TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
TEMA: HOT & VÅLD
Project Support Så arbetar Millegården med föräldrastödet
Historier av våld Våldsspiraler från toxisk maskulinitet
Individuellt stöd Linn Moser Hällen lyfter frågan
KRÖNIKAN:
Vi behöver ett hållbart skyddssystem
Noha Saed, Hemstaden
Henrik Wahlström är öppen om sin diagnos bipolär sjukdom
Stjärnglans hos God Dag
Dagverksamheten som brinner för sina stjärnor
Insatser utan behovsprövning
Skyddat boende för vuxna ska kunna ges utan beslut
Förstärkta familjehem
Kulabodan erbjuder heltäckande vård och behandling för barn och ungdomar 10-18 år med omfattande psykisk eller social problematik.
Skola åk 7-9
Vårt HVB-hem Kulabodan erbjuder stöd och professionell hjälp i varje steg av våra boendes utveckling.
Här erbjuds individuell vårdplanering, terapi och ett kontinuerligt arbete med familj och andra viktiga närstående. Vi lägger också stor vikt vid att skapa en meningsfull fritid formad efter vars och ens behov.
En grundidé i vår verksamhet är att hjälpa våra ungdomar att utveckla de förmågor som vi vet att alla har.
Därför anpassar vi skolgången individuellt efter intresse och förmåga i samarbete med närliggande skolor.
En central del i behandlingsarbetet är också våra stationer som bygger på ett växande genom kreativa uttryck och att vara i samspel med t.ex. djur och natur.
Kulabodan ligger på Billingens sluttning utanför Skövde med naturen och aktiviteterna ända inpå knutarna.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
14
Henrik Wahlström
Han är öppen om sin diagnos bipolär sjukdom
tema: Hot & våld
typ 2 på Instagram och vill med det få fler att våga prata om sin sjukdom. 24
Project Support
Så jobbar Millegården med stöd till föräldrar vars barn har upplevt våld.
30 Olika former av stöd
Under Socionomdagarna belyste Linn Moser Hällen vikten av individanpassning. 32
Toxisk maskulinitet
Alexandra Pascalidou fick höra många historier om våld.
Barnanpassning, del 3
Sol Lindhöjd, Fredahuset, om inredningen i nya skyddade boendet.
Hos God Dag
48 Socionomdagarna
Färre utställare men ett späckat seminarieprogram.
Dagverksamheten som brinner för sina stjärnor. 52 Nya Socialtjänstlagen
Vad innebär insatser utan behovsprövning?
60 SSIL Utbildning
Bilder från Karlstad.
Noha Saed, Hemstaden ”Det är lätt att tänka att den största risken är hotet från förövaren, men risken att man blir röjd från myndigheter kan ibland vara ännu svårare.”
Vi skapar förutsättningar för ett liv utan våld och förtryck
Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
Läs mer om vår verksamhet på nytida.se/skyddat-boende eller ring 020-66 20 20.
Jag känner mig hoppfull inför 2025 och vad det nya året har att erbjuda. Vi har en mängd nya lagar som kommer att ge ökat trygghet för barn, till exempel stärkt skydd för barn i utsatta situationer.
Den 1 juli väntas också den nya socialtjänstlagen att träda ikraft där det blir större fokus på förebyggande och tidiga insatser. Där står det också att socialnämnden ska arbeta för att motverka brottslighet.
Det här blir spännande att följa hur vi ska arbeta förebyggande med fokus på förövaren. Arbetet för att bekämpa våld i nära relationer behöver börja där, så det är välkommet. Nu kommer också en lagrådsremiss med förslag om utökade möjligheter till kontaktförbud. Dessa lagändringar föreslås till den 1 juli 2025.
DET FINNS MÅNGA brister i dagens system för skyddssökande personer. Och vad händer när skyddat boende för vuxna ska kunna ges utan individuell behovsprövning? Vi kommer att fortsätta informera om nya socialtjänstlagen både i tidningen och på omtanke.today.
Och passa på att anmäla dig till SSIL Utbildningsdagar. Vi har både tema: Framtidens socialtjänst och Unga i riskzon plus Dagen för Skyddat Boende med flera intressanta talare. Mer information på ssilutbildningsdagar.se.
Den 23 januari var jag på UngaVuxna-dagarna där det var fokus på aggressionens villovägar och hur vi ska få stopp på rekryteringen av unga till kriminella gäng. Rissa Seidou, områdespolis i Järva, tycker att vi måste ställa högre krav och agera snabbare.
På Socionomdagarna lyssnade jag på socialsekreterare och familjebehandlare från IUH-teamet i
TIDNINGEN
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Järva. IUH står för intensifierad utredning i hemmiljö och handlar om att möta familjer i hemmet för att bättre få en förståelse för deras behov och kunna informera om vad socialtjänsten gör och kan erbjuda.
Det är precis så här vi behöver arbeta för att få fler att våga ta hjälp innan det går för långt. Den här frivilligheten är ett problem, tycker Rissa Seidou. Det är på gång ny lagstiftning som ska bli mer tvingande när det gäller insatser, men fram tills dess så är ökad kommunikation det bästa. Det finns så mycket rädsla och skam hos människor som egentligen skulle behöva stöd. Även svenskar är osäkra på vad socialtjänsten kan hjälpa till med.
IUH-TEAMET FOKUSERAR PÅ familjer som har fått en insats tidigare, men där problemen kvarstår. Det är fantastiskt att kunna lyfta goda exem pel som detta för att visa vilken god effekt kommunikation kan ha.
Linn Moser Hällen talade också på Socionomdagarna om hur man behöver lyssna på en utsatt persons behov och sät ta in det stöd som just den här personen behöver. Vi kan inte erbjuda samma stöd till alla. Det är mycket som kan förbättras och jag tror att det är möjligt.
P.S. Vi har börjat arbetet med en ny layout på tidningen som jag hoppas att ni kommer att gilla. Ett nytt år är ett bra tillfälle till förbättringar.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.
Tidningen Omtanke ges ut av: Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.
Programmet är fullt av inspirerande föreläsningar och diskussioner, med teman som sträcker sig från säker rekrytering och arbetsrätt till den senaste forskningen om att skapa trygga och inkluderande vårdmiljöer, både inom äldreomsorg och barn- och ungdomsvård. Möt kollegor från hela landet! Kunskap, nätverkande, mingel och middag på kvällen!
Gör din anmälan på www.svenskavard.se
• SoL, LVM och LRV
• Rättspsykiatrisk öppenvård
”På Masgården i Dalarna har vi skapat en miljö där trygghet och utveckling går hand i hand, och där varje individ får chans att återupptäcka sin potential”
För info och placeringsförfrågan: 010-16 00 676
Insikten finns i Sala och erbjuder omsorg och behandling i boenden och familjehem från Dalarna till sydligaste Skåne. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av våra psykologer och läkare. Besök oss gärna på www.insikten.info eller scanna qr-koden.
Masgården – ett högspecialiserat särskilt boende i Dalarna för vuxna med komplex psykiatrisk problematik och samsjuklighet
SISTA
LEDIGA PLATSEN TILLGÄNGLIG NU
Som socialsekreterare vet du hur svårt det kan vara att hitta rätt stöd för kvinnor och män med komplex psykiatrisk problematik, ibland även i kombination med social utsatthet och samsjuklighet.
På Masgården finns ett team av specialister – psykologer, psykiatriker och sjuksköterskor – som tillsammans arbetar för att ge våra klienter det de behöver: en stabil grund för att påbörja en hållbar förändring.
Med lång erfarenhet inom vuxenpsykiatrisk vård och stödboende är vi stolta över att ta emot klienter som tidigare stött på misslyckanden. Vi har skapat en miljö där trygghet och utveckling går hand i hand, och där varje individ får chans att återupptäcka sin potential.
Individuella insatser: Varje klient får en anpassad behandlingsplan som tar hänsyn till deras unika behov.
Multidisciplinärt team: Våra psykologer, psykiatriker och sjuksköterskor samarbetar för att säkerställa helhetssyn och kvalitet i vården.
Evidensbaserat arbete: Med beprövade metoder och ett personcentrerat förhållningssätt hjälper vi klienterna att nå sina mål.
Trygg miljö för återhämtning: Vårt boende är utformat för att ge stabilitet och stöd i en lugn och strukturerad miljö.
Vi är mer än ett boende – vi är en plats där individer får möjlighet att bygga upp sitt liv igen. Genom nära samarbete med socialsekreterare och vårdpersonal säkerställer vi en långsiktig förändring och hållbara lösningar för våra klienter.
Välkommen att kontakta oss för mer information, eller besök vår hemsida: www.insikten.info
Den nya satsningen har blivit en succé bland både kunder och personal. Man kan välja mellan fysiska och digitala besök efter behov, något som både ger trygghet och större självständighet.
Ingemar, som har både fysiska besök och kontakt via surfplatta, är mycket nöjd med tjänsten.
– Systemet är lätt att lära sig, och den digitala hemtjänsten är alltid punktlig.
Jag tycker att ringsignalen hörs bra i hela huset, och det är enkelt att förstå hur man ska svara, berättar han. Karina, en annan kund, är också positiv och betonar att tjänsten erbjuder trygghet och flexibilitet.
– Det är alltid punktligt, och personalen som syns i rutan är trevliga. Jag är mycket nöjd och känner mig inte alls orolig över det digitala arbetssättet, säger hon. Inger, undersköterska med lång erfarenhet från HUR-gruppen i Sjöbo kommun, är en av de anställda som använder systemet dagligen. För de som vill klara sig mer självständigt utan fysiska besök är det här en utmärkt lösning, tycker hon.
Den nya nationella strategin ”Det handlar om livet” kommer vara vägledande när det gäller arbetet bättre psykisk hälsa och färre suicid i befolkning en. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska samordna, stödja och följa upp arbetet.
– Vi är glada för att den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention är på plats, och stolta över att ha fått regeringens förtroende att samordna arbetet tillsammans med Socialstyrelsen och övriga myndigheter, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell.
Strategin ska vägleda arbetet för drygt 25 myndigheter under de kommande tio åren, i nära samarbete med regioner, kommuner och olika organisationer inom civilsamhället.
– Visionen är att Sverige ska vara ett samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa där ingen hamnar i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara suicid. Nu ser vi fram emot att med samlad kraft ta oss an det här viktiga arbetet, säger Björn Eriksson, Socialstyrelsens generaldirektör.
Syftet med en långsiktig strategi, som berör många samhällssektorer, är att den ska göra skillnad för både individer och verksamheter. Genom tydliga mål som följs upp regelbundet ska arbetet bli fokuserat och effektivt. Övergripande mål
• En förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen
• Färre liv förlorade i suicid
• Minskade påverkbara skillnader i psykisk hälsa
• Minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd.
Nu tillsätts en delegation som ska genomföra en reform av samordnade insatser till personer med samsjuklighet. Målet är att i linje med samsjuklighetens förslag skapa behovsanpassade insatser när det gäller skadligt bruk eller beroende kombinerat med annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd.
– Vi behöver skapa en vårdstruktur där ingen faller mellan stolarna. Den nya delegationen kommer att arbeta för att säkerställa att alla får den hjälp de behöver, oavsett komplexiteten i deras tillstånd, säger socialminister Jakob Forssmed. Reformen ska stärka regionernas ansvar för beroendevården och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Delegationens uppdrag sträcker sig över tre år och inkluderar bland annat att ta fram en plan för reformens genomförande och föreslå eventuella ändringar eller kompletteringar.
Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.
Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17
Läs mer om vår placeringsrådgivning Skanna QR-koden.
Hela 70 procent av besöken inom BUP handlar om utredning och behandling av adhd. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen, som menar att det kan leda till begränsad hjälp till andra med svår psykiatrisk problematik.
– Efterfrågan på utredningar och vård för adhd har ökat så pass mycket och är så stor att den riskerar att utarma den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen konstaterar också att vården inte är jämlikt fördelad. Barn i socioekonomiskt utsatta områden erhåller inte vård i samma utsträckning som i socioekonomiskt mer välbärgade områden.
– I många regioner behöver man köpa in utredningar för att klara den ökade efterfrågan. Detta har dock bidragit till en ökad belastning för barn- och ungdomspsykiatrin eftersom avtalen i många fall endast omfattar utredningen i sig. Vi ser också att erfaren personal lämnar barn- och ungdomspsykiatrin vilket har betydelse för kvalitet och kontinuitet, säger Mattias Fredricson.
Enligt nationella riktlinjer ska barn med adhd-symtom som exempelvis koncentrationssvårigheter och impulsivitet först få stöd genom anpassningar i skola och förskola samt vägledning för föräldrar. Om dessa insatser inte är tillräckliga kan elevhälsan eller första linjen remittera barnet för utredning inom specialistvården.
Avgiften för ansökan om nytt tillstånd för verksamheter enligt LSS och socialtjänstlagen höjs från 30 000 till 77 500. Fremia tycker att höjningen är orimligt stor och slår hårt mot idéburna organisationer.
Den kraftigt höjda avgiften från 1 januari 2025 är tänkt att avskräcka välfärdskriminalitet. Enligt Fremja är avgiften sannolikt helt ovidkommande för den som begår brott.
– Det är en orimligt stor höjning som regeringen gör av tillståndsavgifterna till IVO. Den höga avgiften slår direkt mot mindre idéburna, kooperativa och andra fristående aktörer som vill starta nya verksamheter. Vi är förvånade över att regeringen fattar beslut om en sådan här jättehöjning av avgiften utan dialog med oss och andra om konsekvenserna, säger Karin Liljeblad, branschexpert välfärd hos Fremia.
Avgiften för att ändra i befintliga tillstånd hos IVO kvarstår på nivån 21 000 kronor. Det är en avgift som Fremia anser bör tas bort.
Skjutvapenvåldet i Sverige minskar för andra året i rad, visar Polismyndighetens statistik för helåret 2024. Men de misstänkta gärningspersonerna blir allt yngre. Andelen misstänkta under 18 år har mer än fördubblats sedan 2019.
Antalet skadade av skjutvapenvåld var 57, en minskning med närmare hälften jämfört med föregående år. Antalet avlidna var 44 personer, jämfört med 54 under 2023. – Vår bedömning är att minskningen beror på vår ökade förmåga att förhindra och avvärja våldsdåd, säger Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Antalet avlidna
av skjutvapenvåld under 2024
BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte kan vara kvar i sitt eget hem på grund av att man blivit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för hot och våld.
Akutplaceringar
Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.
Ring oss nu: 011-473 91 00
VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.
Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.
Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.
Kontakta oss för placeringsförfrågan 011-473 91 00 | info@bocare.se | www.bocare.se
Henrik Wahlström är öppen om bipolär sjukdom på Instagram
Henrik Wahlström är producent, regissör, bildkonstnär och känd Instagramprofil. 2008 fick han diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Tolv år senare gick han ut offentligt med ett inlägg på Instagram där han berättade om sin sjukdom. Han har också skrivit en bok om sjukdomen och hoppas att den ska sprida kunskap, både till dem som lider i tystnad och deras anhöriga. – Tystnadskulturen kring den här diagnosen är påtaglig. Det vill jag ändra på, säger han.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GABRIEL LILJEVALL OCH SARA JOHARI
Henrik berättar att han hade en trygg och normal uppväxt i Lund. Men han mådde inte bra. Han hade ofta ångest, en klump i magen, bar inom sig en diffus oro som inte gick att ta på riktigt.
– Jag var ängslig i alla möjliga sammanhang och det blev tufft på många sätt. Det var frustrerande för dem i min närhet, för de uppfattade mig som ett barn som inte ville berätta. Det handlade inte om att det hade hänt något, det var kemiska obalanser som inte inte kunde förklaras då, säger han.
Skolan fungerade förvånansvärt bra, säger Henrik, som gick ut högstadiet med fullständiga betyg. Men han levde med en känsla av utanförskap.
– Under gymnasieåren blev det mer tydligt, att jag växlade mellan perioder av nedstämdhet och hyperaktivitet. Jag hade många människor omkring mig som var stöttande, men idag förstår jag ju att kunskapsluckorna kring min sjukdom var stora. Hade någon vuxen känt igen hypomani eller andra tecken på sjukdomen, hade
det varit en kortare väg till hjälp och mindre lidande för mig, förklarar han.
Han började tidigt att självmedicinera med alkohol och det hände ofta att han drack i sin ensamhet.
– Alkoholen för mig handlade aldrig om någon busig revolt, som för många andra tonåringar. Det var heller inte så att jag kände att jag hittat rätt, när jag började dricka. Det var snarare så att jag i stunder när jag inte mådde bra tänkte att alkoholen kunde förändra den sinnesstämningen jag var i då. Om det fanns en möjlighet till en positiv känsla, så tog jag chansen, säger han.
HENRIK MENAR ATT det är lurigt med alkohol, jämfört med andra droger.
– Droger har ganska tydliga syften, vill man ta något uppåt, eller något lugnande eller något hallucinogent? Alkohol är rent kulturellt alltid attraktivt. Man kan dränka sorger, man kan fira något, för att man är orolig och vill bli lugn. Sen om man vaknar med ångest kan man ta en återställare.
Henrik Wahlström
Ålder: 40 år.
Familj: Gift och två barn.
Gör: Instagramprofil, föreläsare, bildkonstnär och ambassadör för Mind. Bor i: Lund.
Aktuell med: Boken ”Uppochner: en överlevnadshandbok för bipolär sjukdom”, skriven tillsammans med överläkaren Katrin Skogberg Wirén (Bonnier Fakta, 2023).
Henrik växlade mellan perioder av nedstämdhet och hyperaktivitet, men ingen förstod att det var bipolär sjukdom det handlade om förrän 2008 då han fick sin diagnos. Foto: Sara Johari
Det går liksom att dricka sig igenom hela kurvan från manisk till deprimerad, med inbillad nytta hela vägen. Jag är tacksam för att jag inte hann fastna i annat elände som andra droger.
När han sökte hjälp var det för att han var deprimerad. Men mötena med terapeuten gav inget.
– Min barndom ältades till förbannelse, men där hittade vi förstås ingenting. Vi grävde på fel ställe. Jag var förbannad på min psykolog under flera års tid, för att han aldrig såg min sjukdom, som många
år senare förklarades som ett skolboksexempel. Hur kunde han missat det här? Senare insåg jag att jag bara hade sökt hjälp när jag var nere, är man uppvarvad och glad söker man ju sällan hjälp. Så han kunde omöjligen ställa rätt diagnos när han bara såg halva sjukdomen, resonerar han.
UNDER FLERA ÅR levde Henrik med skuldkänslor, samtidigt som han tänkte att han hade sig själv att skylla.
– Jag höll på med ett slags dubbelbe
straffning. När jag mådde dåligt intalade jag att det var rätt åt mig. Det kändes som att jag bara var en börda för alla, minns han.
2008 fick Henrik diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Allt hade då satts i sitt sammanhang, när han gick till en missbruksenhet med sina allvarliga alkoholproblem. Det tog tid för honom att landa i att han hade en kronisk sjukdom.
– Jag kunde inte acceptera det här, ville inte att det skulle stämma. Jag visste nästan ingenting om bipolär sjukdom och
förstod inte då hur mycket den skulle påverka mitt liv, säger han.
HENRIK PROVADE SJU olika mediciner innan han hittade balans. Flera långdragna perioder då varje medicin ska vänjas in, biverkningar som ska försvinna och sen trappa ner för att sluta och påbörja en ny medicin.
– Jag har ingen funktionsvariation, personlighetsdrag eller en superkraft. Jag har en allvarlig psykisk sjukdom som jag ska medicineras för livet ut. Det finns många
»En mani eller hypomani kan i princip leda till vilka följder som helst«
olika mediciner som fungerar på olika sätt, det var ett jäkla projekt att landa i rätt medicin och dos.
Han säger att folk måste få upp ögonen för att den här sjukdomen existerar och hur vi känner igen den hos människor.
– Människor går odiagnostiserade i åratal, för att de inte förstår eller ser sjukdomen representerad någonstans. Människan vill ju gärna säga att saker går över, att man inte har problem längre. Det gäller ju inte bipolär sjukdom. Det finns en enorm skam kring det här. Det är också en sjukdom som är svår att förstå. Många bipolära fruktar i första hand de plågsamma depressionerna. För den som är närstående kan dock manierna i många fall upplevas som värre, eftersom de är mer oförutsägbara. Det är förstås synd om den som är deprimerad och inte orkar stiga ur sängen, men en mani eller hypomani kan i princip leda till vilka följder som helst, menar Henrik.
HENRIK HÖLL SIN sjukdom hemlig i tolv osunda år, berättar han. Han menar att det krävs mod för att dela en sån här hemlighet. – Jag insåg att det var en process att berätta. För att det finns så många fördomar och man vet inte vilka som har dem. Sen förstod jag att om jag själv vill se en förändring så måste jag berätta fast det är läskigt. Jag tänkte också att om jag berättar så underlättar det kanske för andra som går runt och håller tyst tills de brakar.
Den första januari 2021 tog Henrik ett språng ut i mörkret och berättade, utan att veta hur det skulle landa.
– Jag vägde mina ord och skrev ett inlägg att jag hade bipolär sjukdom. Sen var jag livrädd och lade ifrån mig telefonen och gick ut. Nu skulle ju alla få veta, släkt, vänner, kollegor, chefer. Skulle jag ens ha ett jobb att komma tillbaka till?
Responsen var till störst del positiv och många följare skrev till Henrik att de också hade samma sjukdom, som de länge hållit tyst om. För Henrik kändes det viktigt att ”kratta för dem som kommer efter”, för att de också ska våga berätta. Han började föreläsa om bipolär sjukdom och blev samma år ambassadör för Mind, som arbetar med att sprida kunskap och förståelse kring psykisk ohälsa. Sedan startade han kampanjprojektet ”Uppochner” som även fått en egendesignad symbol.
– Jag bad min fyraåring att rita en teckning av en gubbe som ser ledsen eller glad ut, beroende på hur man håller den. Och runt gubben är det ett hjärta. Det blev en väldigt fin teckning för ett ställningstagande och för att visa stöd och sympati med personer med psykisk ohälsa. Jag satte upp en webbshop där man kan köpa pins, mössor och kepsar med symbolen och försäljningen har gått jättebra och hela vinsten går till Mind.
HAN MENAR ATT det funnits ett uppdämt behov av symbolen, som dykt upp i alla möjliga sammanhang.
– Symbolen har skapat samtal, på till exempel arbetsplatser med utpräglad machokultur. Det har varit som en sluss har öppnats, för de allra flesta har erfarenhet av psykisk ohälsa i någon form. Jag har även sett politiker, både i riksdagen och Europaparlamentet bära en pin. 300 personer har tatuerat in symbolen. Det är otroligt stort, säger han.
Boken ”Uppochner”: En överlevnadshandbok för bipolär sjukdom ut 2023. Henrik skrev den tillsammans med Katrin Skogberg Wirén som är överläkare inom psykiatrin. Boken är skriven för den som fått en diagnos och ska ta sig an den och för personerna runt omkring.
– Det finns en del böcker, men de är ofta skrivna med ett svårt läkarspråk och ofta på engelska. Vår bok är skriven med en känsla av hopp och framtidstro och har en lättsam ton, för att man ska orka sig igenom den. Jag ville ha med en kunnig läkare som gick i god för att allt är medicinsk korrekt, men också för att ge både patientens och läkarens perspektiv.
DET VAR BITVIS kämpigt att skriva berättar Henrik.
– Jag behövde plocka fram minnen jag förpassat långt bak i hjärnan. Från tunga perioder av alkoholmissbruk och självskadebeteende. Jag grävde också en del i barndomen för att se om jag kunde hitta förklaringar i mammas dagböcker. Jag såg att det fanns många varningstecken, men som inte hade räckt för att ställa en diagnos, förklarar han.
Jag frågar honom hur han tänker kring eventuell ärftlighet, då han har två barn.
– Jag har i bakhuvudet tanken att det finns en reell risk men jag kan inte gå omkring och tänka på det. Jag har skapat mig ett välfungerande, stabilt liv. Går det
här i arv finns mycket kunskap och stöd, säger han.
MEDICINER OCH RUTINER är receptet på ett balanserat liv med bipolär sjukdom. Så även god sömn, bra kost och träning.
– Jag har pli på mina rutiner, det har krävts en stor livsstilsförändring. Det är viktigt för att hålla skoven borta. Jag lever ett helt vanligt liv större delen av tiden, skoven är de farliga undantagen.
För Henrik är en annan sak viktig, att vara tramsig. På Instagram gör han korta filmklipp om till exempel ”skitjobbiga
människors riksförbund” och om Sigvard von Gyllenröf.
– Jag behöver ha mina tramsutlopp, som tidigare bara drabbat mina närmaste. Det är också ett bra sätt att sprida kunskap och försöka motverka fördomar och få bort skam. Det räcker inte att skapa ett konto som når en massa folk som håller med mig, som också har diagnosen. Om jag vill nå dem som har fördomar kan jag göra det genom att locka med trams, och sen slå ihop fällan, säger han och skrattar. ●
Livet går upp och ner för alla, men för den som lever med bipolär sjukdom är ofta topparna högre och dalarna djupare. Som bipolär gäller det att hitta sätt att balansera i mitten. Henrik Wahlström förmedlar kunskap om sjukdomen, och om alla känslor en diagnos kan väcka hos den som fått en diagnos, samt delar med sig av verktyg på hur man kan underlätta för sig i det dagliga livet. Han skriver boken tillsammans med Katrin Skogberg Wirén, överläkare och ordförande i ”Svenska sällskapet för bipolär sjukdom”, som bidrar med ett medicinskt perspektiv.
BONNIER FAKTA
Det heltäckande systemet för den moderna omsorgsverksamheten.
Vi erbjuder ett heltäckande system med allt från grundläggande journalföring, genomförandeplaner, riskbedömningar och avvikelserapportering till ett integrerat kvalitetsledningssystem, mötesprotokoll och massa andra användbara funktioner för att ersätta era pärmar, whiteboards, post-its, intranät och andra digitala tjänster.
Vi finns i alla enheter
Platssituationen i barn- och ungdomsvården är ansträngd. Gengrebild: Getty Images
Vi har just nu ett allvarligt läge i Sverige när det gäller rekrytering av unga till kriminella nätverk för att utföra grova våldsdåd. Dessutom har flera HVB visat sig ha kriminella kopplingar. Nu intensifieras arbetet för att skapa en tryggare och säkrare ungdomsvård.
Kriminella aktörer infiltrerar många branscher, men att man riktar in sig på HVB och SiS är extra allvarligt eftersom det befinner sig sårbara ungdomar där som lätt kan dras in i kriminalitet.
IVO har hittills stängt ned 17 HVBhem i år som inte lever upp till granskningen, 14 efter IVOs uppdrag av stärkt tillsyn. Det här innebär ett ökat tryck på fler nya platser. Därtill döms fler barn till tvångsvård inom SiS, som har gått från 50-60 platser till cirka 200 på kort tid.
– Idag, den 11 december, står 45 barn i kö till SiS. Det är en ohållbar situation med så många i kö, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under en pressinformation.
SiS står inför en stor omställning, bland annat kommer man ställa om från LVM
(missbruksvård) till LVU. År 2026 kommer också reformen med ungdomsfängelser att träda ikraft.
– Vi har fått till oss olika förslag, bland annat från SKR, för en tryggare och säkrare ungdomsvård. Dessa är bland annat utökade möjligheter att dela information, stärkt förmåga för IVO att agera, ökade kontrollmöjligheter vid upphandling, åtgärder för att frigöra fler platser på SiS och översyn av HVB-personalens befogenheter. Vi välkomnar förslagen och kommer att leverera åtgärder på dessa förslag, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
POLISEN HAR KARTLAGT hur situationen med rymningar och avvikelser från HVB och SiS såg ut under 2023. Man såg det som sannolikt att det här hör ihop med rekrytering och infiltrering från kriminella. – Vi har haft ett gott stöd av Polisen i vår tillsyn och vi välkomnar de åtgärder som nu görs. Det vi har identifierat är att många bolag inte har kontrollerat anställda mot misstanke- och belastningsregister. Flera verksamheter har anställt
grovt kriminella personer. Vi har upptäckt verksamheter där personal har varit drogpåverkad och där narkotika har förvarats. Flera bolagsföreträdare har också varit skyldiga till allvarlig och upprepad ekonomisk misskötsamhet, till exempel skattebrott, förskingring, bulvanupplägg och falska anställningar eller intyg. I flera fall har vi identifierat fara för liv och hälsa. Det är viktigt att kommunerna följer upp sina placeringar och vi på IVO fortsätter förstås vårt tillsynsarbete, säger Peder Carlsson, avdelningschef på IVO.
– REGERINGEN TAR nu ett större ansvar för att platssituationen blir bättre och kommer att stödja kommunerna i arbetet med att hitta vårdplatser som möter barns och ungas behov. Inriktningen är att främja kommunernas samverkan för att underlätta arbetet när barn och unga placeras utanför hemmet. Regeringen avsätter tio miljoner för detta och återkommer närmare med inriktning och utformning, avslutar Camilla Waltersson Grönvall.
TEXT: JENNY FORS
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
mogard.se
info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
Förstärkt familjehemsvård med coach
Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33 www.allians-gruppen.se
ÖPPENVÅRD en del av
Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt
HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende
HEMLIKT MITT
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
Millegården skyddat boende arbetar med Project Support som stöd i föräldraskapet. Linn Moser Hällen påpekar hur komplex behovsbilden för skydd och stöd kan vara. Och varifrån kommer våldet?
Så jobbar Millegården med stöd till föräldrar vars barn har upplevt våld.
Under Socionomdagarna belyste Linn Moser Hällen vikten av individanpassning.
Toxisk maskulinitet
Alexandra Pascalidou fick höra många historier om våld.
Sol Lindhöjd, Fredahuset, om inredningen i nya skyddade boendet.
Pascalidou
Under leken får föräldern öva på att ge sin uppmärksamhet till barnet.
Barn som bevittnat våld i nära relationer kan bli utagerande, aggressiva, deprimerade eller visa andra tecken på psykisk ohälsa. På Millegården har man börjat med föräldrastödsprogrammet Project Support, en evidensbaserad metod som hjälper föräldern att interagera med barnet och minska beteendeproblemen som våldet har orsakat.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES
Enligt den nya lagstiftningen för skyddat boende ska man bland annat tillämpa barnrättsperspektivet i arbetet med barn. Både barn och vårdnadshavare ska stärkas genom skydd, stöd och delaktighet.
Barnet ska beviljas en egen insats med det stöd och hjälp barnet behöver. Barnsamtal är en viktig del, men på Millegården har man också börjat med stärkt föräldrastöd, något som gynnar samspelet och anknytningen mellan förälder och barn.
– Tidigare har man mest fokuserat på att underhålla och stimulera medföljande barn så att mamman får vila och återhämta sig, jag säger mamman för det är oftast en kvinna som kommer. Men vi märkte att vi också behöver stärka samspelet mellan mamma och barn, annars har hon svårt att orka med vardagen i egen lägenhet, säger Sofia Andersson, föreståndare på Millegården.
I SIN METODGUIDE lyfter Socialstyrelsen fram Project Support, som är ett evidensbaserat föräldrastödprogram som syftar till att minska beteendeproblem hos barn som har upplevt våld i familjen.
– När vi hittade Project Support så skickade vi all personal på utbildningen. Den leds av Helena Draxler vid Karlstads Universitet. Jag fick en sådan stark aha-känsla när jag gick den här kursen, att det är ju precis det här de behöver – mammor och barn som har upplevt våld.
Hon berättar att barnen som kommer med sin våldsutsatta förälder till skyddat boende kan både uppvisa inåtvända och utagerande beteenden.
– De är sjövilda ibland, men de kan också vara inåtvända. Med den här metoden kan barnet lära sig att hantera sina känslor och mamman lär sig att hantera barnet.
SOFIA ANDERSSON TYCKER att det fortfarande råder en stor okunskap kring barns behov av trygghet. Det räcker inte att bara ta barnet från våldet och tro att allt blir bra då. Hon märker att det finns ett stort behov av att jobba på interaktionen mellan barn och vårdnadshavare.
– Många mammor som kommer hit har säkert fungerat ypperligt i sin föräldraroll innan, men våldet har gjort att de har svårigheter i samspelet med sitt barn. Det märks att de inte orkar sätta gränser, till exempel att barnet till slut får en glass efter att ha fått nej på första och andra frågan.
Project Support genomförs inledningsvis med en session i veckan på 60-90 minuter där föräldern får hjälp med sina
svårigheter i samspelet med barnet och öva på att bemöta barnet i olika situationer. Det går utmärkt att kombinera med trappan-modellen och övriga stödsamtal med barnen.
– Föräldern hamnar ofta i konflikt med sitt barn på grund av beteendena och föräldern känner sig orolig för hur denne ska bemöta sitt barn i dessa situationer. Här går Project Support in och stöttar föräldern i sin roll för att bemöta barnet på ett adekvat sätt.
FÖRST GÅR MAN igenom hur det går med olika saker i vardagen, vad man har för problem, vad som är viktigt och vilka värderingar man har. Till exempel att plocka undan efter sig.
– Första steget är aktiv närvaro. Det går till så att mamman sitter och har sin fulla uppmärksamhet på barnet som leker med något, till exempel lego. Då ska mamman kommentera allt som barnet gör för att visa att hon är närvarande, till exempel ”Åh, du sätter den röda legobiten på den blå, oj nu åkte den vita iväg”. Man ser verkligen hur barnet känner sig betydelsefull och ler med hela ansiktet, säger Sofia. Föräldern tränar först genom rollspel med personal och sedan med barnet. Det
»Jag fick en sådan stark aha-känsla när jag gick den här kursen, att det är ju precis det här de behöver«
kan kännas lite konstigt att upprepa det barnet gör, men det är väldigt bra för den här åldersgruppen, 3-9 år, som modellen är framtagen för.
– Vi utvärderar och har föräldern förstått och är mogen för nästa steg så går vi vidare. Andra steget är berömma. Det handlar mycket om positiv förstärkning, att barnet har beteenden som vi vill se mer av och då berömmer föräldern det beteendet. Till exempel säger ”Vad duktig du är som plockar undan legobitarna nu när du är klar med dom och gör så fin ordning i hyllan, då vet vi var de är när vi ska ha dom nästa gång.”
SOFIA PRATAR OM underskottsbeteenden och överskottsbeteenden. Underskottsbeteenden vill vi ha mer av, då berömmer vi för att få mer av dessa. Till exempel plocka undan, tacka för maten eller sitta stilla. Överskottsbeteenden vill vi få bort, som att skrika, hoppa i soffan eller kasta leksaker omkring sig.
– Men det kommer längre fram, steg tre är lyssna och trösta. Då ska man lära sig att lyssna aktivt, om barnet till exempel berättar om en jobbig grej som hände i skolan ska man bara i stort sett humma och inte börja fokusera på andra saker än just barnets känslor. Inte säga: ”Men ska jag behöva ringa rektorn nu då?” utan i stället säga: ”Vad jobbigt att du blev ledsen, berätta varför”.
DET HÄR FÖRSTA tre stegen är grundstenarna i Project Support, som i sin helhet omfattar ungefär åtta månader av föräldraträning. Nästa steg är belöna.
– Det ska inte vara en muta, utan en belöning för att visa uppskattning för något som barnet har gjort, till exempel ”Vad bra att du kunde lägga dig utan att jag behövde tjata, då ska du få välja en godnattsaga och så läser jag hela”.
Ge tydliga instruktioner handlar nästa övning om och det hjälper föräldern att vara tydlig med vad denne vill eller inte
Färdigheter som tränas är att ge barnet full uppmärksamhet, berömma, lyssna och trösta, belöna, ge tydliga instruktioner, tillrättavisa och avleda, vänta ut barnets olämpliga beteenden, ta bort förmåner och att ta en paus när barnet är utagerande. Metoderna för gränssättning har anpassats till svenska värderingar och övas med barnet bara vid behov.
socialstyrelsen.se
»Barn som har upplev våld i nära relation uppvisar ett beteende som är väldigt likt barn med adhd«
vill att barnet ska göra, till exempel att inte hoppa i soffan.
– Föräldern ska se till att få barnets uppmärksamhet och vara tydlig med att säga ”Jag vill att du ska sitta i soffan och inte hoppa”. Föräldrar har en förmåga att räkna upp flera saker, men det gäller att ta upp en sak i taget precis när det sker, inte mer och inte senare.
MAN ÖVAR OCKSÅ på att tillrättavisa och avleda, till exempel ”Vi sätter oss här borta istället och läser en bok”. Sedan ska föräldern prova att vänta ut barnets olämpliga beteende och ge en andra chans.
– Ibland kan man behöva backa och låta barnet lugna ned sig för att inte en konflikt ska blossa upp. Då kan man prata om saken lite senare. När man behärskar allt det här så kan man ta bort en förmån, till exempel lägga bort tv-spelet om inte
barnet kan uppföra sig. Sista steget i metoden är ta en paus när barnet är utagerande.
DET TAR TID innan relationen liknar en normal barn-förälder-relation där barnet kan lita på att föräldern finns där både för trygghet och fostran. I början är både barnet och föräldern fylld av rädsla och osäkerhet. – Om barnet ofta har hört pappa skrika på mamma så är det lätt att de tar efter det beteendet och tror att det är så man löser konflikter. Barn som har upplev våld i nära relation uppvisar ett beteende som är väldigt likt barn med adhd. De är ofta väldigt vilda, men de törstar efter kärlek och att bli sedda och lyssnade på. Om de får landa och bli trygga så får de ett helt annat lugn. Annars tenderar beteendet att bli värre och leda till mobbing eller annat aggressivt beteende.
Sofia förklarar att den som har varit våldsutsatt är fylld av skuld och skam över vad som har hänt och den distans som har blivit mellan förälder och barn. Därför känns det extra jobbigt att sätta gränser.
– Utagerande beteende hos barn kan betyda att det finns våld i hemmet. Det är viktigt att vara medveten om det, avslutar Sofia Andersson. ●
Project Support riktar sig till våldsutsatta föräldrar med barn mellan tre och nio år som har upplevt våld i familjen och har beteendeproblem. Utbildningen ges av Helena Draxler i samarbete med metodens grundare Renee McDonald från Southern Methodist University (Dallas, Texas) och vänder sig till yrkesverksamma som arbetar med våldsutsatta i hemmet.
Vid sidan av föräldraträningen ger behandlaren föräldern socialt och emotionellt stöd i att hantera problem med till exempel separation, skydd mot våld, bostad, arbete och ekonomi.
socialstyrelsen.se
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
www.tutusab.se info@tutusab.se | 010-405 08 69
Brizad Behandlingskonsult AB Box 1087, 824 12 Hudiksvall 0650-59 53 30 • info@brizad.se brizad.se
www.agiltskydd.se | info@agiltskydd.se | 010-173 17 03
Skyddat boende och stödboende med upphämtning i hela landet, dygnet runt.
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, strukturerad vardag, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information. 0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se | www.bergslagsgarden.se
Hos en våldsutsatt person är det inte bara våldet som är problemet. Våld föder andra typer av problem likaväl som olika typer av sårbarheter kan innebära en ökad utsatthet för våld. Vem man är och hur man är ska inte ha någon betydelse när man behöver hjälp till ett liv fritt från våld. Det belyste Linn Moser Hällen under sin föreläsning på Socionomdagarna.
TEXT JENNY FORS
Hon är socionom i grunden och har jobbat med våld i nära relationer i 17 år. Linn
Moser Hällen föreläser, handleder och skriver böcker om våld i nära relationer
med fokus på hur forskning, teori och lagstiftning kan omsättas i praktiken.
– I socialtjänstlagen är det väldigt tydligt att socialnämnden bör beakta den sär-
skilda utsatthet eller sårbarhet som den utsatte kan ha. Det står inte att vi bara ska hjälpa vissa personer, säger Linn Moser Hällen.
VÅLDSUTSATTA VUXNA ÄR ingen homogen grupp. Ändå tycker Linn att de ofta erbjuds samma typ av hjälp.
– Det gäller att först ta reda på vilka svårigheter som finns för just den här personen.
Personens utsatthet och sårbarhet kan handla om bland annat ekonomisk situation, funktionsnedsättning, hedersre-
laterad kontext, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, missbruk eller beroende, sexuell läggning, nationalitet eller ålder.
– Vilken typ av stöd och hjälp behövs? Det är en ganska komplicerad uppgift att ta reda på det och vi får inte ge upp eller diskriminera någon. Det finns en mängd hinder i organisationen, i samhället och i våra klienters livssituation.
Många har en komplex behovsbild, vilket kan leda till att vi gör mindre för den personen eftersom vi inte har den insatsen.
LINN MOSER HÄLLEN visar en talande bild från Kunskapscentrum för jämlik vård där tre olika personer som är olika långa står bakom ett staket och tittar på en fotbollsmatch. De har alla tre fått varsin likadan låda att stå på. Men den kortaste perso-
»Vi får inte lägga problemet hos individen«
nen når ändå inte ens över staketet för att se och den längsta personen når långt över staketet. Det är egentligen bara personen av normallängd som får rätt typ av stöd.
– Samhällets stöd är anpassat efter en ”normklient”. Den får inte vara för gammal, inte för ung, inte ha några funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller missbruk, säger Linn.
HON FÖRKLARAR ATT en våldsutsatt person ofta har en kombination av olika sårbarhetsfaktorer, till exempel trauma, missbruk och ekonomisk utsatthet.
– Det kan bli för komplext och för svårt för samhället att ge stöd till allt samtidigt. Då tenderar vi att leta efter behov som vi vet att vi kan tillgodose. Det funkar inte att ge vissa insatser först. Personen kan inte bli fri från missbruket först när risken för våld är stor och det inte finns några pengar samtidigt som det behövs traumabehandling.
DET KRÄVS ALLTSÅ en fungerande samverkan mellan socialtjänstens olika enheter.
– Det krävs särskilda resurser, särskild kompetens och flexibilitet. Vi får inte lägga problemet hos individen och säga att ”tyvärr har hon missbruk så vi kan inte göra något”. Problemet är att samhället inte har anpassat insatserna och det gör att stödet brister för vissa personer.
Hon berättar om en hemlös individ med intellektuell funktionsnedsättning och våldsutsatthet. Gruppbostaden kunde inte ta emot personen, öppenvården sa också nej och det skulle bli för dyrt att köpa in externt stöd.
– Vi måste kunna erbjuda en jämlik social vård för varje individ oavsett vilka hinder som finns. De flesta klienter ser inte ut som normklienten, avslutar Linn Moser Hällen. ●
Lyssna på podden ”Våld i nära relationer”
Linn Moser Hällen driver och programleder podcasten ”Våld i nära relationer – det börjar med kärlek” tillsammans med Rebecca Lagh, Advokatbyrå Rebecca Lagh. Finns där poddar finns.
TEMA: HOT & VÅLD
Det kan vara svårt att få män att öppna upp sig och prata om sin egen utsatthet för våld och det våld de själva har utövat. Det var den här toxiska maskuliniteten som Alexandra Pascalidou ville gå till botten med när hon intervjuade papporna inför den senaste boken. När de väl började prata ville de knappt sluta.
TEXT JENNY FORS
Alexandra Pascalidou vet hur man berättar en historia. Hon är en flerfaldigt prisbelönad journalist, författare och människorättskämpe. Nu berättar hon om sin bok ”Var är papporna?” Den frågan fick hon nämligen flera gånger efter sin bok ”Mammorna”.
– Mammorna vet allt om våldet; i hemmet, på gatorna och det strukturella våldet i samhället. I den nya boken om papporna har jag intervjuat män för att förstå komplexiteten som leder fram till det här våldet, säger Alexandra Pascalidou.
VI TRÄFFAS NÄR hon talar på Socionomdagarna och hon säger att det är en stor ära att tala för alla socionomer på plats. Hennes arbete har hela tiden kretsat till de sociala frågorna; våld, utanförskap, missbruk och mänskliga rättigheter.
– Det är allt för få politiker som tar sig tid att tala med människor på djupet för att hitta lösningar till att få stopp på våldet. Jag kunde inte begripa varför ingen ville lyssna på mammornas röster.
Efter fem års tjat sa SVT ja till dokumentärserien ”Mammorna i våldets skugga”, som fick ett väldigt fint mottagande. Nu är det pappornas tur. ”Var är papporna?” är en fråga som många ställer sig, inte minst Alexandra själv.
– Jag gick runt hela mitt liv och frågade: ”Var är min pappa?” Men jag vet inte om det var så mycket bättre när han var hemma. Jag fick stryk och om jag grät då fick jag stryk för att sluta, så jag förstod de fäder som jag intervjuade när de berättade om det våld de utsatts för. En av dem var helt chockad när han började storgråta och sa: ”Fan asså, den här jävla pollen”, men det var 10 minusgrader ute.
DET TOG VÄLDIGT lång tid innan dessa män kunde blotta sin sårbarhet och öppna sig och till och med gråta över det våld som de själva har blivit utsatta för och utsatt andra för.
För det hon fick höra var historier av våld, trauma, utanförskap, fattigdom, missbruk och mer våld. Det är först när man berättar någons hela historia som Alexandra Pascalidou.
»Vissa män har inget annat privilegium än sitt kön och de kompenserar för allt med hypermaskulinitet«
man kan förstå personens beteende för att sen försöka bryta de onda cirklarna och våldspiralerna.
I arbetet med boken har Alexandra gjort djupintervjuer med 29 män, till och med utanför Sveriges gränser för att visa att våldet ser likadant ut överallt.
– I Sverige har vi matats av den här bilden av våldsverkare och kriminella, att majoriteten av dessa har utländsk bakgrund och att etnicitet skulle vara hela förklaringen. Men så är det inte. När jag besökte Täby-anstalten var jag lite spänd inför att träffa dessa män. De hade bakat
en kaka till mig. Jag blev lite överraskad av både kakan och att väldigt många var blonda och blåögda, etniska svenskar.
Hon är trött på den här rasistiska retoriken från politiker och media som målas upp och sprids i samhället.
– Vi måste tala om klass och toxisk maskulinitet och hämndlystnad mot ett skoningslöst samhälle. Få vill tala om hur inkomstklyftorna i Sverige har ökat till rekordnivåer. På 80-talet var vi världens mest jämlika land och nu är vi ett av de mest ojämlika länderna med groteska skillnader i vård och skola.
Alexandra Pascalidou kom till Sverige som sexåring med sina grekiska föräldrar och har vuxit upp i Rinkeby. Hon vet hur svårt det är att integreras om man inte träffar på några svenskar där man bor. Det är som att leva i ett främmande land utan möjlighet att lära sig vare sig språk eller seder och bruk.
– De sociala orättvisorna föder våld och toxiska machokulturer. Vissa män har inget annat privilegium än sitt kön och de kompenserar för allt med hypermaskulinitet.
HON BERÄTTAR OM sin pappa, hur han växte upp i ett flyktingläger efter att hans pappa blivit mördad. Hans styvfar slog honom med bältet tills han som nioåring rymde hemifrån. Det är svårt att bli en sund och frisk fadersfigur utan en frisk förebild.
»Vi måste tala om klass och toxisk maskulinitet och hämndlystnad mot ett skoningslöst samhälle«
Tyvärr fortsätter den toxiska maskuliniteten att kablas ut, inte minst genom gangsterglamourisering av kriminella med snabba bilar, brudar och snabba cash.
– Det är ett led i ett kallt kapitalistiskt klassamhälle, säger Alexandra.
Hon berättar om en av männen hon intervjuade. Han jobbar inom hemtjänsten och åker tunnelbana en timme varje gryning för att komma till sitt lågavlönade
jobb, men det är ingen säljande bild han vill visa upp på sociala medier och i dejtingappar. För ”Vem vill ha en man som jag?” som han sa.
– Vi kvinnor har länge kämpat för jämställdhet och mot våld men nu måste männen göra jobbet. De behöver kämpa för att omdefiniera och uppgradera maskuliniteten så att de kan frigöra sig från stereotyper. ●
Skyddat boende Modern säkerhetsexpertis.
Agilt skydd är experter inom skyddade boenden där vi har unika och flexibla boendelösningar. Vi ser både till helheten samt det sociala arbetet. Vår styrka är kombinationen med det traditionella arbetet och vår kunskap inom skydd och säkerhet. Vi fokuserar på individens behov.
www.agiltskydd.se | info@agiltskydd.se | 010-173 17 03
Föreställning ”Papporna” har premiär våren 2025 på Dramaten. Inför premiären kommer Alexandra Pascalidou att leda tre samtal med män – från Clark Olofsson till ordförande för organisationen MÄN och flera av papporna i boken.
Läs mer om föreställningen: www.dramaten.se/repertoar/papporna Länk till samtalen som är gratis: www.dramaten.se/repertoar/papporna-manligheten-och-valdet
Ett av Sveriges ledande HVB av högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.
Plugg?
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se
chans för familjen
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
010-202 34 34
Vi erbjuder stöd och skydd för individer som vill lämna destruktiva miljöer, med fokus på trygghet, vägledning och en ny start i livet.
TEMA: HOT & VÅLD
Följ vår artikelserie
1. Vad är en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
2. Planritning och färgsättning.
3. Ljud, ljus och möbler.
4. Leksaker.
5. Det färdiga resultatet.
Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov? Den här delen handlar om hur en skyddat boende kan barnanpassas fysiskt när det kommer till ljud, ljus och möbler. Vi låter socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, berätta om deras projekt.
TEXT SOL LINDHÖJD
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
När jag har pratat med barn om hur den fysiska miljön i ett skyddat boende skulle kunna anpassas efter barn är det genomgående en ljus atmosfär som efterfrågas. Vi behöver fortsätta att hålla naturen nära och tillgänglig när vi utformar utrymmen i skyddat boende. Inte bara för att forskning visar på dess lugnande effekter utan också för att många barn efterfrågar både möblemang och leksaker med naturtema.
ÖVER LAG HAR de barn jag träffat gett många personliga förslag, varför jag tänker att det är av stor vikt att barnen som skyddsplaceras får möjlighet att välja delar av sin inredning själva. Flera har också lyft på olika sätt att boendet inte får kännas som
något tillfälligt även om det är det. Min erfarenhet är att ett barn upplever flera månaders skyddsplacering som betydligt längre än vad en vuxen gör.
Oavsett hur det skyddade boendet är utformat, om det är i kollektiv form eller separata lägenheter tänker jag att ljudabsorbenter är nödvändigt. Det finns otaliga tips på hur dessa kan göras, allt från att köpa färdiga ljudabsorbenter som ofta syns i offentliga inomhusmiljöer till varianter du kan göra själv.
ETT BARN SÄGER att hen vill ha tillgång till ”hörselkåpor, sådana som stänger ut allt ljud” och andra har önskat hörlurar för att kunna lyssna på den musik barnet vill. Textilier är ett ovärderligt verktyg när det
kommer till att minska ljud och bör användas frikostigt.
Mjuka mattor efterfrågas av många barn och de kan både absorbera ljud, underlätta lek och minska skador. Tunga gardiner skyddar inte bara mot ovälkommet ljusinsläpp utan även ovälkommen insyn som är särskilt viktigt för någon som behöver skyddas samtidigt som de minimerar ljud.
GARDINER ÄR OCKSÅ något som är lätt att skifta och om du har tillgång till ett förråd med olika gardiner där barn får välja kan du dessutom utforma den fysiska miljön mer personlig för de barn som är skyddsplacerade. Likadant med prydnadskuddar och filtar där mitt förslag är att det finns
ett antal att välja mellan. Ett barn uttrycker att det är viktigt med ”stora kuddar i soffan som man kan krama om, det känns bra att krama något”.
NÄR DET KOMMER till ljussättning är det viktigt utifrån känslan av trygghet och värme som det kan skapa. Flera ljuskällor är att föredra och en nattlampa kan vara lämpligt för någon som är mörkrädd.
Ett barn uttryckte följande ”Jag vill ha nattlampa, jag tycker inte om mörker och en läslampa vill jag också ha så att mamma kan läsa när jag ska sova”. Högläsningens betydelse för barns språkutveckling har visats i flertalet studier och är givetvis något som ska uppmuntras. Batteriljus på kvällen skapar en mysig känsla.
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
010-405 08 69
Många barn efterfrågar ett eget krypin där de kan vara för sig själv en stund. Foto: Getty Images
Barn som skyddsplaceras har haft mycket liten påverkan, om ens någon, att välja sin nya livssituation. Deras medföljande vårdnadshavare befinner sig högst troligt i kris och tårar brukar rinna både nedför vårdnadshavarens och barnets kinder. Detta kombinerat med att sysselsättningen vanligtvis pausas till en början skapar frustration och rastlöshet. Möblerna behöver därför vara tåliga för de får utstå mycket. Jag kan bara konstatera att det är ett stort slitage på både möbler och leksaker. Här finns möjlighet att tänka hållbart och se över andrahandsmarknaden.
FURUDRÖMMEN SOM FINNS att beskåda i många fjällstugor är inte att förakta när det kommer till exempelvis köksbord och stolar. Några av barnen har pratat om former för struktur som att vissa lådor och bokhyllor kan vara uppmärkta med symboler eller text för att enklare förstå vad som ska förvaras på respektive plats. Ett barn hade specifika önskemål om en koja som skulle ha många kuddar, filtar och ljuslampor inuti. Här tänker jag att önskan om att få ett eget krypin blir tyd-
»En nattlampa kan vara lämpligt för någon som är mörkrädd«
ligt och hur viktigt det är för många barn att få möjlighet att begränsa stimuli och vara för sig själv en stund.
Skrivbord med tillhörande stol underlättar skolarbete och behöver finnas tillgängligt för alla barn. Det kan också vara ett utrymme för skapande vilket är viktigt för barns utveckling.
Få barn har pratat om växter i lägenheten vilket kan indikera att det är av sekundär betydelse för de barn jag pratat med. Därför tänker jag ändå, med naturens betydelse i åtanke, att det till viss del kan få vara valbart där växter av plast är standard med möjlighet att byta ut till riktiga växter vid intresse.
FÖR MÅNGA MÄNNISKOR är det förutom till viss del nödvändigt även avlastande att ha det rent och städat omkring sig, särskilt när övriga livet är kaosartat. När det är svårstädat och saker ligger överallt för-
sämrar det inte sällan det psykiska måendet varför det är viktigt att leksaker ska vara lätta att plocka undan. Det behöver finnas rymliga och enkla förvaringsmöjligheter som gör det lätt för både barn och vuxna att snabbt städa ett rum fullt av leksaker.
AVSLUTNINGSVIS SYFTAR MÅNGA av de fysiska barnanpassningarna till att skyddsplacerade barn ska känna ökad trygghet. Vi ska dock inte bara erbjuda en trygg plats för barn utan även en plats där barn kan utvecklas och bli modiga. Nästa artikel kommer därför att handla om nödvändiga leksaker i ett skyddat boende. Det torde numera vara allmänt känt för gemene människa hur livsviktig leken är för barn.
De barn jag mött under mina år som både socialsekreterare och utförare av skyddat boende har ofta berättat om hur de på olika sätt varit begränsade att leka på grund av en våldsutövare i familjen. Det är därför av stor vikt att ett kvalitativt skyddat boende där barn skyddsplaceras inser lekens betydelse och möjliggör den. ●
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
LEDIG PLATS 0922-410 15 www.norrbehandling.se
H os o s s f inns p l a t s f ör v ar o c h e n .
Ny verksamhet
LSS-boende LSS med skydd Förstärkta familjehem Skola 7-9 år HVB-hem Stödboende
i n f o @ v i l l b e r g a g r u pp e n . s e | v i l l b e r g a g r u pp e n . s e
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Boenden
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Nyetablering
Nyetablering BRA-samtal
BRA-samtal
Barnrättsfokus
Barnrättsfokus
Hjälp att lära sig leva skyddad
Hjälp att lära sig leva skyddad
Den 20 november var det dags för SSIL Utbildningsdag i Växjö. Föreläsare var bland andra Helena Bingham och Åsa Ekman.
Samtalsmetod
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Samtal om frihet
Skyddad, inte gömd. För ett tryggare liv, sedan 2013.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad
skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
SEDAN 2013
Nyetablering
BRA-samtal
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Barnrättsfokus
Anpassad vistelseort i alla ärenden
Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Hjälp att lära sig leva skyddad
Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.
”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Hjälp ut i skola och förskola
Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
Tel. 070-309 94 03
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se
info@omsorgskyddsakerhet.se www.omsorgskyddsakerhet.se
En ny långtidsstudie visar att adhd förändras över tid. De flesta upplever att deras symptom pendlar över tid snarare än att följa en konstant bana. Psykiatrispecialisterna uppmärksammar studien som publicerats i The Journal of Clinical Psychiatry.
Studien, som följde 483 personer under 16 år, fann att 63,8 procent upplevde fluktuerande symptom och 9,1 procent helt blev av med sin adhd i vuxen ålder. Resultaten utmanar den traditionella uppfattningen att adhd är kronisk eller permanent.
En oväntad upptäckt var att högre krav i livet, som ansvar på jobbet eller i familjen, ofta kopplades till mildare adhd-symptom. Strukturerade miljöer med tydliga konsekvenser kan hjälpa personer med adhd att hantera sina svårigheter, även om denna effekt minskar med åldern.
Forskningen betonar vikten av att se adhd som en dynamisk diagnos. Perioder av symptomförsämring är normala och inte ett tecken på misslyckande. Med rätt stöd och anpassningar kan personer med adhd hantera fluktuationerna och skapa ett välfungerande liv, menar Psykiatrispecialisterna.
Källa: psypost.org
Nya lagar 2025 som är mest aktuella för dig som arbetar inom vård och omsorg:
Ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
Statens institutionsstyrelse ska få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten.
Höjd avgift för ansökan om nytt tillstånd att bedriva viss tillståndspliktig verksamhet
Avgiften höjs från 30 000 kronor till 77 500 kronor.
Halvering av det schabloniserade föräldraavdraget vid bedömning av rätten till personlig assistans för barn
Stärkt skydd för barn i utsatta situationer
Förslagen stärker skyddet för barn mot våld och andra kränkningar och ökar tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem
Anonyma vittnen
Möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol.
Mansjouren är en idéell organisation med en enkel idé: Om fler män får möjlighet till hjälp med sitt mående kan ensamhet, livskriser och våld minskas. Med ett 90-konto blir det enklare att ge stöd.
– Vi är glada att vi fått ett 90-konto som är en kvalitetsstämpel, säger Kent Pettersson, ordförande i Mansjouren. Nu får våra givare ytterligare trygghet i att veta att deras bidrag kommer till nytta och går till rätt ändamål.
Antal miljoner till SKR för omställningen till nya socialtjänstlagen
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Vi finns i Gävle, hos er och online
Behandling
Psykoterapi
Utbildning
Handledning
Utveckling
Konsultuppdrag
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Nytt behandlingsprogram för personer i kriminalitet
Proffs på samsjukliget, Beroende & Kriminalitet
BYTABANA Utbildar i: CRAFT SPEL MET A - (CRA) ÅP MI
GPU
Grundläggande Psykoterapi mots. 60 HP
www.reverea.se
På olika teman
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt –FREDA, SARA & Patriark – barnansvarig psykologkontakt – säkerhetsplanering –utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner.
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
24-åriga Thea Pernäng Thormodsen älskar att sjunga och skriva egna låtar. Hon har jobbat på God Dag i fyra år.
Bakom en brun trädörr i ett hus på Södermalm öppnar sig en magisk värld. Färgglad inredning, mysig belysning, glitter och LP skivor på väggarna. Jag har kommit till den dagliga verksamheten God Dag. Här huserar 25 stjärnor som jobbar med musik, rörelse och med att spela in Youtube-klipp med både humor och allvar. De har alla en sak gemensamt; de älskar att sjunga, dansa, göra sketcher, skriva låtar och spela in musik. – Här möts man av en god dag. Det är inget som är grått och vitt, säger Lenita Sällström som är delägare.
Atmosfären är varm och inbjudande, det är som att kliva in i en gigantisk famn. Det hörs skratt och musik och jag känner mig välkommen. De har tänkt på varenda detalj och jobbat med färg och inredning, så att de som kommer hit ska känna att det verkligen är en god dag.
– Det ska synas att vi satsar på våra stjärnor och höjer dem till skyarna, berättar Lenita Sällström, delägare.
VI BÖRJAR MED en rundvandring i de 330 kvadratmeter stora lokalerna. Här finns musikinspelningsstudio, vilorum, en scen och kulisser för videoinspelningar. Till och med en popcornmaskin står här. Lenita berättar att God Dag startade sin första verksamhet på Östermalm 2019 och två år senare den lokalen vi är i nu på
Södermalm. Till sommaren planerar God Dag att starta i centrala Stockholm, som ska inredas som ett slott.
– Det var socionomen Minna Fröjdholm som grundade God Dag, med visionen att göra saker på ett nytänkande och mer lustfyllt sätt. Vi har också bestämt oss för att hålla verksamheten liten, inte växa för fort och endast jobba med engagerad personal. Det ska vara personligt och familjärt med god service och hög kvalitet, säger Lenita som tidigare jobbade i resebranschen som service- och kvalitetschef. Lenita har alltid brunnit för service och kvalitet. När hon träffade Minna Fröjdholm 2009 och fick höra om hur det är att arbeta med den här målgruppen, kände Lenita direkt att det skulle passa henne att också arbeta med dem.
– De finaste människorna är de som vågar vara som de är och som säger vad de känner, som våra stjärnor här.
DE SOM JOBBAR här, stjärnorna, vill göra musik, sketcher och ta coola bilder och det gör de tillsammans med coacher med estetisk bakgrund.
– När vi rekryterar coacher, ser vi till att alla funkar bra tillsammans och verkligen brinner för det här. Vi anställer gärna coacher som inte varit för länge i branschen, som har nytänk och som tänker att allt är möjligt. De som jobbar här har en vacker själ och hjärtat på rätt ställe. Och de är stolta över sitt jobb, förklarar hon.
Många av stjärnorna kommer direkt från gymnasiet. De som ansöker om daglig verksamhet hos sin handläggare får välja bland olika utförare. Tycker man om dans, musik, teater och teveproduktion så väljer man God Dag. Den yngsta som jobbar här är 19 år och den äldsta är 65 år.
DE TVÅ VERKSAMHETERNA har olika fokus; den på Östermalm är inriktningen dans, musik och media och att göra träningsvideor som man kan se och vara delaktig i via Youtube. De går även på live-konserter på
»De finaste människorna är de som vågar vara som de är och som säger vad de känner, som våra stjärnor här«
radiohuset nästan varje vecka. På Södermalm är fokus på musik, dans, teater och självständighets-teve med olika teman.
– När vi har våra teman så djupdyker vi i olika ämnen, som ingår i självständighet i vardagen. Det kan handla om sex och kärlek, mobbning, ekonomi och hygien där vi hade Tony Irving som gäst, som berättade om vikten av att dofta fräscht när man dansar pardans. Vi hade jätteroligt, samtidigt som det var pedagogiskt, berättar Lenita.
Ett annat populärt inslag är ”Stjärna möter stjärna”, där stjärnorna bjuder in en kändis som de intervjuar.
– När man ser kändisar tror man ofta att de är självsäkra och de verkar så perfekta. Men alla människor har brister, komplex och svagheter. Kändisarna som kommer till oss får berätta om sina brister och komplex. Hittills har vi haft Regina Lund och komikern Shanti Rydwall Menon och många fler är på gång. Planen är
att mixa ihop alla intervjuerna till en film som handlar om att alla vi har svagheter, men att alla är lika bra ändå. Vi har alltid en djupare tanke i alla våra projekt som vi diskuterar och lär oss av.
DET VANKAS ETT spontant luciatåg och vi avrundar intervjun och tar plats bland publiken framför God Dag-scenen, som används när det är showtime fyra gånger i veckan. Då tränar man på att våga stå på scenen, påhejade av kollegorna. Luciatåget skrider sjungande in genom rummet och tar plats på scenen där de sjunger några julsånger. De syns att de har roligt, det lyser verkligen om stjärnorna när de får rungande applåder. Efteråt berättar Lenita att det är så härligt att se hur stjärnorna utvecklas.
– Man ser hur deras självförtroende växer hela tiden. I början var det flera av dem som först ville sitta i publiken och se på. Sedan tar de sig in till musikstudion
och börjar skriva och spela in låtar. Sen står de där uppe på scenen. Och det som är roligt att varenda låt de skriver blir en hitlåt som sätter sig på hjärnan, säger hon och skrattar.
EN SOM ÄLSKAR att skriva låtar är 24-åriga Thea Pernäng Thormodsen, som varit stjärna på God Dag i fyra år. Hon tycker att det bästa med att jobba här är att hon får lära känna nya kollegor, skriva egna låtar och spela in i studion. – Jag har skrivit många låtar, bland annat en som jag skickade in till Funkisfestivalen, som heter ”Du får vara den du är”, och som vann deltävlingen. Helst skriver jag om allas lika värde, det är viktigt för mig. Jag lever min dröm när jag får jobba
här och min drömgäst är Veronika Maggio. Hon är min största idol och jag kan nästan alla hennes låtar utantill, säger hon.
Masoud Sadidi, 35 är ganska ny på jobbet, sedan november. Han säger att han trivs väldigt bra här och gillar att gå på
»Och det som är roligt att varenda låt de skriver blir en hitlåt som sätter sig på hjärnan«
promenader. I framtiden skulle han vilja vara med i Funkisfestivalen och sjunga. – När vi showar på scenen brukar jag sjunga alla möjliga låtar. Jag hoppas att jag ska få intervjua Petter någon gång, säger han med ett stort leende.
JAG TROR LENITA när hon säger att det aldrig är tråkigt på jobbet. Jag hör skratten och musik på vägen ut och är väldigt glad för att jag fick besöka stjärnorna, och att jag bjöds på ett luciatåg.
Dagen är slut och samtalen livliga i hallen där alla kränger på sig sina jackor. Det är fredag och alla ropar trevlig helg och jag åker hemåt med ett varmt hjärta och ett leende på läpparna. Det blev verkligen en god dag. ●
God Dag är en daglig verksamhet för personer med funktionsvariationer, med inriktning på musik, teater och inspelning av God Dag TV för Youtube. Verksamheten finns på Östermalm och Södermalm och till sommaren öppnar en tredje verksamhet i centrala Stockholm. Verksamheten startade 2019 av Lenita Sällström och Minna Fröjdholm och personalgruppen består av coacher som är musiker, låtskrivare, dansare, filmare, TV-producenter och teaterpedagoger.
Det rådde en glad, men något förvirrad och avvaktande stämning under Socionomdagarna den 12-13 november. Med cirka 20 färre utställare var det luftigt i Stockholmsmässans lokaler och många var lite osäkra på vad egentligen nya socialtjänstlagen kommer att innebära.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Färre utställare och färre besökare, men seminarieprogrammet var lika späckat som vanligt under Socionomdagarna i Stockholm. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall var en av inledningstalarna och hon försökte förklara lite mer om socialtjänstens nya uppdrag.
Besökaren Joel Smedberg, verksamhetschef från Bollebygd kommun, tycker att det inte är så tydligt vad nya socialtjänstlagen innebär, men tror att det blir ett lyft för hela socialtjänsten och att intentionen är bra.
Några tjejer från Skåne Stadsmission
hade lyssnat på Akademikerförbundet SSRs seminarium om bland annat förslaget om anmälningsplikt. Det var en mörk bild som målades upp men de såg ändå positivt på att fackförbundet engagerar sig i frågan.
FLERA FÖRELÄSNINGAR BELYSTE de lagändringar som väntar och vilken omställning det kommer att innebära för socialtjänsten. Tidigt och samordnat arbete, förebyggande insatser och en hållbar socialtjänst. Det finns mycket att jobba med inom den sociala sektorn, inte minst misstron och desinformationskampanjen mot socialtjänsten. Hur ska vi kunna nå vissa
Socialstyrelsen erbjuder stöd inför omställningen som nya socialtjänstlagen innebär.
grupper med förebyggande insatser som är rädda för socialtjänsten?
I JÄRVA ARBETAR man med intensifierad utredning i hemmiljö (IUH), något som började som ett projekt 2020 och under 2025 ska implementeras i verksamheten. Teamet består av både socialsekreterare och familjebehandlare som arbetar i team och utreder tillsammans.
– Vi utreder barn som är 0-10 år och har varit aktuella för utredning inom socialtjänsten tidigare. Projektet startades
utifrån att vi såg många återkommande familjer där ingen förändring hade skett trots beviljade insatser. De familjer som vi kommer i kontakt med har ofta låg tillit till socialtjänsten, det finns ofta en rädsla för att deras barn ska bli omhändertagna. Det är ovanligt att familjer själva vänder sig till oss och ansöker om stöd, berättar Andrea Castaneda, biträdande enhetschef på Järva stadsdelsförvaltning under deras seminarium.
Genom att avsätta mer tid till familjerna och träffa dem hemma kan de skapa
bättre tillit och bättre förstå familjens behov. Utredningen pågår i cirka åtta veckor och då har de en tät kontakt.
– VI LÄGGER mycket tid på att nå fram till föräldrarna och utforska deras oro. Vi tar reda på vad det var som inte fungerade tidigare och vad vi behöver erbjuda dem. Det kan vara så att vi träffas på måndagen och igen på onsdagen, det får ta den tid det tar för dem att öppna upp, säger Rebecca Ekstam, socialsekreterare i IUH-teamet.
Föräldrarna bestämmer själva var de vill träffa teamet. Det kan vara hemma, utomhus eller i någon lokal. Tid får de också bestämma, tidiga morgnar och kvällar går bra. Teamet har flexibel arbetstid.
– Fördelen för oss med att jobba på det här sättet är att vi har mer barntid. Vi har färre ärenden som vi kan lägga all fokus på, vilket skapar mindre stress, fortsätter Rebecca.
Hon berättar om ett ärende där mamman hade en psykossjukdom och de fanns oro för hennes barn. Föräldrarna bodde inte ihop men pappan tog ändå ett stort ansvar för barnet.
– Pappan var väldigt arg och rädd till en början för att vi skulle omhänderta barnet. Efter många möten med föräldrarna och barnets halvsyskon förstod pappan att vi hade samma mål, att barnet skulle få växa upp med trygga hemförhållanden.
»Fördelen för oss med att jobba på det här sättet är att vi har mycket mer barntid«
Då kunde också han och de äldre syskonen berätta om sin oro. De ville att barnet skulle få bo hos pappan och så blev det.
I EN ANNAN familj var det pappan som hade ett alkoholmissbruk. Teamet träffar hela familjen hemma runt köksbordet. Pappan tycker inte att han dricker så mycket trots att det är varje dag och att han brukar somna i soffan.
– Ett av barnen börjar gråta under samtalet. Istället för att trösta barnet börjar pappan skruva på sig och klaga på att han har ont i benet. I ett senare möte pratar vi med pappan om hur han i den situationen missade att ge sitt barn känslomässigt
stöd. Det här nådde fram till pappan som tog emot stöd och de fick en bättre relation, säger Annica Frank, familjebehandlare.
HON TYCKER ATT det är stor skillnad att träffa familjerna i hemmet jämfört med om de skulle komma in till ett möte på socialkontoret.
– Det händer något med barnen när de ser föräldrarna öppna dörren, säga ”välkomna” och på så sätt bjuder in oss i sitt hem. Hela familjen blir mer delaktiga och uppskattar att vi tar oss tid att få kontakt. Då blir det också lättare att prata om svåra saker, avslutar Annica Frank. ●
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Säkerhetstransporter av erfarna experter
2013
SEDAN 2013
Nyetablering
Nyetablering
BRA-samtal
BRA-samtal
Barnrättsfokus
Barnrättsfokus
Hjälp att lära sig leva skyddad
Hjälp att lära sig leva skyddad
Samtalsmetod
Samtalsmetod
Samtal om frihet
Samtal om frihet
Hjälp ut i skola och förskola
Hjälp ut i skola och förskola
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se
Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se
Skyddat boende ska kunna ges utan beslut
Under Socionomdagarna var det stort fokus på den nya socialtjänstlagen som väntas
träda i kraft den 1 juli 2025. En stor förändring är att skyddat boende för vuxna ska kunna ges utan individuell behovsprövning.
TEXT JENNY FORS
ILLUSTRATION GETTY IMAGES
Enligt den nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten arbeta mer förebyggande och vara lätt tillgänglig. Socialtjänstens verksamhet ska ligga i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänsten ska också kunna erbjuda insatser snabbare genom att insatser kommer att kunna undantas från individuell behovsprövning. – Alla de här delarna i omställningen behöver stabiliseras av varandra. Att arbeta förebyggande är en del av verksamhetens inriktning. En del av det är att komma in tidigt innan behoven blir för stora. När vi kommer in tidigt är det också lättare att skapa förtroende och tillit, säger Monica Engström, huvudsekreterare i Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47).
Hon talade på Socionomdagarna tillsammans med utredningssekreterare Fredrik Hjulström och de framhöll vilken stor betydelse den nya socialtjänstlagen kommer att ha.
– Den flyttar fram positionerna och visar hur viktigt ert arbete är. Till exempel att ni jobbar vetenskapligt. Det är inte att ni inte gör det idag, men det blir tydligare. Det stärker professionens ställning.
Många ärenden tar lång tid att utreda, så att kunna erbjuda insatser utan behovsprövning öppnar upp för att erbjuda snabbare hjälp i tid, när motivationen finns.
– Socialtjänstens huvuduppgift kommer fortfarande vara att utreda och pröva
enskildas behov av insatser innan de beviljas. Men den nya socialtjänstlagen blir mer flexibel så att det på ett enklare sätt kan ges insatser utan att personen ska behöva vänta på beslut, säger Monica Engström.
Verksamheten kan på så vis anpassas bättre efter lokala förutsättningar och behov.
– Men det finns inget som säger att en kommun måste tillhandahålla insatser utan behovsprövning. Möjligheten finns att kommunen får göra det, förtydligar hon.
I VARJE KOMMUN får nämnden själv ringa in sociala problem och fundera över vilka in-
satser man kan vinna på att erbjuda utan behovsprövning. Nämnden väljer själv om insatsen ska vara öppen för alla eller om den enskilde måste uppfylla vissa villkor.
– Insatserna kan vara riktade mot vissa grupper, situationer eller problem. Till exempel dagverksamhet för en viss grupp i en viss ålder eller högstadieungdomar med en viss procents skolfrånvaro. Då får alla som stämmer in på det ansöka om insatsen och ingen kan nekas om det inte är fullt. Du får inte ifrågasätta någons behov och avråda någon från att gå, för då är det myndighetsutövning. Jobbet med att ringa in rätt målgrupp ska göras innan. Till exempel 10 procents frånvaro kanske
är för lite för att det ska nå de som verkligen har behov av insatsen. Dessa insatser utan behovsprövning kan erbjudas i egen regi eller av en annan anlitad utförare. Privata utförare får inte heller kontrollera något annat än villkoren, de ska verkställa insatsen enligt satta villkor och det krävs ett avtal med kommunen.
INSATSER SOM INTE får tillhandahållas utan behovsprövning är; kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem, LVM-hem, särskilda ungdomshem, vård av barn eller unga i jourhem, stödboende, skyddat boende och HVB, bostad i boende för äldre eller personer med funktionsnedsättning, vård i hem för viss annan heldygnsvård. – Stödboende för våldsutsatta kvinnor ska man alltså få erbjuda utan behovsprövning, men inte om det är barn med. Det här innebär att den våldsutsatta själv kan ta kontakt med de utförare som har avtal med kommunen och slipper vänta på beslut från socialtjänsten för insatsen skyddat boende. Men tillståndsplikt och utformning av insatsen blir samma som tidigare. Individanpassade insatser kan fortfarande ges av utföraren. Det som skiljer är att kommunen kan sätta villkor för insatsen i stället för att utreda behovet för varje person, förtydligar Monica Engström när vi talas vid efter föreläsningen.
»Du
får inte ifrågasätta någons behov och avråda någon från att gå, för då är det myndighetsutövning«
Hon ger också ett exempel där trygghetslarm med de nya bestämmelserna ska kunna ges utan behovsprövning. Då skulle kriterierna till exempel kunna vara: Personer bosatt i kommunen, över 80 år som vill ha ett trygghetslarm.
Det är viktigt att socialnämnden i sin uppsökande verksamhet upplyser om socialtjänsten, vilka insatser som kan erbjudas och var man kan ansöka.
– Det finns risker och utmaningar med det här. Hur når vi personer som vi vill nå med faktiska behov? Det får heller inte bli att vi skickar iväg alla på den här typen av insatser, vi får inte kapa myndighetsutövningen.
MONICA ENGSTRÖM RÅDER också att se upp med oseriösa utförare som ser vinstintresse före klientnytta. Det är viktigt att ha välreglerade avtal mellan kommun och utförare samt att följa upp för att se vilken effekt insatserna har.
Dokumentation och uppföljning är viktigt. Men den nya lagen kommer att öppna upp för en effektivare organisation, med ökad flexibilitet, självbestämmande och minskad byråkrati.
– Rätten till insats har varit hårt reglerad. Socialtjänsten ska med den nya lagen kunna erbjuda stöd och hjälp på ett enklare sätt och sänka trösklarna.
MEN OMSTÄLLNINGEN KOMMER att ta tid. Just nu är förvirringen också ganska stor, innan man har fått svar på alla frågor. ”Vi kan inte släppa myndighetsutövningen till privata aktörer”, var det någon som sa under utredningstiden. Men så blir det inte. Kommunen ställer fortfarande kraven, även om vissa insatser kan ges utanför myndighetsutövningen.
– Det känns säkert fyrkantigt och trubbigt i början. Sedan är jag säker på att det kommer att sätta sig, avslutar hon.●
Enligt det nya lagförslaget ska socialtjänsten:
Q Arbeta mer förebyggande: Nå ut till människor innan problem uppstår eller växer. Erbjuda snabbare och enklare insatser utan behovsprövning.
Q Bedriva verksamheten i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet: Den hjälp som erbjuds ska baseras på bästa tillgängliga kunskap om vad som kan göra mesta möjliga nytta för individen.
Detta händer nu:
Q Regeringen lämnade proposition till riksdagen i januari 2025.
Q Riksdagen fattar beslut våren 2025.
Q Ny socialtjänstlag planeras träda i kraft i juli 2025.
Våld, hot, övergrepp och oseriös verksamhet fortsätter att vara oroväckande vanligt på flera av landets HVB enligt IVO. Nu presenteras en sammanställning av IVO:s tillsyn av HVB 2024.
IVO har förbjudit eller återkallat tillståndet för 18 HVB under 2024. Ytterligare 120 av totalt cirka 200 verksamheter har bedömts ha så allvarliga brister att de har behövt återrapportera åtgärder för dessa.
Tillsynerna har visat på allvarliga incidenter som kränkningar och mobbing, slagsmål och andra typer av hot- och våldssituationer, både mellan boende och mellan personal och boende. Det har också förekommit suicidförsök, narkotikabruk och öppen drogförsäljning.
Enligt IVOs tillsyn arbetar många verksamheter inte tillräckligt förebyggande mot hot, våld och övergrepp och i flera fall finns uppgifter om att barn och unga utsätts för övergrepp av den personal som är anställd för att ta hand om dem.
Det finns fall av incidenter där inskrivna polisanmält andra inskrivna för övergrepp. Det förekommer också att barn känner sig otrygga i boendemiljön och att situationen har fått pågå trots att personalen har känt till problembilden.
Vid ett HVB vittnade barn och unga om att personal hanterat barn våldsamt genom att knuffa in barn i en vägg och skadat barnen i samband med hårdhänta lyft och förflyttningar.
I andra verksamheter har IVO tagit emot uppgifter om barn som återkommande har hållits fast eller lagts ned på marken, barn som dragits i armen och barn som utsatts för olämplig fysisk beröring och svordomar.
BARNET ELLER UNGDOMEN kan visserligen vara drivande i en konflikt men det är något som verksamheten finns till för att hjälpa dem med. Det inskrivna barnet befinner sig i den mest utsatta situationen. För att kunna hantera utåtagerande barn ska verksamheten ha rutiner, arbetssätt och kompetent personal.
IVO:s tillsyn visar att det är vanligt att kraven i lagen om registerkontroll inte efterföljs. Antingen genomför verksamheterna inte kontroll alls innan anställning eller så görs det först efter att anställningen påbörjats. Ibland genomförs kontroll först efter att IVO efterfrågat underlag. Det förekommer även att utdragen är för gamla, att de hämtats in enligt fel lag och att verksamheter inte sparat utdragen
i de två år som regelverket kräver. I en verksamhet konstaterades flera anställda vara aktiva i kriminalitet och misstänkta för bland annat narkotikabrott, dopingbrott och penningtvätt. I ett annat fall fann IVO att en verksamhet anställt två personer dömda för våldsbrott respektive narkotikabrott, trots anteckningar i belastningsregistren.
BARN OCH UNGDOMAR som är placerade på HVB har ofta en komplex problembild och befinner sig i en utsatt situation. Det kan röra sig om att de utsatts för våld eller övergrepp, använt droger eller begått brott. Därför behöver verksamheterna vara av hög kvalitet och det ska ställas höga krav på de HVB-aktörer som fått samhällets förtroende att ge barn och unga en trygg och säker vård.
Vid tidpunkten för denna rapports publicering hade IVO fattat minst ett beslut för cirka 300 av de totalt drygt 400 HVB som omfattas av 2024 års tillsyn. Rapporten sammanfattar allvarliga brister som framgår i de cirka 200 bristbeslut för HVB och beslut för de 18 HVB som har förbjudits eller fått återkallade tillstånd i tillsynen 2024.
KÄLLA: IVO
Noha Saed
Socialpsykolog på Hemstaden
»Vad händer när människor som söker hjälp inte längre känner att de får hjälp?«
I det tysta, där många inte ser, hör eller vill förstå, finns en grupp människor som lever under ständigt hot. De har sökt hjälp, ofta efter åratal av våld och hot, men nu lyckats få möjligheten att frigöra sig från våldet genom ett skyddat boende. Drömmen om att få leva precis som man vill går i uppfyllelse, tills verkligheten hinner ikapp och förvandlas till en mardröm.
Vad är det egentligen som går fel? Istället för att vara skyddade blir klienterna plötsligt röjda. Varför? Är det den ”mänskliga faktorn” eller brist på genomtänkta rutiner och riktlinjer?
ÄVEN OM KLIENTEN lär sig att bibehålla sitt skydd, uppstår det emellanåt problem i resterande delar av samhället där skyddet för den utsatte inte tas i beaktande på ett lämpligt sätt. Vad händer exempelvis när ”Lina” som lever med skyddade personuppgifter söker sjukvård på en vårdcentral i den hemliga orten för sin dotter och det skickas ett brev hem till den andra vårdnadshavaren där det framgår vart hon har sökt vård? ”Lina” och barnen behöver flytta till en ny ort igen för att de har blivit röjda.
Personal på skyddade boenden får ofta höra liknande vittnesmål från klienter som har blivit röjda ett flertal gånger samt behövt flytta runt. De blir röjda av instanser i samhället som har i uppgift att skydda dem och säkerställa att de får en trygg tillvaro. Vem bär ansvaret?
EN AV DE största utmaningarna är bristen på samordning och informationshantering mellan myndigheter, vårdinstitutioner och rättsväsendet med mera. För att säkra tryggheten krävs det en gedigen samverkan mellan dessa instanser samt andra aktörer i samhället. Bristen på samverkan kan annars leda till förödande resultat.
Skyddade boenden har ett skört, men viktigt mål – att hjälpa individen återta kontrollen över sitt eget liv. Skyddssystemet i samhället får därför inte utgöra en risk, genom att skapa ett systemfel där alla aktörer inte är till-
räckligt medvetna om specifika behov och risker för människor med skyddade personuppgifter.
FÖR DEN SOM lever skyddat är osäkerheten ständigt närvarande. Det är lätt att tänka att den största risken är hotet från förövaren, men risken att man blir röjd från myndigheter kan ibland vara ännu svårare, speciellt om man har varit med om det tidigare.
Det behövs en nationell manual som säkerställer att alla aktörer i samhället gör rätt i praktiken för att individen skall kunna leva som en ”vanlig” människa i samhället, utan risken att bli röjd så fort man delger information om sig själv. Detta kräver att hela samhället, från myndigheter till vårdinstitutioner med mera, måste arbeta mer sammanhållet och med större förståelse för de trauman och behov som dessa individer bär med sig.
Det är dags att se på de bristande skyddssystemen i samhället på ett helt annat sätt. Hjälpen måste vara integrerad på ett sätt som respekterar individens skydd och integritet. Det kan inte vara en process där människor riskerar att förlora sin rätt till ett nytt och värdigt liv.
VI MÅSTE FRÅGA oss: Vad händer när människor som söker hjälp inte längre känner att de får hjälp? Den största risken med nuvarande system är att det hindrar människor från att läka och kan därmed förvärra deras livssituation. Det krävs således enhetliga riktlinjer för hur aktörer i samhället, allt från myndigheter till företag hanterar människor med skyddade personuppgifter.
Det är hög tid att vi ifrågasätter hur vi kan bygga ett hållbart skyddssystem för de mest sårbara i vårt samhälle.
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Enkelt och användarvänligt journalsystem för verksamheter i behov av högsta möjliga säkerhet, skydd och sekretess.
Boka en webbdemo carebuilder.se | 073 - 705 67 23
G8 - Är förkortningen av adressen Gruvvägen 8 i Sala. Här har vi samlat marknadens kanske mest resursstarka företag under ett och samma tak.
Vi hjälper socialtjänsten, SiS, kriminalvården och polisen med placeringar från hela Sverige oavsett ålder eller bakgrund, vi erbjuder även skyddsplaceringar.
Vid starten år 1994 var fokus att hjälpa vuxna med beroendeproblematik, vilket lett till ett starkt samarbete med både socialtjänst och SiS från hela landet.
Verksamheterna har under alla år utvecklats och idag är vi bland de mest kompetenta företag inom familjehemsvård, behandling och skydd för både barn, unga och vuxna.
Vi stöttar även andra bolag inom branschen med resurser.
Till dig som arbetar med placeringar inom socialtjänsten, SiS, kriminalvården och polisen hänvisar vi till vår placeringskoordinator Robert Svensson, på telefon 070-665 02 76 för mer information.
Till dig som branschkollega som idag saknar egen mottagning, LARO med mera så hänvisar vi till vår verksamhetschef på beroende- och samtalsmottagningen Maya Eilling-Persson, på telefon 070-727 57 66.
Välkommen till oss på 0224-773 83
https://fimab.nu
Det är vi som är G8-gruppen:
»Alla människor har rätt till rätt vård, men det har oftast inte blivit så rätt för den här målgruppen«
För att komma till rätta med beroende är det viktigt att förstå de bakomliggande orsakerna. För kvinnor är det i många fall våld som ligger bakom. Samsjuklighetsutredningen pekar på vikten av att ge behandling för beroende och andra psykiska tillstånd samtidigt.
TEXT JENNY FORS
Bland våldsutsatta kvinnor är det vanligt med PTSD. Missbruket har för dessa kvinnor blivit en självmedicinering för sitt psykiska sjukdomstillstånd och då behöver det behandlas samtidigt som beroendet.
– Under arbetet med samsjuklighetsutredningen blev det tydligt hur dessa personer med samsjuklighet blev hänvisade till vård men sedan avvisade på grund av att vårdgivaren inte kunde ge både beroendevård och psykiatrisk behandling, säger Anders Printz, som var
ansvarig för samsjuklighetsutredningen. Han hade bjudits in till ett webbinarium som Östergötlands Stadsmission arrangerade för att lyfta vad samsjuklighetsutredningen kommer att betyda för kvinnor i beroende och vad den gruppen erbjuds för vård idag.
– Att bli nekad vård skiljer sig helt från hur vi hanterar alla andra sjukdomar. Ingen nekas sjukvård som har diabetes. Beroende är ett psykiatriskt tillstånd, så det är därför ganska vanligt att även ha andra psykiatriska tillstånd, till exempel självskadebeteende eller självmordstankar.
Utredningen föreslår att regionen blir huvudman även för skadligt bruk och beroende, i stället för kommunen som det är nu. Regionerna ska ge en sammanhållen vårdkedja och en helt ny organisering av den psykiatriska vården.
ÖSTERGÖTLANDS STADSMISSION DRIVER ett behandlingshem för kvinnor med beroende som bär på ångest, stress och trauman. Med hjälp av kombinationsbehandlingar kan beroendet och samsjukligheten behandlas samtidigt.
– Många kvinnor som vi träffar har genomgått behandling tidigare, men då har fokus ofta legat på missbruket. Alla människor har rätt till rätt vård, men det har oftast inte blivit så rätt för den här målgruppen, säger Johanna Gustafsson, enhetschef på Östergötlands Stadsmissions HVB för kvinnor.
EMMA EKLUND, SOCIALSEKRETERARE från Piteå kommun satt också med i panelen. Hon hävdar till och med att det inte finns någon som bara har behov av missbruksvård. Det är alltid är någon form av psykisk ohälsa som ligger bakom ett missbruk.
Idag är det ofta lång kö till traumabehandling och den här målgruppen tenderar att hamna längst bak i kön, trots att det är så viktigt att behandlingen sker parallellt. Panelen är överens om att det behöver ske en förändring hur vi ser på personer med missbruk, att se människan bortom missbruket och att de ska ha samma rätt till vård som alla andra. – Ingen människa är ett hopplöst fall, avslutar Johanna Gustafsson. ●
Regionernas hälso- och sjukvård ska ta över all behandling av skadligt bruk och beroende för att hålla ihop behandlingen när det gäller samsjuklighet. Samsjuklighetsutredningens förslag planeras att genomföras stegvis.
Det var redan i november 2021 som samsjuklighetsutredningen i ett delbetänkande föreslog en genomgripande reform av insatserna till personer med samsjuklighet. Slutbetänkandet presenterades januari 2023 och där föreslås att reformen ska genomföras stegvis under en femårsperiod. Så här står det i utredningen:
”Samsjukligheten mellan skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd är mycket hög bland personer som vårdas enligt LVM. Bland annat har två tredjedelar fått frivillig psykiatrisk vård och en tredjedel har vårdats enligt LPT. I dag tillgodoses det psykiatriska vårdbehovet knappast alls under vårdtiden. Det gör att vi drar slutsatsen att tvångsvård för skadligt bruk och beroende behöver innehålla både kvalificerad vård för beroendesjukdomen och annan specialiserad psykiatrisk vård av hög kvalitet.”
Det förändrade huvudmannaskapet innebär att socialtjänstens uppdrag ren-
odlas och får ett tydligare fokus på förebyggande insatser och socialt stöd gällande boende, sysselsättning, försörjning och socialt nätverk. Socialtjänsten har också kvar det yttersta ansvaret för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden.
I SLUTBETÄNKANDET PEKAR samsjuklighetsutredningen bland annat ut tre principer för inriktningen på de förslag om tvångsvård för skadligt bruk eller beroende som den lämnar.
1. Tvångsvård för skadligt bruk eller beroende ska ges samordnat med annan psykiatrisk vård och vara en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja.
2. Tvångsvård ska användas för att förhindra dödsfall och allvarlig sjukdom.
3. Verksamheter som bedriver heldygnsvård med tvång ska vara i ständig utveckling för att göra vården så trygg och meningsfull som möjligt.
Från början föreslogs förslagen träda i kraft i januari 2026 förutsatt att erforderliga beslut fattas under 2024. Denna tidsplan ser inte ut att hålla. Bland annat ska avveckling ske av LVM-vården inom
SiS och en tvångsvårdskommission ska inrättas.
MÅLET ÄR ATT bland annat följande ska ske 2026:
• Den särskilde utredaren avslutar avvecklingen av LVM-vården tillsammans med SiS ledning och regionerna.
• Regioner och kommuner har gemensamt upphandlade HVB eller bedriver gemensamt HVB.
• Regioner och kommuner påbörjar driften av den samordnade vård- och stödverksamheten.
• Regioner och kommuner har en gemensam organisering av stegvisa insatser för barn och unga med skadligt bruk eller beroende som löpande utvärderas och modifieras utifrån behov.
• Regionerna ansvarar för den psykiatriska tvångsvården som också omfattar skadligt bruk eller beroende.
Förändringarna i lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer med mera föreslås genomföras under en fyraårsperiod räknat från ikraftträdandeår. Därför löper insatserna på det området in på år sex.
KÄLLA: REGERINGEN
chansen!
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Åsa Ekman, Helena Bingham Brewer och Charlotta Donohue föreläste på fjolårets sista utbildningsdag som SSIL – för vård och omsorg arrangerade. Temat var kontrollerande personligheter, våld och missbruk.
Det var många som ville höra om kontrollerande personligheter och våld när det var dags för SSIL Utbildningsdag i Karlstad den 5 december. Charlotta Donohue, universitetsadjunkt och föreläsare, talade om det hedersvåld som pojkar utsätts för.
»Dagen för
Boende utökas till tre orter«
Agilt skydd.
– Pojkarna är både offer och förövare. De begränsas genom att de förväntas hålla koll på sina systrar. Det är ett uppdrag, en roll. Det här leder till vanmakt hos pojken, som inte kan sätta sig upp mot pappan, berättar hon.
I år är det tema: Framtidens socialtjänst på de traditionella utbildningsdagarna. Det blir fokus på AI-driven effektivitet och personalens välmående.
ÅRET INLEDDES I Örebro den 4 februari och sedan är det dags för Sundsvall 13 februari. Dagen för Skyddat Boende hålls i Malmö den 13 mars.
– Dagen för Skyddat Boende utökas till tre orter. Forskaren Sara Skoog Waller
och före detta polis Marcus An tonsson, kommer att vara med i Göteborg och Malmö 2025. Sedan är vi glada att Maria Bauer, beteendevetare och våldsexpert, kommer tillbaka som föreläsare, berättar Robert Jonsson, ansvarig offentlig sektor på SSIL.
ÄNNU ETT NYTT tema är Unga i riskzon med start i Göteborg den 27 mars. Abdirizak Ahmed bär på en historia som är både mörk och hoppfull. Övriga föreläsa re är forskaren Anna Hedlund och före detta polischef Christoffer Bohman.
Tryggt Boende, guldpartner.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Skam
Upplevelse, funktion och behandling
Det talas sällan om skam trots att den är allmänmänsklig och har påverkat oss i alla tider. Skam inverkar på vår fysiologi såväl som på våra känslor, tankar och beteenden. Den kan driva oss till självförminskning och isolering, men är också en livsviktig förutsättning för mänskligt samspel och en hjälp i sociala sammanhang.
Boken ger djupgående förståelse för hur skam påverkar både kropp och psyke och visar hur vi kan bemöta och bearbeta den. Den kan läsas med behållning av terapeuter och andra yrkesverksamma som möter människor, men också av dem som vill förstå mer om sig själva och sina relationer. Budskapet är hoppfullt – kroppen strävar efter hälsa och läkning och det finns en framkomlig väg för att hantera och lindra även de mest inbitna skamtillstånd.
Författare: Lina Skantze Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sidan66
Fri från ätstörning
Fakta och tips
Att möta sexuell utsatthet
Professionella perspektiv i arbetet med unga nyanlända
Många unga har upplevt sexuellt våld eller varit utsatta för olika risker under och efter migrationen till Sverige. Det kan exempelvis handla om barnäktenskap, att sälja sex för sin överlevnad, om människohandel, hedersrelaterat våld eller våldtäkt.
I Att möta sexuell utsatthet beskriver författarna professionellas möten med nyanlända barn och unga som har erfarenhet av sexuellt våld. Hur bör professionella i Sverige bemöta och hantera de ungas berättelser? Hur ska de agera när de möter barn som är gifta? På vilket sätt kan skolan vara ett stöd? Hur bör samverkan ske mellan olika professionella grupper?
Författare: Janicke Andersson, Sara Helmersson, Sara Högdin och Pernilla Ouis Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se
Varje år blir drygt 4000 personer diagnosticerade med en ätstörning, mer än hälften är flickor och de allra flesta under 18 år. Man tror att ungefär 200 000 människor lever med ätstörning och köerna till ätstörningsvården är långa. Det här är en bok att hålla i handen, få vägledning och tips av. Den går igenom fakta och myter om ätstörningar, till exempel att många patienter inom ätstörningsvården är normalviktiga och att det går att bli frisk från ätstörning. Den innehåller övningar som ångesthantering och är full av hopp för den som lider av ätstörning. Den ger också förslag på hur man kan be om hjälp och vad man kan säga till sina anhöriga. Saga Springcorn är journalist och manusförfattare. Hon driver podden Ätstörningar tillsammans med psykologen Evelina Linder, som också medverkar i boken. Saga har egen erfarenhet av ätstörning och behandling.
Författare: Saga Springcorn
Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Rädd och modig
Vägen till ett friare liv
Är allt du fruktar verkligen farligt? Och borde du undvika det som skrämmer dig? Svaret på båda frågorna är nej. Rädsla är en naturlig del av livet, men vill du leva fullt ut behöver du utmana den. I Rädd och modig slår psykologen Lisa Clefberg hål på vanliga myter om rädsla. Med hjälp av sina klienters erfarenheter och egna livsinsikter visar hon hur vi kan möta det vi fruktar samtidigt som vi lever efter våra värderingar – och på så vis bli lyckligare. Genom bokens praktiska strategier får du verktyg för att övervinna det som håller dig tillbaka – oavsett om det handlar om begränsningar i dina relationer, ditt arbete eller din personliga utveckling. Lisa Clefberg är legitimerad psykolog, forskare och ledarutvecklare med lång erfarenhet av att arbeta med individer och grupper för att utmana rädslor och bygga mod.
Författare: Lisa Clefberg Förlag: Mondial, mondial.se
Krisledarskap i praktiken
– att leda genom svåra tider
i socialtjänsten
För ökad kompetens och hållbarhet
Författarna delar med sig av sina samlade erfarenheter som externa handledare inom socialtjänsten. De beskriver hur psykologisk trygghet kan utvecklas i arbetsgrupper och hur mentalisering kan stärkas för att förstå och bemöta klienter bättre. Boken innehåller praktiska modeller och konkreta exempel från handledningssituationer, både i grupper och för enskilda, samt handledning för arbetsledare och självhandledning, vilket gör innehållet lätt att omsätta i praktiken.
Boken tar upp centrala teman som empatikompassen och att kalibrera den för att hantera emotionell belastning, samt hur FIRO-modellen kan användas för att förstå gruppdynamik i socialtjänstens arbetsmiljö.
Författare: Emma Fager och Lotta Forsberg Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Det här är en bok för dig som söker verktyg, insikter och strategier för att möta kriser med både beslutsamhet och medmänsklighet. Boken bygger på omfattande forskning och praktisk erfarenhet och visar hur chefer och ledare kan navigera genom krisens olika faser – från förberedelse och hantering till återhämtning och lärande. Att leda i utmanande och osäkra tider handlar inte bara om att fatta svåra beslut utan också om att skapa trygghet och framtidstro.
Aida Alvinius är professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan. Hennes forskningsfokus är inom ämnena ledarskap, organisation, motstånd i arbetslivet och samhället, samverkan i kriser, hållbarhet och genus.
Författare: Aida Alvinius Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
Störst, bäst och skörast
En bok om narcissism
Tidigt på julaftons morgon kommer en pappa in till barnakuten i Lund med sin sexåriga dotter i famnen. Flickan är tunt klädd, djupt nedkyld och knappt vid medvetande. Hon har druckit ättika, förklarar pappan medan läkarna kämpar för att rädda hennes liv. Men sjukhuspersonalen misstänker snart att det han säger inte är hela sanningen. För varifrån kommer de många skadorna på flickans kropp?
När den erfarna åklagaren Ingegerd Jigin tillsammans med polisen börjar gräva i hur flickans tillvaro har sett ut inser de att hon levt under ohyggliga omständigheter – inlåst i familjens tvättstuga. Journalisten Maria Rydhagen berättar historien om ättiksfallet som skakade Sverige vintern 2022–2023.
Författare: Maria Rydhagen
Förlag: Mondial, mondial.se
Arroganta, självupptagna och känslokalla – så beskrivs ofta personer med narcissism. Men stämmer det?
Psykiatern Peder Björling och psykologen Niki Sundström ger en förståelse för narcissism inifrån, illustrerat med många exempel. De berättar om svårigheter att respektera andras gränser, ta kritik, vara sårbar och att själv inte alltid stå i centrum. Vilka mekanismer ligger bakom svårigheterna och varför blir relationer ofta så knepiga?
De beskriver även hur narcissism kan ta sig olika uttryck i ett spektrum från sunt självhävdande till så pass omfattande narcissistiska drag att det orsakar lidande och ställer till det i vardagen. Du får även kunskap att ha med dig då du möter eller står nära en person med narcissism.
Författare: Peder Björling och Niki Sundström Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
FEBRUARI
ADAD-utbildning
11 februari – 6 maj, webbsänd waitong.se
SSIL utbildningsdag – HVB 13 februari, Sundsvall ssilutbildningsdagar.se
KBT för skolkuratorer 18 februari –18 november 2025, Stockholm magelungen.com
Inför ny socialtjänstlag – insamling av kommunala behov 19 februari, webbsänd socialstyrelsen.se
Nya socialtjänstlagen 20 feb, webbsänd skr.se
AI i socialtjänsten 25 februari, webbsänd skr.se
MARS
Automatiserade beslut utan biståndsprövning 5 mars, webbsänd skr.se
Inför ny socialtjänstlag – insamling av kommunala behov 5 mars, webbsänd socialstyrelsen.se
Krisberedskap inom socialtjänsten 5 mars, webbsänd socialstyrelsen.se
Vadå vetenskap och beprövad erfarenhet?
6 mars, Malmö och webbsänt konferens.forskarskolanfys.se
Barnrättskonferens – förändring, samverkan och barns delaktighet 6-7 mars, webbsänd skr.se
HVB- och Familjehemsdagen
11 mars, Stockholm hvbguiden.se
LSS-dagen
12 mars, Stockholm hvbguiden.se
Dagen för Skyddat Boende 13 mars, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Nya socialtjänstlagen 19 mars, webbsänd skr.se
Svenska Vårds årskonferens 24-25 mars, Stockholm svenskavard.se
Grundkurs Kriminalitet som livsstil
24-28 mars, Stockholm magelungen.se
SSIL utbildningsdag – HVB 27 mars, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
Stresshantering med KBT 31 mars, webbsänd sverigehalsan.se
APRIL
Motiverande samtal (MI) – grundutbildning 2 april, webbsänd sverigehalsan.se
LSS-dagen 2 april, Lund hvbguiden.se
Metodkurs Kriminalitet som livsstil
2-4 april, Stockholm magelungen.se
HVB- och familjehemsdagen
3 april, Lund hvbguiden.se
FIT 4p MCHS
7-8 april och 22 maj, Stockholm waitong.se
Utbildning för administratörer inom socialtjänsten – en juridisk grundkurs
8 april, webbsänd jpinfonet.se
Familjebehandling med KBT
8 april, webbsänd sverigehalsan.se
Daglig verksamhet
8-9 april, Stockholm eller webbsänd sifu.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete
9 april, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 10 april, Gävle ssilutbildningsdagar.se
Nya socialtjänstlagen 10 april, webbsänd skr.se
Instruktörsutbildning i mindfulness 14 april, webbsänd sverigehalsan.se
Avgiftshandläggning inom socialtjänsten
25 april, webbsänd jpinfonet.se
MAJ
Motiverande samtal (MI) – grundutbildning 5 maj, Malmö sverigehalsan.se
HVB- och familjehemsdagen 15 maj, Skövde hvbguiden.se
Socialtjänstens stöd till barn, unga och familj 6-7 maj, Stockholm eller webbsänd sifu.se
Socialrättsdagen 7 maj, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 8 maj, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
HVB-utbildning MCHS 4p 8-9 och 23 maj, Stockholm waitong.se
SSIL utbildningsdag – LSS 21 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB 22 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Tema: Framtidens Socialtjänst
Föreläsare: Annika Andersson, Mia Börjesson & Jessika Arvik
Utbildningsdagen vänder sig till dig som placerar inom HVB, Familjehem, Skyddat boende och Stödboende och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård
Dagen är helt kostnadsfri där lunch och fika ingår!
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
info@securanova.se
Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Delegering av medicinska arbetsuppgifter
• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journalstöd och dokumenthantering
• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF
• Ska�a måluppfyllelsen och få resultatmå�
• Överför dokument digitalt till uppdr.giv.
• Familjehemsvinjetter och FREDA
• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen
• Digital signering av dokument som skapas
EGENKONTROLL - underlä�a egenkontroller och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.
K KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredning av familjehem,
• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc handledning och insatser för placerade.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet. Läs mer på https://securanova.se
Dokumenterar du inom vård-, behandlings-eller omsorgsarbete? idok är ett heltäckande och processorienterat verksamhetssystem som uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration. Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.
idokGrund
Journal och dokumenthantering
Förfrågan
Inskrivning
Funktionsnivåbedömning
Genomförande Mäta och redovisa resultat
Avsluta uppdrag
Gallring
Egenkontroll
Kundportal m.m
Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av idok -från förfrågan till gallring-
Skanna för mer information
Här listar vi Poddtoppens podcasts om psykopater:
1. Kärleken från en psykopat
Denna podd ger en inblick av hur det kan kännas att leva med en narcissist/ psykopat.
2. Älskade psykopat
Kvinnor i olika åldrar berättar sin historia eller erfarenheter de haft med en psykopat eller narcissist.
3. Psykopati
Jag kommer dela med mig av mina egna livserfarenheter av att leva tillsammans med en psykopat.
4. Psykopatpodden
Maria och Linda lärde känna varandra efter att de båda drabbats av en psykopat.
5. Trött på att vara rädd! Livet före & efter med skyddad identitet
En podd om hur det är att leva under hot, skyddad identitet, våld och övergrepp.
6. Förövare
Martina och Sabina talar om hur narcissister och psykopater bryter ner sina offer.
Nu startar en studie om trauma-anpassad yoga vid BUP på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg i samarbete med Högskolan Väst. Studien ska utvärdera effekten för ungdomar med adhd. – Trauma-anpassad yoga har mottagits mycket positivt och vi har redan startat vår första grupp med nio ungdomar i januari. Responsen från både patienter och deras familjer samt vårdpersonal har varit positivt, säger Sara Lundqvist, överläkare vid BUP Sahlgrenska.
Trauma-anpassad yoga (TAY) är utvecklad för psykiatrisk vård och erbjuder en evidensbaserad fysisk aktivitet som kan öka ungdomarnas resurser att bemöta vardagens utmaningar.
– Tidigare forskning indikerar att yoga skulle kunna vara hjälpsam för personer med mycket rastlöshet och impulsivitet och vi är därför glada att ha möjligheten att pröva metoden inom ramen för en aktuell forskningsstudie, tillägger Sara Lundqvist.
Professor Nóra Kerekes vid Högskolan Väst i Troll hättan, som leder studien, lyfter fram det växande internationella intresset och samarbetet inom forskningsprojektet: – Åbo Universitet och flera finska kliniker har anslutit sig till studien, och vi har ett långvarigt samarbete med SUNY Upstate Medical University BUP i USA. Dessutom kommer Hanois största organisation för barnstöd, tillsammans med Hanoi Universitet, att utbilda vårdpersonal i att implementera TAY för barn och unga med psykisk ohälsa och trauma.
Josefin Wikström, grundare av Traumaanpassad Yoga Sverige, ansvarar för utbildningen av vårdpersonalen, både nationellt och internationellt. Utbildningsprogrammet är särskilt utformat för att stärka vårdens insatser och bidra till forskningen kring evidensbaserade metoder.
Tävling!
Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se
märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.
En ny undersökning visar att var sjunde medarbetare är rädd för att uttrycka sin åsikt på arbetsplatsen. För kvinnor är det värst, där är det ungefär var sjätte som inte vågar säga vad de tycker – Det här är mycket allvarligt. Tystnadskultur gör att missförhållanden som ekonomiska oegentligheter eller sexuella trakasserier riskerar att inte komma upp till ytan. Att läget är värre för kvinnor är kanske inte oväntat men ändå alarmerande. Vi ser inte heller någon förbättring under de senaste åren, så ämnet behöver belysas mer, säger Sofie Johansson, expert inom medarbetarundersökningar på Brilliant Future och fortsätter:
– Det här visar hur viktigt det är att göra kontinuerliga medarbetarundersökningar och kartlägga medarbetarnas upplevelser svart på vitt. Det gör det möjligt att identifiera vad som redan är bra och vad som måste förbättras. Genom att agera utifrån statistik och datadrivna insikter är det mycket lättare att fatta beslut om åtgärder.
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen
Örebro 4 februari
Sundsvall
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se
Framtidens Socialtjänst
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem 13 februari
Framtidens Socialtjänst
Skyddat
Dagen för Skyddat Boende
Göteborg Unga i riskzon Målgrupp HVB/Familjehem
Malmö 13 mars 27 mars
Gävle 10 april
Kalmar 8 maj
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Framtidens Socialtjänst Målgrupp HVB/Familjehem
Stockholm 21 maj Samsjuklighet
Stockholm 22 maj Unga i riskzon
Malmö 11 september
Västerås 24 september
Göteborg 8 oktober
Göteborg 9 oktober
Uppsala 21 oktober
Linköping 20 november
Stockholm 3 december
Målgrupp handläggare LSS
Målgrupp HVB/Familjehem
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Skyddat
Dagen för Skyddat Boende
Målgrupp handläggare LSS LSS
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Målgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10
Målgrupp HVB/Familjehem
Dagen för Skyddat Boende
Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.
För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.
Hos oss får du alltid en trygg placering!
Trygghet & omtanke för hela familjen