Krönikan:
“Det är i mötet med andra vi utvecklas”
Rúna í Baianstovu
har forskat kring hedersrelaterat våld
Så kan du känna igen och bemöta en psykopat
Lasse Mattila, socionom och författare
”Det är aldrig försent att ändra historien framåt”
Att hantera låg självkänsla
Lisa Clefberg talar om hur självkänslan
påverkar hur vi fungerar
Maria Bauer om hot och våld
”I all konflikthantering finns ett jättehinder och det är stress”
Ring Henrik, Thommie, Marie eller någon av våra andra kunniga placeringsrådgivare!
De hjälper dig hitta den bästa placeringen inom HVB, LSS, stödboende eller familjehem. Oavsett om det är ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre förfrågan gäller.
Du når oss på: 0771-11 33 11
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
”Det är i mötet med andra vi blir till, känner trygghet och utvecklas”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Jennifer Sternberg, leg. psykolog och aktiv i föreningen för Terapikolonier.
Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Lasse Mattila har ett stort engagemang för unga i utanförskap. Han vill främja medicinfria alternativ och har nyligen startat Föreningen Alternativ till psykofarmaka.
16| A ktuellt
Vräkningar av barnfamiljer.
19| Tema: Att inte bli sedd
20| S å känner du igen en p sykopat
Helena Bingham om psykopati och narcissism hos föräldrar.
26| L åg självkänsla hos barn
En risk för depression, ångest och beteendeproblem.
30| Försoning
Görel Fred om att försonas med sin barndom.
34| Aktuellt
38| Hemlika vårdmiljöer
41| Undervisning om våld
42| Hot och våld
Maria Bauer presenterar VR-teknik för stressreducering.
46| Hedersrelaterat våld
50| Våld mot kvinnor
52| Framtidens socialtjänst
53| Forskning: Ätstörning
60| Familjehem
62| Praktik i äldrevården
Vi var nyligen på utvecklingssamtal i skolan med vår tioåriga dotter. Det värmde i mammahjärtat att höra hur bra det går för henne i skolan, att hon räcker upp handen och gärna vill svara på lektionerna. Det bästa var att hon själv tyckte att hon är bra på flera ämnen. Sedan var det förstås kul att läraren höll med. Det är tyvärr långt ifrån alla barn som tycker att de är bra på något eller ens är värd något. Det här numret har vi bland annat en artikel om barns självkänsla. Att få beröm och bli uppskattad, sedd och bekräftad är saker som kan bidra till en god självkänsla. Som förälder till ett ensambarn blir man lite orolig ibland att man kan ge för mycket beröm och uppmärksamhet. Men hellre för mycket än för lite. Huvudsaken att de inte uppfattar det så att man kräver goda resultat. Det ska vara okej att misslyckas. Alla kan inte vara bra på allt, men alla är bra på något.
Jag är själv enda barnet och fick ofta höra att jag var duktig. Jag minns så väl en gång när jag var på utvecklingssamtal med mina föräldrar och läraren råkade säga något om att engelskan inte gick lika bra som resten av ämnena. Det här var i femte klass. Pappa ifrågasatte det väldigt bestämt och jag skämdes över att han gjorde det. Han tyckte väl att det inte fanns något att kritisera, jag var säkert bättre än han på engelska. Idag är vi dessutom duktigare på att ge feedback, att man ska fokusera på det som är positivt och helst låta personen själv säga vad den kan förbättra.
Så gjorde dotterns lärare och min chef är också väldigt duktig på det. Han bakar in det lilla, lilla negativa så att man inte ens märker att man har fått negativ feedback. Man känner sig glad och full av energi efter den positiva feedbacken och så har han på något mystiskt sätt fått mig själv att säga det där om till ex-
empel att rubrikerna behöver spetsas till i tidningen. Inga konstigheter och dessutom var det jag själv som sa det.
Vi skriver också om psykopater i det här numret. Tyvärr är det inte helt ovanligt bland chefer, då personer med psykopatiska drag gärna söker sig till maktpositioner. Vid första anblicken är de här människorna hur trevliga som helst. De har en förmåga att ställa sig in hos andra och upplevs ofta som charmiga och generösa. Men de har alltid en dold agenda och ser bara sin egen vinning.
Alla känner vi någon eller några personer med de här symptomen. De tar väldigt mycket negativ energi. Man får helt enkelt försöka hålla sig undan, för de kan tyvärr inte bättra sig även om man säger att man blir sårad av deras beteende.
Barn till psykopater far väldigt illa då de ofta brister i tillsynen och håller på med psykisk terror. En stor eloge till dig som jobbar med att skydda och hjälpa barn som far illa. Det är en lång väg tillbaka efter att ha blivit kränkt på det här sättet, av sin förälder dessutom som ju ska stå för trygghet och kärlek. Nu sätter jag punkt och skäms inte det minsta över all den kärlek och bekräftelse jag strösslar över min dotter.
Trevlig läsning!
Jenny Fors
Chefredaktör
Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Mikael Sagström Ansvarig utgivare
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Finger Food är små munsbitar som inte kladdar och som är enkla att plocka upp och äta med händerna.
Många personer som lider av demens har svårighet att hantera bestick och förmåga att äta på egen hand. Risken är att de äter för lite med viktminskning och undernäring som följd. Genom att servera mat som kan ätas med händerna sk Finger Food, kan man möjliggöra för denna målgrupp att kunna äta själv, något som är viktigt för att känna värdighet och välbefinnande.
Tina & servera!
Findus Timbaler kan ätas direkt.
Här serveras bitar av Findus Laxtimbal med röksmak(art.nr. 59459), Ristimbal (art.nr. 61965), Morotstimbal (art.nr. 29111) och Ärttimbal (art.nr. 29110). Serveras med majs- och färskostdipp.
Findus Special Foods har i mer än 40 år arbetat med utveckling av konsistensanpassad mat för personer med tugg- och sväljsvårigheter och har ett brett sortiment av färdiga timbaler som är utmärkta att servera som Finger Food. Timbalerna är praktiskt lösfrysta, näringstäta och har en slät konsistens som är baserad på finpasserade råvaror och kan dessutom ätas direkt efter att de tinats. Findus Timbaler kladdar ej och är enkla att föra till munnen med hjälp av händerna.
Läs mer om Finger Food på vår hemsida specialfoods.se eller kontakta oss på specialfoods@se.findus.com Missa inte vårt Nyhetsbrev samt följ oss på Instagram findusspecialfoods
Hitta enkeltplaceringsnabbt, och -kostnads fritt
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt, enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt, enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din -placerings fråganför på www.ssil.se
För att jobba i verkligheten måste vi förstå den. Förstå att världen är precis så hänsynslös och så vacker som vi lärt känna den. Vårt löfte är att alla pojkar som kommer till oss ska hitta sin plats i den.
På HVB Villan strax utanför Västerås får pojkar 13-20 år hjälp med bland annat beteendeproblematik och begynnande missbruk. 018-10 20 80 | www.alternatus.se
Lasse Mattila har vigt sitt liv att arbeta med barn och unga i utanförskap. Han har mött dem både inom skola och i socialtjänsten. Utifrån vad han har bevittnad i sitt arbete har han också på senare år engagerat sig frågan om den enligt honom alltför generösa förskrivningen av psykofarmaka till barn och unga med normbrytande beteenden. Omtanke har pratat med Lasse Mattila om hans engagemang för utsatta unga.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: ULF MICHAL
Lasse Mattila hade en tuff barndom. När han var två år dog hans pappa och mamman gick in i ett gravt alkoholmissbruk fram till sin alltför tidiga död. 13 år gammal var han föräldralös och hans tolv år äldre bror flyttade tillbaka hem och trädde in som vårdnadshavare.
– Det som gjorde att jag kunde hålla huvudet ovanför vattenytan och som blev en slags skyddsfaktor var idrotten och min barndomsdröm att bli professionell fotbollsspelare, vilket jag sedan också fick bli när jag var 17 år. Det var idrotten som då förde mig från Esbo utanför Helsingfors till Sverige, berättar han.
Lasse Mattila är övertygad om att uppväxten har präglat hans livsval på olika sätt. Han är utbildad socionom och har i snart 25 år arbetat med barn och unga i utsatta situationer, bland annat inom socialtjänsten och i skolan.
De senaste sex åren har han haft en egen plattform och möter andra vuxna i olika roller som arbetar med ungdomar snarare än att arbeta direkt med de unga. Det kan vara alltifrån att handleda och stötta familjehem på olika sätt till att föreläsa i skolor, skriva både böcker och musik samt utbilda.
Utanförskapet tar sig i olika uttryck beroende på vilken ålder som barnet befin-
ner sig i. Det kan vara missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa eller olovlig frånvaro från skolan. Skolan är en bra plattform där man kan fånga upp om det finns problem.
– Fram till 16 års ålder har vi skolplikt och om barnet inte dyker upp kan det vara en larmsignal på att allt inte står rätt till, säger Lasse Mattila.
Det har visat sig att de som skolkar mycket i unga år tenderar att i större omfattning hamna i kriminalitet och de är dessutom i högre utsträckning högkonsumenter av tobak, alkohol, lösningsmedel, narkotika, doping etcetera.
VARFÖR BARN HAMNAR i utanförskap har Mattila funderat på en hel del under sin yrkesverksamma karriär och naturligtvis finns olika anledningar.
– Vi vet att 10-15 procent hamnar i ett livslångt utanförskap, och ofta är det de som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda som hamnar i ett utanförskap. De barn som får sina behov tillgodosedda klarar sig och fungerar i den kontext som de befinner sig. Med de grundläggande behoven menar han inte bara de fysiska som att kunna äta sig mätt, ha varma kläder och tak över huvudet. De känslomässiga behoven är också avgörande för utvecklingen. Det
Ålder: 42 år.
Bor: I Ljungskile.
Titel: Socionom.
Arbetar med: Verkar på olika sätt för barn i utsatta situationer genom att föreläsa, skriva böcker, handleda och utbilda andra vuxna.
Aktuell med: Har nyligen startat Föreningen Alternativ till psykofarmaka. Hemsida: Lassemattila.com.
Övrigt: Lasse Mattila skriver också musik som ytterligare ett sätt att förmedla sitt budskap. Musik är ofta ett inslag i föreläsningarna.
handlar också om närvaro på flera plan och att bli sedda.
– Jag tycker också att det är viktigt att vi ser skillnaden på självkänsla och självförtroende. Vi har över lag i samhället mycket fokus på självförtroende kopplat till prestation. Självkänslan är mer kopplad till vem man är. Jag upplever att det finns en ganska stor vilsenhet hos barn och unga som håller på att bli egna individer kring vem de är och frågor som handlar om meningsfullhet och de själsliga behoven. Man missar helt enkelt dem.
FÖR LASSE MATTILA handlar det om att utveckla förmågan att identifiera, kunna uttrycka och hantera känslor, känna empati,
kunna samarbeta och ha social kompetens och kunna skapa motivation.
– Förebyggande är både möjligt och viktigt. Med all respekt för de teoretiska kunskaperna som matematik och historia och så vidare, men kanske är de existentiella frågorna och de sociala och emotionella färdigheterna ännu viktigare och mer avgörande för hur det går för våra barn i livet än ämneskunskaperna? När jag till exempel arbetade som skolkurator jobbade jag mycket med social och emotionell träning i grupper, vilket kändes väldigt meningsfullt.
När ska man sätta in åtgärder?
– Enligt min erfarenhet är det aldrig för sent att ändra historien framåt, oav -
sett var i livet vi möter barnen och ungdomarna.
Han menar att det är viktigt att vi träder in med stöd så fort vi kan, ju tidigare desto bättre.
– Har man blivit inpräntad eller fått till sig vissa programmeringar i livet under en väldigt lång period programmerar man inte om på det eftermiddag. Börjar vi när barnen är små går det naturligtvis fortare.
När vi ska hjälpa de unga ut ur utanförskap gäller det enligt Lasse Mattila att inte fastna i metoddiskussioner.
– Jag är inte negativ till metoder, men det blir ofta att vi pratar mycket om evidens, och då kan det bli lite lurigt. Jag är inte emot det heller, men tycker att vi bör
tänka mer på den lokala evidensen – alltså varje enskilt fall – i motsats till universell evidens, vilken jag tror är en utopi.
LASSE MATTILA ÅTERKOMMER ofta under samtalet till att prata om vikten av relation, att det enligt honom är den främsta framgångsfaktorn för att nå fram till de utsatta och skapa resultat.
– Jag vill betona vikten av tillgängligheten, tiden och kontinuiteten.
Han menar att du som vuxen måste finns där och vara närvarande fysiskt, mentalt och känslomässigt. Det handlar om uppmuntran och ha positiv tid tillsammans i stället för att bara ge tillrättavisningar och repressalier samt om att
»Jag tror inte att något barn bryter normer för att de vill jävlas med oss i vuxenvärlden«
Lasse Mattila
hålla det du lovar och aldrig lova mer än vad du kan hålla.
Det gäller också att hitta beröringspunkter för att kunna skapa en relation och att kunna anpassa situationen.
– När barnen eller ungdomarna inte kommer till oss får vi i stället vi komma till dem, annars uppstår det aldrig någon förutsättning för något möte. Det kräver ibland tålamod, men jag vill tro att beröringspunkterna finns där, bara vi har en genuin vilja att skapa den här relationen.
Mattila menar att det i stort sett alltid finns en anledning till att barnen har hamnat i utanförskap.
– Jag tror inte att något barn bryter normer för att de vill jävlas med oss i vuxenvärlden, det är alltid tecken på behov som inte har blivit tillgodosedda. Jag har aldrig varit med om, att när man lärt känna ett barn eller en ungdom och fått ta del av dess resa, att bilden inte är logisk och att det finns en anledning till dess beteende.
Ofta blir bilden av barnet i fråga fragmenterad. Skolan får vissa bitar, socialtjänsten andra och psykiatrin ytterligare delar. Det gäller att skapa en helhet vilket enligt Mattila blir svårt om du träffar barnet en gång i månaden eller varannan. Det underlättar betydligt om relationen är vardaglig.
ETT ANNAT ÄMNE som Lasse Mattila har börjat fördjupa sig i de senaste åren utifrån vad han har bevittnat i sitt arbete är problematiken med medicinering när ett barn och ungdomar visar på normbrytande beteendena som självskadebeteende och utåtagerande.
– Jag är lite beklämd av den biomedicinska människosynens konsekvenser, där vi betraktar de symptom som livets olika påfrestningar resulterar i som något pato-
logiskt och som vi försöker förklara som kemiska obalanser i hjärnan eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Han menar att i stället för att tänka att det finns något sjukt i dessa barn borde vi se det som ett tecken på att de inte fått sina grundläggande behov tillgodosedda.
– Tittar man bara på hur hela diagnosvärlden har skapat och tagit fram hela DSM-manualen så finns det bara fler och fler sätt att vara psykiskt sjuk på. Den revideras med jämna mellanrum och diagnoskriterierna sjunker för varje gång.
DSM-manualen ges ut av den amerikanska psykiatriska föreningen APA (American Psychiatric Association) och används över hela världen för att diagnostisera psykiska sjukdomar och utvecklingsrelaterade tillstånd.
Nuförtiden är det inte ovanligt att man skriver ut antidepressiva läkemedel till barn som anses vara deprimerade.
– Jag upplever att synen på symptomen som livets påfrestningar kan ge upphov till inte är hållbar. När en nära anhörig gått bort är sorg en naturlig reaktion. I DSM-manualen från 1980-talet diagnostiserar man det som depression om sorgen pågått i över ett år, i den reviderade manualen från 90-talet i två månader i dag i den femte versionen anses det vara depression redan efter två veckors sorg.
ANTIDEPRESSIVA MEDICINER HAR både biverkningar och är ofta även ineffektiva, enligt Lasse Mattila, och han anser att de alltför ofta skrivs ut för lättvindigt och berättar om ett exempel som han stött på.
– En tjej jag kom i kontakt med när jag jobbade i socialtjänsten fick upp mina ögon för det här. Hon hade fjorton olika psykofarmaka från tolv olika läkare. Då var hon 19 år!
Ingen hade ställt henne frågan om hur livet hade sett ut. En institutionsläkare konstaterade dock att det fanns tydliga förklaringar till hennes symptom i den miljö som hon befann sig i och att det inte var något som behövde behandlas med psykofarmaka. Men sedan kom en annan läkare och skrev ut mediciner, helt utan samordning eller uppföljning.
– För mig blir det näst intill oförsvarbart att vi kan förskriva antidepressiva mediciner på det sättet som görs i dag.
Det sker alldeles för lättvindigt och helt utan information om biverkningar och de ofta ganska blygsamma effekterna. Dessutom ofta utan uppföljning eller en plan på hur och när de ska trappas ned.
Han menar att det i bästa fall kan bli en kortsiktig symptomförbättring. Men att det på lång sikt borde vara viktigare att ta bort orsaken bakom måendet än symptomen.
– Givetvis måste vi lyssna på grundorsakerna när vi har problem. Inte bara
skruva bort oljelampan på bilen när den har börjat lysa, utan faktiskt agera och kanske fylla på olja.
Vad kan man göra i stället?
– Jag vill inte förenkla och säga att relation är lösningen på allt, men jag tror att det är en grundförutsättning. Det finns också många olika behandlingsmetoder som inte bygger på psykofarmaka såsom samtalsterapi av olika slag eller psykodrama, dans, musik, kultur, natur eller djur.
I Norge har de sedan 2008 haft en lag
»Jag
vill inte förenkla och säga att relation är lösningen
på allt, men jag tror att det är en grundförutsättning«
där den som önskar har rätt till medicinfri vård inom psykiatrin. 2017 öppnade Universitetssjukhuset i Tromsö en medicinfri avdelning som ett alternativ till traditionell psykiatri.
LASSE MATTILAS ENGAGEMANG i de här frågorna har gjort att han har varit med och dragit igång Föreningen Alternativ till psykofarmaka, som är ideell och oberoende Ett av syftena med föreningen är att främja de medicinfria alternativen.
– Den ska fungera som någon slags kunskapsbas och mötesplats för människor inom det här området. Och ge röst åt de människor vars berättelser behöver bli hörda.
Bakom föreningen finns både läkare, psykiatriker och andra behandlare samt tidigare och nuvarande psykiatripatienter. Verksamheten är i sin linda, och första årsmötet går av stapeln i mitten av mars 2019.
– Jag sitter som ordförande i föreningen och det känns som ett mycket meningsfullt och stimulerande arbete. Det är åt de här frågorna som jag kommer att ägna en hel del av mitt liv framöver, säger Lasse Mattila. ●
Föreningen Alternativ till psykofarmaka är en nationell partipolitiskt och religiöst obunden allmännyttig ideell förening, vars syfte är att bidra till förbättrad folkhälsa i Sverige bland annat genom att:
Q Främja psykofarmakafria behandlingsformer vid psykisk ohälsa.
Q Främja etableringen av behandlingsenheter för säker nedtrappning av psykofarmaka.
Q Främja ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom hälsooch sjukvården och i övriga välfärdssamhället.
Q Främja kritiska reflektioner över konventionella biomedicinska förklaringsmodeller vid psykisk ohälsa.
Q Erbjuda mötesplats och kunskapsbas för såväl yrkesverksamma, ideellt engagerade som enskilda.
Grundades: Oktober 2018.
Än så länge saknas hemsida eftersom föreningen håller på att starta upp verksamheten.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
0292-411 11
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för
personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2018 till 448 stycken. Det är en ökning med 14,3 procent jämfört med 2017 då antalet uppgick till 392. Det visar statistik som Kronofogden redovisar.
2008 införde dåvarande regering en nollvision för vräkning av barnfamiljer i Sverige. Kronofogden lämnar halvårsvis statistik på hur vräkningarna ser ut.
I Kalmar har vräkningar med barn inblandade fördubblats från 2017 till 2018, från 9 till 20 barn.
– Jag är chockad och siffrorna förstärker min bild om bostadsbristen och det hårdare klimatet gör att allt fler barnfamiljer drabbas, säger Björn Johansson, ordförande för Hyresgästföreningen region Sydost.
I Hyresgästföreningen region Sydost ingår länen Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Kalmar och Gotland. Totalt har det under 2018 vräkts 43 barn. I jämförelse med 2017 då det vräktes 53 barn kan man enligt Kronofogdens statistik se en förbättring. I alla län har siffran gått ner, förutom i Kalmar.
– En vräkning innebär i de flesta fall att
»Jag är chockad och siffrorna förstärker min bild om bostadsbristen och det hårdare klimatet gör att allt fler barnfamiljer drabbas«
Björn Johansson
man inte betalat sin hyra. Hamnar man i en sådan situation är det jätteviktigt att man som hyresgäst agerar direkt, säger Jennifer Myrén, ärendehandläggare på Hyresgästföreningen region Sydost.
I Dalarna har det skett en väldigt stor ökning, på hela 700 procent, från 3 barn 2017 till 24 stycken år 2018. I Skåne har antalet barn som vräkts ökat från 66 2017 till 84 år 2018. I Stockholm har antalet minskat. 93 barn har berörts av vräkning 2018, jämfört med 107 år 2017.
I Sverige totalt rör det sig om 448 barn vilket är en ökning med 14,3 procent jämfört med 2017 då antalet uppgick till 392.
När det gäller barnets boendesituation så är det en markant ökning av antalet barn som har sin permanenta bostad hos den vräkta föräldern/föräldrarna och en mindre ökning för de som bor växelvis hos den vräkta föräldern. Antalet som definieras som ”Umgängesbarn” är oförändrat.
I 12 av landets län är antalet barn färre och i 9 län har antalet ökat. Sett till antalet avhysningar är det en minskning i 8 län, oförändrat i 3 län och en ökning i 10 län. Därutöver har 1 139 barn riskerat att bli berörda, men avhysningen har inte verkställts. Sammanlagt har därmed 1 587 barn riskerat eller blivit berörda av en avhysning under 2018. Jämfört med 2018 är det en ökning från 1 460 barn.
I de ärenden där barn har sin permanenta bostad är det i cirka 61 procent av fallen en ensamstående förälder som blir avhyst. Av de ensamstående är cirka 77 procent kvinnor.
I 44 avhysningar har barn varit närvarande vid själva avhysningstillfället. Vid 12 av dessa avhysningar har socialtjänsten inte varit närvarande.
TEXT: JENNY FORS
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef
Telefon: 08-557 72 515
Mobil: 073-346 70 56
Mail: vita.kiluk@solsunda.se
Solsunda
HVB för pojkar 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
MÅNGSBO HVB AB
Steget mot ett självständigt liv
Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510
E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se
Östervåla l 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se
Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete?
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se
Vårt kvalitetsmål är att erbjuda bästa tänkbara vård och behandling.
Vi bistår socialtjänsten med att leverera en evidensbaserad, kvalitetssäkrad och tillgänglig vård och omsorg av barn, ungdomar och vuxna.
Vi bedriver verksamhet i hela Sverige och familjehemmet matchas utifrån individens speciella behov.
Välkommen att kontakta oss!
020-77 88 00 l info@suddamincare.se www.suddamincare.se
Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för
• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN
• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR
• SKYDDSPLACERINGAR
• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR
Tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.
ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.
Att växa upp med en förälder som har psykopatisk eller narcissistisk personlighetsstörning är en mardröm för barnen som ofta blir vanskötta och psykiskt misshandlade. Helena Bingham, leg. psykolog, lär dig att identifiera, bemöta och hantera dessa föräldrar. Lisa Clefberg, psykolog och psykoterapeut beskriver vad som kan ge låg självkänsla hos barn och Görel Fred, leg. psykoterapeut, talar om försoning.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
En förälder med psykopatisk eller narcissistisk personlighetssyndrom har ofta en charmig utstrålning, men det är bara på ytan.
Har du haft en klient eller en chef för den delen som har talets gåva och upplevs som charmig men ljuger och manipulerar för att få sin vilja igenom? Cirka 2-3 procent av männen och något färre kvinnor (1:3) har diagnosen psykopatiskt personlighetssyndrom, inom kriminalvården är det hela 15-30 procent av männen. Det är särskilt viktigt att kunna identifiera, bemöta och hantera föräldrar med psykopatisk/narcissistisk problematik och hjälpa barnen som lever med detta.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Helena Bingham, leg. psykolog, talade om den mörka triadens personlighetssyndrom; psykopati, narcissism och machiavellism, på konferensen Psykisk (O)Hälsa – Samhällets barn och unga den 30 januari.
– Barn till föräldrar med psykopatiskt eller narcissistiskt personlighetssyndrom blir ofta inte sedda eller bekräftade i familjen utan fokus ligger istället på föräldern och dennes åsikter och känslor. Föräldern kan till exempel bli oproportionerligt arg för småsaker, vilket gör att barnet hela tiden går som på ett minfält. Att utsättas för det maktspel som uppstår kring dessa personligheter skapar en oerhörd stress och kan klassas som psykisk misshandel. Det är lika skadligt som fysisk misshandel och sexuella övergrepp, säger Helena Bingham.
Hon tycker att det är viktigt att informera om den här problematiken för att du som professionell ska få stöd i mötet med de här föräldrarna. Det finns alldeles för
lite kunskap om detta inom skolan och socialtjänsten vilket går ut över alla inblandade parter, särskilt över barnen.
Vid en vårdnadstvist kan en psykopat dupera sin omgivning på ett mycket skickligt sätt. Helena säger psykopat för enkelhetens skull fast den rätta och respektfulla benämningen egentligen är en person med ett psykopatiskt personlighetssyndrom eller psykopatiska drag.
– De här människorna gör något med oss, de har en egen agenda. De har ofta en charmig utstrålning som man lätt kan tjusas av. Men det är bara yta, inuti är personen känslokall och beräknande. Han eller hon behöver makt och beundran för att bli bekräftad. Partnern och barnen till en psykopat far oerhört illa och utvecklar ofta en medberoendeproblematik för att överleva i relationen. Psykopater och narcissister är ofta känsliga för kritik men får de minsta lilla kritik tillbaka kan de älta det i oändlighet, säger Helena Bingham.
»Det är lika skadligt som fysisk misshandel och sexuella övergrepp«
Helena Bingham
Den psykopatiske/narcissistiske föräldern kan utöva känslomässig utpressning: ”Om du verkligen älskar mig så... ”
Vissa partners förmår att bryta sig loss men vem skyddar barnen när de måste vistas hos den psykopatiska eller narcissistiska föräldern? Ofta utsätts barnet för grymma och känslokalla beteenden, alltifrån att bli ignorerad, hånad och skälld på till att bli utestängd på balkongen eller tvingas duscha i kallvatten som straff för att denne till exempel har smaskat vid matbordet. I vissa fall kan det även förekomma droger och finnas vapen hemma. Att tvingas leva i en sådan miljö blir för barnet både skrämmande och oförutsägbart.
En människa kan ha några eller flera drag av psykopati eller narcissism och dessa känslokalla och egocentriska personlighetssyndrom är mycket komplexa. Alla psykopater är till exempel inte kriminella.
DE OLIKA KRITERIERNA för psykopati är: talförhet/ytlig charm, grandios självuppfattning, patologisk lögnaktighet, manipulerande, avsaknad av självförebråelser/ skuldkänslor, ytliga affekter, känslokyla/ avsaknad av empati, oförmåga att ta ansvar för sina egna handlingar.
Andra personlighetsdrag är: behov av stimulans/benägenhet att bli uttråkad, parasiterande livsstil, avsaknad av realistiska/långsiktiga mål, impulsivitet, ansvarslöshet, bristande självkontroll, tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder), ungdomsbrottslighet, indragning av försöksutskrivning, kriminell mångsidighet.
Sedan finns också kriterierna/aspekterna: promiskuöst sexuellt beteende och många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden.
– Det kan inte nog betonas att det finns
för lite kunskap om det här. Man kan hitta chefer med de här personlighetsdragen då de här personlighetstyperna ofta söker sig till maktpositioner. Man kan initialt vara mycket nöjd med rekryteringen för att sedan stå där med konsekvenserna som ofta är förödande för organisationen och medarbetarna. Det gäller att ha kunskap om problematiken som rekryterande chef och därtill lita på sin intuition. Om det känns som något är fel med den här personen så stämmer oftast den känslan, säger Helena Bingham.
Psykopater är sociala, populära och karismatiska. Men de gör sig ofta ovän med folk. När de är hjälpsamma mot kollegor, vänner och grannar så kan det vara för att samla på sig information och skvaller som de kan använda och vända emot dem vid ett senare tillfälle.
Att känna empati för andra är ett tecken på svaghet enligt psykopaten. De ser alltid till sin egen vinning, främst i sitt agerande.
– Omsorgen kan bli sviktande när den narcissistiska eller psykopatiska föräldern alltid sätter sig själv i första rummet. De har en distanserad och empatifattig relation till sina barn, kan uppvigla barnet mot den andre föräldern eller syskon och är ofta kontrollerande, grymma och sadistiska.
DET HÄR BLIR väldigt påfrestande för barnet som alltid måste vara på sin vakt. Föräldern kan uppträda hotfullt, skrämma till lydnad, skam- och skuldbelägga och kritisera.
– Att gå in i en diskussion med en psykopat är att delta i en verbal duell som du aldrig kan ”vinna”. De förändrar inte sitt beteende mer än till ytan sett och då handlar det om att de har en egen vinning av det. Ska man få igenom en förändring så måste man istället fokusera på deras belöningssystem.
Psykopati är som nämnts ett extremt och komplext personlighetssyndrom och klassas i sig inte som en allvarlig psykisk störning i lagens mening eftersom verklighetsuppfattningen är intakt och de är medvetna om sina handlingar. De söker i regel inte heller hjälp inom psykiatrin eftersom de tycker att det är fel på alla andra. Om det finns missbruk med i bilden eller en hög ångestnivå så kan de söka hjälp i syftet att få mediciner.
»Att tvingas leva i en sådan miljö blir för barnet både skrämmande och oförutsägbart«
– Men den psykopatiska personligheten är ett hot mot samhället och sina barn, säger Helena.
En psykopat och en narcissist har mycket gemensamt. Det som skiljer dem åt är orsaken till beteendet. Narcissisten är styrd av sina känslor medan psykopaten är mer beräknande och känslokall. Narcissistens grandiosa självbild döljer känslor av skam och svaghet så effektivt att de inte förmår känns vid det. De hävdar sig genom att trycka ned andra. Psykopaten kan härma känslor där de genom manipulation spelar ett spel för att få sin vilja fram. Både den narcissistiska och psykopatiska personen har ett starkt behov av kontroll där de styr sin partner och är svartsjuka. Den andra föräldern förändras ofta i personligheten och kan bli upptagen av sin egen smärta, rädsla och skam. Denne blir frånvarande och känslomässigt instabil och det är vanligt att man isolerar sig från övrig familj och vänner. Därtill kommer vanmakten i att inte bli betrodd av omgivningen – ”Men din man/fru som är så trevlig! Och hjälpsam!” Vad får det här för konsekvenser för barnen?
– De får bristande tillit till andra, speciellt vuxna. De har ofta en perfekt fasad gentemot omgivningen som skydd. De glömmer sina egna behov och önskningar, har låg självkänsla, självhat och har en negativ inre dialog fylld av kritik och självanklagelser. De har ångest, oro, känner otrygghet. Kan drabbas av depression, uppvisa aggressivitet, våld och självskadebeteende.
Helena berättar att barn till ”krokodiler”, som hon kallar dessa individer, ofta flyr hemmet när skolgången är slut. De har en benägenhet att själva söka sig till flyktiga och destruktiva relationer och har www.ssil.se | 23
också en förhöjd sårbarhet att utveckla ett missbruk och egen psykisk ohälsa.
– Det är också vanligt att de själv uppvisar liknande beteenden eller dras till partners med liknande drag som ”krokodilföräldern”. Tänk vilken mardröm att få se sina egna barn gå igenom samma helvete som man själv vuxit upp i.
DET ÄR VIKTIGT som professionell att ha god självkännedom.
– Har vi tagit hand om våra egna barndomsupplevelser och trauman så vi vågar bli berörda? Har vi ett eget bekräftelsebehov som ropar? Det kan göra oss sårbara för psykopatens/narcissistens charm och manipulationer. Det är inte ovanligt att behandlare har egna liknande erfarenheter med sig i bagaget. Ofta är dessa eldsjä-
Boktips: En krokodil till förälder av Jeanett Paludan. Förlag: Management Partners Consulting.
lar som vill och kan hjälpa andra när de tagit hand om sitt eget. Hänvisa till din arbetsroll, dokumentera allt och sätt upp ett skal mot förakt och aggressioner som har till syfte att få dig ur balans. Det svåraste är att stå ut med vanmakten att inte kunna göra mer för barnen. Det man kan göra är att vara närvarande, se barnen och möta deras känslor, säger Helena Bingham.
Hon råder att fråga barnet vad denne behöver för att det ska kännas bättre och även försöka aktivera barnet i olika sammanhang så att barnet kan befolkas med trygga vuxna omkring sig.
Hon arbetar själv med både PDT och KBT-terapi och kommer ofta i kontakt med unga vuxna som fått tio terapisamtal till sitt förfogande. Men det kan ibland ta lång tid innan klienten kan börja prata om det hemska som de har blivit utsatta för. De prövar ofta terapeuten för att se om denne har kunskap om vidden av problematiken.
Helena tipsar avslutningsvis om ett forum som heter vuxnabarn.nu där det finns bra information om narcissism och där just vuxna barn till narcissistiska och psykopatiska föräldrar kan få stöd av andra med samma bakgrund.
Helena Bingham hade med sig en kvinna som berättade om sin uppväxt under del två av föreläsningen.
Charlotta, som hon heter, har som enda barnet vuxit upp med en pappa med psykopatiska och narcissistiska personlighetsdrag och en medberoende mamma
som även har egen problematik med emotionell instabilitet.
CHARLOTTA LÄRDE SIG tidigt att läsa av människor. Det var som en överlevnadsstrategi att kunna lyssna av pappans steg på väg in i huset för att gissa sig till vilket humör han var på. Ibland kunde både Charlotta och hennes mamma känna av på den stämning som fanns i hemmet hur ilskan byggdes upp som en annalkande storm.
Redan som tonåring förstod Charlotta att det var något som inte stod rätt till och när hon blev äldre så började hon söka efter information om personlighetsstörningar. Hennes pappa matchade nästan alla kriterierna för de tre personlighetstyperna i den mörka triaden som beskriver narcissister, psykopater och machiavelliska personligheter. Efter att ha vuxit upp och levt med detta i så många år fanns det äntligen ett språk för hennes pappas beteende.
Charlotta har en masterexamen i socialt arbete och en bakgrund som yrkesverksam inom socialtjänsten i tolv år. Drivkraften att få hjälpa andra utsatta barn och unga fanns tidigt för henne. Idag undervisar hon sedan fyra år tillbaka på socionomprogrammet där hon förbereder kommande socialarbetare för sin yrkesroll.
Helena och Charlotta planerar för fler föreläsningar ihop och står också i startgroparna för att skriva en gemensam bok om detta viktiga ämne. ●
Vi kommer gärna ut och berättar om våra samlade erfarenheter av alkoholism och tillfrisknande i AA. Vi besöker skolor, hälsovården, företag, kommuner, institutioner och organisationer.
Hör av dig till vår informationskommitté så bokar vi ett informationsmöte så snart det passar. En AA-information kostar inget.
Ring eller skicka ett mail till:
08-642 26 09 service@aa.se
Gruppens namn Adress och telefon R (dag och tid)
Ett behandlingshem för livsförändring och gemenskap
IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm. Vår beroendebehandling; en vårdkedja med egen avgiftning, kvalificerad behandling, socialt företag, kamratstöd, boende samt utbildningsinsatser.
”En vårdkedja att räkna med när alternativen på hemmaplan inte riktigt räcker till för att skapa en bestående livsförändring över tid.”
KONTAKTA OSS info@dagoholm.se 0150-66 41 00 www.dagoholm.sobernet.nu
För tjejer 15 - 19 år med ett tydligt självdestruktivt mönster både kognitivt och i beteende. 9 platser för utredning, behandling och eftervård.
Under de 8 år vi bedrivit behandling på Duvgården har vi kommit fram till en gemensam nämnare, för de flickor som varit placerade, oavsett initial orsak till placering. Den gemensamma nämnaren är en negativ självkänsla/självbild. Den attityd vi har gentemot oss själv, vad vi tänker och känner om oss själva och vad vi klarar av.
Arbetet med att stärka självkänslan och självbilden sker strukturerat med evidensbaserade, välbeprövade och inarbetade metoder, med tydliga mål och delmål. De metoder vi främst använder oss av är MBT, KBT, MI, Evidensbaserade PDT korttidsterapier, Minnesotamodellen, Interpersonell terapi samt omfattande Familje- och nätverksarbete.
Vi utgår alltid från vad som är evidensbaserat när vi skräddarsyr vad eller vilka av ovanstående som vården skall bestå av.
Maher Khoury, Leg. psykolog, 070 450 18 54 maher.khoury@duvgarden.se
Henrik Byström 072 521 02 45 henrik.bystrom@duvgarden.se
Många unga är missnöjda med sig själva och känner sig oönskade
Barn med låg självkänsla blir mer sårbara för depression, oro och ångest. Att känna sig älskad, sedd och accepterad som man är av sina närstående är viktiga faktorer för att utveckla en sund självkänsla. Ett barn med osund självkänsla blir lätt besviken på sig själv, är pessimistisk och pratar dåligt om sig själv. Ett barn med sund självkänsla hanterar utmaningar, är optimistisk och medveten om sina styrkor och svagheter.
»Man behöver känna att man duger som person även när man misslyckas« Lisa Clefberg
Självkänslan är den syn vi har på oss själva. Självförtroende handlar om hur bra man tycker sig prestera på olika områden.
Saker som påverkar självkänslan är: fysisk förmåga, utseende, vänskap, relation till föräldrarna, skolförmåga och den brukar man dela upp i språk och matte.
– Man kan utveckla sitt självförtroende och det kan i sin tur påverka självkänslan. Om ett barn till exempel har dålig självkänsla när det gäller utseende och vänskap kan man uppmuntra denne att prova olika sporter exempelvis, för det finns en stor bredd som påverkar självkänslan, säger Lisa Clefberg, psykolog och psykoterapeut.
Hon talade om barns självkänsla på konferensen Psykisk (O)Hälsa – Samhällets barn och unga som arrangeras av Expo Medica med SSIL som mediapartner.
Barn med låg självkänsla har en ökad risk att utveckla depression, ångest, beteendeproblem och relationssvårigheter.
Barn med låg självkänsla uppvisar också ofta sämre skolresultat och har en kortare skolgång.
– Vår självkänsla påverkar hur vi fungerar i skolan, hemma och bland andra människor. Den påverkar också hur vi väljer våra vänner och kärleken. Särbegåvade barn har ofta låg självkänsla. De tycker inte att de funkar ihop med sina klasskompisar och de kan uppfattas som negativa när de påpekar orättvisor och fel hela tiden.
Barn med god självkänsla litar på den egna förmågan, är inte rädda att misslyckas, provar nya saker och kan be om hjälp. De anser sig likvärdiga andra, känner att de kan påverka sina liv och försvarar sina övertygelser. De litar på sitt omdöme och
får inte skuldkänslor om deras beslut kritiseras av andra. De lär sig av erfarenheter, känner sig accepterade och älskade av andra och är medvetna om andras känslor och behov.
DÅLIG SJÄLVKÄNSLA TENDERAR att göra barnen pessimistiska om sina liv, framtid och sig själva. Barn med dålig självkänsla är väldigt känsliga för kritik. De reagerar ofta med motvilja mot människor som kritiserar dem. De tenderar att beskylla andra för misstag och är ofta missnöjda med sig själva. De har bristande motivation, känner sig inte älskade och nedvärderar sig själva. De undviker utmaningar och är lättpåverkade av andra.
– Det är vanligt att en person med dålig självkänsla råkar ut för mobbning, men kan också själv vara mobbare. Man har en misstro i relationer och blir undvikande.
Lisa Clefberg har också haft klienter som har trott sig ha ADD, men i själva verket har de låg självkänsla.
MAN TALAR OFTA om att man inte ska berömma ett barn på ”fel” sätt genom att blanda in egenskaper istället för beteende.
– När barnet har lyckats bra på ett prov i skolan till exempel, ska man inte säga: ”Jag visste väl att du var så smart”. Vad händer då när resultatet blir sämre. Är barnet inte smart då? Istället kan man säga: ”Åh, vad du har ansträngt dig och pluggat på bra”, att man berömmer beteendet som har bidragit till resultatet, säger Lisa Clefberg.
Hon vill dock inte gå så långt att man aldrig får använda ordet duktig till ett barn.
– Barn kan absolut få känna sig duktiga, men att alltid förväntas prestera bra kan leda till ångest. Och man behöver känna att man duger som person även när
man misslyckas. Kompetens har en stor påverkan på barns självkänsla. Att ge beröm både enskilt och inför andra kan bidra till känslan av kompetens.
Hon råder också att lägga fokus på positiv feedback.
– Beröm när det blir rätt, avbryt inte för att korrigera utan bara upprepa meningen med rätt ord till exempel.
Vi kan också bidra till barns känsla av kompetens genom att prata med dem om vad de gör och hjälpa dem vara nyfikna och flexibla. När barn och unga får göra saker på egen hand känner de sig stolta och kompetenta.
– Föräldrar som är för överbeskyddande låter kanske inte ens barnen försöka själv. Det är lika ångestskapande som att vara för mycket åt andra hållet, att inte bry sig alls.
Man bör sätta mål som är realistiska för barnet och det är viktigt att barn och unga vet vad som krävs för att uppnå olika mål,
Erfarenheter som kan bidra till dålig självkänsla:
- Att ofta kritiseras hårt.
- Att bli fysiskt misshandlad eller få mycket skäll.
- Att ofta bli ignorerad, förlöjligad eller retad.
- Att alltid förväntas vara ”perfekt”.
- Att ofta misslyckas inom idrott, i skolan eller fritidsaktiviteter.
- Att bli bedömd som oattraktiv av ens kompisar.
- Att inte klara relevanta uppgifter.
- Att sakna ett socialt nätverk.
betyg och liknande.
– Regler ska vara tydliga och det är viktigt att till exempel alla elever i en klass vet vilka konsekvenser som följer när någon bryter mot reglerna. Särbegåvade barn brukar bli väldigt upprörda om det inte händer något när någon har gjort fel. Det här handlar om det moraliska värdet, något som yngre barn inte har hunnit utveckla.
ACCEPTANS OCH KÄRLEK är viktigt för självkänslan. Barn känner sig mer accepterade och älskade av personer som lyssnar på dem och verkar ta dem på allvar.
– Det är viktigt att lyssna aktivt, säger Lisa Clefberg.
Hon berättar också om en tjej som hade svårt att hantera sin ilska.
– Hon sa att hon ville sluta att vara arg. Men jag sa: ”Det är en känsla. Du har rätt att bli arg och tycka att någon är dum, men vi kan försöka jobba med vad du gör när du blir arg.” ●
Erfarenheter som kan bidra till god självkänsla:
- Att få beröm och bli uppskattad.
- Att bli sedd och bekräftad.
- Att få ett respektfullt bemötande.
- Att få uppmärksamhet och kärlek.
- Att klara av olika uppgifter och utmaningar.
- Att lyckas i skolan och inom idrott.
- Att ha pålitliga vänner.
- Att känna tillhörighet med vänner och familj, vara stolt över sitt ursprung.
- spetskompetens inom skydd och säkerhet
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Vid förfrågan ring eller maila till info@skyddsinsatser.se
Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.
Våra behandlingsprogram
DBT
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept. KBT
Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.
PE
PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
KBT-E
Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.
Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete
Trygghet och tilltro
Trygghet och omsorg 073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se
Trygghet och stöd
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.
Läs mer på www.finjagarden.se
Att känna sig sviken och kränkt av sina föräldrar kan sätta djupa spår som kan göra ont livet ut. Görel Fred är leg. psykoterapeut och har arbetat mycket med familjehemsföräldrar, placerade barn och familjer genom familjerådgivning. Försoning är avgörande för att vi ska känna oss hela. Vi behöver förlika oss med det som har hänt, men inte nödvändigtvis försona oss med våra föräldrar.
TEXT: JENNY FORS
Görel Fred, leg. psykoterapeut, har skrivit och talat mycket om försoning. När hon medverkade i radions P1 i ämnet ”Måste man försonas med sina föräldrar?”, blev reaktionerna starka. Det är många som går omkring och bär på smärta och ilska mot någon förälder. Trasiga relationer kan vara svåra att laga, men försoning handlar också om att kapa destruktiva band.
– Man behöver faktiskt inte försonas med sina föräldrar, men man behöver försonas med sin barndom, se och acceptera det som har varit. Försoning kommer från det fornsvenska ordet forsona som betyder att lägga ned en strid. Det tycker jag låter fint, säger Görel Fred.
Hon tror dock att unga människor hellre vill strida.
– Unga har förändrat jätteviktiga saker genom historien just för att de vågat strida.
Du kan också få tips av Görel Fred i en helt ny podd, Försoningspodden, på åtta avsnitt.
Boken Försonas med din barndom - och kanske med dina föräldrar har Görel Fred skrivit tillsammans med Ulrika Hjalmarson Neideman. Förlag: Natur & Kultur.
Inte minst med sina föräldrar. Men när livet går på och man blir äldre behöver man fundera över om man ska ägna sitt liv åt det man inte kan förändra eller fortsätta strida.
FÖRLÅTELSE KALLAR HON för yttre försoning och det är alltid en samskapande handling. Det måste finnas någon som är villig att ta emot förlåtelsen också.
– Jag tycker att man slarvar med ord när man tycker det är så viktigt att snabbt säga förlåt för att få en konflikt ur världen.
Det får vi lära oss redan i förskolan. Men det är viktigt för barnet att först få sätta ord på sina känslor och berätta vad som hände, säger Görel Fred.
Om en förälder inte kan se vad denne har gjort mot sitt barn kommer den heller inte att be om förlåtelse.
– Det handlar om barnets upplevelse.
Då ska inte föräldern börja argumentera och säga att ”Nej, så var det inte, du minns fel”. Föräldern kan istället säga ”Vad ledsen jag är att det blev så här, det var aldrig min mening”.
DET ÄR ALLTID ett sorgearbete att inte få försoning. Men om man ger förlåtelse bara för att få lugn blir det en billig förlåtelse, som hon kallar det. Då försöker man alltid att reparera relationer oavsett hur man känner sig. Men det är som att göra det okej att kränka mig.
– Man kan förneka kränkningar mot sig själv och har svårt för att kännas vid sin ilska och förtvivlan. Det är inget som man mår bra av. Det kan slå på självkänslan. Sunda relationer bygger på ömsesidig respekt. Båda inblandade måste också ha självrespekt.
Varför blir det extra svårt med våra föräldrar?
– Det är som att vi har tre jag inom oss; vårt föräldrajag, vuxenjag och vårt barnjag. Barnet inom oss reagerar på upplevelser, föräldrajaget är känslostyrt, ofta strängt och i vuxenjaget finns både förnuft och känsla. Om vi blir arg utifrån föräldrajaget kan det låta: ”Så där får du
kränkta om föräldern struntar i sitt ansvar. När en förälder släpper ansvaret men fortfarande har makten förflyttar sig barnet till att ta mer ansvar. Men barnet ska inte behöva ta mer ansvar än föräldern. Jag blir alltid lika förbannad när folk säger att barnen har tagit makten i hemmet. De har ingen makt, de visar tecken på vanmakt.
»Man kan behöva dra en gräns och bryta med sin förälder för att kunna gå vidare och fylla sitt liv med något bra« Görel Fred
inte göra”. I relationen med våra föräldrar blir vi mycket vårt barnjag. Det kan också komma fram när någon till exempel påminner om vår förälder. Vi kan till exempel ha lätt för att koppla på vårt barnjag när vi grälar, säger Görel Fred.
Hon visar också ett diagram där ena grafen visar mycket ansvar och lite ansvar. På andra sidan står det mycket makt, lite makt. Förälderns position är i ena hörnet med mycket ansvar och mycket makt, medan barnet placeras i motsatt hörn, lite ansvar och lite makt.
– Som barn blir vi skyddade när föräldern har makten, men vi kan också bli
Genom att bråka, supa och slåss försöker barnet få någon sorts reaktion. – Jag tror inte att det handlar om brist på kärlek till sitt barn att det kan bli så här. Alla tänker att de ska skydda sitt barn, men sedan kanske det inte går. Föräldern kanske själv har blivit kränkt som liten och har saknat goda förebilder.
ENLIGT GÖREL FRED så finns det tre försoningsstrategier. Man kan acceptera att man inte kan få det man behöver men tacka ja till det man ändå kan få. Eller man kan acceptera att man inte kan få det man behöver och även tacka nej till det man
eventuellt skulle kunna få. Det tredje alternativet är att man hittar en förlåtelse och kan skapa en annan relation. – Vilken strategi det blir beror på hur föräldern agerar. Man kan behöva dra en gräns och bryta med sin förälder för att kunna gå vidare och fylla sitt liv med något bra. Som en person uttryckte det om sin mamma: ”Hon har tagit ut allt på kontot och belånat det som fanns. Hoppet finns men det kostar för mycket och gör för ont”.
FOLK HAR OFTA synpunkter om varför man inte kan försonas med sina föräldrar men när livet blir en enda lång kamp tycker Görel Fred att det bästa är att man väljer strategi nummer två och tackar nej till kontakt. Men man kan också lägga det svåra bakom sig och hitta ett sätt att fortsätta om båda är villiga att ge relationen en chans.
Hon avslutar med att berätta om en kvinna som när hon tänkte på sig själv som barn alltid såg sig själv som utklädd i för stora kläder.
– En kväll när hon satt och läste för sina två söner föreställde hon sig att hennes barnjag satte sig mitt emellan pojkarna och lyssnade. Det var en stark upplevelse, som om hon äntligen gjorde plats för sig själv. ●
Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd
• Kvalificerat stödboende/familjestödboende
• Familjehem
• Skyddat boende
• Skyddad-id
• Personal dygnet runt
Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.
Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
• Signs of safety
• FREDA
Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.
08-55 10 96 90
Tar över det politiska ansvaret för psykiatrin
Snart hålls den första psykiatriberedningen i Region Stockholm, före detta Stockholms läns landsting, som bildades efter valet. Miljöpartiet tar över ansvaret, och erfarne politikern Susanne Nordling blir ordförande.
– Jag arbetar för att den psykiska hälsan ska prioriteras lika högt i vården som den fysiska, säger Susanne Nordling (MP) ordförande psykiatriberedningen.
Utvecklingen av terapimottagningarna får 30 miljoner i en startpeng 2019, men själva vården ska ingå i alla vårdcentralers uppdrag.
För att förebygga psykisk hälsa startas också ett tvärregionalt projekt. Regionen ska ta fram en strategi för hur samhället kan främja psykisk hälsa och ett hållbart liv. Strategin involverar kommuner, företag och föreningar, och inspireras av en modell från New York, där den har varit framgångsrik.
– Strategin ska omfatta allt från skolmiljö, stadsplanering och vård till arbetsmiljö och attityder. Det kan regionen inte klara på egen hand, men den psykiska ohälsan är ett samhällsproblem som vi måste försöka lösa tillsammans, säger Susanne Nordling.
Regeringen har remitterat en promemoria med förslag på ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslagen innebär att behov av hjälp med andning och sondmatning ska utgöra sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans.
– Jag är glad att det första konkreta resultatet av januariavtalet stärker den personliga assistansen. Att återställa rätten till assistans för personer med behov av hjälp med andning och sondmatning är ett viktigt första steg för att skapa en tryggare LSS-lagstiftning, säger socialminister Lena Hallengren.
Bedömningen är att regeringen ska överlämna en proposition till riksdagen i vår och att lagen ska kunna träda i kraft i mitten av sommaren.
Barn och unga med psykisk ohälsa riskerar att drabbas av brister i samordning och en osammanhängande vårdkedja. Bristande samordning och osammanhängande vård- och omsorgskedja kan leda till att det saknas ett helhetsperspektiv runt barn och unga med psykisk ohälsa. Det visar en förstudie genomförd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Bristfällig samordning mellan olika aktörer till exempel BUP, elevhälsan, socialtjänsten och primärvården kan leda till brister i vård och omsorg. Barnen och familjerna kan få negativa upplevelser och minskat förtroende för vården. Ofta behöver barn och unga och deras familjer själva ta ett alldeles för stort ansvar för att koordinera olika insatser från vården och omsorgen. I värsta fall kan bristande samordning få allvarliga konsekvenser för barnet.
Genom en ny metod för tillsyn vill IVO bidra med ett helhetsperspektiv av hur samordningen fungerar kring barn och unga med psykisk ohälsa, men även bidra med insikt om behovet av en patient- och brukarcentrerad vård och omsorg. Metoden innebär bland annat att IVO följer barn och unga genom vården- och omsorgskedjan och utifrån denna
granskning skapar en tidslinje. Denna används sedan som utgångspunkt för samskapande analys- och dialogmöten med de verksamheter som är involverade runt barnen. I tillsynen ingår även att IVO samtalar med barnen och deras föräldrar för att få insikt om hur de upplever samordningen och om de anser att de får den hjälp som de behöver.
Norrtälje kommun och Polisen vill ge föräldrar och andra viktiga vuxna verktyg att börja prata med sina barn och unga om bra, dåliga och rent av farliga relationer. Bakom den nationella kampanjen står Länsstyrelserna, Jämställdhetsmyndigheten och ungarelationer.se.
I en analys från Brottsförebyggande rådet 2018 framkommer att nästan var femte ung person i åldrarna 16-24 år uppger att de utsatts för brott av en nuvarande eller tidigare partner. Få har dock anmält händelserna.
– De allra flesta är överens
om att vi behöver stoppa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Trots det har det gjorts förvånansvärt få satsningar på en av de viktigaste förebyggande åtgärderna: att motverka våldet i barns och ungdomars förhållanden. Det vill vi ändra på, säger Jesper Emilsson, kommunpolis i Norrtälje kommun.
Norrtälje kommun och Polisen arbetar aktivt för ett tryggt, jämställt och hållbart samhälle för alla våra invånare. I början på februari lanserades kampanjen som syftar till att sprida information om hur våld i
ungas nära relationer kan se ut, ge stöd till föräldrar och andra viktiga vuxna att prata mer om detta samt informera var det finns stöd och hjälp att få.
– Vi hoppas att kampanjen ska bidra till att fler föräldrar pratar med sina barn och unga om hur en bra-, dålig- och rent av farlig relation kan se ut. Att fler barn och unga vet var de ska vända sig om de är oroliga för en vän eller själva behöver stöd och hjälp. Det är viktigt att poängtera att våld i nära relation är brottsliga handlingar, säger Charlie Lundgren, Strateg mot våld i nära relationer i Norrtälje kommun.
Via sin stödchatt möter Tjejjouren Väst tusentals unga tjejer som känner sig ensamma, lider av ångest och som har självmordstankar. Genom kampanjen ”Systerskap ger styrka” vill Tjejjouren Väst synliggöra unga tjejers situation och visa på hur mycket stödet genom chatten betyder. Dessutom utökar Tjejjouren Väst sitt stöd genom att öppna upp sin chatt ytterligare en kväll i veckan.
Varje vecka söker sig unga tjejer till Tjejjouren Västs stödchatt. Behovet att få prata med någon är stort. Under förra året hade Tjejjouren Väst över 2 000 samtal med unga tjejer. Många av samtalen handlar om relationer och kroppen men också om övergrepp och psykisk (o)hälsa. Flera samtal handlar också om tankar på självmord. – Vi har ungefär fem samtal om självmord i veckan. Det är allt från tankar till aktiva försök att ta sitt liv. Det är en väldigt skrämmande utveckling av framför allt unga tjejers psykiska (o)hälsa, säger Julia Olander som är volontär- och stödsamordnare på Tjejjouren Väst.
I Tjejjouren Västs chatt finns volontärer som den som söker stöd får prata med. Vid behov slussar Tjejjouren Västs volontärer vidare, men ofta är samtalet i sig det som gör stor skillnad. Många som hör av sig via chatten har ingen annan att prata med. – Vi måste kunna ge unga tjejer ett förutsättningslöst stöd där de kan prata om vad de vill och känna sig trygga. I vår chatt är en alltid anonym. Vi arbetar utifrån unga tjejers perspektiv och står alltid på deras sida. Det är därför så många söker sig till oss, säger Josephine Kollén, kommunikationsan-
svarig på Tjejjouren Väst. Från och med den 12 mars öppnar Tjejjouren Väst upp sin stödchatt ytterligare en kväll i veckan. Förutom söndagar och torsdagar kommer chatten även att vara öppen på tisdagar. Nu satsar Tjejjouren Väst på att nå ut med den informationen så att fler unga som har behov av att prata med någon kan få hjälp. Kampanjen ”Systerskap ger styrka” startade ska både hylla och stärka engagemanget hos volontärer och blivande volontärer. Kampanjen ska också få fler unga att våga höra av sig till Tjejjouren Västs stödchatt.
Uppsala kommun ska bland annat ta fram en handlingsplan för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i samarbete med organisationer och andra myndigheter. Bakgrunden är en rapport om hedersrelaterat våld som kommunen och Länsstyrelsen i Uppsala län tagit fram och som visar att en stor grupp pojkar och flickor i Uppsala är drabbade.
Kartläggningen omfattar alla elever som under våren 2018 gick i årskurs nio i kommunala skolor i Uppsala tätort. 1 063 ungdomar har besvarat enkäten och totalt 13 skolor
har deltagit i studien. Kartläggningen lyfter särskilt tvångsäktenskap, barns ofrihet i vardagen och vad unga tycker om lagen om tvångsäktenskap som trädde i kraft 1 juli 2014.
Det övergripande resultatet visar att var femte flicka (20 %) och var tionde pojke (10 %) förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Långt större andel flickor (66 %) än pojkar (35 %) med utomnordiskt födda föräldrar förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Resultatet visar ett tydligt samband mellan ett uttalat oskuldskrav och upplevd oro över att inte få be-
Ökad självständighet med intelligent dusch
Känslan av att kunna klara mer själv och få en privat stund. Mer tid till att stödja och uppmuntra de boende att klara sig själva. Det är några reflektioner från boende och personal vid Resurscentrum i Karlstad kommun som under ett års tid testat en så kallad intelligent dusch. Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har studerat deras upplevelser för att se vilket värde den nya tekniken tillför. – Boende, som tidigare varit helt beroende av personal, upplever att de själva kan styra sin duschsituation till högre grad och att personalen främst finns där som stöd, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid CTF. Förutom en bättre arbetssituation med bland annat minskad skaderisk, ser personalen att största värdet är att de kan fokusera på att hjälpa de boende att bli mer självständiga. Det i sin tur kan ge positiva effekter även i andra situationer och också leda till ökat välmående.
stämma sin framtida partner. 41 % av flickorna och 31 % av pojkarna som har ett uttalat oskuldskrav har en oro för att inte få bestämma sin framtida partner.
Socialnämnden fattade på sitt möte den 25 februari beslut om att bland annat skjuta till en miljon kronor till TRIS, Tjejers rätt i samhället, utöver de 675 000 som föreningen tilldelats för att stödja deras arbete mot hedersrelaterat våld. TRIS får också bland annat ett särskilt uppdrag att utbilda elevhälsans personal i vad hedersrelaterat våld är och hur man upptäcker det.
Vissa saker är enklare än andra för en bostadsrättsförening att lösa – praktiska problem har ofta en praktisk lösning, men hur ska man hantera de boendesociala problem som uppstår då och då i de flesta föreningar? HSBs NABO-grupp består av fyra erfarna socionomer, som blir den professionella och opartiska person som ofta behövs vid medling, och som kan kopplas in tidigt i en konflikt för att lösa den innan knutarna blivit för hårda – en uppgift som kan vara svår för föreningens styrelse att hantera.
– Det kan vara tufft för en styrelse att lösa de här konflikterna, de är ju också grannar och själva medlemmar i föreningen. Vi arbetar heltid med dessa frågor och hanterandet blir professionellt. När vi kommer in skyddar man också integriteten hos medlemmarna på ett annat sätt än om en styrelsemedlem ska in och röra i sina grannars liv, säger Sandra Mellgård Davis, en av fyra socionomer i NABO-gruppen.
Fort Knox signar avtal med Barnrättsbyrån
Barnrättsbyrån är en barnrättsorganisation dit barn och unga själva kan vända sig när de behöver hjälp med sina rättigheter. Verksamheten har bedrivits sedan 2011 i Stockholm och finns sedan ett år tillbaka i Umeå. Efter ett fullspäckat första år har nu Barnrättsbyrån i Umeå fått en avgörande samarbetspartner i Fort Knox som möjliggör det fortsatta arbetet i regionen.
– Det lokala är viktigt för oss. Grunden i vår verksamhet är att vi vill vara med och utveckla platsen vi verkar på, något vi gör genom att stötta idéstarka entreprenörer i Umeåregionen. Genom att stötta Barnrättsbyråns verksamhet i Umeå hoppas vi kunna bidra till att fler barn och unga får den hjälp de behöver och inte minst har rätt till, säger Markus Olsson, vd Fort Knox.
– Vi är så glada att Fort Knox ger oss möjligheten att utveckla Barnrättsbyrån i Umeå. Trots att vi jobbar med välfärdens kanske viktigaste frågor är stödet från näringslivet och andra gåvogivare helt avgörande. Utan stödet från Fort Knox hade vi inte överlevt i Umeå, säger Elin Wernquist, Generalsekreterare på Barnrättsbyrån.
Effektiv robot avlastar personalen i Växjö
Omsorgsförvaltningen har fått en ny medarbetare. Den digitala mjukvaruroboten Matilda ska minska den administrativa tiden i förvaltningen och ge bättre förutsättningar och mer tid i vardagen för både chefer och medarbetare. Uppgifter som tidigare tagit nästan 10 minuter tar nu bara en tiondel så lång tid. – Vi är jätteglada och stolta över att ta det här steget, vi blir nu bättre rustade inför framtiden, säger Ewa Ekman, förvaltningschef för omsorgsförvaltningen. Vi behöver hitta smartare sätt att arbeta på för att möta utmaningarna inom omsorg och vård. Befintliga arbetssätt och metoder kompletteras med modern teknik. Det ger medarbetarna bättre förutsättningar för att ge våra invånare en god omsorg och vård.
Den 1 april inför Göteborgs Stad valfrihet inom daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Då kan den enskilde, tillsammans med sin socialsekreterare, välja antingen Göteborgs Stad som utförare eller någon av de privata aktörer som staden har godkänt och tecknat avtal med.
– Valfriheten gäller alla som har ett beslut om daglig verksamhet enligt LSS, vilket idag handlar om cirka 1 800 personer, säger Mona Lundahl Davies projektledare på stadsledningskontoret och ansvarig för införandet av valfrihetssystemet inom daglig verksamhet.
Valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) inne-
bär att samtliga utförare som uppfyller kraven som Göteborgs Stad ställer blir godkända. Det är kommunfullmäktige som har beslutat vilka krav som gäller och staden ställer samma krav på privata och kommunala utförare.
– Ett exempel på krav som vi ställer är att alla utförare ska kunna erbjuda verksamhet mellan 07.00-17.00 för att den enskilde vid behov ska kunna delta på heltid (40 timmar per vecka), fortsätter Mona Lundahl Davies.
Den enskilde väljer utförare tillsammans med sin socialsekreterare. Socialsekreteraren är konkurrensneutral och vägleder den enskilde i valet för att säkerställa att den dagliga verksamhet som väljs erbjuder en inriktning som möter den
enskildes specifika behov och önskemål. I nuläget ingår 18 privata och 105 kommunala dagliga verksamheter i valfrihetssystemet.
Det är frivilligt att välja. Vid ickeval gäller att den enskilde erbjuds den verksamhet med lämplig inriktning som ligger närmast bostaden. Den som har daglig verksamhet idag och inte gör ett aktivt val behåller sin plats, förutsatt att utföraren är godkänd och har tecknat avtal med Göteborgs Stad.
Inom ramen för valfrihetssystemet går det att byta utförare, utan att ange orsak. Även omval sker tillsammans med socialsekreteraren och det tar normalt två månader att byta utförare. Är det fullt hos den önskade utföraren finns möjlighet att ställa sig i kö.
I Åsa Mobergs nästa bok, hennes tjugotredje, återvänder hon till ett svårt ämne; psykiatrin. Tillsammans med medförfattaren Anna Fredriksson talar hon nu öppet om tillkomstprocessen.
Under arbetets gång gör vi en podd för att bearbeta tankar och idéer. Vi vill också ge andra möjlighet att bidra. Vad hände efter psykiatrireformen 1995? Hur har det gått för patienterna? Och hur går det för unga som blir patienter i dag? säger Anna Fredriksson. – Många hamnade i ett vakuum av kommunal kompetens- och resursbrist, när de stora mentalsjukhusen avvecklades. De hade många nackdelar, inte minst att patienter kunde bli kvar hela livet. Märkligt nog förekommer sådant än, men mer osynligt, i olika typer av hem för vård
och behandling, säger Åsa Moberg. Bokens arbetsnamn är De omöjliga.
– Ja det finns människor som vården ger upp. Det kan tyckas förvånande att en stor del av dem är unga kvinnor med självskadebeteende. Det är de som oftast spänns fast i bälte. Fortfarande kan de ris-
kera att hamna bland dömda på rättspsyk, säger Anna Fredriksson.
– Visst finns det bra psykiatri. Det ska vi också skriva, och tala om. Men vi har båda levt i ”anhörigvrede”, det sociala nätverkets vanmakt över missriktade insatser och maktutövning. Och en oändlig sorg över att inte bli hörd, säger Åsa Moberg.
Specialist på narkotikasök
Professionella Tillgängliga Innovativa
Vi är ledande i landet inom narkotikasök med hund!
ANLITA OSS FÖR ATT SÄKERSTÄLLA NARKOTIKAFRIA MILJÖER.
Kontakta oss!
tel. 0722-44 95 00 magnus@dogsecurity.nu www.dogsecurity.nu
Sveriges största Placeringsservice
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
Tel: 0651-160 40 • info@ssil.se • www.ssil.se
Cedervillan Gruppboende för dig med Asperger (ASD)
Ledig plats från oktober!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
Svensk Skyddsplacering
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
Du ska ha schysta
villkor på jobbet
När vi är många har vi kraft att förändra. Vision är fackförbundet för dig som arbetar inom socialt arbete. Visions bredd av kompetens och yrken ger dig styrka att förbättra arbetsvillkoren på din arbetsplats.
vision.se/socialtarbete
Golv i vården måste uppfylla flera funktionella krav. Men inte på bekostnad av ett hemtrevligt och tilltalande utseende, betonar Altro som tillverkar stegsäkra golv och arbetar nära arkitekter över hela världen när det kommer till design av vårdmiljöer.
KÄLLA
Ingen vill bo i en klinisk sjukhusmiljö och det är viktigt för ens välmående att känna sig hemma. Därför är det också viktigt att förstå de designprinciper som bör följas om man önskar att skapa miljöer som ger en hemtrevlig känsla.
När man tittar på användningen av färger i vårdboenden är det uppenbart att det under de senaste åren blivit allt vanligare att tänka ”hem utanför hemmet” in i designprocessen. Det betyder i stora drag att man använder ”varmare” nyanser och medvetet undviker de ”coola och kalla” färgerna som man associerar med kliniska miljöer. Utvecklingen har också varit viktig inom produktdesign och idag finns det en stor färgpalett att välja från när det gäller inredning.
– Även om några av de boende har hälsoproblem eller andra speciella behov, är det livskvaliteten och möjligheten att leva så självständigt som möjligt som vi fokuserar på i allra högsta grad. Det betyder till exempel att även om rätt val av stegsäkra golv kan minska risken för att halka eller ramla till en på miljonen under hela golvets livslängd, så är golvets utseende också av största vikt för att golvet ska ge det värde som det ska.
Det säger Michael Persson, som är nordisk försäljningschef på golvtillverkaren Altro, som samarbetar tätt med arkitekter över hela världen när det kommer till design av vårdmiljöer. Han fortsätter: – Du måste välja nyanser. Det bidrar till att skapa en hemtrevlig och mysig atmo-
Allt fler vård- och omsorgsboenden utformas så hemlikt som möjligt.
»Du måste välja nyanser. Det bidrar till att skapa en hemtrevlig och mysig atmosfär.«
sfär. Då de boende inte alltid inser att det är stegsäkra golv de går på så kan det dessutom bidra till att stärka deras självkänsla, fortsätter han.
ÅLDERSRELATERADE SYNSKADOR KAN också innebära att fel belysning eller felaktiga golvlösningar kan bli en verklig fara. Därför rekommenderar Altro att man, förutom att välja rätt färger till golven, även ser över sin belysning, installerar stötdämpare och gör andra säkerhetsåtgärder som tillsammans med bra rengöring och ordning bidrar till att minimera riskerna. Ett exempel är kontraster: Alltför diskreta skillnader mellan golv, väggar, trappor och dörrkarmar kan skapa förvirring eller förorsaka fallolyckor för personer med
Ett rum med färre färger upplevs mindre förvirrande.
synskador. Michael Persson förklarar att det tekniskt sätt måste vara minst 30 poängs skillnad i ljusreflektionsvärdet mellan golv och vägg för att det ska fungera: – Det handlar faktiskt inte så mycket om färgval utan mer om ljusets reflektion i golvytan. Det är den viktigaste faktorn när det gäller huruvida en person kan identifiera olika ytor. Det verkliga testet när du vill säkerställa kontrast eller en-
hetlighet i inredningen är därför att titta på ytorna i gråskala. Här kan man till exempel se att även de nyanser som ser helt annorlunda ut i ett ljus – kan vara helt lika i ett annat.
FÖR ATT STÄRKA de boendes självständighet, minska stress och hjälpa dem som lider av demens eller nedsatt syn, är det viktigt att skapa goda möjligheter att hitta en väg via
- Använd matta, glitterfria golv för att undvika att skapa ett intryck av faror och risker som inte finns där.
- Var noga med att kolla på nyanser bredvid varandra i gråskala så att du är säker på att det faktiskt finns kontrast.
- I områden med hög eller mycket hög halkrisk bör du välja ett golv med pendeltestvärde (PTV) ≥36, vilket minskar halkrisken till en på miljonen under hela golvets livslängd.
- För att uppmuntra självständig rörelse kan du installera golv som liknar varandra i angränsande rum. Om du till exempel installerar ett vinylgolv i ett rum och ett mattgolv i rummet bredvid kan kontrasten få de boende att stanna upp och förhindra att de rör sig runt.
- I våtrum bör du undvika alltför texturerade golvytor som kan störa eller skada nakna fötter. Välj också icke-kliniska nyanser som bidrar till en avslappnad duschupplevelse.
- Undvik felsteg på grund av reflektioner eller mönster i golv i gemensamma utrymmen. Det gör det lättare för boende med demens eller nedsatt syn att röra sig fritt.
- Undvik belysning som förändrar utseendet på golvets ytor genom att till exempel få dem att se blöta ut
- Se till att väggar, dörrar, golv och tak har kontrasterande färger som tydligt markerar dem – om du inte vill gömma till exempel en ingång till ett kök eller tekniskt rum.
- Du bör också uppmuntra till att skräddarsy och personalisera de boendes privata utrymmen, till exempel genom att använda olika färger på väggarna och dörrarna in till boenderummen för att göra det lättare att hitta.
- Se till att ljusreflektionsvärdena (LRV) för väggar, golv och andra kritiska ytor skiljer sig från varandra med minst 30 poäng.
inredningen. Olika färger kan användas för att stimulera orientering, hjälpa minnet på traven eller skapa ett förhållande till platsen, som till exempel konstverk kan göra.
– Konst kan faktiskt ha en terapeutisk effekt då konst kan hjälpa till att stimulera minnet, bidra till att skapa en hemtrevlig atmosfär och göra det lättare att hitta runt, avslutar Michael Persson. ●
- Överväg att använda färre färger i de områden där du vill skapa så lite förvirring som möjligt.
- Kom ihåg att personalområdena ska vara lika mysiga och inbjudande som resten av vårdhemmet så att du skapar goda förutsättningar för en bekväm och inspirerande arbetsmiljö.
- Se till att installera lösningar som inte kan rivas, repas eller bitas för att skydda de boende – inklusive de som har ett utåtagerande beteende.
- Överväg att använda akustiska golv som är bekväma att gå runt på i tysta zoner, sinnesrum och hallar där du vill dämpa ljudet så mycket som möjligt.
- Se till att de valda ytorna är estetiskt tilltalande och skapar den rätta atmosfären av ett ”hem utanför hemmet” – utan att äventyra personalens säkerhet, funktionalitet eller arbetsmiljö.
”Ser du, hon drar henne i håret. Så får man ju inte göra”, säger läraren och pekar på en bild i en bok hon håller i handen. Eleven i rullstolen bredvid instämmer: ”Stopp! Jag bestämmer själv”, utbrister hon och tittar på bilden. Vi är i gymnasiesärskolans lokaler i Alströmergymnasiet i Alingsås, där de runt 35 eleverna och deras lärare tillsammans arbetar med bilder för att lära sig att sätta gränser och prata om våld.
Flera av lärarna har under ett års tid varit med och tagit fram material som kan användas i undervisningen på skolor runt om i landet när det gäller att lära elever med funktionsnedsättningar, särskilt de på gymnasiesärskolor, våldsbegreppet. För det kan vara svårt att förklara och prata om våld och övergrepp när man inte har orden, berättar lärarna. Då kan den bildkarta de tagit fram och som bland annat beskriver olika typer av våld, hjälpa.
– Det handlar om att få eleverna att förstå att man har en egen vilja. Det är inte lätt för våra elever med det sociala spelet, säger Marie Björklund som är lärare på skolan.
– Det kan till exempel handla om att förklara att det inte är okej om någon tar mig på rumpan. Eller att någon kanske tar i mig för hårt eller så kanske jag aldrig blir tillfrågad om vad jag vill ha att äta, berättar läraren Annika Edvardsson samtidigt som hon visar bilder som förklara var och en av dessa saker.
EN DEL BILDER visar sexuella situationer, på en annan bild syns en kram och ytterligare en visar hur någon får en klapp på axeln.
– Vi vill göra eleverna medvetna om att man har personliga gränser och att de inte ska gå med på något de inte vill göra. Genom bilderna får man även möjlighet att berätta om saker som hänt, förklarar Marie Björklund.
Hon har tillsammans med kollegorna tagit fram det förebyggande bildmaterial som syns i boken på skrivbordet framför oss. Det hela är en del av det treåriga projektet ”Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld”. Ett projekt som dri-
I Alingsås arbetar man med ”Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld” i gymnasiesärskolan.
vits med medel från Arvsfonden. Förutom Alingsås kommun har flera organisationer deltagit, bland annat Barnahus Stockholm och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Bakgrunden till Bildsamt är att undersökningar visar att personer med funktionsnedsättningar löper ökad risk för att utsättas för våld och materialet som har tagits fram är tänkt att underlätta för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar att kommunicera kring detta.
PÅ EN STOL framför eleverna i klassrummet sitter en kvinna. En annan tjej kommer fram och drar henne hårt i armen. Det gör ont och hon skriker: ”Aj!”. Eleverna tittar vaksamt. Deras lärare har just spelat upp en situation som klassen nu med hjälp av bilderna ska diskutera. Vad hände egentligen? Och hur kändes det? Lärarna och eleverna pekar på bilder i boken. Någon delar med sig av en självupplevd situation. – Flera av eleverna har själva varit med
och tagit fram förslag till bilderna som används och vi har haft stor hjälp av eleverna. De tyckte det var spännande och har reagerat väldigt positivt på detta. De som går i min grupp har varit med på noterna och verkligen förstått budskapet, berättar Annika Edvardsson.
PÅ GYMNASIESÄRSKOLAN PÅ Alströmergymnasiet i Alingsås går runt 35 elever som är mellan 16 och 21 år gamla. Jag frågar en tjej med en stor, glittrande, röd jordgubbe på tröjan om vad hon tycker om lärarnas rollspel. ”Görbra”, konstaterar hon.
– Det är en mänsklig rättighet att kunna göra sin röst hörd och sätta sina egna gränser, säger Annika Edvardsson.
– Ja. Och det har varit fantastiskt roligt att få vara med i det här projektet, avslutar Annica Steneld som är rektor för gymnasiesärskolan.
Undervisningsmaterialet är gratis och kan laddas ner från bildsamt.se.
KÄLLA: ALINGSÅS KOMMUN
Du kanske kan allt om stressreducerande bemötande och liknande metoder för att lugna en klient. Men när du väl utsätts för en hotfull situation glömmer du plötsligt allt du lärt dig och hjärnan reagerar blixtsnabbt genom kamp, flykt eller stelna. Genom en banbrytande metod erbjuds nu VR-träning för att bättre kunna hantera hot och våld på jobbet. Under boksläppet av Hot och våld på jobbet demonstrerades tekniken.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: ADRIAN BECK
Den 28 februari var det bokrelease för den andra upplagan av Hot och våld på jobbet, skriven av Maria Bauer och Marianne Kristiansson. Boken har uppdaterats med fördjupande resonemang om konflikthantering på arbetsplatsen i form av de-eskalering och stressreducerande bemötande.
– I all konflikthantering finns ett jättehinder och det är stress. Även om du rent kunskapsmässigt vet hur du ska hantera en aggressiv person så kickar ditt stresssystem igång eller till och med slår i taket när du väl möter den här personen i verkligheten, säger Maria Bauer.
Hon är beteendevetare och arbetar som föreläsare och handledare kring bemötande av hot och våld i arbetslivet. Maria Bauer började sin yrkesbana för snart 30 år sedan inom vård och omsorg där hon ganska snart började intressera sig för psykisk ohälsa och ”besvärliga” personer, som hon säger.
– Jag förstod att det där med bemötande är viktigt. Jag sökte mig senare till Kri-
minalvården och blev helt enkelt nyfiken på vissa beteenden, vad det är som triggar ilska till exempel.
Hon blev rekryterad till Kriminalvårdens centrala utbildningsenhet och deltog aktivt för att införa evidens i utbildningarna. Hon var en av pionjärerna som drev på hårt för att höja kvaliteten på utbildningarna generellt. Det var vid ett utbildningstillfälle via Kriminalvården som hon träffade sin nuvarande författarkollega, Marianne Kristiansson, som är professor och överläkare i rättspsykiatri.
MARIE BAUER UTSÅGS till årets beteendevetare 2016 och har fram till idag utbildat cirka 150 000 medarbetare när det gäller bemötandet av hot och våld på arbetsplatsen.
– Jag tror att jag har utmanat det vedertagna och fått upp den här frågan på dagordningen. Fokus har legat mycket på klienterna men jag lägger nästan 100 procent fokus på medarbetarna i stället. Det viktiga är ju vad organisationen
Genom VR-teknik kan man träna på verklighetstrogna scenarior i en trygg miljö. Foto: Getty Images.
behöver ha för grundläggande kunskap för att kunna stärka teamet så de kan möta vem som helst; personer med psykiska ohälsa, substanssyndrom eller andra som helt plötsligt blir aggressiva.
»Jag förstod att det där med bemötande är viktigt« Maria Bauer
För ungefär ett och ett halvt år sedan kom en kollega på idén att använda VR-utrustning för att kunna träna på utsatta situationer.
– Vi utvecklade idén och det är verkligen banbrytande. Det är ett oerhört spännande projekt vi jobbar med! Om du får öva flera gånger på att kunna hantera din stress i en verklighetstrogen men trygg miljö blir du bättre på att kunna fatta beslut under press.
D-escalator är namnet på den interaktiva utbildningsmiljön med VR-teknik. Den skräddarsys för varje kund så att de
kan träna på situationer som kan vara förekommande hos dem och i sin miljö.
– Vi gör animerade kopior på lokalerna och skapar en situation som skulle kunna hända där. I Mölndal har vi till exempel socialförvaltningens reception och i Sundsvall är det en miljö i en tvättstuga där omsorgsförvaltningen ska få träna på ett scenario.
Det är precis som ett spel där man i en virtuell miljö möter en person som uppträder stökigt. Om man inte kommunicerar lugnt blir han otrevlig och detta kan eskalera om man agerar på ett sätt som personen blir provocerad av.
MARIA BAUER VISAR en film där en person får prova D-escalator för första gången. Mannen har VR-glasögon på sig och börjar prata med personen. Reaktionen blir väldigt plötslig hos medarbetaren som börjar sparka och slå i luften när personen går till attack.
– Det är väldigt verklighetsnära så man blir verkligen stressad på riktigt och det är det som är meningen. Människor reagerar väldigt lika i stressade situationer. Vi har varit och demonstrerat det här i Kanada
och USA också. Det var ingen skillnad där. När man har tränat några gånger blir man bättre på att hantera personen. – Ofta vet man precis vad man borde göra och säga när en sådan här situation uppstår. Man är utbildad och har metoder för det. Men det är stressen som man behöver träna på.
I boken Hot och våld på jobbet tar man upp ett exempel på en situation där några ungdomar sitter i en matsal, kanske på ett HVB-hem. En av ungdomarna klagar högt över maten och skriker åt en kvinna som arbetar på boendet att hon ”kan väl fixa nytt käk” och undrar också vad hon ”står och glor på”. Situationen eskalerar och slutar med våld.
MED HJÄLP AV stressreducerande metoder skulle medarbetaren ha kunnat de-eskalera situationen för att undvika konflikt. Hon hade kunnat använda ett lågt röstläge med pauser och tystnad för att skapa lugn, välja enkla frågor och ett lugnt kroppsspråk med händerna synliga. Hon skulle också ha kunnat sätta sig bredvid gruppen för att lugna stämningen. Istället så förvärrar hos situationen genom att:
Maria Bauer har stor erfarenhet av våldsförebyggande arbete.
»Det är väldigt verklighetsnära så man blir verkligen stressad på riktigt och det är det som är meningen«
Hon ger en tillsägelse, kommer fysiskt för nära, höjer rösten, talar för fort, rör vid någon av ungdomarna, går efter, spärrar vägen, tjatar, hindrar fysiskt, ger tillsägelse inför kompisarna, blir raljant, ignorerar och pratar över huvudet.
D-escalator har delvis utvecklats genom medel från Vinnova. Både digitalisering och hållbar utveckling är stora mål i dagens samhälle. Hållbar utveckling inom branschen att orka vara kvar på sin arbetsplats och vara rustad och skyddad mot sekundär traumatisering.
FÖRUTOM TRÄNING PÅ hotfulla situationer lyfter Maria Bauer fram två viktiga saker som behöver fungera i en organisation för att minska risken för hot och våld. Det första är att ha tydliga regler och rutiner som alla ska följa.
– Det finns alltid några som tycker att regler inte gäller dem. De fortsätter att göra saker på sitt sätt trots att det finns rutiner som alla ska följa. Det är viktigt att
komma tillrätta med det, för vissa klienter uppfattar de här mellanrummen direkt och utnyttjar det. Då kan det uppstå en hotfull situation.
Den andra punkten är att ta ansvar för relationen. Hjälparen måste ha makten så inte relationen blir för privat.
– Självklart ska vi vara varma, innerliga och hjälpsamma. Men vi måste behålla det professionella som ett skydd. Annars finns det risk för att råka ut för hot och våld, säger Maria Bauer.
Hon brinner också för att göra något åt hot och våld i nära relationer och tror att
vi står inför ett paradigmskifte där. Även här har Maria utmanat det vedertagna. – Vi måste bli mer professionella kring mäns våld mot kvinnor. Det har länge varit en kvinnofråga och därigenom blundar halva befolkningen för frågan. Våld är våld.
MARIA TYCKER ATT det behövs en ny myndighet som fokuserar på våld i nära relationer, mer resurser och striktare lagstiftning.
– Den som blir utsatt skuldbeläggs ofta och uppfattas som instabil på grund av sin rädsla och trauma som våldet medför. Vi måste lyfta den här frågan på ett helt annat sätt. På välfärdsområdet finns många exempel på att frivilliga, ideella insatser varit föregångare, pionjärer på något område men sedan har det offentliga övertagit ansvaret. Exempel på det kan vara ambulansflyget eller Skyddsvärnet som kan ses som en föregångare till frivården. Men kvinnors frid och skydd är fortfarande något för ideella organisationer. Ska inte det offentliga ta ett större ansvar för utsatta kvinnor? ●
Med D-escalator kan medarbetare i VR-miljö träna på att hantera hotfulla situationer på arbetsplatser i syfte att de-eskalera dessa och minska våld.
D-escalator har utvecklats och testats under ett drygt års tid i samarbete med kunder och potentiella kunder, delvis med stöd från innovationsmyndigheten Vinnova.
Framvik Produktion AB, där Maria Bauer är delägare, utformar träningssimulatorn.
Hedersvåld är ett omtvistat ämne som ofta väcker starka känslor i debatten. Det finns både fördomar och okunskap och samtidigt har många starka åsikter om vad det innebär och vilka som är förövarna. Rúna í Baianstovu är lektor i socialt arbete vid Örebro universitet och har forskat samt gett ut en bok i ämnet.
TEXT: ÅSA LARSSON
I sin bok ”Heder Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete” vill forskaren Rúna í Baianstovu ge en nyanserad bild av hedersrelaterat våld och bena upp begreppen och beskriva hur samhället skulle kunna hantera frågan och dess konsekvenser.
Vad är hedersrelaterat våld?
– Det finns olika uppfattningar om hedersrelaterat våld i Sverige och de ser olika ut. Det finns tyvärr en pågående kamp mellan dessa, säger Rúna í Baianstovu om det svåra ämne som hon forskar inom.
I boken beskriver hon att det finns de som anser att det bara handlar om kultur, något invandrarna har med sig från sina hemländer och som man då måste reglera på något sätt.
– De som har den här åsikten anser att eftersom det sitter i kulturen – i folkgruppen – har dessa människor svårt att förändra sig.
De som framhåller den aspekten är också fokuserade på religion och framför allt islam, och att det är ett redskap för att kontrollera kvinnans sexualitet.
– Att blanda ihop heder och kultur blir lite fel, då kommer man att tro att allt våld som sker i familjer där kvinnor bär slöja är hedersrelaterat. Men så är det inte, säger Baianstovu. Det finns muslimer som praktiserar hedersförtryck, men alla som gör det är inte muslimer. Långtifrån. Hon menar att hedersrelaterat våld och
förtryck är mer grundläggande än religion, att det är ett tankesätt och ett sätt att leva på som är mycket äldre än både islam och kristendom.
– Det är ett levnadssätt som finns i liknande varianter i många snarlika grupper, oberoende av religion.
I URSPRUNGSFORMEN AV hederskulturen handlar det om grupper som är självförsörjande – alltså etniska grupper, klaner och stammar som är helt beroende av varandra för sin överlevnad. Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer bland muslimer, men alla som utövar det är inte muslimer. Det förekommer i andra grupper också. Och långt ifrån alla muslimer står bakom hedersförtrycket.
– När vi gjorde ”Storstadsutredningen” och intervjuade enskilda utsatta personer hade några av dem muslimsk bakgrund, andra kristen och återigen andra kom från andra minoritetsbakgrunder. Så det förekommer inom väldigt många olika sammanhang, säger hon Är det också en klassfråga?
– När man gör det antagandet protesterar många och säger: ”Titta på prinsarna i Saudiarabien, de har också en form av hederskultur.” Det är inte mängden av materiella egendomar som bestämmer hur hedersnormer utvecklas utan det handlar om graden av kontakt med andra grupper.
Enligt Baianstovu rör det sig om inne-
slutning – om introverta grupper. Den kan ha sin grund i fattigdom eller i att man är kung.
Hon förklarar att intervjumaterialet som hon samlade in i samband med forskningen har sett att de föräldrar som är välutbildade och på ett självklart sätt har brutit med de gamla traditionerna, rest mycket och umgåtts med många olika typer människor, de har ofta mer kosmopolitiska och demokratiska värderingar än de som saknar utbildning.
– Mobiliteten, strukturomvandlingar och de möjligheter som finns spelar alltså in.
Om möjligheten att försörja sig saknas så att beroende av släkt och ursprungsgrupp vidmakthålls, bevaras också de här normerna i högre grad. Orsakerna kan vara flera, ett exempel är krig, och i kombination med att du tillhör en statslös minoritet finns det krav att du ska hålla dig nära din släkt för att den inte ska försvinna och upphöra.
– Tittar vi på hedersnormerna hos dem som kommer till myndigheters kännedom i Sverige i socialtjänsten med mera är det ofta även förbundet med arbetslöshet och segregation – vilket är en form av inneslutning.
Når vi pratar om de här frågorna är det ofta kvinnans utsatthet som är i centrum. Men i viss grad är även männen drabbade. I de sammanhang där hederskulturen
finns lever de i ett hierarkiskt system. Det är alltså en vertikal maktordning med någon i toppen och därefter kommer andra personer under och de som är i botten har minst att säga till om.
– I ett sådant system förtrycker man varandra på olika sätt i olika situationer, och mer eller mindre alla lider på något sätt, inte bara kvinnorna, förklarar Baianstovu.
Hedern bygger på att man måste visa sin status hela tiden, och den påverkas av allas uppförande.
– Det är ett enormt pressat liv för alla, oberoende av ålder och kön. Men det blir påtagligt att man har olika handlingsutrymme beroende på var i hierarkin som man befinner sig, och att kvinnorna är hårdare drabbade än männen.
FÖR SOCIALARBETAREN KAN det bli extra svårt att arbeta i situationer där de misstänker att det förekommer hedersrelaterat våld. I sin bok beskriver Rúna í Baianstovu att det i det här sammanhanget finns två risksituationer. ”Den ena är att människor utsätts för hedersrelaterat våld, den andra att ett fördomsfullt agerande från myndigheternas sida kan få människorna att känna sig bemötta på ett fördomsfullt sätt.”
Är socialarbetarna rädda för att bli sedda som rasister när de arbetar med de här situationerna?
– Det är klar att det är svårt, det är en infekterad fråga. De är inte bara rädda för att bli klassade som rasister av andra, de är rädda för att vara rasister. De vill inte agera orättvist mot en person på grund av
fördomar – eller för att de inte kan se klart eftersom det här är så komplicerat.
I materialet som Rúna í Baianstovu grundar sin bok på gjorde hon en fallstudie på ett socialkontor där man pratar om den faran. De säger: ”den risken får vi ta”. De menar att det är bättre att agera utifrån att det är en riktig hederssituation en gång för mycket än en gång för lite. Det går inte att gå tillbaka och reparera skadan om barnet far illa och de inte har handlat på rätt sätt.
ARBETETS FORM I socialtjänsten är också komplicerat eftersom det i så hög grad är personberoende och de har så lite tid och utrymme att prata med sina klienter. Arbetet blir avhängigt att en manual är tillräckligt bra.
– Att hantera hedersrelaterat våld och förtryck, vara tillräckligt skicklig för att kunna förstå att ge rätt skydd i den situationen är jättekrävande. Det kräver specialkunskap inom alla former av våld i olika kontexter. Kan man inte våldsfrågor i allmänhet är det svårt att se gränserna mellan olika våldstyper.
Det kan alltså vara svårt att avgöra om
i den allmänna debatten där de ofta beskylls för att inte göra tillräckligt mycket för de som utsätts av hedersrelaterat våld och förtryck.
– Men tittar man på vad socialtjänsten gör, så vitt jag kan se, tar de den här typen av utsatthet på allvar, men jag ser också konkreta exempel på att det ofta går fel. Under intervjun pratar vi om problematiken att det är de fall som inte lyckats vi läser om i media, men alla fall där socialtjänsten har gjort ett bra arbete förblir dolda. Många gånger är det svårt att lyfta fram dem eftersom de som utsatts måste förbli anonyma.
EN ANNAN SVÅRIGHET som socialtjänsten ställs inför när de möter sina klienter är att veta vad som är sant och vad som inte är sant.
– Du får aldrig en enhetlig berättelse från hela nätverket, utan du kommer att få höra många olika historier med motsägelser.
Det kan också vara svårt att få de unga kvinnorna att känna tillit för socialtjänsten. Att öppna upp för en ny person blir en krock mot deras grundläggande värde-
»I ett sådant system förtrycker man varandra på olika sätt i olika situationer, och mer eller mindre alla lider på något sätt, inte bara kvinnorna«
Rúna í Baianstovu
våld och som förekommer i vissa grupper är hedersrelaterat eller inte. Men spelar det roll? Om det förekommer våld är väl huvudsaken att den som är utsatt får hjälp?
– Det är en knepig fråga, men ja, det spelar roll. När det förekommer hedersrelaterat våld och förtryck handlar det om ett kollektivt sanktionerat våld. Det är en situation där den som är utsatt inte har någonstans att gå. Alla som står den nära är med i det här systemet, och då behövs en annan typ av skydd.
Man får dock inte glömma att det kan finnas andra grupper som kan ha behov av samma typ av skydd. Det är personer som lever i familjer med förövare som har stor våldskapacitet och ingår i ett kriminellt nätverk som också har det.
Enligt Rúna í Baianstovu blir socialtjänsten i alltför hög grad misskrediterad
ringar som säger att allt ska stanna inom familjen.
– När socialtjänsten lyckas och kan göra ett bra arbete, är när de och den utsatta får en bra kontakt och den känner sig trygg.
Rúna í Baianstovu hänvisar till ett fall som hon har varit i kontakt med. Flickan säger att det avgörande för henne var att socialtjänsten trodde på henne och gjorde specifika lösningar som just hon behövde i sin situation.
Hur är det med dem som jobbar med de här frågorna? Upplever de att det finns en hotbild kring dem?
– Jag har aldrig hört socialarbetare själva prata om det, så det är inget som jag uppfattar som överhängande. Men det är heller inget som jag har fördjupat mig i under min forskning, säger Rúna í Baianstovu avslutningsvis. ●
Kommunernas stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och deras barn varierar fortfarande.
Europarådets expertgrupp när det gäller våld mot kvinnor har granskat hur väl Sverige lever upp till den så kallade Istanbul-konventionen. Flera av slutsatserna i rapporten är rekommendationer som Amnesty Sverige lyft under många år.
– Det här är en mycket viktig rapport som sätter fokus på områden där Sverige måste bli bättre, samtidigt som den också visar på positiva aspekter, säger Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter på Amnesty Internationals svenska sektion. Rapporten konstaterar att Sverige sätter jämställdhet högt på den politiska dagordningen, både i det egna landet och internationellt. Förståelsen kring att kvinnor utsätts för våld på grund av att de är kvinnor är fast förankrad i alla officiella policies, åtgärdsprogram, utbildningsdokument och i det offentliga samtalet om våld mot kvinnor. Sverige får även beröm för att systematiskt utvärdera vilka förbättringar som krävs, i lagen och praktiken. Viljan att eftersträva förbättringar har bidragit till ”Sveriges ledande roll” vad gäller policy och i viss mån trendsättare på områden som jämställdhet, enligt GREVIO (Council of Europe independent
Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence).
I rapporten lovordas även den nya lagstiftningen mot våldtäkt. GREVIO välkomnar att Sverige antagit en så kallad samtyckeslag och understryker att det är en ”fundamental kursändring” från tidigare lydelse som krävde att gärningsmannen använt våld, hot eller utnyttjat att offret befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Den nya lagstiftningen, inklusive oaktsam våldtäkt, visar tydligt att alla sexuella handlingar som genomförs med någon som inte frivilligt deltar, är olagliga. Det nya brottet oaktsam våldtäkt understryker att det åligger varje person att att försäkra sig om att den andra parten frivilligt deltar.
Men det finns även problem, menar GREVIO. Kommunernas stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och deras barn varierar fortfarande. Och det görs också allt för få åtgärder för att uppmärksamma den ökade sårbarhet som kan finnas bland olika grupper av kvinnor – som samer, romer, migrantkvinnor och kvinnor i missbruk.
När det gäller de slutsatser som rappor-
ten gör kring rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden delar Amnesty Sverige dessa slutsatser fullt ut.
– Generellt sett anmäls bara en bråkdel av alla våldtäkter till polisen. Att utredningar i sådana ärenden släpar efter från rättsväsendets sida kan ytterligare inverka negativt på kvinnors anmälningsbenägenhet. Och det innebär också att många våldtäktsutsatta inte får rättvisa och upprättelse om dessa ärenden inte prioriteras, säger Katarina Bergehed.
Enligt GREVIO måste förmågan att utreda sådana brott avsevärt förbättras och stärkas – utan dröjsmål. GREVIO efterlyser också ett förbättrat system för att samla statistik som gör det möjligt att följa sådana fall genom hela rättskedjan för att kunna analysera hur många, och varför, ärenden sållas bort i rättsväsendets hantering.
Flera av GREVIOs rekommendationer sammanfaller med de rekommendationer som Amnesty Sverige lyft i olika sammanhang och Amnesty Sverige är också en av många organisationer som lämnat underlag till rapporten.
KÄLLA: AMNESTY INTERNATIONAL
HVB för ickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se www.stubben.se
HVB för Pojkar och Flickor 13-17 år .
Kontakta
Andreas Roos 070-3555662
Kjell Roos 070-3798376 www.mikandellab.se
vård- eller
Vi har utbildningen för dig!
12 april, Stockholm 28 maj, Göteborg 6 november, Stockholm
Anmäl dig nu!
www.brandskyddsforeningen.se/vardboende
I CENTRUM.
INFO@TEAMACTUM.SE WWW.TEAMACTUM.SE PLATSFÖRFRÅGAN: 019-760 45 80
Hitta familjehem, jourhem och kontaktfamiljer snabbt och enkelt
I Familjehemsbanken hittar ni egna familjer vid placeringar av barn, unga och vuxna, utan mellanhänder.
Kontakta oss gärna!
Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
Den offentligt finansierade socialtjänsten är en viktig del av det svenska välfärdssystemet och kostar över 150 miljarder kronor per år. Inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden saknas vetenskaplig kunskap. Forte lanserar nu den strategiska agendan för det nationella programmet om tillämpad välfärdsforskning och lyfter fram de forskningsområden som behöver stärkas de kommande åren.
– Vi ser att det till exempel behövs mer forskning om vilka effekter olika insatser har för brukarna, inte minst när det gäller det förebyggande arbetet. Det finns många forskningsfrågor om hur digitalisering och välfärdsteknologi kan användas för att utveckla socialtjänstens arbete, för att nämna ett par av de åtta områden som prioriterats, säger Stella Jacobson, programansvarig Forte.
De prioriterade forskningsområdena är:
1. Effekter av interventioner.
2. Metoder för att utreda individers behov av insatser.
3. Socialtjänstens förebyggande och tidiga insatser.
4. Implementering, förändrings- och förbättringsarbete.
5. Sammanhållna insatskedjor och samverkan.
6. Brukarmedverkan/delaktighet.
7. Digitalisering och välfärdsteknik.
8. Ideell och privat sektor som utförare av socialtjänstens insatser.
– De prioriterade områdena speglar de kunskapsbehov som har kommit fram när vi har pratat med brukar- och intresseorganisationer, forskare och personer som jobbar inom socialtjänsten, fortsätter Stella Jacobson.
Regeringen initierade 2017 sju tioåriga nationella forskningsprogram för att med ny kunskap kunna möta samhällsutmaningar på ett bättre sätt. Forte har ansvar för två av dessa tioåriga forskningsprogram. Ett av dem är det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning.
»Det finns många forskningsfrågor om hur digitalisering och välfärdsteknologi kan användas för att utveckla socialtjänstens arbete«
Stella Jacobson
– Genom den här satsningen kommer Forte kunna bidra till den långsiktiga utvecklingen av forskning och kunskap som kan komma till användning i socialtjänsten. En socialtjänst som ges goda förutsättningar att agera evidensbaserat står bättre rustad att hantera framtidens välfärdsutmaningar, säger Ethel Forsberg, generaldirektör Forte.
Planen är att bygga upp praktik- och klientnära forskning av hög kvalitet som
Om forskningsagendan
Digitalisering och välfärdsteknik är en av de prioriterade forskningsområdena.
kan tillämpas inom socialtjänsten för att utveckla och förbättra såväl verksamheten som livssituationen och förutsättningarna för brukare.
Programmet ska också öka andelen yrkesverksamma inom socialtjänsten som har en forskarutbildning och kan använda denna kompetens för att bidra till kunskapsuppbyggnaden inom socialtjänsten. Dessutom öka samverkan mellan forskare, profession, brukare och anhöriga i forskningen.
KÄLLA: FORTE
Tillämpad välfärdsforskning är ett nationellt tioårigt forskningsprogram som drivs av Forte i samråd med Vetenskapsrådet och Formas. Forskningsprogrammet är en del i den svenska regeringens satsning för att hantera de stora samhällsutmaningarna genom forskning och innovation.
Hela den strategiska forskningsagendan hittar du på www.forte.se
Att som ungdom drabbas av en ätstörning gör att livet sätts på pausläge under en lång tid. Därför är det viktigt med rätt uppbackning även utanför familjen. Det kan vara inom både skolans värld och idrottsorganisationer. ”Ungdomars sociala kontexter utanför familjen verkar ha stor betydelse för insjuknandet, behandlingen och tillfrisknandet”, säger Katarina Lindstedt, behandlare på ätstörningsenheten vid Region Örebro län.
I sin forskning, som baseras dels på registerdata och dels på intervjuer, visar Katarina Lindstedt att ungdomarna som medverkade i en registerstudie under perioden 1999-2014 vid ettårs-uppföljningen var generellt nöjda med sin behandling och sin behandlarkontakt, men att det fanns områden att förbättra. Det handlar exempelvis om hur ungdomarna upplevde sin egen delaktighet i behandlingen och hur de upplevde att behandlingen fokuserade på mål som var viktiga för dem. Det kunde vara att få arbeta med tankar och känslor kopplade till mat och ätande. – I intervjuer med ungdomar som
tidigare varit i behandling för ätstörning framkom att de uppskattade familjens medverkan i behandlingen, men ansåg att det var viktigt att individuella samtal erbjöds som ett komplement eller som huvudsaklig insats när familjebaserad behandling inte fungerade, säger Katarina Lindstedt, behandlare på ätstörningsenheten vid psykiatri för barn och unga vuxna samt doktorand på institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Skolan är en viktig miljö för ungdomar och det skiljer sig hur de fick hjälp från sin skola under behandlingstiden. Det är värdefullt om lärare uppmärksammar och att ungdomen känner att den får stöd från både personal och kompisar.
– Det underlättar om ungdomen får förståelse för att de är borta från skolan då de är på behandlingsenheten. I intervjuerna berättade några att de ville hitta tillbaka till det gamla livet men att de även ville ändra vissa saker. Det kunde vara att hitta andra kompisar med andra värderingar. Det fanns mycket eftertänksamhet och en önskan att skapa sig en ny livskontext, säger Katarina Lindstedt. Registerdata visade att under den
aktuella tidsperioden blev allt fler som avslutade sin behandling för ätstörning diagnosfria, och hade en hälsosam vikt när behandlingen avslutades. Den genomsnittliga behandlingstiden minskade, vilket möjligen skulle kunna förklaras med att behandlingen blivit mer effektiv under senare år. Den genomsnittliga behandlingstiden under hela tidsperioden var 15 månader.
– I intervjuerna reflekterade många över hur avslutet blivit hos ätstörningsenheten. Vissa tyckte att de avslutades alltför abrupt när de inte hade någon diagnos längre. De efterfrågade uppföljande samtal för att få prata om hur läget är nu och att minimera risk att återfalla i sjukdom. Då är det viktigt med bra support och stöd från omgivningen, säger Katarina Lindstedt.
KÄLLA: UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO
Anorexia nervosa och angränsande tillstånd innebär en ätstörningsproblematik, med stort fokus på restriktivt ätande, i kombination med andra symptom som exempelvis rädsla för att gå upp i vikt eller att självkänslan är starkt påverkad av vikt eller kroppsform.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Adhd, pillren och det stressade samhället
Sedan 2006 har antalet barn som har en adhd-diagnos mer än sjufaldigats i Sverige. Och nu ökar adhddiagnoserna ännu snabbare bland vuxna. Katarina Bjärvall ser diagnosboomen som en störning inte hos dem som har adhd utan hos det samhälle vi har skapat.
I Störningen visar hon hur ökad stress och höjda krav på prestationer i skolan, arbetslivet och vården får antalet diagnoser att fortsätta skjuta i höjden. Hon granskar också hur läkemedelsindustrin driver på och profiterar på utvecklingen.
Författare: Katarina Bjärvall Ordfront förlag, ordfrontforlag.se
Missbruk, trauma och samsjuklighet att bemöta och behandla
Enligt Stefan Sandström börjar nästan allt missbruk med självmedicinering för att slippa smärtsamma känslor. Dessa känslor bottnar ofta i upplevda trauman, inte sällan i barndomen. För att framgångsrikt bemöta och behandla den som missbrukar, är det nödvändigt att arbeta inom tre områden: trauma, anknytning och mentalisering. Missbruk, trauma och samsjuklighet är indelad i två avdelningar, den första ger en teoretisk bakgrund och den andra beskriver bemötande och behandling. Boken vänder sig till personal inom HVB, socialtjänst och psykiatri samt andra yrkesgrupper inom missbruksvården.
Stefan Sandström är leg. psykolog och har arbetat med beroendeproblematik i mer än 35 år i Sverige och Finland. Han har lång erfarenhet som handledare inom socialtjänsten.
Författare: Stefan Sandström Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Förskolans läroplan, Lpfö 18, slår inte bara fast att lek ska ha en central plats i barns utbildning. Den lyfter också fram att leken har betydelse för barns utveckling och välbefinnande och att det är leken i sig som är viktig för barnen.
Margareta Öhman, leg. psykolog, familjeterapeut, författare och föreläsare, har ägnat en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt den viktiga leken. Sin erfarenhet har hon formulerat i denna bok vars kärna är begreppet lekstyrka. Ett begrepp som framhåller vikten av att stärka de förmågor som krävs för att bli och vara lekande.
Författare: Margareta Öhman Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Allt i min makt
Institutet för medicinsk rätt har sammanställt en bok där människor som arbetar inom hälso- och sjukvården samt tandvården berättar om sin vardag på arbetsplatsen.
I boken tar vi del av berättelser från sjuksköterskor, medicinska sekreterare, undersköterskor och en tandsköterska, psykolog, kurator, sjukgymnast, läkare, distriktssköterska och behandlingsassistent. 20 olika människor med 20 olika berättelser om den vardag som de möter varje dag. Om händelser som prickar rakt in i hjärtat, fantastiska historier om hela yrkesliv eller nystartade karriärer inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Om genuin kärlek till sitt arbete som många gånger håller en livstid. Om en oerhörd vördnad för det yrke man valt men också en hopplöshet. Institutet för medicinsk rätt, imrab.se
Hon som var jag
En memoar om Alzheimer
I Hot och våld på jobbet presenteras de faktorer som är av avgörande betydelse för att undvika eskalerande våld. Här beskrivs också riskgrupper och risksituationer och läsaren får konkreta råd och verktyg i bemötande.
Denna reviderade andra utgåva har uppdaterats med fördjupade resonemang om konflikthantering på arbetsplatsen i form av deeskalering och stressreducerande bemötande.
Hot och våld på jobbet utgör ett konkret stöd i vardagsarbetet för enskilda medarbetare och arbetslag, men riktar sig även till organisationsutvecklare och ledare inom organisationer och myndigheter.
Författare: Maria Bauer, Marianne Kristiansson Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Vem är man när man förlorar sina minnen? Vad är kärlek när man inte längre känner igen dem man älskar? Hur behåller man glädjen, och sitt sinne för humor, i en tillvaro som långsamt slocknar? Om allt detta skriver Wendy Mitchell i den självbiografiska Hon som var jag. En memoar om Alzheimer. Boken hyllades när den kom ut i Storbritannien och i mars utkommer den på svenska.
Wendy Mitchell fick diagnosen Alzheimer vid 58 års ålder. Hon har två döttrar och bor i Yorkshire. Wendy är ambassadör för Alzheimer’s Society och arbetar för att sprida kunskap om sjukdomen både i Storbritannien och internationellt.
Författare: Wendy Mitchell Atlantis, www.atlantisbok.se
Vi måste äta för att leva. Vi måste också äta allsidigt för att bibehålla hälsan, men idag är många äldre undernärda, eller ligger i riskzonen för att bli det. För att vända utvecklingen behövs en ökad medvetenhet hos äldreomsorgens personal om mat och hur undernäring kan förebyggas. I sin nya bok Undernäring hos äldre lyfter professor Albert Westergren vikten av en helhetssyn på mat och måltider.
Undernäring hos äldre ger också konkreta tips för hur måltiderna kan bli mer lustfyllda. Den ger också stöd för hur personalen kan hjälpa personer med ätsvårigheter.
Författare: Albert Westergren. Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Hälsobalansen
4 nycklar till ett bättre liv
Vi vet egentligen exakt vad vi behöver göra för att må bättre, men väldigt få av oss gör det. Hälsobalansen innehåller läkaren Rangan Chatterjees samlade kunskap vad gäller vår hälsa. Hans patienter söker vård för att få en diagnos och medicin, men han uppmanar dem i stället att söka svaret i sin livsstil och menar att om vi bara levde mer medvetet skulle många av våra symptom försvinna av sig själva.
Boken bygger på de fyra hälsonycklarna Vila, Mat, Rörelse och Sömn. Att hitta balansen mellan de fyra nycklarna – inte sträva efter perfektion inom de enskilda nycklarna – är grunden till en god hälsa. Om du tränar mycket och prestationsinriktat men sover dåligt kommer du ändå inte att må bra.
Författare: Rangan Chatterjee Norstedts, www.norstedts.se
Gruppens styrka och möjlighet är bland annat att den fungerar som en arena för att pröva och upptäcka både sig själv och andra. I samvaron med andra uppstår kriser och olika situationer som kan lösas och ge nya erfarenheter här och nu. Erfarenheter av att bli sams, förstå hur det blev för den andra, sätta ord på behov eller få hjälp att lugna sig efter starka känslor. Genom att erfarenheten är känslomässig stannar det inte vid en intellektuell förståelse utan har möjlighet att skapa förändring på djupet. När jag klarar att göra något på ett annat sätt, ser saker ur en annan synvinkel, eller gör en ny erfarenhet kan det leda till att jag ser på mig själv på ett annat sätt. Erfarenheter att ta med till livet utanför gruppen. Det är gruppens läkande kraft.
»Det är i mötet med
andra vi blir till, känner trygghet, utvecklas och förstår
mer av våra egna och andras känslor, tankar, drömmar och behov«
De flesta av oss lever vårt liv i flera olika grupper, den allra första föds vi in i. Olika grupper med det gemensamt att de ger trygghet, stöd, tillhörighet, möjliggör utveckling och socialisering och hjälper oss att uppnå våra mål. Faktum är att den tillhörighet gruppen ger är så viktig för oss att när vi upplever oss socialt exkluderade aktiveras samma del av hjärnan som när vi upplever fysisk smärta. Vi är så inställda på att höra till, att söka oss till andra att vi blir deprimerade, frustrerade och riskerar att bli fysiskt sjuka av stressen som en ofrivillig ensamhet för med sig. Det är
med andra ord en allvarlig riskfaktor för ohälsa, farligare än att röka 15 cigaretter om dagen.
DE BARN OCH unga vi på Terapikolonier har mött genom åren har, förutom svåra upplevelser och flera olika symtom och diagnoser, ofta smärtsamma erfarenheter av social exkludering och ensamhet. Skälen till att en ung människa drar sig undan socialt, hamnar i konflikter, straffar ut sig ur gemenskap eller har svårt att ta sig in i sammanhang på ett positivt sätt kan vara många. Oavsett om det beror på svåra upplevelser eller på egna utmaningar är det förödande för den psykiska och fysiska hälsan. Risken att negativa spiraler uppstår är också stor. För hur ska en kunna utvecklas, mogna och känna glädje om en inte hör till någonstans. Det är ju i mötet med andra vi blir till, känner trygghet, utvecklas och förstår mer av våra egna och andras känslor, tankar, drömmar och behov.
En sommar när jag arbetade i en av grupperna på Terapikolonier mötte jag en ungdom, låt oss kalla hen för Kim. Kim hade många erfarenheter av att bli exkluderad socialt och tycktes inte våga tro på att hen kunde bli accepterad och omtyckt. Rädslan för att bli förlöjligad och illa behandlad verkade hindra Kim från att visa vem hen var. Kim tycktes uppfatta allt som avvisanden och vi upplevde att hen iscensatte situationer där hen blev exkluderad. I den gemenskap som växte fram under tio intensiva dagar kunde Kim alltmer orka stanna kvar i svåra känslor och reflektera över olika perspektiv. Exempelvis att det att ingen genast nappade på hens förslag på aktivitet inte var samma sak som att ingen tyckte om hen eller att ett bråk inte var ett avvisande av hela hens person utan en meningsskiljaktighet som kunde lösas.
UNDER ETT AV de dagliga gruppsamtalen berättade Kim om olika svåra upplevelser hen varit med om. Vi blev alla sittandes en
Hon är leg. psykolog och har tidigare arbetat inom Barn- och ungdomspsykiatrin och varit biträdande verksamhetschef på Terapikolonier. Just nu individ- och familjebehandlare på Farsta Behandlingshem och aktiv i föreningen för Terapikolonier.
stund i en gemensam tystnad. Det var ett så förtätat ögonblick att det inte verkade finnas några ord. Efter en stund bröt en annan ungdom tystnaden och sa att Kim var modig som berättade. Näst sista dagen i gruppen beslöt Kim att visa upp mer av sig själv ”blir jag hatad åker jag ju ändå hem snart”. Men hen fick vara sig själv. Gruppen tog emot och accepterade Kim precis som hen var. Jag tror inte att det riktigt helt går att förmedla vilken avgörande betydelse en sådan upplevelse har. Vi kan i vårt vardagliga liv fastna i olika roller, andra kanske har förväntningar på oss som hindrar oss från att utvecklas, vi kanske saknar sammanhang att göra nya erfarenheter i. När jag i gruppen får möjlighet att spegla mig i de andra gruppdeltagarna kan jag genom det gensvar och den feedback jag får korrigera de tankar jag har kring vem jag är och vem jag kan bli.
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Göteborg 23 maj 2019
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl
dig på www.ssil.se
Vinnare Seminariet Gävle 14 februari 2019
• Sportbag - Karina Eklund, Sandvikens Kommun
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
• Badlakan - Allviken Vård
• Ryggsäck - Eva Engman, Leksands Kommun
• Bok - Jennifer Jönsson, Sandvikens Kommun
Lax är både nyttigt och gott. Varför inte prova en rub med fänkålsfrön som ger laxen en lätt smak av lakrits? Svenska smaker som lök, lax och potatis på pizzan blir uppskattad vardagslyx.
kommerReceptenfrån Arla
4 portioner
600 g skinnfri laxfilé
1 tsk hela fänkålsfrön
2 krm svartpeppar
1 tsk salt
200 g morötter
200 g palsternackor
100 g rödbetor
400 g vitkål
1 gul lök
2 msk Smör- & rapsolja
Flädersås:
2 dl gräddfil
0,5 msk konc flädersaft
rivet skal av en halv citron
2 krm salt
Gör så här:
Rör ihop ingredienserna till såsen och ställ kallt. Sätt ugnen på 200 grader. Mortla fänkålsfröna. Gnid in laxen med fänkål och halva mängden peppar och salt. Skala och skär rotfrukter i tunna skivor. Skala löken. Skär kål och lök i bitar.
Lägg allt utom laxen i en ugnssäker form, strö över resterande salt och peppar. Ringla över smör- & rapsolja. Tillaga i mitten av ugnen cirka 5 min. Lägg laxen på rotfrukterna.
Fortsätt tillaga i ugnen cirka 15 min. Servera laxen och rotfrukterna med såsen.
200 g rimmad lax
4 potatisar
1 gul lök
1 pizzadeg, ca 400 g
250 g Kesella kvarg
150 g riven ost pizza
2 dl babyspenat
svartpeppar
rivet skal av 1 citron
Gör så här:
4 portioner
Sätt ugnen på 250°. Skiva potatisen tunt. Koka den i vatten cirka 2 min, låt rinna av. Skala och skiva löken. Rulla ut degen på plåt med bakplåtspapper. Bred ut kvarg på pizzabotten och strö över hälften av osten. Lägg på potatis, lök och resten av osten. Grädda i mitten av ugnen 8-10 min. Skär laxen i tunna skivor. Lägg på spenat och lax på pizzan. Mal peppar och riv över citronskal. Servera genast.
LEONUM KONSULT AB
Familjehem / Jourhem för barn och unga 0-21 år
Vi erbjuder hjälp med familjehemsplaceringar av barn och unga med olika typer av problem, med skyddsbehov och/ eller i behov av tillfällig eller permanent omplacering från sin hemmiljö.
076-1705238 info@leonum.se www.leonum.se
Vi erbjuder ungdomarna en trygg och avkopplande miljö för både kropp och själ.
Vi riktar oss till pojkar och flickor i åldern 14-19 år med olika typer av riskbeteenden.
Vi jobbar för att all problematik inte ska vara kvarstående, utan enbart ett skede i livet. Vårt fokus är långsiktig hållbarhet.
Kontakta oss: info@maskrosenshvb.se Michael Popoola 072-909 99 97 www.maskrosenshvb.se
Vi hjälper missbrukare till ett meningsfullt drogfritt liv på vårt behandlingshem utanför Eslöv i Skåne!
Narconon har bedrivit behandling i 45 år och vår personal är utbildad till att hantera missbrukets fallgropar. Många av oss har själva missbruksbakgrund och har därmed lätt att skapa förståelse och förtroende mellan personal och klient.
Kontakta oss på 0413-164 77, 073-153 31 56 www.narconon-eslov.com
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras. Bli Flickafadder på plansverige.org
Kontakta oss med placeringsförfrågan!
Futura Familjehemsvård AB 072-333 57 87, info@futurafamiljehemsvard.se Individuellt anpassad familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.futurafamiljehemsvard.se
Familjehem för barn och ungdomar Kvalitet - Tillgänglighet - Samverkan
Charlotte Köther 0767-037481
info@cogniva.se
www.cogniva.se
• Individanpassad insats
• Akut/behandlingsplacering
• Omtanke, Trygghet, Respekt
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
på uppdrag av flickor alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
I arton år har Marie Hägerström och Patrick Carlsson öppnat sitt hem för unga människor som behöver en trygg vardag för att komma på rätt köl. Under tiden har de både fått vänner för livet och skickat med sina barn en viktig lärdom.
KÄLLA:: FAMILJEVÅRDSSTIFTELSEN
Dagen innan Marie och Patrick skulle få sitt första besök från Familjevårdsstiftelsen, och ta första steget till att bli familjehem, städade de som de aldrig gjort förut. Kylskåp, lister, rubbet fick sig en putsning. Säkert var det viktigt om man skulle få bli hem åt en ny person?
– Vi var jättenervösa och tänkte att nu ska de syna oss i minsta detalj! Men så
kom det två personer som förstås struntade fullständigt i om vi hade städat, berättar Patrick.
När dörren slog igen bakom besökarna, kände paret ändå att det här, det gick nog inte särskilt bra trots allt. De som kom från Familjevårdsstiftelsen hade frågat om de hade några fritidsintressen, och vad skulle de svara på det?
– Vi var tvungna att säga som det var, att nej, vi har inga fritidsintressen. Vi har tre barn och hur mycket fritid blir det över då? säger Marie.
Ganska snart visade det sig att fritidsintressen, det var inte vad Familjevårdsstiftelsen letade efter hos ett familjehem. Snarare en trygg, vanlig vardag med rutiner och tid för varandra var det bästa ett hem kunde erbjuda en klient.
När tanken på att bli familjehem för första gången väcktes hos Marie och Patrick, efter att de sett en annons i ett lokalt nyhetsblad, hade de var sitt barn från tidigare förhållanden och snart ett gemensamt på gång. Projektet fick sättas på paus ett år, men ett frö var sått hos dem bägge.
Marie och Patricks uppväxter och bakgrunder ser helt olika ut, men i den här frågan ledde de till samma slutsats: visst var det ett alternativ att öppna sitt hem för någon som behövde hjälp.
– Jag är van vid att alltid ha folk hemma. Alla var alltid välkomna hos oss när jag växte upp, och vi hade alltid kompisar över, berättar Marie. Hos Patrick var förhållanden det rakt motsatta.
– Jag hade en tuff uppväxt i en alkoholistfamilj och till en sådan tar man inte hem kompisar, berättar Patrick, som lämnade sin familj när han var 15 år gammal. Han har inte återvänt till barndomens kvarter sedan dess. Erfarenheter som nu kan vara värdefulla i rollen som familjehem.
– Många som kommer till oss tänker att det är kört för dem, för att deras liv har varit så tufft. Men jag har också haft det tufft, och kan visa att man kan ta tillbaka sitt liv. Vem är det som ska bestämma över din framtid, är det du själv eller någon annan?
Så bara dagar innan yngste sonen Felix skulle fylla ett år, flyttade den första klienten in.
PERSONEN BLEV KVAR i två och ett halvt år i hemmet, men har fortsatt att vara närvarande i familjen under de sjutton år som gått sedan flytten. En person som kom till familjen som vuxen i lagens mening, men som visste väldigt lite om vuxenlivet.
– Där hjälpte våra barn till mycket. De sa att ”nänä, vad gör du? En bulle åt gången får man ta!”. De har hjälpt till mycket i nästan alla uppdrag, minns Marie.
Och att ha egna barn i ett familjehem har varit en fördel på många vis, inte bara för klienterna, men även för familjens egna barn.
– Dels är det detta att vi faktiskt har skickat med våra pojkar att om man kan hjälpa någon, då får man göra det. Vi har även fått mycket hjälp med våra egna barn, det är ju inte så att alla familjehems egna barn är några änglar, säger Marie.
Efter att den förste klienten flyttade hemifrån, har många passerat hemmet, i allt från över två år till tio dagar. Och det är inte alltid som det har fungerat. Två gånger under de arton åren har familjen fått säga stopp.
REAKTIONERNA FRÅN OMVÄRLDEN när de berättar att de är familjehem är blandade, men den vanligaste frågan är utan tvekan: hur orkar ni?
– Det har vi inget bra svar på själva! Men om det inte hade gett oss något
så hade vi ju inte varit kvar. Vi har haft många chanser att sluta, men alltid fortsatt. För även om det har varit problem ibland så har det alltid varit värt det, säger Patrick. Han och Marie har även varit noga med att få minst en vecka om året för sig själva, för funkar inte parrelationen – ja då funkar inget i familjen.
Hur ska man då vara för att klara av att vara familjehem i nästan två decennier?
Precis som det första besöket från Familjevårdsstiftelsen visade – ganska vanliga. Just en vanlig vardag är ofta det som behövs.
– Fast lite speciell måste man nog vara, för att kunna släppa in folk i sitt liv. Man kan inte ha för mycket personlig integritet, säger Marie och skrattar, men poängterar:
– Det är inte så att vi är de perfekta familjerna, vi har alla våra konstigheter.
– Men man måste i grunden ha någon typ av känsla för att vilja hjälpa andra människor, fyller Patrick i, och berättar att Familjevårdsstiftelsen varit ett stöd de inte skulle klarat sig utan. Att de gånger det känns svårt kunna lyfta luren, även utanför den vanliga arbetstiden, och be om råd eller stöd. ”Lägga lite skit i någon annans papperskorg”, helt enkelt.
Det finns även en gemenskap i att vara familjehem, som blir en slags bonus till det vardagliga engagemanget.
– Vi är trettio familjer som alla är jätteolika, men vi har fått så många goa vänner, berättar Marie. Bara en av många saker som gör jobbet värt, menar hon, och Patrick fyller i:
– Innerst inne är man också lite stolt över att man gjort det man gjort. Att man har hjälpt folk. ●
Familjevårdsstiftelsen har funnits i drygt 30 år och är en religiöst och politiskt obunden stiftelse utan vinstintressen. Uppdragen kommer från Socialtjänsten. Det är ungdomar, unga vuxna och föräldrar med barn som kommer hit och bor i familjehem en period i sina liv. Alla får en egen person här; familjehemmet har en handledare, den boende en terapeut och föräldrarna har vid behov en egen terapeut. Tillsammans bildar de ett team. Ett team som träffas var fjärde vecka och har kontakt och handledning däremellan. Den boende åker till Familjevårdsstiftelsen i Göteborg på terapi varje vecka. Jobbet för alla som arbetar på Familjevårdsstiftelsen handlar om att gå in helhjärtat varje gång någon kommer och tillsammans med den personen och familjehemmet göra allt vad man gemensamt förmår. Då behöver man finnas för varandra när det är tufft och hjälpas åt att se det där guldet som ofta visar sig i de mest vardagliga situationerna.
Maltesiska studenter gör praktik på äldrevården i Alingsås
Laganda, valfrihet och oändlig skönhet. Så beskrivs Alingsås och äldrevården här av två utbytesstudenter från Malta som praktiserar på Brunnsgården i Alingsås.
KÄLLA OCH FOTO: ALINGSÅS KOMMUN
Vädret. Ja, de två 18-åriga utbytesstudenterna ser ut att rysa vid blotta tanken på februarisnö och isande vindar. Kanske är det inte så konstigt, då de är uppvuxna i
Europas sydligaste stat – på medelhavsön Malta. Samma dag som vi ses har deras närmaste där hemma kunnat strosa runt i 18 grader och solsken. Själva har de första
gången i livet upplevt snö. Ett av de första inköpen bland Alingsås butiker blev vinterjackor.
– Det var en chock att komma hit, vi 62 | www.ssil.se
har aldrig sett snö. Och hemma på Malta har vi inte ens tjocka jackor på vintern, konstaterar de enhälligt.
Kylan till trots så trivs de bra i Alingsås. Precis som Malta har staden ett starkt historiskt arv. Kullerstensbelagda gator, vackra trähus och mysiga kaféer gör inte saken sämre. Just husen och även naturen har gjort ett starkt intryck, berättar 18-åriga Marea D´Amato.
– Det är väldigt vackert här. I Malta är vi är många som bor på en relativt liten yta och vi har inte mycket natur att njuta av. – Och husen här är vackra och så annorlunda i formen; det är väldigt mysigt, inflikar hennes klasskamrat Yorika Zammit.
De båda studenterna läser tredje året på college i Malta där de studerar vid vårdoch omsorgsprogrammet. Framöver finns
planer på att läsa vidare på sjuksköterskeutbildningen där hemma. Men här och nu är det en månads praktik i Alingsås som gäller. Arbete vid Brunnsgårdens äldreboende inne i centrala Alingsås kombineras med studier vid Campus i Utbildningens hus. Utbytet är en del av Erasmus – ett europeiskt utbytesprogram som ger studenterna möjlighet att studera och praktisera på olika orter i Europa. Redan i höstas testade de två tjejerna på att praktisera på Sicilien, men det ligger nära Malta och kändes nästan som att vara kvar hemma.
på Brunnsgården. ”Hej Astrid, hur är det idag? Och hur gick det på bingon”, frågar Nono Lazar en äldre kvinna som han och studenterna möter på väg till kaffet. Astrid visar leende upp en påse med bingovinster. Nono böjer sig ner och tittar.
– Det är ju människor vi arbetar med och man måste se dem, konstaterar han. – Att ha våra båda utbytesstudenter här ger mycket. Jag får höra om hur det fungerar inom äldrevården i Malta och jag blir glad av att kunna berätta hur vi jobbar här i Alingsås. Jag vet ju att vi har kommit
»Det har redan visat sig vara en bra erfarenhet«
Yorika Zammit
– Vi är glada över att ha fått åka till Sverige. Det har redan visat sig vara en bra erfarenhet. På äldreboendet där jag arbetat i Malta finns inte lika stora valmöjligheter som här. Där väcker man alla klockan sju och sedan ska de duscha – här får de äldre välja när de vill gå upp, om de vill duscha och så vidare. Det är mycket bättre – jag gillar det och det är en erfarenhet som jag kommer att ta med mig hem, säger Yorika Zammit.
– Man respekterar de äldre på ett helt annat sätt här. Säger de nej så är det nej. Det handlar om bemötande, konstaterar Marea D’Amato.
I en brukarundersökning från Socialstyrelsen som publicerades i höstas får äldreomsorgen i Alingsås kommun högst betyg i Göteborgsregionen och just bemötande och trivsel på boendena får höga betyg från de äldre. Tjejernas handledare under tiden i Alingsås heter Nono Lazar och han instämmer i det studenterna säger och i det undersökningen visar.
– Vi finns här för de äldre och det vi gör det gör vi för deras skull, inte för vår egen. Alla har rätt till sina egna val här.
EN ANNAN STOR skillnad som tjejerna reagerat på är att hierarkin bland de anställda skiljer sig åt markant mellan de båda länderna.
– Här upplever jag att man möter varandra, samarbetar och tar beslut tillsammans. Trots att vi är unga lyssnar våra kollegor på Brunnsgården på oss – så är det inte riktigt hemma, säger Marea.
Det har blivit dags för förmiddagsfika
långt i vårt arbete med äldre. Vi har jobbat hårt för att nå till den plats som vi är på idag, säger Nono Lazar.
VID FIKAT SITTER det en brokig skara människor. En man som inte ser ut att ha passerat 70-strecket skojar med de andra. 92-åriga Ann-Britt Lund börjar konverserar med Marea på engelska. ”Jaså, från Malta”, funderar den gamla damen. Någon sörplar på kaffet, en annat hugger in på en sockerkaka. Att verkligen fika – på Alingsåsvis – har de båda praktikanterna inte riktigt lärt sig än, säger Nono, men det ska det nog kunna bli ändring på. ”Och så får vi ta med er på en cykeltur när vädret tillåter”. Tjejerna verkar nöjda. – Innan jag åkte hit så övade jag på att cykla. Vilket var bra, det är mycket cyklar här i Alingsås. I Malta finns inga cykeleller gångvägar så det är farligt att cykla där, berättar Marea D’Amato.
Kanske kan det bli en tur på hojen till någon av Alingsås pizzerior framöver. Svensk pizza slår nämligen både den italienska och maltesiska hävdar tjejerna. Men det de verkligen uppskattar med Sverigeäventyret är ändå de som bor på Brunnsgården och alla de historier de äldre delar med sig av. Resan till Sverige är på väg att bli en del av tjejernas egen livsresa och Alingsåsäventyret har redan påverkat dem och deras sätt att se på vården. – Det är intressant att se vilket teamwork det är här på Brunnsgården! Så skulle jag vilja arbeta även på Malta. Det finns så mycket jag kommer att ta med mig hem, reflekterar Yorika Zammit. ●
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
MARS
Att möta familjer med psykisk ohälsa
Stockholm, 14 mars
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Rikskonferens Kvalitet inom äldreomsorg
Stockholm, 18-19 mars
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Motiverande samtal (MI)
– utbildning i teori och praktik
Malmö, 19-20 mars
Arrangör: Sverigehälsan
Ledarskap inom vård och omsorg
Göteborg, 20 mars
Arrangör: Svenska Vård
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Stockholm, 21 mars
Arrangör: SSIL
Motiverande samtal
Stockholm, 21-22 mars
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Seniormässan
Göteborg, 27-29 mars
Arrangör: Svenska Mässan
Ledarskap inom vård och omsorg
Stockholm, 28 mars
Arrangör: Svenska Vård
Grundutbildning i Mindful
Self-Compassion
Stockholm, 28-29 mars
Arrangör: Sverigehälsan
APRIL
Introduktionsutbildning LSS
Stockholm, 1 april
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Framtidens LSS-boende 2019
Stockholm, 2-3 april
Arrangör: Teknologisk Institut
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Malmö, 3 april
Arrangör: Metodicum
Vuxna och Psykisk hälsa
Stockholm, 3-4 april
Arrangör: Expo Medica
Utredarforum
Stockholm, 9-10 april
Arrangör: Teknologisk Institut
Psykisk ohälsa hos personer inom LSS-verksamhet
Stockholm, 10 april
Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet
Brandskyddsansvarig Vårdboende
Stockholm, 12 april
Arrangör: Brandskyddsföreningen
Seniormässan
Malmö, 24-26 april
Arrangör: Malmömässan
Svåra samtal
Göteborg, 7-8 maj
Arrangör: Metodicum
Psykiatri för icke psykiatriker
Göteborg, 7-8 maj
Arrangör: Kunskapsgruppen
IBIC – Individens behov i centrum
Stockholm, 8 maj
Arrangör: Svenska Vård
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Stockholm, 8 maj
Arrangör: Metodicum
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Stockholm, 9 maj
Arrangör: Metodicum
IBIC – Individens behov i centrum
Göteborg, 14 maj
Arrangör: Svenska Vård
Systematiskt kvalitetsledningsarbete
Stockholm, 14 maj
Arrangör: Svenska Vård
Egenkontroll
– en del av kvalitetsarbetet
Stockholm, 15 maj
Arrangör: Svenska Vård
Chef i äldreomsorgen
Stockholm, 21-22 maj
Arrangör: Gothia Fortbildning
Psykiatri för icke psykiatriker
Stockholm, 21-22 maj
Arrangör: Kunskapsgruppen
Offentlig upphandling för anbudsgivare
Stockholm, 22 maj
Arrangör: Svenska Vård
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Göteborg, 23 maj
Arrangör: SSIL
Grundutbildning i Mindful Self-Compassion
Malmö, 23-24 maj
Arrangör: Sverigehälsan
Riskbruk, missbruk & beroende
Stockholm, 24 maj
Arrangör: Gothia Fortbildning
Brandskyddsansvarig Vårdboende
Göteborg, 28 maj
Arrangör: Brandskyddsföreningen
För en plats i kommande nummers kalendarium
mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
VÅRD OCH OMSORG
2-årig utbildning i Uppsala med start hösten 2019
Kursledare: Annika Gerenstein i samarbete med Barbro Sjölin-Nilsson
Träffsäker annonsering branschens bästa adressregister!
https://bof-tejping.se/uppsala/ 0790-15 46 51 annikagerenstein@gmail.com
beslutsfattare. Tidningen adresseras med namn direkt till: socialchesocialsekreterare, handläggare i kommun och kriminalvård, vd, föreståndare verksamhetschefer på behandlingshem, LSS-boende, äldreboende och familjehemsorganisationer samt assistansföretag.
(Med reservation för ändringar)
PRISER (Moms tillkommer, reklamskatt ingår)
Uppslag 32 000:- Omslag 29 000:Helsida 24 000:- Halvsida 17 400:Kvartssida 9 000:- Åttondel 5 700:-
Bilagor/Instick (gäller färdigt material)
20 g 1,20 kr/st
40 g 1,35 kr/st
50 g 1,55 kr/st
- Annonser och annonsmaterial unika länk som finns i order-
Bilaga/Instick kan begränsas geografiskt efter önskemål. (Selekteringskostnad tillkommer)
Kontakta mig så berättar jag mer!
Förfrågningar & bokningar - Kontakta mig!
Patrik Fall
Direkt: 0651-69 90 26
Växel: 0651-160 40 patrik.fall@ssil.se
händerna sk Finger Food, kan man möjliggöra för denna målgrupp att kunna äta själv, något som är viktigt för att känna värdighet och välbefinnande.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Malin Holmér, Skellefteå, Eva-Karin Bärg, Frillesås och Stina Roos, Gagnef.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av
Finger Food är små munsbitar som inte kladdar och som är enkla att plocka upp och äta med händerna.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Tina & servera!
Findus Timbaler kan ätas direkt.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 15 april 2019 till: ”Tävling 2/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Hitta familjehem, kontaktfamiljer snabbt
I Familjehemsbanken familjer vid placeringar och vuxna, utan mellanhänder.
Här serveras bitar av Findus Laxtimbal med röksmak(art.nr. 59459), Ristimbal (art.nr. 61965), Morotstimbal (art.nr. 29111) och Ärttimbal (art.nr. 29110). Serveras med majs- och färskostdipp.
Ring oss på 0585-20057 kontakt@familjehemsbanken.se.
Findus Special Foods har i mer än 40 år arbetat med utveckling av konsistensanpassad mat för personer med tugg- och sväljsvårigheter och har ett brett sortiment av färdiga timbaler som är utmärkta att servera som Finger Food. Timbalerna är praktiskt lösfrysta, näringstäta och har en slät konsistens som är baserad på finpasserade råvaror och kan dessutom ätas direkt efter att de tinats. Findus Timbaler kladdar ej och är enkla att föra till munnen med hjälp av händerna.
Hon har diagnosen Bipolär 1 och har haft flera psykoser. Nu föreläser hon om sina erfarenheter.
Läs mer om Finger Food på vår hemsida specialfoods.se eller kontakta oss på specialfoods@se.findus.com Missa inte vårt Nyhetsbrev samt följ oss på Instagram findusspecialfoods
www.familjehemsbanken.se
Enligt Barnkonventionen, som snart blir lag, ska barn ha rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. I Motala kommun har samarbetssamtal med barn gett goda resultat.
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
... och mycket mer!
DYGNET RUNT, ÅRET OM!
Hämtningsservice inom
24 timmar i hela Sverige
070-458 82 22
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt
och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Vill du veta mer eller besöka oss?
Hör av dig!
Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se
- av och för vårdare
