Frimuraren nummer 3 2013

tidskrift fĂśr svenska frimurare orden | no 3 | 2013

Ny takmĂĽlning i Stamhuset sid 28 - 29

Beställ boken

CARITAS

Frimurarnas Välgörenhetsarbete Svenska Frimurare Orden utger en skrift i slutet av november 2013 som beskriver den betydelse som enskilda frimurare, loger och brödraföreningar har haft genom åren för den sociala utvecklingen.

UR INNEHÅLLET: Caritas i ett idéhistoriskt perspektiv Frimureriets välgörenhet, historiskt och i nutid Barmhärtighetsdirektoriet, historik och nutida verksamhet Välgörenhet under olika tidsskeden Ordens Välfärdsinrättningar - närstående stiftelser Regionala och lokala insatser Donationer och insamlingsverksamhet Caritas inom Ordnarna i Norden Boken kan beställas från Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala.

Närmare information finns i foldern som medföljer som bilaga till denna tidning.

Använd inbetalningskortet som är närslutet till foldern.

www. frimurarorden.se E-post: cfe@frimurarorden.se

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 3 | 2013

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 86 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 49.

Materialstopp den 28 oktober 2013.

Prenumeration:

Helår 250:- Lösnummer 70:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs 300 SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se

Innehåll OSM:s första år inspirerande arbete

4

Stamhusets Johannessal förgylld av mästare

8

Visitator granskar IT-användningen

33

Dödahavsrullarna och frimureriet

34

Ordens grundvalar: Arbetsamheten

38

Caritasboken snart klar

41

Frimurarträd med värdegrund, ett visuellt hjälpmedel

42

OHP:s Reflexioner

45

Fulcanellis Katedralernas mysterium nu på svenska

46 46

Nordiskt erfarenhetsutbyte ger effektivare verksamhet

11

Vart leder min vandring?

11

Svenskar startade frimureriet i Kina

12

Ny provinsialmästare i Härnösand

15

Porträtt: Anders Grafström, avgående storsekreterare

16

Tidigt skotskt frimureri i Sverige

19

En sjungande stipendiat: möte med Peter Haeggström

Det grenselöse frimureriet, ett samarbete i tiden och framtiden

20

Några ord från Barmhärtighetsdirektorium 47

Sjömurarträff på Åland

22

Korsord 48

Danmarks nye Stormästare önskas tillykke av 14 länder

23

Seminarium: tema medlemsvård och information

25

Byggmästare för 4 500 år sedan

26

Ny takmålning med gammal teknik i Oscarssalens takspegel

Notiser 50 Insändare 51 Debatt 52 Från Ordens kansli

53

Insändare 54 28

OSM:s Krönika

55

Concordia invigde nya lokaler i Eksjö 30

Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Björn Federley, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Detalj ur förlagan till konstnärinnan Sanna Tomacs takmålning till Stamhusets Oscarssal.

Läs mer om målningen på mittuppslaget, sidorna 28-29.

Foto: Sanna Tomac

Hör av dig till Frimuraren!

Berätta vad som händer där du bor och bifoga gärna en bild!

Kanske har ni en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips för andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift.

Skriv och berätta eller bara lyft telefonluren!

Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

Anders Strömberg:

Intensivt och inspirerande första år som Stormästare Naturligtvis sätter en ny OSM, Ordens Stormästare, sin prägel på verksamheten.

Anders Strömberg installerade sig i ämbetet i maj 2012 och nu är det dags för en sammanfattning av hans första år.

D

et är inte att överdriva om man säger att Anders Strömberg har märkts i sitt ämbete.

Ett av hans mål är att besöka alla frimurarsamhällen som vi har inom vår Orden. Det är något som har uppskattats och väckt stor glädje och entusiasm på de orter som han hunnit med så här långt.

– Det har aldrig hänt i vår historia

att en Stormästare har kommit på besök, deklarerade en ordförande mästare som Frimuraren pratade med.

Samtal Det är inte Anders Strömbergs avsikt att bara förgylla olika sammankomster med sin närvaro. Han har lärt sig mycket genom samtal med bröder på olika nivåer både före och efter de 4

olika sammankomsterna. Kunskaper som redan börjat omsättas i beslut som gagnar vår Orden.

– Jag har tre syften med mina besök, säger han. Det är att få en inblick i och delta i det dagliga arbetet där jag får möjlighet att samtala med bröderna. Det är att skaffa mig kunskap om de förutsättningar under vilka loger och brödraföreningar arbetar och

Men den löpande verksamheten för hyra och rekvisita skall finansieras genom medlemsavgifter och då krävs en öppen ekonomi som ger bröderna förståelse för den ekonomiska verkligheten där avgifterna bör höjas i god tid och med god framförhållning. Det finns inget som säger att en god och stabil ekonomi idag är lika god om ett par år.

Det är få som direkt efter sin reception får träffa Stormästaren. Det fick Mats Persson i Örebro, här med kvällens OM Per-Uno Unosson.

det är att få kunskap om hur logearbetet med efterföljande brödramåltid genomförs.

Tre nyckelord – Bröder, ritual och lokaler är tre nyckelord i vår Orden. Därför har jag följdriktigt angett att verksamheten ska koncentreras kring de nyckelorden i verksamhetsplaneringen 2014.

– När det gäller bröderna är målet att tillväxten 2014 inom varje fördelning ska vara 1,5 procent av antalet bröder i januari i år. Det ska bland annat uppnås genom nyrekrytering och minskade avgångar. Det innebär att alla loger och brödraföreningar har ett ansvar för att rekrytera nya medlemmar. Samtidigt skall alla enheter hjälpa till med att hålla kontakt med bröderna och engagera dem.

– Vi bröder har alla ett ansvar gentemot varandra. Det är inte bara faddrarnas och ämbetsmännens ansvar att hålla kontakt med logens eller brödraföreningens medlemmar.

Den stora utmaningen, som Orden centralt inte kan göra så mycket åt, är att bröder alltför sällan deltar i logens verksamhet.

vi inte det faller verksamheten. Våra ritualer är unika och vi måste förstå att det finns ett sammanhang mellan de olika graderna. Egenmäktiga och populistiska förändringar får följdverkningar i alla grader och därmed eroderar vårt frimureriska system.

– Vid samtal med bröder kan jag också konstatera att många ämbetsmän och bröder skulle vinna på att ägna tid åt våra ritualer och studera hur de hänger ihop. Var och ens behållning av sammankomsterna skulle bli mycket större då.

Ekonomi – Vi har sedan länge haft ett mål att varje provinsialloge ska ha en ekonomisk buffert som motsvarar minst två Johannesdaler per medlem i fördelningen. Detta skall vara en buffert för oförutsedda kostnader och framtida behov.

Planering Nu är det inte bara arbetsloger som vår nye Stormästare besöker. En nyhet är att Ordens hela presidium* från förra året reser ut till samtliga åtta fördelningar för att sitta ner med respektive provinsialmästare och hans närmaste ämbetsmän och ingående diskutera fördelningens verksamhet inför kommande år.

– Vi får då en komplett bild av respektive fördelning och kan föra en öppen dialog om verksamheten och förutsättningarna för fördelningen.

Med denna modell av erfarenhetsutbyte uppnår vi mer än vid de tidigare telefonsammanträdena. På kvällen gör sedan presidiet ett besök i en arbetsloge.

Fruktsamt – Sammantaget har de olika besöken varit mycket fruktsamma och de kommer att fortsätta framöver. Vad som genomgående har glatt mig är att ha fått se det stora engagemang som * Ordens Stormästare, Stormästarens prokurator, Stormästarens Ståthållare och Ordens sigillbevarare och kansler.

Tydligare – Vi måste också bli tydligare med vad vi står för vid rekryteringen. Den som träder in i Orden måste ha klart för sig att vi arbetar med personlig utveckling, etiska och andliga frågor. Och det jag ständigt upprepat under året: Vi är ingen sällskapsklubb.

Ritualer – Det jag sett och oroar mig mest för att vi inte alltid följer våra ritualer. Gör

Ute i landet lyssnar Stormästaren på vad bröder på alla nivåer har att säga.

5

finns och hur mycket arbete som bröderna på alla platser lägger ner för vår verksamhet.

– Det har blivit många skilda upplevelser och nya erfarenheter. De flesta alltigenom positiva, men det går inte att bortse från att det också finns utmaningar. En stor utmaning har enheter på utflyttningsorter.

– Förutsättningarna för ett levande frimureri är mycket olika inom Sverige och den svensktalande delen av Finland. Det är sådant som måste beaktas i framtidsplaneringen.

Ny stab Under Anders Strömbergs första år har också ett antal förordnanden gått ut och han har nu helt naturligt fått nytt presidium till sin hjälp.

– Två av dem har varit provinsialmästare och en har varit deputerad provinsialmästare och har vidare lång erfarenhet från ämbeten i loger och brödraföreningar.

– Jag kommer inte lägga mig i detaljer om det inte är nödvändigt. Jag har ett presidium som väl känner till hur verksamheten fungerar ute i fördelningarna och vi har gjort en tydlig arbetsfördelning mellan oss. Till min

hjälp har jag naturligtvis också de olika direktorierna som regelbundet förser mig med information. Och man får inte glömma att provinsialmästarna under mig har hela ansvaret för sin fördelning.

Framtiden Vad kan man då förvänta sig från Ordens ledning i framtiden?

– Vi måste kraftsamla på medlemsvård de kommande åren, säger Andres Strömberg.

– Det pågår också ett långsiktigt arbete för en kommande strategi. Vår förre Ordens sigillbevarare och kansler Karl-Erik Ericsson arbetar med

en nulägesbeskrivning och gör en omvärldsanalys som sträcker sig fram till år 2020. Där beaktas förändringar i samhället som demografi, utbildningar, med mera. Vi måste ha bättre förståelse för förändringarna i samhället och hur det kommer på sikt att påverka vår Orden. Detta för att vi måste kunna vara proaktiva och i ett tidigt skede kunna åtgärda utmaningar.

– Vår fundamentalstadga, det vill säga våra ritualer, är under slutrevidering och Ordens Allmänna Lagar skall från och med 2014 revideras. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Egen företagare?

Aldrig tid att gå på loge?

Vänd Dig med förtroende till Ziffran Redovisning.

Centralt på Söder. Telefon 08-691 77 64.

Christer Svärd 6

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.

Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 87 miljoner kronor till pediatrisk forskning.

Stiftelsen kunde under år 2012 dela ut 14 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till drygt 7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Lars-Olof Jakobsson stryker shellack över de förgyllda detaljerna som ett extra skydd, Penseln är från 1800-talets mitt.

Mästare har förgyllt Stamhusets Johannessal Nu skiner podiet i Johannessalen i Stamhuset av renaste guld. Under en treårsperiod renoveras inventarierna och i år har såväl podiet som hyendenas postament blivit som nya under mästarhänder.

L

ars-Olof Jakobsson är frimurare och förgyllarmästare. Ett yrke som funnits i släkten i generationer. Han använder fortfarande

redskap från mitten av 1800-talet – exempelvis en pensel som hans farbror, också förgyllare, använde till sina förgyllningsarbeten.

8

I treårsplanen för Johannessalen ingår bland annat att restaurera de bevakande brödernas stolar liksom kandelabrarna som blev klara förra

Här ser man hur det glänser av guld till vänster på podiet, medan de högra detaljerna inte är bearbetade ännu.

sommaren. Och i år har man alltså ägnat sig åt att få podiet och dess postament att bli som nya. Eller kanske rent av vackrare än när de var nya.

Sprucket trä Trävirket hade spruckit och färg har skavts bort. Därför har även en målarmästare, Anders Ek, varit engagerad i arbetet. Sprickor har lagats och Anders har förbättrat marmoreringen.

Tidvis har fyra personer varit engagerade i restaureringsarbetet. De båda mästarna har även haft hjälp av varsin lärling i respektive yrke.

Anders Ek var inte på plats vid

Frimurarens besök, men förgyllarlärlingen Pascal Fogelberg kunde berätta att Anders hade kunnat konstatera att flera andra målarmästare hade arbetat med podiet i omgångar under seklernas lopp.

Exakt ålder på podiet var svårt för mästarna att uttala sig om. Man har letat efter stämplar, märkningar och etiketter utan att finna några.

finns också en misstanke om att stjärnan pekar på att podiet ursprungligen kommit från en annan orden. Man kan se att skölden nertill på podiets framsida, med tre kronor och frimurarsymbolerna murslev och hammare, är ditsatt separat. Skölden har för övrigt den latinska texten ”Nescit Occasum” som kan översättas med ”Den vet ej av nedgång”.

1700-talet?

Vissa detaljer tyder dock på 1700-talet.

Bland annat den femuddiga stjärnan.

Det var först 1780 som frimurarnas stjärna blev sexuddig. Även tapparna/ zinkningen i podiets lådor pekar mot andra halvan av 1700-talet. I så fall kan mycket väl Hertig Carl ha suttit vid podiet på sin tid.

Mot detta talar att låsen i lådorna är av en modell som tyder på 1800-talet. Men det är inte omöjligt att låsen har tillkommit i ett senare skede. Det

Utredning Frimuraren har dock utlovats en utredning om podiet och dess historia av Ordens Museum där man förhoppningsvis hittar någonting i arkiven som kan presenteras i ett kommande nummer.

Arbetet med podiet och dess postament är inte något som klaras av i en hast. Vid den här typen av arbete är det noggrannhet och eftertanke som gäller.

– En och en halv månad är avsatt för jobbet, berättar vår förgyllarmästare Lars-Olof som för övrigt har varit frimurare i snart 20 år. Till vardags har han sedan 30 år en ateljé på Skeppargatan i Stockholm.

Lars-Olof började följa i sina fäders fotspår redan som 10-åring på en ramlistfabrik där man naturligtvis arbetade med förgyllning. Senare praktiserade han i yrket i England innan han så småningom fick sitt mästarbrev. x

En förgyllarmästare har ett helt bord med tillbehör i sitt arbete. Till och med tandläkarverktyg för de riktigt små detaljerna.

9

Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Vill du möta Afrikas savann och djur, människor och kulturer?

Besöka utländskt frimureri, äta exotisk mat och dricka te på samma terrass som Hemingway? Se hur hjälpinsatser verkligen gör skillnad, samt avsluta med bad i Indiska oceanen? Då skall du följa med på årets resa.

Under ledning av Broder Jarle Furali som själv varit mycket i Kenya, har många människor fått uppleva otroliga resor i det ”riktiga” Afrika.

Genom långvariga kontakter med lokalbefolkningen och kontakt med olika projekt, får vi möjligheten att kombinera fantastisk safari i flera nationalparker och sol & bad längst Mombasakusten med besök i byar på landsbygden, hembesök i Nairobis slum samt besök på Ngamwanza, ett center som tar hand om föräldralösa barn.

Det unika med denna resa är att vi på flera ställen kommer som gäster och inte som turister. Detta gör resan och upplevelsen så mycket större. Vi får dessutom uppleva frimureriet som funnits i Kenya sedan slutet av 1800-talet, samt Freemasons Hall i Nairobi som är en av de äldsta byggnaderna i staden.

Reseprogram Avresa från Sverige utan jetläge då vi reser rakt ner över ekvatorn. De första dagarna är vi i området runt Nairobi. Vi besöker Freemasons Hall, äter på Karen Blixens garden, Afternoon tea på Norfolk Delamer´s terass. Vi besöker ett giraffcenter som föder upp utrotningshotade giraffarter. Här får vi möjligheten att klappa giraffer. Vi besöker ett center för föräldralösa barn samt gör hembesök i slummen. Safari och picknik i nationalparken.

Under några dagar åker vi på safari bland sjöarna och nationalparker i höglandet. Vi bor på fina Lodger och countryclub. Här besöker vi Naivasha och får möjlighet att åka båt bland flodhästar och fåglar. I Nakuru satsar vi på att se noshörningar och lejon, samt flamingon som bor här i miljontals.

Från bergen får vi se utsikten över Riftvalley.

år 1900. Vi bor på en fantastisk Lodge med med pool som har utsikt över savannen. Här åker vi på safari och besöker intressanta projekt i byarna i området, som jag är med och driver.

I Mombasa bor vi på ett fantastiskt all-inclusive hotell direkt på stranden. Här solar vi och relaxar i några dagar. De som vill kan följa med och besöka Fort Jesus som är Vi åker vidare till Tsavo som är känt för alla byggt på 1500-talet. Här förvarade man bla sina elefanter. Här blev 28 järnvägsarbetare slavar. Ytterligare utflykter kan ordnas på dödade av lejon under bygget av järnvägen plats.

Denna resan innehåller mycket mer än en vanlig Kenya/safariresa och är mycket prisvärd tack vare att vi gör resan tillsammans med en lokal svenskägd safarifrma. Under safaridagarna och Mombasa ingår all mat. I Nairobiområdet ingår frukost. Restauranger håller mycket bra pris och kvalité i Nairobi. Kombinationen av att vara både turist och gäst gör resan mer minnesvärd. Ta med dig din familj, vänner eller åk ensam. För ett mer detaljerat reseprogram eller svar på frågor kontakta mig.

Priset för resan är 23 900kr och då ingår följande; resa t/r Sverige- Kenya, alla resor inom Kenya, privata minivans med egna chaufförer under hela resan, samt nästan alla måltider. Dessutom är det väldigt trevligt och en upplevelse att gå på Loge i Kenya!

För mer information eller anmälan kontakta: Broder Jarle Furali, Tel: 0708-635616, jarle.furali@gmail.com Karibu! // Broder Jarle Furali

Nordiskt erfarenhetsutbyte ger effektivare verksamhet De äldsta Johanneslogerna i våra nordiska länder som arbetar efter det svenska systemet har alltid spelat en viktig och speciell roll. Logerna ifråga är Den Nordiska Första S:t Johannislogen (NF; Stockholm), Zorobabel og Fredrik till det kronede Haab (Z&F; Köpenham), S:t Olaus till den Hvide Leopard (Leoparden; Oslo), S:t Augustin (Helsingfors) och Edda (Reykjavik).

Vart leder min vandring?

Illustratören, serietecknaren och författaren Henrik Lange från Bollebygd presenterades i Frimuraren nummer 1 i år. Med sina underfundiga bilder ger han uttryck för sin frimureriska vandring som nu snart är inne på sitt andra år. x

Nordiska Förstas avgående ordförande mästare Peter Westrup och hans efterträdare Pelle Björklund diskuterar med kollegerna från respektive nordiskt lands äldsta loger.

I

samband med att medlemmar i logerna under årens lopp har besökt varandra har man funnit att alla har mycket att vinna på ett formellare utbyte av erfarenheter och tankar om verksamheten.

Numera träffas företrädare för de fem logerna regelbundet vartannat år från att inledningsvis haft mer spontana möten.

Det allra första mötet där samtliga fem loger från de nordiska länderna var närvarande skedde på initiativ av Z&F. Mötet hölls i Köpenhamn 1979, då samtliga ordförande mästare och deputerade mästare var närvarande.

Man diskuterade gemensamma och aktuella angelägenheter, som tillströmningen av främmande sökande, olika arrangemang för att stimulera logearbetet, rekrytering av ämbetsmän och liknande. År 2003 tog NF initiativ till mer systematiska möten. Man ses nu vartannat år och cirkulerar runt mellan de olika logerna. En nyhet som NF införde var att även damer bjöds in och värdlogen arrangerar numera speciella damprogram.

I år ägde det gemensamma mötet rum i Köpenhamn och därmed har man gått ”varvet runt” och nästa gång 2015 är det på nytt NF:s tur att stå för värdskapet. Då blir det fullsatt i Stamhuset i Stockholm.

