Frimuraren nummer 3 2014 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 3 | 2014

Tema Caritas

Frimurarna i samhället

2014 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Ordens Stormästare Anders Strömberg

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 104 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen har under år 2014 delat ut totalt 19 mkr, varav till pediatrisk forskning 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av

de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgår till drygt 9 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 3 | 2014

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 87 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 50. Materialstopp den 3 november 2014.

Prenumeration:

Helår 250:- Lösnummer 70:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs 300 SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se

Innehåll Seniorer på kanalresa med Caritas

Debatt 38

Fritt bad för barnen stor succé

Musikens betydelse i Frimurareorden 40

(G)ulliga lamm tröstar patienter

Recension: Mozarts Requiem

Största donationen i modern tid

Dagens forskning är morgondagens sjukvård

Igelsta: Tre vårdträd för tre nya loger

Kalmarlogernas skeppsklocka slår för bröder på resa

Kronobergare på loge i Kronobergs Slottsruin

Frimurerisk forskning pågår alltjämnt 22 Rasslande kedjan: I Nils Dackes spår

Alltid intressanta föredrag på Ölands Frimurarklubb

Folkes praktiska frimurarsten

Radannonser 42 OHP:s Reflexioner

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont 45 Korsord 46 När en länk i brödrakedjan brister

Skandinaviska frimurare i sydvästra Frankrike

Insänt 50 Frimuraren för 70 år sedan

Lange 51 Insänt 51 Estlands Storloge firade 15 år

Från Ordens kansli

Sjömurarträff på Brännskär

Ur en gammal Cassabok

Frimurarmöte i Finland

OSM:s krönika

Odalmannens hemligheter - nu är de avslöjade

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Bengt Klemets, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Tack vare Caritasmedel kunde 86-årige Harry Max få ledigt från äldreboendet en dag och få göra sitt livs första tur på Göta kanal. Bilden är från en av slussarna. Läs mer om hur bröderna i Östergötland satsar på handgriplig Caritas inne i tidningen. Foto: Håkan Wasén.

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta! Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

Frimurarbröderna hade jobbat hårt för att de inbjudna gästerna skulle få en härlig dag på Göta Kanal. Bland annat hade man engagerat broder Arne Blomberg som underhöll med musik under resan.

Kanalresa med Caritas gav livet mervärde till Max Caritas är inte bara att ge pengar vid insamlingar. Harry Max, 86 år, trodde aldrig han skulle få uppleva att drömmen besannades, att få ta en tur på Göta Kanal. Men tack vare att antal frimurarbröder i Linköping och stöd från Stora landslogens seniorråd, blev det verklighet.

illsammans med pensionärer från äldreboenden i Linköping och Ljungsbro fick Harry uppleva Göta Kanal mellan Borensberg och Berg. En kanaltur som också blev en upplevelse för frimurarbröderna som fick uppleva trevliga och intressanta möten med en äldre generation. Värdefull gåva Initiativtagare till arrangemanget är brodern Thord Söderlund Östgöta Provinsialloge. Han menar att det finns en värdefull gåva som kan vara värd mer än pengar, tid.

Tid att samtala, tid att göra aktiviteter som gör att de som vistas på äldreboende får en rikare tillvaro. – Min tanke bakom allt är att genom att skänka lite av vår tid kan vi sätta lite guldkant på de äldres tillvaro. Det var sammanlagt ett 30-tal äldre och ett 10-tal bröder som samlades i Borensberg för att åka på kanaltur med MS/Ceres. Frimurarbrodern tillika spelmannen Arne Blomberg hade en viktig uppgift som passade honom som handen i handsken. Som en av medlemmarna i kapellet Spiskroken, vilka spelar ”pop” från runt 1900, hade han 4

många välbekanta låtar att spela för deltagarna på sin fiol. Sålde grönsaker Det märkliga var att för majoriteten av deltagarna från de olika äldreboendena var turen på Göta Kanal den första. Man hade helt enkelt inte hunnit med att göra det under livet och trodde nog att det inte skulle bli av om inte inbjudan kommit från frimurarbröderna. Inga Birgitta Kaller, 85, som bor på äldreboendet på Evastigen i Ljungsbro, har ett rikt liv bakom sig och hunnit få barnbarnsbarn. Men Göta Kanal hade hon inte åkt på.

Caritas

Elvy Lundgren ser landskapet passera utanför båtens fönster. Hon är en av de många som bott hela sitt liv nära kanalen men aldrig fått tillfälle att åka på den.

– Och ändå bor min son alldeles intill kanalen. Hon uttryckte sin glädje över att ha fått komma med. – Det är roligt att komma ut för man sitter mycket ensam i min ålder. För Ingegerd Andersson var det också kanal-premiär trots att hon och maken bott i en flygel vid Brunnby i Vreta Kloster intill Göta kanal. – Titta! ropade hon under vårt samtal och pekade mot Brunnbys halvcirkelrunda flyglar. – Där bodde vi och där på gärdet odlade vi grönsaker som vi sålde. Dröm uppfylld Thord Söderlund med ett förflutet som kanaldirektör på Göta Kanal hade också mycket intressant information att tillföra utöver den som meddelades i Ceres högtalare. Harry Max, 86, från Gåsen i Skäggetorp, fick sin dröm uppfylld. Från början till slut, först i uppehållsväder, sedan i strilande regn, stod han obändigt på akterdäck och njöt av resan. – Jag måste se hela vägen, förklarade han. Harry Max har under ett långt liv

Thord Söderlund tidigare kanaldirektör för Göta Kanal har tagit initiativet till både kanaldagen och andra aktiviteter för att ge guldkant på tillvaron för de som bor i äldreboenden.

jobbat på järnvägen i bland annat Linköping och Rimforsa. Inte ens när vattnet från slussarna forsade så det stänkte över båtens däck vek Harry Max från sin utsiktspost på akterdäcket. Åren går Hela tiden kom underfundiga funderingar om livet. – När man kommer till ett åldringscenter tror man ju aldrig det skall bli av med att åka Göta Kanal. Och ju mer åren går ju mindre chans är det ju att det blir av. Och nu har det blivit av. Och ”en” kan ju inte bli mer än imponerad av vad man fått se idag. Harry Max tyckte också att resan gav ett annat mervärde genom mötena med andra människor. – När man är ute och träffar folk så hittar man nu nästan alltid en beröringspunkt. Det är skojigt och förunderligt att man kan prata med folk om sånt som är gammalt och hände för länge sedan. Goda människor Thord Söderlund var nöjd med dagen. – Vi har ju så många goda mänskliga resurser bland oss frimurare som vi 5

skulle kunna utnyttja för föreläsningar och annat, menar Thord Söderlund. I Linköping har flera andra aktiviteter startats på olika äldreboenden efter initiativ av Thord Söderlund och med hjälp av andra frimurarbröder. – Vi är igång både med föredrag och högläsning. – Föredragen försöker vi att planera in en gång i månaden vid två äldreboenden. Ny tradition Det första föredraget som hölls av Thord och handlade om just Göta kanal och nummer två var en uniformsparad genom tiderna och lite militärhistoria med Carl-Henrik Löfgren och ytterligare sex personer. Vid höststarten höll spelmannen Arne Blomberg föredraget ”Populärmusik före vår tid” . Götakanalkryssningen kan bli en tradition. – Beträffande Göta kanaldagen har diskussioner redan inletts om en sådan nästa år och då skall vi bjuda in ännu flera. x Text och foto: HÅKAN WASÉN

Värme och härlig sommarsol var det när folk från när och fjärran fick bada gratis i Linköping, tack vare Caritasmedel.

Succé när frimurarna bjöd på fritt bad I Östergötland har man fantasi när det gäller Caritas och vad man kan göra till glädje för sina medmänniskor på olika handgripliga sätt.

Linköping ville frimurarna i somras ge alla barn som kanske inte normalt har råd att utnyttja det kommunala badet, en heldag med gratis bad. Och det blev stor succé, både gammal som ung, fattig som rik tog chansen när frimurarna bjöd på entréavgiften. Sammanlagt 1 420 personer räknades in på Tinnebäcksbadet i centrala Linköping en lördag i juli. Caritasmedel – Det här initiativet sätter guldkant på tillvaron, sade Birgitta Boström som kom till ”Tinnis” tillsammans med maken Per och barnen. – Tanken bakom idén till gratisbadet var just att sätta lite guldkant på tillvaron, främst för dem som inte har råd att ofta gå på Tinnis, berättar Björn Lindblom, som kläckte idén för ett par år sedan. En idé som nu kunde förverkligas med stöd av Caritasmedel.

Den utannonserade dagen kunde inte ha varit bättre vald. Värme och härlig sommarsol. Redan tidigt på för-

middagen hade 400 personer kommit och under dagen anlände alltså ytterligare drygt 1 000 badgäster.

-Ett jättebra initiativ av frimurarna att bjuda på bad, tyckte Diana som hade läst i lokaltidningen om gratisbadet.

Caritas Några som var tidiga på dagen var familjen David och Annie Kvick med Oliver 8 och Emily 5. Ända från Kanada De var sannolikt de mest långväga gästerna för de bor till vardags i Vancouver i Kanada. – Fast vi kommer från Linköping, påpekade Annie. – Jättehärlig idé att bli bjudna på badet. Det är kul för barnen att få bada på ”Tinnis” som man själv badade så mycket på när man var yngre och bodde i Linköping. Inne på Tinnis hade Diana Johansson just brett ut filten på gräset medan dottern Klara 10 förberedde sig för att hoppa i vattnet. Bra initiativ – Jag tycker det var jättebra initiativ av frimurarna att bjuda på bad, tyckte Diana som hade läst i lokaltidningen om gratisbadet. – Det är nog inte alla som har råd att bada för det kostar ju en del. Så nu skall vi ha en trevlig dag här på Tinnis. På ”Vita sand” (alla Linköpingsbor vet att det är delen med sandstrand) där barnfamiljerna hållit till, sedan Tinnis öppnade 1938, var det nästan fullt. På en filt i gräset hade Boströms dukat upp för fika. Familjen Boström det var Birgitta och Per med tvillingarna Markus och Oskar, 3 och 5. – Vi läste om det i Corren och vi blev faktiskt lite överraskade att det var frimurarna som stod bakom det hela, sade Per. – Vi visste inte att de kunde ta sådana initiativ. – Och nu är vi här och nu får barnen leka i vattnet.

De mest långväga av frimurarnas badgäster var familjen David och Annie Kvick med Oliver 8 och Emily 5. De bor i Vancouver i Kanada.

“Guldkant” behövs – Jag tycker det är ”gentilt” att bjuda på bad, sade Birgitta. – Jag tackade till och med personalen i entrén när vi gick in. Initiativet är toppenbra, det behövs sådana här saker som sätter lite extra guldkant på tillvaron. Bättre reklam för frimureriet går knappast att få. x Text och foto: HÅKAN WASÈN 7

Kalle var lite dåsig efter narkosen, men gav gärna lammet en kram.

Jodå – man kan behöva gosa med ett lamm även om man är åtta år och haft så ont att man inte ens blev rädd för sprutorna.

(G)ulliga frimurarlamm tröstar barn på sjukhus Sedan ett drygt år tillbaka, det vill säga från februari 2013, får alla ledsna och ängsliga barn, som ska opereras eller har opererats på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, ett vitt litet ulligt, gosigt lamm som tröst och uppmuntran.

essa lamm skänks av frimurare i Norrköping, som vid brödramåltiderna beredvilligt lämnar sina bidrag för att finansiera lammgåvorna. Cirka 50 lamm per månad lämnas till barn på anestesi- och öron-näsahalsavdelningarna på sjukhuset. En viss administration fordras naturligtvis på sjukhuset och denna ombesörjs förtjänstfullt av vårdenhetschefen Marita Andersson. Glädje Syster Marita berättar om den glädje och tacksamhet som föräldrar, barnen själva och andra – inte minst avdelningspersonalen – känner inför denna för familjerna oväntade välgörenhet. Och Norrköpings frimurare får en icke föraktlig good will. Idén med goselammen kommer ursprungligen från bröderna i Linkö-

Här syns ärret- visar en egentligen ganska stolt lammotagare.

Caritas ping. Där startade frimurarna Robert Larsén, då anestesiläkare på Universitetssjukhuset i Linköping, och Magnus Fröhler, församlingspräst i Linköping och ordförande i Linköpings Caritasgrupp, sensommaren 2011 denna lammdistribution till barn på Universitetssjukhuset. Satsningen understöddes entusiastiskt och förbehållslöst av ännu en frimurarbroder, Giuseppe Cocozza, lammleverantör till såväl Linköping som Norrköping. Kalle 3 år Kjell Mazetti och jag besökte Vrinnevisjukhuset för att träffa Kalle, drygt 3 ½ år gammal. Kalle hade precis vaknat upp ur narkosen efter sin öronoperation; han hade fått plaströr inopererade i båda öronen för att dränera vätska från innerörat. Han var fortfarande lite dåsig efter narkosen, men satt tryggt i pappa Micaels knä och mumsade förtjust på en glasspinne (som alla barn får efter utstånden möda). Kalle berättade att han skulle få åka hem alldeles snart. Det tyckte han var bra – han längtade efter att få komma hem och få ”busa” lite med lillebror Alvar, 7 månader. Frimurarbarn Här inträffar nu det märkliga. Samma dygn hade Filip, åtta år, akut opererats för blindtarmen. När han på eftermiddagen vaknade upp fanns hans pappa Thomas med (mamma Pia hade varit med Filip på sjukhuset tidigare under dygnet).

Per Åke Ståhl ordförande i Caritas i Norrköping passade på att ge Kalles föräldrar lite information om frimurarna i Norrköping och vårt Caritasarbete.

Och precis som Kalle, på ett annat uppvak på sjukhuset, fick Filip ett ulligt vitt och gosigt lamm av personalen – ungefär samtidigt som Kalle. När pappa Thomas såg lammet log han gott och berättade för sonen (och personalen), att ”det där lammet har jag varit med och sponsrat”. Thomas är alltså en icke alldeles obekant frimurare i Norrköping som bevakande broder i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik. När vi fick reda på detta slumpens spel åkte vi hem till Filip och familjen Ekström. Där pratade vi med honom

Vårdenhetschefen Marita Andersson får ofta en förpackning lamm att ge till sina unga patienter.

– en liten tarm fattigare - och hans två yngre syskon Gustav (5½ år och legoproffs!) och Julia, 1 år. Klassiska symptom Filip berättade för oss att han hade fått ont i magen i skolan dagen innan han opererades och att han kräktes när han kom hem. Kunde det vara maginfluensa? Men ont i sidan och en begynnande svullnad över buken visade klassiska symptom på en blindtarmsinflammation, tyckte mamma Pia. Så in till Vrinnevisjukhuset mitt i natten och operation under onsdagen. Filip tyckte nog att det var lite otäckt när han måste åka till sjukhuset, men visar nu stolt upp sitt prydliga ärr på magen. Stiligt värre! Det gosiga lammet gjorde väl också sitt till för att göra minnet av sjukhusbesöket positivt. ”Det är ganska OK att vara på sjukhus – å får man ett lamm också så blir det ännu bättre …”, konstaterade Filip. Å det kan han ju ha rätt i. Dement Men det är inte bara små barn som kan få ett lamm. En svårt dement kvinna 82 år gammal tröstades också hon med ett lamm efter en operation och mådde betydligt bättre med lammet i famnen, berättade Syster Marita Andersson, en av dem som ser till att barnen får ett lamm till tröst. x Text: PER-ÅKE STÅHL Foto: KJELL MAZETTI

Caritas

”Kärleken till nästan varav Barmhärtigheten är en följd” Ovanstående citat ur Ordens Allmänna Lagar kunde stå som en samlande rubrik över makarna Ingrid och Johan Ahlandsbergs livsgärning. som hon kom att bebo under hela sitt liv. Hon var gymnasieadjunkt och språklärare och även aktiv kyrkopolitiker. För sitt samhällsengagemang hedrades hon bland annat med Nordstjärneorden. Makarna Ahlandsberg ingick äktenskap 1967. Johan Ahlandsberg var född av svenska föräldrar i Lettland och kom som 17-åring till Sverige. Han utbildade sig till ingenjör och var verksam inom ett teknikföretag i Stockholm i över 30 år. Som pensionär var han under några år verksam i Turkiet och drev även egen affärsverksamhet fram till 80 års ålder. Under sin värnpliktstjänstgöring vid Stockholms Luftvärnsregemente utnämndes han till fänrik och utbildades till radaringenjör. Med dystra upplevelser från första världskriget, där hans föräldrahem skövlades och fadern mördades, kom Johan att ägna ett stort och aktivt intresse för vårt lands försvar. Han erhöll Luftvärnets silvermedalj och Patriotiska sällskapets guldmedalj.

Ingrid och Johan Ahlandsbergs donation är den största i modern tid.

ngrid Ahlandsberg avled i april 2013, 97 år gammal. I sitt testamente hade hon förordnat att makarnas bostadsrätt på Kungsholmen skulle tillfalla Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse. Donationen, som är den största stiftelsen erhållit i modern tid, uppgick till drygt 12 miljoner kronor. Enligt testators vilja skulle beloppet fördelas

på Ellen och Allan Spångbergs fond och Ingrid och Johan Ahlandsbergs fond. Allan Spångberg var Ingrids far. Han var frimurare och familjen Spångberg hade tidigare visat stor generositet mot stiftelsen. Nordstjärneorden Ingrid Ahlandsberg var född i den lägenhet på Kungsholms Hamnplan 10

Gentleman 1968 blev Johan Ahlandsberg frimurare och erhöll tionde graden 1991. Han var en mycket flitig och uppskattad broder, älskvärd, allmänbildad och språkkunnig. En verklig gentleman av den gamla stammen. Han avled 1996, 94 år gammal. Svenska Frimurare Orden kom att betyda mycket för makarna Ahlandsberg. Vid konserter och andra evenemang med damer deltog makarna aktivt tillsammans. Långt upp i hög ålder bevistade Ingrid Ahlandsberg regelbundet sammankomsterna i Amicitia i Ordens stamhus. Johan Ahlandsbergs mycket passande riddarnamn, ”Riddare av den goda viljan”, kom att få en tillämpning som Frimurarestiftelsen och därmed svensk medicinsk forskning för all framtid har anledning att minnas med stor tacksamhet. x Text: KAJ GUSTAFSSON

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,35 miljoner kronor. Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2014:

Karolinska Institutet i Stockholm Professor Kerstin Brismar Professor maria eriksdotter Professor laura fratiglioni Professor Caroline Graff Professor Göran K Hansson Professor mai-lis hellénius Professor rolf hultcrantz med dr Petter Järemo med dr carina lundh hagelin Professor maria masucci med dr Veronica murray Docent cesare Patrone Professor John Pernow Professor Mårten Rosenqvist Docent Josefin Skogsberg Professor Magnus Sköld Professor Mats Trulsson Docent Hui-Xin Wang Docent Inger Wårdh Professor agneta Yngve

Lunds Universitet Professor Patrik Brundin Professor Susanne Iwarsson Docent Ulf Jakobsson Professor arne lindgren Professor Bodil Ohlsson Professor Jan Sundquist Göteborgs Universitet Professor sven enerbäck Professor anders lindén Professor mattias lorentzon Professor Margda Waern Docent Madeleine Zetterberg Linköpings Universitet Docent Martin Hallbeck Professor tiny Jaarsma Professor toste länne Professor Anna Strömberg Professor Stefan Thor

Professor Karin Öllinger Professor Carl Johan Östgren Umeå Universitet Docent niklas lenfeldt Professor lillemor lundin olsson Professor lars nyberg Professor Tommy Olsson Uppsala Universitet Professor lena gunningberg Docent Martin Ingelsson Professor Anders Wanhainen Universitet i Finland Med dr Regina Santamäki Fischer Professor Timo Strandberg Professor Reijo Tilvis

Totalt utdelas över 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, 101 23 Stockholm

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm har haft en imponerande mångfacetterad verksamhet sedan 1753, berättar docent Bo Lindquist.

Dagens forskning är morgondagens sjukvård Redan år 1753 startade frimurarna det första barnhuset i Stockholm och ur den verksamheten har dagens barnhusstiftelse vuxit fram. Eller som det korrekta namnet är Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, och som nu senast kunde dela ut inte mindre än 10 miljoner kr till forskning om barns sjukdomar.

edan verksamheten inriktades på stöd till pediatrisk forskning år 1989, har inte mindre än 105 miljoner kr hunnit delas ut för det ändamålet. Och ända sedan 1994 av H M Drottning Silvia. Så stiftelsen kan i år fira både ett 25 årsjubileum och ett 20 årsjubileum. Det måste också nämnas att stiftelsen med nästan samma belopp som går till forskning också stödjer en rad organisationer som arbetar med barn. Ersta Flickhem, Ecpat, Bris, för att nämna några. Historisk återblick Vid stiftelsens sammanträde i år när

forskningsmedlen fördelades, gjorde stiftelsens ledamot och vetenskaplige sekreterare, docent Bo Lindquist en historisk tillbakablick och en nutidsbild av verksamheten som Frimuraren har fått tillåtelse att återge i något avkortad form: Det har varit en imponerande mångfacetterad verksamhet under alla år. Initialt ackorderades spädbarnen framför allt ut i fosterhem men senare tillkom barnhemmet vid Malmtorgsgatan som drevs i drygt 100 år. Därefter hade man verksamhet i Kristineberg och de sista 10 åren till 1940 vid Blackeberg i Stockholm. Carl Gustaf Tessin, den förste före12

Latinet på Barnhusstiftelsens medalj betyder ungefär ”Den Kungliga Dottern räddade mig”. Medaljen är sannolikt utformad av medaljkonstnären David Fehrman. Avsikten med medaljen var att genera pengar till Barnhuset och dessutom tilldelades medaljen ett antal prominenta personer. Medaljen är en allegorisk skildring av hur Moses lyftes ur Nilen av Faraos dotter - kanske likställd med prinsessan Sofia Albertina, årsbarn med stiftelsen.

ståndaren för Barnhuset, var diplomat, riksråd och kanslipresident. Dessutom frimurare – förste recipient i Axel Wrede Sparres loge. På 1940-talet hade samhället utvecklats och barnhemmet behövdes inte längre och därför kunde barnhusdirektionen ombildades till en Stiftelse för vård och fostran av fattiga och behövande barn. Nästa steg i utvecklingen blev att Kammarkollegium i mitten av 1980-talet fattade ett permutationsbeslut som möjliggjorde stöd till barnmedicinsk forskning och den första utdelningen av anslag kunde därefter göras 1989. Magnus Fredrik Brahe Från början var det logen St Jean Auxiliaire som utsåg föreståndare för verksamheten. Men ganska snart fick stiftelsen en egen direktion med ordförande. Barnhusdirektionen konstituerades 1796 och Magnus Fredrik Brahe blev dess förste ordförande. Han var en framstående ledargestalt, lantmarskalk, diplomat och kansler vid Uppsala universitet. Dessutom förste ordf i barmhärtighetsdirektoriet. Dagens ordförande Carl Gustaf Piehl är den 16:e i ordningen. Barnsjukvården För att bättre förstå sjukvården på 1700-talet kan nämnas att ämnet pediatrik, barnsjukvård, föddes samtidigt med Frimurarnas Barnhusverksamhet. Det började med att Nils Rosén von Rosenstein, professor i botanik och medicin vid Uppsala universitet, fick i uppdrag att bidra till folkupplysningen och sprida kunskap om sjukdomar. Efter tio år hade han så mycket material att han kunde ge ut världens första lärobok i pediatrik. Han levde åren 1706 – 1773. Nils Rosén var inte frimurare, men det blev hans son, med samma namn som fadern, i S:t Johanneslogen Saint Jean Auxiliare, där han sannolikt var involverad i Barnhusets verksamhet. Sonen var landshövding och Svenska Akademins ständige sekreterare. Forskningsanslagen När det gäller medel till den pediatriska forskningen har utvecklingen varit mycket gynnsam. År 1989 kunde 200 000 kr delas ut. I år är summan 10 miljoner kr. Inledningsvis kunde få men mycket erfarna forskare få stöd, särskilt inom

Magnus Fredrik Brahe, Barnhusdirektionen förste ordförande 1796 – 1814. Porträttet hänger på Skokloster.

Anslagen som har delats ut 1989-2014 är på totalt 105 miljoner kr. Det har gått till cirka 500 mottagare och 50 poster är doktorandstipender/utbildningsbidrag.

Foto:Pierre Dunbar

av fyra professorer vid Karolinska Institutet (Hans Forssberg, Claude Marcus, Gunilla Hedlin och Mikael Norman). De granskar och rankar alla ansökningar enligt vetenskapsrådets mall där forskningens kvalité och angelägenhetsgrad är avgörande. Fördelningen av anslagen sker sedan på basis av rankingen.

H.M. Drottningen överlämnar diplom i Oscarssalen, Ordens stamhus, till några av årets stipendiater.

njurfysiologi och reumatologi. Ett exempel är den internationellt mycket erkända forskaren professor Anita Aperia och hennes grupp. Hon arbetar med basala utvecklingsbiologiska frågor som rör transport av salter över cellmembran och tarm, för att förstå varför barn så lätt drabbas av salt och vätskebalansrubbningar Redan från början försöker man stötta både erfarna forskare och yngre lovande forskare – det har varit en svår balansgång. Genomsnittsåldern för mottagare av forskningsanslag var 44 år. Andra yrken Från början var det endast barnläkare som sökte och beviljades anslag men från 1997 kom andra yrkeskategorier in, barnmorskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster med flera och antalet ansökningar har stadigt ökat under åren. Det är hård konkurrens om anslagen och de som får anslag har lång och Bakgrund 1753 1753-1940 1985 1989 – ff.

gedigen forskningserfarenhet men i varje grupp ingår också många unga kreativa forskare som får stöd till utbildning och doktorandtjänster. De enskilda bidragens storlek har varierat mellan 30 000 och 425 000 kr. Andelen kvinnliga forskare har ökat successivt och är nu 53 procent. Expertgrupp Stiftelsen lägger ner stor omsorg för att finna rätta mottagare. Den har alltid anlitat externa vetenskapliga granskare som är ämnesföreträdare och ledande internationella forskare inom pediatrik. Initialt var det en granskare – Professor Jan Winberg, Karolinska Institutet, men mycket snart knöts även Professor Martin Ritzén till arbetet. De granskade varje ansökan och skrev ett fritt utlåtande och en rekommendation till beslut. Så småningom har det utvecklats en grupp sakkunniga som nu består

Prinsessan Sofia Albertina föddes Frimurare Barnhuset i Stockholm inrättas Carl Gustaf Tessin förste föreståndare Barnhus, spädbarnshem, vaccination, undervisning Barnhemsverksamheten upphör 1940 Ändamålsbestämmelser ändras Permutationsbeslut av Kammarkollegium Stöd till pediatrisk forskning 14

Forskningsområden Forskning som har fått återkommande stöd från Barnhusstiftelsen är områden som bedömts vara angelägna att stödja, patientnära och med tydlig klinisk betydelse. Några exempel är: Nyföddhetsperiodens sjukdomar: Andningsstörningar hos nyfödda, med omogna lungor och mycket för tidigt födda barn. Forskning som syftat till förståelse och dessutom behandling. Dramatiska förbättringar med överlevnadssiffror har noterats. Plötslig spädbarnsdöd: För 20 år sedan dog 1 spädbarn av 100 i plötslig oväntad spädbarnsdöd. Genom forskning inom nyföddhetsmedicin och fysiologi har man kunnat klarlägga faktorerna bakom och hur man förebygger att barn drabbas. Övervikt och fettcellsmetabolism: Vid Karolinska Institutet bedrivs en framgångsrik och mycket angelägen forskning i fronten för diagnostik, konsekvenser av fetmasjukdom, behandling och förebyggande arbete. Neuropediatrik: Forskning rörande uppkomst och förebyggande av hjärnskador. Ett annat forskningsfält rör cerebral pares där barnen behöver multidisciplinära insatser som exempelvis neurologisk, ortopedisk, sjukgymnastisk behandling. Kartläggning av rörelsemönstret hos friska och sjuka barn studeras också ingående och ger förutsättningar för behandling Genetik och metabolism: Några grupper bedriver framgångsrik forskning där man upptäckt och klarlagt genetiskt orsakade sjukdomar. Därigenom skapas förutsättningar för nya behandlingsstrategier Allergi – astma: Det är ju verkligen ett folkhälsoproblem och här studerar man mekanismer på gennivå under ledning av professor Gunilla Hedlin. Med orden ”Dagens forskning är morgondagens sjukvård”, avslutade Bo Lindquist sin historiska återblick. x Text och foto: Lars Billström

Storintendentens expedition

Handskar 225 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Kravatt med mönstrat frimurarkors 225 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr Pins med frimurarkors, 4, 6 eller 10 mm 50 kr Pins med passare/ vinkelhake, 6 mm 50 kr Slipsnål/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Slips med mönstrat frimurarkors 275 kr

Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manchettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Servietthållare i guld med frimurarkors 175 kr

Klackplånbok 75 kr

Servietthållare i silver med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Brevkniv med frimurarkors 125 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos Ordensassistenterna.

Rouge

Blanc

Beställningssortiment

PRISVÄRT! Mycket bra vin Munskänken

Artikelnummer: 73071

Artikelnummer: 73070

Augusti 2014

Årgång: 2011

Pris: 148:-

Druvor: 60% Merlot 30% Cabernet sauvignon 10% Cabernet Franc

Augusti 2014

Pris: 115:-

Årgång: 2013

Druvor: 40% semillon 40% sauvignon Blanc 20% Muscadelle

Land: Frankrike

Område: Bordeaux

! n e m m o Välk rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

Nu kan du beställa direkt via vår hemsida!

nch dagens lu k After wor

SAMPLEX www.samplex.se

the golden days

Alkohol kan skada din hälsa

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Tre vårdträd för tre nya loger på Igelsta Det är inte bara den frimureriska verksamheten som växer på Igelsta Gård utanför Södertälje. Nu växer även de olika logernas vårdträd på platsen.

nder sommaren celebrerades den växande verksamheten i frimurarhuset Igelsta Gård i Södertälje. Tre nya loger som kommer att ha sin hemvist i Igelsta Gård planterade var sitt vårdträd i frimurarhusets trädgård.

Gåva Vårdträden utgjorde en gåva från de befintliga logerna och ägarbolaget Birkaporten. Sedan 2011 verkar S:t Johanneslogen Sankt Ansgar i det renoverade och ombyggda huset från Södertäljes badortsepok för drygt 100 år sedan. Hösten 2012 tillkom S:t Johanneslogen Mälarporten. De nya logerna, som nu manifesterade sin hemvist i Igelsta Gård, var den nya S:t Andreaslogen De Två Nycklar samt de två finländska logerna, tillhörande Storlogen i Finland, Telge nr 169 och Igelsta nr 175. Värd vid ceremonin var ordförande mästaren i S:t Ansgar, Anders Bruse. Mälarporten representeAllt är förberett för plantering av vårdträd framför Igelsta Gård. rades av ordförande mästare Ulph Lundgren och De Två Nycklar av förste deputerade lerna för andreasfrimureriet blir helt mästare Gunnar Westin. Finska Storklara i Igelsta nu i höst. logen var representerad av bland andVid årets utgång kommer därmed ra biträdande storsekreteraren Jean fem olika loger att ha sin hemvist i friFranzén. murarhuset. Och därutöver kommer ytterligare en finsk loge, Det Gyllene Fem olika loger Snittet nr 174, att under sin första tid De Två Nycklar har under sitt första ha sin hemvist på Igelsta Gård för att verksamhetsår arbetat i Ordens stamsenare flytta till södra Sverige. hus i Stockholm i väntan på att lokaEfter ceremonin öppnade logen 17

Igelsta nr 175 en reception i grad III. De besökande bröderna från Svenska Frimurare Orden fann det mycket inspirerande och spännande att kunna jämföra denna reception på svenska språket enligt det finländska 33-gradiga systemet med vår egen Ordens ritual. x Text: STAFFAN TERNBY Foto: CHRISTER ENG

En klockas klang ljuder i Kalmar klockan 22 Med fyra slag ljuder en skeppsklocka i Kalmarlogerna klockan 22 som en hälsning till frånvarande, över jorden spridda bröder.

id S:t Johanneslogen Carls 100-årsjubileum den 10 september 1958 skänkte sjökaptenen Johan Fredrik Günther en skeppsklocka till logen. Klockan kom från Kockums varv i Malmö och är en kopia av den skeppsklocka som användes på M/S Joh. Gorthon, det fartyg som han förde befälet på över mer än två sekel. Han kallades av frimurarna alltid, ja, nästan alltid, för Captain. I sjömanskretsar var det Bill.

mal. Mestadels arbetade han då på seglande skepp, bland annat på flera fyrmastade skepp för ett rederi i San Fransisco. Han återvände efter några år till Sverige och sökte sig då till Kalmar och stadens navigationsskola där han först avlade styrmansexamen och året efter, 1916, sjökaptensexamen. Efter att ha arbetat i flera olika rederier kom han 1928 till Gorthonrederiet och detta blev han trogen till sin pensionering.

Till sjöss Captain var född i Helsingborg 1893 och han begav sig till sjöss 16 år gam-

Torpederad Under andra världskriget blev hans fartyg Tilda Gorthon, torpederat i juni 18

1940 i Engelska kanalen och efter några dygn i livbåtar blev besättningen räddad och kunde återvända hem till Sverige. Nästa fartyg som han förde befälet på var Stig Gorthon och drygt ett år senare, i juli 1941, råkade han än en gång ut för en krigsolycka. Fartyget blev minsprängt utanför tyska Nordsjökusten och även denna gång räddades besättningen. Han fortsatte på andra Gorthonfartyg och 1947 utsågs han till befälhavare på rederiets då senaste flaggskepp, kylfartyget M/S Joh. Gorthon. Detta fartyg seglade på de stora haven; med kött från Australien och i bananfrakt från Sydamerika till Europa. Han lämnade detta fartyg och sin aktiva sjötjänst i april 1959 efter 50 år till

Foto: Thomas Hällqvist.

Johan Fredrik Günther

Sonen Arne Günther är beredd att slå fyra slag med skeppsklockan.

sjöss och 40 år i Gorthons eller dem närstående rederiers tjänst. Blev frimurare Johan Fredrik Günther blev frimurare 1929 i Johanneslogen Carl och erhöll grad X 1962. Efter att ha pensionerats utnämndes han till arkivarie vid högtidsdagen i Logen Carl 1960. I detta ämbete stannade han i fem år. Captain var gift med Anna som kom från Arby, söder om Kalmar. De hade träffats under hans studieår i staden och efter giftemål 1918 blev paret staden trogna, även om Johan Fredrik ofta var till sjöss. De fick sönerna Johan och Arne, båda med tiden välkända frimurare i Kalmar och dessutom ämbetsmän under många år. Passagerare Kylfartyget Joh. Gorthon hade möjlighet att ta med passagerare och 1957 följde frimuraren och glasbruksdirektören Erik Åfors med på en resa till Sydamerika. Då bestämde han och Captain att hans tre söner skulle recipiera i johanneslogen året efter. Så skedde. Carl-Henric Åfors, under många år en uppskattad ämbetsman i Logen Carl, var en av de tre bröderna.

Vid en annan resa fick barnbarnet och Johan Günthers dotter Catharina följa med som 6-åring under ett halvt år. Hur många av dagens curlingföräldrar skulle släppa iväg sin dotter på en sådan resa? Till mångas glädje utgav Catharina Günther-Rådström 1989 boken Av sjömansblod, där hon i text och bild berättar om denna sin resa. En fascinerande bok och vi som haft förmånen att möta Captain får en extra behållning av boken eftersom hon lyckats fånga hans personlighet på ett charmerande sätt. Telegram Skeppsklockans klang har sedan 1958 ljudit i matsalen vid varje högtidligt tillfälle i logen Carl respektive Gustaf Adolf. Enligt Captains donationsbrev ska vi kl 10 på kvällen slå fyra slag – hälsning till frånvarande utöver jorden spridda frimurarbröder. Därefter höjs alltid en skål för våra frånvarande bröder. Johan Fredrik Günther dog 1983 och var då närmare 90 år. Så länge Captain var med oss var det han som slog i klockan, därefter utfördes uppdraget av sonen Arne under många år. Under senaste året har någon av Kalmars frimurarsjökaptener skött denna syssla. 19

Det infinner sig alltid en högtidlig stämning vid dessa ljudliga tillfällen. I samband med detta har det ofta upplästs telegram, numera e-post, från frånvarande kalmaritiskt sjöfolk som hälsat till hemmavarande frimurare. x Text och foto: BENGT BENGTSSON

Omslaget till boken om Captain, skriven och illustrerad av barnbarnet. För övigt gift med författaren Niklas Rådström.

Foto: Jörg Hempel

Kronobergs slottsruin.

Kronobergare på loge i Kronobergs Slottsruin För andra gången har Frimurarna i Växjö genomfört en måltidsloge i grad I på historisk mark i Kronobergs Slottsruin. Därmed kan man säga att evenemanget blivit en tradition i regi av S:t Johanneslogen Kronoberg.

ryga 60-talet bröder hörsammade inbjudan varav några ”utsocknes” gäster som tog sig till Växjö för att delta, bland annat växjöbördige Stormästarens prokurator Nils Magnusson. Vädrets makter stod också på arrangörens sida. Så sent som en timme före samlingen stod himmelens portar vidöppna och regnet öste ner, men när bröderna började samlas på borggården hade solen lyckats bryta igenom molntäcket. Kronoberg Värendsbrödernas vice ordförande Olle Larsson höll ett målande föredrag om borgen Kronoberg, innan det blev en ruin. Såväl Erik XIV som Nils Dacke har tidvis bott på Kronoberg och långt ifrån alltid i lugn och ro. Erik XIV är den ende kung som man med säkerhet vet har bott på Kronoberg, som ursprungligen var en biskopsborg. Biskopen var på den tiden inte ”en godmodig herre med lila skjorta och halskedja med ett kors” utan en myndighetsperson med starkt behov av skydd av mer eller mindre krigisk natur. Kronoberg var hans säkra bostad. Vi befinner oss i en del av värl-

den som faktiskt är väldigt krigshärjad genom historien. Från början av 1100-talet till slutet av 1600-talet hade samtliga generationer i Småland upplevt krig under sin levnad. Även in på 1800-talet har krig drabbat gränslandet mellan Danmark och Sverige så vår lite bortskämda syn på Sverige som ett land med långvarig fred är inte alldeles korrekt. Mitt i detta område ligger Kronoberg som stod emot flera belägringar. S:t Sigfrid Första gången Kronoberg nämns i skrift är i Sigfridslegenden som skrevs ner på 1200-talet. S:t Sigfrid finns för övrigt avbildad i Växjös stadsvapen. Den engelske biskopen Sigfrid erbjöd sig, sannolikt efter viss övertalning att, tillsammans med sina systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman, åka till det hedniska och erkänt farliga landet norr om Danmark för att sprida den kristna läran. I Växjö fick han enligt legenden Guds uppdrag att omvända virdarna och bygga en kyrka. Det blev grunden till Växjö Domkyrka och Växjö Stift. Efter en resa till kung Olof återvände Sigfrid till Växjö bara för att upptäcka 20

att virdarna hade ändrat sig och huggit huvudena av systersönerna. Bedrövad och med viss hjälp av kung Olofs svärd, lansar och ryttare fick han smålänningarna att ändra sig igen och åter anta den kristna läran. Historiens vingslag kändes verkligen när vi tog plats i ”festvåningen” där måltidslogen genomfördes under ledning av Johanneslogens ordförande mästare Tommy Sällström. »

Bengt Arvidsson kallade på gammalt militärt vis samtliga till bords.

Vad historieboken berättar Kronobergs biskopsborg byggdes klar under 1300-talet. Successivt utvecklades befästningen till en borg av trä och sten. År 1542 övertogs Kronoberg av Nils Dacke och hans upprorsmän. Efter Dackefejden 1543 övertog kung Gustav Vasa Kronoberg. Gustav Vasa lät bygga ut borgen till en stark befästning med många kanoner. Syftet var främst att ge kungamakten en befäst punkt i Småland för att förhindra fler uppror. Efter hand blev slottet emellertid en del av det nationella försvaret och belägrades av danskar vid några tillfällen. Med freden i Roskilde 1658 förlorade Kronoberg sin militära betydelse och fick fortsätta att förfalla.

Att trivseln var god illustreras väl bäst av att sorlet tidvis var så högt att det inte gick att höra klockans ljudliga klang när ceremonimästaren Sonny Knekthage försökte påkalla uppmärksamhet. Stenvalvet i lokalen bidrar i högsta grad till att skänka en historisk prägel åt hela arrangemanget. I den här salen höll Nils Dacke sina mottagningar under den tid han hade herraväldet över borgen. På andra sidan väggen med den öppna spisen finns borgens fängelsehåla där en ökänd Nils hölls fången, berättade Olle. Det var dock inte Nils Dacke som många tror utan Nils Bock som var stadens bödel på 1600-talet. Nils Bocks öde beskrevs livfullt av Olle Larsson. Ambitionen är att göra måltidslogen i Kronobergs Slottsruin som startskott för höstens verksamhet till en tradition. Med den fantastiska inramning som Kronoberg erbjuder får man perspektiv på frimureriets historiska förankring. x Text och foto: GERT BRUSHAMMAR

Sigfrid Traditionen om Sigfrid är osäker och kommer från Sifridslegenden som skrevs ned först på 1200-talet. Enligt denna skulle han ha varit engelsk biskop, ärkebiskop av York, och skickad till Sverige av den engelske Sankt Sigfrid som skulptur av Peter Linde utanför Växjö domkyrka. kungen Mildred (som inte verkar ha existerat enligt andra källor). kyrkor i södra Sverige dog i Växjö där Under tiden då Sigfrid var i Västerhan ligger begravd. Hans relikskrin götland för att döpa Olof Skötkonung förstördes dock under 1600-talet. i Husaby källa, mördades Sigfrids systersöner av en skara värendsbor under Opålitlig ledning av Gunnar Gröpe. Sigfridslegenden är en opålitlig källa När Sigfrid återvände till Värend eftersom den med hjälp av myten om fann han ett träkar med sina fränders Sigfrid försöker framställa Sveriges då avhuggna huvuden flytande på Växjöyngsta stift, Växjö stift, grundat i slusjön. Den nyss döpte kungen tågade då tet av 1100-talet, som Sveriges äldsta. in i Värend och tvingade förövarna av Mot detta kan invändas att det handmorden att betala ett stort skadestånd lar om kristnandet och inte om stiftets i guld och silver. grundande. Stiftet och domkyrkan kan Foto Fredrik Tersmeden

Upprorsmannen Nils Dacke och Erik XIV bodde på Kronoberg. Dock inte samtidigt, berättade Olle Larsson.

Mark i skadestånd Sigfrid ville inte ta emot skatterna, utan såg till att kyrkan i stället fick markegendomarna Hov och Tiutursby. Denna fruktbara markareal mitt i Värend motsvarar området mellan Växjösjön och Kronoberg vid Helgasjön och blev början på kyrkans markinnehav inom bygden. Sigfrid som predikade och byggde 21

snarare ha grundats kring helgonlegenden vid en senare tidpunkt och båda hade då Sigfrid som skyddspatron. Uppgiften i Sigfridslegenden om att Olof Skötkonung döptes av Sigfrid vid Kinnekulle är också tveksam eftersom en annan källa, Saxo Grammaticus, hävdar att det var en annan engelsk missionär, vid namn Bernhard, som döpt kungen. x Text: Lars Billström

Kristianstadssymposiet lockade många intresserade åhörare.

Frimurerisk forskning pågår Den frimureriska forskningen har en lång tradition. Inom Svenska Frimurare Orden, SFMO, kan den härledas tillbaka till 1800-talets senare del, då skrifter som på olika sätt behandlade frimureriet började ges ut, huvudsakligen genom enskilda initiativ av framstående frimurare.

r 1927 bildades dock en vetenskaplig och litterär nämnd, VLN, med uppgift att ge ut skrifter i frimureriska ämnen. Fram till slutet av 1900-talet gav sedan VLN ut en lång rad skrifter. Mot slutet av 1980-talet började dock planer på att bilda en forskningsloge inom SFMO att ta form. 1997 invigdes så forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, CFE, uppkallad efter kanslirådet Carl Friedrich Eckleff (1723–1786), en av det svenska frimureriets portalgestalter. CFE:s publikationer Tillsammans med först den danska forskningslogen och från 2003 även den norska forskningslogen ger CFE sedan 2001 ut årspublikationen Acta Masonica Scandinavica. I 2014 års utgåva finns till exempel en längre artikel om Nils Christian Dunér som dog

för i år 100 år sedan och var en av de pionjärer som började sammanställa frimureriska skrifter. CFE ger även ut skriftserien Ad Fontes ”till källorna”, vilket för övrigt också är CFE:s valspråk. Ad Fontesserien innehåller huvudsakligen gradbundet material och skall finnas tillgängliga i logernas bibliotek. CFE ger dessutom ut böcker av större omfattning, senast ”Caritas Frimurarnas barmhärtighetsarbete”. Bland tidigare titlar kan nämnas ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” och ”Frimurarnas hus - byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet”. För framtida utgivning planeras bland annat en bok om det svenska frimureriet under 1800-talet. Medlemmar och verksamhet CFE skall ha 27 arbetande ledamöter. 22

Kravet på dessa är bland annat att de inte får ha fyllt 75 år, innehar lägst grad VIII och ha visat intresse och fallenhet för frimurerisk forskning samt förmåga till källkritiska studier. CFE har även ”korresponderande ledamöter” som ska inneha lägst grad III. Något särskilt forskningskrav ställs inte på dessa utan var och en som är intresserad av att fördjupa sina kunskaper är välkommen. En blankett med vilken man ansöker om medlemskap finns på Ordens hemsida. Bokbord CFE har sitt säte i Uppsala, men ett av logens viktigaste syften är att bedriva verksamhet på så många platser inom SFMO som möjligt. Därför ordnar CFE forskningsloger (logesammankomst med föredrag) på olika orter, i samarbete med lokala loger.

I våras anordnades till exempel sådana loger i Karlskoga och på Igelsta gård i Södertälje. Under senare år har CFE även bland annat besökt Sundsvall, Eskilstuna och Karlskrona. Vid dessa sammankomster är självklart också CFEs bokbord på plats, för att presentera forskningslogens rikhaltiga utbud av skrifter. Symposier Dessutom har CFE ända sedan grundandet genomfört återkommande forskningssymposier. Vid dessa hålls under två dagar flera föredrag i olika grader. Vid symposierna anordnas även program för medföljande sällskap och gemensam festmiddag. Sådana symposier har hållits i Uppsala, Göteborg, Linköping, Helsingfors, Stockholm och Karlstad. De senaste genomfördes i Luleå 2011 och i Kristianstad 2013. Båda dessa blev mycket välbesökta och uppskattade tillfällen att fördjupa kunskaperna i allt som rör frimureriet och dess historia. Symposium våren 2015 För nästa symposium våren 2015 gästar CFE åter Göteborg. Här har Frimureriska Forskningsgruppen i Göteborg, FFGG, varit verksam sedan 1995. FFGG har hittills arrangerat ett antal så kallade Ahlströmersymposier med inbjudna lokala, nationella och internationella föreläsare. Dessa symposier har bland annat

Gunnar Johansson och Ragnar Hedlund vid CFEs bokbord i Karlskrona 2012.

handlat om frimureriets historia, dess relation till vidare samhälleliga, historiska och filosofiska kontexter som esoterism. Resultaten har dokumenterats i en serie symposiesammanfattningar. Ett flertal andra skrifter har dessutom publiceras i FFGG:s egen skriftserie. Från och med 2013–14 kommer man dock istället att ge ut årsskrifter, av vilka den första förväntas föreligga vid årets Ahlströmmersymposium 8 november. I april Det symposium som nu planeras i sam-

arbete mellan CFE och FFGG kommer att hållas 17-19 april. Eftersom symposiet, liksom de tidigare, kommer att börja redan klockan 9 på lördagen torde de flesta deltagare utanför närområdet anlända redan under fredagen. Den kvällen ordnas därför logesammankomster i graderna I och IV/V med efterföljande brödramåltid. Symposiet under lördagen och söndagen är öppet för alla bröder och kommer att ha ett varierande program med parallella föredrag i olika grader. Man kan därför välja att bevista föredrag efter intresse och grad. Det kommer även att ordnas en festmiddag på lördagkvällen och morgongudstjänst på söndagen. Besökande damer kan dessutom se fram emot ett trevligt och intressant program med Göteborgsatmosfär under hela symposiet. Annonseras Symposiet kommer att annonseras i nästa nummer av Frimuraren. Prisinformation, symposieprogram samt anmälningsblanketter skall finnas utlagda på SFMO:s hemsida i början av december. Information och anmälningsblanketter kommer vid samma tid att tillställas de olika frimurarenheterna. x Text: HANS BRUSEWITZ, BO CLAESSON och RAGNAR HEDLUND

Frimurarhuset i Göteborg där nästa symposium kommer att hållas i april.

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé! Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet. Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 24

I Nils Dackes spår med Rasslande Kedjan Brödragemenskapen odlas på många sätt. Hos Rasslande Kedjan tar den sig uttryck i en gemensam MC-utflykt varje sommar. I år var man 33 bröder som gav sig ut på vägarna i Småland. Här är deras reseberättelse:

Uppställning utanför Mellby kyrka

amling ägde rum i Ramkvilla som ligger mellan Vetlanda och Växjö vid norra delen av sjön Örken. Denna vackra sjö sträcker sig ända från Braås och 20 km norrut – gammal utvandrarbygd i hög grad. Hela hotellet på orten var bokat av Rasslande Kedjan. Förutom våra svenska knuttar deltog som vanligt ett antal bröder från Norge, Finland och Åland och första kvällen inledde vi med en delikat Boeuf Bourguignon i kvällssolen Efter genomgång av de kommande dagarnas färdvägar och säkerhetsrutiner blev det tidigt i säng inför uppsittning tidigt nästa morgon i härligt solsken. Gamla kyrkan Första dagen gick färden öster om Örken ner mot Braås och sedan vidare till Dädesjö där vår guide Birgitta väntade utanför den gamla kyrkan från 1200-talet. Kyrkans historia är ganska unik, bland annat är takmålningarna från 1200-talet intakta och oförstörda. Kyrkan har varit nära att rivas men räddades i sista stund tack vare inflytelserika församlingsbor med släkten Rappe i spetsen. Nästa etapp var till Målerås Glasbruk, med studiebesök i glashyttan och sedan relativt tidig hemfärd via Lenhovda, Brittatorp, Hornaryd och

Skärbäck – vi hade ett kvällsprogram att passa så det gällde att hålla tiden! Veteranbuss Utanför hotellet står nämligen en veteranbuss som på 60-talet kördes i ordinarie länstrafik av Ramkvillabuss. Vår chaufför Stickan sitter vid ratten i denna högerstyrda raritet och kör oss till Vetlanda och brödraföreningen Njudung, en bussfärd på cirka en timme med denna blott 120 hkr starka motor. Det blev många nedväxlingar i de likaledes många uppförsbackarna. Framme hos brf Njudung tar ordföranden Ulf Lindstrand emot och efter att ha fått inspektera den nya, vackra lokalen ansluter Njudungs egna bröder. I logerummet presenterar broder Gösta Edman sedan kvällens föredrag och de medverkande föredragshållarna som unisont i bild och ord tolkade symboliken kring ett tema i första graden. Bröderna var på diskussionshumör, många frågor ställdes och svaren är alltid lärorika. 80 bröder Kvällen avslutades med en brödramåltid. Helt otroligt, vi var ett 80-tal närvarande denna sommarkväll. Nästa morgon körde vi norrut 25

mot Solberga, Korsberga, Vetlanda och Värne mot Eksjö och det vackra vädret höll i sig hela dagen. På vägen strax efter Värne gjorde vi ett stopp vid Mellby kyrka. Även denna guide hette Birgitta som berättade om kyrkan med anor från 1390-talet, trakten är även full med fornlämningar och runstenar och väl värd ett besök. Concordia Framme i Eksjö parkerade vi framför brödraföreningen Concordias nya logelokaler. Ordföranden Hans-Åke Tilly hälsade oss välkomna och berättade om Concordias historia och hur de lyckats få till det med ett så fint eget logehus. Efter besöket hos Concordia som ligger i gamla regementsområdet, styrde vi söderut via Värne, Skede, Alseda, Skirö, Trollebo, Norrhult och Klavreström. Smålands trädgård Efter en dryg timmas körning tog vi ett lite längre stopp vid Skirö, även kal�lat ”Smålands trädgård”, där vi satt på bryggan och njöt av vädret och utsikten. Ett sista stopp gjordes senare hos Rosdala Glasbrukscafé i Norrhult för en kaffepaus innan det blev fritt återtåg. Var och en kunde välja individuell körväg och körstil de sista 2 milen till Ramkvilla – dagens tur blev därmed sammanlagt cirka 190 km, dagen innan körde vi cirka 150 km. På kvällen samlades vi på Ramkvilla Wärdshus där man tidigare på dagen hade förberett och marinerat kött och fläsk som värdshusvärden Fredrik Blad nu stod och vände för brinnande livet vid grillen. Åbo 2015 Broder Kenneth Jönsson informerade om att vi nästa år kommer att ses i Åbo som fastställts till 2015 års RK-tur, kanske i S:t Henriks hovspår. Det kan bli extra festligt då Rasslande Kedjan firar tio år. Tidigt nästa morgon var det så dags att packa sadelväskorna och åka hemåt igen – våra deltagare från grannländerna hade en bra bit att åka och färjor att passa. De svenska bröderna kommer från flera delar av landet, från Gästrikland, Dalarna och Värmland, samt förstås hela Öst- och Västkusten. Som vanligt känns det lite vemodig att bryta upp, det är så trevligt och tiden går alldeles för fort. x Text och foto: BOSSE MAGNUSSON och INGVAR FRÖBERG

Livet fram över ett schackbräde

Foto: Pierre Dunbar

Att många frimurare vistas på Öland under sommaren – ja några är bofasta också – kan man förstå när man hör att Ölands Frimurarklubb har 110 medlemmar. Intressanta föredrag brukar stå på programmet när man träffas.

Obligatorisk laguppställning för fotografen Pierre Dunbar hos Ölands Frimurarklubb.

id sommarmötet i juli var det Sveas förste talman Fredrik Santell som talade under rubriken ”Kunskaper och färdigheter i S:t

Johannes lärlingars grad”. Kärnan i föredraget har Fredrik själv sammanfattat: – Som nyblivna frimurare får vi våra första intryck av vad frimureriet är.

Själv slogs jag av att frimureriet var så tydligt teoretiskt - och praktiskt. Själv hade jag väntat mig ett teoretiskt system, ett idésammanhang. Så fick jag lära mig ett helt decorum, ett sätt att bete mig på. Det är som i teologins värld där man kan se ortodoxa och ortopraktiska drag i allting. Lite förenklat: är det vad som tänks eller det som görs som är det väsentliga? Som i så många andra sammanhang i frimureriet kan vi låta oss utmanas av vår skuggsida. Är vi främst praktiker är det gott att låta sig utmanas av frimureriets teoretiska sidor och är vi tvärtom främst teoretiker är det gott att låta sig utmanas av frimureriets praktiska sidor. Så går vi livet fram över ett schackrutigt golv, över de vita, kända sammanhangen och de svarta, okända. 2015 års möten är redan fastställda. Så det är bara att anteckna i almanackan: 3 april Borgholm, 27 juli Byxelkrok, 7 oktober södra Öland. x

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 26

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Folkes praktiska frimurarsten Folke Ljung, från Tyringe utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. Det blev en vacker både polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner.

En bild förklarar mera om hur vår produkt används. Pestil har en konkav ände och andra är konvex. Konvex för kryddmalning. Konkav för nötknäckning.

et blev en produkt med klar frimurerisk koppling som är kombinerad nötknäckare och mortel: Den börjar han marknadsföra nu i höst och behållningen ska gå direkt till Folkes hemmaloger i Kristianstad. Och för att ingen ska tveka om den saken finns den här stenen enbart att köpa hos logerna där. Stenkonstnär – Jag hade burit på idén att ta fram en produkt som denna under flera år. Denna nötknäckare är en bland många produkter, som kommer från mig och mina händer. Den har vuxit fram tack vare de frimureriska symbolerna. Lite svårt att förklara, men så är det.

På en högtidsdag i fjol råkade Folke få en stenkonstnär, som också är med i Kristianstads arbetsloger, som bordsgranne. Och så hör det till saken att borden var försedda med vita pappersdukar. – Just då fick jag ett återfall om min produkt, berättar Folke. Han tog fram en penna och började skissa på bordsduken på klassiskt vis. Christer Bording, som stenkonstnären heter, såg idén som mycket intressant och lovade tillverka första modellen i sin ateljé. – Vi rev av skissen från duken och signerade båda. Och så blev det. Efter någon månad kom han med prototypen packad i träull i en trevlig trälåda.

– Vi fick tankarna in på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Vi var sedan eniga om att det kunde vara en riktigt trevlig artikel för frimurarbröder i hela landet. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, där det mindre hålet är för kryddmalning. Därmed är produkten användbar mer än till jul. Ge tillbaka – Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte. – Frimureriet har gett mig oerhört mycket och betyder mycket för mig. Alla bröder förstår och vet vad jag menar. För att ge något tillbaka har jag undantaget att produkten endast finnas hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloger. Allt ekonomiskt överskott tillfaller också logerna där. – Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”giveaway” så får vi resonera om hur vi ska ställa oss till detta. Vid ett ja måste den i så fall levereras utan frimurarsymbol. x Text: LARS BILLSTRÖM

FAKTA: Granit 17x9x7 cm. Pestill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm Priset är 398 kr att betala till Bankgiro 5740-9740, Frimurarlogen Cubiska Stenen, Kristianstad.

I Frimuraren Nummer 3 2012 skrev Håkan Arvidsson om sin farfarsfar Arvid Johansson. Han som kallade sig frimurare och minnesgoda läsare kommer ihåg att han hade ristat in hemliga frimurarrunor i ett trekantigt stenbord och i ett stenaltare på gården Stavens. Efter Frimurarens artikel har dock många frågetecken kunnat rätas ut och broder Håkan berättar här om vad som hände sedan.

Frimuraren Arvids sista viloplats och gravsten fick en hedersplats vid kyrkväggen.

Arvid fotograferad med gradbeteckning i knapphålet.

En enkel odalmans hemligheter – nu är de avslöjade Hade Arvid verkligen varit Frimurare - jag och min kusin Gunnar, X, hade forskat, men inte fått det bekräftat. Jag undrade i den förra artikeln vilka hemligheter en enkel odalman från Småland gömde.

er Wiström förre ordförande mästaren i S.t Johanneslogen Oscar i Halmstad kom snabbt till undsättning. Han tog sig tid i arkiven och fann att Arvid visst hade varit Frimurare. Han levde åren 1811 till 1895. Den 16 december 1857, visade arkiven, recipierade Arvid för grad I i logen Oscar i Halmstad och fyra år

senare, den 27 februari 1861, för grad II. Han står antecknad som medlem nummer 287. Faddrarna Hans ena fadder var kronolänsman Frans Viktor Wahrman i Ljungby, 1824 – 1880 som reciperade som ”No 254” år 1854. Den andra faddern hette Berg och var troligen apotekare Sven 28

Edvard Berg i Ljungby, 1808 – 1872, eller alternativt handlare GA Berg i Halmstad, ceremonimästare just år 1857. Samtidigt med Arvid recipierade David Manhorff Ståhle, lantbrukare, Per Löwander, klockare-skollärare, som också hade Berg som fadder och var från Wrå, samt Måns Holmgren, byggmästare.

Gården Stavens, utsnitt av en äldre målning.

Dagen innan - den 15/12 hade tre andra sökande recipierat, alla lantbrukare. Således fem lantbrukare, en kantor/skollärare och en byggmästare under två dagar. Levnadserfaren Ordförande mästare i S.t Johanneslogen Oscar var vid den här tiden apotekare Daniel Petter von Sydow, som satt som sådan mellan 1844 och 1873. Om honom säger en minnestecknare: ”Det fanns dock frågor, där någon undfallenhet icke var att påräknas, i vilka den bortgångne Mästaren som kraftig man och levnadserfaren gubbe bibehöll en stark och fast hållning”. Till logen i Halmstad kom både lantbrukare, apotekare och hantverkare – det fanns inte så många Grevar och Baroner i Halland och Småland – men desto fler sökande med enklare bakgrund. Halmstad hade år 1847 2 493 invånare.

till olika inhyrda lokaler, vilket var besvärligt. 1857, när Arvid recipierade, höll man till i Söderbergs hus på Storgatan 17. Det dröjde ända till 1875-1876 innan logen kunde flytta in i egna lokaler på Köpmangatan 8. Oxar Arvid bodde på och brukade gården Stavens, ¼ mantal kronoskattehem-

Söderbergs hus Receptionsavgiften 1841 var 18 Riksdaler 8 skilling för grad I och 1874 32 kronor. Logen Oscar konstituerades 1820. Under många år så flyttade logen runt 29

man, i Nöttja socken i Sunnerbo härad, cirka två mil väster om Ljungby. Det var en medelstor gård med häst, oxar, kor, grisar och höns. Markerna var låglänta mot Bolmån, myrmarker och skog, inte särskilt lönsamt. Arvid bedrev därför tillsammans med två söner och en svärson en omfattande handel med kreatur, företrädesvis oxar som man drev fram på vägarna, det kallades ”oxadreft”. Senare

när järnvägen kom handlade de även med kalvar och grisar. Något som var rätt vanligt i Småland vid den här tiden som biinkomst till jordbruket. Reverser De gjorde affärer från Skåne och Småland upp till Dalsland, Västergötland och, med Väring vid stambanan i Västergötland som mellanstation, ända till Stockholmstrakten. Sonen Otto i Väring hade nämligen slakteri och försäljning i Stockholm. Verksamheten bedrevs som ett familjeföretag där Arvid i bokföringen gjorde ”sammanslag”. Affärerna gjordes ofta upp med reverser. Bland efterlämnade papper finns kopior på hundratals reverser från bönder mestadels i Dalsland. Arvid var även verksam och aktad i hembygden som kyrkvärd. Hans gravsten står placerad, som enda sten, närmast kyrkväggen vid koret. Jag har numera i min ägo Arvids Christian IVbibel av 1591 tryckt i Köpenhamn 1634.

Arvids stenaltare hemma på gården.

Frimurartecken Han var även intresserad av biskötsel och fruktodling, särskilt ”transparente blanche”, ett gott äpple som jag har smakat på Stavens. Han planterade även fruktträd hos sina söner, ända uppe i Väring. På gården Stavens ristade Arvid in frimurartecken och –runor i stenar. Han byggde ett altare med frimurarrunor rakt öster om stora huset. Jag har konstaterat att Arvid blev frimurare av första och andra graden i Halmstad – men i det trekantiga stenbordet på Stavens har han även gjort en inristning med klara anspelningar på tredje graden! Kan han ha fått grad tre någon annanstans än i Halmstad? Ytterligare en hemlighet! Lång logeresa Avstånden var långa och vägarna dåliga och krokiga. Före järnvägen så tog man sig till logen i Halmstad gående eller med häst och vagn. Ridhästar var det sparsamt med – hästar och oxar skulle kunna dra plog och vagn. Det tog tid och var besvärligt att förflytta sig. Det var inte dagens riksvägar. Med bistånd av Jan-Olof Montelius (X VPL) vid Sveriges Vägmuseum kan jag berätta att färden till Halmstad gick via Bolmarö säteri, där man tar 30

sig över Bolmån, förbi Skeens pappersbruk och till Skeens gästgiveri, 1,5 mil. Över Sundanäs militärboställe till Wrå gästis, 2 mil. Sen har den gamla vägen en nordligare sträckning än dagens via Bohult Säteri till Signeshult, 1,5 mil, Breared , 2 mil, och slutligen via Skedala gård,1,5 mil, till Halmstad. Alltså summa 7,5 mil med flygsandsfällt, ödsliga hed- och mossmarker samt långa grusiga backar. Viloplan Körkarlen gick ofta bredvid och i motlut fick även övriga karlar hjälpa till att skjuta på. Särskilt omnämns de svåra kilometerlånga backarna vid Breared. Vägen gick då norr om Simlången. Vägen var byggd i etapper om 20 meter brant backe följd av några meter plan mark så hästar och karlar kunde vila. I den branta Brearedsbacken fick även eventuellt medfarande kvinnfolk gå av vagnarna. I dag går riksvägen söder om Simlången och är en enda lång asfalterad backe. Eftersom Arvid recipierade i december respektive februari, vintermånader, så reste han kanske med häst och släde. Troligen reste Arvid tillsammans med sina faddrar de 7-8 milen från Ljungby och Stavens till Halmstad. 5-6 dagars resa Man red/åkte med en hastighet av cirka en mil per timme. Sen måste både häst och folk rasta och få vatten och mat, som blev kall/frusen mitt i vintern. Resan beräknas ha tagit 12 - 16 timmar – och när man kom fram var man både trött och dammig/snöig. Det är möjligt att man övernattade på vägen, särskilt troligt på vin-

En duk med symboler som förefaller härstamma från USA fanns i Arvid Johanssons ägo.

Några av Arvid Johanssons efterlämnade saker: En ask innehållande bland annat manschettknappar, en klockkedja och ett antal andra frimureriska symboler.

tern. Kanske halvvägs i Wrå, varifrån en av Arvids medrecipienter och med gemensam fadder, klockaren och skolläraren Per Löwander kom. Eventuellt stannade man en dag till, eftersom det ofta var loge två dagar efter varandra och man hann då även uträtta något ärende i Halmstad åt sig själv och åt grannar. Hela resan kunde alltså ta 5-6 dagar fram och tillbaka. Per Wiström ger en beskrivning av hur några bröder tog sig från Halmstad till Kristianstad för att få en högre grad: Häst och vagn till Örkelljunga, övernattning på en gästgivaregård. Fortsatt resa nästa dag mot Hässleholm och sen ankomst till Kristianstad. Övernattning. Nästa dag reception i den högre graden. Övernattning och hemresa morgonen efter. Stopp i Örkelljunga alternativt Markaryd och hemkomst till Halmstad nästkommande dag. Således 5 dagar för att få en ny grad. Inte konstigt att man 1875-76 planerade och invigde en andreasloge i Halmstad. Christina Nilsson Som kuriosa kan jag nämna att sångfågeln Christina Nilsson, som ”upptäcktes” på Ljungby sommarmarknad 1857, reste till Halmstad vintern 1857 från Ljungby till Halmstad för utbildning. Christinas välgörare i Ljungby var apotekare S E Berg, troligen Arvids fadder, samt frimuraren och gästgivaren F Mårtensson (som recipie31

rade samma dag som Arvids fadder Wahrman). Christina Nilsson kom något år senare till Bergs släkting vinhandlare Koch i Göteborg för vidare utbildning. Där hade hon sin första offentliga konsert i Pelarsalen i Frimurarhuset i Göteborg den 19 maj 1859. Det finns kanske ytterligare frimuraranknytning? Vandrade 12 mil Det berättas att Christina Nilsson far Jonas Nilsson på sommaren år 1858 vandrade de 12 milen från hemmet i Lövhult, väster om Växjö, till Halmstad för besöka sin dotter. Det tog honom 3 dagar dit och nog del av de ljusa sommarnätterna – och 3 dagar hem. Han var bekymrad för sin 15-åriga dotter, men det gick bra för henne. Ett annat kuriosum är att man före 1860 måste ha ett pass utfärdat av landshövdingen för att resa längre sträckor inrikes. Det behövdes alltså intresse och uthållighet för att komma till logen i mitten av 1800-talet. Arvid ansträngde sig verkligen för att bli frimurare. Det gläder mig att jag, med hjälp av broder Per Wiström, fått fram att min farfars far Arvid verkligen var frimurare och jag har fått förklaring till hans ristade runor, klockkedja och duk med symboliska avbildningar. x Text och bilder: HÅKAN ARVIDSSON

Tittar man noga upptäcker man frimurarflaggan på båtarna som samlades till årets sjömurarträff.

Årets sjömurarträff på Brännskär lockade många båtburna bröder En av sommarens höjdpunkter för båtägande bröder är ”sjömurarträffen” som arrangeras årligen i den finska skärgården. Från årets träff har vi fått en skildring av en broder som var med för första gången:

å vi anlände till Brännskär vid 11:30-tiden, visade det sig att många bröder varit morgonpigga och redan var på plats med festflaggningen hissad. Det anlände också hela tiden nya segel- och motordrivna ”sjömurarefartyg”. Vi gladde oss åt att se broder Gunnar Jernström med Inga-Lena Kjerulf från Värmland, som hörsammat sjömurarnas kallelse och anlänt med sin båt. Novis Klockan 13 började det egentliga programmet. För mig som novis i detta sammanhang var tilldragelsen en ny och trevlig upplevelse. Vi bjöds på skummande drycker, minglade och

lyssnade på kommodoren, som informerade om aktuella saker för träffen. En trevlig detalj i presentationen var då han ur fickan tog fram ett snapsglas försett med frimurarkorset och låtsade tappa det i golvet. Han berättade att glaset är gjort av polykarbonat och håller för många hårda smällar. Under måltiden fick vi själva testa glasen och efter måltiden fick vi ta med vårt glas hem. Ett trevligt minne från träffen av festkommittén! Nu löpte tiden redan snabbt och det var snart dags för följande programpunkt på ”Redarhuset”, som är stället där man lossade fångsten och redde ut fiskbragderna efter att ha kommit i land. Där fick vi med Anders Fagerlund som föredragshållare ta del 32

av Brännskärs historia, som enligt sparade dokument sträcker sig bakåt åtminstone till år 1732. Egna kor Föredragshållaren hade även som barn vistats på Brännskär och berättade om sina angenäma minnen från holmen. Bland annat berättade han om det välsmakande brödet med nykärnat smör som pålägg och som kom från tre egna kor. För att inte nämna den rökta böcklingen, som han inte kunde få nog av och vars smak han fortfarande kan förnimma. Efter föredraget följde en rundvandring med arrendatorn Lennart Söderlund, som presenterade de olika aktiviteter, som försiggår på Brännskär.

