VÄXTBASERAT PROTEIN

Ökad efterfrågan

på svenskt växtbaserat protein

Varför produceras det så lite växtbaserat protein i Sverige och kan vi göra något åt det? Det frågade sig Agfo i ett webbsänt seminarium. Agfo står för Agriculture/Food och är ett insikts- och mediebolag med fokus på framtidens mat och de har jordbruk, forskning, produktion och handel i ett och samma nätverk.

TEXT: JENNY FORS FOTO: COOP OCH PETER RUTHERHAGEN

Det finns ett ökat intresse för växtbaserat protein hos konsumenter, man vill också köpa mer svenskt och lokalproducerat. Både på resauranger och i butikshyllorna finns nu allt fler vegetariska alternativ, men en försvinnande del är gjorda på svenska råvaror.

Jakten på svenskt växtbaserat protein var rubriken för Agfos senaste seminarium Agfo talk som livesändes den 28 april där man både lyfte hur läget ser ut nu och vad vi kan förvänta oss i framtiden. – Odling av baljväxter som ärtor, linser och bönor har en lång historia i Sverige. Vi ser en ökad efterfrågan på växtbaserat protein idag. Enligt undersökningar har det växtbaserade proteinet en årlig tillväxt på 1520 procent och man tror att inom tio år kan det ta en tioprocentig andel av hela världens köttmarknad, berättar Frida Jonson på Agfo.

Hon förklarar också att köttkonsumtionen är på väg nedåt och att i fjol minskade den i Sverige för tredje året i rad.

Det finns många fördelar med en ökad

Svenskt havreris från Frebaco kvarn. Foto: Annika Rådlund

svensk produktion. Inte minst i dessa corona-tider har vi blivit medvetna om att det är viktigt att kunna ha en inhemsk produktion för att inte vara sårbara. Konsumenter efterfrågar lokalproducerat, svenskt, hållbart och vegetariskt. Det bidrar till ett hållbart jordbruk, ger lokala arbetstillfällen och det ger miljövinster.

Så vad är det som hämmar utvecklingen av svenskt växtbaserat protein? – Den största förklaringen är att vi saknar en förädlingsindustri. Det är dyrt att producera och billigare att köpa in från utlandet. Det är också en riskgröda för lantbrukaren, vissa arter kan vara känsliga, så odlingsförutsättningarna är inte de bästa. Det behövs också växtförädling för att ta fram fler sorter, men det pågår, säger Frida Jonson.

Roland Höckert är lantbrukare på familjeföretaget Godegården som bedriver ekologisk växtodling. Foto: Privat.

ÄRTAN INGRID I samarbete med Slätte Gård i Västergötland har Coop och Food for Progress tagit fram Änglamarks produkt ärtpuckar som är både KRAV-märkta och veganska. Allt började med initiativet ”Framtidens Protein”, där Coop lyfte fram baljväxter som en viktig ingrediens i ett proteinskifte mot mer växtbaserad mat.

EFTER FRIDAS TRENDSPANING så fick en panel berätta om vilka utmaningar de ser. – Det är viktigt att vi har bra produkter som smakar gott. Sedan måste vi också ha en produktionsekonomi och hitta råvaror till bra pris, säger Åsa Wickholm, Coop. – Smaken är jätteviktig. Många produkter är inte goda men det finns de som är goda. De ska vara lika bra eller bättre än produkter med animaliskt protein. Det finns en del kvar att lära, säger Roland Höckert som är lantbrukare på Godegården.

Han vill förstås ha grödor som avkastar mycket. På Godegården odlas bland annat ärtor och bönor.

DET GÅR ATT odla i stort sett alla baljväxter i Sverige, förutsättningarna är goda för det. Det odlas baljväxter på cirka 2 procent av den totala åkerarealen i Sverige. SLU tror dock att det kan ökas till 10 procent. – Men det finns få lantbrukare som är beredda att leverera 5-10 ton rensat och packat. Vi saknar industrin för det, säger Fredrik Fogelberg, baljväxtforskare på Rice.

Godegården sorterar och paketerar själva, men levererar bara 20 ton växtbaserat protein per år. – Det är små volymer. Jag skulle gärna odla mer, men då behövs leveransavtal så

Lovisa Madás och Frida Jonson på Agfo. Foto: Peter Rutherhagen.

vi inte står där med stora Många är nöjda med den lager, det vill vi inte ha. ursprungliga produkten och vill

Roland Höckert är också inte att den vegetariska maten ska öppen för ett utökat ”indusmaka kött, men panelen menar striarbete”. att båda alternativen bör finnas. – Vi lantbrukare skulle – Det finns en stor grupp kunna sköta färgsortering människor som vill äta mer vegeoch att avlägsna sten och tariskt, men känner att de tar bort metall från skörden. Det något om de utesluter kött. De vill skulle kunna bli ett bra ha något som påminner om kött, efterskördsarbete. Änglamarks ärtpuckar. en smak och konsistens som de är vana vid, säger Fredrik Fogelberg. ODLING AV ÄRTOR och bönor kan bara göras vart åttonde år på grund av CULINARS VD HÅKAN Christensson ser livsrisken för växtföljdssjukdomen ärtrotröta. medelsbranschen som en framtidsbransch I ekologisk odling odlar man ärtor/bönor och skulle gärna se ett ökat samarbete som vart åttonde år för att få in närande grödor ett första steg. i växtföljden. I konventionell växtodling – Om vi lägger konkurrensen åt sidan är det inte lika angeläget eftersom kvävet och börjar samarbeta skulle vi kunna bilda är billigare och att man har verktyg för att en ekonomisk förening som kan främja hantera med ensidiga växtföljder. svensk växtproteinproduktion från odlare

Varför krävs det förädling av proteinet då? till konsument, där alla aktörer kan bidra Jo, för att framställa smaker och konsistens med sitt – arbete, kompetens och kapital. som liknar köttprodukter så behöver man Fazer var också med under seminariet: extrahera proteinet för att kunna framställa – Vi tror stenhårt på havren. Spannmålsden nya produkten i en industriprocess. protein har en outnyttjad potential. Vi har Det är den som är kostsam. precis tagit fram ett svenskt havreris till exempel. Den är oerhört klimatsmart och har bra näringsprofil. Havre är en bra proteinkälla som är snällare mot magen än vad många tycker att baljväxter är, säger Jenny Brink på Fazer.

Roland Höckert håller med. – Vi odlar gärna havre. Tyvärr är havren inte lika prisstabil som övriga spannmål. Skulle havre, bönor och ärtor vara mer lönsamma så skulle fler vilja odla det.

Panelen var överens om att utmaningen ligger i att få konsumenten att förstå mervärdet i svenskt växtbaserat protein för att kunna få mer betalt för produkten. ▪

5 INSIKTER FRÅN AGFO 1. Skapa allianser från jord till bord. 2. Dela risken med odlarna. 3. Smak, konsistens och långsiktighet är A och O. 4. Vi har en outnyttjad kapacitet i spannmål som proteinkälla. 5. Ansvaret ligger på alla aktörer att öka medvetenheten hos konsumenten och offentlig sektor om fördelarna med svenskt växtbaserat protein. www.agfo.se

AGRENCO GREEN BOX ETT ENERGISNÅLT & MILJÖVÄNLIGARE ALTERNATIV REDUCERA DITT MATAVFALL MED UPP TILL 85%.

WWW.AGRENCO.SE | INFO@AGRENCO.SE | +46 40 94 00 54

VISP & BLANDNINGSMASKINER

Med kuggdrift och 3 hastigheter 5 års reservdelsgaranti 10-80

Sistemi di cottura | Cooking systems

L I N E A P E N S ATA P E R Line designed to garantee speed and efficiency G A R A N T I R E R A P I D I T À E D EFFICIENZA KONVEKTIONSUGNAR

fr 23. 170:-

Plats för 4, 5, 6, 7 eller 10st bleck

Med steglös hastighet, 20-300 L.

fr 22.725:-

21

4 Teglie o griglie 600 x 400 mm GN 1/1 4 Pans or grids 600 x 400 mm GN 1/1 04

SWEDEN est. 1972

5 Teglie o griglie 600 x 400 mm GN 1/1 5 Pans or grids 600 x 400 mm GN 1/1 05

6 Teglie o griglie 600 x 400 mm GN 1/1 6 Pans or grids 600 x 400 mm GN 1/1 06

7 Teglie o griglie 600 x 400 mm GN 1/1 7 Pans or grids 600 x 400 mm GN 1/1 07

10 Teglie o griglie 600 x 400 mm GN 1/1 10 Pans or grids 600 x 400 mm GN 1/1 10

SLUSHMASKINER fr 15.250:-

ELGRILLAR SOM GER KOLSMAK! Flera storlekar, fr 13.560:-