I det tre dagar långa arrangemanget i Köpenhamn i år kunde Z&F:s ordförande mästare Jeuan Hughes hälsa välkommen till över 150 bröder och drygt 100 damer.

Det är jag som under mitt första år som frimurare, nog har betraktat mig själv.

Men vem håller spegeln?

11

Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Ett ode ”to the Haggis” framfördes av Brother J.C.Stuart McDouall i Lodge St John No 618 SC, vid installationen av logens Right Worshipful Master, Brother K.Sarath K.Dissanayake.

Svenskar startade frimureriet i Kina Efter ett antal stationeringar i både Mellersta Östern och Asien fick jag avsluta mitt arbete i den allmänna världen med några år i Hongkong. Där fick jag både tid och tillfälle att hålla murandet vid liv och kan ge lite bakgrund och tips som kan vara bra att känna till för framtida svenska besökare.

H

ongkong har ingen egen storloge, utan dess 29 registrerade loger arbetar under överinseende av The United Grand Lodge of England, The Grand Lodge of Scotland och The Grand Lodge of Ireland. Samtliga inryms i Hongkongs frimurarhus, Zetland Hall, liksom även Royal Order of Scotland.

Jag siktade in mig på fyra loger som passade veckodagsmässigt – jag återkommer till det – och hade nöjet att besöka The Corinthian Lodge of

Amoy No 1806, The Cathay Lodge No 4373, Lodge S:t John No 618 samt Lodge Eastern Scotia No 923 ett antal gånger.

Svenskt initiativ En snabbtitt i historien avslöjar att frimureriet i Kina först introducerades av svenska frimurare från göteborgslogen Salomon à Trois Serrures, anställda i Svenska Ostindiska Kompaniet.

1759 fick ett antal bröder tillstånd att ha officiella sammankomster i då12

varande Kanton, numera Guangzhou, där Kompaniet hade verksamhet och lokaler.

På de långa resorna till och från Sverige hade man även sammankomster ombord på fartygen. 1787 konstituerades ”S:t Johanneslogen Elisabeth i Kanton” som verkade under den svenska storlogen, men den blev tyvärr inte så långlivad. Om detta finns mycket att läsa både i tidigare artiklar i Frimuraren samt på Sa3S’ hemsida, se även ”Frimureriet bland Ostindiefararna” av Olof P. Berg.

En intressant och kompletterande detalj är att den första engelska logen i Kanton, The Lodge of Amity No 407 och konstituerad omkring 1768 träffades i ”the Swedish Factory of the Swedish East India Company” (se http:// chikaproject.blogspot.se/2007/10/freemasonry-in-china-and-taiwan.html).

Opiumkriget Inga protokoll från den logens möten lär finnas i England, och i Acta Ma-

sonica Scandinavica 14 2011 föreslår Andreas Önnerfors i artikeln ”Svenskt Frimureri i Ostindien på 1760-talet: nya arkivfynd” att denna loge i själva verket lydde under Salomon à Trois Serrures, och varför inte? Hursomhelst är det roligt att som svensk besöka de brittiska logerna i Hongkong – det är allmänt känt att vi var pionjärer i sammanhanget.

Det organiserade brittiska frimureriet i södra Kina tog fart efter det s.k. opiumkriget och kolonisationen av Hongkong på 1840-talet och det första frimurarhuset byggdes av The Zetland Lodge No 525 EC redan 1846.

Efter bara några år uppfördes en större byggnad i centrala affärsdistriktet som tyvärr förstördes av bomber under 2:a världskriget. 1950 blev den nuvarande byggnaden på No.1 Kennedy Road klar. Alla tre byggnaderna har kallats Zetland Hall efter logen som en gång tog initiativet, samt Thomas, Second Earl of Zetland som var stormästare i The United Grand Lodge of England 1844-1870.

The Masonic Temple Zetland Hall är ett pampigt landmärke i flera våningar och drivs i likhet med vårt svenska Stamhus av en stiftelse.

The Custodian, som Ordensassistenten tituleras, svarar gärna på frågor och det är till honom man anmäler sig som gäst, helst i förväg per telefon och senast samma eftermiddag man ämnar komma på besök. Zetland Hall har även en automatisk telefonsvarare som uppdateras dagligen med aktuellt program.

I bottenvåningen finns en väl tilltagen bar som är öppen dagligen utom söndag, och som dagtid är tillgänglig även för allmänheten. Söndagar ligger all verksamhet nere i huset men i bankettsalen serveras lunch måndag-fredag, även den är tillgänglig för lunchgäster i sällskap med en frimurare.

Också här finns en inbjudande bar och den som lyfter blicken ser genast en vacker, ålderstigen sidenbonad på väggen ovanför baren som är prydd med ett flertal europeiska flaggor inklusive den svenska och den danska. Bonaden tillhörde logen The Northern Light i Shanghai som avvecklades efter etablerandet av Folkrepubliken Kina.

Frimurerisk verksamhet hade tagit sig över gränsen till fastlandet under

Worshipful Master i The Cathay Lodge 4373 EC, Brother A.J.Millar med författaren, Ingvar Fröberg vid sin vänstra sida.

1900-talet men fick flytta i början av 50-talet, framför allt till (och tillbaka till?) Hongkong, men även till Taiwan.

Svenska medlemmar Vid nedmonteringen hade The Northern Light i Shanghai, som var en s k Craft Lodge, två svenska medlemmar. Den ene var min mormors svåger Jonas Englund från Dalarna (1896-1980) som tillbringade över 30

En frimurarinformation om besök i Hongkong år i Kina efter 1:a världskriget, samt dåvarande svenske vicekonsuln och vännen till familjen, Olle Nordling från Göteborg.

Jonas Englund bosatte sig i Småland efter hemkomsten till Sverige 1953 och jag hittade en del dokumentation om detta hos honom efter hans frånfälle, och som nu finns arkiverat hos Frimurarmuseet i London.

I samband med Kinas återtagande av kronkolonin Hongkong 1997 var det tveksamt om frimureriet skulle överleva, men efter samtal, visningar och föredragningar för kinesiska regeringsrepresentanter fick man tillstånd att fortsätta som tidigare, dock med förbehållet att inte ta verksamheten över den avvecklade kolonins gamla gränser.

13

Kinas partiordförande Brödramåltidens obligatoriska skålar inleds med en skål för The Chairman of The People’s Republic of China, tätt följd av Her Majesty The Queen.

Den tredje skålen tillägnas den egna logen och den avslutande fjärde går till den aktuella storlogen.

Det är alltid två sammankomster per kväll och logerna intar sina måltider var för sig i separata rum intill varandra. När de skotska logernas ordförande mästare (Right Worshipful Master) uppmanar till skålen för The Grand Lodge of Scotland, svarar alla bröderna med ett illvrål så taket nästan lyfter ”TO THE GRAND LODGE OF SCOTLAND!”. Allra högsta decibel uppnås förstås när en engelsk loge sitter i rummet bredvid. Sanslöst roligt – ränderna går aldrig ur.

Tyvärr är det inte tillåtet att fotografera interiörer i Zetland Hall, endast måltidsbilder och personbilder, men gå gärna in på nätet och www. zetlandhall.com och titta.

Logebesök Om logernas arbete finns mycket att berätta, men som alltid är det allra bäst att delta själv. Mycket är likt vårt svenska system, mycket är också olikt.

Om man håller tungan rätt i mun och är uppmärksam så hänger man dock med ganska bra och om man ”gör som man brukar hemma” så fungerar det bäst.

Det uppskattas också av närvarande

bröder som är väldigt intresserade av hur man uppträder och det ger upphov till trevliga och berikande måltidsdiskussioner senare. Eftersom man som gäst oftast blir officiellt hälsad i logen är det klokt att i förväg ta reda på titulaturer och fakta, samt ha en egen hälsning förberedd.

Till skillnad från hur vårt svenska system är uppbyggt så är man evig medlem i sin brittiska ursprungsloge som tar dig till Master Mason, motsvarande vår III:e grad. Vill man sedan fortsätta i de tillgängliga höggradssystemen så blir man betalande medlem även där, men avlägger fortfarande årsavgift till sin ursprungliga Craft Lodge.

Höga avgifter Saxar man sig sålunda vidare i höjdeller sidled kan man hamna på årsavgifter på tiotusentals kronor. Av den anledningen bromsar en del medlemmar in efter att ha nått sin tredje grad.

Men inte nog med detta. Det är inte ovanligt att en enskild loge bistår och understödjer verksamhet i ett tredje land. En loge i Hongkong kan alltså vara fadder för en ”dotterloge” i Manila på Filippinerna, i Singapore eller Indonesien och i andra länder som inte heller har någon egen storloge med vilken vi har utbyte. Jag tror inte man kan jämföra detta med våra så kallade deputationsloger, men det hör till god ton och sed att en delegation från fadderlogen besöker dotterlogen på högtidsdagar, vilket medför reskostnader och övernattningar som de medverkande betalar ur egen ficka. Jag har exempel på engagerade idealister i Hongkong som årligen lägger ut motsvarande 100 000 kronor eller mer för sitt frimureri.

Väggskylt vid entrén.

Frimurarnas hus, Zetland Hall, i Hongkong.

Huggen i sten 8-9 sammankomster per år och loge är normalt. Mötesfrekvens och mötesdag är huggen i sten. När en loge konstituerats och mötesdag bestämts till en viss vecka och dag i månaden så gäller det i evinnerlig tid. Det blir lätt att planera men det är också genant att utebli. En gång i månaden förväntas man besöka sin loge och i den obligatoriska skriftliga kallelsen står följande för begrundan: From Ancient Times no Master or Fellow could be absent from his Lodge, especially when warned to appear at it without incurring a severe censure, unless it appeared to the Master and Wardens that pure necessity hindered him.

Tjänsteresa räknas som laga förfall, men man får räkna med en uppmaning att planera bättre nästa månad.

Värme och gästfrihet I Hongkongs olika loger kan man omöjligt försvinna i mängden. Medlemmarna är av alla nationaliteter och, till skillnad från oss i SFMO, av flera trosbekännelser. Väldigt många är kineser, alla känner alla och man blir väl mottagen. Gärna bjuden på en öl eller två, och ofta även på måltiden.

I mitt arbete fick jag kontakt med ett företag som hade en svensk chef, Gunnar Mansfeld. Gunnar visade sig vara brorson till en aktiv murare och tidigare ämbetsmannabroder i Sverige, Jan Mansfeld.

Snart kröp det fram att min nye be14

kant var intresserad av frimurarorden men Sverige var inte aktuellt eftersom han är emigrerad sedan länge. Efter sedvanlig överläggning om vad man gav sig in i, ordnade vi rekommendationsbrev från både Jan Mansfeld och mig själv och jag kunde introducera Gunnar i Zetland Hall. Hongkong’s Custodian, Pedro F. Da Cruz Prata (Peter i dagligt tal) intervjuade Gunnar och rekommenderade sedan en ”fredagsloge” inom English Constitution som passade honom bra.

Svensk gåva Inför min definitiva avresa fick jag via internet hjälp av FS i nuvarande SJL Elisabeth i Göteborg, br Jan Hallin, samt br Tord Elfwendahl, CM i SAL Glindrande Stiernan i Stockholm och tillika reklamguru, med material till ett kollage.

Det fick bli en gåva till Zetland Hall i stället för en enskild loge och kollaget innehåller bilder av den svenska Kantonlogens altare och sköld som står i Frimurarhuset i Göteborg. Jag har bifogat förklarande text och Peter Prata avser att hänga upp detta i antingen baren eller bankettsalen.

Besökare välkomnas helhjärtat av logerna i Hongkong, men var noga med att skaffa frimurarpass och introduktionsbrev här hemma först, det underlättar betydligt. x Text och foto: INGVAR FRÖBERG

Ny provinsialmästare installerad I Härnösands vackra logehus En stilfull och högtidlig ceremoni, så som det anstår en installation av en provinsialmästare, fick en stor skara bröder uppleva i Härnösand när Sten-Olof Eriksson övertog ämbetet som ledare för Mellersta Norrlands Provinsialloge.

Nye provinsialmästaren Sten-Olof Eriksson, till vänster, får goda råd av sin företrädare i ämbetet Bengt Larsson direkt efter installationen.

15

M

ånga hade anslutit från olika delar av landet för att närvara i det vackra frimurarhuset i barockstil som ritades år 1902 av frimurarebrodern och slottsarkitekten vid Drottningholms slott Anders Agi Lindegren, som är känd bland annat för Gustav Vasa-kyrkan i Stockholm.

Avgående provinsialmästaren Bengt Larsson framhöll att det starkaste minnet under sina nio år i ämbetet har varit mötet med alla bröder. Han tackade alla sina ämbetsmän och hoppades att de skulle fortsätta på samma hängivna sätt med efterträdaren vid rodret.

Bengt var också tacksam för att bröderna så rejält har bidragit till den verksamhetsfond som han startat för att stödja arbetet i provinsen. I dag har den ett kapital på drygt 300 000 kr berättade han.

Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Anders Grafström, utanför det hus vid Nybrokajen i Stockholm som rymmer Ordens kansli.

Porträttet

Anders Grafström, avgående storsekreterare i Svenska Frimurare Orden

Allt fler internationella kontakter frimurare emellan – Frimureriet ger mig oerhört mycket. Det har blivit 42 år nu – och så har jag dessutom haft förmånen att under tolv år få ha en av de intressantaste uppgifterna man kan ha i vår Orden.

Det säger Anders Grafström, som efter två ämbetsperioder just lämnat posten som storsekreterare i Svenska Frimurare Orden.

I

det här ämbetet sitter man verkligen i verksamhetens centrum, säger han. De flesta frågor av betydelse passerar här – och föralldel många andra också. Det är det som är charmen med den här befattningen.

Som storsekreterare är han kansli-

chef vid Frimurarordens kansli med adress Nybrokajen 7 i centrala Stockholm. Lokalerna är inrymda i grannhuset till Strand Hotel vid Nybroviken.

Byggnaden är ett vackert exempel 1930-talsfunkis med en stram fasad som väl ansluter till det tornkrönta, 16

två årtionden äldre hotellet. Båda fastigheterna ägs av stiftelser, närstående till Frimurarorden. På diagonalen i samma kvarter finns Stamhuset.

Under Anders tolv år har de administrativa rutinerna helt förändrats. Den

tidigare manuella medlemshanteringen har digitaliserats, ett modernt faktureringssystem har byggts upp och floran av lokala datasystem har lagts samman till ett.

– Tidigare var det administrativa arbetet inom vår Orden väldigt tungrott.

Det ställdes stora krav på sekreterare och skattmästare. Men sedan vi nu flyttat ut ansvaret till de olika fördelningarna har allt blivit mer lätthanterligt. Inte minst har precisionen höjts högst avsevärt med digitala medlemskort och den registrering vid logebesök som nu är gemensam i hela landet.

Ordens medlemsmatrikel, som kommer i fullständig version vartannat år och vartannat med enbart ämbetsmän, var tidigare ett tungt lass för storsekreteraren och de anställda på kansliet.

– Med vårt nya system går det numera nästan ”av sig självt”, säger Anders. Respektive fördelning uppdaterar själv sina uppgifter medan vi på kansliet sedan sammanställer och håller i tryckningen.

Anders inledde sin frimurarebana i Umeå år 1970. Han är militär till professionen och tjänstgjorde då sedan några år vid I 20 i denna norrlandsmetropol.

– Jag är glad att jag fick börja min frimurarvandring i en förhållandevis liten loge, säger han. På mindre orter uppstår ofta en väldigt varm brödragemenskap genom att man lär känna varandra ordentligt. Det kan man sakna på de större orterna, där det ofta finns flera ämbetsmannakedjor och så många möjligheter att gå på loge att man inte alltid kommer varandra lika nära.

Och hans reception i grad I blev ett minne för livet. Det brukar det ju vara för de flesta, men just den här kvällen var det något alldeles extra i S:t Johanneslogen Brödrakedjan.

– Man invigde sin nya johannessal just den här kvällen och den var fylld till bristningsgränsen. Det var en enastående upplevelse att få börja min frimureriska vandring på detta sätt.

Men jag måste erkänna att jag blev lite besviken när jag vid nästa logetillfälle fann logerummet tämligen glest besatt.

Så småningom lämnade Anders Umeå och flyttade till Stockholm för en befattning vid dåvarande Försvars-

staben. Under en tid tjänstgjorde han också vid Utrikesdepartementet. Han lämnade försvaret som överstelöjtnant 2001 och växlade då över till frimureriet på näst intill heltid. Han hade avancerat även inom Frimurarorden och hade just utnämnts till Riddare & Kommendör med Röda korset.

– Jag blev väldigt glad över att bli tillfrågad om jag var intresserad av att bli storsekreterare. Det blev något av en nytändning för mig. Spännande arbetsuppgifter och mängder av kontakter med människor både inom och utom Sverige.

Utlandskontakterna är något som Anders särskilt har uppskattat.

– Tillsammans med storsekreterarna i våra nordiska grannländer har jag bland annat deltagit i arbetet med att samordna ritualerna. Det har varit utomordentligt stimulerande och jag har fått vänner på platser där jag annars aldrig skulle ha fått det. Under denna tid blev jag representant för Isländska Frimurarorden, något jag är mycket stolt över.

Han konstaterar också att utlandsverksamheten inom Orden ökat mycket kraftigt – och att den fortsätter att öka.

– Resandet ökar, vi får mängder med förfrågningar från frimurare i andra länder som vill besöka någon loge i samband med ett Sverigebesök.

Och vice versa är det ett ökande antal svenska bröder som söker sig till utländska loger när tillfälle ges. Det här tror jag är bra, vi har mycket att lära

av varandra – och framför allt bygga personliga broar till människor i andra länder.

Särskilt nämner han kontakterna med bröder i det forna östeuropa.

– Det fanns ett levande frimureri i alla de länder som kom att hamna bakom järnridån. Efter frigörelsen har de vilande logerna väckts till liv igen. Det har varit mycket intressant att få följa den här utvecklingen och ibland kunna bistå med råd.

– Din inställning till själva frimureriet?

Det har betytt – och betyder – mycket för mig. Framförallt stimulerar det till eftertanke. Under en logekväll kopplar man helt bort den allmänna världen.

Det sänker sig en frid i sinnet som annars är svår att hitta. Och jag märker att jag också i vardagen har nytta av mina frimureriska erfarenheter, något som vi ju brukar framhålla som ett viktigt mål med frimuereriet.

Anders kommer nu att gå in som sekreterare i det så kallade seniorrådet som skapats för att ta vara på kompetensen hos dem som av ålder eller av andra skäl inte längre kan vara ämbetsmän i Stora Landslogen.

– Det känns bra. Jag är ju inte lastgammal och tror att jag har mer att ge efter att i mer än halva livet varit engagerad i frimurerisk verksamhet. Men jag kommer att sakna det goda kamratskapet på kansliet som bidragit till att göra vardagsarbetet så lustfyllt. x Text och foto: LARS KLINGSTRÖM

Anders Grafström

Yrke, befattning och grad: Övestelöjtnant. Storsekreterare i Svenska Frimurare Orden 2001-2013. Riddare & Kommendör med Röda korset.

Född: 1943 Familj: Hustrun Eva. Bor: På Söder i Stockholm.

Reser: Till Schwarzwald varje höst de senaste 13 åren för att vandra och njuta av livet. Ofta också till Finland där Eva har sina anor på mödernet.

Lyssnar gärna på: Mahler, Sjostakovitj, tradjazz och ortodox kyrkomusik.

Hejar på: AIK Sport: Intresserad av de flesta sporter. Var själv värjfäktare under militärtiden.

Svenska Frimurare Ordens kansli

Vid kansliet tjänstgör fem personer: Anders Grafström gick i pension den siste augusti och efterträds av hittillsvarande inrikeschefen Ronny Schultz, som blir ny storsekreterare.

