjten i Hagaparken

Golftävlingen Vinkelslaget 30 år

Renoverad klosterkyrka i kulturens tjänst

Sten Svensson 75 år

Sista dagen på jobbet

Midnattsloge med mersmak

Utsökta kräftor på Åland

Arvid Lindman 150 år — rikspolitiker och frimurare

Victory - välbesökt dagloge

Utflykt med Bergslagens brödraföreningar 43 Från Ordens kansli

Seminarier en källa till gemensam förkovran

Ny frimurarklubb på Öland

Frimuraren för 70 år sedan

Annorlunda rutiner på loge i USA

OSMs krönika: Våra ritualer - ett oersättligt arv

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Specialtillverkad ordförandeklubba för nybildade Ölands Frimurareklubb. Läs om den på sidan 29. Foto: Patrick Dunbar

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta!

En nyinstallerad Anders Strömberg.

Fullsatt i Stamhuset när Ordens S installerades

e flesta bröder har någon gång upplevt en installation av en OM/O eller rent av en Provinsialmästare. Det är synd att praktiska skäl gör det omöjligt för alla att få uppleva installationen av en Ordens Stormästare. Det är antagligen den pampigaste och mest ceremonityngda ritual som vi har i vår Orden. När Anders Strömberg installerades i Svenska Frimuare Ordens hög-

sta ämbete den 11 maj i år var det 11 år sedan vi senast hade möjlighet att se och närvara vid en OSM-installation. Ordens Stamhus i Stockholm var naturligtvis så fullt det kunde bli och många som hade velat närvara blev utan plats. Tjänstgörande ämbetsmän vid installationen var naturligtvis Stormästaren Anders Strömberg själv och därutöver f. Stormästare Anders Fahl4

man, Stormästarens prokurator Göran Laurelii, för kvällen förordnad SMS Tom C. Bergroth, Ordens sigillbevarare och kansler Karl-Erik Ericsson, Ordens högste prelat Leif Norrgård, Ordens stormarskalk Gunnar Adell, Ordens banerförare Göran Andersson, Ordens räntmästare Carl-Gustaf Piehl, Ordens överarkitekt Lars Lindquist, Ordens administrator Ingmar Börjesson, Ordens uppsyningsmästare

nämna och välkomna vid sitt hälsningstaltal vid banketten, förutom ett antal av SFMO:s egna högsta bröder. De utländska gästerna kom från Danmark, Norge, Island, Finland, Tyskland, Estland, Litauen, England, Wales, Italien, Lettland. Det var (med i vissa fall förkortade titlar): Danske Stormästaren Hans Martin Jepsen, Norske Stormästaren Ivar A. Skar, Isländske Stormästaren Valur Valsson, Tysklands Ordensmeister Joachim Klauss, Finlands Stormästare Juhani Vuori, Estlands Stormästare Anti Oidsalu, Litauens Stormästare Jonas Ragauskas, Högste Kommendören i Finland Kurt Österberg, Grand Master from England Jonathan Spence, Norske f Stormästare Magne Frode Nygaard, Norske Prokuratorn Ragnar Tollefsen, Danske Prokuratorn Niels Nordskov, Isländske Ståthållaren Jon Sigurdsson, Danske Sigillbevarare och kansler Jens Lassen, Danske Administratorn Albin Pedersen, Sovereign Grand Commander från England och Wales John Wright, Gran Loggia Regolare d´Italia Assistente del Grand Maestro Nicholas Emerton-Court, Grand secretary från England och Wales Robin Furber, Gran Loggia Regolare d´Italia Grande segretario An-

Stormästare Göran Nordblom, Äldste provinsialmästaren Bengt J. Larsson, Förste storbevakande broder Eberth Gustafson, Andre storbevakande broder Magnus Åkerman, Storceremonimästare Lars Berggren, Storintroduktör Kjell Hognesius, Storsekreterare Anders Grafström. Inte mindre än 22 från utlandet gästande frimurare kunde Storceremonimästaren Lars Berggren särskilt

tonio Elio D Émilio, Norske Storceremonimästaren Björn Tore Solheim, Past Grand Sword Bearer of United Grand Lodge of England John Hamill och Lettlands Stortalman Maris Slokenbergs. 64 gäster satt vid honnörsbordet som inte räckte till för alla som normalt brukar sitta där. Det fanns förutom alla hedersgäster inte mindre än 51 svenska Riddare och kommendörer med Röda korset närvarande vid installationen. Tidsschema Det är mycket som ska klaffa och följa ett exakt tidsschema en sådan här dag. Och inte blir det lättare för ceremonielet att det går uppemot ett dussin år mellan de tillfällen när man kan öva på ceremonierna i skarpt läge. Men allt gick precis som det skulle enligt planerna utan några malörer. OSM-installation hade också föregåtts av ett stort planeringsarbete där framförhållning har varit ett centralt begrepp och som har innehållit ett stort antal sammanträden. Storceremonimästaren hade dessutom till sin hjälp förutom bitr. SCM, FCM och ACM även till sitt förfogande så mycket som 38 bröder som utförde skiftande arbetsuppgifter inom ramen för installationen och middagen. Sammanlagt var det 324 bröder som deltog i middagen. För att allt skulle flyta smidigt var det inte mindre än 28 servitriser och servitörer som arbetade vid borden och ute i köket fanns det fyra kockar som lagade och gjorde i ordning maträtterna. Aktivitet Och även utanför själva installationsceremonin och middagen pågick en febril aktivitet som inte många märkte särskilt mycket av – mer än vid den noggranna inpasseringskontrollen. Säkerhetsavdelningen för dagen bestod av nio bröder med Överkastelanen Håkan Håstlund som ansvarig och dessutom var två läkare i tjänst hela dagen och kvällen i bakgrunden om något skulle inträffa med så många personer samlade. Dessa var Livmedikus Peter Möller och Docent Bo Lindquist.x

Stormästarens vapensköld.

Text och Foto: LARS BILLSTRÖM

De utländska gästerna uppvaktade SFMO:s nye Stormästare med gåvor och gratulationer.

Ordens kärna var temat i installationstalet I sitt installationstal kunde vår nye Stormästare Anders Strömberg med glädje konstatera att en tidigare negativ medlemsutveckling i vår Orden bröts för sju år sedan. Något som han gav sin företrädare Anders Fahlman ”kredit” för: Hans elva år i ämbetet har inneburit en dynamisk utveckling.

edan år 2005 har medlemsantalet visat en stabil tillväxt och ökat med tio procent. En förutsättning för att trygga Ordens tillväxt har varit ett antal nya loger och brödraföreningar som invigts både i Sverige och Finland. Orden har också blivit öppnare och vänt sig utåt, sa Anders Strömberg. Det har haft stor betydelse liksom att vi numera också har ett modernt datastöd och utvecklat såväl vår hemsida som tidskriften Frimuraren. Men vi kan inte för den skull luta oss tillbaka, varnade han. Nu ska vi utnyttja de hjälpmedel vi har för att underlätta och förfina det frimureriska arbetet. Vi har en stabil plattform

för en genomtänkt och balanserad utveckling mot 2020-talet. Traditioner Samtidigt som vi ska ta till vara det moderna, ska vi också värna hårt om våra urgamla traditioner. När det gäller våra ritualer, den del av vår verksamhet som vi inte är öppna med, framhöll Anders Strömberg att dessa nu sedan 2008 används i en bearbetad form. Inte så att nyheter har tillförts utan i en form där tidigare gjorda ändringar återförts till ursprunglig form. – Lag- och ritualkommittén har gått tillbaka till källorna för att vi skall följa den historiska grundidén för våra ritualer som är ett oersättligt 6

arv från våra förfäder. Ritualerna är de grundläggande förutsättningarna för vår Orden. Rituellt Man kan säkert också förvänta sig att den som framöver får för sig att göra egna ”förbättringar” av ritualerna, får en tillrättavisning. När Anders Strömberg talade om sina arbetsuppgifter, nämnde han vad som skrevs i Ordens Allmänna lagar redan år 1800, när Ordens ledning tidigt insåg att loger runt om i landet gärna gjorde egna varianter för genomförandet av en sammankomst: – Redan i Ordens Allmänna lagar av år 1800 tydliggörs de rättigheter

Viktor Nordström bar dagen till ära forna stamhusövervaktmästarens uniform.

Inte mindre än 28 servitriser och servitörer arbetade vid borden och ute i köket jobbade fyra kockar.

och skyldigheter Ordens Stormästare har avseende det rituella arbetet, sa han och citerade: ”Enligt den sjette skyldigheten, åligger det Stormästaren, så väl själv, som genom därtill af honom förordnade Ordens högre Ämbetsmän, årligen besöka Logerne, och där efterse, huruledes arbetet förrättas, Lagarna och Ordningarne iakttagas, samt att den Konungsliga Konsten undervisas: tillhörandes ho-

nom allena, och de af honom ombetrodde Ämbetsmän, att broderligen rätta allt det, som felaktigt vara kan, eller som, genom tidens skiften, kunnat komma utur aktlåtenhet”. Anders Strömberg talade också om vikten av att alla bröder tar hand om varandra. Speciellt viktigt är det att rikta uppmärksamheten mot yngre bröder. Det är de som utgör Ordens framtid. Han hänvisade till ett annat

Tack Det var mycket glädjande att så många bröder från när och fjärran hade kommit till Ordens stamhus för att delta vid min installation och uppleva den unika ceremonin. Det krävs omfattande förberedelser och övningar för att genomföra en stormästareinstallation. Förberedelser som började redan under hösten 2011. Jag framför mitt varmaste tack till huvudansvarig, Stora Landslogens ceremonimästare samt alla övriga bröder som välvilligt ställde upp för att få det stora arrangemanget att fungera. Det finns ytterligare två saker som väsentligt höjde feststämningen vid installationen. Dels - professionellt utförd vacker musik och sång under ceremonin i riddarsalen och vid måltiden av bröder under ledning av SLL FMkF Michael Lind, dels - en fantastisk festmåltid tillagad under överinseende av vår broder Jan-Erik Andersson. Ett varmt tack till er alla för att ni gav mig en fantastisk personlig upplevelse. Med broderlig och vänlig hälsning

avsnitt i Ordens Allmänna lagar från år 1800 som redan då visar på vikten av detta: Hjälpsam hand ”En fri och Antagen Murare broders plikt mot nästan och i synnerhet mot en Ordensbroder: Den ene Brodern bör således med vänskapsfull aktning och broderligt förtroende bemöta den andre och till Ordens bästa, framgång och förkovran räcka en hjälpsam hand”. För att understryka vikten av detta avslutade vår nye Stormästare sitt installationstal med en dikt av frimuraren Bo Setterlind: Fatten nu varandras händer, Bröder under nattens stjärnor, verket slutas med en sång. Stark och skön är Brödrakedjan, som omsluter hela Jorden och vår Loge på samma gång. Alla bröders glada röster, tacken Mästaren i Öster, Honom som är trefalt stor! All konungslig konst är slutad, enighet och frid och glädje råde här, där Ljuset bor. Bo Setterlinds namn på dikten är ”Ske allt så”.x Text och Foto: Lars Billström

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 80 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen kunde under år 2011 dela ut 14 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största 2011 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med enskilda bidragsgivarna till pediatrisk H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Sten Svensson forskning i Stockholm. Bidragen till och Ordens Stormästare Anders Fahlman. olika organisationer uppgick till drygt 7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Professor Anna Wedell leder ett forskarteam som Stiftelsen Frimurare Barnhuset gärna stödjer.

Forskare hittar nya sjukdomar med hjälp av stiftelsebidrag Anna Wedell är professor i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet och överläkare i klinisk genetik vid Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS. Vid ett sammanträde med Stiftelsen Frimurare Barnhuset nyligen berättade hon om sin forskning som innebär att allt fler barn kan räddas till livet.

nnas forskning har alltid rankats högt och vi stödjer den gärna, sa docent Bo Lindquist, ledamot i stiftelsen, när han presenterade henne. En monogen sjukdom ärvs och beror på en mutation i en enda gen. Och då ska man veta att människan har cirka 25 000 gener. Symptomen beror på vilken gen som är skadad och på vilket sätt dess funktion har förändrats. Utvecklingen går snabbt. Anna Wedell berättade att år 1966 kände man till 1 487 monogena sjukdomar, 1986 3 907 och förra året hade man identifierat 8 255 sjukdomar. Medfödda När det gäller ämnesomsättningen talar man om medfödda metabola sjukdomar. Genom forskningen har möjligheterna att diagnostisera dessa genomgått en dramatisk förbättring. I dag känner man till 1 000 sådana sjukdomar i världen och i Sverige

upptäcks cirka 40 fall varje år Och det är viktigt att sjukdomen kan hittas snabbt. På alla nyfödda görs ett enkelt PKU-test, ett blodprov, där man i dag kan identifiera 24 olika sjukdomar mot bara fem sjukdomar för två år sedan – Det kan handla om akuta fel på nyfödda eller sådana som smyger sig på gradvis. De akuta formerna av sjukdomarna debuterar bara någon dag efter födelsen när barnet inte längre skyddas av mammans ämnesomsättning, säger Anna Wedell. Förgiftning – Exempelvis kan en skadad gen innebära att barnet förgiftar sig självt genom att det inte kan bryta ner vissa ämnen i kroppen. Det kan också vara så att barnet inte kan bilda viss näring eller energi. Det kan inte tillgodogöra sig protein eller fett eller något annat livsnödvändigt. På kort tid kan det leda till att hjärnan skadas och barnet 9

får en utvecklingsstörning för resten av livet. CMMS är både ett specialistlaboratorium och ett kunskapscentrum för ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. En stor del av verksamheten har hela landet som upptagningsområde. På kliniken arbetar i dag drygt 50 personer bestående av biomedicinska analytiker, kemister, administrativ personal och läkare. Nya sjukdomar Kliniken utför ett rent detektivarbete när man letar efter biokemiska förändringar i kombination med den gen som kan förklara felet. Forskningen har gjort att träffsäkerheten för diagnos av redan kända sjukdomar blivit större, liksom möjligheterna att hitta helt nya sjukdomar. Anna och hennes forskningsteam har under de senaste åren upptäckt två helt nya sjukdomar.x Text och foto: Lars Billström

Ann-Gerd är en otroligt duktig personfångare, med klassiska och precis så där underfundiga porträtt som visar människan bakom ytan på ett speciellt sätt. Hon säger själv att det var en beundran för de italienska renässanskonstnärerna som gjorde att hon hamnade i Italien i sex år för att fördjupa sig i konsten att måla så. Jag besökte henne i ateljén i Landskrona en regnig dag i juli i år. Då hade hon precis börjat komma igång med ytterligare en av Ordförande mästarna i Helsingborg. Hon säger själv att ett porträtt tar lång tid, och massor av arbete, men ger samtidigt en möjlighet att få fram den där speciella kontakten med motivet. Det är en tillgång och en sällsynthet att man ser den här typen av noggranna målningar nuförtiden. Eller för att citera henne själv: ”För att fånga personen bakom, hur man är snarare än hur man ser ut”.

En Ordförande Mästare skapas av konstnärinnan Ann-Gerd Linander.

Ett porträtt av en porträttmålare I många av våra enheters lokaler kan man se porträtt av förutvarande Ordförande Mästare och andra ledande frimurare. Vackra, ofta pampiga porträtt i tunga ramar med massor av symbolik runtomkring. Sällan ägnar man en tanke åt konstnären bakom porträttet. Frimuraren har därför tittat närmare på en av våra många porträttmålare.

Ordens lokaler i Lund hänger samtliga föregående Ordföranden i EOS från 1866 och framåt. Med stränga ögon blickar de ner på oss. Men när den dåvarande ordföranden, Bernt Petersson, 1999 nedlade sina jordiska verktyg blev det lite bekymmer, det fanns inget porträtt av honom. Inte ens ett vettigt foto att utgå ifrån.

Ett gott tips ledde bröderna till porträttmålare Ann-Gerd Linander i Landskrona, som åtog sig att göra ett porträtt i samma anda som de gamla. Med hjälp av några samtal, ett antal fotografier från familjealbum, en liten videosnutt och ett par besök på EOS lyckades hon göra ett porträtt som fångade Bernt Petersson precis så som han var. Trots att hon aldrig träffat honom. 10

Prinsessor Förutom en lång serie ordförande och ordförande mästare som kan skådas på väggarna i Helsingborg, Landskrona, Lund och andra ställen så har hon på sin meritlista både prinsessor, ministrar, Jussi Björling, hovrättspresidenter, politiker, företagsledare och många andra. När Svea Hovrätt skulle komplettera sin porträttsamling av presidenter var det Ann-Gerd som fick uppdraget, och då målade hon även en kopia av ”Stenbocks kurir”. Händelsen hör ju hemma i Svea Hovrätts lokaler, men originaltavlan finns i Helsingborg. Hon visar även foton av serier av företagsledare och andra fantastiska personporträtt när jag besöker henne. Men det är inte bara porträtt som sysselsätter henne. Vernissage I maj i år var vi några stycken som var inbjudna på vernissage i Hörby gamla tingsrätt, numera förvandlad till ett museum med en vacker utställningslokal. Med ljuset strömmande in ovanifrån visades en annan gren av Ann-Gerds måleri. Kraftfulla tavlor med känsla och med motiv från mytologin i botten och gärna med inslag av symboler och mystik. Dukar fyllda med detaljer och en djup tanke i sammansättningen. Inga fotografier kan

Ann-Gerds målningar är ofta fyllda med detaljer.

ge rättvisa åt dessa tavlors färg och styrka, men jag har valt att försöka fånga en av dem som hängde på väggen i Hörby i alla fall. Mer om Ann-Gerd och fler bilder av hennes tavlor med bland annat frimurare finns på hennes hemsida på www.aglinander.sex Text och foto: ROLF PRAG

Inslag av symboler och mystik ger vingar åt betraktarens fantasi.

klas eriksson , mikael lindfors , klas-göran lundberg , peter trygg

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland. Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se 11

Broder Håkan Arvidsson, IX, i Pixbo har en mycket spännande historia att berätta. Det handlar om hans farsfars far, Arvid, en märklig man som lämnade efter sig inte bara mängder av frimureriska föremål utan också några ristningar med mycket likaledes märkliga frimureriska inskriptioner och symboler. Vi har bett broder Håkan att skriva ned sin berättelse och visst får den och de tillhörande fotografierna mystiken att tätna – allra helst som Arvid var en vanlig odalman i den småländska skogen långt från närmaste loge. Detta är en mycket spännande och verkligt kuriös berättelse. Kanske kan någon broder inom SFMO hjälpa till att lägga ytterligare någon pusselbit till historien.