Vid 17-tiden samlades vi i Redarhuset igen där vi alla 86 serverades förrätt bestående av gott skärgårdsbröd med rökt fisk och majonnäs. Huvudrätten bestod av en utsökt fisksoppa, som fick många lovord. Nautiska frågor Sedan måltiden avklarats, tog broder Rolf Therman till orda och presenterade den sedvanliga, redan legendariska frågesporten i nautiska termer och nautisk historia. Frågorna, rönte åter igen stort intresse och aktivitet bland de tävlande grupperna där alla koncentrerade sig på att prestera riktiga svar och därmed få äran att vinna årets tävling. Den bästa gruppen hade 13 rätt av 15 möjliga. Måltiden avslutades med att broder Krister avtackades med ett trefaldigt tack för det enormt fina arrangemanget, där allt fungerat perfekt. Snart efter att måltiden avslutats sökte sig broder Håcki Dahlin med sin gitarr upp till samlingsplatsen, en terrass på berget med en fantastisk utsikt över havet och närliggande öar och inhägnad av berg på alla sidor till en höjd varierande mellan 1- 2 meter. Musikalisk tolkning Snart sällade sig bröderna Timo Dahl och Jan-Olof Holm med sina gitarrer till sällskapet och så var musicerandet i full gång. Vi fick även ta del av broder Timos personliga tolkningar av några sånger, vilka rönte stort intresse. Broder Håcki har fortsatt med av-

Mingel i den vackra sommarviken. Välkommen att vara med nästa år.

lidna Pedro Ignatius tradition att ge en personlig tolkning av visan ”Ellen Sjölund”. Hans tolkning i år var full av inlevelse och man kunde se hur Håcki stornjöt av uppgiften och blev avtackad genom en storm av applåder. Han tolkade också några sjömansvisor. Flagghalning Kvällen var ljum och vindstilla och bjöd på de bästa möjliga omständigheter för den varma samvaron i allsångens tecken. Klockan 21 prick stämde broder Harry Dahlström upp med sin trumpet på bergets högsta ställe och blåste

Frimurarnas högtidssång varefter festflaggningen halades på segelbåtarna. Denna undertecknads första sjömurarträff blev en angenäm upplevelse som jag gärna återkallar i minnet. Ser även fram emot att vara med om kommande sjömurarträffar - om Gud så vill. x Text: JARL-JOHAN ”JAIJA” NYMAN Foto: HELI HOLM och KRISTER SANTANEN Sonett skriven efter sjömurarträffen på Brännskär i Gullkrona arkipelag, sommaren 2014 Jag var på mitt tredje Sjömurarmöte i somras. Jag brukar skriva lite poesi och nu blev det en sonett inspirerad av platsen. Enligt sägen offrade drottning Blanka sin guldkrona i fjärden, för att hon tyckte det var så vackert där. !! En krona sänktes ned i fjärdens djup.! Nu kunde drottning Blanka andas ut.! Det var ju nu så lätt att se ett slut.! Att söka evig skönhet från sin slup.! ! Nu möts vi här vid klippans mjuka stup.! Idag, på Blankas fjärd, vi ser en kut.! En säl så ung, vi vinkar då salut.! På ön finns sedan soppa med en sup.! ! Och sommarnatten kryddar vår musik.! Så lätt, så mjuk, så magisk är den nu.! En gudagiven gåva. Hans lyrik.! ! Han diktar alltjämt för en stor publik.! Med ord vars mål beskrivs med talet sju.! - - Och här, i denna krets, är han unik! !

Nautisk frågesport är tradition på sjömurarträffen. Ilkka Aho, förutvarande ordförande mästare i S:t Henrik i Åbo, samt hans fru Aune är djupt koncentrerade på frågorna.

Gunnar Jernström, VPL

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

209:Frimurarpenna 79:Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

485:-

Vita skinnhandskar 309:-

Manschettknappar 209:Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

Vita vantar 95:En storlek, passar normalt alla.

Stora Regalieväskan 485:-

Frimurarsvärd fr 3 695:-

Pinnål

i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Fästen: stift och fjäderbricka

169:-

Acaciagren

50:-

10 mm diameter

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

Rött frimurarekors

Bröstknappar 269:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

50:-

98:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

Lilla Regalieväskan 285:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

Namnskylt med magnetfäste 169:-

Band-/slipshållare 98:-

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

325:-

245:-

Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors. Längd: 26 cm

Ny design!

89:Musmatta 89:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bosweel frackskjorta 765:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 159:-

Brevkniv 325:-

Frimurareslips 245:-

60:-

7 mm diameter

Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Den ena rökbastun.

Frimurarmöte i Finland

The Swedish Rite and the Finnish Craft – The Sompala Masonic Summer Centre Det blev en tidig morgon från Arlanda, 06.55 för att vara exakt, men det skulle snart visa sig vara värt mödan att gå upp vid halvfemsnåret för att sätta sig i bilen på väg mot flygplatsen.

lockan 8 finsk tid blir jag mött på Helsingfors flygplats av vännen Broder Olli Sulander, från logen Sibelius i Tavastehus, som skall köra oss båda till Sompala Masonic Summer Centre, som ligger i närheten av Vesanto, cirka fyra timmars bilkörning rakt norrut från Helsingfors. Seminarium Framför oss hade vi ett tvådagarseminarium på engelska på temat ”The Swedish Rite and the Finnish Craft”. Lägsta grad för deltagande var mästargraden i båda systemen. Totala antalet bröder uppgick till cirka 50, merparten från Finland och tillhörande det finska systemet, men även bröder från Stor Capitlet i Finland, Estland, samt undertecknad från Sverige. Nu är det inte helt sant att jag var

ensam representant från Sverige, mötet förärades nämligen av närvaron av inga mindre än alla tre närvarande nationers stormästare, således även vår egen OSM, Anders Strömberg. Vid vår ankomst blir Broder Olli och undertecknad välkomnade av en frekvent Stockholmsbesökare och kär frimurarvän, broder Jarmo Piha, även han från logen Sibelius. Mötet inleddes 13.30 med en lunchsoppa, varefter fredagens program påbörjades 14.30. Om vi bortser från inledningar, paustal och sammanfattningar så bestod båda dagarnas samlade program av totalt sex programpunkter: The origin of the Swedish rite The origin and early stages of the Finnish ritual 36

Special Features in St. John’s degrees and in Craft degrees 1-3 in Finland and Estonia The focus points in ritual teaching in Estonia Development of spiritual and cultural connection Choosing the ritual music and effects thereof Historiskt Programmet var i sin helhet mycket väl sammansatt och man hade fått vara oerhört påläst inom de flesta områden om man inte, som i mitt fall, skulle få sig en hel del nytt till livs. Även om de historiskt jämförande perspektiven, såväl som de rituellt och kulturellt inriktade inslagen, var synnerligen intressanta så var för min egen del höjdpunkten utan tvekan föredraget om Sibelius rituella musik. Jorma Martikainen med hjälp av piano, sång och tal ledde oss genom sin tolkning av musiken i direkt och

detaljerad relation till de olika ritualmoment för vilken den är avsedd. Detta är såvitt jag känner till alldeles unikt för det finska frimureriet. Programmet avslutades efter lunch dag två med att finske stormästaren Juhani Vuori diskuterade dagarnas resultat och då speciellt i perspektiv av framtida samarbete mellan våra länder och system. Detta inte minst relaterat till att vi i Sverige sedan i höstas nu har det finska Craft-systemet verksamt i Södertälje och med två tillkommande loger planerade att öppnas inom kort. Informativ roll Slutligen vidtog en paneldiskussion med alla tre stormästarna i vilken vår egen Anders Strömberg hade en ledande och mycket informativ roll, i det att han på ett föredömligt sätt sammanfattade dagarnas insikter samt även reflekterade framåt avseende samarbetet mellan våra länder och system. Nu är det ju dock så att själva programmet bara utgör en del av allt som sker när man åker på olika besök och frimurarträffar och den här gången var det nog till och med kringarrangemangen som ”vann”. Sompala, som ägs av finska frimurarorden, ligger vidunderligt vackert vid sjön Sonkari. Det finns ett stort samlingshus, där föredragen hölls, en stor matsalsbyggnad med kök samt en uppsjö av små och större stugor

Samlingshuset till höger och matsalsbyggnaden i bakgrunden.

för boende. Totalt finns sovplatser för cirka 185 bröder om Sompala fylls till sista plats. Rökbastu Vidare har man två fullt utrustade rökbastur med duschar och direkt tillgång till sjön. Direkt efter första dagens program samlades vi således till middag och samkväm, varefter det var dags för rökbastu och bad i några timmar. Det tidiga sommardatumet till trots välkomnade sjön oss med en temperatur

Tre stormästare. Från vänster: Anti Oidsalu, Estland, Anders Strömberg och Juhani Vuori, Finland.

som måste legat kring 19-20 grader, men det kanske inte är så förvånande med tanke på att det dagtid i luften var upp mot 30 grader och solklar himmel. Efter bastu och bad vankades grillning vid vilken man själv grillade sina korvar och/eller pannkaka(!). Det senare en ny upplevelse för mig vid en lägergrill. Under dessa timmar hann man verkligen lära känna nya bröder och prata om allt möjligt. Aftonens härlighet till trots drog sig många, inklusive undertecknad, till sängs innan midnatt och det måste erkännas att jag hade planerat att ta en liten ”sovmorgon” innan nästa dags frukost. Vakna upp Planen avbröts dock abrupt av att Broder Jarmo knackade på dörren strax innan kl 7 och meddelade att bastun var varm. ”Skam den som inte följer lokal sedvänja”, tänkte jag och följde givetvis med Broder Jarmo och upplevde en morgon vid sjön som jag fortfarande minns med ett stort leende på läpparna. Ett underbart sätt att vakna upp på! Efter frukost genomfördes Sompalas flaggceremoni, varefter programmet fortsatte fram till avslut och avfärd. Sammanfattningsvis: Våra vänner i det finska frimureriet genomförde i Sompala en riktigt utomordentlig samling med stor brödragemenskap och gediget innehåll. x Text och foto: GABRIEL ANDERBJÖRK

Debatt Efterlevnad av våra ritualer – vart tog ledarskapet vägen? Redan vid vårt inträde i Orden och även senare under hela vår frimurarvandring märker man hur oerhört genomarbetade och detaljerade våra ritualer och sidodokument är. Jag har ringa erfarenhet av andra ordenssällskap men jag har svårt att tro att det finns dess like vad gäller organisationsstruktur, framarbetade dokument, kontinuerliga aktiviteter med seminarier, studiekvällar med mera som vår Orden innehåller. Utifrån detta kan man då tycka att när det finns dokument som väl beskriver vad vi ska göra och sedan ett antal år tillbaka även varför och hur, borde logegenomförandena ha en betydligt högre prägel av kvalitet och exakthet vad gäller efterlevnad av våra ritualer. Frustration Alltför ofta upplever jag att man kommer ut från logerummet med en känsla

av frustration och tomhet, som bara förstärks när man hör en del tjänstgörande ämbetsmän dunka varandra i ryggen och nästan högtidligt proklamera för varandra att ”idag gick det bra” och till och med liknande kommentarer vid måltiden av gästande höga ämbetsmän med flera, som vid brödramåltiden kan säga ” vi har idag varit med om en väl genomförd loge”. Jag har vid flera tillfällen varit med om nyss nämnda, till och med på loger och sammankomster där logearbetet varit så fruktansvärt bristfälligt att ritualgenomförandet på sin höjd utgjort en blek avbild av det som föreskrivs i Fundamentalstadgans böcker! Spelar roll Några frågor som jag ofta ställt mig själv och andra och har gjort under lång tid är; vad är det egentligen som är viktigt? Vem ska bry sig? Spelar en-

gagemang och intresse överhuvudtaget någon roll? Alldeles för många gånger får jag den känslan att det viktiga verkar vara att så snabbt som möjligt rafsa av ritualen (kvaliteten sekundär!) för att raskt ta sig till baren och därefter till måltiden. Jag hoppas sannerligen att det inte är så men jag har mina tvivel. Men vem ska då bry sig? Är det endast ledarskiktet som bär ansvarsbördan eller är det vi alla? Är ledarskap inom SFMO något som bara är bläck på papper utan någon reell substans? Om vi verkligen anser att det rituella arbetet är viktigt, varför ser då de bröder som finns på ledarpositioner inte till att vi verkar för det också? Om ritualen är det främsta styrande dokumentet vi har inom SFMO borde vi alla känna ett större ansvar och iver att följa den så explicit vi förmår. »

Självklart borde ansvaret kännas starkare hos alla OM, ordförande mästare, O, ordföranden, och PM, provinsialmästare. Övning För ett par år sedan hade jag en diskussion med en OM som beklagade sig över en ämbetsman i hans loge som hade kritiserat tonen i en kallelse till övning inför en kommande visitation. Kallelsemailet innehöll en formulering på slutet där det framgick att det rådde närvaroplikt för varje ämbete, alltså någon från de tre ämbetskedjorna för ämbetena måste vara närvarande. Ämbetsmannen ansåg att den formuleringen var stötande och skandalös och tillade citat; ”är det sådana här tongångar tackar jag för mig”, slut på citat. I min diskussion med denne OM rådde jag honom att verkligen låta denne ämbetsman tacka för sig, vilken i mina ögon hade helt fel attityd. Till min häpnad fick jag då svaret ”nej aldrig, för jag har ingen annan!”. Jag tror att jag talar för alla engagerade och intresserade frimurare då jag hävdar att en sådan OM har abdikerat från problemen i sin loge! Ovan beskrivna berättelse tror jag tyvärr inte är unik inom vår Orden. Brister Efter över 12 år som chef inom det privata näringslivet vet jag att det inte är lätt att vara ledare men en sak är säker; det blir inte bättre eller lättare om man sticker huvudet i sanden och blundar för problemen. Alltför ofta ser jag brister i kreativitet från ledarskiktet i rollen som personalansvarig. Ifall det är så att man har enskilda ämbeten som inte fungerar tillfredsställande är det min fasta övertygelse att man gör bäst i att agera offensivt genom att gå ned på antalet ämbetskedjor, alltså ha kvar de ämbetsmän som faktiskt gör ett seriöst arbete till dess rekryteringsarbetet (om det existerar ett sådant!) har fått fram ersättare till de som slutat/fått sluta. Tydlighet Hur ska man då som OM/O, och givetvis även PM, få medarbetarna med sig, med välfungerande logesamman-

komster som synergi? Jag ska inte påstå att jag sitter inne med någon universell sanning eller har facit, men en egenskap som jag saknar hos många ledare inom SFMO är tydlighet. Som ledare är det oerhört viktigt att man är tydlig i allt, så även vad gäller beskrivning av det åtagande som en ny medarbetare tar på sig. Om man som ledare vid rekryteringstillfället tydligt beskriver ämbetet och vad det faktiskt är som åläggs den tilltänkte ämbetsmannen (kanske en befattningsbeskrivning?), är sannolikheten betydligt större att man får en ny medarbetare som redan från början tar tag i sin nya roll med entusiasm och seriositet. Obekväma samtalet Förutsättningarna är då också bättre om det blir nödvändigt att ta det ”obekväma samtalet” om det inte skulle fungera; då man kan luta sig mot de kommunicerade förutsättningarna vid rekryteringstillfället. Jag ska flika in att det givetvis inte räcker med bara att tydligt beskriva för den nye ämbetsmannen vad hans ämbete innehåller. En grundlig utbildning/träning från den 1:e på ämbetet måste också finnas med i sammanhanget. Men här brister vi också. Jag har mina starka tvivel på om de flesta som har 1:e status verkligen inser att de är chef för sina ämbeten med allt vad det för med sig!

Statusen och prestigen att vara ämbetsman måste höjas påtagligt. Personligen anser jag bestämt att rollen som ämbetsman inte heller passar alla och speciellt då de ämbeten som kräver extra mycket, som t ex ceremonimästare och bevakande bröder. De problem som jag omnämner här tror jag skulle få en lösning om det infinner sig en seriösare atmosfär i vårt logearbete. Detta kan åstadkommas med starkare och tydligare ledarskap samt noggrannare selektering av ämbetsmän med grundlig introduktion och utbildning av dessa. Ritualvarianter Jag vill poängtera att de brister jag här skrivit om, INTE handlar om vardagsmisstag som att snubbla på ord, att komma av sig, eller felsägningar, det gör vi alla – man måste tillåtas ha dagsformer. Det jag pekar på handlar om medvetna avsteg från ritual, egna varianter på denna eller genom ointresse och andra orsaker underlåta att göra det ritualen faktiskt föreskriver. Avslutningsvis, till alla er som är ledare vill jag säga detta; i denna artikel nämnda problem kommer alltid falla tillbaka på er – gör därför någonting åt det, era ämbeten innebär faktiskt inte bara status utan också en skyldighet att utöva ledarskap i med- såväl som motvind! x Text: ANDERS LUNDVIK

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1695:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-

LACKSKOR

600:-

ULLROCK LåNG

1895:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

1900:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 39

375:-

Musikens betydelse i Frimurare Orden Många av oss äldre minns en slowfox från 1930, Body and Soul (kropp och själ) med musik av Johnny Green, text av Edward Heyman, Robert Sour och Frank Eyton: ”jag älskar och strider med kropp och själ”, ”jag lever och andas med kropp och själ”

a, visst har vi människor såväl kropp som själ. Själ eller psyke (grekiska psyché) är en sammanfattande benämning på alla mentala förmågor hos människan: Förnuft, karaktär, känsla, medvetande osv. Ibland använder kristna, muslimer och judar en tredelad människosyn: Ande, själ och kropp. Människan liknas vid en ficklampa. Materialet/kroppen är uppbyggnad av plast, metaller, glas. Energin i batterierna är anden och ficklampans ljus är själen. Att äta, dricka, sova är människans fundamentala behov. Men i alla tider, i alla kulturer har också musik, sång och dans ingått som viktiga ingredienser i människornas liv oavsett om det handlar om primitiva eller högt utvecklade samhällen. Pythagoras Pythagoras är mest känd för Pythagoras sats, men han bildade också brödraskapet Pythagoréerna år 530 f.Kr. i Kroton.1 Vad som är mindre känt är att han också kallades för ”Musikens fader”. Ett bevis härpå finns i koret i katedralen i Ulm. 1 (Mallinger Jean, Pythagoras och mysterierna. 1967). (Mallinger Jean, Några Pythagoreiska hemligheter. 1971)

Sedan 1468 finns Pythagoras där skulpterad av Syrlin den gamle. I handen håller Pythagoras ett stränginstrument som han själv skapat. En text är inskriven under honom och ger honom tillbörlig titel: ”Inventor Musicae” (musikens upptäckare). Ett pentagram, en femuddig stjärna, Pythagoré, ordens symbol är utskuren på klanglådan i Pythagoras instrument. Frimurarsymboler Pythagoras var född 580 f.Kr. på Samos, död 495 f.Kr. Förutom att han var en känd matematiker, grundade han som ovan sagts Pythagoréerna. Från denna ordensliknande sekt har bland andra frimurarna och Odd Fellow hämtat symboler och liturgi. Musikens fader Men vad som är anmärkningsvärt är att Pythagoras av många anses vara musikens fader. Det är han som utforskat harmonins första hemligheter, ljudets natur och fastställt tonskalans intervaller. ”Världen är ett harmoniskt instrument, det är Guds lyra på vilken han framlockar de gudomliga ackord som bildar sfärernas himmelska harmoni – ”. ”Allt i världen är harmoni. Avståndet mellan jorden och månen är en ton, mellan månen och Merkurius en 40

halvton, mellan Merkurius och Venus en halvton, mellan Venus och solen en och en halv ton, mellan solen och Mars en ton, mellan Mars och Jupiter och mellan Jupiter och Saturnus en halv ton. Slutligen är det en och en halv ton mellan Saturnus och fixstjärnorna, tillsammans ger detta en skala på sju toner. Musiken deltar i denna universella harmoni. Intervallerna i dess tonskala är desamma som mellan planeterna. Harmonisk musik vitaliserar människan, disharmonisk hämmar, plågar, hetsar henne. All sjukdom ändrar kroppens verksamhet och stör dess harmoni. Man kan därför bota sjuka genom sånger, ackompanjerade av musik.” ”– De viktigaste stjärnorna ger de olika tonerna i denna underbara orkester. Stjärnornas samlade enhet ger hela skalan i ett ackord av obeskrivligt välljud. Musiken är på samma gång en hyllning till gudarna, en rening av själen och en eggelse för kroppen. Den är en väg till det gudomliga, den griper oss och låter oss nå upp till de högsta höjderna.” Så långt Pythagoras. Rubenstein I sin ungdom studerade den ryske tonsättaren Anton Rubenstein musikteori för den tyske kompositionsläraren Siegfried Dehn i Berlin. Vid slutet av en lektion slog Dehn helt slumpmässigt ner en tangent på pianot. Det råkade bli tonen F. ”Komponera något med denna ton som grund”, sa Dehn. ”Jag vill höra resultatet i morgon”. Rubenstein gick hem, spelade några strofer som han efter hand skrev ner. Så fortsatte han timme efter timme, och på morgonsidan var han klar. Resultatet blev det än i dag mycket spe-

lade pianostycket ”Melodi i F”. Rubenstein var elev för att bli en bättre pianist och kompositör. Ordens elever Och vi är allesammans elever i Frimurare Ordens skola. Vi är kandidater som, oavsett positioner i samhället, försöker slipa av våra kanter och agera i människokärlek för våra medvandrare på jorden. Det är den viktigaste uppgiften som tilldelats oss för människans överlevnad på såväl kort som lång sikt. Men hur mycket vi än anstränger oss kommer vi aldrig att bli färdiga. Tonen F i Melodi i F kan här ses som symbol för F i att försöka. Och i motsats till Rubensteins pianostycke blir vår ”komposition” aldrig färdig, den fortgår. Återigen, F i fortgår kan ses som symbol för Melodi i F. F kan också symbolisera första bokstaven i Frimurare. Katedralbyggarna En gång i tiden byggdes de stora katedralerna i Europa av murare och andra skickliga hantverkare. Nuförtiden bygger vi inga nya katedraler, men vi vårdar dem ömt. Restaurerar, reparerar och bygger till. Vårdas och värderas människor i gemen på samma sätt som katedralerna? Nej! Och ändå är människan skapad av Den Store Byggmästaren – Gud. Vi är hans katedral. Våra kroppar, den yttre katedralen, består av ett oändligt antal celler som byggnadsstenar. Den inre katedralen som vår herre skänkt oss är själen, förmågan att tänka och förhoppningsvis förmågan till medkänsla och människokärlek. Fundament Vår Byggmästare har också gett oss en mycket klar och tydlig byggnadsanvisning till våra inre katedraler:

Lennart Mattsson.

”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”. Den regeln är universell. Den är mänsklighetens fundament. F som i fundament kan bli Din och min komposition i likhet med Melodi i F. Vi får här i likhet med Rubenstein endast en antydan. Tonen F eller bokstaven F i vårt fundament är bara den första byggstenen. Det är endast vi själva som kan vidareutveckla temat och bygga katedralen. Lyckas vi bygga upp våra inre fundament, har vi funnit vår melodi som ger de rätta harmonierna, det ledande ljuset och vibrationerna, med trivsel, gemenskap, omtanke och omsorg till jordens församling i Den Stora Katedralen. Allt blir en helgjuten livskomposition, skapad av alla. För Frimurare Orden. För alla. Således: Tonen F kan utöver en välkomponerad och berömd komposition stå för: Försöka, Fortgående, Frimurare, Fundament. Men även för Framtid, Fördjupning och Förståelse. Låt mig runda av med vad den öster41

rikiske filosofen och läkaren Ernst v. Feuchtersleben sagt om musik.2 Enligt min mening synnerligen tänkvärda ord om musikens betydelse för människan och själen: ”Både själen och kroppen tilltalas av musiken, poesin och de bildande konsterna. En skarpsinnig iakttagare som gjort till sin uppgift att söka efter varje blommas stjälk och rot, anser att i synnerhet i fråga om musiken allt egentligen går ut på hälsan. Ty när en levande varelse känner sig i full harmoni med alla sina krafter och drifter, mår hon väl. Genom sång och musik uppstår hos alla våra organ en harmonisk och starkare livsverksamhet. Tonvibrationerna meddelar sig åt hela nervsystemet. Hela människan så att säga sjunger och klingar med för att enligt sin medfödda drift jubla ut sin tillvaro. Och är faktiskt vår känsla inget annat än en livets oavbrutna musik, en vibration inom oss, vilken tonkonsten blott liksom förkroppsligar i luften och manifesterar utom oss? Och beror icke varje annan konst, liksom musiken, på känslan av harmoniska förhållanden? Följaktligen blir alla de sköna konsterna hälsans och det glada tillståndets palladium, om de, i enlighet med ovanstående utredning behärskade och ledda av anden, samverka till frid och försoning. Då skall vi livet igenom vederkvickas av deras ljuva eter och än i döden, såsom det berättas om Jakob Böhme, omsvävas av harmonier som med aldrig på jorden förspord härlighet glida över i sfärernas större och eviga harmoni.” x Text: LENNART MATTSSON, OHT, Svea 2 (von Feuchtersleben Ernst, Till själens dietik. 1911)

Recension En lovordad inspelning av Mozarts Requiem

å omslaget till majnumret av den engelska musiktidskriften Gramophone kan man läsa rubriken: ”A fascinating and thrilling new recording of Mozart´s Requiem”. När man har lyssnat till denna förnämliga CDinspelning, instämmer man tveklöst i den recension av denna ”Recording of the Month”, där David Threasher skriver: ”This is one of the finest Mozart Requiems of recent years” Det är det skotska fonogrambolaget Linn som svarar för denna inspelning på SACD-skiva, som gjordes i Greyfriarkyrkan i Edinburgh under september 2013. Dunedin Consort i miniformat jämte en kör av endast 16 röster, under ledning av John Butt, framför en version som ansluter till det första offentliga uppförandet den 2 januari 1793 av det då kompletterade verket av Mozarts elev Franz

Xaver Süssmayr. Dunedin Consort presenterar här en premiärinspelning av den engelske musikforskaren Dr David Blacks nya rekonstruktionsversion

Radannonser i Frimuraren

Några enkla regler: Fem rubriker finns: Till salu, Köpes, Bortskänkes, Upphittat och Förlorat. Endast privatannonser som har frimurerisk anknytning. Inte bostadsannonser o dyl. Rubrik på max 30 tecken och annonstext, med eller utan bild, på max 190 tecken plus telefonnummer.

Frimurarens redaktionskommitté har beslutat att prova intresset hos bröderna för radannonser i tidningen. Så välkommen med en annons till frimuraren@frimurarorden.se TILL SALU Frimurarringar Ett mindre antal inlämnade begagnade frimurarringar i olika prisklasser finns i Stamhuset hos husfrun. Ring Eija för information om storlekar och skick. Även nya frimurarringar kan förmedlas. Telefon 070-531 66 15 Bechsteinflygel perfekt till loge Flygel som har skötts minutiöst sedan -30 talet, av min mormor som var musikpedagog i undervisning med Birgit Nilsson, fam Björling m fl. Bechstein nr 50354, 180 längd x 145 från 1898 – 99. Pierre 070-765 51 12, pierre@dunbar.se

Det medföljande texthäftet innehåller värdefull historik samt en utförlig presentation av kör, orkester och de fyra solisterna.

Manschettknappar Ett par manschettknappar med frimurarsymboler. För dem tar jag endast 100 kr plus porto. Kjell Mazetti 070-726 19 31, kjell@mazetti.se FÖRLORAT E-postadresser En korrekt e-postadress till bröder i Uppsala. För den broder med grad III eller IV-V som är villig att recipiera i S:t Andreaslogen S:t Laurentius är en korrekt e-postadress en förutsättning för att kunna kallas till receptionen. Patrik Lakhsasi, FS, st.laurentius@ frimurarorden.se

(2013) av Süssmayrs fullbordade bearbetning av Mozarts Requiem. Skivan innehåller dessutom en historiskt intressant rekonstruktion av Mozarts egen dödsmässa i S:t Mikaelskyrkan den 10 december 1791 (endast fem dagar efter tonsättarens död). Detta uruppförande var organiserat av frimurarbrodern och librettoförfattaren till Trollflöjten, Emanuel Schikaneder. Som ytterligare bonus innehåller skivan verket Misericordias Domini i d-moll, K 222, ”Offertorium de tempore”, vilket ursprungligen skrevs 1775 men som Mozart omstrukturerade 1791. SACD-skivan har beställningsnumret Linn CKD 449, och förtjänar en synnerligen stark rekommendation! x Text: STEN SVENSSON Bilder publiceras i ”frimärksstorlek”. Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande. I det här numret inleder vi med tre ”skarpa” annonser med bild och ett exempel på en annons utan bild.

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete. Bröder, anhöriga och närstående. Välkommen att kontakta mig. Mottagning på Södermalm i Stockholm. 08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com

OHP:s Reflexioner

Som en rysk docka …

nekligen ligger det något i liknelsen; det svenska frimureriet är som en rysk docka. Man öppnar den ena dockan efter den andra; och likväl verkar det som om man aldrig kommer till kärnan. Man träffar, som bekant, bara på en något mindre docka, när man öppnat den första, och nästa gång en ännu mindre och så vidare. Grad efter grad sägs sådant i våra gradgivningar, som vi gärna uppfattar som att helheten och sammanhanget kommer att avslöjas i sinom tid, men man tycker sig bara finna ”ännu en docka”, lik de tidigare, och upplever sig kanske aldrig komma till själva upplösningen; kanske kan man tycka att en och annan hemlighet fick sin förklaring under den frimureriska resans gång, men den nyckel till ”helheten” som man möjligen föreställt sig att man skulle få, den kan hela tiden tyckas lika avlägsen. Kanske hade någon räknat med att finna svaret på mänsklighetens största gåtor, eller åtminstone några av gåtorna, presenterade som i facit. Livet liksom ”komprimerat” Om det är sant, att vår långsamma frimureriska resa ska utgöra ett slags framställning av en kristen människas livsresa – livet liksom ”komprimerat” på kristen grund – så är det kanske inte så underligt. En kristen blir nämligen aldrig färdig; livet som kristen innebär ständigt nya erfarenheter, utmaningar och upptäckter.

Knappast någon av oss skulle väl påstå att vi vid en viss tidpunkt genomfört hela vår livsresa som kristna. Eftersom vi i detta livet aldrig blir riktigt färdiga, så är det kanske en riktig upplevelse, när vi känner att vår frimureriska resa aldrig verkar nå det tillstånd då vi kan säga, att nu är ”allt” avslöjat, nu är allt klart! Det kanske rentav är så, att den som någonstans under resan menar sig ha fått ”allt” förklarat egentligen inte har förstått vad det hela handlar om. En avgörande erfarenhet återstår Kanske kan vi säga, att en mogen människa bara är den som har gått genom den ingångsport som vi kallar döden och att det är först då som en människa når sin mognad. Så länge detta livet varar, så länge återstår ju en avgörande erfarenhet – och så länge vår frimureriska resa pågår, så länge återstår samma erfarenhet. Kanske har

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

nelse om det som sägs i många skilda sammanhang, att ”resan är målet”. Vi blir alltså aldrig färdiga så länge livet pågår, men om det är sant att ”själva resan är målet” blir vår frimureriska resa, liksom livsresan, det spännande äventyr – i ordets goda mening – som vi är kallade till. Som en rysk docka … Så att likna det svenska frimureriet vid en rysk docka är kanske ingen dålig bild. Insikten att något hela tiden återstår är en avgörande insikt. Helheten avslöjas först då vi mognat som människor. Och ännu återstår ju vår mognad! x LEIF NORRGÅRD

vår frimureriska resa varit en erinran om att något avgörande återstår, och att döden verkligen är en ”ingångsport”, men kanske också en påmin43

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Eftertänksamhetens zoner

är detta skrivs är det fortfarande, efter en helt fantastisk sommar, högsommartemperatur i luften och i vattnet åtminstone här i mellersta Bohuslän. Sommaren erbjuder tid för läsning av sådant som man inte hunnit med tidigare eller kanske sådant som man gärna läser om. När jag synade bokhyllan på landet föll mina ögon på den lilla boken ”Långsamhetens lov – eller vådan av att åka moped genom Louvren” av Owe Wikström (Natur och Kultur, 2001). Första gången jag läste den var för cirka 10 år sedan och nu har jag läst om den, återigen med mycket stort utbyte. Stillhet Flera av de synpunkter som författaren, som så vitt jag vet inte är frimurare, framför är direkt applicerbara på vår frimureriska verksamhet bland annat hans syn på behovet av stillhet och eftertanke: ”Informationsutbudet sväller samtidigt som förmågan att uthärda det tråkiga minskar. Men kanske splittring är ett nog så viktigt ord som snabbhet. Uppmärksamheten slits åt olika håll. /…./ Fler bryter sig in i våra livsrum. Den självklara konsekvensen är att eftertänksamhetens zoner minskar.” Vår Orden kan sannerligen erbjuda sådana zoner. Inom Orden förvaltar vi ett kulturarv av ansenliga mått; våra byggnader och dess interiörer samt inte minst vår frimureriska litteratur. Beslut I det kulturhistoriska perspektivet är det intressant att Wikström analyserar ordet kultur i sammanhanget att odla, förstå och bejaka långsamhet: ”Men hur odlar man, vårdar och bevarar sitt inre? /…./ Förmågan att ta det lugnt kräver ett beslut. Det kräver mod att välja bort det som man tycker om i syfte att möta sig själv. När det i antiken talades om att känna sig själv, bands det inte så sällan samman med det förkättrade ordet övning. De gam-

la klosterfäderna talade om Exercitia spiritualis – andlig träning.” Just detta fångas ju i våra logesammankomster. En stund av mental, intellektuell rekreation som inte kan överskattas genom den tid till eftertanke som erbjuds, den vila som erhålls genom att man följer hur den kända ritualen böljar fram och tillbaka samtidigt som den uppmärksamme alltid finner något nytt. Små knep Själv försöker jag också i den allmänna världen använda mina frimureriska upplevelser i den bemärkelsen att jag använder korta stycken ur ritualen som små knep för avslappning i tysthet, kanske en sorts ”mikro-meditation” under korta stunder i vardagen. Eller som Wikström uttrycker det: ”Bygg in små fria zoner i dygns- och veckorytmen. Bara så kan man ta spjärn mot och reflektera över nuets virvlar. Detta är inte egoism eller självupptagenhet. Inte heller är det uttryck för politisk huvudet-i-sanden-mentalitet eller social naivism. Tvärtom, betingelserna för mänsklig integritet har alltid varit självkännedom, vilken i sin tur är kopplad till eftertänksamhet och dialog.” Vår frimureriska verksamhet har alltså alla förutsättningar för att kunna hjälpa till på vägen till självkännedom, ett viktigt mål med vår frimureriska vandring. Hörnsten ”Kärleken till nästan varav barmhärtigheten är en följd” utgör en av Ordens sju hörnstenar (OAL Kap. 1, 3§). Samtidigt beskrivs i OAL (Kap. 2, 2§) också en frimurares plikter varav den sista är ”plikten mot sig själv”. Barmhärtigheten riktas naturligtvis mot andra, men som jag försökt framhålla i ovanstående text kan man alltså inte bortse från att man har en plikt mot sig själv. Logeverksamheten ger fantastiska verktyg i arbetet för att lära känna sig själv. Bästa sättet att lära sig använda dessa verktyg är att ofta besöka logen. 45

Göran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com

Övning ger som bekant färdighet. Man skall dock inte bortse från att eftertänksamhetens zoner också finns i studiet av frimurerisk litteratur såväl gradbunden som fri. Alltså: Varför inte emellanåt vara barmhärtig mot sig själv? x GÖRAN KARLSSON Ordförande barmhärtighetsdirektoriet

LOGE & GÅSMIDDAG 15/11, Stamhuset, Stockholm

Välkommen till vår traditionella Gåsmiddag och loge i gr I Logen startar kl. 13:00 Gåsmiddagen, till vilken även respektive är välkommen, börjar kl. 17:00 i Riddarsalen För mer info se vår hemsida under www.frimurarorden.se SJL Adolf Fredrik

Lös Frimurarens kryss – tävla om tre CD med frimurarmusik VISAR UTAN AKTNING DRÖJSAVLAGT MÅL PROV

SES MED SPANN

JOBBAR MAN PÅ O

PÅ DEN TIDEN

FLOTT ÅK

TRIVAS HÅRFINT

KAN LYFTA TAKET

SES FÖRE CO

TIDSKRIFT

UTERUM ÄR ISKALLA

SÅGS PÅ FILM FÖRR

KOMMUNKVINNA VAR DEN GRUVLIGE

FÖRE DE FLESTA ANDRA LIGAMENT

SKÄRS I TUFFA TIDER

SÅNG OCH PJÄS

VAR PÅ STUVAS EXPEDIOFTA TION

PRYDER RING

VANLIGT PÅ HD GÖRS PÅ BANA BEBODD VIND

TIO FÖR BRITT PLAN FÖR POST

ÄR VISSA VALSER POESINS MUSA

HALVA DAGEN

FJÄSKA OLAGLIG SMÄLL

VAR HUVUDSTAD VATTENHÅL DELAT ÅSIKT

MÄTS LYCKAN I

LUFTRUM ILLA SEDD VÄXT

SPRIDS INTE LÄNGRE PÅ JORDEN GRYM BRODER

ÖGRUPP

HICKKUR SÄLJER TEXTER

DYGD

BONDMAN

ORTSBESTÄMT

ven den här gången, i Frimurarens kryss nr 3 för i år, har vår konstruktör Ewa Särman med redaktionens hjälp vävt in några ledord som blir svåra att knäcka för den som inte är frimurare. Men vi utgår från att den som ändå ger sig i kast med krysset, har en frimurare i sin närhet om man skulle köra fast någonstans. Det gäller exempelvis att rätt tyda ledordet som kort och gott är ”O”. Många hade skickat in rätt lösning till krysset i Frimuraren nummer 2. Rätt ord som bildades av de numre-

VARA PÅ DET KLARA MED

VENTILERA DROG HÅLLER TAPPER

PUTTRAR PÅ PLATTAN ANVÄNDA HORN FÖRSTA HJÄLPEN

S MED STRECK UDDA TYP FLYTTA FLYTANDE

SERIETILLVERKA

KONSTRA MED SIG

IBLAND ÖVER OM

MYTISK NÄTANVÄNDARE MÅR RIKTIGT BRA

FÖGA SPÄNNANDE

KOMMER MER EFTER

DEN TAPPAR OFTA SJUK DIREKT

OXDJUR

PÅ ATENBIL ÅNGAR FRAM

PÅ RAD I VÄST

LÄGGA I FRYSEN

STÅR OFTA OCH HÄNGER SÄGER MAN TILL MAN

OMGÅNG I GOLF

rade rutorna var ”system”. Och bland alla som hade listat ut det har vi dragit tre vinnare. Det blev Per Heimer, Bagarmossen, Staffan Dellringer, Helsingfors och Leo Berlin, Lidingö. Det är första gången som vi har en vinnare från Finland, vilket är extra roligt. En bok, respektive två CD-skivor med frimurarmusik kommer på posten. Gör så här: De numrerade rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med ditt 46

namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns på sidan 3 i tidningen. Senast den 4 november ska din lösning vara inskickad, för den dagen drar vi vinnarna. Vinn: Bland de inskickade rätta lösningarna lottar vi ut tre CD med frimurarmusik. Skivor som är unika och inte finns att köpa i den öppna handeln. Och skulle en vinnare redan ha skivan, är det ju en utmärkt present att ge bort.

Lösning till krysset i Frimuraren nr 2 2014 TURKLÖVER NÄRA ÖGAT

GER ETT GLATT INTRYCK FÅNGA

FÖRTRETLIG ÄTER FODER

RÄCKA

A Å 5 G A V E L Å D E R S Ö R E A S K K L K A S V E A R T A K M Å L R Ö T A M6 E D A R R A R VAR GÖR TJÄNARE LIDANDE I ROM LÄMPLIGA

INGÅR KARBON I

HAL VANDRARE

LEK MED LITEN ÄMNAR

MELLAN KNUTAR SLOGS FÖR BÄTTRE HÄLSA

FÖRE UTSATT VAR TID LÖSMYNT PELARE

KORT TÅGSTOPP RISPA

MUNKEN

GÖRS FÖR NÖJES SKULL

GLIDA EFTER 24 OCH FÖRE 12

HÄLFTEN AV TAJT PAR

FORNTIDA INVÅNARE

TOMACVERK

FÖRMULTNING

MILJONLED

TREMULERAR

O T T E S Å N G

SUND MEN INTE HÄLSOSAM

TIDIGT LOV OCKUPERA

BÅÅTBYGGE

I T N T E A F I N A N O

VÅR MOTSATS

KANTSYTT

SIDA HAR MÅNGA ORGAN

FLEMING MED BOND

RUELSE

GÖR MAKA UDDA

PERMALJUS

A R B E T E M E D S T E N P Å G Å R

H S K A S 2 Y N I N I S S P A U S A M L B O Ö K A N 3 S A D A M H U T A L E T E Ä N T R R T A 4 L A T I L A N G E R A N V Ä

BESITTA FINSK KAMPVILJA

FÅR EN KAN HA VISS VILLA- PREDIKANISSE STÅ KOPPMENT FÖR LING

E R R A T A

PÅ UPPGÅNG UTTRYCKTE MUNTLIGT

T I TOR

T U R

EMBARKERA TRIVS I ROTBLÖTA

A L

HOPPAS FRÅN FÖR

N BRUKAT

STICKA TILL

KARNEVALSDANS

RASTA MISSHUSHÅLLT

INGÅR I PRISET

PERMANNENTA

BYGGER ROSKARL TESTUTREDARE

REDSKAP BARS I LOGE

LILJEVÄXT

FINNS RADIOAKTIVITET I HEDERLIGA

DE SLUTAR VID NIO

POST FRÅN POSTEN

ÄLDRE BEHOV

KORPKOST

BÄRBUSKE

PLUSEFFEKT

-levande ljus som aldrig brinner neddet optimala ceremoniljuset i fler och fler loger

MÄRKS KRAFTKÄLLA

S A L A A S1 A K R M D E O N S O E R N R V I A S D E N N T

DEN ÄR EN BÄRANDE DEL

- Alltid lika långa - Låg drifskostnad - Brandsäkert - Sotar och rinner ej - Miljövänligt

PRISPLATSER

KNIPPE FÖR RÖKNING

DEN KROPPSDELEN SES BAKIFRÅN

INNEHÅLLER JAKOBS BREV

Permaljus

Stearinljus

Ingemar Brander 0220-51035, 073-2098711 permaljus@telia.com www.permaljus.se

Välkommen Välkommen till till www.fmregalia.se www.fmregalia.se En En favorit favorit från från FM FM Regalia! Regalia! Vita skinnhandskar 309:Vita skinnhandskar 309:Ofodrade herrhandskar i äkta

Ofodrade herrhandskar i äkta lammnappa. Högsta kvalitet lammnappa. Högsta8,kvalitet till lågt pris! Storlek 8½, 9, 9½, 10 till lågt pris! Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

1 9::69 16

3 9::09 30

Namnskylt med Namnskylt med magnetfäste 169:magnetfäste 169:Svart med rött frimurarkors Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 169:inkl. namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm titelrad +10:- 25 x 76 mm Beställ varor för minst Beställ fördenna minst 450:- såvaror får du 450:så får du denna Ballografpenna Ballografpenna på köpet! på köpet!

För varje beställning skänker För beställning skänker vi 5:-varje till Cancerfonden. vi 5:- till Cancerfonden. Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen. Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se www.fmregalia.se 47

Lennart Persson, var tidigare talman i S:t Johanneslogen Kronoberg. I Frimuraren nummer 4 2012 medverkade han under rubriken ”Konsten att vara snäll” och skrev om Caritas som ett vidare begrepp.

När en länk i brödrakedjan brister – Reflektioner kring livets ofrånkomlighet.

Under några månader runt senaste årsskifte hade vi i Växjö Frimurarsamhälle inte mindre än fem bröder som på kort tid avslutade sin jordiska vandring och därmed lämnade märkbara sår i vår brödrakedja.

et var bröder som vi kanske, var och en, vid något tillfälle, varit närmsta länk till, då vi öppnat eller slutit vår loge. Sannolikt hade flera av oss suttit vid måltiden, eller efterföljande kaffestund, och fört intressanta samtal med någon broder som vi nu inte får möjlighet att se eller föra samtal med längre. Ganska naturligt ger detta upphov till dels en saknad, men även en reflexion över tidens gång. Som frimurarbroder vet vi, att en gång är det jag som inte finns med i brödrakretsen längre. Att min länk har

givit med sig och brustit. Det kan vara i morgon, det kan vara om ett stort antal år, tidpunkten vet vi ej. En lek med tanken kan ju vara: ”Undrar vilka av bröderna som följer mig till sista vilan”? eller ”Undrar vad de sitter vid kaffestunden och säger om mig? Jag hoppas att de kommer ihåg mig för något gott och att jag är saknad av några bröder”. I framtiden Ja, visst kan tanken skena iväg på ett näst intill hisnande sätt, då vi försöker 48

tänka oss in i framtiden till tidpunkten då det är jag som lämnat kedjan. Att följa med en broder på den sista resan, sitta vid begravningsakten, se kistan där framme, och dels minnas den broder som lämnat oss och befinner sig i kistan, dels tänka i banor som att det ska en gång i framtiden vara jag som befinner mig i kistan. Hur skulle jag vilja att mina frimurarbröder minns mig? Ovan fråga är måhända tung att ta till sig. Enklare är att skjuta den från sig, skjuta den på framtiden med moti-

Caritas

Foto: Kjell Mazetti

Jag tror att det har ett stort värde att inte låta denna mening hastigt flykta förbi. Även om vi alla har mycket annat på vår agenda, så ta tid och stanna upp. Avsätt tid för att fundera på ”Lever jag som jag önskar? Ger jag någon liten del av min tid åt människokärlek/ brödraomtanke? När jag ser i backspegeln, känner jag mig tillfreds?” Tag gärna fasta på vad den amerikanske författaren James Freeman Clarke har formulerat om att rätt leva; ”Sträva efter att göra gott och Du kommer att upptäcka att lyckan jagar efter Dig”.

Begravning med frimurarnas bårtäcke över kistan.

vering att det inte är aktuellt för stunden. Att motivationen för att ta frågan till sig dessutom är olika om man är i 70-årsåldern som jag är, eller om man befinner sig i 40- till 50-årsåldern, är helt naturligt. Men likväl är frågan väl värd för alla att stanna upp vid, offra en god stund i stillhet till att tänka såväl djupt som länge över. Att någon gång tänka på, och kanske planera för vad som komma skall, vare sig behöver, eller bör vara en mörk tanke. Det är en naturlig del av livet som dessutom bör stärka oss i tanken. ”Tag vara på dagarna vi har, njut och gör något gott av dessa för såväl Dig själv som för Din omgivning”. Carpe Diem. Var ödmjuk och tacksam inför morgondagen. Leva rätt I vårt frimureriska arbete hör vi ofta uttrycket ”Att rätt leva för att värdigt kunna dö”. När kan detta påstående kännas mera aktuellt och näraliggande än då vi följer en broder som just har avlidit. Stanna upp vid tanken ”Jag är kvar i livet, brodern där framme i kistan har avslutat sin jordiska vandring”. Avståndet rent fysiskt är inte långt, vid ”farvältagandet” kan vi till och med lägga handen på kistan. Vi bröder samlas kring kistan, står tysta, och i tanken har vi med även brodern som ligger framför oss. ”Att rätt leva för att värdigt kunna dö”. Känner jag att jag lever i enlighet med detta uttryckssätt? Det är ju nu jag har tid och möjlighet att åstadkomma den bild jag önskar att mina bröder ska bevara av mig.

Korrigera Förhoppningsvis känns allt bra, eller - vill jag måhända något lite korrigera min kurs för att värdigt kunna dö? Nästa gång någon av bröderna lämnat

sin plats i brödrakedjan, följ honom gärna på hans sista färd. Det är en hedersbetygelse åt brodern som lämnat vår kedja. Dessutom är detta något som, jag tror undantagslöst, uppskattas av de anhöriga. Caritas, barmhärtighet, utövar vi genom att bidra med en, förhoppningsvis generös, slant vid insamlingar och dylikt, men lika viktigt är att ge av sin tid och sitt engagemang inom ramen för brödragemenskap. Känn och upplev den högtidliga stämningen vid begravningsakten. Att vara med om detta ger med automatik tid till den eftertanke som ofta är så gagnrik. ”Säkert skulle det kännas bra om många bröder följer mig, när min stund är kommen”. x Text: LENNART PERSSON

Skandinaviska frimurare i fransk logelokal i Bézieres. Från vänster: Per Klem, Finn Hjortdahl, Sten Blomberg, Hartmut Frings, P. Arnold Sjödin, Olav Eide Knudsen och Janos Simon.

Skandinaviska frimurare i sydvästra Frankrike Tre gånger om året träffas ett antal skandinaviska frimurare i sydvästra Frankrike. Det senaste mötet var förlagt till staden Béziers i regionen Langedoc-Roussillon. Där träffades man i en förhyrd fransk logelokal, i vilken bröderna kunde få uppleva en stämningsfull atmosfär. En väsentlig del är också den skandinaviska förbrödringen i en fransk miljö. Efter mötet avhölls en trivsam middag med damer/fruar på en närbelägen restaurang. Frimurargruppen i Langedoc49

Roussillon bildades år 2008 och har nu 25 norska och svenska bröder registrerade. Gruppen ser gärna att fler skandinaviska bröder ansluter sig till verksamheten. Om du vistas i området LanguedocRoussillon är du hjärtligt välkommen till deras möten. Tag gärna kontakt med hartmut.frings@wanadoo.fr eller sten.blomberg84@orange.fr x Text: STEN BLOMBERG

Insänt Dödligheten är alltid 100 procent

Svar direkt:

Nyligen fick jag det senaste numret av Frimuraren i min brevlåda och såg, som vanligt, fram emot en stunds intressant läsning. Denna gång blev dock läsningen intressant på ett lite oväntat sätt. Redan på sidan 4, i artikeln om professor Mai-Lis Hellénius forskning, reagerade jag för rubriken som utlovade att ”åldrandet kan enkelt avstannas”. Jag trodde först att rubriken var skämtsamt menad men insåg strax att så ej var fallet. Om åldrandet verkligen enkelt skulle kunna avstannas, skulle nämligen forskningen ha lyckats hitta nyckeln till evig ungdom (och därmed sannolikt till evigt liv redan här på jorden). Eftersom ordet ”avstanna” ju innebär att något stannar helt, hade en formulering som ”åldrandet kan lätt bromsas”, sannolikt varit mer rättvisande.

Val av ord är en svårt konst. Avstanna betyder att något går långsammare innan det till slut stoppar helt. Och ska här naturligtvis tolkas som att åldrandet inte går lika fort om man lever på ett visst sätt. Naturligtvis inser var och en att döden är ofrånkomlig, men vad artikeln berättar är att döden kan skjutas upp.

Dödlighet I själva artikeln avslöjar sig sedan ett vanligt missförstånd avseende begreppet ”dödlighet”. Dödlighet innebär ju att något förr eller senare kommer att dö, vilket alltså innebär att dödligheten bland människor alltid är 100%. Ibland används dock begreppet i en

mer avgränsad mening, som exempelvis ”dödlighet i cancer” eller ”dödlighet i trafiken”. Om dödligheten verkligen hade minskat med cirka 70%, som artikeln påstår, skulle det sålunda innebära att endast runt 30% av de undersökta någonsin skulle dö. I det här aktuella fallet är dödligheten emellertid fortfarande 100% (eftersom även de friskaste av de undersökta ju någon gång kommer att dö). Det vore alltså mer rättvisande att tala om ökad livslängd eller minskad förtida dödlighet (i icke direkt åldersrelaterade orsaker). Sakkunnig Jag inser, inte minst av egen erfarenhet, svårigheten i att skriva om sådant som ligger utanför ens eget akademiska fackområde och vill därför framhålla vikten av att låta någon sakkunnig granska artiklar före publicering (har exempelvis professor Hellénius själv fått läsa artikeln innan den gick i tryck?). Vår Orden hyser ju bröder med ingående kunskaper inom de mest skilda områden och hjälpen torde ju därmed vara nära till hands. Jarri Ederth, ÖPL

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Minskad dödlighet Att dödligheten minskat med 70 procent betyder just det som står. Det fanns alltså en förväntad dödlighet i gruppen vid en viss tidpunkt, men vid denna tidpunkt hade den minskat med 70 procent. För övrigt har naturligtvis professor Hellénius läst och godkänt texten innan den publicerades. Internationellt Det kan kanske också vara av intresse att veta att det Frimuraren skrev om Mai-Lis Hellénius forskning om telomererna nu i höst också finns att läsa i den internationella facktidskriften British Journal of Sports Medicine. x Lars Billström Redaktör

Frimuraren för 70 år sedan Frimurareföreningen Mursleven, Ulricehamn, förrättade lördagen den 23 sistlidne september sin invigning. Ceremonien föregick av högtidsvesper i stadens kyrka, där orgelpreludium utfördes av musikdirektören Br. A. V. Hammer från Borås. Därpå följde församlingssång och altartjänst… … Frimurarebröderna avtågade nu till logelokalen där Provinsialmästaren i Göta Provinsialloge, R. o. K. m. R. K., O. T. U. M., f. justitieborgmästaren Bernh. Lindberg på övligt sätt invigde den nya frimurarebrödraföreningen. Den av H. M. Konungen utnämnde ordföranden för Brödraföreningen, majoren Arne Melinder, installerades därefter …

Tecknat Vart leder min vandring? Vår broder Henrik Lange fortsätter att låta oss följa sin frimurarvandring med underfundiga bilder. Nu har han hunnit få grad III och skickar med följande tankar om sin teckning: ”När jag gör en bild, skriver en historia, joggar eller lagar mat måste jag tänka på hur det ska sluta annars

Insänt får jag det inte att fungera. Detta kan man tänka på i allt man tar sig för. Inte minst… att leva. Så därför: Se slutet - se ljuset, se ljuset - se slutet.” Och ja, bilden är klart inspirerad av en John Bauer-bild. x

Varför ta med civil karriär? Jag läste med intresse senaste numret av Frimuraren på webben, en alldeles utmärkt nyhet med denna nya läsvänliga form. Ett antal högt förtjänta bröder har utnämnts till Riddare och kommendörer med Röda korset. Jag gratulerar dem av hjärtat. Men vad har deras civila karriärer för plats i de livsbeskrivningar som finns i tidningen? De har väl förtjänat sin utnämning inom frimureriet och inte i den allmänna världen. Relevant? Ska inte bröderna inom frimureriet enbart värderas och belönas utifrån sina frimureriska insatser och inte efter sina karriärer i den allmänna världen? Då är väl inte dessa uppgifter särskilt relevanta i tidningen Frimuraren, tycker jag. Vad tycker du? Varmt och broderligt Ulf Borgström

Svar direkt: Broder Ulf Du har rätt. Enda skälet att återge den civila delen av riddarnas CV är väl gammal vana. Och så tillfredsställer man i någon mån läsarnas nyfikenhet på personerna. När det blir dags igen nästa år för samma presentationer efter Ordens högtidsdag, ska jag se om jag fått gehör hos redaktionskommittén för en mer renodlad frimurerisk presentation. Svårläst Faktum är ju att dagens CV:n är lite svårlästa med alla våra interna förkortningar som används för att utrymmet ska räcka till. Bättre då att strunta i det icke frimureriska och få plats att skriva ut förkortningarna. x Lars Billström Redaktör

Estlands Storloge firade 15 år Den Estniska Storlogen firade sitt 15-års jubileum i början av sommaren i Tallinn. Festligheterna började med mottagning i Frimurartemplet på Tatari 25-33 och fortsatte dagen efter med jubileumsloge i Svartbrödernas ordenshus med avslutande jubileumsbankett med damer.

Estniske stormästaren Anti Oidsalu med hustru Liivi tar emot brödernas musikaliska hyllning i johannessalen.

rimureriet kom till Estland redan åren 1771-1773 men förbjöds av den ryska tsaren år 1882. Efter Estlands frigörelse från Sovjetryssland år 1991 återuppstod frimureriet i Estland I december 1991 recipierade tre ester i den finska logen Graniitii 106 i Helsingfors. Dessa tre blev stommen i Estlands första loge Fööniks 1 som hade fått sina rättigheter av Finska Storlogen att verka i Estland. Sju år Sju år senare den 18 maj 1999 var det dags att instifta Storlogen i Estland. Broder Arno Köörna valdes 1999 till den förste stormästaren. Under åren 2000 - 2003 var Raido Rüütel ordens andre stormästare. Den tredje stormästaren under åren 2003 - 2011 var Arne Kaasik. Sedan 2011 är Anti Oidsalu storlogens fjärde stormästare. En dag i maj i år samlades inbjudna med damer till en mottagning i Frimuraretemplet av en speciell anledning. Stormästaren Anti Oidsalu fyllde denna dag 60 år.

Man började med samling i den nya logelokalen där jubilaren hyllades med tal, sång och musik. Därefter intog de närvarande sina platser i matsalen för en välsmakande middag i Frimurartemplets vackra matsal. Efter många gratulationer, överlämnande av presenter och sångarhyllningar avslutades aftonen. Jubileumslogen Nästa dag genomfördes själva jubileumslogen i Svartbrödernas ordenslokaler med anor från medeltiden. Efter det att de estniska bröderna intagit sina platser i logelokalen infördes de 43 inbjudna utländska gästerna enligt föreskrivna regler. Bland dessa kan nämnas stormästarna Walter Schwartz, Danmark, Valur Valsson, Island, Anders Strömberg, Sverige, Juhani Vouri, Finland, Rüdiger Templin, Tyskland, Nikolaus Schwaerzler, Österrike, Ivan Sarieva, Bulgarien, samt Zygintas Bücys, Litauen. Vidare hade stormästaren för Märkesmästarna i Finland Taipo Vartiainen, storsekreteraren Antonio E. D´emilio från Italien, broder Marek 52

Zlotek-Zlotkiewicz från Polen och från Turkiet broder Turgan Vargi infunnit sig. Eesti Lipp Till sist trädde ordens stormästare tillsammans med sitt följe av ämbetsmän in i lokalen. Efter det att bröderna hyllat den Estniska Nationalflaggan med sången ”Eesti Lipp” öppnades logen enligt föreskriven ritual av stormästaren Anti Oidsalu. Stormästaren genomförde parentation av under året avlidna bröder och vände sig därefter till de inbjudna gästerna och hälsade dem alla välkomna. Tillstånd till verksamhet för nya loger överlämnades, många förtjänstfulla bröder hyllades med speciella utmärkelser. Speciellt kan nämnas att stormästarna Valur Valsson från Island och Fabio Venzi från Italien utnämndes till hedersmedlemmar i Estniska Storlogen. Även en utnämning och installation av Storlogens nye organist Tõnis Lepp genomfördes. Historisk Broder Agu Uudelepp gav en historisk tillbakablick över det Estniska Frimureriet och efter stormästarens högtidstal framförde den isländske stormästaren Valur Valsson de gästande brödernas tack. Sammanträdet förgylldes med sånger av frimurarkören under ledning av broder Keio Soomelt och med broder Tõnis Tamm, som också är medlem i Svea provinsialloge, som solist. Slutligen läste Stormästaren upp hyllningsbrev till Presidenten av Estland och inbjöd alla till den efterföljande jubileumsbanketten med damer. Banketten med cirka 200 deltagare avnjöts i Vita Salen med läckra rätter och goda drycker och vacker solosång till pianoackompanjemang. Därefter samlades bröderna i Olavisalen där en orkester spelade upp till dans. Efter midnatt var det dags att avsluta en högtidlig, välorganiserad och utmärkt genomförd jubileumsfestlighet. En minnesvärd händelse i Estniska frimurarnas historia. x Text och foto: MART JÄNES Estniska Storlogens representant i Sverige

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond Förordnande Bankdirektör Peter Westrup, R&K, som ledamot från och med den 1 april 2014 till och med den 31 december 2016. Stora Landslogen Entledigande Kammarherre Ulf Lagerström, R&K, som storintendent från och med den 31 juli 2014. Förordnande Överkontrollör Göran Larson, X Svea, som tf storintendent från och med den 1 augusti 2014 till och med den 31 juli 2015. Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala Entlediganden Teologie licentiat Tord Ireblad, X GPL, redaktör Kjell Lekeby, X Svea och professor Mihailo Vukas, IX GPL, som arbetande ledamöter för Forskningslogen från och med den 29 november 2014. Förordnanden Akademisekreterare Sune Lindh, X Svea, som ordförande mästare (OM) från och med den 15 augusti 2014 till och med den 31 augusti 2018. Filosofie kandidat Karl-König Königsson, X ÖPL, som arbetande ledamot för Forskningslogen från och med den 16 augusti 2014 och tills vidare. Filosofie magister Robert Carleson, IX Svea, stiftsprost Ingvar Bengtsson, X GPL och studierektor Peter Mannheimer, VIII Svea, som arbetande ledamöter för Forskningslogen från och med den 29 november 2014 och tills vidare. 1. Fördelningen (Svea) Entledigande Marknadsekonom Bruno Ahlqvist, X Svea, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) från och med den 26 augusti 2014. Förordnanden Marknadsekonom Bruno Ahlqvist, X Svea, som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) från och med den 27 augusti 2014 till och med den 30

november 2016. Överstelöjtnant Torbjörn Höök, X Svea, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) från och med den 1 september 2014 till och med den 31 augusti 2020. 2. Fördelningen (SPL) Entledigande Överstelöjtnant Herman Håkansson, R&K, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona från och med den 15 maj 2014. Direktör Martin Hagbyhn, X SPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Frans Suell i Malmö från och med den 21 augusti 2014. Civilekonom Tor Wiedling Fernandes, X SPL, som ordförande (O) för Frimurareföreningen EOS i Lund från och med den 1 december 2014. Filosofie doktor Christer Ohlin, X SPL, som ordförande för Brödraföreningen Klippans Frimurareförening i Perstorp från och med den 13 november 2014. Förordnanden Överste 1.gr Bo Wranker, IX SPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona från och med den 15 maj 2014 till och med den 14 maj 2020. Ingenjör Tommy Olsson, X SPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Frans Suell i Malmö från och med den 12 september 2014 till och med den 11 september 2020. Filosofie doktor Johan Reimer, X SPL, som ordförande (O) för Frimurareföreningen EOS i Lund från och med den 26 augusti 2014 till och med den 25 augusti 2020. 3. Fördelningen (GPL) Entledigande Bankdirektör Holger Svensson, X GPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Fyrbåken i Varberg från och med den 13 april 2015. Förordnanden Advokat Erik Bergenhem, VIII GPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen De tre Förenade Kronor i Göteborg från och med den 1 augusti 2014 till och med den 31 juli 2020. Kyrkoherde Harry Hultén, X GPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Brödraföreningen Andreascirkeln i Vänersborg från och med den 1 53

september 2014 till och med den 31 augusti 2016. 4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Kammaråklagare Ulf Grimsborn, IX ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen S:t Olof i Norrköping från och med den 17 november 2014. Förordnanden Urmakarmästare Claes J J:son BeckFriis, IX Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen IIIxIII i Motala från och med den 13 oktober 2014 till och med den 12 oktober 2020. 5. Fördelningen (VPL) Förordnande Civilingenjör Jan Krey, X VPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Brödraföreningen Föreningsbandet i Karlskoga från och med den 25 september 2014 till och med den 24 september 2016. 6. Fördelningen (SCF) Förordnande Konsul Ingmar Karlsson. VIII SCF, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Tyrgils i Borgå, Finland från och med den 27 februari 2015 till och med den 31 december 2020. 8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnande Systemförvaltare Patrik Bergström, X ÖNPL, som ordförande för Bodens Frimurareförening Norrskenet i Boden från och med den 13 september 2014 till och med den 12 september 2020. Tandtekniker Åke Landfors, X ÖNPL, förlängt förordnande som ordförande mästare för S:t Johanneslogen Brödrakedjan i Umeå från och med den 1 juni 2014 till och med den 31 maj 2017.

Utrikes ärenden

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden utnämnt: Hos Vereinigte Grosslogen von Deutschland Edgar Müller, R&K, som föreslagits som innehavare av detta ämbete efter Wolfgang Reichow.

Ur en gammal Cassabok – eller en urgammal kassabok Det är inte bara i protokoll från logerna som det går att hitta intressanta uppgifter, om flydda tider. I logernas räkenskaper och kassaböcker finns också mycket värdefull information att hämta.

en Cassabok, från S:t Johannes Logen Harald 1788 - 1809, finns bland annat räkningar och redovisningar av delutbetalningar rörande amiralitetsbildhuggaren och frimuraren Johan Törnströms (1743 - 1828) arbeten. En räkning avser tre ljusstakar från 1796 och den andra rörande en ceremonimästarstav från 1799. Tre bloss Med hänsyn till sina ekonomiska svårigheter betalade Johan Törnstöm samtliga sina receptionsavgifter genom att utföra arbeten åt frimurarlogen. Hans mest kända arbete åt frimurarlogen var dock, de tre skulpturer i trä, ”de tre blossen”, som än idag användes i S:t Johanneslogens lokaler i Karlskrona (se tidigare arti-

kel om Johan Törnström i Frimuraren nr 4 år 2010). I Cassaboken finns också ett koncept till skrivelse från 1799-1800 med följande text: ”Högädle Herr Kongl Secreteraren I Egenskap af frimurare Logen S:t Haralds Stormästare, får jag härmed den äran till herr Kongl Secreteraren aflämna det så kallade Cassagirot för 3ne Receptioner för sistlidne året 1800 och Enkel Reception 10 rD, såsom Contingent till Lands Logens Secreterares aflöning för samma åhr, som giör 19 rD för innevarande åhr har Logen intet arbetat af den ordsak, at wij intet hafwit något hus at samlas uti och således ingen Reception skedt; icke dessmindre medföljer på den wördige ordförande Lysande Mästarens befalning 10 rD till samma endamål som förra åhrets Contingent, tillsammans 29rD, hwarå ödmjukl bigieres quittens. Att ingen formelig redogjörelse för innevarande åhr kunnat förfat-

tas och upsändas härrörer deraf, at hwarken årlig afgift el S:t Johannes daler blifwit af Bröderna ärlagde, emedan dels krigligheterna, och brist av samlingsställe hindrat arbetet men jag hoppas sedan arbetet med det första nu kommer at åter börja det nästkommande åhret skall komma i fullt skick igen, hwilket jag får ödmjuket anhålla blir å hög wederbörligt håll anmält, med all wördnad har äran framlefera. Högädle Herr Kongl Secreteraren Antagne år 1800: Kronobagaren ?? Tullkonstapel Ahlbrechts Kronobefallningsman Crona Åhr 1800 åhrs Portafgift 6 rD 16 Sh” Krigligheter Som framgår av konceptet, kunde logen bland annat endast redovisa receptionsavgifter för mycket få recipiender. Inte heller kunde logen avge någon formell redogörelse för verksamheten. Detta med hänsyn till ”krigligheter” och att man inte förfogat över något hus, att ha sammankomsterna i, vilket inneburit att logeverksamheten uteblivit. Först 1802 slapp frimurarlogen sin ambulerande verksamhet på olika ställen i staden, då den nuvarande logefastigheten på Drottninggatan i Karlskrona, förvärvades genom ett köp av generalamiralen och frimuraren Johan af Puke. x Text och foto: MATHS DACKEHAG

OSM:s krönika

Ordens länkar är allas ansvar

BRÖDER – RITUALER - LOKALER Välbekanta ord som många av er mina bröder redan har hört mig beskriva vid mina besök i loger och brödraföreningar.

Dessa tre ord ligger till grund för vår vision Svenska Frimurare Orden - ett levande och verkande frimureri i vår tid och för framtiden Bröder Orden har ett tillväxtmål för 2015 på 1,5 procent beräknat på antalet bröder per den 31 januari 2014. Rekryteringsbehovet blir dock större då vi har ett bortfall genom att bröder avlider och att bröder av olika anledningar avbryter sitt medlemskap. Med utgångspunkt från de olika förutsättningarna som råder inom de åtta fördelningarna har vi fördelat ansvaret för tillväxtmålet efter fördelningens förutsättningar, population och andra kriterier. Rekrytering av medlemmar är inte enbart johanneslogernas uppgift. Alla enheter och bröder har ett ansvar för att nya länkar ansluts till vår brödrakedja. Vi talar om att ”rekryteringen av nya medlemmar ska kvalitetssäkras”. Det innebär bland annat att faddrar och ordförande mästaren försäkrar sig om att den sökande är lämplig. Det vill säga har rätt förväntningar på ett medlemskap. Vid möten med en möjlig broder måste vi bli mer tydliga i vår information om vad vi står för och presentera de krav och förväntningar vi som Orden har på våra medlemmar. Efter inträdet i Orden har faddrar och enheter ett ansvar att följa upp broderns aktiviteter. När brodern inte har deltagit i eller inte har haft kontakt med Orden under tre månader ska han kontaktas av enheten som ska ta reda på orsaken till frånvaron. Faddrarna har vidare påtagit sig det ansvarsfulla och grannlaga åtagandet att stödja, hjälpa, stimulera och följa sina adepter på deras frimurarvandring. Förra året arbetade många enheter med olika åtgärdsprogram för att minska utträdena. Ämbetsmän och bröder har bland annat aktivt kontaktat ”nollbesökare”, stöttat mindre aktiva och nya bröder så att de kommer in i gemenskapen och får dela den glädje vi frimurare upplever. Dessa åtgärdsprogram har varit framgångsrika och 55

Foto: Joe Sundelin

residiet (Ordens Stormästare, Stormästarens prokurator, Stormästarens ståthållare och Ordens sigillbevarare och kansler) har inlett det årliga höstbesöket i fördelningarna inför verksamhetsplaneringen för 2015. Syftet med besöket är att föra en dialog med provinsialmästarna/kapitelmästaren (PM/KM) och ämbetsmän i kapitlet om dels den bedömda utvecklingen inom fördelningarna under första halvåret 2014 dels PM/KM planering och prioriteringar baserat på Stormästarens inriktning för 2015. Svenska Frimurare Orden är en målstyrd organisation. Detta förutsätter att strategier och mål är framtagna genom en dialog med och accepterade av PM/KM. Det är PM/KM, som under Ordens Stormästare, skall utveckla verksamheten inom sin fördelning tillsammans med ämbetsmännen i enheterna. Vi började för över ett år sedan med att arbeta fram de strategier och mål som vi gemensamt skall arbeta med de kommande åren. Arbetet har utförts av en strategigrupp som med utgångspunkt i bland annat en omvärldsanalys har lämnat förslag till strategiområden till Högsta rådet (presidiet, PM/KM och direktorieordförandena). Informationsdirektoriets ordförande Herman Håkansson har i samarbete med Högsta rådet arbetat fram en vision för Orden. Dessa underlag och andra faktorer, som erfarenheter från 2013, har sedan diskuterats vid ett flertal tillfällen inom Högsta rådet. Ett resultat av detta blev att ett enat Högsta råd i maj 2014 presenterade för Ordens Stormästare ett förslag till ”Stormästarens inriktning inför 2015”. Denna innebär förenklat att vi under 2015 ska att arbeta vidare med inriktning på

måste bli en naturlig del av enheternas arbete för att bidra till en kontinuerlig och stabil tillväxt av medlemmar och behålla medlemmarna aktiva. Enheter och enskilda bröder kan på olika sätt ”lämna en hjälpande hand” till de bröder som behöver vår omtanke i någon form. Vi ska vidare ha som inriktning för våra äldre bröder ”en gång frimurare, alltid frimurare”. I detta finns en förbättringspotential och för att klara denna utmaning har fördelningarna flera möjligheter att hjälpa våra äldre bröder. Det finns bröder som inte känner sig välkomna eller känner sig främmande när de kommer till en sammankomst. Besöket ska vara ett möte mellan bröder där vi uppmärksammar varandra så att alla känner sig välkomna och igenkända. Vi måste också vara lyhörda för att bröder har olika förväntningar på samvaron och skapa en bredd av möjligheter från frimureriska samtal till lättsammare umgänge. x

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

VAD TROR DU?

Kommer priset på olja gå upp eller ner?

Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.

ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning. Oavsett om man tror på upp- eller nedgång. Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.

7% 11%

Transport

50% 32%

Så här används oljan globalt

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända. Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen. Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.

Industri

Fastigheter

dagar

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.

Olika sorters olja

Världens oljeproduktion

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.

De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.

Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara. Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.

Elproduktion

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.

faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara. Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag. Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.

Brent, Nordsjön

WTI, USA

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar. Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?

handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet. Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram