Tidningen omtanke, nr 3, 2021

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: ”Din värdighet blir min värdighet”

Mycket mer ligger bakom ett missbruk

Kunskapen om mäns våld mot kvinnor behöver öka

Christina Andersson, leg. psykolog och forskare

”Du

behöver lära dig att själv ta emot hjälp”

Barnkonventionen 2.0

Svensk lagstiftning går ibland inte riktigt ihop med barnkonventionen

Så granskas äldreomsorgen

Här är de vanligaste bristerna som upptäcks vid inspektionerna

Humanas nya LSS-boenden

Nyöppnade

Violgatan

Höör, PK3 humana.se/violgatan

Gärdesgatan

Oskarström, PK1 humana.se/gardesgatan

Kommande 2021

Stagårdsvägen

Bollnäs, PK1 humana.se/stagardsvagen

Trollebergsvägen

Staffanstorp, PK1 humana.se/trollebergsvagen

Mjösunda

Ödsmål, PK1 humana.se/mjosunda

Brattbacken

Bollnäs, PK1 humana.se/brattbacken

Vretenvägen

Uppsala, PK1 humana.se/vretenvagen

Gredelby Serviceboende Knivsta, PK1 humana.se/gredelby

Hos oss bor man själv. Men man är aldrig ensam.

Alla våra LSS-boenden finns här: humana.se/vara-lssboenden

ALLTID I OMTANKE:

”När vi behandlar någon

respektfullt kommer vi att själva uppleva självrespekt”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Liv Larsson.

Läs krönikan på sidan 56

10| Christina Andersson

Hon forskar om compassion och har skrivit böcker i ämnet. I augusti kommer den tredje boken ut.

16| Kvinnovåld

Roks talade om mäns våld mot kvinnor under Mänskliga Rättighetsdagarna.

19| Barnens rätt

20| Barnkonventionen 2.0

Under Barnkonventionsdagen talade man om hur det första året med barnkonventionen har varit.

26| Barnrättsbyrån

De vill att det ska bli lättare för barn att få sin sak prövad juridiskt.

30| Domstolen

Har man hänvisat till barnkonventionen i domstolarna?

32|  Jobbtrender

Fördomsfri rekrytering.

38|  Äldreomsorg

Inspektörer granskar kommunens äldreomsorg.

42| Rekrytering

Fortsatt brist på utbildad personal inom vård och omsorg.

44| Ny jobbsajt

Omtanke presenterar aktuella jobb på egen sajt.

46| Lediga jobb

Här listar vi de senaste jobben.

48| Ebba HVB

Ser till helheten för att hitta orsaken till missbruket.

60| Produktnyheter

62| På jobbet

Stärk kroppen med träning.

64| Det nya normala

Sidan 48: Ebba HVB har plats för 15 kvinnor.

NYA ARBETSKLÄDER.

FÖR DIG INOM VÅRD OCH OMSORG

I kölvattnet av corona

Allt fler vaccineras och dödstalen är relativt låga. Vi ser äntligen ljuset i tunneln när det gäller coronapandemin. Men det som förtar glädjen över att samhället snart kommer att öppnas upp är att vi också vet vad som väntar i kölvattnet av corona.

Vi har redan fått rapporter om att anmälningarna om våld i nära relationer har ökat, kvinnojourerna vittnar om ökat antal samtal och barn har också blivit mer utsatta. Enligt statistik från Polisen så har anmälningarna om misshandel av en kvinna i närstående relation ökat med 15,4 procent 2020 till 16 461 fall, jämfört med 2019. 1 322 våldtäkter i nära relation har anmälts under 2020, vilket är en ökning med 10 procent.

Nina Rung på Huskurage uttalade sig i en larmrapport nyligen och tryckte på antalet misshandelsfall i nära relation, att fler än 50 misshandelsfall om dagen anmäls. Det är två kvinnor varje timme, dygnet runt, året om.

Det värsta är att mörkertalet är stort när det gäller våld i nära relationer. Enligt BRÅ anmäler 1 av 4 kvinnor att de utsatts av våld i hemmet. Ofta förstår de inte själva att de är utsatta. Den psykiska kontrollen och nedvärderande behandlingen har brutit ned kvinnan totalt. Hon kanske också stannar av rädsla för vad som ska hända med barnen.

Pandemin har inneburit fler familjekonflikter, ökat missbruk och ökade sexuella övergrepp mot barn. Anmälningarna om sexuella övergrepp mot flickor har ökat med hela 41 procent, till 777 anmälda brott och våldtäkt inomhus mot flickor har ökat med 14,5 procent till 1 857 anmälningar under 2020. För pojkar har det ökat med 12 procent till 285 anmälda fall. Inget barn eller kvinna ska behöva utsättas för dessa grova våldsbrott av en närstående. Det är fruk-

tansvärt och ett stort misslyckande för samhället. Stefan Löfven har utfrågats om corona-hanteringen. Vi visste att de äldre skulle drabbas av svår sjukdom och död, men ändå gjordes det inte tillräckligt. Men vi visste också att pandemin skulle ge en ökning av mäns våld mot kvinnor. Varför ställdes inga frågor om misslyckandet att förhindra det?

Nu, efter fem döda kvinnor på tre veckor, tar man tag i frågan och kommer med några nya förslag på skärpta straff. Bland annat ska minsta straffet för grov kvinnofridskränkning höjas till ett år. Det kommer att göra det lättare att häkta mannen, då ett år är lite av en magisk gräns när det gäller häktning. Det tidigare lägsta straffet på 9 månader har försvårat det, så tänk vad 3 månader till kan göra. Nu känner jag att jag låter ironisk och det är meningen, för detta borde ha gjorts för länge sedan.

Skärpta straff lägger fokus på mannen, tack för det. Allt för mycket fokus har tidigare legat på kvinnan. Men det är mannen som ska ändra sitt beteende, som inte ska begå dessa brott.

Vi kommer att lyfta temat våld i nära relationer i nr 4 och nr 6 samt hela hösten på SSILs utbildningsdagar, för det här är en fråga som är värd att lyftas gång på gång, tills vi har en nolltollerans mot mäns våld mot kvinnor. Då kan vi glädjas på riktigt.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

Stödboende i egen lägenhet för unga vuxna på väg ut i livet

Villbergagruppen erbjuder stödboende i egen lägenhet för unga vuxna – 17-20 år – som behöver stöd på vägen ut i livet. Vår utgångspunkt är tio lägenheter runt samma gård i centrala Enköping, med all nödvändig support från kvalificerad och omsorgsfull personal.

Villbergagruppens pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se LSS-boende HVB-hem Stödboende

Skola åk 7-9

Christina Andersson är leg. psykolog och doktorand samt författare och föreläsare. Hon ska tala om compassion på Socionomdagarna 2021.

”Du kan inte bara ha fokus på att hjälpa andra”

Christina Andersson är aktuell med en ny bok

Pressen och stressen inom vård och omsorg är hög. Har du sökt dig till det här yrket har du förmodligen en stor vilja att hjälpa, men du måste också träna dig att ta emot hjälp för att inte bli utmattad. Christina Andersson forskar om compassion, som är ett sätt att hantera lidande. Om du hittar din egen läkande kraft och trygghet kan du också bättre hjälpa andra. Hon ser tydliga likheter med yogan, vilket förklaras i den kommande boken Yogahjärnan.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: CAROLA BJÖRK OCH GETTY IMAGES

Christina Andersson är leg. psykolog och forskare. Hon föreläser, utbildar och har skrivit böcker om compassionsfokuserad terapi. Compassion kan beskrivas som medkänsla och definieras som att vara uppmärksam på lidande, sitt eget och andras med en motivation att vilja minska lidande.

– Många som arbetar inom social omsorg har sökt sig till yrket för att de har en stark medkänsla och vill hjälpa, men i vissa påfrestande och stressfyllda situationer kan det leda till att man upplever en empatitrötthet. Om du möter lidande så behöver du komma ihåg att ta hand om dig själv, säger Christina Andersson.

Att rikta omsorg till sig själv när man har det svårt är att ha självmedkänsla, self compassion.

– Det behöver vara en balans. Även om det känns bra och du ger mycket till andra så behöver du också kunna ta emot hjälp och stöd.

Att ta hand om dig själv leder till att du får en positiv kraft som sprider sig till andra. Ju bättre vi mår och ju bättre vi vårdar oss själva desto mer utrymme har vi att finnas där för andra.

– Om vi tar yogans perspektiv med dess rörelser och övningar så handlar mycket om det. Att förstärka det fysiologiska välbefinnandet och skapa trygghet och lugn.

I augusti kommer boken Yogahjärnan ut, som Christina Andersson har skrivit tillsammans med yogainstruktören Sara Granström Powiecki.

– Vi ville tydliggöra yogans betydelse för att vara närvarande och hälsoeffekter

Om Christina Andersson

Hon är leg. psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI, samt ansluten till forskningscentret Arts, Business and Culture vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon är en av grundarna till forskningscentret Centrum för social hållbarhet vid KI. Christina är kliniskt verksam samt föreläser och handleder inom compassion.

Ålder: 41.

Bor: I Örnsköldsvik.

Familj: Ja.

Aktuell med: Boken Yogahjärnan som hon har skrivit ihop med yogainstruktören Sara Granström Powiecki. Den kommer ut i augusti 2021.

Yoga är välgörande för både kropp och sinne. Den positiva kraft som yogan ger kallar Christina för yogahjärna.

av självöverskridande känslorna; compassion, tacksamhet och förundran som gör att man släpper taget om sig själv och samverkar positivt med andra. Det ville vi sätta in i en psykologisk kontext med den senaste forskningen och den senaste terapiformen.

Enligt Christina Andersson har yogatekniker kommit in mycket i psykologin. Det finns tydliga kopplingar på yogans positiva psykologiska effekter, som minskad stress, ökat välmående och bättre hälsa.

– Många är rädda för att närma sig det som känns emotionellt eller fysiskt smärt-

samt och försöker fly ifrån det. Men vi behöver utveckla strategier för att kunna vara nära lidande och därav minska dess negativ inverkan, annars sker ingen utveckling.

I boken Compassioneffekten nämner Christina några yogaformer som har god effekt för att minska stress.

– Jag har hållit på med yoga i cirka 20 år och testat på alla möjliga varianter. Yinyoga och restorative yoga handlar om att sitta eller ligga i samma position i 5-6 minuter, ibland längre till och med 15 min på ett passivt och återhämtande

sätt. Att låta kroppen bygga upp sig själv på ett sätt där du är snäll mot dig själv är verkligen vad self compassion handlar om. Du övar på att öppna upp för att ta emot stöd med kuddar och filtar under yinyogan för att stödja dig så att du kan sitta bekvämt.

KROPPEN FÅR LÄRA sig att ta emot stöd och därmed även sinnet.

– Vårt omsorgsbehov är så grundläggande. När vi är små behöver vi omsorg. Men du kanske någon gång har tänkt att du måste se till att ta hand om dig själv, för

att det inte upplevs som säkert att någon annan gör det. Om du har svårt att tillåta dig själv att vara snäll mot dig själv kan du prova att ställa frågor till dig själv; Vad behöver jag nu? Vad tycker jag om att göra? Vad ger mig livsglädje? Du kan inte bara ha fokus på att hjälpa andra som enda ingången till att må bra och tycka om sig själv, säger Christina Andersson.

Empatitrötthet är ett ganska vanligt problem inom vård och omsorg. Att under lång tid ta del av andras lidande och svårigheter innebär en stress som kan leda till utmattning. Det är särskilt påfres-

»Många är rädda för att närma sig det känns emotionellt eller fysiskt smärtsamt«

Christina Andersson

tande om du känner att du saknar möjlighet eller ork att tillgodose dina klienters behov, på grund av till exempel tidsbrist eller underbemanning.

– Du kan känna dig uppgiven, dränerad på energi, utmattad, men också avtrubbad. I vissa situationer kanske Du börjar fråga dig själv om du verkligen har valt rätt yrke. Men här kan det hjälpa att bygga upp färdigheter för att klara av att möta andras lidande och det är det som compassionfokuserad terapi har sitt fokus på. Att lära sig det är precis som att studera matte.

NÄR DU HAMNAR i den här stressen försöker hjärnan att komma bort från obehaget på olika sätt. Du kanske tröstäter, får ett undvikande beteende eller börjar klaga och älta.

– Försök att få tid för dig själv direkt efter en jobbig upplevelse. Gör något aktivt, ta en promenad eller gå till en plats där du kan få återhämtning. Man blir mentalt trött i sådana här yrken emellanåt – det är helt okej.

Det finns ett sätt att stärka det som kallas hållbar compassion, att bli mer resilient.

– Till exempel kan du försöka göra ett tydligt avslut när du är klar med en jobbig uppgift. Då aktiveras hjärnans belöningscentrum och du får en kick av energi. Eller att bara uppmärksamma att man varit hjälpsam och att det går i linje med sin egen värdering så att man lever sin värdering i vardagen har positiv effekt på ens välbefinnande. Det många hamnar i när man känner sig trött och utarbetad är att den inre självkritiken bara blir högre och högre. Det är bättre att bli vän med sin självkritik än att försöka tränga undan den. Att du är självkritisk handlar i grund och botten om att du bryr dig om det du gör och du försöker ha kontroll. Det man kan vara uppmärksam på är att om man är

mycket stressad har man också lättare att bli kritisk mot andra och inte se sin egen roll i situationen. Därför är självmedkänsla så bra som en buffert för att mer objektivt kunna hantera stressfyllda situationer på jobbet vilket också gynnar inte bara relationen till sig själv utan också arbetsrelationer.

CHRISTINA ANDERSSON KOM in på den här banan när hon hamnade på sjukhus efter en svår förkylning och att läkarna trodde det var något fel på hennes hjärta.

Hon hade läst ekonomi och sociologi, men de här nya tankarna gjorde att hon började läsa till psykolog och sedan börja forska om vad som egentligen gör oss lyckliga.

– Jag började möta människor som tänkte i samma banor och jag intresserade mig allt mer för stress och compassionfokuserad terapi. Jag jobbade nära professor Stefan Einhorn som bland annat har skrivit boken ”Konsten att vara snäll”. Han blev min handledare och tillsammans med några andra forskare startade vi Centrum för social hållbarhet på Karolinska Institutet.

I samarbete med Sofia Viotti skrev hon boken Compassionfokuserad terapi 2013 via förlaget Natur & Kultur. Sedan fick hon förfrågan om att skriva en andra bok i ämnet; Compassioneffekten, som kom ut 2016.

Genom att aktivera kroppens eget trygghetssystem fattar vi klokare beslut, vågar göra förändringar och blir bättre på att leva i nuet. Vetenskapliga tester vid Karolinska Institutet visar att det går att träna sig i compassion och självmedkänsla. Verktyget finns även som app och heter Compassion Mindset training och en app som heter Compassion lifestyle.

Compassionmetoden utgår bland annat från tre motivationssystem som finns inom oss.

Christina Andersson uppmanar dig som arbetar med andras lidande att inte glömma bort att även ta hand om dig själv.

– I en utsatt situation går vårt stresseller hotsystem igång. Det är för att göra oss uppmärksamma på faror så att vi kan skydda oss. När vi befinner oss i hotsystemet så kan vi känna rädsla, ångest, skam och skuld. Prestation- eller utforskandesystemet är vår drivkraft att vara nyfiken och intressera oss för saker och samla resurser. Det tredje systemet är trygghets-

systemet. Det gör att vi känner oss lugna och ger oss återhämtning.

Trygghetssystemet är nyckeln där vi kan slappna av och läka. Enligt studier så kan barn som vet att de har en trygg punkt vara mer benägna att utforska sin omgivning.

– Vi tenderar också att känslosmitta varandra. Som terapeut kan man försö-

ka utstråla trygghet för att lugna, men är jag stressad påverkas min patienter också av det för vi läser av varandra och som jag nämnde tidigare så påverkas man av de patienter man träffar.

Christina berättar om verktyget FAVVOS som man kan använda sig av om en person till exempel befinner sig i hotsystemet och är helt uppstressad.

»Att låta kroppen bygga upp sig själv på ett sätt där du är snäll mot dig själv är verkligen vad self compassion handlar om«

– F står för Förståelse; vilket system befinner klienten sig i och vilket befinner jag mig i? A är Acceptans; att bekräfta sina känslor. Sedan kommer Värme och Vänlighet; det är viktigt att visa det i samtalet. Det hörs på sättet att prata och i hela bemötandet. Omsorg är också viktigt, liksom Styrka; att inte tappa fokus och börja svaja, utan att vara stabil och behålla sin inre styrka. FAVVOS-kvalitéerna kan du öva dig på, säger hon och fortsätter:

– Det kan vara lätt att tycka att man behöver visa upp något konkret för att vara nöjd med sin arbetsinsats, men bara att du har utstrålat trygghet och lugn kan få en klient att bli motiverad till förändring.

Christina arbetar en hel del i Stockholm, men har numera flyttat till födelsestaden Örnsköldsvik. Hon trivs med närheten till naturen och har nya planer inför framtiden.

– Jag har köpt havstomten intill och funderar på att starta ett compassion- och yoga-retreat, avslutar hon. ●

Om böckerna

Q Yogahjärnan (augusti 2021) av Christina Andersson och Sara Granström Powiecki visar på yogans viktiga, välgörande sidor. Genom att kombinera yogatraditionens grundläggande visdomar med den senaste forskningen inom psykologi och compassionfokuserad terapi, visar författarna varför yogan är en sådan effektiv väg till hållbar personlig utveckling.

WWW.VOLANTE.SE

Q Compassionfokuserad terapi (2013) är skriven av Christina Andersson och Sofia Viotti. CFT är en integrativ psykoterapiform med en gedigen bas i neurovetenskap, evolutionsteori, anknytningsteori, affektteori och inlärningsteori. Författarna förklarar vad compassion är, hur denna förmåga utvecklas och påverkar oss i relationen till andra och oss själva, samt vad brister i förmågan till compassion kan bero på och leda till.

Q Compassionseffekten (2016) av Christina Andersson visar olika ingångar till att skapa en inre trygghet. Genom att aktivera kroppens eget trygghetssystem fattar vi klokare beslut, vågar göra förändringar och blir bättre på att leva i nuet.

WWW.NOK.SE

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se

I

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se

Stödboende för vuxna personer från 21 år

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I

Därför lämnar hon inte mannen som slår

Fem döda kvinnor på tre veckor. Mäns våld mot kvinnor har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden och hos landets kvinnojourer har samtalen ökat i spåren av corona-pandemin. Roks tog upp detta viktiga ämne under Mänskliga Rättighetsdagarna 21 april.

TEXT: JENNY FORS

Den vanligaste frågan som en våldsutsatt kvinna får är varför hon inte har lämnat mannen tidigare. Varför gick du inte efter första slaget? Kunskapen om mäns våld mot kvinnor behöver öka, för det är många faktorer som gör att kvinnan inte lämnar sin våldsamme man.

– Många kvinnor har svårt att se att de är utsatta. De har blivit utsatta för psykisk kontroll under lång tid och det har kommit smygande så att kvinnan till slut är helt nedbruten. Hon har blivit fråntagen sina tankar och bestämmandet över sitt liv, säger en av jourkvinnorna i en film

som Roks visade under Mänskliga Rättighetsdagarna.

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige utförde 15 542 stödinsatser år 2019 och 2 259 kvinnor sökte sig till organisationen 2019. Ännu har ingen ökning skett i hjälpinsatser, men samtalen har ökat.

– Vi har sett en ökning i stödsamtal och stödchat efter corona. Vi har inte bara skyddat boende, som kanske många tror, utan kan hjälpa till med myndighetskontakter, stödsamtal med advokat, kläder och aktiviteter för barnen bland annat. Vi strävar också efter att sprida kunskap i samhället, säger Elin Hedén.

ETT AV DE största hindren och risken som hon ser det är att pappan ska ha umgängesrätt med barnen.

– Det är inte lämpligt under tiden kvinnan och barnen är i behov av skydd.

Våldet som sker inom hemmets väggar är svårt för samhället att se. Roks jourkvinnor får genomgå en utbildning för att kunna sätta sig in i kvinnans situation så att de kan hjälpa henne att komma bort från våldet.

Det finns ofta tidiga varningssignaler,

som att mannen blir väldigt svartsjuk, blir alltmer kontrollerande och missnöjd, har en förlegad kvinnosyn, anmärker på ditt utseende och beteende, läser dina sms och slår sönder saker i hemmet.

ATT BLI RÄDD för mannen man älskar och ständigt pejla in hans sinnesstämning och rätta sig efter den är psykisk misshandel. Många kvinnor som ännu inte har blivit utsatta för fysisk misshandel förstår kanske inte att de redan är utsatta i det här läget. De älskar honom och oftast är allt så bra. De försvarar hans beteende och tar själva på sig skulden när han blir arg.

Att bli tvingad till sex är ett allvarligt brott. Det är vanligt att mannen går över en gräns efter en annan, att våldet kommer smygande och blir allt grövre.

En stor orsak till att kvinnan inte lämnar är att hon är orolig för vad som ska hända med barnen. En kvinnojour kan hjälpa till med stöd och råd. Efter separationen kan situationen bli värre. Ofta använder mannen barnen som ett sätt att fortsätta sin kontroll över kvinnan. Därför ar det viktigt att kvinnan kan få stöd att ta det här steget att få hjälp och att polisanmäla våldet. ●

En stor orsak till att kvinnan inte lämnar är att hon är orolig för vad som ska hända med barnen. Foto: Getty Images

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.

MÅNGSBO HVB

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd. www.familjehemsbanken.se

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

LSS -insatser med fokus

på kommunikation

Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda. Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00 mogard.se

IT-stöd för utförarverksamheter och socialtjänsten sedan 1996

SecuraNova journalsystem underlättar

Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF

• • Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.

• Arbete med evidensbaserade metoder

• Rättssäkerhet och IT-säkerhet för brukare och personal

• Systematisk bedömning med skattningsinstrument

• Dokumentation för skyddade boenden/kvinnojourer

• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning

• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar

• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet

• Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång

Öka effektiviteten med funktioner som:

• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling

• Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc

• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag

• Integration med Alfa E-recept

• Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering

• Integration med Kvalitetsledningssystem

• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex

• Säker dokumenthantering med färdiga mallar

• Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning

• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel

• FREDA

• Patriark

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

www.curbosverige.se I info@curbosverige.se I 072 064 43 89

Stärkta rättigheter

På Barnkonventionsdagen diskuterades hur det första året med barnkonventionen som lag varit. Det har blivit tydligt att barn är rättighetsbärare, men mycket arbete återstår, inte minst genom nya lagregleringar. Det saknas bland annat en klagoinstans för barn och de har svårt att få sin sak prövad juridiskt.

2.0

Barnkonventionen

Barnkonventionsdagen: Ett år med barnkonventionen som lag

Hur har det första året med barnkonventionen som lag varit? Det diskuterades på Barnkonventionsdagen som arrangerades av JP Infonet. Barnkonventionsutredningen visar att det finns brister där svensk lagstiftning inte går ihop med barnkonventionen. Det saknas bland annat en klagoinstans för barn och genom den starka föräldrarätten kan de mest utsatta barnen bli de som har sämst möjlighet till upprättelse.

TEXT: JENNY FORS

När barnkonventionen blev lag den 1 januari 2020 blev det tydligare att barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i ärenden som rör barn. Lagen tydliggör att barn har rättigheter och de har rätt att få sin röst hörd.

– Vi vet att det genomförs ett stort arbete i många kommuner för att leva upp till barnkonventionen som lag. Det arbetet är viktigt och behöver prioriteras, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Hon var en av talarna under Barnkonventionsdagen den 4 februari som arrangerades av JP Infonet. Elisabeth Dahlin räknade upp en hel del framgångsfaktorer i arbetet med att inkorporera lagen i verksamheterna.

– Man behöver säkerställa resurser och kontinuerliga utbildningsinsatser. Det behövs också någon form av särskild funktion som bevakar och driver arbetet. Att hela tiden kontrollera om barnet har fått komma till tals och om det har gjorts en bedömning utifrån barnets bästa måste vara en del i det dagliga arbetet.

– Vi pratar mer om barns rättigheter i dag. Vi ser också en del domar och beslut som har prövats mot barnkonventionen, men en rättsutveckling sker över tid. Debatten är viktig. För att få till Barnkonventionen 2.0 måste vi ta det vidare, säger Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum.

BARNKONVENTIONEN ÄR 30 år gammal och vår barnsyn ser annorlunda ut idag. Barn ses både som särskilt sårbara och ytterst kompetenta. Det är saker som man behöver ta ställning till.

– Det råder en stor efterfrågan på kunskap. Jag har hållit utbildningar 3-4 gånger i veckan hela året som handlar om implementering av barnkonventionen som lag, säger Marie Lundin Karphammar som är barnrättsjurist på SKR.

Föräldrarätten är stark i Sverige och föräldrarna kan stoppa barnet att komma

till tals. Det innebär att de barn som är i störst behov av hjälp kan ha minst chans till det om vårdnadshavarna inte kan se till barnets bästa.

– Om de system vi har inte är anpassade för att skydda barn så är de inte bra system, säger Pernilla Leviner.

Det har visat sig speciellt svårt att låta barn i förskoleåldern få komma till tals. I många fall har man förklarat det med att de har varit för små.

– Men det finns bra samtalsmetoder för barn i förskoleåldern. Och de har åsikter om vad som är viktigt i deras liv, säger Elisabeth Dahlin.

Charlotte Palmstierna är huvudsekreterare för barnkonventionsutredningen och berättade hur svensk lagstiftning och praxis egentligen överensstämmer med barnkonventionen.

– Barnkonventionsutredningen har hittat ett 30-tal brister. Det finns bland annat luckor i det straffrättsliga påföljderna när någon har fått ett barn att till exempel filma sig själv för sexuellt syfte. Och artikel 9

De barn som är i störst behov av hjälp kan ha minst chans till det om vårdnadshavarna inte kan se till barnets bästa.

Foto: Getty Images.

Pernilla Levinder.

i barnkonventionen säger att ett barn ska ha möjlighet att framföra sina synpunkter och delta i ett förfarande om vårdnad, boende och umgänge. Det säkerställs inte helt och hållet, säger Charlotte Palmstjärna.

DET ÄR INTE förenligt med artikel 37 att ett barn som fyllt 15 år inte har rätt till juridiskt biträde vid överklagande av ett beslut enligt LVU om att placeras vid en låsbar enhet. Samma sak vid psykiatrisk tvångsvård.

»Det kan behöva lagregleras att barn fritt ska få uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem«

Carlotte Palmstjärna

– Det kan behöva lagregleras att barn fritt ska få uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Det kan också behöva utredas om till exempel kommunernas socialnämnder ska få tillgång till mindre ingripande tvångsåtgärder än ett åtskiljande från föräldrarna.

Utredningen innehåller också en studie och en enkät som ger en bild av hur man har tolkat barnkonventionen.

– De tillfrågade handläggarna har tyckt att det har varit svårt att rikta barnets bästa mot andra intressen. De önskar mer vägledning och praxis för vilka om-

Det har visat sig speciellt svårt att låta barn i förskoleåldern komma till tals, men de har också åsikter om vad som är viktigt för dem. Foto: Getty Images.

ständigheter som är relevanta i bedömningen av barnets bästa.

Tidsbrist och resursbrist anges som hinder som en fullständig bedömning av barnets bästa, liksom annan lagstiftning. Hinder för samtal med barnet kan vara att det är för ungt, alternativt har en funktionsnedsättning.

BARNKONVENTIONEN SOM LAG har inte fått fullt genomslag inom vissa rättsområden.

– Det finns en utmaning i tillämpningar, men vi kan inte invänta praxis. Det är

»Barnets möjligheter att hävda sina rättigheter och få upprättelse måste säkerställas«

Elisabeth Dahlin

en märklig inställning att vänta på att det ska ske ett misslyckande. Då har vi ju inte gjort tillräckligt. Det är dags för Barnkonventionen 2.0, säger Charlotte.

EN AV BARNKONVENTIONSDAGENS programpunkter var hur arbetet med barnkonventionen har gått i praktiken.

Marie Lundin Karphammar har till exempel hjälpt Ewa Kristensson, som nu är förvaltningschef i Halmstad sedan 1,5 år. De har tidigare nått goda resultat i Simrishamn och har nu genomfört en barnkonsekvensanalys för att ta reda på hur gymnasieeleverna i Halmstad har påverkas av distansundervisningen under pandemin.

– Det har gett oss ett underlag för kompensatoriska åtgärder efter pandemin, säger Stina Kasemo, rektor.

41 procent av eleverna upplevde distansundervisningen som negativ för sina studieresultat. Bland annat genom brist på motivation, brist på kommunikation med klasskamrater, svårare med återkoppling från lärarna och svårt att få studiero hemma.

16 procent tyckte att studieresultatet påverkades positivt. De tyckte att det var lugnare att arbeta hemma, lättare att fokusera på en uppgift i taget och den minskade restiden gav mer energi till studier.

Leandra Gashi, som är en av eleverna

på gymnasieskolan, berättade att 44 procent tycker att deras hälsa har påverkats negativt.

– Eleverna uppger att de har känt oro, ångest och ensamhet. Skolan och allt runt omkring är en stor del av livet för oss. Dessutom säger den här gruppen att de har blivit mer stillasittande och trötta av distansundervisningen.

Å andra sidan tycker 19 procent av eleverna att deras hälsa har påverkats positivt. De har fått minskad ångest av att inte behöva gå till skolan.

Utifrån underlaget har man beslutat om att kartlägga elever i behov av extra stöd. Man vill också öka elevinflytandet och upprätta eventuell plan för kompensation av kursmoment som uteblivit.

– Vi kan också dra slutsatsen att det är viktigt för barn att få uttrycka sina åtgärder, säger Ewa Kristensson.

BARNOMBUDSMAN ELISABETH DAHLIN hade också en egen programpunkt under dagen där hon talade om det tredje tilläggsprotokollet, TP3.

År 2011 antog FN ett tredje tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Det ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté i de fall deras rättigheter har kränkts och de inte har haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet.

Elisabeth Dahlin, barnombudsman, var en av talarna på Barnkonventionsdagen. Foto: Magnus Sandberg.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen lovar att regeringen ska överväga det tredje tilläggsprotokollet. Foto: Regeringen.

– 46 länder i har ratificerat det tredje tilläggsprotokollet, bland andra Danmark och Finland, men inte Sverige. Det är viktigt att barn ska kunna väcka klagomål. Barn har svårt att få upprättelse när deras rättigheter kränks. Det saknas en instans för det. Det var en milstolpe när barnkonventionen blev lag och vi fick en möjliggörare att rätta till fel, men de kommer inte att rätta till sig själv, säger Elisabeth Dahlin.

En motion lämnades in i slutet av 2018 om att TP3 borde ratificeras i Sverige, men ännu har inget hänt. Barnombudsmannens årsrapport från mars 2020

”Dom tror att dom vet bättre – barnet

som rättighetsbärare” visar att många barn känner en maktlöshet och att de inte kan göra sin röst hörd.

– Vi lyfter tre områden där det krävs förändringar: Barnrättsperspektivet i utredningar och rättsprocesser måste stärkas, föräldrarättens inskränkningar på barnrätten behöver begränsas och barnets möjligheter att hävda sina rättigheter och få upprättelse måste säkerställas.

Elisabeth Dahlin vill även utreda om det behövs särskilda domstolar för barn.

– Det är dags att vi agerar och stärker resurserna, säger hon och fortsätter:

– Om man inte tycker att man har tid för barnsamtal så behöver man föränd-

ra sitt arbetssätt. Det är också viktigt att återkoppla till barnet varför beslutet blev som det blev, så att det förstår, även om det inte blev som barnet önskat.

ÅSA LINDHAGEN, JÄMSTÄLLDHETSMINISTER med ansvar för barnrättsfrågor i regeringen, fick avsluta dagen.

– Det är min förhoppning och övertygelse att vi ska stärka barns situation och ge dem bättre stöd och skapa mer förståelse genom att lyssna till det enskilda barnet. Regeringen ska överväga det tredje tilläggsprotokollet. Det krävs en hel del analys innan det är klart, men det är ingen hemlighet vad jag tycker. ●

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se

Frälsningsarmén VÅRSOL

STÖDBOENDE

Jönköping

Tjejer och killar 16-20 år

Lediga platser!

Konfliktfylld hemsituation/psykosocial problematik

Tidigare HVB/Familjehemsplacerade

Ensamkommande

www.fralsningsarmen.se/varsol-stodboende I 036-17 32 77

ALBA HVB-hem i Uppsala

KVALIFICERAD PSYKOSVÅRD, DBT, SYSSELSÄTTNING, REHABILITERING

Ett boende i nybyggda, fräscha lägenheter med vacker trädgård för personer från 18 år och uppåt med psykos- och affektiva sjukdomar. Vi har personal med bred och hög kompetens.

ALBA HVB-HEM

tel 018-50 54 02 eller 0709-50 19 68 info@alba-ab.se www. alba-ab.se

Södra Slavstavägen 2 A 754 53 Uppsala

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Vem finns på barnets sida?

Barnrättsbyrån var en av talarna på Barnkonventionsdagen

Unga flickor har blivit nedbrottade av vuxna män, fasthållna och placerade i isolering på SiS-hem upprepade gånger, något som har fått stor uppmärksamhet i media. Barn utsätts för våld både i hemmet och i olika placeringsformer. När de sedan försöker få hjälp är det svårt att få någon som för deras talan. Barnrättsbyrån vill att det ska bli lättare för barn att få sin sak prövad juridiskt.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH BARNRÄTTSBYRÅN

Barnrättsbyrån verkar för att barn och unga ska få rätt hjälp av samhället. Organisationen startades som en reaktion på barns begränsade möjligheter att själva hävda sina rättigheter i Sverige.

– Trots att vi har ett bra system kränks barns rättigheter varje dag i Sverige. Vi har ett komplicerat system av lagar och

myndigheter där det är svårt för unga att veta vart man ska vända sig för att få rätt hjälp om något har gått fel, säger Ida Hellrup, jurist på Barnrättsbyrån.

Hon tycker att det finns otillräckliga klagoinstanser för barn. De har rätt till ett oberoende ombud som för deras talan, men det är svårt att aktivera den rätten.

– I Storbritannien till exempel är det här mycket tydligare att barn ska ha ett ombud.

De barn som söker hjälp via Barnrättsbyrån har en medelålder på 15 år. Det kan handla om medborgarskap, tak över huvudet eller som en stor andel av fallen år 2020; placering på SiS. Även placeringsfrågor som rör HVB, jourhem och familjehem är vanligt.

– Barnen vill ha hjälp i kontakten med socialtjänst, skola, migrationsverket, rättsväsendet och psykiatrin. Det som är gemensamt för barnen som tar kontakt med oss är att de har erfarenhet av att inte bli lyssnade på eller tagna på allvar, berättar Ida Hellrup.

Det är vanligt att barnen blir slagna eller inte har en fungerande skolgång.

– Vi har en stark föräldrarätt i Sverige. Föräldrarna är ett naturligt ombud för att föra barns talan, men när de inte förmår det eller själva är förövarna blir barnet väldigt utsatt.

BARNRÄTTSBYRÅN HAR UNDER en tid arbetat på uppdrag av barn placerade på SiS. Efter en granskning polisanmälde Barnrättsbyrån SiS ledning för tjänstefel på grund av de alvarliga missförhållanden som kommit fram.

– Flickor som vi har pratat med som är mellan 11-14 år har blivit utsatta för våld av personalen som har gett bestående fysiska och psykiska skador. Vanliga vardagssituationer har lett till så kallade avskiljningar där barn blir nedbrottade på golvet, fasthållna och sedan placerade i ett särskilt isoleringsrum.

De här barnen känner en stor uppgivenhet och tycker att ingen bryr sig.

BARNETS RÄTT

Ida Hellrup.

Barnrättsbyrån har polisanmält SiS efter sin granskning av verksamheten.

»Föräldrarna är ett naturligt ombud för att föra barns talan, men när de inte förmår det eller själva är förövarna blir barnet väldigt utsatt«

Tvångsåtgärder är strikt reglerade i lag och ska användas med största restriktivitet och utifrån barnets bästa. På SiS Hässleholm har avskiljningarna ökat med 300 procent sedan 2018, enligt SiS egen statistik. SiS Björkbacken stängde ner sin verksamhet helt den 3 december efter massiv kritik.

– Flickorna har försökt att protestera mot behandlingen och och få till juridiska prövningar och insyn i sina ärenden. Barn som är under 15 år får inte överklaga själva, så de är beroende av hjälp och stöd från vårdnadshavare eller socialtjänsten. Det blir väldigt bakvänt när barnet själv har så svårt att aktivera sin rätt till offentligt biträde för att kunna överklaga. Särskilt i frågor då föräldrar och socialtjänsten inte delar barnets syn på olika beslut. Då riskerar barnet att inte få rätt hjälp och att den juridiska prövningen av myndigheternas beslut uteblir.

– De flesta barn vi varit i kontakt med har gjort egna anmälningar till IVO om våldet och missförhållandena de varit utsatta för men utan att få någon direkt återkoppling. Några barn har också själva försökt överklaga beslut om avskiljning till domstol och även polisanmält våld men utan att detta har lett någonstans. Det är inte konstigt att de här barnen upplever att ingen bryr sig och att de inte kan få rätt, säger Lisa Swanson Carlström, som

Om Barnrättsbyrån

Barnrättsbyrån erbjuder socialt och juridiskt stöd, råd och praktisk hjälp i frågor som rör alla barns rättigheter. 2011 startades Barnrättsbyrån som ett projekt inom ramen för

också är jurist på Barnrättsbyrån.

De anser att det behövs en ny funktion för barn så att de kan ta dessa ärenden vidare.

– Det behövs komma till prövningar.

De här barnen måste få hjälp här och nu. Som det är nu har det väldigt svårt att få det, säger Lisa.

DE BARN SOM Barnrättsbyrån har varit i kontakt med vill att man ska prata med dem, fråga vad de tycker är problemet och lösningen.

– De vill också bli lyssnade på. Inte bara så att du ska kunna checka av att du har gjort det, utan verkligen lyssna och agera. Barnen skulle också önska att det fick mer information om sina rättigheter och svåra processer förklarade för sig. Det handlar om deras liv, avslutar Lisa Swanson Carlström. ●

Ersta diakoni och 2015 grundade medarbetarna den egna organisationen Barnrättsbyrån som finns i Stockholm och Umeå.

WWW.BARNRATTSBYRAN.SE

Lisa Swanson Carlström.

Ida Hellrup

idok

Lättanvänt, flexibelt journalsystem för vårdgivare

som enkelt anpassas till din verksamhet.

Idok uppfyller lagstiftningens krav inom SoL, LSS och HSL oavsett om du dokumenterar inom BBIC, processorienterad IBIC med KSI eller ICF med KVÅ.

Förutom alla basfunktioner för lagrummen erbjuder idok exempelvis funktioner för:

Familjehem

med familjehemsregister och matchning

Avvikelsehantering med inbyggd riskanalys och åtgärdshantering

Avtal & Faktureringsfunktion med automatiska fakturaunderlag och prognoser

Läkemedel med digital signering

Egenkontroll med automatisk inhämtning av uppgifter

Kontakta mig redan idag för att boka en presentation. Linda Dahl, Marknadansvarig 0761-711870 linda.dahl@nectar.se

Nectar Systems AB www.idok.se

Skyddat boende med psykosocialt stöd

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

• •

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

nya

I ljuset av barnkonventionen

Hur har ett år med barnkonventionen som lag märkts i domstolarna? Inte mycket enligt Anders Hagsgård, som har arbetat som domare i många år och är hovrättspresident. Han ger tre exempel från året som gått där man har hänvisat till barnkonventionen i domstolen. Det gör det kanske lättare att förstå hur man väger olika intressen mot varandra.

TEXT: JENNY FORS FOTO:

Det var inget radikalt som hände när barnkonventionen blev lag i Sverige. Barnkonventionen har ju funnits med i 30 år och svensk lag utgick redan i från den. – Den nya lagen sätter ljuset på barnet som rättighetsbärare och man kan stödja sig direkt på barnkonventionen. Den stora betydelsen är att vi nu tolkar svensk lagstiftning i ljuset av barnkonventionen. Man kan jämföra vilket alternativ till lös-

I domstolen kan man jämföra vilket alternativ som bäst passar med barnkonventionen.

»När saker går till domstol är det i en mening ett misslyckande« Anders Hagsgård

ning som bäst passar ihop med konventionen, säger Anders Hagsgård.

Han är hovrättspresident och var en av talarna på Barnkonventionsdagen som arrangerades av JP Infonet.

– Inte sällan har barn motstående argument mot sina föräldrar eller annan part. Det är viktigt att barn har någon som kan hjälpa dem och föra deras talan. Det är svårt att säga när barnets rätt kan vinna över föräldrarätten. Det beror på många omständigheter, men grundläggande är att det är som två vågskålar. Bådas intressen får vägas mot varandra.

Förutom i migrationsmål är det enligt Anders Hagsgård ännu inte särskilt många fall där det hänvisas till barnkonventionen, men han har plockat fram tre intressanta fall som visar hur det kan gå till.

DET FÖRSTA EXEMPLET handlar om tre fall i

Svea hovrätt i oktober 2020 där tre olika barnfamiljer hotas av vräkning. Den första familjen var en ensamstående mamma med fyra barn och en hyresskuld på 55 000 kronor, den andra med en skuld på 87 000 kronor och lika många barn och den tredje hade två barn och en skuld på 20 000 kronor.

– I alla tre fallen hänvisas det till barnkonventionen och det görs en prövning, men anser att betalningsförseelserna är så allvarliga att det är tillräckligt starkt skäl för vräkning i alla tre fallen.

Nästa exempel handlar om en man från Serbien som dömts för olaga vapeninnehav och häleri. Han var dömd till två års fängelse i hemlandet som ville ha honom utlämnad. Mannen hade bott i Sverige sedan 2015. Han hade en sambo och två barn som var svenska medborgare. Mannen ansåg att familjen skulle drabbas hårt om han blev utlämnad

– Det prövades mot barnkonventionen, men eftersom barnen kunde vara med sin mamma och pappan skulle utlämnas i max två år så vägde Sveriges åtagande för utlämning för verkställande av straff högre.

I DET SISTA av Anders exempel vägde vågskålarna över till barnkonventionens fördel. Där var det ett par som hade kommit till Sverige från Libyen år 2004 och sökt asyl men fick avslag. De födde en dotter 2006 och sökte asyl på nytt efter att ha fått beslut om utvisning och ännu ett avslag. De hade vistats i landet utan tillstånd, dock lagligt de senaste fyra åren. Eftersom dottern var född i Sverige och hade levt här i 14 år med allt vad det innebär av vänner, skola och aldrig hade vistats i Libyen så fick familjen uppehållstillstånd då vågskå-

len vägde över för barnets hälsa och utveckling.

– Ett bra beslutsunderlag är viktigt när vi i domstolen ska kunna förutse hur barnet påverkas av ett beslut. Redovisa hur ni har inhämtat barnets synpunkter, vilka dessa är och hur ni har resonerat. Vad ligger i vågskålarna? Skriv ned det så blir det tydligare.

Anders Hagsgård vill se att det blir verkstad i barns vardag så att deras rättigheter blir tillgodosatta.

– När saker går till domstol är det i en mening ett misslyckande. Men det behövs kunskap. Det är många ickejurister som behöver fatta beslut som rör barn. Det är viktigt att lyssna på barnet. De ska inte behöva välja mellan att bo hos mamma eller pappa till exempel men ta reda på vad som är viktigt för barnet. ●

Anders Hagsgård är hovrättspresident för Hovrätten Västra Sverige.

Mångfald har blivit en affärsstrategi

TNG om jobb- och rekryteringtrender 2021

Mångfald som affärsstrategi och datadriven rekrytering är två av nio trender som TNG presenterar i sin årliga trendspaning inom fördomsfri rekrytering. Organisationer som lyckats med en bred etnisk och kulturell mångfald har en prestationsökning på 36 procent jämfört med genomsnittet.

TNG är specialiserade på fördomsfri rekrytering och bemanning. Här lyfter de fram sin årliga trendspaning i ämnet.

Trend 1: Diversity is business – mångfald går från HR-initiativ till affärsstrategi

Money talks. När den ena vetenskapliga rapporten efter den andra bevisar hur lönsamt mångfald är för affärerna så skiftar ägandeskapet från HR till företagsledningen. Pådrivet av investerare som förväntar sig mångfald i såväl ledning som styrelse. Inte så konstigt när organisationer som lyckats med en bred etnisk och kulturell mångfald har en prestationsökning på 36 procent jämfört med genomsnittet. Men på många håll har jämställdhets- och mångfaldsarbetet avstannat – inte minst under pandemiåret 2020.

Trend 2: Klass – den bortglömda dimensionen av mångfald Ny forskning visar att klassdiskriminering, eller diskriminering på grund av socioekonomisk bakgrund, har stor påverkan på arbetssökares chanser till jobb. Redan på ett par sekunder kan rekryterare och chefer idag avgöra kandidatens klasstillhörighet – och ta beslut därefter. Från såväl tal som bostadsort. Dessutom riskerar klass få större påverkan i våra anställningsbeslut under pandemin när videointervjuer blottar kandidatens hemmiljö.

Trend 3: Open CSR Hiring – sociala rekryteringsinitiativ tar fart

Vissa kallar det CSR-rekrytering, andra Open Hiring. Och trenden, som främst blommar i USA, är ett socialt initiativ – långt bort från metoderna inom kompetensbaserad rekrytering. Här anställer arbetsgivare nya medarbetare med endast arbetsprov som underlag. Perfekt för personer som saknar kvalifikationer eller har en brokig bakgrund och behöver en andra chans

Organisationer som lyckats med en bred etnisk och kulturell mångfald har en prestationsökning på 36 procent jämfört med genomsnittet. Foto: Getty Images.

Trend 4: Lookism – chefer tar rekryteringsbeslut på utseende

Färska studier visar att chefer tar allt fler rekryteringsbeslut baserat på kandidatens utseende – och anser att sökande som inte passar in i utseendenormen är mindre kompetenta. Rekryteringstrenden Lookism, eller Beauty Bias som den också kallas, är en typ av diskriminering som dessvärre fått uppsving av alla videointervjuer under coronapandemin.

Trend 5: Farväl till remote work – hej till ”distributed” work

7 av 10 chefer säger att hemmajobb haft positiva effekter på medarbetarnas mående. Flexibiliteten skapar högre produktivitet och flera studier visar att antalet toppresterande medarbetare på företag nästan fördubblats. Men 100 procent remote-arbete ställer också höga krav på såväl individen som ledarskapet. Därför vinner den nya trenden hybrid-arbete mark och snart ser vi även distributed work.

Trend 6: Superjobs = future fit

Jobb som kombinerar AI och teknik med människans soft skills. Och jobb utan yrkes-titel. Varje dag skapar den snabba digitala transformationen nya jobb. Vissa kallar trenden för oformade jobb då tjänsterna, tekniken och problemställningarna ännu inte finns. Andra säger superjobs. Men att rekrytera för superjobs och future fit är inte helt enkelt. Det handlar om medarbetare med förmågan att snabbt lära sig nytt, som har viljan att utvecklas, ställa om och förändras i takt med att nya problem uppstår.

Trend 7: Datadriven rekrytering – från data till insights

Datadriven rekrytering, eller intelligent rekrytering som det också kallas, är nyckeln till såväl bättre anställningsbeslut som en extraordinär kandidatupplevelse. Att samla data är inget nytt för HR, men användningen har varit begränsad. Nu ser vi ett positivt trendbrott där organisationers data och insikter kommer till nytta för att ta bättre, mer insiktsfulla och förhoppningsvis objektivare rekryteringsbeslut. Något som leder till mer rättvisa, fördomsfria och hållbara rekryteringar.

Trend 8: Supplier Diversity

Huruvida en leverantör bedriver ett aktivt mångfaldsarbete eller inte kan numera vara en dealbreaker. I takt med att kunderna blir allt mer medvetna så vässar allt fler inköpsavdelningar sina krav. Därför handlar val av leverantör inte längre bara om pris, kvalitet eller hållbarhet utan också om hur leverantörens mångfalds- och rekryteringsarbete ser ut, liksom hur deras underleverantörer agerar kring mångfald och inkludering.

Trend 9: Bias interruptor – framtidens inkluderande ledare

Mångfaldsrekrytering i all ära. Om inte chefer är öppna och inkluderande slutar talangerna och mångfaldsambitonen faller platt. Men nu ser vi allt fler ledare som säger ifrån och gör något åt det. De kalllas Culture Maker, Bias interruptors eller inkluderingsarkitekter. Och består främst av kvinnliga mellanchefer som aktivt jobbar för att ökad inkludering och jämställdhet.

KÄLLA: TNG

HVB-hem och Konsulentstödda Jour- och Familjehem Barn och Ungdomar 0-20 år

Vi erbjuder:

• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger

• Familjearbete

• Psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

Den 15 augusti öppnar vi ett nytt HVB för flickor 13-18 år

Behovsanpassad skyddsplacering

Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov

Mejeriet

Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt.

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet

Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer

Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Socialrättsdagen

I samarbete med JP Infonet

Hur kan vi arbeta mer effektivt med förebyggande socialt arbete för barn och unga? Och hur kan vi förbättra samarbetet mellan olika aktörer i frågan?

Välkommen att delta på Socialrättsdagen! Om du är eller blir medlem i Vision får du 1000 kr rabatt på deltagaravgiften!

8 september, kl 09-15 Vision.se/socialrattsdagen

Månggiften ska inte erkännas

– Att män tillåts ingå äktenskap med flera kvinnor är inte förenligt med den princip om lika-behandling av makar som svensk rätt bygger på och kraven på jämställdhet, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

I Sverige är det förbjudet att vara gift med flera personer samtidigt. Men i flera andra länder är polygama äktenskap tillåtna. Sådana äktenskap godkänns idag inte i Sverige, om någon av de inblandade var svensk medborgare eller hade hemvist här när äktenskapet ingicks. Utländska månggiften utan sådan anknytning till Sverige betraktas däremot i dag av Skatteverket som giltiga. Det nya förslaget innebär en ändring på det och att dessa inte heller erkänns.

Regeringens förslag innebär att även om man har gift sig i ursprungslandet före ikraftträdandet och därefter kommit till Sverige, så kommer äktenskapet inte erkännas framöver. Undantag från förbudet ska endast kunna göras om det i ett enskilt fall finns synnerliga skäl.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Stärker barnperspektivet

Regeringen föreslår lagändringar som ska stärka barnets ställning i vårdnadstvister. Bland annat att barnets rätt till att komma till tals tydliggörs. En tillfällig vårdnadshavare ska kunna utses då det till exempel har förekommit dödligt våld i familjen.

– Barnrättsperspektivet i vårdnadstvister ska förstärkas. Det handlar bland annat om att se till så att barnet har större möjligheter att komma till tals i de processer som rör dem, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Regeringens förslag innebär bland annat att förutsättningarna för barnets delaktighet i processen förbättras. Propositionen innehåller också förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa.

”Det ingen får veta om pappa”

När skådespelaren Aja Rodas var liten satt hennes pappa i fängelse. Nu spelar hon sig själv i en föreställning riktad till mellanstadiebarn. Föreställningen är en del i ett Arvsfondsprojekt som drivs av Räddningsmissionens verksamhet Solrosen i samarbete med Teater Gyllene Draken och Erikshjälpen.

160 000 barn har varje år en förälder som lagförs för brott. En del av dessa föräldrar frihetsberövas genom en längre eller kortare tid på häkte och/ eller anstalt. Att vara barn och ha en frihetsberövad förälder kan innebära att man bär på stora hemligheter. Det är något som skådespelare Aja Rodas själv har erfarenhet av. – Min pappa var frånvarande under hela min uppväxt, vi hade väldigt liten kontakt både på grund av att mina föräldrar var skilda men också för att han satt i fängelse. Att han satt i fängelse var ingenting som vi pratade särskilt mycket om i min familj men mina tankar, frågor och funderingar kring honom fanns alltid inom mig. I skolan hittade jag på lögner när mina klasskompi-

sar frågade: Var är din pappa? Vad jobbar din pappa med? Jag skämdes och vågade inte berätta som det var. Föreställningen ”Det ingen får veta om pappa” är baserad på Ajas egna erfarenheter.

– Jag önskar att jag hade fått se en föreställning om detta när jag var liten. Att allt inte var så tabu. Att få se en vuxen person som berättar och gestaltar nånting på scenen som handlar om mig och min situation. Förhoppningsvis så kan jag väcka känslor och tankar hos barn som har liknande erfarenheter att det går att prata om det.

Föreställningen är en del i projektet ”Det ingen får veta...” som vill sätta fokus på barn till frihetsberövade, deras behov och situation.

– Vi vill stärka barns rättigheter genom att visa att det finns stöd för barn och familjer att få, säger projektledare för ”Det ingen får veta...”, säger Ann-Sophie Palmér, på Räddningsmissionens verksamhet Solrosen.

Solrosen har funnits i över 20 år och finns i både Göteborg och Borås som stöd till barn och familjer som har en familjemedlem i fängelse.

Om att ha barn med NPF

I talkshowen Superföräldrar gästas varje program av föräldrar som delar med sig av sina erfarenheter och frågor som rör livet som NPF-förälder. En uppföljning på SVTs serie Superungar.

Den 7 april var det premiär för talkshowen Superföräldrar på SVT1 och SVT Play. – Den här talkshowen är en ärlig och i vissa fall smärtsam inblick i livet som NPF-förälder. Men framför allt ett medskick om engagemang, kärlek och överlevnadsklokskap,

säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, forskare och författare och den som står för expertkunskapen i samtalen.

Hon ger konkreta råd och verktyg, och bekräftar föräldrarna i det som de redan gör rätt. Frågorna kan handla om vilken fajt som är viktig och vilken man kan strunta i? Är medicin farligt och bara till för skolan eller fyller den faktiskt en viktig funktion? Hur får man omvärlden att fatta?

Samantha Coard som är programledare och exeku-

tiv producent delar med sig av sina egna erfarenheter med sonen Fidel, 18 år, som medverkar i flera reportage där vi får ta del av hans svårigheter, styrkor och om hur han hanterat en ibland oförstående omvärld.

Foto: Getty Images

Solsunda

HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA

- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -

Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn

bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se

Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola.

Målgrupp: pojkar 7-23 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU.

Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola.

Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande, allt överskott går tillbaka till verksamheten.

För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se

Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg, Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

3 av 10 fortsätter att träffas trots risk för smitta

Svante Werger på MSB presenterade Kantar Sifos senaste mätning om följsamheten i samhället. 8 av 10 att de följer rekommendationerna ganska bra eller mycket bra.

– Det som har förändrats nu är att fler uppger att de följer rekommendationerna ganska dåligt. Fler tycker också att andra följer rekommendationerna dåligt. Eftersom de tycker att de själva följer de bättre så ligger kanske sanningen någonstans däremellan.

I undersökningen har man de senaste veckorna tagit med en ny fråga; Träffade du någon person som du inte bor med under gårdagen inomhus närmare än på två meters avstånd och i mer än 15 minuter?

– 3 av 10 svarade ja på den frågan. Sedan är det skillnader i åldersgrupper och regioner. Kvinnor i åldern 18-29 träffade andra i störst utsträckning, nästan 5 av 10 svarade att de hade gjort det.

Den brittiska varianten är nu uppe kring 90 procent i hela landet och den smittar cirka 50 procent mer.

De får priset Årets insamlare

Giva Sverige har delat ut priset Årets insamlare. Stockholms Stadsmission tog hem priset i kategorin Organisation, för sitt strategiska finansieringsarbete med det tuffa målet att på sex månader samla in 40 miljoner kronor för att rädda mötesplatsen St Paul. Vi-Skogen och We Effect vann i kategorin Företagssamarbete för sin kampanj mot hungerpandemin tillsammans med Coompanion, Coop, Folksam, Fonus, HSB, KF, Konsumentföreningen Stockholm, Lantmännen, LRF, OK, Riksbyggen & Swedbank. I kategorin kampanj belönades Cancerfonden för sin julkampanj ”Tillsammans igen”. Kategorin Givare prisade Sara Day som med stort engagemang arbetat som volontär för Göteborgs Stadsmission under sin permittering. Utmärkelsen i den femte kategorin Kollega tilldelades Jenny Jonskog på Kvinna till Kvinna, för sitt extraordinära arbete under pandemin.

Frustration över vaccinbokning

Folkhälsomyndigheten ser en god effekt av vaccineringen, men många har fått vänta i veckor på att komma fram i telefonkön när de ska försöka boka sin tid. Det är inte många 75-plussare som har appar och mobilt Bank ID.

Sveriges Regioner har ansvaret för vaccinationerna och får själva avgöra hur man får tiderna fyllda. Detta har lett till stora olikheter över landet och stor frustration när många vittnar om långa kötider i telefon och att de inte blir uppringda som utlovat. Appar och mobilt Bank ID krävs för den som vill boka snabbt.

– Det är olyckligt att man inte har lyckats använda tiderna på ett bra sätt. Om jag förstår det rätt så håller Region Stockholm på att hitta fler lösningar, säger Anders Tegnell under en pressträff den 8 april när han får frågor kring det. Det är främst Region Stockholm som har uppmärksammats för att de har haft tusentals lediga tider som inte har kunnat fyllas på grund av kravet på appen Alltid öppet och Bank ID.

– Vi har 200 vårdcentraler där man kan boka tid även via

telefon. Förra veckan vaccinerades 46 000 på det sättet. Men på våra särskilda mottagningar är det app och Bank ID som gäller, så ni som kan boka digitalt – gör det, så att de som behöver kommer fram på telefon, säger vaccinsamordnare Magnus Thyberg under regionens pressträff på fredagen.

Torsdagen den 8 april öppnades bokningen för personer 70 år och äldre i Region Stockholm.

– De 6 600 lediga tider vi hade häromdagen är nu bokade och fler tider kommer. Den

12 april öppnar vi dessutom upp fler vaccinationsmottagningar.

Det kan skilja något mellan olika regioner, men för Stockholms del räknar man med att öppna vaccinationsbokningen för gruppen 65 år och äldre om en vecka och succesivt i april för vuxna med LSSinsatser samt dess personal. Vecka 17 är det dags för Fas 3, som är 60 år och äldre samt medicinska riskgrupper. I mitten av maj öppnas bokningen för övriga, som är 18 år och äldre.

Temadag om kvinnovåld

Studenter på Hälsohögskolan vid Jönköping University kommer under en temadag få ökad kunskap om våld i nära relationer. Sedan 2018 ingår ämnet i examensbeskrivningen för bland annat sjuksköterske- och socionomstudenter.

– Studenterna ska efter avslutad utbildning kunna ”visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”. Detta innefattar kunskap om hur de kan förebygga och upptäcka våld och kunskap om insatser för de som

utsätter andra för våld, respektive insatser för de som är utsatta för våld, berättar Nina Åkerlund, lektor i socialt arbete, Jönköping University. Yrkesverksamma har identifierats som nyckelpersoner när det gäller att identifiera och förebygga, fråga om, stoppa och behandla, samt att samverka i ärenden som rör våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. – Med tanke på de händelser som vi via media hört om bara den senaste veckan känns det här viktiga ämnet än mer an-

geläget. Därför är det glädjande att vi är redo att köra i gång med den här temadagen just nu, även om den får bli digitalt den här omgången, berättar Nina. Representanter från till exempel BRIS, Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt centrum för kvinnofrid deltar. Ämnen som hedersrelaterat våld, barns rättigheter och ungas våld i nära relationer tas upp, men också mer specifika ämnen för studenternas framtida yrkesroller, så som tandvårdens roll i att upptäcka barn som far illa.

En 75-plussare med appar och Bank ID i telefonen är ingen vanlig syn. Foto: Getty Images.

- Utredningshem - HVB unga 13-18 år - Familjehemsvård - Stödboende - Skyddat boende

Vi har jour dygnet runt och en placering sker snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.

Monica Helin VD, Grundare

010 188 00 08

070 557 25 46

Maria von Schantz Föreståndare

010 188 00 01, 070 557 25 08 maria.vonschantz@amhigo.se

Trygghet & Kompetens - det Personliga alternativet

010- 188 00 10 info@amhigo.se amhigo.se

Det är vanligt att det upptäcks brister under inspektionerna, till exempel när det gäller basala hygienrutiner. Foto: Getty Images.

Inspektioner för en bättre äldreomsorg

De kvalitetsgranskar kommunens äldreomsorg, påtalar brister och lyfter goda exempel. Sedan 1997 har Stockholms stads äldreförvaltning haft inspektörer som granskar kommunens beställarenheter och utförare i privat- och egen regi – ett uppdrag som kan väcka blandade känslor.

TEXT: KARIN SKOGLUND FOTO: GETTY IMAGES OCH KARIN SKOGLUND

– De flesta är positiva, men det kan finnas ett motstånd från ledningen ibland. Nästan alla vi möter har goda intentioner och vill göra ett bra jobb. Det finns en otrolig stolthet ute i verksamheterna och en vilja att utvecklas.

Att det trots goda intentioner och vilja finns brister i verksamheterna kan bero på många olika saker som otillräckligt ledarskap, hög personalomsättning eller otydliga rutiner, förklarar Erika Rödenhake som har arbetat som inspektör på äldreförvaltningen i Stockholms stad i sex år.

Hon har åkt in till äldreförvaltningens lokaler som ekar tomt under coronapandemin. I stället för att ses där föreslår hon en plats utomhus på äldreför-

valtningens enorma terrass. Det är årets varmaste dag, men också blåsigt så hon får hålla hårt i både papper och plastmugg samtidigt som hon berättar om inspektörernas arbete.

– Vi får ofta höra från anhöriga att de är tacksamma för att vi lyssnat och att de känner sig trodda. Extra roligt är det när en anhörig hör av sig och berättar att det blivit bättre, säger Erika Rödenhake. Tillsammans med två kollegor arbetar hon med att ta emot synpunkter och klagomål och att genomföra inspektioner. Inspektörerna har en fristående och oberoende ställning i förhållande till stadsdelsförvaltningar och privata utförare. Varje år sammanställer de sina inspektioner i en rapport. Samtal,

observationer och granskningar av dokumentation är några av inspektörernas metoder.

– Det är mycket planering inför en inspektion för att vi ska få ut så mycket som möjligt och få ut rätt information från besöket.

Hur vanligt är det att ni upptäcker brister?

– Det är vanligt. På vård- och omsorgsboenden kan det handla om basala hygienrutiner. Till exempel att handskar används på ett felaktigt sätt, att personalen bär ringar eller klockor eller att boendet förvarar kemtekniska produkter tillgängligt för de äldre på ett demensboende.

»Extra roligt är det när en anhörig hör av sig och berättar att det blivit bättre«

Delaktighet vid måltider är ett annat område, till exempel att personalen inte dukar fram kryddor, bröd och smör eller att personalen brister i sitt bemötande genom att prata på ett befallande sätt eller med en otrevlig ton.

– Måltiderna har vi sett blivit bättre genom åren. Många verksamheter har jobbat extra med det och skapat tydliga rutiner.

ANDRA VANLIGA BRISTER är att det saknas genomförandeplaner som berättar hur och vad den äldre ska få hjälp med eller att planerna inte är tillräckligt individuellt utformade. Det kan också saknas journalanteckningar som gör det svårt att följa åtgärder eller händelseförlopp och ibland kan anteckningarna vara skrivna på ett värderande sätt som inte är respektfullt för den äldre.

Erika Rödenhake

– Vårt jobb handlar om att göra det bättre för den äldre och det perspektivet försöker vi tänka in i varje inspektion. Vi sätter den äldre i centrum och har ett brukarfokus. Vi ställer till exempel uppföljningsfrågor som: hur påverkar förändringen den äldre? eller hur drabbas den äldre?

UNDER EN INSPEKTION pratar Erika Rödenhake och hennes kollegor alltid med både ledning och personal. Ibland pratar de också med de äldre. Utmaningen är att få till ett bra möte och samtalsklimat.

– Ofta gör vi oanmälda besök. Särskilt då det finns något i verksamheten som det finns risk att ledning eller personal kan ställa till rätta inför besöket. Detta gäller speciellt vård­ och omsorgsboende och servicehus.

Inspektörerna är noga med att aldrig lämna ut information i en rapport så att

det går och identifiera en anställd.

– Vi kan utelämna vissa detaljer om det krävs. Ledningen får ofta inte veta hur många ur personalgruppen som vi har träffat.

Coronapandemin har varit en stor utmaning för inspektörerna som för många andra. De har inte kunnat göra inspektioner på samma sätt som tidigare, de äldre har varit extra utsatta och äldreomsorgen hett debatterad.

– Vi har fått många klagomål om bristande skyddsutrustning och synpunkter på besöksförbudet som har väckt många känslor. Användningen av skyddsutrustning och basala hygienrutiner har alla verksamheter arbetat mycket med under pandemin och det är viktigt att det arbetet fortsätter.

Erika Rödenhake är inspektör på äldreförvaltningen i Stockholms stad. Foto: Karin Skoglund.

I somras kunde många få besöka sina anhöriga utomhus, men besöksförbudet har väckt många känslor.

»Vi har fått många klagomål om bristande skyddsutrustning och synpunkter på besöksförbudet«

Vilka kriterier har ni sett bidrar till en god äldreomsorg?

– Oj, det är en stor fråga. Att bygga verksamheten utifrån den äldre är det viktigaste.

Det behövs inte bara uppföljningar, utan också mer arbete med resultaten på respektive enhet och på en övergripande nivå. Goda exempel inom äldreomsorgen behöver spridas och få ta plats.

Alla verksamheter granskas inte varje år. Urval görs utifrån inkomna synpunk-

ter och klagomål från stadsdelen eller en anhörig. Varje situation är unik och det är inte säkert att en inspektion är det bästa alternativet. Inspektörerna är inte heller ensamma om att granska äldreomsorgen i kommunen – andra funktioner i kommunen kan också följa upp ett klagomål. Varje stadsdel har en egen klagomålshantering och verksamhetsuppföljare och äldreförvaltningen har kvalitetsobservatörer som granskar mötet i vardagen mellan den äldre och personalen.

– Samverkan är jätteviktigt för oss. Jag får träffa så många människor och jag blir nöjd och stolt varje gång en inspektion leder till att verksamheten eller beställarenheten har arbetat vidare med att utveckla områden som vi lyfter i inspektionsrapporten. ●

Vanliga brister vid inspektion

Q Bristande basala hygienrutiner.

Q Bristande delaktighet vid måltider.

Q Brister i bemötande.

Q Saknad av genomförandeplaner.

Q Saknad av journalanteckningar.

Foto: Getty Images.

på utbildad arbetskraft väntas bli värst inom äldreomsorgen.

Fortsatt stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg

Dagens brist på utbildade inom vård och omsorg väntas bestå eller tillta fram till år 2035. Det visar ny statistik från SCB. Det väntas bli stor brist på specialistsjuksköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Störst är behoven inom äldreomsorgen.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH SCB

En växande befolkning i kombination med en ökad andel äldre, väntas medföra en betydande ökning av efterfrågan på

arbetskraft inom vård och omsorg. Samtidigt väntas tillgången på gymnasialt vårdoch omsorgsutbildade minska.

– Att efterfrågan ökar samtidigt som tillgången minskar gör att det väntas bli en kraftig brist på utbildad personal inom äldreomsorgen på sikt, men just nu är det relativt balanserat. Fler arbetsgivare upplever att det är god tillgång på nyutexaminerade inom vård- och omsorg på gymnasienivå än att det är brist, säger Oskar Nilsson, SCB.

Vård- och omsorgsutbildning är den enda av de gymnasiala yrkesprogrammen där flertalet utbildar sig via Komvux.

Bristen

Foto: Getty Images

– Vi har gjort en prognos på vad som händer om man skulle dubbla antalet utbildade inom Komvux, men det skulle ändå inte gå ihop. Bara om man skulle nöja sig med dagens kompetensmix, men vi vet att det kommer att bli fler med högre utbildning i framtiden.

EFTERFRÅGAN PÅ GYMNASIALT utbildade inom vård och omsorg beräknas öka med närmare drygt 110 000 under prognosperioden, som är fram till 2035. Samtidigt beräknas tillgången minska med drygt 20 000 personer. Den sammantagna efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom området antas under prognosperioden öka med närmare 70 000. Under samma period beräknas tillgången öka med cir-

»Vi har gjort en prognos på vad som händer om man skulle dubbla antalet utbildade inom Komvux, men det skulle ändå inte gå ihop« Oskar Nilsson

ka 75 000 personer. Det innebär att utvecklingen av den totala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildade relativt väl beräknas balansera varandra under prognosperioden. Men skillnaden är stor mellan olika utbildningar.

DAGENS BRIST PÅ sjuksköterskor väntas bestå, speciellt stor bedöms bristen bli på specialistutbildade sjuksköterskor.

Det råder mycket stor brist på specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård. Tillgången väntas minska med fem procent fram till 2035 och efterfrågan väntas öka med 15 procent. Det gör att bristen väntas öka på sikt.

Nästan samtliga arbetsgivare anger att det är brist på nyutexaminerade specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård. Hösten 2020 uppskattades bristen till cirka 700 personer.

Antalet nybörjare på programmet mot socionomexamen antas till cirka 2 900 per år under prognosperioden. Examensfrekvensen antas vara drygt 80 procent för kvinnor och drygt 60 procent för män, vilket på sikt ger cirka 2 250 examinerade socionomer per år. En tredjedel av dem i arbetskraften är i dag 50 år eller äldre, vilket innebär att pensionsavgångarna förväntas bli relativt måttliga fram till år 2035. Därtill lämnar ett antal utbildningsgruppen till följd av vidareutbildning, inte sällan till en psykoterapeututbildning.

Då antalet examinerade beräknas bli betydligt fler än antalet som lämnar utbildningsgruppen beräknas tillgången på socionomutbildade, med nuvarande ut-

bildningsdimensionering, öka med cirka 40 procent under prognosperioden. Efterfrågan beräknas under samma period öka med cirka 30 procent. En tredjedel förklaras av ett ökat behov av arbetskraft inom vård och omsorg. Samtidigt väntas socialsekreterare och kuratorer efterfrågas i större utsträckning inom vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Dessutom antas en större andel av dem som arbetar inom dessa yrken ha en socionomexamen år 2035 än i dag.

– Det väntas alltså bli ett visst överskott på sikt, men bilden är relativt balanserad idag, säger Oskar Nilsson.

Psykologutbildade väntas öka med 45 procent under prognosperioden, en ökning som är större än efterfrågan, som väntas bli på 25 procent. Det finns en risk för överskott på psykologiutbildade 20252035.

DEN TOTALA SYSSELSÄTTNINGEN i Sverige beräknas öka med drygt 400 000 personer fram till år 2035. Hälften av sysselsättningstillväxten bedöms ske inom välfärdstjänsterna skola, vård och omsorg.

Arbetskraftsbehovet kommer att öka mest inom äldreomsorgen. Mellan år 2018 och år 2035 bedöms antalet sysselsatta öka med nästan 40 procent, vilket motsvarar en ökning med 100 000 personer. År 2035 beräknas omkring 370 000 vara sysselsatta inom äldreomsorgen. Förklaringen till denna kraftiga sysselsättningstillväxt är, som tidigare beskrevs, att antalet äldre i framför allt åldrarna över 80 år kommer att öka starkt.  ●

Oskar Nilsson.

Omtanke satsar på egen jobbsajt

SSIL vill hjälpa till inom rekrytering genom Omtanke Lediga jobb

På Omtankes egen jobbsajt är det fullt tryck. Här presenteras dagsaktuella jobb inom branschen. Det märks att det är stor efterfrågan på utbildad arbetskraft inom vård och omsorg. Men i Skarpnäck berodde efterfrågan på babyboom. De sökte inte mindre än fem vikarierande socialsekreterare i mars.

TEXT: JENNY FORS

Omtankes jobbsajt presenterar dagsaktuella jobb direkt från Arbetsförmedlingen.

– Under fliken Lediga jobb på Omtanke.today hamnar rätt sorts jobb inom vård och omsorg. Här kan du också annonsera efter nya medarbetare. Felrekryteringar är väldigt kostsamma, så det är värdefullt att kunna nå ut i rätt kanaler, säger Omtankes nya säljare Marko Grönholm.

Ett nyhetsbrev med Veckans jobb går ut till 23 000 mottagare varje fredag. Det driver stor trafik till sajten, som snabbt har fått ett stort intresse.

– Det är jättekul att vi kan hjälpa till även inom rekrytering och utnyttja vårt breda kontaktnät inom socialtjänst, HVB och kriminalvård.

Det kan vara svårt att hitta kvalificerad personal.

Babyboom i Skarpnäck.

»Felrekryteringar är väldigt kostsamma, så det är värdefullt att kunna nå ut i rätt kanaler«

Marko Grönholm

Ett av de lediga jobben stack ut lite extra med rubriken ”Babyboom på Familjeenheten i Skarpnäck”. De söker nämligen inte mindre än fem vikarierande socialsekreterare.

– Vi har fyra gravida medarbetare som ska gå på föräldraledighet inom kort och en som ska börja studera, så det är fem vikariat vi söker just nu, säger Christina Lundqvist, enhetschef.

Många av medarbetarna befinner sig i den fasen i livet att de skaffar barn.

– Det är förstås jätteroligt. Sedan finns det alltid en viss naturlig personalomsättning på en arbetsplats, men vårt personalläge har varit relativt stabilt de senaste åren. Vi ser ingen brist på socialsekreterare och vi har en variation i både ålder och erfarenhet bland våra medarbetare, vilket är en styrka.

SISTA ANSÖKNINGSDAG HAR redan varit för tjänsterna i Skarpnäck, men vi har också pratat med Attendo som ständigt söker folk.

– Vi är 14 000 anställda så vi söker kontinuerligt medarbetare. Undersköterskor, som är vår största medarbetargrupp, finns det alltid behov av. Sedan är det främst vårdbiträden och sjuksköterskor. Det är viktigt att vi säkerställer god kompetens så att vi bedriver en bra omsorg hos våra kunder och uppfyller våra avtal, säger Lena Liepe, HR-chef på Attendo. ●

Omtanke Lediga jobb

På Omtanke.today Lediga jobb listas dagsaktuella jobb inom vård och omsorg. Du kan också annonsera för att synas på sidan och i nyhetsbrevet Veckans jobb som går ut varje fredag till 23 000 mottagare.

Kontakta Marko Grönholm för mer information; 070-092 77 30.

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31

info@hvbaltero.se

www.hvbaltero.se

SÖKES

DU som vill göra skillnad !

Går du och tänker på att fylla livet med något mer meningsfullt?

Har du plats hemma och tid över och empati och kärlek att ge?

Då undrar VI om DU är den vi söker?

Vi söker familjer i Mälardalen som vill ta emot barn och ungdomar för längre eller kortare tid i sitt hem.

Vill du veta mera? Kontakta oss!

08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se

Svensk Skyddsplacering

- Skyddade boenden

- Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar

- Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

Cedervillan Gruppboende för dig med autism och psykisk ohälsa www.cedervillan.se | 08-612

Ledig plats från maj!

Lediga jobb

Här presenterar vi lediga jobb från Omtanke.today Lediga jobb.

VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN

Socionom till vuxenhabiliteringen, Luleå

Vi söker dig som är utbildad socionom med några års erfarenhet från yrket.

Vi ser med fördel att du har tidigare erfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättning samt utbildning i Grundläggande psykoterapi steg 1. Du har en god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift samt datavana. Meriterande är kunskaper i journalsystemet VAS. För tjänsten krävs körkort för personbil.

Ansökan senast den 10 maj. Luleå kommun

Boendestödjare till LSS bostad

Vi söker engagerade medarbetare till en LSS gruppbostad i Sjöbo tätort.

Vi erbjuder dig ett stimulerande arbete där utgångspunkten är att ge bästa möjliga stöd och service till våra kunder. Vi arbetar med att skapa meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet i vardagen med tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Ansökan senast den 7 maj. Sjöbo kommun

Stödassistenter till gruppbostad

Elevhemsgatan 18

Du har en gymnasial utbildning inom Vård- och omsorgsprogrammet alternativt Barn- och fritidsprogrammet med inriktning socialt arbete eller pedagogiskt arbete, eller utbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Arbetet kräver att du ska kunna skapa en meningsfull vardag och fritid för brukare så vi ser gärna att du har erfarenhet av omvårdnadsarbete. Det är meriterande med erfarenhet av att arbeta med personer som har autism samt inslag av neuropsykiatriska diagnoser. Vi ser gärna att du även har utbildning/erfarenhet av tecken som stöd.

Ansökan senast den 16 maj. Luleå kommun

Stödpedagog till LSS-gruppboende

- Tidigare erfarenhet av arbete inom LSS och psykatri

- Erfarenhet av att arbeta med utmanande beteende

- Förmåga att omsätta teori till praktik

- Utbildning; Stödpedagog eller liknande

Ansökan senast den 14 maj. Alingsås kommun

Kurator/socionom till Barn- och ungdomshabiliteringen i Falun

Du har socionomexamen, kunskap och intresse att arbeta med habiliteringens målgrupp samt gärna några års erfarenhet av terapeutiskt arbete. Du är öppen och flexibel och både kan och vill arbeta individuellt samt tillsammans med andra. Det är viktigt att du har intresse för Habiliteringens målgrupp och det är meriterande om du tidigare arbetat med barn och ungdomar samt personer med funktionsnedsättning.

Ansökan senast den 23 maj. Region Dalarna

Individstödjare till Boendestöd 2-årig YH-utbildning, behandlingspedagog eller undersköterska med inriktning psykiatri/ neuropsykiatri/ intellektuell funktionsnedsättning eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig. Som person bör du vara lugn och kontrollerad vid stressiga eller hotfulla situationer samt kunna möta utmaningar på ett pedagogiskt och tålmodigt sätt.

Ansökan senast den 7 maj. Hudiksvalls kommun

Stödpedagog, LSS-boende 200 YH- poäng till stödpedagog eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig, alternativt minst 60 högskolepoäng med inriktning funktionsnedsättning, socialt arbete, specialpedagogik eller liknande, goda datakunskaper och är van att dokumentera, goda kunskaper i svenska i både tal och skrift.

Ansökan senast den 13 maj. Stängnäs kommun

Handledare till Daglig verksamhet, funktionshinderomsorgen

Vi söker nu 3-5 vikarierande handledare till dessa verksamheter som erbjuder sysselsättning för vuxna med intellektuella funktionshinder. Vi söker dig med pedagogisk utbildning eller liknande med inriktning och praktik inom intellektuella funktionsnedsättningar, alternativt motsvarande utbildning inom området.

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet men det är önskvärt att du har:

- Kunskap om och erfarenhet av att bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

- Erfarenhet av tecken som stöd alt AKK.

- Erfarenhet av lågaffektivt bemötande.

- Erfarenhet av autism.

Ansökan senast den 13 maj. Umeå kommun

Semestervikarier inom omsorg funktionsnedsättning

I första hand söker vi dig som har en avslutad eller en pågående utbildning inom vård och omsorg eller barn- och fritidsprogrammet. Du som inte har omvårdnadsutbildning eller barn- och fritidsutbildningen men som är intresserad av att arbeta med människor är också välkommen att söka.

Ansökan senast den 30 maj. Tingsryds kommun

10 semestervikarier till funktionsstöd sommaren 2021

Vi söker dig som har ett genuint intresse för människor.

Vi ser gärna att du har arbetslivserfarenhet inom omvårdnadsarbete men det är inget krav.

Körkort klass B är önskvärt.

Vid urvalet kommer vi att lägga stor vikt vid personliga egenskaper.

Ansökan senast den 31 maj. Öckerö kommun

SPONSRADE JOBB

Behandlingsansvarig sökes!

Du som sökande skall ha mångårig erfarenhet av arbete på HVB hem samt adekvat utbildning. Våra klienter är ofta de som inte fungerat på andra HVB hem eller är i väntan på en SiSplacering. Du behöver därför kunna hantera jobbiga och stressiga situationer som uppstår på ett lågaffektivt men auktoritativt sätt dvs. vänligt och bestämt, okomplicerat och rakt i de frågor där ungdomarna söker stöd och vägledning. Retro HVB, www.retrohvb.se

Verksamhetschef till HVB

Sonrisagården i Borlänge

Du är socionom eller har likvärdig relevant högskoleutbildning. Du har gedigen erfarenhet av liknande arbetsuppgifter i ledande roller. Det är mycket viktigt att du har tidigare erfarenhet av HVB, mindre barn eller inom behandlingsområdet. B körkort krävs. Ansökan senast den 31 maj. Humana, www.humana.se

Nu söker vi nya medarbetare Eftersom vi arbetar med barn och deras föräldrar, behöver vi vikarier både till vår barnverksamhet och för arbetet med föräldrarna enskilt och tillsammans med sina barn. Vi söker således de som är intresserade av att arbeta med barn och föräldrar. Detta arbete kräver både mognad och utbildning. Vi söker även mer långsiktigt välutbildad personal med lämplig erfarenhet, som kan omsätta avancerad behandlingskunskap i den dagliga miljöterapin. GrödbyGården, www.grodbygarden.se

Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? På vår hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se

Annonsera p å vår jobb s ajt

där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg . Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka . omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Ebba HVB erbjuder en heldygnsvård med evidensbaserad behandling där konsekvenser av substansrelaterat missbruk/beroende, psykisk ohälsa och våldsutsatthet behandlas parallellt.

Många ser bara ett missbruk, inte vad som ligger bakom

Elisabeth Hallman har arbetat som socialsekreterare hos socialtjänsten och som föreståndare på ett annat HVB. Det hon kunde sakna när klienter skulle placeras var en helhet när det kom till missbruksvård. Hon tror att många bara ser missbruket som ett eget problem, men det finns så mycket mer bakom. Ebba HVB, där Elisabeth är föreståndare och verksamhetsansvarig, ser till helheten för att hitta orsaken till missbruket och även behandla den, vilket har visat sig ge en bättre kvalitet på vården.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: PRIVAT

Ebba HVB är ett behandlingshem som tar emot kvinnor i åldrarna 21-55 år som har en substansrelaterat missbruks- eller beroendeproblematik. Behandlingen fokuserar både på missbruket och psykisk ohälsa eller våldsutsatthet.

– Många handläggare inom socialtjänsten ser bara ett missbruk, inte vad som ligger bakom. Oftast ligger det ett trauma bakom. Det kan vara övergrepp eller våld. Jag anser att det inte går att behandla ett missbruk om man inte samtidigt behandlar den bakomliggande orsaken, säger Elisabeth Hallman, verksamhetschef på Ebba HVB.

Hon tog kontakt med Omtanke efter att ha läst artikeln om Stefan Sandström; ”Trauma ligger nästan alltid bakom ett svårt missbruk”. Han menade att vi är dåliga på traumabehandling i Sverige.

– Det var mitt i prick. Ebba HVB är ganska ensamma om att se till helheten vid missbruksvård och att just för utsatta kvinnor se till helheten med både trauma och även våldsutsattheten bland missbrukande kvinnor.

HVB-HEMMET HAR BARA varit igång ett år och har plats för 15 kvinnor.

– Man behöver en behandlingstid på 6-12 månader för att kunna ge en kvalitativ behandling som i längden ger personen bästa förutsättning att leva ett nyktert, drogfritt och självständigt liv utifrån dennes förmåga och resurser. Vi ser till helheten i behandlingen och behandlar hela problembilden för att personen ska kunna lasta ur sin ”ryggsäck” och bli en fri individ som själv har möjlighet att forma sin framtid utan ”gammat skräp” med sig, säger Elisabeth Hallman.

Längre vårdtider för människor med missbruksproblem och medföljande andra bekymmer kostar förstås mer för kommunerna.

– Men de kommer att spara pengar i längden med en hållbar behandling som har möjlighet att stå sig över tid. Att vara i behandling är en process där varje förändring måste få tid att mogna och växa för att sedan inta en stadig plats i personens medvetande. Får vi inte tid för detta kommer personen att misslyckas gång på gång då den inte får möjlighet att bibehål-

la sin förändring och stabiliseras i sitt nya jag och sin nya livsstil.

Enligt Elisabeth Hallman består de tre första månaderna av akut abstinens, tid att landa och känna tillit och förtroende.

– Det är först efter det som de är mogna att släppa på allt och börja prata. De bär på mycket skam och skuld. Kvinnor som vistas i en missbruksmiljö är väldigt utsatta för våld där. När de börjar prata om trauman får de en helt annan insikt. De ser att allt har ett samband.

Hon har träffat många kvinnor som inte har fått hjälp tidigare.

– De har inte ens fått frågan om de har blivit utsatta för våld. Vi ser att de som får hjälp med helheten stannar kvar längre i behandling och blir friskare. När de kommer ut kan de bygga upp sitt liv genom fortsatt hjälp för de har fått tillbaka tron på sig själva och inser sitt eget värde.

UNDER BEHANDLINGSTIDEN FÅR kvinnorna hjälp med motivationen att lämna drogerna, hitta sin identitet och bygga upp något nytt.

– De behöver få alla förutsättningar för att lyckas. Det är lättare att få ut någon i samhället som har kommit rätt så långt. Annars finns det stor risk för återfall. Tyvärr vill många kommuner inte betala så höga priser för vuxenvård vilket gör att behandlingshemmen tvingas pressa priserna och med det blir vårdinnehållet lidande för det är dyrt att ha kompetenta terapeuter anställda. Det gör att behandlingarna ofta blir kortare. De erbjuds ofta endast Återfallsprevention som behandling. Placeringarna blir korta och tar ofta

Alla har eget rum, som är basutrustat, men man kan göra det mer personligt om man vill.

Elisabeth Hallman.

slut innan en riktig behandling ens har kunnat komma igång och då blir inte placeringarna lyckosamma. Förändringsprocessen har inte ens hunnit börja, säger Elisabeth Hallman.

HON HAR SJÄLV arbetat som socialsekreterare med placeringsansvar på socialtjänsten och även som föreståndare på ett annat HVB-hem, så hon har att jämföra med och hon har tidigare saknat helheten. Det är inte heller alltid lätt att få till ett samarbete med psykiatrin då de har långa väntetider och kö till deras olika insatser som klienten oftast behöver vid hemgång.

– Där kommer också problemet in att kommunen menar att det är regionerna som ska stå för behandling av den psykiska ohälsan och tar oftast inte hänsyn till detta vid placeringar, då de menar att de har ansvar för missbruksproblematiken och regionen för den psykiska ohälsan och det som kommer med det.

Detta skapar ännu ett problem då socialtjänsten delar upp problemen och inte ser till individens behov i ett helhetsperspektiv.

– Dock ska sägas att många ser detta men är styrda av Sveriges lagstiftning som säger att det är så här ansvarsfördelningen ser ut. Där måste de styrande i vårt land tänka till om de ska kunna skapa en riktigt bra missbruksvård i Sverige som blir bra för individen på så sätt att de får bästa möjliga vård med resultat i ett längre perspektiv, men också i ett kostnadsperspektiv. Det kostar mindre i längden att

satsa ordentlig både på helheten i vården och längden på vården direkt än att tro att man kan dela upp det i olika pytsar med olika problem vid olika behandlingstillfällen och korta behandlingstider för att minska kostnaderna. Det resultat som det

denne missbrukar och vad det skulle betyda att sluta.

– Varför missbrukar man? Jo, för att man mår bättre då, för stunden. Det är vanligt att den som missbrukar inte tänker längre än så och det är få som klarar

»De har inte ens fått frågan om de har blivit utsatta för våld«

ger är bara att det blir fler misslyckande för individen och i längden kostsammare för samhällsekonomin, säger Elisabeth Hallman.

EBBA HVB HAR några som precis blivit utskrivna, efter att ha varit där en helt år.

– De kommer ha störst chans att lyckas framåt. Det jätteviktigt för oss att inför avslut av behandlingen hjälpa klienten fortsätta samarbetet med öppenvård, boendestöd och psykiatrin för att personen ska få ett stödjande nätverk. Vi kan också erbjuda växelvis boende för att underlätta utslussningen.

På behandlingshemmet får klienterna lära sig att strukturera sin vardag som till exempel att kliva upp på morgonen, ha möten och passa tider, ha någon form av sysselsättning, en bra vardag helt enkelt och de får även lära sig att ha fritid. Att få en fungerande vardag är en stor del till att få ett stabilt liv.

Sedan är förstås själva behandlingen en stor del. Klienten behöver förstå varför

Elisabeth Hallman

sig vidare på egen hand. Många har redan flera misslyckanden bakom sig och behöver inte fler då det inverkar på att individen tappar tron på sig själv.

Många som har varit på andra behandlingshem tidigare säger att de har arbetat med återfallsprevention, trots att de inte har varit där så länge.

– Det är lite märkligt eftersom det är det sista man gör, efter sin behandling. Annars är det svårt att förstå och ta till sig de strategier som man lär sig för att fortsätta att hålla sig frisk. Man börjar ju inte med sjukgymnastiken innan man har blivit opererad. Att få en behandling som inbegriper både missbruket/beroendet, den psykiska ohälsan samt stöd i eventuell våldsutsatthet, kunna hjälpas till insikt i sin egen problematik och sedan i behandlingen lära sig hur man hanterar detta och få hjälp att utarbeta strategier, det är det som kallas för en helhet i behandlingen och som ger ett hållbart resultat för individen i ett längre perspektiv, avslutar Elisabeth Hallman. ●

För att få en lyckosam behandling och minska risken för återfall behöver man ta tag i orsaken till missbruket. Foto: Getty Images.

HVB för killar, 15 - 20 år med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.

www.huvudgarden.se I 079-079 07 06 I sofie@huvudgarden.se

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen.

Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

JOUR DYGNET RUNT, ÅRET OM!

Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35

Kontakta oss gärna! Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se

Föräldrar får kämpa för sina vuxna barn med missbruk

Det är svårt för föräldrar att hjälpa sina vuxna barn som har ett narkotikamissbruk. Sekretessen gör att föräldrarna känner sig maktlösa, enligt en ny studie som har undersökt föräldrars kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter. Att bli lyssnad på och tagen på allvar är det viktigaste stödet en förälder till missbrukande barn kan få. Dessutom upplever de att samverkan mellan myndigheter är otillräcklig.

Bland de 32 föräldrar som intervjuats i studien tyckte många att det var svårt att veta när det var dags att söka hjälp för barnens problem. De upplevde tveksamheter kring om det handlade om tonårstrots, normala ungdomsproblem eller narkotikaproblem. ”Hur illa är det?”, är en av de frågor som föräldrarna ställt sig själva.

– Det starka stigmat kring narkotika gör att många föräldrar väntar och tänker att de löser det inom familjen, eller hoppas att problemet försvinner med tiden. Vissa lägger fokus på hur bra det går för deras andra barn, för att framhäva att man inte är en problemfamilj bara för att ett av barnen råkar ha narkotikaproblem, berättar Torkel Richert, docent i socialt arbete på Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.

När föräldrarna väl tar kontakt med myndigheterna upptäcker de snabbt att det myndiga barnet själv måste söka hjälp. Men många gånger vill deras barn inte ha hjälp. Det gör att föräldrarna upplever att problemet inte tas på allvar. En känsla av maktlöshet uppstår när de på grund av sekretess inte har rätt till information samtidigt som de ser att barnets situation förvärras.

Torkel Richert menar att Socialtjänsten har en svår roll. De befinner sig mellan en vuxen individ och dess förälder som ser att barnet har tunga problem och kanske är desperat, samtidigt som de ska förhålla sig till lagstiftning kring sekretess och andra lagar. Men även föräldrarnas roll är svår. De är å ena sidan utanför och ska inte lägga sig i, å andra sidan är det dem barnet kommer tillbaka till när något gått fel, till exempel när barnet blivit utslängt från behandlingshemmet eller fått ett återfall.

Några av föräldrarna säger att de förstår sekretessen men föreslår att myndigheterna jobbar mer med att få barnet att häva den, så att familjen kan involveras i lösningarna.

– Det är positivt om Socialtjänsten blir bättre på att se anhörigperspektivet i missbruksvården och så långt det är möjligt samarbetar med föräldrar och andra anhöriga. Man har gjort det på många håll redan. Det är en utveckling som vi ser mer av, berättar Torkel Richert.

Föräldrarnas berättelser säger också något om brister i hjälpsystemet, som otillräcklig samverkan mellan myndigheter. Många föräldrar berättar om hur deras vuxna barn slussas mellan beroendevården, Socialtjänsten och psykiatrin utan att någon tar ett övergripande ansvar. Ett annat exempel är den stora bristen på bra eftervård och uppföljning efter en insats som behandling eller boende.

– Då får föräldrarna rycka in, och det kan röra sig om 40-åriga barn med komplexa problem och om 70-åriga föräldrar. Dessa 70-åringar ska då ta hand om en vuxen person med svåra narkotikaproblem, säger Torkel Richert.

Som anhörig till ett vuxet barn med missbruksproblem kan det finnas behov

av hjälp som anhöriggrupper och stödprogram. Det finns i vissa kommuner, men långtifrån alla. Frivilliga föräldraorganisationer och stödgrupper har funnits länge, men Richert anser att det också måste finnas professionella stödinsatser. Han berättar att Socialtjänsten har ett ansvar för att även ge stöd till anhöriga till personer med drogproblem, men att man kommit olika långt med att utveckla stödinsatser i olika delar av landet.

Att bli lyssnad på och tagen på allvar, lyfts i studien fram som det viktigaste stödet en förälder till missbrukande barn kan få.

KÄLLA OCH FOTO: MALMÖ UNIVERSITET

Mer om studien

Artikeln, “You have to fight against those who should be helping: Parents seeking support from the social services for their adult children with drug addiction”, är skriven av forskarna Torkel Richert, Bengt Svensson och Björn Johnson. Den publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the Society for Social Work and Research.

Studien är en del av forskningsprojektet Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem. En studie har sedan tidigare publicerats inom ramen för projektet: Parents’ experiences of abuse by their adult children with drug problems.

Forskarna Bengt Svensson, Björn Johnson och Torkel Richert på Malmö universitet ligger bakom studien.

Vi skapar en samlad bild av det mest relevanta beslutsunderlaget vid inköp av samhällsviktiga tjänster inom Socialtjänsten, Kriminalvården, Regioner samt den privata omsorgsmarknaden i hela Sverige.

Kontakta: Emelie Jervström emelie.jervstrom@ssil.se 070-762 77 00

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Den utbrända hjärnforskaren

Personliga erfarenheter, fakta och vägen till läkning

När Hedvig Söderlund blev befordrad till professor i psykologi var hon sjukskriven på grund av utmattningssyndrom. Hon hade forskat på hur minnet är organiserat i hjärnan. Minnet påverkas i hög grad vid utmattning, och nu undrade hon hur det såg ut i hennes egen hjärna. I boken berättar hon sin egen historia, om framgång och motgång, om iakttagelser hon gjort i forskarvärlden, om varningssignalerna som till sist smög sig på.

Författare: Hedvig Söderlund Förlag: Bonnier fakta, www.bonnierfakta.se

Empati vid demens

Empati vid demens är en bok som vänder sig till dig som tillbringar tid tillsammans med någon som har en demenssjukdom, professionellt eller som anhörig eller vän. Författaren fokuserar på de möjligheter som finns att skapa livskvalitet, visa respekt och upprätthålla värdighet för alla dem som berörs av demensrelationen. I de många utmanande situationer som kan uppstå tillsammans med demensen ser hon mer till det som är levande än till det som är sjukt. Med empati, nyfikenhet och mjuk humor och berättelser från verkliga livet ger hon förslag på hur hälsosamma och ömsesidiga relationer kan byggas även i situationer som präglas av demens.

Författare: Pati Bielak-Smith Förlag: Friare Liv, www.friareliv.se

Våra kroppar, deras slagfält

Vad krig gör med kvinnor

I trettio år har den brittiska journalisten Christina Lamb bevakat krig och konflikter världen över. I alla krigszoner hon rapporterat ifrån har hon träffat kvinnor som utsatts för systematiska våldtäkter. Vi möter Victoire i Rwanda, Graciela i Argentina, Bakira i Bosnien och Naima i norra Irak – kvinnorna som har överlevt och som nu hjälper andra att läka. Men också kvinnorna som gått under. Våldtäkt som vapen i krig utförs inte av enstaka militärer, det utförs på massiv skala. Ändå är det krigsbrott som sällan utreds eller erkänns.

Författare: Christina Lamb Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Verklighetsglappet

Orealistiska föreställningar på oss själva och på hur livet ska vara kan bli en fälla. Det kan i sin tur leda till stress, oro och tära på självkänslan. Verklighetsglappet handlar om att se livet som det är – inte som man tycker att det borde vara och inte heller som en arena av hinder som man aldrig kan ta sig över. Psykologen Åsa Kruse hjälper dig att kartlägga vilka förväntningar och jämförelser som ställer till det för dig – och ger dig verktyg för att leva i större samklang med just din verklighet.

Författare: Åsa Kruse Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Arbetet på jobbet

Värsta bästa

svårsnacket

Om porr, sex & samtycke

Idag kommer många i kontakt med porr långt innan de vet vad ett sexliv innebär. Porren kan kännas spännande men också skrämmande. Denna bok förklarar vad porr är, hur den görs och hur den skiljer sig från sex. Utan att moralisera eller skambelägga ger författarna råd om hur unga kan förhålla sig till porr och till sin egen sexualitet. I boken hörs verkliga berättelser från barn, men också röster från läkare, psykologer och jurister. Detta är uppföljaren till ”Värsta bästa nätet” och ”Värsta bästa hälsan”.

Författare: Maria Dufva och Maria Ahlin Förlag: Bonnier fakta, www.bonnierfakta.se

Krånglar det till sig på jobbet ibland? Känns vissa arbetsuppgifter meningslösa eller kanske direkt kontraproduktiva? Är arbetsgruppens målbild och rollfördelning inte riktigt tydlig? Florerar rykten och skvaller om kollegor och ledning? Organisationspsykolog Anders Rydell ger hållpunkter, förhållningssätt och förslag på strategier som kan vara hjälpsamma i strävan mot ett vettigare och mer hållbart arbetsliv. Detta är en bok till alla som varje dag kämpar på i en eller annan roll där ute på våra arbetsplatser.

Författare: Anders Rydell Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Brännässlornas Drottning

Brännässlornas Drottning är en tankeväckande bok om skam och sexualitet och kvinnors frigörelse från 1960talet och framåt. Gro växer upp och uppfostras i skottlinjen mellan en feminist och en patriark som förväntar sig helt olika saker av henne. Hur hon än försöker anpassa sig efter deras krav och förväntningar är de aldrig nöjda. Mötet med Brännässlornas drottning sätter igång en frigörelseprocess och väcker viljan att utforska de mörka sidorna hos sig själv och bryta normer, något som följer med Gro ända in i äktenskapet, mammarollen och skilsmässan.

Författare: Jeanette Bäfverfeldt Förlag: Hoi förlag, www.hoi.se

Alltid uppdaterad

Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt.

Din värdighet är min

Hon höll fram sin teckning.

Sa vad den föreställde.

Och jag log min idiot, kunde inte undgå att låta mitt hån dra i mina mungipor.

”Det här är ingen häst, hästar har fyra ben och svans och man.

Och de är framförallt inte gröna.”

Jag önskar att någon hade stoppat mig. Bett mig hålla käft.

Skyddat den lilla.

Som slängde sina kritor i soporna.

När jag var liten och stolt visade upp en teckning eller något annat jag hade skapat för en vuxen, förväntade jag mig att bemötas med värdighet. Jag ville visa vad duktig jag hade varit och var öppen och mottaglig. Ett skratt eller ett hånfullt ord kunde kännas som en kniv i bröstet. Min värdighet var satt på spel, självrespekten i gungning.

Jag tror att det kan vara lika smärtsamt att bemötas så när vi är vuxna, även om vi har fler förmågor att hantera hån eller sarkasm på. En dement människa som bemöts på det sättet påverkas också. Även om de inte kan sätta ord på det eller ens verkar minnas det nästa stund. Oavsett om hen kommer ihåg det hårda ordet eller hånskrattet, så har det påverkat personen.

»När vi behandlar någon respektfullt kommer vi att själva uppleva självrespekt«

Ett samhälle där alla, inklusive barn, gamlingar, psykiskt sjuka och dementa, bemöts med värdighet kan vara stolt över sig självt. Det blir ett samhälle som genererar ännu mer värdighet. När vi behandlar någon respektfullt kommer vi att själva uppleva självrespekt för hur vi själva agerar. Din värdighet blir min värdighet.

En dement person kan ibland lämnas ensam. Det verkar inte spela roll om vi hälsar på. Men sannolikt påverkas även en dement person av att få besök, bli sedd och känna sig viktig, även om minnet sedan sviker. Jag skriver inte det här för att skuldbelägga någon. Jag skriver det för att påminna om att ditt besök kan göra skillnad, om än din anhörigas minne inte längre kan registrera det. Dessutom kan det stärka din självrespekt. Samtidigt vet jag att det kan vara tufft att se någon en älskar förändras så mycket som en person som drabbas av en demenssjukdom gör. Det gör ont att skärpan och kontakten inte finns där längre.

Nyligen var jag med om att se till att en fantastisk bok om demens, Empati vid Demens, kom ut på svenska. Den påminde mig ännu en gång om värdet av att lyssna bortom orden. Och om hur många olika aspekter av kontakt det går att fokusera på i mötet med människor.

”Vad trevligt det är här i Finland”, säger din dementa mormor. Det kan kännas frestande att påpeka att ni faktiskt är i Sverige. Men varför ska du göra det? För att du skäms? För att det känns obekvämt att synbart leva i olika verkligheter eller för att du inte vet hur du ska lyssna bortom orden? Kanske kan du ta fasta mer på trevligt än på Finland och ställa en motfråga. ”Vad glad jag blir att höra att du har det trevligt, är det något särskilt du gillar?” Och om svaret blir: ”Att alla barnen har hälsat på.” Svaret får dig igen att tveka, eftersom du vet att ingen besökt henne och att ett av hennes barn dog ett par år tidigare. Du behöver inte rätta mormor, men vill fortfarande behandla henne med värdighet. Kanske genom att glädjas med henne. ”Jag gillar också när människor kommer på besök, visst blir man glad av att ses?”

Det är inte värdigt att prata om hur förvirrad mormor är över huvudet på henne. Bara för att hon inte har minnet kvar, är

Liv Larsson

Författare, medlare och utbildare i Nonviolent Communication.

det en livs levande människa du har framför dig. Du upplever det knappast som värdigt att någon påpekar dina brister inför andra. Och värdighet är viktigt, både för den anhöriga, den som vårdar och för den med demenssjukdomen. Den dementas känsloliv kan vara mer intakt än vad vi tror och ingen vill bli dumförklarad inför andra.

Om hen inte minns vad ni gjorde sist ni sågs, varför inte själv berätta vad du uppskattar med vad ni gjorde, istället för att fråga denne, eftersom den anhöriga förmodligen inte kommer att kunna svara korrekt? Igen, fokusera på värme och värdighet. Både för dig och för den dementa. Och kanske i livet i stort. Människor behöver värdighet.

Bara i dagarna rapporterades det på SVT om stora framsteg som pekar mot att forskare har hittat en viktig kod för att förhindra demens. Hoppfullt! För det är en utmaning att skapa värdighet kring demensjukdom.

Vardaga – en långsiktig partner för god äldreomsorg

Ett långsiktigt arbete som omfattar hela kedjan med planering, byggnation, inredning, rekrytering och koncept för en god äldreomsorg. Det utmärker Vardagas idé om samarbete för äldreboenden i egen regi över hela landet.

– Det är en driftsform som vi gärna vill fortsätta utveckla tillsammans med kommuner och fastighetsägare. När vi startar boenden i egen regi tar vi ansvar för helheten, säger Karl Wolff, affärsutvecklingschef på tillväxtenheten vid Vardagas moderbolag Ambea. Innan Vardaga sätter spaden i backen för ett nytt boende säkerställs att det finns behov av de tillkommande platserna i kommunen samt att avtal med kommunen då finns. Kommunen kan upphandla boendeplatser enligt LOU via till exempel tjänstekontrakt, även kallat bygg­drift, eller enligt LOV.

Trygghet och förutsägbarhet – Vi står för hela investeringen gentemot kommunen och i samarbete med fastighetsägaren ansvarar vi för byggprocessen. Vi säkerställer tillstånd från IVO inför öppnandet. Vi är en aktör med lång erfarenhet. Det vi har lärt oss av tidigare projekt utvecklar vi ständigt vidare när vi startar nya. Så blir Vardaga en samarbetspartner som medverkar till att utveckla omsorgen för att passa i den aktuella kommunen. När vi driver boenden i egen regi är vi också en långsiktig partner. Det skapar trygghet och förutsägbarhet för de boende och medarbetarna, förklarar Karl Wolff.

Inredning som underlättar

– Varje äldreboende byggs och inreds efter vårt boendekoncept, utifrån äldres speciella behov. Tonen är skandinavisk design med en varm och ombonad känsla. Färg, form och funktion är anpassade efter det åldrande ögat, rön inom demensforskningen och i samarbete med vår Demensakademi, berättar Gunilla Österlund, chef för verksamhetsutveckling i Vardaga. Ett äldreboende är ju först och främst ett hem. Det ska kännas varmt och välkomnande.

– För att det ska både ska kännas som ett hem och som en stödjande miljö, så har vi ett genomtänkt inredningskoncept. Vid demenssjukdom tolkar man omgivningen på andra sätt än när man är frisk. Därför ger vi i inredningen ledtrådar med hjälp av färger, mönster och former för att underlätta orientering, säger Gunilla Österlund.

Den goda dagen

Det allra viktigaste på äldreboendet är naturligtvis omsorgen om de boende. Här ger Vardagas koncept Den goda dagen vägledning för medarbetarna i det dagliga arbetet med en god och personcentrerad vård och omsorg. Det bygger på den nationella värdegrunden för äldreomsorgen.

– Den goda dagen innebär att varje boende själv väljer hur de vill forma sin dag utifrån förmåga och önskemål. Varje dag ska kännas meningsfull. Alla ska ha möjlighet att behålla sitt levnadssätt och sina vanor, avslutar Gunilla Österlund.

Vill ni utvecklas tillsammans med oss eller veta mer, kontakta Malin Appelgren, tillväxtchef, malin.appelgren@vardaga.se, 073-660 94 31.

Regeringen skärper straff

Fotboja vid utvidgat kontaktförbud och skärpt straff vid överträdelse av kontaktförbud. Det är två nya lagförslag från Regeringen för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen meddelade detta vid en pressträff den 23 april. Då hade man haft ett möte med bland annat riksdagens partier, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Även representanter från kvinnojourernas riksorganisationer Roks och Unizon deltog och gav sina perspektiv.

– Vi har gjort många straffskärpningar på området och arbetet fortsätter.

Nu går vi vidare med bland annat ett utvidgat kontaktförbud där elektronisk övervakning blir en förstahandsåtgärd, det vill säga oavsett om överträdelse tidigare har skett eller inte. Vi skärper straffen för överträdelse av kontaktförbud och vill också ta bort det så kallade väsentlighetskravet. Om skyddspersonens skäl för ett kontaktförbud för en gemensam bostad väger tyngre än motpartens skäl, så bör ett kontaktförbud för den gemensamma bostaden meddelas, säger justitieminister Morgan Johansson.

Stadsbidrag till solterapi

Den 3 mars 2021 utlyste Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen möjlighet för samtliga kommuner att ansöka om statsbidrag för att motverka ensamhet bland äldre och för att öka kvalitet i vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. Sunwell tipsar om att bidraget kan finansiera solterapi. Sunwell simulerar solljus inomhus, jämförbart med originalet, men med kontrollerad låg UV-dos. Med starkt ljus upp till 25 000 lux, infraröd värme, inbyggt bakgrundsljud av vågor och integrerad fläkt för briskänsla skapar man en helhetsupplevelse som stimulerar alla sinnen. På Tallbacka äldreboende i Östersund har sökte man pengar och kunde omvandla ett konferensrum till ett tropiskt solrum.

Varannan orolig för äldrevård

God omsorg och att personalen har tid för dem är det viktigaste vid valet av äldreboende, visar en ny Novusundersökning från Adapteo. Att inte få den omsorg som behövs är också vad som flest oroar sig över.

I undersökningen från Adapteo har Novus frågat 1 536 svenskar i åldrarna 55-89 år om deras attityder till och förväntningar på äldreboenden.

74 procent tycker att det är viktigt med god omsorg och att personalen har tid för dem. 46 procent har svarat tillgång till kompetens medicinsk expertis och 35 procent vill ha möjlighet att ägna sig åt sina fritidsintressen samt att boendet ligger nära där man vill bo. 31 procent tyckte att det var viktigt med närhet till social service, butiker och caféer. – Jag tror att det är ganska självklart för många av oss att kontakten med familj, nära och kära är viktigt för att man ska trivas på sitt äldreboende. Men jag tror inte att lika många tänker på hur viktigt det är att äldreboendet ligger på en plats där de boende har nära till sina sociala umgängen, mötesplatser att träffas och umgås på, butiker, caféer

och ställen där de kan utöva sina intressen, säger Camilla Hensäter, vd för Adapteo Sverige.

27 procent av de tillfrågade i undersökningen vill att hemkommunen ska bygga fler äldreboenden i närhet till social service, butiker och caféer. Samtidigt har två av fem lågt förtroende för hemkommunens förmåga att ordna ett attraktivt äldreboende. 62 procent vill att hemkommunen ska satsa mer pengar på äldreomsorgen.

– Undersökningen visar att vi behöver en större flexibilitet i hur vi planerar äldreboenden så att de är anpassade för en

aktivare ålderdom och bibehållna sociala sammanhang. Forskning från hela världen visar att just sociala aktiviteter och sammanhang är viktiga faktorer för att bromsa åldrande och minska vårdbehovet, säger Camilla Hensäter, vd för Adapteo Sverige.

Hälften av de tillfrågade (51 procent) var oroliga att inte få den omsorg som behövs och 35 procent oroar sig för att inte hitta ett äldreboende nära där man vill bo. Det som också oroade var minskad kontakt med familj, nära och kära (23 procent) och att inte kunna ägna sig åt sina intressen (23 procent).

En stor måltid är bättre

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa. En stor måltid är bättre för näringsintaget än många mellanmål, visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.

– En god trerättersmåltid kan betyda mycket, säger forskaren Stina Engelheart.

Under senare år har betydelsen av många mellanmål för äldre betonats. Inom äldreomsorgen kan till exempel frukost, lunch och middag

kompletteras med så många som fem mellanmål per dag. Orsaken är att man vill få de som har svag aptit att få i sig tillräckligt mycket energi och näring.

Nu visar en ny doktorsavhandling att många mellanmål inte har samma effekt för näringsintaget som om man äter en större lunch eller middag.

– Det verkar mer gynnsamt att äta ett rejält mål mat, säger Stina Engelheart, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

I studien har 69 personer över 65 år följts, i de flesta fall under tre års tid. Från det att de skrevs in i hemsjukvården har personerna fått lämna olika sorters prover. Ett team med olika kompetenser har kartlagt bland annat deras sjukdomar, näringsintag, välmående och fysiska funktion. Det visade sig då att ett större mål mat var viktigare för det totala intaget av energi och protein än att sprida ut ätandet till många tillfällen under dygnet.

Fråga: Vad oroar dig mest när du tänker på åldrande?

Foto: Getty Images

RESURSCENTRUM FÖR TRAUMASTÖD omfattar olika former trauma- och krisstöd samt utbildning i. Vi erbjuder NET- behandling för remitterade med PTSD. (Post Traumatisk Stress Disorder). Verksamhet bedrivs även avseende Hot och Våld i nära relationer.

GRÖN HELHET- REHAB arbetar med olika former av naturunderstödd rehabilitering i ett holistiskt perspektiv och utifrån varje människas okränkbara värde. Här ges möjlighet att upptäcka och stärka sina förmågor i riktning mot egenvärde, arbete, praktik eller studier.

FAMILJERÅDGIVNING Tillsammans med våra familjerådgivare skapas möjlighet till förändring och sunda relationsmönster.

0611-127 11 info@varsta.se I www.varsta.se

BLI EN SJÄLVKLAR LEVERANTÖR FÖR BESLUTSFATTARE OCH INKÖPARE

Om du som leverantör finns med på Vårdvisaren presenteras du som ett alternativ i samtliga sökningar som matchar din profil.

GMT Sociala tjänster är ett litet familjeföretag som tillhandahåller konsulentstödd familjehemsvård av god kvalité. Vi som arbetar har lång erfarenhet av att arbeta inom socialtjänsten. Vår målsättning är att avlasta socialsekreterare så mycket som möjligt och vi är även behjälpliga med att planera och genomföra umgängen samt utföra hemtagningsutredningar och säkerhetsplaneringar utifrån Signs of Safety. Vi är flexibla och kan lösa det mesta, hör av er så hjälper vi er.

Gabriella Sundberg info@socialatjanster.se 08-600 02 23 I 070-000 99 57 www.socialatjanster.se

Lediga familjehem

Med engagemang, nyfikenhet och öppenhet skapar vi möjligheter för varje individ att utvecklas, känna hopp och göra verklighet av sina drömmar.

Välkommen att kontakta oss! Karolina 070-815 38 87 hej@perspektiva.nu

www.perspektiva.nu

Kontakta oss så hjälper vi dig!

Emelie Jervström kundrådgivare 070-762 77 00 l emelie.jervstrom@ssil.se

facebook.com/omtanke.today

Nytt tyngdtäcke

Futura är ett tyngdtäcke och ett sinnesstimulerande, kognitivt hjälpmedel. Tyngden kommer från mjuka, längsgående polyesterfibrer som gör det följsamt samtidigt som det ger en omslutande känsla av trygghet och lugn. www.novista.se

Smidigt garage

Dooman minigarage modell BB30/40 för specialfordon som till exempel permobil, specialcyklar och rollator. Dessa specialfordon är dyra och behöver kunna förvaras säkert från stöld och skadegörelse. Dessutom skyddas de från väder och fordonen är lättillgängliga nära användarens ytterdörr. www.dooman.se

Interaktiva aktiviteter

Mobii KomiAktiv är en interaktiv projektor som används på bord eller golv. Den stimulerar användaren till social interaktion, fysisk aktivitet och träning av kognitiva funktioner. Enheten är utrustad med över 100 olika färdiga aktiviteter som är särskilt framtagna för äldreomsorgen. Helt på svenska. www.komikapp.se

Avslappnande effekt

CURA Pearl Classic är ett högkvalitativt tyngdtäcke bestående av sju lager som alla fyller en funktion för att uppnå högsta kvalité och komfort. Många användare beskriver känslan av täcket som en härlig, mjuk omfamning över hela kroppen. www.curaofsweden.com

Trygghetsskapande

och skön fåtölj

Abrace sinnesstol är ett kognitivt hjälpmedel vars syfte är att ge lugn och ro åt människor med demens, psykiatriska diagnoser, adhd, autism och stress. Öronlapparna förstärker upplevelsen av att vara trygg och skyddad. Två tyngdfiltar, en fotgunga och en poncho medföljer och bidrar till effekten. www.ergonova.se

Hygienlösning för handtag

Clean Handle desinficerar dörrhandtag automatiskt tio sekunder efter beröring och fungerar i alla miljöer där man vill minska smittspridningen. Den används bland annat på Barnsjukhuset Martina och av Kry. Produkten har en stilren design och är utvecklad och producerad i Sverige. www.cleanhandle.se

Under hösten 2021 öppnar vi ytterligare två nya serviceboenden för personer som tillhör personkrets 1 i Stockholmsområdet. Boendet i Salem har inriktningen missbruk och LSS.

Vi har även olika typer av stödboenden i egna lägenheter som vänder sig till personer från 21 år med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som kan ha en missbruksproblematik.

Stödboendena arbetar med liknande rutiner och struktur som ett serviceboende. Det är tillåtet att ha husdjur i sin lägenhet. Vi har även träningslägenheter, skydds och avhopparverksamhet med lägenheter över hela landet samt speciallösningar.

För mer information kontakta birgitta.ekegren@oc.se

Våra verksamheter:

OC LSS Sköndal

OC Vändpunkten

OC LSS Salem OC Salem

OC LSS Bromma Projekt X

Utredningshem för familjer

Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.

Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.

Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.

Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.

Inbjudan till Utbildningsdagar!

Välkommen till en intressant dag!

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar

• 2 september Västerås, Aros Congress Center

• 7 oktober Linköping, Scandic Frimurarhotellet

• 17 november LSS/Äldreomsorgen Stockholm 7A

• 18 november, Stockholm 7A

• 2 december Göteborg, Quality Hotell 11

Ulla Thorslund - Leg. psykolog, konsult och handledare Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relation

Toni Tuunainen - Föreläsare, Handledare Ett liv som präglats av våld och utanförskap

Kostnadsfria utbildningsdagar

Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö - Traumatisering hos barn - Väck den björn som sover! Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling

Stärk kroppen med träning

Vare sig du har ett stillasittande eller rörligt arbete är det viktigt att stärka kroppen för att förebygga belastningsskador som kan leda till värk i nacke och rygg. – Glöm inte den inre muskulaturen, som bålen, ländrygg och sätet för en bättre hållning, säger Catrin Tengblad, personal trainer på Puls & Träning.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT.

Vi vet att ett stillasittande arbete med monotona rörelser är skadligt för rygg och nacke. Det är viktigt att ta pauser och komma ut och röra på sig. För att förebygga skador och hålla sig frisk är det också viktigt att få in träning med hög intensitet.

– Styrketräning är bra, men du behöver också lägga till konditionsträning, säger Catrin Tengblad som är personal trainer på Puls & Träning.

Träning gör att vi mår bättre både fysiskt och psykiskt.

– Vid träning så frigörs signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin samt endorfin, som är belönings- och lyckohormon. Vi blir gladare när vi gör något som kroppen mår bra av. Träning motverkar också depression, utbrändhet och stress.

– Ju äldre vi blir desto mindre blir vår muskelmassa och vi blir stelare. Men det går fortfarande att bygga upp musklerna, Catrin Tengblad.

Dessutom är pulshöjande träning och rörelse bra för hjärtat och blodcirkulationen, så det motverkar hjärt- och kärlsjukdomar.

Under corona är det perfekt att träna utomhus. Det är bättre att komma iväg 20-30 minuter än inte alls.

så det är aldrig för sent att börja träna, säger Catrin Tengblad.

MAN BÖR TRÄNA vid hög intensitet minst 30 minuter, tre gånger i veckan.

– Tänk att du ska lägga in två pulshöjande aktiviteter i veckan och en styrketräning eller tvärt om. Sedan kan du lägga in cirka 30-60 minuters promenad några gånger i veckan, beroende på hur mycket du rör dig i övrigt.

Styrketräningen kan man göra med eller utan vikter. Om man inte vill gå på gym i dessa tider, kan man träna utomhus eller hemma.

– Det är helt okej att träna 20-30 minuter med några enkla övningar för styr-

ka och rörlighet. Det är bättre än inget alls. Många kan tycka att det är jobbigt att komma iväg till gymmet, att det tar för lång tid.

Det är heller inte bra att gå ut för hårt. – Försök att få träningen till en naturlig vana. Är du trött efter jobbet, så lägg träningspassen på morgonen i början på veckan och på helgen.

CATRIN RÅDER ATT fokusera träningen lite mer på de stora muskelgrupperna och kroppens baksida.

– Det är viktigt att bygga upp en bra bålstyrka, vår inre kärna och hållningsmuskelatur, såsom mage, ländrygg och säte. Många som styrketränar kanske kör

»Är du trött efter jobbet, så lägg träningspassen på morgonen i början på veckan och på helgen«

knäböj, marklyft och armar, sedan missar man den inre muskulaturen. För att motverka stelhet är det bra att även träna rörlighet och balans.

ÖVNINGAR FÖR RÖRLIGHET kan vara utfall bakåt med ett ben i taget och armarna utsträckta uppåt och utåt. Eller att nudda tåspetsen med handen, en sida i taget.

– Det är bra att göra stora rörelser utåt med armarna så att skulderbladen går ihop. Många har problem med ryggen på grund av ensidig belastning. Att ligga på mage och gå upp med överkroppen med händerna i golvet i yoga-rörelsen Cobran är också en bra övning. Sedan kan du ligga på rygg och låta knäna falla åt ena hållet samtidigt som du sträcker överkroppen åt andra hållet.

Catrin tipsar även om några bra core-övningar, som plankan, rygglyft, höftlyft och diagonala lyft som stärker kärnan.

– Avsätt tid för träningen, boka in i kalendern så att det blir gjort. Man kanske inte alltid har lust, men det är bara att bestämma sig. Tycker du det är svårt, så sätt upp ett mål eller träna med en kompis. Hitta en träningsform som du tycker är kul och mår bra av, det finns alltid något för alla, avslutar Catrin Tengblad. ●

Core-övningar

Q Plankan – klassisk övning där du ligger med tårna och underarmarna ned i marken. Håll kroppen spänd och titta ned i marken. Håll några sekunder, vila och upprepa 2-3 gånger.

Q Sidplankan – vänd kroppen åt sidan och bara har den ena underarmen och foten i marken. Stå rakt åt sidan och spänn kroppen några sekunder, vila och upprepa 2-3 gånger.

Q Draken – stå på ett ben och håll armarna rakt fram. Fäll överkroppen framåt och lyft upp ena benet. Gör några gånger på varje ben och upprepa 2-3 gånger.

Q Rygglyft – ligg på mage och lyft upp bröst, överkropp och armar. Spänn hela kroppen, håll några sekunder, vila och upprepa några gånger.

Q Höftlyft – ligg på rygg och lyft benen som du har lätt böjda. Spänn hela kroppen, håll några sekunder, vila och upprepa några gånger.

Q Diagonala lyft – stå på alla fyra. Lyft och sträck ut vänster arm och höger ben. Upprepa några gånger, skifta och upprepa 2-3 gånger.

Plankan är en klassisk övning. Håll några sekunder, vila och upprepa 2-3 gånger.

Diagonala lyft är en övning där du sträcker ut arm och ben diagonalt.

Samarbete och kreativa möten fungerar bäst när vi ses fysiskt. Foto:

Hybridkontoret blir det nya normala

Undersökningar visar att många vill fortsätta att jobba hemifrån ett par dagar i veckan även efter corona, men vi saknar också kontoret som mötesplats. För att kunna locka tillbaka medarbetarna till kontoret efter corona så krävs det att vi tänker nytt.

TEXT: JENNY FORS

– Vi står inför ett paradigmskifte – ett välbehövligt sådant enligt min mening. Vi vet att produktiviteten minskar av att sitta i ett stort öppet kontorslandskap. Visst längtar vi tillbaka till kontoret, men vi längtar nog till ett annat kontor, säger Christina Bodin-Danielsson, arkitekt och forskare på Arkitekturskolan, KTH.

Hon var en av paneldeltagarna på Stora kontorsdagen den 24 mars som arrangerades av Fastighetssverige. Där diskuterades kontorsmarknadens snabba förändring och hur corona har påverkat våra kontor.

VI HAR FÅTT känna på både plus och minus med att jobba hemifrån. Det positiva vill vi behålla, som att slippa restid, spendera mer tid med familjen, lättare få ihop livspusslet och jobba koncentrerat.

– Kontoret behöver vara attraktivt för att bli platsen medarbetarna vill vara på. Men vi vill inte bli av med våra nya goda vanor, så vad har vi hemma som inte finns på dagens kontor? Friheten och någonstans att lämna hunden kanske. Vi har ju många coronahundar nu, så gärna hunddagis i anslutning till kontoret, säger Marie Cronström på Cushman & Wakefield.

Panelen tror också att corona kommer att förändra en hel del, som att det är många onödiga resor som kan undvikas. Vi har tagit till oss tekniken med teamsmöten och märkt att det inte är värt att göra långa resor för att ha möten. – Vi märker att efterfrågan ökar på teamsmötesrum, så det är kanske något man får tänka på när man går tillbaka till kontoret. Det gäller att kartlägga vad man behöver och göra en analys. Många vill minska kontorsytan eller dela med

andra. Coworking kommer att öka, säger Yvonne Sörensen Björud, vd på United Spaces.

Hon får medhåll. Flera i panelen tror att kontorsytan fortsätter att minska och att man kanske väljer att sitta på flera olika kontor, kanske någon hub närmare hemmet. Felet som många gjorde när de gick över till aktivitetsbaserat var att man ville ha det som andra hade gjort, utan att tänka på vad verksamheten har för behov.

– FÖRETAGSKULTUREN ÄR helt central och den blir ännu viktigare efter corona för att få medarbetarna att känna tillhörighet, säger Christina Bodin-Danielsson. Alltså krävs det unika lösningar med stor flexibilitet för att passa allas behov. – Vi ser annorlunda på kontoret idag, jämfört med innan pandemin. Då var det många som inte kunde tänka sig att vara utan sin fasta plats, men nu är vi vana att arbeta mer flexibelt och om fler ska jobba hemma så kan vi inte ha fasta platser som står tomma, säger Tomas Spångberg, Microsoft.  ●

Getty Images

Lansen Omsorg Skyddat boende

• Hämtning & transport av skyddspersonen till boendet

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Möjlighet för skyddspersonen att ta med sig husdjur

• Utbildad & erfaren personal 24h

• SARA, PATRIARK & lågaffektivt bemötande

info@lansenomsorg.se | 0492-77 00 64

www.lansenomsorg.se/skyddatboende

Socialrättsdagen I samarbete med JP Infonet

Vinn en bok med Omtanke

för vårdare

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Hur kan vi arbeta mer effektivt med förebyggande socialt arbete för barn och unga? Och hur kan vi förbättra samarbetet mellan olika aktörer i

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Camilla Molin i Borlänge och Wanja Markov, Ulricehamn.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

NÄSTA NUMMER

Välkommen att delta på Socialrättsdagen!

Om du är eller blir medlem i Vision får du 1000 kr rabatt på deltagaravgiften!

Tjejer och killar 16-20 år

Konfliktfylld hemsituation/psykosocial problematik

8 september, kl 09-15

Tidigare HVB/Familjehemsplacerade

Ensamkommande

Vision.se/socialrattsdagen

5

Lediga platser!

Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska

1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 25 maj till: ”Tävling 3/21”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

Omtanke nummer 4:

www.fralsningsarmen.se/varsol-stodboende I 036-17 32 Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd. www.familjehemsbanken.se Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

Ute den

Autism och fritid

Unga med autism och asperger kan ha svårt att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter och att fungera i olika sociala sammanhang tillsammans med andra. Greta Thunberg, Alexander Skytte och Funkismorsorna talade om detta på ett webinarium inom projektet Hela spektrat.

juni

som växer med verksamheten

95 och boka en demo

www.rattspar.se

Motiverande samtal

Vi vill så gärna hjälpa. Ibland kan det göra att vi blir för ivriga och inte riktigt lyssnar. Med hjälp av rätt samtalsteknik kan vi istället öka motivationen hos klienten. Liria Ortiz utbildar och handleder i Motiverande samtal, MI.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

LUNNAGÅRDS

SJUKHEM

EKSJÖ

SÄRSKILT BOENDE

Lunnagård tar emot utåtagerande eller oroliga personer med en kombination av demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning från 50 år och uppåt.

Vanligt förekommande är att de som flyttar till Lunnagård har bott på flera olika boenden innan och att det där funnits oro och rädslor i personalgrupperna. Men det kan också vara personer med en bakgrund i långvarigt alkohol- eller narkotikamissbruk som helt enkelt inte känner sig hemma i den vanliga äldreomsorgen eller psykiatrin på grund av specifika beteenden eller behov.

Vi har tillstånd för både permanenta och korttidsplaceringar.

Vi kan ta emot nya placeringar med kort varsel!

Välkommen att kontakta vår verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se, 0702-315530

Vi gör alltid ett besök hos personen som ska erbjudas placering där vi får en bild av dennes behov och samtalar med personalen i nuvarande verksamhet om vad den behöver för att må så bra som möjligt. Naturligtvis berättar vi om hur Lunnagård är att bo på och våra vackra omgivningar.

Om vi enas om en placering hämtar vi personen själva i vår anpassade bil (ej bårtransport) för att göra logistiken så smidig som möjligt.

Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Vi tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.

LUNNAGÅRD ÄR ETT SILVIACERTIFIERAT BOENDE!

Lunnagårds sjukhem AB | Lunnagårdsvägen 10 | 575 91 Eksjö | 0381-77 70 20 | info@lunnagard.se