Frimuraren nummer 3 2018

Armas Järnfelt – Sibelius svåger

Rasslande kedjan i Blekinge

Lyckad OM/Outbildning 2018

FRIMURAREN TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 3 | 2018

Jubileum i Stamhuset – Orden fortsätter att växa sig stark

INBJUDAN TILL SYMPOSIUM Transition Medicine – from Childhood to Adulthood 23 oktober 2018 Svenska Läkaresällskapet i Stockholm Klara Östra Kyrkogata 10 Symposiet behandlar transitionen för ungdomar med kroniska sjukdomar in i vuxenvärlden. Med allt bättre barnsjukvård överlever alltfler ungdomar med allvarliga och sällsynta barnsjukdomar för vilka det tidigare inte har funnits kompetens eller vårdprogram inom vuxensjukvården. För många ungdomar och deras familjer är denna transition traumatisk i värsta fall in i en otydlig framtid med bristande sjukvård.

Syftet med symposiet är att belysa kunskapsläget idag. Hur påverkas transitions från ungdom till vuxen när man har en kronisk sjukdom? Vad finns det för barriärer för denna transition inom sjukvården och samhället i allmänhet? Vad finns det för goda internationella och nationella exempel?

Målgrupp är personal och beslutsfattare inom sjukvård som är intresserade av att utveckla en bättre transition baserat på kunskap och erfarenheter. Vi välkomnar således läkare, sjuksköterskor, psykologer, socionomer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt övriga verksamma inom såväl pediatrik och ungdomsmedicin som inom vuxenmedicin.

Program 08.30-08.45 08.45-09.30 09.30-09.50 09.50-10.20 10.20-10.50 10.50-11.10 11.10-11.30 11.30-12.00

Welcome & Introduction Evidence based strategies promoting transition Erik W Carter, Nashville, USA Mental health problems among adolescents – a trend perspective.

Curt Hagquist, Karlstad Kaffepaus Late effects of childhood cancer and transition into the adult world Adam Glaser, Leeds, UK Transition after childhood cancer in Sweden Marianne Jarfelt, Göteborg Transition after congenital heart malformations Ulf Thilén, Lund Transition and transfer for rare inherited disorders of metabolism.

Elaine Murphy, Charles Dent Metabolic Unit, London

12.00-13.00

Lunch

13.00-13.30

Young adult clinic: a transition program to promote autonomy in young adults with a childhood onset disability.

Wilma van der Slot, The Netherlands Cerebral palsy in adults Kristina Tedroff, Stockholm Transition for young people with neuromuscular disease Jes Rahbek, Copenhagen, Denmark Transition and paediatric liver disease Björn Fischler, Stockholm Kaffepaus Example from real life transition Panel discussion Svante Norgren, Lars Torsten Larsson, Anders Lönnberg, Stockholm Sammanfattning och avslutning

13.30-13.50 13.50-14.10 14.10-14.30 14.30-15.00 15.00-15.20 15.30-16.45 16.45

Deltagaravgift är 250 kronor och inkluderar lunch, kaffe/te.

Anmälan sker via ts2018.axacoair.se, men anmäl Dig gärna tidigt då antalet platser är begränsat till 150 deltagare.

Ett gemensamt arrangemang mellan Karolinska Institutet (KI), Karolinska Universitets Sjukhuset (KS), Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (SFBS) och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse (FMS).

Programansvariga: Livmedikus Peter Möller (FMS), Professor Göran Karlsson (SFBS), Professor Hans Forssberg (KI), Temachef Svante Norgren (Barn- och kvinnosjukvård, KS), Docent Bo Lindquist (vetenskaplig sekreterare).

2

Innehåll I detta nummer De två broschyrerna från Orden

4

Judas – skurk eller hjälte?

7

Borttappat och upphittat under 1700-talet

11

Kors och tvärs i Sveriges Träd (Bräd) gård

13

Svågern som valde en helt annan musikkarriär

16

Beviljade forskningsanslag från SFBS

18

Jubileum i Stamhuset

20

Nordiska Förstas stipendieutdelning 2018

22

Odd Fellow – likheter och olikheter mellan Ordnar

25

Ölands Frimurareklubbs sommarmöte

28

Bjäreträffen 2018 bjöd på rekord

30

Ny S:t Johannesloge i Uppsala

30

Brödraföreningen Erasmus – Vägen som frimurare

31

Olof Bergqvist – en märkesman i Kyrkan, Orden och Logen

32

Svenska Frimurare Orden – en korporativ person

34

OM/O-utbildning 2018

35

Acta Masonica Scandinavica Nr 20 2017

36

Stjärnhimlen i Karlskronas Johannessal

38

Tio år med logen Hammaren

46

Lärlinge- och medbröders afton i Göteborg

48

Recension: Vad tjänar det till att prata?

50

Debatt – Åldersgräns för ämbetsmän

51

En vanlig loge, men ändå inte

52

7

16

I varje nummer Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring? 40 Frimuraren för 70 år sedan

40

Ordens högste prelat: ”Varför detta hemlighetsmakeri?” 41 Från Barmhärtighetsdirektoriets horisont

43

Krysset 44 Krysslösning 45 Från Ordens kansli

53

Stormästarens sida

55

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp 22 oktober 2018.

28

Omslag: Provinsialmästare Peter Westrup.

Foto:

Patrick Dunbar.

Information

De två broschyrerna från Orden Som du kanske märkt så finns det två medskick i detta nummer av Frimuraren i form av en folder och en broschyr. Dessutom har en helt ny presentation för PowerPoint producerats och ligger tillgänglig på Ordens hemsida. Dessa nya produktioner är helt nya verktyg som varje medlem i Orden kan använda sig av och bör ta en närmare titt på.

O

rdens nya informationspaket består dels av information till främmande sökande som är nyfikna på vad Orden står för och vad vi kan erbjuda, dels en kortfattad presentation av Orden ur ett mer allmänt perspektiv. De nya materialen är tänkta som ett stöd till oss bröder för att vi på bästa sätt ska kunna förmedla vad Orden står för i vår tid.

Utöver dessa trycksaker har Orden även tagit fram en ny PowerPoint-presentation som man kan använda vid exempelvis informationskvällar, mässor eller andra evenemang.

Projektet med att ta fram ett nytt informationsmaterial för Orden har pågått sedan 2015.

– Egentligen började tankarna på ett nytt informationsmaterial med att barmhärtighetsdirektoriet år 2015 efterfrågade en ny folder som skulle handla om vad fadderskapet kan innebära. Faddrarnas

uppgift är ju verkligen mycket viktig när det gäller att få nya bröder att trivas hos Orden. Syftet med en folder om fadderskapet var ju att fungera som en vägledning i hur man inte bara rekryterar, utan också behåller och skapar mervärden för nytillkomna medlemmar i Orden, berättar John Fahlnaes som har varit en del av den grupp som tagit fram de nya informationsmaterialen.

Samtidigt pågick redan ett arbete inom Informationsdirektoriet med att lägga grunden för en ny kommunikationsstrategi, ett arbete som inleddes med en marknadsundersökning och som utfördes av en professionell extern aktör.

– Mot bakgrund av vad den undersökningen gav, kom vi inom informationsdirektoriet fram till att Ordens allra bästa kommunikationskanal gentemot den allmänna världen är våra egna medlemmar.

Om Ordens medlemmar är välinformerade och kan besvara frågor på rätt sätt så ger Or4

John Fahlnaes har lett arbetet med att ta fram de nya informationsbroschyrerna.

Information den ett förtroendeingivande intryck och väcker intresse hos de målgrupper vi vänder oss till. Så vi bestämde oss för att integrera information till faddrarna i ett större sammanhang, ett sammanhang där vi riktar oss direkt till en främmande sökande och försöker vara mycket tydliga med vad Orden faktiskt står för och vad ett medlemskap faktiskt innebär, på såväl kort som lång sikt.

Främmande sökande Två nya trycksaker och en presentation för PowerPoint har nu producerats.

Den kortfattade foldern på fyra sidor är tänkt att kunna överlämnas till en intresserad allmänhet och andra externa mottagare.

Broschyren är avsedd för främmande sökande och omfattar många olika aspekter av att vara medlem i Svenska Frimurare Orden.

– I och med denna utgåva av Frimuraren får varje medlem ett exemplar av denna broschyr. Vi inom Informationsdirektoriet ser framför oss att var och en som någon gång vill stå fadder för en ny medlem ger sin tilltänkte adept denna broschyr för genomläsning. Därefter kanske fadder och adept sätter sig tillsammans och diskuterar innehållet i broschyren.

Kanske uppstår det frågor och funderingar hos adepten när han läser broschyren, som kanske bäst besvaras i dialog med faddern?

När det gäller presentationen för PowerPoint så förmedlar den i stort sett samma sak som trycksakerna. En mycket kortfattad och tydlig presentation av Orden, med modern design och bilder.

Föredragshållare –En trevlig detalj med presentationen är att vi har gjort helt nya kartor över varje fördelning och markerat de orter där enheter från Orden verkar. En sådan kan man på lokal nivå visa för just sin egen fördelning och på så vis kan publiken se var någonstans Svenska Frimurare Orden finns i just deras närområde. Powerpointpresentationen finns dessutom i två versioner, en för ”automatisk visning” och en för visning av en föredragshållare, där man själv klickar fram varje ny bild.

En fördel med detta informationspaket är att Orden har fått anledning att fundera över vad ett medlemskap innebär och omfattar.

Självreflektion är förstås nyttigt för varje organisation och dess självbild. De nya materialen är därför inte endast avsedda för information till utomstående, utan också i allra högsta grad för egen läsning av varje broder.

– Materialen förmedlar bilden av vad

På bilden: Göte Gabrielsson, Christoffer Gramming, Patric Meyer, John Fahlnaes, Ove Lind, Guy Catani och Lars Billström. Bakom kameran: Ulf Hjelting.

Orden vill stå för i vår tid. Därför är vi exempelvis tydliga med att verksamheten vilar på kristen grund, där får ju inte finnas minsta tveksamhet. Likadant är det med det faktum att det faktiskt kostar en slant att delta i våra verksamheter. Det är inte bra om en främmande sökande inte får tydlig information på den punkten.

Ordens strategi Produktionen av materialen har pågått under flera års tid och är resultatet av ett omfattande teamwork. Texter har författats, bilder har tagits, upplägget har vänts och vridits på. Under hösten 2017 skickade Informationsdirektoriet ut förhandsupplagor till fokusgrupper i samtliga fördelningar i Sverige och Finland. Många bröder har fått tillfälle att komma med synpunkter och idéer. Utöver detta har Ordensledningen, Stormästaren, presidiet och högsta rådet, varit starkt inkopplade i samband med korrekturläsning och slutjusteringar.

– Vi hoppas nu att materialen ska komma till god nytta i hela Orden. Vår plan framöver är att inte låta det gå så många år 5

innan vi uppdaterar materialet. Om några år kanske det är dags för en ny upplaga och då anpassar vi materialet efter den tidens behov och önskemål. På så vis kan vi hålla materialet levande och behöver inte göra allt grundarbete en gång till i framtiden.

Hur ser det då ut framöver? Vad har informationsdirektoriet mer på gång?

– Som jag berättade så är ju Ordens strategi att varje medlem är vår viktigaste kommunikationskanal. Utbildningen av medlemmarna har därför mycket hög prioritet.

Kunniga och pålästa medlemmar förmedlar en korrekt bild av Orden. Vi har nu ett flertal produkt- och aktivitetsidéer till stöd för brödernas kunskapsspridning inom och utanför Orden. Ett exempel på kommande produktideér är en liten minifolder som man kan bära med sig. Den kommer att innehålla Ordens svar på tio svåra frågor som vi har identifierat, frågor som bröder ofta får från utomstående, familj, vänner och kolleger. Men fler produkter och aktiviteter är att vänta. X

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

6

Vinjett

Judas – skurk eller hjälte?

Alla känner i till Jesu lärjunge Judas. Det han gjorde förändrade en hel värld. Men vem var han och vad låg bakom hans agerande?

Här ger Dick Harrison lite input om Judas.

I

kristen tradition, ända sedan fornkyrkans dagar, har Judas Iskariot varit skurken med stort S. Han sålde sin själ för pengar och förrådde sin vän och mästare, tillika världens frälsare, genom en kyss. Följaktligen drabbades han av fruktansvärda straff.

Inte ens evangelisterna var eniga om hur han kort tid senare mötte sin välförtjänta död (självmord hos en, olyckshändelse hos en annan), och medeltidens skribenter tävlade om att konstruera vidrigast möjliga plågor i helvetet.

Men har Judas aldrig haft supporters?

Några som hållit på honom och menat att han gjorde rätt?

Judas-apologeter Jovisst. Det finns gott om Judas-apologeter. Under medeltiden skrevs en judisk försvarshistoria, i vilken Judas

30 silverpenningar var hans lön.

7

är hemlig agent utsänd för att avslöja Jesus som falsk profet. I modern tid är det vanligt att Judas får en framträdande roll i filmer och romaner, i vilka han ges en positiv tolkning. Ett känt exempel är Martin Scorseses film The Last Temptation of Christ, efter en roman av Nikos Kazantzakis. Men redan under antiken, framför allt på 100-talet och 200-talet, hade Judas försvarare. Den mest kände var kyrkofadern Origenes (d. ca 254) i Alexandria. Origenes betonade att Judas faktiskt återlämnade den summa – trettio silvermynt – han fått för förräderiet, eftersom han kände djup ånger. Judas kunde inte leva med sig själv eftersom hans handling gick tvärtemot vad han innerst inne trodde på.

Och att fela är mänskligt.

Andra antika tänkare gick mycket längre i omvärderingen av Judas. Det

Vinjett

Ultima Cena av Juan de Juanes.

uppstod rentav en kult som satte honom i centrum för religionen. I idé- och kyrkohistorien känner vi sektens medlemmar under beteckningen kainiter. De tillhörde en vildvuxen andlig flora som sammanfattande brukar kallas gnosticism. Ordet kommer av grekiskans gnosis, ”kunskap” eller ”insikt”. Gnostikerna menade att frälsning från denna världens onda tillvaro endast kunde uppnås genom att man erhöll hemlig gudomlig vishet. Tack vare att kritiska kristna kyrkofäder, inte minst Irenaeus av Lyon (d. ca 202), angrep dem utförligt i sina skrifter, och eftersom flera av gnostikernas egna verk har överlevt vet vi mycket om hur deras tankevärld gestaltade sig.

Gnostiker En av de viktigaste skiljande punkterna mellan ”mainstream”-kristna och gnostiker var de senares tro på de två gudomarna. Högst upp, utanför kosmos, fanns Gud, den allsmäktige, men dennes existens var enligt gnostikerna separerad från oss människor genom skapelsen av vår värld. Världen hade inte tillverkats av Gud utan av en fientligt sinnad, men lägre stå-

ende, gudom, ofta refererad till som ”demiurgen”. En gång för länge sedan, hävdade gnostikerna, vistades vi människor hos Gud, men på grund av ett ”fall” miste vi kontakten. Nu måste vi ta oss förbi demiurgens hinder om vi vill hitta hem till Gud. Detta kan endast ske genom att vi uppnår sann kunskap.

Vissa gnostiska sekter omtolkade Bibelns berättelser fullständigt. Ett typiskt exempel är synen på ormen i berättelsen om Syndafallet. Eftersom den gudom som placerade Adam och Eva i Edens lustgård enligt gnostikerna var ett ondskefullt väsen var det bra gjort av ormen att driva de första människorna till att äta den förbjudna frukten. Den kunskap de vann stärkte deras makt och ledde in dem på vägen mot sann insikt.

Irenaeus Kainiterna tog den yttersta konsekvensen av denna gnostiska logik och betraktade hela Gamla Testamentet som en förljugen historia som måste skrivas om fullständigt. Kainiterna hävdar, påstår Irenaeus av Lyon, att människorna kan frälsas och hitta hem till Gud genom att man bryter 8

mot de regler och de moraliska bud som demiurgen har satt upp, det vill säga att man begår vad som enligt Bibeln är att betrakta som synd. Kain (Adams och Evas son och Bibelns förste mördare), invånarna i Sodom och Gomorra och andra som framstår i dålig dager i Bibeln var enligt kainiterna att betrakta som goda sanningssökare som attackerades av demiurgen. Judas Iskariot var också en av demiurgens fiender, en man som uppnått insikt: ”Och de hävdar att förrädaren Judas väl hade lärt känna detta. Och då han var den ende av dem alla [lärjungarna] som lärt känna sanningen genomförde han förräderiets mysterium. På grund av honom upplöstes, påstår de, allt jordiskt och allt himmelskt.”

Enligt Irenaeus hade kainiterna en egen helig skrift, Evangelium enligt Judas, men han redogör inte närmare för innehållet. Även andra kyrkofäder nämner skriften kortfattat, men deras uppfattning om innehållet är motstridig. Epiphanius (d.

403), en asketisk biskop på Cypern, påstår att kainiterna uppskattade förräderiet mot Jesus eftersom det var en aktiv handling i kampen mot demiurgen. Judas var en gnostisk idealmänniska, en vis man som

Historia genomskådat alla lögner. I ett verk som har tillskrivits kyrkofadern Tertullianus, Adversus omnes haereses (”Mot alla kätterier”), påstås att kainiterna ansåg Judas vara en stor och beundransvärd man som hade gjort mycket gott för mänskligheten, och att de därför gärna försvarade honom. ”Ty, påstår de, när Judas märkte att Jesus ville förstöra sanningen utlämnade han honom, på det att sanningen ej skulle förstöras.” Men i samma verk finner vi också uppgifter som tyder på en annan kainitisk logik. Enligt vad författaren har att rapportera fanns det också folk som menade att sektens medlemmar uppfattade både Jesus och Judas som positiva gestalter. Jesus var tvungen att lida döden på korset på det att människorna skulle få frälsning, något som demiurgen och hans agenter motarbetade. Utan Judas skulle Kristi passion ha blockerats – ty det var bara Judas som förmådde göra det yttersta offret, förräderiet, och därmed säkra Jesu offerdöd.

Judasevangeliet Länge hade vi bara kyrkofädernas redogörelser att utgå från, men plötsligt hände det: år 1978 hittades en koptisk 200-talsversion av Judasevangeliet i en grav i Egypten. Texten publicerades i engelsk översättning år 2006 och finns nu också på svenska, i översättning av Jörgen Magnusson från 2008. Här skildras Judas som Jesu ende verkligt vise lärjunge. Me­ dan de övriga elva lärjungarna har missförstått budskapet har Judas sett sanningen.

Han allena erhåller personlig undervisning av Jesus och gör vad Mästaren befaller. Texten är mycket kritisk mot den fornkyrka som på 300-talet skulle utvecklas till romersk statsreligion.

Inget säger att vi därmed har nått slutet på historien. Judasevangeliet är bara en av många nygamla skrifter som har förändrat vår uppfattning av den fornkristna världen i grunden. Efter andra världskriget har åtskilliga gnostiska textfynd gjorts i den egyptiska öknen. Vi kan lugnt räkna med att ytterligare fynd kommer i dagen, till fromma för framtidens forskning. Men det är osannolikt att vi därmed skulle kunna förvänta oss en renässans för kainiterna och deras Judasbild. Den dramatiska, narrativa sanningen är en annan: förrädaren Judas är en oändligt mycket mer fängslande gestalt än den gode, lyssnande lärjungen som bara gjorde sin plikt. X

Gustave Dorés The Judas Kiss.

