Tidningen Omtanke, nr 4, 2018

EN TIDNING FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan:

Att höra någon annans behov

Få konkreta resultat av miljardsatsning mot psykisk ohälsa

Polisen misslyckas med att hindra upprepad misshandel

Niklas Möller, psykolog vid Röda Korset

Alla människor har samma känslor

Att bli sedd

Mats Eliasson, Samhall, pratar om vikten av att se våra medarbetare.

SKL varnar

Stor brist på arbetskraft inom en snar framtid. 124 000 kommer att behövas.

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

ALLTID I OMTANKE:

När mänskliga behov ”läggs på bordet” ändrar samtalet ofta riktning från det eviga ”jag har rätt och du har fel”. Man hamnar inte längre i hur någon borde bete sig, utan kan se varandras drivkrafter.

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Liv Larsson - Medlare, utbildare i medling och Nonviolent Communication

Läs krönikan på sidan 42

Omslagsbild

Foto: Henrik Fitinghoff

10| Intervjun

Niklas Möller är psykolog och arbetar för Röda Korset i Sverige med traumatiserade flyktingar.

16| Nyhet

Dyrt att inte verkställa beslut om LSS.

19| Tema: Arbete och hälsa

20| Återhämtning

Hjärnan behöver regelbunden återhämtning för att må bra.

22| Brist på arbetskraft

Fram till 2025 kommer det att behövas 124 000 nyanställda inom kommun och landsting.

24| Mats Eliasson

Möt marknadsdirektören som tror på allas unika förmåga och arbetsgivarens ansvar att hitta den.

30| Trög digitalisering

Det går trögt för socialtjänstens digitalisering, även om vissa framsteg görs.

34| Fokus på hälsa - ger hälsa

En undersökning visar att om arbetsgivaren fokuserar på medarbetarnas hälsa förbättras den automatiskt, utan några egentliga åtgärder.

38| Ny generaldirektör

Försäkringskassan har fått en ny generaldirektör.

40| Miljardsatsning

Få konkreta resultat av regeringens miljardsatsning för bättre psykisk hälsa

44| Nya regler för gode män

Nu ska reglerna kring gode män moderniseras.

46| P-piller ökar användning av antidepressivt

En studie visar att det finns ett samband mellan användning av p ­piller och förskrivning avpsykotropa läkemedel bland flickor i tonåren.

56| Polisen misslyckas

En avhandling från Malmö Universitet visar att polisen missar upprepat våld i nära relationer.

50| Schizofreni

Nya ledtrådar till hur schizofreni påverkan hjärnan har nu framkommit.

Mats Eliasson, marknadsdirektör på Samhall, tror på allas behov av att bli sedda. Sid. 24

Vad vi inte behöver

Världen är upp och ner. Allt större motsättningar försöker samexistera inom allt fler områden, allt dras till sin spets. För eller emot, svart eller vitt.

Så, var är vi på väg? Vad söker vi? Och vad försöker vi åstadkomma?

Ja, det finns naturligtvis en massa olika svar på dessa frågor, men jag har i alla fall en tydlig uppfattning om vad vi inte behöver.

Vi behöver inte mer polarisering. Vi måste förstå att nästan inget är svart eller vitt. Enkla svar på stora frågor tenderar att vara så kraftiga förenklingar att de blir lögner.

Det finns några undantag, eller i alla fall ett, och det är så enkelt att det blir jättekomplicerat. Försök älska dina medmänniskor lika mycket som älskar dig själv får du se.

Vi behöver mindre effektivisering. Just det. Effektiviseringen har drivits så långt att människors hjärnor och själar går sönder. Sluta med det. Bli mindre effektiva och må bättre. Var lite mer slapp och bli glad.

Vi behöver mindre kommersialisering. Japp, du får ha vilken politisk åsikt som helst, men när meningen med allt här i tillvaron reduceras till vinstmaximering så blir det inte särskilt mycket att leva för. Tjäna pengar om du vill, men se till att ha det bra också. Och, spoiler alert, det är inte pengarna som kommer att få dig att må bra.

Vi behöver mindre planering. Kör på halvvolley och improvisera lite. Räds inte det okända, skapa ett äventyr du själv inte vet hur det slutar. Hjärnan kommer att tacka dig, och din familj.

Vi behöver mindre verklighetsflykt. Behovet av verklighetsflykt skapas av… just det, allt som står här ovanför. Vi stressar, pressar, tror att vi måste välja för eller emot, vara effektiva, hjälpa till att vinstmaximera, planera och så vidare. Och då kan det ju vara skönt att scrolla i ett flöde, streama en serie, spela ett dataspel eller hitta något annat sätt att fly verkligheten.

Sluta med det. Var här och nu. Sitt still, se din omgivning. Se människorna runt omkring dig. Ta en skogspromenad, sätt dig och meta, plocka blommor, krama någon du tycker om.

När du känner att du måste göra något, så vänta tills känslan går över. När du känner att du verkligen vill göra något, gör det.

Jag tror livet är grått eller en massa olika färger, inte svart och vitt. Jag tror våra hjärnor måste få göra ingenting, helst flera timmar om dagen, om vi ska kunna vara effektiva. Jag tror våra kroppar läker i rörelse. Och jag tror vi är så mycket mer än en effektiv produktionsenhet.

Ha nu en riktigt slapp och skön sommar!

Henrik Fitinghoff Chefredaktör Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till henrik.fitinghoff@svenskamedia.se

Svärdvägen 9, 182 33 Danderyd • Tel 0651-150 50

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50 www.ssil.se

Mikael Sagström Ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 12 eller 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se

Henrik Fitinghoff Chefredaktör Tel: 070-51 43 999 henrik.fitinghoff@svenskamedia.se

Anna Back Fitinghoff Journalist Tel: 070-51 43 999 anna.back-fitinghoff@svenskamedia.se

Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser Patrik Fall

Annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Utges av: SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta

Upplösning:

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 0292-508 76.

Vi på Inagården önskar er en glad sommar!

Etablerat skyddsboende sedan 2012

Hos oss får alla som är våldsutsatta skydd, oavsett ålder eller könstillhörighet. Vi arbetar för att ingen människa oavsett ålder, kön eller ursprung, ska vara utsatt för våld eller kränkningar. Därav kan vi ta emot, ensamstående, gifta par, söner över 12 år med sina syskon och deras föräldrar.

Ett boende med stabil personalgrupp sedan många år.

All personal kan använda sig av bedömningsinstrument. Vi erbjuder Sam, Sarah, Patriark och FREDA.

Vår personal har akademiska kunskaper och kulturell kompetens kring hedersvåld, samtal med barn, barn som bevittnat våld, trappansamtal (krishanteringssamtal), våld i nära relation.

Vi har låg personalomsättning hos oss, den som varit längst hos oss har varit med från start 2012

Vi har små enheter i kollektiv. Det innebär att vi har ett hus med plats för tre familjer, 2 lägenheter med plats för 2 familjer vardera

Vi tar emot placering dygnet runt, året om. Vi kan hämta i hela landet efter överenskommelse.

Vid frågor och placering ring 072-5620303 Övrig kontakt: info@sstod.se | www.sstod.se

Söker ni fler trygga vuxna?

Hos oss kan ni själva söka efter passande uppdragstagare

Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet där personer som är intresserade av att bli uppdragstagare och handläggare inom familjehemsvården, kan mötas på ett enkelt och snabbt sätt.

Vill ni veta mer? Välkommen in på: www.familjehemsbanken.se

Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete.

Trygghet och stöd

Gamla Hembageriet i Målerås är vårt nybyggda gruppboende med fem lägenheter där individen får trygghet, trivsel och stöd i vardagen.

Gamla Hembageriet boende www.gamlahembagerietboende.se

Trygghet och tillit

Trygghet och omsorg

073-311 39 02 - tomas@saxakullen.se

Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete?

Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!

idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt

Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!

Kontakta oss för att boka tid för en presentation!

NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se

För att jobba i verkligheten måste du förstå den. Förstå att världen är precis lika hänsynslös som den är vacker. Vår uppgift är att alla människor ska hitta sin plats i den.

Alternatus erbjuder HVB-hem, familjehem, LSS och individanpassad utsluss.

018-10 20 80 | www.alternatus.se

Foto Getty Images

Alla människor har samma känslor

Ett trauma, en förlust eller stor sorg känns exakt likadant oavsett var vi kommer ifrån, vilken mat vi äter, kläder vi bär eller språk vi talar. Samma sak med ångest, otrygghet, rädsla. Utifrån denna ganska självklara sanning arbetar Röda Korset med krigsskadade och torterade människor som kommit till Sverige.

TEXT & FOTO: HENRIK FITINGHOFF

Röda korset är förmodligen en av världens mest kända organisationer. Sedan bildandet 1863 har dess medarbetare funnits i oroshärdar och katastrofområden runt om i världen för att göra en humanitär insats. Men, arbetar de verkligen i Sverige också? Vad skulle de kunna göra här, i vårt välutvecklade land?

Sedan mitten av 80-talet driver Röda korset behandlingscenter runt om i landet med utgångspunkt från organisationens humanitära grundprincip att alla, oavsett identitet eller status (som flykting, papperslös, asylsökande och så vidare), ska ha möjlighet att få hjälp.

Niklas Möller är psykolog och har sedan tio år tillbaka arbetat på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala, där han också sedan två år tillbaka är verksamhetsansvarig.

JAG HÖRDE HONOM första gången berätta om sitt arbete under ett kort föredrag och det fanns något i hans berättelse som verkligen berörde. Ett perspektiv som handlade om allmänmänskliga behov och hur vi

ibland har svårt att se dem eller bemöta dem.

Nu träffas vi igen på hans kontor och mottagningsrum i deras lokaler i Uppsala. Här finns ett litet skrivbord och strax intill en karta över Mellersta Östern. På kartan blir det väldigt tydligt hur Syrien ligger inklämt mellan olika politiska särintressen och varför det blir så viktigt att ha kontroll över det området.

I ETT HÖRN med stora fönster står tre fåtöljer, ungefär som hos vilken psykolog som helst, men här är också tanken att en tolk kan behöva sitta. Vi slår oss ner i fåtöljerna och Niklas berättar om sitt arbete.

– Man skulle kunna beskriva vårt arbete som att vi hamnar mitt emellan primärvården och specialistvården i form av psykiatrin. De här människorna med trauman från krig, fängelser, tortyr, sexuella övergrepp eller något som hänt på vägen till Sverige, upplevs ofta som för komplicerade för primärvården att hantera och för ”friska” för psykiatrin, och då kan vi erbjuda hjälp, berättar Niklas Möller.

Målgruppen är människor som direkt eller indirekt traumatiserats till följd av väpnad konflikt, förföljelse, tortyr eller våld längs flyktvägarna till Sverige. De får också remisser på personer med andra traumatiska erfarenheter som till exempel våld i nära relationer eller trafficking men dessa hamnar tyvärr utanför Röda Korsets målgrupp.

Utifrån behov jobbar olika center med olika åldersgrupper, här i Uppsala handlar det dock om hela spannet, för tillfället från fyra år och upp till 70.

Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala erbjuder i första hand samtal med

psykologer och arbete med sjukgymnaster. Dels eftersom ett trauma ofta leder psykosomatiska symptom, men också för att många varit utsatta för tortyr och behöver hjälp för att tillfriskna från olika skador.

– VANLIGASTE VÄGEN in för barn under 13 år är att föräldrarna är patienter här, är de äldre handlar det oftast om ensamkommande barn, säger han.

I Uppsala jobbar man också tillsammans med Röda Korsets lokala krets med en barngrupp som träffas regelbundet, samtidigt som centret träffar de­

ras föräldrar i en annan grupp i rummet bredvid, och samtalar om hur de som familj ska kunna hantera sina upplevelser på bästa sätt.

– Vi märker ofta hur både barn och vuxna försöker skydda varandra och säger ”nej, men det kan jag inte prata om, då kanske min familj blir ledsna”, berättar Niklas Möller.

Deras uppgift blir därmed att vara ett stöd för både barnen och föräldrarna för att kunna berätta, och sätta ord på de upplevelser och känslor de haft. I dagsläget är det övervägande människor från Afghanistan och Syrien som kommer till

behandlingscentret, vilket är logiskt med tanke på hur flyktingsituationen sett ut de senaste åren.

– Men vi kan också få in människor som flydde från Jugoslavien-kriget för 25 år sedan, men som först nu fått en posttraumatisk reaktion, säger Niklas Möller. Men vad är det som gör att Sveriges sjukvård saknar egen kompetens för att hantera krigsskadade och torterade människor?

– Kompetensen finns på vissa orter i Sverige, men generellt tror vi att det beror på att man inom vården upplever att man inte har tillräckligt kulturell förståelse och

»Vi märker ofta hur både barn och vuxna försöker skydda varandra och säger ”nej,

men det kan jag inte prata om,

då

kanske min familj blir ledsna”.«

kunskap för att kunna hantera människor från exempelvis Syrien, vilket egentligen blir lite konstigt. När jag träffar mina patienter pratar vi väldigt lite om deras kultur, eller vilket ord de använder för att beskriva ångest. Det finns ingen skillnad i reaktion mellan en svensk och en syrier på att se sin pappa bli avrättad, eller att tvingas fly hals över huvud, säger Niklas Möller.

– När vi diskuterar de här patienterna utifrån härkomst och kulturell tillhörighet riskerar vi att avhumanisera dem som grupp. Det är viktigt att utgå ifrån att vi alla är människor, att vi dela vår uppsättning känslor, och att våra reaktioner på olika former av våld och påfrestningar är generellt mänskliga. Idag heter svenskar Mohammed, Amir, Diego och så vidare. Jag upplever att vården alltför ofta handlar om härkomst, inte klinisk diagnos, och det är oroande, fortsätter han.

NIKLAS MÖLLER HAR tillsammans med Isabel Petrini och Ulf Gustavsson skrivit boken ”Krig, tortyr och flykt”, som vänder sig till alla som i sin yrkesroll möter människor som upplevt detta. En av poängerna i boken är just att det går att bemöta alla människor, oavsett kultur och ursprung.

– Kulturfrågan är superviktig, för alla människor behöver en identitet, men ett sånt här möte mellan fyra ögon blir mer intimt och då blir också mycket av det yttre mindre viktigt, säger han.

– Och i mitt arbete är det egentligen ganska självklart. Vi har flera olika metoder och terapier för att arbeta med trauman, och dessa fungerar alldeles utmärkt oavsett kulturell bakgrund, fortsätter Niklas Möller.

En annan grupp som kommer till Röda Korsets behandlingscenter är ensamkommande flyktingbarn.

– Det här är en grupp med många vuxna kring sig, både i skolan och på hvb-hemmen, som kan uppmuntra dem att söka hjälp och det är jättebra, säger Niklas Möller.

UTIFRÅN SITT TIOÅRIGA perspektiv som psykolog hos Röda Korset ser han dock hur situationen för dessa ungdomar har förändrats. Fram till för några år sedan omfattades de av Dublin-förordningen, som innebar att om de skulle utvisas till första ankomstland för asylprövning vilket gjorde att de tvingades gömma sig. Nu ska de utvisas till Afghanistan, förutom att samhällsdebatten är mycket hårdare. . – Det här är unga människor vars hela liv har satts på paus. När vi får höra vad de fått utstå och hur de har kämpat för att ta sig hit så tänker åtminstone jag på den drivkraft dessa ungdomar besitter och vilken resurs de skulle kunna vara för samhället, säger Niklas Möller.

– Det finns något oerhört sorgligt i allt detta, dels hur det drabbar unga människor, dels hur samhällsklimatet hårdnat. De märker ju också hur det talas om dem och hur de inte är välkomna, det ger inga bättre förutsättningar för att må bra, fortsätter han.

HAN BERÄTTAR OCKSÅ om skillnaden mellan om vi exempelvis råkar ut för en svår bilolycka, och hur de trauman som ser ut hos de människor som Röda Korset möter. Hur det oftast handlar om en lång rad ackumulerade trauman med högre symptombelastning.

– Toleransfönstret för att prata om vad som hänt kan ibland vara oerhört litet. Den fortsatt otrygga situation som många befinner sig i, utan permanent uppehållstillstånd och kanske mitt i en asylprocess gör det också ännu svårare, säger Niklas Möller.

Och det är heller inte lätt alla gånger att möta dessa människor och höra deras historier. Värst tycker Niklas Möller att det är att möta någon som fått sitt sista avslag och bara väntar på att bli utvisad.

– I det läget får vi försöka hitta olika färdigheter att hantera livssituationen och i de fall det är möjligt hitta sammanhang med kvaliteter exempelvis ett socialt umgänge, träning eller något annat. Men även om det är tufft för oss psykologer, så ingår kontinuerlig handledning i vårt arbete. Jag tänker på alla de som möter dessa människor men kanske inte har möjlighet att prata med någon om det. Det måste vara tufft, säger Niklas Möller. – Förhoppningsvis går vi inte sönder, utan lär oss att hantera vårt arbete ännu bättre. Risken är hela tiden att vi blir under- eller överengagerade och för att undvika det så är alltid dörrarna öppna oss medarbetare emellan, säger han.

Röda Korset erbjuder också kuratorer,

för mer praktisk hjälp, och juridisk rådgivning i asylprocesser och annat. Man anordnar också utbildningar för omsorgspersoner, exempelvis gode män.

KORT SAGT ÄR Röda Korset en viktig pusselbit i det svenska asylmottagandet, en pusselbit som bygger på ideellt arbete samt bidrag från kommuner, landsting, stat, fonder och Röda Korset centralt för kostnader och de som är avlönade.

– Det är viktigt för vårt uppdrag att vi är oberoende, vilket den här finansieringsmodellen också garanterar, säger Niklas Möller.

– Det vi däremot skulle behöva är en bättre bild av de behov som finns. Idag har vi bra kunskap om de ensamkommandes behov, eftersom de på olika sätt hamnar i det svenska systemet, men när det gäller behoven av psykologisk behandling för familjer och små barn som de senaste åren kommit från krigsdrabbade områ-

den saknar jag en bild av hur omfattande det är. Samtidigt vet vi utifrån en studie från Röda Korsets högskola att den psykiska ohälsan till följd av krigs och flyktupplevelser hos den här gruppen är hög, avslutar Niklas Möller.

Och känslan jag har med mig när jag sätter mig på tåget hem igen är att Sverige nog ska vara tacksamt att Röda Korset finns och är verksamt i vårt land, samtidigt som jag har svårt att komma ifrån känslan att det är sorgligt att det ska behövas.

Ur ett samhällsperspektiv utgör migranter och asylsökande en viktig grupp, inte minst på arbetsmarknaden. Så det borde dels finnas en tydligare bild av dessa människors behov för att må bra, men också en tydligare målsättning hos samhället att hjälpa dem. För det är väl det som samhällen gör, investerar i människor för att de ska kunna vara produktiva och bidra? ●

»Det blir en slags avhumanisering av de här människorna, när vi säger att vi inte har möjlighet att förstå dem utifrån vad de känner.«

Röda Korsets sju grundprinciper

Humanitet

Röda Korset skapades ur viljan att utan åtskillnad bistå dem som sårats på slagfältet. Vi arbetar internationellt och nationellt för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Målet är att skydda liv och hälsa och att värna respekten för människovärdet. Vi främjar ömsesidig förståelse och vänskap, samarbete och varaktig fred mellan alla folk.

Opartiskhet

Röda Korset gör ingen åtskillnad mellan nationalitet, etnisk tillhörighet, religion, samhällsställning eller politisk åsikt. Vi arbetar uteslutande för att lindra människors lidande och att i första hand hjälpa de mest nödställda.

Neutralitet

Röda Korset tar inte ställning i fråga om politik, etnisk tillhörighet, religion eller ideologi. Vi är neutrala för att bevara människors förtroende.

Självständighet

Röda Korset är en självständig förening. Som nationell rödakorsförening hjälper vi staten på det humanitära området. Men vi ska behålla ett oberoende som gör att vi alltid kan handla i enlighet med Röda Korsets principer.

Frivillighet

Röda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt. Frivillighet gäller både givare och mottagare. Den frivilliga hjälpen får inte innebära att man ger avkall på kvaliteten. Med osjälvisk hjälp menas att vi inte har några egna intressen att tillgodose.

Enhet

I varje land får endast finnas en rödakors- eller rödahalvmåneförening. Den ska vara öppen för alla och den humanitära verksamheten ska omfatta hela landet.

Universalitet

Röda Korset är en världsomfattande organisation inom vilken alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar har samma skyldigheter och rättigheter att bistå varandra.

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.

0292-411 11

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för

personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.

072-559 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Dyrt att inte verkställa beslut

Det kan bli dyrt för kommuner att inte verkställa beslut om bistånd och insatser enligt LSS.

Beslut om bistånd och insatser som kommuner fattar enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska verkställas inom skälig tid.

Exempel på sådana beslut kan vara en äldre person som ska beredas plats på äldreboende, eller ett barn med funktionsnedsättning som ska få tillgång till korttidshem.

Om man inte verkställer ett sådant beslut inom tre månader, så ska kommunerna rapportera detta till IVO, om IVO bedömer att den enskilde fått vänta oskäligt länge så kan IVO ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten.

När domen vunnit laga kraft så fakturerar IVO kommunen den utdömda avgiften.

Under 2017 så kom ca 12 000 ärenden in till IVO, där personer som är i behov av en insats fått vänta längre än tre månader.

Orsaker till de långa väntetiderna

»Kommuner som redan har en ansträngd ekonomisk situation kan genom särskild avgift få det ännu svårare att exempelvis genomföra nödvändiga byggnationer. Det är många tuffa prioriteringar som kommunerna måste göra där olika verksamheter vägs mot varandra.«

behöver inte bara vara att kommunen inte kunnat erbjuda insatsen, det kan även vara att den enskilde tackat nej till insatsen, till exempelvis för att man vill ha plats på ett annat boende än det som erbjudits.

Stockholm, Göteborg och Malmö har rapporterat in flest fall till IVO under 2017, men även kommuner som Eskilstuna, Östersund, Örebro, Jönköping, Uppsala, Sundsvall och Umeå har rapporterat in många ärenden.

Utdömande av särskild avgift är mer ett sätt för staten att säkerställa att efterlevnaden av den lagstiftning som finns,

det ska garantera att den enskilde får de insatser som hen har rätt till.

IVO ser dock att avgiften ibland även kan försvåra för kommunerna att verkställa en insats.

–  Kommuner som redan har en ansträngd ekonomisk situation kan genom särskild avgift få det ännu svårare att exempelvis genomföra nödvändiga byggnationer. Det är många tuffa prioriteringar som kommunerna måste göra där olika verksamheter vägs mot varandra, säger Kaisu R Kull som är inspektör på IVO.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Foto: Getty Images

HVB-Hem

tjejer 15-19 år med

för flickor 14-18 år med missbruksproblematik och psykosociala svårigheter.

Tärnsjö l 0292-440 50, 070-564 36 90 l www.duvgarden.se

Enkelt att placera

ett samtal bort

MÅNGSBO HVB

HVB-Hem

för pojkar 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

MÅNGSBO HVB AB

ett samtal bort

Vi vill göra det enkelt för dig att placera.

Det kan vara svårt att veta vart den rätta hjälpen är och om det finns en ledig plats.

Vi vill göra det enkelt för dig att placera. Det kan vara svårt att veta vart den rätta hjälpen är och om det finns en ledig plats.

Aleris placeringssamordnare, Carina Forsberg, kan hjälpa till. Ring 020-15 33 44 eller mejla till placering@aleris.se för mer information.

Östervåla l 0292-714 00, 070-991 67 60 l www.mangsbohvb.se

Vi vill göra det enkelt för dig att placera. Det kan vara svårt att veta vart den rätta hjälpen är och om det finns en ledig plats. Aleris placeringssamordnare, Carina Forsberg, kan hjälpa till. Ring 020-15 33 44 eller mejla till placering@aleris.se för mer information.

Aleris placeringssamordnare, Carina Forsberg, kan hjälpa till. Ring 020-15 33 44 eller mejla till placering@aleris.se för mer information.

”Berätta vad klienten behöver så erbjuder jag en plats på lämplig verksamhet.

Carina Forsberg

”Berätta vad klienten behöver så erbjuder jag en plats på lämplig verksamhet.

Carina Forsberg

”Berätta vad klienten behöver så erbjuder jag en plats på lämplig verksamhet.

Carina Forsberg

010-20 99 700

info@crewford.se

Terapeutisk relation före metod.

Kontakt

070 - 585 31 98 ranagarden.com

Jämtland

Hem för pojkar 15 - 17 år. Kriminalitet, missbruk och utåtagerande. ADAD, MI, rePULSE, Återfallsprevention, HAP och Kriminalitet som livsstil.

- Skyddade boenden

- Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar

- Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

Arbete och hälsa

Det finns något lika självklart, som numera motsägelsefullt i att para ihop orden ”arbete och hälsa”. För hundra år sedan, eller till och med femtio år sedan, så slet vi ut våra kroppar på olika sätt, och även om det tyvärr fortfarande är sant för vissa yrkesgrupper så är det de utslitna hjärnorna som står för den största ökningen idag. Ett allt högre tempo med allt större prestationskrav sliter numera ut oss mentalt, snarare än fysiskt. Eller, i takt med att våra kroppar blir allt friskare så mår vi allt sämre psykiskt.

Men det är egentligen inte själva arbetets fel. Vi är gjorda för att vara aktiva och utföra alla möjliga sysslor. Det är både ett naturligt sätt att träffa andra människor, men också att få bekräftelse på att vi gör något bra. Det stärker vår självkänsla och ger oss mening i tillvaron.

Så, alternativet att inte ha ett arbete är definitivt inte heller bra. Men i takt med att allt fler gör allt mer och sliter ut sig, så ökar också andelen utslagna grupper från arbetsmarknaden. Invandrare, unga, äldre, människor med en fuktionsvariation, alla slås de ut i jakten på de optimalt presterande produktionsenheterna. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft, och det börjar bli akut. Hur ska vi lösa den här ekvationen? Det filosofiska svaret är ganska enkelt, det praktiska genomförandet kanske mer komplicerat. Här följer några artiklar i ämnet ”Arbete och hälsa”, som alla tillför sitt perspektiv på problemet.

TEXT

Hjärnan behöver regelbunden återhämtning

Du har säkert känt att du mår bättre och fylls av energi efter en promenad med hunden/att ha vistats ute i skog och mark. Enligt hjärnforskaren Katarina Gospic gör den naturliga miljön underverk för vår hjärna och minskar risken för stress och stressrelaterade sjukdomar.

TEXT: JENNY MARCUSON FORS

Människans hjärna ser likadan ut idag som för 40 000 år sedan. Därför är naturliga miljöer välgörande för oss.

– Vi är byggda för att vara ute i naturen och den har en fantastiskt välgörande effekt. Studier visar att bara 15 minuters promenad kan sänka stressnivåerna i kroppen, hjärtfrekvensen sjunker och

blodtrycket lika så. En timmes promenad har ännu bättre effekt och det finns också en undersökning som visar vilka effekter i ökad prestation och kreativitet man kan få efter att ha vistas fyra dagar i naturen, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.

Hon berättar att naturupplevelser frisätter ämnen som boostar vårt immunförsvar och därmed skyddar oss från en mängd sjukdomar.

– Bara genom att vi bor nära ett grönområde gör att vi minskar risken av att drabbas av depression och mår bättre. Att motionera är en viktig del i den energipåfyllnad som hjärnan behöver, säger Katarina.

FYSISK AKTIVITET ÄR både avstressande och skadeförebyggande.

»”Att motionera är en viktig del i den energipåfyllnad som hjärnan behöver”«

– Stressrelaterade sjukdomar har ökat med 100 procent de senaste tio åren och kostar pengar, lidande och produktionsbortfall för företag, samhälle och förstås även de drabbade. Vi kan förhindra den här utvecklingen om vi stoppar problemen i tid innan de leder till sjukdom och sjukskrivning, säger Katarina Gospic.

Hon råder att vara uppmärksam på tidiga signaler och ta dessa på allvar.

– Sömnen är viktig. Det är en av de mest grundläggande behov vi har. Om du sover dåligt är det en stark varningssignal. Du kan också bli lättirriterad, ha svårt att fokusera, svårt att komma ihåg saker och känna dig trött fast du har vilat. Kroppsliga signaler kan vara att hjärtat slår för snabbt, högt blodtryck och ont i magen.

DET BÄSTA ÄR förstås att vara proaktiv och försöka förhindra att sådana problem ens uppstår och om de uppstår måste vi ta signalerna på allvar. De är kroppens sätt att tala om för oss att vi behöver lyssna. – Det är viktigt med återhämtning. Tänk dig hjärnan som en muskel som behöver vila emellan varven för att inte klappa ihop. Du går ju inte till gymmet och tränar biceps sju dagar i veckan sexton timmar om dagen. Ta flera pauser under dagen och se till att kunna återhämta dig ordentligt under helgen. En studie från Nasa visade att reaktionstiden ökade med 80 procent efter bara några dagars semester. Sedan behöver hjärnan även en längre sammanhållen ledighet, så sommarsemestern på minst några veckor är också viktig, avslutar Katarina Gospic. ●

Katarina Gospic är hjärnforskare och vill belysa vikten av att låta hjärnan få återhämtning.

Foto: Jenny Hammar. Foto Skanska

Stor brist på arbetskraft framöver

Bristen på arbetskraft börjar bli akut och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger att kommunerna måste göra mer för att bli attraktiva arbetsgivare.

SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog säger till TT att vi inte haft en sådan brist på arbetskraft under hela 2000- talet.

SKL hävdar också att det behövs en ökning av statsbidragen med 37 miljarder kronor fram tills 2021.

2018 ser ut att bli ett starkt år för kommuner och landsting tack vare ökade skatteintäkter, statsbidrag och reavinster, de kommande åren ser ut att bli sämre enligt SKL:s nya ekonomirapport, främst vad gäller arbetskraftssituationen.

– Det som har blivit tydligare är bristen på arbetskraft. Utmaningarna har ökat kraftigt beroende på att vi ser att det blir tuffare nästa år och fram till 2021. Vi har tidigare sagt att år 2019 kan bli besvärligt och det kryper nu närmare, säger SKL:s ordförande Lena Micko till TT.

Inom vård, skola och omsorg så behövs arbetskraften öka med 124 000 tusen fram

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

till 2025, för att behålla dagens verksamhetsnivå, detta beror på en demografisk utveckling när Sveriges befolkning växer i åldersgrupperna unga och gamla, men med för få i arbetsför ålder.

– Det är klart att det är större brist bland legitimationsyrken som till exempel sjuksköterskor, läkare, socialsekreterare. Även om det naturligtvis finns personer som är arbetslösa så matchar dessa inte de här tjänsterna utan vi ser att vi måste ställa om, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) medger att rapportens resultat knappast kommer som någon överraskning utan visar på ett problem som varit påtagligt länge.

– När det gäller resurser har vi redan tillskjutit stora resurser till kommuner och landsting och lovat att fortsätta göra det för de demografiska utmaningarna är sådana, men kommuner och landsting måste också bli mera attraktiva som arbetsgivare. Att man har så höga sjukskrivningstal är en varningssignal som jag

SKL:s ordförande Lena Micko.

FOTO: SKL

»Att man har så höga sjukskrivningstal är en varningssignal som jag inte tycker man tagit på riktigt stort allvar hittills. Här finns en potential med folk som kan jobbet men blivit utslitna och det är naturligtvis helt ohållbart.«

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson

inte tycker man tagit på riktigt stort allvar hittills. Här finns en potential med folk som kan jobbet men blivit utslitna och det är naturligtvis helt ohållbart, säger hon. – Det gäller att påverka arbetsmiljön så folk inte blir sjuka. Sjuktalen är högre inom dessa yrken än generellt inom arbetsmarknaden och då är det ytterst arbetsgivarens ansvar att säkerställa en god arbetsmiljö, menar Ylva Johansson.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

HVB för ickor 12-18 år

LVU § 2, 3 och 6. SoL Ramavtal med 139 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se www.stubben.se

SKYDD - STÖD

i en miljö med hög säkerhet. För våldutsatta kvinnor och mammor med barn. Planerade samt akuta placeringar tas emot dygnet runt. Husdjur kan medfölja.

Möjlighet av upphämtrning kan ske efter överenskommelse.

EKENGRUPPEN HVB

EKENGRUPPEN HVB

är beläget i norra Stockholms län med goda kommunikationsförbindelser.

Konsulentstödda Jour- & Familjehem Skyddade boenden

Vår grundtanke och övertygelse är att hjälpa individer att återfå kraften till förändring.

Stöd- & Träningsboende i Uppland, Stockholm och Småland.

Vi tar emot barn och ungdomar som är placerade med stöd av SoL eller LVU.

Vi tar emot placeringar enligt SoL & LVU och har åtta platser med inriktning för utåtagerande pojkar mellan 14–18 år. Behandlingen utgår från KBT och ett miljöterapeutiskt synsätt. Vi kan även bistå med sociala- och psykologiska utredningar

PLATSFÖRFRÅGAN

Hans Eklund föreståndare 070-566 12 80 Mika Nyman samordnare 076-868 65 47

hvb@ekengruppen.se | 010-209 30 40

Att bli sedd

Mats Eliasson är grabben från Hönö, som blev vd för Samhall, som tror att alla människor har en unik förmåga och hans jobb är att hitta den även om ingen annan gör det. Han tror också på att se sina medarbetare, för han fick själv lära sig hur det var att inte bli sedd.

TEXT & FOTO: HENRIK FITINGHOFF

2011 köper TV4 in tv-seriekonceptet “Boss Undercover”. Tanken är att en chef, helst den högsta, för ett stort företag med många anställda ska utge sig för att vara en vanlig anställd och se hur det är.

Mats Eliasson blev kontaktad med en förfrågan om han var intresserad, och det var han. Samhall har cirka 25 000 medarbetare och finns i hela landet, så det skulle nog funka. Alla bilder på Mats togs bort från hemsidor och på andra ställen och han fick bli ”Tomas från Göteborg”. Tanken var att Tomas aldrig skulle haft ett ”riktigt” jobb och aldrig jobbat fysiskt.

– Dialekten gick att lösa, men jag var faktiskt mest nervös för det här med att aldrig ha jobbat fysiskt. Jag är finsnickare och slöjdlärare i grunden och praktiskt lagd, så jag trodde det skulle bli svårt att dölja, berättar Mats Eliasson.

Men så blev det inte. Det verkade som om den beskrivning av Tomas som hand-

»Ja, du och jag har ju inga fördomar, det är bara alla andra idioter som har det.«

ledarna fått blev självuppfyllande i deras ögon.

– Jag var på fem olika ställen och jag jobbade verkligen hårt, men på inget av dessa ställen tyckte mina chefer att jag dög till något, berättar Mats Eliasson.

Det var naturligtvis en intressant och lite omskakande upplevelse, och han tog med sig många nya lärdomar från dessa veckor. En handlar om fördomar.

– Ja, du och jag har ju inga fördomar, det är bara alla andra idioter som har det, säger han och ler.

Han menar att den beskrivning som cheferna fick av honom skapade fördomar om ”Tomas”, som han sedan inte kunde ta sig förbi. En annan sak som var tuff att

hantera var bristen på kontroll.

Som chef är Mats Eliasson van att ha kontroll över det mesta, men i den här situationen fick han inte veta något i förväg och blev runtskjutsad av tv-teamet. Han sov på konstiga vandrarhem och fick åka till nya arbetsplatser.

– Så här i efterhand har jag förstått att de jobbar med att ”bossen” i det här fallet ska vara lite uttröttad, för då blir det bättre teve, säger han och skrattar.

Mats Eliasson upplevde också att han blev väldigt tufft behandlad och har funderat på det. Hur kommer det sig att cheferna på Samhall av alla ställen var så tuffa på sina medarbetare?

– Jag tror beteenden smittar. De här

människorna har alltid fått höra att de inte duger, så nu när de är chef så är det deras enda referensram för hur de ska agera, säger han.

Den sista reflektionen som Mats Eliasson tog med sig från tv-inspelningen var alla människors önskan om att bli sedda och hur stark den drivkraften är.

– Som chef är jag oerhört bortskämd med att bli sedd, men det är så enkelt att se till att alla får känna sig sedda. Ofta räcker det med ett hej, om det inte finns tid för något längre samtal, säger han.

Därmed landar samtalet i Samhall och de värderingar som företaget har eller borde ha. Mats Eliasson drar liknelsen med ett nyfött barn, som egentligen är en maximalt funktionsnedsatt individ. Men barnet har sina föräldrar, som verkligen tror att det här barnet kommer att utvecklas och klara sig själv.

– Vi är bäst i världen på att matcha människor med jobb. Vi lyckas där alla andra misslyckats, för vi måste leta

Samhall AB

Ägare: Svenska staten

»Många av dem som hamnar hos oss borde hamnat på KTH eller Chalmers istället, men eftersom de saknar någon social förmåga så går inte det.«

djupare, säger han.

– Människor gömmer ofta sina verkliga talanger, eftersom de är rädda att misslyckas, fortsätter Mats Eliasson.

Han menar också att vi ställer enormt höga sociala krav på människor och att det ofta är därför som många misslyckas i både skolan och arbete.

– Många av dem som hamnar hos oss borde hamnat på KTH eller Chalmers istället, men eftersom de saknar någon social förmåga så går inte det, säger Mats Eliasson.

Han berättar att en av Samhalls värderingar går ut på att annorlunda är något

Lyder under: Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet

Antal medarbetare 2017: 24872 hos 4757 kunder på 587 platser.

bra. Du behöver inte vara som alla andra för att ha ett jobb och ditt jobb definierar inte vem du är.

– Tittar vi på dem som förändrat världen, Einstein, Tesla och så vidare, så hade de alla jobbat på Samhall idag, säger Mats Eliasson.

Vi pratar lite om Samhalls uppdrag, som både är solklart och enkelt, men samtidigt komplicerat.

Samhall är ett aktiebolag där staten äger alla aktier. Det är Arbetsförmedlingen som väljer vilka som ska komma till Samhall och kriteriet är i princip att alla andra arbetsmarknadsåtgärder misslyckats.

Exempel på kunder: Coop, IKEA, Volvo Cars med flera. Även kommuner och landsting från norr till söder köper tjänster av Samhall.

Nettoomsättning 2017 i miljoner kronor: 3036

»Det

handlar om att förändra vår människosyn. Jag tror på arbetets läkande kraft och på att vara behövd.«

– Så vi har en ganska tuff uppförsbacke redan från start, och vi önskar vi kunde fånga upp dessa människor tidigare i systemet, säger Mats Eliasson.

Han menar att det inte är kraven på Samhalls medarbetare som förändrats genom åren, utan världen utanför. Förr hade de flesta större företag ett ”MiniSamhall”, där människor kunde vara till nytta men kanske lite mer på sina egna villkor.

Idag är dessa människor bortrationaliserade och trycket på Samhall har ökat enormt. Det är också många enklare jobb som försvunnit från den svenska företagsvärlden i takt med att mycket tillverkning hamnat utomlands eller automatiserats.

– Det finns 250 000 människor i Sverige som vill jobba, men som inte inte duger, och här finns massor att göra, säger Mats Eliasson.

Han ger exempel på olika enklare arbeten som många skulle kunna utföra, och som skulle gagna samhället.

– Om färre hela tiden ska göra mer, så präglar det vår syn på våra medarbetare. Här måste vi tänka om, säger Mats Eliasson. Utöver de 25 000 som idag arbetar på Samhall står 25 000 i kö för ett arbete där, och utöver det alltså 250 000 till som skulle vilja ha ett jobb.

– Det handlar om att förändra vår människosyn. Jag tror på arbetets läkande kraft och på att vara behövd, säger Mats Eliasson.

Något som dock har förändrats sedan bildandet av Samhall 1980 är var deras medarbetare finns. Från början handlade det mest om egna arbetsplatser, men så är det inte längre.

– Vi vill att våra medarbetare ska åka till samma arbetsplatser som sina grannar, säger Mats Eliasson och menar att det är på det sättet som bilden av deras medarbetare kan förändras.

– Det är så lätt att se vad människor inte kan, vi specialiserar oss på att se vad de kan, säger han.

I år ska cirka 1 700 medarbetare på Samhall kunna ta sig vidare till andra arbetsplatser ute på marknaden, vilket ger utrymme för nya medarbetare att få chansen hitta ett arbete som passar dem. Det är alltså 1 700 människor som hör hemma ute i det öppna arbetslivet, men som av olika skäl inte fått chansen att visa

Samhallmetoden i korthet

vad de går för, förrän nu.

– Jag tror samhället måste agera som en familj, det är ett alldeles för stort individfokus idag, menar Mats Eliasson.

Och det är ganska uppenbart att hans uppväxt ute på Hönö präglat hans syn på tillvaron, där människor i ett förhållandevis litet samhälle ger varandra sammanhang och bekräftelse. Där alla ”är någon” utifrån att en är någons ”pöjk” eller flicka och därmed också blir sedd.

Och det är naturligtvis ett tufft jobb att ge människor mening, när så många sedan tidigare sagt att det är meningslöst, men också en utmaning. Ur detta perspektiv är också frågan om dessa människor tjänar mer på ett samhälle som kan erbjuda arbete via Samhall, eller som samhället tjänar mer på att ha Samhall som kan skapa ett sammanhang där dessa människor kommer i funktion? ●

Insikt #1. Förvandla dolda talanger till synliga styrkor

Insikt #2. Det är viktigare att hitta rätt än att leta fel

Insikt #3. Varje problem gömmer en möjlighet

Samhall AB

kunder på 587 platser.

Insikt #4. En heterogen grupp har större möjligheter att lyckas

Ägare: Svenska staten

Insikt #5. Var inte rädd för regler och friktion

Insikt #6. Se utanför boxen

Lyder under: Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet

Exempel på kunder: Coop, IKEA, Volvo Cars med flera. Även kommuner och landsting från norr till söder köper tjänster av Samhall.

Insikt #7. Var flexibel. Ett rep är starkare än en kätting

Antal medarbetare 2017: 24872 hos 4757

Insikt #8. Tänk långsiktigt

Nettoomsättning 2017 i miljoner kronor: 3036

Behov av behandling? RING 0612 - 71 82 80

Behandling till ett nytt liv

Vi ger kvalificerad beroendevård med ett rikt innehåll och engagerad personal.

Korpberget Behandlingscenter, Svanö Tel: 0612-71 82 80 • info@korpberget.se www.korpberget.se

Opalen Vuxenboende

IND IV IDAN PA S SA D E LÖSNINGAR

EN GESTALTAD MILJÖ

EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP V I ERBJUDER

lägenheterModernamed bra läge i Järna!

SKYDDAT BOENDE

Stiftelsen Opalen www.stiftelsenopalen.se

Föreståndare Sofia Edgren 070 - 77 57 785

EGEN BOSTAD

SKYDDSUTREDNING

FREDA-PATRIARK-SARA

INDIV. ANPASSAT STÖD

JOUR DYGNET RUNT

WWW.BOCARE.SE

011-473 91 00

INFO@BOCARE.SE

Suddamin Care

i Norrtälje AB

Suddamin Care i Norrtälje

specialiserar sig på familjehemsvård inom Individ & Familj enligt SoL, LSS eller LVU.

Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade.

Välkommen

till

Suddamin Care i Norrtälje!

Varje människa är unik

– precis som våra lösningar

Vi hjälper människor till ett fungerande liv. Varje beroendesituation har sin egen problematik. Vår uppgift är att förstå den och anpassa insatserna. Vi garanterar aldrig snabba resultat, men vi tar ansvar längs hela vägen – även om den skulle bli lång.

0585-105 50

info@vaxaenheten.se

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.

Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.

Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef

Telefon: 08-557 72 515

Mobil: 073-346 70 56

Mail: vita.kiluk@solsunda.se

Solsunda

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510

E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se

Digitalisering inom socialtjänsten går trögt

Socialstyrelsen konstaterar i ny rapport att digitaliseringen inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården inte tar fart. Inom vissa områden har den till och med bromsat in.

Digitaliseringen inom socialtjänsten går väldigt trögt. Man räknar dock med att övergången från analoga trygghetslarm till säkrare digitala trygghetslarm ska vara genomförd i hela landet innan det här årets slut.

– Jämfört med digitaliseringstakten i övriga samhället går det sakta med införandet av nya e-tjänster och ny teknik inom socialtjänsten och i en del fall har ökningen bromsat in, konstaterar Dick Lindberg, projektledare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen följer sedan 2014 upp utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik årligen. Årets rapport visar att det inte hänt så mycket de senaste 4-5 åren.

Dock fortsätter införandet av digitala trygghetslarm, som är säkrare än de analoga att öka, och 81 procent av landets kommuner har nu digitaliserat trygghetslarmen.

– Även om det tagit längre tid än vad det var tänkt ser det nu ut som att samtliga

kommuner kommer att ha moderniserat sina trygghetslarm innan årets slut, säger Dick Lindberg.

Rätt använd kan välfärdsteknik och digitala trygghetslösningar underlätta för många äldre att bo kvar hemma längre, ändå är det bara omkring hälften av kommunerna som erbjuder dessa tjänster och ett fåtal i varje kommun som får del av denna teknik - till exempel nattillsyn med kamera och gps- larm.

Socialstyrelsen vill att kommunerna ska snabba på utvecklingen av nya e-tjänster då det ger människor möjlighet att enkelt komma i kontakt med socialtjänsten för att till exempel ansöka om bistånd eller boka tid med handläggare

– Att inte ha möjlighet att kommunicera digitalt innebär en begränsning för den enskilde att själv styra över sin kontakt med socialtjänsten. Därför är det viktigt att kommunerna fortsätter att utveckla nya e-tjänster och att öka takten i utbyggnaden, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör Många kommuner har inte bestämt vilka e-tjänster man vill utveckla och vilka plattformar som ska användas, vilket bromsar utvecklingen. Det är också förenat med en tillfälligt ökande kost-

nad när man ska övergå till mer digitala arbetssätt och tjänster.

Särskilt otillfredsställande är det enligt socialstyrelsen att bara 22 procent av kommunerna utvecklat säkra rutiner för hantering av personuppgifter

– Ja, på det området har ingen synbar utveckling skett sedan 2015 och det är oroväckande att så stor andel av kommunerna inte försäkrar sig om att enskildas känsliga personuppgifter skyddas bättre, säger Dick Lindberg.

Hälso- och sjukvården kan via den så kallade Nationella patientöversikten, NPÖ ta del av andra vårdgivares journaler, och 94 procent av kommunerna är anslutna till NPÖ, men få använder systemet fullt ut

– Fler bör bidra med journaluppgifter till systemet för att det ska kunna leda till större nytta för patienterna och göra vården mer effektiv. Än så länge är det bara 13 av landets 290 kommuner, varav fem ligger i Blekinge, som bidrar med journaluppgifter till NPÖ, säger Dick Lindberg.

En ny uppföljning av utvecklingen av e-tjänster och välfärdsteknik inom socialtjänsten kommer att göras nästa år.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Foto: Getty Images

Från hopplös till liv...

Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd

• Kvalificerat stödboende/familjestödboende

• Familjehem

• Skyddat boende

• Skyddad-id

• Personal dygnet runt

Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.

Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:

• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

• Signs of safety

• FREDA

Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.

08-55 10 96 90

Känslig tarm kan kopplas till gener

Känslig tarm, så kallad IBS, drabbar kvinnor oftare än män. Nu har forskare hittat DNAvariationer som bland annat är kopplade till puberteten och som verkar kunna påverka tarmen.

Ny forskning som är koordinerad från Karolinska Institutet visar att vissa DNA-varianter kan kopplas till ökad risk för känslig tarm (IBS) hos kvinnor. De här resultaten som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology kan ge nya ledtrådar till varför IBS drabbar fler kvinnor än män.

– Genom att analysera data från den stora brittiska biobanken (UK Biobank) och patientkohorter från europeiska och amerikanska expertcenter, har vi kunnat identifiera genetiska kopplingar till IBS med betydligt bättre statistisk säkerhet än tidigare, säger  Mauro D’Amato, gästprofessor vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet och samordnare

av forskningsprojektet the bellygenes initiative som lett till upptäckten.

Forskarna hittade DNA-varianter som kopplas till ökad risk för IBS hos kvinnor, de här generna fanns särskilt i en region på kromosom 9 som sedan tidigare rapporterats påverka puberteten hos kvinnor.

I uppföljande analyser med patienter från IBS- expertcenter i Sverige, Belgien, Nederländerna, Italien och USA, så fann forskarna ytterligare kopplingar mellan dessa DNA-varianter och IBS-relaterad förstoppning och hård avföring, återigen bara hos kvinnor.

– Även om vi inte kan peka på enskilda

gener i detta tidiga skede är resultaten spännande, eftersom de överensstämmer med tidigare forskning som visar att IBS är vanligare hos kvinnor och att könshormoner kan vara inblandade, säger Mauro D’Amato.

Den här studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Mayo Clinic och University of California Los Angeles i USA, IKMB i Kiel, Tyskland, TARGID i Leuven, Belgien, BioDonostia HRI i San Sebastian, Spanien och universiteten i Bologna, Italien, samt Groningen och Maastricht, Nederländerna.

TEXT:

ANNA BACK-FITINGHOFF

Female-specific Association Between Variants on Chromosome 9 and Self-reported Diagnosis of Irritable Bowel Syndrome

Bonfiglio F, Zheng T, Garcia-Etxebarria K, Hadizadeh F, Bujanda L, Bresso F, Agreus L, Andreasson A, Dlugosz A, Lindberg G, Schmidt PT, Karling P, Ohlsson B, Simren M, Walter W, Nardone G, Cuomo R, Usai-Satta P, Galeazzi F, Neri M, Portincasa P, Bellini M, Barbara G, Latiano A, Hübenthal M, Thijs V, Netea MG, Jonkers D, Chang L, Mayer EA, Wouters MM, Boeckxstaens G, Camilleri M, Franke A, Zhernakova A, D’Amato M

Gastroenterology, online 4 april 2018, doi: 10.1053/j.gastro.2018.03.064

Foto: Getty Images

Letar tidig varningssignal för hjärt- och kärlsjukdomar

Genom att lära datorer att tolka röntgenbilder hoppas forskare kunna undersöka 30 000 röntgenbilder av hjärtat och det fett som finns innanför hjärtsäcken.

I Sverige är ca 1,8 miljoner människor drabbade av hjärt-kärlsjukdomar, som också ligger bakom mer än en tredjedel av alla dödsfall.

Sex universitetssjukhus har tillsammans startat befolkningsstudien Scapis 2013, där ett omfattande forskningsprojekt undersöker 30 000 personer i åldern 50-64 år. Målet är att få mer information om vad som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och vad som kan göras för att förhindra dem.

Man ska samla in information som tidigare inte funnits och med den informationen som hoppas forskarna på sikt kunna stoppa hjärt- och kärlsjukdom innan den uppstår. Materialet blir en kunskapsbank för forskare över hela världen som försöker få svar på varför sjukdomar som stroke, KOL, hjärtstopp och hjärtinfarkt uppstår.

Den information som Scapis produ-

cerar används redan i flera medicinska forskningsprojekt där datorer ska lära sig att tolka röntgenbilder av mänskliga organ, bland annat fettvävnad innanför hjärtsäcken.

– Att lida av bukfetma är ofta kopplat till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, och man tror att fettet runt hjärtat är av samma sort, säger David Molnar, doktorand vid institutionen för klinisk fysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och en av forskarna.

DET FINNS FETT både utanför och innanför hjärtsäcken, men då det bara är det fettet som är innanför hjärtsäcken som idag antas vara farligt, så måste man kunna skilja dem åt. Så för att tolka en röntgenbild, så måste man dels avgöra vart gränsen går och beräkna mängden fett innanför i hjärtsäcken

– En erfaren röntgenläkare kan ta en arbetsdag på sig för att tolka bilden från en patient, säger David Molnar. Då inser man att det inte är möjligt att manuellt undersöka 30 000 bilder.

I tio års tid så har forskare försökt hitta

rätt algoritmer för att datorer ska kunna utföra den här uppgiften, men hittills har man inte lyckats tillräckligt bra.

Nu samarbetar Sahlgrenska universitetssjukhuset och Chalmers för att förbättra datorernas möjlighet att tolka hjärtsäcksbilderna.

Metoden man använder för att lära datorn kallas supervised learning. Den utgår ifrån ett facit, i det här fallet bilder av hjärtan där en erfaren läkare har linjerat ut hjärtsäcken, sedan får datorn med facit som grund försöka sig på samma sak med röntgenbilderna.

– Man låter datorn träna några dygn, sedan kollar man om den har gjort något vettigt med bra resultat. Om inte, försöker man skapa en smartare algoritm, säger Jennifer Alvén som är doktorand i forskargruppen Datorseende och Medicinsk Bildanalys vid Chalmers

Två år räknar man med att det kommer att ta innan man får ett preliminärt svar på frågan om fettets betydelse för hjärtoch kärlsjukdomar, enligt sidan forskning. se.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Foto: Getty Images

Fokus på hälsa - ger hälsa

En avhandling vid Högskolan i Skövde visar att hälsa i fokus får medarbetare att må bra, något forskaren Jasmin Müller tror kommer bli allt viktigare i framtiden.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Jasmin Müller, som är adjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde har i sin avhandling visat att regelbundna mikropauser i en massagefåtölj får människor att må bättre på jobbet bara efter några veckor.

Men både de psykiska och fysiologiska aspekterna hos individer förbättras bara genom att arbetsplatserna deltar i en studie om hälsa på arbetsplatsen. Resultatet är en aning förvånande, medger Jasmin Müller, som den 17 maj hade

licentiatseminarium med sin avhandling vid Jönköping University, där hon genomfört sina forskarstudier.

– Inledningsvis i forskningen fokuserade jag främst på att undersöka om tiominuters raster i en massagefåtölj tre gånger i veckan hade effekt på medarbetarnas fysiska och psykiska mående. Efter åtta veckor kunde jag konstatera; ja, så var fallet. Såväl enkätsvar som uppföljande blodtrycks­ och pulsmätningar visade det. Men mer överraskande var

»Det tyder på att det går att förbättra hälsoläget på arbetsplatsen genom att ökat fokus på hälsofrågan. För det var troligen just det som arbetsplatserna och cheferna i studien gjorde.«

att kontrollgruppen i studien, som inte använde fåtöljen, också mådde bättre, berättar Jasmin Müller.

De arbetsplatser som var med i studien var skilda, både personalgrupper i sjukvård som i bilindustrin har deltagit med samma positiva resultat.

– Det tyder på att det går att förbättra hälsoläget på arbetsplatsen genom ett ökat fokus på hälsofrågan. För det var troligen just det som arbetsplatserna och cheferna i studien gjorde, säger Jasmin Müller.

Det kommer att bli mer betydelsefullt framöver att människor mår bra och håller sig friska.

– Vi kan inte förvänta oss att förändringen sker omgående. Men kan vi hålla i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete över tid, som också är längre än de åtta veckor som var fallet i min avhandling, kan det göra stor skillnad, säger Jasmin Müller till forskning.se och fortsätter

– I framtiden kommer vi sannolikt att behöva jobba högre upp i åldrarna. Fokus måste därför läggas på faktorer som håller människorna friska istället för att fråga vad det är som gör oss sjuka, eftersom vi inte har råd med att vi blir sjuka. Trenden med ökade sjukskrivningar behöver vändas. Friska arbetsplatser är, och kommer därför att förbli, väldigt viktiga. ●

Psychological and physiological effects on Swedish worker’s health when using a health promotion intervention including mechanical massage and mental training - a pilot study

Muller, Jasmin 2018 (English)

Abstract introduction:

Work-related stress is one of the most challenging issues on workplaces. Reduced ability to relax and recover has been proposed as a key factor behind the increase

of stress-related illness among workers. Massage and mental training are two commonly used techniques which may have positive effects on the ability to recover. One technique to help workers recover is a “recovery chair” which include both mechanical massage and mental training programs. However, it has not been scientifically evaluated yet whether using the techniques included in the “recovery chair”, both separately and in combination, as a health promotion tool.

Jasmin Müller, adjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde Foto Högskolan i Skövde

Foto Getty Images

Ser över modersmålsundervisningen

Elever som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har som regel lättare att lära sig svenska och får bättre resultat i skolan. Det är därför viktigt att elever med annat modersmål än svenska får bra förutsättningar att utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan. Regeringen tillsätter en utredning som ska se över modersmålsundervisningen och studiehandledningen på modersmål i skolan.

– Elever som får utveckla sitt modersmål klarar också ofta svenskan bättre. Studiehandledning på modersmålet kan stärka lärandet i alla ämnen. Därför ska fler elever få modersmålsundervisning och kvaliteten på undervisningen och studiehandledningen stärkas. Det är målet med utredningen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. Utredaren ska kartlägga tillgången till och deltagandet i modersmålsundervisning och studiehandledning i modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Utredaren ska också analysera hur modersmålsstudier och studiehandledning på modersmål förbättrar elevens resultat i skolan, och undersöka bland annat vilken betydelse modersmålsundervisningen har för elevens behörighet till gymnasieskolans nationella program. Vid behov ska utredaren också lämna förslag på åtgärder och författningsförslag.

Regeringen utser professor Nihad Bunar till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2018.

Inga besparingskrav på LSS

Regeringen drar nu, efter hård kritik, tillbaka besparingskravet som tidigare fanns i direktiven Regeringen beslutade den 26 maj 2016 om ett kommittédirektiv om en översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (dir. 2016:40). Enligt direktiven ska en särskild utredare se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (förkortad LSS).  Regeringen kommer besluta om tilläggsdirektiv.

De krav på besparingar som tidigare funnits i utredningsdirektiven tas nu bort.

Utredningstiden förlängs till den 15 december 2018. – Jag har varit minister med ansvar för de här frågorna i snart två månader. Sedan dag ett har jag jobbat för att

skapa tydlighet kring LSS och assistans. Förändringen som regeringen nu aviserat gör vi för att vi vill ge utredaren rätt fortsättningar att ta fram förslag som kan ge just det, säger barn­, äldre­ och jämställdhetsminister Lena Hallengren.

– Vi tar bort kravet på besparingar och med det skickar vi en viktig signal till utredarens fortsatta arbete. Syftet med utredningen ska vara att skapa en tydligare och mer välfungerande lagstiftning som självklart ska vara långsiktigt ekonomisk hållbar och skapa delaktighet, säger Lena Hallengren.

Syftet med uppdraget blir nu tydligare för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av insatsen personlig assistans och få till mer ändamålsenliga insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i

levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

– Äntligen ha regeringen hörsammat funktionsrättsrörelsens krav på att gå ifrån besparingskravet i den statliga LSS­utredningen, säger Riksförbundet FUB:s första vice ordförande Lillemor Holgersson.

Stora regionala skillnader i missbruksvården

Det är stora skillnader för tvångsvård för missbruk runt om i landet, där det i vissa län klan vara fyra gånger så vanligt som i andra.

Det är också färre kvinnor än män som får ta del av socialtjänstens insatser för missbruk och beroende.

Det var under förra året fyra gånger vanligare att missbrukare vårdades med tvång i Gävleborgs län jämfört med Stockholm, även Västmanland och Jämtland sticker ut som landsting där betydligt fler tvångsvårdas än snittet.

– Det kan finnas flera orsaker till att det är så stora skillnader, säger Barbro Engdahl, utredare på Socialstyrelsen. Dels hur missbrukssituationen ser ut i landets olika delar, men även hur vården organiseras och vilka lokala rutiner

för LVM­vård som landsting och kommuner har.

Antal kvinnor som tvångsvårdats på institutioner har ökat med 10 procent, från 113 stycken personer till 125 personer jämfört med året innan. Antalet män som fick tvångsvård minskade lika mycket från 271 personer, till 247 personer. Sammanlagt har knappt 10 900 personer fått någon form av öppen insats, och en tredjedel var kvinnor.

Övervägande delen av insatser i missbruks och beroende problem ges i frivillig form, ca 77 procent. Totalt så var det färre som tvångsvårdades under 2017 jämfört med 2016.

De genomsnittliga vårdtiderna fortsätter att öka, från 141 dagar under 2008 till 162 dagar per vårdtillfälle under 2017.

De som vårdas blir också yngre, under den senaste 10 års perioden så har medianåldern för de som tvångsvårdas sjunkit med närmare 10 år, från 43 år till 34 år. – Det kan bero på att en del kommuner speciellt satsat på att identifiera yngre personer med missbruk, för att det inte ska vara för sent att lyckas rädda dem ur missbruket, säger Barbro Engdahl.

Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Foto: Getty Images

Foto: Getty Images

Foto: Från regeringskansliets webbsändning

Ny generaldirektör för FK

En ny generaldirektör för Försäkringskassan har utsetts, efter att Ann-Marie Begler fått lämna uppdraget i förtid.

Socialminister Annika Strandhäll var mycket förtegen kring varför Ann-Marie Begler fått lämna sitt uppdrag i förtid, men berömde henne för hennes insats under de tre år hon satt som generaldirektör. Regeringen har beslutat att förordna Ann-Marie Begler som generaldirektör i regeringskansliet och kommer att meddela vad det innebär vid ett senare tillfälle.

– Regeringen har sedan 2014 genomfört ett gediget reformarbete när det gäller försäkringskassan och sjukförsäkringen. Nu går vi in i nästa fas i det arbetet för att sjukförsäkringen ska vara trygg och hållbar in på 2020-talet, säger socialminister Annika Strandhäll och antyder att det är den ”nya fasen” som är anledningen till att Ann-Marie Begler får lämna i förtid.

– Maria Hemström-Hemmingsson har djup kunskap om Försäkringskassan och dess utmaningar efter sin tid på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Som ledare är hon öppen, lyhörd och kommunikativ vilket jag vet är viktiga egenskaper för att leda Försäkringskassan, fortsätter hon.

»Myndighetens agerande påverkar tilliten

till socialförsäkringen och, i förlängningen, hela samhället. Jag har en enorm respekt för det arbete som Försäkringskassan har gjort och gör.«

– Försäkringskassan har en enorm betydelse, både för enskilda människor och för samhället som helhet. Myndighetens agerande påverkar tilliten till socialförsäkringen och, i förlängningen, hela samhället. Jag har en enorm respekt för det arbete som Försäkringskassan har gjort och gör, säger Maria Hemström-Hemmingsson, ny t.f. generaldirektör för Försäkringskassan.

– Jag vill arbeta för en myndighetsutövning som både ger trygghet och

lägger grunden för en långsiktigt hållbar situation. Det förutsätter att den som kan arbeta också gör det; den som är för sjuk för att arbeta får ersättning och hjälp att komma tillbaka i arbete, fortsätter hon.

Regeringen inför en portalparagraf i målet för sjukförsäkringen, som förtydligar att målet för sjukförsäkringen är att ge ekonomisk trygghet och ett effektivt stöd till individen att komma tillbaka till hälsa och arbete. Målet om sjukpenningtalet 9,0 förtydligas i regleringsbrevet, med att det är ett samhällsmål som ska nås i samarbete med och genom insatser av arbetsgivare, myndigheter och andra aktörer och aldrig får ses som ett individmål.

Regeringen har dessutom beslutat om att förstärka både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens uppdrag. De ska intensifiera sitt arbete att tillsammans underlätta övergången. De ska också identifiera och möta de behov av insatser och stöd för individen som finns. Regeringen anser att detta samarbete måste stärkas.

Försäkringskassan har fått i uppdrag att redovisa hur de arbetar för att öka antalet möten och kartläggningar där båda myndigheterna deltar.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

Cedervillan Gruppboende

för dig med Asperger (ASD)

Ledig plats från September

www.cedervillan.se | 08-612 22 20

Varför super Kristina?

För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.

Hennes vilja räcker inte.

Det gjorde inte vår heller.

I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet. Det fungerar.

Välkommen på ett öppet AA-mote!

www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagninsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

Gruppens namn

Adress och telefon

Få konkreta resultat av miljardsatsning

Socialstyrelsen konstaterar i en rapport att de närmare tre miljarder som de senaste åren satsats på att främja psykisk hälsa, i första hand används för att utveckla och ändra olika planer och inte för att verkställa dem.

De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan hos befolkningen ökat hos såväl unga som vuxna. I december förra året rapporterade Socialstyrelsen att den psykiska ohälsan bland barn och unga fördubblats på tio år och att 190 000 barn och ungdomar idag lider av någon form av psykisk ohälsa.

Med avsikt att främja den psykiska hälsan i befolkningen, förebygga psykisk ohälsa samt förbättra vården träffar regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, sedan 2016 årliga överenskommelser om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Drygt 1,5 miljarder kronor i stimulansmedel har sedan dess betalats ut och i år har ytterligare 1,4 miljarder kronor fördelats.

Socialstyrelsen konstaterar i sin upp-

följning att satsningen hittills till största del gått ut på att göra behovsanalyser och ta fram handlingsplaner, som ännu inte resulterat i ökat vårdutbud, ökad bemanning eller ökad tillgänglighet till vård och behandling för personer med psykisk ohälsa

– De handlingsplaner som tagits fram har i relativt stor utsträckning ännu inte börjat omsättas i praktisk verksamhet, säger Kristina Sinadinovic, utredare på Socialstyrelsen.

Analysen visar att en stor del av stimulansmedlen använts till att utveckla och ändra planerna inte till att genomföra dem, vilket kan bero på att förutsättningar och krav förändrats över tid

– Det är nu viktigt att i stället för att göra ytterligare revideringar och breddningar av dessa handlingsplaner lägga fokus på förankringsarbete och implementering, säger Kristina Sinadinovic.

Men det finns också goda exempel där pengarna använts till att göra skillnad. I en särskild satsning på att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete gick nästan

»Det är nu viktigt att i stället för att göra ytterligare revideringar och breddningar av dessa handlingsplaner lägga fokus på förankringsarbete och implementering.«

två tredjedelar av det totala beloppet 120 miljoner kronor under 2017 till att öka bemanningen. Därutöver användes pengarna framförallt till att utöka ungdomsmottagningarnas öppettider men också till att starta nya mottagningar.

Om ett år ska Socialstyrelsen publicera en slutrapport som kommer att inkludera en uppföljning av effekterna av stödet till insatser inom området psykisk hälsa.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Foto: Getty Images

Upptäck SSIL.today

En nyhetssajt för dig inom vård och omsorg

En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till SSIL.se samt vår populära tidning Omtanke. SSIL.today vänder sig till personer som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, Landsting och verksamheter inom HVB, LSS och familjehem.

Med SSIL.today blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.

Välkommen till www.ssil.today

Att höra någon annans behov

OLA ÄLSKAR STÄDADE kök, dammtorkade ytor och ordning i bokhyllan. Han dammsuger minst en gång om dagen och storstädar en gång i veckan. Hans partner Ida kallar honom för en ”kontrollerande perfektionist”.

Hon gillar att skapa, har helst mycket på gång samtidigt. När hon påbörjat en tavla vill hon lämna penslar och färg framme så hon kan fortsätta när hon känner för det. Dessutom lagar hon saker, stickar och syr och tycker att hon tappar flödet i sitt skapande när hon måste städa undan allt material varje gång hon gör något. Ola kallar henne ”slarvig och impulsiv”.

De hamnar ständigt i gräl om hur de ska ha det i sitt hem. Vännerna som har hört deras bråk i flera år suckar och ber dem sluta. Till slut får de båda nog av grälen och bestämmer sig för att skiljas trots att de fortfarande känner stor passion för varandra.

KONFLIKTER GÖR ONT och vi vet att de ofta eskalerar om de inte hanteras. Både egna och andras konflikter kan vara skrämmande, leda till oöverlagda beslut och stimulera ilska, skam eller skuld. Många längtar efter att hjälpa andra att komma överens, just för att de har sett följderna av konflikter som inte hanteras. Men hur gör man?

Tänk om det vore så enkelt att konflikter tog slut bara för att man ber de grälande att lugna ner sig, hålla tyst och sluta bråka.

Om Ola och Ida hade bett om hjälp hade det inte behövt leda till skilsmässa. En tredje part ­ en vän eller ett medlarproffs – skulle ha kunnat hjälpa dem att få kontakt med sina innersta

önskningar. Om de kunnat höra behoven bakom varför den andre var beredd att ”ta strid” för sin uppfattning, hade de kunnat hantera sin konflikt på ett annat sätt.

Ida skulle ha kunnat höra att bakom Olas önskan om ett välordnat hem fanns behov av harmoni, skönhet och värdighet. Ola skulle ha sett Idas behov av spontanitet, mening och kreativitet bakom det han kallade impulsivt och slarvigt. Om de fått kontakt med varandras behov kunde relationen ha fördjupats ytterligare.

NÄR MÄNSKLIGA BEHOV ”läggs på bordet” ändrar samtalet ofta riktning från det eviga ”jag har rätt och du har fel”.  Man hamnar inte längre i hur någon borde bete sig, utan kan se varandras drivkrafter. En medlare kan hjälpa till att få fram de viktigaste behoven men också vara ett stöd för parterna att gemensamt komma fram till strategier som kan tillgodose behoven. Ida och Ola kanske kommer på att Ida kan ha ett eget rum där hon får ”härja fritt”. Kanske bestämmer de att de ska ha en städdag tillsammans där Ola sätter nivån. Eller så kommer de fram till att det som saknas är att göra saker tillsammans där de verkligen ser varandra.

DET JAG SOM medlare eller tredje part vill göra är att skapa kontakt och hjälpa parterna att uttrycka sina egna behov och att höra den andres. När de väl gör det kan de oftast, med eller utan min hjälp, komma fram till hur de vill gå vidare för att båda ska få sina behov tillgodosedda. Behoven har funnits där hela tiden, nu blir de tydliga och visar vilken väg parterna kan välja att vandra, tillsammans eller var för sig.

Liv Larsson

Liv Larsson är medlare, utbildare i medling och Nonviolent Communication.

Hon är nu aktuell med boken ”Medling med Nonviolent Communication”

»När mänskliga behov ”läggs på bordet” ändrar samtalet ofta riktning från det eviga ”jag har rätt och du har fel”. Man hamnar inte längre i hur någon borde bete sig, utan kan se varandras drivkrafter.«

påFörändring riktigt!

SSBO erbjuder

- stödboende med stödinsatser i egen lägenhet/träningslägenhet/ utslussboende - meningsfull sysselsättning tillsammans med personal - möjlighet till eget bostadskontrakt efter avslutad placering - skyddat boende

MÅLGRUPP Vuxna män och kvinnor från 21 år med psykisk ohälsa, psykiatriska funktionshinder, kognitiva svårigheter och missbruk.

SSBO

Svenska Stödboenden & Omsorg AB www.ssbo.se

Svenska Stödboenden & Omsorg AB Medborgargatan 24, 856 30 Sundsvall Kontakt: 070-255 77 11, info@ssbo.se www.ssbo.se

Uppdaterade metoder för traumabehandling

Stabilisering och bearbetning

Viksjö Gård, med lång erfarenhet av behandling för flickor och pojkar 14-19 år, erbjuder nu även traumabehandling Vår personal har genomgående en hög utbildningsnivå och behandlingen vilar på en psykodynamisk grund Numer har inslag av KBT och EMDR integrerats i behandlingen

Eftersom den miljöterapeutiska strukturen är stabiliserande finns goda möjligheter att bearbeta traumatiska erfarenheter inom den hållande helheten på Viksjö Gård

Läs mer på vår hemsida eller kontakta Kurt Strömberg på 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se

Viksjö Gård Behandlingshem | www.viksjogard.se

Arabo är ett HVB-hem som arbetar med behandling av familjer med olika utmaningar. Vi arbetar med hela familjesystemet utifrån varje individs behov, med fokus på föräldrarollen, relationer, tillit, egenvärde, gemenskap och framtidstro.

Vår målgrupp är:

• Föräldrar med barn

• Ensamstående föräldrar med barn

• Blivande föräldrar för att förbereda föräldraskapet.

• Asylsökande familjer och familjer med PUT.

Att bo på Arabo Arabo finns i ett bostadsområde i södra Växjö. Varje familj hos oss bor i en egen lägenhet för att normalisera vardagen och skapa en hemlik miljö. Med en egen lägenhet som bas skapar vi en situation för de boende som liknar verkligheten och underlättar övergången till självständighet.

Vill du veta mer om Arabo. Besök då vår hemsida, ring eller maila oss!

Martin Jäghagen, Verksamhetschef: 0705-957 622 eller

Caroline Tennivaara, förståndare: 0708-199 625 0470-808 40 | www.arabo.se | info@arabo.se

Foto: Getty Images

Nya regler för gode män

Bättre redovisningar och högre krav på länsstyrelsernas tillsyn, är några av de nya regler kring gode män och förvaltare som ska rättssäkra förhållandet och modernisera reglerna.

Regeringen fattade den tredje maj tre beslut som är inriktade på att förbättra tillsynen på området för gode män och förvaltare. Regeringen kommer också att tillsätta en utredning med uppgift att föreslå rättssäkra och moderna regler för gode män, förvaltare och andra ställföreträdare.

– Jag är angelägen om att vi ska ha en effektiv tillsyn i hela landet och ett modernt regelverk för gode män och andra ställföreträdare. Människor ska kunna vara trygga med att få det stöd de behöver av samhället, säger migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon.

Regeringens beslut avser i huvudsak följande:

• Regeländringar som ställer krav på länsstyrelserna att bedriva ett aktivt arbete med samordning och samverkan i frågor om tillsyn och tillsynsvägledning.

• Ett uppdrag till länsstyrelserna att ta fram riktlinjer för hur ställföreträdare

»Jag är angelägen om att vi ska ha en effektiv tillsyn i hela landet och ett modernt regelverk för gode män och andra ställföreträdare.«

Migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

bör redovisa sin förvaltning och hur överförmyndare bör granska ställföreträdares förvaltning. Länsstyrelserna ska också ta fram riktlinjer för hur överförmyndare bör kontrollera en persons lämplighet som ställföreträdare.

• Ett uppdrag till Statskontoret att överväga hur länsstyrelsernas samordning av tillsynen och tillsynsvägledningen ytterligare kan förbättras. En fråga som ska belysas är om en central aktör bör utses att ansvara för samordningen av tillsynen eller tillsynsvägledningen.

Regeländringarna träder i kraft den 1 juli 2018. Uppdragen ska redovisas senast den 30 april 2019.

Vidare avser regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå moderna och rättssäkra regler om gode män, förvaltare och andra ställföreträdare. Inriktningen är att utveckla ställföreträdarverksamheten och åtgärda bristerna i regelverket.

I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare (skr. 2017/18:128), som lämnades till riksdagen den 10 april, konstaterar regeringen att mer behöver göras för att förbättra tillsynen av ställföreträdarverksamheten. Regeringen konstaterar också att regelverket behöver moderniseras. De åtgärder som aviseras i dag är i linje med detta.

TEXT: HENRIK FITINGHOFF

Småskalig högspecialiserad vård & behandling

Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.

Våra behandlingsprogram

DBT

Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept. KBT

Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.

PE

PE (Prolonged Exposure)

är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom

För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se. Läs mer på www.finjagarden.se

KBT-E

Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.

Lediga platser finns

Tel. 08-649 59 00, 08-649 59 90

P-piller ökar förskrivning av antidepressivt

En ny registerstudie från Lunds Universitet visar att det finns ett samband mellan bruk av hormonella preventivmedel och ökad förskrivning av psykotropa läkemedel bland flickor i tonåren.

Det är omdebatterat om p-piller, hormonspiral och andra hormonella

preventivmedel kan leda till att kvinnor blir nedstämda, må psykiskt dåligt eller drabbas av en depression, trots att många kvinnor vittnar om just sådana erfarenheter.

– Det finns en skillnad mellan den kliniska vardagen och forskningen. Det finns många tonåriga och unga

kvinnor som vittnar om att de mår dåligt av hormonella preventivmedel. Men forskningen har haft svårt att förklara fenomenet, berättar Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand vid Lunds universitet samt AT-läkare vid Kiruna sjukhus.

För att öka kunskapen så har Sofia

Foto: Getty Images

»I studien finns en mycket stark koppling mellan användning av hormonella preventivmedel och förskrivning av psykotropa läkemedel bland de yngsta.«

Zettermark och Juan Merlo, som är professor i Socialepidemiologi vid Lunds universitet genomför en omfattande registerstudie, som omfattar över 800 000 kvinnor i Sverige i ålder 12- 30 år.

– I studien finns en mycket stark koppling mellan användning av hormonella preventivmedel och förskrivning av psykotropa läkemedel bland de yngsta. Sambandet blir därefter svagare med stigande ålder.

– Bland de kvinnor som lämnat tonåren ser vi i studien inget samband alls, säger Sofia Zettermark.

Studien visar inte vad som är orsak och verkan, eftersom den är av registertyp, men Sofia Zettermark menar att resultaten bör tolkas med försiktighet men att de understryker behovet av fortsatt forskning.

Studien visar också på skillnader mellan olika typer av preventivmedel,

förskrivning av psykotropa läkemedel var högst vid bruk av icke orala preventivmedel och de preventivmedel som är baserade på enbart gestagener. Icke orala preventivmedel kan vara exempelvis p-ring, hormonspiral och p-plåster.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring detta och inspirera till fortsatta studier, inte att unga kvinnor ska sluta använda hormonella preventivmedel.

– Det går aldrig att dra slutsatser om enskilda individers hälsa utifrån en registerstudie, och därför ej heller ge behandlingsrekommendationer. Det är också många kvinnor som använder hormo-

Psykotropa läkemedel

nella preventivmedel och mår bra, säger hon och fortsätter:

– Den som känner oro eller inte mår bra bör, oavsett vilket preventivmedel det gäller, i första hand prata med sin läkare eller barnmorska för att hitta en fungerande lösning.

Resultaten överensstämmer till stora delar med vad som framkommer i en stor, dansk registerstudie som publicerades 2016. Att det nu går att se ett liknande mönster även i Sverige är ytterligare ett skäl till att sätta mer fokus på frågan, menar Sofia Zettermark.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Psykotropa läkemedel är namnet på en grupp läkemedel som kan ordineras vid förändringar i patientens psykiska tillstånd som till exempel oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och depressioner. Syftet är att förändra beteende och/eller humör.

Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand vid Lunds universitet samt AT-läkare vid Kiruna sjukhus. Foto: Privat

Polisen missar upprepat partnervåld

Polisens riskbedömningsverktyg för att upptäcka upprepat partnervåld är alldeles för dåligt, enligt en ny avhandling. Inte heller skyddsåtgärderna fungerar.

Cirka sju procent utsätts för våld av sin nära partner, enligt en självrapportstudie gjord 2012.

– Partnervåld är ett av våra stora folkhälsoproblem. Det drabbar många och får allvarliga konsekvenser för individen och för samhället i stort. Dessutom är troligen mörkertalen stora, det vill säga många som lever i relationer med våld anmäler det inte till polisen, säger doktoranden Klara Svalin vid Malmö universitet.

Polisen är dålig på att upptäcka risk för att den som misshandlat sin partner ska återfalla i brott, Även bland dem som har bedömts ha låg risk så var det många som

upprepade våldet mot sin partner.

Utifrån de resultat man får från riskbedömningsverktyget så kan brottsoffren få hjälp med exempelvis överfallslarm, hjälp med att ansöka om kontaktförbud och förmedling av kontakter med kvinnojour.

Klara Svalins avhandling har riktat in sig på polisens riskbedömningsverktyg för upprepat partnervåld och undersökt hur två olika verktyg fungerar när polisen använder dem, hon har lagt särskilt fokus på att ta reda på hur väl bedömningarna fungerar för att identifiera högriskfall.  Hon har även undersökt hur väl olika handläggares riskbedömningar av samma ärenden stämmer överens.

– Träffsäkerheten för att bedöma risker för upprepat våld är övergripande låg, säger Klara Svalin. Närmare hälften av brottsoffren utsattes för upprepat våld vid

uppföljning i Skånestudien.

– De föreslagna skyddsåtgärderna hade inte heller någon preventiv effekt.

Klara Svalin menar att det var många faktorer som polisen hoppade över när det skulle bedömas risker för upprepat våld, och de faktorer som polisen hade särskilt svårt att bedöma var faktorer kopplade till psykisk ohälsa.

Detta kan förklaras med att handläggarna saknade utbildning i hur psykisk ohälsa ska bedömas och att de inte heller hade information om gärningspersonernas psykiska tillstånd.

– Vi har presenterat det för polisen i olika sammanhang. Men jag upplever inte att polisen tagit det på särskilt stort allvar. Inga genomgripande förändringar har mig veterligen skett, säger Klara Svalin.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

»Vi har presenterat det för polisen i olika sammanhang. Men jag upplever inte att polisen tagit det på särskilt stort allvar.«

Foto: Gedtty Images

Klara Svalin, Malmö Universitet. Foto: Malmö Universitet

Avhandlingen

Klara Svalin disputerade nyligen på avhandlingen Risk assessment of intimate partner violence in a police setting: reliability and predictive accuracy på Fakulteten Hälsa och samhälle, Malmö universitet.

Nytt HVB i Botkyrka!

Kvalificerad behandling för pojkar 14-18 år Psykosocial problematik - NPF - Missbruk

Kontakta oss: 08-445 55 00 info@lejongruppen.com www.lejongruppen.com

Huvudgården, ett hem för vård och boende för ungdomar 15-20 år.

Vi tar emot behandlingsplaceringar, utredningsplaceringar (neuropsykiatriska diagnoser, missbruk och kriminalitet) samt akutplaceringar.

Behandlingen baserar sig på ett kognitivt synsätt.

Maria Törnqvist 0790-790706, maria@huvudgarden.se

Klient som behöver skydd?

Nationella Skyddsinsatser

- spetskompetens inom skydd och säkerhet

Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Skyddsinsatsen kompletteras av ett vårdteam bestående av socionomer och terapeuter som effektivt möter våra klienters problematik.

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning. Våra uppdrag kommer från socialtjänsten och i samverkan med polisens brottsoffer- och personsäkerhetsgrupper, men vi tar också uppdrag inom privat sektor.

Vid förfrågan ring

0708-130 818

eller maila till info@skyddsinsatser.se

Hammersta HVB

Foto: Getty Images

»Resultaten från vår studie ger forskarvärlden en möjlighet att fokusera sitt arbete där effekten blir som störst.«

Nya ledtrådar till schizofreni

Nu har forskare identifierat ett fåtal viktiga celltyper som har ursprung i separata delar av hjärnan och bidrar till sjukdomen Schizofreni.

TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF

Schizofreni är en sjukdom som kan vara förödande och vållar stort mänskligt lidande. de nya fynd som forskare nu gjort av celltyper i hjärnan kan vara en del av utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Genetikforskare har hittat hundratals gener som är kopplade till schizofreni, där alla bidrar med en liten del till risken för att utveckla sjukdomen. Den här stora mängden identifierade gener har gjort det svårt att utforma experiment plus att forskarna har haft svårt att förstå vilken del av den gemensamma nämnaren är för dessa gener.

I den aktuella studien så har forskare satt ihop en karta över samtliga ger som används av hjärnans olika celltyper tillsammans med listor på de gener som man vet modifierats

hos personer med schizofreni. Med hjälp av detta kunde forskarna identifiera de typer av celler som ligger till grund för sjukdomen, genetiken pekar på att vissa celltyper är mycket mer inblandade än andra. Ett större fynd var att det tycks finnas ett fåtal viktiga celltyper som bidrar till sjukdomen, vilka var och en har sitt ursprung i olika delar av hjärnan.

– Detta markerar en övergång i hur vi kan använda oss av stora genetiska studier för att förstå sjukdomars biologi. Resultaten från vår studie ger forskarvärlden en möjlighet att fokusera sitt arbete där effekten blir som störst, säger Jens Hjerling­Leffler, forskargruppledare på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska institutet och en av huvudförfattarna.

Sullivan, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Jens Hjerling-Leffler, forskargruppledare på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska institutet och en av huvudförfattarna. Foto: Stefan Zimmerman

De här fynden anger en färdriktning för utveckling av nya behandlingsmetoder – Frågan är om dessa celltyper hör samman med olika kliniska yttringar av sjukdomen. Till exempel skulle det kunna vara så att dysfunktion i en celltyp ligger bakom att patienter svarar dåligt på vissa behandlingar. Dysfunktion i en annan celltyp skulle kunna orsaka kognitiva effekter. Det här kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya behandlingsmetoder, eftersom separata läkemedel kan komma att krävas för de olika inblandade celltyperna, säger Patrick Sullivan, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och Yeargan Distinguished professor vid institutionen för genetik och psykiatri, University of North Carolina.

Att kunna studera sjukdomar på det

här sättet är möjligt tack vare exceptionellt snabba framsteg inom två olika forskningsfält, människans genetik och transkriptomik av enskilda celler.

Nu spekulerar forskarna i att metoden under kommande år bör kunna leda till genombrott i den biologiska förståelsen av andra komplexa sjukdomstillstånd, som till exempel autism och depression.

– Att förstå vilka celltyper som påver­

Finansiering

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, StratNeuro, Wellcome Trust, Hjärnfonden, Schweiziska National Science Foundation, amerikanska National Institute of Mental Health, och genom anslag från Psychiatric Genomics Consortium.

kas av en sjukdom är av kritisk betydelse för att kunna utveckla mediciner som verkligen hjälper. Om vi inte vet vad som orsakar sjukdomen går det inte att studera hur den ska behandlas, säger Nathan Skene, postdoc i Hjerling­Lefflers forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet och Institute of Neurology, UCL, UK och en av huvudförfattarna. ●

Primär GWAS-data för Schizofreni har genererats med stöd av Medical Research Council Centre, Program Grant och Projekt Grant, samt finansiering från EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (CRESTAR Consortium)

Patrick

Foto: Getty Images

Inbjudan till Seminarium!

Välkommen till en intressant dag!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Norrköping 6 september 2018

För åttonde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Vinnare

SundsvallSeminariet 5 april 2018

• Sportbag - Birgitta Patron, Skellefteå Kommun

Kostnadsfritt Seminarium!

ATT UTS ÄTTAS FÖR ANDRAS UTSATTHET OCH KONSTEN ATT

BEVARA SIG SJ Ä LV

Jacob Carlander

Det finns ett begrepp som fångar personalens situation inom kontaktyrken när man arbetar med och för utsatta klienter: ”ställföreträdande traumatisering”. Bilden av världen och människor förändras. Man kan bli cynisk och uppgiven. Utmattningssyndromet hotar med sin närhet. Även självbilden kan bli annorlunda med en växande känsla av värdelöshet och inkompetens.

– OM ATT M Ö TA SVÅRA KÄNSLOR HOS SIG SJÄLV OCH ANDRA

Göran Larsson

Berättar lättfattligt om skammens många ansikten och hur den påverkar våra liv och relationer. Med humor, värme och många vardagliga exempel lotsar han oss mot ett respektfullt och medkännande bemötande både av oss själva, andra och varandra. En föreläsning om liv och längtan, hopp och vägar till ett helare Jag.

PSYKOS- ETT SÅNT VACKERT NAMN PÅ NÅT SÅ FRUKTANSVÄRTETT UNIKT INIFRÅNPERSPEKTIV PÅ PSYKOS

Annelie Jäderholm

• Badlakan - Humana Individ och Familj

• Ryggsäck - Margaretha Blomgren, Örnsköldsviks Kommun

Vinnare StockholmSeminariet 17 maj 2018

• Sportbag - Johanna Löfgren, Kriminalvården Region Stockholm

Anneli beskriver att hon alltid upplever en tid av sömnlöshet innan hon glider in i en psykotisk verklighet. Det blir som ett drömtillstånd där dag och natt byter sida. På något plan är galenskapen logisk och även om hon där och då inte kan kommunicera verbalt så finns det många symboler runt omkring henne som den som vill förstå kan söka ta del utav. Hon pratar om en thriller där hon själv är huvudrollsinnehavare men också om att hon har svårt med perceptionen, att hennes sinnen lurar henne. Det som förr kallades sinnessjukdom.

• Badlakan - Egehem HVB

• Ryggsäck - Antoinette Eliot, Sundbybergs stad

SKAMFILAD

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Medling med NVC, andra utgåvan

Denna bok är som ett GPS­system som hjälper dig att navigera genom den process det innebär att lära sig medla med lätthet, oavsett om du är ensamstående förälder eller professionell medlare. Du kommer att få reda på var dina styrkor och ditt ”learning edge” i medling är och därmed kunna träna mer effektivt. De självreflekterande övningarna kommer att hjälpa dig undersöka din motivation för att förmedla.

Med verktygslådan som boken ger, kommer du att ha både klarhet och fokus i hur du kan agera i laddade konflikter när det händer många saker samtidigt.

Liv Larsson är tränare och utbildare i Nonviolent Communication och har tidigare skrivit böckerna Nonviolent Communication i praktiken, Varning för prat samt Lilla känsloboken. Hennes önskan är att både belysa de strukturer som bygger på dominans och ge verktyg för att skapa mer livstjänande system inom och runt om oss.

Krig, tortyr och flykt

Factfulness

Tio knep som hjälper dig att förstå världen

”Denna bok är min sista strid i min livslånga kamp mot den förödande globala okunskapen. Den är mitt sista försök att förändra människors sätt att tänka.” Så står det i Hans Roslings förord till boken Factfulness.

I november gav Natur & Kultur postumt ut Hans Roslings memoarer, Hur jag lärde mig förstå världen. Boken blev trots det sena utgivningsdatumet förra årets mest sålda fackbok i Sverige. Kärleken till – och intresset för – Hans Roslings arbete visade sig vara enormt.

När Hans Rosling fick cancerbeskedet i januari 2016 höll han redan på att skriva på Factfulness. Tillsammans med sin son Ola Rosling och sonhustru Anna Rosling Rönnlund, medgrundare av stiftelsen Gapminder, arbetade de med boken som skulle hjälpa dem i deras fortsatta kamp för en faktabaserad världsbild. Hans Rosling mfl. Natur & Kultur

Hur påverkas vi människor av krig, konflikter och tortyr? Kan man någonsin bli densamme? Vad händer med oss när vi tvingas lämna våra hem och börja om i ett nytt land? Vad ska jag tänka på i mötet med en person som har erfarenheter lång bortom mina egna? Hur arbetar jag med tolk? Och vad kan vi som behandlare göra eller påverka?

Boken ger grundläggande kunskap om krig, tortyr och flykt. Den har sin bas teori och forskning, men bygger till stor del på författarnas många möten med människor som upplevt dessa svårigheter. Återkommande fallbeskrivningar ger inblick i deras erfarenheter och belyser hur patientsamtal kan gå till. Boken har en tonvikt på det psykologiska mötet, men är ingen manual för att bedriva behandling. Syftet är istället att ge nya perspektiv och att vara ett komplement till läsarens egna yrkesutövande.

Författarna har skrivit en bok för alla som arbetar inom eller är under utbildning till vårdande yrken.

Niklas Möller, Isabel Petrini, Ulf Gustavsson, Natur &Kultur

Det räcker inte att vara snäll

Att visa empati, stötta och motivera är viktiga uppgifter för läkare, sjuksköterskor, socionomer och andra professionella hjälpare. Men ett professionellt bemötande kräver så mycket mer än att bara vara snäll i ordets gängse mening. Att sympatisera med en patient och klient utan att tillämpa de etiska principer som ingår i ett professionellt förhållningssätt kan till och med få negativa konsekvenser, t.ex. när en behandlare inleder ett förhållande med en klient eller en kriminalvårdare hjälper en intern att fly.

I Det räcker inte att vara snäll belyser Ulla Holm det specifika i ett professionellt bemötande, vad som skiljer professionella hjälpare från amatörer. Utifrån teori och en mängd exempel från hjälpares vardag redogör hon för hur man hanterar de psykiska påfrestningarna och utmaningarna i arbetet och beskriver såväl destruktiva som goda psykologiska strategier hos de professionella. Hon visar också på vilka behov och psykiska försvar som kan styra bemötandet av patienter och klienter.

Ulla Holm, Natur & Kultur

Liv Larsson, förlaget Friare Liv

I befintligt skick

Att ta sig själv på allvar

Tänker du ofta att du borde förändras och bli roligare, smartare, lugnare, mer social eller vältränad? Eller att ditt liv borde vara mer spännande, aktivt och framgångsrikt? I vissa stunder kan den där totalrenoveringen av vårt liv som vi längtar efter tyckas vara inom räckhåll, bara vi håller ihop och följer planen. Bara vi anstränger oss tillräckligt.

I befintligt skick ger ett alternativt perspektiv. Författarna vägleder till förståelse och medkänsla för oss själva precis så som vi är, just så som vi har det. Boken hjälper dig att bli mer tillåtande mot alla dina känslor, även de som är svåra. Det är mänskligt, naturligt och viktigt att må dåligt när saker inte är som de ska. När du tar dig och dina känslor på allvar blir det lättare att leva i samklang med dina verkliga behov.

Katja Lindert Bergsten, Kristoffer Pettersson, Natur & Kultur

När kriget är allt du minns

Att lindra PTSD hos äldre

När en person som överlevt krig och flykt åldras riskerar traumatiska minnen att komma upp till ytan. Posttraumatisk stress, PTSD, tvingar överlevaren att återuppleva sitt livs värsta händelser om och om igen. Likheterna mellan PTSD och demens i kombination med att symtomen dyker upp sent i livet gör att många äldre feldiagnostiseras.

När kriget är allt du minns är en bok om vikten av att ge rätt vård till äldre för att skydda dem från att kriget till slut är det enda de minns. Den ökar också förståelsen för hur våld och övergrepp påverkar människor livet igenom. Budskapet är att PTSD-patienten inte lider av en obotlig sjukdom utan kan tillfriskna med rätt behandling och bemötande.

Exempel på ämnen som tas upp:

• PTSD accelererar åldrandet.

Kan traumatisering behandlas hos äldre?

• PTSD ökar risken för demenssjukdom.

• Vad kan göras för traumatiserade demenssjuka?

• Flyktingars specifika sårbarhet.

Boken vänder sig främst till personal inom äldreomsorgen, men också till vårdpersonal, socialtjänst och myndigheter. Frida Johansson Metso, Gothia Fortbildning

Tidiga insatser och barns utbildningsvägar

Den här boken handlar om tidiga insatser till barn och elever i behov av extra stöd. Författaren beskriver flera alternativa utbildningsvägar från förskolan till skolan. Hon presenterar också en specialpedagogisk begreppsapparat som yrkesverksamma och andra berörda kan ha nytta av i sina samtal om tidiga insatser, tidiga utbildningsvägar och inkludering.

Genom att göra specialpedagogisk forskning tillgänglig för alla verksamma inom de tidiga skolåren samt ge kunskap till och ett metaspråk åt alla som värnar inkludering, bygger boken välbehövliga broar mellan forskning och verksamhet inom området.

Boken bygger på författarens uppskattade avhandling. Den riktar sig till yrkesverksamma i tidiga skolår, inklusive förskola och fritidshem samt till lärarstudenter.

Johanna Lundqvist, Natur & Kultur

Ungdomar och unga vuxna

Tiden som ungdom och ung vuxen rymmer såväl hopp och framtidsdrömmar som oro och osäkerhet. I denna grundbok fördjupas kunskapen om ungas livssituation utifrån fyra teman:

1. Utgångspunkter sammanfattar olika perspektiv på vad utveckling egentligen är samt går igenom centrala utvecklingsteoretiska synsätt, liksom teoriernas aktualitet idag.

2. Utvecklingsområden beskriver bland annat fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling, samt sexualitet och identitet.

3. Utvecklingskontexter behandlar centrala sammanhang för ungdomar och unga vuxna, såsom familj och jämnåriga, skola/utbildning och internet.

4. Risker och svårigheter synliggör problem som kan debutera längs vägen mot vuxenlivet, med fokus på att kunna förebygga dessa. Här berörs depression, ätstörningar, mobbning, droger och antisocialt beteende.

Författarna har mångårig erfarenhet av att forska och undervisa inom området, och är särskilt uppskattade för att presentera gedigen kunskap både tillgängligt och läsvänligt.

Philip Hwang, Ann Frisén och Björn Nilsson, Natur & Kultur

Nystartat LSS-boende med erfarenhet sedan 50-talet och erbjuder neuropsykiatrisk specialistkompetens

Evus Omsorg ger stöd till individer med funktionsnedsättning och neuropsykiatrisk problematik

Stödboende och Boende för hemlösa.

www.natverkscentrum.se

Tel: 031-7760095

E-post: info@nvcgbg.se 08-25 33 88 | www.evusomsorg.se

HVB för flickor och pojkar i åldrarna 14-19 år med psykosocial problematik, beteendeproblematik, normbrytande/destruktiva beteenden, relationsproblematik och social isolering.

073 - 909 16 50 info@marielundcare.se www.hvbmarielund.se

HVB för Pojkar och

Flickor 13-17 år .

Kontakta

Andreas Roos 070-3555662

Kjell Roos 070-3798376 www.mikandellab.se

info@dantea.se 0295 - 55 23 23

Örbyhus Ungdomshem erbjuder 7 platser för pojkar i åldersgruppen 15-19 år med relationsstörningar, utåtagerande beteende och begynnande missbruk/kriminalitet.

Beläget centralt i Örbyhus, norr om Uppsala centrum med närhet till kommunala färdmedel och Skola.

Den 4 juni öppnar Adisa HVB-Villa Båtsman. Vi erbjuder utredningar och vår målgrupp är familjer bestående av föräldrar och barn 0-12 år som kommer till Villa Båtsman för att utredas kring sin föräldraförmåga och sitt barns behov. Vi är en mindre verksamhet och har 8 platser. Verksamheten är beläggen i centrala Älvängen i Ale kommun utanför Göteborg. Utredningstiden är mellan 6-10 veckor utifrån uppdragets omfattning.

Vid förfrågan kontakta

Lisa Hansson: 0708-700293 • lisa@adisa.se

Jessica Gidlööf: 0708-700292 • jessica@adisa.se

Litet och familjärt

Mångårig erfarenhet

Vi erbjuder nu lediga platser på Bullås stora gård, ett nyöppnat LSS-boende för ungdomar mellan 14-22 år. Vi erbjuder ett socialt och praktiskt stöd under hela skolgången kombinerat med möjligheten till en aktiv fritid i naturskön miljö.

Kontakta oss 076-0620555 • info@attentionomsorg.se

Specialiserat behandlingshem för män med missbruk och psykisk ohälsa. En individuell helhetsvård med erfarna och duktiga behandlare: PSYKIATRIKER, PSYKOLOG, KBT-terapeut, MINDFULNESSINSTRUKTÖR, beteendevetare och behandlingsassistenter. Vi jobbar varje dag för att kvalitetssäkra den bästa möjliga vården och utvecklingen för varje individ. Hos oss bor klienter i en egen lägenhet vid Glafsfjordens vackra strandlinje.

Kontakta oss: www.hillringsberg.com

0570 - 42 000 info@hillringsberg.com

Gula huset HVB ligger i Strängnäs. Vårt arbetssätt är målinriktat och individanpassat. Vi tar emot placeringar från hela landet.

Målgruppen är pojkar i åldern 15-18 år som har ett socialt nedbrytande beteende såsom kriminalitet och missbruk.

070-3585939 info@suwaro.se www.suwaro.se

SKYDDAT BOENDE

www.villavindstilla.se 073-097 98 45 | info@villavindstilla.se

Det självklara valet

Vi engagerar oss i det vi gör och släpper inte taget förrän vi har utfört vårt uppdrag. Kontakta oss

0225-566 55 lena.andersson@savik.se www.savik.se

Skyddat boende för kvinnor och barn

En plats för trygghet, återhämtning och hjälp till självhjälp.

Kontakta oss på: info@wilmakonsult.se • 073-021 19 68

Wilma

konsult

Kamomillen HVB är ett nyöppnat boende i Örebro för pojkar och flickor 14 - 17 år med psykosociala och/eller neuropskiatriska svårigheter. Kamomillen öppnar under juni månad, har 10 platser och tar emot ungdomar placerade enligt LVU eller SoL. Boendet kommer ha en miljöterapeutisk inriktning och det kommer finnas möjlighet till behandling både på individnivå och gruppnivå. Personalen erbjuder bland annat ADL-träning, MI, KBT, ART med mera.

För mer information besök gärna hemsidan www.kamomillen.com eller kontakta oss på info@kamomillen.com, 072- 452 18 02.

En nyhetsssajt för dig inom vård och omsorg

Välkommen till Sveriges största mötesplats för branchen!

Placeringsförfrågan: 0709-95 60 39 eller skyddatboende@ugglegard.se www.ugglegard.se

Ugglegårds skyddade boende tar emot kvinnor och män från 18 års ålder med eller utan medföljande barn som är i behov av skydd och stöd utifrån våld i nära relation.

Boendet ligger i Göteborgsområdet, men vi tar emot placeringar från hela Sverige.

BEHANDLINGSHEM

Kalendarium 2018

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

JUNI

Dokumentation enligt IBIC

Stockholm, 12 juni

Svenska Vård

AUGUSTI

Faktaundersökning grundkurs (steg 1)

Stockholm, 14-16 augusti, Villa Lovik Metodicum

SEPTEMBER

Demenssjukdom och kognitiv svikt hos äldre

Umeå, 4 september, Folkets Hus Gothia Fortbildning

SSILs HVB/ Familjehem Seminarium

Norrköping, 6 september SSIL

SFI i fokus

Malmö, 6 september, Sankt Gertruds konferens

Gothia Fortbildning

Barn, unga och trauma

Stockholm, 11 september Expo Medica

Traumadagen

Stockholm, 12 september 7A Odenplan Expo Medica

Beroendedagen

Stockholm, 13 september 7A Odenplan Expo Medica

Faktaundersökning fördjupningskurs (steg 2)

Stockholm, 13-14 september, Skytteholm hotell och konferens Metodicum

Vanmaktens barn

Stockholm, 14 september Expo Medica

Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Göteborg, 25 september Expo Medica

Psykisk O-Hälsa VÄST

Göteborg, 26 september Elite Park Avenue Hotel Expo Medica

OKTOBER

Interkulturell kommunikation på arbetet

Stockholm, 16 oktober, Konferenshuset Metodicum

Arbetsmiljöansvar, straffansvar och delegering

Stockholm, 17-18 oktober, Konferenshuset Metodicum

Retorik för kvinnor

Umeå, 17-18 oktober

Hexanova Academy

Äldreomsorgsdagarna

Stockholm, 17-18 oktober, Älvsjömässan

Gothia Fortbildning

Mobbning på arbetet, förebygga , åtgärda, utreda

Stockholm, 23 oktober, Westmanska palatset Metodicum

Psykosocial arbetsmiljö - vad, vem, hur?

Stockholm, 24-25 oktober, Freys Hotell Lilla Rådmannen Metodicum

NOVEMBER

Temadag - Multisjuka äldre

Stockholm, 9 november Expo Medica

Utveckla ditt ledarskap via reflektion

Stockholm, 14 november Metodicum

Retorik för kvinnor

Stockholm, 14-15 november

Hexanova Academy

Stressmysteriet!

Stockholm, 14 november Hexanova Academy

Psykisk O-Hälsa SYD

Malmö, 15 november, Scandic Triangeln Expo Medica

Behandling av alkoholberoende

Stockholm, 20 november Expo Medica

Alkohol och droger i arbetslivetarbetsrätt och praktiska åtgärder

Stockholm, 20 november, Spårvagnshallarna Metodicum

Psykosocial arbetsmiljö - vad, vem, hur?

Stockholm, 21-22 november, Läppstiftet konferens Metodicum

Socionomdagarna

Stockholm, 21-22 november, Stockholmsmässan

Stressmysteriet!

Göteborg, 29 november Hexanova Academy

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Stockholm, 27-29 november, KonferensHuset Metodicum

Retorik för kvinnor

Göteborg, 28-29 november Hexanova Academy

DECEMBER

Stressmysteriet!

Luleå, 5 december Hexanova Academy

Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Luleå, 5 december Expo Medica

Retorik för kvinnor

Malmö, 5-6 december Hexanova Academy

Psykisk O-Hälsa NORR

Luleå, 6 december, Kulturens Hus Expo Medica

JANUARI

Psykisk O-Hälsa Samhällets barn och unga

Stockholm, 30-31 januari, Odenplan 7A Expo Medica

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Kvalifikationer

Föreståndare Vindrosen

Vi söker föreståndare till gruppbostad LSS för ungdomar mellan 11-22 år, personkrets 1. Verksamheten är väletablerad och har ett gott renommé och vi söker Dig som vill bidra till att fortsätta utveckla boendet både vad gäller boendepersoner och medarbetare.

Dina uppgifter är mer av en strategisk natur, med utvärdering och uppföljning, med fokus på långsiktigt kvalitetshöjande arbete. De olika delarna i tjänsten är kvalitetssäkring, planering, schemaläggning, uppföljning, dokumentation, arbetsledning och beredskap.

Vindrosen drivs utifrån en antroposofisk människosyn med en Waldorfpedagogisk särskola och ett läkepedagogiskt arbetssätt.

Vi vill ha din ansökan via mail och den ska innehålla ett personligt brev samt CV. info@stiftelsenvindrosen.se

För kompletterande info se: www.stiftelsenvindrosen.se

Sista ansökningsdatum: 2018-08-10

Kontaktperson: Mikael Retsler, 072 500 50 52

Inför rekryteringsarbetet har vi tagit ställning till rekryteringskanaler och marknadsföring. Vi undanber oss därför kontakt med mediesäljare, rekryteringssajter och liknande.

Rikskonferens Kvalitet inom LSS

Stockholm 14 november 2018

Alla vill vara delaktiga i samhället. För det krävs samverkan och rätt stöd till rätt person. På årets konferens lyfter vi brukarens rätt till ett jämlikt och behovsanpassat stöd.

Ur innehållet

Makt, mod och medvetenhet i ledarskapet, Anita Edvinsson

Jämlik hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning, Eva Flygare Wallén

Brukarens individuella behov styr verksamhetens arbetssätt, Eskilstuna kommun

Samverkan är en förutsättning för arbetet med samsjuklighet, Sven-Eric Alborn

LSS-lagstiftningen – utmaningar och framtidsspaningar, Finn Kronsporre

Vegetarisk vecka

World Meat Free uppmanar för fjärde året att äta mer vegetariskt för miljöns skull och i år utökas kampanjen från en dag till en hel vecka. Svenska stjärnkocken Paul Svensson är som enda svensk en av huvudpersonerna i ”Protectors of the planet” – en serie filmer som uppmanar till en hållbar matkonsumtion.

– Hur vi ser på livsmedel och hur vi konsumerar mat behöver förändras. Vi måste inse att vi är en del av vår planet och inte står över den, säger Paul Svensson.

– Det är viktigt för mig att dela med mig av kunskapen och passionen som kommer när du jobbar med naturen i stället för emot den. Jag vill göra det jag älskar att göra samtidigt som jag inspirerar kommande generationer till en bättre syn kring konsumtion av mat – det är

mitt största mål i livet, säger Paul Svensson. 11-17 juni uppmanar och inspirerar World Meat Free Week till att äta mer vegetariskt för miljöns skull. Alla behöver inte ge upp kött helt och hållet men genom att uppmuntra till små förändringar vill man visa att det går att få stora effekter när många är med. På www. worldmeatfreeweek.com kan du signa upp dig och dela ditt stöd till kampanjen.

Paul Svenssons Rödbeta, srirachadressing och getyoghurt

4 portioner ca 300 g små rödbetor med blast, gärna ekologiska

ó dl ättiksprit (12%)

ó dl honung

2 tsk fänkålsfrön

1 msk rapsolja

Dressing

2 msk srirachasås

4 msk nötolja eller kallpressad solrosolja

1 msk honung

Till servering

2 dl avrunnen getyoghurt

Salt Svartpeppar

Skär av rödbetsblasten en liten bit från roten. Skär bort bladen från stjälkarna. Skrubba rödbetorna väl och koka dem i cirka 1 liter lättsaltat vatten tills de är mjuka. Låt stjälkarna koka med mot slutet, cirka 2 minuter. Lyft upp betor och stjälkar och kyl i kallt vatten.

Koka ihop rödbetsvattnet till ca 1 dl. Tillsätt ättika, honung och fänkålsfrön. Koka upp. Låt svalna.

Lägg stjälkarna i lagen. Marinera 1–2 timmar. Skär betorna i klyftor/bitar.

Dressing: Mixa sriracha, nötolja och honung till en slät dressing.

Stek rödbetsbladen hastigt i olja.

Stryk ut getyoghurt på 4 tallrikar. Salta och peppra. Fördela rödbetor, stjälkar och blad över yoghurten.

Ringla över dressing.

Utbildningar

BETEENDEVETENSKAP

Vadstena Gestaltdialog

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se

Allmänt socialt arbete: Psykiatrisocialtarbete: Socialtarbete& vägledning: Rättpsykiatri:Övrigtsocialtarbete&omsorg: Barn&ungdomar: Neuropsykiatri:Övrigpsykiatri: Sociologi: Övrigbeteendevetenskap: Psykologi:Allm.beteendevetenskap:

Ledarskap: Kvalitet: Miljö:

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se

PSYKIATRI

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se

SOCIALT ARBETE

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se

LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE

Vadstena Gestaltdialog

• Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

• Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Trana Psykologer AB

• Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se

Konsulter/handledare

STOCKHOLMS LÄN

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se Söderstöd AB

Krukmakargatan 35/Tingsvägen 17, 5 tr, 118 55/191 61, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se

Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk

Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, erik.netterberg@bredband.net

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

UPPSALA LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

SÖDERMANLANDS LÄN

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

JÖNKÖPINGS LÄN

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

KRONOBERGS LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se

KALMAR LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

GOTLANDS LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

BLEKINGE

LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

SKÅNE LÄN

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

HALLANDS LÄN

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se

MT Social Resurs

Löparevägen 4A, 294 39, Sölvesborg, marion.lundh@mtsocialresurs.se

V. GÖTALANDS LÄN

EWERT SocialKonsult AB

Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, ewert@socialkonsult.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Familjehem - Bemanning Kristianstad AB

Besöksadress: Villavägen 32 D, 29638, Åhus, tanja@familjehem-bemanning.se

VÄRMLANDS LÄN

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

NORRBOTTENS LÄN

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

ÖREBRO LÄN

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Trana Psykologer AB

Slottgatan 13, 432 44, Varberg, 0709-584887, 0790-118194, mathias@tranapsykologer.se

VÄSTMANLANDS LÄN

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

DALARNAS LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

GÄVLEBORGS LÄN

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, piaaron@telia.com Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

JÄMTLANDS LÄN

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

VÄSTERBOTTENS

LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Rekrytering:Utvärderingar:Terapi:

Vinn en bok med Omtanke

Behov av behandling?

RING 0612 - 71 82 80

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Dijana Iveta Sörell

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .

Uppdaterade metoder för traumabehandling

Stort grattis till dig, boken kommer på posten.

Behandling till ett nytt liv

Vi ger kvalificerad beroendevård med ett rikt innehåll och engagerad personal.

Behandlingscenter, Svanö info@korpberget.se

Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:

Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Stabilisering och bearbetning

Viksjö Gård, med lång erfarenhet av behandling för flickor och pojkar 14-19 år, erbjuder nu även traumabehandling. Vår personal har genomgående en hög utbildningsnivå och behandlingen vilar på en psykodynamisk grund Numer har inslag av KBT och EMDR integrerats i behandlingen

Eftersom den miljöterapeutiska strukturen är stabiliserande finns goda möjligheter att bearbeta traumatiska erfarenheter inom den hållande helheten på Viksjö Gård.

Läs mer på vår hemsida eller kontakta Kurt Strömberg på 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se

NÄSTA NUMMER

Viksjö Gård Behandlingshem | www.viksjogard.se

4

Klient som behöver skydd?

5

Nationella Skyddsinsatser

1:a pris Periodens utvalda bok

Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Skyddsinsatsen kompletteras av ett vårdteam bestående socionomer och terapeuter som effektivt möter våra problematik.

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 22/8 2018 till: ”Tävling 4/ 2018” Tidningen Omtanke, Svärdvägen 9, 182 33 Danderyd.

Det går även bra att mejla svaren och begärda uppgifter till henrik.fitinghoff@svenskamedia.se

Omtanke nummer 5:

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även Våra uppdrag kommer från socialtjänsten och i samverkan polisens brottsoffer- och personsäkerhetsgrupper, men vi uppdrag inom privat sektor.

Vid förfrågan ring

0708-130 818 - spetskompetens inom skydd och säkerhet

eller maila till info@skyddsinsatser.se

Ute den

September

Tema äldrevård och hälsa

För att jobba i verkligheten måste du förstå den. Förstå att världen är precis lika hänsynslös som den är vacker. Vår uppgift är att alla människor ska hitta sin plats i den.

Vi blir allt äldre och mår allt bättre längre upp i åldrarna. Men högre ålder betyder också att många lever längre med olika sjukdomar, exempelvis demens. Vi tittar på den senaste forskningen och fördjupar oss i äldrevård och äldres hälsa.

Alternatus erbjuder HVB-hem, familjehem, LSS och individanpassad utsluss. 018-10 20 80 | www.alternatus.se

Alltid i Omtanke

• Aktuella

branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium ....och mycket mer!

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.

Ramavtal

Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.

Snabbt, enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt