Barnombudsmannen: Stärk barnets skydd mot våld
HVB-hem med extra många psykologer
Så tar du in en tjänstehund i verksamheten
Alexandra Pascalidou
”Våld och vanmakt var ständigt närvarande”
Möt Anneli Jäderholm
I sin första psykos lämnade hon man och barn för att frälsa världen
Bris välkomnar nya lagen
Dags att se över rutiner inför det att Barnkonventionen blir lag
Ring Henrik, Thommie, Marie eller någon av våra andra kunniga placeringsrådgivare!
De hjälper dig hitta den bästa placeringen inom HVB, LSS, stödboende eller familjehem. Oavsett om det är ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre förfrågan gäller.
Du når oss på: 0771-11 33 11
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
”När det gäller barn i samhällets vård måste vi skärpa kraven”
Barnombudsmannen Elisabeth
Dahlin om årsrapporten Vem bryr sig – när samhället blir förälder.
Läs artikeln på sidan 32
Anneli Jäderholm har diagnosen Bipolär 1 och föreläser om sin sjukdom.
16| Aktuellt
Lägesrapport kring LSS.
19| Tema: Barnens rätt
20| Barnkonventionen
Bris om den nya lagen.
24| Lyckade samarbetssamtal
Barn ska få uttrycka sin åsikt.
28| Plan International
Sazeda har stoppat 107 barnäktenskap.
32| Barnombudsmannens årsrapport
36| Psykologitätt HVB
Så ser verksamheten ut på WeMind HVB.
44| Alexandra Pascalidou
Tilldelas Årets Kvinnogärning.
46| Sociala tjänstehundar
Svenska Terapihundskolan ger tips.
50| Rapport från UNICEF
52| Vanvårdsutredningen
53| Forskning i socialtjänsten
56| Vardag i balans
62| Årets trendigaste växter
Nu är det hög tid att vi börjar sprida kunskapen om Barnkonventionen, som inkorporeras i svensk lag den 1 januari 2020. Vi gör det genom tema Barnens rätt i det här numret, där Bris, Motala kommun och Plan Sverige uttalar sig. Många kommuner har redan börjat med kunskapslyftet och ändrat rutiner för att säkerställa att man är rustade att följa den nya lagen.
Flera fall visar att barn inte ha fått komma till tals i vårdnadstvister, utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Exempel visar också att barn har fått göra sin röst hörd men inte på ett sätt där man tagit hänsyn till barnets bästa.
Barns rätt att komma till tals och få sin åsikt respekterad kommer att få ett större genomslag i och med den nya lagen.
Det krävs metoder för att barn ska bli lyssnade på. Motala kommun arbetar lyckosamt med samarbetssamtal med barn, där separerade föräldrar har fått lättare att komma till samförstånd tack vare barnens önskemål.
ENLIGT BARNKONVENTIONEN SKA barnets bästa alltid komma i första rummet. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller när det blir en konflikt mellan svensk lag och Barnkonventionen. Barnkonventionen stärker barns rättigheter, särskilt barn i utsatta situationer.
Det är flera organisationen som har arbetat länge för barns rättigheter med Barnkonventionen som grund. Plan Sverige är en av dessa. Vi har också plockat in vad Unicef Sverige säger om sin nya rapport ”Olagligt men inte straffbart”. Där blir det väldigt tydligt hur det rättsliga skyddet inte räcker till.
Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog tror att Barnkonventionen som lag kommer att göra stor skillnad. Att man kommer att börja se barn som en rättighetsbärare. Han jämför med när lagen om barnaga kom 1979. Nu är det en självklarhet att man inte får slå barn i uppfostringssyfte.
JAG HOPPAS ATT den här nya lagen kommer att få samma genomslagskraft. Det kan dock vara svårt att ta till sig den tjocka lunta som Barnkonventionen är med alla 54 artiklar. Men det är fyra grundpelare som ramar in grundsynen på barns rättigheter; att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa alltid ska beaktas, rätten till liv och utveckling samt ha rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Det finns vägledning, utbildningar och stöd på bland annat SKLs hemsida för dig som vill ha hjälp att tolka och tillämpa Barnkonventionen. Där har man också samlat många års erfarenheter från barnrättsarbete och ett antal nycklar för uppföljning. Lycka till!
Trevlig läsning!
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Mikael Sagström Ansvarig utgivare
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm.
Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
För att jobba i verkligheten måste du förstå den. Förstå att världen är precis lika hänsynslös som den är vacker. Vår uppgift är att alla kvinnor som kommer till oss ska hitta sin plats i den.
På HVB-hemmet Storviksgården strax utanför Sandviken hjälper vi kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor som ofta lever med våld i sitt hem. tel: 018-10 20 80 | www.alternatus.se
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Nu för 16 :e året!
Margareta Winberg Framtidens socialtjänst
Alexandra Pascalidou Mammorna i orten – vad har de att berätta?
Susanna Alakoski Vad landar i knäet i social sektor?
Mia Börjesson Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna
Arrangörer:
Lupita Svensson Vad händer när socialtjänsten automatiseras?
Josef Kurdman Integration ur ett nytt perspektiv
Bo Hejlskov Elvén Lågaffektivt förhållningssätt
Fredrik Westin Stålmannen flyttar hemifrån
I samarbete med: Organiseras av:
Hemma på gården Elings Ark i Vedum har Anneli Jäderholm funnit sin plats i livet. Ett liv som har kantats av psykisk sjukdom, psykoser och tvångsvård. Sedan tio år har Anneli föreläst om sin sjukdom, bland annat på SSILs seminarium som hålls runt om i landet.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: NANCY WIKLUND
Anneli Jäderholm har diagnosen Bipolär 1 som tidigare hette manodepressiv sjukdom. Hon har haft flera psykoser, där hon har fått vanföreställningar och trott sig vara utsänd för att frälsa världen.
De senaste tio åren har hon åkt runt och föreläst om sin sjukdom. Hennes föreläsningar är fyllda av både allvar och humor. Idag mår hon bra och lever ett fantastiskt liv nära djur och natur. Hon har blivit bättre i sin sjukdom genom att leva tätt inpå djuren och genom att hjälpa andra.
– När jag tänker tillbaka på min barndom så kan jag dra paralleller med min pappas alkoholism och mitt sjukdomstillstånd. Han var periodare och började med öl för att gå över till vin och sedan starksprit. Jag får hypomani som går över till mani för att sedan utvecklas till psykos, säger Anneli Jäderholm.
BIPOLÄR SJUKDOM YTTRAR sig i kraftiga humörsvängningar där man i hypomanin får ökad energi, kreativitet och är mer positiv än vanligt. När det går över i mani är man
överdrivet energisk och upprymd, man kan tappa omdömet och göra saker man inte skulle ha gjort annars. Det är vanligt att också få perioder av depression. Där emellan lever man som vanligt.
PSYKOSEN ÄR SOM ett drömtillstånd där dag och natt byter sida.
– Jag hade svårt att se tidiga tecken på psykos, men när jag upptäckte att det föregås av just hypomani och mani kan jag hejda mig själv i tid. Om jag inte känner något som helst motstånd att putsa alla fönster och tvätta bilen, då vet jag att jag snart kommer att bygga en utställning av kaffekoppar i köket till exempel, säger Anneli och skrattar.
Hon brukar lägga sig ute på gården och krama en häst för att jordas och känna att hon landar i sig själv igen.
Den första psykosen kom när Anneli snart skulle fylla 30 år. Då hade hon ett bra liv med man, två barn och ett bra jobb. – Jag vaknade en morgon och kände mig jättekonstig och helt förändrad. Jag som alltid hade gillat materiella saker
Oftast kommer symtomen på mani och depression var för sig i olika perioder. Det är ovanligt att enbart få manier, som i Annelis fall. Manin kan göra att du tappar omdömet och gör saker du inte skulle göra annars. Det kan leda till att du gör ogenomtänkta saker, som att exempelvis spendera för mycket pengar eller utsätta dig själv eller andra för farliga situationer. Anneli får hjälp av sin shetlandsponny Cindy att komma till närvaro.
tittade på min dator och tänkte ”Men vad är det där för jätte-plastgrej?” Jag kom ut och såg min snygga bil och tänkte bara ”Herre Gud, vilket skräp!”
HON GICK TILL företagshälsovården och blev sjukskriven 14 dagar.
– Jag höll på med allt möjligt, var fackligt engagerad bland annat så jag var rätt sliten. Jag har alltid haft svårt att bromsa mig själv. Läkaren trodde att jag höll på att bli utbränd. Jag blev ordinerad promenader och såpoperor på tv:n. När jag provade att gå tillbaka till jobbet så skulle jag kalibrera ett verktyg. Det var en uppgift jag med lätthet hade utfört tidigare men
nu förstod jag inte ens vad det skulle vara bra för, vad som var så viktigt med den där metallbiten.
EN DAG VAKNAR hon av en röst som sa: ”Du är den nya tidens Messias. Om du vandrar i sanning ska jag passa dina barn under tiden”.
– Jag tänkte att de är ju jättemånga som pratar med Gud. Jag var beredd att ta den rollen och reda upp saker i världen. Så jag köpte en gammal Volvo, skilde mig och lämnade mina barn och mitt hem.
I sex månader åkte hon omkring i Skara, Göteborg och Trollhättan och missionerade.
– Jag gjorde saker som att besöka bensinstationer och försöka få dem att plocka bort våldsfilmer från hyllorna. ”Det är ju bara Terminator! Var sjutton är kärleksfilmerna? Hur ska det gå för världen?” Så kunde jag hålla på i min psykos.
Sedan tänkte hon att i kyrkan borde de ha koll på etiken, så hon började besöka präster för att lufta sina existentiella grubblerier.
– När jag tröttnade på prästerna började jag att gå på seanser. Ett medium sa att jag hade levt flera liv. Vid det här laget klarade jag inte ens av att leva det här livet. Jag trodde på allt hon sa, som att grönt skulle ge beskydd. Jag stack och köpte en
neongrön kostym och grävde ned mina sista pengar på en åker för jag tyckte att man inte skulle behöva ha pengar.
Anneli blev skjutsad till polisstationen av en familj som tyckte att hon betedde sig konstigt när hon hoppade ur sin kokande bil med en energi som Dolph Lundgren i en actionfilm.
– I en psykos är det som att man inte har ett jag längre, bara en massa utspridda delar. Så när jag klev in på polisstationen mindes jag ingenting och visste inte vad jag gjorde där. Jag hade ju ingen bil med mig så när jag gick ut och tog en sopkvast som jag försökte flyga med så skjutsar poliserna mig till psyket.
Anneli minns att hon galopperar in på psykakuten som en häst och börjar äta på en blombukett.
– Jag blev tvångsintagen. När jag blev utskriven sa läkaren: ”Kom inte hit som en elefant nästa gång”. Han hade humor och det är viktigt att blanda in humorn i det tunga och svåra.
Hon funderar mycket över vad som är friskt och vad som är sjukt.
– Om man tittar på symptomen för Bipolär 1 så kan det bland annat vara; svårighet att påbörja och avsluta saker, man är aktiv, rastlös, impulsiv, har ökad energi och förhöjd sinnesstämning, förhöjd självkänsla, minskat sömnbehov. Man
»Jag får hypomani som går över till mani för att sedan utvecklas till psykos«
Anneli Jäderholm
kan också ha ökat sömnbehov, ökad pratsamhet, vara lättdistraherad, starkt målinriktad och lustdriven. Är det ett sjukt beteende? De flesta kan nog känna igen sig i några av dessa saker.
TOTALT HAR ANNELI haft sju psykoser ungefär vartannat, vart tredje år. Den första varade längst och efter det har de blivit kortare och kortare.
– Jag har träffat dåliga och bra läkare. En sa att jag aldrig skulle kunna komma tillbaka in i samhället. En annan sa att mellan mina sjuka episoder är jag frisk och kan göra vad jag vill.
Hon har svårt att hantera män med www.ssil.se
machostil. Då kan hon svara med att börja veva med armarna, vilket har lett till att hon har blivit nedbrottad och bältad i en säng.
– Det är tortyr att bli bältad. Jag kämpar för att vi ska avskaffa det. På Island är det förbjudet sedan 30-talet.
Litium är det mest beprövade läkemedlet för att stabilisera humöret vid bipolär sjukdom. Anneli har inte varit sjuk sedan hon började med Litium. Hon har också fått ett personligt biträde via Arbetsförmedlingen som kan hjälpa till att motivera eller begränsa när det behövs.
EFTER DEN FÖRSTA, långa psykosen fick Anneli hjälp med en lägenhet och försökte komma tillbaka i gängorna men det var en svår tid.
– Jag var ju den här galna mamman som hade lämnade sina barn. Halva Trollhättan hade ju sett mig härja runt. Jag visste inte vad jag skulle göra. Då kom en gammal arbetskamrat förbi. Nancy satte tandkräm på min tandborste och fixade frukost. För mig var det svårt att ens få kaffekoppen från köksbordet till diskbänken.
Nancy gick till sin arbetsgivare och tog ett friår från sitt jobb.
– Nancy och jag blev ett par. Vi hade varit bra kompisar tidigare så det blev jättekonstigt, säger Anneli och skrattar.
De skaffade en lägenhet i hop. Annelie blev starkare och kunde ta emot sina barn på helger och lov. De hade då hunnit bli 6 och 9 år gamla.
– Jag startade eget företag, men i sam-
ma veva blev Nancy utbränd. Det var så orättvist, precis när mitt liv skulle börja. Men vi kom på att vi skulle köpa en gård på landet. Nancy piggnade till och vi hittade en gård i Vedum som vi köpte. Grannarna trodde att jag hade smittat Nancy, skrattar Anneli.
Till gården hörde en 53 meter lång ladugård som inte användes, så lagom till Nancys 50-årsdag tänkte Anneli att hon kunde ju köpa ett får i alla fall.
– Jag hittade två får på Blocket. Men säljaren hade kor också och övertalade mig att ta korna i stället. Jag vet inte hur det gick till.
NANCY TILLFRISKNADE OCH nu har paret skaffat får, hästar, kalvar, hönor, katt och hund också.
– Vi började tänka att vi ville dela med oss av djuren som gjorde att vi mådde så bra och kom i kontakt med Hushållningssällskapet och deras koncept Grön Arena. Vi certifierade gården för Grön Arena och kriterierna för att tillhöra dem är att du
»När jag gick ut och tog en sopkvast
som jag försökte flyga med så skjutsar poliserna mig till psyket«
arbetar med djur, natur och trädgård som bas. Vårt första uppdrag var att hjälpa deltagare från Försäkringskassan som hade varit hemma från arbetslivet en längre tid att återfå motivation och styrka att försöka styra sitt liv dit de vill. Vi fick fantastiskt resultat. Mycket beroende på att vi var öppna med vår egen sårbarhet. Två deltagare sa upp sina gamla anställningar och sjukskrivningar och sökte arbeten på öppna arbetsmarknaden och fick dem.
Nu i dagarna skriver Anneli och Nancy på en bok tillsammans med två andra gårdar som ska ges ut till politiker och beslutsfattare för att visa på vad viktigt djur och natur är för oss människor och vår psykiska hälsa.
Det finns över 75 godkända Grön Arena-gårdar i Sverige. Målgruppen är människor med erfarenhet av långvarig arbetslöshet, utbrändhet, stressrelaterad ohälsa, substansberoende, psykisk ohälsa, intellektuell eller psykisk funktionsvariation eller demens.
– Jag har aldrig riktigt trivts hemma tidigare, utan har varit tryggare utanför hemmet. Men här trivs jag, avslutar Anneli Jäderholm. ●
Under 2019 föreläser Anneli på SSILs seminarium tillsammans med sin som Andreas Jäderholm som nu är 25 år. De ger ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade.
Årets kvarvarande SSIL seminarium:
Q 23 maj, Göteborg - Scandic Crown
Q 5 september, Örebro - City konferenscenter
Q 19 september, Umeå - Folkets hus
Q 24 oktober, Stockholm - 7A
Q 28 november, Göteborg - Scandic Crown
för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
0292-411 11
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
Få funktionshindrade går vidare från daglig verksamhet till arbete eller studier, trots att ett övergripande mål med verksamheten bör vara att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Det visar en rapport från Socialstyrelsen. Siffror visar också att allt fler barn som tidigare haft personlig assistans istället får insatsen boende för barn.
Socialstyrelsens lägesrapport över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning visar att antalet personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, fortsätter att öka. Samtidigt har insatserna enligt socialtjänstlagen, SoL, minskat mellan 2016 och 2017.
Daglig verksamhet är den vanligaste LSS-insatsen. Ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete, men rapporten visar att det är få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier. En analys över tid visar att av de 33 800 som hade daglig verksamhet 2014 gick endast 0,2 procent över till ett lönearbete som varade minst två år.
– Vi kan se att det är märkbart få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier. Här kan vi konstatera att det finns utrymme för förbättring, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten.
SOCIALSTYRELSENS KAN KONSTATERA att förutsättningarna för att gå vidare till arbete eller studier tycks vara begränsade för personer med daglig verksamhet. Få kommuner, knappt 15 procent, har överenskommelser om samverkan mellan LSS-verksamheter och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Och endast 14 procent av kommunerna har skriftliga, aktuella rutiner för att årligen pröva den enskildes möjligheter till arbete eller praktikplats.
– Det är viktigt att personer med daglig verksamhet som både vill och kan ha ett lönearbete också ges förutsättningar till det. Den dagliga verksamheten riskerar annars att få en inlåsningseffekt istället för att bidra till målet om full delaktighet i
samhällslivet för personer med funktionsnedsättning, säger Karin Flyckt.
Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning ökar, och uppgick till totalt 66,8 miljarder kronor 2017. Mellan 2016 och 2017 ökade kostnaden för kommunalt beslutad assistans enligt LSS med 5 procent, cirka en halv miljard kronor i fasta priser.
– En drivande kraft bakom kostnadsutvecklingen är sannolikt avslag på ansökningar om och indragningar av statlig assistansersättning. Många personer får istället insatser av kommunen och då har även en del av kostnaderna flyttats över, säger Karin Flyckt.
ÅR 2017 VAR en tredjedel av besluten om boende för barn enligt LSS nybeviljade. 15 procent av de nya besluten rörde barn och unga som året innan haft kommunalt beslutad personlig assistans eller statlig assistansersättning, vilket är en viss ökning mot tidigare år.
– Det är bekymmersamt att andelen som tidigare haft assistans ökar bland de nya besluten om boende för barn. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn, säger Karin Flyckt.
Fler slutsatser i lägesrapporten: Kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS fortsätter att öka och i oktober 2017 var en femtedel av besluten nybeviljade. De nya besluten handlar framförallt om personer som tidigare haft statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen.
Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra, trots det saknar många kommuner rutiner för att upptäcka våldsutsatthet inom LSS-verksamheter. Endast en tredjedel av kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom LSS. Många kommuner saknar dessutom rutiner för hur de ska agera vid indikation på våldsutsatthet.
Förekomsten av psykisk ohälsa är utbredd inom LSS. 2017 hade cirka 3 000 personer med insatser enligt LSS en schizofrenidiagnos, vanföreställningssyndrom eller liknande. Av dessa hade cirka 2 000 insatsen boende för vuxna enligt LSS. Det handlar både om att personer med psykisk funktionsnedsättning får stöd genom LSS men också om en hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.
TEXT: JENNY FORS
hemma inte räcker till
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa
Vill du veta mer om oss ? Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete
Utbildning l Handledning HVB l LSS 9:8 l LSS 9:9
Trygghet och omsorg
Trygghet och tilltro
Trygghet och stöd
073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se
Vi är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi har genomfört en 2-dagars grundkurs i HRVF för våra familjehem.
Prima Gruppen - Idéburen och brukarorienterad kvalitativ integrations kedja för människor med beroendeproblematik. Prima Gruppen har verksamheter med olika inriktningar som tillsammans bildar en stöd- och boendekedja. Samtliga verksamheter är drogfria och vår målgrupp är vuxna personer och par med beroendeproblematik. Vi tar emot personer med LARO samt ADHD medicinering.
Krinolinen HVB
är ett drogfritt stödboende med 82 platser. Krinolinen har både enkeloch dubbelrum. Verksamheten är i hög grad styrd av den enskildes planering tillsammans med uppdrag från socialtjänsten. Motivationsarbete på Krinolinen är utformat efter individens behov och önskemål. Krinolinen är beläget i Fruängen i Stockholm.
Roo Gård Lantbrukskooperativ
med 31 platser i Österåkers kommun erbjuder långsiktigt rehabilitering och medlevarskap inom ramen för professionell rehabiliteringskunskap, gemenskap, och riktigt arbete.
Gården erbjuder rehabiliteringsplatser i arbetsgrupperna Stallbacken med ridskola, lantbruk med nötkreatur och foder producering, Gårdsgruppen med skogsbruk och fastighetsunderhåll, Växthus och städ, hantverkshus samt storkök.
Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten är ett drogfritt stödboende med 28 platser. Syftet med Nollpunkten är att man inte ska behöva börja om från början eller hamna ”på gatan” vid akut problem i behandling/insats. Verksamheten är även till för att överbrygga det glapp som kan uppstå mellan medicinsk avgiftning och påbörjad behandling/insats. Verksamheten arbetar med tydligt fokus på empowerment (egenkraft), brukarperspektiv och tron på den enskildes vilja och motivation att förändra sitt liv. Nollpunkten är beläget i Vaxholms kommun.
Välkommen att kontakta oss!
Krinolinen - Fredrika Bremers gata 33, 129 50 Hägersten
Anna Hellmark Sörensen 073-528 86 20, anna.hellmark-sorensen@primagruppen.se
Roo Gård Lantbrukskooperativ, Roo Gård 8, 184 93 Åkersberga
Anna Bjurström 079-068 10 55, anna.bjurstrom@primagruppen.se
Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten, Ellboda 1, 185 93 Vaxholm
Annika Bäckman 070-484 96 16, annika.backman@nollpunkten.se
Barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020. Det är hög tid att säkerställa så att verksamheten följer den nya lagen där barnen ses som rättighetsbärare. ”Det är en stor skillnad på att ha rätt och att få rätt”, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället.
Dags att se över rutiner inför det att Barnkonventionen blir lag
Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog tror att Barnkonventionen som lag kommer att göra stor skillnad. Att man kommer att se barn som rättighetsbärare. Lagen sätter fokus på barnrättsfrågorna och därmed sprids också kunskap om barns rättigheter. Nyligen har Bris släppt sin årsrapport som visar att allt fler barn och unga kontaktar Bris om våld, övergrepp och kränkningar. Allvarlig psykisk ohälsa är också något som ökar kraftigt i samtalen.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: BRIS OCH JENNY FORS
Den 13 juni 2018 sa riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag.
– Det var ett historiskt beslut som vi säkert kommer att blicka tillbaka på i tio år framåt, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället.
Han jämför med förbudet mot barnaga som klubbades igenom 1979.
– Det var en milstolpe som gjorde stor skillnad. Bris bildades 1971 just för att driva frågan om förbud mot barnaga. Vi jobbar med tuffa frågor och ser dagligen hur barn åsidosätts och kränks. Jag hoppas att barnkonventionen som lag kommer att sätta fokus på barnrättsfrågorna, att man kommer att se barn som rättighetsbärare.
Det är en stor skillnad på att ha rätt och att få rätt.
Barnrättskonventionen fyller 30 år i år (kom till 1989) och blir en del av svensk
»Nu är det ungefär åtta månader kvar, så det är hög tid att börja arbetet«
Magnus Jägerskog
lag den 1 januari 2020. Magnus Jägerskog tror att lagen kommer att göra stor skillnad, främst för barn i utsatta situationer.
– För barn i rättsprocesser kommer det att märkas, domstolar får ta det i beaktning. Förutom rättsskyddet juridiskt behöver vi få ökad kunskap om barns rättighet inom skola, socialtjänst, idrotten och inom andra delar av samhället där de här frågorna kommer upp.
Han drar en parallell med GDPR-lagstiftningen.
– Man får helt enkelt se över sina rutiner och kontrollera så att man följer lagen. Nu är det ungefär åtta månader kvar, så det är hög tid att börja arbetet.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga, men det finns fyra pelarartiklar som ramar in grundsynen på barns rättigheter.
ARTIKEL 2 HANDLAR om att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3 är att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 är rätten till liv och utveckling. Artikel 12 tar upp rätten att uttrycka sin mening och få den respekterad.
FN:s barnrättskommitté har under långt tid rekommenderat Sverige att bättre följa barnkonventionen. Den statliga utredningen som såg över hur väl Sverige förhåller sig till barnkonventionen råder till exempel att vi alltid ska utreda barnets bästa i asylärenden och socialtjänstutredningar. – I en nyöversättning av barnkonventionen är det också tydligare att det krävs en prövning för att barns bästa ska kunna beaktas. Det här behövs det metoder för inom socialtjänsten. Lika så över hur man ska kunna låta barnen uttrycka sin mening och få den respekterad i artikel 12. Och inflytandet ska öka i takt med barnets mognad och ålder.
Utredande socialsekreterare har bara två procent direkt tid med barn. Det visar slutrapporten från Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, som släpptes i december 2017.
SKL HAR IMPLEMENTERINGS- och tillämpningsnycklar som kan användas som ett stöd i arbetet med barns rättigheter.
– Det är viktigt att våga börja någonstans. Testa att göra en prövning och se
till att ni får in rutinerna till årsskiftet. I vissa fall är det kanske självklart vad som är barnets bästa, men i andra fall inte, säger Magnus Jägerskog.
Hösten 2018 höll Bris nätverksträffar med barnkonventionen som tema.
– Vi fick en positiv respons från deltagarna som uppskattade att de fick verktyg att börja med. Det praktiska arbetet är viktigt, att man inte bara fastnar i att djupstudera konventionstexter.
Bris nätverk samlar social verksamhet, skola, ideella organisationer, polis och andra aktörer. Träffarna hålls på fem orter.
Den 12 mars presenterades Bris årsrapport, som visar att det finns brister i socialtjänstens arbete, elevhälsan och att barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat. De unga saknar information, delaktighet och tycker inte att de får den hjälp de behöver.
Bris, Barnens rätt i samhället, är en av Sveriges ledande barnrättsorganisationer som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn. Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället och påverkar be -
– Samtalen om allvarlig psykisk ohälsa som självskadebeteende, självmordstankar och ätstörningar har ökat. En röd tråd i samtalen är svårigheten att få hjälp. Här krävs snabba politiska reformer, stärkta tidiga insatser och stöd för de barn och unga som mår dåligt här och nu, säger Magnus Jägerskog.
UNDER 2016-2018 HAR Bris haft över 28 000 kontakter med barn och unga som sökt stöd på grund av psykisk ohälsa. De senaste tre åren har samtalen om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent.
När det gäller bristerna i samhällets stöd vill Bris se ett lättillgängligt, likvärdigt och sammanhållet samhällsstöd. Barn som söker stöd kopplat till samhällets stödinsatser inom socialtjänst, elev-
slutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses.
hälsan eller BUP har ökat med 36 procent, enligt rapporten.
Samtal till Bris från barn som söker stöd på grund av våld har ökat med 31 procent under 2016-2018. Det är stora ökningar av samtal om fysiskt och psykiskt våld, om sexuella övergrepp och om mobbning. 48 procent fler kontaktar Bris angående mobbning. Även skolrelaterad stress ökar.
– Samtidigt som det är oroande att fler har svårt att få stöd ser vi också vilken skillnad det blir för barnen som får stöd.
Bris jobbar för att stödja barn, påverka samhällsutvecklingen och för att kunna mobilisera. Bris har arbetat hårt för att få upp ungas psykiska ohälsa på agendan. Varje dag kämpar man för ett bättre samhälle för barn med barnkonventionen som grund.●
Bris hjälptelefon för barn har numret 116 111. Det är utbildade kuratorer som svarar och man kan prata om någon som man funderar på eller behöver hjälp med. Telefonen är öppen 14-21 alla dagar och det är gratis att ringa. Man kan också chatta eller maila. Mer info på www.bris.se.
Bris vuxentelefon om barn har numret 077150 50 50. Öppettider vardagar 9-12.
info@mogard.se | www.mogard.se 010-471 66 00
Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.
Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.
Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!
Kontakta oss gärna för att testa journalsystemet! 036-550 40 00 • 072-853 04 21 info@securanova.se
Lyckade samarbetssamtal med barn i Motala kommun
Enligt Barnkonventionens 12:e paragraf ska barn ha rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. I Motala bjuder socialtjänsten in barnen i samarbetssamtalen och de hålls på BarnCentrum, där man har märkt att separerade föräldrar har lättare att hitta samförståndslösningar när de får ta del av barns berättelser.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES
Svåra konflikter vid skilsmässa kan vara ogynnsamt för barnen. Genom att låta barnen komma till tals i samarbetssamtalet kan föräldrarna lättare komma till samförstånd och gå vidare utan att fastna i konflikt.
– Vi har börjat titta hur väl vi uppfyller Barnkonventionen som blir lag 1 januari 2020. Enligt den 12:e paragrafen i Barnkonventionen ska barn ha rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. För att lyckas med det krävs det metoder, säger Helena Isaksson, socionom, Motala kommun.
Att barn blir lyssnade till är en första nivå av delaktighet. På nästa nivå får barnet stöd att uttrycka sina åsikter och synpunkter. Ett steg till handlar om att barns åsikter och synpunkter beaktas. På den fjärde nivån involveras barn i beslutsfattande processer.
samtalen handlar om vårdnad, boende, umgänge och försörjning.
– Vi inleder alltid med enskilda samtal och träffas sedan gemensamt om det går
barnet, säger Sara Axén och visar en bild med fyra fält.
– Det är dit vi ska nå. I Motala erbjuder vi föräldrar samarbetssamtal med barn från fem år och uppåt. Vi förväntar oss inte att de ska komma med lösningar men kanske önska och säga hur de skulle vilja ha det.
SAMTALEN HÅLLS PÅ BarnCentrum, en förebyggande verksamhet inom socialtjänsten i Motala. De frågor som tas upp under
bra för alla parter, säger Sara Axén, socionom, Motala kommun.
De talar först enskilt med varje förälder för att skapa sig en bild av familjesituationen. Hur ser det ut med vårdnad, boende, umgänge, ekonomi. Vad har blivit bättre/ sämre efter separationen? Finns det våld eller missbruk i familjen?
– Vid det första gemensamma samtalet med föräldrarna använder vi oss av en modell som hjälper till att fokusera på
I mitten sätts en bild på barnet. Första fältet beskriver barnet, ”Vem är Kalle?” Här har man skrivit som exempel: Snäll, Omtänksam, Envis. I andra fältet står det ”Vad behöver Kalle för att må bra?” Kärlek, Trygghet, Ha koll på vad som händer, Påminnas om läxor, Få vara med kompisar. Nästa ruta handlar om ”Fritid/ Nätverk/Professionella kontakter”. Innebandy, Kompisarna Ivar och Johan, Farmor, Farfar, Mormor. Fjärde rutan belyser ”Nuvarande situation”. Gemensam vårdnad, Boende hos mamma, Umgänge varannan helg, Delat barnbidrag. – Vi brukar hålla tre samtal med barnen. Det behövs fler än ett samtal för att kunna börja prata om svåra saker. Det är bra att sätta besöken tätt, samma vecka, säger Helena.
BARNSAMTALEN TAR CIRKA 30-45 minuter och brukar börja med fika. Det avdramatiserar det hela och blir en bra inledning. – Vi börjar och slutar varje samtal med att var och en drar ett känslokort som ska representera hur vi känner oss just nu. Vi använder oss av kort på stenfigurer;
”Stones have feelings too”. Bilder underlättar för barnen att prata om sina känslor, säger Sara.
Första barnsamtalet fokuserar på hur barnets vardag och familj ser ut. Barnet får rita och berätta eller skriva på en white board-tavla. De får svara på frågor som hur det är på förskola/skola, fritiden, beskriva sina föräldrar och hur det var när de fick veta att föräldrarna skulle skiljas. Vid andra samtalet kommer man in mer på barnets upplevelser och känslor.
– Det kan underlätta att få rita en teckning hur man känner. Barnet kanske blir arg, ledsen och besviken när föräldrarna bråkar. Tredje samtalet får barnet rita och beskriva sin önskebild av framtiden, säger Sara.
Syftet är att ta reda på om barnet skulle vilja ändra på något kring boende, umgänge, överlämning och liknande. Vad är viktigt för barnet? Det kan vara svårt för barn att få fram vad de egentligen vill när de pratar direkt med föräldrarna.
– Vi tycker att det hjälper föräldrarna i att komma fram till en lösning när de får höra vad barnen tycker. Föräldrarna skiftar också fokus från vuxenkonflikt till sina barn, säger Helena.
STUDIER VISAR ATT barnen mår bättre och upplever färre konflikter om de får vara med vid samarbetssamtal. Barn har också rätt att komma till tals och få information.
Både barnen och de vuxna mår bäst om man kan ha gemensam vårdnad. Det är förstås svårt att lämna halva sin tid med barnet till den andra föräldern och många kan också känna oro om det finns någon form av problematik med i bilden som kan innebära otrygghet för barnet. Genom samtal kan man till exempel få fram funderingar som finns och ifall barnet känner sig trygg hos båda föräldrarna. Kanske kan man komma fram till en provperiod eller enstaka tillfällen att till exempel sova över och se hur det känns.
Det kan också vara föräldrarnas bråk som gör att det blir så påfrestande för bar-
hem och fundera på vad de har hört, säger Helena.
SEDAN HÅLLS ETT andra samtal med föräldrarna där man går igenom vad som behöver lösas eller förändras. Vid nästa samtalstillfälle skriver man en överenskommelse om vad man har kommit fram till.
– Vi erbjuder också en uppföljning med föräldrar och barn för att se hur det har gått med förändringen, säger Sara Axén.
Två andra socionomer på BarnCentrum i Motala har genomfört en studie om barns rätt att komma till tals vid sam-
»Föräldrarna skiftar också fokus från vuxenkonflikt till sina barn« Helena Isaksson
nen att de tillslut inte orkar flytta emellan och hela tiden höra på allt tjafs. Detta trots att de helst skulle vilja bo hos båda föräldrarna.
– Barnen får välja om de vill vara med på det återkopplande samtalet med föräldrarna. De flesta vill det. Då får de välja var alla ska sitta och vara med och duka fram fika. Alla får ta känslokort före och efter samtalet och vi återberättar för föräldrarna vad barnen ha sagt. Föräldrarnas uppgift är att lyssna för att därefter går
arbetssamtal. Detta tillsammans med Linköpings universitet och åtta andra kommuner. Rapporten som beskriver samtalen med barn mer ingående går att läsa på www.linkoping.se.
Både föräldrar och barn i Motala är positiva till samarbetssamtal med barn och tycker att de har fått bra hjälp. Vissa beskriver att de har fått bättre kommunikation med sina barn. De föräldrar som var skeptiska till samtal inledningsvis upplevde i efterhand att det var bra. ●
Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola.
Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande. Allt överskott går tillbaka till verksamheten.
Målgrupp: pojkar 7-21 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU. Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken.
För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering.
Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
I Familjehemsbanken söker ni enkelt själva efter lämpliga uppdragstagare vid placering av barn, unga och vuxna.
Kontakta oss gärna!
Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
Strängnäs Stödboende erbjuder
• Skydd
• Stöd
• Säkerhetsplanering
• Skyddsbedömning
SARA:SV och PATRIARK
- För män, kvinnor och barn
- Barnen kommer fort in i skola och omsorg
- Små enheter, 2-3 familjer på varje enhet
- Låg personalomsättning
- Vi hämtar i hela landet
• "här-och-nu-samtal"
• Trappansamtal
• Utredning BBIC samt IBIC
• Föräldrastöd
• Observationer
• Rapporter
• Familjebehandling i öppenvård
• Familjehem med kunskap om våldets konsekvenser
• Strukturerade samtal
• Stöd i vuxenblivandet
• Stöd i myndighetskontakter
• Utbildning
Plan International arbetar för att minska barnäktenskapen
Bangladesh är det land med den fjärde högsta förekomsten av barnäktenskap i världen, 22 procent av flickorna tvingas gifta sig innan de fyller 15 år. 18-åriga Sazeda är en av dem som kämpar mot detta och har på egen hand lyckats stoppa 107 barnäktenskap. Hon har också lyckats hjälpa 87 barn och unga att återvända till skolan.
KÄLLA OCH FOTO: PLAN SVERIGE
– I vår by gifter vi bort flickorna när de är 11-13 år gamla, säger byäldre Abdur Rahman.
I kustdistriktet Barguna i Bangladesh blir föräldrar ofta oroliga om deras döttrar inte hunnit ingå äktenskap när de fyller 15 år.
Men en som inte accepterar barn-
äktenskap är 18-åriga Sazeda – hon har på egen hand stoppat 107 barnäktenskap. – En viktig anledning till att föräldrar gifter bort sina barn i vårt område är sexuella trakasserier. På grund av riskerna för att bli utsatt tar föräldrar sina döttrar ur skolan och gifter bort dem i stället, säger hon.
Här är Plans Agenda för flickor – tio punkter för flickors frihet och rättigheter.
1. Jämställdhet från dag ett: Flickor diskrimineras från dagen de föds, ibland redan i magen. De får ofta mindre mat, omsorg och vård och riskerar till och med att överges – bara på grund av sitt kön.
2. Nolltolerans mot våld: Under sin livstid kommer minst en av tre flickor att utsättas för fysiskt eller sexuellt våld. Oftast är förövaren en pojkvän, make eller annan familjemedlem. För många tjejer utgör trakasserier och övergrepp vardag.
3. Hennes kropp, hennes val: Tjejer har rätt att själva fatta beslut om, när och med vem de ska ha sex eller få barn. Därför krävs bra sexualundervisning som bidrar till jämställda relationer och förebygger våld.
4. Utbilda varje flicka: Allt fler flickor börjar skolan, men utbildningen är ibland så dålig att de inte ens lär sig läsa och skriva. En trygg utbildning av god kvalitet är inte bara en rättighet utan även en nyckel till självständighet.
5. Barn, inte brud: Ungefär en av fem flickor i världen är gifta. Flickor gifts bort eftersom de ses som en ekonomisk börda eller för att ogifta flickor anses kunna skada familjens heder. Gifta flickor isoleras från familj och vänner, tvingas sluta skolan och utsätts regelbundet för sexuellt våld.
6. Ta mens på blodigt allvar: Över hela världen ses mens som något smutsigt och skamfullt. Flickor stigmatiseras, isoleras och
exkluderas när de har mens. Många tvingas stanna hemma från skolan för att de saknar bra mensskydd och möjlighet att sköta sin hygien.
7. Flickor är inte till salu: Människoherna i andlare och hallickar utnyttjar flickors drömmar om en bättre framtid för att tvinga dem in i prostitution. Väpnade grupper kidnappar och säljer flickor. Flickor utsätts för sexuella övergrepp i utbyte mot pengar, mat, godkända betyg eller slopade skolavgifter.
8. Cash is Queen: I dag är flickors och kvinnors obetalda arbete en förutsättning för att familjer och samhällen ska fungera. Men trots att flickor och kvinnor är de som arbetar flest timmar per dag tjänar de minst. I många länder har flickor och kvinnor inte heller lika rätt att ärva eller att äga mark och hus.
9. Ge plats åt flickor: Över hela världen kämpar flickor för att få bestämma över sina liv. De är experter på de problem och utmaningar de möter, men ändå är det få som lyssnar på dem och prioriterar deras behov, både privat och i samhället.
10. Motståndskraft: Kriserna och katastrofvärlden blir fler och värre, bland annat på grund av klimatförändringar. Flickor drabbas extra hårt. Deras grundläggande behov som mat och sjukvård tillgodoses sällan då flickor prioriteras i sista hand.
Sazeda påbörjade sin kamp mot barnäktenskap år 2017 då den förödande cyklonen Sidr drabbade området. Hon var då 16 år gammal.
– Jag blev så arg när jag såg hur barnen drabbades och då bestämde jag mig för att göra folk medvetna.
Förutom att stoppa föräldrar från att gifta bort sina barn har hon lyckats hjälpa 87 barn och unga att återvända till skolan. Hon har även löst 72 fall av sexuella trakasserier genom att överlämna förövarna till byäldre i sin stad.
Bangladesh är det land med den fjärde högsta förekomsten av barnäktenskap i världen, 22 procent av flickorna tvingas gifta sig innan de fyller 15 år. Regeringen i landet arbetar tillsammans med såväl skolor som organisationer – bland annat Plan International – för att färre flickor ska tvingas gifta sig.
– Vi arbetar mycket med problemen kring barnäktenskap i landet. Det är till exempel ett stort problem för oss på utbildningsdepartement eftersom många tvingas sluta skolan, bland annat då de blir gravida, säger Syed Md Golam Faruk som har ansvar för högskolefrågor vid utbildningsdepartementet i Bangladesh.
Plan International har arbetat för barns
Lediga platser för placering!
»På grund av riskerna för att bli utsatt tar föräldrar sina döttrar ur skolan och gifter bort dem i stället«
och ungas rättigheter i landet sedan 1994 och verkar för att stärka unga som ledare. Det gör att ungdomar som Sazeda själva kan driva frågor som är viktiga för dem.
På alla nivåer finns ett jämställdhetsperspektiv. Att stoppa barnäktenskapen är en av de mest prioriterade frågorna och för att göra det så krävs det att vi utmanar sociala normer, förstärker lagstiftningen och stärker det sociala skyddsnätet i samhället. Bland annat har Plan International lanserat en app som vigselförrättare kan använda för att säkerställa åldern på de som ska vigas.
I slutet på februari hade Plan International Sverige besök från Bangladesh. Personer från exempelvis Bangladesh utbildningsväsen och från Plan International Bangladesh besökte bland annat olika svenska organisationer och skolor för att lära mer av och inspireras av Sveriges arbete med frågor som rör flickors sexuella och reproduktiva rättigheter. ●
Välkommen att kontakta oss!
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se DUBO Resurscenter AB
årsrapport
Mindre än hälften av barnen placerade på särskilda ungdomshem känner sig trygga, bland flickorna svarar bara drygt var fjärde flicka att hon alltid känner sig trygg på boendet. Det visar Barnombudsmannens årsrapport Vem bryr sig – när samhället blir förälder, som överlämnas till regeringen.
– När det gäller barn i samhällets vård måste vi skärpa kraven. Syftet med ett omhändertagande, som är ett stort ingrepp i ett barns liv, är att barnet ska få det bättre – aldrig sämre. Det är anmärkningsvärt att vi snart ett decennium efter den uppmärksammade Vanvårdsutredningen inte har kommit längre när det gäller placerade barns rättigheter, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.
Förväntningarna på Sverige och regeringen är stora. Sverige var först i världen med att förbjuda barnaga, första land att erbjuda sig bli vägvisarland inom FN:s Globala Partnerskap mot våld mot barn och förra året stod också regeringen värd när det första globala toppmötet mot våld mot barn arrangerades. Nästa år blir barnkonventionen svensk lag och det krävs åtgärder för att komma tillrätta med de väl kända och dokumenterade brister som ännu finns kvar.
Barnombudsmannens rapport visar att många placerade barn inte får den skolgång de har rätt till och att våld och övergrepp fortfarande är vardag för många barn i den sociala barnavården. Mer än hälften av flickorna och knappt var tredje pojke på de särskilda ungdomshemmen har haft fler än fem tidigare placeringar. Varje ny placering ökar risken för skolavbrott, att barnets hälsa försämras och att tilliten till socialtjänsten och vuxenvärlden i stort försämras.
– Barnets rätt till delaktighet, ett gott bemötande och individanpassade insatser är centrala för att samhällsvården ska lyckas. Här ser vi fortfarande stor förbättringspotential och förändringstakten måste öka. För det enskilda barnet är det ödesdigert när samhället misslyckas och för samhället blir det dessutom i det långa
loppet oerhört kostsamt, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin. Barnombudsmannen vill se följande förändringar:
Säkerställ barnperspektivet i den sociala barnavården
• Säkerställ att barnet ses som rättighetsbärare i utformningen av ny socialtjänstlag.
• Reformera tvångsvården av barn så att den stämmer överens med barnkonventionen när den blir lag 2020.
• Ställ krav på att sammanbrott av vården ska utredas tillsammans med barnet i varje enskilt fall samt att orsakerna till sammanbrott följs på nationell nivå.
Stärk kravet på barnets delaktighet
• Utred hur lagstiftningen vad gäller barnets rätt till delaktighet, rätten till information och prövningen av barnets bästa kan förtydligas.
• Ställ krav på socialnämnd och domstol att inför beslut om åtgärder enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga tydliggöra hur barnet har varit delaktigt och hur prövningen av barnets bästa har genomförts.
Vidta åtgärder för att minska ohälsan
• Påskynda utvecklingen av placerings
formerna så att de bättre möter barnets hela vårdbehov.
• Utvidga dödsfallsutredningarna enligt lex Bobby så att de även omfattar barn som tar sitt eget liv.
Tydliggör ansvaret för barnets skolplikt
• Utred möjligheterna att vitesförelägga kommuner som inte säkerställer det placerade barnets skolplikt.
Stärk barnets skydd mot våld
• Utred möjligheten att införa en straffbestämmelse om barnmisshandel i brottsbalken i enlighet med Barnrättighetsutredningens förslag.
• Säkerställ att ansvariga för uppföljning och tillsyn av placeringar alltid undersöker förekomsten av våld.
Säkerställ barnets möjligheter till upprättelse
• Lägg en proposition med förslaget att Sverige tillträder det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism.
• Utred möjligheterna för det placerade barnet att föra fram klagomål vid missförhållanden och rättighetskränkningar för att få upprättelse.
• Utred möjligheterna för Barnombudsmannen att ta emot, utreda och besluta i enskilda ärenden som rör barn samt att företräda barn i domstol.
KÄLLA: BARNOMBUDSMANNEN
Om rapporten
Barnombudsmannens årsrapport 2019 följer upp de brister och rättighetskränkningar som barn berättat om i ett par tidigare årsrapporter. Under 2018 har man samtalat med 35 barn i olika placeringsformer inom den sociala barnavården. Det har också genomförts en enkät med 266 barn placerade på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Frågorna har rört rättighetsområden som delaktighet, bemötande, hälsa, utbildning och skydd mot våld. Enkäten och samtalen, tillsammans med den forskning och de myndighetsrapporter som beskrivs, ligger till grund för Barnombudsmannens rekommendationer och förslag.
RappoRten finns på baRnombudsmannen se
Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.
KBT
Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.
PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
KBT-E
Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se. Läs mer på www.finjagarden.se
För tjejer 15 - 19 år med ett tydligt självdestruktivt mönster både kognitivt och i beteende. 9 platser för utredning, behandling och eftervård.
Under de 8 år vi bedrivit behandling på Duvgården har vi kommit fram till en gemensam nämnare, för de flickor som varit placerade, oavsett initial orsak till placering. Den gemensamma nämnaren är en negativ självkänsla/självbild. Den attityd vi har gentemot oss själv, vad vi tänker och känner om oss själva och vad vi klarar av.
Arbetet med att stärka självkänslan och självbilden sker strukturerat med evidensbaserade, välbeprövade och inarbetade metoder, med tydliga mål och delmål. De metoder vi främst använder oss av är MBT, KBT, MI, Evidensbaserade PDT korttidsterapier, Minnesotamodellen, Interpersonell terapi samt omfattande Familje- och nätverksarbete.
Vi utgår alltid från vad som är evidensbaserat när vi skräddarsyr vad eller vilka av ovanstående som vården skall bestå av.
Maher Khoury, Leg. psykolog, 070 450 18 54 maher.khoury@duvgarden.se
Henrik Byström 072 521 02 45 henrik.bystrom@duvgarden.se
Turen med hundspann blev väldigt uppskattad.
Inom Norrbehandling har man hög kompetens och arbetar med ungdomar där man lägger stor vikt vid friluftsaktiviteter som skoterturer, hundspann, skidåkning och fiske. Upplevelser som bidrar till förändringsvilja.
Helheten är viktig hos Norrbehandling. – Nyligen var vi och åkte hundspann. Det var väldigt uppskattat. En av ungdomarna sa: ”Det här är livet, det är så här man vill må”, berättar Marcus Gustafsson på Norrbehandling AB.
NÄRA NATUREN
Med fjällen inpå knuten brukar man ofta åka på skoterutflykt, fiska eller åka skidor.
– Vi har finska högfjället Ylläs bara 50 minuter med bil härifrån. Vi jobbar aktivt för att ungdomarna ska få testa på saker som de aldrig tidigare har provat. Det skapar nya mål och intressen vilket i sin tur leder till självförändring. Det här gör att ungdomarna blir delaktiga i sin egen behandling och utveckling. Aktiv fritid i samklang med högkvalitativ behandling och utredning gagnar för goda och högkvalitativa behandlingsresultat.
Vid varje ny placering genomförs en inledande anamnes av psykoterapeut eller psykolog som ligger till grund för
vidare kartläggning. Vid behov förs dialog med ansvarig socialtjänst om vidare utredning av kognitiva svårigheter kan föreligga eller om det exempelvis finns behov av kontinuerlig KBT-terapi, psykoterapi eller traumabehandling av psykoterapeut eller psykolog.
I placeringskostnaden ingår alltid planering, utredning och behandling.
– Det är viktigt att alla klienter får en tydlig kartläggning, utredning för att högkvalitativ behandling ska kunna genomföras. Vår framgång är ordentlig utredning, aktiv fritid och hög professionalitet, säger Marcus Gustafsson.
FRAMTID NORRBEHANDLING
Framtiden ser ljus ut för Norrbehandling.
– Vi har ramavtal med cirka 120 kommuner och har god återkoppling med många av dessa. Under 2019 drar vi
Bedriver behandling på Garvaregården som är beläget i Pajala. Hemmet tar emot ungdomar mellan 14-19. Garvaregården är litet och familjärt med endast 8 platser och tar emot ungdomar från hela landet. Norrbehandling har ett tiotal anställda som löpande vidareutbildas och kompetenshöjs. I teamet finns legitimerade psykologer, psykoterapeuter, socialpedagoger, medicinskt ansvarig sjuksköterska och vid behov arbetsterapeut. www.norrbehandling.se
”Man kan inte fejka engagemang. Våra medarbetare gör ett fantastiskt jobb.”
upp riktlinjer för ett HVB-hem för pojkar i åldrarna 1419 år med missbruk och ett kriminellt livssilsmönster. Vi arbetar också för en öppenvård med utsluss.
Det nya boendet uppförs på en lugn ort där ungdomarna får möjligheten att bryta negativa mönster samt bryta med sina socialt negativa nätverk. Det är ofta det negativa sociala nätverket som är ett stort hinder för att ungdomen ska kunna bryta/förändra ett missbruk och kriminellt livsstilsmönster. Därför är det jätteviktigt med en lugn och trygg boendemiljö där påverkan av dessa negativa närverk blir så liten som möjligt.
Norrbehandling avser också att hålla föreläsningsdagar på orter i Norrbotten där man bjuder in olika professionaliteter för att öka kompetensen inom regionen.
– Vi märker också en stor efterfrågan på våra konsulttjänster, avslutar Marcus Gustafsson.
Mitt i ett naturreservat på Gålö i Stockholms Skärgård ligger Gården Stegsholm. Här bedriver WeMind ett helt unikt HVBhem för pojkar. Det som skiljer den här verksamheten från andra är att den formella kompetensnivån hos personalen är ovanligt hög. Det finns ett stort antal psykologer och socionomer i pojkarnas vardag.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: WEMIND HVB
WeMind HVB är ett behandlingshem för pojkar med psykosociala problem och psykisk ohälsa såsom exempelvis adhd, autism, ångeststörningar, depression, tvångssyndrom, psykossjukdom samt PTSD.
– Den sociala problematiken kan vara att de är hemmasittare, spelar för mycket dataspel, inte går till skolan eller att det är konflikter i hemmet på en sådan nivå
att det inte fungerar och de inte kan bo kvar hemma, säger Emil Rosander, legitimerad psykolog och behandlingschef på WeMind HVB.
Problemen kan bero på ungdomen själv eller föräldrarna, men enligt Emil Rosander är det ofta en samverkan.
– Det behöver inte betyda att föräldrarna är ”dåliga” föräldrar. Det kan ha blivit alltför infekterat och komplext mellan ungdomen och föräldrarna för att denne ska kunna bo kvar hemma. Då får han komma hit i stället, säger han.
Det kan också handla om brist på omsorg hos föräldrarna, att de finns en missbruksproblematik eller psykisk ohälsa hos dem eller en kombination. Utåtagerande i skolan eller hemma är
ytterligare en orsak som gör att de kan få komma till HVB-hemmet.
– Pojkar med svår våldsbenägenhet kommer dock inte till oss. De som bor här kan ha mindre utbrott där det åker några muggar i golvet eller så, men det är allt, säger Emil Rosander.
WEMIND HVB ÄR alltså ett hem för pojkar mellan 14 och 18 år. Hemmet finns på gården Stegsholm, vilken ligger i en fridfull, lantlig miljö på Gålö i Haninge kommun utanför Stockholm. Det är en gammal egendom med lång historia där den äldsta byggnaden är från 1700-talet.
Här finns totalt 18 platser. Vid tidpunkten när Omtanke pratar med Emil Rosander har de 16 pojkar boende hos
sig. De stannar kvar tills de mår så bra att det fungerar och de kan flytta hem igen, alternativt till ett boende med mindre resurser eller familjehem. I genomsnitt bor pojkarna på Stegsholm i tio månader.
Hemmet fungerar ungefär som ett internat där alla basala behov tillgodoses som mat och eget rum utöver att de får stöd och behandling för sina problem. Pojkarna går i någon av de närliggande skolorna i Haninge kommun.
– Det som gör oss unika är att vi har ovanligt mycket resurser avseende socionomer och psykologer. Vi har fyra psykologer som jobbar kliniskt på arton ungdomar, vilket alltså blir fyra och en halv ungdom per psykolog. Många andra HVB-hem har inte ens en enda egen
psykolog, utan det är någon som kommer in som konsult eller så får ungdomarna uppsöka sitt vanliga BUP, förklarar Emil Rosander.
Här finns alltså psykologerna med i pojkarnas vardag. De äter middagar och luncher ihop, tar promenader, spelar tvspel tillsammans med mera och kan på så sätt bygga en relation utanför samtalsrummet. Att psykologerna finns på plats gör att de kan rycka in om något händer, till exempel om någon skulle få en ångestattack. Att de finns där gör också att det blir enklare att vara flexibel med de faktiska terapisamtalen.
– Om det inte är ett bra läge för samtal väntar vi en stund tills det känns bättre. Eller om en kille inte vill komma ut ur sitt rum, då kan vi lirka lite med honom tills han vill. På BUP har de sina fasta tider, vare sig det är ett bra tillfälle för ungdomen eller inte. Dessutom förutsätter det att pojkarna tar sig dit. Många av våra killar har aldrig varit på BUP för att de vägrar gå dit.
FÖRUTOM PSYKOLOGERNA FINNS det dessutom tre socionomer på hemmet som agerar spindel i nätet och ansvarar för att ungdomarna får sina sociala behov utanför hemmet tillfredsställda. Det handlar mycket om att hålla kontakt med socialtjänst, sköta det byråkratiska arbetet och se till att skolgången fungerar samt kontakt med föräldrar och vård. Det kan vara en sådan sak som att prata med skolan och förklara för dem att ”Nisse”
behöver ett eget rum som han kan gå undan till ibland.
Det finns dessutom en kontaktperson (behandlingsassistent) som är extra insatt i ungdomens ärende och finns tillgänglig även på kvällar, helger och nätter. Denne kan även hjälpa till med diverse olika praktiska göromål.
Ytterligare en utmärkande rutin för HVB-hemmet är att de tar mått på ungdomarnas alla relevanta beteenden, och fyller i resultaten i diagram för att få en tydlig bild av hur de utvecklas. Det kan till exempel vara utbrott, självskadebeteenden, om de har kommit ut ur sitt rum eller hur mycket de har gått i skolan. Måtten är individuella beroende på vilken problematik pojkarna har.
– Vi mäter tre gånger varje dag, alltså i samband med att varje pass för oss som arbetar här slutar. Vi ställer oss frågor som: Har ”Olle” haft några utbrott i dag? Hur många minuter har ”Petter” varit utanför sitt rum? Har ”Hamid” ätit? Någon kanske inte har duschat på en månad innan den flyttade hit, och då mäter vi hur ofta han duschar.
OM DE INTE blir bättre över tid eller till och med försämras är det en indikation på att de måste testa någon ny form av insats eller förändra den befintliga. Måtten är också bra för personalens egen skull, att se att deras insatser verkligen ger resultat. – Vi är i nuet i hur vi upplever saker när vi jobbar. Står du mitt i ett utbrott är det lätt att bli modfälld och känna att det aldrig blir bättre. Då kan vi titta på diagrammet och se att det faktiskt har gått framåt. Det är en bra motivation för oss som jobbar här.
WeMind HVB arbetar också med en förenklad form av teckenekonomi. En teckenekonomi är ett belöningssystem som syftar till beteendeförändring. Här innebär det att ungdomarna har ett schema med olika saker som de ska göra som de har utformat tillsammans med sin psykolog.
– Det kan vara en sådan sak som att duscha, och när ungdomen gör det får han dels beröm, dels en marker som han kan använda till olika saker som till exempel köpa godis.
Den höga psykologtätheten gör också, enligt Emil Rosander, att det finns
ett psykologiskt grepp om hela verksamheten. Han syftar då bland annat på utformningen av rutinerna.
– Man kan hitta på hur mycket behandlingsinnehåll som helst, men om folk inte vet hur de ska genomföra det, inte har färdigheterna eller inte vill för att de inte håller med om vad som ska göras, blir det i alla fall inte bra.
Därför jobbar WeMind HVB mycket med intern handledning och utbildning av personalen. Det sker på schemalagda tider, men även informellt och kontinuerligt.
– Vi pratar hela tiden med varandra och ger tips, peppar, stödjer och frågar om råd, förklarar Emil Rosander.
PERSONALEN HAR SOM princip att de ska tilllämpa samma bemötande mot varandra som mot dem som bor på hemmet.
– Det är lätt att ta ut ett eventuellt missnöje på sina kolleger eftersom vi förväntar oss mer av vuxna. Men vi försöker tänka att om man är missnöjd, ska det landa i en strategi för vad man kan göra själv för att förändra och förbättra.
Emil Rosander poängterar att metoderna de jobbar efter är evidensbaserade och alltså har stöd i forskningen. De använder sig främst av Kognitiv Beteende Terapi, KBT, samt Tillämpad Beteende Analys, TBA. KBT känner de flesta till, och TBA är närbesläktat med samma teoretiska bakgrund och verktyg.
Grundläggande för TBA är att skapa
motiverande inlärningssituationer där ungdomen kan uppleva framsteg. Genom att analysera varje individs problemskapande beteenden kan man skapa situationer som är anpassade efter dennes individuella förutsättningar och behov.
»Vi har jobbat hårt på att bygga upp en verksamhet som vi tycker är bra, och vårt intryck är att vi förmodligen är ganska unika«
Den starkaste komponenten på behandlingshemmet är enligt Emil Rosander egentligen inte psykologsamtalen – det är det dagliga bemötandet. – Vi har byggt en hel miljö som följer TBAprincipen, det vill säga vetenskapliga system för hur du ökar konstruktiva beteenden och minskar de destruktiva.
PSYKOLOGSAMTALEN FÅNGAR UPP vilka aktiviteter de ska göra tillsammans och vilka beteenden de ska vara extra noga med för respektive ungdom, om de ska ge beröm eller bara ignorera dem, som till exempel svordomar och mindre utbrott.
– Nyligen hade vi besök här av en kille som har bott här. Han var ganska stökig och det fanns självskadebeteende, misstanke om psykos och om autism, självmordshot och kraftiga utbrott. Det hade havererat på ett tidigare boende innan han kom till oss.
NÄR HAN KOM till WeMind HVB började han gå i skolan och motionera och han blev bättre och bättre. Han tyckte om terapisamtalen med Emil Rosander, som på den tiden arbetade kliniskt, men till slut mådde pojken så bra att det inte hade särskilt mycket terapeutiskt kvar att prata om. Emil ville inte ta bort samtalen eftersom pojken gillade dem, det skulle ju ge en felaktig signal.
– Som att straffa honom när det gick bra.
För att ändå tillbringa tid med killen började Emil istället att springa tillsammans med pojken.
– Det var otroligt tillfredsställande för alla som jobbade här att få träffa honom så här en tid efteråt. Han bodde två år här och det var en massa stök. Nu vet vi att det fortsatt går bra för honom. Vi fick ett värdefullt kvitto på att det vi gör spelar roll.
– Vi har jobbat hårt på att bygga upp en verksamhet som vi tycker är bra, och vårt intryck är att vi förmodligen är ganska unika. Den uppfattningen kommer framför allt från socialtjänsten som placerar ungdomarna hos oss som ofta säger att de inte känner till något liknande ställe. ●
Var: På Gålö i Haninge kommun, söder om Stockholm.
Vad gör WeMind HVB: Det är ett behandlingshem som är specialiserade på evidensbaserade psykologinsatser för unga pojkar med psykosociala problem och psykisk ohälsa.
Målgrupp: Pojkar mellan 14 och 18 år med kombinerad social och psykiatrisk problematik.
Antal platser: 18.
Antal platser: 6.
Problemområden som WeMind arbetar med: ADHD, aggression och impulskontroll, autismspektrumtillstånd, bipolärt syndrom, depression, intellektuella funktionshinder, psykossjukdom och psykosnära tillstånd, PTSD, självskadebeteenden, social fobi, tvångssyndrom (OCD), ångestsyndrom.
Behandlingstid: Genomsnittlig behandlingstid under 2018 var 10 månader.
Spännvidden på hur lång tid pojkarna bor på Stegsholm ligger från tre månader och upp till två år.
Stiftelsen MusikBojen som grundades 2017 av bland annat Max Martin (Martin Sandberg) och Claire Rosvall (grundare av Min Stora Dag), verkar för att skapa tillgång till musikterapi för svårt utsatta barn och ungdomar. Region Stockholms kulturnämnd bidrar nu med ytterligare 450 000 till stiftelsen MusikBojens musikterapiverksamhet för barn och ungdomar vid Sachsska Barnsjukhuset samt Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP och barnhabiliteringen i Norrtälje.
– Detta är mycket glädjande och vi är oerhört glada och tacksamma för det fortsatta stödet. Musikterapi kan öka livskvalitén hos barn och ungdomar som lider av fysiska, psykiska och sociala svårigheter och därför jobbar stiftelsen nu intensivt med att skapa tillgång på fler musikterapitimmar i Sverige, säger Claire Rosvall, initiativtagare och medgrundare till MusikBojen.
Forskarna Matilda Svensson Chowdhury och Niklas Altermark har beviljats forskningsstöd under fyra år för att undersöka den förväntade livslängden för personer med intellektuella funktionsnedsättningar utifrån politiska beslut. Initiativet till forskningsprojektet kommer från Riksföreningen JAG. – Vi har länge försökt peka på att när personer med omfattande funktionsnedsättningar får det individuellt utformade stöd de behöver så lever de längre, säger Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig i Riksföreningen JAG. Vi ser i vår förening många exempel på människor som överlever både sjukvårdens profetior och tidigare generationer, ofta med decennier. Vår slutsats är att det är tack vare personlig assistans av hög kvalitet. Det här är också en viktig pusselbit i frågan om kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen. Vi är så lyckliga över att frågeställningen äntligen kommer att undersökas vetenskapligt.
Under längre skollov ökar risken för att barn och unga förs ut ur landet, till exempel för att giftas bort eller utsättas för kvinnlig könsstympning. För att förhindra detta mobiliserar Göteborgs Stad i samverkan med Länsstyrelsen Västra Götaland för att höja uppmärksamheten hos medarbetare i hela länet inför sommarlovet 2019.
Inför sommaren satsar Göteborgs Stad, för tredje året i rad, på att öka medarbetarnas uppmärksamhet på barn och
unga som riskerar att föras ut ur landet utifrån en hedersrelaterad problematik. I år görs satsningen i hela länet genom samverkan med Länsstyrelsen Västra Götaland. Genom ökad medvetenhet om hedersrelaterat våld och förtryck, ska kommunerna stärka möjligheterna att förhindra att barn far illa under sommarlovet. I detta arbete är samverkan med andra myndigheter central för att lyckas. På Landvetter flygplats har
Göteborgs Stad sedan tidigare en samverkan med Swedavia, som har hand om säkerhetskontrollerna och med Gränspolisen.
– Hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex fråga och vi behöver varandra i arbetet för att förhindra att barn och unga blir utsatta. Ensam är inte stark utan samverkan är nödvändig, säger Katarina Idegård, Göteborgs Stads samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Årets upplaga av FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom?” är här. Fortfarande är gruppen vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning oerhört ekonomiskt utsatta.
Fattigdomen för många i LSSgruppen har accelererat under senare år, dels på grund av dåligt anpassad aktivitets och sjukersättning med hög skatt, dels på grund av orimligt höga hyror i gruppbostad. Det statliga bostadstillägget höjs dessutom inte i samma takt som hyrorna. Detta beror helt och hållet på beslut tagna av ansvariga politiker, enligt FUB:s senaste rapport.
LSS utlovar ett liv som alla andra med goda levnadsvillkor. Funktionsrättskonventionen tillerkänner personer med funktionsnedsättning en tillfredsställande levnadsstandard.
LSS gruppens ekonomiska situation beror på medvetna bortprioriteringar från våra regeringar under den senaste 10årsperioden.
Ansvariga politiker är genom ett antal statliga utredningar och rapporter mycket väl informerade om hur illa det ekonomiska läget är för personer med funktionsnedsättningar.
Nettoinkomsten efter skatt för personer med garantinivån
av sjukersättning var 2018 7500 per månad. Minimilönen för personer utan yrkeserfarenhet var samma så mer än dubbelt så hög, 16 300 kronor per månad. Den skillnad det innebär i levnadsvillkor går inte att förneka, den är varken rimlig eller förenlig med svensk lagstiftning.
LSS tillkom i en tid då Sverige befann sig i en ekonomisk kris. Trots detta betonades alla människors lika rätt och samhällets ansvar att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. Lagen utformades utifrån individers behov och rätt, inte ekonomiska prioriteringar.
Kontakta
Andreas Roos 070-3555662
Kjell Roos 070-3798376 www.mikandellab.se
HVB-hem för familjen med barnet i fokus
Vi utför kvalitativa utredningar utifrån BBIC/Signs of safety, behandlingar och akutplaceringar.
Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn. Välkommen att kontakta oss!
Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef
Telefon: 08-557 72 515
Mobil: 073-346 70 56
Mail: vita.kiluk@solsunda.se
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 222 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
Specialist på narkotikasök Professionella Tillgängliga Innovativa
Vi är ledande i landet inom narkotikasök med hund!
Kontakta oss! tel. 0722-44 95 00 magnus@dogsecurity.nu www.dogsecurity.nu
Verksamma sedan 1987
Utveckling genom samspel
4Föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.
4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.
4Utredning.
Steget mot ett självständigt liv
Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510
E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se
Leva & Fungera lyfter
hjälpmedelsbranschen
Över 12 000 besökare och fler än 200 utställare medverkade på årets Leva & Fungera på Svenska Mässan i Göteborg. I år fanns även möjligheten att besöka mässan digitalt – detta fick stor uppmärksamhet med över 8 000 visningar av livestreamade rapporteringar från mässgolvet.
En av många nöjda utställare var Etac, som i år satsade stort på sin medverkan med både monter, eget seminarieprogram och utställning i Upplev rummet.
– Leva & Fungera lyfter och uppmärksammar branschen precis så som den förtjänar – genom att ta plats och erbjuda en öppen och tillgänglig mötesplats i hjärtat av Göteborg. Som hjälpmedelsleverantör är det ovärderligt för oss att här få träffa beslutsfattare, förskrivare och slutanvändare – en nödvändig mix för att fortsatt kunna utveckla vår verksamhet och erbjuda bästa produkter och lösningar för användare och köpare, menar Mats Göthberg, vd på Etac.
Årets storsatsning på ett kostnadsfritt seminarieprogram. Särskilda publikdragare var seminarierna om psykisk ohälsa med moderatorerna Sanna Lundell och Ann Söderlund, liksom föreläsningen om lågaffektivt bemötande som hölls av Bo Hejlskov.
Välfärdsteknik för inkontinensutredning
Ett digitalt hjälpmedel för att utreda inkontinens är det senaste i raden av utvecklingsinsatser inom Äldreomsorgen i Ängelholms kommun. Med hjälp av ett smart inkontinensskydd ska de äldre på fyra särskilda boenden utredas för att få hjälp att hitta rätt skydd. Mindre urinläckage, färre byten och fler toalettbesök ska leda till ökat välmående.
– Inkontinens är mycket vanligt bland våra äldre och därför behöver man inkontinensskydd. Har man ett fungerande skydd finns det ingen anledning att genomgå utredningen. Men har man inte rätt skydd finns det stora vinster att hitta rätt, säger Björn Klemedsson som är projektledare för inkontinensutredningen på Ängelholms kommun.
Elin Scherin, Upplands Väsby, är en av finalisterna i Funkisfestivalen. 12 bidrag har gått vidare från två semifinaler och kommer att göra upp om seger vid den stora riksfinalen som hålls den 26 augusti på Stockholm Waterfront. Funkisfestivalen arrangeras årligen av Föreningen Funkisglädje.
I år är 22 orter med och tävlar i semifinalerna. 12 bidrag har nu gått till den stora riksfinalen. Nalen i Stockholm var fullsatt vid båda semifinalerna.
Kapellmästare ”Knappen” som har varit med sedan starten 2011 var på toppenhumör efteråt:
– Det här är ett fantastiskt evenemang. Jag har arrangerat alla låtar, och i år fick jag själv vara med och spela lite saxofon också. Väldigt roligt att få lira med så duktiga artister.
Juryn bestod av Maria Möller, Robert Brodén, Linda Bengtzing och Fredrik Rispe. Att välja vilka som skulle gå vidare var inte lätt. Det är inte alltid den som sjunger vackrast som juryn fastnar för.
Juryn går efter flera olika kriterier som scennärvaro, utstrålning, låtval och kontakt med publiken.
Här är de sex bidragen som går till final från semifinal 1:
• Amanda Lindqvist och Martin Stenberg, Uppsala: Aldrig ska jag sluta älska dig
• Elin Scherdin, Upplands Väsby: We´re not gonna take it
• Jessica Längerberg, Linköping: Allt jag behöver
• Moises Rumie, Tyresö: Heaven
• Rasmus Egerström, Nacka: I wanna love you every day
• Sebastian Öhgren,
Vallentuna: Jag vet Här är de sex bidragen som går till final från semifinal 2:
• Ida Engstrand, Haninge: Blue eyes crying in the rain
• Micki Johansson, Falkenberg: Patricia
• Henrik Roll och Jessica Engblom, Södertälje: Galen
• Natascha Nahlén, Järfälla: Utan dina andetag
• Jonas ”Rainbow Man” Torstensson, Borås: Värsta grymma tjejen
• Fredrik Johansson, Halmstad: The final countdown
I samarbete med ledande forskare inom området lanserar Friends nu ett unikt kartläggningsverktyg för att minska sexuella trakasserier i skolan. Friends har många års erfarenhet av arbete mot sexuella trakasserier, en fråga som också fått stor uppmärksamhet de senaste åren.
Sexuella trakasserier i skolan är ett ämne som upplevs svårt att prata om, och normaliseringen av sexualiserade beteenden har gjort att det varit utmanande att få en korrekt bild av situationen på enskilda skolor. För
att komma åt detta har Friends, i samarbete med professor Katja Gillander Gådin och docent Heléne Zetterström Dahlqvist på Mittuniversitetet, utvecklat ett nytt fördjupande kartläggningsverktyg som fokuserar helt på elevernas erfarenheter av sexuella trakasserier.
– Det är ett stort framsteg att nu kunna erbjuda skolorna ett kartläggningspaket som fokuserar helt på ämnet sexuella trakasserier. Ambitionen är att en mer specifik kartläggning och analys ska leda till att både Friends och de skolor Friends
samarbetar med ska få verktyg att arbeta mer effektivt kring sexuella trakasserier utifrån varje skolas specifika situation, säger Fredrika Järnehall, Utbildningschef Friends. Det nya kartläggningspaketet finns tillgänglig för högstadiet och gymnasiet. Ett liknande verktyg för mellanstadiet tas fram under 2019. Redan nu erbjuder Friends teaterföreställning ”Jag är Aviola” för de yngre eleverna på skolan – en föreställning om sexuella trakasserier, mobbning, ensamhet och kärlekslängtan.
”Jag arbetar inom social omsorg och familjerätt. Mina beslut påverkar människors liv, samhället och Sverige i stort. Men med mycket makt kommer stort ansvar. Invånarna måste kunna förlita sig på att jag alltid tillämpar lagar och regler rättvist och effektivt. Därför är det fundamentalt att alla beslut fattas på juridiska grunder. Därför använder jag Karnov Kommun.”
Tjänsten ger dig Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag, allt anpassat för just ditt kommunala ämnesområde. För att du ska kunna ta rättssäkra beslut. Testa gratis i 14 dagar på karnovkommun.se
Alexandra Pascalidou får utmärkelsen Årets Kvinnogärning
Författaren, journalisten och debattören Alexandra Pascalidou tilldelas utmärkelsen Årets Kvinnogärning. Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige delar varje år ut priset på Internationella kvinnodagen 8 mars. I sin bok ”Mammorna” ger Alexandra röst åt 20 mammor bosatta i Sveriges fattigaste och mest utsatta områden.
KÄLLA: ROKS FOTO: BOKFÖRLAGET ATLAS
Alexandra Pascalidou tilldelas priset Årets Kvinnogärning för att hon under många år stått upp för kvinnors och tjejers rätt. När tiderna hårdnat har Alexandras röst inte blivit svagare – utan ökat i styrka, klarhet och mod. Genom att röra sig över länder, regioner, städer och stadsdelar har Alexandra Pascalidou i sin gärning sett och gett röst åt kvinnor som
annars sällan hörs tala om det de ser, vet och upplever.
I sin bok ”Mammorna” skildrar Alexandra Pascalidou med mod och kärlek, men utan sentimentalitet, mödrars liv, med och i närheten av mäns våld och i våldets konsekvenser. Alexandra Pascalidou låter mödrarna tala och fram träder ett mönster av olika sorters marginalisering, men också en enorm styrka och klara blickar på en värld och ett samhälle, som dessvärre många gånger tittar bort.
Alexandra Pascalidou är med sitt engagemang en förebild i ett hårdnande samhällsklimat.
Grattis till Årets kvinnogärning! Hur känns det just nu?
– Jag blir glad och rörd, säger Alexandra Pascalidou.
Du har ju redan fått många priser och utmärkelser. Vad betyder det för dig att få Roks utmärkelse?
– Priset är ett kvitto på att människor som kämpar för flickors och kvinnors rättigheter ser och erkänner min kamp och mitt arbete. I dessa motvindar och uppförsbackar kommer priset som en vindpust i ryggen. Jag gläds över att ni ser att jag ser de osynliggjorda kvinnorna, mammorna, systrarna. Jag hoppas få möjlighet att fortsätta ge dessa kvinnor längst ner i samhällets hierarkier röster, namn och ansikten. För det är inte självklart. Hur ser ditt engagemang i just Roks frågor?
– Jag kommer från ett matriarkat av maktlösa, fattiga men starka kvinnor i Grekland och Rinkeby som fått offra mycket. Kvinnor som genom generationerna har lidit i tystnad. Kvinnorna i min släkt och närhet har utsatts för orättvisor, våld och förtryck samtidigt som de sak-
nat skyddsnät. Kampen för jämlikhet och frihet är för mig lika självklar som att andas. Jag växte upp i ett hem där våldet och vanmakten var ständigt närvarande och redan som liten drömde jag om att en dag göra skillnad.
– Jag har varit engagerad i bland annat Terrafem sedan det bildades och även i Kvinna till Kvinna, och jag reser världen runt för att mobilisera mot misogynin. Nu senast för Nordiska Ministerrådet på en turné om #metoo från Grönland till Is-
allt om våldet och det flerfaldiga förtrycket – det som börjar i hemmet trygga vrå och slutar i strukturer och tystnadskulturer eller blodpölar i asfalten.
Ser du tecken på att Metoorörelsen också spillt över på de kvinnor som du skriver om i din bok? Har de känt sig inkluderade eller exkluderade i kampen?
– Jag sammanställde ju en av världens första #metoo-böcker och i det arbetet saknade jag dessa kvinnors röster. Detta är så klart en fortsättning för att bryta
»Kampen för jämlikhet och frihet är för mig lika självklar som att andas«
land och Färöarna, Åland och Danmark och Finland. Snart åker jag till New York för att leda samtal om #metoo med UN Womens chef, Islands premiärminister och jordbruksarbetande kvinnor. Som ambassadör för Kvinna till Kvinna har jag besökt skyddsboenden för misshandlade kvinnor från Georgien till Gaza och insett att problemet måste bekämpas över alla gränser och på alla fronter.
Ser du dig som journalist eller som aktivist? Eller kan man vara både och?
– Journalistiken har etiska regler och public service har sändningstillstånd som kräver att vi tar ställning för demokrati. Som journalist är man ju demokratins grindvakt. Mitt mål med min journalistik och mitt författarskap är att synliggöra de osynliggjorda, att ge de ohörda röster, att humanisera de avhumaniserade. Jag vill så frön av förståelse. Som medborgare och medmänniska har vi alla också ett ansvar att bekämpa våld och förtryck och försvara mänskliga rättigheter. Så för mig finns ingen motsättning, utan det ena förutsätter det andra.
Varför valde du att skriva en bok om mödrar?
– För att ingen annan skrev om dem. För att jag ville läsa den boken. För att jag ville lyfta fram dessa människor som vet
tystnader och tabun. Att dokumentera kvinnors liv är en feministisk och humanistisk handling med tanke på hur dessa liv systematiskt raderats ur historien.
Vilka förändringar för utsatta kvinnors villkor står högst upp på din önskelista?
– Först och främst hoppas jag att kvinnor och deras barn ska leva fria från våld och förtryck. Oavsett om det handlar om hot och hat på nätet, könsstympning, våld i hederns namn eller statligt subventionerat våld. När jag skrev ”Kaos- ett grekiskt krislexikon” fokuserade jag också på kvinnor som förlorat allt och hamnade i bordeller. Krisen ledde till att skyddsboenden stängde ner och de sociala skyddsnäten krackelerade. Och det drabbade främst kvinnor. Det är ofta en aspekt som försummas när fokus faller på siffror och statistik.
Hur ser du på framtiden? – Med hopp och obändig optimism. Det här priset går inte bara till mig utan till alla mammor som kämpar, inte bara i min bok. Priset går till alla modiga kvinnor som driver frågorna och stör de patriarkala strukturerna som traditionellt förminskat, förnedrat och förtryckt kvinnor. Jag är optimistisk också för att jag ser fler män som axlar ansvar och ser att denna kamp är allas kamp. ●
Alexandra Pascalidou är en flerfaldigt prisbelönt svensk-grekisk författare, journalist och programledare. Hon har tilldelats utmärkelsen Årets europé och fått Stora Feministpriset. 2018 fick hon S:t Eriksmedaljen från Stockholms stad för sitt arbete för demokrati, mångfald och rättvisa och Bellmanpriset, bland annat för sin uppväxtskildring Bortom mammas gata som också prisades av Svenska PEN-klubben. Hon fick också The Global Inspiring Women Worldwide Award 2018 och nu senast utmärkelsen Årets Kvinnogärning.
Boken Mammorna kom ut 2018. Alexandra har tidigare givit ut böckerna Bortom mammas gata, Frontkick, Korsvägar - röster om förortskultur, Taxi och Kaos på bokförlaget Atlas.
Tänk dig en varm och mjuk päls att stryka som ger lugn och väcker minnen till liv på ett äldreboende eller en pigg nos som motiverar en ungdom till en meningsfull aktivitet på ett HVB-hem. Skulle en hund kanske vara något för din arbetsplats? Sara Karlberg och Helena Eriksson har skrivit en bok om Sociala tjänstehundar.
TEXT: JENNY FORS FOTO: KLICKERFÖRLAGET
Sara Karlberg är vd och ägare till Svenska Terapihundskolan där Helena Eriksson arbetar som instruktör. Helena är också utbildad socionom och arbetar halvtid som verksamhetschef på Stallyckan där man bland annat har daglig verksamhet inom LSS. Sara har bland annat arbetat inom förskolan tidigare och båda två tycker att det är fantastiskt med hundar inom vård, omsorg och skola. – Det finns så många vinster med att ta in en tjänstehund i verksamheten. På
Stallyckan till exempel bidrar hundarna till verkliga sysslor som ger ökad självkänsla och hjälper till att kunna fungera i grupp. Detta bara genom att sköta om, rasta och delta i enklare lydnadsträning med hundarna, berättar Helena Eriksson.
PÅ ETT ÄLDREBOENDE kan en hund till exempel motivera någon att sitta vid frukostbordet eller gå ut och gå.
– På ett äldreboende var det en kvin-
na som bara ville klä på sig om hunden var med. Oro och ångest vid demens eller psykisk sjukdom kan mildras genom kontakt med djur. Det finns också goda exempel inom socialtjänsten där samtal kan bli lättare att hantera med en besökshund närvarande, säger Sara Karlberg.
BOKEN ”SOCIALA TJÄNSTEHUNDAR – omsorg utan ord”, tar upp många fina exempel på hundassisterad aktivitet, -terapi och -pedagogik. Dessutom hur man väljer hund,
vad man ska tänka på, olika övningar och hur det är att arbeta som hundförare.
– Vi tyckte att det saknades en svensk bok om sociala tjänstehundar med det här innehållet. De som finns är nischade på ett lite annorlunda sätt. Den här är lättläst och innehåller allt man behöver tänka på kring förberedelser, utbildning, säkerhetstänk och hur man inför en hund på en arbetsplats, säger Sara Karlberg.
Det är inte bara att ta med sig sin hund på jobbet, utan vill man ha en social tjänstehund finns det lagar och regler att följa.
– Många vill föra in hundar på arbetsplatsen för att de har hört att det ska vara bra och vara trevligt, men det saknas kunskap om hur det ska gå till och vilka problem som finns. På ett demensboende till exempel finns det många faror för hunden, till exempel att hunden kan få i sig mediciner.
Först ska man informera personalen om vad hundassisterande insatser är, att en professionell hundförare med hund
utför aktiviteter i verksamheten och vad dessa kan ha för betydelse. Det krävs en anmälan till länsstyrelsen. Blankett finns på Jordbruksverkets hemsida.
– Socialstyrelsen har bra vägledningar över lagar och regler. Sedan bör du gå efter hur lokalerna ser ut och skapa vissa hundzoner och hundfria zoner. Även om det inte finns allergiska på din arbetsplats så kanske någon anhörig är allergisk eller hundrädd, säger Helena Eriksson.
NÄR SARA KARLBERG startade Svenska Terapihundskolan för drygt tio år sedan arbetade hon med sin pinscher Alfonz på ett stort antal förskolor.
– Det var mycket empati- och samarbetsövningar. Efter bara tre tillfällen med en barngrupp märktes en stor förbättring i gruppsammanhållningen, berättar hon. Man har också fått direkt respons hos så kallade hemmasittare, ungdomar som inte har förmått sig gå i skolan.
– BUP gjorde kanske 15 besök hos en elev utan resultat. När en hundförare med hund följde med så lyckades man få med sig eleven. Det är små mirakel när man ser hur hunden ökar modet eller viljan hos någon, säger Helena.
AKTIVITETERNA MED HUND har visat sig leda till minskad medicinering, sänkt blodtryck, ökad social förmåga, stärkt tillit, förbättrad rörlighet och balans för att nämna några positiva effekter.
– Det här kan vara ett bra komplement till verksamheten, men det passar förstås inte alla. Sedan kan man kanske tro att det finns fler hinder än vad det gör. Skolverket har till exempel riktlinjer som för-
svårar för hundar i skolan, men tar man hänsyn till reglerna och skapar zoner där hunden får och inte får vara så är det inga problem.
Sedan passar inte alla hundar för jobbet. Först behöver man göra ett lämplighetstest. Hunden bör också vara minst ett år gammal.
– En bra tjänstehund är lugn, social och miljöstabil. Den ska inte bli stressad av nya platser och situationer. Hunden ska tycka om att hälsa på människor och gilla att bli klappad. Det är inte så att vissa raser är bättre än andra, men vissa raser har förstås dominerande egenskaper som passar in. Retrieverraserna har till exempel ofta stort intresse för samarbete och apportering, men de kan också ha lite för hög aktivitetsnivå, säger Sara.
EN SOCIAL TJÄNSTEHUND ska alltid följas av sin förare, de är ett team som hör ihop. Du kan antingen kontakta en hundförare eller
så kan någon på arbetsplatsen utbilda sig och sin hund.
– Det krävs utbildning för att bli diplomerad tjänstehund. Det finns tre olika inriktningar; besökshund, terapihund och skolhund. Sedan krävs förstås fortsatt träning och planering för att din hund ska må bra och trivas på jobbet.
Hunden ska arbeta i korta pass, cirka 30 minuter, och max två timmar per dag.
– Exempel på övningar är att leka genom apportering. Man kan låta hunden hämta saker eller involveras vid spel och övningar som att vara med och dela ut bingobrickor. Hunden kan vara med vid gymnastikpass och till exempel gå under en fot som hålls upp. Man får helt enkelt vara kreativ som hundförare och öva in saker som passar verksamheten, säger Sara.
HON BERÄTTAR OM terapihunden Majken, en labrador som arbetar på ett äldreboende. Hon uppmuntrar till fysisk aktivitet och
Du kan vinna boken på sidan 66. Förlag: Klickerförlaget.
Att utföra enkla lydnadsövningar ger mening och stärker personer som behöver öva på socialt samspel. Foto: Getty Images.
rörelse men också social samvaro och välbefinnande. Favoritträningen är fysisk aktivitet där de boende inte tänker så mycket att det är jobbigt att röra på sig när Majken är med. Färger på redskap gör att man även får med minnesträning.
– När fokus läggs på hunden blir allt så mycket lättare. Barn kan få hjälp att läsa genom att hunden pekar med nosen i boken. Bara genom enkla övningar eller promenader ges mening och viktig träning i sociala färdigheter; att ta instruktioner, våga misslyckas och göra saker tillsammans med andra, säger Helena.
Det är inte bara brukarna som får positiva effekter av att umgås med hundar, det piggar också upp personalen och både Sara och Helena har märkt att sjukfrånvaron minskar.
De ser också ett ökat intresse för tjänstehundar och att allt fler vågar satsa.
– När man väl sätter sig in i det här är det inte så komplicerat, avslutar Sara Karlberg. ●
Luckorna i lagen innebär till exempel att psykiskt våld, som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakasserier, inte ses som ett brott mot barnet. Foto: Getty Images.
Luckor i svensk lag gör att barn som utsätts för våld i hemmet har ett bristande skydd. Trots att våldet är olagligt, är det inte alltid straffbart. Föräldrar tillåts att utöva visst våld mot sina barn, visar en ny rapport från UNICEF Sverige.
Rapporten ”Olagligt men inte straffbart” har dels granskat ett antal domar där föräldrar har åtalats för att ha utövat våld mot sina barn, dels undersökt hur det straffrättsliga skyddet ser ut för barn som utsätts för våld i hemmet.
Rapporten visar att det finns ett glapp mellan agaförbudet i föräldrabalken och bestämmelserna i brottsbalken. Det innebär att vissa former av barnaga inte räknas som ett brott enligt brottsbalken. Våldet är alltså olagligt men samtidigt inte straffbart. – Samhället sviker de här barnen eftersom det saknas ett heltäckande rättsligt skydd när de utsätts för misshandel av sina föräldrar. Det här handlar om barn som befinner sig i en särskilt utsatt situation, som har en beroendeställning till föräldern och som utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara barnets trygghet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.
LUCKORNA I LAGEN innebär till exempel att psykiskt våld, som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakasserier, inte ses som ett brott mot barnet. När det gäller fysiskt våld måste
det anses ha orsakat barnet tillräcklig smärta för att händelsen ska ses som misshandel och vara straffbar. Några exempel ur rapporten:
• Två flickor tvingas bevittna hur deras pappa mördar deras mamma med en bajonett. Han åtalas för olaga hot mot barnen eftersom han närmat sig dem med bajonetten i handen. Hovrätten konstaterar att visserligen har pappan skrämt barnen oerhört när han dödade deras mamma, men anser inte att han haft uppsåt att skrämma dem och därför inte kan dömas för olaga hot mot barnen.
• En styvpappa åtalas för ofredande efter att ha tejpat sin tioårige styvsons ansikte med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån, och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Han berättar att han varit tejpad två – tre minuter och försökt ropa på hjälp. Styvpappan uppger att han tejpat pojken för att visa att han står vid sitt ord. Tingsrätten anser att pojkens berättelse ska bedömas med försiktighet på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kan ha misstagit sig på hur långt förloppet egentligen var. Rätten anser att det ingår i rollen som förälder att sätta gränser, och styvpappan frias.
Rapporten pekar på att bedömningarna i domstolarna ofta görs utifrån ett föräldraperspektiv, där föräldern på olika
sätt ursäktas med att det rörde sig om en stressad situation eller ett krävande barn. Granskningen av domarna visar att även i de fall där föräldern döms för misshandel, lyfter domstolarna i många fall fram ursäkter för föräldrarnas agerande, vilket leder till mildare straff.
VISSA DOMSTOLAR FÖRSÖKER tillämpa den lagstiftning som finns för att barns rättigheter ska tas tillvara, medan andra intar en förlåtande och överslätande attityd gentemot föräldrar.
– Brister i lagstiftningen tillsammans med en godtycklighet i domstolarna leder till att föräldrar i praktiken tillåts utöva visst våld mot barn, säger Christina Heilborn.
UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn ska förbjudas och vara straffbara enligt lag. Så är det inte idag, trots att detta är tydliggjort i barnkonventionen.
KÄLLA: UNICEF SVERIGE
1. Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
2. Att våld mot barn i svensk lag överensstämmer med barnkonventionens bestämmelser och därmed även innefatta alla former av psykiskt våld.
3. Att barn som utsätts för våld i hemmet får tillgång till socialt stöd och skydd samt till ett anpassat stöd i rättsprocessen.
Behov av behandlingar? RING 0612 - 71 82 80
• Kunskap • Omvårdnad
Korrekt och omsorgsfull beroendevård i natursköna Höga Kusten
Korpberget Behandlingscenter, Svanö Tel: 0612-71 82 80 • info@korpberget.se www.korpberget.se
En nyhetsssajt för dig inom vård och omsorg
Välkommen till Sveriges största mötesplats för branchen!
- spetskompetens inom skydd och säkerhet
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD
Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Vid förfrågan ring
0708-130 818
eller maila till info@skyddsinsatser.se
Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för
• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN
• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR
• SKYDDSPLACERINGAR
• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR
Tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.
ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO
TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
Egen pool, biljard och pingisrum, basketplan och över 500 kvm yta att röra sig på.
Många av de som vanvårdats i fosterhem och på institution under barndomen nekades upprättelse av staten. Bara de fall av allvarlig vanvård som Ersättningsnämnden såg som de mest väldokumenterade och detaljerade har kompenserats – i strid med ambitionen att bedömningarna skulle vara generösa. Studien om upprättelse för dem som utsatts för vanvård i den sociala barnavården har gjorts av forskare vid Linköpings universitet.
Från 1920 till 1980 placerades flera hundra tusen barn i svenska barn- och fosterhem. Men istället för trygghet möttes många av barnen av våld och övergrepp i sina nya hem. Därför föreslogs det 2011 att staten skulle ge ett erkännande till de som farit illa i samhällets vård, i form av ekonomisk kompensation på 250 000 kronor.
Men det som skulle bli en upprättelse blev för många en besvikelse. Bara 46 procent av de som sökte ersättning fick det. Den låga siffran sticker ut i jämförelse med ersättningssystem i andra länder.
– Statens tanke var att säga ”vi erkänner att det ni blev utsatta för är fel, och vi tar avstånd från det”. Då blir det problematiskt när hälften av de som sökt inte får detta erkännande. För den enskilda individen är det en tragedi. Vi ville undersöka varför så få fick ett erkännande och därmed förutsättningar för upprättelse, säger Johanna Sköld, professor på Tema barn vid Linköpings universitet och tidigare utredningssekreterare i den statliga Vanvårdsutredningen.
Johanna Sköld och hennes kollegor Bengt Sandin och Johanna Schiratzki har granskat besluten för en fjärdedel av de 5 285 inkomna ansökningarna. De ville veta på vilka grunder ersättningsnämnden nekade ersättning samt hur nämnden bedömde de sökandes berättelser.
RESULTATET VISAR ATT flest fick avslag för att vanvården inte ansågs allvarlig nog. Vad som var allvarligt bedömdes utifrån vad som ansågs vara normal uppfostran vid
tidpunkten för händelserna, samt hur långvarig vanvården var. Det gällde alltså för de sökande att bevisa att den vanvård de utsatts för var utöver det normala på den tiden, utan att veta vad ersättningsnämnden klassade som normalt. Studien visar också att ersättningsnämnden betraktade kroppslig bestraffning som något normalt under denna tid.
Av de beviljade ansökningarna visade forskarnas genomgång att barnen ofta tillfogats skador med tillhyggen eller när de var avklädda. Det fanns dock en inkonsekvens i vilka som tilldelats ersättning eller inte, och den vetenskapliga artikeln pekar på rättsosäkerheten i detta.
KOMPLICERADE BEDÖMNINGSKRAV GJORDE det omöjligt för många att få ersättning. Först var den sökande tvungen att visa att han eller hon var omhändertagen när den allvarliga vanvården inträffade,
sedan att fosterföräldrar eller barnhemspersonal inte agerat för att förhindra övergreppen.
STUDIEN PEKAR ÄVEN också på det faktum att de sökande under processen inte erbjuds något juridiskt ombud och att nämndens beslut inte går att överklaga. Hade de sökande haft ett juridiskt ombud hade de tydligare vetat på vilka grunder avslag gavs och därmed haft större chans till ersättning.
– Med tanke på vad våra resultat visar är det lätt att tänka att det här erkännandet aldrig skulle ha erbjudits. Men vi får inte glömma att många av dem som fått ersättningen har fått en efterlängtad chans till upprättelse. Istället kanske villkoren för att få ersättningen skulle ha utformats på annat sätt, säger Johanna Sköld.
KÄLLA: LINKÖPINGS UNIVERSITET
Hur kan socialtjänstens insatser bättre följas upp? Och vilka effekter får digitaliseringen på socialtjänstens arbete? Det är några av de frågor som landets socialchefer och brukaroch intresseorganisationer vill se mer forskning kring. Det visar en undersökning som Forte och SBU genomfört.
Närmare 600 personer har deltagit i undersökningen som Forte och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, genomfört. I undersökningen har professioner och brukare inom socialtjänsten fått möjligheten att identifiera och prioritera vilka forskningsfrågor som de anser är viktiga för att kunna förbättra verksamhetens arbete.
– Satsningen är unik. Det är första gången som den här modellen för att identifiera och prioritera forskningsfrågor används på socialtjänstområdet och där både socialtjänst- och brukarföreträdare deltagit, säger Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU.
UNDERSÖKNINGEN ÄR EN del av Fortes arbete med det nationella programmet för tilllämpad välfärdsforskning och ska stärka
klient- och praktiknära forskning inom socialtjänstens områden.
– För oss är det viktigt att finansiera forskning som utgår från klienters och professionens behov och som kan komma till direkt användning för att utveckla och förbättra verksamheten. Genom den här undersökningen ser vi nu tydligt vad som efterfrågas och kan prioritera våra satsningar och säkerställa att vi uppfyller de kunskapsbehov som finns, säger Stella Jacobson, programansvarig Forte.
NÅGRA AV DE mest angelägna forskningsfrågorna som framkom i undersökningen var:
• Hur kan brukares och anhörigas delaktighet utvecklas inom socialtjänsten?
• Hur kan socialtjänsten arbete med implementering, utmönstring och införande av evidensbaserad kunskap?
• Vilka effekter har olika insatser?
• Vilka effekter har idéburen välfärd?
• Vilka framgångsfaktorer och hinder finns för effektiv och fungerande samverkan?
Resultatet från undersökningen kommer huvudsakligen att användas inom ramen för det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning, men ock-
Nya rapporten ”Prioriteringar för forskning om socialtjänsten”.
så inom SBU:s arbete med forskningssammanställningar.
Hela resultatet från undersökningen återfinns i rapporten ”Prioriteringar för forskning om socialtjänsten – perspektiv från brukare, policy och praktik”, som går att läsa på www.forte.se.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Sociala tjänstehundar
– omsorg utan ord
Detta är en bok för dig som vill lära dig mer om vad en social tjänstehund är. Kanske är du nyfiken på hur det kan vara att arbeta i skola, vård eller omsorg ihop med din bästa vän? Författarna går igenom alltifrån varför hundar fungerar så bra i arbetet med människor som behöver stöd, till hur du väljer en lämplig hund som klarar arbetet. Du får tips på hur du börjar med grundträningen, hittar utbildningen som passar er bäst och vad du ska tänka på när du har en färdigutbildad social tjänstehund. Du får också läsa om viktiga saker att ha i åtanke när du ska föra in en utbildad hund på en arbetsplats. I boken får du även möta tretton olika hundförare som berättar om sin arbetsvardag med sina bästa vänner och kollegor.
Författare: Sara Karlberg och Helena Eriksson Klickerförlaget, www.klickerforlaget.se
Alla mödrar genom historien har haft en sak gemensam – Från Moder Jord till Jungfru Maria och Moder Svea – de har sällan fått komma till tals. Tills nu.
I den här boken får du möta 20 mammor bosatta i Sveriges fattigaste och mest utsatta områden, de som kallas ”no gozoner”. De här mammorna bor från norr till söder, kommer från jordens alla hörn och väver en väv av världen i Sverige.
Det är mammor som burit sina barn närmast hjärtat. Som väckts mitt i natten av poliser som berättar att deras barn mördats. Mammor som tvingats uppleva det värsta en mamma kan uppleva – sitt barns död. De handlar om våld, om sorg, om kamp – men mest om kärlek – moderns kärlek till sina barn.
Författare: Alexandra Pascalidou Atlas, www.bokforlagetatlas.se
Skärmhjärnan
Den psykiska ohälsan håller på att ta över som det stora hälsohotet i vår tid. Ett högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. För hur mycket du än gillar att kolla bildflödet på instagram, nyheterna i mobilen eller filmer på plattan, är din hjärna inte anpassad till det som dagens samhälle för med sig. Den är helt enkelt i osynk med vår tid!
Men det betyder inte att du står maktlös och att det saknas lösningar – med lite mer kunskap om hur hjärnan fungerar kommer du snart att inse att det egentligen handlar om ganska enkla och basala saker. Den mänskliga hjärnan är skapad i en helt annan tid, och kanske borde vi visa den lite mer hänsyn. Så följ med på en spännande resa och få en helt ny bild av det som händer och sker i ditt huvud!
Författare: Anders Hansen Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Leva livet
Att åldras med hiv
Cirka hälften av de som lever med hiv i Sverige idag är över 50 år. Trots det är kunskapen fortfarande låg inom vården och samhället om vad det innebär att åldras med hiv. Det saknas forskning i ämnet och hur det påverkar livssituationen. Det finns inte heller några studier om vilka utmaningar vården och samhället ställs inför när personer med hiv går in i pensionsåldern. HivSverige har nu startat ett nationellt projekt för att synliggöra och förbättra livssituationen för äldre som lever med hiv. Denna bok är en del i det projektet. I boken intervjuas 29 äldre personer som lever med hit samt några av deras närstående.
Författare: Lars Åberg Hiv-Sverige, www.hiv-sverige.se
Klimakteriet
Man dör inte av stress
Man slutar bara att leva – om utmattningssyndrom
Den här boken är till dig som är sjuk, har varit sjuk, undrar om du är på gränsen till att bli sjuk eller till dig som har en tillvaro där stress är en ofta förekommande komponent. Den är också till dig som är anhörig till någon med utmattningssyndrom, och till dig som möter personer med utmattningssyndrom i ditt arbete.
Selene Cortes berättar personligt om sin egen sjukdomshistoria. Hon går från en sårig barndom till sina två sjukdomsperioder som resulterade i långvariga sjukskrivningar. Hon berättar om ångestdriven duktighet och det utanförskap som drabbar de långtidssjukskrivna med stigmatisering, skam och rädsla att aldrig komma tillbaka till en fungerande vardag igen. Selenes kapitel varvas med senior professor Marie Åsbergs kliniska perspektiv med diagnostik, differentialdiagnostik, symtom och behandling.
Författare: Selene Cortes och Marie Åsberg Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Klimakteriet eller menopausen är något som alla kvinnor har upplevt eller kommer att uppleva. Många tänker kanske på vallningar, humörsvängningar och att chansen, eller risken, att få barn därefter är obefintliga. Men i övrigt talas det väldigt sällan om vad det egentligen innebär.
Sanningen är att upplevelsen kan skilja sig åt drastiskt från person till person. I den här antologin skriver ett antal kända kvinnor om sina erfarenheter av klimakteriet både positiva och negativa. Berättelserna handlar inte så mycket om det fysiska, utan snarare om tankar och funderingar kring åldrande, kropp och vad det är att vara kvinna på 2000-talet.
Medverkande är Åsa Moberg, Gudrun Schyman, Agnes Wold, Astrid Assefa, Åsa Beckman, Kerstin Brunnberg, Azar Mahloujian, Sara Kadefors, Maria Küchen, Gunilla Pontén, Unni Drougge och Annika Lantz.
Författare: Tove Leffler Atlas, www.bokforlagetatlas.se
Boken Kulturkrockar i äldreomsorgen ger ökad kunskap om värderingar, fördomar, kompetens- och språkfrågor. Den bygger på exempel hämtade från chefer, personal, äldre, anhöriga och läkare, omskrivna till fiktiva frågeställningar. De kan användas för att inspirera lednings- och personalgrupper i hanteringen av komplexa och känsliga situationer.
Äldreomsorgen är en av Sveriges mest mångkulturella arbetsplatser, där personal med olika bakgrund ska samarbeta i vård och omsorg om äldre. När förväntningar krockar och missförstånd uppstår kan det orsaka motsättningar såväl inom arbetsgruppen som mellan äldre, personal och anhöriga. För arbetsledaren är det ofta utmanande och långt ifrån enkelt att navigera rätt så att alla medarbetares kompetens tas tillvara och verksamhetens kvalitet säkerställs.
Författare: Monika Forsman och Minna Forsell Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Duktiga flickors guide till att sätta gränser och skita i vad andra tycker
Är du trött på att vara den snälla kollegan som alltid räddar din hopplösa arbetskompis? Exploderar du om du får frågan en gång till när du ska skaffa partner/barn/jobb? Eller är du bara jäkligt trött på alla som vet hur du bäst borde leva ditt liv? Då är den här boken din nya bästa vän.
Det handlar inte om en ny metod eller om en helt fantastisk självutvecklingskurs i tio steg. Det handlar om dig. Det handlar om att ta en ordentlig titt på vad du vill, vad du behöver och vem du är. Hur du genom att sluta låta omvärldens krav och förväntningar styra ditt liv står upp för dig själv, område för område. Förklarat med mycket djup och drastisk klarsyn får du reda på hur du går tillväga utan att hamna i krig med omvärlden.
Författare: Alexandra Reinwarth Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Att möta likasinnade, få höra till och odla sin självmedkänsla. Dessa visade sig vara tre av de viktigaste ingredienserna när utfallet av Vardag i balans (VIB) nu studerats i Kristine Lunds avhandling. Den arbetsterapeutiska metoden vill öka balans i vardagen och livskvalitet för personer med psykisk sjukdom – genom meningsfulla aktiviteter. Avhandlingen tyder på att metoden både passar en bred grupp och är välfungerande.
VIB är en gruppbaserad metod inom arbetsterapin och forskningsbaserad livsstilsintervention för personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Den lanserades för sju år sedan av arbetsterapeuterna och forskarna Mona Eklund och Elisabeth Argentzell, Lunds universitet. Sedan dess har cirka 130 svenska arbetsterapeuter utbildats i metoden. Kristine Lund, nyligen disputerad vid Lunds universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat metoden utifrån deltagares såväl som gruppledares perspektiv.
I den första studien har hon kartlagt hur väl metoden kan passa denna breda målgrupp, som utöver att vara blandad i ålder och kön skiljer sig åt även i utbildningsnivå, familjebild och psykiatrisk diagnos.
Grunddata om de 133 deltagarna samlades in genom en mix av självskattningsskalor, andra skattningar och intervjubaserade frågeformulär. Sociodemografiska, psykosociala och kliniska faktorer kartlades. Även självkänsla, egenkontroll, och livskvalitet ringades in, liksom grad av/nivå på engagemang och balans i utförda vardagsaktiviteter.
ATT HA EN nära vän var en av få faktorer som visade sig vara viktig, den flerdubblade oddsen för en förbättrad balans i fritidsaktiviteterna. Att vara kvinna var ock-
så en positiv faktor för aktivitetsbalans inom området personlig omvårdnad (till exempel hygien, klädsel, motion). Totalt sett fungerade metoden dock oberoende av de flesta av de faktorer som studerades och lämpar sig därmed väl för den breda grupp av klienter från psykiatrisk öppenvård och kommunal psykiatri som ingick i studien, konstaterar Kristine Lund.
I avhandlingens övriga tre delstudier djupintervjuades 19 deltagare, med fokus på: Betydelse av tillhörighet, göra förändringar för att få vardagen mer i balans och erfarenheter av själva interventionen.
I gruppträffarna kände många av deltagarna oro och rädsla för att delta. Men när de väl övervann sin rädsla kunde de tillsammans peka på varandras styrkor, lyfta varandra och öka självrespekten. Att kunna ge råd och dela med sig av erfarenheter stärkte också deltagarna. Och att faktiskt ha roligt tillsammans.
– Vi tittade på själva meningen med
att vara i grupp – vad är det som skapar den meningen? Om du har gått igenom något tufft men den erfarenheten sedan kan hjälpa andra så skänker det ett slags mening. Erfarenheten blir inte längre bara dålig. Tillhörighet är en stark faktor och det är ju viktig kunskap att ha med sig –inte minst inom psykiatrin, säger Kristine Lund.
I EN SKÖR grupp är det små mål som gäller för att ro förändringar och långsiktigt förbättrad vardagsbalans i hamn. Många av deltagarna hade tidigare försökt ändra mycket på samma gång, med följden att de misslyckades med målen och inte fick vardagen att fungera. Små mål som uppfylls kan öka engagemang och graden av aktivitet. Utifrån det blir det sedan lättare att nå balans i vardagsaktiviteterna.
Självmedkänslan var viktig, att ”ta hand om sig själv som om en vän” och inte vara så hård mot sig själv vid eventuella bakslag. På så sätt blev deltagarna bättre på att bryta känslan av misslyckande och i ökad grad delta i aktiviteter.
– Inom denna grupp är det vanligt att vara understimulerad, i betydelsen att ha för lite meningsfulla aktiviteter. Men i studierna ser vi att det inte bara är att lägga till aktiviteter, det måste finnas personlig mening och balans i dem.
Vardag i balans (VIB)
Denna forskningsbaserade arbetsterapeutiska metod är aktivitetsbaserad. Den fokuserar på att ha en god livskvalitet med balans i vardagsaktiviteterna, även vid pågående psykisk sjukdom där symptom kvarstår. Den avser alltså inte att ”bota” sjukdomen, utan vill hjälpa målgruppen till meningsfulla vardagsaktiviteter där vardagen som helhet blir hanterbar och i balans. De enskilda personernas behov är i centrum och den personliga återhämtningen en viktig ingrediens.
Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd
• Kvalificerat stödboende/familjestödboende
• Familjehem
• Skyddat boende
• Skyddad-id
• Personal dygnet runt
Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.
Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
• Signs of safety
• FREDA
Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.
08-55 10 96 90
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Vinnare Seminariet Stockholm 21 mars 2019
• Sportbag - Pernilla Falk, Stockholms stad Farsta SDF
• Ryggsäck - Sanna Sandin, Stockholms stad
• Badlakan - Vision Omsorg
• Bok - Kerstin Dahlström, Heby Kommun
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
HVB-hem för pojkar 13-18 år.
Behandlingshemmet ligger strax utanför Eslöv i en naturskön miljö och har en familjär känsla med fokus på lågaffektivt bemötande.
Boka gärna ett studiebesök. 073-518 00 10 info@considehomes.se www.considehomes.se
på uppdrag av flickor
Verksamhetschef: My Erlandsson 073-500 36 73 My@considehomes.se
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Flickafadder på plansverige.org
Vi erbjuder skydd, trygghet och ett hem för alla målgrupper.
Kontakt: Tina 0708-26 79 62 • info@satinab.se
på uppdrag av flickor
Brahe Vård
Flickafadder på plansverige.org
Bli Flickafadder på plansverige.org
Bli Flickafadder på plansverige.org
Bli
ser vi till att flickors röster får höras.
i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans
Bli
ser vi till att flickors röster får höras.
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
minst makt och inflytande. Deras möjligheter
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra
vi ser till att den får höras.
Familjehem från 13 år Stödboende i lägenheter
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
minst makt och inflytande. Deras möjligheter
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra
alla flickor föds med en röst.
Vi arbetar med förstärkta familjehem och jourhem. Under åren så har verksamheten utvecklats och vuxit med kvalitet och familjer. Idag finns vi över hela Sverige.
sary@fhemiskane.se 070-2829590 www.fhemiskane.se
Vi tillhandahåller konsulentstödda familjehem på uppdrag av kommuner.
Vår inriktning är barn och ungdomar mellan 0–21 år med olika former av antisocialt beteende, psykiatrisk problematik samt barn och ungdomar som placeras av miljöskäl.
Vi ser alltid till barnets bästa.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Välkommen att kontakta oss! 0733–22 88 24 , tord@brahevard.se www.brahevard.se
vi ser till att den får höras.
alla flickor föds med en röst.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
www.ac-omsorg.se
D E N H V B Enganemang med hela hjärtat!
HVB för pojkar och unga män i åldrarna 15 - 19 år med psykosocial problematik.
För oss är det viktigt att varje ungdom kan känna sig trygg på boendet och med den personal som finns till för dem. Med rätt miljö så ökar förutsättningarna till en positiv förändring.
info@curagruppen.se www.curagruppen.se
Ny utgåva av boken hot och våld på jobbet.
Världsunik konflikthantering i VR-miljö
Maria Bauer är expert på de-eskalering av hot och våld. Hon hjälper årligen tusentals personer med strategier för att skapa tryggare relationer på arbetsplatser och i hemmet.
Maria Bauer bidrar till den senaste forskningen inom konflikthantering och delar med sig av sin 30-åriga kunskap på ett praktiskt och lättillgängligt sätt. Hela arbetet är lösningsfokuserat och syftar till hitta och stärka den inneboende kraften i individen.
Genom sin unika kombination av erfarenhet och innovativförmåga har Maria initierat ny världsunik teknologi för social hållbarhet. För sina insatser har Maria Bauer bland annat hedrats med utmärkelsen Årets Beteendevetare.
Stjärnkocken Filip Fastén har skapat de här recepten som passar till säsongens råvaror. Torskrätten får en härlig smak av ansjovis och smör höjer smaken på sparrisen. Smaklig måltid!
400 g färsk grön sparris
25 g sardellfiléer
50 g smör
2 msk hackad färsk persilja
Gör så här:
4 port.
Skär av den nedersta delen på sparrisen, 2-3 cm. Koka sparrisen i lättsaltat vatten så att den är knappt mjuk, 2-3 min för den gröna och 15-25 min för den vita. Ta upp sparrisen och låt den rinna av ordentligt. Mosa eller hacka sardellerna. Smält smöret och rör ner sardellerna och persiljan. Lägg sparrisen i högar på tallrikar. Häll över det smälta smöret.
600 g skinnfri torskrygg, skreitorsk
9 dl vatten
1 dl salt
Vitvinssås:
4 dl vispgrädde
1 vitlöksklyfta
2 schalottenlökar
2 lagerblad
3 dl vitt vin
1 msk smör
2 ansjovisfiléer saften av 0,5 citron
1 krm riven muskotnöt
Gräslöksolja:
1 dl matolja
1 kruka färsk gräslök
Karamelliserad lök:
3 gula lökar
1 msk smör
Svartkål:
100 g rensad svartkål
2 msk smör
1/2 tsk salt
Gör så här: Börja med gräslöksoljan. Värm oljan till ca 37 grader och mixa slät tillsammans med gräslök. Häll gräslöksoljan en sil med hushållspapper. Låt rinna av och spar till senare. Rör ihop vatten och salt, lägg fisken i lagen ca 10 minuter. Sätt ugnen på 80 grader.
Vitvinssås: Häll grädden i en kastrull och koka ner till hälften på svag värme, ca 30 min. Skala och hacka vitlök och schalottenlök. Fräs lök och lagerblad i 1 msk smör i en kastrull. Tillsätt vinet och koka ner till hälften, ca 30 min. Sila vinblandningen och häll tillbaka vätskan i kastrullen. Tillsätt grädden och koka upp såsen. Hacka ansjovisfiléerna. Smaka av såsen med ansjovis, citron och muskotnöt.
Torskrygg: Ta upp fisken från lagen, skölj och torka av. Skär fisken i fyra lika stora bitar. Lägg bitarna i en ugnssäker
4 port.
form. Smörj ett bakplåtspapper med 1 msk smör och täck fisken. Tillaga i mitten av ugnen tills fisken har en innertemperatur på 45-50 grader, ca 35 min. Karamelliserad lök och svartkål: Skala och skiva löken tunt. Fräs den i smör på låg värme under omrörning tills den blir karamelliserad, ca 10 min. Skär svartkålen i små bitar och fräs i smör, salta.
Servera fisken med karamelliserad lök, svartkål, vitvinssås och toppa med gräslöksoljan. Pressad potatis är gott till.
Både på jobbet och hemma mår vi bra av att omge oss med växter. Under 2019 kommer det att vara fortsatt stort fokus på gröna växter och historiska återblickar, men med mer färg och torkade växter i våra blombuketter. Klimatsmart och miljövänligt är honnörsorden.
TEXT: ANNIKA RÅDLUND
Blomsterfrämjandet presenterar årets växttrender. Mycket är sig likt från förra året, när det gäller växter och trädgård till exempel så tillåter vi oss fortfarande att ta det lite lugnare och växlingarna är inte lika snabba som i många andra branscher. Men även det man kan se tydligt är att vissa växter är på frammarsch och vissa färger som ökar i popularitet, ofta följer växttrenderna med vad som är inne när
det gäller inredning och mode.
Samhället utvecklas i ett snabbt tempo mot att bli allt mer digitaliserat. Blir nästa steg att vi också har digitala växter? Som i det populära spelet HayDay? Nja, kanske inte. Människan har trots allt under merparten av sin tid på jorden levt utan skärmar och mycket pekar på att vi människor mår som allra bäst när vi omges av levande växter och vistas i naturen. Vi har
helt enkelt ett behov av att vara jordade, omges av växter och vårda dem.
Att tala om trender när det gäller växter känns därför väldigt otrendigt. Detta till trots, listar vi här några tydliga strömningar som vi säkert kommer att se mer av under 2019.
1. Gröna växter
Gröna växter skapar lugn som få andra saker och de är fortsatt otroligt populära. Växterna ska gärna vara stora, lummiga, frodiga och med intressanta bladverk. Många av de gröna växterna är utmärkta luftrenare som förbättrar kvalitén på inomhusluften. Att fokusera på hälsan är rätt 2019 så grönt inomhus är ett självklart val. Monstera, parasollpilea och Dr Westerlund har varit stora trendväxter de senaste åren. De kompletteras nu av gull-
Azaleor ökar i popularitet. Foto: Anna Skoog/Blomsterfrämjandet.
ranka som är årets bubblare. Även ormbunkar och yuccaliljor är på uppgång.
2. Historiska växter
Vi ser också en fortsatt stark trend mot historiska växter som förmedlar trygghet och stabilitet. De senaste åren har intresset för mormorsväxter som pelargoner varit stort.
»Gröna växter skapar lugn som få andra saker och de är fortsatt otroligt populära«
Nu är det dags för blommor som var stora på 50-talet. Begonia är den absolut hetaste krukväxten 2019.
3. Klimatfokus
2019 är klimatfrågan i fokus. Många försöker anpassa sin livsstil till att bli mer
hållbar och intresset för att grodda, kompostera, byta sticklingar, köpa närodlat och leva mer miljösmart är stort.
4. Mer färg
Svenskarna älskar det skandinaviskt blonda och ljusa och det finns butiker som i princip bara säljer vita blommor. Men 2019 kan vi förvänta oss lite mer färg. Många som tidigare alltid valt vitt kommer säkert att övergå till åtminstone ljusa pasteller. Vi ser också allt mer av sköna samplanteringar med en blandning både av sorter och färgnyanser, till exempel härliga sommarblomsmixer med rosa och purpur eller kombinationer av orange, gula och rosa sorter. När det gäller färger är gult en färg som poppar upp 2019, inte bara på kläder, utan också i inredning och på växter.
5. Torkat i buketterna
När det gäller buketter ska de vara naturliga och mjuka. Att blanda in torkade växter i buketterna är populärt; allt från att plocka in trädgårdens vissna perenner
Mer färg på årets blommor.
Foto: Hanna Wendelbo/Blomsterfrämjandet.
Torkade kvistar är helt rätt.
Foto: Emilia Ahlgren/Blomsterfrämjandet.
till ogräs som växter längs vägkanten. Frökapslar, tistlar och yviga vippor ger både volym och karaktär och är även praktiskt då det lätt kan återanvändas. Det är också mycket populärt att använda krukväxter, både blommande och gröna, som snittblommor. Genom att plocka av en liten kvist från favoritkrukväxten fås en läcker snittblomma. Små vaser solitärt eller i grupp är helt rätt 2019. ●
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
Seniormässan
Malmö, 24-26 april
Arrangör: Malmömässan
Autism funktionsnedsättningsområdet
Stockholm, 25 april
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
MAJ
Lex Sara äldreomsorg och LSS Webbutbildning, 6 maj
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Introduktionsutbildning LSS Webbutbildning, 6 maj
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Svåra samtal
Göteborg, 7-8 maj
Arrangör: Metodicum
Psykiatri för icke psykiatriker
Göteborg, 7-8 maj
Arrangör: Kunskapsgruppen
IBIC – Individens behov i centrum Göteborg, 8 maj
Arrangör: Svenska Vård
Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning
Stockholm, 8 maj
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Bemanning och schemaläggning från A till Ö Stockholm, 8 maj
Arrangör: Metodicum
Bemanning och schemaläggning från A till Ö
Stockholm, 9 maj
Arrangör: Metodicum
Psykisk ohälsa hos äldre
Stockholm, 10 maj
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
IBIC – Individens behov i centrum
Göteborg, 14 maj
Arrangör: Svenska Vård
Systematiskt kvalitetsledningsarbete
Stockholm, 14 maj
Arrangör: Svenska Vård
Psykiatridagarna 2019
Stockholm, 14-15 maj
Arrangör: Centrum för kunskapsutveckling
Egenkontroll – en del av kvalitetsarbetet
Stockholm, 15 maj
Arrangör: Svenska Vård
Nordic Health Convention
Göteborg, 16 maj
Arrangör: Svenska Mässan
Självskadebeteende
Falun, 20 maj
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Så skapar vi ett lågaffektivt bemötande i det dagliga arbetet
Malmö, 20 maj
Arrangör: Sverigehälsan
Lågaffektivt bemötande
Stockholm, 21 maj
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Chef i äldreomsorgen
Stockholm, 21-22 maj
Arrangör: Gothia Fortbildning
Psykiatri för icke psykiatriker
Stockholm, 21-22 maj
Arrangör: Kunskapsgruppen
Vitalis 2019
Göteborg, 21-23 maj
Arrangör: Svenska Mässan
Offentlig upphandling för anbudsgivare
Stockholm, 22 maj
Arrangör: Svenska Vård
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Göteborg, 23 maj
Arrangör: SSIL
Grundutbildning i Mindful
Self-Compassion
Malmö, 23-24 maj
Arrangör: Sverigehälsan
Riskbruk, missbruk & beroende
Stockholm, 24 maj
Arrangör: Gothia Fortbildning
Brandskyddsansvarig Vårdboende
Göteborg, 28 maj
Arrangör: Brandskyddsföreningen
JUNI
Lex Sara äldreomsorg och LSS
Webbutbildning, 3 juni
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Introduktionsutbildning LSS
Webbutbildning, 3 juni
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Taktil stimulering – introduktion
Stockholm, 4 juni
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
AUGUSTI
Funkisfestivalen final
Stockholm, 26 augusti
Arrangör: Funkisglädje
SEPTEMBER
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Örebro, 5 september
Arrangör: SSIL
Traumadagen
Stockholm, 11 september
Arrangör: Expo Medica
Beroendedagen
Stockholm, 12 september
Arrangör: Expo Medica
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Umeå, 19 september
Arrangör: SSIL
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Vi kommer gärna ut och berättar om våra samlade erfarenheter av alkoholism och tillfrisknande i AA.
Vi besöker skolor, hälsovården, företag, kommuner, institutioner och organisationer.
Hör av dig till vår informationskommitté så bokar vi ett informationsmöte så snart det passar.
En AA-information kostar inget.
Ring eller skicka ett mail till:
08-642 26 09 service@aa.se
Gruppens namn Adress och telefon
Ett behandlingshem för livsförändring och gemenskap
IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm. Vår beroendebehandling; en vårdkedja med egen avgiftning, kvalificerad behandling, socialt företag, kamratstöd, boende samt utbildningsinsatser.
”En vårdkedja att räkna med när alternativen på hemmaplan inte riktigt räcker till för att skapa en bestående livsförändring över tid.”
KONTAKTA OSS info@dagoholm.se 0150-66 41 00 www.dagoholm.sobernet.nu
(dag och tid)
På årets konferens fördjupar vi oss i vad LSS-utredningen kommer att innebära, både för den som omfattas av lagstiftningen och den yrkesverksamma.
En dag fylld med fortbildning, inspiration och goda exempel inom de mest aktuella frågorna.
Framtiden för LSS i allmänhet och den personliga assistansen i synnerhet, Linda Bergstrandoch Ann-Marie Stolberg
Självbestämmande i LSSverksamheter – etiska dilemman ett måste. FoU Södertörn i samarbete med Haninge kommun
Vi fördjupar oss även i etiska dilemman kring självbestämmande och rätten till sexuell hälsa. Utöver dessa svåra och viktiga frågor lyfter vi också mer pedagogiska aspekter.
Sexualitet och funktionshinder: rättigheter och dilemman, Julia Bahner
Anhöriga och personal i samverkan – för brukarens bästa, Lasse Nohrstedt
har vi kommit fram till en gemensam initial orsak till placering.
självkänsla/självbild. Den attityd vi har själva och vad vi klarar av.
sker strukturerat med evidensbaserade, mål och delmål. De metoder vi främst PDT korttidsterapier, Minnesotamodellen, nätverksarbete.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .
skräddarsyr vad eller vilka av
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Byström 45 henrik.bystrom@duvgarden.se
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Åsa Andrén, Ystad, Ewa Sundqvist, Nora, Margareta Lägervik, Eksjö och Hanna Tvengström, Norrtälje.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
HVB-hem för familjen
Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn.
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
Välkommen att kontakta oss!
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
Margareta Winberg Framtidens socialtjänst
Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset
NÄSTA NUMMER
Egen pool, biljard och pingisrum, basketplan och över 500 kvm yta att röra sig på.
1:a - 4:e pris
Periodens
utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 22/5 2019 till: ”Tävling 3/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
Ute den
Alexandra Pascalidou Mammorna i orten – vad har de att berätta?
MÅNGSBO HVB AB
Mia Börjesson Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna
Arrangörer:
Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se
Han är leg. sjuksköterska med specialistutbildning Barn och ungdom, leg. psykoterapeut, med.dr och universitetslektor på Barnafrid.
Josef Kurdman Integration ur ett nytt perspektiv
10
I samarbete med:
Ett bra verktyg för bland annat missbruksvård, då det hjälper till att hejda impulser och pausa.
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
juni
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
DYGNET RUNT, ÅRET OM!
Hämtningsservice inom
24 timmar i hela Sverige
070-458 82 22
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt
och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Vill du veta mer eller besöka oss?
Hör av dig!
Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se
Sida vid Sidas målsättning är att kunna möta barns, ungdomars och uppdragsgivares önskemål om bästa tänkbara boendelösning med individuellt anpassat stöd
Vi fokuserar på att skapa livskvalitet för den unge genom att bygga en meningsfullhet utifrån den unges egna drömmar och mål
Tillsammans arbetar vi för att den unge ska få adekvata redskap för att bli självständig, kunna klara av att hantera livet och dess utmaningar och kunna påbörja sin väg mot ett självförverkligande.
Placeringssamordnare
Välkommen med placeringsförfrågan!
Tillsammans hittar v i lösningen
HVB
• 15 – 21 år
• Missbruk och beroende
• Kriminalitet
• Socialt nedbrytande beteende
STÖDBOENDE
• 16 – 21 år
• Lägenheter i kluster
• Personal dygnet runt
FAMILJEHEM
• 0 – 21 år
• Jour- och familjehem
• Behandlingsfamiljer
• Konsulentstöd
INTEGRATIONSBOENDE
• 15 – 21 år
• Integra�onsprogram
• Personal dygnet runt
Jane Unger 073 250 97 07 jane.unger@sidavidsida.se
ÖPPENVÅRD
• 16 – 21 år
• Programverksamheter
• Psykolog och lärare
• Prak�k
TRÄNINGSLÄGENHETER
• 16 – 21 år
• Lägenhet i flerfamiljshus
• Boendecoach
