Tidningen Omtanke, nr 1, 2018

EN TIDNING FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: “Mål är drömmar med deadlines”

De marockanska pojkarna som ingen vill ha

Nya jämställdehetsmyndigheten invigd

Jenny Lindström Beijar, funkismamma och grundare av Our Normal

Vårt liv är också normalt

Det digitala utanförskapet

Äldre stängs ute från samhället när de halkar efter i den digitala utvecklingen

Att inte förstå vad pension är

Anställda med intellektuell funktionsvariation bör stödjas när de pensioneras

Det har aldrig varit så enkelt att hitta placering som nu

På vår nya hemsida kan du hitta placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, LSS-boende, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre. Det är smidigt, snabbt och enkelt!

humana.se/sok-placering eller ring 0771-11 33 11

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

ALLTID I OMTANKE:

Idag kan jag dansa igen. Ett ben kortare, men ett helt liv rikare.

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Sonia Elvstål

Läs krönikan på sidan 62 03 06 32 54

10| Intervjun

Föreningen Habib! står upp för och hjälper de marockanska pojkar som ingen vill ha.

16| Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten är invigd och inledningsvis fokusera på mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld.

19| Tema funktionsvariation

20| Det normala livet

Our normal vill föra samman funkisföräldrar i livets alla lägen.

26| Funkisfestivalen

En riktig mello på deltagarnas egna villkor.

34| Svårt att gå i pension

Conny Bergqvist är själv en pensionär med intellektuell funktionsnedsättning, men fortsätter jobba för öka förståelsen för problemen med att gå i pension med den funtionsvariationen.

38| 128 miljarder i stöd

Omslagsbild

Foto: Henrik Fitinghoff

Regering avsätter mer pengar till barnfamiljer och äldres trygghet.

40| Åldersbedömningar

Socialstyrelsen fortsätter att utreda hur åldersbedömningar ska gå till.

42| Mäns våld mot kvinnor

Länsstyrelserna får 90 miljoner för att fortsätta arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor.

46| Behandla spelmissbruk

Nya riktlinjer för spelmissbruk tydliggör kommunens och länsstyrelsens ansvar.

48| Friskvårdsbidraget utökas

Segling, alpin skidåkning, ridning och golf omfattas nu av bidraget.

50| Det digitala utanförskapet

400 000 äldre lever i ett digitalt utanförskap i Sverige.

56| Tydliggör FK:s uppdrag

Regeringen tydliggör försäkringskassans uppdrag i nytt regleringsbrev.

Funkisfestivalen sidan 26.

Nya ord kan vara bra

Som journalist och ordets tjänare ska jag villigt erkänna att jag har svårt med förändringar i språket. Jag är på inget vis en språkpolis, även om jag an tycka att vissa sammanhang kräver ett lite mer uppstyrt språk än vad som numera förekommer av och till.

Men i grund och botten är jag väldigt öppen för variationer i språk, och även nya ord. Det är både naturligt, intressant och roligt när språk utvecklas. Men så är det de här orden som kommer in och ska ersätta ett annat ord, för att någon eller några bestämt det.

OFTAST HANDLAR DET om ord som blivit värdeladdade på olika sätt och därför inte längre passar som beskrivning på en grupp människor. Jag brukar ta ordet idiot som exempel. Det är från början ett grekiskt ord som beskrev en medborgare som medvetet valde att ställa sig utanför den demokratiska ordningen och inte utnyttja sin rösträtt. Så vitt jag förstår handlar det om ett lite mer aktivt utanförskap än dagens ”soffliggare”, men inget annat. Sedan blev det ett allmänt begrepp för psykiskt mindre bemedlade människor och mer av en beskrivning än något annat. Till slut var det ett rent skällsord och svenskan hade uppfunnit nya ord för framför allt psykiskt mindre bemedlade.

JUST DENNA GRUPP och andra liknande grupper leder oss fram till ordet funktionsvariation. Jag erkänner att jag inte riktigt förstod varför behovet av detta ord

hade dykt upp, men ge mig bara lite tid så vänjer jag mig och kan se fördelar med detta och andra nyord. Just funktionsvariation är finurligt tycker jag, eftersom det i grund och botten beskriver oss alla med våra starka och svaga sidor. Det blir helt enkelt inkluderande istället för exkluderande och det är alltid positivt.

MEN JAG KAN också sörja att vi överger ords betydelser och accepterar att de kidnappas av olika särintressen som (oftast) vill ladda dem negativt. Det är egentligen där min negativa inställning till nya ord ligger. Jag försöker nämligen kämpa emot denna språkliga undfallenhet, just för att språket i sig är ett så viktigt vapen i kampen för mänskliga rättigheter, jämställdhet och mot olika förtryck. Ja, språket är förmodligen det allra viktigaste vapnet vi har.

Men jag gillar funtionsvariation och funktionsrätt och jag hoppas de blir frekvent använda framöver.

Svärdvägen 9, 182 33 Danderyd • Tel 0651-150 50

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Mikael Sagström Ansvarig utgivare

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50 www.ssil.se

Tel: 0651-76 04 12 eller 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se

Henrik Fitinghoff Chefredaktör Tel: 070-51 43 999 henrik.fitinghoff@svenskamedia.se

Maria Nordholm Journalist Tel: 073-81 600 41 maria.nordholm@ssil.se

Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Henrik Fitinghoff

Chefredaktör Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till henrik.fitinghoff@svenskamedia.se

Annonser Patrik Fall

Annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-Fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Utges av: SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 700 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

Boka innan 1 mars för möjligheten att marknadsföras i årets programbroschyr

Mötesplatsen för kvalificerat socialt arbete

21-22 november 2018 på Stockholmsmässan

Du missar väl inte

Sveriges största mässa för Socionomer?

Närmare 60 företag har redan säkrat sin plats för 2018 – gör det du också.

Socionomdagarna – utbyte, nätverkande, kunskap +1500 besökare +150 utställare +90 föreläsningspass

Intressant!? Kontakta utställningsansvarig: Linda Forsberg

Tfn: 08-587 662 37 e-post: linda.forsberg@insightevents.se

#socionomdagarna

Arrangeras av: I samarbete med: Organiseras av:

Välkommen till Villagatan LSS- en omsorgsverksamhet där vi arbetar med människan i fokus och där den totala kunskapen är vår utgångspunkt!

Vi erbjuder goda levnadsvillkor.

För bokning av studiebesök eller andra kontakter

Villagatan 4, 570 82 Målilla 072-452 11 66 www.villagatanlss.nu

Söker ni fler trygga vuxna?

Hos oss kan ni själva söka efter passande uppdragstagare

Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet där personer som är intresserade av att bli uppdragstagare och handläggare inom familjehemsvården, kan mötas på ett enkelt och snabbt sätt.

Vill ni veta mer? Välkommen in på: www.familjehemsbanken.se

Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete.

Gamla Hembageriet i Målerås är vårt nybyggda gruppboende med fem lägenheter där individen får trygghet, trivsel och stöd i vardagen.

Gamla Hembageriet boende www.gamlahembagerietboende.se

073-311 39 02 - tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se

Trygghet och omsorg

Trygghet och tillit

Trygghet och stöd

Den skrattande flickan och självskadebeteendet.

För att jobba i verkligheten måste vi förstå den. Förstå att världen är precis så hänsynslös och så vacker som vi lärt känna den. Vårt löfte är att alla flickor som kommer till oss ska hitta sin plats i den.

På HVB Tillit strax utanför Uppsala får flickor 13-18 år som till exempel är utåtagerande eller skadar sig själva den hjälp de behöver.

018-10 20 80 | www.alternatus.se

De rättslösa barnen

Det finns ett talesätt som lyder att ”du kan bedöma storheten i ett samhälle utifrån hur det behandlar sina allra svagaste”. Men hur ska vi behandla barn som inte tillhör något samhälle? Habibi! är en frivilligorganisation som försöker hjälpa marockanska pojkar som hamnat i Sverige i jakt på arbete och inkomst, och som ingen egentligen vill veta av.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

FOTO:: HENRIK FITINGHOFF & GETTY IMAGES

Den här artikeln skulle handla om Habibi!, en ideell organisation som drar ett tungt lass för att hjälpa de marockanska pojkar som tar sig hela vägen till Sverige. Bakom organisationen står eldsjälarna Tobias Glad och Sooi Schneider, som verkligen brinner för de här pojkarna och gör ett jättejobb.

Men under tiden som vi pratar så inser jag att det här måste handla om de marockanska pojkarna, och att Habibi! är en pusselbit, men polis, länsstyrelser, socialtjänster, ett flertal ministrar, ett antal länder i Europa och faktiskt hela EU är iblandade i det här och få om ens någon myndighet eller minister vill ta ansvar för frågan.

MAROCKANSKA POJKAR VAR på tapeten rätt ordentligt innan den stora flyktingkrisen 2015, men ungefär när den politiska viljan att försöka lösa situationen började formas brakade allt i Syrien samtidigt som barn med ett ursprung i Afghanistan började komma in i allt större antal.

De marockanska pojkarna, som strikt juridiskt inte har klassiska asylskäl (väpnad konflikt eller förföljelse) fick därför fortsätta att leva på samhällets skuggsida. För så är det. Marockanska pojkar, och en

och annan flicka, kommer till Europa med stora drömmar om att kunna tjäna pengar och skicka hem till sin familj.

OFTAST ÄR DE redan utsatta i Marocko, genom fattigdom, avsaknaden av en förälder, eller missbruk och/eller misshandel. Europa lockar med arbete och därmed pengar. Ofta börjar deras resa i Melilla, en spansk exklav längs den nordafrikanska medelhavskusten, där det finns ett stort

Sooi Schneider och Tobias Glad startade organisationen Habibi! för att på olik sätt kunna stötta de marockanska pojkar som kommer till Sverige.

boende med plats för 350 personer som vill till i första hand Spanien för att arbeta. Och redan här börjar rekryteringen via olika kriminella nätverk som med löften och pengar och arbete ser till att framför allt unga pojkar skuldsätter sig och på så sätt hamnar i människohandeln. Pojkarna som hamnar i klorna på dessa kriminella utnyttjas sedan bland annat som knarkkurirer, prostituerade eller till slavarbete.

MEN DE VILL inte bli kallade för gatubarn, för de menar själva att de faktiskt är på väg någonstans och förr eller senare kommer de att komma dit. Till ett arbete och ett ”vanligt” liv.

Vi träffar Tobias Glad och Sooi Schnei-

der i Järna utanför Södertälje, där de bor och utgår ifrån.

– Vi har i första hand uppsökande verksamhet, där vi hjälper pojkarna med det de behöver. Behöver de en bostad och är över 18 år så får de komma och bo hos oss, men vi försöker i första hand vara trygga vuxna som de kan lita på, säger Zooe Schneider.

– Från början var vi ute och åkte i princip dygnet runt för att hitta pojkarna, i hela Stockholm men även ner till Göteborg, säger Tobias Glad.

”Från början” betyder hösten/vintern 2015/2016. Sooi Schneider var då volontär på ett transitboende, där en äldre marockansk man fanns. Varje kväll gick han

ut på stan med mat, filtar och annat för att ge till marockanska pojkar. Han frågade om hon ville följa med en kväll och det gjorde hon.

– Första kvällen träffade vi killar i 16-18 årsåldern, men redan andra kvällen stötte vi på en pojke som var 12-13 år, så honom tog jag med mig hem, berättar hon och det var så allt började.

EFTER ETT PAR månader hade hon och Tobias plockat upp ytterligare två unga pojkar som som efter kontakt med socialtjänsten fått flytta hem till dem, men där fanns då också ytterligare fyra marockanska pojkar som socialtjänsten skickat dit i brist på alternativ.

– Ja, vi insåg snabbt hur svår situationen var då socialen valde att skicka ungar pojkar till vilt främmande människor bara för att vi sa att vi kunde ta emot dem, berättar Sooi Schneider.

Numera arbetar hon för det mesta själv i den uppsökande verksamheten, samtidigt som Tobias Glad har ett ”vanligt jobb” och finns mer hemma med killarna som bor hos dem.

Så vad är det då som är så svårt? I Marocko är det fullt normalt att börja arbeta som sju- eller åttaåring. Du säljer cigaretter, eller blommor på gatan, springer ärenden och så vidare. Det handlar om att dra sitt strå till stacken och hjälpa till med familjens försörjning.

»Första

kvällen träffade vi killar i 1618 årsåldern, men redan andra kvällen stötte vi på en pojke som var 12-13 år, så honom tog jag med mig hem.«

Men arbetslösheten i Marocko är enormt stor. Någon officiell siffra är svår att få tag på, men det pratas om 70 procents arbetslöshet. Det innebär att det är de unga med en universitetsutbildning som tar till och med de allra sämsta jobben, och att barn och unga som saknar utbildning därmed blir arbetslösa.

OCH I MAROCKO framstår naturligtvis Europa som drömmen för en ung pojke/kille som vill tjäna pengar. Idag finns tiotusentals marockanska barn och vuxna runt om i Europa där de arbetar, oftast svart, och skickar hem pengar.

Men barn får ju inte arbeta i Europa, vilket gör att de hamnar på olika förvar, för att sedan när de blir 18 och får arbeta skickas hem till Marocko om det går.

– Så egentligen är det arbetskraftinvandring, och det är både märkligt och sorgligt hur svenska myndigheter och politiker inte kan se och förstå vilken enorm resurs dessa unga pojkar är, säger Sooi Schneider.

Alltså har vi ett barn, som inte är en flykting men som enkelt kan åberopa särskilda asylskäl utifrån sin utsatta situation (vilket villkorslöst avslås) som inte kan skickas hem för att Marocko inte vill ta emot honom och som måste få stanna i Sverige enligt Dublinförordningen tills asylprövningen är avklarad.

– Det finns 800-1000 marockanska pojkar i Sverige, cirka 400 av dem lever i något slags kaos men över hälften sköter sig, har god man, går i skola och så vidare. Men när de blir 18 så utvisas de eftersom de inte får stanna i Sverige, och väldigt ofta säger då Marocko att de inte kan identifiera pojkarna och därför inte tar emot dem, berättar Tobias Glad.

Så i detta juridiska vakuum hamnar alltså många marockanska unga män. Till

slut återvänder en del ändå, bakvägen så att säga, via olika kontaktnät och mer eller mindre med livet som insats - igen. Andra går under jord, blir kvar i Sverige eller något annat EU-land.

Men det blir svårt att motivera de här pojkarna att stanna kvar i systemet och på allvar försöka bli en del av det svenska samhället när de vet att de med all säkerhet kommer att bli utvisade.

– Nej, varför ska de försöka sköta sig då? frågar sig Sooi Schneider.

– Det handlar om signalpolitik, men den ger i slutändan helt fel signal, säger Tobias Glad.

– Tänk om europeiska politiker istället samarbetade för att aktivt lösa den här problematiken, få ut kunskapen om hur det fungerar i Europa så strömmen av marockanska pojkar som vill hit sinar. Och så naturligtvis ge åtminstone de allra yngsta som tagit sig ända hit uppehållstillstånd, säger Sooi Schneider.

HON HAR PRECIS kommit hem från Frankrike när vi träffas. Där sökte hon dels efter pojkar som försvunnit från Sverige, dels försöker Habibi! nu vara med och skapa ett europeiskt nätverk ”av vuxna som pojkarna kan lita på och vända sig till för att få hjälp”.

Än så länge fortsätter de marockanska pojkarna att vara oönskade i både Europa och Marocko. Nu har visserligen något hundratal kunnat utvisas från Sverige till Marocko, men det handlade i flera fall om medelålders män. Och de flesta är kvar och fler kommer.

– Vi ser en ökning av pojkar som försöker ta sig till Europa. Förr kunde de få jobb som apelsinplockare och annat i Spanien, men numera finns det nästan inga såna jobb att få och då måste de söka sig vidare, säger Sooi Schneider.

Varför Marocko är så ovilliga att ta emot pojkarna kan vi bara spekulera i, men en orsak kan vara att dessa pojkar och män som finns runt om i Europa skickar hem en ansenlig summa pengar till släktingar och familj i hemlandet och att det faktiskt är ett viktigt bidrag till Marockos ekonomi.

Varför Europa inte får till en lösning på problemet är egentligen samma fråga som varför USA inte får till arbetskraftsinvandringen från Mexiko. Det är naturligtvis komplicerat att lösa politiskt, men i fallet med Europa och Marocko är det väldigt ofta barn som kommer, vilket ställer

till det ytterligare och gör situationen än mer allvarlig.

JENNY SELENIUS ARBETAR som koordinator mot människohandel med barn på Ungdomsjouren i Stockholms Stad, vilket gör att frågan om de marockanska pojkarna och deras situation hamnar på hennes bord.

– Det är en väldigt utsatt grupp av barn och unga, och som alla utsatta grupper riskerar de att utsättas för våld eller hamna i kriminalitet, säger hon.

Hon har i flera år jobbat med uppsökande verksamhet, men sitter idag i för-

sta hand som ”spindeln i nätet” för att lösa frågor, behov och problem kring dessa barn och andra som befinner sig i dessa utsatta positioner.

OCH JENNY SELENIUS menar att de numera ser barn som aktivt söker sig till Sverige, och inte som tidigare mer råkade hamna här.

– En av de saker de beskriver som mest positivt i Sverige är att poliserna inte är rasister och inte slår dem, bara det säger en del om vad de fått utstå under sina resa hit, säger hon.

Jenny Selenius skulle vilja se ett för-

Habibi! jobbar just nu med att skapa internationella kontakter för att de marockanska pojkarna inte ska försvinna i Europa.

»En av de saker de beskriver

som mest positivt i Sverige är att poliserna inte är rasister och inte slår dem, bara det säger en del om vad de fått utstå under sina resa hit.«

stärkt mottagande i Sverige med så tidiga insatser som möjligt.

– Vi måste fånga upp dessa pojkar så tidigt som möjligt så de inte tvingas leva i ett skuggsamhälle, vilket gör att de riskerar att hamna i klorna på kriminella som inte vill barnen väl och leder dem in på en kriminell bana för att de måste tjäna pengar, menar hon.

UNGDOMSJOUREN ARBETAR AKTIVT I Stockholms riskmiljöer med att fånga upp barnen i ett så tidigt skede som möjligt för att möjliggöra vidare hjälp och minska utsattheten hos barnen. De ser också mycket självskadebeteende och drogmissbruk bland dessa barn, strategier barnen utvecklar för att hantera sin ångest.

– Alla jag pratat med vill gå i skola, men det är inte så enkelt när man levt i rörelse så länge och varit med om så hemska saker som vissa av dem fått vara med om. Det gör det svårt för barnen att landa och kunna tillgodogöra sig sina rättigheter, säger hon. Sverige arbetar nu för att införliva barnkonventionen i den svenska lagstiftningen, men Jenny Selenius vet inte hur stor skillnad det kommer att innebära i praktiken.

– Stockholms Stad arbetar redan idag efter barnkonventionens riktlinjer och det viktiga är att ta tillvara barnens rättigheter. Genom att barnkonventionen införlivas i svensk lag stärks barnens rättigheter och med det kan vi bli ännu bättre. Problemet är när de fyller 18 och inte längre är barn. Jag hoppas också att att vi kan stärka det som kallas ”känsla av tillhörighet” som parameter eftersom barnen ofta uttrycker en tillhörighet med Sverige, säger hon.

Vad som händer framöver är i första hand en politisk fråga, även om frivilligorganisationer som Habibi! och andra gör en stor skillnad under tiden. Samtidigt lever dessa barn och unga här, ofta ur hand i mun och utan någonstans att ta vägen.

Det är svårt att ta in människoöden som dessa, både professionellt och medmänskligt men vi måste försöka eftersom det är vår skyldighet både som samhälle och som individer. ●

Behandling för pojkar 15-20 år.

Missbruksvård med kvalitativt behandlingsinnehåll: KBT- / 12-stegsbehandling och familjeterapeut.

0292-411 11

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år och uppåt.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33 ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

HVB-Hem

DUVGÅRDEN HVB

tjejer 15-19 år med

för flickor 14-18 år med missbruksproblematik och psykosociala svårigheter.

Tärnsjö l 0292-440 50, 070-564 36 90 l www.duvgarden.se

MÅNGSBO HVB

HVB-Hem

för pojkar 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla l 0292-714 00, 070-991 67 60 l www.mangsbohvb.se

Nya jämställdhetsmyndigheten invigd

Den första januari startade nya jämställdhetsmyndigheten sitt arbete och den tolfte januari var det högtidlig invigning i Angered, utanför Göteborg, där den kommer att vara placerad.

”Mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som medför ett stort fysiskt och psykiskt lidande för våldsutsatta kvinnor och barn.”

Så skriver regering på sin hemsida när de ska börja beskriva sitt arbete för ett mer jämställt samhälle. Vår nuvarande regering är också uttalat feministisk, vilket också speglar arbetet mot män våld mot kvinnor i allmänhet och hedersförtryck i synnerhet.

ENLIGT ETT PRESSMEDDELANDE från Åsa Regnér, barn, jämställdhets och äldreminister, så är den nya myndighetens uppgift att:

• Bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.

• Ansvara för uppföljning, analys, samordning och stöd utifrån de jämställdhetspolitiska målen.

• Fördela bidrag till jämställdhetsprojekt och kvinnors organisering.

• Samordna, genomföra och följa upp den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

• I övrigt bistå regeringen, till exempel i det internationella samarbetet på området.

GENERALDIREKTÖR FÖR DEN nya myndigheten är Lena Ag, som ser fram emot sina nya arbetsuppgifter..

– Det känns att fantastiskt att äntligen få komma igång med myndighetens arbete. Att vi har lokaler I Angered ger oss stora möjligheter – det märkte vi inte minst i dag när vi träffade elever på Angeredsgymnasiet, säger hon i ett uttalande på regeringens hemsida.

– Regeringen satsar på kraftfulla åtgärder mot  hedersrelaterat våld och förtryck. Kvinnor och män är lika mycket värda. Jämställdhet är inte något som är villkorat, gäller vissa, på särskilda platser eller på vissa tider. Jämställdhet och mänskliga rättigheter är något som gäller

Åsa Regnér. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

alla, överallt, hela tiden. Svensk lag gäller alla som lever i Sverige, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér som invigde myndigheten genom att klippa bandet. Det arbete som regeringen ålägger jämställdhetsmyndigheten är minst sagt brett och omfattande, samtidigt ger en särskild myndighet med 75 anställda en unik möjlighet att arbeta med dessa frågor.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete?

Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!

idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt

Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!

Kontakta oss för att boka tid för en presentation!

NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se

Hedersrelaterat våld & förtryck

Vi är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck.

Vi har genomfört en 2-dagars grundkurs i HRVF för våra familjehem.

Från våld till liv...

Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd

• Kvalificerat stödboende/familjestödboende

• Skyddat boende

• Skyddad-id

• Personal dygnet runt

Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.

Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:

• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

• Signs of safety

• FREDA

08-55 10 96 90

Funktionsvariation

2018 är valår, och inte sedan Bengt Westerbergs dagar och introduktionen av LSS har funktionsrättspolitik varit så på tapeten som nu. Mycket beroende på den massmediala uppmärksamheten av enskilda människor som råkar i kläm och hur det strider mot olika politiska målsättningar, som kanske framför allt målas upp i valrörelser.

Och för de allra flesta människor är det så här vi möter personer med funktionsvariationer, nämligen som offer. I andra sammanhang möter vi också dem som hjältar vilket är minst lika viktigt och lika sant.

Men där emellan finns också en vardag, med tvätt, handling, hämtning, lämning, fredagsmys och allt annat. Detta är så klart den största delen av allas våra liv, oavsett vem vi är. Och allas vår vardag innehåller olika typer av sorger, problem, framgångar och glädjeämnen, det mesta är ungefär likadant för alla och en del skiljer sig åt.

I detta nummer väljer vi att lyfta fram barn och unga med funktionsvariationer, deras vardag och ett sammanhang där de också får äga en scen och ta emot folkets jubel. Sverige har kommit långt i arbetet för dessa individers rättigheter, men det är en bit kvar innan samhället på allvar förstår och uppskattar dessa människor fulla kapacitet.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF FOTO: GETTY IMAGES

Vår vardag är vårt normala

Our Normal vill ge föräldrar till funktionsvarierade barn en möjlighet att mötas

Vem ska du prata med när du fått ett barn med funktionsvariation? Vem kan svara på frågor om allt från hjälp och hjälpmedel till skolgång eller vad som egentligen är normalt? Det var frågor som dessa som drev Jenny Lindström Beijar att starta sajten Our Normal, för vem är bättre att svara på dem än andra föräldrar!

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

FOTO: HENRIK FITINGHOFF & NISSE SCHMIDT

Jenny Lindström Beijar är den ena hälften av ett ungt par, där John Beijar utgör den andra delen. Det är ett ungt par med avancerade utbildningar som befinner sig mitt i Göteborgs pulserande storstadsliv, även om nu Göteborg kanske är världens största småstad.

Jenny är i grunden företagskonsult och John är Interaktionsdesigner och för fem år sedan var båda uppe i sina karriärer samtidigt som de väntade barn och planerade för sin framtida familj.

– På ultraljudet fick vi några indikatorer på att det fanns vissa så kallade markörer, så det blev ett till ultraljud med en läkare, berättar Jenny Lindström Beijar när vi träffar henne i Göteborg.

På det andra ultraljudet så menar läkaren att denne inte kan avgöra att något skulle vara fel och frågar om de ville göra ett fostervattensprov för att avgöra om barnet har Downs Syndrom. John och Jenny tackade nej till detta, eftersom de upplevde att det ändå inte skulle påverka deras beslut.

– Människor har i efterhand kommenterat det och menat att de anser att läkaren gjorde fel som inte sa något, men det tycker inte vi, säger Jenny Lindström Beijar.

OCH PRECIS SOM för alla föräldrar var det naturligtvis en enorm eufori när lilla Vanja så föddes, bäbislyckan var total som det

skulle stått i någon kvällstidning. Jenny noterade dock att det var ovanligt tyst i rummet och de båda barnmorskorna liksom pep iväg utan att säga så mycket.

””Tror du hon kan ha Downs syndrom? Ska jag fråga?” undrade John och Jenny svarade att det borde han nog.

Som svar på sin fråga fick han motfrågan ”misstänker ni det själva?”. Det slutade i alla fall med att att en läkare kom in och gjorde en undersökning enligt Halls kriterier, som är 20 olika kriterier som utmärker personer med Downs Syndrom. Hon kunde konstatera tillräckligt många för att misstänka Downs syndrom, men gav ingen diagnos.

Strax efter undersökningen fick dock

Att åka till fjällen för att åka skidor och uppleva riktig vinter tillhör familjen Lindström Beijars normala liv, något alla barn uppskattar. Foto: Nisse Schmidt

Jenny en liten broschyr från Svenska Downföreningen som hette ”Välkommen älskade barn”, så hon och John antog att misstanken ändå var ganska stark.

– Jag orkade aldrig läsa broschyren då men minns hur jag gång på gång tittade på bilderna, berättar Jenny Lindström Beijar och fortsätter.

– De första dagarna var fruktansvärt tumultartade rent känslomässigt. Detta var vårt absolut lyckligaste ögonblick i livet, samtidigt som vi kände både oro och osäkerhet för vad det här skulle innebära.

Hon beskriver också mötena med

människor och deras bemötande som något väldigt viktigt.

– Om någon ville beklaga så blev vi väldigt ledsna för vi var absolut inte ledsna utan väldigt glada men samtidigt oroliga, säger Jenny Lindström Beijar.

HON MINNS DOCK särskilt ett möte med en barnläkare som skulle undersöka Vanja och hur han efter undersökningen sa med ett leende ”Det här är bingo!”

– Det var så otroligt skönt att få höra det där, säger hon och lyser upp vid minnet.

När sedan väl undersökningen var klar och diagnosen fastställd gick det fort. I det här läget är den svenska vård- och omsorgsapparaten välsmord och hela systemet gick igång med inte minst kontakt med habiliteringen.

– Där fick vi massor av hjälp till att börja med och vi tog till oss allt de föreslog. Idag vet vi att man inte ska springa på alla bollar utan sålla, men från början var vi rädda för att missa något viktigt hjälpmedel, metod eller verktyg så då provade vi allt, säger Jenny Lindström Beijar. För familjen Lindström Beijar har det

varit teckenstöd, så kallad TAKK, som varit nyckeln till en bra kommunikation med Vanja, som de upplevde fungerade långt innan hon hade lärt sig att tala. – Bildstöd har varit svårare då Vanja är väldigt livlig, så bilderna hamnar oftast överallt, säger Jenny Lindström Beijar och skrattar.

MEN JOHN OCH Jenny upplevde nu att de var ganska utelämnade till sig själva och sin förmåga att avgöra, veta eller förstå vad Vanja behövde och vad som fanns att tillgå. De hade heller inga referenser för vad

»Så där satt vi och skulle ringa några vilt främmande människor och fråga om de ville träffas.«

som var ”normalt” eftersom det var deras första barn.

Av en tillfällighet berättade en vän till John att det fanns familj med ett barn med Downs syndrom på hans barns dagis och frågade om han skulle kolla om de var intresserade av att träffas. Sagt och gjort, och John och Jenny fick en lapp med ett namn och ett telefonnummer.

– Så där satt vi och skulle ringa några vilt främmande människor och fråga om de ville träffas. Nu hade vi visserligen Johns vän som referens och som en slags garant för att de skulle vara ok, men visst var det pirrigt, säger Jenny Lindström Beijar.

DET BESTÄMDES ATT John, Jenny och Vanja skulle komma hem till familjen på en fika och Jenny beskriver den där fikastunden som en vändpunkt.

– De ville naturligtvis visa upp sin treårige son och prata om honom, men jag tror att både jag och John verkligen sög i oss av hur de agerade som vuxna och föräldrar. Det var så otroligt skönt att se hur de navigerade i en vardag som var så ”normal”, säger hon och ler.

Där och då föddes också idén med att gå vidare och skapa ett kontaktnät för familjer med barn som har funktionsvariationer. Men det var först ett par år senare när Jenny återigen var föräldraledig som hon fick chansen att omsätta idéerna i praktiken. Då föddes Hillevi, parets andra dotter som idag är tre år. Var de inte rädda för att skaffa fler barn?

– Nej, men faktum är att första läkaren vi träffade förutsatte att vi ville göra ett

KUB-test, vilket vi tackade nej till, säger Jenny Lindström Beijar.

Läkaren blev väldigt förvånad och frågade varför de inte ville det?

– Det fanns inget svar i KUB-testen som skulle ändra vårt beslut om att få ett till barn, vi kan numera hantera Downs syndrom, och dessutom skulle det ha känts som ett svek mot Vanja på något vis, menar hon.

Men förutom all förväntan fanns det

Our Normal

Our Normal är en mötesplats för föräldrar till barn med en funbktionsvariation. Tanken är att du som förälder ska kunna få hjälp med tips, råd, kontakter, stöd och så vidare, men också kunna hjälpa till med allt det.

Tjänsten arbetar utifrån att du själv väljer vad du vill dela eller inte, liksom vad du efterfrågar eller vill hjälpa till med. Den finns på sidan: www.ournormal.org

naturligtvis ytterligare en anspänning vid förlossningen. Livet som funkisförälder är lite intensivare och svårare, så visst var det en liten oro. Men Hillevi föddes utan några problem och har inga diagnoser.

Och det var som sagt under denna föräldraledighet som konceptet med Our Normal verkligen tog form.

– Vi ville absolut inte konkurrera med någon funktionsrättsförening, men ibland kan jag tycka att det blir lite för uppsplittrat utifrån olika diagnoser. Vi vill vara en

mötesplats där alla förälder som vill ska kunna ta del av tips, erfarenheter, kunskaper eller träffas i vardagen oavsett diagnoser, berättar Jenny Lindström Beijar.

PÅ DERAS HEMSIDA ournormal.org fyller du i dina uppgifter och skapar en familjeprofil som kan handla om saker som intressen, saker ni gärna hjälper till med, kontakter ni söker, hur du vill bli kontaktad eller om du just nu inte vill bli kontaktad och så vidare.

Det finns naturligtvis också en ruta där du fyller i ditt barns diagnos, men det betyder inte att man lämnar ut enskilda personuppgifter utan där avgör varje familj själva hur man gör sin profilbeskrivning och beskriver sina erfarenheter.

– Just nu efterfrågas bland annat kontakter med fler föräldrar som har längre erfarenhet av barn med funktionsvariationer och som kan gå in och på olika sätt stötta mindre erfarna föräldrar, säger Jenny Lindström Beijar.

»Vi vill vara en mötesplats där alla förälder som vill ska kunna ta del av tips, erfarenheter, kunskaper eller träffas i vardagen oavsett diagnoser.«

Annars är det stora forumet för kontakter Facebook, där det finns många olika grupper för funkisföräldrar. Men många är kanske lite försiktiga med att gå ut med alltför personliga och öppenhjärtiga inlägg offentligt och då kan en sluten sida kännas tryggare.

– Dessutom är det många som upplever att det är svårt att hänga med i trådarna som kan bli på Facebook, där ett inlägg därför lätt försvinner, så vi ser detta som ett komplement, säger hon.

Namnet ”Our Normnal” känns kanske lite märkligt till att börja med, men syftningen på just det normala och att vi alla har en vardag som ser lite olika ut men som är vårt normala liv är smått genialisk.

– Vi tog det på engelska eftersom vi redan från början hade ambitionen att kanske kunna utveckla föreningen mot att också involvera internationella kontakter. Nu åker vi snart till Wien på en internationell konferens med liknande föreningar och organisationer, så får vi se om det leder någonstans, berättar Jenny Lindström Beijar.

ATT OUR NORMAL behövs märks på intresset för mötesplatsen och att konceptet uppmärksammats i många olika sammanhang, bland annat som en social innovation som kan förändra Sverige.

– Vi är än så länge bara i startgroparna och har mycket arbete och utveckling kvar, men för mig personligen har olika kontakter via sidan betytt väldigt mycket. Häromdagen träffade jag en annan mamma över en lunch och vi pratade om hennes erfarenheter av att ha ett barn med funktionsvariation i skolan och vad vi skulle tänka på inför Vanjas skolstart i höst, berättar Jenny Lindström Beijar och avslutar.

– För oavsett hur mycket hjälp du än får så är det ändå andra föräldrar som har mest kunskaper och erfarenheter att förmedla för att få ihop vardagen och det är det vi vill försöka hjälpa till med. ●

Peter Andersson

Föreståndare Korpberget är ett av Sveriges äldsta behandlingshem som bygger på 12-stegsprogrammet. Verksamheten har pågått sedan början av 1980-talet

Behov av behandling? RING 0612 - 71 82 80

Korpberget Behandlingscenter, Svanö Tel: 0612-71 82 80 • info@korpberget.se www.korpberget.se

Opalen Vuxenboende

V I ERBJUDER

IND IV IDAN PA S SA D E LÖSNINGAR

EN GESTALTAD MILJÖ

lägenheterModernamed bra läge i Järna!

EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP

Stiftelsen Opalen www.stiftelsenopalen.se

Föreståndare Sofia Edgren 070 - 77 57 785

Ett unikt HVB-hem för utåtagerande pojkar 14-18 år

Essagruppen sätter alltid individen i fokus genom att vara flexibla och anpassa sig efter BBIC. Vi arbetar med en familjärkänsla där gemenskap är

A och O och att varje individ ska bli delaktig i det svenska samhället. Vi arbetar både med SoL samt LVU placeringar och erbjuder åtta platser i två olika hus. Grunden i behandlingen hämtas från KBT, med kompetens inom ART, HAP m.m.

Spetskompetens inom den Romska kulturen och mångkulturella grupper.

Essagruppen har personal med kompetens inom flera olika språk och kulturer.

Kontakta föreståndare för platsförfrågan, både akut samt behandlingsplacering på: 076-8686541 eller e-post: carl-johan.kvist@essagruppen.se

Essagruppen i Stockholm AB

Journummer: 0768-68 65 44 E-post: info@essagruppen.se

Funkisfestivalen – en inkluderande musikfest

”Det här är den bästa dagen i mitt liv.” Det är en reaktion som Ann Epstein ofta får från deltagarna i Funkisfestivalen. Hon är projektledare bakom en melodifestival som riktar sig till personer med kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsvariationer. I vår är det för fjärde gången stor final på Cirkus, med levande musik, Linda Bengtzing som konferencier och 1 300 personer i publiken.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

FOTO: SOFIE SELLING, FANZINGO

»Att stärkas i sig själv som människa, våga mer, ta plats, träffa nya kompisar och bli tryggare är några av de saker som deltagarna får med sig.«

Det hela startade 2011 i Upplands Väsby. Yvonne Boberg bjöd in fyra – fem grannkommuner till Väsby Melodifestival – ett event där personer med funktionsvariationer stod på scenen. Det blev succé.

I dag har den ideella föreningen Funkisglädje tagit över huvudmannaskapet för arrangemanget och tävlingen har bytt namn till Funkisfestivalen. Kommunerna betalar en liten summa för ett medlemskap. Föreningen står för grafiskt material, projektbeskrivning samt arrangerar finalen.

– Varje kommun arrangerar sin egen deltävling efter bästa förmåga. Ibland är det Kulturskolan som träder in, andra gånger Daglig verksamhet eller en stu-

diecirkel. Det finns också kommuner där flera organisationer samarbetar bakom arrangemanget, säger Ann Epstein, projektledare för Funkisfestivalen.

DET ÖVERGRIPANDE KRITERIET för att få vara med är att man är över 15 år, har en kognitiv eller neuropsykiatrisk nedsättning inom LSS, kan sjunga live och klara av vad det innebär att stå på scen.

– Det är en ganska stor grej att uppträda på cirkus med väntetider och man måste kunna sitta still och tåla ljud och ljus, säger Ann.

– Gemensamt är att alla deltagare sjunger live. Men om det är till Spotifymusik eller lärare från Kulturskolan som

kompar spelar mindre roll. Det viktigaste är att alla får stå på scen och vara stjärnor.

På finalen är det dock levande musik som gäller. Bakom artisterna spelar en 12-mannaorkester och det finns körsångare som stöttar sångaren vid behov.

Hittills deltar 16 kommuner, vilket alltså innebär totalt 16 deltävlingar där en ”vinnare” röstas fram och får gå vidare. I år äger finalen rum den 23 april på Cirkus i Stockholm.

Själva tävlingsmomentet är egentligen underordnat.

– Det är resan som är målet, förklarar Ann. Vi har bara vinnare – resten kommer tvåa.

Att stärkas i sig själv som människa,

Ann Epstein är projektledare för Funkisfestivalen och jobbar både på och bakom scen. Foto: Sofie Selling, Fanzingo

konferencier

våga mer, ta plats, träffa nya kompisar och bli tryggare är några av de saker som deltagarna får med sig.

Funkisglädje har nyligen fått pengar från Postkodsstiftelsen som används till att sprida konceptet till ännu fler kommuner. Målet är att så många kommuner deltar att de kan ha regionfinaler innan den stora finalen. Då blir det fler deltagare och fler tillfällen att få stå på scenen.

ANN ÅKER RUNT i Sverige tillsammans med Linda Bengtzing, DJ Per-Ove ”Knappen”

Ståhlknapp samt en erfaren artist som varit med tidigare i shoppingcenter och gör talangjakter för att visa upp konceptet samt ha möten med politiker och tjänste-

män från kommunerna för att locka dem att gå med i föreningen.

– Man behöver satsa mer på den här målgruppen, säger Ann. Det kostar en ganska liten summa att vara med jämfört med alla pengar som läggs på ishallar, ridhus, gympasalar, fotbollsplaner och så vidare. Där är den här målgruppen nästan helt utestängd.

Hon förklarar att om flera förvaltningar går samman och satsar ihop så handlar det om så små belopp att nästan varje enskild tjänsteman kan fatta beslut. Det här är ett sätt för kommunerna att visa att de arbetar inkluderande och markera att kulturscenen ska få ägas av alla.

Till 2017 årets final blev artisten Lin-

da Bengtzing tillfrågad om hon kunde vara konferencier tillsammans med Anna Ringström, som själv tillhör målgruppen. Linda tackade ja, och sedan dess är hon fast.

– När jag klev in på Cirkus kände jag direkt att det var rätt. Det var både jätteroligt och otroligt känslosamt. Två minuter i de här deltagarnas närhet gav mig mer kärlek och glädje än vad jag har fått sammantaget i de sex Melodifestivaler där jag har varit med, säger Linda Bengtzing när Omtanke pratar med henne på telefon.

I GREENROM KÄNDES det som en ”copy paste” från Melodifestivalen.

– Det var samma fokus och likadan ner-

Linda Bengtzing är

tillsammans med Anna Ringström på den stora finalen på Circus i Stockholm 2017. Foto: Sofie Selling, Fanzingo

vositet och elektricitet hos deltagarna. Funktionsnivån är helt obetydlig för de här känslorna.

När det var dags för turnén i köpcentren berättar Linda att hon krävde att få vara med.

– Jag sa till Ann: ”Du åker inte utan mig”, säger hon och skrattar.

Och responsen är fantastisk.

– De är euforiska. Vi bjuder in personer som är vana att inte bli inbjudna och många säger att det här är den bästa dagen i deras liv. De får stå på scenen, träffa Linda Bengtzing och sjunga tillsammans med henne. Det är så mycket glädje, glada tårar och tårar av att man blir rörd, säger

Ann och lyser när hon pratar.

Detta är något som Anna Eklund Tarantino vittnar om, mamma till Mattias Tarantino, 23 år och vinnare i deltävling-

en i Solna. Mattias har både Downs syndrom och är autistisk. Omtanke träffar honom och hans mamma hemma i Mattias egen lägenhet.

Att Mattias är stolt och glad över sin prestation går inte att ta miste på. Han pratar mycket om finalen och Cirkus och är taggad redan nu, trots att det är flera månader kvar till nästa framträdande.

– Det här är nog hittills, och kommer nog att vara, det bästa som hänt i Mattias liv. En oerhörd höjdpunkt. Det är få gånger i verkliga livet som man får känna att man lyckas när man har ett dubbelhandikapp. Allt är annars särbehandling – man går på en annan kvot. Funkisfestivalen kändes på riktigt och han fick vara med. Och dessutom blev han framröstad på egna meriter, vilket var väldigt stort för Mattias.

Hur kändes det att vara med i Funkisfestivalen Mattias?

– Det var jättekul, säger han och hela kroppen hoppar av glädje och stolthet när han svarar.

När vi träffas kan han inte sluta att prata om Cirkus och sången han ska sjunga, vilken är ”You are my home” av Alvin och gänget.

– Efter finalen kommer jag fira och dricka vin, äta pizza och prata strunt med mina kompisar och assistenter, säger Mattias med ett stort leende, reser sig upp och hämtar gitarren för att göra sig redo för fotografering, precis som vilken annan stjärna som helst.

– I Funkisfestivalen är alla vinnare. Målgruppen, deras personal, vårdtagare eller föräldrar som är med och inte minst vi som jobbar med dem eftersom vi lär oss

Som alla konferencierpar har Linda Bengtzing och Anna Ringström egna mellanakter som de underhåller med. Foto: Sofie Selling, Fanzingo

så mycket varje dag, säger Ann.

Hon fortsätter med att poängtera att det inte handlar om att ge deltagarna en klapp på huvudet eller tycka synd om dem. De är med på sina villkor och under samma förutsättningar.

Finalen får en hel del spin-off-effekter. De blir inbjudna att uppträda vid andra tillfällen som exempelvis kommundagar, företagsevent, 6:e juni och nyligen vid en prisutdelning av S:t Julianpriset i Stockholms stad.

– Det betyder återigen att fler får vara med – få möjlighet att träna att stå på scen samt känna att de kan.

– Efter förra finalen kom det fram en kvinna till mig och sa: ”Jag trodde att det skulle vara omsorgskvalitet, men det här har kulturkvalitet”, berättar Ann Epstein stolt innan vi avslutar intervjun. ●

Mattias Tarantino, 23 år och vinnare i deltävlingen i Solna ser fram emot finalen i april. Foto: Cim Wennström

»Vi bjuder in personer som är vana att inte bli inbjudna och många säger att det här är den bästa dagen i deras liv. De får stå på scenen, träffa Linda Bengtzing och sjunga tillsammans med henne. Det är så mycket glädje, glada tårar och tårar av att man blir rörd.«

Funkisfestivalen

Funkisfestivalen är en Sveriges största melodifestival för personer över 15 år med kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom LSS.

I finalen 2018 deltar 16 tävlande, som har röstats fram i kommunala deltävlingar.

Finalen äger rum den 23 april på Cirkus i Stockholm Funkisfestivalen drivs av föreningen Funkisglädje: www.funkisglädje.se

Hundar & katters viktiga roll

Hundar och katter är viktiga på fler sätt än vad vi tidigare sett eller förstått. I en ny forskningsrapport från SLU analyseras djurens samhällsekonomiska betydelse.

Hundar och katter lever mycket nära människan och ses ofta som familjemedlemmar. I Sverige finns det omkring 2 miljoner hundar och katter, och som sällskapsdjur erbjuder de sällskap, närhet, fysisk aktivitet och som arbetande djur utför de olika typer av tjänster i både offentlig och privat sektor (exempel jakt, tull, polis och sjukvård).

Trots detta är djurens ekonomiska värde till stor del en förbisedd fråga, både i Sverige och internationellt.

Nu har forskare från SLU publicerat en rapport ”Värdet av hundar och katter i Sverige”, där de analyserar hundar och katters samhällsekonomiska betydelse, och diskuterar deras totala ekonomiska värde i vidare mening.

Hushållen spenderar avsevärda och allt större belopp på sina sällskapsdjur, som har fördubblats från 2003 till 2014 när inköp av foder, utrustning och veterinära tjänster uppgick till 11,4 miljarder kronor. Om man räknar in inackordering, omvårdnad samt kurs-och tävlingsverksam-

het är omsättningen 16 miljarder kronor under 2015.

Det totala ekonomiska värdet av hundar och katter handlar också om de föroch nackdelar som människor, både djurägare och andra, upplever att hundar och katter för med sig. Till exempel så värdesätter djurägare djurens sällskap betydligt högre än vad som återspeglas av de ekonomiska flöden.

– De subjektiva värderingarna påverkar

mänskligt beteende och välbefinnande och påverkar i förlängningen djurens välbefinnande, säger SLU-forskaren Ruben Hoffman, som har lett studien.

Att identifiera och mäta dessa värden är nödvändigt för att kunna bestämma det totala ekonomiska värdet av hundar och katter, och det är något vi behöver forska vidare på.

Källa: Forskning.se

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Foto: Getty Images

Flyktingkrisen analyseras i forskningsprojekt

Var 2015 års flyktingkris en kris i fråga om flyktingar i sig eller en fråga om EU:s interna gränser, politisk polarisering och brist på krishantering? I ett nytt forskningsprojekt finansierat av EU Horizon 2020 och lett från Uppsala universitet, ska frågan studeras med utgångspunkt i elva olika länder och med 14 olika partners, från bland annat Irak, Libanon och Turkiet.

Projektet, “RESPOND – Multilevel Governance of Mass Migration in Europe and Beyond”, omfattar åtta forskningspaket som berör flyktingar inom EU-länderna och Turkiet samt samstämmigheten inom flera områden: policyn, gränshantering, flyktingskydd, mottagning, integration, europeisk identitet, en jämförelse och sammanfattning mellan dessa områden samt en enkätstudie.

– I fråga om integration, som är en av de större paketen, fokuserar vi på religionens roll som resurs, medborgarskap, boende, utbildning och arbete samt psykosocial hälsa, säger Önver Cetrez, docent och projektets vetenskapliga koordinator, teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Forskarnas avsikt är att titta närmare

på komplexiteten i mottagningen av flyktingar i de länder som ingår i projektet samt föra samman olika samhällsaktörer på flera nivåer i samhället. Dessutom ska projektet etablera kommunikationslänkar mellan dessa aktörer genom att tillämpa innovativa metoder som rundabordssamtal med skilda samhällsaktörer och så kallad Advice Hubs. Flyktingar som ska intervjuas är minst ett sextiotal i varje land och främst från Mellanöstern, Asien och Nordafrika.

– För att skapa en förståelse av en så omfattande fråga kommer vi att studera flyktingars ursprungsländer, transitländer och destinationsländer. Det görs dessutom genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Ett viktigt bidrag i denna forskning är lokala aktörers inflytande i flyktingmottagande och förstås att lyssna på flyktingars egna berättelser, säger Önver Cetrez.

I projektet vill man lyfta fram flyktingarna som förmedlare av kunskap genom att de själva deltar i delar av dataframställningen, till exempel genom så kallad photovoice, konstutställningar och en dokumentärfilm.

Projektet ska förutom vetenskapliga

artiklar, böcker och konferenser också resultera i rapporter bestående av policyriktlinjer, rapporter med information om specifika länder och jämförande mellan länder, etiska riktlinjer och jämförande kvantitativt dataunderlag.

Projektet koordineras av Uppsala universitet och är placerat vid Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet.

TEXT: MARIA NORDHOLM

De deltar i projektet

Q Deltagande partners i projektet är förutom Uppsala universitet, The Glasgow Caledonian University, Georg-August-Universitat Gottingenstiftung Offentlichen Rechts, The Chancellor, Masters and Scholars of the University of Cambridge, Istanbul Bilgi University, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Özyegin Universitesi, Universita Degli Studi di Firenze, Panepistimio Aigaiou, Oesterreichische Akademie der Wissenschaften, Uniwersytet Warszawski, Kobenhavns universitet, Lebanon Support, Hammurabi Human Rights Organization.

Foto: Getty Images

Det svåra med att sluta arbeta

Conny Bergqvist, 67 år, sträcker ut sig i sin generösa soffa. Han är numera pensionär, efter många års arbete på FUBs kontor i Stockholm.

– Jag börjar finna mig väl tillrätta. Men jag är lite rädd att fastna här framför teven, säger han.

TEXT: MARIKA SIVERTSSON

FOTO: PI FRISK & GETTY IMAGES

Oron är befogad, enligt arbetsterapeuten Ida Kåhlin som har forskat på möjligheterna till delaktighet för äldre med utvecklingsstörning.

Personer med utvecklingsstörning, el-

ler intellektuell funktionsnedsättning som det också heter, har enligt LSS rätt till stöd för att kunna leva i enlighet med sin ålder. Det finns bara ett problem: ålderdomen har inte definierats tillräckligt i funktions-

hinderpolitiken, som istället fokuserar ett vuxenskap som utgår från rätten att vara yrkesverksam och självständig.

NÄR MAN DISKUTERAR åldrande för befolkningen som helhet brukar begreppen ”tredje åldern” respektive ”fjärde åldern” användas. I den tredje åldern hoppas vi få njuta av livet utan åtaganden, med god hälsa och i bästa fall en bra pension. Den fjärde åldern är vår utförsbacke, med ökat behov av sjukvård, hjälpmedel och personal, och minskade möjligheter att leva aktivt.

– Min forskning visar att även personer

med utvecklingsstörning har en mångfacetterad idé om åldrande och förmåga att uttrycka sina tankar om den tredje åldern. Men väldigt många jag intervjuade hade aldrig tidigare fått tillfälle att tala om detta. Personalen på gruppboendena hade inte uppfattat det som meningsfullt att försöka, berättar Ida Kåhlin.

DEN STORA BRIST hennes avhandling ”Delaktig (även) på äldre dar” sätter ljuset på är följande: Medan de boende som regel önskar en aktiv ålderdom i enlighet med de visioner vi har om tredje åldern, utgår personalen i gruppboendet från strategier

riktade till den fjärde åldern. De ser och åtgärdar åldrandets problem. Personalen saknar stöd för andra sätt att arbeta på, och gruppboendena är som regel inte anpassade för att de boende ska vara hemma hela dagarna. Det finns inte utrymme för aktivitet, vare sig i det fysiska rummet eller i kulturen på gruppboendet.

– Vi ska inte glömma att detta är den första generationen personer med utvecklingsstörning som uppnår lika hög ålder som befolkningen i övrigt. Det är inte konstigt att det är på det här sättet. Men vi får ju inte svika dem inför åldrandet. Då har vi inte fullföljt det uppdrag vi har inlett för just den här generationen, säger Ida Kåhlin med hänvisning till den utveckling mot inkludering och delaktighet som dagens pensionärer med utvecklingsstörning har upplevt under sin livstid.

IDA KÅHLIN SLOGS under arbetet med avhandlingen av att tystnaden omkring åldrandet är i det närmaste total på gruppboendena. De flesta äldre hon mött har inte fått någon möjlighet alls att förstå varför livet förändras, eller hitta ett sätt att förhålla sig till det.

– En av de viktigaste insikterna efter avhandlingsarbetet är att det går bra att prata med de boende om åldrande. Man måste bara lyssna och ställa frågor på rätt sätt, och framför allt försöka få svar, säger hon. Hemma i soffan på gruppboendet i Solna bekräftar Conny Bergqvist Ida Kåhlins forskningsresultat. Dels är han själv pensionär sedan tio månader tillbaka, och dels har han bra koll på hur äldre personer med utvecklingsstörning har det. Han har i fjorton år varit rådgivare på Klippan, som är FUBs avdelning för personer med intellektuell funktionsnedsättning, som det numera egentligen heter.

– Jag själv hade fördelen att vi pratade mycket på jobbet om vad det innebär att gå i pension. Men på daglig verksamhet gör man nog inte det – helt plötsligt får man bara inte gå dit. Det är inte lätt att förstå varför. I värsta fall kan man tro att det är för att man har misskött sig.

OCH SEN ÄR det all tid som plötsligt blir tom. Conny Bergqvist berättar om hur äldre på gruppboendet blir sittandes framför teven i brist på annan sysselsättning, och

om hur aktiviteter gärna blir kollektiva snarare än individuella – av brist på utrymme, tid eller ambition.

– Ofta är personalens rutiner ett hinder för saker som personer på gruppboendet skulle må bra av att få göra, konstaterar han.

SJÄLV HAR HAN börjat träna, för att ersätta promenaderna till jobbet varje dag. Han känner att kroppen förändras, att han blir mindre rörlig. Och igen: den som har en utvecklingsstörning behöver få kunskap om åldrande och vad det innebär.

– Utvecklingsstörning innebär att man har begränsad förmåga att förstå saker. Det är viktigt att prata om hur kroppen åldras, att berätta att förändringarna är i sin ordning. Annars kanske man tror att det är farligt, att man är sjuk.

Conny Bergqvist har alltså en utvecklingsstörning. Han är också en erfaren person som har haft ansvarsfyllda uppgifter under ett långt arbetsliv. Arbetet har hjälpt honom att utvecklas och att uppfylla den egna potentialen.

Han har som föredragshållare avlivat fördomar och kampanjat för bättre utbildning och information till personal, förvaltare, gode män, sjukvård och andra som kommer i kontakt med personer med utvecklingsstörning. Det är en mission.

– Min drivkraft är att alla ska få ta plats, ska ha rätt att finnas. Ska ha samma värde. Så är det inte i dag!

DÖRREN TILL DET tidigare arbetsrummet täcktes av lappar med små kloka observationer och med minnen från seminarier och kurser. Upptejpat på väggarna fanns tidningsurklipp och hälsningar som visade att Conny Bergqvists föredrag varit uppskattade.

Det arbetsrummet saknar han ibland, även om han fortfarande är ute och talar ibland. Han har turen att få fortsätta göra nytta.

Pensioneringen innebär ändå att han förlorar en stor del av den värld där hans erfarenhet och kunskap är betydelsefull för andra, där det finns struktur och ställs krav på att han kommer i tid och sköter sina uppgifter.

– Arbetet har varit det viktigaste i mitt liv och så är det för många som har en utvecklingsstörning. När jag jobbade på

Samhall för många år sedan köade anställda länge inför arbetsdagens början, de ville in och sätta igång! Många har ingenting annat alls, de kan bli väldigt isolerade.

FÖR DEN SOM har en utvecklingsstörning blir det efter pensionen mindre kvar av tillvaron än det blir för dem som mer självständigt kan upprätthålla vänskaper, intressen och nätverk. Att personalen förstår det, eller att personalen rätt tolkar signaler från de boende, är inte självklart.

– Man kan bete sig konstigt för att man är ensam eller mår dåligt, men ofta ser personal inte det. Det är vanligt att det tar för lång tid innan vi får hjälp, att depression uppfattas som en del av utvecklingsstörningen, säger han.

Han tror att ett större utrymme för individens behov skulle minska den psykiska ohälsan på gruppboendena. Hur man blir och hur man mår, som äldre, handlar om vilka erfarenheter man gjort på vägen dit. En utvecklingsstörning ändrar inte på det. Tvärtom är det desto viktigare att bli sedd för den man är när man lever i en sådan utsatthet, poängterar han.

– En del skäms för att tala om att de inte förstått. Sånt måste vårdpersonal och andra ta med i beräkningen, de måste förklara allt ordentligt.

I HANS EGEN bakgrund finns en svår start. Han kom till ett barnhem i tvåårsåldern. Att den lille dessutom hade en utvecklingsstörning visste ingen då, men det gjorde allt mycket svårare.

Som barn for han illa i en omvärld som ofta framstod som obegriplig. Han blev en arg och svårhanterlig pojke som först placerades i hjälpklass och därefter flyttades till Sävstaholm, som då var en internatskola för barn med utvecklingsstörning.

Först vid fyllda 30 år nämndes Conny Bergqvists egen utvecklingsstörning vid namn. Tabut var starkt, man pratade inte om ”det” med honom ens när han gick på Sävstaholm.

– Det var en lättnad att till sist förstå varför vissa saker tog så lång tid och varför det var så svårt att få vänner, berättar han.

KANSKE HADE HAN undgått somliga tråkigheter om han hade vetat från början. Det hugger fortfarande i hjärtat när han minns hur han försökte köpa vänner med godis, och hur han alltid skulle visa sig på

styva linan genom att göra saker andra inte vågade.

– Jag vet inte själv hur mycket av mina svårigheter som beror på att jag växte upp på barnhem och vad som beror på utvecklingsstörningen. Men inget har gjort det andra lättare, konstaterar han.

I CONNY BERGQVISTS liv finns numera några kompisar som bor utanför gruppboendet samt bekanta i gruppboendet. Han har det rätt bra socialt sett, men han påpekar att fördomarna om utvecklingsstörning inkluderar att han ska nöja sig med vilka relationer som helst:

– Jag förlorade min kontaktperson på grund av att jag bor på gruppboende, för då anses mitt behov av stöd tillgodosett. Men jag har inte valt dem jag bor med. Jag gillar dem, men mitt behov av att komma ut och träffa folk och att själv välja mina vänner finns kvar.

Personer med utvecklingsstörning är mycket beroende av sina anhöriga och blir därför ofta mycket ensamma som äldre. Conny Bergqvist konstaterar att det är dumt att spara pengar på kontaktpersonerna. Det leder till isolering och till att människor mår dåligt, något som alltid blir dyrt i längden.

– Dessutom är det som att spotta i Östersjön, det handlar om jättelite pengar. Det är dålig kunskap som leder till sådana beslut. Man behöver ju bara tänka på hur man vill ha det själv. Skulle du vilja bo ihop med dina grannar och umgås bara med dem?

Hans eget liv är så här långt bra, med kompisar, utlandsresor och bio- och restaurangbesök. Inkomsterna minskar med pensioneringen och han måste tänka nytt, det drabbar de flesta vid pensionen. Det som bekymrar honom mest är hälsan.

KOMPISARNA UTANFÖR GRUPPBOENDET riskerar han att förlora kontakten med när han åldras. Idag håller de koll på varandra och hjälps åt med enkla saker i vardagen som det vore för krångligt att blanda in personal i.

– Jag kommer i framtiden att bli ännu mer beroende av personalen än vad jag är nu och det känns inte bra. Jag kan mina rättigheter ganska bra och idag kan jag stå upp för mig själv. Men om jag blir senil eller sjuk kanske jag inte kan göra det längre. Och personalen kan ofta inte de regler som styr deras arbete och det skrämmer mig.

Han känner sig lugnare vid tanken på

Conny Bergqvist har länge arbetat för att äldre personer med en intellektuell funktionsnedsättning ska förberedas bättre för pensionen och erbjudas olika alternativ till sysselsättning. Foto: Pi Frisk

SKYDDAT BOENDE

»Jag förlorade min kontaktperson på grund av att jag bor på gruppboende, för då anses mitt behov av stöd tillgodosett. Men jag har inte valt dem jag bor med. Jag gillar dem, men mitt behov av att komma ut och träffa folk och att själv välja mina vänner finns kvar.«

EGEN BOSTAD

SKYDDSUTREDNING

FREDA-PATRIARK-SARA

INDIV. ANPASSAT STÖD

JOUR DYGNET RUNT

WWW.BOCARE.SE 011-473 91 00

INFO@BOCARE.SE

Lillemor. Det är hans förvaltare. De kommer bra överens, och hans förtroende för henne är stort:

– Skulle jag fara illa på något sätt skulle det ta hus i helvete!

Lillemor till trots är den utsatthet Conny Bergqvist beskriver en risk även för honom. Om hans berättelse bidrar till ökad förståelse för hur det är att åldras med utvecklingsstörning blir han glad.

– Utbildningen måste bli bättre överallt. För oss är det farligt när det blir fel i vården, till exempel. Det kan vara allt från kallelser per post som försvinner till hur vi får information om hur vi ska ta vår medicin. Och om man själv inte riktigt förstår när man behöver uppsöka vård, och har svårt att formulera sig när man väl är där…?

CONNY BERGQVIST VILL fortsätta kämpa för allas lika värde och kommer att vara ute och prata så länge det finns någon som vill lyssna.

– Det är den enda uppgift jag har haft där det har varit en fördel att ha en utvecklingsstörning. Det är en trovärdighetsfråga: när jag är ute och pratar finns det ingen som kan säga att jag har fel. Jag har upplevt allt.  ●

HVB-boende

Välkommen att kontakta oss!

När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning

Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa

Vill du veta mer om oss ?

Ring eller besök vår hemsida.

Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se

128 miljarder till äldre och familjer

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn och cirka 34,6 miljarder kronor går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Riksdagen har fattat beslut om hur mycket pengar ur nästa års budget som går till de äldre. Av de 34,6 miljarderna som ska trygga människors ålderdom går mest pengar till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Beloppet på 34,6 miljarder är en liten sänkning från förra årets budget på 34,8 miljarder.

Beslut har även fattats om hur mycket pengar som ska gå till ekonomisk trygghet för familjer och barn. De totalt 94 miljar-

der som satsas på området är en höljning med 5 miljarder från förra årets budget på 89 miljarder.

Mest pengar går under 2018 till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor.

31,6 miljarder går till barnbidrag. Barnbidraget höjs under nästa år med 200 kronor per barn och månad.

TEXT: MARIA NORDHOLM Foto: Getty Images

Foto: Getty Images

FAM-huset

HVB-hem för familjen med barnet i fokus

Vi utför kvalitativa utredningar utifrån BBIC/Signs of safety, behandlingar och akutplaceringar.

Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn.

Välkommen att kontakta oss, vi har öppet dygnet runt!

Hagvägen 11 Fristad 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset

FAM-huset FAMILJECENTER

För familjen med barnet i fokus

Vi erbjuder familjebehandling i öppenvård - Marte Meo, Trygghetscirkeln (COS), Parenting Young Children (PYC), Tejping, Återfallsprevention m.m.

Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 7 år, samt familjer som väntar barn.

Hagvägen 11 Fristad . 033-21 01 62 .fralsningsarmen.se/fam-huset

Anecta Translink

Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!

Stockholm | Jönköping | Göteborg | Malmö | Falun | Telefon 010 -207 00 76 | www.anecta.se

Småskalig högspecialiserad

vård & behandling

Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.

Våra behandlingsprogram

DBT

Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.

KBT

Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.

PE

PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom

För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.

Läs mer på www.finjagarden.se

Per-Olof Eurell

Dealmaker och branschspecialist 08-410 426 43 per-olof.eurell@anecta.se

KBT-E

Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.

Om åldersbedömningar av asylsökande

Arbetet med att skapa en så säker process som möjligt för åldersbedömningar fortsätter.

Under våren 2015 såg Socialstyrelsen behov av att påbörja ett arbete med att göra en systematisk kunskapsöversikt/kartläggning över diagnostiska metoder för åldersbedömning av barn för att bättre värdera de metoder som fanns att tillgå.

Detta arbete påbörjades i maj 2015 och målet var att utifrån bästa tillgängliga kunskap ge förslag på en metod/metoder för sådana åldersbedömningar. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, deltog i arbetet. Syftet med projektet var att säkerställa att barns

grundläggande rättigheter tillgodoses vid åldersbedömning genom att metoder för åldersbedömning väljs utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Arbetet resulterade i att Socialstyrelsen tog fram två olika kunskapsunderlag om medicinska åldersbedömningar. Den 20 april 2016 publicerades en systematisk forskningsöversikt om metoder.

Den systematiska vetenskapliga översikten genomfördes med stöd av ett antal externa experter och mynnade ut i ett förslag om att gå vidare med en pilotstudie, för att öka kunskapen om magnetkameraundersökning som metod.

Det andra underlaget var en etisk analys av åldersbedömning,

Den etiska analysen konstaterade bland annat vikten av att redovisa osäkerhet i bedömningen tydligt. Om det råder betydande osäkerhet bör man snarare fria än fälla, eftersom det är ett större problem att inte ge skydd åt någon som har större skyddsbehov än att någon med mindre skyddsbehov skulle få skydd utan att ha rätt till det.

Den 14 juli 2016 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökning som metod för medicinska åldersbedömningar (dnr S2016/04832/FS). Arbetet med uppdraget pågår och kommer att redovisas den 31 maj 2018.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Foto: Getty Images

Suddamin Care

i Norrtälje AB

Suddamin Care i Norrtälje specialiserar sig på familjehemsvård inom Individ & Familj enligt SoL, LSS eller LVU.

Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade.

Välkommen till Suddamin Care i Norrtälje!

88

MÅLGRUPP Vuxna män och kvinnor från 21 år med psykisk ohälsa, psykiatriska funktionshinder, kognitiva svårigheter och missbruk

SSBO

Svenska Stödboenden & Omsorg AB

SSBO erbjuder - stödboende med stödinsatser i egen lägenhet / träningslägenhet / utslussboende - meningsfull sysselsättning tillsammans med personal - möjlighet till eget bostadskontrakt efter avslutad placering - skyddat boende Svenska Stödboenden & Omsorg AB

Ökat stöd mot mäns våld mot kvinnor

Länsstyrelserna får ökat stöd för sitt pågående arbete mot mäns våld mot kvinnor. Stödet är på 90 miljoner kronor för 2018, en ökning på 30 miljoner kronor från 2017.

Länsstyrelsen i Östergötland får också genom det särskilda nationella uppdraget 14 miljoner kronor under 2018 för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.Båda uppdragen är en del av regeringens nationella strategi om att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och medlen som nu betalas ut aviserades höstbudgeten, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

– Frågan om mäns våld mot kvinnor behöver alltid prioriteras högt. Våldet skadar både de utsatta kvinnorna och samhället i sin helhet. Kunskap och förebyggande insatser måste nå hela landet, och i det arbetet är länsstyrelserna centrala, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Inom Länsstyrelsen i Östergötlands uppdrag ingår förutom att förebygga he-

»Frågan om mäns våld mot kvinnor behöver alltid prioriteras högt. Våldet skadar både de utsatta kvinnorna och samhället i sin helhet. Kunskap och förebyggande insatser måste nå hela landet, och i det arbetet är länsstyrelserna centrala.«

Jämställdhetsminister Åsa Regnér

dersrelaterat våld och förtryck också att förebygga och bekämpa barnäktenskap,

tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor. Länsstyrelsen ska bland annat tillhandahålla stöd och information till yrkesverksamma som kommer i kontakt med berörda grupper, stödja myndigheter, övriga länsstyrelser och utveckla ett program för våldsförebyggande arbete med föräldrar.

Uppdraget till länsstyrelserna om att förebygga mäns våld mot kvinnor ska bland annat resultera i förbättrade insatser till enskilda barn och vuxna med stöd av sektorsövergripande regionala strategier och handlingsplaner. Länsstyrelserna ska också främja samverkan mellan kommuner, landsting, regionala myndigheter och det civila samhället i frågorna. På några platser i landet ska Länsstyrelserna stödja utvecklingen av resurscentra för våldsutsatta.

Det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor ska också utvecklas, och länsstyrelserna ska främja förebyggande insatser mot våld, inklusive våld i ungas parrelationer.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

Foto: Getty Images

SKYDD - STÖD

i en miljö med hög säkerhet. För våldutsatta kvinnor och mammor med barn. Planerade samt akuta placeringar tas emot dygnet runt. Husdjur kan medfölja. Möjlighet av upphämtrning kan ske efter överenskommelse.

060-50 00 90 info@tskvinnojour.se www.tskvinnojour.se

Svensk

Persontransport AB

SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet.

Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc

HVB för ickor 12-18 år

LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

Helhetsperspektiv för elev och uppdragsgivare

info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se

Huvudgården, ett hem för vård och boende för ungdomar 15-20 år.

Social träning, behandling av psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp.

BÄTTRE OCH SÄKRARE BEHANDLING SOM FÖLJER TONÅRINGENS

Rofors Herrgårs i Norrbotten är ett av våra HVB-hem. Här finns tolv platser för ungdomar 14-17 år och vi tar emot enligt SoL och LVU. 020-877 800, rosfors@balansbehandling.se

UTVECKLING OCH BEHOV. PSYKOLOGUTREDNING OCH MEDICINSK

BEDÖMNING NÄR DET BEHÖVS UNDER PLACERINGENS GÅNG

10 års jubileum och mer Aktuellt än någonsin!!

KOSTNADSFRIA FÖRELÄSNINGAR FÖR ATT ÖKA SAMVERKAN OCH

FÖRSTÅELSE KRING BARN & UNGA MED PSYKISK OHÄLSA

Egehem

HVB

APRIL Föreläsning för behandlingspedagoger Fm; ungdomars psykiska ohälsa och samverkan i vården. Em; bipolärt syndrom.

MAJ Öppen föreläsning för professionella om självskadebeteende och suicidalitet.

Vi tar emot behandlingsplaceringar, utredningsplaceringar (neuropsykiatriska diagnoser, missbruk och kriminalitet) samt akutplaceringar. Behandlingen baserar sig på ett kognitivt synsätt.

SOCIAL OCH PSYKIATRISK BEHANDLING. VI INTEGRERAR SUICIDPREVENTION I BEHANDLINGSARBETET.

MAJ Föreläsning för familjer med ungdom under behandling om självskadebeteende och suicidalitet.

- Skuldfritt bemötande

VÅR & HÖST Återkommande föreläsningar om suicidprevention för psykologer, specialistläkare i psykiatri, terapeuter och behandlare.

Är du intresserad att delta i föreläsning kontakta Maria Dahlqvist mail: fouu@egehem.se AKTUELLT JUST NU

Maria Törnqvist 0790-790706, maria@huvudgarden.se

Nya Livet AB Fritsla

Nya Livet erbjuder ensamkommande och barn/ungdomar med sociala problem: HVB-hem, familjehem, jourhem, konsulentstödda familjehem och träningslägenheter.

Nya Livet arbetar för relationsskapande med ungdomens individuella behov i centrum, jobbar med öppenhet, trovärdighet, lyssnande och skapar trivsel och trygghet på boendet och hos familjehemmet.

- Stöd och motivationshjälp av våra behandlare

- Utbildning till familj och flicka

- Terapeutisk hjälp, KBT, DBT, traumaterapi, Hästunderstödd terapi

- Medicinsk behandling av psykiater

- Utredningar av psykolog under behandlingstiden

KONTAKT Mehri Damani, Placeringsansvarig och Socionom

Nya Livet AB Fritsla Blåklintsv. 8 Fritsla 0320-478 88, 0736-229896 www.nyalivetensamkommande.se

Välkommen med Placeringsfrågor: Elisabet Ege, vc@egehem.se

Utbildningsfrågor till: Maria Dahlqvist, fouu@egehem.se www.egehem.se

Föräldrar till missbrukande barn mår dåligt

Ett stort forskningsprojekt belyser den oro, ångest, skuld och skam som föräldrar till missbrukande vuxna barn känner. Nu vill forskarna minska stigmatiseringen.

Björn Johansson, Torkel Richert och Bengt Svensson driver sedan ett par år tillbaka ett forskningsprojekt på temat Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem.

Det är två delprojekt, en kvantitativ studie där man låtit 700 föräldrar till missbrukande vuxna barn, svara på en enkät, och en kvalitativ studie som bygger på djupintervjuer med 32 föräldrar.

Torkel Richert, som är filosofie doktor och universitetslektor vid Malmö Universitet säger:

– Föräldrar vittnar om ångest och oro för barnets räkning. Många frågar sig vad de har gjort för fel och känner skuld för barnets situation. Det påverkar deras sociala umgänge, att de antingen inte orkar eller skäms, och isolerar sig istället.

Han fortsätter:

– Känslor av maktlöshet är också vanli-

ga. Att se sitt barn gå ner sig utan att kunna göra något, att inte kunna söka hjälp och kommunicera med sjukvården eller myndigheten å det vuxna barnets vägnar på grund av sekretessreglerna, upplevs som oerhört påfrestande. Många föräldrar blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

Det finns två huvudspår som man ville kartlägga i studien, dels den generella utsattheten bland föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem, dels utsatthet för brott.

Frågorna om brott var det största området i enkäten, men även i de uppföljande djupintervjuerna visade det sig att det inte var brott som föräldrarna upplevde som värst, utan den ständiga oron för sitt barn och maktlösheten.

Det var också svårt att nå männen, och av de 700 som deltog i enkätstudien, så var 85 procent kvinnor.

Björn Johansson, professor i Socialt arbete vid Malmö Universitet säger:

– Av de 700 som deltagit i enkätstudien är 85 procent kvinnor. När vi sedan gått

vidare med djupintervjuerna har vi aktivt försökt få med fler män och vi lyckades komma upp i en fjärdedel av de 32 intervjuade. Varför det är så kan vi bara spekulera om men det kanske säger något om vem som fortfarande tar huvudansvaret för hem och familj. Och vi vet tyvärr också att en del män lämnar familjen när det uppstår den här typen av kris.

– Genom att gå ut brett med våra resultat ökar vi kunskapen i samhället i stort vilket kan minska stigmatiseringen. Vi tror också att det är viktigt att föräldrarna känner igen sig i andras berättelser, att de inser att det finns fler med samma problem. Det tror vi kan minska känslor av skuld och skam, säger Torkel Richert

– Genom att sätta fokus på den här gruppen hoppas vi öka kunskapen hos myndigheter och beslutsfattare om att fler insatser behövs för att underlätta deras livssituation, inte minst vad gäller möjligheter att söka hjälp, fortsätter Björn Johansson.

Källa: Forskning.se

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Foto: Getty Images

Klient som behöver skydd?

Nationella Skyddsinsatser

- spetskompetens inom skydd och säkerhet

Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Skyddsinsatsen kompletteras av ett vårdteam bestående av socionomer och terapeuter som effektivt möter våra klienters problematik.

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning.

Våra uppdrag kommer från socialtjänsten och i samverkan med polisens brottsoffer- och personsäkerhetsgrupper, men vi tar också uppdrag inom privat sektor.

Vid förfrågan ring

0708-130 818

eller maila till info@skyddsinsatser.se

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.

Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.

Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef

Telefon: 08-557 72 515

Mobil: 073-346 70 56

Mail: vita.kiluk@solsunda.se

Solsunda

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se

Nya rekommendationer för behandling vid spelmissbruk

Från och med 1 januari likställs spelmissbruk med annat missbruk och alla landsting och kommuner har därmed skyldighet att erbjuda hjälp till dem som behöver. Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Ungefär 134 000 personer i åldersgruppen 16-84 år beräknas vara problemspelare och av dessa är det drygt 30 000 som har allvarliga problem. Tre av fyra med spelproblem är män, och det är unga män

i åldern 18-24 år som löper störst risk att få spelproblem. Men problemspelande drabbar även indirekt många människor.

– Det är ungefär åtta procent av befolkningen, eller 171 000 personer, som uppger att de har närstående som har eller har haft spelproblem, av dessa är 82 000 barn, säger Malin Bruce, projektledare på Socialstyrelsen.

NÄR LAGÄNDRINGEN INFÖRS vid årsskiftet blir även kommunerna i fortsättningen skyldiga att erbjuda stöd, vård och behandling

vid spelproblem och i många fall saknas kunskap inom området.

– Därför har vi tagit fram det här kunskapsstödet med rekommendationer för hur man ska göra för att upptäcka och diagnostisera spelproblem, men även vilken behandling som bör erbjudas, säger Malin Bruce.

DEN BEHANDLING SOM rekommenderas är kognitiv beteendeterapi (KBT), i vissa fall i kombination med motiverande samtal (MI).

Foto: Getty Images

För att kunna kartlägga beteendemönster som kan tyda på en spelproblematik används olika typer av bedömningsinstrument, frågebatterier, för att bedöma hur allvarliga spelproblemen är. Men en person som söker hjälp kan även få i uppgift att skriva speldagbok för att bli medveten om sitt eget spelande, men även som underlag för utredning och behandling.

Spelproblem är mindre vanligt bland högutbildade med hög inkomst, även om problem även förekommer i den gruppen. Annars är det i första hand personer med låg socioekonomisk status som hamnar i spelmissbruk.

– Det finns även ett samband mellan spelproblem och andra typer av missbruk. Skillnaden är att de ekonomiska

»Det är ungefär åtta procent av befolkningen, eller 171 000 personer, som uppger att de har närstående som har eller har haft spelproblem, av dessa är 82 000 barn.«

konsekvenserna blir så mycket större. Samsjuklighet är också vanligt. Personer med spelberoende har upp till tre gånger så hög risk för att drabbas av depression och ångestsyndrom, säger Christina Högblom, utredare på Socialstyrelsen. När lagen nu ändras innebär det att socialtjänsten får ansvar för att aktivt förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga. Många barn och unga lever också med vuxna som är spelberoende och är indirekt drabbade, även där behöver socialtjänsten bistå med insatser eller försöka motivera den vuxne att söka hjälp.

DET FINNS ÄNNU inte så mycket kunskap om spelmissbruk och spelberoende eftersom forskningsområdet är relativt ungt. Det

vetenskapliga underlaget är generellt begränsat.

– I takt med att nya forskningsstudier publiceras och erfarenheter från be-handling av spelmissbruk ökar kommer rekommendationerna därför att behöva revideras, säger Malin Bruce.

I och med den nya lagstiftningen kommer fler personer med spelmissbruk eller spelberoende att söka hjälp. Än så länge har bara ett fåtal landsting erbjudit specifik behandling vilket nu behöver förändras. Socialstyrelsen bedömer att det inledningsvis kommer att öka kommuners och landstings kostnader för vård och behandling, men att ett mer effektivt utbud av stöd och behandling på sikt kan sänka kostnaderna.

KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN

Foto: Getty Images

Friskvårdsbidrag till fler

Efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen den 15 januari står det klart att dyrare sporter som golf, ridning, segling och utförsåkning ska omfattas av friskvårdsbidraget.

De trettio år gamla reglerna för friskvårdsbidrag ska nu ändras, slår en dom i Högsta förvaltningsdomstolen fast.

Tidigare har tillexempel golf och ridning inte ingått i friskvårdsbidraget då de inte klassats som enklare form av motion, eftersom det krävts dyrare utrustning.

TIDIGARE DOM ANGÅENDE detta är från 80-talet och då ansågs inte dessa sporter ”tillräckligt folkliga”, men idag så går mycket av utrustningen att hyra, man behöver till exempel inte längre ha egen båt eller häst för att utöva segling eller ridning.

Friskvårdsbidragets begränsningar har diskuterats livligt, inte minst band golfoch hästmänniskor, då dessa aktiviteter

tillhör de som utövas av flest människor i Sverige och alltså borde var mest folkliga enligt utövarna.

TRADITIONELLT SETT HAR friskvårdsbidrag tidigare mest gått till gym-kort, simanläggningar, Friskis & Svettis och liknande, men detta öppnar alltså upp för nya aktiviteter och nya målgrupper.

Inför sport- och påsklov så kan det vara bra att veta att ett liftkort kan betalas av friskvårdsbidraget från arbetsgivaren, om ett sådant finns. Men att betala medlemsavgift i en privat golfklubb kommer inte att fungera, däremot kan man använda friskvårdsbidraget för greenfee eller lektioner.

ATT TA LEKTIONER på ridskola går också bra, eller dykarkurs, men inte inköp av utrustning till detta ändamål.

Det är oklart vad som gäller för dem som tar lektion med egen häst, domen

måste analyseras för att se hur långt det kan sträckas ut med skattefriheten.

Friskvårdsbidraget betraktas som en skattefri förmån, så länge det ligger på max 5000 kronor och samtliga anställda får ta del av det. De nya förändringarna gäller från och med första januari i år.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

»Friskvårdsbidragets begränsningar har diskuterats livligt, inte minst band golf- och hästmänniskor, då dessa aktiviteter tillhör de som utövas av flest människor i Sverige och alltså borde var mest folkliga enligt utövarna.«

aktiviteter

Friskvårdsbidraget

Q Friskvårdsbidraget är en skattefri förmån på max 5000:- per anställd och det krävs att alla anställda får del av det om den ska gälla.

Q Från och med i år inkluderar alltså friskvårdsbidraget aktiviteter som tidigare klassats som för dyra. Dock gäller det inte för inköp av redskap, häst, båt eller liknande men väl liftkort, greenfee, lektioner och eventuellt hyra.

Söker du ett journalsystem som är användarvänligt, mobilt och flexibelt?

Safe-Doc är ett användarvänligt dokumentationssystem för hälsa, vård och omsorg inom privat och offentlig verksamhet. Det används dagligen inom äldreboende, hemtjänst, LSS-boende, familjehem, HVB, psykiatri och rehab.

Safe-Doc utvecklas kontinuerligt för att ytterligare underlätta vardagen för våra över 31 000 användare.

Safe-Doc erbjuder också en mobil APP, där du kan avvikelserapportera direkt i appen och signera vid läkemedelsöverlämning, du slipper också att administrera signeringslistor på papper. Sammantaget spar du mycket tid och pengar!

Safe Care Svenska AB 040-643 03 20 Ring oss idag för en visning över Internet eller hos er.

400 000 äldre i Sverige lever i digitalt utanförskap

Samhället måste ta ett större ansvar för att äldre kan fortsätta vara delaktiga i samhället trots att den digitala tekniken fortsätter att utvecklas och de får svårt att vara uppdaterade, det menar forskaren Dino Viscovi i en intervju med SVT Nyheter.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF FOTO: GETTY IMAGES

De materiella, sociala och diskursiva resurserna i individens liv spelar stor roll i hur man har tillgång till informationsoch kommunikationsteknik och hur man kan använda sig av det.

Materiella resurser ger förutsättningarna för seniorers möjligheter till införskaffa och använda informations- och kommunikationsteknik, och trots att Sverige har hög grad av internetanslutning i dagligt liv och att priset på internetuppkopplingsenheter minskar, så spelar de materiella resurserna en stor roll. Inkomst är en viktigt del i hur många internetuppkopplade apparater som en person äger.

»De kan inte komma i kontakt med myndigheter den vägen. inte handla på nätet, läsa tidningen eller se på tv på det viset. De är fortfarande analoga.«

Kunskap om hur man använder informations- och kommunikationonsteknik är inte lika beroende av inkomst, men är fortfarande en viktig faktor.

Utbildning är också en faktor, och förmågan att kunna resonera sig fram till kunskap i flera led ökar möjligheten att

förstå och kunna ta till sig informationsoch kommunikationsteknik - ITK. Att ha arbetat med datorer professionellt verkar vara den viktigaste faktorn för att kunna använda sig av ITK senare. Allt detta visar att den utbildade medelklassen har många fördelar inom ITK området för seniorer.

»Branchen måste skapa helt andra standarder och en annan trygghet för de äldre. Det viktigaste är att man gör tydliga användarstudier och att man verkligen har ett medborgarperspektiv när man gör olika digitala lösningar.«

Att vara gift, ha barn och vara medlem i en eller flera föreningar är associerat med hög grad av ITK-möjligheter.

ÅLDER ÄR EN negativ inverkan på tillgång till ITK och ökar ju äldre man är, däremot så verkar kön vara marginellt kopplat till ITK-tillgång för svenska seniorer. När det gäller förståelse och användning av denna teknik så har dock kön en större roll, då kvinnor själva anser att de har en lägre förståelse för användning än männen.

Bara att pensionera sig innebär lägre inkomst och därmed för många möjligheter till att ha tillgång till de moderna

apparater som behövs för att ha internet och kunna utföra de vardagliga saker som ITK-tekniken innebär. Även förlust av make/maka är en ekonomisk nedgång och social förlust. Ju äldre vi blir ju mindre blir vårt sociala nätverk, och även den fysiska förmågan kan innebära att vi förlorar möjligheten att upprätthålla de sociala och föreningsuppdrag vi tidigare haft. Med högre ålder så minskar också de kognitiva och diskursiva förmågor som kan krävas för att kunna förstå och använda de internettjänster som idag är en del av myndighetsövning.

TILL SKILLNAD FRÅN läskunnighet som är en förmåga som när man väl införlivat den, är likvärdig resten av livet, så är ITK-förståelse en förmåga som påverkas av att man regelbundet måste köpa ny hårdvara och mjukvara och med det, ny kunskap för att kunna använda sig av det. Så vi måste dels ha råd att uppdatera våra system regelbundet och lära oss nya saker för att kunna använda oss av dessa system. För dem som inte gör det så blir man till slut exkluderad.

Allt detta gör att samhället inte kan relatera ITK-kunskap till en generationsfråga, både tillgång och kunnighet är starkt relaterat till resurser och dessa avklingar med högre ålder. Vilket kan innebära att man kan vara både kunnig och aktiv inom dessa områden som 65-årig och falla utanför som 85-åring.

Forskaren Dino Viscovi menar att myndigheter idag har för bråttom att införa ny teknik, vilket får negativa konsekvenser för olika samhällsgrupper och inte minst äldre.

Vetenskaplig artikel

Q Tobias Olsson, Ulli Samuelsson & Dino Viscovi (2017): At risk of exclusion? Degrees of ICT access and literacy among senior citizens,

Var femte person över 65 år i Sverige idag saknar de apparater med Internet som behövs för att dra nytta av viktiga samhällsfunktioner.

– Vi kan inte kräva att en 85-åring investerar i ny teknik, säger Dino Viscovi, som leder forskningsprojektet ”Ung teknik, äldres vardag” på Linnéuniversitetet. När den digitala tekniken utvecklas är det vissa grupper - till stor del äldre, som inte hänger med. Minst 400 000 personer över 65 år saknar helt de apparater som gör internetanvändning möjlig.

– De kan inte komma i kontakt med myndigheter den vägen. inte handla på nätet, läsa tidningen eller se på tv på det viset. De är fortfarande analoga, säger Dino Viscovi i samtal med SVT Nyheter. Han menar att många Svenska myndigheter inte förstår att äldre missar viktiga samhällsfunktioner, när de inte har tillgång till digitala redskap.

– Man kan inte säga att ni inte är tillräckligt duktiga för att klara av oss på myndigheterna utan det är myndigheterna som inte är tillräckligt duktiga på att serva sina medborgare, säger Dino Viscovi

DEN STATLIGA SERVICEN för äldre är för dålig och nu kräver han förändringar. Äldre kommer inte att smälta in i det digitala systemet per automatik menar han.

– Branchen måste skapa helt andra standarder och en annan trygghet för de äldre. Det viktigaste är att man gör tydliga användarstudier och att man verkligen har ett medborgarperspektiv när man gör olika digitala lösningar, avslutar Dino Viscovi. ●

Information, Communication & Society, DOI: 10.1080/1369118X.2017.1355007

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Mer

Tre gånger i månaden kommer långtradarna, fullastade med människor på flykt från Iran, Irak och Syrien. Nioårige Gazas far är människosmugglare och Gazas jobb är att hålla uppsyn över flyktingarna. Med allt friare tyglar blir det skrämmande tydligt att han inte är mogen för den makt han har. Mer är en smärtsamt aktuell berättelse om grymhet, opportunism och hur omständigheterna kan skapa ett monster. Hakan Günday, www.albertbonnierforlag.se

Leklust i förskolan

Främja lekens egenvärde

Undersköterskan Äldreomsorgens nyckelspelare

Utan undersköterskor ingen äldreomsorg. Samtidigt är det ett bristyrke och utmaningen handlar därför om att attrahera, rekrytera och behålla undersköterskorna. Författaren är känd för att vara banbrytande och våga tänka i nya banor. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och kunskaper för att skapa attraktiva och väl fungerande verksamheter.

Hennes budskap är att framtiden inom äldreomsorgen måste diskuteras utifrån de tre frågorna: Vem ska arbeta där, vilken kompetens krävs och hur ska löneutvecklingen se ut?

Monica Berglund,www.gothiafortbildning.se

Leklust i förskolan – främja lekens egenvärde utgår från barnets rätt till lek, som också behandlas i barnkonventionens artikel 31. Boken lyfter fram värdet av lek för dess egen skull och inte som ett medel för lärande eller utveckling.

Boken går igenom teorier och forskning och skapar medvetenhet om lekens betydelse. Budskapet är att vi vuxna måste stödja den och våga vara tillsammans med barnen på ett lekfullt sätt.

Att barn leker råder det ingen tvivel om, därmed är leken i sig ett viktigt kunskapsområde för alla som på något sätt arbetar med barn.

Maria Øksnes och Einar Sundsdal, www.gothiafortbildning.se

Den rädda löparen

”Men varför ska du springa i Iran?” undrar Evis..

”Jag vill se om det är så farligt som människor tror”, säger jag.

När Kristina är 31 år lockar en kompis med henne på ett lopp. Tidigare har hon knappt sprungit en meter, men hon upptäcker att hon gillar rörelsen, utmaningen, gemenskapen och ensamheten.

Löpningen kommer in i hennes liv när mycket annat är tungt. Hon går in i väggen, hennes man lämnar henne och hon förblir barnlös. Snart upptäcker hon att löpningen ger kraft. Den blir hennes medicin och glädje, och ska bli hela hennes framtid.

Kristina Paltén, idag världsrekordhållare på löpband, gav sig år 2015 iväg till Iran för att utmana sig själv och sina rädslor. Kan hon, som kvinna, tillbringa två månader ensam i ett land med sharialagar och med sin resa visa att många av våra rädslor bara är fördomar och förutfattade meningar?

Kristina Paltén, Desirée Wahren Stattin, www.wwd.se

Medkänslans pris

Samtal för ökad arbetsglädje

Der här är en bok som lyfter vikten av det meningsfulla samtalet inom äldreomsorgen. Författaren visar hur en medveten samtalsteknik ökar äldres livskvalitet och gör att personalen känner en större glädje och stolthet över sin arbetsinsats.

– Vi måste satsa på äldreomsorgen. Jag vill bidra till det genom att ge samtalet i sig uppmärksamhet, säger Monika Forsman, socionom, lärare och grupphandledare med lång erfarenhet inom äldreomsorg och socialt arbete. Boken visar att samtal i vardagen är ett viktigt men ofta förbisett verktyg inom äldreomsorgen. Detta trots att meningsfulla samtal mellan personal och äldre är själva förutsättningen för en personcentrerad omsorg.

Samtal för ökad arbetsglädje är en lättläst och inspirerande bok, som ger konkreta tips och stöd för hur vardagens samtal kan bidra till ökad arbetsglädje för personalen och bättre livskvalitet för äldre. Det handlar om etablerad samtalsteknik som är enkel att praktisera.

Monika Forsman, www.gothiafortbildning.se

Att dagligen möta våld, smärta, ångest eller lidande sliter på alla som i sitt professionella liv hjälper andra. Utsattheten är stor, sjukfrånvaron hög och många får det sämre i privatlivet.

– Vårdare blir påverkade av att vårda och vårdyrket är ett riskyrke, säger psykolog Per Isdal som skrivit nya boken Medkänslans pris – om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. I boken skriver Per Isdal om hur han själv förändrades av yrket han älskar. Han resonerar kring vad arbetet gör med oss, vad vi kan göra åt det samt presenterar konkreta strategier för att förebygga och bearbeta de belastningar som det innebär. Han redogör också för forskning kring sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet samt för hur dessa begrepp kan öka förståelsen för symtom och förändringar hos den som vårdar andra.

Per Isdal menar att det länge varit tabu att tala om hjälpande yrken som riskyrken, men att hans bok spränger den vallen och att många känner igen sig.

Per Isdal, www.gothiafortbildning.se

Hur jag lärde mig att förstå världen

Professorn Hans Rosling (1948–2017) var en mästare på att förklara statistik och omvärldsfrågor på ett begripligt sätt.

Under det sista året av sitt liv arbetade han bland annat med sin självbiografi Hur jag lärde mig förstå världen. Boken är Hans Roslings egen berättelse om hur en ung man från enkla omständigheter kunde använda vetenskapen för att ta sig ut i världen och förklara den på nytt. Han skriver öppet och personligt om sitt liv och sina svåraste beslut – oavsett om de fattades i akutrummet i Nacala i Moçambique, med makthavarna i Davos eller i familjevardagen.

Boken är skriven i samarbete med journalisten Fanny Härgestam som arbetat nära familjen med färdigställandet av boken.

– Hans var en enastående person och rycktes ifrån oss alldeles för tidigt. Med dessa båda böcker lämnar han kvar något av sin personlighet och sitt banbrytande arbete. Familjen har bistått i arbetet med böckerna på ett fantastiskt sätt. Jag tror att de här böckerna kommer att få många svenskar att se på världen med nya ögon. Hans Rosling, Fanny Hägerstam, www.nok.se

Krishantering i praktiken

Kriser och katastrofer drabbar ofta plötsligt, oförutsägbart och påverkar hela samhället. Hur man hanterar kriser i praktiken är utgångspunkten i denna bok.

– Många gånger är det lätt att säga vad man ska göra. Det är svårare att veta hur man ska göra i en krissituation. Därför beskriver vi i boken hur olika insatser bör genomföras och ger konkreta råd kring hur man skapar struktur, effektivitet och uthållighet i en krisorganisation, säger en av författarna Karin Hugelius.

Boken Krishantering i praktiken, som Karin Hugelius har skrivit tillsammans med kollegan Jan Tapani, vänder sig till alla som ingår, eller kan komma att ingå, i någon form av krisorganisation som läkare, sjuksköterskor, poliser eller socialsekreterare.

Boken ger en översikt av krishantering. I varje kapitel ligger fokus på praktisk krishantering där många exempel baseras på författarnas egna erfarenheter.

Karin Hugelius, Jan Tapati, www.studentlitteratur.se

Regeringen tydliggör Försäkringskassans uppdrag

Regeringen gör ett antal förändringar i försäkringskassans regleringsbrev för 2018. Det handlar bland annat om att förtydliga behovet av en trygg försäkring, stöd till den enskilde och bättre information om beslut och rättigheter.

– Jag vill se en trygg försäkring. Målet är att stärka stödet till den som är sjukskriven och minska risken att personer hamnar i kläm. Min utgångspunkt är att om du blir sjuk av ditt jobb så ska det finnas ett bra stöd för att komma tillbaka i arbete. Här får det inte råda några tvivel, det är grunden i regleringsbrevet för 2018 för Försäkringskassan, säger socialminister Annika Strandhäll. Regeringen förtydligar i regleringsbrevet vikten av Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samarbete kring individer som är i behov av rehabilitering för att komma tillbaka till arbete. Myndig-

heterna ska i samarbete utreda behovet av och genomföra rehabiliteringsinsatser som förkortar tiden i sjukförsäkringen.

DE SKA OCKSÅ skapa goda förutsättningar för övergången till Arbetsförmedlingen för de personer som inte längre har ersättning från sjukförsäkringen men som har nedsatt hälsa. Regeringen har intresse av att följa hur samarbetet går framåt, därför ska myndigheterna löpande rapportera sitt arbete till Regeringskansliet. Det är angeläget att individer förstår myndighetens beslut, därför får Försäkringskassan särskilt i uppdrag att senast den 27 april 2018 redovisa de insatser som vidtas.

MÅLET OM ATT nå ett sjukpenningtal som inte överstiger 9,0 dagar är ett samhällsmål, inte ett individmål. Här måste fler delar till. Regeringen förtydligar att Försäkringskassan i sitt arbete med att nå målet ska samverka med berörda aktörer.

Det är viktigt för att nå ett bredare engagemang i frågan om att motverka ohälsan i arbetslivet.

Regeringen vill se tydligare information till den som kan ha rätt till arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan ska ge individuellt anpassad information till sjukskrivna som kan ha rätt till arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan ska också utveckla ett läkarutlåtande som ska användas som underlag för bedömning av om en försäkrads arbetsförmåga är nedsatt för minst ett år till följd av ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet.

UPPDRAGET SKA REDOVISAS till Regeringskansliet senast den 3 december 2018. Regeringen oroas för det växande antal unga som får aktivitetsersättning. Försäkringskassan ska därför verka för att rehabiliteringsbehovet för unga med aktivitetsersättning identifieras och vid behov kartläggs tillsammans med Arbetsförmedlingen. TEXT: HENRIK FITINGHOFF

Foto: Getty Images

Annika Strandhäll

Inbjudan till Seminarium!

Välkommen till en intressant dag!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Lund 22 mars 2018

För åttonde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Vinnare

StockholmHVB-seminariet

7 december

• Sportbag - Parvin Hossain, Älvsjö SDF

• Bok - Catharina Hansen, Skärholmen SDF

Kostnadsfritt Seminarium!

SKAMFILAD – OM ATT MÖTA SVÅRA KÄNSLOR HOS SIG SJÄLV OCH ANDRA

Göran Larsson

Berättar lättfattligt om skammens många ansikten och hur den påverkar våra liv och relationer. Med humor, värme och många vardagliga exempel lotsar han oss mot ett respektfullt och medkännande bemötande både av oss själva, andra och varandra. En föreläsning om liv och längtan, hopp och vägar till ett helare Jag.

PSYKOS- ETT SÅNT VACKERT NAMN PÅ NÅT SÅ FRUKTANSVÄRTETT UNIKT INIFRÅNPERSPEKTIV PÅ PSYKOS

Annelie Jäderholm

Anneli beskriver att hon alltid upplever en tid av sömnlöshet innan hon glider in i en psykotisk verklighet. Det blir som ett drömtillstånd där dag och natt byter sida. På något plan är galenskapen logisk och även om hon där och då inte kan kommunicera verbalt så finns det många symboler runt omkring henne som den som vill förstå kan söka ta del utav. Hon pratar om en thriller där hon själv är huvudrollsinnehavare men också om att hon har svårt med perceptionen, att hennes sinnen lurar henne. Det som förr kallades sinnessjukdom.

ATT MÖTA PERSONER MED DUBBELDIAGNOS – MISSBRUK OCH PSYKISK STÖRNING

Stefan Sandström

• Ryggsäck - Frida Eklund, Södermalm SDF

• Badlakan - Villa Bråviken

Vinnare

StockholmLSS-seminariet

8 december

• Sportbag - Sara Stam, Haninge

• Ryggsäck - Sanna Vinterstö, Lidingö

• Badlakan - Villagatan LSS

Tidiga relationsstörningar inbegriper diagnoser som borderline, narcissism, antisociala störningar, psykoser m fl. Hur kan vi handskas med symbiotiska beroendemönster som uppstår i arbetet mellan klienter och personal? Utagerande – en teori om utagerandet av vilken man kan förutsäga utagerandet och följa processen.

Hitta enkeltplaceringsnabbt, och -kostnads fritt

Sveriges största placeringsservice

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.

Ramavtal

Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.

Snabbt, enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.

Ramavtal

Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.

Snabbt, enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme.

Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!

Lämna din -placerings fråganför på www.ssil.se

Acctus Audentes

Skyddat boende

- med fokus på en trygg framtid

Linda Lillieström • 070-7577135

linda@acctusaudentes.se www.acctusaudentes.se

Jourfamiljehem/familjehemsverksamhet Placering kan ske 24/7 i våra jour- och familjehem Donaxus Health & Care hjälper till med placeringar med stöd av LSS, SoL, LVM eller LVU.

Skyddat boende enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Finns i olika former så som Boende i lägenhet, Kollektivboende i form av friliggande villor, radhus och kedjehus.

Hamlon är en kompetent och modern utredningskonsult. Vi arbetar företrädelsevis med konsultstöd, socialtjänst, familjerätt och familjehem.

Våra medarbetare har lång erfarenhet, uppdaterad BBIC och juridisk kompetens. Vi tar uppdrag i hela Sverige och arbetar tillsammans med kommuner, regioner och privata verksamheter.

Välkomna att kontakta oss för mer information eller uppdragsförfrågan.

Hamlon AB Trädgårdsgatan 13352, 34 Växjö 0470 - 55 10 23 • 070-223 62 50 www.hamlon.se • info@hamlon.se

NORRBEHANDLING

Högkvalitativ behandling & boende i Norrland

För ungdomar 14-19 år med psykosocial- och beteendeproblematik.

• Kostnadsfri hämtservice

• Jour dygnet runt

• Personal med hög kompetens

Kontakta föreståndare

Johanna Perttu-Uusitalo • 072-513 87 48 • Vx 0978-68 79 79 placeringsforfragan@norrbehandling.se • www.norrbehandling.se

En nyhetsssajt för dig inom vård och omsorg

Välkommen till Sveriges största mötesplats för branchen!

Tel: 010-161 36 36

Jour: 070 774 65 45 info@donaxus.se www.donaxus.se

Familjehem för pojkar och flickor med fokus på samtalsmetoder och forskning

070-2463510 mohammed@libertacare.com

Bergvikens pojkhem vänder sig främst till pojkar med beteendesvårigheter, självskadebeteende, begynnandemissbruk och kriminalitet. Målgrupp 14-18 år. Vi tar emot placeringar, SoL och LVU.

Kontakt: 070-297 95 05 stellan.nordlund@menigeomsorg.se georg.mesimeris@menigeomsorg.se

Miljöterapeutiskt och lågaffektivt

Lite krydda i tillvaron!

På vintern är det alltid gott med ångande grytor och lite mer kryddstark

mat, för att värma våra frusna kroppar och själar. Och det behöver varken ta särskilt mycket tid eller bli dyrt, perfekt för snåla månader! Recepten kommer från arla.se.

Halloumistroganoff

Antal portioner: 4

200 g halloumi

1 gul lök

1 röd paprika

250 g champinjoner

2 msk Arla

Smör-&rapsolja

1 burk röda linser, ca 400 g

1 burk krossade tomater, ca 400 g

2 msk tomatpuré

1 tsk dijonsenap

2 dl Arla Köket® syrad grädde lätt 15%

1 krm salt

3 dl ris

250 g sockerärter

Gör så här:

Skär osten i ca 1 cm tjocka strimlor. Skala löken. Kärna ur paprikan. Skär lök, paprika och champinjoner i skivor och fräs i 1 msk smör-&rapsolja i en gryta. Skölj linserna och tillsätt tillsammans med krossade tomater, tomatpuré, dijonsenap och syrad grädde. Låt koka på svag värme 2-3 min. Fräs osten i 1 msk smör-&rapsolja i en stekpanna ca 2 min. Vänd ner osten i grytan och smaka av med salt. Koka riset enligt anvisning på förpackningen. Koka sockerärterna i lättsaltat vatten ca 1 min. Servera till stroganoffen.

Ingefära och chilikyckling

Antal portioner: 4

400 g kycklingbröstfilé

2 dl fullkornsris

1 tsk salt

1 röd paprika

2 salladslökar

1 msk Arla

Smör-&rapsolja

2 dl Arla Köket

Lätt crème fraiche ingefära&chili

Gör så här:

Koka riset enligt anvisning på förpackningen. Skär kycklingen i strimlor och salta. Kärna ur paprikan och hacka den. Finstrimla salladslöken. Bryn kycklingen i smör-&rapsolja i en stekpanna. Rör ner crème fraiche och låt koka 2-3 min. Strö över paprika och salladslök. Servera med ris.

Utbildning i MDFT

2 år med handledning , certifiering

Rekommenderas av socialstyrelsen

Evidensbaserad och manualstyrd metod

KONTAKT

Adam Tengelin 040-6110041 adam@mdft.se

info@mogard.se | www.mogard.se

010-471 66 00

30 år 1987-2017

Storsättra Gård HVB-Hem

Utveckling genom samspel

4Föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

4Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem.

Storsättra Gård AB BROTTBY Tel 08-512 302 22 . Fax 08-512 303 50 info@storsattragard.se . www.storsattragard.se

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra!

Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.

Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.

Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

Vägen tillbaka till LIVET och dansen

Jag har alltid älskat att dansa. Två dagar dans stundade. Jag minns hur jag satt hemma och funderade på hur jag skulle läga upp mina två barnlediga dagar. Jag minns inget mer efter det..

Nu kändes det som att jag blivit nedtryckt i en trång burk och någon hade skruvat på locket. Jag finns i ett vakum, ser ingenting, men hör. Många människor pratar omkring mig, men jag kan inte urskilja orden.

HELA KROPPEN VÄRKER fruktansvärt, jag är alldeldes bortdomnad. Det är inte ofta jag dricker, men jag kan tänka mig att det skulle kännas ungefär så här om jag varit på krogen och blivit riktigt full. Kanske hade jag varit berusad och irrat iväg hemåt, trillat ner i ett dike och blivit överkörd av en ångvält.

Jag minns att jag ropade “hallå”. Min lillasyster kommer till mig. “Sonia, vad är det?” “Var är jag?” “Du är ju på sjukhuset, du har varit med om en motorcykelolycka och amputerat benet”

MIN NÄSTA FRÅGA som jag minns var “vilken dag är det?” . “Det är söndag, Sonia”. “Fan, då har jag ju missat båda danserna i helgen”.

Veckan gick och jag sövdes varje dag för transplantation av hud över stumpen. Nästa helg kommer. Med starkt smärtstillande i kroppen säger jag till personerna i rummet “hörrni, hallå, kom och klä på

mig nu, jag ska på dans i helgen. Jag missade ju danserna förra helgen, så kom och klä på mig nu.”

“Men Sonia, du kan inte dansa.” “Varför kan jag inte dansa? Jag har alltid kunnat dansa.” “Ja men Sonia, du har ju bara ett ben, du kan inte dansa.” “Men kommer jag att kunna dansa nästa helg då?” “Nej, Sonia, det kommer du inte att kunna.” ‘

“Men till jul då? Kommer jag att kunna dansa då? “Nej, jag är ledsen, Sonia, det kommer du inte att kunna.” “Men nästa sommar, på Sandvikens danspremiär som jag skulle till den kvällen jag kvaddade hojen. Kommer jag att kunna dansa då?” “Jag vet inte, Sonia. Kanske kommer du att kunna dansa då, man vet aldrig. Kanske kan du dansa då.”

DÄR OCH DÅ satte jag mitt första mål efter olyckan. Jag ska ta mig tillbaka till dansgolvet. PUNKT. Därefter började jag föreställa mig alla delmål - nu ska jag ta mig upp ur sjukhussängen och flytta hem till mina barn, nu ska jag bli så duktig på livet i rullstol som jag bara kan.

Nu ska jag bli så fantastisk på kryckorna så jag klarar allt. Nu ska jag lära mig att gå igen. För andra gången i mitt liv ska jag lära mig gå. Jag minns när jag fick ta med mig protesen hem för första gången, en hel vecka.

DE FÖRSTA STEGEN gjorde ont, så ont att jag bara klarade att gå ett par minuter per

dag. Efter den där veckan åkte jag tillbaka till min ortoped-tekniker som undrade hur det hade gått.

“Inte bra alls” “Varför har det inte gått bra?” “Jag kan ju inte dansa. Jag kan inte vrida på knät.”

Han ser förvånad ut. “Har du dansat?” “Jamen, det är väl klart att jag har dansat.” Där och då beställdes den första vridleden till protesen, med lite dämpning. Nu fanns förutsättningarna för att jag skulle nå mitt mål att dansa igen.

Det vore lögn att säga att resan tillbaka till dansgolvet varit lätt. Det har kostat både blod, svett och tårar. Men det har varit roligt och jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv.

DET HAR BERIKAT mitt liv. Jag var den första som betalade inträdet till Sandvikens danspremiär sommaren efter olyckan. Och idag kan jag dansa igen. Ett ben kortare, men ett helt liv rikare.

Den kvällen jag kom in, olyckskvällen. Och den natten, den första kritiska natten, så jobbade ett helt fantastiskt läkarteam och vårdpersonal. Kämpandes, tillsammans. För att rädda mitt knä. De beslut de fattade den natten, gör att jag idag fortfarande kan dansa.

Om jag kunde ge personalen på sjukhuset en blomma varje dag för allt de gjort för mig. I mina tankar finns de alltid med. Och de har för alltid en stor plats i mitt hjärta. När jag gick på dans före olyckan

»Där och då satte jag mitt första mål

efter olyckan. Jag ska ta mig tillbaka till dansgolvet.

PUNKT.«

tänkte jag ofta redan efter första dansen, i det där livspusslet jag hade svårt att få att gå ihop “Jaha, nu kommer det att dröja jättelänge till nästa gång jag kommer iväg på dans”.

TROTS ATT JAG dansade alla låtar i fyra timmar. Idag kanske jag klarar att dansa sju låtar under en kväll, om och när det passar in i mitt liv och stumpen mår bra, så att jag alls kommer iväg.

De danserna är viktigare än alla tidigare danser, för numera är hela jag närvarande och har inte tankarna på något annat än dansen.

Någonstans har jag hittat uttrycket “Mål är drömmar med deadlines”. Det är verkligen sant.

Sonia Elvstål kommer från Östersund och arbetar som inspirationsföreläsare. Hon är också känd från SVT:s serie ”Mot alla odds”.

Kalendarium 2018

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

JANUARI

Chef LSS-boende

Stockholm 31 januari - 1 februari

Arrangör: Teknologisk Institut

Hur vi inom socialtjänsten hanterar våra egna känslor i mötet med andras svåra upplevelser?

Stockholm, 31 januari

Arrangör: Expo Medica

FEBRUARI

Fördjupningsdag om Spelmissbruk

Stockholm, 1 februari

Arrangör: Expo Medica

Samvetsstress och compassion

Stockholm, 5 februari, Medborgarplatsen 25

Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet

Webbaserad utbildning Lex Sarah

Omnius webbaserad portal, 5 februari

Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet

Komplex traumatisering och dess behandlingsmetoder

Stockholm, 6 februari

Arrangör: Expo Medica

Svåra samtal

Stockholm, 6-7 februari, KonferensHuset

Arrangör: Metodicum

Psykisk O-Hälsa - Samhällets barn och unga

Stockholm, 7-8 februari, 7A Odenplan

Arrangör: Expo Medica

Traumafokuserad missbruksvård

Stockholm, 8 februari

Arrangör: Expo Medica

Demenssjukdom och kognitiv svikt

Stockholm, 8-9 februari, Bryggarsalen

Arrangör: Gothia Fortbildning

Bemanning och schemaläggning

från A till Ö

Malmö, 14 februari, Börshuset

Arrangör: Metodicum

IBIC – Individens behov i centrum

Stockholm, 14 februari

Arrangör: Svenska Vård

Att möta familjer med psykisk ohälsa

Linköping, 15 februari, Tanneforsgatan 8

Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Stockholm, 20 februari

Arrangör: Svenska Vård

MARS

IBIC – Individens behov i centrum Göteborg, 7 mars

Arrangör: Svenska Vård

Bemanning och schemaläggning

från A till Ö

Stockholm 14 mars, Dalarnas Hus

Arrangör: Metodicum

Bemanning och schemaläggning från A till Ö

Stockholm 15 mars, Dalarnas Hus

Arrangör: Metodicum

Etablering av nyanlända

Stockholm, 13-14 mars, Birger Jarlsgatan 61 A

Arrangör: Teknologiskt Institut

Resursfördelning i omsorgsförvaltningen

Stockholm, 13-14 mars

TArrangör: eknologiskt Institut

Hedersproblematik hos barn och unga

Stockholm, 13-14 mars

Arrangör: Teknologiskt Institut

Parallellprocesser och förvirring

Stockholm, 14 mars

Arrangör: Svenska Vård

Bemötande vid svåra beteenden – lågaffektivt bemötande

Stockholm, 15 mars, Medborgarplatsen 25

Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet

Narcissism och psykopati

Stockholm, 15 mars

Arrangör: Expo Medica

SSILs HVB/ Familjehem Seminarium

Lund, 22 mars

Arrangör: SSIL

APRIL

SSILs HVB/ Familjehem Seminarium

Sundsvall, 5 april

Arrangör: SSIL

Psykiatri för ickepsykiatriker

Stockholm, 10 april, Quality Hotel Globe

Arrangör: Teknologiskt Institut

IBIC – Individens behov i centrum

Huskvarna, 11 april

Arrangör: Svenska Vård

Vuxna och psykisk hälsa

Stockholm, 11-12 april, 7A Odenplan

Arrangör: Expo Medica

Utveckla ditt ledarskap via reflektion

Stockholm, 12 april, Dalarnas Hus

Arrangör: Metodicum

Svåra samtal

Göteborg, 17-18 april, Läppstiftet

Arrangör: Metodicum

Förebygg hot och våld i HVB-hem

Stockholm, 17-18 april

Arrangör: Teknologiskt Institut

Baskurs i psykiatri - sjukdomslära och bemötande

Stockholm, 18-19 april

Arrangör: Expo Medica

Systematiskt kvalitetsledningsarbete

Stockholm, 24 april

Arrangör: Svenska Vård

Egenkontroll – en del av kvalitetsarbetet

Stockholm, 25 april

Arrangör: Svenska Vård

MAJ

BBIC – Barnens behov i centrum

Stockholm, 8 maj

Arrangör: Svenska Vård

BBIC – Barnens behov i centrum

Göteborg, 9 maj

Arrangör: Svenska Vård

IBIC – Individens behov i centrum

Stockholm, 15 maj

Arrangör: Svenska Vård

SSILs HVB/ Familjehem Seminarium

Stockholm, 17 maj

Arrangör: SSIL

Chef i äldreomsorgen

Stockholm, 17-18 maj

Arrangör: Gothia Fortbildning

Förbundskonferens Svenska vård

Stockholm, 21-22 maj

Arrangör: Svenska Vård

Bemanning och schemaläggning från A till Ö

Stockholm 22 maj, Dalarnas Hus

Arrangör: Metodicum

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

• Bilaga /instick

• Annonsering • Platsannons

E-magazin

Vill du veta mer - Kontakta mig!

Just nu söker vi en pedagogisk ledare/rektor!

Ni arbetar främst med att fortsätta utveckla den pedagogiska verksamheten, bedriva viss egen undervisning samt utöva ett tydligt och kommunikativt ledarskap. I uppdraget ingår att upprätta avtal med, och återrapportera till, elevens hemkommun.

Upplysningar sker till Verksamhetschef/VD Rutger Zachau, 0225-710 752 alt. 070-231 43 23, rutger.zacha@dormsjoskolan.com

Patrik Fall, Annonssäljare

Tel: 0651-69 90 26, patrik.fall@ssil.se

Carola Persson carola.persson@ssil.se 0651-76 04 34

Kvalifikationer och mer info hittar ni på vår hemsida.

www.dormsjoskolan.com

Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • info@ssil.se • www.ssil.se

Vinn en bok med Omtanke

om

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .

Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Pia Söderback, Helena Bard, Annika Lengel och Bi Pettersson

Småskalig högspecialiserad vård & behandling

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Våra behandlingsprogram

Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.

Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk nedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda ningar för att uppnå resultat.

1:a - 4:e pris Periodens

Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.

utvalda böcker

PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom KBT-E Är

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 21/2 2018 till: ”Tävling 1/ 2018” Tidningen Omtanke, Svärdvägen 9, 182 33 Danderyd. Det går även bra att mejla svaren och begärda uppgifter till maria.nordholm@ssil.se

www.mogard.se

För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.

Läs mer på www.finjagarden.se

Ute den

ätstörningsbehandling. Utöver interventioner vi till samtal av

Våld och förtryck

Många svenskar möter våld och förtryck i hemmet, men även ute i samhället. Nu tas politiska krafttag mot detta, hur ser situationen och arbetet ut?

Skuld och skam

Två enormt viktiga känslor som också hämmar oss och får oss att må dåligt, hur ska vi hantera detta?

Mars

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium ....och mycket mer!

DBT

Texta tydligt!

Vi har lanserat SSIL.today

En nyhetssajt för dig inom vård och omsorg

En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till SSIL.se samt vår populära tidning Omtanke. SSIL.today vänder sig till personer som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, Landsting och verksamheter inom HVB, LSS och familjehem.

Med SSIL.today blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.

Välkommen till www.ssil.today

Tillsammans är allt möjligt

Sida vid Sidas målsättning är att kunna möta barns, ungdomars och uppdragsgivares önskemål om bästa tänkbara boendelösning med individuellt anpassat stöd.

Vi fokuserar på att skapa livskvalitet för den unge genom att bygga en meningsfullhet utifrån den unges egna drömmar och mål.

Tillsammans arbetar vi för att den unge ska få adekvata redskap för att bli självständig, kunna klara av att hantera livet och dess utmaningar och kunna påbörja sin väg mot ett självförverkligande.

Placeringssamordnare

Välkommen med placeringsförfrågan!

HVB

• 15 – 21 år

• Missbruk och beroende

• Kriminalitet

• Socialt nedbrytande beteende

STÖDBOENDE

• 16 – 21 år

• Lägenheter i kluster

• Personal dygnet runt

FAMILJEHEM

• 0 – 21 år

• Jour- och familjehem

• Behandlingsfamiljer

• Konsulentstöd

INTEGRATIONSBOENDE

• 15 – 21 år

• Integrationsprogram

• Personal dygnet runt

Jane Unger 073 250 97 07 jane.unger@sidavidsida.se

ÖPPENVÅRD

• 16 – 21 år

• Programverksamheter

• Psykolog och lärare

• Praktik

TRÄNINGSLÄGENHETER

• 16 – 21 år

• Lägenhet i flerfamiljshus

• Boendecoach