Frimuraren nummer 3 2020

Storheter inom frimureriet

Hertig Carl och Rosersbergs Slott

Utländska frimurarpoddar

FRIMURAREN TIDSKRIFT FÖR SVENSKA FRIMURARE ORDEN | NO 3 | 2020

Projekt Broder & Återvändare

Temanummer Femte fördelningen

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 144 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen har under år 2019 delat ut totalt 13,8 mkr, varav till forskning inom

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

2

Innehåll

Bild: Tomas Karlsson.

I detta nummer

Broder!

Vi befinner oss fortfarande i en historiskt mycket unik situation. Verksamheten kan nu till viss del återstarta, men inga receptioner ska genomföras.

Givetvis gör vi i detta nummer en uppföljare på förra numrets specialsidor om corona.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff blev först ut med att starta sin verksamhet med en ekonomiloge. Det kommer säkert att skrivas både en och flera avhandlingar i just Eckleffs regi i framtiden om hur coronapandemin påverkade Orden.

Givetvis påverkar situationen även Frimuraren och dess innehåll. Bevakandet av intressanta installationer och högtidsdagar blir i princip obefintligt. Nya Riddare och kommendörer med Röda korset skulle ha fått sina utmärkelser i mars, installation av Per Arosenius som ny provinsialmästare skulle ha bevakats och utdelningen av stipendier genom närvaro av drottning Silvia likaså.

Trots detta kämpar vi som gör tidningen på med att få den så intressant och läsvärd vi bara kan. Härom veckan ringde en broder bosatt i Belgien och berättade att han med glädje ser fram mot varje nytt nummer. Sådant värmer en redaktör i hjärteroten.

I detta nummer är temat Femte fördelningen. Bland annat kan vi läsa om unionsupplösningen mellan Norge och Sverige och förhandlingarna som ägde rum i Karlstad. Spännande läsning vill jag lova.

Allt gott tills vi ses i december Ulf Hjelting Redaktör Redaktör: Ulf Hjelting, 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Återstart av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff

4

Intervju Göran Karlsson, Stormästarens ståthållare (SMS)

6

Nytt ekonomisystem och central avisering

8

Nya hemsidan

9

Petersson Carl Daniel – frimurare och skeppsbyggmästare

10

Storheter inom frimureriet

12

Marginalia – Medeltida handskriftsmåleri

16

Utländska frimurarpoddar

19

Hertig Carl och Rosersbergs slott

20

Positiv medlemsutveckling – Ett åtgärdsprogram från barmhärtighetsdirektoriet

24

Brödragolf på Salems GK

25

Recension: God Friended Me – amerikansk feelgood

26

Tema Femte fördelningen Värmlands första frimurarloge

28

Fördelningens enheter

32

Femte fördelningen – dess ledning och ledarskap och aktuella aktiviteter

34

Frimurarhuset i Karlstad firade 150 år – för ett år sedan 36 I Karlstads frimurarhus skrevs världshistoria 1905

38

Altaret i Johannessalen

41

Dalarnes Andreas Bröder – från motgång till framgång

42

Historien om en minnesmåltid

44

Caritasarbetet: särskilt under coronatider

46

Projekt Broder och Återvändare

48

I varje nummer Korsordslösning 27 Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring?

51

Ordens högste prelat: Templet – vårt mål

52

Stormästarens sida: Välkommen tillbaka!

55

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 19 oktober 2020.

Omslag: Bröder som var involverade i återuppbyggnaden av Bergalid

efter branden 2010.

- Övre raden vänster, Jan-Dirk Kooistra, dåvarande ordförande i brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder (DAB).

- Övre raden höger, Ingemar Dahlén, dåvarande OM i SJL Gustaf Wasa.

- Mellanraden, Lars-Åke Lundholm, nuvarande O i DAB och författare till artikeln om DAB. - Nedre raden vänster, Ehrling Sjöberg, sakkunnig i byggnadsfrågor och kontaktperson visavi hantverkarna.

- Nedre raden höger, Rolf Hedlund, sakkunnig i byggnadsfrågor och kontaktperson visavi hantverkarna.

Bild:

Anders Ragnarsson.

Corona

Återstart av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Lördagen den 8 augusti höll forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) som en av de första enheterna i landet sitt första möte efter den fem månader ofrivilliga pausen. Det skedde i form av ett seminarium i grad II med ekonomiredovisning.

Sammankomsten genomfördes med de restriktioner som gällde, därför kunde ingen brödramåltid serveras.

Text och bild: Jan Krey

Styrelsemöte med uppkopplade ämbetsmän i bakgrunden.

M

en det var en efterlängtad stund att få återstarta verksamheten igen.

Som steg 1 i uppstarten under pandemin tilläts från den 1 augusti bland annat att seminarier, föredrag och instruktioner fick hållas. Forskningslogen hade som alla andra frimurarenheter i landet ett uppdämt behov av att få igång sin verksamhet. Carl Friedrich Eckleff är ju en resande loge och under våren hade planerade besök hos Mellersta Pelaren i Jönköping

och Midnattssolen i Kiruna fått ställas in. Åtföljande ekonomiska konsekvenser var kännbara, hotellbokningar som låg fast och flygresan till Kiruna som vi fortfarande väntar på återbetalning för. Dessutom kunde inte ekonomilogen genomföras inom föreskriven tid.

Digitala möten Styrelsen för Carl Friedrich Eckleff hade under våren och sommaren hållit flera digitala möten för att få den löpande verk-

Broder Peter Borelius från Gustaf Wasa (t.v.) spritas av extra ceremonimästare Rickard Edfeldt.

samheten att flyta. När det blev känt att Steg 1 i återstarten skulle börja den 1 augusti bestämdes att en extra sammankomst i form av ett seminarium skulle hållas lördagen den 8 augusti i Uppsala.

Veder­börliga tillstånd ur smittskyddssynpunkt för lokalerna i Uppsala införskaffades för att kunna hålla sammankomsten.

Carl Friedrich Eckleff hade efter ansökan även medgivits att genomföra två moment som egentligen är rituella och kräver en öppnad loge: installation av arbetande

Extra skattmästare Anders Enström skötte bokförsäljningen.

4

Notis Frimureriet nystartar stegvis Efter 142 dagar av nedstängning är verksamheten i Svenska Frimurare Orden, efter beslut av Stormästaren Christer Persson, åter öppnad sedan den 1 augusti.

Men öppningen är långt ifrån total.

Tvärtom är den indelad i tre steg – av vilka de två första är beslutade.

Föredragshållaren Henrik Bogdan och ordförande mästare Sune Lind.

ledamöter och behandling av ekonomi­ ärenden inklusive frågan om ansvarsfrihet för år 2019.

Var tredje stol Före seminariet hölls styrelsemöte. Då forskninglogens ämbetsmän är utspridda över hela Ordens verksamhetsområde, är det de enda tillfällena som alla ämbetsmännen samlas samtidigt. Flera valde dock att delta digitalt på grund av pandemin. Till exempel ABB Gunnar Nyström som bor i Finland deltog digitalt, då det inte var tillåtet att resa till Sverige.

Seminariet skedde under föreskrivna former, bland annat spritades alla besökare vid entrén av tillträdande ceremonimästare Rickard Edfeldt. Var tredje stol i logelokalen utnyttjades. Inget öppnade eller slutande hölls.

Under seminariet hölls minnesord över Folke Freund. Han var under forskningslogens två första år 1997-1999 förste deputerad mästare.

Installation skedde av den nye arbetande ledamoten på stol nr 7 av den tillträdande ordförande mästaren Magnus Åkerman.

Ett mycket intressant föredrag hölls sedan i grad II av logens arbetande ledamot professor Henrik Bogdan. Det skulle ha hållits vid Carl Friedrich Eckleffs besök i Kiruna den 30 maj. Det var betitlat Esoterism, gnosis och tystlåtenhet.

Seminariet lockade cirka 25 besökare.

Bland andra fanns det tre bröder som till-

hör det så kallade blåa finska frimureriet, verksamma i logen Telge nr 169 i Igelsta.

Enligt reglerna i Steg 1 förekom ingen brödramåltid efteråt.

Ordens verksamhet En viktig lärdom av seminariet är att det går att anpassa en del av Ordens verksamhet till den förändrade verklighet som pandemin medför. Det är angeläget att ”tänka utanför boxen” och att göra det bästa av situationen.

Seminariet var Sune Lindhs sista sammankomst som ordförande mästare och han passade på att tacka deltagarna för att de kommit till sammankomsten trots det vackra sommarvädret.

Före och efter sammankomsten skötte extra skattmästaren Anders Enström försäljningen av Eckleffs böcker i den shop som finns inrättad i Uppsala. Forskningslogens rikliga boksortiment hittas och kan beställas på hemsidan eckleff.se.

Ordinarie program Höstens ordinarie program inleds den 12 september med installation av Riddaren & kommendören med Röda korset Magnus Åkerman som forskningslogens sjätte ordförande mästare. Därefter följer en sammankomst den 18 oktober i gr IV-V med Ove Lundin som föredragshållare. Höstterminens arbete avslutas med högtidsdagen den 21 november. Föredraget hålls då av den avgående arbetande ledamoten Ingvar Bengtsson. X 5

Steg 1 – från och med 1 augusti – tillåter följande: • Öppna bibliotek för utlåning och studier på plats.

• Arkivarbete.

• Kansliarbete, information, korrespondens etcetera.

• Arbetskvällar för renovering av lokaler/ inventarier.

• Ritualövningar.

• Seminarier, föredrag och instruktioner.

(Om de är gradbundna dock endast i logelokal eller motsvarande lokal som är skyddad mot obehörigas tillträde, insyn och avlyssning.)

• Sammanträden i frimurarklubbar.

• Informationsträffar för främmande sökande.

• Fördelningsråd, logeråd och förenings­råd.

• Styrelsemöten i bolag och samfällig­ heter.

• Ämbetsmannamöten.

• Möten med ordförande och ordförande mästare.

• Övriga administrativa möten.

• Förinspelade instruktioner/föredrag på Ordens webbsajts inloggningssidor.

• Föredrag och annan undervisning i ämnen relaterade till frimurarkunskap.

• Förinspelade musikkvällar/konserter där endast bröder medverkar.

Steg 2 – från och med 28 augusti – tillåter även: • Instruktionsloger.

• Logesammankomster utan receptioner.

• Sammankomster i brödraföreningar.

• Högtidsdagar.

• Installationer av provinsialmästare, ordförande mästare och ordförande.

Steg 3 – ännu inte beslutat Steg 3, som är tänkt att tillåta receptioner i logesammankomsterna, har ännu inte fått något startdatum beslutat. Det enda som är klart är att det beslutet kommer att meddelas ungefär en månad innan det träder i kraft. X

Corona

Göran Karlsson – Vi får räkna med fler pandemier i framtiden Att pandemier slår mot mänskligheten är snarare regel än undantag.

Det har hänt förut med exempel som julianska pesten, digerdöden, spanska sjukan och nu covid-19. Vi har pratat med Stormästarens ståthållare Göran Karlsson, professor och förutvarande öron-, näsoch halsspecialist vid Sahlgrenska sjukhuset, den person som har medicinsk sakkunskap i Stormästarens stab.

Text: Ulf Hjelting

S

Möte via Teams Staben som tillsattes innehöll förutom Göran, även Informationsdirektoriets ordförande Herman Håkansson, provinsialmästare Per Andersson, säkerhetschefen Anders Knutsson, John Nieminen från Stor Capitlet i Finland och chefen för inrikes frågor Christian Storck.

Arbetet leddes, och leds fortfarande, av Ordens kansler Torsten Bergström.

Tre gånger i veckan fördes samtal och möten via Teams för att sammanställa råd och ge beslutsunderlag till Ordens Stormästare.

– Alla fördelningarna etablerade egna liknande grupper för pandemifrågor och

Bild: Mats Gärdfors.

enaste gången vi utsattes för något liknande var mot slutet av Första världskriget då spanska sjukan härjade. Polioepidemin på 50-talet var mer avgränsad och inte direkt någon pandemi, även om det också då handlade om virus, säger Göran Karlsson när vi samtalar om det arbete som man gjort från presidiet när det gäller pandemin och direktiven från Folkhälsomyndigheten.

Ordens verksamhet avbröts och stängdes ner den 11 mars efter beslut av Ordens Stormästare. I samband med nedstängningen tillsattes Stormästarens stab – en krisgrupp med särskild uppgift att vara rådgivande i pandemifrågor till Stormästaren.

– I början sas det att det var en virussjukdom som inte drabbade människan, men sedan började det strömma in rapporter från Kina om att det var något helt annat och vi i presidiet följde noga dessa uppgifter från årsskiftet och framåt.

Stormästarens ståthållare Göran Karlsson.

6

personligen blev jag uppringd av caritasansvarig broder från brödraföreningen Catena i Falkenberg, där jag är medlem.

Man ringde runt till alla sina medlemmar för att fråga hur det stod till. Jag har hört om liknande åtgärder runt om i fördelningarna. Mycket uppskattade samtal.

Hur farligt är detta virus?

– Coronavirus i sig är inget nytt. Men nu handlar det om ett nytt virus i den familjen. Av vanliga förkylningar är cirka 25 procent coronarelaterade. Det nu aktuella coronaviruset är mycket nyckfullt på så sätt att vissa smittade inte blir sjuka alls medan andra avlider. Vissa måste behandlas i respirator i flera veckor, vilket är oerhört påfrestande för kroppen.

Hade man kunnat agera annorlunda?

– Den här pandemin är långt ifrån över.

Vi har inte facit än och kommer inte att ha det inom det närmaste året. I Sverige har vi nu över 5 800 bekräftade dödsfall. Det är naturligtvis tragiskt, men man skall komma ihåg att vi i Sverige har ett säkert och omfattande regelverk hur vi dokumenterar våra dödfall, vilket skiljer oss från många andra länder. Därför är det svårt, näst intill omöjligt, att jämföra dödstalen mellan länder. Utvecklingen hur det kommer att se ut i höst kommer att bestämmas de kommande veckorna.

Bild: Wikimedia Commons.

Alla riskgrupper Göran har haft en professur vid Sahlgrenska och hans specialistområde är öron-, näs- och halssjukdomar.

– Jag har sysslat med infektionssjukdomar större delen av mitt yrkesverksamma liv och har ett väl utvecklat nätverk som vi i viss mån har kunnat kontakta. Gruppen har noggrant följt myndigheternas rekommendationer. Inom Orden har vi en åldersstruktur med klar överrepresentation av riskgrupper och vi har aldrig haft anledning att ifrågasätta myndigheternas beslut rörande covid-19.

Vad är värsta scenariot?

– Allt beror på vad som händer ute i världen. I USA håller antalet avlidna på att plana ut, men det ökar i Sydostasien, Indien och Bangladesh. I länder med mycket folk och låg socioekonomisk status. Detta påverkar även oss i Sverige. Det kommer sannolikt att ta flera år innan pandemin är, så att säga, helt över. Vi kommer att följa myndigheternas riktlinjer, men det är

Och för oss i Sverige?

– Om vi klarar oss från en större andra våg och om det kommer ett vaccin i början på 2021 kan vi i bästa fall återgå till något som liknar normalläge under kommande vår. Vi vet inte hur effektiva de vacciner som utvecklas är. Det pågår mer än 170 projekt just nu. Vi vet inte heller om det kommer att krävas en eller flera doser av vaccinerna.

7

främst den enskildes ansvar att sköta social distansering och handhygien.

Ert arbete i gruppen. Är det dokumenterat för kommande generationer frimurare så att de kan ta del av informationen vid liknande händelser?

– Ja, det är det. Alla frågor och alla svar är dokumenterade liksom alla möten och beslut. Allt finns bevarat för kommande generationer. X

Ekonomi

Nytt ekonomisystem och central avisering I samband med Svenska Frimurare Ordens stora satsning på ny hemsida och ett nytt modernt medlemssystem började Drätseldirektoriet i egenskap av systemägare för Ordens ekonomioch aviseringssystem att arbeta med att införa central avisering och att stänga ned Ordens befintliga ”hemsnickrade” ekonomisystem och ersätta detta med något av de standardiserade systemen.

Text: BENGT DAVIDSON

D

följande: 1. Minska den administrativa bördan för att bröderna ute i landet istället ska kunna koncentrera sig på det som är kärnan i vårt frimureri nämligen: Den Konungsliga Konsten, brödravård samt att leda in nya bröder i brödrakedjan.

2. Orden har en ansträngd ekonomi och stora ekonomiska utmaningar inom de närmaste åren, inte minst när det gäller våra älskade logehus, och det finns stor besparingspotential i att använda ett standardiserat ekonomisystem. Även central avisering via mail ger en betydande besparing varje år, både ekonomiskt och arbetsmässigt.

Bild: Pixnio

e två viktigaste argumenten för att införa ett nytt ekonomisystem och central avisering anser vi är

Mer detaljerad information Arbetet med ovanstående började för cirka ett och ett halvt år sedan med en konferens i april 2019, där IT-avdelningen tillsammans med överskattmästarna från samtliga fördelningar deltog och där riktlinjerna för projektet drogs upp och önskemålen från de olika enheterna presenterades.

Därefter har arbetet fortsatt i en projektgrupp under ledning av undertecknad.

En första information har tidigare gått ut till provinsial- och kapitelmästare och samtliga fördelningskanslier och en mer detaljerad information om dessa saker kommer att finnas i decembernumret av Frimuraren.

ekonomisystemet Visma eEkonomi. Licenskostnaden för Visma betalas av Orden centralt.

Ordens befintliga Multisoft ekonomisystem kommer inte att uppdateras och stängs ner den 1 juli 2021.

Det innebär att ni som använder detta system kan avsluta bokslutsåret 2020 i lugn och ro och starta upp bokslutsåret 2021 i Visma. I samband med bytet av ekonomisystem kommer också en gemensam baskontoplan som ska användas inom Orden att presenteras.

Projektgruppen håller även på att ta fram ett centralt avtal för olika betallösningar, som de enheter som vill kan ansluta sig till. Avtalet omfattar exempelvis kassaterminaler, kortläsare, kvittoskrivare, pekskärmar och system för Swish-betalningar.

Nytt ekonomisystem Visma eEkonomi Efter att ha utvärderat, samtalat med användare och tagit in offerter på olika alternativ, har Orden beslutat att använda

Central avisering Central avisering kommer att införas från och med januari 2021 och kommer att omfatta såväl Johannesdalern som med8

lemsavgifter till loger, brödraföreningar och frimurarklubbar.

Aviseringen kommer att ske via mail, så vi uppmanar nu samtliga bröder att uppdatera sina uppgifter med den korrekta mailadressen där ni vill ha er avisering!

För de bröder som inte har tillgång till dator eller absolut inte vill ha sin avisering via mail, kommer naturligtvis möjlighet finnas att få sin avi på traditionellt vis via PostNords försorg.

En mer noggrann information angående rutiner, autogiro, eventuell delbetalning av medlemsavgiften etc kommer i decembernumret av Frimuraren.

Mindre administration Vi hoppas från drätseldirektoriets sida att de här åtgärderna inte bara ska innebära en kostnadsbesparing utan framförallt göra det dagliga arbetet för bröderna enklare, så att vår glädje och energi används mer till det frimureriska arbetet och mindre till administration. X

Digitalt

Orden har fått en ny hemsida Orden har under sommaren lanserat en ny hemsida. Där finner du som medlem en hel del ny och praktisk funktionalitet och alla bröder uppmuntras att logga in på hemsidan och bekanta sig med hur den fungerar.

Text och bild: John Fahlnaes

I

Bild: John Fahlnaes.

Ordens digitala värld har det hänt väldigt mycket under sommaren. Bakom kulisserna har planeringen pågått under flera års tid och särskilt intensivt har arbetet varit under senaste året. Så i början av augusti klipptes sidenbanden till såväl en helt ny hemsida, som till ett helt nytt medlemssystem, det som även går under namnet FMS. Att skapa ett nytt medlemssystem har varit på tal ganska länge. Utvecklingen går framåt och ibland går det inte att bygga vidare hur länge som helst på äldre tekniska system. I Ordens fall är hemsida och medlemssystem intimt förbundna med varandra, eftersom hemsidan hämtar väldigt mycket information från medlemssystemet. Därför blev det så att en ny hemsida beställdes i början av hösten 2019, för att det skulle bli möjligt att fasa in ett nytt medlemssystem.

Nya hemsidan fungerar både på datorn och i mobilen.

Två avdelningar Hemsidan har liksom tidigare två avdelningar. En som är öppen för allmänheten och en som är till för medlemmar i Orden och fordrar inloggning. De öppna sidorna är utformade främst för att ge en tydlig och bra bild av vad Orden står för, både för målgruppen ”intresserad allmänhet” och ”jag som är intresserad av att vinna inträde i Orden”. Givetvis är hemsidan utformad för att allt ska se snyggt ut och vara lättillgängligt i mobilen.

Min sida Bakom inloggning döljer sig någonting helt nytt, i form av ”min sida”. När man är inloggad ”vet” hemsidan vem det är som är inne och kan då presentera information som är relevant för just dig. Du ser information från logen du tillhör, dess arbetsordning samt en direktlänk till logens egen sida. På ”min sida” har även Orden från centralt håll möjlighet att förmedla information och här finns en del ”puffar” som leder till nyttiga platser på hemsidan, såsom storintendentens webbshop och

forskningslogen C F Eckleffs webbshop, båda väl värda ett besök. Här kan du även se dina medlemsuppgifter, vilka sammankomster du har anmält dig till, vilka som är dina adepter och en mängd annan nyttig information.

FAQ Bakom inloggning hittar du även en så kallad ”FAQ” – Frequently Asked Questions eller ”vanliga frågor och svar”. Här finns redan svar på många av de vanligaste frågorna som vi medlemmar i Orden ställer, inom alla slags områden; från utlandsresor till hur man får nytt medlemskort eller kanske hur man ska göra med regalier av avlidna bröder. Här kommer vi att löpande fylla på med information.

Ingen matrikel En tidigare mycket uppskattad funktion saknas dock på hemsidan: den sökbara matrikeln. Detta har att göra med dataskyddsförordningen (GDPR) som ställer höga krav på hur medlemmarnas data 9

hanteras. Frågan om den digitala matrikelns vara eller icke vara är för närvarande under behandling och Orden kommer att återkomma med information när frågan är klarlagd.

Fortsättningen Det har som sagt varit ett synnerligen omfattande projekt, där Ordens IT-avdelning och informationsdirektoriet har samverkat på ett mycket lyckosamt sätt, både med varandra och med de externa leverantörer som står för tekniken, båda nya för Orden. Orden har att rikta ett stort tack till alla inblandade för att man lyckades ro projektet i land och dessutom hålla sig inom utsatt deadline.

Nu har vi alltså moderna plattformar som går att bygga vidare på och utveckla, för såväl hemsida som medlemssystem och redan nu har arbetet påbörjats med att samla in idéer och synpunkter för att kunna ta nästa steg och fortsätta utveckla funktionaliteten och öka nyttan för Ordens medlemmar. X

Historia

Carl Daniel Petersson – frimurare och skeppsbyggmästare S:t Andreas Logen Carl Johans tredje ordförande mästare, var skeppsbyggmästaren Carl Daniel Petersson, född i Karlskrona den 12 september 1787. I sin levnadsbeskrivning skrev han ”över dess föräldrar är ingenting anmärkningsvärt om ej den händelsen att modern var den enda som, av alla socknens innevånare, överlevde pesten”. Socknen var Nåtebeck i Småland.

Text och bild: Maths Dackehag te som skeppsbyggare och frimurare ansåg han sig vara värd ”någon Kungelig Ridderlig Nådbevisning”. I en skrivelse 1841 till Provinsialmästaren de la Gardie, bifogade han två meritförteckningar om sina insatser i logen och samhället. De löd: ”till Kungl. Majt och Kronan byggt fyra däckade och öppna Canonslupar, en Kutter, många småfartyg, samt dessutom cirka 120 stycken Mörsar-batterier och Canonlavetter. För privat räkning 31 nya fartyg till Svenska Handelsflottan och flera större skepp, såsom Corvetten Det Sköna Sverige, ostindiska skeppet Preciosa, ångfartygen Föreningen och Svithiod mfl”.

Carl Daniel Petersson.

C

arl Daniel Petersson blev 1804 antagen som elev hos den berömde varvschefen och skeppsbyggaren Fredric Henric af Chapman. Efter sin examen som skeppsbyggmästare efterträdde han sin pappa, Johan Petersson, vid det förnämliga kofferdivarvet (kofferdi en äldre beteckning för handelssjöfart) som låg i norra delen av hamnen i Karlskrona. I sin fåfänga skrev han till myndigheterna om att få en lämplig titel som chef för varvet.

Ansökan tillstyrktes av generalamiralen Johan Puke och Carl Daniel blev utnämnd till löjtnant i flottornas konstruktionskår, dock utan tjänstgöring och lön.

Vida berömd Carl Daniel Petersson var ”vida berömd som fartygskonstruktör” och för sitt arbe-

Känd och uppskattad Carl Daniel erhöll senare, som nådevedermäle Vasaorden, för sina insatser. 1846 drog han sig tillbaka från verksamheten på grund av sjukdom och erhöll av Kungl.

Maj:t en årlig pension. Denna pension tillstyrktes av bland annat handelssocieteten, som intygade att ”hans verksamhet var känd och uppskattad, inte bara i Karlskrona utan i hela riket”. Petersson var även känd som samlare av antikviteter.

Delar av hans ”antikvitetssamling” förvaras numera på Statens historiska museum i Stockholm.

I rask takt Carl Daniel Petersson var frimurare och recipierade i grad I i S:t Johanneslogen Gustaf den 11 december 1811. Där antecknades han som medlem med matrikelnummer 337. Övriga johannesgrader erhöll han den 12 april 1815 grad II och den 29 september 1815 grad III. Andreas­ graderna skedde i rask takt under år 1817 grad IV-V den 22 januari och grad VI 10

Peterssons frimurarsköld.

den 22 februari. Receptionerna i kapitelgraderna skedde i Skånska Provinsiallogen grad VII den 16 september 1819, grad VIII den 12 januari 1821, grad IX den 10 oktober 1825 och grad X den 21 oktober 1832. Carl Daniel Petersson var S:t Andreaslogen Carl Johans första ceremonimästare under åren 1823 – 1829.

Han blev sedan vald till logens ordförande mästare år 1833 och installationen skedde den 27 april samma år. Faddrar var ordförande mästaren för S:t Johanneslogen Gustaf, landshövdingen Otto Nauckhoff och samma loges förutvarande ordförande mästare, amiralitetskassören Johan Butth.

Saknade elektricitet Som en av S:t Andreaslogen Carl Johans grundläggare hade Carl Daniel Petersson

en stor roll vid logens bildande. Constitutions – och Capitulationsacten för S:t Andreaslogen Carl Johan utfärdades år 1820.

Det första logesammanträdet kunde först ske år 1823, vilket främst berodde på avsaknaden av lämpliga lokaler. Vid denna tid saknade logehuset elektricitet, man eldade i kaminer, hade dass på gården, hygienen var dålig och sjukdomar härjade men ändå genomförde man högtidliga sammankomster.

Carl Daniel var mycket drivande och många av andreaslogens inventarier tillkom under hans tid. I sin levnadsbeskrivning skrev han ”under tiden först förstorat och förskönat S:t Johannessalens stora sal samt därefter grundlagt, uppbyggt och ordnat S:t Andreaslogen Carl Johan uti vilken jag efter dess enhälliga val av Salomos Vicarius nådiga stadfäste sedan 1833 innehaft ordförandemästareämbetet”.

Logens handlingar Under hans tid som ordförande mästare skedde S:t Andreaslogen Carl Johans första visitation den 23 och 24 oktober 1836.

Visitator var greve Jacob de la Gardie, och

Byst över konung Carl XIV Johan i marmor.

visitationssekreterare amiralitetsauditör Israel Nordwall. Resultatet av visitationen blev gott avseende logens handlingar och ekonomi. En smärre anmärkning framfördes dock, då flera medlemmar ej betalat årsavgifter och att några receptionsavgifter uteblivit.

För Gud och fosterlandet En annan viktig händelse under Carl Daniel Peterssons ämbetsperiod var avtäckningen av konung Carl XIV Johans porträttbyst i marmor, som skedde den 8 november 1842. Under festligheterna, som föregicks av en måltidsloge, gavs salut ”med 32 skott från batterier efter signalering med raketer”. Bysten finns numera att beskåda i logehusets stora matsal.

Carl Daniel Peterssons vapensköld bär riddarnamnet ”Equ. a remis” = ”Riddare av de förgyllda årorna” och valspråket ”Deo partiaeque” = ”För Gud och fosterlandet” Carl Daniel Petersson var S:t Andreaslogen Carl Johans ordförande mästare under närmare 15 år och han avled den 29 oktober 1847 i Karlshamn. X

Storintendentens expedition Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm Bröstknappar till frackskjorta

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Frackknapp/Bröstknapp

Manschettknappar typ 1 Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Manschettknappar typ 2 i ask

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

11

George Washington. Porträtt av Gilbert Stuart Williamstown.

Bild: Wikimedia Commons

Bild: Wikimedia Commons

Kända frimurare

Jean Sibelius år 1913.

Storheter inom frimureriet När storheter inom frimureriet presenteras, tar man ofta till män som är välkända och populära främst i det som vi kallar ”den allmänna världen”. Inom litteraturen var Johann Wolfgang von Goethe ett stort namn i Tyskland, ja i paritet med Shakespeare i England, och kanske även Viktor Rydberg i Sverige, inom politiken George Washington i USA, inom musiken Wolfgang Amadeus Mozart i Österrike och Jean Sibelius i Finland.

Text: Rolf Söderback

O

taliga är de kända män som varit stora inom filmen och som även har varit frimurare, till exempel Peter Sellers, Clark Gable, Sean Connery och John Wayne. Men var alla dessa män även stora som frimurare? Eller var det så att deras storhet i den allmänna världen gärna fick rendera en aning återglans på vårt frimureri?

Det är helt naturligt att bröder, som vill bekämpa fördomar och genom goda och kända förebilder även vill förbättra brö-

draskapets image, är snara att nämna sådana celebriteter.

Viktor Rydberg hade sina dubier om kristendomen, vilket inte passade sig i ett brödrasamfund som sedan hertig Carls tid byggde på kristen grund. Skeptiker ansåg att Washington var mera frimurare än kristen, men enligt många kristna var han en mycket god kristen och frimurare.

Mozart igen hade en svår tid på grund av spelskulder och svårigheter att få anställning under sina sista år. Han fick käm12

pa med både trosfrågor, som framträder i hans verk, och den svåra sjukdom, som så plötsligt fördunklade hans omdöme och sinne under hans sista tid i livet.

Mäktig frimurarmusik Sibelius aktivitet i allt logearbete minskade med åren efter stiftandet av Suomi Loosi nr. 1 den 22 augusti 1922. När hans frimurarmusik var klar den 27 januari 1927 och han därför kallats till Den Finska Storlogens hedersmedlem, förefaller det som om

han därmed tog farväl av frimureriet. Vid logebesök sågs han för det mesta sittande vid orgeln, där han naturligtvis utförde en stor mästares verk i ritualmusiken. Efter tioårsfesten för S:t Johanneslogen nr 4, som grundats i början av januari 1928, syns Jean Sibelius namn inte mera i deltagarförteckningen. Hans storhet ligger utan tvekan i hans komponerande av mäktig frimurarmusik för ritualbruk. Det omfattande uppslagsverket The Ten Thousand Famous Freemasons nämner Jean Sibelius som den ende finländaren.

logebesök. Det hade således tagit Goethe 35 år att inse sitt misstag och avsvärja sig sitt medlemskap. Så här långt hade holländaren Büch rätt.

Första gången Goethe hade kommit i kontakt med frimureriet var i hemstaden Frankfurt am Main år 1775. Det var i samband med en kärleksaffär. Efter att ha förlovat sig med Lilli Schönemann, dotter till en bankir, fick han av sin blivande svärfader förfrågan om han ville bli medlem i den illustra logen Zur Enigkeit. Goethe bröt förlovningen och avböjde erbjudandet om medlemskap i logen.

I Weimar fick Goethe av hertigen av Sachsen-Weimar ett väldigt propert mottagande och erbjöds arbete med fina titlar och hus. Adelsprefixet von lades till hans namn Goethe. Eftersom han inte var frimurare, hade han inte lyckats komma i kontakt med några män som han högaktade. De var medlemmar i Weimarlogen.

Det var endast hans känsla att för sällskaps skull ansöka om medlemskap, som fick honom att skrida till verket. Ingen motsatte sig hans uppriktiga motiv, och den 23 juni 1780 blev han intagen i frimureriet.

Storhet och geni Skildringar av stora män och deras verk sträcker sig längre än enbart att nämna dem. Det räcker inte med att de är eller har varit frimurare. Avgörande är hur de har varit som frimurare.

Idéer och tankegångar som berömda personer har hyst och uttryckt – i till exempel Goethes fall – läggs fram som frimureriska. Författaren Goethes storhet och geni överförs på frimureriet och sedan ändras riktningen så att hans genialitet visar sig vara frimureriets.

En person med mycket negativa åsikter om frimureriet läste nästan alla Goethes

Bild: Wikimedia Commons

Många celebriteter Goethe hade invigts i frimureriet år 1780 i logen Anna Amalia zu den drei Rosen.

Denna loge fanns ända fram till 1935, då naziregimen satte stopp för allt frimureri i

derna, börjat ställa frågor om receptionstakten och kanske rent av hört sig för om eventuell tidigareläggning av reception.

Sean Connery.

det tyska riket. Vid återupprättandet var logen, liksom de flesta andra loger i Tyskland, tillbaka i samma gamla fåror med att stoltsera med många celebriteter. Logerna drog till sig så gott som varje regerande tysk furste och prins. Man ville locka till sig förnäma män, eminenser samt de rika och lärda. I denna skara befann sig Goethe.

Det finns säkert liknande fall hos oss, då bröder anslutit sig för att sola sig bland eminensen, då de inte insett meningen med frimureriet. För dem har kanske brödramåltiderna, det materiella, varit huvudsaken. De har missat målet. För en del har igen receptionerna i nya grader varit det väsentligaste. De har kanske undrat över den stundtals långa väntetiden mellan gra-

verk och var en stor beundrare av honom.

En dag blev han varse att Goethe var frimurare. Hur kunde en man med Goethes genialitet syssla med något så dumt och dystert!

Värld av trolldom Detta hände en holländare vid namn Boudewijn Büch, känd från många tv-program. Hur kunde Goethe låta sig luras av sådant nonsens som passare, svarta draperier, Grand Orient och loger? Hans största bekymmer var nu att ”befria” Goethe från denna falska värld av trolldom, vilket han gjorde genom att förklara att det helt enkelt var ett misstag. Goethe hade insett grunddykningen och dumheten, och den 5 december 1815 hade han gjort sitt sista 13

Andra graden Efter ett år erhöll han den andra graden.

Nio månader därefter blev han rastlös och skrev till logens ordförande mästare. Fanns det någon möjlighet att skynda på så att han kunde erhålla den tredje graden? Som tillägg bifogade han att bröderna började bli otåliga. De kunde inte bemöta honom som likvärdig med högre rang och grad.

Men inga förmåner beviljades.

Inte nog härmed. I ytterligare ett brev till logen undrar han om man inte kunde ge honom två grader samtidigt. Också den önskan avslogs. För att få prioriterad behandling måste man vara av kungligt blod. Hertigen själv fick alla tre johannesgrader inom en månad. När Goethe sedan hade recipierat i den tredje graden skrev han till hertigen, att ”man kunde inte ha begått flera misstag i denna grad”. Han hade även klagat på ämbetsmännens slappa och slarviga agerande.

I slutet av hösten år 1782 började Goethe söka sitt lystmäte i de högre graderna i Den Strikta Observansens grader.

Vid en kongress i Wilhelmsbad beslöts att frimureriet inte härstammade från Tempelriddarna och att Den Strikta Observansen borde upplösa sig själv. Då von Hunds system gick mot sitt slut, påverkade detta Den Strikta Observansens alla loger, till vilken frimurarriktning Goe-

Attraherade gräddan Adam Weishaupts skapelse Illuminati (illuminatus = upplyst, förnäm) blev Goethes följande intresse. Bode, Goethes fadder, hade nu lyckats omdirigera sin adept, som även nu fann stort nöje i att röra sig bland filosofer, furstar och prinsar. Rörelsen attraherade gräddan av det tyska samhället. Den drog till sig en hel del frimurare, vilket skulle skada frimureriets rykte.

Folk arresterades, förhördes och fängslades. Även frimureriet tycktes ha åsamkats en viss skada.

Goethe drog iväg till Italien på två år. Återkommen var han en helt ny människa. Jesuiten Augustin Barruels (1741– 1821) och skotten John Robisons (1739– 1805) hätska utfall mot frimurarna skulle skapa stor skada på grund av Weishaupts och von Hunds krumsprång. Frimureriet hade visat sig mottagligt för löjliga och tvivelaktiga metoder och därför förlorat sin troskyldighet.

Goethes karriär i Weimar gjorde dock att han kom i kontakt med frimureriska ärenden av officiell natur. År 1789 kom han i egenskap av ett slags kulturminister för hertigdömet Weimar i kontakt med frimureriet, då ritningar för att grunda en ny loge i staden Jena skulle godkännas.

Goethe skred till snabb handling och tillintetgjorde dessa planer.

En tidningsredaktion på orten vädjade till allmänheten för att få uppgifter om dylika planer för en ny loge. Man ville ha anvisningar om var man kunde anmäla sitt intresse att ansluta sig. Goethe ville understöda denna idé, för publicitet var ju det mest effektiva vapnet mot ”... aktiva och passiva krav på hemligheter och mysterier, som vetenskapen idag har avfärdats som värdelösa”. Denna lärdom hade han fått av Illuminatiaffären.

Välvillig beskyddare År 1807 gjordes ett nytt försök att grunda en loge. Goethe motsatte sig projektet igen. För det kunde ju samla en hel del professorer och studerande, vilka kunde utgöra en farlig, intellektuell opposition.

Att införa en ny frimurarloge här skulle vara riktigt oförnuftigt.

Ett år efter denna händelse börjar Goethe mjukna. Det är kanske inte helt nödvändigt att vidhålla en total bannlysning. I Weimar hade logen Anna Amalia just bli-

Bild: Wikimedia Commons

thes loge Amalia i Weimar hörde. Goethes första period i frimureriet hade nått sin vägs ände.

Goethe. Målning av Stieler 1828.

vit återupplivad. Goethe hade givit ut del I av Faust, som var full av mysterier, vilket kan ha varit en orsak till hans överseende attityd. Nu engagerar han sig igen i frimureriet. Men inte som en reguljär broder, utan snarare som en välvillig beskyddare.

Han kom dock med förslaget att de skulle arbeta enligt Den Strikta Observansens ritualer och ceremonier. Men bröderna hade lärt sig en läxa. De gjorde som de själva ville och fortsatte med Schröders ritual. Vid återinvigningen år 1808 deltog Goethe inte. Han deltog endast sporadiskt fram till 1812. Då bad han om befrielse från sina förpliktelser mot logen, dock utan att klippa av banden helt. Han ville slippa betala medlemsavgiften.

led av ”son-till-en-stor-man-syndromet”.

Undan­skymd av fadern nästan till osynlighet kände han sig försummad och ledd i koppel. Sonens dikt säger en hel del:

Ledd i koppel År 1815 var Goethes sista besök i logen.

Han närvarar vid sin 26-årige son Augustus reception. Vilket ypperligt bevis för hans uppskattning för frimureriet! Men hans ende överlevande son av de fem barn, som han hade med Christiane Vulpius,

Frimurare och medmänniska Ett olyckligt exempel på hur det inte bör vara är med all visshet ”broder Goethes” frimureriska levnadsbeskrivning. Sammandraget är inte för att smutskasta honom, utan snarare för att ställa den obetänksamma användningen av berömda

14

Jag vill inte bli ledd som förr i ett band; hellre vill jag vid avgrundens rand, befria mig från allt som mig band.

Sonen ansågs ha ett dåligt uppförande, vara vän till flaskan och föra ett ovårdat språk.

Goethe ville att sonen skulle rapportera om händelser i logen, vilket denne även gjorde.

Banden till logen och sonen var ännu inte avklippta. Även sonen företog en resa till Italien, precis som fadern. Han dog i Rom i smittkoppor. Fadern dog två år senare.

Allmänna världen Det är helt naturligt för oss att hysa en känsla av stolthet för våra medbröder, som utfört berömligt arbete i den allmänna världen. Också om de inte är berömda för att de varit frimurare. I frimureriet arbetar vi med oss själva. Här förekommer det inte någon tävling bröder emellan. ”Hur då?” undrar kanske någon. Jo, för att uppfylla kravet på dygdighet måste vi alltid och enbart jämföra oss med oss själva. Vi tävlar inte i att vara dygdiga, dygdigare eller dygdigast i jämförelse med en annan broder inom våra led eller i den allmänna världen. Vi försöker se till att den ohuggna stenen är exakt samma som den huggna. X

Bild: Wikimedia Commons

män i dess rätta dager. Han klarade inte av att vara liten i framgången och stor i motgången. Hans vers och prosa hade inspirerats av frimureriet, men de var hans yrkesverktyg för att kunna försörja sig. Hans leverne och sätt att behandla frimureriet visade ju att han inte hade vuxit som frimurare och medmänniska.

Mozarts loge igen drog med all visshet nytta av hans musik och talang. Men logen gav föga näring åt hans talang eller bragder. Även om han förvisso inspirerades till att komponera storartad frimurarmusik. Men har vi bevis för att han blev en bättre människa? Musiken var ju hans yrkesverktyg för att klara av att försörja de sina.

Bibliografi: Ars Quatuor Coronatorum “Great Men in Freemasonry: the Case of Goethe” Quatuor Coronati Lodge No. 2076 Internet

Wolfgang Amadeus Mozart.

Begravningsbyrån Begravningsbyrån på Sibyllegatan på Sibyllegatan41 41 öppnar igen

Den familjeägda och enda privata byrån på Sibyllegatan, Östermalm.

Nu slår vi åter upp portarna på den välkända Allt inom begravning och familjejuridik. adressen på Östermalm, Vi gör även hembesök. Sibyllegatan 41.

I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett farväl.

Nu är många vi När en närstående gårsista ur tiden uppstår tillbakaDå på samma skillnaden frågor. kan detplats vara igen, sköntmed att prata med någon att vihar nu heter Far & Son Begravningsbyrå. som lång erfarenhet.

Vi finns här för dig.

Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det När en närstående går ur tiden uppstår många som passar dig bäst. Välkommen! frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig.

Tel 08-300320 farsonbegravning.se Du berättar.

Vi lyssnar.

Tillsammans jan.hokkanen@farsonbegravning.se hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen! Östermalm Vasastan Sibyllegatan Karlbergsvägen 44 Tel 08-30 03 41 20 | farsonbegravning.se 15

Konst

Marginalia – Medeltida handskriftsmåleri Bildkonst är inte precis det första man tänker på när diskussionen kommer till medeltiden; snarast brukar perioden förknippas med våld, armod och religiös vidskepelse.

Text: Michael Zouridis

D

Dåtidens populärkultur Till skillnad från periodens strikt reglerade religiösa ikonografi verkar illuminatorerna ha haft ganska stor uttrycksfrihet. De flesta kyrkomän varken förstod eller ifrågasatte bilderna i marginalia. Det råder oenighet om syftet med illustrationerna och varför många gånger burleska motiv fick

samexistera med religiösa texter. Bilderna i marginalen kunde alltså ha varit minnesknep, rena illustrationer till texten eller teckningar av fantasier, symbolik och referenser till dåtidens populärkultur. Det kunde även vara påpekanden om felaktigheter som handtextaren hade gjort eller förtäckt kritik mot samhället.

över det monotona arbetet och de långa arbetspassen. Bilderna visar sällan vardagliga motiv men utgör ändå en källa till kunskap om medeltidens klädedräkt och dess vardagsföremål. Oftast avbildar marginalia det normalas spegelbild, verklighetens raka motsatts. Flera motiv såsom nunnor som plockar penisar som växer på ett träd, riddare som slåss mot sniglar eller harar som jagar jakthundar är frekvent återkommande.

Långa arbetspass Det kan också vara så att munkarna använde marginalerna för att roa sig själva eller klaga

Bild: Wikimedia Commons

Var alltid munkar Av periodens bilder och illustrationer finns största delen att skåda i handskrifternas marginaler. Marginalia, eller handskriftsmåleri, är illustrationer som gjordes i textmarginalerna på medeltida manuskript.

Illustrationer gjordes av illuminatorer som utsmyckningar i och runt den handskrivna texten som nästintill alltid var av religiös eller historisk karaktär. Under medeltiden var det kyrkan och klostren som stod för produktionen av litteratur. Tidens bildkonstnärer var alltså munkar som verkade ha gott om tid på sig med uppgiften att kopiera oändliga texter per hand.

Bild: Wikimedia Commons

en medeltida människans tuffa livsvillkor lämnade inte särskilt mycket utrymme för estetik och konstnärlig kreativitet men den mänskliga fantasin slutade aldrig erbjuda tillflyktsort från vardagens mödor. Periodens illustrationer avbildar sällan vardagslivet och inte sällan verkar de sakna verklighetsförankring.

16

Beväpnade knektar I de medeltida textmarginalernas ”upp och nervända värld” transformeras den lättskrämda skogsharen till en våldsam och mordisk varelse. Djuret som under medeltiden kom att förknippas med feghet avbildades jagandes jakthundar, förföljandes jägaren eller till och med duellerades med fullt beväpnade knektar. Enkelhet var en annan egenskap som tillskrevs haren, djuret var lätt att lura in i fällan och enkel att avliva. På motsvarande vis eller sätt låter sig kanske i marginalernas spegel-

Bild: Wikimedia Commons

vända verklighet, antydas att den i skämtteckningen utsatta personen är särskilt lättlurad för att låta sig tillfångatas av en hare. Inom den frankiska och den efterföljande normandiska folkloren där tuppen användes för att referera till mandomen symboliserar haren den kvinnliga motsvarigheten. Illuminatorerna hade som noviser angett kyskhetslöfte och blev i kyrkofädernas skrifter ständigt varnade om den kvinnliga sexualitetens ”eggande kraft och vilseförande vådlighet”.

Medeltida folktraditionen Som potentiell symbol för tidens långsamma gång kan snigeln förstärka teorin om användningen av marginalerna för att klaga på arbetets långtråkighet under avskrivandets långa arbetspass. Inom den tidiga sydeuropeiska folktron har snigelskalen använts som redskap i ockulta sammanhang men kom under den tidiga medeltida folktraditionen att stå som symbol för Jungfru Maria, eller närmare bestämd för hennes saktmod. Emellertid blir förekomsten av snigeln i marginalia mera vanlig först i 1300-talets gotiska manuskript där den oftast avbildas vinnande i kamp mot bepansrade riddare. Medeltidens odlare såg snigeln som ett segt skadedjur och en åkomma som var riktigt svår att bekämpa.

Såsom i dagens franska cuisine ingick snigelköttet i periodens kost men ansågs vara oaptitlig och smaklös fattigmansmat och kunde därför associeras till feodalsamhällets lägsta samhällsskikt.

derna var ett nomadiskt folk som invaderade och plundrade norra Italien i början av 700-talet men underkuvades militärt av frankerna år 772. Efter underlaget spreds den langobardiska adeln över hela Karl den Stores rike där många idkade pantoch kreditverksamhet. Att låna pengar mot ränta betraktades under medeltiden som ocker och relaterades med dödssynden girighet. Den langobardiska överklassen, som i folkmun såsom sniglarna fick bära sitt hem med sig vart den än reste, ådrog sig därigenom både folkets och kyrkans förakt och har utan tvekan varit föremål för såväl sarkasm som samhällssatir.

Bild: Wikimedia Commons

Den langobardiska adeln Det folkslaget som mest kom att förknippas med snigeln var de germanska langobarderna vars lätta och tunna rustningar sågs ner på såsom snigelskal. Langobar-

Feodala Europa Den moderna människans livsperspektiv, värderingar och skämtassociationer skiljer sig avsevärt från den som levde under medeltiden. Dagens människa saknar helt enkelt den relevanta empirin som fordras för att interpretera och förstå en förtäckt karikatyr från medeltiden. I praktiken bredde sig marginalia ut geografiskt över hela Europa och sträcker sig under hela den medeltida perioden. I medeltidens feodala Europa var de språkliga, sociala och kulturella skillnaderna mellan folk och regioner betydande.

Betydelsen av en och samma symbol kunde skifta från söder till norr och är därför inte möjligt att för marginalia som uttrycksform i sin helhet verifiera någon enhetlig standardsymbolism. Att låta sig tydas verkar inte ha varit syfte med illustrationerna i marginalia, snarare tvärtom. Symbolismen finns där i sådan mängd och omfattning att den ger fantasin fria tyglar och inbjuder till nästintill obegränsad tolkningsfrihet. X

Bild: Wikimedia Commons

Absurt och groteskt Det var först under 1960-talet som forskarna vände blicken mot illustrationerna i de medeltida manuskripten då historiker länge betraktade marginalia som klotter och avfärdade det som betydelselöst i forskningssammanhang. Illustrationerna gjordes i maginalen efter det att textstycket hade skrivits och kan därför ha haft lägre status.

Dessutom ansågs värdet av det de föreställ-

de också vara lägre och i den nutida människans ögon absurt och groteskt.

17

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.

Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 12,82 miljoner kronor.

Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2020: Karolinska Institutet i Stockholm Professor magnus Bäck Professor anca catrina Docent sergiu catrina Professor francesco cosentino Professor helena erlandsson harris Docent alexander espinosa Docent gerd faxén irving Professor Johan grunewald Professor sten hellström Docent sara hägg Professor miia Kivipelto Professor anders Kvanta Professor ingrid lundberg Professor outimaija mäkitie Docent Jaime marie ross med dr erik rullman Docent Jonas sandberg Professor Per svenningsson Docent Weili Xu

Lunds universitet Docent henrik ahlenius Professor gunnar gouras Docent anna hafström Docent oskar hallgren Professor måns magnusson Docent niklas mattsson Göteborgs universitet Professor helena Brisby Professor Björn eliasson Professor lars gahnberg Professor ann Wennerberg Docent Katarina Wilhelmson Linköpings universitet Professor lena Jonasson Docent anna milberg Professor folke sjöberg Docent christopher sjöwall

Umeå universitet Professor charlotte häger Professor marene landström Professor Peter munch andersen Professor stefan söderberg Professor Karin Wadell Uppsala universitet Professor Jan Dumanski Professor stefan James Professor mats larhed Docent Dag nyholm Docent stina syvänen Universitetet i Helsingfors/Åbo Professor John e. eriksson Professor harriet finne-soveri Professor Jukka meurman Professor matti Viitanen

Totalt utdelas över 45 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser.

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.

Box 170, 101 23 Stockholm

18

Kultur

Utländska frimurarpoddar Hemliga ordnar, och särskilt vi frimurare, lockar den allmänna världens nyfikenhet. Det är väl känt för oss bröder och allt som oftast får vi frågor baserade på vad folk läst på nätet och hört på, till exempel, olika poddar. Här följer tips på några utländska poddar som kan vara värda att lyssna på och hålla sig uppdaterad om.

Text: Jerry Prütz

D

e poddar som finns här i landet är oftast gjorda av personer som är nyfikna på vad en hemlig orden gör och varför. Sällan är de initierade eller ens intresserade av vår verksamhet, de vill bara ha lyssnare och “likes” i sociala medier.

Det är skillnad i USA där olika loger har poddar där bröder berättar med värme om sin loge, sitt frimureri och vad det betyder för dem. För en utomstående låter det säkerligen trevligt men det stillar inte vare sig nyfikenhet eller eventuell blodtörst.

Marshall har gjort podden Historical Masonic Podcast tillsammans sedan 2016. De är kunniga, har ett bra flyt och podden är väl värd att lyssna på. Googlar man lite mera och scrollar i flödet hittar man snart flera portaler som samlat ihop andra poddar. Har man tid, är även dessa värda att låna ett öra till.

Anti masonic Man kan sedan göra tvärtom, och lyssna lite på “anti masonic” podcasts, för att hålla sig uppdaterad om de senaste konspirationerna gällande vår Orden. Kanske inte så uppbyggande men ganska underhållande. X

The Freemasons Podcast | Podcast on Spotify Listen to The Freemasons Podcast on Spotify. A podcast from the members of various lodges in Connecticut discussing a variety of topics including esoteric Masonry, symbolisms, and conspiracies told from the eyes of Freemasons and not the uninitiated.

Younger brothers who are king’s at breaking each other’s stones. Not a clean show at all.

Freemasonry network Som frimurare tillhörande det svenska systemet ger det mig inte särskilt mycket mer än just upplevelsen av att de verkar ju ha trevligt “over there”.

Med en enkel sökning på internet hittar man dock betydligt mer intressanta länkar till hörvärda poddar. På “Freemasonry network” finner man de tio bästa, enligt dem, podcasts i ämnet.

Rubriker som “Vem är frimurare” eller “Frimureriska strukturer” kanske inte får pulsen att slå snabbare, men de är välgjorda och relevanta. Är man nyfiken på frimureri utanför vårt lands gränser och utanför vårt svenska system är detta en bra portal att gå genom.

open.spotify.com Best Freemasonry Podcasts (2020) - Player Historical Light is a Masonic show based on the historical events and aspects within Freemasonry. Between out buildings, members, events, and family history we have so many great stories with that rich history just waiting to be shared.

Andra språk Det finns såklart poddar på andra språk men undertecknad kan varken tyska, frans­ka eller spanska, så vi håller oss till engelskspråkiga poddar.

Bröderna Alex G Powers och Robert B

player.fm

Poddar

https://poddtoppen.se/podcast/1180667541/historical-light-masonic-podcast https://open.spotify.com/show/0BHrT8beUzcFKkU4PUs0P0 https://freemasonry.network/what-is-freemasonry/sources-of-information/top-masonic-media/top-10-masonic-podcasts/ 19

Slott

Rosersbergs slott.

Hertig Carl och Rosersbergs slott Rosersbergs slotts historia är spännande och det kunde lika gärna ha blivit detta slott och inte Bååtska palatset som Stamhus. Även kvinnligt frimureri lär ha funnits i detta slott. Spännande, eller hur?

Text: Ingvar Fröberg

I

samband med 2015 års Nordiska möte för de äldsta S:t Johanneslogerna i Norden blev jag ombedd att sammanställa lite bakgrund av intresse för bröderna inför ett besök på Rosersberg och en visning av slottet.

Efter att ha gått igenom diverse källor utgivna av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala, bland annat Hertig Carl och det svenska frimureriet (2010) med artiklar av Gunnar Lantz och Kjell Lekeby, Frimurarnas hus (2010), Acta Masonica 2006 och kapitlet om Kvinnligt frimureri av Andreas Önnerfors, boken Nyinredningen av Rosersbergs slott 1797-1818 utgiven 1988 av Bo Vahlne, samt skrifter från Kungl. Husgerådskammaren (1988) presenterades nedanstående föredrag under bussturen från Blasieholmen till Rosersberg. Tyvärr kunde jag inte leverera föredraget själv då mitt tredje barnbarn valde att samma dag se dagens ljus, men vår dåvarande överarkivarie och överbibliotekarie Ulf Åsén ryckte in med kort varsel.

Inför framtida besök på Rosersbergs slott kan det vara trevligt med lite förkunskaper för oss frimurare och föredraget delges här i sin helhet.

Bakgrund Det svenska kungahuset hade under 1700-talet ett stort intresse för konst, inte minst arkitektur. I kapitlet om Den sakkunnige byggherren har Gunnar Lantz beskrivit vilken påverkan hertig Carl hade för arkitektur och trädgårdskonst vid utformningen och inredningen av Svenska Frimurare Ordens första så kallade Stamhus, Schering Rosenhanes palats på Riddarholmen, men även av hertigens sommarslott Rosersberg strax norr om huvudstaden.

Kung Adolf Fredrik anställde redan år 1754 arkitekten Jean Eric Rehn som ritlärare åt kronprins Gustaf. Jan Eric Rehn kom även att bli engagerad som lärare åt kronprinsens yngre bröder Carl och Fredrik Adolf, så småningom även deras syster Sofia Albertina. Jean Eric Rehn räknas 20

som en av det svenska 1700-talets mest betydande inredningsarkitekter.

Den kungliga frimurarfamiljen Redan 1753 blev konung Adolf Fredrik upptagen i Orden. Gustaf III blev frimurare 1771 och efterträdde då fadern som beskyddare av det svenska frimureriet. Ett par år därefter (1773) inträdde samtliga bröder, Gustaf och hertigarna Carl och Fredrik Adolf, i det svenska Storkapitlet.

Ytterligare ett år senare (1774) övertog hertig Carl ämbetet som landsstormästare efter Carl Fredrik Scheffer, och övertog samtidigt ledningen av kapitelfrimureriet efter Carl Friedrich Eckleff. Hertig Carl installerade sig så småningom (1779) som härmästare i den så kallade VII:e provinsen omfattande Sverige, Danmark och norra Tyskland. Denna sönderföll inom kort och övergick i IX:e provinsen som omfattade Sverige, Ryssland och Baltikum. Vid installationen deltog över 400 frimurare. Beteckningen IX:e provinsen

Bild: Brorsson.

ten. Samma år som äktenskapet ingicks, inleddes en förnyelse av bostadsvåningen en trappa upp under ledning av kungabarnens före detta ritlärare, stadsarkitekten Jean Eric Rehn, som anpassade barockslottet till rådande 1700-talsideal. Älskade detta slott Hertigen och hans gemål älskade detta slott, det var här de kunde rå sig själva och vara mittpunkten i en egen krets av uppvaktande. Vid flera tillfällen ”hotade” de med att helt och hållet dra sig tillbaka till Rosersberg när de kom på kant med tillvaron i staden, ibland av politiska, men ofta av ekonomiska skäl. Fram till 1809 då hertigen besteg Sveriges tron, led paret av svåra penningbekymmer. För att citera Bo Vahlne: Ett uppriktigt intresse och djupgående kunskaper förenades i ambitioner som inte hade någon kontakt med de ekonomiska realiteterna, för vilka han helt saknade intresse.

Bild: Wikimedia Commons.

Magnifika idéer Vad gäller ombyggnationen av slottsträdgården på 1770-talet anlitades flera av hertigens vänner som Gunnar Lantz kal�lar ”arkitekturamatörer”. Många var säkert duktiga, även hertiginnan Charlotta var involverad, men bevarade ritningar visar att man kombinerade storslagna fria fantasier med likaledes storslagna förebilder som Versailles i Frankrike och Stowe Gardens utanför London. Några av dessa ”amatörarkitekter” var även frimurare, men de magnifika idéerna blev inte förverkligade, framför allt av ekonomiska skäl som anges ovan, så slutresultatet blev mera blygsamt.

Gustav III, Sveriges kung, och hans bröder. Målning av Alexander Roslin.

överlevde som vi vet till 1937 då namnet ändrades till Svenska Frimurare Orden.

Hertig Carl / Carl XIII och Rosersberg 1774 gifte sig Carl, hertig av Södermanland, med sin femtonåriga kusin Hedvig Elisabet Charlotta av huset Holstein-Gottorp och parets engagemang för frimureriet blev en avgörande framtida ingrediens i äktenskapet. I botten fanns en gemen-

sam ideologisk plattform: religionen, tron på människans förmåga att förbättra sig, upplysning och lycksalighet.

Gården Rosersberg hade grundats av greven Gabriel Oxenstierna 1634 och inlöstes av staten i mitten av 1700-talet (1757). Den överläts några år därefter till den 14-årige prinsen Carl (1762), men det var först efter han hade gift sig som han började planera för större byggnadsarbe21

Symboler som övertolkas Tjugofem år senare (1797) inleddes återigen en målmedveten modernisering av slottets inredningar med Gustaf af Sillén som slottsarkitekt och denna fortgick under knappt två decennier (till 1815). Det är resultatet av dessa förändringar som slottets besökare idag får ta del av. Rosersberg uppvisar en mer återhållsam interiör jämfört med till exempel Haga slott och Tullgarns slott som bröderna Gustaf III och Fredrik Adolf förfogade över, de klassiska motiven förvandlades på Rosersberg till moraliserande symboler, inredningen påstås innehålla exempel på frimurerisk symbolik och slottets guider pekar ut en del av dessa, men det är ytterst tveksamt om det är helt med sanningen överensstämmande. Mera tillfälligheter och kanske snarlika symboler som övertolkats.

Grundare och Stormästarinna Här hemma samlades några adelsdamer i hovet runt hertiginnan i hertigens privatloge och tilläts inrätta ett adoptionsfrimureri i begränsad omfattning. Tillsammans med Carl utarbetade Charlotta

källhänvisningen. Det har även funnits en teori om att Charlotta upptogs i Svenska Frimurare Orden, men det finns inga belägg för detta, därför är det högst osannolikt. Verksamheten vittnar framför allt om hertigens positiva syn på kvinnan och hans respekt för Charlottas önskan att få inrätta en loge som motvikt till det dekadenta umgänget vid Gustav III:s hov. Charlottas och Carls gemensamma intresse knöt verkligen samman paret.

Bild: Svante Tiren.

Aldrig officiell hemvist Gustaf af Sillén hade år 1796, efter fem års studier och praktik i Italien, blivit hovintendent och ledamot av konstakademin här hemma. Han blev sedermera även upptagen i frimurarorden och i moderniseringsarbetet kunde han således öppet

även andra ordnar eller ordensliknande sällskap för kvinnor, till exempel Mopsorden, Utile Dulci och Tankebyggarorden, som alla var verksamma i Sverige.

Bild: Wikimedia Commons.

Det gäller även påstådda spår av Hedvig Elisabet Charlottas intresse för frimureriet som också kan vara sammanträffanden.

Rosersbergs slottskapell.

diskutera frimurerisk symbolik med sin uppdragsgivare. Inredningen av Rosersberg kom att bli hans största livsgärning och han ansvarade för utformningen av de salar på slottet som kunde användas för logesammankomster: Hoglandssalen, konseljrummet och kapellet.

Rosersberg blev aldrig officiellt hemvist för det svenska frimureriet som redan hade ett eget Ordenshus sedan 1783 då Rosenhanska palatset på Riddarholmen övertogs av Orden. Däremot avhölls loger i slottet av och till.

Hedvig Elisabet Charlotta och kvinnligt frimureri Förekomsten av kvinnligt frimureri kan man finna redan i 1740-talets Frankrike där adelsdamer som kallade sig ”systrar” eller ”kusiner” intogs i så kallade adoptionsloger. Runt 1770 fanns i Frankrike ett trettiotal sådana loger - en dygdeskola som arbetade i upplysningens anda. Det fanns

Rosersbergs slott, Röda salongen runt 1900.

en ritual på svenska i tre grader och en ritual på franska i fem grader efter fransk förebild, denna verksamhet startade i maj 1776 och fortgick i olika former i drygt 25 år. Konstnären Pehr Hörberg har målat en akvarell föreställande en sammankomst där hertigen recipierar Charlotta omgiven av ytterligare sex män. Hon blir därmed grundare och Stormästarinna av adoptionslogen som fick namnet La véritable et constante amitié, översatt: Den sanna och bestående vänskapen, och som bestod av en liten exklusiv grupp högadliga damer.

Konstitutionspatentet är underskrivet av den kvinnliga stormästaren i Frankrike, hertiginnan Bathilde av Orleans (Louise Marie Thérèse Bathilde d’Orleans) och är daterat i Paris den 8 maj samma år, 1776.

Högst osannolikt Det finns en hel del material bevarat rörande det kvinnliga frimureriet, och som sammanställts i bokverken som nämnts i 22

Slutligen förbjöds detta kvinnliga frimureri av Gustav IV Adolf 1803 som var rädd för allt som var ”främmande” och mycket orolig för minsta misstanke om revolutioner.

Står nära frimureriet 96 år senare konstateras i ”Handbok för frimurare 1899”: Emellertid är det väl blott en tidsfråga när och på hvad sätt kvinnan skall kunna medverka till frimureriets höga mål, där hon utan tvifvel i mångt och mycket skulle kunna utöfva en välsignelsebringande verksamhet.

Idag är kvinnor samlade i ordnar vid sidan av de manliga, som Rebeccorna inom Odd Fellow, Victoriasystrarna inom Götiska Förbundet, systerklassen inom Svea Orden och en sidoavdelning för kvinnor i Bifrostorden. Själva känner vi väl till Mariaorden som kommer från Norge och som står nära frimureriet. X

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 23

Barmhärtighetsdirektoriet

– Ett åtgärdsprogram från Barmhärtighetsdirektoriet Frimurarorden har under senare år haft ett stabilt medlemsantal med en svag tillväxt. En förutsättning för Ordens framtida bestånd och vidareutveckling är att medlemmarna har utbyte av verksamheten och att nya medlemmar länkas in i brödrakedjan.

Text: Bengt Rydell och Bo Hansson, Illustrationer: Peter Olzon

P

ositiv medlemsutveckling – för brödernas väl och för Svenska Frimurare Ordens framtid, skrev Ordens Stormästare Christer Persson i ett tidigare nummer av Frimuraren. Och han fortsatte: Positiv medlemsutveckling kan tolkas utifrån två perspektiv, en positiv utveckling av våra medlemmar och en positiv utveckling av medlemsantalet.

Rekrytera nya medlemmar För att säkerställa detta har Barmhärtighetsdirektoriet på uppdrag av Stormästaren i en förstudie tagit fram ett Åtgärdsprogram för att främja en positiv medlemsutveckling.

Programmet, som påbörjades under hösten 2019, är långsiktigt och ska stödja olika faser i en frimurares vandring. Det ska ge stöd till enheter i arbetet med att rekrytera nya medlemmar, aktivera och behålla bröder samt få de bröder som utträtt att återvända. Programmet omfattar hela Orden och berör samtliga bröder på olika nivåer. Åtgärdsprogrammet är indelat i fem delprogram: Den centrala delen i programmet är Rekrytering och medlemsvård. Detta är också enheternas viktigaste uppgift för att stödja olika stadier i en frimurares vandring! För att möjliggöra och underlätta denna vandring erfordras Ledarskap på olika nivåer, bröderna behöver Utbildning för att utveckla sina kunskaper, Orden behöver en modern och robust Enhetsorganisation samt vara relevant i en snabbt föränderlig Omvärld.

enheterna och ska medverka till en positiv medlemsutveckling för hela Orden. Åtgärdsprogrammet omfattar samtliga nivåer och enheter inom Orden och ska genomföras i linjen Stormästare - provinsial-/kapitelmästere - ordförande mästare / ordförande.

Samtliga Ordens direktorier medverkar

i programmets olika delar och samverkar för att stödja programmet, fördelningarna och vid behov enheterna. Övergripande program Åtgärdsprogrammet genomförs som ett Ordensgemensamt och övergripande pro-

Läs mer om åtgärds­ programmet på Ordens hemsida. När du loggat in hittar du en länk längst ner på din startsida.

Genomförande Åtgärdsprogrammet är ett stöd och komplement till den löpande verksamheten inom 24

Notis gram med särskild organisation. Verksamheten inom den centrala organisationen leds av Torsten Bergström, Ordens sigillbevarare och kansler (OSK). För genomförande av åtgärdsprogrammet svarar en programledning med Bo Hansson, Skånska Provinsiallogen, programledare och Bengt Rydell, Östgöta Provinsialloge, biträdande programledare. En styrgrupp följer arbetet och i gruppen ingår Christian Storck, Svea (ordförande), Tommy Nilsson, Stora Landslogen, och Håkan Roos, Vämländska Provinsiallogen.

Läs mer om åtgärdsprogrammet på Ordens hemsida. När du loggat in hittar du en länk längst ner på din startsida.

Brödragolf på Salems GK Morgondagen gryr och solen har redan börjat sprida sin värme i början av mars. Utanför receptionen till Salems GK står delar av startfältet redo inför kommande golftävling ”brödragolf ”.

Vad händer nu?

Ordens Stormästare har i sina mål och uppdrag för 2021 angett särskilda uppdrag inom samtliga delprogram inom åtgärdsprogrammet. Exempelvis är ett operativt uppdrag till samtliga enheter att genomföra åtgärder för att rekrytera, aktivera och behålla samt öka antalet återvändande bröder.

En särskild resurs på fördelningsnivå, en samordnare för positiv medlemsutveckling, ska stödja enheterna i detta arbete.

De olika delprojekten har kommit olika långt och i denna spalt kommer vi löpande att informera om sådant som är av intresse för alla Ordens medlemmar.

Synpunkter och frågor?

Välkommen med dina frågor, synpunkter och goda förslag! Programledningen välkomnar alla medlemmars engagemang, kontakta oss gärna via e-post: bd@frimurarorden.se X

Bild: Privat.

Idébank med tips för rekrytering och medlemsvård På hemsidan finns en idébank för rekrytering, medlemsvård och omsorg om seniorer. Gå dit genom att klicka på ”Positiv medlemsutveckling”. Här finns exempel på hur enheterna kan arbeta med att rekrytera nya medlemmar, att hålla kontakt med saknade bröder och att få utträdda bröder att återvända. Denna idébank kommer löpande att kompletteras och fler exempel från enheterna är välkomna.

– Jag uppmanar alla, särskilt ordförande mästare och ordförande att använda idébanken, här finns mängder av idéer och uppslag, som kan hjälpa er att utveckla verksamheten, säger Stormästaren.

Till denna idébank ska ni också skicka in era egna goda exempel så att andra kan ta del av dem.

Från vänster: andraplats Jan Kull, vinnare Tomas Murblad, tredjeplats Lennart Hallme Lum.

I

nitiativtagare till evenemanget är broder Tomas Murblad som har ett stort intresse för golf.

– Jag tycker det är roligt att få träffa bröder utanför logelokalen. Ett medlemskap i frimurarorden medför att man träffar väldigt många trevliga människor. Om de dessutom har ett gemensamt intresse för golf så är det ju givetvis roligt att kunna påbörja en aktivitet som förhoppningsvis kan fortgå i många år framöver och bli en årlig tradition, säger Tomas Murblad.

25

Gemensam lunch Spelet för dagen är poängbogey. Prisutdelning i samband med den gemensamma lunchen efter avslutad golfrunda.

Ett inslag av caritas finns dessutom då insamling från samtliga medspelare sker till barncancerfonden.

– Jag tycker dagen blev så trevlig som jag hade hoppats på med många spännande samtal med mina bröder. Vad jag hört så verkar alla vara nöjda med dagen. Jag hoppas brödragolf kan ske även nästa år. Att jag själv kammade hem en av de tre pokalerna känns dessutom mycket roligt. X

Pressbild.

Recension

God Friended Me – amerikansk feelgood Text: Ulf Hjelting Regi: Marcos Siega / Kenneth Fink / Erin Feley.

I rollerna: Brandon Michael Hall, Violett Beane, Suraj Sharma, Javicia Leslie, Joe Morton, Erica Gimpel.

M

iles Finer (Brandon Michael Hall) driver på sin fritid podcasten The Millennial Prophet i New York där han bjuder in personer till samtal om allt mellan himmel och jord – bokstavligen. Även om han själv är en övertygad ateist, prästson som han är, så rör sig diskussionsämnet oftast runt tro i hans podd.

Att säga att podden går bra vore att överdriva, men han har en skara trogna fans bland stadens 8,6 miljoner invånare som lyssnar regelbundet och det är tillräckligt för att hans ego ska få näring till att göra fler program.

Inkomsten får han dock från att sitta i kundtjänsten hos företaget DensitySeal som sysslar med försäkringar. Kanske inte världens roligaste jobb, men det betalar Miles räkningar.

Där jobbar även Miles bästa kompis Rakesh (Suraj Sharma) som är något av ett datageni.

Miles är son till pastor Arthur Finer (Joe Morton) men själv är han som sagt övertygad ateist, vilket även är utgångspunkten för både podcasten och givetvis det liv Miles lever. Kontakten med pappa pastor är inte heller den bästa efter det att Miles mamma blivit friskförklarad från

cancer men på väg från sjukhuset avlider i en trafikolycka. ”Hur kan Gud vara god när han är så ond” och Miles brottas med det som i vanliga fall brukar betecknas som teodicéproblemet – hur Gud kan vara både fullkomligt god och allsmäktig – när det samtidigt finns ondska och lidande.

Så pågår vardagen till den dag då Miles får en vänförfrågan via Facebook. En vänförfrågan från Gud. Miles avfärdar detta till en början som rent trams och att det är någon som vill driva med honom. Han tackar dock efter en stund ja till förfrågan (enbart för att avslöja bluffen) och sätter Rakesh på jobbet att spåra Facebookkontot. Under tiden börjar ”Gud” att föreslå vänner på Facebook och det är då det börjar hända saker. Bland annat får han kontakt med journalisten Cara Bloom (Violett Beane) som efter att ha haft skrivandet på sparlåga nu börjar producera uppskattade krönikor om hennes och Miles äventyr i sökandet efter vem som är ”Gud”.

Tänk dig en tv-serie helt fri från våld, blod, mord (i princip) och zombies. Inga explosioner, inga biljakter och i stort sett enbart samtal. God Friended Me handlar snarare om relationer och hur vi tar hand om våra medmänniskor. Den här tv-serien är helt enkelt vad man brukar beskriva som feelgood och den använder även något som i varje fall inte jag sett tidigare för att driva handlingen framåt. Nämligen Facebook. Bra? Dåligt? Nyskapande? Eller inte? Lite klurigt är det i varje fall gjort av 26

manusförfattarna Steven Lilien och Bryan Wynbrandt.

Steven Lilien har även varit inblandad i tv-serier som Gotham, Hawaii Five-O och CSI:NY och även det tillsammans med Bryan Wynbrandt.

Miles sidekick Rakesh, spelad av Suraj Sharman, känns igen från bland annat tv-serien Homeland och från Ang Lees fantastiska film Berättelsen om Pi. Mest namnkunnig i skaran av skådespelare är dock Joe Morton som under en 50-årig karriär hunnit med att synas i filmer som Rosa Panterns förbannelse, Terminator 2, Speed, Paycheck och fler tv-serier än vad som ryms at beskriva på den här sidan.

Tv-serien God Friended Me står just nu på paus med inspelning av slutet av andra säsongen och när inspelning av tredje säsongen kan börja återstår att se. Branschtidningen Variety skriver dock att det avsnitt som ska avsluta säsong två på CBS även blir det sista. Fans har därför startat namninsamling för att rädda tv-serien eller en lösning där något annat tv-bolag ska överta rättigheterna och fortsätta sända.

Totalt finns 41 avsnitt gjorda.

För att se God Friended Me krävs Amazon Prime Video där varje avsnitt kostar 2,99 dollar och eventuellt även en egen VPN-tunnel. Dock har Amazon i dagarna lanserat en svensk hemsida, så det är nog enbart en tidsfråga innan även vi här i Sverige kommer åt deras tv-utbud på ett enkelt sätt. X

Lösning till förra numrets kryss LAGADE OCH LAPPADE

REGELVERK DRAMA

T SKRÖNA FÖR DEN SOM STÅR UTANFÖR

R JULLÖPARE

DE SES OFTA MED KALLE

LADE PÅ HÖG

STATION

M U M M H E L

MATROS LADDAT ÄMNE LITEN I ORDEN

SANDIGT OMRÅDE VÄSANDE

1

TON SOM STAD

K S U M S T I R A N A S I N U S K E O S K E N S A R T A R Å H

FATTAS

PÅ ÄR PRISNACKEN TAGARE OM LOTT

5

DEN LIGGER LÄNGRE NORRUT

HUVUDSAK

DE OLIKA SIDORNA AV EN SAK

GILLE

ÄR MED

BULLER OCH BRAK

SLAGORD HÅRDKOKT OCH OKOKT

JUL OCH NYÅR

R A Y O N

RIVS UPP PÅ TORRT KRITISKT UNDERSÖKANDE

R L A N S N T S A A P K L N A I D Å N E L G

STARK KÄNSLA GE SKYDD

SAKSAMLING LÅGT TAL

T E M P E L V Ä K T A R E

KONSTSILKE

KOMMER ÅT PUST

VANDRARE

B Ä T T R A D E KRYP

A HÄNGIGT HÄSTDJUR KOMMANDO HÅLLER FÖR

T Å L HÄFTE

E

Storintendentens expedition

S O S T O MM E E R A L Å S K A T K L A P P R A R E A A MM O L N D E N I N S E K T T T A R N A I O R A L O R D E R N I N R E E R N A R R B R I S E U N A S K R I F T R K V O T

HAR FRAMFÖR SIG

GÅGATA

RUNT

GER UPPLYSNING

BÖJDA RÖR

PALLPLATS

SÖRJA

KNALLAR OCH GÅR SEDER OCH BRUK

FÖRLED FÖR ALLA

3 OMRÅDE HANDLEDARE

PACKAS DET TÄTT I

Regalieväska, läder

TRAPPBLIR LJUD RÄKNADE

4

SES OFTA VID ÅN PUSSLAR IHOP

LÖST AV

SJÄLSLIG

BESKED

2

FLÄKT

STOR GEMENSKAP KANALBOLAG

ANVÄNDES TILL SKKROV

NOLLTID FYRA

Regalieportfölj, läder

UPPSTÅR VID BRÅK

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrations­ kostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e­post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Sven Olof Gavelin, Leif Petersén och Thomas Johansson som angett rätt lösning: Hiram.

De tre kan se fram emot en trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Passion for homes Fastighetsmäklare i samverkan

ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver.

Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se 27

Tema Femte fördelningen

Värmlands första frimurarloge Sanctus Carolus är en av Sveriges äldsta frimurarloger och bildades år 1806. Vid den tidpunkten fanns det ett fåtal andra frimurarloger i landet men ingen i Värmland. De närmaste fanns i Göteborg respektive Stockholm. Detta kändes opraktiskt för många frimurare som antagits i andra loger men som sedan bodde och verkade i Värmland och Karlstad.

Text: Henrik L Barvå

D

Bild: Digitalt museum.

ärför började man under ledning av översten och friherren Arvid Cederström att planera för bildandet av en egen loge i Karlstad. I november 1806 skickades en ansökan till Ordens stormästare hertig Carl av Södermanland (sedermera kung Karl XIII), som sedan beviljade den. Sanctus Carolus var bildad, den sjunde Johanneslogen i landet.

Hand i hand med bildandet av logen gick också byggandet av det så kallade Assembléhuset, som hade bra samlingslokaler.

Huset köptes några år senare.

Bild: Per Almskog.

Assembléhuset. En bild tagen ett drygt år före stadsbranden i Karlstad. Assembléhuset är det stora huset som dominerar bakgrunden. Till vänster landshövdingeresidenset, Arfwidsonska huset.

Frimuraruniform M/1797. Den enda helt kompletta i sitt slag här i landet. Uniformen har tillhört Andreas Barden (1808 - 1898) som recipierade i S:t Carolus 1834.

Svenska Arméns Loge De första två mötena hölls faktiskt i Kristinehamn i mars påföljande år, men den 14 juli genomfördes installationslogen, och under 1807 antogs 23 nya bröder. Friherre Cederström blev logens ordförande mästare.

Till den nya logen överläts bland annat ett altare som en gång tillhört Svenska Arméns Loge. Vid detta altare hade Cederström, då som ung fänrik, en gång recipierat.

Men vem är logen uppkallad efter? Det kanske förvånar, men faktum är att ingen vet riktigt säkert vem denne ”helige Karl” är. Det ligger förstås nära till hands att tänka sig att det skulle vara kung Karl IX, som fått ge namn åt Karlstad. 1584 när staden grundades var han dock ännu bara hertig.

Så värst helig kan man knappast heller säga att denne blivande Vasakung var.

Carolus Carlsson En annan teori är att det handlar om en annan hertig Carl, som ju då var Ordens 28

stormästare, alltså han som blev Karl XIII. Bland annat fick ett tidigt porträtt av hertigen som logen införskaffade inskriptionen ”han gav logen namn och beskydd”.

Men även hertig Carl kan dock inte heller anses vara helig.

En intressant men kanske lite långsökt möjlighet är att det kan ha handlat om den gamle Västeråsbiskopen Carolus Carlsson. Denne blev adlad under namnet Cederström och var Arvid Cederströms egen farfar. Det vore i alla fall en Carolus som tillhörde det andliga ståndet.

Protestantiska Sverige Ännu en teori är att namnet syftar på hjältekonungen Karl XII, som ju under lång tid hyllats på ett, om inte helgonlikt sett, så åtminstone på ett vis som har gjort att han höjt sig över alla andra kungar med namnet Karl i den svenska historieskrivningen. Det var ännu mer sant år 1806, 88 år efter hans död. Hertig Carl anteda-

Bild: Per Almskog.

Bild: Per Almskog.

Cederström.

terade också stadfästelseurkunderna för logen till den 30 november 1806, alltså på Karl XII:s dödsdag.

Ingen av dessa förklaringar är dock i sig själv helt övertygande. Det protestantiska Sverige har ju heller inga egna helgon. Sanctus skall nog inte tolkas bokstavligen. Utan ett klart och enkelt svar på vem denne helige Karl var får vi nog nöja oss med att konstatera att det kanske är så enkelt som att man bara ville skänka lite glans åt den nya logen som förlades i en stad med namn efter en Karl. Logens grundläggare kan medvetet ha varit oklara på den här punkten om vilken helig Karl som åsyftades.

64 kanonskott Hjälp till nödlidande var en stor del av verksamheten, trots att logens ekonomi kunde vara ansträngd. Högtidsdagen 28 januari 1810 (Karls namnsdag) blev ordentlig. Kriget var slut och hertig Carl hade blivit kung Karl XIII. Det bjöds bland annat på 64 kanonskott och procession genom Karlstad. Efter dennes död firades dock bara en högtidsdag den 21 juli i samband med den stora marknaden Persmäss.

Verksamheten gick upp och ned de kommande decennierna, men skulle få ett abrupt avbrott vid den stora stadsbranden

Wallencrona

1865, då även Assembléhuset blev lågornas rov. Under flera år låg frimurararbetet nere. När verksamheten återupptogs i det nya Frimurarhuset 1869 beslöt man också att flytta högtidsdagen från den 21 juli, då Persmäss dragits in, till Concordiadagen den 18 februari.

förberedelsearbetet sedan rum i början av 1812. Handlaren Fredric Setterberg övertog två år senare klubban och ledde logen framgångsrikt i 20 år. Verksamheten gick upp och ned under det kommande seklet, med en paus, liksom för allt frimureri i staden, efter branden 1865.

Från August till Carl August Logeverksamheten i Karlstad växte och 1811 bildades en Andreasloge. Anledningen var samma som inför bildandet av Sanctus Carolus – en önskan om att enklare kunna befordras inom Orden utan att behöva besöka Göteborg eller Stockholm, detta eftersom kommunikationerna på den tiden var besvärliga. Namnet på den nya Andreaslogen blev August, för att hedra minnet av den året innan avlidne kronprinsen Carl August, som varit högt uppskattad i Värmland. Först 123 år senare skulle man, efter begäran hos Stormästaren, fullständiga logens namn till Carl August.

Carl August Att namnet ursprungligen bara var August kan ha att göra med att kronprinsen innan han blev svensk tronföljare hade varit dansk prins under namnet Christian August. Men då namnet Christian av historiska orsaker (Kristian Tyrann) kunde orsaka svensk motvilja hade han inte behållit det som svensk kronprins. Av omtanke om de inomnordiska förbindelserna har det spekulerats i att Karl XIII inte velat beröra dessa gamla motsättningar mellan folken, och därför inte gett logen kronprinsens fullständiga namn. 1934 ägde detta dock knappast längre giltighet, varför logen kunde erhålla det fullständiga namnet Carl August.

Branden 1865 Efter hemställan till Stormästaren, kung Karl XIII, konstituerades den 28 februari den nya Andreaslogen. Kammarrättsrådet och landskamreraren Henrik Christian Zaar blev logens förste ordförande mästare. Det första sammanträdet ägde efter 29

Från Stuartsloge till provinsialloge Behov att kunna upptas i ännu högre grader gjorde att man hos Stormästaren begärde att få bilda en Stuartsloge, och en sådan konstituerades 29 april 1820 med kapten Gustaf Wallencrona som dess för-

ste ordförande mästare. I Stuartslogen kunde nu företas reception i grad VII och VIII, och efter särskilt tillstånd även i grad IX och X. Sanctus Carolus och August lydde inte längre direkt under Göta Provinsialloge i Göteborg. Wallencrona kom att leda verksamheten i 30 arbetsamma och ekonomiskt betungande år. Han ansvarade i praktiken också för arbetslogernas ekonomi.

Göta Provinsialloge När den Värmländska Stuartslogen 1874 ombildades till Värmländska Provinsiallogen hade den till gagnet länge fungerat som en provinsialloge, men från det året upphörde de värmländska logerna även formellt att lyda under Göta Provinsialloge. Till förste provinsialmästare utsågs översten och regementschefen, sedermera generalmajoren, Anders Theodor Wijkander. De ekonomiska problemen efter branden 1865 och byggandet av det nya Frimurarhuset var emellertid stora, och det skulle dröja ända till 1906 innan frimurarsamhället kunde anses som skuldfritt. Efter Wijkander blev biskopen i Karlstads stift, Claes Herman Rundgren, tillika en av de aderton i Svenska Akademien, provinsialmästare.

Bild: Per Almskog.

Bild: Per Almskog.

Wijkander.

Geijer.

Epoken Geijer Inom Femte fördelningen talar man om den 22-åriga epoken Geijer, och med det avses den långa ämbetsperioden med den då pensionerade översten Reinhold Geijer som provinsialmästare (1934-1956). Frimureriet i provinsen leddes då med fast och målmedveten hand. För att sprida den konungsliga konsten bildades många brödraföreningar under den tiden: Föreningsbandet i Karlskoga (1944), Bergslagsbröderna i Lindesberg (1944), Caritas i Åmål (1948), S:t Staffan i Avesta (1948), Fraternitas i Kristinehamn (1949), S:t Mikael i Mora (1949), Bengt Gustaf Geijer i Uddeholm (1954) samt Prudentia i Arvika (1956). Kontakterna med de nordiska bröderna återupptogs och utvecklades också.

Caritasverksamheten Geijer drev också på byggandet av ett frimurarhem i Karlstad, främst avsett för änkor till avlidna bröder. Invigningen skedde 1959, men i takt med den snabba välfärdsutvecklingen i samhället blev det svårt med uthyrning för det ursprungliga ändamålet. Bara 40 år senare avyttrades hemmet och avkastningen gick till den övriga caritasverksamheten.

30

Frimureriet i Närke och Dalarna Mot slutet av 1800-talet uppstod behovet av mer fast frimurarverksamhet i det snabbt växande Örebro. 1873 konstituerades S:t Johanneslogen Engelbrecht, vars förste ordförande mästare blev översten Axel Leijonhufvud, som var chef för Nerikes regemente. Brödra­ skaran växte därefter snabbt och behov uppstod av en andreasloge. S:t Andreaslogen Eugen kunde invigas 1884 med major Axel Bågenholm som ordförande mästare. Samtidigt kunde också det ståtliga Frimurarhuset på Blekholmen i Svartån invigas.

Gustaf Wasa Även i Dalarna fanns behov av frimurarverksamhet och 1895 bildades föreningen Falu Frimurare Bröder. 1911 gjorde man en framställan till Stormästaren om att få bilda en johannesloge och 1913 inledde S:t Johanneslogen Gustaf Wasa sin verksamhet med landshövdingen Carl Fredrik Holmqvist som ordförande mästare. För arbete i högre grader bildades brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder 1925. År 1922 hade man också köpt fastigheten Bergalid för att där ha sina sammankomster. X

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

31

Tema Femte fördelningen

Femte fördelningen och dess enheter Femte fördelningen omfattar Värmland, norra Dalsland, Dalarna och Örebro län. Kapitellogen Värmländska Provinsiallogen finns i Karlstad. Inom provinsen återfinns 23 enheter på 14 orter.

Text: Per Almskog

S

edan frimureriet etablerats i Karlstad i form av S:t Johanneslogen S:t Carolus i början på 1800-talet kom det att dröja knappa 70 år innan Örebro fick sin första frimurarloge, S:t Johanneslogen Engelbrecht. I Falun kom frimureriet att etablera sig i slutet på 1890-talet.

De yngsta enheterna i fördelningen är frimurarklubben Johan Olof Wallin i Borlänge som invigdes förra året och S:t Johanneslogen Hammaren i Karlskoga som bildades 2008 och som har sitt ursprung i brödraföreningen Föreningsbandet. Åmål Brödraföreningen Caritas Kapitulationsakten för föreningen utfärdades den 30 december 1948 och invigningen förrättades den 24 april påföljande år. Föreningen arbetar i graderna I - VI. Man har sina sammankomster i Åmåls Stadshotells festsal som man ”möblerar om” och frimureriskt iordningställer inför varje sammankomst.

Arvika Brödraföreningen Prudentia Föreningen invigdes den 24 januari 1956.

Föreningen arbetar i graderna I - III och är deputationsloge under S:t Johanneslogen S:t Carolus i Karlstad. Man har sitt eget frimurarhus sedan 2004 då man förvärvade den gamla Baptistkyrkan.

Sunne Brödraföreningen, Erik Gustaf Geijer Föreningen invigdes den 20 februari 1954 då med namnet Bengt Gustaf Geijer. Den hade då sitt säte i Uddeholm. År 2001 flyttade dock föreningen till Sunne och bytte samtidigt namn till Erik Gustaf Geijer. Föreningen arbetar i graderna I - III. Man har sina sammankomster i Ulvsby Herrgård vid Frykensjöarna.

Karlstad Värmländska Provinsiallogen När provinsiallogen konstituerades 1874 hade den redan existerande Stuartlogen i realiteten fungerat som sådan sedan år 1820 då den inrättades. Stuartlogen stod dock formellt under Göta Provinsialloge styre men fungerade mycket självständigt. Valspråket för provinsiallogen lyder ”Strenue et fortiter” (Nitisk och frimodig).

S:t Johanneslogen S:t Carolus Många frimurare hade vid 1700-talets slut flyttat från Stockholmsområdet till västra Sverige och Värmland och man önskade inrätta en loge i denna del av landet. År 1806 bildades logen som den sjunde i ordningen av johannesloger i Sverige.

Varifrån namnet S:t Carolus härstammar tvistar man om, se tidigare avsnitt ”Värmlands första frimurarloge”.

S:t Andreaslogen Pilgrimen Karlstadfrimureriets andra andreasloge invigdes den 21 januari 2005 av Ordens dåvarande Stormästare, Anders Fahlman, ganska exakt fyra år efter invigningen av S:t Johanneslogen Det Gyllene Snittet. Det fanns hela 148 grundläggare vilket var ett gott bevis på det positiva intresset och utvecklingspotentialen för frimureriet i Karlstad.

Alla enheter i Karlstad har sina sammankomster i stadens frimurarhus som ligger centralt vid Stora Torget.

Filipstad Brödraföreningen S:t Tomas Kapitulationsakten för föreningen är daterad den 16 februari 1968 och invigningen skedde den 16 november samma år.

Föreningen arbetar i graderna I - VI. Sammankomsterna hålls i Odd Fellow-huset som är centralt beläget i Filipstad.

S:t Johanneslogen Det Gyllene Snittet Karlstadfrimureriets andra johannesloge invigdes den 20 januari 2001 av Ordens dåvarande Stormästare, Gustaf Piehl.

I slutet av 1990-talet var väntetiden för främmande sökande innan det var dags för reception mycket lång och det var väl motiverat med ytterligare en johannesloge i Karlstad.

Kristinehamn Brödraföreningen Fraternitas Föreningen Fraternitas konstituerades den 20 september 1948 och invigdes den 30 oktober påföljande år. Därmed upphörde Kristinehamns Frimurareklubb, som funnits sedan 1921. Föreningen arbetar i graderna I - VI. Sammankomsterna hålls i Kristinehamns W6-hus.

S:t Andreaslogen Carl August Efter att S:t Carolus inrättas och etablerat en livlig verksamhet kom önskan om att bilda en andreasloge så att bröderna i Värmland inte behövde bege sig till Stockholm eller Göteborg för vidare befordran.

Således konstituerades en andreasloge i februari år 1811 och fick då namnet August. År 1934 ändrades namnet till Carl August till minne av den år 1810 avlidne kronprinsen Carl August.

Karlskoga Brödraföreningen Föreningsbandet Föreningen har sitt ursprung i frimurarklubben Föreningen Karlskoga FriMurarBröder och installerades som brödraförening den 30 september 1944 och arbetade från början i graderna I - VI. År 2008 ombildades föreningen, i samband med att Johanneslogen Hammaren bildades, och arbetar nu i graderna IV-VI.

32

S:t Johanneslogen Hammaren Logen har sitt ursprung i brödraföreningen Föreningsbandet och invigdes den 26 mars 2008. Därmed är man den yngsta johanneslogen i Femte fördelningen.

Föreningsbandet och S:t Johanneslogen Hammaren har sina sammankomster i den egna fastigheten, frimurarhuset i Karlskoga, som tidigare var tjänstemannamäss för Bofors industrier.

Örebro S:t Johanneslogen Engelbrecht Vid Hindersmässan 1873 bildades en frimurarförening som sökte tillstånd att bilda en johannesloge. Samma år utfärdades konstitutionspatentet och den 28 november 1873 ägde invigningen rum i logens dåvarande lokal i det så kallade Kullska huset.

Logen är uppkallad efter rikshövitsmannen och frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson, som mördades år 1436 nära Göksholms slott vid Hjälmaren och som ligger begravd i S:t Nicolai kyrka i Örebro.

S:t Andreaslogen Eugen Logen invigdes i september 1884. Samtidigt med Eugens invigning kunde det då nybyggda och färdigställda frimurarhuset invigas, innehållande lokaler för arbetslogerna, restaurang, med mera. Logen är uppkallad efter målarprinsen Eugen, som var hertig av Närke – men inte frimurare...

Kapitelbrödraföreningen Örebro Kapitelbröder År 1989 bildades brödraföreningen Örebro Kapitelbröder som Svenska Frimurare Ordens första brödraförening arbetande enbart i kapitelgraderna.

Alla enheter i Örebro har sina sammankomster i stadens frimurarhus vackert beläget på Blekholmen mitt i Svartån.

Lindesberg Brödraföreningen Bergslagsbröderna Föreningen invigdes den 3 mars 1945

Grafik: Per Almskog, Patrick Dunbar, Wikimedia Commons.

Askersund Frimurarklubben Sydnärkes frimurarbröder Klubben bildades formellt den 24 oktober 2007 genom att den dåvarande provinsialmästaren Bertil Ragne och klubbens ordförande Bertil Lundqvist tände var sitt ljus i församlingslokalen Klockar­backen. Genom åren har klubben haft verksamhetsmässiga upp- och nedgångar, men Bertil Lundqvist – fortfarande ordförande – är fast besluten att aktivera den igen, så snart pandemin ger sig... och då omvandlades den frimurarklubb som funnits sedan 1926 och med samma namn, Bergslagsbröderna, till en brödraförening. Brödraföreningen arbetar i graderna I - VI och är deputationsloge under S:t Johanneslogen Engelbrecht. Sammankomsterna hålls i Lindegården som ägs av Odd Fellow.

Ludvika Brödraföreningen De Tre Blossen Föreningen fick sina stadgar fastställda den 25 november 1921 och invigningen ägde rum den 24 mars 1922. Brödraföreningen arbetar i graderna I - VI och är deputationsloge under S:t Johanneslogen Gustaf Wasa. Sammankomsterna hålls i Odd Fellow-huset.

Avesta Brödraföreningen S:t Staffan Föreningen fick sitt konstitutionspatent den 4 mars 1949 och invigdes den 13 mars samma år. Brödraföreningen arbetar i graderna I - VI och är deputationsloge under S:t Johanneslogen Gustaf Wasa. Sammankomsterna hålls i den gamla och vackra byggnaden Klosterskolan, där byggnadsmaterialet huvudsakligen är slaggtegel från järnverket.

Borlänge Frimurarklubben Johan Olof Wallin Den senast invigda enheten inom Femte fördelningen då invigningen skedde den 18 33

oktober 2019 i Domnarvsgårdens lokaler i närvaro av bland annat provinsialmästaren Per Andersson. Klubben sorterar under S:t Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun.

Falun S:t Johanneslogen Gustaf Wasa Kapitulationsakten daterar sig till den 12 november 1912 och logen invigdes den 26 februari 1913 av Ordens dåvarande Stormästare, Gustaf V. Innan logen instiftades bedrevs frimurerisk verksamhet i Falun sedan 1890-talet i form av en förening med namnet Falu Frimurare Bröder.

Brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder År 1925 bildades brödraföreningen för att ge dalabröderna möjlighet att utöva frimurerisk verksamhet i högre grader än vad johanneslogen kunde erbjuda. Under senare delen av 1900-talet gavs även tillstånd att arbeta i kapitelgraderna. Enheterna i Falun har sina sammankomster i stadens frimurarhus, Villa Bergalid, en tidigare disponentbostad som frimurarna i Falun förvärvade 1922.

Mora Brödraföreningen S:t Mikael Kapitulationsakten utfärdades den 5 mars 1949 och invigningen skedde den 2 oktober samma år. Föreningen arbetar i graderna I - VI. Sammankomsterna hålls i en lokal, relativt centralt belägen, som föreningen hyr. X

Tema Femte fördelningen

Femte fördelningen – dess ledning och ledarskap och aktuella aktiviteter Detta år började positivt för Femte fördelningen och dess bröder.

För första gången på många år kunde man i januari summera en liten, med ändock positiv, nettoökning av antalet bröder för verksamhetsåret 2019. Och detta som ett resultat av ett målmedvetet och väl strukturerat arbete med bröderna i fokus.

Text: Per Almskog

P

rovinsialmästaren Per Andersson och hans närmaste medarbetare var mitt i planeringen inför Värmländska Provinsiallogens 146:e högtidsdag, och Per Anderssons andra år som provinsialmästare, då ett numera ökänt virus slog till och stängde ner delar av samhället och påbjöd social distansering. Det frimureriska samhället påverkades i allra högsta grad och all verksamhet stängdes ner för en längre tid.

Så med det aktuella läget nu på senvåren 2020 ställs frågan: Hur mår Femte fördelningen idag?

Per Andersson, funderar en kort sekund, sedan konstaterar han: – En svår fråga att besvara med några få ord men… vi har en fantastiskt väl fungerande organisation inom hela fördelningen, ett fördelningsråd som fungerar alldeles utmärkt, tre aktiva samordningsgrupper ute i fördelningens delområden (Värmland/Dalsland, Örebro län och Dalarna). Det finns mycket energi i hela organisationen och många goda idéer skapas hela tiden. Fördelningen är också väl representerad på central nivå i Orden med deltagande i de direktorier och nämnder som är en del av Ordens centrala ledning.

Fyra ledord När Per Andersson tillträdde som provinsialmästare för drygt två år sedan, april 2018, lanserade han tre huvudmål för sin mandatperiod (2018 – 2024): Målen är: • Öka antalet medlemmar med 20 bröder per år • Öka antalet besökare med tio procent per år • Minska antalet noll-besökare med tio procent varje år

Samt fyra ledord som skulle stödja och bära fram till huvudmålen. Dessa är, medlemsvård, kunskap, utveckling, förnyelse.

Dessa mål och ledord gäller fortsatt framåt och Per Andersson kommenterar bland annat den positiva medlemsutvecklingen som nåddes 2019 som ett resultat av ett mycket väl genomfört lag­ arbete med medlemsvård i fokus. Aktiviteten organiserades i projektform och benämndes ”Projekt Broder” och lanserades i slutet av 2018.

– Projektet involverade varje enhet i fördelningen och jag tror mig veta att vi bildat ”skola” inom Orden för denna typ av verksamhet, noterar Andersson. Projekt Broder eller aktiv medlemsvård ingår nu som en naturlig del av varje enhets verksamhetsplan. (Mer om Projekt Broder finns att läsa längre fram.)

Per Andersson är noga med att understryka vikten av lagarbete och han kan här luta sig emot sina erfarenheter från den allmänna världen där han tidigare arbetat i chefsbefattningar och som verkställande direktör i många år och därmed fungerat som ledare för både större och mindre organisationer i näringslivet.

Fastställd plan På temat lagarbete framhåller Andersson bland annat arbetet inom fördelningsrådet som närmast kan liknas vid Femte fördelningens styrelse. Här möts man fyra gånger per år och mötena genomförs alltid ute i fördelningens enheter enligt en fastställd plan som sträcker sig ända fram till år 2024. Fördelningsrådets medlemmar deltar efter mötet i respektive enhets sammankomst eller loge och deltar givetvis i den efterföljande brödramåltiden. Att fördelningsrådet genomför sina möten 34

ute i fördelningen är mycket uppskattat av medlemmarna. Det finns då möjlighet att ställa frågor till fördelningsrådet och få information om vad som händer inom fördelningen.

– Dessutom är det mycket inspirerande för oss i fördelningsrådet att få ta del av det fina arbete som genomförs i samtliga våra enheter, säger Andersson.

Fördelningsrådet består av provinsialmästaren, som är ordförande, och hans båda deputerade samt ordförandena i de tre samordningsgrupperna plus ytterligare två ledamöter.

Utbildning och kunskap, det senare som är ett av Per Anderssons ledord, är också en högt prioriterad aktivitet inom fördelningen. Här märks framförallt det arbete som på senare tid har bedrivits i form av särskilda utbildningar för ordförande mästare / ordförande och talmän samt utbildningar för faddrar. Det sistnämnda en nog så viktig aktivitet för att behålla nyblivna bröder inom Orden.

Denna verksamhet hålls ihop och drivs framåt av stewardsmästaren.

Frimureriska kunskaper En annan aktivitet som Per Andersson lyfter fram är ”Pilgrimsvandring i loge” som tagits fram och utvecklats inom Femte fördelningen i syfte att stärka brödernas kunskap om och intresse för frimureriet.

I Frimuraren nummer 4/2019 fanns en artikel som beskrev denna ”värmländska innovation”.

Anatomiska Teatern är även det en aktivitet som stärker bröderna engagemang och utvecklar deras frimureriska kunskaper och insikter, understryker Andersson.

Förra året var det premiärföreställning inom Femte fördelningen då S:t Johan-

Bild: Pontus Dahlberg.

andra föreningar och diverse evenemang vilket gör att vi får en viss inkomst på våra byggnader. För tillfället ser det allmänt bra ut men det är i dagsläget inte aktuellt att utöka vårt fastighetsbestånd, konstaterar Andersson.

Värmländska Provinsiallogens ledning: Magnus Skoglund, förste deputerad provinsialmästare, Per Andersson, provinsialmästare, Bo Pettersson, andre deputerad provinsialmästare.

neslogen Det Gyllene Snittet genomförde en Anatomisk teaterföreställning i grad I för ”fulla hus” i Johannessalen i Karlstads frimurarhus. I år hade ”Snittet” planerat och repeterat en uppföljning med en föreställning i grad II som dock av kända skäl fick ställas in. Bröderna i Falun och S:t Johanneslogen Gustaf Wasa drabbades på samma sätt då deras premiärföreställning i grad I (planerad till den 14 mars) fick ställas in med bara några dagars varsel. Det blir nu till att sikta på 2021 för till hösten blir det svårt, om ens möjligt, att hinna med, konstaterar Andersson.

Social distansering Med tanke på de annorlunda tider vi lever i just nu med en virussmitta i samhället och nedstängda frimureriska aktiviteter så framhåller också Per Andersson särskilt det arbete som caritasgrupperna gör runt om i fördelningen.

– Det är ett beundransvärt arbete som de lokala caritasgrupperna utför med bland annat telefonkedjor som ringer runt till bröder som kan behöva kontakt och extra stöd i sin vardag av olika anledningar. Social distansering och, i en del fall, isolering kan orsaka både tristes och leda.

Våra caritasgrupper utför alltid ett gott arbete men det är i situationer som denna som det verkligen gör skillnad för många, konstaterar Andersson.

Inom Femte fördelningen finns också

ett antal egna fastigheter, närmare bestämt i Karlstad, Örebro, Falun, Karlskoga samt i Arvika.

– Givetvis är det härligt att ha egna frimurarhus där vi kan utöva våra aktiviteter, säger Andersson. Men det är också förknippat med stora kostnader för underhåll och drift.

I flera av våra fastigheter har vi butiker samt restauranger som hyresgäster och vi hyr dessutom ut delar av våra lokaler till

Avslutningsvis var står Femte fördelningen om fyra år?

– Jag är övertygad att vi kan fortsätta den positiva medlemsutvecklingen säger Per Andersson. Framförallt så ser han att antalet utträden kommer att fortsätta att minska tack vare den fortsatta aktiva medlemsvården och det nystartade Projekt Återvändare kommer också att kunna bidraga till den positiva utvecklingen.

Nyrekryteringen på vissa orter där den tidigare varit svag har nu också stärkts upp betydligt. Här är Örebro ett positivt exempel hur man kan vända en negativ trend genom strukturerat och fokuserat arbete, säger Per Andersson.

Utveckling och förnyelse Mitt i allt coronaelände kanske vi i framtiden kommer att se att detta tillfälliga stopp för våra traditionella frimureriska aktiviteter kan ha bildat ett embryo till en utveckling och förnyelse hur våra mötesformer kan komma att kompletteras i framtiden i en värld som blir än mer och mer digital och virtuell för var dag som går. Eller för att citera Per Andersson då han presenterade sina ledord och särskilt då ordet förnyelse…”tänk nytt men behåll det gamla”! X

SKULL SKULL & & BONES BONES

TRE TRE KRONOR KRONOR

Ø Ø19mm 19mm Silverpläterad Silverpläteradmässing mässing

Ø Ø22mm 22mm Guldpläterad Guldpläteradmässing mässing

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMSB17 FMSB17 www.1664.se www.1664.se kundsupport@1664.se kundsupport@1664.se 070-245 070-24529 2931 31 Västra VästraStrandgatan Strandgatan1, 1,442 44230 30 KUNGÄLV KUNGÄLV

35

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMTK17 FMTK17 16-64 16-64IMPORT IMPORTAB AB Vi Visäljer säljerklockor, klockor,slipsar, slipsar, manschettknappar, manschettknappar,pennor pennoroch och liknande liknandeherr herraccessoarer accessoarer

Foto: Jan Kasslert

Tema Femte fördelningen

Frimurarhusets nyrenoverade fasad som nu är ommålad i en vackert ljus sandstensfärgad nyans.

Frimurarhuset i Karlstad firade 150 år – för ett år sedan För nära exakt 155 år sedan, den 2 juli 1865, utbröt den stora stadsbranden i Karlstad som gjorde även frimurarna husvilla.

Text: Bo Pettersson / Per Almskog

D

et var en sommarvarm söndag och nästan alla stadens invånare var på gudstjänst. Då bröts plötsligt kyrkofriden. Ur fönstren från ett bageri nära stadens torg slog eldslågor ut.

Brandlarmet gick. Men det blev aldrig någon ordning på släckningsarbetet. Det saknades både manskap och utrustning och elden spred sig med hög hastighet. Till råga på allt var gatorna trånga och nästan alla hus i Karlstad var av trä.

Stort trähus Sedan 1810 ägde frimurarna ett av de förnämligare husen i dåtidens Karlstad, det

så kallade Assembléhuset. Det var ett stort trähus där det förutom logeverksamhet även förekom teater, officersbaler, konserter med mera. Assembléhuset låg vid torget, och på grund av sin närhet till det olycksaliga bageriet blev det också ett av de första husen som strök med i branden. Naturligtvis var det ett hårt slag för Karlstadsfrimureriet. Men i likhet med de flesta andra i Karlstad var också frimurarbröderna fast beslutna att ta nya tag och bygga upp vad som hade gått förlorat.

Nytt hus Redan i januari 1866 kallade ordföran36

de mästaren i Värmländska Stuartslogen (provinsiallogens föregångare), fältläkaren Jonas Johan Engholm, ett antal av sina ledande bröder till ett möte hemma i sin villa ”Schatullet”, som klarat sig vid branden.

Där hos Engholm tillsattes en byggnadskommitté. Efter diverse lantmäteriförrättningar, försäkringsutbetalningar, arkitekturarbeten och modifieringar kunde i april 1867, mindre än två år efter branden, ett nytt hus börja byggas.

Lagfart beviljats Som allra första åtgärd i uppbyggnadsarbetet såldes en del av Assembléhusets tomt

profana tillställningen i huset, då Soirésällskapet anordnade en bal i Festsalen. Efter den premiären kom sedan denna vackra sal att bli, med Gustaf Frödings berömda diktarord, ”Stadens festlokal” under flera decennier. Och 1905 kom världshistoria att skrivas i samma lokal, efter att Norges och Sveriges statsministrar där undertecknat den överenskommelse som innebar att två länder för första gången någonsin kunde skiljas utan krig. Se separat artikel avseende unionsupplösningen.

Flertalet renoveringar och ombyggnationer I takt med växande behov och en sanerad ekonomi i frimurarsamhället kunde huset genomgå flera renoveringar och ombyggnader under 1900-talet.

• 1912 höjdes taket till samma nivå som Wermlandsbankens intilliggande fastig­het. Det gav i ett slag mer rymd åt husets översta våning.

• 1923 färdigställdes en ny Johannessal i det tidigare outnyttjade gårdsutrymmet – plus att en hel mängd andra planlösningar tillkom.

• 1967 och senare gjordes omfattande renoveringar och förbättringar, fast med bibehållande av husets huvudsakliga rumsindelning.

Foto: Jan Kasslert

Billigare variant I stället fick stadsbyggmästaren i Karlstad, sedermera stadsarkitekten, Teodor Högström, även han frimurare, i uppdrag

Fasaddetalj.

att förenkla arkitekturen något. I april 1867 fick Högström sitt förenklingsförslag godkänt av magistraten och bygget kunde påbörjas – med Högström som byggnadskontrollant.

En byggmästare från Göteborg, A Malmsten, gavs uppdraget att genomföra bygget praktiskt.

Efter en tid kom dock Malmsten på obestånd, med följd att arbetet försenades.

Men på nyåret 1869 var Frimurarhuset så pass färdigt att det kunde börja användas, och den 15 februari 1869 hade S:t Johanneslogen S:t Carolus sin första grad I-loge.

Historisk lokal Fem dagar senare var det dags för den första

150-årsjubileum och nygammal fasad Lagom till Frimurarhusets 150-årsjubileum förra året var det dags för ännu en fasadrenovering, och denna gång ett rejält ”ansiktslyft”. Det var nu 30 år sedan husets fasad senast renoverades och det hade upptäckts skador som krävde åtgärder.

– Eftersom delar av Frimurarhuset är klassat som byggnadsminne, bland annat fasaden, har vi tillsammans med länsstyrelsen i Värmland, Karlstads kommuns stadsarkitekt och byggnadsantikvarien varit involverade i arbetet med att ta fram kulör, typ av färg som får användas, teknik för färgapplikation och så vidare, framhåller Jan Kasslert, förste kastellan inom Femte fördelningen.

– Så till stor del påminner kulören nu om huset originalfärg, konstaterar Kasslert.

– Ambitionen var att komma originalfärgen så nära som möjligt enligt de dokument som projektgruppen hade till sitt förfogande och att åstadkomma en mer enhetlig färgsättning. Nu är den tidigare röd/rosa/bruna fasaden ommålad i en vackert ljus sandstenskulör. Viktigt var 37

också att det ska harmonisera med omgivande byggnader, främst Wermlandsbankens gamla huvudkontor och Tingsrätten, påpekar Kasslert.

Förgyllts med bladguld Bottenvåningen med sina affärslokaler har målats i en ljusgrå kulör och man har rensat bort gamla kablar, inaktuella skyltar med mera. Här har ambitionen varit att skapa en så ”ren” känsla som möjligt.

Några ytterligare detaljer som, enligt Jan Kasslert, är värda att uppmärksamma är Värmländska Provinsiallogens vapensköld som nu framträder mer tydligt mot fasaden samt att de romerska siffrorna med husets årtal har förgyllts med bladguld – mycket effektfullt!

Särskilt på kvällarna reflekterar ljuset hela fasaden på ett helt nytt sätt. Att

Foto: Bo Pettersson.

samtidigt som ett par mindre områden köptes till – allt i syfte att passa in i den nya kvartersindelning som Karlstad skulle få efter branden. Så fort lagfart beviljats började planeringen av det nya Frimurarhuset på tomt nummer 4 inom kvarteret Mercurius.

Uppdraget att rita huset gick till frimurarbrodern J F Åbom, som inte bara var en av Sveriges främsta arkitekter vid denna tid, utan dessutom måg till en av de ledande frimurarna i Karlstad, Gustaf Wallencrona. Men trots Åboms goda rykte som husdesigner såg sig frimurarna tvungna att distansera sig från de Åbomska ritningarna och bygga mindre påkostat.

Den förutvarande kanslern Jan Lindman.

fasadrenoveringen skedde just förra året känns extra bra då Frimurarhuset firade 150-årsjubileum, avslutar Jan Kasslert.

Särskild plats Som tidigare noterats hölls den första logesammankomsten i huset den 15 februari 1869 och exakt 150 år senare genomfördes den 15 februari 2019 en sammankomst i grad VII som leddes av provinsialmästaren Per Andersson. I samband med det gavs 150-årsminnet en särskild plats i programmet under kvällens loge. Förre kanslern Jan Lindman berättade då om husets historia och utveckling samt även hur Johannessalens altare hamnade just i Karlstad. X

Tema Femte fördelningen

I Karlstads frimurarhus skrevs världshistoria 1905 Det finns många vackra frimurarhus i Sverige. Men det är bara i ett – Karlstads – som det har skrivits världshistoria, nämligen avtalet om unionsupplösningen mellan Sverige och Norge den 23 september 1905. För första gången någonsin kom just där och då två länder överens om att skiljas åt utan väpnad konflikt.

Text: Bo Pettersson

I

Foto: Jan Elow.

nne i Frimurarhuset i Karlstad finns flera ”reliker” kvar från de historiska förhandlingarna mellan de svenska och de norska regeringarna.

I Hörnsalongen, där det numera brukar minglas och drickas kaffe i anslutning till logesammankomsterna och brödramåltiderna, står det stora och tunga förhandlingsbordet kring vilket ländernas delegater utväxlade sina argument.

Och i Johannessalens förmak står stolarna som statsministrarna Christian Lundeberg från Sverige och Christian Michelsen från Norge satt på när de förhandlade.

Men då – 1905 – var både bordet och stolarna placerade inne i den stora Festsalen.

Många Karlstadsbor fyllde stadens torg i samband med att Sveriges och Norges statsministrar sammanstrålade i Frimurarhuset 100 år efter unionsupplösningen.

38

Neutral plan Att unionsförhandlingarna kom att förläggas till Karlstad och dess frimurarhus berodde på att den värmländska residensstaden betraktades som en någorlunda neutral plats, ungefär mitt emellan Stockholm och Oslo. Frimurarhuset hade som särskilda plusvärden att det inte var i statlig ägo – samtidigt som det erbjöd en så glans-

Bild: Digitalt museum.

full miljö att det förmodades kunna stämma parterna till fred snarare än till krig.

Vad var då bakgrunden till att det alls förhandlades om en upplösning av unionen Sverige-Norge?

Det korta svaret är att Norge aldrig trivdes med att vara bundet till Sverige.

Foto: Jan Elow.

Här är herrarna som gjorde upp 1905: Sittande i mitten statsministrarna Christian Lundeberg och Christian Michelsen. Stående syns bland andra två svenskar som senare blev statsministrar, nämligen längst till vänster Karl Staaff och trea från vänster Hjalmar Hammarskjöld (FN-chefen Dag Hammarskjölds far).

Statsministrarna Kjell Magne Bondevik och Göran Persson möttes på var sin sida om det historiska förhandlingsbordet i Frimurarhusets festsal.

39

Följd av freden i Kiel Unionen var en följd av den fred som slöts i januari 1814 mellan Sverige och Danmark i den nordtyska staden Kiel. Den svenske tronföljaren Karl Johan, till vars fältherreförmåga hade ställts svenska förhoppningar om ett återtagande av det förlorade Finland, hade som överbefälhavare för den allierade nordarmén i kriget mot Napoleon slutligen vänt sin här mot Danmark. Militärt underlägsna gav sig danskarna så gott som omedelbart.

Enligt freden i Kiel avträdde då den danske kungen Fredrik VI hela Norge till den svenske kungen. Norge skulle därmed utgöra ett kungarike förenat i union med Sverige. I gengäld avträdde den svenske kungen Svenska Pommern med Rügen (plus en miljon riksdaler) till den danske kungen. Sverige ”fick” Norge i stället för Finland. Och norrmännen rasade…

17 maj Den norske ståthållaren Christian Fredrik, son till Danmarks kung Fredrik, godtog inte alls uppgörelsen utan ställde sig i spetsen för ett norskt uppror med krav på självständighet. Det ledde fram till att en ny norsk grundlag fastställdes i Eidsvoll den 17 maj 1814 och att Christian Fredrik valdes till norsk kung. Sverige svarade med krigshandlingar mot Norge senare på sommaren för att genomdriva Kieltraktaten. Resultatet av det blev en konvention i Moss som gick ut på att Norge fick behålla sin grundlag men att Christian Fredrik tvangs att abdikera och att det norska stortinget beordrades att välja den svenske kungen.

Många konflikter Så väldigt mycket frid och fröjd i de norsksvenska förbindelserna blev det ändå inte.

Unionsflaggan med den så kallade ”Sillsalaten” i ena hörnet var en nagel i ögat på unionens motståndare, särskilt i Norge. De svenska kungarnas maktambitioner gick också längre än vad den norska grundlagen egentligen godtog, och det dröjde ända till 1884 innan kungen böjde sig för att hans regering i Norge måste ha stöd hos en majoritet i Stortinget. Denna

Utgångsläget Detta var utgångsläget inför de förhandlingar i Karlstad som inleddes den 30 augusti 1905. I ledningen för den norska delegationen stod statsministern och skeppsredaren Christian Michelsen, som i egenskap av venstrepolitiker länge ivrat för en unionsupplösning. Och på den svenska sidan leddes förhandlingarna av Christian Lundeberg, en protektionistisk brukspatron från Forsbacka i Gästrikland med mindre än en månads erfarenhet av statsministerämbetet.

Efter någon vecka körde förhandlingarna fast ordentligt och den 7 september åkte norrmännen hem. Den 13 september mobiliserade Norge och lyckades på

Så här ser Frimurarhuset i Karlstad ut efter en fasadrenovering som gjordes ifjol.

Foto: Jan Elow.

Sammanbrott På våren 1905 gick det inte längre. Stortinget i Oslo antog självsvåldigt en lag om ett eget norskt konsulatväsen. Oscar II, som då var ”brödrafolkens” kung, vägrade att sanktionera lagen – med följd att den norska regeringen vägrade att kontrasignera kungens skriftliga vägran. Samtidigt lämnade den norska regeringen in sin avskedsansökan – som kungen vägrade att ta emot eftersom han inte hade lyckats att hitta personer som ville ingå i en ny norsk regering. Den 7 juni förklarade stortinget att föreningen med Sverige hade upphört eftersom kungen upphört att fungera som norsk kung i och med att han inte kunde uppfylla grundlagens plikt att förse landet med en regering.

Sveriges riksdag krävde en folkomröstning i Norge för att godkänna en unionsupplösning, men svenskarna hann inte ens framföra det kravet officiellt förrän Norges regering och storting hade utlyst folkomröstningen. Utslaget blev överväldigande: 368 208 personer röstade ja till att upplösa unionen, 184 röstade nej. 85 procent av de röstberättigade deltog.

Foto: Jan Kasslert.

för nutiden så självklara parlamentarism kom till Sverige först 1917.

Men det som irriterade allra mest i Norge var att alla utrikesärenden styrdes från UD i Stockholm. I takt med att Norges betydelse som sjöfartsnation växte under 1800-talet var det oftast norrmän som behövde konsulärt bistånd, och då blev det allt mer opraktiskt att ha utrikesförvaltningen på avstånd. De svenska konsulerna var till på köpet ganska saktfärdiga med att ta sig an norska intressen. För övrigt fanns det inte heller konsulat på alla de platser där norska skepp anlöpte hamnarna.

Statsministrarna bekräftade den 100-åriga freden med sina signaturer.

40

Bild: Pontus Dahlberg.

Tema Femte fördelningen

några dagar ställa 22 500 man under vapen i gränstrakterna och i marinen. På svensk sida rullade också trupptransporttåg genom Karlstad på väg mot norska gränsen. Men den svenska krigslusten var inte speciellt stor, med undantag för en liten men högröstad minoritet på yttersta högerkanten.

Affärsmännen gjorde upp En vecka senare var norrmännen tillbaka i Karlstad. Och nu gick Lundeberg och Michelsen själva in i provinsialmästarens rum, utan bisittare. Som de affärsmän de båda var kom de rätt snart överens. Den för Sverige så viktiga malmtrafiken till Narvik, liksom renbetesfrågan, löste de utan större svårigheter. Till slut stod det också klart att Norge fick lov att riva de flesta av sina försvarsanläggningar vid den svenska gränsen, och Sverige godtog för sin del det norska kravet om en demilitariserad zon på den svenska sidan. Parterna förpliktigade sig till att lösa framtida konflikter genom internationell förlikning.

Därmed återstod bara för Sverige att erkänna Norge som en självständig nation, för Oscar II att abdikera som norsk kung och för Norge att välja en ny kung, Håkon VII, tidigare prins Carl av Danmark. Men det är en helt annan historia. X

Altaret i Johannessalen Text: Jan Lindman

Ö

verste Arvid Cederström tog initiativet till bildandet av en S:t Johannesloge i Karlstad. Han och de övriga grundläggarna var oroade över att kostnaderna för logens inrättande skulle bli höga. I ansökan om att få inrätta logen bifogade man därför en förfrågan om det fanns några möbler och dekorationer från nedlagda loger som man kunde få överta till lågt pris eller kanske gratis. Logedirektoriet svarade att man endast kunde erbjuda ett altare som tillhört Svenska Arméns loge som verkat i Svenska Pommern från 1761, där svenska officerare varit förlagda under kriget. Altaret är tillverkat av hovbildhuggaren Johan Ljung omkring 1760. Vid just det altaret recipierade Arvid Cederström, som då var ung fänrik, år 1762. Det året slöts även freden och logen flyttades till Stockholm, där den verkade intill 1780-talet.

Utan lokal Värmlandsbrödernas förfrågan beviljades 41

och altaret fick sin plats i Assembléhuset i Karlstad, där S:t Johanneslogen S:t Carolus installation ägde rum den 14 juli 1807.

Under det första året recipierade 23 nya medlemmar vid altaret. Totalt har över 5 000 bröder antagits vid altaret i Karlstad. År 1865 brann Karlstads centrala delar, inklusive Assembléhuset. Karlstadsfrimurarna blev då utan lokal, men altaret och logens arkiv räddades av bröder som bar ut det till Sandgrundsudden.

Fastighetens innergård Fyra år senare – 1869 – stod ett nytt frimurarhus klart vid torget i Karlstad. Där inne fick altaret först sin plats i festsalen på andra våningen, där Johanneslogen då hade sitt logerum. Men eftersom även andra evenemang skulle äga rum där var man tvungen att då och då flytta undan inredningen. Först 1923 fanns tillräckligt med medel för att bygga en ny Johannessal på fastighetens innergård. Där står nu altaret permanent. X

Tema Femte fördelningen

Dalarnes Andreas Bröder – från motgång till framgång Dalarnes Andreas Bröder (DAB) fyller i år 95 år, men lider inte av några ålderstecken. Brödraföreningen är vital och ivrig att vidareutveckla sig för att påverka vår framtid, med Den Konungsliga Konsten som förtecken.

Text: Lars-Åke Lundholm

Branden Frimurarna i Falun hade 1922 förvärvat fastigheten Villa Bergalid, den tidigare disponentbostaden, och byggt om den till sitt frimurarhus. Efter 88 år i frimurarnas ägo, alltså 2010, drabbades det mäktiga huset av brand. Stora delar av övre planet ödelades och huset i övrigt vatten- och rökskadades. Verksamheten flyttades temporärt till Konstmästargården vid Falu gruva, men redan året efter kunde frimurarna återvända till Bergalid. Skickliga yrkesmän hade då återställt det kulturellt värdefulla frimurarhusets lokaler och inredning till i det närmaste nyskick.

Att flytta verksamheten resulterade tyvärr i ett minskat intresse för ”murandet”.

Närvaron minskade och antalet medlem-

Foto: Anders Ragnarsson

I

juni månad 1925 gav kung Gustaf V tillstånd till bildandet av brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder i Falun och fastställde dess stadgar. Samma år i mitten av november genomfördes den första sammankomsten, tillika högtidsdag, med 63 bröder närvarande. Efterföljande gåsmiddag och en enkel supé kostade 13 kronor.

Därefter har det alltid till Dalarnes Andreas Bröders högtidsbankett serverats en traditionell gåsmiddag som inleds med svartsoppa och avslutas med äppelkaka och vaniljsås. Frågan är hur en så genuin skånsk tradition hamnat i Dalarna? Ett bestämt svar saknas, men det spekuleras i att föreningens förste ordförande, jägarmästaren Johan Helmer Hultin, hade sina rötter i vårt sydligaste landskap. Eller var det ceremonimästaren…?

Efter 50 år i Andreasgraderna ville föreningen utvecklas in i kapitlet. Så blev det och 1982 gavs tillstånd att arbeta i grad VII och VIII. Tio år senare tillkom också de båda höggraderna IX och X.

DAB:s ordförande Lars-Åke Lundholm talar till högtidsdagens gäster. Närmast honom från vänster Magnus Skoglund, Per Andersson och Bertil Ragne.

mar blev allt mindre. Något måste göras.

Hur upplevs vår externa verksamhet? Frågade vi oss. Efter utbyten av idéer kom vi fram till några kvalificerade antaganden.

Men, nu ville vi försäkra oss om hur DAB uppfattades. Hur nöjda är våra medlemmar? Vi frågar! Vi gör en enkätundersökning! Sagt och gjort. Medlemmarna fick besvara åtta frågor och värdera verksamheten.

Enkäten På en femgradig skala summerades det totala resultatet till 4,5. Trevlig läsning, men nu ville vi veta vad som kan bli bättre. Enkäten erbjöd möjlighet att komplettera och utveckla svaren. Nu fick vi något att jobba med. Analysen av svaren kan sammanfattas som att – ”det tar för lång tid”.

Det gällde till exempel att mötena startade sent, föredragen var för långa och programmet till kaffet tog för lång tid.

Metodiskt analyserades samtliga negativa synpunkter från enkäten. En åtgärdsplan tog form med bland annat följande punkter: • Bröderna intar sina platser 18:20 så att sammankomsterna kan börja 18:30.

42

• Ökad kvalitet på föredragen och programmen till kaffet.

• Föredragens tidsomfattning begränsas till förmån för frågestund.

• Tempot ökas, men utan stress.

• Inbjudan till alla inför varje möte med programinnehåll.

• Brev till alla nya i graden, mail till övriga.

• Telefonpåminnelser till alla i graden.

Från motgång till framgång Samtidigt granskades verksamhetens rutiner och processer. När en av våra bröder efterlyste sitt inbetalningskort, så följde vi upp den rutinen. Det visade sig att de som betalade sin avgift fick nytt inbetalningskort nästa år och de som betalade då fick ett inbetalningskort även året efter och så vidare. Inga påminnelser skickades ut. Då var det lätt att förstå en av orsakerna till att antalet medlemmar blev allt färre varje år.

Vi inventerade alla gamla medlemsregister och samkörde listorna med aktuellt register. Samtliga som saknades i vårt aktuella register fick ett vänligt brev med en

Andreasloge i Dalarna Frågan om en andreasloge i Dalarna har diskuterats under lång tid. Det finns ett visitationsprotokoll från 1973 som tyder på att det har pågått diskussioner och planer, från och till, under åtminstone 50 år.

Tankarna och planerna på en andreas­ loge på Bergalid konkretiserades successivt och en ritning för ombyggnad av suterrängplanet färdigställdes i november 2009. Året efter ansåg även visitationslaget Thomas Böös att det fanns plats för en andreasloge i Falun. Men på grund av branden 2010 fick de långt framskridna planerna vänta. Men planeringsarbetet har dock fortsatt därefter och visionen lyser starkt som en fyr över frimurarsamhället.

Motiven för en andreasloge på Bergalid är egentligen samma som vid tidigare diskussioner. Fördelarna är både påtagliga och tidlösa. De kan sammanfattas i följande punkter: • En nödvändig och långsiktig finansiering av frimurarhuset Bergalid.

• Möjliggör samtidiga logekvällar för johannes- och andreaslogerna.

• Belastningen på Johannessalen minskar och medger fler uthyrningsdagar.

Vad händer då med Dalarnes Andreas Bröder när det blir en andreasloge på Bergalid? Jo, en del av verksamheten ombildas till en kapitelbrödraförening. Medlemsunderlaget är tillräckligt stort redan från start. Idag har Dalarnes Andreas Bröder drygt 150 kapitelbröder som medlemmar.

Framgångsmodellen Framgångarna kommer av ett mångårigt beslutsamt och omfattande arbete av många ämbetsmän och seniora medarbetare. Dalarnes Andreas Bröder har många engagerade bröder som oförtrutet arbetar för en praktiskt fungerande medlemsvård. Nöjda aktiva medlemmar återkommer gärna till våra möten. Medlemsvård är, i allt väsentligt, personlig och den utövas med fördel genom direkt kontakt med våra bröder.

Budskapet är att det krävs en helhet i verksamheten för att den ska bli framgångsrik. Förkovran och brödragemenskap, hand-i-hand. Föreningens arbete baseras på fyra hörnstenar: • Struktur. Ordning och reda. Invanda rutiner skapar trygghet och tydlighet i organisationen.

43

• Glädje. Ett varmt välkomnande redan på trappan till entrén. Brödragemenskap i alla åldrar och grader. Som en besökare sade: ”Här blir man sedd”.

• Delaktighet. Engagerade bröder. Ämbetsmännen har en hög grad av delegerad befogenhet, inom ramen för våra riktlinjer och Ordens grundvalar.

• Uppföljning. En organisation i förändring kräver ständig uppföljning för att säkerställa måluppfyllelse. Uppföljning skapar utveckling. Både för den enskilde brodern och för hela ämbetsmannakåren.

I år har påbörjats ett ambitiöst arbete för att vidareutbilda Dalarnes Andreas Bröders ämbetsmän. Allt från genomgång av Ordens Allmänna Lagar till legendernas, etikens, historiens/bibelns och den kristna grundens roll för våra ritualer – men också frågor om vilka krav man ska kunna ställa på en ämbetsman hos Dalarnes Andreas Bröder och hur vi tar hand om våra medlemmar och besökare. Brödragemenskapen är och förblir central i vår verksamhet.

Genom insikt om innehållet i ämbetsmannarollen kommer förståelsen.

Och när vi har både kunskap och förståelse kommer glädjen av att kunna prestera. Då har vår förmåga utvecklats och vi behärskar våra ämbeten. Detta skapar trygghet för hela ämbetsmannakåren och resultatet blir, det som kallas för ”glädjens DAB”.

Bild: Lars-Åke Lundholm

ursäkt om att vi hade missat erbjuda fort• Avstånd till närmaste Andreasloge minssatt medlemskap. Ett inbetalningskort bikar för S:t Johannesmästarna i Dalarna. fogades och resultatet kom överraskande • Bröderna kvarstår inom Femte fördelsnabbt. Det blev närmare tio nya medningen, även inom Andreasskedet. lemmar direkt, eller ska vi säga ”nygamla”. Året var 2015.

Utmaningen Antalet medlemmar har sedan dess Dalarnes Andreas Bröder är en välmående ökat varje år. Men inte beroende på något förening med respekt för sin tradition och systemfel, utan på en verksamhet med hög med tillförsikt inför framtiden. Föreningkvalitet och en härlig brödragemenskap. ens ämbetsmän ska kunna sina ritualer i Bröder hörde av sig och ville bli medlembåde andreas- och kapitelgraderna. De mar. Under de fem senaste åren har medska även förvandla Johannessalen till den lemsantalet ökat med 50 medlemmar till grad som väntar besökarna. Andreasfridrygt 180 bröder idag. mureriet kommer snart att få en egen loNärvaron har också ökat och ligger på kal, vilket underlättar arbetet betydligt för en stabilt hög nivå. Vi kan räkna med ett ceremonimästarna.

30-tal bröder till varje sammankomst. Medeltalet är 38 bröder, högtidsdagen ej inräknad. I slutet av november 2019 genomfördes en sammankomst i grad VIII på Bergalid. Hela 47 bröder besökte Dalarnes Andreas Bröder, varav 19 med grad VIII. Det är 60 procent av alla dalabröder med graden. Det är precis så vi vill ha det. Bröderna ska besöka oss för att förkovra sig i den Konungsliga Konsten. Det är Seminarium i tornrummet. en brödraförenings uppgift!

Konsensus Det räcker inte att ha visioner, eller att peka på behovet av förändring. Det räcker inte heller att veta vad som bör göras. Det räcker inte att säga vad som ska göras och presentera en åtgärdsplan. Däremot krävs en genomförandeplan. Dessutom en förståelse att på djupet inse varför förändringen ska göras och därmed vara motiverad för att genomföra planen. Vi säger inte vad vi borde göra – vi gör det! Det krävs kraft, mod och uthållighet för att genomföra en förändring, men förändringen kommer inte av sig själv och det räcker inte med inspiration. Det krävs framför allt en hel del transpiration för att lyckas. X

Tema Femte fördelningen

Historien om en minnesmåltid Det kan finnas många anledningar till att minnas något särskilt, men brödraföreningen Fraternitas i Kristinehamn tycker att de har en alldeles speciell anledning till det. Det var nämligen just i Kristinehamn som den första protokollförda frimurarlogen hölls inom det geografiska område som idag utgör Femte fördelningen.

Text: Håkan Roos

D

et var visserligen tänkt att Karlstad skulle vara etableringsorten för Femte fördelningen men det blev Kristinehamn, ett faktum som Kristinehamnsbröderna – med glimten i ögat – gärna framhåller, ibland till lite mindre förtret för våra medbröder i Karlstad.

Tecknare Kjell Sundberg, Kristinehamn

Varför blev det då så?

På den här tiden – och nu går vi lite drygt 200 år tillbaka – så fanns årligen i mars månad en stor marknad i Kristinehamn kal�lad ”Fastingen”. Den finns för övrigt kvar än idag men numera bara som en högst ordinär tvådagars tillställning med ambulerande tivoli och lite torgstånd, men på den tiden var det något helt annorlunda. Det var en rent kommersiell marknad som pågick i ungefär två veckor och där det gjordes många affärer. Redan då var Bergslagen ett centrum för svensk järnhantering och det behövdes en plats där producenter Illustrationer Järnleden, Hamnen och järnvågen.

Tecknare Kjell Sundberg, Kristinehamn

och köpare kunde träffas för att förhandla och då blev marknaden i Kristinehamn en naturlig mötesplats eftersom staden också var ett slags utskeppningscentrum för det järn som producerades. Så hit kom bruksherrar från hela Sverige och mötte uppköpare från stora delar av världen och under dessa två veckor så åts och dracks det och så gjorde man affärer. Det brukar ibland påstås - men skall möjligen tas med en viss nypa salt – att det var i Kristinehamn som det kommande årets världsmarknadspris på järn bestämdes.

Illustrationer Järnleden, Hamnen.

44

Hertig Carl Bland alla de som kom till marknaden fanns det givetvis även frimurare men de kunde ju inte officiellt träffas som frimurare eftersom det inte fanns någon laglig loge i närheten, ett faktum som man så småningom bestämde sig för att göra nå-

got åt. Och det gjorde man under marknaden 1806. Man tillskrev då hertig Carl, sedermera Karl XIII, med en begäran om att få starta en Johannesloge. Tanken var att logen skulle placeras i Karlstad.

Varför man tänkte sig Karlstad som placeringsort kan vi bara spekulera i men eftersom det vid den tiden inte var någon väldigt stor skillnad storleksmässigt på städerna så är det kanske rimligt att gissa att Karlstad valdes för att det redan då var ett större administrativt centrum vilket väl gav bättre kontinuerliga förutsättningar för att bedriva frimureri.

Ett minnesmärke Det här tycker givetvis bröderna i Fraternitas – och har tyckt länge - är något särskilt att fira. Allrahelst skulle man ju vilja göra det genom en måltidssammankomst men eftersom våra ritualer ännu inte til�låter måltidssammankomst i brödraföreningar, bara i loger, så går det ju inte. I väntan och förhoppningen på att det snart skall bli tillåtet så gör Fraternitas det bästa av situationen, det vill säga man gör själva måltiden efter den normala sammankomsten i mars till ett minnesmärke. Och det gör man genom ett ”brännvinsbord”.

Man försöker helt enkelt, så gott det låter sig göras, efterlikna en måltid som det kan ha sett ut på den tiden.

Ett brännvinsbord kan ju sägas var den tidens smörgåsbord. Det bestod i huvudsak av en mängd små kalla rätter som under ganska fria former – gärna stående – avåts tillsammans med lämpliga brända drycker. Att det i huvudsak var kalla rätter hade betydande praktiska fördelar.

Foto Håkan Roos.

Ansökande bröderna Hursomhelst torde tanken med Karlstad ha uttryckts oklart för när svaret med tillståndet kom under hösten 1806 så har någon i marginalen skrivit att ”Kristinehamn synes vara en lämplig plats för detta”. Vem som skrev det vet vi givetvis inte men det är ju inte osannolikt att det var hertig Carl själv.

Nästa gång de ansökande bröderna hade möjlighet att träffas var marknaden påföljande år, i mars 1807. Eftersom man nu hade tillståndet att starta den loge som idag är S:t Johanneslogen S:t Carolus i Karlstad så gjorde man slag i saken. Några av bröderna fick i uppdrag att anordna en loge, som blev en måltidsloge och som hölls den 20 mars 1807 och blev då just den första protokollförda logen inom dagens Femte fördelning.

Bröderna tar för sig av det dignande bordet. Längst fram i köerna ser vi Gunnar Jernström och Bo Arvidsson.

Avstånd och kommunikationer bidrog ju knappast till speciell punktlighet i ankomsttid och då var det bekvämt att kunna äta alltefter det man anlände.

Tidsenligt brännvinsbord Under flera år har Fraternitas vice ordförande, Stefan Byström, lagt ned stor energi på att få fram ett tidsenligt brännvinsbord och han gör det med stor framgång. Han har dessutom lagt till ytterligare en gammal tradition, att avsluta med ärtsoppa och varm punsch.

Det här har blivit en mycket uppskattad tradition bland bröderna och uppskattningen sprider sig. Antalet besökande bröder från omkringliggande enheter ökar 45

för varje år till stor glädje för Fraternitas egna bröder. Mat och dryck intages under fria former och med stor entusiasm även om det noga sker med iakttagande av frimureriska dygder.

Dagens frimureri Men lika viktigt som själva maten är givetvis möjligheten att få minnas de bröder som lade grunden till allt. Utan deras initiativ hade dagens frimureri i Femte fördelningen på ett eller annat sätt sett annorlunda ut. Vi har all anledning att skänka dem en tacksamhetens tanke för att vi också får möjligheten att vara frimurare.

Ett skäl så gott som något till en minnesmåltid. X

Tema Femte fördelningen

Caritasarbetet: särskilt under coronatider Coronapandemin har nu under en tid påverkat och förändrat arbetet inom Femte fördelningens loger och brödraföreningar, liksom i övriga delar inom Svenska Frimurare Orden (SFMO). Den frimureriska verksamheten har gått på lågvarv.

Text och bild: Bo-Yngve Arvidsson

A

Caritas i Coronatider Den generella bilden av caritasarbetet inom Femte fördelningens enheter är att det nu har blivit ännu viktigare att se till bröders väl. Detta arbete sker på olika sätt, liksom i Svenska Frimurare Ordens övriga fördelningar. Av rapporter och skrivelser från caritasgrupperna framgår att aktiviteterna för bröderna inte har kommit i skymundan; lokala kris- och stödgrupper har bildats för att ordna med praktiska ting, telefonkedjor har upprättats, bröder fortsätter att uppmärksammas såväl vid festliga tillfällen som sorgliga, liksom vid andra aktiviteter som på olika sätt har till syfte att se till sin broder. Slutna Facebooksgrupper spelar stor roll för kontakter och sammanhållning, och särskild uppmärksamhet riktas mot bröder i riskgrupper och ensamstående. Coronakrisens effekter påverkar också samhällsekonomin, som i förlängningen kan komplicera den ekonomiska situationen för främst yngre och yrkesverksamma bröder då deras privatekonomi kan bli lidande. Därvidlag krävs uppmärksamhet från caritasgrupperna i samverkan med respektive kansli vad gäller stöd med exempelvis medlemsavgiften.

Interna caritasverksamheter Våra insamlingar under sammankomsterna uteblir givetvis, men initiativ till insättningar i respektive caritaskassa rekom-

Foto: Bo-Yngve Arvidsson.

vsaknaden av loger och sammankomster blir påtaglig – och med detta de möjligheter till sociala kontakter som är nödvändiga för oss alla människor, frimurare eller inte.

I skrivande stund finns hopp om en positiv förändring för logearbete och sammankomster, dock i begränsad omfattning och med restriktioner.

Representanter för Bergslagsbröderna, från vänster, ordförande Håkan Larsson, caritasordförande Karl-Gustav Jonsson och skattmästare Lars-Göran Larsson.

menderas för att kompensera regelbundet givande under sammankomster och loger.

Icke försumbara medel har influtit så här långt under året. Andra interna caritasaktiviteter som förutsätter större samlingar 46

av bröder och närstående – anhörigdagar, seniorluncher med mera – får anstå till andra tider. Man kan dock ana att summan externa medel kommer att ligga på en lägre nivå för verksamhetsåret.

Brödraföreningen Bergslagsbröderna För att få en kompletterande bild av hur caritasverksamheten i praktiken, också utifrån de tider som nu råder, beger sig undertecknad till Lindesberg och brödraföreningen Bergslagsbröderna. Där finns ordföranden Håkan Larsson, caritasgruppens ordförande Karl-Gustav Jonsson och föreningens skattmästare Lars-Göran Larsson för en pratstund kring föreningen i allmänhet och caritasverksamheten och dess påverkan i synnerhet.

Som frimurarklubb Bergslagsbröderna är en av tolv brödraföreningar inom Femte fördelningen och tillika deputationsloge under S:t Johanneslogen Engelbrecht i Örebro.

Föreningen startade ursprungligen som frimurarklubben Bergslagsbröderna 1926 och blev, inte utan visst besvär, brödraförening 1944 och har i dagsläget 85 medlemmar. Rekrytering av bröder sker främst från Lindesberg, Nora, Kopparberg och intillliggande orter och landsbygd. Föreningen hyr lokaler av Odd Fellow och måltidsverksamheten ordnas med i huset varande lokala restauratör. Föreningen har påfallande många externa medlemmar och verksamheten präglas av gemenskap och sammanhållning bröder emellan under föreningssköldens inskrift: ”Hägn åt andens och handens arbete”.

Caritasgruppen har sju medlemmar och det råder inga svårigheter att rekrytera bröder till verksamheten. Den krisgrupp som kom till stånd under våren har utökats med medicinsk expertis.

Samtalet kretsar kring såväl internt som externt caritasarbete och en allmän mening är att caritasarbetet fortsätter i stort sett som tidigare med hänsyn till restriktioner från myndigheter.

punkter under sammankomsterna är rapporter om bröderna.

Gruppen ägnar också tid åt att kontakta bröder som sällan deltar i sammankomster för att förebygga utträden och samtalet kommer in på den problematik som kan finnas med geografiska avstånd som kräver samåkning. Alla runt bordet är också tydliga med att den goda kvaliteten i föreningens arbete på olika sätt och håll ger bröder anledning att vara aktiva för att undvika utträden. Här har föreningar på mindre orter en fördel; kännedomen om varandra underlättar och det sociala umgänget kan utövas enklare, vilket Lars-Göran särskilt uppskattar som skattmästare.

Extern caritas Vad gäller extern caritas har föreningen under lång tid anvisat insamlade medel till lokala organisationer. Caritasgruppen anger från år till år förslag till mottagare av medel. Sådana mottagare har varit, och är, välgörenhetsorganisationer i närsamhället, i de flesta fall ideella. Det rör sig om den frivilliga Väntjänsten, Svenska kyrkans barnverksamhet, den kommunala verksamheten kring asylbarn, Hela människan

Intern caritas Gruppen arbetar som många andra caritasgrupper i fördelningen vad gäller det interna arbetet med regelbundna möten då sedvanliga ärenden kring brödraomsorgen avhandlas: planera besök, uppmärksamma sjuka, bemärkelsedagar, gemensamma aktiviteter utanför sammankomster och andra åtaganden som tar fasta på bröders väl.

Ett sådant initiativ var en uppskattad pilgrimsvandring med avslutande samkväm och diskussion kring frågor som var och en fick bearbeta under vandringen. Arbetet underlättas av stort intresse från brödraföreningens medlemmar genom aktivt informationsgivande till gruppen. Viktiga 47

och nu senast genom brödernas självfinansierade gåvor (mjukislamm) till det lokala sjukhusets barnavdelning. Åtgärdsprogrammet Under slutet av samtalet kommer vi också in på ”Åtgärdsprogram för god medlemsvård” som initierats av Svenska Frimurare Ordens Barmhärtighetsdirektorium och som nu inbegriper flera av Ordens direktorier. Karl-Gustav Jonsson inser och anser att caritasgruppens medlemmar kan vara en resurs i delar av de åtgärdar som måste vidtas utifrån detta. Att behålla och aktivera passiva medlemmar och att rekrytera med noggrannhet är och förblir viktiga uppgifter.

Håkan Larsson betonar att en förutsättning för detta är att hålla hög kvalitet i sammankomsterna, men även i det övriga arbetet inom föreningen. En god verksamhet inom husets väggar ger effekter utanför desamma, vilket underlättar för rekrytering av nya bröder – något som kan vara bekymmersamt på mindre orter. Samtalsdeltagarna framhåller att externa aktiviteter som soppluncher och föreläsningar kan gynna rekryteringen och öka frimureriets anseende i samhället. X

Tema Femte fördelningen

Projekt Broder och Återvändare Som ett led i den proaktiva medlemsvården inom Femte fördelningen startades ett projekt, ”Projekt Broder”, i januari 2019 som involverade alla enheter inom fördelningen. Syftet var att öka antalet besökare i logernas och brödraföreningarnas sammankomster och att bidra till att nå fördelningens mål avseende medlemsutvecklingen för 2019 och framåt.

Text: PER ALMSKOG/CHRISTER LINDE

I

dén till projektet föddes ur en ”återvändaraktivitet” som genomfördes under hösten 2018 i S:t Andreaslogen Pilgrimen i Karlstad, förklarar Christer Linde, förste deputerad mästare i logen och nyutnämnd samordnare för positiv medlemsutveckling inom Femte fördelningen.

– Denna aktivitet riktade sig till logens samtliga nollbesökare som kontaktades personligen. Den mycket positiva reaktionen från de bröder som blev kontaktade gav både energi och mersmak att lyfta blicken till hela fördelningen, kommenterar Christer Linde.

Situationen visade sig vara relativt lika för alla enheter inom Femte fördelningen.

Ett ganska stort antal bröder hade inte besökt loge eller brödraförening i egen grad och därmed inte heller kunnat recipiera i nästa grad. För 2016 var drygt 500 bröder så kallade nollbesökare.

Hela fördelningen Projektet bestod av tre delmoment och genomfördes under samma tidsperiod över hela fördelningen och drevs av respektive samordningsgrupp, Värmland-Dalsland, Örebro och Dalarna. Det var en enhetlig aktivitet avseende ”VAD och TIDEN”, men genomförandet, ”HUR” var lokalt.

Således bestämde varje enhet detta utifrån sina egna förutsättningar.

Steg 1: ”Aktivera nollbesökare”, med målet att aktivera 20 procent av enheternas nollbesökare.

Steg 2: ”Aktivera nyrecipierade”, med målet att minst 75 procent av nyrecipierade skulle besöka egen grad inom tre månader.

Steg 3: ”Attrahera främmande sökande”, med syfte att uppnå den nettoökning med 20 bröder som var målet för fördelningen under 2019.

Återkopplingarna från samtliga samordningsgrupper och respektive enheter var desamma. Det var mycket positiva reaktioner från de bröder som kontaktades. Även om de inte hade möjlighet att komma i närtid så var det uppskattat med en personlig kontakt.

– Rekryteringen av främmande sökande med olika aktiviteter som genomförts har resulterat i att mer än 70 främmande sökande inom fördelningen nu väntar på att få recipiera.

Projekt Broder permanentas Vid en tillbakablick på erfarenheterna av projektet kan följande konsteras, enligt Christer Linde: – Vi var i kontakt med större delen av de 435 bröder i graderna I - IX som inte besökt egen grad. Förutom en mycket positiv respons på kontakterna har kunska-

Mycket positivt Sammanfattningsvis, att kraftsamla på VAD och NÄR bidrar till mycket positivt. Men den viktigaste faktorn – HUR det genomförs – är alltjämt upp till varje enhet att lösa utifrån de egna förutsättningarna.

– Det kändes otroligt stimulerande att vi genomförde detta tillsammans i hela fördelningen och att alla kunde vara med och

pen ökat om orsakerna till att de var nollbesökare och samtidigt har vi fångat upp ett antal interna caritasmöjligheter. Har vi nått målet med att aktivera 20 procent av nollbesökarna? Indikationerna och känslan säger att målet uppnåtts.

Det pågår och planeras ett antal aktiva åtgärder för att de nyrecipierade bröderna skall besöka egen grad så fort som möjligt, allt ifrån ”uppfångande” direkt efter receptionen med förslag på datum för nästa besök till möjligheterna att tjänstgöra på olika sätt. Dessa åtgärder har visat sig vara ett bra sätt att nå målet om att minst 75 procent av de nyrecipierade ska besöka egen grad inom tre månader (där det är möjligt).

bidra. På så sätt kunde den negativa trenden med en nettominskning av medlemmar, som fördelningen sett de senaste åren, vändas till en positiv utveckling med plus fyra bröder. Ett trendbrott, fastslår Linde.

Projekt Broder har nu blivit en kontinuerlig aktivitet och vävs ihop med andra verksamheter såsom fadderutbildningar, ordförande mästare / ordförande-utveckling, pilgrimsvandringar i loge och Anatomisk Teater – för att nämna några. Alla har de samma mål, nämligen att skapa ett livskraftigt och utvecklande frimurarsamhälle inom Femte fördelningen, och med en nettoökning på 20 bröder 2020 som det kvantitativa målet.

48

Foto: privat.

– Syftet med det projektet – Projekt Återvändare – är att attrahera tidigare bröder att återvända till Orden och med en målbild att 20 skall göra det, säger Linde.

Precis som många andra föreningar och verksamheter konkurrerar Orden med intressen som familj och jobb, och man är självklart tvungen att prioritera sin tid även om intresset och viljan finns att delta i gemenskapen.

– Men livssituationer har ju en förmåga att ändras på olika sätt och över tid. Det är med den utgångspunkten som vi nu vill återknyta kontakten med bröder som lämnat Orden, kommenterar Linde.

Christer Linde.

Projekt Återvändare Efter framgångarna med Projekt Broder är det nu dags att återknyta kontakterna med en del av de cirka 1 200 bröder som lämnat Femte fördelningen under perioden 2007-2016.

Återknyta kontakten Efter att respektive enhet gått igenom listor på de bröder som lämnat Orden, i syfte att komma fram till ett urval som kan kontaktas, postades på gammalt hederligt vis 572 brev med provinsialmästaren Per Andersson som avsändare. Syftet med brevet var att både sticka ut i ”informationshavet” och att förmedla en frimurerisk känsla och vilja av att återknyta kontakten.

Utifrån svaren, eller avsaknaden av svar, är tanken att respektive enhet sedan tar en personlig kontakt för att följa upp brevet och ”erbjudandet”. Av de samtal som genomförts så här långt är det, oavsett vad man väljer, enbart positiva kommentarer till att vi hör av oss.

I några fall var detta den första kontakten från Orden efter deras val att lämna oss…

Positiv medlemsutveckling – Det som därefter skett är att respektive enhet haft i uppgift att före sommaren kontakta dem som inte svarat på brevet.

Förhoppningsvis kommer vi igång med verksamheterna efter sommaren och då blir det fullt fokus på att återta det som vi inte hann med under våren, avslutar Christer Linde.

Målet är att Projekt Återvändare blir samma framgång som Projekt Broder!

I sitt uppdrag som samordnare för positiv medlemsutveckling har Christer Linde tagit fram en processbild som beskriver de olika stegen hur man skapar en framgångsrik ”aktivitetstrappa”. X

Svea Provinsialloge gav ut en jubileumsskrift i samband med 25-årsjubileet Ur innehållet: Introduktion Under provinsens 25 år har 17 nya enheter tillkommit Bildandet Det första kvartsseklet, Sveas Caritashistoria, Personporträtt Visionen

Beställ hos Svea Provinsialloge: 08-463 37 13 eller svea@frimurarorden.se Pris 250 kr, frakt tillkommer.

49

We lco me to th e

E XC E P T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.199;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 50

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Notis

Tecknat Vart leder min vandring?

Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i nästan varje nummer ända sedan han blev

Frimurarna i media Den 16 augusti publicerade Expressen ett tresidigt reportage om Svenska Frimurare Orden.

Fronten på tidningen pryddes av rubriken “Frimurarnas krav inför de hemliga ritualerna”.

Text & Bild: Ulf Hjelting Vad skulle Expressen “avslöja” denna gång?

Var det ännu ett av dessa hittepåreportage om maktmänniskor som rökande cigarrer och iklädda frack och stormhattar hoppar runt i ring samtidigt som en nyantagen broder piskas till tysthet?

Under årens lopp är det oftast så som vår Orden blir presenterad av media och det med en extremt stor dos killgissande som sällan eller snarare aldrig träffar rätt.

Dock inte denna gång. Journalisten Saga Skovdal gick sakligt tillväga där Ulf Lindgren, Ingmar Börjesson, Andreas Önnerfors och Patric Meyer intervjuades om vad Orden står för och vad vi gör. Välgörenhet och personlig utveckling för män. Med andra ord – ett väl genomfört reportage av Skovdal.

Inget kvällstidningssnaskande i ett försök att sälja lösnummer. En nitisk broder hade dock i webbupplagan av reportaget hittat att medlemskapet ”kostar ett par hundra kronor om året”. Njaee, det beror kanske lite på hur man ser på saken, men ett par tusen kronor om året hade nog varit mer rättvisande.

Ordens egen webbanalytiker, Erik Gestrinius, meddelar följande resultat av Ordens medverkan i Expressen.

– Jag ser i Ordens webbanalyssystem att kontaktförfrågningarna till Orden ökade från cirka 25 i veckan till cirka 130 stycken under veckan efter artikeln. Intresset för webbsidorna som beskriver vilka vi är och hur man blir medlem ökade med cirka 600 procent! X

“Att gå vilse - att söka.”

51

kallad till sin första reception. Nu har han vandrat genom fler än hälften av graderna. X

OHP:s Reflexioner

Templet – vårt mål

Foto: Mats Gärdfors.

Bild: Universität Augsburg Univesrity, CC BY-NC-ND.

Text: Johnny Hagberg Ordens högste prelat (OHP)

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

I

vårt ordensarbete intar templet en central plats. Det är platsen där Gud ”bor”. Vår värld är full av tempel – kyrkor, katedraler, kapell, bönehus … På varje ställe ”bor” Gud. Varje människas livsvandring bör leda fram till platsen där man möter Gud. Templet i Gamla Testamentet Salomos tempel påminns vi ständigt om i vår Orden. Bibeln berättar att kung David ville bygga en plats för Gud vilket inte Gud tillät då David hade blodbesudlade händer. Det blev hans son Salomo som kom att bygga och inviga Guds hus eller Herrens heliga boning omkring år 960 f. Kr. Tempelbyggnaden var omkring 9 x 27 meter i bottenplanet och 13,5 meter hög. Det var byggt med det allra heligaste, det heliga och förgårdar, men innehöll dessutom utrymmen för förvaring av ceremoniella föremål. I templet ställde Salomo Förbundsarken som tidigare burits omkring. Den innehöll de två stentavlorna med Guds bud som Mose mottagit av Gud på berget. Arkens närvaro markerade Guds heliga närvaro. Vid invigningsceremonin uppges att «Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus» så synligt, att «prästerna inte kunde stå kvar där och göra tjänst» (1 Kung 8:11, 2 Krön 5:14). I sin glädje

Rekonstruerad bild av Salomos tempel.

dansade David vid invigningen. Det var en magnifik byggnad.

Salomos tempel Under babyloniernas erövring förstördes och plundrades Salomos tempel omkring år 587 f.Kr. En stor del av folket landsförvisades och därmed börjar den babyloniska fångenskapen. Mörkret bredde ut sig för Israels folk.

Förbundsarken försvann och gömdes.

Det byggdes inget nytt tempel i Babylonien under exilen då uppfattningen var att templet endast kunde ligga i Jerusalem.

Synagogan fick ersätta templet.

Det som idag återstår av Salomos tempel är endast Västra muren/Klagomuren.

Templet i Nya Testamentet Den persiske kungen Kyros II besegrade babylonierna och frigav det judiska folket.

Han gav religiös frihet till undersåtarna i sitt imperium och tillät judarna att fritt bosätta sig i sitt forna hemland. Man kan säga att ett nytt tidevarv började för folket.

Efter att ha återvänt hem omkring år 537 f.Kr. kunde man så år 515 f.Kr. inviga ett andra tempel på samma plats där Salomos tempel hade stått. Det byggdes också efter dennes förebild.

Detta tempel höll på att förstöras av Alexander den store, men stod fram till 169 52

f.Kr. då seleukiderna under kung Antiochos IV plundrade templet, uppförde ett Zeusaltare på det ordinarie altarets plats och lät offra svin och andra för judarna orena djur.

Denna skymf gav upphov till ett uppror lett av Judas Mackabaios vilket finns skildrat i Mackabeerböckerna. Mackabaios lyckades återta makten över templet och efter en tids reparationer kunde det återinvigas år 164 f.Kr. Till minne av denna händelse firas varje år tempelinvigningsfesten chanukka under åtta dagar.

Herodes tempel Kung Herodes den store (ca 73-4 f. Kr.) lät under sin regeringstid bygga ut templet och tempelplatsen i ännu större prakt än Salomos, och templet kom att kallas «Herodes tempel». Det gjordes främst år 19-9 f. Kr och hade en ny blomstringstid. Arbetet pågick fram till år 64 e.Kr. Herodes tempel hade flera förgårdar.

Utöver prästernas, fanns männens, kvinnornas och ytterst, hedningarnas förgård.

Ingång till de vanliga judarnas förgårdar skedde båda gångerna uppför trappor och genom portar. Hedningarnas förgård hade stora pelarhallar, och här förekom ett flertal aktiviteter som till exempel försäljning.

De inre förgårdarna var ägnade åt judarnas bön.

Plats för Gud I Nya Testamentet betonas att vi bär ett tempel i vårt bröst, i vårt hjärta. En plats för Gud. Denna plats, detta tempel, skall hållas i ära och vårdas för att det skall hjälpa mig att nå det Himmelska templet som också kallas för det nya Jerusalem. Ordens Allmänna Lagar (OAL) uttrycker det enligt följande i kap. 2 § 19 ”Envar anstår att iaktta ett anständigt, ärbart och dygdigt leverne och detta räknas i synnerhet som angeläget för en frimurare. Det är därför hans uppgift, sedan han inträtt i Orden, att rena och förädla sina tankar, begär och seder.”

Vi är inte bundna av en plats för att tillbe Gud, för att Gud skall kunna bo i vårt

Bild: Wikimedia Commons.

Första kristna församlingen I Nya Testamentet nämner Jesus vid ett flertal tillfällen detta tempel. Den första kristna församlingen brukade också samlas där för att be. Jesus förutsade att detta Herodes tempel skulle brytas ned och inte lämnas ”sten på sten.” År 67 e. Kr. förstördes templet av romarna. Titusbågen på Forum i Rom visar i en relief hur templets föremål förs bort av romarna, speciellt den gyllene sjuarmade ljusstaken.

Idag finns inget av Jerusalems tempel kvar. Och ändå är templet viktigt för oss.

Våra kyrkor och kapell är egentligen bilder av templet. De medeltida kyrkorna var uppförda efter Salomo som arkitekt. Där det allra heligaste fanns, har vi idag koret med altaret.

Titusbågen i Rom. Bortförande av den sjuarmade ljusstaken år 167.

hjärta. Tempel är viktiga men den viktigaste platsen är mitt hjärta som skall vara mitt eget tempel. Därför uppmanar oss också OAL att vara nitisk i bön.

Det himmelska templet Många sköna historiska tempel är förstörda. Även mitt hjärtas tempel har här på jorden ingen varaktighet. Därför lovar oss Gud genom Bibelns ord att vi en gång skall få komma till det himmelska Jerusalem, där Han skall bli ”allt i alla”.

Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, berättar om detta i de sista kapitlen. Denna ”plats” har i alla tider varit mål för vandrare här på jorden. Där sker den stora reningen och föreningen med Gud. Det är

53

också genom Jesus offer som porten in i denna stad öppnas oss. I gamla kyrkor fanns och finns därför ett triumfkrucifix som hänger ovan ingången till koret. Symboliskt är det tänkt att vi går in i evigheten genom det som Jesus gjorde för oss, hans offer. Vi förstår att det är bilder men bilder som givit människor hopp och glädje genom tiderna.

Slutmålet är belöningen För oss frimurare har denna stad en djup betydelse. Där skall till slut Ljuset fullkomligt ha segrat och inget mörker mer finnas. Solen skall lysa som vid full middag. Slutmålet är belöningen på vandringen genom livets alla olika grader. X

Storintendentens expedition

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Vita tyghandskar

Kostymbälte med etsat frimurarkors

Slips med frimurarkors

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 93 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v. 49.

Materialstopp den 19 oktober 2020.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

54

Stormästaren

Välkommen tillbaka!

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

Foto: Mats Gärdfors.

bar, brödraföreningar och loger är detta ju oftast fullt tillräckligt. Vi skall glädja oss åt att dessa aktiviteter nu kan ske.

Ä

ntligen kan vi mötas igen i våra lokaler. Visserligen måste vi förhålla oss till en del regler om hygien, avstånd och begränsat antal bröder som kan samlas. Men ändå, vi kan samlas och njuta av gemenskapen med varandra och fördjupa oss i den Konungsliga Konsten.

Verkar som vanligt I den plan för återgång till normal verksamhet, som formulerats i skrivelsen från Ordens kansler, OSK-cirkulär 4/2020, är vi nu inne i steg två. Man kan enkelt formulera det som att alla slag av sammankomster kan genomföras, men ännu inte receptioner. Klubbar och brödraföreningar kan verka som vanligt, men med restriktioner.

Vi kan alltså bland annat fira högtidsdagar, låta genomföra installationer av provinsialmästare / kapitelmästare, ordförande mästare och ordförande, hålla ekonomiloger, valloger och instruktionsloger.

Antalet bröder som kan samlas inomhus i samma lokal är fortsatt 50, men vid de allra flesta ordinarie sammankomster i klub-

Öppna för receptioner När vi åter kan börja recipiera bröder är helt beroende av pandemins utbredning under hösten och hur vi måste eller bör förhålla oss till detta. Kommer det en andra våg? Blossar smittspridningen upp igen lokalt eller regionalt? Det är några av de frågor som Ordensledningen noga följer och som ligger till grund för beslut om fortsatt återgång till normal verksamhet.

Ambitionen är att så snart det bara är möjligt skall vi kunna öppna för receptioner. Jag uppmanar provinsialmästare, kapitelmästare och ordförande mästare att redan nu förbereda sig själv och ämbetsmännen för steg tre utifrån de regler som myndigheterna i dag utfärdat och den hjälp som finns i bilagan till OSK-cirkuläret. Om alla är väl förberedda kommer det att gå snabbt att öppna upp för receptionsloger.

Mitten av september Smittspridningen och dödstalen varierar stort i våra grannländer och i övriga Europa. Därför är det också stor skillnad i återgång till ordinarie verksamhet. I Den Norske Frimurerorden och även i Den Islandske Frimurerorden kom arbetet igång redan i augusti, även om det var i begränsad omfattning. I Den Danske Frimurerorden startar arbetet i mitten på september.

Om vi blickar ut över Europa blir bilden ännu mer spretande. I några länder kom arbetet igång redan i juli medan andra startar upp i augusti eller september. Ytterligare några länder har ännu inte bestämt sig. Omfattningen varierar också stort, men alltid med begränsning i antal bröder som kan samlas och regler om att hålla avstånd och god handhygien.

Ordinarie verksamhet Åter till vårt eget land ser vi att ordenssällskapen planerar återgången till ordinarie verksamhet väldigt olika, kanske för att verksamheten skiljer sig åt.

Orden centralt, såväl som regionalt och lokalt, är utsatt för stora påfrestning55

ar. Uppehåll i verksamheten under nästan ett halvt år har starkt påverkat ekonomin på alla nivåer inom vår Orden. Våra fasta kostnader för bland annat fastigheter, drift och underhåll, hyrda lokaler och administration ligger kvar, medan intäkter från till exempel receptioner och måltidsverksamhet uteblivit. Det har skapat stora hål i räkenskaperna.

Påverkat brödrakedjan Uppehållet har självklart även påverkat brödrakedjan negativt och saknaden efter gemenskapen är mycket stor. När nu klubbar och brödraföreningar kan komma igång med verksamheten och logerna ges möjlighet att genomföra instruktionsloger och seminarier finns det stora möjligheter att förkovra sig i den Konungsliga Konsten. Jag tänker särskilt på dig som är ny i Orden men även du som nyss fått en ny grad. Tag tillfället i akt och sök dig tillbaka till din enhet och ta del av undervisningen och gemenskapen! Vi behöver dig och du är efterlängtad.

Coronapandemin har ställt våra liv på ända. Vi har lärt mycket om oss själva och andra, som vi inte visste tidigare. Distanseringen har gett oss tid för reflektioner.

Vilka blir de bestående förändringarna efter pandemin?

Satsa framåt För egen del ser jag tiden både som problem och möjligheter. Det finns farhågor och det finns möjlighet till eftertanke.

Rädslan ligger i hur länge detta skall hålla på. Hur länge skall vi behöva leva på det sätt som vi nu lydigt anpassat oss till? Risken finns att det blir långvarigt, men det får absolut inte bli det nya normala. En tanke som säkert många har haft under den här tiden är hur mycket vi uppskattar vårt frimureri och hur mycket vi saknat det under dessa månader.

Med de förutsättningar som ges måste vi nu satsa framåt och ta vara på de möjligheter som finns. Det är min starka och fasta ambition och jag förväntar mig att du också är med på tåget.

Må väl mina bröder och var rädda om er! X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund