Frimuraren nummer 4 2010

tidskrift för svenska frimurare orden | no 4 | 2010

Gränslös vänskap och glädje

� �

Investerum�Basic�

�

2008�12�31�����2010�08�31� Investerum�Basic� Investerum�Basic�

� �

�

�

2008�12�31�����2010�08�31�

2008�12�31�����2010�10�31�

Investerum�Basic� Investerum�Basic�

� � �

2008�12�31�����2010�10�31� 2008�12�31�����2010�08�31�

� �������Jämförelseindex:�MSCI�World�Free�

�������Jämförelseindex:�MSCI�World�Free�

�

�

�������Jämförelseindex:�MSCI�World�Free� �������Jämförelseindex:�MSCI�World�Free�

� �������Jämförelseindex:�MSCI�World�Free�

�

Ledare

Mycket givande jubileumsår vårt stora jubileumsår närmar sig i skrivande stund sitt slut. Inför vårt förestående jubileum uppmanades medlemmarna att även lokalt ta tillfället i akt för att för allmänheten ge olika prov på vår verksamhet. Under det gångna året har det varit stor aktivitet på många orter där Svenska Frimurare Orden har loger och brö-

draföreningar och en del jubileumsaktiviteter har även redogjorts för i tidigare nummer av vår tidning. Även i detta nummer kan vi läsa om intressanta lokala projekt där vår Orden och dess verksamhet visat upp sig inte enbart för dess medlemmar med familjer utan för allmänheten i stort. Det är många arbetsgrup-

per som under året lagt ned ett stort arbete för att kunna visa allt det positiva som frimureriet kan ge och jag tackar er alla för er fina insats. under året har även att antal böcker som beskriver vår Orden och dess bakgrund sett dagens ljus. Intresset har varit stort och läsarna har verkligen kunnat glädja sig åt intressanta berättelser. De flesta alstren har tillkommit genom medlemmars insatser men det finns även bidrag av icke frimurare. Den allra senaste av den kategorin är Peter Ullgrens bok ”Hemligheternas brödraskap”. Peter Ullgren blev intervjuad sittande i ”soffan” i TV4 den 11 oktober och intervjun gav verkligen en positiv bild av frimureriet och tog även död på flera myter. Sammanfattningsvis kan man säga att det oberoende av källa ges en positiv beskrivning av vad vår Ordens verksamhet betytt och betyder inte bara för våra medlemmar utan för samhället i stort. tiden går fort och julen är snart här. Jag önskar nu alla läsare en God Jul och ett Gott Nytt År och ser fram mot ett nytt härligt år med förhoppningsvis många givande stunder.

Linköping i november 2010

Anders Fahlman

Nicolas Emerton-Court, Ass Grand Master, Gran Loggia Regolare d´Italia, överlämnade vid jubileumskonserten denna vackra silvertavla till Ordens Stormästare Anders Fahlman.

Frimuraren

3

klas eriksson , mikael lindfors , klas-göran lundberg , peter trygg

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

Innehåll

6

24

8

Innehåll:

Gränslös gemenskap gränslös glädje Jubelmusik i Riddarsalen 100 år i Hässleholm Skönheter i vacker matsal Stark slutspurt i Örebro Stipendiatkonsert i Skövde Västeuropa firade jubileet Irländskt tacktal Johann Christoph Vogel Öppet hus i ruinen Historisk loge i guld och himmelsblått Ordens bibliotek 225 år Bångstyrigt silver lockade Barnhusstiftelsen delade ut Fruktbart nordiskt ID möte Hemligheternas brödraskap Frimurare sämre forskare?

Frimurarnas hus i Karlskrona Frimurare och bildhuggare Frimurare förlorade Finland Frimureri och kungligt välde Världsreligionernas födelse Frimureri före 1717 Frimurerisk pedagogik Behålla och ge behållning Visitation i Mora Från Ordens ledning och kansli I bakvagnen

Frimuraren

sid 6 sid 8 sid 10 sid 11 sid 13 sid 14 sid 16 sid 18 sid 21 sid 22 sid 24 sid 26 sid 28 sid 30 sid 32 sid 34 sid 36 sid 39 sid 41 sid 42 sid 43 sid 46 sid 47 sid 53 sid 55 sid 56 sid 58 sid 59

28

56

5

Konsert

Gränslös gemenskap gränslös glädje Att det skulle bli fullsatt i Madesjö kyrka den 16 oktober var självklart. Lill Lindfors firar 50 år som artist och är evigt ung som människa.

Frimurarsamhället i Kalmar ville högtidlighålla 275 års jubileet på ett annorlunda sätt och man lyckades till mer än 100 %.

Gränslös gemenskap var rubriken som i annonser och affischer lockade publiken till Madesjö kyrka. Mer än 400 biljetter hade sålts i förväg och de få platser som fanns kvar gick åt till de köande människor som kom spontant denna soliga höstsöndag.

I kyrkan kändes en förväntan utöver det vanliga. Frimurarkören i Kalmar-Växjö skulle vara med och dessutom var det premiär för ungdomskören Crystal Light från Dädesjö-, Madesjö-, Söraby- och Älghults församlingar i samverkan. Och vilken premiär de fick!

Det måste ha känts härligt för en kör att bli så uppmärksammad av en så stor artist som Lill Lindfors.

Inte undra på att man höjde sig flera steg i både sång och ansiktsuttryck.

Redan i anslaget när Bertil Danielsson hälsade publik och medverkande välkomna betonades gränslösheten.

En ungdomskör, mest bestående av flickor fick möta en manskör och de båda - visserligen duktiga på många sätt fick sjunga med en oerhört professionell trio som i ett antal år arbe-

Vilken premiär för en nystartad ungdomskör. För Crystal Light ligger vägen till framgång rak och ljus efter framträdandet med Lill Lindfors i Madesjö kyrka.

6

tat med en av de mest lysande stjärnorna som den svenska artistvärlden kan uppvisa. Tala om att spränga gränser.

Men också på andra sätt steg man över gränser. Det överskott som konserten gav skulle skänkas till världens barn genom UNICEF, kanske en tillfällighet, men samtidigt avslutades Radiohjälpens stora insamling till Världens barn med ett resultat överstigande alla gränser. Även när det gäller caritas så spränger Frimurarsamhället i Kalmar en drömgräns då man detta jubileumsår ger etthundratusen! (100 000:-) kronor till behövande. De 400 frimurarna som bor i södra Kalmar län har gjort en jätteinsats. jätteinsats gjorde också de som medverkade i konserten. Manskören började lite traditionellt med Haydns Vänskap. Dirigenten Hans Olof Stavert hade stenkoll på kören redan från början och med sitt också för ögoFrimuraren

Me and Bobby McGee... Lill och Mats gav den gamla poplåten både själ och energi.

Lill såg ut att njuta av att publiken sjöng med i flera sånger och deltog aktivt i glädjen.

nen underhållande arbete fick han körmedlemmarna att ge sitt absolut bästa. Så också i No man is an island i ett arrangemang av Laila Bäckström.

Men sedan exploderade ljudupplevelsen i Madesjö kyrka. Ungdomskören Crystal Light gjorde entré till två kjulande magnifika röster. Kjulade gjorde stintorna på fäbodarna för att locka hem djuren, men också för att umgås om än på avstånd. Caesar Franks Panis Angelicus blev till ett smekande örongott innan man sjöng Salem al Fakirs Good song. Till denna fick man stöd av Mats Norrefalks trio bestående av Mats Norrefalk gitarr, Stefan Bäcklund bas och Lasse Phager trummor.

det som sedan hände kan egentligen inte beskrivas - det måste upplevas. I en enkelt vacker svart byxdress gjorde Lill Lindfors entré. Hon tog bara över helt enkelt. Hon flirtade med manskören, utmanade och retade kärleksfullt ungdomskören och fick publiken att delta i allsång och trivsamt småskratta åt mellansnacket.

Hon sjöng naturligtvis det som alla ville höra, men också nya visor där hon vände dialogen så att det passade bättre i hennes mun. Dessutom fick publiken ge röst åt både Fritijof Andersson och Rosa i Taubes Rosa på bal. Så skimrande var aldrig havet är det bara Lill som kan beskriva. Ock som hon och Mats Norrefalk sjöng duett. Det var nog ingen man i publiken som inte skulle vilja vara hennes partner i Me and Bobby McGee...

Hur hon orkar är bara det en olöst fråga. Efter 90 minuter under vilka hon inte ens druckit vatten blev avslutningen Du är den ende nästan något av en separationsångest. Hon hade gärna fått fortsätta hur länge som helst.

Bengt Bengtssons tack blev också det gränsöverskridande, när han lade till ordet glädje i konsertrubriken något som alla i publiken i en lång stående applåd instämde i. även kvällens avslutning sprängde gränser eftersom Lill och Mats Norrefalks trio följde med till Frimurarhuset i Kalmar på en trevlig supé innan de körde vidare denna sena lördagskväll. För oss andra blev det en än mera sen kväll som vi bevarade i den gemenskap och glädje som konserten skapat i oss.

Konsertbesökare Text och bild: Kjell Mazetti

Anna Lena Quist från Nybro visar verkligen vilken glädje som Lill Lindfors gav hela kvällen.

Frimuraren

Kvällens överskott till Världens barn via UNICEF blev 30000 kronor.

Ett fantastiskt tillskott till de över 80 miljoner som till Världens barn samlades in under veckan.

7

Konsert

Frimureriet kan liknas vid en kameleont eller ett kaleidoskop, ständigt uppvisande flera dimensioner, ständigt skiftande fokus. Ord, skeenden, historiska dimensioner. En ingrediens, musiken, har alltid följt den som söker efter sanning och ljus inom sig, musiken har alltid funnits med i våra ritualer.

Jubelmusik i Riddarsalen

Fullsatt till sista plats av festklädda människor blev årets konsert i Riddarsalen en fantastisk upplevelse både för ögon och öron. Med musiker från sju stora orkestrar, och verk av frimurare fägnades frimurare från nästan hela Europa av Stora Lands Logens ”egna” musikföreståndares skicklighet.

den 18:e september samlades i Riddarsalen i Stamhuset frimurare från flera länder med respektive för att vara med om Ordens jubileumskonsert. Storas landslogens musikföreståndare, tillika kvällens dirigenter, Michael Lind och Erik Wadman hade 8

samlat en imponerande samling musiker från Kungl. Hovkapellet, Sveriges Radios Symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker, Göteborgsoperans Orkester, Norrlandsoperans Orkester och Malmö symfoniorkester. Christer Thorvaldsson hade som konsertmäs-

tare en viktig roll att trimma samman alla musiker, av vilka flera är frimurare.

Karl-Erik Ericsson hälsade alla gäster välkomna och därefter klingade uvertyren till Edouard du Puys sångspel ”Ungdom och dårskap” ut under Frimuraren

Riddarsalens valv. En god portion dårskap lade frimuraren, operasångaren, republikanen och kvinnokarlen du Puy själv i dagen. Landsförvisad från tre länder lyckades han bli tagen till nåder och lät sig skrivas in i musikhistorien. Frisk och framåtsträvande musik med gott om glimten i ögonvrån. w.a. mozarts opera ”Trollflöjten” har i sig en uppsjö frimureriskt material och kommen från Åland lät vår Broder Björn Blomqvist höra sin praktfulla stämma i ett par basarior, fulla av insikt och medmänsklighet.

Därefter presenterade sig kvällens andra solist, Staffan Mårtensson, med sin klarinett i första satsen av Mozarts konsert för det på den tiden ganska nymodiga instrumentet. Ljuvt silvriga toner, ”strålande och sublim musik” enligt en samtida, hänförd lyssnare.

Av applådernas värme och längd att döma var Staffans tolkning helt i nivå med Mozarts solist den gången, Anton Stadler.

Därefter strömmade alla ut till pausens förfriskningar och samtal om vad man nyss hört. Det första numret i andra avdelningen, uvertyren till Frans von Suppés operett ”Lätta Kavalleriet” bara ökade den uppsluppna stämningen ytterligare.

En av dirigenterna Erik Wadman hade musiker från sju symfoniorkestrar i sina händer.

Klarinettisten Staffan Mårtensson frambringade silvriga Mozarttoner ur Klarinettkonserten.

Ett par av inslagen i frimureriet: värdighet, innerlighet och frimodighet, fanns i rikt mått i nästa stycke av H.C. Lumbye. Lumbys lekfulla konsertpolka för två violiner gjorde alldeles klart varför hans popularitet står sig än i dag. Lumbye var ständigt öppen för ny musik och stöpte om sådant som kom till Danmark via kontinenten. Christer Torvaldsson delade solostämman med sin konsertmästarkollega Einar Sveinbjörnsson. Spel på hög nivå med andra ord.

Om Riddarsalen haft samma ”städning” som balsalen Sofiensaal i Wien hade den gången 1902, hade vi omgivits av guld och silver i alla upptänkliga former när Franz Lehars vals ”Guld och Silver” klingade ut. Åtskilliga lackskor vippade belevat i takt med musiken och hade salen haft fria ytor mellan musiker och publik kanske valslusten hade gjort sig gällande på allvar. dans fanns också i konsertens finalnummer, ”Timmarnas Dans” ur Amilcare Ponchiellis opera ”La Gioconda” eller Den Muntra. Många igenkännande leenden visade att man klart förstod varifrån Cornelis Wreeswijk låtit sig ”inspireras” till sin visa ”Brev från kolonin”.

Där slutade programmet men publiken gjorde ingen min av att vilja gå, varför musikerna vände fram noterna till extranumret ”Champagnegaloppen” av Lumbye. Som extra bonus fick vi se och höra Karl-Erik Ericsson avskjuta den inledande champagnekorken med kraft och absolut musikalisk precision. till slut sjöng alla Nationalsången och en elegant genomförd och hörbart uppskattad Jubileumskonsert kunde läggas till handlingarna.

Konsertpresentation : Niklas Lindblad Bilder: Kjell Mazetti

Sångaren Björn Blomqvist och konsertpresentatören Niklas Lindblad fick en väl förtjänt blomsterhyllning av Ordens Sigillbevarare och Kansler Karl-Erik Ericsson.

Frimuraren

9

Konsert

100 år i Hässleholm När Hässleholms Frimurarförening den 11 september 2010, klockan 12.00, firade sitt 100års jubileum hade teckningslistan varit fylld i månader.

Föreningen har 53 egna medlemmar och själva sammankomstlokalen i Hässleholms Ordenshus rymmer endast 60 bröder, men då måste skohorn användas och brödrakärleken måste vara stark. Men det gick och när alla platser var besatta infördes, inte mindre än fem(!)

Riddare och Kommendörer, med Ordens Stormästare Anders Fahlman, SPL:s 22:a PM Nils Magnusson och Ordens Högste Prelat Jarl Jergmar i spetsen. sammankomstens clou var ett historiskt skådespel där ett antal specialtränade bröder återgav en autentisk

sammankomst som hölls i Hässleholms Frimurarförening år 1910 just det år då föreningen bildades. Föreningens originalsvärd, tillverkade av en svärdsfejarmästare från Stockholm, användes i den historiska ritualen.

Fokus i skådespelet låg på de skillnader visavi hur ritualen genomförs idag. Totalt sett är dock det mesta i ritualerna, som sig bör, sig likt genom seklerna.

Under sammankomsten, bjöds frimureriets verkliga ryggrad, dvs våra fagra damer på ett särskilt damprogram.

När de tvenne grupperna återförenats, bjöds en lätt förtäring och efter mingel begav sig det festklädda sällskapet, nu över 100 personer starkt, till Hässleholms kyrka där ett särskilt musikprogram bevistades. eftermiddagen hade övergått i kväll när en delikat tre rätters middag avnjöts på stadens Restaurangskola. Tal hölls och skålar utbringades. Föreningens Ordförande Ingvar Ringdahl berättade i sitt tal om de stora svårigheter föreningen haft i närtid. För bara några år sedan var föreningen

till och med nedläggningshotad.

Sviktande medlemstal, svag aktivitetslusta och skral ekonomi gjorde att framtiden såg mörk ut. Men man fann man en lösning! Vår Ordförande värvades ifrån det fjärran Åhus och vO ämbetet och övriga ämbeten besattes ånyo med bröder med både vilja och kraft. Nya aktiva för att inte säga superaktiva bröder enrollerades i leden och helt plötsligt var den nedläggningshotade frimurarföreningen en av den andra fördelningens mest expansiva och visionära brödraföreningar. föreningens bröder besätter nu nästan en hel ämbetsmannakedja i den anrika S:t Andreaslogen Den Cubiska Stenen i Kristianstad och planer finns på att brödraföreningen skall bli deputationsloge. Framtiden ser onekligen ljus ut för frimureriet i Hässleholm, inga mörka moln skymmer solen längre, så planeringen av vårt 200-års jubileum kan nu påbörjas…

Jubileumsrapport Text: Kent Holmgren Bild: Clas Bern

Operasångaren Mathilda Ahnell och Vocalensemblen gav en härlig konsert och höjde därmed feststämningen under jubileumsfirandet.

10

Frimuraren

Jubelfest

Skönheter i vacker matsal En ny tradition är ett faktum i Malmö Frimurarsamhälle, i och med att man för tredje året i rad anordnade en höstbal. Den 23 oktober samlades drygt 80 gäster för att avnjuta god mat, dryck och härlig musik av Atle Big Band, i Malmö Frimurarhus.

kvällen inleddes med champagne och mingel, innan SJL Malmö Grips OM, Björn Ejdemo, hälsade alla varmt välkomna. Han konstaterade att visserligen brukade bröderna ha

Gordana Biernat och Elisabeth Hindsö var två av de skönheter som hyllades i talet till kvinnan.

Frimuraren

trevliga logekvällar och måltider, men när det nu skulle bjudas upp till dans, så var det väldigt mycket trevligare med kvinnligt sällskap!

Maten var för kvällen välsmakande och hade tillagats av den nyligen anlitade krögaren Peter Lundh. I hans meny strålade Hummersoppa, Pepparrullad oxfilé och Honungsparfait ikapp. Som kuriosa kan nämnas att Peter inom kort kommer att recipiera i grad I. Det känns bra att ha en duktig kock i brödraskaran.

När taffeln var bruten tog dansen vid. Härliga tongångar från 18-mannabandet Atle Big Band, satte fart på många ben under kvällen.

En av kvällens höjdpunkter var Jonas Weigers tal till kvinnan, som inleddes med följande kloka ord: ”Det finns tre sorters män som inte förstår sig på kvinnor. Det är de yngre, de äldre och de medelålders”.

I nästa nummer av Frimuraren

kommer ni att kunna läsa om skådespelet om det kvinnliga frimureriets tredje grad.

Text: Olle Odehammar Bild: Mathias Thinsz

Jonas Weiger, stod för en av kvällens höjdpunkter när han höll talet till kvinnan.

11

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Forskare från Stockholm och Uppsala vid 2010 års utdelning i Ordens stamhus flankerade av Prinsessan Christina, Fru Magnuson, OSK Karl-Erik Ericsson samt till höger stiftelsens ordförande Peter Möller och PM Bo Hansson

Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende.

Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 10 mkr; huvuddelen, 8,5 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste döds-

orsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år.

Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 10123 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Stark slutspurt i Örebro Svenska Frimurare Ordens jubileumsår är långt ifrån över. Frimurarna i Örebro hör till dem som lagt in en stark slutspurt. den 23 oktober arrangerade stadens frimurarsamhälle gemensamt en välgörenhetskonsert i S:t Nicolai kyrka till förmån för Nyckelfonden vid Universitetssjukhuset i Örebro. Och den 15 november genomför S:t Andreaslogen Eugen en historisk sammankomst med den ritual som gällde när logen grundades 1884.

Till jubileumskonserten i S:t Nicolai hade Sten Svensson i sin dubbla egenskap av musikkännare och fd hög ämbetsman i Orden engagerats som presentatör. Under den medeltida kyrkans gotiska takvalv fick han bästa tänkbara miljö att utgå från när han inledningsvis berättade om frimureriets anknytning till gamla tiders ”frie murare” av kyrkor och katedraler.

I sin historiska exposé lät han åhörarna följa med i frimureriets allmänna utveckling från praktisk till andlig byggnadskonst och den specifikt svenska utvecklingen från Axel Wrede-Sparres loge 1735 till dagens Orden med drygt 15 000 medlemmar.

Sten Svensson lät också förstå att det ingalunda var långsökt att fira ett frimurarjubileum med hjälp av musik. Tonkonstens stora betydelse i den frimureriska verksamheten är nämligen odiskutabel och många av musikhistoriens stora mästare har varit frimurare.

Som sig bör var också Örebrokonsertens samtliga toner satta av frimurarbröder, och Sten Svensson kunde berätta om varje stycke som spelades, liksom när deras upphovsmän blev frimurare – exakt på dagen!

Först ut att spelas var den störste av dem alla, Wolfgang Amadeus MoFrimuraren

zart. Det skedde genom fyrhändigt (!) spel på orgel av ”husets organist” Karl Magnus Jansson och Örebrofrimureriets musikföreståndare Jörgen Martinson. En fantasi av just Mozart, Köchel-nr 594, var deras bidrag till konserten.

Mer Mozart blev det när sedan Sten Niclasson, mannen bakom Opera på Skäret i Ljusnarsberg, framförde ”Grevens aria” ur Figaros bröllop.

Niclasson fortsatte därefter med tre sånger av Jean Sibelius, ”Demanten på marssnön”, ”Säf, säf susa” och ”Svarta rosor”.

Sist ut att musicera var en kvartett ur Svenska kammarorkestern: Lena Sjölund (violin), Cecilia Bukovinszky (violin), Kate Pelly (viola) och Andreas Tengberg (violoncell). De inledde med två korta arrangemang för stråkkvartett, ”Seven only blues” och ”Pegeons and peppers”, av Duke Ellington. Och slutade med en av Joseph Haydns så kallade ”Solkvartetter”, opus 20 nr 4.

Taktfasta applåder från en stående publik gav inramning åt blomsterutdelningen vid konsertens slut. ”Ett spännande musikprogram med Sten Niclassons starka inlevelse och stråkkvartettens mjuka samspel som höjdpunkter”, löd Sten Svenssons omdöme efteråt.

K0nsert

Operasångaren Sten Niclasson sjöng med stor inlevelse ”Grevens aria” ur Figaros bröllop av Wolfgang Amadeus Mozart.

Reportage Text och bild: Bo Pettersson

Lena Sjölund, Cecilia Bukovinszky, Kate Pelly och Andreas Tengberg (alla ur Svenska Kammarorkestern) behärskade både Ellington och Haydn.

13

Konsert

Stipendiatkonsert i Skövde Lördagen den 9 oktober kunde Frimurarsamfälligheten i Skövde åter bjuda in till stipendiatkonsert i S:ta Helena kyrka i Skövde. Detta har blivit ett evenemang som har slagit mycket väl ut under de tio år som stipendier till lovande musiker har delats ut. ordförande mästare i Andreaslogen Birger Jarl, Thomas Aldén, kunde hälsa välkommen till en välfylld kyrka denna vackra höstdag. Årets stipendiat trombonisten Daniel Hedin är född i Skövde men nu studerande på den tvååriga masterutbildningen för orkesterspel på Göteborgs universitet. Stipendiebeloppet är 10 000 kr.

Denna dag framförde Daniel två moderna stycken för solotrombon. Dels Basta av Folke Rabe och dels Doolallynastics av Brian Lynn. Den senare har undertiteln ”En kort stunds tortyr för oackompanjerad trombon”! För

publiken var det definitivt inte någon tortyr, medan man kan förstå att det för Daniel krävdes allt! Att så mycket vacker musik kan erhållas från ett enda instrument!

Daniel är en mångsidig musiker.

Vid sidan av studierna frilansar han i ett antal orkestrar i Göteborg och är dessutom med i ett swingmetalband, som turnerar i hela världen. Men det är något helt annat än vad jag håller på med till vardags, tillägger Daniel.

Han funderar på att ta lektioner i Amerika och då kommer stipendiet väl till pass.

Årets musikstipendiat Daniel Hedin i S:ta Helena kyrka.

tidigare år har Frimurarsamfälligheten i Skövde delat ut två stipendier á 10 000 kr, men i år har man som ett led i Ordens 275-års jubileum satsat på att bjuda in en tidigare stipendiat, nämligen pianisten Daniel Stagno, bördig från Hjo och stipendiat 2006.

Han har tonsatt 16 st av Gustaf Frödings dikter. Med sig hade Daniel Stagno den unge finske barytonen Petteri Lehikoinen. De bjöd publiken på ett urval dessa stycken. Båda studerar vid Sibelius-Akademin i Helsingfors och ska i vinter ut på turné i de svensktalande delarna av Finland.

Efter konserten bjöds besökarna in till Skövdelogernas vackra lokaler i närbelägna hotell Billingen. Där bjöds ett 70-tal personer, flertalet utan anknytning till Orden, på samkväm och visning av lokalerna. Det blev en trevlig och mycket uppskattad avslutning på eftermiddagen. Frimurarnas årliga stipendiatkonsert i Skövde har blivit en institution i stadens kulturliv!

Text: Thomas Aldén Bild: Rune Johansson SLA

Thomas Aldén, OM i Birger Jarl delar ut årets stipendium på 10 000 kr till Daniel Hedin.

14

Frimuraren

Nyheter från FM Regalia Frimurareslips 100% siden, med passare/vinkelhake.

225:-

379:-

Frimurarstandar Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd.

Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

Ny design!

189:Beställ varor för minst 450:så får du denna Ballografpenna på köpet!

Frimuraren Gustaf III

Frackpaket från 2.199:-

Besök www.fracklagret.se Alla frackar är i ullkvalitet.

1-2 dagars leveranstid.

Vi lagerhåller ALLA storlekar.

Levererans till hela Sverige.

av Göran Anderberg

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

Betalning mot faktura eller delbetalning.

www.fmregalia.se

Kundtjänst: 0454-572 055

Fastighetsmäklare i samverkan

Välkommen till din Personliga Begravningsbyrå Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkringar.

Jag har bårtäcke till frimurarbegravning.

Broderliga hälsningar Jan Bolejko

Mariedalsvägen 66 Malmö. Telefon 040-30 18 09 www.davidshallsbegravningsbyra.net

Frimuraren

Broder Bo Lingserius 08 - 23 70 00 08 - 556 069 28 070 - 723 10 40 Auktoriserad mäklare

För bröder i såväl söder som norr!

15

Internationellt

Västeuropa firade jubileet Vid Ordens jubileumskonsert med efterföljande bankett hade inte mindre än bröder från fjorton länder tackat ja, ett stort antal med damer. till Ordens stora jubileumsmiddag i Blå Hallen i juni hade endast utländska bröder som är hedersmedlemmar av vår Orden inbjudits. Orsaken var naturligtvis det stora intresset från våra egna bröder och det begränsade antalet gäster. Med syfte att erbjuda även andra utländska bröder med damer tillfälle att delta i jubileumsfestligheter detta år gick inbjudan till den traditionella Barnhuskonserten

i Riddarsalen till ett större antal länder med vilka vi har goda förbindelser. Antalet positiva svar överträffade våra förhoppningar. De flesta länder lät sig representeras av en eller två bröder, många med medföljande damer. Finland, som omfattar ett antal storloger, med fler bröder än så.

Följande länder var representerade bland det nära 40-talet utländska gästerna: Danmark, Norge, Island, Finland, Estland, England, Irland, Holland, Tyskland, Belgien, Frankrike, Schweiz, Spanien och Italien.

De flesta gästerna anlände redan på fredagen och då bjöd Ordens Stormästare på en middag i Stamhuset för att den stora gruppen skulle lära känna varandra.

Vid detta tillfälle ville vi även upp-

lysa bröder från skiftande frimurarsystem om vårt förnämliga svenska system. S:t Johanneslogen la Lumière demonstrerade därför på lördagsförmiddagen för bröderna hur de i vårt system unika frågorna till den sökande växt fram under slutet av 1700-talet. Demonstrationen skedde helt på engelska till gästernas glädje.

Vi ville gärna också förstärka vårt mycket goda internationella rykte som frimurarorden med att bjuda på högklassisk kultur och mycken trevnad, vilket vi verkar ha lyckats med vid detta tillfälle enligt de många positiva tack som vi fått.

Text: Karl-Erik Ericson Bild: Kjell Mazetti

Svenskt rekord i ledande frimurare. Aldrig tidigare har så många höga och inflytelserika frimurare samlats i Sverige som under detta jubileumsår.

16

Frimuraren

Ny Champagne

L.Benard-Pitois Blanc de Blancs 2004 Alkoholhalt: 12% Pris: 375,00 Artikelnummer: 76116-01 Beställningssortimentet Begränsat antal Du beställer champagnen hos närmsta Systembolag eller via vår hemsida www.Samplex.se (vinbutiken)

! n e m m o Välk rgs o b e t ö g l til pub! ” a l m a g y mest ”n er s i r p a g i l förmån re a r u m i r f r fö eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö st iskey. öl och wh

Skicka ett e-mail till info@samplex.se så får Du information om trevliga Viner och champagner.

SAMPLEX ALKOHOL I SAMBAND MED ARBETE ÖKAR RISKEN FÖR OLYCKOR

nch dagens lu k After wor

the golden days Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Irländskt tacktal most worshipful grand master, eftersom det är mitt första besök i Svenska Frimurare Orden, tackar jag dig och bröderna för den vänliga inbjudan som också involverade min Storsekreterare och de andra delegationerna från Storlogerna i Europa och deras respektive.

Det är verkligen spännande att vara här och få kännedom och erfarenhet om det svenska frimureriets arbete som vi hört så mycket om och sett fram emot att möta.

Tack också för möjligheten och privilegiet att få uppleva denna imponerande konsert och att få rikta några ord till er. Jag kommer att hålla mig kort men vill gärna presentera ett antal ämnen med relevans i frimureriet.

Georg Dunlop, Most Worshipful Grand Master från Irland höll tacktalet i kraft av att företräda den äldsta Storlogen för kvällen. Grand Lodge of Ireland, grundad 1725, och hade Eva Fahlman till bordet.

år 2006 blev jag ärad i mitt ämbete som deputerad stormästare att följa i min företrädares, Most Worshipful Brother, Eric Waller, Grand Master of Ireland, fotspår. Han var den förste att presentera vår Orden i den allmänna världen på Irland. Detta påverkade mig starkt och jag har fortsatt hans arbete. Om en Storloge engagerar sig i samhället är det välgörande för alla parter.

Som frimurare måste vi fokusera på vår Ordens positiva innehåll som en kraft i det godas tjänst. Det moderna samhället behöver frimureriets idéer och vi måste ses som attraktiva för goda samhällsmedborgare, eller möta en framtid med minskande medlemsantal.

För några år sedan sa den katolske Cardinalen i New York, vid en middag i Grand Lodge of New York: Frivilligorganisationer som er är något av samhällets hörnstenar därför att ni förlitar er på en allmän andlighet och engagemang! Vilket fantastiskt beröm av en så hög företrädare för kyrkan.

vår Orden måste på alla nivåer bli meriterande och inse principen att vi genom tid och hänsynsfullhet kan bli belönade genom meriter och förmåga och inte genom att bli oförtjänt befordrade eller urval.

Att bli frimurare är att bli medveten om sitt värde, men sorgfälligt införstådd med att man kan utvecklas som människa genom att sträcka sig mot allt högre mål, och ökar sitt engagemang och sina vunna färdigheter. Men glöm inte, Bröder, frimureriet kan passa alla, men alla passar inte som frimurare.

Före Storlogerna var varje arbetsloge självständig och en autonom organisation. När det spekulativa frimureriet tog över från de ursprungliga murarorganisationerna var man tvungen att skapa ett etiskt system och en uppförandekod i en ny struktur. Inom vår storloge på Irland är fortfarande varje loge en självständig enhet med ansvar för sina egna aktiviteter, funktion och i slutänden sin överlevnad.

Det yttersta ansvaret för logens

18

aktiviteter ligger hos Ordförande Mästaren. Han måste se till att ritualen följs till punkt och pricka, att logens verksamhet bedrivs effektivt och i god ordning, men också tillse att samma bröder uppför sig i enslighet med frimurerisk tradition och värdighet. Logens meddelande som ofta ges ut månatligen skall helst vara underhållande och inte förmanande och tillrättavisande.

Som storloger måste vi vara medvetna om att vi är dem som upprätthåller en hög kvalitetsnivå i den frimureriska världen och att vi måste vårda och stödja de regler som styr vår verksamhet. Våra stadgar och regler är det centrala verktyget som stöder vår frimureriska struktur om våra stadgar förvanskas så kollapsar hela organisationen. de som kritiserar oss försöker få världen att tro att vi är på återgång, men så är det inte, och samhället har ingenting att frukta från vår verksamhet.

Vissa kyrkor har svårt för att inse Frimuraren

att vi inte tävlar med dem, utan tvärt emot stödjer dem och uppmanar våra bröder och öka sitt intresse och sina aktiviteter i sitt trossamfund. Vi har ingen teologi, vi har inget sakrament vi erbjuder ingen frälsning.

Det är upp till var och en av oss att bestämma den rätta sammansättningen av aktiviteter för att upprätthålla och överlämna den frimureriska rörelsen till kommande generationer.

Frimureriet är en fritidssysselsättning som alltid måste innehålla och innebära en belönande stimulerande och underhållande upplevelse, speciellt i sken av den allvarliga konkurrensen från andra distraherande krafter i det moderna samhället, som är hemsökt av det materiella framgångskravet istället för att medverka till det gemensammas bästa. frimureriet som organisation är inte för något speciellt. Dess påverkan på individens utveckling är bra för samhället i allmänhet och borde bli välkomnad. Vi är en förhållandevis stabil organisation. Våra idéer och verksamhet har stått pall under alla dessa år och har samma värde idag som när de fastlades.

Låt oss alla hålla fast vid vinkelhaken och passaren och låta dem bli redskap för att återställa ”Ordo ab Chao” ordning efter kaos, medan vi strävar efter att återställa det moderna livets stress och känsloutbrott.

Får jag också uttrycka min förtjusning över de närvarande damernas antal, som innebär så mycket mervärde av kvallite och skönhet vid vår festmåltid. De som så osjälviskt stödjer sina män och förutan vår Orden skulle verka mycket fattigare. mina damer, jag tackar er innerligt för det viktiga bidrag ni ger till frimureriet och jag förmodar att ni med undantag av detta tal har kunnat njuta av allt som kvällen inneburit. Er närvaro har inneburit så mycket gott för oss, och det är ett nöja att få ha er här. Varmt tack.

Most Worshipful Grand Master Frimuraren

och Brethren of Sweden, på alla gästernas vägnar med alla damer inräknade, ett varmt tack för nöjet att få delta i ert firande av 275 år av frimureri i Sverige och gratulationer till att ni nått denna milstolpe i er historia.

Detta firande sker som en hyllning av tidigare och nuvarande medlemmar som har bidragit med kraft och engagemang för det Svenska Frimureriets välbefinnande och ärorika historia.

Det är verkligen ett värdefullt arv som Du, MWGB, fått hand om och jag är övertygad om att allt är i goda händer under din ledning och i dina bröders arbete. Jag lyckönskar er alla och tillönskar er Guds välsignelse.

Most Worshipful Brother George Dunlop, Grand Master of Ireland.

Bilder: Kjell Mazetti

Det var nog pemiär för en Stormästare att få en slips i gåva. Willem Meijer från Holland uppvaktade.

Björn Blomqvists fantastiska basstämma gav festdeltagarna Old man river - ur Teaterbåten.

19

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

195:-

95:Frimurarpenna 79:-

Manschettknappar 195:-

Band-/slipshållare 95:-

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors.

Levereras i transparent presentförpackning.

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

395:-

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake

Bröstknappar 215:till frackskjorta diameter 9 mm

Stora Regalieväskan 395:i äkta skinn med frimurarekors.

Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Acaciagren

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

50:-

Frimuraren Gustaf III 189:-

10 mm diameter

Rött frimurarekors

av Göran Anderberg

50:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

Lilla Regalieväskan 245:-

60:-

7 mm diameter

Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

Serverings- och grillförkläde 198:Svensktillverkat i kraftig bomull.

Svart med rött frimurarekors.

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

Frimurarsvärd fr 3 595:-

225:-

Längd: 84 cm Bredd: 71 cm

Bosweel frackskjorta 735:Storlek 39–45

Frimurarstandar

Bosweel pikéfluga 139:-

Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

.

379:Ny design!

Vita skinnhandskar 289:Frimurareslips 225:-

Herrhandskar i äkta lammnappa.

Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

En storlek, passar normalt alla.

Vita vantar 95:-

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se eller faxa 040-170754, e-post eller brev.

FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Musik

En av Mozarts´s samtida

Johann Christoph Vogel År 1756 blev ett märkligt musikhistoriskt år i den meningen att ett flertal berömda tonsättare föddes detta år. Den störste av dem alla är Wolfgang Amadeus Mozart, som föddes den 27 januari 1756. Hans liv blev kort och en sjukdom ändade hans liv vid nära 36 års ålder den 5 december 1791.

Den 7 maj 1756 föddes Thomas Linley Junior, vars levnadsbana blev ännu kortare. Han gick bort den 5 augusti 1778 vid 22 års ålder.

Joseph Martin Kraus föddes den 20 juni 1756 och överlevde Mozart med endast ett år. Han dog i Stockholm den 15 december 1792. Paul Wranitzky föddes den 30 december 1756 och avled den 26 september 1808 vid 51 års ålder. Operakompositören Vincenzo Righini föddes i Bologna den 22 januari 1756 och avled den 19 augusti 1812.

Den svenske tonsättaren Olof Åhlström överlevde dem alla.

Han föddes den 14 augusti 1756 och gick ur tiden den 11 augusti 1835 vid nära 79 års ålder.

I denna artikel presenteras ett sjunde namn, nämligen Johann Christoph Vogel, som föddes i Nürnberg den 18 mars 1756 och dog i Paris den 28 juni 1788.

Frimuraren

OEHMS OC 735. World premier recordings.

johann christoph vogel tillbringade större delen av sitt liv i Frankrike.

Han flyttade till Paris 1776 och trädde i tjänst hos hertigen av Montmorency och därefter hos greven av Valentinos som hornspelare. I Paris spelade Vogel horn i olika furstliga kapell – och snart blev han känd som kompositör av sinfonia concertantes och oratorier. Vogel komponerade ett stort antal orkestrala och kammarmusikaliska verk, men är mest känd för sitt oratorium Jephté, som uruppfördes vid ”Concert Spirituel” i september 1781, samt för sina två operor.

Vogel var en entusiast för operor av Christoph Willibald Gluck och hans första opera, La toison d’Or, är tillägnad Gluck som ”législateur de la Musique ”. Vogels musik verkar vara en trogen stilistisk imitation av Glucks två Ifigenia-operor, men med en fylligare orkestrering och en större lyrik i ariorna. Operan La toison d’Or skrevs 1781 men uppfördes inte vid Opèra

Nationale de Paris förrän den 5 september 1786. Operan gavs endast vid tolv föreställningar och möttes med begränsad framgång då den verkade vara ”gammaldags” och inte innehöll något balettinslag.

Vogel hade dedikerat den tryckta utgåvan av La toison d’Or till sin idol Christoph Willibald Gluck, som tackade honom i en skrivelse av den 3 aug 1787 med följande lydelse: ”Din dramatiska talang och även dina andra kvaliteter skall visas i starkt ljus på dagen, och jag vill därför gratulera dig från djupet av mitt hjärta. Denna talang är desto mer sällsynt eftersom den inte vunnits genom erfarenhet, eftersom det är en gåva av naturen.”

Denna skrivelse är det sist kända dokumentet av Glucks egen hand. Brevet publicerades i ”Journal de Paris” eftersom det antogs vara av intresse för allmänheten!

Johann Christoph Vogel var en av de mest lovande talangerna inom den  21

franska operan. Vogels mest framgångsrika arbete, operan ”Demofon”, komponerades samma år som Cherubinis motsvarighet med samma titel och är baserad på ett libretto av Pietro Metastasio (1698-1782). Tyvärr upplevde Vogel aldrig framgången för detta arbete. Han avled 1788 i Paris vid endast 32 års ålder. Operan uppfördes postumt med en så stor framgång att dess ouvertyr blev det mest populära inslaget. Georg Friedrich Fuchs, en elev till Joseph Haydn, arrangerade ouvertyren för blåsorkester för offentliga utomhusevenemang vid revolutionära festligheter.

I ”Demofon” såg publiken samma händelser på scenen som förekom utanför dörrarna till operahuset samt på gator och torg i det revolutionära Paris – denna opera blev omåttligt populär och spelades fram till 1820.

Vogels musik representerar den mest utvecklade typen av fransk symfoni, vilken uppfördes under konserter i frimurarlogen ”Olympique de la Parfaite Estime”, vilka ägde rum i palatset Tuilerierna. Det har gjorts gällande att konserterna med dessa verk inspirerade greven av Ogny, Claude François Marie Rigolet (1757-1790), att under 1785 på frimurarlogens uppdrag ge Joseph Haydn den beställning, som ledde till de berömda sex ”Parisersymfonierna” (nr 82 - 87) och symfonierna blev uruppförda 1787 i denna loge inför en ”begeistrad publik”.

Vogel’s stora verk ”Tre symfonier för stor orkester” bevisar att han på sin tid var en överlägsen mästare inom den franska musikstilen. Dessa symfonier kan nu höras för första gången på en CD-skiva, utgiven under 2010.

(Best.nr: OC 735) Denna inspelning, som gjorts med Bayerische Kammerphilharmonie under ledning av Reinhard Goebel och i samarbete med Studio Franken (som ligger i Nürnberg där Vogel föddes) och skivbolaget OEHMS Classics är verkligen värd att lyssna till.

Sten Svensson

22

Öppet hus i ruinen

Ruben Krey, ung frimurarbroder berättade för besökande studenter om frimureriet i Visby och Sverige.

i anslutning till Visbydagen arrangerade Frimurarna på Gotland Öppet hus. På Gotland finns Johanneslogen St Nicolaus och brödraföreningen Petrus de Dacia, inte att förväxla med kulturföreningen med samma namn.

Man visade upp dels sitt medeltida logehus, men också den trädgård som ägs och förvaltas av de gotländska frimurarna samt St Nicolai klosterruin.

Det var första gången på många år som man öppnade upp sin verksamhet och berättade för gotlänningarna vad man sysslade med. Ett hundratal besökare tog chansen att besöka det medeltida logehuset för att få en inblick i frimureriets ”hemligheter”.

Ganska snart avslöjade logens ordförande mästare Lars Sjöholm att det mesta av vad som till exempel avslöjats av massmedia inte var några riktiga scoop utan något som var allmän egendom.

Att påstå att man kartlagt den svenska frimurarorganisationen är ingen nyhet eftersom Frimurarorden vartannat år utger en sammanställning över såväl loger som medlemmar och detta är en officiell handling som vem som helst kan ta del av. Det

enda som man inte vill avslöja är ritualerna som ingår i varje ny grad och här handlar det inte om något annat än att skydda det pedagogiska arbetet.

Många besökare uppskattade att få se den fantastiska Johannessalen och få en inblick i vad frimureriet gick ut på. Att dessutom bege sig ner i de medeltida valven under byggnaden var en mycket stark upplevelse.

En nyhet för många Gotlänningar var välgörenhetsarbetet, att man varje år delar ut medel till behövande.

Detta innebär att man i första hand samlar in pengar till gotländska organisationer, som utför ett för samhället viktigt arbete. De senaste åren har medlen gått till kvinnojouren på Gotland.

Att öppna upp frimurarhuset för allmänheten var en del i firandet av Ordens 275-årsjubileum. Erfarenheterna av dagens aktiviteter var att detta är något som kommer att återkomma, kanske redan vid nästa års Visbydagar. text och bild: Lars Sjöholm

Frimuraren

Mercedes-Benz på Gotland Jag heter Johan Bengtsson och är en tvättäkta gotlänning med bilar i blodet, bilar på hjärnan och bilar som yrke. På Gotland känner snart sagt de flesta till mig − och väldigt många har dessutom köpt sin bil av mig.

Jag har sålt bilar i 35 år och sett både märken, modeller och trender komma och gå. Nu sluts cirkeln på ett oerhört spännande sätt. För faktum är att jag redan som 20-åring sålde Mercedes-Benz på mitt första bilförsäljarjobb. Sedan dess har Jag har haft lyckosamma år.

Bilägare som kör Mercedes-Benz är ett stolt släkte. De har höga krav och uppskattar perfektion. Som bilhandlare är jag likadan. Jag värdesätter och brinner för det lilla extra. Under alla mina år som bilhandlare har jag alltid varit extremt noga med att vårda mina kundrelationer. Förtroende och engagemang är A och O för att bli framgångsrik − inte minst på ett ställe som Gotland.

Broder Johan Bengtsson

SKARPHÄLLCITY • TEL. 0498 21 41 81 www.bilhandlaren.se

Historisk loge i guld och himmelsblått

Det blev en förtätad stämning i Bankettsalen när de fyra ämbetsmännen iklädda 1700tals dräkter gjorde entré för att tillse att logerummet i denna ”nya” grad VII var städat enligt anvisningarna. Och än mer förvånad blev man när Carl Friedrich Eckleff vid sin entré själv påtalade att han nästan bländades av allt detta vita som omgav honom. Han tog 24

plats under den 250 år gamla fantastiska baldakinen och med en svepande gest iklädde han sig den himmelsblå manteln med guldgula stjärnorna.

Hatten, också den stjärnbeströdd, fick ligga kvar på bordet med anledning av effekterna av föregående kvälls inmundigande av punsch.....

Den mer än 250 år gamla hatten var så spröd att man inte fick röra den, något som i dialogen löstes på ett trivsamt sätt.

Frimuraren

Ulf Lindfgren både framförde Förste bevakandes roll och gav information mellan de olika scenerna.

återigen har Ulf Lindgren lockat fram rikedomar ur Ordens digra material från gånga tider. Att få uppleva en mer än 250 år gammal höggradsritual är i sig fantastisk, speciellt som den ger aha-upplevelser både när det gäller erfarenheter i lägre som högre grader. De församlade 170 bröderna, det var i stort sett utsålt, är bara att gratulera.

Den historiska logen i grad VII var en av de upplevelser som SVEA Provinsialloge erbjöd för att högtidlighålla jubileumsåret, och detta var, tillsammans med de välbesökta daglogerna, en gång i varje grad under året, ett lyckokast. Vilket värde som PM Bo Hansson satte på evenemanget kanske kan illustreras av att han bar stolar och hjälpte till att göra i ordning Bankettsalen inför anstormningen av bröder. Det var förresten inte första gången som Bo Hansson handgripligen deltar i städningen.

Manus till den historiska logen är en översättning av det material, på franska som C F Eckleff fått året 1756 så kvällens ciceron, Ulf Lindgren, trodde att man kanske använde detta första gången ett par år senare, vilket överensstämmer med uppgifter i Peter Ullgrens bok Hemligheternas Brödraskap. Att logen skulle hållas på dagtid för att inte alla bröder skulle kunna känna till den kan möjligen vara en efterhandskonstruktion.

Text och bild: Kjell Mazetti

Frimuraren

Stormästaren, Carl Friedrich Eckleff, spelad av Peter Roos, lyssnar till den ed som förestavas av sekreteraren (och ceremonimästaren) Mats Hägglund.

den spännande delen av logen var naturligtvis att få följa Fredrik Horn, spelad av Göran Hartzell på hans väg genom receptionen. Med varje avsnitt väl kommenterat av Ulf Lindgren, som dessutom var äldre (förste) bevakande. Som yngre (andre) bevakande framträdde Marcus Gräsmark och Mats Hägglund deltog både som ceremonimästare och sekreterare.

i de Eckleffska akterna finns inget slut på logen så slutet blev helt upp till kvällens stormästare. Han valde att avsluta genom att kalla till bordets dingande läckerheter. Också det något av ett lyckodrag ty Pelarsalen fylldes snabbt av bröderna och om ljudnivån kan vara mätare av uppskattningen bland de närvarande finns det bara överbetyg att ta till.

Marcus Gräsmark, Peter Roos, Göran Hartzell, Mats Hägglund och Ulf Lindgren gjorde en bejublad insats när den historiska logen i grad VII framfördes i Bankettsalen.

25

Historia

Ordensbiblioteket 225 år Ordens Arkiv och Bibliotek grundades 1785 och fyller med andra ord 225 år i år. Dess grundare och förste chef var Gustaf Adolf Reuterholm. Biblioteket fungerar som bibliotek för logerna i Stamhuset, men det är viktigt att framhålla att det är hela Ordens bibliotek och att sålunda alla frimurare tillhöriga Svenska Frimurare Orden har samma rätt till dess tjänster. Vi som arbetar i biblioteket är dock frivilliga biblioteksamatörer, och kan därför inte erbjuda samma hjälp som de offentliga biblioteken kan ge. bibliotekets äldsta bok är en handskrift från trettonhundratalet av ett alkemiskt verk av Albertus Magnus.

Den äldsta tryckta boken är Johannes Reuchlins De Arte Cabbalistica från 1517. Bland Ordensbibliotekets gamla böcker finner man verk om astrologi från tidigt femtonhundratal och hundra år framåt, verk av kända magiker från renässansen som Heinrich Cornelius Agrippa och Johannes Trithemius, böcker tryckta i början av sextonhundratalet och en betydande samling av på femton- och sextonhundratalen tryckta böcker om alkemi och kemi (på den tiden var det egentligen ingen skillnad på de båda ämnena). Alkemi- och kemisamlingen från denna tid, som består av såväl tryckta böcker som handskrifter, omfattar omkring femhundrafemtio verk och varje allvarligt syftande förteckning över kända och seriösa alkemister lär nog innehålla få namn som inte förekommer i vår bibliotekska26

Bibliotekets grundare och förste chef var Gustaf Adolf Reuterholm, 1756 - 1813.

talog. Det kan tilläggas att allt detta, som torde kunna betraktas som den tidens naturvetenskap, idag åter blivit viktig vetenskap men nu i form av idéhistoria.

En betydande del av det äldre bokbeståndet består av frimureriska skrifter från sjuttonhundratalet. I bibliotekets bokkategori ”Frimureri” ingår sedan gammalt även som undergrupp ”Rosencreutzare”. Där finner man bl.a. upplagor av Fama Fraternitatis, Confessio Fraternitatis och Chymische Hochzeit, tryckta 1615 och 1616, och alla grundläggande Rosencreutz-dokument. Utöver vad som redan uppräknats finns böcker från femton-, sexton- och sjuttonhundratalen om i stort sett allting man dåförtiden kände till.

Ordensbiblioteket är emellertid inte bara en samling åldriga böcker, utan Reuterholms skapelse är en i hög grad levande institution. Bokbeståndet har under senare år genom köp och gåvor utökats med flera hundra titlar om året. Visionen – man skall ju ha en sådan numera – är att anskaffa allt som är av frimureriskt intresse. Den utgivningen har dock

numera nått sådana volymer (även om vi begränsar oss till svenska och de hos oss vanligaste främmande språken, inklusive de nordiska) att visionen sannolikt aldrig kommer att kunna bli till full verklighet.

Den som vill veta mera om Ordensbibliotekets bestånd, vare sig gamla historiska böcker eller de senaste nyförvärven, är välkommen kontakta oss per e-post ud.arkivbibliotek@ frimurarorden.se . Bokkatalogen är numera datoriserad, men den 1958 tryckta bibliotekskatalogen (ett tillägg utkom 1981), som beskriver samlingen sådan den då var och som torde finnas tillgänglig åtminstone i provinsiallogernas bibliotek, kan fortfarande ge den intresserade giltiga upplysningar om sådant som vi har stående i Ordensbibliotekets bokhyllor. Någon ny och på papper tryckt bokkatalog lär knappast komma att framställas, men avsikten är att alla frimureriska enheter skall få tillgång till en digital katalog över det fullständiga beståndet. vi som arbetar i Ordensbiblioteket är självfallet mycket intresserade av att få in synpunkter på vilka böcker som bör anskaffas och det från hela Orden. Som tidigare framhållits är ju Ordensbiblioteket till för hela Frimurarorden och vi önskar därför samarbete med och synpunkter från övriga frimurarbibliotek i landet. Vi vill även få till stånd ett utbyte av digitaliserade kataloger, och det av det enkla skälet att det vore högeligen intressant att få en överblick över Ordens hela bokinnehav. Det är förstås inte bara i Stockholm och Ordensbiblioteket som det finns intressanta böcker och synpunkter på vilka böcker som bör finnas i våra bibliotek!

Text: Carl-Johan Herting Bild: Sten Svensson

Frimuraren

SKEPPSHOLMEN SOTHEBY’S INTERNATIONAL REALTY Allt sedan 1744 har Sotheby’s auktionshus varit känt som ledande förmedlare av världens mest värdefulla ägodelar till en exklusiv kundkrets. 1976, efter önskemål från auktionshusets kunder som inte bara söker en bostad utan en livsstil, där tredje och fjärde bostaden efterfrågas i en alltmer krympande värld, valde Sotheby’s att erbjuda en ny service. En komplett fastighetstjänst, grundad på samma värderingar och med samma exceptionella service som har kännetecknat företaget under mer än två århundraden. Sotheby’s International Realty är idag världens starkaste varumärke inom förmedling av premium fastigheter och finns i 40 länder med över 500 kontor.

Alla med ett eget arv och en unik lokal marknadskännedom.

I dag för vi arvet vidare utan att glömma vårt eget ursprung, istället förfinar och förstärker vi vår redan marknadsledande tjänst.

Vi expanderar lokalt genom att bli globala.Visionen har vi alltid delat:

Artfully uniting extraordinary homes with extraordinary lives.

Välkomna att kontakta Peter Björnström. www.skeppsholmen.se 08-545 80 000 Karlavägen 81, 114 59 Stockholm The Yellow House by Josephine Trotter, used with permission

Broder Peter Björnström Reg. fastighetsmäklare 0739 82 80 34 peter.bjornstrom@sothebysrealty.se

Konsthanverk

Bångstyrigt silver lockade omkring. Former och linjer det hämtar du i naturen – där är det perfekt.

Mycket av det han gjorde har sitt ursprung i naturen. Han sa: Jag sitter på en bänk och så tittar jag. Det kan vara ett löv som faller, det kan vara ett ekollon. Så hittade han former och linjer och det var mycket mycket sant.

Han var en gigant i silversmide så det bevarar jag med glädje den dagsträffen jag hade med honom.

Hit ner till verkstaden i källaren smyger sig Nils så fort tillfälle ges. Det finns alltid något att bearbeta, och skulle silvret ta slut finns bokbinderiet och snickarboden kvar bara en dörr bort.

det är med ett leende som Nils Modéus skyller på sin fru, Ingrid, när det gäller hans aktiviteter som pensionär. En kurs i bokbinderi har lett till många vackra böcker - till och med Frimurarens årgångar har passerat Nils skickliga händer. Träarbetet har funnits med under hela livet, men vad gör man när hela släkten fått svepaskar? Men kurs i silversmide - nej - vad ska jag med ringar till? svarade Nils på hustruns propå, och på den vägen är det. Nu har han försett nästan alla enheter i Östgöta Provinsial Loge med sina vackra silverpjäser och kyrkorna i närheten har Nils Modéus´ ljusstakar på sina altare och snart kommer man att kunna lägga sitt nattvardsbröd i ett cimborium utformat av Nils Modeus. Nästa år fyller han 80, men varken beställningar eller produktionen ser ut att minska...

-Vad har silver som fångade dig?

Det är vresigt och svårare än guld.

Det leder värmen så snabbt att skall jag löda på ett ställe så måste jag värma alltihop med risk för att en tidigare lödning kanske släpper. Man måste vara väldigt på alerten när man skall arbeta med värme.

28

Jag kan forma när det är kallt, men jag måste värma så att det inte spricker. Och där ligger en stor konst. Jag värmer så att det kan formas, men värmer jag för mycket blir det hårt igen. Värmer jag för lite så spricker det.

Det är lite bångstyrigt, men samtidigt – det gör inget om man gör fel.

Man kan alltid göra om igen. Man kan löda på en bit eller hamra så att det blir bra igen. Det är ofta jag gör någonting som ser ut att bli ett misslyckande men då får jag göra om igen och göra något annat istället. Den har jag haft nytta av. Guld kan man värma snällt precis där man behöver arbeta. Jag har en vän som är guldsmed och han gillar inte silver – det är svårt säger han.

Var hittar du formerna?

De finns runt omkring mig. Men den bästa inspirationen någonsin fick jag av mina tre söner i 70-års present.

Ett sammanträffande med Sigurd Persson, som ju var en av Sveriges bästa silversmeder. Jag fick tillbringa en hel dag med honom och han inspirerade mig. Och jag minns än i dag när han sa: Kom ihåg när du ser dig

men det egna silversmidet är inte det enda. Tillsammans med Kjell Nordin, också han frimurare, har Nils Modeus byggt upp en silversmedja i NBV:s regi.

Vi har nu stadens – jag vågar inte säga landets största kursutbud. Vi har 100 elever varje vecka, bara i Jönköping. Det finns ju andra också men de har inte den utrustning som vi har. Vi har en perfekt silversmedja med tolv elevplatser. Vi har fått mycket beröm för den. Och en del kurser har mer än tolv elever – för man räknar med att alla inte kan komma varje gång. Jag har två eftermiddagskurser och det är väldigt roligt för det blir en gemenskap som är fin. Och det är många som är väldigt kreativa och gör väldigt fina saker. ’Nej - det var nog tur att Nils Modéus inte gjorde en ring till hustrun Ingrid, och sedan sökte sig till något nytt. För då hade mängder av sköna silverpjäser aldrig blivit till.

Intervju Text och bild: Kjell Mazetti

Frimuraren

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2009 dela ut 13 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,25 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm.

Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 6 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten 2009 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, vid Astrid Lindgrens Barnsjuk- stiftelsens ordförande Sten Svensson och Ordens Stormästare Anders Fahlman hus i Huddinge och Solna stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se

Caritas

Barnhusstiftelsen delade ut Den 22 september samlades 26 stipendiater inom pediatrisk forskning på Stamhuset för att ur H.M. Drottning Silvias hand få ekonomiskt stöd från Barnhusstiftelsen. I år delar man ut 13 miljoner varav hälften till organisationer och enskilda behövande och lika mycket till forskning kring barnens sjukdomar. SFMO ger därmed mer till pediatrisk forskning än samhällets anslag.

Traditionellt kunde man också höra två föredrag. Marit Westman forskar om allergisk och ickeallergisk snuva hos barn. Kanske kan man i en framtid lindra den rundgång av snuva som ofta drabbar barnen på dagis och i skolan och orsakar stora bekymmer.

Martin Hult presenterade ett spännande forskningsområde, svält och kardiovaskulär hälsa. Hans föredrag

handlade om hur han och Per Tornhammar, som även fick stipendium i år, åkte ner till Nigeria för att se hur svälten under ”Biafrakonflikten” i slutet av 1960-talet påverkade förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar hos nu medelålders personer. Att det råder ett samband mellan dessa faktorer kunde man klart fastställa.

I år fanns också en andra genera-

självklart fick varje mottagare en applåd när de fick sina kuvert, men den största applåden tog HM Drottningen upp spontant när ordföranden Sten Svensson redovisade resultatet av de 16 år som hon varit stiftelsens Höga Beskyddare. Under de åren har 160 miljoner delats ut av Barnhusstiftelsen, en fantastisk summa. Årets anslag delades ut både i form av doktorandstipendier, utbildningsbidrag och forskningsstöd till speciella ämnesområden, men alla har barnets situation som huvudinriktning.

H.M. Drottning Silvia togs emot med blommor av Sten Svensson.

30

Frimuraren

Stiftelsens ordförande Sten Svensson hälsade välkommen och berättade om de 16 år som H.M. Drottning Silvia varit Barnhusstiftelsens Höga Beskyddare, här med sin hovdam, Christina von Schwerin.

HM Drottning Silvia hade många frågor till Marit Wetsman som berättar om sin forskning om snuva.

Mikael Norman var själv stipendiat år 2000 och handleder nu unga forskare här i samtal med Bo Lindqvist.

tionens mottagare. Professor Mikael Norman fick själv ta emot ett stipendium ur Drottningens hand år 2000 och är nu en av handledarna till årets stipendiemottagare. efter utdelningen och lite mingel som gav den mycket intresserade H.M. Drottning Silvia en möjlighet till samtal med mottagarna skedde den traditionella fotograferingen i Riddarsalen. Varje mottagare får denna gruppbild som minne av dagen.

Den avslutande lunchen i Pelarsalen höll samma höga standard som dagen i övrigt, men dessvärre fick H.M. Drottning Silvia hasta vidare till nästa uppdrag.

Caritas Text och Bild: Kjell Mazetti Bild: Pierre Dunbar

Frimuraren

31

Internationellt

Det var många goda idéer som dryftades mellan fr v Steingrimur S. Olafsson och Pétur K. Esrason, Island, Palle Wulff-Jörgenssen och Jörn Nedergaard, Danmark, Lars Sjödin och Patric Mayer sekreterare, vid kortsidan, ID:s ordförande Lars von Knorring. På högra sidan Arne Lie och Karl-Jens Holmen, Norge samt Terje Heldsingeng och Helge Qvigstad, Norge. På bilden saknas Erik Rasmussen och Sören Bueman, Danmark.

Fruktbart nordiskt ID-möte När de nordiska Överarkitekterna och redaktörerna möttes i Stockholm behövde man inte uppfinna hjulet igen. När nu andra varvet träffar inleddes kom man långt på vägen fram mot enighet både i utseende och funktion. Dessutom kunde två nya Överarkitekter välkomnas i skaran.

samarbete och delaktighet har under de senaste åren präglat arbetet i de svenska systemets informationsarbete. Man har tagit tillvara på varandras erfarenheter och genom årliga träffar delat med sig av sin syn på massmediafrågor och kommunikation i de Nordiska länderna.

Bland årets heta frågor låg profilarbetet högt upp. Att skapa en profil, internt och externt och arbeta med varumärke/mönsterskydd är viktigt i ett samhälle som mer och mer förknippar organisationer med symboler och logotyper. I Norge arbetar man med att ta fram ett material 32

med en gemensam grafisk form som blir lätt igenkänd oavsett varifrån handlingen är utskickad. Den danska hemsidan har en medlemsinloggning för intern information och dessutom ett program som gör att man kan bläddra i en tidning i pdf-format som man bläddrar i en papperstidning. I Sverige arbetar vi med att lägga upp ett bildarkiv som kan användas både internt och externt och som kommer

att kunna nås också från de övriga ländernas hemsidor.

Att konferensen denna gång skedde samtidigt som Jubileumskonserten var något som uppskattades av alla deltagarna som dessutom fick vara med om en skärgårdsutflykt med ångbåtsbiff efter en väl genomförd heldag av förhandlingar. reportage Text och bild: Kjell Mazetti

Pétur K. Esrason är ny OÖA på Island och Jörn Nedergaard har samma ämbete i Danmark. I mitten finns Lars von Knorring och Karl-Jens Holmen, från Sverige respektive Norge båda mycket erfarna i arbetet.

Frimuraren

De svenska Frimurarnas historia

Varför var det så viktigt för Axel Wrede Sparre, Axel von Fersen och Arvid Lindman att vara frimurare – och varför är det så angeläget att vara frimurare i dag? Få ordenssällskap omgärdas av så många myter som frimurarna.

Denna unika bok ger en historisk bakgrund men den är även en berättelse om en informell demokrati, ordensmystik, manliga riter, välgörenhet, vitterhet, andlig utveckling och tankar om att skapa ett bättre samhälle.

Peter Ullgren Hemligheternas brödraskap Om de svenska frimurarnas historia

159 kr

Medlemspris Som Frimurare köper du boken för endast 159 kronor på bokus.se Ange koden ”brödraskap” när du bekräftar köpet i kassan för att få medlemspris.

Erbjudandet gäller tom 31 januari 2011.

läs mer på www.norstedts.se

Litteratur

Hemligheternas brödraskap Ullgrens bok är medryckande och tät och andas en för frimureriet positiv och intresserad ton. Jag läste den från pärm till pärm på några timmar, utan att uppmärksamheten vek det minsta. Bokens styrka är dess vidlyftiga stil som kombineras med en vilja till precision. Likväl finns några invändningar. när bakgrunden till frimureriet tecknas nämns främst renässansplatonismens tro på verksamma andliga principer i kosmos. Stiernhielms och Swedenborgs namn dyker kortfattat upp då de var påverkade av denna idéströmning. Men det hade varit riktigare att tala om den västerländska esoterismen i bredare bemärkelse, framförallt om föreställningen om den forntida teologin där hedniskt antika läror och gamla testamentets berättelser ansågs föregripa kristendomen på ett djupgående sätt.

Framförallt kunde Ullgren ha nyttjat Antoine Faivres analys av esoteriska föreställningar där lutandet mot korrespondenser och symboler, tilltron till fantasins förmåga och överföring av idéer genom invigning placerar frimureriet idéhistoriskt i en rik tradition.

Det hade kunnat lyfta perspektivet från den moderna horisont som råder i boken och gett renässansgodset sin naturliga plats. Det förefaller därför orimligt att Ullgren kritiserar forskare för att blanda sina akademiska roller med medlemskap i orden. Det är sannolikt att just sådana forskare når längre eftersom de ägnat initiatoriska sammanhang sitt odelade intresse, vilket Ullgren hade kunnat se om han i större utsträckning läst vad de skrivit.

34

Ullgren framhäver det jakobitiska skotsk-franska inflytandet på tidigt frimureri i Sverige, särskilt nämner han Fredrik Gyllenborgs korruptionskassa för att understödja franska intressen i svensk politik. Tessin och von Höpken var frimurare och starkt franskinfluerade och det påverkade hattpartiets stöd för den skotska saken. Vad Ullgren oförklarligt missar när han relaterar jakobiten Andrew Ramsays berömda oration från 1737 är att den anknyter frimurarna till Tempelherreorden. Istället talar Ullgren intresserat om den spekulativa legenden kring Rosslyn Chapel.

Man hajar också till när Ullgren nämner att den försupne Charles Edward Stuart mot 1770-talets slut faktiskt erbjöd Hertig Karl Skottlands tron. Förslagets omständigheter utvecklas inte närmare medan utrymme ges till profeterna Björnram och Ulfvenclous dråpliga inflytande över kungahuset i det fördolda vid samma tid. Svensk frimurerisk skottlandspolitik under gustaviansk tid får därmed vänta på en mer uttömmande skildring, vilket Göran Anderbergs studie av Gustav III:s frimurarroll nyligen inledde.

1800-talets frimuJag läste den från pärm till pärm på några timmar, rarhistoria haltar och tappar i fart efutan att uppmärksamheten vek det minsta. tersom Ullgren inte går in på Oscar II:s Han skänker nästan all seriös uppfrimurarintresse, som var stort och märksamhet till James Anderssons mångskiftande, men som tydligen konstitution från 1718, vilket ger en alltjämt ligger dold i Bernadotte-arstark emfas på engelsk tradition som kivet. inte gör denna Tempelherrekoppling Framväxten av loger i landsorten är utan grundar frimureriet i bibliska ett socialt betydande fenomen, men förhållanden. Inflytandet från logerbeskrivs utan den lokalfärg som hade na i Edinburgh, t ex St. Mary’s, saknas kunnat ge skildringen mer liv. Att den helt i Ullgrens framställning. litteräre klareraren och konservative Den genom Ramsay inspirerade kritikern Carl David af Wirsén var friordensmyten fick i Sverige stor betymurare är tankeväckande och kunde delse genom utformandet av Eckleffs ha utvecklats till en kulturtablå - man höggrader från 1756. Avsnittet om kan inte vara expert på allt får man de Eckleffska graderna är hämtat ur säga till 1700-talsforskaren Ullgrens Mogstads ritualavslöjande bok och försvar.

Ullgrens kapitel bör troligen också Litteraturvetaren Martin Lamm rekommenderas att inte läsas av dem kritiseras för att inte ha gått till frisom skall invigas (vilket i och för sig murarnas arkiv samtidigt som denne motverkar sitt syfte). lärde forskare stämplar frimureriet Den skotska kopplingen hade dessför ockultism. Ullgren antar att han utom bättre kunnat belysa rosenkorvar förbländad av händelserna i den set som esoterisk strömning bland mystika kretsen kring Reuterholm de tidigaste spekulativa frimurarna och hertig Carl, som dock i stort sett Moray och Ashmole på 1640-talet, Hemligheternas Brödraskap kring vilket det finns flera moderna Peter Ullgren, Hemligheternas Brödraskap: studier. På 1700-talet var sådana Om de svenska frimurarnas historia, rosenkreutzarinslag bemärkta även i Norstedts, 2010. 338 sidor. svenskt frimureri, t ex genom PelikaISBN 978-91-1-302453-0 nen eller Andreaskorset.

Frimuraren

skedde utanför det reguljära frimureriet. Men man bör beakta att den skicklige Lamm inte fick tillgång till arkivet då han inte var kristen, utan tillhörde den mosaiska församlingen.

Han försökte ändå ringa in frimurarnas etos i tvåbandsverket Upplysningstidens romantik vilket Ullgren förbigår. Trots sin ofullständighet var Lamms studie ett viktigt steg till att belägga förekomsten av en underström i upplysningens rationella världsbild som kan uppfattas som fantasifullt mytologibejakande, vilken i andras händer beskrivits som en motupplysning.

Ullgren intresserar sig en hel del för de folkliga myterna kring frimureriet, som deras förmodade samarbete med den blodtörstige hundturken eller avslöjandet att frimurarna dricker blod. Tidningsuppgifter från olika skeden visar att hemlighetsmakeriet kring orden ger upphov till allsköns fantasier om vad som verkligen försiggår i logerna. Däremot har Ullgren inte fördjupat sig i de numera mera vanligt förekommande anklagelserna att brödraskapet förstärker mansväldet eller främjar samhällelig vänskapskorruption och nepotism. Även dessa frågor tål säkerligen en histoFrimuraren

risk studie som går utöver den ljusa tanken att orden låter bröderna öva både sina mjuka och hårda sidor.

Ullgren skriver med en odefinierad användning av termen ockultism.

Han inleder säljande med återgivande av huvudskallearbetet kring Reuterholm och antyder därmed att föreställningen om andarnas närvaro i äkta ben skulle överflyttas på frimurarordens invigningar i närvaro av sådana skelettdelar. Så inträder en modern föreställning om att mörka symboler kan ge en överraskningseffekt, men att ritualens eventuella andra effekter är fiktiva. Här hade andeskådaren Swedenborgs insikter kommit väl till pass. Det är inte änglars eller andeväsens närvaro i eller kring riten som är avgörande, utan att de inflödande känslor som upplevs, känns som inflöden av godhet och sanning. Eller som en av Ullgrens informanter förnöjt beskriver det, upplevelsen av att vara i leende människors närvaro.

Andetron är ingenting annat än tron att mörka sidor av psyket kan belysas så att de mörka känslorna flyter upp till medvetandet och därmed förstärker initiandens medvetna kontroll över dessa annars hotfulla känslor. Den swedenborgska andetron är ett sätt att objektifiera denna process för att på ett enkelt sätt bli medveten om dessa flöden.

Swedenborg var för övrigt bekant med de flesta inom hattpartiet, hans skrifter lästes av kungahuset, och exempelvis von Höpken blev medlem av det första swedenborgssällskapet som bildades i Sverige, Exegetisk-filantropiska sällskapet.

Det ockulta betyder det fördolda, ockultism är att göra sig medveten om detta fördolda, i allt ett slags primitiv psykologisk analys som delges i ritualer och symboler. Här har religionsvetenskapliga ritualstudier en hel del att säga vilket dock inte uttrycks i Ullgrens egen fascination för det mörka i frimurarordens symbolik.

Man anar att författaren till Hemligheternas brödraskap själv funnit nytt ljus genom sina studier och egentligen åstundar en invigning.

Bokrecension Susanna Åkerman

Minnesgåva Hedra minnet av en närstående. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på cancerfonden.se cancerfonden.se 020-59 59 59 pg: 90 1986-0 35

Debatt

Frimurare sämre forskare?

Det finns många allvarliga frågetecken kring Peter Ullgrens bok Hemligheternas brödraskap. Rent hantverksmässiga problem har redan påpekats av recensenten Jonas Nordin i Svenska Dagbladet den 21 oktober 2010 och den som läser recensionen förstår att man kunde göra listan mycket längre. förvisso är det bra för det svenska frimureriet att en utomstående forskare på ett välrenommerat förlag ger ut en översikt över ordens historia under 275 år. Men det finns ett fatalt tankefel inbyggt i Ullgrens resonemang som pekar ut enskilda medlemmar i SFMO för att leverera knappast godtagbar akademisk forskning enbart på grund av deras medlemskap (s.285 och 291). Detta är en förutfattad mening som inte hör hemma i vetenskapliga sammanhang. vi undertecknade, fil. dr., docent Henrik Bogdan och fil. dr. Andreas Önnerfors, har i vår vetenskapliga karriär arbetat med frimureri och besläktade rörelser eller idéströmningar (så som esoterism eller upplysningstänkandet) i Europa och världen samtidigt som vi är medlemmar i Svenska Frimurare Orden. Vi har publicerat oss på internationellt erkända akademiska förlag och i andra sammanhang och enligt reglerna för akademisk peerreview, det vill säga våra arbeten har lästs och granskats anonymt och kritiskt av akademiska kollegor, innan publikation. Vi har ederat böcker och agerat som redaktörer för vetenskapliga tidskrifter.

Våra publikationslistor som ger prov på detta är offentligt tillgäng36

liga och del av inter-/nationella biblioteksdatabaser. Vår forskning har vi vidare presenterat på nationella och internationella ämneskonferenser där regeln är att ett föredrag måste godkännas av en akademisk urvalskommitté innan presentation. Vi har i vår akademiska undervisning likaså behandlat frimureriet, liknande rörelser och idéströmningar, Henrik Bogdan inom religionshistorien, Andreas Önnerfors främst inom idéhistorien.

Därvidlag har vi undervisat på svenska och utländska universitet inom ramen för av akademiska institutioner och fakultet fastslagna kursplaner och utbildningsmål.

Den så kallade ”tredje uppgiften”, alltså kommunikationen av forskningsresultat till det omkringliggande samhället har likaså varit en del av vår akademiska gärning. Vi har bidragit till radio- och TV-program, museiutställningar, guidade turer, offentliga föreläsningsserier, hemsidor, podcasts, bloggar och andra vägar för att nå ut med våra forskningsresultat till en bredare offentlighet och för att utbyta kunskap.

Till detta fält hör också att vi är anlitade av frimurareloger och andra grupper i samhället både inom och utanför Sverige och där frikostigt delar vår kunskap med oss.

Vidare är vi medvetna om de tolkningsteoretiska utmaningar som består i att forska om något samtidigt som man är engagerad i det. Detta är en mycket gammal problemställning som till exempel har beskrivits inom antropologin och religionsvetenskapen där forskaren ofta kommer i nära beröring med den undersökta gruppen.

Vi har enligt gängse akademisk praxis varit öppna med vårt medlemskap i SFMO, samt vid forskarseminarier diskuterat de teoretiska och metodologiska utmaningar som ett medlemskap kan medföra. Det bör

betonas att man idag inom religionsvetenskapen anser att man varken är en sämre eller bättre forskare för att man samtidigt är medlem i det man forskar i – det är forskningen som skall bedömas, inte forskaren. mot bakgrund av detta ter sig Ullgrens ogrundade påståenden om att vi skulle vara otillbörligt påverkade av sitt medlemskap inom SFMO i vår forskargärning som rent felaktiga och missvisande. De motsvarar för det första inte en objektiv bevisbar verklighet, vilket Ullgren undgår därigenom att han inte citerar eller hänvisar till en enda av våra publikationer utan i svepande ordalag förkastar ”vissa” av dem.

För det andra blottar det Ullgrens djupa okunskap i den sedan lång tid pågående teoretiska och metodologiska debatten kring forskarens potentiellt ”dubbla” roller.

För det tredje öppnar Ullgrens formuleringar upp för att även andra forskare kan beslås med samma anklagelser blott i egenskap av att de också kan associeras med sitt forskningsobjekt, som till exempel en katolsk forskare som forskar om jesuiternas historia, eller en kyrkohistoriker som är medlem i Svenska kyrkan.

Vidare visar Ullgren att han inte kan skilja mellan aktivt medlemskap i en nu existerande organisation och forskning om en rörelse ur ett historiskt perspektiv. På vilket sätt det är rimligt att vår syn på det svenska frimureriets historia skulle påverkas av detta medlemskap svarar han inte på.

Därför är vi mycket kritiska till denna del av Ullgrens framställning.

Text: Andreas Önnerfors och Henrik Bogdan

Frimuraren

Foto: Kjell Mazetti

Välkommen till Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs

SYMPOSIUM Frimurarhuset i Luleå, 28 – 29 maj 2011

Ur symposieprogrammet: En analys om sten som symbol i SFMO, Grad X, Agne Rustan Stämningen, Grad IX, Karl-Gunnar Hultland Eckleffs och Hertig Carls spörsmålsböcker, skillnader och likheter, Grad VIII, Henrik Berg Stjärnsymbolen, Grad VI, Bo-Gunnar Ledin Frimurare under tre sekel, Grad I, Lars-Otto Berg Förklädet, Grad I, Viktor Nordström Gustaviansk mystik, Grad I, Kjell Lekeby Tjänande bröder, Grad I, Hans Brusewitz

Anhörigprogram: Åter till gamla Luleå

Buss till Gammelstad (Gamla Luleå).

Besök på ”Världsarvet”. Under några timmar befinner deltagarna sig i slutet av 1400-talet och avslutar med besök på ”Storgården” från 1880-talet.

Lunch ingår i programmet.

Dessutom:

Loger i Grad I och IV-V på kvällen före symposiet med gemensam brödramåltid Välfyllt bokbord med frimurarlitteratur Hotellrum till specialpris Stor festmiddag med damer

Ytterligare information...

Priser och ytterligare information samt anmälningsblankett finns på logens hemsida www.frimurarorden.se och kommer att sändas till logerna.

Anmälan och betalning skall ha inkommit till CFE före den 9 maj.

Om betalning och anmälan är CFE tillhanda före den 1 april är symposieavgiften 450 kr/50 €.

Vid senare anmälan och betalning är avgiften 550 kr/60 €.

FRIMURARNAS HUS

Ur bokens innehüll kan nämnas avsnitten Frimureriets framväxt ur byggnadskonsten av Ordens fÜrre OSK Sten Svensson, Arkitektur och frimureri av Gunnar Lantz., ett nytryck av verket IX Frimurare Provinsens Byggnader frün 1891 med kommentarer och samt beskrivningar av vad som hänt dessa byggnader sedan 1891, Utvecklingen efter 1890 samt Utbyggnaden av frimurarlogen av Gunnar Lantz, en mer summarisk redovisning av frimurarlokaler Frün Ystad till Kiruna, frün Uddevalla till Viborg av Lars Otto Berg samt Arkitekter och frimurare av Claes Langenborg.

AD FONTES

FRIMURARNAS HUS

BYGGNADER OCH ARKITEKTER I DET SVENSKA FRIMURERIET

r sĂĽ m sa till as

Nu kan du beställa ditt eget exemplar av

Den svenska Frimurarordens forskningsloge Carl Friedrich Eckleff har under flera ür arbetet med ett projekt kring byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet samt arkitekturs betydelse fÜr frimureriet. Byggnadskonsten har frün bÜrjan spelat en viktig roll inom frimureriet och dess ritualer. Det kan ocksü vara av intresse att se att münga svenska arkitekter och byggmästare ända frün 1700-talet varit engagerade antingen som frimurare själva eller som entreprenÜrer vid byggande av lokaler fÜr loger eller brÜdrafÜreningar. Ett annat skäl är den centrala roll som lokalerna spelar fÜr vür verksamhet.

FRIMURARNAS HUS

År 1891 utgavs ett verk om IX Frimurarprovinsens Byggnader, som i text och bilder beskrev 19 byggnader kopplade till loger eller frimurerisk verksamhet. Sedan dess har utgivits historiker Üver enskilda logebyggnader men ingen mer sammanhüllen skildring har skrivits och blivit tillgänglig fÜr en bredare publik.

BYGGNADER OCH ARKITEKTER I DET SVENSKA FRIMURERIET

Beställ boken via e-post: cfe@frimurarorden.se, eller via brev: Forskningslogen C F Eckleff, Kungsängsgatan 17-19, 753 22 Uppsala.

Priset fÜr den rikt illustrerade boken är 375 kronor plus portokostnader. ix frimurare provinsens byggnader

Eckleffprojektet har hittills resulterat i ett antal gradbundna skrifter i forskningslogens skriftserie Ad Fontes.

I november utkommer en icke gradbunden bok som mer eller mindre utfĂśrligt ger en presentation av logernas, brĂśdrafĂśreningarnas och de caritasinriktade byggnader som finns och har funnits inom Orden samt av arkitekter som varit verksamma inom Orden.

ix frimurare provinsens byggnader

ix frimurare provinsens byggnader

ix frimurare provinsens byggnader

Ett avsnitt rĂśrande barnhusverksamheten inne i Stockholm har flyttats till fĂśljande kapitel.

Kristineberg är uppkallat efter fältmarskalken Lennart Torstenssons sonhustru Kristina Stenbock. Huvudbyggnaden uppfÜrdes omkring 1750 som en malmgürd üt handelsmannen Roland SchrÜder. Den kÜptes 1861 av hertigen av Dalarna prins August, som sülde den till Frimurarebarnhuset och där barnen kunde fü en helt annan rÜrelsefrihet än i Stockholm; med Fredhäll omfattade egendomen 330 tunnland. FÜr tillbyggnaden svarade arkitekten Johan Fredrik Åbom.

Efter 1890 moderniserades barnhuset och byggdes ut. Telefon drogs in 1886 och elektriskt ljus 1895. Ett gymnastikhus tillkom pü 1880-talet och 1907 invigdes en särskild tillbyggnad fÜr flickorna fÜrsett med südana moderniteter som vattentoaletter. Staden växte och nya stadsplaner inkräktade pü omrüdet. Frimurarorden beslÜt 1925 sälja Kristineberg. Priset blev 6 500 000 kronor. Barnhuset flyttade 1930 sin verksamhet till Blackeberg medan deras tidigare anläggning de kommande trettio üren användes av Kristinebergs folkskola varefter Kristinebergs gymnasium tog Üver med yrkesinriktad verksamhet. Frimurardagarna var ännu inte slutade. Åren 1982–1991 sammanträdde BrÜdrafÜreningen Kristineberg där.

Kalmarlogernas hus idag. Foto Bengt Bengtsson.

Logebyggnaden i Kristianstad

Redan vid sekelskiftet 1900 diskuterades behovet av om- och tillbyggnad av logehuset. Ett ombyggnadsfÜrslag av Agi Lindegren ür 1900 kom inte till utfÜrande. I stället restaurerades Johannessalen 1905 efter ritningar av stadsarkitekten Josef Fredrik Olson. En stor nyhet var dü man 1908, dü man drog in elektriskt ljus i hela byggnaden. Antalet brÜder Ükade alltmer och mera utrymme krävdes.

En stÜrre festlokal stod ocksü pü Ünskelistan. Utbyggnadsplanerna fick 1925 fastare former genom att stadsarkitekten Olson upprättade ett fÜrslag som lüg till grund fÜr en stÜrre ombyggnad üren 1927–1928. En del av den gamla vallen mellan Larmtorget och järnvägsstationen hade inkÜpts frün Kalmar stad fÜr tillbyggnaden. Huset fÜrlängdes sÜderut, frimurarlokalerna nästan fÜrdubblades och hotellet fick ytterligare rum samt en ny restaurang. Hela tillbyggnaden kostade totalt 260.000 kronor. Pü Gustav Adolfsdagen 1928 fÜrklarades de nya lokalerna invigda.

Efter denna tillbyggnad innehüller fastigheten, utom lokalerna fÜr logerna Carl och Gustaf Adolf, matsal, bibliotek och samlingsrum. Hotelldelen bestür av 38 rum och i gatuplanet är restaurangen inrymd. En omfattande upprustning har pü senare ür ägnats restaurangens kÜk och hotellets rum, som byggts om till fullgod standard. Betydande kostnader har ocksü lagts ner pü renovering och ommülning av fastighetens fasad, som üterfütt sin ursprungliga gula färg.

Den i Kristianstad arbetande S:t Johannislogen S:t Kristoffer konstituerades den 24 Juni 1776 och Üppnades fÜr fÜrsta güngen den 6 Juli samma ür af Ordensmästaren hertig Carl af SÜdermanland. Året därpü, den 30 November, utfärdades konstitution fÜr S:t Andreaslogen Kubiska stenen att äfven arbeta i Kristianstad, hvarefter fÜljande ür, 1778 den 3 Januari, en Stuartsloge instiftades, som bÜrjade sin verksamhet i MalmÜ, men vid slutet af 1790-talet flyttades till Kristianstad. Logen upphÜjdes genom konstitutionsakt af den 20 Mars 1800 till Provinsialloge.

Den fÜrsta lokalen fÜr logen S:t Kristoffers sammanträden hyrdes, 1776–77, hos logens 1. B. B. Öfversten Weduwar. Sammankomsterna i sü väl nämnda loge som i Kubiska stenen hÜllos sedermera pü ütskilliga ställen ända till ür 1797, dü frimurarne i Kristianstad inkÜpte en vid stora torget och Üstra storgatan belägen tomt med därü befintliga 2 hufvudbyggnader och 2 mindre byggnader. Öfre vüningarne i de 2 hufvudbyggnaderna inreddes till logelokaler, hvilka under tidernas lopp i vissa delar fÜrändrades. Sedermera uppfÜrdes ü tomten, efter en 1836 fastställd ritning, en ny tvüvüningsbyggnad, där lokal fÜr provinsiallogen inreddes.

Under tidernas lopp blefvo emellertid de äldre byggnaderna och däri inrymda logelokaler mindre tidsenliga och alltfÜr inskränkta, hvarjämte visade sig brist pü logis fÜr resande frimurarebrÜder, som besÜkte staden fÜr att deltaga i logearbeten. Man beslÜt sig därfÜr att uppfÜra ett nytt hus med fasad üt torget och inkÜpte fÜr vinnande af

54

$UNLWHNWXU

Frimurarhuset i Kristianstad idag. Foto Lars MĂśller.

55

80

$UNLWHNWXU

Frimurarsamhället i Kalmar kan bedriva sin verksamhet i eget hus. Byggnaden är uppfÜrd fÜr sitt ändamül vilket gÜr att arbetet kan genomfÜras utan de svürigheter som fÜrhyrda lokaler ofta medfÜr. Logebyggnaden är i gott skick, hyresgästerna, hotell och restaurang, är seriÜsa och lämnar ett gott tillskott till fastighetens kostnader.

Logebyggnaden i Örebro Den stütliga byggnad i Örebro, där S:t Johannislogen Engelbrecht (instiftad den 21 April 1873) och Skotska S:t Andreaslogen Eugen (instiftad den 20 September 1884) hafva sina lokaler, eges af ett aktiebolag i hvilket süväl de büda logerna som äfven enskilda frimurarebrÜder äro aktieegare. Logebyggnaden, belägen i stadens midt, är uppfÜrd pü en holme i Svartün, hvilken holme inkÜptes 1882. Byggnadsritningarne utfÜrdes af Slottsarkitekten H. Sandels och arbetet af Byggmästaren C. HellstrÜm i Örebro. Logelokalerna invigdes hÜgtidligen den 20 September 1884 af H. K. H. Prins Carl.

Byggnaden innehüller, fÜrutom lokaler fÜr de nämnda tvenne logerna, en stÜrre vüning, som uthyres till sällskapet W:6, restaurations- och schweitzerilokaler, vüning fÜr

81

Arkitektur

Frimurarnas hus i Karlskrona

Äldsta i bruk i landet I Amiralen Pukes hus på Drottninggatan i Karlskrona har sedan den 9 november 1803 oavbrutet pågått frimurarverksamhet. Även om fastigheten förändrats något till exempel genom St Andreaslogen Carl Johan år 1820 så är fastighetens huvuddel den ursprungliga.

I november år 2003 firade man 200-års jubileum sedan denna unika fastighet togs i bruk för frimurerisk verksamhet, och i en jubileumsbok beskriver intendenten Johan Schreil både husets och kvarterets historia, men också landets fjärde Johannesloge, Gustaf instiftad 1762 och den i ordningen nr 7 etablerade S:t Andreaslogen Carl Johan. Stadsdelen med kvarteret Frimuraren (sic!) är numera klassat som riksintresse ur miljöskyddspunkt och exteriören är skyddad i särskild bestämmelse i gällande detaljplan. Tala om att frimurarna i Karlskrona är kulturbevarare.

Logernas tidigare historia beskrivs kortfattat i jubileumsboken och det visar sig att man hade ett antal adresser under de första 50 åren, varav de flesta var förhyrda lokaler.

Den första ägaren till denna märkliga fastighet var generalamiralen och greven Johan Puke, vars äventyr i Finland beskrivs på annat ställe i denna tidning. Johan Puke köpte den då bara några år gamla fastigheten av Adam Isaac Bäck år 1797. Bäck hade ritat och byggt huset på den i stora branden år 1790 avbrända tomten.

Köpet av fastigheten beslutades i sammanträden den 15 juli 1802 och några dagar senare skickades ett brev till Hertig carl som svarade: Frimuraren

De första tre fönstren nedåt gatan tillhör Pukes hus, de andra fem är tillbyggnad som rymmer Andreasskedet.

..i följe häraf berörde stenhusfastighet såsom en frimuare ordens tillhörighet, i från Orden och Gustafs Logen i Carlskrona aldrig kan afträdas utan Wårt eller Wåre Efterträdares därtill gifna nådiga tillstånd........

 39

Johan Schreil, Intendent i karlskrona och författare till boken om detta märkliga hus visar några av detaljerna på den fantastiska kristallkronan som hänger i blå kabinettet.

Det stora förmaket dukat till fest. Här har bröder njutit av varandras sällskap i över 200 år. Bara tanken skänker högtid och feststämning.

Naturligtvis vidtogs en del arbeten i samband med att man tillträdde fastigheten, bland annat byggdes den delen av huset som var av trä till, och när man utvidgade arbetet till att omfatta också Andreasgraderna förlängdes huset med en tillbyggnad i trä.

Under åren som gått har huset moderniserats och fått både vatten, avlopp och centralvärme. Det senare installerades år 1912. Fortlöpande underhåll, ibland ganska kostsamt, har också skett. Den senaste stora renoveringen skedde på 1980-talet då man till exempel flyttade ner biblioteket och arkivet till ett brandsäkert valv i källarplan och de blå och röda kabinetten fick dagens utseende. Även ljudisolering skedde och fönster ut mot den trafikerade Drottninggatan sattes igen med undantag för det fönster genom vilket man når flaggstången. I det vackra stora förmaket kan idag dukas till supé för mer än 100 sittande gäster, och vid behov kan dukningen fortsätta ut i förmaken.

I nutid har trapphus och förmak till Andreaslogens lokaler renoverats och hela huset ger i dag ett både vackert och välskött intryck.

40

Men det är inte bara frimurarhuset i sig som är värt ett besök och närmare studierum. Frimurarna i Karlskrona förvaltar också ett stort antal dyrgripar som en av hertigen själv skriven ritualbok, en mycket annorlunda kristallkrona och tre ljusbärare skapade av den för stora och vackra galjonsfigurer berömde bildhuggaren Törnström vars arbete finns med på kommande sidor i detta nummer.

Trappan...

Husesyn av Text och bild: Kjell Mazetti

Hallen...

Andreaslokalernas förmak, allt nyrenoverat.

Vart man än vänder sig slår kulturen emot en.

Spegelbild av Intendenten Johan Schreil.

Frimuraren

Konsthantverk

Frimurare och bildhuggare Den kände amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström (1743 – 1828 ), skaparen av de många galjonsfigurerna till svenska flottans fartyg under den gustavianska tiden, beviljades inträde i Stor Amirals Logen i Carlskrona den 10 februari 1796. Eftersom Johan Törnström var fattig fick han arbeta av kostnaderna. I dag äger frimurarna i Karlskrona en förmögenhet i hans oersättliga konst. ordförande mästaren Greve Anton Johan Wrangel föreslog att Törnström på grund av sin medellöshet skulle få antagas utan avgift, vilket förslag bifölls enhälligt av Bröderna. I gengäld skulle han utföra vissa arbeten för logens räkning. Under den tid som Wrangel var Ordförande Mästare, hände det då och då att antagning och befordran ägde rum i dennes hem under iakttagande av erforderliga ceremonier. Sålunda recipierade Johan

Johan Törnström, pennteckning tillskriven konstnären Eric Hallblad.

Frimuraren

De tre blossen är så stora som kandelabrarna brukar vara och förutom jusen håller de traditionella murarverktyg i sina händer.

Törnström i Wrangels bostad i grad I den 12 februari 1796. De två resterande graderna inom Johannesfrimureriet erhöll Johan Törnström den 25 februari 1796. Den snabba befordran till de olika graderna i Johanneslogen medförde en anmärkning av Ordensledningen i Stockholm.

Bland de mest värdefulla föremålen som Johan Törnström betalade sina avgifter med, är de skulpturer i trä som bildar kandelabrar för ”de tre blossen”. De tre kandelabrarna förfärdigades under februari – mars 1796 till en kostnad av 55 Riksdaler inklusive snickeri, målning och förgyllning.

Från början var figurerna inte helförgyllda. Inför inflyttning till logehuset på Drottninggatan den 9 november 1803 sändes de till Stockholm för förgyllning. Skulpturerna är oersättliga och helt unika samt saknar motsvarighet inom Svenska Frimurarorden.

De tre skulpturerna som fortfarande används i S:t Johannes Logen Gustaf värderades 1988 av Buskowskis till 300.000 kr.

Vid flera tillfällen fick Törnström ekonomisk hjälp av Logen. Han befriades ifrån att erlägga årsavgift.

Då han sedermera, den 29 oktober 1802, antogs i S:t Andreaslogen Cubiska Stenen i Kristianstad, betalade S:t Johannes Logen Gustaf hans receptionsavgift. Vid ett senare tillfälle erhöll han lån ur Logens kassa, varvid han dock måste pantförskriva sin pension som säkerhet.

I det bifogade protokollet från den 10 februari 1796 finner man bland annat att Törnström befriades från att betala sina receptions- och årsavgifter. Som framgår i slutet av protokollet så var det fler Bröder än Törnström som blev befriade från att betala sina årsavgifter. I protokollet framgår också att frimurarna fick ta upp kollekt i stadens kyrkor till förmån för frimurarbarn.

Text och bildmaterial: Maths Dackehag

41

Litteratur

Frimurare förlorade Finland Hur många är det som vet att överbefälhavaren under de sista slagen på svensk mark under kriget mot Ryssland 1808-09, då Sverige efter 600 år för alltid förlorade den finska riksdelen, var frimurare?

blev svensk koloni. 1790 gjorde Puke sin största sjömilitära bragd.

Som befälhavare på linjeskeppet Dristigheten ledde han de svenska linje- och skärgårdsflottornas överraskande utbrytning ur Viborgska viken under Gustav III:s krig mot Ryssland, det berömda s.k. ”Viborgska gatloppet”.

puke föddes i Ronneby 1751 som son till sergeanten i artilleriet Johan Puke. Denne hade tidigt gått i holländsk tjänst där han utnämndes till kapten. Efter återkomsten till Sverige blev han indragen i det misslyckaderevolutionsförsöket1756, tillfångatagen, torterad och slutligen halshuggen. Modern, Maria Regina Branting, som aldrig formellt varit gift med Puke, ingick nu äktenskap

karriären gick sedan spikrakt uppåt. 1794 blev han konteramiral, 1801 högste befälhavare för både linje- och skärgårdsflottan och 1809 generalamiral. På grund av en konflikt inom arméledningen blev han samma år överbefälhavare för landstigningen vid Ratan i Västerbotten i augusti.

Under Pukes ledning passerade nu svenska linjeskepp för första gången norra Kvarken. Han förhöll

Han hette Johan Puke, var generalamiral och en av den svenska historiens största sjöhjältar. Om honom har uppsalahistorikern professor Hans Norman och fil.mag. Hans Wallström författat en både grundlig och välskriven bok. Den kan rekommenderas alla med intresse för svensk krigshistoria men speciellt de bröder, som intresserar sig för det äldre svenska frimureriet. med änklingen Philippus Sweitzer, en skomakare utan burskap. Familjen flyttade till Karlskrona, Sveriges främsta örlogsstad och vid den tiden en av landets till invånarantalet största städer, där styvfadern fick anställning vid varvet som timmerman.

Redan som tioåring antogs Puke 1761 som skeppsgosse och fick då vara kaptenens kajutvakt. Därmed inledde han en enastående ”klassresa”.

De många krigen under 1700-talet erbjöd goda möjligheter för fattiga ofrälse att avancera. 1777 blev Puke löjtnant, han var sedan under flera år i både engelsk och fransk örlogstjänst.

Han lärde sig nu att behärska såväl engelska som franska. 1784 var han chef på fregatten Sprengtporten då den västindiska ön Saint-Barthélemy 42

sig kritisk till arméns defensiva taktik gentemot de ryska ockupanterna. I ett längre perspektiv kan emellertid Västerbottensexpeditionen ses som en viss militär framgång. Ryssarna besegrades inte men tvingades att lämna rikssvenskt territorium.

För Puke blev kampanjen i norr hans sista stora uppdrag. Han deltog visserligen i kriget mot Norge 1814, adlades till greve och fick titeln excellens och statsråd men karriären gick obönhörligt mot sitt slut. Diverse krämpor, främst gikt, tvingade honom att begära avsked från uppdragen i Stockholm och dra sig tillbaka till sin egendom Göholm på Göhalvön väster om Karlskrona. Puke avled 1816. Hans namn har för alltid skrivit in sig i den svenska sjökrigshistorien.

En av de två jagare som svenska marinen 1940 inköpte från Italien fick namnet Puke.

I det äldre svenska frimureriet är Johan Puke utan tvivel en av centralgestalterna. Han blev frimurare redan på 1780-talet under sin tjänstgöring i den franska flottan. Franska sjöofficerare anslöt sig ofta till de loger, som fanns på krigsfartygen. Puke upptogs i en militär frimurarloge ombord på örlogsskeppet La Provence. I Karlskrona var han vice ordförande i S:t Johanneslogen Gustaf, tidigare kallad Storamiralsorden. Puke sålde också ett hus på Drottninggatan i örlogsstaden till frimurarna.

I sin egenskap av frimurare kom Puke också i nära kontakt med hertig Carl, sedermera kung Carl XIII, Sveriges högste frimurare. De korresponderade med varandra och Puke besökte personligen flera gånger Carl ute på Drottningholm.

Amiral och frimurare Recensent: Lars-Göran Tedebrand

faktaruta

Hans Norman och Erik Wallström. Johan Puke. Skeppsgossen som blev generalamiral och statsråd 1751-1816. Atlantis.

ISBN 978-91-7353-255-6 Frimuraren

Debatt

Frimureri och kungligt välde ”The whole British nation had been united in the expulsion of James”, skriver Winston Churchill (A History of the English-Speaking Peoples).

1600-talets långa maktkamp mellan kung och parlament var över. Den så kallade ärorika revolutionen bildar epok i den konstitutionella monarkins och den moderna parlamentarismens historia. i oktober 1688 hade parlamentet vädjat till den protestantiske prinsen Vilhelm av Oranien att med sina trupper krossa Kanalen och störta den enväldige katolske kungen Jakob II Stuart, sin egen svärfar. När Vilhelm landsteg flydde kungen och revolutionen genomfördes utan blodspillan.

Detroniseringen skulle Jakob, hans son och sonson och deras anhängare, jakobiterna, aldrig acceptera och flera fruktlösa försök att återta kronan skulle göras.

Den ärorika revolutionens ideolog var den berömde filosofen John Locke. I Two Treatises on Government ger han ett vältaligt försvar för medborgerliga fri- och rättigheter. Locke skulle bli de franska upplysningsfilosofernas, inte minst Voltaires, inspiratör nummer ett. Upplysning, parlamentarism och en växande medelklass var tidens signum. Samtidigt utvecklas det moderna frimureriet som en del av upplysningen; på midsommardagen 1717 bildas Grand Lodge i London.

Karl XII:s död satte punkt för kungadömet med Guds nåde i Sverige och vi fick med frihetstiden ett parlamentariskt system som för tankarna till England. Moderna normer och värderingar importerades, så också Frimuraren

frimureriet, som fann sina former och blomstrade, samtidigt som ledande frimurare som Tessin, Höpken och Scheffer innehade statens högsta ämbeten. Sedan Gustaf III med frimurarnas stormästare Scheffer i kulisserna och hertig Carl i en militär nyckelroll tagit makten blev frimureriet en kunglig angelägenhet.

Frimureriets ställning i Storbritannien och Sverige skilde sig markant från Frankrike, som styrdes av enväldiga katolska kungar och där logerna trakasserades av staten. Det ligger i sakens natur att den absolutistiska regimen i Versailles stödde den jakobitiska saken så länge den var het.

Det är inte lätt att hänga med i svängarna, när Susanna Åkerman än en gång (Frimuraren 2.2010) stormar fram för att glorifiera jakobitismens sak. Som framgått av mitt inlägg i debatten (4.2009) hade jakobiterna med den unge karismatiske pretendenten och frimuraren Charles Edward Stuart, Bonnie Prince Charlie, sin högkonjunktur på 1740-talet. (Den store jakobiten i svensk frimurarhistoria vid samma tid var den skotske, politiserande generalen James Keith, som drev egen loge i Stockholm, vilket Åkerman väljer att förbise.)

Pretendenten skulle i sinom tid bli en central gestalt i det svenska frimureriets historia; han levde då i exil i Florens. Ihärdiga rykten om hans roll som det kosmopolitiska frimureriets hemliga överhuvud hade länge florerat och lämnade inte Gustaf III någon ro. Frågan blev en statsangelägenhet, ett led i högtflygande planer att i ett kaotiskt läge flytta fram de svenska frimurarpositionerna i Europa. Att bilda en svensk-tysk frimurarunion givetvis under svensk ledning - hade misslyckats. Nu vidgades vyerna. Gustaf ville personligen uppvakta Charles Edward för att testamentariskt få fullmakt som det internationella frimureriets överhuvud.

Kungen var förväntansfull inför mötet. Jakobiternas okrönte konung med sina fascinerande skotska anor levde i det förflutna, olycklig och utan arvtagare men bakom den gravt alkoholiserade gamle mannens anletsdrag kunde en rörd Gustaf förnimma hans en gång så legendariska attraktionskraft och karisma. Åkerman har läst mitt kapitel om Gustaf III:s italienska resa (Frimuraren Gustaf III, s. 74- 80) och finner en ”symbolisk form av jakobitism” i förhandlingsspelet mellan de båda furstarna. Hon må ha en poäng i detta, men hennes huvudtes är att ”jakobitismen till 30 procent var politik och till 70 procent ett kulturfenomen.”