Per G Olsson är utrikeschef, Marianne Nyqvist kanslisekreterare och Lena Johansson kamrer.

17

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Exray foto, Cecilia Österberg

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in.

Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden.

Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Tidigt skotskt frimureri i Göteborg och Ystad Precis här kan de skotska frimurarna ha passerat i Ystad på väg från Sankta Maria 1200-talskyrka ner mot Österportstorg. Huset till vänster är från 1640-talet. Bilden är tagen runt senaste sekelskiftet.

Önnerfors, kan man med viss säkerhet identifiera de skotska deltagarna.

I slaget vid Culloden i Skottland hade tronpretendenten Charles Edward Stuart – ”Bonnie Prince Charlie” – lidit ett förkrossande nederlag den 16 april 1746.

Flera av hans anhängare tog sin tillflykt till Sverige, närmare bestämt Göteborg. På hösten samma år begav sig flera av dem till Frankrike; detta i största möjliga hemlighet och på dolda vägar av rädsla för engelska agenter.

Det tidiga skotska frimureriet i Sverige berördes i senaste numret av Frimuraren. Ämnet är tämligen lite behandlat, skriver seniorledamoten i forskningslogen C F Eckelff Lars Otto Berg och bidrar med följande kompletterande fakta:

H

enrik Nilssons artikel med Robert L Coopers uppgifter om tidiga svenska frimurare, i Frimuraren nr 2 i år, var intressant även om det mesta är känt sedan tidigare på forskarnivå. Edouart Tesine, som recipierades i Edinburgh 1652(?) har även antagits vara den svensk pommerske fortifikationsofficeren Hans Ewald Tessin, vilket även nämnts en not till ”Det svenska frimureriet under 275 år” – en av minnesskrifterna som utgavs år 2010.

Logen S:t Magnus i Göteborg från den 6 november 1780 är beskriven bland annat av Roger de Robelin i utställningsskriften ”I guld och himmelsblått” 1993. Dess ledning be-

stod av göteborgsköpmännen James Meldrum, Anders Landin och Magnus Lundborg. Logen synes ha upphört redan 1783 och dess ledare ingick i göteborgslogen Salomon á trois Serrures 1782-1783.

Ambulerande loge Vi har även haft en annan tidig skotsk loge i Sverige, en ”ambulerande” loge som den 6 augusti 1746 i Ystad recipierade den 26 årige kaptenen i fransk tjänst Johan Wilhelm Sprengtporten.

Denne hade deltagit i en fransk undsättningsexpedition, som skickats till Skottland. Med hjälp av några upplysningar från arbetande ledamoten i forskningslogen Eckleff Andreas 19

Svensk general De fick eskort bland annat av kapten Sprengtporten. Denne tycks ha haft ett gott och förtroendefullt samarbete med de några av de skotska officerarna. När man nått Ystad beslöt fyra av dem, som var frimurare och tycks ha tillhört den gamla logen i Kilwinning eller dess avläggare, att konstituera en loge och recipiera Sprengtporten.

De torde ha varit generalen Alexander Forbes, 4:e lord Pitslingo, den 72-årige generalmajoren John Gordon of Glenbucket, kaptenen vid prinsens Livgarde till häst David Hunter of Burnside samt förmodligen även översten David, Lord Ogilvy.

Efter mötet i Ystad fortsatte man via Stralsund i Svenska Pommern och Berlin till Paris, där Sprengtporten återinträdde i tjänst. I Frankrike fick Sprengtporten även sin andra frimurargrad och gick sedan vidare till högre befattningar inom såväl frimurarorden som militären, där han slutade som svensk general. x Text: LARS OTTO BERG

Läs på Ordens hemsida texten om brödraföreningen i Ystad. Här finns modern historia att ta del av.

Det grenselöse frimureriet - ett Förre provinsialmästaren i Värmländska Provinsiallogen och i Svea Provinsialloge, Bertil Ragne blev upptagen som hedersmedlem (aeresmedlem) vid S:t Johanneslogen Den faste Borgs högtidsdag den 15 maj 2013, i Kongsvinger som tack för sin roll för utvecklingen av det grenselöse frimureriet. Bertil Ragne har blivit ombedd att berätta om händelsen och den historiska bakgrunden.

E

fter att ha varit verksam i Stockholm och Gävle i ca 45 år med uppdrag inom statliga myndigheter i olika befattningar lämnade jag mina officiella uppdrag som pensionär, inklusive ett flertal åtaganden i föreningslivet, till förmån för medlemskapet i Svenska Frimurare Orden, SFMO. Inom Orden hade jag då tjänat ut som ordförande mästare och Stockholm blev åter min arena. Jag medverkade i ett flertal utredningar som aktualiserades i början av 1990 talet; organisationsutredningen, hur man bildar nya loger och deputationsloger, behovet av en provinsialloge inom första fördelningen och tillkomsten av Svea Provinsialloge är några exempel. Jag var även ledamot av Logedirektorium och Stiftelsen Prins Bertils Frimuarefond.

I början av 90-talet blev jag första gången uppvaktad av en delegation från Värmlands provinsialloge, VPL. De ställde frågan om jag kunde tänka mig att återvända hem till Karlstad.

Efter moget övervägande accepterade jag erbjudandet och utnämndes av dåvarande stormästaren Gustaf Piehl till provinsialmästare, PM, för VPL och installerade mig den 19 september 1995.

Grenselöse frimureriet Efter installationen insåg jag snabbt det oskattbara i att vara PM för VPL och få dela gräns med Norge. Det blev en extra bonus och utmaning att gripa sig an denna fråga och utveckla det, som numera går under det etablerade och välklingande namnet ”det Grenselöse frimureriet”.

Jag upptäckte genast att brödraföreningen Prudentia i Arvika var en naturlig mötesplats för norska och svenska frimurarbröder.

Under flera år hade även S:t Johanneslogen S:t Carolus i Karlstad haft en

god kontakt med S:t Johanneslogen Den faste Borg (DfB) i Kongsvinger.

Och i Örebro hade John Helland vid sin installation som ordförande mästare för S:t Johanneslogen Engelbrecht år 1983, inviterat dåvarande Stormästaren i Norge. John hade sina rötter i Norge och det blev naturligt att han utsågs till representant för SFMO i Norge och 1995 deputerad PM i VPL. Till Falun hade norrmannen Tore Frantzen flyttat. Jag fick glädjen att transportera honom till SFMO år 1998. Tore blev senare ordförande i brödraföreningen Dalarnas Andreas Bröder, DAB. Under Tores tid breddades kontakterna med Norge. DAB besöktes av såväl dåvarande som förutvarande norska Stormästare. Tore fick Ordens Hederstecken för sina insatser, men gick tyvärr hastigt bort år 2005.

Boris Gudmundsson, tidigare ordförande i frimurarföreningen Bergslagsbröderna och VPL:s talman skapade även han ett brett kontaktnät i Hamar.

Jag nöjer mig med att endast nämna dessa tre bröder och till övriga säger jag tack utan att nämna någon och utan att någon skall känna sig glömd.

Jag hade redan vid installationstillfället mött Erling Ström, norsk ordförande mästare. En uppriktig vänskap växte fram och ett framgångsrikt samarbete inleddes. Erling inbjöds till våra pågående omstruktureringsprocesser inom VPL, vars syfte var att utveckla modernt ledarskap och en administration med stöd av ny teknik. Erling var en mycket kompetent frimurare och det goda samarbetet med Erling förde med sig att den Norske Frimurer Orden och vår fördelning fick ett rikt kunskapsutbyte. Erling avled dess värre år 2003. Men trots denna förlust fortsatte det grenselöse frimureriet för att idag ha utvecklats och fortlever med täta kontakter mellan våra länder från 20

Trondheim i norr till Hamar, Oslo, Ski, Moss och till Halden i söder.

Unionsupplösningen 1905 Vid unionsupplösningens 100- årsdag den 23 september år 2005, fick VPL uppdraget att vara värd för ländernas statsministrar, regeringar, Nordiska rådet och många andra prominenta gäster och besökare. Den historiska händelsen mellan Norge och Sverige som firades i vårt vackra frimurarhus i Karlstad kablades ut över världen med bilder och artiklar av 100-årsminnet av unionsupplösningen. Karlstadstraktaten från 1905 sågs, enligt FN:s generalsekreterare, som ett gott exempel för hela världen. Norge blev genom unionsupplösningen en självständig nation och Sverige vann en god granne. Under dagarna runt den 23 september 2005 besöktes frimurarhuset i Karlstad av över 2 000 personer, där en stor del kom från Norge. Det var alltså en manifestation för den goda freden och samtidigt fick jag tillfälle att tala inför denna publik och informera om Ordens historia, värdegrunder och verksamhet. Det torde ha gett Orden ett välbehövligt ansikte ut till den allmänna världen.

Samarbete Vårt frimurarsystem är unikt. Det grundar sig på kristna värderingar och utövas i de nordiska länderna och har blivit en stark sammanhållande länk mellan de Nordiska länderna. I anslutning till 100- årsfirandet föreslog VPL att gå vidare på den grenselöse idén och beslutade efter samråd med NFMO att som ett led i detta arbete återuppliva vandringarna på de gamla pilgrimslederna från Hammarö Karlstad till Nidarosdomen i Trondheim.

På den vandringen anslöt sig loger och brödraföreningar i femte fördelningen med bröder från Kongsvinger, Oslo, Hamar och Elverum.

Det blev hela 34 dagar, som vi delade gemenskap över gränsen på den 75 mil långa vandringen, där forna tiders pilgrimer, bl.a. Den Heliga Birgitta, hade gått före oss på urgamla pilgrimsleder där vi i praktisk handling fick tillämpa den frimureriska ideolo-

samarbete i tiden och framtiden

Vid S:t Johanneslogen Den faste Borgs högtidsdag i Kongsvinger i maj blev Bertil Ragne hedersmedlem eller som norrmännen säger Aersesmedlem som tack för sina insatser för det Grenselöse frimureriet.

gin. Vi fick också inför världen hylla våra länder för den goda freden som slöts för då dryga 100 år sedan.

Det gemensamma Pilgrimsprojektet bidrog till att Norska och Svenska Frimurare Ordnarna befäste sina värdegrunder att vara viktiga resurser för samhället genom att även förvalta månghundraåriga sedvänjor.

En motsvarande pilgrimsvandring med målet denna gång var förlagt till Hamar upprepades år 2009 under namnet ”En vandring genom Jordens

åker”. Mer om dessa gemensamma projekt finns att läsa i de sammanställningar som gjordes, och som finns att tillgå i VPL:s arkiv.

Sammanfattning I frimureriet är inte målet att vinna ära och medaljer. Det handlar här om att vinna andra människors tillit genom att våga vara en god medmänniska.

Andras förtroende och uppskattning vinns genom att vara goda förebilder och att stå fast för humanistiska 21

värden på kristen grund och låta moral och etik vara hedersord.

I Norden är vi ca femtio tusen frimurarbröder, som arbetar efter samma system. De utgör sammantaget en imponerande kunskapsbank med betydande livserfarenheter från skilda kulturer och miljöer.

Kunskaper som kan utbytas mellan gammal som ung. Jag tänker osökt på fysikern och professorn Bodil Jönssons ord: att tankar inte når långt utan erfarenhet medan erfa-

renhet inte når långt utan tankar.

Eftersom vi är en lärande organisation, där vi ofta lyfter fram att Orden är en överlägsen skola i självkännedom med ett adekvat mål att lära att rätt leva för att värdigt kunna dö. Den är också en skola som ålägger oss ett gemensamt ansvar att vårda våra urgamla traditioner inför det oundvikliga mötet med framtiden, men där historien inte får stå i vägen för framtiden eller för att travestera den gamle förbundskanslern Konrad Adenauer som klokt menade: En blick i det förgångna har bara värde om det gagnar framtiden!

I dagens frimureri behövs mer av frimureriet, där ritualen, orden, de djupa talen, och humanism på kristen grund skall leva i harmoni med varandra och vara kraftkällorna till sann broderlig glädje.

Epilog ”Det Grenselöse Frimureriet” har under åren byggt många broar mellan våra länder och ett rikt kunskapsutbyte har utvecklats till äkta brödragemenskap. Vi kan idag glädjas åt att i den gemenskapen deltar ofta bröder från båda sidor gränsen i seminarier som föreläsare och samtal. Det kommer att gagna oss för all framtid och bör uppmuntras till fortsatt utveckling.

Jag har själv varit inbjuden till NFMO för samtal som bland annat rört verksamhetens ledning och styrning och föreläst i Ordens huvudämne; Den Konungsliga Konsten.

Till våra svenska bröder kan jag försäkra att det är en fröjd för öra och öga att få uppleva hur en norsk loge arbetar och utgår från att våra norska

bröder känner på samma sätt vid besök hos oss. Bara denna omständighet bör stimulera till ömsesidiga besök och kunskapsutbyten.

Tack Tack för Aeresmedlemsskapet, det vackra diplomet och det egna logemärket, jag fick motta vid Den faste Borgs högtidsdag den 15 maj. Det blev en överraskning som gjorde mig mållös av glädje, och denna utmärkelse ser jag som symbol till alla bröder på båda sidor Kölen för deras engagemang till gagn för det Grenselöse frimureriet. x Text: BERTIL RAGNE Foto: STEINAR LUND

Kommodoren Jan-Olof Holm, stående på en bänk i mitten, informerar om programmet medan den åländska kören gör sig beredd i bakgrunden för att framföra skön sång.

Ingen svensk båt på sjömurarträffen Den traditionella sjömurarträffen samlade i år närmare 150 deltagare på Åland vid broder Mikael Björkunds relativt nyinvigda smakby, granne med Kastelholms slott.

Förväntningarna var höga, Mikael är nämligen en av ”västra rikshalvans” mest kända kockar och slottet är Ålands enda medeltida befästningsanläggning, omnämnd redan år 1388 i riksdrotsen Bo Jonsson Grips bouppteckning.

De cirka 30 deltagande båtarna rymdes bra i den för ändamålet hyrda hamnen. Plats skulle ha funnits också för svenska båtar, som dock den här gången tyvärr lyste med sin frånvaro.

Programmet var välkomponerat med föredrag av Mikael Lagström om Ålands historia varvat med Wen-

nerbergs gluntar framförda av Mikael själv och broder Jan-Olof till ackompanjemang av Harry Dahlström.

Mikael presenterade sitt matkoncept baserat på närproducerade produkter och som socker på bottnen ingick också körsång av 15 bröder ur den åländska frimurarkören. Tiden räckte också till för att kunna njuta av den härliga åländska sommaren.

Broder Rolf Therman hade sammanställt den traditionella sjömurarfrågesporten med marint innehåll.

Frågorna var som vanligt kluriga. Inget lag fick full poäng.

Nästa år träffas man lördagen den 19 juli på Nagu Brännskär. Kanske några svenska båtar hittar fram den gången. x Foto: HELI HOLM 22

Här är det tydligt att det är frimurare som har samlats. Tittar man noga ser man att minst nio av båtarna har frimurarflaggan fladdrande i vinden.

De danska brödernas nye Stormästare, Walter Schwartz, blev installerad och hyllad i juni i det Danska stamhuset i Köbenhamn.

Bröder från 14 länder önskade Danmarks nye Stormästare ”tillykke” Det var inte mindre än 750 bröder från 14 länder som samlades den 1 juni i år i det danska stamhuset i Köpenhamn för att hylla Den Danske frimurareordens nye Stormester, den 65-årige överläkaren Walter Schwartz som då installerade sig i sitt ämbete.

D

en norske Stormästaren Tore Evensen höll tal på de många gästernas vägnar och riktade bland annat följande ord till sin nye Stormästarkollega: - Vissa män har förmågan att framställa frimureriet på ett sätt, så att var och en kan förstå det. Jag vet att du besitter den förmågan. Du har genom din långa erfarenhet inom det frimureriska arbetet kommit dit att du nu kan dela dina kunskaper med dina bröder. Och jag vet att du kommer att ha framgång i detta ditt arbete.

Den norske Stormästaren riktade i

sitt tal också ett varmt tack till Walter Schwartz företrädare som Stormästare, Hans Martin Jepsen, och sa bland annat att han hade varit en stor källa till inspiration. En källa från vilken alla har kunnat dricka.

Nummer 17 Danmarks nye Stormästare är den 17:e i ordningen sedan 1749. Han kom närmast från ämbetet som provinsialmästare för provinsiallogen Odense. Det är också på Odenses universitetssjukhus han arbetar som chef på mammograficentret.

23

Listan med gäster som var på plats för att hylla Walter Schwartz var lång.

Förutom vår egen Stormästare Anders Strömberg deltog stormästare från England, Norge, Island, Finland, Tyskland, Irland, Rumänien, Estland, Ungern, Frankrike, Italien och Spanien.

Och så naturligtvis mängder av danska bröder som vallfärdat till stamhuset från öster, väster, norr och söder. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: CARSTEN SCHWARTZ.

Prostatacancer!

Har du frågor, funderingar eller behöver stöd och hjälp?

Välkommen att kontakta oss. Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och erfarenhet som man gärna delar med sig av.

Besök vår hemsida för mer information:

www.prostatacancerforbundet.se eller ring vårt kansli 08-655 44 30

Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt.

På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”.

3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort.

Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror.

Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”.

6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

24

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45!

Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Medlemsvård och information tema på gemensamt seminarium Förra året recipierades 818 nya bröder i lärlingegraden och vid senaste årsskiftet hade Orden 15 367 medlemmar. Vilket tyvärr är ett minus med 25 personer. 209 bröder avled under året men hela 604 utträdde, vilket förklarar minskningen.

O

rdens medlemsutveckling var en av många punkter som diskuterades på ett seminarium som Barmhärtighetsdirektoriet, BD, och Informationsdirektoriet, ID, hade gemensamt i Karlstad i våras. Frimurarna i samhället var temat.

Två tredjedelar av dem som lämnar Orden tillhörde arbetsgraderna. BD:s nye ordförande Göran Karlsson menade att informationen till blivande bröder måste förbättras. Enheter med lång väntetid mellan anmälan och reception bör kunna använda tiden på ett strukturerat sätt, exempelvis för information om Ordens historia och organisation och diskussion om vad ”kristen grund” innebär.

Den medlemsenkät som nyligen har gjorts bearbetas för närvarande och där finns synpunkter på brödernas medlemskap som naturligtvis också ska tas till vara.

Göran Karlsson berättade också om betydelsen av insamlade medel, gåvor, avkastning av fonder och stiftelser som sammanlagt utgör cirka 40 miljoner kr. Största delen av avkastningen kommer från de stora centrala stiftelserna.

Många ansökningar Kaj Gustafsson som är vice ordförande i BD berättade om Ordens två största stiftelser, Barnhusstiftelsen och Frimurarstiftelsen. År 1753 inleddes en verksamhet för att ta hand om föräldralösa barn.

Detta pågick fram till 1940 då Blackebergshemmet såldes. Cirka 12 000 barn hade då vårdats inom Barnhusstiftelsens försorg. Numera delas varje år ut cirka 7 miljoner från Barnhusstiftelsen till i första hand barnmedicinsk forskning.

Frimurarstiftelsen, Konung Gustav V och Drottning Victorias stiftelse,

med ett ursprung i ett hem för äldre frimurarbröder på Lidingö ger anslag till forskning avseende åldrandets sjukdomar. I år utdelades nästan 11 miljoner kr.

Andreas Hård, ordförande mästare i Nordiska Cirkeln, NC, talade om ”Caritasarbetet i ett föränderligt samhälle”.

Enbart till NC inkom under 2012 cirka 700 ansökningar om bistånd.

Omvärdsanalys Ulf Lindgren, ordförande i Ordens nämnd för utbildningsfrågor och komminister berättade under rubriken ”Frimureri i en sekulariserad värld” bland annat att cirka 60 000 samtal kommer till jourhavande präst årligen genom 112.

Om caritasverksamheten påpekade han att vi inte är en kristen Orden bara för att vi ger pengar. Kristna blir vi först när vi ser till den som tar emot våra bidrag. Vad ser jag hos honom eller henne?

Andra angelägena frågor som diskuterades vid seminariet var behovet av omvärdsanalys. Något som innebär att man är uppmärksam på vad som händer i omvärlden och på vilket sätt den egna verksamheten kan påverkas. ”Orden och media” var temat när Lars Lindquist, ordförande i ID inledde sin del av seminariet. Han talade om vikten av medial uppmärksamhet som även om den är negativ, ökar antalet sökande till Orden.

Mässmonter I dag finns det möjlighet att köpa sig reklam i PR-syfte, kanske något att överväga menade Mårten Sandberg som är ledamot i BD. Han berättade om ett exempel där man i norra Sverige har deltagit med en monter på Nolia-mässan. Av 50 000 mässbesökare 25

Barmhärtighetsdirektoriets ordförande Göran Karlsson.

var det ett tusental som visade intresse och ville ha mer information.

De bästa informatörerna är de egna medlemmarna. Därför medverkade också ett antal bröder som arbetar med intern och extern information till vardags. ”FrimurarFyrans” redaktör Håkan Wasén menade att det borde ha en informationsansvarig inom varje fördelning för kontakten med media.

En miljon visningar Frimurarens chefredaktör redogjorde för att ett av syftena med tidningen är att stärka varumärket Svenska Frimurare Orden samt att också uppmuntra och stimulera brödernas engagemang i Orden. Bo Pettersson, till vardags chefredaktör för Länsposten underströk vikten av att vår information även måste kunna läsas av utomstående. Inga kryptiska förkortningar alltså.

Ordens hemsida hade också ett avsnitt på seminariet. Webbkommitténs ordförande John Fahlnaes kunde berätta att besöksstatistiken visar att hemsidan är ett viktigt verktyg för att skapa intresse kring vår verksamhet.

Under perioden mars 2012 till mars 2013 hade hemsidan över en miljon sidvisningar och 20 000 unika besökare per månad. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Byggmästare för 4 500 år sedan Det lilla konditoriet på Götgatan i Stockholm är nästan fullt. Men vad gör det, för den som får samtala med arkeologen Jonathan Lindström behöver samtiden inte längre vara en modern försommardag. Fokus sätts snabbt på någon försommar för ungefär 4500 år sedan, när det byggdes i Turinge socken som Lindström och hans team nu har undersökt och som vi kan läsa om i boken ”De dödas tempel”.

S

om frimurare är jag van att tala om rum präglade av symboler.

Och visst har jag läst om dösar och gånggrifter, kollektivgravar gjorda för evigheten av de första jordbrukarna. Men att tänkesätt av det slaget varit så precist utmejslade i människors sinnen så tidigt här uppe i Norden fattade jag inte förrän jag mer eller mindre av en slump stötte på Lindströms bok, populärvetenskap och folkbildning så som den alltid borde vara, men så sällan är.

Turinge? En socken nordväst om Södertälje. På en backe stod 1993 en sommarstuga. Där skulle snart gå en motorväg. Så dit kom utgrävningsteamet; något kunde ju gömma sig i den mark och de svackor som omgav sommarstugan. Och vad fann de inte!

Människoben Som en del i framställningen får vi följa den arkeologiska analysen; utgrävarna stötte nämligen på en yta där ett rektangulärt lite oregelbundet mönster av sotiga gropar, brända människoben, flinta, kvartsavslag och kol avtecknade sig. Här möter vi arkeologins förening av kreativitet och källkritik: Från fyndkartor och markprofiler rekonstruerar Lindström en byggnad, omkring 4 x 3 meter. Men inte vilket hus som helst, Lindström tolkar den som ett dödshus. Fynden daterar huset till tiden för den så kallade stridsyxekulturen, 3300 till 2800 före Kristus.

Tolkningen av de spridda fynden blir en veritabel Sherlock Holmes-historia. Ty det som finns kvar ligger där inte av en slump. I stället har husets inre laddats med betydelse genom de föremål som placerats ut i det.

Lysande Rummets orientering är inte direkt i nord/syd, men författaren konstaterar att den huvudaxel sydväst/nordost vi möter länge sågs som den naturliga huvudriktningen. För byggarna stod

Lindström, Jonathan, 2011, De dödas tempel: om arkeologi och jakten på stenålderns själ (inb, 382 s, ill, ISBN 978-91-1-303078-4). Stockholm: Norstedt, 2011.

huset helt i väderstrecken. I det väntade troligen de döda på sin förvandling, från nyss avlidna till förtorkade eller kanske förmultnade kroppar, där köttet skilt sig från benen, så att de 26

senare kunde få sin slutgiltiga vila.

Den var sannolikt i de sexton gropar som var placerade utmed lång- och kortväggarna.

Men benen placerades inte slump-

Rituella Men åter till samtalet med Lindström själv. Stridsyxekulturens jordbrukare, menar han, levde i en tillvaro överlagrad av rit. De upplevde styrande motsatser – som man/kvinna eller norr/söder – och de lät den rituella betydelsen prägla sina handlingar. Detta till skillnad från sina samtida grannar, den säljägar- och fiskarbefolkning, som i vi i dag klassar som gropkeramiker.

Det låter som starka övertolkningar för den som mött arkeologer som ständigt hävdat grundtesen att det mesta om forntiden är ovetbart och att varje sväng in i tankar om hur människor såg på sig själva är ovetenskapligt nonsens. Men Jonathan Lindström hör till en ny generation arkeologer som återknyter sin vetenskap till humanioras huvudfåra.

– Vi talar ofta om xenofobi, svarar Lindström när jag tar upp ämnet.

Rädsla för det främmande. Men det

Skiss över fyndlägena i den aktuella husgrunden. Cylinderliknande figurer markerar tak- och väggpålar. Ur den refererade boken; viss text här renskriven av artikelförfattaren.

finns nog också en kronofobi, en föreställning att förhistoriens människor också är helt främmande, omöjliga att förstå. Den kronofobin vill jag mota.

kustlandskap under stenålders jordbrukstid till vår förhistoria. Inte i avskiljande mening, så att den skulle vara vår men ingen annans. Men de människor vars arbete han återskapat blir våra medmänniskor. x Text: PER DAHL

Inga aliens – Vi kan självklart inte tro att männen, kvinnorna och barnen i Turinges kustbygd för 4 500 år sedan var precis som vi. Men de var inte obegripliga aliens. I grunden är vi präglade av samma strävanden, samma tendenser att reagera på våra medmänniskor. De är våra medmänniskor.

Och den föreställningsvärld som de levde i var seglivad, menar Lindström. Väderstrecksindelningen sydväst/nordost går igen i årtusenden. En del av det språk de talade kan sannolikt spåras i ordrötter långt fram i järnåldern. Ja, den periodindelning vi i dag så ofta tar till ger egentligen ingen god bild av den långsamma förändring och sega kontinuitet som präglat vår förhistoria. ”Vår”, ja. Det är nog Lindströms största bedrift: han lyckas göra det som skedde i ett kuperat Jonathan Lindström.

Foto Cato Lein. Med tillstånd av Norstedts förlag.

Stridsyxa Söder, där dödsrummets ingång var placerad, stod i stället enligt Lindströms tolkning, för vardag och mörker. Här finner vi kolfynd av andra träslag, som hassel, och vardagens keramik. Och en stridsyxa, med eggen vänd mot söder, som var nedlagd som ett slags ingångens väktare. I vart väderstreck låg också arbetsyxor, också de med eggarna mot söder.

Och i rummets mitt alltså de döda, mellan söder och norr, mörker och ljus, vardag och rit, för stridsyxekulturens bönder betydelsebärande bruk.

En mening för 4 500 år sedan om människans plats i tillvaron, framkallad av Riksantikvarieämbetets team av fältarkeologer, konservatorer och naturvetenskapliga analytiker. Och inte minst av den handfasta kontakt med det enkla jordbrukets vardag, som Jonathan Lindström själv fått via sina estlandssvenska anförvanter.

Med tillstånd av Norstedts förlag.

vis. För den tidens människor var norr och söder väderstreck med helt skilda rituella betydelser. Extremiteter och bål hamnade söderut, kraniets rester i norr. Ty norr var den riktning som stod för himmel och möjligen dödsrike, höghet och ljus. Ljus? Ja, analys av kolfynden visar att träet här var ljus björk, flintfynden var av ljust material, och kvartsen det mest lysande stenmaterial man kunde finna.

27

Stamhuset får praktfull målning

Foto: Hans Szameit

Nu får vårt Stamhus någonting som saknats sedan 1696. Det är en stor nygjord takmålning som placeras i den tomma takspegeln i Oscarssalen. Konstnären är Sanna Tomac som använders sig av gammal mästerteknik när hon nu skapar en takplafond som är fyra gånger sju meter stor.

Ska en målning sitta i ett tak är det viktigt med rätt perspektiv för konstnären. Modellen heter Joel.

S

anna Tomac har arbetat i många månader med förberedelse och skisser och själva målningen tar ytterligare flera månader att färdigställa.

– Detta projekt är ju helt fantastiskt och historiskt!, säger hon och glad över att ha fått förtroendet att framställa konstverket.

När Ordens Stormästare Gustaf

Piehl avgick från sitt ämbete gjordes en insamling till Stamhusfonden.

Därifrån kommer hälften av pengarna till projektet. Den andra hälften står Gustafs söner Carl-Gustaf och Johan Piehl för.

Till Gustaf Piehl – Vår pappa tyckte väldigt mycket om Oscarsalen och därför känns det bra 28

att genomföra detta till hans minne, säger Carl-Gustaf.

I andra delar av Stamhuset finns rika utsmyckningar men Oscarssalen har aldrig känts riktigt färdig trots att den går genom en och en halv våningar och är fått praktfulla pilasterindelade väggar, stuckaturer och en stor takspegel.

– Seved Bååt som lät uppföra palatset avled samtidigt som byggandet avslutades, år 1669. En teori är att det just därför aldrig hann komma upp någon målning i salens tak, berättar Carl-Gustaf.

Oscarssalen är redan från början pampig med sina pilasterindelade väggar och stuckaturer. Men nu ska den äntligen färdigställas helt efter drygt 300 år.

– Målningen är gjord i nutid, ska passa in i salen och anknyta till frimureriet. Jag försöker göra en målning som ser gammal ut. Mitt hopp är att den inte blir tidsbunden alls säger Sanna Tomac, som vet vad hon sysslar med. Hon undervisar i den mästarteknik som hon använder sig av.

Symboler Tavlan är fylld av symboler och Sanna understryker att deras betydelse helt beror på vad varje människa själv för med sig och hur varje enskild person tolkar symboliken. Men hon ger också sin egen tolkning: – En äldre man och ett barn symboliserar visdom både genom ålder och erfarenhet, men också den visdom barn har med sig i sin rena oskuld. De symboliserar också undervisning - den äldre förmedlar till den yngre.

Dessa två fick också stå för elementet vatten, som ju har många viktiga innebörder, och som de delar med sig av på målningen.

– Det var litet komplicerat att få in vattnet i målningen på grund av perspektivet, men jag ville absolut att det skulle vara med.

Välgörenhet Efter pojken kommer en grupp som symboliserar välgörenhet. En kvinna som tar hand om barnen och ger bröd till de behövande, barnen hjälper också till att ge föda och sprida skönhet och glädje.

Ett lamm symboliserar oskuld, ren-

skapad i gammal mästarteknik het och Kristus. Under kvinnans arm skymtar det brutna/formade stenblocket med tillhörande verktyg.

– De tre nedersta figurerna, två sträcker sig efter vatten/dricker och en sträcker sig efter bröd, symboliserar mänskligheten som fångar, bundna till jorden (också ett av elementen) och våra föreställningar, antaganden, avtal.

Ett skelett har ju självklar symbolik.

Två män som tillsammans med en ung kvinna i gult, bildar en triangel, är också ”fångar”, som det finns gott om skulpturalt sedan tidigare i salen, men här har de kommit närmare upplysning.

Mot ljuset Två bröder som hjälper den tredje brodern att stiga upp till ljuset sym-

Sanna Tomac använder gammal mästarteknik för Oscarssalens nya takplafond.

Det är många detaljer från Sanna Tomacs förlagor som ska föras över till den nästan 4x7 meter stora målningen.

Seved Bååth, (även Bååt), föddes 1615 och avled 19 augusti 1669. Han tillhörde svensk uradel med anor från 1300-talet. Seved var bland annat rikskattmästare och hovrättspresident. Drottning Kristina skänkte honom stamhustomten mot att han byggde något ståndsmässigt där, mitt emot Kungliga Slottet. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.ä.

Svenska Frimurare Orden köpte palatset och det invigdes som stamhus år 1877.

Oscarssalen var palatsets festssal och användes förr som sådan även av Strand Hotell. Ännu tidigare gjordes en extra våning i salen och Stockholms katolska skola fanns där.

29

boliserar brödraskap och samtidigt två pelare, brodern som stiger upp mellan dem har uppnått självinsikt och förenar sig med ljuset/sanning/visdom.

– Figurerna som rör sig mot ljuset står för den positiva energin och bort från cirkeln rör sig också en form av mörka, negativa energier (ilska, rädsla, girighet, lealöshet, ånger...). Luften och elden är också självklara delar av bilden och symboliken.

Det finns mycket mer att upptäcka i målningen. Fler frimureriska symboler är insmugna och tolkningarna är helt upp till betraktaren.

Förutom all symbolik finns det 15 figurer i förgrunden, en central figur, 28 synliga ”ljusfigurer” plus ett större antal små ljusfigurer samt fem mörk-energi-figurer Målarduken som används är nästan fyra gånger sju meter och gjord av stark linneduk. Den ska ju hålla för att spännas upp på en ram. Första delen av målningen gjorde Sanna med duken liggande på golvet. Senare har den rests upp och en byggnadsställning har använts för att det ska gå att nå hela duken. Slutligen när målningen är färdig kommer den att tippas runt och hissas upp till sin plats i taket. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Ljusceremoni genom Eksjös gator Under söndagskvällen 25 augusti ägde en unik ceremoni rum i Eksjö för då invigde Concordiabröderna sitt nya tempel på Itolv-området. I en symbolisk ceremoni bars ett ljus genom Eksjö, från den gamla till den nya lokalen.

C

oncordiabröderna är stolta över att ha haft möjligheten att bygga sitt nya tempel. Det är byggt i romersk-dorisk stil med kolonner bärande en arkitrav och ovanför en öppen himmel.

Efter 93 år på Stadshotellet tvingades Concordiabröderna att hitta ett nytt ställe för den fortsatta verksamheten i regementet I 12:s gamla kaserner.

Många turer Efter många turer och med stor hjälp av Göran Thydén, Itolv AB, kunde ett köpekontrakt signeras för denna fastighet under våren 2012.

För att ekonomiskt kunna förverkliga ambitionerna att bygga ett eget tempel riktar bröderna ett stort tack till Tore Petri som 1996 donerade 1 959 000 kronor till Concordia.

Denna donation har sedan förvaltats på ett alldeles utomordentligt sätt av Concordias förvaltningsråd och 2011 hade donationen ökat i värde till 4 038 000 kronor.

Pengar som nu är investerade i detta tempel. Ett reportage om husaffären finns att läsa i Frimuraren nummer 3 2012.

En sista samling i den gamla lokalen före promenaden genom Eksjö.

Fyra ordföranden Fyra tidigare ordföranden, tillsammans med ett antal ämbetsmän, hämtade ljuset i de gamla lokalerna och gick tillsammans en stafettvandring.

De bar ljuset var sin bit tills den senas-

Ljuset bars i kronologisk ordning. Det vill säga att den äldste närvarande ordföranden bar ljuset först. Här är det 97-årige Nils-Fredric Haegerström som inleder promenaden.

Ungefär en kvarts timme tog promenaden genom Eksjö. De eksjöbor som var ute på gatorna undrade vad som hände.

30

när Concordia invigde nya lokaler te ordföranden Hans Henning kom in i den nya lokalen och överlämnade ljuset till ordföranden.

I den nya lokalen väntade Concordiabröderna med respektive under stjärnhimlen. Det hela var mycket stämningsfullt och efter ljuständningen följde en halv timmes klassisk musik av en, sex man stark, stråkensemble.

Till de närvarandes förtjusning konstaterade man att akustiken i den nya lokalen överträffade alla förväntningar.

Ceremonin avslutades med en enkel förtäring i den nya matsalen som rymmer omkring 70 personer. Efter denna första visning av lokalen följer sedan en officiell ritualenlig invigning. x Text: HANS-ÅKE TILLY Foto: ÅKE NILSSON

Processionen är framme vi de nya lokalerna i det före detta regementet. Hans Henning har tagit hand om ljuset under 97-årige Nils-Fredric Haegerströms överinseende.

Ljuset är framme i den nya lokalen. Ordföranden Hans-Åke Tilly gör sig beredd att föra över det till stearinljusen på sitt podie.

Concordias ordförande Hans-Åke Tilly tänder kandelabrarna i den nya lokalen under överinseende av bröderna.

Efter ljusceremonin slog sig de närvarande till ro i den lokalen för att insupa stämningen och miljön under tiden som man lyssnade klassisk musik, framförd av kammarmusiker.

31

Förste musikföreståndaren i S:t Johanneslogen Elisabeth, Göteborg presenterar nyinspelad orgelmusik med tradition och nytänkade på CD!

Tommy Jonsson Orgelschlagers Från fyra sekler

INSAMLINGEN TILL PEHR DUBBSFONDEN FORTSäTTER.

lOrge ng m ge a arran ervinnare hlag sik av sc kestermu h r c och o s med Ba . a bland uxtehude B och

Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800.

Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.

Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé!

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Köp direkt: www.BigBauta.se eller via alla välsorterade skivförsäljningskanaler

Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

Distribution: Border Music

32

Foto: Lars Billström

Intrång i och stöld av datorer är inget ovanligt. Det gäller att ha så bra skydd som möjligt. Och vid brand och stöld måste man ha en aktuell säkerhetskopia på annan plats än där datorn står.

Visitator granskar IT-användningen Vi skall lära av inträffade händelser och tyvärr har både brand och PC-haverier inträffat som påverkat vår verksamhet inom Frimurarna.

Visitator och planeringsdirektoriet har därför börjat arbeta fram ett underlag för enheterna att styra sitt eget säkerhetsarbete inom IT.

A

rbetet baseras på den säkerhetsinstruktion som finns bland de administrativa instruktionerna inom vår Orden. Visitator kommer sedan att som en del i sina granskningar ta upp detta på lämpligt sätt. Syftet med säkerhetsarbetet är att trygga brödernas tillvaro inom Orden och skydda de tillgångar som finns där.

Användningen av IT för att stödja verksamheten ökar löpande med till exempel medlems- och ekonomisystem, bibliotekssystem och digitala arkiv. Behandling av ritualbunden information styrs av egna regler.

Realistiska hot Bränder, inbrott och PC-haverier är tydliga exempel på skador som inträffar. Nyss gick en av de stora leveran-

törerna av elektronisk post in med en inlaga i amerikansk domstol där de skrev att användare av deras system inte kan förvänta sig någon privat sfär utan deras personal kan när som helst läsa meddelanden i systemet.

Obehörig tillgång till medlemssystemet skulle kunna utsätta bröder för obehag.

Skyddsåtgärder Att hålla systemen uppdaterade är första steget. Det gäller tillämpningar, antivirus, anti-SPAM och brandväggar. Regelbundna och testade säkerhetskopior gör att återställning efter en incident blir möjlig utan oöverstigliga svårigheter. Tillgången till PC och dess tillämpningar skall styras och efterföljas.

33

Införande Genom information och utbildning skall medvetandet höjas och kunskap förmedlas så att verksamma bröder inom enheternas administration kan göra fullföra sina uppgifter effektivt och säkert.

Egenkontroll skall ske eftersom varje enhet är ansvarig för sin verksamhet. Första steget är denna artikel.

En checklista har tagits fram och kommer att testas vid några visitationer under hösten 2013 för att sedan ingå i förberedelsematerialet för alla visitationer från och med 2014. Den kommer troligen även att ingå i underlaget för verksamhetsplanering om detta befinnes lämpligt.

Nästa möte inom planeringsdirektoriets säkerhetsgrupp kommer att ge möjlighet till fördjupning i frågan. Visitator följer sedan upp hur resultaten blir. Anpassningar och utveckling av checklistor och anvisningar kommer troligen att behövas eftersom nyttjandet av IT förändras hela tiden. Vid behov kan stöd erhållas från planeringsdirektoriet. x

Text: OLOF GRANSTEDT Planeringsdirektoriets säkerhetsgrupp

Dödahavsrullarna och frimureriet I Johannesevangeliet möter vi Johannes döparen redan i första kapitlet. När Johannes får frågan vem han är svarar han med ett citat ur profeten Jesajas bok (40:3) där det sägs: ”Jag är en röst som ropar i öknen, gör vägen rak för Herren”.

och genom honom Jesus från Nasaret hörde ihop med?

Dödahavsrullarna är helt unika textfynd i grottor nära Qumran vid nordvästra stranden av Döda havet. Upptäckterna gjordes i slutet av 1940-talet till mitten av 1950-talet.

Texterna gav upphov till alla möjliga spekulationer och skrönor.

Till de senare hörde följande historia. Till att börja med hamnade en del av rullarna, som av en tillfällighet hade upptäckts av några beduiner, i staten Israels ägo medan en annan del kom i händerna på en biskop för en orientalisk kyrka, den syrisk ortodoxa kyrkan.

Han hade titeln ”Mar” och hette Athanasius Yeshue Samuel.

Det berättas att han i samband med en tjänsteresa till USA tog rullarna med sig och att han sedan sålde dem till ett högt pris, varefter han levde glada dagar som privatman i en välbevakad villa i Amerika.

Det stämmer nog att Mar Samuel reste till Amerika med en del rullar, men det stämmer inte att han använde sig av pengarna i eget syfte utan hans kyrka och de amerikanska skattemyndigheterna tog hand om dem.

Själv blev Mar Samuel sedan ärkebiskop för den syrisk ortodoxa kyrkan i Amerika.

Museum En av de rullar som Mar Samuel till att börja med hade lagt beslag på finns till allmänt påseende i ett imponerande museum i Jerusalem. Det är fråga om den äldsta, kända handskriften till Jesajaboken. Den är inte helt intakt, men nästan.

Rullarna lades i krukor innan de placerades i de grottor där man hittade dem. Troligen gömde man dem under det judiska kriget i slutet av 60-talet e.Kr. när de romerska legionerna närmade sig norrifrån längs Jordandalen.

Dödahavsfynden omfattar inte bara bibeltexter utan också kommentarer till bibeltexter och sedan naturligtvis texter som upplyser oss om upphovsmännen till texterna, hur de tänkte och hur de levde.

Omslaget till John M Allegros bok om “skriftfynden som kastat nytt ljus över bibeln”.

O

ckså i en av dödahavsrullarna citeras samma vers och sammanhanget visar att den eller de som står bakom den texten också

tolkar sin uppgift som ett röjande av en väg för Herren.

Vad är det fråga om? Har vi att göra med en grupp som Johannes döparen 34

Rullar som bränsle Tyvärr förstod lokalbefolkningen i regionen inte alltid, hur historiskt värdefullt material det var fråga om. En del av rullarna förstördes genom att man använde dem som bränsle när man värmde sig under kalla nätter i

öknen. En stor del av materialet finns i form av små fragment som expertisen försöker pussla ihop till större texthelheter. Allt känt material är emellertid fotograferat och dessutom utgivet i vetenskapliga kommenterade editioner i stora foliantvolymer.

Genom dödahavsrullarna får vi direktkontakt med en religiös personlighet som i texterna kallas för ”Rättfärdighetens lärare”. Det framgår tydligt att han var en judisk präst som på ett avgörande sätt påverkade grundandet av en religiös gruppering eller rörelse inom vars ram en mycket stor del av texterna har kommit till.

Var han Jesus?

Under femtiotalet lanserades en teori om rättfärdighetens lärare. Teorin har varit ganska seglivad. Man menade att Rättfärdighetens lärare egentligen var identisk med Jesus från Nasaret – att den Jesus som vi känner från Nya testamentet bara är en kopia av den gestalt vi känner genom Dödahavsrullarna. Jesus från Nasaret har enligt nämnda teori aldrig existerat.

Trots att teorin är seglivad är det få forskare i antikens religioner som omfattar den. Som huvudargument mot den kan man anföra att Nya testamentets Jesus och Rättfärdighetens lärare till synsätt och huvudintentioner i många avseenden skiljer sig från varandra. Men båda var ju troende judar, vilket förklarar de likheter som också finns.

Rättfärdighetens lärare verkade knappt tvåhundra år före Jesus, men båda levde ändå under en tid då den grekisk-romerska kulturen dominerade i Främre orienten.

Jag skall nu säga lite mer om innehållet i rullarna. Men istället för att uttryckligen peka på likheter mellan vårt frimurarsamfund och Qumransamfundet låter jag läsarna göra bruk av sin egen fantasi.

Qumransamfundet var ett brödraskap, ett förbund, som styrdes av en person som med ett hebreiskt ord

I boken Nya upptäckter om Dödahavsrullarna från 1961 finns en karta som visar var grottorna med rullarna ligger.

kallades för ”maskil”. Titeln kan översättas med uttrycket den Vise eller den Upplyste. Under honom fanns sedan tolv präster och under dem ledare för samfundets olika avdelningar.

Symboliskt delade man upp samfundet enligt Israels tolv stammar, fast antalet medlemmar inte kan ha varit särskilt stort. Men inte heller obetydligt, när man tänker på den omfattande litterära kvarlåtenskapen.

Lärlingar Lägst i hierarkin stod lärlingar och utomstående, som på ett mindre permanent sätt stod nära samfundet.

Varje medlem skulle veta sin plats och underkasta sig sina överordnade och samfundets regler. Modellen för hierarkin var tempelhierarkin i Jerusalem.

Varför? Troligen av den anledningen att Qumransamfundet var en proteströrelse som inte accepterade rådande förhållanden vid Jerusalems tempel.

Man ansåg prästerna där vara illegitima, vilket hänger ihop med det judiska furstehuset Mackabéernas politik.

Under mitten av andra århundradet före Kristus lyckades Mackabéerna befria judarna från grekiskt-syriskt övervälde. Men de blev också överstepräster, vilket inte stod i överensstämmelse med föreskrifterna i Mose lag.

Qumransamfundets medlemmar deltog inte i den rådande tempelkulten från den tid samfundet grundades och

Denna artikel är en sammanfattning av ett föredrag hållet av

professor emeritus Karl-Gustav Sandelin, förste talman i Stor Capitlet i Finland, vid sommarsamlingen Havskrona Sommar Frimurare i Nagu, Åbolands skärgård i Finland, i juli i år. Sandelin är en auktoritet inom forskningen kring den tidiga kristendomen. Hans föredrag finns att läsa i sin helhet på Ordens hemsida under ”Tidningen Frimuraren, extramaterial”.

35

År 1956 gavs den första populärvetenskapliga boken om Dödahavsrullarna ut på svenska: John M Allegro, Dödahavsrullarna, Bonniers.

Den kan gå att hitta på antikvariat. Av bokens illustrationer framgår vilket pussel forskarna har fått lägga av fragment av skrifterna.

fram till templets förstörelse år 70 eK Rättfärdighetens lärare och samfundets medlemmar såg fram emot den tid då Gud skulle återupprätta tempeltjänsten i Jerusalem med ett legitimt prästerskap enligt Gamla testamentets ordning. Templet hade alltså en central ställning i samfundets ideologi.

Tempelrullen En handskrift som upptäcktes först i mitten av 1950-talet i en av grottorna i Qumran kallas för ”Tempelrullen”.

Den innehåller bland annat lagar för landet och dess renhet, prästerna, slaktoffren, sådant som har relevans för tempelkulten. Författaren låter här Gud tala i första person. Samfundets syfte var att förbereda den kommande tiden med dess rätta tempelkult. Man skulle vara en ropandes röst i öknen som skulle göra vägen rak för Herren.

Men den uppgiften såg man inte som en fridsam utveckling mot ett fjärran hägrande mål. Qumransamfundet såg sig som en del av en ljusets härskara som skulle kämpa mot alla onda makter både i himlen och på jorden.

Perfekta ljuset Rättfärdighetens lärare kallar i en av sina tackpsalmer Gud för ”det perfekta ljuset”. Mörkrets ängel kallades Belial och man kallade sig själv för ljusets

söner och trodde att man anfördes av Ljusets furste. I en av dödahavsrullarna, ”Krigsrullen”, beskrivs de olika stridsavdelningarna, deras banér och den strid de kommer att utkämpa i bjärta färger.

Man intogs i samfundet under bestämda och högtidliga former. Inträdet skedde utan påtryckning från samfundet, alltså om den sökande fritt och genom ed ville underkasta sig Guds bud.

Den som ville bli medlem skulle enligt de uppgifter som finns i samfundsregeln först examineras och undervisas av ledaren om både samfundets läror och dess regler. Därefter skulle han ställas inför hela den samlade samfundsmenigheten som dels skulle förhöra honom och sedan rösta för hans inträde.

Måltider Vid sammankomster och måltider skulle man sitta och tala enligt en bestämd hierarkisk ordning. Man fick uttala sig först efter tillstånd från ledaren och de övriga vid sammankomsten.

Brott mot samfundets regler bestraffades, i värsta fall med uteslutning ur samfundet. En central regel bestod i att man inte fick kränka eller såra en annan medlem.

Man åt tillsammans och en präst välsignade alltid vinet vid måltiden.

Det tog två år innan en nyintagen efter förnyad prövning blev full medlem och fick delta i den gemensamma måltiden.

I Qumranruinen har man funnit ett ställe som man tolkar som en bassäng för rituella bad. Vissa antydningar om sådana finns i texterna. Här kunde en koppling finnas till Johannes döparen. Men det är mycket osäkert om Johannes döparen hade kontakt med Qumransamfundet.

Samfundets medlemmar ansåg att de förvaltade vad de kallade för hemligheter. Dit hörde deras specifika bibelutläggningar. I en ”kommentar till profeten Habackuks bok” heter det att Gud för Rättfärdighetens lärare har uppenbarat alla de hemligheter som finns i hans tjänare profeternas ord.

Till hemligheterna hörde också astrologiska och astronomiska spekulationer. Specifikt för Qumransamfundet var att man inte följde en månkalender i likhet med fariséerna utan en solkalender.

Ett uppslag i Allegros bok. Dödahavsrullarna från 1956 visar dels hur grottorna ser ut, dels en del av kopparrullen samt i vilket skick beduinerna sålde de skriftfragment som de hittat.

Dolda skatter Till slut vill jag nämna en kuriositet. År 1952 upptäckte man en rul�le som inte bestod av pergament som de flesta andra utan av koppar.

Kopparrullen innehöll en lista på cirka 65 skattgömmor med enorma mängder av föremål både i silver och guld.

De lärda tvistar om huruvida skatten någonsin har funnits eller om den eventuellt beslagtogs av romarna under det judiska kriget.

Esséerna Essenerna eller ”esséerna” var kända långt innan man hittade dödahavsrullarna. Nordisk Familjebok från år 1907 ger en allmän beskrivning av en judisk grupp som omtalas av bland andra de judiska författarna Filon från Alexandria och Flavius Josephus från första århundradet e.Kr. En ganska allmän uppfattning numera är att dödahavsrullarna härstammar från en särskild gren av essenerrörelsen som enligt Josefus hade cirka 4 000 medlemmar. Men det råder ingen fullständig konsensus i saken bland forskarna. Man kan fråga om det är historiskt korrekt att med Qumranfynden kombinera de uppgifter Josefus, Filon och andra författare under antiken förmedlar om essenerna. I varje fall görs det ofta.

Som ett exempel kan man ta Josefus uppgift att essenerna före sina måltider i refektoriet, dit inga andra än 36

samfundets medlemmar hade tillträde, badade i kallt vatten efter att ha klätt sig i vita kläder. Detta kunde ge en förklaring till en del av de bassänger som man har funnit i Qumran och antydningar om klädedräkt och tvagningar i dödahavsrullarna. x Läs mer på hemsidan Bearbetning: LARS BILLSTRÖM

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete.

Bröder, anhöriga och närstående.

Välkommen att kontakta mig.

Mottagning på Södermalm i Stockholm.

08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com

Frackpaket från 2.199:-

Besök www.fracklagret.se Alla frackar är i ullkvalitet.

1-2 dagars leveranstid.

Vi lagerhåller ALLA storlekar.

Levererans till hela Sverige.

! n e m m o Välk

Betalning mot faktura eller delbetalning.

rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg

Kundtjänst: 0454-572 055

Nyheter från FM Regalia

Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr.

Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors.

iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för

325:-

eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

Längd: 26 cm

nch dagens lu k After wor

Namnskylt med magnetfäste 165:-

165:-

Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

the golden days

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se 37

Ordens Grundvalar 6.

Arbetsamheten I Ordens allmänna lagar: OAL kap 1, 3§: ”Visheten har som grundval för Orden upprest sju hörnstenar som skall bevara den mot förgänglighet och göra den bestående i tidens skiften.”

I Frimurarens presentation av vår Ordens grundvalar har vi kommit till den sjätte av hörnstenarna: ”Arbetsamheten”. Det är en dygd som inte bara handlar om att man ska slita hårt ”bakom plogen” – i vårt fall handlar det också om att flitigt arbeta med sig själv.

Kjell Mazetti, präst i Svenska kyrkan ger här några bibliska och historiska exempel på begreppet.

A

rbete är en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster. När man läser Wikipedias definition av arbete/arbetsamhet känner man sig långt ifrån den ideologiska grundsyn som präglar de övriga grundvalar som Svenska Frimurare Orden vilar på – men avståndet kan vara skenbart.

I Wikipedia skiljer man på ”förvärvsarbete”, som kanske är den första tanken man får när det gäller begreppet arbetsamhet och ”ideellt arbete”, som innebär att man utför sysslor eller på annat sätt medverkar i verksamheter utan annan ersättning än den egna tillfredsställelsen.

Med ett sådant synsätt finns en nära samklang med de övriga frimureriska grundpelarna i Ordens allmänna lagar som läses upp vid varje högtidssammankomst.

Bibeln Att hårt arbete är människans bestämmelse i detta livet torde vara ett av de äldsta svaren på våra stora frågor, frågor om livet. I Bibelns första bok bryter Adam och Eva mot Guds regler och blir förvisade ur den paradisiska tillvaro som var skapelsens mening.

Ormen lurade dem att äta frukten från det träd som gav möjlighet att skilja på gott och ont. Därmed jämställdes de med skaparen och straffet blev: ”Ock till Adam sade han: Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd vilket jag hade bjudit dig och sagt: Du skall icke äta därav, därför vare marken förbannad för din skull.

Med vedermöda skall du nära dig av

den, … i ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till den, ty av den är du tagen. Ty du är stoft och till stoft skall du åter varda.”

Jag har medvetet valt den märgfulla texten ur 1917-års bibel. Bara tanken att livet efter detta är att återvända till det stoft som genom ens handlande blivit förbannat borde vara outhärdligt.

Svaren saknas Texten ur Genesis 3: 17 ff ger både våra livsbetingelser och livsmål. Den besvarar helt enkelt frågorna om varför det är så tungt att leva och varför livets slut innebär förmultning. Textens ålder torde vara minst 2 500 år, men frågorna och svaren är med all säkerhet lika gamla som människans vistelse i denna skapelse.

För oss som lämnat samlar/jägarstadiet i utveckling och dessutom efter jordbruksstadiet genomkorsat industrisamhället in i kommunikationsoch tjänstesamhället får inte svaren samma tyngd. Vi odlar inte för eget bruk och känner inte markens motstånd eller fiendskap på samma sätt som de frågande för 2500 år sedan, även om frågorna finns kvar och svaren ofta saknas.

Idoga skandinaver Det har i varje fall funnits, och kanske existerar det ännu, en fördom om att skandinaver och nordeuropéer skall vara arbetsamma, ärliga och idoga.

Det är inte så många år sedan som utvandrarnas arbetsamma händer med glädje och förväntan togs emot i USA och långt in i förra seklet kunde man som nordbo med lätthet få arbetstill38

stånd i Australien med en ganska enkel utbildning eller arbetslivserfarenhet.

Då och då brukar man skylla på det lutherska arvet som skiljer vårt tänkesätt från södra Europas lite mer lättjefulla livssyn.

Martin Luther skapade det vi kallar för tvåreglementsläran, det vill säga att man dels skulle lyda Gud men också dem som Gud satte till överhet i detta livet.

En brevinledning i pluralis majestatis som: ”Wi Gustaf V av Guds nåde konung öfver svear, götar och vender…” anger klart och tydligt uppdragets ursprung och detta gällde också både i det millitära livet och i arbetslivet – i varje fall om vi tänker oss tillbaka till det samhälle som rådde när Ordens allmänna lagar formulerades.

Mästaren lydig Att vara sin mästare och förman lydig också i Ordenssammanhang måste ha känts naturligt på samma sätt som det kanske idag upplevs som ålderdomligt och svårförståeligt. Den lutherska tvåreglementsläran ingår klart och tydligt i de sju grundpelare som Orden vilar på.

Med ovanstående som bakgrund kan frågan ställas. Hur visar en modern frimurare av idag arbetsamhet?

Det första som lyser fram är uppmaningen från den allra första receptionen att flitigt besöka loger och sammankomster samt ta del av det rika utbudet i biblioteken. Detta nämns av outgrundlig anledning i samband med befordran, men också i samma andetag som att avgifter betalats in i laga ordning. Den som inte sköter detta får skylla sig själv (sic!).

Foto: Lars Billström

Den här över 50 år gamla bilden är från den tiden bönderna körde in höskörden helt för hand med en högaffel som enda hjälp. Att det var arbetsamt, svettigt och dammigt andas bilden på långt håll. Bröderna Åke och Nisse Persson har precis lyft in ett hölass i ladan i bakgrunden och är på väg för att hämta nästa. De ger en bra bild av begreppet ”Att slita i sitt anletes svett”.

Om befordran finns dock inget i de sju grundpelare som Orden vilar på.

Kanske behöver vi en uppmuntran eller löfte om sådan trots det lutherska arvet.

Egen utveckling Men arbetsamhet är i mitt tycke inte bara närvaro och lån av litteratur. Att arbeta på sin egen utveckling är energikrävande och förutsätter aktivitet och engagemang. Att ”sitta av” en loge eller sammankomst i brödraförening för att komma i fråga för befordran kan inte vara att uppfylla kravet på arbetsamhet.

Vi är som frimurare värda mer än så. Det är ett aktivt deltagande i logelivet, vare sig det gäller att fullgöra den minsta eller största uppgiften med allvar och ansvar som ger den utveckling och framgång vår egen personlighet behöver och som sedan gärna skall överföras till och lysa igenom i våra liv också i den allmänna världen.

Då uppfyller vi inte bara plikten mot Gud och Orden utan, vilket inte är minst viktigt, plikten mot oss själva; OAL Andra kapitlet 18 §. x 39

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

325:Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr.

Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors.

Frimurarpenna 79:-

195:-

Längd: 26 cm

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Manschettknappar 195:Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

475:-

Vita skinnhandskar 309:Herrhandskar i äkta lammnappa.

Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

Stora Regalieväskan 475:i äkta skinn med frimurarekors.

Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Vita vantar 95:-

Acaciagren

En storlek, passar normalt alla.

10 mm diameter

Rött frimurarekors

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

50:50:-

Bröstknappar 259:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

10 mm diameter

165:-

Passare/vinkelhake

95:-

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

60:-

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 275:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

235:-

Band-/slipshållare 95:Namnskylt med magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

379:-

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bosweel frackskjorta 745:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 149:-

Frimurarsvärd fr 3 695:Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

Ny design!

Frimurareslips 235:100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

89:-

Musmatta 89:Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev.

FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Caritasboken snart klar

Mangiacane Riserva Chianti Classico

Under våren och försommaren har drygt femton bröder varit aktiva skribenter och efter idoga forskningsinsatser levererat material till den blivande boken som får ett preliminärt omfång om 300 sidor. Boken kommer dessutom att innehålla 100-talet illustrationer, såväl i färg som svart/vitt.

Nu i ordinarie sortiment

DECANTER

Artikelnummer: 71066

Artikelnummer: 71006

druvor: Pris: 209:95% sangiovese Årgång: 5% Colorino 2009

Pris: 152:Årgång: 2007

druvor: 85% sangiovese 10% Canaiolo 5% Colorino

Land: Italien

Land: Italien

Område: Chianti Classico

The Worlds Best Wine Magazine

Utförlig beskrivning Vidare beskrivs det nutida Caritasarbetet, jämte innebörden och omfattningen av insamlingsverksamhet, donationer och övriga ideella insatser. Detta avser arbetsuppgifter som utförs av lokala, respektive regionala arbetsenheter inom Orden och vad som åvilar Orden centralt.

Betydelsen av den verksamhet som bedrivs av Ordens närstående stiftelser beskrivs mycket utförligt. Även verksamheten i stort som förekommer inom det svenska systemet i Norden presenteras.

Den 1 juli utgick tiden för förhandsbeställningar av boken.

Då kunde vi konstatera att 170 exemplar hade tecknats. Under hösten fortsätter marknadsföringen av boken (se annons jämte inbladad informationsfolder i detta nummer av Frimuraren).

Beställ!

Det är synnerligen angeläget att Ordens medlemmar så snart som möjligt beställer boken genom att använda det inbetalningskort som finns i den nämnda foldern. Arbetsgruppen för projektet behöver så snabbt det går få ett underlag för en beräkning av upplagans storlek och dessutom är tidsfaktorn betydelsefull för finansieringen av tryckningen.

Förhoppningen är att boken kan vara klar till forskningslogens högtidsdag den 30 november. x Text: STEN SVENSSON Projektledare

Beställningssortiment MER Än PRisVÄRt! Högklassikt vin Typiskt för sitt distrikt MuNskäNkEN

OutstAnding!

18,5 (20)

Det övergripande syftet är att presentera Ordens samlade välgörenhetsarbete, såväl för Ordens egna medlemmar - i synnerhet för de nytillkomna - som för offentligheten, vilket sammanfattas av bokens titel CARITAS-Frimurarnas Välgörenhetsarbete.

En mycket intressant historik presenteras utförligt. Avsikten är dessutom att tydliggöra definitioner av Ordens Caritas- och välgörenhetsarbete. Särskilt viktigt är att begreppen Barmhärtighet och Caritas samordnas så att vi i möjligaste mån undanröjer riskerna för definitions- eller begreppsförvirring.

Mangiacane Chianti Classico

Område: Chianti Classico

SAMPLEX

Nu besöker vi Vita Huset!

www.samplex.se

Br. Robert Cooper är guide under veckan!

Alkohol kan skada din hälsa www.pyramid.nu 41

PERSONLIG UTVECKLING

Frimurarträd med värdegrund – SJÄLVINSIKT

SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND

Det kan vara svårt att enkelt förklara vad frimureriet är och vad ett medlemskap kan ge. Att gå med i Frimurarorden är ett viktigt beslut och vi måste göra allt vi kan för att skapa rätt förväntningar. En felinformerad, blivande medlem kan bli en besviken medlem.

RITUALER

MYSTIK

FRIMURERISKA RUM

UPPLEVELSER

T TRE MÄNNISKA EN BÄ

TYSTLÅTENHET

FÖRSIKTIGHET

MÅTTLIGHET

BARMHÄRTIGHET

VÄSTERLÄNDSK HUMANISM

E

n värdegrund gör det, förhoppningsvis, enklare att berätta om vad frimureriet kan ge och hur det i stora drag sker.

En arbetsgrupp inom Informationsdirektoriet har tagit fram en förenklad och förtydligad kommunikation om Frimurarorden. Resultatet av detta arbete redovisas i korthet nedan.

Ur mångfalden och omfattningen av allt material som finns inom Frimurarorden har vi valt ut ett antal begrepp och innehållsrika ord, som vi tycker är representativa för vad som sker inom Orden.

Ju tidigare vi förmår berätta vad som väntar en blivande frimurarbroder, desto större chans har vi att han kommer att stanna kvar länge och få uppleva en inre resa under många år.

Varför ett frimurarträd?

Kombinationen av ord, bilder och

symboler skapar ofta en bättre möjlighet att förstå. Trädet lämpar sig bra som tankemodell. Ett träd växer och behöver vård. Utan vård blir det vildvuxet. Det krävs arbete för att ett träd skall växa på ett bra sätt och kanske bära frukt.

Historiskt sett torde trädet vara en av de vanligaste symbolerna för trygghet, liv, tillväxt och utveckling.

Frimureriet är en plantskola för bland annat personlig utveckling. Genom en snillrik pedagogik i 10 steg ges den blivande frimuraren en upplevelserik livsresa som ger näring till en egen personlig utveckling. För att vi själva skall växa och utvecklas krävs arbete och engagemang.

BAL AN S& H

RMON I KRISTENAVÄRDEGRUND GEME

NSKAP HJÄLP

SAM

HE & Osammanfattas MTAN T Ett rotsystem. Här KE LD varifrånOMviVÄRhämtar vår bas. Basen är ingalunda entydig och JOenkel att förstå BB utan det krävs arbete och tolkningar J FAMIL för att var och en skall hitta sin egen grund och sin egen näring.

PERSONLIG UTVECKLING

SJÄLVINSIKT SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND RITUALER MYSTIK FRIMURERISKA RUM UPPLEVELSER

En stam som markerar det personliga Hur kan frimurarträdet användas. TYSTLÅTENHET arbetet FÖRSIKTIGHET med sig självMÅTTLIGHET och den personliga BARMHÄRTIGHET Grunden, utgångspunkterna och variutvecklingen mot en bättre människa.

M E R Ä N T T N Ä HUMANISM IS KA EN BVÄSTERLÄNDSK från värderingarna kommer, sammanfattas i: KRISTEN VÄRDEGRUND BA L ANS HARM & ONI

GEME

OMVÄ

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19

NSKAP

RLD

HJÄLP SAM & OMT HET ANKE JOBB

J FAMIL

PåPERSONLIG grenarna, UTVECKLING slutligen, kommer frukterna av vårt arbete, resultat; i jobbet, i familjen och i övriga relationer.

På grenarna finns även markerat SJÄLVINSIKT några tillstånd som vi strävar emot, som balans och harmoni RITUALER MYSTIK FRIMURERISKA RUM UPPLEVELSER Ovanstående är ett sätt att se på frimurarträdet, det finns många fler. Vi TYSTLÅTENHET FÖRSIKTIGHET MÅTTLIGHET BARMHÄRTIGHET hoppas att andra frimurarbröder kommer att VÄSTERLÄNDSK bli inspirerade att berätta om HUMANISM sin användning.

VÄRDEGRUND DuKRISTEN är hjärtligt välkommen med dina synpunkter och reaktioner på hur vi kan använda trädet till redaktionen för Frimuraren. x

Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Text: GÖTE GABRIELSSON 42

ett stöd för att förstå frimureriet SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND

T TR Ä B N E

E MÄNNISK

A

BAL AN S HARM & ONI GEME

OMVÄ

NSKAP HJÄLP SAM & OMT HET ANKE

RLD

JOBB J FAMIL

PERSONLIG UTVECKLING

SJÄLVINSIKT RITUALER

TYSTLÅTENHET

MYSTIK

FRIMURERISKA RUM

FÖRSIKTIGHET

MÅTTLIGHET

UPPLEVELSER

BARMHÄRTIGHET

VÄSTERLÄNDSK HUMANISM

KRISTEN VÄRDEGRUND

43

Just nu 50% på alla tillval.

Säkerhet, komfort, sport och design i världsklass från endast 341.900 kr.

Nu kan du dessutom fylla dessa med ännu mer utrustning. Köp en GLK lagerbil av årsmodell 2013 nu så får du halva priset på alla fabrikstillval.

Läs mer på mercedes-benz.se/erbjudanden.

Så här mycket kan du spara:

Automatlåda 7G-TRONIC Plus Nu 9.950 kr Becker@Map Pilot Navigation Nu 4.450 kr Nu 7.450 kr AMG sportpaket Halva priset på tillval gäller dessutom BusinessPaket-Plus.

Erbjudandet gäller endast t.o.m. modellår 2013 och är giltigt på fabrikstillval/ utrustning. Kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden.

Bränsledeklaration blandad körning enl. EU-norm: GLK: 5,5-8,6 l/100 km, C02 143-199 g/km. Miljöklass Euro 5 eller Euro 6. Bilen på bilden är extrautrustad.

(ord pris 19.900 kr) (ord pris 8.900 kr) (ord pris 14.900 kr)

OHP:s Reflexioner:

Det där med kärleken till nästan…

I

vår Ordens Allmänna Lagar (OAL) kan man läsa om sju uppresta hörnstenar. En av dessa är ”kärleken till nästan” (I:3 mom 3). Älska sin nästa som sig själv Att det är en kristen – och därmed frimurerisk – plikt att älska ”sin nästa som sig själv” (3 Mos 19:18, Matt 19:19) är säkert bekant för den stora majoriteten av bröder. Men om ”min nästa” är varje människa som jag möter – det är ju den vanligaste tolkningen av begreppet – betyder det då att jag ska tycka om varenda människa? De flesta av oss kan säkert sanningsenligt betyga, att det är mer än vi förmår, om man med ”älska” menar detsamma som att ”tycka om”. Rimligtvis förmår ingen av oss att tycka om varenda människa.

Att älska och att ”tycka om” är inte detsamma Mer än en bland oss har i så fall misslyckats på den punkten … Men att vi skulle vara skyldiga att ”tycka om” alla är nog inte innebörden i kravet att ”älska sin nästa som sig själv”. Det finns en skillnad mellan att ”älska sin nästa som sig själv” och att ”tycka om” sin nästa. Ingen är skyldig att tycka om alla människor. Men vi är skyldiga att ”älska” de människor vi möter.

När det i Bibeln talas om att älska, kan det för all del också betyda ”tycka

om”, men det betyder i allmänhet också något vidare; nämligen omsorg och respekt. Och det är vi som kristna och frimurare skyldiga alla som vi möter! Detta gör det bibliska kärleksbudet än mer radikalt – det är alltså vår skyldighet att visa omsorg och respekt både för de människor vi tycker om och för dem vi kanske inte riktigt tycker om.

Ingen kan ”tycka om” alla Personligen har jag aldrig mött någon människa – inte ens den mest hängivne kristne – som sagt sig ”tycka om” alla människor; däremot har jag mött en och annan som genom sitt liv, sitt sätt att tala och handla har visat sig ha respekt också för sin meningsmotståndare och som haft förmågan att visa omsorg till och med mot den som vållat honom eller henne skada. ”Hörnstenens” radikalitet Det finns i våra akter formuleringar som handlar om att bistå ”nödlidande

och lidande” – och det är vår skyldighet både när det gäller de människor vi tycker om och de människor vi kanske har svårt med. Däri ligger det kristna kärleksbudets och den uppresta ”hörnstenens” radikalitet.

Därför hör insatser för medmänniskor i speciellt utsatta situationer till självklarheterna för en frimurare. Och därför är vårt barmhärtighetsarbete en självklarhet, något som inte minst den utkommande skriften om CARITAS – Frimurarnas Välgörenhetsarbete erinrar om; en skrift som varje broder bör äga ett eget exemplar av. x LEIF NORRGÅRD

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1695:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-

LACKSKOR

600:-

ULLROCK LåNG

1895:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

1900:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer

Avgifter 2014 Ordens Stormästare har fastställt vissa avgifter som ska gälla från och med det kommande årsskiftet.

Antagnings- respektive befordringsavgiften i graderna I – III: 700 kr, graderna IV – IX: 1 200 kr och för grad X 1 500 kr. Årsavgiften till Orden, den så kallade Johannesdalern: 700 kr. x

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

Clothes

CArlGren for men

Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 45

375:-

Bokanmälan

Fulcanellis mysterium I våras utkom klassikern ”Katedralernas mysterium” av Fulcanelli i svensk översättning.

I

sin inflytelserika bok går Fulcanelli igenom utsmyckningarna på fasaderna och glasmålningarna till ett antal gotiska katedraler och andra medeltida byggnader i Frankrike. Det rör sig om Notre-Dame i Paris, Notre-Dame i Amiens, Jaques-Couers palats och Hôtel Lallement i Bourges samt Korset i Hendaye. Alla bär på ett hemligt alkemiskt budskap.

Konstnären Julien Champagne svarar för bokens 50 originalillustratioMöte med Peter Haeggström

En sjungande stipendiat Skånska operan turnerar varje sommar med en operauppsättning. I år var det Verdis dramatiska ”Rigoletto”, med en stipendiat från Nordiska Första, som varit ute på resa runt om i sydligaste Sverige.

T

urnén inleddes i början av juli med premiär på Bäckaskogs slott och målgång var i Malmö i mitten av augusti.

Då har man spelat 21 föreställningar på nio olika platser i Skåne och även hunnit med en spelning på Köpenhamns Operafestival. Ingen sinnekur för sångarna som också själva sköter alla scenbyten.

Efter en föreställning av ”Rigoletto” på Palladium i Malmö fick fotografen och jag en kort pratstund med Peter Haeggström som har sjungit titelrollen, sedan han också hunnit med att diskutera kvällens föreställning med regissören Ola Hörling.

Maffiamiljö En föreställning förändras hela tiden och efter en dryg månad på turné har den hunnit bli ganska annorlunda jäm-

ner, vilka hämtats från 1:a upplagan.

Boken, som är en esoterisk tolkning av de hermetiska symbolerna i det stora alkemiska verket, är rikligt försedd med nothänvisningar, uttömmande kommentarer och en omfattande litteraturförteckning.

Den avslutas med några appendix och en efterskrift av Christer Böke, en praktiserande alkemist. Hans arbete presenterades för övrigt i ett TV-program i vintras.

Gåtan I sin efterskrift diskuterar Christer Böke gåtan Fulcanelli och hans alkemiska metod. Sedan bokens första upplaga kom ut 1926 har många spekulerat över vem som stod bakom pseudonymet Fulcanelli. Flera teorier har förts fram, fört med premiären. Hörling har valt att förlägga handlingen till maffiamiljö i 1930-talets USA. Hans Rigoletto är en cyniskt hånfull maffiamedlem som krossas av sin kärlek till dottern Gilda.

Haeggström fick tidigare i år ett stipendium av den Nordiska Första S:t Johanneslogen. Han är 33 år, född i Västerås och utexaminerad från Operahögskolans masterprogram i Göteborg 2010 och har sedan dess arbetat som frilansande sångare.

Det är inte gott om fasta tjänster i operavärlden. Så sitt stipendium skall han använda för att utveckla sin sång och för att kunna visa upp sig på till olika auditions runt om i Europa. Han vill ut i Europa och sjunga. Det kan han och det älskar han.

Romantiska I första hand koncenterar han sig på Verdioperor och givetvis Mozart.

Bland de operor han nämner som favoriter är också Rossinis ”Barberaren i Sevilla”. På frågan hur han ser på Wagner så säger han att Wagner är mäktig, men han är också rätt kallsinnig inför de tyngre Wagnerverken, medan han kan tänka sig de romantiska, som exempelvis ”Tannhäuser”.

Inför rollen som Rigoletto hade 46

bland annat att det är Julien Champagne, men den är föga troligt.

Fulcanelli skrev 1930 även ”Les demures philosohales”, med två nya upplagor under 1960-talet. Gåtan Fulcanelli kvarstår – vad annars om en författare till en bok med en sådan titel.

Jag har med stor behållning läst ”Katedralernas mysterium” Inte för att jag förstår så mycket av alkemi, men boken är intresseväckande och lättläst, tack vare den utomordentliga översättningen. Den som är intresserad av alkemi kan beställa boken från Kjell Lekeby. kjell.lekeby@telia.com SEK 176 på adlibris, SEK 100 för frimurare.

Fulcanelli, Katedralernas mysterium. Le mystère des Catédrales. 2:a upplagan.

(Paris 1957). Svensk översättning av Kjell Lekeby. (Vertigo förlag Sala/Södermalm 2013). x GUNNAR LANTZ Se även Frimuraren nr 3 2012, sidan 32.

Red:s anm.

Peter Haeggström använder stipendiet från Nordiska Första för att bli känd ute i Europa.

han mycket hjälp av barytonen Anders Bergström som själv gjort Rigoletto åtskilliga gånger. Flera gånger kommer Haeggström tillbaka till hur tacksam han är för den hjälp han fått av Bergström – Han är en guru och coach för mig.

Peter Haeggström gör med sin kraftiga och uttrycksfulla baryton en stark Rigoletto som också får en härdad operakritiker att gripas av hans förtvivlade kamp för att rädda sin dotter.

Senare i år skall Haeggström sjunga rollen som Samuel i Verdis ”Maskeradbalen” på Folkoperan i Stockholm.

Det är något man inte skall missa. x Text: STHIG JONASSON

Några ord från Barmhärtighetsdirektorium

B

armhärtighetsdirektoriet, BD, är ett av Ordens äldsta direktorier. Det instiftades 1800, men upphörde 1814 för att sedan återuppstå 1922. Vid återstarten av BD fick direktoriet nya uppgifter som då, liksom nu, beskrivs i OAL kap 7.

BD:s historia och mycket annat av Ordens barmhärtighetsarbete finns beskrivet i den bok, ”Caritas – Frimurarnas välgörenhetsarbete”, som skall vara klar under innevarande höst. Boken, och hur man beställer den, finns beskrivet på annan plats i detta nummer av Frimuraren.

Publikationen är ett utmärkt exempel på samarbete mellan olika enheter inom Orden, i detta fall forskningslogen Carl Friedrich Eckleff och BD. Karlstad BD har under flera år haft ett årligt seminarium som avhandlat olika aspekter på caritasarbete och medlemsvård i övergripande mening. Årets seminarium, ”Frimurarna i samhället”, som var förlagt till Ordenhuset i Karlstad, refereras på annan plats i detta nummer. Seminariet genomfördes i samarbete med Informationsdirektoriet.

En utförlig sammanställning finns på hemsidans lösenordsskyddade del och nås via länken http://www.frimurarorden.se/organisation/direktorier/ barmhartighetsdirektoriet Nästa års seminarium är under planering och kommer att hållas i Linköping under februari månad.

Preliminärt har vi tänkt att seminariet bland annat skall handla om medlemsvård med utgångspunkt i statistik från medlemsregistret.

Trots att 818 bröder recipierades i grad I under 2012 var ”medlemssaldot” för året minus 25 när avlidna, utträdda och återinträdda räknats.

Utträden En fråga som skall belysas är varför 684 medlemmar begärde sitt utträde.

I många fall finns säkert naturliga förklaringar som ändrad arbetssituation, flyttning och/eller ändrade familjeför-

hållanden, men kanske finns det också faktorer som bristande förståelse för ritualen och dess budskap, bemötandefrågor och annat.

När det gäller att rekrytera och behålla medlemmar i Orden är det ju ofrånkomligt att diskutera faddrarnas roll, vilket vi också kommer att göra.

Emellertid har alla bröder ett ansvar att rätt bemöta och ”vårda” den nye brodern efter receptionen.

I BD:s uppgifter ingår ”att ge ordens arbetsenheter underlag för Caritasgruppernas verksamhet – medlemsvård och barmhärtighet – och verka för erfarenhetsutbyte och gemensam policy på detta område”. Bland annat av detta skäl gör BD en årlig sammanställning av avkastningen från Ordens benefika och andra stiftelser samt insamlade medel och andra gåvor.

Under 2011 uppgick det totala beloppet till nästan 40 miljoner kr.

En i högsta grad respektingivande summa. Detta trots att det finns en del tecken som tyder på en viss underrapportering.

BD kommer under det närmaste året att se över rutinerna för dessa rapporter för att skapa så enkla och korrekta processer som möjligt.

Medlen används för såväl intern som extern Caritasverksamhet. Avkastningen från de stora, Orden närstående stiftelserna, Frimurarestiftelsen och Barnhusstiftelsen, går främst till forskning rörande äldre samt barn och ungdomar.

Utanför Stockholm BD har också ett ansvar för innehållet i Caritasvägledningen. Vi har för avsikt att revidera innehållet i handledningen under kommande år.

BD:s ledamöter har traditionellt kommit från flera fördelningar inom vår Orden och så är fortfarande fallet.

Intentionen är att ha de flesta fördelningarna representerade i direktoriet.

Vi vill också ha bättre kontakt med de lokala caritasgrupperna och planerar att ha det årliga seminariet förlagt i fördelningarna utanför Stockholm.

47

Göran Karlsson, Barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com

Om ekonomin tillåter kommer vi också att ha ett direktoriemöte per år utanför Stockholm.

Idébank I kommande krönikor skall vi berätta om olika projekt som drivits och drivs inom BD. Förhoppningsvis kan vi också ge goda exempel på Caritasgruppernas, samt logernas och brödraföreningarnas caritativa verksamhet ute i landet.

Exempel på sådana insatser kan meddelas undertecknad eller annan medlem i direktoriet. Vi har början till en idébank i detta avseende, men behöver flera exempel från enheter ute i landet. x Göran Karlsson

Stöd Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Vinn en CD med frimurarmusik TALADES NORSKA NIVÅAN- GÄCK FLYTANDE GIVELSE ÄR ÖVER PÅ

INDELAS BLIR HON I FULL AV PERIODER IBLAND

SKADEREGLERARE

5

UTFÖR HUDBEHANDLING GILLAR GLADA

ÄR TUNGT FN I NY VÄGANDE

JOHANNES

SKJUTA TILL

HAR MED RÖSTEN ATT GÖRA

EN BRA ÄR RÄTT LÄNGE ÄR INTE MKF

SJÖGÅNG

VARUMÄRKE

SKEDE SISÅDÄR

UTJÄMNAS FÖR REKLAM- LEDER BORT TILL BRÖDER UPP- HEMMAI SÖDER LYSNING PLAN DISKRET ANROP

DYGD KROPPSÖPPNING

BEHANDLAR HANDGRIPLIGEN BRÅKAR

FARA GER BIDRAG

GÅR ATT SPELA PÅ

3

SIST I SVERIGE TILLÄGG

GER DRIVKRAFT BRUKAR MAN BRUKA

SATT BAKOM MAN

UPPRIKTIGA

KOKANDE SITTER PÅ TVÄREN

6

KNAPRA

ORT I VATTEN

GER SMAK I BAK

STARTSIFFRA

GÖR VÄGEN LÄNGRE

INNEHÅLLER MÅNGA BREV

DEN SAMLAR PÅ SIG

GÅR ÖVER

Frimurarens kryss visade sig mycket uppskattat och lösningarna har strömmat in. ”Vilken bra idé med korsord!

Jag läser alltid igenom tidningen och läser en del artiklar, mest historiska”, skriver hustrun till en broder. (Se notis på omstående sida.) Det är därför ingen tvekan hos redaktionen om att det ska komma en fortsättning. Önskemålet om ett kryss i Frimuraren var också ett av resultaten från den läsarundersökning som gjordes i

4

KVÄLLSNÖJE

I KARBLANDNING

7

NUMMER ENSAM I MED SITT SVÄVANDE SLAG DAM

LANDS- STICKER KAMP UT

TOLKADE

LANGA GÖRA EN GLAD MIN

SÄNKS BLICKEN FÖR ATT LÄSA

RELIGIÖS ÅSKÅDNING

TILL HANDS IRRITERA

GENOMSNITTLIG

BRÄNNING

GUDINNA

FATTAS

SAKNAR I SPL SOPSTRILA RANER UPPIFRÅN

HINNA I GLOBEN BLIR SLÖ MED TIDEN

HAR ONT I HUVUDET ATMOSFÄREN

HADEL

1 FÖR NYTT VIDARE

GÅTLIKA

LÄMNADES EFTER UTVISNING

LADES FÖRR PÅ TALLRIKEN

GÅR RUNT

början av året. Man menar att det bidrar till att många tar till sig även det tyngre innehållet i tidningen.

Vinnare av krysset i Frimuraren nummer 2 i år blev Christer Larsson, Karlskoga, Lennart Karlsson, Eksjö och Harriet Olofsson, Trångsviken.

Vinnarna har fått varsin CD med frimurarmusik med posten.

Gör så här: De blåmarkerade rutorna bildar ett 48

HAR VAPEN

2

ord. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med ditt namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns på sidan 3.

Vinn Tre lösare får varsitt exemplar av Nordiska Förstas nyinspelade CD med frimurarmusik. Den rätta lösningen och vinnarna presenteras i nästa nummer. x

Var tionde läsare var lösare

Lösning till krysset i Frimuraren nr 2 2013 R F E M O L E M E R I T I D E R A A 1 O L K U R T J Ä R N Ä R N M L A G J D E Ö 2 D K O D A M A N N E S S U T T T A T I S I L S T D E L B A A T E N

HÖRS VID VIVALTVINKEL- ERNATIV SLAGET OCH OCH SPELANDE ÄVEN ÄVEN

JÄMNT SKÄGG

PBF

KROSSA PENSIONERAD GÅR BRUKAR MAN FELA PÅ

F TÄNDS TUNNA UT

S

SÅFRAMT

A G3 L R E V A D E B O A N N E D R LJUST OCH JÄST KORS PLATS

BRA FÖRE

EXISTERAR FAKTISKT

REPRISÖNSKAN

ÄR UTPEKANDE

LOVAS MED BÄTTRING BANNLYSNING

ÄR UPPLYSANDE

LITTERÄR GENRE

UTREDARE LÅNGA PERIODER

O A D K L I T A M I S T T E4 M O R O A M A T

KULTURARBETE STUDERA

I A K T T A

I SJÄLVA VERKET

DEL I DRAMA

FREDSPLATS TA EFTER

RUTRIK

NOLLRESULTAT VOLYM I BOKHYLLA

HALVA ÅTTAN HÅLLS VID VAD

VARA AKTUELLT

T Ä N Ä R E T J O H R E H T A S O M I K

BARA I SKÅNE KRETADE VETO

KARLAKARL MED MAN

BEFÄSTNINGSVERK

C AR

FORM OCH FASON

STILLASTÅENDE ANNUELL KAMP

TRYCKFÖRDELARE

HUVUDSTUPA

VATTENVÄXTER

D E L V I S P O L E R A D S T E N

F R A U S A I R S O R L A E R R A A S A L N Å K A S 5 R T A O

SLÄPAR I SÖDER

TAR EMOT KAPSLA KLAGOIN MÅL

ÄNNU INTE UNDER KONTROLL

CARITAS

STÄMNING

AMFORA

ÄNGLASTAD

MATAS FÖR ATT ÄTAS

BYGGAS

WIENERTYP

HÅLLPLATS

GAMMAL SKATT

KRYPTERA

DET ÄR NUMERÄRT

MODERN

KULLAMAN

STRECK I RÄKNINGEN

BOKKOD

RÄCKA TILL PÅ GIVEN SIGNAL

BLODSTOCKNING

SES OFTA UPPÅT

TVÅ VIKTIGA

LÅGFREKVENTA

BOM OCH BANKA

KALLADES ANGORA

BÄR MAN

Många lösnings-vykort med olika motiv har strömmat in i brevlådan i sommar.

Krysset i Frimurarens förra nummer blev succé. Lösningarna har strömmat in och inte bara från bröder utan i hög grad även från fruar och andra icke medlemmar.

Responsen överträffade redaktionens förväntningar. På mängder av lösningar har man också skrivit kommentaren att man vill ha fler kryss i vår tidning framöver.

Många har naturligtvis också fyllt i krysset i sommar utan att skicka in lösningen. Undersökningar visar hur stor procent det är, utifrån det antal som verkligen skickas in. Det visar att i mer än var tionde tidning har man löst krysset.

Krysset konstrueras av Eva Ohlin Särman från Kungsbacka. Fler av hennes kryss hittar man bland annat

i Aftonbladet, DN, GP, i organisations- och lokala tidningar. Innan Eva konstruerar Frimurarens kryss får hon några ”frimureriska” ledord av redaktionen att utgå ifrån. x

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011 hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.

För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 49

Frimurare i Frankrike

Storinkvisitor Bengt Bengtsson berättar om något på hög nivå för sommarölänningen Anders Enroth från Stockholm och Stormästarens prokurator Nils Magnusson.

Snabbväxande ölandsklubb För ett år sedan bildades Ölands Frimurarklubb efter många års planerande. I grunden är det åtta frimurare som har tagit initiativet och de såg framför sig att ett tjugotal bröder kanske skulle ansluta sig.

Men som så många gånger blir det inte som man förutsätter, intresset är långt större. Medlemslistan omfattar idag mer än 90 bröder och till årets sommarträff kom 48 till S:t Olofs kapell i Byxelkrok. Ölands Frimurarklubb är än så länge 2 fördelningens nordligaste verksamhet och intresset och uppskattningen att klubben skapats gick inte att ta miste på. Initiativet kommer säkert att följas av fler.

Sedan invigningen i juli 2012 har medlemmarna träffats i november i Färjestaden och på Solliden på långfredagen. Ett trettiotal bröder möttes och fick en exklusiv visning.

Klubben kommer att få alltfler medlemmar, det är alla övertygade om då ryktet sprider sig och ingen vill ju missa sommarens bästa träff.

Vi som var där ser redan fram mot nästa år. x Text och foto: PIERRE DUNBAR

Leif Holmström med sina blå handskar stod för den traditionella trakteringen på AGL:s sommarmöte; frukt-, fisk- och köttplanka.

Sommarmöte i Ekenäs I juli firade S:t Johannes Logen Axel Gabriel Leijonhufvud sin traditionella familjefest för fasta- och fritidshusboende bröder i finska Ekenäs-trakten.

Sammanlagt 70 deltagare fick gnugga geniknölarna i de likaså traditionella Axel-spelen där broder Karl Råstedt lagt upp en bana med synnerligen kluriga uppgifter. Det gällde bland annat att tillämpa sina kunskaper i både matematik, geometri och teknik.

Leif Holmströms berömda planka med mycket frukt och grönsaker fick snålvattnet att rinna runt måltidsbordet i det fullsatta refektoriet. Ett är säkert: Nästa år är det risk för att väggarna ”kommer emot”! x Text: BJÖRN FEDERLEY Foto: KIM ISAKSSON

50

Det började i november 2008 med att sju norska frimurare träffades i Languedoc-Roussillon i södra Frankrike.

Med åren har det utvecklats och i dag träffas man tre gånger om året där man möts på eftermiddagen för att fortsätta med taffel på kvällen.

I september varje år arrangeras en träff med damer över två dagar där sightseeing med kulturprogram för området ingår. Medlemsskaran har ständigt utvidgats och just nu är 24 norska och svenska bröder registrerade, där merparten är året-runt-boende.

Den fasta möteslokalen ligger sedan i fjol i Vergèze, i närheten av Nîmes.

Där hyrs en fransk logelokal till de möten som hålls i februari och maj, för att kunna skapa en frimurerisk miljö som man känner igen från Norden.

Nu vill man komma i kontakt med andra frimurarbröder som kan befinna sig i det här området, antingen de bor här, semestrar eller är på genomresa.

Det går bra att ta kontakt via mailadressen hartmut.frings@wanadoo.fr. x

Sommarutfärd i Östra Nyland S:t Johannes Logen Tyrgils arrangerade i juni sin alltid lika lyckade sommarutfärd. Hembygden var som vanligt temat. Man inledde i Kimoböle Konstcentrum, där ägaren Veikko Lahdensaari stolt visade sina konstverk av bland andra Schjerfbeck, Edelfelt, Halonen med flera.

I Lappträsk kyrkby besöktes en gammaldags hembygdsmarknad där deltagarna kunde handla allt från blommor och matprodukter till gamla saker och böcker.

På programmet stod också broder Staffan Malmstroms stora samling av instrument det så kallade Gitarrgodset. Speciellt samlingen av dragspel var imponerande.

Utflykten avslutades med ett besök på Rudom Herrgård också den i Lappträsk 40 km öster om Borgå. Gården som är ett populärt kongresställe har en mangårdsbyggnad från 1794 där man känner historiens vingslag. En härlig lunch och kaffe avrundade den lyckade utfärden. x

Insändare Låt alla vara med!

Bland annat industrihistoria fick bohusbröderna sig till livs i somras.

Lyckad premiär i Bohuslän Frimurarklubben Bohuslän fick skåda ljuset i somras. Klubben vill som en del av verksamheten erbjuda frimurarbröder att upptäcka olika intressanta platser i det Bohuslänska landskapet och det första premiärmötet hölls på vackra Resö, strax söder om Strömstad och det andra mötet ägde rum i Lysekil.

Klubben har även som mål att skapa gemenskap över gränsen till Norge då många norrmän är sommarbosatta i denna del av landet. Sommarens båda aktiviteter har varit välbesökta, inte minst då familjerna var inbjudna till den andra träffen. Våra norska bröder var representerade vid båda sammankomsterna.

På mötet i Lysekil var man 40 personer inklusive cirka 10 fruar. Klubbens drivande krafter, Stefan Frökärr och Kjell Solefors hoppas på ett kärt återseende nästa sommar. x

Fullt i Klostervalvet Frimurarföreningar runt om i landet verkar bli allt populärare att besöka.

Frimurarföreningen Cimbris i Simrishamn meddelar att man fått ett angenämnt problem: Man kan ta emot 50 bröder i sin lokal men inte till måltiden. Vid sista träffen före sommaren i år deltog 44 bröder – ”all time high” – och då insåg man att brödernas säkerhet var i fara.

Under sommaren har en broder som är säkerhetsexpert sett över föreningens lokal Klostervalvet, där brödramåltiden serveras, och nu har de ansvariga beslutat att maximalt 35 personer får äta i valvet samtidigt.

Så den som ämnar besöka Cimbris uppmanas att anmäla sig tidigt till måltiden för att inte riskera att bli utan förplägnad. x

Naturligtvis har jag lika lite som någon annat ett färdigt svar på frågan hur vi skall få fler bröder att bevista loge-sammankomsterna. Eller ännu viktigare, hindra dem från att helt sluta komma. Men jag har några synpunkter om hur vi tar hand om varandra i logen före och efter själva logearbetet som bygger på egna erfarenheter.

När jag bevistat något möte, har jag ibland varit glad och nöjd och känt mig upplyft och beredd att med nya krafter ta hand om svårigheter i den allmänna världen. Men ibland har jag istället känt mig besviken och mindre glad till mods.

Anledningen till det förra kan ha varit att det slumpat sig så att det vid måltiden funnits bröder runt mig som uppmärksamt och vänligt inte bara svarat på mina frågor och bemött mitt intresse, utan också själva tydligen funnit nöje i vända sig till mig med uppriktig broderlig välvilja.

Min bristande entusiasm efter en

del sammankomster har bottnat i att jag känt mig ensam bland bröderna.

Eftersom jag i samtal med andra bröder vet att inte bara jag kan ha denna känsla, så vågar jag tro att den kan vara en anledning till att någon slutar komma, eller i varje fall tvekar inför valet att gå eller inte gå till en viss sammankomst.

Egentligen borde det vara ganska enkelt att råda bot på detta. Om bröderna ser sig om ifall det skulle vara någon som står ensam och kanske ser lite vilsen ut. Ta då vänlig kontakt med honom! Eller vid bordet: Försök att inte bara tala med dem du känner, utan också med för dig okända bröder. Låt alla vara med.

De gånger då jag lämnat logen med glatt sinne, har jag sålunda mött bröder som motsvarat de önskningar som jag här framfört, och dessa minns jag med en värme som övergår mycket i världen utanför våra loger. x Gunnar Syréhn, Corfitz, Malmö

Vem vet vad om stjärnhimlen?

De flesta av oss har fått höra, att stjärnhimlen i den Johannessal, där vi tog våra första steg som frimurare, är en avbildning av stjärnhimlen det datum logen invigdes. Detta sades till mig i Visby men samtidigt att den skriftliga beskrivningen av stjärnhimlen ”hade kommit bort”.

När jag funderat på ett instruktionsföredrag om stjärnhimlen, har jag

förgäves letat efter material. Om någon broder känner till något skrivet i frågan och kan lämna mig information om detta, vore jag tacksam. Kanske har någon broder själv skrivit något, som jag kan få ta del av. Vem vet vad om stjärnhimlen?

Min adress i Visby och mejladressen finns i matrikeln på Ordens hemsida. x Ove Lundin,

Orden på Facebook

Flammande stjärnan 100 år

Nu finns Svenska Frimurare Orden öppet på Facebook. Den nya sidan riktar sig i första hand till intresserad allmänhet och är också ett sätt att markera Ordens närvaro i sociala medier och därmed förhindra förväxling med andra inofficiella facebooksidor och gruppen med frimurerisk anknytning.

Därmed finns Orden på två ställen på Facebook: Den öppna sidan och sedan tidigare en sluten grupp för medlemmar.

Adressen till den nya sidan är https://www.facebook.com/SvenskaFrimurareOrden x 51

Brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla hade sitt 100-årsjubileum i mars. Man inledde firandet med en gudstjänst i Uddevalla kyrka under ledning av Stortalman kyrkoherde Jonny Hagberg. Ordföranden Håkan Lindgren gjorde en resumé av de 100 åren och föreningen kunde även överlämna bidrag till den lokala kvinnojouren samt barn- och ungdomsavdelningen på sjukhuset. Nior från en musikklass medverkade i kyrkan och de fick också ta emot ett stipendium. x

Debatt

Varför ”recipient” inte är nedsättande I Frimuraren 1/13 finns på sid. 23 ett kort inlägg vari hävdas att benämningen ”recipient” är nedsättande, vartill fogas ett utdrag ur Svenska Akademins ordlista.

Latin, som det här är frågan om, kan, även om det anses vara ett så kallat dött språk, inte uttolkas från

SAOL, Svenska Akademiens ordlista, utan måste ses både från ett språkligt och för oss frimurare ritualhistoriskt perspektiv. I båda avseendena skall vi med ansvar förvalta ett stort arv.

Precis som i dag var år 2003 frågan om recipient/recipiend aktuell och utreddes då av logedirektoriet. Det

nedan följande yttrandet kan uppfattas som långt, men som i alla sammanhang där kunskap skall förmedlas kan detta inte alltid ske uttömmande på några korta rader. x Gunnar Adell Ordförande i logedirektoriet

Recipient eller recipiend?

Skäl kan med fog anföras för båda alternativen. Diskussionerna har varit många och långa och har förts såväl inom stabsorganisationen som mellan bröder, enskilt såväl som i tidskriften Frimuraren.

Dåvarande Vetenskapliga och Litterära Nämnden ombads för ett antal år sedan att avge yttrande i samma ärende, vilket utmynnade i ett förordande av formen ”recipient”. Frågan var även uppe till diskussion i samband med utarbetandet av de nya Ordens Allmänna Lagar (OAL), varvid inga skäl befanns föreligga som skulle jäva tidigare ställningstagande. Logedirektorium har vid ett par tillfällen diskuterat frågan, dels i plenum och dels inom Lag- och ritualkommittén. Inte heller i dessa sammanhang har något nytt sakförhållande framkommit som skulle leda till ett förändrat ställningstagande.

Gerundivum Den språkliga bakgrunden står att söka i latinet, varifrån de båda orden inlånats till svenskan. Latinet har en grammatisk kategori som benämns ”gerundivum” och det är denna som är aktuell i formen ”recipiend”, ett ord som betyder ”den som bör tagas emot”. Formen ”recipient” däremot betecknar ”den som tar emot”.

Logiskt kan därmed anföras för d-formen att den som antas i Orden är just en person som bör tas emot i Orden. Men mot detta kan anföras att Orden ser sig som förvaltare av en kunskap, Den Konungsliga Konsten, som vi ser som vår uppgift att förmedla till kommande generationer. Då är den som skall antas det kärl som är ämnat att ta emot denna kunskap.

Språkhistoriskt är det också formen med ”t” som är den äldsta i svenskan, vilket framgår vid en kontroll i Ordbok över svenska språket, SAOB, eller Nationalencyklopedins ordbok, NEO. Det första belägget för formen ”recipient” anges i SAOB till år 1736, medan det första belägget för d-formen inte är äldre än 1845.

D-formen fanns inte Vid en kontroll i äldre versioner av OAL och de respektive gradernas enskilda lagar och ritualer, det vill säga i Ordens fundamentalstadga, finner man att d-formen aldrig uppträder.

Inte heller t-formen är särskilt frekvent, eftersom ordet vanligen omskrivs med ”den sökande” (med varianter) respektive ”den antagne”. Någon fullständig kontroll har inte kunnat göras av Hertig Carls ritualer 1801/1803, men som framgår ovan kan inte d-formen gärna förekomma där eftersom den ännu inte hade införts i svenska språket!

I vissa sammanhang, inte minst inom den akademiska och kyrkliga världen, används vissa latinska böjningsformer byggande på gerundiver och då ofta även behållande sin fullständiga latinska böjning. Så exempelvis benämns den som skall installeras som professor installandus, medan han när akten är över kallas installatus.

Om den latinska gerundiven användes inom Orden skulle således den sökande böra benämnas recipiendus, medan den nyantagne borde benämnas receptus (med i båda fallen tillhörande pluralformer). Vidare borde också valet av verb påverkas i ett sådant fall, eftersom 52

vederbörande då borde vara en som recipieras inom Orden (tas emot) och inte, som det allmänna språkmedvetandet fordrar, en som recipierar.

Grov anomali I en tid när kunskaper i latin inte längre kan förutsättas bör en förändring undvikas som skulle leda till en än större osäkerhet bland bröderna i organisationen. Sannolikt skulle ett införande nu av d-formen få till följd att en ordförande mästare skulle hålla ett tal till dagens ”recipiender”, vilket är en språklig anomali av grovt slag. Om någon är ”recipiend” är han det bara till dess han har blivit antagen, aldrig därefter.

Ibland har i diskussionerna anförts att ordet ”recipient” används om exempelvis en sjö eller ett vattendrag som tar emot avloppsvatten. Detta är ett ostridigt faktum, men frågan måste ställas om sekundära bruk av termer nyttjade inom Orden skall tvinga Orden till en förändring av sitt bruk.

Logedirektorium finner således att termen ”recipient” hittills är den enda som förekommit i Ordens fundamentalstadga, att formen ”recipient” är den enda som skulle ha kunnat användas av Hertig Carl, eftersom d-formen inte infördes i svenska språket förrän 1845, att ”recipient” som beteckning för den som tar emot den kunskap som Orden vill förmedla är en adekvat benämning, att de språkliga och logiska problem som skulle uppkomma vid en förändring är avsevärt större än de eventuella vinsterna. x Logedirektorium

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Ny S:t Andreasloge Stormästaren har beslutat godkänna inrättandet av en ny S:t Andreasloge nämligen S:t Andreaslogen De Två Nycklar i Stockholm och senare i Södertälje med förkortningen D2N och logenumret 1042.

Drätseldirektorium Förordnande Greven Carl Bernadotte af Wisborg, VI GS, som ledamot från och med den 1 mars 2013 tills vidare, dock längst till den 30 april 2019. Dispens Sjunde Kapitlet 3 § i OAL. Barmhärtighetsdirektorium Förordnande Direktören Arne Svenson, X GPL, som ledamot från och med den 1 september 2013 till och med den 31 augusti 2019.

Informationsdirektorium Förordnande Kundtjänstchefen Patrik Andersson, VIII ÖNPL, som ledamot från och med den 1 maj 2013 tills vidare, dock längst till den 30 april 2019.

Planeringsdirektorium Förordnande Verkställande direktören Gabriel Anderbjörk, VIII Svea, som ledamot från och med den 1 maj 2013 till och med den 31 december 2016.

Visitator a latere Förordnande Fraktmäklaren Torgny Söderberg, X PBF VPL, förlängt förordnande som visitationssekreterare från årsskiftet 2013/2014 till och med den 31 december 2016.

Ordens kansli Entledigande Majoren Ronny Schultz, R&K, som avdelningschef Inrikes ärenden den 31 augusti 2013.

Förordnande Försäljningschefen Hans Webert, X Svea, som avdelnings-

chef Inrikes ärenden från och med den 1 september 2013 till och med den 31 augusti 2015.

2013 till och med den 14 september 2019.

Aviatören, Bo Johnsson, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Västmanland i Västerås från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019.

Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond Förordnanden Direktören Carl-Gustaf Piehl, R&K, som ordförande från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014.

Ingenjören Håkan Håstlund, X Svea, bankdirektören Bengt Gewalli, X Svea, bankdirektören Michael Boström, X Svea och marknadsekonomen Pierre Dunbar, X Svea som ledamöter för tiden 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014.

2. Fördelningen (SPL) Ändrad verksamhet Eslövs Frimurareförening i Eslöv arbetar från och med 2014 och tillsvidare i Johannesgraderna.

Entledigande Ingenjören Björn Åhlander, X SPL, som Ordförande i Brödraföreningen Kronan i Landskrona från och med den 18 mars 2014.

Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Musiefond Förordnande Specialläraren Bengt J Larsson, R&K, och civilingenjören Göran Maniette, R&K, som ledamöter i styrelsen från och med den 5 maj 2013 och tills vidare, dock längst till den 30 april 2019.

Förordnanden Primärvårdschefen Benny Ståhlberg, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Christopher i Kristianstad från och med den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2019.

Försäljningsdirektören Mats Strömberg, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus i Malmö från och med den 1 juli 2013 till och med den 30 juni 2019.

Tulltjänstemannen Bertil Karlsson, VIII SPL, som Ordförande i Frimurarföreningen Ronneby Brödraförening i Ronneby från och med den 1 oktober 2013 till och med den 30 september 2019.

Stora Landslogen Förordnande Majoren Ronny Schultz, R&K, som Storsekreterare från och med den 1 september 2013 till och med den 31 augusti 2019.

1. Fördelningen (Svea) Entledigande Överstelöjtnanten Alf Görsjö, IX Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från och med den 6 december 2013.

Kriminalvårdschefen Anders Hedin, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Gevalia i Gävle från den 31 december 2013.

3. Fördelningen (GPL) Upphörande som deputationsloge Brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla uppdrag som deputationsloge under S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg upphör från och med den 1 juli 2013.

Förordnanden Bankdirektören Peter Westrup, X Svea, som deputerad provinsialmästare tillika tjänsteförrättande provinsialmästare och ansvarig för första fördelningen från och med den 15 juni 2013.

Företagaren Michael MacLaine, VIII Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen De Två Nycklar i Stockholm och senare i Södertälje från och med den 15 juni

4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Civilingenjören Johan Lejon, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn från och med den 1 juli 2013.

53

5. Fördelningen (VPL) Entledigande Direktören Åke Paulsson, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Mikael i Mora från den 25 september 2013.

Förordnande Civilekonomen Lassä Bröms, VII VPL, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Mikael i Mora från och med den 26 september 2013 till och med den 25 september 2019.

7. Fördelningen (MNPL) Förordnande Distriktschefen Tommy Palm, X MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Unitas i Sundsvall från och med den 23 april 2013 till och med den 22 april 2019.

Utrikes ärenden Utnämning av representanter för främmande ordnar Ordens Stormästare har beslutat att till representant för Svenska Frimurare Orden utnämna: hos Grand Lodge of Croatia Br. Goran Kniewald. Övrig information Lördagen den 14 september 2013 förrättas invigningen av logen Telge nr 169 tillhörande Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland. Logen kommer att bedriva sin verksamhet på Igelsta gård i Södertälje (Östertälje).

Då logen som arbetar i graderna I-III tillhör en utländsk storloge kan endast svenska frimurare med lägst grad III framdeles besöka logemötena i Telge.

(OSK cirk 3/09 angående utländska relationer.)

Insändare Ett fattigdomsbevis?

Svar på debattinlägg: ”Nu är han gammal och ska uteslutas ur Orden”

Jag träffade NN på apoteket en dag. Satte mig ner på stolen bredvid, la handen på hans axel och frågade: ”Hur mår du”? Med ett nästan blygt leende svarade han: ”Jag känner igen dig. Vi har träffats många gånger. Jag saknar telefonsamtalen.”

Det finns nästan alltid en lösning

NN var en av de bröder i St Olof i Norrköping som jag ringde till och påminde om kommande sammankomst. Han drabbades för ett antal år sedan av en stroke (eller hjärtinfarkt) i Johannessalen och blev hämtad med ambulans. Efter det tror jag inte han bevistat någon loge. Han kunde inte tillgodogöra sig gemenskapen bland bröderna. Årsavgiften När han slutade betala årsavgiften blev han utesluten. NN hade grad X. Hade varit med i många år. Varit ganska flitig när det gällde närvaro. Han borde få ha behållit sitt medlemskap utan att betala årsavgift när han på grund av hälsoskäl inte längre kunde delta i verksamheten.

Skröpligaste Jag skulle vilja att ledningen för SFMO tänkte om när det gäller våra äldsta och skröpligaste bröder. Har man varit med så länge att man tillhör kapitelfrimureriet borde man kunna få frikort. Är man så fysiskt svag att man inte kan ta sig till sammankomster eller har utbyte av dem borde man slippa betala, men ändå få vara med i Orden. Att vi utesluter sjuka och skröpliga av ekonomiska skäl är ett fattigdomsbevis. Frimurare är man av hjärtat inte av plånboken.

Caritas Jag vet att Caritas kan hjälpa till, men det är kanske inte så lätt för de anhöriga att fråga efter detta. I ett samhälle där rapporter om misskötta äldre duggar tätt borde SFMO stå i frontlinjen när det gäller att värna de svagaste bland oss. x Kjell Mazetti

Broder Gerhard Schultzes debattinlägg i Frimuraren no 4/2012 väcker en del berättigade frågor avseende betalning av medlemsavgifter i vår Orden. Orsaken till inlägget var att en äldre broder blivit utesluten ur Orden på grund av utebliven betalning under två år.

En sådan regel finns, men den skall inte åberopas utan att man i varje enskilt fall undersökt varför en broder inte betalt. Givetvis kan det finnas många anledningar till att betalning uteblir och just därför är det viktigt att orsaken klarläggs i det enskilda fallet.

till Orden och till logen. Broder som har fyllt 80 år äger rätt till livslångt medlemskap genom att erlägga en engångsavgift som uppgår till tio årsavgifter till Orden och tio årsavgifter till den loge som broder tillhör.

Att en broder skall behandlas med respekt i en situation som den som beskrivs i inlägget är ju en självklarhet och ett brev av den lydelse som broder Shultze föreslår är utmärkt.

Medlemsavgiftens nivå och olika former av medlemskap i Orden är under kontinuerlig diskussion inom ordensledningen. x

Rutiner Det åligger varje provinsialmästare, ordförande mästare och ordförande att ha rutiner för att ett sådant klarläggande skall kunna ske när man noterat utebliven betalning.

Ingmar Börjesson Det kan ske genom att någon av Ordens sigillbevarare och kansler logens ämbetsmän agerar eller att caritasgruppen inom enheten sköter Göran Karlsson kontakten med den enskilde brodern.

Ordförande Barmhärtighetsdirektorium Passivt medlemskap finns inte inom Orden, men det finns möjlighet att avgiftsbefria en broder, helt eller delvis, under längre eller kortare tid.

Nästan alltid finns det en lösning på betalningsproblem för en Individuell- och Parterapi. Kristerapi. broder som önskar Hjälp med att få ihop livets trådar till en helhet. kvarstå i Orden, Drömanalys. men en förutsättExistentiella problem kring skuld och skam. ning är alltså att Kraftigt reducerat arvode för Frimurarbröder. man får kontakt med brodern ifråga. Den lokala caritasgruppen är en utmärkt kontaktgrupp för en sådan diskussion.

Christer Claus Leg. Psykolog, Fyllt 90 Leg. Psykoterapeut; Broder som har Handledare. fyllt 90 år äger från och med påföljanwww.serapeion.se de kalenderår rätt Narvavägen 30, NB. T-Karlaplan att endast betala christer.claus@serapeion.se, Tel: 08-660 00 69 frivillig årsavgift 54

Det är resan som är målet

Livsresa Jag skrev i föregående nummer att vi är välgörande. Vid inträdet i vår Orden börjar en broder en livsresa. Det är inte strävan efter att så fort som möjligt få nya grader som är målet för oss. Det är resan som är huvudmålet. Våra ritualer är vår kompass på resan. Ritualerna ger oss incitament till att tänka över vad jag kan förbättra i mitt sätt att vara gentemot andra och mig själv.

Och när vi får en ny grad ger den oss inspiration och nya frågeställningar att reflektera över. Under vår resa måste vi ofta genom logebesök återkomma till de tidigare graderna för att få en bättre bild av sammanhangen.

Som vi alla vet ställs vi tidigt inför prövningar av våra inre tankar och handlingar. Det står i häftet Information till faddrar: ”Genom sina ritualer håller Orden upp speglar för sina medlemmar i vilka de ser sin egen ofullkomlighet och karaktärsdrag som de inte låtsas om”.

Tålamod För en del av oss kan det till och med upplevas som mindre positivt att uppmärksammas på dessa brister samtidigt som var och en får en möjlighet att överväga sin egen livssituation. Detta är en utvecklingsprocess som är livslång och arbetet med oss själva tar aldrig slut för vi blir aldrig fullkomliga.

Vi känner till att vi emellanåt återfaller till tidigare mindre bra beteenden. Det är därför som vi ständigt

behöver arbeta med våra inre tankar för att bli en bättre människa och därmed bli välgörande föredömen i samhället. Detta är ett ansvar för varje frimurare och det kräver tålamod.

Stolte Örnen I texten i 1800 OAL Första Boken Allmänna lagar; Första Capitlet 8.§ framställs vår frimureriska resa på följande tydliga sätt. ”Lika som den stolte Örnen småningom tillvänjer sina älskade ungar, att långsamt nalkas Solens brännande strålar, och med försigtighet öfvar dem, att uphöja sig uti luftens vida rymder, för att närmare skåda denna lysande och välgörande planet, lika så skall, uti detta Ordens Gille, en ouplyst dödelig, som där inträdet undfått, småningom nalkas Sanningen och Ljuset, att detta kraftiga sken, ej på en gång, må betaga honom förmågan, at rätteligen, och som sig bör, njuta nyttan af dess dyrbara hemligheter. Han skall fördenskull därtill beredas, genom vissa prof, hvilka äro honom ålagde att undergå, inom Gillets särskilta Skiften och Classer, och efter viss bestämd tid och pröfning, efter visad ståndaktighet och befunnen värdighet, undfå den del af kunskap och uplysning, som det Skiftet eller den Class tillhör, uti hvilken han pröfvad blivit; dels genom Historiska, dels genom Moraliska underrättelser, dels ock under Allegoriska Figurer och Sinnebilder, som för de ouplyste omgifva kärnan af den sanna Vishetens Sanning.”

Vår livsresa mot bättre personliga insikter om vårt inre sker alltså stegvis och genom prövningar som inte utgör prövningar från Ordens sida utan prövningar för ens eget bästa.

Caritas Jag skrev i senaste numret av Frimuraren att vi inte är en välgörenhetsorganisation i en vidare bemärkelse. Vi skall genom vår personliga utveckling se barmhärtighet som en naturlig del av våra liv. Detta gör vi bland annat genom att stödja och visa omtanke om dem som har det svårt: ”Frimurarna i samhället”. Jag nämner detta igen då 55

Foto: Joe Sundelin

V

älkommen tillbaka till en givande höst med positiva frimureriska förtecken! Låt oss gemensamt tillsammans med bröderna i din loge, brödraförening eller klubb arbeta vidare för en fortsatt positiv utveckling av Orden. En angelägen uppgift här är att vi på olika sätt måste följa upp och kontakta de bröder som av någon anledning behöver uppmärksamhet och stöd för att återkomma till brödragemenskapen så att de åter deltar i det frimureriska arbetet. Det är en god Caritashandling att redan inför höstens omstart identifiera de bröder som kanske bara väntar på och önskar att bli efterhörda.

en arbetsgrupp inom Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff håller på att arbeta med ett bokprojekt med titeln ”Caritas - Frimurarnas välgörenhetsarbete”. Boken ger en intressant beskrivning av Ordens barmhärtighetsarbete i ett historiskt perspektiv.

Vidare beskrivs det väsentliga arbete vi bedriver idag till stöd för behövande och medicinsk forskning inom olika områden. Läs mer om denna bok i detta nummer av tidskriften och passa på att förbeställa den intressanta boken som beskriver ingående en av våra tre grundpelare - Barmhärtighet. x

LOGE & GÅSMIDDAG 16/11, Stamhuset, Stockholm

Välkommen till vår traditionella Gåsmiddag och loge i gr I Logen startar kl. 13:00 Gåsmiddagen, till vilken även respektive är välkommen, börjar kl. 17:00 i Riddarsalen För mer info se vår hemsida under svenskafrimurarorden.se SJL Adolf Fredrik

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

VAD TROR DU?

Kommer priset på olja gå upp eller ner?

Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.

B

ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning.

Oavsett om man tror på upp- eller nedgång.

Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.

7% 11%

Transport

50% 32%

Så här används oljan globalt

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända.

Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen.

Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.

Industri

Fastigheter

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.

dagar

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.

Olika sorters olja

Världens oljeproduktion

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.

De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.

Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara.

Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.

60

Elproduktion

faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara.

Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.

Brent, Nordsjön

WTI, USA

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar.

Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?

handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.

Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram