Frimuraren nummer 4 2009

Tidskrift för Svenska Frimurare Orden Nr 4 2009

Välkommen till öppet hus på Frimurarhuset FN-dagen Lördag 24/10 kl 10-16 Fri

! é r ent

UNICEF/ Shehzad Noorani

a g a sb i l

m u e l i b u j KonsertMekld 14 till förmån för världens barn

Ledande aktör på Globalt Sparande Vi erbjuder Dig bla: • Förmånligt Försäkringssparande • Investering i intressanta globala fonder • Strukturerade produkter + kapitalskyddade + autocall • Kapitalförvaltning Erfarenheten, kunskapen och uthålligheten är det som gör oss unika när det gäller sparande och investeringar.

Kontakta oss för ett förutsättningslöst och kostnadsfritt möte.

hos Finansinspektionen registrerat värdepappersbolag www.investerum.se 08-522 98 450

Tankar i höstljus

N

är frimureriet kom till Sverige och Norden under 1700talet stod tre budskap i förgrunden: Inre själslig mognad, gemenskap mellan människor och barmhärtighet. Nu nästan tre århundraden senare är budskapen desamma. Budskapen som talar om Ordens tidlöshet och frimureriets ständiga aktualitet och betydelse för människans andliga utveckling, har bestått i sin grundstruktur oavsett tidens flykt Vi söker ljuset och det sanna.

Och här kommer frimureriets tankevärld oss till hjälp och vägledning genom sin sinnrikt uppbyggda pedagogik. Detta ”tankens katedralbygge” som utformats och utmejslats ur våra fäders livserfarenhet och som ibland också av många frimurarebröder liknats vid ett av världens största andliga konstverk. Kanske pretentiöst men likväl tänkvärt. Världen är större än vad vi ibland kan förstå.

I den frimureriska konsten ingår som en viktig del att kunna lyssna

på andra. Att vara uppmärksamma och bara genom vår tystnad och närvaro ändå kunna skapa trygghet och livsglädje i vår omgivning.

Det finns så mycket ensamhet och så många övergivna själar och det personliga modet, som prisades när frimureriet var ungt, gäller lika mycket nu som då.

Frimureriets framtid är i hög grad beroende av vår förmåga och klokhet när det gäller att möta olika historiska förändringar och skiften. Det är inte bara viktigt för oss själva att klara detta. Det är också vår skyldighet mot nya generationer som, liksom vi som är frimurare idag, längtar efter och söker möjligheter för andlig och personlig utveckling och förädling.

Våra barn och barnbarn. Det vi nu sår får de skörda.

Vår kristna framtoning har stor betydelse för många människor i detta sekulariserade tidevarv, även om vi i det sammanhanget måste poängtera att frimureriet inte utgör någon kyrka och ej hel-

ler förvaltar några sakrament. Vi kompletterar och förstärker på vårt särartade sätt Kyrkornas och de kristna samfundens verksamhet. Arbetande och tjänande står för oss i förgrunden, när det gäller vårt förhållande till den kristna etiken.

Det är angeläget att vi då och då framhåller dessa tankar när vi ifrågasätts av samfund och av enskilda som har svårt att förstå varför våra ritualer måste vara och förbli hemliga. Många av våra bröder kan vittna om att de tagit avgörande steg i sin personliga utveckling inom frimureriet inte minst till gagn och utveckling av sin egen livsåskådning och tro. Men samtidigt måste vi vara öppna och toleranta inför oliktänkandet. Även om vi lever i det öppna samhället måste den ritualbundna delen av frimureriet för all framtid förbli hemlig. Den är Ordens pedagogiska ryggrad och dess blodomlopp. Här har vi alla som bröder, var och en, ett stort personligt och långtgående ansvar. Den hastiga utvecklingen på informationsteknikens område är både en möjlighet och en fara. Ytterst bygger vår rituella slutenhet på det som jag skulle vilja kalla frimureriets individualsyn, dvs den handlar om varje enskild broders allra innersta och personliga förhållande till sin Gud och Skapare. Det rör sig om en helig och personlig relation i det tysta. En hemlighet som vi bär inom oss och som inte allmänheten har tillträde till.

Linköping i november 2009.

Anders Fahlman Frimuraren

3

WWW.FRIMURARBUTIKEN.SE Glasögonfodral med kardborrlåsning och bälteshälla.

250:-

inkl moms & frakt

Glasögonfodral i skinn.

150:-

inkl moms & frakt

Plånbok i skinn med plats för 18 kort.

420:-

Portfölj i exklusivt skinn med vadderat fack for PC.

inkl moms & frakt

2820:inkl moms & frakt

Bok: ”UNDER FYRA SEKEL” av Pether Bäversjö. Mycket fin och rikt illustrerad bok om frimureriets historia i Göteborg.

345:-

inkl moms & frakt

Rymlig regalieväska i exklusivt skinn (32 x 20 cm).

550:-

inkl moms & frakt

Båtvimpel i polyester.

Ge dig tillkänna för bröderna i skärgården!

410:inkl moms & frakt

+780:-

Paketpris inkl moms & frakt

Plånbok och regalieväska.

klas eriksson I, mikael lindfors I, klas-göran lundberg I, peter trygg VIII

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

4

Frimuraren

Sid 10

Sid 29

Sid 27

Sid 35

Sid 12

Innehåll Barnen i centrum Barnmedicinsk forskning Bayreuth inte bara Wagner Stamhusfonden får donation Frimureriets svenske pionjär 275 år av frimureri 400 års frimurarerfarenhet Inte yngst men störst Dagloger i Stamhuset ÖPL öppnar upp Stamhusfond får donation Epok i graven Utställningar i Stamhuset Tempelherreorden Politiskt frimureri - finns det Vapen i heraldiken Jakobiter och frimurare Från Ordens kansli Till sist

sid 6 sid 9 sid 15 sid 17 sid 19 sid 21 sid 23 sid 24 sid 24 sid 25 sid 27 sid 30 sid 32 sid 34 sid 36 sid 38 sid 40 sid 42 sid 43

Barnen i Centrum vid öppet hus i Helsingborg En ungdomlig stråkgrupp från Dunkers Kulturhuset gav en mycket uppskattad konsert när frimurarna i Helsingborg bjöd till öppet hus.

Öppet hus hos frimurarna i Helsingborg blev en stor succé. Det var ett samverkansprojekt mellan de tre enheterna i huset: SJL Kärnan, SAL Carl X Gustaf och KBRF Kjell Christopher Barnekow.

6

D

et anrika helsingborgsfrimureriet visade på FN-dagen den 24 oktober upp sin verksamhet för intresserad allmänhet genom ett välplanerat och väl genomfört Öppet hus-arrangemang. Allt var minutiöst och

noga förberett i ett samverkansprojekt mellan de tre enheterna i frimurarhuset; St Johanneslogen Kärnan, St Andreaslogen Carl X Gustaf och Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow.

Eftersom det var FN-dagen

Frimuraren

samverkade helsingborgsbröderna med den lokala UNICEF-föreningen, som sålde lotter med skänkta vinster i matsalen, där besökarna kunde slå sig ner med en kopp kaffe vid rundvandringen i huset.

Under sex timmar denna lördag strömmade ett stort antal besökare genom helsingborgsbrödernas vackra och anrika lokaler. Bröderna bjöd på ett mångfacetterat program för besökarna och att besöksfrekvensen blev så god berodde på ett stort intresse från allmänheten men också inte minst på att ”det öppna huset” genomfördes på samma tider som butikerna i centrum hade lördagsöppet, nämligen mellan 10-16. Över ingången till det vackra logehuset på Stortorget i centrala delen av Helsingborg vajade frimurarfanan med sitt stora röda kors välkomnande till de många besökare som passade på att informera sig litet närmare om ett av Sveriges allra äldsta ordenssällskap som nästa år firar 275 år av frimureriets införande i Sverige. Och att Helsingborgsfrimureriet intar en viktig roll i stadens så rika kulturhistoria är inte att ta miste på.

Många besökare som aldrig tidigare besökt logelokalerna i Helsingborg visade stor förundran och fascination över lokalerna och vad de fick uppleva. Bröderna i Helsingborg hade roligt och gladde sig mycket över det publika intresset som stimulerade.

I OM-rummet berättade representanter från Andreaslogen om Ordens historia, i entrén informerade kapitelbrödraföreningen om Ordens barmhärtighetsverksamhet men även den del av denna som genomförs lokalt. I Johannessalen slutligen fick besökarna information om vårt arbete, gradsystem mm av bröderna i Johanneslogen.

Från Orden centralt medverkade Ordens överarkitekt, R&K Lars Frimuraren

Lilla Rakel Furlai var nog den yngsta besökaren, men i mamma Jennys famn och med pappa Jarle inom räckhåll kunde man våga ha ögonkontrakt med Lars von Knorring.

von Knorring med ett föredrag om Orden och dess historia under 275 år vilket avlyssnades av ett sextiotal intresserade åhörare. Mötet med frimureriet i dess öppna delar engagerade och fascinerade. Öppet hus-dagen avslutades med en välbesökt konsert i Johannessalen, fylld till sista plats och litet till, ca 160 personer. Programmet bjöd på musik av ungdomar som spelade fiol och flygel. Andra avdelningen på konserten gästades av en jazzorkester, som dagen till ära även bjöd på musik av W A Mozart.

Efter stängning var det dags för Andreaslogen att hålla loge i VI

graden med reception och besök av bröder från Kiel. Även i logen deltog broder Lars med en instruktion.

Det blev en mycket lyckad heldag då vi kunde räkna in över 250 besökare och som i pengar inbringade 7 000 kronor till UNICEFs arbete för barn, drabbade av flodvågorna i Filippinerna.

På intäktskontot kan vi också räkna in ett ökat förtroendekapitel hos allmänheten och inte minst hos våra damer.

Text: Christer Persson Bild: Rune Andersson

Anki Lundström, Mona Gumabon och Marianne Wikfalk sålde lotter för Unicef och informerade om denna viktiga verksamhet till de besökande i Frimurarhuset.

7

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2009 dela ut 13 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 6 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskatGlada stipendiater, Anna Bosrup, Annika Nelson med sonen David 3 månader samt tade clownverksamheten vid Max Winerdal, får sina diplom ur Drottningens hand.

Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

Barnmedicinsk forskning Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm gästades vid en högtidlig sammankomst i Stamhuset den 10 september av H. M. Drottningen, varvid barnmedicinska forskare fick ta emot sina diplom ur Drottningens hand. Vid ceremonin närvarade också representanter för Ordens högsta ledning, med Stormästaren prof. Anders Fahlman i spetsen.

D

et var 15:e året i följd som H. M. Drottningen, som är Stiftelsens Höga Beskyddare, förrättade utdelning av forskningsbidrag. Det är förstås hedrande och av synnerlig betydelse för såväl stiftelsen som forskarna att Drottningen personligen och på ett påtagligt engagerat sätt förrättar utdelning av forskningsbidragen.

I år kunde Stiftelsen dela ut inte mindre är 6,25 miljoner kronor fördelat på forskningsanslag, stipendier, utbildningsbidrag och doktorandstipendier.

Det ekonomiska stödet från Barnhusstiftelsen är av synnerligen stor betydelse för den pediatriska forskningen vilket underströks med emfas av prof. Agne Larsson. Tidigare var den offentligt finansierade forskningen dominerande, men nu spelar ideella källor, stiftelser, föreningar och enskilda donationer mycket stor roll och är inte sällan helt avgörande för att forskningsarbetet skall kunna genomföras.

De forskningsprojekt som stöds av Stiftelsen måste ha hög vetenskaplig kvalité. Den sökande måste arbeta i en bra forskningsmiljö och dessutom skall projekten ha en tydlig koppling till de sjuka barnen.

Patientnära projekt om sjukdomar, som drabbar barn, beaktas särskilt i prioriteringsarbetet.

Frimuraren

Läkarna Martina Persson och Maria Altman fick en mycket engagerad åhörare i HM Drottning Silvia.

I år hade ansökningar från 43 forskargrupper omfattande c:a 200 projekt, inkommit till stiftelsen. Varje ansökan bedöms av fyra internationellt ledande barnmedicinska forskare och ämnesföreträdare: professorerna Agne Larsson, Hans Forssberg, Claude Marcus och Martin Ritzén. Konkurrensen om forskningmedel är mycket hård och mindre än 20 % av projekten kunde stödjas.

Efter diplomutdelningen gav två av forskarna imponerande och belysande presentationer av sina vetenskapliga arbeten.

Dr Martina Persson, från Sachsska barnsjukhuset, studerar nyfödda barn vars mödrar har insulinberoende diabetes. I dessa situationer föreligger en välkänd och ökad risk för komplikationer för såväl mor som det nyfödda barnet. Det nyfödda barnet har ofta storvuxenhet, övervikt och initialt rubbad blodsockerbalans. På sikt finns även en ökad risk för fetma, påverkan av ämnesomsättningen och blodtryckssjukdom.

Forskningen som bedrivs inom pediatriken är viktig och har således

bärighet i alla åldersgrupper. Ett långsiktigt mål är också att finna vägar att erbjuda effektiv behandling för att minska risken för fetma och blodtryckssjukdom.

Dr Maria Altman från Astrid Lindgrens barnsjukhus har tilldelats Frimurarnas doktorandstipendium.

Hon bedriver forskning om för tidigt födda barn, som är en mycket stor grupp. Hon studerar särskilt sjuklighet, vårdkvalitet och hälsoekonomi under nyföddhetsperioden. Hon har följt ett stort antal barn i hela Sverige och försöker analysera riskerna med för tidig födsel både under nyföddhetsperioden och under uppväxten.

Resultatet av forskningen bör ge kunskap om hur vården skall organiseras och hur denna stora grupp barn skall behandlas och vilken information man kan ge familjerna.

Som sammanfattande intryck kan konkluderas att Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm stöttar angelägen klinisk barnmedicinsk forskning av mycket hög kvalité.

Text: Bo Lindquist Bild: Pierre Dunbar 9

Innehåll

Salabröder går under jorden!

Nej - det var inte hot eller rädsla för förföljelser som fick bröderna i Sala att gå under jord, tvärtom. Inför det stundande 275-års jubileet vill man synas så mycket som möjligt och vad kan vara mer spektakulärt än en sammankomst i den berömda silvergruvan, grunden till stormaktstidens välstånd.

Man passar på att fira sin egen 125-åriga tillvaro samtidigt och erbjuder bröder med damer en musikupplevelse på 155 meters djup med efterföljande brödrasammankomst och jubileumsmiddag med damer i Kalstenius matsalar på Sätra brunn.

Tala om att gå till botten med flaggan i topp.

10

Frimuraren

D

en 30 september, frimurartid, samlades en stor skara förväntansfulla bröder vid en något ovanlig entré, Knektschaktet. Sala Frimurarbröder hade fått tillstånd att ha sammankomst 155 meter under jordens yta, nämligen nere i Viktoriasalen i Sala silvergruva.

Vi transporterades ner i två större hissar och leddes av guider genom mörka men av facklor upplysta gruvgångar fram till den uppvärmda och ståtliga Viktoriasalen.

Salen var dukad till sammankomst i grad I av föreningens bröder.

Dessa hade inte bara transporterat ner en del av föreningens utrustning utan även anpassat flera delar av densamma till denna vackra stensal. Många förtjusta kommentarer hördes från bröder som för första gången gjorde ett besök nere i den anrika silvergruvan och i Viktoriasalen.

O Stig Sandin kunde hälsa 43 bröder välkomna till kvällens sammankomst och välkomnade särskilt kvällens föredragshållare OM i S:t Andreas Logen S:t David Per Arosenius. Broder Per höll ett ly-

Bröderna samlas i Knektschaktet och förbereder sig för nedfärd.

sande föredrag inför ivrigt lyssnande bröder och kunde som gammal gruvguide (dock i Falu koppargruva) konstatera att han kände sig hemma i denna vackert

Fd O i SaF Lennart Skyllermark, nuvarande O i SaF Stig Sandin och kvällens föredragshållare OM S:t David Per Arosenius.

Frimuraren

karga och av människohänder utmejslade miljö.

Efter sammankomsten samlades man till kvällens brödramåltid i föreningslokalen. O Stig och hans ämbetsmän kunde konstatera att kvällen varit mycket lyckad, detta hördes väl genom brödernas livfulla kommentarer om föredrag och upplevelsen nere från gruvan.

Flera tips om förbättringar fick vi också genom den utvärdering som bröderna skrev.

Denna sammankomst var en ”generalrepetition” inför kommande jubileumsår då Sala frimurarbröder fyller 125 år och Svenska frimurarorden 275 år. Vi har då inbjudit bröder, från när och fjärran, till ett ”event” den 17 april 2010 med bl a en sammankomst nere i Viktoriasalen.

Text och bild: CG Karlsson 11

Sjutton bom blev fullträff Under de sex år som S:t Johanneslogen la Lumière har existerat har en historisk loge genomförts varje år. Räknar man därtill de repriser som gjorts, bland annat i Norrköping och Oslo, har nästan tio ” föreställningar” organiserats av Logen. Det är tydligt för envar att la Lumière har gjort den historiska logen till ett av sina kännetecken.

T

rots det stora antalet historiska ritualer som presenterats på detta sätt har förrådet inte sinat än; djupt nere i stamhusets arkiv står hyllmeter av äldre ritualer, såväl svenska som utländska. Detta år kunde en näst intill bortglömd ritual åter få klinga i bröders öron tack vare Viktor Nordström på Ordens Arkiv och Bibliotek: Bords Loge anno 1780.

Bords Loge var det tidigare namnet på en Måltidsloge. Just 1780 års ritual sammanställdes av hertig Carl inför frimurarekonventet och den stora händelsen det året, Svenska Frimurare Ordens instiftelse.

Frimureriet hade som bekant vunnit insteg i Sverige på 1730-talet, men det hade få likheter med den organisation som finns idag.

Landets Loger var uppkomna på privata initiativ och det fanns ingen paraplyorganisation som ledde arbetet. Först på slutet av 1750-talet genomdrev logen S:t Jean Auxilliaire att den skulle utgöra Sveriges ”moderloge”, ett beslut som inte genast och frivilligt blev allmänt accepterat.

Det enda land som det svenska frimureriet hade närmare kontakt med i denna begynnelsens tid var Frankrike. Det dröjde till 1770 innan den engelska Storlogen, och därmed det frimureriska världssamfundet, officiellt erkände de

12

Lennart Persson, kvällens CM informerar OM Peter Wastholm med T Martin Gillå och kommentatorn Gösta Sandell ivrigt lyssnande.

svenska Logerna. Men Svenska Frimurare Ordens grundande lät dröja på sig ännu tio år.

Hertig Carls omorganiserade det svenska frimureriet i slutet av 1770-talet och instiftade den IX:e provinsen 1780. Och det är i samband med detta som den nyss uppförda Bords Logen nedtecknades.

Hertigens Bords Loge 1780 är i stort ett kompilat av de bordsloger som var brukliga. Logen öppnas och slutas på samma sätt som en vanlig loge och däremellan avlossas ett stort antal ”salvor”, det vill säga skålar. Bruket att benämna en skål en salva kommer med sannolikhet från militära sammanhang.

Den militära terminologin inbegrep även övriga delar av måltiden: vin kallades krut, karaffer tunnor, glas kanoner och så vidare.

Det huvudsakliga syftet med Bords Logen var att uppmärksamma frimureriets olika företrädare med var sin salva. Sammanlagt var det sjutton salvor som skulle avlossas.

Vid varje salva skulle ett glas vin tömmas i botten. Även om vinet förr oftast höll en något lägre alkoholhalt än idag och trots att glasen var mindre blir effekten tämligen påtaglig, vilket de agerande kan bekräfta.

En salva sker efter Ordförande Mästarens ordergivning, som det sig bör. En salva föreslås, kanonerna laddas och kommandoropet Giv akt! påbörjar eldgivningen.

Kanonen töms på tre drag, den förs sedan tre gånger i triangel framför bröstet och ställs hastigt och hårt ned på bordet. Resultatet är en knattrande salva. Allt avslutas med de sedvanliga hederstecknen, men med skillnad att de genomförs med en hastighet som sannerligen livar humöret om man får tro besökarnas muntra skratt.

Till de två sista salvorna hörde också sång, välljudande framfört av br. Stefan Lindberg, Frimurarevisa samt Till det täcka könet.

Bords Logens ritual i sig är underhållande att se på, och än mer  Frimuraren

• För den Regerande Konungens, Ordens Protector.

• För den Visaste af alla Konungar, Salomon, som är Ordens Stormästare.

• För den Landets eller Gebitets Regering, eller Högsta öfwerhet.

• För Salomons wicarius af Prowinsen och Tungomålet.

• För Landt Stormästaren.

• För Deputerade Landt Stormästaren.

• För Landt Logens Stora Officianter.

• För Landt Logens Högsta Råd.

• Deputerade mästaren af Logen proponerar Canonernas lossande för Logens ordförande mästare, hwilken därefter tackar för salfwan med sin Canons lossande.

• Proponerar ordförande mästaren en salfwa för Deputerade mästaren af Logen.

• För Logens Bewakande och Sÿsslomän.

• För alla Besökande Bröder.

• Den äldsta af de Besökande Bröder tackar för salfwan, samt med tillhielp af de öfrige Besökande Bröder lossar en salfwa af sine Canoner.

• Ordförande mästaren proponerar åter en salfwa för alle Stuarts Bröder..

• För alla Skottiske Mästare, Medbröder och Lärlingar.

• För alla på jordklotet omkringspridde Bröder.

• För alla Frimurare Bröders ägta och loflige murarinnor.

Mer än nöjda var kvällens aktörer. Fr v Joakim Hellwig, ABB, Lennart Persson, CM, Peter Wastholm, OM, Maximilian Hermelin, FBB, Martin Gillå, T, samt Gösta Sandell, mannen bakom både ritualbearbetning och denna artikel.

underhållande att genomföra, men syftet med att förevisa historiska ritualer är att jämföra dem med

de vi har nu, vilket också gjordes.

Det är framför allt intressant att se bordslogen i ljuset av hertig Carls

FRACK-PAKET!

övriga förändringar av ritualerna på 1780- och 90-talen.

Förändringen gick tydligt från det tidiga frimureriets klubb- och officersmässinfluerade samvaro, där allt fokus lades på en tämligen gamängartad samvaro, till ett frimureri med ett budskap och innehåll. Den måltidslogeritual som används idag är näst intill identisk med hertigens egen skapelse från år 1800 och är en integrerad del av det svenska systemet. Av förklarliga skäl kan den nuvarande ritualen inte diskuteras i detta forum, men i korta drag kan vissa skillnader noteras. Öppnandet och slutandet av måltidslogen var förr mer lik ett ”normalt” öppnande och slutande, medan dagens ritual är extremt kortfattad. De sjutton salvorna har helt försvunnit och ersatts med en symbolhandling som vid första anblicken kan verka blek men faktiskt utgör ett av det svenska systemets verkliga centralmoment i kondenserad form.

Text: Gösta Sandell Bild: Kjell Mazetti

14

Frimuraren

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Linköpingsforskarna Jan Marcusson, Anders Persson, Per Aspenberg, Fredrik Elinder, Eric Wahlberg, Per Fagerholm och Anna-Christina Ek (ej på bild) tilldelades år 2009 1,2 mkr i anslag från stiftelsen. Här omgivna av t.v. Provinsialmästaren Lars Bergholtz och Dekanus Mats Hammar, samt t.h. Ordens Stormästare Anders Fahlman och stiftelsens ordförande Peter Möller.

Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende.

Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 10 mkr; huvuddelen, 8,5 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste döds-

orsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år.

Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 10123 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Bayreuth – inte bara Wagner Den nordbayerska staden Bayreuth anlades under sent 1100-tal och har således en lång och intressant historia.

I dag är staden mest känd för de årliga wagnerfestspelen eftersom Richard Wagner där lät uppföra ett operahus 1876 exklusivt för sina egna operor.

Festspelen har hög status, väntetiden för biljetter är ca 10 år!

M

en staden hade faktiskt sin mesta glansfulla period under barocken, främst tack vare markgrevinnan Wilhelmine von Brandenburg-Bayreuth som lät uppföra flera magnifika

16

byggnader, däribland Markgräfliches Opernhaus som inrymmer Europas praktfullaste teatersalong i barockstil. Grevinnan var mycket musikalisk och skrev bl.a. en opera, Argenore. Hon var från födseln preussisk prinsessa och blev moster till konung Gustav III. I Bayreuth finns ett frimurarmuseum hållet för att vara Tysklands förnämsta. Byggnaden, som ligger granngårds med Richard Wagners hem Haus Wahnfried, inrymmer även logelokalerna för frimurarlogen Eleusis zur Verschwiegenheit (som fram till 1811 hette zur Sonne). Logen instiftades redan 1741 av markgreve Friedrich von

Brandenburg-Bayreuth, logearbetet höll då till i en av slottets salar.

Efter en brand 1753 lät greveparet bygga ett nytt palats, Neues Schloss. I denna byggnad finns ett rum som starkt avviker från de övriga. Rummet är klätt med bågformade paneler av valnöt sammanfogade med högväxta gyllene palmer som sträcker sig praktfullt uppåt mot solen. I denna sal utövades troligen det fortsatta logearbetet som senare flyttade till olika byggnader ända fram till 1881 då den nuvarande byggnaden togs i bruk. Själva museet öppnades 1902. Under den nazistiska regimen togs byggnaden i beslag och Frimuraren

Mops och Murare på utställning.

I ett blomstersmyckat Festspielhaus bjöds en enorm intellektuell utmaning.

de värdefulla samlingarna skingrades brutalt. Ett mödosamt arbete vidtog efter krigsslutet att spåra alla värdeföremål och återföra dem till museibyggnaden.

Museet är öppet för allmänheten, logelokalerna förevisas dock ej.

Den permanenta utställningen är självfallet fokuserad på det tyska frimureriets historia men inrymmer åtskilliga utblickar på det internationella frimureriets utveckling.

Dessutom anordnar museet olika tillfälliga utställningar, den senaste handlade om Mops-orden och det kvinnliga frimureriets historia i Centraleuropa.

Huset rymmer också ett oerhört omfattande arkiv och en enorm samling frimurerisk litteratur på drygt 16 000 volymer! Detta medför att Bayreuth har kommit att bli en veritabel högborg för frimurerisk forskning. Inte heller arkiv eller bibliotek visas för allmänheten.

Richard Wagner var intresserad av frimureriet men ansökte aldrig om medlemskap (se min artikel i Frimuraren Nr 1 - 2007). Hans opeFrimuraren

ra Parsifal rymmer dock en mångfald frimureriska associationer. Den nu aktuella uppsättningen på Festspielhaus är en enorm intellektuell utmaning, sällsynt mångfacetterad och flerbottnad. Artikelförfattaren och fotografen blev båda djupt

gripna av denna märkvärdiga teaterupplevelse som dessutom framfördes med de yppersta av wagnersångare och med en dirigent i världsklass.

Men, Bayreuth är inte bara Wagner. Ett besök på Deutsche Freimaurermuseum rekommenderas synnerligen. Den som har turen att vistas i staden då logearbete pågår får dessutom ynnesten att besöka logelokalerna, arkivet och biblioteket. Bara det kan vara värt en resa.

Text: Eddie Persson, Bild: Gunnar Höpner,

Ett av de vackra utställningsrummen på frimuraremuseet i Bayreuth.

17

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia www.freemasonregalia.com Manschettknappar

med rött frimurarek frimurarekors. Pris: 195:med passare&vinkelhake Pris: 195:-

Bröstknappar

Frimurareslips

100 % siden, svart med rött frimurarekors.

Pris: 215:-

till fr frackskjorta 9 mm Med rött frimurarekors Pris:210:Passare&vinkelhake Pris:210:-

Bosweel frackskjorta

Storlek 39 - 45 Pris: 735:-

Lilla

Bosweel pikéfluga Pris: 139:-

Regalieväskan

Frimurareslips Regalieväska i äkta skinn med rött som ovan men med frimurarekors, rött sidenfoder. passare och vinkelhake Längd:24 cm, H:16 cm, lock 2,5 cm Pris: 215:Tre tryckknappar. Pris: 235:-

Band-/slipshållare

med frimurarekors 95:med passare&vinkelhake 95:-

Stora Regalieväskan i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. L:32 cm, H:30 cm, Lock 5 cm m två kardborreband

Vita skinnhandskar

Vita vantar (ingen bild)

Herrvantar i texil En storlek Passar normalt alla.

Pris: 95:-

Frimurarsvärd Pris från 3 595:-

Pin Pin-nålar:

Akaciagren 50:Rött frimurarekors 10 mm 50:Passare/vinkelhake 50 50:Fästen: stift och fjäderbricka Lilla frimurarekorset 7 mm 60:Beställ: fax 040-17 07 54, e-post, brev eller i vår web-shop www.freemasonregalia.com

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A Se 211 47 Malmö

e-post: order@freemasonregalia.com Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, m m. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Herr i äkta skinn.

Strl 8, 8½, 9, 9½, 10

Pris 395:-

Pris 269:-

Vi har också handskar och vantar i damstorlekar. Se webbutiken

Jag beställer följande:

Frimurarsvärd á 3 595:- Grepp:Vitt__svart__rött__ Balja: Vit__svart__röd__ Prydnad: Knopp__ hjälm__ krona__ Tillval: Upphängning med förgylld kedja __ 300:Damaskerad klinga med frimurarsymboler __ 400:Lasergravering av ditt namn__ 350:___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___

Slips med rött kors á 215:Slips m passare&vinkelhake á 215:par manschettknappar m rött kors á 195:par manschettknappar m passare&vinkelhake á 195:par bröstknappar rött frimurarekors á 210:par bröstknappar passare&vinkelhake á 210:Band- och slipshållare med rött kors á 95:B-/slipshållare med passare&vinkelhake á 95:Lilla regalieväska á 235:par skinnhandskar á 269:- ___ storlek par vita vantar i textil á 95:Pin-nål akaciagren á 50:Pin-nål frimurarekors á 50:Pin-nål lilla frimurarekorset á 60:Pin-nål passare&vinkelhake á 50:Frackskjorta á 735:- ___ storlek Vit pikéfluga á 139:Stora regalieväskan á 395:- OBS! NYHET

Namn

Adress Postnr Telefon Underskrift

Postadr

Jubileumsbilaga

Han tog frimureriet till Sverige Axel Wrede Sparre frimureriets svenske pionjär

F

ör frimurare i Sverige intar greven Axel Wrede Sparre – född för drygt 300 år sedan – en särskild hedersplats. Skälet till detta är enkelt. Det var nämligen han som införde frimureriet i vårt land och grundade den första frimurarelogen på svensk mark.

Den 17 mars 1735 ledde Wrede Sparre den första frimureriska logesammankomsten med reception i Sverige. Platsen var Stockholm, närmare bestämt Stenbockska palatset på Riddarholmen, där Regeringsrätten numera huserar men där Wrede Sparre då bodde, åtminstone under vissa perioder.

Den recipiend som vid denna Sverigepremiär erhöll både grad I och II var ingen mindre än Carl Gustaf Tessin, även han greve, men framför allt överintendent för de kungliga slotten, sedermera en av hattpartiets grundare, lantmarskalk, riksråd och i största allmänhet en betydande man i staten. Tessin var till yttermera visso också Wrede Sparres svåger, gift med hans halvsyster Ulla.

Exakt under vilka former som verksamheten bedrevs i det som kom att kallas ”Greve Wrede Sparres loge” är föga bekant eftersom protokoll och matriklar saknas. Men med hjälp av senare logers matriklar kan man utläsa att ytterligare två bröder antogs under 1735 samt därefter två per år fram till 1738. Efter några års uppehåll återupptogs gradgivningen igen 1745 och 1746 för att sedan helt upphöra. Från 1752 övergick samtliga recipierade bröder, inklusive Wrede Sparre själv, till den nybildade logen S:t Jean Auxiliaire.

Vad vet vi då om greve Axel som person? Jo, faktiskt en hel del. I en minnesskrift som utgavs

Frimuraren

inför det svenska frimureriets 200-årsjubileum på 1930-talet finns en utförlig biografi där inte bara grevens ansikte utan också hans livsgärning och allmänna karaktärsdrag framträder tydligt.

Axel Wrede Sparre var utan tvekan av så kallad god familj. Hans far var riksrådet, fältmarskalken och diplomaten Erik Sparre. Hans mor var Sofia Wrede, dotter till kungliga rådet Fabian Wrede. Såsom den sistnämndes ende manlige ättling fick han heta både Wrede och Sparre för att på så sätt kunna bära sin morfars namn vidare.

Men bara 14 dagar efter födelsen i december 1708 avled modern och den lille greven fick lov att lämnas i sin mormors vård. Denna En godhjärtad man, sorglös ifråga om ekonomi mormor var Brita Cruus, som men duglig i fråga om annat. Ja nog ser han vänhade ett mycket dåligt för- lig ut den svenske frimurarpionjären Greve Axel hållande till svärsonen Erik Wrede Sparre.

Sparre men ett desto ömmare dito till ”lill Axel Wreed”.

Resultatet blev med tiden ett dumbom än då man for?”, skrev tämligen bortklemat barn som fadern till sin son i ett uppbragt högre upp i åren fick sota för den brev.

Resorna blev dock fler för den bekymmersfrihet han lärt sig älska levnadsglade Axels del. Han fick som ung.

Vid dryga nio års ålder sattes följa med den blivande svågern Axel i skola hos en informator i Tessin som blivit ambassadör i Uppsala och sex år senare sän- Wien. Efter att senare ha värvats des han till akademien i Leipzig. till kavalleriet och befordrats till Men studieresultatet tycks ha korpral släpptes greve Axel enblivit klent. Hemkommen till Sve- sam iväg till Paris. Där förlustade rige konstaterade den bekymrade han sig mer än han förkovrade fadern, riksrådet Erik, att sonen sig. För vårt svenska frimureri fick ingenting lärt annat än fåfängliga dock Parisvistelsen en avgörande tyska moder och fasoner. Till råga betydelse. Där blev han nämligen på allt hade Axel också slösat bort invald i en frimurareloge, förmodliorimligt mycket pengar. ”Hvad gen en jakobitisk sådan, eftersom tjänar det till att löpa världen runt fadern Erik Sparre som ambassaoch komma tillbaka som en större dör i Paris haft kontakter med ja-  19

Jubileumsbilaga kobiter, det vill säga landsflyktiga brittiska anhängare till den störtade kung Jacob II. Axel Wrede Sparre var 23 år när han för första gången skådade det frimureriska ljuset i den franska huvudstaden, och innan han återvände till sin svenska fosterjord hade han erövrat alla de då existerade tre graderna. Än en gång återkommen till Sverige, med en kassa mer åderlåten än tillförne, fortsatte han tjäna sin militära bana och de jordagods han ärvt, främst stamgodset Stora Sundby nära Eskilstuna. 1735, samma år som den första frimurarereceptionen i Sverige ägde rum, blev Axel Wrede Sparre också en stadgad karl ur äktenskaplig synvinkel. Augusta Törneflycht äktades som hans gemål. Tillsammans fick de sex barn, men endast ett, dottern Louise, överlevde föräldrarna.

Som officer steg greve Axel riktigt hyggligt i graderna. 1744 blev han ryttmästare, 1747 överstelöjtnant och redan två år senare överste vid Västgöta kavalleri med

tjänstebostad på Götala herrgård utanför Skara. Men det kostade pengar att avancera militärt på den tiden, och i Wrede Sparres fall mer än vad kassan tillät. Den nyblivne översten blev helt enkelt omyndigförklarad och satt under ekonomisk tvångsförvaltning.

Någon direkt menlig inverkan på karriären tycks dock detta inte ha haft. 1760 blev han nämligen generalmajor, 1768 en mycket uppskattad president i Krigskollegium och slutligen 1770 överståthållare i Stockholm.

Parallellt med detta företrädde han sin släkt vid adelsståndets samtliga riksdagar mellan 1734 och 1767 och i likhet med Carl Gustaf Tessin som en ivrig medlem av hattpartiet. I riksdagsarbetet tog han till och med plats i ekonomideputationen, vilket fick halvsystern Ulla (alltså Tessins hustru) att näst intill ”skratta sig fördärvad”.

En godhjärtad man, sorglös i ifråga om ekonomi men duglig i fråga om annat, sådan framstår han i hävdatecknandets ljus, det

I Stenbockska palatset på Riddarholmen öppnade Greve Axel Wrede Sparre den första logen på svensk mark och recepierade sin svåger Carl Gustaf Tessin. I dag härskar Regeringsrätten här.

svenska frimureriets pionjär, Axel Wrede Sparre.

Text: Bo Pettersson

Handkolorerat kopparstick från 1750-talet graverat av J Martin Bernigeroth. F förvaras i Stor Capitlets museum i Helsingfors.

20

Frimuraren

Jubileumsbilaga

275 år av frimureri i Sverige Sedan 2006 har en kommitté under ledning av Bengt Falk arbetat för att skapa möjligheter till att fira detta märkesår. Liksom vid tidigare jubileer kommer både centrala och lokala evenemang att ordnas. För att underlätta för bröderna ute i enheterna har ett gemensamt material tagits fram till stöd, men det verkliga firandet hoppas man skall ske på varje plats där det finns en loge, brödraförening eller annan frimurarenhet. Att vikten läggs på utbildning och information följer helt i OSM:s vision att göra Orden känd och aktad i hela landet.

Utbildningsaktiviteterna skall i stor omfattning engagera bröderna, framför allt enligt de arbetsformer som fördelningarna och enheterna själva beslutar och genomför. Därför skall finansieringen av lokala aktiviteter som alltid hanteras av arrangerande enhet.

Fördelningarna och enheterna skall för planering och genomförande av lokala aktiviteter få tillgång till ett centralt producerat, gemensamt basmaterial om bl.a.

Ordens historia.

Centralt producerat tionsmaterial:

informa-

Bashistorik över det svenska frimureriet - fakta i punktform sammanställda av Lars Otto Berg, Ordens förutvarande arkivarie och Ulf Åsén, Ordens arkivarie. Varje arbetsenhet erhåller utan kostnad ett ex av boken, vilken kommer att vara klar under 2009. Boken kommer även att vara tillgänglig elektroniskt.

Bibliografi över samtliga histoFrimuraren

Arbetsgruppen samlad i Stamhusets museum under ett av sina sammanträden.

Fr v Pierre Dunbar, Ulf Åsén, Lars Otto Berg, Göran Andersson, Bengt Falk, Lars Berggren, Magnus Jäderlund, Jan-Magnus Hagman och Tomas Risbecker.

riska skrifter inom Orden fördelat på loger och brödraföreningar, sammanställda av Ulf Åsén; varje arbetsenhet erhåller utan kostnad ett ex av skriften, vilken kommer att vara klar under 2009.

Utställningsskärmar av roll uptyp – tre gemensamma utställningsskärmar: • Frimureriets historia • Brödragemenskapen; • Frimurarna i samhället samt en utställningsskärm med information om resp. fördelning.

Varje fördelning erhåller utan kostnad en uppsättning av skärmarna.

Dessa beräknas vara klara till december 2009. Skärmarna skapas av Pierre Dunbar som hjälper till med bildval och anskaffning.

En ”leave behind” broschyr med text från de fyra utställningsskärmarna tas fram av ID för resp. fördelning; klar under 2009.

Ljudsatt presentation av Ordens historia, verksamhet och organisation. DVD, 17 minuter lång, som även innehåller en version

på engelska. På samma DVDskiva finns även en presentation av Frimurarna i samhället/Barmhärtighetsverksamheten. ID:s AVkommitté i Linköping har arbetat med detta under ett par års tid och framställer så att varje loge och brödraförening erhåller ett ex av en pärm som utöver DVD även rymmer aktuella informationsbroschyrer.

Bildspel med musikbakgrund – ”ljudtapet”- skapat på USB-minne för Öppet hus av ID:s AV-kommitté. ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” (Eckleff); jubileumsåret inleds med att boken publiceras på Karl-dagen den 28 januari 2010. ”Kring hus och byggnader inom SFMO” (Eckleff) beräknas kunna publiceras under hösten 2010.

Utställning (ABM/Ordens Museum) om Ordens historia i Stamhu set; klar till Karl-dagen 2010.

21

Jubileumsbilaga

Sten Svensson och Pierre Dunbar granskar ett av de första arken till jubileumsboken.

Presslunch den 28 januari 2010 med anledning av publiceringen av boken ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” och jubileumsåret.

Eckleffseminarium den 30 januari 2010 i Uppsala över ämnet ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” Stora Landslogen fyller 250 år som

firas på Ordens HD (SLL) den 20 mars 2010.

Jubileumsbankett den 5 juni 2010 kl. 19.00 i Stockholms stadshus för Ordens bröder med damer.

I samband med festmåltiden i Blå Hallen kommer ett divertissement/ skådespel att framföras. Mellan

PÅ EN OCH SAMMA DVD! Informationsdirektoriets AV-kommitté har utarbetat en ny samlingsDVD som till jubileumsåret 2010 distribueras till samtliga loger och brödraföreningar. Varje arbetsenhet erhåller den nya samlingsDVD:n i två exemplar direkt från Orden och utan särskild kostnad. Tanken är att DVDn skall finnas tillgänglig i biblioteket och hos S eller OM-O. Informationsmaterialet – DVD (version 2010-1) ersätter helt tidigare DVDversioner.

Innehåll: • Svenska Frimurare Orden – en presentation svenska • Frimureriet i samhället.

Information om barmhärtighetsverksamheten • Svenska Frimurare Orden – en presentation engelsk version För t ex studiebesök, utställningar, informationsaftnar, föreningsinformation.

Mångsidig användning. För presentationer av Svenska Frimurare Orden för utländska besökare och att ta med vid resor utomlands.

rätterna gör vi en resa genom Ordens långa och spännande historia. I tre tablåer får vi följa en ung man som grubblar över vem han är. Med hjälp av frimureriet och dess symbolvärld lär han känna sig själv, sina brister och sin förmåga.

Slutligen anar han vad det är att vara människa. Ordens fäder från 1700-talet, som han möter under sin resa i tid och rum, visar honom att vår gamla Ordens värderingar och symboler fungerar än idag.

Efter avslutad måltid spelas det upp till dans i Gyllene Salen till Leif Kronlunds orkester.

Pris per kuvert: 1500:Klädsel: Högtidsdräkt.

Anmälningar till jubileumsbanketten sker via respektive provinsialloge samt för Stora Landslogens medlemmar via SCM enligt senare information.

Stamhuset har ”Öppet hus” dels den 5 juni kl. 10-14, dels 6 juni kl.

14-17. Restaurangen i direkt anslutning till stamhuset är öppen för lunch/kaffe under samma tider.

Frimurerisk festhögmässa (även för allmänheten) i Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan i Stockholm den 6 juni 2010 kl. 11.00.

Ordens stora konsert med efterföljande bankett i Ordens stamhus den 18 september 2010. Ett stort antal utländska gäster förväntas deltaga.

Eckleffseminarium i samband med publiceringen av ”Kring hus och byggnader inom SFMO” den 27 november 2010 då forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs firar sin högtidsdag.

Informationsdirektoriet Text: Bengt Falk 22

Frimuraren

Jubileumsbilaga

Snart i din hand Det råder ingen tvekan om att Boken: Hertig Carl och det svenska frimureriet är tidernas största succé. Intresset för bibliofilutgåvan var tio gånger större än de 50 som planerades och boken trycks nu i 2500 exemplar. Efterfrågan sträcker sig geografiskt över hela Norden. Bilden till vänster är skapad i Photoshop, men fick beställare att begära att få boken redan för ett år sedan. Tala om intresse!

400 års frimurarerfarenhet

Vid arbetsgruppens sammanträde den 3 november 2008 i stamhusets bibliotek deltog Dan Eklund (t.v. närmast kameran) och medsols runt bordet: Nils G Holm, Göran Anderberg, Lars Otto Berg, Fredrik Björkman, Kjell Lekeby (stående), Sten Svensson, Erik Cornell, Ulf Åsén, Gunnar Lantz, Harry Lenhammar, Magnus Ottosson, Hans Berg och Robert Carleson. På bilden saknas Karl-Axel Norberg och Andreas Önnerfors.

Hösten 2006 anordnade forskningslogen Carl Friedrich Eckleff ett symposium i Stamhuset under temat ”Mångfald och fördjupning”.

Symposiet hölls dagarna 20/9 – 1/10 2006. Under symposiet höll lektor Göran Anderberg från Kungälv ett föredrag med rubriken ”Kretsen kring hertig Carl” som skördade stort bifall.

Då föddes idén att det borde skrivas en jubileumsskrift, vilken bör publiceras på Carl-dagen den 28 januari 2010 som inledning till Ordens firande av frimureriets införande i Sverige år 1735.

Saken togs upp med dåvarande ordförande mästaren i CFE, professor Örjan Zetterqvist (R&K), som genast blev entusiastisk till Frimuraren

denna tanke och förde frågan vidare till CFE:s styrelse.

Förre OSK Sten Svensson förankrade förslaget hos OSM och har sedan dess varit ansvarig för ekonomi och kontakter utåt.

En arbetsgrupp, med ambassadören Erik Cornell som sammankallande, tillsattes för att producera boken. Gruppen höll sitt första möte den 13 april 2007 och arbetet avslutades i september 2009. Som gruppens sekreterare verkade Ulf Åsén.

Inom arbetsgruppen har en redaktion, bestående av tre gruppmedlemmar (Hans Berg, Dan Eklund och Sten Svensson), svarat för all text- och bildredigering samt korrekturläsning. Vidare har Pierre

Dunbar medverkat som grafisk rådgivare och har dessutom svarat för formgivningen av bokens omslag. Boken som getts titeln Hertig Carl och det svenska frimureriet omfattar 446 sidor med ett 90-tal illustrationer, huvudsakligen i färg och trycks i 2 500 exemplar. Vid arbetsgruppens avslutande sammanträde den 28 september 2009 konstaterades att 1 260 exemplar redan var förhandsbeställda.

Den 28 januari 2010 hoppas man få uppvakta HM Konungen på namnsdagen genom att OSM överlämnar ett specialbundet exemplar i läder till Ordens Höge beskyddare.

Text och bild: Kjell Mazetti 23

Jubileumsbilaga

Inte yngst men störst Dagloger Tillkomsten av vår kapitelloge betydde oerhört mycket för frimureriet i övre Norrland och under de snart 35 år vi varit verksamma har bröderna i våra enheter, trots de stora avstånden, kommit varandra mycket nära. Provinsiallogen invigdes den 4 maj 1975 och invigningen förrättades av SMP R&K Erik Böttiger. Tidigare hörde både Västerbotten och Norrbotten till Stora Landslogen i Stockholm.

Provinsiallogen i Umeå (PLU) ändrade den 1 januari 2008 namn till Övre Norrlands Provinsial Loge (ÖNPL). ÖNPL är till ytan den största i Sverige. Den omfattar en total areal på c:a 165 000 kvkm, ungefär 1/3 av Sveriges yta. Avstånden är stora, från kapitellogen i Umeå till Johanneslogen i Kiruna är det 62 mil enkel resa. Här finns också vårt högsta berg Kebnekaise 2 117 m och den djupaste sjön Hornavan 226 m djup. Vi är också den enda fördelning som har landgränser till två länder, Norge och Finland.

Fördelningen är alltså störst men också högst och djupast.

Inom vår fördelning finns fyra S:t Johannesloger, två S:t Andreasloger, två Brödraföreningar och fyra frimurarklubbar som kommer att utökas med ytterligare en klubb under september 2009.

Fördelningens jubileumsfirande startade redan 2009 med högtidlighållandet av Bodens Frimurareföreninges 90-åriga tillvaro. Och som en avlutning på vårterminen firades den 12 – 14 juni i Luleå ”de första 100 åren av frimurerisk verksamhet i Norrbotten”, Fredagen ägnades åt incheckning och midnattssolsgolf. Lördagen började med uppvaktning i Frimurahuset. Därefter samlades bröderna till högtidsloge i grad I. Samtidigt deltog damerna i ett mycket uppskattat program med besök i bl a 24

världsarvet Gammelstads Kyrkstad.

På kvällen njöt vi av Skapelsemorgon av Jan Sandström för solo, kör och orkester och med texter av Bo Setterlind som avslutades med Jubileumsbankett i Kulturens Hus i Luleå. Under söndagen avslutades jubileet med högmässa i Luleå Domkyrka och öppet Frimurarhus med kyrkkaffe. Allt mästerligt organiserat och med varmt hjärta mottaget.

Under september planerar frimurarsamhället i Luleå en resa med damer till Harstad i Norge och frimurarsamhället i Skellefteå har inbjudit S:t Johanneslogen Midnattsols bröder med damer från Bodö. Särskilt damprogram kommer att ordnas.

I februari 2010 sker i Umeå traditionsenligt stipendieutdelning ur Konung Gustav V:s och Drottning Viktorias Frimurarestiftelse till forskare vid Umeå Universitet. Utdelningen äger rum i Frimurarhuset och inramas med musikunderhållning och avslutas med förfriskningar i matsalen. I anslutning till utdelningen inbjuds allmänheten till ”öppet frimurarehus”.

S:t Johanneslogen Olaus Magnus i Skellefteå anordnar under mars månad öppet hus i frimurarhuset i samband med utdelning av medel till behövande.

Under maj kommer Övre Norrlands Provinsialloge att högtidlighålla sitt 35-årsjubileum och Bodens Frimurareförening Norrskenet planerar en gudstjänst med efterföljande sammankomst samt middag med damer. Jubileumsfirandet avslutas i december då S:t Johanneslogen Midnattssolen i Kiruna planerar för verksamhet i samband med jullogen.

Text: Christer Fessé PM i ÖNPL

Första fördelningen kommer under jubileumsåret 2010 bl.a att starta en serie med instruktionsloger på dagtid. Logerna i Ordens Stamhus kommer att genomföra instruktionsloge i varje grad I-X. Arbetsgrader ges huvudsakligen på måndagar och kapitelloger på onsdagar med början kl 11.30 och med efterföljande lunch ca kl 12.45.

Avsikten med daglogerna är att ge äldre bröder som inte vill resa på kvällstid samt yngre bröder som av olika skäl har svårt att gå på loge på kvällstid, möjlighet att gå på en ritualenlig sammankomst under dagtid. Vidare vill vi ge bröder från hela landet bättre möjligheter att i samband med Stockholmsbesök få uppleva frimurarverksamhet i vår Ordens fantastiska stamhus, även på dagtid.

Vi kommer att försöka ha 2-3 teman under varje instruktionsloge.

Vi inleder med ett gradbundet tema och kan därefter ha t.ex ett musikaliskt och/eller historiskt inslag.

Vanlig klädsel för instruktionsloge gäller. Anteckna redan nu datumen för våra dagloger under 2010. Här följer de aktuella dagarna.

Mån. 18 jan Mån. 8 feb Tis. 9 mars Ons. 31 mars Mån. 12 april Mån. 17 maj Ons. 29 sept Ons. 20 okt Ons. 3 nov Ons. 24 nov

I gr NF II gr S:t E I gr Lum III gr AF IV-V gr NC VI gr GS VII gr SVEA VIII gr SVEA IX gr SVEA X gr SVEA

Bo Hansson Provinsialmästare Svea provinsialloge Frimuraren

Jubileumsbilaga

ÖPL öppnar upp Östgöta Provinsial Loge möter jubileumsåret i ett ombyggt och handikappanpassat Frimurarhus i Linköping. Med ny hiss till alla våningar, nya toaletter och en bara årsgammal festsal för måltider är man redo att möta framtidens krav på offentliga lokaler. Öppet Hus är en populär aktivitet och kommer att användas i de flesta enheterna. Det kombineras med föredrag och musikunderhållning. Då kommer även värdar att ta hand om besökarna och vandra runt i huset, titta på sköldar och museiföremål och titta på en DVD om frimureriet och detta kompletteras med ett antal utställningsskärmar. På detta enkla sätt försöker vi skapa intresse för frimureriet och detta försöker vi sedan förvalta på rätt sätt.

I Linköping skall vi i april ha en frimurargudstjänst öppen för all-

Lars Brunskog, ansvarig för ombyggnaden öppnar den nya dörren till frimurarhuset i Linköping.

Frimuraren

Det pampiga borgliknande huset från förra seklets början har fått en inre ansiktslyftning till både bröders och besökandes fromma.

mänheten. Provinsiallogens talman och musikföreståndare kommer att leda gudstjänsten.

I flera enheter skall det genomföras offentliga konserter. Med hjälp av lokala sångare och musiker vill vi ge en bild av frimurarmusik och kompositörer. Det blir för många årets höjdpunkt.

Till vår stora glädje finns det damföreningar på några ställen i fördelningen. En mycket aktiv sådan är Aurora i Linköping. De har en omfattande verksamhet med månatliga träffar. Vid dessa träffar kan Aurororna ta med sig väninnor och bekanta och skapar på så sätt ett intresse för frimureriet.

En aktivitet som är ganska anonym i ”den allmänna” världen är fördelningens välgörenhetsarbete genom enheternas Caritasgrupper och provinsiallogens Samfond. Under 2008 lämnade Linköpingsfrimureriets Cari-

tasgrupp stöd till behövande organisationer, som t.ex. Organisationen Suicid Prevention och Efterlevandestöd och Utvecklingsstörda barn och ungdomar. Caritasgrupperna arbetar även med medlemsvård och brödraomsorg. Ledordet är: ”Älska din nästa som dig själv”.

Medkänsla, omtanke, samhörighet och stöd kan sammanfatta arbetet. Det kan handla om omsorg vid särskilda behov, deltagande vid begravning och uppvaktningar på bemärkelsedagar likaväl som kontakt med bröder som inte deltagit i frimurargemenskapen på länge. ”Där barmhärtighet och kärlek bor, där är också Gud.” Samfonden kompletterar Caritas verksamhet och ger bidrag till behövande bröder och ideella organisationer, som t.ex. BRIS, Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Slutligen delar Samfonden ut stipendier till ungdomar som på olika sätt utmärkt sig.

Text: Bengt Assarsson Bild: Mats A Sverker 25

Beställ praktverket ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” Boken om hertig Carl och det svenska frimureriet är ett storslaget bokprojekt och en del av 275-årsfirandet år 2010 av frimureriets införande i Sverige. Nu har du möjlighet att beställa denna bok som kommer att ges ut på Carl-dagen den 28 januari 2010.

I boken skildras det svenska frimureriets uppkomst och utveckling under 1700talet med särskilt hänsyn till Hertig Carls insatser.

Boken är resultatet av ett projekt inom forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, vilket koncentrerats på personen Hertig Carl med avsikt att presentera en mer nyanserad och objektiv bild av denne och hans gärning än den gängse. Frimurarnätverket kring Hertig Carl speglas genom att några av de däri ingående personerna, deras samarbete med hertigen och betydelse för verksamheten och ritualutvecklingen presenteras.

Boken har tryckt överdrag samt är försedd med skyddsomslag och priset är 400 kronor. Boken har 446 sidor med ett 90-tal illustrationer, huvudsakligen i färg.

Boken kan beställas genom insättande av 465 kronor (inklusive porto) på forskningslogens Carl Friedrich Eckleff plusgirokonto 77 14 89 – 2. Ange namn och postadress på inbetalningskortet!

Musik

Kyrkomusik av J M Kraus – nyinspelning på CD

D

et tyska fonogrambolaget CPO har nyligen utgett en CD med kyrkomusik av Joseph Martin Kraus. Det är Deutscher Kammerchor med solister och barockorkestern La Stagione Frankfurt som svarar för utmärkta tolkningar av ungdomsverken Miserere från 1773 och Requiem från 1775. Dessutom framförs Stella coeli, inspirerat av Joseph Haydn´s orgelmässor och komponerat 1783.

Joseph Martin Kraus, som föddes i tyska Miltenberg den 20 juni 1756, flyttade till Sverige 1778.

Under Gustav III:s beskydd ägnade han sig i Stockholm åt musiken och på kungens uppdrag företog Kraus 1782-1786 en studieresa till kontinenten, där han bl.a. verkade i Wien som lärare i komposition.

Man anser det sannolikt att Kraus blev medlem i Wienlogen ”Zur gekrönte Hoffnung” sedan man funnit hans namnteckning och silhuettbild i logens medlemsregister.

Kraus hade nära relationer till kollegor som var frimurare. Kraus var starkt påverkad av den jämnårige Mozart och en stor beundrare av Gluck och Haydn. Enligt diplomaten Fredric Samuel Silfverstolpe lär Haydn ha yttrat ”Den symfoni han skrev här i Wien speciellt för mig kommer i århundraden att gälla som ett mästerstycke. Tro mig: det finns få som kan skriva ett sådant verk.

Efter återkomsten till Sverige, blev han 1788 utnämnd till förste hovkapellmästare. Kraus största verk är operorna Proserpin från 1781 och Aeneas i Carthago, komponerad till invigningen av det nya operahuset 1782. En av hans sista kompositioner blev musiken

Frimuraren

till sorgehögtiderna över Gustav III. Mordet på konungen den 29 mars 1792 skakade Kraus i grunden; det berättas att han vid repetitionen av begravningskantaten så överväldigades av sin sorg att han svimmade.

Med mordet på den svenske teaterkungen Gustav III ändades en av de mest glansfulla perioderna i svenskt kulturliv.

En värdig slutpunkt blev själva begravningsakten i Riddarholmskyrkan, iscensatt som en heroisk ”opera”. Hovkapellmästaren Joseph Martin Kraus, den störste av de gustavianska tonsät- Kyrkomusikern Joseph Martin Kraus. tarna, dirigerade själv det dramatiskt laddade verket, med dess starkt personliga tra del. Dit bar hans vänner kistan karaktär av förtvivlan, vrede och över isen vid fackelsken till den unsorg. dangömda skogsgläntan på TivoMusikhistorikern Anna Johnson lihalvön. Här hade Kraus ofta varit beskriver situationen: ”Märkligare på besök på Bergshamra gård hos sorti har ingen svensk furste gjort greve Nils Bark, som var en stor och knappast heller någon aktör. vän av Kraus musik. Skälet till de Men så skedde det också i ett regelbundna besöken på Bergsverklighetens skådespel, med en hamra kan också ha varit att Kraus handling mera fantastisk än nå- ville komma närmare Gustav III på gon librettoförfattare kunnat kon- Haga. I vart fall sågs tonsättaren struera. Teaterkonungen i sin sista ofta vandra på ägorna som trollstora roll, mördad vid en maskerad bunden av halvöns skönhet. i sitt eget operahus, i sista akten Över graven på Tivoliudden står förd till vila i de svenska hjälteko- ett gravmonumentet i sandsten, nungarnas ättehög till tonerna av där man på dess ena sida kan läsa en storslagen, högdramatisk ’ope- de klassiska orden: Här det jordisramusik.” ka af Kraus, det himmelska lefver En svår lungsjukdom ändade i hans toner.

Kraus liv den 15 december samma år och i sitt testamente hade han begärt att få bli begravd på TiText: Sten Svensson voliudden i Brunnsvikens nordös27

Stamhusfonden får donation ”Stiftelsen Svenska frimurare Ordens Stamhusfond bildades 1994 med ändamål att främja underhålls- och reparationsarbeten för att bevara Svenska Frimurare Ordens Stamhus – Bååtska Palatset – på Blasieholmen i Stockholm och ordens där förvarade inventarier i gott skick”.

E

n viktig utveckling av Ordens olika fonder är de medel i olika former som våra bröder donerar och testamenterar.

Det är skillnad mellan insamlande verksamheter och förvaltande, det ser man främst på hur de marknadsförs. De insamlande annonserar och arbetar mycket med publik insamling, ett exempel är röda korset. Ordens olika verksamheter förvaltar de medel som

skänks med marginella kostnader, det ligger i vårt uppdrag. Avkastningen tillsammans med gåvor och insamlingar används för att uppfylla de stadgar som vi lever efter. Stamhusfonden har under åren kunnat genomföra stora projekt i Stamhuset.

Alla stiftelser och fonder har påverkats negativt av den rådande finanskrisen, men repar sig nu då ekonomin i världen återhämtar sig. Stamhusfonden är inget undantag, god förvaltning har inneburit att nedgången inte blev dramatisk. En god hjälp till fondens positiva utveckling är den donation som erhölls av Lars Willners.

Broder Lars Willners testamenterade 1/3 av sina samtliga tillgångar till Svenska Frimurarorden.

Frimurarorden valde att överlåta

Frack inkl väst 1.999:Kompletta paket 2.399:-

Lars Willners, X SVEA har skänkt ett mycket vackert vinglas med ingraverade frimurarsymboler till Svea Provinsialloge.

Glaset används av den recipient som håller tacktalet vid våra brödramåltider.

samtliga tillgångar till Stamhusfonden (50%) resp Stiftelsen HKH Prins Bertils Frimurarefond (50%) Tillgångarna utnyttjas således på ett mycket konstruktiv sätt. Det innebär att medlen utnyttjas för att bibehålla och renovera våra vackra och värdefulla lokaler och fastigheter.

Dessa har ett mycket stort kulturhistorisk värde och kräver oftast ett betydande underhåll.

Lars blev frimurare den 10 mars 1959. Han fick grad VIII 20 februari 1991.

Frack inkl väst, skjorta, bröstknappar och rosett.

Besök www.fracklagret.se Alla frackar är i ullkvalitet.

1-2 dagars leveranstid.

Vi lagerhåller ALLA storlekar.

Egen tillverkning.

Vi levererar till hela Sverige.

Broderliga hälsningar Fredrick och Johan

Lars Willners vapensköld. Han var ”Riddare av medmänsklighet”. Och hans devis var ”Att fela är mänskligt”.

Laandling AB, Väverigatan 2 291 54 Kristianstad 0708-94 02 00 Fredrick 044-590 90 90 Johan

28

Text och Bild: Pierre Dunbar Bengt Gewalli Frimuraren

Riga - stad med många sidor För tredje året på rad reste brödraföreningarna Diorit (Västervik) och S:t Olof med damer över Östersjön en helg i början av september. Årets resmål var Riga, en gång i tiden Sveriges andra stad i storlek. Tidigare resor har gått till Tallinn (2007) och Helsingfors (2008).

U

nder bussfärden mot Stockholm och färjan orienterade Olof Nimhed, Diorits ordförande, om Lettlands och Rigas historia och, inte minst, om dagsläget för våra frimurarbröder. Efter frigörelsen från den senaste härskarregimen, den sovjetryska som förbjöd och hårdhänt förföljde frimurarna i ockuperade länder, har man så sakteliga åter börjat etablera sig i Riga. Där arbetar nu ett drygt 100-tal bröder i tre skilda system – men alla under samma tak. Men mer om detta längre ned.

SMHI hade varnat för styva vindar på Östersjön, och visst var

det lite’ gropigt under sena natten, men inte värre än att det var ett gäng pigga och alerta resenärer som efter ankomst fredag förmiddag till Riga fick en guidad 2-timmars tur per buss och till fots i stadskärnan, runt parker och i de gamla jugendkvarteren med sina otroligt vackra Art Nouveau-hus.

Sedan guiden – med ryskt ursprung – släppte gruppen vid Frihetsmonumentet alldeles nära vårt hotell ägnades eftermiddagen åt egna aktiviteter.

Många besökte de fantastiska marknadskvarteren strax bakom Rigas centralstation. Ett oräkneligt antal ”babuschkor” sålde egentillverkade textilprodukter, grönsaker och kläder, honung och fruktinläggningar – ja, nästan allt man kan behöva för det dagliga livet.

Lördag förmiddag sågs bröder och damer ”göra sta’n” innan det var dags att ta sig till logelokalen på Brivibas-gatan. I en oansenlig källarlokal några kilometer från

I ett logerum med influenser från tre olika frimrarsystem träffas ett hundratal bröder för frimureriskt arbete i Riga. Grand Secretary Arnis Salnais berättade på engelska.

Frimuraren

centrum, utan de yttre kännetecken som vi är vana vid och belägen vid en innergård till ett hus som ägs av en frimurarbroder, har man sitt tempel. Där välkomnades vi av Broder Arnis Salnais som briefade oss under dryga timman och mycket gästfritt bjöd oss på välsmakande förtäring …

Under Grand Lodge of Latvias sammanhållande paraply arbetar man efter tre skilda system. Bara sedan några månader tillbaka är Arnis Salnais dess Grand Secretary. Han torde vara en representativ broder för det unga frimureriet i Lettland, enkannerligen då Riga, med sina 35 år, sin positiva grundsyn och sina mycket goda språkkunskaper.

Det lettiska frimureriet är på frammarsch, enligt broder Arnis.

Många av bröderna är återvändare efter den ryska ockupationen och för med sig olika frimurartraditioner från västvärlden, kanske särskilt från de engelskspråkiga länderna.

Grand Lodge of Latvia är erkänd av SFMO, och dess tidigare storsekreterare Maris Slokenbergs, broder Arnis företrädare, innehar X:e graden i Svea.

Som tack för det trefliga värdskapet förärades broder Arnis det alldeles nydesignade whiskyglaset med Diorits och S:t Olofs vapen på samt, Norrköpings frimurarkors Strax före färjans avgång körde vår chaufför oss till ett ruffigt magasinsområde i hamnen. Där låg tax free-butiken …

På hemresan bjöds sällskapet på vinet till den mycket välsmakande supén, kväll blev till natt och de flesta av oss sov gott efter några trefliga dygn i österled.

Text och bild: Per Åke Ståhl 29

Epok går i graven I mer än 30 år har Brödraföreningen IIIxIII firat en våravslutning i Vadstena. Man har arbetat i kapitelsalen i Bjälboättens palats och under senare år i Munkklostrets kapitelsal. Men nu satsar man på ett nytt eget hus i Mot­ala och överger därför Vadstena i varje fall för en tid.

D

et har ibland tett sig en smula förvånande för många, att anrika Vadstena stad saknar ett eget frimureriskt arbete, en Frimurarloge eller i varje fall en brödraförening. Planer har dock funnits att bygga upp en frimurarkrets, planerna tog till och med form och den 15 januari 1920 på Statshotellet (Hotell Bellevue). Då beslöt ett antal frimurarbröder att i Vadstena ”bilda ett frimurareförbund avsett att genom föredrags hållande, och ömsesidigt broderligt tankeutbyte söka höja brödernas utveckling och förkovran.” Ytterligare ett skäl var att ”svårigheter ur såväl ekonomisk som kommunikativ synpunkt för ortens bröder att så ofta som önskvärt vore besöka logerna i Linköping och brödraföreningen i Motala,” Förbundets namn blev Vadstena Frimurareförbund, VFF. Några uppgjorda årsprogram fanns inte utan sammankomsterna planerades efter hand, och kallades med brevkort. Någon särskild ritual förekom ej, men i enlighet med Ordens lagar betonade man försiktighet gentemot utomstående och gradhemligheten gentemot bröder av lägre grader.

Den 15 feb 1922 beslutades att ändra namn till Vadstena Frimurarebröders Studiekrets, VFS. VFS gästades under detta år av bl.a.

Storsekreteraren i Stora Landslogen och PM i ÖPL och hoppades

30

därigenom att ”med så stor framgång i sitt arbete med tiden skulle erhålla ett fullt officiellt erkännande.”

Föredragskvällarna fortsatte under ett par år och i januari 1926 framfördes önskemål om att få bilda en brödraförening. Logedirektoriet meddelade: ”att det på grund av lokala förhållanden råder hinder och att enligt Ordens lagar intet frimureriskt arbete får företagas annat än på därför avsedd och medgiven plats och vid ritualmässigt och väl betäckt sammanträde.”

Den förste O, Jan Beck-Friis blev den siste Under 1929 syns aktiföredragshållaren när nuvarande O, Hans Tevell viteten ha avtagit. Den 29 avslutade epoken i Vadstena. juli uppmanade PM ordföranden ”att så snart som möjligt upplösa kretsen och att redrag av en känd föredragshålavveckla dess verksamhet,” vilket lare. Efter att denna våravslutning också gjordes den 5 dec samma kom till firades IIIXIII:s HD endast internt. Man höll också varje år en år.

Den 3 februari 1978 skickade julavslutning med damer i VadsteO i IIIXIII Jan Beck-Friis en ansö- na där man underhölls med musik kan till logedirektoriet om att få och sång av Vadstena Folkhöganvända Kapitelsalen i Vadstena skola, för att efteråt avsluta med gamla nunnekloster som tillfällig julbord.

Detta höll man på med ända sammanträdeslokal för Brödraförfram till 2003 då julavslutningen eningen IIIXIII. Motiveringen som gavs var att flyttades till Medevi. Våravslut”lokalbytet är dels att få litet omväx- ningen fortsatte ända fram till 2009 ling och på så sätt stimulera intres- där den siste föredragshållaren var set bland bröderna, dels att försöka den som startade detta 1978 Jan få bröderna bosatta i Vadstena med Beck Friis.

Brf IIIXIII ämnar i fortsättningen omnejd att aktivera sig .”

Enligt Jan var den verkliga or- göra ett uppehåll med sammansaken ren och skär avundsjuka på komsterna i Vadstena och istället flera andra loger som hade så fina fira Högtidsdagen i egna lokaler och då förhoppningsvis i egna nya lokaler.

Brf IIIXIII fick sitt tillstånd och sådana. började med att bjuda in fördelningens representanter till våravslutning i början av maj. Detta skedde i grad I för brödraförenText: Hans Tevell ingen, och man hade alltid ett föBild: Kjell Mazetti Frimuraren

UNIK FRIMURAR RESA TILL FARAONERNAS EGYPTEN! Följ med bröder från hela Norden på en unik lyxkryssning uppför Nilen ledsagade av reseledaren Pontus Lindqvist med mångårig erfarenhet av egyptologi samt Filosofie Doktor Henrik Bogdan vid Göteborgs universitet som under resans gång föreläser om Egyptens påverkan på frimureriet.

Den 6 – 20 november 2009 reser vi till Kairo, mot Luxor och vidare till Aswan. Vi upplever den antika egyptiska historien med dess pyramider, religion och månghövdade gudaskara. Vi kryssar uppför Nilens lugna vatten på en lyxkryssare och gör strandhugg för besök i tempel och exotiska byar.

Vi får inblickar i den levande Koptiska Kristendomen och den moderna Egyptiska kulturen.

Anhöriga och vänner är också välkomna att följa med!

Pris: 23500 kr/person i dubbelrum. Direktflyg t/r, 5« kryssare m. helpension, 5 – 4« hotell m. frukost, utvalda luncher, guidning, transporter och inträden inkl. i priset.

För mer info: Tel: 0175-92493 E-post: info@nimbusresor.se Hemsida: www.nimbusresor.se

Nyårschampagne Tsarine Cuvée Premium Brut

33% Pinot Noir 33% Pinot Meunier 34% Chardonnay

Pris: 350,00 Beställningsnummer: 89266-01 Du beställer champagnen hos närmsta Systembolag eller via vår hemsida www.samplex.se (vinbutiken)

SAMPLEX Alkohol kan skada din hälsa.

Nyheter från FM Regalia info@freemasonregalia.co m

BOETGRUPPEN

Fastighetsmäklare i samverkan

Stora regalieväskan

i äkta skinn med rött frimurarekors. Rött sidenfoder. Längd 32 cm höjd 30 cm Lock 5 cm med två kardborreband.

Pris: 395:Bröstknappar Broder Bo Lingserius VII SPL 08 - 23 70 00 08 - 556 069 28 070 - 723 10 40 Auktoriserad mäklare

till frackskjorta med P assare&vinkelhake

Pris. 210:-

Pin-nål Akaciagren Pris: 50:Äkta frimuraresvärd från Solingen i Tyskland

Pris från 3 595:-

För bröder i såväl söder som norr!

Frimuraren

Se huvudannons eller webshop www.freemasonregalia.com 31

Utställningar i Stamhuset

N

ästa år firar Orden sitt 275års jubileum. Förvaltandet av Ordens historiska arv är ständigt närvarande. Arvet är även i många fall en naturlig klangbotten i verksamheten. Att spegla frimureriet och Den Konungliga Konstens förvärvande under en sådan lång tidshorisont är en omfattande utmaning. Det har under de senaste åren varit museets ambition, att genom temporära mindre temautställningar lyfta fram och berätta om spännande och för många bröder okända eller lite diffusa begrepp och aspekter av frimureriet. Detta sammanfaller även med en allmän intention, om att genom historien spegla och återknyta till dagens förhållande.

På detta sätt vill museet verka för att öka kunskapen om Orden och dess arbete hos bröder och besökande allmänhet.

Ordens Museum med placering i stamhuset i Stockholm, finns genom depositioner av material ur samlingarna, även indirekt representerad på en rad lokala frimurarsamhällen inom Orden. Rent organisatoriskt är Ordens Museum tillsammans med Ordens Arkiv och Bibliotek inordnad under Utbildningsdirektoriet. Museet drivs i likhet med det mesta av Orden med ideala krafter, i museets fall 32

av en föreståndare, en myntväktare och en amanuens tillsammans med museistiftelsens ledamöter och förvaltning. Efter snart 100 år har museet lyckats bygga upp en betydande och värdefull samling frimuriana. Utöver ordensmuseets permanenta utställning i källarplanet finns även ett antal utställningsmontrar runt om i Stamhuset. Objekt som inte finns i den permanenta utställningen eller är deponerade på annan ort ligger vanligtvis magasinerade.

Lagom till museets specialutställning kring S:t Johanneslogen S:t Eriks 250-års jubileum och Nordiska Cirkelns 250-års firande av andreasfrimureriets införande i Sverige år 2006, invigdes de efterlängtade nya utökade utställningsmöjligheterna i entréplanet.

Utställningsmontrarna har fått ett odelat positivt emottagande bland bröder och övriga besökande till palatset. Under invigningen uttryckte Stormästaren personligen till museiföreståndare sitt stora gillande över de nya fasta och fristående montrarna i entrén samt menade att deras placering skall behållas permanent. På sätt var det utökade antalet montrar och dess placering en rimlig anpassning till de sedan länge rådande förhållanden i de andra nordiska

frimurarordnarnas stamhus.

I Köpenhamn, Oslo och Reykjavik, möts besökaren redan i entréhallen av upplysta museimontrar med äldre i ögonfallande och fascinerade frimurarobjekt.

Utöver att bröderna upplever att lokalerna vinner på montrarna, är det just här i entrén och den anslutande foajén man ofta ”har tid att slå ihjäl” när man står och väntar på någon eller för att komma in måltidslokalerna. Montrarnas innehåll kan också bli ett naturligt konversationsämne bröder emellan.

För att hindra att just utställningarna i entréplanet uppfattas alltför statiska, är det viktigt att regelbundet förnya dem. Dessutom bör utställningsmontrarna gärna ha ett ögoninfallande objekt eller spektakulärt arrangemang. Ett gemensamt tema och längre utförligare textförklaringar har också visat sig uppskattat. Museet kan därmed uppfylla det latinska mottot på sitt under 1950-talet utgivna medlemsbladet ”Res et mores sua fata habent” ung. på svenska ”- föremål och seder hava sina öden”.

Eftersom förutsättningen för att få se temporärutställningarna är ett besök i stamhuset under just utställningstiden, vill museets arbetsgrupp lämna en enklare reFrimuraren

dovisning över de senaste årens teman.

Efter de två logespecifika utställningarna 2006 följde mera allmänna frimureriska ämnen.

Jewels of crafts Det anglosaxiska craft el. blå frimureriets jewels dvs. medaljinsignier, en enklare introduktion till Royal Arch-frimureriets jewels, insignier och symbolvärld samt en utställning av tyskt frimurarmaterial från 1800- och 1900-talet. Merparten av materialet i de tre montrarna är annars magasinerat.

Tyskt frimureri

Inom det anglosaxiska frimureriet har man en medalj- och dekorationstradition som starkt avviker från vår. Man har hängda medaljer för alla möjliga skäl; grundläggarmedalj (founders jewel), olika insamlingsmedaljer (charity jewels), f. ordförande-mästaretecken (past master jewel), minnes- & jubileumsmedaljer (centeniary jewels), officiant- och f. ämbetsmedaljer samt naturligtvis en uppsjö av medlemstecken för loger och grader. Medaljer bärs enbart vid logeaktivteter. Naturligtvis är detta ett speciellt samlarområde med sin egen frimurarpublikation, Diadem – Magazin of Jewels of The Craft.

Frimuraren

Frimureriet i Tyskland har en lång och brokig historia intimt kopplad till denna nations skiftande öden.

Montern intresserade många och uppskattades i synnerhet av bröder med kopplingar till det tyska kulturområdet.

Bland objekten fanns flera som saknade kända motsvarigheter i Tyskland och några var rena unikum. Flera objekt hade en koppling till den kände frimurarförfattaren Otto Hieber [*1840 †1929] och frimureriet i dåvarande. Preussen.

Några objekt hade t.o.m. kejserlig proviens. Utställningen imponerade därför mycket på den tyska Stora Landslogens stormästare Joachim Klauß vid dennes besök i samband med Ordens högtidsdag i maj 2008.

Helenaorden Av specifikt svenskt intresse valdes objekt kopplade till företeelsen tjänande bröder, Hertig Carls mytomspunna Helena Orden vars efterlämnade objekt och handlingar finns i Ordens förvar.

För att högtidlighålla 10-års minnet av f. Stormästaren prins Bertils [*1912†1997] frånfälle, ställdes dennes kungliga svenska ordnar med tillhörande kedjor ut.

Utställningen var möjlig tack vare ett samarbete med Kunglig Majt:s Orden (KMO) förmedlat av fv. museiföreståndaren Tom C. Bergroth. Däremellan har i kortare utställningar visat museets senaste nyförvärvade eller magasinerade föremål.

Under 2009 har ovan nämnda utställningar fått ge plats åt dels en större specialutställning om den franskspråkiga 1700-talslogen L’Union. I somras var det 250 år sedan logen sattes upp av dess förste OM, den framstående frimurarbrodern generallöjtnant greve Fredrik Horn av Åminne [*1725 †1793]. L`Union kom sedan genom ett samgående med systerlogen S:t Jean Auxilaire 1799 att bilda en av de två jämnbördiga delarna av dagens Den Nordiska Första S:t Johannislogen.

Den efter fusionen övertaliga materielen och inventarierna kom påföljande år att bli en viktigt del i etableringen av frimureriet i Jönköping. L´Unions sista deputerade mästare under hertigen, tillika regementschef i staden Wilhelm Bennet [*1757 †1824] grundade 

Helena Ordens utställning.

33

Litteratur då S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren. Utställningen är ett resultat av ett samarbete med NF:s FA Ulf Åsén, DMP:s FDM Nils Lundqvist, mässdirektören Ronny Schultz på Livgardets Dragoner och KMO. I den omedelbara entrén finns just nu en som det har visat sig en verkligt lyckad utställning över frimureriska medaljer och utmärkelsetecken. Syftet är att visa de icke gradspecifika centralt utgivna utmärkelserna, regionala fördelningsmedaljerna samt ett urval av lokal loge- och förtjänsttecken. I utställningen förekommer även ett antal av motsvariga medaljer förekommande hos våra systerordnar tex. OHT. I montern visas även de enda tre inom det nordiska frimurarsamhället officiellt sanktionerade jubileumsmedaljerna. Medlemstecknen för de viktigaste europeiska forskningslogerna finns också utställda.

Den andra entrémontern är vigd åt begreppet ”frimurarglas”. Denna stora föremålsgrupp är egentligen ännu knappt utforskade och egentligen inte heller omskrivet i frimurerisk litteratur. Glas-temat har även det rönt ett intresse bland bröderna. De flesta har någon gång stött på eller rent av har något eller några egna frimurarglas. Men generellt sett vet man inte mycket om historien bakom dessa glas. Ämnet har dessutom en särskild aktualitet i år eftersom S:t Johanneslogen la Lumières årliga historiska loge i oktober var en 17 skålars måltidsloge enligt en äldre ritual som med all säkerhet inte skådats på över 200 år. Årets utställningar kommer under januari att ersättas med en jubileumsutställning med anledning av Ordens 275-års jubileum.

Text och foto: Viktor Nordström 34

Tempelherreorden Barbara Frale, The Templars.

The Secret History Revealed.

Arcade Publishing New York 2009. 221 sidor.

Om Tempelherreorden (Pauperes commilitones Christi Templique Solomonici) har många skrivit.

Varför läsa ännu en bok? Går det verkligen att klämma ur någonting nytt ur tempelherrarna? Kanske inte, men Barbara Frales bok har andra förtjänster. Till vardags arbetar hon som arkivarie i Vatikanens hemliga arkiv. Hon är således väl hemmastadd i de påvliga gömmorna och har under sina efterforskningar kommit upp med ett ess i form av det s.k. Chinondokumentet. Så till vida är boktiteln missvisande. Det hon lägger fram är varken hemligheter eller avslöjanden, utan värdet i framställningen ligger i att hon tar ett samlat grepp om materialet. Bakgrunden i korthet: Tempelherreorden blev med tiden alltför rik och alltför arbetslös för sitt eget bästa. Franske kungen, som ville åt pengarna, arresterade, torterade och brände ett antal tempelherrar på bål, mest för att vara på den säkra sidan, då han inte hade något mandat från påven att göra detta. Påven, som i bullan Faciens Misericordiam friat Tempelherreorden från alla misstankar om kätteri, valde av realpolitiska skäl att se mellan fingrarna.

Frale redogör på ett stringent sätt för Tempelherreordens tillkomst, dess uppgång, tomgång och fall.

Av särskilt intresse är redogörelsen för de inre spänningar som under andra halvan av 1200-talet kom att uppstå mellan riddarna i öster, illiterata stridsmaskiner och efter förlusten av Jerusalem 1291 utan egentlig uppgift, och riddarna i väster, vordna bankirer och diplomater. Den siste oomstridde stormästaren i orden blev Guillaume de Beaujeu, som emellertid stupade 1293 under belägringen av Accra. Efter några års inre strider blev slutligen ånyo en av ”riddarna i öster”, Jaques de Molay, ordens siste stormästare.

Han hade emellertid inte den bakgrund som krävdes för att föra det diplomatiska spelet i hamn och var en av dem som brändes på bål i Paris 1314. Frale menar emellertid att ordens öde redan var beseglat oavsett den franske kungens agerande och att Tempelherreorden troligtvis hade slagits ihop med (nuvarande) Johanniterorden.

Frales bok är beundransvärt heltäckande trots det ringa formatet.

Särskilt värdefull är hennes genomgång av rättegånghandlingarna (Chinondokumentet) och hur den påvliga bullan ignorerades av den franske kungen. Mot bakgrund av att Frale gett ut boken med Vatikanens goda minne, kan Tempelherreorden nu kanske i någon, om än blygsam, mening anses ha fått sin upprättelse.

Text: Ulf Grimsborn Frimuraren

Litteratur

Förlorad symbol återfunnen!

Jag skall inte göra en recension av Dan Browns – ” den förlorade symbolen” ur litterär synvinkel, så mycket bättre litteraturkritiker och skribenter har redan gjort det. Jag tänkte titta lite på den ur frimurerisk synvinkel. Låt oss då betrakta den ur teknisk, historisk och mystisk synvinkel.

P

å mig verkar den tekniskt ihopsatt som en puzzeldeckare med en väldigt logisk röd tråd. Läsaren skall kunna fundera ut nästa steg om han bara anstränger sig, Gåtorna förklaras så att var och en skall känna sig alltmera initierad i det symbolspråk och den värld där romanfigurerna befinner sig. Robert Langdon påstås vara symbolist, en vetenskapsgren som inte torde finns någonstans, och springer runt och knäcker koder tillsammans med en noetiker, en specialitet som väl hör hemma bland parapsykologi och annat.

Historiskt leder han oss med nästan föreläsaraktig glädje och stolthet genom ett antal av den amerikanska huvudstadens pampiga byggnader och dissikerar nästan vetenskapligt målningar, monument och byggnadsverk, värdigt en sann frimurare. Konspirationsteoretikern i mig inser väl att hans bok kan fungera som en turistmagnet för Washington, eftersom hans tidigare böcker har dragit horder av folk till Paris, London och Rosslyn chapel. Han verkar vara mycket noggrann med fakta vad det gäller beskrivningarna av platser och byggnader mm.

Jag valde att ha datorn på och sökte successivt upp de platser, målningar och föremål som han skriver om. Mycket är intressant, och ledde till långa sökningar och läsningar långt bortanför den förFrimuraren

lorade symbolen. Frimureriets historia hanterar han på ett föredömligt sätt och så vitt jag kan förstå vetenskapligt korrekt.

Mystiskt hanterar han ordens ide- och tanke och föreställningsvärld som finns med utgångspunkt i det amerikanska frimureriets grundsatser. De som tror att de skall hitta ”spoilers” som kan hänföras till det Svenska systemet blir grundligt bedragna i sin föresats. Huruvida alla de symboler han tolkar och utbreder sig om i diverse monument och byggnader verkligen kan anses vara frimureriska låter jag var och en fundera på. Låt vara att Washington (presidenten) var frimurare och att det från den tiden (slutet av 1700-talet) och framåt har skapats en del frimureriska byggnader och annat i Washington(staden). Men från

det till alla de otroliga tolkningar som han gör i boken är nog steget ibland rätt långt.

Mystiska symboler är bokens ledande tema. Tolkningen av symboler och lösandet av diverse symboliska gåtor ger en röd tråd genom hela bakgrundshistorien.

Men inte alla symbolerna har något med frimureri att göra. Den pyramid som han har som huvudsymbol finns inte på det sättet i det frimurarsystem som han har

som bakgrund. Men den förlorade symbol som man letar efter känns för en frimurare otroligt välbekant efter ett tag.

När Robert Langdon – som föreläsare – talar om de långsammare och svårare bitarna och blir han nästan mångordig och lite docerande både i ordval, stil och längd.

Hans lilla föredrag om frimurarordens mål, mening och metoder är mycket välfunnet och välformulerat. Här kan man som exempel ta hans jämförelse mellan frimureri och Coca Cola som är genial i sin enkelhet : ”Vad skulle hända om du knackade på hos Coca Cola och ville ha deras recept för vanlig Coke?” …”för att komma åt deras hemlighet skulle du behöva bli medlem i företaget, arbeta dig upp genom graderna under många år och bevisa dig som värdig deras förtroende. Till slut genom att bli medlem i de allra innersta cirklarna skulle du kunna bli insatt i de största hemligheterna, och då få svära att bevara hemligheten.” (fritt översatt och förkortat) Likadant hans svar på frågan om frimureriet är en religion, och han ger flera andra vettiga svar på för frimureriet svåra frågor. En av de saker som Langdon påpekar om det amerikanska frimureriet är att de inte värvar och inte omvänder – utan bara använder frasen ”to be one – ask one” (om du vill bli en – fråga en) och det kan vi ju använda som ett tema för alla de som ännu inte är medlemmar i Orden men läser boken – ”blir du nyfiken – hör av dig till oss”.

För det är väl som Robert Langdon förklarar (om igen fritt översatt) : ”Frimurarorden är inte ett hemligt sällskap, det är en Orden med hemligheter”.

Text: Rolf Prag 35

Politiskt frimureri – finns det?

Dan Brown skildrar i sin nya bok frimureriets inflytande, och Aftonbladet skriver om maktens män som möts bakom slutna dörrar (091026). Vi svenska frimurare, som vet hur våra logesammankomster ser ut, har svårt att förstå debatten. Eftersom ritualens genomförande tar flera timmar i anspråk har vi ju ingen tid över för någon sammansvärjning!

värderingar. Logerna har varit och är tankesmedjor med en uttalad agenda att förändra samhället.

Logerna fostrade republikens män. I L’Express tecknas en fascinerande bild av det franska frimureriets utveckling och politiska roll

ideal som de sedan försökte sprida till det övriga samhället.

När kejsardömet föll och 3:e republiken infördes på 1870-talet, genomsyrades maktens korridorer därför av frimurare, och de nya lagarna byggde på frimu-

allt sedan mitten av 1800-talet. Då fanns en stark inhemsk opposition mot Napoleon III, men inga politiska partier var tillåtna. Den enda organisation som kunde samla kritiker mot staten, och som var rikstäckande, var just frimureriet som med sina 10 000 medlemmar och ca 400 loger (dvs kring 25 bröder i varje loge), rymde borgmästare, advokater, lärare, läkare, judar och kristna, män och kvinnor. I logerna tränades frimurarna i jämlikhet, yttrandefrihet och föreningsfrihet;

reriska ideal. 1881 infördes, efter att logerna genomfört en kraftig lobbyverksamhet, tryckfrihet och yttrandefrihet i Frankrike. Eftersom politiska partier fortfarande var förbjudna, fungerade logerna under decennierna före sekelskiftet som ett slags skola i politisk argumentation.

M

en också Sverige har haft ett politiskt frimureri där logerna fungerade som stöttepelare för politiska grupper.

På 1760-talet insåg alla dock faran i denna utveckling, och sedan dess har Svenska Frimurare Orden aldrig fungerat som aktör på samhällsarenan, utan sett som sin uppgift att hjälpa den enskilde brodern till större psykisk och andlig mognad.

Politisk agenda I Frankrike är situationen en helt annan. Där har nämligen frimureriet verkligen varit en drivande politisk kraft, och är så kanske än idag.

När tidskriften L’Express ägnar sitt oktobernummer åt frimureriet: Francs-Maçons et politique – les liaisons dangereuses (frimurare och politik – en farlig förbindelse) handlar det därför inte bara om myter.

Under de gångna 140 åren har få regeringar kunnat bildas utan frimurare som ministrar, och få lagar har stiftats som inte först diskuterats i logerna. Eftersom logerna är så små, har man reception av nya medlemmar bara någon gång per år. Övrig tid ägnas åt träning i argumentation och samhällsdebatt, allt för att säkerställa republikens 36

Konflikten med kyrkan Även om många såg positivt på samhällsutvecklingen, reste katolska kyrkan ett varningens finger Frimuraren

och kritiserade de ideal på vilka den nya republiken byggdes.

I logerna diskuterades religionens skadliga inverkan på människans förmåga att tänka fritt.

Frimureriet började se kyrkan som sin fiende, och logearbetet fick därför under 1880-talet en alltmer anti-katolsk och anti-kyrklig inriktning. Grand Orient, Frankrikes största storloge, bestämde sig för att förbjuda alla religiösa uttryck, bibeln togs bort från logerummet.

Striden mot kyrkan hade börjat.

1886 tog staten ifrån kyrkan dess begravningsmonopol och strax därpå infördes rätten till skilsmässa. Bara under den första månaden lämnade 6000 par in ansökan om skilsmässa. Kyrkan rasade, men i frimurarlogerna intensifierades strävandena att helt krossa kyrkans inflytande. Den allmänna skolgången för både pojkar och flickor infördes, och kyrkan förlorade sitt inflytande över undervisningen. Skolan skulle vara en plats där all religiös verksamhet var totalt förbjuden. 1905 skildes kyrka och stat åt, och kyrkan ställdes under statens kontroll. I logerna firades förnuftets seger över vidskapelsen.

Skandal och konspiration Det blev dock allt tydligare att staten och frimureriet höll på att glida samman, och ryktet sade att ministrarna förberedde sina lagförslag på Grand Orients möten.

När lagen som tillät politiska partier kom 1901, anslöt sig snabbt majoriteten av logerna till det radikala partiet. Frimureriet höll på att bli en samhällsaktör. Samtidigt hade en väldig storm börjat blåsa upp. Det visade sig nämligen att försvarsministern bett alla loger att skriva rapporter om officerares politiska åsikter. Om de bedömdes vara kyrkliga, kungatrogna och anti-frimureriska skulle deras befordran försenas. När dessa tusentals rapporter från logerna Frimuraren

började strömma in till försvarsministern, fattade många misstankar och hela historien avslöjades.

Skandalen var ett faktum.

Svåra år och goda år Frimureriets politiska inflytande minskade under 1920-30-talen.

Istället fick man försvara sig mot anti-semitiska påhopp. Judar hade i stort antal sökt sig till frimureriet som ett sätt att lättare integrera sig i samhället. Pressen började anklaga logerna för att vara en plats där judar och frimurare möttes för att styra samhället. Den politiska verksamhet som kring sekelskiftet hade gynnat logerna, blev nu ett vapen som vändes emot dem.

Det var inte förrän under François Mitterrands tid som frimureriet åter började agera politiskt. Logerna drev många gånger aktiva kampanjer för Mitterrand under 1970-talet. När han blev vald till president 1981, förberedde sig logerna för den ge dödsstöten åt kyrkan. De privata skolorna, som många gånger var och är religiösa, borde förbjudas. Lagförslaget som förberetts i logerna väckte dock en sådan storm att över en miljon fransmän tågade till Versailles för att visa att frihet också kan innebära frihet att välja en religiös skola. Lagförslaget drogs tillbaka.

Logerna fortsätter dock debatten och har drivit igenom lagen som förbjuder slöja i samtliga franska skolor.

Frimureriet – motorn bakom samhällsutvecklingen När det franska frimureriet 2003 fyllde 275 år, höll president, regeringschef och ministrar hyllningstal till logerna. Den dåvarande inrikesministern sade: Frimureriet är en underbar skola för reflexion och tanke. När vi nu snart skall få en gemensam europeisk konstitution skulle jag vilja hylla frimurarna som legat bakom dess tillkomst

och som sett till att den fyllts av humanistiska idéer, jämlikhet mellan individer, tolerans och tron på människans natur som lika för alla.

Här på inrikesministeriet kämpar vi för de stora friheterna: friheten att mötas, att diskutera, att framföra åsikter, att rösta. Dessa friheter har vi nått idag tack vare en lång kamp i vilken frimureriet har spelat en avgörande roll. Men det är inte bara som motor i denna utveckling som frimureriet är viktigt; det är i logerna som dessa friheter dagligen tränas och utövas. Idag måste republiken slå vakt om den sekulära staten. En religionsfri stat är den naturliga följden av frimureriets grundvärderingar.

Idag är ministern, Nicolas Sarkozy, Frankrikes president.

I Frankrike valde frimureriet att samla mäktiga män och sedan agera för att skapa ett bättre samhälle. Priset har emellertid varit mycket högt. Hatkampanjer i pressen avlöser varandra, och en mycket djupt rotad misstänksamhet i de djupare folklagren sätter hela tiden likhetstecken mellan storfinansens mygel, svågerpolitik, frimurare och deputerade i Nationalförsamlingen. I Sverige valde våra fäder redan på 1770-talet att inte skapa en organisation som skulle fungera som aktör i samhällskroppen. Istället skapades en skola som skulle forma individer som sedan enskilt kunde agera för att skapa ett bättre samhälle.

Text: Ulf Lindgren 37

Vapen i heraldiken

M

ed heraldik menas läran om vapen och reglerna för vapenframställning i bild. Heraldiken är tillkommen först efter att olika märken och symboler blivit anbragta till en början på skyddsvapen, d.v.s. sköldar som användes för att undvika en angripares slag och stötar. När senare kroppsskyddet hade utvecklat sig till helrustningar försågs dessa eller hjälmen med något tecken som visade vem bäraren var. Det blev nödvändigt att använda vissa färger och tydliga skillnader på de bilder som skulle särskilja olika personer och det var nu som heraldiken uppstod med regler för färger och former.

De ursprungliga sköldmärkena kallades tidigt för en vapensköld, där ordet vapen också övergick till att bli en synonym för en bild.

Detta vapen blev en symbol för en ätt och utvecklades efter hand till att även omfatta olika stater och länder. Efter hand spred sig användandet av vapensköldar allt vidare så att idag varje kommun har sitt eget vapen och även bland människorna förekom att andra än furstliga och adliga personer började med egna familjevapen.

Inom frimureriet, som från början i varje fall i Sverige, till sin huvuddel bestod av adliga personer, 38

upptogs i sin krets framstående individer, som avancerat till höga ämbeten i statens tjänst eller på annat sätt visat sig intresserade att deltaga i det arbete som medlemskapet i frimurareorden innebar.

Däremot har jag inte tagit med t.ex. bikupor och andra äldre eller utländska symboler. Till vapen har jag utöver värjor, svärd, sablar, gevär och pistoler även räknat pilar och skyddsvapen i form av rustningar och delar därav samt kanoner.

Gevär förekom inte på sköldarna förrän efter 1896 och endast tre finns med år 1914 men blev flera i form av skyttemärken år 1927. Anmärkas bör även att ofta förekommer både frimureriska motiv och vapen på samma sköld och har då medräknats i båda kategorierna.

Siffrorna visar en hög andel av frimureriska motiv på sköldarna som är den klart dominerande.

Siffran för vapenmotiven, som man i första hand kan utgå ifrån att de förekomma på officerares eller försvarsintresserades sköl-

Utnämningen till VIII-graden medföljer att frimuraren erhåller en egen vapensköld, om han icke redan har ett familjevapen, och den fråga som jag i denna artikel vill belysa är om verkliga stridsvapen finns representerade bland sköldarna. Av naturliga skäl har en sådan undersökning gärna behov av en jämförelse med några andra symboler för att ge en bättre uppfattning. Jag har därför sökt en jämförelse genom att utgå ifrån de vackra samlingsverk av frimuraresköldar som publicerats för Svenska Landslogen med utgivningsår 1896, 1914 och 1927 samt för Göta Provinsial Loge 1914 och 1928.

dar, är betydligt lägre för år 1914 än de andra åren men efter kriget har siffran åter stigit, varför den år 1927 blivit så pass hög. Detta kan bero på att försvarsintresset blivit höjt under 1:a världskriget och den nedgång som inträffade under regementsned År antal Frim motiv Vapenmotiv läggningarna år 1925 har 1896 746 365 = 48,9% 145= 19,4% 1914 928 396 = 42,7% 89 = 9,6% ännu inte slagit igenom i 1927 992 443 = 44,7% 137 = 13,8% alla graderna.

För den senare tiden har jag gjort en jämförelse Som frimuraremotiv har jag räk- för Göta Provinsial Loge för åren nat frimurarekors (ej andra kors), 1914, 1928 och de sköldar som vinkelhake, passare, pelare, golv idag (2008) hänger i kapitelsalen. samt rent frimureriska symboler. Här framkommer nu helt andra Frimuraren

längningen även för frimurarordens bestånd.

Tyvärr måste vi nog räkna med att utan försvar och med vapenfientlig propaganda kommer vapnen att försvinna från frimurarnas sköldar på samma sätt som redan skett för de frimureriska motiven. Däremot torde vi i framtiden få se flera sköldar med yrkesrelaterade bilder eller tecken på olika hobbyverksamhet.

siffror och man kanske kan anse att dessa siffror inte i någon större utsträckning skiljer sig från utvecklingen i andra provinsialloger.

Som ett kuriosum kan antecknas att före år 2008 har för första gången en pistol förekommit på en sköld och år 2008 ett par pistoler påträffats på en sköld, eljest är svärd, värjor och sablar de vanligaste vapnen. År antal Frim motiv Vapenmotiv

1914 346 72 = 20,8% 41 = 11,8% 1928 495 135 = 27,7% 57 = 11,5% 2008 838 140 = 16,7% 128 = 15,3% Den första siffran år 2008 visar den kraftiga tillväxten av antalet bröder med lägst VIII:e graden och är enbart i Göta Provinsial Loge nästan i höjd med hela antalet motsvarande bröder i Svenska Landslogen i början av 1900-talet. Antalet frimuraremotiv har gått ned till mindre än en tredjedel, vilket förklaras av de direktiv som lämnats att personliga

sköldar ej skall innehålla frimureriska motiv utan dessa skall sparas för andra ändamål. Däremot visar siffran för vapenmotiv år 2008 en högre siffra än väntat men har nog sin förklaring i att det svenska försvarets nedläggning ännu inte påverkat de bröder som redan har fått sina sköldar. Där återfinns idag ännu de personer som upplevt 2:a världskrigets och det kalla krigets händelser.

De har förstått försvarets betydelse för landets bevarande och i för-

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen IX graden Svea Provinsialloge

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök

Källor: John M. Påhlman: Frimurare-Vapen: Svenska Stora Landslogen. Stockholm 1896.

Frimurare. Vapen: Andra serien.

Svenska Stora Landslogen.

Stockholm 1914. Frimurare-Vapen: Svenska Provinsiallogerna.

Göteborg, Linköping och Karlstad. 1914. Frimurare-Vapen: Tredje serien. Svenska Stora Landslogen. Stockholm 1927.

Frimurare-Vapen: Provinsiallogerna. Göteborg, Linköping och Karlstad. Stockholm 1928.

Text och bildurval Olof P Berg

FM Regalia firar jubileum.

I 10 år har FM Regalia försett frimurare med utrustning.

Nu firar man med nya produkter, ny hemsida och ny webbutik. Butiken startades av Stefan Lindhe och ett antal ämbetsmän i Malmö efter ett besök i London.

Gå till www.fmregalia.se eller maila till info@fmregalia.se så kan du stilla ditt lystmäte över allt vackert som finns att bära.

www.fonus.se • 020-87 00 87 Frimuraren

39

Debatt

Jakobiter och frimurare

V

ad är en jakobit? Och vad har en sådan med frimureriet i upplysningstidens Europa att göra? Frågan är befogad med anledning av Susanna Åkermans artikel i Frimuraren Nr 2, 2009. Och den är relevant om man vill studera förutsättningarna för det moderna frimureriets framväxt, inte minst i Sverige. Åkerman tar avstamp i min bok, Frimuraren Gustaf III; hennes precision i ordval och formuleringar lämnar dock ett och annat övrigt att önska.

Begreppet jakobit har sitt ursprung i den ärorika revolutionen i England 1688 och syftar på anhängarna till den avsatte kungen Jakob II. Jakobit ska inte förväxlas med jakobin, som var medlemmarna i de radikala klubbarna i revolutionens Paris. Tid, rum och mentalitet skiljer förvisso dessa politiska aktörer åt, men intresse för frimureri hade de gemensamt.

Jakobiterna drömde om katolskt kungligt envälde under huset Stuart, jakobinerna om frihet, jämlikhet och broderskap. Drömmarna skulle i båda fallen komma på skam. Det absoluta kungadömet fick ett bryskt slut i England, parlamentet gick segrande ur striden och stärkte kraftfullt sin makt genom Declaration of Rights. I Frankrike fick jakobinerna uppleva hur revolutionen radikaliserades, hur kungen avrättades men också hur det napoleonska enväldet etablerades. ”The glorius revolution” är en stor och oblodig händelse i England, i historieböckerna av samma dignitet och tyngd som Wilhelm Erövrarens invasion, eller som Magna Carta, segern över spanska armadan eller slaget vid Trafalgar. Wilhelm av Oranien, ståthållare i Holland, var den europeiska protestantismens självklare ledare 40

och den kandidat till tronen som parlamentet ställde sitt hopp till för att undvika ett katolskt England och för att leda kampen mot det expansiva Frankrike. Hans äktenskap med Jakobs protestantiska dotter Maria var meriterande. De båda partierna whigs och tories hade länge tvistat om sin lojalitet till tronen, men i november 1688 accepterade de Wilhelms spektakulära landstigning med trupper. Från jakobitisk synpunkt var landstigningen en invasion, men kung Jakob sviktade och flydde till Frankrike. Därmed sattes punkt för 1600-talets konflikter och inbördeskrig, monarkin blev nu konstitutionell. Men jakobiterna gav inte upp sina krav på Stuarts rätt till kronan, de skulle i tur och ordning hylla tre monarker i exil.

Många aktiva jakobiter sökte sin räddning i flykten. En av de ledande var Charles Radclyffe som var frimurare och blev stormästare i Frankrike; av honom fick den unge svenske diplomaten Carl Fredrik Scheffer 1737 en fullmakt att starta loger i Sverige. Scheffer blev i sinom tid riksråd, stormästare och Gustaf III:s grå eminens.

Radclyffe gick ett annat öde till mötes; engagerad i det stuartska upproret 1745 under den legendariske Bonnie Prince Charlie blev han tagen tillfånga och avrättad.

Pretendenten själv flydde efter nederlaget vid Culloden till Frankrike. Ute i Europa skulle hans namn förknippas med Tempelherreorden. Gammal och försupen, men alltjämt med spår av den charm och karisma som en gång lockat tusentals anhängare under hans baner, blev han uppvaktad i sitt hem i Florens av ingen mindre än Gustaf III som hade högtflygande planer som frimurarfurste.

Huset Stuarts fall 1688 och det

parlamentariska systemets utveckling kom i fokus bland brittiska forskare på 1800-talet. Mest känd bland den tidens historiker är Thomas Macaulay, som 1848 började ge ut sin berömda History of England from the accession of James II. Hans framställning är en lysande skildring, inte minst kulturhistoriskt, men den är samtidigt vinklad, Jakob II är skurken och Wilhelm hjälten. Fackhistoriker har vänt sig mot denna förenklade bild, i allt väsentligt utformad av whigpartiet, men den spelar ändå en viktig roll i skolundervisningen och i nationens föreställningsvärld. Den som främst gått till rätta med denna historiebild är Herbert Butterfield, Regius Professor of Modern History, Cambridge, i sin lilla men mycket inflytelserika bok The Whig Interpretation of History (1931).

Med ett historiefilosofiskt betraktelsesätt menar Åkerman min gestaltning av jakobiterna och frimureriet vara en modern whigtolkning. Men låt oss objektivt konstatera, att starka krafter 1717 önskade grunda en storloge. Denna centralisering skilde frimureriet från klubb- och sällskapslivet i övrigt i London. Låt oss också slå fast att whigfolket vid denna tid var en social och politisk maktfaktor. Vi finner ”whigs” inom handel och näringsliv, finans- och bankvärld och i officerskåren. Och inom frimurarlogerna, som bidrar till att luckra upp den rigida engelska samhällsstrukturen. Sannolikt grundades storlogen på whiginitiativ som ett medelklassprojekt, som motvikt mot jakobitinfluerade äldre loger och mot bakgrund av rebellernas aktiviteter. Det gällde att bryta det jakobitiska monopolet. Några år senare tillkom Andersons Constitutions för att öppet Frimuraren

Debatt kodifiera frimureriets rätta väsen och dämpa misstankarna om subversiv politisk aktivitet.

Från Londons horisont var alltså jakobiterna en osäkerhetsfaktor. Karl XII:s rådgivare Görtz utnyttjade detta faktum 1716 i sina skrupelfria förhandlingar i Haag, dåtidens centrum för det diplomatiska spelet. Åkerman sätter tilltro till Görtz. Men vad som är rykten, propaganda eller skenförhandlingar är inte lätt att reda ut. Görtz hade en dold agenda; motparten var brittiska regeringen, problemet gällde Östersjön och Rysslands respektive Englands roll där. På bordet fanns också Bremen-Verdens framtida öde som angick England och Hannover. Att spela det jakobitiska kortet var ett medel för den slipade Görtz att få britterna dit han ville.

I sin strävan att lyfta fram jakobitismen missar Åkerman den jakobit som spelat den märkligaste rollen i svensk frimurarhistoria, nämligen generalen James Keith.

Keith var skotte och protestant men hade deltagit i jakobiternas misslyckade uppror 1715 och 1719 och tvingats i exil. Han hade gått i rysk tjänst, besegrat svenskarna i Finland och efter Åbofreden kallats till Sverige med ryska hjälptrupper för att avvärja hotet från Danmark. I Stockholm blev han en nyckelfigur som intrigant diplomat. Här grundade han också en johannesloge. Han hade låtit utnämna sig till provinsialmästare för Ryssland; fullmakten att stifta loger hade han fått av de skotska frimurarnas stormästare som var hans egen bror, John Keith. Hans politiska verksamhet i Sverige tål inte i alla delar dagsljus och kastar ett ofördelaktigt ljus över hans loge, hans förtroende i Petersburg var snart förbrukat och silkessnöret väntade.

General Keiths sejour i Stockholm är en märklig episod. Den ledde till ett trendbrott när det gälFrimuraren

ler frimureriets förhållande till den allmänna världen; ledande bröder som von Höpken, Tessin och Scheffer växlade nu in på ett nytt spår. I fortsättningen trädde frimurarna fram i offentligheten: en medalj präglades när arvfursten Gustaf föddes, barnhusverksamhet inrättades, kung Adolf Fredrik

engagerades som ”övermästare över alla frimurarsamhällen i riket”, offentliga konserter gavs för att ta några exempel. Humanism, filantropi och musik var frimurarkultur i upplysningens anda.

Göran Anderberg SL CFE

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1595 :-

MÖRK KOSTYM-----------1150:-

SMOKING + SKJORTA-1600:-

LACKSKOR------------------550:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Husbyvägen 15, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

41

Från Ordens Ledning och Kansli

Inrikes ärenden Drätseldirektorium

Förordnanden Kammarherren Ulf Lagerström, X Svea, som Storintendent från och med den 20 augusti 2009 till och med den 31 mars 2010.

Direktören Göran Larson, X Svea, som Amanuens till Storintendenten från och med den 1 september 2009 till och med den 31 augusti 2015.

Utbildningsdirektorium Förordnande Professorn Per Wramner, X Svea, som sekreterare från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2015.

Visitator a latere Förordnande Fastighetsmäklaren Göran Eriksson, X SPL, förlängt som Visitationssekreterare från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2012.

Skånska Provinsiallogen Förordnanden Säkerhetschefen Nils Magnusson, R&K, som Provinsialmästare från och med den 27 mars 2010 till och med den 31 mars 2016.

Kyrkoherden Richard Grügiel, X ÖPL, som Ordförande i S:t Andreasföreningen Värendsbröderna i Växjö från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2015.

Entledigande Lektorn Gert Björnlund, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Sirius i Halmstad från och med den 1 juli 2010.

Göta Provinsialloge Förordnande Tekniske chefen Arne Lennartsson, IX GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Den Gyllene Lågan i Borås från och med den 1 november 2009 till och med den 31 oktober 2015.

42

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Förlängt för civilekonomen Christer Holmgren, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn från och med den 6 december 2009 till och med den 5 december 2012.

Förlängt för överläkaren Per Heldtander som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Eystrasalt i Västervik från och med den 10 februari 2010 till och med den 9 februari 2011.

Värmländska Provinsiallogen Förordnande Jägmästaren Jan Dirk Kooistra, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder i Falun från och med den 1 oktober 2009 till och med den 30 september 2015.

Entlediganden Beredskapsdirektören Bengt Holmgren, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Tomas i Filipstad från och med den 1 januari 2010.

Skattedirektören Ingemar Dahlén, X VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder i Falun från och med den 30 juni 2009.

Stor Capitlet i Finland Förordnande Förlängt för filosofiekandidaten Filip von Schantz, X SCF, som Ordförande Mästare i Österbottens Stewardsloge i Vasa från och med den 1 oktober 2009 till och med den 30 september 2010.

Mellersta Norrlands Provinsialloge Förordnanden Komministern Mats Bonér, VIII MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Bifrost i Sundsvall från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2015. Överstelöjtnanten Håkan Lindgren, VII MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Urania i Östersund från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2015.

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden utnämnt: hos Grand Prieuré de Belgique et ses Préfectures d’Australie, Alain Marchiset C.B.C.S. som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos Grand Lodge of the State of Louisiana, Gregory L. Bruce, som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos Storlogen för Märkes Mästare Murare i Estland, Tönis Tamm, som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos Royal Arch Storchapter i Estland, Tönis Tamm, som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos Grande Loge Régulière de Belgique, Louis de Bouvere, som föreslagits som innehavare av detta ämbete.

Utnämning av representanter för främmande Priorat, Storchapter och Storloger Ordens Stormästare har som representant hos Svenska Frimurare Orden föreslagit: för The Sovereign Great Priory of Canada: Magnus Åkerman R&K, för Grand Loge Régulière de Belgique: Christer Göthe, för Grand Lodge of Tasmania: Magnus Jäderlund, för Grand Lodge of Illinois: Joachim Cederblad, för Storlogen för Märkes Mästare Murare i Estland: Mart Jänes, för Royal Arch Storchapter i Estland: Mart Jänes.

Frimuraren

Till sist

Medvind i stormen Ordens överarkitekt brukar travestera Cartesius och skriva: Man skriver om oss - alltså finns vi till. Just nu blåser det medvind i massmediastormen, även om kalla kårar från broderlandet i väster tränger sig in. Tänk bara: Riddarsalen i uppslag i Aftonbladet!

John Fahlnaes presenterad på helsida i Entreprenören! Debatten kring Den förlorade symbolen!

Den franska tidningen l´Express temanummer med DVD och ett bokerbjudande. Ett antal nya prenumeranter utanför den svenska brödrakretsen!

Till detta nummer har det forsat in material, så trots en fortsatt utökning till 44 sidor finns mängder av spännande material till kommande nummer.

Det jag nu saknar är den positiva medlemsstatistiken! Men den kommer det är jag helt säker på.

Ett gammalt ordspråk lyder: Man kan inte bromsa sig uppför en backe. I motvinden har OSM och SFMO satsat framåt och den medvinden kommer lagom till jubileumsåret.

Nr 4 Årgång 81 ISBN 1651 - 35766 Chefredaktör Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com

Frimuraren har genomgått en grundlig make over som redaktionskommittén beslutade i slutet av september. Dessutom har ID gett tillstånd till 44 sidor under hela jubileumsåret, och mitt sidorna, i detta fallet 8 består av jubileumsmaterial som kan tas ur tidningar och sparas till ett jubileumsnummer.

Med några undantag har jag avstått från en krönika, men det Du nu läser blir ett embryo till en personlig fundering i varje nummer, på sista sidan, tillsammans med namnen på de bröder som ställer sitt kunnande, sin tid och kraft till mitt och läsarnas förfogande.

Som vanligt tar jag gärna emot både ros och ris och inte minst tips och idéer om vad som skall fylla tidningen i framtiden. E-posta, SMS:a, skriv, ring - jag svarar om och när jag är tillgänglig.

Broderligen

Naxos har nyligen utgett en CD med en komplett samling av Mozarts frimurarmusik. I det medföljande texthäftet finns alla texter till de vokala verken. (best. nr 8.570897) Från läsekretsen har flera förfrågningar kommit om var man kan köpa de CD-skivor som har visats i Frimuraren.

Min rekommendation är att gå in på Internetsidan: www.jpc.de I rutan ”Suchbegriff” kan man t ex skriva ”Freimaurermusik” och då visas aktuellt utbud.

Kjell Mazetti Chefredaktör

Redaktionskommitté Kjell Mazetti, ÖPL, Ordförande John Fahlnaes, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Lars Pettersson, SPL Bo Pettersson, VPL Lars Sjödin, MNPL Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL Annonser Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar

Sten Svensson

Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö Prenumeration Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år Hemsida www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta den loge Du tillhör.

När Frimureriet i Sverige firar 275 år firar Sala Frimurarebröder 125 år Den 17 april 2010 får Du var med på en Unik och Upplevelserik sammankomst på 155 metersnivån under jord i den uppvärmda Viktoriasalen, Sala Silvergruva.

Preliminära programpunkter: 11.00 Ankomst till Sala Silvergruva, information och förmiddagskaffe för bröder och damer.

12.00 Nedstigning med hiss, guidad tur i Sala Silvergruva med musikupplevelse för både bröder och damer.

Gemensam lunch.

16.00 Nedstigning med hiss för sammankomst i den uppvärmda Viktoriasalen med föredrag av Ordens stormarskalk Tom C. Bergroth R&K. Samtidigt vinprovning alternativt spa för damer på Sätra Brunn 19.30 Jubileumsmiddag med damer i Kalstenius matsalar på Sätra Brunn.

Begränsat antal platser till självkostnadspris. Övernattningsmöjligheter finns på Sätra Brunn Intresseanmälan görs till sala.frimurarebroder@frimurarorden.se eller per post till Sala Frimurarebröder, Bråstagatan 4C, 733 30 Sala senast den 31 december

Frie och antagne ... De första 100 åren Frimureri i Luleå och Norrbotten 1909–2009.

Exklusivt tillfälle till en i

216 sidor samlad historisk överblick.

Linnetrådsbunden bok med hårda pärmar, kapitäler och markeringsband.

Beställ Ditt exemplar via e-post:

lulealogerna@frimurarorden.se, telefon: Erik Sundström 070-698 82 62 eller Hans Rehnström 070-522 95 50.

Pris: 275 kronor.

Porto 25 kr tillkommer.