TEMA: SKYDDAT BOENDE
KRÖNIKAN:
Glöm inte bort tiden efter skyddsplaceringen
Maja tvingades fly ”Jag kände mig värdelös som människa”
Fokus på förövaren
Från teori till praktik i förebyggande arbete
Nya teman på årets utbildningsdagar
Gängkriminalitet & hedersproblematik
Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall vill göra skillnad
Ökad trygghet för barnen
Nanolfsvillan lyfter vikten av att skapa goda relationer
DBT stärker självbilden
Effektiv behandling för flickor med emotionell instabilitet
Vi tror på Engagemang, Ansvar och Glädje och ger våra medarbetare frihet att vara dem de är. Idag är vi över 15.000 hjältar, men vi behöver bli fler.
Socionomer, verksamhetschefer, socialpedagoger, behandlingspedagoger, undersköterskor och psykologer är några av oss som gör skillnad varje dag.
Vill du vara med och göra skillnad? Jobba hos oss!
Läs mer och se alla lediga tjänster på: humana.se/jobbportalen
VÅR NYA TJÄNST ERBJUDER OMFATTANDE STÖD
Kartläggning och
intensivt stöd med kvalificerad KP
KRIM-program för att bryta destruktiva tankemönster
Fokus på meningsfull fritid
Möjlighet till betald arbetspraktik
Stöd kring studier
Tillgänglig samordnare 24/7
Förstärkt familjehem
Terapeutiska samtal med KBT-inslag varje vecka
Familjebehandling med flerspråkig kompetens
”När maktbehovet
är stort och staten en möjliggörare finns det oanade utsikter för en våldsutövare”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Sol Lindhöjd, verksamhetsansvarig socionom på Mälarbygden skyddat boende.
Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Vi har träffat Sveriges socialtjänstminister, som har mycket på sitt bord just nu. Camilla Waltersson Grönvall vill göra skillnad för barn och unga som far illa.
16| Aktuellt
19| Tema: Skyddat boende
20| Majas historia
Mannen som Maja blev förälskad i visade sig vara svartsjuk, hotfull och till sist våldsam.
28| Fokus på förövaren
Socialstyrelsen bjuder in till flera konferenser för att underlätta implementeringen av de nya föreskrifterna.
32| SSIL Utbildning
Gängkriminalitet, våld och hedersproblematik är nya teman för årets utbildningsdagar.
36| CAN skolundersökning
Vitt snus och spel om pengar ökar enligt CAN.
Omslag Foto Axel Adolfsson
42| Nanolfsvillan
En god relation med föräldrar och barn skapar långsiktig trygghet.
46 DBT stärker självbilden
Så fungerar DBT, dialektisk beteendeterapi.
På Nanolfsvillan vill man gärna lyfta vikten av att skapa en god relation med föräldrarna.
50| Eskilstuna
Så arbetar familjebehandlarna med ARK, Anhöriga i risk för kriminalitet.
52| Fler kontaktar Bris
Ökad rädsla för krig efter ÖB:s uttalande.
53| Spelmissbruk
Stefan Sandström aktuell med ny bok.
54| Debatt
60| Forskning
Lotta Borg Skoglund om flickor och adhd.
62| Bilder från Stockholm
skapar förutsättningar för ett liv utan våld och förtryck
Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
Läs mer om vår verksamhet på nytida.se/skyddat-boende eller ring 020-66 20 20.
Rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk är ett av Sveriges största samhällsproblem just nu. Vi är i ett läge som har blivit ytterst allvarligt och ser en skrämmande utveckling som behöver stoppas nu.
För att vända detta behöver vi agera från alla håll samtidigt och samverka på bred front. Det ser vi många goda exempel på. Polisen har precis släppt ett nytt utbildningsmaterial till elever i skolan om rekrytering till gängkriminalitet, Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till studieresor för att visa hur andra länder samverkar med polisen, kommun och näringsliv, SSIL arrangerar utbildningsdagar med lokal förankring och socialtjänstministern bjuder in samtliga riksdagspartier till samtal.
Det här är en fråga som kräver långsiktiga lösningar och har bred politisk förankring. Jag fick förmånen att samtala med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och det var väldigt intressant.
Jag är imponerad över hennes genuina engagemang och vilja att göra skillnad för barnen. Det blev inte många politiska standardsvar, utan ett öppenhjärtligt samtal om hur vi kan komma vidare inom det sociala området, för som socialtjänstminister är det många viktiga frågor som är i fokus just nu.
Hur ska placering av unga som riskerar fastna i kriminellt beteende kunna lösas? Finns det familjehem som är beredda att ta det ansvaret? Hur ska omställningen av kommunens arbete kring våld i nära relationer fungera? Hur ska vi säkerställa att rätt insatser kan ges över hela landet? Hur förbereder vi oss på den nya regleringen av insatsen skyddat boende? Hur fungerar arbetet med att skydda barn från hedersvåld?
Det finns mycket som tyvärr inte fungerar optimalt och många farhågor över att det kan bli ännu
TIDNINGEN FÖR
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
svårare att till exempel beviljas insatser. Det måste göras lättare att lämna en farlig relation, att få hjälp med eftervåldet och kunna känna sig trygg med att barnen inte råkar illa ut.
Jag lyssnade på Socialsstyrelsens information, eller kick-off som de kallade det, inför kommande utbildningar i ämnet våld i nära relationer. Veronica Ekström, docent på Marie Cederschöld högskola, tyckte att det talas för lite om den kriminella aspekten av våldet. Att det är något som ska polisanmälas och lagföras.
Det håller jag med om. Vi måste lägga fokus på brottet, att den som är misstänkt för brott ska åtalas och dömas om denne visat sig vara skyldig. Finns det en säkerhetsrisk för offret innan domen har fallit så behöver man skydda offret mot den misstänkte förövaren.
Nu är det uttalat i de senaste föreskrifterna om våld i nära relationer från 2022 att kommunerna har en skyldighet att fokusera på förövaren och det förebyggande arbetet. Den 1 februari håller Socialstyrelsen en digital konferens för att lyfta goda exempel hur man har gått från teori till praktik i det här arbetet.
Vi behöver också bli bättre på att definiera och känna igen det psykiska våldet. Men det spelar ingen roll hur många utsatta vi hittar om inte förövaren också hindras från att fortsätta utöva våld.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson
Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Skyddat boende för den som på grund av våld, hot eller förtryck är i behov av skydd.
LSS-boende
Villbergagruppens förstärkta familjehem erbjuds för barn och unga när det egna nätverket inte räcker till.
Skola åk 7-9
Stödboende
HVB-hem
I Villbergastaden erbjuds boende, behandling och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron. Insatserna erbjuds i form av HVB-, LSS- och stödboende men vi ger också möjligheter till skola för årskurserna 7-9.
För att möta andra upplevda behov erbjuds fortsättningsvis även möjligheter till boende i förstärkta familjehem samt LSS-boende med skyddsplacering . Vi berättar gärna mer!
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Hon vill göra skillnad för barn och unga som far illa. De sociala utmaningarna är stora i dagens Sverige där barn och unga både är förövare och offer i gängkriminalitetens förödande spår. Den psykiska ohälsan ökar, ekonomin är pressad och det råder resursbrist för att arbeta förebyggande och långsiktigt inom socialtjänsten. Men en ny socialtjänstlag väntas ge bättre verktyg och Camilla Waltersson Grönvall ser hoppfullt på framtiden.
TEXT JENNY FORS
FOTO AXEL ADOLFSSON OCH ARMIN DRÖGE
Socialtjänstministern har haft en hektisk höst och vinter. Det är mycket som händer framöver också. I vår presenteras den nya socialtjänstlagen som väntas träda i kraft den 1 juli 2025. Propositionen kommer att överlämnas till regeringen efter sommaren 2024.
– Den nya socialtjänstlagen fokuserar mer på tidiga insatser, att socialtjänsten ska kunna agera på ett helt annat sätt innan alvarliga konsekvenser har skett. De kan inte ingripa på samma sätt idag, säger Camilla Walterson Grönvall (M).
HON HAR ALLTID känt extra starkt för barn och unga. Dessutom engagerade hon sig i politiska frågor redan som nybliven tonåring.
– Jag var väldigt upprörd över att skolan inte fungerade på rätt sätt; att betygsskalan 1-5 inte mätte kunskap, utan styrdes efter hur elever i hela landet presterade procentuellt. Även att man inte kunde möta elever efter deras behov och förutsättningar.
Hon värvades till Moderaternas ungdomsförbund där hon kände att hon hade möjlighet att påverka och skapa förändring. Den politiska tillhörigheten var inte det viktigaste, det var det politiska arbetet; att lyfta frågor och hitta lösningar på problem tillsammans.
– Jag är uppväxt på en liten gård på landet. Min pappa drev både gården och hade eget företag, en elfirma. Det var hårt arbete och det har format mig, att man jobbar och gör rätt för sig.
Hon gillade språk i skolan och att resa. Förutom engelska så talade hon flytande tyska och utbildade sig till språklärare årskurs 7-9.
– Jag utbildade mig till lärare och vikarierade även som rektor i ett år, men kände att jag ville tillbaka till klassrummet där mitt engagemang för eleverna fanns.
Hon arbetade som lärare på olika skolor och är fortfarande tjänstledig från Sjuntorpskolan i Trollhättan.
– Jag älskar att undervisa och finnas i skolmiljön. Det sammanföll väl med mitt
Camilla Waltersson Grönvall
Bor: Lilla Edet.
Ålder: 54 år.
Familj: Gift med Niclas Grönvall, tre barn i åldrarna 14, 17 och 19 år.
Partitillhörighet: Moderaterna.
Titel: Socialtjänstminister.
Bästa avkopplingen: Resa (Skottland är favoriten), musik, sjunga, läsa böcker.
intresse att stötta och hjälpa barn och unga.
Parallellt växte de politiska uppdragen. Hon blev vice ordförande och senare ordförande i utbildningsnämnden i Lilla Edet och ledamot i Göteborgsregionens utbildningsgrupp.
År 2010 blev Camilla Waltersson Grönvall ledamot i riksdagen och 2014 utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.
– Mycket har kretsat runt utbildning för mig, men 2017 ville Ulf Kristersson att jag skulle ta över som socialpolitisk
talesperson. Jag hade stor respekt för den komplexitet som det området har, men precis som Ulf Kristersson sa till mig så är det viktigt ibland att byta ansvarsområde och få in nya personer med nytt driv, säger hon.
SITT ENGAGEMANG FÖR barn och unga har verkligen synts, särskilt i och med det strålkastarljus som har hamnat på socialtjänstens uppdrag, bland annat genom Lex Lilla Hjärtat.
– Jag utformade ett förslag om att förändra lagen där barnets bästa ska stärkas.
Detta lagstiftningsarbete drevs igenom på ett unikt sätt i Riksdagen. LVU kommer att förändras och man kommer att i högre grad utgå från barnets rättigheter. Jag är också stolt och glad över att vi har drivit igenom den nya lagen om stärkta rättigheter för barn i skyddat boende som träder i kraft den 1 april. Där har vi tagit många steg framåt och den lagen gör en enorm skillnad för ett ökat skydd för kvinnor och barn.
Socialtjänstministern kan lova att den nya socialtjänstlagen kommer att presenteras under våren.
– Den gamla socialtjänstlagen skrevs på 80-talet i en helt annan tid. Den har lappats och lagats i flera omgångar, men nu inför vi en ny lag i stället. Man kan säga att den går från reaktiv till proaktiv med fokus på förebyggande, tidiga insatser. Det införs krav på att socialtjänsten ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. En annan viktig förändring som också sker är att vi sänker sekretessen mellan socialtjänst, polis och skola för att bättre kunna förhindra att unga dras in i kriminalitet.
I dag är det ett stort glapp mellan SoL
och LVU. Om en familj tackar nej till de frivilliga insatser som erbjuds enligt SoL så finns det inget man kan göra förrän det har gått så långt så att ett tvångsomhändertagande blir aktuellt.
– Vi vill att det ska finnas ytterligare verktyg för socialtjänsten. Genom ett så kallat mellantvång ska inte föräldrar kunna säga nej till vissa insatser utan att det blir konsekvenser.
HON TYCKER OCKSÅ att socialsekreterarnas insats inte har lyfts tillräckligt.
– Den behöver belysas på ett annat sätt
»Idag kan ungdomar på SiS beställa droger, vapen och planera brott med sin mobiltelefon«
Camilla Waltersson Grönvall drömmer om att förändra svensk ungdomsvård.
och de behöver få det lättare att utföra sitt uppdrag. Vi har en förfärligt allvarlig samhällssituation i Sverige i dag där barn rekryteras in i kriminella nätverk. Den situationen behöver vi vända. Då är rätt verktyg genom en ny socialtjänstlag helt avgörande.
Hon är dock orolig över att inte kommunerna prioriterar förebyggande insatser i sina budgetar.
– Det är tuffare tider nu och då är det ofta de sociala insatserna som riskerar att få mindre pengar, men det behöver vi tydligt markera att det förebyggande arbetet
måste stärkas. Annars riskerar vi ännu högre kostnader längre fram.
CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL är ute mycket runt om i landet och träffar olika socialtjänster och får då ta del av vilka utmaningar och behov som finns. I arbetet runt framtidens socialtjänst har regeringen haft en god dialog med SKR, Vision och andra aktörer.
– Jag vill åstadkomma förändring. Det är därför jag har lämnat mitt kära klassrum. Det finns många barn som växer upp med sämre förutsättningar, i familjer
med missbruk, väld, psykisk ohälsa och annan dysfunktionalitet. Då måste samhället finnas där. Vi får aldrig ge upp om en enda unge. Genom tidig identifiering, bättre föräldrastöd, fler familjehem och ett robustare samhälle hoppas jag att vi kan göra skillnad.
Stora resurser läggs på familjecentraler, BVC, skolsociala team i skolan. Genom tidiga insatser och familjehem i första hand vill man också minska antalet barn på institution. Problemen på SiS är också en hjärtefråga för Camilla Waltersson Grönvall.
– Idag kan ungdomar på SiS beställa droger, vapen och planera brott med sin mobiltelefon. Vi vill att det bara ska vara möjligt att ha kontakt med sina nära och kära. Dessutom att man ska kunna utföra kropps- och rumsvisitationer. I dag kan ungdomarna ta med sig vad som helst in som man gömmer under kläderna eftersom personalen inte har möjlighet att utföra visitation.
HON SER DET som en ära att vara Sveriges första renodlade socialtjänstminister som har ett uttalat ansvarar för socialtjänsten
»Vi får aldrig ge upp om en enda unge«
i landet. Hon tycker att det fungerar förhållandevis bra att arbeta i Stockholm och bo kvar i Lilla Edet, fem mil norr om Göteborg.
– Jag trivs bra på Västkusten. Visst blir det mycket resor, men jag försöker vara närvarande och ha kvalitetstid när jag träffar mina barn och vi reser mycket tillsammans. Mina barn är min stolthet och jag vet att de är stolta över mig också. De är väldigt samhällsintresserade och kan utmana mig med svåra frågor ibland.
När det gäller favoritresmål privat hamnar Skottland i topp.
– Skottland slår an en sträng hos mig. Vi gillar att uppleva och göra saker på våra resor, även om det kan bli en del sol och bad också. Resa är nog det bästa jag vet. Musik är ett annat intresse som hon delar med familjen.
Dottern, som går i åttan, spelar också och sjunger. Den ena sonen går andra året på gymnasiet med inriktning musik och den andra sonen har tagit studenten från samma skola.
– Själv spelar jag piano och sjunger, jag har också sjungit i Riksdagskören. Regeringen har ingen kör – inte än i alla fall, säger hon och skrattar.
Den 1 april väntas den nya lagen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende träda i kraft. Här är regeringens förslag i propositionen:
• Skyddat boende blir boendeinsats enligt SoL.
• Barn som följer med vårdnadshavare får eget beslut med stöd av SoL vid samtycke från vårdnadshavare. Med stöd av ny lag behövs inget samtycke från den andra vårdnadshavaren.
• Hälsoundersökning för barn och unga.
• Förtydligad rätt till skola.
• En särskild utsedd socialsekreterare ansvarar för kontakt med barn och unga.
• Möjlighet att begränsa umgänge med/hemlighålla vistelseort för våldsam vårdnadshavare under vistelsen på skyddat boende.
• Vårdplan, genomförandeplan och uppföljning.
• Tillståndsplikt och anmälningsplikt för skyddade boenden.
• De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2024.
• Reformen ska följas upp.
Vi har för tillfället lediga
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
Utifrån den ekonomiska situationen och utmaningar inom kompetensförsörjningen har individ- och familjenämnden i Umeå beslutat att minska placeringar av barn och unga samt vuxna för att få ned kostnaderna. Målet är att minska kostnaderna för placeringar i familjehem, jourhem, på HVB och i stödboende. Även inom LSS ska stora besparingar göras.
Det här ska ske genom förändrade arbetssätt och en översyn av behoven och av vilka insatser som behövs för att tillgodose dessa.
Individ- och familjenämnden beslutade att upphöra med HVB och stödboende för ensamkommande barn i egen regi och i stället utöka Ungdomsboendet med fler platser för målgruppen samt för unga med normbrytande beteende för att minska på platserna i externa stödboenden.
Genom att minska antalet externa jourhemsplaceringar och minska placeringstiden på HVB och i externa stödboenden förväntas kostnaderna minska med 12 miljoner under 2024.
Genom att möta behovet av insatser i ett tidigare skede, på nya sätt och på hemmaplan kan socialtjänsten undvika att personer far illa med placering som följd. Behoven på hemmaplan kan exempelvis tillgodoses med socialt kontrakt eller boendestöd. Övriga åtgärder:
- Ställa om kommunens egna sociala boenden, Bryggan och Hera, och koppla utslussningslägenheter till dessa för att öka flödet och möjliggöra att fler personer får stöd på hemmaplan
- Utveckla insatser på hemmaplan för att förebygga och undvika placeringar en-
ligt Lag om vård av missbruk, LVM och Socialtjänstlagen, SoL
- Samverka med Arbetsmarknad och integration och civilsamhället för att öka sysselsättning och arbetsrehabilitering.
- Systematisk samverkan i individärenden. För att möjliggöra att fler personer ska få sina behov tillgodosedda på hemmaplan behövs arbetssätt för att bättre skapa helhetslösningar utifrån den enskildes behov (ex. boende, behandling och sysselsättning). Det handlar om att samplanera insatserna i egen regi och att förstärka samverkan med Region Västerbotten gällande medicinsk behandling.
Med dessa åtgärder förväntas kostnaderna minska med 12,1 miljoner.
Antalet externa placeringar kan minskas genom ökat förebyggande arbete, byggande av specifik kompetens kring målgruppen och genom att verka för att det finns boenden som motsvarar behoven. Genom att två placeringar överförs till egen regi förväntas förvaltningen spara 7,6 miljoner 2024.
VIDARE HAR MAN också tagit beslut om förändringar inom funktionshinderomsorgen. Det gäller byggande av gruppbostäder, hantering och inköp av mat, daglig verksamhet utan beslut, insatserna kontaktperson och ledsagning samt ett pilotprojekt om samplanering inom särskilt boende.
För att öka förutsättningarna att verkställa insatsen särskilt boende enligt LSS kommer det, där det är lämpligt, att vara möjligt att bygga LSS-bostäder (gruppbostad och servicebostad) i två plan. I dagsläget finns 59 gruppbostäder i ett plan.
Det finns en mindre kostnadsbesparing i byggkostnaderna för två gruppboenden på varandra jämfört med två fristående gruppboenden. Det blir ytterligare en besparing i kostnader för tomtmark om varje tomt räcker till två gruppboenden i stället för ett. Det möjliggör också bättre samplanering av personal och färre vikarier. Personalkostnader per person med insats och år beräknas till cirka 931 000 kronor för gruppboende i ett plan, jämfört med cirka 698 000 för gruppboende i två plan.
HANTERING AV MAT inom särskilt boende enligt LSS ska likställas i enlighet med intentionen i LSS-lagstiftningen. Den enskilde ska kunna hantera sina egna inköp med stöd av personal i den utsträckning det behövs. Beslutet innebär att möjligheten för en del av de boende att nyttja upphandlade måltider, vilket innebär en subvention av mat, tas bort. Det innebär att merkostnaden på cirka 1,8 miljoner kronor/år försvinner.
Målet är att den enskilde själv ska laga sin egen mat med stöd av personal i den utsträckning det behövs samt betala det den personen vill äta och inte vara delaktig att bekosta vad andra vill äta.
Det handlar också om att säkra livsmedelshygien och hanteringen av den enskildes egna medel då kollektiv hantering av mat tas bort. Cirka 150 av 500 personer inom särskilt boende berörs av detta.
Ett pilotprojekt gällande samplanering av personal inom särskilt boende enligt LSS kommer också att genomföras under 2024–2025.
KÄLLA: UMEÅ KOMMUN
Skyddat boende
Vi erbjuder skyddat boende för våldsutsatta män, kvinnor, barn samt hela familjer. Vi ordnar skyddsplaceringar i olika boendeformer, både planerade och akuta placeringar.
Kontakt: infofuturum@tranapsykologer.se eller 076-314 59 67 www.tranapsykologer.se
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
ledig plats från 22 dec
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Familjehemsbanken AB
Mötesplatsen inom familjehemsvården
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
SKYDDADE BOENDELÖSNINGAR
Maja har bott på två skyddade boenden. Nu hjälper hon andra våldsutsatta. Kommunerna ansvarar numera för insatser till våldsutövare. Hur långt har man kommit runt om i landet? Det kommer Socialstyrelsen att titta närmare på. Gängkriminalitet, våld och hedersproblematik är nya teman för SSIL utbildningsdagar 2024.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Mannen som Maja blev förälskad i visade sig vara svartsjuk, hotfull och till sist våldsam. Maja tvingades fly och har bott på två olika skyddade boenden. Hon säger att det tog lång tid att förlåta sig själv för att hon stannade så länge hos mannen. Idag lever hon i en sund relation och är tacksam för allt personalen på de skyddade boendena gjort för henne. – Jag uppmanar alla våldsutsatt kvinnor att våga berätta för någon, för det finns bra hjälp att få, säger hon.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES
För tio år sedan träffade Maja en man som var äldre än henne. Han var snygg och omhändertagande och imponerade med presenter och resor. Maja kände sig sedd och uppskattad och föll för honom.
– Jag trodde verkligen det var kärlek, även om jag ibland tvivlade, han var nästan för bra för att vara sann. Jag hade på den tiden ingen trygghet i mitt liv så han blev min trygghet, inbillade jag mig. Visst visade han tidigt att han var svartsjuk och styrande, han ville till exempel inte att jag skulle ha korta kjolar på mig eller krama en man, helst inte ens ha några killkompisar. Men jag var kär och intalade mig att han hade så många bra sidor. Jag accepterade och gjorde som han sa, berättar hon.
Men han blev mer och mer kontrollerande och började begränsa hennes kontakter med vänner och familj. När hon åkte och träffade någon ur familjen stod han utanför och väntade på henne. Umgänget med andra människor krympte.
– Jag hade bara familjen kvar till slut, inga vänner. Det var fruktansvärt, jag kän-
de mig övervakad och mådde inte bra innerst inne. Min familj såg ofta att jag var nervös och ledsen, men jag spelade att allting var okej, ljög och dolde min känslor.
MED TIDEN VISADE det sig även att han var aggressiv. När Maja misstänkte att han var otrogen och tog upp det med honom slog han henne över kinden.
– Jag blev chockad. Han sa att om jag lämnade honom så skulle ingen annan man vilja ha mig. Och det var inte den enda gången han blev fysisk.
De började prata om att starta ett företag ihop och han ville att företaget skulle stå på hennes namn.
– Han ville ju bara ha ännu mer kontroll över mig och ville inte att jag skulle jobba med andra människor. Han fick det att låta som att jag nu skulle kunna tjäna mer pengar, för att vi skulle kunna köpa en lägenhet ihop. Jag tänkte fortfarande mest att han var omtänksam och snäll.
De åkte på resor och Maja fick fina presenter. Maja kände det som att han köpte
henne, och försökte få henne att glömma. – Han pratade om vår framtid och om giftermål. Han sa att jag var vacker och bara hans. Han ville verkligen äga mig. Jag kände mig värdelös som människa, naiv och svag. Jag ville inte ha presenterna, jag ville ha hans respekt.
TROTS ALLA RÖDA flaggor längs vägen tryckte Maja undan sina tvivel. Hon ville ge honom ännu en chans. Dessutom kände hon sig ensam.
– Jag hade ju bara honom och jag hoppades att han skulle ändras och visa ett gott hjärta. Jag fokuserade så hårt på att han en dag skulle visa sig vara en fin människa. När de startade företaget kände Maja att hon var fast vid honom. Men sedan hörde deras revisor av sig och berättade att han inte betalat skatt. Skatteskulderna växte och Maja fick också höra att han varit otrogen flera gånger.
– Han hade alltid olika ursäkter och bortförklaringar, vände på det och kallade mig otrogen.
Relationen blev allt sämre. När Maja sa att hon ville lämna honom hotade han med att skada henne.
– Jag försökte lämna honom flera gånger och flyttade tillbaka till min lägenhet. Vi bodde ihop i hans lägenhet i perioder. Det var fram och tillbaka. När jag inte var hos honom hade han andra kvinnor där. En natt dök han upp hemma hos mig och rörde vid mitt hår när jag sov. Han tog upp ett vapen och visade mig och sa att han ville prata. Jag blev livrädd och kunde knappt andas, helt paralyserad av skräck. Sen tvingade han mig att ha sex med honom. Jag kände mig som en docka eller ett lik. Jag låg där under honom och hans vrede och hade gett upp livet. Jag började tänkta på att ta livet av mig, det kändes som det var det enda sättet att slippa ifrån honom.
EFTER ETT AV flera självmordsförsök, när Maja låg på sjukhuset, kom han med blommor.
– Han spelade gullig och trevlig och manipulerade alla han mötte och jag tänkte att ingen skulle tro mig om jag berättade allt han gjorde mot mig.
När Maja efter ännu ett självmordsförsök blev inlagd en längre tid inom psyki-
»Han ville verkligen äga mig. Jag kände mig värdelös som människa, naiv och svag«
atrin tillät hon ingen att ta kontakt, eller besöka henne. Hon behövde vara ensam och tänka.
– Jag hade inget hopp om livet längre. Mina skulder växte och var uppe på en miljon kronor. Jag ville inte leva. Jag ville inte ut därifrån, för jag visste att han skulle vänta på mig. Jag var så ledsen och stressad och hade tappat enormt mycket vikt. Jag var inlagd i tre månader. Jag såg de andra kvinnorna som mådde så dåligt, som varit där under långa perioder och jag var en av dem. Var det här mitt liv skulle sluta, tänkte jag. Jag övergav känslorna, ville bara ha mina sömntabletter för att sova, ville inte vara vaken och känna något. Och jag skämdes, inför min familj, för alla gånger jag försökt ta livet av mig.
Maja pratade med en kurator på sjukhuset som tyckte att hon skulle polisanmäla och flytta till ett skyddat boende. Sedan berättade Maja för sin pappa om allt som hänt.
– Min familj hade ju förstått att jag inte mådde bra, men in i det sista försvarade
jag min kille, för att jag var rädd. Jag var också rädd för att han skulle hota eller skada min familj. Min pappa blev förstås jätteledsen.
MAJA GJORDE EN polisanmälan och polisen kom samma dag och körde henne till ett skyddat boende. Hon fick stänga av alla sociala medier och byta telefonnummer. Hon var orolig, hade inte ens hört talas om skyddat boende innan. Han försökte ta kontakt via mejl, först med ursäkter och ånger, sedan allt mer hotfullt och elakt. Maja svarade aldrig men sparade mejlen för framtida bevismaterial.
– Det var tufft och ensamt att hamna på skyddat boende, utan min familj och att leva nära människor jag aldrig träffat. Jag kände mig som en främling, var asocial och hade svårt att lita på människor. Jag var rädd för jag visste inte vad som skulle hända.
Första tiden på det skyddade boendet hade Maja mest samtal med psykologen, sedan efter tid fick hon ta emot besök av
Skydd och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus
Behöver du placera hot- och våldsutsatta personer snabbt och samtidigt veta att boendet är tryggt och fungerar långsiktigt? Vi är vana att ta emot människor på kort varsel och arbetar efter en individanpassad metod som ger goda resultat – även efter avslutad insats.
Om oss:
• Bostadsgaranti efter sex månader ingår alltid.
• Hämtning samma dag ingår alltid.
• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.
• Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.
Hör av dig så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig och de människor som behöver ett tryggt skyddat boende.
sin familj. Så småningom kom hon igång med träning och studier, och började fokusera på positiva saker. Några månader senare kontaktade polisen henne och berättade att hennes lägenhet brunnit ner. Branden skulle visa sig vara anlagd, av en person anlitad av Majas ex. – Jag var så chockad, trodde aldrig att han skulle gå så långt. Jag skrattade först hysteriskt och sen började jag gråta, jag var helt förvirrad och jätterädd. Jag hatade honom så mycket, varför gjorde han det här?
Majas ex dömdes för mordförsök, inte hot, våld eller våldtäkt som han också gjort sig skyldig till. Efter rättegången flyttades Maja, med hjälp av socialtjänsten, till ett nytt skyddat boende i ett annat län. – Jag var orolig och grät mycket. Och jag kände mig ensam, men efter någon vecka började jag orientera mig i den nya staden. Personalen på det skyddade boendet var fantastisk. De har stöttat och väglett, och hjälpt mig med det sociala. Även personalen i det första boendet var stöttande och hjälpsamma och fantastiska.
MAJA HAR ANKLAGAT sig själv för att hon stannade i åtta år hos mannen. Hon tänkte att hon förlorat många år av sitt liv, skulle hon
»...jag tänkte att ingen skulle tro mig om jag berättade allt han gjorde mot mig«
någonsin träffa en bra man och få barn?
– Min dröm har alltid varit att ha en egen familj. Jag hade länge svårt att förlåta mig själv för att jag inte gick tidigare. Men med tiden har både självkänslan och självförtroendet återvänt. Maja har gått i terapi och fortsatt att träna kampsport och har gått upp i vikt igen.
– Jag har börjat gilla mig själv igen, tack vare stöttning från familjen och min terapeut. Vi har pratat mycket om den tiden då jag gick in i relationen och kanske är den min bakgrund och otrygghetskänsla som ligger bakom. Och mina föräldrars skilsmässa som jag inte bearbetat tidigare. Jag har efteråt tänkt att kanske var det en papparoll jag saknade, och som gjorde att jag var ett lätt offer för en manipulativ man, som låtsades vilja skydda och ta hand om mig. Men hjälpsamheten handlade om kontroll.
Maja lever tillsammans med en ny man sedan ett år tillbaka. Hon säger att hon är lycklig och trygg med honom.
– Han är en fin människa som älskar mig på riktigt och respekterar mig. Och jag vill dela det här med andra, och ge hopp om riktigt kärlek.
MAJA JOBBAR IDAG på Vejbyhem skyddat boende med att hjälpa kvinnor i liknande situation som hon själv var i och hon pluggar till socialpedagog.
– Mina erfarenheter hjälper mig mycket, jag ser och förstår kvinnornas oro och rädsla. Jag kan hjälpa dem att se hopp i framtiden. Jag har sakta växt som människa och idag, flera år senare, pratar jag om Maja som om jag pratar om en annan person. Jag ser mig inte som samma person längre. Idag vet jag mitt värde och mina rättigheter, ingen får bestämma över mig, vad jag ska göra, tänka eller hur jag ska klä mig. Jag älskar livet så mycket. Och kärlek handlar om att ge människor frihet för att de ska må bra. Jag vill också påminna alla kvinnor som tvekar, våga berätta för någon, för det finns bra hjälp att få.
Jag skulle varmt rekommendera den här verksamheten, då de bland annat har en trevlig personal. Det känns tryggt och stabilt att placera där.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Hur ser det ut i kommunerna när det gäller arbetet mot våld i nära relationer? Socialstyrelsen bjuder in till flera konferenser i början av året för att underlätta implementeringen av de nya föreskrifterna. Här får du lära av hur andra har gjort för att gå från teori till praktik.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES, SOCIALSTYRELSEN OCH 1000 MÖJLIGHETER
Arbetet med en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor pågår mellan åren 2017-2026. Från politiskt håll finns det alltså ett starkt stöd att arbeta långsiktigt och prioritera dessa frågor.
I Socialstyrelsens nya föreskrifter om våld i nära relationer från 2022 finns några viktiga nyheter som nu håller på att implementeras i kommunerna. Under 2023 presenterade Socialstyrelsen även en handbok i ämnet.
– Nu bjuder vi in till fyra konferenser för att djupdyka i förändringarna i de nya föreskrifterna och hur Socialstyrelsens olika stöd kan hjälpa till i det praktiska arbetet. Konferenserna äger rum i Stock-
holm den 22 januari, Umeå 30 januari, digitalt 1 februari och i Göteborg 8 februari, berättar Beatrice Hopstadius, enhetschef på Socialstyrelsen.
Valbara spår är bland annat Riskbedömning bland barn som lever i en hederskontext, Systematisk uppföljning våld och Våldsutövare – hur kan vi komma igång med insatser?
Den 14 december hölls en webbsänd kick-off för att informera om konferenserna. Vi fick höra goda exempel på arbete mot våld i nära relationer från olika delar av Sverige. Dessutom panelsamtal med representanter från socialtjänst, forskning, hälso- och sjukvården och civilsamhället.
Det var nu tio år sedan Socialstyrelsens första föreskrifter om våld i nära relationer kom. Det som är nytt är bland annat socialnämndens ansvar för våldsutövare i SoL och förstärkta krav av socialtjänstens riskbedömningar för våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
Den 1 juli 2025 väntas den nya socialtjänstlagen träda i kraft och där trycks det tydligt på det förebyggande arbetet och tidiga insatser när det gäller våld i nära relationer.
KUNSKAPEN OM VÅLD i nära relationer har ökat, men det finns mycket kvar att arbeta med, enligt panelen.
– Det krävs kunskap om mäns och kil-
lars våld mot kvinnor och flickor för att jobba med de här frågorna. Vi har fått ett fokus på barnen, men vi behöver också fokusera på våldet i ungas parrelationer. Det skulle behöva bli ett prioriterat område, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare för stiftelsen 1000 Möjligheter.
Hon tycker också att det är helt avgörande att man inom hälso- och sjukvården får mer kunskap för att kunna upptäcka våld, ställa rätt frågor och hjälpa vidare. Under den webbsända kick-offen så visades några filmer från olika städer.
– ”Man har rätt att få frågan”, som en
person sa i en av filmerna var så bra, för precis så är det. Det är en rättighet. Det är inom sjukvården, tandvården och mödravården som vi har chans att fånga upp våldsutsatta. Dit söker sig alla med jämna mellanrum.
DET ÄR MYCKET som har blivit bättre de senaste åren. Vi har blivit bättre på att fråga om våld, att utbilda och att samarbeta. Men det finns också utmaningar i att implementera föreskrifterna och att det ska finnas resurser till det som behöver göras.
– Bostadsmarknaden är en sak, i Uppsala som är en stor och växande stad är det svårt att hitta trygga, långsiktiga
boendelösningar. En annan utmaning är att kunna erbjuda stöd och behandling till våldsutsatta som har ett större behov av det, säger Tomas Odin, direktör på socialförvaltningen i Uppsala.
Här startade man tidigt ett resurscentrum för våldsutsatta år 2012 där det arbetar en speciell enhet på 10-12 personer som är specialister på de här frågorna.
– Sveriges kommuner har så otroligt olika förutsättningar. Bara inom individoch familjeomsorgen i Uppsala arbetar uppemot 400 socialsekreterare. I en mindre kommun kan det vara 5 stycken som ska hantera allt från missbruk, våld och ungdomskriminalitet.
MINDRE KOMMUNER BEHÖVER samverka med varandra och det är man ofta duktiga på. Det krävs också en tydlig styrning och ledning som visar att det här är ett prioriterat område och att man kan avsätta resurser för det.
– I många kommuner budgeteras det inte för att klara av att ge insatser till de våldsutsatta som behöver hjälp. Nålsögat blir mindre och mindre för att få ett beslut om skyddat boende. Man tolkar föreskrifternas tal om skydd som att det måste finnas ett extremt stort skyddsbehov. Men det här handlar om kvinnor och barns rätt till ett liv fritt från våld, säger Zandra Kanakaris.
DEN 1 APRIL 2024 kommer också de nya lagändringarna för skyddat boende som bland annat innebär stärkt skydd och tillståndsplikt. Cirka 700 000 är drabbade av våld i nära relationer. Det ligger på en
konstant nivå varje år.
Anmälningarna ökar, kunskapen ökar. Så hur kan vi få ner den siffran?
– Vi måste börja med ett aktivt förebyggande arbete redan i förskolan och skolan. ”Anders” börjar inte slå när han är 45 år. Det handlar om makt och kontroll, hur vi behandlar varann. Där är föräldrarna en nyckelgrupp att jobba närmare med tillsammans med de unga som målgrupp, säger Zandra.
1000 Möjligheter driver bland annat stödlinjen Ungarelationer.se, som tillsammans med Jämställdhetsmyndighe-
ten, Polisen och Länsstyrelserna varje år arrangerar kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” för att uppmärksamma våld i ungas relationer.
– Vi måste också jobba med våldsutövaren och vi behöver generellt bli bättre på att följa upp, säger Sabina Orstam, avdelningschef, Socialstyrelsen.
Veronica Ekström, docent på Marie Cederschöld högskola, var också med i panelen: – Det behöver vara lätt att lämna en Sabina Orstam, Socialstyrelsen.
»Man tolkar föreskrifternas tal om skydd som att det måste finnas ett extremt stort skyddsbehov«
våldsam relation, både genom låga trösklar och tillgång till bostäder. Sedan behöver vi komma bort från skamkänslan.
Välfärdspolitiken spelar också in; vi ser en ökning av våld i nära relationer vid missbruk och fattigdom. Sedan tycker jag att det talas för lite om den kriminella aspekten av våldet. Att det är något som ska polisanmälas och lagföras.
DET ÄR EN stor och viktig omställning att fokusera på förövaren.
– Alla inom hälso- och sjukvården är vana att ställa den klassiska frågan ”Har du någon gång haft tankar på att göra dig själv illa?”, men när ska vi ställa frågan ”Har du någon gång haft tankar på att göra någon annan illa?”, säger Ylva Elvin-Novak, enhetschef på Akademiskt Primärvådscentrum.
Hon tycker också att vi behöver bli bättre på att definiera och känna igen det psykiska våldet.
– Hur många sms på en dag kan man skicka innan det ska kallas våld? Är det 65 stycken? Det saknas samtal om det kontrollerande beteende som från början ser ut som kärlek. Hur ska man kunna svara ja på frågan om man är utsatt för våld om man inte vet vad våld är?
Att samtala om de här frågorna och dela goda erfarenheter med andra är viktigt. Sabina Orstam har ett medskick inför den kommande konferensen.
– Fundera över hur ni jobbar med våld i nära relationer i er verksamhet och hur ni kan gå från teori till praktik, vilka stöd behövs och vilka stöd finns men behöver implementeras.
Under 2024 kommer SSIL att arrangera utbildningsdagar med fokus på flera samhällsaktuella teman, som gängkriminalitet, våld, missbruk och hedersproblematik. Evin Cetin, Mehdi Adnan Mossa och Gunnar Appelgren är några av föreläsarna på de populära och kostnadsfria utbildningsdagarna som syftar till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa utmaningar inom vård- och omsorgssektorn.
Evin Cetin, jurist, föreläsare och författare, kommer att dela med sig av sina erfarenheter och insikter från möten med både offren och förövarna av gängvåld. Hennes bok ”Mitt ibland oss” utforskar djupet av gängkriminalitet, från de som beordrar mord till de som lever med hotet om att själva bli offer. Cetin betonar vikten av att förstå vad som driver unga människor till kriminellt beteende och argumenterar för att erbjuda dem bättre alternativ för att bryta cykeln av kriminalitet.
”Jag mötte dem som en medmänniska med ett genuint intresse för till exem-
pel vad som driver de här killarna till att trycka av pistolen och döda en person som de kanske varit vän med tidigare. För ingen föds till att döda, man har fått stå ut med mycket för att kunna trycka av”, säger hon i en intervju med tidningen Omtanke.
MEHDI ADNAN MOSSA talar till stor del av egen erfarenhet och fokuserar på riskfaktorer för unga i dysfunktionella familjer med hederskontext och analysera drivkrafter och hinder i kriminella miljöer. Han kommer även att dela insikter om vägen ut ur kriminalitet och framgångsfaktorer för dem som vill lämna den kriminella banan.
Gunnar Appelgren, en erfaren kriminalkommissarie som bekämpar organiserad brottslighet, förespråkar en gemensam strategi för att hantera våld i nära relationer, våld i offentlig miljö och våld i kriminella miljöer. Han delar med sig av sin långa erfarenhet och insikter om att bekämpa dessa former av brottslighet. – SSILs val av gängkriminalitet som
huvudtema på utbildningsdagarna i de större städerna är en respons på den ökande efterfrågan och den eskalerande situationen i Sverige. SSIL har över tio års erfarenhet av att arrangera utbildning och seminarier över hela landet med relevanta ämnen och föreläsare, berättar Robert Jonsson på SSIL– För vård och omsorg.
ÄVEN EN LOKAL polis kommer att involveras för att ge en lokal förankring och belysa specifika utmaningar och samverkan på varje plats. Bland dem finns Daniel Johnsson, kommunpolis Hisingen i Göteborg, som kommer att diskutera vikten av polisens samverkan och användningen av cylindermodellen för att kartlägga och säkra områden.
I Malmö blir det Daniel Mårtensson, kommunpolis på lokalpolisområde norr i Malmö och koordinator i GVI (gruppvåldsintervention, Sluta skjut) som föreläser tillsammans med Tomas Aggebrandt, områdespolis i södra Malmö.
En annan nyhet för 2024 är att Dagen
för Skyddat Boende som SSIL arrangerar tillsammans med Stiftelsen Insats skyddat boende kommer att hållas i både Stockholm och Göteborg.
NÅGRA AV UTBILDNINGSDAGARNA har tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk. Där kommer Helena Bingham tala om kontrollerande personligheter med fokus på våld och missbruk. Charlotta Donohue föreläser om hedersproblematik och vilka konsekvenser det har för den utsatta. Hur kan man som yrkesverksam identifiera, förstå och förhålla sig till denna form av våld, dominans och kontroll?
För att få ett juridiskt perspektiv på frågan kommer advokat Nina Tiberg fokusera på att utbilda kring förbättringar av rättssäkerheten för barn i vårdnads- och umgängesmål. Vad är socialtjänstens roll?
Hon delar erfarenheter från sitt arbete som advokat, diskuterar lagregleringar, domstolarnas hantering av frågor om
»Totalt planeras 13 utbildningsdagar under 2024 med olika teman«
missbruk och våld inom familjen, samt rättsosäkerheten för små barn i tvistande föräldrars vårdnad.
– Totalt planeras 13 utbildningsdagar under 2024 med olika teman. Samtliga utbildningstillfällen är kostnadsfria och öppna för bokning på ssilutbildningsda-
Q Eskilstuna, 6 februari
Q Göteborg, 22 februari, tema: Gängkriminalitet
Q Sundsvall, 14 mars
Q Malmö 11 april, tema: Gängkriminalitet
gar.se. Årets utbildningsdagar kommer att vara en möjlighet för yrkesverksamma inom vård och omsorg att fördjupa sina kunskaper och bidra till att adressera och lösa de aktuella problemen inom samhället, säger Fredrica Berg, marknadschef på SSIL.
Q Örebro, 3 maj, LSS
Q Uppsala, 14 maj, tema: Gängkriminalitet
Q Stockholm, 29 maj, Dagen för Skyddat Boende
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Användandet av vitt snus ökar bland unga i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Det visar årets nationella skolundersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
– Vi kan se att ungas användning av vitt snus fortsätter att öka även i år, trots att en åldersgräns infördes i augusti 2022, säger Siri Thor som är utredare och forskare hos CAN och huvudredaktör för årets rapport.
Rapporten visar att 13 procent av niorna och 24 procent av gymnasieeleverna har använt vitt snus de senaste 30 dagarna.
Vidare syns en kraftig ökning av spel om pengar bland de unga där de uppmätta nivåerna är de högsta sedan mätningarna startade.
– Ökningen av spel om pengar är särskilt markant bland pojkar i gymnasiets år 2 där 40 procent har spelat om pengar de senaste 12 månaderna, säger Siri Thor.
När det gäller narkotika är det är 7 procent i nian och 15 procent i gymnasiets år två som svarar att de använt narkotika någon gång. För första gången har man analyserat hur stor andel av dessa som använt narkotika ofta. Resultaten synliggör att en liten grupp står för den större delen av narkotikakonsumtionen.
– Av dem som använt narkotika så är det ungefär en tiondel som står för en den största delen av bruket. Ett liknande mönster syns i den vuxna befolkningen, säger Siri Thor.
Alkoholkonsumtionen har minskat bland svenska skolungdomar under en längre tid. Nedgången har dock stannat av i båda årskurserna. I årets undersökning svarade 39 procent i årskurs 9 och 70 procent i gymnasiets år 2 att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Årskonsumtionen mätt i liter ren alkohol (100 %) uppgick till 0,9 liter i årskurs 9 och 2,3 liter i gymnasiets år 2. Detta är historiskt låga nivåer.
»40 procent har spelat om pengar de senaste 12 månaderna«
CAN:s nationella skolundersökning handlar om erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Mer än 10 000 elever deltog i årets undersökning. Totalt har över 300 000 elever deltagit sedan undersökningens start (för åk 9: 1971 och för gymnasiets år: 2004).
Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan!
HVB Mellbygård: 031-387 10 70
Fa miljeDyna miken
Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00 info@familjedynamiken.se
www.familjedynamiken.se
Specialistteam för heltäckande utredningar
Utrednings- och behandlingshem för familjer.
- Fördjupade utredningar av föräldraförmågan
- Psykologutredning på barn och vuxna
- Psykolog, psykiatriläkare, barnsjuksköterska
- Beläget i Höör, Skåne
Placeringsservice: 0735 94 18 33
Mail: info@ampliusomsorg.se
www.ampliusomsorg.se
Hur bemöter vi kontrollerande personligheter med koppling till våld och missbruk?
Delta på en kostnadsfri utbildningsdag!
Få nya verktyg i hur du som hjälpare bättre kan förstå och bemöta klienter som utsatts för kontrollerande personligheter med koppling till missbruk, hedersrelaterat- och sexuellt våld. Lär dig vad som finns reglerat i juridiken, och vilken roll socialtjänsten spelar i komplexa mål som rör vårdnad.
Torsdag 14 mars, Clarion Hotel Sundsvall
Tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Bidrar till att motverka gängkriminalitet
Strawberry går in som partner i projektet Rätt Kurva som drivs Polisen, NOA och Socialstyrelsen, med organisationen Beredskapslyftet som mellanhand mellan myndigheter och näringsliv.
Rätt Kurva är ett långsiktigt brottsförebyggande program där polismyndigheten och socialtjänsten samarbetar.
Strawberry går in i projektet för att på sikt kunna bidra med jobb och mentorskap till familjerna i programmet. I dagsläget möjliggör finansieringen fortsatt samverkan mellan myndigheter och näringsliv.
– Vi är ett bolag som har i vårt DNA att bidra till lösningar på de utmaningar samhället har. Det partnerskap med Rätt Kurva som vi nu går in i känns oerhört bra i magen. Det är en beprövad metod och vi gör gemensam sak med stora, kraftfulla och oerhört kompetenta partners i syfte att minska gängkriminaliteten och bidra till att människor får möjligheten att genom jobb ordna för sin försörjning, säger Torgeir Silseth, koncernchef Strawberry.
De nya reglerna om dygnsvila kan slå hårt mot vissa användare av personlig assistans. Nämnden för funktionsstöd i Göteborg har nu begärt att få lätta på reglerna för assistansanvändare som har stora behov.
– Vi har assistansanvändare som lätt blir oroliga vid för många personalbyten och har därför valt att hitta en ny lösning på dygnsvilan. Det verkar som att vi är först i landet med denna lösning, säger Kerstin Almgren, verksamhetschef för personlig assistans i Göteborgs Stad.
Det ena förslaget handlar om att få nyttja det undantag som finns för att den sammanlagda arbetstiden kan få uppgå till högst 24 timmar. I Göteborgs Stad bedöms nio assistansanvändare ha rätten att använda denna möjlighet till undantag från de nya reglerna om dygnsvila, där de har dygnsjour på grund av svåra sammansättningar av funktionsnedsättningar.
”Tejping hjälper barnet att berätta” toppar listan över de mest lästa artiklarna på Omtanke.today under året som gått. Här är tio i topp år 2023.
Psykolog Barbro Sjölin-Nilsson kom i kontakt med Tejping i slutet av 1980-talet. Hon vill inte kalla Tejping för en metod utan ser det mer som ett slags språk där man använder små träfigurer, som representerar personer, och annat miniatyrmaterial för att gestalta händelser, relationer och känslor.
Mia hade blivit lovad ett skyddat boende där hon kunde ta med sig sin hund, men veckorna gick. Mia berättar att den psykiska misshandeln pågick i stort sett hela tiden under de fyra år hon var tillsammans med mannen. Artikeln om Mia hamnar på andra plats.
I Nederländerna, Österrike, Tyskland och Belgien finns ett tillfälligt hemförbud som hindrar en våldsutövare från att vistas i hemmet under tio dagar. Det ger offer och barn möjlighet att bo kvar hemma,
istället för att försöka fly undan våldsutövaren. Läs mer på omtanke.today.
Här är de mest lästa artiklarna 2023:
1. Tejping hjälper barnet att berätta, 2 227 visningar
2. Mia gick tillbaka för hundens skull,
2 162 sidvisningar
3. Saknar lagen om tillfälligt hemförbud, 2 134 sidvisningar
4. PTSD vanligt hos kvinnor med beroende, 2 078 sidvisningar
5. Så känner du igen en psykopat, 1 968 sidvisningar
6. Vad händer med sexualiteten efter övergrepp? 1 744 sidvisningar
7. Så arbetar Köpenhamn mot gängvåldet, 1 601 sidvisningar
8. Var ska ungdomarna placeras? 1 522 sidvisningar
9. Före detta livvakten Carl om sin livsresa, 1 475 sidvisningar
10. Föreställningarna om sexuellt våld gör det svårt, 1 438 sidvisningar
Psykologispecialisterna delar med sig av en nyhet från RSNA, Radiological Society of North America, som har funnit skillnader i hjärnmassan hos unga med och utan adhd.
Genom att använda artificiell intelligens (AI) för att analysera resultatet från MRI-bilder (Magnetisk resonanstomografi), har forskarna funnit att det finns signifikanta skillnader i den vita hjärnmassan hos ungdomar med och utan adhd. Studien som presenterades vid RSNA, Radiological Society of North America, kan leda till nya diagnosmetoder för adhd.
Resultaten visade signifi -
Forskarna har studerat MRI-bilder hos unga med och utan adhd.
kanta skillnader i nio områden av den vita hjärnmassan hos ungdomar med adhd jämfört med de ungdomarna utan ADHD. Studien gjordes på 1700 ungdomar med och utan adhd.
Dessa skillnader i hjärnskanningar hos personer
med adhd har aldrig tidigare setts. Metoden ger hopp om att kunna identifiera avslöjande avvikelser på en mikronivå, som kan användas för att på ett kvantitativt och objektivt vis, hitta biomarkörer som kan hjälpa till vid diagnostiseringen av adhd.
Nu får personer med funktionsnedsättning i Eslövs kommun tillgång till en egen dejtingapp, Digivi. Appen blir en ny och trygg väg in till nya vänskaper – och kanske även kärleken.
Appen Digivi är en kostnadsfri dejtingapp för personer med funktionsnedsättning.
Appen är utvecklad av ”Relationer som funkar”, ett FUB-projekt finansierad av Allmänna arvsfonden. Riks-
förbundet FUB är en intresseorganisation som arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. – I den vanliga dejtingjungeln är det svårt och man är extra utsatt om man har en intellektuell funktionsnedsättning, säger Therese Wappsell, projektledare för Relationer som funkar.
Digivi lanserades för bara någon månad sedan, och Es-
löv är en av de första kommunerna i Sverige som börjat använda appen. Nu finns DigiVi-ombud på fler håll, som Malmö, Stockholm, Uppsala och Mora.
Digivi är som vilken annan dejtingapp som helst. Användarna skapar ett konto, lägger upp en profilbild, berättar lite om sig själva och skriver om de letar efter vänner, kärlek eller både och. Därefter kan de börja chatta.
Utvecklarna har lagt till ett antal regler för att användarna ska känna sig trygga och inte utsättas för meddelanden och bilder med oönskat innehåll.
Appen finns varken i App store eller Google Play. För att skapa ett konto måste man anmäla sig till kommunens Digivi-ombud.
– Anledningen är att vi vill att det ska vara tryggt. Det är också därför vi vill att man ska ange sitt riktiga namn när man skapar sitt konto. Sen får man självklart välja ett smeknamn om man inte vill att alla ska se ens fullständiga namn, säger Therese Wappsell.
Regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utreda skillnader mellan pojkars och mäns respektive flickors och kvinnors delaktighet i kriminella nätverk och andra typer av organiserad brottslighet.
– Åtgärder för att stoppa gängkriminalitet är högt på regeringens agenda. För att kunna förebygga och bekämpa den här typen av brottslighet behöver vi veta mer om kvinnors och flickors delaktighet i de här miljöerna, säger jäm-
ställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
– Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. Det här uppdraget är viktigt för att öka kraften och träffsäkerheten i våra åtgärder, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
I brottsstatistiken är män
De har skrivit ny bok om beroende i praktiken
Hur utvecklar sig ett bruk till att bli skadligt och övergå i sjukdom? Hur är det att vara närstående till en person med beroendeproblematik? Och hur motiverar man någon till förändring?
Trots att de flesta av oss på ett eller annat sätt har personlig erfarenhet av beroendesjukdom så finns ett förödande stigma. Rädslan för att bli dömd eller negativt särbehandlad är en av de vanligaste orsakerna till att en person inte söker hjälp. Därför är bemötande så viktigt.
I boken ”Beroende i praktiken” kombineras forskning med berättelser från personer som har en egen erfarenhet av beroende. Författarna ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande.
Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife. Carina Bång är beteendevetare, anhörigterapeut, certifierad CRAFT-terapeut. Ingrid Kristoffersson-Rosin är socionom med utbildning inom MI, KBT och PDT, verksam som case manager vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Lotta Bratt Becker är socionom med en masterexamen inom socialt arbete.
överrepresenterade både som gärningsmän och offer vid brott med koppling till gängkriminalitet. Kvinnor har en roll i organiserad brottslighet men samhället inklusive polisen riskerar att inte identifiera dem. Det finns tecken på att kvinnors delaktighet inom kriminella miljöer ökar. Genom ökad kunskap kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. Satsningen ingår i regleringsbrevet för 2024 och omfattar 2,8 miljoner kronor 2024 och 1,4 miljoner kronor 2025.
För ett barn som omhändertas enligt LVU på grund av risken att dras in i kriminalitet är målet att placeringen ska förändra det riskfyllda beteendet. En ny granskning som Kalla fakta har gjort visar att det sällan fungerar. Flera misstänkta i den pågående våldsvågen i Sverige har varit omhändertagna enligt LVU.
Kalla fakta har granskat 240 barn som omhändertogs enligt LVU under 2019. Hela 84 procent av dessa barn är idag dömda brottslingar. Tre av dessa unga är just idag misstänkta för bland annat mordförsök och medhjälp till mord i de pågående gängkonflikterna och en har skjutits till döds. Kalla faktas dokumentär ”LVU-barnen och brotten” visas på tv4 play.
Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday
Samband mellan våld i nära relationer och brott mot djur
Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till en debattkväll den 5 februari på temat ”sambandet mellan brott i nära relationer och våld mot djur”. Under kvällen kommer forskaren och ordförande Carin Holmberg på organisationen Se Sambandet att redogöra för kopplingen mellan våld mot djur och våld mot människor och dess betydelse.
I Brottsförebyggande rådets nationella kartläggning av våld i nära relation uppger 6,8 % av befolkningen att de har blivit utsatta för våld i en nära relation.
Det nationella kunskapscentret Se Sambandet lyfter en viktig aktör som ofta saknas i arbetet mot våld i nära relationer, nämligen veterinärkåren. Forskning visar nämligen att olika typer av våld hänger ihop, och att det finns ett samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Ett våldsutsatt djur kan alltså tyda på att det finns våldsutsatta människor i djurets närhet och vice versa.
Eftersom föreningar haft ökade kostnader för exempelvis hyror och ett bidrag som successivt urholkats får föreningarna extra föreningsbidrag. Det har nämnden för funktionsstöd i Göteborgs stad beslutat om. – De gör ett oerhört viktigt arbete för personer med funktionsnedsättning och måste ges förutsättningar att bedriva sitt viktiga arbete särskilt när det är tuffa tider, säger Håkan Hallengren (S), ordförande nämnden för funktionsstöd.
Nämnden har avsatt 37,6 miljoner kronor till verksamhetsbidrag och 900 000 kronor till utvecklingsbidrag. Därutöver ska 5 miljoner kronor fördelas i utökat föreningsbidrag till funktionsrättsrörelsen, eftersom föreningarna haft ökade kostnader för exempelvis hyror och ett bidrag som successivt urholkats.
Fyra nya områden har tillkommit, medan sex områden inte längre bedöms som utsatta. I årets lägesbild flyttas Seved ner på skalan och går från särskilt utsatt område till riskområde.
Att Seved blivit tryggare beror på flera saker. I rapporten omnämns åtgärder med fokus på samverkan mellan de olika samhällsaktörerna. BID, som står för Boende, Integration och Dialog, är en samverkansmodell implementerad i Seved, vars fokus är samverkan mellan fastighetsägare, företag, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar och Malmö stad.
– Förändringen i Seved är ett kvitto på att när samhället och olika aktörer arbetar tillsammans kan man skapa positiva förändringar som gynnar alla. Detta är en modell för hållbar stadsutveckling och samarbete som vi hoppas kommer inspirera andra områden, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik.
Sverige har totalt 59 utsatta områden, vilket är två områ-
den färre än 2021. De nytillkomna områdena finns i polisregion Stockholm respektive Öst. Sex områden – fyra i polisregion Stockholm, ett i Öst och ett i Syd – bedöms som inte längre utsatta.
Den tydligaste trenden är att det tycks ske en stagnering: Antalet områden som bedöms som utsatta håller sig stabilt genom åren. Jämfört med 2022 har två tredjedelar av de bedömda områdena utvecklats i negativ eller oförändrad riktning, medan resterande områden har en positiv utveckling.
– Det visar att de kriminellas påverkan cementeras och blir alltmer beständig, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa. De utsatta områdena delas in i tre kategorier: utsatt område, riskområde och särskilt utsatt område, där särskilt utsatt område är den allvarligaste kategorin. Situationen i tre tidigare särskilt utsatta områden har förbättrats: Biskopsgården (polisregion Väst), Gottsunda (polisregion Mitt) och Södra Sofielund (polisregion Syd). De bedöms nu som riskområden.
Polisen senaste bedömning av situationen i landets mest utsatta områden visar på en fortsatt positiv utveckling i Göteborg. Biskopsgården klassas inte längre som ett särskilt utsatt område och inget område i Göteborg bedöms ha en negativ utveckling.
Att Biskopsgården flyttas ned från särskilt utsatt område till riskområde innebär att Göteborg nu har fyra särskilt utsatta områden. 2019 hade staden sex särskilt utsatta områden,
Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered där det bodde 83 000 personer. Idag är både Tynnered och Biskopsgården nedflyttade från den listan, det innebär att 41 000 göteborgare numera bor i ett särskilt utsatt område. Det är en halvering på bara fyra år.
– Att ännu ett område avförs från den högsta nivån på polisens lista är framför allt mycket glädjande för de som bor i Biskopsgården men ock-
så betydelsefullt för hela stadens utveckling, säger Terje Johansson vd för Framtidenkoncernen.
Nyligen fick koncernen även svar från sin hyresgästenkät som över 21 000 hushåll runt om i Göteborg besvarat. Bilden är tydlig, de områden i staden som polisen klassar som särskilt utsatta utvecklas alla i rätt riktning och upplevs i många fall idag på samma sätt som övriga delar av staden.
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
mogard.se
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Lundäng HVB
Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08
Nyköpings kommun
Det relationsbyggande arbetet är viktigt för att skapa förståelse och trygghet.
Att utredas för sin föräldraförmåga skapar stor oro och rädsla. Det är då extra viktigt att som förälder bli bemött med respekt och förståelse. På Nanolfsvillan vill man gärna lyfta vikten av att skapa en god relation med föräldrarna. Det ger en bättre insikt och en bättre grund för fortsatt samarbete, vilket blir det bästa för barnen.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH NANOLFSVILLAN
Mitt i ett vanligt villakvarter på Nanolfsvägen i Finspång finns Nanolfsvillan, som är ett utrednings- och behandlingshem för familjer med barn.
– På namnet kanske det låter som en villa, men det är fyra villor som sitter ihop. Det gör att familjerna får en hemlik boendemiljö med eget kök och eget badrum. Samtidigt har de möjlighet till samvaro med andra familjer och de har också närheten till personal dygnet runt, berättar Josefina Markskog, föreståndare för Nanolfsvillan.
Företaget får ofta väldigt komplexa utredningsärenden där socialtjänsten har haft en oro under lång tid.
– Många föräldrar har en stark misstro till samhället. De känner att de inte har blivit lyssnade på och bär på dåliga erfarenheter sedan tidigare.
EN PLACERING ENLIGT SoL bygger på frivillighet. Men ofta ska det gå väldigt snabbt att ta beslut om placering och det gör det svårt för föräldrarna att hinna greppa och förstå situationen.
– Enligt min erfarenhet så vill föräldrar sina barns bästa, men många famil-
jer befinner sig i kris när de kommer till Nanolfsvillan. Därav lägger vi stort fokus de första dagarna på att trygga och hjälpa familjerna att landa för att få bästa förutsättningar för ett utredningsarbete, säger Jonas Wahlsten, vd Nanolfsvillan.
HAN DRIVER FÖRETAGET tillsammans med sin bror Roger och det var deras föräldrar som startade företaget 1986 efter att ha varit familjehem under många år och sedan riktat in sig på behandling. Med åren har verksamheten vuxit, man började med utredningar år 2001 och har satsat mycket på kompetenshöjning. All personal är högskoleutbildad.
– Idag är det utredningar som efterfrågas mest, men vi har behållit känslan av ett litet familjeföretag med ett stort hjärta där vi verkligen månar om familjerna, bemöter dem med respekt, värme och bygger relation. Då kan vi få till en trygg övergång till både placering och andra insatser utan starka slitningar. Det är väldigt mycket värt för den fortsatta relationen mellan barn, föräldrar, eventuella familjehem och socialtjänst, säger Jonas Wahlsten.
När en familj kommer till Nanolfsvillan för utredning läggs stor vikt vid att lära känna familjen och bygga relation med både barn och föräldrar.
– Med det förhållningssättet kan vi nå djupare och få en större förståelse för både resurser och svårigheter som finns i familjen. Det hjälper till i processen kring den oro som finns från socialtjänstens sida och föräldrarna får möjlighet att uttrycka vad de skulle behöva, vad de tror att barnen skulle behöva framåt, säger Jonas.
– När man har lärt känna varann och föräldrarna känner sig förstådda och respekterade blir det lättare att ha en rak kommunikation. Då kan vi prata rakt och öppet om oron som socialtjänsten har med föräldrarna så att de själva får en bättre möjlighet att förstå vad som behöver förändras, Petra Ewertsson, biträdande föreståndare. Josefina, Petra och Jonas berättar om en förälder med många barn där det hade varit en hög oro under lång tid. I familjen hade de också mycket misstro mot
samhället och föräldern kände sig bara kritiserad. – Barnen var försummade. Föräldern hade svårt att få ihop ekonomin, de hade inte tillräckligt med mat och kläder, inga rutiner, mycket skolfrånvaro, de sov på madrasser på golvet. Vi skapade en trygg miljö här för föräldern och barnen så de fick landa. Sedan försökte vi lägga pussel.
MISSTANKEN LOSSNADE EFTER ett tag och föräldern vågade börja berätta om sina svårigheter.
– Barnen behövde placeras i familjehem. Både på grund av förälderns svårigheter och de hade också stora egna svårigheter. När föräldern förstod att det var så det behövde bli kunde man också ana en liten lättnad mitt i all sorg. Föräldern kunde ändå landa i det bästa för barnen, säger Josefina.
För att undvika en placering i jourhem innan rätt familjehem hittades så fick fa-
»När man har lärt känna varann och föräldrarna känner sig förstådda och respekterade blir det lättare att ha en rak kommunikation«
miljen stanna kvar på Nanolfsvillan. Barnen och föräldern fick träffa familjehemmet digitalt innan placeringen.
– Det blev verkligen en bra lösning till slut både för barnen och för föräldern. Ofta blir det så att socialtjänsten kommer och hämtar barnen i de fall barnen behöver placeras i familjehem. Då brukar vi se till att det blir ett lugnt och respektfullt avslut för barnen och föräldrarna, till exempel kan vi erbjuda föräldern skjuts hem. Vissa har också fått stanna kvar någon dag om det finns behov för det, säger Jonas.
– Vår pedagog som spenderat tid med barnet under utredningstiden följer ofta med vid placeringen vilket skapar stor trygghet för barnet. En fotobok skapas med foton på förälder och barn tillsammans.
Jonas kan ibland tycka att de får jobba lite i motvind.
– Jag skulle önska att socialtjänsten ser värdet i att det kan få ta lite extra tid, bara några dagar, just för att nå fram till föräldrarna och få en bra och långsiktig lösning med föräldrar som har viljan att samarbeta.
Josefina Markskog arbetade tidigare på socialtjänsten och fick en helt annan bild av utredning på HVB när hon började på Nanolfsvillan.
Inom socialtjänsten har man ofta inte utrymme till fördjupande utredningar. Det bygger mycket på informationen från externa håll, som vad till exempel skolan och BVC har sett. Här kan vi komma mycket närmare när vi följer med familjen i vardagen och få möjlighet att utreda på djupet. Den tiden finns ibland inte hos
socialtjänsten, men vilken otrolig skillnad det kan göra för att kunna förstå ett komplext familjesystem.
DET ÄR VANLIGT med utredningshem i kollektivt boende, men Josefina tycker att det ger en betydligt mer rättvis bedömning när familjen har eget hushåll och får möjlighet att bo i en hemlik miljö.
– Utredningen görs i en sådan vardaglig och naturlig miljö som möjligt. Vi ser hur de skapar rutiner och hur de samspelar med barnen. Det görs alltid en riskbedömning om behovet av närvaro från personal i boendet, säger Petra.
Utredaren följer med på olika aktiviteter utanför hemmet, föräldern får också träffa psykiatriker och barnen och föräldrarna kan få träffa psykolog för utredning vid behov. Samspelsbedömning görs enligt MIM, Marschak interaction method, som kartlägger hur väl föräldern kan tillgodose barnets behov.
I behandlingen filmas ibland samspelet
enligt Marte meo-metoden för att stödja och stärka föräldern. Man fokuserar på det positiva i samspelet på de situationer där barnet känner sig förstått och uppmuntras på ett sätt som når fram. Det ger föräldern möjlighet att förstå och påverka samspelet på ett sätt som stödjer barnets utveckling.
I UTREDNINGSUNDERLAGET BESVARAS socialtjänstens specifika frågeställningar utifrån uppdraget och det finns med förslag på åtgärder och Nanolfsvillans bedömning gällande vilket stöd familjen behöver framåt. Det kan vara så att det behövs fortsatt stöd och behandling eller att det blir aktuellt med en placering.
– Vi gör gärna en personlig överlämning till en familjebehandlare i hemkommunen. Vi kan också erbjuda en behandlingsinsats här. Det är fantastiskt att se när vi kan förändra ett beteende och bryta ett mönster som kan ha funnits i generationer i en familj, avslutar Josefina.
Nanolfsvillan består av fyra ihopbyggda villor i ett vanligt villakvarter.
Ett utrednings- och behandlingshem för familjer med barn beläget i centrala Finspång. Tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar. Placeringar kan ske enligt SoL, LVU och/eller skydd. Ramavtal med merparten av Sveriges kommuner. Lägenheterna har mellan 2-5 rum och eget kök och badrum. nanolfsvillan.se
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
Problembeteenden som till exempel ätstörning, självskadebeteende, depression och självmordstankar är vanligt hos unga tjejer med emotionell instabilitet. Starka känslosvängningar gör att personen pendlar väldigt i känsloläge. Relationer är också instabila, någon kan vara favoritpersonen för att kort därefter vara fullständigt värdelös. Med professionell hjälp går det att lära sig att hantera problemen.
TEXT JENNY FORS
FOTO FRIAB
Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en metod som är utvecklad för att minska självskadande beteende hos personer med emotionellt instabil personlighetssyndrom (tidigare borderline). Senare har den också anpassats för andra typer av problem som är vanliga hos målgruppen, som ätstörningar, depression, PTSD, neuropsykiatri och missbruk.
– Det är en evidensbaserad metod som är väldigt effektiv. Personer med svårare autism kan ha svårt att ta till sig metoden, men annars så hjälper den väldigt bra, säger Susanne Westerdahl, enhetschef på Friab.
Friab har tre behandlingshem i Skåne och Halland som tar emot flickor med psykisk ohälsa och självskadebeteende.
En person med emotionell instabil personlighetssyndrom (EIPS) är känslomässigt instabil, ångestfylld och har ett självdestruktivt beteendemönster.
– De har svårt att reglera sina känslor och impulser och går från känsla till uttryck på tre sekunder. Känslorna är starka och man växlar också snabbt mellan olika känslor.
Enligt Susanne Westerdahl så ligger EIPS nära adhd, så det kan lätt hända att man har fått fel diagnos. Svårigheter att reglera känslor, intensiva vredesutbrott
och impulsivitet är väldigt lika. – Impulsiviteten kan resultera i riskfyllda beteenden så som självskada, sucidal och andra självdestruktiva och farliga beteenden som till exempel missbruk av alkohol, droger, mat eller sex. Ångesten är så stark och svår att hantera att det är vanligt att skada sig själv för att försöka döva den psykiska smärtan. Ofta leder det här till skam och skuld.
DBT HJÄLPER PERSONEN att hitta en inre emotionell balans och hantera sin vardag på ett bättre sätt. All personal på Friab har kunskap om DBT och kan stötta varje klient kontinuerligt i vardagen med hjälp av färdigheter.
Behandlingen omfattar färdighetsträning i grupp och individuell terapi varje vecka.
– Det kräver flickans villighet och engagemang i sin behandling och tar vanligtvis ett år, men det är ett lärande för livet.
DBT bygger på ett icke dömande och nyfiket bemötande där man utgår från att individen gör så gott den kan. I den individuella terapin arbetar man med det som utgör de största livsstörande problemen. Gruppträningen syftar till att lära sig att hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. Här tränar man på medveten närvaro, rela-
tionsfärdigheter, känsloreglering och stå ut-färdigheter.
– En annan viktig del av behandlingen är att vi har möjlighet att erbjuda traumabehandling till flickor med diagnosen PTSD.
Termen dialektik handlar om acceptans och förändring. Att se saker från flera perspektiv och inte direkt döma ut sig själv eller andra. Alla känslor går att validera, det handlar om att bekräfta det som är giltigt.
– Om personen är upprörd över en sak så kan jag validera det genom att säga: ”Jag förstår att du har det svårt just nu”. Vi kan alltid validera tankar och känslor men samtidigt uppmana flickan att hon behöver arbeta med problembeteendet med hjälp av färdigheter för att på så vis kunna hantera situationen på ett mer effektivt sätt.
GENOM HANDLEDNING I vardagen utifrån färdigheter får man öva på saker i praktiken som man har gått igenom under terapin och därigenom se nyttan i hur verktygen kan användas.
– Vi tränar bland annat medveten närvaro genom att lägga märke till situationen, flickans tankar och känslor som flickan har för att sedan kunna göra val som fungerar på lång sikt. Om till exempel en klient kommer upp i känsloläge när
hon ska laga mat så kan vi hjälpa till att lugna och uppmana att göra en sak i taget, säger Susanne Westerdahl.
Ofta kanske man tror att den första känslan som kommer upp är ilska, men när man lär sig att känna efter och sätta ord på det så kan man med handledning skala av den sekundära känslan. Målet är att lära sig sätta ord på sin primära känsla, till exempel besvikelse, istället för att uttrycka ilska som oftast är en sekunder känsla.
– Vid till exempel självskadebeteende kan man titta på vad som hände innan. Ofta är det något som blir droppen som får bägaren att rinna över, att det till exempel blev pannbiff istället för köttbullar. Men innan dess så kanske mamma inte kunde komma så man är besviken över det och sedan blev det tjafs över det där sms:et. Var det något du hade kunnat göra redan då? Kanske blir svaret att gå till någon i personalen och prata om det innan känslorna eskalerar.
Det är viktigt för tjejerna att känna trygghet. Boendena har en hemlik miljö med vackra omgivningar och familjär känsla. Hulta gård, Villa Lerhamn och Mahult har fem-sju platser vardera.
– Många kan tro att uppväxten är orsaken till flickans emotionella sårbarhet
»Det är vanligt att våra flickor möts av oförstående omgivning«
men inom DBT utgår vi från den biosocial teorin som förklaringsmodell, vilket förklarar den emotionella sårbarheten utifrån biologiskt arv och en ivaliderande omgivning. Den invaliderande omgivningen kan vara från familj, skola, mobbning och så vidare.
SUSANNE WESTERDAHL VISAR på en känslokurva hur dessa personer kommer extra högt upp i känsloläge och dessutom har svårare att reglera ned känslorna. Eftersom känslorna är så starka är det också svårare att vara i sig själv och sin känsla. – Det är viktigt att förstå att alla flickor med EIPS inte har ett utåtagerande beteende, de kan vara högt i känsla men vänder detta inåt. De har mycket självinvalidering och kan utåt uppfattas som lugna. Föräldraförmågan kan finnas, men det kan ändå blir svårt för föräldrar och omgivning att bemöta flickorna utifrån bristande kunskap om flickornas svårigheter. Det är vanligt att våra flickor möts av oförstående omgivning.
– Vissa har en större emotionell sårbarhet. Det är något man föds med. Om man dessutom växer upp i en miljö som är invaliderande, där du inte får dina känslor bekräftade på ett bra sätt, förvärras problemen.
Föräldrarna erbjuds utbildning under fem dagar för att lära sig grunderna i DBT och lära sig färdigheter i bemötande för att mer effektivt kunna möta sin ungdomar. Dessutom är det bra att få träffa andra föräldrar i samma situation.
Det är möjligt att få till en varaktig förändring.
– Men man måste sätta upp flera delmål. Ungdomen har ofta många misslyckanden bakom sig och väldigt låg självkänsla. Det är viktigt att få känna att man lyckas med något, det stärker självkänslan. Skolan är a och o, att få till en fungerande vardag med anpassad skolgång. När sedan betygen börjar bli godkända, det börjar ordna sig med vänner och skadade relationer repareras känns det väldigt bra, avslutar Susanne Westerdahl.
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.
Närhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhållningssätt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd. Beläget i centrala Finspång.
.se • tel . 0122-159 89
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser. Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
I en ny artikelserie kommer vi att lyfta goda exempel från några av de orter som SSIL har utbildningsdagar i. Först ut är Eskilstuna den 6 februari och därifrån har vi fått ta del av hur familjebehandlarna Jackie Rodriguez och Raul Navarrete arbetar med ARK – Anhöriga i risk för kriminalitet.
KÄLLA OCH FOTO ESKILSTUNA KOMMUN
ARK står för Anhöriga i risk för kriminalitet. Det är främst en anhörighetskurs för föräldrar som är oroliga över att deras barn kan ha dragits in i eller befinner sig i kriminalitet. Syftet är att bidra med mer kunskap till föräldrarna oavsett vilket modersmål de har och samtidigt ta hjälp av
dem för att stoppa att flera unga blir offer för kriminella.
– Vi kommer hålla kursen ARK i Eskilstunas olika områden med hjälp och stöd av de krafter som finns inom området. Till exempel Mötesplatsernas olika verksamheter, Brobygget i Fröslunda och Nattvandrarna i Årby. Vår vision är att vi tillsammans med områdenas invånare och ett gott samarbete med olika aktörer i området kan skapa en god förändring för att våra barn inom Eskilstuna kommun inte ska falla offer för kriminella, säger Jackie Rodriguez och Raul Navarrete.
UNDER HÖSTEN HAR de haft en kurs för en grupp mammor i Fröslunda tillsammans med Brobygget. Kursen har genomförts med hjälp av en somalisk tolk. Nästa år planerar de för en kurs i Årby.
– Deltagarna har varit nyfikna och intresserade. De var så intresserade så vi
kompletterade med ett extra tillfälle, säger Jackie och Raul.
Vilka är målgruppen?
– Kursen är för föräldrar som vill få mer kunskap och förstå mer varför barn och ungdomar dras in i kriminalitet och det kostar inget att delta.
Hur går det till?
– Vi håller i fem träffar där vi pratar djupare om olika anledningar till varför unga dras in i kriminalitet. Föräldrarna får mer kunskap om olika anledningar till varför barn och ungdomar går in i kriminalitet, varför de blir kvar i kriminalitet och hur man kan ta sig ur kriminalitet. Föräldrarna får information kring rekryteringar, dödskjutningar, risk och skyddsfaktorer samt mer kunskap kring hur kriminaliteten är uppbyggd och styrs.
– Under sista träffen får de veta mer
»Efter varje träff får föräldrarna konkreta tips och råd«
om hur familjebehandlare inom socialtjänsten arbetar med barn och ungdomar som rekryterats in i kriminalitet och vilka andra stödinsatser det finns inom Eskilstuna kommun. Efter varje träff får föräldrarna konkreta tips och råd om vad de som vårdnadshavare behöver ha uppsikt kring för att se till att deras barn inte dras in i kriminalitet.
IDÉN TILL UTFORMNINGEN av kursen har uppkommit för att försöka få ett stopp så att inte fler unga dras in i kriminalitet. Genom att ge mer kunskap till föräldrarna kan de påverka sina barn så de inte rekryteras.
– Av erfarenhet vet vi som arbetar med denna fråga att konsekvenserna för kriminaliteten inte bara påverkar den unge utan hela den unges familj. Av erfarenhet vet vi också att många föräldrar hamnat i utanförskap. De har ofta olika svårigheter och problematik med att till exempel förstå hur vår svenska välfärd fungerar. Det anser vi är en av nycklarna som föräldrar behöver och måste förstå för att fortsätta göra sitt arbete som föräldrar och på långsikt förhindra att deras barn dras in i kriminalitet. Därför är det av stor vikt att arbeta förebyggande för att försöka nå alla föräldrar och språket ska inte vara något hinder.
Jackie och Raul har bland annat använt sig av materialet ”Gängsnacket” som är framtaget av länsstyrelserna tillsammans med polisen. Materialet finns översatt till nio språk (engelska, arabiska, centralkurdiska (sorani), franska, persiska (farsi), somaliska, spanska, tigrinska och turkiska). Materialet ”Gängsnacket” finns tillgängligt på polisens webbplats.
Möt oss på
tisdagen den 6 februari 2024 08:00 - 16:00 Elite hotel
Tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk.
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Efter ÖB:s uttalande om att det kan bli krig i Sverige har Bris fått fler samtal. Många barn blev oroliga efter det att flera medier blåste upp uttalandena. På hemsidan Lilla Krisinfo förklaras det att ÖB ville passa på att berätta hur viktigt det är att alla svenskar vet hur de ska göra om det blir kris eller krig. Hotet mot Sverige har inte ökat den senaste tiden.
Under konferensen Folk och Försvar lyfte både överbefälhavare Micael Bydén och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin att det finns en risk att det blir krig i Sverige, och att svenskarna måste förbereda sig. Uttalandena fick stor spridning i nyhetsmedier och sociala medier. I den nationella stödlinjen för barn har flera samtal än vanligt handlat om oro för krig. – För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza. Många barn bär på en grundoro som blev värre
av den här nyheten, berättar Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.
Barn som kontaktar Bris om oro för krig har ofta många frågor om vad som händer om det skulle blir krig och hur stor risken är. Bris ser ett stort behov av information som är barnanpassad och riktas direkt till barn.
– Barn har rätt till information och det är viktigt att vi vuxna ser till att den rättigheten tillgodoses. När det gäller svåra frågor som krig är det extra viktigt att vuxna säkerställer att finnas där och ge information till barn. Samtidigt vet vi att Sverige brister när det gäller information och att göra barn delaktiga just frågor som rör kriser. Vi har Lilla Krisinfo som gör ett jät-
tebra jobb, men om vi tittar på kommunernas arbete som har störst påverkan på barns vardag, så brister det, säger Magnus Jägerskog.
I november släppte Bris sin årliga kommunundersökning där kommuner får skatta hur väl de lever upp till barns rättigheter enligt barnkonventionen. Undersökningen visar bland annat att endast 23 procent av Sveriges kommuner har arbetssätt och metoder att säkerställa barns rättigheter i verksamheter som krisberedskap och civilt försvar. När det gäller att göra barn delaktiga uppger endast 12 procent av kommunerna att de har strukturerat arbetssätt att göra barn delaktiga i krisberedskap och civilt försvar.
Lilla Krisinfo – barnanpassad information
Lilla Krisinfo är en sida för barn och unga. Informationssidan är en del av Krisinformation.se och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Uppdraget är att berätta för alla i Sverige, även barn och unga, när det händer någonting allvarligt som påverkar många människor i Sverige. Det kan till exempel vara en översvämning, ett stort strömavbrott, ett krig, en sjukdom som smittar många eller något annat. Men mest skriver man om hur du kan vara förberedd på allt möjligt som kan hända. Och om hur samhället funkar när något händer.
lilla krisinformation se
Beroende av spel om pengar – hasardspelsyndrom – är ett svårt och omfattande problem som får allvarliga konsekvenser ekonomiskt, socialt, yrkesmässigt och i nära relationer. Det är vanligt att spelmissbrukare lider av andra missbruk och samsjuklighet, men dess betydelse för behandling ignoreras. Det menar leg. psykolog Stefan Sandström som har skrivit nya boken ”Spelmissbruk”.
De flesta spelmissbrukare lider av såväl alkohol- eller narkotikamissbruk som psykiatrisk samsjuklighet och annan problematik som till exempel trauma, adhd, personlighetssyndrom, kriminalitet, depressioner, ångesttillstånd och bristfällig mentaliseringsförmåga.
– Spelmissbruk kan sällan behandlas som ett isolerat problem, det är centralt att vi behandlar hela personen, säger Stefan Sandström som har arbetat med beroendeproblematik i snart 40 år.
Amerikansk forskning, Petry med flera (2005), visar att 73,2 procent av de spel-
beroende också hade ett alkoholberoende eller -missbruk och 38,1 procent hade narkotikamissbruk eller -beroende. 41,3 procent av spelmissbrukarna hade ångestsyndrom. 49,6 procent av spelmissbrukarna hade affektiva syndrom, antingen som depression eller som bipolaritet. Sundqvist och Wennbergs studier (2022) visar att bland alla spelare under 25 år var risken för generaliserat ångestsyndrom tre gånger högre än för normalpopulationen.
Efter lagändringarna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen 2018 ligger det ett särskilt ansvar på socialtjänst och hälso- och sjukvård att erbjuda stöd och behandling åt spelmissbrukare.
I ”Spelmissbruk – beroende av spel om
Om Stefan Sandström
pengar” synliggörs att samsjukligheten har en viktig praktisk betydelse för både behandling och bemötande. Boken ger en bred kunskapsbas om fenomenet spelberoende – dess omfattning, förutsättningar, särdrag och likheter med andra beroenden. Andra områden som berörs är biologiska aspekter, relationer och medberoende och det så kallade losersyndromet som är en viktig faktor för att utveckla spelberoende.
Boken vänder sig till yrkesverksamma som kommer i kontakt med spelmissbrukare, till exempel inom socialtjänst, psykiatri och HVB. Den kan också läsas med behållning av frivilligorganisationer, personer med spelberoende och anhöriga.
KÄLLA: GOTHIA KOMPETENS
Stefan Sandström är leg. psykolog, sociolog och transaktionsanalytiker. Han driver i dag egen verksamhet med fokus på utbildning, handledning och behandling. Stefan Sandström är författare till ett flertal böcker, bland annat Missbruk, trauma och samsjuklighet (Gothia Kompetens, 2019). Han är bosatt i Skåne.
Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatiserat språk inom funktionshinderområdet. Socialstyrelsens användning av begreppet ”handikapp” kan riskera en återgång till äldre språkbruk och stigmatisering av utsatta grupper i samhället.
Socialstyrelsen följer inte den egna termbanken. Det är naturligtvis inte bra. Det skriver Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, i denna debattartikel.
Myndigheten för delaktighet (MFD) är Socialdepartementets egen expertmyndighet som arbetar intensivt med språkbruk, funktionshinderforskning och att stärka funktionshinderperspektivet i samhället. Det är ett exempel på en myndighet som arbetar konsekvent med språkbruk och att använda termer som funktionsnedsättning och funktionshinder. Myndigheten kan ses som en förebild inom området.
forskare måste föregå med gott exempel i språkanvändningen. Likaså gäller detta myndigheter i samhället.
Att uppdatera sitt ordförråd och vara medveten om ordets makt är oerhört viktigt. Socialstyrelsens termbank är en kunskapsbank som ger oss värdefull information om ordens användning, innebörd och rekommendation. Den är oerhörd viktig för oss alla. Därför blir det viktigt att Socialstyrelsen även följer denna.
»Socialstyrelsens användning av begreppet ’handikapp’ kan riskera en återgång till äldre språkbruk och stigmatisering av utsatta grupper«
En annan myndighet är Socialstyrelsen som har poängterat vikten av att använda ett språkbruk som inte stigmatiserar människor. I Socialstyrelsens egen termbank står sedan år 2007 exempelvis att det äldre begreppet handikapp inte längre finns i termbanken och inte ska användas. Myndigheten avråder från att använda ordet. Trots detta använder Socialstyrelsen själv begreppet handikapp under de två senaste åren (2022 och 2023) när man beskriver funktionsrättsrörelsen som ”handikapporganisationer”. Enligt min mening blir det här en splittrad bild om vilka ord som används och myndigheten talar emot sig själv. Det dubbla budskapet kan dessutom riskera en återgång till äldre tider när handikapp användes.
Andra myndigheter som aktivt har slutat använda ordet ”handikapp” är Försäkringskassan som bara för några år sedan slutade att använda ordet ”handikappersättning” och ersatte detta med ordet ”merkostnadsersättning”.
Men vem har egentligen rätt att bestämma om hur vi ska tala offentligt om funktionsnedsättning? ”Språk är makt” skriver organisationen SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder i Finland. De menar att journalister och
I en skrivelse år 2023 vid Socialstyrelsen finns följande lydelse: ”Fördelning av statsbidrag för 2023 till handikapporganisationer”. Samma typ av skrivelse använde Socialstyrelsen även under 2022. Myndigheten använder även ordet handikapp på sin hemsida på flera ställen fortfarande idag, 2024[3].
Organisationen Funktionsrätt Sverige som är en paraplyorganisation inom funktionshinderområdet benämner sina medlemsorganisationer för funktionshinderförbund och funktionshindersgrupper. Medlemsförbundet och Riksförbundet FUB (för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning) rekommenderar likaså att ordet handikapp inte används.
Det återstår nu att se om Socialstyrelsen kommer att fortsätta använda det förlegade begreppet handikapp och om andra myndigheter kan komma att följa efter. Det finns goda skäl att vara vaksam över det officiella språkbruket.
Jörgen Lundälv
Docent i socialt arbete och funktionshinderforskare, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
036-550 40 00
072-853 04 21 info@securanova.se
Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Digital signering av utdelade läkemedel
• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journalstöd och dokumenthantering
• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF
• Ska�a måluppfyllelsen och få resultatmå�
• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
• Överför dokument digitalt till uppdr.giv.
• Familjehemsvinjetter och FREDA
• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen
• Digital signering av dokument som skapas
EGENKONTROLL - underlä�a egenkontroller och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.
K KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredning av familjehem,
handledning och insatser för placerade.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet. Läs mer på https://securanova.se
sedan 1996
-
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
NÄSTAN VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN
Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se
Sol Lindhöjd
Verksamhetsansvarig socionom på Mälarbygden skyddat boende
»När maktbehovet
är stort och staten en möjliggörare finns det oanade utsikter för en våldsutövare«
År 2023 har vi precis lämnat bakom oss och det är dags att blicka framåt mot år 2024. Det är ett år där vi som arbetar med våldsutsatta har höga förväntningar. Regeringens beslut om propositionen ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”, som förväntas träda i kraft 1 april i år, bidrar starkt. Propositionen reglerar tiden för skyddsplacering och jag ser den som absolut nödvändig, framför allt utifrån barnrättsperspektivet. Det ska dock tillläggas att detta inte genomförs utan en viss oro. Många siar om att föreslagna lagändringar kan göra det svårare att beviljas skyddat boende eftersom det tros föranleda en högre kostnad för kommunerna än tidigare. Besked om budgetunderskott har duggat tätt när landets kommunpolitiker summerat året.
Något som inte regleras i särskild stor omfattning i föreslagna lagändringar är tiden efter skyddat boende. När den våldsutsatta hittat en egen boendelösning efter skyddsplacering är denne till viss del att beakta som skyddslös. Något som en del misstar sig om är att inte ens det allra mest kvalitativa skyddade boendet erbjuder livslångt vaccin mot våldsutövare.
FORSKNING VISAR ATT det inte är ovanligt att en våldsutsatt människa, barn eller vuxen, tenderar att åter hamna i våldsutsatthet. En stor andel våldsutsatta flyttar efter placering i skyddat boende av säkerhetsskäl till en stad de har ingen, alternativt obetydlig, koppling till. Några är inte integrerade och har bristfälliga kunskaper i det svenska språket.
Vissa blir del av fenomenet ”social dumpning” och finns att träffa i någon avfolkningsbygd där de lever dömda till långt bidragsberoende. Då kan avsaknad av exempelvis körkort bli avgörande. Jag har inte bara en gång hört dessa generösa, vanligtvis män, som erbjuder skjuts till
mataffären omskrivas i termer av riddare. Vid en enklare bakgrundskontroll hade jag valt ett annat ord. Det förefaller lätt att hamna i en destruktiv relation när du är skyddslös och sårbar.
FÖR EN DEL våldsutsatta som varit placerade på skyddat boende väntar inte sällan en ny våldsform, ”eftervåldet”. Det kan ge sig i uttryck på många sätt där kontroll och hot är en mycket vanlig form. Flertalet blir också föremål för ekonomiskt våld, viket försvårar en nystart avsevärt.
Gruppen våldsutsatta ensamstående föräldrar kan nästan alltid förvänta sig en ovärdig vårdnadstvist där barn som upplevt våld inte sällan tvingas till umgänge med våldsutövaren. När maktbehovet är stort och staten en möjliggörare finns det oanade utsikter för en våldsutövare att år efter år utsätta sin före detta partner för våld.
Det gläder mig därför att läsa i regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Socialstyrelsen att myndigheten fått i uppdrag att bland annat undersöka i vilken utsträckning våldsutsatta bör erbjudas en kontaktperson för samordnat stöd.
MIN FÖRHOPPNING ÄR att när en våldsutsatt människa som varit placerad i skyddat boende alltid ska erbjudas ett stödpaket i den nya kommunen. Där ska ingå en omsorgsfull kontaktperson som samordnar myndighetskontakter, har kunskap om våra rättigheter och ett nära samarbete med det lokala arbetslivet.
Jag skulle också se fördelar med exempelvis förenklad handläggning av ekonomiskt bistånd samt förtur i kön till förskola. Det blir på sätt och vis att förebygga våld även när samhället tidigare misslyckats, något som ligger väl i linje med ”Framtidens socialtjänst”. Skyddat boende är hur gärna vi än skulle önska sällan ändhållplatsen för våld i nära relation.
Omvårdnad
Dalarnas enda Silviahemscertifierade verksamhet, 30 år i branschen!
Omvårdnad i Skönvik AB
Omvårdnad i Skönvik är ett privat alternativ till omvårdnadsboende för människor med psykiska funktionshinder och demens.
Verksamheten ligger i natursköna omgivningar i Hedemora. Ungefär 1 km från stadens centrum, nära men ändå ostört från en stressig vardag.
Till Omvårdnad i Skönvik kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Några stannar för en kortare tid medan andra finner trygghet i ett långvarigt boende
Vi har lediga platser!
Akademien i Skönvik
Är en del av Omvårdnad i Skönvik där vi utbildar i första hand omsorgspersonal, men även många andra. Vi är belägna i Hedemora med stora ljusa ändamålsenliga lokaler, vi har möjlighet till att leverera så väl fika som mat till våra utbildningar.
Det kanske mest spännande just nu är vår utbildning inom ”hot & våld” som vi använder oss av VR teknik för att utbilda.
Men tillhandahåller även utbildningar som hjärt & lungräddning, förflyttnings-teknik och MHFA (första hjälpen till psykisk hälsa.)
Vi tar emot både mindre och större grupper.
Omvårdnad i Skönvik, Tfn 0225 - 59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Processbaserad terapi
Färdighetsträning för kliniker
I den här boken beskrivs för första gången hur du som kliniker kan arbeta processbaserat. Du får konkreta verktyg för att kartlägga patienters problematik och genomföra individanpassade terapier, där fallexempel och reflektionsfrågor ger värdefull fördjupning.
Boken riktar sig till kliniker med kompetens inom kognitiv beteendeterapi och den passar även som kurslitteratur på grundläggande psykoterapiutbildningar. Översättningen är fackgranskad av psykologerna
Cecilia Engblom Rosengren och Torun Jansson Kallings.
Stefan G. Hofmann och Steven C. Hayes är grundarna av processbaserad terapi.
Författare: Stefan G. Hofmann, Steven C Hayes och David N. Lorscheid
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Förstå, bemöta och samverka
Boken ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Du får kunskap om: hur beroende uppstår och hjärnan påverkas – beroendets biologi och kemi, hur personlighet, förmågor och omgivningen påverkas av beroende, kroppslig och psykiatrisk samsjuklighet, samverkan mellan olika samhällsinsatser och professioner, förändringsprocessen från skadligt till kontrollerat bruk eller nykterhet, hur anhöriga påverkas och hur de kan stöttas, samtalsledarens roll och motiverande samtal, utrednings- och utvärderingsinstrument, evidensbaserade insatser för stöd och behandling, att hantera upprepade återfall. På ett unikt vis kombineras forskning med berättelser från personer som har egen erfarenhet av beroende.
Författare: Carina Bång, Lotta Borg Skoglund, Lotta Bratt Becker och Ingrid Kristoffersson-Rosin Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
I boken beskriver Bo Hejlskov Elvén och Patrick Hansén, utifrån vetenskapliga rön, hur personal och volontärer kan möta personer med problemskapande beteenden på ett effektivt och professionellt sätt. De förespråkar lågaffektivt bemötande som metod och verktyg. Det innebär att skapa en konfliktfri miljö, där den behövande och personalen kan mötas och tillsammans finna fungerande lösningar. Det innebär även en strävan att inte neka någon hjälp på grund av de beteenden som den sökt hjälp för.
Boken innehåller 17 kapitel som inleds med korta fallstudier, där läsaren möter Lasse, Kalle och Lollo och andra som har olika typer av beteendeproblem. Den avslutas med ett studiematerial, som bjuder in till fortsatta samtal, diskussioner och erfarenhetsutbyten.
Författare: Bo Hejlskov Elvén och Patrick Hansén Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se DenVinn!
Ledarskap inom äldreomsorg
Handbok för lärande och utveckling
Äldreomsorgen står inför stora förändringar med hög personalomsättning och allt mer komplicerade sjukdomsbilder hos dem som vårdas. För att möta dessa utmaningar krävs arbetsgrupper som aktivt efterfrågar och delar kunskap och har ett tydligt gemensamt syfte och mål.
Bokens kapitel utgår från åtta teman – grupputveckling, delaktighet, reflektion, personen i centrum, levnadsberättelsen, empati, åsikt till insikt och värderingar. De kan läggas in i ett årshjul för att skapa tydlighet och struktur i arbetet och kan vara en del av en arbetsplatsträff. Kapitlen avslutas med förslag på samtalsupplägg och tips på praktiska övningar.
Författare: Egon Rommedahl och Therese Kleveland Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Utmattningssyndrom
Om pandemins osynliga svans
Lisa Norén var en frisk läkare som älskade sitt liv, allt var möjligt. På fritiden sprang hon maraton i morotskostym, och hon debuterade vid 45 års ålder som ishockeymålvakt.
Numera får hon kärlkramp av att tvätta håret. De tunnaste kärlen i hjärtmuskeln visade sig ha skadats efter covid, men även som läkare var det svårt att få rätt vård. För andra verkar det omöjligt att bli undersökta och hjälpta.
Lisa vill bidra till ökad kunskap och samtal om postcovid, för att vården inte ska bli som ett lotteri. Med exempel från sin egen patientresa lär hon dig om vad vården och forskarna numera vet om postcovid. Kunskap är den bästa bördan vi kan bära på vägen.
Författare: Lisa Norén Förlag: Ordberoende förlag, www.ordberoende.com
Författarna klargör det komplexa fenomenet utmattningssyndrom, dess orsaker, kardinalsymtom och vägarna till återhämtning. Utmattningssyndromets förlopp beskrivs i tre karakteristiska faser – riskfas, akutfas och återhämtningsfas. Vidare får läsaren inblick i teorier och strategier kring stress och återhämtning, samt den senaste forskningen om konsekvenser av långvarig stressbelastning, liksom om riskfaktorer, behandling och prevention. Boken ger tydliga rekommendationer för diagnostik, behandling och prevention riktade framför allt till primärvård och företagshälsovård, men även till andra medicinska verksamheter där patienter med utmattningssymtom söker hjälp.
Författare: Marie Åsberg, huvudredaktör
Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Lotta saknade något konkret sätt att samla nya tankar, lärdomar och reflektioner när hon gick i terapi. Sara, leg. psykolog, såg från sitt håll klienter slumpvis ta foton på modeller och ibland skriva ner något på lösblad eller i mobilen. Utifrån egna och gemensamma behov arbetade de fram en kombination av arbetsbok och minnesredskap för den som går i terapi. Samtidigt fungerar boken som ett samarbetsverktyg för klient och terapeut.
Boken innehåller korta texter och information om olika terapiformer, behandlingsgång, verktyg och övningar, vanliga formulär och modeller. Det finns gott om plats för egna anteckningar som en hjälp att komma ihåg nya mål, kunskaper och insikter, hemuppgifter, reflektioner, mediciner, namn, boktips, länkar och annat.
Författare: Lotta Dinäss och Sara Hultman Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarnet inom dig
Högkänslighet är ett personlighetsdrag som cirka 30 procent av befolkningen har och som kommer med många styrkor men även utmaningar, speciellt om man inte har fått sina behov tillgodosedda under uppväxten. Att vara högkänslig, eller en Highly Sensitive Person HSP, som det också kallas, innebär inte, som många felaktigt tror, att vara överkänslig utan att man är mycket empatisk och intuitiv, lägger märke till saker som ofta går andra förbi, man tänker mycket och djupt och är ofta mycket kreativ. Egenskaper som är riktiga superkrafter, om man har lärt sig att hantera dem.
Boken är baserad på vetenskaplig forskning som författaren, Åsa Vikman som själv är högkänslig, har gjort lättförståelig för läsaren.
Författare: Åsa Vikman
Förlag: The book affair, www.thebookaffair.se
Flickorna flyger under radarn. Deras adhd upptäcks inte i skolan i samma utsträckning som pojkarna. Snittåldern för en adhddiagnos är 19,6 år för pojkar och 23,5 år för flickor.
TEXT JENNY FORS
Lotta Borg Skoglund, grundare av Smart psykiatri, överläkare i psykiatri och docent vid Uppsala universitet. Foto: Eva Lindblad
För att få diagnosen adhd behöver man uppfylla vissa så kallade diagnoskriterier. Kriterierna är till stor del baserade på forskning om hur uppmärksamhetsproblem och överaktivitet visar sig hos pojkar. Hos flickor med adhd tar sig dessa svårigheter ofta andra, mindre synliga uttryck som att pilla på saker och bita på naglarna. Flickor är också bättre på att anpassa sig i sociala situationer.
Psykisk ohälsa är vanligt hos flickor med adhd. Det kan vara ångestsyndrom, depression eller ätstörningar. Flickor med adhd löper flera gånger högre risk att utveckla ätstörningar under tonåren, jämfört med flickor utan diagnos.
EN NY STUDIE visar att flickor och kvinnor får adhd-diagnos i snitt fyra år senare än män. Studien visar också att kvinnor har fler vårdbesök och oftare har samsjuklighet, som ätstörningar och ångest.
– Det här är jätteallvarligt. Vi ser att fem år innan de har fått sin diagnos så har de mått oerhört dåligt. De har sökt vård på så många ställen och vi har inte hittat dem och förstått att adhd spelar in i deras problem, säger Lotta Borg Skoglund till tv4. Hon är docent och överläkare i psykiatri vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
ATT INTE FÅ rätt hjälp i tid ger allvarliga konsekvenser och onödigt lidande för dessa tjejer. Lotta Borg Skoglund hoppas att studien kan hjälpa till att flickor med adhd ska upptäckas i högre utsträckning så inte deras mående försämras.
– De här åren är jätteviktiga i en ung kvinnas liv. Det är då vi kvinnor har en möjlighet att bli jämställda, skaffa oss en utbildning och bygga ett fundament för vår familjebildning. De åren valsar de här tjejerna runt i vården, säger hon.
Läkemedelsuttag bland skolbarn 10-17 år. Antal per hundratusen åren 2006-2022.
Under de tre senaste åren har andelen barn och unga som fått en adhd-diagnos ökat med uppemot 50 procent. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen presenterar.
Ökningen av adhd-diagnoser och adhd-läkemedel har ökat ända sedan 2006. Sedan 2019 har ökningen varit än mer dramatisk än tidigare och kurvorna pekar brant uppåt i alla åldrar.
– Det är bland flickor i åldern 10-17 år och unga kvinnor, 18-24 år, som vi ser den kraftigaste ökningen. Där ökade andelen som hämtat ut adhd-läkemedel med omkring 50 procent från 20192022, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
Uppgifter om uttag av adhd-läkemedel ger en bra indikation på hur många som har fått diagnosen adhd. Baserat på uppgifter i läkemedelsregistret och pa-
Läkemedelsuttag bland unga vuxna 18-24 år. Antal per hundratusen åren 2006-2022.
tientregistret påbörjar omkring 75 procent av alla skolbarn i åldern 10-17 år en läkemedelsbehandling efter att de fått en adhd-dagnos.
– Utifrån de data vi har är det nu 10,5 procent av pojkarna och sex procent bland flickorna som har en adhd- eller add-diagnos. Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut. Men det bygger på att antalet nya fall inte fortsätter att öka, säger Peter Salmi.
Enligt kartläggningen får kvinnor och flickor sin diagnos i allmänhet i ett senare skede än pojkar och män, men kommer så småningom ifatt. Tittar man på kurvan för adhd-läkemedel i den äldre åldersgruppen 18-24 år så är de unga kvinnornas kurva betydligt brantare här.
KÄLLA SOCIALSTYRELSEN
Ta chansen!
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmäla dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Liria Ortiz, Viktor Jinnevång och Agneta Björck föreläste på temat: Motivation, Självmedkänsla och ACT. Nästa år blir det nya föreläsare på utbildningsdagarna som SSIL – För vård och omsorg arrangerar.
TEXT OCH FOTO TILDA THINGVALL
Den 30 november höll SSIL årets sista utbildningsdag i Stockholm. Vi träffade utställare och besökare som passade på att nätverka mellan föreläsningarna.
Agneta Björck och Viktor Jinnevång talade tillsammans om våld i nära relationer, skadligt bruk, beroende och läkning utifrån två perspektiv. Viktor har egna erfarenheter av att i tidiga tonår placeras på HVB hem för att senare bli omhändertagen enligt LVU. Agneta bidrar med ett perspektiv från profession och belyser vikten av tidig upptäckt av riskfaktorer för att utveckla skadligt bruk, beroende och psykisk ohälsa. Liria Ortiz talade om hur vi kan öka motståndskraften med Responsbaserat förhållningssätt.
Positivum Gruppen.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
JANUARI
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBTinriktning, 1 termin 26 januari, Malmö www.sverigehalsan.se
Föreståndarutbildning – HVB och LSS (5 mån) 29 januari, Malmö www.sverigehalsan.se
Arbetet mot våld i nära relationer 30 januari, Umeå www.socialstyrelsen.se
FEBRUARI
Arbetet mot våld i nära relationer 1 februari, webbsänd www.socialstyrelsen.se
ADAD, nybörjarinfo 5 februari, webbsänd waitong.se
SSIL utbildningsdag – HVB 6 februari, Eskilstuna ssilutbildningsdagar.se
Barnkonventionsdagen 7 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
Arbetet mot våld i nära relationer 8 februari, Göteborg www.socialstyrelsen.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 22 februari, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
MARS
Hedersrelaterat våld och juridiken 4 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Barnrättsperspektivet inom socialtjänstens arbete med barn och unga samt familjerätten 5 mars, webbsänd www.skr.se
SSIL utbildningsdag – HVB 14 mars, Sundsvall ssilutbildningsdagar.se
SKR:s barnrättskonferens 14-15 mars, webbsänd www.skr.se
Juridisk grundkurs för administratörer inom socialtjänsten 19 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
ADAD Diplomutbildning 19 mars, 24 april, 21 maj, webbsänd waitong.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 20 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 21 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 21-22 mars, Stockholm expomedica.se
Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 22 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 25-26 mars, Göteborg expomedica.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 27 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
APRIL
Barnrättsdagarna 2024 8-10 april, Karlstad www.barnrattsdagarna.se
Diplomerad sömncoach 9-10 april, Stockholm expomedica.se
Socialtjänstjuridik idag 10-11 april, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 11 april, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 16 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 17 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & Narcissism 18 april, Stockholm expomedica.se
NPFforum 2024 18-19 april, Stockholm attention.se
NPF och socialtjänsten 24 april, webbsänd expomedica.se
Juridisk översiktskurs för socialtjänsten 24 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd 25 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & Narcissism 25 april, Göteborg expomedica.se
FIT för nybörjare, intro 26 april, webbsänd waitong.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
MAJ
SSIL utbildningsdag – LSS 3 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Stora LSSdagen 4 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Socialrättsdagen 15 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 16 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal (MI) vid autism och adhd 6-7 maj, webbsänd expomedica.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 14 maj, Uppsala ssilutbildningsdagar.se
Styrkor och möjligheter med autism, Tony Attwood 27 maj, Stockholm www.npf-specialisterna.se
Dagen för Skyddat Boende 29 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
18 – 19 APRIL 2024
NPF-forum är mötesplatsen för yrkesverksamma, anhöriga och personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Under två konferensdagar har du möjlighet att ta del av de mest aktuella föreläsarna inom området.
Läs mer och anmäl dig: www.attention.se
5/2 Gratis streamad ADAD-info
19/3-21/5 ADAD streamad Diplomutbildning
3/5 Lösningsfokuserade världsdagen
26/4 FIT för Nybörjare & Nyfikna, Gratis
27/8 FIT för Nybörjare & Nyfikna, Gratis
17/10-10/12 FIT Diplomutbildning
Waitong utbildning erbjuder uppdragsutbildning och handledning inom FIT, ADAD, Lösningsfokus och HVB via streaming, eller på plats i hela Sverige.
Dessutom digitala brevkurser och diplomutbildningar i FIT och ADAD - som du kan börja när du vill.
Delta och bjud in ditt nätverk inom LSS!
Fredag 3 maj
Ta del av en givande utbildningsdag med all LSS kompetens samlad på samma ställe.
Vill du ställa ut?
Kontakta
Christoffer Rådman christoffer.radman@ssil.se +46 70 762 76 87,
Du som handläggare får nya verktyg i dina dagliga möten med individer, och möjlighet att nätverka med utställande LSS verksamheter för kommande och framtida beslut som ska verkställas.
Tema: Att möta en människa – inte en diagnos.
Lördag 4 maj
Stora LSS-dagen, en givande aktivitetsdag för alla inom LSS där det finns möjlighet att träffa och skapa en känsla för LSS verksamheter inför kommande val. Dagen bjuder också på uppträdande av Dogge Doggelito, aktiviteter och disco i sann LSS anda! Bjud in ditt in ditt nätverk redan idag!
Målgrupp: Privatpersoner och anhöriga inom LSS
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00 mogard.se
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 58-59.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Skyddat boende
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Charlie Hansson Rojas, Kalix, Monika Åslin i Söråker och Emmelie Lundholm i Lycksele.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Vi erbjuder skyddat boende för våldsutsatta män, kvinnor, barn samt hela familjer. Vi ordnar skyddsplaceringar i olika boendeformer, både planerade och akuta placeringar.
Kontakt: infofuturum@tranapsykologer.se eller 076-314 59 67 www.tranapsykologer.se
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 6/2 till: ”Tävling 1/2024”, Tidningen Omtanke, Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Han är leg. psykolog, sociolog och transaktionsanalytiker med mångårig erfarenhet av arbete med beroendeproblematik. Nu släpper han en ny bok om spelmissbruk.
Ute den
21
februari
Människan mår bra att att umgås med djur. Vi har besökt en daglig verksamhet med hunddagis, sociala tjänstehundar och ett HVB med hästar.
SSIL Utbildning
Vi bjuder på bilder från utbildningsdagen i Eskilstuna den 6 februari och tittar närmare på Göteborg inför utbildningsdagen där den 22 februari. Glöm inte att anmäla dig på ssilutbilndningsdagar.se
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Gängkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Personer som placerar inom LSS Att möta en människa – inte en diagnos
Uppsala
Örebro 3 maj 14 maj
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skydd & säkerhet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Stockholm 20 september Att möta en människa – inte en diagnos
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
Växjö 20 november
Karlstad 5 december
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Skydd & säkerhet
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Personer som placerar inom LSS
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skyddad, inte gömd.
För ett tryggare liv, sedan 2013.
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
Anpassad vistelseort i alla ärenden
Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.
”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”