Tidningen omtanke, nr 2, 2024 by Svenska Media

KRÖNIKAN:

”När tilliten skadas behöver vi försonas”

”Det

är anknytningen man behöver laga”

Stefan Sandström arbetar med missbruk

Tar kampen mot drogerna Unga i riskzonen

“Vi har ett grymt inflöde över Sveriges gränser”

Så arbetar socialförvaltningen på Hisingen i Göteborg

Charlotta Lagerberg-Thunes, författare & föreläsare

En enda.

En enda ungdom som mår bättre och orkar.

En enda ungdom som får en fungerande vardag.

En enda ungdom som börjar lita på vuxna.

En enda ungdom som lär sig stå på egna ben.

En enda. Då har vi på Krica lyckats. För att varje människa är ovärderlig.

Skapar en tryggare framtid Skapar en tryggare framtid

e e tt hem i taget tt hem i taget

Svenska Barndomshem AB erbjuder erfarna jour-

Svenska Barndomshem AB erbjuder erfarna jouroch familjehemslösningar med kompetens inom och familjehemslösningar med kompetens inom

barn och unga samt skydd och heder. barn och unga samt skydd och heder.

Vårt team består av erfarna socionomer och

Vårt team består av erfarna socionomer och beteendevetare med mångårig erfarenhet som beteendevetare med mångårig erfarenhet som socialsekreterare inom kvinnorjour och socialjour socialsekreterare inom kvinnorjour och socialjour

som familjehemskonsulenter. Detta garanterar som familjehemskonsulenter. Detta garanterar en hög nivå av expertis och förståelse för en hög nivå av expertis och förståelse för klientens behov. klientens behov.

Kontakta oss för en Kontakta oss för en snabb och smidig placering! snabb och smidig placering!

”Att veta att det som är trasigt går att laga och läka ger tröst för den som känner sig skör”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Charlotta Lagerberg-Thunes, författare, konstnär, föreläsare och beteendevetare.

Läs krönikan på sidan 56

Omslag Foto David Neman

10| Intervjun

HVB/Terapi med djur

Psykologen och psykoterapeuten Stefan Sandström har under hela sitt yrkesliv arbetat på olika sätt inom missbruk, trauma och våld. Nu är han aktuell med en bok om spelmissbruk.

16| Aktuellt

19| Tema: HVB/Terapi med djur

20| Ängstorp Hästterapi

Claudia Muraszombathi berättar om hästarnas unika klokskap.

26 Spiragården

Hundar som en del i behandlingen gör stor skillnad.

30| Activera Hundcenter

En daglig verksamhet med hunddagis där arbetsdeltagarna har beviljad LSS-insats.

36| Kvinnofridsbarometern

Unizon har listat de tio bästa kommunernas kvinnofridsarbete. Även de tio bottenplatserna.

42| Jessica Vikberg

Hon är tullare, poddare och den första kvinnliga ordföranden i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle.

48| Stora LSS-dagen

Bromma stadsdelsförvaltning var nöjda med sitt deltagande i fjol och ger tips till andra utställare om varför det blev så lyckat.

50| Juristerna

Lovisa Kronsporre och Christian Benson, jurister på Institutet för Medicinsk Rätt AB, reder ut vad nedbrytande beteende innebär.

52| Barnkonventionsdagen

JP Infonet webbsände sin årliga konferens där man fokuserar på barnens rättigheter.

54| Göteborg

TUR – Team för unga i riskzon.

62| Bilder från Eskilstuna

Jessica Vikberg är tullare i själ och hjärta.

Trygga boenden för personer med psykisk ohälsa

Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat, alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi

• individanpassning utifrån den boendes behov

• psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter

• flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs.

Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

Allt handlar om relationer

Vad är det man inte pratar om i gängvåldsdebatten?

Jo, det är behandling. Man pratar om visitationszoner, ungdomsfängelser och utvisningar. Att vi måste hindra unga från att rekryteras. Vi pratar inte så mycket om vilka unga som är mottagliga för rekryteringen och varför.

Vi har identifierat att gängkriminaliteten ökade kraftigt efter den stora flyktingvågen år 2015-2016 och att gängkriminaliteten fick störst fäste i socioekonomiskt utsatta områden. Men vi pratar inte om varför. Att det är trauma, upplevelser av krig och flykt, som har gjort att dessa vilsna och trasiga unga människor har hittat en tillhörighet i gängen.

Om de ensamkommande flyktingbarnen hade kommit till familjehem runt om i landet. Om barnen och familjerna hade fått traumabehandling för att bearbeta sina upplevelser och förbereda sig på ett nytt liv i ett tryggt land. Hade det sett annorlunda ut då?

Psykologen och psykoterapeuten Stefan Sandström tycker att vi borde arbeta med anknytningen i alla fall som gäller kriminalitet, beroende och asocialitet. Han anser att det borde vara ett vansinnigt sug efter detta. Jag vill passa på att lyfta det lite extra och att man behöver fokusera på traumat som ligger bakom, något som Stefan också lyfter fram.

Forskning visar att det finns stora risker med att sätta ungdomar med kriminell bakgrund tillsammans. Regeringen utreder nu hur förbättringar av vården vid HVB ska kunna göras. Det behövs en mer individanpassad vård och ökad kunskap.

Jag kanske är naiv, men min första känsla när någon ungdom har ställt till det för sig är att de först och främst skulle behöva en kram. De hamnar inte snett med flit. Det är något trasigt i botten eller så kan det

vara ungdomligt, omoget beteende som gör att den där första händelsen inträffar. Om man inte då får en kram eller någon som bryr sig, vad spelar det då för roll om man gör något ännu värre?

Det är alltså anknytningen, relationer, som är bristande när en människa mår dåligt. Det kan vara dysfunktionella uppväxtförhållanden, mobbning eller andra trauman som gör att man utvecklar missbruk, kriminellt beteende eller självskadebeteende.

Det är också anknytningen som man behöver laga, enligt Stefan Sandström. Vi måste se till att skapa goda relationer för att nå fram till dessa ungdomar. Det kan vara att bara finnas där, att stå kvar trots ett beteende som inte är önskvärt.

Jag vet att det finns många HVB som gör rätt saker och bidrar till att ungdomarna får en ny chans.

Jag besökte Spiragården i Alfta som har sociala tjänstehundar i verksamheten. Det är ett fantastiskt komplement som gör det lättare att orka med och skapa relationer.

Djur är ibland bättre än oss människor på att motivera och trösta.

Djur ställer inga krav på hur du är. De har också en naturlig förmåga att känna av våra känslor. Och de är fantastiska på att ge en kram.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av:

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Layout

Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator

Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se

Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Teknisk information

Tidningen är

TS-kontrollerad.

Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

Förstärkta familjehem

LSS med skydd

LSS-boende

Skola åk 7-9

Stödboende

Villbergagruppen erbjuder stödboende i egen lägenhet för unga vuxna på väg ut i livet.

HVB-hem

Stödboende i egen lägenhet –hos oss finns det plats!

Villbergagruppen erbjuder stödboende i egen lägenhet för unga vuxna – 17-20 år – som behöver stöd på vägen ut i livet. Med stödinsatser, coachning och handledning med utgångspunkt från en egen lägenhet vill vi hjälpa våra boende till ett självständigt liv.

Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron.

Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

Humana kan se till att varje individ får rätt vård.

Den här målgruppen har ett extra stort behov av samordnade insatser

Alla har rätt till ett bra liv. Det är Humanas vision. Med ett stort engagemang arbetar vi för att alla boende och klienter ska få den hjälp de behöver, oavsett ålder och förutsättningar. Tobias Widar, divisionschef på Humana, vill lyfta gruppen vuxna och behovet av samordnade insatser.

Antalet personer som är hemlösa i Sverige och inte har någon fast bostadssituation uppgår till 27 000 enligt en färsk utredning från Socialstyrelsen. Av dessa är 4 400 akut hemlösa och saknar även en tillfällig bostad, vilket innebär att de söker sig till härbärgen, offentliga utrymmen och i värsta fall får sova utomhus.

– Det här är en väldigt utsatt grupp. 95 procent av de som Socialstyrelsen identifierar som hemlösa har dessutom ett större behov av hjälp utöver själva boendesituationen. Ofta är det ekonomiska problem

med skulder och brist på försörjning. Sedan kan det också vara missbruk, psykisk sjukdom och andra komplexa problem, säger Tobias Widar, divisionschef på Humana.

I sitt arbete med vuxna möter han dessa personer, och ser att de ofta hamnar mellan stolarna.

– Framför allt så saknar

Tobias Widar, divisionschef på Humana.

de förmågan att själva söka hjälp och ta emot hjälp på det sätt som samhället erbjuder från olika håll. De kanske kommer i kontakt med socialtjänsten, akuten, polisen eller psykakuten som kan leda till kortsiktiga insatser, men efteråt har de kvar samma problem.

Hjälpen finns att ge och det går att ta ett samlat grepp om hela problembilden. Humana erbjuder ett samlat stöd genom olika typer av boendelösningar och insatser anpassat till varje individ.

– Den här målgruppen har ett extra stort behov av samordnade insatser eftersom det är just den samordningen som de har svårt att få till på egen hand, säger Tobias Widar.

” Med allt större besparingskrav blir det ännu större risk att den här gruppen tappas bort ”

Vid samsjuklighet är det viktigt att få hjälp med både beroendet och de psykiatriska problemen. Vissa svåra psykiska sjukdomar gör att man inte alls klarar av att själv söka hjälp. Det hör till själva sjukdomsbilden att till exempel isolera sig eller vara misstänksam mot sjukvården.

– Den här målgruppen behöver en mer uppsökande insats, och de behöver prioriteras. Tyvärr är detta en grupp som inte får komma till tals

Vuxna med samsjuklighet har ett komplext vårdbehov.

i samhällsdebatten. Det är ingen som för fram deras talan. De är extremt utsatta för brott och är överrepresenterade i både självmordsstatistiken och våldsbrottsstatistiken. Man behöver också se hur den här gruppen belastar samhällets kostnader genom alla misslyckade punktinsatser som görs. Det är så ledsamt att se människor sitta utomhus och frysa med sina tillhörigheter, när jag vet att vi skulle kunna hjälpa till.

Det kan vara svårt för en kommun att få till samordningen av alla insatser som krävs. Det kan vara flera personer inom socialtjänst, olika vårdkontakter och psykiatrin som alla behöver kopplas ihop.

– Där en stor risk att den här gruppen tappas bort. Därför är det en bra lösning när all hjälp kan ges under samma tak. Vi kan samtidigt göra en ordentlig utredning som ligger till grund för fortsatt stöd på hemorten, säger Tobias Widar.

Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser

Ring oss på 0771 11 33 11

Mer info på humana.se Detta är

Ring oss på 0771 11 33 11

Mer info på humana.se

Temat samsjuklighet återkommer i Stefan Sandströms senaste bok ”Spelmissbruk – beroende av spel om pengar”.

Foto: David Neman.

”Man måste behandla individen – inte sjukdomen”

Ända sedan slutet av 80-talet har psykologen och psykoterapeuten Stefan Sandström arbetat på olika sätt inom missbruk, trauma och våld. Han har behandlat missbrukare, hållit utbildningar och skrivit böcker i ämnen. Dessutom är han sedan ung ålder praktiserande buddhist. Stefan har passerat pensionsåldern men vill inte sluta jobba än på ett tag.

– Jag älskar verkligen att arbeta med människor för att jag vill dem väl, säger han.

TEXT: ANNE HAAVISTO

Han växte upp i en akademikerfamilj med en mamma som var bibliotekarie och pappa som var konstprofessor. Under småbarnsåren flyttade de mycket; Frankrike, Spanien, Italien och USA. Tonårstiden tillbaka i Lund i Sverige, beskriver han som rebellisk.

– When they said sit down, I stood up. Om jag fick göra om hade jag nog inte velat vara en sån rebell, säger Stefan och skrattar åt minnena.

Hans första jobb var som mentalskötare och sedan arbetade han i tre år på ett behandlingshem för vuxna missbrukare i Mullsjö. Sedan dess har hans arbete följt en röd tråd inom missbruk, trauma och våld.

– Jag tänkte när jag började att var det något jag var rädd för så var det missbrukare, för att de kändes hotfulla och våldsamma. Det kanske var bra att börja med dem, så skulle jag stå mig bättre, resonerade jag.

Arbetet på den tiden gick ut på att missbrukare skulle klara sig utan kemikalier, och hantera sina känslor.

– Om man kunde det ansågs man i princip botad. Det är inte riktigt psykiatrins ståndpunkt idag. Ofta får de ju knark som leder till att det blir en konkurrenssituation för behandlingshemmen. Idag är behandlingshemmen som små apotek. Vilken narkoman vill åka till ett behandlingshem där man inte får droger? Då gav vi mediciner bara till de som hade psykoser.

NÅGON TID SENARE startade han psykoterapimottagning i Göteborg tillsammans med två kollegor. Han jobbade med både behandling med psykoterapi och senare utbildningar.

– Vi jobbade inte bara med missbrukare, utan vanliga människor som ville ändra på något i sitt liv. Vi jobbade med transaktionsanalyser, humanistisk psykoterapiform.

Den metoden utmärker sig genom att man i terminologin har tagit bort alla grekiska och latinska ord och ersatt dem med vardagliga termer. Man lär sig

Stefan Sandström

Familj: Hustrun Kerstin, sex barn och fyra barnbarn.

Bor i: Höör.

Aktuell med: Boken ”Spelmissbruk – beroende av spel om pengar” (Gothia Kompetens AB, 2024).

Facebooksida: Traumabaserad missbruksvård.

De allra flesta missbruk av alla slag är en följd av något trauma, enligt Stefan. Foto: Marcus Gustafsson.

mentalisering och att uttrycka sig, samt lösa psykologiska problem.

Stefan tog psykologexamen i slutet av 80-talet och har genom åren gått så många utbildningar att han knappt kommer ihåg alla, men bland annat har han läst barnpsykologi och psykodynamisk terapi. Han gifte sig och fick sitt första barn

när han var 23 år gammal och det skulle bli fem till. Han berättar att han själv gick i psykoterapi efter sin första skilsmässa och upptäckte mycket om sig själv. – Jag var väldigt intellektuell efter min uppväxt och hade ingen kontakt med mina egna känslor. Som barn pratade jag inget barnspråk som de andra barnen

utan slogs istället, vilket inte var så bra. Efter terapin kunde jag bli mer inriktad på känslor och relationer och hur jag relaterade till min omvärld, vilket var positivt.

HAN BERÄTTAR VIDARE att han grävde ner sig i terapin som varade i många år, och mötte på vägen en ganska tuff depression.

– Depressioner finns ju från barndomen och framåt och dyker upp lite här och var i livet, för att sedan bli osynliga i andra perioder. För min del blev den synlig när jag insåg att jag nedvärderade mig själv mycket, och såg mig som otillräcklig.

De tre kollegorna gick åt skilda håll efter tio år och Stefan startade eget företag

»När man ska försöka laga de här människorna så måste man laga anknytningen«

och fortsatte att arbeta med behandlingar och utbildningar.

1996 skrev Stefan den andra boken i världen om hot och våld i arbetslivet; ”Hot och våld i människovårdande yrken”.

– Jag hade haft en hel del utbildningar i ämnet och ville skriva en bok för till exempel sjukvård, socialtjänst och kriminalvården. Det var ett logiskt steg att skriva en bok, som dessutom saknades i Sverige.

Vi pratar om ett ämne som länge legat Stefan varmt om hjärtat; anknytningsteorin.

– Det är anknytningskvaliteten som gör skillnad på om en person är personlighetsstörd eller normal, social eller asocial. Ta till exempel gängvåldet. När man ska försöka laga de här människorna så måste man laga anknytningen. Gör man det så vänder man på problematiken i ett enda slag, anser jag.

Man borde enligt Stefan arbeta med anknytningen i alla fall som gäller beroende, kriminalitet och asocialitet.

– Det finns ganska bra forskning i ämnet anknytning, men har en tendens att uttryckas väldigt akademiskt. Den har tyvärr inte nått det praktiska arbetet än. Jag anser att det borde vara ett vansinnigt sug efter detta, men det är det inte.

NÅGOT ANNAT HAN anser vi i Sverige är dåliga på är att arbeta med trauma, då de allra flesta missbruk av alla slag är en följd av något trauma.

– Vi är dåliga på trauma, för vi är så fredliga, kan man enkelt uttrycka det. De som är bra på att behandla trauma är de som har erfarenhet av krig. USA och Storbritannien av väldigt bra på trauma, även Finland, på grund av krigshistoria. I Finland har man till exempel legitimera-

de traumaterapeuter. Man kan inte separera missbruk och trauma från varandra. Dessutom finns alltid en samsjuklighet. Och det var just samsjuklighet och trauma som han skrev om i boken ”Missbruk, trauma och samsjuklighet”.

– Missbruk hade varit ett stort tema i hela mitt yrkesliv och trauma finns hos alla med missbruk. Man kan inte bara behandla missbruket och sedan släppa ut en människa. Det är inte så man botar en människa. Och samsjuklighet är det som driver ett missbruk. Man kan inte behandla en sak separat när det handlar om psykologi. Gör man inte upp en rimlig behandlingsstrategi är dessa människor chanslösa.

TEMAT SAMSJUKLIGHET ÅTERKOMMER i hans senaste bok ”Spelmissbruk – beroende av spel om pengar”. I Sverige är ungefär 400 000 personer spelmissbrukare. Av dessa söker tio procent hjälp och 1,75 procent av dem får hjälp. – De här siffrorna säger tydligt att det är något som inte fungerar. De nationella riktlinjerna för behandling av spelmissbrukare är urusla och fungerar inte eftersom nästan alla har svåra substansmissbruk och/eller annan samsjuklighet. Har du till exempel ett opiatmissbruk, som är livshotande, kan man inte försöka att bara behandla spelmissbruket. Och återigen kommer vi då in på anknytningsproblem, trauma, psykisk ohälsa och andra missbruk. Man måste behandla individen, inte sjukdomen. Genom att skriva den här boken vill jag ge ett bidrag till en bra praktisk behandling. En lärobok för till exempel socialhögskolan, sjuksköterskeutbildningar, läkare, mentalskötare, kommuner och regioner.

Tillsammans med boxaren Armand Krajnc håller han på att starta projektet ”Bekämpa ungdomsbrottsligheten”. Det är ett program för ungdomar i utsatta områden, där det finns gängkriminalitet.

– Armand kommer att stå för den fysiska träningen med ungdomarna och jag för

utbildningar för personal och föräldrar inom bland annat relationsskapande och kommunikation.

Både Stefan och hans fru Kerstin har passerat pensionsåldern men jobbar fortfarande. När jag frågar honom vad han drömmer om i framtiden svarar han att

han drömmer om att få jobba tills han är 75 år.

– Jag älskar mitt arbete. Det är vansinnigt roligt med alla möten med människor. Jag vill dem väl och vill göra någonting bra så det blir bättre för dem. Det är svårt att hitta något som skulle er-

Anknytningsteorin ligger Stefan varmt om hjärtat. Foto: David Neman.

»Man kan inte separera missbruk och trauma från varandra«

sätta, jag landar alltid i samma områden ändå.

Barnbarn är väldigt kul.

– Jag har barnbarn över hela världen och det är ju inte gratis att resa. Lissabon, Berlin, Perth och Marbella.

ÄNDA SEDAN SLUTET av 90-talet har Stefan praktiserat buddhism, som blivit en livsstil och allt som livet handlar om.

– Från att jag som 17-åring läste en bok om zenbuddhism och psykoanalys har jag fascinerats av upplysningen och alla de smarta svaren på livets frågor. Och fredligheten. Den är fascinerande. Buddhismen är mitt liv, meningen med allt liv.

Men det allra bästa han gjort är att skaffa barn. Det är den ojämförligt största tillfredsställelsen, säger han.

– När man får ett barn får man en chef som bestämmer över en. Jag var så självupptagen med mig och mitt innan jag fick barn och plötsligt befinner man sig i en situation där man inte längre är i centrum. Och efter barnen är det barnbarnen. Jag har precis fått ett nytt barn barn, hon är så söt så man inte kan förstå. Mitt alternativa jobb skulle vara dagisfröken, för jag älskar verkligen barn.

Barn har den där unika förmågan att vara här och nu, det man i hela sitt liv strävar efter att få uppleva. ●

Spelmissbruk

”Spelmissbruk – Beroende av spel om pengar” (Gothia Kompetens AB, 2024) synliggör att denna omfattande samsjuklighet har en viktig praktisk betydelse för både behandling och bemötande. Andemeningen är att spelmissbruket sällan kan behandlas som ett isolerat problem och att man i stället bör behandla hela personen. Ett urval av tidigare böcker: Våld och hot i människovårdande yrken – teori och bemötande (Liber AB, 1996).

Motståndskraft – förändring, kris och återhämtning (Carlsson, 2012) tillsammans med sin fru Kerstin Sandström som är socialpedagog.

”Missbruk, trauma och samsjuklighet – bemöta och behandla” (Gothia Fortbildning AB, 2019).

Vi har för tillfället lediga

Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.

Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.

info@nebteamet.se www.nebteamet.se

Mötesplatsen är öppen två dagar i veckan på Ängelholmsgatan 6 i Malmö.

Ny mötesplats startar i Malmö med inriktning mot NPF

Nu invigs en ny mötesplats med inriktning mot neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Autism Skånes distriktslokaler i Malmö. Det är genom ett samarbete med Malmö stad som Autism Skåne nu öppnar NPF Mötesplats i Malmö.

– Vi är otroligt glada och stolta över att Malmö stad har gett Autism Skåne förtroendet att utföra detta viktiga arbete för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Malmö stad. Tack vare detta samarbete kommer vi att kunna arbeta för en ökad inkludering, delaktighet och social gemenskap för denna viktiga grupp Malmöbor, säger Navid Ghannad, ordförande för Autism Skåne.

NPF Mötesplats ingår som en del i ett Idéburet Offentligt Partnerskap mellan Autism Skåne och funktionsstödsförvaltningen i Malmö stad. Syftet är att bidra till delaktighet och gemenskap för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Jag är väldigt glad och tacksam att vi i Autism Skåne får möjligheten att genomföra detta i samarbete med Malmö stad. Det ökar möjligheterna till en social samvaro och inkluderingen för personer med NPF och deras närstående. Jag ser med glädje fram emot vad det här projektet kommer leda till, säger Kent Lorentzon, styrelseledamot i Autism Skåne och representant i Malmö stads funktionshinderråd.

– Det gläder mig att vi tillsammans med civilsamhället kan fortsätta växla upp vårt arbete för att tillgängliggöra fler sociala arenor i vår stad. Genom kommunens samarbete med Autism Skåne skapas en mötesplats för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som stärker möjligheterna till ökad delaktighet för fler Malmöbor, säger Roko Kursar (L), funktionsstödsnämndens ordförande.

I uppdraget ingår också att erbjuda utbildningar och psyko-edukation för personer med NPF samt anhöriga, personal

»Det ökar möjligheterna till en social samvaro och inkluderingen för personer med NPF och deras närstående«

och andra som kommer i kontakt med personer med NPF.

Den 17 februari invigdes mötesplatsen på Ängelholmsgatan 6 i Malmö. Den är öppen onsdagar klockan 18:00-20:00 och lördagar klockan 13:00-15:00. Personal kommer att finnas på plats. Varje termin hålls ett antal föreläsningar med teman kring NPF, autism, psykisk hälsa och välbefinnande med mera.

KÄLLA: MALMÖ STAD

Det här är det första stället som ser helheten i hela familjen. Hemstadens styrka är att de arbetar hårt för att nå bra resultat. Vi fick det vi ville ha, de såg till familjens bästa och att det skulle bli en bra framtida lösning för familjen.

Genererar trivsel och rehabilitering för individer. Vi erbjuder tilläggstjänster; psykologisk och medicinsk utredning & behandling.

HVB verksamheten har ett nära samarbete med Beteendefokus vårdverksamhet.

www.beteendefokus.se 010-182 69 01 I info@beteendefokus.se

VAR MED OCH RÄDDA LIV

Ge en gåva på redcross.se

HVB, Öppenvård & Stödboende

Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan!

HVB Mellbygård: 031-387 10 70

Fa miljeDyna miken

Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00 info@familjedynamiken.se

www.familjedynamiken.se

Djur inverkar lugnande på oss

Ängstorp Hästterapi erbjuder hästunderstödda insatser till den som vill skapa förändring. Spiragården använder sig av hundar i behandlingen. De har en unik förmåga att motivera och skapa trygghet. Vi har också besökt en daglig verksamhet med eget hunddagis.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES

Man kan lära sig mycket bara av att studera hästarnas beteende.

Hästarna lär oss att leva i nuet

Hästar har ett naturligt lugnt tillstånd som gör att vi människor mår bra. Vi kan lära oss mycket av att observera hur hästar beter sig. Hur de reglerar sina känslor, är medvetna om sin omgivning, sätter gränser och uttrycker känslor. Genom hästunderstödda insatser kan man med hästens hjälp ge stöd till personer med fysiska, psykiska och psykosociala utmaningar.

TEXT JENNY FORS

FOTO PRIVAT

Ängstorp är en hästgård en bit utanför Eskilstuna omgiven av vacker natur och skog. Här finns stora hästhagar där hästen får leva så fritt och naturligt som möjligt.

– Hästar är flockdjur, så de trivs bäst tillsammans i sin naturliga miljö. Där de kan ströva fritt tillsammans med andra hästar mår de som bäst. De är kraftfulla stora djur men med en känslighet och tillit till människan som gör att en femåring kan leda dem. Är du bara en god ledare och tar hand om dem så har de fullt förtroende till oss. De är också naturligt nyfikna och sociala, vilket gör att de trivs i samspelet med oss människor, säger Claudia Muraszombathi, som driver Ängstorp Hästterapi.

Claudia har haft intresse för hästar så länge hon kan minnas. Hon började rida regelbundet som åttaåring. Sedan fick hon egen häst när hon var 14 år. Under en period blev det lite mindre ridning. Hon åkte på en jordenruntresa med en tjejkompis som 23-åring och flyttade sedan till Australien där hon blev kvar ända till 2008 då hon flyttade tillbaka hem.

– Då tog jag upp ridningen igen och var under en period medryttare till en häst. När jag träffade min nuvarande man 2013 hade han tre hästar. Han höll på med westernridning och arbetade utifrån Natural Horsemanship, naturlig hästhållning. Det är en filosofi som bygger på kommunikation och där relationen med hästen och frivillighet är viktigast.

BÅDE CLAUDIA OCH hennes man Göran har arbetat många år inom socialt arbete. I Australien arbetade hon med våld i nära relationer och Göran har arbetat med missbruk, hemlöshet och social utsatthet.

De gifte sig 2014 och flyttade till en större gård 2016.

– Jag tror att det var i någon artikel som jag först läste om hästunderstödda insatser och blev väldigt intresserad. Min man gillade också idén och det passade perfekt för vår stora gård där vi har plats för både övernattande gäster och flera hästar. På några år växte vår flock till sju hästar, varav flera var omplaceringshästar.

Claudia började ta reda på mer och såg

att Strömsholm hade en tilläggsutbildning i hästunderstödda insatser.

– Jag sökte dit 2018 och 2019 men kom inte in. Det var ett jättetryck på utbildningen. Jag började söka utomlands och hittade The Equine Psychotherapy Institute i Australien som lät mycket intressant. Jag sökte till intensivkursen februari 2020 och kom med. Den inleddes med tre veckor på plats och jag lyckades ta mig hem precis när pandemin bröt ut. Sedan fortsatte utbildningen upp till ett år på distans med hemuppgifter, handledning och tentor.

I SLUTET AV 2020 var hon certifierad och klar. Hon startade upp verksamheten Ängstorp Hästterapi med hemsida och började ta emot deltagare på helger och lov. Claudia arbetar heltid som kurator på en skola i Eskilstuna och tänker att det får ta den tid det tar att bygga upp verksamheten.

– Drömmen är att inom några år kunna arbeta deltid på skolan, kanske tre dagar i veckan och få mer tid hemma med min

»Det är inte jag som är terapeuten, det är hästen och tilliten mellan oss är mycket viktig«

verksamhet. Målgruppen är både enskilda individer och grupper, barn, tonåringar och vuxna. Man kanske önskar utveckla sina sociala förmågor, behöver lära sig hantera utmaningar i livet, jobba på relation och kommunikation eller annat beteende som man önskar förändra.

Just nu så är det vårdnadshavare och intresserade vuxna som själva tar kontakt efter att ha hittat till hemsidan eller på sociala medier. Men Claudia skulle också gärna vilja samarbeta med HVB, behandlingshem, LSS-boenden eller andra aktörer som vill kunna erbjuda hästterapi. – Jag har tidigare haft samarbete med ett behandlingshem för unga vuxna med psykisk ohälsa under cirka ett års tid där vi kunde erbjuda personen time-out hos oss, eget boende i en av våra stugor samt hästterapi. Jag fick en förfrågan för två år

sedan om jag kunde komma till ett HVB och bedriva hästunderstödda insatser/terapi med deras hästar. Jag tackade nej och förklarade att det är relationen till hästarna som är a och o, att jag behöver känna hästarna väl och tvärtom. Det är inte jag som är terapeuten, det är hästen och tilliten mellan oss är mycket viktig.

UNDER TRÄFFARNA BRUKAR Claudia först höra med deltagaren vad denne önskar jobba med, vad man har för svårigheter man önskar förändra. Man kan till exempel jobba med kommunikation, självkänsla/ självförtroende, gränssättning och stresshantering.

– Det kan också vara att man inte har någon tydlig önskan själv, utan kanske känner sig nedstämd eller utarbetad. Hästarna har av naturen helt fantastiska egen-

skaper. De är otroligt inkännande och känner av direkt hur man mår. De är flyktdjur och har det i sig för att kunna uppfatta sin omgivning. För deras överlevnad behöver de leva i här och nu, hela tiden. Det är något vi kan lära oss då vi ofta lever i dåtid eller i framtiden. Jag brukar säga att de redan vet hur jag mår så fort jag har öppnat ytterdörren. Man kan aldrig dölja något för en häst, de vet. Det sägs att de kan höra en människas hjärtslag på fem meters avstånd.

HÄSTAR ÄR ÄVEN fenomenala på att spegla oss människor.

– Det blir så tydligt hur snabbt de fångar upp våra känslor. Vi är inte lika medvetna om hur våra tankar och känslor påverkar oss. Där är hästarna fantastiska läromästare. En känsla varar i cirka 90 sekunder om den inte fylls på av fler tankar. Vi människor fastnar lätt i en känsla genom våra tankar vilket gör att man eldar på känslan ytterligare. Vi stänger ofta in våra känslor och går sedan och bär på

På Ängstorp finns extra stora hagar för hästarna så att de kan ströva fritt i sin naturliga miljö.

Muraszombathi är utbildad vid The Equine Psychotherapy Institute i Australien.

En häst ställer inga krav, så därför kan det många gånger vara skönare att umgås med dem än människor.

saker. Vi går igenom i huvudet hur han gjorde så eller hon sa så och låter det mala och mala. När man observerar hur hästar agerar vid till exempel ilska så smalnar ögonen, de drar öronen bakåt, vänder om och sparkar eller hugger. Snart efter det har de släppt känslan och kan stå och äta tillsammans hur lugnt och harmoniskt som helst.

Det är intressant att tänka på vad som händer i kroppen när man inte mår bra. Det är något som Claudia ofta brukar prata om med eleverna på skolan. Ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har extra svårt att förstå sina känslor, omgivningens krav och sociala koder.

– Hästar ställer inga krav. Har du svårt för ögonkontakt så spelar det ingen roll för en häst. Därför är det lättare att umgås med djur. Många kan tycka att det är jobbigt att sitta i ett rum och prata med en terapeut. Då kan det vara bättre att göra en aktivitet utomhus tillsammans med hästarna i en lugn och naturlig miljö.

Det finns olika övningar man kan göra beroende på vad deltagaren vill jobba med. Allt från beröring, att rykta och pyssla om hästen till olika ledövningar eller bara observera hästarnas beteenden i hagen.

– De flesta aktiviteterna sker från marken, uppsutten aktivitet på häst sker ibland och då för att det finns behovet att känna hästens rörelser, värme och en känsla av omhändertagande. Till hästen kan deltagaren berätta saker om man vill, saker man inte vill berätta för någon annan just då.

– Önskar man träna på ledarskap skapar jag en aktivitet kring det temat, till exempel en hinderbana på ridbanan som sedan deltagaren leder hästen runt. Om man exempelvis ska öva på att sätta gränser så kan man göra det i en aktivitet tillsammans med hästen. Då kan man behöva visa hästen när den behöver backa ifrån sig eller på annat sätt visa hästen vad som är okej och inte. Detta görs naturligtvis inte med aggressivt beteende eller våld.

THE EQUINE PSYCHOTHERAPY Institute i Australien har utvecklat Horse Wisdom Program, ett manualbaserat program som innehåller sju olika teman; reglering, medvetenhet, gränssättning, tankar, känslor, goda relationer och hantera utmaningar.

Detta program är upplagd på sju tillfället men går även att få i form av två heldagar under sommaren. Här kan man välja

att gå i grupp om max fyra eller ensam. Det viktigaste för framgång ur ett terapeutiskt perspektiv är att hästen deltar av fri vilja. – Jag kanske har tänkt ut en speciell aktivitet och en speciell häst som skulle passa för den, men när vi kommer in i hagen så vill inte den hästen komma fram eller visar med sitt kroppsspråk att den inte är intresserad. Då väntar jag in vem av de andra som vill delta. Det är ganska ofta så att övningen inte blir som man hade tänkt från början, men den brukar alltid bli bättre.

Claudia berättar om ett tillfälle då en ungdom skulle göra en övning med två hästar på ridbanan. Då kom plötsligt en motorcykel in på gården och skrämde hästarna så de började springa runt. – Jag sa till deltagaren att ställa sig bakom mig om hon ville. Snart lugnade hästarna ned sig, frustade och en av dem lade sig ner och rullade på marken, båda är sätt för dem att släppa på spänningar och återgå till ett lugn. Jag frågade deltagaren om hon hade varit rädd. ”Lite”, blev svaret. Sedan frågade jag om hon trodde att hästarna var medvetna om oss och hon trodde att de hade full koll på vart vi var någonstans. Sedan kunde vi prata om hur det

Claudia

kan vara när olika känslor kommer och går och hur hästar är medvetna om sin omgivning – oss. Att hästarna så snabbt kan bli lugna igen. Man lär sig genom upplevelser och det ger så mycket mer än att bara prata om det.

Hon berättar också om en ung kvinna som kom och inte mådde så bra den dagen. Hon gick efter en kort stund in i ligghallen och lade sig ned i halmen. En av hästarna kommer då och lägger sig bredvid henne, något som Claudia inte upplevt tidigare. Hästar är otroligt intuitiva.

HON BERÄTTAR OCKSÅ att hon själv brukar söka tröst hos hästarna och att de då kommer förbi och checkar av, ibland stannar vid hennes sida tyst och stilla och ibland puffar de och söker kroppskontakt. Kontakten med djur gör att man blir lugnare, pulsen går ned och man slappnar av och blir mer medveten om här och nu både i tankar och känslor.

I höstas blev Claudias man svårt sjuk

»De är otroligt inkännande och känner av direkt hur man mår«

i den fästingburna sjukdomen TBE. Det gick så illa att han blev helt förlamad och behövde andningshjälp av respirator.

– Det är en jättelång resa tillbaka. Han har sakta börjat återfå vissa förmågor, så vi tar en dag i taget just nu. Hästarna ger mig styrka och jag hoppas att de kan hjälpa till i hans tillfrisknande också.

Claudia berättar att hon fick besök från Iveta och Dace som driver en liknande

Om Ängstorp Hästterapi

verksamhet i Lettland, de blev beviljade EU-bidrag via Erasmus+ projektet och kom till Ängstorp för att lära sig mer av Claudias verksamhet. Iveta och Dace jobbar mycket med strokepatienter och ser framgångar i deras rehabilitering när de får möjlighet till aktiviteter med hästar, både från marken och på hästryggen.

– Det har visat sig att hästterapi kan förbättra både hjärnans funktioner och den egna kroppsmotoriken.

Just nu lägger hon all ledig tid på att finnas där för sin man och att ta hand om hästarna, men till våren och sommaren hoppas hon kunna komma i gång med verksamheten igen.

Tillsammans med hästar i en terapeutisk process stödjer vi resan mot en meningsfull och stadigvarande förändring. Vi erbjuder hästunderstödda terapier från The Equine Psychotherapy Institute i Australien. Vi finns i Ängstorp, tre mil utanför Eskilstuna.

Hästarna är oerhört lyhörda för sin omgivning.

Skyddat boende

Vi erbjuder skyddat boende för våldsutsatta män, kvinnor, barn samt hela familjer. Vi ordnar skyddsplaceringar i olika boendeformer, både planerade och akuta placeringar.

Kontakt: infofuturum@tranapsykologer.se eller 076-314 59 67 www.tranapsykologer.se

LEDIG PLATS

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56

Hundarna ger trygghet och motivation

Forskning visar att vi mår bra av att vara nära djur. En varm kropp med en mjuk päls inverkar lugnande på människan. Alliansen med människan är naturlig för en hund, som har en fantastisk förmåga att vilja samarbeta. En social tjänstehund främjar hälsa och ökar välmående hos människor med olika behov. Hunden anpassar sig efter varje individ och står alltid kvar.

TEXT OCH FOTO JENNY FORS

Det är inte bara verksamhetschef Maria Bergstedt som hälsar välkommen till Spiragården i Alfta. Snäckan, Petter och tremånadersvalpen Härja vill också hälsa. Sedan får de gå ut och lufta sig på baksidan.

– Det är perfekt att vi kan släppa ut dem här, särskilt Härja som behöver komma ut snabbt. Alla hjälps åt att gå ut med henne när hon börjar gnälla, säger Maria Bergstedt och klappar om den sockersöta labradorvalpen.

Läget är perfekt med närhet till centrum men ändå avskilt i ett eget hus i bostadsområdet. Spiragården tar emot vuxna med långvarig och komplex psykiatrisk problematik. Även i kombination med beroendeproblematik.

– Spiragården finns också i Ockelbo och jag tar med mig hundarna varannan vecka till båda boendena. Det är fantastiskt att få arbeta med djur, de gör verkligen stor skillnad och når så mycket längre än vad vi kan göra många gånger.

En hund är en stor motivator till fysisk och social aktivitet. Allt blir lättare om hunden är med. Det kan vara ett jobbigt telefonsamtal eller att gå till affären.

– Hundarna hjälper också till att reglera känslor, lindra ångest och sänka stress. Det är olika från person till person hur mycket man vill vara med hundarna. För vissa hjälper hunden väldigt mycket att stå ut och vara kvar. Ett djur dömer inte. Alla är accepterade. Det spelar ingen roll hur du mår eller ser ut. Du får alltid ett glatt bemötande.

MILJÖN BLIR OCKSÅ mer hemlik och harmonisk av att djuren rör sig i rummen. Grånosen Petter, 10 år, har krupit upp i en fåtölj, Snäckan, 6 år, kommer nyfiket fram och nosar och Härja har hittat en ny leksak.

– Många har goda minnen av djur och hundarna blir något positivt och lättsamt att prata om och fokusera på. Sedan har vi den taktila biten.

Den här målgruppen är varken van att ge eller få beröring och då är det lättare med en hund. Vi mår bra av att känna en varm och mjuk kropp intill oss. Det frigör lugnande hormoner, säger Maria Bergstedt. Hon utbildade sig till social tjänstehundförare, eller vårdhundförare som det hette då, för 12 år sedan.

– Jag ville dela med mig till andra den här upplevelsen att vara nära hundarna. Hon har haft med sig sina hundar på flertalet arbetsplatser genom åren. När Spiragården startade 2022 vad det självklart för Maria att plocka in hundarna i verksamheten. Hon har totalt fem hundar, men två är inte med just idag.

– Vi kan vara i grupp med en hund för att träna socialt samspel eller så får man stärka sin

Maria Bergstedt, verksamhetschef, är diplomerad vårdhundsförare och behandlingspedagog.

»Det är fantastiskt att få arbeta med djur, de gör verkligen stor skillnad«

självkänsla genom att träna hunden individuellt. När hunden klarar sin uppgift så har du också lyckats med något. De boende har ofta flera misslyckanden bakom sig och kan känna att de inte klarar av någonting. I samspelet med hunden blir de medvetna om sina egna styrkor.

FREDRIK ÄR EN av de boende som gärna träffar hundarna.

– Jag ser fram emot att de ska komma hit. De hjälper mot stress och man får sällskap på promenaderna, säger Fredrik.

Han ger Snäckan en lång kram efter att hon har hoppat upp bredvid honom i soffan. Sedan visar han hur hon kan snurra runt genom att följa hans hand. Sedan får hon godisen som han höll i handen.

– Men vi måste ju fira Snäckan som fyller år idag, utbrister Maria.

Fram kommer en korvbit och ett ljus tänds. Fredrik får hålla fram ”tårtan” åt

Susanne Jonsson, boendestödjare, tar fram en korvtårta till Snäckan dagen till ära.

Snäckan som uppmanas att vänta. Han släpper inte korven med blicken medan Maria plockar bort ljuset. Fredrik säger varsågod och Snäckan är snabb att sluka korven.

MARIA SLÄPPER IN de övriga hundarna igen som verkar misstänka att de har missat något.

– Alla tre hundar har olika personlighet. Snäckan är världens vänligaste själ. Hon tar hand om alla och är väldigt bra på att hantera stark ångest. Hon är en flatcoated retriever, men väldigt lugn. Petter, en blandning mellan beagle och jaktcockerspaniel, har på äldre dagar börjat tycka att han inte längre behöver lyda mig jämt. Det tycker alla är jätteroligt och

Valpen Härja vill också vara med när Fredrik klappar de äldre hundarna.

»I samspelet med hunden blir de medvetna om sina egna styrkor«

han kan också sno åt sig en matbit när han kommer åt. Sedan har vi lilla Härja som behöver tas omhand. Det är också bra att öva på.

Hur vet man om en hund passar som social tjänstehund?

– Den ska vara trygg i olika miljöer och vara bra grundtränad. Den ska också vara kontaktsökande. Det är motorn att hunden själv vill gå fram och söka kontakt.

Både hund och förare behöver gå en utbildning tillsammans för att arbeta som social tjänstehund.

– Det är viktigt att hunden är testad och tränad. Annars kan den fara illa. Det är mitt ansvar som förare att hålla koll hur hunden mår och om det är dags att vila.

När vi arbetar är det max 30 minuter åt gången, säger Maria.

Hunden kan också vara med vid terapisamtal som stöd.

– Det kan vara lättare att börja prata om vad hunden kanske känner för att sedan prata om sina egna känslor. Sedan finns det förstås de som inte vill vara med hundarna, det är upp till var och en.

SPIRAGÅRDEN I ALFTA har 13 platser. Här finns hög medicinsk kompetens med specialistsjuksköterskor på plats varje dag och tillgång till läkare varje vecka. Ett veckoschema för sysselsättning, måltider, sömn och utflykter skapar struktur. Sedan har varje

Spiragården

individ ett eget schema som utgår från intressen, önskemål och behandlingsplan. – Vi ser till hela människan och utgår från det friska, vad vi kan bygga vidare på. Vi samarbetar med lokala företag och föreningar i närområdet för att skapa meningsfulla sysselsättningar. Vi har bland annat en loppislokal och håller snyggt i padelhallen. Sedan finns det en hundhall i Kilafors där vi kan träna inomhus med hundarna.

Genom att träna hundarna får man öva sig på att kommunicera och vara tydlig. Även att ge beröm.

– Vi behöver alla bekräftelse. Det blir så tydligt med hundarna, avslutar Maria. ●

Spiragården finns i Alfta och Ockelbo. Tar emot män och kvinnor från 18 år och uppåt med långvarig och komplex psykiatrisk problematik som behöver stöd enligt SoL. Spiragården har särskild kompetens och erfarenhet av vård enligt LRV, LPT och LVM, och kompetens att utföra riskbedömningar.

Fredrik ger och får kärlek av lugna Snäckan.

Jaana, 52 har jobbat här i snart fyra år. Det bästa

är att få gosa med hundarna. – Jag mår bra när jag är här, det är bra för själen, säger hon.

Det är givande att jobba med hundar

Activera Hundcenter är en daglig verksamhet med hunddagis. Hit kommer hundälskande arbetsdeltagare med beviljade insatser enligt LSS, för att gosa med de fyrbenta vännerna, samt sköta dem och ta ut dem på promenader. Det krävs ganska mycket av hundarna. De måste ha en grundläggande lydnad och vara snälla och lugna, för att få en plats här. Jag spenderade en halv dag tillsammans med nio hundar och deras hängivna skötare; och fick uppleva både agility och en promenad en iskall men solig vinterdag.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Jag öppnar dörren till Activera Hundcenter i Täby och möts av en överraskande tystnad. Inte ett ljud, inga skall eller gläfsande, inget som tyder på att det finns hundar här, förutom fotografierna med tillhörande krok för koppel på hallväggen. Ida Senrell som föreståndare möter mig och efter en stund får jag träffa den strävhåriga taxen Cilla som hälsar med nyfiken blick, slick på handen och med en glatt svängande svans.

Activera är en daglig verksamhet med hunddagis som drivs sedan ungefär femton år av Frösunda Omsorg. Syftet med verksamheten är att ge arbetsdeltagare inom LSS en meningsfull sysselsättning med arbetsliknande uppgifter. Hit kommer tio arbetsdeltagare dagligen och sköter om de tio hundarna.

En del hundar har egen box med soffa och/eller madrass, andra delar med en kompis och de tittar sömnigt upp när jag kikar

in hos dem. Verksamheten vaknar upp och förberedelserna är igång inför dagens första promenad. Några har ätit frukost hemma, andra har ätit här på plats. Hundarna får sele och täcke på sig, för det är iskallt idag, trots solen som kämpar på. Himlen är äntligen blå, men man längtar ju efter värmen nu, konstateras det.

Ida som har arbetat här i tre år är beteendevetare och har arbetat inom social-

psykiatrin och LSS samt varit enhetschef på flera olika boenden. Hon har stor erfarenhet av hundar från sin uppväxt i Dalarna, med bland annat jakthundar i huset. Hon berättar hur det går till när hundar matchas med de som är på den dagliga verksamheten.

– Hundägare hör av sig till oss och frågar om vi kan ta emot deras hund. Men de flesta vet inte att det här i första hand är en daglig verksamhet. Sen är det väldigt speciellt; det krävs ganska mycket av en hund som ska kunna få vara hos oss, säger hon.

DET ÄR VIKTIGT att hunden har alla grundläggande kunskaper på plats, som att den kommer på inkallning och kan gå i koppel. Hundarna måste vara snälla och tåliga, för att arbetsdeltagarna ska kunna handskas med dem. De testar hur lydig hunden är och om man kan gå fram och klappa den eller om det är en

Varje hund har sin egen krok med tillhörande foto.

Malin, 31 har varit här i elva år och trivs bra. Det bästa med det här stället är de snälla hundarna och de som jobbar här. – Jag har alltid älskat hundar. Det bästa på dagen är att gå ut med hundarna och få frisk luft, säger hon.

är på plats och Molly är ivrig att springa runt

Senrell är föreståndare på Activera Hundcenter i Täby.

hund som morrar. Dessutom måste de fungera väl med andra hundar.

– Hunden måste alltså vara fostrad. Under pandemin köpte många hundvalp och ville lämna dem hos oss, men vi tar generellt inte emot valpar, vi kan inte fostra andras valpar här. När hunden klarat den ”första gallringen” får den följa med på en provpromenad för att ta reda på hur den fungerar vid hundmöten.

– Då blir det ju skarpt läge så att säga. När vi är ute och går allihopa så är det vi och dem, enligt hundarna. De försvarar sin flock, men ska inte göra utfall. Om allt

går bra så får hunden vara hos oss på prov, så det är en lång process innan en hund får en permanent plats.

De personer som kommer till verksamheten har fått det beviljat av en biståndshandläggare inom LSS. De har sökt sig till hundcentret, för att de tycker om att vara med hundar och får ett ökat välmående av att arbeta med dem.

– Djur är ju väldig läkande generellt och en hund kollar inte om du är annorlunda på något sätt utan älskar dig villkorslöst. En hund kan vara väldigt betydelsefull för en person som till exempel har haft svårt med vänskapsrelationer. En del har inte haft det lätt i skolan, kanske har de blivit mobbade. Att få gosa med hundarna här är guld värt för dem. Men de som ska vara

här på dagarna måste också kunna sköta djuren, hålla i ett koppel och ta instruktioner. De som inte kan det på grund av olika grad av funktionshinder, kan inte ha det här som sin dagliga verksamhet. Det skulle bli direkt farligt när vi går ut.

FÖRUTOM ATT HUNDCENTRET är en icke diskriminerade miljö där alla får vara sig själva, är det en lugn och trygg plats. En plats för vila och reflektion. Och inte bara för dem som arbetar här, utan även för besökare. Det är ett lugn som är nästan svår att beskriva, som en annan värld, långt bort från trafik, buller och höga röster.

– Men så här tyst är det inte alltid. Snart får du höra, säger Ida och skrattar. Hundarna är redo och vi ska ut och

Ida

Pudeln Jupiter Junior flyger över hindren.

Konerna

på agilitybanan.

En chans för familjen

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Familjär 12-stegsbehandling för män

- med fokus på att inte behöva komma tillbaka

12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!

www.jagarbacken.se

Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.

För kvinnor och män från 18 år.

Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.

PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.

HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.

MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.

Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.

Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se

gå. Så fort ytterdörren öppnas börjar den första hunden att skälla och snart hänger alla på. Det tysta förvandlas i ett slag till en skällkör. Alla vill säga sitt och de väntar inte på sin tur. Ida berättar att de personer som behöver mer stöd går närmast en personal och de andra går i mitten av ledet.

Inte förrän vi gått över den stora vägen, i två grupper eftersom trafikljusen slår om så fort, tystnar hundarna. I ett långt led går de alla och nosar i marken. Men när de ser en främmande hund på andra gatan sätter de igång att skälla igen, en efter en. För att varna, att här kommer vi.

UNGEFÄR EN TIMME senare är vi tillbaka och det vankas lunch. En del har med sig matlåda, andra har beställt mat och några går till pizzerian bredvid för att hämta mat. Vi äter gemensamt i köket och sedan släcks lamporna inför en stunds vila, både för hundar och personal. Hundarna ligger hoprullade på sina bäddar och sover, som hundar gör. När lamporna tänds igen är det dags att ge hundarna mat. Alla går iväg och hämtar mat och häller i skålar

»...en hund kollar inte om du är annorlunda på något sätt utan älskar dig villkorslöst«

som de delar ut.

På schemat står agility inomhus. Jonas plockar fram hinder, tunnlar och koner. Sedan hämtar han pudeln Jupiter Junior som varit utställningshund, minsann. Jupiter Junior vet vad han ska göra och drar iväg, flyger över hindren och dyker in i först den röda och sedan den blå tunneln. Det går så fort att det inte går att få till en skarp bild. Sen applåderna efteråt och ett nytt ekipage på tur.

– Hundarna kan det här. De har gjort det några gånger nu, skrattar Ida.

När fyra hundar gjort sin agilityrunda, fått sina applåder och godis pratar Ida och jag om utmaningarna med jobbet. Den största utmaningen, och den viktigaste uppgiften är att vara flexibel som personal.

– Vi jobbar genomgående med lågaffektivt bemötande och man behöver bemöta varje enskild individ på olika sätt. Det sättet som man till exempel ger instruktioner på varierar beroende på vem jag talar med. Det som passar en person passar inte alls den nästa. Det är viktigt att vara inkännande och lugn.

JUST ATT VARA inkännande och lyhörd är en stor del av arbetet. Ibland räcker det med att lyssna och ibland stöttar man på olika sätt.

– Vi brukar säga att det är bättre att de kommer hit och vi tar hand om dem, än att de, ifall de mår dåligt, stannar hemma och grubblar för sig själva. En annan del av det dagliga arbetet handlar om att motivera.

När de på eftermiddagen börjar göra i ordning igen för promenad tackar jag för att jag fick komma på besök och träffa dem alla. En av arbetsdeltagarna, Jaana ropar ”Kom och hälsa på igen” och det vill jag absolut göra. Vem vill inte vara i den härliga varma miljön med de fina människorna och söta hundarna?

Hela gänget efter en av dagens två promenader.

Var och en som är placerad hos Insikten ska få bästa möjliga behandling och en meningsfull utveckling till det bättre.

Tillgängliga platser

på vårt nyöppnade

Masgården!

Masgården

Nu välkomnar vi vuxna till vårt nya, fina, högspecialiserade boende i Dalarna

Insikten finns i Sala och erbjuder fostran, omsorg och behandling i boenden och familjehem från Dalarna till sydligaste Skåne. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av våra psykologer och läkare. Besök oss gärna på www.insikten.info eller scanna qr-koden. För ytterligare info och placeringsförfrågan: 010-16 00 676

SoL

LVM

Rättspsykiatrisk slutenvård

Masgården är Insiktens nya boende. Här välkomnar vi vuxna med långvarig komplex psykiatrisk problematik, ofta i kombination med riskbeteenden, kriminalitet och missbruk. Vår strävan är alltid att möjliggöra en normalt fungerande och meningsfull vardag för alla som placeras hos oss.

”På Masgården ser vi först och främst människan och behoven –inte sjukdomen, brottet eller missbruket. Samtidigt genomsyras hela verksamheten av riskmedvetenhet och förebyggande insatser som hjälper våra klienter att utvecklas inom områden där de tidigare misslyckats.”

Målgrupp

Masgården är ett hem för annan heldygnsvård beläget i södra Dalarna. Boendet har tio platser och riktar sig mot kvinnor och män mellan 23 och 60 års ålder med kroniska psykiatriska sjukdomar, ofta i kombination med kriminalitet och missbruk. Placering sker från den rättspsykiatriska slutenvården, LVM-vården eller med stöd av SoL. Utslussningslägenhet finns.

Nu välkomnar vi boende till nyöppnade Masgården!

Masgården boende för vuxna

Högspecialiserad pe

Masgården strävar efter att möjliggöra en så normalt fungerande och meningsfull vardag

Ett högspecialiserat boende för vuxna, 23 till 60 år, med långvarig komplex psykiatrisk problematik, ofta i kombination med risk-beteenden, kriminalitet och missbruk. Placering sker med stöd av LRV, SoL eller LVM.

Utredning och riskbedömning som en självklar del av vården

Masgården riktar sig mot vuxna som kommer från den rättspsykiatriska slutenvården, LVM-vården eller som placeras med stöd av SoL. Inom denna klientgrupp finns ofta ett stort behov av utredning och behandling, men även insatser riktade mot att minimera och förebygga riskbeteenden.

Av den anledningen kartlägger vi på Masgården alltid riskbeteenden, behov och mottaglighetsfaktorer varje gång vi tar emot en ny klient.

komma framåt i vården och på så vis nå en högre funktionsnivå. Behandlingsinsatserna utförs av boendets egna psykiater, psykolog och sjuksköterska.

Mående och självständighet i fokus

som möjligt för de boende, bland annat genom att skapa meningsfull sysselsättning utifrån deras förutsättningar och intressen. Alla insatser syftar till att maximera de boendes funktionsnivå och grad av självständighet, där förhöjd livskvalitet, psykisk stabilitet och fysiskt välmående under nyktra och prosociala former utgör det slutgiltiga målet.

På Masgården strävar vi efter att möjliggöra en så normalt fungerande och meningsfull vardag som möjligt, bland annat genom att skapa meningsfull sysselsättning utifrån klientens egna förutsättningar och intressen. Vårt långsiktiga mål är att man ska må så bra som möjligt – både psykiskt och fysiskt – och kunna uppnå en så hög grad av funktion och självständighet som möjligt.

Att bo på Masgården

Arbete enligt RBM-modellen

Arbetssättet möjliggör att viktiga individuella risk- och behovsfaktorer synliggörs parallellt med att genomförandeplanen upprättas. På så vis vet vi att vårdinsatserna och det riskförebyggande arbetet blir mer välriktat och effektivt, vilket bidrar till psykisk stabilitet och färre incidenter.

Hos oss finns inga ”plusmenyer” eller extra tillval när det kommer till vård. Därför ingår strukturerad riskbedömning, utredning och behandling närhelst detta bedöms nödvändigt för att individen ska

I samband med placering kartläggs riskbeteenden, behov och mottaglighetsfaktorer av psykolog, i enlighet med RBM-modellen. Arbetssättet möjliggör att viktiga individuella risk- och behovsfaktorer synliggörs parallellt med att genomförandeplanen upprättas. På så vis blir vårdinsatserna och det riskförebyggande arbetet mer välriktat och effektivt, vilket bidrar till psykisk stabilitet och färre incidenter.

Masgården ligger i Horndal i södra Dalarna, i närheten av sjön Rossen. Själva boendet ligger mitt i bygden och har tio platser i en stor fastighet på dryga 600 m². Boendet har en stor trädgård och gott om gemensamma umgängesytor, inklusive verkstad och aktivitetsrum. Alla boenderum har egna badrum och vi är måna om att hela boendet ska kännas varmt och och hemtrevligt. Masgårdens gemytliga miljö är vi övertygade om bidrar till utveckling och förbättrat mående, och tanken är att boendet ska upplevas som en motsats till institutionsvistelese.

Arbetet på Masgården utförs i multiprofessionella team beståen psykolog, sjuksköterska, behandli samordnare och skötare. Psykiate regelbundet i vårdarbetet och finn tillgänglig för konsultation. Medici uppföljning, -justering samt -in oc kan därför erbjudas på plats. Boen sjuksköterska ansvarar för hanter administrering av läkemedel, vilke att injektionsbehandlingar och me kan göras direkt på boendet.

Välkommen att kontakta oss! Vår verksamhet bygger på tanken att var och en som placeras hos oss ska få bästa möjliga behandling och en meningsfull utveckling till det bättre. Vi har 25 års erfarenhet av professionellt stöd och omsorg som hjälper boende att utveckla sin självständighet och förbättra sin livskvalitet.

Masgårdens psykolog, med forens specialistinriktning, ansvarar för d psykologiska arbetet på boendet. innefattar strukturerad risk- och b bedömning, utredning och psykol behandling.

Arbetsgruppen erhåller regelbund ärendehandledning av psykolog.

Lundäng HVB

Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik

Vi erbjuder:

Nässlan HVB

Flickor 12-17 år med psykosocial problematik

• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

• NP-utredningar, psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

• Familjearbete

Konsulentstödda familjehem 0-20 år

Nyköpings kommun

070-493 49 08

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

Stödboende för personer 16-20 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33

Förstärkt familjehemsvård med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 år

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

ÖPPENVÅRD en del av

www.allians-gruppen.se

Här är kommunerna som är bäst och sämst på kvinnofridsarbete

För fjärde gången toppar Trollhättan listan på kommunernas kvinnofridsarbete, tvåa kommer Lidköping. I botten ligger Åtvidaberg och Hylte när Unizon rankar kommunernas kvinnofridsarbete. Totalt finns mycket att önska av ambitionsnivå och verksamhet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Resultatet i Kvinnofridsbarometern 2023 visar att kvinnofridsarbetet i många av landets kommuner är ostrukturerat och oprioriterat. Lagstiftning och föreskrifter finns men efterlevs inte, vilket leder till ett ojämlikt stöd över landet, en rättsosäkerhet för brottsoffren våldsutsatta kvinnor och barn.

– Mäns våld mot kvinnor och barn är inget nytt påfund och lagstiftningen är tydlig med kommunernas ansvar. Det är oacceptabelt att ett så stort samhällsproblem som är politiskt prioriterat visar så allvarliga brister år efter år. Nu måste bristerna vara grund till förbättring, säger Olga Persson, ordförande Unizon.

Några områden där framsteg gjorts sedan Kvinnofridsbarometern 2015 är kommunernas möjlighet att ge stöd till särskilt sårbara grupper, det förebyggande arbetet, beteendeförändrande insatser för förövare och i organiseringen av arbetet där en större andel kommuner idag har den viktiga funktionen kvinnofridssamordna-

Olga Persson, ordförande Unizon, tycker att det är oacceptabelt att ett så stort samhällsproblem som är politiskt prioriterat visar så allvarliga brister år efter år. Foto: Sara Arnald

Kommun Län 2023 2021 2019 2017 2015

Trollhättans stad Västra Götaland 1 1 1 1 6

Lidköpings kommun Västra Götaland 2 40 62 * *

Växjö kommun Kronoberg 3 * 12 3 2

Eskilstuna kommun Södermanland 3 2 100 55 *

Västerås stad Västmanland 3 3 * 10 11

Kristianstads kommun Skåne 6 3 * 5 6

Göteborgs stad Västra Götaland 6 7 5 * 69

Karlstads kommun Värmland 8 5 4 11 9

Hudiksvalls kommun Gävleborg 9 135 22 42 46

Sundbybergs stad Stockholms län 10 30 40 97 34

Kommun Län 2023 2021 2019 2017 2015 Östhammars kommun Uppsala 156 * 112

Höörs kommun Skåne 156 * * 123

Vaggeryds kommun Jönköping 156 *

Fagersta kommun Västmanland 159 62 50 93 54

Svedala kommun Skåne 159 165 129 50 187

Bromölla kommun Skåne 161 143 *

Munkedals kommun Västra Götaland 162 *

Avesta kommun Dalarna 163 135 *

Hylte kommun Halland 164 111 * 120 176 Åtvidabergs kommun Östergötland 165 183 * * 108 * deltog ej. Kommuner på samma plats har lika många poäng i rankingen. * deltog ej. Kommuner på samma plats har lika många poäng i rankingen.

»Det är oacceptabelt att ett så stort samhällsproblem som är politiskt prioriterat visar så allvarliga brister år efter år.«

re. Framsteg som kan hotas av stram ekonomi och uteblivna utvecklingsmedel.

Sju av tio kommuner bedömer att de uteblivna utvecklingsmedlen kommer få mycket stor eller ganska stor påverkan på kommunens förutsättningar. Flera kommuner nämner att det framförallt begränsar kompetensutveckling och fördjupad fortbildning.

Granskningen visar att hälften av kommunerna saknar analys av hur många i kommunen som är utsatta och vilket behov av stöd och skydd som finns, vilket mot Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer.

Var fjärde kommun beviljar inte insatser för barn om inte båda vårdnadshavarna godkänner, trots att lagen har ändrats så att detta är möjligt. Nära fyra av tio kommuner saknar rutiner för att ge stöd i att få tillgång till permanent bostad efter våldsutsatthet.

Men det finns också exempel på förbättringar jämfört med tidigare år: Sju av tio kommuner har kvinnofridssamordnare. Nära nio av tio kommuner säkerställer att alla medarbetare inom socialtjänsten har grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor.

Sju av tio kommuner har under de senaste två åren genomfört regelbundna aktiviteter i syfte att förändra attityder till våld och genus. Resultaten pekar på att kommunerna har blivit bättre inom området.

KÄLLA: UNIZON

Skydd och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus

Om oss:

• Bostadsgaranti efter sex månader ingår alltid.

• Hämtning samma dag ingår alltid.

• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.

• Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.

• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar.

Vi använder metoderna:

- TRAPPAN-samtal

- TMO (Traumamedveten omsorg)

- BRA-samtal

- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram)

Ny

föreläsning: om att leva nära någon som har självmordstankar

Den digitala kunskapsguiden för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa (Nka) erbjuder en ny föreläsning av Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare.

Ullakarin delar med sig av insikter om hur det är att leva med självmordstankar och hur anhöriga kan vara ett stöd.

Föreläsningen belyser även de utmanande samtalen som kan uppstå och betonar att de kanske inte behöver vara lika svåra som de verkar.

Ullakarin Nyberg är känd för sitt arbete inom suicidprevention och är aktiv inom media samt författare till flera böcker. Föreläsningen är en del av hennes engagemang för att öka medvetenheten och stödet för dem som är nära personer med psykisk ohälsa.

Mer info på anhoriga.se

Ny möjlighet att certifiera HVB-hem

SIS har tagit fram standarder för att kunna certifiera HVB-hem och Sveriges första företag ackrediterat för att kunna certifiera enligt SS 41000 heter Qvalify.

Det har sedan 2018 funnits en standard som gäller kvalitet inom äldrevård som Qvalify är ackrediterade för men det var först hösten 2023 som SS 41000 blev klar.

Det som granskas inför en certifiering av ett HVB-hem är exempelvis personalens utbildningsnivå, personaltäthet, mötesstruktur och informationsflöden. Verksamhetens metoder ska vara målgruppsanpassade och evidensbaserade.

Det finns redan två företag som genomgått certifieringsprocessen inom ramen för en pilot tillsammans med SIS och som precis blivit certifierade. Det är VoB Syd som certifierat sitt huvudkontor samt två HVB-hem och Humana-koncernen som certifierat två HVB-hem.

Vill se skärpta prioriteringar

Frälsningsarmén presenterar en rapport om Safe Havens, som erbjuder socialt stöd till traffickingoffer i kombination med effektiv kostnadsfri juridisk rådgivning.

Människohandeln i Sverige är ett brott mot mänskliga rättigheter, kostar staten miljarder och är ett välfärdshaveri. Det är främst utländska medborgare som utsätts och som utnyttjas för bland annat sexuella ändamål, inom tiggeri, för tvångsarbete och för att begå kriminella handlingar. Frälsningsarmén startade Safe Havens traffickingcenter för att kunna stötta där samhället inte räcker till. Under fem år har man arbetat för att ge en röst åt och företräda utsatta så att de kan få tillgång till sina mänskliga rättigheter.

– Sedan starten har vi mött 588 potentiella offer för människohandel och människoexploatering, majoriteten utsatta i arbetskraftsexploatering. Ungefär hälften män, hälften kvinnor och några medföljande barn. Av dem har knappt någon fått upprättelse i det svenska rättssystemet. Dessa har vi försökt ge trygghet och bygga tillit till, och vi har gått sida vid sida med flera av dem under åratal, berättar Madeleine Sundell, jurist och nationell samordnare för Frälsningsarméns arbete

mot människohandel.

Nu presenterar Frälsningsarmén en rapport över Safe Havens traffickingcenters hittills femåriga arbete och verksamhetens effekt för individer och samhället. Rapporten visar att Safe Havens är den enda aktör i Sverige som erbjuder socialt stöd i kombination med effektiv kostnadsfri juridisk rådgivning för potentiellt utsatta för alla former av människohandel. Den pekar också på behov av att förstärka skydd och stöd genom tydligare mandat, mer resurser och ett genomgående brottsofferperspektiv för att kunna driva arbetet framåt.

– Vi ser att vi gör skillnad. Människorna vi mött står mer rakryggade när de får mer ägandeskap över sina rättigheter och framtidsmöjligheter. En del vågar polisanmäla, några har fått möjlighet att på laglig väg stanna i Sverige och andra har vi kunnat lotsa fram till ett tryggt återvändande. Men det behövs mer. Där den svenska staten misslyckas eller inte når fram försöker vi, i samarbete med andra, komma in och förmedla det stöd och skydd man som utsatt har rätt till, säger Cecilia Nilsson, som är klientkoordinator på Safe Havens.

FUB anordnar webbinarier

LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, fyller 30 år i år. Riksförbundet FUB anordnar en serie webbinarier under våren – alla med teman anknutna till LSS. Primär målgrupp är politiker på centraloch lokal nivå och chefer inom LSS-verksamhet.

Följande webbinarier hålls i vår: Kvalitet i LSS-verksamhet: hur påverkar organisatio-

nens struktur och chefers roll?

Medverkande: Petra Björne, Fil dr FoU-koordinator Malmö

När: Den 6 mars, klockan 13:00-14:00

Kommuners lag- och domstolstrots när det gäller LSS

Medverkande: Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, Uppsala universitet.

När: Måndag 18 mars, klockan 13:00-14:00 Hur påverkas anhöriga till

barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) när familjen inte får det stöd man är i behov av?

Medverkande: Mona Pihl och Maria Ahlqvist, möjliggörare/praktiker, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

När: Onsdag 17 april, klockan 13:00-14:00

Mer information och anmälan på FUBs hemsida, www.fub.se.

Madeleine Sundell, jurist och nationell samordnare för Frälsningsarméns arbete mot människohandel.

Ullakarin Nyberg håller webbsänd föreläsning.

Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Nanolfsvillan

Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.

Vi erbjuder:

Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.

Närhet till personal dygnet runt.

Relationsbyggande förhållningssätt.

Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.

Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg.

Egen pedagogisk verksamhet.

Placeringar enligt SoL, LVU och skydd. Beläget i centrala Finspång.

www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89

Skydd och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus

Om oss:

• Bostadsgaranti efter sex månader ingår alltid.

• Hämtning samma dag ingår alltid.

• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.

• Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.

• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar.

Vi använder metoderna:

- TRAPPAN-samtal

- TMO (Traumamedveten omsorg)

- BRA-samtal

- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram)

076-799 00 01 I skydd@hemlikt.se www.hemlikt.se

Få tror att deras arbetsplats kommer att påverkas av AI

Nära hälften av svenskarna (44 procent) tror inte att generativ AI kommer att påverka deras arbetsplats de närmsta fem åren, visar en ny undersökning som webbhotellspecialisten Strato gjort tillsammans med Sifo.

Ungefär en fjärdedel (27 procent) tror däremot att AI kommer att innebära förändringar på deras arbetsplats. Av dessa tror 22 procent att de kommer att minska sin personalstyrka på grund av AI medan endast 5 procent tror att de kommer att anställa fler med anledning av AI:s intåg.

En del specifika hinder står i vägen för att implementera AI på ett effektivt sätt på jobbet, uppger de tillfrågade i undersökningen. Säkerhetsriskerna med AI är den största utmaningen, det anger 38 procent. Utöver det är otillräcklig tillförlitlighet (31 procent), brist på kunskap om AI (26 procent) samt juridiska frågor (26 procent) utmaningar för företagen att börja använda AI.

– Även om många pratar om generativ AI som en potentiellt omvälvande teknik för hela vårt samhälle så har majoriteten inte riktigt förstått än hur de kan använda AI, säger Herman Borel, internationell chef för affärsverksamhet på Strato.

Rena arbetsplatser ger nöjdare medarbetare

Det finns en tydlig koppling mellan nöjda medarbetare och en ren och välfungerande arbetsplats. 9 av 10 medarbetare upplever renlighet som den viktigaste faktorn för att uppnå en bra arbetsmiljö enligt en ny undersökning från Tork. Vidare menar hela 85 procent av medarbetarna att rena toalettutrymmen återspeglar arbetsplatsens generella renlighetstandard och totalt står klagomål på toaletter för över 45 procent av klagomålen på kontor – mer än på någon annan del av arbetsplatsen.

– Vår undersökning visar att renare arbetsplatser leder till högre trivsel hos de anställda. Därför känns det extra viktigt att kunna förbättra användarupplevelsen och effektiviteten i våra produkter och tjänster. Genom att effektivisera rengöring på toalettutrymmen kan vi frigöra tid för städning på andra områden och därmed minska klagomål och på så vis skapa nöjdare medarbetare, säger Anna Königson Koopmans, marknadschef för Essity Professional Hygiene.

Erikshjälpen Framtidsverkstad är Årets Barnrättsprojekt

Årets Barnrättsprojekt är Erikshjälpens Framtidsverkstad. Priset delades ut av JP Infonet under Barnkonventionsdagen. – Med priset vill vi uppmärksamma goda exempel på barnrättsarbete, säger Helena Reinius, projektledare på JP Infonet.

Det nyinstiftade priset ska delas ut till ett projekt som har bidragit med särskilt värde och utveckling i det proaktiva arbetet för barns rättigheter.

I juryn sitter bland andra Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin, som också är prisutdelare och i år var det Erikshjälpen Framtidsverkstad som fick ta emot priset.

– Vi är så stolta och glada över det här priset som betyder jättemycket för att synliggöra vår verksamhet, säger Birgitta Johansson, chef för Erikshjälpens Sverigeavdelning som tillsammans med Håkan Giselsson, enhetschef på Erikshjälpen Framtidsverkstad var på plats i Stockholm för att ta emot utmärkelsen.

– Priset är också ett fantastiskt erkännande av våra medarbetare vid de lokala Framtidsverkstäderna. Tillsammans med barn och föräldrar driver de på det verkliga förändringsarbetet och bidrar till att skapa hopp och framtidstro. Juryns motivering:

”Erikshjälpen arbetar rättighetsbaserat och långsiktigt med barns delaktighet som

utgångspunkt. Projektet Framtidsverkstäder har gett starka resultat, både kvalitativt och kvantitativt. I utvärderingar av Framtidsverkstäderna lyfts att deltagare fått ökat hopp och framtidstro, och inte minst en känsla att kunna påverka och göra sin röst hörd. Framtidsverkstäderna är väl värda att skala upp och spridas runt om i vårt land.”

Många oroar sig för ekonomin

Januari är för många den månad då det är som svårast att få ekonomin att gå ihop. Särskilt tydligt är detta efter det senaste årets ekonomiska utveckling. En av sex är ganska eller mycket oroliga för sin ekonomiska situation 2024. Det visar en undersökning från Frälsningsarmén och Ipsos.

Under 2023 mötte Frälsningsarmén ett ökande antal hjälpsökande på sina kårer och sociala center, bland annat ensamstående föräldrar som haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Inför julen blev trycket ännu högre och många sökte hjälp som aldrig gjort det tidigare.

För familjer i utsatthet är januari en extra tuff månad, efter jul och nyår, och nu hör många av sig om barn som fryser, går hungriga och inte kan vara med på några aktiviteter. Frälsningsarméns januari-insamling går därför till att stödja familjer i ekonomisk utsatthet under årets fattigaste månad och ge fler en bra start på 2024.

För att ta tempen på situationen bland allmänheten inför jul och nytt år genomförde Frälsningsarmén i december en enkät tillsammans med undersökningsföretaget Ipsos. Svaren visar att 16 procent är ganska eller mycket oroliga för

sin ekonomiska situation just nu. En fjärdedel känner sig något oroliga. Enbart 20 procent känner sig inte oroliga alls över sin ekonomiska situation.

Oron är störst inom gruppen 30-45 år, bland kvinnor och dem med barn under 18 år. Bland ensamstående föräldrar är 69 procent oroliga (mycket, ganska eller något), se diagram.

Undersökningen genomfördes av Ipsos online via slumpmässigt rekryterad webbpanel med allmänheten 15 år och äldre. Totalt genomfördes 1007 webb-intervjuer. Fältarbetet pågick under perioden 5 december – 11 december 2023.

Håkan Giselsson och Birgitta Johansson från Erikshjälpen fick ta emot priset.

Sveriges största placeringsservice

Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme.

Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha ﬂer – vi hjälper er!

Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se

RNS

Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS, är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som startades 1969. Målet är ett samhälle fritt från illegala droger. RNS vill främja fokus på prevention i syfte att begränsa användningen och spridningen av narkotika.

Jessica Vikberg är den första kvinnliga ordföranden i RNS. Och den första som är arvoderad. Hon valdes till posten 2018. Jessica har arbetat ideellt för RNS sedan hon var 26 år.

Hon har kämpat mot droger i närmare 40 år

Hon är tullare, poddare och den första kvinnliga ordföranden i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle.

I snart 40 år Jessica Vikberg, 58, tagit kampen mot drogerna. – Vi har ett grymt inflöde över Sveriges gränser, säger hon.

TEXT OCH FOTO MARIA HELLSTRÖM

Jessica Vikberg har en lång kappa och en stor halsduk på sig. Det behövs i dag, denna snötäckta förmiddag i januari. Vinden som drar in från havet, längs älven och in över centrala Göteborg, där Jessica Vikberg har sitt kontor, är isande på ett sätt som den bara blir vid kusten. Kylan biter i kinderna.

Jessica Vikberg har arbetat inom underrättelseverksamhet och samverkan med andra myndigheter på Tullverket i mer än 30 år och är nu sedan ett antal år tillbaka tjänstledig för att ägna sig åt arbetet som ordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS.

Vid sidan om det uppdraget driver hon Narkopodden, som enligt den egna beskrivningen ”går på djupet i frågor som rör droger, kriminalitet och beroende”. Bland de senaste gästerna som intervjuats finns Ali, som langade amfetamin i många år och numera hjälper andra ur drogberoende och kriminalitet, och Olivia, som växte upp med en missbrukande pappa och som startat Trygga Barnen som ger stöd till barn och unga med anhöriga med missbruk eller psykisk ohälsa.

Podden närmar sig hundra avsnitt och

belönades nyligen med svenska Carnegie-institutets journalistpris för att i ”fyra års tid gett en röst åt människor med olika perspektiv på narkotikafrågan”. – Tullare i själ och hjärta, svarar Jessica på frågan om varför hon inte säger upp sig från anställningen på tullen.

OM HON STÄLLER sig på kajen vid Stenpiren, ett stenkast från kontoret, ser hon Danmarks- och Tysklandsterminalerna. På en av färjorna som lägger till där förde nio personer i oktober 2022 in 39 kilo amfetamin och 13 kilo hasch. Narkotikan kom från flera olika europeiska länder, framför allt Nederländerna, fördes till Tyskland och lastades ombord på Kielfärjan. Därefter placerades den ut i olika skogsområden i Västsverige. Två av de nio personer som åtalades var anställda på rederiet. Mycket tyder på att liknande resor genomförts tidigare och att stora mängder narkotika därmed hade hanterats.

På andra sidan älven, längre ut mot öppet hav, ligger Skandiahamnen, där Jessica gjorde sitt första år som nyutbildad tullare i mitten av 80-talet. Det är Sveriges största hamn för containertrafik – och att nar-

kotika kommer in där är välkänt hos myndigheterna. Men av de containrar som fraktas över världshaven görs kontroller endast på mellan en och två procent, enligt internationella tullorganisationen WCO och FN:s organ mot internationellt organiserad brottslighet, UNODC, som driver ett gemensamt projekt för kontroller av containrar.

DEN 24 JANUARI i år bildades en hamnallians i EU med syftet att stoppa inflödet av narkotika. Tanken är att både hamnar och myndigheter ska kunna utbyta information och erfarenheter, om allt från säkerhetssystem till hur man hanterar hot och korruption. EU kommissionens Ylva Johansson är en initiativtagarna till alliansen. Hon uppger i en artikel från TT att hälften av alla mord i EU är relaterade till handel och smuggling av droger.

För att ha en chans att stoppa delar av inflödet är svenska tullen beroende av tips.

Det var ett sådant som ledde till att en mycket stor mängd droger kunde beslagtas utanför Göteborg i december förra året. Efter initierade uppgifter gjorde

Cannabis är den vanligaste drogen i Sverige. I höst kan det bli lagligt i Tyskland att inneha 25 gram cannabis per person. De flesta europeiska länder har en mer liberal drogpolitik än Sverige.

Tullverket och Kustbevakningen en kontroll av ett fartyg från Sydamerika som lagt till och som hade Polen som slutdestination. Dykare undersökte båten och hittade narkotika på skrovet under vattenlinjen.

Andra leveranser sker på vägarna eller via luften. Tillvägagångssätten varierar från år till år. Under pandemin kom stora partier med lastbil och andra perioder har omfattande mängder förts in via kurirer med västafrikanskt ursprung. På Landvetter flygplats görs tillslag av narkotika varje dag.

JESSICA HAR SETT det mesta. Vissa händelser och personer har berört henne mer än andra. Som den man som stoppades med heroin på sig på Landvetter flygplats. Mannen hade ett skadat öga och skulle använda pengarna från smugglingen till en operation.

Eller som när hon deltog i en husrann-

sakan som polisen genomförde i en lägenhet i Göteborg hos en person som importerat stora mängder cannabis.

– Det sitter folk i soffan och de är så löjligt påtända att de bara fnissar. Allt är kul. Och så är det en bebis som kryper omkring på golvet.

Vissa tar med sig sina barn när de smugglar narkotika för att se oskyldiga ut och minska risken att bli stoppade. För några år sedan flög en mamma med västafrikanskt ursprung från Nederländerna till Göteborg med magen full av kapslar. Hon greps på flygplatsen sent på kvällen och blev senare häktad. Hennes lilla dotter omhändertogs av socialtjänsten och placerades på ett jourboende.

– Jag tänker på de här barnen. Du får inte utsätta dina barn för det här, hur fattig du än är, hur tvingad du än är eller varför du än gör det här. Vilket trauma. De kanske behövde pengarna, men det kan inte vara värt det, säger Jessica.

Just att se barn dras in, påverkar henne speciellt. Dessutom innebär det att barnet utsätts för ett brott. FN:s barnkonvention är lag i Sverige och enligt artikel 33 ska barn skyddas från olaglig användning av narkotika.

– Barnens bästa måste komma först.

”Låt aldrig den vuxnas önskan och behov gå före barnens rätt till en trygg uppväxt”, skriver Jessica i en debattartikel i Dagens Arena där hon argumenterar för att föräldrar med beroendeproblematik ska uppvisa negativa drogtester för att få ha kontakt med sina barn i de fall som barnen är placerade av socialtjänsten.

Som ordförande i RNS ingår det i uppdraget att väcka debatt och att driva kampen mot narkotika. Förbundet är för en restriktiv narkotikapolitik och arbetar förebyggande på skolor. Målet är ett drogfritt samhälle. På vägen dit ska det finnas narkotikafria sammanhang, där var och

en har möjlighet att ta ansvar och göra skillnad. Jessica kallar det för drogkurage – och vill se mer av det. Framför allt hos offentliga personer och inom media, där det skämtas om droger och baksidorna sällan visas, men också hos privatpersoner. En rektor kan säkerställa att det inte förekommer narkotika på skolan, en förälder kan jobba för att hemmet, bostadsområdet eller lokalsamhället är fritt från droger.

– Man får väga sina ord på guldvåg. Oavsett om man är förälder, lärare, journalist eller programledare. Jag tycker inte att man måste vara polis eller tullare för att jobba mot narkotika, man kan ta ställning och agera ändå.

DET VAR GENOM utbildning och information som Jessicas eget motstånd väcktes. Uppväxt i ett medelklassområdet i Kungälv, norr om Göteborg, var narkotika illa ansett. Skolan på 80-talet jobbade med

»Jag tycker inte att man måste vara polis eller tullare för att jobba mot narkotika, man kan ta ställning och agera ändå«

ANT-undervisning (undervisning av alkohol, narkotika och tobak) och den gav henne argument.

– De jag umgicks med var väldigt anti hasch och vi hade bra undervisning i skolan. Jag har aldrig velat testa, det har aldrig lockat mig.

I sin dagbok från högstadiet har hon i efterhand sett att hon skrev: ”Hasch – vilken skitdrog”.

När Jessica började på tullen som 20-åring stärktes övertygelsen. Inte minst på grund av de tragiska människoöden som hon bevittnade.

Jessica räds inte att säga ifrån eller att ifrågasätta. Flera är de gånger som hon spanat på människor på sin lediga tid, tipsat vakter om en skum person, antecknat registreringsnummer och ringt polisen, gått fram till människor på stan när hon sett narkotikahandel och konfronterat säljare och jagat ungdomar. – Om de är riktigt unga tänker jag att

Jessica Vikberg är också redaktör för facktidningen På gränsen, medlemstidningen för anställda inom Tullverket och Kustbevakningen. Som ung ville hon bli journalist.

jag planterar ett litet frö, kanske. Hon utsätter inte sig själv för onödig fara, säger hon. Men så har det inte alltid varit. I början av sin karriär gav hon en arg blick till en man i ett köpcentrum i Göteborg som reagerade med att springa efter henne. Mannen var misstänkt för ett brutalt mord och Jessica blev livrädd. Som ung ”wallraffade” hon tillsammans med sina barns pappa, som var polis. Utklädda till heroinister, blodiga och smutsiga, besökte de några av Europas öppna drogscener. I Christiania blev de avslöjade när de trotsade fotoförbudet och tog kort – och var tvungna att fly därifrån.

De inre bilderna därifrån, och från Amsterdam och Zürich, finns kvar fortfarande. I Danmark försökte en pappa krångla ned sitt lilla barn i en Babybjörn samtidigt som han hade en joint i munnen.

VÄRST VAR OMRÅDET runt den nedlagda tågstationen Letten i Zürich som fungerade som ett tillhåll för missbrukare och langare under flera år innan den stängdes efter en polisaktion 1995. Människor från olika länder förde in varor och makten skiftade mellan säljarna. Jessica bevittnade mitt i misären hur en mamma gick och letade efter sitt barn.

– Det var helt fruktansvärt. Vissa hade svårt att injicera på grund av förhårdnader. Det var bara skinn och ben på människor. Langarna sålde färdig, upplöst heroin på skedar.

Frågan om fria sprutbyten är kontroversiell. Jessica har svårt att se logiken hos

förespråkarna. I Schweiz besökte hon ett injektionsrum, där missbrukarna försågs med speglar och rena kanyler och där personal satt och övervakade så att inga överdoser skedde.

– Hur kan man tillåta människor att förstöra sig? En del säger att det är människovänligt. För mig är det cyniskt.

ARBETET FÖR ATT narkotikan ska försvinna från Sverige sker i motvind. Inte bara för att enorma mängder droger förs in

»Dagens ungdomar är mer tillåtande när det gäller cannabis«

i landet och att narkotika blivit allt mer tillgängligt, utan också för att en attitydförändring skett med ökad drogliberalisering.

– Dagens ungdomar är mer tillåtande när det gäller cannabis, de är mer globala.

Jessica Vikberg

Ålder: 58 (fyller 59 den 10 februari).

Bor: I lägenhet i centrala Göteborg.

Gör: Tjänstledig tullare. Ordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, driver Narkopodden och är redaktör för På gränsen, tidning för anställda inom Tullverket och kustbevakningen.

Familj: En vuxen dotter och en vuxen son, som båda bor i London.

Husdjur: Katt.

Intressen: Läsa, träffa vänner, kläder och mode, lyssna på radio.

Övrigt: Har inköpsstopp på nya kläder under hela 2024.

De har varit mer ute och rest och de har mycket mer internetnärvaro.

Att ungdomar är mer positiva gör Jessica orolig eftersom det är de så småningom kommer att sitta på maktpositionerna. Men det ligger inte för Jessica att vara negativ. Så länge hon vet att hon gjort vad hon kunnat, så kommer hon att känna sig nöjd. Som nu, till exempel, att ta debatten för att förhindra att Sverige går i samma fotspår som Tyskland, som överväger att legalisera cannabis. ●

Korpbergets primärbehandling för

kvinnor riktar sig till dig som:

• använder alkohol, illegala droger och/eller mediciner och kriminalitet.

• till följd av det har sociala, känslomässiga, fysiska eller mentala problem

• skadar dina nära och kära

• kanske har utvecklat en kriminell och destruktiv livsstil

• har någon annan typ av beroende, till exempel spel-, eller matmissbruk eller tvångsmässigt och ständigt väljer destruktiva relationer

• känner dig oförmögen att sluta, trots att du verkligen vill Primärbehandling

Kor pbergets primärbehandling riktar sig till dig som är kvinna och är över 18 år

Behandlingen pågår minst sex veckor och som längst tre månader Behandlingen varieras mellan lektioner, grupper, enskilda samtal och miljöterapeutiskt arbete och behandlingen bedrivs på heltid

kvinnor med 15 platser, helt avskilt från behandlingen av män , detta är viktigt för den enskilde kvinnan att i lugn och omsorgsfull miljö få fokusera på sin egen tillfrisknande process i gemenskap med andra kvinnor.

På Korpberget behandlas både beroendet och det orsakande bakomliggande problemen.

Metoden bygger på en professionalisering av 12-stegsprogrammet, sammanvävt med Korpbergets samlade kunskaper och erfarenheter av beroende och besatthet.

Vi använder holistiska metoder som gestaltterapi, KBT, mindfulness, miljöterapi, nätverksterapi, familjeterapi och äventyrspedagogik.

Konkret handlar det om morgon- och kvällsmöten, föreläsningar, processgrupper, enskilda motiverande och terapeutiska samtal, eget 12-stegsarbete eller andra terapeutiskt utformade

Korpberget. KBT terapeut arbetar i enheten och vägleder den inskrivne i KBT under behandlingstiden.

Vi ägnar oss också åt fysiska aktiviteter och använder akupunktur, meditation och avslappning. En dag i veckan är det kreativt eller praktiskt arbete För att behandlingen ska vara

sinnesförändrande mediciner under hela behandlingstiden. Viss medicinering kan förekomma så som ex Ssri preparat och psykosdämpande mediciner .

Som klient får du en kontaktperson, som i samråd med dig och din uppdragsgivare utformar, genomför och utvärderar behandlingen.

Dokumentation och avrapportering sker löpande

att:

• Ge sjukdomsinsikt och br yta förnekelsen

• Ge kunskap och strategier för den känslomässiga bearbetningen

• Ge strategier för att kunna leva nykter/drogfri en dag i taget

• Ge insikt och kunskap i 12-stegsprogrammet och sambandet mellan engagemang i självhjälpsrörelsen och ett beroendefritt liv med god livskvalitet

• Påbörja arbetet med att återupprätta eller nyskapa relationer till anhöriga och stödjande nätverk

• Skapa medvetenhet om vikten av att -

en, bland annat genom att skapa en livssituation som minimerar risken för återfall

Behandlingen kan även ske i kombination med andra insatser, så kallad växelvård

Fördjupad behandling

i korpbergets kvinnobehandling kan du söka dig vidare till fördjupad behandling, så kallade halvvägshus, med större eget ansvar och mer egen tid Den fördjupade behandlingen pågår i 3-6 månader

Verksamheten bedrivs på Kor pboet beläget i Kramfors ca 10 min från kor pberget, där personalen permanent

behandling .

Behandlingen bygger på ett stort eget engagemang i processen.

Känslan av att vara omhändertagen byts mot möjligheten att med professionellt stöd skapa en stabil vardag och ett nytt liv under eget ansvar

Några av inslagen i behandlingen är 12-stegsmöten, lektioner, processgrupper och praktiskt arbete hos någon av Korpboets samarbetspartners.

Deltagande i något av Korpbergets specialprogram ingår också:

• Anhörig vecka

• Relationsvecka

• Kriminalitets program

• Childrensprogram

• MRT till att:

• läka och återupprätta trasiga familjerelationer och med stöd av Korpberget tillbringa tid med eventuella barn

• arbetsträna

• skapa en meningsfull fritid

• reda upp ekonomin

• bearbeta trauman

• bearbeta livsstilsproblem, som kriminalitet och destruktiva relationer

• fördjupa arbetet med steg 4-12 i 12-stegsmodellen

enligt något av följande alternativ :

1. gång i vecka.Korpberget startar så-

2gon närliggande ort.

3. varannan månad

4. månaden.

5. En skräddarsydd lösning med hjälp behovet tillgodoses.

Vi vet vad som fungerar.

De laddar om för Stora LSS-dagen 2024

Stora LSS-dagen kommer i år att hållas på två orter; den 4 maj i Örebro och 21 september i Stockholm. Vi har träffat en av utställarna som anmälde sig direkt efter sitt lyckade medverkande förra året.

TEXT JENNY FORS FOTO PRIVAT

Dogge Doggelito och Funkisfestivalen gjorde succé på Stora LSS-dagen 2023 som hölls i Stockholm den 23 september. Det var första gången som SSIL – För vård och omsorg, riktade in sig på

målgruppen familjer och individer inom LSS.

Utställare är verksamheter och aktörer som vänder sig till målgruppen. Det var mycket uppskattat att få träffa perso-

ner och vårdnadshavare till sin kundkrets, knyta nya kontakter och nätverka med andra företag och organisationer.

– Det var jättekul att vi fick möjlighet att vara med. Vi hade ett eget aktivitetsrum med yoga. På våra gruppbostäder har vi yoga varje tisdag. Det är en bra aktivitet på så sätt att den går att anpassa utifrån allas förutsättningar och det var roligt att utmana besökare på Stora LSSdagen att gå utanför sin komfortzon, säger Isak Löfstrand, biträdande enhetschef

Teresa (stödassistent på Annedal gruppbostad) och Simon (boende på Annedal gruppbostad) håller i yogapass för besökare på Stora LSS-dagen.

Isak och Jenny (bitr. enhetschefer för gruppbostäder i Bromma) håller humöret uppe i montern.

på Bromma stadsdelsförvaltning.

De var några ur personalen och några brukare från gruppbostäderna som var med. Bland annat Simon som var med och höll i yogan.

– Det var jätteroligt att träffa alla, säger han och lyser av glädje.

TERESA, SOM ÄR stödassistent på Annedal gruppbostad, berättar att Simon nu drömmer om att öppna en yogastudio.

– I våra LSS-verksamheter i Bromma tar vi drömmar på allvar. Vi arbetar utifrån en modell som heter Kompass som utgår från att vi inventerar vilka drömmar brukarna har, skapar en vision för varje brukare och sedan testar något som vi tror kommer att föra oss närmare den drömmen och visionen. När vi började med yoga så var det inte alla som ville vara med.

– Jag tittade först, säger Simon. – Ja, det gjorde du, men sedan började du vara med. Vi brukar avsluta med skrattyoga. Det körde vi på Stora LSS-dagen också. Är det några som börjar så blir det fler som kommer igång med förlösande skratt, säger Teresa.

ISAK BERÄTTAR ATT de gick runt och frågade besökare om de ville vara med på yoga.

– Vi var väldigt aktiva och delade ut yogamattor till de som ville prova och så följde vi dem till aktivitetsrummet. Det gäller att vara aktiv som utställare. Även fast vi representerar Stockholms stad och inte ska konkurrera med privata aktörer så vill vi fortfarande sprida vårt budskap om vad LSS egentligen handlar om, det är så mycket mer än att man ska få stöd med tvätt och städning.

En av brukarna från Bromma berättade också om hur det är att bo på gruppbostad.

– När hon var uppe på scenen och talade för andra gången var hon inte alls lika nervös som första gången. Sedan sa hon

»Vi var väldigt aktiva och delade ut yogamattor till de som ville prova«

att hon ville göra det igen. Det är ett konkret exempel på vad vi vill verka för, att man får känna sig sedd, viktig och behövd och att brukaren själv får formulera vilka mål de siktar mot. Genom att jobbar systematiskt med dessa omedvetna behov så tar vi drömmar på allvar, säger Isak.

En av tjejerna som uppträdde med Fun-

Stora LSS-Dagen

kisfestivalen kommer också från Bromma, vilket var extra kul.

– Det ska bli jätteroligt att vara med i år igen. Då får vi kanske hitta på något nytt, säger Isak.

Simon är snabbt med på noterna och föreslår att bandet kanske kan spela något. Nya drömmar är på väg att ta form. ●

Stora LSS-dagen är en fysisk mötesplats för personer inom LSS, deras anhöriga och verksamheter som på olika sätt stöttar dessa personer. Den 4 maj hålls dagen i Örebro och den 21 september i Stockholm.

På tema LSS arrangeras också utbildningsdagar till målgruppen som placerar inom LSS och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun. Dessa hålls 3 maj i Örebro och 20 september i Stockholm, så det blir två dagar i rad för de utställare som vill nå samma målgrupp.

Dagarna är kostnadsfria för besökare. Läs mer och anmäl dig som besökare eller utställare på ssilutbildningsdagar.se.

Linda (boende på Fredsforsens gruppbostad) höll tal om hur det är att bo på gruppbostad och fick sedan träffa sin idol Dogge.

Ändrar förutsättningarna för omhändertagande av unga

Den 18 januari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom som avser tolkningen av begreppet socialt nedbrytande beteende (mål 1621-23) som väckt stort intresse. I denna artikel går vi igenom vad domstolen kom fram till och ger en översikt av tidigare domar där HFD prövat vad som utgör ett socialt nedbrytande beteende enligt 3 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Av förarbetena framgår att med ”socialt nedbrytande beteende” avses att den unge beter sig på ett sätt som avviker från samhällets grundläggande normer. Vad som kan rymmas häri är givetvis inte en helt enkel fråga vilket HFD:s avgörande visar på. Av förarbetena framgår att det kan handla om att den unge begår något eller några enstaka allvarliga brott utan att det rör sig om brottslig verksamhet. Vidare kan det vara fråga om att den unge vistas (annat än tillfälligt) i en missbruksmiljö eller att den unge prostituerar sig eller uppträder på en sexklubb (jfr prop 1989/90:28 s 107).

I de avgöranden där HFD tidigare prövat frågan om vad som innefattas i begreppet socialt nedbrytande beteende har domstolen varit försiktig med att utvidga lagtextens och förarbetenas exemplifieringar på vad som kan utgöra ett socialt nedbrytande beteende. Nedan följer en genomgång av dessa avgöranden.

HFD prövade i målet RÅ 2000 ref 33 om en pojke som hade ett aggressivt uppträdande, svårigheter att behärska sig och som hotade och slog sina kamrater och anhöriga, i vissa fall med kniv, kan anses ha ett socialt nedbrytande beteende enligt 3 § LVU. Han hade bland annat stängts av från flera skolor och bedömdes ha ett beteende som medförde att hans egna och andras säkerhet inte kunde garanteras. Härtill hade han gjort sig skyldig till annat brottsligt agerande och visat en dragning till destruktiva och asociala miljöer.

Detta sammantaget ansåg HFD var ett socialt nedbrytande beteende i lagens

mening. Det faktum att hans beteende kunde vara effekten av en icke fastställd diagnos ändrande inte denna bedömning.

DETTA KAN JÄMFÖRAS med ett annat fall, RÅ 2010 ref 24, som rörde en 15-årig flicka med ADHD och autismspektrumstörning. Enligt domstolen utgör ett beteende som närmast kan betraktas som symtom på en psykisk störning inte ett sådant socialt nedbrytande beteende som avses i 3 § LVU. Konsekvensen hade enligt domstolen annars varit att störningen i sig skulle tillåtas ligga till grund för ett beslut om LVU vilket ansågs vara i strid med lagens syfte.

För att ett visst beteende ska anses som ett socialt nedbrytande beteende enligt LVU så krävs det alltså att beteendet i princip skulle kunna iakttas hos någon utan funktionshindret. I det aktuella målet ansåg domstolen att flickans beteende i huvudsak var att betrakta som symtom på hennes psykiska funktionshinder vilket gjorde att tvångsvård enligt LVU inte blev aktuellt.

I HFD 2015 ref 7 prövade domstolen om en flicka som befann sig på hemlig ort kunde anses ha ett socialt nedbrytande beteende på grund av att hon riskerade att röja var hon befann sig, bland annat genom filmer som publicerades på henne. Anledningen till att hon befann sig på hemlig vistelseort var risken för att utsättas för misshandel, hot och kränkande behandling i hemmet. Domstolen ansåg att hon visserligen riskerade röja sin vistelseort och att det kun-

de innebära att hon utsätts för fara. Dock utgjorde det inte ett socialt nedbrytande beteende utan var istället att betrakta som ett obetänksamt handlande.

I HFD 2015 ref 42 prövades om det kunde utgöra ett socialt nedbrytande beteende att en 17-årig pojke misskötte sin behandling av en allvarlig sjukdom. HFD konstaterade att det faktum att den unge utsätter sig för en risk inte i sig innebär att det föreligger ett socialt nedbrytande beteende. I aktuellt fall misskötte pojken sin insulinbehandling vilket medförde mycket stora risker för hans hälsa och potentiellt också för hans liv. Domstolen ansåg dock att det inte kan anses som ett socialt nedbrytande enligt 3 § första stycket LVU och dess förarbeten. Beteendet ansågs därför inte vara socialt nedbrytande.

SOM FÖLJER AV ovanstående redogörelse har HFD i tidigare avgöranden beträffande socialt nedbrytande beteende påtalat vikten av att tillämpningen av 3 § LVU inte sträcker sig utöver vad som kan betraktas som en rimlig tolkning av lagen och förarbetena. Detta har bland annat motiverats av att ett tvångsomhändertagande utgör en ingripande åtgärd som, trots att det i grund och botten rör sig om en skyddslagstiftning för unga, innebär långtgående inskränkningar av den unges rörelsefrihet och personliga integritet (jfr HFD 2015 ref. 7 och HFD 2015 ref. 42). Ett verkställt beslut om vård enligt LVU utgör ett frihetsberövande som dock inte kan jämställas med frihetsberövande av vuxna (HFD 2011 ref. 5).

Så kom avgörandet av HFD den 18 januari i år där självvald isolering bedömdes kunna utgöra ett socialt nedbrytande beteende. Avgörandet får anses ligga långt från de bedömningar som tidigare gjorts i praxis där man ansett att tolkningen av vad som kan innefattas i begreppet socialt nedbrytande beteende ska ta ledning från lagtexten och exemplifieringen i förarbetena. Detta konstaterar HFD också i nu aktuellt avgörande, men menar att det inte vore i enlighet med lagens syfte att helt undanta andra självdestruktiva och skadliga beteenden.

Viktigt att påtala är att det inte var en enig domstol som landade i denna slutsats utan två justitieråd var av annan mening. De skiljaktiga anser i korthet att självisolering är ett beteende av ett helt annat slag än de som tas upp i förarbetena och i lagtexten. De framhåller också att restriktivitet bör prägla tolkningen av 3 § LVU om socialt nedbrytande beteende, i likhet med vad som följer av tidigare avgöranden från HFD.

Så vad blir då effekten av avgörandet? HFD bryter genom avgörandet tidigare resonemang kring förarbetena och lagtextens betydelse vid tolkningen av 3 § första stycket LVU samt öppnar upp för en mer vidsträckt tolkning av begreppet. Det bör dock påtalas att varje hemmasittarfall knappast kommer kunna leda till vård enligt LVU.

Avgörande för domstolens slutsats har varit att den unge isolerat sig såväl från sin familj som omvärlden och härutöver har det faktum att han omfattas av skolplikt haft betydelse. Viktigt här är att skilja på den ungdom som går i grundskolan och därmed omfattas av skolplikt och den som går på gymnasiet. Sannolikt hade domstolen gjort en annan bedömning om pojken inte hade haft skolplikt.

SOM SAMMANFATTANDE GRUND anförde HFD att ”detta närmast totala avskärmande från familjen och samhället i övrigt får anses avvika från samhällets grundläggande normer” vilket således ansågs kon-

stituera ett socialt nedbrytande beteende i den mening som avses i 3 § LVU. Detta är ett avsteg från tidigare praxis då socialt nedbrytande beteende har utgjorts av aktivt handlande och inte underlåtenhet att göra eller sköta något. Jämför exempelvis med pojken som misskötte sin sjukdom vilket inte ansågs vara socialt nedbrytande trots att konsekvenserna hade kunnat bli extremt allvarliga för pojkens hälsa.

Avgörandet är inte helt okontroversiellt med hänsyn till det stora ingrepp i den personliga integriteten och rörligheten som vård enligt LVU innebär. Allas vår grundlagsskyddade rätt till skydd mot påtvingande ingrepp är också något som enbart med stor försiktighet och noggranna konsekvensöverväganden kan och får inskränkas.

Lovisa Kronsporre, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt AB Christian Benson, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt AB

Christian Benson, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt AB.

Lovisa Kronsporre, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt AB.

Det måste till en ökad trygghet i samhällsvården för unga

Det förebyggande arbetet var i fokus under Barnkonventionsdagen som JP Infonet arrangerade den 7 februari. Det är stora förändringar på gång inom hela samhällsvården, men barnens rättigheter får inte tappas bort på vägen.

TEXT JENNY FORS

Bland talarna under den webbsända Barnkonventionsdagen fanns Justitieombudsmannen, Barnombudsmannen och barnrättsminister, tillika socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Dessutom talade barnrättsjurist Karin Sjömilla från Rädda Barnen om FN:s senaste granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Förra året lämnade de 131 rekommendationer om hur Sverige kan arbeta för att ytterligare stärka barns rättigheter.

– Det är väldigt tydligt att Sverige har mycket kvar att jobba med. Vi behöver öka barns trygghet, stärka barns röster och göra så att de ska kunna vara med och påverka sin situation, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Hon lyfte hur barn så unga som 8-10 år dras in i kriminella nätverk. Regeringen lägger stor kraft på att få stopp på den här utvecklingen och på nyrekryteringen så det inte drabbar fler barn och unga.

– Då är föräldraskapsstöd och skolsociala team viktiga delar. Jag besökte Nacka tillsammans med stadsministern i morse och då fick vi se hur de jobbar med samverkansmodellen SSPF, Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid, för att få samtycke av föräldrarna att bryta sekretessen och gemensamt erbjuda förebyggande insatser innan det har gått för långt.

I samband med besöket så presenterades att en utredning tillsätts för att föreslå förbättringar inom HVB.

– Vården på HVB behöver bli mer individanpassad och begränsande. Personalen skulle behöva utökade befogenheter. Det saknas också delvis kompetens. Resurser är viktigt, men har man fel verktyg så kommer det inte att spela någon roll, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Regeringen vill förändra hela ungdomsvården. Nyligen presenterades att SiS ska reformeras och göras om. Man vill också förstärka och specialisera familjehemmen.

Justitieombudsmannen Thomas Norling berättade om den tillsyn som har gjorts på SiS det senaste året.

– Jag har följt SiS under flera år och det är många problem som SiS har haft som finns kvar. Det kan vara bristande kompetens och bristfälliga lokaler. Vi ser också ett ökat behov av platser och fler yngre individer. Det är man inte rustade för, vilket kan riskera att innebära felaktiga placeringar. ●

All samhällsvård ska förändras. SiS ska göras om, HVB behöver ses över och regeringen vill också förstärka familjehemmen. Foto: Getty Images

Camilla Waltersson Grönvall. FOTO: AXEL

SiS ska förändras i grunden

Regeringen tillsätter en utredning för att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Det behövs en förändring för att bättre kunna möta barn och ungas vårdbehov i den samhällsutveckling som sker.

– Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt och en ljus framtid. Den statliga barn- och ungdomsvården ska vara utformad så att den kan ge den vård, trygghet, säkerhet, omvårdnad och utbildning som krävs för att uppnå det. Situationen för barn och unga som är i sam-

hällets vård ska alltid leda till det bättre, aldrig till det sämre, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Den statliga barn- och ungdomsvården har inte hängt med i samhällsutvecklingen. Den allvarliga brottsligheten har krupit neråt i åldrarna och fler barn och unga inom samhällsvården har kopplingar till kriminella nätverk. Vårdbehoven hos barn och unga har också ökat kraftigt. Barn och unga som är placerade på särskilda ungdomshem utsätter många gånger sin

fysiska eller psykiska hälsa för påtagliga risker genom till exempel missbruk, svårt självskadande beteende eller genom att vistas i miljöer där organiserad brottslighet förekommer.

Den framtida statliga barn- och ungdomsvården ska ha en hög kvalitet med en rättssäker och kunskapsbaserad vård. Den ska också vara trygg och säker för alla som vistas där, såväl för de barn och unga som samhället tagit på sig ett särskilt ansvar för, som för personalen. Styrning av verksamheten behöver få ett bättre genomslag för att uppnå dessa mål, varpå alla delar i organisationen och styrningen bör ses över. Nuvarande brister inom verksamheten ska kartläggas, beskrivas och analyseras.

Ett viktigt uppdrag för utredaren är att föreslå åtgärder som säkerställer att det inte förekommer våld, kränkningar och sexuella övergrepp inom den statliga barn- och ungdomsvården eller att tvångsåtgärder vidtas utan stöd i lag, inklusive en tillsynsfunktion.

Omgivningen uppmanas agera

Kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt”, som riktar sig mot killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer, fokuserar i år på ett åskådarperspektiv.

– Ofta kan vuxna prata om svartsjuka som något romantiskt, men sådana föreställningar riskerar att normalisera kontroll och olika former av våld i en relation. Vi behöver alla oavsett ålder höja våra kunskaper om våld i ungas partnerrelationer och bli bättre på att prata om hälsosamma relationer som bygger på respekt och

samtycke, säger Alex Snäckerström, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Aktörerna bakom kampanjen kommer att sprida information om vad alla runt omkring en person som blir utsatt eller som utsätter sin partner för våld kan göra. Att föräldrar, vänner och yrkesverksamma lär sig att se och agera mot våld är av stor betydelse, enligt forskning på området.

Nästan en fjärdedel av tjejerna i åldrarna 16–24 år har någon gång utsatts för våld av en nuvarande eller före detta partner. Risken för våld ökar

dessutom när den utsatta försöker lämna relationen.

Kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” vill lyfta frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Vad är egentligen en schysst relation? Är svartsjuka ett tecken på kärlek? Vad är egentligen våld? Detta är frågor som besvaras på webbplatsen (länk till sidan) där både unga och vuxna kan hitta metodstöd och material. Kampanjen är ett samarbete mellan länsstyrelserna, Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten och stiftelsen 1000 Möjligheter.

Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.

Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).

Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.

Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.

www.tutusab.se

info@tutusab.se 0769-49 43 69

Camilla Waltersson Grönwall, socialtjänstminister.

Göteborg

Unga i riskzon fångas upp genom samverkan

Vi fortsätter vår artikelserie där vi lyfter fram goda exempel från några av de orter som SSIL har utbildningsdagar i. Den 22 februari är det dags för en utbildningsdag i Göteborg på tema gängkriminalitet. Därför vill vi lyfta hur socialförvaltningen på Hisingen arbetar med TUR – Team för unga i riskzon.

TEXT JENNY FORS

TUR-teamet i på socialförvaltningen Hisingen i Göteborgs Stad är en specialiserad enhet som jobbar med unga som har en tydlig koppling till nätverkskriminalitet eller att man ser att man är på väg att dras in i nätverkskriminalitet.

TUR står för Team för unga i riskzon och är ett fokuserat arbete mot gängkriminalitet bland unga. Teamet har nu spelat in en film för att tydliggöra sitt arbete. – Vår metod är att vi jobbar snabbt och intensivt. Vi låter inte ärenden vänta. Från att vi tar in ärendet så träffar vi familjen inom en vecka. Det gör att socialsekreterarna kan jobba nära ungdomarna för att skapa en relation och motivera till att välja

en annan väg, berättar förste socialsekreterare Frida Ivehag i filmen.

Teamet inom socialtjänsten samverkar med polis, skola och fritidsverksamheten. Teamet har olika kunskap och tillsammans kan de synliggöra vilka individer på Hisingen som är i riskzonen och närma sig de här killarna från olika fronter.

– När vi sitter tillsammans i ett nätverk så får vi en samsyn kring vad oron handlar om och då kan vi gemensamt sätta in insatser från de olika verksamheterna, säger Carola Hermansson, SSPF-koordinator. Hon håller ihop själva nätverket. SSPF syftar på Skola, Socialtjänst, Polis, Fritid. – Man är väldigt skicklig på att snärja

Förste socialsekreterare Frida Ivehag och Carola Hermansson, SSPF-koordinator, tycker att samarbetet i teamet fungerar väldigt bra.

»När vi sitter tillsammans i ett nätverk så får vi en samsyn kring vad oron handlar om« Carola Hermansson

in de här småkillarna som är i 8-15 årsåldern. Det kan ske på olika sätt. Det kan vara att bjuda på pizza eller att be dem springa småärenden och sedan få betalning i någon form, berättar Håkan Bredinge som är kommunpolis på Hisingen.

I FILMEN FÅR man bland annat följa hur teamet går på ett möte på en skola med en rektor som har gjort en orosanmälan.

– Kommer vi in lite tidigare, när vi börjar se de här tendenserna så har vi en väldigt bra insats som kallas för Kriminalitet som livsstil, där det handlar om att förändra barnets kriminella tankemönster. Det är det enda som vi vet funkar för den här målgruppen, säger Carola Hermansson.

Småskalig högspecialiserad vård & behandling

Nätverket arbetar mycket tillsammans, de rör sig ute i områden där det är oroligt, de är på föräldramöten, inne i skolorna och träffar elever för att skapa en relation.

Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.

– Det finns killar som kommer i efterhand och faktiskt tackar för att man ställde upp. Man hjälpte till med en förändring, säger Håkan Bredinge.

DBT

Möt oss på Utbildningsdagen i Göteborg

torsdagden den 22 februari 2024 08:00 - 16:00 Mässans gata 24

Tema: Gängkriminalitet

KBT Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt. Våra behandlingsprogram

KBT-E

Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.

– Vi har bara fokus på den här problematiken och då tror jag att man kan bli väldigt duktiga på just det här. Just på det sättet kan vi förändra, avslutar Frida Ivehag.

PE PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom

Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.

För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se. Läs mer på www.finjagarden.se

Här kan du se filmen

Länk till filmen om TUR-teamet: https://play.mediaflowpro.com/ ovp/11/70CBCF2GYR

Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se

Håkan Bredinge, kommunpolis på Hisingen, är en av medverkarna i filmen.

När tilliten skadas behöver vi försonas i våra hjärtan

Charlotta

Lagerberg-Thunes

Författare, konstnär, föreläsare, beteendevetare med bakgrund inom socialt arbete och poddar under podden ”Känslostark”.

»Att veta att det som är trasigt går att laga och läka ger tröst för den som känner sig skör«

Ibland behöver vi sörja det som gått förlorat och ha tillit till att allt blir bra igen.

Vingklippta själars vingar är ibland lövtunna, och kroppen bär på glaskorsett, men att veta att det som är trasigt går att laga och läka ger tröst för den som känner sig skör. Det är aldrig försent att rita om sin karta! Och med emotionellt stöd går allting lättare, snabbare och enklare.

Omsorg och stöd som ges på ett genuint vis är den äldsta terapin som finns, men i en värld som tycks bli allt hårdare och mer konkurrensinriktad far många av oss illa, och behöver därför både krockkudde och stålrustning för att orka och mäkta med.

Det emotionella stödet är det bästa stödet man kan få, och socialt stöd bär på det starkaste skyddet för människor som lider av stress och traumatiska upplevelser. Trots att det är så upplever många inget stöd alls, eller åtminstone inte ett sådant som de skulle behöva.

Förutom att vi lever i en extrem konkurrerande värld bär fler människor på narcissistiska drag. Forskare ser att vi lever i en alltmer narcissistisk kultur. Vi lever individualistiskt, där många blir ensamma och ofrivillig ensamhet är tärande svårt för många individer. Trots det får vi inte glömma att vid varje grym handling som vi ser i världen sker på samma gång tusentals små handlingar av vänlighet och anknytning överallt.

I en sådan värld är det av stor vikt att belysa människans sårbarhet, och inse skillnaden när vi sträcker ut en hand till de som verkligen kämpar och behöver den som mest. Sårbarhet är någonting vackert och en del i att vara människa. Vi måste gå genom sårbarheten för att återfå vår genomförbara styrka igen.

Trygga relationer är grundläggande för meningsfullhet, och för att åstadkomma ett tillfredställande liv för människan.

En annan viktig del att komma ihåg är att människor med smärta i själen sällan

behöver några råd. Ofta räcker en utsträckt hand med en öppen själ som lyssnar av hela sitt hjärta. Någon som vill väl och kan förstå, och som säger sig vilja hjälpa och lyssnar aktivt och kanske säger: Det är okej att vara ledsen. Jag hör dig och jag finns här för dig.

Påståenden och välmenade råd kan klinga illa och hamna fel. Att ha egna åsikter och dundra och klampa på till en person med tunn hud som är fragil blir sällan lyckat. Vi har fått två öron och en mun för att vi ska tala mindre och lyssna mer.

Två frågor man kan ställa sig själv och fråga sin vän är: Hur vill du bli tröstad? Hur vill jag bli tröstad?

Att vara självsnäll och andas in och andas ut och låt det onda försvinna iväg låter lättvindigt för den som lider och har besvär, men att öva på den buddistiska läran om självmedkänslan som stöttar dig i stunden, och ser ditt värde utan prestation är ett motgift mot ondska, och något som läker och helar dig på djupet. Idag mäter, jämför vi oss, och ska briljera, prestera, behaga och leverera hela tiden i den grad att vårt värde utan prestation glöms bort.

Att ta hand om sig både fysiskt och emotionellt är av stor vikt, och glöm heller inte bort att för den som är trygg och inte otrygg är det en enorm skillnad.

Ibland behöver vårt limbiska system terapi. Att ställa sig frågan varje dag: ”Var finns mina gyllene ögonblick?” är en början. Att öva på medveten närvaro och överblicka våra inre landskap med både nyfikenhet och medkänsla. Att omstrukturera det inre gamla kartorna är lite som att skriva om berättelsen om sig själv och sitt liv.

Kom ihåg att när vi sätter ord på det mest obegripliga blir livet mer hanterbart igen, men kom också ihåg att det som inte går att benämnas går heller inte att förändras.

Det finns liv i varje dag! Ta hand om dig!

Skyddat boende

För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan

010 70 60 350 www.vejbyhem.se

Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och ﬁnns i Örebro, Västerås och Karlstad

Familjehem

Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.

Behandlingsfamiljer

Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik

Jourfamiljer

I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.

Skydd i familjehem

Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.

Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se

Möt oss på

Utbildningsdagen i Sundsvall

torsdagden den 14 mars 2024 08:00 - 16:00 Skepparegatan 9

Tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk.

Norrlands Vita Villa

Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Spelmissbruk

Beroende av spel om pengar

De flesta spelmissbrukare lider av såväl alkohol- eller narkotikamissbruk som psykiatrisk samsjuklighet och annan problematik, till exempel trauma, adhd, personlighetssyndrom, kriminalitet, depressioner, ångesttillstånd och bristfällig mentaliseringsförmåga. I boken synliggörs att denna omfattande samsjuklighet har en viktig praktisk betydelse för både behandling och bemötande.

Stefan Sandström är leg. psykolog, sociolog och transaktionsanalytiker med mångårig erfarenhet av arbete med beroendeproblematik.

Författare: Stefan Sandström

Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se

Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sidan66

Socialtjänstlagen 2024

Mångafalld, inkludering och rättvisa

Vägen till en hållbar strategi

Syftet med boken är att hjälpa dig att se mångfald, inkludering och rättvisa i ett helt nytt ljus, och det börjar med den nya förkortningen MIR. Författarna delar med sig av perspektiv, erfarenheter och tips för att skapa en hållbar strategi för MIR. Men att utveckla en strategi är ingen garanti för att en organisation ska lyckas.

Avgörande kommer att vara hur strategin genomförs i det dagliga arbetet – förmågan att gå från ord till handling – och till din hjälp finns den här boken.

Författare: Gary Baker, Fadi Barakat Norah Miller Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se

Alla som arbetar med myndighetsutövning behöver ha aktuell lagstiftning nära till hands för att garantera klienter och brukare en rättssäker samhällsservice. Motsatsen leder till både personligt lidande för den enskilde och slöseri med tid och pengar för att hantera överklaganden. Boken gör det enkelt för både tjänstemän och förtroendevalda att hålla sig uppdaterade. Den fyller också en viktig funktion i utbildningssammanhang vid såväl universitet och högskolor som yrkeshögskolor och folkhögskolor. För exempelvis studenter inom juridik, vård, socialt arbete och socialpedagogik ger boken en bra grund för att förstå lagen och dess användning.

Författare: Annika Staaf och Lina Corter Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se

LSS 2024

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Alla som arbetar med myndighetsutövning behöver ha aktuell lagstiftning nära till hands för att garantera brukare och klienter en rättssäker ärendehandläggning och god samhällsservice. Motsatsen leder till både personligt lidande för den enskilde och slöseri med tid och pengar för att hantera överklaganden.

Det här är en nödvändig lärobok med relevant information och fakta för alla som arbetar med eller är intresserade av reglering som berör personer med funktionsnedsättning. Den klara och begripliga framställningen rätar snabbt ut de flesta frågetecknen kring lagens innehåll och tillämpning och bör därför finnas på varje biståndshandläggares kontor.

Författare: Lars G Larsson och Monica Larsson

Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se

Vingklippt

En bok om sårbarhet, gaslighting, traumabindning med mera. Hur högkänslighet och narcissism kan samspela på tusen olika sätt. Om att gå hel ur sorg och toxiska relationer. När tilliten skadas behöver vi försonas i våra hjärtan.

Sagt om boken: ”Författaren Charlotta Lagerberg Thunes vet hur hon ska beskriva känslor på ett målande vis. Trots tunga ämnen och mycket sorg känns boken inte tung att läsa. En sorglig men fin bok fylld av känslor.” Boken Vingklippt är hennes sjuttonde bok och den fjärde i serien om högkänsliga Lo.

Författare: Charlotta Lagerberg Thunes Lottas text och skrift, www.charlottalagerbergthunes.se

Vem hjälper den som hjälper?

Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa

Som anhörig är det lätt att ta på sig andras smärta och lägga allt ansvar på sig själv. Men den som är anhörig behöver också få utrymme att hantera sina känslor och reaktioner. Hur ska man veta när har man gjort tillräckligt och när behöver man släppa taget?

Ungefär var fjärde svensk lider någon gång i livet av psykisk ohälsa vilket betyder många drabbade anhöriga. I den här boken varvas aktuell forskning med strategier för att minska stress, oro och hantera känslor av skuld och skam. Kom ihåg att du behöver ta hand om dig själv för att orka vara stöd åt någon annan.

Författare: Martina Nelson

Förlag: Bonner fakta, www.bonnierfakta.se

Existensboosten

Din handbok om lyckan, mörkret och meningen med livet

Vad säger psykologisk forskning om livets stora frågor som lycka, motståndskraft och meningen med livet? Och hur använder man den kunskapen i vardagen för att stärka sitt existentiella immunförsvar, eller helt enkelt för att må okej i en värld som blir alltmer tuff att hantera. Hur gör man å ena sidan för att stå ut, å andra sidan för att öka sitt välbefinnande?

Siri Helle introducerar begreppet psykologisk rikedom och visar konkret hur du använder motgångar för att växa, skapar ett meningsfullt liv och lär dig att njuta mer – oavsett vad livet bjuder.

Författare: Siri Helle Förlag: Bonner fakta, www.bonnierfakta.se

Inre hållbarhet

För dig som arbetar med människor

Den här boken är för dig som bidrar till att bära upp vårt samhälle genom att arbeta med människor, i så kallade kontaktyrken. Att ta hand om andra skapar meningsfullhet och glädje, men det kan också vara slitsamt och dränerande. Kanske har du passerat dina gränser på bekostnad av ditt eget välmående, eller fått skuldkänslor när du känt dig tvungen att distansera dig för att orka?

Författarna till boken vill bryta med gamla föreställningar om att det hör till jobbet att vi ska offra oss själva eller att vi måste stänga av våra känslor för att orka.

Författare: Anna Ehnvall, Maria Niemi och Anna Rask Sanchez

Förlag: Parus förlag, www.parusforlag.se

Kul för alla åldrar

Detta multifunktionella mål är utmärkt för bollspel på äldreboenden, dagliga verksamheter, rehabiliteringscenter etc. Nätet är förslutet i botten. Kan även användas till rullstolsbasket. Målkorgen har samma diameter som ett officiellt basketmål och en höjd på 53 cm. tfhsensory.se

Hörselproppar som dämpar ljudet

Hörselproppar dBud med akustiska filter som dämpar ljudet i två olika nivåer (11 dB eller 24 dB). Filtren ger mycket god ljudåtergivning men lägre ljudnivå. dBud bidrar till att lättare kunna fokusera, avskärma sig och slappna av. funkamera.se

Beröringsfritt säkerställer god handhygien

Tork Skincare Dispenser med Intuition™ sensor har beröringsfri utmatning som säkerställer god handhygien för alla användare. Tillsammans med nyheten Air Freshener Constant System neutraliseras lukter kontinuerligt och jämnt i toalettutrymmet. tork.se

Stödjande kudde

Sinnesstimulerande fot-/sittkudde med bollar som förutsättningar för sinnesro och koncentration. Inom äldreomsorgen används Protac GroundMe® som en fotdyna för personer med rastlöshet och/eller för att öka blodcirkulationen i fötterna. komikapp.se

Knätäcke med tyngd

Mjukt och taktilt knätäcke från TFH. Innehåller små silikonpärlor som ger en skön känselupplevelse. En tyngd i knät kan lugna rastlösa ben hos såväl en vuxen som ett barn. Vikt: 2 kilo. tfhsensory.se

Formsydd axeltyngd

Axeltyngd Spektra finns i två olika storlekar med vikt 0,8 kg eller 1,6 kg. Tyngden är formad för att kunna ligga över axlarna utan att glida av. Följsam och designad för att undvika skavande sömmar. funkamera.se

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Bli Flickafadder på plansverige.org

på uppdrag av flickor

Hur bemöter vi kontrollerande personligheter med koppling till våld och missbruk?

Delta på en kostnadsfri utbildningsdag!

Få nya verktyg i hur du som hjälpare bättre kan förstå och bemöta klienter som utsatts för kontrollerande personligheter med koppling till missbruk, hedersrelaterat- och sexuellt våld. Lär dig vad som ﬁnns reglerat i juridiken, och vilken roll socialtjänsten spelar i komplexa mål som rör vårdnad.

Torsdag 14 mars, Clarion Hotel Sundsvall

Tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk

Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se

Ta chansen!

Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmäla dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag.

Bilder från utbildningsdagen i Eskilstuna

Den 6 februari var det premiär för årets utbildningsdagar med nytt tema och nya föreläsare. Helena Bingham, Charlotta Donohue och Sanna Knutsson fokuserade på kontrollerande personligheter, våld och missbruk.

TEXT OCH FOTO TILDA THINGVALL

SSIL – För vård och omsorg bjöd in till utbildningsdag i Eskilstuna den 6 februari. Vi träffade utställare och besökare som passade på att nätverka mellan föreläsningarna.

Charlotta föreläste om hedersproblematik och vilka konsekvenser det har för den utsatta. Helena Bingham talade om kontrollerande personligheter med fokus på våld och missbruk. Hur förhåller man sig till personer med denna problematik och hur hanterar man problematiken i sin profession som hjälpare till den som är utsatt? Sanna Knutsson fokuserade på de svårighet hon stöter på i sitt arbete som advokat, huvudsakligen i mål som rör vårdnad och umgänge om barn.

Helena Bingham föreläser.

Full aktivitet bland utställarna.

Föreläsarna Sanna, Helena och Charlotta.

Östergötlands Stadsmission.

Tryggt Boende.

Securdia.

Hemlikt.

Basta!

Besökare från Eskilstuna kommun.

Kalendarium 2024

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

FEBRUARI

SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 22 februari, Göteborg ssilutbildningsdagar.se

MARS

Hedersrelaterat våld och juridiken 4 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Barnrättsperspektivet inom socialtjänstens arbete med barn och unga samt familjerätten 5 mars, webbsänd www.skr.se

SSIL utbildningsdag – HVB 14 mars, Sundsvall ssilutbildningsdagar.se

SKR:s barnrättskonferens 14-15 mars, webbsänd www.skr.se

Juridisk grundkurs för administratörer inom socialtjänsten 19 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

ADAD Diplomutbildning 19 mars, 24 april, 21 maj, webbsänd waitong.se

Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 20 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 21 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 21-22 mars, Stockholm expomedica.se

Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 22 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 25-26 mars, Göteborg expomedica.se

Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 27 mars, webbsänd www.jpinfonet.se

APRIL

Barnrättsdagarna 2024 8-10 april, Karlstad www.barnrattsdagarna.se

Diplomerad sömncoach 9-10 april, Stockholm expomedica.se

Socialtjänstjuridik idag 10-11 april, webbsänd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 11 april, Malmö ssilutbildningsdagar.se

Praktisk processrätt för socialtjänsten 16 april, webbsänd www.jpinfonet.se

Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 17 april, webbsänd www.jpinfonet.se

Temadag: Psykopati & narcissism 18 april, Stockholm expomedica.se

NPFforum 2024 18-19 april, Stockholm attention.se

Daglig verksamhet 23-24 april, Stockholm eller webbsänd www.sifu.se

NPF och socialtjänsten 24 april, webbsänd expomedica.se

Juridisk översiktskurs för socialtjänsten 24 april, webbsänd www.jpinfonet.se

Schizofreni 24-25 april, Stockholm eller webbsänd www.sifu.se

Att utreda barns behov av skydd och stöd 25 april, webbsänd www.jpinfonet.se

Temadag: Psykopati & narcissism 25 april, Göteborg expomedica.se

FIT för nybörjare, intro 26 april, webbsänd waitong.se

MAJ

SSIL utbildningsdag – LSS 3 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se

Stora LSSdagen 4 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se

Försörjningsstöd 15-16 maj, Stockholm eller webbsänd www.sifu.se

Socialrättsdagen 15 maj, webbsänd www.jpinfonet.se

Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 16 maj, webbsänd www.jpinfonet.se

Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 6-7 maj, webbsänd expomedica.se

SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 14 maj, Uppsala ssilutbildningsdagar.se

Alltid uppdaterad

Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today

facebook.com/omtanke.today

Styrkor och möjligheter med autism, Tony Attwood 27 maj, Stockholm www.npf-specialisterna.se

Dagen för Skyddat Boende 29 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

SEPTEMBER

SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 12 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

SSIL utbildningsdag – LSS 20 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

Stora LSSdagen 21 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

OKTOBER

SSIL utbildningsdag – HVB 10 oktober, Falun ssilutbildningsdagar.se

Dagen för Skyddat Boende 16 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Daglig verksamhet

23-24 APRIL | STOCKHOLM eller DISTANS KONFERENSER

Försörjningsstöd

15-16 MAJ | STOCKHOLM eller DISTANS

Lyssna till experter, ta del av praktikfall och utbyt erfarenheter med kollegor i branschen

www.sifu.se

Bjud in ditt nätverk till årets roligaste dag,

Lördag 4 maj, Örebro

En dag för individer och anhöriga inom LSS som bjuder på aktiviteter, möten med verksamheter, disco och uppträdande av Dogge Doggelito!

Läs mer på ssilutbildningsdagar.se

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 58-59.

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Zanna Ahlin i Tidaholm och Marcela Karlsson Mancilla i Lycksele.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Bjud in ditt nätverk till årets roligaste dag,

Namn:

Adress:

Postnr/ort:

Stora LSS-dagen!

Genererar trivsel och rehabilitering för individer. Vi erbjuder tilläggstjänster; psykologisk och medicinsk utredning & behandling.

HVB verksamheten har ett nära samarbete med Beteendefokus vårdverksamhet.

Lördag 4 maj, Örebro

www.beteendefokus.se

010-182 69 01

En chans för familjen

NÄSTA NUMMER

En dag för individer och anhöriga inom LSS som bjuder på aktiviteter, möten med verksamheter, disco och uppträdande av Dogge Doggelito!

1:a - 2:a pris Periodens

Läs mer på ssilutbildningsdagar.se

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 5/3 till: ”Tävling 2/24”, Tidningen Omtanke, Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Omtanke #3

Lisa dos Santos

Hon är åklagaren som satte sig upp mot gängens gangsteradvokater och deras gränsöverskridande metoder. Författare till boken ”Älskade bror – En rapport från gängvåldets Sverige” (Forum).

Tema HVB/familjehem

Vi har gjort ett besök hos ett familjehem med lång erfarenhet av placering.

Ute den

SSIL Utbildning

Vi bjuder på bilder från utbildningsdagen i Göteborg den 22 februari och tittar närmare på Malmö inför utbildningsdagen där den 11 april. Missa inte att det är dags för Sundsvall den 14 mars. På hemsidan ssilutbildningsdagar.se hittar du all info och kan anmäla dig.

SSIL Utbildning 2024

Kalendarium

Stad Datum

Eskilstuna 6 februari

Göteborg 22 februari

Sundsvall 14 mars

Malmö

Tema föreläsningar Målgrupp

Kontrollerande personligheter, våld & missbruk

Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Kontrollerande personligheter, våld & missbruk

Gängkriminalitet 11 april

Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Personer som placerar inom LSS

Uppsala

Örebro 3 maj 14 maj

Stockholm 29 maj

Stockholm 12 september

Stockholm 20 september

Falun 10 oktober

Göteborg 16 oktober

Växjö 20 november

Karlstad 5 december

Anmäl er på ssilutbildningdagar.se Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10

Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Skydd & säkerhet

Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Personer som placerar inom LSS

Kontrollerande personligheter, våld & missbruk

Skydd & säkerhet

Kontrollerande personligheter, våld & missbruk

Individ och familjeomsorgen och kriminalvården

Skyddad, inte gömd. För ett tryggare liv, sedan 2013.

Individanpassade, aktiva och omsorgsbetonade helhetslösningar inom skyddsplaceringar

- i Sveriges alla 21 län

Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden. Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.

Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.

Anpassad vistelseort i alla ärenden

Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.

Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.

”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”