När du har sett ljuset Vi har solskydden för alla väderstreck

Allt inom solskydd

Med egen tillverkning i Malmö för leverans i hela landet.

Text: Dick Harrison 9

Bäst i test

Testfakta 20 10

B O OC H ÄT PÅ R A D I SSO N B LU S T R A N D H OT EL

Res med till

KENYA

17/11 – 14 dagar

I bröders gemenskap

Vill du möta Afrikas savann och djur, människor och kulturer?

Besöka utländskt frimureri, äta exotisk mat och dricka kaffe på Blixens terrass? Då ska du följa med på resan! Under ledning av safariguiden broder Jarle W Furali kommer vi uppleva flera naturreservat, sol och bad i Mombasa. Logebesök. Samt vänner, byar och projekt som vi är med och driver bl.a. föräldralösa barn i Nairobis slum. En resa som gör dig till en vän och inte bara turist.

För bröder med familj & alla vänner!

NÅGRA PLATSER KVAR!

För mer info & program kontakta Broder Jarle W Furali Tel. 0708-635616 - info@wfsafaris.se 19.995kr för 14 dagar inkl. nästan all mat!

Det enda som tillkommer är flyg ca 5000kr

RADISSON BLU STRAND HOTEL Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm T: +46 8 50664000 radissonblu.com/sv/strandhotell-stockholm

Resegaranti för resan kommer ställas till kammarkollegiet.

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 10

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Historia

Borttappat och upphittat under 1700-talet 1700-talets frimurare var kända i de stora städerna. Logehusen och barnhusen utgjorde centralpunkter i Stockholm och Göteborg. Men hur kända var deras föremål och symboler? En vägledning ger alla de tidningsnotiser som berörde frimureri på olika sätt. De kan ge oss en fingervisning om hur frimurare och allmänhet förhöll sig till varandra.

F

rimurarnas föremål förefaller vara tämligen kända, särskilt om man läser annonser över borttappade föremål. I Dagligt Allehanda den 10 december 1779 efterlyses en sak som tappats tre dagar tidigare mellan Baggensgatan i Gamla stan och Riddarholmen, ”en förlorad en Frimurare-Decoration”. Upphittaren ”gifwe det tillkänna hos Waktmästaren Muhr, som bor i Kgl. Aßistance Contoirets stora hus på Riddareholmen”.

Generalassistanskontoret var Stockholms pantbank sedan 1774, där även pantauktioner förrättades. Panthuset låg vägg i vägg med logehuset i Schering Rosenhanes palats. Det förekommer i flera tidningsnotiser, som i Dagligt Allehanda den 20 maj 1778: ”Fredags aftonen den 8 i denne månad uphittades 3:ne persedlar, hörande til Frimurare-Orden; om återfåendet lämnas underrättelse i ClubContoiret.” Till pantkontoret kunde man lämna in upphittade saker som fann sin ägare. Det som kan noteras i båda annonserna är att vare sig ”decorationen” eller ”persedlarna” beskrivs utan läsaren förutsätts känna igen frimurarsaker.

Snusdosa Efter logekvällen tappades föremål på Riddarholmen med omnejd, som nämns i Dagligt Allehanda den 20 mars 1780 där det talas om att vid ”Riddarhustorget och Kongl. Aßistance-Contoiret är sistl. tisdag d. 29 Febr. förlorad en förgylld rund Pinsbachs Snusdosa, med drifwit arbete på låcket af

Galo s men cher träd kom des ö med k hem anske in ver skon , . te al ltid

En kappa som denna kunde enkelt tappas efter logebesök på 1700-talet.

Frimuraretecken. Den som hittar dosan av pinsback, en sorts mässingslegering, uppmanas att lämna in det i en bod på Riddarholmen för att därefter ”tacksamligen wedergällas”.

Att läsaren förutsätts känna igen föremålen gäller den ”Frimurare Orden-Stjärna” som utannonserades, i Dagligt Allehanda den 26 juli 1794, för 11

att mot hittelön återfås i kryddboden på Södermalmstorg, i hörnet av Horns- och Götgatan. Återigen förväntas läsarna igenkänna frimurarsymbolerna som därigenom torde vara allmänt kända. Det gällde även det omvända, när upphittade föremål skulle identifieras: ”För någon tid sedan voro Frimurare-Decorationer uphittade, som på beskrifning kunna igenfås på Hedmans Billard.” (Dagligt Allehanda 1781-07-14)

Historia Ett så kallat spanskt rör – eller som vi skulle säga, käpp.

set”. Ett upphittat ”Frimurare-Förkläde af hwitt skinn och blått Tafts foder” omnämns i Dagligt Allehanda den 17 januari 1783.

Det var inte bara rituella föremål som förlorades och upphittades. Kläder och skor kunde kvarglömmas och tappas bort. En frimurare hade tappat sitt skospänne den 9 augusti, enligt Dagligt Allehanda den 13 augusti 1782, ”et Silfwer Skospänne emellan Frimurare-Logen på Riddarholmen och Riddarholms-bron som var reflat och genombrutit med löfwärk”. I Dagligt Allehanda efterlystes den 17 juli 1786 ett ”Blad af en Frimurare-Slef af Guld med blå emaillerade Ornamenter”, som tappats mellan Mynttorget och Regeringsgatan.

Borttappade saker annonserades bland annat i Dagligt Allehanda.

Guldring I andra annonser beskrivs sakerna mer ingående som i Dagligt Allehanda den 15 april 1780 där det talas om ett upphittat ”Frimurare-Förkläde med et band, samt en widhängande Nyckel”, som kan återfås i tobaksboden mitt emot dåvarande slottskansliet. Det gäller även den genomborrade frimurarepenning som hade tappats ”wid in- eller utstigandet utur Wagnen emellan Munkbro-Torget och Rosenbad” och som enligt Dagligt Allehanda den 11 december 1789 förvarades i en gulbrunrandig pung.

Så också den mellan centrala Göteborg och Västra Haga förlorade, steninfattade guldring ”som utwisar på den ena sidan Frimurare-Orden dels i guld, och dels i infattning”, och som mot ”mot hederlig wedergällning” inlöses ”af Ägarinnan”, enligt Götheborgs Allehanda den 16 juni 1786. Än mer uttryckliga är de annonser där både frimurartecken och föremålens andra igenkänningstecken omnämns. I Göteborg ef-

terlyses ”Et Spanskt rör med blå frimurare teken emaillerad Guld-knapp, tillika med käpp-band af swart läder och guldtofs, är förleden torsdag bortkommit. Den som samma käpp tilrätta skaffar och det hos Utgifwaren [boktryckare Samuel Norberg] anmäler, skal undfå hederlig wedergällning.” Föremålet som det handlar om i Götheborgs Allehanda den 12 juli gäller ett spanskrör, en promenadkäpp tillverkad i rottning. På Polska udden, norr om Haga slott i Stockholm, där kajplatsen och vaxljusmagasinet låg, förlorades ett guldur av urmakarmästaren Jakob Kock, ”samt en Frimurare-Slef med blå emaille”.

Skospänne I de ovanstående exemplen nämns frimurarföremålet kortfattat och beskrivs genom dess färg och material. Men det finns mer ingående beskrivningar som det som ”om aftonen förlorades under gående från Frimurarehuset till Ladugårdslandet” i Stockholm, ”et Frimurare-Förkläde, swart, kantadt med hwitt siden med en så fästad dödskalle af metall”. Upphittaren uppmanas att mot ersättning lämna förklädet ” i nedersta wänstra portgången, första dörren till wänstre i Frimurarehu12

Tafts-Kappa Efter Stora Landslogens högtidsdag den 22 mars 1796 rumlade en broder hemåt ”emellan 1 och 2 om natten” från logen över ”Riddarhustorget, Storkyrkobrinken, Slottsbacken, ned åt Österlånggatan” och tappade på vägen ”en swart Mans TaftsKappa” som denne broder uppmanade läsaren att återlämna till logens traktör, dvs. logens krögare. (Dagligt Allehanda 179604-09 & 1796-04-22.) I Göteborg ”förlorades wid utgåendet från Frimurare-Logen en Mans-Galoche, för hwars tilrättaskaffande utlåfwas hederlig wedergällning då det anmäles uppå Tryckeriet.”, liksom i Stockholm där den som ”wid bortgåendet ifrån stora Frimurare-Salen mißtagit sig på et par Galoscher, kan, emot återlämnandet af de borttagne, återfå sina egne hos Tracteuren på samma ställe”. (Götheborgs Allehanda 1792-10-09 resp. Dagligt Allehanda 1794-03-01).

Frimurarna tappade bort sina regalier och kläder. Men mest behjärtansvärt är ändå det gåvobrev från Frimurare barnhuset som en kvinna förlorat: ”Förleden Midsommarafton förlorade en fattig Hustru en Frimurare-Sedel; den rättsinnige som samma uphittat, ware god och aflämne den i Frimurarehuset å Fredsgatan.”

Sammantaget visar notiserna att frimurarnas symboler och föremål var allmänt kända. De vittnar direkt och indirekt om att frimurarbröder och andra kunde skriva i pressen om föremålens utformning, med förväntan på igenkänning, vilket visar att frimurarnas verksamhet hade integrerats i stadslivet i såväl Stockholm som Göteborg. X Text: Marcus Willén Ode

Vinjett Broder Herman berättar om Örlogsstaden Karlskrona - världsarv sedan 1998.

Kors och tvärs i Sveriges Träd (Bräd) gård Årets resa för brödrakretsen Rasslande kedjan hade som mål Blekinge, det landskap som tidigare kallades Sveriges Trädgård, men som efter denna träff numera benämnes ”Brädgård”. Om orsaken till detta längre ner i texten.

13

Blekinge

De ansvariga.

P

å inbjudan av Niklas Wiman samlades andra veckan i juni ett 40-tal frimurare till Karlshamn för att från öster till väster genomkorsa en del av den Skånska Provinsiallogen. Niklas Wiman hade med hjälp av Ulf Kronsell, Roger Hatch, Joakim Granberg och Per Neij lagt upp ett intressant program med besöket i Karlshamns Brödraförenings sammankomst som en höjdpunkt.

Efter att ha fått umgås och prata av sig på måndagskvällen färdades man på tisdagen efter frukost på Best Western Hotel mot Karlskrona och det i Sverige äldsta i bruk varande frimurarhus. Färden gick på härligt kurviga vägar österut med deltagarna uppdelade i två grupper av säkerhetsskäl. Att köra över 40 i kolonn är ingen lätt uppgift, så uppdelningen uppskattades eftersom alla anlände till målet utan problem.

Vattentornet (väl använd knutteparkering i gamla tider). Där togs vi emot av R&K Herman Håkansson som på ett föredömligt sätt, han är ju O i ID, informerade om Karlskronas tidigaste historia. Herman har som yrkesmilitär med mångårig placering i sin födelsestad god kunskap om alla bastioner och försvarsanläggningar som skulle skydda stormaktstidens flotta.

Färden gick vidare men inte heller nu parkerades fordonen vid frimurarhuset.

Ett besök hos ”Gubben Rosenbom” utanför Amiralitetskyrkan Ulrica Pia är något av ett måste, och Gubben som sannolikt är lika gammal som frimureriet i staden hade ett gemensamt uppdrag i caritas med alla de bröder som nu lyfte på hans hatt och nedlade en penning (!). Texten på skylten lyder: Ödmjukast jag er ber, fast rösten min är matt, kom lägg en penning ner, men lyften på min hatt…

Drottninggatan Men målet var inte det mer än 200-åriga frimurarhuset på Drottninggatan utan vi lotsades istället upp till utsiktsplatsen vid

Ronnebybröderna När vi äntligen kom till frimurarhuset togs vi emot av Mats Dackehag som visade bröder med rätta graderna hela huset,

14

vi andra fick istället en trevlig pratstund med Herman Håkansson innan en härligt god lunch serverades i husets matsal av frimurarnas egen källarmästare Jan Kousholt med hjälp av bland andra sin hustru Susanne.

Inte heller återresan till hotellet gick utan överraskningar. På programmet stod besök hos Ronneby brödraförening, så döm om vår förvåning när vi mitt ute i bokskogen fick stanna för en fikapaus ordnad av Ronnebybröderna. Med ordföranden Bertil Karlsson i spetsen för både fruar och bröder.

Onsdagen bjöds på en skärgårdstur till Tjärö. Att Blekinge har en vacker skärgård kanske inte alla känner till, och nu går det till och med att åka båt från Karlskrona till Karlshamn med byte av båt i Ronneby, något för turister att njuta av.

Hemkomna till Best Western Hotell skedde så årets metamorfos när alla vardagskläder åker av och den svarta kostymen eller högtidsdräkten åker på. Med buss for sedan hela gänget till Regeringsgatan 96 och blev väl mottagna av bröder-

Blekinge na som har sina sammankomster i Sällskapet Myrans logehus. Efter en väl genomförd sammankomst ledd av O Ulf Kronsell med föredrag av undertecknad bjöds på en mer än trevlig brödramåltid vars behållning utan tvekan var en CM, Peter Enckell, som bland annat berättade att uttrycket Sveriges Trädgård hade ärvts från den danska tiden, men att trädgård på danska borde översättas med brädgård, varför benämningen av Blekinge från och med nu blir Sveriges Brädgård.

Kristianstad Som vanligt när man har trevligt går tiden alldeles för fort så bussresan tillbaka till hotellet avbröt säkert många trevliga brödrasamtal.

Torsdagen ställde de båda grupperna sin färd mot Kristianstad och SPL:s vackra hus mitt i staden. Även där blev vi väl mottagna av PM Christer Persson och FÖS Carl-Gunnar Sandahl som tog med oss till de rum vi hade tillträde till.

Mitt i PM:s information blev han uppringd av en uppmärksam journalist från Kristianstadsbladet. Hon såg denna skara gå in i Frimurarhotellet och undrade vad som stod på. Hon kom, fick bilder på hela gänget och en kort information som sedan publicerades i tidningen. Dagens lunch på Bellas Place i Bromölla blev en nostalgisk upplevelse av ett 50-talsfik som erbjöd sina gäster en härlig buffé.

Gunilla Abrahamsson.

Gudstjänst På hemvägen besöktes Elleholms kyrka som presenterades av Gunilla Abrahamsson, mångårig kyrkvärd och medlem av kyrkoråd som berättade om denna lilla 300-åriga klenod fylld av kulturrikedom.

Kyrkan tillhör Mörrums pastorat och är en omtyckt bröllopskyrka vid sidan av en månatlig gudstjänst.

Kvällens avslutningsfest innehöll både tal och sång. Vi sjöng nationalsångerna från de länder som var representerade, Sverige,

Finland och Norge och njöt av både den goda maten och dito stämningen. Flagga halades, veks ihop och togs omhand för att kunna hissas nästa år. Förhoppningsvis i Ådalen eller Örnsköldsvik som många sagt sig vilja åka till för att njuta av eller hålla för näsan på SJL Aqulias traditionella surströmmingsloge, som äger rum fredagen i den vecka i juni som Rasslande Kedjan traditionellt samlas i. Men dessförinnan kommer en inbjudan att åka med till Helsingfors i månadsskiftet januari-februari 2019.

15

Som vanligt gav man överskottet till Caritas till värden som denna gång meddelade att dessa drygt 4000 kronor skulle läggas till en insamling för en trapphiss i logehuset för att underlätta för äldre bröder med rörelseproblem att kunna deltaga i brödraföreningens verksamhet på andra våningen i logehuset. X

Text och bilder: Kjell Mazetti

Historia

Svågern som valde en helt annan musikkarriär Armas Järnefelt var svåger till Jean Sibelius och han valde en helt annan musikkarriär. Här berättar Bo Pettersson om denne frimurare.

A

rmas Järnefelt var bror till Jean Sibelius hustru och kände nog understundom att han befann sig i det stora tonsättargeniets slagskugga. Men för att slippa bli jämförd med sin världsberömde svåger satsade han i stället på att bli en framstående dirigent. Det gick lysande.

Bland annat blev han hovkapellmästare vid Stockholmsoperan, svensk medborgare - och frimurare i S:t Johanneslogen S:t Erik.

Helt bortkommen som tonsättare var han dock inte. 1904 skrev han en liten vaggvisa för orkester, Berceuse på franska, som blev en internationell succé. Praeludium från 1895 är ett annat mycket hyllat orkesterverk av Järnefelt. Plus att han gjorde en pionjärinsats inom filmmusiken då han 1919 komponerade bildkoordinerad musik till Mauritz Stillers film Sagan om den eldröda blomman.

Viborg Armas Järnefelt föddes 1869 i Viborg, idag en stad i Ryssland, då tillhörande Finland men under rysk överhöghet. Familjen Järnefelt var adlig och definitivt välsituerad.

Fadern Alexander var guvernör och generallöjtnant, modern Elisabeth bar som ogift det magnifika namnet Clodt von Jürgensburg men var samtidigt en praktisk natur som efter att ha blivit änka, och barnen flugit ut, kom att ägna sig åt praktiskt lantbruk i sin idol Leo Tolstojs anda.

Barnen i den Järnefeltska familjen var många, hela nio stycken, och flera av dem kom att bli framträdande kulturpersonligheter. Den äldste sonen Kasper blev konstkritiker och översättare, Arvid blev författare, Eero blev en av Finlands främsta konstmålare, Aino genom giftermål ”en Sibelius” – och Armas dirigent och tonsättare.

Mycket tidigt stod det klart att Armas hade musikbegåvning och absolut gehör.

Då han var nio år ville man skicka honom till den berömde pianisten, kompositören och dirigenten Anton Rubinstein i S:t Pe-

tersburg. Men fadern satte sig emot detta.

Han krävde att Armas först skulle ta sin studentexamen.

Efter att Armas blivit student vid Kuopio finska lyceum 1887 gjorde han ett försök att slå in på en icke-musikalisk studiekarriär som inskriven juridikstuderande vid Helsingfors universitet. Men ganska snart avbröt han det försöket och blev i stället elev på Musikinstitutet i Helsingfors, där tonsättaren och pedagogen Martin Wegelius undervisade honom i teori och komposition och den italienske virtuosen Ferruccio Busoni blev hans lärare i pianospel.

Berlinoperan Efter tre år på Musikinstitutet begav sig Armas Järnefelt till Berlin för att förkovra sig under professor Albert Beckers ledning. Där råkade han, enligt egen utsago, 16

ut för en ”vanvettig Wagnerfeber”. Bland annat åhörde han Richard Wagners opera Tristan och Isolde ett dussintal gånger på Berlinoperan.

Från Berlin tog han sig sedan till Paris, där han som extra elev vid stadens musikkonservatorium studerade komposition för en annan av sin tids storheter, Jules Massenet. Men av honom blev Armas inte särskilt imponerad. Desto mer kom han att gilla en annan fransk tonsättare, Vincent d´Indy, vars orkesterverk han rekommenderade å det varmaste. I ett brev till Robert Kajanus, som före Sibelius räknades som den främste finländske tonsättaren, hyllade han d´Indy och tyckte att ”det vore bra om man kände till någon annan från Frankrike än denne evinnerlige Massenet”.

Men allra mest kom Armas att uppskatta en annan elev vid Pariskonservato-

Historia

Jean Sibelius.

riet, nämligen sångerskan Maikki Pakarinen, som han 1893 gifte sig med.

Vid den här tiden hade han också börjat komma ut med egna musikverk, bland annat Ouverture lyrique och något senare den symfoniska dikten Korsholm. Båda var musikaliskt påverkade av Richard Wagners tonspråk.

Sibelius 1892 hade hans syster Aino gift sig med Jean Sibelius, vars rykte som kompositör växte rekordartat. Som svåger till vad som uppenbarligen skulle bli en gigant började Armas inse att han för överblickbar framtid skulle kunna bli utsatt för obarmhärtiga jämförelser. Därför styrde han om sin karriärplanering i riktning mot dirigentpulten. ”Sibelius förbryllade, ja rent av förlamade”, konstaterade Järnefelt då han öppet kommenterade saken.

Som kapellmästare fick han dock snabbt ett mycket gott rykte. Mellan 1896 och 1898 ledde han orkestrar i Magdeburg, Breslau och Düsseldorf. Därefter följde fem år i ledningen för födelsestaden Viborgs musikvänners orkester. 1904– 1907 ordnade han ett flertal mycket populära operaföreställningar vid Finlands nationalteater. Bland annat gav han då Tannhäuser, Valkyrian och Den flygande holländaren av Wagner, Carmen av Georges Bizet, Cavalleria rusticana av Pietro

Mascagni och Friskytten av Carl Maria von Weber. Under den tiden fick han också rycka in som direktör för Musikinstitutet i Helsingfors, detta efter att Martin Wegelius hade avlidit.

Tillsammans med sin skönsjungande hustru Maikki gjorde han flera framgångsrika konsertturnéer, bland annat i Sverige.

Vid de tillfällena fick han kontakt med den dåvarande svenske operachefen Axel Burén, som erbjöd honom att bli kapellmästare för Hovkapellet, alltså Operans orkester. 1907 blev han ordinarie kapellmästare där, 1908 valdes han in i Kungl.

Musikaliska Akademien, 1911 blev han hovkapellmästare och 1923 förste hovkapellmästare. Mitt i allt detta passade han också på att bli svensk medborgare.

Finland Efter 20 år som orkesterledare i Sverige lockades Armas tillbaka till Finland och en tjänst som överkapellmästare och konstnärlig ledare för Finska operan. Meningsskiljaktigheter med operaledningen där ledde dock till att han avgick efter bara fyra år, trots att flera finska musikauktoriteter, däribland svågern Sibelius, ryckte in för att medla. Järnefelt, som då var 66 år fyllda, kom att i stället verka som gästdirigent i både Sverige och på Finska operan.

Banden med Sverige hade han också kvar genom sitt äktenskap, det andra i ordning17

en, med operasångerskan Liva Edström.

Tillsammans med henne bodde han på Ehrendals herrgård i Gnesta.

Men även i Sverige råkade Järnefelt ut för en rejäl konflikt – och med vem, om inte Wilhelm Peterson-Berger, även kal�lad ”Peterson-Arger”. P-B, som denne själv skrev sig som musikrecensent i Dagens Nyheter, retade upp sig på att Operan i Stockholm under Järnefelt hade många finländska sångare. Järnefelt svarade med att stämma Peterson-Berger för ärekränkning – men förlorade i domstolen och kom att stämplas som en gynnare av sina egna landsmän. Möjligen kändes detta extra bittert eftersom han bland annat uruppfört flera svenska musikverk, även Peterson-Bergers.

De mest fulländade tecknen på uppskattning vann Armas Järnefelt till slut dock i Finland. Där fick han en professorstitel 1940 och en upphöjelse till filosofie hedersdoktor 1957. Han avled 1958 i Stockholm. X Text: Bo Pettersson Fotnot: Specifikt för frimureriet komponerade Armas Järnefelt ”Kantat vid S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures 175-årsjubileum 30 november 1929”.

Forskningsanslag

Beviljade forskningsanslag Varje år delar direktionen för Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm ut anslag och stipendier i pediatrisk forskning. I år är tio miljoner kronor avsatta för det ändamålet och allt presenterades vid Livgardets lokaler i slutet av maj.

F

öredrag och efterföljande måltid i Livgardets (K1) lokaler vid Lidingövägen är något av en tradition när Stiftelsen Frimurare Barnhuset presenterar vilka forskare som beviljats anslag och/eller stipendier i pediatrisk forskning.

Gruppen av sakkunniga som gör gallringen bland sökanden består av professorerna Hans Forssberg, Claude Marcus, Gunilla Hedlin och Mikael Norman med biträdande överläkare Magnus Iversen som sekreterare.

Att Orden stöder pediatrisk forskning är ingen hemlighet och därför anordnades det denna dag en föredragning av forskare, forskningsområde och forskningsanslag.

Efter detta höll biträdande överläkare Magnus Iversen ett synnerligen intressant föredrag om den pediatriska forskningen sett ur ett framtidsperspektiv.

Efter detta intogs en gemensam måltid för att avrunda dagen. X

Claude Marcus, Magnus Iversen och Mikael Norman.

Forskningsanslag – forskare och forskningsområde Professor Catarina Almqvist Malmros, ALB Solna Swedish Twin study On Prediction and Prevention of Asthma (STOPPA).

Professor Ulf Andersson, ALB Solna HMGB1 som orsak till anemi vid kronisk inflammation.

Professor Klas Blomgren, ALB Solna Normalisering av neuroinflammation genom icke-invasiv autonom reglering.

Professor Rochellys Diaz Heijtz, ALB Solna The influence of gut microbiota on early brain development and its potential role in pathogenesis of autism spectrum disorder.

Senior professor Ann-Christin Eliasson, ALB Solna Early detection, prognosis, development and intervention of hand motor function in children of high risk of unilateral cerebral palsy.

Professor Helena Erlandsson Harris, KI Studier av inflammatoriska mekanismer vid juvenil idiopatisk artrit och antireumatisk effekt av HMGB1-blockad.

Docent Björn Fischler, ALB Huddinge Flera nyanser av gult. Patogenes, förlopp och behandling av spädbarn med olika former av gallstassjukdom.

18

Professor Hans Forssberg, ALB Solna Children with cerebral palsy in Uganda: three-year follow-up of mortality, functional development and risk factors.

Docent Giedre Grigelioniene, ALB Solna Medfödda skelett- och bindvävssjukdomar: klinisk karakterisering och identifiering av bakomliggande molekylära mekanismer.

Senior professor Gunilla Hedlin, ALB Solna Astma hos barn, studier av genotyp och karakterisering av fenotyp vid akut småbarnsastma med långtidsuppföljning till 10 års ålder. (GEWAC: Gene expression, wheeze and asthma in children).

Forskningsanslag Professor Eric Herlenius, ALB Solna Screen, detect and protect against inflammation induced Life-threatening events.

Professor Tomas Wester, KS Solna Kliniska och epidemiologiska studier av appendicit hos barn.

Professor Ulrika Ådén, ALB Solna Hjärnans utveckling under barndomen efter extremt för tidig födelse.

Docent Tatja Hirvikoski, KI Huddinge E-hälsoteknik och familjeinsatser för barn med funktionsnedsättning.

Doktorand Markus Brissman, KS Huddinge Effects of bariatric surgery in adolescents on Physical fitness, cardiovascular health and body composition - a sub study of the Adoltescents Morbid Obesity Surgery study (AMOS).

Docent Svetlana Lajic, ALB Solna The impact of pre- and postnatal glucocorticoid treatment on the human brain - A study of the neuro-functional and neuro-structural effects and analysis of epigenetic alterations as marks of fetal programming.

Professor Anette Lohmander, KS Huddinge Barn med risk för bestående problem med tal, språk och kommunikation: tidig identifiering och intervention.

Professor Claude Marcus, ALB Huddinge Barnfetma: orsaker, prevention, behandling och fetmarelaterad sjuklighet.

Professor Ola Nilsson, KS Solna Idiopatisk kortvuxenhet - från klinik till molekylära mekanismer.

Professor Agneta Nordenskjöld, ALB Solna Molekylära och kliniska studier av medfödda missbildningar.

Docent Anna Nordenström, ALB Solna Kliniska och fysiologiska studier av patienter med medfödda metabola sjukdomar, beta-oxidationsdefekter och ureacykeldefekter.

Professor Mikael Norman, ALB Huddinge Klinisk nyföddhetsforskning med fokus på prevention, behandling och utfall bland för tidigt födda barn.

Docent Paulina Nowicka, KI Huddinge Tidig behandling av barnfetma: Långtidsutvärdering av effekter, mekanismer och implementering inom sjukvården.

Professor Thomas Sejersen, ALB Solna Genetiska och funktionella studier av neuromuskulära sjukdomar och kardiomyopatier.

Doktorand Lina Broström, KS Solna Brain structure and neuromotor development in children born extremely preterm.

Magnus Iversen inledde eftermiddagens sammankomst.

Docent Jan-Bernd Stukenborg, ALB Solna Late effect infertility - Attempts to rescue future fertility.

Professor Eva Sverremark-Ekström, Sthlms Univ Allergiutveckling 1–10 år i relation till ärftlighet och miljöfaktorer som påverkar immunsystemet i tidig ålder.

Kan kopplingen mellan tarmflora och allergi förklaras av mikrob-inducerade epigenetiska förändringar av barnets immunsystem?

Professor Lars Sävendahl, KS Solna Nya metoder att behandla barn och ungdomar med sjukligt avvikande längdtillväxt.

Docent Cilla Söderhäll, ALB Solna Prevention of Atopic Dermatitis Allergy in Children (PreventADALL) - A longitudinal population based multicentre study with randomized controlled intervention from the period of birth.

Professor Marie Wahren-Herlenius, KI Solna Klinisk och molekylär patogenes vid kongenitalt AV-block.

Professor Anna Wedell, KS Solna Inborn Errors of Endocrinology and Metabolism (IEM).

19

Doktorand Leif Karlsson, ALB Solna Long-term Effects of Pre- and Postnatal Glucocorticoid Treatment in Congenital Adrenal Hyperplasia.

ST-läkare Barbora Patkova, ALB Solna Långtidsuppföljning av icke-operativ behandling jämfört med kirurgi för akut appendicit, en uppföljning av två randomiserade studier.

Bitr Överläkare Petra Peterson, KS Solna A long-term multidisciplinary evaluation of patients born with total unilateral cleft lip and palate and treated with different surgical protocols.

M.Sc. Ulrike Claudia Ryll, ALB Solna Prediction of unilateral cerebral palsy in infants and evaluation of performance in children with unilateral brain injury.

Specialistläkare Sandra Soeria-Atmadja, KS Huddinge Optimerad antiretroviral behandling med efavirenz till hivpositiva barn.

Doktorand Anna Nyman, KS Huddinge Tidig utveckling och avvikelser i joller, tal, språk och kommunikation hos barn med tidiga neurologiska utvecklingsavvikelser.

Docent Martina Persson, Sachsska Barnsjukhuset Tidiga riskmarkörer för morbiditet och mortalitet hos individer med diabetes.

Vinjett

Jubileum i Stamhuset Lördagen den 5 maj firade S:t Johanneslogen Adolf Fredrik sitt 20-årsjubileum.

A

dolf Fredrik blev ju den första nya Johanneslogen i Stamhuset efter nära 200 år med endast Den Nordiska Första S:t Johannislogen och S:t Erik. Man hade i slutet på 1990-talet kommit underfund med att det på grund av långa väntetider fanns underlag för ytterligare en Johannesloge i Stockholm.

DHU brodern Lennart Mattsson, OHT, lyckades efter hårt arbete få igenom bildandet av en ny Johannesloge, Adolf Fredrik, och nu var det dags att fira de första 20 åren.

Anföranden Firandet började med en förkortad rekapitulation i Johannessalen av hur installationen av en ny loge går till. Det var intressant för de yngre logebröderna. Bland

Harald Gustafsson.

20

Jubileum annat fick de veta att den nye ordförande Mästaren här blir installerad av VSM, medan de efterkommande installerar sig själva. Efter detta höll DHU brodern Bengt Orhall, PBF, och nämnde Lennart Mattsson några korta anföranden om historien bakom logens tillblivelse och de svårigheter man hade att bemästra.

Därefter samlades bröderna i Oscarssalen där de mötte sina respektive, vilka under tiden fått en guidad tur i vårt vackra palats. Efter en stunds mingel med ett glas champagne i handen förflyttade vi oss till Riddarsalen för att åhöra en intressant betraktelse av den nyutnämnde riddaren och kommendören Harald Gustafsson över ämnet ”Den barmhärtige samariern”.

Jazzkonsert När vi något smält detta fick vi avnjuta en jazzkonsert av den välkända saxofonisten Amanda Sedgwick och vår egen eminente pianist, DHU brodern Kjell Fernström.

Det blev en underbar halvtimme med kända melodier.

Så blev det dags att ta plats i Bankettsalen för att intaga en delikat trerätters middag, vars meny så nära som möjligt efterliknade den vid invigningen 20 år tidigare.

De 100-talet närvarande trivdes utomordentligt av samtalsnivån att döma. Mellan rätterna fick vi ytterligare musikalisk underhållning av den duktiga jazzduon.

Förberedelser inför kvällens sammankomst.

Välbefinnande Under desserten framförde Sveas FDPM Torbjörn Höök, riddare och kommendör, välgångsönskningar från provinsialmästaren Peter Westrup. Logens nuvarande ordförande mästare Lars-Olof Olvhag höll därefter ett känslosamt tal till bröderna och meddelade till allas förvåning och stora glädje att han beslutat donera till logen en summa av en miljon kronor, vars avkastning skall användas till brödernas trivsel och välbefinnande.

Om detta upprepas vart tjugonde år är logens ekonomi tryggad för lång tid framöver! Innan vi övergick till kaffet framförde Ordens Instruktionsmästare Jan Mörtberg, riddare och kommendör, gästernas tack för den goda maten.

Sedan fortsatte umgänge och trevliga samtal långt in på kvällen. Samtliga bröder fick också en Jubileumsskrift som berättar om logens tillblivelse och hittillsvarande historia. X Text: Bengt Orhall Bild: Peter Winberg

PM Peter Westrup vid kartan som visar alla Svenska Frimurare Ordens loger under historisk tid.

21

Stipendieutdelning

Nordiska Första och stipendieutdelning 2018 En av de stora gåvorna med frimureriet är den kulturella skönhet och prakt som omger oss. Vi har våra vackra frimurarhus fyllda med arkitekturhistoria, våra symboltunga ritualer med dess estetiska språk och inte minst vår musik där storheter som Mozart och Sibelius har specialskrivit musik för oss.

D

en 6 maj var det återigen dags för Den Nordiska Första S:t Johannislogen att dela ut stipendier till värdiga mottagare. Det var stipendier ur Jubelfonden, Karl-Axel Rosenqvists fond och NF:s 100-årsfond som delades ut.

Ett flertal kulturområden belönades: balett till Louis Gallodiers minne, Konstfacks Rektorsstipendium, möbelkonservering, Kungliga Musikhögskolans Rektorsstipendium, Stipendium till den svenska visans förnyande samt Operachefens stipendium.

Det bjöds på mingel i Oscarssalen och en liten konsert i Riddarsalen.

Vi fick bland annat höra Joakim Martinsen som på piano framförde Debussy, Emily Thoor sjöng ”Seguidillan” ur Carmen, Fred Lindberg spelade en sonat av Ligeti och Henning von Schulman sjöng Verdi.

Som frimurare är det en gåva att få lyssna, se och vara med att belöna dessa begåvade musiker och konstnärer. Så ta chansen och ta för dig av all den kultur som din loge och frimureriet har att ge! X Text och foto: Svedje Runebjörk

Den Nordiska Första S:t Johannislogen är norra Europas äldsta frimurareloge och räknar sitt ursprung från 1735.

Jubelfonden instiftades av denna loges bröder 1867. Karl-Axel Rosenqvists fond tillkom genom en donation som NF mottog 1988. Och 100-årsfonden tillkom genom en permutation år 1997, då tre äldre loger lades samman till en ny.

Totalt delar dessa fonder ut cirka 2,8 miljoner kronor varje år.

Artisten Martin Stenmarck mottog stipendium av broder Lars Berghagen.

Ballettstipendium till Louis Gallodiers minne: Dimitry Zagrebin Konstfacks Rektorsstipendium: Nathalie Ruejas Jonson Linda Ottosson Amanda Åkermo Sofia Eriksson Alex Krissberg Petter Rhodiner Ulrika Barr Kristina Leven Kristina Lundsjö Hannah Moores Ida Brattmo Petronella Petander Erika Bergström Natalie Gabrielsson Jon Bjellerup 22

Kungliga Musikhögskolans Rektorsstipendium: Fred Lindberg Joakim Martinsen Laura Michelin Till den svenska visans bevarande och förnyande: Martin Stenmarck Karl-Axel Rosenqvists Fond, Operachefens Stipendium: Joel Annmo Henning von Shulman Angela Rotondo Den Nordiska Förstas Stipendiefond (Operasång): Emelie Thoor

Beställ skrifter från Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Bli medlem och få årsboken Acta Masonica

Vik sedan här och tejpa

Riv efter perforeringen, vik in, vik igen och posta.

2

Porto

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Kungsängsgatan 17-19 753 22 UPPSALA

1

Vik först här

Titel

Förnamn

Efternamn

Gatuadress

Postnummer och postadress

E-postadress

Land

Grad

Logetillhörighet*

Personnummer

□ Jag anmäler mig som medlem (korresponderande ledamot) i CFE och ser fram mot att få årsboken Acta Masonica Scandinavica som utkommer nästföljande år samt fortlöpande information om logens verksamhet. Jag är medveten om att medlemskapet förutsätter att jag: 1) betalar årsavgiften till CFE, som för år 2018 är 490 kr**, samt 2) betalar årsavgiften till den loge som jag tillhör. **Avgiften faktureras. För betalningar från utlandet anges BIC/IBAN i fakturan som bifogas.

□ Jag vill beställa skrifter från CFE:

* Bröder i Norge lämnar även uppgift om Johannesloge, markerat med ett ”J”.

1) Fyll i blanketten, ange tydligt namn och adress dit böckerna ska skickas, försegla och posta därefter blanketten.

2) Fyll i blanketten, scanna den och skicka den elektroniskt till cfe@frimurarorden.se. Ange tydligt namn och adress till mottagaren av böckerna.

Oavsett på vilket sätt beställningen har gjorts, kommer böckerna att sändas per post tillsammans med en faktura.

Antal Författare Wulz, Fredrik Björkman, Fredrik Anderberg, Göran Cornell, Erik Cornell, Erik

□ □ □ □ □ □ □ □ □ □

Lantz, Gunnar Ottosson, Magnus Westin, Gunnar CFE Björkman, Fredrik

Pris SEK 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 300,00 kr 300,00 kr

□ □ □

Förmånserbjudande: Bokpaket nr 1: Välj minst 3 olika böcker bland ”Övriga skrifter producerade och utgivna av CFE” och få var tredje (den/de med lägst pris) gratis.

Bokpaket nr 2, 500 kr:

Ad Fontes nr 2-10 (nio volymer), olika författare Henrik Berg et al (red) En nutida karolin. Vänbok till Lars Otto Berg Gunnar Lantz: Frimurerisk ordlista Frimurarnas välgörenhet Caritas

Bokpaket nr 3, 500 kr:

Sju valfria årgångar av årsskriften Acta Masonica Scandinavica.

Ange vilka årgångar som önskas.

Skriftserien Ad Fontes, ej gradbundna volymer.

Ad Fontes nr 0-1. Om frimureri och forskning Ad Fontes nr 0-2. Symboler och symbolister.

Ad Fontes nr 0-3. Hertig Carl, frimurarna och mordet på Gustaf III Ad Fontes nr 0-4. Från byggnadsskrån och gillen till frimureri.

Ad Fontes nr 0-5. Tempelriddarlegenden. En introduktion till riddargradernas tillkomst och några frågeställningar.

Ad Fontes nr 0-6. Schering Rosenhanes palats – Frimurarordens första stamhus Ad Fontes nr 0-7. Det Fullkomliga Tretalet /Gud/ och Den Svenska Riten Ad Fontes nr 0-8. Enheter i SFMO med Personnamn Ad Fontes nr 0-9. CFE 15 år - Vad hände egentligen (Jubileumsskrift 2012) Ad Fontes nr 0-10. Orden under kunglig ledning i Sverige, Sverige–Norge 1800–1904

Antal Författare Henrik Berg m fl Bo Setterlind Sten Svensson m.fl.

Viktor Nordström Henrik Berg et al (red) Lantz, Berg m.fl.

□ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □

Övriga skrifter producerade och utgivna av CFE. C.F. Eckleff - tio år av forskning (Jubileumsskrift 2007) Steg för steg. Dikter med inledning av Olle Hammermo 250 år i barmhärtighetens tjänst. Frimurarnas barnhusverksamhet 1753-2003.

Föreningen Frimurarbarnen En nutida karolin. En vänbok till Lars Otto Berg Frimurarnas hus. Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet.

Frimurarnas välgörenhetsarbete Caritas Lars Ysander (red.)

Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik (2:a upplagan) Eklund, Svensson & Berg (red.)

Hertig Carl och det svenska frimureriet (2010 års jubileumsbok - SFMO 275 år Marcus Willén Ode (red.) Svenskt frimureri under 1800-talet Lars Otto Berg, Ulf Åsén Det svenska frimureriet under 275 år. När hände vad?

Solfrid Söderlind En hovmans fåfänga. (Om G A Reuterholm) Förord av Gustaf Piehl Hyllningsskrift till Harald Qvistgaard i anledning av 85-årsdagen Tom C Bergroth Kungliga Carl den XIII:s Orden ”Söken och I skolen finna” Artiklar ur AF-länken 1998-2001 Gunnar Lantz Frimurerisk ordlista (sv - eng, eng - sv)

Antal Författare Erik Cornell Harry Lenhammar Tom C Bergroth Lars Ysander Kjell Lekeby Kjell Lekeby J.Franck, J.O. Hernodius

□ □ □ □ □ □ □ □

Skrifter som producerats utanför CFE vilka saluförs av CFE Från härskarmakt till rättsstat - Vägen till politisk pluralism.

Genom tusen år Med det himmelska ljuset som ledare. SJL S:t Henrik i Åbo 1931-2006 Dialog med en okänd. Dikter Esoterica i Svenska Frimurare Ordens arkiv 1776-1803 Gustaf Adolf Reuterholms hemliga arkiv från 1780-talet Nicotiana (om tobak som universalläkemedel från 1633) Svenska Frimurare Ordens hederstecken, åren 1945-2013

*Endast ett fåtal exemplar i lager. Nyanskaffning kommer ej att ske.

Kostnad för porto tillkommer.

Pris SEK 50,00 kr* 50,00 kr 50,00 kr 50,00 kr 50,00 kr 50,00 kr 50,00 kr 50,00 kr 50,00 kr 50,00 kr

50,00 kr 50,00 kr 100,00 kr 50,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 100,00 kr 250,00 kr 500,00 kr 165,00 kr 50,00 kr* 50,00 kr* 450,00 kr 50,00 kr 40,00 kr

200,00 kr 50,00 kr 300,00 kr 110,00 kr* 150,00 kr* 100,00 kr* 50,00 kr* 150,00 kr*

Bilaga till tidskriften Frimuraren #3 - 2018

Antal Acta Masonica Scandinavica Acta Masonica Scandinavica nr 1.

Acta Masonica Scandinavica nr 3.

Acta Masonica Scandinavica nr 5.

Acta Masonica Scandinavica nr 7.

Acta Masonica Scandinavica nr 8.

Acta Masonica Scandinavica nr 9.

Acta Masonica Scandinavica nr 10.

Acta Masonica Scandinavica nr 11.

Acta Masonica Scandinavica nr 12.

Acta Masonica Scandinavica nr 13.

Acta Masonica Scandinavica nr 14.

Acta Masonica Scandinavica nr 15.

Acta Masonica Scandinavica nr 16.

Acta Masonica Scandinavica nr 17.

Acta Masonica Scandinavica nr 18.

Acta Masonica Scandinavica nr 19.

Acta Masonica Scandinavica nr 20.

□ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □

Föreläsning

Broder Jesper Wikström kan det mesta om Odd Fellow.

Odd Fellow

– likheter och olikheter med Svenska Frimurare Orden Förra året höll broder Jesper Wikström ett föredrag om Odd Fellow i Vasa.

Det här blev en kväll med historiska tillbakablickar och jämförelser.

B

roder Jesper Wikström har en god utkikspunkt eftersom han står med fötterna i båda lägren. Han är aktiv inom både Odd Fellow och Svenska Frimurare Orden, såväl i Jakobstad som i Vasa. Faktum är att det i Österbotten – och säkert också på annat håll – finns ett flertal bröder som är med i båda sällskapen. Det märktes också på diskussionerna och frågorna under den intressanta föredragskvällen.

Avstamp Odd Fellow tar liksom Svenska Frimurare Orden avstamp i medeltida skrån och gillen. Enligt vissa källor bildades Odd Fellows första loge redan 1537. Men de första säkra stadgarna härstammar från 1748.

Intressant att notera att de stadgarna hänför sig till Loyal Aristarcus Lodge No. 9.

Det vill säga, med ordningsnummer nio här så torde det ha funnits loger med nummer 1–8.

Namnet ”Odd Fellow” torde härstamma från att de första ”Oddarna” var arbetare som inte kunde inlemmas i det normala skråväsendet på grund av att de hade ett yrke som inte passade in i skråväsendets yrkesstruktur. Därav första delen av namnet ”odd”. Eftersom Odd Fellow samlade personer med flera olika riktiga yrken så har det säkert påverkat en av skillnaderna till Svenska Frimurare Orden, det vill säga att det inte finns ”yrkesrelaterade” (murar) allegorier i ritualerna.

Odd Fellow blev och är mer praktiskt in25

riktade än Svenska Frimurare Orden. Den etiska innebörden är densamma hos båda, men Odd Fellow hade som en av sina första målsättningar att fungera som ett socialt skyddsnät för sina medlemmar. Medan redan dåtida frimurare hade en mer teoretisk och exklusivare inriktning. Broder Jesper lyfte fram att det kunde vara den enskilde mannens sociala status som valde väg, mer än den enskilde mannen själv.

Liksom frimureriets utveckling längs flera grenar under 1700–1800-talen, skedde en splittring inom Odd Fellow under första hälften av 1800-talet. Inom båda kan man skönja en klar påverkan från USA på vissa grenar inom rörelserna.

Splittringen inom Odd Fellow skedde närmast av juridisk/ekonomiska orsaker.

Föreläsning MANCHESTER UNITY

GUOOFS

IOOF

p

d kom anter, verige . Den unda1925. logen Hapanställt Detta nlänheten, yman loge. n tidiland, ppsåt.

John r med nland. k kan n, Reäven 1969.

1851 öttrar

1950 Finland 1925

1900 Sverige 1884 Danmark 1878 Tyskland 1870 Independent Order of Odd Fellows

1850

1800

Grand United Order of Oddfellows Order of Patriotic Oddfellows

Manchester Unity Order of Odd Fellows

USA

Ancient Order of Oddfellows

1750 Odd Fellows Medeltida skrån och gillen

har likartatTillursprung.

OF:s grundvärden uppsåt. ÄvenVänskap-Kärlekden kände motorfabriköNorden Isymbolvärlden England sågs inte fackföreningslikren John Wickström som en Till Norden och sedermera Finland kom nande organisationer med blida ögon.

En Här finns t.ex. länkar i en kedja och Sanning konkretiseras i att nämns besöka desom var med i uppstarten av verksamheten i Independent Order of Odd Fellows via lagstiftning mot edsvurna sällskap införögat samt som sjuka, nödställda, begrava de Finland. hemvändande emigranter, först tillhjälpa Dan- de des,det vilketallseende ledde till att Odd Fellow i Eng-förkläden Som ännude ett föräldralösa. historiskt instick kan mark 1878, sedan Sverige 1884 och slutland tvingades prioritera social verksambröderna bär och som illustrerar den döda och uppfostra nämnas att den första damlogen, Religen Finland 1925. Den första logen, Lohet för medlemmarna på bekostnad av det grad man för tillfället innehar.

Båda Här kommer fram huräven beckalogentydligast nr 1 Mathilda Wrede, gen nr 1 Wasa, grundades i Vasa lördagen kanske rituella. den grundades i Vasa, dock först 1969. den 8 augusti 1925.

I USA var man inte bunden av engsträvar också efter att utveckla mänIOOF genom åren även behållit det inRebecka-ordensgrenen instiftades 1851 Faktum är att då Odd Fellow logen elska lagar och valde därför att bryta sig som skyddstänkandet en hedersgrad för fruar och döttrar nr 89 Tornedalen grundades i Haparlossniskans och starkare hålla egenskaper kvar det rituella och goda inbördes åtriktade sociala som till bröder, för att omformas till en paralanda i Sverige, hade man siktet inställt arbetet. Därav följde att det som idag samhörighet. Brödragemenskapen är ett ett verksamhetsområde, medan SFMO lell ordensgren för kvinnor 1868. Ritualen är känt som IOOF (Independent Orpå att starta verksamhet i Finland. Detta märktes bland annat mera genom att någrasina ochsociala symboliken i Rebeckaorden är inspidercentralt of Odd Fellows) är den amerikanska element.

Medan SFMO betonar riktar insatser utåt och finländare kom med tidigt i verksamhererad av starka bibliska kvinnor. Namnet grenen av Odd Fellow med verksamhet denoch kristna grunden talar OF om annat ”ett den före fokuserar det inåtriktade ten, bland detta Vasabon Rebecka, som ärarbetet taget efterpå Isaksbröfru, var i NordCentralamerika samt norra William Byman som varit medlem i en mor till Jakob och Esau.

I Norden är ReEuropa.

Den brittiska grenen fungerar högsta väsen”. Ett förhållningssätt som dernas inre utveckling. amerikansk loge. Han hade på eget initiabeckaorden fortsättningsvis en egen orinom det brittiska samväldet och närpåminner om det internationella och försökt grunda Substansen i kvällens tiv redan tidigare en loge ganisation, men föredrag i USA är bådasamgrenarna mast då som en självhjälpsorganisation i Finland, dock utan att lyckas med sitt öppna för båda könen. för finska medlemmarna. frimuraresystemet. manfattade br Jesper själv som svar på Skillnaden inom det rituella sammanfattade br Jesper i att det finns

26

en fråga, då han konstaterade att både Odd Fellow och SFMO har något att ge

Föreläsning Olika Utan att närmare gå in på det rituella arbetet inom Odd Fellow eller Svenska Frimurare Orden kunde broder Jesper illustrera såväl likheter som skillnader. Eftersom båda sammanslutningarna är ungefär lika gamla märks det att symbolvärlden har likartat ursprung. Här finns till exempel länkar i en kedja och det allseende ögat samt regalier som bröderna bär och som illustrerar den grad man för tillfället innehar. Båda strävar också efter att utveckla människans goda egenskaper och inbördes samhörighet. Brödragemenskapen är ett centralt element. Me­dan Svenska Frimurare Orden betonar den kristna grunden talar Odd Fellow om ”ett högsta väsen”. Ett förhållningssätt som påminner om det internationella och finska frimuraresystemet.

Skillnaden inom det rituella sammanfattade broder Jesper med att det finns många pedagogiska likheter men med skillnader i utförande. Det här märks i Odd Fellows på så sätt att Svenska Frimurare Ordens grader är numrerade 1–10 medan Odd Fellows grader har namn.

Inom Svenska Frimurare Orden är graderna logiskt ordnade efter varandra, medan

Odd Fellows grader ger en bredare insikt för varje grad. Lite som ett pussel där allt fler pusselbitar faller på plats. Inom Odd Fellow kan sägas att de fyra första graderna (som erhålls inom loge) är av moralisk karaktär medan de tre följande (som erhålls inom läger) är mer etiska till sin inriktning. Avancemangstakten är ungefär densamma i båda sammanslutningarna, likaså en viss hierarki mellan de olika graderna.

Odd Fellows grundvärden VänskapKärlek- Sanning konkretiseras i att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa. Här kommer kanske tydligast fram hur Independent Order of Odd Fellows genom åren även behållit det inåtriktade sociala skyddstänkandet som ett verksamhetsområde, medan Svenska Frimurare Orden mera riktar sina sociala insatser utåt och fokuserar det inåtriktade arbetet på brödernas inre utveckling.

Substansen i kvällens föredrag sammanfattade broder Jesper själv som svar på en fråga, då han konstaterade att både Odd Fellow och Svenska Frimurare Orden har något att ge dagens människor. Men de ger det på olika sätt. Även om ett samarbete inte är aktu-

Faktaruta IOOF: • Världens största ordenssällskap under gemensam ledning • 250 000 medlemmar varav 96 000 Europa 87 000 Norden 40 000 Sverige 9 000 Finland (28 orter)

ellt, så kan man konstatera att sammanslutningarna ändå passivt samverkar mot ett högre mål genom sina olika profiler.

Den som av någon orsak inte känner sig hemma hos den ena kan förhoppningsvis känna sig mera hemma hos den andra och kan finna en hemvist där han kan utvecklas som människa, sig själv och sin omgivning till fromma. X Text och foto: ANDERS DAHLBÄCK, VIII Grafik: JESPER WIKSTRÖM, VIII

Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

Murblad & Partner AB Specialist inom byggjuridik CertiÞerad kontrollansvarig behšrighet K www.tmbass.se +46 736554401 tomas@tmbass.se MBH Tomas 27

Vinjett

Samling på ”kyrkbacken” 2018-07-28. Foto: Bo Wannerberg.

Ölands Frimurareklubbs sommarmöte Traditionsenligt firade Ölands Frimurarklubb sin sjunde högtidsdag sista lördagen i juli i Byxelkrok på norra Öland. Här föddes idén till denna klubb och året efter invigdes den med dåvarande provinsialmästaren Nils Magnusson i spetsen.

Ä

ven denna gång deltog Nils Magnusson, men då som nu Stormästarens förutvarande prokurator.

Ja, det var bara fyra veckor sedan han lämnat den befattningen och denna gång var han med som föredragshållare.

Vi har för vana att när det är dags för detta sommarmöte på ”Solens och Vindarnas Ö” att det är strålande sol och en vänlig varm högsommarvind och så var det även i år.

Ordföranden Hans Krumlinde välkomnade ett 60-tal bröder varav de flesta var fasta eller sommarboende ölänningar.

Bland fastlänningarna märktes fyra Riddare och kommendörer med Röda korset. Förutom Nils Magnusson fanns provinsialmästaren Christer Persson, Ordens förutvarande uppsyningsmästare Thomas

Böös och undertecknad. I skaran märktes även, och som vanligt, Peter Möller och Jan-Magnus Hagman, båda innehavare av Ordens hederstecken.

Mingel Efter lite mingel på ”kyrkbacken” gick vi in i kapellet för att deltaga i en andaktsstund ledd av Fredrik Santell. Andakten inleddes med en tyst minut för klubbens förutvarande vice ordförande Lars Torbjörnsson som avled i december. Sedan följde en god måltid med en numera traditionellt välsmakande Wallenbergare innan Nils Magnusson tog till orda. Han talade om sina erfarenheter som frimurare, Ordens organisation och beskrev några ämbetsmannauppdrag som han haft.

28

Barndoms ö Rutger Simonsson som efter många år i Strängnäs nu återvänt till sin barndoms ö har tillträtt som vice ordförande i frimurarklubben och har tagit hand om administrationen. Han är även ordförande i Stiftelsen S:t Olofs Kapell som driver och utvecklar kapellet där klubben har sitt säte. Till stor glädje kunde Thorvald Krumlinde överlämna en stor summa pengar till Stiftelsen för byggnadens fortsatt underhåll.

Efter en högtidlig, lärorik och mycket trevlig eftermiddag tackade provinsialmästaren Christer Persson på de församlades vägnar och önskade Ölands Frimurareklubb lycka till framöver. X Bengt Bengtsson

Ölands frimurarklubb

Thorvald Krumlinde och Rutger Simonsson. Foto: Bo Wannerberg.

”Samtal vid Borden”. Foto: Bo Wannerberg.

29

Bjäreträffen

Ny loge

Ny loge i Uppsala Det har under 15 års tid diskuterats om att starta en ny S:t Johannesloge i Uppsala. Uppsalaregionen är en av de snabbast växande regionerna i landet och sedan 1957 har invånarantalet fördubblats.

D Bjäreträffen 2018 bjöd på rekord I 21 år har Bjäreträffen traditionsenligt genomförts vid Margaretetorps Gästgifveri. I år deltog även bröder från både Tyskland och Österrike och på bordet fanns givetvis den berömda Bjärepotatisen.

M

et har kommit propåer om ny loge i Uppsala till provinsialmästaren i Svea, R&K broder Peter Westrup.

Peter kallade då till sig broder Kenneth Ohlsson X Svea i februari i år och gav honom i uppdrag att undersöka förutsättningarna.

Kenneth samlade ihop en arbetsgrupp som började undersöka intresset bland bröderna i Uppsala att ingå i en interimsstyrelse och att även kunna ställa upp som ämbetsmän. I början av april utsågs formellt en interimsstyrelse bestående av Kenneth som ordförande med ledamöterna Göran Nilsson X, Kjell Janné IX, Lars-Olov Olsson VIII, Michel Toumeh VIII, Robert Brohmander VII, Niklas Wiklund VI, Björn Lundman VI, Vahik Abrami IV-V och Kjell Langendorf II. Grundläggare Därefter började ett intensivt arbete med ta fram ansökan för den nya logen och att få bröder att ställa upp som grundläggare. Det genomfördes även ett arbete med att inventera tillgången på främmande sökande till den nya logen. När ansökan lämnades in i mitten av juli hade 217 bröder skrivit på som grundläggare. Detta ger den nya logen en stabil ekonomisk grund att stå på. Från interimsstyrelsens sida är man tacksam över det stora stödet från bröderna som ställt upp som grundläggare och bidragsgivare.

Det visade sig även att det fanns ett tillräckligt antal främmande sökande för att ha rek­ryteringen säkrad under det första året.

ed 143 föranmälda bröder samlade den traditionsenliga sommarträffen på Bjärehalvön på sitt tjugoförsta år den största skaran bröder någonsin. Margretetorps Gästgifveri välkomnade med den aningen överdrivna sommarvärme vi fått njuta av hela sommaren och under den inledande mingeltimmen utväxlades det minnen och nyheter från när och fjärran.

chen med lax och Bjärepotatis tog de frimueriska aktiviteterna vid med inspirerande och informativa föredrag. Först av Ordens Stormästare Anders Strömberg, som belyste vår ordens framsteg och utmaningar, och därefter provinsialmästare Christer Persson, som sammanfattade det gångna året och presenterade kommande arbete i Andra Fördelningen och Skånska Provinsiallogen.

Österrike Träffen slog i år nytt rekord med 143 föranmälda bröder och de kom inte bara från landets alla delar utan också ifrån både Tyskland och Österrike. Träffen lockade bröder av samtliga grader och nytt för i år var att deltagandet renderade ett besökspoäng tack vare bistånd från provinsialmästaren och ordföranden i Ängelholms Frimurareförening Ulf Bergström.

Efter den lika traditionsenliga lun-

Inbjudan Föredragen rönte stor uppskattning och Stormästaren och Provinsialmästaren avtackades bägge med varma applåder och en gåva. Avslutningsvis hälsade de organiserande bröderna Björn Ekelund, Magnus Sjeldrup och Bo Hägg alla bröder välkomna till Bjäreträffen 2019. Inbjudan kommer i Frimuraren 2/2019. X

2019 Namnet Hoppet kommer från en Andreasloge som planerades att starta i Karlskrona i slutet av 1700-talet, men som aldrig kom igång.

I dagsläget väntas besked om att bifalla ansökan. Vid ett positivt besked är invigningen av den nya logen planerad att äga rum lördagen den 2 februari 2019. X

Text: Björn Ekelund

Text: Björn Lundman/ Kenneth Ohlsson

30

Brödraföreningen Erasmus

Vägen som frimurare

K

ort om de tre första stegen som frimurare. Tony Jäntti ger oss här sin syn på vägen till att bli frimurare.

Min tidigaste minnesbild går tillbaka till studietiden på 1980-talet, då någon i en bordsdiskussion nämnde ordet ”frimurare” och blev nedtystad av en annan. Inte lämpligt att säga det ordet högt, de finns överallt och det kunde vara farligt.

Andra steget på 1990-talet då Finlands ekonomi var katastrofal, konkurser, hus och hemman måste säljas. Finland var nästan ”i konkurs”. Iiro Viinanen var finansminister och fick ofta berätta de dåliga nyheterna. Han blev nog inte så värst omtyckt. Många ansåg kanske att allt var hans fel. I en tv-intervju försökte en journalist vrida till det och frågade minister Viinanen om det stämmer att han är frimurare? Han svarade lugnt ungefär: ”Ja, det är ett sätt att söka lugn och ro ibland.”

Ingen vidare fråga ställdes. Det svaret på den plötsliga frågan, i den stunden, väckte nog förundran.

Det tredje steget tog jag då en sångarbroder, min blivande fadder, broder Fili Strömsten, undrade om jag hört om frimurarna. Snart infann sig också den andra faddern, likaså sångarbroder, broder Tryggve Forssell. På den vägen är jag.

Jag recipierade 1995 och det var naturligtvis en stor upplevelse. En omtumlande process. Varje grad har inneburit en personlig upplevelse och tillsammans utgör de vägen mot den konungsliga konsten.

Jag vandrar på, och har inte ännu kommit fram.

Ritualer Att leva som frimurare kan för någon tyckas vara att man sysslar med gammalmodiga och svårtolkade ritualer som inte har någon som helst relevans i dagens turbulenta vardag. I en kolumn i tidningen Nya Åland strax innan påsk, skrev Katarina Gäddnäs (författare, journalist, teolog): ”Man brukar säga att under 1900-talet, med början vid första världskriget, kollapsade västvärldens stora berättelser. Kyrkan förlorade makt och sanningsmonopol. I stället för att inlämna sig i en överordnad berättelse, ville människan skapa sig själv och sina egna berättelser.

Nu talar allt fler tänkare om berättelsens återkomst, intresset för släktforskning och historia är ett uttryck för detta, liksom en ny andlig nyfikenhet.”

Så nog finns det skäl för vårt arbete, kanske mer än tidigare. Vårt arbetsredskap, vår ritual, är fortfarande genial och bjuder ständigt på nya upplevelser och funderingar för frimuraren.

Troende Förra veckan åt jag lunch på tu man hand med en vän. Han undrade varför jag inte syns till på klubbkvällarna. Jag berättade att jag är frimurare och att vi har våra sammankomster då. Vi diskuterade vad det hela går ut på och varför det tilltalar mig.

Vi kom in på den kristna tron. Min vän är inte troende, men vill heller aldrig tuta ut en privat sak. Han är trots allt mycket tacksam över kristendomen som ligger som grund för det samhälle vi lever i idag.

I vårt sekulariserade samhälle är många 31

inte så säkra på sin tro. Man vänder sig till tron trots allt i många av livets avgörande ögonblick.

Så steget till att bli till exempel frimurare är kanske egentligen inte stort. Hur många finns det inte i den allmänna världen som kanske skulle behöva den lilla lugna stunden. Precis som den hårt pressade ministern.

Erasmus Jag vill tacka mina föregångare, förutvarande Ordföranden och speciellt min föregångare broder Henric Schmidt. Han har med säker hand styrt föreningen och utvecklat det frimureriska arbetet i Erasmus på ett sätt som väckt intresse i hela vår Orden.

Jag har åtagit mig en stor utmaning som Ordförande för Brödraföreningen Erasmus. Det är väl en utmaning också för er, mina bröder. Jag är ingalunda fullärd, en som kan och vet allt. Jag tror och hoppas att vi tillsammans kan ro iland detta projekt och fortsätta med samma entu­ siasm som jag upplever att vi har.

Vår strävan är att förkovra oss i den konungsliga konsten. Kördirigenten, professor Matti Hyökki lär en gång ha sagt ”Yhdessä jokainen on kuningas” – tillsammans är vi alla kungar. Tillsammans kan vi en var vandra på vår väg mot den konungsliga konsten. X Text: Tony Jäntti, X, O brf Erasmus Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

Personporträtt

Olof Bergqvist – en märkesman i Kyrkan, Orden och Logen Luleå Frimurareförening bildades 1906 i akt och mening att grunda en frimurarloge i Luleå. Inom ordensledningen fanns uppfattningen att logen i så fall skulle ledas av framstående män i residens- och stiftsstaden.

S

tormästaren Oskar II, företrädd av sonen prins Gustaf, sedermera Gustav V, fattade 25 mars 1907 beslut att landshövdingen i Norrbottens län, Karl Bergström, biskopen i Luleå stift, Olof Bergqvist, och domprosten Otto Wester, samma år skulle recipiera i graderna I, II och III. Den 25 maj recipierade dessa samma kväll i graderna I och II i Den Nor­ diska Första S:t Johannislogen i Stamhuset i Stockholm och endast två dagar senare fick de grad III. Redan efter drygt fem månader, 11 november, recipierade Bergqvist tillsammans med Wester i grad IV-V och sedan denna reception hade avslutats förvandlandes logen till mästaregraden och de två recipierade samma kväll i grad VI. Ledamöter Frimurarföreningens styrelse beslöt att tillsätta en kommitté på sex bröder, med uppgift att driva frågan om att inrätta en loge. Dessa bröder fick i uppdrag att anmoda landshövdingen Bergström och biskopen Bergqvist att inträda i kommittén.

Detta skedde vid ett sammanträde den 21 augusti 1907, då även domprosten Wester valdes in; de tre hade då varit frimurare endast i knappa tre månader. Vid före­ ningens sammanträde den 7 december valdes landshövdingen Bergström enhälligt till föreningens nye ordförande.

Ultima Thule Endast tre månader efter receptionen i grad VI recipierade de tre Luleåbröderna Bergqvist, Bergström och Wester den 15 februari 1908 i grad VII och två veckor senare, den 29 februari, i grad VIII. Denna reception leddes av den nyblivne konungen Gustav V. De erhöll därvid grad VIII endast tio månader efter inträdet i Orden.

Därmed fanns det nu tre ledande personer i den allmänna världen som hade grad VIII och som kunde anses vara lämpliga att leda en loge. Tiden som Luleå Frimurareförening verkade blev därför kort; redan 21 juni 1909 invigdes S:t Johanneslogen Ultima Thule. Bland stiftarna fanns ”De Högst Lysande Bröderna” landshövdingen Karl Bergström, biskopen Olof Bergqvist och domprosten teol. dr. Otto Wester. Bergström blev logens ordförande mästare och Olof Bergqvist deputerad mästare. Karl Bergström flyttade emellertid redan 1911 till Örebro, efter att ha blivit utnämnd till landshövding över Örebro län. Han kom där att efterträda sin far, såväl såsom landshövding som ordförande mästare i Johanneslogen Engelbrecht i Örebro. Olof Bergqvist, som då innehade grad IX, blev därvid ny ordförande mästare i Ultima Thule.

Logens längste Bergqvist fick 1915 grad X, dvs. åtta år efter att han recipierat i Orden. Han kom att vara ordförande mästare i Ultima Thule i 27 år, 1912–1939. Bergqvist hade inte endast en ståtlig och högrest gestalt. Ingen annan ordförande mästare i logen har därefter innehaft detta ämbete under så lång tid som han. Men Olof Bergqvists frimurargärning kom inte bara Luleålogen till del. I anslutning till uppdraget som ledamot av Riksdagens första kammare kom Bergqvist att vistas mycket i Stockholm och fick då möjlighet att engagera sig även på central nivå inom Orden. Han var stortalman i Stora Landslogen under ett antal år och Ordens Högste Prelat 1935– 1940. Han utnämndes 1919 till riddare av Carl XIII:s Orden.

32

Personen Olof Bergqvist föddes 1862 i Brunskogs socken i Värmland. Hans föräldrar var hemmansägaren Per Olsson och dennes hustru Marie, född Olofsdotter. I hemmet kallades han Ola. Han avlade 1884 mogenhetsexamen (studentexamen) vid högre allmänna läroverket i Karlstad och begav sig samma år till Uppsala, där han kom att studera teologi. Det var ingalunda självklart att han skulle få studera vidare; hans far ville egentligen inte släppa iväg honom eftersom han behövdes hemma på gården.

Under sina studier försörjde Bergqvist sig delvis genom att ge privatlektioner och åta sig predikningar i grannsocknarna kring Uppsala. Han blev därför försenad i studierna och avlade teologie kandidatexamen först vårterminen 1892. Den 12 juni samma år prästvigdes han i Karlstads domkyrka. Fyra dagar efter prästvigningen reste han med båt från Stockholm till Luleå för att tillträda en tjänst som vicepastor i Gällivare. Han hade sökt och fått ett så kallat finnbygdsstipendium på 750 kr per år i tre år. Villkoret för stipendiet var att han skulle åta sig att tjänstgöra i en finsktalande församling under minst tre år. Det kom dock att bli tolv år i Gällivare för Bergqvists del, varav de sista åtta åren som ordinarie kyrkoherde.

Härnösands stift var vid denna tid mycket vidsträckt och efter många överväganden fattade riksdagen beslut att dela stiftet genom att 1904 bilda Luleå stift.

Bergqvist, som då var 41 år, utsågs den 29 februari 1904 till Luleå stifts förste biskop.

Bergqvists insatser blev mycket uppskattade och 1907 utnämndes han till teologie doktor; vid denna tid fick man inte teologie doktorsgraden genom disputation

Personporträtt Bergqvists liv: prästvigningen i Karlstads domkyrka, förlovningen med Hanna Norberg, flyttningen till Gällivare och den andra dotterns födelse. Dottern Kristina kom att bli en tämligen välkänd författarinna under namnet Stina Aronson. Bergqvist förefaller inte ha haft kontakt med sina döttrar under deras tidigare år men de fick senare kontakt med varandra.

När Stina Aronsson var i fyrtioårsåldern stod hon i nära kontakt med halvbröderna Erik och Gösta.

Minnesord Olof Bergqvist avled 1940, 78 år gammal, och jordfästes i Luleå domkyrka av sin efterträdare, Bengt Jonzon.

Landssekreteraren Ragnar Sundberg, logens förste deputerade mästare, uttalade i logen bland annat följande minnesord. ”I närmare 30 år ledde Olof Bergqvist Ultima Thule, och det innebär ingen överdrift att säga att han givit vår loge dess skapnad och grund under dess kritiska år. Det var stil och kultur över hans framträdande, det var värdighet över den högresta gestalten. Det är ingen av våra biskopar jag sett bära upp sin skrud så ståtligt som han. Han behövde aldrig göra anspråk på den plats hans ställning tillkom, den tillföll honom så naturligt.

Hans ledarskap var också någonting så självfallet – man tänker på sådant först efteråt.”… utan genom utnämning av kungligt majestät, såsom ett ”hedersvedermäle”.

Psalmdiktare Olov Bergqvist skrev en bok om sina minnen som församlingspräst i Gällivare och som biskop. Boken utkom 1939, året före hans död, med titeln ”Bland svenskar, finnar och lappar”. Bergqvist var även psalmdiktare. Samma år som han fyllde 70 år skrev han pingstpsalmen ”Nu stunden är kommen, o saliga fröjd”, som har nummer 475 i 1986 års psalmbok.

Privatlivet Olof Bergqvist förlovade sig 1892 med Hanna (Johanna) Norberg från Arvika,

född 1868, och de gifte sig 1893. I äktenskapet föddes sex barn, däribland 1907 tvillingarna Erik och Gösta.

I Bergqvists privatliv finns ett förhållande som kompletterar men även komplicerar bilden av honom. Samma år som han förlovade sig och höll på att installera sig i Gällivare, blev han far till sin andra dotter. Under sina studieår i Uppsala hade han umgåtts med en ung kvinna, som liksom han själv hade sina rötter i Värmland.

Hon arbetade som tjänstekvinna (piga) och hette Maria Andersson. Hon födde två döttrar som Bergqvist var far till, 1888 Elisabeth (Lisa) och 1892 Kristina (sedermera Stina). Därmed kan man säga att 1892 kom att bli något av ett märkesår i

33

Källor: Graeske, Caroline, Bortom ödelandet. En studie i Stina Aronsons författarskap. Akad. avh. 2003; Larsson, Leif, Olof Bergqvist – biskop. Artikel i Lulebygdens forskarförenings medlemstidning 2007; Lindh, Sune, Olof Bergqvist – en märkesman som biskop, frimurare och politiker. Föredrag vid Forskningsgruppens SPN symposium i Luleå 2013; Sundström, Erik (red) Frie och antagne.

De första 100 åren - Frimureri i Luleå och Norrbotten. Luleå 2009; S:t Joh:s Logen ULTIMA THULE 1909–1959. X

Text: Hans Brusewitz Bilder: Thomas Hjert

Att vara frimurare

Svenska Frimurare Orden – en korporativ person

N

är vi, var och en, begrundar innebörden av vårt medlemskap tror jag att de fyra dygderna; tystlåtenhet, försiktighet, måttlighet och barmhärtighet, är delar vi var och en värderar högt och känner ansvar för att försöka fullgöra i vårt eget liv. De förenar nämligen oss individer till en gemenskap; Orden förutsätter att vi ser oss själva som delar av gemenskapen och att vi bär denna gemenskap med oss som en del av vem vi är och hur vi är. I Ordens allmänna lagar (OAL) 2 kap. §17 står följande att läsa om var frimurares ansvar: En frimurare bör besinna att Ordens medlemmar sammanknyts genom brodersbandet och att detta, grundat på inbördes kärlek och förtroende, stadfäster Ordens bestånd, självständighet och varaktighet.

Apostlar För somliga bröder är det inte ett problem att vara medlem av Orden, för andra är det en tung börda som skapar problem.

Hur det än ser ut i just ditt liv, är Orden tydlig med att vi alla har ett ansvar för varandra, just därför att vi alla genom vårt medlemskap är en lem i kroppen Svenska Frimurare Orden. Och man skulle kunna säga att vi har ansvaret och uppgiften att vara apostlar, sändebud, för Orden och att vara goda förebilder för såväl Orden i stort som det enskilda frimurarsamhället på orten. I OAL 2 kap. § 11 står det: En frimurare behöver inte dölja att han är medlem av Svenska Frimurare Orden. Han kan också, om han ser anledning därtill, informera utomstående om innehållet i dessa allmänna lagar. Och vidare står det 2 kap. § 20: En frimurare skall noga väga ord och tal.

Vad han säger skall präglas av sanning, och vad han lovar skall vara fast. Detta skapar allmänt förtroende och blir ett vittnesbörd om att frimurarord består som hälleberget.

Medlemskap Orden behöver oss och vi behöver Orden! Vi kan förvisso leva ett frimureriskt liv utan Orden genom att efterleva de fyra dygderna, ta vara på vår medmänniska och söka den stora Sanningen. Men kan vi vara frimurare utan ett aktivt medlemskap

i Orden? Och vad skulle det bli av Orden utan oss medlemmar? Orden skulle klara av att vara en administrativ enhet, men knappast en levande Orden. I OAL 1 kap. § 1 står det: Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten samt att förläna dem insikt och kraft för att kunna lägga band på sina begär och undertrycka sina onda böjelser, för att de därmed skall kunna upplyfta den ädlaste delen av sitt väsen till en närmare förening med sitt första upphov, hela världens Trefalt Store Byggmästare.

Brödraskap Mina bröder! Tag vara på ditt medlemskap! Tag även vara på en broder du saknar i logen eller brödraföreningen! Hör av dig till honom och få honom att åter34

komma och bli den viktiga del han är för vår Orden och för vårt brödraskap! För vår kedja är inte starkare än den svagaste länken! Om vi ska kunna vara en gemenskap som i sinom tid firar ett 300-årsjubileum och vill se kommande generationer frimurare så måste vi se till att vi för vidare en god anda och en bärande gemenskap till våra kommande bröder och en medvetenhet att vi inte kan vara soloåkare utan att vi är och förblir ett brödraskap, en Orden, en korporativ person!

DIXI! (vilket betyder: Jag har talat och dessa ord är mina egna och jag står själv för dess innehåll och budskap) Broderligen och av hjärtat! X Text: Tom Randgard, X, FT ÖNPL Bild: Lars Lundsten

Utbildning

OM/O-utbildning 2018 Sista helgen i augusti samlades 37 bröder, nya ordförande mästare och ordförande samt provinsialmästare och deputerande provinsialmästare, för att få kunskaper och kännedom om vad ämbetet innefattar och vad det finns för stöd att hämta inom Ordens hägn. Viktig kunskap för att underlätta arbetet i ett ämbete som inte liknar något annat.

U

ppdraget som ordförande mästare och ordförande är mångfacetterat och sträcker sig långt bortom egna lokaler och våra ritualer, vilket kan komma som en intressant upplevelse den dag man installerar sig och arbetet skall ta sin början.

Ansvarsbördan som läggs på axlarna är stor och arbetsuppgifterna är många och för många nya på ämbetet kan det kanske upplevas som en nästan oöverstiglig uppgift man åtagit sig.

Då är det bra att veta att det finns stöd och stöttning att hämta i vår verksamhet genom all den samlade kunskap och den administrativa styrka Ordens funktioner kan bidra med.

För det är viktigt att man vet att man

inte är ensam i sitt arbete. Förutom de ämbetsmän som finns till hjälp inom den egna enheten kan Ordens övriga funktioner vara till stöd och stöttning och hjälpa till där ritualerna inte lämnar de svar som behövs.

Stamhuset Vår Orden är stor och centraliserad till Stamhuset vilket gör att just dessa funktioner kan bli lite anonyma för nya ordförande mästare och ordförande. Därför erbjuder utbildningsdirektoriet en möjlighet att under en helg överbrygga det största kunskapsglappet och denna utbildning för ordförande mästare och ordförande är ett konkret exempel på detta.

35

Syftet med helgen kan sägas vara i huvudsak två: Få en ingående förståelse för hur Ordens funktioner är uppbyggda och vad direktorierna kan erbjuda för hjälp, eller vilken funktion de har.

Få möjlighet att träffa presidiet samt de olika direktoriernas ordförande och få ansikten på dessa Ordens högsta ämbetsmän.

Men det kanske viktigaste syftet är att få möjlighet att knyta kontakter med andra ordförande mästare och ordförande som nyss har startat på sin resa.

Som enhetens högste ämbetsman bär man ansvaret för sin enhet själv, men man gör det inte ensam, vilket var det tydliga budskapet under helgens träff. X Text: Patrik Andersson

Recension

Acta Masonica Scandinavica Nr 20 2017

J

ag har precis avslutat läsningen av den senast utkomna Acta Masonica Scandinavica och lägger ner boken med känslan av att jag lärt mig mycket nytt. Ämnena i artiklarna spänner över ett brett spektrum och alla med ett intresse för frimurarforskning, oavsett om det handlar om heraldik, historia, musik eller biografier över fascinerande frimurarpersonligheter, torde kunna hitta intressanta texter att fördjupa sig i.

Frimurarvapen I den inledande artikeln redogör Nils G. Bartholdy för hur den danska frimurarorden fick sitt vapen och valspråk. Det var i samband med att det svenska systemet introducerades i Danmark på 1850-talet som de danska frimurarna fick sitt nuvarande frimurarvapen. Det beskrevs av ordens stormästare, kung Fredrik II, i ett aktstycke från november 1858. Den tvådelade vapenskölden skulle i det övre fältet ha en tempelkors på en bakgrund av silver, medan det undre fältet försågs med en gyllene hjälm och lans på blå botten.

I detta fält avbildades även ett band med bokstäverna U.U.U. De ska utläsas som Ultorem Ulciscitur Ultor, alltså Hämnaren Hämnar Hämnaren, vilket kom att bli den danska frimurarordens valspråk. Även Helge Björn Horrisland skriver om det danska frimureriets historia i ett bidrag med titeln Haderlevsaken. Artikeln handlar om det försök som frimurarna som tillhörde den tyska minoriteten i den danska gränsstaden Haderslev gjorde att bilda en tysk loge på dansk mark på 1920-talet. Logen, som fick namnet Herzog Hans zu den zwei Löwen, existerade mellan 1928 och 1935 men erkändes aldrig av det danska frimureriet. Svenska landslogen försökte förgäves medla i konflikten. Kontakterna bröts bara några veckor innan Adolf Hitler förbjöd frimureriet i Tyskland.

Finland från Sverige redan vid mitten av 1700-talet och flera av de officerare som tjänstgjorde vid fästningen Sveaborg utanför Helsingfors var aktiva frimurare. I detta sammanhang kan det vara värt att påminna om att Finland var en integrerad del av Sverige sedan mitten av 1200-talet och utgjorde rikets östra rikshalva fram till 1809 då den förlorades till Ryssland. Under den ryska tiden var frimureriet i Finland förbjudet. I samband med självständigheten återupptogs den frimureriska verksamheten under ledning av två storloger – Svenska landslogen och finska storlogen, den senare grundad av finska emigranter som återvänt från USA. De båda logerna existerar och samarbetar ännu idag och organiserar tillsammans 9 000 frimurarbröder.

Musikens roll för frimurarsamhället i Åbo behandlas i en artikel av Nils G. Holm. Författaren redogör för den musik som spelades i den svenskspråkiga Johanneslogen S:t Henrik där kompositörerna Alfred Anderssén och Otto Andersson var verksamma. Den sistnämnde höll även föredrag där han talade om musikens betydelse för frimureriet. Musiken har ända sedan invigningen 1931 spelat en betydelsefull roll i logen.

Vilhelm Faxe (1767–1854) var inte bara biskop i Lund utan också frimurare. Om dennes frimureriska verksamhet skriver Henning Hall i ett intressant bidrag. Författarens intresse för Faxe väcktes när han på ett porträtt av biskopen såg att denne bar Karl XIII:s orden. Faxe blev frimurare 1784 men det dröjde ända fram till 1806 innan hans aktiva frimurarperiod tog sin början.

Han gjorde en lysande karriär såväl inom orden som i den allmänna världen och spelade bland annat en viktig roll i samband med valet av den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljande. Artikeln ger en god bild av Faxe både som frimurare, biskop och politiker.

Helsingfors I Finland är frimureriet äldre än den självständiga republiken som firade sitt hundraårsjubileum 2017. Detta frimureri skildras av Lars Jacobsson. Frimureriet kom till

Rom Att nordiska frimurare skriver brev till påven torde inte tillhöra vanligheterna men det har förekommit. Om detta handlar Harald Sorgaard Djupviks bidrag om Al36

bert J. Lange, frimuraren som skrev till påven Leo XIII 1898. Påvedömet hade fördömt frimureriet sedan påven Clemens XII utfärdade sin berömda bulla 1738. Även Leo XIII författade en skrivelse i vilken han gick till attack mot frimureriet och det var det som fick Lange att skriva sitt brev. Brevet skickades till den katolske biskopen i Norge med begäran att han skulle översätta det från norska till latin för vidarebefordran till den helige fadern i Rom. Detta lyckade emellertid inte utan Lange fick istället ta emot ett starkt polemiskt svar från den katolske biskopen. Lange svarade med ett lika skarpt brev tillbaka och båda dessa brev är publicerade i fulltext i artikeln.

Island Bokens sista bidrag är en biografi över den isländske frimuraren Ludvig Emil Kaaber (1878–1941), författat av Sverre Örn Kaaber. Ludvig Emil Kaaber föddes i Danmark och kom till Island 1902 då han bosatte sig i Reykjavik. Han var bland annat verksam som bankman och var även med och grundade flera företag. Kaaber blev frimurare 1906 och skapade tillsammans med några andra bröder frimurarsammanslutningen Edda 1913. Den samarbetade tätt med den danska landslogen och fem år senare skapades den första Sankt Johanneslogen på Island. Den fick sitt grundläggningsbrev av den danske stormästaren, kung Christian X i augusti 1918. Ludvig Emil Kaaber blev Sankt Johanneslogen Eddas förste ordförande mästare, ett ämbete som han kom att inneha i tio år. 1926 kröntes hans frimurarbana med att han utnämndes till Riddare och Kommendör med det Röda Korset.

Sammanfattande kan sägas att samtliga bidrag är välskrivna och håller hög kvalitet. Medlemmarna i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff får Acta Masonica Scandinavica i brevlådan en gång om året. En anledning så god som någon för alla bröder som har grad III eller högre att ansöka om medlemskap. X Text: Olle Larsson X SPL, AL CFE, vO i Sankt Andreasföreningen Värendsbröderna.

Storintendentens expedition

Vantar 75 kr

Handskar 250 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Ficknäsdukar 175 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Slips med frimurarkors-mönster 275 kr Manschettknappar med frimurarkors 175 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr

Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manschettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr

Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Frimurardekaler i olika storlekar: 25 mm 30 kr 40 mm 35 kr 65 mm 30 kr 80 mm 40 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr

Klackplånbok 75 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via vår hemsida som nås via www.frimurarorden.se.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

37

Historia

Johannessalen 2012.

Stjärnhimlen i Karlskronas Johannessal Före 1912 hade Johannessalen i Karlskrona ett plant tak i mitten och kupat åt sidorna. Salens utseende framgår av fotografiet taget någon gång före 1912.

I taket hängde ett antal kristallkronor däribland frimurarkronan av R Mörck, som idag finns i blå kabinettet. Övriga kristallkronor hänger numera bland annat i matsalen och i andra rum i logehuset.

1

912 byggdes Johannessalen helt om och fick en stjärnhimmel. Arbetet genomfördes under ledning av byggmästaren och ordensbrodern Svante G Svensson i Karlshamn. I utformningen av Johannessalen deltog marinintendenten O V Rehn aktivt. Stjärnorna i stjärnhimlen utgjordes av glasstjärnor i olika storlekar, klistrade på en underliggande plåtbit.

Stjärnhimlen hade arrangerats efter kontakter mellan den berömde astronomiprofessorn och frimuraren N C Dunér och Svante G Svensson. Året innan hade Dunér i egenskap av Visitator a latere besökt logen och då intresserat sig för stjärnhimlen. Dunér beräknade stjärnornas ställ-

ning från Nordpolen klockan 20:00 den 1 januari. Polstjärnan, som aldrig går ner, skulle därmed symbolisera det eviga ljuset.

Stjärnhimlen Vid S:t Johannes Logen Gustafs 175-årsjubileum ändrades åter stjärnhimlen på initiativ av civilingenjören L O Skantze.

Stjärnhimlen utfördes så, som den skulle ha sett ut från Karlskronas horisont vid midnatt den 24 – 25 mars 1762, det vill säga natten före den dag då konstitutionsakten för S:t Johannes Logen S:t Harald, sedermera Gustaf undertecknades.

Stjärnornas placering framgår av foto. L O Skantze beskriver stjärnhimlen enligt 38

nedan: «I öster befinner sig Herkules i den del av världsalltet, mot vilken hela vårt solsystem vandrar; i väster Tvillingarna och längre västerut Sirius; på ömse sidor om zenit i norr Lilla Björn med Polstjärnan, i söder Karlavagnen; i nordost Vega; i sydost Ormen, Nordliga Kronan och Björnvaktaren; i sydväst Kräftan och Lilla Hunden; i nordväst Kusken med Capella samt Orion». På takvalvets baksida på byggnadens vind var ett stort antal, 75 – 100 stycken glödlampor om vardera 75 watt, placerade, vars ljus leddes genom glasstavar eller plexiglasstavar i hål i takvalvet.

Stavarna hade olika diameter för att motsvara första till och med fjärde storleken.

Historia

Johannessalen före 1912.

Fiberoptik Vid renoveringen av Johannessalen 1985, då salen ommålades, kläddes takvalvets undersida med glasfiberväv och målades i blått. Vissa stjärnor kompletterades med femte och sjätte storleken. År 1993 översågs och kompletterades belysning och stavar.

Stjärnhimlen från 1930 var ur elektrisk synpunkt undermålig med fara för kortslutning och därmed en betydande brandrisk. År 1998 blev dåvarande edilen, civilingenjör Carl-Eric Bergsten, utsedd som

projektledare för den nya stjärnhimlen.

Studiebesök genomfördes vid logerna i Helsingborg, Norrtälje och Mariehamn för att få in underlag till ny stjärnhimmel. Förslaget blev att befintliga glasstavar och glödlampor ersattes med ett fiberoptiskt system. Detta matades med tre 12 volts ljusprojektor om vardera 20 watt.

Kommendörkaptenen och brodern Thomas Fagö, tidigare vid Marinens planetarium, anlitades för översyn och justering av stjärnbilden. Kostnaden för stjärnhimlen

39

uppgick till 57.000 kr. Manövercentralen moderniserades och trådlös manövrering anordnades under 1999. Härigenom kan takvalvets belysning med stjärnhimlen manövreras från olika platser i Johannessalen. Stjärnhimlen invigdes vid logesammankomst i grad I den 10 november 1998 och installationen av ny styrutrustning gjordes i augusti 1999. X Text och foto: Maths Dackehag

Tecknat

Frimuraren för 70 år sedan I frimuraren för 70 år sedan gick det att läsa följande ur ”Meddelanden från Svenska Frimurare Ordens redaktör Patrik Påhlson”, årgång 21, under Ett ord av Confusius.

Vart leder min vandring?

Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i varje nummer ända sedan han blev kallad till

Den, som inte vet, och inte vet att han inte vet, är en dåre - undvik honom!

Den, som inte vet, och vet att han inte vet, kan utvecklas - tag hand om hans fostran och utbildning.

Den, som vet, och inte vet att han vet, liknar den sovande - väck honom!

Men den, som vet, och vet att han vet, han är i sanning en konung - följ honom!

G. M.

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Till salu Manschettknappar. På uppdrag av dödsboet efter en frimurarebroder säljes två par manschettknappar, nr 1 av förgyllt silver med Andreaskors på en rund platta för 500 kr och nr 2 av guld med friliggande Andreaskors för 2 500 kr, se bild.

Säljs genom Stefan Idefelt, Xgr Kalmar, epost: stefan.idefelt@telia.com eller tel 0480-22028

Vad tar man med sig från logen?

Det som inte sades.

Det som inte syntes.

40

sin första reception. Nu har han vandrat genom fler än hälften av graderna. X

OHP:s Reflexioner

Varför detta hemlighetsmakeri?

D

en kritik som i den allmänna världen riktas mot vår Orden handlar om att Orden anses hemlig. Visst förstår vi alla den kritiken. En relativt stor organisation, i vilken ingen kan bli medlem med mindre än att vederbörande rekommenderas av någon som redan tillhör Orden; en organisation som ställer relativt stora ekonomiska medel till förfogande för, i och för sig, goda ändamål, men där bara män kan beviljas inträde och där allmänheten och samhällets myndigheter i praktiken inte har någon insyn när det gäller den verksamhet som bedrivs i slutna lokaler i praktiskt taget varje större ort i vårt land. Man frågar sig om något motsvarande över huvud taget existerar? Och varför detta hemlighetsmakeri?

Familjen Som jag tidigare nämnt har en stor del av svensk frikyrklighet - bland vilka några av de mest högljudda kritikerna av vår Orden torde finnas - i vissa fall in på 1950-talet tillämpat ordningen med slutna rituella handlingar. Den så kallade Brödsbrytel-

SKULL & BONES

Ø 19mm Silverpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17 www.1664.se kundsupport@1664.se 070-245 29 31 Västra Strandgatan 1, 442 30 KUNGÄLV

sen, det vill säga nattvarden, firades i hemlighet efter den offentliga delen av gudstjänsten. Jag har också nämnt att på ett tidigt stadium, då kyrkan i en missionssituation i huvudsak döpte vuxna, visste dopkandidaten praktisk taget ingenting om vad som skulle ske i det dop till vilket han eller hon anmält sig. Någon insyn från allmänhetens sida existerade inte.

Också i vår tid finns enheter i samhället som normalt står utanför den insyn som numera krävs i det västerländska samhället. En sådan institution är familjen, som i normalfallet knappast kan anses inbjuda till allmänhetens insyn. Sant är att det har inträffat att en familjemedlem med brutalitet har behärskat de övriga familjemedlemmarnas frihet, och i dessa fall ska samhället med rätta ingripa.

Gemenskap En frimurarloge är en gemenskap av helt annan karaktär än vanliga så kallade ideella föreningar. Även om man inte bör pressa bilden alltför mycket torde den påminna om gemenskapen i en familj. Man

TRE KRONOR

Ø 22mm Guldpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17 16-64 IMPORT AB Vi säljer klockor, slipsar, manschettknappar, pennor och liknande herr accessoarer 41

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

har sina egna seder och bruk. Den som en gång ingått i en loge förblir livet igenom frimurare, oaktat vederbörande skulle lämna gemenskapen och senare återinträder, så återinträder man i den grad man lämnade Orden, påminner nästan om den ordning som gäller i ett stort antal historiska kyrkor. Där talar man om en ”outplånlig karaktär” som den som vigts till ett ämbete besitter. Av det skälet kan t ex en prästvigning aldrig göras om, även om en präst skulle frånsäga sig sitt ämbete. Återinträder vederbörande senare sker ingen upprepning av vigningen. På ett liknande sätt kan en frimurare aldrig initieras mer än en gång i sin grad.

Prövning Frågan kvarstår dock om varför en sluten gemenskap? En sak är att det finns och har funnits andra sådana. Skälet är djupast sett att en inträdande broder prövas i ett antal frågeställningar. Han kan ”gå rätt” eller ”fel” i dessa. Prövningen innebär en återkommande prövning också för de bröder som för tillfället inte prövas men likväl är närvarande när en kandidat prövas. Detta hör till frimureriets ”learning by doing”.

Något som vi aldrig kan betrakta som något vi lämnat bakom oss. X Leif Norrgård

Frimurarna i samhället Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 14,9 mkr; huvuddelen, 11,6 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärtoch kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

H.M. Drottningen har fr. o. m. 2018 övertagit uppdraget som Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

42

Från Barmhärtighetsdirektoriets horisont

Ska jag ta hand om min broder?

D

etta är en av Bibelns första frågor: Ska jag ta hand om min broder?

Frågan ställs av Kain efter mordet på brodern Abel (1 Mosebok, kapitel 4, vers 9). Frågan finns också inom Svenska Frimurare Orden, om än inte under så dramatiska former. Att ta vara på varandra är broderskapets konsekvens.

Harald Gustafsson.

Medlemsutveckling Vår Stormästare Anders Strömberg har gett Barmhärtighetsdirektoriet uppdraget att presentera ”Åtgärdsprogram för att främja en positiv medlemsutveckling”. Arbetet har bedrivits nära ordensledningen, med tät återkoppling. Fram till dags dato kan vi göra en första skiss kring våra tankar, allt i syfte att främja vår Ordens närmaste år och närmaste decennium. Fem delområden har utkristalliserats och bedömts som bärande: • Ledarskap • Rekrytera/Behålla/Aktivera/Återvända • Utbildning • Produktionsorganisationen • Omvärld/Kommunikation/Information

Åtgärdsprogram Ledarskap har bedömts som mycket bärande. Ordensledningen och Högsta Rådet har rangordnat ledarskapet som väsentligt, på alla nivåer. Ett gott och tydligt ledarskap ger tydlighet, inspirerar bröder och hjälper bröder att finna plats och roll i sitt eget sammanhang.

Rekrytera/Behålla/Aktivera/Återvända är en process i fördelning och lokal enhet.

Hur möter vi främmande sökande? Hur behåller vi nya bröder? Hur aktiverar vi och finner uppgifter i loge och förening?

Hur tar vi tillvara den enskilde broderns begåvning och möjlighet?

Utbildning bedömer vi som fundamental, inte minst mot bakgrund av förändrad kunskapsnivå vad gäller kristen tro och Bibelns bärande innehåll. Utbildning gäller också fördjupning i Ordens ritual och symbolvärld.

Produktionsorganisationen rör samhällsförändringen. Orter som historiskt varit självklara för etablering av loge eller fö­ rening har fått konkurrens av andra orter.

Livsstil, familjemönster och arbetsformer bidrar till att förutsättningarna för ett aktivt medlemskap är andra än för några decennier sedan. Behöver vi kritiskt granska dagens struktur gentemot morgondagens behov?

Omvärld/Kommunikation/Information är också ett mycket viktigt fält. Hur uppfattas Orden av befolkningen? Hur uppfattas varumärket Svenska Frimurare Orden?

I det enskilda mötet mellan människor kan något hända – nya presumtiva medlemmar kan urskiljas och entusiasmeras.

Gemensam uppgift Detta är ett första, kortfattat försök att systematisera Barmhärtighetsdirektoriets arbete kring Stormästarens åtgärdsprogram.

Ska jag ta hand om min broder?

Vi ska försöka. Det är vår gemensamma uppgift, Ordens gemensamma, fina uppgift. X Harald Gustafsson

43

Korsord

Lös Frimurarens kryss – få en trisslott PLATSSTORA BUNDEN ÄR FAT ANSAS OFTA I

BLIVIT GRÖN ATLANTFARARE

HANDÄR I LINGS- VÄNTANS KRAV TIDER

ENHETER I FÄLT

1

TAS TAG I FÖR FRAMGÅNG HALLÅ BOTTENPLATTA

VÄDJA TILL

I TANKAR EXMACK SISTA ORDET

SEPARERAR

SKRIVER UPP OCH NED

ORDNINGSORD

4

HUSDJUR

PÅ STUDENTMÖSSOR

TRANSPORTERAR VÄRME

FRÅN HÖGT TILL LÅGT HAR INTE TÖLP FOTLEDER

Ä

BÄR MILITÄR

ATLAS UTPLÅNA GÖR MAN INTE KUNGEN

FÄRGAR KINDEN RÖD

SKALETTA

9 BISAK

7

DRA SIG FRAM

LITURGI VILLE JAGA VILLE

FANÉRTRÄ

3

LEDDE ÖSTERUT

HADE RÄTT NUMMER

SLINGA PÅ TOPPEN

DÖK INTE UPP

ÄNNU EN KOPP BÖNA

TRAILERTECKEN SAKNAR JAGAD KAN INTE GÅ SNETT

VATTUSKRÄCK

8

r man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen. Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösning-

2

ATTRIBUT

SKEDBESKED

KORSNING

UTFYLLNAD I TAL

GER SKUGGA

FÖRSÄMRAD FORM

HAR SYNPUNKTER EFTER TIO

6

DRAS FÖR HAND SKROV I MUNNEN

RÄNNA I KALLT LAGER

PARISGATA SPELA KOMMER INGET EFTER

STÅR FÖR ANDRA

STÖDS AV STOLPAR

BORTSLÖSAD

LOTT SKIDOR OCH STAVAR

HAR HÖGA ODDS

VISSEN

FACKSAMLING STÅ FÖR

HÅLLER OSS UPPE

5

SYREKRÄVANDE

SAKFÖRHÅLLANDE

LIKNAR PIPPI TAR HAND OM

UTAN ANVÄNT ÄR SIREN STRUKTUR

ÄNDA PÅ KROPPEN

arna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

44

TALESÄTT

10

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort till redaktören. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 50 i tidningen. Senaste 20 oktober 2018 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss K P G R E N A P R A V I O L I A D A P T E R Ö V A A T T A K R Y O T T B Y R O M K R Ä K N A O Å K T E N Y P A R U S I F N A T T T A A N A A E I N M A K R I R O N A U T D W O R E T E A T I A R A Y N I N G S O I S D A N S P GÖR BILD AV LJUD

INGÅR I STÖRRE VERK

KAN ERSÄTTA KATTEN KALL

TA OM OCH OM IGEN

I FIN FORM

S A L O C K A P I L O T N O A A O B C H I A N H Ö R K N Ä A R A R A

DEL AV PÅSK

PEPPAR

SJÄLVFALLET

ÄR VAN VID HÖGFÄRD

SAMLADE PAR TID SOM GER MER

3

DATORDEL KONCIST AVSLAG

ÄR I KAPSEL UPPFATTA

AVIG DANSVISA

ÄR NÄRA

DAGLIGT INTRÄDE

FÖRLORAR KRAFTEN

FLYTANDE FLÄTVERK

RUTER

FÅR SMÅTT TOKIG SALABO NÅGOT MINDRE

R O S P I G G

N G T

4

SKJUTA UPP

1

G R O

BÅDE 4 OCH 5

2

PÅ PÅ

LÄGGER SEJ

KOKBOKSMÅTT

EN I RAMSA

VIND DIVIDERA STACK

FÖR SIG SJÄLV

HAR FJÄLL UPPSPELT

STÅR STOISK

HADEL KLIPPT DEL

MELLAN TUMMEN OCH PEKFINGRET

FRAMTIDSARBETE

TROPISKT TRÄD

I HAVETS VATTEN BRITTS NEJ

OVÄLKOMMEN MATGÄST

PÅ HÖG I VATIKANEN

SÄTTER DANSK IHOP

RÖKS OFTA BLÄNKARE

JÄMNA SLAG ÄR INGEN FÖRDEL

RINGAR I BLODBOK SPARAS ENERGI I

VINNARÄMNE

KÖRA BAKOM

INNEHÅLLER KLOR

FINNS RADIOAKTIVITET I RANDA

KRYDDAT STARKT

ANVÄNDES MER FÖRR

HÖGDJUR

TVÅ PÅ GLATT STÄLLE

ANHÅLLA OLAGLIGT EX

BLANDAR MÅLARE PÅ KARTPLATS VILOPLATS

5

KUDDAR FÖR MAGEN

TILL FRÄMMANDE KONTAKTER

HAR FOLK PÅ UPPDRAG

SVÅRT LÄGE

BLEV UTVISAD

7

B E L Ö S N S A R M R M A S K T O O L L O A R N E R K A R

INSEKTSLIKNANDE JORDART

Passion for homes

ÄR SIST I SVERIGE BLÅSA

Fastighetsmäklare i samverkan

BANDSTRECK

DEN TAS ÖVER AXLARNA

GE FÄRG

6

BELOPPSDEL

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Bertil Helgesson, Krister Fritzon och Jörgen Ekstrand som angett rätt lösning: Golgata.

De tre kan se fram emot en trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Begravningsbyrån Begravningsbyrån på Sibyllegatan på Sibyllegatan41 41 öppnar igen

Den familjeägda och enda privata byrån på Sibyllegatan, Östermalm.

Nu slår vi åter upp portarna på den välkända Allt inom begravning och familjejuridik. adressen på Östermalm, Vi gör även hembesök. Sibyllegatan 41.

I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett farväl.

Nu är många vi När en närstående gårsista ur tiden uppstår tillbakaDå på samma skillnaden frågor. kan detplats vara igen, sköntmed att prata med någon att vihar nu heter Far & Son Begravningsbyrå. som lång erfarenhet.

Vi finns här för dig.

Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det När en närstående går ur tiden uppstår många som passar dig bäst. Välkommen! frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig.

Tel 08-300320 farsonbegravning.se Du berättar.

Vi lyssnar.

Tillsammans jan.hokkanen@farsonbegravning.se hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen! Östermalm Vasastan Sibyllegatan Karlbergsvägen 44 Tel 08-30 03 41 20 | farsonbegravning.se 45

Hammaren

Olof Frisk och Nils Eklund var krafterna bakom att starta Karlskogalogen Hammaren.

Tio år med logen Hammaren Nils Eklund och Olof Frisk personifierar mer än andra Karlskogalogen Hammarens tioåriga historia. Nils var den drivande kraften vid logens bildande och Olof var den förste att bli ny frimurarbroder i den purfärska Johannessalen – där han i dag presiderar som ordförande mästare.

M

en det är verkligen inte bara vi två som Hammarens historia handlar om. Alla bröder – och då menar jag alla – bidrog med vad de kunde för att nå målet om en Johannesloge här Karlskoga, understryker Nils Eklund.

Några bidrog med extra mycket i det avgörande startskedet. Johnny Jansson, Erik Andersson, Göte Lund, Ingemar Svensson, Arne Bengtsson och Bengt Sjölander var nyckelpersoner i den projektgrupp som Nils Eklund samlade omkring sig när logeplanerna skulle förverkligas.

Startsträckan i det här fallet rörde sig om ett par år.

Det började med ett byggprojekt som frimurarna i Karlskoga, då enbart bestå-

ende av brödraföreningen Föreningsbandet, inte riktigt ville vara med om, berättar Nils.

– Vi var då delägare i Logehuset vid Kanalvägen tillsammans med Odd Fellow och Tempelriddarna. Det var ganska trångt där och i synnerhet ”Odd” ville bygga ut. Eftersom det var känt att vi hade hyfsat med pengar var trycket på oss ganska stort att bidra rejält till bygget.

Flera ordenssällskap – Men vi förstod ju att det även efter en utbyggnad skulle bli en slags ”kompromisslokal” för att passa flera ordenssällskap, och det var vi inte riktigt roade av.

Bättre då, tyckte vi, att söka efter något som vi kunde inreda efter våra behov.

46

Föreningsbandet, där Nils Eklund då var ordförande, hade precis i den vevan också upphöjts till deputationsloge med rätt att recipiera nya bröder i grad I. – Både muntligt och skriftligt fick jag klart för mig att en deputationsloge var att betrakta som ett förstadium till en Johannesloge, och det tog jag till mig på fullt allvar. Samtidigt blev jag på det klara med att en Johannesloge var tvungen att ha en renodlad frimurarlokal, utan drag av andra ordenssällskaps sätt att möblera.

Underhandskontakter som Nils Eklund hade med den dåvarande provinsialmästaren i Karlstad, Bertil Ragne, gav också fullt stöd åt tanken att ta steget fullt ut mot en ny Johannesloge.

Nils började därför åka på husesyn runt

Hammaren om i staden och fick efter ett tag sina ögon att falla på Bofors tjänstemannamäss, som han tyckte såg ”onödigt tom” ut.

– Jag kontaktade en Boforsdirektör och frågade om huset var så tomt som det såg ut. Han bekräftade. ”Kan vi få hyra där?” frågade jag. ”Ni kan få köpa också”, svarade han.

– Senare fick jag också veta att han i själva verket hade uppdrag från ”högre ort” att avyttra fastigheten…

Johannessalen Med stöd av den nämnda projektgruppen, med dess kunskaper inom ekonomi, skatter och byggnation, gick man in i köpeförhandlingar och fick efter idogt prutande ett pris på huset som var överkomligt. Till midsommaren 2007 var mässbyggnaden med restaurang och kontorslokaler, både uthyrda och outhyrda, i frimurarnas ägo.

Men redan i maj samma år kunde jobbet med att iordningställa utrymmen i fastigheten för logeändamål påbörjas. Till Föreningsbandets högtidsdag i september skulle det vara klart för invigning.

– Den sommaren stod vi bokstavligen

i rök och damm – enligt devisen ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.

Och vi hann!

Faktum är att den nya Johannessalen i mässens fd gästmatsal var i skick att tas i bruk redan någon vecka innan den skulle invigas formellt. Det var nämligen där och då som Olof Frisk tog sina första steg som frimurare och recipierade för grad I – under Nils Eklunds ordförandeskap på podiet.

Parallellt med fastighetsaffären och byggarbetet pågick också förberedelserna för att få igång den nya Johanneslogen.

Från tidigare logebildningar i Karlstad, men också i småländska Reftele, fanns erfarenheter och ”manualer” att följa. Och med Bertil Ragnes helhjärtade stöd i kontakterna med ordensledningen i Stockholm gick processen smidigt.

Invigning Den 23 mars 2008 var det så dags att inviga S:t Johanneslogen Hammaren. Då var det mer än fullsatt i det nya frimurarhuset – över 100 gäster totalt med Ordens dåvarande stormästare Anders Fahlman i spet-

sen. Nätt och jämnt hälften av dessa fick plats inne i Johannessalen, resten fick sitta i en av matsalarna utanför och följa ceremonierna med hjälp av en storbildsskärm.

I dag, tio år senare, är Hammaren inne i ett betydligt lugnare vardagstempo. Logelokalen räcker vanligtvis väl till för att rymma de bröder som besöker sammankomsterna. Tyvärr har också en del kontorshyresgäster lämnat huset, med fler tomma ytor som följd.

Detta är nu en av de frågor som sysselsätter Olof Frisk, Johannessalens förste recipient och Nils Eklunds efterträdare som Hammarens ordförande mästare: – Outhyrda lokaler är inget ovanligt i dagens Karlskoga. Det är både en tröst och ett bekymmer. Framför allt gör det oss mer sårbara när underhålls- och reparationsbehov uppstår i huset.

– Men nattsvart är det ändå inte. Vårt fastighetsbolag, som förvaltar huset, gick trots allt med 40 000 kronor i vinst det senaste året, avslutar Olof Frisk i Karlskoga. X Text: Bo Pettersson

Lyxigt hus i mexitegel, insynsskyddat i natur- och barnvänligt område. Först till kvarn.

Banjovägen 15, Bjästa (Fageråsen), Örnsköldsviks kommun, Ångermanland.

Arkitektritad konstnärsvilla i 1 plan fint insprängd i berget med mycket gemytlig atmosfär, karaktär & känsla.

Fin natur/trädgårdstomt med kvällssol.

Fakta

Bostadstyp Villa Boarea 185 m² Biarea 66 m² Tomtarea 1 380 m² tomt Antal rum 6 rum Byggår 1971

Hans Edmark, Mäklarhuset i Örnsköldsvik.

Telefon: 0660-82 000, 070-266 50 52 E-post: hans.edmark@maklarhuset-ornskoldsvik.se 47

Utbildning

Enbart bröder av grad I och II var inbjudna den 24 maj i Göteborg.

Lärlinge- och medbröders afton i Göteborg En helt egen kväll bara för bröder av grad I och II. Precis så var det den 24 maj hos Tredje fördelningen i Göteborg.

T

redje fördelningen har under det senaste året genomfört sju utbildningskvällar för faddrar. Efter dessa fadderutbildningar vändes det på det hela, för att nu fokusera på våra nyaste länkar i brödrakedjan. Vi vet hur viktigt det är att nya bröder så småningom som äldre bröder fortfarande är aktiva inom vår Orden.

Vad är då själva grejen med grejen? Hur kan jag ta till mig allt som ges nu när jag stapplande tar mina första steg såsom frimurare? Några mycket väl bevandrade bröder skulle under knappt två timmar förklara detta, ge insikter, svara på frågor och belysa frimureriet ur olika aspekter.

Visionsgruppen Provinsialmästaren Göran Sjödell inledde.

Han menade att det här är ännu ett nytt grepp för brödravård. Sedan berättade provinsialmästaren om gamla tider – hur man alltid skulle hjälpa till i serveringen och om andra små uppdrag man som ny broder kunde ha, och fortfarande kan ha, för att ”komma in i gänget”. Provinsialmästaren avslutade med att betona att ni som sitter här är framtiden och den skapar ni själva.

Broder Anders Wennergren, IX GPL, fortsatte och beskrev visionsgruppens arbete. Visionsgruppen har på provinsialmästarens uppdrag, sedan 2016, föreslagit och rekommenderat olika insatser som till exempel fadderafton och denna lärlinge-medbröders afton. Anders gick sedan över till att berätta om Orden och områden som historia, ursprung, organi48

sation, Stamhuset i Stockholm och annat som är bra att veta. Det blev många frågor och det är helt klart att våra unga bröder är nyfikna och vetgiriga.

Pelarsalen Broder Christian Thorén, X GPL, ett orakel i kunskap, och ska någon berätta om vårt Ordenshus i Göteborg så är det Christian. Vi förflyttade oss raskt till Pelarsalen och Christian menade att detta troligen är det vackraste rummet i Göteborg. Han talade om den stora branden, barnhusverksamheten och att denna del av huset stod klar 1860. Därefter följde en beskrivning av Pelarsalen med många detaljer. Jag kan bara säga att liksom de flesta andra deltagare lärde jag mig mycket och insåg att man kanske flyktigt tittar

Utbildning SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND

T TRE MÄNNISKA EN BÄ BALAN S HARM & ONI GEMEN

OM

SKAP

VÄRLD

HJÄLP SAM & OMTA HET NKE JOBB

FAMIL

J

PERSONLIG UTVECKLING

SJÄLVINSIKT RITUALER

TYSTLÅTENHET

MYSTIK

FRIMURERISKA RUM

FÖRSIKTIGHET

MÅTTLIGHET

UPPLEVELSER

BARMHÄRTIGHET

VÄSTERLÄNDSK HUMANISM

KRISTEN VÄRDEGRUND

Aftonen avslutades med en rundvandring i huset.

på en vacker tavla, men knappast reflekterar. Vi fortsatte runt i huset och avslutade i provinsialmästarsalen.

Varför är detta viktigt? För att förstå vårt frimureri bör man förstå vårt kulturella arv. Var kommer vi ifrån? Vilka har varit betydelsefulla för vår utveckling?

Varför gick det som det gick? Svaren lig-

Trädet som bygger en frimurare.

ger i historien, och tack vare Christian kan även vi andra lite mer än förut.

Rundvandring Broder Göte Gabrielsson, X SPL, hade sista akten. Vi var tillbaka i Johannessalen, men dessförinnan hade bröderna gjort en rundvandring och fick recensera ett antal

svartvita motiv. Göte frågade sedan vad de såg. Vad var det som fastnade? Det handlar om livet, det är vackert, det blommar och allt är skönt. Men sedan då?

Göte visar då fram frimurarträdet (se bild). Vi talar om konsten att leva trots att inte allt är bra. Men vi ska också utvecklas, menade Göte. Att sträva efter att bli en bättre människa. Meningen med trädet är att broderns utvecklingsarbete ska få stöd och hjälp i att förstå vad frimureriet är. Trädet är en symbol. Göder man ett träd så växer det. Ansar man det så blir det finare. Idag är livet bråttom, ett ekorrhjul.

Man måste prioritera och här kan trädet hjälpa till. Längst ned hittar vi rötterna och det är vår kristna värdegrund. Börja där och leta dig uppåt, där vi bland annat hittar våra dygder. Diskutera gärna trosfrågor. Hitta dina favoriter och gör rentav ett eget träd!

Det är ingen tvekan om att något viktigt hände denna kväll – en afton i djupare förståelse och ett steg mot inlevelse där andlighet och själslig påverkan tog bröderna till en lite högre nivå. Kanske har vi också inspirerat andra fördelningar!? X Text: Hans Björkborg, informationsansvarig Tredje fördelningen

Broder Anders Wennergren föreläste.

49

Recension

S

om frimurare ska vi sträva efter att vara tystlåtna, försiktiga, måttliga och barmhärtiga, de är våra frimurardygder. Vår barmhärtighet uttrycker sig på många sätt, till exempel att vi ger pengar till angelägen forskning. Vår måttlighet och försiktighet uttrycker sig på andra sätt.

Här vill jag utgå från vår dygd tystlåtenhet. Den är inte alldeles enkel att förstå – men en sak torde vara säker, denna dygd handlar inte om att en frimurare ska vara stum, en som inte säger någonting alls. Tvärtom samtalar vi väldigt ofta, och det både mycket och på ett bra sätt. Jag skulle säga att en typisk frimurare är bättre på att bedriva goda samtal än de flesta andra. Men just det goda samtalet är en konst som både kan och bör utvecklas – särskilt när man är frimurare. Detta bör vi bli bättre på, detta som är en kärnverksamhet i Den Konungsliga Konsten!

Eckleff Tystlåtenheten som dygd handlar dels om vad man inte bör tala om, dels om att man bör kunna lyssna. Ta in och reflektera. En bok om just denna konst – och som ansluter till alla våra fyra frimurardygder – är Ingvar Bengtssons bok Vad tjänar det till att prata? - om nödvändigheten att få komma till tals (Helsingborg: Gaudete.).

Bengtsson är präst i Svenska kyrkan, teologie doktor och legitimerad psykoterapeut, och var under många år verksam vid S:t Lukas i Göteborg. Han är också frimurare och talman i forskningslogen Eckleff.

Boken handlar om hur samtal uppstår.

Vidare handlar boken om olika hinder som kan dyka upp i samtalet, och funderingar kring hur man ska undvika dessa hinder, eller övervinna dem när de väl uppstår. Ett sådant hinder är tigande. Alltså något som vår frimureriska tystlåtenhet egentligen inte syftar till. Bengtsson berättar utifrån sin stora erfarenhet som präst och psykoterapeut om när orden saknas, om när rösten inte bär, om hur tungt det kan vara att sätta ord på sina tankar, om den förtvivlan man kan känna när orden ändå inte når fram, men också om hur viktigt det är att kunna återerövra sin egen historia, hur berättandet kan leda till sanningen och hur de ord man kommer fram till leder till läkedom.

Insikter När man ger sig i kast med boken slås man genast av tre saker. Det är en kort bok, drygt 100 sidor, och den är mycket lätt-

Recension av Ingvar Bengtssons bok Vad tjänar det till att prata?

- om nödvändigheten att få komma till tals. läst, och den har en speciell metod. Det är stor konst att skriva kort och enkelt om svåra ting! Texten är dessutom lättläst på ett annat sätt. Ingvar Bengtsson har lyckats knö (så säger de i Göteborg varifrån han kommer) in 17 kapitel på denna lilla mängd sidor. Korta kapitel alltså. Det innebär att man alltid kan läsa ett kapitel till slut, och ofta ett till, och ett till eftersom det är svår att lägga boken ifrån sig.

Samtidigt behandlar Bengtsson svåra saker. Koncentrerat och med djup. Det hugger till i hjärtat emellanåt när man landar i obekväma insikter om egna tillkortakommanden. Usch, ja, så där kan det vara. Den speciella metoden är att Bengtssons exempel på samtal, lyckade och misslyckade, hämtar han från litteraturen. Varje kapitel inleds med ett citat ur en litterär text som kortfattat kommenteras. Det är 50

kända författare som kommer till tals. De vet, enligt Bengtsson, ”mycket om människan, språket och det mellanmänskliga samspelet”. Just detta ger boken en slags idealtypisk allmängiltighet som annars är svårt att nå fram till. Exempel på författare är Kerstin Ekman, Göran Tunström och Jerzy Einhorn, men Bengtsson hämtar också texter ut Psaltaren och Andra Johannesbrevet ur Nya Testamentet.

Detta är i sanning en befriande bok!

Den är lätt att läsa, den är bekväm att läsa och den är angelägen att läsa för oss frimurare som vill utveckla oss i konsten att samtala, att lyssna och att vara tystlåten på rätt sätt! X Jan Perselli, X, ÖPL, ABB Eckleff, fOM Moria

Debatt I förra numret av Frimuraren introducerades den nygamla vinjetten Debatt.

Tanken är att Ordens bröder ska kunna lufta sina åsikter och ställa konkreta frågor. Christer Rudvall har tankar om den rådande 75-åsgränsen och därför publicerades han på Debattsidan. Ingmar Börjesson och Göran Karlsson har svarat.

I föregående nummer av Frimuraren (2/2018) för Broder Christer Rudvall en lång diskussion om Ordens 75-årsgräns för ämbetsmän. Åldersgränsen har varit föremål för omfattande diskussion i Ordens presidium och Högsta Rådet vid upprepade tillfällen ända sedan den infördes för många år sedan. Den senaste ingående diskussionen fördes förra året i samband med revisionen av OAL. Då liksom tidigare framfördes de argument mot åldersgränsen som framförs i insändaren. Det främsta skälet för att behålla åldersgränsen är just det som Broder Rudvall diskuterar, nämligen att ”släppa fram” yngre ämbetsmän. I själva verket var det just en åldrad ämbetsmannakår som var huvudargumentet för införandet av 75-årsgränsen. Det är också en internationellt tillämpad åldersregel. OAL ger nu möjlighet att utse amanuenser, oberoende av ålder, inte bara i kapitel utan också i arbetsloge. Dessutom har OM/O, som bekant, möjlighet att förordna ämbetsman för sammankomst, också det oberoende av broderns ålder.

Ingmar Börjesson Stormästarens prokurator Göran Karlsson Stormästarens ståthållare

Den vördige S:t Johanneslogen Adolf Fredrik har nöjet att inbjuda till:

Lördagsloge i grad I samt JubileumsGåsbal 10 november Tag vara på tillfället och besök Stamhuset under gemytliga former!

Varmt och Broderligen välkommen.

Lars-Olof Olvhag Ordförande Mästare

Robert Wigström Gåsgeneral

Robert Elmquist Nyström Förste Ceremonimästare

Läs mer på SJL Adolf Fredriks hemsida för detaljerad information, www.frimurarorden.se 51

Arcturus

En vanlig loge, men ändå inte Morgan Henricsson fick sin grad I 16 maj i Östersund.

Det var på våren, innan värmen hade anlänt för fullt, som jag besökte S:t Johanneslogen Arcturus senast. Dagen var den 16 maj, då jag for mina 25 mil från Härnösand för att besöka en reception i Östersund, där Morgan Henricsson skulle få grad I.

U

töver recipienten var vi 48 bröder på plats, vilket var kanske lite mer än normalt. Men det var ändå inte det som gjorde att logen ändå inte var en vanlig loge.

Givetvis genomfördes ritual och allt annat precis som vanligt, så för recipienten var det just det, en helt vanlig loge. Men just denna dag var det sista gången som dåvarande OM Fredrik Högbom ledde en loge i Arcturus. Detta märktes på stämningen och var en av anledningarna till den höga närvaron.

Vårbrytningen Arcturus är en loge som har haft sina utmaningar men under Fredriks ledning har utvecklingen vänts och det är nu en väl fungerande loge, både avseende rekrytering och ett lovande logearbete som inte bara innehåller receptioner. Under de se-

naste åren har flera nya grepp tagits för brödernas väl och utveckling. Som exempel kan nämnas den årliga stämningen, anatomiska teatern och vårbrytningen.

Vad är då dessa saker, jo stämningen handlar om att bröderna i grad III får en liten repetition av det de har varit med om samt en liten blick framåt inför övergången till Andreasskedet. Anatomiska teatern har det skrivits om i tidningen, men det har gett en chans till fördjupning i ritualen och att få bjuda på en inspirerande kväll för besökande bröder. Något som blir ett minne för alla som deltar på olika sätt.

Slutligen, vårbrytningen, som en kväll när alla bröder i frimurarsamhället i Östersund samlas och får lämna synpunkter på det som varit och förslag till vad man ska göra i framtiden. En kväll där alla kan bidra, oavsett grad.

52

Arcturus Nu ska vi inte tro att allt detta är något som man har hittat på i Arcturus, utan poängen med artikeln är snarare att berätta om några av alla de goda saker som görs i vår loge. Och att på samma sätt som man har gjort i Arcturus, inspirera er att se er omkring och lyssna på vad andra loger och organisationer gör. Ta sedan det som inspiration till att utveckla er egen loges verksamhet, och berätta för andra vad ni gör och hur det går. För det är inte Fredrik Högbom som har kommit på allt som görs i Arcturus, men det har varit han som de senaste åren låtit andra komma med idéer och haft modet att låta dem testas.

Och sist, men absolut inte minst. Ännu en gång varmt och broderligen välkommen Morgan till en spännande resa. X Text: Ulf Fryklund, grad IX och OM SAL Elysium

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Stora LandsLogen (SLL) Entledigande Säkerhetschef Marcus Qvennerstedt, X Svea, som andre ceremonimästare från den 31 maj 2018.

Förordnande Logistikdirektör Robin Engstrand, VIII Svea, som förste ceremonimästare från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019.

Konsult Jonas Forseth, VIII Svea, som andre ceremonimästare från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019.

Aktuarie Rikard Bergström, IX Svea, som tredje ceremonimästare från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019.

Adv. consultant Oskar Finnbjörnsson, VIII Svea, som extra ceremonimästare från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019.

Carl Friedrich Eckleff (CFE) Entledigande Professor Nils G Holm X SCF, som arbetande ledamot av Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala från och med den 24 november 2018.

Förordnande Akademisekreterare Sunde Lindh, X CFE, som Ordförande Mästare (OM) för Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala från och med den 1 januari 2019 till och med den 12 september 2020.

Flygkapten Dan Knif, X SCF, som arbetande ledamot av Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala från och med den 24 november 2017 och tills vidare.

Civilingenjör Dan Borgström, VIII VPL, som arbetande ledamot av Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala från och med den 24 november 2018 och tills vidare.

1. Första fördelningen (Svea) Förordnande Pastor Mikael Ljungström, X Svea, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Södermanlands Grip i Katrineholm från och med den 1 september 2018 till och med den 31 augusti 2024.

Rektor Håkan Bertilsson, VIII Svea, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från och med den

1 juni 2018 till och med den 31 maj 2024.

Civilingenjör Dan Borgström, VIII VPL, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Föreningsbandet i Karlskoga från och med den 26 september 2018 till och med den 25 september 2024.

Civilingenjör Per Arosenius, R&K, som Andre deputerad provinsialmästare i Svea provinsialloge från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2024.

2. Fördelningen (SPL) Förordnande Senior sourcing manager Niclas Jenvert, X SPL, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Eslövs Frimurarförening i Eslöv från och med den 30 september 2018 till och med den 29 september 2024.

Arkeolog Anders Edring, IX SPL, som Ordförande Mästare (OM) för S:t Andreaslogen Cubiska Stenen i Kristianstad från och med den 14 september 2018 till och med den 13 september 2024.

Ingenjör Pelle Persson, IX SPL, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Kronan i Landskrona från och med den 1 september 2018 till och med den 31 augusti 2024.

4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Laboratorieingenjör Peter Granstam, R&K, som provinsialmästare i Östgöta provinsialloge från och med den 1 juli 2018.

5. Fördelningen (VPL) Entledigande Ekonom Bertil Bergljung, X VPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Engelbrecht i Örebro från och med den 2 mars 2019.

Förordnande Civilingenjör Patrik Berg, X GPL, som Ordförande Mästare (OM) för S:t Andreaslogen Lejonet och Kronan i Göteborg från och med den 26 september 2018 till och med den 28 september 2018.

Verkställande direktör Anders Wennergren, IX GPL, som Ordförande Mästare (OM) för S:t Andreaslogen Lejonet och Kronan i Göteborg från och med den 29 september 2018 till och med den 28 september 2024.

53

5. Fördelningen (VPL) Förordnande Ingenjör Lars Idstam,VIII VPL, som Ordförande Mästare (OM) för S:t Andreaslogen Eugen i Örebro från och med den 15 september 2018 till och med den 14 september 2024.

Chefredaktör Bo Pettersson, X VPL, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Örebro Kapitelbröder i Örebro från och med den 25 oktober 2018 till och med den 24 september 2024.

6. Fördelningen (SCF) Förordnande Flygkapten Dan Knif, X SCF, som Andre Deputerad Kapitelmästare i Stor Capitlet i Finland från och med den 1 september 2018 till och med den 31 augusti 2024.

Företagare Edgar Vickström, IX SCF, som Ordförande Mästare (OM) för S:t Johanneslogen Ledstjärnan i Mariehamn från och med den 1 februari 2019 till och med den 31 januari 2025.

Kontraktsprost Anders Lindström, X SCF, som Ordförande Mästare (OM) för S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Ekenäs från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2021.

7. Fördelningen (MNPL) Förordnande Överläkare Krister Öhman, VIII MNPL, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Aquila i Örnsköldsvik från och med den 8 juni 2018 till och med den 7 juni 2024.

Distriktschef Tommy Palm, X MNPL, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Unitas i Sundsvall från och med den 22 april 2018 till och med den 21 april 2020.

8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnande Ingenjör Anders Fahlström, R&K, som provinsialmästare (PM) för Övre Norrlands Provinsialloge (ÖNPL) från och med den 26 maj 2018 till och med den 22 maj 2021.

Ingenjör Anders Saadio, X ÖNPL, som Ordförande (O) för Brödraföreningen Arthur Edmund i Skellefteå från och med den 1 juni 2018 till och med den 31 maj 2024.

Storintendentens expedition

Frimurarringar

ca 9 gr: 4500:-

ca 11 gr: fr 6500:-

ca 19 gr: 10 000:-

Odd fellow

Regalieväska, läder 950 kr

Matriarkring: 2000:-

Patriarkring: 3000:-

Rebeckaringar

ca 3 gr: 1350:-

ca 4 gr: 1450:-

Vitguldstillägg: 300:-

Rebecka Regalieportfölj, läder 1590 kr Örhänge: 585:-

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via www.frimurarorden.se/organisation/ storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt.

Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 91 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v. 49.

Materialstopp den 22 oktober 2018.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Brosch: 650:-

Hänge: 450:-

För övriga Ordensringar lämnas offert.

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Anders Wennergren, GPL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNP Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

54

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning!

Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Stormästaren

Vår Orden och framtiden

Medlemsutveckling Jag och övriga i presidiet (Stormästarens prokurator, Stormästarens ståthållare och Ordens sigillbevarare och kansler) samt storsekreteraren har nu till del genomfört vårt årliga besök i Ordens åtta fördelningar. Detta för att tillsammans med provinsialmästarna/kapitelmästaren diskutera utvecklingen inom deras ansvarsområden.

En diskussionspunkt är medlemsutvecklingen som under de senaste åren planat ut på något mer än 15 500 bröder. Vi skall vara stolta över vårt resultat då vår Orden är en av de få ideella organisationer som inte har en minskande medlemskader.

Och vi vet att Orden är attraktiv för yngre personer och att medelåldern på dem vi recipierar ligger under 45 år.

Trots framgångar ger medlemsutvecklingen och medlemskapet anledning till några reflektioner.

Mot ljuset Vi kan bli bättre inom ett flertal områden som att tillsammans med faddrarna kontakta och arbeta för att få antalet bröder som inte gör ett logebesök under året att bli mindre. Det finns en överhängande risk att en passiv broder på sikt lämnar Orden. De behöver sålunda stöd för att fortsätta sin vandring mot ljuset. Tyvärr lyckas vi inte alltid fånga upp alla bröder i tid vilket har medfört att alltför många bröder lämnar Orden i förtid.

Medlemsutvecklingen inom Sverige är till stor del kopplad till de demografiska förändringarna i samhället. Vissa enheter i områden med stora samhällsstrukturella förändringar har varit mindre framgångsrika med att anpassa sig till förändringarna vilket medfört alltför låg rekrytering av nya medlemmar och därmed svagare ekonomi som på längre sikt skapar dåliga förutsättningar för enhetens överlevnad. I förändrade samhällsstrukturer finns alltid

nya grupper att rekrytera till Orden. Det gäller att våga lämna det gamla bakom sig och lära känna det nya. Jag önskar också att befintliga enheter i de nya tillväxtområdena överväger hur de ytterligare skall skapa tillväxt genom att etablera nya Sankt Johannesloger.

Frimurare Vi måste också vara medvetna om att frimureriet inte passar alla som söker sig till oss. Det är inte så att alla som vill skall bli frimurare. Som ideell organisation måste vi vara tydliga med vad vi står för och presentera de krav och förväntningar vi som Orden har på våra medlemmar. Vi har en tydlig värdegrund, som vi kan läsa om i Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, och som måste förmedlas till varje sökande till vår Orden. Den som känner att dessa värdegrunder inte överensstämmer med de egna värderingarna skall inte bli frimurare. Det finns således ingen självklar rätt att jag som sökande skall antas till frimurare. Det skall ses som en förmån och en möjlighet att upptas i Orden.

Vi kan alla konstatera att frimureriet har en stor uppgift i dagens samhälle, i en tid då många söker svar på de stora och svåra livsfrågorna. Vi frimurare försöker genom logearbetet skapa en plattform för en individuell personlig utveckling med inriktning mot bland annat djupare förståelse för de andliga och etiska frågorna.

Målet skall vara att vi efter bästa förmåga sedan skall använda dessa kunskaper som ledstjärnor i vårt dagliga arbete.

Värdegrund I vår värdegrund avspeglas tydligt moraliska frågor. Vi får återkommande information om bristande affärsmoral, girighet och vänskapskorruption inom vårt land och andra länder via olika medier.

Vi har tydliggjort vår syn på detta i Ordens Allmänna lagar 2 kap 13 § på följande sätt. ”Ingen frimurare får använda sig av sitt medlemskap i Orden eller sin ställning inom denna för att försöka skaffa sig personliga fördelar eller på annat sätt söka bli gynnad. Inte heller får en frimurare otillbörligt gynna en annan frimurare”.

Vi har många gånger varit mindre bra på att presentera vår visdomsskola. Bättre 55

Foto: Joe Sundelin

N

u har portarna åter öppnats till våra loger och brödraföreningar för en ny termin. Jag önskar er alla, bröder och ämbetsmän, varmt välkomna tillbaka efter en förhoppningsvis skön och avkopplande sommar. Jag hoppas att ni får en intressant och stimulerande frimurerisk resa under hösten vid era återkommande besök i våra enheter.

information till och dialog med den sökande borde ge vid handen om han är villig att bli en framtida ordensmedlem som kommer att bege sig tillsammans med bröderna på vår gemensamma livsvandring.

Tydlighet En ökad tydlighet i kommunikationen om vår Orden och dess verksamhet är således nödvändigt. Orden har nu tagit fram tre hjälpmedel till förbättrad kommunikation avseende Orden och dess syften.

En allmän informationsfolder ”Svenska Frimurare Orden” som är en kortfattad och grundläggande introduktion till vår Orden riktad till den intresserade allmänheten.

En modern PowerPoint-presentation som skall användas vid presentationer riktade till allmänheten och potentiella medlemmar.

En broschyr för blivande medlemmar ”En vandring mot ljuset” som riktar sig till presumtiva medlemmar och nyantagna medlemmar. Vidare är broschyren tänkt som ett stöd till faddern för att underlätta för honom när han skall introducera Svenska Frimurare Orden för en blivande broder.

Nästa nummer Och som vi alla känner till har faddrarna till uppgift att bedöma adeptens förutsättningar och noggrant förklara för honom vad det innebär att vara frimurare. Jag kommer av denna anledning att i nästa nummer av tidskriften Frimuraren bland annat att behandla faddrarnas roll. X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund