TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan: ”Det kompetenssaknasom våld”
SKYDDAT BOENDE
Olika maktmedel för våld i nära relation
De vill verka för ökad kvalitet
Har du koll på normaliseringsprocessen?
Toni Tuuainen, föreläsare
”Jag tyckte
Bettan Byvald om sitt yrkesliv
Hon har varit socialarbetare i snart
40 år – och aldrig övergett Angered
”Dödandet måste få ett slut”
Enligt Maria Wallin, sociolog, krävs en ökad vilja att se problemen
Vi erbjuder uppdragsgivare och klienter en kedja av insatser som tillsammans möter de vårdbehov som finns, både kort- och långsiktigt. Uppdragsgivaren får stöd i en långsiktig planering och för klientens del säkerställer vi kvalificerade lösningar i flera steg. Våra vårdflätor har inga begränsningar och hjälper människor att må bättre.
Stödboende HVB Akutboende
Ett exempel på en vårdfläta mellan olika vårdinsatser kan vara att en person får hjälp i ett akutboende, och sen mår bättre och får då anpassat stöd i HVB för att därefter påbörja ett självständigare liv i ett stödboende.
Ring för placeringsförfrågan 0771-11 33 11
I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.
Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.
Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:
Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se Tel: 0702-31 55 30
reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.
Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
”Att bli våldsutsatt är att bli berövad sig själv”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Anna Dahlöf, verksamhetschef, Ayanna Home AB
Läs krönikan på sidan 56
Nr 1 , februari 2022 • Årg 16
10| Bettan Byvald
Hon är kanske Sveriges mest kända socialarbetare och har snart 40 år i yrket.
16| Statistik
Här är de brott som ökar och minskar mest.
20| Toni Tuuainen
Han var Sveriges mest jagade rånare och berättade sin historia som kriminell under SSILs utbildningsdagar.
26| Mehdi Adnan Mossa
Han har kostat samhället 28 miljoner och uppmanar nu samhällets aktörer att satsa mer på förebyggande arbete för att bekämpa gängkriminaliteten.
30| Kriminella nätverk
Maria Wallin, sociolog och analytiker, har kartlagt de territoriella kriminella nätverken i Västsverige och beskriver hur de opererar och är uppbyggda.
38| Skyddat boende
Normaliseringsprocessen delas in i tre faser; kontroll, isolering och växling mellan värme och våld. Till slut har gränsen för vad som är normalt suddats ut.
42| Skydd för hunden
Husdjur kan också bli ett maktmedel för våld i nära relationer och kan göra det svårare att lämna. VOOV är en ideell förening som tar hand om husdjur till våldsutsatta.
Sidan 26: Föräldraansvaret är något man inte riktigt vågar prata om, menar Mehdi Adnan Mossa, som vill ta bort frivilligheten när det gäller föräldrar som inte vill komma på samtal.
46| Aktuellt
Ett 30-tal brister i samhällets insatser.
48| Mingel
Bilder från SSILs utbildningsdag i Göteborg.
49| Nya föreläsare
52| Forskning
Nytt verktyg gör att polisen bättre ska kunna kartlägga utsatta områden.
60| På jobbet
Här är de vanligaste lösenorden och de bästa tipsen för att förbättra it-säkerheten.
62| Debatt
SIP – SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
Mötet – Planeringen – Processen
Fanny Eklund och Sanna Halfdan
NPF OCH SOCIALTJÄNSTEN
Lagstiftning, bemötande och anpassningar
Elisabeth Sundström Graversen och
Bo Hejlskov Elvén
BARNKONVENTIONEN I SOCIALTJÄNSTEN
Åsa Ekman och Ann Rask Samuelsson
RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE
Bemötande i praktiken
Jakob Carlander och Andreas Wedeen
Vi på Gothia Kompetens arbetar med kompetensutveckling för dig som jobbar med förskola, skola, socialt arbete, vård och omsorg. Det är yrken som handlar om människor – stora och små, nyfödda och de som levt ett helt liv, de friska och de svårt sjuka. Vi vet att rätt kompetensutveckling får människor att växa och utvecklas.
Välkommen till Gothia Kompetens. Och en bättre dag på jobbet.
Kalla fakta avslöjade härom dagen i programmet ”När våldet vann” att Isabella förlorade vårdnaden om sin son efter att ha anklagat sin man för misshandel och ansökt om ensam vårdnad. Hon hade ljudinspelningar som bevis för våldet som hon hade tvingats fly ifrån med sin son. Rätten tyckte att hon hade samarbetssvårigheter och lät mannen få ensam vårdnad.
En person som flyr för sitt liv ska inte behöva förlora vårdnaden om sitt barn. Tyvärr är det här inte det enda fallet där domstolen tycker att en våldsutsatt person har samarbetssvårigheter. När det har varit våld med i bilden så är föräldrarna inte bara två parter i en vårdnadstvist, de är också offer och förövare.
Anna Dahlöf berättar i gästkrönikan om en kvinna som fick sin skyddsplacering avbruten för att hon hade ringt till sin förövare. Det slutade med att hon blev misshandlad på nytt, med svåra fysiska men som följd. Hon hade också samarbetssvårigheter, för hon var inte delaktig i sitt eget skydd tyckte socialtjänsten.
Om man har kunskap om våld i nära relationer så förstår man att den utsatta personen har motstridiga känslor av hat, kärlek, skam, skuld, rädsla, uppgivenhet. Att det inte är lätt att lämna. Ofta går man tillbaka till förövaren både en och två gånger. Kanske för att tillslut dödas. Det är inte för att man är otacksam eller inte vill samarbeta. Därför är det också viktigt att få stöd och behandling för att verkligen förstå vad man har blivit utsatt för, att man är värd ett annat liv.
Anna Dahlöf tycker att det saknas kunskap om våld i nära relationer och det har hon rätt i. Därför har vi fokuserat lite extra på våldets normaliseringsprocess och uppbrottsprocessen i en artikel. Vi har också valt att fokusera på ett annat aktuellt ämne; gängkriminaliteten. Den väntas bli en het val-
fråga i år. Sedan 2011 har antalet konstaterade fall av dödligt våld med skjutvapen stadigt ökat, från 17 fall 2011 till 48 fall 2020. Preliminär statistik visar att 46 dödades år 2021 och antalet skjutningar uppgick till hela 335 stycken. Statistiken är väldigt nära medelvärdet för de fyra senaste åren; 325 skjutningar och cirka 44 döda.
Den senaste tiden har det dödliga skjutvapenvåldet spridit sig från storstadsområdena ut i landet. Linköping är till exempel hårt drabbat med sex dödsskjutningar mellan maj 2021 och januari 2022. Enligt Maria Wallin, sociolog och analytiker, breder gängen ut sig för att ta nya marknader i droghandeln. Hon har kartlagt de kriminella närverken i Göteborgsregionen och uppmanar politikerna att se allvaret i det som sker.
Mehdi Adnan Mossa är en av dem som blev fast i gängkriminalitet. Nu föreläser han och försöker påverka politikerna genom att berätta hur verkligheten ser ut och vilka resurser som skulle kunna göra mest nytta. Han arbetar också som kurator på en skola. De är med barnen och föräldrarna man måste börja för att arbeta förebyggande.
Avhopparverksamheten har också gett effekt. Mehdi själv hoppade av för att han inte ville bli dödad. Det är döda eller dödas och det måste få ett slut! Statistiken är inte bara siffror, det är 46 liv som har släckts under 2021 i kampen om drogmarknaden i Sverige.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
6 | www.ssil.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Säkerhet är mer än kameror och kedjor på dörren.
Korpberget är ett av Sveriges äldsta behandlingshem som bygger på 12-stegsprogrammet. Verksamheten har pågått sedan början av 1980-talet och har fortfarande förändring och utveckling som ledande principer. Korpberget ligger mycket naturskönt i Höga Kusten-området, på Svanö i Ångermanälven.
Våra enheter ligger samlade på en del av ön med anslutning till fastlandet och miljön är därför mycket harmonisk och fri från yttre störningar.
1986 integrerades 12-stegsfilosofin i det gestaltterapeutiska arbetssättet på Korpberget. Korpberget har sedan dess haft en ledande ställning, framför allt inom behandling av kemiskt beroende (narkomani och alkoholism) och kriminalitet.
I slutet av 1980-talet fick Korpberget stort stöd och uppmuntran av Daniel J. Anderson, som anses som en av grundarna av den så kallade Minnesotamodellen.
Han blev något av en mentor för Korpbergets fortsatta utveckling.
Under åren har metoderna ständigt utvecklats och förfinats och lett till en mängd olika specialprogram för till exempel anhöriga, personer med kriminalitet som livsstil, män som utövar våld och kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och därtill ett antal adekvata special program till förändring .
Ur Korpbergets samlade erfarenheter av behandling och utbildning har dysberoende-begreppet utvecklats där bland annat orsaken till beroende belyses och bearbetas.
All personal på Korpberget är helt eller delvis utbildade beroendeterapeuter.
2007 startades även Korpnästet, ett program för unga män med antisociala beteenden, kriminalitet och begynnande missbruk.
Samma år ombildades Korpberget till Korpbergets Behandlingscenter AB.
Primärbehandling män och kvinnor i separata avdelningar Korpbergets behandling syftar till att:
• Ge sjukdomsinsikt och hjälp till att bryta förnekelsen i beroendet.
• Ge kunskap och strategier för den känslomässiga bearbetningen.
• Ge strategier för att kunna leva nykter/drogfri en dag i taget.
• Ge insikt och kunskap i 12-stegs-programmet och sambandet mellan engagemang i självhjälpsrörelsen och ett liv med god livskvalitet.
• Påbörja arbetet med att återupprätta och nyskapa relationer till anhöriga och stödjande nätverk.
• Skapa medvetenhet om vikten av att fortsätta processen efter behandlingen, bland annat genom att skapa en livssituation som minimerar risken för återfall.
Behandlingen kan även ske i kombination med andra insatser, så kallad växelvård där behandlingen varvas med tid hemma.
Utöver primärbehandlingar så erbjuds fördjupad behandling och utslussbehandling på Svanö samt referensboende i Härnösand i nära samarbete med Boja Group AB
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Bettan arbetar uppsökande gentemot både familjer och föreningar och fungerar även som ett stöd mellan medborgare och socialtjänst.
Bettan Byvald har varit socialarbetare i snart 40 år – och aldrig övergett Angered. Drivkraften är att bevara demokratin och målet att alla människor ska bli sina bästa jag.
TEXT OCH FOTO: MARIA HELLSTRÖM
Bettan Byvald kan vara Sveriges mest kända socialarbetare.
Hon har intervjuats och uttalat sig i både tv, radio och tidningar om tunga samhällsfrågor som IS-resenärer, organiserad brottslighet och odemokratiska krafter som tar plats i förorterna. Hon har också berättat om sin långa gärning som socialarbetare i ett av landets mest utsatta områden.
På Twitter har hon en egen plattform där hon delar artiklar om den ökade misstron mot socialtjänsten, narkotikabrotten i Göteborg, bidragsfusk och kvinnors roll i religiösa extremistgrupper.
– Det är besvärande, men jag ska inte vara gnällig. Jag tycker att det är bra att socialarbetare lyfts upp, säger hon om intresset från media.
Oftast blir hon kontaktad i samband med att någon negativ händelse inträffat, som skjutningar eller bilbränder. Då har hon, som jobbat ute på fältet i snart 40 år och känner människorna i området, redan sett utvecklingen under en längre tid. När journalisten Johanna Bäckström Lernebys Augustprisvinnande bok Familjen,
om en kriminell familj som lurar myndigheter och styr invånarna i Angered, släpptes och skapade debatt i hela Sverige, var det inga nyheter som beskrevs, varken för Bettan eller de boende i området.
Bettan slår upp vädringsfönstret i sitt rum på tredje våningen i den betonggrå byggnad som utgör ett av socialkontoren i stadsdelen Nordost. Stadsdelen är socioekonomiskt svag och rymmer fyra av de fem områden i Göteborg – Hjällbo, Hammarkullen, Lövgärdet och Bergsjön – som polisen betraktar som särskilt utsatta. Platserna kännetecknas av social problematik och kriminell närvaro som påverkar lokalbefolkningen och innebär svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Stor andel av invånarna är utlandsfödda och både klan- och hedersstrukturer är närvarande.
I korridoren utanför Bettans kontor är det helt tomt. Coronasmittan har nått en ny våg och många arbetar hemifrån. Även Bettan. Hon har inte varit på sitt tjänsterum på ett par veckor. Dagarna består av Teams-möten och planering.
Om Bettan Byvald
Ålder: 67.
Gör: Socialarbetare i Nordost i Göteborg. Utbildning: Fritidsledare och socionom.
Drivkraft: Att upprätthålla demokratin.
Största utmaningen för Nordost: Odemokratiska krafter.
Just nu pågår arbetet med att starta ett projekt i Hammarkullen som syftar till att ge föräldrarna bästa förutsättningarna att hjälpa sina barn att klara skolan med bra betyg.
Bettan har en fri roll inom socialtjänstens där hon fungerar som ett stöd mellan myndigheter och medborgare och arbetar uppsökande för att stoppa, hindra och förebygga religiös extremism, kriminalitet och socialt utanförskap.
HON OCH DE närmsta kollegorna bjuder in sig själva på föreningsmöten och till skolor för att lyssna och svara på frågor och försöka fånga upp människor som är på väg in i riskzoner. Ofta leder det till att hon får ett telefonsamtal dagen efter, som
blir till ett möte och att flera intresserade samlas ihop och en grupp bildas.
Ibland innebär kontakten att Bettan behöver gå utanför socialtjänstens ramar. Och efter snart 40 år i yrket kan hon kosta på sig att inte hymla med det. För vilken dörr på myndigheten står öppen för en den unga kille som vill lämna gängkriminaliteten bakom sig men i övrigt inte har några problem som passar in i socialtjänstens mallar?
Ibland anklagas hon av kollegor för att gå de kriminellas ärenden.
– Det är svårt att bli eftertraktad av båda sidor. Båda tror att man är för mycket åt andra hållet. Man kan jobba med att ge stöd i att förstå vad myndigheten gör. Ibland när jag jobbar med det så tas det som att jag gått för långt in i deras värld. Det finns en rädsla. För mig handlar det om att vi ska bemöta alla med respekt. Vi ska bemöta alla med en korrekt myndighetsutövning och bemötandet är väldigt, väldigt viktigt. Man kan prata med människor utan att tycka om deras handlingar. Jag kan förklara varför det blev på
ett visst sätt, jag kan också stödja socialtjänsten i hur ett kriminellt nätverk ser ut. Allt ser man inte på domar.
FYRA KILOMETER RAK söderut ifrån Bettans kontor ligger Kortedala där hon själv växte upp när området var nytt. I Kortedala, som är Göteborgs första förort, samlades redan på 50-talet människor från olika delar av Sverige och världen.
Familjen var arbetarklass: Pappan var rörläggare på SKF och mamman var kontorist. Föräldrarna var politiskt
intresserade och i hemmet diskuterades jämlikhet och demokrati. Bettan beskriver Kortedala som lite av ett utanförskapsområde redan då, men där människor hade en gemenskap och ett hopp om bättre tider.
– Vi var ganska fattiga men hjälpte varandra och alla hade det lika.
Bettan minns hur hennes mamma kunde ringa till sin svägerska och låna pengar. Nästa gång var det svägerskan som hörde av sig och bad om ett lån innan lönen kom veckan därpå.
»Det finns folk som bott här i 25 år och som behöver tolk. Det är ju inte klokt. Det är ett misslyckande från vår sida.«
– Det fanns en tro på framtiden. 50och 60-talet var möjligheternas årtionden. Så ser det inte ut i dag. Människor har ingen tro på att de får vara med.
BETTAN KAN INTE nog hylla barnkolonier, fritidsgårdar, fritidshem och parklekar som var vanliga under hennes uppväxt men nu nästan helt försvunnit. Genom yrkeslivet har hon träffat många människor som trots svåra uppväxtförhållanden har klarat sig bra genom livet och som framhållit just dessa verksamheter som räddningen. På kollo och fritidsgårdar kunde barn från alla olika delar av staden mötas och få positiva sammanhang utanför hemmet.
– I dag finns inget sådant. Några av barnen i Hammarkullen kommer ingenstans. Jo, en del åker till gamla hemlandet och några skickas dit på uppfostringsresor. De kommer ingenstans. De har aldrig sett Bohuslän.
Själv var Bettan aktiv på fritidsgården där hon spelade improvisationsteater och deltog i diskussionsgrupper. Så småningom utbildade hos sig till fritidsledare och i den rollen väcktes tanken på att läsa vidare till socionom och därmed kunna göra mer för de barn hon mötte som hade det svårt.
Som så många andra nämner hon segregationen och de ökade klyftorna i samhället som orsaken till de problem vi ser i flera av de svenska förorterna. Och en integration som har havererat. Det största hotet är de odemokratiska krafterna.
– Hur tudelat samhället har blivit. Om man tittar i Göteborg så är det ju som att åka mellan två världar. Det finns folk som bott här i 25 år och som behöver tolk. Det är ju inte klokt. Det är ett misslyckande från vår sida.
– Hur såg det ut i Aleppo för hundra år sedan? För femtio år sedan. De som kommer hit nu har så här lång tid att vänja sig vid samhället, säger Bettan och måttar med fingrarna. Jag har haft hela den här perioden på mig, visar hon på tidslinjen som hon ritat upp.
Det är också i dessa begrepp som lösningen finns. Att inkludera människor och låta dem ta ansvar. Bettan tror på att hjälp och stöd ska vara lättillgängligt och att människor själva vet vad de behöver.
HON LYFTER EN debattartikel i DN där svenska socialchefer efterfrågar mer biståndslöst arbete. Cheferna beskriver en modell där en första och andra linjens socialtjänst bedrivs. Första linjen ska finnas nära människor och jobba biståndslöst. Andra linjens socialarbetare ska sitta inne på kontoret med det långsiktiga arbetet och
myndighetsutövningen med alla rättssäkerhetsaspekter.
– Det är så vackert och så fint när man kan möta människor där de är.
Detta är delvis en återgång till hur arbetet såg ut när Bettan började på socialtjänsten i Angered 1986, då hjälpen skedde biståndslöst i större utsträckning och närmare människorna.
I området Lövgärdet i Nordost började socialtjänsten för några år sedan att se ett mönster bland familjer som kommit till Sverige från Syrien och som uppbar försörjningsstöd. De hade många barn, bodde trångt och medan mammorna kom
ut och lärde sig svenska, blev papporna hemmasittare.
– Bland papporna – vissa – såg vi att de blev allt mer traditionella. Vi hörde också flickor säga att sådant de fick göra hemma i Syrien, fick de inte längre.
BETTAN OCH HENNES kollegor valde ut ett tiotal familjer som de bjöd in till ett sammanhang som de kallade för Familjeakademin. Syftet var att såväl barnen som föräldrarna skulle fångas upp i samtal kring demokrati och integration.
– Målet var att de här samtalen skulle fortsätta i hemmen men att alla hade med
»Människor har ingen tro på att de får vara med«
sig något nytt perspektiv hem. Det blev väldigt fina diskussioner.
Nu är förhoppningen att sjösätta ett liknande projekt i Hammarkullen tillsammans med bostadsbolaget, skolan och socialtjänsten. Målgruppen är en av årskurserna på Nytorpsskolan och deras familjer. Visionen är att eleverna ska gå ut nian med godkända betyg, att de ska ha en plan med sina liv och att föräldrarna ska bli sina bästa jag.
FAMILJERNA KOMMER ATT erbjudas ett antal tematräffar som rör bland annat kris och trauma, svenska samhället och skolsystemet i Sverige. Samtalen ska varvas med aktiviteter som även riktar sig till barnen. Något beslut om projektet har dock inte fattats, men Bettan ser det som en formalitet eftersom resurserna redan finns.
– 90 procent av dem som bor i Hammarkullen är ju med i samhället. Men det finns några som fastnar, och där får vi hjälpa till. Att vara förälder i något av de utsatta områdena är ju mycket svårare än att vara förälder i exempelvis Åre. Och då måste man stärka upp. Jag är lite naiv kanske, men jag tror att vi skulle klara 90 procent av dem… Eller 100.
Egentligen skulle 2022 bli sista året i yrket för Bettan men förra våren drabbades hon av cancer, tvingades genomgå en mycket tuff behandling och blev sjukskriven. Hon förlorade därmed nästan ett år i yrket. I höst fyller hon 68 år och förhoppningen är att jobba kvar ytterligare ett år. – Jag är inte klar än, säger hon. ●
POLISENS LISTA över utsatta områden uppdateras vartannat år, senast december 2021. 21 områden i Sverige klassas som särskilt utsatta.
Kännetecknas av allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. Det kan även förekomma systematiska hot
och våldshandlingar mot vittnen, målsägare och anmälare i området. Situationen innebär att det är svårt eller omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag, vilket kräver regelmässig anpassning av arbetssätt eller utrustning.
KÄLLA: POLISMYNDIGHETEN
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
Våldtäkter mot kvinnor ökade till 5 250 anmälda brott under 2021. Foto:
Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar preliminär statistik för anmälda brott under 2021. Sexuellt ofredande och våldtäkt mot kvinnor ökade mest med 11 respektive 12 procent jämfört med 2020.
Under 2021 anmäldes cirka 301 000 brott mot person, vilket var en ökning med 5 720 brott (+2 %) jämfört med 2020. En majoritet (81 %) av de anmälda misshandelsbrotten mot kvinnor begicks av närstående och andra bekanta gärningspersoner. Det visar preliminär statistik från Brå.
Anmälda våldtäkter ökade under 2021 till 9 240 brott (+ 4 %) jämfört med 2020. Våldtäkter mot kvinnor (18 år eller äldre) ökade till 5 250 anmälda brott (+ 12 %). Våldtäkter mot män (18 år eller äldre) ökade till 279 anmälda brott (+ 9 %). Våldtäkter mot barn (0–17 år) minskade till 3 710 anmälda brott (- 6 %).
En tredjedel (33 %) av de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor avsåg våldtäkter av närstående i en parrelation. Motsvaran-
de andel för våldtäkt mot män var 15 %.
Anmälda brott om sexuellt ofredande ökade under 2021 till 11 000 brott (+ 11 %), jämfört med 2020.
Under 2021 anmäldes cirka 1,47 miljoner brott, vilket var en minskning med 84 400 brott (- 5 %), jämfört med året innan. De kategorier som minskade mest var
stöld- och tillgreppsbrott samt bedrägeribrott.
Kortbedrägerier minskade mest med - 31 %, bidragsbrott mot Försäkringskassan med - 26 %, identitetsbedrägeri med - 22 %. Antalet personrån minskade med - 17 %, men personrån med skjutvapen ökade med 3 %.
KÄLLA: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET
Ett urval av anmälda brottstyper som ökade och minskade under 2021. Preliminär statistik från Brå.
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se www.stubben.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Stödboende för barn och unga
16 till 20 år med social problematik www.mangsbohvb.se
Mångsbo stödboende platsförfrågan: 070-699 03 93
Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• D Digital signering av utdelade läkemedel
• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journal- och dokumenthantering
• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF
• Ska�a måluppfyllelsen och få resultatmå�
• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc
• Skicka dokumenta�on med säker e-post
• Riskbedömning med hjälp av FREDA
• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen
EGENKONTROLL - underlä�a egenkontrollen och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.
KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredningsprocessen (med bl.a. Familjehemsvinje�er) samt handledning och insatser för placerade.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.
Läs mer på hemisdan www.securanova.se
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Det sker en aktiv och medveten rekrytering av barn och ungdomar till de kriminella nätverken. Enligt Maria Wallin, sociolog och analytiker, krävs mer kunskap och en ökad vilja att se problemen för att kunna få ett stopp på det dödliga våldet.
Det mest effektiva sättet att förebygga kriminalitet är genom stödinsatser för utsatta barn, ungdomar och familjer. Det menar både Toni Tuuainen och Mehdi Adnan Mossa som båda är avhoppare och nu hjälper andra.
Toni Tuunainen lämnade det kriminella livet och började skriva en bok om sina erfarenheter.
En vinternatt 2008 var Toni Tuunainen trött på sitt liv som kriminell. Han mådde psykiskt dåligt och såg ingen utväg. Han gick ut på en bro ovanför en motorväg och tittade ner på trafiken och tänkte att han skulle hoppa framför en långtradare. Mitt i allt började han tänka på sin styvfars självmord och den sorg och ilska han levt med. Då bestämde sig Toni för att inte utsätta andra för det svek han själv utsatts för. Så han gick hem igen, fast besluten att ta tag i sitt eget liv. Idag hjälper han bland annat avhoppare från kriminella miljöer och föreläser om sitt liv som tung kriminell. – Jag tycker om att se människor lyfta och utvecklas. Det ger mig mening, säger Toni som även skrivit boken ”Jag var Sveriges mest jagade rånare”.
TEXT OCH FOTO: ANNE HAAVISTO
Toni tvingades lämna tryggheten och sin älskade mormor i Rovaniemi i norra Finland när hans föräldrar skiljde sig. Hans mamma hade träffat en ny man som de skulle leva med i Sverige. Toni var då tre år gammal och intet ont anande om det våld han skulle få bevittna de följande åren i sitt eget hem.
– Det starkaste minnet av styvfar är att han slog min mamma och att jag ofta stod bredvid och grät och skrek ”sluta”. Våldet var i princip vardag i mitt liv i många år, säger han.
Han gick i en finsk klass från ettan till nian. I skolan hade han svårt att sitta stilla och koncentrera sig, orolig för situationen
hemma och tyngd av den skamfyllda familjehemligheten.
– Jag var ofta rädd i skolan och hamnade i slagsmål. Jag lärde mig tidigt att våld var lösningen på problemen, och att allra helst slå först. Det var så jag fick utlopp för mitt dåliga mående, på grund av våldet hemma, säger han.
»Jag levde i ett utanförskap, men i gänget blev jag accepterad«
Toni tog sin tillflykt till småkriminella gäng. De stal bland annat madrasser från skolans gympasal för att ha i ett cykelrum där de tränade kampsport och dansade break dance. Till synes oskyldiga handlingar där och då, men en början till mer organiserad brottslighet. Redan i sjuårsåldern började Toni att snatta, senare gjorde de inbrott i affärer, när de insåg att det fanns pengar att tjäna.
– Vi stal det som var lätt att omsätta till pengar; som cigaretter och märkeskläder och senare smycken och elektronik, berättar han.
Han minns känslan av att pendla mellan trygghet och otrygghet, särskilt i sitt hem.
– Min styvfar var ofta nedlåtande mot mig och kallade dum och idiot. Han bröt ner min självkänsla, men samtidigt såg jag upp till honom och ville ha hans bekräftelse, han var ju ändå min enda manliga förebild, förklarar Toni.
UNDER ALLA SKOLLOV åkte Toni till Finland och sin mormor, som alltid varit hans trygga punkt.
– När jag var hos mormor mådde jag
bra och jag minns att jag inte ville åka hem när loven var slut, men jag fick ju inte stanna, säger han.
Toni började dricka alkohol och röka, först cigaretter och sedan hasch när han var runt 14 år.
– Jag levde i ett utanförskap, men i gänget blev jag accepterad. Jag hade ett enormt behov av att passa in och känna mig omtyckt, säger han.
Kokain kom med i bilden och han gled djupare in i kriminaliteten. De ville ha större byten som skulle generera mer pengar. Bland annat lärde de sig att ma-
nipulera larmsystem, så de kunde tillbringa hela nätter i butiker och stjäla i lugn och ro. – Vi avancerade snabbt och blev duktiga på att göra inbrott. Men samtidigt växte skammen och skuldkänslorna inom mig. Min styvpappas kritik växte och jag tog hårt på den minns jag. Att få kritik av honom var det värsta jag visste.
TONIS STYVPAPPA VAR i byggbranschen och lovade att de skulle starta företag ihop. Det skulle kunna bli Tonis räddning, tänkte han.
– Det var inte ett normalt liv jag levde. Jag tänkte att det bara var en övergående fas och att jag ville ha en tryggare och stabilare tillvaro, så småningom. Jag märkte också att de äldre männen i byggbranschen hade det gott ställt och tänkte att det skulle kunna bli något bra för mig.
När Toni var 17 år separerade hans mamma och styvfar. Hans styvfar gick in i en djup depression och Toni tog hand om honom. Under samma period ungefär träffade han en tjej som han blev väldigt kär i.
– Det var mycket starka känslor och på många sätt en roligt tid, men det blev ett abrupt slut på det härliga, säger han.
Tonis styvfar hade sagt att han skulle åka till Spanien i ett par veckor. Men några dagar senare fick Toni en känsla av att något inte stämde och åkte till sin styvfars lägenhet.
– Jag kikade in i brevlådan och såg att det var mycket post på golvet. Först blev jag lättad, men sen kände jag den starka lukten. Eftersom jag inte hade någon nyckel med mig bad jag en granne att ringa låssmeden. Medan jag själv var ut-
anför huset kom låssmeden och sedan både polis och ambulans. Jag minns att grannen sa till mig att han låg där, men jag fick inte gå in. Min styvpappa hade tagit livet av sig, berättar Toni.
Kort senare ringde polisen och bad Toni komma till stationen. Där fick han ett brev som hans styvpappa skrivit.
– Han skrev att han bad om ursäkt för allt han gjort mot mig och han bad mig ta hand om lillebror och se till att aldrig släppa mamma nära hans grav. Jag blev så arg. Hur fräck kunde man vara att ställa sådana krav?
STYVPAPPANS DÖD TOG Toni som ett personligt svek och han tappade det sista förtroendet för vuxna.
– Sorgen förvandlades till ilska som blev min bästa tillgång, för att komma in i de ännu tuffare kretsarna. Nu fick jag bekräftelse på att jag var tuff och modig, vilket behövdes för de kommande större stötarna. Jag kände mig älskad, men då förstod jag inte hur sköra vänskapsbanden är i den kriminella världen, säger han. Han ville göra stötar som det stod om i tidningarna, stora, uppmärksammade, spektakulära saker. Ett postrån 1997 var det första grova rånet, med tunga vapen och flyktbilar. Tillsammans med två kompanjoner kom de över en stor summa pengar.
Ett värdetransportrån gav ännu mer pengar, men Toni mådde bara sämre.
Det hårda livet med risktagande, droger, alkohol och våld hade tärt på Toni och han kände sig utbränd. Då var han 29 år gammal.
– Jag kände att det fick vara nog. Jag var helt trasig inombords, som om min själ hade ätits upp. Jag måste bort.
Men först skulle de genomföra ett stort rån som de hade planerat under ett års tid. Polisen hade dock haft span på dem en tid och den stora välplanerade stöten slutade i skottlossning och gisslandrama.
– Vi hann inte ens börja förrän vi blev beskjutna. En av mina kumpaner avled direkt på platsen och vi åkte därifrån med en av värdetransportörerna som gisslan, som vi släppte efter ett tag, på väg mot Stockholm.
En morgon när han kom ner för att äta frukost på ett hotell såg han sitt eget ansikte på kvällstidningarnas löpsedlar. Även i Finland fanns liknande löpsedlar. Hos sin advokat tänkte han över sin situation.
– Jag hade tre val; fly utomlands och leva i landsflykt i 15 år, fortsätta på samma linje eller ge upp. Jag valde att ge upp och åkte tillsammans med min advokat till polisen.
Under rättegången yrkade åklagaren på tolv års fängelse men Toni fick fem år och sex månader, för grovt rån, ödeläggelse och olaga frihetsberövande. Tiden inne i fängelset var enformig och saknaden efter friheten och närstående fanns där hela tiden, men även känslor av skuld och skam. – Jag skämdes för att andra fick lida i min frånvaro samt kände ånger över att ha valt en livsstil och utföra handlingar som satte mig där. Samtidigt var det både nyttigt och skönt att komma bort från destruktiviteten och stressen i den kriminella livsstilen i frihet, berättar han.
HAN SÄGER ATT han mognade en hel del men de skulder han samlat på sig via tilldömda skadestånd och avsaknaden av utbildning, samt körkort höll honom revanschlysten. – Det ledde till att jag inför kriminalvården låtsades ha bestämt mig för att sluta med kriminalitet när jag skulle bli
När han inte föreläser arbetar Toni som operativ samordnade och stöttar avhoppare.
frigiven. Min kriminella identitet, mina tankemönster samt upplevda sorger och trauman var dock djupt rotade i mig och dessa fick jag senare arbeta hårt och länge med för att bli den jag är idag, förklarar han.
Efter avtjänat straff kom Toni ut som en mer utvilad och mogen person. Men han fortsatte med brottslighet ett tag till. 2009 satt han häktad för misshandel i en månad och hade tid att rannsaka sig själv. – Då kom jag fram till att det räcker nu. Jag behövde försonas med mig själv, bli fri från från skuld och skam. Jag tyckte verkligen inte om mig själv.
NÅGRA ÅR EFTER den nattliga promenaden till bron för att ta sitt liv började Toni skriva om det han varit med om på sociala medier. För honom var det viktigt att avromantisera bilden av den kriminella världen. Han fick mycket positiv respons och började skriva på en bok om sitt liv. – Jag blev förvånad av hur jobbig den processen blev. Jag hade föreläst några gånger om allt jag varit med om och kän-
»Jag var helt trasig inombords, som om min själ hade ätits upp«
de att jag hade försonats med mig själv. Men när jag inventerade mitt liv på djupet, insåg jag att jag inte var klar med min bearbetning. Det fanns perioder jag ville ge upp hela projektet, för vem skulle vilja läsa om mitt skitliv? Men jag kom ut starkare på andra sidan när boken kom ut 2019, berättar han.
Toni kände ett stort behov av att hjälpa andra och började jobba med ungdomar på HVB-hem och avhoppare från den kriminella vägen. Idag arbetar han som operativ samordnade och stöttar avhoppare från kriminella miljöer och gemenskaper. Utöver det föreläser han och ger konsultationer.
– Det mest effektiva sättet att förebygga kriminalitet är genom stödinsatser för utsatta barn, ungdomar och familjer. Genom att strypa tillflödet till nyrekryteringar agerar man preventivt, istället för
att vänta och agera efteråt, vilket i slutändan är mycket mer kostnadskrävande.
Det förebyggande arbetet är ett sätt för Toni att ge mening till allt han gjort och det lidande han skapat för andra. Han är tacksam för att han har förmåga att skapa förtroende.
– Man kan väl säga att jag är en trovärdig budbärare. ●
Ålder: 47.
Yrke: Sakkunnig handledare och föreläsare samt operativ samordnare inom en avhopparverksamhet.
Bor i: Södertälje.
Skrivit boken: ”Jag var Sveriges mest jagade rånare” (Lind & Co, 2019).
“Alla
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se
Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Familjebyrån erbjuder psykosocial handledning till enskilda och grupper som arbetar inom människovårdande yrken.
SOCI A LT J ÄN S T HÄ L S O - O CH S J UK VÅ R D
H VB - V E R KSA MHETER FA M ILJEH E M
I handledningen utgår vi från ett eklektiskt förhållningssätt och vilar i att relationen är metoden. Läs mer på familjebyran.net.
f a mi l j eb yr an @b a hnhof.s e 073-779 46 0 5 Välkommen att kontakta mig!
Söker du LSS-placering?
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och gymnasiesärskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00
mogard.se
Mehdi fick sitt första fängelsestraff som 18-åring.
För att förstå hur verkligheten ser ut och vilka behov som finns i de utsatta områdena är det viktigt att lyssna på människorna där. Mehdi Adnan Mossa berättar sin historia för att beskriva hur utanförskap kan leda till kriminalitet och att det gäller att arbeta förebyggande i de utsatta områdena för att spara människoliv, lidande och miljontals kronor.
Mehdi Adnan Mossa är en eldsjäl, en visionär och en överlevare. Han hamnade i kriminalitet, men kunde ta sig ur och vill nu hindra andra ungdomar att fastna i farliga och destruktiva miljöer. Han arbetar som kurator på Södertälje gymnasium och föreläser, främst på skolor. Dessutom försöker han påverka politiker. – De skyller på kultur och etnicitet, utan att se orsaken varför det ser ut som det gör.
Mehdi föreläste under Socionomdagarna den 9-10 november då han berättade sin historia. Han kom till Sverige som 12-åring tillsammans med sin mamma.
Pappan var redan på plats. De var tvungna att fly från Iran på grund av kriget.
Mamman kom från en akademisk familj och pappan var handelsman, men båda hade svårt att integreras i det svenska samhället. Pappan var svårt traumatiserad efter kriget och led av PTSD, men sökte aldrig hjälp. Han ville inte visa sig svag.
Mehdi var ensambarn och väldigt förväntansfull över att börja i svensk skola.
– Jag hade fått en portfölj i skinn av mina föräldrar, som ville visa att det var viktigt med utbildning. Jag blev utskrattad och mobbningen bara fortsatte för att
jag var annorlunda och såg annorlunda ut.
Han kände sig sviken i skolan och tyckte att föräldrarna också blev svikna, de lärde sig inte språket och fick ingen hjälp. Hemma gjorde Mehdi det som förväntades av honom, men i skolan blev han mer och mer normbrytande.
– Jag märkte att man blev sedd och hörd om man var utåtagerande. Den första som såg mig och mina behov var en gängledare som jag blev presenterad för. Innan han ens sa hej till mig tittade han på mig och sa ”Du behöver ett par nya skor”. Inte ens mina föräldrar hade för-
stått det. Han följde med mig till sportaffären och köpte ett par skor till mig. Nästa gång vi sågs ville han att jag skulle hålla i ett paket åt honom. Självklart gjorde jag det.
Mehdis föräldrar var rädda för myndigheter och ville inte ens svara i telefonen när det ringde. Och när det började komma brev från polisen och socialtjänsten så var Mehdi snabb att plocka åt sig breven. – Jag lärde mig att bli kompis med brevbäraren Kerstin så att jag kunde möta upp henne och ta emot breven som kom veckan efter jag hade blivit gripen av polisen för häleri eller vad det nu kunde ha varit.
Föräldrarna förstod inte vad utanförskapet hade lett till. Mehdi fortsatte på den kriminella banan, som gjorde att han som 18-åring fick sitt första fängelsestraff.
– Vad tror ni det blev för effekt att hamna på Österåkersanstalten som 18-åring? Tror ni att jag fick någon behandling? Nej, det var äta eller ätas därinne. Jag var tvungen att visa upp mitt domstolsprotokoll – de ville se om jag hade golat eller inte. Jag kom in som en vilsen 18-åring och kom ut som en gängmedlem.
Det var en tuff miljö där barndomsvänner gick emot varandra för att klättra på stegen när någon annan hade fallit ifrån. De här killarna kom från trasiga och dysfunktionella hem, de sökte spänning och tillhörighet, men på grund av girighet så skedde den ena skjutningen efter den andra.
– Jag har förlorat 28 vänner. Många genom skjutningar, men också droger och rena överdoser. Många tar droger för att orka.
Jo, man gav vapnen till barnen. Det har blivit mycket värre för hur barnen utnyttjas idag.
Det råder också en tystnadskultur. Ingen vågar vittna.
»Den första som såg mig och mina behov var en gängledare«
Mehdi tycker att hårdare straff behövs i vissa avseenden, speciellt för vuxna, men man kan inte generellt bara prata om hårdare straff.
– Vi kan inte lägga alla resurser på de gängkriminella. Vi måste lägga mer vikt på det förebyggande arbetet. Det har blivit en prestigefråga i debatten att bara efterfråga hårdare straff. När straffet för att bära vapen höjdes, vad gjorde man då?
– Det är inte många som är beredda att ge upp sitt arbete, sina liv och lämna allt för att vittna. Vad kommer att hända när den dömde kommer ut? Vi har inget stabilt vittnesskydd i Sverige. Alla olösta mord skapar också en frustration. Gängledarna kan dessutom styra sitt område från fängelset. Sedan kommer de ut som kungar, säger Mehdi Adnan Mossa.
HAN VILL ATT politikerna ska prata med människor och inse värdet av att arbeta förebyggande för att skapa en trygg uppväxt för barn och ungdomar i utsatta områden.
– De är bra att vi stärker polisens resurser, men vi får inte spara in på socialtjäns-
ten. Forskning visar att förebyggande arbete med stöd till föräldrar och skolan ger de bästa resultaten. Då kan man inte skära ned på skolans resurser, stänga fritidsgårdar och låta socialtjänsten drunkna i administrativt arbete. Det är inte bara polisen som kan lösa det här problemet. Det är sant som man brukar säga att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn.
Föräldrar i utsatta områden har ofta 2-3 lågavlönade jobb. Många gånger har de ingen aning att barnen är otrygga när de rör sig ute i området.
NÄR MEHDI VAR 24 år fick han ett fängelsestraff på fyra år. Han undrar om vi kan gissa vad den 24-åriga Mehdi har kostat samhället, jämfört med den 12-åriga. – Om du vill påverka politiker så ska du prata ekonomi. Jag tog faktiskt hjälp att räkna på det och jag har kostat samhället 28 miljoner. Tänk om man hade satsat de pengarna på en skola istället. Det hade räddat många barn. Man måste jobba med det friska. Det är därför jag jobbar i skolan.
Om insatserna kommer in senare så finns det större motstånd från ungdomarna.
Det som gjorde att Medhdi kunde ändra på sig handlade främst om rädslan för att dö.
– År 2010 började de skjuta folk i benen. Sedan magen och sedan sköt de för att döda. Mellan 2011 till 2021 har det varit 360 dödsskjutningar i Sverige. Det har varit 2094 skottlossningar, 881 skottskadade och 432 sprängningar. En skottlossning kostar en miljon, en skottskada kostar samhället 20-30 miljoner. En
Mehdi föreläste under Socionomdagarna den 9-10 november.
»Jag kom in som en vilsen 18-åring och kom ut som en gängmedlem«
sprängning kan innebära två år hos psykolog på grund av PTSD.
Mehdis mamma var glad när han fick fängelse i fyra år som 24-åring.
– Hon sa ”Det räcker nu”, ”Nu kan jag sova gott om nätterna”. Jag började tänka på vad hon hade offrat för min skull och även min pappa. De ville att vi skulle få det bra i Sverige och så hamnar jag i kriminalitet och missbruk.
Den här gången var Mehdi mer mogen att ta konsekvenserna för sina handlingar och göra valet att förändra sitt liv. Han gick till psykolog, fick skuldsanering och utbildade sig i fängelset.
– Men jag ljög och sa att jag gick till sjukvårdsterapeuten när jag skulle till psykologen, säger Mehdi med ett skratt.
Samtidigt skedde en splittring i gänget. Några yngre tog över. Mehdi låg inte själv i konflikt med någon eller var skyldig någon pengar, så han kunde stiga av ganska obemärkt och ta tag i sitt liv när han kom ut.
– Det handlar om integrering. Jag fick min integrering genom min frus familj. Jag har pratat om det här med mina föräldrar. Föräldraansvaret är något man inte riktigt vågar prata om.
HAN TYCKER ATT det är viktigt att föra samtal och coacha föräldrarna.
– Alla problem grundar sig i hemmet. Ju tidigare vi kan nå familjerna desto bättre. Det räddar liv. Socialtjänsten måste ut och knacka dörr för att berätta hur de jobbar, vad de kan hjälpa till med, att de inte kommer och tar barnen ifrån dig. De måste informera om vilken hjälp man kan få. Min mamma hade ingen aning.
Det finns alltid några få som inte vill ha hjälp och Mehdi menar att det är deras barn som är mest benägna att hamna snett. Därför vill han ta bort frivilligheten när det gäller föräldrar som inte vill komma på samtal.
– Det blir också ofta en krock med svenska normer. Jag älskar mina föräldrar, men de hade inte förutsättningarna. Det ledde till frustration.
När väl en orosanmälan kommer och socialtjänsten kopplas in kan det redan ha gått för långt. Hög skolfrånvaro, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa. Det är svårare att vända ett negativt beteende och Mehdi tycker också att det saknas tydliga ramar i skolan och samhället.
– Det är mycket daltande; ”Vad känner du?”, ”Vad vill du?”. Hemma var det mer ordning, så föräldrarna hade svårt att förstå hur jag kunde uppföra mig dåligt i skolan när jag var så skötsam hemma.
Om vårdnadshavarna inkluderas genom föräldracoaching, socialtjänsten blir mer synlig och får mer resurser så de kan arbeta förebyggande, så tror Mehdi att det kan bli bättre för nästa generation.
– Två generationer har gått förlorade. 360 har skjutits till döds, många i tonåren. De är bara barn, de gängkriminella som verkar i de utsatta områdena och styr de med hjärnhand. Tar man dem åt sidan så gråter de, avslutar Mehdi Adnan Mossa. ●
Mehdi håller föreläsningar och skriver också en bok om sitt liv som släpps på Bonnier Forum. Läs mer på www.urdimman.com
Det sker en aktiv och medveten rekrytering av barn och ungdomar till de kriminella nätverken. I Storstadsområdena kan 20-25 procent av alla unga riskera att lockas, luras eller tvingas in i gängkriminalitet. Konflikter mellan territoriella kriminella nätverk har trappats upp och blivit mer dödliga de senaste åren. Enligt Maria Wallin, sociolog och analytiker, krävs mer kunskap och en ökad vilja att se problemen för att kunna få ett stopp på det dödliga våldet.
TEXT: JENNY FORS
Nästan dagligen sker skjutningar och andra våldsdåd kopplat till territoriella kriminella nätverk. De senaste åren har våldet eskalerat och det är inte bara de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö som är drabbade. Dessutom dras allt yngre barn och ungdomar in i de kriminella nätverken.
– Det handlar om grov organiserad brottslighet. Det handlar inte om ungdomar på glid. Det är viktigt att vi ökar kunskapen och tar problemen på allvar, säger
Maria Wallin, sociolog, analytiker och tidigare utvecklingsledare i Göteborgs stad.
Hon har också arbetat i flera år på Polismyndigheten som strategisk och operativ analytiker och talade om territoriella kriminella nätverk på Socionomdagarna den 9 november.
Maria Wallin har i samarbete med Tryggare Sverige tagit fram en lägesbild
över de utsatta områdena i Västsverige till ett trygghetsprojekt. Det är en rapport från Fastighetsägarna och Fastighetsakademin som syftar till att skapa socialt välmående bostadsområden.
– Kriminella gäng fungerar ungefär på lika sätt över hela landet. De är bundna till speciella områden som de känner en stark identitet kopplad till och har kontroll över. De har växt upp i området, de bor i området och de rekryterar i området.
Detta gör att vi ofta får se skottlossning mitt i bostadsområden eftersom de är där gängen håller till och det är deras försvarszon. Maria Wallin förklarar att gängen kan vara uppbyggda utifrån kompisgäng eller släktbaserade.
– Totalt kan det handla om flera hundra individer i olika länder som snabbt kan förflytta sig till Sverige om det skulle behövas.
Från 2008 till 2010 började gängen ta till grövre metoder. Till exempel att vid hämnd rikta in sig på familjemedlemmar om de inte kommer åt personen som de är i konflikt med. Det har också gått från skottlossning på långt håll till rena avrättningar på nära håll med skott i huvudet. Det kan också ske bestraffningar i gruppen. Man kan tvingas utföra eller bevittna tortyr.
– De som vistas i området är tvungna att följa de kriminella normer som råder där, gängen sätter agendan för vad som är normalt. Till exempel råder öppen drogförsäljning, stöldgodsförsäljning, hantering av vapen och organiserat snatteri, säger Maria Wallin.
DROGFÖRSÄLJNINGEN ÄR BASEN i verksamheten, en marknad som handlar om stora pengar. Men det är inte bara pengar som är drivkraften till det kriminella livet. Enligt Maria handlar det mer om social status och tillhörighet.
– Men man behöver ha i åtanke att de som dras in i kriminella gäng lever i rejäl utsatthet.
Hon har kartlagt att själva kärnan kan vara 5-10 personer i åldern 20-35 år. 2-3 har varit med från början. När någon försvinner ersätts den av någon ny, så det har ingen påverkan på strukturen.
Undergrupp 1 består av personer i 15till 20-årsåldern. Undergrupp 2 handlar om yngre barn, 10-14 år.
– Här kan det också finnas 7- till 8-åringar. Tyvärr går det hela tiden ned i åldrarna. För några år sedan var det ovanligt att se någon yngre än 10, men så är det inte längre. Det sker också tvångsrekryteringar. Vi har en hel del sådana ärenden med 16-17-åringar. De kommer att bli tvingade att döda eller bli dödade.
De yngsta, så kallade löpare, tar sig fram på cykel och får en mobil så de kan meddela om de ser någon okänd person i
området. De får också leverera paket. De äldre barnen och ungdomarna är säljare och soldater.
– Huvudaktörerna hanterar sällan vapen idag. De har springpojkar som levererar vapnet när det behövs, även narkotika. Så det är väldigt tungarbetat för polis och socialtjänst när kärnan i gängen är så pass osynliga. Skyddet/våldskapitalet består av ett antal män och ett antal vapen.
DE VILL GÄRNA locka till sig ledargestalter, för då får de även med sig personens kompisar.
– Vi ser även tjejer som rekryteras och rekrytering i finare områden. Något som ser ut som ett rån i en villa kan i själva verket vara en tvångsrekrytering.
Vanligast är dock att de som rekryteras har erfarenhet från våld i hemmet eller socioekonomisk utsatthet. Ofta har de någon form av psykisk ohälsa, PTSD eller NPF.
– Det är en stor poäng för socialtjänsten och polisen att jobba ihop. Då kan vi ge stöd direkt vid ingripanden. Många vill inget annat än lämna kriminaliteten. Det händer att vi får flytta hela familjer för att de lever under hot, säger Maria Wallin.
Polisen har sin kartläggning över utsatta områdena, men det saknas kunskap i kommunerna.
– Polisen har en tydlig roll, men deras lista säger ingenting om hur det är att vara förälder eller fältare i ett utsatt område. Socialtjänsten vet inte hur de ska agera. Hela vårt system bygger på en verklighetsbild som inte finns. De utsatta områdena är inte bara en kriminell arena, det är en arbetsmiljö för våra fältare och hem för familjerna. Socialtjänsten skulle behöva ett hot- och riskbedömningsverktyg som används strukturerat.
MÅNGA FÖRÄLDRAR ÄR inte medvetna om att deras barn är indragna i kriminella kretsar. Det kan vara svårt att ta till sig det och
också upplysa föräldrarna att de inte kan lämna sina barn ensamma ute på gården. Det är inte en säker plats.
Maria Wallin tycker att politikerna måste ta ansvar för situationen.
– Vi måste erkänna att problemet finns. När det skedde en sprängning i centrala Göteborg i somras fick det stor uppmärksamhet. Ingen verkade tänka på att då hade det redan skett ungefär hundra sprängningar i Sverige det första halvåret 2021. De utsatta områdena och övriga samhället är inte som två olika planeter, de är som två olika universum.
Det kan vara svårt att ta in att de här otrygga platserna är människors hem och barns lekplats i dagens Sverige. Vi som inte har sett skjutningarna med våra egna
»De kommer att bli tvingade att döda eller bli dödade«
en utmaning för socialtjänsten att få en bra kontakt med föräldrarna.
– Ofta finns det en stor skam kopplat till att ens barn kan vara kriminell. För att hitta ett sätt att nå föräldrarna kan man till exempel uttrycka en oro för att barnet ska bli indragen i kriminalitet. Vi behöver
ögon har svårt att förstå att det här händer, vi skapar en distans.
– Det här berör oss, våra barn. Vem ska annars slåss för dem? Jag är besviken på politiken. De här problemen försvinner inte av sig själv. Dödandet måste få ett slut, avslutar Maria Wallin. ●
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Cedervillan Gruppboende
för dig med autism och psykisk ohälsa
Ledig plats från mars!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
Vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten och tar emot våldsutsatta kvinnor från 21 år som lever under hot eller med stalkers. Vi arbetar även med hedersrelaterat våld mot kvinnor.
Hos oss är både barn och djur välkomna och vi hämtar inom 24h.
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
Kontakta oss på 020-66 20 20 eller placeringsforfragan@nytida.se.
Liten hjälpinsats kan ge stor effekt för barnen
Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling. Men det räcker med väldigt små förändringar för att barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå. Det visar nya studier från Uppsala universitet.
– Om man förbättrar mammornas hälsa med fyra procent, vinner barnen ett helt år i sin kognitiva utveckling, rent statistiskt. Det går alltså att med små medel göra ganska mycket för att stärka nästa generation, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreståndare för Uppsala barn- och babylab, som har lett studierna.
Enskilda förutsättningar runt mamman kan förvärra situationen. Om hon är lågutbildad, har lågt socialt stöd, känner sig diskriminerad och har sjunkit i social status blir effekten på barnets utveckling mycket större. Men det finns också tydliga insatser som samhället kan göra för att förbättra mammornas situation och mående: Att få stöd av sin partner, att ha en stor familj eller ett stort socialt nätverk, att samhället sluter upp och stöttar mamman.
Så ska grannar agera vid våld i nära relationer
Varje år dödas runt tjugo personer i Sverige av sin nuvarande eller tidigare partner, och drygt 200 000 barn växer upp med våld i hemmet. Nu utbildar Bostäder i Borås sina hyresgäster i huskurage.
Det handlar om att ringa polisen, knacka på för att avbryta eller anmäla till socialen om man misstänker att ett barn far illa. Målet är att bidra till ökad trygghet för hyresgästerna och göra skillnad, till och med rädda liv.
– I ett samhälle med att allt hårdare klimat blir det också allt viktigare att vi vågar bry oss och visa varandra omtanke, säger Genc Avdiu, utvecklingsledare på Bostäder i Borås. Allt för ofta hör vi i efterhand om grannar som sett, hört och anat, men inte vetat vad de skulle göra. Att ringa polisen, knacka på eller anmäla till socialtjänsten är handlingar som kan rädda liv.
Nadim Ghazale flydde från kriget i Libanon till Sverige. Trettio år senare är han polisen som kämpar för Sverige, mot grov brottslighet och rasism. Han var värd för Sommar i P1 2021 och är nu aktuell med sin berättelse i bokform.
”Det har varit helande för mig och min familj att göra den här boken. Det var som om historien äntligen kom ikapp oss, och genom att prata om det som vi hållit inom oss själva har vi kunnat läka”, säger Nadim Ghazale.
Om Sommarpratet var en sammanfattning kommer nu hela berättelsen om Nadim Ghazales liv, som tar sin början i Libanon. Ett land som han tvingas lämna som sjuåring på grund av kriget.
Det här är Nadim Ghazales egen berättelse om flykten, skulden, ilskan och kärleken. Om alla gånger han fått frågan om han säljer knark på väg mellan centralstationen och svt-huset, om varför han inte får hyra stuga på västkusten och om slumpen som gjorde honom till polis. Yrket som höll på att kosta honom livet.
Men mest av allt är det här en bok om att bygga från noll och om det magiska ordet ”välkommen”.
”Jag är så glad och stolt över att vi ger ut den här boken som diskuterar vår tids stora ödesfrågor som integration och ökade klassklyftor. Nadim och den resa han och hans familj har gjort är ett bland många exempel på att det går att ta sig från utsatthet och in i det svenska samhället, men han berättar också om det pris han fått betala – och vad
vi andra faktiskt kan göra för att underlätta”, säger Åsa Lindström, förläggare på Bokförlaget Forum.
Min väg från flykting till hela Sveriges polis är skriven tillsammans med journalisten Sara Nygren, som också producerat Nadim Ghazales Sommar i P1 2021.
”Jag är djupt imponerad av Nadim Ghazales mod. Att skriva en bok tillsammans med honom har varit ett drömuppdrag”, säger Sara Nygren.
Elever med arbetslösa vårdnadshavare löper störst risk att själva bli utan jobb senare i livet. Det visar en ny rapport från Malmö universitet och Malmö stad som har kartlagt ungas väg till jobb.
– Den data vi haft tillgång till har gjort det möjligt att få en unik inblick i ungas förutsättningar att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, säger Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning, som sammanställt rapporten. Det är en databas med re-
gisterdata från SCB som möjliggjort uppföljningarna av sjätte- och niondeklassare i Malmö. Resultaten visar tydligt att gymnasieutbildning är en grundläggande förutsättning för att senare få ett jobb. Socioekonomisk bakgrund var avgörande för både utbildning och framtida sysselsättning.
– Föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättningsstatus är de enskilt viktigaste faktorerna för barnens framtida skol- och yrkesframgång. Om vårdnadshavare hade försörj-
ningsstöd ökade risken dramatiskt för att eleven själv skulle uppbära det senare i livet, säger Jonas Olofsson och fortsätter:
– Att ha lågutbildade föräldrar minskar sannolikheten påtagligt för att påbörja högre utbildning, men när studenten väl tagit klivet in i högskolevärlden har föräldrarnas utbildningsnivå ingen betydelse för studieresultaten. Och rapporten visar att Malmö universitetet lyckas väl med sin ambition om att rekrytera studenter från studieovana hem.
Delaktighet
Trygghet
Kunskap
Kommunikation
DenBro - Boende för barn och för vuxna!
På våra LSS-boende har vi plats för barn och vuxna som är berättigade stöd enligt LSS och utifrån samtliga personkretstillhörigheter.
LSS 9:8 – Boende för barn och unga
Vi har tre små boende för barn och unga, i åldrarna 10-21 år. Två av våra boende finns i Växjö stad och ett boende ligger i en by, tre mil söder om Växjö. På våra barnboenden har vi olika målgrupper och inriktningar, utifrån åldersgrupp och behov. Vi skräddarsyr det individuella stödet för både boende och skolgång. Äldre ungdomar har en given plats på vår resursskola, där ungdomarna undervisas enligt läroplanen för gymnasiet. Yngre barn får gå i någon av våra samarbetsskolor.
LSS 9:9 – Boende för vuxna
De vuxna som kommer till oss har möjlighet att bo i lugn bymiljö, nära naturen och i egen lägenhet, av typen satellitbostad. I samma område som lägenheten är belägen finns gemensamhetslokal, där möjlighet till sysselsättning och umgänge finns.
På DenBro jobbar vi hårt för att var och en av de som bor hos oss ska känna delaktighet, trivsel och meningsfullhet. Tillsammans med brukaren skriver vi genomförandeplaner, planer som är rimliga, tydliga och möjliga att nå. Det är viktigt för oss att varje människa ska få lyckas, nå sina mål och känna hanterbarhet i livet.
Läs mer om oss på www.denbroomsorg.se eller på Facebook: facebook.com/denbroomsorg. Kontakta oss gärna via info@denbroomsorg.se eller på telefon 0733-90 88 86.
Lyckligare liv genom KBT
Psykologen Siri Helle har skrivit en bok där hon samlar de bästa råden från KBT för att vända svåra känslor som prestationsångest, motivationsbrist och nedstämdhet, till styrka och glädje. Boken Känslofällan hjälper dig ta makten över dina tankar, känslor och beteende.
– Känslofällan är när du agerar på dina känslor för att det känns rätt i stunden, trots att det bara förvärrar problemet på sikt. I boken lär jag ut beteendeprincipen och listar konkreta saker du kan göra redan idag för att ta makten över ditt mående och för att uppnå en minskad oro och stress samt få mer glädje i livet.
Den goda nyheten är att decennier av psykologisk forskning visar att det går att ”hacka” systemet kring känslofällan. Du kan omprogrammera dig själv med hjälp av en psykologisk metod som du redan borde ha fått lära dig.
samtal till Bris om allvarlig psykisk ohälsa
Ovanligt många samtal till Bris under jullovet har handlat om psykisk ohälsa som ätstörningsproblematik, självdestruktivitet och om tankar kring självmord. Samtal från barn om ätstörningar ökade med 137 procent jämfört med förra jullovet, samtal om självdestruktivitet med 106 procent och samtal om självmord med 84 procent.
– Med dygnet-runt-öppet räknade Bris med att kunna besvara fler samtal från barn än tidigare jullov. Vi vet också att det som är jobbigt på dagen kan kännas ännu svårare för barn mot kvällen och natten när distraktionerna försvinner och ensamheten blir påtaglig. Samtidigt är det oroande att så pass många samtal har handlat om allvarlig psykiska ohälsa det här jullovet, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
Ungefär hälften av samtalen till Bris under det gångna lovet har handlat om psykisk ohälsa. Andra vanliga samtalsämnen har varit familjekonflikter, bråk och utsatthet för våld, övergrepp och kränkningar.
Den 21 januari 2002 sköts Fadime Şahindal till döds av sin egen far. Hon blev en symbol för kampen mot hedersvåld i Sverige. En ny dokumentär ”Arvet efter Fadime” belyser vad som har hänt på 20 år.
Det har nu gått 20 år sedan Fadime sköts till döds av sin far med två skott i familjens hem i Uppsala. Det uppmärksammade SVT med dokumentären ”Arvet efter Fadime – om hedersproblematik i Sverige”, som även kan ses på SVT Play. – Det här är en film om de som jobbar med hedersfrågan. Jag vill sprida deras kunskap för att vi ska förstå detta komplexa problem, och tillsammans hjälpas åt för att förändra situationen för de flickor och pojkar som idag lever med en hedersnorm, säger filmens regissör Nisti Stêrk.
Två månader innan hon mördades talade Fadime Şahindal i riksdagen vid ett seminarium om våld mot kvinnor. Där berättar hon om hur det är att leva under hedersförtryck. Hur hon hotas till livet efter att hon förälskat sig i
en svensk man. När hon talar blir det dödstyst i riksdagen. För många åhörare är det ett uppvaknande.
Fadimes tal går att hitta på föreningen Glöm aldrig Pela och Fadimes hemsida, gapf.se. Men hedersfrågan är både komplex och kontroversiell. Debatten kommer att handla om huruvida hedersbrott är ett patriarkalt eller ett kulturellt uttryck. Någon genomgående analys av problemet, eller vad man ska göra åt det, når man inte. Idag ser flera av
de politiker som var engagerade i frågan tillbaka med ånger. De menar att mer borde ha gjorts, inte bara för Fadime Şahindal utan för alla flickor som lever under hedersförtryck. Men arbetet fortsätter.
Lex Fadime är namnet på en straffskärpning för brott som begås med hedersmotiv. Det kan ge en skärpning av straffet på 1-6 års fängelse och väntas träda i kraft 1 juni 2022.
Den 23 januari hölls det årliga eventet Fadime-galan på Berns i Stockholm.
Regionalt stödcentrum heder ska ge stöd till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt yrkesverksamma som jobbar med hedersproblematik. Göteborgs Stad samordnar arbetet mellan elva kommuner inom Göteborgsregionen samt Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen.
Den 17 januari öppnade Regionalt stödcentrum heder i Göteborg. Det är en förstärkning och utvidgning av det pågående arbetet som redan finns i Göteborg kring hedersproblematik.
”Syftet är att öka tillgängligheten till stödinsatser och
uppmärksamma behov av skydd för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgsregionens kommuner”, säger Marie Larsson, avdelningschef stadsövergripande uppdrag barn, familj och trygghet, socialförvaltningen Centrum, i ett pressmeddelande.
Hedersrelaterat våld och förtryck är ett brott som framför allt begås mot barn och unga. Ofta rör det sig om personer som är begränsade i sin vardag, utsätts för olika former av våld, riskerar att giftas bort eller könsstympas.
”Man kan rådgöra med oss
vid misstanke om att någon kan vara utsatt, bolla tankar eller få konkreta råd kring hur man kan stötta och skydda den som är utsatt. Vi vill att du som arbetar med personer som kan vara utsatta för hedersvåld ska känna dig trygg i hur du ska agera”, säger Christine Lidström i pressmeddelandet från Göteborgs Stad. Hon är samordnare för Regionalt stödcentrum heder.
Den som är utsatt kan vara anonym och de som jobbar har tystnadsplikt. Det är kostnadsfritt att besöka Regionalt stödcentrum heder och tolk kan bokas vid behov.
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
Mörtsjönäs HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
Nyköpings kommun
www.riande.se 070-493 49 08
Söker ni fler trygga vuxna?
Att hitta familjehem är inte enkelt därför grundade vi Familjehemsbanken 2009.
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
Här hittar ni hundratals familjer, med eller utan konsulentstöd.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
Kontakta oss:
0157-60 600
www.mebybehandlingshem.se
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi som grundat Familjehemsbanken heter Anne och Andreas Aronsson och är själva familjehem från början.
Vi vet hur viktigt och svårt det är att hitta familjer som kan tänka sig att öppna sitt hem.
Hos oss hittar ni fler uppdragstagare lite lättare. Välkomna att kontakta oss!
www.familjehemsbanken.se 0585-200 57
kontakt@familjehemsbanken.se
Har du koll på normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen?
För att förstå våld i nära relationer och vilka reaktioner det kan ge hos den utsatta behövs kunskap och förståelse för det sammanhang som övergreppen begås inom. Anna Dahlöf, verksamhetschef på Ayanna Home, tycker att det saknas kompetenser inom våld; som våldets normaliseringsprocess och våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser.
Våld i nära relationer och framför allt vad som gör att kvinnan (för till största del är det en kvinna) reagerar som hon gör på våldet kan ibland vara svårt att förstå. Varför tolererar kvinnan allt värre kränkningar och övergrepp med tiden?
SOCIOLOGIPROFESSORN EVA LUNDGREN har utarbetat en teoretisk modell som gör det lättare att förstå vad som händer i en misshandelsrelation. Teorin kallas normaliseringsprocessen och handlar om kvinnans försök att anpassa sig efter mannens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av henne.
Anna Dahlöf, verksamhetschef på Ayanna Home, skriver i sin gästkrönika det här numret att det behövs ökad kompetens om de olika processerna och reak-
tionerna som kvinnan går igenom för att hon ska kunna få rätt skydd och stöd från Socialtjänsten.
– Ofta finns en för smal personalkompetens hos socialsekreterarna. En dynamisk personalgrupp skulle fungera bättre där psykolog, traumaterapeut, expertis inom våld med flera samarbetar. Enbart socionomer ska inte sitta med självbestämmanderätt i så svåra fall som våld i nära relation. Det är livsavgörande beslut som tas, säger hon.
NORMALISERINGSPROCESSEN KAN DELAS in i tre faser:
Fas 1: Kontroll
Förövaren börjar kontrollera, kanske genom att kritisera under förespeglingen att hen bara vill sin partners bästa, förövaren ger små ”tips” hur partnern ska sköta sitt liv, har synpunkter på vilka partnern pratar med och hur hen klär sig, förövaren är kanske överdrivet hjälpsam med olika saker och kanske skjutsar partnern till och från olika aktiviteter och till och från jobbet. Allt detta kan i början verka som omtänksamhet, kärlek, ”gullig” svartsjuka och ett uttryck för hur begåvad och bra förövaren själv är. Förövaren kanske inte vill umgås med partnerns vänner av olika skäl och försvårar för partnern att träffa sina nära och kära. Paret kan alltmer umgås med förövarens släkt och vänner, medan partnern tappar sitt eget sociala liv.
Så trappas våldet upp. Om förövaren inte är fysiskt våldsam kan det verbala våldet vid det här laget bli grövre i form av ständig kritik, crazymaking (verbal misshandel), ignorerande i syfte att bestraffa o s v. Det kan också bli så att förövaren slår sin partner för första gången. Detta kan ha föregåtts av knuffar, puttar eller vandalisering av möbler och föremål, som ju också räknas till fysiskt våld. Nu har förövaren på olika sätt tagit kontroll över och skaffat sig makt över sin partner.
Fas 2: Isolering
Under fas två i normaliseringsprocessen börjar gränserna flyttas fram och suddas ut inom förhållandet. Sådant som inte skulle varit möjligt i början av förhållandet börjar nu upplevas som normalt. Att förövaren slår partnern, eller att hen ständigt kritiserar partnerns vikt och klädsel är saker som skulle ha varit omöjligt för förövaren att göra i början av förhållandet. Partnern hade förmodligen lämnat förövaren om hen betett sig illa alldeles i början av relationen. Nu har gränserna för vad som är okej flyttats. Offret anpassar
sig eftersom våldet introducerats så pass långsamt i relationen. Offret anpassar sig även för att undvika att bli utsatt för mer våld, och fokus kan handla om att överleva och undvika det som sker, så gott det går. Nu har offret övertagit förövarens negativa bild av hen och gjort den till sin sanning.
Fas 3: Växling mellan värme och våld Även i en våldsam relation finns det stunder som är bra. Förövaren utnyttjar det och kontrollerar sin partner genom att växelvis vara varm och kärleksfull och våldsam och hotfull. När förövaren växlar mellan värme och kärlek och våld och hot skapas förvirring hos partnern. Det är ett effektivt sätt att hålla kvar någon i en relation. I tron att bråken bara är en tillfällig svacka och att partnerns beteende beror på att hen har det svårt just nu och att det nog blir bättre snart. Det är också vanligt att förövaren lägger över ansvaret för våldet på offret genom att säga att det är hens fel att förövaren behöver slå, att förövaren egentligen inte vill slå men att partnerns beteende tvingar fram det.
Till slut är våldet en stor del av förhållandet och vardagen. Gränserna har flyttats och suddats ut. Offret vet inte längre vad som är acceptabelt eller oacceptabelt inom ett kärleksförhållande. Våld är en självklar del inom relationen, och våldet har blivit grövre i takt med att det har normaliserats.
NORMALISERINGSPROCESSENS GRADVISA utplåning av kvinnans självkänsla och identitet är ett resultat av både kvinnans och mannens strategier. För mannens del är en viktig effekt av misshandeln att han uppnår kontroll. Dels en kortsiktig kontroll som utövas via själva våldshändelserna, dels den mer långsiktiga kontrollen som består av kontinuerlig hjärntvätt.
Våldet behöver till slut inte ens utövas, utan det räcker att både kvinnan och mannen vet att om hon inte fogar sig så kan han ta till våld och skapa fysisk smärta, rentav döda henne. Det kan kallas för latent våld.
Även om kvinnan har normaliserat våldet är det inget hon trivs med. För att stå ut kan människor normalisera även det som de vet är skadligt. Det är viktigt att komma ihåg att alla kvinnor hittar strategier för att klara av vardagen, som i ett utifrånperspektiv kan vara svåra att förstå, men som för kvinnan utgör val och bedömningar utifrån det snäva handlingsutrymme hon har kvar. För kvinnan handlar normaliseringsprocessen om överlevnads- och anpassningsstrategier.
Det kan börja med försiktig kritik som han hävdar handla om välmening, för att sedan övergå till ständig kritik och hånfulla kommentarer.
Intervjuer med personer som har lämnat en våldsam relation har även visat att de ofta känner skam och skuld för att de inte har brutit upp från relationen tidigare. Detta kan försvåra uppbrottet och kopplas inom forskningen till föreställningar om hur man ”bör” agera i ett jämställt samhälle som Sverige.
Våldsutsattas medvetenhet om våldets negativa konsekvenser för dem själva och för närstående kommer ofta gradvis. Uppbrottet sker vanligen efter ett särskilt allvarligt misshandelstillfälle och föregås ofta av ett flertal tillfälliga uppbrott.
Allt eftersom de negativa aspekterna framträder bryts de emotionella banden ned. Den våldsutsatta kan i stället drabbas av likgiltighet inför förövaren och en känsla av att det är omöjligt att få våldet att upphöra.
Forskning har visat att en viktig del i uppbrottsprocessen är att den våldsutsatta inser att ansvaret för våldet ligger hos förövaren och inte hos offret. Specifika omständigheter, till exempel att kvinnan fruktar för sitt liv eller att ett barns eller någon annan närståendes säkerhet står på spel, kan leda till insikter som kan påskynda processen.
Uppbrottsprocessen består av tre delprocesser; att bryta upp, att bli fri samt att förstå våldet
Det fysiska uppbrottet handlar om att bryta upp och då offret bestämmer sig för att fysiskt lämna förövaren. Att göra sig fri känslomässigt innebär att det emotionella bandet bryts. Att förstå och definiera våldet i relationen innebär att offret kan inse att denne varit misshandlad. Det är inte alltid dessa processer kommer i ovan nämnda ordning. Processerna kan ske parallellt och det är även vanligt att de överlappar varandra.
Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att bemöta en våldsutsatt person med förståelse och respekt. En längre tids misshandel kan ge upphov till starka känslor av skuld och skam som behöver bearbetas för att kvinnan ska återfå sin självkänsla och kontrollen över sitt liv. Socialtjänstens insatser kan då ske i form av stödsamtal.
En av de mest kända och spridda beskrivningarna om våld i nära relationer är det så makt- och kontrollhjulet. Hjulet illustrerar hur fysiskt och sexuellt våld är en del av en större helhet och inte isole-
rade handlingar eller tillfälliga utbrott av besvikelse och liknande. Det fysiska och sexuella våldet ingår i ett mönster av dominans och förtryck där förövaren skaffar sig makt genom tvång och hot, genom att skrämma, såra sin partners känslor, isolering från vänner och familj, förneka och förminska allvaret i våldet, använda barnen, kontrollera pengar och ekonomi samt inte minst genom föreställningar om vad en kvinna respektive man är och bör vara. ●
Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott.
NCK, Nationellt centrum för kvinnorfrid, har samlat ämnesguider om våld i nära relationer; som våldets uttryck och mekanismer, grov kvinnofridskränkning och uppbrottsprocessen.
Läs mer på nck.uu.se
Skyddat boende och utslussningslägenheter i Skåne
Specialistkompetens inom våld i nära relationer och hedersrelaterat våld
Vi pratar svenska, arabiska, rumänska, danska och engelska.
www.kvinnojourenoresund.se
040-12 55 86 | info@kvinnojourenoresund.se
Skräddarsytt skyddsboende i lägenhet eller villa.
Mobilt kompetensteam inom: skydd trauma beroende hot och våld psykisk ohälsa våldsutsatthet
Lepiduscare.se 010-7079600 info@lepiduscare
Det är en rättighet att ha ett liv fritt från våld!
Vi arbetar utifrån Socialstyrelsens föreskrifter samt ur ett förstärkt barnrättsperspektiv.
”MinVäg” är ett skyddat boende i kollektiv eller egen lägenhet där vi bland annat erbjuder:
Transporthjälp
Stöd och samtal
Hjälp med myndighetskontakter
Riskbedömning
Personal dygnet runt
Hjälp även efter boendetiden Aktiviteter
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
•
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
•
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Vi finns här hela vägen! 0729-018 673 www.glomossinte.se
Hunden får inte bli ett maktmedel för våld i nära relation
VOOV är en ideell förening som tar hand om husdjuren till de människor som tvingas fly från en våldsförövare och hitta ett skyddat boende.
– Vi tar hand om allt från fåglar, marsvin, hundar och katter till hästar, berättar Margite Nordenstam som är ordförande för VOOV Stockholm.
Föreningen VOOV (Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta) startades 2008 av en veterinärstuderande i Uppsala, som hade kommit i kontakt med en familj där det fanns våld och husdjur inblandade. Sedan växte det upp lokalföreningar runtom i landet, som i Stockholm året efter. Men av olika anledningar lades föreningen i träda, för att starta upp igen 2017.
– Vi har ett nära samarbete med landets kvinnojourer, socialkontor, polisen och andra ideella föreningar, som till ex-
empel Alla kvinnors hus, Hundstallet, Kattstallet och Stadsmissionen, berättar Margite Nordenstam.
FÖR TILLFÄLLET FINNS det 20 utvalda jourfamiljer som står redo att ta emot djur som till exempel hundar, katter, kaniner, marsvin och fåglar. Det finns även möjlighet att ta emot hästar.
– Vi har som krav att jourfamiljerna ska ha djurvana och att de inte har något i belastningsregistret, Länsstyrelsen eller
Jordbruksverket, som till exempel tidigare misskötsel av djur och därmed djurförbud, berättar hon.
Innan djuret placeras får jourfamiljen genomgå en utbildning. Bland annat går man igenom olika typer av våld som kan förekomma i ett hem, hur människor kan bete sig i våldsutsatta situationer och hur djurs beteende kan påverkas av våld.
– Det är väldigt viktigt att till exempel se hur hundar beter sig; en del är svårt traumatiserade och vågar inte ens gå ut.
Vi kommer bland annat att få hjälp av Anders och Johanna Bagge som driver Hunden i centrum, då de bistår med kurser och utbildningar, berättar Margite.
ATT TA EMOT djur är ett stort åtagande och man bör som familj ta reda på om man klarar av det som krävs. I genomsnitt stannar ett djur tre till sex månader i en jourfamilj.
– Hur lång tid som djuret behöver ett hem beror på hur lång tid det tar för den utsatta personen att hitta ut ur den våldsamma relationen och hur lång tid det tar innan han eller hon hittar ett eget boende och en stabilare tillvaro, säger hon.
När ett djur ska placeras ut till ett jourhem påbörjas ett säkerhetsarbete, för att säkra djurets välmående.
– Det skapas ganska långa säkerhetskedjor när till exempel en kvinnojour ringer och säger att det finns djur som ska tas om hand. Djuren får alltid börja med ett veterinärbesök för att se över djurets hälsa och till exempel vaccineringar. Vi har för tillfället ett samarbete med fem veterinärkliniker som kostnadsfritt tar emot husdjur för besiktning. Vi är väl medvetna om att den som utövar våld kan ge sig tusan på att hitta kvinnan, barn och husdjur, så vi har vattentäta skott hela vägen, berättar hon.
AV SÄKERHETSSKÄL ÄR det endast den person inom VOOV som ansvarar för överlämningen som har kännedom om både var djuret befinner sig och vem ägaren är.
– De personer som är offentliga företrädare inom föreningen och personer som arbetar på överlämningsplatsen har ingen information om detta, säger hon.
Det är också viktigt att den utsatta, som skiljs från sitt älskade husdjur får regelbunden information om djurets mående. – För många kanske en hund har varit den enda tryggheten tidigare, och det finns även de som inte lämnar relationen, hur våldsam och destruktiv den än är, för att de inte vill skiljas från sin hund, menar hon.
Om ett djur behöver en snabb placering, kanske mitt i natten, finns andra aktörer som ställer upp med hjälp.
– Det är inte alltid en jourfamilj är tillgänglig vissa tider på dygnet. Då har vi hjälp av djurambulansen som hämtar djuret och både Hundstallet och Kattstallet ställer upp på tillfälliga placeringar med kort varsel. Och våra djur försäkras av Sveland, som är en av våra sponsorer, under tiden de är i ett jourhem.
BEHOVET AV SKYDDAT boende för djur har ökat de senaste åren, särskilt under pandemin då även våld i hemmet och i nära relationer ökat.
– Människor har gått hemma och slitit på varandra mer än någonsin och många har blivit arbetslösa under den här tiden. Vi får många förfrågningar men det dröjer ofta ganska länge innan personen går hela vägen och lämnar en våldsam relation. Kanske efter femte, sjätte samtalet blir flykten av, säger hon.
»För många kanske en hund har varit den enda tryggheten tidigare«
VOOV har även kontakt med mansjourer, eftersom det även finns män som råkar ut för våld i nära relation. Arbetet fortsätter med att ta kontakt med ännu fler samarbetspartners, då behovet är stort.
– Vi ska kontakta fler kvinnojourer och socialkontor och visa att vi finns. Vi har startat upp ett samarbete med polisen som heter IGOR, ett samarbetsprojekt mellan polis och socialkontor i Stockholm, berättar hon.
ALLA SOM JOBBAR inom VOOV gör det som volontärer, helt utan lön. Att samla in pengar till verksamheten är ett ständigt pågående arbete. Margite är pensionär och är tillgänglig på dagarna. I Stockholm arbetar ett fyrtiotal personer med förbundet.
– Vi ska börja med insamlingar och söker sponsorer hela tiden. Vi har lagt ut informationsfoldrar på olika platser, som akutmottagningar och hos polisen.
Den största utmaningen är att så många som möjligt känner till oss och vet att det finns hjälp att få om man har husdjur, som kommer att behöva placeras vid behov. Och att att få in fler jourfamiljer för framtida uppdrag.
– Vi måste bli mer kända helt enkelt, säger Margite. ●
Vill du ge ett bidrag?
Swisch: 1232263655.
Bankgiro: 5266-1477.
Alla gåvor går oavkortat till verksamheten VOOV Stockholm.
SKYDDAT BOENDE
MED BARNRÄTTSPERSPEKTIV
OASEN HVB
KVINNOR I BEROENDE
010-280 48 50
placering@linkopingsstadsmission.se
Skyddade boenden Stödboenden
Kollektivt SKYDDAT BOENDE för kvinnor och barn utsatta för våld i nära relation.
Stödsamtal
Stöd i myndighetskontakter
Praktisk vägledning
Stöd i bostadssökande
Föreläsningar till professionella
info@kvinnojourenmalva.se I 0157-120 10 www.kvinnojourenmalva.se Malva
Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!
070-108 15 15 info@hemstadenab.se
hemstadenab.se
Solsunda är ett hem för vård och boende för vuxna med psykisk ohälsa. Du hittar oss en knapp mil öster om Stockholm i riktning mot Värmdö. Vår filosofi bygger på respekt, värdighet och egna val.
Tack vare våra tre legitimerade arbetsterapeuter kan vi erbjuda noggrant utförda ADL-utredningar, något som vi är extra stolta över.
Välkommen att höra av dig till Christoffer Ehn, ansvarig för placeringar hos oss. Telefon: 08 – 557 725 10, E-post: christoffer.ehn@solsunda.se På vår webbplats solsunda.se hittar du utförlig information om hur vi arbetar och hur det är att bo på Solsunda.
Besöks- och postadress: Solsunda HVB-hem, Solsundavägen 14, 131 46 Nacka
Gryningsljus är ett kollektivt skyddat boende för kvinnor och barn som upplevt våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Säkerhetssamtal
Säkerhetsbedömningar
Eget Säkerhetstänk
Personal dygnet runt
Stöd i vardagen
Våldsförståelse Normalisering/uppbrottsprocess
Barnsamtal
Husdjur
Träningslägenheter
Kontakt: info@gryningsljus.se www.gryningsljus.se
Placeringsansvarig: Cina Eng 0708-141001 cina@gryningsljus.se
Majoriteten av de vuxna som dödats eller utsatts för försök till dödligt våld är kvinnor. Foto: Getty Images
Socialstyrelsen har utrett 75 ärenden där barn och vuxna avlidit till följd av brott. Utredningen pekar på ett 30-tal brister i samhällets insatser. Både brottsoffer och gärningspersoner har haft kontakt med olika samhällsaktörer, men fick aldrig det stöd som behövdes.
– Mycket mer kan och måste göras för att förebygga våld mot barn och våld i nära relationer, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen ska genomföra utredningar av vissa fall när exempelvis ett barn har blivit grovt misshandlat av en närstående eller har dödats eller när en vuxen person har dödats av en närstående. Rapporten från Socialstyrelsen presenterar rör 83 brottsoffer; 26 barn och 57 vuxna från åren 2018 till 2021.
I utredningarna identifierades ett 30tal brister i samhällets insatser. Till exempel att socialtjänsten inte alltid inleder utredningar om barn trots allvarliga problem som kan föranleda åtgärder eller att man inte följer upp ett barns situation efter avslutad utredning. Likaså att varken hälso- och sjukvården eller socialtjänsten frågar om våldsutsatthet, trots att en person kan ha berättat om en konfliktfylld relation eller om att partnern var aggressiv.
Brister hos socialtjänsten i ärenden som rör barn:
• Inleder inte alltid utredning trots allvarliga problem som kan föranleda åtgärd från nämnden.
• Omedelbara skyddsbedömningar görs
inte alltid vid anmälan som rör barn och unga.
• I utredningar saknas ofta tydliga frågeställningar, bedömningar och analys.
• Avslutar i flera fall utredning utan beslut om insats, trots behov av stöd.
• Följer inte upp barnets situation efter avslutad utredning.
• Det saknas differentierade insatser anpassade till barnets behov av stöd.
Brister hos socialtjänsten i ärenden som rör vuxna:
• Våldsutövande mot närstående uppmärksammas sällan.
• Frågar inte om våldsutsatthet.
• Riskbedömningar saknas ofta i mötet med våldsutsatta.
• Brist på säkerhetsplanering till skydd för våldsutsatta.
• Ger inte våldsutsatta hjälp att ordna stadigvarande bostad.
• Brist på uppföljning av våldsutsattas situation.
• Sociala nätverket involveras inte för att stärka stödet.
– Alla människor har rätt till ett tryggt liv utan våld. Det är viktigt att samhället gör sitt yttersta för att förhindra att dessa
brott sker, konstaterar Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen.
När barn dödats är det i de flesta fall en förälder som begår brottet men det finns också barn som dödats av ett annat jämnårigt barn eller någon annan vuxen. Majoriteten av de vuxna som dödats eller utsatts för försök till dödligt våld är kvinnor. Oftast är en manlig partner eller tidigare partner gärningsperson, men det finns även män som dödats av en kvinnlig partner och fall där en person dödats av exempelvis sitt vuxna barn eller någon annan släkting.
– I de flesta fall där en förälder hade dödat ett barn fanns en oro hos exempelvis hälso- och sjukvården för familjens situation, ofta på grund av psykisk ohälsa hos föräldern, säger Moa Mannheimer. Socialstyrelsens utredningar visar att många av brottsoffren och gärningspersonerna hade haft omfattande kontakter med olika samhällsaktörer, ofta kort tid före de aktuella brotten. Bland de vuxna hade 57 brottsoffer och 55 gärningspersoner haft kontakt med samhällsaktörer, som socialtjänst, Polisen och sjukvården.
Myndighetens förslag till åtgärder sammanfattas i fyra utvecklingsområden och handlar bland annat om att se till att de lagar och stödmaterial som finns följs men även att metoder behöver utvecklas samt att samverkan mellan olika myndigheter förbättras.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Den 2 december höll SSIL årets sista utbildningsdag i Göteborg. Stort tack till alla föreläsare, utställare och besökare som har gjort dessa dagar till en värdefull källa för kunskap och nätverkande. Hoppas vi ses snart igen!
TEXT: JENNY FORS FOTO: MARKO GRÖNHOLM
Att corona-restriktionerna släpptes var ett glädjande besked. Särskilt för SSIL som har satt ihop ett späckat program med helt nya föreläsare på årets utbildningsdagar.
Temat är: Att möta sig själv och andra.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: PRIVAT
SSIL arrangerar sina populära utbildningsdagar för elfte året i rad. Konceptet blir det samma som tidigare med föreläsningar på nio orter runt om i landet, där deltagarna får lyssna på intressanta föreläsare, nätverka, träffa utställare och äta gott.
Dagen i Malmö flyttades från 3 februari till 18 oktober, så närmast blir det under våren utbildningsdagar i Falun den 24 mars, Halmstad 7 april och Stockholm 11-12 maj.
– Vi har olika teman varje år, med ett aktuellt ämne som man kan relatera till. Senast hade vi Våld i nära relationer och innan dess Samsjuklighet. I år är temat
Att möta sig själv och andra. Det har varit extra tufft för handläggarna under pandemin så jag tror att det finns ett stort behov av lite nya verktyg och peppning, säger Monica Engblom, verksamhetschef på SSIL.
Utbildningsdagarna är kostnadsfria och vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Helena Bingham är en av årets nya föreläsare. Hon arbetar som praktiserande psykolog och föreläser om narcissism och psykopati. Helena kommer att fokusera på hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
Sedan fortsätter Charlotta Donohue på samma tema om hur man som professionell kan hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader. Charlotta har en master i socialt arbete och fil. kand. i psykologi.
Den tredje föreläsaren heter Lars Gustafsson och han kommer att tala om hur vi går från samverkan till samarbete som gör skillnad.
– Det här blir ett starkt team och jag är säker på att det kommer att bli en bra dag. De är alla tre väldigt engagerade föreläsare och har ett viktigt budskap. Man behöver kunna möta sig själv först om det ska fungera att hjälpa andra. Det behöver vi alla påminnas om idag, säger Monica Engblom.
Hon påminner också om att avboka vid förhinder eller låta någon kollega gå istället då det brukar bli stort intresse att få en plats. Det är först till kvarn som gäller och det finns även platser kvar som utställare. ●
Falun, 24 mars
Halmstad, 7 april
Stockholm, 11 maj (LSS/Äldreomsorg)
Stockholm, 12 maj
Västerås, 15 september
Malmö, 18 oktober
Göteborg, 20 oktober
Sundsvall, 17 november
Stockholm, 1 december
Det går redan nu bra att anmäla sig till samtliga tillfällen, för att säkerställa en plats. Se www.ssil.se för mer info.
SPONSRADE JOBB
Stödassistent till Boendestöd Är du en engagerad stödassistent med erfarenheter från psykiatrin? Boendestöd i Nyköpings kommun söker nu 4 stödassistenter med hög kompetens inom neuro- och socialpsykiatri.
I din roll ger du stöd till personer med psykisk ohälsa och ditt arbete utgår alltid från brukarens beslut från handläggare och den upprättade genomförandeplanen. I arbetsuppgifterna ingår motivationsarbete, omvårdnad, dagliga aktiviteter, dokumentation och uppföljning av individens genomförandeplan. I rollen som kontaktpersonal ska du dessutom samverka kring brukarens mående, exempelvis med anhöriga och olika myndigheter via t.ex. SiP. Utbildad undersköterska/skötare.
Ansökning senast 19 februari. Nyköpings kommun, www.nykoping.se
Verksamhetsansvarig
Mariagården är en idéburen ideell förening utan vinstintresse. Vi har fyra gruppbostäder och omfattande daglig verksamhet vilka alla är belägna i vackra natursköna Kassjö, ca 2,2 mil utanför Umeå. Verksamheten vänder sig till personer med funktionsvariationer inom personkrets 1 i LSS. Du är utbildad socionom eller har annan högskoleutbildning som anses likvärdig och uppfyller tillståndsmyndighetens krav för att vid behov godkännas som föreståndare enligt LSS.
Vi söker en ansvarig med dokumenterat goda ledarskapsförmågor och strategiska kunskaper. Du ska ha dokumenterad erfarenhet från ledande befattning i liknande verksamheter och du använder dig på ett naturligt sätt av IT-verktyg som stöd i ditt arbete. Ansökning senast 20 februari. Mariagården, www.mariagarden.se
Föreståndare
Dubo Resurscenter är ett LSS boende (9:8), för ungdomar med autism 1123 år, beläget i Blackeberg, Bromma. Vi har 5 platser. Verksamheten har funnits på den aktuella platsen i 20 år och har en inriktning på ungdomar med utagerande beteende.
Du som söker bör ha erfarenhet av att leda liknande verksamhet, kunskap om och ett tydligt engagemang när det gäller ungdomar, funktionsvariationer och lagstiftning.
Platsen kräver relevant högskoleutbildning, goda insikter i arbetsrätten är meriterande.
Dubo Resurscenter, www.duboresurscenter
VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Stödpedagog
Till daglig verksamhet LSS/SoL i Tranemo kommun. Arbetsuppgiften innefattar ett stöttande och motiverande arbetssätt för att bidra till att den dagliga sysselsättningen blir meningsfull ut efter varje deltagares unika behov.
Vi söker dig som har stödpedagogutbildning/omvårdnadsutbildning, stödassistent utbildning, barn- och fritidsutbildning, GPU eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer som relevant. Vi ser gärna att du har erfarenhet av arbete inom LSS/SoL. Körkort.
Ansökning senast 21 februari. Tranemo kommun, www.tranemo.se
Stödpedagog
Nu söker vi en stödpedagog till Rosenbergsgatans serviceboende i Helsingborg. Serviceboendet ligger i stadsdelen Stattena och här finns åtta lägenheter för vuxna med varierande funktionshinder.
För att gå vidare i rekryteringsprocessen behöver du ha en eftergymnasial utbildning, kvalificerad yrkesutbildning, yrkeshögskola eller högskole -
utbildning med specialisering inom funktionshinderområdet motsvarande 200 YH-poäng eller 60 högskolepoäng. Kunskaper och erfarenheter i tydliggörande arbetsmetodik och utvecklings- och förbättringsarbete enligt LSS-lagstiftningens intentioner. Erfarenhet av att arbeta med målgruppen. B-körkort. Ansökning senast 28 februari. Helsingborgs kommun, www.helsingborg.se
Behandlingsassistent Risingegårdens behandlingshem i Finnspång söker en behandlare till vår utredningsenhet samt en behandlare till en av våra småenheter. Vi söker även timvikarier till sommaren! Risingegården är ett HVB-hem som tar emot flickor i åldrarna 12 till 18 år med psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik, självskadebeteende, övergreppsproblematik och riskbeteenden mot missbruk, våld och kriminalitet.
Utbildning som behandlingspedagog, socialpedagog eller liknande eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg, socialt arbete, psykiatri eller pedagogik. Även socionomutbildning och beteendevetare är passande för tjänsten.
Du får gärna ha arbetat med ungdomar tidigare, vara minst 25 år och har B-körkort.
Ansökan senast 6 mars. Risingegården, www.risingegarden.se
Frivårdsinspektörer
Semestervikariat till Frivården Karlstad. Som frivårdsinspektör ansvarar du för villkorligt frigivna klienter samt
klienter dömda till skyddstillsyn som står under övervakning. Arbetet inom frivården består till stor del av utredningsarbete, att göra risk- och behovsbedömningar samt upprätta planer för verkställigheten. Du arbetar även med att leda behandlingsprogram för frivårdsklienter.
Akademiska studier företrädesvis med beteende-, samhällsvetenskaplig eller juridisk inriktning, eller annan inriktning som arbetsgivaren bedömer likvärdig.
Ansökan senast 28 februari. Kriminalvården, www.kriminalvarden.se
Familjehemssekreterare
Familjehemssekreteraren rekryterar, utreder, stödjer och utbildar de som är eller kommer att bli våra jour- eller familjehem. Du bör ha god kännedom om familjehemssekreterarnas arbete och aktuell lagstiftning och ha administrativ vana då dokumentation och upprättande av avtal ingår i ditt arbete förutom bl. a. vägledning och utbildning till familjehemmen.
I dina arbetsuppgifter ingår att ha förmåga att rekrytera nya familjehem och sedan skaffa dig god kännedom om våra familjehem för kunna matcha en familj med ett barn i behov av en placering vilket är en central roll i familjehemssekreterares arbete.
Vi söker dig som har en socionomexamen eller annan utbildning som arbetsgivaren finner likvärdig. Ansökan senast 28 februari. Hebykommun, www.heby.se
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka
TagMole gör det möjligt att själv avlägsna ofarliga hudflikar och utväxter. Den fungerar som ett lasso som man sätter runt hudfliken, drar åt och sedan skrumpnar hudfliken ihop och faller bort. Metoden lämnar inga fula ärr som det kan bli efter kirurgiska ingrepp. www.tagmole.com
Medicinskåp Flexibel-2 ffån Wiktorson hjälpmedel för individuell förvaring av läkemedel. Skåpet är uppdelat i två sektioner. Den ena delen är avsedd för brukarens läkemedel och den andra för ssk eller annan personal. Flyttbara hyllor. www.w-h.se
RotoBed® vårdsängar är formgivna av den prisbelönte danske möbelformgivaren Hans Sandgren Jakobsen. Innovation, estetik och funktionalitet är de tre ledord som väger tyngst i hans skapandeprocess. Det är lätt att ställa in höjden, liggytans olika delar och komfortläget på en RotoBed® vårdsäng. Sängen går att höja och sänka i intervallet 32 till 82 cm över golvet. För optimal urstigning från sittläget kan höjden ställas in och sparas individuellt.
www.ergonova.se
Carewatch baseras på Sony ”mSafety wearable platform”.
Carewatch trygghetslarm visar användarens position på alla larm. Tack vare den senaste tekniken inom mobil kommunikation fungerar det lika bra inomhus som utomhus. Carewatch innehåller en mängd trygghetsskapande funktioner och anpassas individuellt efter varje användares specifika behov. Det är anpassat både till särskilt och ordinärt boende och kräver inga fasta installationer. www.cloudberrycare.eu
Tekniken bakom Sleepifys patentsökta Ringtäcke® vilar på sömnforskning och evidens. Ringar av kirurgiskt stål låter tyngdtäcket forma sig runt kroppen och skapar en känsla av omslutning. I varje ring finns ett genomgående hål, vilket låter fukt och värme transporteras ut genom täcket. Allt för att ge dig en behaglig sömn under hela natten. www.sleepify.se
Cura ProCare tyngdtäcke Pearl är ett medicinskt hjälpmedel som tagits fram särskilt för användning inom vården. Tyngdtäcke används vid sömnsvårigheter, psykisk eller motorisk oro, ångest och nedsatt aktivitetsförmåga. Sömnstörningar är vanliga hos personer med neuropsykiatriska diagnoser, men också vid demenssjukdom.
Cura ställde ut på Socionomdagarna och började tvärt emot andra leverantörer av tyngdtäcken att först rikta sig mot privatmarknaden. Nu vänder man sig med ett eget varumärke mot vård och omsorg.
www.curaprocare.se
Kartverktyget kan hjälpa polisen att jobba mer effektivt mot den organiserade brottsligheten.
Polisen listar vartannat år vilka områden som klassas som utsatta i Sverige. Nu har ett nytt kartverktyg tagits fram av forskare vid Malmö och Lunds universitet som ska förbättra kartläggningen.
De metoder som används för att avgöra om ett område ska klassas som utsatt eller ej, innehåller ett stort mått av godtycke. Det menar Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.
– Det avgörs ofta av den lokala polisens underrättelser och subjektiva bedömning. Det har saknats en mer strukturerad modell för att bedömningen av utsatta områden ska bli välgrundad och stämma överens med verkligheten, säger han.
Tillsammans med flera andra forskare har han nu tagit fram ett statistiskt verktyg baserat på objektiva bedömningskriterier som till exempel sysselsättningsgrad, befolkningssammansättning avseende ålder och utländsk bakgrund samt anmälda brott.
– När vi har jämfört våra resultat med polisens lista ser vi att ett flertal områden
som enligt verktyget klassas som utsatta, inte finns med på listan och tvärtom. De tre områden som i år tillkommit på listan hade redan identifierats av den statistiska modellen, säger Manne Gerell.
»Det har saknats en mer strukturerad modell«
De tre nya områdena på årets lista är alla i Stockholms län. Det handlar om Grantorp/Visättra i Flemingsberg i Huddinge kommun och Fisksätra i Nacka, som nu bedöms som utsatta områden. Samt Valsta i Sigtuna som nu bedöms som ett riskområde.
– Vi har delat in Sveriges tätorter i ett rutnät och genom verktyget kunde vi då jämföra våra analyser med polisens lista. Ungefär 60 procent av områdena som polisen tidigare identifierat överensstämde med våra resultat.
Polisens lista styr vilka polisiära resurser som kan sättas in i arbetet mot den organiserade brottsligheten lokalt, så det är viktigt att den stämmer med verkligheten.
– Området Valsta i Sigtuna kommun är ett exempel på ett område som haft en tuff situation med kriminella gäng men som inte klassats som utsatt. I sådana lägen kan det bli svårare att få kraft i det brottsbekämpande arbetet för att vända utvecklingen, säger Manne Gerell.
NU HAR DET statistiska underlaget integrerats i polisens IT-system och kan förhoppningsvis bli ett komplement till det traditionella underrättelsearbetet. Nicklas Guldåker, universitetslektor i kulturgeografi vid Lunds universitet, har arbetat med implementeringen.
– Vi hoppas att kartverktyget kan hjälpa polisen att jobba mer effektivt mot den organiserade brottsligheten. Genom att också åskådliggöra områden som riskerar en negativ brottsutveckling blir det också lättare att jobba förebyggande, säger han.
TEXT: JENNY FORS
Lansen Omsorg Skyddat boende
• Hämtning & transport av skyddspersonen till boendet
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Möjlighet för skyddspersonen att ta med sig husdjur
• Utbildad & erfaren personal 24h
• SARA, PATRIARK & lågaffektivt bemötande
info@lansenomsorg.se | 0492-77 00 64
www.lansenomsorg.se/skyddatboende
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Mina år som yrkeskriminell
Sommaren 2003 sker ett av Sveriges mest uppmärksammade rån i blekingska Bräkne-Hoby. Efter långa förberedelser slår Toni Tuunainen och två kumpaner till mot en värdetransport innehållande 15 miljoner kronor.
Det här är den osminkade historien om en kille som växte upp i miljonprogramsförorten Norsborg söder om Stockholm. Han drömde om pengar och frihet och såg brottsligheten som en naturlig väg in i vuxenvärlden. Efter ett längre fängelsestraff började Toni tröttna på kriminaliteten och insåg snart att han måste förändra hela sitt liv från grunden.
Författare: Toni Tuunainen och Gunnar von Sydow Förlag: Lind & Co, www.lindco.se
DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66
Skådespelaren Dragomir ”Gago” Mrsics självbiografi är en naken berättelse om en dramatisk livsresa. Om fattigdom, kriminalitet och om att leva med rädslan som följeslagare, men också om att bryta destruktiva mönster och att hitta ljuspunkter och möjligheter när det är som mörkast. Som liten lämnar Dragomir Jugoslavien tillsammans med sin familj för att söka ett bättre liv i Stockholmsförorten Fittja. Där dras han in i kriminalitet, då ingen annan väg verkar möjlig. Med öppenhet och stor berättarglädje redogör han för en hisnande resa med toppar och dalar – om hur tiden i fängelse efter ett omtalat bankrån blir vändpunkten för honom, och om livet som skådespelare i det absoluta toppskiktet.
Den här boken kan du vinna! Sid 66
Författare: Dragomir ”Gago” Mrsic och Theodor Lundgren Förlag: Bokförlaget Forum, www.forum.se
Nadim Ghazale var sju år när han flydde med sin familj från kriget i Libanon. Trettio år senare är han polisen som kämpar för Sverige, mot grov brottslighet och rasism. Samtidigt vill han inte lära sina egna barn arabiska. Hur kommer det sig?
Det här är berättelsen om flykten, skulden, ilskan och kärleken. Om alla gånger han fått frågan om han säljer knark på väg mellan centralstationen och svt-huset, om varför han inte får hyra stuga på västkusten och om slumpen som gjorde honom till polis. Yrket som höll på att kosta honom livet. Men mest av allt är det här en bok om att bygga från noll och om det magiska ordet ”välkommen”.
Författare: Nadim Ghazale och Sara Nygren Förlag: Bokförlaget Forum, www.forum.se
Som vuxen får Mimmi veta att hennes styvfar ligger för döden. Senast de sågs var i rätten, när han stod åtalad för att ha utnyttjat henne sexuellt under uppväxten. Men trots att Mimmi till slut vågar berätta om övergreppen känner hon sig inte fri. Hon bestämmer sig för att konfrontera sin förövare på dödsbädden, ett beslut som blir avgörande för Mimmis fortsatta liv.
Det här är en sann berättelse som vittnar om de djupa spår sexuella övergrepp lämnar hos ett barn, men det är också ett starkt och hoppfullt vittnesmål från en kvinna som vägrar acceptera sitt öde, och om kraften i att kunna förlåta och gå vidare.
Författare: Mimmi Kovacevic och Charlotte Sirc Förlag: Ordberoende förlag, www.ordberoende.com
En handbok som innehåller mycket igenkänning och är lättanvänd både för enskild läsning och för grupparbete för studenter och arbetslag. Den innehåller många illustrationer som förstärker innehållet i avsnitten. Boken tar upp de vanligaste frågorna, vardagssituationerna och begreppen. Målet är att du som läsare ska få både en utökad kunskap, insikt och förståelse för vad IF innebär och inspiration och verktyg inför dina möten med personer med IF.
Författare: Åsa Barrander Förlag: Linnefors förlag, www.linnefors.se
Navigera genom stormarna
Om känslor och npf
Att förstå sig på sina känslor kan vara svårt för alla; har du en npf-diagnos kan det vara ännu knepigare. Känslorna kan komma med enorm kraft, eller kan vara svåra att få tag på. De kan skifta i rasande takt eller tvärtom kännas svåra att bryta. Det kan vara svårt att förstå varför de sköljer över en och svårt att riktigt kunna svara på frågan ”hur mår du?”.
I boken Navigera genom stormarna – om känslor och npf svarar forskare och kliniker som arbetar med psykologisk behandling på frågor från personer med npf i intervjuer som återberättas av författaren.
Författare: Nicole Wolpher Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Rättshaveristiskt beteende
Bemötande i praktiken
Juridiskt påstridiga människor träffar vi alla på ibland, men det är en särskild utmaning att möta dem i arbetet som offentliganställd. I din professionella roll måste du hantera dina egna reaktioner och negativa känslor som kan uppstå samtidigt som du ska följa de krav – bland annat på saklighet, likabehandling och service – som lagen ställer på den som utövar offentlig makt. Boken ger dig sådana verktyg. Den innehåller inledningsvis en teoridel som ger en ökad förståelse för själva fenomenet. Del två består av en lätthanterlig och överskådlig manual som beskriver olika situationer du kan hamna i och ger konkreta och konstruktiva råd om hur du bäst kan hantera dem.
Författare: Jakob Carlander och Andreas Wedeen Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Markoolio, mörkret och den rosa bubblan
För Markoolio var livet en skön fest och allt ett skämt – för Marko Lehtosalo var livet en kamp. Mot styvfarsans slag med bältet, mot morsans spritmissbruk och mot att hånas i skolan för märkeskopior och skidor hittade i soprummet.
”Markoolio – mörkret och den rosa bubblan” är den osannolika berättelsen om hur en dömd ungdomsbrottsling från Orminge utanför Stockholm blev en av Sveriges största artister.
I ett uppmärksammat sommarprat 2018 avslöjade Marko hemligheterna som han och hans familj burit på i så många år – nu berättar han för första gången hela sin historia.
Författare: Marko Lehtosalo och Gustav Gelin Förlag: Bokförlaget Forum, www.forum.se
”Har precis pratat klart med grannen, han som alltid är så trevlig. Låser upp ytterdörren och ropar, Hej, älskling! Han svarar inte, jag hör att han är på väg mot mig i hallen. Jag hör på hans steg att han är arg, stegen närmar sig mig. Jag börjar hyperventilera, min hjärna snurrar, vad har jag gjort för fel nu? Tänker jag.
Hinner inte tänka klart, slaget slår mig rakt i ansiktet. Jag ber om förlåtelse fast jag inte vet vad jag ber om förlåtelse för. Han tar tag i mig, slänger ner mig på golvet och spottar på mig innan han vänder ryggen mot mig och går sakta bort. Och jag ber om förlåtelse igen. Lägger mig i fosterställning, då kommer han in igen, omsluter mig med sin famn. Han säger att han älskar mig, tar min hand och hjälper mig upp.
Han kramar mig och säger förlåt, jag kramar honom tillbaka. Han säger att jag måste förstå att det inte är okej att prata med grannen på det sättet, han kan uppfatta mig som flörtig. Lovar att jag inte ska prata med grannen igen. Jag har bara pratat lite för trevligt och det är mitt fel att han blev arg. Jag måste sluta att vara så trevlig! Jag måste sluta prata med grannen!”
»Att bli våldsutsatt är att bli berövad sig själv«
Detta är Angelicas berättelse, en av alla de kvinnor som till slut vågade söka stöd och hjälp hos socialtjänsten. Det tragiska i denna berättelse är att Angelica idag lever med stora fysiska handikapp efter att hennes kille misshandlade henne svårt.
Tyvärr avslutades Angelicas placering på det skyddade boende abrupt av socialtjänsten. De fick höra att Angelica ringt till sin kille när hon var placerad på det skyddade boendet. Socialtjänsten tyckte
då att Angelica inte var delaktig i sin egen skyddsplanering och därmed inte var i behov av skydd. Detta gjorde att Angelica inte såg sig ha något annat val än att flytta tillbaka. Där och då skedde misshandeln som socialtjänsten möjliggjorde på grund av okunskap om ett ämne de dagligen arbetar med.
Som det ser ut idag är kompetensen om våld på relationsvåldsenheterna över lag svag. För att vara kvalificerad för att arbeta med våldsutsatta behöver socialsekreterarna inneha kompetens om våld. Det räcker inte med socionomutbildningen, de behöver ha vidareutbildning inom ämnet. Något av det viktigaste är att de har en djup kunskap om våldets normaliseringsprocess och våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser.
Kunskapen om våldets psykiskt nedbrytande mekanismer och att det är genom dessa som våldet normaliseras är också viktigt. Ambivalens är ett nyckelord som bör förstås, kvinnan har två jag, kan man säga. Ett som har internaliserat mannens världsbild, hon bär hans skuld och skam, och ett som kräver rehabilitering. Att bli våldsutsatt är att bli berövad sig själv. Hennes olika känslor för honom av kärlek, rädsla och hat flätas samman. Saknad kan uppstå liksom rädsla och hat.
Det var vad som hände med Angelica, hon höll på att genomgå de olika stadierna i uppbrottsprocessen och hade socialtjänsten haft kunskap om dessa hade de inte tagit beslutet om att avsluta hennes placering.
Att besitta förmågan av att kunna lyssna och inge en känsla av att ta den våldsutsattas ord på allvar är mycket viktigt. Det ställer stora krav på dig som socialsekreterare.
För att kunna komma framåt i debatten om kompetens om våld och vad det är, behöver vi se över benämningen skyddat boende. Den är problematisk då den talar om att man ska placera en våldsutsatt på ett boende som arbetar med att skydda.
Anna Dahlöf
Verksamhetschef, Ayanna Home AB
Till viss del är skyddet en aspekt av själva syftet, kvinnan ska skyddas på ett säkert boende. Det kvalificerade stödet ges inget utrymme i den benämningen. Som att det inte är viktigt.
Jag skulle vilja kalla det för Traumaboende. Alla kvinnor som placeras kämpar med att förstå vad som har hänt och det gör man vid ett trauma. Man behöver förstå. Socialsekreterare med liten kompetens om våld tenderar att ”låsa fast” sig vid benämningen skydd och arbetar då enbart utifrån den vinkeln. Då får inte den våldsutsatta rätt hjälp och stöd för att kunna ta sig ur våldsspiralen.
Och för att till fullo kunna förstå vad våld är och hur dess specifika uttryck innebär är det viktigt att ha en förståelse för det sammanhang som övergreppen begås inom. Traumaboende skulle arbeta specifikinriktat på olika områden inom våld. Dessa specifika stödinsatser skulle bidra till att minska våldsspiralen och steg för steg hjälpa till att bygga ett nytt liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Läs mer på vår hemsida!
www.tutusab.se
info@tutusab.se
0769-49 43 69
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. Det ingår alltid säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd vid myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Vi hämtar vid behov.
Mejeriet - Ring vår jour 0701-01 69 79
Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt.
Familjehem
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet - Ring vår jour 0768-60 29 49
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer.
Tel. 019-17 05 90
www.bergslagsgardar.se
Storasyster lanserar stöd till anhöriga
Att ha en nära relation till någon som har erfarenheter av sexuella övergrepp eller våldtäkt kan kännas svårt och väcka en mängd olika tankar och känslor. Samtidigt har den anhöriga ofta en viktig roll i bearbetningsprocessen för den som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det kan vara utmanande att både vara ett stöd till sin anhöriga och att samtidigt att ta hand om sig själv och sina känslor. Det är inte heller ovanligt att utsatta upplever att det blir betungande att ta hand om anhörigas känslor och reaktioner efter att de fått kännedom om utsattheten.
Därför lanserar nu Storasyster en stödfunktion till anhöriga genom samtalsstöd via telefon, videosamtal eller på plats, telefonjour onsdagar klockan 12-14 på telefon 070-86 98 797. Även samtalsgrupper anordnas.
– För många andra kategorier av anhöriga finns etablerade stödfunktioner i samhället. Vi har sedan Storasysters grundande tagit emot anhöriga i våra stödfunktioner som har haft svårt att hitta stöd och hjälp på annat håll. Runt varje utsatt finns ofta ett antal anhöriga som på olika sätt påverkas av övergreppen, säger Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare på Storasyster.
Högskolan Väst har delat ut pris till årets bästa socialpedagogiska examensarbete och årets examensarbete i socialt arbete. Studenterna får fina lovord av juryn.
Pris för årets socialpedagogiska uppsats 2021 går till Mimmi Ekdahl och Gry Holgersson med uppsatsen ”Ju tidigare insatser sätts in desto bättre blir det för eleven – en kvalitativ studie kring skolkuratorers arbete med elever med hög frånvaro”.
Pris till årets uppsats i socialt arbete 2021 går till Anna Salmijärvi och Åsa Ifver med uppsatsen ”Lev livet med att lära så lär du dig leva - biståndshandläggares erfarenheter av att tillförsäkra klienters delaktighet under coronapandemin”.
Det är nu två år sedan flickan som kallades Lilla hjärtat dog efter att ha återförenats med sina föräldrar efter en fosterhemsplacering. Händelsen är bakgrunden till en lagrådsremiss där regeringen föreslår fem nya lagändringar.
– Det som hände Lilla hjärtat får inte hända igen. De lagändringar som vi nu presenterar är viktiga förändringar för att stärka principen om barnets bästa och säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet för placerade barn, säger socialminister Lena Hallengren under en pressträff på onsdagen.
Här är de nya lagförslagen:
1. När barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får socialnämnden inte besluta att vården ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
2. Det införs en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Att
besluta om flyttningsförbud kan vara ett sätt att hindra en abrupt hemflytt, som barnet kan ta skada av.
3. Dagens skyldighet för socialnämnden att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs, från tre till två år. Vårdnadsöverflyttningar kan skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet i vården.
4. Det införs en skyldighet för socialnämnden att följa
upp situationen efter att en placering upphört. Uppföljningen ska göras under sex månader och samtal ska även föras enskilt med barnet.
5. Det införs en möjlighet för socialnämnden att besluta att vårdnadshavare och föräldrar ska lämna drogtest inför umgänge och inför prövningen av om vård enligt LVU ska upphöra.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
I slutet av 2021 gjorde Lidköpings kommun, polisen och andra aktörer en kraftsamling med kampanjen ”Säg nej till droger”. Man hade en uppfattning om ett ökat missbruk bland mycket unga ungdomar, ibland så unga som 12-13 år. Nu bekräftar prover ökade halter av narkotika i avloppsvattnet.
– Det här är verkligen oroande på allvar. Vi har tidigare inte sett så här höga nivåer och det visar på att det är viktigare än någonsin nu att alla vuxna och barn tar det här på största allvar, säger Lotta Hjoberg, sektorchef för Social Välfärd i Lidköpings kommun.
– Vi måste göra allt som står i vår makt för att få stopp på det här, fortsätter hon. Lidköpings kommun gör regelbundet mätningar av droger i avloppsvattnet. Prover gjorda 2021 visar på en ökning av narkotika. Mest alarmerande är cannabisnivån som visar en tydlig ökning.
Enligt ett pressmeddelande lämnar kokainbruket avsevärt större spår i avloppsvattnet på helger jämfört med vardagar vilket stödjer iakttagelser från polisen att kokain i större utsträckning är en så kallad partydrog – även i Lidköping.
Under våren kommer Polisen att ge sig ut i skolorna i
Lidköping för att informera om droger, vad som händer när man blir straffmyndig som 15-åring och var man kan vända sig med frågor om droger och oro för exempelvis klasskamrater som man vet missbrukar eller langar.
– Vi måste vara på flera fronter samtidigt, dels för att förhindra brott, men även proaktivt för att vi så långt som möjligt ska kunna förhindra att droganvändande får fäste i unga år, säger Anders Johansson, kommunpolis i Lidköpings. Avloppsproverna ger oss nu svart på vitt att våra iakttagelser ”på fältet” stämmer.
Skyddat boende och utslussningslägenheter i Skåne
Vi har lediga platser och kan hämta idag
www.kvinnojourenoresund.se 040-12 55 86 | info@kvinnojourenoresund.se
Från Skyddat Boende till Egen Lägenhet
Med Assistanstorgets Bostadsgaranti bli det ett steg i rätt riktning för att åter vara en del av samhället.
info@assistanstorget.se I 020 55 22 55 www.assistanstorget.se
Signegård skyddat boende för kvinnor över 21 år med eller utan barn.
Vi finns tillgängliga dygnet runt och kan ta emot akuta placeringar.
Vi bistår med hämtning.
info@ampliusomsorg.se I 0708-166 379 www.ampliusomsorg.se
Flexibelt stöd när familjen behöver oss som mest
Vi riktar oss till familjer med barn och ungdomar mellan 9 och 17 år som upplever antisociala problembeteenden och normbrytande vanor.
www.flexibelfamiljesupport.se 0729638174 info@flexibelfamiljesupport.se
NÄSTAN VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN
NÄSTAN VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN
Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se
Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se
Vi har dålig fantasi när det kommer till lösenord. 123456, 123456789 och hejsan är svenskarnas vanligaste lösenord. De är inte speciellt säkra och dessutom har vi ofta samma lösenord på flera ställen. Så här kan du förbättra it-säkerheten.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
Många av de vanligaste lösenorden återkommer år efter år, enligt Nordpass som har listat de 200 vanligaste lösenorden i 50 olika länder. Många vet att man bör
välja komplexa lösenord, men ändå slarvar vi och väljer helst korta som består av siffror och vanliga bokstavskombinationer. Nordpass råder att byta direkt
om du har ett av lösenorden på listan. Vi har låtit cybersäkerhetsbolaget Sentor dela med sig av sju tips på hur du kan skapa ett säkert lösenord:
1. Använd ett password manager-program som ger förslag på långa och säkra lösenord, sparar dessa säkert och hjälper dig att komma ihåg dem.
2. Använd tvåfaktorsautensiering, där du utöver ditt lösenord anger en kod som skickas i ett sms eller genereras i en app,
Säkerställ att endast anställda använder jobbdatorn, råder Sentor.
»Privata enheter är svårare att ha kontroll över«
för att verifiera att det är du och ingen annan som loggar in.
3. Välj ett långt lösenord. Ett tips är att använda sig av meningar för att komma ihåg.
4. Använd olika sorters tecken. Små och stora bokstäver, siffror och specialtecken gör det svårare att knäcka lösenordet.
5. Undvik namn och ord från ordlistor.
6. Undvik personliga referenser, som dina barns namn eller din gatuadress.
7. Ha unika lösenord för alla tjänster för att inte alla konton riskerar att drabbas.
DET FINNS FLER säkerhetsaspekter att tänka på. Många företag är inte rustade för att hela eller stora delar av organisationen arbetar utanför det fysiska kontoret. Enligt rådande rekommendationer ska anställda arbeta hemifrån om det är möjligt.
– Tänk på att de anställda ska endast använda jobbdator/telefon för arbete. Privata enheter är svårare att ha kontroll över när det gäller antivirus, installerad mjukvara och liknande. Säkerställ också att endast anställda använder jobbdator/ telefon, säger Kalle Zetterlund, CTO på Sentor.
HAN TIPSAR OCKSÅ om att enheter som lämnar kontoret ska ha fulldiskkryptering aktiverat ifall enheten tappas bort, glöms eller blir stulen. De nätverk man ansluter till utanför kontoret bör konfigureras som ”offentligt” för att skydda datorn mot andra enheter.
– Se också till att det finns backup om internetuppkopplingen i hemmet går ner, till exempel via telefonens uppkoppling. Och verifiera att VPN eller andra lösningar för fjärråtkomst kräver tvåfaktorsautentisering. ●
1. 123456
2. 123456789
3. hejsan
4. 12345
5. qwerty
6. hejhej
7. 12345678
8. password
9. 123123
10. abc123
11. 1234567
12. hejsan123
13. 111111
14. bajskorv
15. 1234
16. sommar
17. lol123
18. 666666
19. dinmamma
20. fotboll
21. mamma
22. hej123
23. 1234567890
24. hejhej123
25. webhompass
Kvinnojourernas företrädare uttrycker ofta sin oro för hotet från lågkvalitativa skyddade boenden genom att lyfta fram dåliga exempel och presentera dem som en norm för verksamheter som drivs i annan form än den egna.
Socialtjänsten som är uppdragsgivare känner dock inte alltid igen den bild som kvinnojourernas företrädare förmedlar om låg kvalitet hos professionella verksamheter. Det framgår av socialtjänstens svar i Socialstyrelsens kartläggning att de snarare uppger ökad kvalitet generellt. Samma sak noteras även i Socialstyrelsens podd (#88) och i socialtjänstens svar på företrädaren för kvinnojouren i Öresunds påstående i Kvällsposten (1/1-22). Socialtjänsten förmedlar där att de företrädesvis är nöjda med det ökade utbudet och på fråga uttrycker många till och med att de föredrar professionella utförare utifrån kompetens, förmåga och resultat.
Detta säger egentligen inte så mycket. Men det indikerar ändå att inget är svart eller vitt. Troligtvis är alla ideellt drivna verksamheter inte per definition mest lämpade för uppdraget bara för att de är ideella. Och alla professionella verksamheter är inte heller alltid mest lämpade enkom utifrån sin driftsform.
Vad är det som kostar när man talar om kvalitet?
Företrädarna för kvinnojourer angriper ofta de professionella verksamheternas ekonomi. Ett område som de verkar ha
verksamhetsrelaterade utgifter till det. Enkelt sammanfattat innebär det generellt att med fler kompetenser och mer verksamhet följer också en högre kostnadsmassa. Det är givetvis så att det finns variationer i kvalitet mellan de olika professionella verksamheterna precis som mellan de ideella och kommunala. Därtill finns olika variationer mellan de skyddade boendenas inriktning. Boendenas profiler är utformade med olika resursförmågor vilket genererar olika dygnspriser för placerande socialtjänster.
Det framgår av de senaste årens upphandlingar av skyddat boende att prisspannet varierar beroende på vilken typ av boende som avses. Många boenden, oavsett driftsform, har enligt upphandlingarna en dygnsavgift runt 1 5002 000 kr/dygn. Enstaka kvinnojourer har angett 2 800 i upphandlingar. Så även vissa professionella. En av de kommunalt ägda verksamheterna anger 3 400 kr/dygn. En annan kommunal verksamhet har angett 5 400 kr/dygn. Priserna som anges är för en vuxen person utan medföljande barn.
»Tillsammans vill vi verka för ökad kvalitet på bred front«
väldigt lite kunskap om, i förhållande till hur mycket de pratar om det. Därmed blir de framlyfta påståendena ofta missvisande.
De stora utgifterna är löner (kompetens). Sedan följer utgifter för lokaler, hyror, inredning, fordon och en hel rad
Så med andra ord finns det ett prisspann inom samtliga driftsformer, som i jämförelse mellan varandra är svåra att skilja åt som dyrt/billigt, kvalitativt/inte kvalitativt, bara genom att titta på priset. Framtonar gör dock en bild av att de platserna som har en högre dygns-
avgift generellt sett innehåller fler kompetenser som tillsammans genererar en högre sammanlagd kostnad. Dessa kvalitativa verksamheter återfinns alltså inom alla driftsformer.
Kan professionella utförare både vara billigast och dyrast? Företrädarna för kvinnojourerna hävdar snabbt ”låg kvalitet” när någon verksamhet (utom den egna) är billig. Har däremot en kvinnojour hög dygnsavgift så ”borgar det för kvalitet”. Men när en professionell verksamhet har det, blir de utmålade som riskkapitalister, trots att de flesta boenden i professionell regi utgörs av kvinnligt småföretagande.
Vinst i verksamhet är inte samma som vinst på lotto
Enligt uppgift från tidningen ”Hem & hyra” (2021) omsatte verksamheterna som bedriver skyddat boende 2019, 930 miljoner och har 45 miljoner i genomsnittligt överskott (vinst). Det innebär att verksamheterna i snitt har ca 4,8 procent i överskott, vilket är en låg siffra i sammanhanget, inte hög.
Ingen som i sin privatekonomi har 1 000 kronor kvar i plånboken (5 procent av en nettolön på 20 000 kronor) inför löneutbetalning, anser att man gått med ”vinst”. Men just så heter motsvarigheten inom företag, kommunal eller ideell verksamhetsekonomi. Överskott i budgeten är inte ett problem, utan snarare en förutsättning. Överskottet återinvesteras oftast i sin helhet i verksamheten genom anskaffande av flera lägenheter, möbler och anställning och utbildning av personal.
Varför är kvalitet så viktigt?
Utan överskott finns ingen stabilitet. Utan stabilitet kan inte verksamheten drivas. Man skulle kunna tro att det är just därför kvinnojourerna företrädare angriper just vinsten (överskottet) så ofta? De professionella verksamheterna måste (för) tjäna alla sina intäkter, men de bidragsfinansierade ansöker om mer när pengarna tar slut, som så skedde våren 2020 i covid-krisen. Andra verksamhetsformer är hänvisade till att använda sitt överskott (vinst).
De bidragsfinansierade ideella verksamheterna är lika beroende av ”vinst” (överskott) och soliditet som professionella verksamheter. Det framgår i nästan varje uttalande de gör, där de uppger att ”de står med kostnader de inte har täckning för” i frånvaron av placeringar som ger intäkter och därmed stabilitet.
Det är således ingen skillnad på kvinnojourernas behov av stabilitet och förutsägbarhet som andra driftsformers behov av detsamma. Vi måste alla veta att vi har råd att betala ut löner och betala verksamhetens driftskostnader för att kunna fortsätta hålla hög kvalitet. Det är ansvarsfullt, inte omoraliskt att ha en stabil ekonomi. Det är inte heller verksamheterna, företagen eller kommunerna som dikterar villkoren för detta, utan det är politiken genom lagstiftning.
Verkar det rörigt? Det kan det vara för att det är just det.
Men, man dödar bara skuggor med ljus. Så därför vill vi kasta ljus på dessa frågor, så de dunkla och ogrundade påståenden som florerar får sin rättmätiga plats. I papperskorgen…
Vi välkomnar en kommande reglering som i sin frånvaro bidragit till den fria tolkningen av insatsen skyddat boende. Tillsammans vill vi verka för ökad kvalitet på bred front till det bästa för alla de våldsutsatta som söker hjälp till ett liv fritt från våld.
Fredrik Stiftelsen för Insats skyddat boende
Ni som tidigare initierade Nätverket Tillsammans mot våld i nära relationer bildar nu en stiftelse. Berätta!
– Vi är en rad olika aktörer som samverkar kring olika frågor när det gäller skyddat boende. Vi vill förbättra kvaliteten och vara drivande i viktiga frågor för att säkerställa att fler får rätt stöd och skydd. Vi har en samsyn kring de här frågorna och vill nu initiera bildandet av en stiftelse som ska kunna föra fram budskapet, driva de här frågorna och underlätta samverkan, säger Fredrik, Nationella Skyddsinsatser.
– En stiftelse med en styrelse blir en naturlig plattform när det gäller att förbättra villkoren för våldsutsatta, säger Maria Fischer, Safe Homes and Care.
Vilka är ni som har tagit det här initiativet?
– Det är Fredrik och Andreas, Nationella Skyddsinsatser, Jonas Ahl, Tryggt Boende, Maria Fischer, Safe Homes and Care, Sol Lindhöjd, Mälarbygden skyddat boende och Stefan Bäckstrand, Millegården.
Vad är ert viktigaste budskap?
– Vi har tagit fram fem konkreta punkter. 1. Breddad målgrupp. Alla våldsutsatta ska kunna få stöd och skydd; personer som är utsatta för våld i nära relationer, hedersvåld eller avhoppare från kriminalitet, vittnesskydd eller på grund av missbruk, psykisk ohälsa, funktionsvariation etc. 2. Tillståndsplikt. Vi måste ha standardiserade krav för att verksamheten ska hålla en viss kvalitet. 3. Professionalitet. Både hos aktören med evidensbaserade metoder och bra arbetsförhållanden samt hos de anställda som utför insatsen med rätt kompetens och erfarenhet. 4. Tillgänglighet. Vår verksamhet lever 24-7, när behovet uppstår så behöver vi ha tillgänglighet, alla dagar, året runt, dygnet runt. 5. Riskbedömning. Att genomföra riskbedömningar är en förutsättning för att kunna ge ett individuellt utformat stöd och skydd, säger Andreas på Nationella Skyddsinsatser.
Hur kan man komma i kontakt med er?
– En hemsida är under uppbyggnad och innan dess kan man kontakta någon av oss, avslutar Jonas Ahl, Tryggt Boende.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
FEBRUARI
Motiverande samtal – MI 23 februari, webbsänd www.sverigehalsan.se
MARS
Att växa upp i en psykopatisk/narcissistisk miljö – Den mörka triaden 3 mars, Malmö www.expomedica.se
Kris och krisstöd 7-9 mars, webbsänd www.sverigehalsan.se
Våld i nära relationer och juridiken 8 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 15 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 15 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Att växa upp i en psykopatisk/narcissistisk miljö – Den mörka triaden 17 mars, Göteborg www.expomedica.se
PATRIARK V-2 23 mars, webbsänd www.sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 24 mars, Falun www.ssil.se
Rikskonferens kvalitet inom äldreomsorg 24-25 mars, Stockholm www.kui.se
PATRIARK V2 – Bedömning av risk för hedersrelaterat våld 28-29 mars, webbsänd www.sverigehalsan.se
NPF-anpassa och säkerställ det optimala stödet 30 mars, webbsänd www.sverigehalsan.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 31 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Att växa upp i en psykopatisk/narcissistisk miljö – Den mörka triaden 31 mars, Göteborg www.expomedica.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 31 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
APRIL
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 7 april, Halmstad www.ssil.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 7 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Baskurs i mindfulness 25-26 april, Stockholm www.sverigehalsan.se
Baskurs i mindfulness 25-26 april, Malmö www.sverigehalsan.se
Socialtjänstjuridik idag 26-27 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 27 april, Göteborg www.expomedica.se
Trauma och PTSD 27 april, webbsänd www.sverigehalsan.se
Självmedkänsla på jobbet del 1 27 april, webbsänd www.sverigehalsan.se
MAJ
Socialrättsdagen 2022 4 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
NPF-forum 2022 5 maj, Stockholm www.attention.se
Socialtjänstjuridik idag 5-6 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 11 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – LSS 11 maj, Stockholm www.ssil.se
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 12 maj, Stockholm www.ssil.se
Självmedkänsla på jobbet del 2 11 maj, webbsänd www.sverigehalsan.se
LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 13 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Våld i nära relationer och juridiken 17 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 maj, Stockholm www.expomedica.se
Utredning av vuxna med missbruk/beroende med särskilt fokus på LVM 24 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
JUNI
Tvister och omprövning av rätten till personlig assistans 1 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Retroaktiv ersättning för personlig assistans 3 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
SIP – SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
Mötet – Planeringen – Processen
Fanny Eklund och Sanna Halfdan
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
placeringsförfrågan
mår bättre och får då anpassat stöd i HVB självständigare liv i ett stödboende. individ- och familjeomsorg
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
0771-11 33 11
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Ulrika Sandell, Lysekil, Marie Johnson Toft, Nyköping, Liselotte Björn, Vilhelmina, Maria Osswald, Karlshamn och Chia Nilsson, Arbrå. Stort grattis till er, boken kommer på posten.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Mångsbo Stödboende i Uppsala
Fyll i rätt sidnummer till
NPF OCH SOCIALTJÄNSTEN
Lagstiftning, bemötande och anpassningar
Elisabeth Sundström Graversen och
Bo Hejlskov Elvén
NÄSTA NUMMER
Stödboende för barn och unga år med social problematik www.mangsbohvb.se
Mångsbo stödboende platsförfrågan: 070-699 03 93
- 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 1 mars till: ”Tävling 1-2022”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Vi på Gothia Kompetens arbetar med kompetensutveckling för dig som jobbar med förskola, skola, socialt arbete, vård och omsorg. Det är yrken som handlar om människor – stora och små, nyfödda och de som levt ett helt liv, de friska och de svårt sjuka. Vi vet att rätt kompetensutveckling får människor att växa och utvecklas. Välkommen till Gothia Kompetens. Och en bättre dag på jobbet.
FOTO: CAROLA
Ute den
Efter en smärtsam men framgångsrik kbt-terapi i sex månader skrev hon boken ”Livet efter sexuella övergrepp” där hon, förutom sin egen historia, har intervjuat andra våldtäktsutsatta och experter i ämnet.
Poa Samuelberg, leg. psykolog och psykoterapeut, talade om traumatisering hos barn på SSILs utbildningsdag i Stockholm.
Dessutom:
ACT kallas för tredje vågens KBT och är ett bra sätt att ta steget mot ett ny riktning i livet. Ulf Gustavsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, beskriver hur man genom metoden kan bemöta en person med trauma.
Erica Persson på nextme, berättar om incest och hur organisationen ger stöd till drabbade.
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Malmö 3 februari flyttas till 18 okt
• Falun 24 mars
• Halmstad 7 april
• Stockholm 11 maj LSS/ÄO
• Stockholm 12 maj
Kostnadsfri Utbildnings-
• Västerås 15 september
• Malmö 18 oktober
• Göteborg 20 oktober
• Sundsvall 17 november
• Stockholm 1 december
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
TEMA: Att möta sig själv och andra
MANIPULATIVA OCH KÄNSLOKALLA PERSONLIGHETER
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst
LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
- av och för vårdare
