TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
” Minskade
LSS-insatser kostar”
Rebecca Svensson
”Det är ett för stort glapp mellan SOL och LVU”
Omtankepriset Vi har träffat de tre familjehemmen
Ny bok om familjehem Lyfter vikten av att lyssna på barnet
Göran Larsson är präst och psykoterapeut
Childrens Program ger stöd Flickor med autism utmanar
Barn till föräldrar med beroendesjukdom är också anhöriga
Var tredje placering av unga slutar i vårdsammanbrott
Fokusfredag syftar till att ge dig inspirerande och kompetenshöjande digitala föreläsningar inom intressanta ämnen. Våra föreläsningar behandlar aktuella områden inom individ- och familjeomsorg, LSS och personlig assistans samt äldreomsorg.
På fokusfredag.humana.se kan du se tidigare föreläsningar samt prenumerera på nyhetsbrev för att ta del av information kring kommande.
Söker du ett erfaret och kompetent familjehem? Våra utvalda familjehem erbjuder trygghet och omsorg för barn i behov.
Kontakta oss idag för att höra mer om våra tjänster och hur vi kan hjälpa er med en bra matchning.
Följ oss på Facebook!
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.
Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.
Välkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
”Vi vet att personer med IF är sårbarare för att drabbas av psykisk ohälsa”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.
krönikan på sidan
10| Göran Larsson
Prästen och psykoterapeuten Göran Larsson har genom åren skrivit böcker och föreläst om bland annat sorg och skam.
16| Aktuellt
Nytt stödmaterial för syskon i familjehem.
19| Familjehem/HVB/LSS
20| Rebecca Svensson
Hon är utbildad socionom och föreläser om sin oroliga barndom då hon aldrig visste hur nästa dag skulle se ut.
26| Omtankepriset
Vi har träffat familjehemsföräldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa.
30| Barnets perspektiv
Johanna Bergström har skrivit den bok som hon själv hade velat läsa som barn placerad i familjehem.
34| Fem i topp
Sidorna 50-53: Var tredje placering slutar i någon typ av vårdsammanbrott.
44| Childrens Program
Barn till föräldrar med beroendesjukdom bär på mycket skuld och skam som de ofta inte får hjälp att bearbeta.
SSIL har tagit fram en ny topplista för Kvalitetsindex med de bästa boendena just nu.
36| Stora LSS-Dagen
40| SSIL Utbildningsdag
Bilder från utbildningsdagen i Gävle den 23 mars.
48| Aktuellt
World Childhood Foundation och Barnrättsbyrån har gjort en granskning av övergreppen på SiS.
50| Vårdsammanbrott
Vi tittar närmare på svårplacerade ungdomar med både social och psykiatrisk problematik.
Letar du efter en egen plats att kalla hemma? Hos oss kan du trivas och må bra. Våra medarbetare är på plats dygnet runt när du behöver stöd och hjälp eller bara vill ha sällskap.
Kontakta oss så berättar vi mer: Ring 020-66 20 20 eller mejla till placeringsforfragan@nytida.se
nytida.se/gruppboende
Utmanande och problemskapande beteende behöver definieras som Bo Hejlskov Elvén och Jennie Linde gör; att det är personalen eller familjehemmet som upplever ett problem eller en utmaning, inte personen med beteendet.
Allt beteende uppstår i samspel med omgivningen och personer med NPF har ofta svårigheter att reglera affekt. Det är därför som lågaffektivt bemötande fungerar så bra. Ingen börjar att slå vilt omkring sig om personerna runt omkring är lugna.
Men det finns många invändningar mot lågaffektivt bemötande. Det är något som podden Hejlskov & Linde tar upp. Bo Hejlskov Elvén och Jennie Linde delar med sig av sina klokheter i hela 80 inspelade avsnitt om allt från fasthållningar till mat.
Jennie Linde är också en av talarna på SSIL utbildningsdagar som i år fokuserar på de som utmanar våra verksamheter och hur vi ska undvika vårdsammanbrott. För tyvärr avbryts var tredje placering, ofta på grund av utmanande beteende som inte kan bemötas på rätt sätt.
Personal ställer ofta för höga krav på en sårbar individ och har svårt att sätta sig in i hur en person med NPF reagerar på stress. Då kan till synes enkla regler eller tillsägelser göra att situationen eskalerar.
Mår personen inte bra är det ännu svårare att anpassa sig och klara av de krav och förväntningar som ställs på en. Inte minst på SiS syns det tydligt hur det är personalens agerande som skapar våld och kaos. Där personalen agerar med värme och omsorg fanns det inte alls samma våldstendenser hos dessa tjejer.
Vi vill gärna lyfta fram goda exempel och det gör vi nu med Omtankepriset, som Ung dialog delar ut i samarbete med oss. Jag har träffat alla tre vinnare;
familjehemsföräldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa. De vet verkligen hur man bemöter barn och unga med NPF, som genom sin placering är dubbelt utsatta.
Ung dialog är ett Arvsfonden-finansierat projekt som Riksförbundet Attention driver, vars syfte är att öka delaktigheten och förbättra livsvillkoren för barn och unga med NPF som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.
Dessa barn har ofta samsjuklighet och ett komplext vårdbehov. Ökad kunskap om NPF hos familjehem kan minska risken för vårdsammanbrott. Angelica berättar bland annat om en tjej som hon tog emot som hade varit runt i 14 olika familjehem. Tjejen stannade i tre år och hörde sedan av sig till familjen långt efteråt, vilket man får se som en lyckad placering.
Angelica har en unik förmåga att bygga relation till de mest sårbara och stå kvar när ingen annan gör det. Så är det också med Gunnar, som har riktat in sig på pojkar med NPF som har haft det jobbigt både i skolan och hemma.
Grabbarna har stämplats som bråkiga och känner sig misslyckade. Gunnar bygger upp deras självkänsla och fokuserar på det som fungerar bra. Linnéa har också ett härligt sätt att skapa trygghet för sina placerade barn och har alltid haft ett intresse att hjälpa. Jag hoppas att ni blir inspirerade av dessa tre eldsjälar.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
| www.ssil.se
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.
Förstärkta familjehem
För barn och ungdomar som av olika skäl är i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nätverk för att få extra stöd.
För barn och ungdomar som av olika skäl är i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nätverk för att få extra stöd.
För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.
För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest personnära och innovativa vård och omsorg med specialistkompetens inom våra olika verksamhetsområden:
DBT-hem, LSS, Familjevård, Vård och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.
www.friab.se
Göran Larsson är präst, psykoterapeut, författare och föreläsare
Under många år kände prästen och psykoterapeuten Göran Larsson att han inte hade en plats i kyrkan, för att den var för traditionell med de två extra ”budorden”: Så har vi alltid gjort och Så har vi aldrig gjort. Samtidigt som han kände att det fanns och fortfarande finns en stor andlig längtan bland människor. Genom åren har han skrivit böcker och föreläst om bland annat sorg och skam. – Skam är en dold kraft som inte har något ansikte, och som kan förgöra en människa, säger han.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Göran berättar att han växte upp i en familj som kanske gick i kyrkan oftare än andra, men som inte var påtagligt kristen. Men när han konfirmerades hände något. Lektionerna i sig var rätt tråkiga, men det var något med den gammaldags prästen. Han hade en speciell utstrålning och visade stor respekt för ungdomarna. Det han sa väckte Görans intresse för det andliga. – Om det han säger är sant så måste jag ta reda på om det är sant för mig. Jag var ett nyfiket barn och hade redan då en förmåga att läsa av människors energier. Sen gick jag i kyrkan dubbelt så många gånger än vad som behövdes och gick med i Kyrkans Ungdom.
Han säger att han som ung var en kaxig sökare och en besserwisser. Men inuti var han osäker och bar på många existentiella frågor inom sig. Efter gymnasiet hade han flera olika jobb, som ungdomsledare i kyrkan och inom pappers- och skogsbruk. Efter att ha arbetat i Antwerpen och Rotterdam för dåvarande sjömanskyrkan som assistent, började han läsa teologi i
Uppsala, men det skulle dröja tio år innan han blev prästvigd. – Jag var två vändor i Latinamerika. Första gången var en grabbresa med tre vänner och den andra för att göra en reportageresa. För mig öppnade sig en ny värld, som jag inte varit i kontakt med tidigare. Den utbredda fattigdomen i länder med korrupta råkapitalistiska regimer, som mycket styrdes av USA. Folk öppnade sig för oss européer och berättade om sina liv. Det här var något som präglat mig hela livet. Några år senare åkte vi för att dokumentera, och det blev en nästan ett år lång reportageresa. Sen var vi ute i Sverige 199 gånger och visade dokumentären och höll föredrag om Sydamerika. Jag minns att jag kände att jag inte kan leva med mig själv om jag inte på något sätt bidrar till att göra det här vansinnet känt. Pojkarna vi mötte på bananplantagerna som sprang med ”pulkor” med bananstockar på medan besprutningsplanen gled över deras huvuden. Det gjorde ett otroligt starkt intryck på mig.
Om Göran Larsson
Ålder: 69 år.
Familj: Hustrun Solveig och fyra barn; tre på jorden och ett i himlen.
Yrke: Präst, psykoterapeut, författare och föreläsare.
Bor: På en gård utanför Säter i Dalarna. Bakgrund: Arbetat som präst och psykoterapeut i över 40 år. Skrivit flera böcker om skam, sorg och religion.
Visionen var att arbeta som vanlig församlingspräst men resorna hade satt sina spår och Göran såg ett uttalat utanförskap även här i välmående Sverige.
– Jag mindes människorna i Sydamerika som kallades Los Maltratados, de som står utanför, de som inte för vara med, de dåligt behandlade. Min vision var att en kyrka är för alla, inte bara för ”inneklub-
ben”. Det krockade med min önskan om att kyrkan skulle vara inkluderande, för det var den inte på den tiden.
I TIO ÅR arbetade Göran inom sjukhuskyrkan, mot missbruksenheten. Ett givande och utmanande, men också ett dränerande jobb. Han berättar att det nästan varje gång pep i personsökaren så betydde det
att det värsta hade hänt någon människa. – Att varje dag möta det svåraste människor går igenom var påfrestande och någonstans tog det på en. Jag bad om att få en handledare, för att både få avlastning och påfyllning och stöttning för att orka arbeta vidare. Men det fick jag inte, så jag sa upp mig 2000.
Göran visste att han hade talang för att
möta och ta emot människor i kris så han hade, parallellt med sitt arbete, läst till psykoterapeut och startade eget företag, med samtal och föreläsningar, samtidigt som han periodvis vikarierade i kyrkan.
PÅ S:T LUKAS i Dalarna, ett förbund bestående av ideella föreningar som driver 40 mottagningar i Sverige, med psykoterapi,
»Att varje dag möta det svåraste människor går igenom var påfrestande och någonstans tog det på en«
handledning och organisationsutveckling, fanns den självklara inkluderande andan som Göran saknat.
– Där mötte jag alla sorters människor. I väntrummet satt en gång en präst, några snickare och finklädda äldre män. Ja, det här är S:t Lukas tänkte jag, det här är en plats för alla.
VI PRATAR OM skam, en känsla som Göran kom att fördjupa sig i, skriva böcker och föreläsa om. Nyfikenheten väcktes på missbruksenheten några år tidigare. Han berättar att vad han än hade föredrag om där, som efteråt diskuterades, upptäckte han att minst hälften av gruppen pratade om skam.
– Jag kände att jag måste lära mig mer om skam och läste allt jag kom över, det mesta på engelska, för då fanns knappt någon svensk litteratur i ämnet. Vad är skam egentligen och hur fungerar den i människors liv? Sen spred det sig blixtsnabbt och jag blev tillfrågad av Socialtjänsten att komma och föreläsa om skam. Efter ett antal föreläsningar var det någon som tyckte att jag skulle skriva en bok, och på den vägen blev det.
Görans debutbok ”Skamfilad – om skammens många ansikten & längtan efter liv” kom ut 2007. Men tre år innan drabbades han och familjen av en fruktansvärd tragedi. Deras 17-åriga son begick självmord och livet raserades i ett ögonblick.
– Det slog ut oss helt som familj. Ingen förstod, ingen hade haft någon som helst aning. Det gick bra för honom i skolan, han var bra på fotboll och hade tjej. Vi har inte förstått än i dag. Den morgonen när jag åkte till jobbet satt han på staketet med kepan på sned, och var precis som vanligt. Hur kan man vara psykoterapeut och inte se att man har ett självmordsbenäget barn? Jag var obeskrivligt trasig, säger Göran.
Den första tiden kändes det som om han skulle gå under. Han hade inte några direkta självmordstankar, men han tänkte att han skulle självdö.
– Jag tänkte att jag skulle gå till skogen och lägga mig och självdö, eller vänta på att en björn skulle äta upp mig till slut. Han gick i terapi i flera år och en dag vaknade han upp tänkte att om han ska dö så ska han åtminstone ha skrivit en bok om skam.
– Jag hamrade ner råmanus till boken på sex veckor.
GÖRAN BESKRIVER SKAM som en dold kraft som man inte har ett ansikte på och som kan påverka hela ens liv. Man kan ha ett liv bundet och styrt av skam som äter upp både självförtroendet och självkänslan.
– Kärnan i skam är att man gömmer något inom sig som man inte vill att andra ska se. Så ligger skammen som en varböld inuti och förgiftar en inifrån.
Skammen fungerar efter en skala, menar han. Från en lätt pinsam och ”skämmig” känsla där man tänker nej, nej. Det vet man ju hur det känns. Men känslan kan också var rädsla och illamående, till och med stark ångest. Med skam som rotat sig är man inte riktigt levande och så vrider den på självbilden.
– Bär man på skam kämpar man alltid i motvind, och andas som genom ett sug-
rör. Och när varbölden spricker, så är det inte så trevligt.
Han har kommit att få ett tjugotal brevvänner som han i någon form erbjuder själavård.
– De skriver till mig om sig själva och hur de mår. Deras texter går i mitt huvud i några dagar innan jag svarar. Jag tycker det känns fint att sitta ner i lugn och ro och skriva till dem. Och då är det viktigt
att vara noggrann med vad jag skriver för det som står det står och kan läsas om och om igen. Det är en av de finaste arbetsuppgifter jag har.
DET TOG 17 år efter familjetragedin innan han kunde vara präst igen.
– Jag blev inte rubbad i min tro men jag hade inget att säga om Gud, livet eller tillvaron. Jag begrep mig inte på någon-
ting som hade med det andliga livet att göra. Så jag la kragen på hyllan och hängde prästkappan i garderoben. För ett par år sedan började jag jobba som präst igen och jag vill sluta där allting började; som bondpräst på landet.
»Hur kan man vara psykoterapeut och inte se att man har ett självmordsbenäget barn?«
Hur ser din tro ut?
