JULMATEN NU OCH DÅ

Trendspanaren Lennart Wallander från Food & Friends. har tillsammans med Scan har tagit sig en närmare titt på vårt julfirande, både bakåt och framåt i tiden.

AV: ANNIKA RÅDLUND KÄLLA: FOOD & FRIENDS FOTO: GETTY IMAGES OCH FOOD & FRIENDS

Lennart Wallander från kommunikationsbyrån Food & Friends. I Sverige, där vi är kulinariskt öppna mot omvärlden, har julmaten en viktig roll i att uttrycka vår svenska tillhörighet och ursprung. I mer traditionella länder uttrycker man detta dagligen, men i Sverige är det just vid julen vi blickar bakåt. Därför behöver vår julmat upprepas varje år. – Ursprungligen var julafton det som inledde själva julfirandet, men trenden går mot allt tidigare starter. Nu är julafton närmast crescendot på flera veckor av uppbyggnad. Det sprids till och med ett begrepp som heter ”Novendt”, vilket är den första söndagen i november. Då är det ”tillåtet” att börja fira jul och härligt är väl det, säger Lennart Wallander på Food & Friends.

Julbordet har sitt ursprung i två jultraditioner. Borgerlighetens julmiddag, som bestod av fem rätter; smörgåsbord, soppa, fiskrätt, stek och efterrätt. Samt bondeklassens brännvinsbord som var mer av en buffé av mat såsom korv, köttbullar och potatis. Dessa slogs ihop under Nationalromantiken vid sekelskiftet 1900. På 1970-talet blev julmaten en enda stor buffé. I och med detta avdramatiserades maten och man flyttade julmiddagen in till köket. Därmed tappade paradpjäserna sin betydelse och grishuvudet med äpplet försvann. Julbordet innehåller dock fortfarande mycket kött, ursprungligen som ett tecken på lyx. En julskinka på varje bord stod det dock först runt 1975. Innan dess var det för dyrt för gemene man.

Om man inte bokar in sig för att äta julbordet på en restaurang på julafton så är idag julbordet ofta ett knytkalas, där alla deltagare tar med sig något. Enligt Livsmedelsföretagen säger tre fjärdedelar av svenskarna att de är åtminstone delvis ansvariga för julbordet. Alla ska känna sig välkomna i gemenskapen och alla dieter och allergier ska tillgodoses. I stor utsträckning är det acceptabelt för oss att byta ut ingredienser, men det är inte lika accepterat att byta ut smakerna som ska vara traditionellt juliga.

FÖRÄNDRINGAR I VÅRA matvanor kommer vid kriser. – Vi behöver smaker och rätter som gör att vi känner oss trygga när kriser pågår. Vi befinner oss i en ”perfekt storm” och påverkas just nu av osäkerhet inom politik,

ekonomi, miljö och samhällsvärderingar. Det har skett liknande skiften historiskt. När vi tar oss igenom kriser behöver vi andra maträtter för att blicka framåt. Hur detta tar form kommer att visa sig under de kommande åren. ▪

SVINNTIPS FRÅN SCAN

OCH GENERATION WASTE

Generation Waste är ett företag som hjälper restauranger att minska sitt matsvinn. Tillsammans med Scan har de tagit fram användbara tips och trix som även går att applicera på hemmaplan. 1. Mät ditt matsvinn genom att ställa kompostbehållaren på en köksvåg innan det komposteras och tävla mot dig själv. 2. Inventera kyl och frys regelbundet och speciellt för att se vad som kan användas av befintliga råvaror. 3. Om du märker att julskinkan inte går åt fort nog så fungerar det utmärkt att använda den till exempelvis pizza, en pasta eller varför inte en röra som inspirerats av den franska klassikern Jambon Persille – finstrimlad julskinka, persilja, majonnäs och grov Roslagssenap som serveras på vörtbröd. 4. Använd allt på grönsakerna såsom broccolins stjälk i en wok eller morotens blast till en pesto. 5. Dryga ut färsbiffar med överblivna baljväxter eller grytor med rotfrukter som inte gått åt. 6. Använd torkat bröd i nya degar vid bakning, eller gör krutonger till en sallad.

Panini eller toast – alltid proffsresultat

Milan Toast har ett brett sortiment av klämgrillar i gjutjärn med enkla eller dubbla grillytor och släta eller räfflade laggar.