Byggvärlden nr 14 2024

DET HÄNDER MED

Så påverkar Northvolts inbromsning utbyggnaden i tre städer

Topplista: Här är de största byggprojekten i Stockholm Intervjun: Bygg-vd:n som

DEBATT

Halvtid i mandatperioden och regeringens första post-inflationsbudget. Reformutrymmet blev mer generöst tilltaget än aviserat och förväntningarna från näringslivet var skyhöga. Många av satsningarna var redan kända när budgeten släpptes – enligt välkänd mediemaximeringsmodell – men det var ändå spännande och intressant att ta del av helheten, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

”Det

bör kosta att sätta käppar i hjulet för samhällsutveckling”

Efter år av en ganska frugal politik krävs det offensiva satsningar för att mota lågkonjunkturen och få fart på tillväxten igen. Mer pengar till infrastrukturen var väntat och helt nödvändigt. Underhållsskulden på väg och järnväg är besvärande och sätter käppar i hjulen för både näringsliv och grön omställning. Förhoppningsvis går lejonparten av budgettillskottet till att rusta den infrastruktur som legat för fäfot i decennier. Men nya dragningar av både spår och väg kommer också att behövas. I det perspektivet är satsningarna fortfarande inte tillräckliga. Näringslivet, sysselsättningen och beredskapen gynnas av en bättre transportkapacitet över hela landet. Därför bör regeringen överväga en särskild investeringsbudget för infrastruktursatsningar. Byggföretagen har länge pekat på behovet av ökat bostadsbyggande i Norr. Nu kom till slut en riktad satsning över ett antal år. Ironiskt nog följs den av den akuta krisen för Northvolt, som i dagarna varslat

1 600 medarbetare om uppsägning. Detta är naturligtvis en tragedi för de drabbade och ett rejält avbräck för nyindustrialiseringen av Sverige. Men det behöver inte betyda slutet för vare sig industrin eller den gröna omställningen. Med lite tur kan man lära av det skedda och göra rätt i nästa fas. Det gäller både Northvolt och de berörda kommunerna: Hur tänker vi tillsammans för en konstruktiv och tillväxtfrämjande stadsplanering?

TÄNK OM EN nysatsning skulle kunna göras i samråd med beslutsfattare och näringslivsaktörer, i syfte att skapa en trygg bas för livskraftiga företag, med medarbetare som kan leva och bo där de arbetar. Det behöver finnas attraktiva bostäder för dem som väljer att flytta till de regioner där industrin växer. Bostäderna bör vara av varierande upplåtelseform, så människor kan anpassa sig och skifta boende efter behov. Det behöver finnas förskolor och skolor, fritidsanläggningar, arbetsplatser,

Vi gör en halvhalt avseende byggstarten men fortsätter med andra delar av projektet som anslutningar, kraftledningsdragning med mera

Claes Eliasson, Volvo SID 6

Just nu pågår ett skifte av ledande personer inom Byggnads som potentiellt kan möjliggöra en förändring. Hur analyseras den saken inom Byggföretagen?

Lennart Weiss, Veidekke SID 16

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

matbutiker och en flora av transportmöjligheter däremellan. Gärna fler hälsomottagningar och BB också, om man får önska.

Människor måste kunna rota sig för att kunna trivas. Bara på så sätt bygger man långsiktigt hållbar industri och näringsliv. Detta förutsätter tidig dialog och samsyn kring stadsbyggnadsfrågor. Det skulle också förutsätta en del ändringar i befintlig lagstiftning, som med fördel kan hämtas från Kristina Alvendals utmärkta delrapport till Produktivitetskommissionen.

EN BRA BÖRJAN vore att ersätta Plan- och bygglagen med en Stadsbyggnadslag. I väntan på detta mastodontarbete kan man plocka en del av förslagen och testa dem i realtid i en representativ region: En testbädd för effektiv planering och byggande av industrilokaler, bostäder, samhällsbyggnation och infrastruktur. En viktig effektiviseringsåtgärd redan idag skulle vara att införa en avgift för överklagande, för personer

Förutom träningen får jag tid att reflektera och lägga upp strategin inför dagens arbetsuppgifter. Jag märker tydligt när jag missar en träning

Martin Junblad, Cobab SID 14

Det finns många utmaningar i ett unikt projekt som detta. Logistik och mängden installationer som behöver samordnas är utmärkande

Martin Hedström, Peab SID 27

som inte har talerätt. Det bör kosta att sätta käppar i hjulet för samhällsutveckling. Det finns ett starkt samband mellan bostadsbyggande, tillväxtpolitik, ekonomisk utveckling och välfärd. Den här regeringen har sett det och agerar till en större grad än tidigare regeringar - oavsett färg, ska tilläggas. Samtidigt krävs fortfarande stora och ibland rejält obekväma reformer för att skapa förutsättningar för en hög och jämn byggtakt i hela landet. Det har tillsatts en rad utredningar som går i rätt riktning: Översyn av bolånetaket och amorteringskraven, rättelse av de olyckliga domarna rörande presumtionshyror, rimligare byggregelverk samt friare hyressättning i nyproduktion. Byggoch anläggningssektorn väntar ivrigt på att förslagen ska bli verkstad. Under tiden gläds vi åt skattelättnader för löntagare och ISK-sparare. Det är en mycket viktig signal att strävsamhet och ansträngning ska löna sig.

TANJA RASMUSSON, NÄRINGSPOLITISK CHEF, BYGGFÖRETAGEN

Baksida blir framsida när Nordstan får ny entré

bli ändring på det nu.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa ljud från att störa i skolor till exempel. Att skydda mot inbrott och otrevlig kyla. Att hejda eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Visionsbild över torget vid nya bostadsområdet.

BILD:

Byggstart för Campus Flemingsberg

Q Tisdagen den 1 oktober togs det första spadtaget för det nya studentoch forskarbostadsområdet på Campus Flemingsberg, 417 nya bostäder i etapp 1.

Projektet är utvecklat av Byggvesta i samarbete med Sweco Architects och Winell Jern Arkitekter. Anlitad totalentreprenör är H2 Entreprenad tillsammans med Nexcon Company AB.

Totalt planeras det för cirka 800 nya bostäder för studenter och forskare i området som ligger centralt på campusområdet.

...bostäder, cirka, ska Obos bygga i Marieberg, Örebro. Det står klart efter en affärsuppgörelse mellan Obos och Örebrotravet. Bostäderna senligt konceptet trädgårdsstad. Konceptet innebär områden som ska vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara. Här erbjuds till exempel olika upplåtelseformer, miljöcertifierade bostäder, gröna miljöer och blandad bebyggelse för alla skeenden i livet. Detaljplanen för Marieberg förväntas vara klar under 2026 och byggstart planeras då kort därefter.

Kommunhuset och biblioteket kommer att byggas i Huddinge. BILD: MURMAN ARKITEKTER

Miljardkontrakt

för

nytt kommunhus

Q Det blir Cobab som får bygga nya kommunhuset och huvudbiblioteket i Huddinge. Entreprenadkontraktet mellan Huddinge Samhällsfastigheter och byggbolaget är värt cirka en miljard kronor. Kommunhuset byggs genom en på- och ombyggnad av en befintlig kontorsbyggnad på platsen. Biblioteket byggs helt nytt där det idag är en markparkering. Ett torg ska binda samman byggnaderna. Det nya kommunhuset och huvudbiblioteket planeras att tas i bruk 2028.

Serneke bygger nya simhallar i Göteborg

Q Serneke Sverige AB har av idrottsoch föreningsförvaltningen i Göteborgs stad fått i uppdrag att bygga nya simhallar i Askim och Kortedala. Ordervärdet för entreprenaden uppgår till cirka 400 miljoner kronor.

Den nya simhallen i Askim ska byggas intill den befintliga simhallen på Gärdesvägen. Kortedala simhall ska uppföras på Tideräkningsgatan, på den fastighet där ishallen Isdala tidigare låg. Varje simhall/ anläggning omfattar cirka 4 400 kvadratmeter BTA och består av två stycken bassänger, en 25-meters bassäng och undervisningsbassäng.

De båda simhallarna ska öppna för besökare under våren 2027.

SHK: Så startade Oceana-branden

Statens haverikommissions utredning visar att branden sannolikt startade när plaströr skulle svetsas samman under vattenrutschkanorna. Enligt NCC utförde varken byggbolaget eller dess underentreprenörer arbetet.

SHK har intervjuat ett stort antal berörda personer och utfört tekniska undersökningar vid platsen där Oceana var på väg att färdigställas när plötsligt en omfattande brand startade 12 februari i år. Genom undersökningarna har ett händelseförlopp nu kunna fastställas.

På morgonen pågick ett antal arbeten på byggarbetsplatsen som NCC var totalentreprenör för. Förutom NCC-personal fanns även ett antal underentreprenörer till NCC och även entreprenörer anlitade av byggherren Liseberg. Branden ska, enligt SHK, ha startat i samband med att ett arbetslag arbetade med att sammanfoga rör i plastmaterialet polyeten under vattenrutschbanan, en metod som kallas elmuffssvetsning. Branden ska sedan ha spridit sig från rören till vattenrutschbanan, vidare till anläggningen och därifrån vidare till anläggningen där den orsakade omfattande skador.

ENLIGT VAD LISEBERG säger till GP ska svetsarbetet ha ingått i arbetet med att montera ihop attraktionerna och detta ska företaget Whitewater West ha ansvarat för. I ett mailsvar till Byggvärlden skriver Amelie Winberg, presschef på NCC, att varken NCC eller NCC:s underentreprenörer utförde de ar-

beten som Haverikommissionen bedömer ha startat branden. Vidare skriver hon:

”Haverikommissionen har en viktig roll i arbetet med att utreda vad som hände och varför, och de belyser viktiga aspekter av händelseförloppet. Nu inväntar vi att samtliga myndigheter slutför sina utredningar för att vi ska få en samlad bild av händelsen”.

Åtta gripna i stor penningtvättshärva

Åtta personer är gripna misstänkta för grov näringspenningtvätt och grova bokföringsbrott. Brottsupplägget rör ett stort antal bolag som bland annat har använts för att avlöna svart arbetskraft i byggbranschen. Verksamheten misstänks ha omsatt nära en halv miljard kronor under tre år.

De misstänkta greps på fem olika platser i södra Stockholm samt i Lettland. Tillslaget, som genomfördes under förra veckan, koordinerades och genomfördes av poliser och ekobrottsutredare vid Ekobrottsmyndigheten. Vid tillslaget biträdde även personal från Nationella insatsstyrkan vid Polismyndigheten.

– Insatsen har gått enligt plan och åtta misstänkta personer har frihetsberövats. De kommer nu att höras innan vi tar ställning i häktningsfrågan, säger Sanna Nesser, förundersökningsledare och kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, i Stockholm.

DET RÖR SIG om fyra ukrainska, en belarusisk, en rysk och två svenska medborgare.

Näringspenningtvätten misstänks ha pågått sedan 2021. Den brottsliga verksamheten beskrivs av Ekobrottsmyndigheten som omfattande och välorganiserad.

Upplägget har bestått i att mot ersättning möjliggöra för ett stort antal ”kundbolag” att frigöra pengar till bland annat svart arbetskraft genom att kundbolagen betalat osanna fakturor till olika fakturaskrivande bolag som kontrollerats av de misstänkta. Sammanlagt har de olika fakturaskrivande bolagen

mottagit cirka en halv miljard kronor.

Ekobrottsmyndigheten kan i dagsläget inte svara på hur många byggbolag som är inblandade.

– Det här är systemhotande och samhällsskadlig verksamhet som pågått under många år. Utöver att mångmiljonbelopp undandras i skatt, snedvrider det konkurrensen inom framförallt byggbranschen och möjliggör för oseriösa bolag att använda sig av byggarbetare utan att ta det arbetsgivaransvar som följer med att ha egna anställda, säger Sanna Nesser.

DE FAKTURASKRIVANDE BOLAGEN har använts enbart i syfte att ta emot betalningar för osanna fakturor. Pengarna har använts till bland annat inköp av bilar som sedan exporterats och sålts utomlands. De misstänkta har därefter hanterat pengar från bilexporten genom att bland annat återföra kontanter till företrädare för de bolag som beställt och betalat osanna fakturor. Förundersökningen inleddes vid EBM efter anmälan från Skatteverket.

I SAMBAND MED tillslaget genomfördes flera husrannsakningar i bland annat bostäder och företagslokaler för att säkra bevisning.

– Vi har gjort omfattande beslag vid insatsen som vi nu kommer att gå igenom och analysera. Det rör handlingar, datorer, telefoner och annat material. Även kontotillgodohavanden har säkrats, kontanter, bilar och andra värdeföremål har tagits i beslag, säger Susanna Olofsson, utredningsledare i ärendet.

ANNA

SJÖSTRÖM

SHK KOMMER NU att fokusera på frågorna om varför olyckan kunde inträffa och vilka åtgärder som kan vidtas för att en liknande händelse

inte ska kunna inträffa igen. I synnerhet ska man titta närmare på berörda aktörers organisation, samordning och säkerhetstyrning på byggarbetsplatsen. En slutrapport ska presenteras i början av nästa år.

HENRIK EKBERG

Thomas Betong

storsatsar i Stockholm

För att klara av den ökande efterfrågan på klimatförbättrad betong satsar Thomas Betong på en ny fabrik i Stäket i Järfälla kommun.

Med den nya fabriken ökar produktionskapaciteten samtidigt som den möter den stadigt ökande efterfrågan på klimatförbättrad betong, skriver Thomas Betong i ett pressmeddelande och tillägger att fabrikens placering också gör att nya geografiska områden nås.

BYGGNATIONEN KOMMER ATT påbörjas under hösten och fabriken förväntas stå klar i mars 2025. – Stockholm är en stor marknad för oss och efterfrågan på klimatförbättrad betong ökar stadigt. Med den nya fabriken får vi en ökad kapacitet samt en ännu bättre spridning geografiskt. Det stärker bolagets konkurrenskraft ytterligare. Vi kommer även att ha vårt region-

kontor i direkt anslutning till fabriken, säger Joakim Bjelkstam.

DEN NYA FABRIKEN blir, enligt bolaget, den modernaste i Stockholmsområdet och kommer att kunna producera både dagens och morgondagens betong med flera olika alternativa bindemedel, ballastsorter och tillsatsmaterial. Fabriken kommer att ha ett helt slutet system för återvinning av vatten samt möjlighet att använda återvunnen ballast. Med fler materialfickor och silor står fabriken väl rustad för framtiden.

– Vi är mycket glada över att kunna expandera vår verksamhet och stärka vår närvaro i Stockholmsområdet ytterligare. Den nya fabriken kommer inte bara att öka vår produktionskapacitet, utan också bidra till en mer effektiv betongproduktion, avslutar Carina Edblad, vd för Thomas Betong.

HENRIK EKBERG

Regionchef Magnus Persson och vd Carina Edblad fanns på plats för att ta första spadtaget. FOTO: THOMAS BETONG

Vattenparken Oceana eldhärjades i februari. En person omkom i olyckan.

FOTO: HENRIK EKBERG

Grönt ljus för hamninfarten i Trelleborg

Som Byggvärlden tidigare berättat fastställde Mark- och miljödomstolen i somras detaljplanen för den nya östliga hamninfarten i Trelleborg. Nu har även Mark- och miljööverdomstolen gett grönt ljus för projektet som även möjliggör för det stora projektet Kuststad 2025.

Mark- och miljööverdomstolen har meddelat att de inte kommer att pröva de åtta inkomna överklagandena. Därmed har detaljplanen vunnit laga kraft och bygget av den nya östliga hamninfarten kan påbörjas. Detta är i sin tur en viktig pusselbit för möjliggörandet för det stora stadsutvecklingsprojektet Kuststad 2025 med bland annat 7000 nya bostäder.

– Det här är en viktig pusselbit för att färdigställa ringvägen och den östliga hamninfarten. Jag vill

rikta ett stort tack till alla som under lång tid har bidragit med sin kompetens och sitt engagemang. Genom vårt gemensamma arbete har vi nått ett framgångsrikt resultat. Nu kan vi med tillförsikt blicka framåt och fortsätta arbetet med Kuststad 2025, säger Håkan Otterström, projektledare för Kuststad 2025.

TRELLEBORGS HAMN ANSVARAR för bygget av evakueringsvägen och den östliga hamninfarten. För hamnen innebär beslutet att arbetet med det så kallade backspåret kan slutföras, ett projekt i samarbete med Trafikverket och inom ramen för EU-projektet Green FIT. – Förlängningen av backspåret kommer att öka den intermodala trafiken, alltså övergången från väg till järnväg. Vi kan slutföra bygget av backspåret under året, men för

att starta bygget av själva hamninfarten inväntar vi kommunens miljötillstånd, säger Jörgen Nilsson, vd för Trelleborgs Hamn.

Innan själva evakueringsvägen kan byggas behöver ett kustskydd anläggas som skyddar vägen vid höga vattennivåer Trelleborgs kommun räknar med att erhålla detta miljötillstånd i slutet av 2024. I så fall kommer det vara möjligt att bygga kustskydd samt evakueringsväg under 2025.

För att evakueringsvägen ska kunna användas som östlig hamninfart i framtiden, krävs även en ringväg runt Trelleborg. Arbetet med en ny detaljplan för östra Ringvägen pågår och inkluderar noggranna analyser av bland annat klimat, trafik och miljö. Planen förväntas gå ut på samråd i slutet av året eller början av nästa år. – En östlig hamninfart med till-

hörande lastbilsuppställning är en förutsättning för att kommunen ska kunna utnyttja de ytor som frigörs när hamnverksamheten flyttas söderut. Arbetet med evakueringsvägen har förberetts genom omläggning av dagvattenledningar, flytt av högspänningskablar och rivning av byggnader, enligt Christopher Kolbjörnsen, projektledare för Ringväg och hamninfart i Trelleborgs kommun.

Jörgen Nilsson betonar vikten av evakueringsvägar.

– När hamnverksamheten flyttas österut kommer behovet av en östlig evakueringsväg att bli avgörande, både ur säkerhetsperspektiv och för räddningstjänsten. Försvarsmakten har också framhållit att en ringväg runt Trelleborg är nödvändig för militär rörlighet och Sveriges försvarsförmåga. HENRIK EKBERG

NCC får nytt miljardkontrakt vid sjukhusbygge

NCC tecknar avtal med Region Västmanland om den tredje fasen av byggnationen av det nya akutsjukhuset i Västerås. Fasen har ett ordervärde på cirka 2,5 miljarder kronor.

I augusti 2021 fick NCC uppdrag att bygga Region Västmanlands nya akutsjukhus i Västerås. Nu har NCC och Region Västmanland kommit överens om produktion av den tredje projektdelen av totalt fyra. Nu ska NCC komplettera stommen, förbereda den inre miljön och installera sjukhusets installationstekniska system för att säkerställa en robust och flexibel akutvård.

– I den här projektdelen gör vi omfattande och avgörande förberedelser för den tekniska utrustning

som ska monteras i det nya akutsjukhuset. Det innebär stora krav på både samordning och byggnadsteknisk kompetens hos oss som entreprenör. Vårt goda samarbete med Region Västmanland är avgörande när vi nu fortsätter in i nästa del av det här viktiga projektet, säger Niklas Sparw, affärsområdeschef NCC Building Sweden.

REGION VÄSTMANLANDS NYA akutsjukhus i Västerås ska bland annat innehålla rum för operation, röntgen, akutmottagning, förlossning, intensivvård, vårdplatser och mottagningar. Enligt planerna ska nya akutsjukhuset öppna för första patient 2030. Den nya projektdelen startar omgående och ska vara klar 2028.

Bostäderna. som ligger på Reimersudde, byggdes 1980.

Renoverar bostäder för 270 miljoner

Q Skanska har fått i uppdrag av Micasa Fastigheter att renovera ett seniorboende på Reimersholme i Stockholm. Uppdraget, som även innefattar renovering av ett vårdoch behandlingsboende, är värt cirka 270 miljoner kronor.

Skanska ska utföra stambyte och fönsterbyten samt därtill iordningställa nya badrum och modernisera el och ventilation. Det blir även nya terrasser och yttertak samt renovering av garage.

Byggstart är planerad att ske i oktober och arbetet ska vara färdigt under hösten 2027.

109

... miljoner kronor är kontraktet som Peab tecknat med Urban Hub AB, gällande bygget av ett nytt mobilitetshus med parkeringsytor i Sundsvall. Det nya mobilitetshuset byggs i åtta våningsplan över en befintlig servicetunnel för det intilliggande avloppsreningsverket. Det ställer höga krav på grundläggningen och stor hänsyn under byggarbetet. Mobilitetshuset kommer att ha parkeringsytor för bilar samt laddstationer för eldrivna fordon. Uppdraget är en totalentreprenad med byggstart under hösten 2024 och beräknas stå klart under våren 2026.

Stäms för utnyttjande av invandrade byggare Q Ett Stockholmsföretag i byggbranschen anklagas i Arbetsdomstolen för att inte ha betalat avtalsenliga löner till tre invandrade anställda, krävt återbetalning av en del av lönen och sparkat två av dem utan skäl. Facket Stockholms byggsyndikat kräver 475 000 kronor i löner och 520 000 kronor i skadestånd till trion.

Enligt stämningen har företaget

Trelleborgs hamn.

Affären har ett ordervärde på cirka 2024. Regionens totala budget är

Projektdelen innefattar stomkomplettering och installationer och genomförs i samverkan med Region Västmanland. FOTO: NCC

Batteriundret ga

Det skakar i batteribranschen. Efter Northvolts besked om neddragningar i Skellefteå är ovissheten stor inför framtida satsningar. I Mariestad, Göteborg och Timrå planeras nya batterifabriker som nu hamnar i fokus. Vi tar tempen på storsatsningarna.

Bygget av AB Volvos batterifabrik i Mariestad har kantats av olika hinder. Först fick över 10 000 sällsynta salamandrar flyttas till nygrävda vattendammar. Därefter hamnade kommunen i konflikt med säljarna av marken som ansåg sig lurade. Kommunen hade dessutom missat att ansöka om ett jordförvärvstillstånd hos Lantmäteriet och affären fick göras om till ett betydligt högre pris.

Men i juli i år fick AB Volvo formellt tillgång till marken och i augusti skickade bolaget en ansökan om en byggnadsdom till Mark- och miljödomstolen. När det är klart skulle man kunna börja bygga batterifabriken i Mariestad redan våren 2025. Men nu skjuts den planerade byggstarten på framtiden. Enligt Cleas Eliassan, pressansvarig på Volvo AB, beror det på minskad efterfrågan.

Vi gör en halvhalt avseende byggstarten men fortsätter med andra delar av projektet

– Vi gör en halvhalt avseende byggstarten men fortsätter med andra delar av projektet som anslutningar, kraftledningsdragning med mera. Skälet är att vi inte ser att efterfrågan på battericeller ta fart i den takt vi vill, och att vi därför kan slå av litet på takten, säger han.

Q Hur ser planerna för byggstarten av projektet ut i dagsläget?

– Vi utreder detta just nu, och förväntar oss en försening av byggstarten med 12–24 månader.

Q Hur stor är satsningen räknat i byggkostnad?

– Vi kommunicerar inte finansiella detaljer om projektet i detta skede.

Q Varför väljer ni att bygga en egen batterifabrik?

– Battericeller kommer att vara en central del i framtidens batterielektriska fordon och maskiner. Vi ser ett behov av att förfoga över denna del av batterivärdekedjan själva, tillsammans med våra partners. I tillägg till egen produktion har vi samarbete med andra leverantörer, men behovet kommer att vara stort i takt med att allt fler maskiner och fordon kommer gå över till den här typen av drivlina. Det kommer dock inte bara säljas batterielektriska fordon, utan vi satsar på tre parallella tekniker – batterielektriskt, bränslecellselektriskt och förbränningsmotorer drivna av förnybara bränslen.

Q Vad kommer ni producera i anläggningen?

– I Mariestadsfabriken kommer vi att producera battericeller.

Q Har ni några andra byggprojekt planerade som kan kopplas till batteriproduktion?

– Vi har sedan 2022 en batteripackanläggning i Gent. I batterianläggningen används celler och moduler från Samsung SDI som sätts ihop till batteripack, skräddarsydda för Volvo Lastvagnars nya

tunga ellastbilar: Volvo FH, Volvo FM och Volvo FMX. Vi har också en verksamhet i USA som inkluderar ett utvecklingscenter för batterimoduler och batteripack i Kalifornien och en monteringsfabrik i Greer, South Carolina.

ATT AB VOLVO nu pausar byggstarten av anläggningen i Mariestad är möjligen ett tecken i tiden. Redan tidigare skrotade Northvolt satsningen på en anläggning i Kvarnsvedens gamla industrilokaler i Borlänge. Det talades om 1 000 till 1 500 jobb när produktionen skulle dra i gång i slutet av 2024. Även Northvolts medgrundare och före detta borlängebon Harald Mix gladde sig över planerna i sitt sommarprat förra året. Sweco fick i uppdrag att bistå i omvandlingen av pappersbruket till en gigafabrik för Northvolt. Men nu har planerna skrotats och en serverhall kommer byggas på området i stället.

EFTER BESKED OM nerdragningar i Skellefteå, Västerås och Göteborg har det skapats oro över andra storsatsningar på batterifabriker. Exempelvis har det pågående utbyggnaden av Northvolts batterifabrik Skellefteå, fas 2, som är ungefär dubbelt så stor jämfört med fas 1, lagts på is. Men än så länge har inbroms-

ningen inte drabbat Novo Energys planerade anläggning i Torslanda som är ett samarbetsprojekt mellan Volvo Cars och Northvolt.

Enligt Christian Borg på Business Region Göteborg AB och Björn Gustafsson, Göteborgs Stads projektledare för batterifabriken, löper fabriksbygget på med resning av fabrikens stommar, golv, tak och väggar enligt plan.

– Projektet ligger just nu en månad före tidplanen. Förväntning-

arna är att Novo Energys fabrik ska vara vädertät i slutet av året. Alltså 15 månader efter att markarbetena startade, och 10 månader efter hörnstensceremonin. Vi talar om en sammanlagd yta på 130 000 kvadratmeter. Under 2025 installerar man produktions- och processutrustning, och sedan påbörjas inkörningen, säger Christian Borg.

FRÅN GÖTEBORGS STAD sida fortgår arbetet med utbyggnaderna för att

möjliggöra batterifabriken.

– De leveranser som sker från Göteborgs stads sida fortgår enligt plan. Det gäller till exempel tekniskt vatten, elförsörjning, vägar och kollektivtrafik. Även etableringen av vårt nya utbildningscenter Battery Centre Gothenburg löper på enligt plan. Det ska förse bland annat Novo Energys batterifabrik med utbildad personal, säger Björn Gustafsson. Enligt Christian Jensen, kommunikationsdirektör på Novo Energy,

Bygget av Novo Energys batterifabrik i Torslanda är i full gång.

Den framtida anläggningen Mariestad.

sar och bromsar

är man trygga med sina samarbetspartners och det finns i dagsläget inga planer på fördröjningar av utbyggnaden.

– Vi kan i nuläget inte spekulera eller kommentera kring Northvolts interna frågor. Vårt fokus ligger kvar på vår verksamhet här i Göteborg. Produktionsstart är planerad för 2026. Novo Energy har idag cirka 400 anställda och en vanlig dag är det cirka 600 personer på siten och

Novo Energys vd Adrian Clarke och Jonas Attenius, Göteborgs kommunalråd, banar väg för den stora gigafabriken i Göteborg. När den är färdig kommer den att vara bland de största i Europa.

ken väntas stå klar kring årsskiftet 2025/2026 och skapa runt 1 900 jobb. Fabriken kommer producera anomaterial som är en komponent i batterier vilka används i till exempel elfordon. Enligt Anders Hamrin som är talesperson för PTL i Sverige väntar man på besked om olika tillstånd för att påbörja utbyggnaden.

– Så här i oktober 2024 väntar vi besked från Inspektionen för Strategiska Produkter som måste godkänna investeringen. Parallellt fortsätter arbetet med miljötillståndsansökan och förberedelser inför byggstart, säger han.

Q Hur stor är satsningen i omfång och byggkostnad?

– Verksamhetsområdet är på cirka 80 hektar och hela investeringen beräknas kosta 13 miljarder kronor.

Tre storsatsningar i korthet

Mariestad

Q Volvo AB planerar att uppföra en batterifabrik i egen regi.

Q Verksamheten som ska omfatta produktion av högst 300 000 ton batterier per år.

Q Målet att vara i full produktion till 2030 ses nu över.

Q Antal nya arbetstillfällen beräknas till 3000 .

Q Byggstarten har skjutits på framtiden.

Göteborg

Q Novo Energy bygger fabrik i Torslanda i ett gemensamt projekt mellan Norhvolt och Volvo Cars.

Q Fabriken kommer producera battericellerna till Volvos nya batterimonteringsanläggning.

Q Produktionsstart planeras till 2026.

Q Antal arbetstillfällen beräknas till 2500 personer.

Q Utbyggnaden pågår.

arbetar. Vi är fortsatt trygga med vår affärsstrategi och fortsätter att ha ett mycket öppet och bra samarbete med våra partners, Northvolt och Volvo Cars, säger han.

EN ANNAN STORSATSNING inom batterisektorn är utbyggnaden av en ny anläggning i Timrå. Det är det kinesiska batteribolaget PTL som ska investera i en gigantisk anläggning i industriområdet Torsboda. Fabri-

Q Påverkas ni av Nothvolts neddragningar?

– Anodfabriken i Timrå kommer att spela en viktig roll i den framväxande europeiska batterivärdekedjan och leverera till flera kunder i Europa, bland dem Northvolt. Den senaste tidens besked från Northvolt ändrar inte på något nämnvärt sätt PTL:s engagemang och planer för fabriken i Timrå, säger Anders Hamrin.

Timrå

Q PTL planerar att investera i anläggning i industriområdet Torsboda.

Q Fabriken kommer producera anomaterial som är en komponent i batterier.

Q Anläggningen väntas stå klar kring årsskiftet 2025/2026

Q Antal nya jobb 1 900.

Q Tillståndsprocesser pågår.

SAMUEL KARLSSON

FOTO: NOVO ENERGY

Den planerade fabriken i Torslanda.

Jim Rowan, vd för Volvo Cars; Peter Carlsson, vd för Northvolt; och Adrian Clarke, VD för NOVO Energy, placerade hörnstenen för den framtida gigafabriken. FOTO: NOVO ENERGY

Mariestad

Timrå

Göteborg

renovering.

De 20 största byggprojekten i Stockholm

Ett träprojekt i världsklass, renovering av operahuset och anläggning för infångning av koldioxid. Det är några av projekten i topplistan över de 20 största byggprojekten med byggstart de kommande två åren i Stockholm.

Etta på topplistan ligger Stockholm Wood City som Atrium Ljungberg planerar att uppföra i Sickla köpkvarter. Projektet består av fyra delar: Fanny udde, Nobelberget, Kyrkviken och Industrikvarteret, i centrala Sickla. Den absolut största delen i projektet ingår i Industrikvarteret. Där kommer det bli en blandad stad med kontor, bostäder, handel och service. I de andra delarna blir det främst bostäder. Totalt omfattar projektet 250 000 kvadratmeter med 7 000 kontorsplatser och 2 000 bostäder. Investeringarna beräknas till tolv miljarder under tio år. Det första byggprojektet i Stockholm Wood City uppförs i den delen som kallas för Nobelberget. Där bygger Atrium Ljungberg bostäder med trästomme och träfasad. Än så länge är det bara en stor grop på byggar-

Om privata krafter är beredda att bidra med finansiering så stänger vi inte dörren

betsplatsen men under hösten kommer man börja resa trästommen. Det är det helägda dotterbolaget TL-bygg som är entreprenör i samverkan. Topplistan består av ett urval av de 20 största byggprojekten med uppskattat byggkostnad som planeras att byggstartas de kommande två åren. Uppgifterna bygger på inrapporterade uppgifter till Byggfaktas databas som är Sveriges största på området. Projektens planerade byggstart och beräknad byggkostnad kan komma att ändras. I de fall där kostnaden uppges som inofficiell motiveras placeringen i rankingen av andra uppgifter.

LITE LÄNGRE NER i listan hittar vi renoveringen av Kungliga Operan som beräknas till 3,1 miljarder. Regeringen har redan tidigare beslutat att medge att Statens fastighetsverk

investerar upp till 325 miljoner kronor för projekteringen. I förstudien beskrivs även ett alternativ med en större påbyggnad. Det skulle dock kräva mer finansiering.

– Om privata krafter är beredda att bidra med finansiering så stänger vi inte dörren för en sådan diskussion, men i så fall är det bråttom. Renoveringsarbetet kan inte vänta längre och operabyggnaden kommer oavsett att behöva stänga 2026, säger kulturminister Parisa Liljestrand, i ett pressmeddelande.

ETT ANNAT SPÄNNANDE framtidsprojekt som väntar på beslut om förverkligande är bygget av anläggningen för infångning av koldioxid. Stockholm Exergi har fått tillstånd att bygga en bio-CCS-anläggning i Värtahamnen och Mark- och miljödomstolen har gett grönt ljus för anläggningen, som beräknas kunna fånga och lagra 800 000 ton koldioxid per år. Men än så länge finns dock inget investeringsbeslut – det kommer i slutet av 2024. Planen är att anläggningen ska stå klar till senhösten 2027.

PROJEKTNAMN KOMMUN Kostnad, MKR BYGGSTART

Stockholm Wood City Nacka Ej officiell 2025

Södra Husen Stockholm 6000 september 2025

Kungshatt Vision Ekerö 6000 april 2026

Kungliga Operan, Ny Opera i Operan Stockholm 3100 juli 2026

Solna Business Park Solna 2500 november 2024

Värtan, bio-CCS Stockholm 2500 oktober 2024

Rosersberg 10:262 etapp 2-5 Sigtuna 2000 september 2025

Stockholms Konstnärliga Högskola Stockholm 2000 Q4 2025

Prästviken Botkyrka 1800 juli 2026

vid Masmo tunnelbanestation Huddinge 1800 april 2026

Gasverksområdet, Östra detaljplanen Stockholm Ej officiell oktober 2024 Infinity Stockholm 1700 april 2025

Södra Fornhöjden Södertälje 1500 september 2025

Upphandling av hållbar renovering i strategisk partnering för Järfällahus Järfälla 1500 november 2024

Kungens kurva, etapp 2 Huddinge Ej officiell juni 2026

Kungens kurva, etapp 1 Huddinge Ej officiell april 2026

Bällstastaden Saab Tower Järfälla Ej officiell april 2025

Västra Boulevarden i Täby park Täby Ej officiell juni 2025

Gäddviken, Hästholmsundet Nacka Ej officiell 2026

Hallonbergens västra delar Sundbyberg 1400 mars 2026

nya anläggningen för koldioxidinsamling

SAMUEL KARLSSON

Kungliga Operahuset i Stockholm står inför en omfattande

FOTO: KUNGLIGA OPERAN

Kvarteret på Nobelberget blir det första som uppförs i Stockholm Wood City.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Den

ska byggas i Värtahamnen i Stockholm.

FOTO: STOCKHOLM EXERGI

58°1’0.7”N 11°50’12.1”E

STORA HÖGA ISUZUSVERIGE.SE

HÅRT ARBETE I BLODET.

HENRIK LARSSON

30 ÅRS ERFARENHET AV INDUSTRI- OCH FASTIGHETSSERVICE “KAN ALLT FÖRUTOM ATT OPERERA”

”Historisk satsning på infrastruktur”

Regeringen har presenterat infrastrukturpropositionen för perioden 2026-2037. Regeringen föreslår att den ekonomiska ramen ska uppgå till 1 171 miljarder kronor för åren 2026–2037.

– Det är en historisk satsning på infrastruktur, en rekordstor satsning. Behoven är stora, man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att se att vägar och järnvägar behöver förstärkas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Han fortsätter med att prata om den underhållsskuld som skapats och att den är ett hinder för tillväxt för jobb och företag, att den skapat sårbarhet för beredskap.

– Och framför allt krånglar den till det för vanligt folk i vardagen. Propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera innehåller stora satsningar på 1 171 miljarder kronor för åren 2026-2037.

– Det är drygt 200 miljarder kronor i ramökning i fasta priser de kommande tolv åren jämfört med förra planen, eller den gällande planen. Den nya propositionen innebär en ökning motsvarande 21 procent.

UTGÅNGSPUNKTEN I propositionen är att underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet måste stärkas samtidigt som det behövs investeringar i ny infrastruktur.

Av planeringsramen föreslås 607 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet. Av planeringsramen föreslås vidare 210 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 354 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.

Regeringen vill också förändra kopplingen till Trafikverkets förvaltningsanslag. De föreslår därför att 59 miljarder kronor, som i tidigare infrastrukturpropositioner har ingått i den totala ekonomiska ramen, nu fortsättningsvis kommer att hanteras i Trafikverkets förvaltningsanslag. – Syftet med omfördelningen

är att få en ökad transparens och budgetdisciplin. Det handlar om förvaltningskostnader, i stora delar personalkostnader, som legat dolt i infrastrukturramen och inte funnits på Trafikverkets förvaltningsanslag. Genom att göra den här flytten så frigörs ytterligare 59 miljarder kronor som kan gå till underhåll och nyinvesteringar samtidigt som vi stärker och skärper kostnadskontrollen över Trafikverket. Detta gör regeringen utifrån en översyn som gjorts av den finansiella styrningen av Trafikverket, säger Andreas Carlson.

MED DEN OMFÖRDELNINGEN innebär regeringens förslag en ökad satsning på 27 procent, jämfört med nuvarande plan.

Regeringen vill också att möjligheter till alternativ finansiering ska prövas under kommande planperiod, under förutsättning att de kan leda till snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler projekt än vad som annars hade

Ny planperiod 2026-2037

Förvaltningsanslag som tidigare legat inom ram

ram, inkl. förvaltningsanslag

varit fallet kan genomföras inom en viss tidsram.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Byggföretagen kommenterar propositionen:

Enligt Veidekkes Byggmarknadsbarometer är botten nådd, nu vänder det uppåt. Landets Nato-inträde samt EU:s taxonomi kan också gynna byggsektorn i landet, enligt barometern. – Både infrastruktur och ombyggnader av bostäder kan få ytterligare draghjälp, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Veidekkes nya Byggbarometer ska spegla läget på den samlade byggmarknaden i landet. Genom en nytt verktyg, kallad mätaren, tar rapporten temperaturen på vart marknaden för olika segment är på väg. Marknaden som helhet bedöms som en 4:a, vilket betyder att kommande år växer något snabbare än genomsnittet de senaste tio åren. Dock påpekar man att ökningen sker från en låg nivå vilket innebär att siffran 4 främst speglar ökningstakten snarare än den faktiska aktiviteten i branschen.

– Botten på byggkonjunkturen är passerad. För den beräknade ökningen med 25 miljarder 2025 svarar infrastruktur samt om- och nybyggnation av bostäder. Rapportens specialtema om effekterna av NATO-anslutningen samt EU:s taxonomi visar att både infrastruktur och ombyggnader av bostäder kan få ytterligare draghjälp kommande år, säger Lennart Weiss och fortsätter:

2025 och 2026 kommer både nybyggnation och ombyggnader av bostäder att växa något

– 2025 och 2026 kommer både nybyggnation och ombyggnader av bostäder att växa något. Den kraftiga ökningen av byggkostnaderna samt inflationens effekter på hushållens reala köpkraft innebär dock att återhämtningen kommer att ske i lång-

sam takt. Sannolikt kommer inte bostadsbyggandet att närma sig de nivåer som krävs för att möta behoven förrän mot slutet av 2020-talet.

VEIDEKKES Byggmarknadsbarometer kommenterar också påståendet som framförts av demografer och bankekonomer om att minskat barnafödande bör föranleda Boverket att revidera ned sitt mål för bostadsbyggandet.

– Resonemanget bygger på ett missförstånd om bostadsmarknadens funktionssätt. Bostadsmarknaden drivs av flyttfrekvens, urbanisering, köpkraft och hushållens boendepreferenser, inte av antalet nyfödda bebisar. Marknaden styrs av hur behoven ändras under livscykeln och hur stora årskullar som inträder i faser i livet med hög rörlighet, säger Lennart Weiss som manar Boverket till försiktighet med att revidera ned de nationella bostadsbyggnadsbehoven.

– Politiken gör bra prioriteringar i propositionen. Stort fokus på underhållsskulden är något som Byggföretagen, och andra näringslivsorganisationer, har påtalat länge, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen. – Det är glädjande att regeringen

vill pröva alternativa finansieringsformer för att kunna starta fler angelägna infrastrukturprojekt. Ökad transportkapacitet ger ökad konkurrenskraft för hela det svenska näringslivet, säger Johan Deremar, nationalekonom, Byggföretagen. ANNA SJÖSTRÖM

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

FOTO: NINNI ANDERSSON

Ny prognos: Byggkonkurserna bromsar in

För första gången sedan december 2023 bromsar konkurstakten in, enligt analysföretaget Dun & Bradstreet. Risken för att ett byggbolag går i konkurs ökar fortfarande, dock i en lägre takt än tidigare.

Enligt analysföretagets nya prognos för augusti fortsätter konkurserna att öka, men med en minskad ökningstakt. Hotell- och restaurang har fortfarande det tuffast men här märks också inbromsningen tydligt. Även byggsektorn, som är den näst mest drabbade branschen, bromsar konkurserna in.

KONKURSRISKEN INOM byggbranschen har sedan i maj ökat marginellt och ligger nu på 2,55 procent, vilket är en lägre takt än tidigare. I absoluta tal innebär det att 1 947 bolag inom byggsektorn riskerar gå i konkurs inom ett år, enligt analysföretaget. Dessutom hade 10,7 procent av bolagen en eller flera betalningsanmärkningar i augusti, vilket gör

byggbranschen till den näst mest drabbade när det gäller betalningsanmärkningar.

– Att vi ännu inte ser en vändpunkt i ekonomin, trots räntesänkningar, beror på att det finns en fördröjning i systemet. Effekterna av de åtgärder som genomförs nu kommer troligen inte att märkas förrän våren 2025. Vändningen beror starkt på hur snabbt konsumenternas köpkraft återhämtar sig, och vår bedöm-

ning är att effekterna kommer att slå igenom snabbast inom handeln och besöksnäringen, säger Henrik Hargéus.

UNDER PERIODEN januari-augusti i år gick 6512 bolag i konkurs, samtidigt som 6143 nya bolag startades –en minskning av näringslivet på 369 bolag. De branscher som uppvisar störst nettominskning av bolag under perioden är bygg (-523), handel

(-521) samt hotell- och restaurang (-307).

Samtidigt är det flera branscher som växer, där listan över nettoökningar av bolag toppas av verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (+1007), informations- och kommunikationsverksamhet (+369) samt vård och omsorg (+155).

– I takt med att antalet konkurser har ökat och även större bolag har

gått i konkurs har allt fler anställda drabbats. Arbetslösheten i Sverige är nu den högsta på tio år, bortsett från under pandemin. När det är svårt att få anställning är det fler som startar eget, men ökningen gäller inte de mest konkursdrabbade branscherna. Det byggs för lite och efterfrågan är därför för låg för att det ska löna sig att starta egen verksamhet, säger Henrik Hargéus.

HENRIK EKBERG

Baksida blir framsida i Göteborg

Bygget av Västlänkens station

Centralen pågår för fullt och även nya stationshuset ovanför. Nu står det också klart hur intilliggande Nordstans nya entré ska utformas.

– Vårt förslag är Göteborgsarkitektur, säger Fredrik Hansson, vd på Okidoki.

Det händer mycket mellan köpcentrumet Norstan, Centralstationen och älvstranden i Göteborg. Byggkranarna dominerar luftrummet och snart kommer även norra delen av köpcentrumet att byggas ihop med det övriga nya i Centralenområdet.

Den norra sidan av köpcentrumet har länge setts som en verklig baksida, med allt vad det innebär, men det ska bli ändring på det nu. Arkitektkontoret som kommer att stå för utformningen är Okidoniki som vunnit den tävling som Göteborgs stad och samfälligheten Nordstan nu har genomfört.

– Det här projektet definierar oss som arkitektkontor. Vår stil och vilja att lyfta platser med vacker formglädje kommer till sin rätt här. Det här kan bli i en av Göteborgs vackraste fasader, säger Rickard Stark på Okidoki.

FREDRIK HANSSON ÄR VD på Okidoki.

– Nordstan är ett av våra viktigaste offentliga rum, därför är vårt förslag Göteborgsarkitektur. Skuggspelen från fasaderna klädda i kopparplåt hedrar stadens plåthantverkshistoria, och är tillsammans med granitsockeln en sorts flört med Göteborgsikonen Kopparmärra på Kungsportsplatsen, säger han.

Målet med tävlingen var att omvandla den tidigare baksidan till en framsida. Det ställdes höga krav på verkshöjd då Nordstan har ett av de största besöksantalen i Sverige och är det första många ser av Göteborg.

Öppnar upp köpcentrumet mot den nya stadsdelen

– Nordstans nya entré får en arkitektur som öppnar upp köpcentrumet mot den nya stadsdelen som kommer växa fram här. Vi från staden har varit involverad i framtagningen av gestaltningen och ställt höga krav på verkshöjd. Förslaget som nu ligger på bordet har potentialen att ge Norra Nordstan ett verkligt lyft”, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt vid Göteborgs stad.

NORDSTANS NYA byggnadsvolym kommer att byggas samman med en av Västlänkens uppgångar som öppnar i december 2026. Stor omsorg har lagts på det arkitektoniska uttrycket där färg- och materialval i bidrar till en trevlig upplevelse för besökare som går eller cyklar längs den trädkantade boulevarden utanför.

– Västlänken och den planerade förtätningen norr om Nordstan kommer att ge oss förstärkta besöksflöden. Det ska vi dra nytta av och skapa en riktigt trevlig upplevelse för besökarna. Arbetet är i full gång i köpcentrumets norra del där vi byggt ny entré mot Spannmålsgatan, installerat nya butiksfronter och ger ytskikten en uppfräschning. När vi sedan adderar en ny entré med omsorgsfull arkitektur omvandlas en före detta baksida till en framsida”, säger Helena Lindqvist, vd Nordstan.

Detaljplanen för området Norr om Nordstan antogs av kommunfullmäktige i februari 2023, men

överklagades sedan. I somras fattade dock Mark- och miljööverdomstolen beslutet att inte bevilja prövningstillstånd, planen vann därmed laga kraft. Stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant efter Mark- och miljööverdomstolens beslut:

– Nu kan vi gå vidare med byggrätter för bland annat centrumbebyggelse, kontor och bostäder både inom och utanför riksintresset för

kulturmiljö. Här planerar vi både uppgång från den kommande Västlänken och en kollektivtrafikbro som kommer gå igenom en kommande byggnad, säger han.

Emir Aganovic är projektledare för Norr om Nordstan på Göteborgs stad.

– Detaljplanen gör det möjligt att bygga över och bredvid Västlänkenstunneln inom flera framtida 3D-fastigheter och ovanpå varan-

dra. En till två meter ovanför tunneltaket kommer den nya boulevarden och över boulevarden kommer Hisingsbro-rampen för kollektivtrafik att gå, säger han. Enligt planen ska hela området bli lättare att ta sig fram i till fots, med cykel eller kollektivtrafik. En hållplats för buss och spårvagn vid Kanaltorget ska byggas i senare skedet.

– Boulevarden kommer att gestal-

tas så att det är tydligt att det är ett viktigt stråk och att det blir liv och rörelse i stadsrummet. Den är tänkt att ha trädplanteringar på båda sidor av gatan. Det kommer att vara kollektivtrafik som prioriteras här. I planen har vi också säkerställt möjlighet för framtida spårvägensträckningen i boulevarden och vidare mot Gullbergsvass, berättar Emir Aganovic.

HENRIK EKBERG

Nordstans nya entré kommer även få ett nytt torg, och byggs samtidigt samman med en av Västlänkens nya uppgångar.

BILD: OKIDOKI

Okidoki har utformat en helt ny entré till Nordstan mot norrsidan.

BILD: OKIDOKI

Skuggspelen från fasaderna klädda i kopparplåt hedrar stadens plåthantverkshistoria.

BILD: OKIDOKI

Björn Siesjö, stadsarkitekt i Göteborg. FOTO: VIKTOR SYNNERDAHL Detaljplanen för Norr om Nordstan.

BILD: GÖTEBORGS STAD

Bättre ljudkomfort med stegljudsdämpade terrazzogolv!

Vi platsgjuter stegljudsdämpade terrazzogolv som är helt fogfria och kan anpassas till en mycket låg bygghöjd, från 13 mm! Vår uppbyggnad hindrar stegljuden från att röra sig in i stommen och vidare. Ljudkomforten förbättras i byggnaden.

Läs mer på www.ragolv.se/tjanster

HT-MUTE 13™ Upp till 15 dB stegljudsreduktion

Slipar strategin på gymmet

Sedan 2022 är Martin Junblad vd för Cobab som trots byggkris växer i en hårt prövad Stockholmsregion. Den dagliga strategin läggs upp på gymmet varje morgon klockan 04.30.

– Det är den bästa tiden på dygnet, säger han.

TEXT: HENRIK EKBERG

Det är prognosvecka när Byggvärlden når honom på huvudkontoret i Norrtälje. Samtliga projekt som bolaget är involverat i ska gås igenom och statusuppdateras. Då ges tillfälle för Martin Junblad att träffa kollegorna från de pågående projekten, vilket han uppskattar.

– Det gäller att hålla koll på alla avtal, kontrakt och hur det går för oss. Det här är en vecka som jag verkligen gillar, även om jag på fredagseftermiddagen är ganska trött i huvudet, skrattar han.

Cobab Sverige AB bildades ursprungligen som Roslagsbyggare i början av 1960-talet i Spillersboda, utanför Norrtälje. Då med fokus på småhusbyggande. Bolaget såldes 2007 och blev då Riflex Bygg med säte i Rimbo. Två år senare köpte Christer Olsson – i dag marknadsansvarig på bolaget – och ytterligare några medarbetare upp bolaget som fick nuvarande namnet Cobab.

I DAG HAR man kontor i Norrtälje, Stockholm, Uppsala och Västerås. Cobab omsätter cirka en miljard kronor, vilket är en siffra som legat ganska stabilt de senaste åren. Martin Junblad började som entreprenadchef på Cobab 2019 och är sedan två år tillbaka vd för bolaget, som har cirka 100 tjänstemän och 40 hantverkare. Fokus ligger på de fem affärsområdena Badhus, Stora projekt, Stockholm Nord, Stockholms Syd samt Väst (Uppsala och Västerås).

– Vi ser oss som en traditionell byggmästare, en allbyggare, med egna hantverkare. Vi utför de flesta projekt på marknaden och har genom åren byggt badhus, skolor, bostäder, köpcentrum och så vidare.

Det som särskiljer bolaget från andra byggbolag i samma storlek är nog badhusbyggandet, vilket kräver specialkompetens.

– Vi har byggt upp en organisation som brinner för

den här typen av projekt som många kanske undviker för att de är komplexa, både konstruktions- och installationsmässigt.

Q I vilken riktning vill ni utvecklas?

– Eftersom vi har kompetensen för badhusprojekt och eftersom den marknaden ser ut att vara stor även framöver så vill vi fortsätta inom det området. Men vi vill också fortsätta vara en allbyggare. Samtidigt lyssnar vi på personalen vilken typ av projekt de brinner för och som de är intresserade av.

Q Är det vanligt, tror du, att lyssna på personalen i val av projekt?

– Kanske inte i samma utsträckning som vi gör. Vi är måna om att de som driver projekten ska kunna känna sig trygga med val av projekt och också våra egna hantverkare. Vi har inte någon central kalkylavdelning som sitter och räknar på projekt och spottar ut anbud. Utan det är våra medarbetare i våra projektorganisationer som själva jobbar med anbuden, sen tar vi förstås i ledningsgruppen beslut på vad vi säger ja eller nej till.

I Martin Junblads ledarfilosofi ligger också att uppmuntra till självledarskap där personalen får frihet att ta egna initiativ, vilket han anser ökar motivationen, tilliten och deras egen utveckling.

Att ha de bästa medarbetarna lyfter vd:n även som unikt hos bolaget tillsammans med det tydliga fokuset på projekten som kärnverksamhet. Något som uppenbarligen har varit ett vinnande koncept under de senaste årens tuffa stålbad där 1000-tals byggföretag har gått under.

– Vi har jobbat nära våra beställare, underentreprenörer och leverantörer för att hitta lösningar i dessa svåra tider och försökt skruva på små rattar för att effektivisera, öka produktiviteten och fokusera på lönsamheten. Samtidigt har vi byggt upp en orderstock som tryggar omsättningen ett antal år framåt.

ETT AV DESSA projekt är bygget av Huddinge nya kommunhus och huvudbibliotek, ett projekt på cirka en miljard kronor.

– Det här projektet betyder förstås mycket och många i vår organisation visade tidigt intresse att lämna anbud på projektet. Vi har jobbat med projekteringen nu i snart ett år och får nu fortsätta med produktionsfasen. Nyligen färdigställde vi Sollentuna kommunhus som har stora likheter med det i Huddinge; en komplex ombyggnation med tillbyggnad av KL-trä och med fokus på energieffektiva åtgärder, säger Martin Junblad och fortsätter: – Vi jobbar gärna i totalentreprenader i samverkan där vi först skriver avtal om Fas 1 som är projekterings-

Vi ser oss som en traditionell byggmästare

fasen och som sedan övergår i fas 2, produktionsfasen, förutsatt att ekonomi, tid och kvalitet kan hållas. Dessa projekt pågår oftast under flera år och vi kan säkra orderstocken framöver.  Förutom Huddingeprojektet, som nu övergår till Fas 2, har vi bland annat en simsportanläggning i Gränby i Uppsala och en avloppsreningsverks-projekt i Haninge där nu produktionsfasen pågår.

DEN MORGONPIGGE VD:N stiger upp varje vardag klockan 04.15 i sitt hus i Tyresö för att en kvart senare vara på gymmet. Det är en tid han värdesätter högt. – Förutom träningen får jag tid att reflektera och lägga upp strategin inför dagens arbetsuppgifter. Jag märker tydligt när jag missar en träning, säger han. Martin Junblad hör till den tredje generationen Junblad som jobbar som byggnadsingenjör. Han nämner också sin farfar som en stor inspiratör. Men inspiration och kraft hämtas även från enduron, även om det har varit lugnt på den fronten hittills i år.

– Jag började ganska sent med enduro, men fastnade för det, det är en bra träningsform och man får vara ute i naturen. Några Gotland Grand Nationals har det blivit. Nu köpte vi ett lantställe förra året, vilket har tagit mycket tid så jag har inte hunnit köra så mycket i år. Men jag ser fram emot att ta upp det igen nästa år, säger han.

MARTIN JUNBLAD

Ї Gör: Vd på Cobab

Ї Ålder: 44 år

Ї Familj: Fru och 2 barn

Ї Bor: Tyresö

Ї Bakgrund i korthet: Civilingenjörsexamen KTH Väg och Vattenbyggnad 2004, därefter i flera roller i produktion. Anställd på COBAB sedan 2019 dessförinnan Distriktschef på Skanska.

Ї Gör på fritiden: Somrarna tillbringas gärna i Stockholms skärgård antingen i en segelbåt eller på lantstället, vår och höst körs en del enduro och vintertid brukar det bli någon skidresa.

Ї Senast lästa bok: Röd Augustimåne, Rebecka Edgren

Alden

Ї Senaste låten på Spotify: Mr. Jones med Counting

Crows

Ї Senaste resan: Weekend i Palma, Mallorca

Ї Kuriosa: Är tredje generationens byggnadsingenjör. Planerar för en jorden-runt segling när karriären läggs på hyllan.

Martin Junblad är sedan 2022 vd för Cobab som har klarat sig bra genom byggkrisen.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Få personlig rådgivning för ditt företag!

allt under ett

tak och Personlig rådgivning

Hos Elgiganten Företag får du en personlig kontaktperson på ditt närmaste företagscenter. Din personliga kontakt kan hjälpa er med det ni behöver – vitvaror, datorer, mobiltelefoner, kaffemaskiner plus tillbehör och förbrukningsvaror. Dessutom tjänster som finansiering, försäkring, support och mycket mer.

Hos Elgiganten företag får du allt på ett ställe.

Läs mer på elgiganten.se/foretag

Varför ligger Byggföretagen och Byggnads

ständigt i konflikt med varandra?

Den som följer samhällsdebatten över längre tid noterar att politiker och intresseorganisationer må vara oense om mycket. En sak står dock över allt ifrågasättande; värnet av den nordiska arbetsmarknadsmodellen. Den är grundad i en nordisk tradition av samförstånd, kollektivavtal och starka fackliga rättigheter. Grundpelaren handlar om att parterna på arbetsmarknaden, utan statlig inblandning, förhandlar och reglerar frågor som löner, anställningsvillkor och andra arbetsförhållanden genom kollektivavtal.

STATEN FUNGERAR SOM en garant för detta system genom att tillhandahålla en rättslig ram, så kallad ”partsautonomi”, men ingriper inte direkt i förhandlingarna. Det är parternas ansvar att via kollektivavtal reglera villkoren på arbetsmarknaden och via ”övervakning och kontroll” säkerställa att ingångna avtal också respekteras. Andra bärande principer handlar om förhandlingsfrihet, arbetsfred och konfliktlösning, flexibilitet och hög

organisationsgrad. Inte sällan tillskrivs modellen att den bidragit till att skapa en stabil arbetsmarknad och en atmosfär av grundläggande samförstånd där konflikter biläggs i samtal och respekt, istället för tärande konflikter.

FÖRHÅLLANDET MELLAN Industriförbundet och Metall framhålls gärna som förebild när det gäller lösningsorientering och respekt för gemensamma intressen. Jag hör dock sällan någon framhålla förhållandet på byggmarknaden som ett föredöme. I varje fall inte i Sverige. Och här är just skillnaden mellan de nordiska länderna intressant, både principiellt och kulturellt. För oss som arbetar inom Veidekke, ett skandinaviskt företag, blir det naturligt att jämföra skillnader och likheter. Vid en sådan jämförelse, och en smula förenklat, kan man säga att Norge tillämpar en mer centraliserad lönebildning och Danmark en mer decentraliserad med ”flexicurity-modellen” som en grundbult. Sverige ligger mitt emellan med en

Säkra din plats i dag!

Grupprabatt: Gå 4 för 3

högre grad av decentralisering men med mindre statlig inblandning.

PRINCIPIELLT OCH KULTURELLT kan man säga att Sverige valt en väg där ett större mått av ansvar lagts på parterna. Men med ansvar följer som sagt också ”ansvar”. Det ligger så att säga i sakens natur att parterna odlar en kultur av samförstånd och samverkan. Och här kommer vi till pudelns kärna. I varje fall när vi talar om byggmarknaden. I Norge och Danmark är denna kultur av samförstånd djupt förankrad. I Sverige är det uppenbart för alla det råder en djup avgrund mellan parterna, som snarast kan beskrivas som fientlig och präglad av djup misstro.

ETT UTTRYCK FÖR saken är att konflikter i allt större utsträckning avgörs i centrala förhandlingar, om till exempel anlitande av underentreprenörer (bilaga D), trots att tanken är att frågorna ska lösas lokalt och att allt fler förhandlingar slutförs mellan jurister istället för ombudsmän och förtroendevalda. Min

personliga spaning är att rådande tillstånd är ett resultat av djup misstro och djupt inrotade konflikter på individnivå. Man litar inte på varandra. Man gillar helt enkelt inte varandra. För oss som arbetar på Veidekke kunde kontrasten knappast bli större, där vi har ett nära samarbete på företagsnivå och en stark samsyn kring lönsamhetsmål, medbestämmande och seriositet.

SOM BEKANT ÄR det aldrig ens fel när två träter. Som bekant förutsätter pardans också att båda är musikaliska och kan ta stegen i takt. Och skulle det inte fungera kanske man ibland får byta partner. Utifrån är det svårt att veta vad som är rätt recept. Jag konstaterar dock en sak. Just nu pågår ett skifte av ledande personer inom Byggnads som potentiellt kan möjliggöra en förändring. Hur analyseras den saken inom Byggföretagen? Jag har ingen aning men jag hoppas att ledande personer, inte minst styrelsen, inser att detta kan vara en chans till en nystart. Som ligger i hela branschens intresse.

LENNART WEISS, KOMMERSIELL DIREKTÖR PÅ VEIDEKKE

Missa inte branschminglet

Byggbranschens nya mötesplats!

STORA BYGGDAGEN

Stora Byggdagen är den nya mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.

För mer information och anmälan: storabyggdagen.se

Partners: Arrangör:

Minska din miljöpåverkan – för en ljusare framtid

Kvalitetssäkrade genom tredjepartsgranskning. Northcone har ett välintegrerat miljöarbete och har som enda aktör på marknaden låtit ta fram en EPD, Environmental Product Declaration. På så sätt garanterar vi opartisk granskning av vår miljöpåverkan och säkerställer datans korrekthet. Genom den har vi insikt i hela stolpens livscykel och den miljöpåverkan som uppstår i varje led. Detta innebär minst 30% mindre C02.

www.northcone.se

+46 (0)8 39 00 00 info@northcone.se

BYGGBOLAG ELLER FASTIGHETSÄGARE?

Låt oss ta hand om köket & vitvarorna - så kan du ägna dig åt annat

För dig på ett byggbolag eller som fastighetsägare, vi på Electrolux Home är din lokala och personliga samarbetspartner. Vår service – hjälp hela vägen

Vi har ett brett kökssortiment i stilren, nordisk design och erbjuder dig och dina kunder helhetslösningar kring allt som har med köket och vitvarorna att göra. Från lägenhet till hus, nybygge och renovering, för både större och mindre projekt. Allt för att underlätta och effektivisera för dig.Effektiv köksplanering, materiallära och 3D-miljöer.

• Tillvalsprocesser, lagerhållning och snabba leveranser.

Egna hantverkare, tekniker och samarbetspartners för kök och vitvaror.

• Garantier för maximal trygghet.

Besök electroluxhome.se och hitta din lokala och personliga samarbetspartner. Du är alltid välkommen att ringa eller mejla oss:

Telefon: 0770–77 01 03

Mail: kundservice@electroluxhome.com

Lera på frammarsch som nygammalt byggmaterial

Lera har blivit en het trend i den svenska byggbranschen. Det menar hållbarhetsexperten Johan Jönsson som leder arbetet med att ta fram standarder för byggprodukter i lera.

kalier eller betong, säger hållbarhetsexperten Johan Jönsson.

FÖR ATT LERA ska få en betydande plats inom den industriella byggsektorn framöver krävs det dock nya strukturer för storskalig användning av materialet. Johan Jönsson har länge arbetat för att skapa sådana strukturer, tidigare på White arkitekter, nu bland annat som expert hos materialleverantören Lera i Norden.

Det är en hel kedja som måste fungera. Regelverk, standarder, arkitekter som föreskriver lera, konstruktörer som godkänner det

Människor har använt lera som byggmaterial genom hela historien, och gör det fortfarande. Även i Sverige byggs det med lera i mindre skala. Men i den svenska byggindustrin har materialet i princip glömts bort. Fram tills nu. Intresset för lera har stigit brant inom byggbranschen de senaste åren, inte minst för att materialet har ett lågt klimatavtryck. Leran bränns inte och det går därför inte åt så mycket energi vid tillverkningen. Andra fördelar är god potential för fuktreglering och brandsäkerhet och att materialet är lätt att demontera. Lera är dessutom ett bra komplement till biobaserade material. – Vid storskaligt byggande ställs vissa tekniska krav på fukthalter, ljudnivåer, brandsäkerhet och så vidare. Bygger man i biobaserade material, som trä, så behövs leran om man inte vill använda mycket kemi-

– Det är en hel kedja som måste fungera. Regelverk, standarder, arkitekter som föreskriver lera, konstruktörer som godkänner det. Vi har kommit en bit på vägen redan och det har hänt särskilt mycket det senaste året, säger Johan Jönsson. Johan Jönsson leder den SIS-kommitté som tagit fram Sveriges första standard för lera som byggmaterial. Den gäller för lerputs och lanseras i början av hösten. Arbetet fortsätter

sedan med standarder för andra lerprodukter, som lersten och skivmaterial. Standarder reglerar hur tillverkningen går till vilket skapar förutsägbarhet för leverantören och trygghet för köparen.

– Det går att importera material från Tyskland men det behövs leverantörer på den svenska marknaden. Standarder är viktiga för att få i gång en inhemsk produktion, säger Johan Jönsson.

Enligt Johan Jönsson är flera stora projekt nu på gång, i tidiga skeden, med planer på att använda lera

som byggmaterial. ETC Bygg och Kaminsky Arkitektur har kommit längst med sitt projekt i Sala Backe i Uppsala. De ska bygga ungefär 150 lägenheter i trä där ambitionen är att samtliga ytskikt inomhus ska bestå av lerskivor och lerputs. Byggstart kan bli om ett eller två år. Finns lerskivorna inte att köpa i Sverige när det är dags kan de exempelvis importeras från Tyskland.

DEN STÖRSTA UTMANINGEN med projektet är enligt arkitekten Joakim Kaminsky att lerskivorna är

relativt dyra. Några större tekniska svårigheter har leran inte fört med sig. Husen kommer att hålla en god standard när det gäller ljud, brandsäkerhet och inomhusklimat. – Jag ser ljust på framtiden för lera som byggmaterial. Vill man få ned koldioxidutsläppen generellt kommer fossilbaserade material, som gipsskivor, att behöva ersättas. Då är leran en het kandidat. Priserna kan också sjunka om vi får en storskalig produktion inom landet, säger Joakim Kaminsky.

Man kan bygga med lera i många former, bland annat som puts, lersten, skivor eller färdiga byggelement av trä och lera (något som nu används i byggen i Schweiz). Enligt Johan Jönsson intresserar sig de stora svenska byggjättarna särskilt för användning av lera i bjälklag. I dag används ofta betong för tyngd och ljudisolering i trähusens bjälklag. Lera kan fylla samma funktion. – Leran kan hällas ut på plats eller så används färdig lersten. Brandsäkerheten blir hög eftersom lerstenen helt enkelt omvandlas till tegel om det brinner, säger Johan Jönsson. I ett utvecklingsprojekt som av-

Marwa Dabaieh, arkitekt och professor på Malmö Universitet, ledde projektet på HSB Living Lab.

FOTO: PRIVAT

Muren som barnen byggt på torget i Brunnshög i Lund. FOTO: STINA RIX

Joakim Kaminsky.

Johan Jönsson.

FOTO: JAN TÖVE

slutades förra sommaren testade HSB, Peab och Malmö Universitet flera metoder för att bygga med lera på HSB Living Lab i Göteborg. HSB Skåne ska nu bygga ett kvarter med åttio bostäder i centrala Brunnshög i Lund (byggstart tidigast 2026) där lera kommer att användas i någon form. Helst vill man använda lokal lera från Brunnshög, eftersom det är idealiskt ur klimatsynpunkt. En av lerans fördelar är att det ofta är en resurs som finns nära byggplatsen.

Parallellt med standardiseringsarbetet för lera, driver SIS ett pro-

jekt där de översätter den tyska lerbyggspraxisen (Lehmbau Regeln).

Den kan användas när man bygger med lokal lera (som man vill göra i Brunnshög) för att slippa köra lermassor till en fabrik och tillverka en standardiserad produkt.

MARWA DABAIEH, ARKITEKT och professor på Malmö Universitet, ledde projektet på HSB Living Lab. Hon har också arbetat med projektet

MUR-RUM, som drivs av Naturskolan i samarbete med bland annat HSB Skåne. I projektet har över hundra

skolbarn i Lund lärt sig att bygga med lera. Efter övning i klassrummen designade och byggde de i våras en stor mur i lera på Brunnshögs torg. Det temporära torget invigdes i slutet av maj. Marwa Dabaieh berättar att barnen hade roligt under byggprocessen och lärde sig snabbt. – Nu är de bekanta med materialet, har lärt sig att bygga med det och fått ett intresse för lera. Det är viktigt eftersom barnen är morgondagens husägare, arkitekter, byggare och politiker, säger Marwa Dabaieh. LENA FRÄNDBERG

Lera som byggmaterial

Q I Tyskland lanserades lerbyggspraxisen Lehmbau Regeln 1998. Tyska standarder för lerblock, lerbruk och lerputs kom 2013 och för lerskivor 2018. Lera tar snabbt till sig och släpper ifrån sig fukt till omgivningen vilket ger en jämn luftfuktighet. Den renar också luften genom att partiklar fastnar i väggen. Den stora tegeltillverkaren Lode fick patent på sin variant av komprimerad lersten vid nyår. De driver på för att nästa standard i Sverige ska vara för lersten.

Lersten från Centre Gilbert Raby i Meulan-en-Yvelines, Frankrike.

FOTO: TOLILA+GILLILAND

Lerputs från Vorarlbergs museum i Bregenz, Österrike.

FOTO: ADOLF BEREUTER

Bilden är en rendering av ETC Byggs och Kaminskys hus i Sala backe i Uppsala.

BILD: KAMINSKY ARKITEKTUR

Längre räckvidd för ny E-Transit

Fords första elektriska skåpbil E-Transit fick många kunder att börja köra elektriskt. Men den begränsade räckvidden skapade bekymmer för dem som hade långt mellan laddstolparna.

Den korta räckvidden var ett stort problem bland Transit-förare som var verksamma på landsbygden och hade långt mellan kunderna, körde i kallare klimat eller på motorvägar i höga hastigheter.

När den nya versionen Extended Range nu lanseras har Ford tagit i från tårna och installerat 89 kWh användbar batterikapacitet, vilket ska ge en räckvidd på upp till 402 kilometer.

Detta innebär att de flesta aldrig kommer att behöva ladda på arbetstid, och skulle man ändå behöva fylla på så ska det gå att ladda batteriet från 10 till 80 procent på cirka en halvtimme.

Bilen stödjer snabbladdning med 180 kW likström, och det är en rejäl uppgradering eftersom den tidigare modellen endast klarade 100 kW. Trots uppgraderingen är det fortfarande relativt långsamt jämfört med hur snabbt det går att ladda många av de vanligaste personbilarna idag.

Men tack vare att batteriet är så pass stort och att denna typ av fordon främst används för korta körningar under dagtid, bör det inte bli något större problem för de allra flesta.

När det gäller vanlig laddning, så kallad långsamladdning med växelström från till exempel en laddbox, tar det cirka sex timmar att ladda ett helt tomt batteri. Laddhastigheten har ökat från 11 till 22 kW, vilket innebär att det går att börja varje arbetsdag med ett fulladdat batteri

Förarmiljön är väl beprövad och har en bra mix av fysiska knappar och skärmar.

om bilen fått ladda över natten. En intressant nyhet är att bilen via det som Ford kallar Pro Power Onboard kan leverera upp till 2,3 kW, för att till exempel driva handverktyg eller annan utrustning.

I och med att den nya versionen lanseras kommer Ford även att förlänga serviceintervallerna från ett till två år, samtidigt som det inte längre finns någon begränsning i hur långt man får köra mellan servicetillfällena för att garantin ska fortsätta att gälla.

Förarmiljön är i likhet med föregångaren enkel och avskalad, och det är positivt att man valt att behålla traditionella knappar och reglage istället för att lägga alla funktioner i pekskärmen.

Ford erbjuder olika abonne-

mangstjänster som Connected Navigation, som inkluderar uppdateringar om trafik, parkering, laddning och lokala trafikvarningar. Bilen är utrustad med ett inbyggt modem som möjliggör säkerhetsvarningar vid kollisioner och inbrott via Ford Pro Software. Dessutom kan man på distans aktivera och avaktivera bilen, vilket förhindrar stöld eller obehörig användning utanför arbetstid.

Tack vare att Transit stödjer trådlösa uppdateringar innebär det även att bilens funktioner kan förbättras över tid utan att man behöver besöka verkstaden.

Enligt Ford går det att beställa den nya modellen senare i år, med förväntade leveranser under 2025.

är rejält tilltaget och enkelt att lasta.

Plus

Q Lätt att lasta Q Låga driftskostnader Minus

Q Pris Q Laddlucka i fronten

Fakta Ford E-Transit Extended Range 2025:

Pris: 669 900 kronor

Batteri: 89 kWh användbar batterikapacitet

Räckvidd: Upp till 402 kilometer (WLTP)

Snabbladdning: 180 kW

Laddning med laddbox: 22 kW

Första leverans: Under 2025

Fords storsäljare E-Transit får utökad räckvidd och snabbare laddning än tidigare.

FOTO: FORD

Skåpet

GEBERIT SILENT-PRO SUPERTUBE

RÖRSYSTEMET SOM GER DIG MER PLATS

PLATSBESPARANDE AVLOPPSSYSTEM FÖR FLERFAMILJSHUS

Ritar och projekterar du höga hus och är osäker på hur du får avloppsstammarna att fungera utan bekymmer med hydraulik, vattenhastigheter och ljudalstring? Du får en trygg och smidig lösning med Geberit Silent-Pro SuperTube. Avloppssystemet som gör det enkelt att projektera och ger dig mer utrymme i schakt och undertak. geberit.se/Silent-ProSuperTube

AV: ANNIKA RÅDLUND

Nya färghinkar

Q Nu lanserar Flügger blå hinkar istället för vita, de nya hinkarna markerar ett skifte till förpackningar tillverkade av återvunnen plast. För Flügger är det ett strategiskt mål att 90 procent av färghinkarna ska bestå av 55 procent återvunnen plast. Hinkarna kommer att användas till en stor del av företagets produkter och varje hink har en QR-kod för tillgång till produktens dokumentation.

www.flugger.se

Hållbart för offentlig utemiljö

Q Den nya möbelserien Dagny är designad för att skapa inbjudande och funktionella offentliga utemiljöer. Med sitt tidlösa formspråk och hållbara materialval är Dagny-möblerna anpassade för en placering i stads-, park- och gårdsmiljöer. Serien inkluderar bänkar, soffor och bord i varierade utföranden och färger på stålet. Tillverkad i Smekabs Citylifes fabrik i Önnestad i Skåne. www.smekabcitylife.se

Årets kulör 2025 från Nordsjö

Q True Joy är namnet på Årets kulör 2025 från Nordsjö. Denna soliga gula kulör har i uppdrag att fylla våra hem med optimism, stolthet och kreativitet. Till Årets kulör finns tre kompletterande kulörpaletter med vardera nio matchande val för att det ska vara lätt att hitta optimala kombinationer. www.nordsjö.se

Granitkeramik med kalkstenskänsla

Q Kalmarsund är Höganäs Kakels stora nyhet för 2024. Kollektionen är inspirerad av den öländska kalkstenen och framtagen med 3D-teknik som framhäver strukturen med inslag av fossiler. Kalmarsund ser inte bara ut som natursten - tack vare den nya tekniken har den även en yta som känns som natursten, men med keramikens alla fördelar.

Ytan hos plattorna i Kalmarsundserien är ett tredimensionellt återskapande av kalkstenen från Öland.

Plattorna finns i tre olika nyanser; ljus, naturlig och mörk. Naturlig är mest lik originalstenen från Öland.

Material: Granitkeramik

Finns i fyra olika storlekar: 598 x 598 x 9 cm, 298 x 598 x 9 cm, 298 x 298 x 9 cm och 147 x 147 x 9 cm. Är frostsäker

www.hoganaskakel.se

Sladdlös cirkelsåg

Q Bosch Professional utökar sortimentet av sladdlösa handhållna cirkelsågar med kompakta GKS 18V-57-2 GX Professional. Tillsammans med det nya FSN X Professional-systemet för tvärgående kapning förvandlas sågen till en kap- och geringssåg. Det är ett smidigt verktyg för till exempel kapning av paneler och isolering eller taklister - i exakt rätt vinkel direkt på taknocken. Den fungarar också bra till geringssågning av golvlister eller till kapning av golvbeläggningar som redan lagts.

Är kompatibel med FSN-kapskenor från Bosch och andra tillverkare.

Drivs av 18V- batteri från alliansen AmpShare. Stop Control - funktionen aktiveras på kontrollpanelen och stoppar automatiskt sågen när klingan lämnar arbetsstycket. www.bosch-professional.com/se

Bättre akustik

Q Akupanelen Wood Up kan användas till både väggar och tak. Panelerna är ljuddämpande och förbättrar akustiken i rummet. Filten på baksidan är tillverkad av 60% återvunnen plast. Kärnan är tillverkad av fiberboard, tillgängligt i svart eller natur. Ytorna är gjorda av fanér från hållbara skogar och finns i 18 olika färger. www.woodup.se

Svart badkar

Q Svedbergs lanserar badkaret Auren i en mattsvart version, det finns sedan tidigare i vitt. Auren är ett fristående badkar som tack vare sin design kan placeras överallt i badrummet; i ett hörn, mot en vägg eller helt fritt. Badkarets material uppfyller miljöcertifiering CAL65 och är 100 % återvinningsbart. Tack vare dess inbyggda slitstyrka står det emot vardagsslitage, fläckar och ytliga repor. Material: Lucite. Avloppssats EasyClean ingår. www.svedbergs.com

VEM BLIR ÅRETS BYGGCHEF 2024?

Vi vill höja statusen på byggchefsrollen –och locka fler till att satsa på ett jobb som chef och ledare inom samhällsbyggnadssektorn. Därför utser vi Årets byggchef.

Priset Årets byggchef delas ut av branschföreningen Byggcheferna och tidningen Byggvärlden. På bilden ser ni vinnaren 2023 - Angelica Starke.

Läs mer om alla 29 kandidater här

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik Kommun Byggkostnad

Daniel Sundström HMB Construction AB Strömmingen Nybyggnad av flerbostadshus i Täby

Tobias Lundberg MVB Öst AB Södra Hagalund, Upphandling 3722

Bygg- och installationsarbeten vid station Södra Hagalund

Adam Karlsson Erik Larsson Bygg AB Rytteshov vård- och omsorgsboende Om- och tillbyggnad av demenscentrum i Ulricehamn

Erik Olsson Skyddsrumsspecialisten Stockholm AB Slättgårdsskolan, hus K

Stefan Segerberg SBG Byggen AB Ledarö 3

Jeanette Wiesgickl Skanska Sverige AB Stockholms Stadsbibliotek

Oscar Jacobsson Nära Hem AB Lindhov

Andreas Ölmeby Derome Husproduktion AB Kv Utgångspunkten

Återuppbyggnad av skola på Skärholmen, Stockholm

Renovering och nybyggnad av bostäder i Farsta, Stockholm

Upprustning av Stadsbiblioteket i Stockholm

Täby kommun Ej officiell

Solna stad 400-450 mkr

Ulricehamns kommun

Konkurser i byggbranschen

Företag

Stockholms län

300 mkr

Stockholms stad 289 mkr

Stockholms stad Ej officiell

Stockholms stad 100-300 mkr

Nybyggnad av villor och parhus i Varberg Varbergs kommun 200 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Haninge Haninge kommun 150-250 mkr

Martin Windolf Winge ByggnadsAB Skolhagenskolan In och utvändig renovering av högstadieskola i Täby Täby kommun 150-200 mkr

Simon Hellström Projektpartner LL AB Fiskeby etapp 2

Mattias Svensson Bygg Dialog AB Kvarteret Kalkonen

Stefan Green NCC Sverige AB Vattenförsörjning Mon

Emma Gremo Oljibe AB CMB Ombyggnation

Nybyggnad av flerbostadshus i Norrköping etapp 2

Nybyggnad av flerbostadshus med inriktning på äldreboende i Vänersborg

Norrköpings kommun 150-200 mkr

Vänersborgs kommun 150 mkr

Nybyggnad av vattenverk inkl processanläggningar för dricksvatten i Älvkarleby Älvkarleby kommun 135-150 mkr

Ombyggnad av kontor och laboratorier vid CMB, KI Solna

Jonathan Rödén Selbergs Entreprenad i Umeå AB Järved, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Örnsköldsvik

Juha Hartomaa

Jonas Bölegård

Peab Sverige AB Norra kajen 1C, Kvarter F Nybyggnad av mobilitetshus på Norra Kajen

Mattias Svensson Bygg Dialog AB Kvarteret Kalkonen

Nybyggnad av flerbostadshus med inriktning på trygghetsboende i Vänersborg

André Ekdahl Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Hockeyklubban Nybyggnad av studentbostäder i Linköping

Solna stad 142 mkr

Örnsköldsviks kommun 130 mkr

Sundsvalls kommun 109 mkr

Vänersborgs kommun 100 mkr

Linköpings kommun 90 mkr

Jacob Karlsson We Construction Stockholm AB del av Väktaren 35 och 36 Nybyggnad av flerbostadshus på Kungsholmen, Stockholm Stockholms stad 50-100 mkr

Ulrik Wållberg Selbergs Entreprenad i Umeå AB kv Guldskrinet

Nybyggnad av flerbostadshus vid Gammliaområdet, Haga

Jonas Suomela Peab Sverige AB Svärtinge skola Renovering av f-6 skola i Norrköping

Peter Lund Uniträ Bygg AB Brf Naturlunden

Kommun

Jernlodet AB Stockholm

LEVIR-V Entreprenad AB Täby

Bk Balkong och Fasad AB Södertälje

Highscore Entreprenad AB Åkersberga

2 Tum Design & Bygg AB Stockholm

Flexibyggitet i Norrtälje AB Norrtälje

NVBS Infra AB Solna

Techson Nordic AB Täby

Håkman's Sverige AB Stockholm

VL Grupp Nord AB Järna

Alexander Group & Entreprenad AB Stockholm

NVBS Projekt AB Solna

Jaltsan Bygg AB Johanneshov

JR Riv & Bygg AB Edsbro

Varga Entreprenad AB Stockholm

ABC Bygg Alliance AB Stockholm

LMC Entreprenad AB Solna

ELiVA Mätteknik AB Skogås

SEMS Stockholm AB Vallentuna

Tälje villa-och fastighetsservice AB Nykvarn

Sörmland VVS & Värme AB Södertälje

United Constructions Stockholm AB Solna

F1 Måleri och Snickeri Stockholm AB Täby

Ahlstedt Entreprenad AB Hölö

Vikbygg Salamonder AB Hägersten

Uppsala län

Monada AB Enköping

Södermanlands län

VVS-Vattentec i Eskilstuna AB Eskilstuna

Stockholm Consulting AB Trosa

Umeå kommun 50-100 mkr

Norrköpings kommun 70-75 mkr

Nybyggnad av kedjehus i Halmstad

Halmstads kommun Ej officiell

Andreas Ölmeby Derome Husproduktion AB Kv Spegeln Nybyggnad av flerbostadshus i Haninge Haninge kommun 60-80 mkr

Mia Sandberg Fidior Bygg AB Huddinge sjukhus, byggnad C1, A1 och M0/plan 3-5 samt 9

Patrik Bengtsson NCC Sverige AB Högsätra

Ombyggnad för barnakut och närakut på Huddinge Sjukhus

Huddinge kommun

67 mkr

Ombyggnad av flerbostadshus i Stockholm Stockholms stad 60-65 mkr

Jari Jussila Jussila Bygg AB Hummerviken Nybyggnad av flerbostadshus på Öckerö Öckerö kommun 60 mkr

Andreas Edvardsson Granflo Bygg AB Ackumulatorn Ombyggnad av kontor i Helsingborg Helsingborgs stad 60 mkr

Robert Drotz Skanska Sverige AB Pistolen

Simon Carlsson TB Tyresöbyggarna AB Brf Ängsvyn etapp 2

Claes Bodén Lagans Byggnads AB Four Office 3.0

Magnus Simonsson NCC Sverige AB EMC-kammare, RISE Borås

Jan Andersson

Johan Runevad MVB Väst AB Kolla Parkstad

Erik Wetterström IN3PRENÖR AB Loket

Nybyggnad av konceptförskola i Västervik Västerviks kommun 40-60 mkr

Nybyggnad av parhus i Haninge etapp 2 Haninge kommun 45 mkr

Nybyggnad av kontor i Gislaved Gislaveds kommun 40-45 mkr

Nybyggnad av EMC-kammare vid RISE i Borås

Borås stad 41 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Kungsbacka, etapp 2 Kungsbacka kommun 40 mkr

Nybyggnad av tågverkstad i Solna Solna stad 30-50 mkr

Simon Lundstig GLB i Norrbotten AB Gruppboende Läraregatan Nybyggnad av gruppbostad och rivning av förskola i Luleå Luleå kommun 40 mkr

Christoffer Olsson Sandsjö Bygg AB Ekenässkolan Ombyggnad av skola till bostäder i Särö, Kungsbacka Kungsbacka kommun 35 mkr

Anders Skaar Borga Plåt AB Mallen

Lars Sundberg Nordh Bygg AB Tillagnings- och mottagningskök

Nybyggnad av affärshus i Täby Täby kommun 30-40 mkr

Ombyggnad av tillagnings- och mottagningskök i Ljusdals kommun Ljusdals kommun 35 mkr

Daniel Andersson André Olsson Servicekuben AB Vilhelmsfält Nybyggnad av bilhall i Halmstad Halmstads kommun 30-40 mkr

Mattias Holm Byggmästargruppen Stockholm BMG AB Skivhusen/höghusen etapp 2 mfl

Renovering av flerbostadshus i Gottsunda etapp 2 mfl Uppsala kommun 20-40 mkr

Nicklas Eriksson Habitek Byggentreprenad AB Brandstation Nybyggnad av brandstation i Skärplinge Tierps kommun 30 mkr

Jonas Ohlsson Skanska Sverige AB Hus Väst Blåklockan, Hus 28 Ombyggnad av vårdhem i Karlstad Karlstads kommun 20-40 mkr

Östergötlands län

Lincopia AB Linköping

10X Snickare Bygg AB Linköping

Nort fasad & golv AB Linköping

Jönköpings län

A-Z Renoverings & Byggarbete AB Jönköping

Kalmar län

Tak & Fasadtvätt Kalmar AB Kalmar

Blekinge län

Tulseboda Bygg AB Olofström

Skåne län

EDD Bygg AB Hyllinge

Palmens Totalbygg AB Malmö

Woodeco syd AB Hurva

Jani&M Bygg Entreprenad Syd AB Malmö

BV Riv & Demontering AB Trelleborg

Hallands län

Amfrebo Bygg AB Torup

Västra Götalands län

Sls Montage i Göteborg AB Göteborg

Svenska solpanelmontage AB Göteborg

Korne Bygg AB Vänersborg

Mysterna Bygg AB Göteborg

Värmlands län

Gustavs bygg och montagetjänst i mälardalen AB Karlstad

Örebro län

Sve-Bor Bygg och Renovering AB Örebro

Gävleborgs län

Daniel Nilsson Entreprenad AB Hudiksvall

Västernorrlands län

Norrländska Fönsterexperten AB Sundsvall

Västerbottens län

Penaka Solar AB Umeå

Norrbottens län

Kronstens Entreprenad AB Arvidsjaur

Ny i rollen men insatt i frågorna

Daniella Waldfogel tillträder rollen som vd för Stockholms Handelskammare i augusti. Men även om hon är ny på posten har hon en lång erfarenhet inom organisationen.

– Jag ser fram emot att ta mig an det här jobbet i en spännande tid med turbulens i omvärlden, säger hon

Daniella Waldfogel efterträdde Andreas Hatzigeorgiou som vd för Stockholms Handelskammare i en tid då byggbranschen upplever den värsta krisen på många år. Men hon är väl bevandrad med frågorna och har arbetat på handelskammaren i tio år och hon menar att det är viktigt att se både utmaningarna och möjligheterna.

– Det är väldigt mycket som talar för Stockholm även om vi upplever en utmanande tid. Vi har ett diversifierat näringsliv, vi är en huvudkontorsekonomi av rang, vi har en start up scen som är intressant ur ett globalt perspektiv. Samtidigt har vi problem och utmaningar. Vi har en kriminalitet som är på väg i fel riktning. Man måste orka se båda sidorna av staden, säger hon.

Q Varför driver ni bygg- och bostadsfrågor?

– De är helt grundläggande för

vårt samhälle. Bostads och byggfrågan är inte isolerad från det övriga samhället. Den får effekter och ringar på vattnet när det gäller arbetsmarknad och unga människors möjligheter att flytta hemifrån. Det är ett smörjmedel för samhället i stort och därför är det en hjärtefråga för oss och har varit det i många år. Företagen kan inte rekrytera kompetens på grund av den bostadssituation som råder.

Q Hur påverkar krisen i byggbranschen Stockholm?

– Det är allvarligt. Om krisen blir långvarig riskerar vi att kompetensen försvinner till andra branscher. Och när konjunkturen vänder blir det kompetensbrist. Vi kan bara titta på våra arkitekter. Där nio procent är arbetslösa just nu. Många nyutexaminerade arkitekter ser det väldigt dystert ut och det finns en risk att man flyttar utomlands och påbörjar sina karriärer där.

Q Vad skulle du vilja se från politikernas sida?

– För det första skulle jag vilja se ett samlat grepp om bostadspolitiken. Gärna blocköverskridande. Det här är en fråga som behöver naglas fast högt upp på agendan. Det förvånar mig att den aldrig blir en valfråga som något politiskt parti pro-

filerar sig i. Det är fullt nödvändigt för både Stockholm och Sverige att vi får bukt på de här problemen. På kort sikt vill vi se att kommittén som utreder kreditrestriktionerna kommer fram med ett förslag att man tar bort det skärpta amorteringskravet.

Q Vad kommer du driva i din nya roll? – Jag kommer se till att de här frågorna även i fortsättningen kommer högt på vår agenda. Vi kommer inte ge upp. De här frågorna ska bli viktiga inför valet 2026. Både på lo-

kal och även nationell nivå.

Q Hur känns det för dig personligen att få den här tjänsten? – Både hedrad och glad. Stockholm har framtiden för sig. Jag ser fram emot att driva frågorna även mot den nationella politiken. Det skulle behövas ett större fokus på Stockholm eftersom huvudstadsregionen är en viktig tillväxtmotor för hela landet, säger Daniella Waldfogel. Hon har tidigare haft rollen som

Han blir ny regionchef för

Swerock och Peab Asfalt

Q Pär Nilsson har de senaste sju åren varit avdelningschef för Peab Asfalt i den södra regionen. Nu får han ett bredare perspektiv med ansvar för båda Peabbolagen Swerock och Peab Asfalt.

Region Syd omfattar Skåne, Blekinge och stora delar av Halland och Småland. Här arbetar omkring 460 personer med produktion av fabriksbetong, ballast och asfalt, men även med tjänster inom beläggning, transport- och maskin, miljö och vattenrening.

Häggströms tillsätter ny vd Q Häggströms Bygg i Ängelholm har ny vd. Jesper Rosén, som senast var vd på Berneco

Transport, har omfattande erfarenhet av att leda företag genom förändringsfaser och driva tillväxt.

Structor stärker sin position inom omgivningspåverkan

Q Magnus Sunnervik ansluter till Structor Vibrations & Omgivningskontroll och stärker bolagets kompetens inom omgivningspåverkan. Han kommer närmast från KMP konsult och har tidigare arbetat på Bergsäker. Magnus har 25 års erfarenhet av omgivningspåverkan, med bred kompetens inom vibrations- och skadeutredningar samt riskanalyser avseende markvibrationer. Han

näringspolitisk chef på handelskammaren med ansvar för bland annat analys, opinionsbildning och utveckling av handelskammarens mötesplats, där företrädare för näringslivet möter politiken, civilsamhället, akademin och de kreativa näringarna. Dessförinnan ledde Daniella arbetet med Public Affairs på kommunikationsbyrån JKL och har tidigare arbetat på Europaparlamentet.

SAMUEL KARLSSON

har arbetat med stora infrastruktur- och husprojekt och har ansvarat för flera stora ramavtal.

Svevia rekryterar regionchef från Peab

Q Från och med den 1 oktober är Christoffer Björn regionchef för Svevias division Anläggning Nord, med placering i Luleå. Regionen sträcker sig över länen Norr- och Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg.

Christoffer Björn kommer närmast från en roll som regionchef på Peab Bostad och dessförinnan som ansvarig på Skanska för kommersiell projektutveckling i Norra Sverige.

Prisas för arbetet med främja långsiktig hållbarhet Q Stefan Uppenberg, expert inom Carbon Management på WSP, får priset för Excellence in Civil Engineering 2024. Priset delas ut av Samhällsbyggarna.

Juryn motiverar sitt val med bland annat att han med sin expertis inom hållbarhetsfrågor och Carbon Management revolutionerat anläggningssektorn.

Stefan Uppenberg är civilingenjör i miljö- och vattenteknik och har sedan han lämnade Uppsala tekniska högskola 1998 ägnat sig åt att arbeta med analyser kring klimatomställningen i samhället. Hans huvudfokus har varit klimatoch hållbarhetsfrågor ur ett livscykelperspektiv inom framför allt infrastruktursektorn.

Christoffer Björn

Pär Nilsson

Stefan Uppenberg

Jesper Rosén

Magnus Sunnervik

Daniella Waldfogel efterträdde Andreas Hatzigeorgiou som vd för Stockholms Handelskammare. FOTO: STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

Historisk byggsatsning i Botaniska

I Botaniska trädgården i Göteborg byggs det just nu nya växthus och ett besökscentrum.

Växthusen kommer att ha olika klimatzoner och variera i storlek.

– De nya växthusen byggs på samma plats som de gamla, som därmed rivs, berättar Martin Hedström, platschef på Peab.

Växthusen i Botaniska trädgården är från 1981 då man gjorde en omfattande renovering av byggnaderna som funnits där sedan trädgården invigdes 1923. Nu behövs en uppdatering för att möta dagens och framtidens krav. Peab har fått uppdraget att bygga nya växthus på samma plats som de gamla.

– Idag står flera olika växthus på platsen som byggts i etapper genom åren. Nu byggs moderna växthus som är indelade i olika klimatzoner samt ett besökscentrum, förklarar Martin Hedström som är platschef på Peab.

ÄVEN RIVNING AV befintliga växthus och utvändiga markarbeten ingår i entreprenaden.

– Den nya byggnaden består av 13 skepp, som varierar i längd och höjd. Nybyggnadsprojektet är på 6 600 kvadratmeter, varav växthusen täcker 2 800 kvadratmeter.

För att rätt klimat ska kunna upprätthållas i växthusen året runt kommer avancerad växthusteknik att installeras, som en klimatdator som styr värmesystem, belysning, ventilation, skuggvävar och befuktning. Allt byggs också för att skapa effektiv energianvändning och vattenförbrukning i byggnaderna.

På frågan vad som är mest utmanande i projektet svarar Martin Hedström så här:

– Det finns många utmaningar i ett unikt projekt som detta. Logistik och mängden installationer som behöver samordnas är utmärkande.

Jeroen Smiemans, ägare av Smie-

mans Projecten som är växthusleverantör håller med. – Utmaningen är att på en relativt kompakt byggarbetsplats skapa

ett exceptionellt växthus där både människor och växter kommer att njuta av att vara. Smiemans Projecten har byggt flera utmanande projekt för välkända botaniska trädgårdar, som för Flora Köln i Tyskland, RHS Wisley i Storbrittanien och Bayan Botanic Garden i Kuwait. Göteborgs botaniska trädgård är

den största botaniska trädgården i Sverige och täcker en yta på totalt 75 hektar. De nya byggnaderna har högt ställda hållbarhetskrav och kommer att byggas med en stor del cirkulära materialflöden och återbruk. Västra Götalandsregionen som äger Botaniska trädgården berättar att de arbetar aktivt med återbruk i projektet, där det bland annat ingår försäljning av delar av de äldre växthusen samt återbruk av bland annat tegel, träpanel, stenar och möbler.

NYBYGGNATIONEN ÄR NU i full gång. – Byggstart på plats skedde under hösten/vintern 2023. Projektets färdigställande kommer ske i etapper där hela projektet planeras att överlämnas från Peab till Västra Götalandsregionen under 2028. Öppning för allmänheten planeras under 2030, berättar Martin Hedström. Arbetet är indelat i två etapper. När etapp ett är klar flyttas alla specialplantor dit, därefter påbörjas arbetet med etapp två.

Hälften av det nya växthuset kommer att vara öppet för besökare, medan den andra halvan kommer att innehålla växtsamlingarna. Botaniska trädgården har 4 000 växtarter, inklusive Sveriges största sam-

ling av tropiska orkidéer, köttätande växter och det sällsynta påskträdet som är utrotat i sin naturliga livsmiljö. De förbättrade anläggningarna kommer att ge ett viktigt bidrag till att sprida kunskap om biologisk mångfald och erbjuda utbildningsprogram för besökare i alla åldrar.

ANNIKA RÅDLUND

Göteborgs botaniska trädgård

Q Ägare: Västra Götalandsregionen

Q Byggherre: Västra Götalandsregionen (förvaltningen Fastighet, stöd och service)

Q Bygger: Peab

Q Projektstart: 2023

Q Projektet färdigställs: Projektet planeras att överlämnas till verksamheten under 2028. Öppning för allmänheten planeras under 2030.

Q Entreprenad: Totalentreprenad

Q Växthusets storlek: Totalt 6600 m2 varav växthus 2 800 m2

Q Växthusleverantör: Smiemans

Projecten

Q Arkitekt: Cobe

Q Projektkostnad: Peabs kontraktssumma uppgår till 346 mkr

Det nya växthuset i Botaniska trädgården i Göteborg kommer att bestå av olika avdelningar med separata klimatzoner, från alpin till tropisk miljö. De högsta växthusen kommer att ha en takhöjd på 17 meter.

Göteborgs botaniska trädgård har 600 000 besökare varje år. Nu byggs nytt besökscentrum och växthus. ILLUSTRATION: COBE De gamla växthusen kommer att ersättas med en nytt med en total yta på 2 800 kvadratmeter. ILLUSTRATION: COBE

Upplev Demex innovativa säkerhetslösningar för industri, bygg och fastigheter. Vi finns på plats för att visa våra senaste grindar, stängsel och automatiska system.

Kom förbi vår monter och upptäck hur vi kan hjälpa dig att skydda din verksamhet med högsta kvalitet och säkerhet!

Har du frågor om våra produkter är det bara att höra av dig:

Besök oss i bås A01:30.

sales@demex.se

www.demex.se

+46 371-335 40