Göran skrattar, och undrar hur jag ska få ihop en artikel av allt det här. Han funderar en stund:
– I vilken ände ska jag börja? Det är som med skammen, som funnits som en kärna i mitt liv, och som är svår att sätta ord på utan att det blir flummigt.
Jag sa en gång i en predikan att Gud inte finns. Hela församlingen höll på att dö ihjäl sig. Men för mig ”finns” inte Gud så som annat finns. Gud är själva varat, Gud är överallt hela tiden. Jag vet inte om jag kan säga att jag tror PÅ Gud, jag skulle i så fall säga att jag tror I Gud. Jag tycker att det tyvärr finnas väldigt mycket religion utan andlighet, men även mycket andlighet utan religion.
– För mig är andlighet att ge sitt hjärta till det goda, rätta, sanna, vackra och heliga. Och då blir andlighet ett förhållningssätt i livet. Jag kan inte säkert säga om mig själv att jag är en troende människa, men jag är en bedjande människa. Varje dag börjar med en timmes bön och meditation. På så sätt ställer jag in kompassriktningen för dagen, sen går den ofta ur kurs mot kvällen, och så ställer jag in den på nytt nästa dag, förklarar han med ett stort leende. ●
Några av böckerna
Tre av Göran Larssons böcker utgivna på Verbum förlag: ”Skamfilad – om skammens många ansikten & längtan efter liv” (2007), ”Lilla sorge-
boken – Om att förlora och börja om på nytt” (2019), ”Man blir människa igen – om att gå sönder och sörja sig hel” (2020).
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
Räddningsmissionen lanserar Syskonstödet som ska skapa en känsla av sammanhang och delaktighet för biologiska barn i familjehem. Här kan syskon få svar på vanliga frågor och praktiska tips på hur det kan vara att få ett familjehemsplacerat syskon.
Josefins familj blev familjehem när hon var sexton år. Livia och Hilda har också haft ett placerat syskon, precis som bröderna Arvid och Edvin. Emilia har själv varit ett familjehemsplacerat syskon.
Den som har eller ska få ett placerat syskon kan få höra deras tankar, reflektioner och känslor i fem korta filmer på nya sajten Syskonstödet. Familjehemssekreterare Raghda och psykolog Malin reder också ut en del begrepp kring hur socialtjänsten jobbar och hur man kan se på situationen ur ett psykologiskt perspektiv.
Det är Räddningsmissionen som ligger bakom initiativet med stöd från Allmänna Arvsfonden.
– Vi har lång erfarenhet av familjehemsarbete och vet att det som biologiskt syskon i ett familjehem kan vara viktigt att få prata med någon om de tankar och
känslor som uppstår när ett nytt barn kommer in i familjen, säger Annika Leckström, familjehenskonsulent på Räddningsmissionen.
Idén kom efter möten med biologiska barn i några nya familjehem.
– Vi hade några familjer som var nya i sina uppdrag och barnen i familjehemmen tyckte att det var utmanande. Vi bjöd då in ungdomarna till en träff och det blev ett så fint och givande möte! Där och då föddes tanken om att skapa ett material för gruppträffar och enskilda samtal med de biologiska barnen i fokus, berättar Annika.
På Syskonstödets hemsida finns allt material samlat. Förutom texter och filmer så finns även en tryckfärdig broschyr att ladda ner. Det finns även ett gruppstödsmaterial och tips och samtalsunderlag för socialtjänsten och för föräldrar.
Syskonstödet
»Den forskning som finns i ämnet visar tydligt att barnen påverkas mycket i ett familjehem«
– Den forskning som finns i ämnet visar tydligt att barnen påverkas mycket i ett familjehem. Det finns mycket att tjäna på att göra barnen mer inkluderade och motiverade i ett familjehem. Idag är det bara föräldrar som får handledning men det kommer vi att kunna ändra på nu. Det känns väldigt bra, avslutar Annika Leckström.
KÄLLA: RÄDDNINGSMISSIONEN
Syskonstödet är ett stöd för biologiska barn i familjehem som kan få information och någon att prata med om de tankar och känslor som uppstår när ett nytt syskon kommer in i familjen. Syskonstödet är ett initiativ genom Räddningsmissionen med stöd från Allmänna Arvsfonden.
Atollen Omsorg
Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö
Tfn: 0381-77 39 60, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se
gruppbostäderna Vista, Nova, Astra och servicebostaden Alfa
9 § punkt 9 LSS, personkrets 1
Meningsfull gemenskap, daglig verksamhet, sysselsättning och en aktiv fritid utifrån din förmåga och dina önskemål.
Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.
Våra unika kärnvärden
HÖG KOMPETENS - vilket innebär att flera av vård- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 års erfarenhet av målgruppen. Tillsammans kan vi därför erbjuda kvalitativ och säker vård- och omsorg, utöver det vanliga.
KVALITETSSÄKRING - vilket innebär att verksamheten tillämpar processer för att ständigt förbättra och utveckla verksamheten, men även säkerställer att krav från kunder och gällande lagar och författningar uppfylls.
INDIVIDANPASSAT - vilket innebär att vi alltid utgår från individens behov och önskemål när det gäller utformningen av insatserna.
Arbetssätt
Vi individualiserar insatserna, tar hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå.
Vi tar hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion.
Vi förebygger problembeteenden genom ett lågaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön så att den blir förutsägbar och förståelig.
Stora anhöriglägenheter som får disponeras kostnadsfritt av närstående som är på besök.
Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.
Eftersom vi även vänder oss till individer med psykiatrisk tilläggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.
Placeringsansvarig
Lena Hagström
Tfn: 0381-77 39 65
E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se
HVB med specialiserad inriktning mot självskadebeteende, ätstörningar, suicidtankar.
”Det finns en morgondag,
Ge ett barn en andra chans”
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka
12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!
www.jagarbacken.se
Självskadebeteende, komplex PTSD och övriga traumareaktioner. Suicidala ageranden - EIPS (borderline) och anknytningsstörningar Kombinationer med funktionsvariationer (tex. autism och/ eller ADHD).
Psykolog och psykiatrisjuksköterska på plats. Psykiater regelbundet som kompletteras med telefon-rond varje vecka. DBT och KBT-utbildad personal. Tät bemanning och dagstöd.
Kompletteras med hästunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga.
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och finns i Örebro, Västerås och Karlstad
Familjehem
Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik.
Jourfamiljer
I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.
Skydd i familjehem
Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.
Socionomen och föreläsaren Rebecca Svensson hade vid sex års ålder redan bott hos tio olika familjehem. Hon minns en barndom som var rotlös, osäker och skrämmande. Vi har också träffat de tre inspirerande familjehemsföräldrarna som fick omtankepriset. Dessutom berättar vi om Johanna Bergströms barnbok som lyfter fram vikten av att lyssna på barnet.
JENNY FORS
Rebecca Svensson utbildade sig till socionom och började föreläsa för socialtjänsten under sin utbildning.
Socionomen och föreläsaren Rebecca Svensson hade vid sex års ålder redan bott hos tio olika familjehem. Den första gången hon placerades var hon tre år gammal, eftersom hennes mamma som var missbrukare och inte kunde ta hand om henne. Rebecca minns en barndom som var rotlös, osäker och skrämmande, för hon visste aldrig hur nästa dag skulle bli. – Att byta familjehem var en ständig anpassning, men det var väldigt få som anpassade sig efter oss, upplevde jag, säger hon.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO ANNE HAAVISTO OCH REBECCA VENDESTEN
Rebecca var tre år gammal när hon första gången placerades i ett jourhem. Då hade hennes mamma fått sitt andra barn och klarade inte av att ta hand om sina två döttrar. Rebeccas mamma, som själv hade en traumatisk bakgrund, led av psykisk ohälsa och missbrukade alkohol och droger. Rebecca berättar att hon mellan tre och sex års ålder bodde på tio olika ställen. – Mina första minnen är från när jag var runt tre. Min mamma var ofta aggressiv och även våldsam. Vid ett tillfälle hade jag slagit mig över ögat efter att hon knuffat in mig i en byrå. Hur det gick till, där skiljer min och mammas version. Och mamma sa att jag inte fick berätta, jag skulle säga att jag ramlat och slagit mig, för annars skulle socialtjänsten ta mig ifrån henne. Där började min rädsla för socialtjänsten. I min värld tog de oss från mamma, men senare förstod jag ju att mamma inte var kapabel att ta hand om oss, säger Rebecca.
Hon minns också rotlösheten, känslan av att bli slängd fram och tillbaka. Att
vakna upp i ett nytt rum, i en ny säng, och undra om mamma var där.
– Jag minns att jag varit på barnhem ett par gånger, även om mamma alltid har förnekat det. Men när jag väl begärde ut min dokumentation, fick jag det svart på vitt att jag varit på barnhem.
HENNES MAMMA TOG upprepade överdoser och hamnade på sjukhus. Då fick Rebecca och hennes lillasyster vara hos olika jourhem eller barnhem. När mamma nyktrat till åkte hon och hämtade hem sina döttrar.
– Mamma kunde sladda upp i en bil med en ny kille och hämta hem oss. Hon sa ofta att hon kämpat för att få oss tillbaka, men så insåg jag i vuxen ålder att det inte var så. Jourhemmen och Socialtjänsten sa att ”mamma behövde vila”, ”mamma var på semester”. Hur de kunde låta mamma ta hem oss om och om igen har jag undrat många gånger. Vid ett tillfälle ställde hon oss vid receptionen på ett socialkontor och åkte därifrån, min lillasyster i bilbarnstolen och jag stod bredvid.
Rebeccas uppväxt var orolig. Hon visste aldrig hur nästa dag skulle se ut, tog inget för givet.
– Jag gick runt på helspänn, livrädd för socialtjänsten. Jag drömde mardrömmar om dem, fast jag inte visste vilka de var, förutom att det var hemska människor som tog barn. Jag var så stressad under en period när jag fyra, fem år att jag tappade hår. Mamma sa att jag hade en sjukdom, men i mina sjukvårdsjournaler står det att det var stress.
HON FÖRSÖKTE ATT anpassa sig i de nya familjehemmen, hon var snäll och medgörlig, för att bli omtyckt och för att få stanna kvar.
– Ofta fick vi stanna några dagar bara, ibland en vecka, den lägsta tiden var på fyra månader. Det var hos Inger och Stig, där vi för första gången i livet kände en trygghet. De var fantastiska och välkomnande, jag minns att de gick ner på knä till vår nivå välkomnade oss med öppna armar och pratade TILL oss. Vi bodde hos
Rebecca vill att det ska finnas en gemensam syn kring ”eftervård” och fortsatt stöd efter placering.
dem i flera omgångar. Men när vi kommit in i rutinerna, börjat skolan och fått en bra tillvaro skulle vi plötsligt flytta igen, minns Rebecca.
DET VAR OFTA konflikt mellan mamman och familjerna. Rebecca berättar att hennes mamma på många sätt var en skrämmande kvinna.
– Mamma slogs mot familjehemmen och förstörde placeringar, för att få tillbaka oss. Sen ville inte familjerna ta emot oss igen för att de var rädda för mamma.
I den nya familjen åt de Skogaholmslimpa med cognacmedvurst som de doppade i te till kvällsmat. Hos den tidigare familjen var de vana vid varm mat. Rebecca minns att hon och hennes syster började skrika och gråta.
– Familjen tyckte att lösningen på det var att slänga in oss i ett mörkt rum tills vi slutade gråta. Det var jättesvårt att förstå. Varför hade alla övergivit oss? Att byta fa-
miljehem var en ständig anpassning, men det var väldigt få som anpassade sig efter oss, upplevde jag.
NÄR HENNES MAMMA träffade en ny man flyttade de till en ny kommun och ärendena avskrevs, något som var vanligt på den tiden. I journalen stod det att det inte fanns ”någon akut fara och att mamman bedömdes kunna ta hand om flickorna”.
– Att läsa det här gör mig arg än i dag. Det gjorde så jävla ont att läsa.
I den nya kommunen inleddes en ansökan om LVU och där BUP efter utredningar föreslår LVU i hemmet, vilket inte är möjligt, då man inte får påbörja ett LVU i hemmet. Det måste påbörjas utanför hemmet, i en jour- eller familjehem exempelvis.
Det blev avslag på Socialtjänstens ansökan och familjen flyttade igen. Under alla dessa år var det aldrig tal om flickornas mående, bara om mammas missbruk.
– BUP skrev i en bedömning att ”mamma kunde inte ta hand om barnen, men synd att behöva rycka bort barnen från mamman och tryggheten”.
REBECCA GICK TILL skolsystern och berättade att hon blev slagen hemma, den morgonen hade hennes mamma hotat med att döda henne när hon kom hem.
– När jag kom hem satt personer från socialtjänsten i soffan och jag tänkte att nu är det kört. Jag tänkte inte att vi skulle bli räddade, bara att det var kört och att de skulle förstöra för oss. De frågade om min mamma slagit mig och jag nekade. Jag hoppade upp i mammas knä, minns att hon grät. Det blev inte ens en utredning, det här var innan 2014 och föreskriften om att alltid inleda en utredning om det finns misstanke om våld.
Rebecca lärde sig att dölja blåmärkena och hur mamma hade det, att de inte hade pengar, kläder och mat. Genom att skapa
en fasad i skola och genom att alltid sköta sig och få bästa betyg, så att ingen skulle få en anledning att ifrågasätta.
Ibland behöver barn och ungdomar bo någon annanstans än hemma.
Wilma jour- och familjehem förmedlar trygga, konsulentstödda jourhem och familjehem.
Vi har erfarna jourhem och familjehem med lediga platser för barn och ungdom samt föräldrar och barn i samplacering.
Med stor energi och rätt kompetens, lång erfarenhet och ett brinnande engagemang är det målet för oss på Wilma jour- och familjehem, att verkligen göra skillnad.
08-470 54 00 wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se
– Jag var duktig i skolan, hade bra betyg i alla ämnen utom idrott. Skolan var det enda stället där jag fick beröm. Men lärarna var oroliga för min beteendeproblematik. Hemma var jag en ängel, vågade inget annat, men i skolan slogs jag med alla som bara tittade snett på mig. En gång satte jag en penna i bröstet på en kille. – Jag hade så mycket ilska och rädsla. Jag ville ju inte bli behandlad som jag blev hemma, ville inte att mamma skulle bli behandlad som hon blev av olika män. Jag bestämde mig tidigt att ingen annan skulle få sätta sig på mig eller röra mig.
»Skolan var det enda stället där jag fick beröm«
Behöver ni konsulentstödda jour eller familjehem i Storstockholm eller runt Mälardalen?
Ring oss för mer information!
Juni 1999. Rebecca som vid det här laget hade välutvecklade känslospröt visste att det idag skulle gå åt helvete. Hennes moster fyllde 40 och hon skulle vara barnvakt till syskon och kusiner. Hennes mamma hade börjat dricka redan på morgonen. På kvällen hörde Rebecca skrik och gick ut.
– Mamma var i slagsmål med en annan kvinna och polisen kom och hämtade henne.
Jag gick fram till polisen och sa allt, att vi blivit slagna sedan vi var små. Jag bara visste att jag var tvungen att göra det för att överleva.
Rebecca bodde en tid hos sin moster, och sedan blev det nya familjehem igen, eftersom hon och mostern bråkade så mycket. Det var också första gången som hon och systern separerades.
När Rebecca var 17 år började hon med boxning. En känsla av kasam, ett sammanhang infann sig för första gången.
– Jag tränade tolv pass i veckan och hade en fantastisk coach. Han hejade och peppade när det gick bra för mig, och hejade ännu mer när det gick sämre. Jag hade aldrig varit med om det tidigare. Där började jag finna mig själv och ett lugn.
REBECCA FLYTTADE UT från sitt sista familjehem när hon var 18 år och klar med gymnasiet. Hon fick en lägenhet via socialtjänsten och började plugga media på universitetet. Men hon kände inte att det var det hon ville och hoppade av. Tiden som följde var en tid av sökande. Rebecca berättar att hon då rasade.
– Jag drack alkohol dagligen, hade ångest och gick in i depressioner. Jag fick sömntabletter som jag tog tillsammans med alkohol, inte för att jag ville dö, men för att döva. Ingen såg att jag mådde dåligt, för jag höll ihop på dagarna, men när jag kom hem och stängde dörren om mig ramlade jag ihop i hallen och grät i timmar.
En tisdagsmorgon klockan fyra hallucinerade hon och såg demoner. Hon ringde sitt senaste familjehem och bad dem komma att hämta henne.
– De körde sex mil enkel väg och hämtade mig. Sen sov jag i princip i två veckor och där någonstans kom vändningen.
Efter en tid i terapi bestämde hon sig för att plugga till socionom och tog examen 2016.
– Det var efter många om och men, och en del övertalning av vänner. Och även om jag sagt att jag inte skulle bli utredare, med tanke på min bakgrund. Men det var ändå det jag blev efter en tid. Jag tänkte att jag kunde göra skillnad.
»En vision jag har med mitt arbete är att förändra lagen«
Den här perioden bad Rebecca för andra gången att få sina journaler. Förra gången hade hon bränt dem under en ceremoni, för att hon blev så förbannad och ledsen när hon läste. Den här gången läste hon om sin uppväxt i olika familjehem med nya ögon och kunde se en annan di-
Om Rebecca Svensson
Ålder: 37.
Familj: Maken Kristian och dottern Levina, 3. Yrke: Socionom och föreläsare.
mension av det hon varit med om. Men hon blev också mer förbannad.
– Kommentarer som att det är ”dumt att riva upp henne från sitt trygga hem” gjorde mig både arg och ledsen, vadå ett tryggt hem?
Under sin utbildning hade hon på praktik och studieplatser berättat om sin egen dokumentation. Rebecca började ”pussla ihop pusslet” som var hennes liv. I och med att hon själv studerade till socionom så föreläste hon om hur de som socionom skulle kunna göra istället.
– Jag fick förfrågan om att komma till en Socialtjänst i Skåne och berätta om min uppväxt. Och så spred sig ordet och jag började att föreläsa. I mina föreläsningar lyfter jag både positivt och negativt så det inte blir för jobbigt att lyssna på. Det är lite min grej.
IDAG ARBETAR REBECCA som föreläsare och konsult och gör barnavårdsutredningar i olika kommuner. Hon är även engagerad i organisationen KNAS hemma och SOS Barnbyar. Syftet är att stärka barns rättigheter och jobba för att det ska finnas en gemensam syn kring ”eftervård”, vad som händer när barn fyller 18 och det är dags att lämna sina familjehem.
– En vision jag har med mitt arbete är att förändra lagen. Det är ett för stort glapp mellan SOL och LVU. Jag vill få socialtjänsten att ta ansvar för barnen på riktigt. Min syster gick det inte bra för, hon tog sitt liv 2010, något som inte hade behövt hända om hon hade fått rätt eftervård och fortsatt stöd efter placering. Jag anser att man ska prata om barnens rätt till föräldrar, inte tvärtom. Jag önskar också att man skulle få barnen mer delaktiga i dokumentationen och inte bara höra vad de vuxna runtomkring säger. Så ja, det finns många utmaningar.
Rebecca har kontakt med sin mamma, som varit drogfri i femton år. Och hon har förlåtit henne.
– Förlåta gör man för sig själv, inte för någon annan. Och jag har aldrig egentligen varit arg på mamma, för hon var sjuk, hon är ingen elak människa. Jag sa nyligen till henne att jag är jävligt stolt och imponerad av henne. Att hon slutat knarka och har fått en lägenhet, efter att varit hemlös i många år. Det är starkt. ●
Vi har träffat familjehemsföräldrarna som fick omtankepriset
Familjehemsföräldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa fick Ung dialogs Omtankepris, som delades ut i samarbete med tidningen Omtanke och SSIL. Vi har träffat dessa tre eldsjälar som engagerat sig extra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Barn och unga med NPF, och i synnerhet adhd, är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn och unga. På SiS har mer än varannan flicka adhd och närmare 40 procent av pojkarna. Barn och ungdomar som vårdas utanför hemmet är på många sätt en utsatt grupp, med både sämre hälsa och sämre livsvillkor jämfört med barn boende hos sina vårdnadshavare, vilket ger en ökad risk för ohälsa och sociala problem i vuxen ålder.
Riksförbundet Attention driver sedan juni 2020 det arvsfondsfinansierade projektet Ung dialog som har som syfte att öka delaktigheten och förbättra livsvillkoren för barn och unga med NPF, som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.
– I ARBETET med Ung dialog ser vi många exempel på att placerade barn och unga med NPF är dubbelt utsatta. Vi vet att barn och unga med NPF generellt har svårare att klara skolan, de har ofta samsjuk-
»Placerade barn och unga med NPF är dubbelt utsatta« Fanny Eklund
lighet som kräver en fungerande samverkan mellan olika vårdinstanser och andra samhällsfunktioner och de har ett stort behov av en tydlig och förutsägbar tillva-
ro, säger Fanny Eklund, projektledare för Ung dialog.
Placering i sig tvingar barnet till uppbrott och många olika myndighets- och vårdkontakter. Dessutom riskerar många av dessa barn och ungdomar att falla mellan stolarna på grund av sina komplexa vårdbehov, vårdsammanbrott och en avsaknad av naturliga omsorgsgivare.
FAMILJEHEMSFÖRÄLDRARNA ANGELICA Andersson, Gunnar Bjälkebring och Linnéa Holmberg, som fick Ung dialogs Omtankepris, har engagerat sig i projektets webbutbildning och studiecirkel för familjehem som har placerade barn med NPF.
– Genom ökad kunskap om NPF kan familjehem få rätt verktyg att möta barnets behov och därmed öka välmåendet i familjen och minska risken för vårdsammanbrott. Vi vill uppmärksamma dessa tre och alla andra engagerade familjehem, då de förändrar barns liv, säger Jaqueline Treschow på Riksförbundet Attention. ●
Angelica Andersson är 35 år och har varit jourhem och familjehem i hela sitt vuxna liv. Hon har fastnat för de här trasiga tjejerna som skapar kaos och har en bekräftad eller misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).
– Jag gillar dem, trots deras känsloutbrott, hårda attityd och självskadebeteende. Jag står kvar och då får jag även se deras fina sidor. Det ger mer än vad det tar, säger Angelica Andersson.
Hon var 19 år när hon fick frågan om att bli familjehem till sina egna systrar som då var 12 och 13 år gamla.
– Mamma hade kraschat och gått in i väggen och pappa hade ett aktivt drogmissbruk, så familjesituationen fungerade inte. Min första tanke var ”Nej, det går inte”, men sedan blev jag väldigt säker på att det var rätt sak att göra och de stannade ungefär i ett år, berättar Angelica.
NÄSTA PLACERING VAR en tjej som inte hade gått i skolan på ett år och hade problem med missbruk.
– Ingenting fungerade när hon kom. Det blev många, långa vaknätter. Hon rymde flera gånger, men vi stod kvar, krigade med skolan för att hon skulle få anpassning och till slut så vände det. Hon blev faktiskt en av våra bästa placeringar. Under åren har familjen haft 24 placerade barn och de har också tre biologiska barn, som har fått ställa upp och delat med sig av sina föräldrar. Majoriteten av de placerade barnen har haft NPF.
– Man behöver kunna finnas där till 200 procent när man tar emot en svår placering. Det var till exempel en tjej på 14 år som hade varit i 14 olika familjehem. Jag minns att det var en jul som socialtjänsten frågade första gången om vi kunde ta henne, men då hade vi fullt upp med två småttingar på jour. Vid påsk var hon aktuell igen efter att nästa familjehem gett upp.
De tog emot henne och det var verkligen blod, svett och tårar, berättar Angelica.
– Vi var inte vatten värda för henne i början, hon gick på om att vi bara gjorde det här för pengarna och hennes mamma tyckte inte alls om oss. Men hon stannade i tre år och hörde av sig till oss ganska långt efteråt, så någonting bra gjorde vi.
FAMILJEN BOR PÅ en hästgård, vilket verkar vara en bra miljö för dessa tonårstjejer. Angelica har dessutom ett stort hjärta och en stor kunskap om NPF, då hennes 14-åriga son har adhd och autism.
– Jag har ett lågaffektivt förhållningssätt och väljer mina strider. Jag kan säga att ”Jag hör att du är jättearg, så vi kan ta det här sen”. Om någon går undan i affekt så går jag inte efter och jag kan se mellan fingrarna för mindre viktiga saker och i stället lägga fokus på det som är allvarligt. Jag brukar säga att det inte är okej att skära sig, men det är okej att må dåligt
och jag brukar fråga om det är något vi kan göra tillsammans för att de inte ska må dåligt.
När hon började ville hon rädda hela världen, men under åren så har hon fått många insikter, bland annat att våga be om hjälp.
– Jag lärde mig snabbt att våga vara nöjd med hur långt man faktiskt har kommit och inte begära för mycket. Det är viktigt att visa att jag är stolt över ungdomen. Unga tjejer med NPF har ofta självskadebeteende och Angelica berättar att de brukar få stor uppmärksamhet när de skär sig.
– Jag jobbade på akuten då och kunde plåstra om såren hemma. Jag gjorde ingen stor grej av det och då slutade de ganska snabbt.
HON PASSAR PÅ att umgås mycket med tjejerna när de mår bra och fokuserar på det positiva.
– Sedan är målet att de ska kunna flytta hem, det är bästa kvittot när de kan göra det. Men ibland går det inte och vi har fått vårdnaden om ett syskonpar som har varit hos oss i 4,5 år nu. De ville inte flytta hem, så det var jätteskönt för dem när vi fick beskedet om vårdnadsöverflyttning.
Det är viktigt för Angelica att visa barnen att hon tycker att deras föräldrar är viktiga för dem.
– Vissa föräldrar brister i föräldraförmågan i vardagen, men kan klara av umgänge som lekförälder ibland. Det är inget skamligt i det. För många barn och föräldrar är det värdefullt att få ha kvar den kontakten så länge det sker på barnens villkor. Hon tycker också att det är viktigt att barnen får förklarat för sig varför de är placerade.
– Det kan till exempel vara att mamma eller pappa är sjuk så att de inte klarar av att ta hand om barnet ordentligt. Det är bra att få höra sanningen om det är möjligt för att inte barnet ska skuldbelägga sig själv, avslutar Angelica. ●
”...det
Linnéa Holmberg, 36 år, har alltid haft ett intresse av att hjälpa andra barn. En av hennes drömmar var att bli familjehem och när familjen köpte en villa fick de plats för ett extra sovrum och kunde godkännas som familjehem.
– Vår son var 11-12 år då, vilket vi tyckte var en lämplig ålder också. Vi tog emot en kille på 14 med adhd och asperger. En av mina bröder fick en asperger-diagnos i vuxen ålder, så det var inget vi backade för, även om det förstås är en utmaning, berättar Linnéa.
Habiliteringscentrum i Västerås erbjöd bra stöd och utbildning.
– Personer med adhd och autism har ofta haft en uppväxt kantad av misslyckanden med problem i familjerelationer, kompisrelationer och skolan. Det tar hårt på självkänslan. Skolan har tyvärr svårt att individanpassa undervisningen. Räddningen
för min bror var att han fick bra hjälp på Komvux. När han fick sin diagnos så föll liksom bitarna på plats.
Linnéa är också jourhem och har tagit emot sex syskonpar och en fyramånaders bebis. Hon är också kontaktfamilj till hennes brorsbarn. Den familjehemsplacerade pojken flyttade hem efter några år och är 19 idag.
– Vi fick bra verktyg på hjälpmedelscentralen; en surfplatta för att hålla koll på schema och läxor och en liten whiteboard där vi kunde hålla koll på veckans aktiviteter och matsedel.
Han var väldigt matkänslig och hon minns speciellt en gång när de skulle äta rester. Då var det inget som dög, trots att han hade fått välja mellan tre rätter. Han ringde sin mamma och sa att han inte fick någon mat, varpå hon ringde socialsekreteraren som ringde upp Linnéa.
”Mitt sätt att tänka lågaffektivt har fungerat väldigt bra”
Gunnar är 66 år och har varit familjehem i cirka 40 år. Han riktar in sig på pojkar med NPF och tar emot fyra åt gången. Totalt har det blivit ett 80-tal genom åren i åldrarna 12-18 år.
– Jag har tre placerade barn just nu och väntar på en fjärde. De här killarna har haft det jobbigt både i skolan och hemma. Ofta har det gått så långt att de inte har någon skolgång alls och familjen har gått in i väggen, säger Gunnar Bjälkebring.
Intresset för ungdomar började när Gunnar praktiserade på en barnstuga och sedan fick jobb på ett behandlingshem som vikarie. Han hade också uppdrag inom skolan att stödja ungdomar som hade det jobbigt.
När uppdraget inte blev förlängt föddes tanken på att istället stötta killarna som
familjehem. Han märkte att några av placeringarna kunde ha DAMP, som det hette då.
– Jag blev nyfiken och ville lära mig mer, så jag utbildade mig inom NPF. Mitt sätt att tänka lågaffektivt har fungerat väldigt bra och jag arbetar även med familjerna så att de ska få de rätta verktygen.
Målet är att barnen ska kunna flytta hem.
– När de kommer hit så är prio ett att bygga upp deras självförtroende. De har fått ta mycket skit, har stämplats som bråkiga och känner sig misslyckade. Jag bru-
– Då fick jag förklara situationen, säger Linnéa och skrattar.
Med tiden så blev han mer och mer trygg med familjen och då gick det också lättare med olika förändringar och nya upplevelser, som annars kan vara ett stort problem.
– Vi åkte till och med på en kryssning och han hade aldrig åkt båt förut, så vi förberedde oss genom att titta på bilder och planritningar över båten, gick igenom restaurangernas menyer och förklarade hur resan skulle gå till. Det gick väldigt bra, han fällde ned luvan och höll oss i handen när vi klev på. Han hade tryggheten i oss. Det var bara hissen som vi behövde träna lite extra på.
För tre år sedan utökas familjen med en biologisk dotter, så Linnéa vill vänta några år innan hon tar emot en ny placering.
– Men jag kan absolut tänka mig att göra det igen, avslutar hon.
kar låta dem jobba praktiskt här hemma i trädgården, stallet och med att snickra. Jag ger beröm och ser efter någon månad hur de växer och mår bättre.
Gunnar brukar också prata med klassläraren och rektorn för att planera återgången till skolan gradvis. Det brukar fungera om de bara får rätt hjälp.
– Det är inte lätt att ha en diagnos och ofta har de fler än en NPF-diagnos. Jag använder mig av bilder, andra ord, att inte höja rösten eller ha direkt ögonkontakt. Det är bättre att backa för att inte göra situationen värre.
Ungdomarna åker hem en helg i månaden och sedan diskuterar Gunnar med föräldrarna vad som inte fungerade bra och så får de tips hur de kan göra istället. Att ta in och lyssna på föräldrarna gör att relationerna blir bättre och barnen mår också bättre.
Gunnar brinner för dessa ungdomar, som många gånger har skickats runt på olika familjehem tidigare.
– De tror att det är deras fel att det har blivit så här. Det gör mig så illa.
Gunnar är också mentor till andra familjehem som behöver extra stöd. ●
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling. ) 010-20 44 810 * info@cloca.se 8 www.cloca.se
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00 info@lejongruppen.se
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Hela vårdkedjan från avgiftning till utsluss för unga vuxna och vuxna över hela Sverige, snabba processer, kontinuerlig dialog, hög uthållighet och anpassning efter behov.
Ring 020-20 20 75
”Rädda kaninerna, Olivia!” är en barnbok som handlar om en familjehemsplacerad flicka som vill rädda sina kaniner från att bli tagen av räven. Johanna Bergström har skrivit den bok som hon själv hade velat läsa som barn placerad i familjehem, en bok som synliggör barnets perspektiv och vikten av att lyssna på barns tankar och känslor.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS ILLUSTRATION STAFFAN GNOSSPELIUS
Vi har tidigare skrivit om Johanna Bergström från Forsa i Hälsingland och hennes första bok; ”Utan mig har hon ingen”. Där skildrar hon hur det var att växa upp i ett familjehem med det ständiga hotet över sig att hennes biologiska föräldrar kunde komma att få tillbaka henne. Den rädslan återkommer i den nya barnboken ”Rädda kaninerna, Olivia!” där flickan i boken känner hotet från tanterna och farbröderna som brukar komma på besök tillsammans med hennes ”riktiga” mamma och pappa Sigrid och Peter. Olivia känner samtidigt hotet från räven som hotar att ta hennes kaniner.
– Barn har ofta inte orden att uttrycka sina tankar och känslor. Ofta blir barnet
»Barn har ofta inte orden att uttrycka sina tankar och känslor«
bara tyst och drar sig undan. I boken blir de vuxna varse vad Olivia vill när de råkar höra vad hon säger när hon leker, säger Johanna Bergström.
I DE BÄSTA av världar så finns det lyhörda vuxna som ser barnet och agerar utifrån barnets perspektiv. Johanna skulle önska att det fanns en extra person med vid dessa möten med socialtjänst och biologiska föräldrar som bara var till för barnet.
– Tänk om någon hade funnits där bara för mig. Som hade tagit mig åt sidan medan de vuxna pratade så att jag inte hade behövt sitta med. Det hade förstås tagit tid att bygga ett förtroende, men genom lek så hade man kunnat nysta i rädslor och vad man känner. En sådan person hade kunnat vara en brygga över till socialsekreterarna.
JOHANNA MINNS HUR utsatt hon kände sig när de vuxna pratade med varandra och fattade beslut över hennes huvud. I boken har Olivia en styrka som Johanna saknade. – Olivia hittar sätt att få de vuxna att förstå. Så modig var inte jag.
Den unga Johanna satt med vid fikabordet på de där träffarna och vågade inte säga någonting, hon var bara stel av skräck. Det tog år innan hon gav uttryck för det hon ville.
– Jag hoppas att boken kan vara en ögonöppnare för hur viktigt det är att låta barnet komma till tals och visa respekt för barnets önskan. Det finns många modiga socialsekreterare och familjehemsföräldrar, men fler skulle behöva bli bättre på att se barnets perspektiv i de beslut som fattas. Fråga dig själv om du skulle kunna byta plats med det här barnet. Och fråga dig varför vi har de här träffarna. Det ska vara för barnets skull, för att barnet har rätt till sina föräldrar, inte tvärt om. Ofta tar vuxna mer hänsyn till
varandra. När jag var liten så var det min biologiska mammas instabila humör och temperament de tog mest hänsyn till. De tassade som på tå kring henne för att hålla henne lugn och satte hennes känslor över mina.
IDÉN TILL BARNBOKEN
kom när Johanna ville berätta för sina egna barn om sin uppväxt. Hon visste inte riktigt hur hon skulle närma sig ämnet, så hon letade efter en barnbok om familjehem på biblioteket, men hittade inte en enda.
»Jag hoppas att boken kan vara en ögonöppnare för hur viktigt det är att låta barnet komma till tals«
– Det var fattigt. Det närmaste vi kom var om en adopterad tjej från Kina, så vi läste den och jag försökte göra om den lite och jämföra berättelsen med min barndom. Jag tyckte att det fanns ett hål att fylla här, så jag bestämde mig för att skriva en egen barnbok.
Lindskog Förlag nappade på idén och
de hade tidigare arbetat ihop med konstnären och illustratören Staffan Gnosspelius som bor i London och han har gjort de fantastiska bilderna som för tankarna till John Bauers sagovärld. – Vi har haft ett fint samarbete och jag är så nöjd med bilderna. Det är ett sådant hantverk i varje bild. Det var Staffan Gnosspelius som valde att göra troll. – Jag hade tänkt vanliga människor så till en början hade jag svårt att förlika mig med tanken. Men det passar så bra, vi har alla våra ”troll” inom oss, saker vi bär på som är mörka och svåra. Nu får trollen komma fram i ljuset. Som barn skulle jag troligen ha ryggat undan för en bok som handlade om det som jag skämdes allra mest över, nämligen att vara familjehemsplacerad. Här kan trollen förhoppningsvis bli en fin samtalsbrygga in i ett svårt och laddat ämne. Att det
inte handlar om människor kanske kan underlätta för många barn, samtidigt som man kan identifiera sig med Olivia, säger Johanna Bergström
Själv ville hon verkligen bara vara en vanlig tjej. Men det fanns såklart också behov av att prata om det svåra, om sina känslor.
BOKEN SLÄPPTES I början på februari genom ett event i Stockholm. Inbjudna var bland andra Familjehem Stockholms Stad, Bris, Rädda Barnen och Lilla Hjärtats vänförening.
– Jag har fått en sådan positiv respons. En pappa skrev att hans dotter vill att de ska ”läsa om trollen” varje kväll. Jag hoppas verkligen att boken hittar ut till alla barn som är familjehemsplacerade och den passar också alla barn från fem år och uppåt som någon gång har känt sig rädda eller inte lyssnade på.
Johanna hoppas att ”Rädda kaninerna, Olivia!” kan bidra till givande samtal mellan barn och vuxna.
– Vi undersöker just nu möjligheterna för att manuset också ska kunna bli en barnpjäs. ●
Individanpassade HVB i Göteborg för pojkar och flickor 14-21 år. Etablerat år 1995.
HVB Villa Parkudden
· Kollektivt boende
HVB Hallegatan
· HVB lägenheter
· Kollektivt boende
HVB Blankversgatan
· HVB lägenheter
www.alpklyftan.se
031-50 81 00 · info@alpklyftan.se
Ett litet företag med en stor bredd inom vård och behandling. Vi erbjuder helhetslösningar och individanpassar insatserna. Vårt kontor och beroendemottagning finns i Sala och våra familjehem finns i Närke, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Vi har IVO-tillstånd.
Vi erbjuder:
• Erfarna familjehem till barn och vuxna som får handledning minst varannan vecka
• Träningslägenheter i Sala och Västerås
• Psykiatri- och beroendemottagning (inkl LARO)
• Psykoterapisamtal och psykologutredningar
• Missbruks- och kriminalitetsbehandling samt skyddsbedömningar
• Hjälp till sysselsättning, praktik/studier
• Hämtning av klienter
För mer information eller placeringsförfrågningar, ring Ida Tingberg på telefon 073-55 66 420
ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se
På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär. Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!
VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:
HVB-Hem
Stödboende
Skyddat boende
Återanpassningsboende
Utslussverksamhet Akutplaceringar Utredningar
Avstampet i Norr hamnar i topp när SSIL tar fram en ny fem i topp-lista för Kvalitetsindex i mars 2023. Avstampet är ett litet och familjärt behandlingshem beläget i Älvsbyn och de har arbetat systematiskt med Kvalitetsindex under flera år.
TEXT JENNY FORS
När SSIL granskar Kvalitetsindex i mars 2023 så blir det Avstampet behandlingshem som har högst betyg. Övriga på fem i topp-listan ligger så nära i betyg att de hamnar på delad andraplats; Omsorg Skydd Säkerhet, Familjevården i Älvsborg, Stiftelsen Smålandsgårdar familjehem och Parkvillan – Måvikens rehabcenter.
– Det känns fantastiskt, äntligen! Vi har strävat efter hög kvalitet i många år, vilket betyget och betygsutvecklingen speglar, så vi är verkligen stolta, säger Staffan Renlund, vd på Avstampet i Norr AB.
Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning
för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och särskilt boende som SSIL uppdaterar löpande genom samtal med respektive handläggare. Det är ett värdefullt verktyg, både vid placering och för verksamhetens kvalitetsarbete.
– Vi vill vara bäst i Sverige på det vi gör och har gjort stora satsningar på hög kvalitet under många år där personalen bidragit mycket, vi ska fira den här vinsten med en extra uppmuntran till dem för det här är deras förtjänst, all personal har gjort ett fantastiskt arbete, säger Jonas Johansson Asp, ägare och behandlingschef. Staffan framhåller att personalen är engagerad och alltid har en vilja att bli bättre.
– Det vi är duktiga på är det relationsskapande arbetet. Det har alltid varit vår ledstjärna, avslutar Staffan. ●
Q 1. Avstampet behandlingshem
Q 2. Omsorg Skydd Säkerhet Sverige AB (delad plats)
Q 2. Familjevården i Älvsborg AB (delad plats)
Q 2. Stiftelsen Smålandsgårdar familje hem (delad plats)
Q 2. Parkvillan – Måvikens rehabcenter AB (delad plats)
Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar inom HVB, familjehem, LSS, skyddat boende och särskilt boende. I kvalitetsindex bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning. Förutom intervjuer med handläggare följer SSIL upp upplevelsen för både klienter och anhöriga. Mer om Kvalitetsindex kan du läsa på www.ssil.se
Utrednings-och behandlingshem förfamiljer
Amplius utrednings- och behandlingshem för
familjer, Ellagård i Skåne, har specialiserad kompetens anställd direkt i verksamheten. Det gör att vi snabbt kan erbjuda anpassade insatser utan fördröjning.
I Amplius specialistteam ingår leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, och två socionomer med utredningsrespektive behandlingsansvar.
Tova Winbladh är leg. psykolog med psykologiskt ledningsansvar för Amplius alla verksamheter, och del i specialistteamet. – Jämfört med inhyrda konsulter är vi med i själva grunden i verksamheten. Vi finns tillgängliga hela tiden och kan agera direkt när behovet finns, säger hon.
Vi har lediga platser. Välkommen att kontakta oss!
• Placeringsförfrågan: 073-594 18 33
• Mer information: 010-204 04 49
• E-post: info@ampliusomsorg.se
För barnets trygga vardag
Viktigast på Ellagård är att alltid utgå från barnets behov.
Därför sker regelbundna avstämningar inom specialistteamet, med behandlingspedagoger och med ledning.
– Vi måste arbeta systematiskt med det här hela tiden, och utvärdera hur våra insatser landar. Följa upp och hela tiden återföra till BBIC. Ett eget specialistteam underlättar samverkan med övrig vårdverksamhet, som exempelvis BUP.
Tryggt för personal och boende
Specialistteamet är del i det dagliga arbetet med de boende. – Vi får en helhetsbild av verksamhetens alla delar och vet hur vardagen ser ut på Ellagård. Vi kan följa processerna nära och upptäcka behov i god tid. Även behandlingspedagogerna har tillgång till oss när de behöver fråga om något som går utanför deras roller, de behöver inte vänta.
Nyhet!
Ellagård är med i Addas nya ramavtal för HVB Barn och
Om Amplius Ellagård
• Familjer med barn upp till 13 år
• Utredning och behandling
• Vi tar emot akuta placeringar
• Vi hämtar familjer i hela landet, dygnet runt
• Fokus på problematik relaterad till anknytning, omsorg, trauman, våld i nära relation och neuropsykiatriska svårigheter
unga. Avtalet innehåller flera förbättringar, t.ex. höjda kompetenskrav, vilket ytterligare säkerställer att alla som ingått ramavtalet är seriösa leverantörer. www.ampliusomsorg.se
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och gymnasiesärskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
mogard.se
Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning
Tillsammans mot utveckling och ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Den 23 september är det premiär för Stora LSS-Dagen i Stockholm. Det blir en energifylld och lärorik mötesplats för personer med beviljade LSS-insatser, deras anhöriga och verksamheter som på olika sätt arbetar för att stötta och hjälpa målgruppen.
TEXT JENNY FORS
SSIL – För vård och omsorg arrangerar årligen flera mässor och mötesplatser inom social omsorg runt om i landet, däribland en utbildningsdag på tema LSS som riktar sig till handläggare inom socialtjänsten. Eftersom majoriteten av landets kommu-
ner arbetar inom ramen för LOV, lagen om valfrihet, har många i branschen efterfrågat en dag som riktar sig direkt till familjer och individer, som själva dagligen tar en lång rad beslut kring deras egna insatser.
Christoffer Rådman.
158 av landets 290 kommuner arbetar idag med LSS-insatser inom ramen för LOV, däribland Stockholm. Enligt LOV får personer med beviljad LSS-insats eller dennes anhöriga själva välja vilken aktör de vill använda sig av. Det kan vara personlig assistans, ledsagning, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, boende och daglig verksamhet.
– Jag har många års erfarenhet av att driva olika LSS-verksamheter och upplever att man har svårt att hitta och välja verksamheter för sin insats. Det finns en lucka i behoven som jag tycker behöver fyllas, säger
»Det är väldigt svårt att få en bild av en verksamhet genom till exempel en hemsida«
Christoffer Rådman, projektledare för satsningen hos SSIL – För vård och omsorg.
– Vi har lång erfarenhet av att skapa bra mötesplatser inom social omsorg, men har framförallt tidigare arbetat direkt mot placeringsansvariga inom främst socialtjänsten. Detta är en ny och viktig målgrupp för oss. Därför känns det inspirerande och tryggt att Christoffer kan bidra med sin kompetens och sin passion, säger Fredrica Berg, marknadsansvarig på SSIL.
STORA LSS-DAGEN, SOM hålls på 7A Odenplan i Stockholm den 23 september, ger målgruppen tillgång till det viktiga fysiska mötet mellan brukare, anhörig och branschens aktörer.
– Ska någon ta hand om ditt barn, eller om du ska spendera varje dag framåt på en daglig verksamhet, vill du förstås träffa den verksamheten personligen. Det är väldigt svårt att få en bild av en verksamhet genom till exempel en hemsida och dessutom är det tidskrävande att leta, jämföra och göra studiebesök, säger Christoffer Rådman.
Han har nu startat arbetet med att hitta partners som vill bidra med innehåll för att göra dagen till årets höjdpunkt för alla med beviljade LSS-insatser.
– Förutom verksamheter inom LSS välkomnar vi också till exempel idrottsföreningar och intresseorganisationer. Vi vill att utställarna försöker ge en tydlig bild sin verksamhet med mycket aktivitet
SSIL har arrangerat uppskattade utbildningsdagar i många år.
och energi. Det här ska bli en dag som ska kännas rolig för individerna.
Partners som ställer ut ges också möjlighet att presentera sin verksamhet. I övrigt kommer dagen bjuda på både aktiviteter, underhållning och intressanta föreläsningar.
Som utställare på Stora LSS-Dagen får du möjlighet att träffa personer och vårdnadshavare till er kundkrets, knyta nya kontakter och nätverka med andra företag och organisationer. Du får lyssna till intressanta föreläsningar
– Det känns så inspirerande att vi äntligen lanserar Stora LSS-dagen och redan har kommit igång med bokningarna så passa på och ta chansen och bidra för att göra dagen till årets höjdpunkt. Och dagen kommer ju såklart vara kostnadsfri för alla besökare, avslutar Fredrica. ●
och vara med och bidra till en rolig och nyttig dag för alla med LSS. Programmet kommer inom kort och dagen arrangeras den 23 september på 7A Odenplan i Stockholm. Mer information på ssilutbildningsdagar.se.
Kontakta oss så hjälper vi dig!
Marko Grönholm 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se
Att bli kund hos oss på AP Omvårdnadsgruppen är enkelt. Vi börjar alltid med ett möte där du får berätta om din situation och dina önskemål och där du får veta lite mer om oss och vad vi kan hjälpa dig med.
När vi förstått dina önskemål och dina behov tittar vi tillsammans på hur vi kan skapa en ännu bättre vardag för dig, sedan tar vi fram ett förslag på hur vi kan möta dig och dina behov. Om du har några funderingar kring förslaget träffas vi igen och går igenom det tillsammans. Det är viktigt att du känner dig helt trygg med oss och att du är fullt insatt i alla olika delar runt ditt stöd, det får inte vara komplicerat. Det är också viktigt att vi har alla förutsättningar klara för oss så att vi kan vara säkra på att kunna leverera bra hjälp för dig!
Vi erbjuder dig rätten att bestämma över ditt boende och hur du vill att din vardag ska fungera. Vi använder ett individanpassat arbetssätt för att säkerställa varje boendes behov i olika situationer. Rätten till vård och stöd på lika villkor handlar för oss om att erbjuda och anpassa insatser efter behov. Vid speciella behov blir således ojämlika insatser en förutsättning för att kunna bedriva en jämlik vård.
Lilla Berg
Vårt moderna LSS-boende Lilla Berg är skapat för personer med diagnos inom autism, autismspektrumet och intellektuella funktionsnedsättningar. Här erbjuds en lugn miljö i vacker omgivning och där kundens behov, önskemål, intresse och förutsättningar står i fokus.
Skogsgläntan
Det klimatsmarta gruppboendet har sex välplanerade och rymliga lägenheter med utrymme för egna önskemål. Huset rymmer även stora gemensamhetsutrymmen samt har en stor tomt med mysig grillplats.
Gröndal
Boendet är beläget nära havet i kuststaden Oskarshamn och ligger väldigt naturskönt med i en skogsglänta med naturskön miljö inpå husknuten. Du som bor här får allt det stöd du behöver i handling och tanke samt praktiskt i vardagen för att du ska få ett så bra liv som möjligt utifrån dina förutsättningar.
info@apomvardnadsgruppen.se I 010 422 33 00 I www.apomvardnadsgruppen.se
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmäla dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Den 23 mars var det dags för SSILs utbildningsdag i Gävle på tema ”De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott”. Vi lyssnade på intressanta föreläsningar och träffade några nöjda besökare och utställare.
TEXT JENNY FORS
FOTO TILDA THINGVALL, JENNY FORS OCH MARKO GRÖNHOLM
SSIL utbildningsdag är kostnadsfri och vänder sig till dig som placerar inom HVB, familjehem, skyddat boende eller stödboende.
Sabina Björk inledde föreläsningarna med att tala om den uppmärksamma gruppen unga flickor på SiS som far väldigt illa inom tvångsvården. Dessa unga är ”svårplacerade” och har ofta flyttat runt mycket mellan olika behandlingshem.
Ungefär var tredje placering slutar i någon typ av vårdsammanbrott, att placeringen avslutas abrupt. Jennie Linde gav konkreta verktyg till detta.
Det var full aktivitet bland utställnings-
montrarna under SSIL utbildningsdag i Gävle. Vi träffade bland andra Carola Jägbrant och Maja Janhans från Gävle kommun, Familjeenheten.
– Det var bra föreläsare och många intressanta utställare, säger Carola.
Therese Knutsson och Elin Nord som jobbar med placeringar inom Sandvikens kommun var också nöjda med dagen.
– Jag gillade Sabina Björk bäst. Det är värdefullt att få lite mer kunskap, säger Therese.
Fia Öberg och Dorthy Nordström träffade vi hos Spiragården (Spirarehab) som finns i Alfta sedan 2,5 år. Den 11
mars öppnade de också i Ockelbo.
– Vi ställer ut för att få träffa handläggarna och för att knyta kontakter och samverka med övriga vårdgivare. Vi vill bland annat lyfta fram att vi har certifierade
vårdhundar. De spelar en viktig roll, berättar Fia Öberg, föreståndare i Ockelbo.
Calle Baumgarten på Securdia visade upp personlarm och informerade att många larm kan sluta att fungera år 2023-
2025 om de är kopplade till 2G-nätet. De medverkar i en större artikel om larm i nästa nummer då vi har tema Hot & våld. Nästa utbildningsdag är 10 maj (tema LSS) och 11 maj i Malmö.
Alla förtjänar möjlighet till förändring och en chans att få jaga sina drömmar. Ibland står saker i vägen på resan, och då kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rädsla och hjälp att bygga upp sitt mod.
För placering och mer info ring 010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se
För att möjliggöra detta ger vi vård och behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och Småland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra och påverka sin egen situation till det bättre.
Lovisagården HVB
Lantlig miljö utanför Svalöv, nära natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltäthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 år.
Aminagården HVB
Beläget i Eslöv, nära till kollektivtrafik, skolor och service. Här finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 år.
Valeriegården HVB
Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. Här får de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 år. Möjlighet för akutplaceringar.
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
Våra behandlingar går ut på att ge patienterna självinsikt och styrka att själva ta bra beslut och välja rätt vägar in i framtiden. Vi behandlar både beroendet och de bakomliggande orsakerna och ger metoder för att känna igen och hantera situationer som kan innebära risk för återfall.
Vi är kända för våra goda resultat med behandling av människor med beroendeproblematik, som till exempel beroende av: narkotika, alkohol, spel, kriminalitet med mera.
Välj Korpberget i Höga Kusten
• Behandling män
• Behandling kvinnor
• Behandling unga män (Korpnästet)
• Specialprogram
• Kurser
Korpberget Behandlingscenter, Svanö | Tel: 0612-71 82 80 | info@korpberget.se
Olsson och Lars Lewerth är licensierade instruktörer i Childrens Program.
Barn till föräldrar med beroendesjukdom bär på mycket skuld och skam som de ofta inte får hjälp att bearbeta. Man glömmer ofta bort att barn också är anhöriga, trots att de drabbas hårdast när det finns ett beroende i familjen. Childrens Program är ett stödprogram som hjälper barnet att förstå sjukdomen, tala om sina känslor och under trygga former kunna uttrycka hur missbruket har påverkat deras liv.
Minst vart femte barn växer upp i familjer där det förekommer missbruk. Forskning visar också att dessa barn löper upp till sju gånger större risk att utveckla egen problematik. Childrens Program bidrar till att minska den risken och stärker samtidigt förälderns motivation att leva ett nyktert liv.
Metoden kommer från Betty Fordkliniken i Kalifornien, som hustrun till den tidigare presidenten Gerald Ford startade efter att ha tillfrisknat från alkoholism genom en behandling. Hon insåg att även barnen behöver hjälp och ville skapa ett program med ett tydligt familjeperspektiv.
– Första gången jag kom i kontakt med Childrens Program var det som att jag blev åtta år igen och kom in i min egen upplevelse av min barndom, berättar Lars Lewerth, som tillsammans med Helén Olsson tog programmet till Sverige.
Helén är utbildad socionom och har jobbat många år med stödgrupper till barn.
– Istället för kortare träffar en gång i veckan så pågår Childrens Program under fyra heldagar. Först två dagar för bara barnet, där barnet får hjälp att sätta ord på och bearbeta sina upplevelser. Sedan två dagar tillsammans med föräldern där de får ett gemensamt språk och på så sätt verktyg att förbättra sin relation. – Det är en unik kraft i det här. Bara att få frågan; ”Hur blev det för dig när din förälder missbrukade?” Det är sällsynt att
»De får ett gemensamt språk och på så sätt verktyg att förbättra sin relation«
någon har frågat barnet det tidigare. Jag brukar säga att det är som en stor jordhög mellan barnet och föräldern, och när för-
äldern lyssnar på barnets berättelse är det som att den där jordhögen försvinner, säger Lars.
BARNOMBUDET I UPPSALA Län har fram till och med december 2022 stått som huvudman för Childrens Program, där man satsat på en bredare utbildningsinsats tack vare stöd från Arvsfonden. Genom att utbilda fler ledare i programmet kan behandlingshem, öppenvård och socialtjänst använda sig av programmet i sin verksamhet.
Fortfarande är alkoholberoende så förknippat med skam att de flesta inte pratar om det med någon, varken inom eller utanför familjen. Det är väldigt påfrestande för ett barn att bära på en sådan hemlighet. – De förstår att det är något som inte är bra och då är det lätt att själv inte känna sig så bra. De här barnen har fått ta alldeles för stort ansvar hemma, de får inte sina egna behov tillgodosedda och tillvaron är både obegriplig och oförutsägbar. Vissa dagar kan det fungera bra hemma och
»...när de fått höra sitt barns berättelser har de blivit mer motiverade att hålla sin nykterhet«
andra dagar inte. Den oförutsägbarheten gör att barnet till exempel inte vågar ta hem kompisar, säger Helén, som också har egen erfarenhet av att växa upp med en pappa som drack för mycket.
BARN SOM VÄXER upp med missbruk i sin familj bär ofta på en ständigt malande oro i kroppen.
– Det är inget annat än försummelse, på flera plan. Vi brukar tala om ”stenen i magen” och det är den oro barnet bär på. Det är den som kan göra att man kan utveckla ett eget beroende. Så var det för mig och det krävde behandling, säger Lars. Childrens Program vänder sig till barn på 7-12 år och har fokus på barnet. Den förälder som är i slutet av sin primärvårdsbehandling eller i eftervård och har en nykterhet om minst 30 dagar kan vara i ett bra läge att genomföra detta tillsammans med sitt barn.
DAG ETT FÅR barnen kunskap om beroendesjukdomen genom olika övningar och lekar. De får rita eller skriva om en händelse och även skriva ett brev till själva missbruket. Syftet är att avlasta skuld och skam för barnet genom att de förstår att de inte kan påverka sin förälders beroende och att det inte är deras fel.
Man poängterar att föräldrarna inte är dåliga personer, men de har gjort dåliga val.
De läser om den tecknade figuren Beamer, som med sin glödlampa till huvud beamar ut sina känslor i olika färger. Båda hans föräldrar är beroende av alkohol och barnen känner igen sig i honom och de situationer han befinner sig i.
– Han förklarar också på ett enkelt sätt vad behandling och tillfrisknande är, som vi kallar B+T. Beamer finns också som en docka och är med i gruppen, säger Helén.
Dag två får barnen tala om känslor och lära sig att alla känslor är okej. Syftet är att barnen genom teckningar och berättelser ska få uttrycka de känslor de gått och burit på under missbruket då det inte funnits varken plats eller tid för dem.
DE HAR OCKSÅ en känsloryggsäck till hjälp att förstå sina känslor. Den är fylld med stenar målade med obekväma känslor. Barnen får prova att släpa på ryggsäcken och ta ut en sten i taget och beskriva hur de har upplevt den känslan som står där. När alla stenarna ligger utspridda på golvet känns ryggsäcken väldigt lätt. Det blir en fin symbolik för att beskriva att det viktigt att prata om hur man mår. – Dag tre och fyra i programmet jobbar barn och föräldrar tillsammans på barnets villkor på ett sätt de inte tidigare gjort. Barnen har under de första två dagarna
tillsammans med ledarna fått hjälp att sätta ord på och bearbeta sina upplevelser, och när de träffas tillsammans med sina förälder blir det tydligt för föräldrarna hur barnet har påverkats av missbruket. Föräldrar som genomgått programmet har berättat för oss att när de fått höra sitt barns berättelser har de blivit mer motiverade att hålla sin nykterhet – att vara i tillfrisknandet.
ATT ÖVNINGARNA GÖRS i grupp, ger en extra känsla av att inte vara ensam. Under dagarna talar man också om trygga platser och trygga personer, att be om hjälp och verktyg för att kunna må bra. Detta varvas med lek och aktivitet – Vår erfarenhet är att barn vill berätta om vuxna vill lyssna, säger Lars. Lars och Helén önskar att Childrens Program skulle vara en naturlig del av en
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
eftervårdsinsats. Programmet genomförs under fyra sammanhängande dagar där det med fördel kan genomföras i internatform.
– Det unika med Childrens Program är att det är en förebyggande stödinsats i gruppform för både föräldrar och barn vilket gör att programmet också kan ses som ett föräldrastödsprogram, säger Helén.
De som redan har gått utbildningen och kan erbjuda stödprogrammet är Korpbergets behandlingscenter, VAL-BO behandlingshem och inom öppenvården i kommunerna Åstorp, Skurup, Gävle, Piteå och Torsås.
– Nu jobbar vi stenhårt på att programmet ska bli implementerat på fler orter, avslutar Helén Olsson. ●
Children’s Program är ett drogförebyggande och hälsofrämjande program för barn 7–12 år. Nu kan du utbilda dig till certifierad ledare för att kunna erbjuda programmet i din verksamhet. Kursen omfattar totalt tio dagar; sex dagars teori blandat med praktik samt fyra dagar eget genomförande av grupp.
Familjehemsbanken AB Mötesplatsen inom familjehemsvården
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete Konsulentstödda
Nyköpings kommun
Ny granskning av övergreppen på SiS
Varje månad rapporterar barn om fem fall av sexuella kränkningar och övergrepp på Sveriges statliga ungdomshem, SiS. Det visar en ny rapport som World Childhood Foundation och Barnrättsbyrån har låtit göra.
Cirka 30 000 barn omhändertas varje år i Sverige och av dessa är det cirka 1 200 som tvångsplaceras på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. Dessa unga har ofta en komplex problembild med kriminalitet, psykisk ohälsa, missbruk, skolproblematik, familjeproblematik och våldsutsatthet.
En lång rad granskningar har visat att det förekommer allvarliga missförhållanden på SiS, som våld, kränkningar och
totalt). Det finns dokumentation om sexuella övergrepp vid alla ungdomshem, utom ett, som nästan uteslutande handlar om manlig personal som utsätter omhändertagna flickor. I rapporten sammanställs även rättsfall från de senaste fem åren.
I GENOMSNITT HAR en SiS-anställd per år dömts för våldtäkt mot ett placerat barn. I rapporten beskrivs också ett tydligt mönster där barnens egna uppgifter om sexuella övergrepp stannar inom SiS, trots att de enligt lag ska anmälas till åklagare och IVO.
– Forskning visar att slutna vårdmiljöer med omfattande inslag av kontroll och
»...en första åtgärd borde vara att inte låta män arbeta med placerade flickor«
sexuella övergrepp. Nu har World Childhood Foundation och Barnrättsbyrån genom rapporten “Vem ska tro på mig?” gjort en systematisk kartläggning av sexuella övergrepp mot barn i statlig tvångsvård.
Dokumentation från SiS och IVO mellan 2019 och 2022 visar på fem inrapporteringar i månaden av sexuella kränkningar eller övergrepp från personal (209 fall
disciplin är förknippat med särskilda risker. Institutionsmiljön i sig innebär alltså högre risker utsättas för sexuella övergrepp. Det är som en av tjejerna som jag intervjuade sa; ”Personalen gör det här för att de kan”, säger Maria Andersson Vogel, doktor i socialt arbete på Karolinska Institutet, som har genomfört studien.
Rapporten släpptes inför publik där ansvariga myndigheter, experter och poli-
tiker deltog. Vittnesmål från några av de intervjuade unga lästes också upp. I rapporten berättar tre unga kvinnor hur de alla blivit utsatta.
Maria Andersson Vogel har valt att kalla dem Sara, Fatima och Natalie. De berättar alla tre hur de har blivit utsatta för olika former av sexuella kränkningar och våld av manlig personal. Fatima beskriver en nedläggningssituation där den personal som höll fast henne mot golvet samtidigt tafsade henne på rumpan. Natalie berättar att hon blev våldtagen inne på sitt boenderum och Sara beskriver hur en personal erbjöd bland annat droger och cigaretter i utbyte mot sexuella tjänster.
FATIMA KÄNDE TILL att en av de andra placerade flickorna utsattes för upprepade våldtäkter av en manlig vikarie, något Fatima vid ett tillfälle bevittnade. Varken hon eller den andra flickan vågade berätta vad som pågick.
Flickornas beskrivningar handlar mycket om en önskan att bli trodd och tagen på allvar. De upplever att de ses sakna värde och därför inte blir lyssnade på. Därför tros också mörkertalet vara stort. Barn på SiS har också begränsade möjligheter att slå larm om vanvård.
– När jag frågade tjejerna vad de tycker att SiS borde göra för arbeta förebyggande säger de att en första åtgärd borde vara att
inte låta män arbeta med placerade flickor. Sedan tycker de att institutionen borde agera snabbt när något händer, att ta bort personen direkt om det förekommer misstankar, säger Maria Andersson Vogel. – Många barn på SiS har varit utsatta för våld, övergrepp och svek av vuxenvärlden redan innan de låses in. Att de sedan fortsätter utsättas för övergrepp i statens vård är ett bottenlöst svek av samhället, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån.
DEN INBJUDNA PANELEN tyckte att det behövs en total reform av tvångsvården som utgår från barnperspektivet och att avskiljningar bör avskaffas, vilket också FNs Barnrättskommitté har uttryckt.
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på SiS, deltog också och fick svara på kritiken:
– Sexuella övergrepp ska inte förekomma på SiS och vi behöver göra ett betydligt större arbete för att förhindra det. Ska vi ha en statlig, värdig tvångsvård måste det också få kosta. Vi behöver tillskapa en central larmfunktion och en egen tillsynsfunktion på systemnivå för att förbättra vår verksamhet. Är det misstanke om brott så ska vi polisanmäla. Vi ska också öka andelen kvinnlig personal. Jag hoppas man hör att vi tar till oss och åt oss.
Panelen undrar om det verkligen är rimligt att fortsätta placera unga tjejer på SiS som inte har problem med kriminalitet. Forskning visar att institutionsmiljön är skadlig på många sätt och att frihetsberövande av barn ska ske i så liten utsträckning som möjligt.
TEXT: JENNY FORS
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Unga flickor utsätts för flest avskiljningar på SiS och studier visar att pojkar och flickor behandlas väldigt olika inom tvångsvården.
Unga flickor är den grupp som är mest utsatta för avskiljningar på SiS. Hur kommer det sig att denna grupp utsätts för hårdare behandling och hur kan vi bättre möta unga flickors behov av vård och undvika vårdsammanbrott? Sabina Björk och Jennie Linde fokuserar på dessa frågor under SSILs utbildningsdagar.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES, TILDA THINGVALL OCH PRIVAT
Barnrättsbyrån har under flera år kartlagt och rapporterat om våld mot barn inom Statens institutionsstyrelse. Sabina Björk, tidigare verksamhetsutvecklare på SiS, har varit sakkunnig i granskningen. Nu arbetar hon inom socialpsykiatrin med att identifiera och åtgärda brister inom samhällsvården.
– Var tredje placering slutar i någon typ av vårdsammanbrott, att insatsen får ett abrupt slut. Ofta får man höra att ”den här ungdomen borde inte vara här”. Det handlar om svårplacerade ungdomar med både social och psykiatrisk problematik, berättar Sabina Björk.
Hon är en av föreläsarna under årets utbildningsdagar som SSIL anordnar på flera orter runt om i landet på temat ”De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott”.
Enligt Sabina Björk så utlöses ett vårdsammanbrott vanligast av ungdomen eller vårdgivaren på grund av ”eget bete-
ende”. Sedan säger man från HVB att socialtjänsten inte alltid uppger tillräcklig information om behoven och ungdomens svårigheter.
– Det kan till och med vara så att en ungdom skrivs ut av samma anledning som de skrevs in, till exempel våldsamt beteende. Det blir som ett moment 22 –ungdomen får flytta runt och kan inte får rätt hjälp någonstans.
HON BERÄTTAR HISTORIEN om Anna, som egentligen är en mix av flera olika individer. Hon dömdes till rättspsykiatrisk vård efter en mordbrand och placerades sedan i en LSS-bostad. Personalen tyckte att hon inte borde vara där, att hon är ”fel målgrupp” för en LSS-insats. Hon var då tungt medicinerad, hade rösthallucinationer och våldsamt utåtagerande beteende. Som 12-åring blev Anna placerad i familjehem på grund av sitt våldsamma be-
teende. Hon gick inte till skolan och hon umgicks med äldre. Hon slogs så mycket att föräldrarna blev rädda för henne och hon placerades i jourhem.
Sedan följde händelser av knivhot, polisingripande, BUP, bältning, tvångsmedicinering, SiS med låsta dörrar, fasthållning, nedläggningar och isolering.
– Anna fick diagnoserna autism, adhd och hon bedömdes ligga på gränsen till intellektuell funktionsnedsättning. Vid riskbedömning befarades hon också ha hög återfallsrisk i kriminalitet, trots att hon aldrig varit kriminell.
När Anna försökte hänga sig fick hon komma till BUP, men de tyckte inte heller att de hade förutsättningarna att ta hand om henne. Som ung vuxen fick hon avslag på ansökan om LSS-boende. Istället blev det boendestöd enligt LSS. Men hon släppte inte in personal i sin lägenhet. Hon slarvade med sina mediciner,
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmäla dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
drack och försökte bränna ned huset. Det var då hon blev dömd till rättspsykiatrisk vård och efter den – LSS-boendet där man inte heller tyckte att hon passade in.
– Det här är ett exempel på hur dessa Annor får snurra runt i vårdkarusellen och det beror på att de är både och, inte antingen eller. Man har inte redskapen att ta emot de ungdomar som har en komplex problematik med våldsamt utåtagerande beteende ihop med psykisk ohälsa. En Anna kan kosta 15 000 kronor per dygn, så vi skulle spara både pengar, resurser och lidande hos individen om vi kan stoppa vårdsammanbrott, säger Sabina Björk.
Vårdkarusellen är som en negativ cirkel för både individen och verksamheten. Tvångsåtgärder och fysisk hantering skapar lidande, trauma och föder mer våld, vilket skapar arbetsmiljöproblem för personalen.
»Den här ungdomen borde inte vara här«
På SiS får personalen använda sig av avskiljningar, vilket innebär att med smärtpåverkan och fysisk kraft ta ned ungdomen för att kunna få med sig denne till ett avskiljningsrum.
AVSKILJNINGAR SKA BARA användas under våldsbeteenden när ingenting annat fungerar. Men enligt IVOs tillsyn perioden 1 maj 2021 till 1 maj 2022 använde 14 av 21 ungdomshem avskiljningar på ett sätt som var i strid med lagen.
Flickor utsätts för tre gånger fler avskiljningar än pojkar på SiS och dubbelt så ofta som pojkar inom den psykiatriska tvångsvården, enligt IVOs rapport. Yngre flickor avskiljs allra mest med 19,9 avskiljningar per 1 000 vårddygn, jämfört med 4,7 för äldre flickor, 2,6 för äldre pojkar och 8,9 för yngre pojkar.
Så vad beror det på att unga flickor är mer utsatta och hanteras mer hårdhänt?
– Är det så att vi har lägre toleransnivå för våldsamt beteende hos flickor eftersom det är ett mer avvikande beteende jämfört med en bråkig pojke? SiS är uppbyggt för pojkar, det är normen där.
SABINA BERÄTTAR ATT man kan se skillnader i hur pojkar och flickor bemöts inom samhällsvården; pojkar bemöts mer rakt och auktoritärt, med lägre tolerans för regelbrott och de kontrolleras för att inte göra personalen illa. Flickor kontrolleras för att inte göra sig själva illa, de individualiseras och psykologiseras mer och vården blir med ingripande på ett personligt plan.
– Det syns även i handläggningen där socialtjänsten blir mer orolig om en flicka har beteendemässiga utmaningar och fler orosanmälningar utreds när det gäller flickor än pojkar, säger Sabina Björk.
Det finns studier som visar att utmanande beteende är som högst vid 15 års ålder och minskar sedan med åldern. I in-
ternationell forskning kan man också se att yngre avskiljs och fasthålls fem gånger så ofta som äldre.
– Personal tenderar att vilja uppfostra yngre i större grad, man tycker att barn ska lyssna och göra som de blir tillsagda. Sedan utgör också äldre ett mer fysiskt hot. Då kan personal bli mer återhållsamma med fysiska ingripanden som till exempel en avskiljning.
Enligt Sabina är det ett fåtal individer som står för de allra flesta hot- och våldsincidenterna på SiS, inom psykiatrisk vård, LSS och socialpsykiatri. 85 procent blir aldrig avskilda när de vårdas på SiS och några blir det väldigt ofta. En viss tidsperiod var det bara fem barn och unga som stod för hälften av alla avskiljningar.
– Av dessa fem Annor har tre autism, en har både autism och intellektuell funktionsnedsättning och den femte har misstänkt PTSD. De med personkrets 1-diagnos ihop med allvarlig psykisk samsjuklighet hamnar mitt emellan LSS och SoL/LVU, och då kan det bli att ”Hon borde inte vara här”. Det blir så för att vi inte har lyckats anpassa vården. Det är som
Jennie Linde är expert på bemötande och NPF.
våld helt i onödan, säger Jennie Linde. Jennies föreläsning innehåller case från en vardaglig situation som tydligt synliggör hur missförstånd och överkrav från personal, kopplat till bland annat kommunikation kan eskalera till hot och våld. Att se sambandet mellan stress och utmanande beteende är viktigt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Listan över
»Många av utmaningarna kan undvikas med hjälp av lågaffektivt bemötande«
när man poppar popcorn i en kastrull. Det händer absolut ingenting om man lägger popcorn i lite olja i en kastrull. Men om värmen vrids upp, det är då det händer. Så är det med hot och våld i verksamheterna. Vi reglerar temperaturen. Och på så sätt kan vi också förändra livet för Anna.
STRESS ÄR ABSOLUT största orsaken till utmanande beteende. Detta enligt Jennie Linde, som arbetar med bemötande, stöd och pedagogik till personer med NPF i kombination med psykiskt problematik och utmanande beteenden.
– Tyvärr upplever många att flickor är en svårare målgrupp att arbeta med. Vi behöver därför öka vår förståelse för vad som orsakar stress hos flickor och kvinnor med NPF. När vi förstår stressperspektivet anpassar vi bemötandet utifrån det. Många av utmaningarna kan undvikas med hjälp av lågaffektivt bemötande. Utan förståelse för vad som orsakar stress kan vardagliga situationer eskalera till
vad som kan orsaka stress kan göras lång, att inte känna sig förstådd, att känna sig annorlunda, att bära ett tungt bagage, att vara beredd på nästa fara och känslan av att vara någon som är svår är några av sakerna som är vanliga. – Det är viktigt att förstå hur just den personen vi ska stötta fungerar och mår just nu. Mår man inte bra är det ännu svårare att anpassa sig och klara av de krav och
förväntningar som ställs på en. Det kan också bero på dagsformen som svänger extra mycket om man lever med NPF och såklart även av tidigare erfarenheter.
Jennie Linde tycker att vi allt för ofta glömmer bort individfokuset som gör så stor skillnad. Att ge stöd utifrån individfokus kräver inte att vi är fler personal utan gör bara att vi hamnar mer rätt med bemötandet och stödet. Vad vet vi om just den här personen? Vad har denne varit med om tidigare och vilka stressfaktorer behöver vi visa hänsyn till?
– Vi behöver stötta, stödja och förstå att en stressande miljö kräver extra mycket återhämtning. Fråga vad personen behöver och visa att du finns kvar villkorslöst under en tuff tid i livet.
DE SOM BEMÖTS med värme och förståelse uppvisar mindre utagerande beteende. – Vi behöver göra vad vi kan för att ge de svar som huvudpersonen har inför och under placeringstiden. Vi har alla behov av att förbereda oss inför nya situationer och vi vill veta vad som kommer att hända. Extra viktigt är det för oss när vi befinner oss i en situation som känns skrämmande eller ny.
Jennie ger exempel på hur tydliggörande pedagogik kan underlätta för att skapa trygghet.
– Föreställ till dig till exempel att du checkar in på ett hotell och möts av en lång lista med förbud istället för informationsmaterial där det står ”Välkommen –vi vill att du ska trivas här”. Att mötas med värme och omtanke är avgörande. Vi måste se till så att vi inte gör det ännu tuffare för ungdomen, avslutar Jennie Linde. ●
Q Jennie Linde har tillsammans med Annelie Karlsson skrivit boken ”När samhället är förälder”, som bland annat tar upp funktionsförmågor, diagnoser, stress och nyckelfrågorna inom tydliggörande pedagogik. Annelie föreläser också på SSIL utbildningsdagar, men var inte med i Gävle.
Q I podden Hejlskov & Linde talar Jennie Linde & Bo Hejlskov Elvén om invändningar mot autonomistödjande pedagogik, lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Du hittar den på poddtoppen.se.
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se
Anna-Karin Sörsjö
Familjebyrån erbjuder anknytningsbaserade
UTREDNINGAR FÖRÄLDRAFÖRMÅGA
BEHANDLINGSINSATSER
OBSERVATIONER
HANDLEDNING
Välk ommen till en k ostnads f r i
För dig som p lace ra r inom H VB, Familjehem, Sk yddat boende, Stödboende och LSS
Tema: De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott
• Malmö LSS 10 maj
• Malmö HVB 11 maj
• Örebro HVB 21 september
• Luleå HVB 12 oktober
• K almar HVB 16 november
• Stock holm HVB 30 november
Läs me r och anmäl dig på www.ssilutbildningsdagar.se
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Med våra tjänster Direktmarknadsföring och mailutskick hjälper vi er att träffa rätt. Genom vårt unika nätverk till Sveriges alla kommuner erbjuder vi möjligheten att marknadsföra er effektivt med en garanterad räckvidd till er önskade målgrupp inom socialtjänsten och kriminalvården
Kontakta oss för mer information!
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal 0651-160 40 • info@ssil.se www.ssil.se
Christina Heilborn
Förbundssekreterare
för Riksförbundet FUB
»Vi
vet att personer
med IF är sårbarare för att drabbas av psykisk ohälsa«
Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) blir isolerade i hemmet. Slutkörda föräldrar kämpar med livspusslet. Syskon får inte den tid de behöver med sina föräldrar. Så ser vardagen ut för många med IF och deras anhöriga. Som förbundssekreterare för Riksförbundet FUB är dessa problem självklart viktiga för mig. När jag träffar medlemmar och hör deras berättelser blir det uppenbart att deras mänskliga rättigheter inte respekteras. Hur kan detta få fortgå?
LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrades syfte är glasklart: Den ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Men det verkar ha fallit i glömska. Under de senaste 10 åren har flertalet LSS-insatser minskat stadigt – både antalet personer som beviljas dem och omfattningen av insatserna. Bakom dessa siffror finns tiotusentals människor som drabbas direkt och indirekt, och för FUB:s medlemmar är konsekvenserna påtagliga. Även i Socialstyrelsens nyligen publicerade lägesrapport lyfts den bekymmersamma utvecklingen som där konstateras: ”kan inverka negativt på gruppernas livskvalitet och hälsa.”
VI VET ATT personer med IF är sårbarare för att drabbas av psykisk ohälsa. Trots det finns otaliga exempel på personer som vägras ledsagare och kontaktperson. De timmarna med en utomstående kan vara ovärderliga för människor som annars riskerar att bli isolerade. Att få ett minskat antal timmar med sin ledsagare innebär även färre timmar i rörelse, vilket påverkar den fysiska hälsan.
Att som förälder få ihop vardagspusslet när avlösarservicen eller möjligheten till kortidsvistelse minskar är en utmaning. Den tid som skulle behövas för återhämtning eller för att ta hand om övriga barn
i familjen försvinner. Insatsen korttidstillsyn minskar också, vilket innebär att föräldrar kan behöva arbeta deltid. Med det krymper det ekonomiska utrymmet drastiskt, och att ha råd med exempelvis fritidsaktiviteter blir svårt.
Bilden som växer fram vittnar om levnadsvillkor som är allt annat än goda och med ytterst begränsade möjligheter att leva som andra. Men de personliga kostnaderna verkar inte bita på politikerna. Minskade LSS-insatser ger dock betydligt mer långtgående konsekvenser än så. För samhället blir det dyrt.
Mår en person psykiskt eller fysiskt dåligt krävs större resurser till sjukvården. Personal på LSS-bostaden kan även behöva handledas i utmanande beteenden. När föräldrarna tvingas arbeta deltid, sjukskriva sig eller ta ut semester för att ta hand om barn med IF minskar antalet människor i arbete och därigenom skatteintäkterna. Minskat antal timmar korttidsvistelse och avlösarservice kan även leda till försämrad hälsa hos anhöriga.
FÖRHOPPNINGSVIS KAN DE höga samhällskostnaderna vara ett övertygande argument för en förändring så att LSS faktiskt tilllämpas på det sätt som var tänkt. FUB tar därför två viktiga initiativ för att återväcka det politiska ansvarstagandet för LSS. Vår förbundsstyrelse har nyligen tagit ställning för att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bli lag och vi kommer att driva detta arbete med full kraft. Vi har även givit ett företag som specialiserar sig på samhällsekonomiska analyser i uppdrag att granska konsekvenserna som de minskade LSS-insatserna har för samhällsekonomin.
Vi hoppas att statistik, information svart på vitt, kan öka uppmärksamheten kring frågan om respekt för mänskliga rättigheter för varje enskild individ. Och vi hoppas på förändring!
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Våld mot kvinnor är ett ämne som uppmärksammas regelbundet, men våld mot män är ett ännu relativt outforskat område. En anledning tros vara att män varken vill erkänna eller anmäla att de utsatts för våld, eftersom det förknippas med skam och ett förlöjligande från samhällets sida.
– Det är helt rätt att kvinnovåldet uppmärksammas mer, eftersom det är mycket mer utbrett. Men våld mot män är ett folkhälsoproblem där det behövs mer forskning, säger Gloria Macassa, läkare och professor i folkhälsovetenskap och epidemiologi.
Hon är en av författarna till en ny vetenskaplig artikel som visar att våldsutsatta mäns hälsa ofta är mycket dålig och de upplever mer psykiskt än fysiskt våld.
– De upplever stress och oro och kan bli deprimerade. De går inte till sjukvården och berättar inte om våldet, utan de lider i tysthet och det påverkar deras psykiska hälsa, vilket kan relateras till självmordstankar och självmord, säger Gloria Macassa.
Ny strategi med fokus på att förhindra våld
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ställer högre krav på kommunerna att arbeta förebyggande. Nu är en ny strategi antagen i Kalmar kommun med fler förebyggande insatser som ska bidra till ett effektivare arbetssätt och att internationella, nationella och lokala mål nås.
Tidigare insatser har fokuserat på att hantera våldets konsekvenser. Med den nya strategin är målet att dels förbättra insatserna för de kvinnor som utsätts för våld, men även att arbeta mer förebyggande för att förhindra att våld utövas från första början.
– Det är tydligt att destruktiva mansnormer leder fram till våld. Därför ligger det mycket större fokus på det förebyggande arbetet och på ungas relationer, säger Liselotte Ross (V), kommunalråd.
För personer med autism kan det vara knepigt att läsa av sociala koder. Då kan dejting vara extra utmanande. Nu kommer en handbok för att underlätta dejtandet.
Du kanske har sett dejtingprogrammet Love on the spectrum, som följer personer på autismspektrumet i deras jakt på kärlek. Det kan vara extra svårt för personer med autism att läsa av sociala koder, veta var man kan träffa nya
personer och att förklara sitt ärliga och rättframma sätt.
Nu kommer boken ”Knäck kärlekskoden”, som är en handbok för personer på autismspektrumet, men även för närstående och verksamma inom psykiatri och habilitering. Boken tar upp allt från att hitta någon att bjuda ut på dejt till att kyssas och ha sex, förstå om du är kär och att träffa partnerns familj och vänner.
Författarna:
Sofia Asplund är leg. psykolog
och verksam i eget företag där hon bedriver behandling med kbt och ger stöd till personer med autism, adhd och deras närstående.
Lisa Nordenstam är leg. psykolog och arbetar inom allmänpsykiatrin med kbt och neuropsykiatriska utredningar och möter där många autistiska personer.
Förlaget Natur & Kultur tillhandahåller gratis extramaterial med övningar, checklistor och tips på www.nok.se
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området, enligt en ny rapport från Suicide Zero.
– Varje år tar 1 500 människor i Sverige sitt liv. Genom närheten till medborgarna har varje kommun stora möjligheter att bidra till att förebygga självmord. Tyvärr visar vår undersökning att de flesta kommuner fortfarande saknar viktiga insatser som kan rädda liv, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på organisationen Suicide Zero.
Undersökningen visar att skillnaderna mellan kommuner är stora och att många knappt påbörjat ett suicidpreventivt arbete. 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området. De flesta behöver utveckla sitt arbete och 71 kommuner kan inte anses ha tillfredsställande insatser alls.
– Vi kan konstatera att det ändå verkar ske en viss positiv utveckling. Förutom att fler kommuner har deltagit i undersökningen och gett mer utförliga svar i år, ser vi framsteg inom några viktiga områden. Flera har till exempel en kom-
munal samordnare och utbildar sin personal, säger Rickard Bracken.
De bästa kommunerna: (poäng 2022 inom parantes) Örnsköldsviks kommun, 25 Vingåkers kommun, 24 (23) Kungsbacka kommun, 23 (18) Ängelholms kommun, 23 Hjo kommun, 22 (14)
Arvika kommun, 21 (19)
Gävle kommun, 2115
Umeå kommun, 2124
Åmåls kommun, 21
Gullspångs kommun, 20 Karlstads kommun, 20 (6)
Svenljunga kommun, 20 (14)
Tranås kommun, 20 (13)
Trosa kommun, 20 (18)
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och
SSIL´s erfarna kommunikatörer gör ca 5 000 intervjuer per år för att följa upp och utvärdera pågående och avslutade placeringar. Detta för att du som arbetar med placeringar ska ha tillgång till kollegors erfarenheter och information som kan vara avgörande i ett placeringsbeslut. Nu släpper vi en uppdaterad version av SSIL Kvalitetsindex för Konsulentstödda familjehemsverksamheter där intervjufrågorna är helt anpassade efter denna typ av verksamhet.
Hur fungerar Kvalitetsindex?
• SSIL´s erfarna kommunikatörer intervjuar ansvarig handläggare för varje enskild placering i respektive verksamhet.
• Intervjuerna sammanställs till en rapport som levereras till verksamheten och publiceras på ssil.se. Rapporten innehåller en jämförelse mellan verksamheten och övriga intervjuade verksamheter.
• När en verksamhet besvarar en placeringsförfrågan skickas verksamhetens Kvalitetsindexrapport och Informationssida till placeringsansvarig handläggare.
Vill Du veta mer - Kontakta oss!
SSIL - För vård och omsorg Växel: 0651-160 40 info@ssil.se • •
Många barn med NPF behöver byta familjehem gång på gång. Ökad kunskap om NPF skulle kunna bidra till att bryta den onda spiralen. Därför har Carolina Lindberg Wiman skrivit boken ”Familjehem för barn med npf – handbok för socialtjänst, familjehem och konsulenter” som nu är utgiven på Gothia kompetens.
– Barn som placeras bär på en extra skörhet och har svåra upplevelser i sin ryggsäck som behöver hanteras och härbärgeras. Såväl handläggare som familjehem har ofta en bred kunskap om placerade barns villkor. Genom att tillföra fördjupad kunskap om NPF kan vi få en utökad förståelse för den komplexitet som familjehemsuppdraget utgör, säger socionom Carolina Lindberg Wiman, som har lång erfarenhet av att utbilda och handleda familjehem inom NPF.
Enligt en rapport från Rädda Barnen är asylsökande och nyanlända ensamstående mammors situation särskilt utsatt i Sverige.
– Min förhoppning är att den här gruppen medvetandegörs, inte minst bland beslutsfattare, säger Tove Samzelius, forskare vid Malmö universitet, som har skrivit rapporten.
Att det inte finns två föräldrar i hushållet som kan hjälpas åt, utan att allt ansvar ligger på en person som dessutom ofta inte har andra släktingar eller nätverk tillhands, är en väldigt utsatt situation, menar Tove Samzelius, som intervjuat mammor som ingått i Rädda Barnens föräldrastödsgrupper i projektet ”Starka mammor – Trygga barn”.
– Man utgår från att det oftast finns en pappa någonstans i landet. Men så är det inte. Det är vanligt att barnen bor på heltid med sin mamma viket påverkar både ekonomi och andra livsvillkor. Forskning visar att dessa mammor har svårare att komma in på arbetsmarknaden och löper större risk att leva i utdragen fattigdom med sina barn.
Angelica Smedbergs app Sisterhood har de senaste åren rönt stora framgångar och den långsiktiga visionen är tydlig; att minska mäns våld mot kvinnor. Nu har Angelica antagits till inkubatorprogrammet Movexum.
Appen Sisterhood är kamouflerad för att minska risken att den upptäcks av andra än kvinnorna som ska använda den. En betaversion är i lanserad, som inom kort kommer att börja testas av kvinnojourer och andra instanser. I appen, som lagrar allt via en molntjänst, kan kvinnor dokumentera det våld de utsätts för i syfte att stärka deras bevisföring och därmed öka chanserna till en fällande dom om brottet anmäls. Appen är gratis för användarna och kräver tvåfaktorsautentisering för att kunna användas.
Inkubatorprogrammet Movexum kan stötta Angelica Smedberg i affären. I juni har hon blivit erbjuden plats på Nordamerikas största techkonferens, då hon vill lansera appen även i USA.
Angelica Smedberg bor i USA sedan 2009 tillsammans med sin man. När hon hade spenderat julen i Gävle med sin familj och varit ute med vänner på en restaurang den 25 december 2019 blev hon överfallen på väg hem. Våldsbrottet hon utsätts för sätter djupa spår i henne, men blir också en katalysator till appen. – Mitt sätt att bearbeta traumat blev att börja jobba på en kvinnojour när jag kom tillbaka till USA. Jag kände ganska tidigt att jag ville använ-
da det jag själv utsatts för till att hjälpa andra. Mina möten med kvinnorna på jouren fick mig att inse det enorma behov som finns att bland våldsutsatta kvinnor att kunna dokumentera det upplevda våld du blir utsatt för på ett säkert sätt utan att riskera att förövaren hittar bevisen. Speciellt med tanke på att bristande bevisföring är en vanlig anledning till varför många kvinnor inte polisanmäler sin förövare, säger Angelica Smedberg i ett pressmeddelande.
Melinda Jacobs, känd som familjehemsmamma till ”Lilla Hjärtat”, har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för många barn.
Ungefär ett barn i varje klass kan av någon anledning inte bo tillsammans med sina föräldrar. Den nya barnboken ”Hitta hem” är skriven av Melinda Jacobs, som är engagerad i familjehemsplacerade barns rättigheter och journalisten och författaren Marie Oskarsson.
Genom att synliggöra dessa barn vill författarna ge igen-
känning och styrka till barn som inte lever ihop med sin familj, men också sprida kunskap och förståelse.
”Jag är otroligt glad över att ha fått möjligheten att göra den här boken tillsammans med Marie”, säger Melinda Jacobs. ”Jag har ju jobbat med de här frågorna i så många år och att nu kunna bidra till en fördjupad förståelse för barns olika levnadsförhållanden på det här sättet känns väldigt fint. Jag hoppas att den ska vara ett stöd för många barn.”
Boken är utgiven på Bonnier Carlsen förlag och handlar om åttaåriga Bella som blir placerad hos en ny familj ef-
tersom hennes mamma inte kan ta hand om henne längre. Det är inte så lätt för Bella att hantera den nya familjen, trots att de är så väldigt snälla. Hon har ju sin biologiska mamma att tänka på och ta hand om. Hur ska hon klara sig nu?
HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
Handbok för socialtjänsten
Marie Christou-Kressner och
Maria Hagberg
FAMILJEHEM FÖR BARN MED NPF
Handbok för socialtjänst, familjehem och konsulenter
Carolina Lindberg Wiman
Vi på Gothia Kompetens arbetar med kompetensutveckling för dig som jobbar med förskola, skola, socialt arbete, vård och omsorg. Det är yrken som handlar om människor – stora och små, nyfödda och de som levt ett helt liv, de friska och de svårt sjuka. Vi vet att rätt kompetensutveckling får människor att växa och utvecklas.
Välkommen till Gothia Kompetens. Och en bättre dag på jobbet.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Knäck kärlekskoden
En dejtinghandbok för dig på autismspektrumet Är det knepigt att läsa av sociala koder? Vet du inte var du kan träffa nya personer? Är du ärlig och rättfram på ett sätt som alla inte klarar av? Dejting kan vara både krävande och härligt för vem som helst, men som autistisk möter du sannolikt andra utmaningar än neurotypiska personer. Främst skriven för dig på autismspektrumet, men även för närstående och verksamma inom psykiatri och habilitering.
Författare: Sofia Asplun och Lisa Nordenstam Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Rädda kaninerna, Olivia!
Olivia vaktar sina kaniner i trädgården, eftersom pappa har sagt att räven kan ta dem. Men där finns också Olivias riktiga föräldrar som kommer ibland, tillsammans med tanterna och farbröderna. Då måste Olivia vakta kaninerna extra noga.
”Rädda kaninerna, Olivia!” är en bilderbok för barn om hur det kan vara att växa upp som familjehemsplacerad, om otrygghet och om rätten att själv få välja var man vill bo. Johanna Bergström har tidigare gett ut den uppmärksammade boken ”Utan mig har hon ingen”, en bok som skildrar författarens uppväxt som familjehemsplacerad.
Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sid66
Författare: Johanna Bergström Förlag: Lindskog Förlag, www.lindskogforlag.se
Åttaåriga Bella ska flytta. Det har kommit tanter från Socialen och sagt att Bella måste bo hos en annan familj eftersom mamma inte kan ta hand om henne längre. Det spelar ingen roll att Bella tycker att hon kan ta hand om både sig själv och om sin mamma, hon måste åka ändå. Föräldrarna i det nya familjehemmet där hon ska bo är jättesnälla. Här finns ett fint rum, två systrar och en egen kanin åt Bella. Allt är egentligen perfekt. Om Bella bara inte saknade sin mamma så mycket…
Författare: Melinda Jacobs, Marie Oskarsson Förlag: Bonnier Carlsen, www.bonniercarlsen.se
Familjehem för barn med NPF
Handbok för socialtjänst, familjehem och konsulenter
I boken visar Carolina Lindberg Wiman med stor värme och djup kunskap hur man kan samarbeta kring barn med NPF, allt för att barnen ska få en så trygg och tydlig tillvaro som möjligt. Boken består av tre delar; innan, under och efter placering. Den går igenom olika NPF-diagnoser och utmaningar. Ett kapitel ger barnets perspektiv på att bli familjehemsplacerat, barnets behov samt lite om föräldrar till barn med NPF. Exemplen i boken är hämtade från verkliga, men avidentifierade, händelser. Författaren går också igenom vilka krav som ställs på ett familjehem och vilka svårigheter och utmaningar det kan innebära.
Författare: Carolina Lindberg Wiman Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Sex substanser som förändrar ditt liv – dopamin, oxytocin, serotonin, kortisol, endorfin, testosteron
Hormoner och signalsubstanser påverkar hur vi mår och känner oss. Lär dig optimera kroppens kemifabrik och nå bestående effekter i ditt liv. David JP Phillips är en av Sveriges mest framgångsrika internationella föreläsare. Hans unika vinkel på äkta självledarskap bottnar i den långa period av nedstämdhet som han själv lyckades ta sig ur med hjälp av djupgående kunskap om människans förmåga att kommunicera med sig själv.
Författare: David JP Phillips Förlag: The Book affair, www.thebookaffair.se
En bok om missbruk och vad det gör med oss och dem vi älskar
Beroendesjukdomen är en av våra stora dödliga folksjukdomar. Men trots att var tionde svensk är drabbad pratar vi nästan inte om den. Poddprofilen Nemo Hedén har gjort till sin livsuppgift att ändra på den saken.
”Jag har skrivit en bok som jag hade behövt att läsa när jag var i missbrukets mörka klor. När jag kände mig ensammast och räddast i hela världen. När det kändes som att livet var slut och som att det inte fanns någon väg ut. Men boken är lika mycket för alla anhöriga. De får lida så otroligt mycket, trots att de är helt oskyldiga”, skriver Nemo i förordet.
Författare: Nemo Hedén Förlag: The Book affair, www.thebookaffair.se
Så inför du nytt som gör nytta
gav mig en andra chans
Aron Anderson för första gången hela historien om hur han som barn drabbas av cancer som leder till förlamning, till hur han blir elitidrottsman och äventyrare som antagit utmaningar som de flesta av oss inte ens skulle drömma om och han gör det med rullstol från Kilimanjaro till Let’s Dance! Han delar även med sig av den tankemodell som är hemligheten och nyckeln bakom framgångarna. Boken är skriven tillsammans med Helene Arkhem som är journalist och författare.
Författare: Aron Anderson och Helene Arkhem Förlag: The Book affair, www.thebookaffair.se
Implementering innebär att föra in något nytt i en organisation i avsikt att skapa nytta. Processen är förvånansvärt lik oavsett vad man vill föra in: en ny behandlingsmetod, en ny teknik eller ett administrativt system. Det handlar ju om människor som ska göra något nytt.
Implementering är ofta mödosamt och risken att misslyckas är stor. I boken får du veta vad du steg för steg kan göra för att lyckas. Innehållet bygger på den senaste och mest relevanta kunskapen inom implementeringsvetenskapen, kryddat med författarnas egna erfarenheter av att implementera allt från digitalisering till evidensbaserade metoder.
Författare: Henna Hasson och Ulrica von Thiele Schwarz Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
MAJ
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 10 maj, Umeå www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – LSS 10 maj, Malmö ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 11 maj, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Missbruksbehandling med KBT 23 maj, webbsänd www.sverigehalsan.se
Seminarium om våld 25 maj, Göteborg www.robssv.se
Bistånd till boende 26 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 31 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
JUNI
Familjerätten i kommunen 1 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Tema: ADHD & Autism – igår, idag, imorgon 7 juni, webbsänd www.expomedica.se
Grundkurs i psykiatri 12-13 juni, Stockholm www.pedagogisktperspektiv.se
LVU i praktiken 14 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Tvister och omprövning av rätten till personlig assistans 15 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Retroaktiv ersättning för personlig assistans 16 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
AUGUSTI
Collaborative & Proactive Solutions (CPS) 10-11 augusti, webbsänt www.pedagogisktperspektiv.se
Spelmissbruksbehandling med KBT 21 augusti webbsänd www.sverigehalsan.se
Våld i nära relationer och juridiken 29 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
Personlig assistans i praktiken 31 augusti-1 september, webbsänd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
Handledarutbildning för yrkesverksamma familjehemskonsulter 1 september kursstart (två terminer), webbsänd luvit.education.lu.se
Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 12 september, webbsänd www.jpinfonet.se
Tvångssyndrom/OCD 14 september, Gävle www.pedagogisktperspektiv.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 21 september, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 21 september, webbsänd www.jpinfonet.se
ADAD streamad diplomutbildning 21 september, 12 oktober, 9 november, 7 december, webbsänd www.waitong.se
Stora LSS-Dagen 23 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
Nyanställd i kommunen 25 september, webbsänd www.jpinfonet.se
Arbeta med autism 26 september, Göteborg www.pedagogisktperspektiv.se
FIT streamad diplomutbildning 26 september, 17 oktober, 14 november, 14 december, webbsänd www.waitong.se
Socialchefsdagarna
27-29 september, Karlstad www.socialchefsdagarna.se
OKTOBER
Beroendedagen
5 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Traumadagen
6 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Känslor, stress och trauma vid autism och ADHD 6 oktober, Stockholm och webbsänt www.pedagogisktperspektiv.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 12 oktober, Luleå ssilutbildningsdagar.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
Äldreomsorgsdagarna 19-20 oktober, Älvsjö www.gothiakompetens.se
Dagen för Skyddat Boende 26 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
Parterapi med KBT 7 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Rikskonferens – kvalitet inom LSS 8 november, Stockholm www.kui.se
Socionomdagarna 8-9 november, Stockholm socionomdagarna.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 16 november, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 30 november, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Du som
Vill du bidra till ett bättre liv för barn som växer upp med missbruk i familjen?
-arbetar med människor med beroendeproblematik och deras familjer -vill skapa goda relationer mellan barn och föräldrar kan ha stor nytta av att utbilda dig till ledare i Childrens Program. Childrens Program finns med i Socialstyrelsens metodguide.
Scanna koden för att se en introduktionsfilm.
childrensprogram@barnombudet.se 018 410 10 32 barnombudet.se/childrensprogram
Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996
SecuraNova journalsystem underlättar
Deltagare som gått utbildningen
”Detta upplägg är något som saknas bland våra nuvarande insatser och jag känner verkligen att det är en insats som ger effekt på flera olika sätt”
”Den här utbildningen har gett mig en helt ny syn och intresse för målgruppen. Jag tror på detta”
Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF
• • Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.
• Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns
• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering
• Systematisk bedömning med skattningsinstrument
• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA
• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning
• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet
• Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång
Öka effektiviteten med funktioner som:
• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling
• Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc
• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag
• Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel
• Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering
• Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg
• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
• Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering
• Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning
• Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper
• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel
Läs mer på www.securanova.se
STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT
Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.
STÖD FÖR EGENKONTROLL
Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.
FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA
Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.
Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter
Stöder dokumentation för både familjehem och placerade.
WEBBMODULEN
Ger säker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webbläsare på dator, platta och smartphone. Fungerar med både Windows, Apple och Android.
Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!
Program.
Deltagare som gått utbildningen
”Detta upplägg är något som saknas bland våra nuvarande insatser och jag känner verkligen att det är en insats som ger effekt på flera olika sätt”
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
”Den här utbildningen har gett mig en helt ny syn och intresse för målgruppen. Jag tror på detta”
Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling. ) 010-20 44 810
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Frida Rosenström i Falun och Eva-Marina Bergström i Kalix.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Familjebyrån erbjuder anknytningsbaserade
30 års erfarenhet av familjehemsvård rivs utan vinstintresse och finns i
älkommen att kontakta mig!
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
OBSERVATIONER
5 f a mi l j eb yr an @b a hnhof.s e
åra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.
Behandlingsfamiljer
Texta tydligt!
Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik.
Letar du efter en egen plats att kalla hemma?
Hos oss kan du trivas och må bra. Våra medarbetare är på plats dygnet runt när du behöver stöd och hjälp eller bara vill ha sällskap.
Jourfamiljer
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 23 maj till: ”Tävling 3/23”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Kontakta oss så berättar vi mer: Ring 020-66 20 20 eller mejla till placeringsforfragan@nytida.se
I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.
Skydd i familjehem
nytida.se/gruppboende
Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.
Ute den
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
juni
Socialarbetaren, debattören och författaren Nicolas Lunabba är verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö, som arbetar för bättre levnadsförhållanden för barn och unga i utsatta områden. Förra året kom hans debutroman ”Blir du ledsen om jag dör?” som bland annat handlar om en ung pojke som han tog under sina vingar.
Omvårdnad i Skönvik (Oisab) har i samarbete med Framvik och Maria Bauer kört igång med utbildning där man genom VR-tekniken D-escalator bättre kan lära sig att hantera konfliktsituationer så att de inte eskalerar till våld.
Det sprids en oroväckande desinformation om svensk socialtjänst, något som Uppsala kommuns samhällsvägledare arbetar för att förändra tillsammans med kulturtolkarna i civilsamhället.
- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -
Våld i nära relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.
Avhoppare från kriminella nätverk
Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.
Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.
Placeringsansvarig Richard 072-991 61 10 I VD Norik 072-991 61 12 placera@skyddsenheten.se I www.colosseumbehandling.se stödboende
En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till sommaren även öppna vårt stödboende för ungdomar mellan 16 och 20 år.
POSTTIDNING B
Svenska Media i Ljusdal AB
Löjtnantsgatan 9
827 32 Ljusdal
