TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
”Jag ville bara vara vanlig”
TEMA: HVB/FAMILJEHEM
Öppnar upp sitt hem
Anette har varit jouroch familjehem i 32 år
Relationer avgörande Det visar vägen tillbaka från problematisk skolfrånvaro
Så arbetar Insikten ”Allt hänger på oss som utförare”
”Man
Lisa dos Santos är åklagare med fokus på gängkriminalitet
Lisa dos Santos är åklagare med fokus på gängkriminalitet
Vad händer med kvinnojourerna? En ny chans till sysselsättning
Regleringen av skyddat boende väcker många frågor
Så arbetar Malmö stad med före detta gängkriminella
Vi tror på Engagemang, Ansvar och Glädje och ger våra medarbetare frihet att vara dem de är. Idag är vi över 15.000 hjältar, men vi behöver bli fler.
Socionomer, verksamhetschefer, socialpedagoger, behandlingspedagoger, undersköterskor och psykologer är några av oss som gör skillnad varje dag.
Vill du vara med och göra skillnad? Jobba hos oss!
Läs mer och se alla lediga tjänster på: humana.se/jobbportalen
Vi erbjuder kompetenta och erfarna jour- och familjehem där barnets bästa är vår grundpelare.
Vår drivkraft är flexibilitet och ständig utveckling. I vårt journalsystem med AI har vi utmärkta verktyg för att göra riskbedömningar och matcha familjehem med klienter. Samtidigt säkerställer vi med mänsklig översyn att maximal nytta och trygghet uppnås vid varje placering.
KONTAKTA OSS FÖR EN SKRÄDDARSYDD LÖSNING SOM MÖTER ER KLIENTS BEHOV.
BOKHYLLAN
KALENDARIUM
”Ganska direkt händer
det som jag så länge väntat på och som jag har fantiserat så mycket”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Maria Lundberg, socionom och universitetsadjunkt på Mälardalens universitet, avd. socialt arbete.
Läs krönikan på sidan 56
Omslag Foto Gabriel Liljevall
10| Intervjun
Lisa dos Santos arbetar som åklagare med fokus på gängkriminalitet.
16| Debatt
Positivt med krav på ökad kompetens inom HVB.
19| Tema: HVB/Familjehem
20| Öppnar upp sitt hem
Anette Magnusson har varit jour- och familjehem i 32 år.
26 Vägen tillbaka
Riksförbundet Attentions projekt visar att relationer till vuxna är avgörande för skolnärvaro.
30| Insikten
Ett ständigt kunskapsutbyte skapar kollektivt lärande.
36| Aktuellt
Ny satsning ska motverka desinformation.
42| Kompetensteam
44| Forskning
Brist på riktlinjer kring barn som utsatts sexuellt.
46| Skyddat boende
SKR har tagit fram stöd om vad förändringarna innebär.
Mikael Andersson är verksamhetsansvarig för Krami i Malmö stad, som har funnits ända sedan 1980.
48| Unizon svarar
Vad innebär nya lagen för kvinnojourerna?
50| Malmö
Krami hjälper före detta kriminella ut i arbetslivet.
52| Avhandling om sexköp
54| GVI-strategin
Under 2023 har socialtjänsten i Örebro kunnat möta 21 vuxna som vill bryta med det kriminella livet
60| God och nära vård
62| Bilder från Göteborg Nr 3 , mars 2024 • Årg 18
Vi på Nytida erbjuder jour-/familjehem, förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer. Vi kan ta emot barn och ungdomar i behov av skydd eller barn som ska placeras tillsammans med en förälder. Barnets bästa är alltid vårt fokus.
Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20
Kunskapen om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är fortfarande bristfällig bland vuxna i samhället, professionella eller inte. Barn med NPF kan inte ”skärpa sig”. De behöver bemötas därefter och få anpassningar så att de kan fungera i olika sammanhang. Riksförbundet Attentions projekt ”Vägen tillbaka” visar att det är avsaknaden av goda relationer till vuxna i skolan som har gjort att skolfrånvaron hos unga med NPF eskalerat. Det är skrämmande att vi inte förstår hur viktigt det är med relationer. Och det är alltid vi som vuxna som har det yttersta ansvaret för relationen.
Leonardo Möller Flores, som har deltagit i projektet, berättar hur hans resurslärare hade kunskapen om rätt bemötande. Att han fokuserade på relationsbyggande och visade uppskattning för att Leonardo hade kunnat ta sig till skolan över huvud taget, istället för att visa missnöje över att han hade kommit försent.
Unga som behöver extra stöttning för att klara av skolans miljö behöver fångas upp snabbt innan de hamnar i problematisk skolfrånvaro och psykisk ohälsa.
Över hälften av de tillfrågade eleverna i projektets rapport upplever att de vuxna inte lyssnar eller förstår elevens behov. Barnen skulle önska att vuxenvärlden visar förståelse för att de vill vara i skolan och att de gör sitt bästa.
Tyvärr blir barn med NPF stämplade som stökiga och problembarn av gemene man som saknar kunskap om NPF. Om vi bara lyssnar på vad barnet behöver så kan vi bli bättre på att skapa rätt förutsättningar för barn med NPF att lyckas i skolan och i livet i stort. Det har man rätt till även utan diagnos.
Bup Skåne meddelar att de har förändrat sitt arbetssätt och nu ger stöd och hjälp till unga utan att vänta på diagnos. Det är bedrövligt att man inte har kunnat ställa om till detta tidigare, något som Nationellt system för kunskapsstyrning också rekommenderar att man ska göra.
På Insikten har man närmare 30 års erfarenhet av att möta ungdomar med NPF. De har ofta flera vårdsammanbrott bakom sig och bär på en stark känsla av att inte duga någonting till.
TBA, tillämpad beteendeanalys, är en intressant metod som kartlägger vilka faktorer som har bidragit till ett visst beteende. På så sätt så kan rätt anpassningar göras för att undvika beteendet.
Det blir så tydligt då att det är miljön runt om kring som behöver anpassas och inte ungdomen. Det här behöver man arbeta med systematiskt och man behöver också fylla på med kunskap hela tiden.
Nu ställs det högre kunskapskrav på både HVB och familjehem. Den plane rade förändringen av ungdomsvården kommer att innebära fler förstärkta familjehem, något som är en kvalitetssäkring i sig. Både barnen och familjehemmen är värda det.
Jenny Fors
chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av:
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Layout
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Placeringen fungerar väldigt bra. De är engagerade, fokuserar på rätt saker och arbetar för att få resultat som gynnar individen.
Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest personnära och innovativa vård och omsorg med specialistkompetens inom våra olika verksamhetsområden:
DBT-hem, LSS, Familjevård, Vård och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.
www.friab.se
Lisa dos Santos arbetar som åklagare med fokus på gängkriminalitet. 2019 skrev Lisa den omtalade debattartikeln om fenomenet med gangsteradvokater, som fick stor spridning och Lisa hamnade i rampljuset. Även om det ibland känns tungt är det inte ett omöjligt uppdrag att driva fall mot grov brottslighet. Men man måste ha hopp om förändring och samhället måste hela tiden vara lyhört inför hur brottsligheten ser ut och förändras.
– Det är mycket nerv i det här jobbet, det är aldrig tråkigt. Oavsett dignitet på brotten så finns det inget brott som är det andra likt, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Lisa växte upp med sina föräldrar och fem syskon i Falsterbo i Skåne. De drog till sig uppmärksamhet när den stora familjen med alla barn i den stora familjebilen körde omkring. Lisa minns sin barndom som fin, hon hängde med, som man gör som en av de minsta i skaran.
– Jag var yngsta dottern, som ofta fick rätta mig efter de äldre systrarna. Pappa var också ett riktigt familjeöverhuvud som styrde och ställde över den stora barnaskaran. Nästan alltid var man en del av en syskongrupp. Men jag var ganska bra på att dra mig undan också, för att läsa och skriva historier i mitt rum, sitta med mina egna projekt. Jag har skrivit ända sen jag lärde mig skriva. Jag var också rätt så kavat av mig och kallades för Lisungen av mina släktingar som tyckte jag var just en Lisunge. Jag drog mig inte för att uppträda för familj och släkt genom att sjunga och hålla skådespel. Bland kompisarna minns jag att jag kunde var ganska bossig. Jag var ju inte bossen hemma, där fick jag anpassa mig efter de äldre, berättar hon.
I skolan var hon en lite utav en plugghäst och tyckte väldigt mycket om skolan.
– Jag älskade min fröken som jag hade från ettan till sexan. Hon hade den perfekta mixen av pondus, omtanke och engagemang. Jag minns hennes lektioner än idag. Särskilt minns jag historielektionerna om andra världskriget. Hur hon antecknade de olika slagen, årtalen och Churchills citat på tavlan.
PÅ GYMNASIET LÄSTE hon samhällskunskap med internationell inriktning i Trelleborg. Hon minns även den tiden som positiv. Lisa fick prova på att vara ”lite vuxen” och ta mer ansvar. Hon gillade särskilt skrivuppgifter och tänkte att hon ville bli journalist eller författare. Men hon hamnade på juristutbildningen i Lund. Men däremellan reste hon till Australien för att plugga.
– Min plan var att vara åtminstone ett år i Australien. Jag påbörjade en businessutbildning och pluggade sedan engelska. Men jag fick hemlängtan av att vara på en annan kontinent och åkte hem tidigare än planerat. Det var inte riktigt som jag tänkt mig att vara utomlands långt från vänner och familj. Jag var inte den resesjälen jag som 19-åring trodde att jag var, säger hon.
Lisa dos Santos
Ålder: 44 år.
Familj: Barn och man.
Yrke: Åklagare och författare.
Bor i: Stockholm.
Studentlivet i Lund var lite som en lekplats för unga vuxna. Lisa bodde på korridor och engagerade sig i studentlivet. Ordnade studentluncher, fester och tog emot de nya studenterna. Hon jobbade även extra med att dela ut energidrycker för Red Bull.
– Det var som en förkrympt värld; en härlig tid av plugg, lek, korridorsliv och förena studier med att spana in killarna man var intresserad av. Det var en sorglös tillvaro där man kunde vara ung länge!
Första riktiga jobbet, efter examen 2006 var att jobba som tingsnotarie på
tingsrätten i Ystad. Där kände Lisa att hon ville bli åklagare.
– JAG FASTNADE FÖR brottmålen. Blev helt uppslukad av alla livsöden och historier. Inget mål var det andra likt och åklagarna gjorde ett starkt intryck på mig. De var så proffsiga och rejäla, hade koll på sina mål och åtal och var alltid trevliga att ha att göra med. Jag drogs till spänningen och nerven som bodde i brottmålen. Att nysta i vad som låg bakom ett brott och jakten på sanningen. Jag kände då att ska jag jobba med juridik så är det åklagare jag vill bli, annars kan det vara.
Och så blev det också. 2009 började Lisa jobba som åklagare på Söderorts åklagarkammare i Stockholm.
– Som åklagare gäller det att ha en beredskap för det oväntade. Att kunna ställa om snabbt, ta in och analysera omfattande information och vara självständig i sitt uppdrag att fatta beslut, värdera bevisning, väcka åtal och processa i domstol, förklarar hon.
Vad hade du för vision, när du började jobba?
– När jag var ny var jag rätt ödmjuk inför mitt jobb som åklagare. Jag minns att jag
kände att jag var en del av något större, en viktig och respektingivande arbetsplats och inte så mycket fokus på just mig. Här gällde det att var del av att skipa rättvisa och ge brottsoffer upprättelse. Jag var fokuserad på att göra ett bra jobb. Det var tufft att vara ung åklagare i tjänst. Att sitta i en rättegång och ta plats i åklagarstolen, gå in i tjänstemannarollen och hålla förhör. Det kändes oerhört stort. Och svårt!
HON SÄGER ATT mycket kan uppstå där på plats som man inte är beredd på. Någon kan få ett raseriutbrott, ett förhör kanske inte går inte som man tänkt sig, man kan få ta del av ny information om brottet som man behöver kontrollera, vittnen som ta-
»I den organiserade brottsligheten begås ofta de grova brotten av flera individer«
lar osanning eller som uppenbarligen blivit påverkade, någon kommer dit full. Detta måste man som åklagaren kunna hantera. – Det är här och nu jag ska prestera och behöver kunna hantera alla situationer, det går inte att skjuta på det eller låta någon annan ta över, lite som en skådespelare på en teaterscen, fast med en allvarligare materia framför sig. Jag måste vara alert och högkoncentrerad och förberedd. Mentalt kan man förbereda sig på olika sätt. Jag har till exempel ett ordspråk på min anslagstavla av en general under första världskriget; ”My center is giving way, my right is retreating, excellent situation, I am attacking.” Det kan stärka nerverna när det känns tungt, säger hon.
VI PRATAR OM arbetsklimatet då när hon började och nu, drygt 14 år senare. Den största skillnaden är gängens närvaro, det är numera gängen som står för de grövsta brotten.
– I den organiserade brottsligheten begås ofta de grova brotten av flera individer istället för av en sologangster. Riskerna sprids ut på fler och det gör ju att det blir fler gärningspersoner att ringa in och ett större arbete att komma fram till vem som gjort vad. Tekniken har utvecklats enormt med till exempel avancerade mobiltelefoner och olika krypteringsappar. Rättegångarna som blir produkten av gängrelaterade brott kan också hålla på väldigt länge. Förut när jag började tyckte jag och mina kollegor att en heldags rättegång både var en stor och lång förhandling. Idag kan rättegångarna i brottmål hålla på i flera månader.
Hon säger att hon absolut känner sig uppgiven ibland, men det är ingen känsla som fastnar hos henne.
– Det är klart att det är extremt frustrerande att inte klara upp ett grovt brott som ett mord. Men sen omvandlar jag den frustrationen till ny energi och nytt syre, och fortsätter. Dels är det så jag och många av mina kollegor funkar. Vi är både härdade och drivna. Sen är det här vårt jobb, vårt uppdrag, och att ge upp är ju inget alternativ.
2019 skrev Lisa den omtalade debattartikeln om fenomenet med gangsteradvokater. Den hette ”Gangsterromantik styr gängens advokater”.
– Det var omtumlande där och då för artikeln fick mycket fokus, media hörde av sig och ville ha intervjuer i direktsändning. Problemet med ohederliga brottmålsadvokater kom fram i ljuset och det var uppenbarligen något som upprörde allmänheten. Advokatsamfundet gav responsen att jag generaliserade, men året därpå fick vi se flera konkreta exempel på hur vissa brottmålsadvokater löpt gängkriminellas ärenden. Två stycken dömdes bland annat för grova brott då de lierat sig med Vårbynätverket.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Det är ett väldigt omväxlande arbete. Jag leder förundersökningar och har möten med polisen där vi går igenom vad vi har och vad vi gör härnäst i en brottsutredning. Sen kommer man till ett skede i utredning när man ska ta ställning till om man har tillräckligt mycket bevisning för att kunna väcka ett åtal. Man är ju också en hel del i rätten. Där lägger åklagaren fram sitt fall, går igenom bevisning och håller förhör. I det här jobbet är vissa saker inplanerade men sen kan det hända saker plötsligt, som att det sker ett grovt brott i mitt distrikt som leder till att någon blir anhållen. Det kickar igång en ny brottsutredning och första fasen där kan vara väldigt intensiv.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är mycket nerv i det här jobbet, det är aldrig tråkigt. Oavsett dignitet på brotten så finns det inget brott som är det andra likt, hela tiden är det ny materia, nya människor och livsöden att möta och hantera. Sen har vi en stark kollegial anda där vi är samhällsintresserade och brinner för samma sak. Det blir många innehållsrika samtal, både högt och lågt.
Vad är den största utmaningen just nu?
– Att vi har den här extremt allvarliga gängbrottsligheten som i vissa fall är system- och samhällshotande. Det är ett svårt uppdrag och vi ligger många gånger steget efter. Skjutningarna och sprängningarna har i år inte skett med samma intensitet som 2023, men gängbrottslighet finns även när det inte skjuts mot fienden och deras anhöriga. Verksamheten är mångbottnad. Sen är det ju så att gängen
opererar i flera led när de utför sina brott, där de som är högst upp i kedjan sitter utomlands och är svåra att komma åt. Det är många gånger springpojkar och personer i mellanskiktet, som inte är lika drillade, som grips och döms. Det är inte ett omöjligt uppdrag att utföra, man måste ha hopp om förändring och samhället måste hela tiden vara lyhört inför hur brottsligheten ser ut och förändras.
I DECEMBER 2022 släpptes Lisas debutbok ”Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige” som fick ett fint mottagande och blev nominerad till Augustpriset. Boken hade hon burit inom sig ett tag, så den kom relativt lätt ur henne, berättar hon. – Jag mådde väldigt bra under skrivprocessen minns jag. Mitt jobb gav syre till
boken och tvärtom, en circle of life som funkade väldigt bra. Jag kände ju också starkt att det var en angelägen bok att skriva. Syftet med boken var att sätta mitt arbete med gängbrottsligheten i en kontext och ta med läsaren bakom kulisserna i det brottsbekämpande arbetet. Bokens titel anspelar på hur kriminella kan tilltala varandra i den interna kommunikationen. Där kallar man varandra för närhetsstärkande tilltalsord för att visa på en stark lojalitet till varandra. Men den lojaliteten är skör och vi har sett många exempel på hur tidigare tighta kumpaner blir dödsfiender. Hon vill gärna i framtiden skriva fler böcker för det finns alltid viktiga historier att berätta.
– Jag umgås absolut med tanken att skriva något mer, det får vi helt enkelt se
i framtiden vad det blir av det, säger hon. För att återhämta sig läser hon själv mycket böcker. ”Mina drömmars stad”-serien av Per Anders Fogelström, Wilhelm Mobergs serie ”Utvandrarna” och Solvej Balles ”Uträkning av omfång” är några av de senast lästa böckerna.
– Gamla romaner är inte dumt att plocka fram när vi är så fokuserade på senaste och nyaste hela tiden. Det är så stressigt att försöka hinna med allt som är nytt; böcker, filmer, serier.
Hon springer också några mil varje vecka, för att få vara i fred med sina tankar.
– Att springa är för mig ett fantastiskt sätt att rensa tankar. Vi gör ju så mycket hela tiden och tänker och planerar. När jag springer processar jag tankar och be-
»Samhället måste hela tiden vara lyhört inför hur brottsligheten ser ut och förändras«
slut och hittar lösningar. Jag springer aldrig med telefon och musik. Är det något som gnager så springer jag. Att springa är ju faktiskt att både springa ifrån något och till något.
PÅ FRÅGAN OM personliga drömmar, säger Lisa att hon inte drömmer så stort. I jobbet som åklagare blir man mycket av en realist. Men det finns en liten dröm ändå kommer hon på.
– Jag älskar kulturhusen på Södermalm. Det är en romantisk tanke jag har när jag går förbi dem och ser mysiga bokhyllor genom fönstret. Tänk om man skulle få bo in sig där, komma nära historien och ha en liten skrivhörna med utsikt över berget. Som Per Anders Fogelström. Så det är väl en liten dröm, berättar hon. Privat är inte Lisa någon ”planner”, som bokar långresor och aktiviteter med lång framförhållning. Hon trivs bäst med att vara i vardagen med sina nära och kära.
– Jag är bra på att vara här och nu, det är då det uppstår dynamik och spontanitet. Och hellre inre resor än långresor! Jag tror att man kan missa de små skatterna i vardagen om man planerar för mycket.
Med utgångspunkt i ett uppmärksammat mord på Årstabron i Stockholm gestaltar åklagaren Lisa dos Santos den mörka verkligheten i gängens värld, samtidigt som hon beskriver tillvaron på åklagarkammaren. När FBI:s krypterade tjänst Anom gjorde gärningsmännens kommunikation tillgänglig kunde Lisa och hennes kollegor följa den råa mordplane -
ringen i tusentals meddelanden, som senare också kom att användas som central bevisning i den skandalomsusade rättegången. Hon beskriver också rättsväsendets försök att hålla jämna steg med de kriminella gängen när lagarna inte alltid hänger med den tekniska utvecklingen och människor inte vill berätta vad de vet.
har för tillfället lediga
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
Regelverket som styr HVB-verksamheter har länge känts föråldrat, och inte anpassat till hur samhället ser ut i dag. Detta har medfört en mängd olika problem som i slutändan på olika sätt kan påverka placerade barn och unga negativt.
I nuläget finns endast allmänna råd gällande vilken utbildning personal som arbetar på HVB-hem ska ha. I Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2016:55 står att ”personal bör ha minst 2-årig eftergymnasial utbildning.” Detta är alltså rekommendationer och inte krav som måste följas.
Om det inte finns krav på kompetensen hos personal som ska ta hand om våra barn och unga, hur ska god kvalitet på HVB-hem kunna garanteras?
Alla HVB-hem strävar efter att kunna ge placerade barn och unga en trygg och säker vård. Detta är dock en mycket svår uppgift på grund av obefintliga befogenheter för personal som arbetar på HVBhem. En stor anledning till att socialtjänsterna placerar barn och unga är ju att de behöver lyftas ur den destruktiva miljö de vistas i. När de är placerade kan de dock fortsätta kommunicera som vanligt med den värld de skulle skyddas ifrån. På grund av den personliga integriteten ska ungdomar enligt nuvarande regelverk bland annat tillåtas att ha mobiltelefon och deras rum får inte genomsökas efter droger och vapen. Hur ska då en trygg och säker vård på HVB-hem kunna garanteras?
Utifrån detta ser jag mycket positivt på den utredning som kom i höstas. I utredningen SOU 2023:66 ”För barn och unga i samhällsvård” finns ett flertal mycket bra förslag gällande kompetensbehov och ökade befogenheter för HVB-hem.
Kompetensbehov
Under punkt 8.7.1, Föreståndarens ansvar och kompetens, föreslås en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som beskriver att
föreståndare ska ha en examen från högskola på minst grundnivå.
Under punkt 8.7.2, Den övriga personalens kompetens, föreslås en ny bestämmelse i socialtjänstförordningen om att personal som arbetar på HVB-hem som tar emot barn och unga under 21 år, ska ha minst 2-årig eftergymnasial utbildning.
Gällande de ökade kompetenskraven så föreslås i punkt 8.7.3, Övergångsbestämmelser, en övergångstid på 2 år för kompetenskrav för föreståndare och 4 år för kompetenskrav för övrig personal. Detta ska gälla från det att de nya kraven träder i kraft.
»...obefintliga befogenheter för personal som arbetar på HVB-hem«
Ökade befogenheter
Under punkt 8.8.3, Utredning av befogenheter vid HVB och SiS särskilda befogenheter, tas problemet med att ungdomar tar med sitt liv in på HVB. Detta blir såklart problematiskt då ungdomar via elektroniska kommunikationsmedel kan fortsätta ha kontakt med den miljö de ska bryta med.
Den 7/2–2024 kom ett pressmeddelande från Socialdepartementet, med innehållet att man vill stärka tryggheten och säkerheten för barn och unga i hem för vård och boende. Detta genom att utreda särskilda befogenheter vid HVB.
Särskilda befogenheter som utredningen ska titta på är bland annat följande: Begränsning av vistelse utanför HVB, begränsning av elektronisk kommunikation, urinprovskontroll, rumsvisitation och omhändertagande av otillåtna föremål vid HVB.
Utredningen ska vara klar och redovisas den 9/5 – 2025.
Gällande ökade kompetenskrav så är ADDA i framkant i sitt ramavtal. De kräver redan nu i gällande ramavtal för HVB, att senast 2 år efter ramavtalets start ska minst 75% av personalen ha minst 2-åriga eftergymnasiala heltidsstudier inom relevant område. Det innebär att i april 2025 ska dessa krav vara uppfyllda.
Trots det positiva i att fokus nu finns på att öka kompetensen samt ge ökade befogenheter för HVB-hem, dröjer det ju något år innan det blir genomfört. Självklart behövs grundliga utredningar innan beslut tas, men behovet av förändringarna är väldigt stort. Att kunna ge vård och behandling av hög kvalitet i en trygg och säker miljö, är något som vi som arbetar inom branschen strävar efter.
Men varje litet steg i rätt riktning för att HVB-hem ska kunna vara den del av samhällets vård av barn och unga som det är tänkt, är ett steg till en vård med högre kvalitet i en trygg och säker miljö.
Fredrik Griberg verksamhetschef, Incola AB
Förstärkta familjehem
Russinbacken HVB ger en trygg utgångspunkt för ungdomar med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.
Skola åk 7-9
Till vårt HVB-hem Russinbacken utanför Hedemora välkomnas unga män 16-20 år som hamnat i en livssituation kantad av missbruk och/eller kriminalitet. Russinbacken erbjuder hela vårdkedjan i form av primär- och förlängd behandling, stödboende i egna lägenheter och förstärkta familjehem. Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen. Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Ett av Sveriges ledande HVB inom området, centralt i Västervik, Riksintag
Högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS
INTEGRERAD DBT
Särskild kompetens finns för behandling avseende
l Suicidala agerande
l Ätstörningar
l Trauma och komplex PTSD
l Neuropsykiatriska funktionsvariationer
l EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
Anette Magnusson har öppnat upp sitt hem för 45 barn och ungdomar genom åren. Relationer till vuxna är avgörande för unga med NPF. Det visar Riksförbundet Attentions projekt ”Vägen tillbaka”. Insikten är specialiserad på autism och annan NPF.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Det lyser i Anettes ögon när hon berättar om sitt jobb som jour- och familjehem.
Anette Magnusson gör allt för att barnen ska må bra
Anette har varit jour- och familjehem i 32 år och öppnat upp sitt hem för 45 barn och ungdomar genom åren. Hon tycker fortfarande det är roligt och givande och har inte tänkt sluta på ett tag, även om hon närmar sig pensionsåldern. – Skulle jag få börja om, skulle jag inte tveka. Inte ens i det här nya hårda samhällsklimatet, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
1992 jobbade Anette på en ungdomsgård när hon fick förfrågan om att vara kontaktfamilj varannan helg till två pojkar i samma ålder som hennes son. Några år senare behövde en liten på tre år ett familjehem och flyttade in hos Anette och stannade kvar tills han blev vuxen. Sedan hämtade hon en liten två månader gammal flicka som akut behövde en placering som också blev kvar till hon blev vuxen. Sedan dess har hon haft minst tre placeringar samtidigt. Anette säger att drivet att hjälpa kommer sedan hon var barn.
– Jag ville rädda världen. Jag gick alltid omkring och bar på djur som jag ville rädda. Sen gick jag hem till gamla tanter och tog ut deras feta taxar, säger hon och skrattar. Då jobbade hon för RinkebyKista men har de senaste tolv åren, när hon jobbat som jourfamilj, tagit uppdrag från sin hemkommun Vallentuna.
DET LYSER I Anettes ögon när hon berättar om sitt jobb och alla ungdomar och barn hon haft i sitt hem. Hon utstrålar värme, trygghet och empati. På köksväggen sitter tavlor med bilder på dem allihopa, och
för över nittio procent av dem har det gått bra, några har hamnat i tyngre kriminalitet.
– Jag har försökt fånga deras personlighet på bilderna och har lyckats ganska bra. Den jag älskar mest är en kille, som gav mig så mycket utmaningar. Han var tolv år när han kom och bodde här i omgångar. Vi hade så roligt även om det var kämpig. Han hade adhd gånger två tusen och tänkte i andra banor. Jag lärde mig enormt mycket av honom, han var helt utan filter, och så mycket kärlek. Han lärde mig att vara öppen och klura ut hur jag skulle få honom att göra som jag ville, det var tankeverksamhet hela tiden. Jag träffade honom nyligen och han kastade sig runt halsen på mig, säger hon och ler och tillägger:
– Det är därför jag gör det här, bland annat.
HON SÄGER ATT vissa av dem inte bara flyttat in i hennes hus, utan även in i hjärtat. – Vissa har tagit plats i mitt hjärta och flyttar aldrig därifrån. Men det är inte enkelt att släppa in människor med trauma i sitt hem. Man kan inte älska alla, och
den insikten är viktig. Jag är alltid empatisk och gör allt för att barnen ska må bra. Sen är det nästan alltid de som är absolut svårast och mest utmanade som jag faller för mest. De som jag vänder mig ut och in för. Och när man plötsligt får en kram eller får höra att ”Anette, du är fan bäst, vet du det?” Då känner jag att jag nått fram. Hon menar att det är viktigt att kunna skilja på känslor och uppdrag, annars hade hon inte hållit på så länge.
– Man får inte bli besviken om man tycker att man misslyckats. För mig har det hjälpt att inte tänka så mycket utan vara fri och öppensinnad, och inte döma mig själv. Vad gäller jourbiten så har man en begränsad tid att göra det bästa man kan för barnet, under den turbulenta tiden med många turer och många känslor. Och ibland måste man vara lite kall, skulle jag känna hela tiden skulle det bli för tungt. Sen är det viktigt att komma ihåg att de alla har föräldrar, att det inte är deras roll jag tar, förklarar hon.
DE SVÅRASTE ÄR de unga tjejerna runt 14-15 år. Inte sällan har de dåligt självförtroende, ätstörningar och självskadebeteende.
Det är viktigt med fasta vardagsrutiner och att bara finnas där.
»För mig har det hjälpt att inte tänka så mycket utan vara fri och öppensinnad, och inte döma mig själv«
– De är smartare på ett sätt, men de är krångliga, de snackar skit och de skvallrar. De har det extra jobbigt med det psykiska och man måste jobba med att stärka dem i deras person. Killarna är absolut enklare, hur stökiga de än är.
Just nu har Anette tre ungdomar hos sig, både som jour- och familjehem. En av dem är här för tredje gången och ska stanna tills hen kan bo själv.
Vi pratar om skillnaden att vara jouroch familjehem idag och då när hon bör-
jade. Anette tycker att det både blivit bättre och sämre överlag, framförallt i arbetet med Socialtjänsten.
– Generellt så har ju samhället blivit mycket tuffare och jag tycker mig se att empati och medkänsla tyvärr är något som håller på att dö ut bland ungdomar, och det är det som skrämmer mig mest. Fler ungdomar mår dåligt psykiskt samtidigt som antalet handläggare inom socialtjänsten blivit färre. Jag har till exem-
pel bytt ut hela personalgruppen sju-åtta gånger på mina senaste tolv år. Jag tror heller inte att lösningen är konsulter och bolag, utan det bästa arbetet utgörs av samarbetet mellan oss jourfamiljer och kommunen. Vad som är bra är att man lyssnar mer på barnen och även mer på oss som jobbar med barnen, säger hon.
VISST HAR HON tänkt många gånger på att lägga av, när det krånglat och inte flutit på.
– Det är inte alltid ett tacksamt jobb. Men i slutändan ger det mer än det tar. Många utomstående har föreställningar och fördomar och undrar hur jag orkar hålla på. De tror jag tjänar massa pengar på det här, men nej, jag skulle nog tjäna bättre på Ica. Jag tror att folk är lite rädda och då är det enklare att fnysa åt en. Folk förstår inte hur jag kan släppa in alla stökiga ungdomar i mitt hem. Men det är ju det jag kan, säger hon.
Hon har aldrig haft en paus, utan kört på alla år i samma villa på 160 kvadratmeter, och det är fortfarande roligt. Hon berättar att hon har kontakt med nästan alla hon haft hos sig på något sätt.
– De hör av sig och frågar hur det är. Sen är det faktiskt så att de ofta har glömt något när de flyttat. Jag låter dem göra det, för då har de en anledning att komma tillbaka. Det ger en trygghetskänsla både för barnen och mig, för då kan jag passa på att kolla hur de mår och hur det går för dem.
UNDER ÅREN HAR hon slängt ut två ungdomar. Ja, bokstavligen slängt ut, säger hon.
– Det var ett par ungdomar som det inte fungerade med alls. Så de fick gå. Jag ringde socialjouren och sa att nu är de ute. Jag ska inte behöva stå ut med vad som helst. Det skrämmer mig enormt när det pratas om att man ska lägga ner SiS. Var ska vi stoppa de ungdomarna som inte kan vara ute i samhället? Som är farliga för sig själva och för andra?
För att varva ner och få egentid har Anette sedan tio år hållit på med miniatyrer. På övervåningen finns tio dockhus, med möbler, dockor och belysning.
– Att köpa gamla dockskåpsmöbler som jag reparerar och fixar är mitt andrum. Då är jag på en egen plats där jag kan koncentrera mig på något helt annat och få utlopp för min kreativa sida. Jag job-
bar med olika tidsperioder, hur det såg ut folks hem. Jag är också med i miniatyrklubbar där vi visar varandra våra miljöer. Anette menar att det behövs flera människor som vågar ställa upp för barn och ungdomar i kris.
– Det är inte så svårt och man får så himla mycket tillbaka hur tokigt det än kan vara ibland. Det är värt alla kamper och vakna nätter, säger hon.
VAD FÅR MAN som stöttning själv som familjehem? Anette berättar att hon har handledning men att det inte alltid fungerar.
– Det är svårt när det kommer en handläggare som är 25 år, som bara har pluggat sig till hur man ska göra, det blir lite av en krock känner jag. De har läst vad man gör med en ungdom men vi familjehem läser den specifika ungdomens behov. Vi gamla rävar skulle sitta på de där posterna, kan jag tänka ibland. Men jag skulle vilja vara mentor åt dem som är nya jour- och familjehem, men det är aldrig någon som har nappat på idén om att använda sig av mentorer, tyvärr.
Anette ger sina bästa tips till dem som funderar på att bli jour- eller familjehem.
»De tror jag tjänar massa pengar på det här, men nej, jag skulle nog tjäna bättre på Ica«
– För att vara ett bra familjehem krävs i första hand ödmjukhet och tålamod, tålamod och tålamod. Och en förståelse för att det inte är lätt för ett barn att komma in i en ny helt okänd familj. Man ska inte pressa på utan låta barnen känna in. Sen är det viktigt med fasta rutiner, de som familjen haft innan. De flesta jag har haft här har inte sett en familj sitta och äta tillsammans en fast tid. Det tar inte lång tid förrän den rutinen satt sig. De inser att det är ganska trevligt att sitta hela familjen och äta och prata om hur dagen varit. Man ska heller inte ha för många pekpinnar för då kommer man ingenstans.
Hon kan inte betona nog hur viktigt det är att inte vara rädd för att misslyckas.
– Små barn är formbara, och ungdomarna har en egen person och en historia, det måste man ta hänsyn till. Är du själv öppen och tar emot kan man komma hur långt som helst. Och det behövs inte en massa aktiviteter. Att jag är hemma när de slänger upp dörren, det är det som betyder något. Att vi är här, närvarande.
ANETTE FYLLER 65 i vår, men har inte tänkt än hur hon ska göra i framtiden.
– Förmodligen kommer jag frilansa lite och kan tänka mig att ta jouruppdrag, när
vi ändå bara är hemma, som på vinterhalvåret. Sen kanske vi tar husbilen en sväng ner till Spanien, det skulle vara härligt. Jag har en pojke som ska vara kvar till nästa sommar, så mycket vet jag. Sen har jag inte planerat så mycket, vi får se. ●
Ålder: 64 år.
Familj: Man och en vuxen son.
Yrke: Jour- och familjehem.
Bor i: Vallentuna.
Enligt rapporten uppger 69 procent av de tillfrågade att de mår dåligt av att vara i skolans lokaler.
Rapport visar vägen tillbaka från problematisk skolfrånvaro
Relationer till vuxna är viktigast av allt för att främja skolnärvaro. Det är där det har brustit för elever med problematisk skolfrånvaro och det är också relationer som är viktigast i vägen tillbaka. Det visar Riksförbundet Attentions senaste rapport ”Vägen tillbaka – från skolfrånvaro till skolnärvaro”.
Rapporten är en del av det treåriga projektet ”Vägen tillbaka” som finansieras av Allmänna arvsfonden. Projektet sätter fokus på barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och problematisk skolfrånvaro. Skolfrånvaro är en fråga som ofta kommer upp på Riksförbundet Attentions medlemsträffar, eftersom det är ett vanligt problem för barn med NPF.
RAPPORTENS ENKÄTFRÅGOR VISAR bland annat att 69 procent av de tillfrågade mår dåligt av att vara i skolans lokaler, 64 procent känner stress och att det är höga krav och 58 procent uppger att de inte får den hjälp och stöd de behöver. Bristen på stöd gör att eleverna ofta hamnar efter i skolarbetet, vilket i sin tur leder till en känsla av misslyckande
och en lägre motivation. Skolans lokaler beskrivs många gånger som röriga och med många intryck i klassrum, högljutt och stökigt i korridorerna under rasterna och i matsalen. Intryckskänsliga barn blir snabbt dränerade på energi i den här typen av miljön.
52 PROCENT KÄNNER att de vuxna inte lyssnar och förstår elevens behov. Lika många uppger att de just nu mår för dåligt för att orka vara i skolan. 30 procent har ingen vuxen i skolan som de känner sig trygg med och kan vända sig till.
– Under projektets gång har vi haft många samtal med ungdomar om att det har varit avsaknaden av goda relationer till vuxna i skolan som gjort att skolfrånvaron eskalerade, säger Susanne Berneklint, projektledare för ”Vägen tillbaka”.
Hon var en av talarna under ett lunchwebbinarium som Attention och Magelungen bjöd in till.
– Man kanske inte tänker på att relationer är så viktiga. Inte när allt fungerar bra, men när det inte fungerar blir det desto tydligare att det kan göra hela skillnaden, säger Caroline Englund, speciallärare på Magelungen grundskola, Södermalm.
LEONARDO MÖLLER FLORES, som har egen erfarenhet av problematisk skolfrånvaro, deltog på webbinariet och har även deltagit i projektet. Han menar att relationerna är grunden till att eleverna ska känna trygghet i skolmiljön, att bli bemött med ett öppet sinne.
– Det hände ofta att jag kom till skolan försent, ibland efter lunch. Då hade
Rapporten hittar du på attention.se.
»...det har varit avsaknaden av goda relationer till lärare som gjort att skolfrånvaron eskalerade«
jag gjort ett aktivt val att ta mig dit. Min resurslärare fokuserade aldrig på att jag kom försent och var missnöjd över det, utan han fokuserade bara på det som var positivt. Han kunde säga ”Hej, välkommen, hur gick det på matchen igår”. Han var personlig och jag märkte att han verkligen ville hjälpa.
LINDA PLANTIN EWE är universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan i Kristianstad och utbildar specialpedagoger. Hon har också forskat på relationer i skolmiljön när det kommer till elever med NPF.
– Sociala relationer är extra svårt för unga med NPF. Det kan också vara problematiskt för lärare eller andra som möter unga med NPF. Om relationen skaver känner sig den unge avvisad och det kan trigga igång hyperaktivitet och utåtagerande beteende.
Hon berättar att man som professionell med kunskap om NPF kan lura sig själv att tro att det räcker.
– Du kan hålla på med struktur, förutsägbarhet, färgkoder och tycka att du har gjort allt som krävs, men om du inte ser, lyssnar in och möter eleven så skjuter du bredvid målet.
VI SÄGER MYCKET med vårt kroppsspråk. Om du är missnöjd över den unges beteende så syns det på hur din kropp reagerar. Om du säger en sak och din kropp säger något annat så kommer ungdomen inte att tro på dig.
– Du behöver kunna lyssna inåt. När jag möter en elev i affekt eller på ett sätt som jag inte förväntar mig så skapar det känslor i mig. Om jag inte kan identifiera de känslorna och erkänna dem för mig själv, då är risken ganska stor att jag agerar på de känslorna.
När en ungdom upplever en miljö som hotfull blir det naturligt att avskärma sig från den hotfulla miljön. Någonting har skett som har gjort att tilliten har skadats. För att förmå en elev att komma tillbaka till skolan är det viktigt att återuppbygga tilliten och då är det relationer som är i fokus.
I rapporten så uttrycker både barn och föräldrar att de inte blir lyssnade på. Barnen skulle önska att vuxenvärlden visar förståelse för att de vill vara i skolan och att de gör sitt bästa. Ett återkommande svar är att ha kontakt med en trygg vuxen och möjlighet till en avgränsad miljö.
– Det är viktigt att lyssna in vad den här ungdomen är bra på, vad är det jag kan
bygga vidare på. Ofta har de hört vad de inte är bra på och de bär med sig en del misslyckanden. Visa intresse och vara nyfiken är viktigt, säger Susanne Berneklint. Förmedla hopp är också något som är viktigt. Man kan ge exempel som ger igenkänning för att försöka visa att det finns hopp för framtiden, att det finns flera vägar att gå, även om man inte följer samma mall som alla andra.
ENLIGT RAPPORTEN FINNS det två stora framgångsfaktorer för en lyckad väg tillbaka till skolan. Det är delaktighet och samtal.
– Man behöver göra ungdomen delaktig i beslut om stöd och när det gäller samtal behöver man visa nyfikenhet, lyhördhet och intresse.
I ett avslutande panelsamtal sammanfattar deltagarna det som är viktigast för att skapa bra relationer. Att skapa ett emotionellt och personligt band gör att ungdomen känner sig bekväm och trygg. Du som möter unga med NPF ska inte vara rädd för att lyssna, det betyder mer än man tror.
Speciallärare är specialutbildade för att bemöta personer med NPF, men alla som arbetar med målgruppen kan utveckla sin relationskompetens. Det är alltid den vuxne som har huvudansvaret för att ska-
»Om relationen skaver känner sig den unge avvisad och det kan trigga igång hyperaktivitet och utåtagerande beteende«
pa en god relation. Attention har genom projektet ”Vägen tillbaka” tagit fram olika typer av stöd när det gäller problematisk skolfrånvaro.
VID NPF FINNS en extra sårbarhet för att drabbas av psykisk ohälsa. Enligt rapporten har många av barnen kämpat hårt i många år i en otillräckligt anpassad skolmiljö. Ofta i kombination med väntan på vård och stöd. Det har lett till att de till slut drabbas av utmattningsliknande symptom som ofta är orsaken till att de till slut hamnar i total skolfrånvaro.
De föräldrar som vittnar om en lyckad återgång till skolan berättar att de känt att skolpersonalen har visat empati, varit lyhörda, förstående och intresserade. De har också ofta upplevt att skolans förhållningssätt genomsyrats av att barnet ska få lyckas i sin takt.
Den här kunskapen önskar de att de hade fått mycket tidigare, kopplat till frånvarosituationen:
• Hur man förebygger psykisk ohälsa hos barnet.
• Hur man hanterar självskadebeteenden.
• Hur man ska tänka kring sin egen och
hela familjens återhämtning.
• Hur man kan få till rutiner och strategier som hjälper barnet.
• Hur man stärker barnets självkänsla.
• När ska man som förälder pusha sitt barn? När är det bättre att backa?
• Hur man hanterar suicidtankar hos barnet.
• Vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt skol- och socialtjänstlagen.
• Vilket stöd och anpassningar de har rätt till.
Gemensamma nämnare i de berättelser som projektgruppen har tagit del av är
I mötet
väntan, en känsla av att man hamnar mellan stolarna och att man som förälder förväntas delta i många möten med många olika instanser.
I rapporten framgår hur de olika instanserna inom vård, skola, och socialtjänst har svårt att samverka och att ansvaret ”bollas runt”. Genomgående är också att det är hög belastning samt hög personalomsättning inom BUP och habiliteringen, vilket kan innebär att man återkommande får träffa nya personer.
Föräldrarna återkommer ofta till att de gärna skulle vilja bli avlastade i allt koordinerande med hjälp av en samordnare. En person som tar kontakt med olika instanser, ser till att man får hjälp med att ansöka om stöd och också för föräldrarnas och barnens talan i olika möten med till exempel skolan eller socialtjänsten.
Q Glöm inte att barnet vill gå i skolan och vill vara som alla andra, men kan inte.
Q Vid NPF finns en ökad sårbarhet för att drabbas av psykisk ohälsa.
Utmaningsliknande symptom är vanligt.
Q Alla med NPF är olika och har individuella behov. Ta hjälp av barnet själv, samt föräldern, för att kartlägga vad som hindrar respektive främjar närvaro.
Q Visa förståelse för att det är en utmanande situation där man som förälder försöker balansera måendet hos sitt barn mot olika krav i omgivningen.
Q Många föräldrar till barn i skolfrånvaro och med NPF har egen funktionsnedsättning. Tydlighet, framförhållning och struktur är extra viktigt.
På Insikten använder man sig av TBA, tillämpad beteendeanalys, som kartlägger vad som sätter igång ett beteende för att på så sätt kunna förhindra det. Foto: Getty Images
Insikten har närmare 30 års erfarenhet av att möta ungdomar med autism och annan neuropsykiatrins funktionsnedsättning (NPF). Ett ständigt kunskapsutbyte skapar ett kollektivt lärande där man genom olika åtgärder kan eliminera beteendeproblem och skapa hållbar förändring.
TEXT J ENNY FORS FOTO INSIKTEN
Hela samhällsvården står inför en förändring med förbättringar och ökade krav där individanpassning och kunskapshöjning är i fokus. Det är något som Insikten välkomnar.
– Det är bra att det ställs krav på kvalitet. Vi arbetar löpande med systematiskt kvalitetsarbete för att upptäcka inom vilka områden vi behöver öka kunskapen. Det är viktigt att hela tiden sträva efter att bli bättre på att hjälpa våra placerade barn och ungdomar att öka sin livskvalitet, säger Andreas Sellin, vd på Insikten.
Patrik Olsson, affärsområdeschef HVB och stödboende, berättar att de precis ska låta medarbetarna gå en kurs i att möta utmanande beteende samt en utbildning i traumamedveten omsorg. Man bygger kontinuerligt på med ny kunskap där det behövs.
Det finns också ett bra kunskapsutbyte och samverkan mellan verksamheterna. De har utbildningskonferenser för att lära
av varandra och utveckla hela organisationen. Nya lärdomar dokumenteras i en erfarenhetsbank.
Insikten erbjuder HVB för pojkar 1013 år och 14-18 år med autism och övrig NPF som har social problematik; utagerande beteenden, skolproblematik eller konflikter i hemmet. Även förstärkt familjehemsvård och behandlingsfamiljer från Skåne i söder upp till Dalarna. Det finns också stödboende och vuxenpsykiatriskt boende.
FÖR ATT KUNNA erbjuda strukturerade behandlingsinsatser så finns ett team av psykolog, psykiater och kvalificerade behandlingsassistenter på plats dygnets alla timmar. Placeringarna är vårdkrävande och ofta har pojkarna flera vårdsammanbrott bakom sig.
– Det är väldigt frustrerande. Det är aldrig ungdomens fel, allt hänger på oss som utförare. Därför gör vi en noggrann
lämplighetsbedömning för att säkerställa att vi har rätt kompetens, att han ryms inom vår målgrupp och att matchningen mot övriga klienter är god. 8 av 10 gånger säger vi faktiskt nej, säger Andreas Sellin.
Att flytta är alltid påfrestande, det är en kris i sig. Man hamnar i en ny kontext, bland nya människor och behöver då extra trygghet för att bygga upp tilliten.
– Med 30 års erfarenhet så vet vi att barn med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utvecklas bäst i en mindre kontext, därför är våra boenden små om upp till fem platser, säger Andreas Sellin
– Man kan behöva påminna sig om att HVB är hem, vård och boende. Det här är våra ungdomars hem, de vet ofta inte hur länge de ska bo här och vi är bara där för att stötta och hjälpa de här barnen, säger Patrik Olsson.
HAN MÄRKER ATT man talar allt mer om omsorg och bemötande idag. För ett par år sedan var det mer fokus på behandling.
– Men om man inte känner sig trygg kan man inte ta till sig någon behandling. Därför är relation och tillit viktigast av allt.
En lyckad start lägger grunden för hela placeringen. Därför förstår vi värdet av att så tidigt som möjligt börja bygga en
»Det är aldrig ungdomens fel, allt hänger på oss som utförare«
relation med den som ska placeras. Detta göra vi genom en genomtänkt struktur där tilltänkt kontaktperson är delaktig i ett tidigt skede. Redan på de första mötena och vid inflytt.
– 36 timmar efter inflyttning så gör vi en trygghetsplan där vi har möjlighet att identifiera vilket förhållningssätt som minimerar riskerna för problemskapande beteende. Det är frågor som: ”Hur vill du bli bemött?”, ”Hur vill du bli väckt på morgonen?” och ”Vad gör dig arg?”
Målgruppen har ofta hög känslighet mot olika intryck. Därför är lokalerna anpassade för att ha en lugnande inverkan, utan onödigt ljud eller skrikiga färger.
– Det är jätteviktigt för ungdomarna att få återhämtning. De ska kunna gå undan till sitt rum och varva ned på det sätt som de behöver efter en dag i skolan. Det kan till exempel innebära att spela dataspel 1,5 timme.
När man arbetar med unga med NPF behöver man ha förståelse för vad det innebär.
– NPF är en funktionsnedsättning. Ungdomen kan inte skärpa sig. Därför kan man inte ställa omöjliga krav. Hela
ansvaret ligger på oss att stödja ungdomen.
Genom TBA, tillämpad beteendeanalys, kan man kartlägga vilka situationer som sätter igång ett beteende och vilka konsekvenser det får. Genom att analysera problembeteenden, till exempel att personen blir arg, och vad som föranledde det kan man skapa förändring genom att anpassa miljön så att beteendet inte uppkommer.
– Ingen tycker att det är kul att vara arg. Det är värdefullt både för oss och ungdomen när vi kan dokumentera förändringar i ett beteende, till exempel att personen inte är arg lika länge eller lika ofta längre. Det ökar motivationen och skapar förståelse varför personen är här, att det vi gör hjälper, säger Andreas.
PATRIK OLSSON BERÄTTAR om en kille som helt plötsligt hade börjat uppvisa fler utåtagerande beteenden och när de tittade närmare på det som hade triggat igång beteendet så upptäckte de att det var för att hans cykel var trasig.
– Det var nämligen så att hans strategi när han kände att han höll på att bli arg,
Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka
12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!
www.jagarbacken.se
Vi har konsulentstödda jour och familjehem i Stockholm och Mälardalen
Ring oss för mer information!
08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling. ) 010-20 44 810 * info@cloca.se 8 www.cloca.se
Återhämningen är viktig för att ungdomarna ska få en fungerande vardag.
var att sticka ut med cykeln. När han inte kunde det så eskalerade beteendet. Hade vi sett till så att cykeln blev lagad så hade incidenterna kunnat undvikas, säger Patrik.
HAN TYCKER ATT många tänker fel när de har för hårda krav och regler.
– För mig är det självklart att vi ska underlätta för ungdomen och inte bidra till att skapa mer problem. Jag kan inte bli arg för att någon smäller för hårt i dörren. Det finns alltid en orsak bakom ett beteende. Kanske lågt blodsocker eller trötthet. Det hade jag kunnat förhindra, alltså är det inte ungdomens fel.
Många ungdomar är extra dränerade på energi efter att ha varit hemma över helgen och besökt familjen.
– Det är vårt ansvar att stämma av hur ungdomen mår, om det har hänt något som kan påverka beteendet. Vi frågar hur det var i helgen och ibland kan de berätta om något annat som har hänt, till exempel ett jobbigt sms från flickvännen. Då kan man behöva prata om det.
I genomsnitt pågår placeringen i 1,5 år. Ungefär 1 av 10 kan flytta hem igen efteråt, men i de flesta fall så är bristande föräldraförmåga en del av orsaken till
»Det är jätteviktigt för ungdomarna att få återhämtning«
placeringen. Vanligast är att det blir stödboende och egen lägenhet. De yngre barnen får komma till förstärkt familjehem.
– Det är en stor styrka för oss att vi har familjehemsvård med samma inriktning och kompetens, säger Andreas Sellin.
INSIKTEN VILL VARA en helhetstäckande utförare. HVB, familjehem, skola och socialt liv. Just nu samarbetar de med tre skolor i närområdet, men de har långtgående planer på att starta en egen resursskola.
– Om allt går som beräknat kan vi öppna hösten 2025. Även ett flickboende är på gång. Vi kommer också att öppna ett BUP Insikten redan till hösten eller våren. Det kommer att ge stort värde och blir en möjlighet för oss att komma ut och göra hembesök med ett team.
– Vi ser vår verksamhet här i Sala som vårt hjärta. Här kan ungdomarna bygga upp sitt nätverk med kompisar, fritidsaktiviteter och skola. När det blir dags för nästa steg i form av familjehem eller stödboende så kan de ha sitt nätverk kvar, kunna gå kvar i samma skola och vara kvar i
samma fotbollslag, säger Patrik Olsson. Insikten har fem konsulenter som handleder och stöttar familjehemmen. Tillsammans med familjehemmet blir det som ett behandlingsteam runt varje barn. – Det blir väldigt likt HVB. Med de ökade kraven kommer vi att få ännu mer förstärkt familjehemsvård i Sverige och det kommer i ännu högre grad fungera som HVB, avslutar Andreas Sellin.
Insikten bedriver både HVB och konsulentstödd familjehemsverksamhet med inriktning mot autism och annan NPF-problematik vilket innebär att man kan dela kompetens och erfarenheter. Även ett boende för vuxna med psykiatriska problem. Genom professionellt stöd och omsorg ges de boende möjlighet att utveckla sin självständighet och förbättra sin livskvalitet. Insikten HVB för pojkar 10-13 år samt 14-18 år består av mindre familjära boenden med 2-5 platser i varje.
INSIKTEN.INFO
Lundäng HVB
Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
KAT-kittet används inom HVB och familjehem i samtal om känslor och hjälper unga att föra samtal som annars kan vara svåra. Läs mer och beställ på lara.se
Över femtusen elever i Haninge kommer under våren att få lära sig mer om socialtjänstens arbete – det är målsättningen med en ny utbildningssatsning i grundskolan.
Nu ska elever på kommunala och fristående skolor i Haninge få lära sig mer om socialtjänstens uppdrag och roll i samhället. Ett helt nytt stödmaterial har tagits fram genom ett samarbete mellan social- och äldreförvaltningen och utbildningsförvaltningen i Haninge kommun. Syftet är dels att fler barn och unga ska få kunskap om vart man kan vända sig om man inte har det bra och att tidigare upptäcka barn och unga som far illa, dels att motverka desinformationskampanjen om socialtjänsten.
– Satsningen ger förhoppningsvis skolpersonal en ökad trygghet i att möta elever i behov av stöd och hjälp. Det här är också ett sätt att sänka tröskeln för att fler ska våga vända sig till socialtjänsten, nu eller i framtiden, säger Marie Nyström, verksam-
hetsutvecklare på social- och äldreförvaltningen, Haninge kommun.
– Skolan möter ju alla barn och unga, så med ökad kunskap i grundskolan om socialtjänsten gör vi det möjligt att tidigare upptäcka elever som inte har det bra. Utbildningsmaterialet har testats med gott resultat, och nu ser vi fram emot att lansera det på bred front, säger Hanna Nilsson, verksamhetsutvecklare på utbildningsförvaltningen, Haninge kommun.
pilot med cirka 200 elever i Haninge, med gott resultat. Cirka 90 procent tyckte att undervisningen var ”mycket bra”. Fyra av fem tyckte dessutom att de lärt sig något nytt om socialtjänsten.
»...ett sätt att sänka tröskeln för att fler ska våga vända sig till socialtjänsten«
UNDER VÅRTERMINEN 2024 kommer cirka 5 400 elever i årskurs ett och fyra samt högstadiet att ta del av materialet i undervisningen. Från höstterminen 2024 och framåt kommer elever i årskurs ett, fyra och sju att arbeta med stödmaterialet under sin tid i grundskolan.
Utbildningsmaterialet har testats i en
SYFTET MED SATSNINGEN är att alla barn och unga ska få ökad kunskap om socialtjänsten samt att motverka desinformation om socialtjänstens roll och uppdrag. Samtidigt är förhoppningen att kunna upptäcka fler elever som kan behöva stöd och hjälp – dels genom ökad kunskap hos barnen själva, dels genom vägledning till pedagogerna.
Materialet kommer även att spridas på Haninges nio fritidsgårdar och flera bostadsbolag kommer att affischera om socialtjänsten i trappuppgångar runt om i kommunen. Nästa steg är att anpassa materialet för förskola och gymnasium.
KÄLLA: HANINGE KOMMUN
Skyddat boende i trygga miljöer
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Skydd och stödboende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus
Om oss:
• Bostadsgaranti efter sex månader ingår alltid.
• Hämtning samma dag ingår alltid.
• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.
• Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.
• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar.
Vi använder metoderna:
- TRAPPAN-samtal
- TMO (Traumamedveten omsorg)
- BRA-samtal
- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram)
Alla kommuner får samma summa under 2024 på 650 000 kronor för omställningen till en långsiktigt hållbar socialtjänst. Detta enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner med syftet att skapa långsiktighet och goda planeringsförutsättningar inför införandet av en ny socialtjänstlag.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att socialtjänsten ska arbeta ännu mer förebyggande för att minska eller fördröja behovet av mer omfattande insatser.
– Det är helt rätt väg att gå och anpassa lagstiftningen efter samhällsutvecklingen och vi ska också anpassa vår socialtjänst för att leva upp till den. Jag är stolt över att vi i Piteå redan satsar på förebyggande verksamhet inom flera områden. Våra fältare, som vi nyligen förstärkte med en tredje tjänst, gör ett oerhört viktigt arbete genom samverkan med skola, polis, region och andra aktörer för att ligga steget före och fånga upp ungdomar med svårigheter i tid, säger Patric Lundström, kommunalråd, Piteå kommun.
Halmstad ska inrätta en kommunal resursskola för barn och elever i årskurs 4–9. Skolan ska vara i gång höstterminen 2025.
– Våra skolor i Halmstad har goda förutsättningar, både i personal och lokaler, att möta 99% av våra barn och elever. Men vi ser att vi har barn och elever som mår väldigt dåligt av att komma till en ordinarie skolmiljö. I värsta fall uteblir de helt från skolan. Vi hoppas och tror att genom införande av resursskola bättre kunna möta dessa elever, säger Arber Gashi (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
– Det finns en grupp elever med omfattande behov som vi måste bli bättre på att möta. Med införandet av resursskola så kommer fler elever få en bra skolgång som både bidrar till ökade kunskaper och en god hälsa, säger Simon Lindgren (M), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Riksförbundet Attention har i över tjugo år arbetat för att stärka personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu öppnar organisationen ett 90-konto.
I över tjugo år har Riksförbundet Attention kämpat för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få samma möjligheter som andra samhällsgrupper genom hela livet.
– Idag vet fler betydligt mer om de här diagnoserna än när vi grundade vår verksamhet och det underlättar stort för målgruppen. Genom vårt politiska påverkansarbete har vi bidragit till att det har tagits fram nationella riktlinjer för behandling och stöd för de med NPF. Mycket handlar om att öka kunskapen om diagnoserna för att underlätta förståelsen för utmaningarna med att leva med NPF, säger Ann-Kristin Sandberg.
Under de senaste åren har förbundet bland annat bidragit till att NPF-kunskap är en
del av lärarutbildningen, och nyligen avslutades ett projekt med fokus på placerade barn. Projektet bidrog till att regeringen startade en utredning kring landets SiS-hem med ambitionen att förändra verksamheten. Efter framgångarna vill förbundet nu flytta fram positionerna ytterligare och som ett led i det har man valt att öppna ett 90-konto som granskas av Svensk Insamlingskontroll.
– Det finns väldigt mycket som vi vill göra för att fortsätta att förbättra för målgruppen. Just nu fokuserar vi till exempel på att bidra till att förkor-
ta köerna till barnpsykiatrin eftersom väntetiderna ofta är väldigt långa. Men för att kunna fördjupa och bredda projekten behöver vi ekonomiskt stöd, och då ser vi ett 90-konto som det bästa sättet att bjuda in allmänheten att stötta oss, säger Ann-Kristin Sandberg innan hon avslutar: – Vi är väldigt positiva till att kontot granskas av en tredje part som ser till att insamlingarna genomförs korrekt. Vi vet att många ser det som en kvalitetsmarkör och vi är förväntansfulla över hur det kan bidra till att stärka oss som förbund.
Hemlösheten ökar just nu och allt fler söker sig till Frälsningsarmén för att få hjälp med ombyte, mat, boende och en väg tillbaka. I mars genomför Frälsningsarmén en insamling på temat: ”Hjälp en person i hemlöshet”.
Enligt Socialstyrelsens senaste räkning lever fler än 4 400 personer i Sverige sina liv under broar, på gator, i trappuppgångar, i källarförråd eller liknande. Under vintermånaderna har till exempel Frälsningsarmén i Södertälje märkt att behoven bland personer i hemlöshet har ökat. Fler än vanligt har till exempel fått ta
emot vinterkläder och varma kängor.
– Många har kommit med trasiga sulor, vilket gör att vatten och snö rinner rätt in i skorna. Det värmer i hjärtat när någon tar på sig ett par hela kängor och sedan spricker upp i ett leende, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.
Frälsningsarmén driver flera akutboenden runtom i landet. Hit kan personer i akut hemlöshet komma för att sova och äta. På Klippangården i Sundsvall är trycket på platserna är högt.
– I perioder har vi haft över hundra procents överbelägg-
ning. Det är inte så svårt att förstå, för när det är 15 minusgrader är det inte särskilt roligt att sova utomhus högt, berättar Anders Fagerblom, biträdande verksamhetschef på Klippangården.
Akutboendet på Klippangården är öppet mellan halv sju på kvällen och halv åtta på morgonen. Gästerna får äta både kvällsmat och frukost. Alla nya som kommer till Klippangården erbjuds dessutom ett samtal, för att personalen ska kunna kartlägga deras situation och erbjuda bästa möjliga hjälp vidare. Det kan till exempel handla om missbruksvård.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
Om oss:
• Bostadsgaranti efter sex månader ingår alltid.
• Hämtning samma dag ingår alltid.
• Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.
• Vi tar emot familjer och anhöriga till kriminella.
• Barn är vår en av våra huvudprioriteringar.
Vi använder metoderna:
- TRAPPAN-samtal
- TMO (Traumamedveten omsorg)
- BRA-samtal
- Projekt support (evidensbaserat föräldrastödsprogram)
076-799 00 01 I skydd@hemlikt.se www.hemlikt.se
Stöd till ensamstående mammor från Ukraina
Ukrainska mammor i Sverige efterfrågar stöd, anpassat efter att vara ensamstående förälder i ett främmande land. Därför har Rädda Barnen erbjudit föräldrastöd för att på längre sikt ge en trygg uppväxt för deras barn. Under 2023 har 98 ukrainska mammor deltagit i 16 föräldragrupper på nio orter runt om i Sverige.
– Rädda Barnen har länge arbetat med att hjälpa föräldrar, och har träffat många ensamstående mammor som är nya i Sverige. Mammorna har berättat att de behöver stöd som är anpassat efter deras villkor, som baseras på att de är ensamstående föräldrar i ett nytt land. Det var därför vi startade projektet, berättar Maria Klavevik projektledare för Starka mammor – trygga barn på Rädda Barnen.
Projektet har bestått av ett behovsanpassat föräldrastöd som ska stärka mammornas kunskaper och självförtroende, och bidra till en positiv relation mellan barn och föräldrar. Det mer långsiktiga målet har varit att ge ger en tryggare uppväxt för deras barn.
Misa Ung har vunnit en ny upphandling med öppenvårdsbehandling i form av dagverksamhet speciellt utformad för unga mellan 16-20 år i Huddinge, Haninge och Nykvarn. Snart kommer även ungdomar i Tyresö och Botkyrka att få tillgång till denna stödjande insats.
Denna dagverksamhet är utformad för att förbereda och underlätta övergången till vuxenlivet, samhället och arbetslivet för unga.
Insatsen erbjuder en trygg och stödjande miljö och är utformad för de som behöver extra stöd för meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Den är anpassad för ungdomar som möter svårigheter på grund av en diagnos eller annan problematisk livssituation.
Intresserade kan ansöka om dagverksamheten genom att kontakta socialtjänsten i den aktuella kommunen.
Bup Skåne har förändrat sitt arbetssätt för att bättre möta behoven hos den stora grupp barn och ungdomar som söker vård för adhd-symtom. Istället för att vänta på en utredning, ges nu stöd och hjälp redan innan en eventuell diagnos är ställd.
En bidragande orsak till de långa köerna till Bup Skåne är att stöd och insatser vid symtom på adhd i praktiken ofta villkoras av att en diagnos är ställd. Detta gäller insatser både inom vård och skola.
– Det leder till ett ökat behov av en diagnos och att trycket på vården ökar. Konsekvensen blir att insatser fördröjs i väntan på en diagnos. Det är en utveckling vi sett de senaste åren och vi har behövt ställa om så att våra resurser bättre ska möta behoven, säger Linda Welin, verksamhetschef för Bup Skåne.
För att bättre kunna ge hjälp oavsett svårighetsgrad har Bup Skåne förändrat sitt arbetssätt. Sedan snart ett
år tillbaka erbjuds barn och ungdomar stöd och hjälp redan innan en eventuell diagnos är ställd. De som har lättare svårigheter får hjälpen inom Bups Första linje-verksamhet och de som har större och mer varaktiga svårigheter får hjälp på en specialistmottagning inom Bup.
– Oavsett vårdnivå ges tidiga insatser i form av råd, stöd och annan behandling. För en del unga är den hjälpen tillräcklig, och då behövs ingen utredning och diagnos. Vid större svårigheter får man den typen av hjälp parallellt
med, eller i väntan på, utredning, säger Linda Welin. Det förändrade arbetssättet följer rekommendationerna i ”Vård- och insatsprogrammet (VIP) för adhd”, som är framtaget inom ”Nationellt system för kunskapsstyrning”. – Med vårt nya arbetssätt ger vi stöd direkt när vi har identifierat vilka behov barnet har. Genom att möta behoven på ett bättre sätt, på rätt nivå och i rätt tid kan fler få tillgång till stöd och de största resurserna läggas på dem som behöver dem bäst, säger Gunilla Granholm.
I januari 2024 startade Riksförbundet FUB:s nya nationella projekt ”Mötas och Må Bra”. Projektet, som löper under tre år och finansieras av Allmänna Arvsfonden, har som mål att öka livskvaliteten och förbättra hälsan hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och/ eller autism.
Enligt statistik från Socialstyrelsen är nästan en tredjedel av de som har insatsen boende enligt LSS över 55 år. Inom kort kommer gruppen att behöva fler anpassade insatser på grund av sitt åldrande och samhället är i stort behov av
att börja planera för att tillgodose gruppens behov. – För att samhället ska kunna ge rätt stöd till personer med IF och/eller autism i framtiden krävs mer kunskap, forskning och utbildning inom frågor som rör åldrande hos personer med IF och/ eller autism. Här kommer projektet ”Mötas och Må bra” att bidra till mycket som idag saknas, säger projektledare Kia Mundebo, sakkunnig i IF och äldrefrågor.
Under projektets gång kommer en rad olika insatser att tas fram, testas och förbättras för att slutligen myn-
na ut i konkreta verktyg som till exempel digital utbildning för äldre, volontärutbildning och studiecirklar. Projektet agerar vägledare och hjälper organisationer, kommuner och beslutsfattare med idéer, material och metoder som förbättrar levnadsvillkoren för äldre med IF och/eller autism.
– Resultatet av projektet blir bland annat idéskrifter och metodkit som är gratis att använda för målgruppen och alla som jobbar med målgruppen, en win-win-win för alla helt enkelt, säger Kia Mundebo.
Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan!
HVB Mellbygård: 031-387 10 70
Fa miljeDyna miken
Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00
info@familjedynamiken.se
www.familjedynamiken.se
Specialistteam för heltäckande utredningar
Utrednings- och behandlingshem för familjer.
- Fördjupade utredningar av föräldraförmågan
- Psykologutredning på barn och vuxna
- Psykolog, psykiatriläkare, barnsjuksköterska
- Beläget i Höör, Skåne
Placeringsservice: 0735 94 18 33
Mail: info@ampliusomsorg.se
www.ampliusomsorg.se
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
mogard.se
Sex kommuner ska nu få stöd av ett förstärkningsteam i en pilotverksamhet för att stärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet. Satsningen förväntas bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjänst med målet att barn och unga inte ska hamna i kriminalitet.
– Förstärkningsteamet blir ett nytt sätt för oss att arbeta, där vi kan minska avståndet mellan den kunskap som finns på nationell nivå och de lokala erfarenheterna.
Genom ett nationellt kompetensteam kan vi stärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet inom social barn- och ungdomsvård tillsammans med kommunerna, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.
våld eskalerat eller där socialtjänsten är hårt ansträngd. Det är Socialstyrelsen som har fått uppdraget att utforma förstärkningsteam.
Teamet kommer att arbeta med bland annat:
• Stöd för att arbeta kunskapsbaserat med risk- och behovsbedömning hos barn och unga och insatser för att motverka normbrytande beteende eller återfall i brott.
Det övergripande syftet med förstärkningsteam, som är inspirerade av den danska modellen task forces, är att åstadkomma ett tryggare samhälle där effektiva brottsförebyggande insatser för målgruppen barn och unga är implementerade i socialtjänsten. Förstärkningsteam ska ge stöd till socialtjänstens organisation med fokus på verksamhet för barn och unga på platser där kriminalitet och
• Stöd i utformningen av lokala insatser och arbetsformer som till exempel att införa sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan för skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF), eller att förbättra samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin.
• Stöd för sammanhang och systematik med kartläggning, analys och uppföljning för att bättre kunna överblicka, bedöma och samlat utforma ett effektivt brottsförebyggande arbete i social barnoch ungdomsvård.
Sex kommuner valts ut för att delta i pilotverksamheten 2024. Dessa är: Borås, Håbo, Kalmar, Sundsvall, Strängnäs och Uppsala.
– Jag ser positivt på att testa nya metoder och få möjlighet att bidra till kunskap för Sveriges alla socialtjänster. Unga som begår brott är både förövare men också brottsoffer. Socialtjänsten behöver få fler redskap för att ge dessa barn en möjlighet till en normal tillvaro, säger Marjo Savelius, socialchef, Strängnäs kommun.
De kommuner som ingår i pilotverksamheten har olika storlek, stor geografisk spridning och varierande grad av såväl ungdomskriminalitet som upparbetade brottsförebyggande arbetssätt. Förstärkningsteamet stärker Socialstyrelsens förutsättningar att stödja fler kommuner än de som ingår i pilotverksamheten, då arbetet kommer att kunna användas för att ta fram stöd som underlättar arbetet för alla kommuner i landet.
– Det är också tydligt att myndigheten och kommunerna har ett gemensamt mål att motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet, att ge rätt insatser i rätt tid, för att skapa ett tryggare samhälle för barn och unga att växa upp i, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN OCH REGERINGEN
övergrepp ökar risken för att må fysiskt och psykiskt dåligt under barndomen
Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts under ledning av kunskapscentrumet Barnafrid vid Linköpings universitet.
KÄLLA LINKÖPINGS UNIVERSITET
– Det här pekar på att barn i Europa kanske inte får jämlik vård. Från ett barnrättsperspektiv är det inte acceptabelt. Vi vet att sexuella övergrepp ökar risken för att må fysiskt och psykiskt dåligt under barndomen men även senare i livet, säger Gabriel Otterman som är barnlä-
kare i Uppsala och adjungerad universitetslektor vid Barnafrid på Linköpings universitet.
På många medicinska områden är det självklart med nationella riktlinjer. Det säkerställer att den vård som ges är vetenskapligt belagd och att alla behandlas lika.
MEN NÄR DET gäller riktlinjer för omhändertagande av barn som utsatts för sexuella övergrepp är bristen stor. Det visar en genomgång av 34 europeiska länder som Gabriel Otterman gjort ihop med ett nätverk av internationella forskare. På jakt efter nationella dokument sökte de bland annat i internationella databaser och på hälsomyndigheters webbplatser. De rådfrågade också experter i de olika länderna.
Resultatet presenteras i en artikel i ”The Lancet Regional Health Europe”. Bara hälften av länderna har något som påminner om nationella riktlinjer. I exempelvis Sverige, Polen, Spanien och Turkiet saknas det helt. Men de riktlinjer som
»Har man nationella evidensbaserade riktlinjer, då har man något att leva upp till och man kan jämföra regioner och länder«
finns uppvisar också stora kvalitetsbrister. För att mäta kvaliteten använde forskarna WHO:s riktlinjer på området som måttstock. Det är ett vetenskapligt gediget arbete som Gabriel Otterman kallar ”the gold standard”. Vid en jämförelse visar det sig att ländernas olika riktlinjer ofta är omoderna och inte utgår från de senaste vetenskapliga rönen.
STÖRST BRIST FINNS när det gäller riskbedömningar, hjälp mot psykisk ohälsa och barns möjligheter att bli lyssnade på, men överlag är det mycket som saknas, enligt forskarna. Bäst omdöme får Moldaviens nationella riktlinjer, sämst får ett av Storbritanniens dokument.
För att råda bot på bristerna rekommenderar forskarna att länderna tillsätter en internationell grupp bestående av experter, men också av personer som själva blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Tillsammans skulle de ta fram, förval-
ta och periodvis uppdatera gemensamma europeiska riktlinjer, baserat på levda erfarenheter och den senaste forskningen. Fördelen är att dessa skulle vara mer anpassade för europeiska förhållanden än WHO:s riktlinjer. Länderna skulle sedan kunna göra anpassningar efter egna behov och även ansvara för uppföljningen.
GABRIEL OTTERMAN HAR själv lång erfarenhet av att hjälpa barn som utsatts, men det finns ett stort behov av gemensamma riktlinjer säger han.
– Jag märker det varje dag. Har man nationella evidensbaserade riktlinjer, då har man något att leva upp till och man kan jämföra regioner och länder, säger Gabriel Otterman.
Forskningen har finansierats av ”The International Centre for Missing and Exploited Children” och forskarnätverket finansieras av European Cooperation in Science and Technology (COST) ●
Frågorna är många efter att lagförslaget om stärkta rättigheter i skyddat boende har gått igenom. När måste man senast ansöka om tillstånd och kan man placera hos aktörer utan tillstånd från 1 april? SKR har tagit fram stöd om vad förändringarna innebär.
TEXT JENNY FORS
Den 15 februari 2024 sa riksdagen ja till regeringens proposition att skyddat boende ska bli en ny placeringsform som omfattas av tillståndsplikt och kvalitetskrav.
Propositionen stärker även rättigheterna för medföljande barn. Lagändringarna träder i kraft 1 april 2024.
En helt ny lag införs: Lag om placering
av barn i skyddat boende. Utöver det införs förändringar i tolv olika lagar.
SKR har hållit en digital kurs i februari och mars om de nya reglerna och på hemsidan skr.se har man samlat vanliga frågor och svar om skyddat boende.
Reformen innebär bland annat att: • Skyddat boende införs som en ny boendeinsats i socialtjänstlagen.
• Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till skyddade boenden.
• Barnrättsperspektivet stärks: barn som
»Socialstyrelsen förbereder nu föreskrifter och allmänna råd för skyddat boende«
följer med en vårdnadshavare ska få egna beslut om insatser, ökad rätt till skolgång samt möjlighet till hälsoundersökning.
• Insatsen skyddat boende ska vara av god kvalitet.
• Privata utförare som driver skyddade boenden måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommuner som driver skyddat boende ska anmäla det till IVO.
Här är de vanligaste frågorna: Vad innebär det att skyddat boende blir tillståndspliktigt?
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska utöva tillsyn över skyddade boenden. Kommuner och regioner som driver skyddat boende i egen regi ska anmäla det till IVO. För privata och ideella aktörer krävs tillstånd från IVO. Ansökan om tillstånd ska inkomma senast fyra månader efter lagen träder i kraft, alltså senast den 1 augusti 2024.
Socialnämnden kan placera hos aktörer som sökt tillstånd fram tills slutgiltigt besked lämnats från IVO.
Ingår avhoppare i målgruppen?
Ja, genom ändringen i socialtjänstlagen blir skyddat boende blir en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Där saknas avgränsning till våld i nära relationer. Motiveringen är att insatsen även ska kunna omfatta andra med skyddsbehov.
Vad gäller för barns placeringar?
Med reformen införs skyddat boende som boendeinsats för barn, vilket medför krav på att barnet får ett eget beslut om insats. För barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska utredning och bedömning av barnets behov ske individuellt.
Vid placering av barn med stöd av den nya lagen räcker samtycke från den ena vårdnadshavaren. Då ska socialnämnden ansöka om placeringen hos förvaltnings -
rätten som beslutar om placering. Socialnämnden har även möjlighet att bevilja en omedelbar insats i form av skyddat boende under vissa förutsättningar. Ett sådant beslut ska underställas förvaltningsrätten.
Vilka kvalitetskrav kommer att gälla? Enligt propositionen ska socialtjänstlagens bestämmelser om god kvalitet (3 kap. 3 § SoL) gälla för skyddat boende. Socialstyrelsen förbereder nu föreskrifter och allmänna råd för skyddat boende. Föreskrifterna planeras träda i kraft under 2025.
Finns det någon vägledning, innan föreskrifterna är på plats?
I propositionen finns skrivningar som kan ge tidig vägledning. Bland annat att skyddade boenden bör vara bemannade med avlönad personal som har anställningsavtal. Utöver denna personal kan det finnas volontärer i verksamheten. I skyddade boenden ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet, och boendena ska bemannas med personal i tillräcklig omfattning för att motsvara enskildas behov av stöd och hjälp.
Propositionen anger även att det kan finnas omständigheter bland våldsutsatta som fordrar särskild kompetens hos personalen. I boenden som tar emot barn bör det finnas personal med kunskap om barns behov och rättigheter.
Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Det finns även viss vägledning i
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39). I 6 kap. 2 § står att socialnämnden ska erbjuda stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredning och riskbedömning
Vidare finns följande allmänna råd: Ett skyddat boende bör ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Boendet bör vara lämpligt för eventuellt medföljande barn, oavsett ålder och kön, och om det skyddade boendet tar emot barn, bör det i boendet finnas personal med kunskaper om barns behov.
Vad tycker SKR om reformen?
SKR är i grunden positiva till reformen då den stärker kvaliteten för våldsutsatta vuxna och barn. Däremot är SKR kritisk till finansieringen, som man anser täcka endast drygt tio procent av vad SKR har beräknat att reformen kommer att kosta. Bristen på kostnadstäckning gäller både placeringskostnaderna och de ökade kostnaderna för socialnämndens arbete. SKR är även kritisk till den vidgade målgruppsdefinitionen i socialtjänstlagen som innebär att skyddat boende ska omfatta avhoppare från kriminella miljöer. SKR anser också att det är viktigt att kvinnojourernas kompetens värnas, och att välfungerande verksamhet får förutsättningar att fortsätta sitt arbete. ●
Från 1 april 2024 gäller ny lagstiftning som stärker rättigheterna i skyddat boende. SKR har tagit fram stöd om vad förändringarna innebär. Information finns på skr.se.
Den som redan bedriver verksamhet måste göra en ansökan om tillstånd hos IVO senast den 1 augusti 2024 för att få fortsätta bedriva
verksamheten i väntan på beslut från IVO. Läs mer på ivo.se.
Socialstyrelsen kommer med föreskrifter och allmänna råd under våren 2025. Under mars 2024 publicerar Socialstyrelsen ett meddelandeblad som beskriver lagändringarna. Läs mer på socialstyrelsen.se.
Olga Persson, ordförande Unizon, kräver en placeringspeng där staten går in och betalar hälften av kostnaden. Foto: Sara Arnald
Vad händer med kvinnojourerna i och med den nya propositionen om stärkta rättigheter i skyddat boende? Kommer de att klara av de nya kraven? Vi har frågat Olga Persson, förbundsordförande i Unizon.
TEXT JENNY FORS
Den nya regleringen av skyddat boende som träder i kraft 1 april väcker många frågor, inte minst hur den kommer att påverka kvinnojourerna.
– Det är otroligt svårt att sia om. Vi har inte sett kriterierna än. Tillståndsplikten kan få bort oseriösa aktörer. Vi tycker det är positivt att man inför kvalitetskrav som gäller för alla. Tillståndsplikten i sig är inget hinder för oss, säger Olga Persson, förbundsordförande i Unizon, riksförbundet för Sveriges kvinno- och tjejjourer.
Men det finns fler aspekter, mycket som upplevs negativt. Hon känner en stor oro över att den nya regleringen blir ännu ett hinder vid placering, där det i dag redan syns en oroväckande trend att färre kvinnor beviljas skyddat boende
och även kortare tid.
– Det här innebär ännu högre kostnader för kommunerna och mer administration. Det är en jättestor utmaning för kommunerna och kan innebära att ännu fler kvinnor inte kan beviljas placering. Att barn ska få en egen placering kan göra att man tycker att placeringen blir för dyr när det kommer en kvinna med tre barn.
DE INDRAGNA STATLIGA utvecklingsmedlen för arbetet mot våld i nära relationer påverkar redan stort. Enligt Unizons kvinnofridsbarometer uppger sju av tio kommuner att det kommer att få mycket eller ganska stor påverkan på deras arbete.
Unizon kräver en placeringspeng där staten går in och betalar hälften av kost-
naden för placering på skyddat boende och hemkommunen betalar resten. Det är en modell som finns i Danmark.
– Om man menar allvar med att värna de idéburna och icke vinstdrivande kvinnojourernas livsviktiga arbete måste både stat och kommun bidra. Finansiering av höjda kvalitetskrav är ett måste, säger Olga Persson.
UNIZON SAMLAR UNGEFÄR 150 kvinnojourer, varav 90 har boendeverksamhet. I övrigt erbjuds ett helhetsstöd med stödsamtal, medföljning och förebyggande arbete.
– Kvinnor ska kunna komma själva till oss och känna att de får stöd och hjälp. Den stora majoriteten av kvinnojourerna som har anställd personal och ett gott samarbete med kommunen kommer att kunna fortsätta sin verksamhet, men det kommer att bli svårare för de små verksamheterna i glesbygd som kan känna sig tvingade att lägga ned. Det vore förödande för Sveriges kvinnofridsarbete, avslutar Olga Persson.●
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ
info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
Förstärkt familjehemsvård med coach
Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33 www.allians-gruppen.se
ÖPPENVÅRD en del av
Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
Tidigare gängkriminella har svårt att få en andra chans. De har minimala utsikter till arbete, inte minst i dagens tuffa arbetsklimat där många arbetsgivare kräver utdrag ur belastningsregistret. I samband med SSIL utbildningsdag i Malmö passar vi på att lyfta ett lyckat projekt i Malmö stad.
TEXT JENNY FORS
Krami är ett program som hjälper personer ur kriminalitet och missbruk mot arbete eller studier. Malmö stad har drivit verksamheten ända sedan 1980 och Krami finns nu på flera orter runt om i landet.
– Det är en samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen där vi tillsammans arbetar med tidigare dömda. Det är en målgrupp som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och behöver omfattande hjälp för att finna, få och behålla ett arbete, säger Mikael Andersson, verksamhetsansvarig för Krami i Malmö stad.
För några år sedan gjordes en utredning som visade att varje satsad krona i verksamheten ger tillbaka 17 kronor till samhället. Det som är kostsamt är att tidigare kriminella inte kommer tillbaka till samhället.
DET BLIR EN win-win lösning att stötta den här målgruppen att bli självförsörjande och kunna bidra till samhället. För att delta behöver personen vara minst 18 år och vilja ha
en livsstilsförändring som innebär att säga nej till kriminalitet. Man behöver också ha ett stabilt boende och eventuell barnomsorg.
Mikael Andersson.
– De här personerna har hamnat i kriminalitet i tidig ålder, det är inte säkert de gått ut grundskolan med godkända betyg och de har väldigt lite arbetslivserfarenhet. De är också i stort behov av social kompetens för att lära sig samhällets normer och goda värderingar. Där blir vi som pedagogiska vägledare. Parallellt ska man också lära sig ett arbete, så det är två huvudspår inom programmet.
VAR TREDJE VECKA skrivs tio nya personer in i verksamheten där de först genomgår en två veckors kurs och därefter blir det individuell vägledning och en handlingsplan där man sätter mål och delmål. Genom olika gemensamma aktiviteter får man träna på sina sociala färdigheter och
»Som före detta kriminell är du helt avskuren från samhället och samtidigt isolerad från dina gamla kompisar«
hitta ett nytt sammanhang.
– Som före detta kriminell är du helt avskuren från samhället och samtidigt isolerad från dina gamla kompisar. Vi försöker fylla det vacuumet och hjälpa personerna att knyta an till normalsamhället, bland annat genom de företag som vi kontaktar, säger Mikael Andersson.
Krami har en anställningsgaranti, vilket innebär att deltagaren är garanterad jobb.
– Oftast är det praktik som kan erbjudas, men det är bara aktuellt om det kan leda till jobb. Vi skriver också ett kontrakt med deltagaren där denne säger nej till kriminalitet, missbruk, hot och våld. Bryter man mot det så skrivs man ut. Men man är välkommen att komma tillbaka på nytt.
EN TILL SAK som är ganska unikt är att det är klienten som avslutar samarbetet.
– Vi finns kvar som ett stöd så länge de behöver. Det är jätteviktigt att vara med över tid, för vi vet nämligen att när man har fått ett arbete och pengarna börjar komma in, då kan alla andra sociala problem komma upp till ytan. Det kan vara Kronofogden som ska driva in en skuld, eller en vårdnadstvist som sätter igång. Då gäller det att hålla kvar motivationen. Arbetet är motorn, men vi arbetar holistiskt – hela livssituationen måste fungera. Cirka 130-150 personer går igenom Krami-programmet i Malmö varje år. De senaste åren har antalet gängkriminella ökat. Enligt Mikael så har de mer psykisk ohälsa istället för missbruk. Finns det en bekräftad hotbild så kan det bli aktuellt med skyddsplacering. Då kan Krami hjälpa till digitalt och ordna arbete eller studier på den nya orten.
Möt oss på Utbildningsdagen i Malmö
torsdagen den 11 april 2024
08:00 - 16:00 Dag Hammarskjölds torg 4
Tema: Gängkriminalitet
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Om skammen kring sexköp minskade skulle fler män våga prata om det. Och att våga prata kan vara ett steg mot att förändra beteenden. Det är en av slutsatserna i Ylva Grönvalls avhandling där hon undersökt 30 mäns upplevelser av att köpa sex och hur detta ses som ett socialt problem. Hon har också intervjuat 10 socialarbetare.
Ylva Grönvall är väl medveten om att det är en brännande fråga som hennes avhandling The Purchase of Sex – Perceptions, Experiences, and Social Work Practices handlar om.
– Sexköp uppfattas i Sverige idag som ett uttryck för ett ojämlikt samhälle och är ett politiskt laddat ämne där sociala normer och värderingar kan vara starka. För mig var det angeläget att undersöka hur sexköpare navigerar i denna omgivning som tydligt ser det som en form av förtryck. Jag ville också undersöka hur socialarbetare tolkar sexköp som ett socialt problem, förklarar hon.
Ämnet för avhandlingen går tillbaka till hennes egen bakgrund som socionom där hon bland annat arbetat med samtalsstöd för män som vill förändra sitt beteende och sluta köpa sex. Det kunde också handla om att minska skadeverkningar hos dem som säljer sex.
När hon började sin doktorandutbildning vid Malmö universitet var utgångspunkten en annan: Här intervjuade hon män som inte själva hade uppsökt en verksamhet för att få hjälp att sluta.
FÖR ATT FÅ tag i deltagare annonserade hon på eskortsidor på nätet, i dagspressen, och satte även upp information på stödverksamheten där hon tidigare arbetat. De flesta svaren kom från eskortsidorna. – Jag blev förvånad över att så många faktiskt ville delta. När jag frågade om deras motiv uppgav de att de kände att det var bra att prata med någon som inte dömde dem. Några uttryckte också att de ville nyansera bilden av sexköpare, att de ofta inte kände igen sig i den bild som målas upp i medierna.
Intervjuerna skedde på neutrala platser och några gjordes via videosamtal eller telefon.
– Intervjuerna ger en komplex bild. Men generellt är att de flesta resonerar med sig själva kring etiska ställningstagande och väger för och nackdelar. Att köpa sex är en balansgång mellan säkerhet och risker. Det finns en oro för att åka fast, men också för att utnyttja andra.
I en andra delstudie har hon intervjuat tio socialarbetare som ger en bild av
de metoder för samtal och terapi som används i stödverksamheter, men även resonerar kring förhållningssättet till samhällets normer.
– De flesta av socialarbetarna menade att skam och stigma gjorde det svårare för sexköpare att söka hjälp. Filten av skam gör att personer blir oroliga och tysta.
AVHANDLINGENS SYFTE ÄR inte att föreslå lösningar på hur prostitutionen ska minska och hur situationen för dem som säljer sex ska förbättras, men Ylva Grönvall hoppas kunna bidra till en fördjupad bild och diskussion om hur man kan arbeta mer konstruktivt.
– Skam är inte produktivt. Skammen sätter i gång krafter som driver människor till destruktiva handlingar. Att göra det lättare att prata om sexköp och öka tillgängligheten till stödverksamhet är en bättre väg att gå. Jag tror också på att tidigt prata om sexköp med yngre personer, sprida kunskap och ge en nyanserad bild. – En viktig del är också att tala om ensamhet. Det finns en brist på gemenskap och meningsfulla sammanhang och vissa av dem som köper sex är missnöjda med sin livssituation, säger Ylva Grönvall. KÄLLA: MALMÖ UNIVERSITET
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
LEDIG PLATS 0922-410 15 www.norrbehandling.se
Ledande på arbetskläder till vård & omsorg
072-179 70 40 www.tkdesign.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Finns det intresse? Kontakt oss: Anton Ziakoulis 076–256 85 85 anton@asbroab.com UTHYRES
Fastigheten är anpassad för att användas för stöd- eller vårdverksamhet. Exempelvis särskilt boende, äldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten består av 26st fullutrustade lägenheter som uppfyller VK5B Byggnadernas totala area uppgår till 2500 kvm. Fastigheten har ett idylliskt läge i Läby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trädgård med utsikt över fälten.
»De senare årens skjutningar har gjort att fler unga hör av sig till socialtjänsten«
År 2022 började Örebro kommun arbeta enligt GVI-strategin (Gruppvåldsintervention). Under 2023 har socialtjänsten kunnat möta 21 vuxna som vill bryta med det kriminella livet.
Örebro kommun bedriver ett omfattande brottsförebyggande arbete. En viktig del i arbetet är att stötta individer som vill lämna ett kriminellt liv.
– Då det är vuxna, över 18 år, det handlar om så försvinner många självmant. Det är skillnaden mellan vuxna och unga som vill lämna kriminaliteten. De senare årens skjutningar har gjort att fler unga hör av sig till socialtjänsten. Det har dock inte påverkat hur många vuxna som hör av sig. Vi tycker att vi är på rätt väg, men det finns mycket kvar att göra, säger Monika Berg, enhetschef på socialtjänsten. Det är få personer som räknas som regelrätta avhoppare. En avhoppare är en person som har valt att lämna organiserad
brottslighet och som bedöms vara i behov av samhällets stöd och skydd för att fullfölja det. Det innebär att samhället bekostar insatser som till exempel boende, stöd och skydd.
I Örebro kommun har ett 20-tal personer definierats som avhoppare sedan 2019. Det är polisen som avgör om en person räknas som avhoppare eller om det ”bara” handlar om att lämna en kriminell livsstil. Även om antalet avhoppare är få så innebär det stora vinster för både individen och samhället.
SOCIALTJÄNSTEN ARBETAR MED alla som vill lämna det kriminella livet, inte bara avhoppare enligt polisens definition. År 2022 började kommunen arbeta enligt GVI-strategin (Gruppvåldsintervention).
– Kommunen har jobbat med vuxna som vill lämna kriminalitet, även innan vi
började med GVI-arbetet. Det har dock möjliggjort att nå en större grupp personer i kriminalitet som inte skulle ha sökt till oss annars, säger Johanna Sollerman, brottsförebyggande strateg.
UNDER 2023 HAR socialtjänsten kunnat möta 21 vuxna som vill bryta med det kriminella livet. Det handlar om en kriminell livsstil i stort, inte bara gängkriminalitet.
– Målgruppen har behov och förutsättningar som vi får ta hänsyn till och därmed skapa nya typer av insatser för att möta dem. Dessa individer har behov av alltifrån en kuratorskontakt på hemmaplan till flytt till annan ort med målet att etablera sig där. Insatser som behöver utvecklas på hemmaplan är boendealternativ med stöd samt behandling med fokus på kriminalitet till exempel, säger Monika Berg, enhetschef på socialtjänsten.
KÄLLA: ÖREBRO KOMMUN
För att ytterligare stärka stödet och det förebyggande arbetet med barn och unga etableras nu skolsociala team i Malmös skolor. Arbetet drivs av grundskolenämnden ihop med arbetsmarknads- och socialnämnden. Finansieringen kommer från kommunledningens särskilda budgetsatsning på förbyggande insatser för unga i risk.
Initialt avropas 6,5 miljoner kronor från kommunstyrelsen och satsningen möts också av statliga medel specifikt avsatta för förebyggande arbete i skolorna.
Satsningen görs i ett skede där arbetet med förebyggande åtgärder i skolan har varit
föremål för en översyn av förvaltningen samt en granskning av stadsrevisionen. Resultaten från granskningen, genomförd av Malmö stadsrevision under 2022, visar på ett överlag ändamålsenligt arbete inom grund- och gymnasieskolornas särskilda stödprogram. I granskningen har det identifierats behov av förbättringar gällande snabbhet och precision i behovsutredningar samt anpassningen av åtgärdsprogram.
Förvaltningen och nämnden arbetar nu vidare med förbättringsåtgärderna som ska leda till en mer effektiv och ändamålsenlig verksamhet inom särskilt stöd. Här
ingår bland annat att i högre grad bygga ut kapaciteten att ha särskilda undervisningsgrupper lokalt ute på skolorna och stärka relationen mellan elevernas hemskola och de centrala särskilda undervisningsgrupperna.
– Jag välkomnar satsningen på de skolsociala teamen och tror att de kan bli ett bra komplement till andra förebyggande åtgärder som vi jobbar med idag. Vi har många elever som har behov av särskilt stöd och riktade insatser och ju tidigare vi kan hjälpa dem, desto större är förutsättningen för en lyckad skolgång, säger Sara Wettergren (L), ordförande i grundskolenämnden.
– Med den här satsningen stärker vi ytterligare den viktiga samverkan mellan skolan och socialtjänsten, men också med andra aktörer som jobbar med att tidigt fånga upp unga i risk. Det är viktiga insatser för att skapa jämlika uppväxtvillkor för alla barn och unga i Malmö, säger Mubarik Abdirahman (S), vice ordförande i grundskolenämnden.
Socialstyrelsen har beslutat att drastiskt minska bidragen till Brottsofferjouren Sverige (BOJ) med 66 procent trots ökat behov av stöd för våldsutsatta.
BOJ är en viktig aktör som varje år ger kostnadsfritt stöd till en stor andel av Sveriges våldsutsatta kvinnor. Trots ett ökat antal stödsökande har Socialstyrelsen beslutat att minska bidragen till BOJ:s arbete med våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck med 66 % under två år i följd, från
5 miljoner 2022 till 1,7 miljoner 2024 och 2025 Ett beslut som inte närmare motiveras och inte heller kan överklagas.
Under 2023 hade BOJ kontakt med 61 494 personer, varav 35 445 eller 58 % var kvinnor. Mängden stödkontakter för samtliga ärenden uppgår till cirka 150 000, varav omkring 103 000 enbart för kvinnor. 67 % av dessa har utsatts för våld, hot eller kränkningar som misshandel, mordförsök, våldtäkt och överträdelse av kontaktförbud.
BOJ ger stöd till alla brotts-
utsatta, men även till vittnen och anhöriga. Alla påverkade människor av våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
”Det är ofrånkomligt att Socialstyrelsens oförståeligt negativa beslut leder till att alla stödsökande hos oss drabbas när våra möjligheter att ge stöd försämras. För BOJ är alltid fokus inriktat mot alla dem som söker stöd hos oss. Det är för deras skull BOJ finns till”, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande på Brottsofferjouren Sverige.
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
info@tutusab.se 0769-49 43 69
Maria Lundberg
Socionom. Universitetsadjunkt på Mälardalens universitet, avd. socialt arbete.
»Ganska direkt händer
det som jag så länge väntat på och som jag har fantiserat så mycket«
Jag sitter på socialtjänstens kontor i det lilla samhället, jag vet att jag inte kan bo hos min mamma, hon dricker för mycket. Min utsatthet är så svår att den unga socialsekreteraren bitvis behöver hämta andan och titta bort, kanske för att orka. Orka ta in den verklighet denna 16-åriga tjej kommer från. Jag har varit utsatt för sexuella övergrepp av min pappa, min mamma vet om det och kan eller vill inte skydda.
Jag bär skammen av utsattheten inuti mig. Jag talar inte med någon om det jag känner eller tänker. Jag önskar mig en mamma, en alldeles egen mamma.
Jag minns inte så mycket detaljer från det dagen, från den tiden. Hjärnan är finurlig, den verkar lägga alla svåra minnen i en filmbank som sedan spelas upp när som helst när jag är stressad, glad eller ledsen. Jag vet som vuxen och utbildad socionom att kroppen minns, den minns beröring som inte känns bra, kroppen minns reaktioner när hjärnan stängt ned känsel i brösten frö att överleva, men kroppen minns.
Jag sitter nu på socialkontoret med en känsla av svek, att jag är svikaren. Barn som inte blir älskade hatar inte sina föräldrar sägs det, de hatar sig själva. Jag var nog mest arg och besviken på kuratorn som hade skvallrat för Soc. Nu visste alla vad jag har varit med om. Pappa hade erkänt direkt för polisen, vi var två som nu hade berättat om den skamliga hemlighet jag hade tänkt ta med mig i graven.
JAG SITTER TYST, det finns inga tårar som rinner, det finns bara ångest och oro. Jag vill få vara ett vanligt barn, en helt vanlig flicka.
Jag vill som mina klasskompisar få följa med min mamma ned på stan, där hon kanske köper mig en ny tröja, säger att jag är fin, att hon är så glad att jag finns till. Men inget av det händer med min mamma.
Jag berättar för socialsekreteraren att jag har en familj jag vill bo hos, de kollar upp om det är möjligt och det visar sig att den familjen under en tid tänkt att de vill få vara med och hjälpa ett barn att få må bra.
Jag minns tydligt den där vårdagen när jag tillsammans med socialsekreteraren klev in i det hem som skulle bli en del av mitt liv, en stor del av min trygghet. Mina familjehemsföräldrar välkomnar mig och jag sträcker fram min hand som möter familjehemsmammans trygga handslag.
”Välkommen, så här bor vi.”
Vi går in i köket. Där finns ett köksbord uppdukat med kakor, bullar och det doftar så gott av nybryggt kaffe. Vi sätter oss vid bordet, jag andas in den trygga doften av ett hem. Jag ser mig lite blygt omkring i köket. I fönstret står det pelargoner på rad i små vita krukor, och tyget på gardinerna är det ett vackert blommönster som pryder hela tyget. Jag sitter mitt emot två vuxna personer som har bestämt sig för att de vill hjälpa ett barn, ett utsatt barn som jag är. Jag har fått en ny mamma och en pappa, ett familjehem.
GANSKA DIREKT HÄNDER det som jag så länge väntat på och som jag har fantiserat så mycket om. Min familjehemsmamma berättar att hon har tänkt att bara hon och jag ska ha en dag på stan. Vi kan ta en fika på stadens ena café, och sedan är det tänkt att jag ska få välja lite nya kläder. Jag hade nog egentligen aldrig trott att det skulle hända, men nu är det dags.
Vi sätter oss i bilen, jag och familjehemsmamman. En dag bara för mig. Vi parkerar och går mot butiken med fina kläder. Jag minns att jag väljer en röd klänning med rosor på. Jag får sedan ett par svarta lackskor med en rosett i sammet på översidan av skon. Jag är så glad, tänk att jag nu har en egen mamma, där jag får vara det barn jag har önskat att få vara, en trygg unge.
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.
Närhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhållningssätt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd.
Beläget i centrala Finspång.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Bjud in ditt nätverk till årets roligaste dag, Stora LSS-dagen!
Lördag 21 september, Stockholm
En dag för individer och anhöriga inom LSS som bjuder på aktiviteter, möten med verksamheter och disco!
Läs mer på ssilutbildningsdagar.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Älskade bror
En rapport från gängvåldets Sverige
Med utgångspunkt i ett uppmärksammat mord på Årstabron i Stockholm gestaltar åklagaren Lisa dos Santos den mörka verkligheten i gängens värld, samtidigt som hon beskriver tillvaron på åklagarkammaren. När FBI:s krypterade tjänst Anom gjorde gärningsmännens kommunikation tillgänglig kunde Lisa och hennes kollegor följa den råa mordplaneringen i tusentals meddelanden, som senare också kom att användas som central bevisning i den skandalomsusade rättegången. Hon beskriver också rättsväsendets försök att hålla jämna steg med de kriminella gängen när lagarna inte alltid hänger med den tekniska utvecklingen och människor inte vill berätta vad de vet.
Författare: Lisa dos Santos Förlag: Forum, www.forum.se
En polischefs berättelse om kampen mot gängen I boken ger Christoffer Bohman oss ett angeläget och unikt inifrånperspektiv på det utmanande polisarbetet. Vi får följa med, tätt inpå i dramatiska scener, från Husbykravaller och upplopp via knarkbeslag och spaningar till dödligt skjutvapenvåld och mördarjakter. Vi rör oss på platser som Järva, Sollentuna, Upplands Väsby, Märsta och Sörmland alla hårt drabbade. Christoffer Bohman har en bakgrund som polischef på Järva, i Sollentuna och i Eskilstuna. 2023 lämnade han polisyrket för att istället motverka gängkriminaliteten på andra vis, idag är han trygghetsstrateg på Skandias stiftelse Idéer för livet.
Författare: Christoffer Bohman Förlag: Bokförlaget Polaris, www.bokforlagetpolaris.se
Vinn!
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Socialt arbete med skolfrånvaro och studieavbrott Skolfrånvaro är ett samhällsproblem som berör flera olika verksamheter. Många professionella som möter barn och familjer med omfattande skolfrånvaro känner maktlöshet, frustration och ibland rädsla för att göra fel. För att motverka denna osäkerhet behövs kunskap om riskfaktorer samt om förebyggande och åtgärdande psykosociala insatser som ger god hjälp till barn, unga och föräldrar. Boken ger ökad förståelse för och kunskap om skolfrånvaro, liksom vägledning i hur man kan stärka närvaro. Boken kan användas som stöd vid rådgivning till föräldrar eller skolpersonal och vid utredning samt vid behandling hos och samverkan mellan socialtjänst, skola samt hälso- och sjukvård.
Författare: Malin Gren Landell
Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Författarna klargör det komplexa fenomenet utmattningssyndrom, dess orsaker, kardinalsymtom och vägarna till återhämtning. Utmattningssyndromets förlopp beskrivs i tre karakteristiska faser – riskfas, akutfas och återhämtningsfas. Vidare får läsaren inblick i teorier och strategier kring stress och återhämtning, samt den senaste forskningen om konsekvenser av långvarig stressbelastning, liksom om riskfaktorer, behandling och prevention.
Boken ger tydliga rekommendationer för diagnostik, behandling och prevention riktade framför allt till primärvård och företagshälsovård, men även till andra medicinska verksamheter där patienter med utmattningssymtom söker hjälp.
Författare: Marie Åsberg, huvudredaktör Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Terapi pågår
Det sagda och det tysta I boken får du följa med in i terapirummets innersta och lyssna till de samtal som pågår. Du får även ta del av allt det tysta som sker under samtalens gång – vad terapeuten upplever, förnimmer, tänker, känner och vad hen gör utifrån allt detta i sina försök att hjälpa klienten (och ibland för att hantera sina egna reaktioner).
Denna mångbottnade bok går att läsa på olika sätt. Du kan välja att ta del av dialogerna – eller reflektera kring hur psykologisk teori omsätts i praktik. Författarna lutar sig mot kontextuell beteendevetenskap, men som läsare är du fri att luta åt vilket håll du vill – känn gärna efter hur det passar med texten. Du kan också läsa den för att se terapeutens strävan att hjälpa och samtidigt hantera sin egen mänsklighet, sårbarhet och begränsning.
Författare: Niklas Möller och Isabel Petrini Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Prevention med barn och unga
– teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete
Det finns i dag ett stort intresse för att ställa om arbetet med barn och unga utifrån ett förebyggande perspektiv. Tanken är att identifiera dem som behöver stöd i ett tidigt skede, innan problemen vuxit sig stora och svårbemästrade. Genom att tillvarata barns och ungas vardagsmiljöer, i familj, förskola, skola och under fritiden, och erbjuda insatser utan att särskilja och peka ut vissa barn som problem, finns förhoppningar om att stärka såväl de inkluderande krafterna i vardagliga sammanhang som barnets förmåga att fungera i dessa.
Redaktörer: Torbjörn Forkby, Sofia Enell, Johanna Thulin Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Leda behandling i grupp
Att leda gruppbehandling är roligt men också utmanande. Oavsett vilken typ av gruppbehandling som ges behövs färdigheter hos behandlaren för att möta dessa utmaningar. Boken är en källa till inspiration och kunskap för den som vill lära sig att leda gruppbehandling eller utvecklas som behandlare. Bokens första del ger kunskap om grupper och behandling i grupp. I den andra delen presenteras unika fördelar med gruppbehandling. Bokens tredje del innehåller teoretisk och praktisk kunskap om ett antal färdigheter behandlaren kan använda sig av för att leda behandling i grupp, bland annat vad gäller känsloreglering, struktur och organisering.
Författare: Lisa Bengtsell och Anna Thoursie Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Stora anhörigboken samlar insikter från en bredd av ledande experter inom området anhörigomsorg. Den belyser anhörigas betydelsefulla roll och den belastning de upplever i sina strävanden att tillhandahålla omsorg, kontinuitet och kärlek när samhällets resurser inte räcker till. Boken lyfter fram riskerna för anhörigas egen hälsa, deras ekonomiska utsatthet och sociala stigmatisering samt den betydande överrepresentationen av kvinnor som vårdare. Genom att belysa vikten av ett mer organiserat samhällsstöd för anhöriga och erkänna deras plats som samhällsbärande grupp, erbjuder boken en djupgående diskussion om en oundviklig aspekt av livet – att vara anhörig.
Redaktörer: Gunilla Klingberg och Ulrika Hallberg Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
»Patienten ska inte behöva berätta sin historia flera gånger«
Vad innebär god och nära vård, hälsa och omsorg och hur ska vi hjälpas åt för att klara framtidens välfärdsutmaningar? Det var frågor som behandlades när drygt 90 personer från kommunen och regionen träffades i Kristinehamn i början på mars.
Nära vård är en omställning i hela välfärden som är nödvändig för att vi ska klara av utmaningen med en förändrad befolkningsstruktur. I framtiden ska färre personer ta hand om fler, och för att klara av det måste vi ändra sättet att arbeta med vård, hälsa och omsorg.
Kärnan i omställningen är ett personcentrerat förhållningssätt som innebär att ha individens behov och förutsättningar i fokus. Region Värmland och länets 16 kommuner har tagit fram en gemensam målbild för omställningen till god och nära vård. Målbilden symboliserar en gemensam resa mot till framtidens Värmland där vi tillsammans
utvecklar en god och nära vård, hälsa och omsorg.
– Vi behöver gå bort från det industriella tänket när det kommer till våra patienter genom att fokusera mer på person och relation och mindre på vår egen organisation, säger Eva Lotta Lindskog, förvaltningschef på stöd, vård och omsorgsförvaltningen.
FÖR ATT NÅ den önskade målbilden är samverkan mellan kommuner och region avgörande. Därför genomförde kommunen och regionen tillsammans en workshop den 6 mars. Östra Värmland är först ut med workshopkonceptet i Regionen. Under eftermiddagen deltog bland annat sjuksköterskor, läkare, socionomer, enhetschefer, elevhälsan, undersköterskor, rehab, öppenpsykiatrin och psykologer. Alla med samma mål: att hitta en gemensam väg framåt.
– Patienten ska inte behöva berätta
sin historia flera gånger. Varje människa behöver bli sedd, hörd och bekräftad i sitt möte med vården oavsett om mötet sker i kommun eller Region och för att nå dit är det jätteviktigt att vi hittar former för samverkan, säger Ingela Agnarsson, verksamhetschef vårdcentralsområde östra Värmland.
RESULTATET FRÅN WORKSHOPEN kommer att sammanställas och utvärderas under hösten. Budskapet som skickas med från dagen är tydligt:
– Nu är det verkstad! Vår förhoppning är att detta blir startskottet för arbetet med nära vård i Kristinehamn och att deltagarna går här i från med känslan av att det nu är lättare att samarbeta med kollegor i andra organisationer. Till hösten följer vi upp hur långt vi har kommit och vad som funkat bra och mindre bra, säger Eva Lotta Lindskog. KÄLLA: KRISTINEHAMNS KOMMUN
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmäla dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag.
Den 22 februari arrangerade SSIL – För vård och omsorg en utbildningsdag i Göteborg på tema gängkriminalitet med föreläsningar av bland andra Mehdi Adnan Mossa och Evin Cetin.
TEXT OCH FOTO TILDA THINGVALL
VI TRÄFFADE BÅDE besökare och utställare under SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdag i Göteborg.
Mehdi Adnan Mossa inledde dagen med gripande berättelser baserade i personliga erfarenheter av utanförskap och hans resa till att själv bli familjebehandlare. Evin Cetin föreläste om hur rekryteringsprocessen i kriminella gäng går till och samhällets utmaning i att bemöta nya utvecklade rekryteringsstrategier och målgrupper. Den lokala prägeln stod Daniel Johnsson för, kommunpolis Hisingen i Göteborg, som diskuterades vikten av polisens samverkan och användningen av cylindermodellen för att kartlägga och säkra områden. ●
TryggtBoende.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
MARS
ADAD Diplomutbildning 19 mars, 24 april, 21 maj, webbsänd waitong.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 20 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 21 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 21-22 mars, Stockholm expomedica.se
Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 22 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 25-26 mars, Göteborg expomedica.se
Att upprätta en barnkonsekvens analys utifrån barnkonventionen 27 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
APRIL
Barnrättsdagarna 2024 8-10 april, Karlstad www.barnrattsdagarna.se
Diplomerad sömncoach 9-10 april, Stockholm expomedica.se
Socialtjänstjuridik idag 10-11 april, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 11 april, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 16 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 17 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 17-18 april, webbsänd www.raddabarnen.se
Temadag: Psykopati & narcissism 18 april, Stockholm expomedica.se
NPFforum 2024 18-19 april, Stockholm attention.se
Daglig verksamhet 23-24 april, Stockholm eller webbsänd www.sifu.se
NPF och socialtjänsten 24 april, webbsänd expomedica.se
Juridisk översiktskurs för socialtjänsten 24 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Schizofreni 24-25 april, Stockholm eller webbsänd www.sifu.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd 25 april, webbsänd www.jpinfonet.se
Temadag: Psykopati & narcissism 25 april, Göteborg expomedica.se
FIT för nybörjare, intro 26 april, webbsänd waitong.se
SSIL utbildningsdag – LSS 3 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Stora LSSdagen 4 maj, Örebro ssilutbildningsdagar.se
Försörjningsstöd 15-16 maj, Stockholm eller webbsänd www.sifu.se
Socialrättsdagen 15 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 16 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 6-7 maj, webbsänd expomedica.se
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 14 maj, Uppsala ssilutbildningsdagar.se
Styrkor och möjligheter med autism, Tony Attwood 27 maj, Stockholm www.npf-specialisterna.se
Dagen för Skyddat Boende 29 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
JUNI
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 18-19 juni, webbsänd www.raddabarnen.se
SEPTEMBER
Grundutbildning i traumamedveten omsorg 4-5 september, webbsänd www.raddabarnen.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
SSIL utbildningsdag – gängkriminalitet 12 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – LSS 20 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
Stora LSSdagen 21 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
OKTOBER
SSIL utbildningsdag – HVB 10 oktober, Falun ssilutbildningsdagar.se
Dagen för Skyddat Boende 16 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
Familjehemsdagen 31 oktober, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Växjö ssilutbildningsdagar.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 5 december, Karlstad ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
För oss är det viktigt att se helheten för att förstå missbruk och beroende. I vår A-terapeututbildning (ATU) utgår vi ifrån patientens behov.
Vi använder oss av beprövade vetenskapliga teorier och metoder. Vårt grundläggande synsätt bygger på existentiell ångest, som är livsnödvändig men kan bli plågsam om vi inte lär oss hantera den! För diagnostisering av missbruk och beroende använder vi oss av Jellineks diagnostik och DSM 5.
Därefter matchas patienten utifrån ett multivariat synsätt där vi tar hänsyn till patientens situation och behov inom framförallt variablerna beteende, psykologi, existentiell, fysisk/medicinsk, social.
Gå in på vår hemsida för att läsa mer om alla våra utbildningar! bergstroms.se
08 642 42 88 I Info@bergstroms.org
Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996
SecuraNova journalsystem underlättar
•
Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF
• Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.
• Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns
• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering
• Systematisk bedömning med skattningsinstrument
• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA
• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning
• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet
• Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång
Öka effektiviteten med funktioner som:
• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling
• Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc
• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag
• Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel
• Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering
• Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg
• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
• Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering
• Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning
• Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper
• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel Läs mer på https://securanova.se
STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT
Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.
STÖD FÖR EGENKONTROLL
Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.
FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA
Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.
KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD
Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter.
Stöder dokumentation för både familjehem och placerade.
WEBBMODULEN
Ger säker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webbläsare på dator, platta och smartphone. Fungerar med både Windows, Apple och Android.
Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Vi har för tillfället lediga Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Margot Herrdin i Borlänge och Marie Klaar i Hudiksvall.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Vi erbjuder kompetenta och erfarna jour- och familjehem där barnets bästa
Vår drivkraft är flexibilitet och ständig utveckling. I vårt journalsystem med AI har vi utmärkta verktyg för att göra riskbedömningar och matcha familjehem med klienter. Samtidigt säkerställer vi med mänsklig översyn att maximal nytta och trygghet uppnås vid varje placering.
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 8/4 till: ”Tävling 3/24”, Tidningen Omtanke, Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
NÄSTA NUMMER
KONTAKTA OSS FÖR EN SKRÄDDARSYDD
LÖSNING SOM MÖTER ER KLIENTS BEHOV.
Besök vår webbplats
Maila oss
Barnochomsorg.se
Info@barnochomsorg.se
Han är polis och är även verksam som föreläsare, krönikör och debattör.
Ute den
24 april
Projektet ”Trygg relation – fri från våld” sätter fokus och press på den som utövar våld. Intimate Partner Violence Intervention (IPVI) är en amerikansk brottsförebyggande metod som liknar ”Sluta skjut”.
Rapport från SSIL utbildningsdag i Sundsvall på tema kontrollerande personligheter, våld och missbruk.
Stad Datum
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Gängkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Personer som placerar inom LSS
Uppsala
Örebro 3 maj 14 maj
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
Stockholm 20 september
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
Växjö 20 november
Karlstad 5 december
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skydd & säkerhet
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Personer som placerar inom LSS
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Skydd & säkerhet
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Behandlingsfamiljer
Utredningsplatser
Teamtjänst – professionellt stödteam till era kommunala familjehem