Ett altare med symboler.

Frimurarduk från England.

Min farfars far – frimuraren?

En enkel odalman i Smålands skogar – vad gömde han för hemligheter på Först en kort bakgrund: Arvid Johansson föddes 21 november 1811 på ett hemman, Horsöga, i Nöttja församling i sydvästra Småland. Hans far Johan Jonasson köpte 1814 den närbelägna jordbruks- och skogsgården Stafsätra, där Arvid växte upp med en syster och arbetade på gården.

år gammal köpte Arvid gården år 1836 av föräldrarna. 1845 byggde han ett nytt boningshus och kallade gården Stavens. Arvid gifte sig också 1836 med Ingrid-Greta och fick fyra söner och två döttrar mellan åren 1838 och 1849. På gården gjorde Arvid flera inristningar i sten som kan läsas än i dag. De första är kanske inte särskilt mystiska, men resten. Ristningar På Förstutrappan står det AISN. IGI och 1845. Det går lätt att tyda som

”Arvid Johansson Stavens Nöttja” och ”Ingrid-Greta Johansson” samt det år huset byggdes. I ladugårdssockeln ligger en sten med runor, som kan tolkas till ”STAVA VAJ 22 F AISN”, där F kanske står för fjärdings väg? På ett trekantigt stenbord i en berså i trädgården finns frimureriska tecken och symboler inristade. På ett altare i skogskanten har Arvid åter ristat in AISN samt symboler. Båda de senare är ristade med hemliga frimurarrunor och dokumenterade i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister upprättat 1950. 12

Sonen Nils ”tröskade sig till” gården Viggåsa, det vill sägs gifte in sig. Han fick ärva två dukar av Arvid. Den ena har engelskt ursprung från före 1850 och med frimurarsymboler. Den andra har motiv som inte tolkats ännu. Sonen Otto bosatte sig i Väring, Östergötland, vid järnvägen till Stockholm. Han ärvde en klockkedja med frimurarsymboler samt krag- och manschettknappar. De ligger i en koppardosa med märkning 1692. Äldste sonen Agardt övertog gården Stavens, med runorna, år 1874. Arvid, sönerna Agardt och Otto

Klockkedja och frimurarberlocker.

Odalmannen Arvid med gradprydnad. I handen håller han en frimurarduk från England.

1800-talet? samt svärsonen Johan drev, förutom sina gårdar, kreaturshandel på Dalsland, Stockholm och Mellansverige under åren 1870-90. Till att börja med drev de stutar och grisar till fots men efterhand kunde de utsträcka sina handelsresor längre med hjälp av järnvägen. De sålde mot revers, jag har bokföringen kvar med namn och reversnummer från många bönder/köpare i Dalsland och Mellansverige. Fotografi Arvid finns på en bild från 1860-talet där han alltså är cirka 50 år, fotograferad med frimurartecken och – utensilier. I handen har han den duk som sonen Nils ärvde. Arvids sonson, min farbror Ivar på Stavens, 1881-1955 sa alltid att: ”Farfarsgubben – han var frimurare”.

På 1930-talet kunde också farmor berätta: – Bygdens folk var lite rädda för Arvid – han var frimurare. Några ynglingar från grannsocknen passerade en gång Stavens på väg hem från Ljungby marknad. Allmänna vägen gick, som var vanligt då, mellan ladugården och bostadshuset. Pojkarna kom på att de, mot bättre vetande, skulle busa med Arvid. En sup – De gick in i vagnslidret och drog ut en vagn, som de tänkte gömma för Arvid. Men de hade bara kommit utanför dörren så frös de fast och kunde inte släppa vagnen. När de stått där en stund, så kom Arvid ut på farstubron och ropade till dem: Ni kan släppa vagnen nu. Kom in så får ni en sup.” En sentida anförvant till en av ynglingarna berättade på 1970-talet för min syster att samma historia gick i hans familj och att detta måste ha utspelats omkring 1880 när ynglingarna var cirka 30 år. Det var först 1975 när min kusin Gunnar i Värnamo som hade grad X, upptäckte frimurarduken i Viggåsa och frimurarsymbolen på Arvids gravsten samt ristningarna på Stavens som något hände. Gunnar tog kontakt med frimurarbröderna Gösta Elenbo Linköping och Erik Lyth från Stamhuset och fick frimurarrunorna tolkade. Gunnar berättade för mig vad han fått reda på och jag har fortsatt samla pusselbitar: 13

Arvid har skrivit ner sina önskemål om begravning och gravsten. ”Minne efter frimuraren och fd kyrkovärden.” Han ägde en bibel tryckt 1634 i Köpenhamn, Luthers lilla katekes tryckt 1800 och Den Svenska Psalmboken tryckt 1837. I katekesen står ”Arvid Johansson i Stavens, 1818” med runor. Närmaste Ordenslokal från Stavens är Halmstad, cirka fem mil fågelvägen men längre på dåliga vägar under 1800-talets mitt. Fotografiet, där han har andra gradens märke, indikerar att Arvid blev Frimurare på 1850-talet, drygt 40 år gammal. Jag har ärvt en silverring, i form av en sköld med runor, av min far Fridolf, född 1894. Runorna, ”fss”, kan tolkas som ”Fridolf SonSon”. Fridolf var ju Arvids sonson och föddes 16 månader innan Arvid dog 3/12 1895. Men jag kan dock inte finna Arvid i SFMOs register. Odalman Arvid dog på Stavens och är begravd närmast utanför kyrkväggen i Nöttja 1200-talskyrka. En gravplats som inte vem som helst fick. På stenen syns frimurarstjärnan. En enkel odalman i Smålands skogar – vad gömde han för hemligheter på 1800-talet? Min farfarsfar – frimuraren? lämnade många spår efter sig – finns det fler att upptäcka?x Text: Håkan Arvidson IX

Stig Göran Huldén från Åbo uppe på Fløyen i Bergen.

Nordiska S:t Andreasbröder sammanstrålar vartannat år Ett veckoslut vartannat år ordnas ett Nordiskt S:t Andreas möte mellan de fem vänorterna Århus, Göteborg, Bergen, Reykjavik och Åbo. Den här sommaren var det de norska brödernas tur att stå för värdskapet och de hade enligt tillresta bröder med fruar, lyckats arrangera ett program som översteg allas förväntningar.

eltagande loger är danska De Fire Roser, svenska De Tre Förenade Kronor, norska Bjørgvin, isländska Hekla och finska Brf Erasmus. Förutom ett logemöte på fredagen arrangeras då också ett program för damerna. Till lördagen hör ett besök till någon lokal attraktion samt en bankett. Söndagen är helgad för en gemensam högmässa med efterföljande kyrkkaffe. De bergensiska värdarna sade sig ha inspirerats av de fina arrangemangen i Åbo 2010 och man ville göra ett program som följde det samma mönstret för sina 35 gäster som från alla håll blev konstant underhållna. Efter incheckning på ett trevligt

hotell mittemot Bryggen intill Vågen, som hamnviken heter, passade de ivrigaste på att göra en guidad stadsrundtur, som tog nästan en timme, med en öppen minibuss. Klockan 17 hämtades bröderna för logearbetet och damerna för en ”tur på byen”. I centrum Bröderna i Bergen har ett vackert, för ändamålet byggt logehus i centrum, nära Grieghallen, det fina konserthuset. Man arbetar i alla grader, med egna salar. Dessutom ett stort refektorium för ett par hundra gäster med tillhörande sittsalar och rökrum. Damerna fick under kvällen be14

kanta sig med ”Fløibanen”, som från Bryggen i centrum går upp till Fløyen på drygt 320 meters höjd. Vagnarna stannar vid olika stadsdelar på vägen. Man har en vidunderlig utsikt på toppen över den vackra staden samt den stora skärgården och hamnen där stora fartyg kommer och går. Efter turen fick damerna sin middag på en restaurang i det Unescoskyddade gamla Bryggen. Under tiden hade bröderna fått uppleva en reception i IV-V graden, som till största delen är väldigt lik vår egen ritual. Efter brödramåltiden anslöt damerna och kvällen avslutades under gemytlig samvaro.

På lördagen den 9 juni träffades vi i hamnen efter frukost och fick åka båt ut till Lysøen, där Ole Bull, norsk världsberömd violinvirtuos, bodde sina sista år. Ole Bull sägs ha övertalat den 15-åriga Edward Griegs föräldrar att sätta sin son i musikskola. Det berättades i samband med en trevlig konsert ett flertal historier om Ole Bull, av vilka följande blev i minnet; – Ole Bull var även en stor nationalist och gillade inte unionen med Sverige, trots att han fick uppträda inför både Oscar I och Oscar II i Stockholm. Han hade bl. a. bott i USA en längre tid och hade där fått i present en stor norsk flagga, där det övre vänstra hörnet i stället för den tidsenliga ”unionssillsalladen” hade en miniatyr av den amerikanska flaggan. Denna flagga bar Ole Bull under paraderna i Bergen, men fick gå ensam eftersom de flesta inte öppet vågade visa sitt missnöje mot de styrande i Stockholm. Bankett Mot kvällen var det dags för bankett med bröderna i frack, nu med vit väst, och damerna i långklänning. Vackert

och ståtligt så det förslog. Under kvällen hölls många tal och gåvor gavs till de lokala värdarna. På söndagen besöktes Högmässan i Nykirken varefter det Nordiska S:t Andreasmötet 2012 avslutades. Många använde eftermiddagen för att besöka staden och ännu en gång ”pilla” räkor

på fisktorget innan hemresan startade på kvällen. Vi ses nästa gång sommaren 2014 i Århus. Datum är redan bestämt, nämligen den 13-15 juni, 2014.x Text och foto: KENNETH JÖNSSON, SCF

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1595:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

LACKSKOR

500:-

ULLROCK LåNG

1795:-

MÖRK KOSTYM

SMOKING + SKJORTA SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se

1150-1795:1800:375:-

Göran Thyden, Hans-Åke Tilly och Ralf Backman har all anledning att se nöjda ut efter att ha förvärvat en av I 12:s forna kaserner och samtidigt får en trygg hyresgäst i form av ett kommunalt äldreboende.

Glada miner i Eksjö: Affären i hamn, huset är vårt Efter nästan ett sekel i hyrda lokaler på Eksjö Stadshotell fick brödraföreningen Concordia för två år sedan besked om att man senast 2016 måste hitta en ny hemvist. Många förslag diskuterades. Men att lösningen skulle bli en mångmiljonaffär, ett eget hus och en ny roll som hyresvärd var det ingen som kunde ana.

et är tre märkbart nöjda och stolta herrar som Frimurarens utsände träffar en onsdag i augusti. – Vi har jobbat med lokalfrågan i två år och när vi så småningom fått klart för oss att det skulle bli möjligt att genomföra den här spektakulära affären blev våren oerhört arbetsintensiv, säger Hans-Åke Tilly, ordförande i Concordia. För min egen del handlade det minst om heltid ända sedan bröderna strax före jul sagt ett rungande ja till det upplägg vi presenterade. Hotellvinden Så här ligger det till: Brödraföreningen Concordia har ända sedan starten 1920 hyrt lokaler i det som från början var Stadshotellets vind. Men hotellet expanderar och behöver nu utrymmet för sin egen verksamhet. För två år se-

dan meddelade man att det hyreskontrakt som löper ut 2016 inte kommer att förnyas. Detta dystra besked blev starten på en febril verksamhet för att hitta ett fungerande alternativ. Sådana fanns det ingen uppsjö på i Eksjö. Främst på grund av behovet av rejäl takhöjd var utbudet begränsat. – Men vi hittade så småningom lokaler i en av det nedlagda regementet I 12:s kaserner. Äldreboende Hela regementsområdet hade sålts och ägdes nu av fastighetsbolaget ITolv AB, med i sin tur Eksjö kommun, PEAB och en privatperson som ägare. Den här kasernen hade byggts om till äldreboende, drivet av Eksjö kommun. Man utnyttjade dock bara halva vindsvåningen medan den andra 16

halvan, som tidigare inrymt en väldig utbildningssal, stod tom. – Den fastnade vi för, säger HansÅke. Vår första tanke var att hyra lokalen. Men så småningom insåg vi att det faktiskt fanns en möjlighet att istället göra tvärtom – köpa hela huset och hyra ut de delar vi inte behövde till Eksjö kommuns äldreboende. Göran Thydén, vd i ITolv AB och själv frimurare, berättar att det ligger i företagets strategi att sälja ut de forna militärfastigheterna sedan de rustats upp och anpassats till nya verksamheter. – Fastighetens värde beräknades av en oberoende värderingsman till 55 miljoner kr, berättar han. – Det var den summan vi hade att utgå ifrån när vi på allvar började gå i clinch med affären, säger Hans-Åke Tilly som tillsammans med skattmästaren Ralf Backman gjort upplägget och skött förhandlingarna med ITolv AB. Djupt vatten – Det kändes utan tvekan som att ge sig ut på väldigt djupt vatten att en ideell förening med 131 medlemmar skulle försöka ro ett sådant enormt projekt i land, säger Ralf. Men det gick. – Vi valde att gå så grundligt tillväga som det bara går, berättar Hans-Åke. Innan vi tog kontakt med bankerna gjorde vi en omfattande utredning av förutsättningarna. Den innehåller också en känslighetsanalys för att vi skulle få en bild av hur framtida räntenivåer skulle påverka kalkylen. – Naturligtvis diskuterade vi också med både ÖPL och Frimurarordens ledning i Stockholm. Från båda håll möttes vi av en mycket positiv inställning. Inte minst har Göran Laurelii, SLL och ÖPL:s Lars Bergholtz, Sture Mossberg och Anders Stensson lagt ner ett enormt engagemang för att på olika sätt stötta oss i arbetet. Kontraktet med ITolv AB slöts den 8 maj i år och innebär att Concordia nu är ägare till fastigheten Kasernen 14. Köpeskillingen uppgår till 55 miljoner kr vilket till drygt hälften finansieras genom ett lån i Swedbank. I samma bank har Concordias nybildade bolag Brödrakompaniet lånat motsvarande en fjärdedel av köpeskillingen. Ett lån på sex miljoner kr från ÖPL och fonderade medel i Concordia står för resten.

– Det hade aldrig varit möjligt att låna så stora belopp om vi inte haft en så grundligt genomarbetad kalkyl att utgå ifrån, säger Hans-Åke. Plus att ÖPL-lånet gav nödvändig stabilitet i bankkontakterna. Äldreboendets hyreskontrakt löper på 20 år och vi räknar med att redan innan dess vara skuldfria. På sikt blir det här alltså en självfinansierande lösning. Och som man också konstaterar: Den byggnad man nu förvärvat är i toppskick efter de ombyggnader som gjorts. Alla stammar och all el är utbytta. Ett effektivt fläktsystem har installerats. – I princip är det ett helt nytt hus varför behovet av renoveringar och underhåll är täckt för åtskilliga år framöver. Det finns alltså all anledning för bröderna i Eksjö att vara nöjda med den affär som nu är i hamn. De 400 kvadratmeter stora lokalerna kommer att byggas om och anpassas till Concordias behov under 2013. Invigningen är beräknad till hösten 2014. – Naturligtvis har det här väckt frimureriska livsandar till livs här i Eksjö, avslutar Hans-Åke. Vi hoppas att i ett nästa steg bilda en Johannesloge – men först sedan vi fått lokalerna i ordning. Och vem vet, kanske kan det så småningom också kan bli en Andreasbrödraförening.x Text och foto: LARS KLINGSTRÖM

Eksjö – en stad med traditioner Eksjö är en av mycket få svenska städer som lyckats bevara sin ursprungliga bebyggelse och karaktär. Två tredjedeler av husen i stadens centrala delar är byggda före år 1900. Motsvarande siffra för övriga svenska städer sex procent.

n vandring i Eksjös äldsta delar är att uppleva hur en stad tedde sig på 1600-talet. Stadsplanen är oförändrad och många hus är från just detta århundrade, om än kompletterade med modernare hus – från 1700-talet. Att denna gamla bebyggelse kunnat bevaras beror främst på den förödande brand som 1856 drabbade stadens södra halva. Återuppbyggnaden krävde så stora resurser att man helt enkelt inte orkade med att också sanera de uråldriga husen i den norra halvan. Också rivningen av den gamla medeltidskyrkan 1887 hade betydelse. Dess moderna efterföljare blev inte alls omtyckt och gav näring till de spirande tankarna om byggnadsminnesvård. Farsot Men så sent som på 1960-talet krävdes stora insatser av Eksjös stadsarkitekt för att rädda delar av den gamla bebyggelsen från den farsot som drabbade de flesta städer – Domusladorna. Eksjö kunde fira sitt 600-årsjubi-

Namnet Concordia är latin och betyder endräkt. Det är inte valt av en slump. Den lutherska kyrkans bekännelseskrifter är samlade i den så kallade Konkordieboken under namnet Concordia pia – den fromma endräkten.

Den forna utbildningslokalen på nästan 400 kvadratmeter har goda förutsättningar att bli en ändamålsenlig logelokal.

leum för nio år sedan. Lika länge har staden varit en militär centralort. På Ränneslätt, strax utanför den västra stadsporten drogs svenska härar samman redan på 1400-talet inför de då otaliga krigen mot arvfienden Danmark. Militärstad Under det tidiga 1900-talet förlades flera regementen hit och Eksjö blev en riktig militärstad. Idag återstår bara en ringa rest av detta i form av landets enda ingenjörsregemente, Ing 2, samt Totalförsvarets ammunitionsoch minröjningscentrum (SWEDEC). Smålands norra regemente, I 12, lades ned år 2000 och lämnade ett stort antal gedigna byggnader som nu omvandlats till en livaktig stadsdel med mängder av verksamheter. Om några år också av frimurerisk art. Försvaret är trots de senaste årtiondenas åderlåtningar fortfarande en stor arbetsgivare i Eksjö med omkring 500 anställda. Flest anställda finns dock inom vården genom Höglandssjukhuset. Näringslivet präglas i övrigt av mindre och medelstora företag.x Text och foto: LARS KLINGSTRÖM

Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder. Stadsplanen är densamma som på 1600-talet.

Peter och Ann-Kristin Essunger i Freemasons´ Hall.

Lyckad frimurarresa gick till London Redan hösten 2011 påbörjades förberedelserna i Halmstads Frimurarhus för en resa till London våren 2012 med logebesök i Freemasons´ Hall.

resumtiva resenärer från Halmstad och dess omgivningar samlades för information om London, dess sevärdheter och om the Craft, som innefattar tre grader motsvarande de tre första graderna i den svenska riten. Broder Per Olson, chef för utrikes ärenden, kontaktades. Han uppmanade oss alla att skaffa frimurarpass. Samtliga bröder innehade naturligtvis grad III eller högre, ett krav för erhållande av passet. Vi var 29 bröder beredda att möta London och frimureriet där. Två av våra damer ville följa med för att möta våren i London, gå på musical och guidas genom Freemasons´ Hall. Bröderna Tomas Ekblad och Mats Bjärnstig bokade resan, ordnade busstransporterna och mycket annat. Via Per Olson fick vi kontakt med broder Peter Roberts, External Relation Adviser for Grand Chancellor. Först fjorton dagar före avresan var det möjligt att bestämma logebesöken. Vi önskade delta i grad I och grad III samt få en guidad rundvandring i Freemasons´ Hall. Allt infriades och mer än det. Vårt besök i grad I skulle ske i Hackney Manor Lodge No. 4592

torsdagen den 22 mars, vår ankomstdag till London. Sekreteraren, Gerald Cooper, kontaktades och han gav oss information om praktiska ting. Tjugo logerum Vi blev väl mottagna i frimurarhusets reception och blev hänvisade till ett av de 20 logerum som finns i Freemasons´ Hall. Logen började kl 16! Broder Jonathan Garland ledde logen med värme och humor. Det finns olika utföranden av logearbetet inom the Craft. Hackney Manor Lodge arbetar enligt Emulation rite, samma rit man följer i Lauget i Danmark. Den efterföljande måltiden intogs på en restaurant en dryg kilometer bort. Ett stort gemyt präglade samvaron vid the Festive Board. Vid en av de många skålar som utbringades fick vi möjlighet att svara för oss och överbringa en gåva till logen. Royal Arch Dagen efter vårt besök i grad I fick vi vara med om en förnämlig visning av Freemasons´ Hall. Frimurarhuset har byggts ut i etapper. Den ursprungliga byggnaden blev färdig 1776 och den senaste tillbyggnaden med den höga byggnaden och Grand Temple stod 18

färdig 1933 och undgick tursamt förstörelse under andra världskriget. Vi fick se biblioteket, museet, Grand Temple, som rymmer drygt 1 700 platser, och mycket annat. Ordens uppsyningsmästare, Göran Nordblom, kunde informera guiden om frågor han hade kring Carl XIII Orden. Damerna och bröderna uppskattade verkligen denna visning. Broder Peter Roberts hade föreslagit ett besök i grad III i Paddington Rifles Lodge No. 2807. Vid vår kontakt med sekreteraren broder Jim Tull visade det sig möjligt för de bröder, som innehade grad VI eller högre, att också få besöka Royal Arch i Paddington Rifles Chapter No. 2807. Gradgivningen i Royal Arch började kl. 11.30 och den i grad III kl. 14.15. Sekreteraren Jim var också styrande mästare i Royal Arch! En majoritet av oss bröder tog tillfället i akt och besökte Royal Arch. Vi fick vara med om något nytt och lärorikt. Ämbetsmännens kunnande imponerade. Några av ämbetsmännen i Royal Arch tjänstgjorde även i den efterföljande sammankomsten i grad III. Broder Baggaley ledde arbetet inledningsvis. Receptionen togs om hand av broder Smith. Smith hade tidigare i Royal Arch utfört ett stort arbete. Han fungerade till en början som skattmästare och tog som sagt därefter över ledarskapet till och med måltiden. Vi hade fått lyssna till en makalös läxa. Måltiden intogs i en restaurant alldeles i närheten av Freemasons´ Hall. Vi bjöds på en tre rätters meny. Stämningen vid bordet var hög. Som tidigare utbringades ett flertal skålar. Vi fick möjlighet att tacka för oss och överlämna en gåva. Göran Nordblom fick motta en klubba som minne av besöket. E-postväxlingen efter hemkomsten till Sverige vittnar om en önskan om en fortsatt kontakt bröder och loger emellan. Förutom frimureri fick vi känna av våren i London. Några lyssnade till musik i Royal Albert Hall, i kyrkan S:t Martin in the Fields och i musicals. Några besökte British Museum, Imperial War Museum, Science Museum och National Gallery. Alla besökte puben.x Text: GERT BJÖRNLUND

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011 hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA!

Corell om flickornas trauma och dess verkningar.

Bandet klipptes av Drottningen.

Drottningen invigde flickhemmets skola Den 25 maj invigde H.M. Drottning Silvia steg två av skolverksamhetens utbyggnad på flickhemmet i Valåker, utanför Järna i Södertälje kommun. En delegation från Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, som svarat för ett betydande ekonomiskt stöd, närvarade vid invigningen. Drottning Silvia är Barnhusstiftelsens Höga Beskyddare.

rsta Flickhem i Valåker är skapat för unga flickor som i sin barndom utnyttjats sexuellt vilket medfört svåra trauman. – Jag är mycket glad över att här få inviga denna pedagogiska modell för den innebär en möjlighet för djupt svikna flickor att skapa sig en framtid, framhöll Drottning Silvia i sitt invigningstal och klippte bandet för Ersta flickhems skola i Valåker.

Samma tak Med hem och skola under samma tak har skapats en ny unik modell – en samverkan mellan flickhemsverksamheten och skolan, som personal, donatorer och Södertälje kommuns skolansvariga tror starkt på och vill utveckla och stödja. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg refererade årsrapporten till regeringen med rubriken ”Signaler, Våld i nära relationer. Barn och unga berättar.” Därefter följde ännu ett före-

drag där advokaten Elisabeth Massi Fritz, som är specialist på att företräda brottsoffer, kommenterade utsatta barns rättssäkerhet. Avslutningsvis berättade verksamhetschefen Lotta

Sköthäst Den hästunderstödda terapin är ett betydelsefullt redskap för medarbetarna i arbetet med flickorna, som på grund av sina traumatiska upplevelser har svårt med att skapa och upprätthålla goda relationer till andra. För flickan blir relationen till hennes sköthäst den första viktiga ofarliga relationen och i det samspel som uppstår växer hennes självförtroende och tillit till omgivningen. Detta är ett första steg för att våga ha nära positiva relationer med människor. Varje flicka får under sin vistelse på flickhemmet en ”egen” sköthäst, en av gårdens tio islandshästar. Ersta flickhems hästunderstödda terapi är föremål för forskning och utvärdering i samarbete med Ersta Sköndal högskola. Betydande bidrag Barnhusstiftelsen lämnade ett bidrag om 2 milj. kr vid invigningen 2003 och har sedan dess återkommit med årliga anslag om 500 000 kr. Därutöver har särskilda anslag lämnats till byggnationsverksamheten och för inköp av islandshästar. Fram till och med år 2012 har stiftelsen anslagit sammanlagt cirka 8 milj. kr till Ersta Flickhem. Flera av stamhusets loger har dessutom lämnat betydande bidrag till denna synnerligen angelägna sociala verksamhet.x Text: STEN SVENSSON Foto: PIERRE DUNBAR

Ordförande Sten Svensson med representanter för Barnhusstifetlsen på plats inför invigningen.

Prins Gustaf – sångarprinsen som blev frimurare Prins Gustaf föddes som andre son till kronprins Oskar (I) på Haga slott den 18 juni 1827. Prinsen fick, liksom sina bröder Carl och Oscar, en gedigen uppfostran på Stockholms slott, ledd av olika informatorer och utsedda av modern, kronprinsessan Josefina.

fter denna tid studerade prinsen tillsammans med sina bröder vid Uppsala universitet, och de hade då sin gemensamma bostad i det så kallade ”Prinshuset”. Som student i Uppsala på 1840-talet kom han i kontakt med bland andra kompositören Adolf Fredrik Lindblad, som blev hans lärare i piano och komposition, och Gunnar Wennerberg. Prins Gustaf blev med tiden en uppskattad kompositör under signaturen G*****. Mest kända av prins Gustafs tonsättningar är sångerna från 1846 Glad såsom fågeln i morgonstunden och Sjungom studentens lyckliga dag.

under åren 1849 till 1852. Prins Gustaf har för frimureriet komponerat manskvartetten Uppå en gång lät rösterna ljuda med samklang och styrka, med text av Johan Eric Brooman. Vidare en Sorgmarsch i f-moll vid minnesfesten 1849 samt Adagio non troppo med arrangemang av Johan Alfred Ahlström. Omkring 1850 tilldelades prins Gustaf Stjernsunds slott* utanför Askersund som sitt sommarresidens,

men hann knappt inreda det färdigt innan han avled. Prins Gustaf dog i den norska huvudstaden Christiania den 24 september 1852.x Text: STEN SVENSSON

* Om Stjernsunds slott och dess delvis frimureriska historia planerar Frimuraren att berätta om i en kommande artikel.

Musikbegåvning Prins Gustaf fick hedersnamnet Sångarprinsen, och är den hittills största musikbegåvningen inom ätten Bernadotte. Han blev en utmärkt pianist och sångare och sjöng själv ofta romanser och manskvartett med sina bröder och inbjudna studenter under prinsarnas studenttid vid Uppsala universitet. Enligt samtida vittnen hade han en mycket vacker och lyrisk tenorstämma. Den 11 februari 1846, samma dag som sin äldre bror Carl, invaldes han som förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Kungliga Musikaliska akademien lät år 1854 uppföra Prins Gustafs monument i Hagaparken, nära Haga slott. En porträttlik staty, utförd av skulptören Carl Eldh och invigd 1927, finns vid universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. S:t Erik Prins Gustaf recipierade i S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm år 1847. Han var logens ordförande mästare 21

Många bröder med fruar och barn deltog vid nationaldagsfirandet i Hagaparken. På bilden fastnade även några andra intresserade.

Med Trollflöjten i Hagaparken Troligen alla av vår Ordens enheter involverar med jämna mellanrum fruar, barn och vänner i olika utåtriktade aktiviteter. Club AF är en informell del av SJL Adolf Fredrik som har till uppdrag att sörja för ett utbud av divertissemangstillfällen åt bröderna med familj och vänner.

yngdpunkten i verksamheten utgör i dag skilda måltidsoch dryckesprovningar, varjehanda visningar, föredrag och skilda former av besök. I somras firade man nationaldagen i parken vid Haga slott i Stockholm. Det var för sjunde gången i ordningen som Club AF arrangerade en champagnepicknick på nationaldagen. Det har nu kommit att bli en grundmurad tradition. I år åter förlagd till den grönskande naturen och därtill med kunglig glans. Tidigare tillfällen har Club AF bevistat Kina slott, Ulriksdal slott, samt Rosendals slott på sina utfärder. Årets nationaldagspicknick var härbärgerad kring Brunnsvikens strand, närmare bestämt i Hagaparken. Den ideala platsen för en picknick. Under skydd av välvda trädstammar och solgrönskans värme slog sig sällskapet ner i en avskild glänta invid de klarblå Koppartälten. Sällskapet bestod av flertalet välkända ansikten och en rad nya. Under det att var och en tog del medhavd förtäring skålades det uti champagne för kung och fosterland. Naturen hade även denna gång förberett sig väl för strålande värme genom att klä sig i full sommarskrud. Emellertid inleddes årets nationaldag,

åtminstone i den Kungliga huvudstaden, med en gråmulen himmel under de arla morgontimmarna. Venuspassagen Sista chansen på över hundra år att se venuspassagen gick därmed om intet. Det gav alla tillfälle till tvivel på att en obruten svit av vackert väder den 6 juni skulle hålla i sig. Men till allas gudomliga lycka och glädje kunde väderleken bjuda på överraskningar. Det tidigare så gråa ombyttes tvärt och en himmelskt blå struktur uppen-

Ebba gillade att vara på picknick med AF-bröderna.

barade sig ovan för våra huvuden under den sena förmiddagen. Effektfullt ackompanjerad av solens fulla värme och en stadig flaggbris som höll i sig under hela den återstående delen av dagen. Hagaparken är en underbart vacker park och en historisk oas i den kungliga huvudstadens närhet och en naturlig plats för ett nationaldagsfirande. En plats väl värd en kungaloge som Adolf Fredrik. Hagaparken är en del av den kungliga nationalstadsparken och karaktäriseras av stora öppna gräsytor, halvöppna hagar blandat med skogspartier. Hagaparken är ett utmärkt stycke exempel på en engelsk park. Hagaparken förknippas starkt med Gustaf III som hade stora visioner för parken. Åtskilliga kom aldrig att förverkligas men en del av kungens visioner hann verkställas. Gustaf III han dock under sina levnadsdagar uppföra Ekotemplet, Turkiska kiosken och Koppartälten och ett lustslott. Trollflöjten Hagaparken förvandlades till en fantastisk festplats när tusentals människor kom för att fira årets Nationaldag. Det var liv, det var folk, vi var många som fick uppleva en sagolik försommarkonsert med Trollflöjten framförd av Kungliga Operan. Glädjande kunde Adolf Fredriks broderliga och kungliga flöjttoner höras från estraden av Kungliga Hovkapellet. Förutom höjdpunkter ur operarepertoaren fick vi även tillfälle att njuta av CM Bellman, Taube och Alfvén. De lite yngre deltagarna kunde låna balettskor och prova på att dansa hos Kungliga baletten, vidare gavs möjlighet att tillverka egna armband eller att överraska föräldrarna med spektakulära ansiktsmålningar. Hastigt flydde dagens timmar för de lycklige och musiken tystnade till slut, man måste gå, men att skiljas, därtill var ännu för tidigt. Det blev promenad utmed stigarna, ändlösa samtal och filosofiska resonemang tills man blev trött och törstig, då Tadeo omsider erbjöd sig att föra sällskapet till Stallmästargården där man kunde få öl. Vad vi gemensamt bestämde innan dagen övergått till natt var att vi nästa år, denna dag åter ska samlas på Haga.x Text och foto: MATS LARSSON

Fracken byts mot gula västar när bröderna arbetar i Visby Granne med Johanneslogen S:t Nikolaus i Visby ligger S:t Nikolai, ruinen efter dominikanermunkarnas klosterkyrka. Efter ett omfattande byggnadsprojekt kunde ruinen i år invigas i en ny funktion – som Kultudralen. Ett projekt som även engagerar frimurarna på Gotland.

idigare i år lyftes det nya valvet på plats. 14 ton tungt svävar det över de gamla valvbågarna och regnsäkrar ruinen för publiken vid konserter och evenemang. Här kan nu också hållas gudstjänster och bröllop oavsett väderlek. Resultatet av projektet har blivit magnifikt – det är inte många platser på jorden som kan ståta med en kulturarena av sådan genuin och unik kaliber – mitt i ett levande världsarv, dessutom. I somras öppnade ruinen för evenemang. Som närmaste granne med Frimurarna, vars trädgård upplåts för publiken och även vanliga turister på sommaren, är det naturligt att bröderna är engagerade. Som värdar i gula västar med texten ”Frimurarna” kan man se dem vandra runt bland besökarna. Vakande öga I första hand för att ge service, men också för att hålla ett vakande öga på Frimurarhuset. Men frimurarna på Gotland är också en aktiv del av konsertverksamheten i Kulturdralen. En vacker sommarkväll i år spelade gotlandsbrodern Krister Dahlström, III, från SJL Nicolaus i ruinen inför 170 åskådare. Han uppträdde samma vecka också för det svenska damlandslaget i fotboll och reste sedan vidare till de Olympiska Spelen där han arbetade för SOK med deltagarna i Paralympics. Att Johanneslogen i Visby är döpt efter sin granne är inte svårt att räkna ut, men även brödraföreningen för de högre graderna på Gotland har hämtade sitt namn från klostret när man instiftades för över 80 år sedan; Petrus de Dacia var namnet på priorn i klostret. Gotlands Museum, som initierat och projekterat S:t Nicolai Kultudral, är belåtna över det faktum att projektet realiserats. Byggnadsantikvarie och

Granne med Frimurarhuset ser klosterkyrkan fortfarande ut som en ruin. Men numera svävar ett ”osynligt” tak över en modern konsertsal och fönstergluggarna har fått glas mot blåsten.

tidigare projektledare Ulrika Mebus säger att det är en häftig upplevelse att se ett flerårigt projekt bära frukt på det vis som nu skett: – Hantverket som utförs är av hög klass, materialen utvalda med omsorg och formgivningen av yppersta klass. För att genomföra ett sådant här projekt behövs en del pengar, närmare bestämt omkring 20 miljoner. Pengar som kommer från olika håll; EU:s re-

gionala strukturfonder Småland och öarna, Regionala utvecklingsmedel och tjänster från Region Gotland, Peab, Nordkalk, Cementa och Slite stenhuggeri. Dessutom åtskilliga timmar arbetstid som projektets styrelse och tidigare styrgrupp bidrar med. Kanske läge för ett Visby-besök nästa sommar?x Text: Lars Billström Foto: Andreas Hård

Kristoffer Dahlström, III, S:t Nicolaus, flankerad av Peter Bernhielm, O i Brf Petrus de Dacia, och Andreas Hård, OM i NC.

I norr inleder bröderna höstterminen med att som start på höstens aktiviteter. Kanske inte g redaktör gjort ett försök att sammanfatta som Exempelvis var en CM i Småland som jag ringd len för att hämta kräftorna till bröderna. Och p så ser man just surströmmingsburkar på buffé

Ämbetsmannamöte i Luleålog

Foto: KJELL MAZETTI

Så här avnjuter ett proffs sin surströmming.

Midnattsloge med mersmak När Brf Aquila bjöd till midnattsloge med surströmming var det kanske för sista gången. i slutet av september kommer den nya Johanslogen Höga Kusten att bildas, och frågan är vilken av enheterna i Örnsköldsvik som står värd vid midnattslogen nästa år.

ipset är att Aquilas nyinstallerade O säkert vill behålla surströmmingstraditionen. Det känns lite som en gatufest när man kommer upp i de trevligt dukade lokalerna i Örnsköldsvik. Inredningen med taknockar och tegelpannor ger en trivsam känsla av innegård som städats till fest. Men i den vackra Johannessalen är man tillbaka igen i frimurerisk högstämd vardag, en tankeväckande motsats.

Som vanligt får logearbetet lämnas därhän i Frimurarens reportage, men brödernas sätt att ta emot Carl Sundström när han installerade sig visar mötet med en väl känd och mycket respekterad broder som under ett antal år axlat ämbeten i Aquila. Eller som PM Bengt Larsson formulerade det: Du och Bosse (Bo Lundvik) har ju varit parhästar och dragit lasset gemensamt under flera år. Sista gången Det var sista gången som en O installerade sig i en brödraförening i Örnsköldsvik som arbetade i graderna I till VIII. När Johanneslogen Höga Kusten skapas i slutet av september kommer Aquila att fortsätta sitt arbete, men nu koncentrerat till Andreasskedet. Så kvällen var på många sätt unik. Det var också mötet med festsalen som när vi lämnat Johannessalen möt-

Hos bröderna i Ö-vik är surströmmingstraditionen så stark att man håller sig med en egen inläggning.

te oss med den spännande doften av den egenhändigt plockade och utvalda surströmmingen som nu i mängder av burkar tronade på borden beledsagade av mandelpotatis, lök, tunnbröd och stark ost. Om tillbehör i höga smala glas talade vi så lite som möjligt, medan sångerna om ”Burkarna från Ö-vik” och ”Kom i strömmingsvals” tillsammans med ”Änglamark” och ”Öppna landskap” däremot besjöngs av full hals. Det fanns alternativ till surströmmingen också, men det var nog det som lämnades kvar av det dignande bordets läckerheter när kaffet och avecen serverades. Självklart hyllades nye O Carl Sundström men också avgående O, Bo Lundvik fick sin beskärda delo av berättigat beröm av PM i MNPL Bengt Larsson.x Text: KJELL MAZETTI

t äta surströmming. I söder äter de kräftor generellt och överallt. Men när Frimurarens mmaren verkar det stämma ganska bra. de i slutet av augusti, precis på väg med bipå bilden från en ämbetsmannaträff i Luleå, ébordet.

gerna Efter en välförtjänt sommarsemester samlades ämbetsmännen från de båda Luleå logerna, S:t Johanneslogen Ultima Thule och S:t Andreaslogen Jakob Ulfsson, för att planera höstens verksamhet. Många glada återseenden och kamratligt gnabb före allvaret tog vid. När respektive loge genomfört sitt möte återsamlades alla till matsalen för att inta den surströmming som traditionen bjuder.x Foto: Lars Lundsten

OM Karl-Erik Williams, kvällens värd i Mariehamn.

Stjärnkock kokade Ledstjärnans kräftor Inte konstigt att kräftorna hos SJL Ledstjärnan fick beröm av bröderna. Det var nämligen ålänningen Mikael Björklund som hade kokat dem. Han har vunnit titeln Årets Kock både i Finland och i Sverige. Man kan förstå att han inom kort kommer att recipiera i logen.

å Åland har man skonats från kräftpesten och kan fortfarande bjuda på gamla hederliga skandinaviska flodkräftor. Mjälla i skalet och med mycket kött. Signalkräftor fnyser man åt på ön. För att inte tala om importerade djupfrysta. Det var Gustav Wasa som år 1556 lät inplantera kräftorna på Åland för vilket bröderna i dag sänder honom en tacksamhetens tanke.

Kräftskivan på Åland, som börjar närma sig 20-årsjubileum, har blivit allt populärare bland bröder från svenska fastlandet. Det började med att en ung broder som recipierat i Ledstjärnan, Wojtek de Rzewuski, tog med sig några johannesbröder från Stockholm för att njuta av kräftorna. Ryktet om kräftorna spred sig snabbt och i dag vimlar det av OM:ar, PM:ar och R&K runt bordet. Ålands-

Före — Efter

bröderna har fått lov att sätta ett tak för hur många man kan ta emot. Kön är lång. Det är numera nästan lika svårt att komma med i ”kräftgänget” som att bli invald i Svenska Akademien. En av de första gångerna var det undertecknad som hade högsta graden, en mycket låg sådan, och fick hålla tacktalet. Årets tacktal hölls av R&K fPM, fOM m m Harald Westling 89 år gammal. Även kvällens förrätt var tillagad av ett proffs. Det var krögaren Jyrki Hallakorpi som svarade för den kulinariska upplevelsen; Tunnbrödsrullar med olika fyllningar. För Ledstjärnans OM var det nionde och sista gången han fungerade som värd. Nästa år har en ny OM installerat sig i Mariehamn.x Text och Foto: Lars Billström

Utlandskontakter kännetecknade Arvid Lindmans frimurarbana inleddes 1899, då han recipierade i Den Nordiska Första S:t Johannislogen (NF). Han kom tidigt att anlitas i Ordensledningen (han blev ledamot av Logedirektorium redan 1910, där han senare blev vice ordförande och slutligen ordförande) och i Stora Landslogen, där han innehade en följd av ämbeten för att från 1926 till sin död tio år senare vara Ordens kansler.

rvid Lindman, som delta i den skottska storloblev R&K år 1917, gens 200-årsjubileum. Hemövertog hösten 1927 resan företogs med flyg från ämbetet som Ordförande Croydon, som dåförtiden var Mästare (OM) i NF sedan Londons flygplats. På mordess tidigare OM Ivar Tenggonen den 9 december lättastrand avlidit. Ett par måde flygplanet, något försenat nader senare blev han även av dimma. Sekunderna efter ordförande i den då nyinrätstarten slog det i taken på tade Ordens vetenskapliga några hus strax utanför flygoch litterära nämnd (VLN). platsområdet och katastrofen Han var dessutom represenvar ett faktum. Av de knappt tant i Sverige för de tyska och 20 ombordvarande förolyckengelska frimurarorganisatioades alla utom tre. Amiral nerna. Arvid Lindman var bland de Salomon Arvid Achates omkomna. Lindman, för att ge honom hans fullständiga namn, födGlansfullare des 1862. Utanför politiken Den ställning Arvid Lindman var Lindman vid sidan av intog i såväl den allmänna frimureriet aktiv i åtskilliga världen som i frimurarsamoffentliga och enskilda verkhället bidrog till ett logeliv i samheter. Han var ordföranNF som i en yttre mening var de eller ledamot i ett flertal glansfullare än det sannolikt bolagsstyrelser och engagevarit någon gång vare sig förr rade sig även starkt för skogseller senare. Hans personliga vården i Sverige. kvaliteter och positiva mänDe omdömen som bruniskosyn liksom hans kristna kar uttalas om Lindmans ofgrundvärderingar gjorde att fentliga verksamhet – ”stor det dessutom i en inre meenergi, rask beslutsamhet, ning var innehållsrikare än fyndighet i replikerna och under de flesta andra OMFotografiet på Arvid Lindman är från cirka 1910. Bilden är i släktens ägo och tillhör Carl-Erik Wiberg, IX Svea, och TA i AB. den praktiske affärsmannens perioder. blick för aktuella realiteter” Det satsades rejält på före– torde kunna stå som en sammandrag i logen under Lindmans OM-tid. sande epistlar, som arkivet också innefattning även av hans frimurargärGrundmönstret för I:a-gradslogerna håller prov på. ning. var två recipienter samt instruktionsföSom person beskrivs Arvid Lindredrag omväxlande med tre recipienter man med ord som ”ridderlig” och ”geGustav V utan föredrag. Ämnena för föredragen nerös”, och mer än en som skrivit ner Det finns i Ordensarkivet åtskilliga spände över många fält. Förutom det sina minnen av honom betonar hans brev och andra skrivelser som han står in- och utländska frimureriets histogoda humör och ljusa gosselynne. Han som författare till, och de präglas alla ria och organisation samt betraktelbar på en religiös tro som var glad och av koncis koncentration: problemet ser över olika frimurarsymboler, hade jublande snarare än dyster och grubbkonstateras, lösningen föreslås, ord påfallande många föredrag rent etiska lande, och det har sagts om honom att spills inte i onödan. Inte minst Lindteman – ”Självkännedom”, ”Frimurahan i frimureriet fann den okomplicemans brev i olika ärenden till OSM, ren och livets krav”, ”Lärlingegradens rade inställning till de religiösa grunddvs. kung Gustaf V, till vilken han stod plikter”, ”Våra livsvärden” kan stå som frågorna som han sökte. i personligt vänskapsförhållande, skilexempel på sådana rubriker. Arvid Lindmans sorti blev drajer sig genom sin strama inriktning på Det ligger nära till hands att tänka matisk. I december 1936 besökte en väsentligheter fördelaktigt från många sig att en logekväll med ett sådant fösvensk frimurardelegation med Lindandra till monarken riktade mer svasredrag utvecklade sig till ett litet etikman i spetsen Storbritannien för att 26

Lindmans tid som kansler Politikern, ministern och amiralen Arvid Lindman berättade vi om i Frimuraren nummer 2 i år. Han föddes den 19 september. Alltså nästan exakt för 150 år sedan. I rikspolitiken började Arvid Lindman synas när han 1904 invaldes som högerman i dåvarande Första kammaren i Riksdagen. Samma år blev han generaldirektör i Telegrafstyrelsen (han lämnade den posten 1908) samt var 1905 en kortare tid sjöminister (vilket väl var den befattning som kvalificerade honom till amiralstiteln). Året därpå, 1906, blev han första gången statsminister och var regeringschef tills valresultatet hösten 1911 nödgade hans ministär att avgå. En av den tillträdande regeringen Staffs första åtgärder var att riva upp det av Lindman fattade beslutet att bygga ett modernt kustförsvarsfartyg, den s k F-båten. Detta utlöste en allmän och högljudd proteststorm som ledde till bildandet av Svenska pansarbåtsföreningen och den nationalinsamling varigenom Sveriges folk på frivillig väg bekostade pansarskeppet ”Sverige”. Under 1917 var Arvid Lindman utrikesminister en kortare period samt 1928-30 för andra gången statsminister. I den här artikeln berättar ÖAÖB Ulf Åsén om Lindman som frimurare.

seminarium – de bröder som åhört instruktionen diskuterade säkert föredragets innehåll sinsemellan och med ämbetsmännen efter logen och under brödramåltiderna, och därvid utvann de rimligtvis ytterligare perspektiv på det som sagts.Under 1930-talets första hälft var NF med andra ord en sannskyldig etikskola. Och tillströmningen av främmande sökande var påfallande stor – åren 1930-35 höll sig antalet recipierade I:or varje år runt 50. Toppåret 1931 antogs 56 nya NF-bröder. Utländska besök Lindmans period som Frimurarordens kansler fick i hög grad sin prägel av hans genuina intresse för att knyta internationella kontakter, något som återspeglas i de många utländska besök som det svenska frimureriet uppmärksammades med under dessa år. 1926 hade vi besök från tyska storlogen och 1927 mottogs en stor delegation med höga frimurare från Danmark och Norge. 1932 besöktes NF av engelska storlogen samt 1933 av den skotska och 1934 av den irländska storlogen i samband med att dessa hade överläggningar med svenska Stora Landslogen. Sistnämnda år var dessutom en frimurardeputation från Lettland över till Sverige och hösten 1936 var en skara ledande frimurare från USA här på officiellt besök. Många av dessa besök skedde un-

der ledning av respektive Stormästare. Besök i loge ingick regelmässigt som en del av arrangemangen och om gästerna var icke-nordiska genomfördes då receptionerna på tyska eller engelska. Åtskilliga svarsbesök företogs och då uppträdde Lindman givetvis som Svenska Frimurare Ordens kansler. Det ståtligaste evenemanget under amiral Lindmans tid var utan tvekan firandet av svenska frimureriets 200-årsjubileum i januari 1935 i NF:s tappning. Festligheterna tog två dagar i anspråk. De inleddes den 27 januari med en loge med reception och på högtidsdagen den 28 januari 1935 stod logen värd för en lysande skara frimurarbröder med kung Gustaf V och prinsarna Carl S:r och Gustaf Adolf (dvs nuvarande kungens far) som främsta namn. Från utlandet deltog höga representanter för de engelska, skotska, danska och norska storlogerna. Kungen I logen talade, förutom OM Lindman, även kungen, vilken överräckte Stora Landslogens gåva till NF, en stor silverbägare (som nu finns att titta på i glasmontern utanför Johannessalen i Stamhuset). OM:s högtidstal hade, som sig bör, till ämne frimureriets första framträdande i Sverige och bildandet av greve Wrede Sparres loge. Högtidsdagens loge avslutades med en 27

nyskriven kantat. Därefter samlades omkring 500 bröder med de kungliga i spetsen till en festbankett. Svenska frimureriets grundare, greve Axel Wrede Sparre, var närvarande i firandet inte enbart i OM:s högtidstal. I samband med högtidssammanträdet överlämnades nämligen Arvid Lindmans gåva till logen, ett av amiralen inköpt pastellporträtt föreställande Axel Wrede Sparre, utfört av den bekante 1700-talskonstnären Gustaf Lundberg, känd just för sina pasteller. Målningen kan idag beskådas i det sk ämbetsmannarummet i Stamhuset, dvs det rum utanför Johannessalen i vilket ämbetsmännen rangerar sig före inmarsch till loge. Arvid Lindmans oväntade bortgång året efter 200-årsfirandet kom naturligtvis som en chock för bröderna i Stockholm. Protokollen från den första tiden efter dödsfallet andas naturligt nog också en lite trevande attityd – när en stark och framgångsrik ledare hastigt lämnar en verksamhet kan efterträdarna vara lite villrådiga till att börja med. Vid parentationen, som hölls i samband med NF:s julloge den 18 december 1936, framhöll logens dåvarande FDM, byråchefen Emil Påhlson, att logebröderna bäst hedrade Arvid Lindmans minne genom att sträva efter att ”med hans frejdiga mod söka övervinna svårigheterna”. Andra advent 1937, ett år efter OM Lindmans död, hedrade NF hans minne med en gudstjänst i Riddarsalen i Stamhuset. Därmed grundlades en tradition som fortfarande vårdas inom logen – NF firar varje andra advent gudstjänst i Riddarsalen. Gudstjänsten är öppen även för icke-frimurare och är numera sannolikt logens mest välbesökta arrangemang under hela arbetsåret. Ännu ett år senare, på NF:s högtidsdag 1938, instiftades en minnesfond som bar amiral Lindmans namn. Den ingår numera i NF:s Samfond för välgörande ändamål.x

Daglogerna i Stamhuset har blivit väl besökta Någonting historiskt ägde rum den 11 11 11 kl 11.11 inom Svenska Frimurare Orden. Då såg en dagloge dagens ljus – S:t Johanneslogen Victory i Stockholm. Alla sammankomster äger rum dagtid. När de första sex månaderna hade passerat kunde logens OM Dan Molander konstatera att Victory blev den succé som man hade hoppats.

akgrunden till att Victory startades var det ökande intresse som visats frimureriet i Stockholm under senare år och därmed svårigheter för befintliga johannesloger att inom skälig tid kunna recipiera främmande sökande. Victory startades som så kallad dagloge av två skäl. Dels var det redan fullt i Stamhuset i Stockholm på kvällstid och fysiskt utrymme för ytterligare en Johannesloge fanns inte, trots ett stort behov av ytterligare en loge. Dels finns det många bröder som av olika skäl har svårt att delta i logesammankomster kvällstid – ålder, arbete eller familj. – Vi öppnade också en ny möjlighet för främmande sökande som av olika anledningar inte tidigare haft möjlighet att kunna bli frimurare, säger Dan Molander. Men, hur har den nya logen ”kommit igång”? Hur är besöksantalet? Finns det tillräckligt antal sökande för att den nya logen ska kännas behövd? Positiva Svaret på frågorna är tveklöst positiva. I samband med Victorys vårloge i maj kunde Dan Molander summera det första halvåret: – Redan från början var det många som trodde på tanken med dagloger, grundläggare och blivande ämbetsmän. – Vi har antagit fjorton främmande sökande till S:t Johannes lärling och även recipierat fyra bröder grundläggare till S:t Johannes mästare. De nyantagna har varit i olika åldrar, de flesta under medelålder men även några av äldre, ädlare årgång. I dagsläget finns det dessutom redan en kö med närmare ett dussin främmande sökande som anmält sitt inträde och som kommer att recipieras under hösten. – Besöksgenomsnittet på de sexton

Victorys OM Dan Molander förbereder dagens loge med sin FS Nils-Erik Larsson.

loger vi hittills genomfört har varit omkring trettio bröder, vilket får säga vara bra för någonting nytt och ovant. – För att få ännu flera att komma till logerna gör vi PR för verksamheten när detta är relevant och påminner då om att ’på måndagar kl 14 är det loge i S:t Johanneslogen Victory’. Vi hoppas att Victory i framtiden kommer att förknippas med den tiden och därmed finnas i alla bröders medvetande. Vad gäller ämbetsmännens roller

har utbildningar hållits ett antal gånger redan och även en öppen ämbetsmannautbildning har genomförts. – Ämbetsmännen är idag duktiga i sina respektive roller och jag känner glädje och tillförsikt inför den fortsatta verksamheten och att vi kommer att bli en loge som lever upp till vårt valspråk Förkovran Glädje Seger, säger Dan.x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Victory lyckas verkligen väcka sina recipienters intresse för frimureriet. Finansanalytiker Peter Enander som recipierades i grad I på vårlogen den 28 maj dök redan tre timmar senare upp på brödraföreningen Saltsjöns sammankomst på kvällen. Det måste vara svenskt rekord.

praktiska planeras för att resultatet skall bli som bäst. Lars Torbjörnsson och Hans Krumlinde hade ett halvår i förväg planerat i detalj med lokal, inbjudningar samt program och med assistans av fruarna blev även lunchen till allas belåtenhet. Utmaning Det blir säkert en utmaning att överträffa arrangemanget till nästa sommars träff. Men nu finns det många bröder som ställer upp och hjälper till. Fast man var eniga om att lunchen var så lyckad att den får nog fruarna fortsatt mandat att ordna om de orkar och vill. – Det ska bli minst tre möten om året och det är inga problem med rekryteringen, sa Hans Krumlinde, klubbens nyvalde Ordförande.

OM i SJL Carl överlämnar logens standar till frimurarklubbens ordförande Hans Krumlinde över huvudet på en glad Provinsialmästare.

80 medlemmar från start i Ölands Frimurarklubb Många frimurare är sommarölänningar och även några bofasta finns på ön. Några av dem har umgåtts på somrarna och förra året tyckte man att det var dags att formalisera träffarna genom att bilda en frimurarklubb. I ett svep fångade man upp 80 bröder som nu är med i klubben.

n frimurarklubb kan bildas på en ort där det inte tidigare finns en loge eller brödraförening. 2011 träffades några bröder, de flesta sommarboende på Ölands norra del och bestämde sig för att det var dags att bilda en Frimurarklubb och en interimsstyrelse bildades. – Efter en uppstart på Halltorps Gästgiveri förra hösten var klubbens bildande ett faktum, berättade Bengt Bengtsson, Ordförande mästare i S:t Johanneslogen Carl i Kalmar under vilken den nya klubben lyder.

En inbjudan skickades ut och en strålande högsommardag samlades 52 frimurare som hörsammat denna historiska kallelse för att umgås i goda vänners lag. Bröderna träffades i S:t Olofs kapell i Byxelkrok, den bästa tänkbara platsen för invigningen av Ölands Frimurarklubb. Invigningen genomsyrades av allvar blandat med glädje. Många återfann gamla vänner och många fick nya, när de insåg att de har närboende bröder. Vid en sammankomst skall allt det 29

Ordförandeklubban Det här numret av Frimuraren pryds på första sidan av en bild på den nya klubbens ordförandeklubba som var en gåva från SJL Carl. – Klubban i öländsk ene som har svarvats av Rolf Ahl, IX. Silverbrickorna med inskription har gjorts av guldsmedsmästare Anders Molin, X. Och frimurarkorset på klubban är mitt eget rockslagsmärke som nu fick ett nytt liv på klubban, berättar Carls OM Bengt Bengtsson som numera har ett nytt pin på kavajen. 21 platser Med vid klubbens bildade var även PM, Nils Magnusson och f PM, NilsArne Bidsell. De kunde konstatera att i och med Ölands Frimurarklubb, finns nu klubbar etablerade på 21 platser i södra Sverige. I frimurarklubben träffas man under informella former för att hålla samman en ort och för att lyfta frimureriska ämnen, dessutom krävs ingen årsavgift! Enligt OAL §10 skall sammanträden hållas utan rituella handlingar eller ceremonier.x Text och foto: PIERRE DUNBAR Den som är på Öland nästa år kan besöka frimurarklubben Långfredagen 29 mars, sista lördagen i juli som infaller den 27:e samt onsdagen den 23 oktober.

Det är i ett pampigt hus frimurarna i Honolulu, Hawaii, håller till. Det heter också Royal Palace.

Erfarenhet från USA-resa: Måltiden äts före logen Jag har under en resa i USA besökt två loger. Den första var i grad III i Kalifornien, i Roseville Lodge no 222. Den andra var Lodge Le Progresse i Honolulu på Hawaii. Bröderna i Kalifornien hade sammankomst i mästargraden under rubriken ”utländskt frimureri”, så det var ju passande att jag var närvarande.

Honolulu hade Lodge Le Progres First degree practice. Där deltog jag i middagen/förmötet innan loge tillsammans med en god vän Mats M. Sjöblom, som ska recipiera första graden i Sverige våren 2013. Vi blev mycket väl mottagna under förmötet innan själva övningen började. Jag passade dock på att avvika med Mats i god så att han inte fick se något av det rituella. I USA har de middagen innan loge och efter logen erbjuds förfriskning. Till brödramåltiden välkomnar man även brödernas respektive samt presumtiva bröder. Jag kan hålla med om att Måltid innan loge skulle vara att föredra istället för den nuvarande ordningen vi har allmänt i Sverige i dag. Förfriskningar Många vill inte äta sent och åker hem efter logen. Handlar det däremot om att inta någon förfriskning eller bara en enkel kopp kaffe efter logen, stannar antagligen nästan alla kvar och pratar – precis som i USA.

Jag är övertygad om att fler bröder skulle vara med på måltiden som är en viktig del av frimureriet om den ligger före logemötet. Båda logerna jag besökte hade måltiden öppen såväl för sökanden (knockers) som för anhöriga. Här tror jag att det finns en stor potential att knyta till sig människor som söker ”identitet och gemenskap” som tyvärr är en bristvara i den allmänna världen. Systrar Att knyta till sig dessa människor tidigt tror jag kan bidra till att fler stannar kvar och inte lämnar Orden efter en kortare tid för att anknyta till Barmhärtighetsdirektoriets seminarium tidigare i år där vi hade Timmermansorden, Odd Fellow och Johanniterorden på besök. Intressant att notera är att de i USA även har systerorganisationer för flickor mellan 10 och 20 år som har frimurerisk anknytning i familjen. Ta en titt på sajten www.jobsdaughtersinternational.org 30

Bakom dörren finns, kanske inte helt överraskande, frimurarna i Roseville Masonic Lode i Kalifornien.

Det skall även finnas motsvarande för pojkar och respektive - något vi saknar i Sverige. Vi har visserligen Maria Orden men i USA är de anhöriga mer integrerade ute på orterna. Summa summarum - att åka utomlands på loge kan jag starkt rekommendera att känna brödragemenskapens starka kedja är något mycket givande.x Text och foto: CARL OTTO WOLLIN, gr III

Den nya logelokalen i Estland som invigdes i maj i år.

Från 14 till 500 bröder på 20 år krävde nytt frimurarhus i Estland

rimureriet i Estland har anor från 1773 då den första logen ”ISIS” instiftades. Senare under 1800-talet och under Sovjetperioden förbjöds frimureriet i Estland. Men efter Estlands självständighetsförklaring den 20 augusti 1991 kunde frimureriet på nytt börja arbeta offentligt i Estland. Redan tidigare samma år hade ett antal bröder från Estland invigts till frimurare i Finland. Året därpå, 1992, invigdes logen Phoenix nr 1 i Tallinn. De första mötena hölls i Estniska Vetenskapsakademins lokaler på Domberget. Antalet bröder var vid den tidpunkten 14 personer. Nytt tempel Eftersom antalet bröder växte flyttades verksamheten till andaktsrummet i Pirita segelsportcentrum. Man började nu undersöka om det fanns förutsättningar att skaffa egna lokaler i Tallinn. Det skulle dröja 20 år innan man hittade en lämplig tomt i centrala

Tallinn och kunde lösa finansieringen för nybygget. En sakkunnig frimurarbroder från Finland anlitades. Denne ritade ändamålsriktiga lokaler i ett affärs- och bostadshus på Tatari gatan i centrala Tallinn. Där finns nu logelokaler för de olika graderna och också salar för brödramåltider och annan verksamhet samt ett bibliotek. Tillsammans med bröderna i Tallinn och övriga Estland kunde ett hundrafemtiotal inbjudna frimurarbröder från när och fjärran inviga de 800 kvm stora lokalerna en fredag i maj i år. Invigningscermonin förrättades av Stormästare Anti Oidsalu. Från Svenska Frimurare Orden överlämnade nyvalde Stormästaren Anders Strömberg svenskt glas som gåva tillsammans med det svenska frimurarstandaret. Han gratulerade Estniska Frimureriet till sitt nya fina Stamhus samt önskade lycka och välgång i deras fortsatta arbete med att sprida det frimureriska ljuset i Estland. 31

Efter invigningsceremonin inbjöd Stormästaren frimurarbröderna och gästerna med fruar till en läcker buffé. Medaljer Dagen därpå firade man Estniska Storlogens 20:e högtidsdag i Svartbrödernas Ordenshus som finns i gamla staden och är granne till Svenska ambassaden. Jubileumshögtiden genomfördes under ledning av Stormästare Anti Oidsalu. Förutom sedvanliga årsmötesärenden överlämnades hedersmedaljer till bröder som bidragit med sin tid och sitt arbete till vad Estniska Storlogen är idag. Kvällen avslutades med bankett tillsammans med damerna. I dag efter 20 års verksamhet finns det 17 MM loger, 4 MMM loger och 3 RA loger i Estland med över 500 aktiva medlemmar och antalet frimurare ökar ständigt.x Text: MART JÄNES

Katedralernas mysterium – alkemi och frimureri Medeltidens gotiska katedraler, som byggdes huvudsakligen under århundradena mellan 1100 och 1500, smyckades inte bara med kristna symboler. Man skådar också på dessa mäktiga byggnadsverk en mängd i vår tid svårtolkade folkliga beläten och symboler av profant slag.

Notre-Dame enligt den berömde gravören Matthäus Merian (1593-1650).

örfattaren till ”Katedralernas mysterium” skriver om dessa hedniska kvarlevor i sten: ”Den gotiska katedralen bör som en helgedom för tradition, för vetenskap och konst, inte betraktas som ett verk enbart ägnat glorifieringen av kristendomen. Den bör snarare betraktas som en omfattande förtätning av idéer, strävanden och folktro, en fulländad helhet som man kan hänvisa till utan rädsla så snart det gäller att tränga in i förfädernas tankevärld på vilket område det vara månde, det religiösa, världsliga, filosofiska eller sociala.” Stormästaren brändes En av dessa katedraler, Notre-Dame i Paris, som byggdes åren 1163–1345, är särskilt intressant för frimurare. Det var nämligen här på den lilla ön Ile de la Cité i Seinefloden, inte långt från katedralen, som Tempelriddarnas 23:e och siste(?) Stormästare Jacques de Molay 1314 brändes på bål genom den girige Filip den Skönes förrädiska stämplingar. Runt huvudingången till NotreDame i Paris ser vi ett antal runda

reliefer skulpterade i sten av tidens frimurare, så kallade freestone masons. I boken ”Katedralernas mysterium”, som senare i höst utkommer på Vertigo förlag i översättning från franskan, tolkar den kultförklarade författar-pseudonymen Fulcanelli en del av katedralernas ikonografi som en stum bok. som på ett lapidariskt sätt förmedlar alkemins kryptiska symboloch idévärld till betraktaren. Symbolik ”Det finns inget mer gripande än dessa mångfaldiga bevis på det dagliga livet, på våra fäders smak, ideal och naturliga böjelser; i synnerhet finns inget så fängslande som de gamla alkemisternas symbolik, återgiven i denna modesta medeltida bildhuggarkonst. I detta avseende är Notre-Dame i Paris obestridligen ett av de bästa exemplen på alkemisk symbolik i kyrkorna.” Denna tolkning var ingalunda heller ny, redan på 1600-talet tänkte man i dessa banor. Andra byggnadsverk som avhandlas i boken är katedralen i Amiens samt några profana byggnader. 32

Vem pseudonymen Fulcanelli var är en väl bevarad hemlighet. Flera namn har framförts. Krister Böke redogör i inledningen till boken för alla tänkbara alternativ. Utgivaren är dock välkänd: nämligen alkemiförfattaren Eugène Canseliet som avled 1983. Denne var troligen den enda person som säkert kände till vem som verkligen dolde sig bakom pseudonymen Fulcanelli. Alkemi Även katedralernas berömda rosettfönster tillskrivs en alkemisk betydelse. Det stora alkemiska verket har enligt traditionen tre stadier: 1. nigredo, svartheten, döden och förruttnelsen, förkroppsligad i det första fönstret dit ljuset aldrig når; 2. det andra solbelysta fönstret albedo, vitheten, uppståndelsen, renheten; 3. det tredje fönstret rubedo, rödheten, gudomliggörandet, De vises sten, metallernas Kristus. Som frimurare säkert noterar svarar dessa stadier och färger mot 8:e, 9:e och 10:e gradernas band i SFMO. Med andra ord kan vi konstatera att hertig Carl möjligen orienterade bandens färger och grader efter det alkemiska verket. Den 7:e gradens band symboliserar för övrigt den obearbetade materian innan den alkemiska processens metamorfoser kommit igång, med andra ord är det gröna ett rått förstadium som i sig innehåller alla möjligheter. Fulcanelli skriver om rosettfönstrens ljus på följande sätt: ”Till följd av denna inrättning upplyses ett av de tre rosettfönstren, som smyckar tvärskeppen och den stora porten, aldrig av solen, nämligen norra rosettfönstret som strålar på det vänstra sidoskeppets fasad. Det andra fönstret, det södra som ligger öppet i änden av det högra tvärskeppet, flammar i middagssolens strålar. Det tredje fönstret upplyses av solnedgångens starka färger. Det är portalens stora rosettfönster som i storlek och glans överträffar sidoskeppens. Så utbreder sig på de gotiska katedralernas front [det stora alkemiska] Verkets färger enligt en cirkulär process som går från mörkret, symboliserat av den svarta

färgen och frånvaron av ljus, till fulländningens rödflammande ljus genom att passera den vita färgen betraktad som ’mellanstadiet’ mellan svart och rött”.

CHINCHILLA SEIS + SEIS 2009

De vises sten Alkemin blomstrade som bekant under medeltiden och fick sitt sista stora uppsving under renässansen. Ännu på 1600-talet florerade guldmakeriet inte minst i Rudolf II:s Prag, där alkemisterna hade en egen gata som ännu idag är en turistattraktion. Även på 1700-talet spekulerade man i alkemins möjligheter i hela Europa, inte minst i frimurarkretsar. Som jag nyligen visat i boken ”Gustaviansk mystik” arbetade alkemister även i hertig Carls och Gustav III:s krets vid hovet i Stockholm. ”Om man intager De vises sten upplöst i vin, så får man nya tänder och nytt hår”. Carl Gustav Tessin, vår förste frimurare antagen på svensk mark, vistades åren 1740-1742 i Paris och inköpte då en unik alkemisk handskrift på latin tillskriven Nicolas Flamel som levde på 1400-talet. Handskriften som är en verklig raritet från 1600-talet bevaras i SFMO:s arkiv och översattes till svenska av undertecknad med titeln ”De hieroglyfiska bildernas bok”. Flamels beskrivning av De vises sten är en poetisk tolkning av egenskaperna hos Stenen, samma egenskaper som katedralernas ikonografi i sten utrycker på sitt stumma lapidariska språk. Man har en känsla av att författaren till dessa vackra rader verkligen sett underverket.

Har en färg av körsbär och granatäpplen med en aromatisk och ganska intensiv doft med inslag av övermogen frukt. Korrekt och fyllig smak. Druvor: Tempranillo & Syrah Artikelnummer: 75408 (Systembolagets beställningssortiment)

Alkoholhalt: 15% Pris: 194,00 (endast 100 fl i lager)

Flygande lejon ”Genom sin fullbordade och fulländade smältning som tillkännages genom dess äkta ciron-färg, har Stenen lagt av sin gamla orangeröda mantel. Detta flygande lejons lackröda färg, som är lik det rena och klara tyriskt scharlakansröda hos ett riktigt rött granatäpple, visar att stenen nu är fullkomnad på rätt sätt och till kvaliteten. Den är som ett lejon, som slukar all ren metallisk natur, och omvandlar denna till sitt sanna väsen, till äkta rent guld, renare än mineraliskt guld. Den räddar också människan ur denna jämmerdal, det vill säga från fattigdomens och svaghetens besvärligheter, och lyfter henne med sina vingar förklarad över Egyptens stinkande vatten (som är de dödligas vanliga föreställningar) samt får henne att försmå livet och närvarande skatter. Den får henne att natt och dag begrunda Gud och hans helgon, bebo empyréens himmel och dricka ur de ljuva källsprången från det eviga hoppets fontäner. Ära var Gud i evighet som visade oss nåden att få se denna vackra och helt fulländade purpurfärg, denna vackra bergsklippornas vildvallmofärg, denna gnistrande och glänsande tyriska färg, oberörd av rörelse och förändring, den färg som varken själva himlen eller zodiaken kan få makt eller herravälde över, en färg vars strålande och dunkla glans liksom tycks låta människan få del i något bortom himlen och (då hon begrundar och känner igen den) får henne att darra, bäva och bli hänförd på en och samma gång. O, Herre, giv oss nåden så att vi förmår väl använda den till trons utbredning, till själens nytta och tillväxten av detta ädla rikes ära Amen.”x

Beställ hos närmsta Systembolag eller via www.systembolaget.se

SAMPLEX www.samplex.se

Alkohol kan skada din hälsa

Text: KJELL LEKEBY Boken som är rikligt illustrerad kan förbeställas hos översättaren: kjell.lekeby@telia.com, 08-642 55 08. Priset torde inte överstiga 100 kr för bröder. 33

Frimurerisk forskning och forskningssymposier Den engelska forskningslogen ”Quatour Coronati” med säte i London är möjligen den äldsta forskningsinstitution inom europeiska frimureriet. Logen ger sedan 1887 ut årspublikationen ”Transactions” Ars Quatour Coronatorum.

nder 1800-talets senare del började det också ges ut frimureriska skrifter inom Svenska Frimurare Orden, SFMO. Detta skedde dock huvudsakligen genom enskilda initiativ av framstående frimurare. Först 1927 fick utgivningen fastare form då en vetenskaplig och litterär nämnd, VLN, bildades, med uppgift att ge ut en skriftserie i frimureriska ämnen. Under sin verksamhetstid fram till 1999 kom VLN att ge ut ett stort antal skrifter, studieplaner och studiehandledningar. Kansliråd 1987 bildades en forskningsgrupp i Uppsala och så småningom aktualiserades planer på att bilda en forskningsloge inom SFMO efter engelsk förebild. Lördagen den 22 november 1997 invigdes så forskningslogen Carl Friedrich Eckleff av dåvarande Stormästaren Gustaf Piehl och vid utgången av samma år upphörde VLN och ersattes då till viss del av CFE. Forskningslogen, som lyder under Ordens högsta ledning genom Stora Landslogen, fick namnet efter kanslirådet Carl Friedrich Eckleff (172386), en av märkesmännen inom det svenska frimureriet.

dast några häften är icke gradbundna och därmed ”öppna”. Samtliga häften skall finnas i logernas bibliotek för läsning, eller efter särskild prövning även för utlåning enligt beslut av ordensledningen, för att ge samtliga bröder möjlighet att fördjupa sina kunskaper. För den som – inför föredrag eller för egen förkovran – vill fördjupa sina kunskaper i de olika graderna är denna skriftserie ett utmärkt hjälpmedel. CFE ger dessutom ut böcker av större omfattning, senast ”Hertig Carl och det svenska frimureriet”, ”Frimurarnas Hus – byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet” En nutida karolin, en vänbok till Lars Otto Berg”. Under förestående utgivning är bl.a. en bok om SFMO:s barmhärtighetsarbete. CFE:s medlemmar CFE skall ha 27 arbetande ledamöter. Kravet på dessa är bland annat att de inte får ha fyllt 75 år, innehar lägst

CFE:s publikationer Tillsammans med först den danska forskningslogen och fr o m 2003 även den norska forskningslogen ger CFE sedan 2001 ut årspublikationen Acta Masonica Scandinavica. Publikationen, som hittills utkommit i 14 böcker, innehåller icke gradbundna uppsatser i skilda frimureriska ämnen och syftar till att hålla god vetenskaplig standard. CFE ger även ut skriftserien Ad Fontes (Till Källorna); skriftseriens namn är för övrigt även CFE:s valspråk. Ad Fontes-serien innehåller huvudsakligen gradbundet material; en34

grad VIII och ha visat intresse och fallenhet för frimurerisk forskning samt förmåga till källkritiska studier. En arbetande ledamot som fyller 75 år övergår till att bli seniorledamot. Även en annan person som fyllt 75 år kan kallas till att bli seniorledamot. CFE har även ”korresponderande ledamöter”. Dessa ska inneha lägst grad III. Något särskilt forskningskrav ställs inte på dessa utan var och en som är intresserad av att fördjupa sina kunskaper är välkommen. I medlemsavgiften ingår publikationen Acta Masonica Scandinavica. Ansökningsblankett till korresponderande ledamot finns på SFMO:s hemsida. Logesammankomster CFE har sitt säte och kansli i Uppsala. Logen reser dock runt och håller forskningsloger (logesammankomst med föredrag) på olika orter inom SFMO. Exempel på detta är att CFE i april i år höll en forskningsloge i Sundsvall i grad I och kommer att i

höst hålla forskningsloger i Eskilstuna, grad VIII, och Karlskrona, grad I. Forskningssymposier Alltsedan sin tillkomst har CFE genomfört återkommande forskningssymposier, numera vartannat år. Vid dessa hålls föredrag i olika grader och deltagarna får rika tillfällen till utbyte av tankar med andra frimurarbröder samt möjlighet trevlig samvaro. Vid symposierna anordnas även medföljandeprogram och gemensam festmiddag. Det senaste forskningssymposiet genomfördes i Luleå i maj 2011. Före detta har det hållits symposier i Uppsala, Göteborg, Linköping. Helsingfors, Stockholm och Karlstad. Symposiet i Luleå lockade 120 bröder och 60 medföljande damer. Kristianstad 2013 Nästa symposium är förlagt till Sydsverige, till Kristianstad och genomförs veckoslutet 13-14 april 2013. Eftersom symposiet börjar redan kl 9 på lördagen torde de flesta deltagare utanför närområdet anlända redan under fredagen. Den kvällen genomförs därför logesammankomster i graderna I och IV.V. För att damerna till gästande bröder då inte skall lämnas ensamma är ett medföljandeprogram planerat även för den kvällen, med besök på det närbelägna Bäckaskogs slott. Slottet har anor från 1200-talet och det är här som nästa säsong av ”Stjärnorna på slottet” kommer att spelas in. Symposiet är öppet för alla bröder och kommer att ha ett varierande program med parallella föredrag i de olika i graderna. Man kan därför välja att bevista föredrag efter intresse och innehavd grad. Medföljandeprogram på lördagen omfattar besök på museum och naturum Vattenriket. Lördag kväll planeras en festmiddag för samtliga symposiedeltagare med damer i frimurarhuset. Anmälan Detaljerad symposieinformation annonseras i Frimuraren i december och affischer och anmälningsblanketter kommer att skickas till logerna i november.x

Surfa inte till maten! Tyvärr har jag fått höra att många bröder under brödramåltiden då och då tar upp sin iPhone och surfar. Jag upplever detta som att brodern ”loggar ut” från måltiden och brödragemenskapen. Eftersom jag hört att även ämbetsmän och bröder av högre grader gör detta, kan det ge ett intryck av att det är helt i sin ordning att göra så. Jag tycker inte att det är acceptabelt att använda iPhone eller telefon på detta sätt under brödramåltiden. Lämna dem i garderoben eller ha dem helt avstängda. Om du t ex är läkare och har jour kan du givetvis för sådant behov ha din personsökare eller mobil på både i loge och vid brödramåltiden, men i tyst läge. Berätta då gärna för OM att du har jour och kan behöva avvika. Bo Hansson, Provinsialmästare Svea

Flera nya loger Flera nya enheter kommer att invigas det närmaste året. Närmast på tur är en ny SJL i Örnsköldsvik den 29 september. Inom första fördelningen är det SJL Mälarporten på Igelsta Gård i Södertälje som invigs den 10 november i år. Därefter följer kapitelbrödraföreningen De Sju Lampor i Gävle den 20 april 2013 och en nya Andreasloge på Igelsta Gård planeras invigas den 25 maj 2013.

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Text: HANS BRUSEWITZ 35

utanför Säter där de fick smida egna korköppnare hos smeden Per Alnaeus. Platsen som man övernattade på, Björnhyttan, är ett gammalt bruk som köpts av familjerna Eva och Thorbjörn Tomtlund tillsammans med deras dotter Kristina och hennes make Mats Andersson. I brukets gamla sädesmagasin sov man i tältsängar och där ordnade man också med såväl frukost på mornarna som middag på kvällarna när man återvänt från dalavägarna.

Vem kan ana att det framför de här ryggtavlorna i Zorn-museet döljer sig fridsamma frimurare?

I Gustav Wasas spår fast på gummidäck Att möta dryga tjoget skinnknuttar på tunga motorcyklar, i skinnställ med konstiga emblem på ryggen där det står ”Rasslande Kedjan”, får säkert en och annan medtrafikant att lätta på gaspedalen. Vad ingen anar är att bakom detta respektingivande yttre, döljer sig våra MC-burna och vanligtvis mycket fridsamma frimurarbröder.

sommras var Rasslande Kedjan ute på vägarna igen för sjätte gången. Över 20 bröder från hela landet, plus några från Norge och Finland, samlades med sina maskiner för en gemensam träff och olika utflykter. Den här gången med Björnhyttan, nära Grängesberg i Bergslagen som utgångspunkt. Fjölet Bakom årets värdskap stod broder Thorbjörn Tomtlund med familj. Årets tema var ”i Gustav Wasas fot-

spår” och MC-färderna gick följaktligt till platser där den unge Gustav Eriksson vandrade eller vistades. Det finns många sägner om Gustav och det innebar besök på många kända orter, museer, kyrkor och platser med anknytning till honom. Ornässtugan med det berömda fjölet inte att förglömma. Dessutom passade bröderna på att besöka Frimurarhuset Villa Bergalid i Falun, som återinvigdes förra hösten efter branden för två år sedan när bland annat Johannessalen totalförstördes. Extra roligt hade bröderna

Med årets tema på Rasslande Kedjans träff, var det självklart att gruppbilden skulle tas vid målet i Mora.

Måttlighet Under kvällarna roade sig bröderna med tävlingar, frågesporter och passande lekar. Någon öl eller ett glas vin avnjöts, men eftersom alla skulle köra långa sträckor på dagarna, så gällde måttlighet. Första dagsettappen var på 340 km och den andra dagen körde bröderna 220 km. Bröderna körde förstås på hojar av en mängd olika märken. Det var Sten på sin Royal Enfield och Kjell på sin Harley-Davidsson Knuckeloution av obestämbar ålder. Terje från den Norska Motorcykelklubben ”Stella Polaris” kom i en H-D med sidovagn. Orsaken till att han skaffade en sidovagn värmer hjärtat: Tillsammans med sin hustru har de åkt motorcykel i många år, men hon fick hjärnblödning för något år sedan och fick svårt att sitta upprätt bakom Terje. Han köpte då en MC med sidovagn och numera åker hustrun med igen så ofta som möjligt. Tidigare år har Rasslande Kedjan åkt runt i Pargas, i Östergötland och på Gotland, vilket Frimuraren då berättade om. Nästa år lockar en inbjudan från värmländska bröder att besöka Lagerlöfs och Frödings natursköna Frykensjöarna med bland annat ångbåtstur.x Text: KENNETH JÖNSSON Foto: KJELL MAZETTI

OHP:s Reflexioner: Det där med kristen bekännelse...

nligt våra Allmänna Lagar (OAL) förutsätter medlemskap i Svenska Frimurare Orden ” kristen bekännelse” (1 § 2). Formuleringen väcker flera frågor. Vad innebär kristen bekännelse? Och vem avgör vilken som är en kristen bekännare? Och vilken trosföreställning kan egentligen passera för kristen bekännelse? Det enda som i våra lagar sägs om innebörden i begreppet är att ”en frimurare skall … frukta och älska Gud … han skall visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i Den Heliga skrift, vara nitisk i bön och bevista gudstjänster.” (OAL 2 § 3). Eftersom lagarna inte lämnar något ytterligare besked om innebörden i begreppet ”kristen bekännelse” får man förutsätta att det är den presumtive brodern som själv avgör vilken innebörd han lägger i begreppet och om han ser sig själv som en kristen bekännare. Och så har våra lagar i de allra flesta fall tillämpats. Den som uppfattar sig själv som en kristen anses har uppfyllt det medlemskriterium som våra lagar förutsätter i detta fall. Våra murar Men i den värld, som finns utanför våra murar, varierar förståelsen av ett sådant begrepp som ”kristen bekännelse”. I delar av vårt land är det säkert förknippat med föreställningar om en medveten omvändelseupplevelse och om aktivt deltagande i kristen opinionsbildning. I andra delar av vårt land kan begreppet vara mindre laddat och närmast kanske uppfattas som ett krav på en mental öppenhet för den kristna tron – även om det nog inte är den exakta innebörden i ”kristen bekännelse”. Och så som begreppet föreligger i våra lagar har det nog i allmänhet uppfattats just som ett krav på en mental öppenhet för den kristna tro som är grunden för hela vårt rituella material. Och en sådan öppenhet måste nog förutsättas för att deltagande i vårt arbete ska vara meningsfullt. Det svenska frimureriet erbjuder bröderna att genom deltagande i vårt rituella arbete få göra en livstolkande resa, men den resan ”vilar på kristen grund” (OAL 1 § 2). Det är därför knappast meningsfullt för den som redan från början utesluter en på kristen grund byggd livstolkning att göra resan. Den som däremot med öppenhet för kristen tro kanske ser sin eventuella kyrkotillhörighet mer som en formsak, är välkommen bland oss, även om han skulle känna osäkerhet inför att kalla sig en kristen ”bekännare”

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner kommer han regelbundet att medverka i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

I den kristna församlingens värld finns ju ett oräkneligt antal trossamfund och riktningar. Svenska Frimurare Orden är inte ytterligare ett trossamfund utan är öppen för män som – oaktat kyrkotillhörighet – är beredda att i våra sammanhang göra den livstolkande resan. På kristenhetens yttersta marginal finns dock ett antal trossamfund, i stor utsträckning främmande för historisk kristen tro eller för kristenhetens mainstream. Förmodligen skulle tillhörighet till vår Orden för några av dessa rörelsers medlemmar skapa så stora bekymmer och inre konflikter – antagligen också yttre – att det knappast skulle vara rätt att inbjuda dem till medlemskap i Svenska Frimurare Orden. Men det är knappast bland dessa våra bröder rekryteras. Förmodligen har vi i framtiden att räkna med att de flesta presumtiva bröder är mer eller mindre aktiva i någon av de historiska kyrkorna – eller möjligen inte alls kyrkotillhöriga – som är öppna för att göra den där resan som ”vilar på kristen grund”.x Leif Norrgård

Trossamfund Återstår så frågan om vilka trosföreställningar som kan passera för kristen tro? På den frågan ger våra lagar egentligen inget svar – utöver det som sägs om kärleken till Gud, respekten för Den Heliga skrift och detta med bön och gudstjänst. Det är således något som överlämnas till den enskilde. 37

Drygt 2 miljoner till unga talanger Norra Europas äldsta frimurareloge, Den Nordiska Första S:t Johannislogen, som håller till i Stockholm delade den 5 maj ut utbildningsstipendier till tolv unga konstnärer. Drygt 2,2 miljoner gick ut från Jubelfonden och Karl-Axel Rosenqvists fond.

ogens OM Peter Westrup, som delade ut stipendierna, hälsade den talrika publiken i Stamhusets Johannessal välkommen och berättade litet om Jubelfondens historia som går tillbaka till 1867 och som därmed är den äldsta av Nordiska Förstas fonder. I den något ovanliga rollen som ceremonimästare fungerade logens FA Ulf Åsén. Jubelfonden stöder alla former av konstnärlig verksamhet medan stipendierna ur Karl-Axel Rosenqvists fond skall tilldelas ”personer som är konstnärligt verksamma vid Kungl. Operan, varvid sångsolister åtnjuter prioritet”. Operastipendiaterna I år gick operastipendierna till tenoren Daniel Frank, barytonen Ola Eliasson och sopranen Katarina Leoson. Daniel Frank, är född och boende i Uppsala. Han började sin artistbana som rocksångare och efter utbildning vid Örebro Musikhögskolan gjorde han sin operadebut 2009 i Menottis ”Konsuln” på Folkoperan i Stockholm. Han har sedan sjungit i Bizets “Pärlfiskarna” och Kurt Weills “Silversjön” på Folkoperan och gjort rollen som Don José i Bizets ”Carmen” i en uppmärksammad uppsättning på Norrlandsoperan i Umeå. Under hösten sjunger han i Wagners ”Tannhäuser” vid Deutsche Oper am Rhein i Düsseldorf. Han har blivit uppmärksammad av Uppsala kommun med ett kulturstipendium och 2012 fick han det prestigefyllda Birgit Nilssons stipendium. Ola Eliasson växte upp i Skellefteå, efter utbildning vid Musikhögskolan och Operahögskolan i Stockholm är han sedan 1997 anställd som solist vid Operan. Han har också sjungit på Göteborgsoperan, Drottningholms Slottsteater, Confidencen och Folkoperan. Ola har en bred repertoar och

har bl.a. uppträtt som Greve Almaviva i Mozarts ”Figaros Bröllop” och Papageno i Mozarts frimurareopera ”Trollflöjten”. Han har gjort Faninal i Strauss´ ”Rosenkavaljeren” och Silvio i Leoncavallos ”Pajazzo”. På senare tid har Ola lyft Leonard Bernsteins tunna operamusikal ”Trouble in Tahiti” och spelat guldgrävare i Puccinis pangpangopera ”Flickan från västern”. I höst sjunger han Figaro i nypremiären av Rossinis ”Barberaren i Sevilla”. Katarina Leoson är född och uppvuxen i Lysvik i Värmland. Efter studier på apotekarlinjen i Uppsala tog sången överhand och Katarina började på Operahögskolan i Stockholm där hon tog examen 1998. Redan 1996 gjorde hon sin debut på Kungliga Operan i Stockholm som Tredje Damen i Mozarts tidigare nämnda frimurareopera ”Trollflöjten”. Sedan 1999 tillhör Katarina Operans fasta ensemblen. Under våren var hon aktuell i titelrollen i Bizets ”Carmen” i Vincent Boussards nyuppsättning och i höst sjunger hon åter i ”Trollflöjten”. Övriga stipendiater Utöver operasångarna gick stipendier också till: Balett: Avetik Karapetyan, Violin: Nicole Ladenthin, Piano: Thomas Rudberg, Orgel: Joakim Andersson, Konstfacks rektorsstipendium: Erik Olovsson, Textil formgivning: Manja Hunger, Keramik och Glas: Lilian de Souza, Industridesign: Linus Sundblad och Metallformgivning: Mikael Årsjö. Balettstipendiaten Avetik Karapetyan kommer från Armenien, efter utbildning vid Erevan National Ballet Academy of Armenia och engagemang vid Staatsoper i Wien är han engagerad vid Kungliga Baletten sedan 2006. Avetik har framgångsrikt deltagit i internationella balettävlingar. Han var t ex i Prix de Lausanne 38

Värmländska sopranen Katarina Leoson.

2003, han tog brons i Kiev-tävlingen Serge Lifar 2004, och var finalist i International Ballet Competition, Jackson, USA 2006. Violinstipendiaten Nicole Ladenthin är bördig från Tyskland och studerar nu på Musikhögskolan i Stockholm. Professor Ola Karlsson skriver om Nicole: “Nicole är en fantastisk violinist med lysande teknik och ett dramatiskt utspel ... hon blir en underbar tillgång för musiklivet var än hon hamnar.” Thomas Rudberg är född i Belgien och studerar vid Musikhögskolan i Stockholm där han utforskar pianolitteraturen. Han bildar tillsammans med Yong-Min Lee och Erik Uusijärvi Trio91 som deltagit i flera kammarmusikfestivaler, t.ex. Musica Mundi i Bryssel. Thomas har vunnit flera priser i olika tävlingar både som solopianist och med Trio91. Orgelstipendiaten Joakim Andersson är född i Skellefteå. Han studerar vid Musikhögskolan i Stockholm och skall till hösten börja mastersprogrammet i kyrkomusik där. Det tänker han varva med studier i Paris i såväl interpretation som improvisation. Från Konstfack gick rektors stipendium till Erik Olovsson för hans examensarbete »Eriks Designbuss«. Designbussen är ett exempel på att arbetsmarknaden, den digitala/tekniska utvecklingen och formgivarnas önskan att själva kontrollera produktionen är en reell möjlighet idag. Erik har med små ekonomiska medel, men en stor

egen arbetsinsats, köpt en begagnad husbil som han har renoverat och inrett med egna finurliga lösningar. Bilens uppseendeväckande utseende och lokalt spridda reklamflyers har gett kontakter i de städer han passerat under sina resor. I Textil formgivning gick stipendiet till Manja Hunger för hennes serie stora tygcollage där hon utgår från en minimalistisk syn på vad användandet av ett material betyder. Manja gör olika laborationer där hon försöker ta bort tygets annars så refererande egenskaper. I Keramik & Glas gick stipendiet till Lilian De Souza för att hon genom sin analys av bruksföremål och måltidskultur från ett både konsthantverkligt och ett designmässigt perspektiv skapar en interdisciplinär plattform för frågor om människans förhållande till objekt som når långt bortom den faktiska nyttan. Genom att tydliggöra skärningspunkter mellan design och konsthantverk finner De Souza alternativa vägar till utveckling och breddar därigenom båda fälten.

Stipendiet i Industridesign - Hållbarhet och mångfald gick till Linus Sundblad för hans examensarbete där han utvecklar ett designmässigt och granskande förhållande till hållbarhet och hur vi kan stödja mångfald. Han har utarbetat tre olika scenarion för möjliga framtider sjuttio år framåt. Han har prototypat olika, mer eller mindre skrämmande, framtider som vi därmed kan uppleva idag. Arbetet ställer viktiga etiska frågor om vad en industridesigner bör ägna sig åt. Stipendiet i metallformgivning, det sk silverstipendiet gick till Mikael Årsjö för hans examensarbete där han kombinerar material, textur och ljus till ett estetiskt helt. Årsjö var den ende av stipendiaterna som var förhindrad att närvara. Konsert Efter ett kort mingel avslutades stipendieutdelningen med en konsert i Riddarsalen. Ola Eliasson inledde med att sjunga Prologen ur Leoncavallos ”Pajazzo” följd av ”Glückwunsch” av Korngold.

Pianostipendiaten Thomas Rudberg spelade Allegro agitato ur Rachmaninovs Pianosonat n:o 2. Varefter Daniel Frank sjöng två av operalitteraturens favoriter: Siegmunds vårsång ur Wagners ”Valkyrian” och ”E lucevan le stelle” (Sången till livet) ur Puccinis ”Tosca” där konstnären Cavaradossi skriver sitt avskedsbrev till Tosca. Så följde violinstipendiaten Nicole Ladenthin och Thomas Rudberg som spelade Violinsonat i g-moll av Claude Debussy. Katarina Leoson sjöng ”Zueignung” med musik av Richard Strauss till Herman von Gilm zu Roseneggs poem innan hon drog av den älskade och uppskattade Habaneran ur Bizets ”Carmen”. Konserten avslutade med att orgelstipendiaten Joakim Andersson spelade Triumfmarsch av Gustaf Hägg. Så kunde ackompanjatören Mattias Böhm och konferencieren Ulf Åsén pusta ut och tacka varandra för ett väl genomfört värv.x Text och foto: STHIG JONASSON

Nyheter från FM Regalia En favorit från FM Regalia! Vita skinnhandskar 298:Ofodrade herrhandskar i äkta lammnappa. Högsta kvalitet till lågt pris! Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

165:-

Fastighetsmäklare i samverkan

298:-

Namnskylt med magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Broder Bo Lingserius 08 - 23 70 00 08 - 556 069 28 070 - 723 10 40 Auktoriserad mäklare

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se

För bröder i såväl söder som norr! 39

Frimurare, ”What’s in it for Me?” Rubriken som frågar vad det finns i Frimureriet för just mig, har broder Ulf Larsson-Flink satt på ett debattinlägg till Frimuraren. Där belyser han också en snarlik fråga: ”Varför är du kvar som frimurare?” Frimuraren tar gärna emot debattinlägg, men de bör hållas korta. Broder Ulfs text skulle kräva hela fyra sidor i tidningen och vi har därför valt att berätta om inlägget här och i övrigt publicera det i sin helhet på vår interna hemsida. Debattinlägget är dock välskrivet och det ligger mycket arbete bakom det. En genomläsning kan varmt rekommenderas. Några äldre bröder anser kanske att Ulf i vissa delar ”slår in öppna dörrar”. Många förslag och företeelser som han tar upp har redan diskuterats och i många fall lett till åtgärder och förändringar. Men för yngre bröder är det viktigt att hålla

debatten igång och arbetet med vår medlemsvård och pedagogik får aldrig stanna upp. Du hittar debattartikeln på Ordens hemsida, under Frimurarens flik på startsidan. Länken fungerar när du är inloggad. För den broder som efter genomläsning av debattartikeln vill fördjupa sig i någon del, rekommenderas ett besök i biblioteket där det finns olika publikationer och dokument att ta del av.

Logga in på Ordens hemsida

Ordens Facebookgrupp

På Ordens nya hemsida kan alla medlemmar i SFMO logga in och på så vis få tillgång till ytterligare information. I dagsläget finns bland annat Ordens matrikel tillgänglig och alla uppgifter om dig själv, som du också till viss del kan ändra vid exempelvis flytt eller byte av e-postadress. I framtiden kommer du också att kunna ta del av information om vissa gradbundna evenemang och sådan information som är knuten till din grad. Naturligtvis dock inte rituell information, som av säkerhetsskäl aldrig kommer att publiceras på hemsidan. För att logga in måste du ha två saker: Den e-postadress som du registrerat hos Orden samt ditt SFMO-ID. Detta står bland annat på ditt medlemskort. Gör så här Du går till den lilla knappen högst upp till höger där det står ”Logga in”. Välj sedan ”Ny användare/glömt lösenord”. Följ sedan exakt de instruktioner du får där. Har du frågor är du varmt välkommen med dessa till support@frimurarorden.se så svarar vår webbmästare Olle Dahlquist på dessa med sedvanlig ackuratess och snabbhet.

Idédokument Det kan också vara intressant i sammanhanget att Barmhärtighetsdirektoriet är i slutfasen av ett arbete med att sammanställa ett idédokument om medlemsvård. Det dokumentet skall vara konkret användbart för medlemsvårdsarbete i enheterna och för bröderna i vår Orden. Det skall vara ett

Visste du att Frimurarorden även har en egen Facebookgrupp? Gruppen är sluten och endast tillgänglig för medlemmar i SFMO. Om du finns på Facebook kan du ansöka om medlemskap i gruppen. Facebookgruppen har blivit mycket populär och räknar drygt 700 medlemmar. Självklart pratar vi inte om något rituellt på Facebook, men många andra intressanta ämnen avhandlas varje vecka. Hit kommer inbjudningar till olika evenemang. Här får man också ofta tips om intressanta TV- och radioprogram med frimureriskt tema och även länkar till intressanta Frimureriska texter eller händelser av internationell karaktär. Men här finns också gott om bröder som bara vill diskutera någon filosofisk fråga eller bara berätta hur man har det just nu eller kanske hälsa till bröderna. Varmt välkommen du också! Länken till gruppen hittar du under vår hemsidas inloggningsmeny, när du väl är inloggad.x John Fahlnaes, Ordförande i Ordens Webbkommitté

praktiskt tillämpbart komplement och således inte ersätta befintliga publikationer, som ofta är alldeles utmärkta men tyvärr inte så konkreta. Underlag för dokumentet är befintliga publikationer, fakta och synpunkter som kommit fram vid BD:s årliga seminarier som drivits under sex år om barmhärtighetsarbete och medlemsvård. Centralt för arbetet är seminariet från 2011 som rubricerades ”Varför är jag frimurare? – Om rekrytering och medlemsvård”. Innehållet har koncentrerats kring ett antal fokusområden, där varje avsnitt inleds med ett kort textavsnitt och avslutas med en sammanfattande konklusiv ruta. Arbetet med dokumentet beräknas vara färdigt och tillgängligt på nätet under hösten.x Text: LARS BILLSTRÖM

Stamhusets skatter För bröder ute i fördelningarna som besöker Stockholm finns det återkomande tillfällen i samband med vissa loger att få en visning av de skatter som vårt gemensamma Stamhus med museum och bibliotekssamlingar kan erbjuda. I höst gäller följande datum: Lördagen den 6 okt, 13.00 Grad IV-V SAL NC Fredagen den 16 nov, 18.30 Grad VIII Svea Lördagen den 17 nov, 13.00 Grad VII Svea Innan lördagslogerna sker visningen mellan kl. 9.30–11.30 med möjlighet till enklare lunch kl. 11.30. Anmälan om gruppbesök och önskemål om lunch görs senast två veckor före respektive tillfälle till Sveas kansli 08-463 37 13 eller svea@frimurarorden.se.x

ÖAÖB Ulf Åsén överräcker en liten gåva till Morten Björkman som ett tecken på uppskattning av den stora och omfattande arbetsinsats han gjort.

Ett väl fullgjort värv i kulturens tjänst Ordens Arkiv och Bibliotek omfattas som alla andra enheter inom Frimurarorden av den så kallade 75-årsregeln, men många av Bibliotekets förutvarande ämbetsmän fortsätter gärna som uppskattade och väl behövda extraresurser långt efter det att 75-årsdagen passerats.

fter mångårigt och idogt arbete avtackades i somras en verklig sådan trotjänare – Morten Björkman, X Svea PBF, som när han lämnade tillbaka biblioteksnycklarna hunnit passera 88-årsstrecket. Broder Morten började i Ordensbiblioteket i Stamhuset när man flyttat in i de nuvarande lokalerna alldeles i 1980-talets början. Han har hunnit arbeta tillsammans med inte mindre än åtta Överarkivarier och Överbibliote-

karier (ÖAÖB). Den som rekryterade Morten Björkman var Lennart Ahnmé och sedan följde Jan Thulin, Thomas Böös, Anders Strömberg, Åke von Qvanten, Fredrik Björkman, Carl-Johan Herting och nu senast Ulf Åsén. Morten, som är ingenjör till yrket, skaffade sig tidigt datorkunskaper som han inte låtit falla i träda – sedan ett par år har han en egen blogg – ”Mortens blogg” – som var och en kan besöka.

Det föll sig alltså naturligt att Orden satsade på honom som en av ITresurserna när man i 1980-talets början satte igång med att digitalisera sina register. Det som gällde då var en DOS-version av ISIS, ett biblioteksprogram utvecklat av FN-organet Unesco. Sedan dess har ett par tre programgenerationer avverkats. Registering och katalogisering av bestånd och nyförvärv kom att bli den huvudsakliga uppgiften. Till broder Mortens absolut viktigaste insats hör hans mer än decennielånga arbete med såväl det äldre som det moderna ritualbundna materialet i det så kal�lade valvet i Ordensarkivet – inventering, katalogisering, registering och uppföljning. Ett arbete som inneburit att denna för den svenska frimurarforskningen grundläggande källa gjorts sökbar, översiktlig och därmed tillgänglig för den seriöse forskaren. För denna mångåriga arbetsinsats har Morten Björkman tilldelats Prins Bertils Frimuraremedalj. – Det har alltid varit god stämning och varit roligt att komma ner och arbeta i Biblioteket, och jag saknar inte intresse för att ta mig an nya uppgifter – men det har börjat bli lite motigt att ta sig till Stamhuset på sistone, säger Morten och ber samtidigt att få bli hemförlovad. – Ja, efter tre decennier har du sannerligen gjort dig förtjänt av att bli hemförlovad från arbetet. Ett stort och broderligt tack för väl utfört värv!” – svarar ÖAÖB Ulf Åsén, vid en uppvaktning i Mortens hem.x Text och Foto: VIKTOR NORDSTRÖM

Trettio Vinkelslag har avverkats i söder Inom vårt frimureri är det inte ovanligt med jubileer av olika dignitet. Ibland uppmärksammas 250 år, ibland betydligt kortare tid. Men 30 år är trots allt ett tillräckligt jämnt jubileum för att uppmärksammas när det gäller golf. Det är golftävlingen Vinkelslaget som avgjordes i början av augusti för 30:e året i rad. Man höll till på Skepparlövs Golfklubb utanför Kristianstad. Extra roligt för deltagarna var att tävlingens grundare från 1982, Sven Persson, var en av golfbanans utmanare.

På puttinggreenen utanför klubbhuset möttes Vinkelslagets klassegrare i en avgörande kamp under överinseende av tävlingsledaren Christer Söderberg.

Det tävlades i olika klasser och med olika handikapp. Olika klassegrare utsågs och mellan dem var det sedan en avslutande puttningstävling som vanns av broder Rolf Weiman från Ängelholm. 41

Framåt aftonen avslutades denna numera välkända frimurartradition, måste man väl säga, med prisutdelning och jubileumsmiddag i Frimurarhuset i Kristianstad.x

Anders Strömberg gratulerade från hela Orden och överlämnade en gåva för gommens njutning.

50 hyllade Sten 75

Göran Laurelii, SMP, avtackar avgående Stormästaren Anders Fahlman.

Sista dagen på jobbet

högtidsdagen. Orden representerades av Stormästaren Anders Strömberg, OSK, Karl-Erik Erikson med fru, – Det är lätt att tala väl om Sten, sa vice Svenska Frimurare Ordens StormästaStorsekreteraren Anders Grafström ordföranden i Barnhusstiftelsen, Kaj re Anders Fahlman ledde en sammanmed fru, och både Barnhusstiftelsen Gustafsson, när han gratulerade Sten komst med Riddare och kommendöoch Gustav V:s och Drottning VictoSvensson, ordförande i denna stiftelse, rer med röda korset (R&K) den 10 maj rias stiftelse representerades av sina men svårt att få med allt vad han be2012. Det blev hans sista uppdrag som högsta ledningar. tytt för Orden och för de stiftelser han Stormästare. Dagen därpå installerade Kansliets damer förgyllde samarbetat i. sig jur.kand. Anders Strömberg i detta lingen och Forskningslogen Eckleffs Och visst var det en stor bredd bland ämbete vid en högtidlig ceremoni som representant Lars Otto Berg tillsamde 50-tal som sökt sig till Måns Bock rapporteras på sidorna 4 -7. mans med Ulf Åsen överlämnade för att hylla fOSK, Sten Svensson på blommor. En delegation från HanVid den efterföljande måltiden, där ett delsbanken fanns drygt sextiotal svenska R&K deltog också på plats. liksom Stormästarna för de danska, Samarbetet mellan norska och isländska ordnarna som arStiftelsernas ledbetar enligt det svenska systemet, tackning och banken ade Stormästarens prokurator (SMP) prisas ofta. Som Göran Laurelii för elva års hängivet man brukar säga – arbete som Svenska Frimurare Ordens alla var där, till och ledare.x med Frimurarens Text och foto: LARS LINDQUIST förre chefredakGe den till medarbetarna och få alla att tör som överlämbidra till ökad lönsamhet! Matrikel 2012 nade ett kollage Årets matrikel utkommer endast med minnesvärda Troligen det billigaste och enklaste sättet att förbättra med ämbetsmannadelen. lönsamheten. ögonblick som Vid beställning och avhämtning tack för det stöd Ingemar Fredrikssons nya bok, hos loge eller brödraförening är och samarbete Så skapas hög lönsamhet, är en Så skapas priset 130 kr. hög lönsamhet handbok i lönsamhetsutveckling som finns mellan Vid hemsändning är priset 170 kr, som beskriver hur man med små Sten Svensson och medel kan öka lönsamheten. Inneinkl porto, som sätts in på Svenska Ordens officiella håller en enkel modell och många Frimurare Ordens plusgiro 34 40-5. organ. inspirerande exempel på åtgärder Texta namn och adress tydligt. Det blev korsom lyckats i olika företag. ta och kärnfyllda hyllningstal och hurranden innan man kastade sig över den välfyllda buffén och slog sig ner för en stunds glad gemenskap. Att festföremålet var nöjd framgick i hans tack som Beställ den direkt från förlaget nästan innebar en inbjudan till kommande högtidsdagar även eller via t ex adlibris.se. om undertecknad hoppas på möten och umgänge långt tidigare än nästa ”jämn” födelsedag.x www.procentforlaget.se Text och foto: KJELL MAZETTI

Så skapas hög lönsamhet

Lönsamhetens fyra grunder

Lönsamhetens fyra grunder Ingemar FredrIksson

Ingemar Fredriksson har gedigen erfarenhet av management, affärsutveckling och marknadföring. Han har arbetat i såväl familjeföretag som enheter i större koncerner samt i koncernledning. egna erfarenheter har kompletterats med andras genom åren som konsult och ger en bred flora av exempel som han delar med sig av i sina böcker. Böckerna innehåller även konkreta verktyg och modeller, såväl egenutvecklade som forskningsbaserade, som gör att läsaren lätt skall kunna applicera dem på sin egen verksamhet.

Så skapas hög lönsamhet

Företag är till för att tjäna pengar och de anställdas främsta uppgift är att bidra till lönsamheten. Problemet är att de flesta anställda inte känner till lönsamhetens fyra grunder. denna bok är skriven på ett sådant sätt att man kan dela ut den till alla anställda i ett företag eller på en avdelning och därefter ha en konstruktiv diskussion om hur alla kan bidra till en högre 1 Intäkter 2 Kostnader lönsamhet. Boken är naturligtvis extra lämpad för alla som har ett 1.1 1.3 Tar vi betalt Kan vi ta mer för allt vi ska? betalt för något? direkt ansvar för lönsamheten. 2.1 2.2 Sänka Eliminera kostnader kostnader På ett lättfattligt sätt förklaras lön1.2 1.4 Tar vi betalt Kan vi ta betalt för allt vi bör? för något mer? samhetens fyra grunder utifrån det lönsamhetsutvecklande perspekti3 Tillgångar 4 Finansiering vet på företagsekonomi. Boken innehåller också många inspirerande 4.2 3.2 4.1 3.1 exempel på hur kraftigt ökad lönMed egna Öka Med andras Minska pengar utnyttjandet pengar mängden samhet skapats med enkla medel i olika branscher.

ProcentFörlaget www.procentforlaget.se

I ng e m a r F r e d r I ks s on

Sammanslagna brödraföreningar Varje år slår sig brödraföreningar i Bergslagen samman och genomför en gemensam utflykt. Syftet är att bröder med respektive skall lära känna varandra under trevliga former och samtidigt få kunskap om varandras orter. Ansvaret cirkulerar mellan Föreningsbandet i Karlskoga, Fraternitas i Kristinehamn, S:t Tomas i Filipstad och Erik Gustaf Geijer i Sunne. I år hade Brf Fraternitas äran att ansvara för utflykten som genomfördes i ett underbart väder på försommaren. 50 personer deltog. Broder Hans Johansson är platschef på Rolls Royce moderna anläggning vid Gustavsvik utanför Kristinehamn. Tillsammans med bröderna Lars Thyselius och Mats Johansson gav han deltagarna en mycket intressant rundtur och presentation av företaget och dess verksamhet. Efter inhämtandet av all teknisk information for sällskapet vidare till det

Brödraföreningsbröder med fruar tar plats i Österviks kapell.

fina Österviks kapell där man åt en god lunch och njöt av den vackra platsen. Därpå blev det ett besök i den världskände skulptören Rafael Rådbergs hus med guidad tur och information om skulptören.

Bröderna Stefan Dalevi och Mats Backlund avslutade årets utflykt med andakt och vacker musik i det gamla kapellet.x Text: MAGNUS STENSTRÖM

Prostatacancer! Har du frågor, funderingar eller behöver stöd och hjälp?

Frackpaket

Välkommen att kontakta oss.

Besök www.fracklagret.se

från 2.199:-

Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och erfarenhet som man gärna delar med sig av.

Alla frackar är i ullkvalitet. 1-2 dagars leveranstid. Vi lagerhåller ALLA storlekar. Levererans till hela Sverige.

Besök vår hemsida för mer information:

www.prostatacancerforbundet.se eller ring vårt kansli 08-655 44 30

Betalning mot faktura eller delbetalning.

Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017

Kundtjänst: 0454-572 055 43

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

195:-

95:Frimurarpenna 79:-

Manschettknappar 195:-

Band-/slipshållare 95:-

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning. Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake

475:89:-

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Stora Regalieväskan 475:-

Musmatta 89:-

Acaciagren

i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta.

10 mm diameter

50:-

Rött frimurarekors

80 x 230 x 3 mm

50:-

Bröstknappar 249:till frackskjorta diameter 9 mm

10 mm diameter

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

Passare/vinkelhake

165:-

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

60:-

7 mm diameter

Serverings- och grillförkläde 198:-

Lilla Regalieväskan 265:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

225:-

Namnskylt med magnetfäste 165:-

379:-

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Svensktillverkat i kraftig bomull. Svart med rött frimurarekors. Längd: 84 cm Bredd: 71 cm

Bosweel frackskjorta 735:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 139:-

Frimurarsvärd fr 3 595:Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

Ny design! Vita skinnhandskar 298:Frimurareslips 225:-

Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

En storlek, passar normalt alla.

Vita vantar 95:-

www.fmregalia.se 44

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Från Ordens Kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Ny S:t Johannesloge Stormästaren har beslutat godkänna inrättandet av en ny S:t Johannesloge nämligen: S:t Johanneslogen Höga Kusten i Örnsköldsvik med förkortningen HK och logenumret 7053. Logen lyder under Provinsialmästaren för Mellersta Norrlands Provinsialloge och invigning sker lördagen den 29 september 2012. Entledigande Amanuensen Tom C Bergroth, R&K, som Vikarie för Ordens Sigillbevarare och Kansler från och med den 4 juni 2012. Drätseldirektorium Förordnande Verkställande direktören Pelle Björklund, X Svea, som ledamot från och med den 18 april 2012 till och med den 17 april 2018. Ingenjören Peder Friis, X Svea, som ledamot från och med den 28 maj 2012 till och med den 27 maj 2018. Informationsdirektorium Förordnande Redaktören Lars Billström, X Svea, som ledamot från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2017. Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond Entledigande Juris kandidaten Anders Strömberg, R&K, som ordförande i Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond från och med den 2 april 2012. Förordnanden Diplomingenjören Göran Andersson, R&K, som vice ordförande från och med den 2 april 2012 till och med den 31 mars 2018. Bankdirektören Jan-Magnus Hagman, X Svea, OHT, förlängt förordnande som skattmästare från och med den 2 april 2012 till och med den 31 december 2015.

Stora Landslogen Förordnande Verkställande direktören Magnus Jäderlund, R&K, som biträdande Storceremonimästare i Stora Landslogen från och med den 1 juni 2012 till och med den 31 december 2012.

SPL, som Ordförande i Frimurareföreningen EOS i Lund från och med den 4 september 2012. Förordnanden Projektledaren Tommy Sällström, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Kronoberg i Växjö, från och med den 25 augusti 2012 till och med den 24 augusti 2018. Lantbrukaren/VD Kent Holmgren, VIII SPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Cubiska Stenen i Kristianstad från och med 14 september 2012 till och med den 13 september 2018. Byggnadsingenjören Bengt Bengtsson, X SPL, förlängt förordnande som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Carl i Kalmar från och med den 28 januari 2013 till och med den 5 april 2013. Civilekonomen Tor WiedlingFernandes, X SPL, som Ordförande i Frimurareföreningen EOS i Lund från och med den 4 september 2012 till och med den 3 september 2018. Logistikchefen Kent Högberg, VIII SPL, som Ordförande i Eslövs Frimurareförening i Eslöv från och med den 30 september 2012 till och med den 29 september 2018. Filosofie doktorn Christer Ohlin, IX SPL, förlängt förordnande som Ordförande i Klippans Frimurareförening i Klippan från och med den 1 november 2012 till och med den 31 oktober 2015.

Svea Provinsialloge Entledigande Överstelöjtnanten Torbjörn Höök, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen S:t Laurentius i Uppsala från och med den 20 september 2012. Förordnanden Brandskyddskonsulenten Magnus Jacobson, VIII Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Saltsjön i Saltsjöbaden från och med den 1 september 2012 till och med den 31 augusti 2018. Civilingenjören Erik Sörensen, IX Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Södermanlands Grip i Katrineholm från och med den 1 september 2012 till och med den 31 augusti 2018. Guldsmeden Stefan Carlsson, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Polstjernan i Gävle från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018. Förlagsredaktören Mats Åberg, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen S:t Laurentius i Uppsala från och med den 20 oktober 2012 till och med den 19 oktober 2018. Officeren Carl Arosenius, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen S:t David i Västerås från och med den 1 september till och med den 31 augusti 2018. Civilingenjören Peter Branderud, X Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Kristineberg i Bromma från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018.

Göta Provinsialloge Entlediganden Organisationskonsulten Bo Lextorp, X GPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Lejonet och Kronan i Göteborg från och med den 27 september 2012. Greenkeepern Kjell Solefors, IX GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla från och med den 1 oktober 2012.

Skånska Provinsiallogen Entlediganden Marknadsekonomen Leif Gustafsson, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Cubiska Stenen i Kristianstad från och med den 14 september 2012. Prosten Per Arne Joelsson, X

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Civilekonomen Christer Holm45

gren, X ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn från och med den 6 december 2012 till och med den 18 januari 2013. Civilingenjören Johan Lejon, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn från och med den 19 januari 2013 till och med den 18 januari 2019. Mellersta Norrlands Provinsialloge Ändrad arbetsinriktning Brödraföreningen Aquila i Örnsköldsvik arbetar i graderna IV-V till och med VIII från och med den 29 september 2012 som en följd av S:t Johanneslogen Höga Kustens invigning i Örnsköldsvik. Förordnanden Civilingenjören Carl Sundström, X MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Aquila i Örnsköldsvik från och med den 1 juni 2012 till och med den 31 maj 2018. Företagaren Fredrik Högbom, X MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Arcturus i Östersund från och med den 1 juli 2012 till och med den 30 juni 2018. Majoren Karl-Erik Lundström, X MNPL, förlängt förordnande som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Elysium i Härnösand från och med den 19 november 2012 till och med den 31 december 2012. Byggnadsingenjören Bo Lundvik, X MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Höga Kusten i Örnsköldsvik från och med den 29 september 2012 till och med den 28 september 2018. Övre Norrlands Provinsialloge Entledigande Redovisningskonsulten Mårten Sandberg, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Ultima Thule i Luleå från och med den 16 maj 2012. Förordnande Köpmannen Michael Holgersson, X ÖNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Artur Edmund i Skellefteå från och med den 1 juli 2012 till och med den 30 juni 2018.

Seminarier en källa till gemensam förkovran

Det arbetas ordentligt med dessa möjligheter till utbildning och i Luleås frimurarsamhälles del har det hållits två stycken seminarier, ett i Förkovran inom vår Orden är av vikt för VII:e och ett i VIII:e graden. att bredda och fördjupa kunskapen om Under de träffarna, vardera på vad det är vi egentligen arbetar med. I drygt två timmar, arbetades det i Ordens nordligaste provins innebär de grupper med olika frågeställningar stora avstånden och tidsåtgången för resom diskuterades. Respektive grupp Seminariedeltagarna får instruktion om hur sor, att reguljära sammankomster i vissa hade var sin ledare som samordnade programmet ser ut. grader bara förekommer vartannat år. och sammanfattade det grupperna Detta löser man med lokala seminarier inom de olika sam- kom fram till. Frågeställningarna var intressanta och berörde hällena. ritualer, symbolspråk samt logerummens utformning. I år har det redan hållits lokala kapitelseminarier i Luleå Efter grupparbetena samlades man under en moderator samt seminarier i arbetsgraderna både i Umeå och Luleå. som sammanfattade och knöt ihop dagens seminarium. Arbete i arbetsgraderna har hållits med temat ”Frimurarvandringarna” och i Umeå frimurarsamhälle hade två bröder engagerats som svarade för grad respektive skede - Johannes (I-III) och Andreas (IV-VI). Dagsprogrammet lades så Vid introduktionen av notisen ”Frimuraren för 70 år sedan”, att äldre bröder kunde besöka flera besöka flera seminarier skrev vi att Frimuraren började ges ut 1938. Anders Torby i under dagen. Falun som för bibliotekets räkning har katalogiserat alla tidI Luleå gav man också möjlighet för bröder av lägre grader ningens artiklar påpekar att 1928 är ett korrektare årtal. att efter sin egen grads seminarie fortsätta med studier eller – För visst var det ett medlemsblad även om det hette kort samtal i biblioteket. och gott ”Meddelanden” från starten, säger han. ÅterkomUtvärdering har gjorts efter varje seminarietillfälle och remande i dessa meddelanden var information om vilka som sultatet har varit bra och enligt vad bröderna tycker så vill fått kapitelgrader, nekrologer, arbetsschema för stockholmsman fortsätta med den här typen av utbildning. Det som var logerna samt ”fråga-svar” istället för debattartiklar. mindre bra var svårigheten att nå bröder i grad I. En reflekOm Anders Torbys värdefulla arbete med Frimuraren tion är att seminarier sent på vårterminen konkurrerar med står att läsa i tidningens nummer 1 år 2002. Då var han klar sommaren då mycket annat lockar och hägrar. Dessutom med åren 1928 till 2000. Något som resulterat i en 250-sidig kanske man inte haft tillräckligt att locka med eftersom erinbunden katalog som finns i Stamhusets bibliotek. Just nu farenheterna av den här typen av utbildningsupplägg än så arbetar han med åren efter millennieskiftet och räknar med länge är något begränsade. att vara ikapp vid kommande årsskifte. Allt talar för att bibliotekskvällar kan vara ett komplement Tanken är att intresserade bröder, eller utomstående, till seminarier i arbetsgraderna. Utfallet av vårterminens sepå något av våra biblioteks datorer lätt ska kunna söka på minarier i Åttonde fördelningen gav att dessa besöktes av katalogens ämnen, ortsnamn osv för att hitta något som cirka 70 bröder.x skrivits i Frimuraren för att därefter ta fram hela artikeln i Text: LARS SJÖSTEDT tidningen. Anders Torby säger att det har varit ett intressant arbete och att det ibland blivit ett leende när han sett hur tidsandan slagit igenom i texterna. Kännetecknande är att bröderna tidigare var blygsammare av sig. Det förekom sällan namn vid artiklarna. Möjligen en eller två initialer. När Anders Torby om några månader avslutar sitt arbete, återkommer vi med ett utförligare reportage om hans arbete. Här kommer ett smakprov på Frimurarens innehåll år 1942: ”Föreningen för välgörenhetens ordnande” som nämns i denna artikel, karikerades visserligen av Strindberg i Röda rummet, men den fortlever med stor framgång, nu under namnet Föreningen FVO. Denna förening förvaltar medel från egna och andra benefika stiftelser, och delar ut kontanta Matrikel över Svenska Frimuare Orden bidrag till enskilda behövande efter utredning av socialarbeför arbetsåret 1941 -42: tare/motsv. Detta är en stor tillgång, eftersom stiftelserna har Del I: St. L. L., pris kr. 7:50 + porto. svårt att bedöma vilka sökande som har seriösa skäl och vilka Del II: Sk. Prov. Logen, pris kr. 4:- + porto. som inte har sådana. Del III: Göta Prov. Loge, pris kr. 1:50 + porto. Så nämns mitt initiativ 1975 till bildande av en frimurarDel IV: Östgöta Prov. Loge, pris kr 2:25 + porto. nas blodbank i Stockholm. Jag tyckte idén hade ett symbolDel V: Värmlands Prov. Loge, pris kr. 1:50 + porto värde. Dessutom var det brist på blod för transfusion i Stockholm. Tyvärr blev det inte mer än en god tanke; frimurarna Rekv. å matrikel, del I, ställs till Matrikelkommittén, bedömdes som i allmänhet för gamla att ge blod.x adr. Stamhuset, Blasieholmsgatan 6, Stockholm, samt Med broderlig hälsning rekv. å övriga delar av matrikeln ställas till resp. Prov. Karl-Axel Norberg, X Svea Logers Matrikelkommitté.

Frimuraren är 10 år äldre

Kommentar till ”Frimureri är caritas även till vardags”, Frimuraren no 2, sid 36, 2012

Frimuraren för 70 år sedan

Våra ritualer ett oersättligt arv

Ordens själ Våra ritualer är ett oersättligt arv från våra förfäder. Ritualerna är själen i Orden och garantin för vår Ordens särprägel och överlevnad. Ordens fortbestånd bygger inte på att vi populistiskt försöker anpassa vårt budskap till kortsiktiga trender i samhället. Trender passerar och en organisation som följer trender kommer att ha svårt att

visa en tydlig profil utåt och inte minst gentemot medlemmarna. ”Det förflutna är inte dött och begravet. I själva verket är det inte ens det förflutna” skrev nobelpristagaren William Faulkner i ”Requiem för en nunna”. Det förflutna kommer alltid tillbaka och detta gäller också förståelsen för värdet och innebörden av våra ritualer. De är inte ens det förflutna, eftersom de har blivit vår framtid och något som vi med tillit alltid skall återkomma till. Vårt grundläggande budskap är och förblir lika aktuellt idag som för mer än 200 år sedan då våra nuvarande ritualer sammanställdes. Kraven på att följa ritualerna gällde på Hertig Carls tid - liksom det gör idag. Loger och brödraföreningar ska arbeta helt i överensstämmelse med grundtankarna i de förelagda handlingarna. Ett avsteg innebär att vi skadar Ordens inre kärna. Det som är unikt för Orden är dess ritualer. Egna tillägg leder till att det genom graderna sammanflätade innehållet och den underliggande innebörden riskerar att gå förlorad. Skapar intresse Vi ämbetsmän måste förstå betydelsen av det rituella arbete vi genomför. Jag som enskild ämbetsman måste behärska och förstå min roll. En roll, som inte är en utantilläxa, men som ska bygga på kunskap och förståelse för våra ritualers och ceremoniers innebörd. Det är så vi skapar intresse hos våra bröder för frågor om livets sammanhang och mening. Vi ska sålunda verka för att ge våra bröder en plattform så att de själva eller i kretsen av andra bröder kan fundera över de stora livsfrågorna. Seminarier och symposier är en viktig del i detta sammanhang då de skapar 47

Foto: Kjell Mazetti

u har portarna öppnats till våra loger och brödraföreningar för en ny termin. Jag önskar er alla varmt välkomna till en intressant och utvecklande höst. Detta är min första termin som Ordens Stormästare. Jag gläder mig åt att redan i slutet av september ha förmånen att få inviga en ny S:t Johannesloge i Örnsköldsvik och senare i höst ytterligare en i Södertälje. Vidare firar ett par loger och brödraföreningar jubileer under hösten då det är 100 år eller mer sedan de invigdes. Annars har jag som ambition att i samband med besök i fördelningarna i möjligaste mån besöka loger och brödraföreningar främst i deras dagliga verksamhet. Det är basen i vår verksamhet och det är där vi utvecklas som frimurare. I mitt installationstal betonade jag betydelsen av det rituella arbetet, underhåll av logers och brödraföreningars lokaler och inventarier samt medlemsvård. Delar av installationstalet kommer jag att ta som tema i detta och ett senare nummer av tidskriften Frimuraren. Våra ritualer skiljer sig från de utländska frimuraresystemen. Vi har, i vad vi kallar det svenska systemet, ett integrerat system från den första graden till den tionde graden och våra grundläggande värderingar bygger på att Orden vilar på kristen grund.

möjlighet att gemensamt diskutera ritualernas djupare innehåll och ger möjlighet till ett fritt tanke- och meningsutbyte i existentiella frågor. Även den som inte är ämbetsman har en viktig uppgift att genom sitt engagemang och tankeutbyte med övriga bröder bidra till att sammankomsten blir givande och lockar till förnyade besök. Svaren Den frimureriska pedagogiken ger dock inga snabba lösningar och svaren är inte alltid lättillgängliga. Man kan få söka länge och kommer att finna svaren på frågorna på olika sätt. Svaren på det Orden står för finns att söka i våra ritualer och ceremonier. Frimureri som livsstil är inget som kommer över en vid en enstaka sammankomst. Det kräver förståelse, tålamod och ståndaktighet för att få ut kärnan av vårt budskap. Vi alla måste därför efter bästa förmåga förfina det frimureriska arbetet så att varje besök upplevs stimulerande och meningsfullt. Det ska vara en sammankomst till vilken jag som broder varit välkommen och längtar tillbaka till.x

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Nu kan du handla råvaror förpackade på ett nytt sätt

Nu kan du enklare placera i råvaror genom att välja mellan våra råvarupaket basmetaller, energi, livsmedel och ädelmetaller. Med Handelsbankens börshandlade certifikat når du just den del av råvarumarknaden du tror på. Läs mer på handelsbanken.se/ravarucertifikat Ett finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken AB (publ) (”Handelsbanken”) MTN-, Warrant- och Certifikatprogram” som finns att tillgå på www.handelsbanken.se/prospektochprogram