Tidningen omtanke, nr 2, 2021

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: ”Vi kommer att ta lärdom av denna tid”

NPF kan få stora konsekvenser

Han ger bipolär sjukdom ett ansikte

Niclas Almén, psykolog och psykoterapeut

”Det

går inte att skjuta upp återhämtning”

Välbefinnande – stor trend

Bristen på dagsljus, natur och rörelse

är förödande för vår hälsa

Inflammation och depression

Professor Edward Bullmore presenterar sina nya forskningsteorier

Våra boenden gör skillnad!

Vi erbjuder en unik vårdfläta med mycket hög kompetens inom barnoch ungdomsproblematik. När du anlitar oss för ett uppdrag så har vi ett långsiktigt helhetstänk.

Våra verksamheter kan ta emot en bred målgrupp. Allt från barn och unga som under en kortare period behöver stöd i vardagen till barn och unga med komplex problematik som kräver intensiva och långvariga insatser. Vi erbjuder även placering för föräldrar och barn tillsammans.

Vi löser dina placeringsbehov! 0771-11 33 11

”Ett framgångsrikt

hälsofrämjande arbete kommer att göra oss bättre rustade”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Staffan Isling, VD, SKR.

Läs krönikan på sidan 56

2 , mars 2021 • Årg 15

10| Jonas Böhlmark

Han lever med Bipolär sjukdom och uppmärksammar detta genom att åka skidor till ryska gränsen.

16| Stresslarmet

För hög stressnivå inom vård och omsorg.

19| Psykisk (o)hälsa

20| Hälsa och välbefinnande

Webinarium som fokuserade på nya trenden med hälsofokus på arbetsplatsen.

26| Stress

Nyckeln till att klara av stress är återhämning.

30| Framtidens hälsa

Christian Rück, psykiater och forskare, talade om hälsa tillsammans med Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

38|  Depression

Edward Bullmore är psykiatriker och forskare. Han har nya idéer om att inflammation kan orsaka depression.

42| NPF och känslor

Ny hemsida om känslor hos personer med NPF.

44| Placeringsservice

46| Vårdvisaren

Ny tjänst från SSIL samlar leverantörer.

50| NPF och bemötande

Skyddsvärnet förmedlar kunskap om NPF.

52| Utmattning

Ny bok om utmattningssyndrom.

58| Aktuellt

Utredningen Lex Lilla hjärtat.

60| Ledarskap

62| På jobbet

Så kan du som chef agera vid beroendeproblem på arbetsplatsen.

64| Bris årsrapport

65| Digitala möten

Sidan 50: Skyddsvärnet höll ett webinarium om NPF och bemötande.

Modig digitalisering i äldreomsorgen

Digitaliseringen inom äldreomsorgen har stora möjligheter, inte minst har detta visat sig under pandemin. Digitala lösningar kan minska smittspridning, spara tid och frigöra resurser. Två modellkommuner som visar vägen är Eskilstuna och Uddevalla. De har tagit hjälp av Atea för att skapa framtidens äldreomsorg – idag.

Atea hjälper många olika verksamheter i samhället med deras digitaliseringsresa, och en av dem är äldreomsorgen.

Unikt jämfört med andra aktörer inom välfärdsteknik är att man valt att kombinera it-kompetens med kunskap inom vård- och omsorgsverksamhet.

– Jag är beteendevetare och har arbetat inom socialtjänsten i 20 år och vi har även anställt sjuksköterskor och fysioterapeuter sida vid sida med it-specialister, säger Malin Sölsnaes som är chef för Äldreomsorg på Atea.

Malin Sölsnaes, chef för affärsområdet Äldreomsorg på Atea.

Hon har själv upplevt på nära håll att man har köpt in olika it-lösningar var för sig som visat sig inte ha fungerat så bra som förväntat. Detta på grund av att man inte utgått från helheten i sin it-miljö.

– Tekniken behöver vara kompatibel med varandra och med verksamhetsstödet för att fungera. Det är så du lyckas med din

digitalisering. När du väl får till helheten kan du enkelt addera och hitta nya möjligheter.

Under pandemin började många inom vård och omsorg använda nya appar, självbetjäningstjänster och satte igång med digitala möten.

– Pandemin har visat vikten av att digitalisera inom äldreomsorgen, men många ser det som ett projekt som ska pågå i några år. Det här tar inte slut, i själva verket är det ett nytt arbetssätt som kräver att man tänker långsiktigt, säger Malin Sölsnaes. År 2028 kommer antalet personer över 80 år i Sverige att vara 50 procent fler än idag. Det ställer stora krav på en effektivisering av framtidens äldreomsorg. Den 1 juni utsåg SKR tio kommuner som ska fungera som förebilder för äldreomsorgens digitalisering. Eskilstuna och Uddevalla är två av dessa som Atea har arbetat med och imponeras av.

– Eskilstuna har börjat med digital medicinsignering och medicingivare. Medicingivaren har till uppgift att påminna och portionera ut mediciner på rätt tider. Den är till för personer som kan ta medicin själv men behöver bli påminda, och bevarar självkänslan hos brukarna. Vi vill värna om att personer ska kunna bo hemma så länge det går, kunna klara så mycket som möjligt själva och kunna påverka vad de vill ha hjälp med.

I Uddevalla har man gjort en liknande resa som i Eskilstuna men också lagt fokus på att automatisera tidskrävande, administrativa uppgifter.

– Det finns utmaningar kring vilka ramavtal som går att köpa på och inte, men det behöver inte hålla en kommun tillbaka från att påbörja sin digitaliseringsresa. Ta stöd av modellkommunerna som visar stort mod i ledarskap och tydlighet i ambitionen kring sin digitalisering, avslutar Malin Sölsnaes.

Gör om och gör rätt!

Socialminister Lena Hallengren har haft fullt upp ett tag. Det är helt ofattbart att socialtjänsten inte ska följa upp ett fall längre än två månader när ett tvångsvårdat barn har kommit tillbaka till sina biologiska föräldrar. Två månader är ju ingenting. Att det har förekommit knark i hemmet hos de biologiska föräldrarna är väl skäl nog att följa upp och se hur det går? Nu har ju dessutom barnkonventionen blivit lag, så varför blir det inte automatiskt så att man ser till barnets bästa hos de små barnen som inte minns några andra föräldrar än sina fosterföräldrar?

Det som hände Lilla hjärtat ska inte få hända igen, säger Lena Hallengren. Men det tar tid att ändra i lagen. När de nya lagarna efter utredningen Lex Lilla hjärtat har trätt i kraft ska socialnämnden ha skyldighet att följa upp alla barn till sex månader. Socialnämnden ska också få möjlighet att begära drogtest inför umgänge och prövning av om tvångsvården ska upphöra. Det låter som en självklarhet i mina öron.

Sedan har regeringen också presenterat ett nytt register för HVB. Jag trodde att jag hörde fel när Lena Hallengren sa att ”Registret ska underlätta för kommunerna att undvika att placera ungdomar på hem där de tidigare framkommit missförhållanden”. Okej, så hon vill alltså att man ska undvika att placera barn på de hem som inte håller måttet. Det är inte så att vi ska se till att hemmen uppfyller kraven istället?

Jag vet att sådana här grodor och felformuleringar kan hoppa ur munnen under direktsändningar, men samma citat fanns med i Regeringens pressmeddelande. Sedan förtydligade hon att det inte ska vara så att vi har dåliga boenden, att vi har ju IVO som utför tillsyn och att man ska från kommunens sida kunna välja det hem som passar bäst för den enskilda individen, att det är bra att kunna se uppföljningar och åtgärder efter anmärkningar.

Det är mycket som man som journalist får höra som låter väldigt tokigt. Man lär sig också att lyfta fram det viktigaste, det som är intressant för andra att ta del av. Inte bara ”vad duktiga vi är nu som har kommit med det här lagförslaget”, när det har efterfrågats i flera år och borde ha funnits för länge sedan.

Karin Schulz, generalsekreterare på Mind, sa under webinariet ”Framtidens Hälsa – Psykisk (o)hälsa” att ”Media har ett sug för det negativa och letar efter det. Därför är det fler alarmerande budskap som förmedlas. Glada nyheter är inte lika intressant.” Jag tog åt mig direkt, hon tänkte nog på mig där till och med. Det var nämligen så att Mind presenterade en ”glad” nyhet den 1 juni 2020 att de ökar öppettiderna för att kunna öka antalet mottagna samtal med 25 procent. Det var bara det att 25 procent bara skulle bli en droppe i havet, eftersom bara två av tio påringningar kom fram. Min rubrik blev alltså ”Självmordslinjen kan bara ta emot vart femte samtal”.

Det är ingen glad nyhet att man kan ta emot 2,5 av 10 samtal istället för 2 av 10. Särskilt när samtalen hade ökat under corona från 15 000 till 25 000. Det är fortfarande 20 000 som inte kommer fram när de har tankar på att ta sitt liv. Jag känner att jag har en skyldighet att lyfta det. Självmordslinjen borde vara statligt finansierad så att någon svarar i andra änden. Alla nyheter är tyvärr inte glada.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

policy

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

NYA ARBETSKLÄDER.

FÖR DIG INOM VÅRD OCH OMSORG

HVB-hem och Konsulentstödda Jour- och Familjehem

Barn och Ungdomar 0-20 år

Till våra verksamheter kommer barn och ungdomar, som av olika anledningar behöver komma ifrån den situation och miljö de befinner sig i. Det kan han handla om ungdomar med psykosocial problematik, eller om barn och unga som på något sätt far illa i sin hemmiljö.

För oss på Riande är det viktigt att veta att vi arbetar med de metoder som, enligt det rådande forskningsläget, är de som fungerar bäst för flest. Det innebär att vi ständigt behöver hålla oss ajour med den senaste forskningen, samt att vi behöver utvärdera oss själva och vårt arbete, för att se om det vi gör verkligen ger önskad effekt.

Vi erbjuder:

• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger.

• Familjearbete

• Psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

Vi finns 50 min söder om Stockholm

LUNNAGÅRDS

SJUKHEM

EKSJÖ

SÄRSKILT BOENDE

Lunnagård tar emot utåtagerande eller oroliga personer med en kombination av demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning från 50 år och uppåt.

Vanligt förekommande är att de som flyttar till Lunnagård har bott på flera olika boenden innan och att det där funnits oro och rädslor i personalgrupperna. Men det kan också vara personer med en bakgrund i långvarigt alkohol- eller narkotikamissbruk som helt enkelt inte känner sig hemma i den vanliga äldreomsorgen eller psykiatrin på grund av specifika beteenden eller behov.

Vi har tillstånd för både permanenta och korttidsplaceringar.

Vi kan efter en tids intagningsstopp ta emot nya placeringar med kort varsel!

Välkommen att kontakta vår verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se, 0702-315530

Vi gör alltid ett besök hos personen som ska erbjudas placering där vi får en bild av dennes behov och samtalar med personalen i nuvarande verksamhet om vad den behöver för att må så bra som möjligt. Naturligtvis berättar vi om hur Lunnagård är att bo på och våra vackra omgivningar.

Om vi enas om en placering hämtar vi personen själva i vår anpassade bil (ej bårtransport) för att göra logistiken så smidig som möjligt. Givet Covid-19 pandemin är det en förutsättning att den person som ska flytta in på Lunnagård har varit symptomfri minst två veckor innan inflyttning. Samtliga befintiliga boende på Lunnagård är vaccinerade.

Lunnagårds sjukhem

Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.

LUNNAGÅRD ÄR ETT SILVIACERTIFIERAT BOENDE!

Jonas Böhlmark är elitidrottare och äventyrare. Snart ska han åka längdskidor från Dalarna till ryska gränsen.

Han uppmärksammar bipolaritet – på skidor

Jonas Böhlmark lever med bipolär sjukdom. Han menar att det går att ha ett fullvärdigt liv, om man bara skaffar sig kunskap och skapar bra rutiner. Längre fram i vår ger han och bästa kompisen sig av på en 180 mil lång skidtur till ryska gränsen. Tanken är att ge ett ansikte åt sjukdomen för att minska stigmatiseringen och öka kunskapen.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: PRIVAT OCH GETTY IMAGES

För drygt tio år sedan drabbades Jonas Böhlmark, 30 år, av vad han själv kallar sin första psykos. Den inträffade bara några dagar efter att han hade börjat på universitetet. Minimalt med sömn i kombination med alkohol under nollningsveckan var den utlösande faktorn.

– Jag började babbla om konstiga saker och sa bland annat att jag ägde en massa företag och trodde att det stod en Ferrari utanför dörren, säger Jonas Böhlmark.

Föräldrarna förstod att det var allvar och körde honom till psyket. Jonas fick diagnosen bipolär sjukdom. Han säger själv att han har haft tur som fick hjälp så snabbt och så tidigt in i sin sjukdom.

– Det gäller att stoppa psykosen i tid.

Att man får medicinering så att stimuli avlägsnas och hjärnan får varva ned. Och att man får kontroll på sömnen.

Hjärnan hade fått en kraftig smäll och behövde tid för att återhämta sig.

– Jag var så pass sjuk att jag var inlagd i 30 dagar.

Bipolär sjukdom är det moderna namnet för det som tidigare kallades mano-

depressivitet. Det innebär att personen är manisk och deprimerad i olika perioder. Att vara manisk innebär att vara överdrivet upprymd och energisk medan depression är motsatsen – att all lust, glädje och energi har tagit slut.

Att humöret svänger kraftigt mellan två motpoler är det som gett namn åt sjukdomen. Mellan perioderna kan de flesta ofta leva som vanligt, med behandling som vanligtvis består av en kombination av medicinering och pedagogiska och psykologiska metoder. Sjukdomen debuterar vanligen någon gång mellan puberteten och 25-årsåldern, men det är inte ovanligt att det kommer tidigare eller senare i livet. Man föds oftast inte med sjukdomen utan det finns ofta något som utlöser den. I Jonas fall var det skolan. Han är dyslektiker och fick kämpa mycket och levde i flera år under hög stressnivå.

Efter sin psykos började Jonas att medicinera. Och han kom nästan direkt in i elitidrotten, något som han menar har varit en räddning. Det är idrotten som ger honom en mening i livet samt en

Om Jonas Böhlmark

Ålder: 30 år.

Bor: Är från Mora, men bor på Kungsholmen sedan 2015.

Diagnos: Bipolär sjukdom.

Yrke: Personlig tränare, arrangerar längdåkningsträningar för privatpersoner. Han driver ptsweden.com.

Aktuell med: Ska åka 180 mil på längdskidåkning från norra Dalarna till ryska gränsen för att uppmärksamma av avstigmatisera diagnosen bipolär. De som är nyfikna på hur det går kan följa expeditionen på instagram på: @jonasbohlmark.

Elitidrotten har varit räddningen för Jonas, som började träna allt mer efter sin första psykos.

försörjning. Han har stått sju år på raken i elitledet i Vasaloppet och driver i dag ett eget företag med gruppträningar i längdskidåkning för privatpersoner samt är föreläsare och influencer. Verksamheten innebär att han kan kombinera jobbet med elitsatsningen eftersom han utövar fysisk aktivitet på arbetstid. Omtanke når honom på telefon då han befinner sig i Mora och laddar för årets Vasalopp.

Att han är vältränad har inte bara hjälpt till att hålla sjukdomen i schack, träningen är också en bra hjälp när han är på väg in i en period med depression.

– Om jag vaknar och känner mig nedstämd vet jag att det vänder om jag ger mig iväg ut och springer en mil eller kör ett pass i gymmet. Men jag måste ha något eller någon som driver mig utanför tröskeln.

Det kan vara föräldrarna som manar på honom, eller att han vet att det hägrar ett Vasalopp i en snar framtid, och för att nå dit måste behövs det träning.

– Den gör att jag inte faller så djupt när sjunken väl kommer. Ett intervallpass kan vända humören och det är det som är så fascinerande med träning, tillägger han.

Han poängterar att det går att leva ett fantastiskt och fullvärdigt liv, trots diagnosen. Det gäller bara att skaffa sig kunskap om sjukdomen och få sjukdomsinsikt, anpassa livsstilen och lära känna sig själv – var gränserna går och att kunna inse att en starkt upprymd känsla kan vara början till en manisk period.

– Det är i de lägena som det kan bli farligt. De euforiska känslorna kan vara lömska. Man mår ju så bra, självförtroendet växer och det är då lätt att bli övermodig och hitta på riskabla saker. Går det för långt är det omöjligt att resonera med nå-

gon som är i ett skov.

Jonas likställer upplevelsen med att ta tunga droger och få en kick.

För att inte hamna i euforin gäller det att leva klokt. Och när det är på väg att hända är det viktigt att han tar sin medicin i god tid innan det går över styr.

– Jag kan till exempel aldrig dricka alkohol, jag får inte arbeta för mycket och jag måste sköta min sömn. Men gör jag det så kan jag ha ett fantastiskt liv, säger han som trots sin sjukdom bara har haft två skov.

Förutom träningen är sociala relatio-

» Vem skulle egentligen inte behöva en terapeut som den varje vecka kan prata av sig med om sina problem med?«

ner och att ha någon form av syfte i livet faktorer som håller manin och dipparna i schack. Det är annars inte ovanligt att personer med bipolär sjukdom har svårt för relationer och isolerar sig.

– Kunskap och kännedomen om mig själv har räddat mig många gångar. Jag vet när hjärnan är på väg att börja spinna.

För att förenkla vad han menar beskriver han det lite som att leva med diabetes – det går att ha ett fullvärdigt liv, om man bara lever medvetet och är beredd att ändra sina vanor.

– Men med bipolär sjukdom handlar det om dopamin i stället för insulin.

JONAS HAR BARA varit sjukskriven på grund av diagnosen en gång på tio år, och det är nu. Orsaken är att de för honom så viktiga rutinerna har ruckats på under pandemin.

Att få en diagnos på sjukdomen har varit viktigt. Det har gjort det enklare att få hjälp. De senaste tre åren har han haft kontakt med en sköterska på Affektiva mottagningen på Sankt Eriksplan i Stockholm. Hon ringer varje vecka – innan pandemin träffades de fysiskt – för att höra efter hur han mår.

– Vem skulle egentligen inte behöva en terapeut som den varje vecka kan prata av sig med om sina problem med? säger han och skrattar.

Men enligt Jonas kan det vara svårt att komma in på den här typen av mottagning om man saknar diagnos.

– 30 procent av alla med sjukdomen som inte får hjälp dör i missbruk eller tar sitt liv.

Jonas har bara haft psykos en gång i sitt liv och två skov. Skovet är en kraftig uppvarvning där man fortfarande befinner sig i verkligheten, men får en annan bild av den, med mer dopamin i hjärnan och hö-

gre stresspåslag, det är väldigt nedbrytande. Sitt andra skov hade han i julas. Han förklarar att manin många gånger kan sätta igång ett kreativt tänkande. Man har en högre halt dopamin i hjärnan, på samma sätt som vid alkoholberusning, och det gör att man får massor av idéer.

– Alla kanske inte är så bra. Men det kan vara någon som skiljer ut sig och faktiskt är något som fungerar.

Det var ur det maniska skovet i julas som en plan föddes om att åka längdskidor från Grövelsjön i norra Dalarna till ryska gränsen – en sträcka på 180 mil.

Som den elitidrottare och äventyrare han är genomförde han sin första extrema expedition förra sommaren då han paddlade på sup-bräda från Kapellskär i Roslagen till Åbo i Finland – en tur som tog 43 timmar, ståendes och utan att kunna sova. – Jag ville toppa den turen och fick då idén med längdskidåkningen till Ryssland, och då började det snurra. Då var jag tvungen att ta Olanzapin som jag i regel inte brukar ta för att coola ned.

NÄR JONAS VAR inne i skovet fick han en ”vanföreställning” som han kallar det. Initialt var planen att åka de 180 milen över snön helt ensam och att ge sig av en vecka senare. Men när skovet hade lugnat ner sig sansade sig och nu är det i stället beslutat att bästa kompisen Axel Bergsten ska följa med, även han elitskidåkare och dessutom en duktig navigatör.

– Han ska hjälpa mig att hålla kursen på det vita fjället. Efter riksgränsen i Sverige är det nämligen totalt ospårat.

Efter noggrann planering ger de sig nu i stället någon gång i månadsskiftet mars-april och räknar med att färden tar åtminstone femtio dagar. Efter sig drar de var sin pulka med tält, förnödenheter och

Expeditionen till ryska gränsen kommer att ta minst femtio dagar.

andra prylar som de kommer att behöva. De kommer också att göra några stopp på vägen för att proviantera.

AVSIKTEN MED RESAN är att skapa uppmärksamhet kring bipolär sjukdom – ett sätt att minska stigmatiseringen.

– Jag hoppas att jag kan vara en bra förebild för unga personer som precis har fått sin diagnos, och för deras anhöriga.

Efter resan planerar Jonas att sammanställa en bok som ska kunna vara inspire-

rande och utbildande för ungdomar med bipolär sjukdom.

– Det är i unga år som det går att påverka sjukdomen på lång sikt framför allt genom att redan från början växa in i rätt typ av beteenden och rutiner.

Han menar att det finns en poäng i att visa upp en motpol till den bild av sjukdomen som oftast skildras i media.

– Jag vet som lever med diagnosen och har ett normalt och jättebra liv, men de går inte ut i pressen om berättar om det. I stället får folk läsa om de värsta exemplen,

om dem som inte klarar sig och tragiska livsöden.

FÖRDOMAR MOT SJUKDOMEN gör att en del tycker att det är jobbigt att gå ut med diagnosen.

– Jag tycker inte att jag har något att skämmas över och vill visa andra att det här bagaget inte behöver tynga ned resten av mitt liv. Man kan bli en fantastisk pappa, en bra pojkvän och sköta ett vanligt jobb utan problem om du har sjukdomsinsikt. ●

MISSBRUKSBEHANDLING

för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-399 05 34

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt STÖDBOENDE

för personer från 16 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se

MISSBRUKSBEHANDLING

för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

STÖDBOENDE

för vuxna personer från 21 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

»Nu behövs ett helhetsgrepp för ett hälsosamt arbetsliv«

Anna Hemlin

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 1–5 februari 2021. Totalt intervjuades 1163 personer, 904 kvinnor och 259 män. Det omfattade personer i åldern 18-65 år inom yrkesområdena skola/ utbildning/forskning, sjukvård/hälsa, omsorg/sociala tjänster.

Nästan hälften upplever mer stress idag jämfört med

För hög stressnivå inom välfärden

En tredjedel av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Det visar en ny Kantar Sifo undersökning på uppdrag av Hjärnfonden. De vill sätta stopp för den ohållbara stressen genom 20 nya reformförslag.

– Stressrelaterad psykisk ohälsa är en ojämställd och onödig hjärnsjukdom som går att förebygga. År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast. Det är anställda inom vård, skola och omsorg. Pandemin har dessutom gjort en allvarlig situation ännu värre. Vi kan inte låta det här fortsätta. Det behövs ett tydligare ledarskap, kraftsamling och nya politiska beslut så att färre drabbas, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden. Stresslarmet som Hjärnfonden presenterar innehåller reformförslag som kan åstadkomma förändring på nationell, regional och kommunal nivå liksom på enskilda arbetsplatser. Förslagen är baserade på samlad kunskap, insikter och erfarenheter från drabbade, forskare och arbetsmarknadsexperter. Bland de 20 reformförslagen som Hjärnfonden kommer att presentera i veckan för beslutsfattare och experter finns det bland annat krav på följande:

1. Inför en nationell haverikommission mot ohälsosam stress som gör grundliga genom-lysningar av några av de mest utsatta yrkesgrupperna årligen och tar fram åtgärdsförslag.

2. Straffbara arbetsförhållanden. Ingen har ännu dömts till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Det behövs en översyn av reglerna kring arbetsmiljöbrott.

3. Jämställd arbetsmiljö. Vi föreslår könsbaserade arbetsmiljöundersökningar med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att minska arbetsmiljöskillnader på större arbetsplatser.

Stresslarmet innehåller 20 reformförslag.

– Nu behövs ett helhetsgrepp för ett hälsosamt arbetsliv, så att många färre drabbas av ohälsosam stress och samtidigt har energi över när arbetsdagen är slut, säger Anna Hemlin.

Sifo-undersökningen visar att nästan hälften av alla inom vård, omsorg och skola, 46 procent, upplever mer stress idag jämfört med innan pandemin bröt ut. 68 procent anger att det beror på för hög arbetsbelastning och 29 procent säger att det är för höga krav samt brist på kontroll i arbetet.

21 procent säger att det är brist på stöd från chefer och arbetskollegor och 15 procent uppger att det saknas tid för återhämtning. En tredjedel av de tillfrågade inom vård, skola och omsorg upplever dessutom att de inte har ork över för att göra andra saker efter sin arbetstid.

3 av 10 har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Speciellt tydligt är det bland yngre kvinnor i åldern 18-34 år som jobbar inom omsorg. De känner sig mest stressade.

Delar av undersökningen är baserad på frågor från KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scalestresstest), som är framtaget av forskare vid Karolinska Institutet.

innan pandemin bröt ut. Foto: Getty Images.

HVB HEM för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år

Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen.

Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

JOUR DYGNET RUNT, ÅRET OM!

Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35

Kontakta oss gärna! Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Fokus på hälsa

Christian Rück har skrivit boken Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? Han tycker att vi ska börja prata mer om hälsa. Det märks att hälsa och välbefinnande är en stor trend just nu. Kanske har corona fått oss att öppna ögonen över hur viktig naturen är för oss, att det inte är hälsosamt att stänga in sig inomhus och inte röra på sig. Stress är också ett stort problem. Niclas Almén har skrivit boken Återhämtningsguiden, som ger vägledning i konsten att stressa ned.

Hälsa och välbefinnande stor trend

Webinarium: The science and future of healthy buildings

De senaste 60 åren har människan kopplats bort från naturen allt mer. Nu lever vi och arbetar inomhus till största delen. Det är inte hälsosamt för oss. Om vi inte kan vistas mer ute får vi se till att plocka in naturen i vår inomhusmiljö. Webinariet The science and future of healthy buildings fokuserade på just det.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES, NAAVA, NOLA OCH CASTELLUM

Vi spenderar 90 procent av vår tid inomhus, vilket ger förödande konsekvenser för vår hälsa då vår naturliga miljö är i naturen. Människans hjärna scannar undermedvetet av omgivningen efter vatten, växtlighet och skydd. Om vi inte ser dessa grundläggande saker så får vi ett stresspåslag och är på vår vakt, redo att fly eller slåss.

Under corona har vi verkligen upptäckt hur viktig utomhusmiljön är. Vi har umgåtts ute i allt större utsträckning och sökt oss till naturen för att må bättre. Men vi har också känt på vad isoleringen hemma gör med oss. Vi behöver rörelse i vardagen och vi behöver en bra inomhusmiljö för att må bra, vara produktiva och glada. Inomhusklimatet har aldrig varit viktigare.

The science and future of healthy buildings, var namnet på ett webinarium som fokuserade på detta viktiga ämne; människovänliga inomhusmiljöer, hållbarhet och välbefinnande. Arrangörer var Naa-

va, Signify och Kinnarps. Det finska företaget Naava plockar in naturen genom olika växtlösningar för inomhusmiljöer. Signify (tidigare Philips Lightning) fokuserar på belysning och Kinnarps levererar möbler.

– En stor del av vår tid spenderar vi på arbetsplatsen. Om vi optimerar vår arbetsmiljö så kan vi nå stora hälsofördelar och minska sjukskrivningen. Jag har skrivit en handbok för biohackers, det vill säga hur man optimerar sin inomhusmiljö med hjälp av naturen för att främja energi, hälsa och prestation, berättar Dr Olli Sovijärvi som var en av talarna på webinariet.

DET HANDLAR FRÄMST om luftkvalitet, belysning och ergonomi. Han visar en bild från sitt eget kontor där han har ett ståbord, dataskärmen i ögonhöjd, gröna växter, ståmatta, vatten på skrivbordet, naturligt dagsljus, bra skrivbordsbelysning och luftrenare.

– Luftkvaliteten har visat sig vara det viktigaste för vår inomhusmiljö och något som många säger sig ha problem med på sin arbetsplats. När vi spenderar så mycket tid inomhus är det viktigt att vi plockar in naturen. Gröna växter renar luften och att kunna titta ut på naturen eller på en bild med naturmotiv sänker vår stressnivå.

VI VET ATT bra belysning är viktigt för att vi ska prestera bra och känna oss pigga. Vi kan till och med bli trötta och deprimerade om vi har dålig belysning.

– Det naturliga dagsljuset är det bästa. Jag använder även infrarött ljus för att boosta min energi.

Ergonomin är också viktig.

– Stillasittande är lika dåligt för vår hälsa som rökning. Hur vi sitter har också betydelse. Värst är att ha en framåtlutande ställning. Det är inte bra för ryggen. Det bästa är att stå och variera sittandet, röra på sig ofta. En sadelstol ger en bra, rak hållning om man måsta sitta, säger Olli Sovijärvi.

Han tar en promenad ute i naturen varje dag i minst 20 minuter och kör också ett träningspass ute 5-10 minuter.

– Bara genom att vistas i naturen 10 minuter gör att vi sänker vårt blodtryck och puls. 20 minuter ger dessutom en boost för humöret. Vistas vi ännu längre når vi ännu fler hälsofördelar, till och med immunsystemet förbättras.

Olli tipsar om att försöka vistas utomhus så mycket som möjligt om det fungerar för ens arbete. Själv flyttar han ut sitt kontor på verandan när vädret tillåter.

Professor Susanna Toivanen har forskat kring vilka positiva effekter utomhusarbete ger.

– För individen förbättras sömnkvaliteten när vi får dagsljus, även vakenheten förbättras, stressnivåerna sjunker, vi får en snabbare återhämtning, vi blir mer kreativa och tänker bättre, berättar hon.

Organisationen vinner också på att låta medarbetarna vistas ute. Hälsan förbättras, vilket leder till mindre sjukskrivningar, teamkänslan stärks och det är lättare

»Gröna växter renar luften och att kunna titta ut på naturen eller på en bild med naturmotiv sänker vår stressnivå«

Olli Sovijärvi

att tänka nytt och få nya idéer om man byter miljö.

– Trenden med utomhusarbetsplatser kom redan före pandemin. Men har man inte möjlighet att vistas ute längre stunder under dagen så varför inte ta ett utomhusmöte, walk and talk. Då får du både rörelse, luft och ljus plus att du kan tänka bättre, säger Susanna Toivanen.

FAKTORER SOM MAT, fysisk aktivitet, rökning, alkohol och stress har stor betydelse för vår hälsa. Vår livsstil gör oss sjuka och den är heller inte hållbar ur ett miljöperspektiv. Hur ser det ut på din arbetsplats? Uppmuntras rörelse och finns det tillgång till frukt?

WELL building standard är en certifiering för byggnader som fokuserar på

människorna i dem. Den fokuserar på sju områden för människors hälsa och välmående.

1. Välbefinnande; en atmosfär som stödjer välmående.

2. Komfort; bra inomhusklimat.

3. Kost; tillgång till hälsosam mat.

4. Motion; främja rörelse och bra ergonomi.

5. Vatten; tillgång till rent dricksvatten.

6. Luft; bra ventilation, luftfiltrering.

7. Ljus; kvalitet och funktionellt ljus.

Isaac Mulvihill, Delos, deltog på webinariet direkt från New York. Delos är det företag som ligger bakom WELL building standard.

– Delos huvudkontor i New York är certifierat enligt WELL platinum. Vi har hållbara material, design som uppmuntrar till

Naava renar luften genom biologisk rening för att skapa en hälsofrämjande inomhusmiljö.

rörelse; att det till exempel ska vara lätt att välja att ta trapporna, bra ljus och en grön terrass i anslutning till kontoret, säger han.

AKI SOUDUNSAARI, NAAVA, talade om att vi inte tänker så mycket på luftkvalitetens betydelse eftersom luften inte syns. – Du kan göra enkla åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. Undvik parfym; det är som att andas in målarfärg, drick ett stort glas vatten efter varje kopp kaffe så du inte blir extra uttorkad och öpp-

na fönstret flera gånger under dagen. Torr luft får både viruspartiklar och damm att färdas längre.

Växter förbättrar luftkvaliteten, men Naava har tagit sina växter till en helt ny nivå. För att kunna skapa en optimalt luftrenande miljö med hjälp av växter började de titta på Nasas forskning kring luftrening från växter. De kom fram till att om man låter luft passera genom växtens rotsystem så mångdubbleras den luftrenande effekten. Det är så deras växtväggar fungerar.

Det finska ordet Naava är en speciell lav som bara växer på ställen där människan inte har förstört luftkvaliteten. Det är en indikator för ren luft.

– Jag sover alltid med fönstret lite öppet. Den finska luften är den bästa i världen, säger Aki.

LJUSET PÅ ETT genomsnittligt kontor är väldigt mörkt; 300-500 lux, jämfört med 100 000 lux ute i solen och 10 000 lux en molnig dag. Men dagsljuset varierar

Försök att spendera så mycket tid som möjligt utomhus. Utemöbler för arbete och möte från Nola.

Castellums kontorshus Eminent i Malmö var det första i Norden att WELL-certifieras.

under dagen och den variationen behövs för att vår vakenhet och sömn ska fungera optimalt.

Signifys belysningslösning NatureConnect är inspirerad av naturen. Man kan låta inomhusbelysningen följa dagsljusets dygnsrytm. Då väcks kroppen varsamt för att vara som mest intensivt mitt på dagen med 1 200 lux och sedan trappas ned framåt kvällen. Genom olika färger förstärks effekten av energi och avslappning. Blått ljus ger en energiboost.

– Normen för lux på kontorsarbetsplatser är på väg att dubblas från dagens 500 till 1 000, berättar Wouter Boxhoorn, Signify, som föreläste från kontoret i Holland.

Inredningen ska inte bara vara hållbar och fri från gifter. Att skapa trivsel och involvera medarbetarna i en förändring ger stora positiva effekter. Ett av Kinnarps projekt visar att medarbetarna gav lokalerna 5,3 i betyg före förändringen och 8,1 efter när de fick vara delaktiga i hela

»Normen för lux på kontorsarbetsplatser är på väg att dubblas från dagens 500 till 1 000«

Wouter Boxhoorn

processen. Och då ökade även betygen för luft och ljus, trots att inget gjordes åt detta, mer än att medarbetarna efter förändringen själva kunde välja vart de ville sitta i den flexibla kontorslösningen.

– Vi ser två stora trender inom kontorsmiljöer; flexibilitet och hälsa/välmående, säger Filip Elland på Castellum, som också var en av talarna.

MÄNNISKORNA UTGÖR 92 procent av kostnaderna på en arbetsplats.

– Genom att fokusera på människorna kan vi öka produktiviteten med 6-15 procent. Dessutom visar undersökningar att när man kan blicka ut på naturen så kan man öka koncentrationen med 6 procent.

Har man ingen natur utanför fönstret förlorar man istället 8 procent av sin koncentration.

Castellum har certifierat sitt kontorshus Eminent i Malmö enligt WELL.

– Nu har vi flera projekt som på gång att certifieras enligt WELL, bland annat E.ONs kontor i Malmö, säger Filip och visar en bild från lokalerna med mycket trämaterial och växter.

Han visar också en bild på Eminents fina takterrass med inbjudande sittplatser för både arbete och avkoppling.

Alla dagens talare var övertygade om att hälsa och välbefinnande kommer att vara dominerande för dagens och framtidens arbetsplatser. ●

”För att alla förtjänar Drömmar, Mod & Möjligheter!”

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se

Rätt plats för din annons!

Alltid uppdaterad

Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Bli Flickafadder på plansverige.org

uppdrag av flickor

på uppdrag av flickor

på uppdrag av flickor

facebook.com/ omtanke.today

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Bli Flickafadder på plansverige.org

Bli Flickafadder på plansverige.org

Bli

i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Kontakta oss så hjälper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se alla flickor föds med en röst.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag av flickor

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag av flickor

av flickor

arbete för flickors lika villkor. Tillsammans till att flickors röster får höras.

viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

av bristen på jämställdhet. Just därför är det

Flickafadder på plansverige.org alla flickor föds med en röst.

att göra sina röster hörda begränsas dagligen

• FREDA

• Patriark

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

bristen på jämställdhet. Just därför är det

sina röster hörda begränsas dagligen

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter

tillhör den grupp i världen som har allra makt och inflytande. Deras möjligheter

vi ser till att den får höras.

ser till att den får höras.

Flickafadder på plansverige.org flickor föds med en röst.

SKYDDAT BOENDE & STÖDBOENDE med förstahandskontrakt efter 6 månader

www.curbosverige.se I info@curbosverige.se I 072 064 43 89

Niclas Almén är leg. psykolog och psykoterapeut. Han är aktuell med boken Återhämtningsguiden på Natur & Kultur förlag.

”Det går inte att skjuta upp återhämtning”

Stress är ett stort problem för många, både på jobbet och privat. Själva nyckeln till att klara av stress är återhämtning. Det är många forskare överens om idag. Men den som har problem med stress och ofta har svårt varva ned har också svårt att vila och återhämta sig. Niclas Almén har skrivit boken Återhämtningsguiden, som ger vägledning i konsten att stressa ned.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: EVA LINDBLAD

Det är många som lider av problem orsakade av för mycket stress. 15-20 procent av arbetande personer i Sverige är så belastade av stress att de har blivit långvarigt utmattade. Detta enligt en undersökning där personer har självskattat sina besvär. – Långvarig stress kan innebära att ofta vara spänd, orolig, pressad och att du har svårt att varva ned. Det leder till trötthet och gör att du kan ha svårt att känna dig engagerad. Runt millennieskiftet var allvarlig stressrelaterad ohälsa så omfattande i Sverige att diagnosen utmattningssyndrom kom till, säger Niclas Almén.

Han är leg. psykolog och psykoterapeut och har arbetat med rehabilitering av utbrända i 20 år. Tillsammans med professor Jan Lisspers så har han utvecklat metoder för att hjälpa stressade människor att återfå hälsa och välmående.

– Tillsammans så bedrev vi forskning kring ämnet och började ta fasta på vikten av återhämtning. Stresshantering har traditionellt handlat om att reducera stress; sänka kravnivån eller andra belastningar

började stärka och införa metoder för förbättrad återhämtning i rehabiliteringen. Erfarenheterna, och forskningen började tyda på att återhämtningen är det centrala vid det som kallas för stressrelaterad ohälsa.

»Men vi måste ge oss chanser till återhämtning kontinuerligt under dagen då och då, inte vänta till helgen eller semestern«

och lära sig att hantera stressfyllda situationer på ett bättre sätt. Det finns mycket forskning på vad som händer i hjärnan och övriga kroppen när vi varvar upp, men väldigt mycket mindre på återhämtningen.

Niclas Almén och Jan Lisspers arbetade med livsstilsinriktad rehabilitering och

Niclas Almén

– Om det var så att återhämtningen var nyckeln, så kanske det skulle gå att åstadkomma stora effekter utan en omfattande rehabilitering kring allt ifrån kosthållning och motion till att slappna av i stressituationer. Inom beteendeterapi hjälper man ofta människor genom att stödja en ökning av ”positiva” beteenden snarare än

»Börja där lusten finns och ha inte en för snäv bild av vad som är återhämtning.«

minskning av negativa beteenden. Så i stället för att försöka minska stressen, såg vi till att stötta människor att öka återhämtningen i sina liv. Intressant nog så har detta stöd visat sig inte bara leda till ökad återhämtning och ökat välmående utan även minskade stressnivåer.

Efter att ha studerat detta kunde de konstatera att idéerna hade fungerat. Återhämtningsprogrammet har i senaste studien visat sig leda till stora förbättringar i hälsa och välmående i form av upplevd stress, ångest, depression, och ork/ utmattning.

– Återhämtning är så centralt för måendet och vår hälsa att de som brister i sin vardagliga återhämtning har goda chanser att förbättra sin hälsa på bred front om återhämtningen förbättras.

IDAG ÄR MÅNGA forskare överens om att det inte är stressen i sig som orsakar ohälsa, utan långvarig stress och bristen på återhämtning. Vi kan inte förhindra stress. Det uppkommer stressfyllda situationer varje dag. Arbetslivet innebär en hel del stress, liksom privatlivet. Och i framtiden kommer förmodligen inte stressen, presssen och kraven att minska, utan kanske snarare tvärt om. Men vi kan alltså lära oss att ladda batterierna genom återhämtning för att klara av den stress som vi utsätts för.

– Men vi måste ge oss chanser till återhämtning kontinuerligt under dagen då och då, inte vänta till helgen eller semestern. Det går inte att skjuta upp återhämtning alltför länge eller alltför ofta om vi vill må bra. Det är ett stort misstag som vi gör, säger Niclas Almén.

Han menar att det kan räcka att ta två minuter för sig själv efter en stressig morgon, eller en promenad på lunchen efter en körig förmiddag på jobbet och så vidare.

– Det fungerar ofta inte att ge en exakt lista på återhämtande aktiviteter som passar alla i alla situationer. Du måste hitta dina sätt att återhämta dig på. Och du kan behöva återhämta dig på olika sätt i olika situationer, beroende på vad som möjligt att göra och vad stressen bestått i. Det får gärna vara små, enkla saker. Ungefär som vardagsmotion flera gånger om dagen för att bryta stillasittandet istället för ett par pass hårdträning i veckan. Du bryter alltså stressen genom mikroåterhämning. Det kan vara fika med kollegor, en promenad, lyssna på musik, läsa en bok i soffan, umgås med vänner, yoga, meditation, motion, trädgårdsarbete, sitta ute i solen eller vad just du tycker är avslappnande. Eller kanske något helt annat.

ENLIGT NICLAS ALMÉN så gör rätt många felet att bara ha en sak som de brukar göra för att slappna av, till exempel träna eller ligga på soffan. Men om du har en hel palett av saker som du kan göra så får du bättre förutsättning att hitta något som passar för varje situation och vad du har lust till. – Om du till exempel är ensam så behöver du något som du kan göra ensam och vissa dagar kanske du känner för en pro-

Om Återhämtningsguiden

menad istället för en fika med kollegorna. Det är bra att variera sig så att inte aktiviteten blir slentrianmässig. Du kan också prova dig fram. Testa några olika saker. Vilket funkade bäst?

Ofta väljer man det som är mest lättillgängligt, men det kanske inte är det bästa för dig.

– Hur vill du känna dig efter återhämtningen? Vill du känna dig full av energi ska du välja något som du får energi av. Börja där lusten finns och ha inte en för snäv bild av vad som är återhämtning.

DET PROGRAM FÖR återhämtning som Niclas Almén arbetar med kallas Balans i vardagen eller BRIGHT-recovery. BRIGHT är en förkortning av Behavioral Recovery Intervention for General Health and Thriving, en beteendeinriktad återhämtningsintervention för att förbättra den generella hälsan och få ett rikt ”blomstrande” liv.

Niclas Almén har nu skrivit boken Återhämtningsguiden som är uppdelad i två delar. Den första delen förmedlar kunskap och inspiration om återhämtning och beteendeförändring och den andra delen innehåller ett återhämtningsprogram som har åtta steg med konkreta beskrivningar hur du kan förändra ditt beteende och skapa utrymme för återhämtning och därmed förbättra din hälsa och minska stressen.

Stress är en riskfaktor för sömnproblem.

– Men jag pratar knappt om sömn. Ett bra sätt att bädda för god sömn är att genomföra återhämtningsaktiviteterna. Ge det cirka två månader så brukar det mesta falla på plats, även sömnen. Det finns

PSYKOLOGEN OCH forskaren Niclas Almén ger in sin bok många infallsvinklar på återhämtning. Han beskriver också ett program som stegvis och strukturerat vägleder dig i att förbättra din återhämtning i vardagen.

Programmet leder till ökad både mental och fysisk pigghet, samtidigt som det minskar upplevd stress, irritabilitet, jäkt, oro, ångest, nedstämdhet och utmattning. www.nok.se

Niclas Almén forskar vid Institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet, samt arbetar som konsult, handledare och utbildare i det egna företaget KBT-psykolog Niclas Almén.

en risk att sömnproblemen blir värre om man fokuserar på dem. Men det skall nämnas att det finns sömnprogram som effektivt förbättrar sömn.

Kvinnor verkar ha mer problem med stress än män, vilket Niclas dels tror kan bero på att de ha svårare att återhämta sig i hemmet. De verkar också oroa sig mer, något som kan försvåra återhämtningen.

– Återhämtningsparadoxen är när man är så upp i varv att man har svårt att få till återhämtning. Man kanske tycker att man inte har tid eller ro att vila, eller så tycker man att man mår bra och inte behöver varva ned.

Det gäller att ta sin återhämtning på allvar för att inte hamna i ett stresstillstånd som eskalerar. Kroppen säger i från

Niclas bästa tips

Q Hitta små saker varje dag som ger dig återhämtning.

Q Skjut inte upp återhämtningen.

Q Leta inte efter den perfekta återhämtningen. Det ska vara kravlöst, enkelt och luststyrt.

Q Skapa en palett av flera olika sätt till återhämtning som du kan välja bland.

Om du vill få mer input kan du följa Niclas Almén på hans nystartade konto ”Stressforskare Niclas Almén” på Instagram som just syftar till att ge följare stöd, kunskap och inspiration avseende återhämtning.

till slut, genom utmattning, depression, smärttillstånd, minnessvårigheter eller hjärt-kärlsjukdomar.

– Det är så många som lider av problem med stress och det är ännu fler som ligger i riskzonen. Därför är det så viktigt att nå ut med den här kunskapen, och att ge rätt stöd till de som behöver, avslutar Niclas Almén. ●

Christian Rück, psykiater och forskare på Karolinska Institutet. Foto: Appendix fotografi.

Vi borde prata mer om hälsa

Ett visst psykiskt lidande är en del av livet

Christian Rück har skrivit boken Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? Han tycker att vi ska sluta att använda begrep pen psykisk ohälsa, för det bidrar inte till att vi mår bättre. Christian Rück, som är psykiater och forskare på Karolinska Institutet, var en av paneldeltagarna på webinariet Framtidens Hälsa - Psykisk (o)hälsa som arrangerades av Stockholm Science City Foundation.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: APPENDIX FOTOGRAFI OCH ANNA SIMONSSON

Enligt Folkhälsomyndigheten har vi ett relativt stabilt mående i Sverige. Unga kvinnor är dock en grupp som mår allt sämre och vi ser också en ökning av personer med psykiatriska diagnoser.

– Vi mår inte bättre och bättre. Men man kan ju fundera över om vi kan förvänta oss det, säger Christian Rück, psykiater och forskare på Karolinska Institutet.

Han har skrivit boken Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? Förutsättningarna finns för att vi ska ha det allt bättre. De senaste hundra åren har vi fått ökad livslängd, mer frihet och ökad jämställdhet och välfärd. Samtidigt ligger psykiatriska diagnoser bakom hälften av alla sjukskrivningar och mer än en miljon svenskar tar antidepressiva läkemedel.

– Det finns ingen koppling mellan välfärd och mående. Fattiga länder har inte mer psykiskt lidande, menar Christian Rück.

ALLT FLER FÅR neuropsykiatriska diagnoser. Andelen tonårspojkar som har fått diagnosen adhd har ökat från 3 procent år 2011 till 12 procent idag.

En orsak kan vara att gränsdragningen har förflyttats vad som kännetecknas som

tillräckligt stora problem för att få en diagnos.

– Det finns en rörelse att höja gränsen för det normala, både inom psykiatriska tillstånd och inom övriga sjukvården. Gränsen har till exempel höjts för vad som är högt blodtryck. Helt plötsligt var 30 miljoner amerikaner sjuka. Det här innebär fördelar för många, men det ger också en del nackdelar. Många som får antidepressiv medicin märker inte någon effekt. Det är viktigt att behandlingar ger nytta.

CHRISTIAN RÜCK ÄR oroad över den här glidningen att lidande är något onormalt som måste åtgärdas. Dåligt mående som beror på vanliga livshändelser kan man klara utan sjukvård, menar han.

Mari von Bahr Bentzer på Gustavsbergs vårdcentral deltog också i panelen och berättade att en tredjedel av de som söker vård där har psykiska problem.

– Det kan vara kris, sorg, arbetsrelaterad problematik och en del uppfyller kraven för psykiatrisk diagnos. Vissa får behandling, för andra kan det räcka med ett samtal där man kan få hjälp med problemlösning eller verktyg för att hantera sina problem. Det hjälper att vi normali-

serar sorg till exempel och förklarar hur en sorgeprocess kan gå till, hur man kan ta hand om sig själv. Många som inte har varit med om det här tidigare blir rädda och oroliga över sina symtom, säger hon. Christian Rück tycker att det finns många felaktiga förklaringar till varför vi mår dåligt.

– Att psykisk ohälsa skulle bero på ökad skärmtid finns det inga belägg för. Men vi försöker hitta orsaker i vår närtid för att vi tror att den psykiska ohälsan har ökat. Det finns en bild av att vi har en stor våg av psykisk ohälsa över oss, men så är det inte. Vårt självskattade mående har legat stabilt under lång tid.

Riskfaktorer som har betydelse för psykisk ohälsa är sådant som gener, social utsatthet, droger och alkohol, mobbning och ensamhet.

Boken

Olyckliga i paradiset är utgiven på Natur & Kultur förlag.

»Vi pratar mer om psykisk ohälsa än någonsin och vi behandlar mer idag, ändå minskar det inte«

Forskningen om psykisk hälsa och ohälsa har svårt att nå fram.

– Forskare borde vara mer aktiva. De arbetar ofta inom smala fält och kan vara obekväma med att yttra sig i bredare frågor.

Karin Schulz, generalsekreterare på Mind, tycker att det saknas en samlad syn på psykisk ohälsa.

– Media har ett sug för det negativa och letar efter det. Därför är det fler alarmerande budskap som förmedlas. Glada nyheter är inte lika intressant. Vi på Mind sammanställer forskningsresultat för att skapa en mer samlad bild.

Vad fungerar bra med arbetet mot psykisk ohälsa?

– Det är bra att vi pratar mer om psykisk ohälsa så frågorna lyfts. Det är också viktigt att vi arbetar evidensbaserat och har en tillgänglig vård. Digitala verktyg är viktiga för att få en jämlik tillgång till psykiatrisk vård över hela landet, säger Mari von Bahr Bentzer.

– Vi pratar mer om psykisk ohälsa än någonsin och vi behandlar mer idag, ändå minskar det inte, säger Christian Rück.

– Vi borde prata mer om hälsa istället, som att det är viktigt att röra på sig, säger Mari.

Hon undrar varför unga kvinnor är den grupp som verkar drabbas mest.

– Unga kvinnor är väldigt aktiva på digitala medier. Det behöver inte vara någon fara men det kan gå ut över grundläggande behov, som sömn. De är väldigt utsatta på sociala medier och kan lätt råka ut för mobbning. Unga kvinnor jämför sig också med andra som de ser på nätet, vilket kan leda till ångest, säger Karin Schulz.

Hon nämner också en annan faktor.

– Något som man inte lyfter så ofta är

ungas arbetsmiljö i skolan som är väldigt stökig med större grupper och färre vuxna. Det är en stressande miljö. Det är viktigt att nå ut med kunskap till barn och unga. Man borde satsa mer på elevhälsan.

– Sjukvården har ett uppdrag att agera

preventivt mot ohälsa, men det är svårt att hinna med. Det hålls föreläsningar om stress, oro och sömnsvårigheter. En hög tillgänglighet, tidiga insatser och informationsspridning är viktigt för att främja hälsa, säger Mari von Bahr Bentzer. ●

Christian Rück

Minds generalsekreterare Karin Schulz. Foto: Anna Simonsson.

LSS-boende

Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.

HVB-hem

Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Skola åk 7-9

Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.

Stödboende

För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.

(Öppnas 2020/2021)

Tillsammans skapa förutsättningar

till ett meningsfullt liv

Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.

Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

Ny lagrådsremiss

Under en pressträff presenterade jämställdhetsminister Märta Stenvi lagrådsremissen Förebyggande av våld i nära relationer. Där föreslås att socialnämnden får ett uttryckligt ansvar för att verka för att den som utsätter närstående för våld ska upphöra med våldet.

– Vi avsätter 30 miljoner kronor till det arbetet i kommunerna under 2021 och ytterligare 60 miljoner 2022 och framåt. Insatserna ska bli likvärdiga för hela landet, säger Märta Stenvi. Sedan millennieskiftet så har uppskattningsvis 300 kvinnor mördats i Sverige av sin man, exman eller pojkvän.

– Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det här är helt oacceptabelt och vi behöver göra mer för att förhindra våld i nära relationer.

Enligt lagförslaget ska även barnen få särskilt stöd av hälso- och sjukvården. Dessutom föreslås Socialtjänsten och hälso- och sjukvården kunna bryta sekretess för att lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör fara för våld.

– Vi hoppas att det ska kunna förhindra de alvarligare brotten, säger Märta Stenvi.

Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 augusti.

Fler stödåtgärder

På grund av det ansträngda coronaläget med mycket hög risk för en tredje våg vill Regeringen nu öka takten för att rädda jobb och företag under krisen.

• Omställningsstödet för hösten och vintern förlängs till och med april 2021, vilket är värt 6,8 miljarder kronor. Det är sökbart från 25 februari och handläggs av Skatteverket.

• Korttidsstödet kan sökas från december 2020 till juni 2021, vilket motsvarar 1,2 miljarder. Det kan sökas hos Tillväxtverket från 29 mars.

• För att förhindra konkurser på grund av likviditetsbrist förlängs anståndet.

• Nedstängningsstödet fördubblas genom att man lägger till lönekostnader, vilket innebär 5 miljarder kronor.

– Det här är omfattande krisåtgärder. Det har redan betalats ut 4,5 miljarder i stöd och totalt om man räknar med alla åtgärder för 2020 och 2021 så uppgår stödet till 389 miljarder kronor, säger Magdalena Andersson.

Tittar man på alla branscher så har konkurserna 2020 varit färre än 2019. Men det är viktigt att de värst drabbade kan få stöd för att komma ur krisen.

Det ska bli straffbart att utsätta barn för bevittnat våld

Regeringen föreslår att ett nytt brott införs för att göra det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våldsbrott i en nära relation. Barnfridsbrottet innebär att även barnet blir brottsoffer, inte bara kvinnan.

– 200 000 barn växer upp i familjer där det pågår våldsbrott i nära relation. Det måste vi göra allt för att stoppa. Från regeringens sida har dessa brott lika hög prioritet som gängkriminaliteten. Vi måste se till att sätta av de resurser som krävs, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson på en pressträff den 3 mars.

Regeringen föreslår att ett nytt brott införs, ett barnfridsbrott. Förslaget är att det blir straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i en nära relation.

MED NÄRA RELATION menas att barnet ska ha en nära relation till både gärningspersonen

och offer för huvudbrottet. Det kan till exempel vara att pappa misshandlar mamma eller hennes nya livskamrat.  Straffet blir fängelse i upp till två år, vid grovt brott fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Särskild straffskala kommer att finnas för ringa brott.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. – Barn har olika strategier när de lever under de här villkoren. Vissa kanske springer och gömmer sig under sin säng. Därför behöver inte barnet vara i direkt anslutning till brottet. Det räcker att de hör handlingen, säger Juno Blom, Liberalernas partisekreterare och talesperson i barnrättsfrågor.

Hon är Årets kvinna

Expressen har utsett Melinda Jacobs till Årets kvinna på internationella kvinnodagen. Hennes kamp för barns utsatthet har varit en ögonöppnare och har hittills resulterat i fyra lagändringsförslag.

”Lilla hjärtat” dog innan hon hann fylla fyra år efter att ha vanvårdats hos sina biologiska föräldrar. Hennes tidigare fostermamma har blivit en offentlig figur efter händelsen och får nu utmärkselen Årets kvinna för sin kamp för barns utsatthet.

– Jag är otroligt hedrad, säger familjehemsmamman Melinda Jacobs.

Hon gick ut offentligt i början av 2020 och berättade om Esmeraldas tragiska öde. Hela Sverige berördes och engagerades av ”Lilla hjärtats” alltför korta liv.

– Vilken titel att få! Det har varit en så oerhört intensiv och smärtsam tid och att då få det här blir ett slags kvitto på att jag gjorde rätt som berättade, säger Melinda Jacobs. Expressen utser Årets kvinna 2021 med motiveringen:

” Med stort hjärta och osjälvisk kamp gör hon skillnad för de allra minsta. Melinda Jacobs öppnade sitt hem för barn i nöd redan när hon var 21 år”.

” Fyra lagändringar för att

LAGÄNDRINGEN INNEBÄR ATT även barnet ses som brottsoffer för att ha bevittnat händelsen och därmed också kan få skadestånd av personen som har begått brottet. Tidigare kunde barnet få brottskadeersättning.

stärka familjehemsplacerade barns rättigheter har redan kommit till stånd. Och det är bara början på en större översyn. Melinda Jacobs har förändrat samhället och öppnat våra ögon för barns utsatthet”.

Regeringen föreslår nu att ett nytt brott införs, ett barnfridsbrott. Foto: Getty Images

Melinda Jacobs. Foto: Anna-Karin Nilsson

Välkommen till Sunnebogården i hjärtat av Höga Kusten

SÄRSKILT BOENDE / STÖDBOENDE

• Tillstånd för boende enligt socialtjänstlagen

• Boendet har 15 platser (lägenheter)

• Alla har sin egen lägenhet

• Personal dygnet runt

• En drog- och alkoholfri miljö

På Sunnebogården är bostaden ett hem för den som behöver stöd och service dygnet runt. Vi erbjuder individuellt stöd med utgångspunkt från den enskildes behov.

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

070-090 32 13 info@sunnebogarden.se

Välkommen att kontakta oss för placeringsförfrågan! www.sunnebogarden.se

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan!

0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

Nytt digitalt hjälpmedel

Wellbee är en app och webbplattform som underlättar i vardagsplaneringen för personer i behov av kognitivt stöd. Appen lanserades under 2019 efter att man vunnit en upphandling för Karlstad kommun.

Både privatpersoner, boenden och kommuner kan använda appen. För privata användare kan grupp om tio familjemedlemmar och personal kopplas till varje konto.

Funktioner är till exempel kalender, inköpslistor, kläder efter väder, aktivitetslistor, videosamtal och QR-läsare.

Appen finns att ladda ner för privatpersoner där appar finns och för kommuner och andra verksamheter kan licenser köpas för sina användare.

Distansundervisning leder till ensamhet

Distansundervisning innebär särskilda utmaningar för elever med funktionsnedsättning. Hela 43 procent av de elever som tillfrågats av Myndigheten för delaktighet, upplever att det stöd de har behov av fungerar sämre på distans.

I MFD:s undersökning berättar också 56 procent av de tillfrågade eleverna att de är mindre aktiva på lektionerna och 41 procent upplever att distansundervisning har inneburit mer skolarbete än tidigare. Många elever med behov av stödundervisning har förlorat den i samband med övergången till distansundervisning.

I undersökningen uppger 58 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna att de upplever ensamhet. För några elever har dock distansundervisningen underlättat skolarbetet. De upplever att de fått mer lugn och ro hemmet, utan resor till och från skolan. De hinner sova, träna och äta bättre.

– Den sociala distansen ger symptom såsom oro, nedstämdhet, ångest och depressiva symptom. Det är dock intressant att distansundervisningen för vissa elever varit positiv. Det tyder på att skolan behöver bli mer flexibel att kunna möta elevernas olika behov, säger Malin Ekman Aldén.

Nästan alla är vaccinerade

Antal smittade med covid-19 över 70 år på särskilda boenden sjunker snabbt i takt med att fler får sin andra dos av corona-vaccinet. Dödstalen har minskat stadigt i hela landet, men smittan och IVA-fallen fortsätter att öka.

Till och med vecka 8 hade 812 992 vaccinerats i Sverige, varav 285 178 med två doser. På särskilda boenden för äldre är nu 91 procent vaccinerade med en dos och 82 procent färdigvaccinerade och kan träffa sina anhöriga igen.

– Det här är riktigt fina siffror där vi börjar nå en bra täckning, säger Sara Byfors på Folkhälsomyndigheten under den myndighetsgemensamma pressträffen den 4 mars.

Bland de personer som har hemtjänst har 53 procent fått en dos och 25 procent två doser.

– Nu går vi ut och rekommenderar Astra Zenecas vaccin till alla personer över 18 år. Tidigare gjorde vi inte det till personer över 65 för att det saknades tillräckliga studier för äldre, men nu kan vi se att

även det vaccinet ligger helt i nivå med de andra.

ANTAL SMITTADE MED covid-19 över 70 år på särskilda boenden sjunker snabbt. Bara 6 kommuner av 290 rapporterar 1–2 procent smittade och ingen kommun har fler än 2 procent smittade.

– Totalt är 628 personer över 70 år på särskilda boenden smittade med covid-19 just nu och antalet avlidna har minskat stadigt i några veckor, så vaccineringen har stor effekt, säger Thomas Lindén på Socialstyrelsen.

Men bland personer under 70 år ökar antalet smittade med covid-19. Det är en tydlig uppgång i den totala smittspridningen sedan tre-fyra veckor efter andra vågens nedgång.

Antal IVA-vårdade fall ökar sedan vecka 8 på grund av ökningen i samhället. Dödstalen är fortfarande nedåtgående, vilket både beror på att smittspridningen vände uppåt bara för några veckor sedan och därför har ökningen inte börjat synas där ännu och det kan också vara vaccinets effekt som syns.

Nytt avtal kan blir ledande

It-företaget Atea inledde sin satsning på äldreomsorg 2019 och har sedan dess samarbetat med en rad kommuner och regioner kring införandet av välfärdsteknik. Nu tecknar Atea ett heltäckande ramavtal med Älmhult kommun som kan bli vägledande för hur tekniken som underlättar för våra äldre kommer att upphandlas.

– Det är jätteroligt att se Sveriges kommuner ta nya modiga kliv i sin digitalisering, och utmana hur vi sett på välfärdsteknik när det kommer till upphandling. När de ställer krav på att uppnå långsiktighet, helhetstänk och strategisk höjd driver de en utveckling

som måste till för att verksamheter ska klara av det ökade trycket från en äldre befolkning, säger Malin Sölsnaes som är chef för Äldreomsorg på Atea.

ATEA HAR TIDIGARE jobbat med bland annat modellkommuner som Uddevalla och Eskilstuna kring välfärdsteknik, men avtalet med Älmhult kommun blir alltså det första i sitt slag. Avtalet omfattar produkter och tjänster inom it-infrastruktur, digitala enheter och hybrid plattform (där bland annat molntjänster ingår), programvaror och licenser, innovation och välfärdsteknik. Att

kunna upphandla så pass många områden inom ramen för samma avtal understryker att fokus ligger på ett helhetsåtagande och att ta fram tekniska lösningar som kommunen kan växa med över tid.

Foto: Getty Images

Malin Sölsnaes, Atea.

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Varför super Kristina?

För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.

Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person.

Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.

Hennes vilja räcker inte.

Det gjorde inte vår heller.

I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.

Det fungerar.

Välkommen på ett öppet AA-möte!

www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.

(dag och tid)

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

Svensk

Persontransport AB

SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc

info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se

Gruppens namn Adress och telefon

idok

Lättanvänt, flexibelt journalsystem för vårdgivare

som enkelt anpassas till din verksamhet.

Idok uppfyller lagstiftningens krav inom SoL, LSS och HSL oavsett om du dokumenterar inom BBIC, processorienterad IBIC med KSI eller ICF med KVÅ.

Förutom alla basfunktioner för lagrummen erbjuder idok exempelvis funktioner för:

Familjehem med familjehemsregister och matchning

Avvikelsehantering med inbyggd riskanalys och åtgärdshantering

Avtal & Faktureringsfunktion med automatiska fakturaunderlag och prognoser

Läkemedel med digital signering

Egenkontroll med automatisk inhämtning av uppgifter

Kontakta mig redan idag för att boka en presentation. Linda Dahl, Marknadansvarig 0761-711870 linda.dahl@nectar.se

Nectar Systems AB www.idok.se

Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se

- endast 20 minuter från Stockholms innerstadSolsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se

Steget mot ett självständigt liv

Depression – en autoimmun sjukdom bland många andra?

Kan inflammation vara en viktig orsak till depression? Den brittiske professorn Edward Bullmore anser att det finns mycket som tyder på det. Enligt hans pågående forskning kan så mycket som en tredjedel av alla fall med depression vara orsakad av inflammation i kroppen.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: JUDITH WEIK

Edward Bullmore är psykiatriker och chef för psykiatriska institutionen på universitetet i Cambridge. Han har fått stor uppmärksamhet världen över för sin bok ”Den inflammerade hjärnan – ett nytt synsätt på depression och psykisk ohälsa” I den framför han sina teorier om att depression kan vara en direkt orsak av att den drabbade har inflammation i kroppen.

– Om jag var socionom och läste en artikel om inflammation och depression så skulle jag se det som väldigt kliniskt. Men det är inte så jag ser det, säger Edward Bullmore.

– Eller om jag var socionom och möter någon med depression. Då skulle jag tro att personen har varit med om övergrepp som barn, har sorg, förlorat sitt jobb eller något liknande. Man ser på depression i ett sammanhang med social stress snarare än att det har med immunsystemet i hjärnan att göra.

HAN FÖRKLARAR ATT det just nu pågår forskning på hur den sociala stressen i sig själv orsakar inflammation.

– Vi behöver reda ut om den som har varit utsatt för barnmisshandel kan få ökad inflammation i kroppen, som många år senare i sin tur kan resultera i depression.

Vad är då depression?

– Det finns en definition som är baserad på en checklista av symptom. Det inbegriper bland annat nedstämdhet, avsaknad av lust att njuta och göra sådant man brukar uppskatta att göra, låg energinivå, förändrad aptit samt kognitiva svårigheter som också kallas hjärntrötthet eller hjärndimma. Många har dessutom svårt med korttidsminnet, koncentrationen och planering samt pessimistiska tankar om framtiden och skuldkänslor om det förflutna. Dessutom kan självskadebeteende och självmordstankar förekomma.

Edward Bullmore har tidigare arbetat halvtid på läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline och menar den erfarenheten fick en avgörande betydelse för honom och hans inriktning på nuvarande forskning. Han fick insyn i vad som pågick över hela spektrumet, inte bara inom psykia-

trin, och en möjlighet att se saker ur olika perspektiv och hur ett stort, multinationellt läkemedelsbolag med stora resurser forskade på nya behandlingar för psykiska sjukdomar.

– Psykiska sjukdomar är ett stort hälsoproblem och trots att det finns en stor kommersiell marknad innebär det hög risk och har därför lågt intresse hos investerare.

2010 lade GlaxoSmithKline ner all sin forskning på och utveckling inom psykisk ohälsa. Edward Bullmore insåg att de inte såg några möjligheter till utveckling av nya behandlingar inom psykiatrin, något som på allvar fick honom att börja intressera sig mer för sambandet mellan inflammation och depression.

Enligt professor Bullmore har den franske 1600-talsfilosofen René Descartes syn fortfarande ett stort inflytande på dagens medicinska tänkande och behandlingsformer. Descartes var dualist och ansåg att våra kroppar och sinnen var två separata enheter.

Bullmore menar att det finns en universell koncensus inom medicin som går

Edward Bullmore är psykiatriker och chef för psykiatriska institutionen på universitetet i Cambridge.

ut på att kroppen består av atomer och molekyler, celler och organ där kroppen är läkarens domän. Sinnet, som alltså enligt traditionella teorier är särskilt från kroppen, är psykiatrikerns eller psykologens domän och är endast känt genom introspektiv gissning och/eller genom slutsatser utifrån beteenden.

»Vi behöver reda ut om den som har varit utsatt för barnmisshandel kan få ökad inflammation

i kroppen, som många år

senare i sin tur kan resultera i depression«

Edward Bullmore Edward Bullmore.

hur? Trots att det är över trettio år sedan har händelsen etsat sig fast i Edward Bullmores minne.

Svensk statistik

I boken ”Den inflammerade hjärnan” berättar han om en händelse från sin tid som nyutbildad läkare, innan han fått sin specialistkompetens inom psykiatri, och ett möte med en patient som han valt att kalla Fru P. Hon hade fått diagnosen reumatism, en inflammatorisk sjukdom som påverkar ledernas mobilitet och ger upphov till värk eller smärta. Patienten gick dessutom igenom en rad symptom som tydligt visade att hon också var deprimerad.

När Bullmore berättade för sin överordnande läkare att Fru P, utöver reumatismen, också var deprimerad fick han till svar: ”Det skulle väl du också vara, eller

Han menar att den äldre läkarens påstående visade på uppfattningen att depression snarare hade ett samband med hennes sätt att tänka, än att den var orsakad av hennes sjukdomstillstånd. Att hon var medveten om att sjukdomen var kroniskt och på lång sikt skulle förvärras och påverka rörligheten. Enligt den äldre läkare var det alltså de negativa tankarna som orsakade depressionen och inte att henens depression var en direkt följd av hennes autoimmuna sjukdom.

– Den frasen ”Det skulle väl du också vara” är ett tydligt exempel på hur några grundläggande filosofiska tankar tar sig i uttryck i praktiken. Uttalandet han gjor-

Depression är vanligt, det är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden bland vuxna. I den nationella folkhälsoenkäten 2020 fick deltagarna ange om de någon gång fått diagnosen depression av en läkare. 4 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år svarade att de fått diagnosen under det senaste året. Ytterligare 15 procent uppgav att de fått en depressionsdiagnos tidigare i livet. Andelen var nästan dubbelt så hög bland kvinnor som bland män. Det innebär att nästan var femte person i Sverige har fått diagnosen depression vid något tillfälle i livet. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, drabbar tillståndet mer än 264 miljoner människor i världen.

Enligt Edwards teorier är depression en orsak av en inflammation i kroppen. En tredjedel av de som söker sig till ett psykiatriker för depression har fått sina problem på grund av inflammation, hävdar han. Foto: Getty Images.

»Inflammation förekommer alltså inte enbart samtidigt som depression – det kanske till och med orsakar depression«

de utan att reflektera står för de ortodoxa åsikterna att hos någon som har både en fysisk och en mental åkomma är dessa inte sammankopplade. Descartes skulle ha sagt att hjärnan reagerar på ett fel i ”kroppens maskineri”.

Edward Bullmore anser att det här synsättet är föråldrat, vilket var en av orsakerna till att han skrev sin bok innan forskningen i egentlig mening var slutförd.

– Jag ville sprida en del av dessa tankar på ett generellt sätt och uppmana till nytt tänkande i ett större sammanhang. Hur vi ser på relationen mellan sinnet och kroppen, och hur vi ser på relationen mellan depression och inflammation.

BOKEN RIKTAR SIG i första hand inte till läkare, utan den är lättillgänglig även för icke-medicinskt kunniga. Forskning pågår som han hoppas på ska säkerställa teorierna. De har dock varit tvungna att pausa de kliniska studierna på grund av nedstängningen som det brittiska samhället i skrivande stund befinner sig.

Din teori har kallats banbrytande. Varför? Att det finns ett samband mellan depression och inflammation är väl inte nytt?

– Det är utan tvivel att det finns ett sambandet mellan inflammation och depression och att man har sett detta tidigare. Många av oss har egen erfarenhet eller känner någon som drabbats. Och vi läka-

re har många gånger sett patienter som är både deprimerade och har någon form av inflammatoriskt problem i kroppen, säger han och fortsätter:

– Så sambandet är inte nytt. Det som är uppseendeväckande är att det finns direkt kausalitet mellan inflammation och depression. Inflammation förekommer alltså inte enbart samtidigt som depression – det kanske till och med orsakar depression. Och det är banbrytande eftersom det skär över de grundläggande teorierna inom medicin som jag har berättat om tidigare, att man särskiljer kroppen och sinnet.

AV DEM SOM söker sig till en psykiatriker med depression så tyder allt på att depressionen för så många som en tredjedel är direkt orsakad av inflammation i kroppen.

– Det här ser vi när vi tar blodprov – då har ungefär en tredjedel av dem ökad mängd av inflammerade proteiner i blodet (så kallade CRP-prov eller ”snabbsänka”, reds anmärk).

Det finns dessutom en stor grupp patienter som inte skulle se sig själva som drabbade av psykisk sjukdom, men som lider av nedstämdhet. Det är personer som lider av exempelvis reumatism, artros, psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom eller någon annan form av inflammationstillstånd.

– Om man sätter ihop dessa två grupper – den grupp som har depression som sin primära diagnos och träffar en psykiatriker och har någon grad av inflammation i kroppen, och dem som träffar läkare

Fakta om boken

Författare: Edward Bullmore.

på grund av sina inflammatoriska sjukdomar och samtidigt lider av nedstämdhet – så blir det många individer.

Effekten av detta är, enligt Bullmore, att det finns en stor grupp människor med inflammatoriska sjukdomstillstånd, som dessutom har mentala hälsoproblem men har blivit totalt förbisedda och därför är underbehandlade.

Innebär det i förlängningen att depression kan botas med anti-inflammatoriska läkemedel?

– Jag skriver om det i min bok, att det här skulle kunna vara ett nytt sätt att behandla depression. Men jag tror inte på en strategi med en metod som ska fungera på alla. Jag tror att vi i framtiden snarare ska försöka att ta reda på vad som orsakar depressionen och om det är inflammation kan patienten dra nytta av ett anti-inflammatoriskt preparat. Jag anser att det bästa är mer individanpassade läkemedel.

DET SENASTE ÅRET har Edward Bullmore arbetat med att dra igång en studie om hjärnan och immunsystemet och den mentala hälsan på individer som har haft covid-19. Det är ganska vanligt att de som har varit sjuka lider av psykiska symptom efteråt. – En anledning varför folk efter corona kan ha fatigue, oro, ångest, hjärndimmighet etc är för att viruset ger ganska intensiv immunrespons. Jag tror att det är ett annat sätt att se på den här generella tanken: att infektion orsakar förändringar i hjärnan som påverkar det mentala tillståndet. Allt hänger ihop. ●

Yrke: Psykiatriker och chef för psykiatriska institutionen på Universitetet i Cambridge.

Bok: Den Inflammerade hjärnan – Ett nytt synsätt på depression och psykisk ohälsa.

Utgiven av: Natur & Kultur.

År: 2019.

Sagt om boken: Maria Borelius: ”Det här är revolution på riktigt.”

Personer med NPF har svårt att skilja på

Ny hemsida om känslor för personer med NPF

Känslogrejen.se är en sida som ska bidra till ökad självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom adhd och autism. Det finns också en del för dig som möter personer med NPF.

TEXT: JENNY FORS

– Vi har arbetat med sidan under flera år genom att ta fram animerade filmer och sammanställa tips från hundratals personer rörande känslor, exekutiva funktioner och kommunikation. När vi nu släpper sidan så tror vi att den har en större passform än vi kunnat ana i och med samhällsläget, och hoppas att den kan komma många till gagn, säger projekt-

tankar och känslor. Du kan tänka ”Ingen tycker om mig”, men det är bara en tanke, inte en sanning.

»När vi nu släpper sidan så tror vi att den har en större passform än vi kunnat ana i och med samhällsläget«

ledarna Johan Bysell och Nicole Wolpher.

Personer med NPF upplever känslor med en annan intensitet och i andra situationer än normen. Det visar både forskning, de upplevelser föreningen får ta del av och den enkätrapporten ”Det är svårt men inte omöjligt – en enkätundersökning om NPF och känslor” som projektet tagit fram.

Ansatsen har varit att skapa lättillgängliga material om att förstå, hantera och kommunicera känslor. Känslogrejen. se innehåller 24 animerade filmer, övningar och vardagstips. Sidan är framtagen för unga och vuxna med NPF men det finns också en del för dig som möter personer med NPF i din yrkesroll.

– Vi hoppas att sidan ska vara lite som en vän på vägen, såväl när livet är lättsamt eller mer svårt och tungt. Både för att lära sig saker om känslor, att få konkreta strategier att testa och helt enkelt för att lära känna sig själv bättre, säger projektledarna.

EN FILM HANDLAR om att skilja på tankar och känslor, att undkomma tankefällor. Känslor är våra reaktioner på händelser. Tankar är våra tolkning av dessa händelser. Om du till exempel tappar en läskflaska i golvet så den går sönder kan du känna först chock, sedan irritation och kanske tänka ”Jag är så klantig”. Du reagerar känslomässigt på dina tankar och kan känna dig ledsen, vilket i sin tur kanske gör att du tänker att hela livet är en enda röra. Allt detta bara efter händelsen med flaskan, Det kan vara lätt att missta tankar för känslor. Till exempel kan det kännas som du inte passar in och att du är missförstådd. Men det är dina tolkningar av situationen. Kanske att du känner dig arg,

orolig eller besviken.

Det finns några tankefällor som du ska se upp med. Till exempel allt eller ingettänkande där vardagens situationer delas in i ytterligheter; ”Ingen tycker om mig”. Det får dig att känna dig ledsen. Eller övergeneralisering, där man tolkar en händelse som ett tecken på att alla händelser i framtiden kommer gå likadant; ”Jag blir alltid övergiven”. Det får dig att känna dig uppgiven. Eller personalisering, att allt som händer är ditt eget fel; ”Det är mitt fel att jag är ensam”, vilket kanske får dig att känna dig bedrövad.

ALLA HAR VI en inre röst som hindrar oss från att göra bort oss och bli utstötta från gemenskapen. Försök att tänka att det din inre kritiker säger är tankar och inte sanningar; att du har en tanke om att du inte är bra nog. Det gör att tankarna tar mindre plats. Be om hjälp med att separera dina tankar och känslor om du behöver.

En annan film handlar om konsten att organisera. Många med NPF kämpar

Om Känslogrejen.se

Känslogrejen har tagits fram i Arvsfondsprojektet ”Stöd i vardagen” som drivs av föreningen Attention Stockholm. Projektet fortsätter i ytterligare ett år och kommer framöver att fokusera på spridning och implementering av materialet. Materialet har

Tydliga rutiner och checklistor hjälper till att prioritera i vardagen.

med att organisera och prioritera. Det beror ofta på ett överbelastat arbetsminne. Det gör att vardagssysslor blir utmattande då det kräver mycket tankeverksamhet för att behålla fokus på det som ska göras.

För att kunna prioritera behöver vi få överblick på vad som behöver göras först. Att säga högt för sig själv eller någon annan vad som ska göras kan vara ett sätt att kunna sortera bland sakerna och det kan också hjälpa med tydliga rutiner och att göra-listor. ●

tagits fram av Nicole Wolpher, Johan Bysell och Elina Johansson, i samverkan med Camilla Lindén, KVARK studio, Learnways, Otto Wellton genom Kingside Studio, Karolinska Institutet, Norra Stockholms Psykiatri, Mind, SHEDO samt Gothia Fortbildning.

förmedlar cirka 3 500 placeringsförfrågningar per år.

Viktigt att det går snabbt vid akuta placeringar

Du har väl inte missat den kostnadsfria tjänsten Placeringsservice? Här kan du som vårdköpare inom kommun, landsting och kriminalvård få svar direkt från behandlingshem och boenden som passar för din klient. Matchningen görs av SSIL – För vård och omsorg som sitter i Ljusdal, företaget bakom tidningen Omtanke.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH SSIL

SSIL – För vård och omsorg är ett företag med 20 anställda som fungerar som en länk mellan vårdköpare och vårdgivare. Här kan kommun, landsting och kriminalvård få kostnadsfri matchning för sina placeringsbehov på HVB, Familjehem, LSS, Äldreboende, utredning eller korttidsboende.

– Med 26 år i branschen har vi hunnit bygga upp ett heltäckande kontaktnät för

SSIL

alla. Merparten av alla behandlingshem och boenden är anslutna till vårt informationssystem, berättar Monica Engblom, verksamhetschef på SSIL.

Företaget ger ut tidningen Omtanke och arrangerar populära utbildningsdagar, men SSIL är kanske mest känd för tjänsten Placeringsservice. Det är därigenom som vårdköpare får kontakt med de vårdgivare som passar deras behov.

– Man skriver en placeringsförfrågan direkt på vår hemsida. Där skriver man in vem man är och en kort beskrivning på vad man söker, ålder, kön samt geografiskt önskemål. Redan efter 15-30 minuter kan svaren börja droppa in. Handläggaren får en svarslista som fylls på eftersom svaren kommer in. Sedan är det handläggaren som kontaktar de

verksamheter som verkar intressanta. Att det går snabbt att få svar, redan samma dag, är väldigt viktigt när det handlar om akuta placeringar. Genom att skicka in din förfrågan ser du på en gång vilka boenden som har plats, istället för att du ska behöva ringa runt och fråga på egen hand.

– PLACERINGSSERVICE ÄR ett jättebra arbetsverktyg för socialtjänsten. Det är väldigt enkelt. Man bara kryssar i vad man vill ha och får upp förslag på en lista. Annars skulle man behöva använda Google och muntliga tips, så det är väldigt bra att få den här hjälpen, säger Elisabeth Hallman. Hon har jobbat med placeringar inom socialtjänsten i 15 år, men är nu på andra sidan, då hon arbetar som verksamhetschef på Ebba HVB i Aneby.

– Det är ett bra verktyg för oss också. Ibland kan det vara lite för lite information, så jag föredrar när man inte skriver alltför kortfattat. Det är lättare för oss som måste göra en lämplighetsbedömning om vi får en ordentlig beskrivning, så vi inte måste säga nej när vi sedan får resten av informationen. Om du lämnar för lite information kanske du får 100 svar på varje förfrågan, istället för 30-35.

Men det är heller inte bra att skriva för långt och SSIL råder också att vara specifik när det gäller problematik och behov. Då är det större chans att få en bra träff. Man kan även lägga till saker som att personen vill ta med sitt husdjur.

– Sedan är det bra att rikta in sig på ett snävare geografiskt område i början och sedan utöka om det behövs, istället för att ange att man kan tänka sig hela Sverige. Om man söker HVB för en 15-årig pojke

»Redan efter 15-30 minuter kan svaren börja droppa in«

Monica Engblom

i hela landet får man väldigt många svar. Inom LSS är det mer ont om platser, särskilt i storstadsområdena, säger Monica Engblom.

Du kan stänga din förfrågan när du är nöjd och du förbinder dig inte till något. Svarslistan är tillgänglig i 21 dagar.

– Överst i svarslistan hamnar alla aktörer som det finns ramavtal med. Nästa del är de som passar in på ditt sökområde och längst ner finns de som svarat från kundsystemet och tror sig kunna hjälpa till.

SSIL LÄGGER IN alla förfrågningar som kommer in manuellt, för att säkerställa allt ska bli rätt och ingen sekretess finns i text.

– Vi får cirka 3 500 till 4 000 förfrågningar per år. Det kan vara barn, vuxna eller hela familjer. Det här är en snabb och effektiv tjänst som underlättar väldigt för våra vårdköpare. Ofta kanske de har en tanke på ett boende som skulle passa för en viss klient, men de gör ändå en förfrågan hos oss för att se om det finns någon plats ledig.

Kvalitetsindex som är en annan tjänst från SSIL där handläggare som har eller har haft en placering på verksamheten svarat på frågor kring placeringen. Det kan du som handläggare ta del av innan ditt beslut om att placera på verksamheten.

– En undersökning visar att 7 av 10 använder sig av Kvalitetsindex innan de placerar. Verksamheten använder sig av sin rapport för att se sina styrkor men framför allt sina svagheter, som en del i sitt utvecklingsarbete. En produkt som alla borde ha, avslutar Monica Engblom. ●

Om SSIL – För vård och omsorg

SSIL är mötesplatsen för vårdköpare och vårdgivare. Placeringsservice är ett unikt informationssystem som matchar vårdköpares placeringsbehov med lämpliga vårdgivare. Företaget etablerades 1995, har 20 anställda, finns i Ljusdal och förmedlar affärer för cirka 2-4 miljarder kronor per år. SSIL arrangerar också populära utbildningsdagar och ger ut tidningen Omtanke.

Monica Engblom, verksamhetschef på SSIL.

Alla leverantörer på ett ställe

Vårdvisaren är en ny, kostnadsfri tjänst från SSIL som ger dig som inköpare möjlighet att söka och hitta passande leverantörer. Tjänsten har en egen hemsida, vardvisaren.se. Nyligen lanserades även den nya tjänsten Inköpsindex.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES, JENNY FORS OCH SSIL

SSIL sjösätter nu tjänsten Vårdvisaren; mötesplatsen för leverantörer och inköpare inom vård och omsorg. Här har man samlat all information du behöver som arbetar inom socialtjänsten, landstinget, kriminalvården samt den privata omsorgsmarknaden.

SSIL sjösätter två nya tjänster under 2021. Bilden är ett montage. Foto: Getty Images och Jenny Fors.

Som inköpare kan du söka efter leverantörer inom olika branscher och geografiskt område, som ”tolk i Uppsala” eller ”psykolog i hela Sverige”. Tjänsten är kostnadsfri för användare och som leverantör finns det möjlighet att köpa en sida för företagsprofil och information och produkter och tjänster.

Om användaren gör en sökning där en leverantör passar in, kommer den att visas som ett förslag för användaren. På företagsprofilen kommer det att finnas till-

räckligt med information för att du som inköpare ska kunna jämföra och ta beslut om leverantör.

DU SOM LEVERANTÖR kan bli det självklara valet för din kund genom att presentera dig på Vårdvisaren som når cirka 17 000 inköpare inom vård och omsorg. Du kan också välja att synas med en produkt- eller företagspresentation på Vårdvisarens

»Vi såg ett behov från alla som gör inköp inom kommun, socialtjänst, HVB-hem, särskilda boenden och likande« Elin Hagman Hansson

nyhetsbrev som når 17 000 relevanta mottagare.

– Vi såg ett behov från alla som gör inköp inom kommun, socialtjänst, HVBhem, särskilda boenden och likande att ha alla leverantörer samlade på ett och samma ställe. Allt för att underlätta så mycket som möjligt. Vi kommer även bevaka alla upphandlingar som kommer att göras och sprida information om det till leverantörerna, säger Elin Hagman Hansson, försäljningschef på SSIL.

SSIL är Sveriges ledande mötesplats för vårdköpare och vårdgivare och har under sina 26 år i branschen byggt upp ett heltäckande kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård. I artikeln innan beskrivs bland annat SSILs tjänst Placeringsservice, som matchar vårdköpares behov av vårdplatser med vårdgivare.

NYLIGEN LANSERADE SSIL även tjänsten Inköpsindex. Där svarar vårdköpare på frågor om vilket behov man har av boendeplatser de tre närmaste åren samt hur det har sett ut tre år bakåt.

– Det här blir en kartläggning som vårdgivare kan köpa för att få värdefull information om kommunernas planer och behov. Det ger en indikation på vilken efterfrågan som finns och kan bli underlag för beslut om att expandera eller kanske byta inriktning, säger Monica Engblom, verksamhetschef på SSIL.

Just nu genomförs en rundringning till alla kommuner för att samla in de här uppgifterna.

– Det känns jättekul att få starta två nya tjänster. Vi ser en stor efterfrågan från branschens håll och hoppas att vi kan göra vardagliga beslutsprocesser ännu enklare för våra kunder genom dessa tjänster, avslutar hon. ●

Elin Hagman Hansson.

Stor samhällsspridning av brittiska varianten

Det råder stor skillnad mellan olika regioner när det gäller smittspridningen av corona-viruset. Totalt i landet ligger insidensen på antal smittade av 100 000 inom 14 dagar på 522 personer vecka 9. Gävleborg är värst drabbad i landet just nu med en insidens på 913. Halland ligger på 848, Norrbotten på 780. Skåne minskar fortfarande med en insidens på 412 personer.

Den brittiska varianten B.1.1.7 väntas ta över, då den uppges vara ungefär 50 procent mer smittsam än den ursprungliga. Ändå vill inte Folkhälsomyndigheten ändra några fler rekommendationer i dagsläget.

– Det bästa sättet att skydda sig mot smitta är att hålla avstånd till andra. Vi har ingen reseavrådan inom Sverige, utan det gäller att följa de rekommendationer som finns och om man reser så ska man göra det på ett smittsäkert sätt, säger Sara Byfors på Folkhälsomyndigheten.

Alla regioner har en ökning av den brittiska varianten. I Gävleborg hade cirka 60 procent av de smittade den brittiska varianten vecka 8, Uppsala 57 procent, Stockholm 53 procent, Västra Götaland 47 procent. Skåne ligger på 32 procent.

Den höga smittspridningen gör att IVA-vården väntar ett förvärrat läge. Tack vare vaccineringen fortsätter dock dödstalen att sjunka.

Sverige får underkänt

Lågutbildade kvinnors livslängd sjunker, inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är lika stora idag som för 25 år sedan och flickors utsatthet för sexuella trakasserier och övergrepp ökar. En granskning som presenteras av Sveriges Kvinnolobby på internationella kvinnodagen ger underkänt på 13 av 16 områden. – Vår rapport visar att vi är långt ifrån jämställda i Sverige och att det saknas reformer och politisk vilja för att bryta den ekonomiska ojämställdheten, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Inrättar ett register för HVB

IVO får i uppdrag av Regeringen att inrätta ett nytt sökbart omsorgsregister för HVB-hem. Det ska underlätta för kommunerna vid placering av ungdomar. SKR har efterfrågat ett register i ett års tid. Som det är nu finns ingen gemensam data över uppföljning och kvalitet.

Regeringen bjöd in till en pressträff den 10 mars för att presentera att de nu ger IVO i uppdrag att inrätta ett nytt sökbart omsorgsregister för HVB-hem.

– Registret ska underlätta för kommunerna att undvika att placera ungdomar på hem där de tidigare framkommit missförhållanden och för att få en bättre matchning, säger socialminister Lena Hallengren. Reformen gäller kommunens HVB-hem och stödboenden för barn och ungdomar behöver byta miljö och bostad, antingen frivilligt eller med tvång, LVU. Idag finns det 826 aktiva HVB-hem där det bor totalt 5 500 barn. Utöver det finns stödboenden och SiShem som staten ansvarar för.

– Kvaliteten i de här hemmen behöver bli bättre. Den som är ansvar för placeringarna behöver få bättre kunskap

om vilken vård som bedrivs på respektive hem, men också resultatet av tidigare placeringar.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2022. Det nya registret ska även här kunna underlätta vid kommunernas upphandlingar av hem inför placeringar.

– Det här bygger på det förslag som SKR lämnade in för ett år sedan. Vi har efterfrågat ett register för HVB-hem. Det är svårt att upptäcka var bristerna finns. Idag finns ingen data hur det går för barnen och vilken kvalitet det är på hemmen, säger Arion Chryssafis på SKR.

Socialminister

Lena Hallengren kallade till pressträff om HVB. Foto: Regeringen

Han hoppas att registret ska leda till att kvaliteten höjs.

– Det är alltid viktigt att lyfta kvaliteten, det skapar konkurrens och det kan leda till att oseriösa aktörer försvinner.

Lena Hallengren ville dock förtydliga att registret inte bara ska upptäcka missförhållanden.

– Det får inte vara så att vi har dåliga boenden och att dessa upptäcks vid en uppföljning. Vi har IVO till att göra tillsyn. Men har man fått en anmärkning så ska kommunerna kunna se det och även se vilka åtgärder man har vidtagit för att rätta till det.

Anmälningarna om hot och

våld på SiS-hem ökar

Sveriges Radio har granskat de statliga ungdomshemmen och kan konstatera att det gjordes nästan 2 600 anmälningar om hot och våld på landets SiS-hem under förra året. Det är en fördubbling jämfört med för fem år sedan.

De statliga ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, SiS, driver har granskats i omgångar. Nu senast har Sveriges Radio granskat samtliga in-

cidentrapporter som rör hot eller våld på SiS-hemmen de senaste fem åren och kan nu rapportera att det gjordes cirka 2 600 anmälningar om hot eller våld på hemmen. Det är i snitt sju om dagen och en fördubbling jämfört med 2015.

Sveriges Radio har pratat med Malin Östling, verksamhetsdirektör vid SiS ungdomsvård söder, som förklarar att hemmen anmäler incidenter i större utsträckning idag och

att våldet i samhället i övrigt har blivit grövre i vissa grupper.

Den största delen av anmälningarna, som alltså har gjorts av SiS-hemmen själva, handlar om våld mot personalen, men ökningen syns även när intagna hotar eller går till angrepp mot varandra. En förklaring till det kan vara att det har blivit svårare att separera personer med olika problematik på olika avdelningar.

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

VAR MED OCH

VAR MED OCH

VAR MED OCH RÄDDA LIV

RÄDDA LIV

RÄDDA LIV

Ge en gåva på redcross.se

Ge en gåva på redcross.se

Ge en gåva på redcross.se

Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd. www.familjehemsbanken.se

Dammsdal

Skola och boende f ör ungdomar inom autismspektrumtillstånd

Vi tar emot ungdomar från hela landet. De kommer till oss för att man trots omfattande insatser i hemkommunen inte f ått skolgång och vardag att fungera. Vi anpassar studier, fritid och vardag vilket ökar möjligheterna att lyckas såväl med studier som social utveckling. Vi erbjuder f yra skolformer. Dammsdal arbetar med tydliggörande pedagogik.

Dammsdal | 643 92 Vingåker | Tel: 015 1-52 43 00 | ww w.regionsormland.se/dammsdal

Utbrändhet är vanligt hos personer med NPF.

NPF kan få stora konsekvenser

Kunskap gör skillnad. Om du förstår att en person med adhd, autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har en begränsning och inte medvetet ställer till det, så kan du bemöta personen bättre. Den 2 februari höll Skyddsvärnet ett webinarium om NPF och bemötande.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH ATTENTION

Under webinariet ”NPF – Bemötande” berättade Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention om NPF. Intresseorganisationen samlar personer med en neuropsykiatrisk diagnos, anhöriga, yrkesverksamma och andra intresserade. – Vi måste nå ut bredare med information om NPF, eftersom det är en sådan vanlig funktionsnedsättning. Cirka

fem procent av Sveriges befolkning har adhd, en procent har autism, en procent har tourettes och cirka en procent har grav språkstörning. Det är en halv miljon människor, så alla känner vi några med NPF.

Det är något fler som har diagnoserna i yngre åldersgrupper. Det som är gemensamt för NPF är att det brukar visa sig tidigt och det är viktigt med tidiga insatser.

– Liten hjälp kan göra stor skillnad. Det är vanligt att personer med NPF drabbas av sömnproblem, utåtagerande beteende,

Anki

depression, ångest, ätstörning och självskadebeteende. Just självskadebeteende och även självmordstankar kan komma tidigt hos den här gruppen, säger Anki Sandberg.

Ärftligheten är stor, så det finns en stor risk att flera i samma familj har NPF.

– Vi vet att socioekonomisk bakgrund har betydelse. Har man gått ut skolan med bristfälliga betyg är det svårare att fortsätta studera och få ett välbetalt jobb. I familjer med god ekonomi finns också större resurser; man är ofta två föräldrar som kan hjälpas åt, man har ofta bil, trädgård, hund och liknande som skapar bra stöd.

BARA 40 PROCENT av männen och 36 procent av kvinnorna hade ett arbete år 2019 enligt Socialstyrelsens rapport ”Konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD”.

– Det är bedrövligt! De här människorna får ofta kämpa i motvind genom hela livet. De kan inte välja att bete sig annorlunda. Det är omgivningen som måste förstå och acceptera att de inte fungerar riktigt som andra. Att inte komma försent, glömma bort saker eller att prioritera vissa arbetsuppgifter är något som de behöver stöd och hjälp med.

Anki Sandberg drar paralleller till bondesamhället och industrisamhället där omgivningens krav såg helt annorlunda ut. Nu ska man fungera i team och samtidigt kunna arbeta strukturerat och själv-

»Självskadebeteende och även självmordstankar kan komma tidigt hos den här gruppen« Anki Sandberg

ständigt. Då syns det tydligare när någon sticker ut från normen.

– Autism kallas ibland för nördsyndromet. En del som har diagnosen har lätt att grotta ned sig i ett specialintresse och passar bra inom it, forskning, kriminalteknik och liknande yrken. Det gäller som chef att kunna ta tillvara allas kunskaper.

JUST ATT FÅ ut information om NPF är ett sätt att visa hur olika vi kan vara som människor. De som har touretts får till exempel tics. Det är reflexmässiga rörelser som blinkningar, ryckningar och grimaser.

– När personen blir trött brukar det bli värre. Det är bra för omgivningen att veta, för det kan vara bra att ta extra pauser på eftermiddagen. De brukar också kunna lära sig att förflytta sina tics. Vår receptionist har touretts och hon kan få tics i benen så att det inte ska synas.

Är man impulsiv och lätt blir uttråkad kan det förstås bli svårigheter på arbetsmarknaden. Det är också vanligt att bli utbränd när man lätt arbetar för mycket med det som är kul och har svårt att prioritera.

– Det är viktigt att få en diagnos. Det hjälper till att förstå mer om orsaken till sina svårigheter och hur de påverkar en. Det leder också till att problemen tas på allvar och öppna dörrar för rätt hjälp, stöd och behandling, avslutar Anki Sandberg. ●

Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention talade på Skyddsvärnets webinarium.

Ny bok om utmattningssyndrom

Professor Hedvig Söderlund är aktuell med boken Den utbrända hjärnforskaren –Personliga erfarenheter, fakta och vägen till läkning. Här får vi veta mer om vad utmattningssyndrom är, vilka som drabbas, vad som händer i hjärnan och inte minst hennes egen historia av utmattning.

När Hedvig Söderlund blev befordrad till professor i psykologi var hon sjukskriven på grund av utmattningssyndrom. Hon hade, på både nationell och internationell nivå, framgångsrikt forskat på hur minnet är organiserat i hjärnan. Just minnet påverkas i hög grad vid utmattning, och nu undrade hon hur det såg ut i hennes egen hjärna.

I Den utbrända hjärnforskaren tar Hedvig Söderlund oss med på en undersökande resa om utmattningssyndrom. Hon går igenom aktuell forskning och statistik och delar med sig av personliga erfarenheter samtidigt som hon synliggör dolda strukturer som håller oss fångna i förlegade beteendemönster.

– I boken går jag igenom vad som händer med en människa vid utmattning och hur hjärnan påverkas. Jag har saknat en bok som vidgar perspektivet och undersöker hur utmattningssyndrom kan förstås ur ett samhällsperspektiv, och vilka förändringar som behöver äga rum. Vi måste få ett stopp på den lavinartade ökningen av personer som drabbas av denna folksjukdom, säger Hedvig Söderlund.

Utdrag från boken:

”Första gången när jag uppsökte vården på grund av stress och läkaren bad mig berätta lite om min tillvaro, började jag storgråta. Då yttrade han helt kategoriskt att jag borde fundera på att byta jobb. Jag minns fortfarande ögonblicket i minsta

detalj, för det var något av det dummaste jag hade hört! Jag älskar forskning och jag älskar hjärnan. Jag har dessutom ägnat tjugosex år åt att studera och arbeta för att komma dit där jag är idag. Skulle jag lägga allt det på hyllan? Aldrig!”

”UNDER BEHANDLINGEN PÅ Stressmottagningen var vi åtta kvinnor i min grupp, inga män, och när jag läst om utmattningssyndrom i media, har jag slagits av att det verkar vara så många fler kvinnor än män som drabbas. Stämmer det här? Och i så fall, varför är det så?”

”En genomgående tanke med den här boken är att det behövs strukturella förändringar i vårt samhälle för att komma

KÄLLA OCH FOTO: BONNIER FAKTA

åt den lavinartade ökningen av sjukskrivningar för utmattningssyndrom. Det är inte ett individuellt problem, det är ett samhällsproblem. På Regeringskansliets hemsida nämns sex områden där regeringen år 2020 satsat pengar för att göra Sverige mer jämställt: makt och inflytande, ekonomi, utbildning, det obetalda hem- och omsorgsarbetet, hälsa och mäns våld mot kvinnor. Att satsa pengar på dessa områden är naturligtvis bra, men i slutändan är det handlingar som har betydelse... jag vet inte hur många jämställdhetsplaner jag sett som bara varit spel för gallerierna – och givit folk något att ställa kaffekoppen på under möten. Min stora förhoppning är att arbetsplat-

»Vi måste få ett stopp på den lavinartade ökningen av personer som drabbas av denna folksjukdom«

Hedvig Söderlund

ser framöver faktiskt tar jämställdhet på allvar... Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.”

HEDVIG SÖDERLUND ÄR professor i psykologi och har varit verksam vid Uppsala universitet där hon drev Uppsala Memory Lab fram till hösten 2019. Hon har ägnat närmare tjugo år åt att forska om människans minne och hur det är organiserat i hjärnan. Hon har undersökt hur minnet påverkas av bland annat åldrande, alkohol och depression och har även studerat könsskillnader. Hon har särskilt intresserat sig för den hjärnregion som är central för personligt upplevda händelser – en sjöhästliknande struktur som på grund av sitt utseende kallas hippocampus. Boken ges ut av Bonnier Fakta. ●

Hedvig Söderlund delar med sig av personliga erfarenheter av utmattningssyndrom i nya boken.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Återhämtningsguiden

Må bra trots stress och press

Stresshantering har tidigare mest handlat om att minska faktorer som leder till stress. Men många forskare är idag överens om att det inte är stressen i sig som orsakar ohälsa – utan bristen på återhämtning. Psykologen och forskaren Niclas Almén ger in sin bok många infallsvinklar på återhämtning. Han beskriver också ett program som stegvis och strukturerat vägleder dig i att förbättra din återhämtning i vardagen.

Författare: Niclas Almén Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Vinn!

Den här boken kan du vinna!

Sid 66

Galenskap en bok om vetenskap

Vi måste prata om epistemisk tillit

Mentalisering och pålitliga relationer

Mår en alltför stor del av våra unga psykiskt dåligt på grund av evolutionär obalans – att vi är i otakt med evolutionen? Och hur kan vi som kommer i kontakt med dessa barn och ungdomar, som kämpar med svårigheter, arbeta för att få till ett fungerande samarbete?

En avgörande del för att kunna hjälpa och lära är att skapa förtroende mellan den som kämpar och den som har som uppdrag att hjälpa. Det är här epistemisk tillit kommer in. Begreppet är en utvidgning av anknytningsoch mentaliseringsteorin och innebär en persons villighet att ta emot ny kunskap från en annan person.

Författare: Maria Wiwe Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Psykiatrin ger bättre och säkrare vård idag än för 100 år sedan och vi kommer att få se nya förslag på hur psykiska sjukdomar lindras, botas och förebyggs. Men finns psykiska diagnoser över huvud taget och hur kan vi veta om akupunktur fungerar bättre eller sämre än psykoterapi?

En svårighet är att det inte finns någon annan grund för diagnos än de symtom patienten själv berättar om; inget blodprov att ta, ingen röntgenbild att granska. Samtidigt är just diagnoser helt centrala för att avgöra om behandlingen fungerar.

Författare: Mikael Landén

Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Den

inflammerade hjärnan

Ett nytt synsätt på depression och psykisk ohälsa

Depression hör snart till de vanligaste sjukdomarna i världen. Trots det har behandlingen inte förändrats nämnvärt de senaste decennierna. Men det finns hopp. I den här omvälvande boken avslöjar den framstående forskaren Edward Bullmore den banbrytande vetenskapen om sambandet mellan depression och inflammation i kroppen. Det här innebär helt nya möjligheter att bekämpa psykisk ohälsa.

Författare: Edward Bullmore Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Chilla

Ingen fattar

Denna bok innehåller starka känslor av förtvivlan, maktlöshet och sorg. Den handlar om unga som har sondmatats, varit tvångsinlagda i rum som är mindre än fängelseceller, vrålat av ångest och kämpat i flera år mot en sjukdom som slår oerhört hårt. Men det är framför allt en bok där föräldrar och syskon ärligt och utlämnande berättar vad som händer när en i familjen drabbas av en livshotande ätstörning.

Författare: Marika Rasmussin och Jenny Lilia Förlag: Idus, www.idusforlag.se

Din guide till framtidens ledarskap

I Chilla – Din guide till framtidens ledarskap presenterar personalvetaren, ledarskapscoachen, affärsutvecklaren och tidigare HR-direktören Anna Sanderoth Vilkas ett fräscht perspektiv på hur du som ledare skapar framgång och en välmående organisation. I bokens fyra delar går Anna på ett pedagogiskt och personligt sätt igenom de delar av pusslet som framtidens ledare behöver känna till och bemästra: den hållbara människan, framtidens företag, modernt ledarskap och aktivt medarbetarskap.

Författare: Anna Sanderoth Vilkas Lassbo Förlag, www.lassboforlag.se

När själen drunknar

Psykolog Helen Wedham har skrivit en bok som vänder sig till den som är utmattad. Därför är den bara 45 sidor lång och finns även som ljudbok på Storytel och som talbok och i punktskrift på Legimus. Den fattar tag i de delar av människans existens som vårt samhälle har så lätt att missa – att fröet behöver lämnas i stillhet och mörker för att gro. Skapandet måste få finna sin väg hos varje människa och som inspiration för detta finns Helen Wedhams egna dikter med i boken. Den som inte orkar annat kan starta i lyriken.

Författare: Helen Wedham Förlag: Visto, www.vistoforlag.se

Olyckliga i paradiset

Varför mår vi dåligt när allt är så bra?

Psykiatern och forskaren Christian Rück utforskar en av våra allra viktigaste frågor: den psykiska ohälsan i Sverige. Beror ökningen av diagnoser på den svenska ensamheten, skärmarna, på att allt går fortare eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Har stressen verkligen ökat och hur uppstod egentligen – den för Sverige unika – diagnosen utmattningssyndrom?

Olyckliga i paradiset ifrågasätter vedertagna sanningar och inbjuder till både reflektion och debatt. Boken kommer tyvärr inte att göra dig lyckligare – däremot smartare.

Författare: Christian Rück

Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

För en god och jämlik hälsa

Vi genomlever en historisk tid, i en pandemi som drabbat hela världen hårt. Under året som gått har vi blivit allt mer medvetna om vår skörhet som människor och som samhälle. Viruset har drabbat många, med svåra sjukdomar och tragiska dödsfall. Samtidigt har de restriktioner som samhället tvingats införa påverkat våra vardagsliv, vår hälsa och vårt välbefinnande. I spåren av pandemin ser vi också desinformation och en misstro mot myndigheter och medier.

Men jag tror att krisen kan vara omstöpande istället för omstörtande. Historien är fylld av exempel på samhällsomvälvande utmaningar som resulterat i förändrade tankesätt, arbetssätt och strukturer. På 1800-talet tog de grundläggande sanitära förhållandena sjumilakliv efter upptäckten att koleraepidemin spreds via smittat vatten. Under vår tids coronapandemi har det blivit tydligt att folkhälsan behöver stärkas för att rusta samhället inför framtida kriser. SKR har publicerat en skrift med lärdomar ur pandemin som synliggör vikten av en god och jämlik hälsa.

FRÅN HAPARANDA I öst till Strömstad i väst har pandemin medfört viktiga erfarenheter, nya former för samverkan och innovativa arbetssätt. I Borås har kommunen exempelvis riktat särskilt stöd till äldre, bland annat genom att starta upp en stödlinje för att motverka isolering och ensamhet. För att främja friluftslivet när inomhusverksamheter håller stängt har Region Västernorrland samarbetat med länsstyrelsen och tagit fram digitala kartor över länets promenadstigar. Halmstad kommun har gjort enkäter i skolan för att lyssna på barnen och reda ut hur de kan arbeta hälsofrämjande och förebygga negativa konsekvenser under pandemin. Nu gäller det att vi tar vara på de bästa delarna ur omställningen och knyter dem till ordinarie styrning och ledning.

Ett samhälle där invånarna mår bra, har framtidshopp, en meningsfull fritid och ett tryggt arbete är starkare och mindre sårbart för kriser. Det skapar också större delaktighet, bidrar till social sammanhållning och ger förutsättningar för ett tryggt samhälle utan spänningar mellan olika grupper. God hälsa är en förutsättning för att klara skolan, arbeta, leva självständigt och bidra till samhällets utveckling. Människor med god fysisk och psykisk hälsa är dessutom mindre sårbara för omställningar i arbetslivet. Det ger färre sjukskrivningar och mindre kostnader för vikarier, vård och rehabilitering. I förlängningen ger det dessutom större skatteintäkter, som i sin tur kan investeras i välfärdsinsatser som ytterligare stärker folkhälsan.

I EN TID då fler lever längre ställs det stora krav på arbetskraften att svara mot den ökande efterfrågan på välfärdstjänster för en allt äldre befolkning. Både välfärdens bemanning och finansiering är beroende av att vi lyckas ge medborgarna förutsättningar att må bra och behålla en god hälsa högt upp i åldrarna. Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kommer att göra oss bättre rustade för att klara såväl framtidens välfärd som kommande kriser. Det bidrar också till Agenda 2030 för hållbar utveckling eftersom folkhälsan har betydelse för att nå de flesta av de globala målen.

En sak är alldeles säker: Vi kommer att ta lärdom ur denna prövande tid. Den 15 mars sände SKR ett webbinarium om några av de erfarenheter som vi behöver ta med oss ur krisen och in i den vardag som kommer efter pandemin. Vi behöver slå våra kloka huvuden samman och lära av varandra.

En frisk och välmående befolkning är grunden för ett socialt hållbart samhälle som tål påfrestningar. Jämlik hälsa är en av välfärdens stora framtidsfrågor.

Staffan Isling

»Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kommer att göra oss bättre rustade«

FOTO:

VD, SKR.

Utbrett samarbete mellan organiserade brottslingar

Forskning visar att det finns cirka 15 000 verksamma inom miljöer som beskrivs som organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism i Sverige.

– Det borde inte förvåna eftersom det finns en mängd andra resultat som både borde alarmera och oroa, säger Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Amir Rostami poängterar att det är viktigt att vi tar till oss omfattningen, då den i slutändan utgör ett hot mot demokratin. När individer organiserar sig antingen för att bryta mot lagen av ekonomiska, eller ideologiska intressen, och använder våld som medel för att uppnå egna mål så blir resultatet i slutändan att de konkurrerar med statens roll.

Amir Rostami är docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle och håller en serie seminarier om våld utifrån sin forskning.

– Det som blir intressant är att vi kan visa, inte längre bara spekulera, en exakt siffra på hur många som finns i registren, och de brottsliga, sociala och demografiska egenskaperna, säger han.

Den uppmärksammade studien som publicerades 2018 visar att det handlar om cirka 15 000 individer. Drygt 12 000 inom organiserad brottslighet, ungefär 1700 extremister – höger, vänster eller islamister, och 700 aktiva inom fotbollsfirmor.

AMIR SÄGER ATT mycket av våra förutfattade meningar och fördomar, är just fördomar. Att till exempel enskilda hotaktörer ska vara ensamma, vi ser att alla inte är ensamma i sin brottslighet.

– Man kan säga att individer inom dessa miljöer är lika sociala eller samarbetsvilliga som individer i övriga samhället.

Därför vill han att vi i större utsträckning kan se detta som en del av samma problem och samma utmaning.

– I våra nätverksanalyser kan vi se att det finns ett samarbete mellan individer inom olika miljöer och vi ser även att de så kallade ensamagerande individerna

också har vissa kopplingar till gängen. Det verkar också finnas vissa individer som är väldigt samarbetsinriktade, ett slags kriminella kameleonter.

– De är antingen mot den nuvarande ordningen eller försöker utnyttja den nuvarande ordningen och de ser samhällets representanter som motståndare, eller till och med som förrädare.

HAN SÄGER ATT han försöker väva in detta i form av organiserad antagonism, därför att förutom att det finns likheter mellan organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism så finns det också en överlappning mellan dem.

– Vi behöver fråga oss varför bara 20 procent av gängmorden klaras upp, förklarar Amir Rostami, trots att polisen fått tekniska möjligheter och en helt annan lagstiftning på plats de senaste åren.

– Jag tror att vi behöver ställa krav på våra myndigheters effektivitet, det är inte nödvändigtvis nya verktyg som vi behöver, utan hur vi använder de verktyg vi har.

Den största bristen ser han i att arbe­

tet är ostrukturerat, att det inte finns en tydlig strategi och istället blir brandkårsutryckningar utifrån medias dagordning. – Ofta gäller det de kortsiktiga insatserna. I det långsiktiga arbetet måste vi också bli mycket träffsäkrare i våra satsningar och rikta in våra medel till dem som är i riskzonen tidigare.

För att längre straff över huvud taget ska ha någon betydelse så måste ju folk åka fast, menar Rostami.

– Åtta av tio gängmördare åker inte fast och sedan finns en massa anstiftare som aldrig åker fast och uppklaringsnivån är nästintill obefintlig för dem som spränger. Då spelar det ingen roll om du har hårda straff. Åker man inte fast så spelar det ingen roll.

– Brottsutveckling och trygghetsfrågor går i många avseenden åt rätt håll, men med de här individerna så finns en stor skillnad. De skrämmer hela stadsdelar och påverkar ett helt samhälle och de har ett helt annat våldskapital nu, säger Amir Rostami.

TEXT: DOUGLAS ÖHRBOM

Amir Rostami tycker att vi behöver fråga oss varför bara 20 procent av gängmorden klaras upp. Foto: Getty Images

Amir Rostami.

Samtliga lagförslag syftar till att säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet för placerade barn. Foto: Getty Images.

Utredningen Lex Lilla hjärtat innehåller flera lagförslag

Det som hände ”Lilla hjärtat” ska inte få hända igen. Bland annat blir socialnämnden skyldig att följa upp alla barn upp till sex månader efter att tvångsvården har upphört. Idag har socialnämnden en sådan möjlighet endast i vissa situationer och som längst i två månader.

Utredningen om Lex Lilla hjärtat tillsattes i april för att stärka principen om barnets bästa när tvångsvård av barn upphör.

– Vi behöver en bättre och tydligare lagstiftning för att se till att det som hände Lilla hjärtat inte händer igen. Nu ska utredningens förslag skickas på remiss och sedan ska vi ta fram de skärpningar som behövs, säger socialminister Lena Hallengren.

Här är lagförslagen:

• Tvångsvård av barn får inte upphöra förrän de omständigheter som föranledde vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.

• Socialnämnden ska vara skyldig att överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud vid överväganden om vård ska upphöra.

»Vi behöver en bättre och tydligare lagstiftning för att se till att det som hände Lilla hjärtat inte händer igen« Lena Hallengren

• Socialnämndens skyldighet att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs till när barnet har varit placerat i samma familjehem i två år istället för som idag tre år.

• Det införs en skyldighet för socialnämnden att följa upp alla barn upp till sex månader efter att tvångsvården har upphört. Idag har socialnämnden en sådan möjlighet endast i vissa situationer och som längst i två månader.

• Socialnämnden får möjlighet att i vissa situationer besluta att en vårdnadshavare eller en förälder ska lämna drogtest inför umgänge och inför prövning av om

Socialminister Lena Hallengren. Foto: Regeringen.

tvångsvården ska upphöra.

Ambitionen är att ny lagstiftning som stärker barnets bästa kommer på plats så snart som möjligt. Remisstiden är tre månader. Målsättningen är att lämna en proposition till riksdagen under hösten 2021.

TEXT: JENNY FORS

Mer än 25 års erfarenhet från polisiärt och socialt arbete.

Vivo Omsorg Sverige AB 0722-812532 info@vivoomsorg.se www.vivoomsorg.se

Vi erbjuder SKYDDAT BOENDE med självhushåll

FÖR PLACERING ELLER FRÅGOR ring 0722-812532 - bemannad dygnet runt! Vi tar emot akuta förfrågningar.

SKYDDAT BOENDE SAMTALSSTÖD UTBILDNING

AKH erbjuder stöd och skyddat boende för vuxna och barn som utsatts för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och/eller sexuellt våld.

Tel: 08-644 09 25

www.allakvinnorshus.org

Skyddat boende för kvinnor och kvinnor med barn upp till 18 år.

Uppnår högsta skydds och säkerhetsklass

Möjlighet att ta emot större familjer

Vi är bemannade året runt, dygnet runt med personal Barnverksamhet

Möjlighet till sysselsättning för kvinnorna

Husdjur är välkomna

Hämtning

Handikappanpassat

VARMT VÄLKOMMEN DU SOM BEHÖVER EN PLATS ATT KÄNNA SIG TRYGG OCH SEDD PÅ

Här på Mikaelgården har vi integrerad skola, så här kan du även bo och leva ett skönt liv med djur och natur. Och snälla människor som bryr sig. Vi vill ge dig en möjlighet till en bra skolgång och att gå ut grundskolan.

Vare sig du blir placerad utifrån LSS eller HVB har det visat sig att vår Waldorf-pedagogik hjälpt många barn och ungdomar sedan starten 1935.

Vi är inte vinstdrivande utan allt överskott går tillbaka till verksamheten som ständigt utvecklas och lever med sin tid. Varmt välkommen!

www.mikaelgarden.se I info@mikaelgarden.se 08-551 500 68

Aurora Behandling

Skyddat Boende

Till oss kommer unga kvinnor 18–25 år som varit i en utsatt situation och är i behov skydd.

Kontakt: Pelle Karlsson I pelle@aurorabehandling.se 08-122 062 01 I www.aurorabehandling.se

SANDHEM GRUPPEN AB erbjuder skyddade boenden i Jönköping med omnejd för kvinnor med barn, män och även kompletta familjer som är i behov av skydd.

Kontakt info@sandhem.nu 0733-763748 www.sandhem.nu

Du kan bli det trygga hemmet

Vi förmedlar familjehem till barn och unga mellan 0-20 år.

Är du intresserad av att fungera som Familjehem inom MinViljas engagerade team? Kontakta oss. Kjersti@minvilja.se I 073- 541 75 92 www.minvilja.se

Somaya kvinno- och tjejjour är en förening som stöttar kvinnor, män och HBTQI-personer med utländsk bakgrund som är utsatta för våld i nära relation och/ eller lever i en hederskontext. Vi är flerspråkiga.

SKYDDAT BOENDE AKTIVITETSCENTER STÖDLINJE CHATT

För förfrågan och placering i skyddat boende 08-760 96 11, kvinnojouren@somaya.se www.somaya.se

Bristande förutsättningar för ledarskap inom vård och omsorg

Personalgrupperna är mycket stora inom vård och omsorg. Fyra av tio chefer har fler än 30 direktrapporterande medarbetare, jämfört med max tio för 45 procent av cheferna inom privat sektor. Dessutom får chefer inom vård och omsorg agera vaktmästare, tekniker och liknande. Det är tre gånger så vanligt att de utför arbetsuppgifter som inte ska höra till chefsuppdraget.

En undersökning av branschföreningen Ledarna inom Vård och Omsorg, LiVO visar att chefer i vård och omsorg har väsentligt sämre förutsättningar att utöva ett gott ledarskap jämfört med andra chefer.

Drygt sex av tio chefer i vård och omsorg har fler än 20 direktrapporterande medarbetare och fyra av tio har fler än 30. I privat sektor har 45 procent av cheferna max tio medarbetare.

– Pandemin har obarmhärtigt riktat strålkastarljuset på bristerna i arbetsmiljön i vård och omsorg. Men egentligen har de funnits hela tiden och bara blivit ytterligare förstärkta och mer uppenbara under krisen. Arbetsmiljöbristerna försvinner inte för att smittan dämpas. Jag är orolig för vem som kommer att vilja och orka vara chef i vården och omsorgen när corona är över, säger Jenny Wibacke.

»Pandemin har obarmhärtigt riktat strålkastarljuset på bristerna i arbetsmiljön i vård och omsorg« Jenny Wibacke

– Det är tragikomiskt att ta del av 3 000 vård- och omsorgschefers svar och konstatera att de i praktiken dubbelarbetar som vaktmästare, rörmokare, tekniker och administratörer samtidigt som den verksamhet de ansvarar för har i uppdrag att vårda och rädda liv, säger Jenny Wibacke, ordförande i LiVO.

LiVOs undersökning visar tydligt att kraven och den komplexitet som ett chefsuppdrag i vård och omsorg innebär inte står i rimlig balans till de resurser cheferna har till förfogande:

DRYGT 60 PROCENT av cheferna i vård och omsorg utför ofta arbetsuppgifter som är orimliga och inte skulle behöva göras om verksamheten var organiserad på ett effektivare sätt. Det är tre gånger så ofta som jämfört med andra chefer.   Personalgrupperna är mycket stora.

Bland chefernas exempel på tveksamma arbetsuppgifter är det fem områden som dominerar:

• Administration.

• Rapportering/statistik.

• Beställningar.

• IT-relaterade arbetsuppgifter.

• HR-relaterade arbetsuppgifter.

Cheferna ger i undersökningen egna exempel på denna typ av arbetsuppgifter: ”Hantera IT- och mobiltelefonbeställningar för 2 000 underställda.”

”Ta hand om arbetstelefoner, hantera matlådor och tvätt av arbetskläder, ansvar för bil, ringa till olika hälsomyndigheter för kundens räkning.”

”Fastighetsfrågor, flytta ut och in möbler, felanmälningar, sopor.”

Mest positivt är att nio av tio chefer upplever en hög grad av meningsfullhet i sitt arbete. 91 procent svarar att de i hög

eller ganska hög utsträckning tycker jobbet känns meningsfullt. Det kan jämföras med 87 procent för chefer i alla branscher enligt Ledarnas rapport Att vara chef. KÄLLA: LIVO

Jenny Wibacke, ordförande i LiVO. Foto: Juliana Wiklund.

Vi har jour dygnet runt och en placering sker snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.

010 188 00 08

070 557 25 46

010- 188 00 10 info@amhigo.se amhigo.se - Utredningshem - HVB unga 13-18 år - Familjehemsvård - Stödboende - Skyddat boende

010 188 00 01

070 557 25 08 maria.vonschantz@amhigo.se

Trygghet & Kompetens det Personliga alternativet

Monica Helin VD, Grundare

Maria von Schantz, Föreståndare

Så kan du som chef agera vid beroendeproblem

Coronapandemin får många negativa konsekvenser i samhället. En av dessa är ett ökat intag av alkohol på grund av oro, ovisshet och isolering. Det kan leda till att personer går från ett skadligt bruk till ett regelrätt beroende. Många har redan problem med alkohol och droger. Som arbetsgivare har du en skyldighet att utreda den bakomliggande orsaken när du märker av signaler på ohälsa hos en anställd.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH LJUNG & SJÖBERG

Alkoholberoende är en folksjukdom. Ungefär 20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har någon form av problem med alkohol eller droger. Men på grund av skam, skuld och förnekelse så är det svårt att upptäcka och hjälpa den drabbade.

– Vi ser att problemen har accelerera i kölvattnet av coronakrisen, vilket framförallt kommer visa sig när fler börjar komma tillbaka till arbetsplatsen, säger Sarah

Under coronakrisen har många jobbat hemma, vilket har lett till att fasta rutiner har brutits. Det kan vara utmanande för den som har ett beroende.

Linderoth, vd för vård och utbildningsföretaget Ljung & Sjöberg.

Hon menar att oro, ovisshet och dåligt mående på grund av pandemin har gjort att de som redan har ett skadligt bruk av alkohol dricker mer och kan fastna i ett beroende.

– Och man bör dessutom väga in faktorn att många jobbar hemma och inte längre har de rutiner man är van vid, att man ska komma upp i tid på morgonen och vara på sin arbetsplats mellan 8 och 17. Helt plötsligt finns det inget som hindrar en från att dricka.

också lidande och sjukvården belastas. Enligt Sarah Linderoth har merparten av de medarbetare som Ljung & Sjöberg rehabiliterar varit i olika verkningslösa insatser. Vanligen handlar det om psykologsamtal, ofta så många som tio samtal utan att man adresserat kärnproblemet, nämligen beroende. En annan vanlig verkningslös insats är när man satt in en provtagningsserie helt utan rehabiliterande insats. Resultatet är medarbetare som gått i åratal i olika kostsamma och missriktade insatser utan att det gett något resultat, vare sig för arbetsgivaren eller den enskil-

»Det är en del av sjukdomen att förneka, dölja, ljuga och lägga ut rökridåer«

Sarah Linderoth

Som arbetsgivare kanske man upplever att personen är svår att få tag på, inte svarar i telefon och ringer tillbaka först efter flera timmar.

– Man kan få en magkänsla över att något inte riktigt stämmer. Personen arbetar på udda tider och får jobba extra hårt för att komma ikapp. Men det brukar inte hålla i längden. Ökad frånvaro är också ett varningstecken, säger Sarah Linderoth.

Hon har jobbat i 12 år med att hjälpa arbetsgivare att lösa alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen.

– Ljung & Sjöberg har kontakt med 600-700 chefer varje år och nu har vi genomfört en studie av pandemins effekter genom att samla ihop informationen från våra kontakter sedan pandemin började. Vi kan se i nästan alla samtal att medarbetare har påtalat problemet för sin chef och lika tydligt är att arbetsgivaren har känt till i åratal att personen har problem. Men man har kopplat problemen till andra saker, som stress, ångest och sömnsvårigheter.

Det här är ett stort problem på arbetsplatserna, eftersom det kostar pengar att ha en person som missköter sitt jobb, ofta är sjukskriven och aldrig blir frisk för att man inte kommer åt det verkliga problemet. Det är också vanligt med omplaceringar och liknande som kan ställa till det för verksamheten.

– Dessutom orsakar problemen ett onödigt lidande för personen, som ju har en sjukdom. Får man ingen hjälp så förvärras den och leder tillslut till för tidig död. Anhöriga och inte minst barnen blir

da individen. Under dessa år har inte bara resultat uteblivit utan beroendesjukdomen har dessutom förvärrats.

– Sjukvården är vana att fråga om beroende, men en beroendeperson berättar inte om sitt beroende. Det är en del av sjukdomen att förneka, dölja, ljuga och lägga ut rökridåer. Man kan berätta om sin skilsmässa, men man kan inte erkänna varför ens partner ville skiljas. Riktigt illa blir det om sjukvården skriver ut medicin mot depression. Det är förödande att få narkotikaklassad medicin när man redan har ett beroende.

Hon menar att det ska mycket till innan man låter sin arbetsgivare får reda på att man har alkoholproblem.

– Det är det sista man vill. Men det är också arbetsgivaren som verkligen kan göra något åt problemet. Vi märker att an-

Varningssignaler

Q Koncentrationssvårigheter – bristande funktion på arbetet.

Q Tänjer på flextiden. Kommer för sent. Går tidigt. Tar längre pauser.

Q Skapar oro och irritation på jobbet – rastlös, irriterad, nervös och nedstämd.

Q Svår att få tag på. Ringer tillbaka flera timmar senare.

Q Arbetar på udda tider.

Q Upprepad korttidsfrånvaro och tillfällig frånvaro.

Q Gör bort sig på personalfester, kurser eller liknande.

Q Spritlukt.

höriga till och med kontaktar personens chef för att kunna förmå den drabbade att ta tag i sitt missbruksproblem.

Arbetsgivaren har faktiskt en arbetsrättslig skyldighet att utreda den bakomliggande orsaken när det finns signaler på ohälsa hos medarbetaren.

– Men de flesta chefer vågar inte ta upp frågan om beroendeproblematik. Det är ett sådant tabubelagt område och man är rädd att anklaga någon för något som inte stämmer. Men som chef ska du inte och du kan inte heller sätta en beroendediagnos på en person, det kan bara en läkare göra. För att du inte ska känna att du kliver någon på tårna så är det bara att vara tydlig med att du har en skyldighet att utreda vad som ligger bakom personens problem. Det här behöver cheferna bli rustade att klara av, att företaget har tydliga processer och rutiner att följa. Ledningen ska kunna förvänta sig att cheferna både ser och agerar på det här. Sedan om utredningen visar att det finns beroendeproblematik kan chefen vara delaktig i processen och stötta medarbetaren, avslutar Sarah Linderoth. ●

Om alkoholberoende

Den som är beroende av alkohol kan känna igen dig i följande påståenden:

Q Du känner ett starkt begär efter alkohol.

Q Du har svårt att sluta dricka när du har börjat.

Q Du har misslyckats med att minska drickandet.

Q Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt.

Q Du tål större mängder alkohol och måste dricka mer alkohol än tidigare för att få samma effekt.

Q Du mår dåligt när du inte dricker alkohol och får så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du skakar, mår illa eller har problem med sömnen.

Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig har du sannolikt ett alkoholberoende.

Missbruk, är en benämning på till exempel alkoholbruk på ett sätt som skadar hälsan och relationer. När ett missbruk får pågå en längre tid finns risken att bli beroende.

Beroendesjukdom beror på en kronisk förändring i hjärnans belöningssystem. Olika människor har olika hög genetisk risk att utveckla ett beroende med oss från födseln.

Sarah Linderoth.

Bris årsrapport 2020 visar att barns utsatthet har förstärkts

Rapporten visar markant stora ökningar av samtal från barn om ångest, nedstämdhet, familjekonflikter samt fysiskt och psykiskt våld. Bris konstaterar att pandemin har förstärkt utsattheten för barn som redan innan levde med våld i hemmet.

I rapporten ”Första året med pandemin –Om barns mående och utsatthet” redovisar Bris samtalsutvecklingen under 2020 och belyser utifrån forskning och rapporter hur barns situation hittills påverkats under pandemin. För barn som redan innan pandemin befann sig i en utsatt situation; som led av psykiska besvär, som har föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem, och barn som lever med våld i hemmet, har pandemins följder blivit särskilt utmanande.

Samtalsförändringar i urval 2020 jämfört med 2019

- Under året har Bris haft 31 497 kontakter med barn – fler än någonsin tidigare. Det är 16 procent fler samtal än under 2019.

• Samtal om ångest: + 61 procent

• Samtal om nedstämdhet: + 55 procent

• Samtal om familjekonflikter: + 43 procent

• Samtal om psykiskt våld: + 32 procent

• Samtal om fysiskt våld: + 28 procent

Under 2020 har barns tillgång till skyddsfaktorer såsom trygga sociala sammanhang och sociala relationer med jämnåriga och med trygga vuxna utanför hemmet begränsats. Samtidigt har riskfaktorerna för utsatthet ökat genom att många föräldrar förlorat sina arbeten eller på andra sätt drabbats av en försämrad och osäker ekonomisk situation till följd av pandemin.

Under året har samtalen till Bris om psykiska besvär, såsom ångest, ökat markant. Här har utmaningar kring distansstudier, konflikter i hemmet och avsaknad av socialt umgänge återkommande lyfts i barns samtal. Avsaknaden av distraktioner har gjort att ens dåliga mående kunnat ta mer plats, och pandemin har blivit ytterligare en sak som inte går att

Under året har Bris fått fler samtal från barn än någonsin. Foto: Getty Images.

»Ju mer tid jag inte är hemma desto mindre chans att det blir bråk«

kontrollera. Barn har beskrivit att tidigare psykisk ohälsa gjort sig påmind under året, och många barns stödbehov har hamnat i skuggan av pandemin – som istället upptagit vuxnas uppmärksamhet.   Den sociala distanseringen har inneburit påfrestningar för många familjer. Hos Bris har det skett en väsentlig ökning av samtal om familjekonflikter. För barn vars föräldrar har psykisk ohälsa har situationen under året förvärrats och barn har beskrivit att pandemin försämrat många vuxnas mående. Det har skapat en svår och oförutsägbar tillvaro i hemmet för vissa.

Samtal till Bris om fysiskt och psykiskt våld har ökat markant under 2020 och Bris

Bris stödlinje får dygnet runt-öppet

konstaterar att pandemin har förstärkt utsattheten för barn som redan innan levde med våld i hemmet. Pandemin har skapat fler tillfällen för barn att utsättas för våld mot dem själva eller mot en förälder, och gjort det svårare att hålla sig undan hemmet. Internationella studier visar att risken för våld mot barn i hemmet har ökat till följd av pandemin. Utvecklingen av samtal till Bris ger en indikation om att förekomsten av våld mot barn kan ha ökat i Sverige under året.

– Mycket talar för att beslutsfattare tagit hänsyn till barns hälsa ur ett brett perspektiv vid beslut som påverkar barn, för att i möjligaste mån bibehålla normalitet i barns liv. Förändringar i barns skolgång och en ökad isolering har dock inneburit stora utmaningar för många barn. Särskilt påtagligt har det varit för barn som redan innan pandemin befann sig i en utsatt situation, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

KÄLLA: BRIS

Bris stödlinje med numret 116 111 ger professionellt stöd till unga att hantera oro, ångest och svåra situationer. Nu har flera sponsorer gjort det möjligt att utöka öppettiderna till dygnets alla timmar; Carnegie, Castellum, Circle K, Coop, Telia, Tim Bergling Foundation, Trygg Hansa och Volkswagen. Bris har också fått nästan 12 miljoner i stöd av Allmänna Arvsfonden.

Så lyckas du med digitala möten

Under corona-pandemin har digitala möten blivit vardag. Men hur ska du få folk att lyssna på det du säger och vilka fallgropar finns det i den digitala mötesvärlden? Retorikexperten Elaine Eksvärd ger värdefulla tips i sin podd Snacka snyggt.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: PRIVAT

Den 21 januari höll Elaine Eksvärd en digital föreläsning på Talky, som är den nya plattformen för digitala föredrag. Under corona-pandemin har vi tagit ett stort kliv till digitala events och möten. För många har det varit ovant att helt plötsligt kommunicera via skärmen med kollegor och kunder.

Är det någon som vet hur man pratar är det ju en retorikexpert. Och lika viktigt som det du säger är hur du säger det och vilka andra intryck som du ger medan du pratar.

– Sätt på kameran för det första. Det är viktigt att vi får se varandra och kom ihåg att titta in i kameralinsen så vi kan få ögonkontakt. De flesta tittar på sin egen bild, men då ser det ut som att du tittar åt sidan och man kan tro att du inte är intresserad, säger Elaine Eksvärd.

I sin podcast Snacka snyggt levererar hon veckans retoriktips. ”Bli en stjärna på digitala möten”, tar upp värdefulla tips och vilka fallgropar det finns.

– Försök inte att multitaska och göra annat under mötet. Det märks. Gå absolut inte på toaletten eller ens vistas i badrummet om du har mikrofonen på. Man hör att det ekar när det är kakel på väggarna. Se till att inte ha en stökig bakgrund eller dålig belysning. Sitt inte med ett fönster bakom ryggen så du hamnar i motljus, då ser du ut som en mörk skugga. Sedan ska du undvika att visa en massa powerpoint-bilder. Deltagarna vill se dig. Skicka hellre underlaget på mail efteråt om du vill lämna information.

Elaine Eksvärd tycker att det är viktigt att visa människan och kroppsspråket. Det skapar mer intresse.

– Vi vill se en levande människa, men inte bara ett huvud som guppar omkring. Sätt upp skärmen med kameran i ögonhöjd. Använd några böcker att palla upp med. Stå gärna upp och låt bilden visa ända ner till midjan så man ser ditt kroppsspråk ordentligt. Men var välklädd även nertill så vi slipper se de där mysbyxorna.

Ett annat tips hon ger är att namedroppa deltagarnas namn.

– Om du refererar till andra, till exempel ”som Anna sa så…”, skapar du en vi-känsla och visar att du ser och hör dem. Visa också med kroppsspråket att du lyssnar, till exempel genom att nicka.

Under föreläsningen på Talky tipsade Elaine om att skapa intresse redan när du kallar till mötet.

– Tänk som en journalist, vilken rubrik som skulle väcka mest nyfikenhet. Ett exempel ur verkligheten är ett förtag där ingen verkade vara så intresserad att komma på budgetgenomgångarna. Hon som skulle skicka ut kallelsen tänkte till och döpte mötet till ”Vad gör Göran med pengarna?”. Vd:n hette Göran. Helt plötsligt blev det ett väldigt intresse att delta. ●

Kroppsspråket är viktigt, menar retorikexperten Elaine Eksvärd.

Webbaserat behandlingsstöd - av och för vårdare

Vinn

en bok med Omtanke

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Annabell Östlund i Sollefteå och Lisa Sanne i Stenungsund.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt har vi lärt känna så många fantastiska människor.

BOENDE & STÖDBOENDE förstahandskontrakt efter 6 månader

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

lägenhet

grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd. www.familjehemsbanken.se

NÄSTA NUMMER

dagligen välkommet

utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 19 april till: ”Tävling 2/2021”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Omtanke nummer 3:

Ute den

Tema: Barnens rätt

maj

Hur har det första året med barnkonventionen som lag varit? Barnombudsman Elisabeth Dahlin var en av talarna på Barnkonventionsdagen.

IT-stödet som växer med verksamheten

Ring 018-56 54 95 och boka en demo eller besök www.rattspar.se

FOTO:

Barnrättsbyrån

Vi har alla hört om de unga flickor som blivit nedbrottade och isolerade på SiS-hem. Barnrättsbyrån vill att det ska bli lättare för barn att få sin sak prövad juridiskt.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Vi skapar en samlad bild av det mest relevanta beslutsunderlaget vid inköp av samhällsviktiga tjänster inom Socialtjänsten, Kriminalvården, Regioner samt den privata omsorgsmarknaden i hela Sverige.

Kontakta: Emelie Jervström emelie.jervstrom@ssil.se 070-762 77 00

Webbaserat behandlingsstöd

- av och för vårdare