Nxtme ger stöd till personer som har blivit utsatta för incest
De är topp fem i Kvalitetsindex
Så arbetar HVB Castor Care Villa Lindö med kvalitetsutveckling
Vårdflätan skapar möjligheter
Vi erbjuder uppdragsgivare och klienter en kedja av insatser som tillsammans möter de vårdbehov som finns, både kort- och långsiktigt. Uppdragsgivaren får stöd i en långsiktig planering och för klientens del säkerställer vi kvalificerade lösningar i flera steg. Våra vårdflätor har inga begränsningar och hjälper människor att må bättre.
Stödboende HVB Akutboende
Ett exempel på en vårdfläta mellan olika vårdinsatser kan vara att en person får hjälp i ett akutboende, och sen mår bättre och får då anpassat stöd i HVB för att därefter påbörja ett självständigare liv i ett stödboende.
Ring för placeringsförfrågan 0771-11 33 11
För ett tryggare liv sedan 2013
Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar.
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.” En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar. info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se
LEDIGA JOBB
NYA
”...hur du kommer att växa upp beror på vilka föräldrar du får”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Maria Lundberg, socionom.
Läs krönikan på sidan 56
Nr 2 , mars 2022 • Årg 16
10| Anicia S. Eriksson
Hon fick PTSD efter en våldtäkt och har nu skrivit en bok för att stötta andra drabbade.
16| Hot & våld
Vision välkomnar förslaget om förstärkt straffrättsligt skydd.
19| Tema: HVB – trauma
20| Poa Samuelberg
Hon talade om traumatisering hos barn på SSILs utbildningsdag i Stockholm.
26| Ulf Gustavsson
ACT kallas för tredje vågens KBT och är ett bra sätt att ta steget mot ett ny riktning i livet.
30| Trauma och missbruk
Fredrik Wretman är traumaterapeut och träffar ofta klienter som aldrig har fått hjälp för orsaken till missbruket.
38| Utsatt för incest
Nxtme blev Sofies livlina när ingen annan ville lyssna och förstå.
42| 5 i topp Kvalitetsindex
Här är de fem boenden som har högst betyg just nu. Vi tittar närmare på hur de främsta arbetar med kvalitet.
46| Aktuellt
De samlar in pengar till Räddningsmissionen i samband med Internationella Kvinnodagen.
48| Forskning
Cristian Bortes har undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.
52| Brottsofferjouren
De presenterar ett manifest som innehåller tio konkreta förslag på åtgärder som ska stärka brottsoffers rättigheter.
60| På jobbet
Så kan vår inomhusmiljö öka hälsa och välmående.
62| Rapport från IVO
Sidan 30: Fredrik Wretman, traumaterapeut, vill att vi ska tänka trauma vid missbruk.
Webbaserat behandlingsstöd
- av och för vårdare
IT-stödet som växer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo eller besök www.rattspar.se
Vi vill hjälpa andra
Rysslands invasion av Ukraina överskuggar all nyhetsrapportering just nu och bidrar till stor oro i hela Europa. Inom koncernen Byggfakta Group har vi medarbetare i Ukraina som vi har fått löpande uppdateringar kring. Vi har också inlett ett samarbete med Rädda Barnen för att samla in pengar. Varje aktion räknas i kampen för fred och viljan till medmänsklig hjälp.
Trauma kan orsakas av krig, men också av andra hemska händelser som man har utsatts för eller bevittnat. Det innebär en stark stress att inte få hjälp att bearbeta trauma och det kan leda till psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet.
Vi fokuserar på HVB och trauma i det här numret. Det kan vara svårt att tala om jobbiga händelser och det faller sig naturligt att försöka sopa det under mattan. Men det är viktigt att vi vågar fråga och upptäcker trauma för att kunna hjälpa.
Fredrik Wretman träffar ofta klienter som aldrig har fått hjälp för orsaken till missbruket. Enligt honom börjar man inte att missbruka om man inte har någon typ av sår i botten. Missbruk eller våld är vanliga svar på trauma. Det är något som även professionella ofta missar.
Kanske det värsta traumat är incest. Det är extra traumatiserande att bli utsatt för sexuella övergrepp av en närstående – just för att förövaren är den som egentligen borde stå för tryggheten till barnet. Få söker hjälp för incest, många känner skuld och skam. Det är vanligt att söka hjälp långt senare och då är det ofta för ångest, depression, PTSD eller andra konsekvenser av traumat. Det gäller som professionell att våga ställa frågan vid misstanke om trauma. Övriga konsekvenser som är vanliga är sömnsvårigheter, självskadebeteende, anorexia, svårighet med tillit och OCD.
Man ska inte glömma bort att det även finns kvinnor som utsätter sina barn för incest och pojkar som blir utsatta.
Lena Morin Nilsén föreläser ofta på skolor om incest för att öka kunskapen och visa att det finns hjälp att få. Hon är grundare av nxtme, som erbjuder stöd till personer som är eller har varit utsatta för incest. Det blev en livlina för Sofie, som inte tyckte att hon hade fått det bemötande som hon hade önskat på annat håll. Hon berättar sin historia och att hon idag hjälper andra som volontär.
Anicia S. Eriksson ville också hjälpa andra efter att ha genomgått KBT-terapi. Hon skrev en bok om livet efter sexuella övergrepp, där hon har intervjuat andra utsatta och experter.
En naturlig reaktion vid sexuella övergrepp är frozen fright; att kroppen blir helt paralyserad och bara ligger där. Det kan ge extra skuld och skam att man inte har kämpat emot eller ropat på hjälp. Det är inte möjligt att själv styra sin reaktion. Hjärnan reagerar med den strategi som ger störst chans till överlevnad. Vid ett övergrepp där man är i extremt underläge och förövaren är starkare är risken stor att kroppen stänger av på det viset. Sju av tio våldtagna kvinnor drabbas av en frysreaktion under övergreppet. Skulden får aldrig läggas på den utsatta.
Du har chans att vinna Anicias bok i annonspusslet på sidan 66.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Relationer för livet
Alla har rätt att vara stjärnor i sitt eget liv
Vårt uppdrag - en meningsfull vardag
Normalisering och integration utifrån intentioner enligt LSS, är viktiga ord. Men det viktigaste av allt är att vårt uppdrag aldrig blir större än den enskildes behov. Det innebär att ord och beslut omsätts i handling - handlingar som resulterar i konkreta förändringar i vardagen. Dessa är synliga och mätbara i ökad delaktighet, inkludering, självständighet samt sund balans mellan utmaningar och färdigheter för den enskilde.
NÄRA
PERSONLIGA
FÖR ALLA
viljabogruppen.se
Vår styrka - vi äger oss själva
Viljabogruppen står för hela processen med visioner, värderingar, fastigheter, verksamheter, personalrekryteringar, kompetenser och utbildningar. Det gör oss starka. Men det bästa av allt är att vi skapar vår framtid tillsammans med våra boende, anhöriga, nätverk och våra uppdragsgivare - som ger oss förtroendet att gemensamt skapa Viljabogruppens värde. Hos oss är alla starkt lysande stjärnor!
Viljabogruppen erbjuder LSS-boende § 9.9 och vi är ett nischat och kvalitetsstyrt bolag. Vårt huvudmål är att personer med autism ska få bo och leva i ett sammanhang där man kan få vara sig själv samt bli självständigare gentemot sina autistiska funktionsvariationer - detta sker genom normalisering och integration i vårt samhälle. Viljabogruppen verkar utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt och pedagogik inom visuell tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande.
Vill du veta mer? Välkommen att kontakta Ulf Nordlander-Karlsson, 0701-801810 eller ulf@viljabogruppen.se
DBT-hem
Boende & skola
Familjevård
Vård & behandling
Personlig Assistans
LSS-boende
Anicia har skrivit boken ”Livet efter sexuella övergrepp”, som kom ut hösten 2021.
Anicia fick PTSD efter en våldtäkt
På midsommardagen 2014 blev Anicia utsatt för en våldtäkt. Hon har många minnesluckor och har inte hela bilden av händelseförloppet klart för sig än idag. Eftersom hon självmant följde med en okänd man, dessutom berusad, skuldbelade hon sig själv under en lång tid och tänkte att hon fick skylla sig själv. Anicia fick så småningom diagnosen PTSD. Efter en smärtsam men framgångsrik kbt-terapi i sex månader skrev hon boken ”Livet efter sexuella övergrepp” där hon, förutom sin egen historia, har intervjuat andra våldtäktsutsatta och experter i ämnet. – Berätta för någon och ta aldrig på dig skulden, säger hon som en uppmaning till andra som varit med om sexuella övergrepp.
TEXT OCH FOTO: ANNE HAAVISTO
Anicia berättar att hon under 2014 mådde väldigt dåligt psykiskt. Hennes pappa hade tre år tidigare gått bort i cancer. Men även om hans cancer var obotlig kom det som en chock när han dog. De hade, hela familjen, levt med sorg och rädsla under åren som han var sjuk. – Det var ett jobbigt år. Jag var deprimerad och kände mig ensam. Och jag var väldigt instabil. Kanske det perfekta offret för en våldtäktsman, säger hon stilla. Det var dagen efter midsommarafton 20014. Anicia var 18 år sedan åtta månader och hade inte gått på krogen än. Hon bestämde sig för att gå ut och festa med två tjejkompisar. De hamnade på en krog och under kvällen bestämdes det att de skulle åka på efterfest hos några killar.
– Jag drack alldeles för mycket alkohol. Jag hade hade aldrig varit full förut så jag var lättpåverkad och fick i mig mer än vad min kropp klarade av. Samtidigt struntade jag i allt, jag hade gett upp livet på ett sätt, för jag hade levt i mer eller mindre konstant ångest sen pappa gick bort, berättar hon.
Minnena är suddiga. Festen fortsatte hemma hos en av killarna. Hon vet inte om hon fick i sig droger, så kan det ha varit. Men det nästa som händer är att hon åkte vidare tillsammans med en tredje kille, hem till honom.
– Jag kunde knappt varken stå eller gå så den här killen ledde in mig i bilen och så åkte vi. Han ledde in mig i sin lägenhet, säger hon.
HON ORKAR INTE berätta detaljerat vad som hände och hon minns inte allt. Men när Anicia vaknade upp var det tidig morgon. Hon vet inte exakt hur länge hon har varit i lägenheten; ett par, tre timmar eller möjligen mer. Det första hon gjorde var att kräkas och sedan ledde mannen henne in i duschen och tvättade henne.
– Jag var som handlingsförlamad, mest tyst och lealös, fortfarande väldigt påverkad av alkoholen. Efteråt klädde han på mig och fönade mitt hår torrt. Han hade klätt mig i en av hans tröjor och mina trosor hade jag inte längre på mig, minns hon.
Livet efter sexuella övergrepp
Några av de ämnen som tas upp i boken är: vad sexuella övergrepp faktiskt innebär, frozen fright, skuld och skam och vad de känslorna gör med oss, posttraumatiskt stressyndrom och om sexualiteten efter ett övergrepp. Intervjuer med experter blandas med personliga berättelser av utsatta som berättar om sin väg tillbaka.
Vintergård förlag.
I bilen, när han skjutsade hem henne la han sin hand på hennes ben.
– Det enda jag tänkte på var att jag hoppades han skulle köra av vägen så jag kunde dö. Jag visste inte vad jag kände, mer än att jag var äcklad. Av mig själv, av någon anledning. Jag gav upp där och då, och kände verkligen att han kunde köra ihjäl mig och det hade varit bra, säger hon.
VAD HADE EGENTLIGEN hänt den natten? Frågorna gnagde i Anicia. Hon skyllde på sig själv och blev förbannad på sig själv för att hon ältade.
– Jag fick skylla mig själv, det var mitt eget fel, tänkte jag.
Men hennes kropp kunde inte glömma, även om hon motade bort det negativa tankarna. Anicia mådde allt sämre. Hon var spänd och nervös och hade fått sömnsvårigheter.
– Jag kände mig ständigt rädd och förföljd och förstod inte då vad det handlade om, berättar hon.
Anicia hade i perioder haft ångest och tänkte att det var den gamla ångesten som kommit tillbaka. Hon minns året 2016, och hur hon gick runt och skakade av ner-
vositet. Hon säger att hon kände sig värdelös.
– Hela min tillvaro genomsyrades av självhat. Jag tänkte att ingen kunde älska en sån person som jag, att alla skulle må bättre av att jag försvann.
HON HÖLL ALL ångest inom sig, som hon alltid gjort, för hon hade lärt sig att inte visa känslor. Att inte vara till besvär.
– Jag pratade inte med någon om vad som hade hänt och hur jag mådde. Jag har alltid varit en person som sett till att alla andra var nöjda och mådde bra, jag själv
Anicia fick diagnosen PTSD och inledde en sex månader lång behandling med KBT med traumainriktning.
har alltid kommit i sista hand. Min mamma märkte förstås att jag mådde dåligt, att något hade hänt och bad mig söka hjälp, berättar hon.
I SLUTET AV 2006 skrev Anicia ett självmordsbrev, men minns knappt vad hon skrev.
– Jag visste inte heller vem jag skulle lämna brevet till. Det var en inre konflikt i mig, vem skulle bäst kunna hantera att läsa det och då inse att jag inte levde mer? Jag var övertygad om att jag inte skulle uppleva 2017, så dåligt mådde jag. Jag
»Jag tänkte att ingen kunde älska en sån person som jag«
kände inte att jag hade någonting att leva för, säger hon.
Men ödet ville annorlunda. I början av 2017 träffade Anicia en kille. Hans förståelse och stöd blev avgörande för Anicias väg tillbaka till ett liv värt att leva.
– HAN BEHANDLADE mig tålmodigt och respektfullt. Han märkte ju att något hade hänt mig och efter en månad ungefär berättade jag. Med honom var allting så enkelt och självklart, från första början, säger hon.
När Anicia sökte hjälp för sin psykiska ohälsa fick hon via vårdcentralen en remiss för utredning på Huddinge Sjukhus. Kuratorn hon fick träffa tog henne direkt på största allvar, efter att hon berättat vad hon varit med om.
– Hon sa att jag förmodligen drabbats av PTSD, som jag själv knappt visste var det var. Jag trodde att det bara drabbade människor som upplevt kring och såna trauman.
Efter utredningen fick Anicia mycket riktigt diagnosen PTSD och inledde en sex månader lång behandling med KBT med traumainriktning. Hon fick i uppgift att exponera sig för traumat hon varit med om.
– En viktig uppgift var att spela in hela händelseförloppet och sedan lyssna på det om och om igen. Jag pratade in om hela våldtäkten i detalj. Första gångerna kunde jag inte lyssna på hela för det var för smärtsamt. Men ju fler gånger jag lyssnade, desto lättare blev det och jag märkte också att många minnen jag förträngt kom tillbaka under den här tiden, säger hon.
I INTERVJUN VILL hon inte berätta detaljerat vad som hände, det är alldeles för jobbigt, men hon berättar att hon under övergreppet blev som förlamad.
– Jag liksom frös fast och blev helt passiv. Det var som om jag inte var där längre och jag gjorde inget motstånd, säger hon. Terapin var intensiv och hennes symtom blev värre under en period som fler
flashbacks från den natten och mer panikångest. Även det sexuella påverkades.
– Att ha sex blev plötsligt ännu jobbigare att ens tänka på och jag började uppleva en ilska. En ilska som faktisk var viktigt att den fick komma upp till ytan, berättar hon. Att uppleva våldtäkten igen var svårt, men nödvändigt.
– Efter att inte ens ha kunnat trycka på play på inspelningen började jag så småningom att bli uttråkad av att lyssna på det, vilket var en stor framgång. Det var inte läskigt längre och det blev mindre och mindre laddat. Dessutom försvann mina fysiska symtom i princip helt när terapin var slut, berättar hon.
I BÖRJAN AV terapin gjorde Anicia en polisanmälan. Då hade det gått två och ett halvt år sen övergreppet, vilket försvårade utredningen.
– Polisen drog igång en utredning och både jag och mina väninnor förhördes. Sen byttes det handläggare flera gånger och utredningen drog ut på tiden.
I slutet av 2018 fick Anicia ett brev om att utredningen hade lagts ner. Då hade förövaren inte ens förhörts.
– Jag förstod att min anmälan inte skulle leda leda till åtal, men att han inte ens förhördes gjorde mig ledsen och besviken. Under utredningen frågade en polis mig om jag hade flirtat med mannen innan händelsen. Det är inte en okej fråga att ställa. Jag kände mig besviken över deras sätt att arbeta.
IDAG MÅR ANICIA bra och lever tillsammans med sin sambo André och katten Frizzy i ett nyköpt hus.
– Min sambo har varit underbar, jag vet inte hur det hade gått om jag inte hade träffat honom. Hans stöttning och uppmuntran har betytt allt, säger hon.
Under kbt-behandlingens gång hade Anicia börjat skriva ner anteckningar om hur hon kände och tänkte, för sin egen skull.
– Jag har alltid använt mig av skrivandet när jag mått dåligt. Nu blev det en terapi
Anicia S. Eriksson
för mig att föra anteckningar. Tanken om att skriva en faktabok tog form, en bok som jag själv hade velat läsa under tiden efter våldtäkten. För att förstå sina egna tankar och känslor bättre. Och ju mer jag skrev, desto mer nödvändig kändes boken.
Boken ”Livet efter sexuella övergrepp” kom ut under hösten 2021.
– Syftet med boken är att hjälpa andra utsatta och deras anhöriga, samt experter i ämnet. Boken var väldigt jobbig att skriva, men läkande på samma gång. ●
Ålder: 26.
Yrke: Marknadsassistent och författare.
Familj: Sambon André.
Bor i: Skogås.
Idag mår Anicia bra och skrivandet har hjälpt henne att må bättre.
Solsunda. Stockholms närmaste.
Solsunda är ett hem för vård och boende för vuxna med psykisk ohälsa. Du hittar oss en knapp mil öster om Stockholm i riktning mot Värmdö. Vår filosofi bygger på respekt, värdighet och egna val. Tack vare våra tre legitimerade arbetsterapeuter kan vi erbjuda noggrant utförda ADL-utredningar, något som vi är extra stolta över.
Välkommen att höra av dig till Christoffer Ehn, ansvarig för placeringar hos oss. Telefon: 08 – 557 725 10, E-post: christoffer.ehn@solsunda.se På vår webbplats solsunda.se hittar du utförlig information om hur vi arbetar och hur det är att bo på Solsunda.
Besöks- och postadress: Solsunda HVB-hem, Solsundavägen 14, 131 46 Nacka
Utredningshem för familjer
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ
info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ
info@allviken.se I www.allviken.se I I
info@ostagarden.se www.ostagarden.se I www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Hälften utsätts för hot och våld på jobbet
Vision välkomnar förslaget om förstärkt straffrättsligt skydd
Nu föreslås ett förstärkt straffrättsligt skydd mot personal inom socialtjänsten och andra samhällsviktiga funktioner som löper större risk att utsättas för hot och våld i sitt arbete. Vision välkomnar förslaget men kräver fler åtgärder.
Nyligen fick regeringen ta emot förslag på skärpningar i brott mot personer i samhällsviktig verksamhet. En utredning pekar på behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd av personal som utsätts för hot och våld på grund av sin yrkesroll.
Utredningen föreslår en annan grund för bedömningen av våld eller hot mot utövare av viss samhällsnyttig funktion och förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion där det ska finnas ett grovt brott i straffskalan.
Visions undersökning om förekomsten av hot och våld inom socialt arbete, Har du familj?, har utgjort en grund för utredningens underlag. Undersökningen visar att nästan hälften av personalen inom socialt arbete hade utsatts för hot, våld, tra-
kasserier eller personangrepp de senaste tolv månaderna vid ett eller flera tillfällen.
Nästan fyra av tio i undersökningen tycker att det straffrättsliga skyddet är mycket eller ganska svagt och en tredjedel har otillräckliga kunskaper om hur skyddet ser ut.
– Vision driver ett påverkansarbete för att arbetsgivarna ska ta sitt arbetsmiljöansvar och öka tryggheten på jobbet, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett inlägg på fackförbundets hemsida.
– EN AV de mest utsatta yrkesgrupperna i socialt arbete är behandlingspersonal, men även fältassistenter och kuratorer utsätts för hot och våld. Den vanligast förekommande incidenten för alla yrkesgrupper i socialt arbete är diffusa hot. Det kan till exempel vara en fråga som ”Har du familj?” eller hot om eventuellt självmord på grund av vissa beslut, fortsätter hon.
Hela sju av tio av de som utsatts svarar att incidenten inte polisanmälts och bara
en tredjedel svarar att polisanmälningarna lett till förundersökning. Bara var tionde anmälan uppges ha lett till fällande dom.
För att alla ska ha ett starkt skydd i sitt jobb ställer Vision följande krav på regering och riksdag:
• Att den straffskärpningsgrund som föreslogs i Blåljusutredningen (SOU 2018:2), där man som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet beaktar att någon utsatts med anledning av dennes yrkesutövning, införs.
• Att regeringen utreder hur det straffrättsliga skyddet kan stärkas gällande diffusa hot och trakasserier i yrkesutövning.
• Att större andel av polisanmälningar gällande hot, personangrepp och våld utreds. Återkoppling till målsägande gällande förundersökningens resultat ska alltid ske.
• Att möjligheten att få skyddade personuppgifter med anledning av sin yrkesutövning ses över och förstärks.
KÄLLA: FACKFÖRBUNDET VISION
Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision. Foto: Gustav Gräll.
Mångsbo Stödboende i Uppsala
Stödboende för barn och unga 16 till 20 år med social problematik
Mångsbo stödboende platsförfrågan: 070-699 03 93
www.mangsbohvb.se
Skyddat boende
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
HVB med riksintag specialiserat på svår psykosocial problematik
INTEGRERAD
Komplex PTSD, självskadebeteende, kronisk-suicidalitet, anknytningsstörningar, utagerande beteende, ätstörningar, traumareaktioner och emotionell instabilitet. Kombinationer med funktionsnedsättningar (t.ex. autism och/eller ADHD)
Psykolog och psykiatrisjuksköterska på plats. Psykiatrikonsult regelbundet. DBT och KBT-utbildad personal. Tät bemanning och dagstöd.
Kompletteras med hästunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga.
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Svensk
Svensk
Persontransport AB
Persontransport AB
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet.
Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Att upptäcka och behandla trauma
Att gå med ett obearbetat trauma från barndomen kan leda till psykisk ohälsa och missbruk.
Poa Samuelberg, leg. psykolog och psykoterapeut, talar om att upptäcka traumatisering hos barn.
ACT kallas för tredje vågens KBT och är ett bra sätt att ta steget mot ett ny riktning i livet.
Fredrik Wretman, traumaterapeut, vill att vi ska tänka trauma vid missbruk.
Våga väck den björn som sover
Poa Samuelberg om att upptäcka traumatisering hos barn
Många barn bär på trauman från hemska händelser som de har utsatts för eller bevittnat. Det innebär en stark stress att inte få hjälp att bearbeta händelsen, vilket kan leda till psykisk ohälsa och missbruk i framtiden. Poa Samuelberg, leg. psykolog och psykoterapeut, talade om traumatisering hos barn på SSILs utbildningsdag i Stockholm.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: CAROLA BJÖRK OCH GETTY IMAGES
Poa Samuelberg, leg. psykolog och psykoterapeut, beskriver trauma som att ha en badboll som man försöker pressa ned under vattenytan. Hon föreläste om traumatisering hos barn på SSILs utbildningsdag i Stockholm den 18 november. Tillsammans med Moa Mannheimer och Sofia Bidö har hon skrivit boken Traumatisering hos barn och trion har turats om att föreläsa om ämnet under 2020 och 2021. – Anledningen till att vi skrev den här boken är att det tar emot att prata om hemska upplevelser. Vi känner skuld, skam, stress och vår överlevnadsinstinkt
gör att vi pressar undan minnena. Vi vill inte tänka på det jobbiga som har hänt. Man brukar säga ”Väck inte den björn som sover”. Vuxna brukar ofta uppmuntra sina barn att inte tänka på det som är jobbigt. Vi avleder istället för att trösta och prata; ”Tänk inte mer på det där nu, kom så tar vi en glass i stället”. Boken ger verktyg för att bättre stötta föräldrar och öka kunskapen hos professionella för att upptäcka, bedöma och behandla traumatisering hos barn och deras familjer. Att våga väcka den björn som sover.
Poa Samuelberg arbetar på Barnafrid,
som är ett nationellt kunskapscentrum om våld mot barn på Linköpings Universitet.
Så vad definieras som trauma? Jo, det kan beskrivas som en extremt påfrestande händelse som inte kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser.
TRAUMA KAN ORSAKAS av krig, en allvarlig olycka eller våld. Det kan vara fysiskt och psykiskt våld, skada, vanvård, försummelse, misshandel och sexuella övergrepp.
– Man kan också uppleva trauma av att ha utsatt andra för sexuella övergrepp,
Poa Samuelberg är leg. psykolog och psykoterapeut på Barnafrid.
så det finns en poäng att se det från båda håll. Barnafrid erbjuder olika former av kunskapsstöd och utbildningar om våld mot barn. Bland annat finns en tre timmar kostnadsfri digital utbildning till alla som i sitt arbete möter barn; Basprogram om våld mot barn. Vi har fått i uppdrag av regeringen att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barnpsykiatrin och första linjens vård för barn och ungas psykiska hälsa.
Barn är utsatta för våld i hög grad. 14 procent har någon gång utsatts för fysiskt våld av en förälder. 6 procent har utsatts för försummelse. 10-12 procent har upplevt våld mellan vuxna.
– När det gäller barn som har kontakt med BUP eller socialtjänsten finns studier som visar att det är 20-40 procent som har upplevt våld mellan vuxna, säger Poa Samuelberg.
»Flertalet placerade barn uppvisar lägre skolresultat, så de kan ofta behöva extra stöttning«
Cirka 30 procent av flickorna och drygt 10 procent av pojkarna har varit utsatta för någon typ av sexuell kränkning.
– Det är olika hur barn reagerar på trauma. Det kan yttra sig i sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter, rädsla och svårighet att reglera känslor. För flertalet går det över, men 16 procent får PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. PTSD kan ge flashbacks av den skrämmande händelsen som är så verkliga att det känns som att den händer här och nu, vilket ger stark ångest och stress. Flashbacks kan utlösas av en doft, ljud eller situationer som påminner om händelsen.
Det är också vanligt att drömma mardrömmar och känna sig nedstämd, spänd och lättirriterad.
ETT BARN BEHÖVER trygghet och en trygg anknytningsperson som kan svara på barnets signaler och se till dess hälsa och utveckling. Poa visar ett experiment där ett spädbarn försöker kommunicera med sin mamma som har ett helt uttryckslöst ansikte under flera minuter. Det gör att barnet hamnar i enorm frustration och stress.
– När ett barn har upplevt försummelse eller annat våld som ger upprepad stark
Barn som har utsatts för stark stress behöver extra mycket struktur i vardagen. De basala behoven är grunden.
stress ställer dess hjärna in sig på att överleva. Det finns inte utrymme kvar för att lära sig saker i skolan. Flertalet placerade barn uppvisar lägre skolresultat, så de kan ofta behöva extra stöttning.
Långvarig och upprepad exponering för stresshormoner kan ge allvarliga skador på hjärnan.
– Men det går att reparera med stöd och behandling, så det är viktigt att upptäcka trauma hos barn. Du kan göra skillnad om du agerar vid misstanke om våld och förhindra psykisk ohälsa och lidande i framtiden, till och med en för tidig död.
DE FLESTA HAR upplevt någon typ av negativ händelse under barndomen. Poa listar några faktorer, där fyra eller fler har stor påverkan på vår hälsa och utveckling enligt en stor epidemiologisk studie som heter The ACE Study (The Adverse Childhood Study, Felitti et al., 1998).
»När ett barn har upplevt försummelse eller annat våld som ger upprepad stark stress ställer dess hjärna in sig på att överleva«
Faktorerna är: Fysiskt och sexuellt våld, försummelse, förälder i fängelse, familjemedlem som missbrukar droger eller alkohol, familjevåld, separation från förälder, familjemedlem med psykisk sjukdom.
Fyra eller fler faktorer ger enligt The ACE Study 30,1 procents större risk för självmordsförsök, 10,2 procent för problematiskt drogbruk, 5,8 procent för problematiskt alkoholbruk, 4,4 procent för tonårsgraviditet, 2,3 procent för cancer, 2,2 procent för rökning och 2,1 för hjärtsjukdom.
VANLIGA SVÅRIGHETER HOS barn och ungdomar som man bör vara extra uppmärksam på är: omfattande känslosvängningar, inlärningssvårigheter, generell ångest och specifika rädslor, uppmärksamhetssökande, kompisproblem och trots.
– Man kan också vara separationskänslig och helt plötsligt inte vilja sova borta eller börja bete sig som ett yngre eller äldre barn, säger Poa och fortsätter:
– Barn som har utsatts för trauma behöver först och främst få sina basbehov tillgodosedda; rutiner med mat och sömn, att någon säger till när det är dags att borsta tänderna och sova.
De behöver också goda stunder tillsammans med vuxen, hjälp att förstå sina reaktioner, känslor, tankar. Tillgång till vux-
nas fysiska och känslomässiga närvaro och tid för att lära om.
– PTSD är som att ha ett benbrott som ingen ser. Rätt som det är kan någon stöta emot dig så det gör jätteont och du kan inte gå riktigt, medan alla andra klarar av att gå obehindrat.
POA DELAR MED sig av ett citat från ett barn: ”Jag tycker att folk borde fråga mer. Att man inte tar upp det själv betyder inte att man inte vill prata om det. Det räcker inte att bara fråga en gång. Du kan behöva fråga fem gånger utan att det är möjligt att
Faktorer med stark påverkan
Adverse childhood experience, ACE, som har påverkan på hälsa och utveckling vid fyra eller fler faktorer.
1. Fysiskt och sexuellt våld.
2. Försummelse.
3. Förälder i fängelse.
4. Familjemedlem som missbrukar droger eller alkohol.
5. Familjevåld.
6. Separation från förälder.
7. Familjemedlem med psykisk sjukdom.
»Var aktiv och ställ öppna frågor i samtal med barn och visa att du är beredd att lyssna på svaret«
svara, trots att man egentligen inte vill något hellre än att berätta. Och säg inte ’Du får säga till om du vill prata om det’. För man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag verkligen ville.”
– Det är den vuxna som måste ta initiativet. Våga fråga och väck den björn som sover. Du kan börja träna på att fråga. Du kan inleda samtal om svåra upplevelser på olika sätt; ”Jag läste på Facebook om... Har du eller dina kompisar varit med om det?”, ”I alla familjer bråkar man. Hur bråkar ni i er familj”?, ”Vad har hänt? Berätta”. Var aktiv och ställ öppna frågor i samtal med barn och visa att du är beredd att lyssna på svaret.
När man delar med sig av något svårt så förlorar man kontrollen, så det är viktigt att stärka känslan av kontroll hos personen.
– Ge valmöjligheter, uppmuntra, ge värme och förmedla hopp. Berätta att det finns hjälp att få och att personen har va-
rit modig som berättar eller kommit hit. Poa visar en pyramid där basen utgörs av yttre stabilisering som är skydd och basala behov. Nästa nivå är inre stabilitet; coping och gradvis exponering.
Traumatisering hos barn
Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling. Men med stöd och behandling på rätt nivå och ett bra bemötande kan vi minska de negativa konsekvenserna efter utsatthet och bidra till varaktig förbättring.
I denna gedigna handbok får du kunskap om och verktyg för att upptäcka, bedöma och behandla traumatisering hos barn och deras familjer. Rikliga fallexempel och dialoger konkretiserar och levandegör innehållet samt bidrar till förståelse för ett komplext ämne.
– Då kan man få hjälp med strategier för att hantera svåra tankar och känslor. Toppen av pyramiden handlar om bearbetning; traumafokuserad behandling med exponering av traumaminnen. Basen i pyramiden är grundläggande för alla barn, en del som drabbats av trauma behöver extra stöd i form av inre stabilisering och de som utvecklat långvariga symtom i form av posttraumatisk stress kan behöva bearbetning, avslutar hon. ●
Boken riktar sig till professionella inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst och elevhälsa samt till personal vid olika boenden för unga, som möter barn och föräldrar efter traumatiserande upplevelser.
Författare: Sofia Bidö, Moa Mannheimer och Poa Samuelberg.
Förlag: Natur & Kultur.
Poa Samuelberg, Sofia Bidö och Moa Mannheimer har skrivit boken Traumatisering hos barn – en handbok.
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
BEROENDEVÅRD MED 35 ÅRS ERFARENHET!
Vi erbjuder hela vårdkedjan allt i från evidensbaserad- och behovsanpassad behandling, anhörigstöd, utsluss och familje- och jourhem för alla åldrar.
Ring 020-20 20 75 www.namndemansgarden.se
En ny kompassriktning kan vara första steget
ACT kallas för tredje vågens KBT och är ett bra sätt att ta steget mot ett ny riktning i livet. Ulf Gustavsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, beskriver hur man genom metoden kan bemöta en person med trauma.
TEXT: JENNY FORS
– Trauma har många likheter med utmattning. Man kan också feldiagnosticeras med adhd fast man i själva verket har PTSD. Det menar Ulf Gustavsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, som föreläste om trauma på Socionomdagarna. – Känslorna fladdrar hit och dit, man upplever stress och ångestpåslag, systemet vill inte gå ner i vila. Likt personer med adhd och autism kan man också uppvisa känsloutbrott, koncentrationssvårigheter, ångest, rastlöshet och undvikande beteende.
Ulf Gustavsson har skrivit boken Krig, tortyr och flykt tillsammans med Niklas Möller och Isabel Petrini. Han har egen praktik och arbetade tidigare som verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala.
PERSONER SOM HAR utsatts för trauma upplever ofta en maktlöshet. De har återkommande minnen, tankar och känslor som framkallar stress och upplevs som ett hot.
Självmedkänsla handlar om att möta sig själv med respekt och vänlighet.
– Det här gör att personen generellt är mindre kapabel att klara av utmaningar. Man blir upptagen av traumat och får ut mindre av livet, vilket leder till depressivitet. Självbilden förändras, man upplever att man inte kan göra vissa saker och man känner också skuld och skam.
Ensamhet är vanligt eftersom man ofta drar sig undan.
– I svåra situationer kan vi också börja tänka på existentiella frågor; Vem är jag? Vad är meningen med livet? Det mänskliga mötet är läkande, där en annan människa kan bekräfta och ge hopp.
När man möter en person som har upplevt trauma är det viktigt att främja trygghet.
– Var lugn och avspänd. Sedan är det välgörande att främja personens upplevelse av kontroll. Det kan även vara små detaljer, som att låta personen välja stol.
KASAM, ATT FÅ en känsla av sammanhang, gör att man klarar påfrestningar lättare. Det handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
– Sedan är det viktigt att bekräfta personen och dennes känslor. Tänk på de två grundgesterna; att ha ett öppet och positivt förhållningssätt eller aversivt, värjande och kritiserande. Det finns alltid en väg framåt och genom ACT kan du hjälpa klienten att identifiera vad som är viktigt i livet och ta de första stegen mot det, istället för att fastna i sina känslor.
Genom spegling kan du bekräfta personens känslor och försöka uppmärksamma och uppmuntra det positiva.
– Fånga en ljusglimt av vilja, intresse, humor, lättnad. Använd det som finns. En önskan att uppnå något kan användas som drivkraft till att nå dit. Att ändra perspektivet och få klienten att se problemet på ett annat sätt kan hjälpa till att hitta en väg till förändring och visa att problemet är möjligt att hantera.
ULF GUSTAFSSON BERÄTTAR om en klient från tiden på Röda Korset. Det var en ung man som hade blivit kidnappad som 11-åring och tvingats bli barnsoldat. Han led av hemska mardrömmar varje natt där han återupplevde de plundringsräder mot civilbefolkningen som han hade tvingats delta i. Han hade tvingats skjuta, rikta vapen mot människor som bad för sina liv och dessa minnen gav honom stor ångest.
– Jag sa att hans känslor betydde att han hade sin moral intakt. Att han har respekt för människoliv, till skillnad från de som hade tvingat honom till dessa handlingar. Det hade han inte tänkt på tidigare. Det vi känner ångest och oro över bryr vi oss om.
– Genom att skapa en ny inramning kan vi vända ångest till livsvärden och istället för offer kan vi se oss som överlevare. Vi kan vända svaghet till styrka, obegripligt till begripligt, likgiltighet till engagemang.
I SITT TERAPIRUM har Ulf en pil på golvet. Den visar att våra livsvärden är kompassriktningar för vårt handlande. – Missbruk styrs av konsekvenser i stunden. Jag har aldrig träffat någon som har tyckt att missbruk vore något att satsa på. När de ställer sig på pilen och funderar på vad de skulle vilja göra i sitt liv, så kan de ta ett första beslut som leder fram till en väg mot det. En målbeskrivning kan bli avskräckande. Det här kan man dela upp på olika områden. Många som mår dåligt har inte haft möjlighet att utforska vad man egentligen skulle vilja göra, så det är
»Det mänskliga mötet är läkande, där en annan människa kan bekräfta och ge hopp«
bra att reflektera över vad man tycker är viktigt när det gäller till exempel egen tid, relationer, sysselsättning, hälsa och personlig utveckling.
Utifrån ACT, Acceptance and Commitment Therapy, är negativa tankar och känslor inte farliga i sig, de är en del av livet. Det är undvikandet av jobbiga tankar som kan leda till ökad psykisk ohälsa.
– Det farliga hände, inte minnet av det. Att möta ångesten, som att stegvis utsätta sig för att åka buss om det är det man är rädd för är läkande, tillsammans med att återberätta händelsen. Det är bra att sätta traumat på en livslinje, så att det hamnar i ett sammanhang och man ser när händelsen ägde rum, att det finns ett före och ett efter.
SJÄLVMEDKÄNSLA ÄR OCKSÅ en del av ACT vid trauma; att bemöta sig själv med samma respekt och vänlighet som vi ger våra nära och kära, istället för självkritik.
– Vad tänker du om dig själv, vad är din självberättelse? Om en kompis skulle be-
skriva dig på ett uppskattande sätt, vad skulle han eller hon säga då? Säkert på helt andra sätt än vad du tänker om dig själv. Jag brukar ställa fram en stol och så får klienten prata till den som om personen skulle prata till sig själv. Det kan hjälpa till att inte fastna i känslor av skuld och skam, avslutar Ulf Gustavsson. ●
Kort checklista, ACT
Q Närvaro.
Q Avspänning.
Q Att förstå sina reaktioner.
Q Självomsorg.
Q Exponering.
Q Känslohantering.
Q Se tankar som tankar.
Q Ångest – livsvärden.
Q Ny inramning.
Q Self compassion.
Q Livsvärden, kompassriktning.
Ulf Gustavsson. FOTO: CAROLA
BJÖRK.
Skuld och skam är vanliga känslor vid trauma.
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik.
Hitta din kommuns avtal med oss på nytida.se/handlaggare
Lundäng HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Nässlan HVB Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08
Nyköpings kommun
Är det så här en ”riktig” man ser ut?
En actionhjälte som är hård och tuff.
Vi vill trycka bort det som är jobbigt
Trauma missas ofta hos personer med missbruk
Fredrik Wretman träffar ofta klienter som aldrig har fått hjälp för orsaken till missbruket. För man börjar inte missbruka om man inte har någon typ av sår i botten. Att en ”riktig” man ska vara stor och stark är också något som kan göra det svårt att komma åt känslorna. Det blir en ond spiral när man undertrycker känslor och istället tar till våld, kriminalitet eller missbruk. Då har mannen kanske blivit precis som sin far. Bristen på trygg anknytning gör att mönstret upprepar sig.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: PRIVAT OCH GETTY IMAGES
En normal respons på trauma är att trycka bort de jobbiga känslorna. Det är en överlevnadsinstinkt att vilja undvika det som upplevs som hemskt och bli av med det som gör ont.
Nästan alla som fastnar i missbruk bär på någon form av trauma i botten. De börjar missbruka alkohol, droger eller något annat för att överleva smärtan.
– Våra klienter är vuxna, män oftast, med samsjuklighet. De har mängder av beteenden som är kopplade till trauman. Olika former av missbruk med lögner, men också våld och hot är en normal respons på trauma. Man tenderar att glömma bort det, säger Fredrik Wretman, traumaterapeut på Vision Omsorg och genom det egna företaget Konciensia kompetens.
Medkänsla och trygghet är grunden i all traumabehandling, enligt Fredrik, som just nu går en utbildning i Compassionate Inquiry, som är ett angreppssätt där man fokuserar på vad personen säger till sig själv, vilka uppfattningar som ligger bakom det och var de bottnar i. – När ett barn har varit med om en hemsk händelse eller varit föremål för omsorgssvikt är det en självklarhet att vi
möter dem med medkänsla. Vuxna män med missbruk, psykisk sjukdom och våldsamt beteende som kanske har suttit i fängelse eller varit hemlösa ska också bemötas med medkänsla. Vi måste bli medvetna om att de också har ett trauma djupt inom sig.
DEN SOM HAR traumarelaterade symptom är van att mota bort sina känslor så det är en stor utmaning att lära känna sina känslor och sig själv.
– Oftast brukar man börja med att klienten får välja vad denne vill prata om, vad den känner just nu. Första gången klienten får frågan är det 100 procent säkert att man inte kan svara. De har tappat bort sig själva. Vi män fick tyvärr lära oss sedan barnsben att det inte är okej är vara ledsen. Till slut kanske det kommer fram att klienten känner som en klump i halsen. Det kan vara det närmaste sorg man kan uttrycka. Det finns alltid ett sår i botten som har gjort att personen har börjat med droger. Om vi inte jobbar med det såret så finns anledningen att missbruka kvar. Ett missbruk kan lätt ersättas med ett annat om man bara försöker stoppa missbruket.
Enligt Fredrik missar man ofta traumat hos personer med missbruk och samsjuklighet. Dubbla huvudmannaskap försvårar behandlingen ytterligare, då det är socialtjänsten som placerar på HVB medan sjukvården ansvarar för trauma. – Men med en klick medkänsla där också så kan det gå fint att samverka. Och det finns ingen quick fix. Hos oss kan det ta 3-6 månader att genomgå en traumabehandling. Då kan man ha kommit en bra bit på väg. Jag brukar jämföra trauma med diabetes; man kan lära sig att leva med det, som ett livslångt lärande. Det handlar om att ändra om strukturerna i hjärnan, återhämta sig och ta hand om sig.
ETT TRAUMA SOM inte bearbetas kan ge upphov till en känsla av fara, fast faran är över. Genom traumaterapi kan man under trygga former möta traumat och lära hjärnan och kroppen nya sätt att reagera. Utan trygghet går det inte att läka. Därför är det ett önsketänkande att en person ska bli frisk på två månader.
– Du kan inte känna trygghet dag ett. Det tar sin tid att skapa trygghet och få personen att våga öppna upp. Efter att vi
har identifierat den där klumpen i halsen så kan vi börja ta reda på om klienten har känt den där klumpen i halsen tidigare. Då kan det komma fram flera saker från den tidiga barndomen. Ofta är det inte en enskild stor händelse, utan det kan vara en brist på omsorg, föräldrar som inte har funnits där.
En traumabehandling som Fredrik Wretman arbetar med är Breaking the Chains of Trauma. Det är en metod som bedrivs i grupp och består av åtta huvudsessioner där klienterna får arbeta med sina traumatiska erfarenheter och sin återhämtning från dem.
HAN ANVÄNDER SIG också av så kallad tapping; en teknik där man knackar på ett antal punkter över ansikte, överkropp och händer för att lugna nervsystemet.
– Det är vanligt att få panikattacker efter trauma, många har utvecklat PTSD, och då hjälper det inte att säga åt sig själv att ta det lugnt, man behöver tekniker för att lura hjärnan.
Han arbetar också med traumaanpassad yoga och mindfulness.
– Ofta kan mina klienter inte stå ut med sig själva och sina känslor. Genom mindfulness kan man börja öva på att först stå ut med sig själv i en minut. Sedan ökar man tiden och kan uppleva sitt vuxenjag här och nu. Vi har också vårt barnjag och vårt föräldrajag som vi kan möta genom terapin och steg för steg börja förstå varifrån vårt agerande kommer till exempel. Våra föräldrars beteende formar oss, så genom att berätta om händelser i barndomen kan klienten förstå vilka konsekvenser det har fått.
Fredriks klienter har ofta separerat från sin partner och tappat kontakten med
sina barn, övrig familj och sitt nätverk. Han berättar om en man som enligt sig själv hade nått botten när han kom till Vision Omsorg. Han var hemlös och hade tidigare genomgått 12-stegsbehandlingen, KBT och avtjänat fängelsestraff. – I terapin kom det fram saker som han hade gått och burit på i 40 år. När han mådde bättre och var i utsluss började hans tonåriga dotter lyckas bättre i skolan. Från att tidigare knappt ha varit i skolan hade hon nu höjt sina betyg. När pappan mår bättre, signalerar lugn och är ärlig när han träffar sin dotter så påverkar det henne. När man försöker dölja ett missbruk och inte klarar av att stanna kvar i en känsla blir man svajig. Barn känner av det. Även när den andra föräldern försöker dölja missbruket, städa undan flaskor, krossat glas och annat på morgonen.
FREDRIK TYCKER ATT samhället måste bli bättre på att lyfta trauma när det handlar om missbruk. Det var ju först när klienten fick en traumamedvetenhet och behandlades med medkänsla som han lyckades vända sitt destruktiva liv.
Han uppmuntrar alla att delta i någon typ av gruppgemenskap eller aktivitet där personen känner sig okej. Alla behöver få den där känslan av samhörighet. Han tycker också att man inte ska straffa de som får återfall.
– Vi kan inte slänga ut någon av samma anledning som de kom hit. Vi vet att det finns en stor risk för återfall. Då kan jag inte bli besviken eller klandra personen. Medkänsla är återigen grunden och vi behöver också ha självmedkänsla. Mina egna reaktioner på någon annans agerande ska inte få styra.
Fredrik har hamnat i det här fältet av egna erfarenheter. Det har varit missbruk och kriminalitet, som han sedan bytte ut det mot studier och jobb.
– Men man mår inte bättre bara för att man byter ut ett missbruk mot ett annat.
Sedan var han med om en traumatisk händelse för 6-7 år sedan.
– Jag skulle träffa en farlig klient som hade suttit inne för mord och jag var beredd på att han skulle kunna hugga ned mig. Så blev det också, han högg mig i magen och låret. Mannen blev dömd för mordförsök och jag trodde först att det inte skulle påverka mig så mycket. Jag hade blivit knivhuggen förr och jag hade aldrig backat för det som var farligt, tvärt om, jag ville visa att jag klarade vad som
»Det finns alltid ett sår i botten som har gjort att personen har börjat med droger«
helst, var en stark man. Det var så jag hade vuxit upp; vi män kramas inte, vi hugger ved. Men under två år efter den där händelsen var det som att allt gammalt som var jobbigt också väcktes och kom upp till ytan. Jag hade ingen kontroll, jag hade ju inte kunnat skydda mig själv. Jag var konstant rädd och kunde inte sova. Jag fick barn också och vad var jag för man om jag inte kunde skydda min familj?
HAN BÖRJADE SKAPA strategier för att försöka skapa trygghet, skaffade fem olika larm och var uppmärksam på ljudet av bilar ute på gatan.
– Jag kunde aldrig slappna av. Vi kunde ha fredagsmys i soffan och så hör jag ett speciellt billjud, får maxpuls och tror att vi ska dö. Jag hade fått hjälp direkt efter händelsen, jag tyckte att vi hade gjort allt rätt, men det räckte inte. Under rättegången frågade de hur händelsen hade påverkat mig. Då började jag att gråta för jag var rädd att jag inte längre skulle våga möta mina klienter och kunna jobba kvar.
Han hade överdrivna skyddstankar, som att han blev hysterisk när hans mamma undrade om hon fick ta med barn-
barnet till folkparken och gunga. En natt väcktes han av att larmet gick och på telefonen visade kameran en bild av en man vid dörren. Med fullt stresspåslag skriker Fredrik och sliter upp hela familjen på fötter och vill att de ska söka skydd på översta våningen. Han ringer polisen och eftersom han tidigare hade blivit utsatt för ett mordförsök kommer sju polisbilar och två hundförare till huset.
– När jag tittar på mobilkameran igen ser jag att bilden laggar, mannen är kvar, men det är jag på bilden från kvällen innan då jag var ute med hunden. Bilden har frusit sedan dess och larmet måste ha gått på grund av blåsten och en buske som
»Jag brukar jämföra trauma med diabetes; man kan lära sig att leva med det, som ett livslångt lärande«
rörde sig. Där står vi, familjen helt vettskrämda och till och med hunden hade kissat ned sig. Det var väldigt pinsamt och jobbigt, men poliserna förstod, de hade kunskap om trauma. Men jag blev tvungen att känna medkänsla om mig själv och
ta ytterligare hjälp, för så här kunde vi inte ha det.
Stereotypa mansideal står ofta i vägen för trauma, enligt Fredrik och det är också en grogrund för våld i nära relationer, tycker han. Många män blir som sina fäder, trots att det är de sista de vill.
– De har ofta haft en frånvarande pappa och jag brukar ofta prata med mina klienter om actionhjältarna från filmens värld, som Arnold Schwarzenegger och Sylwester Stallone. De var inga kramiga grabbar. De löste problem med våld. Med sådana manliga förebilder är det lätt att tro att man måste vara stor och tuff, avslutar Fredrik Wretman. ●
Fredrik Wretman, traumaterapeut, vill att vi ska tänka trauma vid missbruk.
Om mammorna i våldets skugga
SVT Play släpper en ny dokumentärserie där vi möter mammorna som tvingats överleva det värsta – att deras barn har mördats. I sex avsnitt berättar de om sorgen och förlusten men också om kärleken och om att orka kämpa vidare. I det första avsnittet berättar Sussie och Maritha om mardrömmen när deras barn Adriana och Marley sköts till döds.
Det andra avsnittet handlar om hur Elenis liv kollapsar när hennes son Tony mördas på T-centralen i Stockholm. Carolina är på bröllopsresa när hon får veta att båda hennes söner blivit skjutna.
Var finns samhället när det behövs som mest? Vilket stöd får de ensamma mammorna som förlorat sina barn? Vilka bär ansvaret och vad kan och borde man göra för att rädda liv enligt mammorna?
Nödvändig granskning av hälsovård inom LSS
Riksförbundet FUB välkomnar regeringsuppdraget till Socialstyrelsen att kartlägga och analysera om boende i LSS-bostäder får den hälso- och sjukvård de är i behov av. – Även en analys av pandemins påverkan ingår, vilket är mycket angeläget, säger FUBs ordförande Anders Lago.
Kroniska sjukdomar som fetma, diabetes, högt blodtryck och psykisk ohälsa är kraftigt överrepresenterade hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Trots det var hälsoinsatser för personer inom LSS kraftigt eftersatta även innan pandemin, påpekar Riksförbundet FUB i ett pressmeddelande. Under pandemin ställdes tillgången till vård på sin spets. Under våren 2020 kom starkt oroande signaler till FUB om att likalydande vårdplaner tagits fram för samtliga boende i en gruppbostad. Av vårdplanerna framgick att de som insjuknade med covid-19-symptom inte under några omständigheter skulle föras till sjukhus.
Ny bok om forskning, hjärnan och strategier vid adhd
Efter den populära boken ”Svart bälte i föräldraskap” ger författarna Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson ut en ny bok; ”Adhd på jobbet”. Boken ger kunskap om hjärnan, konkreta råd utifrån forskning och erbjuder strategier att ta till – som chef, ledare och arbetstagare.
”Jag tror inte att det är någon på jobbet som förstår hur hårt jag kämpar. Vad det kostar för mig att få ihop allt och vara såhär strukturerad och organiserad. Jag får ofta höra att jag är den perfekta projektledaren och tar ofta på mig att vara den som leder och styr de andra också. På ett sätt är det nog också en av mina strategier. För skulle jag behöva förhålla mig till andras scheman och rutiner tror jag inte att jag skulle hålla ihop. Jag har jättesvårt för när saker ändras och mina cirklar rubbas.”
Lotta Borg Skoglund och
Martina Nelson vill med sin nya bok Adhd på jobbet hjälpa personer med adhd att få stöd och hjälp i arbetslivet? Med rätt kunskap behöver inte adhd bli ett hinder och
med rätt verktyg kan vi minska sjukskrivningar och psykisk ohälsa – och motverka den diskriminering som sker när några utestängs från vissa yrken och utbildningar. Med rätt anpassningar är det möjligt att fungera bra, inte bara prestera bra.
Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson har tidigare utgivit Svart bälte i föräldraskap – att lösa vardagen i NPF-familjer. Lotta Borg Skoglund har också skrivit
Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna. Förlag: Natur & Kultur.
Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala Universitet och överläkare i psykiatri. Hon är grundare av Smart Psykiatri.
Martina Nelson är leg. psykolog med inriktning mot neuropsykologi och utbildad i kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi. Hon är ledningsansvarig psykolog på Smart Psykiatri.
Socialrättsdagen blir gratis
Den 4 maj är det dags för den webbsända konferensen Socialrättsdagen som arrangeras av JP Infonet. Med det aktuella temat samordnade insatser väljer man nu att göra eventet kostnadsfritt för att fler ska kunna ta del av detta viktiga ämne.
Socialrättsdagen blir i år kostnadsfri, helt digital och hålls den 4 maj.
Några av frågorna som tas upp: Hur kan man samverka utan att gå in på sekretessbelagda uppgifter? Samtycke
från de berörda parterna, föräldrar/vårdnadshavare och barn. Vad säger lagstiftningen om samverkan vid samsjuklighet? Föräldrar i högkonflikt – hur kan det bemötas? Rutinernas betydelse för regelmässig samverkan. – Det viktiga förebyggande arbetet och tidigt samordnade insatser skapar stor hävstångseffekt. Det sparar enorma pengar och samtidigt mänskligt lidande, det visar all evidens och forskning. Samtidigt hör vi dagligen i samhälls-
debatten talas om hur exempelvis den psykiska ohälsan och gängkriminaliteten ökar, säger Helena Reinius, projektledare på JP Infonet. Några av talarna: Ylva Hedén, stadsadvokat, Stockholms stad, Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist och handläggare inom vård och omsorg, SKR, Jan Jönsson, socialborgarråd, Stockholms stad, Mia Börjesson, socionom och författare, Mehdi Adnan Mossa, socialpedagog, kurator och författare samt Linda Wallin, jurist.
Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson ger ut en ny bok på Natur & Kultur.
Cedervillan Gruppboende
för dig med autism och psykisk ohälsa
Ledig plats från mars!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och finns i Örebro, Västerås och Karlstad
Familjehem
Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar vuxna?
därför 2009. med eller
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi som grundat Familjehemsbanken heter Anne och Andreas Aronsson och är själva familjehem från början.
Vi vet hur viktigt och svårt det är att hitta familjer som kan tänka sig att öppna sitt hem.
Hos oss hittar ni fler uppdragstagare lite lättare. Välkomna att kontakta oss!
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
SOS Barnbyar har skickat miljoner till Ukraina
Gåvorna till SOS Barnbyar strömmar in från både privatpersoner och företag. Nu meddelar hjälporganisationen att man har skickat 9,5 miljoner kronor till Ukraina.
– De här miljonerna fyller tydliga behov. För några veckor sedan, innan kriget bröt ut, gav vi 500 000 kronor till evakuering av verksamheter i östra Ukraina, nu skickar vi ytterligare 9 miljoner kronor för att stötta så många det bara går, förklarar Anna Ernestam, generalsekreterare SOS Barnbyar i ett pressmeddelande.
Gåvorna till SOS Barnbyar strömmar in från både privatpersoner och företag. Inte sedan tsunamin i Sydostasien 2004 har gåvorna strömmat så tätt.
– Behoven i Ukraina nu är enorma och det känner vi, det är så nära oss, säger Anna Ernestam. Det här är inget som tar slut när kriget slutar. För vi kommer att behöva finnas där efter kriget och ta hand om traumatiserade barn, familjer som förlorat en eller kanske fler vuxna och se till så att de utsatta kommer på fötter igen.
Brist på samsyn vid hörselhabilitering
Det saknas en nationell samsyn avseende hörselhabilitering för barn/ ungdom i Sverige. Hörseltekniska framsteg och hörselhabilitering är inte i fas, menar Barnplantorna. Därför har man genom en enkätundersökning dokumenterat bristen på samsyn i regionerna.
Flertalet av Regionerna stödjer sitt arbete med interventionsinsatser på Hörselbarnregistret; ändå kan Barnplantorna i sin undersökning skönja en brist på samordning mellan regionernas insatser. Vi tycks ha långt kvar till en nationellt sammanhållen hörselhabilitering/familjeintervention som verkar utifrån evidens och klinisk beprövad erfarenhet. Var är visionerna? Var finns utvecklingsarbetet? Inte kan utvecklingsmålet ”bara” vara att testa enligt Hörselbarnregistret.
Barnplantorna är en riksorganisation för föräldrar till barn med cochleaimplantat och hörapparater.
Givandet ökade under 2021
Det är allmänheten som har stått för stabiliteten under pandemin, men nu visar siffror från det fjärde kvartalet 2021 att även företagens stöd verkar återhämta sig. Branschorganisationen Giva Sverige presenterar en prognos för 2021.
– Svenskarna har visat ett stort engagemang och en vilja att bidra till de ideella organisationernas arbete under pandemins andra år, vilket är fantastiskt att se. Allmänhetens engagemang och förtroende för civilsamhället är stort och stabilt, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige i ett pressmeddelande.
Giva Sveriges prognos för 2021 visar att de totala intäkterna från gåvor och bidrag väntas bli högre än 2020. Då samlades totalt 9,2 miljarder kronor in av medlemsorganisationerna.
Hela 66 procent av organisationerna uppger en ökning av insamlade medel för 2021 jämfört med 2020. Drygt en fjärdedel bedömer att intäkterna från gåvor och bidrag blir oförändrad och 7 procent förutspår en minskning. Intäkterna från företagens
gåvor och bidrag minskade under 2020. Det var väntat, då många företag drabbades hårt av pandemin och behövde minska sina åtaganden snabbt. Nu verkar företagens engagemang återvända. Prognosen visar att 51 procent tror på ökade intäkter från företag, jämfört med 29 procent under det tredje kvartalet.
– Företagen har varit mer försiktiga under pandemin vilket är naturligt, men det är glädjande att se att företagens engagemang finns kvar nu när restriktionerna släpper. Det finns många samhällsutma-
ningar där samarbeten och strategiska partnerskap mellan ideella organisationer och företag kan göra stor skillnad. En av de organisationer som har sett en tydlig ökning är Göteborgs Stadsmission.
– Vi ser ett kraftigt ökat intresse från näringslivet i Västsverige att engagera sig i vår verksamhet och på så vis bidra till social hållbarhet i regionen. Coronapandemin har synliggjort behovet av stöd till människor i utsatthet, säger Tomas Carlström, marknadschef på Göteborgs Stadsmission.
En trygg plats att söka stöd
Brottsofferjouren kommer under hela 2022 att genomföra en kampanj för att öka medvetenheten om att de erbjuder kostnadsfri hjälp till alla som behöver stöd. Budskapet är ”För dig som lever kvar med känslorna och kaoset.”
Med kampanjen vill man öka medvetenheten om Brottsofferjouren hos allmänheten, i synnerhet hos den yngre målgruppen; 16 till 35 år. − Vi hoppas att så många som möjligt nås av kampanjen och bär med sig att Brottsofferjouren finns till för alla som
behöver stöd, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige, i ett pressmeddelande.
Kampanjen ”Brottsofferjouren – För dig som lever kvar med känslorna och kaoset” kommer bland annat att synas utomhus över hela Sverige och i sociala medier för relevanta målgrupper. Satsning har möjliggjorts tack vare extra statsbidrag.
Kampanjen tar sin utgångspunkt i att många brottsutsatta lever kvar i ett känslomässigt kaos en lång tid efter händelsen och att minnena
kan göra sig påminda när som helst i vardagen. Uppmaningen till målgruppen är ”Hos oss får du stöd”.
BOJ erbjuder kostnadsfritt stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga.
− I år är det valår och frågorna om lag och ordning står högt på agendan. Dagligen kan vi läsa om brottslighetens negativa effekter på både individer och samhälle, därför känns det viktigt att visa att det finns goda krafter som stöttar de som utsätts, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare.
Charlotte Rydh är generalsekreterare på branschföreningen Giva Sverige.
En sista hälsning som räddar liv
Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på
En sista hälsning som räddar liv
010 – 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!
Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på
010 – 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!
PG: 90 06 03 – 2
PG: 90 06 03 – 2
Behandling på Riktigt
Människor i Ukraina flyr för sina liv. De behöver akut nödhjälp. Scanna QRkoden och swisha en gåva idag!
2 x Alla gåvor dubblas.
Många som kommer till nxtme har inte fått rätt hjälp någonstans tidigare. Foto: Getty Images
Bemötandet betyder allt
Nxtme ger stöd till de som har blivit utsatta för incest ger stöd till de har incest
Sofie blev utsatt för sexuella övergrepp när hon var 10-11 år av sin tre år äldre bror. Hon berättade inte för någon förrän flera år senare då familjesituationen blev ohållbar på grund av broderns våldsamma beteende hemma. Men varken föräldrarna, soc. eller BUP verkade vara särskilt intresserade av att ge henne det stöd och hjälp hon behövde. När Lena på nxtme kom och föreläste på Sofies skola fick hon äntligen känna att någon skulle lyssna.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Organisationen nxtme erbjuder stöd till personer som är eller har varit utsatta för incest. Det är extra traumatiserande att bli utsatt för sexuella övergrepp av en närstående – just för att förövaren är den som egentligen borde stå för tryggheten till barnet. Det blir ett dubbelt svek och många utsatta känner både skuld och skam. Därför är det extra svårt att ta steget att berätta för någon vad man har utsatts för.
– Vi vill öka kunskapen om incest hos professionella, utsatta och i samhället i stort. Därför håller vi föreläsningar i skolor, anordnar webbutbildningar och arbetar opinionsbildande. Jag blev själv utsatt för incest av min pappa när jag var 12-17 år. Men det var först som 38-åring som jag fick hjälp av en psykolog att be-
arbeta traumat, berättar grundaren Lena Morin Nilsén.
HON HADE ÖNSKAT att någon hade visat intresse för hur hon mådde och att hon själv hade fått kunskap om vart hon hade kunnat vända sig.
– Jag visste att det fanns fula gubbar, men att bli utsatt för incest är något helt annat.
Ofta trappas våldet upp under lång tid, vilket gör det ännu mer komplext. Det som räknas som incest är att bli utsatt för sexuella övergrepp av en närstående familjemedlem. Det kan vara en bror, förälder, styvförälder eller mor- och farförälder.
Under tillfrisknandet kände hon ett behov av att träffa andra i liknande situ-
ation, men visste inte vart hon skulle ta vägen. Eftersom det fanns så lite hjälp att få så föddes tanken på att starta nxtme, en plats där man ska kunna få stöd, hjälp och en trygg gemenskap.
– Ett bra mottagande är extra viktigt när det handlar om incest. Många som kommer till oss vittnar om dåligt bemötande från socialtjänsten och BUP.
Det kan Sofie intyga, som har gått med på att berätta sin historia. Hon lyssnade på en föreläsning av Lena på sin gymnasieskola. Det hade inte kunnat komma lägligare för henne som bara en kort tid innan hade berättat för sin mamma att hon hade blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin bror.
– Min bror utsatte mig när jag var 1011 år, han är tre år äldre än jag. Det är
»Jag tog på mig skulden och tänkte att jag kanske inte hade varit tydlig med att säga nej«
lite svårt att minnas, men det pågick ungefär i ett års tid. Jag visste att det var fel och kände stor skuld och skam. Jag tog på mig skulden och tänkte att jag kanske inte hade varit tydlig med att säga nej.
HON BERÄTTAR ATT brodern var mycket aggressiv, ofta på ett fysiskt sätt. Han kunde misshandla både henne och föräldrarna. De verkade inte kunna göra något åt hans beteende, så då berättade hon om övergreppen. Sofie hade då hållit hemligheten för sig själv i sex-sju år. – När jag berättade för mamma visste hon inte hur hon skulle bete sig. Jag upplevde det som att mina föräldrar nästan anklagade mig för att förstöra familjen. Det var som att de inte förstod allvaret i det här och hur det hade påverkat mig. Det tyckte jag var orättvist. Det var bara prat om att min bror inte kunde bo kvar hemma och hur det då skulle bli med julafton och sådant, säger Sofie.
Hon fick träffa soc. och kom vidare till BUP där hon fick träffa en psykolog. – Jag tvingades att berätta samma sak för flera personer. Vid första mötet på BUP ville de att jag skulle genomgå en utredning för adhd. Det tyckte jag var jättemärkligt. Innan det var klart fick jag inte prata om mitt trauma för de ville göra utredningen först. Jag var väldigt stressad och hade svårt att klara av att prestera i skolan, men det berodde ju på det jag hade blivit utsatt för.
Trauma kan ofta misstas för adhd, men i det här fallet hade ju Sofie berättat om övergreppen. Lena var också i ständig stress under många år, så pass att hon blev utbränd två gånger. Till henne hade ingen ens ställt frågan om sexuella övergrepp och hon kopplade inte heller själv sitt beteende till det.
Sofie fortsätter:
– Jag missade en tid hos BUP och då tyckte de att jag verkade ointresserad och
Incest och dess konsekvenser
Enligt statistik från BRÅ och NCK kan så många som 4-5 % av skolelever ha utsatts för incest eller sexuell kränkning i det egna hemmet. Det är i genomsnitt närmare två i varje klass, jämfört med sexuella övergrepp som drabbar ungefär 5-6 barn i varje klass i genomsnitt.
Få söker hjälp för att de har varit utsatta för incest. Det är vanligt att söka hjälp långt senare och då för något av de vanligaste konsekvenserna efter sexuella övergrepp. Så var uppmärksam om din klient har något av följande och våga ställ frågan.
Q Sömnsvårigheter.
Q Självskadebeteende.
Q Anorexia.
Q PTSD.
Q Ångest och/eller ångestattacker.
Q Depression.
Q Svårigheter med tillit till andra människor.
Q OCD.
De som arbetar på nxtme är som en stor familj. Lena Morin Nilsén i mitten. Foto: Privat.
sa att jag kunde höra av mig när jag hade en annan inställning. Det blev jag besviken på. Jag hade ju kunnat ha haft självmordstankar eller vad som helst. Jag kände mig sviken av både BUP och soc. De sa att de skulle göra en polisanmälan också, men det gjorde de aldrig. På soc. pratade vi bara om vart min bror skulle bo, de fixade en lägenhet till honom, men han fick ingen behandling.
DET VAR EN livlina som Lena hade kastat ut till Sofie i och med sitt föredrag på skolan. Sofie hade tagit en broschyr om nxtme som hon lade i sitt skåp. Tillslut tog hon mod till sig och gick med broschyren till skolans kurator.
– Det var så viktigt att Lena kom. Man tror att man är helt ensam och känner en sådan skam och skuld. Men här fanns det andra, jag var inte ensam. Jag kände att jag var på väg att inte klara av skolan, så jag berättade för kuratorn vad som hade
hänt. Hon hjälpte mig att skicka ett mail till Lena på nxtme och söka hjälp där. När jag sedan fick träffa Lena kände jag mig sedd och förstådd. Jag kunde prata om vad jag ville och kände aldrig någon press. Sofie var hela tiden uppe i varv. Det var viktigt att prestera bra i skolan, i idrotten som hon höll på med och att vara alla till lags.
– Jag kunde inte ens gå i normal takt, jag hade bråttom jämt och var jättestressad. Det var så skönt att få prata med nå-
Kontakta nxtme
Q E-post: help@nxtme.se.
Q Telefon: 010-330 30 22 måndag till onsdag kl. 19.30-21.00.
Q Chatt: nxtme.chatt.unizonjourer.se måndag till torsdag 18.00-19.30.
Q Mer info på hemsidan: www.nxtme.se.
»Vid första mötet på BUP ville de att jag skulle genomgå en utredning för adhd«
gon som förstod trauma. Min mamma fick också komma dit för att få hjälp att prata med mig, berättar Sofie.
HON UPPSKATTADE OCKSÅ att träffas i grupp där hon kunde prata med andra.
– Det gjorde jättemycket att få utbyta erfarenheter med dem. Vi var i blandade åldrar, så det var värdefullt att få träffa någon som var 30 och 50 år och höra hur deras liv hade varit, lika som de kunde få ut något av att träffa någon som var yngre. Sofie hade haft ångest och ibland inte haft så stor lust att leva. Hos nxtme fick hon en safe zone, ett andra hem. Just att alltid kunna höra av sig och alltid vara välkommen uppskattade hon enormt.
– Det var som att komma hem; alltid värme och kärlek. Och jag kände mig inte bara som ett offer, jag är så mycket mer än så; en rolig, snäll och glad tjej. Det är viktigt att inte fastna i offerrollen, säger hon. När Sofie kände att hon mådde bra, ville hon hjälpa till som volontär på nxtme. – Jag ville verkligen bidra och hjälpa andra. Det kändes både kul och viktigt. Det är så många som inte har styrkan att vända sig till någon vuxen eller kompis. Att få prata eller chatta med någon som vet vad det innebär betyder allt.
LENA BLIR MÄRKBART rörd av Sofies berättelse och hennes förmåga att vända det jobbiga till att vilja hjälpa. Det var just det här som var drömmen när hon startade organisationen. Hon berättar också att Sofie tog initiativ till att starta upp en grupp för unga tjejer upp till 21 år.
Idag har Sofie lärt sig att sätta gränser. Ofta blir personer gränslösa som har utsatts för incest. Man kan inte förändra någon annans beteende, men man kan lära sig att bryta sitt eget mönster.
– Jag har också lärt mig att ta det lugnt. Jag har skaffat egen lägenhet och pluggar kriminologi och psykologi. Min bror har jag inte haft någon kontakt med alls sedan han flyttade hemifrån, avslutar Sofie. ●
Sofie mår bra idag och har en stark vilja att hjälpa andra.
Fem i topp bland boenden just nu
De har högst betyg från tjänsten Kvalitetsindex
LSS-boendet Kungsängen i Nora AB och Familjehemmen i Skåne hamnar i topp på Kvalitetsindex när SSIL tar fram en 5 i topp-lista för januari-februari. Vi har tittat närmare på hur de verksamheter som ligger främst arbetar med kvalitet.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: PRIVAT
Casator Care Villa Lindö består av två enheter och ligger naturskönt i Kalmar.
Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och särskilt boende som SSIL uppdaterar dagligen genom telefonintervjuer som följer upp samtliga placeringar med respektive handläggare. Det är ett värdefullt verktyg, både när en handläggare placerar och för verksamhetens kvalitetsarbete.
– Kvalitet är helt centralt i dessa verksamheter, och för vårdköpare. Hög kvalitet är en förutsättning för god och human välfärd som sätter människans bästa i fokus, men också en långsiktig investering i lägre omsorgsskuld. Att göra och investera i kvalitetsmätningar är inte bara ett viktigt redskap för att lyfta frågan om kvalitet, det är dessutom en försäkring för att säkerställa att man inte missar något som potentiellt skulle kunna få stora konsekvenser. Med Kvalitetsindex får hand-
läggarna därför ett bättre beslutsunderlag för att kunna välja och driva igenom bättre vårdköp, säger Elin Hagman Hansson, försäljningschef på SSIL.
Flera upphandlingar anger som krav att verksamheten anlitar en oberoende kvalitetsuppföljning och Kriminalvården nämner exempelvis SSIL Kvalitetsindex i detta sammanhang.
– Vi vill därför lyfta de verksamheter som under perioden har fått högst poäng i våra mätningar. De har dessutom fått väldig höga poäng på alla områden i studien, säger Elin Hagman Hansson.
KUNGSÄNGEN I NORA AB, som är ett LSSboende, och Familjehemmen i Skåne ligger i topp med samma betyg. Sedan kommer tre boenden med samma betyg på delad tredjeplats. De är Ersta Möjlighet,
skyddat boende, Schedevi Östergötland, HVB och Castor Care Villa Lindö, HVB. – Jag känner stor glädje och ödmjukhet. Men det som tar över ändå är stoltheten över personalen. På våra skriftliga omdömen har det varit både stort och smått och det är all personal som bidrar till den helheten, säger Evelina Borell på Castor Care.
Castor Care har fyra enheter, Sörgården, Botorps Behandlingshem samt två HVB på Villa Lindö som även kan fungera som skyddat boende. Ett utredningsboende som tar emot föräldrar och barn där det finns en oro över omsorgen. Familjen bor här en kortare period medan de utreds. Det finns också ett behandlingshem på samma gård som också tar emot föräldrar med barn. Där kan föräldrarna behöva stöd i sin föräldraförmåga
Villa Lindö är bemannad för att kunna ta emot akutplaceringar dygnet runt.
på grund av missbruk eller psykosocial problematik.
– Vi sätter barnens behov i fokus och har både insatser till barn och föräldrar där vi tar reda på vad de kan behöva för stöd för att utvecklas i sin föräldraroll. Vi har funnits drygt i 35 år och har bra upparbetade rutiner för samverkan.
»...en förutsättning för god och human välfärd«
Castor Care har varit kund hos SSIL med Kvalitetsindex i 15 år.
– Det är ett viktigt led i vårt kvalitetsarbete. Vi har utöver det en kvalitetssamordnare som löpande hanterar synpunkter och klagomål när de uppstår som en chans till förbättring. Även det positiva kan vi lära oss av. Vi går igenom varje avslutad placering och frågar oss vad det var vi gjorde som blev så bra och försöker fastställa rutiner för att även ta till vara det, berättar Evelina Borell.
De har också en egen enkät som delas ut till alla boende och ringer även upp handläggarna för att få en bedömning.
– Vi använder oss av Kvalitetsindex checklista för att kunna ligga steget före i
vår utvärdering. Kvalitet är A och O för de flesta. Handläggarna är vana att använda Placeringsservice och Kvalitetsindex och det är av stor vikt att SSIL är oberoende och opartiska. Många vill ha referenser och ofta frågar de efter vår erfarenhet inom en viss problematik.
Just nu genomför Villa Lindö en utbildningssatsning för personalen i traumamedveten omsorg.
– Vi jobbar mycket med det. Våra boende har en tung ryggsäck, så det är en viktig satsning på ytterligare kunskap och att vi får ett gemensamt språk kring detta för att bli ännu bättre på att bemöta barn och vuxna med trauma i bagaget, säger Evelina.
Hon berättar också att de har gjort en stor satsning där de arbetar med oidentifierade risker, för att kunna vara medvetna om dem och hur de bör hanteras.
– Vi är också stolta över våra riskanalyser och handlingsplaner som vi gör inför varje ärende och de revideras löpande under placeringens gång. Det gör att alla känner sig trygga. Vi informerar de boende om vilka risker vi har identifierat och vad som kommer att ske ifall det händer. Personalen gör ett fantastiskt jobb och många har jobbat väldigt länge i verksamheten.
– Det säger också något om arbetsplatsen. Vi har ett fint klimat. Vägledande
samspel är något vi arbetar med i våra föräldrastödsutbildningar. Vi använder oss också av empatiskt ledarskap inom personalgruppen. Det är det vi tror på. Så vill vi att föräldrarna ska bemöta sina barn, att vi ska bemöta barnen och föräldrarna och det är också så vi vill bemöta våra medarbetare, avslutar Evelina Borell. ●
5 i topp Kvalitetsindex
Q 1. Kungsängen i Nora AB (delad plats)
Q 1. Familjehemmen i Skåne (delad plats)
Q 3. Ersta Möjlighet (delad plats)
Q 3. Schedevi Östergötland (delad plats)
Q 3. Castor Care Villa Lindö (delad plats)
Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar och SSIL presenterar en ny topplista varannan månad. I kvalitetsindex bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning.
Förutom intervjuer med handläggare följer SSIL upp upplevelsen för både klienter och anhöriga.
Mer om Kvalitetsindex kan du läsa om på www.ssil.se
Villa Lindö tar emot familjer med barn i åldrarna 0-13 år (medföljande syskon upp till 16 år) samt blivande föräldrar.
LSS-boende
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Skola åk 7-9
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
HVB-hem
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Stödboende
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Tillsammans skapa förutsättningar
till ett meningsfullt liv
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Konstnärerna Karolina Palmér och Hanna Ekegren har målat tavlan ”Styrkan”. Foto: Räddningsmissionen
Gör skillnad för kvinnor i utsatthet
Samlade in pengar i samband med Internationella Kvinnodagen
Räddningsmissionen möter dagligen kvinnor som lever i utsatthet och utanförskap, men som trots det har en otrolig styrka inom sig. Konstnärerna Karolina Palmér och Hanna Ekegren skänker sitt konstverk ”Styrkan” för att uppmärksamma dessa kvinnor i samband med internationella kvinnodagen.
Karolina Palmér och Hanna Ekegren är två heltidskonstnärer, vänner och kollegor baserade i Kungsbacka och Göteborg. De vill göra skillnad och hjälpa så att livet blir lite bättre för kvinnor i utsatthet och skänker därför sin tavla ”Styrkan” till förmån för Räddningsmissionens arbete.
– Att samlas under ordet styrka, som en symbol för de kvinnor som i livet tvingats hitta en styrka som går utanpå allt annat för att försvara sig själva och sina barn, för att komma vidare och hitta stabilitet och glädje igen, kändes viktigt, säger konstnären
Karolina Palmér i ett pressmeddelande.
Att uppmärksamma internationella kvinnodagen den 8 mars genom initiativet kändes självklart. Konstnärerna vill
visa på styrkan i att gemensamt kämpa för allas rätt att leva ett liv utan våldsamma inslag.
– Vi valde att använda oss av en lite dovare färgskala som bildar en symbolisk fond till motivet. En bakgrund där oro, sorg, vilsenhet och ibland ilska hittar sin plats. Kvinnorna och barnen på bilden dansar fria i sina rörelser, fria tillsammans och fria i att äntligen kunna välja väg. Styrkan i dansen blir en grogrund till glädje och livsvilja, samtidigt som det
»...det krävs stor styrka att trots utsatthet orka och våga...«
krävs stor styrka att trots utsatthet orka och våga ge sina barn en tro på att dans och glädje har en given plats i allas liv, säger konstnären Hanna Ekegren. Konstverket visades på Gothia Towers mellan den 4-12 mars. Auktionen på tav-
ningsmissionen
lan pågick mellan 4-9 mars och pengarna går till Räddningsmissionens arbete för människor som lever i olika typer av utsatthet. Det kan handla om ensamhet, fattigdom och svårighet att hitta in i det svenska samhället, så väl som prostitution och människohandel.
Räddningsmissionen erbjuder olika former av stöd och hjälp genom mötesplatser, uppsökande arbete, skyddat boende och individuellt utformat stöd.
KÄLLA: RÄDDNINGSMISSIONEN
Karolina Palmér och Hanna Ekegren. Foto: Rädd-
Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv.
Basta Väst är ett arbetskooperativ. Ett brukarstyrt socialt företag som erbjuder människor en ettårig arbetsinriktad missbruksrehabilitering via företagandet. Basta Väst ägs och drivs av människor som själva genomgått en missbruksrehabilitering hos oss. Vi tar emot personer från 18 år. Kvinnor, män och även par. Vi har avtal med Kriminalvården
Basta Bryggan Fristad är ett korttid/stödboende. Vi vänder oss till vuxna personer med drog och alkoholproblematik som är i behov av förlängning till en medicinsk avgiftning, ned-trappning eller upptrappning i väntan på en annan planering. Vi erbjuder nu även neuropsykiatrisk utredning som en tilläggstjänst. Vid en utredning på Basta Bryggan Fristad kan vi erbjuda en helhetslösning med drogfritt boende, neuropsykiatrisk utredning och rekommendationer för fortsatt behandling. Utredningen startar efter 3 månaders drogfrihet.
Basta Väst
Linda Simemark 033-261 200/0706-261 851 rehab@basta.se
Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat. Avhandlingen understryker vikten av att främja barn och ungas skolkompetens. Den visar också hur den negativa påverkan på utbildning varierar vid olika psykiska sjukdomar.
I sin avhandling ”Att växa upp med ohälsa och klara skolan. Studier om ohälsa och ungas utbildningsprestationer” har Cristian Bortes använt svenska registerdata som täcker hela befolkningen för att studera olika aspekter av ohälsa och utbildning. Till exempel har han undersökt sambandet mellan sex av de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och unga (depression, affektiva eller ångeststörningar, tvångssyndrom, ätstörning och adhd) och elevers skolresultat i slutet av grundskolan.
– Resultaten visade att elever som hade diagnosticerats med en psykiatrisk sjukdom presterade jämförelsevis sämre i skolan, detta var ett ganska väntat resultat. Studiens unika bidrag är att den visar att och hur den utbildningsmässiga nackdelen förknippad med specifika psykiska
sjukdomar varierar. Därutöver kunde vi se tydliga könsskillnader mellan pojkar och flickor. Exempelvis var de negativa sambanden mellan ångestsyndrom, OCD och adhd och skolbetyg starkare för flickor än för pojkar med samma diagnos, säger Cristian Bortes.
En vanlig uppfattning, både bland allmänheten och inom skolvärlden, är att förhållandet mellan psykisk hälsa och skolprestation är ömsesidigt. Det vill säga: mår man bra så presterar man bättre i skolan och presterar man bra i skolan så är det förknippat med bättre mående. Men Cristian Bortes berättar att tidigare forskning i väldigt begränsad omfattning har undersökt denna ömsesidighet. Detta gör att man inte riktigt vet hur psykisk hälsa och utbildningsprestation samspelar.
– För att förstå mer om samspelet mellan skolprestation och psykisk hälsa har vi undersökt ungdomar vid två tidpunkter i åldrarna 15-16 och 18-19 år. Studien fann inget empiriskt stöd för ett ömsesidigt förhållande mellan psykisk ohälsa och utbildningsprestationer. Däremot framkom ett enkelriktat samband: högre skolbetyg vid avslutad grundskola var förknippat med en lägre grad psykisk ohälsa i slutet av gymnasiet. Höga skolprestationer i slu-
tet av grundskolan, och därmed skolkompetens, verkar alltså vara positivt förknippat med vissa aspekter av ungdomars psykiska hälsa senare i ungdomen. Detta understryker vikten av att främja barn och ungas skolkompetens.
– För att förstå betydelsen av ohälsa för barn och ungas utbildning behöver man också beakta att de växer upp i familjer. En central tanke i min avhandling är att ohälsa inte bara påverkar den drabbade individen utan också människor i deras närhet, speciellt de närmsta familjemedlemmarna. Avhandlingen undersöker på så vis det som kan kallas för ”ohälsans spridningseffekter”, säger Cristian Bortes.
Avhandlingen visar att närvaron av en förälder som lidit av psykisk ohälsa som krävt sjukhusinläggning är förknippat med en större sannolikhet att inte fullgöra sin gymnasieutbildning.
– När en elev hamnar efter i skolan behöver det inte nödvändigtvis handla om inlärningssvårigheter, utan kan bero på en mer komplex psykosocial situation som belastar. Detta understryker vikten av ett psykosocialt perspektiv när en ska identifiera elevers svårigheter i skolan, säger Cristian Bortes.
KÄLLA: UMEÅ UNIVERSITET
De negativa sambanden mellan ångestsyndrom, OCD och adhd och skolbetyg var starkare för flickor än för pojkar med samma diagnos. Foto: Getty Images.
Sveriges största placeringsservice
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Lediga jobb
Här presenterar vi lediga jobb från Omtanke.today.
SPONSRADE JOBB
Föreståndare
Jägarbacken, ett HVB-hem med 17 platser för män från 20 år med missbruks- eller beroendeproblematik och 5 platser i stödboende söker nu en föreståndare på heltid, dagtid. Vi finns i Åmotsbruk, 20 km väster om Ockelbo i Gävleborgs län.
Du som söker ska ha socionomutbildning eller motsvarande akademisk utbildning med minst 180 HP, t. ex. beteendevetare med vidareutbildning i socialrätt. Kompetens i och erfarenhet av 12-stegsprogrammet och andra metodutbildningar (t.ex. MET, CRA, KSL, KBT, ADDIS, ASI) är meriterande liksom erfarenhet av behandling och arbetsledning. Körkort krävs. Du kommer att ansvara för och leda den operativa verksamheten och ledningsgruppen, som är ett stöd för föreståndaren. www.jagarbacken.se
Enhetschef
Beroendeenheten i Täby kommun tillhör avdelning Individ och familjeomsorg och omfattar både myndighetsverksamhet och egen regiverksamhet.
Vi söker dig med: Socionomexamen eller annan högskoleexamen som arbetsgivaren finner relevant. Bred erfarenhet inom socialtjänstens områden och lång erfarenhet av myndighetsutövning. Goda kunskaper och erfarenhet av arbete inom verksamhetsområdet med generellt kvalitetsarbete, förändrings- och utvecklingsarbete. Goda kunskaper och erfarenheter av evidensbaserat socialt arbete. Kunskaper i ASI och dess systematiska tillämpning med uppföljning och systematisk användning, både på organisations-, verksamhets-, samt individnivå. Erfarenhet av personalansvar och är en trygg och stabil ledare. www.jurek.se
Socionomkonsulter
Cura Nord söker socionomkonsulter till Göteborgs stad och närliggande kommuner. Du ska ha god och aktuell kunskap om samt följa gällande lag, förordningar, riktlinjer med mera som finns på området konsulten arbetar inom. Arbeta enligt tillämpbara SOSFS (Socialstyrelsens författningssamling). Ha god samarbetsförmåga och kunna arbeta självständigt. Kunna uttrycka sig väl på svenska både muntligt och skriftligt. Ha datorvana och erfarenhet av relevanta system så som olika typer av journalprogram. Kunna dokumentera på ett tydligt och rättssäkert sätt enligt Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Ha aktuell efterfrågad arbetserfarenhet som ligger i närtid. www.curanord.se
Föreståndare
RSS Vårdinge by söker föreståndare till LSS-boendet. Du måste vara socionom eller motsvarande och ha intresse för och erfarenhet av ledarskap inom vård och omsorg. Du behöver ha bra planerings- och administrativ förmåga och vilja sätta dig in i värderingarna inom antroposofisk socialterapi där vi arbetar för att verksamheten ska vara inkluderande, inspirerande, meningsskapande, proaktiv och trygg för alla inblandade. Huvudpersonerna står alltid i centrum.
Inom Vårdinge by finns 14 boendeplatser med ett tjugotal boendestödjare, fördelat på fyra olika hus. Ledningen består av dels föreståndaren för boendet, dels föreståndaren för dagliga verksamheten samt en heltids boendekoordinator. www.viktoriagarden.se
VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Stödpedagog till gruppbostad
LSS
Vi söker dig som är utbildad stödpedagog, alternativt annan eftergymnasial utbildning om minst 60 högskolepoäng/200 yrkeshögskolepoäng med inriktning funktionsnedsättning, specialpedagogik eller liknande, som arbetsgivaren bedömer likvärdig.
Du behöver ha kunskap om LSS målgrupper och erfarenhet att arbeta i LSS verksamhet.
Du behöver ha en tydlig kommunikation och ett pedagogiskt förhållningssätt i allt du gör.
Höganäs Omsorg AB är ett kommunalt helägt bolag som arbetar för att skapa förutsättningar för invånarna i Höganäs kommun att kunna leva så tryggt och självständigt som möjligt.
Ansökan senast den 28 mars. www.offentligajobb.se
Biståndshandläggare, semestervikariat
Du är utbildad socionom eller har läst till och med termin fem på socionomprogrammet. Du kan även ha annan utbildning och erfarenhet som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Vi ser gärna att du har erfarenhet av biståndshandläggning eller annan myndighetsutövning. Du har kunskap om aktuell lagstiftning och det är meriterande om du arbetat i verksamhetssystemet Lifecare eller Procapita.
Du kommer att tillhöra en grupp av biståndshandläggare i Svedala kommun som är duktiga på att stötta och hjälpa varandra. Du kommer att samarbeta med den enskilda,
anhöriga, kollegor, utförare samt andra professioner och myndigheter. En viktig del i arbetet är att samverka med utförare inom äldreomsorgen samt med externa parter såsom regionen.
Ansökan senast den 28 mars. www.svedala.se
Stödassistent
Vill du arbeta som stödassistent där du gör verklig skillnad i en annan människas vardag? Har du erfarenhet av LSS sedan tidigare och vill arbeta i Upplands Väsby kommun? Då kan du vara den vi söker! Just nu söker vi en tillsvidareanställd stödassistent till Ryttargatans gruppbostad på heltid/ deltid.
Utbildning som undersköterska eller motsvarande. Erfarenhet av arbete inom LSS. Erfarenhet av omvårdnadsarbete. Goda kunskaper i svenska språket.
Ansökan senast den 30 mars. www.upplandsvasby.se
Socialsekreterare
Klara söker socialsekreterare med erfarenhet inom området barn/ ungdom i Stockholm med omnejd. Klara är en trygg arbetsgivare som månar om att man ska trivas och må bra i rollen som socionomkonsult. Vi har ramavtal i flera kommuner i hela landet och det är sannolikt att vi kommer att kunna erbjuda dig uppdrag som passar just dina önskemål. Socionomexamen samt minst två års yrkeserfarenhet inom området. Ansökan senast 1 april. www.klarakompetens.se
Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? På vår hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Annonsera p å vår jobb s ajt
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg . Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
Figursydd piké
Den här pikétröjan, Ladies Polo Shirt, från Wear at Work har tight passform och är aningen längre bak än fram. Färg Dusty pink och finns även i Natural white. Vårdväskan har en mängd olika arbetskläder. www.vardvaskan.se
Trygghetslarm
Fristående och säkert förråd
Roller P från Wiktorson hjälpmedel förvarar bekvämt rollator eller rullstol. Förrådet gör att hjälpmedel står skyddat mot snö, regn och skadegörelse. Väggarna är av veckad lackerad plåt som ger stabilitet. Förrådet har lås från Assa Abloy. Levereras alltid färdigmonterat. www.w-h.se
Smidig sneaker
Beez Slip on Sneaker är en bekväm och mjuk sneaker utan snörning som med sin moderna design och höga komfort passar lika bra som arbetssko som fritidssko. Yttersula av flexibelt EVA-gummi som ger stabilt grepp och en innersula i OrthoLite skum som ger långsiktig dämpning och skapar en svalare och torrare miljö i dina skor.
www.vardvaskan.se
Trygghetslarmet MiniFinder Nano ger vårdtagare möjlighet att leva ett säkert liv, utifrån sina egna förutsättningar. Larmet består av flera larmfunktioner och vid behov kan vårdpersonal se användarens position i realtid. Baserat på GPS-teknik avlastas personalens dagliga arbete, samtidigt som det skapar en trygg tillvaro och ökad livskvalitet. www.minifinder.se
Mjuk toalettsits
Mjuksitsen Mjukis från Wiktorson hjälpmedel gör det möjligt att sitta mjukt på toaletten för de personer som behöver det. Dessutom reflekterar Mjukis värmen i sittytan. Det gör att sittytan får kroppstemperatur. Drar inte åt sig fukt, vilket gör den lätt att hålla ren.
www.w-h.se
Välbefinnande genom mjuk gungning
ErgoNova Gungstolen är en modern gungstol med tre automatiska program med försiktiga rörelser. Den kan ställas in efter varje användare. Två inbyggda högtalare i ryggstödet och en basvibration bakom korsryggen åstadkommer en behaglig taktil stimulans. Musiken lugnar patienten och skapar en positiv upplevelse. Ger ökad trivsel och välbefinnande för personer som drabbats av demens.
www.ergonova.se
De vill förbättra situationen för brottsoffer
På den internationella brottsofferdagen den 22 februari presenterade Brottsofferjouren ett manifest. Det innehåller tio konkreta förslag på åtgärder som ska stärka brottsoffers rättigheter.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
Alla brottsoffers rätt till stöd är en av Brottsofferjourens grundpelare. Oavsett vart i landet man bor eller vad man har varit med om så ska man ha ett likvärdigt stöd.
Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger ett medmänskligt stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga.
Brottsofferjouren vill bli mer synlig – telefonjouren har numret 116 006.
»Ofta är det bara röster om strängare straff, men det absolut viktigaste är att de skyldiga blir lagförda«
Via telefonjouren på telefonnummer 116 006 kan man få stöd och information om bland annat polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor. Man kan också få stöd vid eventuell rättegång och hjälp i myndighetskontakter. Allt är kostnadsfritt.
– Många kanske inte är redo att göra en polisanmälan ännu och vill veta mer vad som händer då. Andra drar sig för att kontakta soc. Hos oss kan man få vara anonym. Genom det statliga stödet kan man få juridisk och psykologisk hjälp. Vi erbjuder medmänskligt stöd som ideell förening, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande och rättsexpert.
Förutom att finnas där och lyssna när någon är i behov av stöd så verkar Brottsofferjouren även för att stärka brottsoffers behov genom opinionsbildning och för rättssäkerhet i rättssalen för alla inblandande.
– Där finns det mycket att göra, inte minst genom den tystnadskultur som finns idag. Vi vill med detta manifest lyfta fram tio punkter som alla är lika viktiga. Sven-Erik Alhem ger kommentarer till de tio förslagen:
1. En enad brottsofferlag.
– Det ser vi som absolut angeläget och skulle stärka brottsoffrens ställning. Det krävs en utredning för att få till det.
2. Att EUs brottsofferdirektiv från 2012 implementeras fullt ut.
– Det innehåller hur en godtagbar lagstiftning ska se ut för att värna om brottsoffer. Det som inte alltid följs är att Polisen ska informera om och hänvisa vart man kan vända sig för att få stöd.
3. Ett bemötande som skapar trygghet och tillit.
– Det har blivit bättre, men det kan göras mer för att alla ska känna sig välkommen hos Polisen till exempel. Det ska vara röda
mattan utrullad och en kopp kaffe för att man ska känna sig väl omhändertagen och betydelsefull som brottsoffer eller vittne. Det är inte alltid så. Alla myndigheter bör ha en välkomnande inställning.
4. God tillgång till information om rättigheter och medmänskligt stöd av hög kvalitet.
6. En nationell förmedling för brottsoffer från Polisen till stödverksamhet. – Polisen ska ha en sådan enkel kontaktväg som möjligt till oss. Nu kan det skilja beroende på vart man är och vem man träffar ifall man blir hänvisad till oss eller inte.
6. Tidigt stöd till vittnen.
– Det är viktigt att alla tidigt får information att det finns stöd att få och att de kan vända sig till oss. Att vittnen får rätt stöd bidrar också till att man tillgodoser brottsoffers behov. Tidigt stöd till vittnen har vi efterfrågat i flera år, men det krävs en lagändring för det, säger Sven-Erik Alhem.
7. Att staten tar ett proaktivt helhetsansvar för skadestånd och brottsofferersättning.
– Det här är den fråga som irriterar folk mest, att man själv ska behöva ansöka om skadestånd när man kanske har blivit utsatt för ett allvarligt brott som man har svårt att ens prata om. Det här är något man har tänkt på i Norge och jag tror att vi också kommer att uppnå det. Hos oss kan man få hjälp att ansöka om ersättning och skadestånd.
8. Stärka rätten till målsägandebiträde.
– Det är svårt idag att få ett målsägandebiträde i Hovrätten. Av ekonomiska skäl så har man sparat in på det eftersom man redan har lagt fram allting i Tingsrätten så
då är behovet mindre. Men jag tycker att det är fel. Det kan finnas behov av professionellt stöd ändå, att man har någon vid sin sida och inte känner sig underlägsen när den tilltalade står där med sin försvarare. Man ska inte nagga den rätten i kanten. Och man borde också ha rätt att byta målsägandebiträde, säger Sven-Erik Alhem.
9. Kränkning till följd av funktionsnedsättning ska inkluderas i motivhatbrotten.
– Det finns i andra länder och vi tycker att det är en angelägen fråga. Det har i alla tider funnits skällsord kopplade till den här gruppen.
10. Att staten ska ansvara för att fängelsedomar ska verkställas skyndsamt. – Domstolarna bestämmer till stor del om det ska till en häktning, medan staten har ansvaret för att det finns fängelseplatser. Som brottsoffer ska man inte behöva träffa på sin förövare ute på stan bara för att häktningen inte har kunnat genomföras på grund av platsbrist.
Brottsofferjouren ville ha ett kort manifest som är tydligt och lätt att ta till sig.
– Det är ju valår i år, så det är extra viktigt att vi kan förmedla det här och når ut till politiker. Om de håller med oss så kan de börja arbeta på sitt håll. Det är viktigt att lyfta frågorna och få till ett samtal. Ofta är det bara röster om strängare straff, men det absolut viktigaste är att de skyldiga blir lagförda. Nu ser vi många dödsskjutningar där ingen fälls, avslutar Sven-Erik Alhem. ●
116 006
Telefonnumret till Brottsofferjouren. Här kan brottsoffer, vittnen och anhöriga få stöd och hjälp.
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Behandling av trauma och traumatisk sorg
Traumafokuserad kbt (tf-kbt) är den behandling som har starkast forskningsstöd vid ptsd hos barn och unga, från 3 till 18 år. Behandling av trauma och traumatisk sorg hos barn och ungdomar beskriver metoden och ger terapeuter de verktyg som behövs för att bedöma och behandla ptsd, andra traumarelaterade symtom och traumatisk sorg.
Att involvera barnets omsorgspersoner är centralt i behandlingen. Metoden ger goda resultat även för barn som vuxit upp i familjehem, på institution eller i krigsdrabbade länder. Författarna beskriver också anpassningar vid komplex ptsd och behandling i grupp.
Författare: Judith A. Cohen, Anthony P. Mannarino och Esther Deblinger Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
HVB-hem i praktiken
Livet efter sexuella övergrepp
Om hälsan, sexualiteten och vägen tillbaka
Många utsatta för sexuella övergrepp lever i det tysta. Det är snarare regel än undantag att känslor av skam och skuld infinner sig och svärtar ner stora delar av livet. Man känner sig ensam och skuldbelägger sig själv, sina känslor, tankar och reaktioner. Som utsatt kan frågorna vara många och den här boken ämnar svara på de vanligaste och ge den information och kunskap som behövs för att kunna ta sig vidare och älska sig själv.
Några av de ämnen som tas upp i boken är: vad sexuella övergrepp faktiskt innebär, frozen fright, skuld och skam och vad de känslorna gör med oss, posttraumatiskt stressyndrom och om sexualiteten efter ett övergrepp. Intervjuer med experter blandas med personliga berättelser av utsatta som berättar om sin väg tillbaka.
Författare: Anicia S. Eriksson Förlag: Vintergård Förlag, www.vintergardforlag.se
Varje dag placeras unga och vuxna på Hem för vård eller boende (HVB). Inte sällan hörs kritiska röster från förtvivlade anhöriga om att deras barn, syskon eller föräldrar far illa på ett HVB-hem och bilden som kablas ut innehåller både självmord, överdoser, sexuella övergrepp och våld; det tycks finnas stora brister i personalens kunskaper och engagemang. Bakom rubrikerna döljer sig samtidigt en mycket svår uppgift. Ledning och personal arbetar under en ibland kontraproduktiv lagstiftning och med bristfälliga befogenheter, allt medan de hanterar dysfunktionella familjer, ett oönskat inflöde av droger samt individer med psykisk funktionsnedsättning och självskadebeteenden eller med stort våldskapital och svår psykosocial problematik. Personalomsättningen är hög samtidigt som forskares, statsmakternas och omvärldens förståelse för arbetsvillkoren på ett HVB-hem är låg: lösningen tillskrivs ofta olika evidensbaserade metoder – medan vardagen handlar om att försöka organisera en placerings- och behandlingsform som pågår dygnet runt.
Författare: Erica Giselsson, Jürgen Degner och Annika Wassberg Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Adhd på jobbet
Hur kan personer med adhd få stöd och hjälp i arbetslivet? Med rätt kunskap behöver inte adhd bli ett hinder och med rätt verktyg kan vi minska sjukskrivningar och psykisk ohälsa – och motverka den diskriminering som sker när några utestängs från vissa yrken och utbildningar. Med rätt anpassningar är det möjligt att fungera bra, inte bara prestera bra.
I grund och botten är ju adhd oftast bara ett annat sätt att fungera. Adhd på jobbet ger kunskap om hjärnan, konkreta råd utifrån forskning och erbjuder strategier att ta till – som chef, ledare och arbetstagare.
Författare: Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Hjalmar hjärnspöke
Tro inte på allt du tänkter Vad är ett hjärnspöke? Ett hjärnspöke är en märklig liten filur. Det syns inte, det väger ingenting i kilo, men att ha ett hjärnspöke kan kännas väldigt tungt. Tungt i hela kroppen.
”Det här är en bok för unga tänkare och den handlar om svåra tankar. De svåra tankarna har jag döpt till Hjalmar Hjärnspöke. Jag vill med denna bok berätta för barn att det är okej och till och med vanligt att dessa tankar finns. Många har dem, men i synnerhet vill jag visa ett sätt att sluta vara rädd för dem. Och mitt råd är att bli vän med ditt hjärnspöke. Vän med dina tankar. För vänner är man ju inte rädd för. Eller hur?”, säger författaren Ebba Dagsdotter.
Medverkar i boken gör Olle Wadström, psykolog och psykoterapeut med KBT-inriktning och författare till Sluta älta och grubbla – lättare gjort med KBT.
Jorden skälver, marken gungar handlar om människan bakom missbruket. Den berättar ärligt och naket om hur relationerna påverkas av alkoholen, men också om hur långt en människas kärlek kan sträcka sig och om ett samhällsproblem som fortfarande är ett av våra absolut största.
Så här berättar författaren Erica Eklund om boken: ”Det är just när livet ser ut att vända till det bättre som min pappa dör. Jag är 18, han ska snart fylla 45, precis som jag när den här boken kommer ut. Det här är berättelsen om mig och min pappa Uffe. En berättelse om hur vi älskar varandra men där pappas alkoholmissbruk skapar stora konflikter.”
Att handlägga hedersrelaterat våld och förtryck i socialt utredningsarbete Skadliga sedvänjor belyser socialt arbete inom socialtjänsten utifrån myndighetsutövning i fråga om hedersrelaterat våld och andra skadliga sedvänjor. Komplexiteten i problematiken gör våldet ytterst svårt att utreda. Det finns många fallgropar som kan undvikas.
Samverkan och en klar rollfördelning är nödvändiga ingredienser i utredningsarbetet. Men det har länge funnits en sammanblandning av de olika myndigheternas uppdrag. I denna bok beskrivs och analyseras dessa uppdrag samt hur myndigheterna kan arbeta för att öka samverkan. En annan viktig fråga som behandlas i boken är hur myndigheter ska motverka rasism och fördomsfulla bedömningar i utredningsarbetet samtidigt som de kan bidra till att såväl enskilda som familjer får den hjälp de kan begära utifrån socialtjänstlagen.
SEn självhjälpsbok för den som tappat hoppet om livet kallar Helen Wedham sin senaste bok som innehåller både lyrik och prosa. Varje dikt hör till en existentiell fråga och resonemanget kring den, men kan även läsas helt fristående. Boken är tänkt att vara okonstlad för att den ska vara tillgänglig för så många som möjligt. Författarens önskan är att kunna vara enkel utan att vara simpel. Man kan läsa boken hur man vill och hoppa över det som inte känns angeläget.
Författare: Helen Wedham Förlag: Visto förlag, www.vistoforlag.se
Tänk om vi hade fått välja våra föräldrar
Tryggare kan ingen vara än guds lilla barnaskara, de orden sjunger vi i kyrkan denna söndag. Det är återigen barnvälsignelse i den lilla frikyrka jag tillhörde.
Pastorn i församlingen håller fram barnet och uppmanar församlingen att be för barnet och dess medlemmar.
Jag är 13 år och vet att livet som ett barn i en liten barnaskara kan vara hur otrygg som helst, trots den gud jag just då tror existerar. Men kanske glömde han vaka över just mig? Kanske hade han fullt upp med andra barn, det är ju så många barn i Afrika som svälter. Morfar brukade alltid skorra om de hungriga barnen i Afrika när jag som vanligt hade svårt att äta upp all mat man förväntades äta upp som barn.
Men ta en sked till. Nä, men sänd gärna min mat till Afrika, svarade jag inte morfar. Men jag tänkte så.
»Vi är många som delar den här uppväxten«
Jag står nu i kyrkan, säkert iklädd en fin klänning som passar sig en söndag. Det är gudstjänst, en familj har ett fått ett barn och vi ber, ber att Gud ska vaka över det barnet. Alla i församlingen har ett ansvar att stötta familjen och stödja barnets uppväxt, upprepar pastorn.
JAG ÄR 13 år och jag vet att huruvida Gud älskar mig, och beskyddar mig beror helt och hållet på i vilken familj jag föds in i.
Jag tänker på hur det kommer sig att Gud valde en familj åt mig där jag skulle uppleva våld och upprepade sexuella övergrepp av min egen pappa. Vilken Gud är ens så elak?
Beror det kanske på vilket barn som Gud ser kommer till jorden? Jag, Maria – en envis unge som så ofta får höra att jag är ful och dum, jag kan ju inget. Vi fortsätter att sjunga, och hans mål är blott det ena, barnets sanna väl allena.
När sången tystnar har jag ont i magen. Jag känner mig så enormt övergiven, kanske både av den Gud som bara älskar andras barn, inte det barn som är jag och över den utsatthet jag själv lever i. En tår trillar på min kind.
Jag tänker redan som ganska ung, att det är helt onödigt egentligen att sjunga en sång om vilka Gud tar hand om när jag vet att hur du kommer att växa upp beror på vilka föräldrar du får.
JAG ÄR LÅNGTIFRÅN ensam om denna uppväxt. Enligt regeringen så lever omkring 210 000 barn i ett hem där det förekommer olika typer av våld. Vi är många som delar den här uppväxten. Vi är många som vet att innehållet i en sångtext kan betyda så mycket för det barn som har lyckan att födas in i en familj där barnet får möjlighet att växa upp tryggt, med en tanke om att barnet är värdefullt. Vi är många barn som får eller måste bli tvungna att använda en stor del av vårt vuxna liv att hantera den smärta som det innebär att födas in i en dysfunktionell familj.
Maria Lundberg Socionom.
Idag som vuxen, utbildad socionom där jag möter barn som har det svårt av olika anledningar, tänker jag ibland; Tänk om, älskade unge, vi hade kunnat få välja våra föräldrar, då hade vi valt med omsorg. ”Vad han tar och vad han giver, samme fader han dock bliver, och hans mål är blott det ena barnets sanna väl allena”.
»...hur du kommer att växa upp beror på vilka föräldrar du får«
Med hjärta för människors rätt till ett anständigt liv
HVB för män och kvinnor från 21 år med beroendeproblematik.
Behandling enl 12 stegs filosofi med inslag av KBT, individanpassad lösning i kombination med gruppbehandling samt eftervård.
Kvalitetsindex TOPP 5
SSIL - För Vård och Omsorg har genomfört sin årliga kvalitetskontroll för 2021 och Inslussen HVB ligger bland TOPP 5 i Sverige över verksamheter som har högst betyg just nu utifrån denna tjänst!
Alla förtjänar Drömmar, mod & möjligheter.
9vB driver HVB och öppenvård i södra
Sverige samt stödboende i Skåne. Vi arbetar utifrån övertygelsen att varje individ bär på stor kunskap och goda förutsättningar att förbättra livssituationen i sin vardag.
Ord som styr vår verksamhet
- Hållbarhet
- Engagemang
- Delaktighet
- Tillit
Kommuner satsar på hälsofrämjande aktiviteter
En Frisk Generation vill främja hälsan för barn och föräldrar genom att erbjuda fysisk aktivitet, kunskap om mat och en social gemenskap i närområdet. De öppna aktiviteterna genomförs utomhus i flera områden runt om i landet och nu har kommunerna Hova och Gullspång bestämt sig för att satsa på att få fler i rörelse tillsammans med En Frisk Generation. – Vi vill sänka trösklarna för familjer att vara aktiva tillsammans och samtidigt erbjuda kunskap som gör det lättare att göra bra val i vardagen. Våra öppna aktiviteter skapar möjlighet för barn och föräldrar att prova nya saker och att delta i en gemenskap lokalt där de bor. Vi hoppas att familjerna i Gullspång och Hova ska känna att En Frisk Generation gör det lättare att få en rolig stund ihop med familjen och hitta på nya saker tillsammans, säger Janna Hellerup Ulvselius, generalsekreterare på En Frisk Generation. Aktiviteterna kommer att äga rum på tisdagar kl. 16.00 och lördagar kl. 14.00 i Hova och på torsdagar kl. 16.00 och söndagar kl. 14.00 i Gullspång.
NBV tilldelas priset ”Bosniens vänner”
Som tack för sitt folkbildande arbete för svenskbosnier tilldelas nu studieförbundet NBV priset ”Bosniens vänner”.
– Det är ett kvitto på att vårt arbete gör konkret skillnad vilket är det bästa kvitto man kan få, säger Andrea Lavesson, tillförordnad förbundsrektor för NBV.
Förutom NBV får även läkaren Christina Doctare utmärkelsen. Hon arbetade på Balkan under och efter kriget.
Den 1 mars firade Bosnien-Hercegovina 30 år av självständighet. Lika länge sedan är det kriget började. Tiotusentals bosnier flydde till Sverige och startade nya liv.
Många av de bosnier som då blev svenskar har haft stor nytta av NBV:s verksamhet under tre decennier.
Bosocial hubb utvecklas vidare
Rosengård fastigheters bosociala hubb är en boendedriven mötesplats med aktiviteter som gynnar området. Nu efter pandemin tar man nya tag och fyller hubben med nytt innehåll och nya samarbeten.
Hubben på Örtagården i Rosengård upplåts av Rosengård fastigheter till föreningar som driver verksamhet riktad till hyresgästerna. Här finns en stark tro på att meningsfulla aktiviteter, delaktighet och ett positivt flöde av människor skapar trygghet i området och leder till att hyresgästerna känner trivsel och stolthet över sitt område.
Även under pandemin har Rosengård fastigheter kunnat ställa om i stället för att ställa in. Det har drivits verksamhet i den bosociala hubben sedan starten 2020, anpassad efter gällande restriktioner, såsom läxhjälp, föräldrarådgivning och cykelskolans teoriutbildning för att nämna några.
Nya samarbeten är bland annat Wadajir förening som kommer att ha verksamhet tre dagar i veckan med medborgarservice, föräldraträffar, killforum, bokklubb och hög-
läsning för barn samt ledaskapsutbildningar för unga.
– Fungerande samarbeten är nyckeln till en bättre social utveckling i området. Genom vår bosociala hubb bidrar vi med en plattform för att lyfta de positiva krafterna i området och stötta den lokala organiseringen. Vi vill att alla hyresgäster ska känna sig delaktiga i Rosengårds utveckling, säger Sofia Wittmann bosocial samordnare på Rosengård fastigheter i ett pressmeddelande.
Under mars, april och maj kommer Kristinebergs schackklubb anordna schack
utanför hubben, vid mötesplatsen på Örtagården. På söndagar mellan klockan 10–13 är alla som är nyfikna välkomna att delta.
Rädda barnen, som har varit verksamma i hubben sedan den öppnade, fortsätter med sin populära läxhjälp på torsdagskvällar.
NyföretagarCentrum Öresund, som Rosengård fastigheter har varit partner till sedan 2019, ger rådgivning till dem som vill starta eget företag. Från och med nu kommer de att kunna vara aktiva på plats istället för digitalt, som de har varit under pandemin.
Fokus för ökad trygghet
Haninge kommun och polisen har kommit fram till en ny överenskommelse för samverkan där man har valt ut fem prioriterade fokusområden för arbetet med ökad trygghet och minskad brottslighet. Projektet gäller för de kommande två åren.
Det övergripande målet för kommunens och polisens samverkan är att den upplevda tryggheten ska fortsätta öka – för boende, besökare eller verksamma i Haninge – och att den faktiska brottsligheten ska minska.
– Den förnyade överenskommelsen för samverkan mellan Haninge kommun och polisen gör att vi kan stärka det brottsförebyggande arbetet och fortsätta öka tryggheten i Haninge. Prioriteringarna utgår från en gemensam lägesbild och de fokusområden som pekats ut i resultaten från trygghetsmätningar och medborgardialoger, säger Meeri Wasberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Haninge kommun.
Samverkansöverenskommelsen innebär att fem fokusområden prioriteras under pe-
rioden 2022 till 2024. Dessa är: Trafik, Utsatta områden, Livsstilskriminalitet, Särskilt utsatta brottsoffer och Trygghet i den offentliga miljön. Haninge kommun och polisen arbetar kontinuerligt utifrån lokala lägesbilder för att utveckla och intensifiera arbetet.
Flera fokusområden som har prioriterats i det gemensamma arbetet är områden som pekats ut som viktiga för den upplevda tryggheten, av medborgare i mätningar och dialoger.
Rosengård fastigheters bosociala hubb på Bennets väg 29.
Här får alla frågan om våld
Det började med en lapp på toaletten på gynakuten i Lund. Där uppmanades våldsutsatta patienter att sätta ett rött kryss på sina urinprov. Nu får alla patienter frågan om de är utsatta för våld.
– När kryssen på muggarna blev många och visitkorten till kvinnojouren på toaletten snabbt tog slut blev frågan om våldsutsatthet standard vid triageringen hos oss, berättar Berenice Glimberg, sjuksköterska på gynekologmottagningen i Lund i ett pressmeddelande.
– Hos oss får alla frågan, säger hennes kollega Tove Clase Hagman.
Den som svarar ja får hjälp och stöttning i den grad de
själva vill. Det kan handla om att få samtalsstöd hos kurator, att få hjälp att kontakta polisen eller andra myndigheter eller att tillfälligt bli inlagd på avdelning för den som inte kan gå hem igen.
En positiv effekt av pandemin är att man numera inte tillåter anhöriga att närvara vid triageringen, vilket gjort det möjligt att ställa frågan direkt till den våldsutsatta. En rutin som man valt att behålla.
Det var Berenice Glimberg och kollegan Louise Frank som väckte frågan om att arbeta med att upptäcka våldsutsatta patienter. Detta efter att de gått igenom Region Skånes vårdprogram för våld i nära relationer.
– Jag tror att många är rädd
Nytt halvvägshus
för att minska återfall
för att ställa frågan för att man är rädd för vilket svar det blir. Att man inte ska kunna ta hand om svaret. Eller för att man inte tycker att det finns något bra tillfälle att ställa frågan, säger Bernice Glimberg. De flesta patienter blir positivt överraskade och uppskattar att frågan ställs.
NYSTARTADE FÖRETAG
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling.
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja räcker inte.
Det gjorde inte vår heller.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.
Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
Risken för att återfalla i brott är 14 procent lägre hos intagna som genomfört någon form av utslussningsåtgärd, det visar siffror från Kriminalvården. Halvvägshus är en av utslussningsformerna och nu startar Skyddsvärnet - anno 1910 ett nytt halvvägshus för män i Stockholm. – Insatser som hjälper människor att klara sig själva behövs för att motverka utanförskap i samhället. Halvvägshus är en av insatserna som behövs för att personer som avtjänat ett straff ska kunna komma in i samhället igen, säger Nilla Helgesson, vd på ideella organisationen Skyddsvärnet - anno 1910. Några av kraven för att bo på halvvägshus är att klienten ska vara alkohol- och drogfri samt ha någon form av sysselsättning, som arbete, studier eller behandling.
SKYDDAT BOENDE
Vi har mångårig erfarenhet av personsäkerhet och är extra skickliga på hedersvåld, avhopparverksamhet och mammor med barn. MI-anda är viktigt för oss i vårat arbete.
Verksamheten har en sjuksköterska med vidareutbildning inom barn och unga. Vår personal är utbildad inom skydd och MI.
Berenice Glimberg och Tove Clase Hagman.
Så kan kontoret öka hälsa och välmående
Vi spenderar 90 procent av vår tid inomhus. Därför är det viktigt att vår inomhusmiljö gör att vi mår bra. Seminariet Future and Science of Healthy Buildings 2022 lyfte fram de viktigaste parametrarna för ett hälsosamt kontor.
När vi nu återgår till kontoret efter ännu en period av hemarbete är det viktigt att skapa en hälsosam och hållbar arbetsplats som stödjer medarbetarna på bästa sätt. Den hybrida arbetsplatsen är här för att stanna, det hörs från alla håll. Man anpassar arbetsplatsen så att det ska gå lika bra
Här syns takarmaturer som simulerar naturligt ljus och ser precis ut som takfönster.
att arbeta på distans som på kontoret och så att mixen däremellan fungerar.
– Men det är ändå inte optimalt att ha möten där några är med digitalt och andra sitter med fysiskt. Vi kan läsa av varandras ansikten och kroppsspråk mycket lättare när vi träffas i samma rum. Att kunna skapa goda relationer på arbetsplatsen är viktigt för oss som människor, säger Thord Nossborn, Brain Lean.
Han talade om hur vår hjärna påverkas av det hybrida arbetssättet under seminariet Future and Science of Healthy Buildings 2022. Eventet arrangerades av Naava, Signify och Kinnarps med CityMark som mediapartner.
»...vi sover bättre på natten och vaknar lättare när vi exponeras av mycket naturligt ljus på dagen«
Så vad är det för parametrar vi behöver titta på när vi ska skapa en hälsosam arbetsplats? På Kinnarps talar man om holistisk ergonomi där fysiska, organisatoriska och sociala faktorer ingår. Det är bland annat design, materialval, färg, akustik, ljus, luft och rörelse. Sedan kommer saker som ledarskap, kultur, individualitet, inkludering och beteende.
– Vi måste se till helheten. Hur du mår spelar stor roll. Är din stressnivå för hög kan det inte kompenseras av något annat, säger Jenny Hörberg på Kinnarps.
Hon tycker att vi bör planera kontoret utifrån ett holistiskt perspektiv.
– Stillasittandet är en stor fara idag. Vi behöver därför planera för och uppmuntra naturlig rörelse genom olika typer av miljöer som motverkar statiska positioner. Sedan är det viktigt att minimera distraktioner. Att reducera störande ljud och andra störningsmoment minskar stress och ökar produktiviteten. Att tillsammans komma fram till regler och riktlinjer för kontoret underlättar för alla.
DR. BIANCA VAN der Zande på Signify talade om human centric lighting. Genom att simulera det naturliga dagsljuset i inomhusbelysningen kan man öka välmående, hälsa, produktivitet och förbättra sömnen.
– Dagsljuset väcker oss och håller oss alerta, vi blir också glada av dagsljus och vår kropp reglerar dygnsrytmen på ett bra sätt, vilket gör att vi sover bättre på natten och vaknar lättare när vi exponeras av mycket naturligt ljus på dagen.
För lite ljus ökar risken för övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och depression.
FINSKA NAAVA BRUKAR tala om biology first; ett tankesätt för att skapa mer människovänliga inomhusmiljöer där vi låter våra biologiska behov styra. De knyter ihop holistisk ergonomi och dagsljus med luft och natur. Naava låter sina växter filtrera luften genom rotsystemet, vilket ger över 100 gånger större effekt än vanliga planterade växter. Målet är att man ska kunna lämna kontoret piggare än när man kom dit.
Professor Susanna Toivanen var också en av talarna och fokuserade på framtidens hållbara kontor. Hon vill också gärna se kontoret som en plats för hälsa och energi.
– Den sociala aspekten är också viktig. Vi får energi av att träffas fysiskt; att äta lunch tillsammans gör mycket för vår hälsa och välmående. Sedan mår vi också bra av att vistas ute, så passa på att arbeta eller ha möten även utomhus. Utomhusmiljön är också bättre för återhämtning, avslutar Susanna Toivanen. ●
Holistisk ergonomi tar hänsyn till fysiska, organisatoriska och sociala faktorer.
I samtal med barnen framkom att personalen hotade med tvångsvård om barnen inte skötte sig eller om de kontaktade IVO. Foto: Getty Images.
IVO har sett allvarliga brister på boenden
IVO har funnit brister på en tredjedel av verksamheterna för HVB, stödboenden och särskilda ungdomshem (SiS) i den senaste rapporten för verksamhetsåret 2021. Det kan handla om att barn utsätts för våld, droger, sexuella trakasserier eller att boendemiljön utgjort en sanitär olägenhet, i vissa fall ren vanvård. Aldrig tidigare har det skett så många förelägganden, förbud och återkallande av tillstånd, närmare 60 stycken 2021, jämfört med mindre än 10 år 2020.
Under 2021 har framkommit att placerade barn och unga, i vissa fall under många år, har varit utsatta för oacceptabel hantering som våld, inlåsningar, sexuella eller andra allvarliga kränkningar och övergrepp. Rapporten Vad har IVO sett 2021? ger en samlad bild av bristerna.
– Utvecklingen av oseriösa aktörer inom vården och omsorgen är utmanande och har under 2021 inneburit ett flertal större tillsynsinsatser. Nödvändiga förbättringsåtgärder måste vidtas i vården och omsorgen, så att alla patienter och brukare ges den kvalitet och säkerhet som lagstiftningen stadgar, säger Sofia Wallström, generaldirektör på IVO i rapportens förord.
I ett exempel från tillsynen av ett HVB förekom det uppgifter från barnen om att de utsatts för upprepat våld från persona-
len i boendet. Våldet bestod av knuffar, fasthållning och nedläggning mot golvet. I samtal med barnen framkom att personalen hotade med tvångsvård om barnen inte skötte sig eller om de kontaktade IVO. Myndigheten fick även in anonyma uppgifter om att det förekom droger på boendet och skadligt bemötande där personal uppmanat barn med självskadebeteende att skada sig.
IVO har funnit brister på en tredjedel av verksamheterna för HVB, stödboenden och särskilda ungdomshem (SiS). På LSS-boenden för barn har IVO funnit brister i en fjärdedel av verksamheterna.
Den enskilt mest förekommande bristen IVO ser i tillsynen av LSS-boenden för barn och unga rör begränsningsåtgär-
»Det handlar om ren vanvård«
der av olika slag. IVO har även sett andra missförhållanden där barn utsatts för vanvård i sitt eget hem. Det förekommer att barn regelbundet låses in i sina lägenheter och att en sovplats utgjorts av en madrass på golvet omgärdad av en bur. Det finns också exempel där personal använt sacco-
säckar för att hålla i och trycka ner barnet när denna hamnat i affekt.
Ett annat exempel på vad IVO mött i tillsynen under 2021 är ett barnboende enligt LSS, där lokalerna hade omfattande hygienbrister i form av ingrodd smuts, kraftig lukt och avföring på väggarna. Fönster och dörrar var låsta, en byrå på insidan av rummet där ett barn bodde behövde skjutas undan för att dörren skulle kunna öppnas. Sovplatsen utgjordes av två madrasser staplade på varandra och sängkläder saknades. Det fanns ingen godkänd föreståndare, den tillförordnade föreståndaren fördelade sin tid mellan flera verksamheter.
Riksförbundet FUB upprörs starkt över de allvarliga bristerna i LSS-bostäder för både barn och vuxna. Brister som kopplas ihop med personalens bristande kunskap. – IVO:s exempel på otillåtna tvångsoch begränsningsåtgärder som används mot barn är mycket allvarliga, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Det handlar om ren vanvård och går helt stick i stäv med att LSS-insatser är frivilliga och ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.
Att använda tvång på det här sättet bryter även mot både barnkonventionen och funktionsrättskonventionen.
KÄLLA: IVO OCH FUB
Inbjudan till Utbildningsdagar!
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Falun 24 mars
• Halmstad 7 april
• Stockholm 11 maj LSS/ÄO
• Stockholm 12 maj
Kostnadsfri Utbildnings-
dag!
• Västerås 15 september
• Malmö 18 oktober
• Göteborg 20 oktober
• Sundsvall 17 november
• Stockholm 1 december
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
TEMA: Att möta sig själv och andra
MANIPULATIVA OCH KÄNSLOKALLA PERSONLIGHETER
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst
LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Kalendarium 2022
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
Socialtjänstjuridik idag 5-6 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 11 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – LSS och äldreomsorg 11 maj, Stockholm www.ssil.se
Självmedkänsla på jobbet del 2 11 maj, webbsänd www.sverigehalsan.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 12 maj, Stockholm www.ssil.se
LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 13 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Våld i nära relationer och juridiken 17 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 maj, Stockholm www.expomedica.se
Utredning av vuxna med missbruk/beroende med särskilt fokus på LVM 24 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
JUNI
Tvister och omprövning av rätten till personlig assistans 1 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
facebook.com/omtanke.today
Retroaktiv ersättning för personlig assistans 3 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
LVU i praktiken 8 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 9 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Barnperspektivet i socialtjänsten 14 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 15 september, Västerås www.ssil.se
OKTOBER
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 18 oktober, Malmö www.ssil.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 20 oktober, Göteborg www.ssil.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Vinn
en bok med Omtanke
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt Åmänningen.
bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att utveckling.
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Carina Persson i Trollhättan och Eva Seiersen Steneram, Helsingborg.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
med kommuner över hela Sverige och har upptagningshela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende boende.
mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
omsätts i handling - handlingar som resulterar i är att vi skapar boende,
givare - som skapa Viljabogruppens lysande stjärnor!
HVB med riksintag specialiserat på svår psykosocial
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
INTEGRERAD DBT
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 19 april till: ”Tävling 2/2022”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
viljabogruppen.se
IT-stödet som växer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo eller besök www.rattspar.se
Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar.
Komplex PTSD, självskadebeteende, rningar, utagerande beteende, ätstörningar, traumareaktioner och emotionell instabilitet. Kombinationer med funktionsnedsättningar (t.ex. autism och/eller ADHD)
Ute den
Omtanke nummer 3: 5 maj
Viljabogruppen erbjuder LSS-boende § 9.9 och vi är ett nischat och kvalitetsstyrt huvudmål är att personer med autism ska få bo och leva i ett sammanhang där vara sig själv samt bli självständigare gentemot sina autistiska funktionsvariationer sker genom normalisering och integration i vårt samhälle. Viljabogruppen verkar evidensbaserat förhållningssätt och pedagogik inom visuell tydliggörande pedagogik
Överskuldsättning
Vi på jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Psykolog och psykiatrisjuksköterska på plats. Psykiatrikonsult regelbundet. DBT och KBT-utbildad personal. Tät bemanning och dagstöd.
Fredrik Tjulander berättar om ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser.
Vill du veta mer? Välkommen att kontakta Ulf Nordlander-Karlsson,
Kompletteras med hästunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga.
Tema: HVB/familjehem
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.” En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har besökt ett familjehem för att se hur det är för både barn och familj. Lisbeth och hennes två småsystrar växte upp med en utvecklingsstörd mamma och en alkoholiserad pappa, men ingen stannade upp och reagerade.
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Dessutom
Rapport från SSIL utbildningsdag i Falun den 24 mars.
OBS! I nr 4 är det dags igen för tema: Skyddat boende!
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Texta tydligt!
SKYDDSENHETEN
- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -
Våld i nära relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
Hedersproblematik
Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.
Avhoppare från kriminella nätverk
Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.
Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.
En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till hösten även öppna vårt stödboende för ungdomar från 21 år och uppåt.
Med ny kompetens & energi gör du skillnad.
När du vill utvecklas i din roll så finns vi här för dig. I höst börjar flera möjligheter till kompetensutveckling, så rusta dig med de kunskaper du behöver för att ta nästa steg i karriären.
• Specialistutbildad undersköterska, demensvård
• Specialistutbildad undersköterska, psykiatri
Förbered dig för en ljus framtid tillsammans med oss. Välkommen med din ansökan!