Den här sortens modelltänkande är inte att rekommendera. Gustaf hade det politiska giftet i blodet och var en förställningskonstens mästare. Framför allt ägde han det som pretendenten bara kunnat drömma om - den åtråvärda politiska makten. Gustafs ikon var Voltaire och hans samhällsideal den upplysta despotin. Jakobitismen var av allt att döma honom mycket främmande.

Med sitt stora intresse för Tempelherreorden såg Gustaf sig själv förvisso som Stuarts naturlige efterträdare. Detta var drivkraften för hans omdiskuterade italienska resa. Gustaf såg presumtiva konkurrenter i kejsar Joseph och andra furstar när han förhandlade till sig den åtråvärda fullmakten. Stormästaren hertig Carl var i sina brev (Gustavianska samlingen) euforisk över broderns framgångar i Florens. På samma sätt som Gustaf återupprättat det svenska riket ville han nu ”återsätta ordens fallna murar i sitt forna stånd och uppresa den grundsten som länge varit kullkastad,” skrev Carl. Huset Stuarts frimureriska nimbus skulle nu bli HolsteinGottorps. Vid Charles Edwards död läste Gustaf i storkapitlet personligen upp det så kallade koadjutorbrevet  43

(dokumentet in extenso i Frimuraren Gustaf III s. 156). Sveriges konung var nu inte bara Europas ledande frimurarfurste, han tillhörde i slutet av sin regering de upplysta despoternas skara.

Hertig Carl hyllade också den upplysta despotin; han stod ideologiskt bakom sin bror och sedan sin brorson Gustaf IV Adolf; han var lojal ända fram till mars 1809. Då reste överstelöjtnant Adlersparre upprorsfanan mot enväldet mitt under brinnande krig och utfärdade i Karlstad sin berömda proklamation som i sak stämmer med den proklamation som Vilhelm av Oranien lät kungöra i Haag före sitt uppbrott i oktober 1688. I det ytterst dramatiska läget var hertigen en av få som behöll lugnet. Han hade en enorm erfarenhet av politisk turbulens; han hanterade Adlersparre och 1809 års män pragmatiskt och accepterade principen om folksuveränitet. En politisk helomvändning som också gagnade frimureriet i Sverige! Med 1809 års revolution fick vi en konstitutionell monarki inom rättsstatens ram. Den engelska linjen från 1688 segrade i striden om författningen. Den roll som hertig Carl i sin egenskap av riksföreståndare spelade i förarbetet till regeringsformen är enligt min mening extremt underskattad av forskningen, men det är en annan historia.

FRACK-PAKET!

Begravning och Juridik

Göran Anderberg

Faktaruta Detta inlägg får avsluta debatten mellan Göran Anderberg och Susanna Åkerman.

Boken anmäldes av Susanna Åkerman i Frimuraren nr 2 år 2009.

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87 44

Frimuraren

Upplev Kina hösten 2011 – En resa speciellt för Dig! Av frimurare, för frimurare, med frimurare

Den 8-22 oktober 2011 åker vi på en 15 dagars rundresa till Kina. Detta är en unik specialresa som normalt inte finns på marknaden. Allt är inkluderat, flygbiljetter, hotell, mat och dryck, inträden och dricks.

Vi har fokuserat denna resa på att du ska få kunna njuta och uppleva Kina på bästa tänkbara sätt! Vi tillbringar tre dagar på landsbygden i södra Kina. Där finns också tillfälle för shopping i massor av spännande affärer. Svensktalande guider, god mat och trevlig gemenskap. Från övriga resor på marknaden har vi sänkt tempot, ökat standard på mat och hotell. Vi vet att du kommer bli helnöjd! Tag med familjen, eller åk själv, och upplev Kina med oss!

Från Sverige flyger vi till Peking, resan tar ca 8 timmar.

Under vår första del av resan är vi i Peking, vi kommer få besöka och uppleva Sommarpalatset, Himmelska fridens torg, Förbjudna staden, Himmelska templet och lite till.

Efter Peking flyger vi till Xian, där vi får se den världsberömda terracottaarmén bestående av 6000 man! Vi kommer även få besöka en örtmarknad och en sidenfabrik.

Vi får ytterliggare en dag i Xian där vi besöker en Jade-fabrik, ett tempel och en matmarknad, vi besöker även en ateljé och får se det traditionella kinesiska bondemåleriet.

Vi tar därefter flyget till Guilin, staden som är berömd för sina fantastiska naturscenerier med bl.a. de sagolika sockertoppsbergen. Vi besöker även ett te-plantage.

Efter en natt i Guilin tar vi oss för en kryssning på floden Li. Vi gör strandhugg för möjlighet till besök vid de

fantastiska droppstensgrottorna. Vi kommer efter en dag på båt fram till den lilla staden Yangshuo, här kommer vi stanna i tre dagar och njuta av det kinesiska lantlivet.

Cykelutflykt med klättring till toppen på Moonhill, gatuliv med shopping, och massage, det är bara att njuta i fulla drag!

Vi reser tillbaka till Peking via Guilin, på vägen besöker vi Fuboberget, Elefantsnabelklippan och Vassflöjtsgrottan. Väl framme i Peking kommer vi att njuta av en shoppingdag på egen hand, möjlighet till fantastisk shopping till låga priser. Under kvällen beger vi oss tillsammans för att uppleva halsbrytande kinesisk akrobatik! Dagen före vår hemresa är det läge för resans höjdpunkt: den kinesiska muren.

Det ingår tre shower under resan, en dans- och musikshow i Xian, en fantastisk utomhushow av samma man som gjorde invigningen till OS i Peking 2008 i Yangshou samt en akrobatshow i Peking.

Denna resa visar det bästa av Kina och görs i samarbete med Lotus Travel AB som är teknisk arrangör.

Allt detta får Ni för ca. 24 000 kr.

Detta är absolut en mycket prisvärd resa, så beställ mer information om resorna nu. För program och övrig information kontakta Broder Sebastian Grimhäll: helst skriftligen på: Ängsholmsgränd 13, 127 42 Skärholmen eller e-post: sebastian.grimhall@gmail.com Mobiltelefon 0731-83 98 98 så får du program, och anmälningsblankett.

Litteratur

Karen Armstrong, född 1944 är författare, föreläsare och recensent. Efter den 11 september 2001 har hon anlitats vid konferenser och debatter om islam och fundamentalism.

Innan dess var hon katolsk nunna i sju år mellan 1962-1967, men lämnade klosterlivet för att studera modern litteratur och religionsvetenskap i Oxford. Som brittisk religionshistoriker anses hon vara en auktoritet inom sitt ämnesområde. Hon har bland annat gjort en dokumentärserie i sex delar om Paulus och författat flera böcker om tro och religion. Hon är med i ”Jesus seminar”, en grupp som utöver bibliska och religiösa studier, bland annat forskar och debatterar om den historiske Jesus.

Karen Armstrong lämnar med glädje över en bok om Världsreligionernas födelse som hon dedicerat till köparen.

Världsreligioners födelse dagens världsreligioner har sin upprinnelse under ett nära sexhundraårigt tidsspann – Axialtiden – för cirka 3600 till 3000 år sedan, alltså 1600 till 900 år före vår tidräkning.

Religiösa och filosofiska skolor formades och bildade grunder för flera av de stora religionerna konfucianismen och taoismen i Kina, hinduismen och buddismen i Indien, filosofin i Grekland och monoteismen i Israel, varur judendomen, kristendomen och islam utvecklades.

Karen Armstrong skriver att både den rabbinska judendomen, kristendomen och islam är uppblomstringsfenomen sprungna ur axialåldern.

Axialåldern, säger hon, har ett viktigt budskap till vår tid, vilket många som anser sig vara religiösa häpnar över, till och med tar anstöt, även om axialåldern ger ett samstämmig och vältalig vittnesbörd om enhetlighetens andliga sökande. Hon finner gemenskap mellan forna och moderna uppfattningar om att godhet och osjälvisk kärlek är det viktigaste av allt, 46

och att detta faktum säger oss något betydelsefullt om vad det är att vara människa.

Boken ger mycket intressant information om kinesiskt, indiskt, grekiskt och judiskt tänkande. Hon är en suverän berättare och hon skriver spännande om kontakter och frändskaper i de olika religiösa traditionerna.

Hennes syfte är att gynna en global religiös känsla om etik som utvecklats genom de insikter som formulerades för tvåtusenfemhundra år sedan. Boken är läsvärd för alla som vill lära sig mer om kinesiskt, indiskt, grekiskt och judiskt tänkande och religion. I vår tid längtar många till gammal visdom.

Armstrong överblickar Paulus och Muhammed och berör axialtidens ideal för att kritisera vår tid och fundamentalistiska avarter av religionerna. Den gyllene regeln utgår från ideal som handlar om en kritik av egoism och våld, och om utvecklandet av ett eget, personligt ansvar som präglas av den gyllene regeln om att göra mot andra vad du vill att de ska göra mot

dig. Hon ser det som typisk att gå inåt för att frigöra sig från egoistiska begär och få kontakt med något större.

Författaren betonar att dagens centrala uppgifter är att man hellre ska granska den egna traditionen än att kritisera andras. Man bör verka för att förhindra våld och intolerans.

Axialtiden tog avstånd från våld, ja, de bästa vägrade att skada också djur.

Medkänsla bortom den egna flocken var påtaglig. Religionens stora funktion har varit att göra människor mer kärleksfulla. Etiken är det viktiga i religiösa seder, skriver Armstrong. Den utgör grunden.

På vilket sätt dagens frimureri påverkats av de idéströmningar som framgår av boken vet vi inte. Vi kan se likheter. Flera frågor berör vårt frimureri, inte minst de etiska.

Recension Harri Jalonen

Frimuraren

Frimureri före 1717

Historia

Den magnifika gaveln på Nidarosdomen i Trondheim är ett exempel på murares och stenhuggares konstfärdigheter. Finns vår grund i de generationer som föddes, växte upp, levde och dog som byggare vid medeltidens stora kyrkobyggnader. Nils G. Holm redovisar olika utvecklingslinjer.

det moderna frimureriet räknar sitt ursprung från år 1717, då den skotske prästen, James Anderson, i London bildade den första Storlogen. Dess uppgift var att samordna fyra logers arbete. Tidigare hade logerna arbetat oberoende av varandra, vilket innebar att ritualer och ideologiskt innehåll varierade. Somliga var kristna och andra deistiska eller agnostiska.

Anderson utarbetade också en ”Constitution” år 1723. Andra sådana fanns, men Andersons gick segrande ur dragkampen om vad som skulle vara den riktgivande regeln för frimureriet.

Andersons ”Constitution” spreds snabbt till Frankrike och till flera andra länder, inte minst till de engelska kolonierna. Sverige-Finland fick som känt via Frankrike sitt frimureri redan år 1735. I år firar vi alltså 275-årsjubileet.

Frimuraren

Bakgrunden till frimureriet kan beskrivas med ett religionssociologiskt schema som utvecklats av James Beckford i boken Religious Organisations (1975). Han räknar med fyra huvudrubriker vid analysen av en organisation. Dessa är: omgivningen, resurserna, processerna och strukturerna. Alla de här är viktiga för att man skall kunna tala om en rörelse, en grupp eller ett samfund i sociologisk mening. Först när det är tydligt att frimureriet har en relation till omgivningen som är beskrivbar, först när det finns personresurser och ekonomiska sådana och först då det finns antagningsprocesser och en strukturell uppbyggnad, då kan vi tala om ett frimureri i sociologiska termer.

Uppgiften är emellertid problematisk av flera olika anledningar. En är att det inte är självklart vad man skall mena med frimureri. En del an-

ser att man kan gå tillbaka ända till 1390-talet eftersom man då finner en handskrift som redogör för idéer och principer som är gällande inom frimureriet än idag. Men man kan också visa på att ordet frimureri kanske första gången dyker upp i tryckt form år 1563. Dock får man vara försiktig för ordet frimureri kan användas betydligt mer allmänt än vad vi gör idag.

Den första kända redogörelsen för frimureriet i lite modernare form gjordes emellertid av dr Robert Plot i slutet av 1600-talet i England. Och i början av 1700-talet har vi andra redogörelser i England rörande frimureriet. Det väsentliga i sammanhanget är emellertid att vi inte kan finna ett enda grundläggningsår för frimureriet som alla skulle kunna enas om. I stället är det så att frimureriet har en lång framväxthistoria, vilket ofta är fallet med andra kulturhistoriska fö-  47

reteelser. Det finns ansatser och antydningar på flera håll till något som liknar en organisation som frimureri men inte förrän vi har tydliga belägg för att rörelsen kan beskrivas och analyseras utgående från de nämnda fyra huvudrubrikerna, kan vi tala om en företeelse som frimureri med bärighet ända in i vår tid. medeltida rötter anser många idag att frimureriet har och då kommer vi tillbaka till 1500-talet då det medeltida samhället ännu var starkt förhärskande men då förändringstendenser på allvar också gjorde sig gällande. Det skedde inte enbart inom det religiösa området där reformationen genomförts med religionskrig som följd, utan också inom handel och sjöfart. Man upptäckte Amerika, grundade kolonier, kämpade mot det islamska Turkiet i flera krig och först så småningom uppkom en förändring av samhällsordningen. Det feodala systemet upplöstes och individen fick långsamt större frihet.

I januari föreläste professor Nils G. Holm om frimureri före 1717.

48

Korsriddaren i Forshems kyrka. På hans hjälm finns ett St Georgskors och kyrkan till vänster anses visa Sepulcre, Gravkyrkan, i Jerusalem. En stenhuggare och nattvardskalken fullbordar den bilden av en långväga resenär som en stenhuggare med ovanliga kunskaper smyckat södra porten med.

Ser vi till omgivningsfaktorerna för frimureriets framväxt är det alltså det medeltida samhället vi skall gå tillbaka till. Det karakteriserades av en stark åtskillnad mellan adel, borgare och övrig befolkning. Det styrande elementet i samhället utgjordes huvudsakligen av adeln. I och med handelns framväxt fick borgerskapet i städerna allt större inflytande. De blev helt enkelt rika och fick därmed betydelse i samhället. Hantverket i städerna sköttes av organiserade gillen. Till dem antogs lärlingar som skolades in i hantverket. Man förblev livet ut trogen sitt hantverk och förde vidare kunskaper och insikter till följande generationer. Kunskaperna var ofta hemliga och skulle inte ges ut hur som helst till främmande personer.

Detta gäller framför allt i de mer betydande gillena som kyrkobyggnadsskrået. De enorma gotiska katedralerna som byggdes under medeltiden var verkliga mästerverk och fordrade en räknekonst som var av det mest avancerade slaget.

Mot slutet av medeltiden hade de flesta större städer fått sin katedral och behovet av fortsatt byggande var inte längre lika stort. Somliga gillen råkade i ekonomiskt trångmål och måste söka sig nya finansieringsmöjligheter. En möjlighet blev då att ta in personer ur de högre stånden, de som hade bättre ekonomiska förutsättningar. Byggnadskonsten har också

alltid varit omgärdad med hemligheter och ansågs sitta inne med ”esoteriska” kunskaper som man gärna villa ta del av. Detta gjorde att man fick in personer i skråna som inte arbetade med sina händer. De fick en mer ideologisk anknytning till hantverket.

I och med detta har vi alltså kommit in på de personliga resurserna som ändrades så småningom. Utvecklingen kan vi tydligast följa i Skottland och något senare i England. I slutet av 1600-talet gick utvecklingen snabbt i den riktningen att gillena befolkades av män som hade en andlig, mer symbolisk förståelse av arbetsverktygen. Vi nalkas då det som kallas det spekulativa frimureriet.

Att använda sten, framför allt kalksten och sandsten, var en särskilt viktig hantering under medeltiden.

Det bästa stenmaterialet fanns en bit under ytan i ett stenbrott och det materialet kallades på engelska ”freestone”. Att vara ”free-stone mason” var det finaste och viktigaste yrket i till exempel byggandet av katedraler.

Från uttrycket ”free-stone mason” kan möjligen förkortningen ”freemason” ha uppkommit.

En annan teori är att frimureriet tydligt skulle gå tillbaka på kyrkobyggnadsskrået under medeltiden. Kyrkobyggarna hade rätt att förflytta sig från en plats till en annan, vilket inte hantverkare på den tiden i allmänhet Frimuraren

kunde. De som arbetade med kyrkorna var alltså mer fria. Men nu är det så att många yrkesutövare hade ordet ’free’ i sin yrkesbeteckning. Så är till exempel. fallet med Free Butchers, Free Fisherman, Free Printers osv. Därför håller den teorin inte riktigt. till resurserna hör inte enbart personer och ekonomi utan också ideologin. Varje grupp och förening håller sig med ett ideologiskt innehåll som skapar glans och sammanhållning inom gruppen. Man vill med andra ord gärna glorifiera sin egen grupp och sammanslutning. I de medeltida gillena och byggnadsskråna var man inte sen att hitta mytiska anknytningar till den verksamhet man höll på med.

Man sökte sig gärna så långt tillbaka i tiden som möjligt och anknöt därför till Bibelns berättelser om byggande.

Vad var då naturligare än att man idealiserade tempelbyggandet under Salomons tid och spann berättelser kring hur templet byggts och vilka arbetarna var. Men det räckte inte bara med anknytningen till Gamla testamentet. Man sökte också kontakter till det forna Egypten och byggandet av pyramiderna där. Mose hade varit i Egypten och via honom kunde man tänka sig kontakt till byggnadsherrarna i faraonernas Egypten. Omfattande spekulationer kring byggandet stärkte alltså det egna skråets ställning och gav det glans och betydelse.

Men det fanns också andra förebilder. Författaren och arkitekten Vitruvius - århundradet före vår tideräknings början i Rom - drogs fram på 1500-talet i och med renässansen och hans arbeten kom att spela en stor roll bland annat. för Leonardo da Vinci och flera andra målare och arkitekter denna tid. Också byggnadsskråna sökte kontakt till Vitruvius arbeten och ville göra anspråk på den kunskap hans besatt.

En annan viktig inspirationskälla denna tid var hermetismen. Den går tillbaka på en skrift Corpus Hermeticum som skrevs någon gång unFrimuraren

der århundradena efter Kristus men som man på medeltiden trodde var mycket äldre och med egyptisk bakgrund. Den grekiska guden Hermes sammanställs med den egyptiska guden Toth. Båda uppfattas som gudarnas skrivare och som innehavare av insikter i mystik, astrologi och alkemi. Astrologi och alkemi var ännu på 1700-talets senare hälft gängse ”vetenskapliga” metoder. Gudens namnform var Hermes Trismegistos, den trefalt store Hermes. Skriften uppfattades förutsäga Kristi ankomst och ansågs därför som ett slags föregångare till de heliga skrifterna i kristendomen.

Till allt detta kommer ytterligare något som kallas ars memoriae, minneskonsten. Då tryckkonsten inte var utvecklad och många inte kunde läsa än mindre skriva, blev konsten att minnas till exempel. långa tal och byggnadsinstruktioner väldigt viktiga. Ända från antiken fram till dess att tryckkonsten på 1500- 1600-talen på allvar slog igenom var konsten att minnas något som man gärna uppmuntrade till, inte minst inom skråna och gillena och i de tidiga frimurarsammanhangen. Djupt inne i människan fanns gudagnistan och genom uppövning av minnesfunktionerna kunde man nå ända därhän att gudsinsikten uppnåddes. I detta sammanhang kunde man till och med åberopa sig på kyrkofadern Augustinus som redan på 400-talet ansett att minnesbilden av Gud fanns djupt inne i människans själ. en sak som ytterligare bör framhållas rörande 1500- och 1600-talen är världsbildens förändring. Astronomiska upptäckter av bland annat.

Kopernikus, Kepler och Galileo förändrade världsbilden så att jorden inte längre var centrum utan ett klot som svävade kring solen i den oändliga rymden. Platsen för himmel och helvete blev med andra ord svårare att bestämma. Det fria - vi kunde säga - vetenskapliga tänkandet, började utvecklas men det var ibland farligt

att yttra sig eftersom det dogmatiska kyrkliga tänkandet hade en så stor makt över människorna. Därför var interna sammanslutningar som loger ägnade att odla det fria tänkandet även om det måste ske i relativt slutna kretsar.

Mycket av det ideologiska materialet jag här nämnt gick in i byggnadsskrånas ideologi, särskilt sedan man började få mer bildade och skolade medlemmar. Frimureriet övertog med andra ord myter och föreställningar som var högt skattade på sin tid. I vissa sammanhang har man därför inom frimureriet velat se upphovet till vår orden väldigt långt tillbaka i tiden. Men man bör vara klart medveten om vad ideologiska förebilder och modeller är och hur de används till åtskillnad från var själva ordensväsendet som helhet har sitt ursprung och hur det utvecklats. Med åren skedde småningom förändringar så att det ideologiska stoffet alltmer uppfattades som symboliskt. Det kunde med andra ord syfta på själsliga och andliga principer. Det behövde inte tas så konkret som man kanske tidigare gjort. Frimureriets tecken, ord och symboler har alltså en lång historia bakom sig men frimureriet som organisation går knappast längre tillbaka än till slutet av 1500-talet.

Ser vi alltså till de processer som gjorde att frimureriet växte fram kan vi konstatera att ett stort ideologiskt kapital förelåg vid den nya tidens inbrytning. Byggnadsgillenas gamla verksamhet behövdes inte längre lika mycket utan sammanslutningarna kunde genom nyrekrytering och ideologisk förnyelse bli loger där materialet och uppgifterna fick symboliska betydelser. den första utvecklingen i den omtalade riktningen och vilken kan spåras i källor skedde i Skottland. Familjen Sinclair i Rosslyn invid Edinburgh hade ärftlig jurisdiktion över byggare i konkurrens med kungens ”master of works”. Den sistnämnda titeln erhöll emellertid William Shaw av kung Ja-  49

mes VI av Skottland (senare James I av England) varefter Shaw utfärdade statuter rörande verksamheten år 1598. Dessa anses utgöra upptakten till det moderna frimureriet. Systemet bestod av två grader: lärling och medbroder. Medlemmarna var mest yrkesmän. De egentliga logerna be-

stod förmodligen av murare där stora skillnader fanns mellan lärlingar, gesäller och mästare. Men där fanns även byggmästare och arkitekter som baserade sin kunskap på byggnadskonstens traditioner, bl.a. på arvet från Hermes Trismegistos och hela det antika arvet jag redan nämnt.

Rosslyn Chapel i Skottland är en av de platser som utpekas som viktiga när det gäller förbindelsen mellan Korsriddarna och frimurarna. Inte minst Dan Browns böcker har väckt intresset.

50

ytterligare en sak som spelat en stor roll i föreställningarna om frimureriets uppkomst och historia bör nämnas. Det är anknytningen till Tempelherreorden. Under korsfarartiden grundades ett antal ordnar för att skydda pilgrimer på väg till det heliga landet och för att försvara kristendomen i Jerusalem. En sådan är Tempelherreorden som grundades 1118. Orden blev genom donationer snabbt mycket rik och upprättade tidigt att slags banksystem i Europa.

Kungen i Frankrike, Filip den sköne, behövde emellertid pengar för sina krig och lät upplösa orden och avrätta dess siste ledare. Rikedomarna övergick självfallet till kronan. Kring dessa fakta har det tidiga sjuttonhundratalsfrimureriet spunnit en legendflora som säger att en del tempelriddare flydde från Frankrike och antog i stället namnet ”freemasons” i Skottland och England för att undgå förföljelse.

Man har därför antagit att frimureriet skulle vara ett direkt övertagande av tempelherreriddarnas orden och dess skatter. Man har pekat ut året 1307 som det år då en del tempelherreriddare skulle ha flytt från Frankrike till Skottland och därmed förvandlat orden till frimureri.

En icke ringa andel i hela den omtalade konstruktionen av legender och myter har en skotte vid namn Andrew Michael Ramsay som levde mellan åren 1681 och 1743. Han är berömd för sin så kallade ”Ramsay’s Oration” som skrevs år 1737. Där nämns bland annat att frimureriets ursprung bör sökas i biblisk tid, då Jerusalems tempel byggdes med murslev och svärd i handen. Närmast i tiden ansåg han att från Jerusalem hemvändande korsriddare kunde ligga som överförare av traditionen. Kring allt detta spanns en enorm legendflora som främst förekommit i Skottland och i sydeuropeiska länder och som man ännu stöter på idag.

Ur strängt vetenskaplig synvinkel måste ändå sägas att allt samband mellan Tempelherreorden och föregivet frimureri i 1300-talets Europa Frimuraren

huvudsakligen är vackra legender och har mycket litet att göra med historiska fakta. Vaga antydningar i England om att tempelherreriddare förekommit där på 1300-talet gör ändå inte att man direkt kan se ett samband med frimureri. Men som legend är konstruktionen vacker och tilltalande för mången frimurare än idag. gör man historiska studier gällande en rörelse som frimureriet, bör man alltså inte enbart se till ideologiskt innehåll och eftertraktade historiska anknytningspunkter. Det man behöver för att få ordentlig historisk bas för bedömningen av ordens uppkomst är förutom idéer och föreställningar kännedom om strukturer, processer och omgivningsfaktorer.

Vi måste med andra ord ha kunskap om formaliseringen, dvs. skrivna stadgar och handlingar och vidare om hur rekryteringen av medlemmarna skedde och hur kontrollfunktionerna

fungerade. Sådana handlingar finner vi vid slutet av 1500-talet då William Shaw utfärdade statuter för arbetet i ett byggnadsskrå. Och sen kan vi följa antagningen av nya medlemmar till sammanslutningarna eller logerna i stort sett under hela 1600-talet. Vi ser också hur utvecklingen går från arbetande murarhyddor till ideellt arbete med symboler och legender. Det spekulativa frimureriet växte fram.

Det är även viktigt att framhålla att då man i tidiga manuskript finner ordet frimureri skall det inte automatiskt Frimuraren

tolkas så att det är ett frimureri i vår bemärkelse man menar. Det kan vara fråga om mer allmänt använt ord.

Sedan kommer 1700-talet med betydligt hållfastare historiska källor för frimureriets utveckling. Då blandas ännu väldigt mycket av magi, alkemi och astrologi med det mer rationella upplysningstänkandet. Men så småningom får rationaliteten och vetenskapligheten övertaget och mycket av det tidigare stoffet blir ett historiskt material som övergår till att huvudsakligen få symbolisk betydelse och användning.

Sjuttonhundratalet var överhuvudtaget ett århundrade då föreningsväsendet etablerades i England och på många andra håll i Europa. Myndighetskontrollen hade lättat så att människorna, särskilt männen, kunde samlas till olika möten och sammanslutningar, diskutera, äta och dricka men samtidigt ägna sig åt filantropisk verksamhet. I en tid utan kommunala eller statliga sociala strukturer för omhändertagande av fattiga och sjuka, kom bland annat. frimureriets hjälpverksamhet att få en omfattande betydelse. Frimureriet fick också under 1700-talet en nästan explosionsartad utveckling på brittiska öarna, i Europa i övrigt men också i kolonierna.

Det bör kanske påpekas att frimureriet ingalunda är en enda stor och omfattande organisation. Det finns många storloger med olika inställning till gudstron och religion överhuvudstaget. Alla riter och system erkänner inte varandra. Den svenska riten som vi tillhör, har ju sin speciella utveckling baserad på kristen grund och med ett enhetligt gradsystem som hänger samman ända upp till de högsta graderna. Om hur det har utvecklats kan jag inte beröra här men jag vill ha det sagt att den svenska riten är unik i världen med sin helhetsmodell. Den fick sin utformning huvudsakligen i början av 1800-talet och har bestått ända in i våra dagar, självfallet med smärre ändringar. Viktiga tankar i den svenska riten är broderskapstanken och idén om själens upplysning.

slutet av 1500-talet och hela 1600-talet var alltså en brytningstid på många sätt. Den ”religiösa revolutionen” eller reformationen hade ägt rum. Den vetenskapliga revolutionen var på gång. Man hade tidigare tänkt i kategorierna tro, vetande och magi - vi kunde säga mirakel - men nu ville man slopa allt vad magi och mirakel heter och hålla sig till rationaliteten.

Byggnadsskråna hade växt fram i ett medeltida samhälle där allt var mycket statiskt och bundet samt gudstron en orubblig självklarhet. Genom universitetens framväxt och bildningens höjande skedde en förändring som ledde till större behov av fritt tänkande. Upplysningstiden nalkades.

Det intressanta är då att ett medeltida arv som skråna och gillena blir en form i vilken nya tidens tankemönster kan införlivas och blir fruktbärande.

Logerna blev småningom mötesplatser för dem som ville diskutera mer fritt om aktuella frågor i samtiden. Då lämpade sig logerna, särskilt måltiderna väl, ty där man kunde yttra sig relativt otvunget utan att bli fördömd som heretiker eller som politisk omstörtare.

En medeltida hantverksform blev alltså det forum där intellektuella och bildade kunde debattera de eviga sanningarna i mer trygga former. Man kunde även uppleva sig relativt jämlik trots i övrigt stora klasskillnader i den allmänna världen. De konkreta arbetsverktygen blev symboliska former som kunde tolkas som redskap i en andlig fostran av ens egen personlighet i kontakt med bröder och gelikar. Det mytiska och legendariska stoffet har i många fall blivit bestående men bör just uppfattas som sådant och inte som någon form av historisk-genealogisk bakgrund.

Text: Nils G. Holm, Foto: Johan Svahnström

 51

Referenser Ahtokari, Reijo, 2000; Salat ja valat. Vapaamuurarit suomalaisessa yhteiskunnassa ja julkisuudessa 1756-1996. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

Beckford, James, 1975: Religious Organisation.

Current Sociology XXI. Haag Clark, Peter, 2002: British Clubs and Societies 1580-1800. The Origins of an Associational World.

Oxford University Press.

Cooper, Robert L. D., 2007: Crocking the Freema-

sons Code. The Truth About Solomon’s Key and the Brotherhood, Atria Books, New York etc.

Cornell, Erik, 2006: Från byggnadsskrån och Gillen till frimureri. En Introduktion till Frimureriets Uppkomst och Historia. Ad Fontes, skriftserie nr 0-4.

Cornell, Erik, 2006 a: Tempelriddarlegenden. En Introduktion till Riddargradernas Tillkomst och några Frågeställningar. CFE. Skriftserie nr VIII-2.

Jacob, Margaret C., 2006: The Origins of Freemasonry. Facts & Fictions. University of Pennsylvania Press. Philadelphia.

Scanlan, M. D. J., 2002: Freemasonry and the Mys-

tery of the Acception, 1630-1723 - A Fatal Flaw.

Freemasonry on Both Sides of the Atlantic. Essays Concerning the Craft in the British Isles, Europe, the United States, and Mexico. Eds. R. William Weisberger, Wallace McLeod, S. Brent Morris.

East European Monographs, Boulder, Distributed

by Columbia University Press, New York.

Stevenson, David, 1990: The Origins of Freemasonry. Cambridge University Press.

Yates, Frances, A., 1984: The Art of Memory. Ark Paperbacks. London etc.

Yates, Frances, 2008: The Occult Philosophy in the Elizabethan Age. London and New York.

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1595 :-

MÖRK KOSTYM-----------1150:-

SMOKING + SKJORTA-1600:-

LACKSKOR------------------550:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

Postens frakt tillkommer

Sommarträff på Österlen Fredagen den 1 juli 2011

Clothes

CArlGren for men

Årets sommarträff äger rum på Bäckaskog slott, Kristianstad. Samling sker klockan 11.00 med ett glas mousserande vin.

Efter lunch samlas bröderna för aktuell information från Svenska Frimurare Orden och SPL. För damerna finns möjlighet att efter måltiden besöka slottsboden samt promenera i kryddträdgården och parken.

Kostnaden för hela programmet är 280 kronor per person.

Anmälan senast den 21 juni 2011 till Peter von Wachenfelt, pvwachen@hotmail.com eller Gerhard Frick, gerhard.frick@ystad.nu telefon 0411-10473.

Varmt och broderligen välkommen!

Husbyvägen 15, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

FUNDERAR DU PÅ ATT BLI FADDER? Den nya broschyren ”Information till faddrar” ger vägledning och råd för tiden från det första samtalet till receptionen och vandringen vidare till högre grader. Fråga efter broschyren hos sekreteraren i din loge eller brödraförening.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Programmet omfattar guidning genom slottet vars äldsta delar härstammar från 1200-talet. Karl den XV vistades på slottet varje sommar från år 1845 till 1872 Besök i slottets salonger samt gemensam lunch.

Den sökande behöver information Den sökande måste få en chans att bilda sig en egen uppfattning om vad ett medlemskap innebär, och kunna veta varför han vill ta detta steg. Målet är att varje broder själv tar ansvar för sitt frimureri, och därför behöver han åtskillig information om vad Orden är, gör och vill.

Innan ansökningsblanketten fylls i bör faddrar därför undersöka hur stor möjlighet den sökande har att finna just det som han längtar efter inom ramen för SFMO. Genom att få information om Ordens historia, syfte och uppbyggnad kan den sökande bilda sig en uppfattning om han tror sig komma att trivas i en sådan miljö. Faddrarna kan och bör berätta om sin egen frimurartid, om de lärdomar de dragit, om hur Orden påverkat deras sätt att se på sig själva och verkligheten – utan att ge konkreta exempel från ritualen. Då kan den sökande börja ana det sätt på vilket Orden får sina medlemmar att växa och fråga sig själv om han lockas av en sådan personlig utveckling.

Det är viktigt att bedöma om den sökandes livssituation är optimal för en reception. Sökande som snart kommer att bege sig utomlands för studier eller arbete, män som snart skall bli fäder eller just genomgår en skilsmässa bör kanske vänta några år så att de har möjlighet att lägga fokus på Orden när väl den frimureriska resan inleds. Erfarenheten visar att få tar skada av att vänta på receptionen i grad I, medan den som tvingas göra en paus som lärlinge- eller medbroder sällan återkommer.

Idag är det många sökande som närmar sig Orden via internet. De tilldelas då faddrar av OM. Om du blivit fadder för en sådan sökande, kan du ha hjälp av att be honom lämna referenser. Kanske behöver du få bekräftat att han har den ihärdighet som ett medlemskap förutsätter, kanske finns en tvekan om han har den inre balans som behövs för att knyta vänskapsband till andra människor.

INFORMATION TILL FADDRAR

INFORMATION TILL FADDRAR Inledning Svenska Frimurare Ordens mål är att dess medlemmar känner att samvaron i loger och brödraföreningar är meningsfull och ser sitt medlemskap som en livsresa. För att nå detta mål bedriver Orden medlemsvård som på olika sätt försöker hjälpa varje broder att tillgodogöra sig ritualens budskap och få information om Ordens verksamhet lokalt och nationellt. En förutsättning för en framgångsrik medlemsvård är att faddrarna haft ingående samtal med den sökande före receptionen och aktivt stöttar honom efter receptionen.

Denna informationsbroschyr vill ge faddrarna handledning och råd för tiden från det första samtalet till receptionen och vandringen vidare till högre grader.

Sommarträffen på Österlen är ett samarrangemang mellan Frimurarföreningen Cimbris, Simrishamn och Ystads Brödraförening

52

Familjen behöver information Det är viktigt att beslutet om att söka inträde i Orden förankras hos den sökandes familj. All information som ges den sökande bör han vidarebefordra till sin närmaste familj så den förstår vad han vill uppnå med ett medlemskap.

Berätta gärna om olika evenemang det lokala frimurarsamhället arrangerar för bröder och deras familjer.

Frågan om varför inte kvinnor ges tillträde till Orden brukar komma och skall tas på allvar. Det räcker då inte att hänvisa till traditioner. Ett argument kan vara att Orden tränar män i att våga visa sin svaghet och tala om sina misstag.

Historien har visat att detta bäst låter sig göras om könen hålls åtskilda. Ibland kan vara lämpligt att faddrarna personligen träffar livspartnern för att räta ut frågetecken.

Broschyren har utvecklats i samarbete mellan ID och UD. Frimuraren

Frimurerisk pedagogik Förhoppningar om personlig utveckling uppges inte sällan som skäl till att någon söker sig till Frimurarorden. Frågan är därför berättigad: På vilket sätt, och i vilken riktning, kan Orden forma frimurarens personlighet? Svar kan sökas i våra ritualer och i ”Svenska Frimurare Ordens ideologiska grundsyn”.

Allmänna pedagogiska principer har naturligtvis en del att säga om vilka metoder som kan användas. Här följer därför ett resonemang om olika principer för påverkan.

Lärande och påverkan på individens tankar och handlande kan sägas ske på fyra nivåer. Den första nivån handlar om rutiner och tyst kunskap.

Mycket av detta har den nya frimuraren med sig från tidigare erfarenheter, till exempel det som ingår i vad vi kallar social kompetens, hur vi skall uppföra oss, hur vi skall bemöta varandra och hur vi kan bidra till det som utgör ramen för logeverksamheten. Någon särskild utbildning behövs knappast.

I det som är specifikt frimureriskt följer en klok nybörjare de äldres exempel. I övrigt bör han ha lika mycket att bidra med som att inhämta.

Den andra nivån handlar om regler och procedurer. Den omfattar inlärning och övning av hur ritualen skall utföras. Resultatet har stor betydelse för deltagarnas upplevelse av logen.

Men, eftersom värdet ligger mer i det invanda än i det oväntade, kan nog de intellektuella kraven på utförarna sägas vara begränsade. Ändå är det på denna nivå som Frimurarorden konstitueras. Utan dess innehåll skulFrimuraren

le verksamheten i logerna vara som i vilken sällskapsklubb eller studiecirkel som helst.

Kraven ökar på den tredje nivån.

Den handlar om kunskap. Här krävs ett medvetet analytiskt tänkande om syftet med verksamheten, reflektion över tidigare erfarenheter och om tillgänglig kunskap, allt syftande till förståelse av sammanhangen. Det är fråga om tolkning av symboler och allegorier, anföranden i samband med ritualen samt instruktioner och föredrag med skiftande innehåll. Ett omfattande underlag finns i logernas bibliotek och tillrättalagd utbildning för olika ändamål förekommer, men pedagogiken utformas nog i huvudsak av intresserade individer själva, inte sammanhållet av Orden.

Den fjärde nivån utgår från en djupgående reflektion över verksamheten. Tidigare nivåers frågor om vi gör ”saker rätt” övergår till den mera kritiska frågan om vi gör ”rätt saker”.

Här krävs en förmåga att distansera sig, att tänka i nya banor och att kritiskt granska förutsättningarna för det vi gör eller förutsätts göra. Det ligger inte i en ordens natur att uppmuntra denna fjärde nivå ute bland ”vanliga” medlemmar. Men, om Orden har ambitioner att utveckla medlemmarnas värderingar, är det på denna nivå som lärande behöver ske. En tillkommande svårighet ligger i att organisera sådan utan att Ordens traditioner och egenart äventyras. Varje pedagogik förutsätter ställningstagande till ett antal grundläggande frågor för att undervisningen skall bli utvecklande och trovärdig. den ontologiska frågan – Vad är verkligt?

Platon, Aristoteles, Hegel och Marx har exempelvis olika uppfattning om huruvida verkligheten baseras på idéer eller materia och om den är stabil

eller föränderlig. En mera sentida beskrivning av verkligheten är, att den är i ständig rörelse och att vetenskapen bara kan beskriva utsnitt av denna.

Det innebär att vetenskapliga teorier är tillfälliga och måste förändras när verkligheten förändras. En god teori är en teori, som kan lösa överblickbara, mänskliga, samhälleliga och vetenskapliga problem.

Denna moderna beskrivning skiljer sig en del mot SFMO:s oföränderliga och traditionsbundna verklighet.

Dessutom förutsätts frimurare inte diskutera en del av problemen i logesammanhang. den epistemologiska frågan – Vad är sant/falskt?

Rationalism, empirism och konstruktivism representerar olika uppfattningar om vad människan kan bli medveten om, hur hon blir medveten och hur säker hennes uppfattning om ting och företeelser i omvärlden kan vara.

Frimurarorden har sitt ursprung i upplysningstidens ideal. I Sverige har de idealen modifierats av vår kristna grund. SFMO kan knappast i övrigt sägas ha tagit ställning till dagens debatt om förhållandet mellan det mänskliga medvetandet och omvärlden. Det blir en fråga för den enskilde frimuraren att reda ut. den etiska frågan – Vad är gott/ont?

Detta är för många själva grunden för den frimureriska reflektionen. SFMO erbjuder en etisk ram, men hur den ramen förhåller sig till vad som har hänt på den praktiska filosofins område de senaste två hundra åren, är återigen något som den enskilde frimuraren får ta ställning till.

Särskilt inflytelserik i utvecklingen har Immanuel Kant varit, inte minst genom sitt sätt att förena plikt och  53

avsikt i bedömningen av det goda.

Ett mera sentida exempel möter vi hos den amerikanske filosofen John Dewey, som säger att etiska problem kan lösas på samma sätt som vi löser andra problem i livet; genom att eftertänksamt och självkritiskt överväga ett handlingsförlopp och ett antal möjliga konsekvenser innan vi handlar. Den etiska frågan handlar sedan om förhållandet mellan vad vi vill uppnå och vad vi faktiskt åstadkommer. – Onekligen mera rakt på sak och måhända något klarare än det mera esoteriska budskapet i våra symboler. människosynsfrågan – Vad är människan?

Frågan handlar om olika uppfattningar om människans natur och vad som får henne att handla. Autonomi, motivation, arv och miljö hör till ämnet.

Mycket har hänt på senare tid för att förklara sambanden, men i grunden är människan likadan som hon var långt innan Frimurarorden fanns. Det ger frågan både en vetenskaplig och en kulturell förklaringsgrund, som därmed blir en outtömlig källa att ösa ur. samhällssynsfrågan – Vad är samhället?

Pedagogiken i SFMO betonar kontinuitet och samhörighet med det förflutna. Den kan dock inte isoleras från det omgivande samhället, som är i ständig förändring. Inte ens den kristna grunden är oföränderlig. Åtminstone omtolkas vissa yttringar av denna efterhand, till och med av kyrkan, under tryck av samhällsförändringarna. Det blir en utmaning även för oss att förena värdefull tradition med nödvändig förnyelse. läroplansfrågan – Vad skall undervisas?

Olika styrdokument ger en klar bild av vilka kunskaper, värden och normer som SFMO står för. Vilka behov den enskilde frimuraren har att vid olika tillfällen tillägna sig dessa är mera oklart. Om det nu finns en läroplan, 54

kan den antingen vara utformad med Orden i centrum, vilket verkar logiskt för en orden, eller med frimuraren i centrum, vilket verkar mera logiskt om dess föremål är hans personliga utveckling. I det senare fallet har det också betydelse för utformningen, om den personliga utvecklingen skall ske som en direkt följd av verksamheten i logen eller om Orden bara skall ge impulser, som frimuraren sedan får utveckla i den allmänna världen. metodfrågan –Vad är undervisning?

SFMO brukar berömma sig av att tillämpa en modern upplevelsebaserad pedagogik. Är ett sådant påstående berättigat? Det grundas i hur frimuraren vid sin reception i varje grad upplever något nytt, som han tidigare inte fått någon kunskap om. Normalt får han vara med om det högst tio gånger. I övrigt är det i regel fråga om ålderdomlig katederundervisning med tonvikt på lärarens sätt att ”lära ut” (därmed inte sagt att det alltid är en dålig metod).

I den allmänna världen används numera även andra metoder, särskilt på högre kognitiva nivåer, där värderingar påverkas. Där fokuserar man istället på eleven och hans möjlighet att ”lära in”. De förutsätter ett aktivt lärande med olika informationskällor och gärna i samverkan med omgivningen och med stöd av handledare.

Det gäller att hitta och formulera problem, diskutera olika tänkbara problemlösningar, vara öppen för omprövning och att följa upp och utvärdera den valda lösningen – det vill säga ganska väsensskilt från vår inställning, att varje frimurare får tolka budskapet själv och att den ena lösningen är lika god som den andra. diskussion Den gjorda analysen visar på överensstämmelser i budskapets och pedagogikens värdegrunder. Båda kräver ställningstaganden till frågor om verklighetsbild och om det nyttiga, det sköna, det rätta och det sanna.

Marshall McLuhans tes: ”Mediet är budskapet” kommer i tankarna. Denna överensstämmelse är kanske en av förklaringarna till att Frimurarorden fortsatt möter ett sådant utbrett, långvarigt och engagerat intresse.

En annan förklaring kan ligga i verksamhetens bredd. En del får störst behållning av den beskrivna första nivån, andra på nivå två eller tre, återigen andra tilltalas mest av helheten.

Dessutom, de i sig tysta symbolerna kan förmås att tala genom vår egen kunskap och kreativitet – till valfritt djup.

Hur är det då med den främmande sökandes eventuella förhoppningar om personlig utveckling? För att sådan skall ske genom Ordens försorg borde inlärning ske på nivå tre och fyra. Handledning och utvärdering för att säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning måste rimligtvis förekomma. Att så inte sker är lätt att konstatera. SFMO är varken någon sekt eller någon skola, och har inga ambitioner att påverka sina medlemmar på ett sådant sätt.

Med personlig utveckling måste här menas något annat. Sannolikt påverkas vi av reflektion över uppbyggligt stoff. Det är det vår verksamhet handlar om. Denna påverkan är dock individuell och vi tar själva ansvar för den. Men, även i denna mening är det fråga om personlig utveckling, vilket kan förklara Ordens betoning av genomförande och utvärdering av den andra nivåns pedagogik. Ramen är viktig, som förutsättning för reflektion över budskapet.

Varför inte låta denna reflektion riktas även mot pedagogiken? Den kan möjligen förbättras genom att i ökad utsträckning använda seminarieform, där olika synpunkter får brytas mot varandra. Det skulle vara i linje med andra åtgärder för ökad öppenhet och aktivering av bröderna, vilka numera inte är främmande för Orden.

Text: Rune Carlsson

Frimuraren

Utbildning

Mål för OM/O utbildningen

Behålla och ge behållning

På knä inför uppgften. Nejdå - varken Göran (Maniette) vO UD eller Göran (Andersson) O UD knäade under uppdraget att ge nytillträdda OM/O den speciella kunskap man behöver för att kunna leda en enhet inom Svenska Frimurare Orden. I bakersta raden längst till vänster ses en nöjd Ulf Lindgren.

den årligen återkommande­utbildningen för nya Ordförande och Ordförande Mästare inom Orden ägde sedvanligt rum i Stamhuset under första helgen i september. Arrangör för OM/O-utbildningen är Utbildningsdirektoriet (UD) under ledning av ordföranden Göran Andersson.

Seminariet hade planerats och leddes av Göran Maniette (vO i UD) och Ulf Lindgren (O i UtbN).

I år deltog 27 bröder från Luleå i norr till Malmö i söder, Helsingfors och Vasa i öster till Göteborg i väster.

Fokus på årets utbildning var att visa på hur Ordens ledning kan bistå Ordförande Mästarna och Ordförandena i deras arbete med att leda sina respektive enheter. Det överordnade målet var, liksom förra året, ”Behålla och ge behållning”.

Erfarenheterna från föregående års utbildningar var att deltagarna önskade mer tid till gemensamma samtal och grupparbeten. För att frigöra tid förlades därför den ömsesidiga presentationen till fredagskvällen den 3 september i samband med en måltid.

Frimuraren

Det var alltså en väl förberedd skara som på lördagsmorgonen mötte Ordens ledning. Ordens Stormästare Anders Fahlman hälsade välkommen och öppnade seminariet Utöver Stormästaren deltog såväl Ordens presidium som övriga representanter för Ordens ledning under hela seminariet.

De deltagande ”OM/O-bröderna”

har i sin utvärdering av utbildningen varit mycket positiva. Såväl planeringen som genomförandet fick höga betyg. Detta förhållande är naturligtvis mycket glädjande och sporrar till fortsatt ansträngning till att utveckla kommande introduktion av nya ledare för loger och föreningar i vår Orden.

Text: Göran maniette Bild Rune Svensk

Mer tid för grupparbeten hade tidigare OM/O grupper önskat och detta fick man i årets utbildning.

55

Ordens organisation

Visitation i Mora De stränga herrarna med bister uppsyn tog hissen upp till tredje våningen i Odd Fellow huset i Mora. Brödraföreningen St Mikael skulle visiteras och nu var det dags. Dagen var bestämd sedan nästan ett år och uppe i lokalerna väntade ämbetsmännen nervöst på de höga herrarna från Stockholm som på Stormästarens uppdrag skulle granska de senaste fem årens verksamhet.

Trivsamt samtal första kvällen lade grunden till en förtroendefull och bra visitation.

nej så var det naturligtvis inte. Visitationsteam Böös med Storinkvisitorn Thomas Böös och hans visitationssekreterare Torgny Söderberg blev istället mottagna med öppna armar av Brödraföreningens Ordförande, Åke Paulsson, som dock började med att beklaga att trapphallen var i så dåligt skick.

I Ordens Allmänna Lagar kap 18 finns föreskrivet hur en visitation skall gå till och hur ofta den skall ske.

Visitator a latere – betyder vid sidan av, är alltså som om Stormästaren själv kom och det handlar både om att granska och ge råd, eller med nuvarande terminologi, certifiering och kvallitétsäkring.

Brödraföreningen St Mikael i Mora firade sitt 60 åriga jubileum, men har ännu inte haft en O som är född och uppvuxen i Mora. Åke Paulsson återanvänds som Ordförande sedan 2007, han var tidigare O mellan 1994 och 2000. Han återanvänds i Kapitlet i Karlstad också, ett bra resursutnyttjande säger han leende. I dag har man 55 medlemmar med en ökning av 2 det senaste året, men det har gått lite upp och ner och det har hänt att man haft tankar på att lägga ner

verksamheten. Det är lite svårt att få ämbetsmän från Mora över huvud taget så flyttning till Orsa har också varit på tal. Det är förresten bara 17 km så mer dramatiskt skulle det inte vara.

Det hanterbara medlemsantalet innebär att man känner varandra, åtminstone i den krets som bor kvar i trakten. Medlemmar som flyttat ut stannar gärna kvar i registret, men ses ganska sällan på sammankomsterna.

Men har en bra närvarostatistik också, ofta runt hälften av de bröder som kan och får komma på sammankomsterna. Även Caritas ligger på bra nivå.

En donation delar ut till ändamål i Mora, Malung-Transtrands kommuner så insamlade medel går nästan uteslutande till ändamål i Orsa. Det är också i Orsa som rekryteringen går som en dans, undrar varför!

Efter en god måltid sjönk man ner i sittgruppen och Thomas Böös angav tonen genom att lättsamt presentera sig och sitt uppdrag och han följdes sedan av Torgny och ämbetsmännen från St Mikael som både presenterade sig själva och berättade om den goda verksamhet som man bedriver.

Att det varit både med och motgång

56

var det ingen som försökte dölja men just nu går det framåt, så man ser till och med fram emot en kommande O i en äkta Morakarl.

Visitationsdagen börjar redan på morgonen med att Visitator och O biträdd av Skattmästaren Christer Liljekvist, går igenom organisation och ekonomi. Brödraföreningens sekreterare Nils-Göran Johansson och arkivarien Olof Ejstes tog fram de handlingar som visitationssekreteraren ville titta på. Men begrepp som ämbetsmannaliggare stökade till det lite – en lista över ämbetsmän finns i alla fall bilagd verksamhetsberättelsen. Det mesta fanns emellertid och det som inte fanns kunde man lätt skapa för det hittades under andra namn och beteckningar.

Gång på gång betonades att historien var det inget att göra åt, men för att arbetet i framtiden skulle ske enligt bestämmelser och regler, och så enkelt som möjligt fick man goda råd. Inte minst rådet att läsa i OAL, Ordens Allmänna Lagar – där står det hur man skall gå till väga.

Visitationsdagens eftermiddag ägnades åt att gå igenom den utrustning som föreningen använder i de Frimuraren

Allt läggs på bordet. Visitationssekreteraren Torgny Söderberg visar Brödraföreningens sekreterare NilsGöran Johansson vilka pärmar han skall ta fram.

grader man arbetar. Man verkar i graderna från I till och med VI, och eftersom man hyr av Odd Fellow måste utrustningen vara både lätthanterlig och så lite skrymmande som möjligt.

Ceremonimästaren Per Aronsson hade ett styvt arbete med att plocka fram de olika gradernas utrustningar.

Det mesta som visades var helt i sin ordning, men några saker måste bytas ut, andra ändras och något kanske inte skall användas alls. Visitator a latere har tre olika nivåer som han anger i sitt beslut. Han kan ha en anmärkning, och då brukar han ange när detta skall vara åtgärdat. Det gäller framför allt när man inte arbetar så som OAL eller fundamentalstadgan föreskriver. Men han kan också påpeka att något bör åtgärdas, ett något mjukare beslut. Visitator kan också efter överläggningar med O besluta sig för att bara låta det gå på så sätt som man kommer över ens om och då skrivs det inget alls.

En tid efter visitationen kommer ett biavsked som skall läsas upp inför bröderna på en sammankomst.

Denna handling skickas också till Provinsialmästaren och till Stormästaren. Denne brukar besluta i enlighet Frimuraren

med biavskedet, ett beslut som också läses upp i sammankomst. Sedan gäller det för enheten att tillmötesgå de krav som ställts och meddela att och när det åtgärder skett. Man tror nu

inte att man kan räkna med att avstånd i rum och tid är en bra metod att behandla Visitators utslag. Ånej – om fem år är man där igen och den visitationen börjar, precis som denna med att man grundligt går igenom biavskedet från förra visitationen för att utröna om man gjort de förändringar som krävdes, och då finns inga ursäkter.

Resultatet av visitationen i St Mikael i Mora är kanske deras ensak, men det var mycket nöjda ämbetsmän och medlemmar som på kvällens sammankomst mötte Visitator a latere Thomas Böös och hans visitationssekreterare Torgny Söderberg. Enligt dessa så rådde det god ordning i administrationen och föreningens verksamhet bedömdes som mycket god, så Brödraföreningen St Mikael i Mora kan fortsätta på den inslagna vägen rakryggade och med valspråket akta liv och sanning lika, framför sig i eldskrift.

text och bild: Kjell Mazetti

Samma goda stämning vid den avslutande brödramåltiden som den första kvällen. Visitator Thomas Böös och St Mikaels ordförande Åke Paulsson trivdes ihop.

57

Från Ordens ledning och kansli

Inrikes ärenden Drätseldirektorium Förordnande Bankdirektören Michael Boström, X Svea, som ledamot från och med den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli 2016.

Barmhärtighetsdirektorium Förordnande Civilingenjören Ingmar Börjesson, R&K, som Ordens Administrator tillika Ordförande och från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2016.

Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond Förordnande Ingenjören Håkan Håstlund, IX Svea, som ledamot från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2012.

Stora Landslogen Förordnande Kontraktsprosten Leif Norrgård, R&K, som Ordens Högste Prelat från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2018.

Entledigande Kontraktsprosten Leif Norrgård, R&K, som vikarie för Ordens Högste Prelat från och med den 31 december 2010.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Förordnanden Docenten Thomas Ekstrand, X Svea, filosofie magistern Gunnar Nyström, IX SCF och kantorn Mats Åberg, X Svea som arbetande ledamöter från och med den 20 november 2010.

Entlediganden Teologie doktorn Jarl Jergmar, R&K och arkitekten SAR Gunnar Lantz, X Svea OHT som arbetande ledamöter från och med den 20 november 2010.

58

Svea Provinsialloge

Stor Capitlet i Finland

Entledigande Docenten Bo Lindquist, X Svea, som Andre Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 oktober 2010.

Förordnande Diplomingenjören Lars Lindqvist, X SCF, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Phoenix i Helsingfors från och med den 17 december 2010 till och med den 16 december 2016.

Skånska Provinsiallogen Förordnande Förlängt för överläkaren Per Werner, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Christopher i Kristianstad från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2013.

Göta Provinsialloge Förordnanden Lektorn Lars-Olof Kjellström, X GPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Birger Jarl från och med den 26 november 2010 till och med den 25 november 2016.

Förlängt för kyrkoherden Harry Hultén, X GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Andreascirkeln i Vänersborg från och med den 14 oktober 2010 till och med den 31 augusti 2011.

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Civilingenjören Magnus Engström, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln i Linköping från och med den 29 oktober 2010 till och med den 28 oktober 2016.

Arbetsledaren Eddy Elmersson, IX ÖPL, som Ordförande i Brödraföreningen De Tre Stjärnor i Oskarshamn från och med den 23 oktober 2010 till och med den 22 oktober 2016.

Entlediganden Kanslichefen Styrbjörn Enkel, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln från och med den 28 oktober 2010.

Kantorn Thomas Holmér, X ÖPL, som Ordförande i Brödraföreningen De Tre Stjärnor från och med den 22 oktober 2010.

Entledigande Direktören Guy Catani, X SCF, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Phoenix från och med den 16 december 2010.

Mellersta Norrlands Provinsialloge Deputationsloge Brödraföreningen Aqvila i Örnsköldsvik verkar som deputationsloge under S:t Johanneslogen Moria i Härnösand även i grad III från och med den 1 september till och med den 31 december 2010. Under denna period hålls inga sammankomster i graderna VII och VIII. Förordnande Förlängt för överstelöjtnanten Bertil Falkerby, X MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Solatuni Andreas Bröder i Sollefteå från och med den 1 april till och med den 30 juni 2011.

Utrikes ärenden Upprättande av vänskapliga förbindelser med främmande frimurarorganisationer Ordens Stormästare har beslutat om upprättande av vänskapliga förbindelser med National Grand Lodge of Romania, Grand Lodge of Macedonia och Grand Lodge of Slovakia.

Frimuraren

Bakvagnen

EN RESA TILL KRISTENDOMENS URSPRUNG Följ med bröder från hela Norden på en resa utmed den Heliga Familjens flykt genom Egypten och upplev den tidigaste kristendomen hos de Koptiska egyptierna ledsagade av egyptologen Tine LarssenFrier samt den Koptiska arkeologen Aymen George, mångårig kurator vid Kairo museet.

Den 2 – 9 mars 2011 färdas vi till Kairo och besöker kristendomens tidigaste kloster och kyrkor. Vi lär oss om Egyptens andliga påverkan på Europa och hur den levande, ödmjuka och finstämda Koptiska Kristendomen verkat i dåtiden såväl som idag, samt får en inblick i den ännu så levande mirakeltraditionen.

Vi besöker även den antika egyptiska historien med dess pyramider och månghövdade gudaskara. Anhöriga och vänner är också välkomna att följa med!

Pris: 14900 kr/person i dubbelrum. Flyg t/r, 4« hotell m. frukost, luncher och utvalda middagar, guidning, transporter och inträden inkl. i priset.

Fortsätt jubla när Du kommit till denna sidan har Du läst denna tidnings största nummer någonsin. Det blev inget jubileumsnummer, så därför satsade vi på att de fem nummer från nr 4 förra året och fram till detta, skulle ge en bild av hur vi firar vår ideologis långa historia i Sverige. vad händer nu? Ja det viktigaste är att vi inte låter jublet tystna. Det är så mycket vi har att glädjas åt. Att hitta glädjen i vardagen kanske kan bli nästa års uppgift. Att delta mer aktivt i arbetet med att behålla de bröder som tagits in i vår Orden. Att som J.F. Kennedy säga: fråga inte vad Orden kan göra för dig, fråga efter vad Du kan göra för Orden!!!

Låt mig bara avsluta med att tacka för alla samtal och kontakter som året inneburit. Att vid samtal få goda omdömen om tidningen värmer och ger kraft i kommande arbete.

Att få glädjas tillsammans i fest och vardag är den del av vår Orden som jag tror betyder mest både för oss bröder och för våra familjer. Så därför: Låt oss fortsätta att jubla tillsammans!

För mer info: Tel: 0176-55309 E-post: tine@nimbusresor.se Hemsida: www.nimbusresor.se

Nr 4 Årgång 82 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v:a 08.

Materialstopp den 31 januari 2011.

Chefredaktör: Kjell Mazetti 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com Frimuraren

Kjell Mazetti

Redaktionskommitté: Kjell Mazetti, ÖPL, Ordförande John Fahlnaes, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Lars Pettersson, SPL Bo Pettersson, VPL Lars Sjödin, MNPL Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL

Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se

Tryck: Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com

Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5

Hemsida: www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta din loge.

59

Posttidning

B

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

GULD

ädelmetallen som aldrig slutar glimma

Fördelen med råvaror, som exempelvis guld, är att de kan hjälpa till att göra ditt sparande lite tryggare.

Dessutom har det under långa perioder varit mycket lönsamt att spara i råvaror. Det är faktiskt så att sedan 1960-talet har råvaror nästan gett dubbelt så hög avkastning som aktier*.

Just nu utvecklas tillväxtländerna, med Kina i spetsen, mycket snabbt. Det leder till en större efterfrågan på råvaror som energi, metaller, spannmål och mat. Därför rekommenderar vi att du har upp

*S&P GSCI jämfört med MSCI World Total Return. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

till 20 procent råvaror i ditt långsiktiga sparande.

Nu har vi gjort det enkelt för dig att spara i råvaror, det är faktiskt nästan lika enkelt att handla med råvaror som att gå till mataffären.

Vi på Handelsbanken är i särklass störst i Sverige på dessa beständiga handelsvaror. Och visst vore det trevligt att kunna säga att det faktiskt är guld som glimmar?

Välkommen du också, till något av våra 461 bankkontor eller till handelsbanken.se/ravaror.

SC HOL Z & F RI ENDS

HOS OSS KAN DU SPARA I: