Tidningen Omtanke, nr 4, 2019

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan:

Är det du eller skammen som bestämmer?

Lugnare miljö i omsorgen genom CARE-metoden

Samtal öppnar upp för bättre samarbete

Björn Tingberg, psykoterapeut

”Man

tappar bort barnperspektivet”

Mindfulness på HVB

Har gjort det lättare att hantera impulser inom missbruksproblematik

Recoverydagen i Göteborg

Samverkan är modellen för en drogfri livsstil och delaktighet i samhället

Socialenkanalen är en kompetenshubb för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och får perspektiv på aktuella frågor. Se

Socialenkanalen produceras av Humana Individ och familj.

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Dokumenterar du inom vård-,

behandlings- eller omsorgsarbete?

Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!

idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt

Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!

Kontakta oss för att boka tid för en presentation!

NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se

ALLTID I OMTANKE:

”Många av oss är villiga att gå ganska långt i vår strävan efter att undvika skammen”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Liv Larsson, medlare och utbildare i Nonviolent Communication.

Läs krönikan på sidan 52

10| Intervjun

Björn Tingberg, sjuksköterska och psykoterapeut, brinner för försummade barn.

16| Aktuellt

Nytt projekt för unga med psykisk ohälsa.

19| Tema: Arbetsmetoder

20| CARE-metoden

Johan Appel är beteendevetare och har utvecklat en chefsmodell som fokuserar på vad vi vill uppnå inom omsorgen.

26| Reflektioner

Johan Berger tycker att vi ska prata mer med varandra på arbetsplatsen.

30| Mindfulness

Hillringsbergs HVB använder sig framgångsrikt av mindfulness.

38|  Vi behöver dagsljus

Ny forskning visar att dagsljus och fönster på arbetsplatsen spelar stor roll för hälsan.

Omslag

Foto: Martin Runeborg

40| Brandskydd vårdboende

Ny utbildning.

Recoverymodellen handlar om att arbeta samordnat för en drogfri livsstil.

42| Recoverymässan

I Göteborg samlades olika aktörer och organisationer för att tala om vägen till en drogfri livsstil.

46| Humor på jobbet

Karin Adelsköld om vikten att ha roligt.

50| Kvinnlig kriminalitet

Nya insikter i kvinnors upplevelser av brottslighet och att bryta med en kriminell livsstil.

51| Trygga föräldrar ger trygga barn

60| Konsultindex

Rätt konsult på rätt plats.

Vi behöver mer skratt

Vi behöver skratta och skämta med varann på jobbet. Det mår vi bättre av och vi klarar också stress bättre samt jobbar mer effektivt och samarbetar bättre. Har ni en kultur där det är nära till skratt? För när man slutar att ha kul är det en signal på att något inte är bra. På mitt jobb skrattar vi på halv tio-fikat, lunchen, halvtre-fikat och några gånger där emellan. Jag sitter i ett rum med fem andra personer och ofta är det någon som kommenterar något roligt så det blir lite skratt.

Enligt en undersökning skrattar vi för lite på jobbet. En tredjedel skrattar bara 1-3 gånger per dag och 49 procent skrattar bara under lunchen. Det fikas för lite på arbetsplatserna, tycker jag. Tydligen är vi som bor i Norrland bättre på att fika än de som bor söderut. Kanske är vi mindre stressade. Men vi behöver den där pausen för att orka arbeta lika effektivt hela dagen. Du tjänar ingenting på att hoppa över fikat.

Dessutom är det viktigt för sammanhållningen att prata lite annat än jobb med varandra. Över lag så behöver vi mer kommunikation. När vi träffas och får en relation till varandra är det lättare att förstå hur den andra tänker och agerar. Då jobbar vi bättre ihop.

JOHAN BERGER HAR skrivit boken ”Reflektioner till kaffet” som tar upp att vi behöver bygga relationer på arbetsplatsen. Med den stress som är idag är det extra viktigt att vi pratar med varandra och reflekterar över hur vår arbetssituation ser ut. Boken är skriven till vård och omsorg, så den är perfekt som en samtalsöppnare på fikabordet.

Vi brukar få gå på inspirationsföreläsningar ibland på arbetstid. Sist var det komikern Karin Adelsköld som har skrivit boken ”Nu är det kul igen – från utmattning till arbetsglädje”. Hon var så himla bra så jag

skrev en artikel om föreläsningen, hennes forskning om humor(!) och tips för att ha kul på jobbet. Men det får inte vara tillgjort tycker jag. Att klä ut sig har jag inte riktigt förstått mig på om det nu inte gäller förskola eller liknande. Men lite kul (och läskigt) var det ändå när min bordsgranne hade klätt ut sig till varg(!) lagom till Halloween. Sedan tycker jag inte att det ska vara för flamsigt och det blir ju inte roligt om man skämtar hela tiden. Lite lekfulla inslag i till exempel inredningen kan ju dock signalera att det är okej att ha kul på jobbet.

MAN SKA OCKSÅ kunna prata om allvarliga saker. Många känner sig dock obekväma att prata på ett djupare plan med sina kollegor. Därför har organisationen Mind tagit fram tio konversationsstartare för Varmprat för att ta kallpratet till nästa nivå. Själv pratar jag gärna varmprat. Det blir ganska naturligt lite djupare samtal om det bara sitter några få personer vid fikabordet. Sedan brukar det bli mycket tjejsnack på våra fikaraster. Vår 27-åriga webb-kille är numera fullt utbildad i graviditet, förlossning, kvinnobesvär och annat värdefullt vetande.

Trevlig läsning!

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Mikael Sagström Ansvarig utgivare

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

Villkorslöst partnerskap

Vår vision är att erbjuda ett Villkorslöst partnerskap. Vår verksamhetsidé är att hjälpa människor att få bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv. Vi bedriver individuellt anpassad vård för kvinnor, män, flickor och pojkar.

Vårdkedja - HVB, familjehem, stödboende

Vi är lösningsfokuserade och har tillgång till flera olika vårdformer, såsom HVB, familjehem och stödboende. Detta gör att Alternatus kan erbjuda individanpassad vårdkedja från exempelvis HVB via familjehem till utslussningslägenhet med fortsatt stöd eller från familjehem till utslussning med öppenvårdsinsatser i form av kontaktperson.

Evidensbaserad behandling

På Alternatus jobbar vi utifrån Operantmodellen, en tydlig struktur som bygger på beteendeterapeutiska teorier och utgår från att välfungerande dygnsrytm -, kost-, motionsvanor är avgörande för individens förmåga att tillgodogöra sig behandling.

Behandlingen följer en tydligt angiven process

Modellen blir mest effektiv när individen, vårdnadshavare, uppdragsgivare och

Operantmodellens ledord: Transparens, Delaktighet, Mätbarhet

behandlingspersonal deltar. Alla utbildas därför i modellen så att alla kan delta på bästa möjliga sätt. Socialtjänst och vårdnadshavare får dessutom varje månad en rapport i BBIC-format om behandlingens fortskridande och dess effekter.

Vill du veta mer? Kontakta Operativ chef HVB, Jan Kjellin, 070-324 09 20

Månadsrapport som beskriver resultatet av behandlingen skickas vårdnadshavare och socialtjänst

Just nu har vi lediga platser för:

Kvinnor

Alternatus HVB Storviksgården, Storvik, ca 2 mil utanför Sandviken. Kvinnor 18 år och uppåt med beroendeproblematik. Vi arbetar med 12-stegsmodellen och individuella insatser utifrån KBT.

Pojkar

HVB Ramnäs, strax utanför Surahammar (3 mil från Västerås). Pojkar 13-17 år med begynnande missbruk och kriminalitet, bristande skolgång, vistelse i olämpliga miljöer, svårt att upprätthålla en meningsfull och strukturerad vardag.

Flickor

HVB Livendo, ca 3 mil från Uppsala. Flickor 13-17år, som har vistats i olämpliga miljöer, begått enstaka brott, provat att dricka alkohol eller ta droger, som har ett hotfullt beteende och kan ha haft omfattande frånvaro från skolan.

Samtliga medarbetare har nyligen genomgått en 16v utbildning i KBT inkl. MI. Därtill har flera av dem utbildning i CRA, A-CRA, Kriminalitet som livsstil m.fl. VI INVESTERAR I KOMPETENS

Maj 2019

Vi har lediga platser!

Turen med hundspann blev väldigt uppskattad.

En aktiv och mening

Unikt

helhetskoncept hos Norrbehandling

Inom Norrbehandling har man hög kompetens och arbetar med ungdomar där man lägger stor vikt vid friluftsaktiviteter som skoterturer, hundspann, skidåkning och fiske. Upplevelser som bidrar till förändringsvilja.

Helheten är viktig hos Norrbehandling. – Nyligen var vi och åkte hundspann. Det var väldigt uppskattat. En av ungdomarna sa: ”Det här är livet, det är så här man vill må”, berättar Marcus Gustafsson på Norrbehandling.

NÄRA NATUREN

Med fjällen inpå knuten brukar man ofta åka på skoterutflykt, fiska eller åka skidor.

– Vi har finska högfjället Ylläs bara 50 minuter med bil härifrån. Vi jobbar aktivt för att ungdomarna ska få testa på saker som de aldrig tidigare har provat. Det skapar nya mål och intressen vilket i sin tur leder till självförändring. Det här gör att ungdomarna blir delaktiga i sin egen behandling och utveckling. Aktiv fritid i samklang med högkvalitativ behandling och utredning gagnar för goda och högkvalitativa behandlingsresultat.

Vid varje ny placering genomförs en inledande anamnes av psykoterapeut eller psykolog som ligger till grund för

sfull fritid

vidare kartläggning. Vid behov förs dialog med ansvarig socialtjänst om vidare utredning av kognitiva svårigheter kan föreligga eller om det exempelvis finns behov av kontinuerlig KBT-terapi, psykoterapi eller traumabehandling av psykoterapeut eller psykolog.

I placeringskostnaden ingår alltid planering, utredning och behandling.

– Det är viktigt att alla klienter får en tydlig kartläggning, utredning för att högkvalitativ behandling ska kunna genomföras. Vår framgång är ordentlig utredning, aktiv fritid och hög professionalitet, säger Marcus Gustafsson.

FRAMTID NORRBEHANDLING

Framtiden ser ljus ut för Norrbehandling.

– Vi har ramavtal med cirka 120 kommuner och har god återkoppling med många av dessa. Under 2019 drar vi

Bedriver behandling på Garvaregården som är beläget i Pajala. Hemmet tar emot ungdomar mellan 14-19. Garvaregården är litet och familjärt med endast 8 platser och tar emot ungdomar från hela landet. Norrbehandling har ett tiotal anställda som löpande vidareutbildas och kompetenshöjs. I teamet finns legitimerade psykologer, psykoterapeuter, socialpedagoger, medicinskt ansvarig sjuksköterska och vid behov arbetsterapeut. www.norrbehandling.se

”Man kan inte fejka engagemang. Våra medarbetare gör ett fantastiskt jobb.”

upp riktlinjer för ett HVB-hem för pojkar i åldrarna 1419 år med missbruk och ett kriminellt livssilsmönster. Vi arbetar också för en öppenvård med utsluss.

Det nya boendet uppförs på en lugn ort där ungdomarna får möjligheten att bryta negativa mönster samt bryta med sina socialt negativa nätverk. Det är ofta det negativa sociala nätverket som är ett stort hinder för att ungdomen ska kunna bryta/förändra ett missbruk och kriminellt livsstilsmönster. Därför är det jätteviktigt med en lugn och trygg boendemiljö där påverkan av dessa negativa närverk blir så liten som möjligt.

Norrbehandling avser också att hålla föreläsningsdagar på orter i Norrbotten där man bjuder in olika professionaliteter för att öka kompetensen inom regionen.

– Vi märker också en stor efterfrågan på våra konsulttjänster, avslutar Marcus Gustafsson.

Härligt väder på utflykten till finska Ylläs.

Här samlade man gruppen efter turen med hundspannen.

Björn Tingberg arbetar som lektor på Barnafrid och som psykoterapeut på en mottagning.

Björn Tingberg hjälper barn som far illa

Barn som är utsatta för försummelse är en grupp det sällan talas om. Men det kan vara lika förödande som misshandel eller övergrepp. Omtanke har pratat med Björn Tingberg, sjuksköterska och psykoterapeut, som har ägnat en stor del av sin yrkeskarriär åt barn som far illa. Han berättar om riskerna samt varför vi måste vara uppmärksamma även på mindre problem i de fall de är kontinuerliga.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: MARTIN RUNEBORG

Björn Tingberg har arbetat med barn i hela sitt vuxna liv. Under en lång period var han på barnakuten, och det var där som intresset för de som far illa väcktes.

– Dels kom det in suspekta olycksfall som var svåra att förstå, dels var en del föräldrar varken delaktiga mentalt eller fysiskt. Det fanns många fall som jag funderade över hur de hade kunnat uppstå, säger Björn Tingberg engagerat.

Ingången till barnmisshandelsområdet blev när han fick en halvtidstjänst på Mio-gruppen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna. Den bestod av olika specialister inom sjukvården som var särskilt viktiga vad det gäller misshandel mot barn. De arbetade främst mot fysisk barnmisshandel samt med rutiner kring hur man kunde upptäcka våld.

Björn Tingberg började samtidigt dessutom föreläsa och forska på området och genomförde en studie. Den visade att hälften av alla fall där barn utsatts för fysisk misshandel inte anmäldes och att det var nästan lika illa avseende sexuella övergrepp, där endast sex av tio anmäldes.

Med tiden utvecklades Mio-gruppen till Sveriges första barnskyddsteam bestående av sjuksköterskor och barnläkare och här arbetade man även nära rättsmedicin, socialtjänst och polis/åklagare samt andra myndighetskontakter. De tog hand om fall där man misstänkte att barn försummats, misshandlats eller utsatts för sexuella övergrepp, och arbetade alltså med en vidare grupp av barn som far illa än den ursprungliga Mio-gruppen.

PARALLELLT MED ARBETET på barnskyddsteamet var Björn dessutom med och utvecklade Stockholms första Barnahus – det var runt 2004, 2005. Och han har därefter dessutom utbildat sig till psykoterapeut och med företrädesvis barn och unga vuxna som klienter.

– Allt hör ihop. Jag hade nog inte blivit psykoterapeut om jag inte hade arbetat med barn tidigare. Jag var duktig på att tänka utredning, identifikation och hur man skulle göra, men kände inte till vad som hände sedan – hur det gick för barnen. Den biten får jag mer kontakt med

Barn, unga och trauma

Detta är en gedigen grundbok om barn, unga och trauma. Björn Tingberg har skrivit boken tillsammans med Kjerstin Almqvist och Anna Norlén som båda är leg. psykologer och psykoterapeuter. Författarna beskriver utförligt reaktionsmönster och symtombilder, samt samspel mellan barn och föräldrar efter traumatiska påfrestningar. Författarna berättar även om olika insatser och behandlingsmetoder som har stöd i forskning. www.nok.se

Barn försummas när deras basbehov inte blir tillfredsställda. Foto: Getty Images.

nu sedan jag blev psykoterapeut. Jag har också fått tillbaka direktkontakten med patienter och klienter, vilken jag saknade lite när jag enbart var i forskningsvärlden.

EN AV DE frågor som Björn brinner för, men som det inte talas så mycket om i media och den allmänna debatten, är ”försummelse av barn”.

– Det är helt enkelt en försummad fråga. Det ingår i paraplybegreppet barnmisshandel enligt definitionen. Men använder man ordet barnmisshandel för

det direkt tankarna till fysiskt våld och sexuella övergrepp, vilket inte är fallet med försummelse, säger Tingberg.

– Jag tycker att ”barn som far illa” är ett bättre uttryck i stället för barnmisshandel, för då inkluderar det även de försummade barnen begreppsmässigt.

Försummelse är den vanligaste formen av barnmisshandel – och samtidigt den minst beforskade.

– Sverige saknar forskning, men globalt har det visat sig att det dör fler barn av försummelse – bristande tillsyn och nutrition – än av andra orsaker. Det be-

ror ju på att de som blir försummade är så många fler än de som är gravt misshandlade.

VARFÖR DET TALAS så lite om problemet tror Björn Tingberg beror på att gråskalan är stor samt att vi har ett enormt tålamod för brister hos föräldrarna. Han använder begreppet föräldrar när han pratar, men är noga med att förklara att det lika gärna kan handla om någon annan vårdnadshavare eller person som har ansvar för barnet.

– Jag menar att vi ibland har alltför stor förståelse för att föräldrarna har det job-

bigt – vi har ett föräldraperspektiv som bygger på välvilja att de inte klarar av allt som de borde, säger Tingberg. Det är väl på ett sätt bra, men det som händer är att man tappar bort barnperspektivet och barnens behov, fortsätter han.

Björn föredrar definitionen som Howard Dubowitz, professor i pediatrik, använder. Han vänder på begreppet i sin definition av försummelse: ”Barn försummas när deras basbehov inte blir tillfredsställda, oberoende av orsak”.

– Vi måste sluta att tänka på försummelse som en brist hos föräldrarna, utan

»Vi har ett föräldraperspektiv som bygger på välvilja att de inte klarar av allt som de borde«

Björn Tingberg

i stället se det som något som barnet inte fick och utgå därifrån. För mig är det stor skillnad.

Basbehoven är kärlek och omsorg, bekräftelse genom att bli sedd och hörd, respekt, adekvat nutrition, klädsel och hygien, trygghet och uppsikt, stimulans, skolgång och nya lärdomar samt hälsovård. Försummelse handlar alltså om en brist och inte något tillagt.

Björn förklarar att när vi håller fast vid föräldraperspektivet leder det ofta till att vi förstår och försvarar dem samt kompenserar för deras brister i stället för att ta tag i problemet. Om ett litet barn exempelvis inte har tillräckligt varma vinterkläder på sig har förskolan ofta en extra overall eller vantar – de täcker således upp och då finns inte faran längre och vi behöver inte heller längre reagera på den.

– Förståelsen är god, men den skapar en overksamhet, säger Björn Tingberg.

Samma sak händer i sjukvården. Det är lätt att sätta sig in i att det kan vara svårt att komma ihåg att ge barnen astmamedicin fast vi pedagogiskt lär ut det gång på gång – och tror att föräldrarna har fattat.

– Tittar man sedan i journalerna kanske de här barnen aldrig har fått sin astmamedicin.

HAN POÄNGTERAR ATT det inte handlar om ett barn som kommer utan vantar till förskolan en gång, eller en astmamedicin som glöms vid enstaka tillfällen.

– Det är det kontinuerliga som är försummelse, och genom att vi kompenserar tar vi bort problemet tillfälligt, när vi kanske egentligen skulle agera med en anmälan till socialtjänsten. Om vi upptäcker att en förälder är dum mot sitt barn och till

exempel slår, har vi lättare för att agera, förklarar han.

Gråskalan i försummelse gör det svårt att veta när vi ska agera. Hur smutsigt får ett barn vara när vi träffar dem på BVC? Hur ofta får de komma med en smutsig blöja eller hur solkiga kläder får de ha innan vi reagerar? Var går egentligen gränserna för försummelse?

Gränsen beror också på många faktorer, till exempel var/miljön, barnets ålder, samt hur just det barnet fungerar. En diskussion om till exempel hur länge man kan lämna ett barn utan tillsyn hör man aldrig, för den är svår.

– Det är okej att lämna barnet i två minuter mitt på vardagsrumsgolvet medan man går på toaletten, men det är inte okej att lämna det två minuter i badkaret med vatten.

BJÖRN BERÄTTAR OM en person från socialtjänsten som beskrivit för honom svårigheten i att agera när de såg att barn for illa på grund av försummelse, för det var ofta inte tillräckligt illa för att de skulle kunna sätta in tvångsåtgärder.

– Det förstår jag, samtidigt är det en katastrof för barnen, säger Björn i emfas.

– Vi tänker att det måste vara en jätteförsummesle för att vi ska agera, men jag tänker att det där småputtrandet av försummelse är besvärligt för barnet. Det glömmer vi lätt i någon slags iver att förstå, tillägger han.

Försummelse är dessutom ofta ett resultat av flera orsaker. Det kan till exempel vara bristande tillsyn, dålig tillgång till bra mat, dålig skolnärvaro, dålig tillgång till sjukvård med mera.

Han menar att skolan ska göra en orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke

om försummelse. Men att det inte behöver betyda att barnet därför ska placeras utanför hemmet.

– Mycket av försummelsen handlar om okunskap, inte om illvilja.

FÖRÄLDRAR SOM FÖRSUMMAR sina barn behöver ofta stöd och någon form av lärdom eller insikt. Om ett barn till exempel har extremt mycket karies i munnen kanske det beror på att föräldrarna har saft i nappflaskan. Då måste man lära dem att

inte ha det. I exemplet om vinteroverallen kan det bero på att de inte har haft råd –att det handlar om ekonomin, och då får socialtjänsten hjälpa till med det.

– Den hjälp som de behöver är olika. Men vi andra måste hjälpa till och öppna dörren (anmäla, reds anmärk) så att de kan få hjälp, oavsett vad den sedan kan innehålla.

I första ledet måste skolan göra en orosanmälan till socialtjänst, och i andra måste socialtjänsten utföra en åtgärd.

WHO:s definition av försummelse

”Ett misslyckande med att tillgodose barnets utveckling på alla områden: Hälsa, utbildning, känslomässig utveckling, näring, skydd och tryggt levnadsförhållande samt om det orsakar eller har stor sannolikhet för att skada hälsan eller fysisk, mental, andlig, moralisk eller sociala utveckling.”

Försummelse av barn är en av de frågor som Björn brinner för.

– Jag hade ett barn som bara hade fått avokado som nutrition och blev hjärnskadat. Det var inte per definition ett misshandlat barn, men det handlade om ett försummat barn som aldrig kommer att få ett normalt liv för att det är så skadat. Vilka barn riskerar att drabbas?

– Riskfaktorer för att barn ska drabbas av försummelse är när föräldrarna, och framför allt mammorna, är drabbade av psykisk ohälsa, sysslar med kriminalitet eller har låg utbildningsnivå.

»Vi måste sluta att tänka på försummelse som en brist hos föräldrarna«

– Att mammorna är en högre riskfaktor tror jag kan bero på att barnen under sina första levnadsår helt enkelt tillbringar mer tid med dem.

Barn som försummas har en ökad risk att drabbas av depressiva sjukdomar, ångestsjukdom, ätstörningar – där är risken tre gånger så hög, beteendeproblem, missbruk av droger, självmordsförsök samt sexuellt överförbara infektioner (Norman 2012).

Det finns i huvudsak tre typer av försummelse:

• Fysisk försummelse, det vill säga att barnen inte får adekvat sjukvård, mat, trygghet och kläder.

• Psykisk försummelse, att de inte får adekvat kärlek, värme och uppmuntran.

• Miljö – trygghet, möjligheter till utveckling, miljöer med kriminalitet och missbruk.

(H Dubowitz)

– Det är viktigt att dela upp försummelse i kategorierna som finns presenterade i forskningen för att göra dem tydliga. Men vi måste också vara medvetna och uppmärksamma på att om de är utsatta för en typ, är risken stor att de kan vara utsatta för flera, säger Björn Tingberg. ●

Om Björn Tingberg

Leg. sjuksköterska med specialistutbildning Barn och ungdom, leg. psykoterapeut, med. dr och har en magisterexamen i pedagogik. Han arbetar som lektor på Barnafrid och på en psykoterapimottagning.

Aktuell med: Föreläser om försummade barn samt är medförfattare till boken ”Barn, unga och trauma – Att uppmärksamma, förstå och hjälpa” som släpptes i maj 2019.

Missbruksbehandling

för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.

0292-411 11

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.

072-559 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Satsar på verksamhet för unga med psykisk ohälsa

Den 1 maj startade Boost by FC Rosengårds storsatsning för unga med psykisk ohälsa – Match by FC Rosengård. Målet med projektet är att ungdomarna ska bli självförsörjande genom hälsofrämjande, individstärkande insatser och ett nära samarbete med arbetsgivare i Malmö. Under lite mer än två och ett halvt år planeras 620 unga att ha fått stöd.

Konjunkturen i Malmö har länge varit god vilket har gjort att många unga har kunnat anställas. Trots det är det en växande grupp unga som ytterligare marginaliseras. Det är unga med ett större behov av individualiserade insatser och som har eller upplever sig ha någon form av psykisk ohälsa. Boost har mångårig erfarenhet av att stötta unga i utanförskap och kan bekräfta bilden av ett sämre psykiskt mående bland unga arbetssökande. Gruppen unga med psykisk ohälsa växer och samtidigt uttrycker arbetsgivare att de har svårt att rekrytera ny personal.

”Här tror jag att vi kommer att fylla en viktig funktion. Vi behöver vara ett stöd för de unga i hela processen. Både mot ett bättre mående och på vägen mot ett arbete. För arbetsgivarna behöver vi vara ett stöd för att handleda ungdomarna vid

inträdet på arbetsplatsen men också i att utmana dem litegrann i att fundera över sina föreställningar om gruppen unga med psykisk ohälsa”, säger Nima Mäki, en av de båda projektledarna i Match.

MATCH BY FC Rosengård vill stötta unga i Malmö som är mellan 18 och 29 år, arbetslösa och upplever psykisk ohälsa. Projektet vänder sig framförallt till de unga i Malmö som inte mår bra just nu eller kanske har en svårighet eller diagnos som gör att de behöver extra stöd för att komma vidare till ett arbete eller börja studera.

Projektet är ett samverkansprojekt som finansieras av Europeiska Socialfonden, Malmö Stad och Arbetsförmedlingen.

”Det finns stora vinster för samhället när kommunal verksamhet, statlig verksamhet och civilsamhället samverkar för individens bästa”, säger Henriikka Airaskorpi, tf arbetsförmedlingschef, Arbetsförmedlingen Malmö.

”Projektet är en fortsättning på vår långa samverkan. Vi har identifierat en hel del ungdomar med upplevd psykisk ohälsa som skulle kunna dra nytta av projektets koncept”, säger Narcis Spahovic, sektionschef Malmö stad.

Under de första månaderna i projektet genomgår deltagaren ett motivationsstärkande program där målet är att stärka tron på den egna förmågan, självkänslan. Deltagaren får en personlig vägledare som följer och stöttar deltagaren. Tillsammans skapas en målsättning utifrån deltagarens behov och förutsättningar.

EFTER EN TID kommer deltagaren att få kontakt med en arbetsplats. Det ser olika ut för alla deltagare men de flesta kommer att starta med en praktik som sedan går över i anställning. under praktikperioden kommer personal i Match att stötta deltagaren på plats. Arbetsgivarna får då samtidigt stöd att handleda och introducera de unga på bästa sätt.

Match by FC Rosengård vill stötta unga i Malmö.

GoLennart

Prova GoVitals välsmakande och proteinberikade rätter.

Kroppens behov förändras när vi blir äldre, bland annat ökar behovet av protein. Därför har vi tagit fram GoVital, fyra färdiga menyer som består av små proteinberikade varmrätter med mycket smak. Varje meny innehåller dessutom en god dessert, för att matglädje och livslust går hand i hand. Testa själv!

”Ett morgondopp är det bästa sättet att vakna på!” - Gör gott för oss 65+

Prima Gruppen - Idéburen och brukarorienterad kvalitativ integrations kedja för människor med beroendeproblematik. Prima Gruppen har verksamheter med olika inriktningar som tillsammans bildar en stöd- och boendekedja. Samtliga verksamheter är drogfria och vår målgrupp är vuxna personer och par med beroendeproblematik. Vi tar emot personer med LARO samt ADHD medicinering.

Krinolinen HVB

är ett drogfritt stödboende med 82 platser. Krinolinen har både enkeloch dubbelrum. Verksamheten är i hög grad styrd av den enskildes planering tillsammans med uppdrag från socialtjänsten. Motivationsarbete på Krinolinen är utformat efter individens behov och önskemål. Krinolinen är beläget i Fruängen i Stockholm.

Roo Gård Lantbrukskooperativ

med 31 platser i Österåkers kommun erbjuder långsiktigt rehabilitering och medlevarskap inom ramen för professionell rehabiliteringskunskap, gemenskap, och riktigt arbete. Gården erbjuder rehabiliteringsplatser i arbetsgrupperna Stallbacken med ridskola, lantbruk med nötkreatur och foder producering, Gårdsgruppen med skogsbruk och fastighetsunderhåll, Växthus och städ, hantverkshus samt storkök.

Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten är ett drogfritt stödboende med 28 platser. Syftet med Nollpunkten är att man inte ska behöva börja om från början eller hamna ”på gatan” vid akut problem i behandling/insats. Verksamheten är även till för att överbrygga det glapp som kan uppstå mellan medicinsk avgiftning och påbörjad behandling/insats. Verksamheten arbetar med tydligt fokus på empowerment (egenkraft), brukarperspektiv och tron på den enskildes vilja och motivation att förändra sitt liv. Nollpunkten är beläget i Vaxholms kommun.

Välkommen att kontakta oss!

Krinolinen - Fredrika Bremers gata 33, 129 50 Hägersten

Anna Hellmark Sörensen 073-528 86 20, anna.hellmark-sorensen@primagruppen.se

Roo Gård Lantbrukskooperativ, Roo Gård 8, 184 93 Åkersberga

Anna Bjurström 079-068 10 55, anna.bjurstrom@primagruppen.se

Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten, Ellboda 1, 185 93 Vaxholm

Annika Bäckman 070-484 96 16, annika.backman@nollpunkten.se

Metodik i fokus

Det är klart att vi ska dela med oss av de arbetsmetoder som fungerar bra! Johan Appel berättar om CARE-metoden där man fokuserar på önskat läge – vad vi vill uppnå. Johan Berger påminner om vikten att prata med varandra för att få ökad förståelse och bättre samarbete. Och Hillringsbergs HVB har fått goda resultat genom mindfulness. Karolina Midböe tycker att det är dags att tala om metoden som ger lugn.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES

CARE-metoden leder till lugnare och tryggare miljö i omsorgen

Johan Appel är beteendevetare och utbildar, föreläser och handleder på individ-, grupp- och ledningsnivå inom omsorgen. Efter över tjugo år i branschen anser han att vi behöver systematisera styrsystemen inom omsorgen och fokusera mer på vad vi vill uppnå – önskat läge för brukaren – och inte bara se till nuläget. Han har bland annat utvecklat chefsmodellen CARE.

TEXT: ÅSA LARSSON

I dag pratas det mycket om personcentrerad vårdnad inom omsorgen, det vill säga vård som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar att tillgodose mentala behov i lika stor utsträckning som fysiska. Eller enkelt uttryckt att man ska se människan bakom diagnosen och möta de styrkor och intressen individen har.

I dagens genomförandeplaner beskrivs vilka rutiner omsorgspersonalen ska utföra för varje brukare. Dessa utgår ofta utifrån att tillgodose de basala behoven såsom mat, hygien, sömn, medicin etc. Men en människa har mer behov än så. Utöver de ovan nämnda basbehoven finns de uttalade behoven – det som brukaren själv ger uttryck för att den behöver för att må bättre.

Varje människa har dessutom behov som vi själva kanske inte tänker på – saker som man mår bra av, vare sig man har ett tal eller inte, och som man ofta inte uttrycker – de omedvetna behoven. Det kan vara sådant som intressen, drömmar, humor, närhet, bekräftelse etc. Det pratas om att man ska fokusera på människan bakom diagnosen inom både vården och omsorgen. Att arbeta med omedvetna behov blir ett led i detta.

– Jag ser inte att socialstyrelsen ger oss verktyg för att föra in de omedvetna behoven i omvårdnadsrutinerna, men de behöver dokumenteras, säger Johan Appel.

VI ÄR ALLA olika och det finns stödpersoner och medarbetare som har en väl utvecklad förmåga att förstå andras tankar och känslor och därför är duktiga på att se de omedvetna behoven hos vårdtagarna. Det kan till exempel vara att upptäcka att en person på ett demensboende blir lugn av att man stryker den över handen när man samtalar med den. Förmågan att förstå sina egna och andras tankar och känslor kallas mentalisering.

– Alla blir mer trygga och stressnivån sjunker på ett boende där alla jobbar systematiskt med att alla ska må så här bra. Det medför samtidigt att brukarnas behovsmedicin minskar, säger Johan Appel. Den person som har förmågan att mentalisera blir en fantastisk tillgång på ett äldreboende eller demensboende för att få brukaren att må bättre. Den här typen av aktiviteter bör också dokumenteras så att alla kan uppnå samma positiva resultat.

Vi har tidigare i Omtanke skrivit om det förhållningssätt som finns inom Feedback Informerad Terapi (FIT), där förmågan att skapa relationer är helt avgörande för att uppnå positiva resultat inom samtalsterapin. Det har de facto visat sig vara mer effektivt än val av terapimetod. Samma förhållningssätt kan appliceras inom omsorgen. Förmågan att skapa en relation är helt avgörande även i omsorgsarbetet, det är genom relationen man förstår brukaren bakom diagnosen.

– Att förlita sig på personkemi fungerar bra i val av partner och vänner men som omsorgsgivare behöver man fundera på hur man kan skapa en god relation, säger Johan Appel.

JOHAN APPEL HAR utvecklat chefsmodellen CARE – en modell för levande kvalitets-arbete samt medvetet relationsskapande i omsorgen och som utgår från SOSFS 2011:9. CARE står för Create, Act, Reflect samt Evolve och börjar med att man identifierar önskat läge. Man sätter ett mål för hur man vill att det ska bli i stället för nuläget. Den utgår från ansvarsprincipen – att den som tar ansvar kan påverka. Det innebär att i arbetet med människor med

problemskapande beteende måste vi bestämma oss för att om något går fel är det vårt fel, aldrig brukarens.

– Vi behöver ta ett ansvar och fokusera på vad vi kan förbättra och inte lägga det på en ”tjatig, envis, jobbig” brukare.

Om vi till exempel har en person på ett demensboende som är orolig på kvällarna, är uppe och går och har svårt att komma till ro och somna måste vi ställa oss frågan vad vi vill uppnå – vi skapar ett mål. Det kan vara att personen ska känna sig trygg, så att denne blir lugn och varvar ned (Create).

– Man flyttar på så sätt fokus från ”här och nu” till ”hur det kan bli”, säger Johan Appel.

När vi har identifierat vart vi vill komma ska vi utveckla aktiviteter som tar oss dit. Det kan vara små förändringar i rutinerna som gör stor skillnad, om man utgår ifrån just den brukarens personlighet. Ibland kanske brukaren inte själv kan tala om vad som skulle få den att må bättre. Framför allt på ett demensboende där de ofta har svårt för att kommunicera. I exemplet med den oroliga brukaren ovan, kan det vara något så enkelt som att skapa en lugn och trygg miljö genom att man tillsammans med den äldre strax innan läggning tittar i ett album med bilder på brukarens nära och kära i förhoppning om att personen blir lugnare och får lättare att somna. När vi testar om handlingen leder till vårt önskade läge är vi inne på det andra steget i CARE, det vill säga Act.

DÄREFTER ÄR DET dags att följa upp och utvärdera om aktiviteten ledde till ett önskade läget, Reflect. När vi utvärderar kan vi använda rubrikerna, ”Sluta med”, ”Fortsätta med”, ”Börja med”, ”Mindre av eller mer av”.

Allt detta ska dokumenteras av stödpersonen så att all personal kan utföra samma åtgärd, inte bara den som är duktig på att mentalisera. Genom att införa de här rutinerna kan vi börja att agera – se till att brukaren är lugn innan den ska gå och lägga sig i stället för att reagera på att den är orolig när den inte kan sova. – När jag kommer till en verksamhet lägger man i dag ungefär 80 procent på att reagera på ett beteende i stället för att se till att det över huvud taget inte uppstår. Oron bland brukarna minskar markant

Johan Appel.

Rörelseglädje. Att låta brukarna utvärdera verksamheten ger ökad nöjdhet. Foto: Getty Images.

»Alla

blir mer trygga och stressnivån sjunker på ett boende där alla jobbar systematiskt med att alla ska må så här bra«

Johan Appel

när personalen utformat ett arbetssätt som kan ligga steget före, alltså innan brukarens behov tar sig i uttryck i ett utåtagerande beteende till följd av frustration.

När man uppnått det väntade läget kan det vara dags att flytta fram positionerna. Nästa steg kanske är att brukaren dessutom ska sova lugnt så att denne ska slippa vakna flera gånger på natten. Då är det nya önskade läget djupare sömn, och man får komma på en rutin som uppfyller

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se www.stubben.se

HVB för Pojkar och Flickor 13-17 år .

Kontakta

Andreas Roos 070-3555662

Kjell Roos 070-3798376 www.mikandellab.se

Konsulentstödd

FAMIL JEHEMSVÅRD

Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för

• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN

• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR

• SKYDDSPLACERINGAR

• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR

Tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.

ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO

TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org

»Oron bland brukarna minskar markant när personalen utformat ett arbetssätt som kan ligga steget före«

Det kan vara små förändringar i rutinerna som skapar goda resultat, att till exempel lättare komma till ro för natten. Foto: Getty Images.

detta, testa den och utvärdera. Och därefter gå genom hela cykeln i CARE igen.

CARE-METODEN SKAPAR PÅ ett relativt enkelt sätt positiv utveckling genom att systematisera rutinerna och utgå från önskat läge i stället för nuläge där man utgår från brukarens önskningar och behov. I fallet med demenssjuka får vi utgå från vår relation med brukaren vad vi upplever är deras önskningar. Metoden blir ett verktyg som gör det lättare att utvärdera vårdpersonalens insatser för den enskilde.

– Min erfarenhet är att i en grupp på tio finns det alltid en som hittat ett sätt att få en äldre, orolig person lugn, där alla andra sagt att det inte går. Då gäller det att få det på pränt. Funkar en rutin, då ska ju alla göra den och därför ska det systematiseras. På så sätt skapar vi ett gemensamt lärande och journalen blir då också ett styrdokument för cheferna.

– Chefen kan använda journalen till återkoppling: ”jag såg att du gjort det här.” Och personalen känner sig stolta och sedda och yrkesrollen har tydliggjorts, säger han.

CARE

NULÄGE ÖNSKAT LÄGE

Vem ska göra och följa CARE? – Det ska varje stödperson. Då blir den medarbetarens synsätt och arbetssätt tydligt och det gör att den som leder omsorgsprocessen tar ett ansvar, som chefen kan ge feedback till samt att det blir en handling som alla ska följa. De övrigas ansvar är att följa och skriva in i journalen vad och hur det har gått.

METODEN LEDER TILL positiva cirklar och vi är på väg mot det önskade läget. Förfarandet har hjälpt hjärnan att bryta fokus från ett ältande kring hur det är, situatio-

nens nuläge, till hur det kan bli, önskat läge, och vad alla ska bidra med för att uppnå detta.

På så sätt flyttar vi fokus från brukaren som ett problem till vad vi kan påverka och förbättra och på brukarens styrkor, förmågor och blir professionella hälsoskapare.

– Genom CARE skapas ett arbetssätt som lyfter fram varje enskild stödpersons synsätt, och inte bara det lagen förväntar oss. CARE är en möjlighetsanalys – den fokuserar på vad som är önskat läge. När det är konstaterat och dokumenterat kan alla medarbetare vara delaktiga utifrån sina perspektiv att uppnå det här målet. Och är det dokumenterat blir det också möjlighet att utvärdera och kunna identifiera eventuella avvikelser.

– Genom att använda den här metoden bryter vi fokus på brukarens brister och skapar istället fokus på vad varje medarbetare systematiskt kan göra för att brukaren ska må bättre och vilka styrkor man kan möta, då blir varje medarbetare en professionell hälsoskapare, avslutar Johan Appel. ●

Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete

Utbildning l

Handledning

HVB l LSS 9:8 l LSS 9:9

Trygghet och omsorg

Trygghet och tilltro

Trygghet och stöd

073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se

Duvgården HVB behandling

För tjejer 15 - 19 år med ett tydligt självdestruktivt mönster både kognitivt och i beteende.

9 platser för utredning, behandling och eftervård.

Under de 8 år vi bedrivit behandling på Duvgården har vi kommit fram till en gemensam nämnare, för de flickor som varit placerade, oavsett initial orsak till placering. Den gemensamma nämnaren är en negativ självkänsla/självbild. Den attityd vi har gentemot oss själv, vad vi tänker och känner om oss själva och vad vi klarar av.

Arbetet med att stärka självkänslan och självbilden sker strukturerat med evidensbaserade, välbeprövade och inarbetade metoder, med tydliga mål och delmål. De metoder vi främst använder oss av är MBT, KBT, MI, Evidensbaserade PDT korttidsterapier, Minnesotamodellen, Interpersonell terapi samt omfattande Familje- och nätverksarbete.

Vi utgår alltid från vad som är evidensbaserat när vi skräddarsyr vad eller vilka av ovanstående som vården skall bestå av.

Maher Khoury, Leg. psykolog, 070 450 18 54 maher.khoury@duvgarden.se

Henrik Byström 072 521 02 45 henrik.bystrom@duvgarden.se

Samtal som öppnar för bra samarbete

Tar ni er tid att prata med varandra på jobbet? Om hur ni tänker och känner? Hur ni upplever att er situation ser ut? För att kunna ge god omvårdnad behöver vi också ta hand om oss själva och våra relationer med kollegorna. Johan Berger skriver om vikten av bra kommunikation i sin tänkvärda bok Reflektioner till kaffet.

TEXT: JENNY FORS

Många medarbetare och chefer upplever stor press och stress idag med de psykosociala effekter som dagens effektivisering och andra krav leder till. Det blir slitningar mellan medarbetare och mellan chef och anställd. Många orkar inte med den situation som har uppstått på jobbet. – En central del i att stärka medarbetare och förebygga sjukskrivningar är att vi blir bättre på att hantera kommunikation och relation. Vi jobbar på i det tysta utan att ta oss tid att riktigt förstå varandra, säger Johan Berger.

Han är coach, föreläsare och handledare inom relationer och kommunikation i vård och omsorg. Genom sin bok Reflektioner till kaffet vill ha få oss att förstå vad viktigt det är att reflektera, vara lyhörda och vårda våra relationer på arbetsplatsen.

– Vi vet att det är viktigt att bli sedd och bekräftad. Ändå är det lätt att bara se till uppdraget och göra sitt jobb. Chefen kanske inte alltid förklarar vad som ligger bakom ett beslut vilket gör att medarbetarna inte känner sig lyssnade på.

Johan Berger har 30 års arbetsnära erfarenhet av vård och omsorg. Nu mer föreläser han om relationer och kommunikation på jobbet. Foto: Privat.

Man behöver inte ha ambitionen att hitta lösningar. Bara att prata om och reflektera hur det är och vad man känner ger mycket. Att tycka olika kan vara utvecklande och ge perspektiv.

SJÄLV FICK JOHAN upp ögonen för vikten av goda relationer på ett mycket obehagligt sätt. Det var vid Estoniakatastrofen 1994. Johan arbetade på Söders gruppbostäder i Stockholm och var en av dem som gjorde myteri och vägrade åka med på resan med Estonia.

– Vi utgjorde hälften av personalgruppen. Vi hade nyligen varit på en båtresa med jobbet till Helsingfors då det hade blivit mycket festande. Resan var tänkt att bli en kick off för en ny vikariepool tillsammans med två andra enheter. Det slutade med att halva arbetsstyrkan med alla chefer omkom. Efter katastrofen blev vi erbjuden krishjälp men avböjde. Vi fick ta hand om både våra egna och andras reaktioner. Men krisen gjorde att vi väldigt snabbt knöt an till varandra, relationellt och kommunikativt. Jag har alltid med mig den här händelsen och brukar råda andra att inte vänta med att bygga relationer.

Han menar att vi både har förmågan och behovet av att skapa bra relationer på arbetsplatsen.

– När vi inleder en ny kärleksrelation har vi en förhandling med oss själva och med partnern. Vi tar reda på vad vi själva vill, utforskar varandra och tar reda på den andres förväntningar. Men på jobbet hamnar vi bara bredvid varandra. Vi tänker inte på hur viktig relationen är för att

Du kan vinna boken på sidan 66.

»Vi behöver förstå att det finns andra sanningar än vår egen, att sätta sig in i hur den andra parten upplever det« Johan Berger

kunna arbeta bra ihop. Vi pratar inte om varandras känslor och knyter inte riktigt an till varandra. Om vi skulle göra det och få till en bra relation skulle vi nå längre, må bättre och ha roligare.

Johan märker att många chefer använder sig av den nya boken, som blir en ingång till att väcka nya tankar.

– Man kan läsa en berättelse eller ett citat och börja prata om det. Sedan brukar det leda till att man pratar om sin egen situation på arbetsplatsen. Vi behöver inspiration till att jobba med de här frågorna.

Att få uttrycka det man känner kan göra hela skillnaden.

– Det är viktigt att dela med sig av sina tankar. Vi behöver förstå att det finns andra sanningar än vår egen, att sätta sig in i hur den andra parten upplever det, säger Johan.

Vid en av hans föreläsningar var det en natt- och en dagpersonal som började

tjafsa med varandra. Johan sa att de kanske skulle kunna prova att gå i varandras skor. Kanske de kunde förstå varandra bättre då. Ett par månader efter föreläsningen fick han ett mail från en av deltagarna som hade tjafsat. Denne berättade att de hade bytt ett par pass med varandra för att se hur det var att jobba natt respektive dag. De hade fått ökad förståelse för varandra. De var absolut inte vänner eller så, berättade mailskrivaren, men de hade slutat bråka efter att ha fått prova den andres skor.

REDAN SOM 16-ÅRING började Johan Berger sin resa inom vård och omsorg. Han har jobbat inom äldrevården, som personlig assistent, på sjukhus och gruppboenden. Johan har alltid varit intresserad av det mellanmänskliga, det som sker i mötet mellan människor. För åtta år sedan var det en kollega till honom som sa: ”Inte för att du suger på att arbeta med brukarna,

men du verkar mer intresserad och engagerad i personalen och att vi ska trivas och må bra. Du kanske ska satsa på det istället?”

– Jag vet inte om jag någonsin känt mig så kränkt på jobbet! Jag beklagade mig där hemma, men när jag hade lugnat ned mig insåg jag att min kollega hade helt rätt. Kort tid därefter startade jag mitt coachingföretag. Det kan löna sig att våga ge och ta feedback på jobbet.

ETT SISTA EXEMPEL från boken ger en väldigt talande bild för våra känslor och relationer på jobbet. Två deltagare satt kvar och pratade efter en av Johans föreläsningar. Den ene suckade och sa allvarligt: ”Måste det verkligen finnas kollegor på jobbet, de är så jobbiga. Jag vill bara ha patienterna.”

Den andra säger då allvarligt och utan ironi: ”Tycker du? Jag önskar ofta att jag bara fick jobba med kollegorna och slippa patienterna.” ●

Om vi skulle bli bättre på att vårda våra relationer på jobbet skulle vi också bli bättre på att nå våra mål, enligt Johan Berger. Foto: Getty Images.

”Jag är en rättssäkrare” ”Jag är en rättssäkrare”

JUNO för kommuner

”Jag arbetar inom social omsorg och familjerätt. Mina beslut påverkar människors liv, samhället och Sverige i stort. Men med mycket makt kommer stort ansvar. Invånarna måste kunna förlita sig på att jag alltid tillämpar lagar och regler rättvist och effektivt. Därför är det fundamentalt att alla beslut fattas på juridiska grunder. Därför använder jag JUNO.”

Tjänsten ger dig Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag, allt anpassat för just ditt kommunala ämnesområde. För att du ska kunna ta rättssäkra beslut.

Testa gratis i 14 dagar på nj.se/juno/kommun.

Mindfulness ger trygghet

Mindfulness har visat sig ge fantastiska resultat hos Hillringsbergs HVB. Flera tidigare boende med missbruksproblematik har räddats från situationer där de har varit nära ett återfall. Detta genom förmågan att stanna upp och hejda sina impulser, något som man lär sig genom övningar i mindfulness. Man blir bättre på att pausa, observera och stå kvar när det blåser.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: KAROLINA MIDBÖE

Hillringsbergs HVB är högt beläget intill Glafsfjordens västra strand i värmländska Arvika kommun. Utsikten är fantastisk med milslånga vyer. En perfekt plats för mindfulness.

– Vi tar hjälp av den naturen här omkring. Mindfulness in nature är något vi har byggt på med det senaste året. Det är läkande för människan att vistas i naturen, att gå under tystnad i en mindre grupp och reflektera över hur marken känns mot fotsulorna och hur vinden känns i ansiktet, säger Karolina Midböe som är

och mod

föreståndare på Hillringsberg HVB. Mindfulness är ett förhållningssätt som tränar dig att vara här och nu, att vara uppmärksam på det som sker utan att värdera det. Genom meditation och andra övningar, kan man lära sig att styra och förstå sina impulser, kunna göra mer medvetna val och hantera svåra situationer.

Behandlingshemmet har åtta platser och riktar sig till vuxna män som har en psykisk sjukdom eller störning och eventuellt drog­ och missbruksproble­

På Hillringsbergs HVB brukar man ofta vistas i naturen i mindre grupper under tystnad.

matik. Mindfulness är en av fyra hörnstenar i behandlingen. Medicinsk psykiatrisk behandling är utgångspunkten. En psykiatriker är anställd och en psykolog. KBT­terapi är en del i rehabiliteringen och den fjärde behandlingsmetoden som man arbetar med är medlevandeskap, att relationen är nyckeln till tillit och mod.

MINDFULNESS PASSAR DE brukare som är högfungerande och inte har den tyngsta psykiatriska problematiken, som till exempel schizofreni.

– Mindfulness är bra för alla, men särskilt för personer med missbruksproblematik. De reagerar väldigt snabbt på impulser och behöver därför lära sig att stanna upp och pausa för att inte ge efter när suget kommer, säger Karolina. När hon har pratat med brukare som bodde på Hillringsberg för 2­3 år sedan uppger de att de har räddats från många situationer då de har varit nära ett återfall. – Det är fantastiskt att höra att metoden har gett så goda resultat.

Karolina Midböe fick upp ögonen för

Mindfulness tränar dig att vara här och nu.

»Mindfulness är ett förhållningssätt som även ger dig ökad medkänsla med dig själv och andra«

Karolina Midböe

mindfulness 2011. Hon deltog på en konferens där flera av världens största forskare inom området talade.

– Då insåg jag vilket superverktyg det här skulle vara. Jag utbildade mig och implementerade metoden som en del i vår behandlingspalett, men jag har medvetet väntat med att tala så mycket om det. Tidigare sågs mindfulness som lite flummigt, men nu har det blivit allmänt accepterat och används flitigt i allt från vården till skolan.

Hon lärdes upp av en av Sveriges ledande experter på området, dr Ola Schenström på Mindfulnesscenter.

– Jag tror nog att vi är ganska ensamma om att använda oss av mindfulness så här pass strukturerat. Jag ser en tydlig koppling till de hormonella processerna som sker i hjärnan och hur vi kan göra oss medvetna om det.

HON TALAR OM signalsubstansen dopamin som kraftigt frisätts vid missbruk. Kroppen vänjer sig vid dessa höga nivåer och vill bara ha mer, vilket kan ge ett spänningssökande beteende, att alltid vilja vara på språng. Många kan också ha nära till aggressioner genom stresshormonet adrenalin.

– Istället vill vi öka dosen av må bra­hormonet oxytocin. Det reducerar ångest, stress och främjar social interaktion bland annat. Meditation är ett effektivt sätt att slappna av som gör att oxytocin utsöndras, säger Karolina Midböe.

Ju mer man framkallar oxytocin, desto naturligare blir processen för kroppen. Sedan är mindfulness ett sätt att tänka som tar tid att träna upp. Men när man väl har fått in tankebanorna i hjärnan faller det sig naturligt att till exempel fokusera på andningen och bättre klara av krävande situationer.

– Det handlar om att stanna upp, observera, acceptera och sedan välja att släppa taget eller att svara upp mot det man är i. Du lär dig att ta in det som händer både i och utanför din kropp utan att lägga någon värdering i det. Genom att öva på det kan man tillämpa samma teknik när det händer något som man behöver avskärma sig från och bli mindre reaktiv på.

PERSONER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK eller psykisk sjukdom har ofta svårt att släppa kontrollen och våga gå in i sig själv. – Psykiskt lidande är ofta kopplad

till kroppen. Man är van att koppla bort kroppen och inte lyssna till dess signaler. Kroppen går ju in i försvarsställning vid missbruk, som att blodådrorna dras ihop efter en tids sprutanvändning. En bra mindfulness­övning för att lära känna sin kropp är kroppsscanning, säger Karolina.

Det går till så att man sitter eller ligger ned och blundar, medan man blir ledd att rikta sin uppmärksamhet mot en kroppsdel i taget och känna in hur det känns just där.

PÅ HILLRINGSBERGS HVB ägnar man sig åt mindfulness fyra förmiddagar i veckan. Det kan vara olika visualiseringsövningar individuellt, samtal, meditation och vistelse i naturen i mindre grupper.

– Vi har också olika teman, som acceptans, nyfikenhet och tålamod. Mindfulness är ett förhållningssätt som även ger dig ökad medkänsla med dig själv och andra. Det bor mycket mod och livskraft i oss som vi kan få fram genom en medveten närvaro i nuet. Vi har bara vårt nu. Mindfulness syftar till att återfinna den kraften och glädjen i oss själva.

Karolina poängterar att det är väldigt individuellt hur man bör använda mindfulness i behandling.

– Man får gå varsamt fram och först låta en psykiatriker träffa brukaren för att få en bra bild av behoven. Man ska också vara försiktig om man ska använda terapeutisk mindfulness under KBT­exponering, avslutar Karolina Midböe. ●

Det är läkande för människan att vara i skog och mark.

Storsättra Gård

HVB-Hem

Verksamma sedan 1987

Utveckling genom samspel

4Föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

4Utredning.

Storsättra Gård AB BROTTBY Tel 08-512 302 22 . Fax 08-512 303 50 info@storsattragard.se . www.storsattragard.se

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.

Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.

Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef

Telefon: 08-557 72 515

Mobil: 073-346 70 56

Mail: vita.kiluk@solsunda.se

Solsunda

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se

EN VÄG TILL ETT BÄTTRE LIV

Strängnäs Stödboende erbjuder

• Skydd

• Stöd

• Säkerhetsplanering

• Skyddsbedömning

SARA:SV och PATRIARK

- För män, kvinnor och barn

- Barnen kommer fort in i skola och omsorg

- Små enheter, 2-3 familjer på varje enhet

- Låg personalomsättning

- Vi hämtar i hela landet

• "här-och-nu-samtal"

• Trappansamtal

• Utredning BBIC samt IBIC

• Föräldrastöd

• Observationer

• Rapporter

• Familjebehandling i öppenvård

• Familjehem med kunskap om våldets konsekvenser

• Strukturerade samtal

• Stöd i vuxenblivandet

• Stöd i myndighetskontakter

• Utbildning

Istället för kallprat

Genom initiativet Varmprat vill Mind få fler människor att våga ta kallpratet till nästa nivå och få oss att prata om vårt psykiska mående. Organisationen har därför tagit fram tio nya konversationsstartare som öppnar upp för djupare samtal mellan människor i vardagen.

– På Mind Forum, vårt forum på nätet som förra året hade över 500 000 unika besökare, finns bara Varmprat. Här befinner sig dagligen personer som på ett eller annat sätt genomgår en jobbig dag eller period i livet, och vars mående inte är på topp. I diskussionstrådarna ser vi att många upplever att de inte kan lyfta hur de mår med personer i sin omgivning. Egentligen handlar det om problem de allra flesta av oss delar, men som vi pratar väldigt lite om. Det finns ett tydligt behov av mer Varmprat i vardagen, säger Selene Cortes, verksamhetsutvecklare på Mind.

Svensk välvilja riskerar skada unga flickor

Svenska myndigheters strävan att skydda flickor och unga kvinnor från att bli könsstympade riskerar att ha motsatt effekt. Flickornas hälsa och välmående äventyras samtidigt som uppmärksamheten kring påstådda mörkertal riskerar fördröja att traditionen upphör. Det menar Sara Johnsdotter, professor vid Malmö universitet, i en ny studie.

– Min studie visar att det finns allvarliga konsekvenser av den hårda linje som svenska myndigheter för. Självklart ska myndigheter skydda flickor och unga kvinnor från att könsstympas, det bör dock ske på ett sätt som värnar flickans integritet och hälsa. Gynekologiska undersökningar som inte föregåtts av ordentlig utredning riskerar att skada flickor snarare än att skydda dem.

När samhället ger en felaktig bild av att många flickor könsstympas skapas en osäkerhet. Konsekvensen kan bli att risken för könsstympning ökar för flickor i familjer där man inte fattat beslut ännu. Att familjerna tänker: ”Om alla andra fortsätter, kanske vi också ska?”

Ger hjälp till utsatta kvinnor

Frälsningsarmén har sedan rörelsen grundades arbetat för människor som har det svårt. I stor utsträckning har fokus varit på de utsatta kvinnorna, något som dessvärre fortfarande är nödvändigt. April månads insamlingskampanj hade fokus på kvinnor i utsatthet.

Bland de bostadslösa är det större risker och större utsatthet för kvinnor. Hjälpen kan vara ett akut boende för kvinnor i hemlöshet. Det kan handla om skydd och en tillflyktsort undan våld. Det kan handla om kvinnor som behöver hjälp att passa in i ett nytt samhälle. Det kan handla om kvinnor i människohandel.

Frälsningsarmén arbetar brett för att kunna hjälpa kvinnor i utsatthet att få hjälp och stöd.

I Uppsala har Frälsningsarmén nyligen öppnat ett härbärge för kvinnor. Här kan man ta emot sex personer per natt. Det är kvinnor i hemlöshet, ofta med missbruk och psykisk ohälsa. På Sagahemmet får de en sovplats, varm mat, kaffe, smörgås, dusch och möjlighet att tvätta sina kläder eller få kläder. Kvinnorna får också möjlighet till samtal. – En ljusglimt för oss kan

vara om någon besökare till härbärget flyttar in på stödboendet och kanske hittar vägen till ett nytt liv, säger Per Arenlid, som är verksamhetschef på Sagahemmet.

På Skogsbo, som är ett skyddat boende, möter Frälsningsarmén kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Det inkluderar hedersrelaterat våld och människohandel.

– Hos oss får de skydd, stöd i kontakt med myndigheter, till exempel socialtjänst, polis och advokat. Alla kvinnor har

en kontaktperson, en kurator, som de får hjälp av att bearbeta det de varit utsatta för, berättar Helena Andersson, verksamhetschef på Skogsbo. Genom att kontakta Frälsningsarmén där de bor, kan kvinnor i liknande situation få hjälp. Där kan de lotsas vidare. – Något som glädjer oss är när en kvinna får ett eget boende, kan återgå till arbete, kan skratta och le. Och att få se den samvaro och gemenskap som blir bland de boende, säger Helena Andersson.

Uppmanar till kraftsamling

Flera nationella undersökningar från 2019 visar att mobbning och otrygghet ökar bland barn och unga i Sverige. För att minska mobbningen, och vända den negativa utvecklingen, krävs att alla samhällets aktörer engagerar sig. Nu utmanar Friends näringslivet att tillsammans med oss gå i bräschen för en nationell kraftsamling mot mobbning.

Sverige har en stolt historia där näringsliv, ideell sektor, forskare och samhällets övriga aktörer gått samman och

radikalt minskat exempelvis barnadödlighet genom drunkning. Nu vill Friends skapa förändring tillsammans igen! Nyligen samlades ett sextiotal representanter från näringsliv och civilsamhälle för att ta ett första steg mot ett samlat grepp kring främjande, förebyggande och åtgärdande insatser mot mobbning.

Träffen ägde rum på Grand Hotell i Stockholm i närvaro av H.K.H. Prins Daniel.

– Sverige har alla förutsättningar att stoppa mobbning. Främst behövs samarbeten

och ett modigt ledarskap. Genom ”Kraftsamling mot mobbning” sträcker Friends ut en hand och erbjuder alla företag som vill vända utvecklingen att ta del av våra framgångsfaktorer mot mobbning. Förhoppningen är att det leder till samtal kring hur det kan implementeras i den ordinarie verksamhet, säger Per Leander, Generalsekreterare, Friends.

Initiativet är ett första steg mot att samla olika sektorer i samtal om hur de olika branscherna kan göra skillnad.

Tipsa oss!

Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se

Genom att kontakta Frälsningsarmén där de bor kan kvinnor i utsatthet få hjälp. Foto: Jonas Nimmersjö.

Förbättringar i patientlagen i fokus

Den 7 maj genomfördes landets första Patientriksdag på Norra Latin i Stockholm. Några av landets tyngsta patientförbund; Riksförbundet HjärtLung, Astma-och allergiförbundet, Neuro, Blodcancerförbundet samt Huvudvärksförbundet, tillsammans med politiker och delar av professionen arbetade under dagen fram 20tal förslag kopplade till patientlagen i detta helt nya forum.

Ambitionen är att detta nya forum ska bli återkommande varje år, och att för varje år lyfta nya teman. Detta första år var temat patientlagen. Genom gruppdiskussioner och ett påverkanstorg diskuterades tre områden i patientlagen som ofta är föremål för diskussioner. I grupper diskuterades förbättringsförslag och utrymme gavs att komma med ytterligare idéer.

Våldsutsatta hbtqipersoner bär på trauman För att möta personer med hatrelaterade trauman behöver skolan, socialtjänsten, kriminalvården och andra samhällsfunktioner särskild kompetens kring sambandet mellan psykisk ohälsa och minoritetsförtryck. Detta menar psykoterapeuten och pionjären Anneli Svensson. Torsdagen den 25 april kom Annelie Svensson till Umeå för att föreläsa om psykisk ohälsa bland våldsutsatta hbtqi-personer. Föreläsningen är en del av Ojämlikhetens pris – en föreläsningsserie om ohälsa som en konsekvens av diskriminering. Föreläsningarna arrangeras av Rättighetscentrum Västerbotten, Sensus och Region Västerbotten.

– Det är dags att vi börjar prata om diskriminering som ett folkhälsoproblem nu. Diskriminering bidrar till försämrad livskvalité och påverkar vad människor vågar drömma och hoppas om i livet. Ett aktivt arbete mot diskriminering kan både förändra och rädda liv, säger Jenny Saba Persson, verksamhetsledare på Rättighetscentrum Västerbotten.

Skrattets hälsoeffekter är underskattade

Världens behöver mer barnskratt och oavsett ålder borde vi alla skratta ännu mer. Det hävdar röstläkaren och skrattexperten Henrik Widegren i samband med Världsskrattdagen den 5 maj.

– Det är viktigt och kul att man fokuserar på skrattet, som är ett av våra mest grundläggande beteenden och kommunikationskanaler. Men sedan innebär ju inte det att man måste vara allvarlig de resterande 364 dagarna, säger Henrik Widegren.

Skratt är något vi ska ta på allvar. Just humorn är det första som försvinner hos en stressad person, menar Henrik Widegren som också lyfter skrattets smittoeffekt:

– Vi ska inte glömma att leenden och skratt smittar. Det finns en ”leendereflex” som innebär att om du ler mot en person, kommer den personen reflexmässigt att vilja le tillbaka.

För organisationen Barnfonden är barnskratt en central del av arbetet under alla årets dagar. För just skrattet är

en universell metafor för barn som är trygga och mår bra.

En viktig del i Barnfondens arbete är att se till att barnen får en så bra start i livet som möjligt. Att barn får vara barn och att föräldrar blir medvetna om vilken betydelse stimulansen och leken har för barnets hälsa och utveckling.

– När barn får växa upp i en trygg och respektfull miljö finns större plats för lek och skratt. Föräldrarna vi arbetar

med lever ofta under mycket utsatta förhållanden och vi ger dem stöd i hur de kan förstå, tolka och stimulera sitt lilla barn, säger Martina Hibell, programchef på Barnfonden.

Enligt många utvecklingspsykologer är leenden och skratt den första riktiga kommunikationen mellan ett spädbarn och en förälder. När barnet föds kan det bara kommunicera genom att gråta, men efter två till tre månader kommer de första leendena och skratten.

– Man tror att detta är viktigt för anknytningen mellan barn och förälder och kanske är grunden i vår empatiska förmåga. Först vid ett års ålder kommer de första orden som sedan blir en viktigare och mer nyanserad kommunikationskanal, förklarar Henrik Widegren.

På frågan om vi borde skratta mer ger Henrik Widegren ett tydligt svar: – Ja, för skrattets hälsoeffekter är underskattade. Dessutom är det ju roligt att skratta!

Tengai är världens första sociala intervjurobot

På TNG:s årliga trend- och framtidsspaning i Göteborg talades det om trender inom fördomsfri rekrytering och jobbsökande. Dessutom presenteras nyheten Tengai – världens första sociala intervjurobot – som nu är klar för den svenska marknaden.

rekrytering och jobbsökande förändras och påverkar företags mångfald, kompetensförsörjning, HR-teknik, chefers ledarskap och framtidens arbetsmarknad.

manar den traditionella anställningsintervjun och gör den mer fördomsfri, samt visade hur en intervju med Tengai kommer att gå till. Tipsa oss!

Frukostseminariet ”Fördomsfri rekrytering 2020: Human and Beyond” ägde rum på Biograf Draken i Göteborg. TNG bjöd på frukost samt research, trender och insikter kring hur

Den sociala intervjuroboten Tengai, som är utvecklad utifrån Furhat Robotics ramverk, är världsunik och har redan fått stort globalt genomslag. Under eventet berättade Elin Öberg Mårtenzon, Chief Innovation Officer på TNG, om hur TNG med Tengai ut-

Henrik Widegren.

Ni-Visökerlöser!

VI ERBJUDER LÖSNINGAR

SOM FUNGERAR ÖVER TID MED

BARNETS BEHOV I CENTRUM.

PLATSFÖRFRÅGAN: 019-760 45 80

INFO@TEAMACTUM.SE WWW.TEAMACTUM.SE

Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

I Familjehemsbanken söker ni enkelt själva efter lämpliga uppdragstagare vid placering av barn, unga och vuxna.

Kontakta oss gärna!

Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

Behandlingshem för män med psykisk ohälsa.

Hillringsbergs HVB är ett specialiserat behandlingshem för vuxna män med missbruk- och psykisk ohälsa. Hos oss arbetar läkare (specialist i psykiatri), sjuksköterska, leg. psykolog, beteendevetare och behandlingsassistenter för att kvalitetssäkra den bästa möjliga vården och utvecklingen för varje individ. Här bor varje klient i en egen lägenhet vid Glafsfjordens vackra strandlinje. VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA OSS!

0570-42 000 l info@hillringsberg.com l www.hillringsberg.com

Det är viktigt att få in dagsljus på kontoret.

Det förbättrar bland annat sömnen.

Foto: Getty Images.

Må bra och prestera bättre med mer dagsljus

En ny forskningssammanställning visar att dagsljus och fönster på arbetsplatsen spelar stor roll för hälsan, hur vi mår och presterar på arbetet. Forskningen visar att dagsljus och utblickar ökar välbefinnandet, men mer kunskap om hälsoeffekter av ökat inomhusarbete behövs.

KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET

Det finns indikatorer att en modern livsstil, inomhusarbete och minskad utomhusvistelse bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet. En bidragande orsak kan vara ljusbrist då besvär ökar under den mörka årstiden. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar välbefinnandet. – De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus.

Fönster som släpper in dagsljus och ger utblickar är bra för välbefinnandet.

Närhet till fönster gör oss pigga. Fönster möjliggör vidare utblick vilket ger oss information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar, minskar känsla av instängdhet vilket är hälsobefrämjande, speciellt vid inslag av naturelement. Därför bör dagsljus på arbetsplatser prioriteras och elektriska alternativ erbjudas som en sekundär lösning, säger Arne Lowden, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

PÅ UPPDRAG AV Arbetsmiljöverket har han sammanställt den forskning som finns om hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personalen ska må bra. – Fast jag har inga svar, så långt har inte forskningen kommit. I dag vet vi bara att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs och hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt – något vi inte vet så mycket om än, säger han.

På Arbetsmiljöverket pågår arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna gällande dagsljus, därför är det angeläget att ta fram aktuell kunskap om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten som utgör en sammanställning av

»De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Närhet till fönster gör oss pigga.«

Arne Lowden

den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger.

– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna, säger Gunnar Åhlander, handläggare på Arbetsmiljöverket.

PSYKISK OHÄLSA HAR ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa samma utveckling. Under en genomsnittlig arbetsdag vistas drygt hälften av

männen och närmare sju av tio kvinnor utomhus i dagsljus en timme eller mindre. – Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression, säger Arne Lowden.

FÖR ATT MOTVERKA ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap om biologiska effekter av ljus på människa. Dagsljus på arbetsplatsen har tidigare mätts vid en punkt i arbetsrummet. Nu föreslås att man ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från personens blickriktning istället. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktig. ●

Lars Brodin är expert på Brandskyddsföreningen och har skrivit boken ”Brandsäkert vårdboende”.

Ny utbildning ska ge säkrare

vård- och omsorgsboenden

Brandskyddsföreningen lanserar den nya utbildningen ”Brandskyddsansvarig Vårdboende”. Utbildningen är den första i sitt slag och målet är att öka säkerheten på vård- och omsorgsboenden genom att utbilda personalen i brandsäkerhet och brandskydd.

I ingen annan verksamhet är brandsäkerheten så beroende av personalen som i vård- och omsorgsboenden eftersom de boende själva har svårt att agera vid en brand. Det finns en mängd olika typer av vårdboendeformer där vårdinslaget kan variera. Men gemensamt för dem alla är att de boende har begränsad förmåga att själva agera vid en brand och man befinner sig i en utsatt situation där säkerheten till stor del vilar i personalens händer.

På vårdboenden finns personer med fysiska och psykiska funktionshinder. En del är sängliggande eller kan av andra anledningar inte själva sätta sig i säkerhet om det skulle uppstå en brand. I vissa fall kan det krävas att personalen handgripligen förflyttar personer genom att bära eller dra dem ut vid en utrymning.

– Det är viktigt att den personal som är

i tjänst har rätt kunskap för att kunna förhindra bränder och vet hur de ska agera om en brand uppstår. Ett stort ansvar vilar därför på den som bedriver verksamheten att ta fram rutiner och att se till att de sitter i ryggmärgen hos personalen, säger Lars Brodin, expert på Brandskyddsföreningen och författare av boken ”Brandsäkert vårdboende”.

– Som ansvarig för brandskyddet behöver man ha kunskap om hur man skapar ett brandsäkert vårdboende med utgångspunkt från riskerna i verksamheten och hur lokalerna är utformade där verksamheten bedrivs. Detta bör man ha koll på innan det eventuellt börjar brinna, säger Lars Brodin.

Utbildningen ”Brandskyddsansvarig Vårdboende” vänder sig till föreståndare, brandskyddsansvariga eller de som på annat sätt arbetar med brandsäkerhet på ett vårdboende. Målet är att utbilda personalen på vårdboendet i att förhindra att bränder uppstår och om det ändå skulle ske, säkerställa att skadorna begränsas, både i form av liv och egendom.

Utbildningen tar bland annat upp hur

Personalen ska veta hur man agerar vid brand.

ett lämpligt grundläggande byggnadstekniskt brandskydd ser ut, hur ett systematiskt brandskyddsarbete kan ske i praktiken och hur man kan utforma rutiner för ett vård- och omsorgsboende. Under utbildningen ges också en inblick i lagstiftningen på området – vad är personalens skyldighet och ansvar vid en brand?

Läs mer om utbildningen på: www.brandskyddsforeningen.se

KÄLLA: BRANDSKYDDSFÖRENINGEN

- Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Sveriges största Placeringsservice

Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal

Tel: 0651-160 40 • info@ssil.se • www.ssil.se

Vill du veta mer om AA?

Vi kommer gärna ut och berättar om våra samlade erfarenheter av alkoholism och tillfrisknande i AA. Vi besöker skolor, hälsovården, företag, kommuner, institutioner och organisationer.

Hör av dig till vår informationskommitté så bokar vi ett informationsmöte så snart det passar. En AA-information kostar inget.

Ring eller skicka ett mail till:

08-642 26 09 service@aa.se

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Vid förfrågan ring 0708-130 818 eller maila till info@skyddsinsatser.se

Egen pool, biljard och pingisrum, basketplan och över 500 kvm

för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

yta att röra sig på.

Alla som lever eller har levt i utanförskap är välkomna att

spela fotboll i Gatans lag. Foto: Getty Images.

Kamratstöd ger styrka

Stort och framgångsrikt

nätverk för recovery i Göteborg

Hopp och framtidstro präglade Recoverymässan som nyligen anordnades i Göteborg.

– Tillsammans är vi starka. Recovery är möjlig och det vill vi fira, säger Linda Nilsson, utvecklingsledare på Social resursförvaltning.

Recoverymässan är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné och Social resursförvaltning ihop med ett 20-tal föreningar, aktörer och organisationer i Göteborg. Alla jobbar de med att stödja människors strävan att ta sig ur ett beroende och bibehålla en drogfri livsstil.

– Vi vill visa upp den enorma mångfald av bra verksamheter som finns i staden. Recovery händer varje dag. Men det räcker inte med att bli drogfri; man måste hitta sin plats i livet också. Det är en process där allt måste ske parallellt. När är en människa redo för sysselsättning? Det varierar mellan en timme och två år! Därför måste vi se till individens styrkor och resurser och skapa individuella lösningar med målsättning att människan ska bli delaktig i samhället, säger Linda Nilsson.

I stället för att fokusera på ett område i taget, bygger recoverymodellen på att arbeta samordnat med behandling, boende, sysselsättning, fritid och sociala strukturer. De ideella krafterna fyller här en viktig funktion. I Göteborg finns ett stort nätverk, som på olika sätt jobbar med recovery.

– Människors väg ur missbruk ser olika ut. En organisation passar inte för alla, men tillsammans erbjuder de ett smörgåsbord. Genom att planera och genomföra den här mässan, har folk lärt känna varandra och nätverket har växt samman. Kamratstöd är ett bra komplement till den traditionella behandlingen och kan ibland till och med ersätta den, säger Linda Nilsson.

RECOVERYMÄSSAN INNEHÖLL MUSIK, teater, yoga, föreläsningar och personliga berättelser. En av de yngsta deltagarna var 29-åriga Sofie Nehvonen, tränare i Gatans lag, dit alla som lever eller har levt i utanförskap är välkomna.

– Jag hoppas att människor som behöver oss hittar oss här, säger hon, och tilllägger att hon också kan lotsa dem vidare till andra föreningar på mässan.

Som 16-åring testade Sofie amfetamin på en fest och fastnade direkt. Två år senare började hon injicera drogen.

– Sedan gick det snabbt utför. 2015 nådde jag botten. Jag kände att nu orkade jag inte mer. Knarket bet inte längre och jag hade tappat hoppet om livet.

TEXT OCH FOTO: INGEMO ORSTADIUS

Sofie Nehvonen är en av två tränare för damlaget i Gatans lag. I Gatans lag hittade hon den gemenskap hon behövde för att förbli drogfri.

»Jag hade tur som blev uppfångad direkt, för perioden då missbrukaren är motiverad är inte lång«

Sofie Nehvonen

Sofie ringde sin socialsekreterare som sa att ”det här samtalet har jag väntat på”.

– Hon var grym! En vecka senare hade hon fixat en plats åt mig på ett 12-stegshem. Jag hade tur som blev uppfångad direkt, för perioden då missbrukaren är motiverad är inte lång.

När Sofie kom ut från behandlingshemmet ”stängde hon dörren till sitt gamla liv” och blev ganska isolerad. Eftersom hennes pojkvän spelade i Gatans lag, bestämde sig Sofie för att hänga med på träningen.

– De såg ut att ha roligt. Jag fastnade för fotbollen trots att jag aldrig spelat tidigare, för där fanns en gemenskap som jag behövde. Att praktisera en lagsport kräver mycket tillit och acceptans. Varje spelare behövs. Det är jättehäftigt!

Numera är Sofie en av damlagets två tränare. Hon vet vad spelarna går igenom

och kan dela med sig av sina erfarenheter. I augusti har hon varit drogfri i fyra år. Hon läser in gymnasiet på komvux och har just fått sin första lägenhet.

– Det är fräckt! Ibland måste jag nypa mig i armen, säger hon.

MARKUS CARLSSON, SOM representerar KRIS, (Kriminellas Revansch I Samhället) har levt med missbruk, kriminalitet och hemlöshet under många år.

– KRIS har räddat mitt liv, säger han. Alla hade gett upp hoppet om mig när jag kom dit. Jag var den skitiga pundaren, som levde på samhällets botten.

Han beskriver KRIS som en stor fritidsgård för vuxna, där man kan äta frukost och lunch, delta i studiecirklar och KBT-samtal eller bara prata lite.

– Det är viktigt att klippa alla gamla band och få riktiga vänner. Och det får du på KRIS, säger han.

Markus började missbruka redan som 14-åring.

– Jag såg upp till de stora starka killarna och ville själv bli sedd. Det blev jag med amfetaminet. Jag mådde så bra och var inte rädd för någon eller något.

Efter att Markus börjat injicera hade han ”totalt fokus på droger” i flera år fram till att han blev pappa.

– Då slutade jag. Men jag gjorde för min sons skull och inte för min egen, säger han som förklaring till att det inte höll.

UNDER EN PERIOD bytte han narkotikan mot alkohol, men det gick lika illa. Markus ställde stora krav på socialtjänsten, men ville samtidigt inte sluta missbruka. När han 2010 just hade avtjänat tre månaders fängelsestraff hämtade KRIS honom vid grinden.

– De hade köpt kläder åt mig och bjöd på tårta. Jag visste inte vad KRIS stod för då och trodde bara att de ville ha något tillbaka, säger Markus, som var van vid tjänster och gentjänster i ”knarkarvärlden”.

Efter vändningen uppskattade Markus livet och kunde känna motivation. Foto: Getty Images.

Musikprojektet i Linneakyrkan inledde Recoverymässan. Kören är öppen för alla, men många av medlemmarna har erfarenhet av utanförskap.

Linda Nilsson är utvecklingsledare på Social resursförvaltning i Göteborg. ”Vi måste utnyttja de ideella krafterna mer effektivt”, säger hon.

»Plötsligt lade jag märke till varenda soluppgång och hörde fågelkvitter jag aldrig tänkt på förut«

Markus Carlsson

Vändpunkten kom i stället 2015, när Markus blev allvarligt sjuk i leversvikt.

– Läkaren sa till mig att jag höll på att dö, men jag var inte redo. Där och då kände jag att jag verkligen ville leva. Plötsligt lade jag märke till varenda soluppgång och hörde fågelkvitter jag aldrig tänkt på förut. Jag uppskattade till och med att det regnade!

Nu var Markus motiverad för behandling. Han började gå på NA-möten och gav KRIS en chans till; något han inte ångrat.

– I dag föreläser jag på skolor, alltifrån mellanstadiet upp till Polishögskolan. Jag har fått nya vänner och tar en dag i taget. Om jag lägger mig drogfri, så vaknar jag drogfri, säger Markus.

MIJA ANDERSSON ÄR aktiv i RFHL (Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- och narkotikabrukare) samt Kamratföreningen 26/3; en förening bildad av några interner som tröttnat på anstaltsvistelser och missbruk. Dessutom är hon volontär på Café Trappanér; ett nattöppet kafé för hemlösa och socialt utsatta i Göteborg. Efter tre decennier av missbruk har Mija nu varit drogfri i drygt sex år. När hon muckade för sista gången, fick hon rådet att skriva en bok om sitt liv.

– Först tänkte jag ”vem vill läsa en knarkares dagbok”? Men samtidigt, om jag med mitt tunga bagage kunde ta mig ur

missbruket, så kan alla. För jag var körd, säger hon.

Det tog fem år att skriva boken ”Mija stavas med j” och det gjorde ont. Mija var tvungen att minnas sådant som hon förträngt. Många tankar och känslor om vad hon ”sumpat i livet” till förmån för knarket, kom upp till ytan.

– Förlorad kontakt med familjen och sorg över att ha missat barnens uppväxt; det är sådant jag aldrig gottgöra. Men att skriva var som balsam för själen.

När hon läser ett stycke ur boken, som hon hoppas få utgiven snart, tystnar sorlet i salen. Sedan bryter applåderna loss. På frågan om varför boken fått titeln ”Mija stavas med j”, svarar Mija att hon vill markera att hon startat på nytt. (Tidigare stavade hon sitt namn utan j.)

– Men jag skulle inte vilja vara utan mina erfarenheter, trots allt svårt jag gått igenom. De har format mig till den jag är i dag och gör det möjligt att hjälpa andra som saknar stöd, säger hon.

Hon tycker att Recoverymässan är ett bra tillfälle att informera om de frivilliga krafterna.

– RFHL har möjlighet att ge de verktyg som behövs för att bryta ett missbruk och behålla sin drogfrihet. Här kan de som behöver hjälp, bearbeta sina demoner och hitta gemenskap med oss likasinnade, som kommit en bit längre på väg, säger Mija. ●

Mija Andersson, som är aktiv i RFHL och Kamratföreningen 26/3, läste ett kapitel ur sin bok på Recoverymässan.

Markus Carlsson, hamnade snett i tidig ålder. Nu föreläser han på skolor och stöttar andra via KRIS.

Undvik stress genom att ha kul på jobbet

Humor är speciellt viktigt inom vård och omsorg

Näst viktigast för för att trivas på jobbet är att ha kul, enligt en undersökning. Humor skapar bättre stämning på arbetsplatsen och vi mår bättre av att skämta med varandra. Vi behöver få skratta, särskilt inom tuffa och stressiga jobb som vård och omsorg. Karin Adelsköld är stå upp-komiker och en flitig föreläsare. Krematorieförbundet var en mycket bra publik, berättar hon. De är vana att använda humorn för att orka med det svåra i arbetet.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS

Komikern Karin Adelsköld har forskat i humor och är nu aktuell med boken ”Nu är det kul igen – från utmattning till arbetsglädje”. 2011 blev hon utsedd till Årets roligaste kvinnliga komiker på stand up-galan och hade fullt upp med uppträdanden, föreläsningar och humorcoaching. Tills hon gick in i väggen. Hon har blivit utbränd två gånger och humorn har hjälpt henne att komma tillbaka och må bättre. Med sin bok vill hon hjälpa andra att hitta humorn i sitt liv och på arbetsplatsen.

– Det är viktigt att ta humorn på allvar. Att ha kul på jobbet är ett enkelt och billigt sätt att minska stress och öka välmående.

Att göra något kul tillsammans med andra är stärkande för gemenskapen.

Det är därför man försöker se till att ha kul på kick off.

I USA har man förstått det här. Där används till exempel uttrycket Funny is money. En rolig försäljare är lätt att tycka om och får därför lättare att lyckas på jobbet. Medarbetare som har roligt presterar bättre, vilket leder till ökad vinst. – Dessutom vill unga ha kul. De är rädda för att inte ha roligt på jobbet. Så det finns mycket att vinna på att uppmuntra humor på arbetsplatsen, säger Karin Adelsköld.

HON GJORDE EN studie tillsammans med Origo Group 2018 där anställda i åldrarna 18-65 år fick svara på ett antal frågor. Att ha kul hamnade på andra plats på frågan ”Vad är viktigast för dig för att du ska trivas på ett jobb?”. Att känna att du har meningsfulla uppgifter kom på första plats och Att du tjänar bra kom på tredje plats. Roliga kommentarer eller skämt från kollegor är den överlägset främsta orsaken till skratt enligt undersökningen. Chefen utgör ytterst sällan källan till skratt på jobbet. Mer än dubbelt så många män som kvinnor anger sig själva som sin källa till skratt på jobbet. – Vi skrattar alldeles för sällan på jobbet. En tredjedel skrattar bara 1-3 gånger per dag. 49 procent skrattar bara under lunchen och 98 procent har inget ”planerat kul” på sitt jobb.

Boken innehåller många tips och råd för att få en roligare arbetsplats.

– Först och främst ska du alltid utgå från dig själv eller en situation när du skämtar på jobbet. Som chef kan du inte skämta om andras svagheter, bara om dina egna. Sedan kan man lägga till en liten överraskning, en twist, som lockar till skratt. Undvik att skoja i krislägen och skämta inte hela tiden, råder Karin.

ATT HON SJÄLV blev komiker kom sig av en slump.

– Vi skämtade aldrig hemma, det var mycket allvar under min uppväxt. Mina föräldrar var gröna vågare och vi flyttade ut på landet med fokus på självhushållning. Utbildning och miljöfrågor var viktigt.

Karin var skoltrött, men sökte i alla fall till Kulturvetarlinjen som hon kom in på. Där blev det mycket studentradio och hon fick senare jobb på P4, fick två barn tätt och jobbade väldigt intensivt.

Hon blev sjukskriven på grund av utmattningssyndrom och sedan bestämde hon tillsammans med sin dåvarande man att hon skulle få en vecka helt för sig själv för att vila ordentligt. Han skulle också få en vecka själv. Hon hade tänkt sig akvarellkurs, men den var fullbokad och veckorna gick.

– Till slut ringde de från den där folkhögskolan där jag hade ställt mig i kö och sa att de hade plats på en annan kurs. Vad bra, sa jag, den tar jag. De undrade om jag inte ville veta vad det var för kurs. Stand up-komiker var det.

När Karin kom dit var det hon och ett gäng 20-åriga killar som skulle gå kursen. Som introduktion skulle de berätta lite om sig själv på ett roligt sätt. Killarna var jätteroliga och när det var Karins tur kunde hon knappt få fram ett ord. Kursledaren tog henne åt sidan och förklarade att hon säkert hade hur mycket som

Du kan vinna nya boken på sidan 66.

»När man slutar att ha kul på jobbet är det en varningssignal att något inte är bra« Karin Adelsköld

helst att ösa ur, från sitt trista småbarnsliv. Humor handlar så mycket om igenkänning. Och det är en sådan fin linje mellan det tragiska och det komiska.

Efter veckans slut bjöd de in deltagarna från den när akvarellkursen som Karin inte kom in på till en show för att visa vad de hade lärt sig. Det var mest med-

elålders kvinnor som hade gått den där kursen. De vred sig av skratt när Karin berättade dråpliga historier från vardagen med man och barn.

– Sedan började jag använda mig av humorn för att må bättre själv, i min relation och i jobbet. Jag ställde mig till och med på stand up-scenen.

Karin har gått igenom två separationer. För tre år sedan gick hon in i väggen igen.

– Jag glömde bort att ha roligt. När man slutar att ha kul på jobbet är det en varningssignal att något inte är bra. När vi har roligt klarar vi stress bättre, avslutar Karin Adelsköld. ●

Karin Adelsköld är komikern som glömde bort att ha roligt och blev utbränd.

Välkommen till en intressant

Välkommen till en intressant

Inbjudan till Seminarium!

Inbjudan till Seminarium!

Kostnadsfritt Seminarium!

Inbjudan till Seminarium!

Inbjudan till Seminarium!

Inbjudan till Seminarium!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder

Kostnadsfritt

Kostnadsfritt Seminarium!

Kostnadsfritt Seminarium!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder

till kostnadsfritt seminarium i

till kostnadsfritt seminarium i

Kostnadsfritt Seminarium!

Stockholm 21 mars 2019

Stockholm 21 mars 2019

Inbjudan till Seminarium!

Kostnadsfritt Seminarium!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

SSIL – För vård och omsorg inbjuder

Örebro 5 september 2019

Inbjudan till Seminarium!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

Malmö 7 mars 2019

Malmö 7 mars 2019

Malmö 7 mars 2019

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna intressanta föreläsare, möta representanter från behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Umeå 19 september 2019

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

Stockholm 21 mars 2019

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

Välkommen till en intressant

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

Agneta Björck

Agneta Björck

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Stockholm 21 mars 2019

Agneta Björck

Hur vi svårigheter så tidigt som möjligt för att att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN TILLGRAVEN

Detta seminarium vänder sig i första hand till placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun kriminalvård.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och ingår.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

SAMSJUKLIGHETFRÅN

Agneta Björck Hur upptäcker vi svårigheter möjligt för att undvika att som vuxen hamna i samsjuklighet? och erfarenhet blandas i en syfte att berika den praktiska handläggare i socialtjänst behandlare personal inom region, hvb, kriminalvård. på kunskap och samskapande.

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

Agneta Björck Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning och erfarenhet blandas i en föreläsning syfte att berika den praktiska vardagen handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. på kunskap och samskapande.

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Göran Larsson

Göran Larsson

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Läs och anmäl dig på www.ssil.se

Läs mer och anmäl

Läs mer och anmäl

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Läs mer och anmäl

Vinnare Seminariet Uppsala 29 2018

Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED

Agneta Björck Hur upptäcker vi möjligt för att undvika vuxen hamna i samsjuklighet? och erfarenhet blandas syfte att berika den handläggare i socialtjänst personal inom region, på kunskap och

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

Göran Larsson

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

Göran Larsson

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA Göran Larsson

Läs mer och anmäl

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

dig på www.ssil.se

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

MER MÄNNISKA

Om identitet, integritet, självkänsla känsla i yrkesrollen. Föreläsningen teori om hur vi fungerar som konkreta och handfasta råd god portion humor och många exempel.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Om identitet, integritet, självkänsla och känsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor konkreta och handfasta råd – mixat med god portion humor och många vardagliga exempel.

Göran Larsson

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

Om identitet, integritet, känsla i yrkesrollen.Föreläsningen teori om hur vi fungerar konkreta och handfasta god portion humor exempel.

Läs mer och anmäl

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

MAMMAN SOM GICK UT GENOM FÖRSVANN!

dig på www.ssil.se

Vinnare Seminariet

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

• Badlakan - Landa Familjevård

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

•Badlakan - Landa Familjevård

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

Vinnare Seminariet

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom dess konsekvenser för både drabbade. En mor med sin son!

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

•Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018

Vinnare Seminariet Göteborg 23 maj 2019

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018

•Sportbag - Niklas Krantz, Grästorp kommun

•Ryggsäck - Helen Broo, Göteborgs stad

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

• Badlakan - Landa Familjevård

•Badlakan - Sverigehälsan

• Badlakan - Landa Familjevård

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

• Bok Skamfilad - Fredrika Jäderberg, Säffle

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

• Badlakan - Landa Familjevård

Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

• Bok Grön Pre - Rehabilitering - Satu Nasila,Göteborgs stad AFH SDF MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

MAMMAN SOM GICK FÖRSVANN !

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och drabbade. En mor med sin son!

Uppsala 29 november 2018 • Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun • Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

Uppsala 29 november • Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens • Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings • Badlakan - Landa Familjevård • Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

• Badlakan - Landa Familjevård

• Bok Rötter och Vingar - Janita Vallius, Göteborgs stad AFH SDF kommun

Anneli och Andreas Ett unikt perspektiv dess konsekvenser drabbade. En mor

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

• Bok Grön Pre - Rehabilitering - Elin Sjögren, Sävsjö kommun

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

• Badlakan - Landa Familjevård

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN

intressant utbildningsdag!

intressant utbildningsdag!

inbjuder

Inbjudan till Seminarium!

Kostnadsfritt Seminarium!

Inbjudan till Seminarium!

Inbjudan till Seminarium!

Kostnadsfritt

Kostnadsfritt Seminarium!

Kostnadsfritt Seminarium!

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

Seminarium! intressant utbildningsdag!

TILLGRAVEN

populära lyssna på från olika miljö. till dig som socialsekreterare, kommun och

VAGGAN TILLGRAVEN

Agneta Björck

Agneta Björck

som tonåring eller Forskning praktik med som eller kriminalvård. Fokus

Material, lunch

på olika miljö. dig som socialsekreterare, och Material, lunch

MED ANDRA

självkänsla och medFöreläsningen blandar som människor med – mixat med en många vardagliga

medblandar med med en vardagliga

GENOM DÖRREN OCH

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

Välkommen till en intressant utbildningsdag!

SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

svårigheter så tidigt som som i tonåring eller samsjuklighet? Forskning praktik föreläsning med praktiska vardagen som behandlare eller kriminalvård. Fokus samskapande.

Stockholm 21 mars 2019

SSIL För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Stockholm 21 mars 2019

Stockholm 21 mars 2019

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och

Björck vi svårigheter så tidigt som undvika att som i tonåring eller samsjuklighet? Forskning praktik blandas i en föreläsning med den praktiska vardagen som socialtjänst behandlare eller region, hvb, kriminalvård. Fokus samskapande.

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

Agneta Björck

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN TILLGRAVEN

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

På våra kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från behandlingshem och äta gott, allt i trevlig miljö.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

Göran Larsson

Göran Larsson

SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN TILLGRAVEN

Agneta Björck

Agneta Björck

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

– I MÖTET MED ANDRA

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

Larsson integritet, självkänsla och medyrkesrollen.Föreläsningen blandar fungerar som människor med handfasta råd – mixat med en humor och många vardagliga

Göran Larsson

Läs

Läs

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga

Vinnare Seminariet

Jäderholm psykossjukdom och anhöriga och den son!

Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

Göran Larsson

Hur vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.

MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA

MER – I MÖTET MED ANDRA

Göran Larsson

Göran Larsson

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH

FÖRSVANN!

FÖRSVANN!

Anneli och Andreas Jäderholm

Uppsala 29 november 2018

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son! utbildningsdag!

OCH och och den

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

Anneli och Andreas Jäderholm

november 2018

Sandvikens kommun

Enköpings kommun

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

• Badlakan - Landa Familjevård

SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!

Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018

Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018

Anneli och Andreas Jäderholm

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

Badlakan - Landa Familjevård

• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun

• Badlakan - Landa Familjevård

Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!

Andreas Jäderholm perspektiv på psykossjukdom och konsekvenser för både anhöriga och den mor med sin son!

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun

Sandvikens kommun

kommun

Nya studier om kvinnors väg ut ur kriminalitet

Kvinnlig kriminalitet är ett i stora delar underbeforskat fält, men en doktorsavhandling i psykologi och en vetenskaplig artikel från Kriminologiska institutionen ger nya insikter i svenska kvinnors upplevelser av brottslighet och att bryta med en kriminell livsstil.

Azadé Azads avhandling Characteristics of adolescent females with limited delinquency som lades fram vid Psykologiska institutionen den 26 april kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder för att kartlägga till ungdomstjänst dömda kvinnor mellan 15 och 20 års ålder och deras relationer till skola, familj och vänner.

Resultaten visar bland annat den mycket stora påverkan det sociala umgänget har för unga kvinnors brottslighet, men också att kvinnorna är väl medvetna om detta och insiktsfulla om att ambitionen att avstå från att begå brott kräver att de bryter med delar av sitt umgänge.

Bland andra resultat märks till exempel att unga kvinnor dömda till ungdomstjänst självrapporterar låga eller moderata nivåer av mentala problem och/eller

alkohol- och droganvändning, vilket inte skiljer sig anmärkningsvärt åt från en referensgrupp av kvinnor utan kända beteendeproblem.

Däremot är skolresultat är en tydlig markör. Kvinnor som i tonåren döms till ungdomstjänst har haft stora problem i skolan, där hälften saknade gymnasiebehörighet i slutet på grundskolan och majoriteten saknade eller hade inkompletta betyg i slutet på gymnasiet.

KRIMINOLOG ROBIN GÅLNANDERS artikel  Being Willing but Not Able: Echoes of Intimate Partner Violence as a Hindrance in Women’s Desistance from Crime, som publicerades i Journal of Developmental and Life-Course Criminology den 5 april, följer tio vuxna svenska kvinnors försök att upphöra med brott och närma sig det konventionella samhället.

Studien bygger på djupintervjuer var sjätte månad i två år och beskriver kvinnornas liv, upplevelser och erfarenheter av vägen ut ur ett liv av kriminalitet, narkotika och olika former av straff.

Samtliga kvinnor har levt liv präglade

av våld, inte minst i sina nära relationer, och flera har levt under skyddad identitet för att komma bort från våldsamma män. Det innebär bland annat att de fått flytta till nya städer, säga upp kontakten med sina nära och kära (för att dessa inte ska råka illa ut, eller på annat sätt användas av männen för att komma åt kvinnorna) och begränsa hur de rör sig i det offentliga rummet, i allt från myndighetskontakter till användandet av sociala medier.

Bland respondenterna märks omfattande hälsoproblem som posttraumatiskt stressyndrom, ADHD och drogmissbruk.

KOMBINATIONEN AV DROGER, sociala och hälsomässiga problem gör att många hamnar mellan stolarna på socialtjänsten och den psykiatriska vården, något som bidrar till de mycket stora svårigheterna för dessa kvinnor att bryta sitt utanförskap och skaffa arbete, fast bostad och nya sociala kontakter.

Att ha blivit utsatta för misshandel i en nära relation kommer på så vis att prägla dessa kvinnors liv även många år efter att relationen tagit slut.

Det sociala umgänget har stor påverkan på unga kvinnors brottslighet. Foto: Getty Images.

Trygga föräldrar ger trygga barn

När ungdomar pratar med sina föräldrar om vad de gör på fritiden, ägnar ungdomarna sig i mindre grad åt olika riskbeteenden såsom ungdomsbrottslighet och alkohol- och tobaksanvändning över tid. Det slår Sabina Kapetanovic, Hälsohögskolan, Jönköping University fast i en ny doktorsavhandling.

Sabina Kapetanovic har i sin avhandling ”Mutual actions – Developmental links between aspects of the parent-adolescent relationship and adolescent risk behaviors” undersökt vilken betydelse som kommunikationen mellan föräldrar och ungdomar har för utvecklingen av ungdomars riskbeteende. Det undersöktes bland annat vilket samband som föräldrars strategier såsom regler och frågor kring vad barnet gör har med dess riskbeteende. Studien är gjord på drygt 1 500 ungdomar i åldern 12-15 år från fyra mellansvenska kommuner samt i viss mån även på deras föräldrar.

I studien kunde fem temperamentstyper urskiljas; de ”instabila”, de ”undvikande”, de självständiga och orädda”, de ”sociala och nöjda” och de ”socialt spänningssökande”. Det visade sig att ungdomar reagerar olika på föräldraskap bero-

ende på vilken temperamentstyp han eller hon är.

När ungdomar, framförallt pojkar och ungdomar av ”självständig och orädd” temperamentstyp delar med sig om sin vardag till sina föräldrar sysslar de i mindre grad med brottsliga beteenden men när brottsligt beteende ökar, så berättar ungdomarna allt mindre för föräldrarna.

NÄR FÖRÄLDRAR HAR en nära relation till ungdomarna och när de litar på sin egen förmåga att hantera utmaningar i föräldraskapet, verkar föräldrarna kunna ha en öppen kommunikation med ungdomarna och därigenom få insyn kring vad ungdomarna gör. Det här är viktiga faktorer för att föräldrar ska kunna skydda barnen mot riskbeteende i de tidiga tonåren.

– Trygga föräldrar har trygga barn. Om jag har en trygg förälder så är det högre sannolikhet att jag berättar saker för då kan jag lita på att föräldern kan hjälpa mig med mina utmaningar, säger Sabina Kapetanovic.

Föräldrarnas regler kring vad ungdomar får och inte får göra är också en viktig faktor. Om föräldrarna ökar sina krav, minskar ungdomarnas normbrytande ak-

tiviteter. Reglerna kan dock göra att ungdomarna upplever att de blir överkontrollerande vilket i sin tur kan leda till att man utsätter andra för obehag, såsom mobbning.

– Ungdomstiden präglas av en ökad känsla av självbestämmande men för att känslan av självbestämmande ska kunna växa, så behöver det finnas balans mellan föräldrars krav och ungdomens utvecklingsmässiga behov. Om man uppfattar föräldrarnas regler som intrång så ses det som intrång mot behovet av autonomi och det kan göra att man utsätter andra för obehag, säger Sabina Kapetanovic.

SABINA KAPETANOVIC ANSER att samhället i högre grad bör ha de här faktorerna i åtanke när man exempelvis arbetar med åtgärder som syftar till att förebygga mobbning, ungdomsbrottslighet och alkohol- och tobaksanvändning.

– Det är viktigt att tänka på vad både föräldrar och barn bidrar till i relationen. Det kommer att gynna ungdomars utveckling i stort och hjälpa samhället att förebygga riskbeteenden, avslutar Sabina Kapetanovic.

KÄLLA: JÖNKÖPING UNIVERSITY

När föräldrar har en nära relation till ungdomarna delar de med sig mer av vad de gör. Foto: Getty Images.

Är det du eller skammen som bestämmer?

En supportergrupp till ett portugisiskt fotbollslags går in i omklädningsrummet efter den viktiga matchen som deras lag har förlorat. De misshandlar flera av fotbollsspelarna svårt. Inte motståndarlagets spelare, utan sina egna. Motståndarlaget kunde duscha och klä om i lugn och ro. Hur kunde det här hända och varför?

Om man tittar ur skamforskare som Donald Nathansons (författare bland annat till boken Shame and Pride) ögon kan vi anta att supportrarna spöade upp sina egna spelare för att blir av med de skamkänslor de gått igenom. De kom till matchen, iklädda lagets tröjor, stolta över sitt lag. Stolta hejade de och trodde på sina spelare som många gånger förut. Men ju fler mål motståndarlaget gjorde, desto mer åts deras stolthet upp och ersattes av förödmjukelse. Deras stolthet, eller kanske vi ska kalla det heder, minskade med varje balja i nätet bakom deras målvakt.

FÖR ATT SLIPPA skammen och visa att de minsann inte gick med på att förnedras på det sättet, misshandlade de sina egna spelare. Helt ologiskt om man vill att teamet ska prestera nästa match, men helt logiskt för den som inte vill associeras med förlorare. Många av oss är villiga att gå ganska långt i vår strävan efter att undvika skammen och att skylla på andra är ett vanligt sätt att bli av med de obekväma känslorna.

Min son var sju år när vi balanserade vårt fika uppför en trappa i det kafé vi besökte. På det översta trappsteget snubblade han och föll. Han tappade både sin bulle och spillde ut sin saft framför flera andra gäster. Med en ilsken blick på mig väste han halvgråtande, ”du borde ha

varnat mig”. Jag fick bita mig i läppen för att inte skälla tillbaka. Men som tur var insåg jag snabbt att han ville bli av med skammen och lägga den på mig. Jag i min tur kände skam för att min son pratade så till mig och ville lägga tillbaka den på honom. Eftersom jag hade övat en del på att hantera skamkänslor genom att koppla dem inåt till mina behov, tog jag ett djup andetag och påminde mig om att jag har behov av värdighet och respekt.

DET BEHÖVDES INTE mer än det för att inse att det var samma behov som han hade svårt att möta, där han låg med saften utspilld på både sig och mattan. Att få kontakt med mitt behov av värdighet, gjorde det betydligt lättare att skapa kontakt med honom igen. Och mycket riktigt sa han senare, när vi satt oss ner vid ett av borden, att han kände sig generad när han ramlade. Han uttryckte också att han ångrade att han blev arg på mig. Jag blev stolt både över honom och mig själv. Över honom att han kunde be om ursäkt och försöka reparera ett eventuellt brott i kontakten.

»Många av oss är villiga att gå ganska långt i vår strävan efter att undvika skammen«

Och över mig själv för att jag lyckades ta ansvar för mina egna skamkänslor.

Skam får oss att göra många saker, att bli arg och våldsam är en av de vanliga strategierna. Eftersom vi inte saknar

Liv Larsson

medlare och utbildare i Nonviolent Communication. Författare till bland annat boken Ilska, skuld och skam, tre sidor av samma mynt.

verktyg för att hantera den obekväma skamkänslan attackerar vi den eller dem som har stimulerat den här känslan i oss. Tre andra vanliga sätt att undvika skamkänslor är att dra oss undan det som stimulerar skam i oss, bli överdrivet självkritiska eller att revoltera mot allt vad sårbarhet heter.

Är det något som jag skulle vilja att nästa generation får med sig så är det förmågan att hantera skam på andra sätt än de som leder till våld mot dem själva, andra eller mot deras relationer. Ett sätt att se till att det händer är att själva vara förebilder och visa att vi kan hantera skam på ett sätt som skapar kontakt, snarare än river ner den.

Stöd för livet

Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd

• Kvalificerat stödboende/familjestödboende

• Familjehem

• Skyddat boende

• Skyddad-id

• Personal dygnet runt

Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.

Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:

• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

• Signs of safety

• FREDA

Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.

08-55 10 96 90

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Nu är det kul igen

– från utmattning till arbetsglädje

Humor mot utmattning, fungerar det? Och behöver vi verkligen skratta mer på våra arbetsplatser?

Vinn!

Så in i bomben! ”Nu är det kul igen – från utmattning till arbetsglädje” är den enda i sitt slag: en självutlämnande guide för att må bättre genom mer humor på jobbet. Karin Adelsköld är hyllad komiker, författare, journalist och föreläsare som under flera år jobbat heltid med att humorcoacha svenska företag och myndigheter. Men hon har också själv erfarenhet av utmattning – 2016 sprang hon (för andra gången) in i väggen – och vet därför att humor är något att ta på största allvar. Och ett viktigt verktyg för att hantera stress i vardagen.

Författare: Karin Adelsköld Pug Förlag, www.pugforlag.se

Helikopterfaktorn

Det nya arbetslivet är flexibelt, oförutsägbart och flödar över av information. Det ställer också höga krav på att chefer har rätt uppsättning psykologiska färdigheter för att hantera denna nya verklighet. Helikopterfaktorn – en överlevnadsguide för chefer i digitalåldern innehåller forskningsbaserade psykologiska lifehacks som chefer snabbt och enkelt kan omsätta i sin egen arbetsvardag. Vart och ett av tipsen kan upptagna chefer läsa och ta till sig på minuter, och sedan gå ut och testa i verkligheten.

Det kan handla om konkreta verktyg för att ta kontroll över koncentration och uppmärksamhet, undvika tankefällor, att kommunicera för att övertyga andra, att lyckas i svåra förhandlingar, att skapa högpresterande team och att över tid öka och behålla makt och inflytande.

Författare: Björn Hedensjö Natur & Kultur, www.nok.se

Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i psykiatrin

Kliniska riktlinjer för bemötande och behandling

Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är en heterogen grupp med hög benägenhet för psykiatriska symtom och sjukdomar. Många av dessa patienter ger såväl diagnostiska som behandlingsmässiga utmaningar. Svenska Psykiatriska Föreningens riktlinjer syftar bland annat till att: Öka kunskapen om, förståelsen för och därmed intresset för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Sprida kunskap om hur bemötande och övriga förhållanden kan anpassas i patientens möte med sjukvården. Medverka till adekvat farmakologisk och annan behandling av psykisk sjukdom hos patienten. Motverka överförskrivning av bensodiazepiner, hypnotika och antipsykotika.

Författare: Lena Nylander/SPF Svenska Psykiatriska Föreningen Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se

Reflektioner till kaffet

Reflektioner till kaffet vänder sig till oss människor som arbetar med människor och vi som leder. Boken samtalar med oss och vill fånga våra igenkännande frågor. Den ger oss en lättsam ingång till att prata om det som är lite svårare. Finurliga betraktelser med glimten i ögat av arbetsvardagens utmaningar i relation och uppdrag varvas med tankeväckande bildcitat. Det ger boken en given plats på arbetsplatsens kaffebord, där den bjuder upp till dans när lusten och stunden finns för reflektioner till kaffet.

Författare: Johan Berger Förlag: Komlitt, www.komlitt.se

Myndighetsutövning vid rättshaveristiskt beteende

En liten grupp människor ställer frågor och krav som slukar tid och engagemang från myndigheter, kommuner och offentlig förvaltning. Anställda som möter dessa personer känner sig ofta pressade och oroade för att göra fel, vilket kan leda till ett godtycklig bemötande. Myndighetsutövning vid rättshaveristiskt beteende bygger på verkliga fall och ger konkret vägledning i de svårlösta situationer som ofta uppstår mellan offentligt anställda och personer med ett rättshaveristiskt beteende. För att undvika det är ökad kunskap om lagar och regelverk centralt, men även att ha förståelse för vad som framkallar det egna obehaget.

Exempel på frågor som tas upp är: Vilka krav ställs på myndigheten eller kommunen? Vid vilka situationer ökar risken för fel? Vem bör svara på de komplexa frågor som gäller allmänna handlingar?

Författare: Per Lindqvist och Niklas Gustafsson Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se

Könstillhörighet

Förklaringar, normer, betydelser

Vilka betydelser ger vi människors könstillhörighet i vardagen, politiken och vetenskapen? Och vad är det egentligen som sker när någon blir bemött som en person av ett visst kön?

I Könstillhörighet utforskar Eva Magnusson könsspecifika kulturella påbud: normerna för vad som är rätt att göra, vilja eller stå ut med, beroende på könstillhörighet. I boken granskas även de vanligaste vardagliga och vetenskapliga förklaringarna till traditionellt könsspecifikt beteende. Den traditionella tvåkönsmodellen diskuteras också. Boken passar utmärkt som kurslitteratur på alla utbildningar där jämställdhet, genusfrågor och makt tas upp.

Författare: Eva Magnusson Natur & Kultur, www.nok.se

Vi borde vara lyckliga Ångestpodden

CFT helt enkelt

Detta är en klinisk handbok som steg för steg visar hur terapeuter kan arbeta med compassionfokuseradterapi (CFT), både som enda behandling och som komplement. Forskningen och teorierna bakom CFT – bland annat evolutionspsykologi, anknytningsteori och affektiv neurovetenskap – är komplexa, men förmedlas här på ett tillgängligt sätt.

En stor fördel med boken är många kliniska exempel och terapidialoger som konkretiserar och exemplifierar metoden. Här finns verktyg för att hjälpa klienter att utveckla självmedkänsla, lära sig mindfulness och reglera svåra känslor.

Författare: Russel Kolts Natur & Kultur, www.nok.se

Vi lever i ett av världens modernaste länder och möjligheterna beskrivs som oändliga. Ändå är vi inte lyckliga. Den psykiska ohälsan i Sverige ökar och depression, självmordstankar och ätstörningar tillhör vardagen för tusentals ungdomar. Dagens unga vuxna har kallats för ”Generation ångest” – hur kan det ha blivit så?

Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg reflekterar här över de orosmoln som präglat samtalen med deras gäster i Ångestpodden – allt från kärlek och bekräftelsebehov till känslan av att vara en bluff och hur en hittar sig själv.

Författare: Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg Bokförlaget Forum, www.forum.se

Lätt lunch

En enkel sallad är god som tillbehör eller som lättare rätt. Testa att göra egen dressing till som blir pricken över i. Fräsch lunch i sommarvärmen.

AV: JENNY FORS KÄLLA: ARLA

Ljummen sommarsallad

4 portioner

200 g Apetina vitost, tärnad, i lake 3 %

500 g färskpotatis

500 g späda rödbetor

250 g färsk grön sparris

80 g babyspenat

Dressing:

2 msk rapsolja

1 msk vinäger

0,5 krm salt

1 krm svartpeppar

Topping:

2 msk torkade tranbär

1,5 msk pumpakärnor

0,5 msk pinjenötter

Gör så här:

Tvätta och koka potatisen knappt mjuk. Koka rödbetorna med skalet på i vatten tills de är mjuka. Skär av den nedersta träiga delen av sparrisen. Koka i lättsaltat vatten

2-3 minuter. Ta upp sparrisen och låt rinna av. Rör ihop vinägretten. Skala rödbetorna. Skär rödbetor och potatis i halvor eller klyftor. Blanda färskpotatis, rödbetor, sparris och babyspenat. Strö över ost och topping. Ringla över dressingen.

Lax- och avokadosallad

4 portioner

100 g rökt lax

2 avokado

2,5 skivor ljust bröd

1,5 msk smör

1 huvud romansallad

Dressing:

50 g Svecia

1,25 dl matlagningsgrädde

12,5 g sardellfiléer

0,5 vitlöksklyfta

0,5 tsk dijonsenap

0,5 msk pressad citronsaft

0,5 tsk worcestersås

Gör så här:

Riv osten och mixa ihop dressingen. Skala, kärna ur och skiva avokadorna. Skär laxen i strimlor. Skär brödet i tärningar och stek dem gyllenbruna i smör i en stekpanna. Lägg upp salladen på ett fat. Lägg på avokado, lax och brödkrutonger. Servera dressingen till.

Recepten kommer från Arla

Stöd allergiforskningen!

ASKENS SKYDDADE BOENDE

Skyddat boende för kvinnor och män med eller utan barn. Vi erbjuder ett kollektivt boende med 15 platser.

Förutom skyddet och stödet i boendet strävar vi efter att ge stöd till utveckling, vi arbetar aktivt med samhällsinformation och utbildningar.

Kontakt

0764-170980 placering@pontem.nu www.pontem.nu

annons Mail: placera@colosseumbehandling.se

072-9916110 Vi jobbar med övergreppsspecifik handling för pojkar 14-20 år 2355847

Verksamhetsid 3579126 Colosseum

Nya Generationens HVB - övergreppspecifik utredning och behandling i kombination med krim/missbruk.

Pojkar 15-19 år.

placera@colosseumbehandling.se 072-991 61 10

1 av 3 lever med allergi

1 av 3 lever med allergi

1 av 3 lever med allergi

www.colosseumbehandling.se

Stöd allergiforskningen!

Stöd allergiforskningen!

Stöd allergiforskningen!

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se

eller PG 900374-0 • BG 900-3740

eller PG 900374-0 • BG 900-3740

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se

eller PG 900374-0 • BG 900-3740

PG 900374-0 • BG 900-3740 1 av 3 lever med allergi Stöd allergiforskningen!

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se

Livsanda

förutsättningar-skapar

Skyddat Boende

för flickor 15-19 år

Beredskapsnummer

0200-81 90 90

för alla!

HVB behandling för pojkar 15-18 år

livsanda

BOENDE

Shadi 072-391 59 51 l Frida 072-391 59 50 l boende@livsanda.se l livsandaboende.se

Hitta ditt boende i Karlshamn

Skyddat boende

Stöd / Jourboende

Vår bostadsgaranti garanterar ett eget hyreskontrakt för klienten.

Kontaktperson Jane Svensson 0708-207655 jane@yoursecondhome.se

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se

www.yoursecondhome.se

Säkra Hem

Skyddade boende för gravida och kvinnor med barn. Vi erbjuder både kollektivt och enskilt skyddat boende i egen lägenhet.

Kontakt: Luul Larsson 073-5444299 luul@birgne.se

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras. Bli Flickafadder på plansverige.org

på uppdrag av flickor

Kalendarium 2019

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

JUNI

Lex Sara äldreomsorg och LSS

Webbutbildning, 3 juni

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Introduktionsutbildning LSS

Webbutbildning, 3 juni

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Taktil stimulering – introduktion

Stockholm, 4 juni

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Rehabiliterande förhållningssätt

Stockholm, 5 juni

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Stressmysteriet!

Malmö, 12 juni

Arrangör: Hexanova Academy

JULI

Introduktionsutbildning LSS

Webbutbildning, 1 juli

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

AUGUSTI

Introduktionsutbildning LSS

Webbutbildning, 5 augusti

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Lågaffektivt bemötande

Stockholm, 23 augusti

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Funkisfestivalen final

Stockholm, 26 augusti

Arrangör: Funkisglädje

SEPTEMBER

Introduktionsutbildning LSS

Webbutbildning, 2 september

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Självskadebeteende

Stockholm, 3 september

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Bemanning och schemaläggning

från A till Ö

Stockholm, 4 september

Arrangör: Metodicum

SSILs seminarium

HVB/Familjehem

Örebro, 5 september

Arrangör: SSIL

Färdigheter för livet! (NVC intro)

Saltsjö-boo, 7-8 september

Arrangör: Friare liv

Traumatisering hos barn

Stockholm, 10 september

Arrangör: Expo Medica

Traumadagen

Stockholm, 11 september

Arrangör: Expo Medica

Beroendedagen

Stockholm, 12 september

Arrangör: Expo Medica

Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Stockholm, 13 september

Arrangör: Expo Medica

SSILs seminarium

HVB/Familjehem

Umeå, 19 september

Arrangör: SSIL

Utredardagarna 2019

Stockholm, 24-25 september

Arrangör: Centrum för kunskapsutveckling

Psykisk (O)Hälsa Väst

Göteborg, 26 september

Arrangör: Expo Medica

OKTOBER

Seniormässan

Stockholm, 1-3 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

Introduktionsutbildning LSS

Webbutbildning, 7 oktober

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Svåra samtal i telefonrådgivning

Stockholm, 10 oktober

Arrangör: Expo Medica

CPUP-dagarna

Stockholm, 14-15 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande

Stockholm, 15-16 oktober

Arrangör: Expo Medica

Bemanning och schemaläggning

från A till Ö Göteborg, 16 oktober

Arrangör: Metodicum

Äldreomsorgsdagarna

Stockholm, 17-18 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

Ilska, skuld och skam – tre sidor av samma mynt

Saltsjö-boo, 17-20 oktober

Arrangör: Friare liv

Fokus Hjälpmedel

Stockholm, 22-23 oktober

Arrangör: Stockholmsmässan

SSILs seminarium

HVB/Familjehem

Stockholm, 24 oktober

Arrangör: SSIL

Svåra samtal i telefonrådgivning

Göteborg, 30 oktober

Arrangör: Expo Medica

NOVEMBER

Psykisk (O)Hälsa Norr

Luleå, 14 november

Arrangör: Expo Medica

Socionomdagarna

Stockholm, 20-21 november

Arrangör: Akademikerförbundet SSR

Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande

Malmö, 20-21 november

Arrangör: Expo Medica

Lågaffektivt bemötande

Stockholm, 26 november

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Bemanning och schemaläggning

från A till Ö

Malmö, 27 november

Arrangör: Metodicum

SSILs seminarium

HVB/Familjehem

Göteborg, 28 november

Arrangör: SSIL

DECEMBER

Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Malmö, 4 december

Arrangör: Expo Medica

Psykisk (O)Hälsa Syd

Malmö, 5 december

Arrangör: Expo Medica

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

1-19 23/1 11/2

2-19 27/2 18/3

3-19 8/4 29/4

Söker du ny personal?

Uppslag 32 000:- Omslag

Helsida 24 000:- Halvsida

Kvartssida 9 000:- Åttondel

Bilagor/Instick (gäller färdigt material)

20 g 1,20 kr/st

40 g 1,35 kr/st

Vill du marknadsföra

4-19 20/5 10/6 5-19 15/8 3/9 6-19 11/9 1/10 7-19 23/10 11/11 8-19 13/11 2/12

din utbildning?

Materialinlämning - Annonser och annonsmaterial lämnas via din unika länk som finns i orderbekräftelsen.

50 g 1,55 kr/st

Bilaga/Instick kan begränsas geografiskt önskemål. (Selekteringskostnad tillkommer)

Kontakta mig

så berättar jag

Rikskonferens Kvalitet

inom LSS-verksamhet

Stockholm 6 november 2019

På årets konferens fördjupar vi oss i vad LSS-utredningen kommer att innebära, både för den som omfattas av lagstiftningen och den yrkesverksamma.

Förfrågningar & bokningar - Kontakta mig!

Vi fördjupar oss även i etiska dilemman kring självbestämmande och rätten till sexuell hälsa. Utöver dessa svåra och viktiga frågor lyfter vi också mer pedagogiska aspekter.

mer!

Patrik Fall

Direkt: 0651-69 90 26

Växel: 0651-160 40 patrik.fall@ssil.se

En dag fylld med fortbildning, inspiration och goda exempel inom de mest aktuella frågorna.

Framtiden för LSS i allmänhet och den personliga assistansen i synnerhet, Linda Bergstrandoch Ann-Marie Stolberg

Självbestämmande i LSSverksamheter – etiska dilemman ett måste. FoU Södertörn i samarbete med Haninge kommun

Sexualitet och funktionshinder: rättigheter och dilemman, Julia Bahner

Anhöriga och personal i samverkan – för brukarens bästa, Lasse Nohrstedt

kui.se/konferens-lss-2019

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se

Utbildningar

BETEENDEVETENSKAP

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

PSYKIATRI

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

SOCIALT ARBETE

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Konsulter/handledare

STOCKHOLMS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Söderstöd AB

Krukmakargatan 35/Tingsvägen 17, 5 tr, 118 55/191 61, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk

Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, info@eriknetterberg.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

UPPSALA LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

SÖDERMANLANDS LÄN

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063 AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063 Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

JÖNKÖPINGS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar:

Konsulter/handledare

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

KRONOBERGS LÄN

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

KALMAR LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

GOTLANDS LÄN

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

BLEKINGE LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Personlig

Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar:

LSSPersonlig assistans:

Konsulter/handledare

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

SKÅNE LÄN

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

HALLANDS LÄN

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

V.

GÖTALANDS LÄN

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

VÄRMLANDS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

ÖREBRO

LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

VÄSTMANLANDS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

DALARNAS LÄN

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

GÄVLEBORGS LÄN

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

JÄMTLANDS LÄN

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

VÄSTERBOTTENS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

NORRBOTTENS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

AB CareOn

Valhallavägen 259, 115 20, Stockholm, 08-41046010, info@careon.se

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

VÄSTERNORRLANDS

LÄN

AB CareOn

Erik Dahlbergsallén 15, 115 20, Stockholm, 08-41046010, 070-5791850, info@careon.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Psykologpartners W & W AB

S:t Larsgatan 30, 582 24, Linköping, 013-4655180, info@psykologpartners.se

Vadstena Gestaltdialog

Sjögatan 9, 592 30, Vadstena, 0143-12305, 070-5231572, gestaltdialog@telia.com

Hamlon Toftaverksamheten

Regementsgatan 9, 352 34, Växjö, 0470-551023, info@hamlon.se

Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar:

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida:

www.ssil.se och www.konsultindex.se

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Petra Dewrang, Göteborg, Elisabeth Lindholm, Halstahammar, Adriana Petrache, Alvesta och Liselotte Hellström, Kramfors.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Waitong utbildning presenterar - FIT

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker

Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter?

Socialenkanalen är en kompetenshubb för dig som inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt

NÄSTA NUMMER

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter •

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD

Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Texta tydligt!

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 15 aug. 2019 till: ”Tävling 4/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

större chans att en klient blir hjälpt om hans behandlare använder FIT. och minskar behandlingssamman brotten med 1/3

Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar av sina erfarenheter, och får perspektiv på frågor.

Kroppens behovet av protein. som består Varje meny

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Omtanke nummer 5:

Vid förfrågan ring 0708-130 818 eller maila till info@skyddsinsatser.se

Ute den

Tove Lundin

Författare till ”Handbok för psykon – att leva med psykisk ohälsa”. Hon jobbar med patientinflytande inom psykiatrin och har jobbat med psykiatrifrågor sedan 2012.

september

verksamheten

premiäravsnittet på: humana.se/socialenkanalen

Malmö 17-18/9, Stockholm 1-2/10

Malmö 21-22/8, Stockholm 10-11/9

Malmö 15-17/10

Mer kurser, information och anmälan på

Dr Scott Miller till Sverige 2020!

världsledande forskare, författare, föreläsare, professor, skapare av – FIT, ADAD, HVB & Lösningsfokus - är ett konsultföretag som erbjuder utbildning, handledning och rådgivning. Vi jobbar främst med skräddarsydda arbetsplatsförlagda utbildnigar och föreståndarhandledning men erbjuder även egna kurser i Stockholm,

Funkisfamiljen

Vi har hälsat på hemma hos Anna Pella som har personlig assistans till dottern Agnes. Anna Pella har skrivit barnboksserien Funkisfamiljen.

Läs mer om

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

Annons_helsida_210x297.indd 1

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Waitong utbildning presenterar - FIT

Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter?

Vill du bli effektivare?

- Då är FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT något för dig!

• FIT är evidensbaserat, realistiskt, användarvänligt och mycket prisvärt!

• FIT används idag av 1000-tals behandlare och över 300 000 klienter årligen i ett 20-tal länder, på 5 kontinenter.

• Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om hans behandlare använder FIT.

• FIT halverar dropouts och minskar behandlingssamman brotten med 1/3

• FIT förkortar vårdtider och inläggningar med 66%

• FIT gör behandlingen signifikant mer kostnadseffektiv.

• FIT går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats.

Waitong Utbildning – FIT, ADAD, HVB & Lösningsfokus - är ett konsultföretag som erbjuder utbildning, handledning och rådgivning. Vi jobbar främst med skräddarsydda arbetsplatsförlagda utbildnigar och föreståndarhandledning men erbjuder även egna kurser i Stockholm, Malmö och på Amorgos.

ADAD grundkurs: Malmö 17-18/9, Stockholm 1-2/10

FIT grundkurs: Malmö 21-22/8, Stockholm 10-11/9

FIT fortsättning: Malmö 15-17/10

Mer kurser, information och anmälan på www.waitong.se

FITs skapare Dr Scott Miller till Sverige 2020!

Scott Miller är världsledande forskare, författare, föreläsare, professor, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en fantastisk, inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.

Stockholm 26-27/3 & Malmö 30/3-1/4

WAITONG UTBILDNING

Niklas Waitong 070-295 24 99 waitong.se

Webbaserat behandlingsstöd

- av och för vårdare