Byggvärlden nr 15 2024

Lägst klimatpåverkan

Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.

Ta del av studien och läs mer på masonitebeams.se

STORSATSNING PÅ INFRASTRUKTUREN

DEBATT

Vi lever i en tid där teknologi utvecklas snabbare än någonsin tidigare. För bara några årtionden sedan skapades ritningar för hand och sågs som ett hantverk. Idag är digitala BIM-modeller och AI på väg att revolutionera byggbranschen. Frågan är: är vi redo att kliva över tröskeln och omfamna den digitala framtiden?

”Dags

att ta steget in i framtiden”

Digitaliseringen har pågått länge, men kanske är det AI som nu kommer att förändra spelplanen på riktigt. AI kan tyckas vara ett slitet begrepp, men i samhällsbyggnadssammanhang är det mycket mer än bara en trend. Det är en teknik med enorm potential att optimera arbetssätt, förbättra precisionen och minska resursåtgången.

Men också en väckarklocka för de företag som ännu inte hoppat på digitaliseringståget.

VI I SVERIGE har föreställningen om att vi ofta ligger i framkant, det har vi gjort men den positionen håller på att förändras. När jag pratar med kollegor hör jag ofta att AI känns både stort och svårt. Vi kan vara ovana vid att säga att vi inte förstår, men jag är nyfiken, och som alltid är det fantastiskt att lära sig av människor som kan mer. Det handlar om att våga säga ”jag vet inte”, men vara nyfiken nog att ta reda på svaren.

För vissa låter AI som något hämtat från en science fiction-film, men

KRÖNIKA

faktum är att AI redan används för att lösa konkreta problem i byggbranschen. Genom AI kan man exempelvis optimera designprocesser, simulera hundratals olika scenarier och snabbt nå den mest effektiva lösningen. Detta kan spara tid och kraft, något som tidigare har tagit veckor att slutföra. Projekt som The Edge i Amsterdam är bra exempel där AI används för att optimera energianvändning och övervaka byggnadens drift i realtid.

DIGITALISERING ÄR INTE bara AI. Det handlar också om att gå mot system där olika aktörer kan samarbeta på ett effektivt sätt. BIM gör det möjligt för arkitekter, ingenjörer, fastighetsägare och entreprenörer att arbeta från samma modell, vilket minskar risken för fel och missförstånd. Forskning från Chalmers visar att digitalisering kan minska byggfel med upp till 25 procent, och att projektledare får bättre insyn i både tidsplaner och kostnader. Med så många möjligheter kan

det kännas svårt att veta var man ska börja. Många företag inom samhällsbyggnadssektorn kämpar fortfarande med att få ordning på grundläggande digitala processer. Här kommer ett enkelt men kraftfullt råd: börja smått! Digitalisering behöver inte innebära storskaliga projekt från dag ett. Det kan handla om att införa nya appar för att följa upp leveranser eller använda sensorer för att mäta energiförbrukning. Små steg i rätt riktning kan leda till stora framsteg på sikt. Samtidigt är det viktigt att våga tänka stort. Digitalisering och AI handlar om mycket mer än bara effektivisering – det handlar om att skapa helt nya möjligheter.

SKANSKA ÄR ETT av våra företag som vågar tänka stort och har utvecklat en AI-app som analyserar risker på byggarbetsplatser. Genom att använda data om väder, maskiner och person kan de förutspå olyckor innan de sker. Det här är ett lysande exempel på hur AI

kan bidra till en säkrare arbetsmiljö. Digitalisering kan vara på allvar, men också bjuda på ett och annat skratt. Jag minns en AI-driven robot som skulle stapla tegelstenar men lyckades skapa en modern konstinstallation istället för en stabil vägg AI kan också ha svårt med dialekter. Försök bara få en AI att förstå skånska! Det visar att även en så avancerad teknik har en hel del att lära.

HUMORN I DESSA misstag påminner oss om att digitalisering och AI inte alltid går som planerat. Men det är misstag som dessa som för oss närmare en framtid där tekniken verkligen förstår vad vi behöver – även om det innebär att en robot ibland måste lära sig att prata svenska. Digitalisering och AI erbjuder otroliga möjligheter för vår bransch, både i form av ökad effektivitet, bättre resursanvändning och förbättrad säkerhet. För att dra nytta av detta måste vi vara modiga nog att ta steget in i framtiden. Det krävs nyfiken-

het och en vilja att tänka både smått och stort. Men belöningen kan bli enorm. För en sak är säker: framtiden byggs inte imorgon, den byggs här och nu.

AI OCH DIGITALISERING är som den där fantastiska kollegan som är otroligt duktig på det mesta och har oändligt tålamod. Men, det är vi som behöver den kritiska blicken, kunskapen och förmågan att sätta allt i sitt rätta sammanhang. Tekniken kan ge oss superkrafter – men bara om vi också håller fötterna på jorden. Så låt oss ta vara på dessa möjligheter. För framtiden väntar inte – den byggs idag.

Produktivitet – Nu händer det!?

Som självutnämnd Lean-nörd och tidigare ordförande i Lean Forum Bygg är den här tiden på året alltid lite speciell. Årets Lean-byggare utses, och denna gång stod valet mellan byggprojektören Moko och Mod Group. Om ni, mot förmodan, har missat vem som vann avslöjar jag inte det här, men ett stort grattis till vinnaren!

NÄR JAG ÄNDÅ är inne på temat Lean, går tankarna till byggbranschens produktivitetsutveckling, ett ämne jag tidigare har diskuterat. För mig är dessa två ämnen starkt sammanlänkade. Byggbranschen står inför en avgörande utmaning: Hur ska vi möta den ökade efterfrågan på byggprojekt och samtidigt minska vår klimatpåverkan, när produktiviteten har stått stilla i decennier och vi kommer ur en tuff konjunktur?

Samtidigt fortsätter behoven av bostäder, infrastruktur och hållbara lösningar att växa. Som någon som har levt och andats Lean-filosofin under en stor del av sitt yrkesliv, blir

det särskilt tydligt för mig att byggbranschens framtid hänger på hur väl vi lyckas förbättra vår produktivitet. För mig är Lean mer än bara ett verktyg – det är en (av flera) nödvändig strategi för att få byggsektorn att öka sin effektivitet och möta framtidens utmaningar.

För att möta dessa växande krav, inklusive de ambitiösa klimatmålen, måste byggbranschen agera. Idag befinner sig industrin i ett läge där efterfrågan på nya byggprojekt ökar stadigt både globalt och här hemma, men det är vår oförmåga att öka produktiviteten som verkligen oroar mig.

ÄVEN OM BYGGINDUSTRIN är enorm, både globalt och i Sverige, kämpar den fortfarande med att hålla jämna steg med produktivitetsökningen i andra sektorer. Detta förvärras av att kostnaderna för byggprojekt i många regioner har ökat snabbare än den allmänna inflationen, vilket sätter ytterligare press på företagens marginaler. Den senaste tidens rän-

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

tenivåer har knappast hjälpt till. Det finns många exempel på satsningar inom både innovation och produktivitet, men resultaten har uteblivit. En möjlig förklaring är att projekt ofta hanteras som individuella öar, med unika processer och ett motstånd mot förändring. Standardisering och industrialisering har ännu inte fått ett brett genomslag, vilket försvårar skalbara förbättringar över hela projektportföljen.

DESSUTOM STÅR BRANSCHEN inför en stor kompetensutmaning. Med en åldrande arbetskraft och brist på unga talanger handlar det inte bara om att locka fler till branschen – de som kommer in måste också utbildas i de nya teknologier och arbetssätt som kan göra verklig skillnad. Förutom att investera i teknologi måste branschen satsa på utbildning, standardisering och nya affärsmodeller som främjar kontinuerlig förbättring. Branschens aktörer kan inte längre nöja sig med punktinsatser – för att kunna möta framtidens

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

krav måste produktivitetsarbetet genomsyra hela organisationen och projektportföljen. Men vi är fler som behöver samarbeta, politiken kan inte bara luta sig tillbaka och vänta på att marknaden ska lösa detta. Vi behöver reformer som inte bara förbättrar planprocesserna utan också främjar innovation, effektiv produktion och snabbare byggtider. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för en bransch som är avgörande för hela samhällets utveckling. Likväl som att marknaden inte kan sitta handfallen och vänta på att någon annan ska lösa problemet. Det här är ett gemensamt ansvar.

PERSONLIGEN TROR JAG att vi inte bara behöver nya teknologier och standardisering. Vi behöver också ett nytt sätt att tänka – ett där alla från den högsta ledningen till den enskilda byggarbetaren ser produktivitet som en del av lösningen på våra största samhällsutmaningar. Vi står inför en potentiellt historisk industrisatsning där vi även behöver

Layout: n Svenska Media Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

bygga fler bostäder, mer infrastruktur, försvarsanläggningar, fängelser och samhällskritiska institutioner såsom sjukhus och skolor. Detta trots att vi under flera år inte har lyckats förbättra produktiviteten, vi har en åldrande arbetskraft, stramare budgetar och ökade krav på byggnadernas funktionalitet – för att inte tala om de allt viktigare hållbarhetskraven. 2030 omfattar byggbranschen i Sverige cirka 900 miljarder kronor.

Det är dags att vi som bransch tar produktivitetsfrågan på allvar. För det här är inte längre ett val – det är en överlevnadsfråga.

JIMMY DAHLSTRÖM, CHEF FÖR DEN TEMPORÄRA FABRIKEN, RAMIRENT

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Mikael Persson, 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa störande ljud på hotell till exempel. Att hejda inbrott och kyla. Att skydda mot eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Det nya häktet byggs i närheten av polisstationen i Kalmar.

ILLUSTRATION:

Skanska bygger nytt häkte för 620 miljoner

Q Skanska har fått i uppdrag av Skandrenting att bygga ett nytt häkte åt Kriminalvården i Kalmar. I uppdraget ingår också utrymmen för nationella transportenheten.

Den nya häktesbyggnaden får sju våningar med en bruttoyta på cirka 12 400 kvadratmeter. Den uppförs i närheten av polishuset och kommer, utöver celler för intagna, att innehålla aktivitetslokaler, friskvård, storkök, kontor samt garage.

Kontraktet är värt cirka 620 miljoner kronor. Byggnadsarbetena påbörjas i oktober och projektet ska vara färdigt i september 2027.

0,7%

... sjönk Byggkostnadsindex för flerbostadshus med mellan augusti och september 2024. Minskningen berodde på att byggherrekostnaderna och entreprenörernas kostnader sjönk med 1,8 respektive 0,4 procent, det visar siffror från SCB. Entreprenörernas byggmaterialkostnader minskade med 0,5 procent. Kostnaderna för snickerier, VVS-material och el-materiel sjönk mest. Nedgången motverkades av att kostnaderna för betongvaror, trävaror och golvmaterial ökade något.

De minskade byggherrekostnaderna beror främst på att räntekostnaderna sjönk med 3,5 procent. Jämfört med september 2023 har dock Byggkostnadsindex stigit med 0,7 procent.

avloppsreningsverk

Byggdialog etablerar

sig i Idre

Q I samverkan med Nodava, på uppdrag av Älvdalens Vatten och Avfall, är Byggdialog totalentreprenör för om- och tillbyggnation av avloppsreningsverk i Idre.

Bygglovet har nu vunnit laga kraft och produktionen är i gång i Idre. Idre avloppsreningsverk ska byggas om- och till för att öka kapaciteten. Investeringen görs för att möta miljökrav och behov, i och med den expansionstakt som finns i fjällområdena i Idre.

Projektet i Idre är först ut iden strategiska partneringen. I den ingår fler reningsverk. Ett i Orsa som är på uppdrag av Orsa Vatten och Avfall och ett i Mora på uppdrag av Mora vatten.

Bjerking teckar avtal om Malmbanan

Q Bjerking skriver avtal med Trafikverket för att projektera två driftsplatser längs Malmbanan. Det handlar om driftplatserna Polcirkeln och Ljuså. Uppdraget ska möjliggöra en upprustning av anläggningarna med nya spår och växlar för att 750 meter långa tåg ska kunna mötas. Arbetet leds från Bjerkings kontor i Luleå.

Flera byggbolag drabbas av Northvolt-konkursen

Beskedet om att Northvolts utvecklingsbolag försätts i konkurs drabbar många byggbolag. Men hur många kan varken Byggföretagen eller Byggnads svara på än. – Det kan handla om 10-15 lokala och regionala, men de flesta är utländska aktörer, säger Christer Johansson, branschoch föreningsansvarig på Byggföretagen i Västerbotten.

Northvolts utvecklingsbolag Northvolt 1 Expansion, som leder det stora utbyggnadsprojektet vid anläggning i Skellefteå, har inga egna direktanställda. Men många byggoch installationsbolag är knutna till projektet och har fordringar. Enligt uppgifter i media ska Northvolt 1 Expansion ha skulder på ett par miljarder kronor.

ENLIGT CHRISTER JOHANSSON har man dålig koll på hur många byggbolag som har varit involverade i Northvolts byggprojekt och som berörs av konkursen.

– Vi har försökt kartlägga våra medlemmar som kan vara påverkade men det är ett pågående ar-

betet och vi är inte klara med det. Gissningsvis handlar det om 10-15 lokala och regionala byggbolag av storleken små och medelstora. Däremot är det väldigt många utländska bolag som har varit på Northvolt och som vi inte har haft någon kontakt med, säger han.

PÅ SKELLEFTEÅ KOMMUNS presskonferens på tisdagen uppskattade kommunen att det kan röra sig om runt 300 bolag som har varit verksamma på Nortvoltområdet, varav ett 80-tal bedöms vara från Skellefteå. Men hur många som varit direkt knutna till det aktuella byggprojektet vet man inte.

– Det som är intressant här också är att det är ganska många installationsföretag som också är drabbade. Till exempel Bravida, men också flera lokala installatörer, säger Christer Johansson och fortsätter:

– Det är förstås tufft för dem som drabbas, bland dessa kan nämnas Titan. Men om man ser i stort till

våra medlemsföretag så är det inte jättemånga som berörs.

Enligt Christer Johansson har man skickat ut en enkät till medlemsföretagen för att få en bild av hur de påverkas, men den sammanställningen är inte klar än.

– Vi har ett branschrådsmöte 24 oktober, till dess hoppas jag att den här sammanställningen är klar. Thomas Rolén, ordförande för Byggnads i Västerbotten, har också svårt att bedöma hur många som drabbas. Han säger att det aktuella bygget avslutades redan för flera veckor sedan i samband med det stora varselbeskedet, och att många lämnade byggarbetsplatsen redan då.

– Vi vet att det är många företag som inte har fått betalt för sina fakturor, men inte hur många det handlar om. Vi får lite konstig information från de här företagen, de vill heller inte alltid avslöja hur många de är på plats. Vi vet att de flesta är utländska företag.

Q Vet du hur stor anläggningen är som byggs?

– Jag tror på ett ungefär att den här projektet utgör cirka en fjärde-

Vill lätta på kraven vid ändring och

Regeringen har presenterat två åtgärder som berör bostadsmarknaden. Den ena är ett uppdrag till Konkurrensverket att kartlägga transparensen när det kommer till prisbildningen på byggmaterial. Den andra är ett uppdrag till Boverket att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad.

Bostadsminister Andreas Carlson inleder pressträffen med en nulägesbild och säger att hushållens syn på den egna ekonomin har förbättrats och att kampen mot inflationen är vunnen.

– Styrräntan sänktes senast i september och riksbanken har flaggat för ytterligare sänkningar under hösten. Men vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur och i budgeten finns ett tydligt tillväxtfokus. Vi vill bygga Sverige rikare och tryggare. Enligt Boverket förväntas bostadsbyggandet att vända uppåt något under 2025. – Men de höga kostnaderna gör att vändningen är måttlig. Det är fortfarande en utmanande situa-

tion när det kommer till nya bostäder. Regeringen fortsätter därför att driva politik som ska riva strukturella hinder som finns på bostadsmarknaden, säger Andreas Carlson.

DEN FÖRSTA ÅTGÄRDEN som regeringen presenterar är att ge Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga transparensen vad gäller prisbildningen på byggmarknaden. Ministern säger att det är ett problem som lyfts under många år och att bristande konkurrens är en möjlig orsak till stigande byggkostnader och utgör ett hinder för bostadsbyggandet.

– I detalj handlar det om att många byggmaterialhandlare har officiella listpriser och sedan finns det olika rabatter på dessa priser. Förutom de rabatterna förekommer det också retroaktiva rabatter. Detta gör att det blir dålig transparens och det blir svårt för slutkunden att få en överblick på priset. Slutkunden betalar ofta listpriset, ofta med påslag för priser till hantverkaren, medan rabatterna går till andra delar av värdekedjan. Konkurrensverket uppskattar att rabatterna i vissa fall kan uppgå till

20 procent av de totala fakturerade underlaget, vilket leder till att det driver upp kostnaderna för slutkund.

Den 31 november ska Konkurrensverket redovisa sitt uppdrag till Regeringen. De ska också lämna förslag på åtgärder för att förbättra pristransparensen.

Regeringens andra åtgärd handlar om att underlätta vid ombyggnad och ändring, till exempel att omvandla ett kontor eller vindsutrymme till bostäder.

Utredningarna:

Uppdrag till Konkurrensverket:

del av den total ytan i området.

Q Men det borde vara väldigt många byggnadsarbetare som hör av sig till er nu?

– Det är det som är konstigt, visst finns det företag och byggarbetare som har hört av sig, men inte i någon större omfattning. Många har redan åkt hem och det gjordes i samband med stoppet av bygget. De kan ha åkt till andra byggen i Sverige eller i Europa, det är inget jag kan verifiera, utan det är bara en tanke. Det är ju så här också att de byggarbetare som kommer utifrån kanske inte har den bästa erfarenhet av att ta kontakt med facket i sitt hemland, därför väljer man att inte kontakta oss heller.     På hemmaplan är Skelleftebygg en stor byggaktör som påverkas. – Vid konkursen så var vi inte involverade i något projekt så vi blir inte drabbade ekonomiskt på det sättet. Det vi drabbas av är att planerade projekt som var tanken att starta upp i slutet av året nu inte blir av, säger Mattias Lundström, vd på Skelleftebygg.

HENRIK EKBERG

ombyggnad

– I dag ställs samma krav på tillgänglighet och tillgång dagsljus som om det vore nybyggnation. Det gör att många projekt inte blir av, det blir helt enkelt inga bostäder. Ett exempel där är att det blir för dyrt att installera hiss för att skapa bostäder av vindsutrymmen, säger Andreas Carlson.

Boverket får nu i uppdrag att föreslå lättnader i kraven vid ändring och ombyggnad. Senast den 13 juni ska de lämna sin redovisning. ANNA SJÖSTRÖM

Q Att kartlägga pristransparensen inom byggmaterialmarknadens olika led och utreda hur denna påverkar prisbildningen, konkurrensen och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn.

Q Konkurrensverket ska också analysera hur bristande pristransparens genom påverkan på prisbildning och marknadsvillkor i sin tur påverkar bostadsbyggandet. Konkurrensverket ska lämna förslag på konkreta åtgärder för att förbättra pristransparensen.

Uppdrag till Boverket:

Q Boverket ska lämna förslag till författningsändringar för att ändra de tekniska  egenskapskraven och utformningskrav som i plan- och bygglagstiftningen ställs på byggnader i syfte att påtagligt minska kravnivån med ambitionen att därigenom kraftigt minska kostnaderna vid ändring, ombyggnad och omvandling av byggnader för att möjliggöra ett betydligt bättre nyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet.

Idre

ska byggas om- och till. FOTO: BYGGDIALOG

Christer Johansson

Fortsatt uppåt för bostadsbyggandet

Den senaste månadens ökning innebär att bostadsindikatorn har stigit med 34 procent de senaste tolv månaderna, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator.

– Det är långt till toppnivåerna under 2021 men återhämtningen i bostadsbyggandet fortsätter, säger analyschef Tor Borg.

Byggfaktas Byggstartsindikator för samtliga nybyggnadsprojekt ökade med 0,4 procent mellan augusti och september. Här sticker bostadsbyggandet ut med en ökning på 1,2 procent medan övrigt byggande endast ökade med 0,1 procent. I Byggstartsindikatorn ingår inte anläggnings- och infrastruktur-projekt.

– Byggstartsindikatorn steg i september och närmar sig nu toppnivåerna från 2021. Framför allt är det återhämtningen i bostadsbyggandet som bidragit till uppgången hittills i år men även byggstarter för projekt kopplade till infrastruktursatsningar. Man ska dock komma ihåg att byggkostnaderna är omkring 25 procent högre idag än för tre år sedan, så räknat i volym – kvadratmeter eller liknande är det långt kvar till tidigare toppar, säger Tor Borg.

BYGGFAKTAS UPPGIFTER BYGGER på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. För bostadsbyggandet – där alltså ökningen är tydligast – har indikatorn nu ökat stadigt i drygt ett år och ligger på den nivå som den låg på i slutet av 2022. – Det är långt till toppnivåerna under 2021 (för bostadsbyggandet, reds anm.) men återhämtningen i bostadsbyggandet fortsätter. Sannolikt är det bättre förutsättningar både på efterfråge- och finansieringssidan som bidrar till att anta-

let aktörer som vågar byggstarta bostadsprojekt ökat något, säger Tor Borg.

ENLIGT TOR BORG signalerar bostadsindikatorn i nuläget att årstakten för antalet byggstartade bostäder kommer att landa på drygt 26 000 för 2024 och att en

ökning även är att vänta under inledningen av 2025. Detta ska dock ställas mot årstakten för 2021 som låg på närmare 70 000 byggstartade bostäder. Övrigt byggande, som de senaste åren har ökat, ser dock ut att plana ut något framöver, enligt Byggfakta.

HENRIK EKBERG

”Uppgången i antalet byggkonkurser är bruten”

Antalet konkurser inom byggindustrin minskade med fem procent under tredje kvartalet jämfört med samma kvartal 2023. Det visar ny statistik från Tillväxtanalys.

– Uppgången i antalet byggkonkurser är bruten, även om konkurserna har ökat bland större och medelstora företag, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen.

Totalt gick 351 byggföretag i konkurs under det tredje kvartalet. De tre storstadslänen stod för nästan sju av tio konkurser, varav Stockholm ensamt för 42 procent.

– Byggmarknaden i storstadslänen är mer räntekänslig. Det är positivt att Riksbanken aviserar fortsatta räntesänkningar, men för bostadsbyggandets del hade sänk-

ningarna gärna fått gå snabbare, säger Johan Deremar.

ANTALET VARSEL I byggindustrin minskar också. Totalt varslades

1 905 personer inom bygg under tredje kvartalet, vilket var 18 procent färre än under motsvarande period 2023. Arbetslösheten inom byggarbetarnas a-kassa har dock stigit med 42 procent jämfört med samma kvartal föregående år.

– Byggarbetsmarknaden bottnar i höst och inleder sannolikt en blygsam vändning efter årsskiftet, säger Johan Deremar. Byggföretagen presenterar den 23 oktober en ny konjunkturprognos över bygginvesteringarna i bostäder, offentliga lokaler och infrastruktur samt sysselsättningen i bygg- och anläggningsbranschen.

ANNA SJÖSTRÖM

Arcona bygger om grundskola i Huddinge

Q Arcona ska tillsammans med Huddinge Samhällsfastigheter bygga om Solfagraskolan i Huddinge. Kontraktet är värt 400 miljoner kronor. Befintliga skolbyggnader kommer att rivas och ersättas med moderna byggnader i trä som planeras certifieras enligt Miljöbyggnad 4.0 nivå silver. Den nya skolan kommer att ha en total yta på cirka 8 000 kvadratmeter. I projektet ingår även en option på att uppföra en idrottshall med en planerad yta på mellan 1 200 och 2 000 kvadratmeter.

Svevia ny entreprenör för asfalt i Ängelholm

Q Från och med den 1 april 2025 är det Svevia som på uppdrag av Ängelholm kommun kommer att utföra beläggningsarbeten på gator, gång-och cykelbanor och andra kommunala ytor i Ängelholm. Kontraktet omfattar ny- och underhållsbeläggningar, förarbeten som justering och fräsning samt mindre anläggningsarbeten.

Kontraktet är värt cirka 22 miljoner kronor per år och sträcker sig över ett år med möjlighet på option på ytterligare tre år.

