Frimuraren nummer 4 2014

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 4 | 2014

Internationellt tema

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

G N I N J L Ä S R Ö TF

U

Priserna

169:-

t räcker.

gt lagre ller så lån

gä

Manschettknappar 169:Frimurarsvärd fr 3 695:-

Vita skinnhandskar 298:Frimurarpenna 69:Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Herrhandskar i äkta lammnappa.

Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

Vita vantar 69:I polyamid. En storlek, passar normalt alla. Håller passformen.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

39:-

Acaciagren 10 mm diameter

Rött frimurarekors Passare/vinkelhake

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 249:-

ALLA

Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

69:-

39:LAR

39:Band-/slipshållare 69:Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

295:-

Brevkniv 295:-

Bosweel frackskjorta 765:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 159:-

Frimuraresvärd i miniatyr.

Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors.

Längd: 26 cm

49:Musmatta 49:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Till frackskjorta, diameter 9 mm.

PINNÅ

Namnskylt med magnetfäste 169:-

Frimurareslips 198:-

39:-

Bröstknappar 249:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

198:-

39:-

10 mm diameter

169:-

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev.

FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 4 | 2014

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 4 Årgång 87 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 10.

Materialstopp den 26 januari 2015.

Prenumeration:

Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Redaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Bengt Klemets, SCF Bo Pettersson, VPL John Fahlnaes, GPL Kjell Mazetti, ÖPL Lars Klingström, ÖPL Pierre Dunbar, SVEA Patrik Andersson, ÖNPL Svante Deljemark, MNPL Urban Fasth, SPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Innehåll Historiskt när shetlandsbroder adopterades av Nordiska Första

4

Ett oplanerat logebesök i Veracruz Pilgrimsvandrande frimurare besökte Jungfru Marie Örtagård

Lord Shaftesbury – förfrimureriets främste fritänkare

36

6

Ingen fred förrän Messias säger vem som har rätt

40

8

Frimuraren för 70 år sedan

42

Historia och arkitektur imponerade vid konstföreningens resa 12 Historisk frimurarresa i södra Frankrike 15 Belgiskt frimureri ur ett historiskt perspektiv 16 Stormästarens tavla

21

Frimurerisk studieresa till Washington 21 Frimurarlammen har vandrat vidare till stockholmsbarnen 22

Notiser 42 Radannonser 42 OHP:s Reflexioner

43

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont 45 Korsord 46 Debatt 48 Spansk sköld till Södermanland

50

Lange 51

Barnmedicinsk forskning – ett dubbelt jubileum

24

Bridge vid sundets pärla

51

Trädet ett bra redskap för faddrar

27

Till minne av Harald Westling, Sveas förste provinsialmästare

52 53

Ett förbud mot levande ljus gjorde sammankomsten elektrisk

28

Från Ordens kansli

S:t Johanneslogen la Lumière höll historisk loge

32

Unika kulturskatter i Karlskronas bibliotek 54

Oscar Byström – koralforskare och frimurare på 1800-talet

35

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 A Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Bilden illustrerar Frimurarens internationella tema i det här nummret. Den visar det imponerande fönstret med sina anglosaxiska frimurarsymboler i bankettsalen i frimurarhuset Zetland Hall i Hongkong. Där, på adressen Kennedy road 1, verkar inte mindre än tre storloger, den engelska, den skotska och den irländska.

Foto: Lars Billström.

OSM:s krönika

55

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift.

Skriv och berätta!

Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

Broder Adam Roberts blev svensk frimurare när han arbetade här på Riddarfjärden i Stockholm med att lägga ner Citybanans tunnel av betong på sjöbotten. Tunneln består av tre delar som vardera är 100 meter långa, 20 meter breda, 10 meter höga och väger cirka 20 000 ton. För att utföra själva sänkningarna har en mängd experter och specialister anlitats från olika länder. (Foto: Trafikverket).

Historiskt när shetlandsbroder adopterades av Nordiska Första En broder i kilt kom från Shetland och fick S:t Andreas lärlingemedbrodersgraden i Stockholm tidigare i år. Bakgrunden är väl värd att berätta.

Allt började av en slump redan för fyra år sedan.

B

roder Gerth Molander besökte en kväll en pub i Stockholm där han började prata med en tillfällig besökare i Stockholm. Han tillhörde en grupp män från Shetlandsöarna som för sina unika yrkeskunskaper hade engagerats vid bygget av Citytunneln under Riddarfjärden.

Under samtalet framkom det att en av männen, Adam Roberts, var frimurare därhemma. I Sverige var hans uppgift att sköta och styra en specialbåt och med millimeterprecision sänka ner de betongelement som tunneln sattes samman med.

Båten var inhyrd från Holland och Adam var en av de få i Europa som kunde hantera den. Kanske inte så konstigt att man kan hantera båtar om man kommer från en ögrupp som ligger mellan Nordsjön och Atlanten, över 20 mil från det skotska fastlandet.

Inga problem Adam och Gerth fördes samman och en av Adams första frågor var om det fanns möjlighet att bli adopterad av vårt svenska system. Han skulle ju stanna en längre tid i Sverige.

– Jag började undersöka hur det hela 4

skulle gå till. En fråga var i vilken grad Adam skulle tas in, säger Gerth Molander. Men med hjälp av vår utrikesavdelning löste sig det. Därefter kopplade vi in broder Peter Westrup som då var ordförande mästaren i min moderloge Den Nordiska Första. Därefter var det inga större problem. Hemma hade Adam en grad som motsvarar grad IV-V i Sverige.

Edvard VIII – I januari 2011 kunde Adam adopteras in i det svenska systemet i en grad I-loge. Men direkt blev han en S:t Johannes mästare med grad III. Det var en histo-

Internationellt risk händelse som bara inträffat en gång tidigare när Prince of Wales sedermera kung Edward VIII av Storbritannien besökte Sverige i oktober år 1932.

Sedan gick åren. Broder Gerth berättar att Adam träffade Malin Appelqvist och att kärlek uppstod. Arbetet i Stockholm blev färdigt och paret gifte sig på Shetlandsöarna. Där ville Malin stanna kvar och så blev det.

Men i år var det dags för Adam att få sin svenska IV-V:e grad. Han for hit med några av frimurarbröderna hemifrån, bland annat sin far som också är frimurare och naturligtvis följde hans fru Malin med.

De Två Nycklar Adam recipierade i S:t Andreaslogen De Två Nycklar i Stamhuset och innan kvällen var slut hade man fastslagit att man skulle bli vänskapsloge med shetlandsbrödernas hemmaloge Lodge Delting No 1736.

Men eftersom sällskapet stannade i Stockholm en hel vecka blev det många fler logebesök i alla johannesgraderna. Inte mindre än sju logebesök avverkades på en vecka, inklusive ett besök på Igelsta gård där Adam höll en instruktionsloge i grad I.

Naturligtvis besöktes även S:t Johanneslogen Victorys dagloge av bröderna från Shetlandsöarna. Här har Adam Roberts träffat dess ordförande mästare Dan Molander.

En av gästerna hade också behörighet att få besöka grad VIII, vilket han naturligtvis passade på att göra.

Och i övrigt blev det blev ett gediget program under besöket i Sverige med inte minst en omfattande guid-

Gerth Molander till vänster visar Oscarssalen i Stamhuset för Jim Milne, John Gold, Adam Roberts och dennes far Colin Roberts samt John Robertson.

ning i Stamhuset ledd av broder Ingvar Fröberg. Det blev en båttur till Drottningholms slott och ABBA-muséet besöktes liksom Stockholms slott och även en rundvandring i Gamla stan fick plats i programmet.

Resa till Shetland Nu är det bestämt att det från Sverige ska göras ett logebesök på Shetlandsöarna i mars. Det finns platser kvar för bröder som är intresserade. Det är bara att kontakta Gerth Molander som håller i trådarna för resan dit.

Adam Roberts berättar att han kom till Stockholm redan i november 2008 för att ombord på båten Northern Falcon arbeta med Citytunneln. När han väl lärt känna Gerth Molander besökte han ofta Stamhuset som gäst.

Alltid svensk frimurare – Hur jag blev knuten till Nordiska Första har Gerth redan berättat, säger Adam.

Vad som hände sedan var att min fru och jag efter tre år i Sverige flyttade till Shetland och jag fortsatte mitt frimureri där.

– Men efter min tid i Sverige har jag insett att min frimurarbana numera består av både det skotska och det svenska systemet och alltid kommer att göra det. Ett faktum som jag är mycket tacksam för.

– Jag pratade mycket om mina upplevelser i svenska frimureriet, när jag var tillbaka i Shetland. När det så småningom var dags att få grad IV-V var det naturligt att några av bröderna ville följa med mig till Sverige. Vi blev 5

fem bröder från Lodge Delting 1736 som besökte Stockholm för att uppleva svenskt frimureri och all gästfrihet.

Välkommen till Shetland – Alla hade en fantastisk tid och vi kan inte vänta till mars 2015 för att välkomna de svenska bröderna till Shetland. Året därpå, 2016, är det redan bestämt att vi shetlandsbröder ska göra ett nytt besök i Sverige. Jag misstänker att vi kommer att bli betydligt fler än fem bröder den gången. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Adam Roberts tillsammans med John Robertson.

Logen som besöktes heter Isaac Newton Lodge N:o 7 och tillhör United Grand Lodge of England som har ett stort antal loger runt om i världen.

Ett oplanerat logebesök i Veracruz Som sjöman med hela jorden och de sju haven som arbetsplats, blir det besök i många olika länder. Och till och med besök i loger långt hemifrån.

Oskar Feltensted från Kalmar berättar här hur lite extratid i Veracruz slutade i brödragemenskap.

T

ill vardags är jag sjökapten och arbetar jorden runt på de sju haven. Normalt är jag tre månader till havs och sedan tre månader hemma i Kalmar.

Jag hade varit ute och arbetat och det var planerat att jag skulle resa hem från Veracruz, Mexiko. Hamnuppehållet var planerat till tre dagar och jag hade en överenskommelse med min avlösare om att stanna kvar tills fartyget hade lossat och lastat klart. Men som så många gånger förr blev det ändringar, och fartyget blev liggandes bara knappt ett dygn.

Googlade För mig skulle det innebära två nät-

ter på hotell innan jag tog flyget hem.

Man vill ju då passa på att se sig om, så jag började ”googla” sevärdheter i staden. Efter en liten stund slog det mig att det kanske kunde finnas någon loge i staden, så jag började googla i den riktningen. Några knapptryck senare hittade jag en sida, och enligt den skulle det vara loge redan samma kväll.

Tankarna snurrade i mitt huvud och en rejäl nyfikenhet hade växt till sig.

På väg i bil från fartyget frågade jag den lokala agenten som körde mig om han visste var Benito Júarez street 11 låg i förhållande till mitt hotell. Han svarade att han var lite osäker på numret, och undrande samtidigt var det var jag sökte. Jag svarade att jag var 6

nyfiken på att besöka frimurarna som enligt en sida på nätet skulle finnas där.

Welcome brother Agenten vände sig då om, log och sa: ”Welcome to Mexico, my brother”!

Senare samma kväll promenerade jag genom portarna till det vackra gamla huset, och på innergården mötte jag en äldre herre som på perfekt engelska välkomnade mig.

Efter 10–15 minuters samtal blev jag inbjuden att titta på deras Johannessal. Salen var mycket vacker och den låg i en byggnad som under flera hundra år hade tjänat som kyrka. Jag minns dessvärre inte hur länge frimurarna hade haft lokalen, men det rörde sig om åtskilliga år.

När vi kom ut frågade mannen om jag skulle vilja vara med på aftonens reception i grad III. Jag förklarade för honom att jag varken hade regalier el-

Internationellt

Gran Logia Unida Mexicana.

ler kostym med mig och att det skulle var svårt för mig att lösa det med så kort varsel.

Den äldre mannen svarade dock att jag inte behövde fundera på det då man i Mexiko inte alltid bar kostym vid logesammankomster, och vad regalierna beträffade så kunde jag få låna det jag behövde.

Det bästa i klädväg Det var några timmar kvar tills logen skulle börja och jag begav mig tillbaka till hotellet för att plocka fram det bästa jag hade i klädväg ur resväskan. Två timmar senare stegade jag återigen genom portarna och in på den lummiga innergården. Jag blev presenterad för alla bröder som hade slutit upp, och välkomnandet var varmt och kändes precis likadant som att komma hem till bröderna i Kalmar.

Eftersom den här skriften även läses av bröder i första och andra graden kan jag inte gå närmare in på likheter och skillnader i ritualen. Men om någon broder är intresserad så berättar jag gärna mer.

Efter logen tog jag farväl av mina bröder och började bege mig tillbaka till hotellet. Jag tänkte mycket på hur lyckligt lottad jag är som har förmå-

Entrén in till en av logelokalerna. Pampig med två pelare med bokstäverna J och B. En stjärnglob på ena pelaren och en jordglob på den andra, med Mexiko vänt framåt.

nen att tillhöra detta fantastiska brödraskap, och hur fantastisk det är att några knapptryck kan möjliggöra en sådan fantastisk kväll. X Text och bild: OSKAR FELTENSTEDT

Logehuset i Veracruz är rikligt utsmyckat.

7

PS. Det är viktigt att förvissa sig om att det är en av Svenska Frimurare Orden godkänd loge som besöks. Vid osäkerhet kontakta Ordens utrikesavdelning i Stockholm, tel 08-463 37 09.

DS.

Pilgrimsvandrande frimurare besökte Jungfru Marie Örtagård Att vara frimurare i vårt svenska system innebär en långsam vandring i den kristna trons landskap, säger vi ibland. Att göra en pilgrimsvandring handlar om samma sak – man är på vandring framåt, inåt och uppåt. Man skall förflytta sig konkret, gå in i sig själv och vända sig till Gud. Sådana vandringar till olika mål har man gjort under den kristna kyrkans hela historia. (Även i andra religioner förekommer pilgrimsfärder.)

D

et pilgrimsmål i Europa, som kanske är mest välkänt är Santiago de Compostela, den helige Jakobs grav i nordvästra Spanien, dit människor har vandrat under århundraden och vägen dit har inte färre vandrare i vår tid. Det finns också andra pilgrimsmål – inte sällan förknippade med Jungfrun Maria, Jesu mor. Det heliga berget Athos kal�las sedan länge – med bakgrund i en mycket gammal legend – för Jungfru Marie Örtagård.

Resa med klosterbröder Ur en informell grupp av frimurare inom vår Ordens sjätte fördelning i Finland – de kallar sig ”Klosterbröderna” – har under ett antal år några bröder varje år under ledning av broder Guy Catani, från Stor Capitlet, besökt Athos, ett välkänt men mycket annorlunda pilgrimsmål i Europa.

Några dagar i höstas fick jag möjlighet att vandra fyra dagar på munkön Athos tillsammans med broder Guy samt bröderna Lars Jakobsson, VI Phoenix och Sakari Lehmuskallio, 33 gr i det finska frimureriet, deputerad storkommendör, präst och generalsekreterare i den finländska sjömansmissionen.

Inga kvinnor välkomna Det man brukar veta om Athos, om man över huvud taget hört namnet, är att inga kvinnor får komma dit. Athos är egentligen en halvö i norra Grekland men svåråtkomlig på annat sätt än med båt och med stränga restriktioner för eventuella besökare.

Det är fascinerande att tänka på att alla invånare på Athos av förklarliga skäl är invandrare – många från Grekland men också från Ryssland, Bulgarien, Serbien och andra ortodoxa länder i Europa, länder där den östliga varianten av kristen tradition dominerar.

Redan på 900-talet byggdes här ett kloster, som ännu är i funktion.

Man firade tusenårsjubileum 1963.

Från 1054 i samband med den stora schismen mellan kyrkan i öst och väst

Det tar på krafterna även för en van pilgrimsvandrare att gå 1 735 trappsteg.

8

Internationellt brukar man räkna med att Athos blev självstyrande.

Eget parlament På Athos finns och får bara finnas tjugo kloster. En representant från vardera bildar ett slags parlament, som tillsammans med de tjugo abbotarna (på Athos kallas abboten ”igumen” och väljs på livstid) avgör viktiga frågor.

Athos har under århundradena styrts från olika håll, men tillhör nu Grekland, som har en styresman på plats.

Det är dock munkrådet, som beslutar i alla inre angelägenheter. Andligen är Athos direkt underställd Patriarken av Konstantinopel.

Halvön Athos är cirka 6 mil lång och en dryg mil bred och består av berg, som ofta går ända ut till kusten.

Utöver de tjugo klostren finns ”underkloster” med olika slags beteckningar och av olika storlek. I några finns bara två till sex munkar, i andra kan man komma upp till ett tjugotal eller många flera.

Eremitmunkar Allt som allt finns det idag minst drygt tvåtusen munkar på Athos. Antalet växer ständigt. Det gamla Sovjetunionens fall innebar en förnyad tillströmning av munkar från Ryssland.

Det ryska klostret Panteleimon, som länge varit ganska förfallet, renoveras nu i snabb takt bland annat med pengar som president Putin har sett till att förmedla.

På Athos finns också ett antal eremitmunkar, som bor utanför klostren i svåråtkomliga grottor eller mycket enkla hyddor. Man finner naturligtvis också många munkar, som är skickliga ikonmålare. Från motsvarande 7 000 svenska kronor och uppåt kan man köpa en ”riktig” handmålad ikon.

Klostren är byggda efter varandra utmed bergssidorna runt Athos stränder, några strax ovanför stranden, andra mycket högre upp.

Världsarvslistan Det första som vår lilla grupp besökte ligger 1735 trappsteg upp på berget.

Det ger god träning att vandra både upp och ned. Antalet trappsteg fastnade i minnet, eftersom det sammanfaller med Ordens begynnelseår 1735.

Denna typ av trappgående kräver också egenmassage av vaderna för att

Skete – en klostertyp – S:t Anna högt upp.

man nästa dag överhuvud skall kunna vandra vidare.

Athos är alltså en självstyrande del i Grekland. Kvinnoförbudet håller man strängt på. Athos kom med på Världsarvslistan år 1988 och Greklands dåvarande kulturminister, den från andra sammanhang välkända Melina Mercouri vill av den anledningen flyga till Athos i helikopter. Man hotade då att skjuta ned den om hon försökte.

Visa krävs Broder Guy hade i förväg skickat in passbilder och beställning av platser på de båtar vi skulle resa med. I staden Ouranoupolis, som ligger utanför Athos och har en hamn för båttrafiken dit, fick vi klockan 8 på morgonen kvit-

tera ut våra visa – en vacker handling kallad ”Diamonitirion”. Den måste uppvisas tillsammans med båtbiljetten för att vi skulle få stiga ombord och åka till den lilla hamnstaden Dafni.

Säkerheten på fartyget skulle säkert ge det svenska Trafikverket grått hår.

I Dafni bytte vi till en annan båt och åkte några ”klosterhållplatser” ännu längre bort till Skete S:t Anna, där vi alltså vandrade de många stegen uppåt i gassande sol. På varje kloster måste ”Diamonitirion” visas upp.

Begränsat antal Antalet tillstånd har man velat begränsa till 120 ortodoxa och 10 ickeortodoxa nya besökare per dag. Antalet besökare har ökat kraftigt under

För att få komma med den enda transportmöjligheten till det heliga berget krävdes visum.

9

tjänstsång. Böneropet ”Herre, förbarma dig”, på grekiska ”Kyrie, eleison”, återkommer hela tiden.

Man upplever ortodox gudstjänst som annorlunda. Man sätter sig inte ned för att följa en ordning. Tvärtom – gudstjänsten pågår ständigt och i evighet inför Guds ansikte, där änglar och helgon frambär sin ständiga lovsång och bön. Ortodox gudstjänst innebär att man stiger in i den himmelska gudstjänsten, som fortsätter även efter de timmar man själv här på jorden deltar i den.

Maten som serveras i klostren är enkel men god. Kött serveras aldrig, ibland kan fisk finnas på bordet. I den lilla ”huvudstaden” Karyes finns en krog och ett par cafeterior. Där kunde vi inta en kopp kaffe eller en flaska grekiskt öl. Man hittar munkar där också men de finns säkert till också för de många ”civilanställda” som finns på Athos. Många hundra byggarbetare behövs för reparationsarbeten och ett antal volontärer hjälper till med praktiskt arbete samtidigt som de ”testar” på munklivet.

En mässa tillsammans på en naturskön plats.

de senaste åren och uppgår till fler än 100 000 per år.

Vi mötte många ryssar – bland annat en pappa som vandrade tillsammans med sin 24-årige son, som är präst. Fromma ortodoxa fäder från Grekland med sina söner, några ganska unga, mötte vi också. Men pojkar under 18 år kan inte resa ensamma till Athos. Dessutom är det bara ett begränsat antal icke ortodoxa trosbekännare, som samtidigt får vistas där.

Bergstoppen Athos är dryga 2000 meter hög men de högst belägna klostren ligger lägre ner. Det finns vägar mellan många av klostren – liksom bussar och taxi för den som inte vill göra en riktig pilgrimsvandring. Men somliga kloster kan man bara nå genom att själv vandra dit uppför berget på smala sicksackvägar från en hamn.

Tidiga gudstjänster När man anlänt till ett kloster söker man upp gästmunken. Ganska direkt serveras ett glas raki, ett glas vatten

och en bit marmelad. Man känner hur det stiger snabbt i en utmattad och svettig kropp från tå till topp.

I ett av klostren fanns ett anslag om att icke ortodoxt troende inte fick besöka kyrkan under gudstjänsterna – i de tre övriga gällde det motsatta – vi förutsattes delta i gudstjänsterna. Varje plats har sin egen tradition. Det betydde att vi gick till sängs svensk tid klockan 19 eller 20 för att klockan 2, 3 eller 4 på morgonen stiga upp för att vara med om gudstjänsten med morgonbön och ”den gudomliga liturgin” (namnet på det som i väst kallas mässa, nattvardsfirandet). Klockslagen beror på att man följer bysantinsk tideräkning, där midnatt sammanfaller med solnedgången.

Kyrie eleison Tre timmar stående i korstolar längst bak (som icke ortodoxa bekännare) innebär så småningom att kropp och själ ändå vilar, burna av munkarnas ibland entoniga men innerliga guds10

Pilgrimers gemenskap När fyra äldre herrar vandrar tillsammans och bor varje natt i samma rum oavsett kloster, samtalar man om smått och stort och om frimureri. Vi firade också mässa tillsammans på en naturskön plats i närheten av Skete (en klostertyp) S:t Andreas. Vi läste då texterna på S:t Lukas dag den 18 oktober.

Lukas var ju en grekisk läkare, som reste runt i denna del av världen och samlade material för att sedan skriva ned det han fick berättat för sig i sitt evangelium och materialet räckte också till Apostlagärningarna. Det framgår av början på de båda skrifterna.

Resan började och slutade med flygresa till och från Saloniki. S:t Pauli första brev till just Thessaloniki anses vara den äldsta skriften i Nya Testamentet. – Om ytterligare svenska bröder skulle vilja resa med ett annat år finns broder Guys kontaktuppgifter i matrikeln på Ordens hemsida. Jag kan också stå till tjänst med ytterligare information.

Den som gör en resa har något att berätta – och ändå har jag inte skrivit något om Athos fantastiska skönhet. X Text: OVE LUNDIN Foto: SAKARI LEHMUSKALLIO

Foto: Malin Bondeson

Frimurarna i samhället

2014 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Ordens Stormästare Anders Strömberg

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.

Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 104 miljoner kronor till pediatrisk forskning.

Stiftelsen har under år 2014 delat ut totalt 19 mkr, varav till pediatrisk forskning 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av

de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgår till drygt 9 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Den berömda och återuppbyggda världsarvsbron i Mostar.

Historia och arkitektur imponerade vid konstföreningens resa Frimurarnas konstförening har genomfört sin traditionella höstresa med att besöka Bosnien-Hercegovina och Kroatien under en vecka i början av oktober.

Hela 34 förväntansfulla medlemmar deltog, varav 17 frimurare.

P

åminnelsen att landet har flera religioner gjordes omedelbart i tullkontrollen i Sarajevo, där befolkningen utgörs av 50 procent muslimer som den helgen firade sin viktigaste religiösa helg. Således var hälften av tullpersonalen ledig! Man firade helgen och tar ledigt från jobbet.

Krigets sår Den dramatiska historien belystes bland annat i staden Mostar. Osmanska rikets/muslimernas kultur återfinns i Gamla Staden, den återuppbyggda berömda bron, ett UNESCO- världsarv. Kopparslagarnas ljud blandas med försäljarnas lockande. Ett litet koncentrerat muslimskt område som drar alla turister till sig.

Sedan kriget i början på 1990-talet har de flesta byggnader återuppbyggts, men

som vår lokala guide uttryckte saken ”vi kan röra oss i alla delar av staden nu” belyser att krigets sår finns strax under ytan.

Boende i kroatiska rivierans Makarska besökte vi ön Brac, berömd för sin vita marmor, och städerna Trogir och Split i norr. Splits stora turistmagnet är Diocletianus palats som fortfarande är i ett förvånansvärt bra skick.

Fantastiskt landskap Den kroatiska kusten mellan Split i norr till Dubrovnik i söder har imponerat på sällskapet med det mest fantastiska landskap med vindlande vägar nära havet och högt upp i de höga bergen med starka sluttningarna ner i havet längs den 30 mil långa sträckan.

De Dinariska Alperna utgör en stor och vacker del av hela Bosnien-Hercegovina och Kroatiska kusten. Här finns 12

historia och arkitektur sedan grekiskromersk tid, över Osmanska riket och Österrike-Ungerns och kommunistiskt inflytande fram till kriget på 90-talet och ett oerhört vackert landskap.

Många viktiga årtal och händelser har vi fått återgivna från tider då den svenska historien och kulturen knappast hade tagit sin början.

I floden Neretvas deltaområde vid utflödet i Adriatiska havet bjöds vi på båttur i flatbottnade farkoster, kunde njuta av egenhändigt plockade mandariner och beundrade ett märkligt kanalfyllt område en gång utgrävt av turkarna.

Besöket i Dubrovnik var mycket uppskattat. Historia, arkitektur, marmor, vackra vyer, turkost hav kryddat med helblå himmel och sommaraktig temperatur gav mersmak. Återigen fick vi testa tullen vid återresan till Bosnien-Hercegovina. Provocerande låg hastighet för att hantera och stämpla alla pass visade att administrationen har stor möjlighet till förbättring!

Internationellt

Monument i nationalparksområdet Sutjetska där Tito besegrade tyskarna.

På återresan till Sarajevo upplevde vi många mil av dramatiska bergområden på upp till 2300 meter, med slingrande floder och krokiga vägar.

Titos partisaner Vi besökte nationalparksområdet Sutjetska där omfattande strider utkämpades på 40-talet. Titos partisaner besegrade tyskarna trots att de var tio gånger fler. Här besåg vi ett gripande minnesmonument med muralmålade bilder från striderna, och namnen på alla deltagande partisaner. Även en dramatisk tio meter hög skulptur påminner om detta, placerad mitt ute i denna vackra natur som ruvar på många hemska händelser.

Som svensk är det ibland svårt att förstå allt inflytande och påverkan som de olika regimerna haft som styrt över landet. Det har gett blandningar av människor, kulturer, konst och arkitektur. När så nationalistiska krafter dyker upp och underblåser skillnader som uppkommit kan man kanske något ana varför konflikter uppstår.

Varför strider människor?

De berättelser som vi tagit del av från Titos strider under Andra världskriget och inbördeskriget under 90-talet har gripit oss väldigt djupt. Tankar som ”Varför strider människor”, ”Kan försoning komma”, ”Orkar man återigen bygga upp landet till vad det en gång var”, dyker upp.

Landets Nationalbibliotek, i Sara-

jevo, byggt i neo-morisk stil blev under kriget helt förstört och alla unika böcker och manuskript uppeldade.

Tack vare donationer är det nu återuppbyggt i gammalt skick till en synnerligen vackert byggnad både in och utvändigt vilket vi fick njuta av. Problemet är att man saknar böcker!

Nationalmuseet i Sarajevo markerar att man har stängt genom att placera två brädor i kors över entrén. Pengar saknas.

Dålig ekonomi Regissören för invigningen av OS i Sarajevo, Enver Hadžiomerspahic´ har genom sina kontakter skapat ett museum, Ars Aevi, för samtida konst som vi fick möjlighet att besöka. Tanken att skapa museet uppkom hos Enver då museet över de olympiska spelen bombarderades och förstördes. Konstverken är skänkta av konstnärer från olika delar av världen. Ekonomin tillåter dock inte att man kan trycka upp broschyrer.

Under våra sista timmar i Sarajevo fick vi möjlighet att besöka yttre änden

av Hoppets Tunnel. En 800 meter lång handgrävd tunnel som under lång tid utgjorde en länk mellan den belägrade staden Sarajevo och ut mot det övriga landet och den försörjning och hjälp som så väl behövdes. Här kom krigshändelserna oss väldigt nära och berörde oss starkt.

135 mil i buss Efter 135 mil i buss, vinprovningar på lokala druvor och många glada gemensamma måltider med mycket av traditionell mat och musik skildes resenärerna åt med en mer nyanserad syn på denna del av Europa: politiskt, geografiskt, kulturellt och arkitektoniskt. Tack vare vår bosnier-svenska guide Jasko som ödmjukt bjöd på sin livshistoria har vi också fått stor förståelse för det han ville ge oss av sitt land. Jasko sammanfattade resan med att ”Vi har fått ta del av konsten att överleva i hans hemland”.

Vilken Resa! X Text: GUNNAR GILLMAN Foto: MICHAEL GORSCHELNIK

Frimurarnas konstförening (FKS) är en förening för frimurare med respektive. Programmet består av arrangemang med konstinriktning, små utflykter (i Stockholm med omnejd), en årlig höstresa, kanske också en weekendresa på våren samt en årlig konstutlottning i början på december. Medlem i konstförenigen blir man enklast genom att sätta in årsavgiften 250 kr (som går till inköp av den konst som lottas ut) på plusgiro 634 50 56-3. Information ges också av Eija på telefon 08-463 37 25.

13

Frimurarna i samhället Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov.

Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende.

Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år.

Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Kaj Lilliendal berättade med inlevelse och kunskap om katharernas undergång. Av deras språk occitanska har endast ett ord införlivats i franskan – amour!

Historisk frimurarresa i södra Frankrike Nere i Europa är det full aktivitet hos frimurarklubben Provincia. I samband med en utflyktshelg med anhöriga nyligen, samlades bröderna till ett möte där ordföranden Kurt Boström kunde räkna in 24 närvarande och där provinsialmästaren i Skånska Provinsiallogen Christer Person höll ett föredrag med barmhärtighet som ledord.

I

själva utflykten, inräknat brödernas sällskap, var man sedan 43 personer som under hela helgen fyllde en hel buss.

När bussen tidigt anlände till Rennes Le Chateau öppnade sig en makalös utsikt över de omkringliggande dalarna och bergen. Hela byn lever i och med sin fantastiska historia om prästen Bèrenger Saunière som 1885 kom till byn och satte i gång återuppbyggnaden av kyrkan och delar av byn.

Sus Krassel som är fransk frimurare och broder Kaj Lilliendal välkomnade oss i trädgården som Saunière själv anlagt utanför kyrkan. De höll gemensamt föredraget med titeln Kyrka eller Tempel? till ett illustrativt bildspel.

Frimurerisk geometri Sus Kassel har efter många års forskning skrivit den rikt illustrerade boken Meste-

ren i Visdomens Hus över hur Saunière inrett kyrkobyggnaden där en oinvigd bara ser en vanlig landsortskyrka medan den invigde även ser en annan byggnad.

Efter föredraget gick vi in i den lilla kyrkan där Kaj pekade ut den märkliga geometrin och placeringen av figurer, symboler och målningar.

Ett enda exempel tas upp här. En vanlig besökare som går mittgången rakt fram ser att altaret och det bakomliggande fönstret i öster inte ligger i en rak linje. Men med frimurerisk kunskap kan man enkelt hitta den enda plats där man ser altaret och fönstret i rät linje.

Efter kyrkan besöktes en omtalad bokhandel med rikhaltig frimurarlitteratur och frimurarsymboler innan bussen åkte vidare i ständig uppförsbacke till Montsegur, en by med 110 invånare. I byn hade frimurarbröderna 15

ett eget möte medan övriga i sällskapet guidades runt i byn.

Katharerna brändes Solen sken även på söndagen då det var dags att ta sig upp till en fortfarande intakt fästning som aldrig blev erövrad. De katharer som förskansat sig där blev erbjudna fri lejd om de gav upp men tvingades sedan välja om de ville avsäga sig sin tolkning av kristendomen eller övergå till den av påven reglerade ordningen.

220 katharer valde att hålla fast vid sin tro och blev 1244 levande brända nedanför fästningen.

Denna händelse avslutade det sista korståget mot katharerna som påven Innocens III startade 1209 då cirka 20 000 katharer, män kvinnor och barn, slaktades i Béziers Kaj Lilliendal delade ut en vit ros till var och en som lades vid korset till åminnelse av offren för bålet.

Efter sista gemensamma lunchen på Restaurant Terrasse samlades alla för att tacka Sus Krassel och Kaj Lilliendal. De bor i Rennes-les-Bains ca 5 km bort. De har ägnat 15 år åt utforskningen av Madeleine kyrkan, Saunières kyrka. Förutom guidade turer håller de föreläsningar om ämnen som Maria Magdalena, det maskulina och feminina, helig geometri, frimureri och symboler. X Text: LARS KLINGBERG

Frimureriet i Belgien – en historia med fem storloger Den broder som ”missar” den internationella dimensionen av frimureriet går faktiskt miste om ganska mycket enligt min uppfattning. Så skriver Johan Bern som tillhör Skånska Provinsiallogen, men som bor i belgiska Bryssel.

Man kan besöka fjärran loger men äventyret finns även på nära håll: ”Få städer i Europa, om ens någon, är mer präglade av frimureriet än just Bryssel”, enlig Johan som berättar mer här för Frimurarens läsare. Inom parentes är Johan också på väg att ”adopteras” av det belgiska frimureriet.

Fem storloger opererar i Belgien, dock är endast en av SFMO lagligen erkänd, det är givetvis den man besöker.

– Den erkända storlogen (Grande

Loge Régulière de Belgique, GLRB) arbetar dock på sex olika (!) språk enligt en handfull olika ritualer; ”Vive la difference!”

– Svenska bröder på besök i Brys-

sel är givetvis också välkomna dit.

Johan har själv väglett några stycken.

Här kan det vara värt att nämna två adresser: 265, Rue Royale/Konigsstraat som är. GLRBs högkvarter (www.glrb.net) och 73, Rue de Laeken/Laekenstraat där frimurarmuseet ligger.

Johan har skrivit ihop ett föredrag om belgiskt frimureri som han ibland håller när jag ”gästspelar” hemma i Sverige. Det kommer här i något omarbetad form som en artikel i Frimuraren.

Belgiskt frimureri ur ett historiskt perspektiv I mars 1998 recipierade jag i Sankt Johanneslogen Adolf Fredrik i Stockholm, och under samma period flyttade jag från Vällingby till Belgien där jag lärde känna broder Ulrik Witte (Skånska Provinsiallogen) som på den tiden var bosatt i Waterloo strax söder om Bryssel. Jag förklarade att jag precis var på väg att recipiera varpå broder Ulrik frankt förklarade ”Då har du mycket trevligt framför dig!”

Han hade rätt då, och det har han fortfarande!

Grand Orient de Belgique

mästare och kvitterade raskt ut mitt frimurarpass.

För att kunna bilda sig en uppfattning om belgiskt frimureri i stort måste man dock känna till en del om Belgiens korta, men ack så turbulenta historia.

Den som kommer till Bryssel ska inte missa ett besök i det belgiska frimurarmuséet på Rue de Laeken 73, eller Musée Belge de la Franc-Maçonnerie, som det heter på franska. Man presenterar sig även på nederländska och då heter frimurare ”Vrijmetselarij”.

S

nart väcktes funderingarna om man kunde arbeta rätvinkligt även i Belgien och det skulle visa sig att det kunde man absolut och det med besked.

Det finns nämligen få länder där frimurarna har haft större inflytande på samhället än just Belgien.

Ett par år förflöt, jag steg i graderna och i mars 2000 var jag S:t Johannes 16

Brödrakonflikt Kungariket Belgien som nation grundades som ett resultat av Wien-konferensen 1815 då Napoleon slutligen hade besegrats; hans sista slag stod vid den belgiska byn Waterloo cirka 20 kilometer sydöst om Bryssel.

Detta var på sätt och vis en ”brödrakonflikt” då de allierade arméerna leddes av den engelske Hertigen av Wellington och preussaren Blücher som bägge var frimurare liksom många officerare av deras respektive staber också var det.

På den franska sidan fanns motsvarare situation med broder Jerome Bonaparte i spetsen, Napoleons bror. Såvitt känt var inte Napoleon själv frimurare, men som sagt; hans bror och många av hans officerare var det.

Internationellt Den tyske adelsmannen Leopold von Sachsen-Coburg und Gotha utnämndes så småningom till den unga monarkins förste monark och han besteg tronen 1830 under namnet Leopold I. Även Leopold I var frimurare, om än inte så framträdande som medlemmarna av ätten Bernadotte i Sverige.

Fientlig kyrka Frimureri hade förvisso förekommit i detta av Österrike och senare Frankrike kontrollerade område redan tidigare, från cirka 1740 och framåt, men det var först med skapandet av den nya nationen Belgien 1830 som det tog fart på allvar.

Den första storlogen Grande Orient de Belgique (GOB) baserad på det skotska systemet med 33 grader grundades strax efter Belgiens födelse som nation och Hans Majestät Kung Leopold I erbjöds stormästarskapet.

Leopold avböjde dock, i syfte att inte så ytterligare splittring i den då unga och fragila nationen.

Katolska kyrkan var tidigt på krigsstigen och ansåg att frimureri överhuvudtaget inte borde tillåtas i Belgien, men detta ogillades och GOB såg dagens ljus 1833.

Om kungahuset var avvaktande och den katolska kyrkan direkt fientlig så var det snarast den bildade, intellektuella medelklassen som tog frimureriet till sig och detta gjordes med besked.

Frimuraruniversitet Man konstaterade ganska snart att det ledande belgiska universitetet Université Catholique à Louvain (UCL) var alltför präglat av den katolska kyrkans ålderdomliga värderingar.

Därför grundades på frimurarnas initiativ ett nytt universitet, Université Libre de Bruxelles (ULB, Bryssels Fria Universitet), som kom att utgöra det ”intellektuella navet” i Belgiens frimureri.

Så är fortfarande fallet, och ULB och systeruniversitet VUB (Vrije Universiteit van Brussel) är idag ett av Europas främsta lärosäten.

Till den katolska kyrkans förargelse strömmade studenterna till detta nya, moderna och liberala universitet, inte minst till dess arkitekturfakultet.

Här utbildades stora namn som (Baron) Victor Horta och Paul Hankar

och ”designskolorna” Art Noveau och den stramare Art Deco blomstrade.

Frimurararkitekter ”Frimurararkitekterna” satte definitivt sin prägel på Bryssel, dess byggnader och stadsplanering vilket är ganska uppenbart om man vet vad man skall titta efter.

Belgien utvecklades som en industri- och kolonialnation (Kongo) under hela 1800-talet, och dess välfärdsstat ansågs som en förebild för många länder fram till det första stora bakslaget – första världskriget.

Bland alla de besegrade och besvikna soldater som återvände till Tyskland efter kriget fanns dock en ung och mycket bitter korpral. Hans namn var Adolf Hitler…

Frimureriet växte stadigt i 1800-talets Belgien och 1893 grundades ”Le Federation des Droit Humains française (DH)”, ”Den franska federationen för mänskliga rättigheter”, vars första loge på belgisk mark ”Égalité

Grande Loge de Belgique

nr 45” grundades 1912. Senare blev de belgiska DH-logerna självständiga, och organiserades under ”Le Federation des Droit Humains belge (DH)”, ”Den belgiska federationen för mänskliga rättigheter”.

Bröder och systrar tillsammans DH skiljer sig från gängse frimureri så till vida att den är könsneutral, ty bröder och systrar arbetar tillsammans i logerummet.

Dess ursprungliga Ordenshus utgör idag, passande nog, ett annex till Bryssels arkitekturmuseum och DH liksom GOB arbetar med 33 grader.

Belgien invaderades av kejsardömet Tyskland, och även om frimureri motvilligt tilläts i Kejsar-Tyskland så var det en helt annan sak i de besatta områdena där det således var förbjudet.

Den katastrofala freden i Versailles 17

I år har frimurarmuséet i Bryssel haft en utställning om frimurarnas förkläden.

Utställningen visade broderitekniker och den ikonografiska utvecklingen av denna symbol för frimurarnas medlemskap. I mars 2015 öppnar en utställning som belyser frimurerisk musik och den 26 april handlar det om frimurarlitteratur.

1919 slutade för Belgiens del med att man erhöll en liten del av det egentliga Tyskland. Omkring 75 000 människor med tyska som modersmål berördes och därför erkänner Belgien än idag tyska såsom ett officiellt språk parallellt med franska och flamländska, det senare en dialekt av holländska.

Vidare konfiskerades samtliga tyska kolonier, och Belgien tillerkändes den nordvästra regionen av Tyska Östafrika. Det rörde sig om våra dagars Rwanda och Burundi som från 1919 införlivades med belgiska Kongo, senare Zaire och numera Den Demokratiska Republiken Kongo.

Stora mörkret Det stora mörkret var dock på väg, med förfärande styrka och hastighet.

Diktaturerna i Europa: Sovjetunionen under Lenin och senare Stalin, Francos Spanien, Mussolinis Italien, Salazar i Portugal och framförallt Hitler i Tyskland gjorde vad de kunde för att förfölja oliktänkande, frimurare inte minst.

Tredje Riket invaderade Belgien i maj 1940, och frimurarhusen ockuperades, egendom stals eller förstördes.

Under sommaren 1941 skärptes den tyska ockupationen och frimureri förbjöds formellt i lag vilket även gällde för Odd Fellows.

En kopia av den generalorder genom vilken frimureri förbjöds visas idag på Bryssels militär-historiska museum.

En av de första åtgärderna av den nazistiska regimen under ledning av General Alexander von Falkenhausen var att kraftigt inskränka universitetet ULB:s verksamhet. Man var från den tyska ockupationsmaktens sida inte alls intresserad av att ha ett liberalt, frisinnat och humanitärt arbetande universitet mitt under brinnande krig.

Flertalet fakulteter stängdes, åtskilliga professorer avskedades och studenter skickades hem.

Motståndsrörelsen ULB hade under årens lopp utbildat många ingenjörer i statens tjänst, många dem med frimurarbakgrund, och en del av dem gick nu med i motståndsrörelsen.

Den belgiska motståndsrörelsen var på intet sätt homogen utan bestod av en brokig samling grupper av vilka de två mest kända torde vara ”L’Armé Secrete”, det vill säga Den Hemliga Armén, respektive Groupe Générale de Sabotage eller kort och gott ”Grupp G”.

Namnet är mycket känt, vad som är mindre känt är att ”G” de facto syftar på frimurarnas symbol …

Grupp G specialiserade sig på sabotage, främst mot järnvägsanläggningar, ty dessa ingenjörer som projekterat och byggt sagda anläggningar visste ju naturligtvis också bäst hur man skulle sabotera dem.

Men en sann ingenjör skall ju bygga upp också, och Grupp G blev senare mycket aktiv med att hjälpa de allierade med att bygga provisoriska broar och liknande anläggningar i samband med befrielsen av Belgien på hösten 1944.

Gestapo Tystlåtenheten bland bröderna var i allra högsta grad en dygd, ty annars kunde man mycket snart få ett annat ”G” på halsen, ett G som stavades ”Gestapo” …

Ingen med förståndet i behåll ville hamna på det fruktade Gestapo-högkvarteret, en serie byggnader längs med den fashionabla paradgatan Avenue Louise, framförallt nr 453. Numera är det huset ersatt av ett vanligt hyreshus då det delvis förstördes av ett

Grande Loge féminine de Belgique

icke-auktoriserat bombangrepp av en belgisk pilot i Royal Air Force 1943. Än mindre tilltalande var de minst sagt ökända fånglägren Citadellet i Huy respektive det om möjligt ännu mer otrevliga Fort Breendonck i Willebroek strax utanför Bryssel.

Dessa två är idag kusligt välbevarade museer liksom Dossin-kasernen i Mechelen också är det.

Dödstågen Sagda kasern utgjorde från sommaren 1942 ett så kallat uppsamlingsläger och var utgångspunkt för de tyska dödstågen som avgick österut med destination Auschwitz…

Totalt ägde tjugofem sådana transporter rum, en i månaden under drygt två års tid, och med ungefär tusen olyckliga människor i varje omgång.

Käre broder och läsare, var snäll och sänd en tyst tanke till de olyckliga bröder som fraktades på de tågen, deras exakta antal är dock okänt …

Såväl Georges Pêtre, president i det Högsta frimureriska rådet (Supreme Council) som Jules Hiernaux, stormästare i GOB 1937-1939, fick sätta livet till, bland många andra bröder.

Kriget tog så småningom slut och det belgiska frimureriet började så smått återgå i normala gängor igen.

Nya storloger 1959 ansåg dock ett flertal bröder i GOB att sagda storloge hade divergerat för långt bort från ”tron på ett högsta väsen” då GOB även accepterar ateister som medlemmar och en ny storloge bildades därför med namnet Grand Loge de Belgique (GLB).

Denna åtnjöt under ett antal år erkännande av United Grand Lodge of England (UGLE). Dock har upphävdes det erkännandet 1979 på grund av oegentligheter beträffande besök av GLB bröder i ”icke lagligen erkända loger”.

Samma år 1979 och efter ännu en 18

utbrytning grundades så Grand Loge Regulière de Belgique (GLRB) som alltså är en av Svenska Frimurare Orden ”lagligen erkänd loge” följd av Grande Loge Feminine de Belgique (GLFB) år 1981; även om dess första loge för systrar grundades 1974; då under Grande Loge Feminine de France (GLFF).

Som namnet antyder är GLFB och GLFF endast öppna för kvinnor.

Hexagon Totalt utgör dessa fem storloger, Grande Orient de Belgique (GOB), ”Le Federation des Droit Humains belge (DH)”, ”Grand Loge de Belgique (GLB)”, ”Grand Loge Reguliere de Belgique (GLRB)” och ”Grand Loge Feminine de Belgique (GLFB)” samt den så kallade Lithos Konfederation av Loger (Oberoende loger), en tänkt sexhörning (Hexagon).

Uttrycket ”hexagonen” används därför som en samlingsbeteckning på all frimurerisk verksamhet i Belgien.

Totalt rör det sig om cirka tjugotusen bröder och systrar på ett befolkningsunderlag om cirka tio miljoner människor. Av dessa utgör de reguljära bröderna i GLRB lite mindre än tio procent, knappt tvåtusen bröder således.

Ett ytterligare bidrag kommer från de två logerna under Grand Lodge of Scotland (med säte i Edinburgh) som verkar i Belgien: logerna ”Allegiance” i Bryssel respektive ”Wellington” i Antwerpen.

GLRB arbetar i drygt femtio loger i St Johannesskedet (engelskans Blue Lodges eller Craft Lodges), tre-fyra olika ritualer förekommer och för närvarande tillämpas sex olika språk.

Grekisk loge Franska respektive flamländska (holländska) är vanligast som arbetsspråk, men det finns även loger som arbetar

Fédération belge du Droit Humain

Grande Loge régulière de Belgique

på engelska (två stycken: i Bryssel respektive Mons) samt tyska, grekiska och numera även turkiska.

Den tyska respektive den turkiska logen arbetar i Bryssel, medan den grekiska alternerar mellan Bryssel och Antwerpen.

Den grekiska logen lystrar till namnet ”Pythagoras” (vad annars?), den turkiska heter ”Anadolu” vilket är det turkiska namnet för Anatolien, det vill säga Turkiets centrala provins där huvudstaden Ankara ligger.

Diverse höggradssystem förekommer också, både av SFMO lagligen erkända respektive sådana som inte är det.

Kontrollera noga Ett absolut råd för en besökande broder är därför att mycket noga kontrollera att logen man har för avsikt att besöka verkligen är en av Svenska Frimurare Orden ”lagligen erkänd loge” då de olika storlogerna ofta nog hyr lokaler av varandra.

Glädjande nog har man dock inom ”hexagonen” lyckats ena sig om ett gemensamt frimurarmuseum (vilket också är öppet för allmänheten) beläget intill GOBs Stamhus på Rue de Laeken i centrala Bryssel.

Seminarier på universitetsnivå (vanligen i universitetet ULBs regi) förekommer också ganska ofta, liksom offentliga visningar av de många gånger arkitektoniskt mycket intressanta templen, speciellt hos GOB. GOB är helt enkelt äldst, har flest Bröder (cirka halva den ovannämnda ”hexagonen”) och har med andra ord störst resurser. De andra storlogerna får i allmänhet nöja sig med betydligt mer påvra lokaler än vad man som svensk broder kanske är van vid.

Frimurerisk litteratur Ett annat glädjeämne är att utbudet av frimurerisk litteratur även i den

offentliga bokhandeln och på diverse antikvariat är mycket stort.

En annan (och minst sagt frapperande) skillnad är just skillnaden mellan logerna, det kan även inom en och samma storloge skilja ganska mycket mellan logerna beträffande ritual och arbetsspråk.

Den reguljära storlogen GLRB grundar sitt arbete på ”tron på ett högsta väsen” och förutsätter till skillnad från i Sverige inte en kristen grundtro även om de flesta av dess bröder förvisso bekänner sig till den kristna tron.

GLRBs nuvarande stormästare, broder Ellie Peeters, är till exempel av judisk tro.

Vissa loger placerar bibel, koran och torah sida vid sida på altaret för att indikera att alla religioner har samma värde, andra loger nöjer sig med enbart Bibeln.

Ateister Storlogen GOB som även accepterar ateister som medlemmar ersätter ofta, men inte alltid, Den Heliga Skrift med en bok med blanka blad, ”Den Vita Boken” som de kallar den.

Tanken är att den enskilde brodern

själv förväntas fylla sidorna med dygd och välmenande gärningar.

En annan, och vidare, tolkning är att GOB anser att religion och dess utövare har ställt till med mycket elände under årens lopp och att sann medmänsklig godhet och generositet inte nödvändigtvis behöver ha religiösa förtecken.

En mer problematisk aspekt är att en del av GOBs loger, men återigen långt ifrån alla, agerar politiskt om än inte partipolitiskt. GOB tar helt enkelt ställning i politiska frågor och försöker påverka beslutsfattarna.

Kvarleva Detta är en kvarleva från 1800-talet då frimurarna ansåg sig utgöra en ”intellektuell motvikt” till den katolska kyrkan som även den agerade, och fortfarande agerar, på den politiska arenan.

Denna motsättning, eller snarare polarisering, finns i viss mån kvar om än inte lika stark som förr.

För bröderna i GLRB, det vill säga de reguljära frimurarna, är ju dock tanken på att arbeta politiskt lika främmande som den är inom Svenska Frimurare Orden.

Icke desto mindre är det en fascinerande frimurerisk värld jag har klivit in i med en otrolig gemenskap.

Just därför skulle det vara ett sant nöje att få vägleda besökande bröder vilket jag för övrigt redan har gjort under de drygt sexton år jag har bott i Bryssel.

Ske alltså! (Och var så varmt välkomna!) X Text: JOHAN BERN

Belgiska frimurarmuseet

Kung Carl gav namn åt holländsk loge Johan passar också på att nämna grannlandet Holland och en koppling till Sverige: – En av mina goda vänner är den holländske brodern Harrie van der Pas, medlem av logen med det stolta namnet ”Karel van Zweden” (”Carl av Sverige”) i Zutphen, strax norr om Arnhem i mellersta Holland.

Carl i detta sammanhang syftar på Carl XV, som gifte in sig i den holländska kungliga familjen vid 1800-talets mitt. Jag har besökt sag19

da loge och även hållit föredrag om just Carl XV. – Zutphen är inte så stort och ligger utanför de stora turiststråken; men det är en pittoresk liten stad med kanaler och små söta tegelhus med trappstegsgavel mot gatan; så även frimurarhuset. Även S:t Johanneslogen Carl i Kalmar fick ju sitt namn efter Carl XV och vänskapliga förbindelser logerna emellan är upprättade mellan logerna.

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.

För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA!

20

Avtäcktes på 70-årsdagen När Svenska Frimurare Ordens Stormästare och Högste Styresman Anders Strömberg firade sin 70-årsdag i september uppvaktades han vid en mottagning i Ordens Stamhus i Stockholm.

I

samband med uppvaktningen avtäcktes också Stormästarens porträtt som nu hänger i bankettsalen, sida vid sida av hans företrädare i ämbetet.

Gäster från hela Sverige, från norr till söder samt Finland, fyllde Stamhuset. Dessutom kom flera andra utländska frimurare till uppvaktningen.

Bland andra stormästarkollegor från såväl Island, Finland som Estland.

Istället för presenter hade vår Stormästare önskat att bidrag skulle lämnas till Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse. Men det hindrade inte gästerna att dessutom ha med sig en personlig present vid ankomsten till Stamhuset.

Kön för att få överlämna presenter till Anders Strömberg, som hade hustrun Anna Maija vid sin sida, sträckte sig genom porten och ut på gården.

Presenterna var allt ifrån ”flytande” sådana till tavlor och till och med ett levande träd. Ett akaciaträd gissade man i kön bakom givaren.

Stormästarens porträtt är målat av konstnärinnan Ann-Gerd Linander, som vi presenterade i ett reportage i Frimuraren nr 3, 2012. I många av våra enheters lokaler hänger hennes porträtt av förutvarande ordförande mästare och andra ledande frimurare. X Text: LARS BILLSTRÖM Foto: PIERRE DUNBAR

Ett varmt och broderligt tack för all uppvakning på min 70 års dag som kommit mig till del genom gåvor till olika stiftelser inom Orden och hälsningar per brev, kort, e-post och Facebook m m.

Anders Strömberg

Frimurerisk studieresa till Washington En populär myt har länge påstått att frimurarsymboler är inbäddade i staden Washingtons ursprungliga stadsplan som i huvudsak ritades av fransmannen och frimuraren Pierre L’Enfant år 1791.

B

roder Henry Nilsson har vi skrivit om tidigare i Frimuraren i samband med seminarier och resor om och till det skotska frimureriet. Han är engagerad i svenska föreningen Pyramid (www.pyramid. nu), vars mål är att sprida kunskap om frimureriet bland frimurare. I detta

syfte medverkar föreningen i bland annat studieresor.

Den 12 till 19 maj 2015 planerar man nu ett besök i USAs huvudstad, som då står i sin vackraste vårskrud.

Med Henrik Nilsson och den skotske frimurarspecialisten broder Rober L D Cooper som reseledare besöks land21

märken av både frimureriskt intresse och av allmänt intresse.

– Om tillräckligt många anmäler sig till resan, vilket vi vet först på vårsidan, kommer vi bland mycket annat att göra ett logebesök i den historiska Fredericksburg Lodge #4. Logen är en av USA:s äldsta, och trots att logebyggnaden är från 1816 så har frimurarverksamheten bedrivits sedan 1752 i det dåvarande Commonwealth Virginia, säger Henrik Nilsson.

Bokningar och förfrågningar görs via Axtours.ax. Telefon 00358 18 512 13, eller mejl info@axtours.ax X

Caritas

Frimurarlammen har vandrat vidare till stockholmsbarnen Initiativet i Östergötland att skänka frimurarlamm till tröst för barn som vårdas på sjukhus, sprider sig. Caritasansvariga i Stockholm har låtit sig inspireras och började före sommaren att dela ut lamm även till huvudstadens sjuka barn.

samtliga kontaktpersoner och ansvariga på avdelningarna är att lammen är fina, mjuka och tas väl emot. Barnen sträcker sig ut efter lammet.

Foto: Kjell Mazetti

Fyller behov Tacksamheten är tydlig på avdelningarna och lammen fyller ett behov. Stickpresenter a la klistermärken och dyl. bekostar avdelningarna själva. Men finare presenter av detta slag, finns inte. En personal kommenterade att lammen är väldigt passande för just dem, då en allt större del av deras patientgrupp är syndrombarn.

En sjuksköterska sa spontant då han såg lammen. ”Den här ska jag ge till tonårstjejen som precis transplanterats. Hon tycker det är jobbigt att hon kommer att tappa håret. Jag ska ge det till henne och påminna henne om att det växer ut igen, precis som det gör på det rakade fåret. Hon behöver något att krama, även om hon är ”stor”.

Frimurarlammen finansieras genom medel som bröder skänker vid logesammankomster.

S

taffan Sjödin som är en av de caritasansvariga i Stamhuset säger att ”Kanske fortsätter ringarna att sprida sig nu när bröder runt om i landet läser om lammen. Det diskreta frimurarkorset lammet har i ändalykten ger ju dessutom Orden publicitet”.

Lammen i Stockholm delas ut via sjukhusclownerna vars verksamhet Barnhusstiftelsen är med och finansierar.

– I en första omgång har vi skänkt 250 lamm, säger Staffan.

– Och ja, vi har inspirerats direkt av bröderna i Linköping. Det är rena kopian. Jag råkade se lammet vid ett besök där och tanken kom direkt att göra motsvarande i Stockholm. Vi köper lammen av linköpingsbröderna, så det

är exakt likadana lamm som Frimuraren skrev om i förra numret.

Tacksamhet Nedanstående skrivelser från Caritas kontaktperson som tagit emot lammen andas stor tacksamhet: ”Rapport angående utdelningen av Frimurarlamm på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Sachsskas Barnsjukhus i Stockholm Ungefär 150 lamm har fördelats på olika avdelningar; stamcells-, njur- & levertransplantation, öron-näsa-hals, infektion, nefro-, gastro- och hematologmottagningarna och vårdavdelningen B78 i Huddinge, samt till lekterapeuterna på Sachsska. Av dem har drygt hälften delats ut till barn och ungdomar. En enhetlig respons från 22

Extra tufft Personligen blev jag glad att se ett lamm ligga i fönstret hos en annan tonåring på Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ), som jag besöker en dag i veckan. Hon hade fått ett lamm under sin inläggning på Sachsska som föregick behandlingen på SCÄ.

Utmaningen är att inte låta lådan falla i glömska i ett förråd utan påminna personal, som över tid skiftar och byts ut.

En del avdelningar, främst transplantation, har inte haft så stor åtgång. Detta beror på att få barn transplanterats under sommarhalvåret. Och när de väl är inlagda så stannar de en längre tid.

Så sammanfattningsvis så har utdelningen välkomnats och varit lyckad. ”Ett riktigt fint gosedjur, smakfullt utformat”, är det flera som har sagt. Kort sagt, en uppmuntringspresent som passar ypperligt till dem vars upplevelse på sjukhuset varit extra tuff.

Planen är att löpande fylla på i förråden, och därmed också hålla medvetandet om dess existens levande här i den första fasen.

Så på barnen och ungdomarnas vägnar: Tack till Frimurarlogen. X Text: LARS BILLSTRÖM

Prisvärda dessertviner från Tokaj till Jul & Nyår.

Beställningssortiment Artikelnummer: 76523-02

Beställningssortiment Artikelnummer: 70573

Rekommenderas till de flesta desserter, gåsleverrätter och lagrade ädelostar.

Passar till Créme brulée, Crema catalana, frukt- och bärkakor och osttalrikar.

! n e m m o Välk rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg

Pris: 398:-

Årgång: 2010

Druvor: 100% Furmint

Område: Mád, Tokaj

Pris: 99:-

iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för

Årgång: 2012

Druvor: 46% Furmint 46% Hárslevelű 8% Sárgamuskotáy Land: Ungern

Område: Mád, Tokaj

eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

Land: Ungern

nch dagens lu k After wor

SAMPLEX www.samplex.se

the golden days

Alkohol kan skada din hälsa

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

23

Professor Neal Marlow från London föreläser under rubriken ”Improving outcomes for extremely preterm babies”. Eller på svenska ”Hur går det för barn som är födda extremt för tidigt?”

Barnmedicinsk forskning – ett dubbelt jubileum Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, SFBS, har under 25 år kunnat ge forskningsbidrag till pediatrisk forskning. Patientnära forskning av hög kvalité har varit fokus för stiftelsens insatser.

Ä

ven om 25 år inte kan tyckas vara så lång tid, så har stiftelsens insats tveklöst haft mycket stor betydelse och under åren har drygt 100 miljoner kr delats ut. Under jubileumsåret 2014 uppgick forskningsbidragen till 10 mkr, vilket var en väsentlig höjning jämfört med tidigare års 7,25 mkr.

H.M. Drottningen, som är stiftelsen Höga beskyddare, har under 20 år i följd personligen delat ut stipendier och diplom till forskarna. Hennes in-

sats är av stor betydelse och det är imponerande att uppleva hur väl förberedd, engagerad och intresserad H.M. Drottningen är. Hon ger sig tid att informera sig om och tala med enskilda stipendiater varje år.

Högklassigt symposium För att uppmärksamma detta dubbla jubileum genomförde stiftelsen i oktober, i samverkan med Karolinska Institutet, KI, ett symposium om barnmedicinsk forskning i Svenska 24

Läkaresällskapets ytterst smakfulla och väl lämpade lokaler.

Ambitionen var att skapa ett högklassigt symposium för barnläkare och övriga aktiva inom pediatrisk forskning med deltagande av nationella och internationella framstående forskare.

Föreläsarna och ämnesvalet representerade såväl tillämpad forskning som grundforskning.

Dagen lockade cirka 100 deltagare, barnläkare och andra yrkeskategorier, aktiva inom pediatrisk forskning.

Dessutom var Ordens högsta ledning representerad genom Stormästarens prokurator Nils Magnusson och Ordens sigillbevarare och kansler Ingmar Börjesson. H. M. Drottningen närvarade också, vilket ju förstås var ytterligt hedrande och glädjande.

Eftersom flera av deltagarna var internationella föreläsare genomfördes konferensen på engelska.

Programinnehåll Ordföranden i SFBS Carl-Gustaf Piehl öppnade symposiet med information om stiftelsens ändamål, och framför allt kopplingen till frimureriet samtidigt som han gav en glimt av vad frimureriet egentligen är och syftar till. Stiftelsens vetenskaplige sekreterare, Bo Lindquist exemplifierade det vetenskapliga stödet under de gångna 25 åren.

Det vetenskapliga programmet bestod av olika kliniska block ledda av professorerna Hans Forssberg, Claude Marcus, Gunilla Hedlin och Mikael Norman, som är alla vetenskapligt sakkunniga i SFBS. I varje block deltog föreläsare från KI och dessutom en internationell föreläsare. Deltagarna kunde glädja sig åt att som föreläsare ha den absoluta forskningsfronten inom barnmedicinsk forskning representerad.

För att markera den angelägna kopplingen mellan klinisk patientnära forskning och basal forskning var Gunnar von Heijne, professor i teoretisk kemi vid Stockholms universitet inbjuden. Han talade inspirerande och föredömligt illustrerat om membranproteiners struktur och funktion.

Forskning om membranproteiner är central, viktig och nödvändig för förståelsen av vissa fundamentala biologiska processer och utveckling av medicinska behandlingar.

Vetenskaplig publicering är central eftersom inget vetenskapligt arbete är färdigt innan det kommunicerats ut, oftast i en publikation. Problem med vetenskaplig publicering, prioritering och kvalitetsaspekter belystes av professor Hugo Lagercrantz, som, förutom att vara en välkänd, framstående pediatrisk forskare, är chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Professor Olle Söder, prefekt på KI, avslutade konferensen och tackade för samarbetet med SFBS och framhöll

H.M. Drottningen tas emot vid ankomsten till symposiet av Carl-Gustaf Piehl, ordförande i Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och till vänster Olle Söder, professor och prefekt vid Karolinska Institutet.

värdet av forskningsstödet. Han underströk särskilt värdet av vetenskapliga mötesplatser, exempelvis som detta symposium.

Programmet i sin helhet Inledning Om Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och 25 års stöd till forskning.

Carl-Gustaf Piehl, ordförande i SFBS Bo Lindquist, docent, vetenskaplig sekr. SFBS Vetenskaplig publicering Hugo Lagercrantz, prof.

Nyföddhetsmedicin, Nya överlevare. Hur går det för extremt för tidigt födda barn?

Mikael Norman, prof.

Medverkande: Neil Marlow, prof., London, Ulrika Ådén, docent, Anna-Karin Edstedt Bonamy, MD Key note speaker Varför skall en pediatriker ödsla 45 minuter på en föreläsning om membranproteiner?

Gunnar von Heijne, prof.

Astma och Allergi Gunilla Hedlin, prof.

Medverkande: Sejal Saglani, Dr, Reader, London, Cilla Söderhäll, docent, Jon Konradsen, MD 25

Neurologisk forskning Ge hjärnan en chans! Om hjärnskada hos nyfödda Hans Forssberg, prof.

Medverkande: Anna Wedell, prof., Pierre Gressens, prof. Paris/London Barnfetma Claude Marcus, prof.

Medverkande: Ruth Loos, prof., New York, Pernilla Danielsson, PhD Avslutning Erfarenheter och sammanfattning Olle Söder, prof.

Sammanfattande erfarenheter Symposiet var välbesökt och föreläsarna representerade den absoluta forskningsfronten. Det är uppenbart att många problemställningar är gemensamma trots att forskarna arbetar inom olika vetenskapsområden. Det var också roligt att notera att de mycket högspecialiserade föreläsarna också hade kompetens och förmåga att i sina föredrag föra ut komplicerade budskap på ett tillgängligt sätt.

Genom samarrangemanget mellan SFBS och KI skapades under dagen en vetenskaplig mötesplats som gav inspiration, kunskap och möjlighet till fortsatt erfarenhetsutbyte. X Text: BO LINDQUIST Foto: PIERRE DUNBAR

Det är ljuset som gör skillnaden!

Morgonsolens första strålar når över kammen på det ”stora berget” som på italienska kallas för ”Montemaggio”.

Vin och människor uppvisar flera likheter - de behöver ljus för att nå sin fulla potential. Även jordmån har en avgörande betydelse för att utveckla en palett av nyanser och karaktärer.

Skötsel har tillika det sin mening, för med en kärleksfull hand kan både vinet och människobarnet blomma ut i sin personlighet.

När de sedan mognar sprider de glädje och ljus i kretsen av bröder.

Tack alla ni som redan stött detta projekt! Och välkomna nya bröder som vill stödja projektet ”att idka caritas på ett njutningsfullt sätt” och samtidigt bringa ljus till någon på livets skuggsida.

Ett stämningsfullt avslut på året och med ödmjuk tillönskan om ett gott nytt år!

Michel Gyring, administratör www.invinocaritas.com

Facebook: In Vino Caritas

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Tyringe utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner.

– Vi fick tankarna in på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul.

– Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte.

Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen.

Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give a way” så kan den levereras utan frimurarsymbol.

Priset är 398 kr att betala till Bankgiro5740-9740, Frimurarogen Cubiska Stenen, Kristianstad.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pestill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm.

Pestill har en konvex ände och andra är konkav.

Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning.

26

Trädet ett bra redskap för faddrar Sedan en tid används illustrationen med trädet som en bild för att beskriva såväl värdegrunden inom frimureriet som den vandring alla bröder gör.

SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND Det gör den till ett utmärkt redskap för faddrarna i de ibland svåra samtalen med en presumtiv broder.

T TRE MÄNNISKA EN BÄ BAL AN S HARM & ONI GEME

NSKAP

RLD OMVÄ

HJÄLP SAM & OMT HET ANKE JOBB

J FAMIL

PERSONLIG UTVECKLING

SJÄLVINSIKT RITUALER

TYSTLÅTENHET

MYSTIK

FRIMURERISKA RUM

FÖRSIKTIGHET

MÅTTLIGHET

UPPLEVELSER

BARMHÄRTIGHET

VÄSTERLÄNDSK HUMANISM

KRISTEN VÄRDEGRUND

H

ur kan man som fadder tala med en presumtiv eller nybliven frimurare utan att avslöja för mycket? Men samtidigt inte bli för vag och otydlig?

– Använd trädet. Det är en stark symbol i sig och på det sätt som vi nu använder den för att beskriva värdegrunden i frimureriet så får den ytterligare innehåll, säger Göte Gabrielsson, en av de bröder som varit med om att ta fram trädet.

Tanken bakom att över huvud taget använda ett träd som symbol och förklaringsmodell inom frimureriet,

är dels att det rymmer många positiva känslor som växande, kraft och skönhet, dels att den hjälper till att skapa en tydlig förklaringsmodell av vad vårt frimureri handlar om.

Inga hemligheter – Och det viktiga är ju att som fadder kunna föra det enkla samtalet utan att blanda in symboler och ritualer. Då finns alltid risk att man antingen av misstag säger för mycket eller rent av skrämmer bort en presumtiv broder.

Men allt det som finns i trädet är offentligt, där döljer sig inga hemligheter.

27

Göte Gabrielsson är själv fadder och har provat att använda trädet under samtal med yngre frimurare, de som ibland är mitt i livet och nu ska lägga till logelivet i ett redan hektiskt vardagligt schema med familj och karriär.

– I de samtalen är de värdeord som vi har i trädets krona en utmärkt utgångspunkt för där finns de ju alla med: jobb, familj, gemenskap, hjälpsamhet. Plus det som vajar högst uppe i toppen, balans och harmoni. Säg den av oss som inte strävar efter det.

– Sedan går det att vandra neråt längs stammen och närma sig det som är de frimureriska värdena och hur de kan hjälpa varje människa att växa och utvecklas. Det finns visdom i dem och en visdom som varje broder har möjlighet att göra till sin.

Inget facit finns Likt den frimureriska vandringen är det arbete som faddrarna har med sina adepter ingenting som avstannar när väl den första receptionen är genomförd. Det krävs ett fortsatt eget arbete av både fadder och ny broder för att förståelsen om vad som sker i logen också ska vara en hjälp i den personliga utvecklingen.

– Det fina med vår nya illustration är att det inte finns något facit, inget rätt eller fel. Det går att starta samtalet i trädets krona eller i rotsystemet och sedan röra sig uppåt eller neråt.

Jag skulle vilja säga att det är oerhört inspirerande att nu och då byta väg i resan uppåt eller neråt längs stammen.

Antingen tar vi då vår utgångspunkt i den västerländska humanismen och den kristna värdegrunden, eller så möter vi den på väg ner. Spännande samtal blir det i båda fallen.

I takt med den egna personliga utvecklingen så får orden i trädet en ny innebörd. Det går att föra oändliga diskussioner med hjälp av värdegrunden av den enkla anledningen att – likt trädet – läggs nya årsringar till också i varje broder och med nya årsringar kommer nya erfarenheter.

– Trädet är en uråldrig symbol men jag menar att den har visat sig vara ett helt modernt sätt att introducera och förklara vad frimureriet kan ge oss bröder. Därför tror jag att det kan bli ett utmärkt redskap för oss faddrar. X Text: ANDERS CARLSSON

Ett förbud mot levande ljus gjorde sammankomsten elektrisk Vad gör man om man plötsligt förbjuds att använda levande ljus i de lokaler man hyr för sina sammankomster? Det drabbade brödraföreningen Gustaf Dalén tidigare i år. Att hitta en ny lokal var inte ett alternativ.

Med en rask rörelse ges illusionen att det enda ljuset tänder det andra.

D

e lokaler man hyr finns i Hotell Foresta på Lidingö utanför Stockholm. Hotellet tillhör Scandic-kedjan och där har brödraföreningen hållit till ända sedan 2001.

Men i våras, efter 13 år, kom hotellpersonalen underfund med att det används levande ljus vid sammankomsterna.

Brandsäkerhet Enligt hotellägarnas policy är levande ljus inte tillåtna av brandsäkerhetsskäl i någon lokal hos de hotell som ingår i Scandic-kedjan. Det handlar ju om en verksamhet där en brand skulle kunna vara förödande. Enbart i lokaler där hotellen har egen personal är undantagna från regeln.

Orubblig regel Ämbetsmännen i Gustaf Dahlén fick nu bekymmer. Det finns inga andra lokaler på Lidingö som skulle kunna godkännas eller fungera av praktiska skäl. Att någon ur hotellpersonalen skulle vara närvarande vid sammankomsterna var av förståliga skäl inte heller ett alternativ.

Och förbudet var orubbligt. Inte

ens om föreningen hade en medlem som är utbildad brandman som sitter med vid sammankomsten, kunde man göra något undantag.

Men det fanns en lösning.

– Nu har vi genomfört vår första helt elektriska sammankomst, ringde Lars Skoglund, ordföranden i brödraföreningen Gustaf Dalén och berättade.

– Elektriska ljus var naturligtvis det enda alternativet som stod till buds.

Men hur skulle det fungera rent praktiskt? Det måste ju passa in i ritualen och man kan inte hålla på med strömbrytare, eller skruva i och ur glödlamporna utan att det blir helt fel.

Efter mycket testande kom ämbetsmännen dock till slut fram till en lösning som fungerar näst intill perfekt.

Tre armar På Bauhaus hittade man lämpliga ljus som ser ut som äkta antikljus i stearin.

Efter lite mer sökande fann man i Clas Ohlsons sortiment ett ljus som fungerar i kandelabrar och ser helt släckta ut när man placerar en ljuskopp över 28

dem. I själva verket är de ljusen tända hela tiden, men det kan ingen se.

– Egentligen skulle man nu ha behövt tre armar, en extra som man lyfter av ljussläckaren med, säger Lars Skoglund.

– Vi övade dock in en rörelse där man med vänster arm lyfter av ljussläckaren med en snabb rörelse som ingen tänker på. Och när vi nu hade vår första sammankomst med de nya ljusen var det ingen som reagerade negativt på något sätt.

Fler orter Scandic har hotell på 35 orter i Sverige, 17 i Finland och på 32 orter i Norge och Danmark – Det kan ju vara flera enheter som hyr av Scandic eller i andra lokaler där samma policy finns när det gäller levande ljus, så vi vill gärna dela med oss av hur vi löste det hos oss, säger Lars Skoglund.

Och visst passar det bra med en annorlunda ljuslösning i en brödraförening som bär namn efter en nobelpristagare som blev berömd bland annat för sina uppfinningar när det gäller belysning i sjöfartsfyrar.

– Vi firade vårt 30-årsjubileum i april i år. Än så länge leder ljuset Gustaf Dalén, säger Lars Skoglund. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Gustaf Daléns ordförande Lars Skoglund med elektriskt ljus.

Välkommen till Gripsholms Fastighetsförmedling Gripsholms Fastighetsförmedling är en fristående mäklarbyrå med kunden i fokus. Det innebär att hos oss är du aldrig en i mängden utan varje uppdrag hanteras med stort engagemang och hög servicenivå. Sammanlagt har vi över 100 års erfarenhet av att sälja bostäder och kommersiella fastigheter. Vi genomför varje år ett hundratal bostadsförsäljningar i Stockholm.

SIBYLLEGATAN 44, 114 43 STOCKHOLM

Broder Christopher Lejdering Fastighetsmäklare & Jurist 070-787 50 64 christopher@gripsholms.se

GRIPSHOLMS.SE

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 29

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Storintendentens expedition

Handskar 225 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Kravatt med mönstrat frimurarkors 225 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr Pins med frimurarkors, 4, 6 eller 10 mm 50 kr Pins med passare/ vinkelhake, 6 mm 50 kr Slipsnål/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Slips med mönstrat frimurarkors 275 kr

Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manchettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Servietthållare i guld med frimurarkors 175 kr

Klackplånbok 75 kr

Servietthållare i silver med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Brevkniv med frimurarkors 125 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se Betalning mot faktura, 20 dagar.

Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos Ordensassistenterna.

31

De som spelar upp historiska loger hos la Lumière har ofta lägre grader. Ett bra sätt att engagera alla bröder berättar logens deputerade mästare Yalle Elehu, till vänster på bilden. Han fungerar som regissör och berättare. Övriga är Joakim Mårlöw (II), recipient, Daniel Långström (IV-V), koordinator och GB (IB), Mikael Persson (III), VB, Thorulf Woxborg (III), ABB, Carl Michael Gräns (II), FBB, Fredrik Ringdén (IV-V), CM, Mathias Jernelöf (III), FM, och sittande Anders Chrigström (VI), OM.

En frimurarbroder från 1700-talet skulle känna sig hemma i dagens loger När S:t Johanneslogen la Lumière grundades år 2003 i Stockholm, skrevs det in i statuterna att logen ska genomföra en historisk loge varje år. Redan första året genomfördes en sådan och under senhösten i år kunde man för 11:e gången visa hur en logsammankomst gick till när vår Orden var ung.

S

om besökare vid de historiska logerna känner man sig verkligen förflyttad ett par hundra år tillbaka i tiden. Alla som agerar är iförda autentiska kläder från 1700-talet, med peruker och puder i ansiktet. Och språket är hämtat från samtida ritualer.

I år genomförde man en loge efter flera olika ritualer. Öppnandet av lo-

gen genomfördes enligt ritualen från Ecklefs period, från 1757 och 1759.

Själva logesammankomsten följde sedan ritualen från 1780 när Hertig Carl genomfört den första revideringen och slutandet av logen gjordes enligt ritualen från år 1800 när hertigens andra revidering var klar.

För dagens frimurare är det slå32

ende hur mycket man känner igen från 1700-talet. Det är inte svårt att hänga med. En del element i ritualen är omförflyttade men väldigt lite är borttaget.

Hertig Carl En broder från 1700-talet som är med om en av våra sammankomster i dag,

På 1700-talet var dryckesbordet viktigt. Hit gick bröderna mitt under sammankomsterna och fyllde på sina glas.

skulle också känna väl igen sig men dock upptäcka att ganska mycket är tillagt, inte minst av Hertig Carl.

Mellan år 1750 och 1800 kan man se att dramaturgin i ritualen förändrades.

Vissa saker tonas ner och en del och andra lyfts upp. Exempelvis kan man se att det kristna inslaget blir tydligare.

Det finns fler exempel, men det skulle avslöja för mycket att berätta om dem här. För den som vill veta mer kan bara ett besök rekommenderas varmt, nästa gång det blir dags för en historisk loge.

Dryckesbordet Vad vår 1700-talsbroder antagligen skulle sakna mest är dryckesbordet. Det spelade en central roll under den första tidens loger. Under logesammankomsterna serverades såväl mat som dryck.

Det finns en bild bevarad från 1700-talet där man ser hur bröderna mitt under logen går till dryckesbordet för att förfriska sig. Det blev en del ”spring” under sammankomsterna kan man förstå och det är kanske inte så konstigt att just den detaljen är en av de få som tagits bort när ritualen reviderades.

En annan förändring är hur ämbetsmännen är placerade i logen. Från början satt ceremonimästaren, talmannen och introduktionsbrodern bakom ordförande mästaren och sekreteraren och skattmästaren satt vid var sin sida om honom. Det vet man eftersom Hertig Carl gjorde en skiss över placeringen och som i dag finns förvarad i Stamhuset.

Den grymme brodern Och apropå introduktionsbrodern så fick han den benämningen i början av 1800-talet. Många har säkert hört att han innan dess kallades ”den gruvlige” men i ritualerna från 1750-talet kan man se att han kallades ”den grymme”.

1700-talets ordförande mästare, med sitt dryckesglas, spelas av Anders Chrigström.

Ytterligare en funktion fanns på den tiden. En av bröderna var ”FM”.

I dag står den förkortningen i våra högre grader för ”förste marskalk”. Men på 1700-talet utlästes den som ”förste mästare”. Det var den broder som var äldst i graden och hans uppgift var att ta andre bevakande broderns plats när så behövdes.

Kalmar nästa För den som inte kan vänta till nästa höst för att få vara med om en historisk loge, finns det ett utmärkt tillfälle redan i mars 2015. Då kommer bröderna i Kalmar att genomföra en loge enligt gamla ritualer. Vid la Lumièrs fantastiska teaterföreställning – för det måste man säga att genomförandet var – kom en grupp från Småland på besök för att se och lära sig. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM 33

Bevakande broder, med välpudrat 1700-talsansikte, spelades av Thorulf Woxborg.

Årets Julklapp Kungliga Carl den XIII:s Orden av Tom Bergroth

Boken presenterar från ett unikt källmaterial bakgrunden till och tillkomsten av Sveriges femte statliga riddarorden. (… ”till uppmuntran och belöning för medborgerliga och välgörande bemödanden till nödlidandes och allmänt gagn...”)

Denna orden är speciell på så sätt att den endast tilldelas frimurare.

Det är en levande och lättläst skildring av en riddarorden vars insignier kan bäras såväl i den allmänna världen som inom Frimurarorden.

Kostnad: 495 kr. Skickas fraktfritt inom Sverige.

Beställningar görs hos Storintendenturen via e-post sit@frimurarorden.se.

Betalning mot faktura, 20 dagar netto.

Oscar Byström – koralforskare och frimurare på 1800-talet Oscar (Fredrik Bernadotte) Byström var född den 13 oktober 1821 i Stockholm. Byström bedrev musikaliska studier 1834–1836 samt genomgick officersutbildning 1836-1847. Han antogs som frimurare i Den Nordiska Första S:t Johannislogen den 9 maj 1849.

V

id sidan av sin militära tjänstgöring, vilken han avslutade 1871 som kapten vid Svea artilleriregemente, ägnade sig Byström ända från 1840-talets slut åt musiken.

Byström blev nära vän med ”Sångarprinsen” Gustaf och han fick hedersuppdraget att vara pianolärare åt prinsessan Eugenia. Han gav 1849 en egen soaré på Stora Börssalen, där han spelade piano. Som kompositör framträdde han under den följande tiden med en pianotrio samt med en duo för violoncell och piano.

Höga Majestät Hans största arbete, en symfoni i dmoll med den figurerade koralen ”Höga Majestät, vi alle” i finalens coda, tillkom 1870-72 och uppfördes första gången av hovkapellet i oktober 1875, senare framförd i omarbetat skick i november 1895 och i Göteborg 1907. Tonspråket i d-moll symfonin och i hans båda stråkkvartetter är starkt påverkat av tonsättarkollegan Franz Berwald (1796-1868).

Byström invaldes 1864 i Kungl.

Musikaliska Akademien. Med stöd av arvprins Oscar blev han utsedd till inspektor vid konservatoriet. Under sin inspektorstid ivrade Byström särskilt för utgivandet av musikskolor för de olika instrumenten och publicerade själv 1871 en allmän musiklära. År 1876 väckte Byström i akademien förslag om systematisk insamling av svensk folkmusik, ett initiativ, som hade till följd ett upprop om inlämnande av folkmelodier och uppgifter om folkmusik. Mest betydelsefull blev emellertid Byströms insats för kyrkomusiken och som koralforskare var han en pionjär inom sin tids kyrkomusik.

Internationellt Byström blev internationellt uppmärksammad med sina samlingar av

CD-inspelning 1998 av det svenska skivbolaget Sterling. Återutgiven 2012 och kan nu köpas på Internet: www.prestoclassical.co.uk Beställningsnr: CDS-1025-2.

äldre koraler och gregoriansk musik.

Han ansåg att flera svenska koraler hade gregorianskt ursprung. Redan 1867 hade han jämte Franz Berwald (1796-1868) av Musikaliska akademien erhållit i uppdrag att utarbeta en berättelse om koralfrågans uppkomst och behandling, vilken trycktes av akademien 1866.

Franz Berwald och Oscar Byström var mycket förbundna med varandra och de hade lägenheter under lång tid i samma fastighet. Berwald var dessutom delägare i det kalkbruk på Gotland som Byström från 1850-talet drev tillsammans med sina bröder.

Vid denna tid konstruerade Byström en hydropyrometer som kunde mäta trycket i masugnar. Denna uppfinning gav honom en medalj vid världsutställningen i London 1862. Åbo Byström blev år 1872 engagerad som ledare för Musikaliska sällskapet i Åbo, där han verkade till 1876. Under dessa 35

år i Åbo komponerade han sångspelet Herman Vimpel vars premiärföreställning hölls i Helsingfors 1875. Varje säsong anordnade Byström flera teater- och operauppsättningar samt dirigerade närmare 200 konserter och soaréer.

Från 1881 började Byström planmässigt arbeta för större livaktighet i den svenska kyrkomusiken. I huvudstaden gav han ”motettaftnar”, av vilka den första ägde rum i Jakobs kyrka 1881. Vid motettaftnarna, som fortsatte intill 1885, uppfördes företrädesvis äldre kyrkomusik, bland andra av Palestrina, Frank, Prætorius och Schop.

1 700 socknar Från Skåne ända upp till nordliga Norrland gav han en mängd kyrkokonserter, enligt egen uppgift i inte mindre än 1 700 svenska socknar. Byström bedrev även koralstudier i utlandet och började 1866 att utge samlingar av Lutherska koraler. Byström tryckte med statsbidrag en samling svenska medeltidssekvenser och hymner och gav ut 1903 en ny upplaga med tillagt orgelackompanjemang.

Vid sin död den 22 juli 1909 på Aspnäs i Spillersboda, sydost om Norrtälje, innehade Oscar Byström Ordens VIII:e grad. X Text och bild: STEN SVENSSON

Internationellt

Lord Shaftesbury – förfrimureriets främste fritänkare Seså! Räta nu lite på ryggen i stolen du sitter på och föreställ dig att du finns med bland frimurarna vid den första Storlogens grundande den 24 juni 1717.

Du befinner dig i London på puben ”The Goose and Gridiron Ale-house”, belägen på St. Paul’s kyrkogård. Storlogen är en hopslagning av de fyra loger som har funnits tidigare, så alla prominenser är där.

A

nthony Sayer blir vald till stormästare, men i vimlet syns James Anderson, Jean Desaguliers och George Payne. De förnämsta herrarna kommer från Westminsterlogen ”Rummer and Grapes”, som har hela 70 medlemmar. Det är dessa bröder som är de mest verserade så du vänder dig till en av dem, Desaguliers.

Han är ju Newtons vän och kurator vid ”Royal Society” och du frågar honom inställsamt: Broder Jean, vem bland er frimurare skulle man kunna kalla den främste ideologiske företrädaren för frimurartanken?

Desaguliers: Lord Shaftesbury of course!

Du själv: Vem är denne Lord Shaftesbury? Jag har aldrig hört talas om honom.

Desaguliers: Appaling! Are you really a Mason?

Nu kanske du frågar dig själv. Vem var Lord Shaftesbury?

Som pojke hade Anthony Ashley-Cooper, den tredje earlen av Shaftesbury, blivit undervisad av den engelske filosofen John Locke (1632-1704) och vid 11 års ålder behärskade han grekiska och latin flytande. Han kom via Locke tidigt i kontakt med platonisterna vid Cambridge, men också dennes gode vän Isaac Newton (1643-1727).

Shaftesburys farfar var en av initiativtagarna till det liberala Whig-partiet, som var den politiska plattformen för de tidiga frimurarna i England (en liknande roll hade också Hattpartiet i Sverige). Följaktligen blev också Shaftesbury en drivande Whig-politiker.

Hans nära vän Whig-politikern John Somers (1651-1716) var president för ”Royal Society” 1698-1703 och tillika ledare för de engelska pythagoréerna (proto-frimurarna). Shaftesbury tog över detta ledarskap efter Somers. Newton som var president för ”Royal Society” 1703-1727 kunde inte komma ifråga – han var för dålig på grekiska.

Shaftesburys samlade moralfilosofiska verk utkom 1711 under titeln: ”Characteristics of men, manners, opinions, times”. Han bosatte sig efter detta i Neapel, för att låta sig inspireras av närheten sin förebild Pythagoras Crotona.

Den engelske litteratören David Roberts nämner i sitt förord till Daniel Defoes ”A Journal of the Plague Year” (1722), Shaftesburys stora påverkan på författaren till Robinson Crusoe. ”The decade preceding Defoe’s Journal had seen the publication of an enormously influential work, Shaftesbury’s Characteristcs” (Oxford World’s Classics, 1998).

Shaftesbury inspirerade mer än någon annan Rosseau. I dennes ”Discours sur les sciences et les arts” (1750), utvecklar Rosseau upplysningstanken om ”den gode vilden”, vilken ju kan jämföras med Defoe’s ”Fredag” i Robinson Crusoe som publicerades redan 1719. Tvivelsutan tillhörde Defoe kretsen av de okända förfrimurarna.

Shaftesburys moralfilosofi ligger också till grund för Immanuel Kants tänkande.

En av Shaftesburys första opus finns med i Characteristics och kan ses som 36

Lord Shaftesbury (1671-1713).

en introduktion till frimurerisk moralfilosofi. En undersökning angående Dygd och Förtjänstfullhet skissade han på redan 1691, men den blev inte publicerad förrän 1699. För den som inte vill köpa Shaftesburys verk i original för några tusen dollar, kan ladda ner detta på: http://oll.libertyfund.org/ title/812/77905 För den som ändå inte orkar plöja dessa 58 sidor har jag gjort en sammanfattning, eftersom jag anser detta är ett frimureriskt viktigt traktat.

Sammanfattning av

”An Iquiry concerning Virtue and Merit” (1699)

Det finns många religiösa människor med usel moral och tillika finns det många ateister med den högsta moraliska resning. Detta visar med tydlighet att moralen är oberoende av religionen och enbart relaterad till personen. Hur kan man då påstå att de åsikter om hur universum styrs på minsta sätt är relaterade till Dygd och Förtjänstfullhet”?

Alla varelser har sitt eget bästa för ögonen och söker personliga fördelar.

Det är ju naturligt att skapelsen (evolutionen) vill utveckla sig själv. Därför kan enbart den som är god mot andra och sig själv anses för verkligt god. Det någon gör mot sig själv gör han också emot sin skapade natur.

I världsordningen kan man observera hur en del djur är byten och därför

goda för andra. Till exempel behöver spindeln flugan som byte. På ett liknande sätt behöver jordklotet solens ljus för sin näring. Om nu verklig illvilja eller ondska skulle finnas måste detta vara något som bryter mot denna världsordning. Smärta kan inte definieras som något ont, eftersom mycken smärta är en del av världsordningens utveckling; exempelvis när barnets tänder spricker fram i munnen. Det som vi uppfattar som verkligt ont måste kunna bevisas vara av ondo i alla världsordningens sammanhang. Detta torde vara omöjligt och då måste allt ont tills vidare enbart betraktas som relativt.

Det onda som vi kallar själviskhet är ofta beroende på att en person handlar emot sitt eget bästa, i förhållande till världsordningen, utan att han själv inser detta. Det gäller därför att få en sådan person att direkt och inte slumpmässigt sträva mot det goda utifrån sin egen inneboende natur. Det är sådana passioner som avund, skadeglädje och halsstarrighet, som är självsvåldiga.

Emellertid är också känslor som vi anser goda ofta missriktade. Moderskärlek kan leda till favoritism och medlidandet kan bli handlingsförlamande.

Vårt sinne kan skilja mellan det som är vackert och fult; harmoniskt och dissonant; angenämt eller otrevligt.

Dessa upplevelser finns också inom oss i våra drömmar, fastän det då inte finns något yttre att förnimma. Detta visar det mänskliga sinnets inneboende förmåga att uppfatta det goda.

En orättfärdig människa måste ha ett skadat sinne, liksom vår kropp också kan bli skadad. Dock kan en till synes orättfärdig människa visa sig vara en person med högtstående moral, men med ett dåligt humör som ytligt sett sårar andra.

Vi har alltså alla ett inneboende moraliskt sinne som gör att vi vet om när vi åsamkar andra verklig skada. Det är en bedömning vi gör av det fula i våra gärningar, på ett liknande sätt som vi bedömer det fula i tillvaron.

Det spelar därför ingen roll om vi tror på en gud eller inte, utan det viktiga är utvecklandet av vårt inneboende moraliska sinne. Det är ofta dåliga vanor och felaktiga rutiner som gör vårt sinne korrumperat. Skälet till detta kan i många fall vara vidskeplighet och religiösa sedvänjor.

Religionens syfte är att i gudarna

skapa goda förebilder för oss. En religiöst troende utgår från att Gud besitter goda egenskaper, men att dessa inte är ursprungliga i människan. Därför gör religionen ofta både nytta och skada.

Ateismen däremot tillför ingenting, varken det ena eller det andra.

Religion har alltså inte med moral att göra. För det mesta fascineras någon av gudens makt och strävar efter att få fördelar från sin gud.

Religionen kan också vara ett sätt att få själviskt egenvärde genom att imitera gudens överlägsenhet, samt att leva med förhoppningen att guden ska straffa ens fiender.

För fattiga och tjänstefolk är det en förtröstan att Gud ger dem en belöning i en annan värld.

Som tidigare påpekats är det viktiga inte tron på Gud, utan tron på det inneboende goda i oss själva. En bra person bör sålunda ha en känsla för dygd, ett sinne för det goda och sköna i världsordningen, samt också ett gott humör.

Det finns en komplicerad balans i världsordningen mellan naturens djur.

De liknar instrumenten i en orkester.

Det som är en dygd för ett djur, kan vara ett fel hos ett annat. Detta liknar instrumenten i det att de alla är stämda på olika sätt för att bli välljudande. För lejonet är modet en naturlig känsla, medan det för en kanin vore en förödande dumdristighet.

Vi bör därför inom oss hitta de dygdens naturliga känslor (natural affections) som gäller för människorna. Dessa är kärlek, tacksamhet, välvilja, generositet, medkänsla och hjälpsamhet.

Vår upplevelse av dessa ger oss den högsta glädjen. Ett sätt att träna dessa är att kontemplera över de tal, harmonier, proportioner och överensstämmande sammanhang vi finner 37

”Gåsen och Halstret” – en pilsnerkrog i en del av London som kallades för ”St. Pauls kyrkogård”. Krogens namn var en förvrängning eller parodi på ”Svanen och Lyran”, namnet på ett musiksällskap som också möttes där.

Byggnaden hade fem våningar inklusive källarvåningen. Den största matsalen där storlogen grundades fanns på andra våningen och var bara 7 x 4,5m. Frimurarbröderna satt trångt bänkade på den tiden.

i naturen och som är ett uttryck för världsordningen.

Vi bör undvika de ofullständiga känslor (partial affections) som endast ger förströelse, tillfällig njutning och endast bygger på sympati för andra utan djupare kärlek. Detta är viktigt eftersom kontakten med de naturliga känslorna leder fram till det naturliga samvetet.

Människan är den varelse som har svårast att stå ut med ensamhet och därför har hon också det starkaste samvetet i förhållande till andra.

Det är i brödraskap som upprätthåller enighet, vänskap och förbundenhet, som detta naturliga samvete utvecklas. Det är genom sådana förbindelser som både länder och familjer blomstrar och blir framgångsrika.

Shaftesbury som Emblematiker Emblematiken eller sinnebildskonsten hade som upphovsman den italienske juristen Andrea Alciati som 1531 gav ut en

bok med titeln Emblematum Liber. Det är en genre med rötter i Hermetismen, där man ville efterlikna den förmodade

egyptiska visdomen förborgad i kryptiska hieroglyfer. Shakespeare blev inspirerad av Emblemata, liksom även vår Georg Stiernhielm – medlem av ”Royal Society”. Den mest kända svenska samlingen emblemata är en handskrift från 1600-talet som tillskrivits Haquin Spegel. Dessa gavs ut av Bokvännerna 1966.

Lord Shaftesburys böcker är späckade med emblemata och följer därmed en hermetisk förfrimurerisk tradition.

Här nedan är ett axplock ur hans bok: Emblem 1: Detta ger oss en inblick i det antika begreppet upplysning (elampsis) i sin ursprungliga form såsom den återfinns hos Hierokles från Alexandria. Vi ser här eldsalamandern överst och i mitten kvinnan med janusansiktet som representerar Dygd eller Last.

På hennes vänstra sida (vårt höger) ser vi hur Satyren triumferar och elden blir till en förbrännande drakes kraft i mörkret. På hennes högra sida ser vi hur den apolloniske gode herden triumferar och elden används till den visdom som upplyser världen. Schackrutorna erinrar om marmorn i Pythagoras Kalimarmara eller om man så vill – golvet i frimurarlogen.

Emblem 1

Emblem 2: Slutligen triumferar dygden på livets scen flankerad av Athena och Apollon, liksom Filosoferna på Rafaels målning ”Skolan i Athen”. Dygden i mitten har haft förtjänstfulla bokstudier till vänster och egen empirisk forskning till höger till sin hjälp i sin fullkomning.

Emblem 2

Emblem 3: Shaftesbury avslutar sin moralstudie med en devis från Horatius brev 2,45: ”inter silvas Academi quaerere verum”. Det betyder: I akademins lundar söker man sanningen. Det är en hänsyftning till Platons Akademi, men också en anspelning på den pythagoreiska logen/Akademien.

Vi ser på emblemet hur de enkla människorna till vänster låter sina passioner uttryckas i dyrkan av människor och gudar. De goda filosoferna i Akademin (till höger om världsordningens Herre i mitten) har en trevlig samvaro i godan ro. En av dem betraktar Pegasus – Apollons häst som flyger över berget Parnassen till sin Herre. Det är en sinnebild för människans sinne fri från passioner som på lätta vingar lyfter mot det kosmiska ljuset. Ett emblem för svenska frimurare att begrunda. X Text: CHRISTER CLAUS

Emblem 3

38

Internationellt

Västra Klagomuren i Jerusalem med ”Dome of the Rock” i bakgrunden.

Ingen fred förrän Messias säger vem som har rätt Filosofie doktor, lektor Sture Ahlberg, X, Svea, har utkommit med ett imponerande arbete: ”Brännpunkt Jerusalem, Om Judendom, Kristendom, Islam, Fundamentalism, Fred och Försoning i den Heliga Staden”. Det skriver Magnus Ottosson, forskningslogen CFE:s förre ordförande mästare efter att ha läst boken:

B

roder Ahlberg sparar ingen möda för att återge historien och analysera dess traditioner och tolkningar därav. Det som skapat dramatiken kring Jerusalem är egentligen löftet om judarnas nationella återupprättelse i Palestina, allt enligt en fundamentalistisk bibelsyn.

Som undertiteln anger, innehåller Ahlbergs bok nyckelorden för allt som rör Jerusalem under historiens gång. De tre skriftreligionerna har var och en koncentrerat sina ur-

historiska mest laddade händelser (knappast oberoende av varandra) till en och samma plats, Tempelklippan, platsen för ”paradis”, utkorelse (Abraham – Isak), tempel och slutlig dom (Islam).

Historien 169 sidor av boken tecknar historien, templet och de historieideologiska ställningstaganden, som genom tiderna gjorts utifrån läsningen av Gamla testamentets texter.

40

Palestina är judafolkets urhem. Även om folket är förföljt och skingrat på gränsen till utplåning, har de gammaltestamentliga profeternas budskap om återförande och upprättelse aldrig ”tystnat”.

Utsagorna tillkomna i en för länge sedan svunnen tid har fortsatt giltighet och visar framåt mot en messiansk upprättelse. Så mycket är klart.

Men när människan skall tolka tiden, blir hon alltid ställd. Den exeget* finns inte, som kan dra sådana slutsat-

ser, men den som i fundamentalistisk övertygelse, ofta kristen, ser tecknen i tiden, tror sig rent av kunna hjälpa de gudomliga makterna och påskynda Messias ankomst.

Höjdpunkt Allt som handlar om olika kategorier i fråga om sionism, fundamentalism och messianism är inte Ahlberg främmande. Han når bokens höjdpunkt i sitt 13:e kapitel, ”Fundamentalism och islamism – samma andas barn?”, sid 147 ff. Jerusalem är bestämt att inom både judendom, kristendom och islam stå i centrum på domens dag. Då håller inga mänskliga slutledningar.

Trots allt torde även al-Mahdis efterföljare, muslimerna, göra anspråk på deltagande.

Tempelberget återkommer naturligt i Ahlbergs skrivning. Måhända kunde han gett Madabakartan en bisats. Den tecknar Jerusalems status i en till synes odramatisk tid, då staden fylldes med kyrkor. Det var innan Omars erövring 638.

Västra muren Moderna tiders makthavare är knappast klartänkta. Ahlberg tar Klagomuren som exempel, Den Västra muren, som sparades av romarna år 70, blev judarnas åtråvärda böneplats. Muren förklarades 1931 av engelsmännen för muslimsk egendom med ovärdiga restriktioner för de bedjande, exempelvis fick inga stolar användas.

Judisk närvaro i Jerusalem har konsekvent motarbetats under historiens gång. Ahlberg ger skickligt en mycket klar överblick av ofattbar mänsklig ondska och terror. Brännpunkten är Tempelberget, sid 119 ff.

Man anar ett egoistiskt ”Gud med OSS” utan förnuft, samtidigt som de gudomliga budskapen sammanfaller.

Det går inte att förneka profetian om judafolkets återupprättelse i Jerusalem kring en Messias. Tolkningen av den gestalten pågår fortfarande.

Bibeln och moralen Del två har rubriken ”Bibeln och Moralen i Israel/Palestina-debatten”. Här utgår Ahlberg närmast från Buber och Ben-Gurion. Den förres försoningsdialog, jag och du, går egentligen som en röd tråd genom Ahlbergs bok. Den omfattade samexistens mellan judar och araber. Ben-Gurion var realpoliti-

En ständig ström av troende säker sig till klagomuren.

ker även om Gamla testamentets budskap var hans vägledning.

Två år efter Bubers död var Palestina ockuperat av Israel på en vecka.

De förfallna byggnaderna i Jerusalems ”No Man´s land” röjdes undan och beredde väg för en storartad segerparad. För ”tvånationspolitiken”, om den varit seriös fanns inget underlag. Våld och skräck avlöste varandra.

Det fanns dock fredssinnade tänkare i Israel såsom Amos Oz och Yehezkel Landau. Liksom Buber har de lämnat tydliga spår, men ack så oföljbara. Buber kom i vissa israeliska kretsar att betraktas som landsförrädare.

Före sin död blev han dock upphöjd till hedersmedborgare i Israel.

Avskrädeshög I tre avslutande kapitel brottas Ahlberg med samexistensen, judar – araber, utifrån ”Brännpunkt Jerusalem” och frågar sig ”Om fred är möjlig i fredens stad?”. Ahlberg gör en historisk översikt, som blir mycket pessimistisk.

Den enda gången som Tempelplatsen har fått ”vila i fred” var under tidig bysantinsk tid. Då var den en avskrädeshög. Judarna hade själva förbjudit sig tillträde på grund av osäkerheten rörande den exakta platsen för Det Allra Heligaste.

Ahlberg varvar skickligt Bibelns budskap med tolkningar av kristna företrädare. Många ser de yttersta tecknen i den judiska befolkningens tillväxt 41

i Palestina. Men i fråga om fred, är det endast möjligt att tala om ”den inre freden” hos oss själva i Bubers anda.

Den förblir individuell.

Go home Hammarskjöld Dag Hammarskjöld var en hängiven beundrare av Buber. Jag var i Israel 1960 då Hammarskjöld gjorde ett besök i landet. Naturligtvis hade han en fredstrevare i sin portfölj. Men besöket recenserades i en israelisk tidningsrubrik med stora bokstäver: ”Go home, mr Hammarskjöld”.

Några av Roms påvar har besökt Israel såsom Paulus VI år 1964 varvid han invigde Bebådelsekyrkan i Nasaret. Med diplomatisk genialitet lämnade han Israel för Jordanien via Taanak och kom tillbaka genom Mandelbaum Gate, det vill säga bakvägen.

Ahlberg nämner vidare Paulus II år 2000 och Benedictus XVI år 2009, vilka gjorde försoningsbesök. Fred i Mellanöstern och Jerusalem är mottot för världens mest inflytelserika ledare.

Men Ahlberg avslutar: ”Ingen fred och försoning förrän Messias kommer (återkommer) och bestämmer vem som har Rätt…!

Boken är utgiven på Nya Doxa 2013 och är på 342 sidor. X Magnus Ottosson Foto: Israeli Ministry of Tourism *) Exeget = person som tolkar skrifterna

Notiser Prenumerera på arbetsordningar Det är nu möjligt att på ett mycket enkelt sätt prenumerera på arbetsordningarna till samtliga enheter inom Svenska Frimurare Orden.

En ny funktion på Ordens hemsida gör det möjligt att på två olika sätt prenumerera på arbetsordningarna till valfri enhet inom Orden.

Som ett mail Man kan få de arbetsordningar man önskar skickade som ett mail till den epostadress man registrerat hos Orden.

Mailet skickas ut en gång i veckan. Följ nedanstående länk och klicka för de loger du önskar. Du måste vara inloggad när du väljer enheter. https://www.frimurarorden.se/ arbetsordningar/prenumerera/ Direkt i kalendern Ett mycket smidigt sätt att planera in dina logeaktiviteter är att låta arbetsordningen för valfri loge ligga i din dator- eller telefonkalender. Då går du till den arbetsordning du önskar prenumerera på och klickar på länken i övre högra hörnet, strax ovanför arbetsordningen, där det står ”Prenumerera på arbetsordning”.

Följ bara instruktionerna i rutan som visas så är allt klart. X

Kassaföreståndare sökes till Stamhuset Drätseldirektoriet söker några bröder som vill dela på arbetet att förestå kassan i Stamhusets entréhall vid logsammankomster.

Arbetet går i huvudsak ut på att ta emot gästande bröders betalning för måltiden samt att rapportera antalet till köket.

Mer information kan lämnas av överkastellan Håkan Håstlund, 070-842 12 03 eller husfru Eija Häkli 070-531 66 15, alt 08-463 37 25. X

Radannonser i Frimuraren Har du någonting där hemma som du vill sälja eller ge bort, som har frimurerisk anknytning – eller saknar du något i dina samlingar? Då kan en radannons i Frimuraren vara lösningen. Välkommen med en annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Några enkla regler: Fem rubriker finns: Till salu, Köpes, Bortskänkes, Upphittat och Förlorat.

Rubrik på max 30 tecken och annonstext, med eller utan bild, på max 190 tecken plus telefonnummer och

eventuell mejladress. Bilder publiceras i ”frimärksstorlek”.

Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande.

Har Du inget överblivet som bara samlar damm i en byrålåda. Tänk efter, ta en bild, skriv en text med telefon och e-mailadress och skicka in till frimuraren@frimurarorden.se.

Ange också under vilken rubrik du vill annonsera.

Till salu Kors 18 karat guld

Frimurarkors i 18 karat guld med ”osynlig” ögla på baksidan. Att ha på halskedja eller kanske sy fast på klädesplagg. Kedjan ingår inte. Mått 12 mm. För det vill jag ha 900 kr + porto. Lars Billström, 070-592 90 32, bisen@bise.se

Bechsteinflygel perfekt till loge Flygel som har skötts minutiöst sedan 30-talet, av min mormor som var musikpedagog i undervisning med Birgit Nilsson, fam Björling m fl.

Bechstein nr 50354, 180 längd x 145 från 1898 – 99.

Pierre 070-765 51 12, pierre@dunbar.se

Handskar i vitt skinn. Storlek 9 1/2 Håller hela din frimurarbana.

Pris: 200 kr + porto.

Kjell Mazetti 070-726 19 31, kjell@mazetti.se Trisslott som belöning Beställ min bok ”Jorden Runt på 80 år” à 195 kr via pg 188651-4, njut av innehållet och hitta tre frimuraranknytningar. Meddela dem till mig och jag skickar en trisslott.

Lars Gibson 0498-21 23 19 norderport@gmail.com

Frimuraren för 70 år sedan (Under brinnande världskrig): Firma S. G. Sandström, Stuvsta, tillhandahåller s. k. evakueringskistor – enligt uppgift konstruerade i samråd med berörda myndigheter – för undanförande av föremål av värde, i trenne storlekar (1 400 x 600 x 700, resp. 1 000 x 430 x 500 och 700 x 300 x 350 mm) till ett pris av resp.

285, 195 och 145 kr.; 10 % rabatt vid åberopande av detta meddelande från Sv. Frim. Ordens Kansli.

Kistorna – å vilka ritningar kan erhållas hos firman, och som finns till påseende hos Riksluftskyddsförbundet i Stockholm – kunna givetvis även användas för förvaring av värden i loges eller brödraförenings stamort.

42

OHP:s Reflexioner

”Kristen Orden” eller ”Orden på kristen grund”?

D

et kan naturligtvis se ut som om det är egalt vilken av de två formuleringarna, som finns i rubriken, som man väljer när man ska beskriva vår Ordens karaktär. I ett möte härförleden med bröder från våra nordiska syskonordnar tyckte jag mig uppleva att bröderna från våra nordiska grannländer föredrog att tala om en ”kristen Orden”. ”Orden vilar på kristen grund” I Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar har dock valts formuleringen ”Orden vilar på kristen grund”. Och även om skillnaden mellan de båda formuleringarna kan anses hårfin föreställer jag mig att våra lagars formulering är det mest korrekta sättet att omnämna vår Orden, utan att jag fördenskull utesluter formuleringen ”kristen Orden”.

För mig syns nämligen formuleringen ”kristen Orden” indikera att alla tillhöriga skulle ha en mer eller mindre genomreflekterad kristen tro och vara beredda att ”stå på barrikaderna” för den tron, medan formuleringen ”vilar på kristen grund” kan antyda, att Orden – i sig – otvetydigt vilar på kristen grund, medan bröderna kan tänkas förhålla sig till den grunden på varierande sätt.

Men också sökaren är välkommen Det finns för all del formuleringar i våra ritualer som till synes förutsätter en attityd av tveklös anslutning till kristen tro. Men samtidig modifieras den attityden av att ordensledningen i bl a trycksaker som presenterar vår Orden för allmänheten, låter förstå att Orden är öppen både för den trosvisse kristne och för sökaren. Till synes finns här en motsättning. Men kanske ligger lösningen på den skenbara motsättningen just i att vi förstår Orden – i sig – som tydligt kristen – det råder ju knappast någon tvekan om den saken för den som har någorlunda överblick över Ordens rituella material – medan ordensbröderna kan ha kommit olika långt i sitt förhållande till tron.

Just därför föreställer jag mig att formuleringen ”vilar på kristen grund” är att föredra. Den utsäger tydligt vad slags gemenskap vår Orden är, men den gör knappast anspråk på att varje enskild broder ska ha nått fram till ”trons fullhet” (Kol 2:10).

Bröderna kan befinna sig olika långt på ”resan genom trons landskap” medan Orden – i sig – är tydlig som vilande på kristen grund Detta innebär att vår Orden knappast i skrift eller tal i de frågor som handlar om Ordens religiösa anknytning eller grund kan presentera annat än det som kan betecknas som kristen tro, medan enskilda bröder i skilda sammanhang naturligtvis kan tänkas formulera tveksamhet och tvivel och att vi alla är medvetna om att många av våra bröder befinner sig på ”resan genom den kristna trons landskap” utan att fördenskull ha nått målet.

Inte känna sig som en hycklare Det som sagts i denna lilla artikel innebär också, att den som vid sitt inträde i Orden bekänt sig som kristen, men känner att både i den stunden och allt-

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

jämt återstår många för honom olösta frågor kring den kristna tron, inte ska behöva känna sig som en hycklare.

Han befinner ju sig på ”resa genom den kristna trons landskap” och det är fullt legitimt att ännu inte ha uppfattat helheten. X LEIF NORRGÅRD

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1695:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-

LACKSKOR

600:-

ULLROCK LåNG

1895:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

1900:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 43

375:-

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Intern Caritas, än en gång...

I

denna krönika har jag tidigare påpekat behovet av att ha en caritassamordnare i varje fördelning.

Dessa finns nu på plats. Namnet på bröderna kan fås från undertecknad.

De kommer att finnas med i nästa års matrikel.

Denna funktion är definitivt inte tänkt som någon administrativ överbyggnad utan har kommit till på grund av ett praktiskt behov för barmhärtighetsdirektoriet, BD, att nå ut med olika budskap genom att ha en kontaktbroder i varje fördelning. Kommunikation skall naturligtvis också gå andra vägen det vill säga BD kan få meddelanden om vad som händer caritativt i fördelningen och dess enheter från en broder som samlar information till exempel från caritasmöten ute i fördelningen Behövande bröder Vi måste ha en ökad uppmärksamhet riktad mot behövande bröder. Problemen kan vara av ekonomisk natur eller bero på sjukdom, svårigheter att ta sig till sammankomst eller annat. Det allt överskuggande är att Caritasgruppen eller ordförande mästaren/ordföranden, OM/O, får vetskap om situationen annars säger det sig självt att det är svårt att bistå. Emellertid måste man, som jag tidigare påpekat, ha djup respekt för att en enskild broder som behöver stöd kan ha många skäl att inte vilja ta kontakt med den lokala Caritasgruppen eller OM/O, särskilt på mindre orter där ”alla känner alla”.

I sådana fall kan en behövande broder vända sig till just den caritassamordnare som nu finns på plats. Alla bröder som berörs av interna caritasärenden omfattas av tystnadsplikt och ärendena skall hållas i en så snäv krets som möjligt.

I början av september genomförde vi ett miniseminarium i Stockholm med fördelningarnas caritassamordnare samt ytterligare en broder från varje fördelning. Vi lade upp riktlinjerna för gruppens arbete och hade en mycket givande ”inventering” av olika caritasinitiativ ute i landet och i Stor Capitlet i Finland.

Det finns en imponerande mängd projekt av olika slag alltifrån smärre ekonomiska bidrag till handgripliga åtgärder till exempel att bygga ramper vid ett ridhus så att handikappade barn lättare skall kunna ta sig upp på hästarna. En sammanfattning av seminariet kan fås från undertecknad.

Levande kontakt Av ovanstående framgår att BD upplever det som viktigt att ha en levande och kontinuerlig kontakt med enheter och fördelningar. Därför har vi för avsikt att förlägga ett ordinarie BD-möte ute i landet så länge ekonomin tillåter.

I oktober besökte vi Helsingborgs frimuraresamhälle och hade mycket givande samtal om caritasfrågor och andra närliggande saker. Kvällen avslutades med en väl genomförd och välbesökt grad II med efterföljande brödramåltid och rikligt med tillfällen till informella samtal. Ett besök på annan ort planeras för nästa höst.

Caritas - en vägledning En ny, genomarbetad, upplaga av skriften ”Caritas – en vägledning” är under tryckning och kommer att distribueras till enheterna senast i början av 2015. Likaså arbetar BD med en ny upplaga av skriften ”Ordens välfärdsinrättningar”. Denna skrift har 10 år på nacken och behöver kompletteras.

Måhända kommer också namnet att förändras.

Vi upplever det som viktigt att alla bröder får gedigna och korrekta uppgifter om de insatser Orden gör i den allmänna världen avseende både bidrag till forskning och till andra behjärtansvärda ändamål.

Ny skattelag En annan sak som är aktuell inom BD är att vi ser över alla handlingar som rör de stiftelser/fonder vars avkastning kommer BD till del. Bakgrunden till detta är att en ny skattelagstiftning rörande stiftelser gäller från den 1 januari 2014. Antalet ändamål som innebär så kallad ”inskränkt” skattskyldighet, det vill säga i praktiken skattebefrielse, 45

Göran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com

har utökats väsentligt. Bland annat innefattas nu även kulturella ändamål.

Det finns anledning för varje enhet inom Orden att se över ”sina” stiftelser för att se till att ändamålsparagrafen följs noggrant och att vidare göra en bedömning avseende stiftelsernas skattestatus. X GÖRAN KARLSSON Ordförande barmhärtighetsdirektoriet

informationsdirektorium

Antikvitetsexpert sökes till redaktionen! År 2015 vill ID erbjuda bröderna en slags ”antikrunda” på Ordens hemsida. Bröderna skall erbjudas att skicka in och få kommenterat/värderat olika frimureriska objekt i sin ägo. Är du sakkunnig inom detta område, hör av dig till: John Fahlnaes på telefon 0733–94 67 17 eller e-post: john@attondehuset.se.

Lös Frimurarens kryss – med chans att vinna miljoner RÖKARENS ENSAK

TOMT HA I KIKAREN

LÄGE FÖR SKÅL

DRA ETT STRECK ÖVER NÅGOT

TINGELING

3

ÄR GRADBANDET EN

6

MÄRKTES MER FÖRR

DYGD

HOSTIA

GENAST PÅ STÅENDE HÅR PÅ HALSEN

PÅ VAR SITT HÅLL STRÖM- HÅLLER INTE BRYTARE FORMEN

DE HÅLLS FÖR FRAMGÅNG

HALVGRÄS

SPELAR INTE SINA KORT

PUTSAT PRODUCERA

KORT LATINSKT DVS

LEGAT I GASSET SKENA ELDHUVUDFÄNGDA LINJE BRODER MED BANEMAN VISAR VEM SOM ÄR SKYLDIG

SAMHÄLLSBYGGARE TALSIFFRA

DYSTERFOTOGRAF- KVIST ORDER

4

DIREKTSÄNDNING

RANKT FLYTETYG

KOPPLAS TILL VETT ÅTERLED

POLERA HÄLLS I KAR

RESA SIG

SAMLAR ELITTRUPPER

TYPISKA TECKEN

MITT I KRUTDURK

LÄGGA I FRYSEN ÄR TANTEN PÅ NATTEN

BÖRJAR I GR I

KREATIV PERSON

HÅLLA FÖR SANT

LÄGGS PÅ FRANSKA

BLÅSNING PLAN MED MATTA

KONDUKTÖR BOKBORICKA

SES ÖVER AXELN

ORKAR

PLAN MARK

ÄR EN SMAKSAK EN TIONDEL

2

AVSLAGEN RUNT

TOG VARA PÅ SIG

ROCKSLAG STRÅ

MOTION FÖR TVÅ

EN BESTÄMD HERRE RUSA VILT TIDIG BOPLATS

BITA VAPEN I LITEN BLEKINGE VINSTLÄNGD GEN HJÄLPER I NÖDEN

5

1

HÅLLER IHOP PÅ KONTORET

PUFF STYR HAR FÄRGPENNOR

N

STORA PÅ KARTAN

u är det dags igen att ge sig i kast med Frimurarens kryss.

Bilden i krysset är tagen när två sjukhusclowner besökte Stamhuset och bland andra för H. M. Drottningen berättade om sitt arbete vid KulturSjukhuset i Stockholm. Clownverksamheten bedrivs på en rad avdelningar på olika sjukhus där barn vårdas. En verksamhet som stöds av Stiftelsen Frimurare Barnhuset sedan många år.

DEN FICK MAN MAN I KUVERT FÖRR

KAN GE FÄRG I ANSIKTET

Som vanligt hade glädjande många skickat in rätt lösning till krysset i Frimuraren nr 3. Rätt ord som bildades av de numrerade rutorna var ”passare”.

tive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 3 i tidningen. Senast den 26 januari 2015 ska din lösning vara inskickad, för den dagen drar vi vinnarna.

Gör så här: De numrerade rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respek-

Vinn: Bland de inskickade rätta lösningarna lottar vi den här gången ut nio trisslotter till tre vinnare. Tre lotter till var och en där högsta vinsten är 100 000 kr i månaden under 25 år. X

46

Lösning till krysset i Frimuraren nr 3 2014 A

JOBBAR MAN PÅ O KAN LYFTA TAKET

E SES FÖRE CO

KOMMUNKVINNA VAR DEN GRUVLIGE SKÄRS I TUFFA TIDER

K F R A C K L A N D N I B Y O S A N T E N P S T R A P T B A R M H Ä R I T A Å M L O K A L T SÅNG OCH PJÄS

VAR PÅ STUVAS EXPEDIOFTA TION

VAR HUVUDSTAD VATTENHÅL DELAT ÅSIKT

PÅ RAD I VÄST

PRYDER RING

VANLIGT PÅ HD

GÖRS PÅ BANA BEBODD VIND

TIO FÖR BRITT PLAN FÖR POST

ÄR VISSA VALSER POESINS MUSA

7

KOMMER MER EFTER

DEN TAPPAR OFTA SJUK DIREKT

HALVA DAGEN

1

DYGD

SERIETILLVERKA

KONSTRA MED SIG

ORTSBESTÄMT

PÅ ATENBIL ÅNGAR FRAM

B S O A S N G N A B I T E R T I A G H E FJÄSKA OLAGLIG SMÄLL

4

SPRIDS INTE LÄNGRE PÅ JORDEN GRYM BRODER FÖGA SPÄNNANDE

ÖGRUPP

HICKKUR SÄLJER TEXTER

6

STÅR OFTA OCH HÄNGER

SÄGER MAN TILL MAN

PERMALJUS

D R O T T N I N G M E D K U N G A R

H E D R A R

SES MED SPANN

B R O

T E N T A T

5

UTERUM ÄR ISKALLA

O B E R Ö R D A

VISAR UTAN AKTNING DRÖJSAVLAGT MÅL PROV

FÖRE DE FLESTA ANDRA

D

FLOTT ÅK

S T N A D R I A I D S E J A M A K A B R A N L J U D U T A T K E R I R O N

TRIVAS

HÅRFINT

SÅGS PÅ FILM FÖRR

2

LÄGGA I FRYSEN

LIGAMENT

BONDMAN

R LUFTRUM ILLA SEDD VÄXT

T I S T H E L L R

PUTTRAR PÅ PLATTAN ANVÄNDA HORN FÖRSTA HJÄLPEN

OMGÅNG I GOLF

OXDJUR

MÄTS LYCKAN I

MYTISK NÄTANVÄNDARE MÅR RIKTIGT BRA

DROG

HÅLLER TAPPER

UDDA TYP FLYTTA FLYTANDE

IBLAND ÖVER OM

L I M O U S I N E

-levande ljus som aldrig brinner neddet optimala ceremoniljuset i fler och fler loger

PÅ DEN TIDEN

D Å TIDSKRIFT

- Alltid lika långa - Låg drifskostnad - Brandsäkert - Sotar och rinner ej - Miljövänligt

M A G A S I I N N S D E R Y U F S T D A

VARA PÅ DET KLARA MED

VENTILERA

S MED STRECK

3

Permaljus

Ingemar Brander 0220-51035, 073-2098711 permaljus@telia.com www.permaljus.se

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits.

Det är Nicke Welin-Berger, Rättvik, Tor Klarwall, Kalmar och Thomas Fagö, Lyckeby. De tre kan se fram emot att så småningom få varsin CD med frimurarmusik i brevlådan.

Välkommen till Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs

SYMPOSIUM Frimurarhuset, Göteborg Södra Hamngatan 31 18 – 19 april 2015

Ur symposieprogrammet Klockan är tolv. Grad I, Jan Hjärpe.

Mellom barken og veden. Den svenske ministern og frimuraren Johan Beck-Ftiis og okkupasjonen av Norge i 1940. Grad I, Helge Bjørn Horrisland.

Viktor Rydbergs roman Vapensmeden.

Grad I, Bo Claesson.

Kabbalistisk påverkan i Mästaregraden.

Grad III, Henrik Bogdan.

Biskopen och frimuraren Olov Bergqvist. Grad VII, Sune Lindh.

De olika logesalarna i ett frimurartempel.

Grad X, Hans Andréason.

Stearinljus

Ryska dockor, koncentriska cirklar och kinesiska askar. Grad X, Kjell Hognesius.

Anhörigprogram

Särskilt program för medföljande såväl fredag kväll som under lördagen.

Dessutom Loger i Grad I och IV-V på kvällen före symposiet med gemensam brödramåltid.

Välfyllt bokbord med frimurarlitteratur.

Förbokade hotellrum.

Ytterligare information

Priser och ytterligare information samt anmälningsblankett finns på logens hemsida www.frimurarorden.se. Handlingarna nås enklast genom länken http://bit.ly/cfe2015.

Lördagen avslutas med festmiddag med anhöriga till en kostnad av 500 kr/55 € per person.

Anmälan och betalning ska ha inkommit till CFE senast den 31 mars.

Om anmälan och betalning är CFE tillhanda före den 1 mars är symposieavgiften 600 kr/65 €.

Vid senare anmälan och betalning är avgiften 700 kr/80 €.

47

Replik

Alla behövs för att göra Orden fullkomlig I Frimuraren 3/2014 lyfter Anders Lundvik den viktiga frågan om rituell kvalitet och ledarskapets betydelse för att säkerställa densamma. Det är en obekväm sanning som Lundvik levererar, att den rituella kvaliteten ofta lämnar en del övrigt att önska. Det är också svårt att se hur detta inte skulle vara en fråga om ledarskap, från såväl podiets sida som från förstemännen i varje kedja.

Samtidigt handlar vår Orden om mer än enbart ritualer. Det rituella arbetet i logen är visserligen själva kärnan i vår verksamhet, precis som golf är kärnan i en golfklubb, eller jakten är själva verksamheten i ett jaktlag. Men även i jaktlag och golfklubbar finns det medlemmar som kanske mest är där av vana eller av sociala skäl, snarare än av ett brinnande intresse för att just skjuta

på djur eller slå på bollar med klubbor.

På samma sätt finns det gott om frimurare som, om vi nu ska vara riktigt ärliga, inte förefaller vara så överdrivet intresserade av rituell stringens.

Ritualen blir då mer ett medel än ett ändamål i sig – kanske rent av ett nödvändigt ont, som tolereras som en del av en helhet, ungefär som att sitta och huttra flera timmar i ett jakttorn.

Engagemang Detta är naturligtvis helt i sin ordning.

Vår frimurarvandring är lång och intresset och energin kan helt naturligt variera över åren. Utan bröder som värdesätter en behaglig samvaro under värdiga former hade vår Orden förmodligen inte kunnat äga bestånd så länge och i så stor omfattning som idag är fallet. Samtidigt raseras vår

48

verksamhet snabbt om det inte finns bröder som först och främst prioriterar kärnan – en väl genomförd ritual.

Vissa ämbeten kräver i högre utsträckning än andra ett rituellt engagemang och intresse, till exempel OM, DM, BB, CM och IB. Andra kräver engagemang och intresse i det inre logearbetet. Därtill menar vi att OM, DM och samtliga förstemän måste ha ett intresse av att ständigt utveckla och förbättra verksamheten i hela kedjan.

En 275-årig verksamhet förbättras inte med stora kliv, utan ständigt med många små.

Olycka En rituellt oengagerad man på en rituellt central post är en olycka för hela logen och inte minst för honom själv.

För att rätt man ska hamna på rätt

Debatt plats menar vi att OM förutsättningslöst måste se till vem som har energin, viljan och kunskapen att ta ledarrollen i en kedja och bli försteman, och inte slentrianmässigt gå på grad eller senioritet, eller ännu värre – vända sig till någon personlig bekant som kan tänka sig att ”ställa upp” efter viss övertalning. Samtidigt som detta är en nödvändig premiss för logens ledarskap, är det viktigt att den broder som exempelvis främst har ett socialt eller historiskt intresse som ges utlopp genom frimureriet känner sig lika välkommen till loge, som den som har ett brinnande intresse för just ritualen.

Vi kan inte förvänta oss att alla bröder ska vara hängivna ritualister, lika lite som alla kan förväntas engagera sig djupt i caritasverksamheten, eller ha den sociala talangen att få varje broder att känna sig sedd och välkommen.

Ritualisterna behövs för att ge vår Orden form, men alla behövs för att göra Orden fullkomlig!

Stefan Lindberg och Erik Ljungberg

Ritualernas efterlevnad, en kommentar Hej Anders!

Vad du egentligen efterlyser är professionella regissörer! (Frimuraren nr 3/14) Som har respektive PM/OM/O bakom ryggen. Regissörer som pekar med hela handen kanske skulle behövas lite var stans.

Håller fullständigt med om att ansvaret bör åvila förstemannen i varje ämbetsmannakedja. Det är min åsikt, att han skall svara för introduktion, utbildning och övning av nytillträdd ämbetsman.

Sedan skall vederbörande tjänstgöra så snart som möjligt. Det slutgiltiga ansvaret vilar på PM/OM/O. Ytterligare en väg att gå: Direkt efter varje loge/sammankomst bör tjänstgörande ämbetsmän samlas ett par minuter: Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad kan vi göra bättre? Och under dessa minutrar skall det vara högt i tak, på alla nivåer!

Clas Bern, Simrishamn

Bli fadder till en präst!

Gång efter annan får jag vid olika frimurarsammankomster två frågor: 1. Varför är ni så få präster i vår orden?

2. Vad gör ni präster för att vi ska få fler präster till vår Orden?

Kring den första frågan finns förstås ett antal tankar och reflexioner. Jag har under årens lopp både deltagit i och initierat ett stort antal samtal och utbildningar där den frågan varit i fokus.

Men den frågan är inte ärendet för detta inlägg i Frimuraren.

Det är den andra frågan det handlar om. Frågan ”Vad gör ni präster för att vi ska få fler präster till vår Orden” kan ytligt sett synas både logisk och begriplig. Men den är helt fel ställd. Den ska aldrig ställas enbart till oss präster, även om den självklart kan ställas även till oss – som frimurare! Som präst kan jag inte ”trolla med knäna” för att se till att vår Orden får fler präster. Det kan ingen annan heller.

Visa vördnad Däremot kan vi ta vår utgångspunkt i OAL:s 2 kap. 3 §: ”En frimurare skall av hela sitt hjärta frukta och älska Gud i såväl ord som gärning.

Han skall visa vördnad för Guds sanna och uppenbarade ord i den Heliga skrift, vara nitisk i bön och bevista gudstjänster.

Vad är det? som den gamla lutherska katekesen frågar. Jo, det är mycket enkelt.

I denna paragraf uppmanas och uppmuntras samtliga frimurare att bevista gudstjänster. Åtskilliga frimurare gör det.

Det är i allmänhet 49

inte från dem jag fått frågan! Det har jag kunnat konstatera genom samtal.

Jag ställer gärna in mig i denna paragrafs anda och uppmuntrar och uppmanar samtliga frimurare att uppfylla OAL:s första grundläggande plikt vad avser att ”bevista gudstjänster”. När vi gör det, gärna, ofta och kontinuerligt, i den församling där vi har funnit vårt andliga hemvist, har vi alla goda möjligheter att närma oss den eller de präster/pastorer som vi på vanligt intuitivt sätt känner skulle kunna bli och vara en broder i Orden.

Känsla av glädje Jag vet efter 48 år som präst och 45 år som frimurare vilka argumenten är för att inte bevista gudstjänster. Jag ska inte rada upp dem här. Jag dristar mig till att använda ett nu ”förlegat” uttryck: argumenten kännetecknas inte så sällan av att vara den ”obotfärdiges förhinder”. forts.

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800.

Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.

Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé!

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

Insänt (forts.) Det finns tillfällen då vi varit ett flertal präster närvarande vid sammankomster i Kapitlet och en påtaglig känsla av glädje spridit sig hos övriga bröder. Den glädjen är frisk och behöver kännas oftare. Det är denna positiva förnimmelse som jag innerst inne tror ligger bakom första frågan. Därför är det enligt min mening ingen specifik uppgift för oss präster att försöka få fler präster/pastorer till vår orden, även om – som sagt – den uppgiften tillkommer också oss.

När präster som också är frimurare blir biskopar respektive kontraktsprostar/kyrkoherdar händer det att de vänder Orden ryggen. Det är beklagligt och sänder en bekräftande signal om att det inte skulle vara möjligt att vara både biskop/präst och frimurare. Var blev ”lidandet för vår Ordens bästa” av?!

Stolt Under mina år som präst och frimurare har jag mött en hel del förakt, skratt och fnysningar. Varje gång har det endast gjort mig mera stolt: Jag vet var jag hör hemma, både som präst och som frimurare!

Bröder! Nu är det dags att stryka fråga två och fokusera på fråga ett – och göra något åt det angelägna: att vi blir fler präster/pastorer i vår Orden!

Tag som målsättning att du ska bli fadder till en präst – till att börja med.

Broder: med önskan om framgång i ditt nya värv!

Mats Ekström FT SJL Victory

sig gradband då det inte är fråga om t.ex loge eller sammankomst i brödraförening. Något förvånad ser jag en mycket blandad klädsel på deltagarna i kristianstadssymposiet, iförda gradband till en klädsel, som i vart fall jag tycker är mindre lämplig i sammanhanget. Det är kanske helt i sin ordning att man kan se ut så här, mig stör det en aning.

Rolf Weiman, Ängelholm Svar direkt: Vid icke rituella arrangemang är klädseln fri. Och då ska inte gradprydnader bäras ens i frimurarlokaler, enligt Prydnadsförordningen. Men det finns ett undantag i § 3 i förordningens bilaga: I lokaler där endast frimurare är närvarande (vid seminarier, biblioteksaftnar och utbildningskvällar) ska prydnader bäras om ordförande mästare beslutar det.

Den aktuella bilden är från vår forskningsloge, där en mängd föreläsningar hålls hela dagen parallellt i olika lokaler, i allt från grad I till högre grader. Här är det av största vikt att veta varje broders grad så att rätt bröder är på rätt föredrag.

Red

Spansk sköld till Södermanland

Utländska besök brukar generera gåvor och gengåvor. S:t Johanneslogen Södermanland fick i oktober den här vackra vapensköld som en gengåva för det bordsstandar som Bengt-Åke Petterson lämnade till den Spanska Logen Logia Dama De Elche No 163 vid ett tidigare besök.

Bengt-Åke, som tillbringar en stor del av sin tid i Spanien, brukar besöka denna loge när han har tillfälle. Det är en engelskspråkig loge som har sitt säte i Alicante. X

Begravning och Juridik

Civil klädsel Jag blev konfunderad när jag i Frimuraren nr 3:2014 såg bilden på sid 22, där bröder är klädda ”mycket civilt” men ändå bär gradband. Är detta verkligen i enlighet med Ordens klädkod?

Christer Randau, Osby

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Stör en aning I senaste numret av Frimuraren på sid 22 finns en bild som väcker min undran: Kan man och ö h t får man ikläda

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

50

Tecknat Vart leder min vandring? ”Tillbaka till ruta ett. Måste hitta den lilla ingången får att förstå den stora.”

Det skickade vår broder Henrik Lange med som bildtext till sin teckning den här gången. Henrik har nu haft grad III en tid och tjänstgör som tredje talman i sin S:t Johannesloge Astraea i Borås. Något som lyser igenom i hans alltid lika underfundiga alster.

Efter att ha studerat Henriks teckning och hans text till den, förstår vara och en att det finns många ”dörrar” i vårt frimureri. Det är kanske just i S:t Johannes mästares grad som detta blir tydligt.

Bröder som inte har nått dit ännu har något att se fram emot. Och bröder som passerat graden, kan få en god anledning att tänka sig tillbaka när de ser broder Henriks bild.

Bridge vid Sundets pärla Det finns många sätt att engagera bröderna med sina respektive.

Sedan årsskiftet spelas det bridge i Frimurarhuset i Helsingborg på onsdagarna. Spelet försiggår primärt i Kungasalen, en för ändamålet otroligt vacker sal med kristallkronor i taket.

Varje onsdag spelar man bridge i Helsingborg.

M

ålet för bridgespelet är att bröder och anhöriga kan träffas och umgås broderligt och systerligt under otvungna former vid sidan om logearbetet.

Tack vare en generös donation bestående av fyra stycken nya bridgebord med tillbehör av en broder från Helsingborg, har frimurarbridgen successivt samlat fler deltagare. Fler än 20 personer från Landskrona i söder, Torekov i norr och Klippan i öster brukar spela på onsdag förmiddag fram till lunchtid.

Under hösten har det också anordnas också en bridgekurs för nybörjare eller mindre erfarna. Den har samlat 12 nya deltagare! Kursledaren Birgitta Adlercreutz, är en rutinerad tävlingsspelare i bridge.

Kursen innefattar 10 lektionstillfällen, samtidigt med tävlingspelandet i Kungasalen. Kursen kostar 500 kronor och innefattar också ett datorunderstött kursmaterial för självstudier, ett ytterst gynnsamt pris för en bridgekurs. Syftet med kursen är att säkra tävlingsspelandet i Kungasalen för framtiden.

Boende i Helsingborg med omnejd som kan tänkas vara intresserade att deltaga i en ny kurs efter nyår eller önskar deltaga i tävlingsspelet, kan anmäla sitt intresse via mail-adressen christer_soderberg@telia.com Det finns gott om plats och nytillkomna är varmt och broderligen/systerligen välkomna! X Text: CHRISTER SÖDERBERG 51

Till minne

Harald Westling, Sveas förste provinsialmästare

P

å Ålands Centralsjukhus i Mariehamn strax efter kl. 7 på söndagsmorgonen den 24 augusti 2014 nedlade broder Harald Westling sina jordiska verktyg. Dagen innan hade han traditionsenligt anlänt till Mariehamn för att delta i det åländska frimurarsamhällets årliga middag med kräftor. På hotellet, innan förflyttningen till logen, kände Harald att något inte stod rätt till, varför han tillsammans med sin livskamrat och hustru Mona åkte till sjukhuset, där han efter en lugn natt gick ur tiden.

Harald var en sann frimurare, en kompis och ett föredöme. Hans jordiska avslut präglades av hans kärlek till Orden, hans vilja och nyfikenhet samt inte minst en fullständigt osentimental inställning till sin egen långa och många gånger besvärliga sjukdomsbild.

Harald var en sann kämpe och hans avslut i jordelivet illustrerar sannerligen devisen ”han dog med stövlarna på”.

Född 1923 Harald Stuart Westling föddes i Stockholm den 26 februari 1923. Namnet Stuart har koppling till den gamla Skotska kungaätten Stuart. Harald var av en gammal svensk ämbetsmannasläkt där båda hans far och en farbror var landshövdingar. Harald själv var utbildad jurist och Ryttmästare i reserven. Bland hans tyngre positioner i näringslivet kan nämnas: direktör i

Albert Bonniers Förlag, vd i Företagarnas Arbetsgivarförening, i Margarinbolaget och Sundsvallsbanken. Han blev med tiden ledamot i styrelserna i bland annat Försvarets Materialverk, Svenska BP, Uddeholm AB samt i flera mellanstora och även mindre företag.

Det var i dessa senare sammanhang som jag träffade Harald i början av 80-talet och sedermera fick erbjudandet att bli frimurare med Harald som fadder.

Harald såg frimurarljuset i Den Nordiska Första S:t Johannislogen 1952. Han inledde där en lång ämbetsmannabana 1957 som senare kröntes med att han blev logens ordförande mästare 1990. Han var storceremonimästare i Stora Landslogen 1984-1986 och blev Riddare och kommendör med Röda korset 1984 samt Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden 1994.

Han blev även hedersmedlem i loger i Tyskland och Finland.

Efter att ha genomfört en utredning om förutsättningarna för att bilda en provinsialloge inom första fördelningen så utnämndes Harald 1992 av Ordens dåvarande Stormästare prins Bertil till Sveas förste provinsialmästare. I Svea lade Harald stor vikt vid brödragemenskap, ekonomi och den nya logens identitet. Han var noga med att ämbetsmännen rekryterades från hela fördelningen samtidigt som han själv flitigt besökte enheterna. Han grundade därmed den samhörighetsanda som fortfarande karakteriserar Svea.

Harald hade ett långt och händelserikt liv. Han var rakryggad, beslutsam och konsekvent men samtidigt också en god lyssnare. I vissa sammanhang kunde hans civilkurage uppfattas som kontroversiellt, inte minst bland ett antal av Ordens dåvarande högre ämbetsmän som Harald något vanvördigt benämnde ”höjdarna”. Detta medförde ibland personliga bekymmer för Harald, något som dock aldrig fick honom att vackla.

På hans vapensköld fanns tre symboler som beskriver hans stora intressen: segling, juridiken och hästar.

Ytterligare ett av hans många in52

tresseområden bör nämnas, nämligen musiken. Harald hade vad man kan kalla för ”absolut gehör” och det var många, både inom och utanför Orden, som fick glädjas åt hans förmåga att spela piano. Hans stora jazzintresse belystes under hans begravning när en frimurarbroder framförde S:t Louis Blues före slutbönen.

Av många personliga minnen vill jag här nämna två. Det ena anknyter till Haralds humor och det andra till hans medkänsla. I inledningen av vår bekantskap sade Harald i anslutning till ett möte: ”vi måste sluta snart för jag har bråttom, jag ska nämligen äta lunch med min älskarinna” och efter en stunds tystnad tillade han ”du ska veta att jag är i den lyckliga omständigheten att min älskarinna även råkar vara min hustru”.

Det andra minnet är när min far hade gått bort. Harald tog kontakt med mig och sa: ”jag skulle aldrig drömma om att försöka ersätta din far men vill du ha en reservfarsa så är jag det gärna”.

Harald har nu gått före oss och lämnat det jordiska med ett stort tomrum efter sig men vi kan förnimma hans fasta handtag när vi bildar vår oändliga brödrakedja som sträcker sig över tid och rum.

Det är svårt att mista en vän, så svårt att mista en vän.

Något fint går itu.

Här är vi, var är du?

Vi vill tro, att vi träffas igen.

Vi lyser frid över Haralds ljusa minne!

(Versen ovan är från Sv. Psalm 799) Staffan Sjödin

Tack Ett varm och innerligt TACK till er alla som på olika sätt visat deltagande vid vår älskade Haralds bortgång.

Mona Westling med familj

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Nya ritualer för SFMO fastställda Ordens Stormästare har fastställt nya ritualer den 10 oktober 2014.

Ytterligare information kommer angående distribution och ikraftträdande.

Informationsdirektorium (ID) Förordnanden Reklambyråchef John Fahlnæs, X GPL, som vice ordförande från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

Kundtjänstchef Patrik Andersson, IX ÖNPL, som ordförande i webbkommittén från och med den 1 november 2014 till och med den 31 december 2019.

Civilingenjör Göte Gabrielsson, X SPL, omförordnad som ledamot från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017.

Advokat Christoffer Gramming, VIII, GPL, som ledamot från och med den 1 januari

2015 till och med den 31 december 2020.

från och med den 1 november 2014 till och med den 31 oktober 2020.

Civilingenjör Anders T Bruse, X Svea, förlängt förordnande som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Ansgar i Södertälje från och med den 1 december 2014 till och med den 30 november 2017.

Utbildningsdirektorium (UD) Överste Jan Mörtberg, X Svea, som tf vice ordförande från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

Komminister Ulf Lindgren, X Svea, förlängt förordnande som ordförande i Ordens nämnd för utbildningsfrågor från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017.

2. Fördelningen (SPL) Namnbyte Ystads Brödraförening i Ystad byter namn till Ystads Frimurareförening från den 21 februari 2015 enligt beslut av Ordens Stormästare.

Stora Landslogen (SLL) Förordnande Kammarmusiker Michael Lind, X Svea, förlängt förordnande som förste musikföreståndare till och med den 31mars 2015.

Musikdirektör Erik Wadman, X Svea, förlängt förordnande som andre musikföreståndare till och med den 31 mars 2015.

Förordnanden Leg tandläkare Tommy Malmström, IX SPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Klippans Frimurareförening i Klippan från och med den 14 november 2014 till och med den 13 november 2020.

Produktspecialist Fredrik Ekberg, VIII SPL, som ordförande (O) för Ystads Frimurareförening i Ystad från och med den 21 februari 2015 till och med den 20 februari 2021.

1. Fördelningen (Svea) Förordnanden Jur kand Stefan Borg, VIII Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln i Stockholm

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete.

Bröder, anhöriga och närstående.

Välkommen att kontakta mig.

Mottagning på Södermalm i Stockholm.

08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com 53

4. Fördelningen (ÖPL) Förordnanden IT-tekniker Stefan Hedberg, VIII ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen S:t Olof i Norrköping från och med den 18 november 2014 till och med den 17 november 2020.

Ingenjör Anders Stensson, X ÖPL, förlängt förordnande som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) för Östgöta Provinsialloge i Linköping från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015.

Generalmajor Göran De Geer, X ÖPL, OHT, förlängt förordnande som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) för Östgöta Provinsialloge i Linköping från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015.

Generalmajor Göran De Geer, X ÖPL, OHT, som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) för Östgöta Provinsialloge i Linköping från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016.

Unika kulturskatter i Karlskronas bibliotek I Karlskrona frimurarsamhälle har ett gemensamt arkiv och biblioteket funnits sedan april 1866 då öfverfältläkaren och riddaren Samuel Mörck samt dåvarande ordförande mästaren i S:t Andreaslogen Carl Johan, amiralen von Krusenstierna skänkte ett antal böcker, vilka kom att utgöra bibliotekets första kärna.

Finsk Svensk Latinsk ”Lexsicon” 1744.

Lórdre de Franc Macons 1745.

B

iblioteket och arkivet har sedan dess genom gåvor och donationer av bröder utökats med ett stort antal arkivalier och böcker. Arkivalierna kan bestå av brev, skrivelser, protokoll, räkenskaper, konstitutionshandlingar, ritualer, matriklar och böcker med mera.

Elzevieret Patavini Historiarum 1678.

Kringspridda Logernas arkivalier har under årens lopp varit kringspridda och förvarats på olika ställen i logehuset. Hösten 1978 påbörjades ett omfattande arbete av främst bröderna Johan Schreil, Carl-Axel Andersson, Gunnar Sällström och Hugo Vallén med att samla in, inventera, registrera och katalogisera alla arkivalierna och böcker i frimurarsamhället.

Ett idogt arbete som kom att pågå under flera år och vilket huvudsakligen blev klart runt år 2000.

sedermera Carl XIII, från 1780 som hittades på vinden i logehuset (tidigare beskriven i Frimuraren nr 4 från år 2008). I arkivet finns också två elzevier.

Elzevier var en gammal boktryckarsläkt från Leiden i Holland i slutet av 1500-talet. Alstren från Elzeviers tryckeri kännetecknas av sitt udda format och med sin stora noggrannhet vid tryckningen. Ett Elzevier från 1618 är en biografi på latin om Gustaf II Adolf.

Ett annat Elzevier från 1678 är en biografi rörande romaren Titus Livius (född 59 f.Kr. och död 17 e.Kr.). Titus Livus blev bland annat utsedd av kejsar Augustus som informator åt den unge Claudius, sedermera det romerska rikets fjärde kejsare.

Ritual från 1780 Bland de mest värdefulla och omfattande arkivalierna i Karlskronalogernas arkiv kan bland annat nämnas en handskriven ritual av hertig Carl,

Mopsorden En annan raritet är ett finskt/svenskt/ latinskt lexikon från 1744 som tillhört S:t Michaels Orden. Lexikonet användes troligen i samband med befäst54

ningsbyggandet i Karlskrona skärgård där många finländare tjänstgjorde.

I arkivet finns också boken ”L’Ordre des Francs Macons” från 1745, som på franska utförligt beskriver, bland annat med planscher, johannesfrimureriets olika grader samt även Mopsorden.

Mopsorden var en sällskapsorden på 1700-talet med mopsen, en av samtidens populära hundraser, som symbol.

Vissa frimureriska inslag nyttjades och även kvinnor tilläts vara medlemmar i Mopsorden. Mopsorden upphörde dock i slutet av 1700-talet.

Brandsäkert En mängd äldre frimurarlitteratur finns dessutom på engelska, tyska, franska och holländska. Bland arkivalierna finns också handlingar från de då upphörda ordenssällskapen Concordia 1830 och S:t Michaels Orden 1904 (se artikel i Frimuraren nr 1 och nr 2 år 2011).

Totalt finns cirka 1 700 tal, kopior eller original, inom graderna I till X arkiverade. Dessa utnyttjas ofta av talmännen som inspiration och källa till kommande tal i loger och brödraföreningar.

Sedan år 1995 är arkiv och bibliotek placerat i ett brandsäkert utrymme och utgör en unik kulturskatt. Det torde vara ett av de mera välförsedda arkiven och biblioteken på landsorten inom frimurarorden i Sverige. X Text och fotor: MATHS DACKEHAG

OSM:s krönika

I

förra numret av Frimuraren reflekterade jag över det första av de tre områdena bröder, ritualer och lokaler vilka är huvudinriktning för verksamheten under 2015.

Vi har nu kommit till områdena ritualer och lokaler. När det gäller lokaler tänker jag på lokaler kopplade till det rituella arbetet då våra ritualer kräver specifika logerum och inventarier.

Våra ritualhandlingar är uppbyggda som ett drama. Det finns detaljerade anvisningar för scensättningen och föremålens placering, scenanvisningar för hur vi skall uppträda på scenen och slutligen själva dramats textinnehåll.

Det uppfyller därmed kriterierna syn, hör och uppleva bokstavligt och fysiskt på scenen.

Oersättligt arv Skillnaden mellan våra ritualer och ”ett drama i allmänna världen” är att det inte finns möjlighet till konstnärlig frihet i framförandet. Våra ritualer är en sammanhängande kedja av texter och symboler som är sammanflätade till en helhet genom vårt tiogradiga system.

Vi får inte glömma att våra ritualer är ett oersättligt arv från våra förfäder.

Ritualerna är de grundläggande förutsättningarna för vår Orden. Jag brukar säga att våra ritualer är själen i Orden och de är garantin för vår Orden. De är styrkan i och målet för Ordens och de enskilda medlemmarnas utveckling.

Avsteg från ritualerna skadar Orden och gör våld på ritualernas logiska uppbyggnad. Felaktiga tillägg för egen popularitets skull vinner inga poäng i längden. Lokala tillägg och andra avvikelser från originalet skall läggas till handlingarna, hur trevliga de än kan upplevas.

inriktning på att samordna språkbruket i ritualerna och att kontinuiteten från de historiska dokumenten och kopplingarna mellan graderna säkerställs. Jag har fastställt dessa ritualer och de skall successivt börja användas från årsskiftet 2014/15.

Jag rekommenderar alla bröder att studera de två nya och genomgångna 16 och 17 kapitlen som nu har blivit en tillgänglig källa av information för den kunskapstörstande. I dessa kapitel kan den enskilde brodern under sin frimureriska resa tydligt finna kopplingarna mellan graderna i vårt system.

Underliggande budskapet Ämbetsmännen i våra enheter kommer att ha en stor utmaning framför sig. Det blir en nystart vilket innebär att det inte är en god idé att leta efter de ställen där ändringar skett. Lämna den äldre upplagan av ritualerna åt sitt öde och låt förstöra dem efter de direktiv som kommer. Detta gäller också alla gamla stödlappar. Vidare upphör ceremonimästarhandledningarna att gälla. De behövliga anvisningarna finns i den nya ritualversionen.

Jag tackar er alla ämbetsmän och bröder som lägger ned arbete och tid för vår Ordens fortbestånd.

Jag önskar er och era närmaste en fridfull julhelg och ett Gott Nytt År.

Anders Strömberg

Översyn Lag- och ritualkommittén inom Logedirektoriet har under de senaste åren lagt ned ett omfattande arbete med att göra en översyn av våra ritualer med 55

Foto: Joe Sundelin

Fokus på ritualerna under 2015

Det gäller att läsa all text i ritualerna och om det inte står något skall inga egna lösningar skapas. Jag påpekar detta då jag har upplevt när jag är ute och besöker enheter att en sammankomst ibland ägnar mer kraft åt form i uppträdande och handling än att lyfta fram texternas innehåll för att få fram det underliggande budskapet och mystiken. Ökad förståelse Jag har också konstaterat vid flera tillfällen att egna eller från föregångaren på ämbetet övertagna idéer om hur uppträdandet ”på logegolvet” skall genomföras blir näst intill komiskt och ovärdigt genom överdrifter och stelbenthet.

Låt den rituella nystarten börja med noggrant instuderande av ritualerna för ökad förståelse för dess innehåll och förbättrad kunskap om hur att tillämpa dem. Då kommer vi att få kvalité på det inre arbetet och sammankomsterna blir givande och ger bröderna det intellektuella utbyte som är syftet med verksamheten. X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

VAD TROR DU?

Kommer priset på olja gå upp eller ner?

Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.

B

ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning.

Oavsett om man tror på upp- eller nedgång.

Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.

7% 11%

Transport

50% 32%

Så här används oljan globalt

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända.

Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen.

Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.

Industri

Fastigheter

dagar

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.

Olika sorters olja

Världens oljeproduktion

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.

De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.

Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara.

Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.

60

Elproduktion

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.

faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara.

Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.

Brent, Nordsjön

WTI, USA

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar.

Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?

handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet.

Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram