Tidningen omtanke, nr 1, 2021

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: ”Glöm inte bort de svagaste”

Hejlskov om nya boken

NPF och socialtjänsten

De med LSS och missbruk hamnar

mellan stolarna

Carolina Lindberg, socionom och författare

”Du

kommer aldrig att bli helt fullärd”

Ung dialog ökar delaktigheten

Attention lyfter fram erfarenheter från

placerade barn med NPF

Trauma bakom missbruk

Stefan Sandström, leg. psykolog, dömer ut missbruksvården

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.

eller ring 0771-11 33 11

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har cirka 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till 9 000 människor.

Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se. humana.se/placeringsforfragan

”Lätt att glömma bort de svagare grupperna i samhället”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Stefan Sandström, leg. psykolog, föreläsare och författare.

Läs krönikan på sidan 56

10| Carolina Lindberg

Hon blev socionom mitt i livet och har nu skrivit boken ”Ny som socionom”. Carolina Lindberg har också skrivit flera böcker om NPF.

16| Aktuellt

Hård kritik från corona-kommissionen.

19| Missbruksvården

20| Traumabehandling

Stefan Sandström, leg. psykolog, menar att trauma nästan alltid ligger bakom ett svårt missbruk.

26| Krica

Krica har nyligen öppnat ett behandlingshem för ungdomar med psykisk ohälsa och substansbruk.

30| Humana

Hur kan man jobba inom LSS men ändå samarbeta med SoL när det gäller missbruk?

38|  Placerade med NPF

Projektet Ung dialog vill öka delaktigheten för placerade barn och ungdomar med NPF.

42| NPF och socialtjänsten

Omslag

Foto: Johan Marshall

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och socionomen Elisabeth Sundström Graversen om nya boken.

46| Digitalt om våld

Maria Bauer föreläser digitalt under corona under sitt eget varumärke.

Sidan 38: Fanny Eklund är projektledare för Ung dialog på Attention.

48| Debatt

Fokus på driftsform – eller inte?

50| På jobbet

Utforma arbetsplatsen för ökad mångfald.

52| Forskning

Hemlösheten ökar hos ensamstående föräldrar.

60| Aktuellt

Rekordmånga blir corona-smittade på arbetsplatsen.

62| Framgång

Magnus Helgesson, entreprenör och coach höll en uppskattad inspirationsföreläsning på Äldreomsorgsdagarna.

Modig digitalisering i äldreomsorgen

Digitaliseringen inom äldreomsorgen har stora möjligheter, inte minst har detta visat sig under pandemin. Digitala lösningar kan minska smittspridning, spara tid och frigöra resurser. Två modellkommuner som visar vägen är Eskilstuna och Uddevalla. De har tagit hjälp av Atea för att skapa framtidens äldreomsorg – idag.

Atea hjälper många olika verksamheter i samhället med deras digitaliseringsresa, och en av dem är äldreomsorgen.

Unikt jämfört med andra aktörer inom välfärdsteknik är att man valt att kombinera it-kompetens med kunskap inom vård- och omsorgsverksamhet.

– Jag är beteendevetare och har arbetat inom socialtjänsten i 20 år och vi har även anställt sjuksköterskor och fysioterapeuter sida vid sida med it-specialister, säger Malin Sölsnaes som är chef för Äldreomsorg på Atea.

Malin Sölsnaes, chef för affärsområdet Äldreomsorg på Atea.

Hon har själv upplevt på nära håll att man har köpt in olika it-lösningar var för sig som visat sig inte ha fungerat så bra som förväntat. Detta på grund av att man inte utgått från helheten i sin it-miljö.

– Tekniken behöver vara kompatibel med varandra och med verksamhetsstödet för att fungera. Det är så du lyckas med din

digitalisering. När du väl får till helheten kan du enkelt addera och hitta nya möjligheter.

Under pandemin började många inom vård och omsorg använda nya appar, självbetjäningstjänster och satte igång med digitala möten.

– Pandemin har visat vikten av att digitalisera inom äldreomsorgen, men många ser det som ett projekt som ska pågå i några år. Det här tar inte slut, i själva verket är det ett nytt arbetssätt som kräver att man tänker långsiktigt, säger Malin Sölsnaes. År 2028 kommer antalet personer över 80 år i Sverige att vara 50 procent fler än idag. Det ställer stora krav på en effektivisering av framtidens äldreomsorg. Den 1 juni utsåg SKR tio kommuner som ska fungera som förebilder för äldreomsorgens digitalisering. Eskilstuna och Uddevalla är två av dessa som Atea har arbetat med och imponeras av.

– Eskilstuna har börjat med digital medicinsignering och medicingivare. Medicingivaren har till uppgift att påminna och portionera ut mediciner på rätt tider. Den är till för personer som kan ta medicin själv men behöver bli påminda, och bevarar självkänslan hos brukarna. Vi vill värna om att personer ska kunna bo hemma så länge det går, kunna klara så mycket som möjligt själva och kunna påverka vad de vill ha hjälp med.

I Uddevalla har man gjort en liknande resa som i Eskilstuna men också lagt fokus på att automatisera tidskrävande, administrativa uppgifter.

– Det finns utmaningar kring vilka ramavtal som går att köpa på och inte, men det behöver inte hålla en kommun tillbaka från att påbörja sin digitaliseringsresa. Ta stöd av modellkommunerna som visar stort mod i ledarskap och tydlighet i ambitionen kring sin digitalisering, avslutar Malin Sölsnaes.

Diagnos eller inte?

Det har skett en överdiagnostisering av personer med adhd och andra neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Nu senast hörde jag att hälften av alla vuxna med NPF vill bli av med sin diagnos för de tycker inte längre att de har någon.

När gränsen för vad som ger en NPF-diagnos har höjts, med fler diagnostiserade som följd, så innebär det problem för dem som hade väldigt lindriga problem och har lärt sig att leva med dessa.

Vi finns alla någonstans på skalan för uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Vissa har svårare än andra att passa tider, hejda sina impulser eller sitt humör. Det är egentligen inget konstigt. Det är omgivningens krav på att alla ska passa in i vissa miljöer som har lett till den här hetsen på diagnoser. Många av mina vänner är långt ut på skalan; sociala, orädda och flexibla. Full fart och inga problem, det blir som det blir. Det passar mig bra, då jag kan behöva draghjälp när jag befinner mig på andra sidan av skalan.

En diagnos är jättebra för den som behöver stöd och hjälp, men när man inte längre är i behov av stöd så blir själva diagnosen ett handikapp. Personer med en NPF-diagnos är utestängda från flera yrken, som polis och brandman samt inom försvarsmakten.

Dessutom krävs läkarutlåtande från Transportsstyrelsen för en enkel sak som körkort.

Tyvärr är det lång kö för att få en diagnos och ännu längre kö för den som vill bli av med den. En läkare som uttalade sig tycker att det borde vara en enkel sak att få sin diagnos avskriven. Att ett läkarbesök borde räcka där läkaren kan konstatera att hindren inte längre finns och då finns ju inte funktionshindret kvar.

Sedan är det förstås tragiskt för dem som väntar på att få en diagnos. För NPF kan också få stora konsekvenser. Många får problem med ätstörningar, självskadebeteende, självmordstankar, depression och ångest. Tjejer med adhd får oftare psykiska problem och killar hamnar oftare i kriminalitet.

Därför är det så viktigt att få hjälp i tid. Vi vet att det är ärftligt, ändå är det många föräldrar som inte reflekterar över sina egna problem. Och socialtjänsten eller skolan ser inte heller att föräldrarna behöver hjälp med att organisera vardagen. För det är de vardagliga sakerna, som att handla eller betala räkningarna, som är svåra för den med NPF.

Den nya boken ”NPF och socialtjänsten” belyser hur viktigt det är med kunskap om dessa diagnoser. Personer med NPF är överrepresenterade bland dem som socialtjänsten kommer i kontakt med. Ändå innehåller inte socionomutbildningen någonting om detta.

En annan sak som jag tycker är skrämmande är att endast 40 procent av personer med NPF har ett arbete! Det här är en grupp som är värd att ta på allvar och adhd är en sådan vanlig funktionsnedsättning; en av tjugo har den!

En diagnos är i alla fall första steget för att få hjälp och stöd. Eller det allra första steget är kunskap. Den bjuder vi på.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Robin Svensson, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 robin.svensson@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm.

Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

DENBRO OMSORG LSS § 9:9

Välkommen till oss på DenBro Omsorg!

Vi erbjuder mysiga lägenheter för den som är berättigad stöd och boende enligt LSS 9:9. Våra lägenheter ligger som fristående satellitlägenheter i ett bostadsområde i byn Nöbbele, knappt tre mil söder om Växjö stad. Det finns en gemensam lokal, en träffpunkt, dit man kan komma om man vill ha sällskap, få hjälp eller äta i sällskap med andra.

Delaktighet – Tillsammans hjälps vi åt att fundera på hur stödet ska se ut, vad man behöver hjälp med och när det ska ske. Vårt förhållningssätt bygger på varje människas rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sin egen vilja och förmåga.

Trygghet – Vi tror att känslan av trygghet är viktig för att trivas, må bra och ha roligt. Vi hjälper till att skapa trygghet i vardagen genom en tydlig struktur och att följa det vi kommit överens om tillsammans.

Kunskap – Vi ser allt lärande i ett livsperspektiv och jobbar för att skapa bra förutsättningar till utveckling. För oss som jobbar på DenBro betyder kunskap att vi hela tiden lär oss nya saker för att kunna ge rätt stöd, lagom mycket och på ett sätt som passar individen

Kommunikation – Vi vill skapa förutsättningar för kommunikation, ge var och en möj lighet att beskriva sin vilja, sina drömmar och behov. Genom att använda oss av olika kommunikationsformer ökar den enskildes delaktighet och i förlängningen också känslan av trygghet och hanterbarhet.

Kontakta oss:

info@denbroomsorg.se

Telefon 0733-90 88 86 www.denbroomsorg.se

Carolina Lindberg har tidigare skrivit flera böcker om NPF och är nu aktuell med boken Ny som socionom. Foto: Johan Marshall.

”Du kommer aldrig att bli helt fullärd”

Carolina

Lindberg

blev

socionom mitt i livet

Socionom var det sista Carolina Lindberg skulle bli. Hon växte upp med två föräldrar som båda utbildade sig till socionomer och två syskon men också flera familjehemsplacerade barn som kom och gick i hemmet. Kanske är det därför som Carolina började intressera sig för olikheter, NPF, familjehem och deras utmaningar. Det ledde tillslut in på socionom-utbildningen. Nu är hon också aktuell med en ny bok om att vara ny som socionom.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: JOHAN MARSHALL OCH GETTY IMAGES

Carolina Lindberg är socionom, handledare och författare. Tillsammans med socionomen och frilansjournalisten Anna Fredriksson har Carolina skrivit boken Ny som socionom – från utbildning till arbetsliv. Boken är helt ny och gavs ut den 18 december på förlaget Gothia Fortbildning.

– Som ny socionom är det inte ovanligt att känna en osäkerhet. Man kanske får känslan av att inte kunna någonting. Var är alla konkreta verktyg för att jag ska kunna utföra ett bra jobb? Dessa får du på din arbetsplats och du kommer att kunna skapa identiteten i din yrkesroll genom tid och erfarenhet, säger Carolina Lindberg.

Hon menar att den kommande arbetsgivaren är fullt medveten om att de anställer en generalistutbildad person och kommer inte att ha förväntningar om att du som nyutbildad ska ha kunskap om en massa specialiserade metoder.

– Du har fått en bred och bra utbildning som du kommer ganska långt med och kan känna dig stolt över. Självklart

finns det mer att lära. Det kanske låter klyschigt, men du kommer aldrig att bli helt fullärd. Det beror på att du kommer att arbeta med människor. Då finns det inget facit.

Det kan förstås finnas en oro att göra fel och ta fel beslut.

– Besluten som en socionom tar är ofta väldigt allvarliga och kommer att innebära en stor förändring i människors liv. Vi kan inte veta exakt vilka konsekvenser som ett beslut kan leda till. Men de svåraste besluten, till exempel om långvarig LVU-placering av barn ansvarar man inte för ensam.

De fall som har kommit upp i media om barn som har farit illa, både hos biologiska föräldrar och hos fosterföräldrar, kan göra att man blir nervös över den nya yrkesrollen.

– Men det är väldigt ovanligt med sådana händelser och det är heller inte bara en person och ett enskilt beslut som sådana saker beror på. Många saker ska gå fel för att det ska bli riktigt illa, säger Carolina Lindberg.

Ny som socionom

Att komma från utbildningen till sitt första jobb som socionom är en spännande och ibland lite omtumlande upplevelse. Boken behandlar ämnen som socionomens roll i samhället, myndighetsutövning, arbetsplatskulturer, självmedkänsla, självkännedom och förhållningssätt.

Författare: Carolina Lindberg och Anna Fredriksson.

www.gothiafortbildning.se

Det är också ofta när det krisar för människor som man som socionom kommer in i deras liv.

– Jag var ganska säker på att jag inte ville bli socionom. Båda mina föräldrar är socionomer och jag hade en föreställning om att man bara träffar människor som när de har det som svårast. Men det finns mycket förebyggande arbete som man kan göra.

Carolina Linberg väntade dock tills hon var närmare 40 år innan hon gick socionomutbildningen.

– Jag gick på Ersta Sköndal. Det var en

jättefin utbildning med otroligt kompetenta lärare. Det var ett bra upplägg med mycket tid till diskussion om svåra etiska dilemman

YRKESBANAN STARTADE HON som pedagog med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Intresset väcktes nog när jag bytte sommarjobb med en tjej så jag hamnade på en kolloverksamhet för ungdomar med autism. Det var en ren tillfällighet. Jag upptäckte att jag var ganska bra på att möta dem. Att vara tydlig, säga vad man

menar och mena vad man säger. Att de ville ha en förutsägbarhet, att veta vad som ska hända, när och på vilket sätt. Sedan började hon läsa böcker om autism och övrig NPF och sökte jobb inom det området. Bland annat som elevassistent.

DE SENASTE TIO åren har Carolina arbetat deltid i familjeföretaget som hennes föräldrar startade; Lindberg Utveckling AB (LUVAB). Där är hon utbildare och handledare inom NPF mot bland annat familjehem. Hennes två syskon jobbar också i företaget.

Vissa personer är annorlunda och kan till exempel slappna av på ett annat sätt än vad som anses som normalt.

– Min familj var också familjehem, så jag är uppväxt tillsammans med andras barn. Det var mest äldre tonåringar som bodde hos oss ett tag från att jag var 7 år till 13 ungefär. Det var mycket utmaningar och svårt för mig att ta plats kanske men jag fick lära mig mycket om människors olikheter.

När det gäller NPF handlar det mycket om beteenden som andra uppfattar som ovanliga.

– Om man förstår varför de är annorlunda, att det beror på hur deras hjärnor fungerar, så kan man underlätta för både

»Vi kan inte veta exakt vilka konsekvenser som ett beslut kan leda till«

Carolina Lindberg

dem och deras omgivning. Det krävs en ganska ordentlig kunskap om autismspektrumtillstånd för att vardagen ska fungera när man har familjehemsplacerade barn med den problematiken. Det går inte att förvänta sig att det löser sig med enbart kärlek och värme, säger Carolina.

MAN MÅSTE SÄTTA helt andra förväntningar och krav på dessa barn.

– Du blir bara besviken själv annars och så går det ut över barnen när du kräver sådant som egentligen är för svårt för dem. Personer med autism har svårt med socialt samspel. Då kan man inte kräva att de ska kunna umgås med andra på samma sätt. De behöver ofta få en ordentlig förklaring vad som kommer att hända. Om vi till exempel ska åka och hälsa på någon, så vill barnen kanske veta exakt vad som kommer att hända; hur vi tar oss dit, vad vi ska göra där, och vart de kan ta vägen om det blir för jobbigt.

Man behöver acceptera att de behöver kunna gå ifrån och vara ifred.

– Om det kostar en massa energi för barnet att vara social behöver vi som finns i omgivningen ge utrymme för att barnet ska få fylla på med ny energi. Det är ofta inte konstigare än så.

Ett visuellt stöd med bilder på rutiner och hur dagen ser ut kan hjälpa till att få vardagen att fungera utan tjat. Vissa tycker att det är jobbigt att komma ihåg om man brukar duscha eller borsta tänderna först. Då kan ett bildschema eller en påminnelse i mobilen vara en bra hjälp.

Carolina tipsar också om att prata med kortare meningar och vara konkret i det man säger.

– Använd inte ordet kanske eller inte. Säg ”gå” istället för ”spring inte”. När ett barn precis kommit till familjen kan det vara bra att tänka på att många med autism tolkar det man säger väldigt bokstavligt och att det kan vara extra viktigt att hålla det man lovat för att kunna skapa en bra och pålitlig relation till barnet.

– Det är lätt att tro att alla barn gillar aktiviteter och blir trygga av närhet eller ett gosedjur. Vi behöver hela tiden påmin-

nas om att vissa personer är annorlunda. Personer med autism vill ofta inte hitta på något nytt varje helg eller åka till ett stojigt nöjesfält. De kanske hellre vill hålla på med sitt specialintresse. Att få göra samma sak många gånger kan kännas avslappnande och tryggt.

Carolina berättar om en kompis till henne med autism som brukar sitta och titta på tvättmaskinen när tvätten åker runt runt.

– Det gör hon när hon vill slappna av. Jag undrade vid något tillfälle om hon verkligen inte hade något bättre för sig. Då undrade hon om jag inte hade något bättre för mig än att titta på skräp-serier på tv. Där fick jag, haha.

För även om man vet ungefär hur personer med autism tänker och fungerar så är det så lätt gjort att döma personer som gör något utanför normen för det normala. Vår hjärna är blixtsnabb på att anta hur andra borde uppföra sig.

– DET KAN vara extra svårt med omvärldens dömande. Att människor tror att mitt placerade barns eller biologiska barns beteende beror på dålig uppfostran. Ett barn med autism kanske inte säger ”hej” på ett sätt som andra förväntar. Och vissa saker får man helt enkelt släppa om att det ska kunna fungera. Då får man hitta en lösning som kan fungera ändå i familjen.

Nu under corona så har det blivit mycket handledning via telefon för Carolina, annars är hon van att träffa familjerna i hemmiljön, att sitta vid köksbordet och dricka kaffe. Liksom många andra saknar hon de personliga mötena och ser fram emot att kunna träffa familjerna hon samarbetar med igen.

Carolina har också varit medförfattare till flera böcker om NPF; Vill du ha hjälp? – Nej tack gärna! Att ge stöd till personer med adhd och Aspergers syndrom (2014), Föräldraboken om autismspektrumtillstånd – Om att komma vidare efter diagnosen (2015), Ung och vuxen med asperger och AST – en guide i vardagen (2017), Värsta bästa jobbet – Att arbeta som resurs för elever med autism och adhd

(2019). Samtliga utgiven hos Gothia Kompetens (tidigare Gothia Fortbildning).

Det är inga tjocka tegelstenar som tar lång tid att skriva för Catharina och hon gillar att skriva på ett lättförståeligt sätt. Efter sin egen socionomexamen är hon glad att det också blev en bok om den nybakade socionomen.

– Socionomens kompetens är ett hjärteområde för mig. Det är viktigt att få komma till sin rätt med sin kunskap och personlighet. I boken trycker vi på att man ska inventera sina styrkor och utmaningar så att man kan hamna på en arbetsplats där man kommer till sin rätt.

Boken tar bland annat upp att man ska

våga göra fel, annars är det svårt att utvecklas. Vi behöver också dela med oss av våra framgångar, stanna upp ibland och tänka på vad ens styrkor är. Ledarskapet är viktigt. En bra ledare hjälper sin grupp att utvecklas på gruppnivå och vad var och en behöver för att utvecklas som individer.

INOM DET SOCIALA fältet finns en hel del arbetsgrupper där medarbetarna har olika utbildningsbakgrund. I boken berättar några socionomer om sina erfarenheter som nya inom yrket. Sara berättar att hon började jobba på ett litet behandlingshem för ungdomar. Tidigare hade hon jobbat

som assistent på ett annat behandlingshem och då tyckte hon att socionomerna hade så roliga arbetsuppgifter, då de hade ett mer övergripande ansvar för behandlingens upplägg och genomförande, samt kontakt med myndigheter och föräldrar. Hon tyckte att det var logiskt att när man hade utbildat sig i mer än tre år så fick man sådana uppgifter som man hade lärt sig om i utbildningen. Men på det nya jobbet var det mer så att alla gjorde allt, oavsett utbildningsbakgrund.

EN AV SOCIONOMENS viktigaste arbetsuppgifter är att förmedla hopp. ”Om vi tappar hoppet är det dags att byta ar-

Socionomens kompetens är ett hjärteområde för Carolina Lindberg. Foto: Johan Marshall.

»Jag känner en stor respekt och ödmjukhet för familjehemmen«

betsuppgifter” skriver Carolina Lindberg och Anna Fredriksson i boken. ”Men det är inte okej att jobba kvar om vi långsiktigt förlorat förmågan att förmedla en känsla av hopp. Att de som kommer till oss då och då förlorar hoppet är inte konstigt alls.” Det gäller att hitta verktyg för att identifiera små frön som tyder på hopp om förändring.

– Socionomer är ganska hårt utsatta. De har en hög arbetsbelastning och det finns stor personalomsättning. De ska kunna mycket, bemöta många typer av människor, ofta ta del av känslosamma berättelser och ta svåra beslut. Många är unga och högpresterande. Det är inget konstigt att utmattning är vanligt förekommande. Jag skulle önska att det fanns mer tid för återhämtning och djupgående reflektion, att man som ny på jobbet får tid att vara ny och gå bredvid en erfaren socionom det första året så att man kan få erövra jobbet.

SOCIONOMER HAR OFTA ett stort engagemang för utsatta människor och förstås för barn som far illa.

– Jag hoppas att vi ska bli bra på att hitta riktigt bra familjehem. De finns så många som är bra och gör ett fantastiskt jobb. De öppnar sitt hem och privatliv, inte bara för barnen, utan också för socialtjänsten, myndigheter och biologiska föräldrar. Jag känner en stor respekt och ödmjukhet för familjehemmen. Det är en stor sak att ta hand om någon annans barn som om det vore ens eget.

Carolina håller som bäst på att välja ett ämne för en magisterexamen.

– Jag vill undersöka myndighetens syn på familjehemsuppdraget, jag är nyfiken på det. Jag tänker mycket på vad viktigt det är att hitta rätt familjehem till barnet. Där handlar det också om att man måste få komma till sin rätt, både barnet och familjen ska kunna komma till sin rätt med styrkor och behov, avslutar hon. ●

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-399 05 34

ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se

Stödboende för vuxna personer från 21 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I

Det första delbetänkandet fokuserade på hanteringen av corona-krisen inom äldreomsorgen. Foto:

Hård kritik från corona-kommissionen

Det var en lång rad brister som coronakommissionen presenterade under en pressträff den 15 december när de redovisade sitt delbetänkande. Regeringen och tidigare regeringar som varit medvetna om äldreomsorgens strukturella brister bär ansvaret för Sveriges misslyckade strategi att skydda de äldre.

Det stod tidigt klart att det var särskilt viktigt att skydda de äldre, som man visste skulle drabbas hårdast av covid-19. Ändå är det 9 av 10 avlidna i sjukdomen som har varit 70 år eller äldre. Drygt en fjärdedel hade hemtjänst och närmare hälften bodde på särskilda boenden för äldre. – Den delen av den svenska strategin att skydda de äldre har misslyckats. I vårt delbetänkande kan vi konstatera att äldreomsorgen har strukturella brister som lämnar verksamheten oförberedd och illa rustad för en pandemi, säger coronakommissionens ordförande Mats Melin, under regeringens pressträff den 15 december.

Han visar en bild över flera länders spridning i samhället och på särskilda boenden. Det visar att Sverige både hade hög smittspridning i samhället såväl som på

äldreboenden. Våra nordiska grannländer hade låg smittspridning både i samhället och på äldreboenden. Spanien hade högst smittspridning på äldreboenden och Skottland och England hade högst smittspridning både i samhället och på äldreboenden.

Mats Melin menar att flera beslut och åtgärder var sena och i vissa fall otillräckliga.

– Ansvaret för de strukturella bristerna delas av flera myndigheter, regioner, kommuner och privata utförare. Men det är regeringen som styr riket och de har de yttersta ansvaret, tillsammans med tidigare regeringar som har vetat om bristerna.

KOMMISSIONENS FÖRSTA DELBETÄNKANDE skulle fokusera på äldreomsorgen enligt regeringsuppdraget. Och den slutsats som de har tagit är att den allmänna smittspridningen i samhället också har påverkat hur smittan tagit sig in på äldreboendena.

– Regelverket som styr äldreomsorgens möjligheter till nödvändiga smittskyddsåtgärder är otillräckliga eller otydliga. Det är svårt att hålla boende isolerade och

man kan heller inte förbjuda besök i deras egna lägenheter, säger Mats Melin. Utredningen pekar också på att det skapar svårigheter med äldreomsorgens många aktörer och att det är dubbelt huvudmannaskap; kommunerna förväntas se behovet och regionerna förväntas tillgodose det behovet.

– Inom äldreomsorgen är det också låg bemanning, kompetensbrist och en ohållbar arbetsbelastning. 4 av 10 saknar undersköterskeutbildning och en fjärdedel är timanställda. Det råder bristande medicinsk kompetens. Vi har inte längre en äldreomsorg med sjukvårdsinrättningar utan nu består den av enskilda lägenheter och gemensamma utrymmen, vilket gör att man behöver säkerställa vårdbiten på ett annat sätt.

Vidare påpekar Melin att regionerna borde ha säkerställt läkarnärvaro och individuella läkarbedömningar.

– Läkarbedömningar på distans utan kännedom om patienten borde inte ha förekommit, det är helt oacceptabelt.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen uppmärksammade äldreomsorgen alltför sent och myndigheterna hade inte överblick över dess problem och brister.

Getty Images.

–

Det var förstås rimligt att se till att sjukvården hade resurser att ta hand om de svårt sjuka och det var rimligt att utfärda restriktioner till allmänheten, men de sköraste som löpte störst risk att drabbas svårt fanns på våra äldreboenden. Det tog orimligt lång tid att klarlägga äldreomsorgens behov av skyddsutrustning. Det var i slutet på april som socialstyrelsen började få en bra bild av läget.

Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets riktlinjer för smittskyddsutrustning var inte samstämmiga.

– Den ena ser till smittskyddet och den andra ser till arbetarskyddet. Det skapade stor förvirring i verksamheterna.

»Läkarbedömningar på distans utan kännedom om patienten borde inte ha förekommit, det är helt oacceptabelt«

Trots knapp testkapacitet anser kommissionen också att regionerna borde ha testat äldre som flyttade till särskilt boende eller återvände dit från sjukhus. Besöksförbudet borde ha införts tidigare och skulle ha gällt en kortare period. Besök vid livets slutskede borde ha beviljats tidigare.

Åtgärderna som corona-kommissionen föreslår är följande:

• Om nuvarande ansvarsfördelning ska bestå är en fungerande samordning och samverkan nödvändig.

• Riksdag och regering måste se över vad som är en tillräcklig bemanning på särskilda boenden och i hemtjänsten. Andelen timanställda måste minskas, förutsättningarna för ledarskap bör förbättras, den medicinska kompetensen måste förstärkas, sjuksköterskekompetens bör som regel finnas på varje särskilt boende. Språkutbildning i svenska behövs.

• Lagstiftaren måste säkerställa att det finns lagliga möjligheter att vidta de åtgärder som krävs för att skydda omsorgstagarna vid en pandemi.

• Det bör vara möjligt för kommuner att anställa läkare. Kommunerna måste bli bättre kravställare mot regionen.

• Det bör finnas tillgång till medicinsk utrustning.

Det här är en första redovisning av arbetet. Uppdraget fortsätter fram till slutredovisning den 28 februari 2022.

TEXT: JENNY FORS

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

skyddsplacering.se - Skyddade boenden - Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99

info@skyddsplacering.se

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik. MÅNGSBO HVB AB Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

för pojkar och flickor 15-19 år

med inriktning missbruk och beteendeavvikelse

144 st RAMAVTAL

Välkommen att kontakta oss!

Andreas Roos 070-355 56 62

Anderz Fors 070-333 12 76 www.mikandellab.se

Mitt i natursköna Hälsingland!

Cedervillan Gruppboende

för dig med autism och psykisk ohälsa

Ledig plats från mars!

www.cedervillan.se | 08-612 22 20

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

•

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD

Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan!

www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA

- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -

Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se Solsunda Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se

Utmaningar inom missbruksvården

Stefan Sandström, leg. psykolog, menar att trauma alltid ligger bakom ett svårt missbruk, men att Sverige inte har någon traumabehandling att tala om. Samsjuklighet är vanligt när det gäller missbruk och Krica har nyligen öppnat ett behandlingshem för unga med psykisk ohälsa och substansbruksproblematik. Personer på LSS-boenden som har ett missbruk är också en grupp som lätt faller mellan stolarna. Det finns stora utmaningar inom svensk missbruksvård.

Stefan Sandström, leg. psykolog, har arbetat i 40 år med missbruksproblematik, som behandlare, handledare och på HVB-hem.

Traumabehandling kan stoppa missbruket

Samsjuklighet är vanligt vid missbruk. Ångest, depression, adhd och personlighetssyndrom kan göra att man börjar självmedicinera med alkohol eller droger. Stefan Sandström, leg. psykolog, har arbetat med missbruksproblematik i 40 år. Han menar att trauma nästan alltid ligger bakom ett svårt missbruk och dömer ut den svenska missbruksvården, som han tycker inte innehåller någon traumabehandling att tala om.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON OCH GETTY IMAGES

Trauma är en av de största bakgrundsfaktorerna vid alkohol- och drogmissbruk. Ordet trauma betyder skada. Det handlar om långvariga problem som är ett resultat av en chockartad och smärtsam upplevelse som skapar så mycket stress och överväldigande känslor att de blir svåra att hantera.

– Man missbrukar för att man mår dåligt. Man mår dåligt för att man lider av trauman. Man måste behandla trauman för att människor ska kunna sluta missbruka, men det görs inte i Sverige i någon större utsträckning, säger Stefan Sandström, leg. psykolog.

HAN TYCKER ATT Sverige är väldigt dåliga på trauma.

– Det märktes tydligt år 2015 när det kom en våg av ensamkommande flyktingungdomar som behövde hjälp att bearbeta sina upplevelser. Men det fanns

nästan ingen traumabehandling att få. Det fanns äldre modeller, men den krävde språkkunskaper i svenska.

Finland har legitimerade traumaterapeuter.

– Länder som har upplevt krig är bättre på traumabehandling. USA och Storbritannien leder utvecklingen inom traumabehandling. De har universitet som är högst rankade i världen. Eftersom vi inte kan trauma så har vi gått andra vägar. Det har lett till att Sverige är sämst i hela EU när det gäller narkotikarelaterad dödlighet, säger Stefan Sandström.

Han har arbetat i 40 år med missbruksproblematik, som behandlare, handledare och på HVB-hem.

– I min roll som psykolog har jag alltid kommit ned till trauma som orsak till missbruk. Jag får höra om fysisk och psykisk misshandel, psykiskt sjuka eller missbrukande föräldrar, våldtäkt och mobb-

ning. Dessa upplevelser leder till att man mår dåligt och ofta börjar självmedicinera med alkohol- eller droger.

STEFAN SANDSTRÖM HAR skrivit en mängd böcker, den senaste ”Missbruk, trauma och samsjuklighet – att bemöta och behandla” kom ut år 2019 på Gothia Kompetens (tidigare Gothia Fortbildning).

Samsjuklighet är väldigt vanligt; att ha en eller flera psykiatriska diagnoser tillsammans med beroendeproblematik.

– Socialtjänsten har ansvar för missbruksvården i Sverige och psykiatrin hanterar psykisk ohälsa. Problemet är att vi inte har någon traumabehandling att tala om, så patienterna blir inte friska. Behandlingstiderna är också på tok för korta. Ofta får man vara tre månader på ett HVB-hem. Det är ungefär så lång tid som det tar att landa. Då skickas man hem. Det ligger ingen forskning och kunskap

bakom. Kommunerna har helt enkelt dragit ned på sina budgetar. Tidigare kunde behandlingstiden vara ett år. Då fanns helt andra möjligheter.

Stefan Sandström är också kritisk till medicinering.

– Det är jämförbart med drogerna de tar själva med den skillnaden att de får så pass lite att det inte ger någon kick. De behöver något annat för att kunna hantera sig själva. Om man tar mediciner lär man sig inget om sig själv.

Men den traditionella psykiatriska behandlingen är riskabel. Exponeringsbehandling där man går igenom traumat kan förvärra upplevelsen och skapa ett återtrauma. Ofta tänker man också att

man inte kan behandla personer under aktivt missbruk. Så den här gruppen är svår att hjälpa om man inte har rätt kunskap.

– Genom nya metoder för traumabehandling kan man gå rakt på hjärnan och undvika skadliga biverkningar. Det är enkelt att genomföra, effektivare, snabbare och mer beständigt, säger Stefan Sandström.

HAN GENOMGICK SJÄLV en utbildning på Stafforduniversitetet i Storbritannien för 6-7 år sedan.

– Jag tänkte att det kunde vara bra att ha lite nya verktyg. Men sedan dess använder jag bara den här nya metoden.

Han beskriver det som att man inte går in i minnet, utan bara frågar om personen kommer ihåg händelsen och då är minneslänken öppen i cirka sju minuter. Under den tiden kan man genomföra behandlingen.

– Personen får gradera hur jobbigt det känns att tänka på traumat före och efter behandlingen på en skala från 1 till 10. Ett trauma brukar vara 7 eller över. Efter en behandling kan det vara praktiskt taget borta, under 3. Om det inte är det kan man upprepa behandlingen.

Cirka 50-70 procent av alla trauman botar sig själva. Att vi upplever reaktioner på trauman är ett tecken på att vi börjar återhämta oss från det som hänt.

Smärtsamma upplevelser i barndomen kan sätta djupa spår som gör att man mår dåligt.

Man kan få flashbacks; att något som påminner om händelsen utlöser en reaktion så att det känns som man upplever den på nytt. Man kan få ångest, undvikande av vissa situationer eller mardrömmar.

DET VÄRSTA ÄR att ha blivit utsatt för dödshot eller skenavrättning. Andra traumatiska händelser är incest, våldtäkt, fysisk eller psykisk misshandel, vanvård, missbruk eller våld i hemmet, psykisk sjukdom i hemmet, mobbning. Har man multipla trauman, om man har varit med om fyra eller fler av dessa saker är det 12 gånger större risk att utveckla missbruk. – Mobbning är en giftig historia som kan orsaka suicid 30 år efteråt. När man

Om trauma

Ett trauma är dramatisk och smärtsam händelse som har förändrat personens liv och vardag. Många typer av händelser kan orsaka ett potentiellt psykiskt trauma, till exempel incest, våldtäkt, fysisk eller psykisk misshandel, vanvård, missbruk eller våld i hemmet, psykisk sjukdom i hemmet, mobbning. Det kan också vara

Om samsjuklighet

Samsjuklighet innebär att ha två eller flera sjukdomsdiagnoser samtidigt, till exempel missbruk eller beroende och annan psykiatrisk diagnos. Det finns ett starkt samband mellan olika psykiatriska diagnoser och missbruk. Hos personer med missbruk eller beroende är ångest, depression, ADHD och personlighetssyndrom vanligt förekommande. Bland personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har ungefär en tredjedel en ångestsjukdom och ännu fler en depression.

Den psykiatriska samsjukligheten är mer påtaglig hos äldre personer som haft ett

olyckor, naturkatastrofer eller krig. PTSD (post-traumatic stress disorder) kan utvecklas efter en skräckfylld händelse som innehåller faktiskt eller upplevt hot mot den drabbade; som livsfara eller allvarligt sexuellt våld. Den som lider av PTSD får flashbacks då det känns som man är med om situationen på nytt.

långvarigt beroende, vanligt förekommande är ångest, demens, minnesproblem och förvirring, samt överdos och självmord. Omvänt är beroende också vanligare bland personer med psykisk ohälsa än i befolkningen i övrigt. Omkring 20-30 procent av de personer som är aktuella i vården på grund av psykisk ohälsa har samtidigt ett missbruk eller beroende. Inom den specialiserade psykiatrin är det personer med psykossjukdomar och bipolär sjukdom som har högst förekomst av samtidigt missbruk eller beroende.

Källa: Kunskapsguiden

»Problemet är att vi inte har någon traumabehandling att tala om, så patienterna blir inte friska«

är i missbruk är det inte säkert att man kopplar händelser i barndomen till sitt beteende.

PTSD (POST-TRAUMATIC STRESS DISORDER) kan utvecklas efter en skräckfylld händelse som innehåller faktiskt eller upplevt hot mot den drabbade; som livsfara eller allvarligt sexuellt våld. Det kan vara en enskild eller flera svåra händelser, till exempel upprepade övergrepp av en närstående. Den som lider av PTSD får flashbacks då det känns som man är med om situationen på nytt. Man kan undvika vissa situationer, vara nedstämd, spänd, få utbrott av ilska och självmordstankar.

Stefan Sandström

– Utagerande beteenden tror vi beror på gränslöshet och kan till och med stänga av någon från en behandling som vi tycker beter sig illa. Men det är ett klassiskt kamp/flykt-beteende att vid en flashback helt plötsligt sticka därifrån eller slåss. Personen kan inte rå för hur denne reagerar. Det sker automatiskt, säger Stefan Sandström.

Behandling handlar om anknytning, att skapa en relation.

– De som har ett grovt missbruk har ofta inte en enda person som de kan lita på. För att lyckas med social rehabilitering behöver de lära sig att bygga tillitsfulla relationer till sin omgivning. Annars går det inte att få relationer på sin arbetsplats,

»Mobbning är en giftig historia som kan orsaka suicid 30 år efteråt«

bland grannarna, i andra social sammanhang eller ens i sin familj. Personer i missbruk har ofta inte haft en parrelation som är längre än ett år.

MENTALISERING ÄR FÖRMÅGAN att förstå sina egna och andras tankar och känslor. En person som missbrukar har inte förmågan att förstå varför denne agerar som den gör och vad de kan få för konsekvenser för andra.

Om Stefan Sandström

– Jag frågade en kille varför han hade rökt på. Han svarade att ”Det är bara sånt man gör”. Problemet är att vi förutsätter att folk vet vad de håller på med och varför.

Stefan Sandström följer sina patienter ett par år efter avslutad behandling.

– Den nya metoden för traumabehandling fungerar väldigt bra. Ofta räcker det med ett samtal för att behandla ett specifikt trauma. Själva missbruket behandlas genom att man behandlar den samsjuk-

Stefan Sandström är legitimerad psykolog, sociolog, transaktionsanalytiker med internationell behörighet som handledare och utbildare, samt författare. Han har 40 års erfarenhet av arbete med beroendeproblematik. Den senaste boken heter ” Missbruk, trauma och samsjuklighet – att

bemöta och behandla” kom ut år 2019 på Gothia Kompetens (tidigare Gothia Fortbildning). Läs mer på Facebooksidan Traumabaserad missbruksvård.

www.spfab.se

lighet som man självmedicinerar mot. När man mår bra så vill man inte missbruka, viljan att fortsätta finns inte längre, avslutar Stefan Sandström. ●

Stefan Sandström har alltid hittat trauma i botten hos de som lider av svåra missbruksproblem.

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se

Frälsningsarmén VÅRSOL

Jönköping

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Tjejer och killar 16-20 år

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56. ”För

Lediga platser!

Konfliktfylld hemsituation/psykosocial problematik

Tidigare HVB/Familjehemsplacerade

Ensamkommande

www.fralsningsarmen.se/varsol-stodboende I 036-17 32 77

Konsulentstödda familjehem med fokus på mentalisering och anknytning

Unga med vapnet inåt!

Den rådande pandemin har drastiskt försämrat situationen att upptäcka unga med psykisk ohälsa och substansbruksproblematik i tid. Fler riskerar att hamna i riskzonen utan möjlighet att få hjälp. Psykisk ohälsa kan leda till problem med substansbruk, inte minst hos unga, men även omvänt; substansbruk kan leda till psykisk ohälsa.

Krica har nyligen öppnat ett behandlingshem utanför Stockholm för ungdomar med de här problemen.

TEXT: JENNY FORS FOTO: PRIVAT

Trädgårdsvillan Vendelsö öppnade i december 2020.

– Vi ser ett ökat substansbruk som blivit allt vanligare hos unga för att dämpa eller självmedicinera mot psykisk ohälsa. Ungdomar som vänder denna typ av skadligt vapen in mot sig själva och i tysthet blir svåra att upptäcka och hjälpa i tid, säger Maria Edlund, vd och leg. psykoterapeut på Krica Behandling & Utbildning.

– Behovet har eskalerat för den här målgruppen, fortsätter Maria Edlund. Det är så många unga som är i behov av hjälp och nu under pandemin så far de extra illa. Bristen på jobb, praktik och sysselsättning, men även distansundervisning och isoleringen gör att ångest och depression ökar.

»Behovet har eskalerat för den här målgruppen«

Maria Edlund

Maria Edlund berättar om att det nu går att se de stora negativa effekterna av pandemin. Det är risk att vissa effekter inte upptäcks förrän det har gått alldeles för långt. Det går också att i allt högre grad se en samsjuklighet, dvs när man har två eller flera sjukdomsdiagnoser samtidigt, något som då ger en ökad risk för ett

Maria Edlund och Hillevi Nyberg, Krica Behandling & Utbildning.

sämre förlopp. Det kan också krävas längre behandlingstider.

Efter dialog med olika aktörer inom vården öppnade Krica, Trädgårdsvillan Vendelsö i december förra året med inriktning på ungdomar med psykisk ohälsa i kombination med substansbruksproblematik. Villan ligger i ett lummigt, naturskönt villaområde i närheten av Vendelsö centrum och bara ett stenkast från Tyresta Nationalpark. Behovet är gigantiskt, det senaste året har det kommit in mängder av förfrågningar.

DET NYA BOENDET har 14 platser och tar emot ungdomar mellan 14 och 18 år. Målsättningen är att behandlingen ska höja ungdomarnas livskvalitet, med hjälp av en fungerande vardag utifrån individuella förutsättningar.

– Det är viktigt med samordning av insatserna. Vi använder oss av en evidensbaserad behandlingsmodell som heter A-CRA (adolescent community reinfor-

cement approach) som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Den innehåller KBT och MI; motiverande samtal. Man talar om vad som motiverar till drogfria aktiviteter och man får lära sig färdigheter för att upprätthålla drogfrihet, som att kunna tacka nej, berättar Hillevi Nyberg, enhetschef, socionom Krica Vendelsö. – Lika viktigt som att ha en evidensbaserad modell är att behandlingen är individuellt anpassad till varje ungdom där grunden i arbetssättet ska vara en fungerande behandlingsrelation och behandlingsallians bestående av trygghet, tillit och förtroende i relation mellan ungdom och behandlare, säger Maria Edlund.

PÅ TRÄDGÅRDSVILLAN INVOLVERAS också familjen i behandlingen och har samtal tillsammans med vårdnadshavaren eller annan viktig vuxen. Det handlar mycket om att få till goda kommunikationsstrategier. – Jag tror väldigt mycket på vår omställning för att kunna ta emot dessa unga

»Jag är genuint orolig för den sociala omsorgen av barn och unga«

Hillevi Nyberg

som har sådant behov av hjälp. Vi måste stanna upp och se våra ungdomar. Under pandemin så har de ofta varit i fokus när det handlar om att sprida smitta, men det är dags att vi hjälper till att stötta även dem som drabbas väldigt hårt, säger Maria Edlund.

HILLEVI NYBERG TYCKER att det är viktigt att förstå orsaken till att någon väljer att bruka droger. En förklaring kan vara självmedicinering vid psykisk sjukdom, men det kan också vara att ett skadligt bruk orsakar psykisk sjukdom. Det är inte heller ovanligt att få en temporär psykisk sjukdom som orsakas av en drog.

– Cannabis, som har blivit väldigt vanligt, kan försämra psykisk sjukdom och psykiskt mående, så det är viktigt att veta det, säger Hillevi Nyberg. Jag är genuint orolig för den sociala omsorgen av barn och unga, vi måste jobba mycket mer förebyggande och komma in mycket tidigare. ●

Det nya boendet har 14 platser och tar emot ungdomar mellan 14 och 18 år.

Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00

mogard.se

• FREDA

• Patriark

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

www.curbosverige.se

En utsatt grupp som faller mellan stolarna

Personer som är berättigade till LSS-boende men samtidigt har ett missbruk kan lätt hamna mellan stolarna, något som Mahina Havelius har märkt tydligt i sitt arbete. Hon är verksamhetschef på Humana för två nya LSS-boenden där man tar emot personer med missbruksproblematik. Nu vill hon sprida kunskap hur man kan jobba inom LSS men ändå samarbeta med SoL, för att de här personerna ska få det stöd de behöver.

Socialtjänsten har gemensamt ansvar med hälso- och sjukvården när det gäller att ge behandling och stöd till personer med missbruk eller beroende. I socialtjänstlagen (SoL) finns det särskilda bestämmelser om ansvaret för behandling av missbruk. För personer med funktionsnedsättningar ska socialnämnden medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och få bo på ett sätt som är anpassat för dennes behov av särskilt stöd.

– Men ofta är inte LSS-boenden anpassade för att ta emot personer med missbruk och missbruksvården är inte anpassad för personer med funktionsnedsättning. Därför är det lätt att de här

personerna hamnar mellan stolarna. Man tror att allt ska ordna sig bara personen får ett boende, säger Mahina Havelius. Hon är verksamhetschef på Humana för två nya LSS-boenden som är specialinriktade på personer med missbruk. Trollebergsvägens gruppbostad i Staffanstorp tar emot vuxna som omfattas av personkrets 1 enligt LSS, det vill säga utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personalen har kompetens och erfarenhet att möta personer med missbruk.

Violgatans gruppbostad i Höör välkomnar personer från personkrets 3, som stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på nor-

Personer med funktionsnedsättning känner ofta att de inte passar in och har en ökad risk att hamna i missbrukskretsar.

»Det finns för lite kunskap om missbruk och LSS« Mahina Havelius

malt åldrande och som gör att de har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring.

ENLIGT LAGEN SÅ får inte ett LSS-boende jobba med behandling, men man kan hjälpa till att ge stöd.

– Det behövs en samverkan mellan LSS och SoL för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp med sitt missbruk, säger Mahina Havelius.

Hon jobbade tidigare inom socialtjänsten och med behandling av missbruk.

– Ju mer erfarenhet jag fick av målgruppen inom LSS desto tydligare blev det att missbruksvården inte är anpassad till den gruppen. De kan inte tillgodogöra sig

behandlingen som den är utformad idag. Personer med funktionsnedsättning behöver ofta bildstöd och liknande för att kunna ta till sig informationen.

Brist på samverkan är en stor del av problemet, enligt Mahina.

– Det måste finnas tid till samverkan. Det har blivit att alla bara håller på med sitt område. De har inte tid till annat efter alla neddragningar och effektiviseringar.

Men det är viktigt att den vård som erbjuds kan anpassas för personer med särskilda behov och boenden behöver också anpassa sig för att kunna tillmötesgå flera olika behov.

MAHINA BERÄTTAR ATT många LSS-boenden inte tar emot personer med missbruk.

– Det är tragiskt. Vi vet inom det sociala området att en trygg bas är viktigt vid missbruk. Att få tak över huvudet och en meningsfull sysselsättning. Bara det ger ett lite drägligare liv och kan skapa förutsättningar att vilja bli drogfri.

Mahinas erfarenhet är att personer med funktionsnedsättning kan ha lätt att hamna i missbruk. De har sämre social kompetens, känner sig oftare mer utanför, blir lättare isolerade och har mer psykologiska problem.

– De kan lättare hamna i missbrukskretsar, för i missbruksvärlden har de ofta mer tolerans för för avvikande beteenden. Då kan personen känna en samhörighet när de välkomnas där.

LSS är ett stöd som ska ge möjlighet att leva som alla andra.

– Alla har rätt till ett bra liv, oavsett om du har ett missbruk eller inte. Min hyresvärd får inte lägga sig i vad jag gör på min fritid, det är samma sak på våra boenden. Vi kan inte tvinga någon att sluta dricka, men eftersom vi ska finnas där som ett stöd och ge service, som tillsyn och omvårdnad, kan vi signalera om det har gått för långt, säger Mahina Havelius.

Man får inte genomföra drogtester eller begränsa något som de boende vill göra, men man kan ge boendestöd, som att stödja vid kontakter med vården och följa med på behandling.

– Om vi finns med som stöd kan vi berätta hur behandlingen bör anpassas för att passa just den här personen. Det kan vara bildstöd, att prata långsamt med enkla meningar, trygghetsskapande åtgärder och att behandlaren ska vara flexibel. Mycket beror på personens status för dagen. Det kan helt plötsligt inte vara läge att ta mötet en viss dag. Då borde man kunna få möjlighet att boka om tiden utan att behöva stå i kö på nytt.

Humana har egen öppenvårdsbehandling som är specialiserad på LSS med beroendevård för alkohol, narkotika och spel. Det finns också möjlighet att få samtalskontakt för behandling av självskadeproblematik.

– Behandlaren kan också komma hem till vårdtagaren. Att få hjälp digitalt är också ett alternativ.

MAHINA KÄMPAR FÖR att den här gruppen ska få hjälp och inte bollas hit och dit.

– En person med autism och kanske ytterligare diagnos som har en beroendeproblematik brukar först bli skickad till habiliteringen enligt SoL. Sedan till bero-

Mahina Havelius. FOTO:

Trollebergsvägens gruppbostad, där Mahina är verksamhetschef, tar emot vuxna som omfattas av personkrets 1 enligt LSS.

Violgatans gruppbostad i Höör.

Trollebergsvägens gruppbostad i Staffanstorp ligger fint till.

endeenhet, där till psykiatrin som skickar tillbaka till beroendeenheten. Och så någonstans på vägen får personen beviljat LSS-boende och då blir det fokus på autismen och missbruket glöms bort. Det finns for lite kunskap om missbruk och LSS.

HON TYCKER ATT det hade varit enklare om man fick ge missbruksvård inom LSS, men nu är det inte så.

– Det finns goda exempel där samverkan fungerar och där man har gjort det lilla extra. Det har funnits projekt där man mötte behoven av missbruksvård bland

målgruppen, men som sedan har lagts ned. Jag vet också att personer med missbruk har blivit utestängda från behandling för att de har ett utåtagerande eller avvikande beteende. Men då borde man kunna hitta en annan lösning.

För personkrets 2 som har betydande begåvningsmässigt funktionshinder kan det innebära en annan utmaning; hur de själva ska kunna ta emot behandlingen rent kognitivt, att förstå och ta till sig den.

– Det är stor skillnad på någon med betydande hjärnskada och någon med högfungerande autism.

De anhöriga har det också jobbigt.

– De tycker ofta att vi ska göra mer. Men vi kan inte förbjuda någon att dricka. Vi kan hjälpa till att bryta isoleringen, motivera till aktivitet eller social samvaro genom samtal, stärka det som är bra och försöka samverka mer med kommun och region.

Hon tycker att det är viktigt att inte vara dömande.

– Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till missbruk, så det är viktigt att få psykologisk hjälp. Vi måste hjälpas åt så att det här fungerar och att den här utsatta gruppen blir hjälpta. Det gynnar hela samhället, avslutar Mahina Havelius. ●

Varierad bild av anmälningar

Orosanmälningar om barn och våld i nära relationer låg under maj och september på samma nivå under pandemin jämfört med året innan.

Dock varierar kommunernas bild, då vissa säger att anmälningarna har ökat. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Kommunerna ger olika exempel, främst exempel på att ökningen rör anmälningar om konflikter och våld i nära relation men också en känsla av en allmän ökning av anmälningar om våld. Medan några kommuner konstaterar att ökningen inte är relaterad till pandemin, är andra mer osäkra och signalerar en oro om att så kan vara fallet och att utvecklingen behöver följas över tid.

Det finns också kommuner som beskriver att de tagit emot färre anmälningar om våld än före pandemin. Några har fått färre anmälningar om barn som berättat för en pedagog eller annan personal i förskola eller skola om utsatthet för våld i hemmet och ser med oro på utvecklingen. Det skulle kunna vara en konsekvens av att det varit många vikarier i verksamheterna vilket kan ha gjort det svårare att upptäcka problem.

Ökat stöd till barn med förälder i fängelse

Bufff, Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse, lanserar kampanjen ”Inte mitt brott, ändå mitt straff”. Syftet är att öka stödet till barn vars förälder är frihetsberövad. – I Sverige finns 160 000 barn som har en förälder som det senaste året har dömts för brott. Behoven är enorma och ständigt ökande, ändå finns det nästan inga kommuner som erbjuder stöd. Därför startar vi nu en insamling för att öka våra egna stödinsatser samtidigt som vi sträcker ut en hand till landets kommuner, säger Madelein Kattel, verksamhetschef för Bufff Sverige.

Insamlingen går oavkortat till Bufffs egen verksamhet som bedrivs dels genom en nationell stödlinje och chatt, dels genom aktiviteter och individuellt stöd på 13 platser i landet. Insatserna bygger på forskning och utgår från barnkonventionen och barnens bästa. Bufff ordnar bland annat anstaltsbesök och trygg mötesplats där barn få träffa andra barn i samma situation. Kampanjmaterial och mer information om kampanjen finns på intemittbrott.se. Numret till Bufffs stödlinje är 020-200 330.

Fler orosanmälningar till socialtjänsten under corona

Orosanmälningar om barn som far illa har ökat med fem procent under pandemin. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen. Drygt 4 av 10 anmälningar beror på förälders eller vårdnadshavares problem, bland annat psykisk ohälsa, missbruk, omsorgssvikt eller försummelse.

Socialtjänstens arbete med att ta emot och bedöma orosanmälningar om barn måste fungera oavsett pandemi eller annan kris. Socialstyrelsen har undersökt hur pandemin har påverkat arbetet med orosanmälningar i 56 kommuner och stadsdelar, bland annat genom insamling av uppgifter om anmälningar som gjordes under maj och september 2020 och 2019. Totalt ökade orosanmälningarna med fem procent, jämfört med motsvarande månader 2019.

Mest

lästa

Artikeln ”Så känner du igen en psykopat” toppar listan över mest lästa artiklar på Omtanke. today under 2020. ”Vad händer i hjärnan vid adhd?” hamnade på andra plats. Sedan domineras listan av corona-pandemin.

Artiklar om corona-pandemin har förstås haft stort intresse på webben under 2020. Aldrig har väl människor varit så aktiva när det gäller att följa nyhetsuppdateringar digitalt. Omtanke.today har haft ett stort uppsving under året och vi har satsat mycket på att rapportera från Folkhälsomyndighetens pressträffar.

Dock är det även andra ämnen som intresserar våra läsare. Artikeln ”Så känner du igen en psykopat” hamnar i topp med 5 790 sidvisningar och

– Det finns stora lokala variationer, men generellt anser man inte att ökningen beror på pandemin utan snarare på att anmälningsbenägenheten är större tack vare bättre rutiner och ökad kunskap om barn som far illa. Det här är en utveckling vi sett under flera år, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.

Vissa slags anmälningar kopplar man dock direkt till pandemin och ofta berör de barn i redan utsatta familjer samt barn i socioekonomiskt utsatta områden. Var femte anmälan kom från skolan.

– Under våren kom en ny typ av anmälan om elever med hög frånvaro sedan föräldrar hållit sina barn hemma på grund av rädsla för smitta. Men även om barn som redan var kända av socialtjänsten och som haft hög frånva-

ro i skolan tidigare. Pandemin sågs som ytterligare en ursäkt att stanna hemma, säger Therese Olmsäter.

Flera kommuner har även sett fler anmälningar om ungdomar som bråkar, tar droger eller begår brott i kölvattnet av stängda gymnasieskolor och fritidsgårdar eller inställda aktiviteter. Vissa kommuner upplever också att anmälningar som rör vårdnadshavarens missbruk och psykiska ohälsa ökat.

artiklar på webben

tvåa kommer ”Vad händer i hjärnan vid adhd?” med 4 801 klick. På tredje plats kommer ”Socialtjänstens riktlinjer för dig som jobbar med riskgrupper” som lästes av 2 127. Topplista, artiklar 2020: 1. Så känner du igen en psykopat, 5 790 sidvisningar.

2. Vad händer i hjärnan vid adhd? 4 801 sidvisningar.

3. Socialtjänstens riktlinjer för dig som jobbar med riskgrupper, 2 127 sidvisningar.

4. Folkhälsomyndigheten riktar stor informationsinsats till äldre, 1 933 sidvisningar.

5. Äldreomsorgen i Norden – likheter och skillnader, 1 895 sidvisningar.

6. Munskydd och visir i ny rekommendation inom äldrevården, 1 730 sidvisningar.

7. Tegnell: 6-8 procent av smittan kommer från perso-

ner utan symtom, 1 618 sidvisningar.

8. Hjärnfonden slår hål på åtta myter om autism, 1 581 sidvisningar.

9. Utdrag ur belastningsregister krävs inom äldreomsorgen, 1 404 sidvisningar.

10. Stor dödlighet för utlandsfödda av covid-19, 1 345 sidvisningar.

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.

Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd.

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

Välkommen att kontakta oss förförfrågan!placerings-

Behovsanpassad skyddsplacering

Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov

Mejeriet

Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt

RingMejeriets jour 0701-01 69 79

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet

Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer

Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Följ vår verksamhet på Facebook

Hemmabergets HVB Hem Lappträsk 0922-520 43 hemmabergetshvbhem@telia.com

Norrländsk trygghet när du behöver hitta hem!

Hemmabergets HVB-hem är det lilla hemmet med de stora möjligheterna, endast 5 platser. Det vackert beläget vid sjön Lappträsk, ca 2,5 timmars restid från Arlanda. Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15–20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 50% av personalen bor på gården. Förutom bilsimulatorer, musikstudio och gym har vi en egen mekanisk verkstad för bilar, snöskotrar och race-fordon. Man ges möjlighet till daglig sysselsättning i verkstan / anpassad skolgång.

www.hemmabergetshvbhem.se

Anders Hansen aktuell med ny säsong

SVTplay har släppt en ny säsong av sitt populära tv-program där

Anders Hansen utforskar hjärnan. Det första avsnittet handlar om sömn. Varför måste vi sova bort en tredjedel av våra liv? Och varför är vissa kvällsmänniskor och andra morgonmänniskor? Programledaren

Anders Hansen möter sömnforskarna Christian Benedict och Torbjörn Åkerstedt i det första avsnittet av ”Din hjärna” den 14 januari. Hela den andra säsong finns nu på SVTplay. Programmet går på torsdagar kl 21 på SVT1.

Övriga program tar upp dina känslor, dina minnen, den växande hjärnan och bilden av oss själva.

Humana håller digitala föreläsningar om LSS

Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshindrade (LSS) är till för att hjälpa personer med funktionsvariationer att kunna leva ett liv som alla andra. Vem som har rätt till hjälp, vilken hjälp finns det att få och hur det går till är några av frågorna som du kommer att få svar på under Humanas digitala föreläsningar om LSS. Föreläsaren Erik Wahlgren berättar om de tio insatserna man kan söka under elva föreläsningar, som även går att se i efterhand. Mer information finns på humana.se.

Minskad brottslighet

Flera brottstyper i Sverige minskade under våren. Samtidigt varnar Manne Gerell, forskare vid Malmö universitet, för att coronakrisen kan få långsiktigt negativa konsekvenser för brottsutvecklingen. I en studie som genomförts på uppdrag av Polismyndigheten jämfördes åtta olika brottskategorier veckovis och brottsutvecklingen följdes till slutet av maj.

– Vi såg att antalet misshandelsfall, både inomhus och utomhus, och inbrott, minskade under perioden med ungefär 10–20 procent. Det som verkligen stack ut var fickstölder som minskade med hela 60 procent. Att människors rörelsemönster och rutiner förändrats på grund av pandemin kan vara en förklaring, säger Manne Gerell, docent i kriminologi, som jobbat med kartläggningen.

Samtidigt finns det områden som inte verkar ha påverkats av pandemin. Antalet personrån och narkotikabrott ligger på ungefär samma nivå som innan.

Antalet skuldsatta ökar

Den senaste årens trend med minskat antal skuldsatta bröts år 2020. Nu ökar både antalet skuldsatta och deras sammanlagda skuldbelopp, enligt ny statistik från Kronofogden. Affärs- och kreditinformationsföretaget UC vill se en bred statlig utredning om hur överskuldsättningen kan minska.

– Överskuldsättning får ofta katastrofala konsekvenser för den enskilda. Oro och ångest inför privatekonomin, skamkänslor, sociala problem, stress och ohälsa är vanligt. För samhället innebär överskuldsättning en riskfylld instabilitet och stora kostnader, säger Gabriella Göransson, kreditinformationschef på UC.  Vid årsskiftet fanns 402 205 personer med skulder i Kronofogdens register, vilket innebär en ökning med 5 044 personer jämfört med 2019. Därmed bryts de senaste fyra årens trend av minskat antal skuldsatta. Den sammanlagda skulden ökar från 82,7 miljarder kronor 2019 till 87,3 miljarder kronor 2020. Medianskulden är 59 465 kronor, vilket kan jämföras med 58 379 kronor 2019.

– Huvudorsaken till överskuldsättningen ligger i att vissa ansvarslösa långivare ger konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka och därför inte bör få lån. Dessa långivare tar så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka, säger Gabriella Göransson.

I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en

utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister som ska innehålla information om svenskarnas alla skulder. Förslaget bereds nu på Regeringskansliet.

– Min bedömning är att Finansinspektionens förslag missar målet och att det är helt andra åtgärder som nu behövs. Jag hoppas på en statlig utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen, säger Gabriella Göransson.

Utredningen är inte tillräcklig

Rädda Barnen skickar in ett remissvar till socialtjänstutredningen. Trots att utredningen har arbetats fram med goda intentioner är den inte tillräcklig för barn som far illa, menar de och tycker att det behövs en ordentlig reform för att se till att barn kan få den hjälp de behöver.

Socialsekreterare som Rädda Barnen har kontakt med larmar om att de går på knäna och inte har möjlighet att genomföra sitt uppdrag på grund av för få kollegor och för liten budget. I ett remisssvar säger Rädda Barnen att

nuvarande förslag inte är tillräckligt, utan mer behöver göras.

– Rädda Barnen stöter dagligen på socialtjänstens utmaningar i vårt arbete – vi möter barn som inte får det stöd och hjälp de har rätt till, barn som inte blir lyssnade till och barn som flyttas runt från det ena familjehemmet till det andra. Med det som bakgrund är den här utredningen inte ens i närheten att nå målet att alla barn får det stöd och skydd som de behöver, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Det är kommunens bud-

get som i många fall styr vilka insatser som sätts in, inte barnets behov eller barnets bästa, menar man. För Rädda Barnen är det självklart att det borde fungera tvärtom och de tycker att det är dags att på allvar diskutera det kommunala självstyret när det gäller skydd och stöd för barn för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet barnet bor.

– Det är oacceptabelt att kommunens plånbok, och inte barnets bästa, styr vilka insatser som ska sättas in, säger Helena Thybell.

Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola.

Målgrupp: pojkar 7-23 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU.

Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola.

Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande, allt överskott går tillbaka till verksamheten.

BORLÄNGE SÄTER

För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering.

Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com

SecuraNova journalsystem

Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:

• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR

• Planering, uppföljning och utvärdering

• Kvalitetssäkring av dokumenta�onen

• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning

• Fakturering och ramavtalsupphandlingar

• Journal- och dokumenthantering

• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF

• Skatta måluppfyllelsen och få resultatmått

• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc

• Skicka dokumentation med "Säker e-post"

• Hantering av brukares hjälpmedel

• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen

EGENKONTROLL - underlä�a egenkontrollen och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - modul som underlä�ar rekrytering, screening, utredning, bedömning samt dokumenta�on av handledning och stöd �ll placerade i familjehemmen.

Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.

Ökad delaktighet för placerade ungdomar med NPF

Projektet Ung dialog vill öka delaktigheten för placerade barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – en grupp som är överrepresenterad bland unga som placeras på behandlingshem eller i familjehem.

TEXT: KARIN SKOGLUND

FOTO: KARIN SKOGLUND OCH GETTY IMAGES

– Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF är en ganska osynlig och sårbar grupp med en dubbel utsatthet. Dels har de svårigheter som en neuropsykiatrisk funktionedsättning medför, dels har många en samsjuklighet som ångest, depression eller missbruk, säger Fanny Eklund, projektledare på Attention.

Ung dialog vill öka och samla kunskap om placerade ungdomar med NPF utifrån deras egna perspektiv, synliggöra dem, men också engagera ungdomarna.

– Vi vill att ungdomarna ska känna en delaktighet och vi vill sprida deras erfarenheter.

Det finns ingen nationell statistik på hur många ungdomar med NPF som är placerade, men enligt en studie gjord av

Socialstyrelsen 2019 hade cirka 50 procent av ungdomarna placerade på särskilda ungdomshem minst en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är också vanligt med flera psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser, till exempel hade 87 procent av dem med autism i samma studie, också en adhd-diagnos. I en stickprovsundersökning i tre stadsdelar i Stockholms stad förra året hade 30 procent av de familjehemsplacerade barnen och ungdomarna mellan 0-18 år en NPF-diagnos.

Studier från bland annat Socialstyrelsen och Barnombudsmannen visar att placerade barn och unga är mer utsatta för våld än andra ungdomar, detsamma gäller unga med NPF. Okunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättning-

ar är stor, menar Fanny Eklund. I Attentions systerprojekt Familjelyftet uppger till exempel 86 procent av 1000 socialsekreterare att de aldrig fått erbjudande om utbildning om NPF från sin arbetsgivare. – Vi har inte alla verktyg för att bemöta de här barnen och ungdomarna idag. Det saknas kunskaper om vad ungdomarna själva tycker att de behöver och det saknas ett NPF-perspektiv i debatten om placerade barn och unga.

I ATTENTIONS FÖRSTA delrapport ”Var ska jag hamna?” har cirka 100 ungdomar mellan 14 och 25 år delat med sig av sina erfarenheter genom djupintervjuer, gruppträffar och en enkät. Den övergripande frågan har varit, hur ungas delaktighet och livskvalité kan öka under en placering. En

Fanny Eklund på Riksförbundet Attention berättar om projektet Ung dialog.

»Det saknas ett NPFperspektiv i debatten om placerade barn och unga« Fanny Eklund

majoritet av ungdomarna som svarat har diagnosen adhd, följt av autism. Cirka en tredjedel har också flera NPF-diagnoser eller är under utredning för flera NPF. En sammanställning av svaren pekade på fyra aktuella områden.

– Det ungdomarna behöver är ett bra bemötande, bli sedda och trodda, känna sig trygga och få rätt stöd utifrån sin funktionsnedsättning. Det viktiga är inte återkommande möten, utan det vardagliga, att någon i personalen ser en och att det finns kompetens om NPF på HVB-hemmen, säger Fanny Eklund.

MÅNGA UNGDOMAR UPPLEVER att personalen inte talar om deras NPF-diagnos och stöttar dem i hur de ska hantera den. Fanny Eklund förklarar att man inte placeras utifrån sin diagnos, men att den ofta hänger ihop med varför en placering blir aktuell. På de hem där ungdomarna tyckte att bemötandet fungerade bra blev heller inte funktionsnedsättningen ett problem. De upplevde ett engagemang från personalen.

– Om jag känner att någon bryr sig om mig, kan jag också bry mig om mig själv, menar Fanny Eklund.

På de boenden där ungdomen inte fick anpassningar och stöd utifrån sin NPFdiagnos, blev ungdomens situation värre.

– Ett bra bemötande måste finnas hela tiden och inte bara när en situation eskalerar. Det räcker inte med en manual eller utbildning om lågaffektivt bemötande, säger Fanny Eklund och menar att kompetensen om NPF behöver omsättas i praktiken. Det handla om att förebygga ett utbrott eller ha en förståelse för hur ungdomarnas beteende kan väcka känslor hos personalen.

EN MAJORITET AV ungdomarna i studien har varit utsatta för våld av en personal, familjehemsförälder eller någon annan boende. Våldet kan vara gränssättningar som att

Enligt rapporten tas det sällan hänsyn till ungdomens behov av stöd utifrån sin diagnos.

bli fasthållen, nedbrottad, bestraffningar, hot eller sexuella övergrepp. Närvaron av våld och att inte alltid bli trodd skapar en otrygghet bland ungdomarna, men också många flyttar och vårduppbrott mellan HVB-hem och familjehem.

I delrapporten konstaterar Attention att det sällan tas hänsyn till ungdomens behov av stöd utifrån sin NPF-diagnos

vid en placering och att de många flyttarna verkar bero på bristande kunskap om NPF på HVB-hemmen. Flera ungdomar vet inte heller varför de är placerade, hur länge och vilken behandling som är aktuell. De beskriver att socialsekreteraren inte har förklarat så de förstår eller bjudit in dem i samtalet och lyssnat på deras behov.

»Ett bra bemötande måste finnas hela tiden och inte bara när en situation eskalerar«

– Jag har varit med om situationer när jag upplevt att socialsekreteraren inte alltid lyssnat eller bestämt saker över huvudet på mig, säger Matilda Mäntynenä, 18 år, som deltog i Attentions gruppträffar.

FÖR ETT ÅR sedan fick hon diagnosen autism och senare också diagnosen depression. I två år har hon bott på HVB-hem.

– Jag tycker Ung dialog är jättebra eftersom det handlar om att ge ungdomar en röst. Det kändes bra att prata med andra ungdomar som har liknande erfarenheter som en själv, berättar hon.

Hon menar att kommunikationen med socialsekreterare och vårdpersonal behöver bli bättre så att ungdomar vågar berätta om sina problem.

– Jag hoppas att Ung dialog blir en ögonöppnare och att man pratar med och lyssnar på oss ungdomar som är framtiden.

STEG TVÅ I projektet är att berätta om ungdomarnas erfarenheter och behov för vårdpersonal och socialsekreterare och tillsammans med dem och en expertgrupp av ungdomar ta fram nya metoder

och verktyg. Det är inte klart än hur det materialet kommer att se ut, men Fanny Eklund tror inte på ännu en manual.

– Jag tror att det vi tar fram blir dels ett stöd för personal, dels ett stöd för unga. Ungdomarna behöver prata om sin situation och vara en del av ett sammanhang och vårdpersonal och socialsekreterare behöver mer kunskaper om NPF. ●

Fakta om projektet

Ung dialog är ett samarbete med Svenska Vård, WeMind, Misa UNG, Sveriges kommuner och regioner och Nationell samverkan för psykisk hälsa och finansieras av Allmänna arvsfonden.

Fanny Eklund hoppas att ungdomarnas erfarenheter ska hjälpa till att öka kunskapen om deras behov.

Socialtjänsten måste bli bättre på NPF

Personer med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, är överrepresenterade bland dem som söker hjälp hos socialtjänsten. För att de ska kunna få rätt stöd och tillgodogöra sig det stödet krävs kunskap. Men socionomutbildningen innehåller ingenting om den här klientgruppen. Socionom Elisabeth Sundström Graversen och psykolog Bo Hejlskov Elvén har skrivit boken ”NPF och socialtjänsten” för att bidra till ökad kunskap.

TEXT: JENNY FORS

FOTO:

Riksförbundet Attention har genomfört en enkät- och intervjustudie där de tillfrågade handläggarna på socialtjänsten uppskattar att mer än 50 procent av deras klienter har en NPF-diagnos. Rapporter från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2014; 2019) visar att barn och unga med NPF, i synnerhet adhd, är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. På SiS-hemmen hade 44 procent av de unga som medverkade i en undersökning diagnosen adhd.

Trots det så innehåller socionomutbildningen intenting om NPF. Närmare sju av tio socialsekreterare har ingen utbildning inom neuropsykiatriska diagnoser. Nya socialtjänsten, som väntas träda i kraft under 2021, lyfter vikten av tillgäng-

»Vi behöver ha inställningen att personen gör sitt bästa« Bo Hejlskov Elvén

lighet och att alla ska ge samma möjligheter, trots funktionsnedsättning.

– NPF är en osynlig funktionsnedsättning. Vi skulle ju inte tvinga en rullstolsburen person försöka ta sig upp för trapporna till socialkontoret, men vi anpassar oss inte för att personer med NPF ska kunna delta i ett möte med socialtjänsten, säger Bo Hejlskov Elvén.

Socionom Elisabeth Sundström Graversen har skrivit boken ”Npf och socialtjänsten – lagstiftning, bemötande och anpassningar” tillsammans med psykologen och författaren Bo Hejlskov Elvén.

– Både jag och Bo Hejlskov kände starkt att vi ville skapa en förändring genom att skriva den här boken. Vår förhoppning är att boken når ut till både studenter och befintliga handläggare, säger Elisabeth Sundström Graversen.

Hon arbetar som kanslichef på Attention och är projektledare för Familjelyftet, som fokuserar på familjer med NPF och i huvudsak föräldrarna, som är en bortglömd grupp.

– Det är mycket fokus på barn med NPF, men vi behöver förstå att föräldrarna också behöver stöd, säger hon.

– Socialtjänsten har ett dubbelt uppdrag. De sitter på två stolar; att stödja och att vara en myndighet som utövar makt. Om en person brister i sin omsorg om barnen, ska man tvångsomhänderta dem då? Ska man inte stödja föräldern? När det är socialtjänstens ansvar att stödja får man inte ge upp när en funktionsnedsättning gör att det kan vara svårt att klara av vardagliga rutiner med barn, säger Bo Hejlskov Elvén.

Han tar upp ett vanligt exempel där en mamma med NPF tycker att det är jobbigt att handla för att hon har svårt att beräkna hur många kassar hon behöver för att få plats med matvarorna. Därför köper hon bara lite åt gången så det går i en kasse. Ofta blir det två fryspizzor och två liter läsk.

– Ett projekt i Kalmar handlade om att hjälpa mammor med adhd i sin vardag och det var just handlingen som de behövde hjälp med. Man satte in stöd för det. En timme beräknades till planering av inköp och en timme att gå med till affären och handla. Att handla i affärer med självscanning löste problemet med kassarna. En timme avsattes också till att packa upp maten, för man hade upptäckt att det också var svårt. Vissa hade lämnat matvaror i påsen som stod kvar i hallen under natten och varor som var för stora för hyllan blev kvar på köksbänken.

När mammorna hade tränat under några månader kunde man korta ned stödet succesivt för att efter sex månader helt ta bort stödet.

– En sådan här insats fungerar och blir betydligt billigare än att omhänderta barnen. Tvångsomhändertagande leder ingenstans positivt. Vi måste ta reda på vad vi kan göra för att hjälpa utan att vara dömande. Det är sällan det görs. Vi behöver också ha inställningen att personen gör sitt bästa.

Bo Hejlskov Elvén bor i Malmö och har arbetat i Danmark som expertrådgivare inom socialtjänsten.

– De har en annan lagstiftning där socialtjänsten alltid är ytterst ansvarig. Det

www.ssil.se | 43

gör att ingen kan hamna mellan stolarna. Det finns ingen tradition i Sverige att ta in expertkunskap, men då måste vi se till att kunskapen finns i huset.

Han menar att grunden är att ta reda på vad personen behöver hjälp med, men också se till att de får rätt hjälp att ta emot hjälpen.

– En mamma med NPF fick rådet från en 26-årig kille från socialtjänsten som var på besök i hemmet att hon kunde köpa en whiteboard och sätta upp. ”Om jag hade klarat det själv skulle jag inte ha bett om hjälp”, sa hon. Skicka ut någon med skruvdragare och whiteboard för att se till att den kommer upp.

Det är så lätt att tro att en person med NPF kan följa till synes enkla råd. Men då har man inte kunskapen om hur en person med NPF fungerar.

– Det går inte bara att säga ”Ryck upp dig”. Man kan inte förvänta sig att en person med NPF ens ska vilja komma till ett möte utan att ha fått information om hur länge mötet håller på eller vad det ska handla om, säger Bo Hejlskov Elvén.

Npf och socialtjänsten

Boken tar avstamp i socialtjänstens uppdrag, det som ligger till grund för arbetet och beslut om insatser för att sedan gå in på själva lagstiftningen. Och hur kan man skapa bra möten och anpassa sitt beteende så att alla får den insats de behöver?

Personer med NPF har kognitiva svårigheter. Det kan handla om koncentrationsförmåga, förmåga att sålla i sinnesintryck, beräkna andras tankar, känslor, handlingar och avsikter, förmåga att förutsäga vad som ska hända, förmåga att hålla tillbaka impulser och förmåga att hålla sig lugn.

DET HANDLAR OM bemötande. Det är viktigt att vara tydlig med var mötet ska hållas, när och hur länge det beräknas hålla på, varför mötet ska hållas, vilka som ska delta, en tydlig dagordning, vad som ska ske och beslutas och tydliga kontaktuppgifter.

Hjälpmedel för att hålla reda på tiden är bra, liksom whiteboard att tydliggöra det man pratar om.

– Många är oroliga inför det första mötet med socialtjänsten. Det beror mycket på det dubbla uppdraget, man är rädd för att bli utpekad som dålig förälder, att man brister i omsorgen.

Boken innehåller case från verkligheten som kommer från Familjelyftet. Det är för

att få en större bild över hur det fungerar för familjer med NPF.

En pappa på 33 år med sambo och två små barn berättar att han har svårt att betala räkningar, samverka med myndigheter och försäkringsbolag. Han blir ofta rastlös och har också lätt att tappa humöret när det blir för stressigt hemma.

En annan pappa fick sin adhd-diagnos sent, vid 43 års ålder. Han är pappa till två döttrar på 17 och 22. En av döttrarna fick en ätstörning och pappan misstänker att hon också har adhd, men de väntar med utredning tills dess att hon är frisk från ätstörningen. Pappan är gift för tredje gången, han har varit väldigt impulsiv och haft det svårt med relationer. Han kan bli ganska lättirriterad och har ett hetsigt humör. Han har ett väldigt kontrollbehov och vill ha ordning, men inombords är det kaos.

NÄSTA EXEMPEL ÄR en pappa som också fick sin adhd-diagnos sent. Han har fem barn, varav tvillingar med adhd. De klarade sig igenom grundskolan och fick sina diagnoser i gymnasiet. De är smarta, men tappar tråden på tio sekunder. Ändå förstod inte skolan att något var fel. Det är en sorg för pappan att varken han eller före detta frun som var lärare förstod detta. Nu misstänker han att även yngsta dottern har adhd. Pappan har fått bra verktyg tycker han, det finns hjälp att få.

Alla med NPF får inte samma stöd.

– Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är uppdelade så att autism ligger under LSS, medan adhd, språkstörning och tourette faller under SoL. Det ställer till problem, säger Bo Hejlskov Elvén. SoL är tänkt att tillgodose tillfälliga stödbehov. Det innebär att insatserna oftast är kortsiktiga och avbryts trots att de fungerar. ●

Författare: Socionom Elisabeth Sundström Graversen och psykolog Bo Hejlskov Elvén. Förlag: Gothia Kompetens (tidigare Gothia Fortbildning).

WWW.GOTHIAKOMPETENS.SE

Bo Hejlskov Elvén. Foto: Marcus Gustafsson.

Elisabeth Sundström Graversen. Foto: Susanne Kronholm.

VIKSJÖ G ÅRD

BEHANDLINGSHEM & PSYKOTERAPEUTISKT CENTER

www.viksjogard.se

- Informationsmöte/platsförfrågan via Teams

- Anpassad skolgång på grundskolenivå och gymnasium

VI HAR HJÄLPT UNGDOMAR SEDAN 1982

- Traumabehandling ”EMDR” utförs av legitimerade psykologer

- Familjeterapi/nätverksarbete

- Individuella stödboenden inom vår regi

Kurt Strömberg, Verksamhetschef 070-316 27 45 kurt.stromberg@viksjogard.se

Bli medlem på vision.se eller sms:a Vision till 71501

Du ska ha schysta

villkor på jobbet

Vision är fackförbundet för dig som arbetar inom socialt arbete. Vi vill ha ett mänskligt arbetsliv – där vi kan brinna för vårt jobb och har rätt förutsättningar. Där vi inte blir sjuka av stress.

Tillsammans har vi kraft att förändra och förbättra villkoren på din arbetsplats.

och

Maria Bauer är beteendevetare

föreläser bland annat om våld i nära relationer.

»Det behövs till en professionalisering av hela vårdkedjan vid våld i nära relationer« Maria Bauer

Föreläser digitalt under corona

Maria Bauer är en av föreläsarna på SSILs utbildningsdagar 2021 som har temat Våld i nära relationer. Hon vill vidga blicken i frågan och få oss att titta närmare på förövaren. I väntan på att det ska vara corona-säkert att genomföra eventet så håller Maria Bauer digitala föreläsningar under sitt eget varumärke.

TEXT: JENNY FORS FOTO: ADRIAN BECK

I stort sett hela 2020 blev helt mötesfritt, då den första corona-vågen drog in över Sverige i mars. SSIL valde att flytta fram sina utbildningsdagar till 2021 och nu är även de första av årets evenemang inställda.

– Vi får se när vi kan köra igång. Det kan dröja och vi kan då också behöva anpassa lokalerna och dela upp besökarna så det blir corona-anpassat, säger Monica Engblom, verksamhetschef på SSIL.

Maria Bauer är en av föreläsarna på utbildningsdagarna som har temat Våld i nära relationer.

– När man talar om våld i nära relationer så lägger man ofta fokus på brottsoffret, på kvinnan. Men vi behöver även titta på förövaren. Vad det finns för olika typer av våldsutövare och risker att begå våldsbrott. Då kan vi också göra något för att förhindra våldet, säger hon.

Maria Bauer har 30 års erfarenhet av arbete inom socialt arbete, rättsväsendet, vård och omsorg.

– Jag arbetade inom Kriminalvården i sju år och har träffat många våldsutövare. Det var där jag började intressera mig för vad som triggar aggressivitet.

Hon är utbildad beteendevetare och arbetar också som handledare när det gäller bemötande av aggressiva individer. Maria har också skrivit boken Hot och våld på jobbet tillsammans med professor Marianne Kristiansson.

– Nu skriver jag på min andra bok som ska handla om våld i nära relationer. Jag försöker ta in hela området. Just nu vilar väldigt mycket på ideella organisationer. Det behövs till en professionalisering av hela vårdkedjan vid våld i nära relationer. Om du till exempel har brutit benet så vet sjukvården exakt vad de behöver göra och i vilken ordning. Den som har blivit utsatt för våld får inte alls hjälp på det sättet. Jag skulle vilja att det var mer struktur och ordning. Att det ges en kedja insatser från professionella baserat på evidens och forskning.

Under corona-pandemin har Maria Bauer också börjat med digitala handledningar och föreläsningar.

– Jag har gjort en professionell inspelning av en föreläsning om hot och våld i arbetet och en om våld i nära relationer. Det behövs en ökad kunskap om våld i nära relationer. Olika svårigheter som psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan leda fram till våldsbeteenden. Om vi kan identifiera dem tidigt kan vi erbjuda hjälp, för det finns de som vill ha hjälp, säger hon.

På SSILs utbildningsdagar så talar också Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och Sofia Bidö. De fokuserar på trauma hos barn vid bevittnande av våld. Det är också ett ämne som det behövs talas mer om.

Sedan berättar Toni Tuunainen om sitt liv som har präglats av våld och utanförskap. Han har levt ett kriminellt liv och växte upp med alkohol och våld i hemmet. ●

Fokus på driftsform – eller inte?

Inom alla fält och discipliner finns en rad vedertagna begrepp som definierar och hjälper oss att förstå det vi gör och vem som gör vad. Inom socialt arbete finns bland annat begreppen ”beställare” och ”utförare” av socialtjänst. Ett område där diskursen istället tenderar att kretsa kring utförarens driftsform gäller insatsen ”Skyddat boende”.

Det finns idag ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser, kommuner och aktiebolag som tillhandahåller skyddat boende. Samtliga tillhandahåller stöd och skydd men av någon anledning kommer just driftsformen att dominera debatten och, enligt vår mening, att stå i vägen för de frågor som istället borde sätta agendan: Hur säkerställer vi kvalitet och kontinuitet i skyddade boenden, oavsett driftsform?

Det finns flera anledningar att ifrågasätta vikten av att fortsätta differentiera skyddat boende utifrån driftsform och det är hög tid att vi ställer oss frågan på vilket sätt det är hjälpsamt för de våldsutsatta.

Kvinnojourernas olika riksförbund lägger ofta tonvikt vid just differentiering av skyddat boende utifrån driftsform. Socialstyrelsen har också valt en sådan indelning i flera av sina rapporter om skyddat boende av oklar anledning. Om indelning alls behöver ske, varför inte dela in skyddat boende i två kategorier: ”Professionella aktörer med eller utan volontärer”. Det är något som har direkt påverkan på individen och därmed relevans.

I ETT HISTORISKT perspektiv har stödets utformning till våldsutsatta kvinnor haft låg prioritet i samhället. Den utsattes rätt till professionellt stöd har historiskt sett inte funnits med på dagordningen. Stödet byggde uteslutande på kvinnors frivilliga insatser för sina utsatta medsystrar. Så ser det tack och lov inte ut längre.

Mäns våld mot kvinnor har nu kommit högre upp på nämnd dagordning och kunskapen om våldets konsekvenser har ökat kraftigt. Därmed ser vi också att tiden är inne att i högre utsträckning prata om det som är gemensamt för våra verk-

samheter och för vår målgrupp snarare än i vilken form skyddat boende bör bedrivas.

Det finns troligtvis fler gemensamma nämnare än olikheter mellan de olika driftsformernas genomförande av insatser och vi är mer intresserade av hur vi kan optimera vår samlade kunskap och erfarenhet än att hävda att den ena driftsformen är mer legitim än den andra.

Då kvinnojourerna ofta hävdar den idéburna formen som den enda rätta är det tid att nu lägga till ytterligare perspektiv som kan hjälpa till att nyansera den bilden. Vi ser exempelvis flera fördelar med att verksamma inom skyddade boenden har kollektivavtalsenliga löner och anställningar. Att helt eller delvis bygga sin verksamhet på ideella krafter sker på bekostnad av stabilitet och kontinuitet då en volontär är på plats när lust och tid finns. Det ryms också något djupt otidsenligt i förhållandet att stöd till våldsutsatta ska baseras på kvinnors oavlönade frivilligarbete.

En anställd har avtalat att finnas tillgänglig för arbetsgivaren under viss tid och arbetsgivaren kan ställa krav på relevant kompetens och erfarenhet. Att verksamheten tillhandahåller regelbunden extern handledning till de som möter våldsutsatta är, bredvid erfarenhet och kompetens, ytterligare något som borde vara en självklarhet för alla verksamheter där man arbetar nära våldsutsatta. Lägsta nivån borde gälla alla och den kan vi formulera tillsammans.

I SOCIALSTYRELSENS RAPPORT ”Kartläggning av skyddade boenden i Sverige” framgår att andelen privat drivna skyddade boenden ökat och socialsekreterare beskriver att det blivit lättare att hitta plats på skyddat boende. Numera drivs 37 procent av alla skyddade boenden i privat regi (till dags dato kan det vara ännu fler). Det pågår ett stort arbete runt om i Sverige där kommuner, en efter en, börjat upphandla skyddat boende som insats. Vi anser att det är mycket positivt med upphandlingarnas tydliga krav på vad vi ska tillhandahålla för stöd och skydd till våra klienter.

Våra verksamheter ska vara stabila, vi ska tillhandahålla kontinuitet, kompetent personal och professionalism. Upphandlingsförfarandet minskar också förhoppningsvis risken för att oseriösa aktörer bedriver verksamhet. Genom ett ensidigt fokus på driftsform snarare än på kvalitet på arbetet som ska utföras kan de oseriösa aktörerna fortsätta att finnas. För de finns överallt där marknaden inte är reglerad och där tillståndsplikt dröjer.

När det kommer till verksamhetsformen aktiebolag hoppar gärna kvinnojoursrörelsen med flera raskt i tunnan som handlar om vinster och jakt på pengar. Vi som är verksamma i aktiebolagsform tänker att det åtminstone delvis beror på bristande kunskap.

Alla organisationer och företag behöver ha ett överskott för att täcka upp för perioder när verksamheten inte går lika bra. Detta gäller även bidragsfinansierade verksamheter.

Vi skulle gärna se en mer framåtsträvande utveckling där vi gemensamt, alldeles oavsett driftsform, ägnar oss åt att identifiera hur vi säkerställer kvalitet och kontinuitet i alla skyddade boenden och där vi gemensamt, oavsett driftsform, arbetar för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Avsändare:

Attendo, Vilhelmsgården, Blomman gruppboende, Devinagården, Eira familjegård, Hemlikt, Millegården, MKFB Mälarbygden skyddat boende, Nationella skyddsinsatser (NSI), Safe Homes and Care, Säkra Hem.

Vad ska vi fokusera på? Foto: Getty Images

Inbjudan till Utbildningsdagar!

- Välkommen till en intressant utbildningsdag!

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar i

“VÅLD I NÄRA RELATIONER”

Våren

Malmö 3 februari 2021 INSTÄLLT!

Sundsvall 4 mars 2021 INSTÄLLT!

Halmstad 15 april 2021 INSTÄLLT!

Stockholm 19 maj 2021 INSTÄLLT!

Stockholm 20 maj 2021 INSTÄLLT!

För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.

Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.

Kostnadsfri Utbildningsdag!

Hösten

Västerås 2 september 2021

Linköping 7 oktober 2021

Stockholm 11 november 2021

Göteborg 2 december 2021

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED

VÅLD I NÄRA RELATION

Maria Bauer

Hur kan våldet se ut och vad ger det för konsekvenser? Hur drabbas den professionella av våldet och vilka utmaningar står vi inför. I föreläsningen lyfts särskilt Europas gemensamma arbete mot mäns våld mot kvinnor.

ETT LIV SOM PRÄGLATS

AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP

Toni Tuuinanen

Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”.

TRAUMATISERING HOS BARN -VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER!

Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*

Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering. *2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Utforma arbetsplatsen för ökad mångfald

Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA, är modellen för hur moderna arbetsplatser blir framgångsrika genom att passa alla. Vi står inför ett snabbt växande behov av kompetens och ett stort generationsskifte. Vi har inte råd att stänga vissa personer ute.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES

Organisationer som jobbar mer med mångfald är mer framgångsrika. Men vi har en tendens att rekrytera med mag-

| www.ssil.se

känsla och väljer ofta personer som påminner om oss själva, människor som uppfyller normen.

– Kan det vara så att vi har byggt arbetslivet på en för smal bas, som fungerar bra för de flesta människor. Vissa människor behöver andra miljöer och annan typ av information till exempel, säger Lena Lehmann på Akademikerförbundet.

Hon var en av talarna på konferensen Nordic Workplace, som fokuserade på wellness, digitalisering, säkerhet och hållbarhet.

– Om vi skapar en arbetsmiljö som fungerar för alla människor blir den bätt-

Det gäller att förstå styrkan i mångfald och olikheter.

»Våra normer och vårt tänkande exkluderar andra människor utan att vi tänker på det«

Lena Lehmann

re. Om miljön anpassas för att fungera för till exempel de som har en kognitiv funktionsnedsättning kommer alla att kunna dra nytta av det.

Det är lätt gjort att tänka på ett sätt som vi själva upplever som normalt.

– Våra normer och vårt tänkande exkluderar andra människor utan att vi tänker på det. När du ser något så kategoriserar din hjärna det automatiskt, sedan lägger du till fördomar och förutfattade meningar, attityder, beteende och bemötande.

Hur kan vi jobba med normer och vara normkritiska? Lena Lehmann menar att det är ett ovärderligt verktyg för att förändra på sikt.

– Synliggör normer och maktstrukturer, studera konsekvenserna, synliggör vem som vinner och förlorar på att vi bör-

jar agera på ett nytt sätt eller slutar göra vissa saker.

UNIVERSELL UTFORMNING AV arbetsplatser, UUA, är ett projekt som Akademikerförbundet driver i samverkan med CSR Sweden, Forum, Funktionsrätt Sverige, IF Metall, KFO, Radstad, Sveriges Företagshälsor, Swedavia och Vasakronan.

UUA är finansierat av ESF (Europeiska socialfonden).

Det är ett projekt som vill främja en utformning av arbetsplatser som passar alla. Men det handlar inte bara om den fysiska utformningen. Även rekrytering och sociala aktiviteter bör man fundera på hur man genomför. Och kanske viktigast av allt; organisation och ledning.

– Homogena grupper lyssnar inte lika mycket på varandra som heterogena. Det gäller att förstå styrkan i mångfald och olikheter. Fördomar hindrar oss och strukturer, hur det ska vara på en arbetsplats. Det största hindret sitter hos oss själva. Lyft blicken och se på din arbetsplats, vilka hinder för tillgänglighet har vi? Vilka jobbar inte här idag?

KONFERENSEN ARRANGERADES AV IFMA, som är en organisation för facility management. Det handlar om att kontorstjänster

samordnas till en helhet. Johan Färm, vd på Addici, var en av talarna på temat säkerhet.

– Det finns ett stort behov av trygga arbetsplatser. Genom att låta säkerheten bli en integrerad del av FM-leveransen är det möjligt att skapa säkrare arbetsmiljöer, säger Johan Färm.

Addici är FM-bolaget Coors eget säkerhetsföretag.

– Våra medarbetare tänker service i högre grad och upplevd trygghet.

MÅNGA HAR INVESTERAT i sensorer för att kunna boka konferensrum och arbetsplatser. Johan berättar att man kan använda sensorer till mycket mer än så.

– Du kan mäta lediga parkeringsplatser, mäta och styra luftkvalitet, skicka en signal att det är dags att städa toaletterna när ett visst antal personer har varit där. Nu under corona kan man mäta beläggningen i lunchrummet.

Johan lägger in säkerhetsaspekten:

– När någon jobbar över sent på kvällen och sitter ensam kan det gå en signal till en säkerhetsvakt som kan gå förbi och säga hej så att personen vet om att det finns någon annan i huset att kunna kontakta vid behov. Kanske få sällskap med ut till bilen.

●

Hur genomförs rekryteringen för att ni ska gå efter bäst kompetens? Ofta fastnar man för personer som liknar en själv.

Hemlösheten ökar hos ensamstående föräldrar

Hemlöshet och fattigdom hos ensamstående föräldrar ökar i takt med avvecklingen av den svenska välfärdsstaten. Värst drabbas utlandsfödda ensamstående mödrar. Enligt en avhandling från Malmö universitet har samhället en oförmåga att se och erkänna deras situation.

När Tove Samzelius, doktorand i Socialt arbete vid Malmö universitet, började arbeta för Rädda barnen 2015 lade hon märke till stora skillnader i risk för fattigdom mellan familjer med en förälder och familjer med två svenskfödda föräldrar.

– Sedan 90-talet har fattigdomsrisken tredubblats hos ensamstående föräldrar, och främst mödrar. Genom att lyssna på de drabbade kan vi få en annan förståelse för deras verklighet och vad som gör att människor har svårt att ta sig ur en utsatt situation i det svenska systemet, säger Tove Samzelius.

Under de senaste 20 åren har en trend

i hela västvärlden varit att alla ska in på marknaden, enligt Tove Samzelius. Med denna utveckling började det ställas hårdare aktiveringskrav med fokus på individens ansvar – man förväntas lösa sin egen situation. När socialtjänstens fokuserar på arbetsmarknadsintegrering utan att ta hänsyn till människors prekära boendesituationer så klarar de som har det svårast inte av att på egen hand uppfylla de krav som ställs, visar Tove Samzelius studier. Människor med låg inkomst och korta kötider har svårt att bli godkända på bostadsmarknaden. Dessutom har arbetsmarknadens villkor försämrats avsevärt med exempelvis osäkra anställningsformer. Kombinationen leder till en utestängningsprocess där fler blir arbetslösa eller bostadslösa och hamnar i en sekundär marknad, utanför socialförsäkringssystemet.

– De som inte kvalificerat sig för a-kassa och sjukförsäkring hamnar i ekonomiskt bistånd. I Sverige var det aldrig tänkt som något människor ska leva på under en längre tid. Men det finns grupper som lever på det. De har aldrig en chans att spara

pengar och ta sig in någonstans. Eftersom majoriteten av svenskarna inte har det så, så är det inte en del av majoritetssamhällets förståelse av verkligheten, säger Tove Samzelius.

Kommuner styrs av ekonomiska parametrar med fokus på budget. När man får ner antalet människor med ekonomiskt bistånd så beskrivs det som en framgång, menar Samzelius. Men enligt hennes forskning kan minskat antal biståndstagare i en kommun bero på att man tvingats flytta till en annan kommun och får ekonomiskt bistånd därifrån. Om det beror på att man fått en bostad eller ett arbete, så följer ingen till exempel upp vilken typ av arbete det är.

– Ett bostadsproblem och fattigdomsproblem som inte passar in i de mallar och system vi har omvandlas till ett individuellt problem där föräldraskapet blir ifrågasatt för att man inte kan ta ansvar för sin situation. Om vi inte erkänner problemet utan lägger det på individen så stärker vi problematiken snarare än stöttar människor, berättar Tove Samzelius.

TEXT: HANNA SVEDERBORN

Villkoren har försämrats för alla ensamstående mödrar som inte tillhör över- eller medelklass, men utlandsfödda är extra utsatta. Foto: Getty Images.

Tove Samzelius.

Vi har jour dygnet runt och en placering sker snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.

010 188 00 08 070 557 25 46

010- 188 00 10 info@amhigo.se amhigo.se - Utredningshem - HVB unga 13-18 år - Familjehemsvård - Stödboende - Skyddat boende

010 188 00 01 070 557 25 08 maria.vonschantz@amhigo.se

Trygghet & Kompetens det Personliga alternativet

Monica Helin VD, Grundare

Maria von Schantz, Föreståndare

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Ny som socionom

Från utbildning till arbetsliv

Att komma från utbildningen till sitt första jobb som socionom är en spännande och ibland lite omtumlande upplevelse – från den relativt förutsägbara vardagen som student till det något mer ostyrbara arbetslivet. Det kan ibland kännas både ansvarstyngt och svårt. Den här boken vill bidra till att skapa en brygga mellan teori och praktik, vara något att stödja sig på i övergången.

Boken Ny som socionom – från utbildning till arbetsliv behandlar ämnen som socionomens roll i samhället, medias roll i det sociala arbetet, myndighetsutövning, arbetsplatskulturer, självmedkänsla, självkännedom, förhållningssätt och strategier för goda möten.

Författare: Carolina Lindberg och Anna Fredriksson

Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se

Npf och socialtjänsten

Lagstiftning, bemötande och anpassningar

Många av de personer som kommer i kontakt med och behöver insatser från socialtjänsten har en neuropsykiatrisk diagnos, en funktionsnedsättning som inte syns utanpå. För att fatta rätt beslut i arbetet behöver vi kunskap och ha rätt glasögon på oss.

Boken Npf och socialtjänsten – lagstiftning, bemötande och anpassningar tar avstamp i socialtjänstens uppdrag, det som ligger till grund för arbetet och beslut om insatser för att sedan gå in på själva lagstiftningen. Hur ska man som professionell förhålla sig till alla de olika lagar – den lagspagetti – som finns i dessa ärenden? Och hur kan man skapa bra möten och anpassa sitt beteende så att alla får den insats de behöver?

Med stor kunnighet och insikt vägleder oss författarna i det sociala arbetet runt personer med npf så att det kan bli bra för både klienter och socialarbetare – att få ett bra liv och att samtidigt göra gott.

Författare: Bo Hejlskov Elvén och Elisabeth Sundström Garversen

Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se

Kris och potentiellt trauma

Förstå och stötta utsatta barn i förskolan

I boken ger författarna en tydlig introduktion kring kris och potentiellt trauma hos yngre barn. På ett överskådligt sätt återger de kännetecken på ett potentiellt trauma och hur individuella förutsättningar påverkar barn i utsatthet. De delar med sig av de strategier, förhållningssätt och metoder som på ett tidigt stadium kan göra stor skillnad för utsatta barns lärande och utveckling, såväl på kort som lång sikt.

Du får ta del av konkreta praktikexempel och hur leken kan användas som stödinsats. Avslutningsvis finns material och hjälpmedel för att kunna samtala med barnen om det svåra de varit med om.

Författare: Céline Nordenhed och Anna Röst Riben Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se

Samtalsterapi

I Samtalsterapi utgår författarna från det mänskliga språket som fenomen, och undersöker hur behandling i form av pratande kan påverka människors liv. Utifrån inlärningspsykologi identifierar de tre principer som antas vara centrala för förändringsarbetet i terapier där språket är ett avgörande medium. Förhoppningen är att de tre principerna kan hjälpa terapeuter från olika skolbildningar att utveckla sitt behandlingsarbete. Boken skildrar också ett paradoxalt dilemma – att det inre samtal som varje människa har med sig själv är en del av det problem som samtalsterapin avser påverka. Läsaren bjuds in till en tankeväckande konversation om att förstå det mest grundläggande i all psykoterapi – själva språkandet.

Författare: Niklas Törneke och Jonas Ramnerö Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Träningsparadoxen

Börja göra!

En handbok i ledarskap, medarbetarskap och medarbetarkommunikation

Det här är en bok om att göra! Att börja göra rätt saker för att öka engagemang, välmående och prestation på arbetsplatsen.

Här finns konkreta verktyg och praktiska lösningar serverade på ett lättsamt och motiverande sätt. Oavsett om du är chef, medarbetare, jobbar ute på fältet, klurar på företagets strategier, kodar mjukvara, vältrar dig i excel-filer, sitter på kontoret, står i kassan, experimenterar i labbet eller håller koll på lagret så finns här konkreta tips för hur du och dina arbetskamrater tillsammans skapar en arbetsplats som genomsyras av engagemang, arbetsglädje och välmående.

Författare: Niklas Delmar, Emma Egnell och Johan Book Förlag: Liber, www.liber.se

I Träningsparadoxen tar författaren upp de motsägelser och den förvirring som vår tids råd om träning brottas med. Enligt samstämmiga experter behöver vi 150 minuters motion per vecka, men det sägs också att högintensiv träning några få minuter per dag kan räcka för att hålla oss i form. En del rekommenderar oss att lyfta hantlar och skivstänger, andra förebrår oss för att vi slarvar med konditionsträningen.

Ingenting hos träningens biologi är begripligt annat än i evolutionens ljus, och ingenting hos träningen som beteende är begripligt annat än i antropologins ljus, menar författaren. Det här är en bok lika mycket för träningsentusiaster som för dem som är stressade av att de aldrig kommer sig för med att motionera.

Författare: Daniel Lieberman Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

När

hemma inte räcker till

finns vi för heltidsboende eller som avlastning

Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa

Vill du veta mer om oss ?

Ring eller besök vår hemsida.

Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se

HVB HEM för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen.

Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

JOUR DYGNET RUNT, ÅRET OM!

Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35

Kontakta oss gärna! Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se

Glöm inte bort de svagaste

Idag, när det ständigt diskuteras hur corona-krisen påverkar samhälle, ekonomi och oss själva personligen, är det lätt för de starkare samhällsmedborgarna att glömma bort de svagare grupperna i samhället. En kris som hotar oss med död, konkurs och arbetslöshet tenderar att helt naturligt göra oss mera självupptagna.

Människor med substansberoenden är bland de svagaste i samhället. De talar inte mycket för sig själva, och ytterst få talar för dem. Av allt att döma påverkas de starkt av corona-krisen. Smittorisken är stor av flera anledningar, till exempel skyddar man sig inte så effektivt när man är påtänd eller berusad.

»Upplevelsen av att vara utan värde tenderar, enligt min erfarenhet, att förstärka depressioner och öka självmordsrisken«

Professionella som jag möter berättar att de tvingas isolera klienterna för att minska smittorisken för personal och mellan klienter, vilket leder till en ensamhet som alla inte far väl av. Besök till klienterna ställs också in, liksom permissioner från HVB-hem.

Öppenvårdsmottagningar ställer in besök och vissa övergår helt till digital behandling av olika slag (Skype med mera), individuellt och i grupp. En beroendeavdelning stänger ner sin verksamhet helt och fördelar individerna på andra avdelningar – inga nya avgiftningar är planerade.

Kort sagt är prioriteringen ofta: 1. Skydda personalen. 2. Skydda sjukvården. 3. Skydda samhället. Och sist i ordningen kommer den enskilde klienten i denna, den mest lågprioriterade av grupper. Detta märker klienterna/patienterna och det är oftast vad de är vana vid sedan barnsben. Upplevelsen av att vara utan värde tenderar, enligt min erfarenhet, att förstärka depressioner och öka självmordsrisken.

På grund av sin livssituation och den psykiska samsjukligheten – inte minst då tidigare traumatisering – har de som missbrukar alkohol och narkotika ofta ständigt en mycket hög stressnivå. Olika restriktioner för att undvika viruset kan då öka stressen än mer genom att människor isoleras, att de känner oro, att skolbarn kommer hem på heltid och att detta senare också leder till att en redan ansträngd ekonomi försämras.

Det har redan tagits upp i debatten att våld i nära relationer ökar genom att par trängs ihop med varandra mer än vanligt. Kvinnor med substansberoende är avsevärt mer utsatta än andra. För den genomsnittliga kvinnan är risken att bli utsatt för våld ungefär hälften så stor som för män. Men den substansberoende kvinnan löper enligt Armelius och Armelius (2011) 75 procents risk för att utsättas.

Sammantaget blir effekten för människor med substansmissbruk i corona-krisens dagar att problemen blir tyngre och mer svårbemästrade, samtidigt som resurserna för att hjälpa dem minskar påtagligt.

Detta kommer säkert att få digra efterverkningar även för dem som inte smittas av virus. För oss som arbetar direkt med dessa människor kommer det att innebära hårt arbete för att komma till rätta med skadeverkningarna. Att erbjuda kontakt är alltid viktigt, men kanske framför allt just nu.

Stefan Sandström

Leg. psykolog, föreläsare och författare. Har arbetat med beroendeproblematik i 35 år.

SÖKES

DU som vill göra skillnad !

Går du och tänker på att fylla livet med något mer meningsfullt?

Har du plats hemma och tid över och empati och kärlek att ge?

Då undrar VI om DU är den vi söker?

Vi söker familjer i Mälardalen som vill ta emot barn och ungdomar för längre eller kortare tid i sitt hem.

08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www wilmajourochfamilj.se

- ett kompetent alternativ i Norrland

Formea Familj

Familjehemsvård med handledning, stöd och utredning av familjehem samt tillgång till barnpsykiatrisk resurs.

Formea Ung Stödboende och öppenvård med psykosocialt stöd till individer från 16 år samt möjlighet till förstärkt boende

www.formeacare.se

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

HARVIK VÅRD i Östhammar

Med vacker natur och närhet till havet. Ett boende för vuxna med psykisk funktionsnedsättning och stora omvårdnadsbehov. Personer med samtliga kroppsliga sjukdomstillstånd är också välkomna.

tel 0702-268630 info@harvik-vard.se www.harvik-vard.se

Ulriksgatan 1, 7422 34 Östhammar

Vill du veta mera? Kontakta oss!

Årets chef i äldreomsorgen

Utmärkelsen Årets chef i äldreomsorgen 2020 har gått till Maria Danielsson, områdeschef i Svedala kommun. Hon får priset för ett ledarskap där äldres behov, lagarbete och kompetensutveckling står i fokus. Det årliga priset delas ut av Tidningen Äldreomsorg.

– Jag är stolt över utmärkelsen och glad över att kunna dela den med många, särskilt ett år som 2020 där pandemin utmanat oss på många olika sätt, säger Maria Danielsson. Juryns motivering: ”För ett ledarskap med fokus på bästa möjliga omsorg och delaktighet för äldre med beroende av kommunalt stöd. Utgångspunkten är ett systematiskt samarbete med chefer, medarbetare, anhöriga och föreningsliv. Lika viktigt är den kontinuerliga satsningen på personalens kompetensutveckling och att ligga i framkant i den digitala omställningen.”

Hon är Årets volontär

Lisa Peterson-Berger, engagerad i Förklädesfabriken, är Årets volontär 2020. Volontärbyrån delade ut det prestigefyllda priset på Internationella Frivilligdagen.

– Jag är väldigt tacksam, glad och stolt över att bli utsedd till Årets volontär, säger Lisa Peterson-Berger. Det var så häftigt att se i våras, att det var så många som ville hjälpa till. Människor kom in, såg olika behov, och styrde upp. Det är fint att se vad man kan åstadkomma tillsammans, och se att man kan göra en förändring. Det har gett mig hopp om framtiden.

Ur motiveringen: ”Som Årets volontär är Lisa en inspirerande, ödmjuk och varm person som i en tid av oro i samhället bidragit till att skapa en plats där folk kunde samlas, sida vid sida, för att finna gemenskap och trygghet och samtidigt bidra med något konkret. Lisa är en av de betydelsefulla frivilliga krafterna i Förklädesfabriken. När corona-pandemin lamslog Sverige och bristen på skyddsutrustning blev akut var Lisa en av dem som startade igång Förklädesfabrikens verksamhet – att tillverka skyddsförkläden och visir till vården.”

Cocos är Årets tjänstehund

Glädjespridaren Cocos, som är en sexårig staffordshire bullterriertik, har fått utmärkelsen Årets sociala tjänstehund 2020. – Hundar gör underverk i vårt samhälle och Cocos är ett fint exempel på det. Det gör mig glad att sätta fokus på sociala tjänstehundar och lyfta fram de fantastiska insatser som hundarna bidrar med, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring, som delar ut priset.

Under de senaste åren har Cocos hjälpt två hemmasittande elever att börja gå till skolan igen. Cocos börjar sin arbetsdag med att motivera eleven att ta sig ur sängen, klä på sig och gå till skolan. Att göra det sida vid sida med en fyrbent vän ger den extra trygghet som så väl behövs. Cocos är med på lektionerna fram till lunch, vilket hjälper eleven att fokusera. Hon har även en lugnande inverkan och larmar om eleven är på väg att få en ångestattack.

Wilgot, 14 år, är en av eleverna som nu går till skolan igen tack vare Cocos:

– Det bästa med Cocos är att hon är så lugn. Hon liksom tar över min ångest, säger han

efter att ha funderat en stund.

Att kärleken är besvarad är tydligt. När Cocos får syn på Wilgot ylar hon av glädje.

– Det är fantastiskt och omvälvande. Ett kvitto på att många års träning har gett resultat, säger matte Cilla Cannerheim i Bollebygds kommun.

För Cilla var valet av organisation som får motta Agrias bidrag på 20 000 kronor, givet.

– Jag tillhör själv Svenska vård- och terapihundsföreningen  och de gör ett viktigt jobb. Jag hoppas att pengarna kan ge aktiva team chansen till fortbildning för att utvecklas ännu mer.

Juryns motivering: ”Cocos, staffordshire bullterrier tik, är utbildad besöks-, terapi- och pedagogisk tjänstehund. Cocos har under flera år arbetat i Göteborg på äldreboenden med

dementa personer. Cocos närvaro ger personer motivation, ångestlindring och fokusering.

Hon får sin utmärkelse för att ha hjälpt ungdomar, äldre och deras omgivning till en ljusare och mer meningsfull tillvaro i en tid som varit extra tuff för människor med särskilda behov.”

Sluta skjut förlängs i tre år

Den uppmärksammade satsningen Sluta skjut, som nu har pågått i tre år, har haft god effekt med minskat antal dödade efter skjutningar och sprängningar i Malmö. Samarbetet mellan Polisen, Malmö stad och Kriminalvården förlängs nu ytterligare tre år.

År 2017 var situationen ohållbar gällande skjutningar och sprängningar i Malmö. Något behövde göras för att minska det dödliga våldet och skapa ökad trygghet i staden. Polisen, Malmö stad och Kriminalvården startade det gemen-

samma projektet Sluta skjut. Under en presskonferens den 14 januari meddelar parterna att projektet nu förlängs ytterligare tre år.

– Det ger oss möjlighet att jobba vidare enligt strategin att det här ska vara en långsiktig satsning. Vi ser att samarbetet har god effekt, säger Anna von Reis, avdelningschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Malmö stad. Antalet skjutningar under 2020 uppgick till 20 stycken, jämfört med 34 stycken år 2019, 47 stycken år 2018 och 65 stycken år 2017.

Under dessa skjutningar så var det 3 personer som dödades år 2020 och 5 som skadades. 2019 var det 7 dödade och 13 skadade, 2018 var det 12 dödade och 14 skadade och 2017 var det 7 dödade och 35 skadade.

– Vi har under projektets gång fått 49 personer att hoppa av sin kriminella bana. Vi har genomfört gruppinterventioner, så kallade call ins och gjort 68 hembesök, som vi kallar customer notifications, berättar Stefan Sintéus som är polisområdeschef i Malmö.

Wilgot, 14 år, går till skolan tack vare Cocos.

Vård och behandling för unga vuxna med beroendetillstånd i kombination med psykisk ohälsa 18 – 26 år.

Välkommen att kontakta oss

070 - 670 22 54 info@glantanuv.se www.glantanuv.se

POTENTIAL

boenden

Vi tar emot akutplaceringar med kort varsel och bistår med hämtning och säkra transporter. Kontakta oss på 070-096 88 87

Vi tror på alla människors inneboende potential!

Stödboende för vuxna män i åldrarna 21 och uppåt

Vägledning till Förändring

Vi hjälper individer finna ny styrka i livet genom vägledning

hammarsprastgard.se

070-480 44 65 I info@hammarsprastgard.se

HVB för pojkar 13-18 år med riskbeteenden och som i vissa fall vistas i olämpliga eller riskfyllda miljöer. Placering enligt SoL eller LVU.

HVB Falken är beläget strax utanför Falkenberg och har 10 platser, varav 3 i utslussningslägenheter i närheten.

0738-208812 l 0738-208813 l 0735-449058 kontakt@hvbfalken.se

Kvinnoboendet - Villa Blanca

Vi är ett boende som specialiserat sig på kvinnor i olika behövande livssituationer

• Våld i nära relation

• Hedersrelaterad hot/våld

• Krisreaktioner, Neuropsykiatriska diagnoser

• Föräldraroll

• Missbruk av olika slag

Vid platsförfrågan kontakta: Angelina Brodin I angelina@kvinnoboendetvillablanca.se

VÄGVISNING I LIV OCH KARRIÄR

Vi kallar oss MY HOPE SUPPORT. Genom att inspirera, motivera, utbilda och aktivera våra deltagare (män från 18 år) är vårt mål att vara stöttepelare och vägledare, för att de ska hitta rätt väg i både livet och karriären.

www.myhopesupport.se info@myhopesupportab.se 070-918 85 01

NÄRA HEM

STÖDBOENDEN

Stödboende för personer över 21 år med missbruk, LARO-behandling, kriminalitet, samt utredningar för neuropsykiatriska ohälsa. Konsultverksamhet för utredningar med inriktning mot neuropsykiska sjukdomar och andra psykiska problem.

Placeringsförfrågan 023-666 60 10, placering@narahem.se

Rekordmånga blir corona-smittade på arbetsplatsen

Vecka 3 fick Arbetsmiljöverket in 954 anmälningar om att personer hade blivit coronasmittade på sin arbetsplats. Det är den högsta siffran som hittills har noterats. Allt fler anmälningar handlar om smitta mellan kollegor utan symtom. Vård och omsorg är den bransch som står för majoriteten av alla anmälningar.

Arbetsmiljöverket får in anmälningar från hela landet om att personer blir smittade av corona på sin arbetsplats. I våras handlade det mycket om att rutiner saknades för att stoppa smittan. Nu är det allt fler anmälningar som kommer in om att man smittas av kollegor som saknar symtom.

Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren skyldighet att riskbedöma vilka risker man har i sin verksamhet. Det kan handla om att uppmana till att inte använda fikarummet och organisera arbetet för att kunna hålla avstånd till varandra.

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att tillsammans med Folkhälsomyndigheten, ta fram en vägledning som ska förhindra smitta av covid-19 på arbetsplatser.

Under december var smittspridningen som högst i Sverige och det syns på anmälningarna till Arbetsmiljöverket, som v 50 ökade till 243 anmälningar, v 51 till 256, v 52 till 283 och v 53 kom det in 209 anmälningar om att anställda blivit smittade på sin arbetsplats. Vecka 1 fick man in hela 361 anmälningar. Siffrorna för vecka 2 ökade ännu mer till 484 anmälningar och v 3 landade siffrorna på rekordhöga 954.

Detta var något som Folkhälsomyndigheten befarade, att smittan på arbetsplatserna skulle öka efter julhelgerna.

Vård och omsorg; sociala tjänster står för majoriteten av alla anmälningar kopplat till corona om man tittar på olika

branscher; hela 5 221 av totalt 7 020. Skyddsombuds begäran om åtgärder och skyddsombudsstopp har också ökat, men dessa siffror är inte lika höga som i våras, vilket tyder på att arbetsplatserna har blivit bättre på att hantera smittspridning.

Vecka 50 rapporterades 4 skyddsstopp och 6 begäran om åtgärder, jämfört med den hösta noteringen v 17 som hade 36 skyddsstopp och 20 begäran begäran om åtgärder. Men då var tillbudsanmälningarna 200, jämfört med 243 vecka 50.

Vård och omsorg står för hälften av alla skyddsstopp totalt under hela pandemin; med 51 av 106 skyddsstopp.

TEXT: JENNY FORS

Vård och omsorg; sociala tjänster står för majoriteten av alla anmälningar kopplat till corona. Foto: Getty Images.

En enda.

En enda ungdom som mår bättre och orkar.

En enda ungdom som får en fungerande vardag.

En enda ungdom som börjar lita på vuxna.

En enda ungdom som lär sig stå på egna ben.

En enda. Då har vi på Krica lyckats. För att varje människa är ovärderlig.

Han har receptet på framgång

Framtidens medarbetare sätter stor vikt på arbetsmiljö, ledarskap och trivsel. Nöjda medarbetare ger nöjda kunder eller brukare. Magnus Helgesson, entreprenör och coach, höll en uppskattad inspirationsföreläsning under Äldreomsorgsdagarna.

TEXT: JENNY FORS

Vad kännetecknar framgångsrika människor och framgångsrika verksamheter?

Svaret på det är något som Magnus Helgesson gärna vill dela med sig av. Han är entreprenör och coach, grundare av res-

taurangkedjan Harrys och en populär föreläsare.

– Jag har intervjuat 503 framgångsrika personer för att kunna ta lärdom av dem. Bland annat Valerie som var vice presi-

dent på Disney World. Hon berättade att när hon håller en arbetsintervju så lägger hon ett glasspapper utanför sitt kontorsrum. Den som plockar upp papperet och lägger det i papperskorgen får jobbet. Rena parker är otroligt viktigt för Disney och de ska alla anställda alltid sträva efter.

Stanford University har också intervjuat framgångsrika personer, det var därifrån Magnus Helgesson fick idén. Undersökningen visade att framgång beror till 12,5 procent på kunskap och 87,5 procent

Magnus Helgesson är entreprenör och coach, grundare av restaurangkedjan Harrys och en populär föreläsare.

»Vi har egentligen bara en chef och det är kunden«

på attityd. Allt du gör och din inställning påverkar både dig själv och andra.

– Min son har en skärmsläckare på sin dator där det står God morgon! Är du positiv eller negativ? Och så är det varsin ruta för de två svaren. Jag frågade vad som händer om man klickar på positiv. ”Då öppnar sig datorn”, sa min son. ”Vad händer om man klickar på negativ då?”, frågade jag. ”Inte ett skit”, sa han. Han hade gjort skärmsläckaren själv och jag ville såklart också ha en sådan.

MAGNUS HELGESSON LER alltid och är glad när han möter människor. Det är något han uppmanar andra att testa.

– Om du ler och är glad mot 20 personer under en dag så kommer de att le och vara glada mot 20 personer och så vidare. Det gör stor skillnad och hjälper till att hålla en positiv attityd.

Vilka förebilder en person har säger mycket. För Magnus Helgesson har det bland andra varit Jonathan Hart, som var med i den amerikanska såpan ”Par i hjärter”. Han var miljonär, hade egen butler och hjälpte andra människor.

Magnus Helgesson drömde om att bli miljonär och startade sitt första företag när han var 12 år. När han var 23 öppnade han den första Harrys i Falkenberg tillsammans med två kompisar. Nu finns Harrys på 45 orter och har en omsättning på 700 miljoner kronor.

Resan med Harrys har han skrivit om i boken ”Harrys – vägen till månen (från 0 till 700 miljoner)”.

Men han har lärt sig att det inte bara är pengar som har betydelse.

– Det är mycket man inte kan köpa för pengar. Relationer är det viktigaste vi har. Allt blir roligare om man kan dela det med andra.

Magnus Helgesson

Magnus Helgesson har skrivit boken ”Framgång lämnar spår” och den senaste boken heter ”Äg ditt liv – annars gör någon annan det”. – Mår man bra så går det bra.

HAN LÄMNADE HARRYS under fem och ett halvt år. Sedan fick han frågan om att ta över verksamheten igen.

– Jag frågade hur illa det var. Och då tänkte jag inte på omsättningen i första hand. Kundnöjdheten och medarbetarnöjdheten hade rasat till 1,9 av 5. Men jag antog utmaningen och vi lyckades få upp kundnöjdheten till 4,2 av 5 och medarbetarnöjdheten till 4,4 av 5. Nöjda medarbetare ger nöjda gäster. Omsättningen höjdes med en kvarts miljard. Människorna är viktigast. Tillsammans är vi starka. Vi har egentligen bara en chef och det är kunden.

Kultur betyder allt för ett företag. Det går som en röd tråd genom Magnus Helgessons nspirationsföreläsning, som verkligen ger en positiv energiboost och ett leende på läpparna. ●

Coacha dig själv till framgång

Magnus Helgesson erbjuder en digital utbildning för att kunna coacha dig själv och äga ditt liv. IF SHAC™ är en mental coachingprocess som hjälper dig att se, ta fram och bli medveten om allt som du redan har inom dig.

I boken ”Äg ditt liv : annars gör någon annan det” får du också verktyg att coacha dig själv till framgång.

Magnus har skrivit flera böcker om framgång.

MöTESPLATSEN FÖR LEVERANTÖRER

OCH INKÖPARE INOM VÅRD OCH OMSORG

Vi samlar all information som beslutsfattare och inköpare behöver för att hitta och jämföra leverantörer inom socialtjänsten, Kriminalvården och regioner samt den privata omsorgsmarknaden i hela Sverige.

HVB-hem och Konsulentstödda Jour- och Familjehem

Barn och Ungdomar 0-20 år

Till våra verksamheter kommer barn och ungdomar, som av olika anledningar behöver komma ifrån den situation och miljö de befinner sig i. Det kan han handla om ungdomar med psykosocial problematik, eller om barn och unga som på något sätt far illa i sin hemmiljö.

För oss på Riande är det viktigt att veta att vi arbetar med de metoder som, enligt det rådande forskningsläget, är de som fungerar bäst för flest. Det innebär att vi ständigt behöver hålla oss ajour med den senaste forskningen, samt att vi behöver utvärdera oss själva och vårt arbete, för att se om det vi gör verkligen ger önskad effekt.

Vi erbjuder:

• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger.

• Familjearbete

• Psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

Vi finns 50 min söder om Stockholm

som beslutsfattare och inköpare att hitta och jämföra leverantörer inom socialKriminalvården och regioner samt den privata omsorgsmarknaden i hela Sverige.

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Anna Carlsson, Sölvesborg och Raimo Blomberg, Varberg.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

HARVIK VÅRD

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Med vacker natur och närhet till havet. Ett boende för vuxna med psykisk funktionsnedsättning och stora omvårdnadsbehov.

NÄSTA NUMMER

Personer med samtliga kroppsliga sjukdomstillstånd är också välkomna.

tel 0702-268630 info@harvik-vard.se www.harvik-vard.se

Ulriksgatan 1, 7422 34 Östhammar

1:a - 2:a pris Periodens

Vi finns på flera platser erbjuda Välkommen våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se mogard.se

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 8 mars till: ”Tävling 1/2021, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

En enda ungdom som mår bättre och orkar.

En enda ungdom som får en fungerande vardag.

En enda ungdom som börjar lita på vuxna.

En enda ungdom som lär sig stå på egna ben.

Omtanke nummer 2:

Ute den

En enda. Då har vi på Krica lyckats. För att varje människa är ovärderlig.

Psykisk (o)hälsa

mars

Christian Rück har skrivit boken Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? Han tycker att vi ska sluta att använda begreppen psykisk ohälsa, för det bidrar inte till att vi mår bättre.

Beroendeproblem på jobbet

Sarah Linderoth, vd för vård- och utbildningsföretaget Ljung & Sjöberg, menar att oro, ovisshet och dåligt mående på grund av pandemin har gjort att de som redan har ett skadligt bruk av alkohol dricker mer och kan fastna i ett beroende.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Texta tydligt!

LUNNAGÅRDS

SJUKHEM

EKSJÖ

SÄRSKILT BOENDE

Lunnagård tar emot utåtagerande eller oroliga personer med en kombination av demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning från 50 år och uppåt.

Vanligt förekommande är att de som flyttar till Lunnagård har bott på flera olika boenden innan och att det där funnits oro och rädslor i personalgrupperna. Men det kan också vara personer med en bakgrund i långvarigt alkohol- eller narkotikamissbruk som helt enkelt inte känner sig hemma i den vanliga äldreomsorgen eller psykiatrin på grund av specifika beteenden eller behov.

Vi har tillstånd för både permanenta och korttidsplaceringar.

Vi kan efter en tids intagningsstopp ta emot nya placeringar med kort varsel!

Välkommen att kontakta vår verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se, 0702-315530

Vi gör alltid ett besök hos personen som ska erbjudas placering där vi får en bild av dennes behov och samtalar med personalen i nuvarande verksamhet om vad den behöver för att må så bra som möjligt. Naturligtvis berättar vi om hur Lunnagård är att bo på och våra vackra omgivningar.

Om vi enas om en placering hämtar vi personen själva i vår anpassade bil (ej bårtransport) för att göra logistiken så smidig som möjligt. Givet Covid-19 pandemin är det en förutsättning att den person som ska flytta in på Lunnagård har varit symptomfri minst två veckor innan inflyttning. Samtliga befintiliga boende på Lunnagård är vaccinerade.

Lunnagårds sjukhem

Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.

LUNNAGÅRD ÄR ETT SILVIACERTIFIERAT BOENDE!