Veidekke-chef åtalas för grova mutbrott

Q En tidigare platschef på Veidekke ska ha fått privata renoveringar och byggen till ett värde av flera miljoner. Företagen som utförde renoveringarna och byggena ska, enligt åtalet, i sin tur fått uppdrag av Veidekke. Nu åtalas den tidigare chefen för grova mutbrott. Platschefens anställning på Veidekke avslutades under hösten 2020. Han har hela tiden nekat till alla misstankar om brott. Det hela upptäcktes genom tips till Veidekke.

Den nya skolan ska vara klar till höstterminen 2028. BILD: ARCONA

Cirka 11 000 ton asfalt per år kommer Svevia att lägga ut åt kommunen. FOTO: RICKARD KIHLSTRÖM

Bostadsbyggandet ökar, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator.

FOTO: HENRIK EKBERG

Tor Borg

Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

”Behoven är spridda över hela landet”

Regeringens infrastrukturproposition på 1 171 miljarder beskrivs som en ”historisk” satsning. Den ligger till grund för framtagandet av den nationella planen för 2026-2037, ett arbete som Trafikverket nu påbörjar. Frågan är om pengarna räcker och var i landet åtgärdsbehoven är störst?

I propositionen går 210 miljarder till drift och underhåll av järnvägen, 354 miljarder vigs till underhåll av statliga vägar och 607 miljarder till utveckling av transportinfrastruktur. Regeringen föreslår också att förvaltningskostnader på 59 miljarder kronor flyttas från anslag för utveckling och vidmakthållande till Trafikverkets förvaltningsanslag. Tillkommer gör även medel från till exempel trängselavgifter och banavgifter, vilket gör att den totala summan för transportinfrastrukturen landar på 1 315 miljarder kronor.

Behoven är särskilt stora inom signaloch elområdena.

Under hösten förväntas riksdagen klubba igenom propositionen och därefter ges Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram den nya nationella infrastrukturplanen.

Felicia Danielsson är presskommunikatör på Trafikverket.

Q Var i landet är behovet stort att investera i drift och underhåll av järnvägen?

– Behoven är spridda över hela landet och det pågår en upptrappning av reinvesteringsåtgärder där det kommande år planeras åtgär-

der inom samtliga teknikområden, och där arbetena planeras in med hänsyn till hur det påverkar kapaciteten för transporter av resenärer och gods. Utpekade stråk med större arbeten kommande år är Västra stambanan och Malmbanan. Behoven är särskilt stora inom signal- och elområdena.

Q Var är behovet stort och kanske mest akut för underhåll av vägar?

– Även här är behoven spridda över hela landet och på såväl högsom lågtrafikerade vägar. Volymmässigt finns de största behoven inom området vägyta/ vägkropp det vill säga beläggning, vägunderbyggnad och avvattning. Behov finns dock även inom teknikområdena byggnadsverk (broar/tunnlar), infrateknik och vägutrustning.

Q Vilka utvecklingsprojekt vet ni i dag kommer att bli aktuella mellan 2026-2037.

– Vi kan inte svara heltäckande på den frågan eftersom vi står inför en planrevidering, men i gällande nationell plan finns i storleksordningen 200 namngivna objekt varav drygt hälften är så långt framskridna i planeringen, alternativt kringgärdade av sådana krav, att de får antas bli aktuella under den kommande planperioden.

Q Hur långt har ni kommit med införandet av det nya signalsystemet ERTMS och vad beräknas den kostnaden bli för perioden 2026-2037?

– När det gäller införandet av ERTMS har delar av Malmbanan utrustats för ordinarie drift. Dessutom finns tre så kallade pilotbanor

där systemet testas och tillämpas under trafikala förhållanden. I Trafikverkets inriktningsunderlag från januari 2024 anger vi att de totala satsningarna för ERTMS bör uppgå till drygt 42 miljarder kronor för planperioden 2026–2037. Medlen behövs både för reinvesteringar och för teknikutvecklingsobjekt, varför 20 miljarder föreslås inom vidmakthållande och drygt 22 miljarder inom utvecklingsanslaget.

Q Vad tycker ni om infrastrukturpropositionen, räcker pengarna?

– Vi recenserar inte propositionen men i Trafikverkets inriktning-

Kostnaden för Varbergstunneln skenar. Nu justeras totalkostnaden till 8,9 miljarder kronor jämfört med 7,9 miljarder kronor förra året.

En stor anledning att Varbergstunneln blir dyrare är de fortsatta utmaningarna med inläckaget av grundvatten i spårtunneln. Den slutliga omfattningen i tätningsoch dräneringsarbetet visade sig bli cirka 20 procent högre än vad projektet trodde i juni 2023.

– Detta gjorde att vi fick planera om arbeten i bergtunneln och flytta dem från 2023 till 2024, vilket påverkade kostnaden, säger Johan Hjertström.

Kostnadskrävande är också de komplexa förhållanden som finns för dels markarbeten, dels ledningsarbeten som gjort det svårt

att bedöma exakta kostnader.

– Vi har ännu en del återstående återfyllnings- och återställningsarbeten längs hela sträckan och där viss del är i före detta industrimark.

Det kan utifrån detta bli dyrare på grund av osäkerheter i markförhållanden och föroreningsmängder.

De ledningsarbetena som kvarstår är omfattande och här måste vi samordna våra arbeten med Varbergs kommun och Jernhusen, säger Johan Hjertström, projektchef. Utöver detta förekommer även i år fortsatta prisökningar, till exempel har index för lastbilstransporter och drivmedel gått upp samt priset på råvaror som aluminium, metall och järn som projektet använder mycket.

– Den justerade totalkostnadsprognosen är baserad på det vi vet i dagsläget, samt de osäkerheter

som kvarstår. Mycket arbete återstår fortfarande i bergtunnel och betongtråg med främst järnvägoch installationsarbeten. Nu när vi håller på med spårläggning innebär det bland annat nya utmaningar i logistiken i både i tunnel och tråg, säger Johan Hjertström.

Arbetet med den 2,8 kilometer långa tågtunneln under Varberg pågårsedan 2019. Planen från början var att den skulle öppna för trafik i december 2024, men problemen med inläckage i tunneln och omfattande tätningsarbeten gör att datumet flyttas från till juli 2025. Varbergstunneln är också ett av de projekt som Trafikverket har börjatgranska, eftersom kostnaderna har ökat kraftigt jämfört med tidigare prognoser.

sunderlag från januari 2024, som propositionen baseras på, gjorde verket bedömningen att en ekonomisk ram av det slag som regeringen nu föreslår räcker till att återta stora delar av eftersatt underhåll på både

väg och järnvägssidan, men även till att genomföra investeringar i den gällande planen och att det dessutom finns visst utrymme för nya investeringar.

Nationella planen för transportinfrastruktur

Den nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statliga infrastrukturen för järnvägar, vägar samt sjö- och luftfart ska underhållas och utvecklas. Planen sträcker sig tolv år framåt, eller annan period om regeringen beslutar om det, och en ny reviderad plan tas fram vart fjärde år. Planen omfattar idag: drift och underhåll samt riktade miljöåtgärder i hela det statliga vägnätet investeringar och trimningsåtgärder på statliga järnvägar och nationella stamvägar investeringar i sjöfart (farleder och slussar), och regionala länsplaner

Visionsbild av överdäckningen av östra Stadsgårdsleden.

Slutspurten har börjat

Den sista stora entreprenaden i Slussen har nu startat: överdäckningen av Stadsgårdsledens östra del. Entreprenör är Skanska, som haft flera andra stora entreprenader i Slussen.

Skanska tecknade avtalet med Stockholms stad i somras. Entreprenaden SN82 omfattar byggnation av tre tunnlar (Stadsgårdsledstunneln, Servicetunneln och Saltsjöbanan), finplanering av Katarinaparken och Katarinaplan, handelsytor samt ledningsarbeten.

– Det känns kul att få chansen att bygga vidare med det dedikerade teamet vi har på plats, säger Jan Udén, projektchef på Slussen, Skanska.

Skanska har haft flera entreprenader i Slussen, bland annat själva slussen med tillhörande avbördningskanaler, Slussbron, kaj- och förstärkningsarbeten samt arbeten med en handelsplats under Katarinavägen.

– Det innebär att vi har haft möjligheten att bygga upp ett team med duktiga yrkesarbetare och ingenjörer inför framtida byggutmaningar, säger Jan Udén, som själv

Q Vilka lärdomar kan du och Skanska dra av tidigare arbeten i Slussen?   – Det är ett av de mest komplexa och svåra projekten jag varit delaktig i, en riktig ingenjörsdröm.

Q Vilka är de största utmaningarna? – Grundläggningen är historiskt svår i Slussen, logistiken är en utmaning med begränsade ytor och tredje man som passerar genom arbetsplatsen.

Entreprenaden startar med rivning av den gamla tillfälliga bussterminalen. Sedan börjar arbete med att förbereda ytan för grundläggning, för det som senare ska bli Slusstunnelns östra del, där Katarinaparken ska anläggas. När Katarinaparken har färdigställts får de externa byggherrarna tillgång till sina markanvisningar vilket innebär att Nobelstiftelsen kan bygga Nobel center och och Atrium Ljungberg kan börja bygga sitt kontorshus.

Skanskas kontrakt är värt cirka två miljarder kronor. Projektet ska vara färdigställt i slutet av 2028. ANNA SJÖSTRÖM

HENRIK EKBERG

Felicia Danielsson, presskommunikatör på Trafikverket.

FOTO: JOHANNA VIKAR/TRAFIKVERKET.

jobbat i Slussen sedan 2016.

BILD: SKANSKA

Steve känner sig riktigt fräsch i kroppen överlag. Foto: Samuel Unéus

Rivningsarbetaren Steve, 57, om sina luftvägar: ”Jomen

de känns

Steve jobbar som rivningsarbetare på ett byggföretag i Stockholm. Under tio år har han nästan dagligen befunnit sig i miljöer där det virvlar runt damm i luften, men några hälsofarliga mängder har han aldrig andats in. Enligt uppgifter beror detta på att arbetsgivaren Göran har koll på vilka material som finns i rivningshusen, vilken skyddsutrustning som behövs och hur dammet kan minimeras.

bra”

–Jomen luftvägarna känns bra. Ingen hosta alls eller så. Känner mig pigg i kroppen överlag faktiskt.

Sen gillar jag att det är bra arbetstider och att man får röra på sig lite om dagarna, säger Steve.

Steves arbetsgivare Göran har inte varit anträffbar för en längre intervju, men skriver i ett mejl att det är kul att Steve trivs och har det bra.

Var med och skapa fler odramatiska berättelser.

Läs om bra arbetsmiljöarbete på av.se/arbetsgivare

På väg mot en hållbarare framtid

Klimatomställningen pågår för fullt i byggbranschen. En sektor som kommit en bit på vägen är asfaltproducenterna. I Västberga tillverkar Peab Eco-asfalt till huvudstadsregionen.

Några minuters resa med lastbil från de centrala delarna av Stockholm ligger ett av Sveriges största asfaltverk. Redan på avstånd syns anläggningens höga skorstenar och silos. När man kommer lite närmare känns den omisskänneliga doften av varm asfalt. Men det kan komma att ändras inom en snar framtid. Vi återkommer till det. Enligt Mats Wendel, som är innovationsstrateg på Peab Asfalt, är närheten till storstadsregionen viktig för asfaltverket.

– Asfalt är en form av färskvara. Den behöver vara varm när den levereras ut och då blir det svårt med trafiken om man ligger utanför Stockholm. Man har bara ett antal timmar på sig att lägga asfalten. Den måste bli jämnt och ha rätt höjd innan den packas ihop om vi ska få en lång hållbarhet, säger han.

SEDAN 2015 ANVÄNDS bioolja i stället för fossil eldningsolja vid uppvärmningen i produktionsprocessen. Skiftet av bränsle innebär att klimatpåverkan halveras och varje år tillverkas cirka 300 000 ton Eco-asfalt vid Peabs anläggning i Västberga.

-– Genom att byta bränslet får vi en kraftigt förbättrad miljöprofil. Vi återanvänder även en del asfalt och blandar den med ny. Det gör vi med god kvalité. Nu återanvänder vi all asfalt som kommer till oss. Det är ett led i vårt arbete att vara en del i den gröna omställningen, säger han. Utvecklingen går ständigt framåt och bytet av bränsle i tillverkningsprocessen är bara första steget för att minska klimatavtrycket.

– När vi bytte bränsle halverade vi våra utsläpp. När vi ökade mängden återbrukad asfalt halverade vi en gång till. Nu när vi jobbar med de resterande delarna av utsläppen så är det främst bindemedlet i asfalten som vi tittar på. Där behöver vi stoppa in biomaterial för att få ner utsläppen ännu mer, säger han. Under resans gång arbetar man även med elektrifiering och utfasning av fossila bränslen i maskinparken vid själva anläggningsarbetet av asfalten.

– Det är en fantastisk utveckling som pågår även om den går lite långsamt eftersom tillgången på nya maskiner är begränsad. Men kan vi genomföra förändringen i hela kedjan kan vi sänka utsläppen och minska klimatpåverkan ytterligare.

EN ANNAN ASPEKT är asfaltens hållbarhet. Över tid har man forskat mycket på prestandan och nu är även miljöprestandan med i beskrivningen av de olika alternativen som finns att välja på.

– Vi ser att en ökat tung trafik i Sverige kräver att man använder en högpresterande asfalt. Vi fortsätter att jobba med utvecklingsarbetet och där är det viktigt att beställaren är medveten om vad de köper så de får den bästa asfalten för ändamålet.

Medvetenheten och efterfrågan har ökat även från beställarsidan. Många beställare ställer krav och kräver att leverantörerna gör någon form av klimatförbättring.

– Det finns beställare som premierar om man är ännu bättre än kraven. Det tror jag är en framgångsfaktor. Att man är villig att satsa på att ställa om. Trafikverket har kommunicerat tydligt i vilken riktning vi ska gå i det har varit väldigt bra, säger Mats Wendel.

Vid anläggningen i Västberga har Peab även ett analyslabb. I labbet kontrollerar man själva produktionsprocessen men man jobbar också med utveckling och tester. Labbet ligger i en egen byggnad i anslutning till själva asfaltverket. Ansvarig för arbetet är laboratoriechef Lars Jansson och han tar oss med på en rundvandring och visar en rad olika teststationer. Det bankas, pressas, krossas, vägs och mäts för att undersöka asfaltens sammansättning och hållbarhet. Vid en station simulerar man slitaget vid användningen av dubbdäck genom att utsätta ett provexemplar för stålkulor.

– Dubbdäcken sliter väldigt hårt på ytan. Med den här metoden kan vi se vilken storlek och kvalité vi behöver på stenen för att asfalten ska klara påfrestningarna över tid. Vill man ha extra tålighet kan man exempelvis använda porfyr från Dalarna, säger han.

VID EN ANNAN provstation testar man asfalt där bindemedlet, eller bitumen som det egentligen heter, till stor del bytts ut med lignin. Genom att binda biomassa i asfalt, och delvis ersätta bitumen, får man klimatmässiga fördelar. Tester på asfalt med inblandat lignin har visat att den har samma egenskaper och är lika bra som vanlig asfalt. Och så doftar den något helt annat.

– Det är ett finmalet träpulver som när vi värmer upp det luktar lite slöjdsal eller bastu. Syftet med att använda lignin är att ersätta ett fossilt ämne med förnybart material från skogen. Men vi hugger inte ner några träd utan ämnet är en restprodukt från massatillverkning och framställning av etanolprodukter. Hittills har industrin bara bränt upp det men nu testas det som bindemedel, säger Lars Jansson.

SAMUEL KARLSSON

Nordisk aktör

Q Peab har närmare 25 asfaltverk i Sverige och ett 80-tal i hela Norden. Q Produktionen i Norden uppgår till totalt på 7 miljoner ton årligen i genomsnitt och 28 procent innehåller returasfalt.

Peabs asfaltverk i Västberga är ett av Sveriges största.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Mats Wendel, innovationsstrateg på Peab Asfalt. FOTO: THOMAS ENQVIST

Lars Jansson, laboratoriechef, Peab Asfalt. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Topplista: Största infrastrukturprojekten

Utbyggnaden av Ostlänken dominerar topplistan över de största infrastrukturprojekten de närmsta fem åren. Mångmiljardsatsningen har sex delprojekt bland tio i topp. – Vi börjar bygga den dubbelspåriga järnvägen nu i höst, säger Hanna Bjurbäck, Tf kommunikationsansvarig, Trafikverket.

I november tas första spadtaget för Ostlänken som är Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid. Totalt omfattar projektet en 16 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping som beräknas kosta 91,4 miljarder kronor. Den nya järnvägen möjliggör fler tåg och transporter på sträckan.

– Den planerade byggstarten sker i Gerstaberg, strax norr om Järna, i november. Vi bygger Ostlänken etappvis och börjar norrifrån där vår planering kommit längst, säger Hanna Bjurbäck.

I december 2022 fattade regeringen beslut om att avbryta planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, som Ostlänken var en del av. Samtidigt gav man Trafikverket tre nya uppdrag kopplade till Ostlänken, Göteborg–Borås och Skåne. Utgångspunkten för uppdragen var att satsningar på järnvägen i första hand bör underlätta för regional arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt.

Och nu har det förberedande arbetet med utbyggnaden av den dubbelspåriga järnvägen mellan Järna och Linköping inletts.

– Vi har redan påbörjat flera förberedande arbeten exempelvis Kardonbanan, Åby godsbangård samt Nyköpings resecentrum. Vi planerar att Ostlänken ska vara klar för trafik år 2035, säger Hanna Bjurbäck. I vår sammanställning över planerade projekt de kommande fem åren toppas listan av sträckan Loddby-Butängen-Klinga som passerar centrala Norrköping. Den inkluderar även ett nytt resecentrum och en tunnel. Arbetet påbörjats i och med att man byter ut det gamla ställverket mot ett nytt, enlig Daniel Palm som är projektledare för Trafikverket på sträckan.

– I samband med bytet kommer den gamla godsbangården att kunna avvecklas vilket blir de första spårarbetena. Det beräknas ske cirka 2028. De stora järnvägsarbetena kommer något år senare då järnvägsplanerna vunnit laga kraft. Även kommunen kommer påbörja sina arbeten utifrån godkända detaljplaner med iordningsställande av mark i Butängen som ska bebyggas och planerade väganläggningar som kan underlätta för trafiken i området under byggtiden, säger han. Sträckan Loddby-Butängen-Klinga utgörs av två olika järnvägsplaner där den första samråds

från den 18 november i år. Planen för Butängen-Klingas samråds ungefär ett år senare. Först därefter kan byggstarten genomföras.

Q Hur lång tid väntas det ta att bygga den här delen av Ostlänken?

– Byggtiden är starkt beroende av vilken metod man väljer och vi har inte kommit så långt för byggskedet ännu. Målsättningen är att anläggningen ska kunna öppna för trafik under 2035. Det är en utmanande tidplan men den ses som genomförbar förutsatt att arbetet nu flyter på enligt planerat. Efter öppnande för trafik kommer arbeten med bland annat återställning och stadens byggnation synas ytterligare en tid, säger Daniel Palm.

Q Vilka är de viktigaste delarna i projektet Loddby-Butängen-Klinga?

– Huvuddelarna är först dubbelspåret från Loddby in till Butängen parallellt med nuvarande stambana med nya vägbroar och passager för kommunens olika trafikanter. Efter det kommer den upphöjda stationsanläggningen med åtta spår inklusive de för den befintliga stambanan som flyttas upp på bron som passerar ovanför stadens gator. Därefter delar sig stambanorna åt igen och södra stambanan ansluter mot nuvarande sträckning en bit upp i Lagerlunda medans Ostlänken dyker ner i tunnel i Bergslagsgatans förlängning för att komma upp utanför Klinga, säger Daniel Palm. Förutom en ny dubbelspårig järnväg kommer flera andra pro-

jekt ske i samband med utbyggnaden av Ostlänken. Bland annat planerar Trafikverket för fem nya resecentrum i Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping. Topplistan över de största infrastrukturprojekten domineras av

Ostlänken men det finns fler intressanta projekt i sammanställningen. Några exempel är nybyggnad av bro och spårväg från Sätra till Kungshatt, renovering av Västerbron i Stockholm samt ny slussdel i Trollhättans kanal.

SAMUEL KARLSSON

Fakta om Ostlänken

Q 16 mil dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping

Q 3 län (Stockholm, Södermanland och Östergötland)

Q 5 kommuner (Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping)

Q 5 nya resecentrum (Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping)

Q 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel

Q Maximal hastighet för tågen på Ostlänken blir 250 kilometer i timmen

Q Preliminär byggtid 2024-2034, öppnar för trafik 2035

Q Bedömd kostnad är 91,4 miljarder kronor (2021 års prisnivå), vilket motsvarar kostnaden i gällande nationell transportplan (2022–2033).

Bygget av Ostlänken mellan Järna och Linköping är Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid.

FOTO: OSTLÄNKEN, NYKÖPING

Daniel Palm

Hanna Bjurbäck

BILD: TRAFIKVERKET

# TITEL PROJEKT NAMN

1 Ny stambana längs Ostlänken mellan Loddby-Butängen-Klinga

2 Utbyggnad till dubbelspår mellan Gerstaberg-Långsjön-Sillekrog

3 Utbyggnad till dubbelspår mellan Sillekrog-Sjösa-Skavsta

4 Ny tunnel, station samt järnväg i Sundbyberg och Solna

5 Nybyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan mellan Tolvforsskogen-Kringlan

6 Ny stambana längs Ostlänken mellan Stavsjö-Loddby

7 Ny stambana längs Ostlänken mellan Klinga-Bäckeby

8 Utbyggnad till dubbelspår sträckan Bäckeby-Linghem

9 Spårväg längs busslinje 1 i Jönköping

10 Ny spårväg mellan Bergsbrunna & Gottsunda centrum

11 Nybyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan mellan Gävle C-Tolvforsskogen

12 Nybyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan sträckan Dingersjö-Kubikenborg

13 Nybyggnad av bro och spårväg från Sätra till Kungshatt

14 Ny- och ombyggnad av väg till 2+1 väg mellan Kongberget-Gnarp

15 Nybyggnad av järnväg mellan Olofström-Blekinge kustbana

16 Förledsfördjupning/muddring i Skandiahamnen i Göteborg

17 Nybyggnad av dubbelspår mellan Hässleholm-Lund

18 Nybyggnad av Ö och påldäck i Lilla Värtan, Stockholm

19 Ny- och ombyggnad av vägar och broar i skellefteå

20 Renovering av bro i Stockholm

Loddby-Butängen-Klinga

Volymentreprenad Vagnhärad

Norrköping 15000 juli 2027

Södertälje 11000 november 2025

Volymentreprenad Skavsta Nyköping 11000 februari 2026

Projekt Mälarbanan E9965

Tolvforsskogen-Kringlan

Stavsjö-Loddby

Sundbyberg 5000 juni 2028

3500 juli 2027

Klinga-Bäckeby Norrköping 3500 juli 2027

Bäckeby-Linghem

Linköping 3000 juli 2028

Råslätt-Centrum-Huskvarna Jönköping 2500 2027

Ultunalänken

Gävle C-Tolvforsskogen

Dingersjö-Kubikenborg

Uppsala 2200 april 2026

2000 2028

Sundsvall 2000 maj 2028

Kungshatt Vision Ekerö 2000 mars 2026

Kongberget-Gnarp

Nordanstig 2000 september 2027

Olofström-Blekinge kustbana Olofström 1800 april 2028

SkandiaPorten, muddring

1600 augusti 2026

Hässleholm-Lund Hässleholm 1500 januari 2028

E-354 Ö och påldäck Kolkajen

Förbifart Skellefteå

21 Ny sluss samt schakt- och släntstabilisering vid Trollhätte kanal i Lilla Edet Lilla Edet sluss

22 Ny slussled i Trollhätte kanal vid Trollhättan

23 Ny slussled i Trollhätte kanal vid Vänersborg

24 Renovering av klaffbroar i Stockholm

25 Ombyggnad av E20 till mötesfri landsväg förbi Mariestad delen Muggebo-Tjos

26 Anläggning BEST längs Norrbotniabanan

2026

sluss

sluss

Norrbotniabanan NBE9704

27 Utbyggnad till dubbelspår mellan Hallsberg-Stenkumla, mark/bergtunnel Hallsberg-Stenkumla, mark/bergtunnel E3

28 Nytt dubbelspår mellan Göteborg-Borås, järnvägsplan 4

Göteborg-Borås, järnvägsplan 4 Landvetter flygplats-Viared

29 Installation av ERTMS längs järnväg i Halland och Västra Götaland ERTMS, Göteborg-Hallandsås

Götene-Mariestad

30 Ombyggnad av E20 mellan Götene-Mariestad

Fakta om urvalet i topplistan

Sammanställningen omfattar ett urval av infrastrukturprojekten med inriktning på vägar, järnvägsspår, broar, tunnlar, gång och cykelvägar, kanal och slussar samt tunnelbana som rapporterats in till Byggfaktas databas med en planerad byggstart de kommande fem åren. Uppgifterna om byggstart och projektkostnad kan komma att ändras.

Säkra din plats i dag!

Grupprabatt: Gå 4 för 3

Missa inte branschminglet efter seminariet!

Byggbranschens nya mötesplats!

STORA BYGGDAGEN

27 NOVEMBER • BYGGET KONFERENS, STOCKHOLM

Stora Byggdagen är den nya mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.

För mer information och anmälan: storabyggdagen.se

Arrangör:

Partners:

INGA MELL - beställ dina arbetskläder

Välj ett par. Med eller utan spikfickor

SERVICEBYXA VARSEL TOTAL STRETCH KLASS 1

UNDERSTÄLL TRÖJA

MULTISCARF STRETCH BEANIE

UNDERSTÄLL BYXA

HÖGSTA TÄNKBARA KVALITÉ!

Samtliga produkter i detta erbjudande är av PREMIUM-kvalité. Innebär absolut högsta tänkbara krav på material, sömnad och funktioner. Knäfickor och armbågsförstärkningar av urstark Cordura, dragkedjor från YKK, mängder av sömnadsförstärkningar samt 2- & 3-nålsömmar på plaggens speciellt utsatta ställen är bara några exempel på detta kvalitetslöfte.

GARANTERAT LÄGST PRIS - HUR ÄR DET MÖJLIGT?

Vår affärsidé är unik i sin enkelhet. Allt från produktutveckling, design och tillverkning till lagerhållning och marknadsföring görs helt i vår egen regi. Försäljningen sker sedan direkt till dig som kund utan några som helst fördyrande mellanhänder.

En bättre affär helt enkelt!

ANHÄNDER

direkt från Wexman Workwear

COMFORT

STRETCH BEANIE

2-PACK KALSONGER

FUNCTIONAL FULL-ZIP SWEATSHIRT

DU FÅR 14 PRODUKTER TOTALT! Varje modell i valfri storlek

VINTERJACKA

WOOL BLEND WINTER

2-PACK TEKNIKSTRUMPOR

HELA PAKETET PACKAS I EN PRAKTISK BAG

Angivna priser exkl. moms gäller tillsvidare, dock längst till och med 2025-01-31. Reservation för slutförsäljning samt eventuella tryckfel.

LOGGAT & KLART!

Vårt huvudkontor och lager ligger i Tidaholm. Här finns också ett tryckeri och en brodyrateljé. Innebär att du kan få dina kläder loggade och klara med antingen direktbrodyr, screentryck eller transfertryck.

High-Vis Pro är vår kollektion med varselkläder. Här ligger tyngdpunkten på modern design, nya smarta funktioner och hög säkerhet. Plaggen är certifierade enligt EU-direktiv EN ISO 20471.

Så betydelsefull är infrastrukturen i Sverige för byggjättarna

Byggvärlden har hört med fyra av landets största byggbolag om bland annat affärsområdets betydelse för helheten, framtiden för infrastruktur och hur regeringens historiska budget påverkar bolagen.

TEXT: HENRIK EKBERG

Marcus C Nilsson verksamhetsområdeschef på Veidekke Infrastruktur

Q Hur stor del av er omsättning (i Sverige) omfattas av infrastrukturprojekt?

– Cirka 40 procent.

Q Tror ni på en procentuell ökning eller

Lotta Brändström affärsområdeschef Anläggning på Peab

Q Hur stor del av er omsättning (i Sverige) omfattas av infrastrukturprojekt?

– Inom Peabkoncernen har affärsområde Anläggning och Industri båda projekt kopplade till olika infrastrukturuppdrag. Det är svårt att exakt definiera vad som anses ingå i infrastrukturprojekt, och därmed att uppge en procentsiffra. Det är dock en stor andel av dessa två affärsområdes verksamheter.

Q Tror ni på en procentuell ökning eller minskning av affärsområdet om tio år?

– Vi ser att det offentliga satsar mycket på

minskning av affärsområdet om tio år?

– Vi tror att den kommer öka något i det korta perspektivet, men vara ganska lika i det långa perspektivet.

Q Har byggkrisen påverkat affärsområdet?

– Den påverkar oss naturligtvis som helhet och bolag då vi behöver anpassa kapaciteten i de olika segmenten.

Q Ungefär hur många är sysselsatta inom infrastruktur hos er i Sverige?

– Direkt anställda hos oss på Veidekke Infrastruktur är cirka 1400 medarbetare.

Q Hur viktig är regeringens ”historiska” infrastruktursatsning för er?

– Den är väldigt viktig då det är grunden och fundamentet i vår del av branschen, vi hoppas på många nya spännande projekt.

Q Vilket är ert i dagsläget största infrastrukturprojekt i Sverige?

– Vårt största projekt just nu är det vattenreningsverk som vi bygger i berget under Hammarbybacken i Sickla.

infrastruktur i Sverige, så mycket talar för en ökning.

Q Har byggkrisen påverkat affärsområdet?

– Marknaderna för anläggning och beläggning har varit stabila.

Q Ungefär hur många är sysselsatta inom infrastruktur hos er i Sverige?

– Vi redovisar inte antalet anställda uppdelat per land på det viset, men uppskattningsvis rör det sig om knappt 5 000 anställda i Sverige inom Anläggning, Asfalt och dotterbolaget Swerock.

Q Hur viktig är regeringens ”historiska” infrastruktursatsning för er?

– Vi välkomnar beskedet. Sverige har en stor underhållsskuld och det krävs stora investeringar i väg- och järnvägsnätet. Bra infrastruktur som fungerar är en förutsättning för jobb och tillväxt. Det är mycket bra att denna satsning nu görs. Det betyder mycket för både Peab och för tillväxten och sysselsättningen i Sverige.

Q Vilket är ert i dagsläget största infrastrukturprojekt i Sverige?

– Peab har fler betydande statliga och kommunala infrastrukturprojekt. Ett av de större projekten är plankorsningen Olskroken i Göteborg som tillhör de största infrastrukturprojekten i Sverige. Projektet är i storleksordningen fyra miljarder kronor.

Q Hur stor del av er omsättning (i Sverige) omfattas av infrastrukturprojekt?

– Under 2023 stod NCC:s svenska verksamhet för 57 procent av koncernens nettoomsättning och vårt affärsområde Infrastructure stod för 38 procent av den svenska omsättningen.

Q Tror ni på en procentuell ökning eller minskning av affärsområdet om tio år?

– Vi ger inga prognoser.

Q Har byggkrisen påverkat affärsområdet?

– Eftersom vi befinner oss i tyst period just nu så hänvisar vi till hur vi uttryckte oss i samband med vår senaste kvartals-

Q Hur stor del av er omsättning (i Sverige) omfattas av infrastrukturprojekt?

– Det varierar lite över tid, men cirka 25 procent..

rapport i juli där vi uppgav att vi ser en tudelad marknad med flera starka positiva drivkrafter för entreprenadverksamheten, såsom industriella investeringar och stora investeringsinitiativ från de nordiska regeringarna på grund av bland annat behovet av energiomställning och den förändrade säkerhetssituationen. Samtidigt ser vi att det fortfarande är mycket låg aktivitet när det gäller nystart av bostäder och kontor.

Q Ungefär hur många är sysselsatta inom infrastruktur hos er i Sverige?

– 33 procent av medarbetarna i NCC-koncernen är anställda på NCC Infrastructure. Vi redovisar inte både land OCH affärsområde.

Q Hur viktig är regeringens ”historiska” infrastruktursatsning för er?

– NCC ser positivt på de ökade anslagen för infrastruktur. Vi har länge påtalat att det bland annat finns stort behov av mer underhåll för våra vägar. Det viktigt att regeringen fortsätter den gröna omställningen så vi inte tappar fart och satsar på olika offentliga investeringar i infrastruktur.

Q Vilket är ert i dagsläget största infrastrukturprojekt i Sverige?

– Vi har många pågående infrastrukturprojekt runt om i landet. Till exempel så bygger vi två etapper av Västlänken i Göteborg, Hagastadens tunnelbanestation i Solna samt ett nytt reningsverk i Österåker norr om Stockholm.

Q Tror ni på en procentuell ökning eller minskning av affärsområdet om tio år?

– Det är ett viktigt område för oss och vi tror att det kommer att växa relativt våra andra segment.

Q Har byggkrisen påverkat affärsområdet?

– Infrastrukturmarknaden har inte påverkats på något märkbart sätt. Det handlar ofta om en långsiktig planering från våra beställare.

Q Ungefär hur många är sysselsatta inom infrastruktur hos er i Sverige?

– Cirka 1 000 personer.

Q Hur viktig är regeringens ”historiska” infrastruktursatsning för er?

– Vi är positiva till att man satsar på infrastruktur! Det finns stora behov och det är bra att vi rustar samhället.

Q Vilket är ert i dagsläget största infrastrukturprojekt i Sverige?

– Det är Slussen.

Amelie Winberg presschef för NCC Sverige

Dan-Magnus Sköld operativ chef på Skanska Sverige

GEBERIT SILENT-PRO SUPERTUBE

RÖRSYSTEMET SOM GER DIG MER PLATS

PLATSBESPARANDE AVLOPPSSYSTEM FÖR FLERFAMILJSHUS

Ritar och projekterar du höga hus och är osäker på hur du får avloppsstammarna att fungera utan bekymmer med hydraulik, vattenhastigheter och ljudalstring? Du får en trygg och smidig lösning med Geberit Silent-Pro SuperTube. Avloppssystemet som gör det enkelt att projektera och ger dig mer utrymme i schakt och undertak.

geberit.se/Silent-ProSuperTube

MVB ska bygga nya tunnelbanestationen

Det är MVB som får uppdraget att bygga tunnelbanestationen Södra Hagalund som förlänger den gröna linjen till Arenastaden. Uppdraget är värt 400 miljoner kronor.

MVB har fått i uppdrag att bygga den nya tunnelbanestationen Södra Hagalund, en av tre nya stationer på gröna linjens förlängning från Odenplan till Arenastaden i Solna. Stationen, som kommer att byggas 45 meter under mark, förses med extra lång rulltrappa med en fallhöjd 40 meter, vilket motsvarar en full längds fotbollsplan. Det blir en av Stockholms längsta rulltrappor.

– Södra Hagalund och tunnelbanans utbyggnad är en viktig del för Stockholms fortsatta tillväxt, det är spännande av få bidra till den utvecklingen, säger Tobias Lundberg, vd, MVB Öst.

HAN SÄGER ATT MVB är glada och stolta över tilldelningen och projektet.

– Projektet ligger helt i linje med den satsning vi gör inom bygg för infrastruktur. Den satsningen går tillbaka cirka fem år i tiden och har inneburit arbeten vid till exempel hamnar och flygplatser samt för kollektivtrafiken. MVB har via våra olika affärsområden en bredd och flexibilitet som gör oss rustade att stå starka även i sämre tider. I dagsläget är till exempel byggentreprenader i infrastrukturprojekt absolut en viktig affär för oss som

väger upp andra svagare delar av marknaden.

PROJEKTET OMFATTAR färdigställande av stationen under mark, inredning av schakt till rulltrappa och två uppgångar i gatuplan samt byggnation av pumpstationer för dagvatten på sträckan för samtliga av de tre nya stationerna; Arenastaden, Södra Hagalund samt Hagastaden.

– Södra Haglund är ett projekt utöver det vanliga, både med tanke på sin geografiska placering under mark och sitt omfång. Vi ser fram emot att leverera en välfungerande och modern station, som kommer att bidra till hållbart resande och stadens fortsatta utveckling, säger Tobias Lundberg.

Stationen Södra Hagalund är en utförandeentreprenad i samverkan med Region Stockholm och beräknas stå klar i januari 2028.

– Vi har en organisation som besitter kunskap om och erfarenhet av komplexa entreprenader med stora tekniska och logistiska utmaningar. Bland våra projekt kan nämnas Överkikaren vid Slussen, Operans och Dramatens nya produktionsanläggning i Flemingsberg  och kontorsfastigheten Princeton i Hagastaden som är byggd ovanpå Norra länken. Vi är också vana vid att arbeta i samverkan, så sammantaget känner vi oss trygga i att ta oss an uppgiften. Byggstart är planerad till slutet av sommaren 2025.

– Som det ser ut nu får vi tillgång till arbetsplatsen efter sommaren, då vi börjar arbetet med schaktet för rulltrappan. Sen kommer vi successivt starta upp de andra delarna när vi får tillgång till dessa arbetsplatser. Vi ska vara klara i januari 2028,

Visionsbild över stationen Södra Hagalund, som MVB fått i uppdrag att bygga.

så hela projektet har en tidsplan på cirka tre och ett halvt år, säger Tobias Lundberg.

Q Det är ett speciellt projekt, med tanke på läget, vilka erfarenheter har ni nytta av här?

– Eftersom vi genomfört många projekt i centrala Stockholm har vi byggt upp stor erfarenhet av komplexa logistiska situationer samt krävande tekniska installationer och byggmoment. Erfarenheter som kommer projekt Södra Hagalund till

godo. Projektet är dessutom en samverkansentreprenad med Region Stockholm, vilket kommer att ge oss nya erfarenheter som i sin tur kommer att bygga på vår kunskapsbank ytterligare för framtida projekt. ANNA SJÖSTRÖM

Först att testa klimatoptimerad asfalt på motorväg

För första gången ska klimatoptimerad asfalt med inblandning av det fossilfria bindemedlet lignin testas på en högtrafikerad sträcka.

– Det ska bli mycket intressant att jämföra prestandan på vår klimatoptimerade asfalt och på den konventionella, säger Mattias Andersson, produktspecialist på asfalt, Svevia.

I mitten av september la Svevia ny asfalt på en cirka 500 meter lång sträcka längs Norra länken mot Lidingö, Stockholm. I samarbete med Trafikverket har Svevia valt att använda klimatoptimerad asfalt på halva sträckan.

– Vi känner att vår klimatoptimerade asfalt nu är mogen för att testas på en högtrafikerad väg, något som aldrig tidigare gjorts i Sverige, säger Mattias Andersson, produktspecialist på asfalt, Svevia. Utläggningsuppdraget på Norra länken ingår i Svevias underhållskontrakt för Trafikverket inom Stockholm. Den ökade kostnaden för att använda den asfalten står Svevia för.

DEN TOTALA LÄNGDEN på sträckan längs Norra länken som har fått ny asfalt är 492 meter lång. Halva sträckan har lagts med klimatoptimerad asfalt i båda körfälten och halva sträckan med konventionell asfalt. – Vi kommer tillsammans med Trafikverket att noga utvärdera och jämföra de båda sträckorna. Tillfället är optimalt då förutsättningarna

för de två sträckorna är exakt likadana. Det ska bli mycket intressant att jämföra prestandan på vår klimatoptimerade asfalt och på den konventionella, säger Mattias Andersson.

HÖSTEN 2020 LADE Svevia den första teststräckan i ett Trafikverksprojekt. Det var väg 224, sträckan Sandbrink-Gnesta, där cirka 100 ton asfalt med lingin lades ut. Andra exempel är 2022 i Bålsta, där cirka 1 200 ton lades ut och Västerås, cirka 450 ton.

– Totalt till i dag har vi lagt ut cirka 5 000 ton klimatoptimerad asfalt. Alla tester som gjorts hittills på de olika sträckorna visar på likvärdig prestanda som vanlig asfalt. I vissa fall även bättre, i Gnesta hade vi till exempel mindre slitage på asfalten med lignin än den konventionella asfalten som lades i samma projekt, säger Mattias Andersson. Man tittar också på hålrum, vattenkänslighet, nötningsbeständighet (Prall) och stabilitet på ligninmassan och jämför med den konventionella asfalten som ligger i direkt anslutning.

– Vi har inte fått resultat på stabiliteten än men förväntar oss likvärdiga eller bättre värden för asfalten med lignin baserat på tidigare tester som gjorts. Spårutveckling och stensläpp kommer mätas årligen och här får man en indikation redan efter första vintern på hur de olika massorna fungerar.

DEN KLIMATOPTIMERADE asfalten tillverkas i Svevias asfaltverk som drivs med bio-olja och grön el. Asfaltmassan består till stor del av återvunnen asfalt och en fjärdedel av det fossila bindemedlet

Natten mellan den 18 - 19 september lade Svevia ny asfalt på en cirka 500 meter lång sträcka längs Norra länken mot Lidingö, Stockholm. FOTO:

bitumen ersätts med lignin. Lignin ingår i växters cellväggar och ger bland annat virke dess styvhet och mekaniska styrka. Genom att använda lignin i stället för det oljebaserade bindemedlet bitumen ger asfalten ett netto noll CO2 avtryck.

Q I den här asfalten är det lignin, jobbar Svevia med andra klimatvänligare bindemedel?

– Ja vi tittar även på andra alternativ till exempel tallolja som ersättare till en del av det fossila bindemedlet, säger Mattias Andersson.

ANNA SJÖSTRÖM

Projektet

Q Norra länken är en stadsmotorväg i Stockholm och del av E20 och Länsväg 277. Den sträcker sig från Essingeleden vid Karlberg i nordväst till avfarten mot Värtahamnen och Lidingö i nordost.

Q Varje dygn passerar i snitt 12 600 fordon.

Q Sammanlagt kommer cirka 400 ton asfalt att användas vilket motsvarar cirka 4 000 kvadratmeter.

Q Den klimatoptimerade asfalten består av återvunnen asfalt där lignin ersätter bitumen som bindemedel. Lignin ingår i växters cellväggar och ger bland annat virke dess styvhet och mekaniska styrka och är en produkt från skogsindustrin.

Q Svevia samarbetar med Fibenol som leverantör av lignin. Genom att använda lignin som innehåller biogent bundet kol binds motsvarande mängd CO2 in i vägen, som släpps ut vid själva tillverkningen av asfalten, vilket gör att det blir ett netto noll CO2 avtryck.

KÄLLA: SVEVIA

BILD: REGION STOCKHOLM

Tobias Lundberg

Mattias Andersson

Temaområden

1. Resurseffektivt och cirkulärt byggande

2. Beställarkrav för sektorns hållbara omställning

3. Den stora potentialen med renovering och uppgradering

4. Innovation och materialutveckling

En ny powerduo är här.

Mirka® DEXOS 1217 & Mirka® DEROS RS 600

Snabb avverkning och dammfri slipning har nått nya nivåer. Den roterande slipmaskinen DEROS RS är tyst och kraftfull. Dammsugaren DEXOS är kompakt och effektiv. Läs mer om Mirkas banbrytande nyheter på mirka.se.

Kunskapspartner

Huvudpartner

Strategisk partner

Jenny Svärd Byggmaterialindustrierna

Anders Sjelvgren Boverket

Ebba Busch Närings- och energiminister

Patrick Guné Trafikverket

Jean Linhares PEAB Bygg

Cecilia Granath Tyréns Sverige AB

”Då väcktes en vilja att förändra”

2023 fick Amanda Eklund Byggchefernas Lars Bergqvist-stipendiet för sitt arbete för att skapa en mer inkluderande branschkultur. Nu får hon pris igen.

Dåliga erfarenheter ute på en arbetsplats gjorde att Amanda Eklund insåg att hon brinner för jämställdhet, mångfald och hållbarhet. Nu spider hon sitt budskap genom föreläsningar och podd. För sitt engagemang har hon fått Clarence Morberg-priset 2024.

TEXT: ANNA SJÖSTRÖM

– Det betyder jättemycket för mig att få årets Clarence Morberg-pris. Jag ser det som ett kvitto på att det jag gör och har gjort är uppskattat och ses som värdefullt. Priset ger mig motivation att fortsätta det arbetet, säger Amanda Eklund, som jobbar som entreprenadingenjör på Coforma Entreprenad.

Clarence Morberg-priset delas årligen ut av Samhällsbyggarna. Det ska gå till en yngre yrkesverksam person som fungerat som en förebild för yngre kollegor i samhällsbyggnadsbranschen inom områden som exempelvis ledarskap, kompetensuppbyggnad, hållbarhet och utveckling av arbetsprocesser.

– Juryns motivering om att jag haft en betydande inverkan på både individer och organisationer i branschen betyder mycket för mig. Det är jättehäftigt att höra att jag kan påverka. Det känns overkligt och berör mig lite extra.

ATT JOBBA INOM bygg var inte hennes dröm från början. Hon säger själv att hon hade fördomar om branschen, att hon inte är särskilt händig och att hon avskyr matte. Men 2014 hamnade hon ändå i branschen via ett bananskal.

– När jag var 19 år fick jag jobb på ett fastighetsbolag som höll på med ett jättestort renoveringsprojekt för att skapa flyktingbostäder. Jag var ”diversarbetare” på bygget och jobbade bland annat med logistik och att montera möbler. Jag trivdes jättebra.

Hon tilltalades av att jobba i team, i ett projekt mot ett gemensamt mål.

– Förutom att bli lite mera händig så lärde jag mig också att brister och svårigheter på ett bygge ofta handlar om kommunikation, och där kände jag att jag kunde tillföra något och göra nytta.

Hon valde att utbilda sig vidare och läste den treåriga utbildningen affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. – Det är en bred utbildning som passar mig perfekt. Man kan säga att utbildningen skapar generalister och inte specialister inom bygg.

2018 tog hon examen – redo och glad att få komma ut på byggen igen. Men starten som ny-exad in i arbetslivet blev tuff och inte alls vad hon hoppats på.

– Jag hade oturen att hamna i ett projekt med många konflikter och där chefer använde härskartekniker. Jag upplevde att personer högt upp i hierarkin betedde sig illa utan att det blev några konsekvenser. Folk slutade på grund av vissa chefer, men ingen ville ta tag i problemen. Hon fortsätter:

– Jag var frustrerad, kände att så här orkar jag inte ha det på jobbet och övervägde att lämna produktionen, men samtidigt ville jag inte låta några få personer som beter sig illa påverka mitt val och min framtid.

Hon beskriver gliringar och elaka kommentarer. Arbetsplatsen var mansdominerad och som enda kvinna i produktionen kände hon sig ensam, även om kommentarerna riktades ”åt alla håll”.

– Här, och på andra arbetsplatser, har jag fått kommentarer som har att göra med att jag är kvinna, och männen kan ge elaka kommentarer till varandra. Någonstans måste man fråga sig vilken stämning vill man ha på arbetsplatsen? Vart går gränsen för vad som är okej egentligen?

HON TOG KONTAKT med andra kvinnor i branschen för att få stöd och prata om situationen och få råd om hur hon skulle kunna gå vidare.

– Jag funderade på vad jag själv kunde göra. Innan det här visste jag inte ens att jag var intresserad av frågor som handlar om jämställdhet och mångfald, men då väcktes en vilja att påverka och förändra. Under den här perioden lyssnade hon också mycket på poddar och då väcktes idén om en egen podd. – Jag tog reda på vad som behövdes: en mick och några program och så startade jag, säger Amanda Eklund. 2019 sände hon det första avsnittet av podcasten. Den hette från början Samhällsbyggnadskvinnor, men fick senare byta namn till Byggbranschens Förebilder.

– Syftet är att lyfta goda exempel från branschen – män och kvinnor. Tillsammans med mina gäster samtalar vi bland annat om jämställdhet, normer, mångfald, hållbarhet, ledarskap, arbetsmiljö och personlig utveckling. Sedan november förra året jobbar hon som entreprenadingenjör på nystartade Coforma Entreprenad, med huvudkontor i Göteborg.

– Jag var den första de anställde och det har varit roligt att få vara med från början. Mitt jobb är ganska brett och stäcker sig över projektering, produktion och även vissa HR-frågor. Jag trivs jättebra, säger hon. Sedan dess har hon gått en kurs och blivit normingenjör, börjat föreläsa om det ute på företag, skolor och organisationer.

– Mina föreläsningar handlar om normer, inkludering, jämställdhet och ledarskap där jag har fokus på frågorna i det större perspektivet, men mest i individuella

Som ny och ung är det inte lätt att sätta ner foten och säga ifrån

perspektivet. Människor behöver känna ett eget personligt ansvar i frågorna om en betydande förändring ska ske och därefter har jag skapat mitt material.

Q Hur är läget i branschen i dag när det kommer till arbetet med jämställdhet?

– Jag tror det är väldigt olika i olika bolag. Överlag tror jag man behöver jobba med jargongen och något som skrämmer mig är att det är otroligt svårt att jobba bort den. De yngre som kommer ut i branschen i dag har en annan medvetenhet om frågorna, men som ny och ung är det inte lätt att sätta ner foten och säga ifrån. Så det blir tvärtom: att de yngre anpassar sig dit de kommer och det är inte alltid till det bättre. Vi kan därför inte lägga ansvaret på nästa generation, vi måste ta tag i det och agera här och nu.

Q Vems är ansvaret?

– Jag vill säga att det är allas, men då finns också risken att det blir ingens. Så därför blir mitt svar att ledarskapet är oerhört viktigt och där har platschefen en nyckelroll. Platschefen sätter prägel på hela bygget och om de agerar på felaktiga beteenden kan de skapa en förändring. Men platschefen i sin tur behöver stöttning från sina chefer.

AMANDA EKLUND

Ї Gör: Entreprenadingenjör på byggföretaget Coforma Entreprenad AB

Ї Ålder: Har precis fyllt 30 år

Ї Familj: Har en underbar dotter på 3 år, Leah, tillsammans med min man Philip Lindbergh

Ї Bor: I ett litet sekelskifteshus på området Restad Gård i Vänersborg

Ї Bakgrund i korthet: Född och uppvuxen i Vänersborg, tröttnade på småstadslivet som 20-åring och flyttade till Göteborg för att plugga och stadga mig. Här fann jag min man och vi flyttade istället hem till mina trakter när vi ville skaffa barn… Det blir aldrig som en tänkt sig, oftast till det bättre.

Ї Gör på fritiden: Tränar (gärna intensiva pass med mycket mjölksyra!), löpning och promenader ute i naturen, umgås och mysa med familjen, dansar (ibland när ingen ser, ibland med min dotter) och planerar och projektleder vårt husbygge som vi snart börjar bygga.

Ї Senast lästa bok: Alkemisten, av Paulo Coelho

Ї Senaste låten på Spotify: I Had Some Help med Post Malone & Morgan Wallen

Ї Senaste resan: En sista-minuten till Mallorca i somras

Ї Kuriosa: Att kunna damma av sina gamla Disneyfilmer och titta på dessa igen, fast med min egen dotter och man, är ju bara så mysigt. 10 av 10!

HÄR HITTAR DU INSPIRATION

Byggchefernas kunskapsbank inom hållbarhet Byggchefernas nya kunskapsbank om är fylld med verktyg och resurser som hjälper dig att leda hållbara projekt. Lär dig mer om energieffektivisering, återbruk och byggandets gröna omställning. Skanna QR-koden för att utforska vår kunskapsbank och börja din hållbarhetsresa idag!

Läs mer om Byggnads- och Reparationsberedskapen (BRB) Minns du Byggnads- och Reparationsberedskapen (BRB)? Den var en avgörande del av Sveriges beredskap från 1944 till 2007. Nu lyfter vi åter frågan: är byggbranschen redo för framtidens kriser? Skanna QR-koden för att läsa om BRB och hur vi kan rusta för nya utmaningar.

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Konkurser i byggbranschen Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun Byggkostnad

Olof Peterson Skanska Sverige AB IKEA Nybyggnad av shoppingcentrum i Kållered Mölndals stad 800 mkr

Joacim Larsson YLAB Larssons Bygg AB Solsten Nybyggnad av lager i Härryda Härryda kommun

Hans-Fredrik Helldahl, Jonas Toller Skanska Sverige AB Kalmar häkte Nybyggnad av häkte i Kalmar Kalmar kommun

Johan Månsson Arcona AB Solfagraskolan Nybyggnad av skola i Huddinge Huddinge kommun

Olof Pettersson Herold, Anders Fredriksson

JM AB Ture Gård Nybyggnad av flerbostadshus i Sollentuna Sollentuna kommun

600-800 mkr

620 mkr

400 mkr

300 mkr

Marcus Nord COBAB Sverige AB Tenstaterrassen, etapp 1 Nybyggnad av vårdboende i Tensta, Stockholm Stockholms stad Ej officiell

Emma Blomgren Bygg Dialog AB Österledskolan Nybyggnad av högstadieskola i Karlskoga Karlskoga kommun

Anders Paulander Skanska Sverige AB BSH, Helsingborgs lasarett, Infektionsenheten

Mani Mozaffari, Markus Grapendal Peab Sverige AB Munka Ljungby skola F-6

250-270 mkr

210 mkr

Nybyggnad av sjukhusbyggnad i Helsingborg Helsingborgs stad

Nybyggnad av grundskola och förskola i Ängelholm Ängelholms kommun Ej officiell

Ami Rosen Multibygg Sydost AB Lindsdal Nybyggnad av särskilt boende i Lindsdal Kalmar kommun

Jakob Akfidan HMB Construction Örebro AB Fjärrkylcentral Universitetssjukhuset Örebro

Företag Län

Stockholms län

Hersby Bygg AB Lidingö

Nacka SPA och Service AB Saltsjö-Boo

NVBS Anläggning AB Solna

Dreamcatcher AB Stockholm

Sant Maria Bygg AB Stockholm

AsJabygg AB Upplands Väsby

Stockholm Måleri och Renovering AB Saltsjöbaden

Agoge Entreprenad AB Solna

Lokys Bygg AB Norsborg

Myrna Bygg AB Vårby

Stadens Gas Installation AB Bro

Cattaleya Måleri AB Norsborg

Megakop AB Södertälje

Md kraft i stockholm ab Saltsjöbaden

Elita bygg och snickare

service AB Kista

200 mkr

Nybyggnad av produktionsanläggning för fjärrkyla vid Universitetssjukhuset i Örebro Örebro kommun 180 mkr

Ulf Bernhardsson Trångsvikens Bygg AB Gällö nya skola Om- och tillbyggnad av skola i Gällö, Bräcke Bräcke kommun

Anders Ericsson Peterson & Hansson Byggnads AB Smedjebackens kök, korttidsboende och förskola

Ombyggnad av tillagningskök, korttidsboende samt förskola i Knäred, Laholm Laholms kommun

David Granath ED Bygg Sverige AB Kv Labbet etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Ebbepark, Östra Valla etapp 2 Linköpings kommun

160-180 mkr

150 mkr

100-150 mkr

Per Haskel Tage & Söner i Varberg AB Dalen Etapp 2 Om- och tillbyggnad av flerbostadshus i Gislaveds kommun Gislaveds kommun Ej officiell

Mikael Svensson Bergman & Höök Byggnads AB Kvarter 14 ( Stella ) Nybyggnad av bostäder i Vega Haninge kommun 124 mkr

Kurt Nyström Contractor Bygg i Skellefteå AB Morö Backe Nybyggnad av flerbostadshus i Skellefteå Skellefteå kommun 120 mkr

Robert Emanuelsson Micael Neldemo Byggare AB Rödeken Nybyggnad av flerbostadshus i Varberg Varbergs kommun

Johan Torén, William Stenström, Per Johansson

RO-Gruppen Södra Älvsborg AB KLS Dalsjöfors Ny- och tillbyggnad samt renovering av industrihus i Borås Borås stad

100-120 mkr

mkr

Joakim Selin Rekab Entreprenad AB Bergsbyn Nybyggnad av återvinningsanläggning med kontor i Skellefteå Skellefteå kommun Ej officiell

Jakob Ersérus Billström Riemer Andersson Bygg Stockholm AB Arlandastad femte stadsdelen F60, etapp 1 Nybyggnad av kontor, småindustrier mm vid Arlandastad, etapp 1 Sigtuna kommun

Johan Fredriksson, Sam Carlson

Peab Sverige AB Järpegatan 3 och 5 Om- och tillbyggnad till särskilt boende i Grums Grums kommun

Mattias Liljedahl Utsiktsbyggarna Entreprenad AB Tronen 1 Nybyggnad av radhus i Mjölby Mjölby kommun

Victor Jakobsson H Einarsson Byggnads AB Kranbilen 1 Nybyggnad av kontor, lager och produktionslokaler i Örebro Örebro kommun

Atle Burdahl GBJ Bygg AB Värsnäs Förskola/ LSS boende Nybyggnad av förskola och LSS boende i Snurrom, Kalmar Kalmar kommun

mkr

90 mkr

90 mkr

80-100 mkr

73,5 mkr

Stefan Klingsander Peab Byggservice Väst AB Siviks avfallsanläggning etapp A Anläggande av reningsanläggning för lakvatten i Lysekil Lysekils kommun Ej officiell

Sebastian Svensson Skanska Direkt AB Bielkegatan i De Geersparken Nybyggnad av förskola i Göteborg Göteborgs stad Ej officiell

Oskar Markander Brixly AB Mandolingatan, Frölunda Allé, Kvarter G

Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 45-75 mkr

Victor Lantz, Thomas Slagbrand Åke Sundvall Byggnads AB Slakthusområdet, etapp 1, kvarter L Nybyggnad av bostäder i Slakthusområdet, Johanneshov, etapp 1 Stockholms stad 40-80 mkr

Johan Forsberg Quadro Entreprenad AB Bygma Nybyggnad av lagerhall, butik och kontor i Boden

Johan Sjölund AB CD BYGG Förskola vid Varnhemsgatan

Bodens kommun 50-70 mkr

Nybyggnad av förskola i Gamlestaden, Göteborg Göteborgs stad 40-80 mkr

Sandra Lindén MTA Bygg & Anläggning Halland AB Förrådet Nybyggnad av administrations- och driftsbyggnad m.m. i Laholm

Laholms kommun 50-70 mkr

Victor Lantz Åke Sundvall Byggnads AB Slakthusområdet kvarter L Nybyggnad av flerbostadshus i Stockholm Stockholms stad Ej officiell

Rättelse

I nr. 14 uppgav vi fel byggentreprenör i nedan projekt. Korrekt byggentreprenör ska vara Skeppsviken.

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik Kommun Byggkostnad Gustaf Dahllöf Skeppsviken Hummerviken Nybyggnad av flerbostadshus på Öckerö Öckerö kommun

mkr

Bygg Patrol AB Södertälje

Sandelius entreprenad AB Tyresö

Uppsala län

Elit Riv & Sanering i Sverige AB Enköping

Nordupplands isoleringsmontage AB Karlholmsbruk

F Plåt & Bygg AB Knivsta

Södermanlands län

Sandhag Nordic AB Eskilstuna

Kompetenspoolen i Katrineholm AB Katrineholm

Matthias H Konsult AB Eskilstuna

Skyffeln ByggProjekt AB Eskilstuna

Måla Fasad Sverige AB Strängnäs Östergötlands län

STOGO AB Ljungsbro

Skåne län

Rugsten Consulting AB Helsingborg

Lanab Lunds Bygg AB Lund

Hantlangaren & Byggaren på Österlen AB Hörby

Mantrells Montage AB Lund

Öresundteknik El AB Malmö

Trygga Bygglösningar i Skåne AB Lund

BF Invest AB Oxie

A.Magnusson’s Måleri & Entreprenad AB Veberöd

Stockholms Betonganalys AB Malmö

Hallands län

Erisbygg ab Tvååker

CEMP Entreprenad AB Onsala

Västra Götalands län

Börek & Fika International AB Göteborg

Sanden Bygg AB Torslanda

J.A.T Montage och Blästring i Borås AB Angered

Vostex AB Uddevalla

IR Konsult Väst AB Göteborg

Västmanlands län

Trygghetsmäklarna Sverige AB Västerås

Västerås Trälackering AB Västerås

Västernorrlands län

Fnec Trading AB Bonässund

La Produktion Utemiljö AB Härnösand

MB Bygg och Markentreprenad i Sundsvall AB Stöde

Västerbottens län

Umeå Sprinkler VVS AB Umeå

Lämnar 800 företag för att fokusera på ett

RO-Gruppen rekryterar Patrik Jakobsson som verksamhetsutvecklare inom kvalitet och arbetsmiljö. Han kommer närmast från en tjänst som arbetsmiljörådgivare på Byggföretagen. Nu ser han fram emot att få jobba med de viktiga frågorna för ett och samma företag och vara delaktig från start till slutbesiktning.

Den 7 oktober tillträdde Patrik Jakobsson rollen som verksamhetsutvecklare inom kvalitet och arbetsmiljö på RO-Gruppen. Där ska han ansvara för att vidareutveckla och implementera strategier för att säkerställa att kvalitet och arbetsmiljöfrågor är centrala i alla projekt. – Vi är mycket glada över att välkomna Patrik till RO-Gruppen. Hans omfattande erfarenhet och expertis inom arbetsmiljö, kvalitetssäkring och ledningssystem gör honom till ett värdefullt tillskott för vår organisation. Patrik kommer att spela en nyckelroll i att säkerställa och utveckla vårt arbete i enlighet med våra höga standarder, säger Annika Eriksson, chef för verksamhetsutveckling på RO-Gruppen.

Nu får jag följa med från start till slutbesiktning på projekten

– Jag vill börja jobba på RO-Gruppen eftersom det är ett seriöst företag, man satsar helhjärtat på både kvalitet och arbetsmiljö. Det är ett härligt företag som inte bara lovar saker, som inte bara försöker vara fina utåt utan verkligen lever efter

det man lovar och tar hand om sina anställda på ett exceptionellt sätt. Jag vill också komma till ett och samma företag efter att ha haft hand om cirka 800 medlemsföretag. Nu får jag följa med från start till slutbesiktning på projekten, säger han.

Under hösten ska han främst fokusera på att komma in i de olika arbetssätten som RO-gruppen har, lära känna nya kollegor och besöka alla arbetsplatser.

– Det är för att få mig en bild av hur och vad jag kan fokusera på att förbättra under 2025.

Det han ser mest fram emot med det nya jobbet är just att få träffa alla kollegor.

– Eller fenor som vi kallar oss;  Förtroende, Engagemang, Nytänkande och Arbetsglädje. Det är RO-Gruppens värdeord som passar mig.

HANS ARBETSPLATS ÄR i Stockholm, men eftersom RO-Gruppen har verksamhet i Borås där huvudkontoret finns, samt Alingsås, Göteborg, Helsingborg, Örebro och Östergötland, kommer han också att resa en del.

– Det är en kombinerad tjänst. Den är strategiskt och samtidigt som jag kommer att jobba nära arbetsplatserna genom arbetsplatsbesök. Det här ger en god erfarenhetsåterföring samtidigt som vi följer upp våra projekt kontinuerligt och ständigt skapar förbättringar, säger Patrik Jakobsson. Han har en lång karriär inom bygg- och fastighetsbranschen. Den började 1986, när han jobbade som snickare på SIAB i Nynäshamn.

– Sedan jobbade jag på olika företag fram till 1999. Men min karriär som snickare tog slut när jag föll ner

Patrik Jakobsson ser fram emot att arbeta med RO-Gruppen och säger att deras starka fokus på arbetsmiljö och kvalitet ligger i linje med hans ambition att skapa hållbara och säkra arbetsplatser.

från en stege och fick en fraktur på tolfte kotan.

EFTER EN TIDS utbildningar inom dator- och personalvetenskap så fick han anställning på Arbetsförmedlingen i Kista, något som han beskriver som en otroligt nyttig och lärorik period .

– Efter sex år där så fick jag chansen att ta anställning på Peab i Upp-

sala som personalhandläggare. Jag avslutade där som utvecklingsingenjör inom PPS, produktion och processtöd, och blev anställd på Byggföretagen 2014 som Arbetsmiljörådgivare.

Q Enligt dina erfarenheter från Byggföretagen, vilka är de stora utmaningarna i branschen just nu när det kommer till frågor om arbetsmiljö?

Structor Mark Uppsala växer inom VA

Q Structor Mark Uppsala fortsätter att växa och rekryterar Astrid Magnusson, som stärker bolaget inom VA och dagvatten, med inriktning mot skyfallsfrågor.

Astrid är civilingenjör inom miljö- och vattenteknik och gjorde under våren 2024 sitt examensarbete på Structor Mark Uppsala. I examensarbetet utförde hon skyfallsanalyser och jämförde resultaten från en statisk och en dynamisk skyfallsmodell.

Hållbarhetssamordnare till Byggelement, Smidmek och K-System

Q Amanda Örtegren är ny hållbarhetssamordnare på Byggelement, Smidmek och K-System. Hon är samhälls- och miljövetare från Handelshögskolan i Göteborg och kommer närmast från en tjänst som hållbarhetsansvarig på ett byggbolag.

Amanda Örtegren blir från starten i oktober stationerad i Göteborg, men kommer också att vara på plats vid fabriken i Ucklum utanför Stenungsund.

Återvändare blir ny arbetschef på Veidekke Q Veidekke region Anläggning SydMitt har rekryterat Marcus Dahlberg som ny arbetschef i Småland och Östergötland för att ytterligare utveckla kunderbjudandet

– De största utmaningar inom arbetsmiljö är tidspress och här bör vi ha en dialog om utmaningen i att jobba säkert med en allt för tight tidplan, säger Patrik Jakobsson.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

inom denna geografi. Han kommer närmast från rollen som arbetschef på Svevia i Småland, Östergötland och Södermanland, där han jobbat i snart 3 år. Han har tidigare varit anställd i 11 år på Veidekke inom region Anläggning Öst i Stockholm. Marcus är utbildad civilingenjör inom väg och vatten och har under sin yrkesverksamma tid arbetat i en rad olika roller som arbetsledare, platschef, entreprenadingenjör biträdande arbetschef och arbetschef. Marcus börjar den 28 oktober.

Halland nästa för

Bengt

Dahlgren

Q Bengt Dahlgren tar ett nytt steg i sin expansion och stärker sin närvaro på västkusten genom att etablera ett nytt dotterbolag i Halland, med huvudkontor i Varberg. Som en del av satsningen har Fredrik Runevad rekryterats som vd för det nya bolaget. Fredrik kommer senast från Bravida och tillträder sin nya roll den 1 januari 2025.

Vinninga Cementvarufabrik utser ny vd

Q Styrelsen i Vinninga Cementvarufabrik har utsett Salih Basic till ny vd för Vinninga Cementvarufabrik.

Salih tillträder som vd den 1 november 2024 och ersätter Torbjörn Nilsson som avslutar sin anställning på bolaget under november. Salih är i dag vd för Byggsystem Direkt, en roll som han kommer att fortsätta att inneha framåt parallellt med rollen som vd för Vinninga Cementvarufabrik. Båda bolagen ingår i S:t Eriks-gruppen.

ANNA SJÖSTRÖM

Fredrik Runevad

Marcus Dahlberg

Salih Basic

Astrid Magnusson

Amanda Örtegren

Byter ut bärlinorna – i förebyggande syfte

De 28 bärlinor som bär upp

Ullevis tak har suttit där sedan arenan byggdes. Nu har det efter en rad tester beslutats att de ska bytas ut.

– Projektet började med att vi vid en besiktning noterade vissa tecken på slitage, säger Johan Lindblad, projektledare på Higab.

Ullevi invigdes 1958 och fick då stor uppmärksamhet på grund av sin avancerade konstruktion och den speciella utformningen som skulle skapa bra sikt för alla i publiken. Lösningen med att huvudläktaren hängdes upp med stållinor i två höga betongpyloner på ena långsidan av arenan har gjort att publiken sluppit ha bärande pelare framför sig. Nu, nästan 66 år senare, har en del tecken på slitage på bärlinorna upptäckts och två av linorna skickades iväg till labb i början av det här året.

– För att byta ut dem mot två nya krävdes skräddarsydda lösningar och avancerad tillfällig stöttning. Därför utvecklades också en datamodell av Ullevis tak som baserades på originalritningar och ritningar från 1980-talet. Då kunde vi analysera hållfasthet och belastningseffekter, förklarar Johan Lindblad.

DÄREFTER SKEDDE ETT antal fysiska tester för att få ett så bra och tillförlitligt beslutsunderlag som möjligt. De demonterade linorna skickades till forskningsinstitutet Rise för testning. För att bedöma linornas styrka har de dragits till sin bristningsgräns och även fästena har kapats i flera delar för att upptäcka eventuell korrosion eller annan påverkan.

– Det är första gången den här typen av tester genomförs. Tidigare har det gjorts röntgenundersökningar och regelbundna besiktningar av linorna.

Nu kommer alla 28 bärlinor att bytas ut – i förebyggande syfte.

– Efter grundliga undersökning-

Två av de 28 bärlinorna på Ullevi har bytts ut, de resterande kommer att bytas i två etapper med start nu under hösten. Linorna är mellan 30 till 50 meter långa och det är ett komplicerat arbete.

ar står det klart att linorna fortsatt kan bära takets vikt med god marginal, men som med alla material finns en begränsad livslängd och vi ser att kapaciteten behöver vara ännu högre för att nå dagens krav. Vi tänker säkerheten först och agerar därför proaktivt och genomför bytet redan nu, säger Johan Lindblad.

PÅ FRÅGAN VAD som är mest utmanande i projektet svarar han: – Att få en förståelse hur taket och dess bärande konstruktion beter sig när lasten ska överföras från linorna till tillfälliga stämptorn när själva bytet ska utföras. Här gör WSP, som ansvarig konstruktör i projektet, ett väldigt bra och gediget arbete.

Besökarna kommer inte att se någon skillnad på de nya och gamla linorna.

– De nya infästningarna till linorna är inte helt identiska med de befintliga. Att upptäcka skillnaden kommer kräva en stor känsla för detaljer så sannolikt kommer ingen att se någon skillnad då förändringen är minimal.

Det är första gången den här typen av tester genomförs

Både tillverkningsmetoder för bärlinor och kvalitéer på stålet som används har utvecklats och förbättrats sedan Ullevi byggdes.

– Så även om det kommer vara

Taket till läktaren är upphängt i 36-57 millimeter grova stållinor, som har suttit där sedan arenan byggdes.

Nu även Webbutik

Vägmärken

Trafikanordningar

Fordonsbarriärer

Avspärrning

samma dimensioner på de nya delarna kommer vi att ha en mycket bättre produkt jämfört med originalet. Arbetet kommer att ske i två etapper mellan 2025–2027.

FOTO: JOHAN LINDBLAD/HIGAB

– Det viktigaste för oss är att säkerställa att Ullevi förblir säker och funktionell för framtida evenemang. Nu hoppas vi att de nya linorna ska hålla i minst 66 år till.

ANNIKA RÅDLUND

Bärlinorna är fästa i de 53 meter höga betongpylonerna som även förser arenan med stålkastarljus. FOTO: LEE KEARNEY/HIGAB

Byte av bärlinor

Q Ägs och förvaltas av: Fastighetsbolaget Higab som ägs av Göteborgs stad

Q Byggherre: Göteborg stad

Q Arbetet utförs av: Higab

Q Etapp 1: Bärlinorna på sidan mot Ullevigatan byts börjar bytas ut mellan hösten 2025 och våren 2026.

Q Etapp 2: Bärlinorna på sidan som är mot Levgrensvägen börjar bytas ut hösten 2026 och ska vara klar till våren 2027.

Q Projektkostnad: 55,6 mkr.

Kundanpassade arbetsbodar och moduler

Support/stöd hela vägen

Leveranssäkert

Mer än bara en utbildning!

– Vi har kurserna som leder till din utveckling och förändring Vi utbildar byggsektorn byggakademin.com 010-228 15 55

Upptäck vårt breda kursutbud

SKYDDA EGENDOM OCH ARBETSPLATS

MED DEMEX

Med över 30 års erfarenhet är

Demex ledande inom stängseloch grindlösningar för alla behov. Vi utvecklar och levererar trygghet, kvalitet och hållbarhet – oavsett väder och vind.

Demex – för säkerhet du kan lita på.