Byggvärlden 17, 2023

Page 1

Hälften så tung som ditt vanliga virke

Ansvarsfullt producerade lättbalkar sedan 1974. Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR NUMMER 17 • november 2023

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO: HANNA FRANZÉN/FOTOFRANZÉN

Minister invigde A-krimcenter

SID 5 FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Tuffare lånekrav för byggprojekt

SID 4 FOTO: ABB

Nytt bostadsområde med smarta hem

SID 10-11

Helena Bjarnegård vill se mer återbruk

SID 14

SID 6-8

DEBATT

Vår bransch måste fungera även i kriser

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

MÖT SVERIGES RIKSARKITEKT

Premiär för Byggmaterial­ dagen


2

Nummer 17 • november 2023

DEBATT

Vilken produktionskapacitet har vi om krisen slår till? Vad händer om leveranskedjorna bryts? Vilka medarbetare försvinner i krigsplacering? Den civila beredskapen förutsätter att viktiga samhällsfunktioner ska fungera på samma sätt i kris och krig som i fredstid, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

”Så bygger vi trygghet och säkerhet i en föränderlig omvärld” För bygg- och anläggningsbranschen blev cementkrisen en väckarklocka. Lärdomen av cementkrisen är att en robust beredskap inte baseras på tillfälliga lagändringar och politiska brandkårsutryckningar. Tvärtom behövs säker tillgång på råvaror, energi och en långsiktig kompetensförsörjning som ser till att fler kan göra jobbet. Ska vi kunna rusta skolor, sjukhus och stambanor krävs pålitlighet i hela leverantörskedjan. Miljötillståndsprocessen och riksintressesystemet måste moderniseras – för att skapa effektivitet, tydlighet och förutsägbarhet. I de fall där det inte går att kombinera olika samhällsintressen behövs tydlig vägledning som beaktar den övergripande samhällsnyttan. Den civila beredskapen förutsätter att viktiga samhällsfunktioner ska fungera på samma sätt i kris och krig som i fredstid. Därför måste samtliga aktörer inom näringsliv och industri

– inkluderat Byggföretagens medlemsföretag – planera och öva. Vilken produktionskapacitet har vi om krisen slår till? Vad händer om leveranskedjorna bryts? Vilka medarbetare försvinner i krigsplacering? En central del av beredskapen är att ha tillgång till viktiga råvaror på nära håll. Här behöver vi också verka på EU-nivå – för att inte onödiga hinder ska ställas upp för skogsavverkning. Infrastrukturfrågan är helt avgörande för civil beredskap och totalförsvar. Vägar, järnvägar och broar måste vara tillräckligt rustade för att uppfylla vårt ansvar som Nato-land. Vatten- och avloppsystemen behöver underhållas – de flesta kommuner har i dag VA-system från 1960-talet. En robust produktion och överföring av el krävs både för totalförsvaret och den gröna omställningen. Bygg- och anläggningsbranschen har his-

toriskt alltid varit en beredskapsbransch. Vi vet att upprustningen av samhällskritisk infrastruktur är en förutsättning för att bättre kunna hantera kriser. Vi vet också att kostnaderna för till exempel översvämningsskador är väsentligt högre än kostnaden för de förebyggande åtgärderna. Tillsammans bygger vi trygghet och säkerhet i en föränderlig omvärld.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN ​: ​

Återkommande skyfall. Höga vattenflöden. Jordskred som drabbar hem, företag, vägar och järnvägar. Stormen Hans konsekvenser slog till med full kraft i somras och påminde om samhällsbyggets sårbarhet. Bygg- och anläggningsbranschen är en avgörande del av Sveriges beredskap. Vår bransch måste vara redo och kunna fungera även i kriser. Därför medverkar Byggföretagen sedan ett drygt halvår tillbaka i Regeringens näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap. Näringslivsrådet ska bidra till att förbättra den privat-offentliga samverkan i gemensamma frågor som stärker krisberedskapen och totalförsvaret. Det är ett mycket viktigt arbete. Dels eftersom klimatförändringarna innebär ett större gemensamt ansvar för byggherrar, fastighetsägare, kommuner och myndigheter. Dels eftersom vi har krig i vårt närområde och ett förväntat Natomedlemskap.

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD, VD FÖR BYGGFÖRETAGEN

KRÖNIKA

Fem viktiga punkter för omställningen

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

är 18 000 personer (vilket motsvarar ungefär hälften av alla chefer och ledare inom samhällsbyggnad). Och vi verkar i en bransch som står för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning och 20 procent av de inhemska klimatgasutsläppen. De fem punkterna visar vilken möjlighet vi alla har, i vår egen vardag. Varje chef och ledare inom samhällsbyggnad kan ju bidra till det här. Kanske bara i det lilla, genom pyttesmå förändringar…? Men tänk då vilken skillnad det skulle göra totalt sett, i det stora, om alla hjälptes åt. När John Hassler presenterade sina förslag gav han faktiskt en optimistisk bild av klimatomställningen, både för Sveriges och EU:s del. ”Jag är helt övertygad om att vi kan klara av det här”, sa han på pressträffen. Men han var också tydlig med att det är en lång väg kvar och att en politisk förändring måste ske. Både i politiken och övriga samhället har ledarskapet en central roll – och är avgörande

för resultatet. Om vi inom byggsektorn ska lyckas med den gröna omställningen måste vi som är byggchefer vara tydliga förebilder. Därför är jag innerligt stolt över att vara ordförande för Byggcheferna, där 18 000 chefer har beslutat att sträva mot samma mål. I möten med våra medlemmar ser jag ständigt en förändringsvilja, klokhet och framåtanda som inspirerar. Det ger mig 18 000 skäl att känna hopp.

JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Stefan Jonsson, 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Facebook,

Twitter och

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n

FOTO: BYGGCHEFERNA

Hur ska vi lyckas med klimatomställningen? Nu i höst har regeringens utredare, professor John Hassler, presenterat sina förslag på hur Sverige som nation bör göra. Kort förklarat anser John Hassler att Sverige ska följa EU:s plan för den gröna omställningen, där målet är att sänka EU-ländernas utsläpp med minst 55 procent fram till 2030 (en plan som brukas kallas för 55 %-paketet). Hur berörs vi inom samhällsbyggnad av detta? På en mängd olika sätt. När jag läser igenom utredningen tillsammans med Byggchefernas styrelsemedlem Amanda Borneke, som till vardags är strategisk mentor inom återbruk och hållbarhet på Sweco, hittar vi flera direkta kopplingar till vår bransch. Här är några exempel på insatser som föreslås:

• Stort fokus på att bli elektriska i hela byggvarukedjan, alltså elektriska fordon och arbetsmaskiner. • Varsamma renoveringar ska prioriteras. Rivningar och stora ombyggnationer undanbedes. • En ökning av inbyggnation av återbrukade produkter i Rot-projekt. • Kartläggningar och åtgärder för att energieffektivisera byggnader. • Minskad användning av fossil plast vid nyproduktion. De där fem punkterna är inspirerande, tycker jag. När man pratar om ”klimatomställningen” kan det ju kännas så enormt, krångligt och fjärran att man som individ känner sig oviktig. En så stor fråga måste väl lösas högre upp? Det är väl storpolitik och multinationella storbolag som kan göra den rejäla skillnaden? På ett sätt är det nog sant. Men vi får inte glömma bort att vi bara inom Byggcheferna

S

Ledarskapet är centralt i vår klimatomställning. Det ger mig 18 000 skäl att känna hopp, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.


PRODUCERAD MED RESPEKT

här i Norden

Lokal produktion för snabb och säker leverans Möt Robert – en av våra specialiserade medarbetare med oumbärlig kunskap och erfarenhet av tillverkning av våra keramiska produkter. Han arbetar vid vår fabrik i Finland, där naturmaterial omvandlas till unika produkter som vi tillverkar med stor respekt. Respekt för naturen och för installatören. Vår lokala produktion säkerställer kort transport från fabriken till våra kunder vilket ger lägre CO2-påverkan och inte minst snabb och säker leverans. Läs mer på ifo.se


4 NYHETER

Som en del av E4 Förbifart Stockholm ska NCC asfaltera tunnlar BILD: TRAFIKVERKET under Lovön.

NCC asfalterar tunnlar under Drottningholm NCC har fått i uppdrag av norska AF Gruppen att asfaltera en tunnelsträcka som de bygger åt Trafikverket. Tunnelsträckan består av sex kilometer vägtunnel samt sju kilometer ramptunnel som går under Lovön, där bland annat Drottningholms slott är beläget. Under 2024 ska cirka 13 000 ton asfalt läggas, och under 2025 cirka 25 000 ton. Enligt planen ska NCC:s arbete med tunnlar under Lovön vara klart sommaren 2025. Affären orderregistreras i affärsområde NCC Industry i fjärde kvartalet 2023 och har ett ordervärde på cirka 40 miljoner kronor.

Q

Nya Nacka-stationen.

FOTO: SWECO/REGION STOCKHOLM

Tunnelbane-kontrakt värt 250 miljoner Sweco har tecknat nytt kontrakt med Region Stockholm gällande bland annat bygg- och installationsledning vid utbyggnaden av en ny tunnelbanelinje. Den nya tunnelbanelinjen kommer att utgå från den befintliga stationen Kungsträdgården i centrala Stockholm och gå genom berget och under Saltsjön till Nacka kommun öster om Stockholm. Swecos nya uppdrag omfattar bland annat att följa upp de olika entreprenörernas arbete, samordning och koordinering, samt expertrådgivning för att stötta bygg- och projektledningen vid implementeringen av den 11,5 kilometer långa tunnelbanelinjen, inklusive sju nya stationer. Projektet påbörjades i november 2023 och förväntas att slutföras under 2030.

Q

Veidekke varslar trots positivt tredje kvartal Veidekke omsatte 10,4 miljarder NOK under det tredje kvartalet, vilket är en ökning med nio procent jämfört med förra årets 9,6 miljarder NOK. För ökningen ska Bygg Norge, Bygg Sverige och Infrastruktur Sverige stå för. Resultat före skatt uppgick till 601 miljoner NOK, jämfört med 545 miljoner NOK under samma period föregående år. Den samlade resultatmarginalen var 5,8 procent, mot 5,7 procent i tredje kvartalet 2022. Trots att både omsättning och resultat ökar det tredje kvartalet ska koncernen ändå minska personalstyrkan med 60 stycken i Sverige på grund av minskat bostadsbyggande.

Q

Nummer 17 • november 2023

Bankinitiativet ställer hårdare krav på byggföretagen

Från och med måndag den 27:e november ställs det hårdare krav vid kreditgivning för byggprojekt. Då infördes Bankinitiativet Hållbar byggbransch som ska minska fusket i branschen.

De särskilda villkoren har tagits fram av sju storbanker tillsammans med branschorganisationer inom bygg- och fastighetssektorn. – Nu tas ett tydligt steg för att förhindra att pengar som ska finansiera nybyggnationer och renoveringsprojekt hamnar i fel fickor. Vi gör det genom att ställa ytterligare krav på kontroll av entreprenörsleden i samband med att finansiering offereras, säger Roger Germer, verksamhetsledare för Hållbar byggbransch.

Vi tar nu fram vägledning, rutiner och verktyg som underlättar för Byggföretagens medlemsföretag Kraven förtydligar att beställare och byggbolag måste ha bättre kontroll över vilka entreprenörer som används i byggverksamheten. Bland annat måste alla kontrakterade entreprenörer inneha F-skatt­sedel och inte ha obetalda skatteskulder. Fysisk närvaro på byggarbetsplatser ska också dokumenteras med hjälp av elektroniska personalliggare. – Byggföretagen har nolltolerans mot alla former av medvetet fusk. Våra medlemmar accepterar inte företag vars enda affärsidé är att runda lagar och regler. Därför

Johan Flodin, nationell samordnare för sund konkurrens på Byggföretagen. ser vi positivt på bankernas initiativ till en sundare konkurrens i byggbranschen, säger Catharina Elmsäter­-Svärd, vd Byggföretagen. Många företag i byggbranschen har redan idag kontrollsystem och för att fler ska hinna införa kontrollsystem tillämpas en implementeringsperiod till och med 1 november 2024. – Målet är att alla aktörer tar ansvar för att skapa en sund bransch, fri från kriminalitet och fusk. Byggherrarna har intresse av att samarbetet stärks med bankerna och byggbranschen kring dessa utmaningar. Bankinitiativet kommer att bidra till ökad transparens vilket vi välkomnar, säger Tommy Lenberg, vd Byggherrarna.

Byggföretagen har sedan arbetet med Bankinitiativet startade aktivt deltagit i framtagande av kravspecifikation och villkorsbilaga. I samverkan med medlemsföretag har Byggföretagen också bidragit med synpunkter och genomfört pilot­ tester av de kontrollsystem som krävs för att uppfylla kraven i bankinitiativet. – Vi tar nu fram vägledning, rutiner och verktyg som underlättar

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

för Byggföretagens medlemsföretag att uppfylla villkor och krav i Bank­initiativet. Samtidigt kommer vi tillsammans med bankerna och Byggherrarna att följa utvecklingen under implementeringsperioden, för att se vilka justeringar som eventuellt behöver göras, säger Johan Flodin, nationell samordnare för sund konkurrens, Byggföretagen. HENRIK EKBERG

Bankinitiativet Hållbar byggbransch drivs genom Bankinfrastruktur i Sverige AB, ett helägt dotterbolag till Svenska Bankföreningen. Initiativet grundades av Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SBAB, SEB samt Swedbank och Sparbankerna. Fler banker och kreditinstitut är välkomna att ansluta sig.

Q

Bostadsbyggandet ökar för tredje månaden i rad

Skanska bygger bostäder på Masthuggskajen

Byggstarterna för bostäder ökade med 3,2 procent i oktober, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. – Återigen signalerar bostadsindikatorn att nedgången i byggstarter verkar ha bottnat och att det skett en stabilisering de senaste månaderna, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

Skanska har tecknat kontrakt med Elof Hansson och Riksbyggen om 114 lägenheter längs Första Långgatan i Göteborg. – Riktigt kul med en välbehövlig bostadssatsning i dessa tider, säger Tobias Ekstedt, distriktschef, Skanska Sverige.

Ökningen sker dock från en väldigt låg nivå, jämfört med samma månad förra året är indikatorn -28,2 procent lägre. Men en ökning av byggstartade bostäder är det ändå, och för tredje månaden i rad. Vilket betyder att bostadsbyggandet verkar ha bottnat, enligt Tor Borg. Tidigare månadsutfall har också reviderats upp något, vilket ytterligare understryker denna signal.

Stabiliseringen sker dock efter att indikatorn mer än halv­ erats sedan hösten 2021 – Stabiliseringen sker dock efter att indikatorn mer än halverats sedan hösten 2021, vilket innebär att bostadsproduktionen, räknat i kronor, är nere på nivåer som de låg på för nio år sedan, säger Tor Borg. Indikatorn signalerar i nuläget en årstakt på omkring 22 000 byggstartade bostäder i slutet av året, den lägsta årstakten sedan 2010. Nämnas kan att 2017 låg siff-

ran på omkring 70 000 byggstartade bostäder. Den månatliga Byggstartsindikator från Byggfaktas projektdatabas bygger på nybyggnadsprojektens uppskattade byggkostnader. Räknar man in samtliga byggstarter, exklusive anläggningar och infrastruktur, var Byggstartasindikatorn oförändrad under oktober. Eftersom bostadsbyggandet ökade i oktober så minskade därmed övrigt byggande samma månad (-1,3 procent). – Byggstartsindikatorn för byggandet utanför bostadssektorn har påverkats kraftigt av att ett par riktigt stora, och sannolikt ganska unika, projekt byggstartats tidigare under 2023. Det har drivit upp indikatorn en hel del. Kommande stora byggstarter kommer inte att vara lika kostnadstunga. Det innebär att det vi ser just nu troligtvis är en tillfällig topp i indikatorn och inte en ihållande trend, säger Tor Borg.

Projektkostnaden på cirka 340 miljoner kronor kommer dock inte att orderbokas innan bygglovet är på plats. – Vi ser fram emot att få vara med och skapa nya bostäder i ett attraktivt läge i Göteborg. Nu ska vi bara invänta bygglov innan vi kan påbörja vårt samarbete på allvar, säger Tobias Ekstedt. Kvarteret F2 omfattar en sockelbyggnad i tre våningar med två sammanlänkande högre huskroppar på 18 våningar. De tre nedre

SA M M A N TAG E T U P P G Å R D E N upp-

skattade byggkostnaden för projekt som byggstartats de senaste tolv månaderna till närmare 161 miljarder kronor, fördelat på 46,5 miljarder för bostäder och drygt 114 miljarder för övrigt byggande. Förra året var summan 155,2 miljarder (86,5 för bostäder och 68,7 övrigt byggande) och året dessförinnan 163,3 miljarder kronor (99 för bostäder och 64,4 övrigt byggande). HENRIK EKBERG

Kvarteret F2 på Masthuggskajen. BILD: RIKSBYGGEN

våningar blir kommersiella lokaler och övriga ska rymma bostäder. Riksbyggen står för 69 bostadsrätter och Elof Hansson för 45 hyresrätter. De kommersiella lokalerna omfattar 3 000 kvadratmeter.

Utvecklingen av Masthuggskajen är ett av de största stads­ utvecklingsprojekten i Göteborg Byggnaden ska uppföras gemensamt som en produktionsteknisk enhet, men delas med en så kallad 3D-fastighetsbildning. Intill kvarteret kommer den nya Masthuggsparken anläggas och ge kvarteret närhet till en grön oas och en mötesplats. – Vi har arbetat med projektet under en lång tid och att vi nu inlett ett samarbete med en entreprenör för själva genomförandet är en viktig milstolpe för oss, säger Michael Walmerud, vd, Elof Hansson Fastigheter. Dzejna Wallin är marknadsområdeschef på Riksbyggen i Göteborg. – Det känns väldigt bra att vi snart startar byggnationen av ytterligare ett kvarter på Masthuggskajen. Utvecklingen av Masthuggskajen är ett av de största stadsutvecklingsprojekten i Göteborg och totalt kommer Riksbyggen att uppföra drygt 500 bostäder här, säger han. HENRIK EKBERG


NYHETER 5

november 2023 • Nummer 17

A-krimcenter etablerat i Stockholm

Det sjätte centret mot arbetslivskriminalitet har nu invigts i Stockholm. Ett av fokusområdena är fusket i byggbranschen. – Byggsektorn är en av de branscher där vi ser störst problem, säger Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister.

Totalt kommer sju Arbetslivskriminalitetscentret startas runt om i vårt land. I centren samverkar nio myndigheter mot regelöverträdelser, brottslighet och fusk i arbetslivet. Det handlar exempelvis om att upptäcka svart arbetskraft, anställda som saknar rätt att arbeta i Sverige, farlig arbetsmiljö eller arbetskraft som utsatts för människohandel eller människoexploatering. Arbetslivskriminalitetscentret i Stockholm är det sjätte i ordningen som startar och det invigdes med närvaro från Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. – Det här ger helt nya förutsättningar att jobba med myndighetssamverkan med den här problematiken. Om varje myndighet jobbar i sina stuprör så kommer man aldrig få samma resultat som när man samverkar tillsammans. Det är ett jätteviktigt steg för att växla upp arbetet mot arbetslivskriminaliteten, säger hon. Arbetslivskriminalitetscentrena startade förra sommaren i Göteborg och Umeå. Ett av hind­ren för den nya organisationen att komma åt de kriminella företagen har varit sekretesslagstiftningen som hindrar myndigheterna att dela information med varandra. Nu utlovar regeringen en översyn av regelverket. – En av de viktigaste sakerna som DE

F Ö R STA

Till Energihamnen anlöper cirka 2 200 tankfartyg varje år och 22,3 miljoner ton energiprodukter hanteras. FOTO: PEAB

Peab tecknar avtal för ny kaj i Göteborg Peab har skrivit kontrakt med Göteborgs Hamn gällande förstudie, projektering och planering av den nya Kustkaj 2,0 vid Energihamnen. Avtalet är ett samverkansavtal och ska ”sätta ramarna” för projekt Kustkaj 2,0 som innefattar geotekniska förbättringar, ny grund, rivning och nybyggnad av 300 meter kaj och i vissa delar även ny processlayout och utrustning. Förstudie och förprojektering startar under Q4 2023 och byggnadsarbeten är planerade att starta under Q1 2026 och pågå fram till Q1 2031.

Q

Håkan Olsson, vikarierande generaldirektör, Arbetsmiljöverket, Nina Blomkvist, nationella samordnare mot arbetslivskriminalitet på Skatteverket, Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, Linda Törngren, tillförordnad biträdande enhetschef, Mattias Andersson, tillförordnad chef FOTO: SAMUEL KARLSSON för polisregion Stockholm. regeringen gör är att vi ser över sekretesslagstiftningen. Vi ser att det finns sekretesshinder i vår lagstiftning som utgör hinder för att ha en effektiv myndighetssamverkan. Vi har tillsatt en utredning och vi kommer få en delredovisning för att få en översyn av Arbetslivskriminalitetscentrenas verksamhet. Om åtta månader hoppas vi att vi har en redovisning på den delen. Förhoppningsvis får vi ett ännu effektivare arbete mot arbetslivskriminaliteten efter det, fortsätter Paulina Brandberg. I N O M byggsektorn är ett fokusområdena för den nya myndighetssamverkan och ministerns förhoppning är att det ska skapa bättre förutsättningar för de seriösa företagen i branschen. – Byggsektorn är en av de branscher där vi ser störst problem. Där seriösa företag har svårt att överleP R O B L E M AT I K E N

va eftersom det finns så stor andel oseriösa företag. De som fuskar fuskar ofta många olika sätt. Genom att arbeta med myndighetssamverkan så tror jag att byggbranschen är det område där Arbetslivskriminalitetscentrena kan göra störst skillnad, säger hon. Även Polisen i region Stockholm ser stora problem med arbetslivskriminalitet i byggbranschen. Arbetet kommer utgå från polisens lokaler på Kungsholmen. Det är där det nya centret kommer planera arbetet och ha utsättningar inför arbetsplatskontrollerna. – Det är ett jättesvårt för polisen att jobba med de här frågorna ensamma. Vi behöver varandras verktyg och jobb från olika håll. I Stockholm kommer byggbranschen vara ett område som vi riktar vårt arbete emot, säger Linda Törngren, tillförordnad biträdande enhetschef inom polisens arbete mot

människoexploatering och arbetslivskriminlitet. Arbetslivskriminalitetscentrenas kommer rikta stort fokus på att ”gå på pengarna”. Det vill säga att söka upp verksamheter där pengarna finns – brottsvinster som bygger på ett samspel mellan legala och illegala verksamheter och som bidrar till ökat handlingsutrymme för organiserad brottslighet. D E T Ä R A R B E T S M I L J ÖV E R K E T som

har det övergripande ansvaret för Arbetslivskriminalitetscentrena. De har stora förhoppningar på den nya organisationen. – När vi sitter i samma lokaler ökar vår möjlighet till samarbete. Det blir även lättare att utbyta information utifrån gällande sekretessregler, säger Håkan Olsson, vikarierande generaldirektör, Arbetsmiljöverket. SAMUEL KARLSSON

Mässtunneln ska gå mellan Älvsjö FOTO: VEIDEKKE och Liljeholmen.

Bygger avloppstunnel för 900 miljoner Veidekke får uppdraget att bygga den nya Mässtunneln – en ny avloppstunnel från Älvsjö till Liljeholmen, åt Stockholm Vatten och Avfall. Kontraktet är en utförandeentreprenad med ett ordervärde på 898 miljoner kronor, tunneln förväntas tas i bruk under 2030. Etablering och byggstart är planerad till december 2023. Mässtunneln ska avlasta det befintliga avloppssystemet och ska möjliggöra för byggandet av flera bostäder runt Stockholmsmässan och minska risken för översvämningar vid skyfall.

Q

Stabil finansiell ställning för Byggpartner NCC bygger reningsverk i Österåker.

BILD: SKOOG ARKITEKTER

Bygger nytt reningsverk för 1,2 miljarder NCC har fått i uppdrag av Roslagsvatten att bygga ett nytt reningsverk i Österåker som ska säkra avloppsreningen för Österåkers kommun och Vaxholms stad. Arbetet utförs i en totalentreprenad och ordervärdet uppgår till cirka 1,2 miljarder kronor.

NCC ska på uppdrag av Roslagsvatten bygga ett nytt avloppsreningsverk intill det befintliga i Margretelund, Åkersberga. Förberedande arbete har pågått en längre tid och nu går projektet in i nästa fas. – Roslagsvatten har sedan 2018 undersökt olika alternativ för att säkra den framtida avloppsreningen för Österåkers kommun och Vaxholms stad. Det nya reningsverket, som kommer att klara avloppsreningen för lång tid framöver, stämmer in på alla de krav vi har när det gäller miljöhänsyn, ekonomi och teknik, säger Christian Wiklund, vd Roslagsvatten. Österåker växer och behöver öka kapaciteten för kommunens avloppsrening, och det befintliga

reningsverket är uttjänt. Nu bygger NCC ett modernt digitaliserat och automatiserat reningsverk med den senaste tekniken för vattenrening som ska säkra vattentillgången för 57 000 människor. Reningsverket kommer att ha flexibilitet för framtida teknikutveckling och krav på rening och kretslopp. Det kommer att vara självförsörjande på el via solceller och energilagring, och anpassat för klimatförändringar och extremväder. – Det här ett projekt där NCC kan använda sin unika kompetens inom vatten- och miljöteknik. Nu ser vi fram emot att hjälpa Österåker och Vaxholm att få ett reningsverk som möter framtidens krav och behov, säger Kenneth Nilsson, affärsom­ rådeschef, NCC Infrastructure. D E T N YA R E N I N G SV E R K E T ska stå klart och tas i bruk 2028 och året efter ska tillhörande personalbyggnad vara färdig. Affären har ett ordervärde på cirka 1,2 miljarder kronor.

SAMUEL KARLSSON

Både orderingången och nettoomsättningen för tredje kvartalet landande på drygt en miljard kronor. Vilket i båda fallen innebär en knapp ökning jämfört med fjolåret för Byggpartnergruppen. – Koncernen har åter en stabil finansiell ställning, säger vd och koncernchef Sture Nilsson.

ingången på cirka 1,02 miljarder kronor (1,01). Resultat efter skatt uppgick till 2 (-59).

Nettoomsättningen uppgick till cirka 1,09 miljarder kronor, att jämföra med förra årets cirka 1,08 miljarder. Rörelseresultatet före avskrivningar landade på 27 miljoner kronor (-51) och order-

Enligt Sture Nilsson har koncernen en stark position inom samhällsfastigheter, som är en marknad med hög aktivitet. ”Visserligen är konkurrensen hård, bland annat på grund av den nästan helt avstannade bostadsmarknaden, men där vi har starka lokala marknadspositioner pågår i dag ett stort antal dialoger med kunder kring nya affärsmöjligheter” skriver han.

Där vi har starka lokala marknadspositioner pågår i dag ett stort antal dialoger med kunder kring nya affärsmöjligheter

kvartalet om cirka en miljard kronor ger en orderstock på 4,7 miljarder kronor vid kvartalets utgång. ”Detta är i nivå med föregående kvartal, vilket jag är mycket nöjd med. Kvartalets orderingång bygger på en stark bas med ett stort antal medelstora nya uppdrag, mindre uppdrag samt uppdrag som vuxit i omfattning”, enligt koncernchefen. Byggpartnergruppens ambition är att öka antalet samverkansentreprenader, som i dag utgör 63 procent av orderstocken. ORDERINGÅNGEN FÖR

Sture Nilsson

FOTO: BYGGPARTNER

HENRIK EKBERG

Jeanet Corvinius, ordförande, FOTO: BYGGCHEFERNA Byggcheferna.

Byggcheferna fort­sätter samarbetet med Byggvärlden De senaste årens nära samarbete mellan Byggvärlden och Byggcheferna fortsätter. Ett nytt avtal har nu tecknats som bland annat innebär att medlemmar i Byggcheferna får tillgång till Byggvärldens redaktionella material och att utmärkelsen Årets Byggchef lever vidare. – Att som chef och ledare vara uppdaterad om det senaste i branschens utveckling är viktigt. Därför är vi glada att kunna fortsätta erbjuda Byggvärlden till våra 18 000 medlemmar, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna, en branschorganisation inom Ledarna.

Q


6 BYGGMATERIALDAGEN

Nummer 17 • november 2023

Hållbarhet i fokus på Byggmaterialdagen – På många sätt är vi inne i en tid av stora förändringar och därför är det viktigare än någonsin att vi samlas och diskuterar hur vi ska jobba framåt, säger Jenny Svärd, vd för Byggmaterialindustrierna. Hon syftar bland annat på alla kommande lag- och regeländringar på både nationell- och EU-nivå.

besöker Byggmaterialdagen ska få inspiration och information som de har nytta av i sitt dagliga arbete. – Sedan hoppas vi att de känner ett engagemang för att fortsätta dia­ logen även när Byggmaterialdagen är avslutad. Q Hur ska man som aktör inom byggmaterialbranschen tänka kring alla nya regler och lagar? –Jag förstår att det kan kännas svårt att greppa och förstå vad det verkligen innebär för den del av branschen man jobbar inom. Mycket är inte klart än, flera regelverk förhandlas fortfarande och sen ska man komma fram till hur reglerna ska tillämpas. Här är det viktigt att myndigheterna och näringslivet arbetar nära ihop och att det informeras om hur man som företag ska hantera reglerna, säger Jenny Svärd.

Det är många regeländringar på gång som berör byggmaterialbranschen och byggsektorn i stort. På EU-nivå handlar det bland annat om Byggproduktförordningen, Taxonomin, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och Ekodesignförordningen. – Det är extremt många lagar och regeländringar på gång nu. Även om allt inte införs samtidigt så måste man vara förberedd och vi hoppas att Byggmaterialdagen kan vara en hjälp på vägen, säger Jenny Svärd, vd för Byggmaterialindustrierna. Att det är så många nya regler på gång just nu beror på att många delar av EU:s gröna giv, Green deal, ska slutföras innan en ny EU-kommission och ett nytt EU-parlament ska tillträda nästa år. EU:s gröna giv omfattar ett stort antal nya och uppdaterade lagstiftningar som syftar till att skapa världens första koldioxidneutrala kontinent till år 2050. Det ska ske genom att minimera utsläppen av växthusgaser, öka resurseffektiviteten och få mer hållbara produkter samt öka användningen av förnybara energikällor.

Q En del regler kommer även att överlappa varandra, vad innebär det i praktiken? – Det kan komma att vara utmanande att se hela bilden och hur olika frågor regleras, eftersom flera regelverk är inne på samma frågor. Hur de olika regelverken hänger ihop är något som behöver analyseras i detalj när de finns på plats. Det behöver vara tydligt vad som gäller.

På vilket sätt kan Byggmaterial­ industrierna underlätta för medlemsföretagen när det kommer till nya lagar och regler? – Vi vill tillsammans med våra medlemmar bidra med kunskap om de nya regelverken och hur de ska hanteras. Vi kommer under 2024 att fördjupa oss i detta, ha dialog med myndigheterna och andra aktörer i sektorn, med målet att kunna sprida information om hur regelverken ska hanteras. Q

Det är extremt många lagar och regeländringar på gång nu Dessutom kommer också de nya nationella byggreglerna, kallade Möjligheternas byggregler, att införas den 1 januari 2025. Utöver alla nya och reviderade regelverk och standarder på nationell och på EU-nivå står byggmaterialbranschen och sektorn i stort även inför en rad stora förändringar som har med hållbarhet, teknikutveckling, digitalisering och energieffektivisering att göra. – På många sätt är vi inne i en tid av stora förändringar och därför är det viktigare än någonsin att vi samlas och diskuterar hur vi ska jobba framåt. Därför vill Byggmaterialindustrierna tillsammans

Jenny Svärd, vd för Byggmaterialindustrierna, hoppas att dagen ska ge inspiration, information och engagemang till fortsatt dialog. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM med Stockholmsmässan nu sätta fokus på byggmaterialens centrala roll för ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande och bjuda in hela värdekedjan för dialog, säger Jenny Svärd. Dagen vänder sig brett till alla aktörer inom sektorn, men också till kommuner, myndigheter, politi-

ker, forskare och andra som har med byggmaterialsektorn att göra. Det stora temat för dagen är hållbarhet. Fokus ligger på framtiden och frågor som tas upp, utöver nya regler och lagar är hållbart byggande ur ett livscykelperspektiv, möjligheter och utmaningarna med digital informationsdelning, vilka utmaningar och

3D-printmaterial, byggprodukter som tillverkats på plats, delar av produkter, färdiga kit och prefabricerade små hus. Undantag görs för hissar, vatten och avloppssystem, sanitär utrustning och trafiksignaleringsprodukter.

ramverk Level(s) som är en standar­ diserad metod för att mäta byggnaders hållbarhet. Den fokuserar på cirkulär ekonomi och livscykelanalyser av byggnaders hela livstid.

lösningar är kopplat till nya krav på energieffektivisering. Dessutom lyfts den strategiska frågan om materialförsörjning för samhällsbyggande och en framtidsspaning till 2045 – hur kommer vi att bygga då, när klimatmålen ska vara uppnådda? Syftet med dagen är att de som

Q Finns det risk att byggmaterialbranschens hållbarhetsfokus saktar ner i lågkonjunkturen? – I sämre tiden finns det naturligtvis alltid en risk att enskilda företag behöver göra andra prioriteringar. Men på det stora hela ser jag inte någon risk för detta, det är ett väldigt starkt driv i sektorn för ett mer hållbart byggande och det kommer att fortsätta, säger Jenny Svärd. Byggmaterialdagen arrangeras av Byggmaterialindustrierna tillsammans med Stockholmsmässan.

ANNA SJÖSTRÖM

Kort om de nya reglerna Byggproduktförordningen: Den reviderade förordningen föreslås ersätta den befintliga byggproduktförordningen och innebär utvidgningar i flera avseenden. Q Definitionen av vad som är en byggprodukt utvidgas från produkter som infogas permanent i ett byggnadsverk och bidrar till dess egenskaper med hänsyn till de grundläggande egenskapskraven på byggnadsverk, till att omfatta alla produkter som placeras permanent (mer än två år) i ett byggnadsverk. Q Begreppet byggprodukter utökas också till att omfatta 3D-dataset, Q

Taxonomin: EU-taxonomin, även kallad EU:s gröna taxonomi, är en viktig del av EU-kommissionens handlingsplan EU Green Deal. Q Taxonomin ska främja jämförbarheten mellan investeringar när det kommer till hållbarhet och motverka grönmålning genom ökad transparens. Q Är baserad på EU-kommissionens Q

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD): Q Är ett nytt EU-direktiv som ställer högre krav på företagens hållbarhetsrapportering. Q Genom CSRD rapporterar företag relevant information om miljö-, sociala och styrningsfrågor på ett konsekvent och jämförbart sätt, vilket möjliggör för intressenter, som investerare och allmänheten, att fatta välgrundade beslut.

Ekodesignförordningen: Den nya förordningen ska ersätta det befintliga direktivet från 2009 och utvidga tillämpningsområdet så att det fastställs krav på miljömässig hållbarhet för nästan alla typer av varor som släpps ut på EU-marknaden. Q Med förordningen skapas ett digitalt produktpass och nya regler om insyn i och förbud mot förstörelse av vissa osålda konsumentvaror. Q Ekodesignförordningen ska tillämpas på nästan alla produktkategorier. Tanken är att de inte bara ska vara energi- och resurseffektiva (vilket redan krävdes enligt det befintliga Q

direktivet från 2009) utan också mer hållbara, tillförlitliga, återanvändbara, uppgraderbara, reparerbara, återvinningsbara och lättare att underhålla. Nya byggreglerna/Möjligheternas byggregler: Q Byggreglerna utformas som funktionskrav och de allmänna råden och hänvisningar tas bort det nya regelverket. Q Boverkets ambition är att reglerna ska renodlas, bli tydligare och enklare. KÄLLOR: REGERINGEN, SGBC, WSP, EUROPEISKA RÅDET, BOVERKET


BYGGMATERIALDAGEN 7

november 2023 • Nummer 17

KRÖNIKA

Kriser gör oss starkare

U

E T T O M R Å D E M E D stor potential är ökad di-

gitalisering i hela byggkedjan. Vi i handeln jobbar hårt med att förbereda oss att för få in mer information och specifikt kommande lagkrav i vårt sedan många år etablerade digitala produktflöde från våra leverantörer.

I dagsläget är det 350 leverantörer som förser handeln med information om sina produkter. Vi ser också kommande lagstiftning inom framför allt hållbarhetsområdet som påverkar byggsektorn, såsom till exempel digitala produktpass och skärpta klimatdeklarationer. Det innebär att behoven att dela och spåra produktinformation i byggsektorns värdekedja kommer att öka. Format och standarder för informationsdelning är en förutsättning för att kunna möta kraven. E N AV U T M A N I N G A R N A är att det finns många

källor att dela och hämta data ifrån. Det skapar ett stort merarbete och en utmaning med att hålla alla källor uppdaterade med samma information. Här efterlyser vi en övergripande arkitektur där data bara behöver finnas på ett ställe. Behov av digital information finns genom hela värdekedjan, ända fram till livscykelns slut, och det är därför viktigt att aktörer som kommer in senare i värdekedjan också invol-

veras för att säkerställa att processen av digital information överlever genom hela livscykeln och att information som krävs ur alla aspekter i värdekedjan omfattas. Jag är övertygad om att mer effektiva digitala flöden bidrar till billigare bostadsbyggande. Från Byggmaterialhandlarnas sida ser vi följande: Myndigheter och kravställare behöver formulera sina krav från början på digitala grunder och med tydlighet kring identifierare som stödjs i branschen. Till exempel genom att tillämpa globala gemensamma identifierare för att använda som nyckel för digital information. Handeln ser ett mervärde att få vara med och påverka gemensamma tillämpningar. Det skapar ett starkare incitament att efterleva och säkerställer att handelns behov tillgodoses i lösningarna. M I N F Ö R H O P P N I N G Ä R att vi inom bygg­ sektorn ser konjunkturnedgången som en möjlighet, att genomföra nödvändigt förbättringsarbete så att vi kan sänka våra kost-

Pretec - vi är din kompletta prefableverantör! Behöver du skräddarsydda lösningar för ditt byggprojekt? Efter dina önskemål och ritningar står Pretec för hela produktionskedjan i vår egna svets och verkstad - material, tillverkning och ytbehandling!

www.pretec.se 0303 - 35 19 00 prefaborder@pretec.se

pretec.se

nader när konjunkturen väl vänder. Och en av de lägst hängande frukterna är digitalisering.

FOTO: TOMAS ARLEMO

nder högkonjunkturen snurrar hjulen fort och vi hinner sällan med de rationaliseringar som är nödvändiga. Det är istället nu som det är dags att trimma företagen, kapa kostnader och se över processer och rutiner. Försäljningsutvecklingen i byggmaterialhandeln har sjunkit kraftigt och hittills i år har nedgången varit -15 procent. Vi befinner oss i en lågkonjunktur med en regering som står bakbunden i sitt fokus på att få ned inflationen och vi kan inte förvänta oss några större satsningar på bostadsbyggandet i nuläget. I stället för att leta efter lösningar hos andra är det nu dags att vi skärskådar oss själva. Vad kan vi göra för ett skapa en effektivare byggprocess och kapa kostnader?

MONICA BJÖRK, VD BYGGMATERIAL­H ANDLARNA


8 BYGGMATERIALDAGEN

Nummer 17 • november 2023

Branschen samlas i Stockholm Fokus på byggmaterialets utmaningar

ÅSA EKBERG ÖSTERDAHL

TEXT: SAMUEL KARLSSON

senior expert hos Delegationen för cirkulär ekonomi

JOAKIM HENRIKSSON vd på Obos Sverige arbete mellan alla aktörer i kedjan, från producenter till underleverantörer. Byggmaterialdagen är ett bra forum för att utveckla och utmana varandra i hur vi ska nå fram till såväl egna som gemensamma målbilder. Vad ska du prata om? – Jag ska prata om sårbarheten inom materialförsörjning och vilka parametrar som är viktiga för oss bostadsutvecklare för att vi ska kunna säkra långsiktigt stabila och hållbara leverantörskedjor. Det är en avgörande del som för att möjliggöra stabilt bostadsbyggande i såväl goda som dåliga tider. Q

Q Vad tycker du om initiativet Byggmaterialdagen? – För att vi ska klara av klimatomställningen samt säkra långsiktigt hållbara och fungerande leverantörskedjor krävs nära sam-

Allmän kommentar om värdet av att fokusera på byggmaterial i dagsläget? – Mot bakgrund av senaste årens turbulenta läge i försörjQ

ningen av material med brist och extrema prisökningar är detta ett högaktuellt ämne. Vi ser glädjande nog att prisökningarna faller tillbaka på vissa byggmaterial men andra delar fortsätter att öka i en hög takt. Samtidigt halveras bostadsbyggandet. Det är inte hållbart. – Bostadsunderskottet blir allt större och för Sverige som land är det viktigt att vi kommer ner i pris så att vi kan börja bygga bostäder igen. Vi bostadsutvecklare gör allt vi kan för att sänka de kostnader som vi råder över. För småhus ser vi dock att det är mindre än 50 procent av produktionskostnaden som utgörs av byggkostnader. Övriga delar är myndighetsstyrda kostnader och pris för tomt. Därför krävs det även att man från politikens sida sätter ner foten för att lätta upp den hårt reglerade byggbranschen.

KARIN COMSTEDT WEBB

Vad ska du prata om? – Jag kommer berätta om hur vi på byggmaterialkoncernen Heidelberg Materials arbetar för att nå nettonollutsläpp av koldioxid i hela vår värdekedja, där cementtillverkningen står för en betydande del av utsläppen idag. Nu pågår arbetet med att ställa om svensk cementindustri bortom nettonollutsläpp och som möjlig kolsänka redan till 2030 och jag kommer att berätta mer om vår spännande satsning på en fullskalig anläggning för koldioxidinfångning vid Slitefabriken på Gotland. – När CCS-anläggningen står klar 2030, kommer den att fånga in uppemot 1,8 miljoner ton fossil Q

Vad tycker du om initiativet Byggmaterialdagen? – En viktig mötesplats för en samhällsviktig bransch! Jag ser fram emot att träffa alla duktiga Q

Vad ska du prata om? – Jag ska delta i en paneldiskussion om hur ett par av de nya EU-lagstiftningarna kommer att påverka byggsektorn och hur de förhåller sig till varandra. Q

Allmän kommentar om värdet av att fokusera på byggmaterial i dagsläget? Q

vice vd på Heidelberg Materials Sverige

branschkollegor och intressanta diskussioner om hur vi med gemensamma krafter kan fortsätta arbetet att ställa om svensk byggmaterialsektor.

Vad tycker du om initiativet Byggmaterialdagen? – Byggmaterialdagen är ett väldigt bra initiativ för att samla de olika aktörer som är involverade i branschen. Det är flera stora och angelägna förändringar som pågår kopplat till branschen och därmed stort behov av kunskapsspridning. Q

och biogen koldioxid varje år, det motsvarar 4 procent av Sveriges totala utsläpp idag. Med andra ord kommer koldioxidinfångning i cementindustrin att vara en viktig pusselbit för att Sverige når sina klimatmål och blir ett av världens första länder att bygga med betong utan klimatavtryck 2030.

– Till att börja med är byggsektorn en mycket materialintensiv sektor vilket innebär att den har stor inverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och andra miljöfaktorer. Värdet av att fokusera på temat är att det finns goda möjlighet att påverka hur stor inverkan från uppförandet av en byggnad ger upphov till bland annat. genom valet av byggmaterial, hur de sammanfogas och hur byggprodukten i sig är designad. I begreppet design lägger jag i detta sammanhang vilka råvaror som har använts för tillverkning av byggprodukten, vilket kemiskt innehåll den har, möjlighet till reparation och återvinning samt vilken livslängd produkten väntas få. – En annan anledning till att samla branschen är att många av de aspekter som jag nyss nämnt omfattas av de regelverk som är under utveckling just nu. Det innebär att många aktörer kommer att behöva anpassa sin produktdesign, dokumentationshantering och kanske se över sina leverantörskedjor. Och för att förstå på vilket sätt denna anpassning ska göras behövs kunskap. Byggmaterialdagen kommer förhoppningsvis bidra till att öka kunskapen om den förändring som ligger framför oss.

ULLA JANSON

universitetslektor vid Lunds universitet Q Vad tycker du om initiativet Byggmaterialdagen? – Jättebra med en plattform med materialfokus.

Allmän kommentar om värdet av att fokusera på byggmaterial i dagsläget? – Jag tycker att det är mer relevant än någonsin med tanke på omvärldsläget och att vi behöver alla olika vägar och lösningar framåt för att stoppa klimatförändringarna snabbt. Samhället måste öka takten och vi alla behöver fokusera på hur vi kan stärka svensk konkurrenskraft och beredskap med en hållbar försörjning av strategiska insatsvaror både på kort och lång sikt framöver. Q

Vad ska du prata om? – Vikten av cirkulära materialflöden samt energieffektivitet och klimataspekter. Q

Allmän kommentar om värdet av att fokusera på byggmaterial i dagsläget? – Övergången från linjära till cirkulära materialflöden är här och nu. Nyckeln för att lyckas med omställningen är samarbete, därför är denna typ av initiativ viktig. Q

Program – Byggmaterialdagen, tisdag 28 november 2023 Inledning och välkomstanförande Andreas Carlson, Jenny Svärd, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 09:00 - 09:20

Q

Hur får vi en tillInfrastrukförlitlig nationell tur- och bomaterialförsörjning för hållbart samhälls- stadsminisbyggande och krisbe- ter Andreas Carlson (KD).​​ redskap? Catharina Elmsäter Svärd, Joakim Henriksson, Karin Lexén, Larry Söder, Magnus Ohlsson, Pär Malmberg, Stefan Fölster, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 09:20 - 10:05

Q

Vad innebär de nya byggreglerna för sektorn och andra aktörer? Ann-Sofie Eriksson, Emma Hult, Larry Söder, Leif Nysmed, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 10:05 - 10:35

Q

Vägen till ett betongbyggande med nettonollutsläpp Karin Comstedt Webb, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 11:00 - 11:20

Q

Hur bidrar de kommande EU-regelverken till det hållbara byggandet? Malin Löfsjögård, Maria Perzon, Robin Ljungar, Sara Elfving, Åsa Ekberg Österdahl, Jenny Svärd Klockan: 11:30 - 12:20

Q

How can design and technology for disassembly contribute to resource efficiency? Dr Raija Polvinen, Filip Palosaari, Hans Wallström, John Elwin Segolsson, Peter Ullstad, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 11:30 - 12:20

Q

Hur kan digitala informationsflöden optimera byggsektorns värdekedja? Alison Petty, Annika Andreasen, Emil

Q

Oscander, Fabian Ståhl, Jan Boström, Johan Lindskog, Michaela Pfeiffer, Monica Björk, Pehr Hård, Susanne Nellemann Klockan: 11:30 - 12:20 Vilka är möjligheterna och utmaningarna med cirkulära byggmaterialflöden? Anders Boström, Elisabet Stadler, Helena Storckenfeldt, Jenny Kvarnlöf, Jenny Svärd, Katarina Luhr, Susanna Lind, Ulla Janson, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 13:20 - 14:10

Q

Vad är standardiseringens och branschreglernas roll i samhällsbyggandet nu och i framtiden? Anders Anderberg, Christian Sterner, Johan Hedman, Markus Peterson, Nina Schröder, Sara Lehn Klockan: 13:20 - 14:10

Q

EU:s nya krav på energieffektiva byggnader - hot eller möjlighet?

Q

Daniel Lindgren, Isabelle Tibbelin, Lotta Bångens, Magnus Ulaner, Åsa Wahlström, Veronica Koutny Sochman Klockan: 13:20 - 14:10 Hur kan branschen samverka om hur byggmaterialens hållbarhetsprestanda ska bedömas och utvärderas? Anna Söderholm, Hannes Morger,­ Henrik Jansson, Johan Magnusson, Rikard Silverfur, Sara Bergman, Stina Rosén, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 14:40 - 15:30

Q

På vilket sätt kan digitala produktpass vara ett effektivt verktyg för informationsdelning? David Almroth, Fredrik Malm, Jan Boström, Lennart Strandberg, Staffan Olsson, David Almroth Klockan: 14:40 - 15:30

Q

Låg energianvändning och låg klimatpåverkan - synergi eller målkonflikt? Cecilia Ask Engström, Jenny Winblad

Q

von Walter, Matilda Isaksson, Patrik Andersson, Ulla Janson, Veronica Koutny Sochman Klockan: 14:40 - 15:30 Framtidsspaning – hur ser det hållbara samhällsbyggandet ut 2045? Anders Sjelvgren, Britta Permats, Camilla Sonnentheil, Emma Gretzer, Erika Hedgren, Monica von Schmalensee, Catarina Rolfsdotter-Jansson Klockan: 15:40 - 16:35

Q

Avslutande summering Jenny Svärd Klockan: 16:35 - 16:45

Q

Monica von Schmalensee, ordförande IQ Samhällsbyggnad.

Mingel och nätverkande Klockan: 16:45 - 18:00

Q


Dörrar för alla viktiga ögonblick. Man ska inte underskatta betydelsen av en bra dörr. Hur skulle man annars få lugn och ro i en tv-studio till exempel? Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa tjuvar och eldsvådor, dödliga brandgaser och explosioner. Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se


10 TEMA: NY TEKNIK

Nummer 17 • november 2023

Douglas Lundholm, S. Property Group, Daniel Kørberg Siraj, Obos, Luisa Matos, Cleanwatts, Jan Van Laethem, SMA, Mike Mustapha, ABB, Chan Woo Park, Samsung.

FOTO: ABB

Bygger ett helt bostadso I ett demohus i Åkersberga visas det senaste inom smarta hem upp. Den innovativa tekniken ska användas i bostads­ området Brobyholm med säljstart nästa år.

En grupp människor står samlade i novemberkylan utanför ett hus i Åkersberga. Det ser ut som vilken villa som helst vid första anblicken, men enligt de företagsledare som nu ska inviga huset är det en teknisk föregångare. Cheferna kommer från olika bolag som samarbetar för att skapa det smarta och klimatvänliga bostadsområdet Brobyholm i Södermanland. Snart väntar rundvisning i demohuset. Men först radar företrädarna från fem partners i projektet upp sig, håller korta tal innan de tillsammans trycker på husets startknapp. Douglas Lundholm från S. Property Group inleder talrundan. – Vi har en storslagen vision om att inkorporera ny teknik i utvecklingen av bostadsområden. Det har visat sig att det bara är möjligt att göra i partnerskap med andra företag, säger han. N Ä R V I ST I G E R in i huset tänds lamporna automatiskt i hallen och rullgardinerna på nedersta våningen åker upp. Mats Peterson är affärsområdeschef för ABB Electrification Sverige och en av de som visar oss runt. – ABB har teknik för hemautomation som styr till exempel belysning, porttelefoni, värme och energiövervakning. Samsung har teknik för att styra sina kylskåp, diskmaskiner, teve och så vidare. Här kopplas de två systemen ihop, säger Mats Petersson. Brobyholms bostäder ska bli både bekväma och energioptimerade. Med hjälp av en app kan användaren både övervaka och styra sin

Demohusets vardagsrum. Med lampan i hörnet kan man justera färger och nyanser baserat på vad det är för ”scen” man vill ha. Väljer man till exempel film-scen blir det en varm mysbelysning. FOTO: LENA FRÄNDBERG energiförbrukning i realtid. Man kan till exempel se de olika apparaternas elförbrukning eller hur mycket värme som försvinner när ett fönster står öppet. B O STÄ D E R N A U T R U STAS M E D solcel-

ler, batterier och elbilsladdare som är uppkopplade på samma system som hushållsapparaterna. Energiförbrukningen anpassas efter de boendes användarmönster och annan insamlad data. Informationen omvandlas till algoritmer som schemalägger tvättider, uppvärmningen av huset med mera. – Värmepumparna jobbar med elbilsladdaren och solcellerna för

att du ska använda så mycket egenproducerad el som möjligt. Med alla produkter i hemmet uppkopplade på samma system kan man optimera på ett bättre sätt än med frikopplade lösningar, säger Douglas Lundholm. I köket tar en representant från Samsung ut en pizza från kylskåpet, sätter in den i ugnen och visar den sen på sin padda. Kameran i ugnen kan identifiera maten (en fryst pizza i det här fallet) och föreslå tillagningsmetod. Den boende kan sen sitta var som helst i huset och se när maten är klar. I hallen intill visas en skärm där besökaren som ringer på dörren

Tvättmaskinerna kan programmeras så att de FOTO ABB går i gång när elpriset är lågt.

syns och blir insläppt. Dörren kan också öppnas med en QR-kod som enkelt skickas till besökare om man inte är hemma. – Det är naturligtvis upp till var och en om man vill ha en kamera vid ringklockan, påpekar Mats Petersson. K L I M ATAV T RYC K E T

I

B R O BY H O L M

ska hållas lågt med hjälp av den avancerade tekniken och genom att solenergi produceras på plats. Energifördelarna skapas både på husnivå och på områdesnivå. Eftersom alla bostäder i området är utrustade med samma teknik så kan belastningen balanseras. Om de optime-

ras var för sig kommer till exempel alla elbilsladdare slås på samtidigt, när elen är billigast, vilket inte är optimalt. – När man har kontroll över elbilsladdare, produktionen, batterierna, värmepumparna med mera så kan man balansera ut allt. Det blir också en fördel för samhället i stort eftersom belastningen på elnätet minskar, säger Douglas Lundholm. Den egenproducerade elen ska också delas mellan husen i ett virtuellt elnät. Det allmänna elnätet används för att dela elen, genom att mäta inmatning och utmatning och räkna av dem mot varandra. En person kanske producerar el för


TEMA: NY TEKNIK 11

november 2023 • Nummer 17

område med smarta hem Den 9 november invigdes demohuset i Åkersberga. Chefer från projektets partners samsades med journalister på en guidad visning av huset.

fullt när han inte är hemma, medan någon annan tvättar, laddar sin elbil och kör sin värmepump. Då kan elen föras över mellan dem, i stället för att den första personen säljer elen ut på nätet, och den andra köper tillba­ ka den. – Virtuella elnät är ett nytt kon­ cept och vi tittar på olika lösningar tillsammans med nätägaren Vat­ tenfall och med Cleanwatts som är partner i projektet. Cleanwatts har erfarenheter av projekt med virtuel­ la elnät ute i Europa, säger Douglas Lundholm. fö­ revisas en strömbrytare med fyra olika knappar som kan användas för att starta olika scenarier. Det kan vara en morgonrutin i sovrum­ met där ljusen tänds successivt, rullgardinerna åker upp och ljusen

PÅ D E M O H U S E T S ÖV E RVÅ N I N G

släcks när du lämnar rummet. Eller ett städ­scenario där alla ljus tänds maximalt och robotdammsugaren startas. Scenarierna kan program­ meras och styras med appen, men kan alltså också programmeras in i strömbrytarna. – Det är viktigt att den tradition­ ella tekniken också finns tillgänglig. De boende ska inte vara beroende av appen och alla som vistas i huset, även besökare, ska kunna tända och släcka lampor och göra andra saker på det vanliga sättet, tillägger Hen­ rik Widlund, ABB:s projektledare för Brobyholm. Till våren finns det planer på att en familj ska flytta in i demohuset. Under tre till fyra veckor ska de pröva hur det är att leva i det supersmarta hemmet och ge feedback om hur tek­ niken fungerar i verkligheten. LENA FRÄNDBERG

FOTO: ABB

Fakta Brobyholm

Storlek: Femhundra bostäder. Det finns potential för totalt 2 000 bostäder i området. Q Hustyper: Främst par- och radhus men även lägre flerfamiljshus. Träbebyggelse. Q Initiativtagare: S Property group Q Partners: ABB, Samsung, OBOS, Cleanwatts, SMA, Tre och Vattenfall. Q Byggherrar: OBOS Kärnhem, Aros Bostad och Vernum Q Nuläge: Infrastrukturen byggs Q Tidplan: Målsättningen är säljstart i mitten av 2024. OBOS första etapp med 20 - 25 hus kan börja byggas i slutet av 2024 och stå klar 2026. Tidplanen är beroende av hur marknaden utvecklas. Q

Demohuset från Obos är byggt i trä. Detta typhus kommer att byggas även i FOTO: LENA FRÄNDBERG Brobyholm.

God jul & gott nytt år!

agadvokat.se

Önskar AG Advokat, nischbyrån inom entreprenad och fastighet.


12 TEMA: NY TEKNIK

Nummer 17 • november 2023

AI-verktyget som minskar felen i byggprocessen I byggprocessen sker misstag som vållar problem och höga kostnader. Därför har svenska ingenjörer utvecklat ett AI-verktyg som bidrar till att minska felen och få ett säkrare informationsflöde.

Det kostar att göra misstag. Bygg­ branschen dras med stora kostna­ der som orsakas av fel och brister. Handlingar har felaktiga uppgifter, information har inte förmedlats rätt eller beställningar är ofullständiga. I hela byggprocessen sker misstag som vållar problem. – Till en skola var 300 dörrar felbe­ ställda, de hade fel ljudklassnivå och fel utformning av låsfunktionen. Samtliga dörrar demonterades och nya behövde beställas, säger bygg­ nadsingenjören Siavash Ehsanzamir med ett exempel. Det ställs extremt mycket krav i alla delar av byggpro­ jektet. H A N Ä R G R U N DA R E och delägare av

ett Stockholmsbaserat ingenjörs­ företag som vill lösa problemen och felen som uppstår. Därför har de ut­ vecklat ett unikt AI-verktyg. – I vårt verktyg har vi lagt in en enorm informationsmängd efter byggbranschens behov med natio­ nella lagar och regler som andra AI-tillämpningar inte har. Vi tränar verktyget så att det lär sig reflektera på ett unikt sätt. Därför är vi ensam­ ma om denna lösning på den svens­

De tre ingenjörerna bakom AI-verktyget. Från vänster Mohammed Barikan, Sourosh Ehsani och Siavash Ehsanzamir. ka marknaden, säger Siavash Ehsan­ zamir. AI-verktyget, med det passande namnet Scentia som betyder kun­ skap på latin, hjälper ingenjören att kvalitetssäkra projektet. I verktyget har deras egna AI-utvecklare lagt in

information som behövs i byggpro­ cessen, som AB 04, lagar, föreskrifter, standarder, regelverk och liknande underlag. Ett användningsområde är granskning, som ofta är en flaskhals i projekten. Det krävs att byggingen­

AI-verktyget har en kognitiv förmåga och kan faktiskt granska sig själv jören har alla data tillgängliga och har koll på regelverket och standar­ der för att undvika fel under gransk­ ningen. Då måste ingenjören lägga tid på att ta fram korrekt informa­ tion. Tidsbrist och den mänskliga faktorn gör att misstag sker. Det problemet löser AI-verktyget. – I N G E N J Ö R E N L A D DA R till exempel upp ett dokument med rumsbe­ skrivning och dörrar. Scentia gran­ skar dokumentet mot den inmata­ de informationsmängden av lagar och standarder, upplyser ingenjö­ ren om man förbisett en egenskap och ger förslag på lösning. AI kan

Så här är AI-verktyget uppbyggt där ingenjören ställer frågor som besvaras i ett arbetsflöde.

BILD: SAMKONSULT

FOTO: SAMKONSULT

också ta fram rätt standard och cite­ ra information ur standarden som man behöver och även länka till standarden. Arbetssättet bidrar till att säkra informationen och även till olika aktörer i byggprojektet. En annan tidsödande utmaning på många ingenjörskontor är att skapa dokumentationen i projek­ tet. Det har man tagit med i utveck­ lingsarbetet. – Ingenjören matar in en rums­ beskrivning med innehåll och egenskaper och ber sedan AI att automatiskt generera ett komplett dokument. Det sparar mycket pro­ jekttid. S C E N T I A K A N O C KSÅ besvara en frå­ ga med rätt information och ge en hänvisning i en länk. Men verktyget är definitivt inte som en vanlig sök­ motor, poängterar Siavash Ehsanza­ mir. – AI-verktyget har en kognitiv för­ måga och kan faktiskt granska sig själv där den frågar sig om den be­ svarade allt som standarden kräver. En självkontroll. Möjligheterna med dagens AI-teknik är enorma. Ingenjörernas AI-verktyg kan förstå en fråga i ett större sammanhang och utifrån det ge en egen bedömning. – Därefter är det upp till ingen­ jören att välja om man vill använda informationen eller ej. Ytterst är det vi människor som fattar beslut hur den ska användas, säger Siavash Eh­ sanzamir. Detta kommer väl till pass i ju­ ridiska sammanhang. Utvecklarna har lagt till rättsfall från domstols­ processer, från tingsrätt till Högsta domstolen. Istället för att parterna riskerar att stämma varandra i en tvist kan de studera hur liknande fall har behandlats. AI-verktyget är opartiskt och ger sin bedömning. Sedan är det upp till parterna hur man vill gå vidare. Siavash Ehsanzamir och hans kollegor på Samkonsult beräknar att lansera AI-verktyget i början av 2024. De hoppas nå en säkrare byggprocess med färre fel och mins­ kade kostnader där projekttiden an­ vänds på ett klokare sätt.

LOVE JANSON


UPPDATERAD DIGITAL HANDBOK

Lär dig klimatdeklarera effektivare Sedan 1 januari 2022 är det lag på att nya byggnader ska klimatdeklareras. Syftet är att minska klimatpåverkan från nya byggnader under byggskedet. Förutsättningarna för att minska klimatpåverkan finns främst under planering och projektering av en byggnad, när alternativa utformningar övervägs. Ju tidigare arbetet med en klimatdeklaration påbörjas, desto mer ökar möjligheten att minska klimatpåverkan. Se Boverkets uppdaterade handbok om klimatdeklarationer för byggnader på boverket.se för vägledning om reglerna. Där finns en ny beräkningsmall, ny tabell med klassningssystem för byggdelar och en utökad webbutbildning. I handboken finns även Boverkets klimatdatabas och klimatdeklarationsregister.

boverket.se/klimatdeklaration


14 INTERVJUN

Nummer 17 • november 2023

”VI MÅSTE SLUTA RIVA”

Helena Bjarnegård är Sveriges första riksarkitekt.

Hon är Sveriges första riksarkitekt med hela landet som arbetsfält. Helena Bjarnegård tillträdde tjänsten på Boverket 2019. Men vad gör hon egentligen? TEXT: SAMUEL KARLSSON

Det blev en stor nyhet när Boverket 2019 tillsatte landets första, ordinarie riksarkitekt. Tjänsten gick till Helena Bjarnegård och i samma veva aviserade förra regeringen att hon även blev ordförande i Rådet för hållbara städer. Hon är i grunden landskapsarkitekt, utbildad vid SLU Ultuna och Alnarp men egentligen var det lite av en slump att hon halkade in på yrkesbanan inom arkitektur. – Jag gick och utbildade mig till civilingenjör men bestämde mig för att ta ett sabbatsår. Jag ville testa något annat och kom in på utbildningen för landskapsarkitektur. Redan efter någon vecka insåg jag det var det här jag ville hålla på med, säger Helena Bjarnegård. Efter några år som landskapsarkitekt, bland annat på White arkitekters stadsplanerings- och landskapsavdelning i Göteborg och som styrelseledamot på företaget blev hon stadsträdgårdsmästare i staden. Sista året i Göteborgs stad ansvarade hon för en utredning om strategisk styrning av stadsutveckling som så småningom blev en pusselbit i den stora omorganisationen i staden. Som en liten kuriosa kan nämnas att hon utsågs av Sveriges Arkitekter till Årets kollega och den sociala kompetensen är säkerligen en tillgång när hon ska samordna nätverk och styrgrupper inom sitt uppdrag som riksarkitekt. Och då är vi tillbaka vid den inledande frågan: Vad gör en riksarkitekt? – Uppdraget är att verka för att aktörer runt om i Sverige ska ha goda förutsättningar att utveckla miljöer som är långsiktigt hållbara, användbara och berikande för oss som människor. Som riksarkitekt är jag exempelvis ordförande i det nationella ”Rådet för hållbara städer” som består av tolv myndighetschefer, en landshövding och en person från SKR. Det är ett stort arbete som vi gör tillsammans på nationell nivå, säger Helena Bjarnegård. Q

Det låter väldigt stort och omfattande. Hur gör du för att inkludera hela landet i arbetet? – Det är inga konstigheter att vi jobbar mot hela landet. Det gör vi i alla uppdrag på Boverket och även i andra statliga myndigheter. När vi tar fram kunskapsstöd och vägledningar gör vi det med alla kommuner i åtanke. Vi Q

FOTO: HANNA FRANZÉN/FOTOFRANZÉN

ordnar nationella konferenser, seminarier och bygger stora nätverk med landets regioner och länsstyrelser som i sin tur arbetar direkt mot kommunerna runt om i landet. Vi har även egna nätverk med universitet och högskolor och landets samtliga stadsarkitekter. Vilken typ av frågor arbetar ni med? – I starten av arbetet fick vi uppdrag från regeringen att ta fram vägledning för hur man ska bygga skolor och vårdlokaler. Vi har också tagit fram stöd för hur man styr kvalitet i offentlig upphandling och vägledning som handlar om hur kommuner kan arbeta med arkitektur och stärka såväl kvalitet som hållbarheten i den byggda miljön. Det är exempelvis bra om kommunerna har en arkitekturpolicy som fullmäktige fattar beslut om för då blir det ett övergripande styrdokument för hela kommunen. För planering, byggande och förvaltning. Q

Tjänsten tillsattes 2019, vilka konkreta resultat ser du av arbetet sedan dess? – Vi har byggt stora nätverk över hela landet där det nu är många som arbetar med de här frågorna inom det offentliga. Det kan vi exempelvis se i våra undersökningar som visar att nu är samtliga regioner i landet aktiva i arbetet och över hälften av landets kommuner har tagit fram egna arkitekturpolicies. För att det ska bli ett tydligare resultat på marken behöver vi nu även få med de privata fastighetsägarna och andra näringslivsaktörer i arbetet. Det är nästa steg. Q

Hur implementerar man ”Gestaltad livsmiljö” som är den nationella policyn för arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö i praktiken ute i kommunerna? – Vårt uppdrag är att jobba med främjande insatser till offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Vi vägleder kring att man ska använda kommunens samtliga verktyg för planering, byggande och förvaltning. Steg ett kan vara att ta fram en arkitekturpolicy i kommunen. I planprocessen kan plan- och bygglagen användas på bättre sätt och det har vi tagit fram vägledning för, säger hon och fortsätter: – Sedan ska man inte glömma hur viktig offentlig upphandling är och inte minst markanvisningsprocessen. Vi ser att allt fler kommuner använder sig av markanvisningstävlingar och liknande där man också ställer krav på rumsliga kvaliteter och inte bara på kvantitet. Q

Finns det några bra exempel där det tillämpats? – Varvsstaden i Malmö är ett fint exempel på hur man bygger om, lägger till och använder återbrukat material så långt det går och har skapat väldigt fina miljöer, säger hon och fortsätter: – Andra goda exempel är Karlstad som blev årets arkitektur-kommun igen för tredje året i rad, vilket är fantastiskt. Där har man byggt ett fint all-aktivetshus i Kronoparken som är ett miljonprogramområde. KulturQ

Jag är kritisk till att vi fortfarande river så många byggnader

huset i Bergsjön i Göteborg är ett annat bra exempel där kommunen gjort en stor satsning som engagerat många olika aktörer att lyfta hela området. Finns det något där du som riksarkitekt är kritisk till byggandet idag? – Jag är kritisk till att vi fortfarande river så många byggnader i stället för att bygga om vid behov av ny användning. Detta är en av våra viktigaste miljöfrågor och den handlar även om det sociala perspektivet. Den redan byggda miljön består av redan förbrukade naturresurser, bundet kapital och även människors minnen. Ett annat problem är att det byggs så tätt att det inte finns plats för exempelvis skol- och förskolegårdar. Q

Vilket arbete utförs i Rådet för hållbara städer? – Grundarbetet i Rådet handlar om att samordna mycket av det som görs på de olika myndigheterna. Exempelvis har Vinnova, Formas och Energimyndigheten tagit fram nya innovationsprogram för de kommande tio åren. Många av myndigheterna har bidragit i arbetet. – Vi har även ett stort fokusområde kring social hållbarhet och trygghet i den byggda miljön samt en spännande insats som kallas Visioner i norr som vi gör tillsammans med ett antal kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Q

Vad gjorde att du blev intresserad av arkitektur? – Arkitektur handlar om all byggd miljö som finns runt omkring oss i vår vardag och den byggda miljön är verkligen en av samhällets viktigaste frågor – det är vår livsmiljö! Hur vi planerar, bygger och förvaltar kommer att påverka människor och vår planet i hundratals år framöver. Vem är inte intresserad av arkitektur? säger riksarkitekten Helena Bjarnegård. Q

HELENA BJARNEGÅRD

Ї Ålder: 54 Ї Gör: Riksarkitekt på Boverket Ї Utbildning: Landskapsarkitektprogrammet. Valde alla stadsplaneringskurser som fanns. Ї Familj: Man och två vuxna barn. Ї Bor: Göteborg. Ї Gör helst en ledig dag: Gör lite vad som helst men gärna tillsammans med familj och vänner. Ї Senast spelade låten på Spotify: Tingsek ”World of its own”. Ї Senast lästa bok: Färskt vatten till blommorna av Valérier Perrin. Ї Senaste resan: Karlskrona. Ї Kuriosa: Ska köra tjejvasan tillsammans med åtta kompisar.


MEDLEMSERBJUDANDE

Medlem i Byggcheferna? Nu får du läsa Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 6 månader Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Fördjupande analyser och rankinglistor

Senaste branschnyheterna

Statistik från hela byggbranschen

Aktuella reportage och intervjuer

E-tidning

TILL ERBJUDAND

ET

Medlemserbjudande

6 månader kostnadsfritt därefter 49 kr/mån (Ord. pris 199:-)

Säg upp när du vill!

www.byggvarlden.se/byggcheferna


16 ÅTERBRUK

Nummer 17 • november 2023

Fabege återbrukar på riktigt Fabege har skapat en återbrukshubb i Solna Business Park. Med ett stort fysiskt lager och en digital marknadsplats skalas återbruket upp. Målet är att skapa en fungerande återbruksmarknad och minskade klimatutsläpp för fastighetsbranschen.

bort varor mellan bolagen. För att inte drunkna i administration har man varit tvungna att ta fram rutiner för internfaktureringen. – Det kan låta väldigt tråkigt med momsproblematiken och när vi gick i det här var det ingen som hade tänkt på det. Men vi löser problemen efter hand. Vi springer före regelverket och det är ett ganska bra exempel på vilka hinder man kan stöta på när man vill bryta mot invanda arbetssätt, säger Sönke Leve.

På lagerhyllorna i den stora lokalen i Solna Businesspark ligger begagnade dörrar, glaspartier, golv, handfat, köksskåp, pentryn och mycket mer. Än så länge är återbrukshubben enbart öppen för de interna behoven. Allt byggmaterial kommer från det egna beståndet och säljs vidare till egna projekt främst vid hyresgästanpassningar av fastigheter. Målsättning är att minst 20 procent av mängden material som tillförs i ett ombyggnadsprojekt ska vara cirkulära. – Min uppskattning är att vi jobbar med återbruk i 90 procent av våra projekt när det gäller hyresgästanpassningar och i nästan lika stor grad i nyproduktion, säger Sönke Leve, hållbarhetssamordnare, Fabege.

Om vi ska lyckas med ett cirkulärt byggande krävs det att vi vågar tänka utanför de gängse ramarna Med det stora lagret på 2000 kvadratmeter har Fabege löst lagerhållningen som är en knäckfråga för att lyckas med ett cirkulärt byggande. En annat avgörande hinder är hur man tillgängliggör produkterna ut

P R I S E T PÅ D E T återbrukade bygg-

Stefan Dahlbo är vd på Fabege. till de som arbetar med hyresgästanpassningarna. Här har man valt att dokumentera allt som ska återbrukas på en digital marknadsplats. Det är enkelt att söka efter produkter och hitta alternativ som passar. Varje produkt förses med en QR-kod och kan spåras. Om det inte är möjligt att hitta

FOTO: SAMUEL KARLSSON

något alternativ som passar får man tänka kreativt. När Fabege renoverade det egna kontoret i Solna Buisnesspark använde man återbrukade glaspartier. Men eftersom det var så hög takhöjd fanns det inte glas som gick hela vägen från golv till tak. Problemet löstes med en bröstning som går upp från golvet och möter glaset.

– Om vi ska lyckas med ett cirkulärt byggande krävs det att vi vågar tänka utanför de gängse ramarna, säger Sönke Leve. Ett lite oväntat hinder som man stötte på när man startade återbrukshubben var momsfrågan. I och med att varje fastighet är ett eget bolag så får man inte bara ge

materialet ligger ungefär på 20 procent av vad motsvarande nyproducerat produkt skulle kostar. – Det här projektet ska inte gå med vinst. Det räcker att den bär sina kostnader. Blir det en öppen marknad kommer det antagligen se annorlunda ut. På sikt kan det återbrukade materialet till och med bli dyrare än nyproducerat eftersom du köper besparingen på koldioxidutsläpp, säger Sandra Holmström, Hållbarhetsspecialist, Fabege. Med återbrukshubben vill Fabege utmana inställningen till återbruk och öka incitamenten att skala upp återbruksarbetet i branschen. – Vi måste lära oss att bygga smartare och minska klimatavtrycket i vår verksamhet och då är det här ett väldigt viktigt projekt. Det är en direkt nödvändighet för att vi ska minska klimatavtrycket, Stefan Dahlbo, vd, Fabege. SAMUEL KARLSSON

Sönke Leve, hållbarhetssamordnare, och Sandra Holmström, hållbarhetsspecialist på Fabege. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Återbrukshubben i Solna Business Park är 2 000 kvadratmeter stor.

FOTO: SAMUEL KARLSSON



18

Nummer 17 • november 2023

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

71 procent längre drifttid Bosch Professional har lanserat världens första batteri med tabless-teknik för sladdlösa elverktyg. Nya ProCORE18V+ med kapacitet om 8,0 Ah ökar drifttiden för Boschs högpresterande verktyg, vilket ska ge proffs inom handel och industri en effektivitetsökning i arbetsflödet. Trots att batteriet har samma energikapacitet, mått och vikt ska det ha upp till 71 procent längre drifttid än ProCore18V med 8,0 Ah.. Detta möjliggörs av den mer effektiva designen. www.bosch.se

Q

Winter Edition Swecons specialutrustade hjullastare Volvo L90H Winter Edition har bland annat hyttfjädring och en knapp för trycklastning för snabba redskapsbyten utan spill. Säljs i limiterat antal. Q Eberspächer dieselvärmare med telestart Q Elektrisk motorvärmare samt Calix kupévärmare Q Eluttag på framram (för till exempel plogbelysning) Q MittX-bågar Q Redskapsstryrning ExciControl Q Spett-och spadhållare Q Svanhalsmikrofon Q USB-laddutag Q Verktygslåda rostfri under höger fotsteg Q Tankbelysning www.swecon.com Q

Sopmaskiner för proffsanvändare Stihl lanserar två nya sopmaskiner för proffsanvändare. Nya KG 770 och KGA 770 fångar allt från Pet-flaskor till finare damm ger en effektiv städning på till exempel trottoarer och i stora lagerlokaler. Q Båda modellerna har ett ergonomiskt format handtag som enkelt kan anpassas efter användarens längd. Q Modellerna är utrustade med en sopbehållare som rymmer hela 40 liter. Manuella sopmaskinen KG 770 passar utmärkt för städning av större ytor upp till 1 500 kvadratmeter, medan den extra styrkan i AP-batteriet gör att KGA 770 klarar ytor på upp till 2 200 kvadratmeter. www.stihl.se Q

Två nya transportbilar Ford Pro presenterar sitt mest omfattande Transit Custom-sortiment hittills med den nya generationen av den populära skåpbilen. Transit Custom-serien är helt integrerad med Ford Pros digitala ekosystem av bland annat mjukvara och tjänster som ska hjälpa företag att optimera sin vardag. Q Nya Transit Custom erbjuder en rymlig kupé med en högteknologisk interiör – till exempel en 13” pekskärm med Fords avancerade SYNC 4 infotainmentsystem2som drivs av ett nytt 5G-modem som talar med Ford Pro Services. Q Skåpbilen har också en ny och innovativ ratt som enkelt kan göras om till ett bord och förvandla kupén i skåpbilen till ett mobilt kontor. www.ford.se Q

Utökad klädkollektion Blåkläders satsning på arbetskläder för tjejer inom hantverk, transport, industri och service utökas. För att kunna erbjuda en ännu bredare kollektion än de över 150 artiklar som finns idag och utöka den för fler yrkesgrupper söker de nu kvinnliga testpiloter som dagligen tillbringar tid i sina arbetskläder. Projektet sätter igång under november och kommer att fortsätta minst till sista mars. Rekryteringen sker via Blåkläders hemsidor i samtliga länder där de är verksamma. www.blaklader.se/sv/nasta-generations-testpilot

Q

Uppkopplad golvtermostat Schneider Electric lanserar nu elektriska uppkopplade termostater för golvvärme i sortimentet för smarta hem-­ systemet Wiser. Termostaterna finns tillgängliga i både Schneider Electrics Exxact- och Renova-design. De uppkopplade termostaterna styrs och automatiseras via appen Wiser by SE. Q De uppkopplade termostaterna är godkända för 16A och har stöd för en mängd olika givarkablar, 10 kΩ, 12 kΩ, 15 kΩ, 33 kΩ och 47 kΩ. Q Genom integrationen av timpriser på el i Wiser by SE-appen kommer användare av de uppkopplade termostaterna även kunna styra och automatisera golvuppvärmningen utifrån timpriset på el, under förutsättning att en energisensor, PowerTag, från Schneider Electric, är installerad i hemmets elcentral. www.se.com/se Q

Ny version av bygg-app

Klimatreducerat rostfritt stål

Lövångers Bygg lanserar nu en ny version av appen ”Rita ditt eget med Lövångers Bygg”, där det nu även går att planera och designa projekt interiört. I appen finns nu även en interiör vy där det enkelt ska gå att rita innerväggar och placera ut innerdörrar. Q I och med funktionen att kunna rita innerväggar finns nu även möjlighet att ”släcka” taket i exteriör vy vilket ger enkel tillgång till planritningen. Q Användaren kan i realtid se priset på sitt projekt i designverktyget och när de har färdigställt sin design får de kompletta bygglovsritningar, 3D-­ bilder samt produktblad. Anändaren kan rita upp bland annat hus, stall, garage eller orangeri. www.lovangersbygg.se

Q

Q

Finska designföretaget Stala lanserar nu kollektionen Stala One , diskhoar i 16 olika utföranden, samtliga i rostfritt stål, tillverkade i Finland. Det som är kännetecknade för den nya kollektionen är att materialet är tunnare än diskhoarna i övriga sortimentet. Q Diskhoarna kommer i olika bredd och både som enkel diskho och med dubbel-hoar. De finns både med och utan mönster. Mönster tas fram med Stalas prisvinnande laserteknik. Q Miljöarbetetet med Stala One har resulterat i 70 % minskad energiförbrukning och 75 % minskad vattenanvändning under tillverkningsprocessen. 25 % mindre mängd rostfritt stål i huvudkomponenterna. Q Lättare diskhoar gör att fraktvikten blir mindre och de är lättare att handskas med vid montering. www.stala.se


DET ÄR VI SOM BESTÄMMER. Vi är chefer inom samhällsbyggnad. Och vi har bestämt att vår bransch ska vara en bra plats för alla. De problem som finns ska vi hjälpas åt med att rätta till. Alla möjligheter som finns ska vi få fler att lockas av. Vi tror att det är sant som klyschan säger: ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och Byggcheferna består av 18 000 personer som har bestämt sig för att göra något.

Tillsammans strävar vi efter säkra byggen, sund konkurrens, mångfald, jämställdhet och hållbarhet i alla led. Som chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn har vi stora möjligheter att påverka. Den chansen vill vi ta vara på. Med vår gemensamma röst får vi kraft att höras, att gå i täten för viktiga förändringar – och att bestämma vilken sorts bransch vi egentligen vill vara. Tack för att du är med och gör det möjligt.

Var med och bestäm! Läs mer om hur du kan påverka på byggcheferna.s e

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se


20

Nummer 17 • november 2023

Nyligen upphandlade projekt

Konkurser i byggbranschen

Byggentreprenör

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun

Bygg­kostnad

Dime Usinovske

We Construction Göteborg AB

Fiskodling

Nybyggnad av fiskodling i Kall, Åre kommun

Åre kommun

700 mkr

Martin Andersson

Nimab Entreprenad AB

Kommunhus och gymnasieskola

Rivning- och nybyggnad av kommunhus samt nybyggnad av gymnasieskola, i Lomma

Lomma kommun

Ej officiell

Jon Blomberg

Byggnads AB Tornstaden

Hotell Nellickevägen

Nybyggnad av hotell i Göteborg

Göteborgs stad

250 mkr

Robin Karlsson

Olofsson Bygg & Entreprenad AB

Hagalund

Nybyggnad av industrihus i Enköping

Enköpings kommun

200-300 mkr

Dime Usinovske Jacob Karlsson

We Construction Göteborg AB

Morgongåva

Tillbyggnad av lager i Heby

Heby kommun

230-260 mkr

Adam Lindström

Peab Sverige AB

Badhus Götene

Nybyggnad av badhus i Götene

Götene kommun

Ej officiell

Magnus Sandberg

MVB Väst AB

Östra Kålltorp

Nybyggnad av flerbostadshus på Göteborgs stad Kålltorp, Göteborg

200 mkr

Pernilla Wollbratt

Peab Sverige AB

Hasselbacken vid Hasselhöjden

Nybyggnad äldreboende SÄBO i Stenungsund

Stenungsunds kommun

180-200 mkr

Thomas Carlsson

2xa Entreprenad AB

Södergården

Nybyggnad av flerbostadshus i Trollbäcken

Tyresö kommun

100-250 mkr

Olof Thomasson Markus Bentsson

Blekinge Bygg & Anläggning AB

Gullbergs­lyckan, Sjölyckan, etapp 2

Nybyggnad av bostäder i Karlshamn etapp 2

Karlshamns kommun

140-180 mkr

Jason Mecler

Husab AB

Esplanaden 1

Renovering och ombyggnad av flerbostadshus i Sollentuna

Sollentuna kommun

160 mkr

Robert Aspeheim Tommy Ekberg

Trångsvikens Bygg AB

Näldens skola

Ny- och tillbyggnad av skola i Nälden, Krokom

Krokoms kommun

160 mkr

Nils Welinder

Nimab Entreprenad AB

Troja

Nybyggnad av studentbostäder i Lund

Lunds kommun

100-200 mkr

Anders Ericsson

Skanska Sverige AB

Martinverket

Renovering och ombyggnad till centrumverksamhet i nya stadsdelen Vårvik, Trollhättan

Trollhättans stad

Ej officiell

Martin Andersson Frohm

Consto AB

Bageriet

Nybyggnad av flerbostadshus och förskola på Tullholmen i Karlstad

Karlstads kommun

80-150 mkr

Håkan Öfverström

Lindesberg's Bygg AB

ROT-renovering Tengvallsgatan

Rot-renovering av flerbostadshus i Örebro

Örebro kommun

110-120 mkr

Anders Bringert

Peab Sverige AB

Fryslager Hyllinge

Nybyggnad av fryslager i Hyllinge, Åstorps kommun

Åstorps kommun

111 mkr

Håkan Arvidsson

Serneke Sverige AB

Väröbackaskolan

Till- och ombyggnad av skola i Väröbacka, Varberg

Varbergs kommun

110 mkr

Mathias Insulander

Byggnadsfirma G Insulander AB

Larslunda sporthall

Nybyggnad av sporthall i Strängnäs

Strängnäs kommun

100 mkr

Joacim Larsson

YLAB Larssons Bygg AB

Stenvreten

Nybyggnad av lager i Enköping

Enköpings kommun

50-150 mkr

Petter Spetz

Åhlin & Ekeroth Byggnads AB

Lokaler Platen

Om- och tillbyggnad av lokaler för Platen i Motala

Motala kommun

90 mkr

Mathias Eriksson

Wästbygg Entreprenad AB

kv Mösseberg

Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala

Uppsala kommun

60-100 mkr

Erik Göthlin Johan Åhlund

OBK Sverige AB

Kv Ejdern 9, Skolvägen 18A, Kvarngatan 22

Nybyggnad av flerbostadshus och LSS boende i Kumla

Kumla kommun

75 mkr

Bosse Rom

Bygg Dialog AB

Sälfjället SRV

Om- och tillbyggnad av spillvattensverk i Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun

Ej officiell

Bosse Rom

Bygg Dialog AB

Kretsloppsbyggnad

Nybyggnad av kretsloppsbyggnad i Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun

Ej officiell

Bosse Rom

Bygg Dialog AB

Tandådalens f.d. SRV

Om- och tillbyggnad av spillvattensverk i Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun

Ej officiell

Bosse Rom

Bygg Dialog AB

Lima SRV

Om- och tillbyggnad av spillvattensverk i Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun

Ej officiell

Bosse Rom Mikael Jardeby Christian Broström Erik Olsson

Bygg Dialog AB

Sörsjön SRV

Om- och tillbyggnad av spillvattensverk i Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun

Ej officiell

Marcus Garheden

Mecon Bygg AB

BRF Björkstigen

Nybyggnad av bostadsrätter och garage i Björkhagen, Stockholm

Stockholms stad

60-80 mkr

Andreas Nilsson Gabriel Kúlen

Arkö Bostad AB

Skara Berget 1

Nybyggnad av flerbostadshus i Skara

Skara kommun

60-75 mkr

Adam Lindström

Peab Sverige AB

Sörskogen Förskola

Nybyggnad av förskola i Skara

Skara kommun

65 mkr

Fredrik Andersson

Ringsjö Bygg & Montage AB

Tygelsjö, et 6

Nybyggnad av bostäder i Tygelsjö

Malmö stad

50-75 mkr

Viktor Hjälmeby

Willa Nordic AB

Banvaktsvägen

Nybyggnad av fristående villor i Göteborg

Göteborgs stad

60 mkr

Nicklas Hagervall

Skanska Sverige AB

Västerby Förskola

Nybyggnad av förskola i Västerby

Götene kommun

55 mkr

Elijah Hamilton

Hamiltone AB

Mellbystrands centrum

Nybyggnad av flerbostadshus i Laholm

Laholms kommun

Ej officiell

Rune Lundberg

BD Bygg AB

Lekatten 15

Nybyggnad av flerbostadshus i Piteå

Piteå kommun

40-60 mkr

David Brag

Skanska Sverige AB

Sätila förskola

Nybyggnad av förskola, i Sätila

Marks kommun

40-50 mkr

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

FÖRETAG

KOMMUN

Stockholms län Bil & Glasdesign Norden AB R&R Designbygg och Koncept AB Construction Value Sweden AB Stimbo i Stockholm AB Sky Construction Group AB Annedal Bygg och Badrum Group AB Travex Nordic AB Sveredo El AB BSL i Stockholm AB 3A Betong AB TRS Totalt Rent Service AB Kaxeti AB

Skogås Stockholm Stockholm Stockholm Västerhaninge Spånga

Axin Bygg AB Bjk el & bygg gruppen AB SEBAS Byggare AB SiR Group AB F2 puts AB DELT Mark & Byggservice AB Dåntorpsbygg AB HDD Fasad AB Byggdirektoratet AB EA Sthlm Entreprenad AB Ollender Bygg Måleri AB MG Global Construction AB SND Bygger AB Uppsala län Calimec Europé AB Ahlström Construction AB Södermanlands län Golvbolaget i Katrineholm AB Bad&Bygg i Sörmland AB Jensens Byggelit AB

Stockholm Stockholm Sollentuna Tullinge Kista Stockholm Täby Handen Stockholm Norsborg Täby Södertälje Stockholm

QQ Bygg AB Östergötlands län Vånga-Lada entreprenad AB Jönköpings län ISER AB June solenergi AB Kronobergs län Stenbolaget Merva AB Lars Gidlöv Entreprenad AB Kalmar län Havskusten Bygg i Västervik AB MT's Gräv och anläggning i Färjestaden AB Skåne län KS Byggservice Skandinavien AB Jatic Bygg AB Sient AB Snårestad bygg AB Rabeh Bygg Sweden AB Anders Bygg & Entreprenad i Kristinehamn AB HUBEX AB Västra Götalands län Brännö Bygg & Spräng AB NeoSan Mark & Bygg AB ER Sten & Bygg AB Edstams bygg och entreprenad AB Bygghammar Alingsås AB VVS TOTAL NORDEN AB BGR mur och puts AB Örebro län Bahorr Bygg Och Entreprenad AB Västmanlands län Svensk Betong Entreprenad AB Köpings Bygg och Smide AB Dalarnas län Gävleborgs län Småhusbygg KFO AB Jämtlands län RB Bygg & Montage AB Västerbottens län Hantverkarn i Umeå AB Norrbottens län NH i Luleå AB

Kungens Kurva Stockholm Huddinge Hässelby Ösmo Stockholm

Bålsta Uppsala Katrineholm Oxelösund Åkers Styckebruk Eskilstuna Norrköping Huskvarna Månsarp Växjö Växjö Västervik Trekanten

Helsingborg Bjuv Åstorp Ystad Malmö Helsingborg Skurup Brännö Sollebrunn Kungshamn Falköping Alingsås Uddevalla Borås Örebro Arboga Köping

Gävle Brunflo Umeå Luleå

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.


Effektivisera ditt arbete med SMART SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden. Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat • Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar • Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval • Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter • Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter • Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post • Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas


22 NAMN OCH NYTT

Nummer 17 • november 2023

De vinner pris för högst projektkvalitet Trafikverkets förbifart Hjulsjö och två husprojekt med Fabege som byggherre vinner årets PQi – Utmärkt Projektkvalitet.

För första gången får ett infrastrukturprojekt priset. Trafikverket är byggherre för väg 63 Förbifart Hjulsjö och Peab är huvudentreprenör. Bakom husprojekten finns en och samma byggherre – Fabege. Entreprenörerna är Zengun och Malmqvist & Co Byggnads.

En effekt av att mäta sina projekt med PQi är ökad transparens som gör det möjligt att identifiera och hantera risker i projekten – Det är alltid lika spännande att intervjua människorna bakom de fantastiska projekt som tar sig hela vägen fram till kvalitetsutmärkelsen, säger Thomas Samuelsson, vd på Binosight som tillsammans med Byggherrarna och Byggföretagen delar ut utmärkelsen. Thomas Samuelsson utvecklar: – Det blir så väldigt tydligt att projektens förmåga att leverera kravställd kvalitet, i tid och inom budget hänger starkt samman med projek-

Tre projekt vann i år utmärkelsen PQi - Utmärkt Projektkvalitet. tens mjukare delar. Styrning är givetvis viktigt men det går inte att bara ”styra” sig till framgång. Satsar du på att sätta samman ett kompetent och

motiverat team, med en tydlig gemensam målbild, där alla parter och individer jobbar för projektets bästa och inte för sina särintressen, då har

FOTO: BINOSIGHT

du lagt grunden för framgång. Kan du sedan jobba prestigelöst med samverkan, kommunikation och involvering där alla känner sig sedda och viktiga, då blir det svårt att misslyckas. Så vill man lyckas med sina projekt är det dessa bitar man måsta fokusera på. Detta är faktorer som mäts med PQi, berättar han. TO M M Y L E N B E R G Ä R vd på Byggher-

rarna. Han har medverkat i utvecklingen av PQi sedan starten 2016 och ser PQi som en viktig pusselbit i branscharbetet med att minska kostnaderna för fel och brister. En kritisk fråga om vi fortsatt ska ha råd att bygga. – En effekt av att mäta sina projekt med PQi är ökad transparens som gör det möjligt att identifiera och hantera risker i projekten. Alla parter och alla personer i projektet kommer till tals i mätningarna. Avvikelser kommer upp till ytan tidigt. Man ser vad som riskerar att gå

snett och kan åtgärda innan det blir konflikter, förseningar och extra kostnader, säger Tommy Lenberg. F R Å N O C H M E D i år är även Byggföretagen med och delar ut priset. – Det är tuffa tider i byggbranschen nu. Många av våra medlemmar kämpar för att klara sig igenom krisen. Risken då är att man får lite tunnelseende och försöker lösa allt med att bara spara. För mig är PQi och kvalitetsutmärkelsen en viktig påminnelse om att vi också måste vara långsiktiga och orka hålla i vårt kvalitetsarbete. De som klarar av det kommer att vara vinnare när det vänder. För vänder, det vet vi att det kommer att göra. Här ser jag PQi som ett viktigt verktyg i vårt kvalitetsarbete – entreprenörer och byggherrar tillsammans, menar Catharina­­­ Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

HENRIK EKBERG

Thomas Samuelsson och Tommy Lenberg från Binosight respektive Byggherrarna som tillsammans med Byggföretagen delar ut priset.

FOTO: BINOSIGHT OCH BYGGHERRARNA

Vinnarna av PQi - Utmärkt Projektkvalitet Projekt: Haga Norra – Kvarter 1 Byggherre: Fabege Huvudentreprenör: Zengun Projekt: Väg 63 Förbifart Hjulsjö Byggherre: Trafikverket Huvudentreprenör: Peab Projekt: Hägern Mindre 7 Byggherre: Fabege Huvudentreprenör: Malmqvist & Co Byggnads


NAMN OCH NYTT 23

november 2023 • Nummer 17 Byggpartner rekryterar ny vd från Serneke

Daniel Lindén har rekryterats som ny vd för Byggpartner. Han är uppvuxen i Ludvika och bor numera i närheten av Karlstad, där han Daniel de senaste fem åren Lindén varit regionchef för Mellansverige på Serneke. Innan dess hade Daniel Lindén en nästan 20-årig karriär på Skanska, där han haft flera chefsposter, bland annat som distriktschef i Värmland. Byggpartner ingår i Byggpartner-gruppen, som även omfattar Åhlin & Ekeroth och Flodéns. Som ett naturligt led att förstärka koncernledningen kommer Sture Nilsson från och med slutet av första kvartalet 2024 helt fokusera på sin roll som koncernchef för Byggpartner-gruppen och därmed lämna uppdraget som vd. Daniel Lindén tillträder som ny vd den 1 mars 2024. Q

Hon blir ny regionchef inom Svevia

Maryam Zarrin tillträder som ny chef för region Stockholm inom division Anläggning. Regionen omfattar Stockholm och Uppsala Maryam och består av två arZarrin betschefsområden. Hon har en bred kompetens och mångårig erfarenhet inom väg- och anläggningsbranschen i roller som bland annat projektchef, specialistinköpare och senast som arbetschef både inom Svevia först på division Drift och de senaste fyra åren inom division Anläggning, Stockholm. Hon är i grunden civilingenjör inom väg och vatten med inriktning på ekonomi och anläggning. Maryam Zarrin tillträder som regionchef den 1 januari, 2024. Q

Tyréns har ny affärschef i norr

Den 1 november tillträdde Peder Häggström som affärschef för Konstruktion och installation i nord, där Tyréns har kompePeder tenser inom konHäggstruktion, VVS, el, tele ström och akustik. Skellefteåbon Peder är utbildad ingenjör och har över 30 års erfarenhet av projektering inom installation. Sedan 2005 har han varit vd för VVS-konsulterna Skellefteå som 2019 förvärvades av Tyréns. På Tyréns har han både varit avdelningschef och biträdande affärschef. Q

K-System rekryterar specialist

K-System, ett av bolagen inom Peab Byggsystem, breddar nu sitt erbjudande genom att rekrytera nyckel­ personer med kompetens

Q

inom bland annat träkonstruktion. En av specialisterna, Mariya Masheva, ansluter till K-Systems kontor i Göteborg senare i höst. Mariya Mariya Masheva Masheva kommer närmast från Härlanda Byggteknik Konstruktion AB och börjar på K-System i slutet av november. Hon har en masterexamen från universitetet i Sofia, Bulgarien, och har varit verksam i Sverige sedan 2013.

Tar klivet från Skatteverket till ID06

Efter 37 år på Skatteverket går Conny Svensson in i rollen som Senior Advisor på ID06. I sin tidigare roll på Skatteverket drev han Conny igenom reformer Svensson med personalliggare för ett antal olika branscher och kassaregister samt jobbat mot arbetslivskriminalitet. På ID06 kommer han att fortsätta arbetet med att utveckla branscher och utveckla verktyg för att företag enklare kan skapa ordning och reda. Han tillträdde den nya tjänsten den 1 november. Q Svensson ansluter från Skatteverket där han verkat drygt 37 år som nationell samordnare, bland annat för reformer kring personalliggare. Q

Göteborg som förvaltare redan 2014. Innan dess har hon bland annat arbetat till sjöss på rederierna Wallenius Marine och Stena Line. Linn Johansson tillträder sin nya tjänst i februari 2024.

Ny affärschef till Diös i Dalarna

I januari tillträder Henrik Rapp som ny affärschef för Diös i Dalarna. Affärsenheten innefattar Diös verksamhet i Falun, Borlänge Henrik och Mora där Rapp Rapp kommer att ha det yttersta ansvaret för affären och de lokala teamen. Henrik Rapp kommer närmast från en tjänst som vd på bostadsbolaget Gruvstaden och har dessförinQ

nan arbetat som förvaltare på fastighetsbolaget Masmästaren.

Hon blir Alma Propertys nya hållbarhetschef

Det nordiska fastighetsinvesteringsbolaget Alma Property Partners gör en strategisk rekrytering och anställer Filippa StrandängFilippa er som Chief SustaiStrandnability Officer. änger Filippa Strandänger började på Alma i början av oktober och har över tio års erfarenhet med fokus på hållbarhet och hållbara investeringar. Hon var senast hållbarhetschef på Magnolia Bostad och innan dess var hon ledare för rådgivningen inom Sustainable Finance Services på KPMG Sverige och hade olika hållbarhetsrelaterade roller på Nordea. Q

Pål Warolin ny vd för Uniwater

I oktober utsåg VA-koncernen Uniwaters styrelse Pål Warolin till ny vd. Pål kommer närmast från rollen som vd för FasadPål gruppen. Innan dess Warolin har hanl haft flera ledandebefattningar inom industri- och fastighetsutveckling, bland annat som vd för Johns och Cood Investment. Pål Warolin efterträder Fredrik Jonsson, som tar över ansvaret för att utveckla Uniwaters produkterbjudande, där målet är en expan­ sion utanför Norden. Q

Ny produktionschef på Metalcolour

Carl-Johan Ternström är ny produktionschef på Metalcolour Sverige AB i Ronneby. Han har tidigare bland annat jobbat med vattenCarl-Johan skärningsteknik i Ternström många år, där han både utvecklat nya maskiner, varit projektledare och hjälpt kunder med att räkna hem investeringar. Han tillträdde den nya tjänsten i oktober. Metalcolour är specialister på folielaminerad och förlackerad tunnplåt och aluminium som används till inredningar i fartyg, tåg och byggnader samt till komponenter inom bilindustrin. Företaget har tillverkning i Sverige, Danmark och Singapore och omsatte 2022 cirka 460 miljoner kronor. Metalcolour sysselsätter i dag cirka 60 personer. Q

HSB Göteborg rekryterar ny chef förvaltare

Q Linn Johansson har utsetts till ny chef förvaltare på HSB Göteborg. Hon har sedan 2018 varit anställd som teknisk chef med Linn ansvar för markJohansson nadsområde Öster. Linn är utbildad på Fastighetsakademin i Göteborg och började sin anställning på HSB

Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar Fordonsbarriärer Avspärrning

www.vagjobb.se

Anders Boström, Vasakronan och Kjell Karlsson, Byggstyrning. Prisutdelare var SBR: s förbundsordförande Anders Heden. FOTO: SBR

De tilldelas Byggstenen 2023 Anders Boström, Vasakronan och Kjell Karlsson, Byggstyrning, tar emot utmärkelsen Byggstenen 2023. De får den för arbetssättet och samverkan i projektet Celsius i Uppsala.

Byggstenen är SBR Byggingenjörernas årliga utmärkelse som delas ut “till den eller de som gjort en föredömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden”. Pristagaren får även ett stipendium på 50 000 kronor.

Anders Boström, chef Projektgenomförande på Vasakronan och Kjell Karlsson, projektledare, Byggstyrning tilldelas Byggstenen 2023. Motiveringen lyder: ”Anders Boström och Kjell Carlsson har i Celsius projektet genom hög samverkan över alla traditionella gränser och med bibehållen lönsamhet lyckats genomföra ett komplicerat byggprojekt med högsta fokus på modernt arbetssätt. Arbetssättet i projekteringen har varit modellbaserad och har krävt implementering i projektets alla

faser. Genomförandet har genomförts med ett högt hållbarhetsfokus i ett europeiskt perspektiv.” C E L S I U S Ä R E T T kontors- och labbhus i Uppsala Science Park. Största hyresgäst är Livsmedelsverket, som har sitt huvudkontor där. Konsultdagarna Bygg, Fastighet och VVS är ett event för konsulter, beställare och entreprenörer i byggbranschen. Konsultdagarna arrangeras av SBR Byggingenjörerna och Energi- och Miljötekniska Föreningen (EMTF).

Byggstenen Byggstenen är SBR Byggingenjörernas årliga utmärkelse till den eller de som gjort en föredömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden. Pristagaren får även ett stipendium på 50 000 kronor. Q Byggstenen instiftades 1986. Bland pristagarna finns bland annat Q

byggingenjörer, forskare, professorer, advokater, tidigare bostadsministrar och poddare. Nominerade till Byggstenen 2023 var, förutom vinnarna, även Anders Kumlin, Fuktcentrum LTH, och Staffan Fredlund, Rise.

Q

Byggstenen delades ut på Konsultdagarna i Stockholm. Konsultdagarna Bygg, Fastighet och VVS är ett event för konsulter, beställare och entreprenörer i byggbranschen. Konsultdagarna arrangeras av SBR Byggingenjörerna och Energi- och Miljötekniska Föreningen (EMTF).

Q

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss. 010-228 15 55 • www.byggakademin.com


24 EFTERSNACK

Nummer 17 • november 2023

Största renoveringen på 100 år Finlands Nationalmuseum byggdes 1905-1910 och det öppnade för besökare 1916. Nu, över hundra år senare, kommer det att genomgå sin största renovering någonsin och museets innergård ska byggas in och får ett glastak. Museets storlek ska också utökas med en tillbyggnad.

Bygg- och renoveringsprojektet startade nu i november och kommer att pågå i närmare tre år. Det ska bland annat resultera i mer utrymme för en utvecklad museiverksamhet. Sedan i juni har parterna arbetat med att planera projektet och ta fram bygghandlingar och entreprenadkontrakt har tecknats. – I kontraktsförhandlingarna beskrev projektledaren från Senatens fastigheter att byggnaden är mer som ett museiföremål än en byggnad. Detta kommer att ge vissa utmaningar för oss byggare. Vi ska tänka på att byggnaden är unik och oumbärlig i alla faser av projektet, säger platschef Tuomas Nousiainen från NCC. N C C : S U P P D R AG B L I R att bland annat renovera yttertaket som är gjord av skiffer och koppar. – Skiffer är ganska sällsynt takmaterial i Finland. Planen är att dokumentera alla skiffer när vi tar bort dem och använda så många av de gamla som möjligt. Vi har uppskattat att vi måste byta cirka 40 procent av de gamla skifferskivorna. De nya kommer att köpas från samma stenbrott i Wales som den gamla skiffern vi köpte. Det gamla takunderlaget ska också förnyas. Han berättar att vissa delar av taken renoverades på 1960- och 2000-talen men i detta projekt kommer alla tak utom torntaket, som renoverades för cirka tio år sedan, att genomgå en renovering. NCC:s uppdrag består också i att renovera fasaderna, den gamla dekorativa putsen ska till exempel förnyas. – Den nya putsningen kommer att göras med gamla metoder med kalkputsning och kalkfärg. Det på-

Byggprojektet är det största i museets hundraåriga historia och ska bland annat skapa mer utrymme för en utvecklad museiverksamhet. Totalt ska ILLUSTRATION: MUSEOVIRASTO 12 000 kvadratmeter renoveras.

Byggnaden är mer som en museiföremål än en byggnad går även en hel del restaureringsarbeten på fasaderna som gamla kalkstensornament, glasmålningar och gamla ekfönster. Han förklarar att Museiverket har en stor roll i projektet eftersom de kommer att övervaka renoveringsarbetena och de flesta modellerna och materialproverna måste accepteras av myndigheten.

Finlands Nationalmuseum Byggprojekt: Renovering av Finlands Nationalmuseum Q Var: Mannerheimvägen 34, Helsingfors Q Byggherre: Senatfastigheter Q Huvudentreprenör: NCC Suomi Oy Q Restaureringshandledning: Museiverket Q Förvaltare: Finlands national­ museum Q

Arkitekt: A-konsultit Oy, Talli Oy, Vilhelm Helander, Juha Leiviskä, Arkkitehdit Safa Q Arkitekt innergården: JKMM Arkkitehdit Oy Q Byggstart: November 2023 Q Färdigställt: September 2026 Q NCC Entreprenadkontrakt: 320 MSEK Q

Det mesta av arbetet i projektet görs utomhus men det pågår även arbete inne i byggnaden. Byggnadens kontorsytor kommer att förbättras genom att förnya ventilationssystemet och lägga till kyla till kontoren. VVS-system vid utställningsområdena är också förbättrade för att säkerställa rätt temperatur och luftfuktighet för samlingarna. Två nya VVS-rum måste byggas på vinden för att passa alla nya ventilationsmaskiner. – I detta projekt är dammkontroll och klimatförhållanden under renoveringen exceptionellt viktiga eftersom inuti byggnaden finns till exempel en fresk målad av Akseli Gallen-Kallela. BYG G N A D E N S

GAMLA

INNERGÅRD

(Halkopiha) kommer att renoveras och få en ny interiör, den kommer också att täckas med ett nytt glastak. Takets böjda form är utmanande och det finns inga liknande glastak i Finland. Glastaket och uppdateringen av innergården ingår i annexet på

Mobile Secure Original 105m

Innergården Halkopiha kommer att renoveras och täckas med ett glastak. ILLUSTRATION: JKMM ARKKITEHDIT Nationalmuseum. Samtidigt byggs också en tillbyggnad till museet. – Annexet och tillbyggnaden byggs av annan entreprenör, men innergården är en del av NCC:s renoveringsprojekt. Innergården och renoveringen har olika designers och egna bygglov. Därför är samordningen av designprocessen ännu

viktigare än i vanliga projekt, förklarar Tuomas Nousiainen. Finlands Nationalmuseum beräknas stå klart i sin nya glans i september 2026 och det nya musei­ komplexet öppnar för allmänheten våren 2027. ANNIKA RÅDLUND

Mobile Secure Shaped 105m

SÄKRA DIN BYGGARBETSPLATS

Led-belysning för olika användningsområden

Mobil Fordonsgrind Guard 2x7m

Mobil Fordonsgrind Guard 2x4,4m

RING OSS: 0371-335 00

www.demex.se

Bison Elite Ta-Balk

25st Kravallstaket Truck Edition Light


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.