FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
”Vi behöver
våga ställa frågan”
”Vi skulle brytas ned” Ida Ali-Lindqvist om sina år på Hasselakollektivet
Visa att du bryr dig Ullakarin Nyberg om suicidprevention
Barnets bästa måste beaktas
JO är kritisk kring bristerna
Sascha Abdelnabi föreläser om psykisk ohälsa
Ofta fortsätter våldet
Så påverkas barn av umgänge med en våldsam förälder
Det blir en negativ spiral
Spelberoende ljuger mer än andra med beroendesjukdom
Nyhet - Fokusfredag i tre delar!
Under tre tillfällen föreläser Anne-Lie Säker, metodgarant IHF och doktorand, om att möta familjer med komplexa problem.
Fokusfredag i tre delar om hur belastande händelser i barndomen påverkar och hur vi kan förebygga och hjälpa barn och familjer som har komplexa problem.
3 mars 12 maj höst 2023
Del 1: Vad gör traumatiska händelser med oss och vad kan vi behöva förstå för att möta familjer med komplexa problem? kl. 8.30-9.30
Del 2: Att möta familjer med komplexa problem via strukturerad öppenvård kl. 8.30-9.30
Del 3: Vad ska man satsa på och vilka insatser ska vi ge? Vikten av att stärka upp familjer och det förebyggande arbetet, så att placeringar kan undvikas i högre grad kl. 8.30-9.30
På vår hemsida kan du ta del av tidigare inspelade förläsningar. Här kan du även anmäla dig för kommande föreläsningar samt se uppdaterat schema. humana.se/fokus
Söker du ett erfaret och kompetent familjehem? Våra utvalda familjehem erbjuder trygghet och omsorg för barn i behov.
Kontakta oss idag för att höra mer om våra tjänster och hur vi kan hjälpa er med en bra matchning.
Följ oss på Facebook!
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.
Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.
Välkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
ALLTID I OMTANKE:
”Det är vi vuxna som kan sätta stopp för sexuella övergrepp”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Maria Lundberg, socionom.
Läs krönikan på sidan 50
Omslag Foto: Anne Haavisto
Nr 2 , mars 2023 • Årg 17
10| Sasha Abdelnabi
Han är socialarbetare och föreläsare med utländska rötter och brinner för ungdomar i utanförskap.
16| Aktuellt
Sverige får bakläxa av FN:s barnrättskommitté.
19| TEMA: HVB/Socialtjänst
20| Ida Ali-Lindqvist
Hennes bok ”Jag är visst någonting” skildrar Ida Ali-Lindqvist 2,5 år på Hasselakollektivet.
26| Suicidprevention
Ullakarin Nyberg om svåra frågor, viktiga samtal och kraften i att få berätta.
30| Barnkonventionsdagen
Justitieombudsman Thomas Norling har funnit brister i hur barnets bästa beaktas.
34| Tvångsumgänge
Unizon presenterar en rapport som visar hur unga påverkas av umgänge med en våldsam förälder.
42| Mia Börjesson
Mia Börjesson uppmanar till att skapa optimism och motivation hos de unga som du möter. Hon listar sex saker som gör unga rustade att klara motgångar i livet.
Spelfriheten erbjuder öppenvårdsbehandling och anhöriga bjuds också in på träffar.
46| Spelberoende
Finn Stenwall, behandlingsansvarig på Spelfriheten, berättar att spelberoende ofta utlöses av en storvinst.
50| Gästkrönika
52| Utbildningsdag
Bilder från SSIL utbildningsdag i Göteborg.
Vi på Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat. Alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi
• individanpassning utifrån den boendes behov
• psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter
• flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs.
Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20
Barnkonventionen har nu varit en del av svensk lag i tre år. Ändå har vi misslyckats att leva upp till Barnkonventionen, vilket FN:s senaste granskning visar. Redan innan granskningen startade så kom det flera rapporter som pekade på brister, bland annat på SiS. Nu måste vi se till att få till en förändring av hur vi behandlar barn. Barns rättigheter behöver stärkas. Det är hög tid att vi slutar att vuxengissa och istället tänker på barn som kompetenta individer vars åsikter behöver höras.
Man är också skyldig att dokumentera hur man har låtit barnet komma till tals och hur barnet bästa har beaktas. Justitieombudsman Thomas Norling har funnit brister i hur nämnderna dokumenterar barnets bästa när det gäller umgängesbegränsning.
Bedömningen måste vävas in i varje bedömningsprocess för varje enskilt barn. Att inte bedömningen har redovisats är en allvarlig brist, säger justitieombudsmannen. Han var en av talarna på Barnkonventionsdagen som arrangeras av JP Infonet.
Där lyftes också flera goda exempel på hur barn har fått komma till tals och det blir mycket bättre för alla om vi kan utforma insatser utifrån vad barnen har för behov genom att fråga barnen.
Mia Börjesson är klok som en bok och tycker att vi vuxna ska sluta att vara så pessimistiska och realistiska. Unga behöver drömma stort och känna hopp om framtiden.
Det mest smärtsamma är att domstolen inte lyssnar på barn som säger att de inte vill träffa en våldsam förälder. Nu när vi dessutom har lärt oss att det också är våld att ett barn har blivit vittne till våld. Unizons senaste rapport visar vilka fruktansvärda skador barn kan få som tvingas till umgänge. Dessutom är det bland de som dömdes till umgänge som våldet har fortsatt till största del, med hela 83 procent. Det är helt fruktansvärt att domstolen har bidragit till fortsatt våld mot dessa barn. Detta skadar även tilltron till den andra föräldern, till andra vuxna och till hela samhället.
FN:s barnrättskommitté pekar också på att barnrättsperspektivet måste stärkas i rättsprocesser. Dessutom menade man att Sverige behöver säkerställa att åtgärder mot barn som utnyttjas i kriminalitet hanteras i linje med barnkonventionen. Kommittén vädjar till Sverige att inte sänka straffmyndighetsåldern och rekommenderar alternativ till fängelse för barn.
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
I tider av utvecklingssamtal både på jobbet och skolan så går mina tankar till vilket ansvar vi har för att skapa de bästa förutsättningarna för varje individ. Det är en självklarhet att vi låter den enskilda medarbetaren eller eleven svara på vad denne har för mål, drömmar och ambitioner och hur chefen eller läraren på bästa sätt skulle kunna stödja utvecklingen framåt. På samma sätt ska du som möter unga låta de beskriva sina bästa egenskaper och sin vilja för att hitta sätt att komma framåt. 6 | www.ssil.se
Barn som hamnar snett är offer och behöver få känna sig trygga, sedda och betydelsefulla. Inte brytas ned, kuvas och straffas. Fråga dig själv vad du tror att barnet skulle behöva och framför allt – fråga barnet.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.
För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.
För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.
För barn och ungdomar som av olika skäl är i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nätverk för att få extra stöd.
För barn och ungdomar som av olika skäl är i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nätverk för att få extra stöd.
För barn och ungdomar som av olika skäl är i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nätverk för att få extra stöd.
För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.
För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.
För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Catena stöd & utveckling har mångårig erfarenhet av att stötta människor som vill lämna kriminella nätverk och miljöer. Vi hjälper individer att utveckla en ny identitet, bygga upp ett nytt liv och bli delaktiga i samhället. Vårt arbete baseras på nationellt och internationellt erkända och framgångsrika metoder. Insatserna skräddarsys efter individernas personliga behov och förutsättningar. Vår personal består av ett multidisciplinärt team (bl.a. behandlingsassistenter, kuratorer, drogterapeuter) med bred kompetens och mångårig erfarenhet av målgruppen. Vi samarbetar även med ett nätverk psykoterapeuter och psykiatriker som tas in vid behov. När det gäller stöd till kvinnor och familjer samarbetar Catena med den rikstäckande systerorganisationen Protinus stöd och skydd.
Vår metod
Vårt arbete bygger på klienternas motivation att genomgå livsavgörande förändringar. Innan varje insats gör vi därför en bedömning av motivationen hos dem som söker vårt stöd. Vi gör även en bedömning av huruvida Catena är det bästa valet just för dem. Vid beslut om insats utformas därefter en behandlingsplan i enlighet uppdragsgivarens vårdplan.
Kvalitet och Säkerhet
Dokumentation
All dokumentation sker i vårt journalsystem Infsoc i enlighet med SOFS 2014:5. Insatser och planering sker i enlighet med vårdplan från uppdragsgivare.
Uppdragsgivare
Catena arbetar rikstäckande på uppdrag av Socialtjänsten.
Det här ingår i vårt grundutbud
• Bedömningar av hotbild och behov skydd
• Skyddat boende och möjlighet till eget förstahandskontrakt efter fullföljd insats
• Klientcoacher som ger dagligt stöd till återanpassning och personlig utveckling.
• Tillgång till terapi
• Tillgång till psykiatriker och neuropsykiatriska utredningar
• Stöd till anhöriga och metoder för arbete mot våld i nära relationer
• Tillgång till behandling av alkohol- och drogproblematik, PTSD behandling, program för påverkan av kriminellt tänkande.
• Tillgång till metoder som LEGEND
• Regelbunden drogtestning
• Stöd och undervisning av praktiska färdigheter (skaffa arbete, studier eller praktik, kontakt med myndigheter, ta körkort etc.
• Tillgång till juridiskt stöd
• Rådgivning och hjälp i frågor kring skuldsanering och ekonomi.
Kvalitet
Catena har ett och bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet enligt SOFS 2011:9.
IVO tillstånd
Stödboende: Tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt 7 kap. 1 § första stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, att bedriva stödboende.
Catena arbetar för att det ska bli tillståndspliktigt att arbeta med avhopparverksamhet. Vi anser att Sverige bör inrätta en nationell instans som samordnar, övervakar och kvalitetssäkra svensk avhopparverksamhet.
För mer information – välkommen att kontakta oss på kontakt@catenautveckling.se I 073-142 70 68 www.catenautveckling.se
Sascha Abdelnabi föreläser om psykisk ohälsa runtom i landet.
Socialarbetaren och före detta läraren Sascha Abdelnabi brinner för ungdomar i utanförskap. Ungdomar som fastnat i missbruk och kriminalitet och som förlorat hoppet om en bättre framtid. Hans pappa kommer från Egypten och Sascha lärde sig tidigt att ta vara tacksam och ta vara på nya möjligheter som livet ger. Den största insikten var att man delar med sig och hjälper de som inget har och att man satsar på att bygga starka relationer.
– Relationsbyggande är det viktigaste i mötet med de utsatta ungdomarna, säger han.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Sascha Abdelnabi växte upp i Högdalen i södra Stockholm tillsammans med sina föräldrar och två äldre bröder. Hans mamma, som är avliden var svensk och pappa kommer från Egypten. Sascha minns med värme och tacksamhet sin uppväxt och berättar om föräldrar som var närvarande, trots att de båda arbetade hårt i restaurangbranschen.
– De körde långpanna som det heter, jobbade från lunch och långt in på natten. Men alltid när de var hemma så var de hundra procent närvarande. Hade jag fotbollsmatch var de på läktaren och hejade med stor inlevelse. De såg och bekräftade mig, berättar han.
Han menar att dagens barn och ungdomar inte blir sedda på samma sätt, för föräldrarna har varken tid eller fokus. Där
kan de första stegen tas, tror han, mot att barnen senare hittar andra förebilder. Vilket i värsta fall kan leda till utanförskap, missbruk och kriminalitet.
– Vilken lekplats du än går till, och inte bara i utsatta områden utan överallt, ser man föräldrar som är mer fokuserade på sina mobiltelefoner än barnen framför sig, som bara vill bli sedda och bekräftade. Om sinnet och hjärtat är utanför, finns en risk för att barnet hittar andra som ser dem, och kan hamna i fel sällskap. Vårt största och viktigaste uppdrag som föräldrar är att bekräfta och älska barnen, enligt mig.
När han var sex år sa hans pappa till honom: Du är ambassadör både för Sverige och Egypten. Jag vill att du gör både mig och dina två länder stolta.
Sascha Abdelnabi
Ålder: 46 år.
Familj: Sambo med två barn. Yrke: Socialarbetare och föreläsare.
Egna företaget: Saschas Familjearbete AB driver jour- och familjehem och har träningslägenheter för ungdomar.
största och viktigaste uppdrag som föräldrar är att bekräfta och älska barnen, enligt Sasha, som tycker att unga inte blir sedda på samma sätt idag som tidigare.
– Jag minns de orden så väl och de har format mig. Han sa tidigt att alla vi med invandrarbakgrund har ett ansvar för att vara extra noga med hur vi uppför oss och vilka levnadsval vi gör. Får man chansen att börja om i ett nytt land tar man vara på det på bästa sätt.
På söndagarna samlades familjer ute på en samlingsplats för att grilla. Saschas föräldrar hade alltid med sig extra mat, till de som inte hade.
– Det fanns alltid något barn som inte
hade mat eller vars föräldrar inte kom dit överhuvudtaget av olika anledningar. Man delar med sig och det ska man göra hela livet.
SASCHA MINNS DET lilla sommartorpet hans pappa köpte med drickspengar han sparat under många år. Där umgicks hela familjen; påtade i trädgården och odlade egna grönsaker.
– Det var enkelt, vi hade inte ens rinnande vatten. Men det var viktigt för oss,
att hela familjen gjorde något tillsammans. Att ge den vakna tiden till sina barn är nyckeln till en bra relation och en grund att stå på när de riktiga utmaningarna kommer, tror han.
I skolan var han galen i idrott och längtade alltid till gympan. Och han trivdes bäst i ”förlorarlaget”, redan då uppmärksammade han dem som inte var längst fram, som syntes och hördes mest.
– Jag tycker det är vackert när David slår Goliat, min plats var aldrig i det vin-
nande laget. Jag kände för dem som ingen såg, som jag såg. Och så har det varit i hela mitt liv. Men jag vet också att det bara beror på livets lottsedel att jag kan hjälpa andra. Det kunde lika gärna ha varit tvärtom, säger han.
EFTER ATT HA läst in naturvetenskap på Komvux, det enda ämnet han inte kunde läsa in på gymnasiet, kom han in som reserv på GIH i Stockholm och tog examen som idrottslärare år 2000.
»Samhället måste ge människor en vettig plats och de som kommer hit måste göra sig delaktiga«
– Ingen i min familj har gått på universitet eller högskola, så det här var stort. Men jag är som en torped när jag vill nå ett mål. Kan jag inte hoppa över hindret så kryper jag under. Inget kan stoppa mig när jag bestämt mig, säger han med ett stort leende.
UNDER TIDEN SASCHA pluggade hade han jobbat som kamratstödjare på en grundskola. Han såg till att klimatet var schysst och stävjade mobbning genom sin närvaro och sitt engagemang. När han sedan blev tillfrågad om han ville jobba på kollo på Barnens Ö tackade han ja.
– Jag var på Barnens Ö under tio somrar, först som ledare och sen som föreståndare. Det är verkligen ett kollo för alla, alla sociala grupper, etniciteter och bakgrunder. Där får alla lika och ingen blir utanför och det är nolltolerans mot mobbning. Vi lagade mat ihop, gjorde lägereld, hajkade och jag lärde barn att simma.
På Barnens Ö träffade han föreståndaren Per Johansson som idag driver psykiatrisk klinik och två skolor. Han sa att om Sascha en dag skulle tröttna på lärarjobbet var han välkommen att söka upp honom, för att det fanns hur mycket jobb som helst med ungdomar i utanförskap. Per såg att Sascha alltid fångade upp de barnen som var utanför gruppen på kollo. – Hans erbjudande låg kvar i bakhuvudet och jag insåg att jag hade en förmåga att ändra livsöden. Efter tre, fyra år kontaktade jag honom. Jag älskade mitt jobb på marken med ungdomarna (som lära-
re), men resten var tungrott; alla möten och det byråkratiska. Det var dötid för mig att sitta på mötena, jag ville ge mer tid till eleverna. Så jag slutade, efter tio år som lärare.
HAN HADE REDAN 2006 startat sitt företag Saschas Familjearbete AB och Per Johansson gav honom uppdrag som socialarbetare, parallellt med hans jobb som lärare. – Jag jobbade som särskilt kvalificerad kontaktperson och arbetade med att förändra destruktiva liv, efter en vårdplan som gjordes av socialtjänsten.
Klienterna var bland annat gängmedlemmar, kriminella och hemmasittare, ofta med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vägen till ett bättre mående utgick med målet att få dem att blomstra i nya sammanhang, hitta en tillhörighet och en plats att trivas på.
– Men utan en välbyggd relation – ingen förändring. Särskilt med den här målgruppen måste man bygga ett band. De första tjugo träffarna var relationsbyggande. Jag lärde mig det som ungdomen var intresserad av och började till exempel att gejma och där tändes en liten brasa. Och på så sätt, genom att odla något i den sociala kontexten, lirkade jag mig in och skapade ett förtroende. Dessa barn och ungdomar var mellan åtta och tjugo år.
SASCHA HAR IDAG två barn. Att bli pappa är det bästa som hänt honom.
– Det var magiskt att få axla ett livslångt ansvar och så småningom föra vidare mina
Sascha Abdelnabis pappa kommer från Egypten och sa tidigt att alla vi med invandrarbakgrund har ett ansvar för att vara extra noga med hur vi uppför oss och vilka levnadsval vi gör.
insikter och lärdomar. Samtidigt finns en enorm oro. Jag behövde själv inte lära mig att urskilja en stressad person eller en person som bär skyddsväst, sånt som blivit en normalitet för många idag. Det är skrämmande. Dessa saker är tyvärr något jag behöver lära mina barn.
Vi pratar om assimilering. Ett vackert ord tycker Sascha. Man ska leva som dit man kommer, men att man som land ock-
så ta hand om de som kommer hit på ett värdigt sätt.
– Jag tror på invandring, men det måste göra schysst från båda håll. Samhället måste ge människor en vettig plats och de som kommer hit måste göra sig delaktiga. Och språket är otroligt viktigt, språket är nyckeln in i samhället. Hade jag flyttat till Egypten hade jag direkt satt igång att plugga språket för att kunna göra mig för-
stådd. Utan språket bildas direkt ett utanförskap, tror jag.
SVERIGE SOM SAMHÄLLE jobbar just nu i en uppförsbacke när det gäller utanförskap, grupperingar och en uppåtgående våldsspiral.
– När jag växte upp hände det att någon slogs med knytnävar eller på sin höjd drog en kniv. Nu skjuter man människor
för femton tusen kronor. Människoliv är inget värt för många av de här personerna.
Men han tror inte på hårdare straff, med längre fängelsetider.
– Ingen statistik visar på förbättring med långa fängelsestraff. Det står långa led av barn och ungdomar som väntar på att ta över när andra grips och fängslas. Åtta och av tio dömda faller tillbaka i brottslighet. Man måste jobba med
»Åtta och av tio dömda faller tillbaka i brottslighet«
preventiva åtgärder. Satsar man på fler fritidsgårdar, fler fotbollsplaner, tätare skolpersonal, större civilkurage och ett värdigt mottagande av flyktingar kommer man att se en minskning av våldet inom kort, garanterat! Man måste fånga upp ungdomarna och hjälpa dem att hitta nytt fokus, nya sociala plattformar och förebilder, tror Sascha.
HAN AVSKYR ORDET ”heder” i samband med våld och övergrepp. Han kallar dessa brott istället för ynkryggsbrott eller skamrelaterade brott.
– Säg våld i nära relation hellre för det är ju vad det handlar om. Det är skamligt att begränsa kärlek, och kallar man det heder tittar man med förövarnas glasögon, de som exempelvis hotar, stympar och kastar ut kvinnor från balkongen. Det är en katastrof att ens nämna ordet heder i dessa vedervärdiga sammanhang. Det är en katastrof att ordet blivit legitimt, säger Sascha upprört.
– En hedervärd handling är att hjälpa någon över gatan, eller hjälpa någon som har det tufft i livet. Det finns noll heder i att döda för kärlekens skull.
Inom Saschas Familjearbete AB arbetar bland annat socionomer, en psykolog, socialpedagoger och en psykiatriker. Företaget driver jour- och familjehem och har träningslägenheter för ungdomar som kommit längre och är på väg ut i samhället igen. Under året hoppas han även starta upp LSS-lägenheter för personer som behöver en hjälpande hand. Utöver det föreläser Sascha om psykisk ohälsa runtom i landet.
– Jag vill fortsätta att påverka så många som möjligt med inställningen att rädda så många barn vi kan. ●
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt
stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
Det var många rekommendationer som FN:s barnrättskommitté kom med efter sin granskning av hur väl Sverige lever upp till Barnkonventionen. Ett 20-tal organisationer uppmanar nu att regeringen, myndigheter, regioner och kommuner tar FN:s kritik på allvar.
Alla länder som har skrivit på barnkonventionen granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté, och i slutet på februari offentliggjorde kommittén sin granskning av Sverige.
Sverige kritiseras bland annat för våld och övergrepp på Statens institutionsstyrelse (SiS), utbredd diskriminering och rasism mot barn, situationen för barn på flykt och bristande hantering av barn som utnyttjas i kriminalitet.
Granskningen visar också på flera systematiska brister gällande integrering av
ett barnrättsperspektiv, barns delaktighet, växande ojämlikhet och avsaknad av barnkonsekvensanalyser.
Ett 20-tal organisationer uppmanar nu att regeringen, myndigheter, regioner och kommuner på nationell, regional och lokal nivå tar FN:s kritik på allvar och genomför förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn. Flera av dessa punkter har också organisationerna rapporterat om till FN:s barnrättskommitté som en del av granskningen. Sverige rekommenderas bland annat att:
Förbjuda tvångsåtgärder såsom avskiljning och bältning av barn på institution
Trots väldokumenterad och upprepad kritik om våld och övergrepp på SiS-institutioner fortsätter rapporterna om våld.
Det är oacceptabelt och nu krävs omedelbara krafttag för att stoppa våldet. Dessa barn ska i första hand få vård och stöd utifrån sina behov.
Stärka barnrättsperspektivet i rättsprocesser
Individuella bedömningar av det enskilda barnets bästa ska göras vid alla åtgärder som rör barn. Detta gäller barn i flera utsatta situationer däribland barn på flykt och barn i vårdnadstvister. En rapport från Jämställdhetsmyndigheten, som har granskat domar i tvister om vårdnad, boende och umgänge, visar på allvarliga brister vad gäller att utreda och bedöma barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Domstolsverket har inte heller ingått i regeringens pågående kunskapslyft för att säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen.
Säkerställa att åtgärder mot barn som utnyttjas i kriminalitet hanteras i linje med barnkonventionen och att barns rättigheter inte försämras. Att allt fler barn utnyttjas i kriminalitet är en mycket oroande utveckling i Sverige. Nu behövs både förebyggande och akuta åtgärder. Men dessa åtgärder får aldrig stå i strid med mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Kommittén vädjar till Sverige att inte sänka straffmyndighetsåldern och rekommenderar alternativ till
»Trots väldokumenterad och upprepad kritik om våld och övergrepp på SiS-institutioner fortsätter rapporterna om våld«
fängelse för barn. Sveriges barnrättsorganisationer delar kommitténs vädjan och ser med oro på förslag om ungdomsfängelser och sänkt straffmyndighetsålder. Förenklade förslag utan barnrättsperspektiv och helhetstänk riskerar att förvärra situationen och skapa lidande för barn som redan lever i utsatthet. Regeringens aviserade strategi för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten måste därför innehålla ett tydligt barnrättsperspektiv.
Vidta åtgärder för att minska rasism, diskriminering och utanförskap. Rasism och diskriminering var en av de viktigaste frågor som barn och unga lyfte till kommittén under granskningen. Akuta och effektiva åtgärder måste sättas in för att stävja detta. Barn måste också kunna föra fram klagomål och få upprättelse när deras rättigheter kränks. Detta är en grundläggande princip som barn idag har svårt att utöva i Sverige. Organisationerna som är experter på barns rättigheter är gärna med och gör verklighet av rekommendationerna:
UNICEF Sverige, Rädda Barnen, Bris, ECPAT Sverige, SOS Barnbyar, Barnrättsbyrån, Maskrosbarn, Elevernas riksförbund, Stiftelsen Friends, Erikshjälpen, Sveriges Elevkårer, Knas Hemma, Rädda Barnens Ungdomsförbund, BUFFF, Räddningsmissionen, Asylrättscentrum, Synskadades förbund, Röda Korsets Ungdomsförbund, Civil Rights Defenders, Unga Rörelsehindrade, Sveriges elevkårer AV: JENNY FORS
Kontakta oss så hjälper vi dig!
Marko Grönholm 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Kvalificerad kompetensutveckling
• Samtal & bemötande
• KBT-utbildningar
• Kris & trauma
• Motiverande samtal (MI)
• Beroende & skadligt bruk
• Hedersrelaterat våld
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja räcker inte.
Det gjorde inte vår heller.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.
Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
Gruppens namn Adress och telefon R (dag och tid)
HÖG
Hela vårdkedjan från avgiftning till utsluss för unga vuxna och vuxna över hela Sverige, snabba processer, kontinuerlig dialog, hög uthållighet och anpassning efter behov.
Ring 020-20 20 75
På Socionomdagarna berättade Ida Ali-Lindqvist om sina år på Hasselakollektivet och Ullakarin Nyberg talade om kraften i att få berätta. Under Barnkonventionsdagen var det fokus på barnperspektivet, barns delaktighet och barnkonsekvensanalyser. Hur säkerställer vi att barnets bästa beaktas?
TEXT JENNY FORS
Ida Ali-Lindqvist. Foto: Sofia Runarsdotter
Hennes bok ”Jag är visst någonting” skildrar Ida Ali-Lindqvists 2,5 år på Hasselakollektivet. Behandlingshemmets pedagogik hyllades i decennier för sin uppfostran av ungdomar på glid, men med åren hördes också många kritiska röster att det förekom pennalism och kränkningar. Hon var ingen knarkare när hon kom till Hassela, det blev hon efteråt.
TEXT JENNY FORS FOTO SOFIA RUNARSDOTTER OCH GETTY IMAGES
Ida Ali-Lindqvist var 17 år när hon blev inskriven på Hasselakollektivet. Hon hade inte speciellt stora problem. Hon är adopterad från Iran och det var något i det som gjorde ont, särskilt när de pratade nedsättande om muslimer i skolan. Hon började skolka och drack en del, men inte mer än någon annan tonåring.
– Vi var fyra i min klass som skickades till Hasselakollekivet. De andra tre är döda nu. Jag minns att en kom tillbaka därifrån och var helt personlighetsförändrad. Det var det som var meningen;
att vi skulle brytas ned och byggas upp till goda medborgare genom disciplin, solidaritet och hårt arbete, berättar Ida Ali-Lindqvist. Hennes bok ”Jag är visst någonting”, som kom ut 2021, beskriver hennes år på Hasselakollektivet i Hälsingland, ett av Sveriges mest omtalade behandlingshem. Det har även tidigare kritiserats för pennalism, misstänkta övergrepp, psykisk nedbrytning och kränkningar. År 2018 stängde IVO ned verksamheten på grund av de missförhållanden som rådde.
Hasselakollektivet, som grundades 1969, blev en tongivande aktör. De lyckades få ordning på ungdomarna utan terapi och konventionella metoder. Man åkte på logdans för att träna sig på socialisering och det var viktigt att hålla stilen.
Ungdomarna bodde två och två, en gamling och en nying. Det var Hasselaspråket för en som hade varit inlagd minst tre månader och en som var ny.
– Nyingen var tvungen att fråga gamlingen om lov för allt, till och med om den fick gå på toaletten. Sa gamlingen nej så var det bara att lyda. I övrigt fick vi inte umgås två och två, det var inte bra för ordningen. Det var fruktansvärt ensamt att inte kunna ty sig till någon, säger Ida Ali-Lindqvist.
Det var frukost klockan sju, sedan arbete i olika arbetslag; kök, ute och stall. Under en period fick Ida gå på Komvux i Bergsjö, men efteråt var det arbete som gällde. 21.30 var det god natt.
– Det var alltid en nattvakt som kom
»Jag fick ställa mig på en stol och ta emot hån och skratt för att jag hade rengjort traktordäcken med en tandborste«
och gick runt och lyste med sin ficklampa i ansiktet och efter kroppen på oss när vi låg och sov. Det var väldigt obehagligt att man visste att han skulle komma och titta.
IDA ALI-LINDQVIST BERÄTTAR att hon fick i uppdrag att rengöra däcken till en traktor en dag och en personal sa åt henne att gå och hämta sin tandborste för att skrubba däcken med. Efter sex timmar var hon klar.
– På storsamlingen den kvällen så ropade de fram mig och jag fick ställa mig på en stol och ta emot hån och skratt för att jag hade varit så dum att jag hade rengjort traktordäcken med en tandborste. Jag fick
till och med ta på mig en dumstrut-mössa och fick i uppdrag att dela ut den till någon ny nästa gång.
HON BERÄTTAR ATT hon ibland tvivlade på sin egen berättelse under skrivprocessen trots att hon skrev utifrån sina dagboksanteckningar.
– Jag har svårt att lita på mina egna tankar och känslor eftersom jag fick lära mig att koppla bort dem under de 2,5 åren jag var där. Det är tyvärr vanligt inom behandlingsvården än idag att man inte litar på individen och dennes kunskaper om sig själv. Blir man inte lyssnad på och bara sedd som missbrukare och kriminell som inte duger någonting till så får man
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
.
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Familjehemsbanken AB Mötesplatsen inom familjehemsvården
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
den självbilden till slut. Självföraktet ökar och man får ett självhat.
Titeln på boken ”Jag är visst någonting” visar att hon inte kan acceptera de där nedvärderande orden och behandlingen hon och de andra fick utstå. Tjejerna blev kallade hora och hon berättar också att hon hade ett sexuellt förhållande med en i personalen.
»Jag har svårt att lita på mina egna tankar och känslor eftersom jag fick lära mig att koppla bort dem under de 2,5 åren jag var där«
MED SIN BOK vill Ida att liknande kränkande behandling inte sker på andra ställen. Hon vet att det är många placerade på institution som far väldigt illa.
– Vi hade inga inlåsningar, men vi var inlåsta i oss själva. Det har legat kvar i mig, att vara sin egen fångvaktare. Vanliga traumaresponser är fly, fäkta, foga eller frys, så det blev en överlevnadsstrategi att foga sig. Jag visste inte vem jag var när jag kom ut. Jag visste bara att jag hade en fruktansvärd ångest. Jag ville inte flytta hem till Östersund, men de gjorde allt för att jag skulle flytta hem, för om jag misslyckades och bodde i närheten så skulle de få dåligt rykte. De gissade på att jag skulle vara död inom tio år.
HON VAR INGEN knarkare när hon kom till Hassela, det blev hon efteråt. – Jag testade amfetamin. Det var som
att komma hem. Jag tänkte att nu är jag den som de har sagt att jag var och jag var ”fine” med det. Mina föräldrar var förtvivlade och hotade med tvångsvård om jag inte slutade. Jag gick med på att lägga in mig på psyket, där jag stannade i två veckor.
Ida träffade en jättebra socialsekreterare och fick gå i terapi.
– Hon var nyfiken på vem jag var, vad jag tyckte om och tyckte var viktigt. Succesivt började jag må bättre, men det var en lång väg att gå.
Idag är hon 45 år och arbetar som projektledare och utbildare på kunskapsföretaget Amphi som särskilt sakkunnig inom våld i nära relation med personer som lever med beroendeproblematik. Hon utbildade sig till behandlingsassistent och samtalsterapeut och arbetade många år inom beroendevården. Hon är journalist, samhällsdebattör och kan nu också titulera sig författare.
ÅR 1991 VAR det en socialarbetare vid namn Kristian Tilander som gav ut en bok som byggde på en serie intervjuer från tidigare Hassela-klienter: ”Bakom vår blindhet: röster från Hassela”. Grundarna Karl-Arne Westerberg och Widar Andersson svarade på kritiken i en artikel i DN där de menade att det är lätt att kritisera Hassela som utomstående, men att man i det dagliga arbe-
Hasselakollektivet, en kylslagen höstdag i mitten av nittiotalet. Ida tycker att hon har kommit till en bra plats. Här kanske hon kan få hjälp att förstå varför hon inte mår bra. Här finns människor som förstår livets allvar. Det är Susanna, och Helena, och Jasmine. Och Sarah som hon delar rum med och vars andetag hon ligger och lyssnar till på nätterna. Men parallellt med det goda pulserar oron inom henne. Hon vill inte göra ledarna besvikna. Vill inte att Maggans stränga blick dömer henne eller att K-A ska tycka att hon inte duger. Men Ida ska inte göra någon besviken. Hon ska ta tag i sitt liv och göra rätt för sig. Framför allt ska hon bli en arbetarunge som de slipper skämmas för.
Boken är en personlig och politisk berättelse om några avgörande år i en ung människas liv. Den utforskar frågor om missbruk, makt, gemenskap och mening och ställer frågan hur den lilla människan passar in i det stora maskineri vi kallar samhället. Är det verkligen så enkelt som Hassela gjorde gällande, att klippa sig och skaffa ett jobb?
tet måste ta ansvar och göra kompromisser.
Efter Idas bok kom ut fick hon möjlighet att debattera mot Widar Andersson i radioprogrammet Studio 1. – Han hade inte förändrat sitt synsätt, om jag säger så.
I en artikel i tidningen Fokus kommenterar Widar Andersson Idas bok: ”Boken är intressant framförallt därför att läsaren erbjuds den intagnes perspektiv och upplevelser. Men det blir också på många sätt en väldigt ensidig läsövning där kollektivets framgångsrika verksamhet under tre decennier försvinner i dimman. Personliga subjektiva noteringar har förstås ett värde; inte minst för nedtecknaren själv. Men det finns också en likaså subjektiv men kollektiv berättelse om Hasselakollektivet där samhälle, tidsanda, uppgift och resultat utgör hörnpelarna.”
Widar Andersson var socialdemokratisk riksdagsman och narkotikapolitisk sakkunnig, så han har haft stort inflytande över svensk drogpolitik med en repressiv hållning och nolltolerans.
– Boken tillägnar jag de jag lärde känna på Hasselakollektivet. Flera av dem är döda idag. Hassela var inte dåligt för alla, men de hade ingen evidensbaserad behandling, så mycket kan jag säga. ●
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
Nyköpings kommun
HVB med riksintag specialiserat på svår psykosocial problematik
Familjär 12-stegsbehandling för män
- med fokus på att inte behöva komma tillbaka
12-steg på riktigt!
Kvalitet ger resultat!
www.jagarbacken.se
Självskadebeteende, komplex PTSD och övriga traumareaktioner. Suicidala ageranden, borderline - EIPS och anknytningsstörningar Kombinationer med funktionsnedsättningar (t.ex. autism och/ eller ADHD)
Psykolog och psykiatrisjuksköterska på plats. Psykiatrikonsult regelbundet. DBT och KBT-utbildad personal. Tät bemanning och dagstöd.
Kompletteras med hästunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga.
Mycket goda utvärderingsresultat
Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77
www.egehem.se
Väck nya tankar hos personen genom att fråga vad personen tycker är viktigt och vilka styrkor den har. Foto: Getty Images
Ett varmt bemötande, att skapa en relation och visa att du bryr dig är viktigt när du möter människor som kan ha tankar på självmord. Ullakarin Nyberg, överläkare, utbildar inom suicidprevention och arbetar som suicidforskare vid Karolinska Institutet. På Socionomdagarna talade hon om svåra frågor, viktiga samtal och om den kraft det finns i att få berätta.
TEXT JENNY FORS
FOTO ELISABETH OHLSON WALLIN
Ullakarin Nyberg, överläkare och suicidforskare, är en av Sveriges främsta experter på suicidprevention. Hon har skrivit flera böcker i ämnet, föreläser och är känd
som programledare för ”Livet”, som tidigare hette ”Radiopsykologen”, i Sveriges Radio. Dessutom höll hon ett sommarprat om självmord 2021 och har en egen
podd i Minds regi – ”På liv och död med Ullakarin Nyberg”.
Ett avsnitt i ”Livet” handlar om Desirée som förlorade båda sina barn för 50 år se-
dan och inte hade pratat med någon om det tidigare. Ullakarin tar upp frågor som förlust, ensamhet, utanförskap och annat i livet som skaver.
– Socionomer får allt större betydelse inom suicidprevention. Att få möta någon som är beredd att lyssna kan ha stor betydelse för den som inte mår bra. Det ligger en stor kraft i att få berätta sin historia, säger Ullakarin Nyberg.
HON FÖRELÄSTE UNDER Socionomdagarna och berättar att hon även föreläser på socionomutbildningen.
– Många går snabbt in i ett åtgärdsinriktat förhållningssätt och visst är det bra att hitta lösningar, men bara genom att du lyssnar kan det hända något viktigt. Våga ställ de svåra frågorna. Vi är inte vana vid att prata om svåra saker och dela med oss av hur vi egentligen mår i vår kultur. Anhöriga som jag träffar som har mist någon nära genom självmord säger ofta ”Vi visste ingen-
”Suicidprevention i praktiken” (2018) ger dels kunskap om de psykiatriska tillstånd som utgör riskfaktorer för självmord, med konkreta råd om bemötande och behandling. Dels visar författaren via många fallexempel och berättelser hur suicidalitet kan yttra sig på olika sätt, samt vilka åtgärder som kan förhindra självmord. Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom psykiatri och vård.
”Konsten att rädda liv” (2013) handlar om att bryta den tystnad som ofta omger psykisk ohälsa och självmord. Genom konkreta råd och exempel visar Ullakarin Nyberg hur man kan prata om det som är svårt och vad man kan säga och göra i mötet. Boken tar upp fakta och myter om självmord, vilka signaler omgivningen kan vara observant på, hur förloppet från tanke till självmordshandling ser ut – och framför allt hur det kan avbrytas.
WWW.NOK.SE
Våra behandlingar går ut på att ge patienterna självinsikt och styrka att själva ta bra beslut och välja rätt vägar in i framtiden. Vi behandlar både beroendet och de bakomliggande orsakerna och ger metoder för att känna igen och hantera situationer som kan innebära risk för återfall.
Vi är kända för våra goda resultat med behandling av människor med beroendeproblematik, som till exempel beroende av: narkotika, alkohol, spel, kriminalitet med mera.
Välj
Korpberget i Höga Kusten
• Behandling män
• Behandling kvinnor
• Behandling unga män (Korpnästet)
• Specialprogram
• Kurser
Korpberget Behandlingscenter, Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se
Ullakarin Nyberg förmedlar vikten av att skapa goda relationer. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
»Glöm aldrig det, att ditt bemötande har stor betydelse«
ting”, ”Om vi bara hade förstått”. Det går att prata om det här och därigenom få hjälp att hitta alternativ till döden som en utväg.
DET ÄR VIKTIGT att kunna fånga upp de som har stor risk för suicidala handlingar, men tankar på suicid dör man inte av, det kan många drabbas av i perioder och för det mesta leder tankarna inte till att man skadar sig själv.
I samtalet kan det komma upp nya lösningar och möjligheter.
– Man brukar tala om livsförstärkande effekter. Jag kan till exempel utstråla en vilja att den jag möter ska välja livet. Jag säger att jag är beredd att anstränga mig för det och säger till personen att jag tycker hen är viktig. Relationer mellan människor är det starkaste skyddet. Jag har träffat så många som har sagt att ”Jag träffade någon som verkligen trodde på mig och det hjälpte mig att välja livet”. Glöm aldrig det, att ditt bemötande har stor betydelse.
Ungefär 1 500 personer varje år tar sitt eget liv i Sverige om man räknar både säkra och osäkra självmord. Det är fyra personer om dagen, 30 liv varje vecka! Och 70 procent är män.
– Vem som helst kan hamna i en suicidal kris. Det behöver inte handla om sjuk-
Genom Betaniastiftelsen håller Ullakarin Nyberg webbutbildningen Samtal som räddar liv – Suicidprevention genom meningsskapande möten. Den ger kunskap om hur du kan leda samtal med speciellt fokus på hur livsfrågor och existentiell hälsa kan vara en viktig del i mötet. Genom filmatiserade samtal och egen reflektion får du öva dig på att våga vara viktig i möten och samtal som kan rädda liv.
WWW.BETANIASTIFTELSEN.NU
dom. Det är väldigt sällan akut, så man ska inte vara rädd att ta sig tid att lyssna. Du ska inte direkt hänvisa personen vidare, det kan bli farligt om personen känner sig avvisad.
ULLAKARIN NYBERG BRUKAR inleda med positiv återkoppling och vänligt småprat: ”Vad glad jag är att du kom hit”. Sedan frågar hon alltid personen vad denne tycker är viktigt.
– Jag ger aldrig själv förslag på saker som personen skulle kunna göra, till exempel ”Kan du inte träffa dina barn oftare”. Varje människa är expert på sitt och jag uppmuntrar till egna förslag. Jag frågar också vad personen är bra på och uppskattar hos sig själv. Det leder ofta till att hen börjar se på sig själv på ett annat sätt. Det kan underlätta att personen får visa bilder på något eller någon de gillar. Även de som sörjer någon som har gått bort brukar jag fråga om de har en bild på personen som jag kan få se. Alla vill visa. ●
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se
Skyddat boende Nr 1, 4, 6, 8
HVB Nr 2, 3, 5, 7
Familjehem Nr 3, 5, 7
LSS Nr 3, 5
Kontakt: Marko Grönholm 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
FRAMTIDEN
På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär. Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!
VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:
HVB-Hem Stödboende
Skyddat boende Återanpassningsboende Utslussverksamhet Akutplaceringar Utredningar
Enligt FN:s barnrättskommitté uppfyller inte Sverige barns rättigheter enligt Barnkonventionen, trots att den har varit en del av svensk lag i tre år nu. Sverige kritiseras bland annat för bristande integrering av barnrättsperspektivet, barns delaktighet och avsaknad av barnkonsekvensanalyser. Justitieombudsman Thomas Norling har funnit brister i hur nämnderna dokumenterar hur barnets bästa har beaktats när det gäller umgängesbegränsning.
TEXT JENNY FORS
Det kan vara flera anledningar till att en förälders umgänge med sitt barn begränsas enligt beslut från Socialtjänsten. Avgörande i frågan om umgängesbegränsning är vad som är barnets bästa. Det är vad LVU kräver och socialtjänsten har i uppdrag att avgöra och redovisa detta.
Justitieombudsman Thomas Norling gav sitt perspektiv på hur barnets bästa beaktas vid beslut om umgängesbegränsning under Barnkonventionsdagen den 7 februari som arrangeras av JP Infonet.
– När jag undersökte den här frågan genom nedslag i sex olika kommuner fann jag att samtliga socialnämnder uppgav att de arbetade aktivt med principen om barnets bästa och att den ligger till grund för alla beslut om umgängesbegränsning. Men granskningen visade en klar skillnad
mellan vad nämnderna själv upplevde och vad som hade dokumenterats och redovisats i de granskade ärendena. Då har man inte riktigt gjort jobbet om hoppar över själva dokumentationen, säger Thomas Norling.
De enskilda barnen var inte alls synliggjorda i ärendena i de fall när någon bedömning av barnets bästa inte kom till uttryck i vare sig beslut eller beslutsunderlag. När det gäller rätten till delaktighet visade granskningen på brister i alla delar.
– Det här är oroande. Bedömningen måste vävas in i varje bedömningsprocess för varje enskilt barn. Att inte bedömningen har redovisats är en allvarlig brist. Man måste också beskriva de resonemang som ledde fram till beslutet om vad som var barnets bästa. När inte det finns med går det inte att veta om barnets bästa har beaktats.
THOMAS NORLING IFRÅGASÄTTER om nämnderna alltid har haft tillgång till ett tillräckligt underlag när de har fattat beslut om umgängesbegränsning.
– Jag är också kritiskt till hur vissa av de granskade besluten blandar regelrätta begränsningar av umgänget och olika slags förhållningsregler. Det kan vara saker som att inte tala illa om familjehemmet inför barnet. Sådant ska inte finnas med i ett beslut.
Justitieombudsman Thomas Norling. Foto: Pernille Tofte
Ofta har vi som vuxna en föreställning om vad barn behöver, men principen om barnets bästa handlar om det specifika barnet i varje enskilt ärende. Elisabeth Dahlin, Barnombudsman, menade att det ofta görs generella bedömningar trots att det handlar om individuella.
Hon tycker att man kan tänka att vuxnas kunskap om vad barn behöver är en pusselbit av tre, barnets egna åsikter och tankar är den andra pusselbiten och barnrättsperspektivet med barnets rättigheter är en tredje.
LINN ENGLUND, VERKSAMHETSUTVECKLARE, barnombud och kurator på organisationen Maskrosbarn talade om barns brist på inflytande.
– Vi tror att vi kan få bättre resultat och bättre utformade insatser om vi slutar att vuxengissa vad barn behöver och istället frågar barnen vad de behöver. Barns behov är större än utbudet av socialtjänstens insatser och stöd till barn och unga. Det blir nästan som att man får försöka passa in barnet i insatsen istället för att anpassa insatsen efter barnet, säger Linn Englund. Hon syftar på öppna insatser som kontaktperson, kontaktfamilj, familjebehandling och föräldrastöd.
– De är insatser som har varit med väldigt länge. Idag kan det finnas andra behov. Insatserna är uppbyggda av vuxna.
»Att inte bedömningen har redovisats är en allvarlig brist«
Vem avgör vad som är bäst för barnet?
Det är sällan barnet tillfrågas och får utrycka sin åsikt. De kommer möjligen in på slutet, men inte redan från början eller när stödinsatser ska utvecklas. Unga är experter på sina liv och vad de behöver.
Enligt Linn Englund blir det ofta väldigt bra resultat när barn får vara med och bestämma från början.
– De kan bättre formulera vad problemet är och vad som skulle vara till hjälp. Inom Maskrosbarn har vi alltid jobbat på det här sättet. Vi upptäckte genom att fråga barnen att det fanns ett glapp mellan de öppna insatserna och placeringsinsatserna. När vi frågade hur de tyckte att en sådan insats skulle se ut så kom vi fram till att det skulle vara som en extra vuxen för de som saknar det i sitt eget nätverk.
Nu har insatsen Extravuxen implementeras i Borås, Lidköping, Lindesberg, Sigtuna, Vetlanda och Marks kommun.
– Maskrosbarn hjälper kostnadsfritt till att implementera insatsen hos de kommuner som är intresserade. Kommunerna erhåller också ett implementeringsstöd
under ett års tid och får ta del av alla de delar insatsen innefattar.
Maskrosbarn har också egen stödverksamhet för unga i åldrarna 13-19 som har det jobbigt hemma.
UNDER BARNKONVENTIONSDAGEN SÅ lyftes också den viktiga frågan om barn som tvingas till umgänge med en våldsam förälder. Flera rapporter visar att barn inte blir lyssnade på och att umgänge med en förälder som barnet är rädd för leder till ångest, depression, trauma och PTSD.
Föräldrarätten är så mycket starkare än barnkonventionen som lag. I Norge har Barnkonventionen företräde och där har också Barnkonventionen varit lag under längre tid. I mitten på januari var den svenska regeringen och representanter från flera barnrättsorganisationer i Genève under FN:s barnrättskommittés granskning om hur Sverige uppfyller barns rättigheter enligt barnkonventionen.
I en rapport som 31 organisationer lämnade över till FN:s barnrättskommitté un-
der 2022 beskriver flera av barnen hur de har blivit svikna av samhället när de behövt stöd. De vittnar bland annat om rasism, diskriminering, våld och utsatthet. – Situationen har inte blivit bättre. Det är bara att titta i Tidöavtalet vilken hård retorik det har blivit mot barn som hamnar i kriminalitet. Vi kan inte skuldbelägga barnet! Sedan har tillfälligt uppehållstillstånd blivit regel. Barnkonventionen som lag gäller alla barn, det måste vi komma ihåg, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Barnrättskommitténs senaste granskning som presenterades under februari tar upp diskriminering, rasism, våld och övergrepp på Statens institutionsstyrelse (SiS), men också flera systematiska brister gällande integrering av ett barnrättsperspektiv, barns delaktighet och avsaknad av barnkonsekvensanalyser.
En övning som deltagarna på Barnkonventionen fick göra var att du ska tänka på en vuxen som betytt mycket för dig som barn. Vad var det för känslor som den vuxna fick dig att känna? Vad gjorde den vuxna för att du skulle känna så?
– Det är en snabbkurs i barnkonventionen. Alla barn har rätt att känna sig trygga, sedda, betydelsefulla, avslutar Elisabeth Dahlin. ●
FamiljeDynamiken arbetar sedan 2005 för barn, ungdomar och familjer i behov av individanpassade insatser. Mellbygård HVB, e� trivsamt behandlingshem beläget i Par�lle, strax utanför Göteborg. Verksamheten erbjuder 7 platser, för pojkar och flickor mellan 14 och 18 år som befinner sig i riskmiljöer och har e� socialt nedbrytande beteende. FamiljeDynamiken erbjuder också öppenvård för barn och unga samt stödboende för ungdomar.
Alla människor besi�er styrkor och resurser vilka kan användas för a� skapa en process mot förändring.
För informa�on eller placeringsförfrågan
HVB Mellbygård: 031-387 10 70 Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00
Alla förtjänar möjlighet till förändring och en chans att få jaga sina drömmar. Ibland står saker i vägen på resan, och då kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rädsla och hjälp att bygga upp sitt mod.
För placering och mer info ring 010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se
För att möjliggöra detta ger vi vård och behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och Småland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra och påverka sin egen situation till det bättre.
Lovisagården HVB
Lantlig miljö utanför Svalöv, nära natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltäthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 år.
Aminagården HVB
Beläget i Eslöv, nära till kollektivtrafik, skolor och service. Här finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 år.
Valeriegården HVB
Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. Här får de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 år. Möjlighet för akutplaceringar.
Barn är de enda brottsoffer som samhället tvingar att träffa sin förövare. Unizon presenterar nu en rapport som visar att 9 av 10 barn som har umgänge med en våldsam förälder har upplevt ångest, rädsla, sorg och frustratration av umgänget. De som domstolen har dömt till umgänge mår sämst och våldet fortsätter ofta efter separationen.
Enligt Domstolsverket avgörs cirka 6 600 vårdnadstvister per år i svenska domstolar. Jämställdhetsmyndigheten rapporterar att det finns våld med i bilden vid 64 procent av 814 granskade vårdnadstvister. Det motsvarar cirka 4 200 mål om året. I samma rapport framkommer att uppgifter om våld sällan vägs in i bedömningen om barnets fortsatta umgänge med den förälder som har utövat våld mot barnet, syskon eller den andra föräldern.
Unizon presenterar nu en rapport som bygger på en Sifo-undersökning där Kantar Public har gjort en enkätundersökning med över 1 000 svarande. Det är unga vuxna i åldrarna 20–30 år som har svarat
till
på frågor om utsatthet för våld och umgänge under hela sin uppväxt.
7 procent av de svarande hade umgänge med en förälder trots att denne hade utövat våld. 61 procent av dessa barn träffade föräldern trots att de inte ville. Som barn har de ofta upplevt känslor av rädsla, oro, otrygghet, stress och ledsamhet i samband med umgänget.
UNIZON ANVÄNDER ORDET tvångsumgänge, för det är precis så det är. De unga vuxna beskriver att samhället inte gav dem något
Flest (61 %) upplever att de har tvingats till umgänge mot sin vilja.
val om de ville ha umgänge eller inte som barn och de önskar att de hade fått välja.
– Barnens rädsla blir inte tagen på allvar. När samhället låter barnet träffa den förälder som har utövat våld signalerar det att det inte var så farligt vad föräldern har gjort. En av de tillfrågade uppger att denne har fått beröm över sitt lugn och det har tolkats som att det har gått bra med umgänge trots tidigare våld, säger Tanja Hillberg sakkunnig barnfrid på Unizon under sitt föredrag på Barnkonventionsdagen som anordnades av JP Infonet den 7 februari.
Resultatet ger också insikter om djupa spår och långsiktiga konsekvenserna som orsakats till följd av tvångsumgänget, som att 89 procent fortsätter uppleva psykiskt lidande och 45 procent fysiskt lidande i vuxen ålder.
57 procent av alla svarande som haft umgänge med en förälder som utövat våld tycker att de borde ha umgåtts mindre eller inte alls med föräldern. Samtliga av de unga vuxna som var dömda i domstol till tvångsumgänge uppger att de borde ha umgåtts mindre eller inte alls med den våldsutövande föräldern.
Bland de som dömdes i domstol till umgänge mot sin vilja var det ännu fler, 83 procent, som utsattes för våld efter föräldrarnas separation.
»Inget barn ska tvingas till umgänge med sin förövare«
AV DE SVARANDE (77 personer) som uppgav att de hade haft umgänge med en förälder som utövat våld så uppger 72 procent att de varit fortsatt utsatta av den våldsutövande föräldern efter separation och endast 23 procent utsattes inte för våld igen.
Andelen som fortsatte att utsättas för våld efter separationen.
Q En förälder som är dömd för upprepat våld eller allvarligt våld mot barnet eller närstående till barnet ska förlora vårdnaden om barnet.
Q Umgänge ska aldrig ske då en förälder är dömd för våld mot barnet eller närstående till barnet.
Q Umgänge ska aldrig ske då förälder och barn är placerade på skyddat boende, eller har andra skyddsinsatser från samhället.
Q Domstolar ska ha meddelandeplikt och själva behöva tala om för barnet att de dömer till tvångsumgänge.
44 procent uppger att de ville träffa föräldern, 61 procent uppger att de träffade föräldern för att undvika konflikter, 35 procent träffade föräldern för att skydda andra familjemedlemmar och 47 procent berättade för någon att de inte ville träffa föräldern.
Umgänget påverkade också den unga vuxnes tillit till den andra föräldern negativt på både kort och lång sikt. 65-69 procent upplevde ett minskat förtroende till den andra föräldern.
– Det här är bara toppen på ett isberg. Bland svaren så säger de unga att de har berättat hur det känner, men inget händer. De tvingas ändå åka till pappa på helgen. Inget barn ska tvingas till umgänge med sin förövare.
Den vanligaste förövaren var den biologiska pappan (15 procent), följt av den biologiska mamman (9 procent), styvpappan (3 procent), styvmamman (2 procent) samt annan vårdnadshavare (1 procent).
SÅ HÄR SKRIVER ett par av de svarande:
”Jag uttryckte min ovilja kraftigt, grät och skrek vid överlämningar, ringde polis för att få hjälp, gjorde rymningsförsök och ändå var det ingen som accepterade att jag inte ville.”
”Jag önskar att jag aldrig behövt träffa honom igen som barn/tonåring och att polisen blivit involverad. Nu känns allting försent. Och han är en annan människa nu på många sätt men alla minnen finns kvar. Men eftersom kontakten fortsatte kan han ha tolkat det som att jag ”förlåter” honom. Vilket jag aldrig kommer göra.”
Unizon kräver att tvångsumgänge stoppas och genomförde ett upprop på sin hemsida som samlade 72 000 namnunderskrifter. Dessa överlämnades till justitieminister Gunnar Strömmer under ett riksdagsseminarium den 9 februari. Unizon kommer att följa väldigt noga så att politikerna nu sätter allvar bakom orden om barnets bästa och en gång för alla stoppar tvångsumgänge. ●
Vidareutbildning och kompetensutveckling på högskolenivå inom bland annat vårdvetenskap, psykoterapi och socialvetenskap. För yrkesverksamma inom socialt arbete samt vård- och omsorgsområdet.
Ett urval av våra utbildningar
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
• Handledarutbildning - inriktning arbete med familjehem & kontaktfamiljer 15 hp
• Kreativa metoder 7,5 hp
• Socialrätt för arbetsledare 7,5 hp
• Krissamtal med barn - arbetsmodellen ”Trappan” 7,5 hp
• Familjerättsligt arbete vid våld i nära relationer 7,5 hp
• Det biblioterapeutiska arbetssättet 7,5 hp
• Högskoleutbildning i LSS 7,5 hp
• Omsorg och livsmening 5 hp
• Våld i nära relationer - utreda, bedöma och förstå 7,5 hp
Marie Cederschiöld högskola
tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola mchs.se/uppdrag
uppdrag@mchs.se • 08-555 051 19
Missförhållanden i LSSbostäder behöver åtgärdas
Riksförbundet FUB, Sveriges kommuner och regioner (SKR), fackförbundet Kommunal och Autism Sverige efterlyser nationella kompetenssatsningar inom LSS. Detta genom en debattartikel i Dagens samhälle.
– Ett stort antal lex Sarah-anmälningar om våld och övergrepp mot personer som bor i LSS-bostäder och flera fackliga skyddsstopp, visar att det brådskar med åtgärder för att förbättra situationen för både boende och personal, kommenterar FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.
Ansvariga myndigheter, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har upprepade gånger larmat om att kompetensen brister hos personal inom LSS.
– Vi som företräder personer med funktionsnedsättning går nu ihop med SKR och Kommunal och uppmanar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att agera, säger FUB:s förbundsordförande Anders Lago och fortsätter:
– Socialstyrelsens förslag om ett nationellt kompetenslyft för personal inom LSS och ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism måste prioriteras.
Nästan en av fyra tjejer i åldern 16-24 år har någon gång utsatts för våld. För killar är siffran 14 procent, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
– Våld i ungas relationer följer ofta samma mönster som i vuxnas relationer och kan utgöras av sexuella övergrepp av olika slag, psykiskt våld om kontroll och hot, liksom fysiskt våld som knuffar, slag och strypvåld, säger Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare brott i nära relation, nationella operativa avdelningen, NOA. På hemsidan svartsjukaarinteromantiskt.se finns samlad information till unga om vad våld i nära relation egentligen är. Här finns också länkar och telefonnummer.
Regissören synliggör mekanismer i mäns våld mot kvinnor. Hur det börjar, hur det förändras men visar också på en väg ut. En del av föreställningarna kommer att följas av publiksamtal. Pjäsen har premiär den 17 mars på Studion i Göteborg.
I det psykologiska dramat kommer vi två par inpå livet. Vi följer dem från deras första möte och den spirande förälskelsen tills det där andra tar över: den frånvarande blicken, kontrollbehovet, hoten. Gradvis övergår kärleken till svek och raseri, förnekelse, grymhet och förtvivlan.
Förfärad över hur framför allt media ställde sig på förövarens sida i den så kallade Strauss-Kahn-skandalen 2011 började Gérard Watkins fundera på en uppsättning på temat mäns våld mot kvinnor.
– Det fanns mycket lite research gjord och absolut inga pjäser. Och jag behövde definitivt hjälp för att kunna skriva manus, säger Gérard Watkins.
Efter workshops och samtal med åklagare, psykologer,
forskare, socialarbetare med flera, skapade Watkins en unik och skakande pjäs tillsammans med sina franska skådespelare. Pjäsen fick titeln Scenes de violence conjugale och får nu sin Sverigepremiär med namnet ”Du är min nu”. Pjäsen har spelats med stor framgång i såväl Frankrike som Polen och Italien.
– Jag tror verkligen att teater kan göra skillnad. Teatern är också en fantastisk plats för att prata om kärlek och relationer. Och jag skulle aldrig ens överväga att sätta upp en pjäs om våld utan att visa på
möjligheterna att komma ur det.
Pjäsen ”Du är min nu” har premiär den 17 mars på Studion i Göteborg. En del av föreställningarna kommer att följas av publiksamtal. Dessutom anordnas en temadag den 25 mars med inbjudna föreläsare. Eftermiddagen avslutas med ett panelsamtal lett av dramaturgen och genusvetaren Lisa Lindén. Utöver föreläsarna medverkar Katarina Björkgren, enhetschef för Jämställdhetsmyndigheten, Våldsprevention – Mäns våld mot kvinnor.
”Killars röster” är ett nytt material om hur det är att vara kille och fostras inom hederssystemet. Även killas livsval inom hederskulturen är starkt begränsade.
Linnamottagningen arbetar med rådgivning, stöd och skydd till barn och unga vuxna utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. De har tagit fram det nya materialet som finns på killarsroster.se där man som kille kan få stöd och råd. Här finns också utbildningsmaterial för dig som möter unga killar i en hederskontext.
Sakkunnig Hoshi Kafashi berättar i en av filmerna att många
killar inte pratar med någon om hur de känner sig, att de inte har någon att prata med. – Många killar som jag har träffat tror inte att någon annan skulle förstå. Men de skulle bli förvånade hur många som förstår och vill lyssna. Du är inte ensam. Det finns hjälp att få.
Hela samhället har starka machonormer där killar förväntas vara starka och inte visa sig osäker eller orolig över framtiden. I utbildningsmaterialet kan man höra till Josef som förväntas förlova sig med en kusin som familjen har sett ut åt honom.
Medvetenheten om heders-
relaterat våld och förtryck har ökat i Sverige när det gäller flickor och kvinnor, men Linnamottagningen märker att det saknas verktyg när det kommer till killar.
Idén till ”Killars röster” kommer från en killgrupp på Linnamottagningen som uttryckte att det har varit svårt att söka och få hjälp, och att mycket av den information som finns kring hedersrelaterat förtryck och våld inte är anpassad till killarnas situation. För många av killarna har det tagit lång tid att bli medvetna om sin egen utsatthet, och än längre tid innan de sökt hjälp.
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling. ) 010-20 44 810 * info@cloca.se 8 www.cloca.se
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00 info@lejongruppen.se
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Snabbt, enkelt och k ostnads f r itt!
Förfrågan Matchning
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla eraramavtalsleverantörer. I svarslistan angestydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha er – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på www.ss il.se
Om kampen att bli från från droger och våld
Anders Karlsen var känd som Satan – en ökänd knarklangare och indrivare. I en ny bok från bokförlaget Forum berättar han om sitt liv. ”Satan från Borlänge” har Anders Karlsen skrivit tillsammans med Miguel Guerrero.
”Sluta aldrig hämnas.” Det var länge en helig princip för Anders Karlsen och han förlät aldrig några oförrätter. Hans egna vänner kallade honom Satan. Genom sin gränslöshet gjorde han kometkarriär i den undre världen som ökänd knarklangare och indrivare. Han kom att bli mentor åt gänget Familjen som härjade i Dalarna på 1990- och 2000-talet. En annan av Satans principer var ”håll tyst om dina brott” men nu berättar Anders Karlsen om tiden som en av Sveriges mest fruktade brottslingar.
I boken ”Satan från Borlänge” utgiven på Bokförlaget Forum, får vi ta del av hans liv, från uppväxten hos morföräldrarna till livet som den beryktade Satan och därefter kampen för att komma bort från droger, våld och brott. Boken kommer ut den 14 mars.
Idag är Anders Karlsen utbildad socialpedagog och arbetar som behandlingsansvarig på ett behandlingshem.
Metodstöd mot prostitution
Kompetensen varierar stort för att tidigt upptäcka och hjälpa utsatta för prostitution och människohandel. Därför lanserar nu länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, tillsammans med Göteborgs Stad, ett metodstöd som ska stärka socialtjänsten.
– Vi vill säkra att alla kommuner har grundläggande kunskap och får rätt vägledning för att kunna arbeta metodiskt med de här målgrupperna, säger Anders Sandberg, utvecklare inom mäns våld mot kvinnor på Länsstyrelsen Västra Götaland.
Stödet har tagits fram i nära samarbete med Göteborgs Stad genom Mikamottagningen, som erbjuder stöd och hjälp till utsatta och deras anhöriga.
Förvaltningsrätten beviljade Humanas begäran om inhibition, vilket innebär att verksamheten for fortgå under domstolsprocessen. IVO överklagade beslutet, men Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd för överklagandet. Nu bjuder Humana in till en föreläsning där man svarar på IVO:s kritik.
Den 31 januari beslutade IVO att återkalla tillståndet för Humana Assistans, som begärde och fick igenom inhibition, något som IVO överklagade. Enligt Humana så var IVO:s överklagan väntad.
– Vi fortsätter att anse att IVO:s beslut att återkalla tillståndet är felaktigt. Vi gör allt som står i vår makt för att våra kunder ska få en trygg och säker personlig assistans under den rättsliga processen, säger Johanna Rastad, vd och koncernchef för Humana i en nyhet på hemsidan.
Kammarrätten meddelade den 17 februari att de inte beviljar IVO prövningstillstånd för sitt överklagande.
– Hade kammarrätten ansett att IVO hade starkare argument så hade de i alla fall prövat ärendet innan de avslog det, men det gjorde de alltså
Västerås stad har nu öppnat en mottagning för personer som vill sluta med att köpa sexuella tjänster. KAST-mottagningen vänder sig till vuxna boende i Västmanland.
– Vi vill att de vi träffar ska få en insikt och verktyg för att sluta köpa sexuella tjänster, förklarar Anna Åberg, enhetschef inom individ- och familjeförvaltningen om den nystartade mottagningen. Behandlingen är helt frivillig och bygger på individuell
inte nu, säger Humana Assistans chefsjurist Josefin Mikaelsson.
Beslutet innebär att Humana Assistans kan driva verksamheten vidare tills beslut har fattats i förvaltningsrätten. Hur lång tid det tar går inte att säga med säkerhet men cirka ett år är en kvalificerad gissning.
– Vi tycker själva att vi är väldigt duktiga på kvalitet och ordning och reda, säger Josefin. En positiv sak i det här är att så många andra i branschen har hört av sig och säger
samma sak. Det gör oss än mer övertygade om att vi kommer att få behålla vårt tillstånd. Nu bjuder Humana in till en föreläsning för att tala om vad IVO:s grundar sitt beslut på och ger sin syn på saken. Planerad tid för genomgången är 60 minuter med möjlighet att ställa frågor.
Humana Assistans chefsjurist Josefin Mikaelsson ansvarar för föreläsningen och blir intervjuad av Jonatan Arenius som har arbetat med kommunikation på Humana sedan 2006.
samtalsbehandling med syftet att få personen att förändra sitt beteende och hitta andra strategier än att köpa sexuella tjänster. Personen som söker sig till mottagningen kan vara anonym.
Mottagningen i Västerås är en av många KAST-mottagningar på flera ställen i landet. KAST står för Köpare av sexuella tjänster.
– Tyvärr har köp av sexuella tjänster ökat i hela Sverige, berättar Fredrik Almansour Segerberg, familjebehandlare
Västerås öppnar KAST-mottagning.
på KAST-mottagningen i Västerås.
– De som kommer hit ska få hjälp med att både förändra och reflektera över sitt beteende och hitta andra strategier än att köpa sex.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet
eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Ovärdelig insikt i marknaden!
Sex av tio använderhandläggareSSIL’s kvalitetsindex
Inköpsindex - en karta över omsorgsbehovet
Nu lanserar SSIL den andra upplagan av SSIL Inköpsindex. Inköpsindex är en årlig rikstäckande kartläggning av efterfrågan av boendeinsatser på den svenska omsorgsmarknaden. Kartläggningen baseras på djupintervjuer med beslutsfattare inom respektive boendeinsats i majoriteten av Sveriges kommuner. Inköpsindex erbjuder en unik insyn i Sveriges kommuner och Socialtjänstens nuvarande och framtida behov av samtliga boendeinsatser.
· Kartläggning av:
HVB – Barn och unga
HVB - Familj
HVB - Vuxna Missbruk-Psyk
Stödboende
Skyddat boende
Konsulentstödd familjehemsverksamhet
LSS - Barn
LSS - Vuxna personkrets 1
LSS - Vuxna personkrets 2
LSS - Vuxna personkrets 3
- Kontakta oss!
Mia Börjesson är bra på att förklara hur unga tänker och hur vi vuxna påverkar deras liv. Som professionell har du ett unikt tillfälle att skapa optimism och motivation hos de unga som du möter, öka självkänslan och få dem att hitta strategier att klara av livets utmaningar.
Efter pandemin har alla förstått hur viktigt det är att ha ett starkt immunförsvar. Alla borde också bygga upp ett psykologiskt immunförsvar. Det tycker Mia Börjesson, socionom, handledare och föreläsare. Hon var en av talarna på Barnkonventionsdagen den 7 februari som arrangerades av JP Infonet.
– Jag träffar många unga som har berättat hur oförberedda de var på pandemin och den ensamhet som följde med den. Men också en insikt om att sjukdom, död och andra tragiska händelser hör till livet och inte är något vi kan påverka. Idén om att skapa sig ett liv där vi ska vara lyckliga
»Barn är kloka och ofta är det vuxna som vill att barnet ska tänka mer realistiskt, men vi behöver få drömma stort«
varje dag håller inte. Vi behöver hitta sätt att ta oss över, under och runt eller igenom livets alla hinder och problem, säger Mia Börjesson.
Ett av hennes budskap är att vuxna behöver fylla ungdomar med framtidshopp och god självkänsla snarare än att tala negativt och pessimistiskt om vuxenlivets möjligheter och utmaningar.
Är du socialsekreterare, kurator eller har ett annat yrke där du möter barn och unga kan du hjälpa till att stärka dem så att de bättre klarar av motgångar. Enligt forskning är det sex saker som skapar ett bra psykologiskt immunförsvar:
1. Vi behöver en tillräckligt bra självbild.
– Ungas självbild färgas mycket av vad vuxna berättar för dem. Att man är lika bra på matte som pappa, att man är mammas prins eller att man har varit besvärlig sedan man kom till världen. Föräldrarnas drömmar om det nya barnet spelar också in och man kanske inte tänker så mycket på de ord som man beskriver barnet med. Men ord blir som ”tatueringar”, de sätter sig fast.
Under tonårstiden sker stora förändringar och man tar steget in i vuxenvärlden. Som ung vuxen och vidare genom vuxenlivet kan skriva många nya livsmanus. Det finns många berättelser om varje människa.
– Vi behöver tänka över hur vi talar om barn, hur vi tillskriver deras egenskaper, hur vi lyfter fram, nonchalerar och gömmer. Går det att ändra i en berättelse om sig själv? Det är många kändisar som har visat att det går att börja om på nytt. Du behöver bara ha tillräckligt många tankar om vad som är viktigt för dig, vad du gillar, vad som gör dig glad.
2. Vi behöver känna hopp.
– Hopplöshet är livsfarligt. Hopp är en önskan, ett mål eller något du vill, att kämpa och anstränga dig för att ta dig dit och en tro att det är möjligt. Barn som upplever hopp bygger psykisk hälsa. Där kan vi hjälpa till att undersöka vad personen vill och ge förslag på mål.
3. Vi behöver ha drömmar.
– Det är svårt och komplext. Många drömmar slår inte in men viktigt att ha drömmar. Små som stora. Allt är inte möjligt men vad är möjligt? Och hur mycket vill vi arbeta för att nå dit? Ta livet i små steg och upplev saker under vägen.
4. Vi behöver vara modiga.
– Uppmuntra den unge att tacka ja, våga gå utanför sin comfort zone och att ta emot hjälp.
5. Vi behöver vänner och sociala sammanhang.
– Alla behöver känna tillhörighet. Vi är så enormt upptagna idag av oss själva och våra mobiler. Vi har glömt bort hur viktigt det är att visa att vi bryr oss om varandra och odla våra relationer. Många unga kan ha svårt att skaffa nya vänner och ta kontakt.
6. Vi behöver ha två saker utanför skola och jobb som är kul.
Det är viktigt att hitta något extra som ger glädje och lust så att man har flera sam-
manhang. Det kan vara en sport eller annat intresse som berikar livet.
– Unga behöver vuxna som tror på dem. Barn är kloka och ofta är det vuxna som vill att barnet ska tänka mer realistiskt, men vi behöver få drömma stort. Sedan finns det vuxna som kan höja de barn som inte tror på sig själv, som tror att de är värdelösa. Många barn berättar om till exempel en lärare som trodde att de kunde mer än vad de själva hade en aning om.
Alla har vi tankar om oss själva, vad vi oroar oss för och tror att vi inte klarar av. Mia Börjesson brukar kalla dem för gröna och röda tankar. De gröna kommer från den inre bästisen och de röda från den inre kritikern.
– När kritikern kommer fram gäller det att försöka mota bort den och istället försöka tänka på vad den inre bästisen skulle säga. Det brukar fungera för mig.
Mia Börjesson är inte bara en populär inspirationsföreläsare, hon har också skrivit flera böcker om stress, motivation och medkänsla. Boken ”Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna”
(2019), Studentlitteratur, handlar om vilka copingstrategier, friskfaktorer och färdigheter behöver ungdomar för att vara väl rustade i mötet med de möjligheter och utmaningar som livet innebär.
”Snällast vinner” (2020), Argument förlag, är ett häfte riktat till tonåringen. Snällhet smittar. Om vi är snälla mot någon är det stor chans att den personen är snäll tillbaka. Dessutom känns det bra att vara snäll eftersom det då frigörs må braämnen i hjärnan.
– Vi pratar mycket om mobbing, men inte så mycket om varför man ska vara snäll och hur man får och behåller vänner, avslutar Mia Börjesson. ●
”Snällast vinner” (2020), Argument förlag.
hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
till finns vi för heltidsboende eller som avlastning Viharledigaplatser
Till oss kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa.
Till oss kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa.
Till oss kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa.
Vill du veta mer om oss?
Vill du veta mer om oss?
Vill du veta mer om oss?
Ring eller besök vår hemsida.
Ring eller besök vår hemsida.
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225 - 59 59 70
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora
Tfn 0225 - 59 59 70
Tfn 0225 - 59 59 70
E-post info@oisab.se www.oisab.se
E-post info@oisab.se www.oisab.se
E-post info@oisab.se www.oisab.se
Spel ger snabba kickar och finns överallt idag. Att fastna i ett spelberoende kan fördärva alltifrån familj och ekonomi till den psykiska hälsan. Anhöriga mår också väldigt dåligt. Men det finns hjälp att få. Spelfriheten talade om spelberoende på Socionomdagarna.
Spelberoende är svårt att upptäcka. Det varken syns, hörs eller luktar. En person som är spelberoende är också duktig på att upprätthålla fasaden och ljuger mer än andra med beroendesjukdom.
– Det blir ofta ekonomiska konsekvenser av ett spelberoende. Andra tecken är relationsproblem och psykisk ohälsa. Personen kan vara orolig, stressad, nedstämd och ha svårt att sova, säger Finn Stenwall, behandlingsansvarig på Spelfriheten.
Han berättar att spelberoende ofta utlöses av en storvinst.
– Om den som spelar vinner mycket pengar kan det göra att denne ökar in-
satserna och tar större risker. När man vinner så uppfattas det såklart positivt av andra och få talar om förlusterna. De flesta är inte ens medvetna om hur mycket de förlorar och de skulle gissa på mycket mindre.
SOM I ANDRA beroendesjukdomar så har de svårt att se sitt problem. De kan tro att bara de skulle få en ordentlig vinst så är problemen lösta. De börjar låna för att spela och får en orealistisk syn på pengar.
Det blir en negativ spiral där hela tillvaron tillslut kretsar kring spel, relationerna blir lidande, de kan inte betala räkningar-
Som i andra beroendesjukdomar så har spelberoende svårt att se sitt problem.
na, lånar pengar av farliga personer och begår kriminella handlingar.
– Tillslut rasar allt och man förstår att man behöver hjälp. Det enda sättet att bli spelfri är att byta lekplatser, leksaker och lekkamrater, precis som med andra beroenden. Helt enkelt avgränsa sig från allt som har med spel att göra, säger Finn Stenwall.
För att förstå beroendesjukdom behöver man förstå hur vår hjärna fungerar. Cecilia Reuterskiöld, behandlingsterapeut berättar:
– Hjärnan har inte förändrats sedan människan levde som jägare och samlare.
DÅ FICK VI stresspåslag när vi stötte på yttre faror. Det kunde vara någon gång i veckan eller någon gång om dagen som mest. Upplevelsen av fara ger påslag av stresshormoner, som när de frisläpps, ger energi till musklerna så vi kan fly eller slåss. Förenklat kan man säga att när musklerna får arbeta hårt under en tid, som när man springer eller slåss för sin överlevnad, frisläpps dopamin, som i sin tur återställer nivåerna av stresshormoner. När vi sedan samlades kring lägerelden utsöndrades dessutom oxytocin och endorfiner som lugnar hjärnan.
Idag får vi stresspåslag många gånger om dagen.
– Vår hjärna skiljer inte så mycket på en fulltecknad kalender och en sabeltandad tiger. Det största problemet är dock att vi saknar återbalanseringen av stresshormonerna, återhämtningen.
Känslor av skam eller att inte höra till ger också stresspåslag. Förr när vi alltid hade andra människor tätt inpå oss kände vi större lugn, vilket gjorde att vi lättare kunde hantera rädsla och sorg.
Spelfriheten erbjuder öppenvårdsbehandling och anhöriga bjuds också in på träffar.
– De som utvecklar beroende har ofta inledningsvis lägre dopaminnivåer, och ett högt stresspåslag. När de tar en drog får de en större känsla av välmående än vad en person med ”normala ” dopaminnivåer får. Men välbefinnandet sjunker snabbt och det krävs också mer nästa gång, säger Cecilia.
Redan känslan inför att spela gör att dopaminnivåerna slår i höjden hos dessa personer.
– Det gäller att ta sig ur den här cirkeln, förstå och acceptera sjukdomen. Målet är att kunna fatta beslut på ett kontrollerat sätt med hjälp av frontalloben. Det kan ibland hjälpa att ta några djupa andetag när stressen och suget kommer, säger Cecilia.
HON TIPSAR OM boken ”Beroendepersonligheten” av Craig Nakken som på ett bra sätt beskriver hur beroende fungerar och hur ett tillfrisknande kan gå till. Spelfriheten erbjuder öppenvårdsbehandling och digitala självhjälpsmöten.
Här finns även en hjälplinje som är öppen dygnet runt där man kan få prata med före detta spelberoende.
»Det gäller att ta sig ur den här cirkeln, förstå och acceptera sjukdomen«
– Anhöriga bjuds också in. Relationerna är ofta körda i botten, så de anhöriga mår ofta väldigt dåligt. De har blivit indragna i ett medberoende och det klingar inte av så lätt. Genom samtal kan man få hjälp att bryta den osunda relationen.
Den spelberoende får vid allvarliga fall skriva en fullmakt för att lämna över ansvaret för sin ekonomi tills denne har tillfrisknat och har börjat förstå pengars värde. De får hjälp med skuldsanering och ekonomisk rådgivning.
Vägen till tillfrisknande liknar hur det
Q Spelfriheten, spelfriheten.se
Q Spelberoendes riksförbund, spelberoende.se
kan se ut för andra beroenden och påminner om 12-stegsmetoden från AA. Man ska erkänna sin maktlöshet, förstå och acceptera sjukdomen, vara ärlig mot gruppen, sig själv och sina närstående, berätta för vänner och berörda och gottgöra dessa.
– Efter tillfrisknande så kan man hjälpa till och förmedla hopp till andra spelberoende. Det här är en livslång resa. Det är viktigt att hitta andra intressen så man håller sig aktiv med all den tid man har fått som man tidigare lade på spel, avslutar Finn Stenwall. ●
Q Stödlinjen för spelare och anhöriga, stödlinjen.se
Q Gamblers Anonymous, www.gamblersanonymous.se
Q Uppsala Spelberoendecentrum, spelberoendecentrum.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se
Oberende kvalitetsverktyg för boendeinsatser
Nyhet! Nylansering av Kvalitetsindex konsulentstöddaför familjehem!
SSIL´s erfarna kommunikatörer gör ca 5 000 intervjuer per år för att följa upp och utvärdera pågående och avslutade placeringar. Detta för att du som arbetar med placeringar ska ha tillgång till kollegors erfarenheter och information som kan vara avgörande i ett placeringsbeslut. Nu släpper vi en uppdaterad version av SSIL Kvalitetsindex för Konsulentstödda familjehemsverksamheter där intervjufrågorna är helt anpassade efter denna typ av verksamhet.
Hur fungerar Kvalitetsindex?
• SSIL´s erfarna kommunikatörer intervjuar ansvarig handläggare för varje enskild placering i respektive verksamhet.
• Intervjuerna sammanställs till en rapport som levereras till verksamheten och publiceras på ssil.se. Rapporten innehåller en jämförelse mellan verksamheten och övriga intervjuade verksamheter.
• När en verksamhet besvarar en placeringsförfrågan skickas verksamhetens Kvalitetsindexrapport och Informationssida till placeringsansvarig handläggare.
Vill Du veta mer - Kontakta oss!
SSIL - För vård
Det är svårt att tala om sexuella övergrepp. Det är svårt att helt rättvist skildra den enorma ensamhet det innebär att leva med en hemlighet som är så skamfylld att ditt inre bara viker sig av smärta om det kommer ut ur den bubblan som förövare och offret befinner sig i.
Jag vet, eftersom jag är ett av alla dessa barn som har behövt växa upp med denna mörka hemlighet.
Var fjärde elev, drygt var tredje flicka, har någon gång under sin uppväxt utsatts för någon form av sexuellt övergrepp. Bara det att det är så vanligt förekommande vore en anledning för oss vuxna att börja tala om sexuella övergrepp. Meddela att det går att bli fri den skam som binder fast oss barn i tystnad.
svårt att sova. Ett ytterligare läkarbesök som enbart leder till ytterligare en medicin, denna gång för att kunna somna.
Barn berättar för barn, oftast en jämnårig kamrat. Myndigheter såsom socialtjänsten är de som sist verkar få veta att ett barn är utsatt för sexuella övergrepp. Det trots att socialtjänsten är den myndighet som kan hjälpa ett barn att få flytta ur sin uppväxtmiljö om den är skadlig för barnet. Jag gick till skolsköterskan, jag berättade inte om den skamliga hemlighet jag bar inom mig. Hon förstod att jag inte mådde bra, hon tog mig ur den utsatthet jag levde i via en anmälan hos socialtjänsten. Jag fick sedan komma till ett familjehem som tog hand om mig som sitt eget barn.
»Det är vi vuxna som kan sätta stopp för sexuella övergrepp«
Jag har haft alla symtom på trauma, jag har fått bearbeta varendaste ett av dem. Jag fick den hjälp jag hade behov av via en psykoterapeut med kunskap i DBT (Dialektisk beteendeterapi), där jag fick redskap att hantera starka känslor, blev fri från den giftiga skammen samt de dagliga flashbacks som tidigare slängt mig tillbaka till övergreppssituation utlöst av nästan vad som helst, ett ord, en doft, en tvål där vitt ludd kom ut i mina händer.
TIDIGARE I MITT liv har jag varit en enorm vårdkonsument, där läkare vid några av alla dessa återkommande läkarbesök har missförstått traumasymtom som trötthet, stress och psykiskt dåligt mående med symtom såsom huvudvärk, magont och värkt i kroppen får helt andra förklaringsmodeller och en tablett mot smärta och SSRI.
Jag har gjort tester för bipolaritet. När det inte stämde in fick jag göra om tester. Jag berättade att jag har varit med om barndomstrauma. Kan det vara orsaken till mitt mående? Nej, det är en depression, du är inte bipolär. Sedan ett recept på SSRI-preparat där mitt mående förvärras ytterligare av självmordstankar, rastlöshet i kroppen och en enorm ångest,
JAG ÄR NU själv utbildad socionom och arbetar på socialtjänsten och min önskan är att vi ska vara orädda socionomer på plats som vågar ställa frågan om både våld och sexuella övergrepp i barnsamtal på socialtjänsten. Det för vi vet att många barn är drabbade, vi vet också att skammen bidrar till tystnad. En kollega berättar att hon vid varje barnsamtal nu talar om att det finns olika slags hemligheter, bra och dåliga. Hon frågar nu också vid varje barnsamtal på socialtjänsten om det är någon vuxen som tar hårt i dig eller slår dig? Är det någon vuxen som tar dig på ställen på kroppen som inte känns bra eller där du inte vill? Är det någon som har sagt att det finns saker du inte får berätta om? Att du eller de kan råka illa ut?
Det är vi vuxna som kan sätta stopp för sexuella övergrepp, det är vi vuxna som kan meddela barn att det inte är deras fel, att skammen inte tillhör dem – det är vi vuxna som kan meddela att vi kan tala om det som är svårt. Det är vi vuxna som behöver visa vägen till ett liv utan våld och sexuella övergrepp. Ett mål jag själv har som ett så kallat Maskrosbarn är att göra det svåra talbart. Det gör jag nu, hoppas du vill vara med.
Tyngdtäcket Futura är ett sinnesstimulerande, kognitivt medicintekniskt hjälpmedel. Tyngden kommer från mjuka, längsgående fibertrådar som gör täcket följsamt samtidigt som det ger en omslutande känsla. Futura är CE-märkt och registrerat som en medicinteknisk klass 1-produkt. Normalvarmt täcke med vaddering på ena sidan. Finns från 4-14 kilo. www.novista.se
Nya luftrenaren QleanAir FS 35 har högre luftflöde samt boost-möjlighet, ljudlös drift och ny funktion för att spara energi. Den möter den nya tyska expertrekommendationen från VDI som säkerställer att luftrenaren är barnsäker samt minskar partikelnivåerna i rummet med 90 procent inom 30 minuter.
www.qleanair.se
Addyou är en app där användaren motiveras till att nå sina mål med stöd av påminnelser, push-notiser, checklistor och positiv förstärkning. Det i sin tur leder till upplevelsen av självbestämmande, inflytande och en helhetssyn. www.addyou.se
TagMole gör det möjligt att själv avlägsna ofarliga hudflikar och utväxter. Den fungerar som ett lasso som man sätter runt hudfliken, drar åt och sedan skrumpnar hudfliken ihop och faller bort. Metoden lämnar inga fula ärr som det kan bli efter kirurgiska ingrepp. www.tagmole.com
Tekniken bakom Sleepifys patentsökta Ringtäcke® vilar på sömnforskning och evidens. Ringar av kirurgiskt stål låter tyngdtäcket forma sig runt kroppen och skapar en känsla av omslutning. I varje ring finns ett genomgående hål, vilket låter fukt och värme transporteras ut genom täcket. www.sleepify.se
Novistas tyngdväst är framtagen för att ge lugn och trygghet till barn som behöver hjälp med att komma till ro. Västen följer kroppens konturer vilket skapar en omfamnande känsla, som en kram. Fyllningen av mjuka fibertrådar ger en vikt som är jämnt fördelad över hela västen vilket gör den följsam och bekväm. www.novista.se
Clog/träsko Tokio SL från Birkenstock professional har en halkskyddande sula och dämpande mellansula. Justerbar hälrem och innersula i mocka. www.7days.se
Inagården.
Vi träffade några av utställarna från SSIL:s utbildningsdag i Göteborg den 9 februari. Årets tema på föreläsningarna är ”De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott”.
TEXT OCH FOTO TILDA TINGVALL
Från diakonissanstalt i Göteborg till en av Sveriges största idéburna aktörer. Nu firar Bräcke diakoni ett sekel inom välfärden.
– Att vi i 100 år varit med och utvecklat den välfärd vi har i Sverige är värt att fira. Drivkraften för de som grundande stiftelsen för 100 år sedan var att göra insatser för de mest utsatta människorna i vårt samhälle. De drevs av att göra gott och det arvet för vi vidare med de insatser vi gör idag på Bräcke diakoni, säger Helene Mellström, direktör/VD på Bräcke diakoni.
Själva födelsedagen var måndagen den 27 februari och firandet kommer att pågå hela året. Den 14 mars släpps boken ”Viljan att se kraften att förändra – Bräcke diakoni under 100 år”, som skildrar Bräcke diakonis utveckling, men också personerna, händelserna och miljöerna. Alltihop sätts i relation till vad som sker i Göteborg och omvärlden. Författare: Per Eckerdahl, fd direktor och biskop. Förlag: Centrum för näringslivshistoria.
Några milstolpar i historien: 1923 – Göteborgs diakonissanstalt grundas och första diakonissorna utbildas. 1957 – Första äldreboendet invigs. 1958 – Bräcke Östergård, boende, habilitering och skola invigs med Sven-Olof Brattgård, sedermera professor i spetsen. 1982 – Sveriges första hospice öppnar under ledning av Gunnar Eckerdahl, idag överläkare inom onkologi och palliativ vård. 2001 – Öppnar förskola för barn med funktionsnedsättning. 2002 – Startar personligt ombud, en hjälp
till hjälpen för personer med psykisk funktionsnedsättning. 2006 – Tar över äldreboenden i Linköping. 2009 – Premiär i primärvården. 2014 – Öppnar äldreomsorg i Stockholm. 2015 – Startar mobilt hälsoteam för flyktingar. 2016 –Unik vårdkedja bildas för personer med demenssjukdom i form av ett IOP, idéburet offentligt partnerskap. 2019 –Blir hyresvärd när nytt kvarter byggs i Bräcke, Göteborg. 2022 – Öppnar nytt boende för unga personer med kognitiv sjukdom (demens). 2023 –Firar 100 år!
Unga kvinnor med migrationsbakgrund som bor i Sveriges utsatta områden ska erbjudas en kvalificerad utbildning för att bli framtidens kvinnliga ledare. Detta möjliggörs av att organisationen Kvinna till Kvinna får närmare tio miljoner kronor från Postkodlotteriet.
I 30 år har Kvinna till Kvinna arbetat internationellt med att stärka kvinnor i krigs- och konfliktdrabbade områden. Nu börjar organisationen också arbeta i utsatta områden i Sverige där det finns en oroande utveckling med gängskjutningar, kriminalitet, ekonomiska klyftor, segregation och
hedersproblematik. Problem som särskilt påverkar kvinnor.
– Tillsammans kan vi nu stoppa våldet och ge fler unga kvinnor möjlighet att stå på egna ben, säger Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff.
75 kvinnor får möjlighet att genomföra ledarskapsutbildningen och de ska i sin tur nå många fler kvinnor i utsatta områden för att motverka segregation, våld, otrygghet samt hedersvåld.
– Kvinnliga välutbildade ledare har alla möjligheter att göra skillnad både i de områden där projektet ska drivas och på andra platser i Sveri-
Bok lyfter debatten om våld mot kvinnor
Jessica MacDowalls självbiografiska ”En våldsam kärlek” är ett starkt vittnesmål om män som slår och kvinnor som inte vågar gå. När Jessica möter Sebastian på sin bästa väns bröllop blir hon omedelbart förälskad. Han är snygg, smart och framgångsrik. Han får henne att skratta, hon känner sig åtrådd. Snart blir de sambor, gifter sig och får barn, samtidigt som Jessicas karriär som tv-producent tar fart. Det går fort – kanske alltför fort. De är det perfekta paret, men bakom den tjusiga fasaden går livet överstyr.
– Boken utgår från mitt eget liv, men precis som tidigare vill jag spegla ett av vår tids största samhällsproblem: våld i nära relationer. För min historia är min, men den är tyvärr inte unik. Den vittnar om hur lätt det är att hamna i en våldsam relation och hur oerhört svårt det är att på egen hand ta sig ut, såväl emotionellt som ekonomiskt och juridiskt, säger Jessica MacDowall i en nyhetsintervju på Bokförlaget Forums hemsida.
ge, säger Eva Struving, VD på Postkodlotteriet.
Målet är att skapa en etablerad och eftertraktad ledarskapsutbildning och projektet ska samarbeta med näringsliv och civilsamhälle. Förhoppningen är att ge deltagarna rätt verktyg för att motverka segregation och skapa engagemang i de socialt utsatta områden där de bor och verkar.
Dessutom erbjuds de en mentor från näringsliv eller civilsamhälle. Sammantaget är målet att öka antalet kvinnor i ledarskapsroller inom privat, kommunal och ideell sektor.
Hemtjänsten räcker inte till för sociala och själsliga behov. Företaget Camigo ökar livskvaliteten för äldre genom att låta ungdomar kunna bli ett extra stöd i vardagen. – Vi vet att längtan efter sällskap och en go stund i vardagen bor överallt. Men för många anhöriga är det svårt att hitta tillfällen i vardagen. Det är till dem vi vill sträcka ut en hand. Våra unga hjältar kan stanna en stund och ge tid för berättelser och ett aktivare liv. Vi är helt enkelt den där vardagskramen när ingen annan hinner, säger Karolina Eng, VD och rekryteringsansvarig på Camigo.
Idén är att matcha äldre med ungdomar. En målgrupp är äldre som bor hemma och vill ha extra social gemenskap och enklare hemtjänstsysslor som inte har med hygien eller medicin att göra. En andra målgrupp är boende på särskilt boende för äldre där ungdomar kan komma på besök.
Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Psykisk ohälsa hos späda och små barn
Upptäcka och hjälpa
Kan späda och små barn lida av psykisk ohälsa som oro, nedstämdhet eller stress? Hur kan det i så fall uppmärksammas när de själva är för små för att berätta om hur de mår? Och vad kan man göra för att hjälpa?
I boken beskrivs hur man konkret kan titta, fråga och tänka för att förstå det lilla barnets psykiska hälsa och ohälsa. Den är fylld med exempel på små barns symtom och på situationer där det viktiga samspelet med föräldern fungerar som det ska och där det inte är optimalt. Situationerna speglar barnens olika åldrar och socioemotionella utvecklingsfaser. Boken ger också exempel på hur man kan förmedla att man är bekymrad och förslag på insatser för att stärka barnens psykiska hälsa.
Författare: Katrin Bernstad
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Färdighetssystemet utvecklades av Julie Brown, fil. dr och DBT-terapeut, som i sitt arbete med DBT (dialektisk beteendeterapi) uppmärksammade hur svårt det var för vissa patienter att tillgodogöra sig terapin. Hon skapade därför en anpassad modell, kallad DBT-SS (DBT – Skills System), som är riktad till patienter med kognitiv funktionsnedsättning och emotionella svårigheter.
Boken riktar sig till alla som i sin yrkesroll möter personer med kognitiva svårigheter. Den kan användas både som underlag för psykoterapeutisk behandling och som inslag i andra typer av behandlingsinsatser i grupp och i stödkontakter, exempelvis på LSS-boenden.
Författare: Alexandra Rosendahl Santillo Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
En enskild faktor ökar markant risken för att utveckla ångest, depression och andra emotionella problem. Denna sårbarhetsfaktor är neuroticism, det vill säga benägenheten att uppleva negativa känslor och att uppfatta tillvaron som fylld av osäkerhet, hot och svåra utmaningar.
Författarna redogör grundligt för begreppets historiska rötter samt tar upp modern forskning om personlighet och temperament som förklarar hur neuroticism uppkommer och vidmakthålls. De visar även hur man genom att i psykoterapi fokusera på denna faktor kan ge effektiv hjälp för ett brett spektrum av emotionella problem, i stället för att åtgärda varje tillstånd för sig.
Författare: Shannon Sauer-Zavala och David H. Barlow
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Satan från Borlänge
”Sluta aldrig hämnas.” Det var länge en helig princip för Anders Karlsen och han förlät aldrig några oförrätter. Hans egna vänner kallade honom Satan. Genom sin gränslöshet gjorde han kometkarriär i den undre världen som ökänd knarklangare och indrivare. Nu berättar Anders Karlsen om tiden som en av Sveriges mest fruktade brottslingar. Vi får ta del av hans liv, från uppväxten hos morföräldrarna till livet som den beryktade Satan och därefter kampen för att komma bort från droger, våld och brott. Idag är Anders Karlsen utbildad socialpedagog och arbetar som behandlingsansvarig på ett behandlingshem.
Författare: Miquel Guerrero och Anders Karlsen Förlag: Forum, www.forum.se
Psykoterapi online
En våldsam kärlek
Vägen till ett värdigt liv
Jessica MacDowalls självbiografiska ”En våldsam kärlek” är ett starkt vittnesmål om män som slår och kvinnor som inte vågar gå. När Jessica möter Sebastian på sin bästa väns bröllop blir hon omedelbart förälskad. Det går fort – kanske alltför fort. De är det perfekta paret, men bakom den tjusiga fasaden går livet överstyr.
MacDowall blottar en spiral av våld, medberoende, skam och skuld, och berättar hudlöst om kampen för att finna en väg ut, inte minst för barnens skull. Allt i ett samhälle där bevisbördan ligger på offret och inte på förövaren.
Författare: Jessica MacDowall Förlag: Forum, www.forum.se
Rummet, ramen och relationen i videosamtal I boken kombinerar författaren sina egna kliniska erfarenheter med insikter från forskning och kollegor. Hon undersöker vad som händer med den terapeutiska relationen, närheten och direktheten i terapi via skärm – och hur det påverkar den känsliga process där klient och terapeut tillsammans försöker förstå vad som händer i klientens inre.
Genom att anpassa kommunikationsstil, arbetssätt och teknik kan vi dra den största möjliga nytta av videoförmedlingens alla fördelar och samtidigt bevara psykoterapins integritet, gränser, omsorg och kvalitet.
Författare: Elin Björkstam
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
En bok om åsikter på gott och ont Tvärsäkerhet och dogmatism kan medföra stora risker. Åsikter styr våra liv och när de går isär kan de leda till låsningar, brytningar och farlig polarisering – men oenigheterna kan också vara utvecklande och stimulerande, och de kan hjälpa oss att tänka nytt.
Varifrån kommer våra åsikter? Varför är de så svåra att ändra på? Och hur kan jag utnyttja denna kunskap för att bli mindre tvärsäker och mer insiktsfull?
Stefan Einhorn och Folke Tersman tacklar tillsammans ett mångbottnat ämne. De lär fortfarande vara sams, även om de inte alltid har samma åsikt.
Författare: Stefan Einhorn och Folke Tersman Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Tröstebok för dig som är deppig
Psykologen Elsa Janni beskriver situationer som är aktuella och särskilt svåra vid depression – och ger konkreta förslag på vad som kan lindra. Här får du något att hålla fast vid på vägen genom depressionen, något som ger hopp när det är mörkt. Tipsen grundar sig både i hennes yrkeskunskap och personliga erfarenhet av att vara deprimerad. Budskapet förstärks av illustrationer av Joanna Rubin Dranger. ”Tröstebok för dig som är deppig” är till tröst när nattsvarta tankar plågar dig och ångesten river. Det är inte en självhjälpsbok, utan ett komplement till din psykologiska och medicinska behandling.
Författare: Elsa Janni Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
Att arbeta med människor som lider av personlighetssyndrom 16 mars, Umeå www.expomedica.se
Utredning av vuxna med missbruk/beroende med särskilt fokus på LVM 17 mars, Stockholm och webbsänd www.jpinfonet.se
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 21 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlig chef 22-23 mars, Göteborg www.offentligchef.com
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 23 mars, Stockholm www.expomedica.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 23 mars, Stockholm och webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 23 mars, Gävle ssilutbildningsdagar.se
Hedersrelaterat våld och juridiken 27 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Om psykisk ohälsa bland barn och unga 28 mars, webbsänd www.refam.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 29 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
APRIL
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 5 april, Göteborg www.expomedica.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 19 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Nationell konferens mot kommersiell sexuell exploatering av barn 24 april, Stockholm sv-se.eu.invajo.com
Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 26-27 april, webbsänd www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 27 april, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
MAJ
Narcissism & psykopati 4 maj, Malmö www.expomedica.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 10 maj, Umeå www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – LSS 10 maj, Malmö ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 11 maj, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Bistånd till boende 26 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 31 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
JUNI
Familjerätten i kommunen 1 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Tema: ADHD & Autism – igår, idag, imorgon 7 juni, webbsänd www.expomedica.se
LVU i praktiken 14 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Tvister och omprövning av rätten till personlig assistans 15 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Retroaktiv ersättning för personlig assistans 16 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
AUGUSTI
Våld i nära relationer och juridiken 29 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
Personlig assistans i praktiken 31 augusti-1 september, webbsänd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
Handledarutbildning för yrkesverksamma familjehemskonsulter 1 september kursstart (två terminer), webbsänd luvit.education.lu.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 21 september, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
facebook.com/omtanke.today
ADAD streamad diplomutbildning 21 september, 12 oktober, 9 november, 7 december, webbsänd www.waitong.se
FIT streamad diplomutbildning 26 september, 17 oktober, 14 november, 14 december, webbsänd www.waitong.se
OKTOBER
Beroendedagen 5 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Traumadagen 6 oktober, Stockholm www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag
– HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 12 oktober, Luleå ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
Socionomdagarna 8-9 november, Stockholm socionomdagarna.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 16 november, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 30 november, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Centralt i Stockholm (20 min city). 11 platser och 3 träningslägenheter.
Lång historik med goda behandlingsresultat God beläggning och dygnsprisbild
Lönsamt – egen fastighet
Intresseanmälan med namn och kontakdetaljer till: info@strexe.com
STREXE AB Corporate Finance
Välkommen till vår hemsida www.autism.se
Välk ommen till en k ostnads f r i
För dig som p lace ra r inom H VB, Familjehem, Sk yddat boende, Stödboende och LSS
Tema: De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott •
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Carina Persson i Trollhättan och Helena Lindström i Falun.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
Namn:
Adress:
Postnr/ort: Telefon:
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Vidareutbildning och kompetensutveckling på högskolenivå inom bland annat vårdvetenskap, psykoterapi och socialvetenskap. För yrkesverksamma inom socialt arbete samt vård- och omsorgsområdet.
Välkommen att kontakta oss på eller på 026-456 19 56
urval av våra utbildningar
NÄSTA NUMMER
Handledarutbildning - inriktning arbete med familjehem & kontaktfamiljer 15 hp
Kreativa metoder 7,5 hp
1:a - 3:e pris
Periodens utvalda böcker
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Under tre tillfällen föreläser Anne-Lie Säker, metodgarant IHF och dokto rand, om att möta familjer med komplexa problem. Fokusfredag i tre delar om hur belastande händelser i barndomen påverkar och hur vi kan förebygga och hjälpa barn och familjer som har komplexa problem.
Socialrätt för arbetsledare 7,5 hp
Krissamtal med barn - arbetsmodellen ”Trappan” 7,5 hp
Del 1: Vad gör traumatiska händelser med oss och vad kan vi behöva förstå för att möta familjer med komplexa problem?
Familjerättsligt arbete vid våld i nära relationer 7,5 hp
Det biblioterapeutiska arbetssättet 7,5 hp
Högskoleutbildning i LSS 7,5 hp
Omsorg och livsmening 5 hp
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 17 april till: ”Tävling 2/2023”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
Att möta familjer med komplexa problem via strukturerad öppenvård
Han är präst, leg. psykoterapeut och populär föreläsare som talar om skammens många ansikten. Vi träffade honom för att prata om sorg, förlust och vägen vidare.
Vad ska man satsa på och vilka insatser ska vi ge?
Våld i nära relationer - utreda, bedöma och förstå 7,5 hp
Vikten av att stärka upp familjer och det förebyggande arbetet, så att placeringar kan undvikas i högre grad 3
4 maj
Johanna Bergström har skrivit en barnbok om hur det är att växa upp i familjehem och om det viktiga att lyssna till barns tankar och känslor.
Vi har också träffat vinnarna i Ung dialogs Omtankepris – tre familjehemsföräldrar som vill göra skillnad.
Dessutom
På vår hemsida kan du ta del av tidigare inspelade förläsningar. Här kan du även anmäla dig för kommande föreläsningar samt se uppdaterat schema. humana.se/fokus
Marie Cederschiöld högskola
tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola mchs.se/uppdrag uppdrag@mchs.se • 08-555
Vi på Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat. Alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap
Childrens program är en viktig insats för barn och föräldrar i familjer med beroendeproblematik.
individanpassning utifrån den boendes behov
• psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter
• flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs.
Kontakta placeringsforfragan@nytida.se eller
När du vill utvecklas i din roll så finns vi här för dig. Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs. Distansstudier
på halvtid möjliggör att kunna kombinera studier med arbete. Vidareutbilda dig till specialistutbildad undersköterska inom
• kognitiva sjukdomar
• psykiatri
• palliativ vård
Förbered dig för en ljus framtid tillsammans med oss. Välkommen med din ansökan!
Höj beredskapen på er arbetsplats - träna konflikthantering med ny teknik.
Vill ni förbereda er på möten med aggressiva personer? Framvik erbjuder världsunik VR-träning för konfliktsituationer med simulatorn Descalator Utvecklat av beteendevetare, författare och våldsexpert Maria Bauer som har utbildat över 200 000 medarbetare i bemötande av hot och våld.
Med Framviks träning går det att sänka kostnaderna för utbildning samtidigt som träningsmängden för enskilda individer ökar. Scenarierna är anpassade efter den arbetsmiljö eller situation som en specifik utbildningsgrupp behöver En röststyrd VR-träning som är direktåterkopplande och effektiv.