TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan: Tillståndsplikt tillförsäkrar stöd och skydd
TEMA:
SKYDDAT BOENDE
Julia svartmålades av sin förövare
När det är missbruk med i bilden
Brist på HVB för våldsutsatta
Atilla Yoldas, journalist och författare
”Machokultur
Skyddade personuppgifter röjs
Lasse Mattila vill öka kunskapen om skyddade personuppgifter
Vanliga problem inom LSS
Verksamheten behöver anpassas till personer med autism
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.
Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.
Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:
Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se Tel: 0702-31 55 30
reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.
Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
”I en analysrapport som myndigheten släppte under 2020 rekommenderar IVO att avgifterna avskaffas”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Christian Benson, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt AB.
Läs krönikan på sidan
Nr 4 , juni 2022 • Årg 16
10| Atilla Yoldas
Atilla Yoldas, journalist och författare, föreläser om destruktiva maskulinitetsnormer. Han skrev ”Mansboken” som kom ut år 1019.
16| Debatt
Stiftelsen för insats skyddat boende tar upp Roks namninsamling mot tillståndsplikten.
19| Skyddat boende
20| Julias historia
Julia höll på att förlora sina barn efter att förövaren svartmålat henne för socialtjänsten.
26| Kvinnohemmet Rosen
Det kan vara svårt att få skydd om det är missbruk med i bilden, men här ser man till helheten och bryter destruktiva mönster.
30| HVB & skydd
Aurora behandling tar emot flickor som har utsatts för hedersvåld och förtryck.
38| Skyddade personuppgifter
De vill öka medvetenheten om skyddade personuppgifter.
42| LSS – i den bästa av världar
Boken ”I den bästa av världar” beskriver vad som behövs för att en gruppbostad inom LSS ska fungera på bästa sätt.
Sidan 48: Ta tillvara brukarens intressen och färdigheter för att skapa en bra miljö för personer inom LSS.
46| Fem i topp
SSIL har tagit fram en ny topplista för boenden genom kvalitetsindex.
48| LSS – hemmasittare
Vi måste anpassa verksamheten, inte personen. Det menar Annelie Karlsson, Funkkonsulten.
57| Forskning
Poliser positiva till sprutbyten, LARO och naloxon.
60| Aktuellt
Utställare och besökare från SSIL utbildningsdagar i Stockholm den 11-12 maj.
IT et som v xer med verksamheten
Ring 018-56 54 97 och h lp med er l sning
En man häktades den 29 maj på sannolika skäl misstänkt för dubbelmord i Mälarhöjden. Han är en nära släkting till de döda, som är en kvinna och ett femårigt barn. Den 28 maj anhölls en man misstänkt för mordförsök efter att en kvinna ådragit sig livshotande skador efter fall från en balkong i Hässelby gård. Den 22 maj dödades en tonårsflicka i Nacka där polisen misstänker hedersmord. Den 8 maj greps en man misstänkt för mord efter att en kvinna hittats död i Göteborg. Den 29 april anhölls en man i Uppsala misstänkt för mord på en kvinna.
Redan den 27 april kallade Roks till krismöte om mäns våld mot kvinnor. Då hade 19 kvinnor dödats på 17 veckor! Våldet och dödandet måste få ett slut! Om kvinnor fortsätter att mördas på det här sättet så kommer vi att få katastrofala nivåer av döda i nära relation 2022.
Ofta mördas kvinnan när hon försöker göra sig fri från våld och kontroll. Det är av yttersta vikt att samhället inte brister när det gäller att skydda offer.
Vi har låtit Registerskydd Sverige AB berätta om skyddade personuppgifter. Det är viktigt att myndigheter har kunskap om hur det är att leva med skyddade personuppgifter och vilket stöd personen behöver.
Lasse Mattila är socionom och arbetar på Registerskydd Sverige AB. Han var kurskamrat med Fadime Şahindal som sköts till döds av sin pappa 2002. Det är 20 år sedan i år, men vi får aldrig glömma henne. Och vi får inte glömma hon som dödades förra veckan, eller veckan innan dess.
Går det ens att förstå hur någon kan döda sitt eget barn? När inte bara ens partner, utan hela ens familj och släkt inte tycker att man är värd att leva.
Både utsatta flickor och kvinnor är traumatiserade av att ha varit utsatta för våld och förtryck. De behöver hjälp att bearbeta händelserna och lära sig att de är värda ett liv i frihet där de får bestämma själv över sina liv.
När det är missbruk med i bilden kan det vara extra svårt att få skydd och stöd. Vi har besökt Kvinnohemmet Rosen. De fokuserar på helheten och bryter destruktiva mönster.
Många är övertygade om att det är patriarkala strukturer och normer som har skapat den grogrund för våld och kontroll av kvinnan som vi ser i samhället. Atilla Yoldas föreläser om destruktiva maskulinitetsnormer. De unga män som dödar varandra inom de kriminella gängen är också offer för maskulina normer, machokultur och hederskultur.
Jag skulle önska att vi alla kraftsamlar och samverkar för att inte ännu en kvinna ska dödas, just bara för att hon är kvinna. Att vi bidrar med kunskap och stöd så att fler kvinnor kan få komma till skyddat boende, få skyddad identitet, få frihet. Jag vill inte se tomma stolar i klassrummet efter sommaren för att flickor har tagits till hemlandet och gifts bort. Jag vill inte se ännu en svart rubrik om en död kvinna där en man i nära relation eller nära släkting är på sannolika skäl misstänkt för mord. Vi måste kunna vända det här med gemensamma krafter.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
| www.ssil.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
För ett tryggare liv sedan 2013
Vid skyddsförfrågningar ring OSS 070 – 309 94 03
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.” En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se
Personer med samsjuklighet, kopplat till missbruk och psykisk sjukdom är inte en homogen grupp. Behovet ser olika ut för varje individ. Humana kan med sin storlek och bredd erbjuda individanpassade lösningar till målgruppen.
Humana erbjuder olika omsorgstjänster med boende, vård och behandling för individer med psykosocial problematik och psykisk ohälsa samt LSS-boenden. Även personlig assistans och äldreomsorg erbjuds.
– Vi är som ett stort paraply av funktioner och kompetenser som tillsammans kan tillgodose våra klienters behov, säger Camilla Lundqvist, verksamhetschef på Ringsjöhemmet.
Det är en av Humanas större hem för HVB, korttidsboende och särskilt boende där allt finns under samma tak, vilket passar klienter med större omsorgsbehov.
Klienterna har tillgång till bland annat behandlare, terapeuter, läkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
– Personer med samsjuklighet har ofta svårt att få rätt hjälp. Är det bara fokus på missbruket så missar
” Vi är som ett stort paraply av funktioner och kompetenser som tillsammans kan tillgodose våra klienters behov”
man den psykiska problematiken och är det tvärt om så får de inte hjälp med missbruket. Humana kan skräddarsy en lösning för varje klient, säger Mahina Havelius, metodgarant.
Om inte alla kompetenser finns på boendet, så kopplar man på olika professioner efter klientens behov som kommer till klienten.
– Det är en styrka att vi kan göra punktinsatser och anpassa stödet utifrån individen. De ger de bästa förutsättningarna att lyckas. Ibland kan stödet behöva ökas eller minskas. Jag arbetar på metodavdelningen där vi plockar fram forskningsbaserade metoder, samordnar stödet och utbildar personal, säger Mahina.
Det är en stor fördel för klienterna att slippa slussas runt mellan olika professioner. Det kan vara svårt för målgruppen med många kontakter, nya miljöer och att passa tider.
– Vår styrka är att vi på plats på själva boendet kan samla de olika professionerna runt klienten. Klienten kan då lägga fokus på sin behandling och rehabilitering, och inte på att behöva återberätta händelser eller sina behov i samma utsträckning som vid nya vårdkontakter, säger Camilla.
Grunden i boendena är en trygg och stabil hemmiljö, lagad husmanskost, regelbundna tider, aktiviteter och träning.
På flera av Humanas enheter finns det också möjlighet att ta med sig husdjur.
– Självständighet är målet. Utsluss- och eftervårdsperioden är en viktig del i behandlingen för att klienten ska kunna träna på ett liv i självständighet utan att återfalla i gamla beteenden. Alla har rätt till ett bra liv, avslutar Camilla Lundqvist.
” Det är en styrka att vi kan göra punktinsatser och anpassa stödet utifrån individen. De ger de bästa förutsättningarna att lyckas ”
Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser
Ring oss på 0771 11 33 11
Mer info på humana.se
Journalisten, föreläsaren och författaren till boken ”Mansboken” Atilla Yoldas brinner för jämlikhetsfrågor, feminism och antirasism. Särskilt vill han arbeta med att ”krossa machokulturen” och föreläser just nu i skolor om alternativa sätt att vara pojke och man på. – Det är i mötet med ungdomarna som jag känner att utvecklingen går framåt. Då känner jag mig som mest hoppfull, säger han.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Atilla Yoldas blev mobbad i skolan för sitt utseende och för att han skiljde sig från normen av hur en ”riktig kille” skulle se ut och vara. Han hade en trygg och kärleksfull uppväxt i Norrköping, med sina föräldrar som kommer från Turkiet och sin lillasyster. Men skolstarten blev ett uppvaknande, i ett homogent område där han var en av få elever med utländsk ursprung. Det förekom många rasistiska kommentarer; han kallade till exempel för apa, för att han var så mörk och hade tydlig mörk kroppsbehåring.
– Där fanns en machokultur med den klassiska idén att vi pojkar blev män när vi fick mer hår på kroppen och det var något de andra killarna strävade efter. Min kroppsbehåring däremot, blev äcklig i stället och inte manlig, berättar han.
Förutom att han blev mobbad för ditt utseende blev han även retad för att han inte passade inom den normala maskulinitetsnormer, eftersom han hade andra intressen än de andra killarna.
– Jag gillade inte mainstreamsporter
till exempel och tyckte om att skriva, läsa, teckna och måla. Jag ansågs därför som feminin, säger han.
HAN VAR OFTA orolig och fick kämpa hårt för att bli inkluderad. Han hade bland annat komplex för sin kropp, som inte var muskulär nog. Men han han är tacksam för att han hade bra och stöttande vänner, något som långt ifrån alla har. Men han berättade inte om vad som hände i skolan för sina föräldrar.
– Jag skämdes för mycket och ville inte oroa mina föräldrar så att de skulle gå till skolan och göra allting ännu värre. Det hände en gång att mamma märkte att ett halsband, sån där identitetsbricka i metall, var trasigt. Det var en kille på fritids som hade slitit av mig den. Då gick hon hem till den killes föräldrar. Min mamma var inte den som backade, och den killen höll sig borta efter det, minns jag.
Det fanns även fysiskt våld inblandat, men han vill inte kalla det för regelrätt misshandel.
Ålder: 30.
Yrke: Föreläsare, författare och debattör. Bor i: Stockholm.
Böcker: Mansboken (2019), bokförlaget Max Ström. Kroppshets, pubertet, sexualitet, känslor och ibland även psykisk ohälsa är aspekter som snurrar runt en ung man. Vad är det att vara man? Vad är norm och vad är normalt?
– Men man skulle vara tuff och knuffas och jag blev även både jagad och nerslagen någon gång.
När han började i högstadiet kände han att det nu fick vara nog med mobbningen. Atilla började kräva respekt och en plats bland de andra killarna.
– Jag ville inte längre bli trampad på, utan började leva upp till vissa machonormer, som att inte backa från skolbråken. Jag gick nu i en skola i ett så kallat utsatt område, där våld och polisbesök i princip var vardagsmat. Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle var mer macho, för machokulturen var den som presenterades för oss killar. Om jag var tuffare så skulle jag slippa bli mobbad.
Men jag slapp inte, det blev snarare att situationerna eskalerade ytterligare. Som om mina försök att leva upp till normerna sågs som provokation eller utmaning, säger han.
HAN BÖRJADE OCKSÅ skratta åt dryga kommentarer, ofta sexistiska och homofobiska sådana. Men det skavde i honom, berättar han.
– Jag visste sedan långt innan att jag var pansexuell, alltså jag blir attraherad av personer, oavsett könstillhörighet. Min första intima kyss var med en pojke på mellanstadiet och var bland det finaste jag varit med om och inget jag ens reflekterade över. Skammen över
att kanske vara bög, var djupt rotad och sånt skulle man inte skylta med. Det kom ju ut och rykten spreds att vi var bögar, haha, vi visste inte ens vad det betydde. Men att vi hade gjort fel var väldigt uppenbart.
Atilla började hänga mer och mer med tjejkompisar. Där fick han den gemenskap och respekt han längtat efter.
– Jag fick meningsfulla vänskapsrelationer, utan den ständiga kampen med killarna om vem som var tuffast, berättar han.
SKAMMEN ÖVER ATT inte vara straight, har triggats många gånger genom åren, på grund av de vedertagna heteronormerna i samhället, menar han.
– Alla förväntas vara straighta och alla utgår från det, så jag var länge tyst om min läggning. Det tog ett tag att bearbeta det här för mig, inte för att det är en big deal för mig, men för att jag inte visste hur jag skulle vara utåt, för att passa in.
Han menar att normer kring sexualitet och kön redan befästs på förskolan, och som påverkar oss som vuxna.
– Utan alla förväntningar från vuxenvärlden hade nog de flesta människor inte lagt vikt vid sådant som olika sexuella läggningar.
På gymnasiet hamnade han äntligen rätt säger han. På film- och musikgymnasiet i Norrköping mötte han en ny värld;
»Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle var mer macho«
en värld med mångfald och människor som lockades till det alternativa och estetiska.
– Nu skämdes jag inte längre för mitt ursprung. Jag kände mig mycket tryggare och inkluderad och jag kunde ha viktiga samtal med andra öppensinnade människor. Det var tre fantastiska år.
ATILLA VISSTE ATT han ville arbeta inom media på något sätt. Han hade redan börjat blogga och skriva, med jämlikhetsfrågor i fokus.
– Jag kände att jag hade mycket att bidra med. Jag ville lyfta dem som som bär på trauma och dåliga erfarenheter av sådana strukturer. Jag skrev även debattartiklar och var engagerad i opinionsdrivande journalistik och deltog i demonstrationer. Jag hittade mina sammanhang att föra fram mina åsikter.
Som 18-åring var han ungdomsreporter på Norrköpings Tidningar samt Folkbladet och nyheter24 när de startade upp, med fokus på jämlikhetsfrågor, antirasism och feministiska kommentarer.
– Responsen var blandad. I Norrköping, som då var en mycket mindre stad, fanns ett rotat motstånd för jämställdhetsfrågor. Det var fult att vara feminist, för att det sågs som något fult, raljerande och extremt. Den antirasistiska delen var lättare att driva och som folk hakade på.
UNDER SINA STUDIER, 2015, i kultur, samhälle och mediegestaltning på Linköpings Universitet blev han erbjuden ett jobb på Expressens sociala medier-redaktion. Han släppte allt och flyttade till Stockholm. Tajmingen var perfekt. Under sina sex år där jobbade han som reporter och sedan som krönikör. Responsen på texterna var överväldigande.
– Vissa texter ledde till de största kärleksbombningarna i mitt liv. Jag kände stark gemenskap med läsarna som gav mig så mycket positiv energi. Andra gånger fick jag de sjukaste hatstormarna och hot som lätt faller in under katego-
rin hatbrott. Oftast var de rasistiska formuleringar och för vissa räckte det att de såg mitt namn och bild för att de skulle skicka hatiska kommentarer som ”hoppas att du dör”, ”du är vidrig” och ”din sjuka jävel”. Det var väldigt obehagligt. Är det här något jag måste vänja vid mig, minns jag att jag tänkte. Men jag kunde inte sluta. Jag skulle inte kunna se mig själv i spegeln om jag gav upp på grund av hatiska människor. Nu önskar jag att de vågade möta mig i verkligheten, för samtal.
VID NÅGRA TILLFÄLLEN har han varit rädd för sitt liv. Som när han hängdes ut i ett nazistiskt forum, med namn, bild och hemadress.
– Då hade jag svårt att sova och var ständigt på min vakt. Men ingen dök upp, det var bara tomma hot.
En av de viktigaste uppgifterna han har i sitt arbete är att jobba för att krossa machokulturen, utmana och belysa rasistiska strukturer och andra aspekter av ojämlikhet.
– Machokulturen har samma grundproblematik i alla kulturer men kan te sig på olika sätt. Många tror att kulturen är värre i vissa länder men så är det inte. Grunden är patriarkala strukturer och handlar i grund och botten om hur män ska kontrollera kvinnor. Den gemensamma nämnaren i precis alla machokulturer är att mannen ser sig själv överordnad kvinnan. Det kan handla om hederskultur och bortgifte av kvinnor och det kan handla om svensk kultur där en tjej förväntas klä sig på ett visst sätt för att undvika problem. Men det är inget unikt för någon folkgrupp. Vi kan inte blunda för det här bara för att det är obekvämt, säger han.
ATILLA HADE LÄNGE känt att krönikeformatet på 3 000 tecken blivit för begränsat. Han ville sammanfatta så mycket som möjligt av sin idé om att krossa machokulturen. Att skriva en bok var ett naturligt nästa steg.
– Jag hade själv som ung velat ha en övergripande bok för att förstå de patriarkala strukturerna. En bok kändes meningsfull för mig, samtidigt som jag ville ge något till unga killar, som kan leda till viktiga insikter, som förändrar synsätt över tid.
Hösten 2019 kom ”Mansboken” ut, lagom inför bokmässan som det året hade det passande temat jämställdhet. Boken är pedagogisk med illustrationer och texter, skrivna på ett lättillgänglig sätt.
– Man kan kalla den för en handbok och debattbok som man kan bläddra i och välja vad man vill läsa. Man behöver inte läsa den från pärm till pärm. Det var lite
som terapi att skriva av mig ordentligt. Jag skrev även om killen jag pussade, något som kändes fint på ett personligt plan.
KAN MAN KROSSA machokulturen då? Ja, det är Atilla övertygad om, efter snart tre år som föreläsare, på bland annat skolor. I möten med elever har han blivit som mest hoppfull.
– Att prata om machokulturens innebörd, konsekvenser och möjliga lösningar är så meningsfull. Att unga killar får lära sig om alternativen till befästa normer gör att vi närmar oss ett mer jämställt samhälle. Visst, jag kan tycka att det går för långsamt, men det går i alla fall framåt, och det
ger mig energin att fortsätta. Men när en 12-årig kille kommer fram och vill prata om intersektionell feminism, va, hur kan du ens det ordet undrar jag?, säger Atilla och skrattar.
Det finns unga killar som kommer till föreläsningen med en tuff attityd och fördomar, men som lämnar salen med ”polletten som trillat ner”.
– När de här killarna förstår att jag bara vill dem väl, att machokultur påverkar den psykiska hälsan och går ut över hela samhället. När de förstår att manlighet inte ska innefatta våld, det är stort. Dessa samtal önskar jag också att jag hade fått ha när jag gick i grundskolan. Sedan är det
hjärtkrossande att få meddelanden från 13-åringar som haft självmordstankar, och där jag kanske är den första som de berättar för, säger Atilla.
I sina föreläsningar blandar han fakta och statistik med personliga berättelser ur sitt liv. Att vara personlig är viktigt för att fånga ungdomarnas intresse för att öppna upp för samtal.
– Jag tror det är väldigt viktigt att man som åhörare kan relatera. Inga ungdomar skulle orka lyssna på bara fakta och siffror
BOKEN HAR FÅTT bra respons och Atilla är tacksam för att få vara med och bidra.
– Den mesta feedbacken har varit fin och positiv. Boken har köpts skolpersonal för undervisning och privatpersoner. Men de konservativa hatar boken förstås, säger han med ett skratt.
Jag frågar om han skulle kunna tänka sig att gå in i politiken, för att driva sina hjärteämnen.
»När de förstår
att
manlighet inte ska innefatta våld,
det
är stort«
– Aldrig, säger han direkt. Jag skulle hata att vara politiker. Jag vill granska makten och få inblick. Även om jag inte jobbar som reporter just nu så är jag journalist i hjärtat. Jag vill lyfta fram forskningsresultat och ge röst till dem som behöver. Jag är glad för min plattform som jag står på nu.
Vi pratar om att leva som man lär och vilka fällor som finns. Och hur ser han på sig själv som man idag?
– Jag har blivit bättre på att ifrågasätta och reflektera, men jag måste också ständigt jobba med att inte dras in i normativa och stereotypa fällor. Jag påminner mig själv om att ha öppna samtal med andra män. Jag kan hamna i komplex kring mitt utseende; Borde jag ha mer muskler? Borde jag sluta med att träna kampsport och hur landar jag i mina många tatueringar, som historiskt setts som ett manligt uttryck. Så, ja, det är svårt att leva som man lär. Jag är en människa och både gör och säger fel saker. Men det finns en sak som är väldigt viktig i det här sammanhanget. Det är att jag inte vill komma med förbud, utan jag vill nyanserna och luckra upp befästa normer, och ge alternativ för det finns många. ●
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
Varje dag vistas tusentals vuxna och barn på skyddat boende. Skyddat boende är idag ingen lagreglerad placeringsform. Det krävs inget tillstånd för att bedriva verksamhet och barn ses som medföljande till sin vårdnadshavare. När barnen inte har ett eget placeringsbeslut på skyddat boende finns det en risk för att de inte per automatik får rätt till stöd för de trauman de har upplevt, skolundervisning samt en meningsfull vardag med aktiviteter, vänner och familj. Marknaden är helt oreglerad och de enda krav som ställs görs i upphandlingar, krav som sedan sällan följs upp. Vi är ett antal utförare av insatsen skyddat boende som länge arbetat för att få till stånd en tillståndsplikt. Med tillståndsplikt vill vi att det säkerställs att barn ses som ett eget rättssubjekt, att relevanta krav ställs på verksamheten samt att formell tillsyn utförs.
I betänkandet ”Ett fönster av möjligheter” föreslås att skyddat boende ska bli en ny placeringsform och även bli en tillståndspliktig verksamhet. Betänkandet har sin utgångspunkt i barnrättsperspektivet. Ett perspektiv som utgår från barnkonventionen vilken består av ett antal bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I barnkonventionen finns 54 artiklar som Sverige förbundit sig att följa varav Unicef benämner fyra av dem som särskilt viktiga. Artikel 2 handlar om att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3 tar upp att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 lyfter att alla barn har rätt till liv
Så här säger Roks
och utveckling. Slutligen nämns artikel 12 där det står att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Att stötta förslaget om att stärka barnets rättigheter i skyddat boende borde
»Betänkandet har sin utgångspunkt i barnrättsperspektivet«
inte vara kontroversiellt. Men det är det. Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) har gått ut med namninsamlingen ”Stoppa tillståndsplikten för de ideella jourerna!” där de kräver att kvinnojourerna ska undantas tillståndsplikten. De menar att tillståndsreglerna är destruktiva och gör en jämförelse med auktoritära stater så som Turkiet ”där staten tar kontrollen över och centraliserar stödet till kvinnor”. Huruvida Turkiet utarbetat sitt stöd mer i detalj låter vi vara osagt. Vi kan se fördelar både med tillståndsplikt för att bedriva skyddat boende och ett statligt ansvar över stödet till våldsutsatta. Idag kan stödet skilja sig avsevärt beroende på vilken kommun du är folkbokförd i och det tänker vi inte är förenligt med barnrättsperspektivet.
Roks tycker att den svenska regeringen går till hårt angrepp mot den fria ideellt organiserade kvinnojoursrörelsen. Så här skriver de på sin hemsida:
Q Det är ett osynliggörande av feministisk kunskap om våldets konsekvenser och ett professionsgörande av ett av kvinnor utvecklat fält för socialt arbete. Ett arbete och ett stöd som ges utanför de statliga system som ständigt sviker kvinnor.
Q Det är en politik som sätter förövande män i centrum.
Q Det ska nu krävas kameraövervakning, särskilda lås och säkerhetsdörrar, men ingenstans i regeringens dokument nämns hur kön och våld hänger ihop. Att det är män som utsätter kvinnor för våld. Nu talar man bara om diverse ”utsatta grupper”.
OBS! LÄS MER: Roks ordförande svarar på debattartikeln på Omtanke.today.
Vidare upplever vi en hetsig och stundtals hatisk debatt när det kommer till frågan om våld i nära relation och ställer oss frågande till om det verkligen gagnar vår målgrupp. Regelbundet matas vi från Roks med hur viktigt det är att kvinnojoursrörelsen inte försvinner. Där tänker vi att vi behöver lugna debatten och framförallt de våldsutsatta, barn som vuxen. Stödet och skyddet till er försvinner inte även om kvinnojoursrörelsen skulle göra det på grund av att tillståndsplikten ställer för höga krav om kvalitet. Det finns många professionella aktörer både inom olika myndigheter, regioner och utförare av skyddat boende som finns där för er när ni behöver kvalificerat stöd och hjälp. Vi vill endast tillförsäkra, genom bland annat tillståndsplikten, att alla våldsutsatta får sina behov av stöd och skydd samt mänskliga rättigheter tillgodosedda när de är placerade på ett skyddat boende. Stiftelsen för insats skyddat boende
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi vet att det är svårt att hitta familjehem. I Familjehemsbanken hittar ni hundratals familjer, med eller utan konsulentstöd.
Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-200 57 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se mötesplatsen inom familjehemsvården
Kontakta oss så hjälper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
& OMSORG
& TILLTRO
HVB
HVB för pojkar och f lickor i åldrarna 12 till 21.
LSS 9:8 Unga vuxna från 16 till 24.
LSS 9:9 Vuxna från 18 år och uppåt.
För mer information kontakta Tomas Theorin på 0733 113 902 eller besök oss på Saxakullen.se
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter •
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD
Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan!
www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
Vi erbjuder kvinnor och barn ett skyddat boende med högsta säkerhetsklass, i en lantlig miljö med trygghet i form av professionell personal dygnet runt.
Vi arbetar med barnen i fokus i en säker miljö. Barn kan få vara barn hos oss och kunna springa ut och leka. Vår utgångspunkt är att varje människa som kommer till oss behöver en grundtrygghet men att de också har mycket specifika individuella behov vilka bör tas om hand på rätt sätt. Målsättningen är ett självständigt och värdefullt liv med god livskvalité.
✓ Hög andel lyckade etableringar.
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
www.hemlikt.se I 0767-990 001 I skydd@hemlikt.se
MED BARNRÄTTSPERSPEKTIV
OASEN HVB
KVINNOR I BEROENDE & VÅLDSUTSATTHET
010-280 48 50
placering@linkopingsstadsmission.se
För mer info kontakta oss på: info@agnesvillan.se
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. Det ingår alltid säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd vid myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Vi hämtar vid behov.
Mejeriet - Ring vår jour 0701-01 69 79
Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt.
Familjehem
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet - Ring vår jour 0768-60 29 49
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
Pacedomi AB erbjuder ett kvalitetssäkrat skyddsboende med höga säkerhetskrav för kvinnor och barn.
Vi arbetar framåtriktat med våra klienter i en definierad målplan för ett självständigt liv. Vi bedriver samtalsterapi rörande PTSD, relationsvärderingar och hedersproblematik. Studier och sysselsättning är viktiga element i vår rehabilitering som leder till boende i vårt lägenhetsprogram.
Egen upphämtning i hela landet
Erik 0770-220205 kontakt@pacedomi.se
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld
Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
www.tutusab.se
info@tutusab.se 0769-49 43 69
Läs mer på vår hemsida!
Många våldsutsatta kvinnor blir sjuka av det psykiska våldet. Julia höll på att förlora vårdnaden om sina barn. På Kvinnohemmet Rosen tar man emot våldsutsatta kvinnor med missbruk och lär dem bryta det destruktiva mönstret. Unga tjejer som är utsatta för hedersvåld har det extra svårt då de inte har någon i familjen eller släkten som de kan söka stöd hos.
Första gången Julias man slog henne var ett år efter bröllopet.
Förövaren svartmålade henne för socialtjänsten
Julia trodde att hon skulle slippa våldet och förnedringen när hon äntligen blev fri från sin förövare. Att mardrömmen skulle upprepa sig hade hon aldrig ens tänkt. Men hon hade fel. Återigen hamnade Julia i händerna på en våldsam man och förlorade under en period även sina barn.
– Jag har gått igenom ett helvete och riskerat livet för mina barns skull, säger hon.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES
Julia blev bortgift av sin familj och tvingades då sluta att träffa mannen som var hennes livs kärlek. När hennes man dömdes till tolv år fängelse för mord, vågade hon till sist skilja sig från mannen, som misshandlat och kränkt henne. Hon minns när hon såg sin tidigare pojkvän utanför en affär, och hoppet om fridfull kärlek som tändes inom henne.
– Jag var precis lika kär i honom som innan jag blev bortgift. Jag berättade att jag var skild och hade ett barn. Den kvällen kom han hem till mig och sov över. Våra känslor för varandra var precis lika starka som tidigare, för flera år sedan, berättar Julia.
Fyra månader senare gifte de sig, under en mindre ceremoni med närmaste familj
och vänner. Bröllopsnatten den här gången, till skillnad mot den förra påtvingade, var underbar minns Julia.
– Vi kollade på film och hade mysigt, och sen hade vi sex och vi insåg att vi verkligen älskade varandra. Jag hade tidigare öppnat mig och berättat om misshandeln och hoten jag levt under med min exman. Han lovade att ta hand om mig, sa att min exman inte var en riktig man, för en riktig man slår inte kvinnor. Och jag trodde honom, säger hon.
FÖRSTA GÅNGEN HAN slog Julia var ungefär ett år senare. De hade precis fått ett barn. Från ingenstans blev han aggressiv, kalllade henne hora och sa att han ångrade att han fått barn med henne.
– Jag blev chockad. Vårat nyfödda barn var inte ens en vecka gammalt. På kvällen åkte vi alla till min familj och han erkände inför dem att han slagit mig. Han bad om ursäkt och sa att det inte skulle hända igen, berättar Julia.
HAN BÖRJADE STYRA henne på olika sätt. Som att bestämma vad hon fick ha på sig för kläder och inte. Bland annat fick hon inte ha på sig tajta eller färgglada kläder. – Jag var fortfarande svag, efter skilsmässan. Så jag lydde honom, allt för att undvika bråk och våld. Jag tog på mig de svarta lösa kläderna han köpte till mig, en dag var hela min garderob utbytt. Jag kom med ständiga ursäkter när vänner ville träffas, eftersom han förbjöd mig att
umgås med dem. Jag ljög att jag kände mig sjuk eller att vi skulle ha gäster. Till slut orkade inte mina vänner prata med mig och gav upp. Jag grät ofta och förstod inte hur jag hade kunnat hamna i det här igen, säger Julia.
Julia säger att hon så gärna ville vara lycklig, att det skulle fungera den här gången. Men allt fler gånger satt hon inne på toaletten och grät. Och hon skyllde ofta på sig själv.
– Jag tänkte att det var karma, att det var mitt eget fel. Att det här var bestraffningen för att jag varit dum mot min förra man och för att jag skiljt mig.
Hon blev mer och mer troende, klädde sig heltäckt och bad oftare till gud. Hon bad om kraft till att orka skilja sig och att barnen skulle få ett bättre liv. Hennes man hade nu henne i ett fast grepp.
– Jag fick inte noppa ögonbrynen, sminka mig eller lyssna på musik, för det var inte passande i vår kultur. Övergreppet var utstuderat och strukturerat. Och i den miljön vi levde i var de flesta djupt religiösa. De beundrade min man som lyckats få mig dit han ville. Folk beundrade hans beteende. Det var som om han hämnades på mig, fast jag aldrig gjort honom något.
Efter år av kontroll, våld och hot fick
Julia och hennes barn komma till ett skyddat boende sedan hennes man försökt köra över dem med bilen.
Även hennes man utsattes för regelbundna trakasserier och hot, från Julias exmans släkt.
– Inom vår kultur sätter man kompisar och släktingar på att utföra hot och hot om våld, det är så det funkar. Min nya man behövde också skydd.
JULIA HADE I flera år haft en kontaktperson hos polisen som hon haft regelbunden kontakt med. De föreslog att familjen skulle flytta till en annan ort. Julia som gått igenom en komplicerad förlossning hade knappt några krafter kvar för en flytt. Men hon fick en vecka på sig att packa.
– Jag kände mig helt tom inombords, som en zombie. Jag hade knappt känslor för mina barn och hade tappat mycket i vikt och såg ut som ett skelett. Jag var så orolig för framtiden.
De blev hämtade av polisen, som körde dem till ett hotell. En snabb lösning medan de letade upp ett skyddat boende åt dem. Trots att han misshandlat henne följde han med familjen.
– Jag var i underläge och beroende av honom. Han hade knäckt mig och lämnat allt för min skull, jag kände att jag var skyldig honom detta.
JULIA BLEV GRAVID igen men tvingades till sen abort av sin man, för att han inte ville ha barn och för att han var rädd för att hon skulle dö. Under samma period fick hon livmoderhalscancer och tumörer i hjärnan och ryggen och behandlades med gott resultat.
– Jag åkte ensam och begravde mitt barn och gick runt och grät hela dagen. Jag kände så starkt hat mot min man att jag inte kunde se på honom. I mina ögon var han nu en mördare, säger Julia.
En dag när hon kom hem hade han slängt ramarna med gipsavtrycken på händer och fötter, som Julia gjort som minnen.
– Han sa att han gjort det för min skull, att jag måste glömma det barnet och fokusera på mig själv och våra två levande barn.
MEN DET VAR inte bara dåligt, säger Julia. Visst var relationen tumultartad, men det fanns också fina perioder.
– Ibland var vi som nykära igen och allting kändes hoppfullt. Men han pendlade mycket i humöret, det kunde vända på en sekund att han blev elak. Jag försökte ändra mig, inte höja rösten och jag visade tacksamhet för honom. Så nedbruten var jag, att han blev allt för mig, hur konstigt det än låter, säger Julia.
En dag under hösten 2018 blev Julia svårt misshandlad och slagen över hela kroppen.
»Så nedbruten var jag, att han blev allt för mig, hur konstigt det än låter«
– Han knäckte min näsa och käke och matade slag överallt helt besinningslöst. För att jag inte lagat maten på rätt sätt. Jag sa: ”Nu är det slut, jag klarar inte mer”, berättar hon.
En tid efter att han flyttat ut stod han vid skolan och försökte köra över Julia och barnen med bilen.
– Jag var livrädd och tog upp min dotter i famnen och ställde sonen bakom mig och jag sa: ”Vi ska dö alla i så fall”. Sen åkte han därifrån och jag vet inte hur länge jag skakade, mina ben var som gelé, berättar Julia.
Skyddade boenden Stödboenden
Många såg händelsen och polisanmälde och kort därefter placerades Julia och barnen på ett skyddat boende.
– Men han hittade oss och vi fick flytta efter några veckor. Men han hade svartmålat mig för socialtjänsten, sa att jag gick på droger och utsatte barnen för våld.
SOCIALTJÄNSTEN VALDE ATT placera Julia och barnen på ett utredningshem med dygnet runt-bevakning i åtta veckor. Men hela tiden kände hon att socialtjänsten var på pappans sida.
– De ansåg att han var en bra pappa som gjort allting. De sa att jag inte hade någon förmåga att ta hand om barnen. Han hade manipulerat socialtjänsten och jag ansågs var en psykisk sjuk person. Dessutom bad de mig att inte bära slöja, för att jag gjorde barnen förvirrade mellan två olika kulturer.
Kort därefter slog pappan sin son och socialtjänsten akutplacerade sonen på ett
HVB-hem, något Julia fick veta efter två dygn.
– Jag uppmanades att godkänna en SOL-placering under utredningstiden, annars kunde det gå så långt att han LVUplacerades. Jag fick inte prata med min son på en månad. De sa att han måste landa först och bli mer stabil, berättar Julia.
Under ett videosamtal såg Julia att hennes son blev slagen av en personal och filmade allting med en annan telefon och visar socialtjänsten. Sonen flyttades då till ett annat HVB-hem.
– Jag grät dag och natt och slutade att äta, det var ingen mening att leva längre. Jag tappade all tro för den svenska lagen och myndigheterna. Jag hade två barn på olika ställen och utredningen drog ut på ti-
den. När beslutet kom om att dottern skulle bo hos sin pappa var det som om jag gick sönder. Jag skrek och grät och personal på
»När beslutet kom om att dottern skulle bo hos sin pappa var det som om jag gick sönder«
socialtjänsten sa återigen att jag behövde psykvård, att jag aldrig skulle få barnen om jag betedde mig på det här sättet.
I över ett år träffade Julia sina barn, dottern ena veckan och sonen nästa
vecka. I september 2020 vann hon huvudförhandlingen i Tingsrätten och fick båda barnen, då det framkommit vid flera tillfällen att pappan misskötte sitt föräldraskap.
– MARDRÖMMEN VAR över och vi flyttade till en ny lägenhet och barnen började skolan. Vi har haft psykologkontakt och sakta men säkert har vi alla blivit starkare och tryggare. Jag har blivit en starkare människa och vågar mer stå upp för mig själv, mina barn och våra rättigheter. Vi är nu avskrivna från socialtjänsten och hoppas nu att få ensam vårdnad, jag är inte i mål riktigt än men har en stark tro på att det ska gå vägen. Att det snart ska komma en dag då jag helt kan andas ut. ●
Möter du våldsutsatta i ditt arbete?
Har du behov av konsultation inom stöd, skydd och riskhantering? Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning.
• Du ringer 0706-72 56 61 för kort problembeskrivning bokning av konsultationstid.
• Vi sätter ihop ett skräddarsytt team med relevanta kompetenser och bokar digital kostnadsfri konsultation (45 min).
• Vi tar oss tillsammans igenom ert specifika ärende och kommer med konkreta råd.
Säkerhetsplanering
Riskbedömning
IT-säkerhet
VINR/HRV
Riskhantering
Krishantering och sexuell traumatisering
Välkommen att kontakta oss även i andra frågor info@skyddsinsatser.se www.skyddsinsatser.se
Vi har mångårig erfarenhet från bl. a. polis och socialtjänst.
När det finns missbruk med i bilden kan det vara extra svårt få skydd för sin våldsutsatthet. Det blir ofta att man bara fokusera på missbruket. På Kvinnohemmet Rosen ser man till helheten och bryter destruktiva mönster. Lena Stenberg, grundare och behandlingsansvarig, hittade nyckeln i en fungerande behandling för den här kvinnogruppen. En behandling hon själv gick igenom och är glad att kunna ge till andra.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Kvinnohemmet Rosen i Gävleborg tar emot våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Dessa kvinnor har en tendens att ramla mellan stolarna. Det är inte många skyddade boenden som erbjuder missbruksvård och inte många behandlingshem som erbjuder skydd.
– Jag har själv erfarenhet av både våldsutsatthet och missbruk. Det är på grund av min egen historia som jag startade Kvinnohemmet Rosen år 2000. När jag blev nykter och drogfri var jag ändå kvar i det destruktiva livsmönstret, berättar Lena Stenberg.
Hon klev av som ägare 2018 och är idag kvar som behandlingsansvarig.
Lena berättar om när hon själv genomgick tolvstegsprogrammet och blev drogfri.
– Min sambo åkte också in på behandlingshem och jag trodde att det skulle lösa allt, att vi skulle återförenas och bli den lyckliga familjen. Men det var då den psykiska misshandeln började. Jag sökte hjälp, men blev aldrig trodd. Jag betedde mig väldigt dysfunktionellt, det
fanns ingen logik i det jag gjorde. Jag var självmordsbenägen, fick en djup depression och hade ingen uppfattning om mig själv.
Tolvstegsprogrammet handlar mycket om självrannsakan. Hon trodde att hon skulle få jobba med de andra bitarna också. Hon tyckte att det var hennes eget fel att hon var utsatt för våld.
TILL SLUT KOM droppen som gjorde att hon bröt ihop och inte orkade mer. Det var bråk och tumult, telefonen ringde i samma veva och det var en kompis som direkt förstod allvaret och frågade om Lena ville ha skjuts någonstans.
– Jag var helt förstörd så jag åkte till psykakuten och blev inlagd på psyket i sex veckor. När jag kom ut och fick egen lägenhet skulle allt bli bra, men han fanns i samma kommun och jag var fortfarande styrd av honom.
Lena flyttade till en annan ort och började arbeta på behandlingshem. När hon var på en konferens i Stockholm kom hon i kontakt med två kanadensiska terapeu-
ter; Richard och Gina Hofman, som pratade om Core Addiction.
– Det är en metod som bryter destruktiva mönster. Äntligen förstod jag att jag inte var dum i huvudet. Jag hade blivit kallad för psykfall och allt möjligt, men det var inte jag som bar skulden. Jag hade levt efter fel karta i hela mitt liv.
Lena Stenberg fick gå igenom behandlingen och sedan skaffade hon sig en licens till att utföra behandlingen själv och startade Rosen. De använder sig av tolvstegsprogrammet, KBT och Core Addiction.
– Kvinnorna som kommer hit kan ha gått igenom fyra, fem behandlingar för sitt missbruk och ändå inte har fått till det i livet. De har fortfarande de destruktiva levnadsmönstren kvar. Det är själva mönstret som är grunden till att de har utvecklat missbruk. Därför behöver man gå till botten med orsaken till problemen. Core Addiction-modellen bygger på fyra så kallade kärnberoenden. Det första är behov av makt och kontroll. Inte förövarens kontroll utan det handlar om de
känslomässiga behov som personen själv inte har fått tillgodosedda. Då utvecklar personen ett mönster för att försöka behålla kontrollen.
– Alla har vi ett mönster. Man kan tycka att man har haft en okej barndom, men alltid finns det något som har bidragit till hur vi lever idag. Själv hade jag en känslomässigt frånvarande mamma. Jag kunde komma till henne och vara ledsen och hon sade åt mig att sluta grina och gå in på mitt rum. Jag fick inte vara sårbar och det gjorde att jag inte bad andra om hjälp, berättar Lena.
Nummer två är sensationslystnad. Det är vanligt att våldsutsatta kvinnor återkommande får stimulans av starka upplevelser och känslodraman. Tredje kärnberoendet är behovet av trygghet, till och med en falsk trygghet. Det är det svåraste beroendet att bryta, enligt Lena.
Fjärde punkten är lidande. Det är det starkaste beroendet som ofta är knutet till den offerroll man är van att ha.
– Man tycker inte att man är värd något och tillåter sig inte att delta i livet.
»Äntligen förstod jag att jag inte var dum i huvudet«
Man kanske har växt upp med den rollen av att vara utsatt. När kvinnan blir medveten om vad hon har vuxit upp med som har styrt henne i hela livet så blir det som ett uppvaknande. Hon förstår att hon inte själv bär skulden.
LENA TYCKER ATT andra skyddade boenden mest brukar fokusera på yttre faktorer som besöksförbud, sekretessmarkering eller skyddad identitet. Hon berättar om en kvinna som hade varit på fem skyddade boenden innan hon kom till Rosen, men aldrig hade fått hjälp med trauma.
– Man måste jobba med helheten. Jag kan se min röda tråd idag. Jag har sökt mig till män som har varit känslomässigt frånvarande så att jag har behövt jaga något jag aldrig skulle komma att få, lika som jag gjorde med min mamma.
Många kvinnor som kommer till Rosen har stora problem med psykisk ohälsa ef-
ter att ha varit fysiskt och psykiskt utsatta för våld. Många kommer från psykiatrin och har där fått olika diagnoser, som borderline och adhd. Linda är en av kvinnorna på Rosen som hade flera diagnoser och var tungt medicinerad när hon kom. Hon hade panikångest, PTSD, psykoser. Nu har blivit av med nästan alla diagnoser och mediciner.
– Jag är evigt tacksam. Det finns ett ljus. Tidigare gick jag på öppenvård under fem år och det enda de fokuserade på var drogtesterna, berättar Linda.
Hunden Morris, som också är med i samtalsrummet, lägger sig till rätta på en stol och blundar nöjt. Det är Lenas hund och han är alltid med henne på Rosen. Han har en egen stol i stora samtalsrummet och gör det lättare för kvinnorna att berätta.
NATASHA GÅR PÅ eftervård efter att ha bott på Rosen i 13 månader. Hon berättar att behandlingen har varit jätteviktig för henne och att Lena var räddningen för henne när hon i princip hade gett upp efter att hennes dotter hade blivit tagen ifrån henne. – Jag trodde mitt problem var alkoholen och drogerna, men det går mycket djupare än så. Jag hade inte förstått mönstret. Jag var fyra år när jag var med om mitt första sexuella övergrepp och blev placerad i fosterhem som femåring. Jag började med alkohol tidigt och umgicks med äldre män. Det var mycket gap, skrik och oreda, vilket kändes som hemma. Mitt självvärde var inte högre. Våldet eskalerade och jag blev också utsatt för en gruppvåldtäkt. Nu har jag fått tillbaka min dotter. Att komma till Rosen
är det bästa jag har gjort. Susanna bor på Rosen sedan nio månader och planerar också att gå på eftervård. Hon berättar om ett välordnat liv med eget företag, radhus och bil. Men äldsta sonen begick ett övergrepp på ett syskon och hennes man missbrukade amfetamin. De förlorade barnen och blev vräkta.
– Jag gick in i nya relationer, men hade ingen självkänsla alls. Jag tyckte inte att jag var värd någonting och hatade mig själv eftersom jag tog på mig skulden för det som hade hänt. Jag hade panikångest när jag kom hit, men behandlingen har gjort att jag har börjat tycka om mig själv och nu ska jag få kolla på en egen lägenhet, berättar Susanna.
LENA TYCKER ATT det är viktigt att klienternas upplevelser lyfts fram. Hon brukar alltid ta med sig någon av kvinnorna när hon är ute och föreläser och de får berätta sin historia. De får en sådan fin respons av publiken och de växer av att få dela med sig.
– Den sista som märker förändringen är kvinnan själv. När de skrivs in här brukar jag säga att de kommer att testa mig, vara utagerande och våldsamma. De kommer att kalla mig för både det ena och det andra. Sedan förklarar jag att jag inte kommer att backa när det händer. Jag står kvar och jag dömer inte.
En av kvinnorna minns hur det var att bli bemött på det viset.
– Det var ingen som hade reagerat så tidigare. Jag har aldrig träffat någon som Lena, säger hon med äkta värme.
– Det är okej att bli arg. Utagerande beteende är bara en överlevnadsstrategi. Det handlar inte om elakhet. De har levt med både våld och missbruk. Ofta börjar man missbruka för att stå ut med våldet. Det är en enorm påfrestning att utstå psykisk kontroll och bara gå och vänta på att det ska smälla. Det är inte konstigt att de får psykiska problem och åker till psykakuten. De är rädda för maken och vill bara komma därifrån, men de tas inte på allvar. Jag blir mörkrädd när jag får en journal från psykvården i form av en tjock lunta som beskriver tung medicinering, elchocker och diverse diagnoser.
Det har pratats mycket om våld i nära relationer de senaste åren, men Lena tycker att det fortfarande finns för lite resurser.
– Jag förstår inte hur de tänker när de beviljar skyddat boende i tre månader. De
»Det är inte konstigt att de får psykiska problem«
tar en månad att landa, en månad att känna hopp att de kanske finns en lösning, sedan ska man hem. En placering är normalt 9-13 månader hos oss, säger Lena.
HON ÄR OCKSÅ kritisk mot den medicinska vården som inte heller har tillräckligt med resurser.
– Ibland måste vi ta emot dem under den akuta abstinensen för att det inte finns plats att ligga kvar på avdelningen efter avgiftningen och då drar de härifrån.
Det går för fort. Och vissa gånger kanske det inte finns tid för avgiftning förrän om en månad, men då kan det vara för sent.
Kvinnor som både lever med missbruk och våld har ofta bara sin man, inga andra sociala kontakter eller vänner som de kan anförtro sig till. Och man får närma sig försiktigt. Enligt Lena skulle de aldrig svara ja direkt på frågan om de har blivit slagna.
– Först måste man bygga ett förtroende. När kvinnan sedan berättar kan jag inte säga det jag känner, till exempel ”Vilken skitstövel!”. Skammen är för stor, så det kan hon inte ta emot. Då kommer hon aldrig att komma tillbaka.
Kvinnorna får stor styrka och uppmuntran av varandra på Rosen. Det kramas, skämtas och skrattas. Stämningen är väldigt varm och familjär. Personalen är en naturlig del i gruppen och det uppskattas. Det finns inget vi och dem. Lena vet precis vad kvinnorna går igenom – hon har själv varit där. ●
Extra stor risk för bortgifte i hemländerna i sommar
Att vara utsatt av sina egen familj genom hedersvåld och förtryck är extra svårt och komplext. Föräldrar, syskon och släktingar utgör hotet och man tvingas vid ung ålder bryta upp helt och börja ett nytt liv. Det är viktigt att få skydd, men också att få bearbeta sitt trauma och inte minst att bryta ned de kulturella föreställningarna, lära sig om sina rättigheter och bygga upp ett nytt överjag. Under pandemin har inte lika många flickor kunnat fångas upp av skolan, men nu märks en stor ökning av omhändertagna.
Flickor och unga kvinnor som har varit våldsutsatta i sin egen familj och är i behov av skydd har inte kunnat fångas upp under coronapandemin. Under de nästan två år som skolorna hölls helt eller delvis stängda så gick dessa elever helt under radarn.
– Det var många verksamheter som försvann och fick lägga ned då man inte längre fick några placeringar. De flesta utsatta flickorna upptäcks i skolan och när de höll stängt så fanns det inte någon som såg dem eller någon de kunde kontakta, berättar Bosse som är skyddskonsulent på Aurora Behandling.
Bolaget startade för ungefär ett år sedan efter att man hade tagit över två gamla verksamheter som hade tvingats lägga ned.
– Vi fick söka nya tillstånd, så det tog tid att komma igång. Nu har efterfrågan istället skjutit i höjden och vi får in två till tre förfrågningar per dag. Det kan komma från hela Sverige för att det är brist på boenden överallt. Och socialtjänsten går på knäna. De har också fått en ökning, främst av avhoppare från kriminella gäng. Pojkarna är lika utsatta för hedersvåld, fast på ett annat sätt.
Hederskulturen bygger på gamla nor-
»Hela hederskulturen går ut på att kontrollera flickor och kvinnors sexualitet«
mer där flickor och kvinnor inte ska vara med någon annan än den hon ska gifta sig med. Genom kontroll, täckande klädsel och tidigt bortgifte förtrycks kvinnan och får inte bestämma över sitt eget liv eller sin egen kropp.
– Hela hederskulturen går ut på att kontrollera flickor och kvinnors sexualitet. Det är bara din egen man som ska få se dig. Detta tar sig uttryck i hot, kontroll, våld, könsstympning och bortgifte. Det kan vara föräldrar, syskon och släktingar som står för förtrycket. Därför fungerar det inte att placera flickan hos en moster eller morbror till exempel. Gör man det så har man inte förstått vad hedersvåld är, säger Bosse.
ATT PLACERA I familjehem på en gång är heller inte bra. Enligt Bosse är en majoritet av flickorna traumatiserade och behöver vård på olika sätt. Och eftersom de är utsatta av sina föräldrar och inte av sin man så passar de heller inte på ett traditionellt skyddat boende för vuxna kvinnor.
– Vi erbjuder HVB med en kombination av behandling och skydd för flickor och unga kvinnor. Många har svårt att lämna, de är oroliga att samma sak ska hända deras småsyskon.
Bosse förklarar att den här kontrollen som flickorna har vuxit upp med sitter djupt. De har hela livet matats med detta, vad som inte är tillåtet och hur livet ska vara. För att ändra synsätt måste man bygga upp ett annat överjag som blir lika starkt.
– De måste få lära sig att i Sverige bestämmer alla, både tjejer och killar, över sina liv. Det är ingen som kan hindra dig att göra det du har rätt till eller tvinga dig till något som är olagligt i Sverige. I den
svenska skolan sitter tjejer och killar tillsammans i klassrummet, vi har sexualundervisning och simning för alla. Tjejer för göra allt som killar får göra; sparka fotboll, sola på stranden och så vidare. Det är en total motsats till deras kultur från hemlandet.
OFTA HAR DE varit så kontrollerade att de har blivit lämnade och hämtade på skolan av en familjemedlem och inte ha fått delta på några andra aktiviteter eller umgåtts med vänner.
– Jag gör skyddsbedömningar när flickorna har omhändertagits och ofta har de hört att familjen har utsett en man åt dem som de ska giftas bort med. De är väl medvetna om det här, säger Bosse.
Många kommuner har team som bara jobbar med hedersvåld med egna placeringsfunktioner.
– Förr var skalskyddet det man fokuserade på, som lås och larm. Nu tänker vi mer på det inre skyddet. Man måste lära sig att hantera sociala medier, telefon och annat som kan leda till att man röjer sig själv. Det går att ordna kontakter med småsyskon genom till exempel träffar några mil från vistelseorten hos polis eller socialtjänst.
»...många har också varit utsatta för sexuellt våld inom familjen«
Tyvärr är det ofta myndigheter som röjer den våldsutsatta genom brev hem till vårdnadshavarna från till exempel tandläkaren eller banken.
– Det är rent slarv. Det kan vara en tekniker på en rättegång som nämner namnet på staden som rättegången hålls, trots att det skulle hållas hemligt. Jag kan räkna upp tusen exempeltyvärr.
Om man får skyddad identitet så får man ett nytt namn och behöver inte vara lika rädd för att bli röjd.
Men det är extra tufft att lämna på grund av hedersvåld, eftersom man behöver bryta upp helt från hela sin familj, släktingar och vänner. Ofta bryter man för gott, men det finns familjer som har klarat av att ändra sitt synsätt genom familjearbete som socialtjänsten kan erbjuda.
– Det kan också hända att man återupptar kontakten med sin familj när man har blivit vuxen och fått barn.
Bosse tycker att det är viktigt att man erbjuder de här flickorna både behandling och skydd.
– Det kostar en del men det är värt att de får jobba med sitt trauma och får stöd och hjälp att stärka sig som människa. Vanligast är att de är här i ett år, sedan behöver de få komma till ett familjehem eller om de är äldre få träna på eget boende.
NU NÄR GRÄNSERNA och flygtrafiken är öppna igen och sommarlovet stundar för eleverna är risken stor att familjer ta med sig sina flickor till hemlandet för bortgifte. Det går att få till stånd ett utreseförbud om man misstänker att ett barn riskerar att föras utomlands i syfte att utsättas för barnäktenskap eller att könsstympas.
– Ibland vet inte flickorna om det själva, utan de tror att de ska hälsa på släktingar. Enligt hederskulturen är en ung kvinna förbrukad om hon har haft sex med en man före äktenskapet, en hora som man kan göra vad man vill med, så många har också varit utsatta för sexuellt våld inom familjen, avslutar Bosse. ●
BOENDELÖSNINGAR
Kvalitetskommun
Utmärkelsen Årets Kvalitetskommun delades ut på Kvalitetsmässan den 2-4 maj. Nacka kommun levererar välfärdstjänster av hög kvalitet till medborgarna inom alla områden, enligt juryn.
Juryns motivering lyder:
”Nacka kommun levererar välfärdstjänster av hög kvalitet till medborgarna inom alla områden. Från samhällsbyggnad, skola och omsorg till kultur och fritid. Med en tydlig och etablerad styrmodell som fokuserar på resultat och effektivitet lyckas kommunen med målet att skapa en hög grad av värde från varje skattekrona.
Kommunens vision öppenhet och mångfald efterlevs både strategiskt och i det dagliga arbetet med att ge medborgarna möjlighet att välja och välja bort, och att kunna påverka tjänsterna och kommunens utveckling”.
För att förebygga suicid, och därmed rädda liv, behöver fler uppmärksamma, reagera och agera. Därför har Region Skånes webbkurser SPiSS (Suicidprevention i svensk sjukvård) uppdaterats och anpassats till verksamheter även utanför sjukvård. – De flesta har svårt för att prata om suicid, även i vården där man kanske möter det oftare. Det är lätt att tänka att det är något som psykiatriker tar hand om, men det finns så mycket som alla medarbetare och medmänniskor kan göra på vägen dit, säger Sara Probert-Lindström, kurator och legitimerad psykoterapeut i vuxenpsykiatrin i Lund i ett pressmeddelande. Utbildningen är tillgänglig för alla på www.skane.se/spiss. På detta sätt kan andra regioner, kommuner och idéburna verksamheter använda sig av SPiSS. Något som regionerna Kronoberg, Halland, Värmland, Gävleborg redan gör. Utbildningen används också av många intresseorganisationer, som exempelvis Röda Korset, som använder SPiSS i introduktionen till volontärarbete.
Antalet situationer där polis tillkallas för att hjälpa en person som lider av psykisk ohälsa ökar i västra Värmland. Därför sker nu ett förbättringsarbete i samverkan mellan Region Värmland, lokalpolisområde Arvika och Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner.
Polisen använder §47 i Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i de fall där de misstänker att en person med psykisk ohälsa kan skada sig själv eller andra. Då omhändertas personen och transporteras till en vårdcentral eller till psykakuten. Att bli omhändertagen kan ibland upplevas som traumatiskt för en person som lider av psykisk ohälsa och det kan finns en osäkerhet i om personen fått den hjälp den behöver när den lämnar sjukhuset. – Att utgå från vad personen behöver och önskar hjälp med utan att vara begränsad av organisatoriska hinder är en stor fördel. Människor är individer med unika egenskaper och behöver ofta individuella lösningar för att få optimal hjälp, och då krävs flexibilitet i omsorgen omkring, berättar Ingunn Granum, överläkare,
Region Värmland i ett pressmeddelande. Nu uppmanas vi att tänka utanför boxen och göra det mesta av de resurser vi har i våra verksamheter och underlätta för varandra utifrån ett personcentrerat fokus. Det här är en del i omställningen till nära vård som är en utveckling av vård, hälsa och omsorg som pågår i hela landet. Det är fantastisk att få arbeta med detta i västra Värmland där det lösningsfokuserade tankesättet är välutvecklat. Detta är ingen tävling
– men vi vill gärna bli bäst! En del i förbättringsarbetet är att en mobil akutläkare kan kontaktas till dessa situationer och kunna arbeta med insatser i form av bedömning, undersökning och behandling i hemmet för att personen som har psykisk ohälsa ska känna sig trygg. Den mobila akutläkaren kan till exempel kontaktas när personen inte helt uppfyller kraven för omhändertagande enligt LPT, men är hjälpsökande och i behov av vård eller insatser.
Socialförvaltningen i Norrtälje får 4,5 miljoner kronor för att få bort kön till barn- och ungdomsutredningar. Den nya lagstiftningen om barn som bevittnar våld är en av orsakerna till att åtgärder krävs för att korta kön.
Antalet barn- och ungdomsutredningar inom socialtjänsten har ökat kraftigt i Norrtälje kommun de senaste åren. Det har gjort att socialkontoret haft svårt att klara av att slutföra utredningar inom de fyra månader som lagen säger. Vid årsskiftet 2021/2022 var det 97 barn som väntade
på att bli tilldelad en handläggare.
En av orsakerna till ökningen är den nya lagstiftningen om barn som bevittnar våld. För att komma till rätta med problemet så snabbt som möjligt har kommunstyrelsens ordförande genom brådskande delegation beslutat att finansiera ett projekt inom socialnämnden med cirka 4,5 miljoner kronor.
– När det gäller barn och ungdomar i utsatta situationer är det mycket viktigt att vi snabbt kommer igång med utredningar, och förstås av -
slutar dem i tid. Våra handläggare på socialkontoret gör ett utmärkt arbete men när antalet ärenden ökat så snabbt som de gjort måste vi ta till en sån här åtgärd för att lösa detta, säger Staffan Tjörnhammar (M), tf kommunstyrelseordförande i ett pressmeddelande.
– Med tillskottet av pengar får vi möjlighet att arbeta bort köerna och övergå till ett arbetssätt som både snabbare och bättre kan möta våra unga och deras behov av hjälp, säger Åsa Wennerfors (L), ordförande i socialnämnden.
Vi välkomnar kvinnor med eller utan barn och husdjur. Vi hämtar dygnet runt.
Lundäng HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
Nyköpings kommun
www.riande.se 070-493 49 08
Ny ambassadör för Kvinna till Kvinna
Artisten Sara Dawn Finer är ny ambassadör för organisationen Kvinna till Kvinna. Hon har en lång karriär som sångerska bakom sig och driver även den hyllade intervjupodden ”Talk to me”.
Sarah har tidigare i egenskap av influencer delat och spridit Kvinna till Kvinnas budskap vid ett flertal tillfällen och väljer nu att ta steget fullt ut och bli ambassadör.
– Ända sedan jag var liten har kvinnors rättigheter legat mig varmt om hjärtat. Inte minst för att jag är uppvuxen med föräldrar som båda brann för mänskliga rättigheter. Jag har följt Kvinna till Kvinna och är imponerad både av hur organisationen jobbar och på vilka frågor de fokuserar, säger Sarah Dawn Finer i ett pressmeddelande.
Tillsammans med de tidigare ambassadörerna Linnéa Claeson och Fanna Ndow Norrby kommer hon att arbeta på ideell basis för att sprida kunskap om arbetet för kvinnors rättigheter och om kvinnors villkor runt om i världen i de länder där Kvinna till Kvinna är verksamma.
Sveriges socialjourer träffas för konferens en gång vartannat år. Den 18-19 maj hölls den i Kalmar med Sydostjouren som värd. Temat för konferensen var ”Våld – i en socialjourskontext”.
– Vår ambition är att genom programinnehållet belysa våldsproblematik ur olika perspektiv, exempelvis i nära relation, i hederssituationer eller riktat mot tjänsteutövande myndighetsföreträdare, säger Elisabet Oskarsson, enhetschef för Sydostjouren i ett pressmeddelande.
Bland föreläsarna fanns bland andra Marius Råkil, en av grundarna till verksamheten Alternativ Til Vold i Norge och Kerstin Weigl, journalist och författare till bland annat boken ”I händelse av min död” (2019), Natur & Kultur. Konferensen modererades av den kände skådespelaren Samuel Fröler.
Tolv bidrag är klara till final i årets upplaga av Funkisfestivalen 2022 som hålls på Stockholm Waterfront den 29 augusti. Semifinalerna livesändes från Nalen i Stockholm och kan även ses i efterhand på Funkisfestivalens Youtubekanal.
Här är de tolv bidragen som går till final i Funkisfestivalen 2022 (utan inbördes ordning):
1. Daniel Ousbäck, Skövde, Änglahund.
2. Sofia Stenkrona, Österåker, When can I see you again?
3. Ossi Lindqvist, Gävle, Älskade mamma.
4. Niklas ”Sira” Rehn, Uppsala, Don’t stop believing.
5. Anton Wallman och Niklas Martinsson, Haninge, Every minute.
6. Karolina Bjärnlid, Halmstad, Sunday morning.
7. Hilda Hanson, Linköping, Bättre.
8. Filip Pettersson, Sigtuna, Popular.
9. Tomas ”Mr Positive” Fogelholm, Sollentuna, Hemester istället för semester.
10. Jennie Lind, Stockholm, Speechless.
11. Robban Johnson, Upplands-Bro, Livets trädgård.
12. Emma Halvarsson, Värmdö, Så vill stjärnorna.
Att välja vilka som skulle gå vidare var inte lätt. Det är inte alltid den som sjunger vackrast som juryn fastnar för.
Juryn går efter flera olika kriterier som scennärvaro, utstrålning, låtval och kontakt med publiken.
Kapellmästare ”Knappen” som har varit med sedan starten 2011 var på toppenhumör efter semifinalerna:
– Jag är ju veteran nu, och har varit med varje år, men ändå blir jag överväldigad av alla fantastiska artister. Tänk vilken förmån att få vara med om detta.
Den 25 maj invigde Alternatiff Kilafors Herrgård ett hunddagis med snittar och alkoholfritt bubbel. Hunddagiset ska skötas av både boende och personal – ett bra sätt att möta upp klienters intresse och skapa meningsfull sysselsättning.
Alternatiff Kilafors Herrgård är ett särskilt boende och korttidsboende för personer med psykisk funktionsnedsättning som startade hösten 2021. Nu har man öppnat ett litet hunddagis för att skapa en känsla av sammanhang och att möta upp klienters intresse.
Verksamheten lägger stort fokus på att finna individens styrkor och intressen för att skapa en innehållsrik och meningsfull dag.
– Daglig sysselsättning och aktivitet är något som vi anser vara mycket viktig. Personal med pedagogisk utbildning upprättar ett individuellt strukturerat veckoschema i samråd med den enskilde och placeringsansvarig, säger Henrik Rehnvall, kvalitetssamordnare.
Boende samt personal har tillsammans strukturerat upp hunddagiset. I strukturering-
en ingår lagstiftning, schemaläggning, skötsel och inköp.
Alternatiff hamnar också i topp fem på SSILs kvalitetsindex för mars-april. Hela listan hittar du på sidan 46.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Att personer med skyddade personuppgifter röjs beror ofta på myndigheters brister i kunskap och rutiner enligt Jämställdhetsmyndighetens senaste rapport. Utbildningsföretaget Registerskydd Sverige AB håller med och vill öka medvetenheten både hos myndigheter och hos allmänheten om skyddade personuppgifter.
Närmare 26 000 personer lever med skyddade personuppgifter i Sverige i dag. Det är en väldigt brant ökning under de senaste sex åren. Innan dess var siffran under 15 000 och år 1996 var det strax över 6 000.
Orsaken till att en person får skyddade personuppgifter är till största delen på grund av våld i nära relationer, men det kan också bero på tidigare kriminalitet, vittnesskydd, utsatthet i yrkesrollen eller andra hot och trakasserier. En hög andel av de skyddade är barn.
– Alla som hanterar personuppgifter i sin verksamhet har ett ansvar att ha behörig kunskap och fungerande rutiner för hur dessa uppgifter hanteras. Vi ser stora behov av att öka medvetenheten både hos myndigheter och hos allmänheten om skyddade personuppgifter, säger Cicki Malmström, utbildningssamordnare, Registerskydd Sverige AB.
Den 5 maj anordnade Registerskydd en digital grundutbildning om skyddade personuppgifter och den kommer att gå fler gånger.
Jämställdhetsmyndighetens senaste
undersökning visar att våldsutsatta personer med skyddad identitet inte får tillräckligt bra skydd. De rekommenderar att våldsutsatta bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor.
– Det tycker vi också. Mycket ansvar läggs på den våldsutsatta själv och det är mycket som denne ska behöva tänka på för att inte bli röjd eller för att inte tappa sin skyddsplacering. Det är inte alltid lätt att ha den kunskapen som behövs, säger Cicki Malmström.
HON VISAR EN film där Elisabeth Flodin berättar om hur det var att leva med skyddade personuppgifter.
– Jag levde ett väldigt snävt liv. Det var inte mycket jag vågade göra. Det var en man som ville mig illa och jag var hela tiden rädd att han skulle hitta oss. Jag hade kontakt med Skatteverket, Polisen och Socialtjänsten, men det var svårt att komma i kontakt med dem. Jag blev tillsagd att berätta för läkare och andra att jag hade skyddade personuppgifter, men jag öns-
kar att jag hade haft någon att prata med. Jag hade också velat att myndigheter skulle ha kunskapen hur det är att leva med skyddade uppgifter. Om jag hade fått mer uppbackning så hade jag sparat både mig själv och mina barn. Jag är fortfarande fången i mina rädslor. Jag tittar mig alltid omkring så att jag inte är förföljd, skulle aldrig kunna bo på nedre botten till exempel, jag sätter alltid säkerheten främst, berättar Elisabeth i filmen.
Cicki Malmström arbetade tidigare som skyddshandläggare på Skatteverket och arbetar sedan sex år på Registerskydd tillsammans med kollegan Lasse Mattila. Han är socionom med över 25 års erfarenhet av arbete med utsatta barn och ungdomar samt som handledare och föreläsare.
– Min första kontakt med skyddade personuppgifter var genom en kurskamrat. Det var Fadime Şahindal som sköts till döds av sin pappa 2002 när hon hälsade på sin mamma i Uppsala inför en utlandspraktik. Sedan dess har jag haft med mig de här frågorna, säger Lasse Mattila.
Skyddad folkbokföring hindrar personuppgifterna att komma i orätta händer. Annars kan vem som helst begära ut folkbokföringen som finns om en person.
För nio år sedan korsade Cicki hans väg då han arbetade med ungdomar som hade skyddade personuppgifter.
– Det uppstod ofta frågor som ingen kunde besvara. Efter att ha kontaktat Skatteverket blev jag hänvisad till Skattekontoret i Göteborg där det var en skyddshandläggare som kunde svara på mina frågor. Det var Cicki. Efter det fick hon svara på mina frågor i tid och otid, säger han.
»Mycket ansvar läggs på den våldsutsatta själv«
Kontakten fördjupades och tillsammans såg de ett stort behov av att sprida kunskap om skyddade personuppgifter, både till de utsatta och till alla myndigheter och verksamheter som hanterar uppgifterna.
– Ett litet misstag kan få förödande konsekvenser för den som är under skydd. Många uppdaterar sina uppgifter mot Skatteverket alldeles för sällan. Vi har närmare 460 olika myndigheter och utöver det oräkneliga andra verksamheter som hämtar uppgifter från folkbokföringen genom de system som de arbetar i. Det var en kvinna som inte berättade att hennes barn hade fått skyddade uppgifter bara några dagar tidigare när hon skrev in dem i skolan. Skolan uppdaterade sina uppgifter mot Skatteverket bara en gång i veckan och därför syntes det inte att bar-
nen hade fått skyddade uppgifter, så personuppgifterna registrerades i skolan, säger Cicki.
Hon berättar också att hennes mamma hade fått utökad hemtjänst och det beslutet damp ned i brevlådan hemma hos mamman trots att hon hade anmält Särskild postadress.
– All hennes post går till mig, men biståndshandläggaren hade ingen uppdatering alls på uppgifterna från Skatteverket. Det är jättefarligt! Det är myndigheten själv som bestämmer hur ofta de egna systemen ska uppdateras. Jag vet att en del har en månad eller mer också, det är väldigt allvarligt, säger Cicki Malmström.
EXEMPEL PÅ MYNDIGHETER och verksamheter som hämtar uppgifter från folkbokföringsregistret är Migrationsverket, Domstolsverket, kommuner, regioner, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, högskolor och universitet, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, CSN, Åklagarmyndigheten, Länsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.
All hantering av personuppgifter bygger på folkbokföringen och det är Skatteverket som hanterar uppgifterna. De är också till Skatteverket som man ansöker om skyddade personuppgifter.
Det finns tre nivåer av skydd. Sekretessmarkering är den enklaste och vanligaste nivån. Den som har behörighet att se skyddade uppgifter får då någon typ av markering vid uppgifterna som visar att de är under sekretess.
– Det är många på olika myndigheter som har behörighet att se sådana uppgifter, så det är inget vattentätt skydd. Nästa steg är skyddad folkbokföring. Då syns inte adressuppgifterna alls. De hanteras manuellt och är inlåsta på något av de fyra av Skatteverkets kontor i landet som handlägger skyddade personuppgifter, berättar Cicki, som själv har arbetat med dessa uppgifter.
Men tyvärr är även denna nivå långt ifrån helt vattentät.
– Jag brukar säga att sekretessmarkering är som grus i maskineriet och skyddad folkbokföring är stenkross. Den tredje nivån är fingerade personuppgifter och då får man en helt ny identitet. Det är Polismyndigheten som hanterar det, säger Lasse.
Är uppgifterna i folkbokföringen inte skyddade kan vem som helst begära ut dessa uppgifter hos Skatteverket om en person. Posten till en person med skyddad folkbokföring hanteras av Skatteverket.
När en ansökan om skyddade personuppgifter har kommit in till Skatteverket sätts en preliminär markering på personen så att det ska synas att en utredning är igång. Sedan gör Skatteverket en bedömning av hotbilden och vilken effekt skyddade personuppgifter skulle få.
– Hotbilden kan styrkas med intyg från sociala myndigheter, Polisen, kopior av rättsliga domar och beslut om kontaktförbud till exempel. I bedömningen kan en skyddshandläggare ta kontakt med den sökande, socialtjänst, polis, hälso- och sjukvården, kvinno-/mansjour, kurator,
god man, ombud och så vidare. Skatteverket kan också kontrollera familjesituationen, arbete, sociala medier och flytt. Anmälan om flytt till ny adress kan skickas i samma kuvert som ansökan. Den nya adressen får ju inte komma ut under en utredning.
FÖR ATT FÅ skyddad folkbokföring måste den skyddade flytta till en annan adress och man är skyldig att uppge den nya adressen till Skatteverket. Alla som bor under samma tak bör ha samma skyddsnivå, så barnen som bor med den skyddade får också skyddad folkbokföring.
»Jag brukar säga att sekretessmarkering är som grus i maskineriet och skyddad folkbokföring är stenkross«
– Vid gemensam vårdnad om ett barn kan det ibland vara svårt att upprätthålla skyddet om det är så att hotet utgörs av den ena föräldern. Det kan också uppstå väldigt svåra situationer, till exempel i samband med av socialtjänsten beslutade umgängen. Det blir då orimligt stor press på barnet att inte röja den ena föräldern i kontakt med den andra, säger Lasse Mattila. Nu har vi ju både Barnfridsbrottet, att det är straffbart att låta barn bevittna brott i nära relation och Barnkonventionen som lag. Jämställdhetsmyndigheten menar att barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Att barnrätten ska gå före föräldrarätten vad gäller barn som utsätts för våld och barn som lever med våld.
– Ja, är det verkligen rimligt att förövaren ska kunna ha fortsatt vårdnad om barnet? Hur upplever barnet det? Det finns också många sammanhang där skyddade personuppgifter kan röjas till den vårdnadshavaren som utgör hotet, säger Cicki Malmström.
Hon vill också understryka att det inte alltid bara är adressen som måste skyddas.
– Det gäller att se hela bilden och vara noga med vilka uppgifter som till exempel skrivs in i en journal. I ett ärende som
jag kom i kontakt med gjordes en vårdnadsutredning där mamman också har en vuxen dotter som lever med skyddade personuppgifter. Dottern bor inte hos mamman men vistas en del hos henne. I själva vårdnadsutredningen tar man med uppgiften om dottern och beskriver även i vilket rum hon sover vid besöken hos mamman. Det är som att skriva att skyddspersonen handlar på ICA Maxi klockan 16 fredagar och onsdagar. Det är också mycket som skyddspersonen måste tänka på. Man bör till exempel vara mycket försiktig på sociala medier och se till så man inte figurerar med sitt namn på internet i olika sammanhang.
JUST VID VÅLD i nära relation är det extra svårt att skydda sig eftersom den som utgör hotet vet mycket om den utsatte; intressen, rutiner, arbetslivserfarenhet, familj, vänner, tidigare arbeten, medicinska problem, barnens aktiviteter och så vidare.
– Man kan mista sitt skydd om man inte är aktsam eller inte bidrar själv till att minska risken för hot. Det var till exempel en som var väldigt aktiv i olika föreningar och hamnade i olika föreningsprotokoll som gick att finna på nätet, berättar Cicki.
Hon är själv väldigt restriktiv med sociala medier och delar till exempel aldrig några efterlysningar, inte ens på husdjur. Detta då den typen av efterlysningar kan vara sätt för en förövare att hitta den utsatte.
– Det var en förälder som efterlyste sitt barn på Facebook och uppgav att barnet inte hade kommit hem från skolan. Det fick stor spridning, men barnet hade skyddade personuppgifter just utifrån hotbilden från den föräldern. Du kan aldrig veta uppsåtet bakom en sådan efterlysning.
Det kan också finnas personer som säger att barnen har skyddade personuppgifter, men att uppgifterna inte stämmer. Det går alltid att kontakta en skyddshandläggare på Skatteverket för att ta reda på aktuell skyddsstatus.
Det är alltid bra att göra en risk- och skyddsbedömning där man kartlägger potentiellt riskfyllda situationer. En sådan kartläggning kan till exempel omfatta den skyddades kontakter med olika samhällsaktörer, såsom skola/arbete, familj, vårdcentral, apotek, tandläkare, optiker, affärer, träning, bank, boende, sociala medier och så vidare.
– Vi skulle önska att minst en person, gärna flera, i varje verksamhet hade spetskompetens om skyddade personuppgifter. Sedan är det bra om inte alltför många i verksamheten har behörighet att se skyddade personuppgifter, men det ska inte heller vara för få så det blir sårbart. Många är också osäkra på de egna rutinerna eller om det finns några. Det är viktigt att lyfta frågan, se över vilka rutiner ni har och håll dem levande, avslutar Lasse Mattila. ●
Det är viktigt att ha kunskap om individen för att kunna tillgodose behoven.
Foto: Getty Images
Nya boken ”I den bästa av världar” beskriver vad som behövs för att en gruppbostad för vuxna med autism och intellektuell funktionsnedsättning ska fungera på bästa sätt. Författarna Mats Jansson och Lena Nylander hävdar att det är fullt möjligt, till och med enkelt.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Mats Jansson är sakkunnig utredare på Autism- och Aspergerförbundet och Lena Nylander är läkare och specialist i allmän psykiatri. De har båda sett många verksamheter och boenden inom LSS. Många bra och andra mindre bra, men de skulle ha kunnat förbättras med enkla medel.
– Det är många rapporter, enkäter och inslag i media som uppmärksammar problemen som finns inom LSS. Med boken
vill vi visa hur det bör och kan vara i den bästa av världar och att det väldigt ofta räcker med relativt enkla medel, säger Mats Jansson.
LSS-INSATSEN BOSTAD FÖR vuxna med autism och intellektuell funktionsnedsättning är en viktig insats och det är människors hem det handlar om, så det krävs mycket för att skapa den trygga bas som behövs.
– Det vi har märkt är att det saknas kunskap hos personalen om vad autism med intellektuell funktionsnedsättning innebär och hur dessa personer kan reagera i olika situationer.
Rutiner är bland det viktigaste i vardagen; de är lugnande och tydliga, de ändras inte och innebär en stor trygghet. Rutiner som man känner igen och kan följa gör att man känner sig kompetent.
För många är oförutsedda händelser värst av allt. Alla förändringar måste förberedas noga för att inte framkalla onödig stress. Om man saknar kunskap om sådant kan minsta sak gå fel.
– Jag blir ofta inkopplad som konsulthjälp och det är mycket fokus på att lösa problem, men man behöver arbeta kontinuerligt med kompetens och kvalitet för att förhindra att problemen uppstår. Det behöver inte vara så krångligt, men det är sådant som måste göras och man kan inte låta bli att göra det som är enkelt, säger Lena Nylander.
EN RAPPORT FRÅN Socialstyrelsen som visade på otillräcklig kompetens i LSS-bostäder pekade på att det ofta saknas en närvarande chef.
– Man kan inte vara chef över sju boenden och aldrig ha tid att vara på plats. Personalen behöver vägledning, handledning och motivation. Vi skulle önska att det för det första skulle finnas utbildningskrav för personal, att i alla fall någon ansvarig i verksamheten har tillräcklig kompetens och att det alltid finns en chef på plats, säger Mats Jansson
Det finns en föreställning om att personalen på ett gruppboende inte behöver någon utbildning, att det mest handlar om praktiska göromål i hemmet och enkel omvårdnad.
– En förskola har också mycket som är rent praktiskt; påklädning, mat och liknande. Men ingen tycker längre att det jobbet inte skulle kräva någon utbildning. Men det har blivit bättre inom LSS också, ofta heter tjänsterna stödpedagog eller stödassistent och inte bara vårdare. Det är också beskrivet vilket ansvar som krävs, säger Mats och Lena tar vid:
– Det är bra att man använder ordet pedagog, för det handlar om ett livslångt lärande för den här målgruppen. De behö-
»...det saknas kunskap hos personalen om vad autism med intellektuell funktionsnedsättning innebär«
ver stöd i olika moment som vi andra tar för självklara.
Lena har också perspektivet som anhörig då hennes son bor på en gruppbostad sedan 1999.
– Extra viktigt är att ha kunskap om personen. Där blir anhöriga en viktig kunskapskälla. Fråga vad de tycker att personen behöver för att trivas och vara nöjd. Vilken förståelsenivå har personen, intressen, starka och svaga sidor?
DE BOENDEN SOM fungerar bra har en viktig sak gemensamt och det är god samverkan. Samverkan med anhöriga, daglig verksamhet och andra som finns i personens nätverk.
– Om något inte fungerar på boendet, fråga hos den dagliga verksamheten om det är samma sak där eller om det funkar bra. Vad är det som de gör som verkar fungera? Det kan ofta vara det här med rutiner som man missar i boendemiljön. Man gör felet och tycker att de ska få vara lediga från schema när de är hemma, men då har man missat behovet av tydliga rutiner, säger Lena.
Hon tycker att många boenden verkar vara upptagna med att släcka bränder snarare än att förhindra att de uppstår. Man ser inte till helheten.
– De kan vara väldigt noga med rapportering och annat som ska undvika att de gör fel, istället för att fokusera på att göra rätt. De hakar upp sig på enskilda händelser hos individer och ser inte att personalomsättningen och sjukskrivningarna ökar.
Om personalen trivs och värdesätts stannar de kvar och det skapas
en positiv stämning som sprids vidare till de boende.
Brist på kunskap märks genom kommentarer som; ”Nu provocerar hon igen” eller ”Han kan om han vill”. Men finns rätt förutsättningar så blir det inte kaos. – Det kan handla om att ställa för höga förväntningar på den boende. Det kan leda till hög stress som till slut kan ge en krisreaktion. Andra personer blir för understimulerade och reagerar på det, säger Lena.
HON ÄR EN av landets ledande experter på autismområdet och hedersledamot i Autism- och Aspergerförbundet. När Mats och Lena föreläste tillsammans om autism hos äldre 2014 föddes en idé om en skrift i det ämnet och när Lena ville skriva en bok om LSS valde hon att kontakta Mats.
– Jag har föreläst om autism och intellektuell funktionsnedsättning i flera år, så jag hade själv börjat fundera på att samla den kunskapen i bokform. Det var verkligen påpassligt att Lena hörde av sig, säger Mats.
BOKEN TAR UPP många goda exempel som man kan lära sig av, som till exempel att enhetschefen mailade till alla boendes anhöriga och företrädare om att hon skulle gå på semester och kontaktuppgifterna till sin vikarie. Enkelt och uppskattat.
– Mycket handlar om information och kommunikation. Både anhöriga och medarbetare vill ju samma sak; att de boende ska trivas och må bra, avslutar Lena Nylander. ●
Vi driver verksamhet inom LSS §9:9 och 9:10, personkrets 1 med neuropsykiatrisk tilläggsproblematik/ samsjuklighet.
Vi har gruppbostäder i Nyköping, Södertälje och Nacka samt daglig verksamhet i anslutning.
9§9LSS
Våra boenden har LOV och Ramavtal med ett flertal kommuner i Stockholms län.
OC LSS Bromma, beläget vid Brommaplan
OC LSS Sköndal
OC Salem
Vi har en stödpedagog anställd på varje boende och personalen har specialkompetens inom LSS/psykiatri och LSS/missbruk.
Placeringsrådgivning 073 180 05 84
För mer information besök www.evusomsorg.se eller maila oss på placering@evusomsorg.se
OmsorgsCompagniet med dotterbolag har mer än 1000 medarbetare över hela landet. Verksamheter bedrivs inom både Personlig Assistans och Individ & Familj samt LSS genom olika typer av boenden och familjehemsverksamhet.
www.oc.se/boende
OmsorgsCompagniet är en privatägd koncern som levererat omsorg med omtanke till våra kunder i närmare 20 år.
Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVBhem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.
För mer information och kontaktuppgifter: nytida.se/skyddat-boende
Det går även bra att ring oss direkt: 020-66 20 20
Kungsängen i Noras gruppbostäder.
Kungsängen i Nora AB, LSSboende, och Ersta Möjlighet, skyddat boende, hamnar i topp när SSIL tar fram en fem i topp-lista för kvalitetsindex mars-april.
TEXT JENNY FORS
FOTO KUNGSÄNGEN I NORA
Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och särskilt boende som SSIL uppdaterar dagligen genom telefonintervjuer som följer upp samtliga placeringar med respektive handläggare. Det är ett värdefullt verktyg, både när en handläggare placerar och för verksamhetens kvalitetsarbete. Kungsängen i Nora AB, som har LSSboenden och Ersta Möjlighet, skyddat boende, ligger på delad förstaplats för marsapril med högst poäng.
– Det är jätteroligt att vi får ett så pass högt betyg från våra uppdragsgivare. Det är ett kvitto på att vi gör rätt saker, säger Nicklas Falk på Kungsängen i Nora AB. De har varit verksamma i cirka 30 år
och har cirka 200 medarbetare fördelade på 17 gruppbostäder, dagliga verksamheter, kontor och assistanslösningar.
– Vi är vana att jobba långsiktigt, flexibelt och uthålligt. Med vår erfarenhet tar vi oss ofta an klienter som inte andra kan ta emot. Det känns bra att vårt arbete uppskattas. Genom kvalitetsindex får vi en bra temperaturmätare på hur vi ligger till och det ger oss chansen att följa upp och se om det är något vi behöver justera. Vi får också lättare att planera framtida utveckling, säger Nicklas Falk.
»Det är ett kvitto på att vi gör rätt saker«
Attention Omsorg AB, LSS-boende, Zami i Mellansverige AB, skyddat boende, stödboende, förstärkt familjehem och Alternatiff AB Kilafors Herrgård, särskilt boende, korttidsboende, hamnar på delad tredjeplats.
– Att ansvara för individers livskvalitet och utveckling är vårt huvuduppdrag så vi är oerhört stolta att få äran att placeras på 5 i topp-listan av totalt 226 verksamheter i Sverige, säger Henrik Rehnvall, kvalitetssamordnare på Alternatiff AB Kilafors Herrgård. ●
Q 1. Kungsängen i Nora AB (delad plats)
Q 1. Ersta Möjlighet (delad plats)
Q 3. Attention Omsorg AB (delad plats)
Q 3. Zami i Mellansverige AB (delad plats)
Q 3. Alternatiff AB Kilafors Herrgård (delad plats)
Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar och SSIL presenterar en ny topplista varannan månad. I kvalitetsindex bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning. Förutom intervjuer med handläggare följer SSIL upp upplevelsen för både klienter och anhöriga. Mer om Kvalitetsindex kan du läsa om på www.ssil.se
”Till oss kommer unga kvinnor som behöver mer än bara skydd. Med vår specialistkompetens bygger vi självkänslan hos de som varit utsatta, de som förvägrats tillträde till samhället och som inte getts de färdigheter som krävs för att klara sig själv.”
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
Aurora Behandling
Vi vänder oss till unga kvinnor 14–25 år, som varit i en utsatt situation och är i behov av skydd.
Ett specialintresse kan vara en väg till ett nytt socialt sammanhang.
Foto: Getty Images
En person som har svårigheter att komma till en daglig verksamhet eller annan LSS-insats behöver få verksamheten anpassad. Unga med autism är överrepresenterade bland elever med problematisk skolfrånvaro. Felet som ofta görs att man försöker få eleven att ändra på sig när det är miljön som är problemet.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH LINN MATTSSON
Det finns en tydlig koppling mellan autism och frånvaro i skolan. Enligt Autismoch Aspergerförbundets skolenkät 2020 hade 54 procent av unga med autism regelbunden skolfrånvaro som berodde på brister i skolan.
Det finns en hel del forskning när det gäller skolan och hemmasittare. Varför många på ett liknande vis inte kommer till sin beviljade LSS-insats finns det inte forskning på.
– Det kan vara mycket som gör att det är svårt och det är ett ökande problem som också går ned i åldrarna. Dels på grund av pandemin; att man har fått andra vanor eller inte ha känt tillhörighet. Det är ett problem i skolan med en galopperande frånvaro för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, säger Annelie Karlsson, Funkkonsulten.
Dessa barn och unga växer upp med dåliga erfarenheter som kan göra att de har svårt att lita på att det ska funka med daglig verksamhet, när skolan inte fungerat. Ofta har de också utvecklat en omfattande psykisk ohälsa.
– Skolor ser oftast inte brister i skolmiljön som en orsak till frånvaron. Tänk om elever med rullstol inte kunde komma in i skolan. Det blir mer tydligt att man måste göra något åt situationen när det handlar om fysiska funktionshinder, men det kan vara lika för de med NPF.
ANNELIE KARLSSON TALADE om hemmasittare på SSIL utbildningsdag i Stockholm den 11 maj med fokus på LSS.
Hon är utbildad lärare, specialpedagog och rektor, men driver nu eget konsultbolag där hon föreläser och handleder. Hon
har också skrivit böcker, bland annat är hon medförfattare till böckerna ”Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro” (2018) och ”När samhället är förälder” (2021) på Studentlitteratur.
– Jag har själv två barn som har haft en problematisk frånvaro i skolan och har NPF. Både föräldraskapet och mitt arbete har har gjort att jag har fått intresse för de här frågorna. Min äldsta hade stor skolfrånvaro, det var mycket som hände i skolan som han fick skuld för, men det gjordes inga anpassningar så att miljön skulle fungera för honom, utan han var den som skulle anpassa sig. Han fick en depression. När han var 13-14 år blev han beviljad en LSS-insats som knöt an till hans intresse: att få gå på en dataspelsklubb varannan lördag. Det betyder jättemycket. Han får vara någon, han blir
förstådd och han får ett sammanhang.
En LSS-insats kan verkligen göra skillnad. Det kan handla om personlig assistans, kontaktperson, korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet till exempel.
– Det gäller att få till en bra matchning. Det är också bra att veta att alla åtgärder som sätts in tidigt kommer att hjälpa.
Så vad kan det bero på att ungdomar inte kommer i väg till daglig verksamhet, skola eller andra aktiviteter?
– Det är ofta kopplat till NPF. I all forskning som är fem år eller äldre så frågade man sig vad som händer där hemma. Det stod inte något om att barnet inte kunde komma till skolan utan det hette att barnet inte ville.
En studie från 2016 visade dock en tydlig koppling mellan autism och hög skol-
frånvaro. Efter det har det gjorts flera studier med liknande resultat.
– Ofta säger man att brukaren har ångest och därför inte kan komma iväg, men det kan vara verksamheten som framkallar ångesten. En del verksamheter behöver bli bättre på att förstå hur olika brukarnas behov kan vara, då finns det mycket vi kan göra för att anpassa verksamheten till personen.
PERSONER MED NPF kan ha svårt med tidsuppfattning, flexibilitet, impulsivitet, planering och minne.
– Man kan också ha svårt med mentalisering, som är en viktig del. Det handlar om att man har svårt att förstå andra, till exempel att läsa mellan raderna. Dessutom har andra personer svårt att förstå hur det är för den som har NPF. Det går inte
att skärpa sig eller att träna upp vissa saker. Man fungerar olika och det måste man förstå åt båda hållen.
Annelie berättar hur barn med autism ofta får en träning där de får titta på bilder där människor uttrycker olika känslor. En ny studie visar att denna träning är helt onödig. Barnen lär sig att känna igen bilderna, men de utvecklar inte förmågan att känna igen ett känslouttryck när någon annan än personen på bilden har det.
– Diffusa tidsbegrepp som att det blir mat om en stund kan vara jättesvårt att förstå. Sedan brukar jag prata om intrycksallergi, det är ett bra ord som är lätt att förstå. Det fungerar precis som allergi. När det blir för mycket intryck mår många dåligt. Jag skulle inte klara av att arbeta på Åhléns parfymavdelning mitt bland alla lukter, ljud och folkvimmel, men att gå igenom där en gång är inga problem. På samma sätt kan det bli utmattande att göra vissa saker för en person med autism, även om de har klarat av samma sak tidigare eller klarar det en kort stund.
Det kan också vara svårt att förstå sina egna reaktioner; varför man mår dåligt om det är för varmt i rummet till exempel. Därför är det också svårt att förstå psykiska tillstånd, som stress.
»När vi inte vet hur vi kommer att reagera på en sak så blir det enklast att säga nej«
– När vi inte vet hur vi kommer att reagera på en sak så blir det enklast att säga nej. Det blir krock mellan krav och förmåga. Vi måste hjälpa till att minska på det som skapar stress. Om ångesten är rök så behöver vi tillsammans leta och försöka hitta elden och släcka den, inte bara hjälpa till att vifta bort röken.
FÖR ATT KUNNA skapa eller hitta en anpassad verksamhet som fungerar behöver man tillsammans göra en kartläggning där man går igenom olika punkter; till exempel personalens syn på problemet, arbetstagarens förmågor, den fysiska miljön och anpassningar.
– Ofta glömmer vi att lyssna på brukaren som med rätt bemötande och möjligheter kanske själv kan kommunicera exakt vad hen behöver. I en kartläggning listas personens styrkor och sårbarheter, lika många på varje. Sedan vad som funkar bra och vad som försvårar.
Annelie tar ett exempel: Emilia har stort intresse av det som intresserar henne, hon gillar hundar och matlagning, hon har lätt att samarbeta när man väl byggt upp en relation. Hon har svårt att hitta
ord och uttrycka sig, känner sig utanför och tycker att daglig verksamhet är meningslöst och tråkigt. Emilias framgångsfaktorer är stimulerande arbetsuppgifter, självständigt arbete och trygga relationer, medan belastningsfaktorer är att vara i grupp, nya människor och att arbeta för länge utan paus.
Hejlskov och Uhrskovs stress- och belastningsmodell visar tydligt vilka belastningar som finns för personen och när stressnivån blir för hög. I botten på belastningsmodellen finns det som alltid är svårt för Emilia; att koncentrera sig, att se sammanhang, att uttrycka sig mentalt. Anpassningar som kan hjälpa där är att ta pauser, skapa rutiner och ge visuellt stöd, erbjuda Emilia att kommunicera via papper och penna.
NÄSTA NIVÅ ÄR situationsbestämda belastningar; att daglig verksamhet upplevs meningslöst och att hon känner att hon inte passar in. Där kan man ta reda på vad som skulle intressera henne och ge stöd i det sociala samspelet.
– Vi måste skruva på omgivningen, inte på brukaren, avslutar Annelie Karlsson. ●
BEHANDLINGSHEM
Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer.
Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå.
Kurt Strömberg 070-316 27 45
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.
Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja räcker inte.
Det gjorde inte vår heller.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet. Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
(dag och tid)
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Förfrågan
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Förfrågan
Matchning
Hitta
snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
gången!
Fördjupa dig och diskutera aktuella frågor inom
• Socialt arbete, organisation och ledarskap
• Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet
• Utanförskap, integration och etablering
• Barn och unga
• Vuxna och familjefrågor
• Samordning och äldreomsorg
• Missbruk, kriminalitet, vålds- och extremismproblematik
Håll dig uppdaterad på www.socionomdagarna.se
Arrangör:
Inkomstförsäkring ingår.
Vision är rätt fackförbund för dig inom socialt arbete. Tillsammans ser vi till att du får ut mer av ditt arbetsliv.
Bli medlem på vision.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
I den bästa av världar
Ansvarar du för gruppbostad för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och autism: som enhetschef, stöd- eller omsorgspedagog, LSS-handläggare eller politiker? Då är den här boken nödvändig läsning.
”I den bästa av världar” beskriver vad som behövs för att en gruppbostad för vuxna med autism och intellektuell funktionsnedsättning ska fungera så att både boende och personal trivs och utvecklas. Författarna har sedan 1990-talet varit i tät kontakt med gruppbostäder och sett vad som fungerar och vad som inte fungerar.
Författare: Lena Nylander och Mats Jansson Förlag: Komlitt, www.komlitt.se
DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66
Den här boken kan du vinna! Sid 66
Livsberättelser om adhd och autism
I boken får vi följa tretton personer som berättar hur det är att få en neuropsykiatrisk diagnos sent i livet, eller som önskar få en utredning. I livsberättelserna återkommer barndomens kamp i skolan, ett utmanande arbetsliv, sargad självkänsla, självmedicinering och svårigheter i familjeliv och relationer. Många vittnar även om ett spännande och rikt liv, om försoningen med sig själv och om sorgen, hoppet och modet att förändra.
Livsberättelserna följs upp av Lotta Borg Skoglund (docent och överläkare i psykiatri),Taina Lehtonen (legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi), Susanne Rolfner Suvanto (verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet och praktiker vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga) och Magnus Werner (återhämtningsstödjare), som förmedlar kunskap och reflektioner.
Författare: Riksförbundet Attention Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Jag vill bara bli erkänd som stat
Efter många år av vårdbesök, självskadebeteende, KBT och felaktiga depressionsdiagnoser fick Elsa Törnqvist diagnosen autism, vid 23 års ålder. Äntligen fick hon en förklaring till varför hon fungerar som hon gör, varför andra tycker att hon är konstig, varför hon inte riktigt klarar av det som andra verkar hantera så lätt, varför hennes liv känns som ett tusenbitarspussel, där man aldrig någonsin ser helheten. Boken än gripande och konkret berättelse om att leva med autism, och om den snåriga vägen fram till diagnosen. Det är också väldigt rolig läsning. Om vardagslivet med Elsas stundtals prövade sambo, om varför hon älskar chicken nuggets och varför hon aldrig är så lycklig som när hon får åka buss.
Författare: Elsa Törnqvist Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Med hjärtat i handen och nerverna utanpå
Orka livet som NPF-förälder
Som förälder till ett barn med neuropsykiatrisk diagnos känner du dig ofta ensam, missförstådd och som en krigare för ditt barn. Den här boken, skriven av två föräldrar till barn med diagnoser, erbjuder såväl igenkänning som enkla råd så att du själv kan må bättre och orka med NPF-familjelivets utmaningar.
Författarna bjuder på personliga berättelser ur vardagen, både gripande och igenkännande, blandat med tips från experter på områden som stress och utmattning, svåra samtal samt familjestöd. Här finns hjälp för att orka med att vara en bra förälder, kunna släppa skam- och skuldkänslor och ha kraft över till dig själv. Boken är också till dig som är vän, anhörig och till dig som möter NPF-föräldrar i din yrkesvardag, så att du kan stötta och hjälpa på bästa sätt.
Författare: Anna Flodberg och Ann-Charlotte Runnvik Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Sara Meidell skriver en smärtsamt uppriktig bok om ett liv med ätstörningar. Om att ha gått in och ut ur sjukdomen så länge hon kan minnas. Men det är också en bok om att vara kvinna och kampen för att vara mer än en kropp. Att genom att betvinga växandet, uppnå den totala kontrollen – och friheten. Endast då ges möjligheten att också vara ett huvud, ett rent intellekt. Samtidigt skildras svältens ljuva rus, där klarhet uppnås och inget kommer åt en, inte ens den största smärta. Om att vara en mamma som inte äter lunch. Men också om det speciella systerskap som uppstår mellan självsvälterskorna, om kvinnorna som gått före i historien, hur hon får kraft och finner likheter med deras liv.
Författare: Sara Meidell Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Michael Fetz är en av Sveriges mest erfarna poliser. Under sina drygt fyrtio år i yrket har han haft en rad ledande nyckelpositioner inom svenskt polisväsende: polismästare i utsatta områden som Västerort och Södertälje, grundat Nationella insatsstyrkan, chef för piketenheten i Stockholm City och operativ chef för flygplatspolisen på Arlanda. Han har dessutom varit högsta ansvarig för flera större händelser i Stockholm, från självmordsdådet på Drottninggatan 2010 till kronprinsessan Victorias bröllop och hanteringen av corona i Stockholm.
Författare: Niclas Andersson och Michael Fetz Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Ann-Christine Ruuth föddes på 1950-talet, fick namnet Åke och växte upp i en kyrklig småländsk familj. Tidigt kände Åke sig annorlunda, avvikande, men det fanns ingenting i hans värld, vare sig inom honom själv eller i omgivningen, där det kunde speglas eller ta plats. Vem var han, kyrkoherden och trebarnspappan, och vad behövde han för att bli hel? Länge hade han inte ens ord för det.
Till slut fick det bära eller brista. 2010 blev hon sig själv, 58 år gammal. Sedan dess har hennes liv varit stoff för bästsäljaren ”Min pappa Ann-Christine” av dottern Ester Roxberg och filmen ”Min pappa Marianne” med Rolf Lassgård i huvudrollen. Själv har hon i många år föreläst landet runt om transperspektiv och könsidentitet. Först nu berättar hon sin egen historia.
Författare: Ann-Christine Ruuth Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
En bok om hedersvåld År 2002 mördades Fadime Sahindal, och Sverige uppmärksammades på våld i hederns namn. Nu, 20 år senare, har vi tydliga skrivningar om hedersrelaterat våld i svensk lagstiftning. Men hedersvåld är fortfarande en laddad fråga.
Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm saknade ett lättillgängligt material om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och hur det ska hanteras i främst socialtjänst och skola. Syftet med boken är att alla som arbetar med barn och unga ska vara bekanta med vad hedersvåld är och förstå dess bakomliggande mekanismer, ha förmågan att upptäcka tidiga varningssignaler och veta vad man som enskild yrkesverksam ska och bör göra för att hjälpa dem som är utsatta. Till boken finns även ett nedladdningsbart material att använda i utbildningssammanhang.
Författare: Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm Förlag: Komlitt, www.komlitt.se
Sedan den 1 januari 2019 är många tillståndsansökningar för SoL- och LSSverksamheter förenade med en avgift. Det kostar 30 000 kronor att söka tillstånd för en ny verksamhet och 21 000 att ändra ett befintligt tillstånd. Som rådgivare i tillståndsfrågor har jag märkt att avgifterna, i synnerhet avgiften för att ändra i redan befintliga tillstånd, kan vara betungande för mindre företag. LSS är redan en bransch som ställer höga krav på regelefterlevnad och där det finns ett omfattande och komplicerat regelverk att följa. Hur rimligt är det att lägga dessa avgifter ovanpå de bördor som redan tynger mindre företag i branschen?
I LSS-förordningen står angivet när en ansökan behöver göras hos IVO för att genomföra en förändring i verksamheten. Enligt 10 § i nämnda förordning ska tillstånd sökas när en förändring innebär att verksamheten inte längre motsvarar sitt tillstånd, till exempel vid byte av lokaler eller verksamhetschef.
ler kommer de ökade kostnaderna alltid tas från resurserna som annars skulle gått till de boende. Om målet med avgifterna varit att företagen ska göra mindre vinster, varför inte istället justera ersättningarna på ett sätt som inte slår olika mot olika företag?
»I en analysrapport som myndigheten
släppte under 2020 rekommenderar IVO att avgifterna avskaffas«
I FÖRARBETENA TILL den lagändring som innebar införandet av avgifterna poängterades att det även i andra branscher förekom att tillståndsgivning som finansierades med avgifter. Som exempel gavs alkoholtillstånd och apoteksbranschen. Frågan är hur träffsäker denna liknelse är. Både restauranger och apotek har inkomster som inte är helt baserade på ersättningar från det offentliga. Med andra ord är det möjligt för ett apotek eller ett etablissemang med alkoholtillstånd att ta igen kostnader för tillståndsansökningar genom att justera priset på sina produkter. För ett företag vars inkomster är helt baserade på ersättningar från det allmänna för utförda vård- och omsorgsinsatser måste företaget hitta resurser inom den ordinarie verksamheten för att täcka de ökade kostnaderna. I förlängningen betyder det också att om en verksamhet inte drivs i vinstsyfte och med stora margina-
ALKOHOL- OCH APOTEKSTILLSTÅNDEN har heller inte samma kostnader vid ändringar av ansvariga personer. Tänk dig att ett företag driver två LSS-boenden vilka båda har samma verksamhetschef. Denna verksamhetschef ska nu gå på en längre föräldraledighet och det behövs därför en ersättare vars namn under denna tid också behöver stå på tillståndet. Det blir totalt fyra ändringar och en kostnad om 84 000 kronor för att ordna med en ersättare under föräldraledigheten. Det är svårt att se att en sådan kostnad inte alls ska påverka verksamhetens möjligheter att tillskjuta ytterligare resurser till de boende. Det går också att anta att en sådan kostnad skulle kunna få verksamheten att tveka kring att exempelvis ge verksamhetschefen tjänstledigt för vidareutbildning.
Inte bara är 84 000 kronor en orimligt hög kostnad för verksamheten i exemplet. Det är också i många fall är en orimligt hög ersättning i förhållande till det arbete som krävs från tillståndsmyndigheten. IVO, som vid införandet var positivt inställd till avgifterna för ändring av tillstånd har svängt i frågan. I en analysrapport som myndigheten släppte under 2020 rekommenderar IVO att avgifterna avskaffas. Som anledning anges att främja att företag utvecklar sina verksamheter och ansöker om de ändringar de ser behov av.
Om både tillståndsmyndigheten och vårdföretagen vill ta bort avgiften samt att den riskerar att påverka brukarna negativt. Är det då orimligt att fråga sig varför avgiften överhuvudtaget fortfarande finns kvar?
I en ny forskningsstudie har poliser i Malmö intervjuats om deras syn på skadebegränsande insatser. Visionen om ett narkotikafritt samhälle präglar fortfarande svensk drogpolitik. Samtidigt har tillgången till skadebegränsande insatser ökat.
En ny studie från Malmö universitet bygger på djupintervjuer med 19 poliser i Malmö som arbetar med narkotikafrågor. Poliserna var generellt positivt inställda till insatser som sprututbyten och LARO, en behandlingsform där man får exempelvis metadon som ersättning för sitt opioidberoende.
»...pekar på en stor möjlighet att jobba skadebegränsande«
– De intervjuade såg LARO som något positivt eftersom man kan få bättre hälsa och leva ett mer normalt liv när man inte behöver ägna sig åt kriminella aktiviteter för att få in pengar till heroin. Samtidigt lyfte de också problematiken med att läkemedlen läcker ut på den illegala marknaden, säger Torkel Richert, lektor vid
institutionen för socialt arbete i ett pressmeddelande från Malmö universitet.
I studien beskriver poliserna rutiner och överenskommelser som byggts upp över tid. Till exempel att de medvetet håller sig på avstånd från Sprutbytet i Malmö, där brukare kan hämta ut rena sprutor och kanyler.
– Sprutbytet ses som en plats där polisen inte alls ska vara. De skulle kunna stå och plocka in varenda en som kommer dit med narkotika i blodet – men det gör de inte. Det är en överenskommelse mellan polisen och sprutbytet, man förstår att det skulle förstöra den här typen av verksamhet, säger Johan Nordgren, lektor vid institutionen för socialt arbete.
POLISERNA FICK ÄVEN frågor kring naloxon, som kan användas för att häva en överdos. Idag bärs naloxon enbart av sjukvårdspersonal och delas ut till brukare.
– Generellt ville man att naloxon skulle bli mer tillgängligt för polisen, om man hamnar i en situation där någon tagit en överdos. Ibland är polisen först på plats, säger Johan Nordgren.
I studien gör poliserna en tydlig distinktion mellan yngre och äldre droganvändare. De beskriver att de riktar in sig på de
yngre och langarna i sitt arbete, för att förhindra nyrekrytering och att de unga ska fastna i ett långvarigt missbruk. Men de intervjuade såg det inte som meningsfullt att lägga tid på de äldre missbrukarna.
– De menade att någon annan behövde jobba mot de här personerna. Man lämnade dem ifred. Det är intressant eftersom det går emot tidigare rapporter där polisen kritiserats just för att gå på äldre, tyngre drogmissbrukare, säger Torkel Richert.
ÄVEN OM POLISERNA såg kriminaliseringen av eget bruk som ett viktigt redskap i sitt arbete mot narkotika, så fanns också en frustration över att lagföra samma person gång på gång för ringa narkotikabrott, enligt forskarna.
– Detta väcker frågor kring den svenska narkotikalagstiftningen och hur polisen bör prioritera sina resurser i arbetet mot narkotika. Vi hoppas att den här studien kan ge en mer nyanserad bild av polisens syn på saken. Att de kan tänka sig samarbeta och kan se positivt på de här insatserna, det pekar på en stor möjlighet att jobba skadebegränsande, avslutar Torkel Richert.
KÄLLA MALMÖ UNIVERSITET
Så kan flyktingarna få stanna i Norrtälje
Norrtälje kommun tecknar avtal med Migrationsverket och hyr ut bostadsplatser för skyddsbehövande från Ukraina. I första hand ska bostäderna erbjudas de ukrainaflyktingar som redan finns i kommunen.
– Vi har hela tiden varit tydliga med att vi vill att de ukrainska flyktingarna i Norrtälje ska kunna bo kvar här i kommunen. Därför är det bra att vi fått till den här lösningen efter konstruktiva samtal med Migrationsverket. Många ukrainare har börjat rota sig i kommunen och barnen har börjat i våra skolor. Grunden för att kunna utforma ett lokalt bra mottagande är att personer inte flyttas runt mellan boenden och kommuner, säger Staffan Tjörnhammar (M), tf kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.
– Vi har jobbat hårt med den här frågan länge nu, så det är väldigt skönt att vi kan komma i mål med detta. I det här läget kommer vi tillsammans med Migrationsverket erbjuda drygt 80 personer ett mer långsiktigt boende, säger Anette Madsen, kommundirektör i Norrtälje kommun.
Vill uppmärksamma familjehemmen
Skövde kommun uppmärksammade det stora behovet av familjehem och kontaktfamiljer genom att synliggöra sitt arbete ute på stan. De ville så ett frö hos Skövdeborna för att få fler att öppna upp sitt hem och ge tid, engagemang och kärlek till ett utsatt barn.
Personal från Familjehemsgruppen i Skövde kommun är ute på stan och delar ut påsar med solrosfrön – en symbol för att man i rätt miljö kan växa och utvecklas.
– Vi söker ständigt familjer som har ett tryggt hem, tid och engagemang och som vill öppna upp sitt hem för barn och unga som behöver stöd. Vi vill nu uppmärksamma detta och så ett frö hos Skövdeborna. Kanske just ditt hem är platsen där ett barn kan få växa upp i en trygg miljö, säger Nina Jörgensson, metodstödjare i familjehemsgruppen.
Stiftelsen Nattvandring.nu har utsett Helsingborg till Årets Nattvandringskommun 2021. Staden får priset för sitt långsiktiga och målmedvetna arbete med att uppmuntra och stötta grupper som vill nattvandra.
Helsingborg får priset Årets Nattvandringskommun av stiftelsen Nattvandring.nu som varje premierar den kommun som de anser vara bäst på att stötta och uppmuntra grupper som vill nattvandra.
Motiveringen lyder:
”Genom det långsiktiga, strategiska och målmedvetna arbetet visar Helsingborgs stad på vikten av samverkan i det förebyggande arbetet. I denna samverkan engageras myndigheter men också det lokala föreningslivet såväl som andra ideella grupper till att vara delaktiga.
Struktur, målmedvetenhet, prestigelöshet och samverkan har varit några av de ledord som ligger till grund för den satsning som gjorts, i vilket fler trygga, positiva och engagerade vuxna finns ute på gator och torg. Nattvandring har genom Helsingborgs stads engagemang och stöd lyfts till en nivå där föreningslivet och ideella krafter givits möjlighet
att bli en viktig del i det förebyggande arbetet.”
Christian Orsing (M), kommunalråd i Helsingborgs stad, ser utmärkelsen som ett bevis på att staden gör rätt saker och på vikten av att arbeta strukturerat med fokus på samverkan mellan olika aktörer.
– Trygghetsfrågan är en av våra viktigaste utmaningar och som stad jobbar vi utifrån en bred palett av åtgärder för att stävja och förebygga brottslighet och samhällsstörningar. Nattvandring är en effektiv och uppskattad metod och något som vi jobbar proaktivt med från stadens sida, säger han och fortsätter: – Vi hade dock aldrig kommit så här långt utan det organiserade samarbete som byggts upp under lång tid mellan staden och civilsamhället. Det finns många eldsjälar där ute som ägnar kvällar och nätter åt att stötta stadens unga och det här priset är helt och hållet deras.
Folkuniversitetet startar en yrkeshögskoleutbildning till specialistundersköterska i samarbete med Samariterhemmet. Inriktningen är hälsa och rehabilitering, något som efterfrågas inom äldrevården.
– Det behövs nya arbetssätt i äldrevården med fokus på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Ett sådant sätt att arbeta skulle ge vinster för såväl den äldre som anhöriga och samhället i stort. Men tyvärr räck-
er inte dagens rehabiliteringspersonal till. De efterfrågar möjlighet att delegera vissa arbetsuppgifter till undersköterskor med specialistutbildning inom hälsa och rehabilitering, säger Maria Hovstadius, rektor och utbildningschef vid Diakonistiftelsen Samariterhemmet i Uppsala.
Det är bakgrunden till Folkuniversitetets och Samariterhemmets gemensamma satsning på att specialistutbilda undersköterskor för äldrevården. Yrkeshögskoleutbild-
ningen, som genomförs på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning, kombinerar teoretiska studier med arbetsplatsförlagd utbildning och riktar sig till undersköterskor inom vård och omsorg. – Utbildningen ges på halvfart och distans under två år med inplanerade studieträffar i Uppsala. Det gör att undersköterskor från hela landet söker sig till oss, berättar Maria Möller Staaf, avdelningschef vid Folkuniversitetet i Uppsala.
– Där du får vara du
Ett vackert beläget boende i Rävemåla, 2 mil ifrån Tingsryd, Småland. Boende med särskild service enligt SoL 7.1.2.
För psykiskt funktionshindrade, diagnoser inom autismspektrum.
Fokus på varje kunds särskilda behov och önskemål.
Vi erbjuder bland annat musik, teater, konst, djur och natur.
För mer information, kontakta verksamhetschef Maria Göthman, 070 309 35 90, maria@naraomsorg.nu
Vad är viktigt för dig?
Cemila erbjuder personcentrerade lösningar och boenden för vuxna som under trygga former behöver träna och förbereda sig för ett självständigt liv.
Stödboende I Korttidsboende I Skyddat boende
Kontakta oss så hjälper vi dig. 076-162 1643 I Info@cemila.se www.cemila.se
RELATION, OMTANKE OCH MEDMÄNSKLIGHET
Vi har stödboenden på tre orter, Södra Stockholms län samt Söderhamn. LARO i Umeå. Tillstånd för åldrarna 16-20
Kontakt Stödboende: Nina 070-731 92 28
Kontakt LARO: Anna-Karin 072-522 90 14 www.rattochfel.se
För att öka medvetenheten om autism har vi designat armbandet UNIQUE.
Genom att köpa armbandet stödjer du KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) som är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
via www.wald-strom.com/unique
Den 11 maj var det dags för SSILs utbildningsdag med inriktning LSS/äldreomsorg och 12 maj var det den vanliga utbildningsdagen HVB/familjehem. Båda dagarna arrangerades i Stockholm där vi träffade både glada utställare och besökare.
TEXT JENNY FORS
FOTO ANNA AURUSELL OCH JENNY FORS
Fler bilder på webben
På Omtankes nyhetssajt, www.omtanke.today hittar du fler bilder på utställare och besökare från utbildningsdagarna i Stockholm den 11-12 maj.
Perspektiva Omsorg i Sverige,
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Västerås 15 september
• Malmö 18 oktober
• Göteborg 20 oktober
• Sundsvall 17 november
• Stockholm 1 december
Kostnadsfri Utbildningsdag!
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
MANIPULATIVA OCH KÄNSLOKALLA PERSONLIGHETER
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
Vinnare utbildningsdag Stockholm 11 och 12 maj
• Ryggsäck - Tina Ramic, Stockholms stad Sahar Daal, Sigtunna kommun
• Sportbag - Annika Olofsson, Knivsta kommun Sandra Bengtsson, Nynäshamns kommun
• Badlakan - Vittsjö Sjukhem Tjust Behandlingsfamiljer
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Här
SPONSRADE JOBB
Föreståndare
Norrbehandling söker en föreståndare till HVB i Haparanda. Du har tidigare erfarenhet av arbete inom ledarroll, socialtjänst, hvb/behandlingsverksamheter. Du har goda förmågor att utveckla och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet inom verksamheten. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Ett krav är att din utbildningsgrund samt arbetslivserfarenhet stämmer överens med med IVO:s krav för att vara tillståndsbärare för HVB-verksamhet. www.norrbehandling.se
Familjehemskonsulent
NEB-Teamet söker engagerad familjehemskonsulent. Med stor kunskap om barn och deras rättigheter har du en viktig uppgift att handleda, vägleda och stötta våra jour- och familjehem så de kan de kan ge den placerade individen vad som behövs för en positiv utveckling. Du är med och rekryterar, utreder och utbildar våra familjehem. Du tar emot förfrågningar och gör matchningar mellan individ och familj.
Du har socionomexamen eller annan högskoleexamen som arbetsgivaren finner relevant. Du har bred erfarenhet inom familjehemsvård, myndighetsvård eller annan erfarenhet/ expertis arbetsgivaren finner relevant. www.nebteamet.se
VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Kurator
Vill du som utbildad kurator/socionom vara delaktig i en spännande seglats där två gymnasium; Nova Academy och Österlengymnasiet ska bli ett. Nova gymnasium ligger i Simrishamns kommun. Vi söker dig som är stabil, effektiv och modig.
Du har elevernas bästa för ögonen i alla lägen och vågar stå upp för detta även när det blåser. Du kan samarbeta och bygga välmående och produktiva relationer med såväl elever som kollegor. Vi förväntar oss att du är självständig men också har förmågan att kunna se helheten av det arbete vi gör tillsammans.
Du skall ha högskoleexamen. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och social kompetens. Erfarenhet av skolans många IT-system och särskilt Prorenata är meriterande. Ansökan senast den 15 juni. www.simrishamn.se
Enhetschef
Lerum söker en enhetschef till hemtjänsten. Som enhetschef har du personal-, verksamhets-, arbetsmiljö- och budgetansvar. Du är en tydlig ledare och tillämpar ett nära ledarskap. Vi söker dig med en relevant högskoleutbildning som arbetsgivaren finner lämplig, till exempel social omsorg eller socionomutbildning. Det är önskvärt om du har erfarenhet som chef inom äldreomsorgen och du har goda kunskaper om äldres livsvillkor samt vilka lagar och avtal som styr och påverkar verksamheten. Verksamhetsfrågor bedriver du utifrån ett helhetsperspektiv och du ska ha förmåga att anpassa ditt ledarskap efter situationen och respektive medarbetare, samt arbeta utifrån en positiv människosyn och visa tillit till medarbetaren. Ansökan senast den 12 juni. www.lerum.se
Vikarierande biståndshandläggare Tierp kommun söker vikarierande biståndshandläggare. Vi söker dig som har socionomexamen alternativt har gått sociala omsorgsprogrammet eller har annan högskole-
utbildning som arbetsgivaren bedömer som relevant. Erfarenhet av liknande arbetsuppgifter är meriterande. Du ska ha goda kunskaper om gällande lagstiftning och erfarenhet av myndighetsutövning. Vi lägger stor vikt vid att du har ett gott bemötande och att du har förmåga att skapa ett bra samverkansklimat såväl internt som externt. Du behöver också ha en god förmåga att uttrycka dig i både tal och skrift och ha en vilja att ta egna initiativ inom givna ramar. Ansökan senast den 17 juni. www.tierp.se
KBT-terapeut
Intense Rehabs verksamhet utgår från Gävle och Gävleborg men finns även i Stockholm och med sporadiska uppdrag i andra närliggande län. För närvarande söker vi medarbetare som främst ska vara verksam i Stockholm.
Du kan vara intressant som är alkohol/ drogterapeut (KBT), KBT-steg 1-terapeut, socionom med någon form av terapeutiska kunskaper inom KBT, familjebehandlare eller liknande. Utöver relevant grundutbildning inom missbruk, psykisk ohälsa och/ eller familjebehandling ser de gärna att Du har någon relevant påbyggnadsutbildning så som tex CRA, MET, MI, Återfallsprevention eller dylikt. Ansökan senast den 7 augusti. www.intenserehab.se
Enhetschef, personlig assistans Ditt ansvarsområde som enhetschef i Strömstad blir att leda och utveckla enheten för att möta behoven hos de vi är till för. I ditt uppdrag ingår personal-, budget- och resultatansvar. Som enhetschef ingår du i en av våra tre verksamhetsområdens ledningsgrupp och du samverkar med flera aktörer både internt såväl som externt. Du ansvarar även för verksamhetens insatser utifrån fastställda mål, riktlinjer och tilldelad budgetram. Du har lämplig högskoleutbildning inom verksamhetsområdet med god kännedom om gällande lagstiftning, eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Ansökan senast den 19 juni. www.stromstad.se
Socialpedagog
Vi söker nu nya nyfikna och engagerade kollegor till vår arbetsgrupp på Oasen HVB i centrala Linköping. Som socialpedagog ingår du i ett team som gemensamt leder behandlingsprocesser framåt och motiverar klienterna i processen att förändra en destruktiv livssituation. Vi söker dig som har: Akademisk examen såsom socionom, socialpedagog, behandlingspedagog, beteendevetare eller samhälls- och kulturanalytiker. Alternativt annan utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig så som relevant yrkeshögskoleutbildning. Grundkunskaper om beroendeproblematik. B-körkort.
Ansökan senast den 25 juni. www.linkopingsstadsmission.se
Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? På vår hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Annonsera p å vår jobb s ajt
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg . Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka . omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
Cocoon från Ergonova är ett litet rum i rummet där du är skyddad från buller och puls runt dig och där också allt bakgrundsbrus dämpas. Inbyggda högtalare och belysning. www.ergonova.se
Dooman har precis lanserat en ny produkt i form av ett smart cykelgarage som är skalbart/utbyggbart. Detta efter stor efterfrågan från bland andra kommuner, LSS men också fastighetsägare. www.dooman.se
Sekoia lanserar ett heltäckande dokumentationssystem för stöd, vård och omsorg som ska automatisera såväl planering som journalföring. Här kan du enkelt hitta information om enskildas behov, dokumentera insatser och observationer, samt samla all information om de boendes rutiner och läkemedel via en app i mobilen. www.sekoia.se
Dooman minigarage modell BB30/40 för specialfordon som till exempel permobil, specialcyklar och rollator. Dessa specialfordon är dyra och behöver kunna förvaras säkert från stöld och skadegörelse. Dessutom skyddas de från väder och fordonen är lättillgängliga nära användarens ytterdörr. www.dooman.se
Quokka crossbag ingår i en serie snygga väskor som är unikt utformade för rullstolar med många smarta funktioner som underlättar användandet. Uttag för hörlurar, stora greppvänliga snoddar runt blixtlåsen och en praktisk axelrem. Med magneter insydda i locket för enkel öppning och stängning. www.heamedical.se
Abrace sinnesstol är ett kognitivt hjälpmedel vars syfte är att ge lugn och ro åt människor med demens, psykiatriska diagnoser, adhd, autism och stress. Öronlapparna förstärker upplevelsen av att vara trygg och skyddad. Två tyngdfiltar, en fotgunga och en poncho medföljer och bidrar till effekten. www.ergonova.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
Praktisk processrätt för socialtjänsten 9 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
Tidigt föräldrastöd vid diagnos 9 juni, webbsänd www.agrenska.se
Barnperspektivet i socialtjänsten 14 juni, webbsänd www.jpinfonet.se
AUGUSTI
Våld i nära relationer och juridiken 23 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 25 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se
SEPTEMBER
ADAD Diplomutbildning
6 september - 24 oktober, webbsänd www.waitong.se
Mottagningsfunktionens specifika arbete med barn och unga 7 september, webbsänd www.expomedica.se
Värna våra yngsta 13-14 september, Stockholm www.anhoriga.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 15 september, Västerås www.ssil.se
Att behandla trauma hos krigsflyktingar 19-20 september, Stockholm www.expomedica.se
FIT-diplomutbildning
28 september - 29 oktober, webbsänd www.waitong.se
Socialchefsdagarna
28-30 september, Göteborgs www.socialchefsdagarna.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden
29 september, Malmö www.expomedica.se
OKTOBER
Daglig verksamhet 5-6 oktober, webbsänd www.sifu.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 6 oktober, Umeå www.expomedica.se
Äldreomsorgsdagarna 6-7 oktober, Stockholm www.gothiakompetens.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 11 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Att behandla trauma hos krigsflyktingar 11-12 oktober, Stockholm www.expomedica.se
Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 17-18 oktober, webbsänd www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 18 oktober, Malmö www.ssil.se
facebook.com/omtanke.today
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 20 oktober, Göteborg www.ssil.se
Livets möjligheter 24-25 oktober, Stockholm www.anhoriga.se
Drogfokus 26-27 oktober, Jönköping www.drogfokus.nu
FIT Booster 27 oktober, webbsänd www.waitong.se
Hot och våld på jobbet – juridik och säkerhet 27 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal – MI-utbildning 27 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 27 oktober, Stockholm www.expomedica.se
NOVEMBER
FIT fördjupning – grupp, familj och HVB 9 november, webbsänd www.waitong.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 17 november, Sundsvall www.ssil.se
Våldsutsatthet & traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 november, Stockholm www.expomedica.se
Motiverande samtal – MI-utbildning 22 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Socionomdagarna 22-23 november, Stockholm www.ssil.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 24 november, Göteborg www.expomedica.se
Bipolär sjukdom 29-30 november, Stockholm www.sifu.se
ADAD Booster 30 november, webbsänd www.waitong.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 1 december, Stockholm www.ssil.se
Sexuell hälsa 6-7 december, Stockholm www.sifu.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Varje gång du väljer Fair trade-märk t bidrar du till at t odlare och anställda kan förbät tra sina arbets- och levnadsvillkor
• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
• Fair trade-premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
• Barnarbete och diskriminering mot verkas
• Demokratin och organisationsrätten främjas
• Miljöhänsyn och ekologisk produk tion främjas
Fair trade är en oberoende cer tifiering med k riterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar ut veck ling i länder med utbredd fat tigdom
Läs mer på fairtrade.se
Waitong Utbildning är en av Sveriges största och mest erfarna leverantör av utbildningar inom FIT och ADAD, båda finns med i Socialstyrelsens metodguide
Streamad ADAD tredagars Diplomutbildning
6 sep – 24 okt 2022
Streamad FIT-diplomutbildning 28 sep – 29 nov 2022
Streamad FIT Booster 27 okt 2022
Streamad FIT fördjupning - Grupp, familj och HVB 9 nov 2022
Streamad ADAD Booster 30 nov 2022
Digitala brevkurser on demand
Waitong utbildning erbjuder digitala brevkurser on demand; digitala diplomutbildningar i ADAD & FIT.
Börja när du vill, jobba var du vill och helt i din egen takt.
Skräddarsydda uppdragsutbildningar
Jag erbjuder arbetsplatser; streamade och arbetsplatsförlagda utbildningar och handledning inom FIT, ADAD, Lösningsfokus och Ledarskap. Hör av dig för offert!
Mer info, priser och anmälan – www.waitong.se
Referenser skickas på begäran.
WAITONG UTBILDNING
Niklas Waitong I 070-295 24 99 I waitong.se
Har du koll på de senaste produkterna och tjänsterna inom vård och omsorg?
Drömmer du om att bli terapeut?
Bergströms utbildar terapeuter inom KBT, alkohol & droger, anhörighetsterapeuter & tolvstegsbehandlare Utbildning inom Bergströms Kunsk apsföretag AB ger ”nyck lar ” till självinsikt och den kunsk ap, som varje behandlare behöver för att kunna hjälpa andra till ett fungerande liv
Fler terapeuter behövs, läs mer om våra kommande utbildningar.
“I stor t riktigt bra och inspirerande. Inspirerande att få kunsk aperna och jag ser verk igen fram emot att få hjälpa andra människor ” - ATU åk 1 elev
Ditt digitala hjälpmedel i samtal med barn
BarnSam är det digitala hjälpmedlet som underlättar att genomföra de lagstadgade samtalen med familjehemsplacerade barn, därav namnet BarnSam. Appen frigör tid från administration till tid för samtal med barnen. Metoden och tek niken bidrar också i sig till stärkta relationer och goda möten.
” Så här har ingen pratat med mig tidigare och det k änns som du förstår mig bättre nu ”
” Kvalitén i uppföljningen höjs och metoden är enkel att använda ” - Socialsek reterare
Läs mer på Vårdvisaren.se
Välfärdsteknik med dokumenterad kvalitet GoesAr t är en av de svensk a pionjärerna inom välfärdstek nik som fokuserar på k reativa lösningar för aktivering, avslappning och kommunik ation. Vi vill bidra till kvalitet i vård och omsorg genom att erbjuda stöd och upplevelser till personer inom LSS eller som har drabbats av demens. Vi väljer bara att jobba med produkter som har dokumenterad kvalitet och som underlättar för personalen. Vi arbetar nära verksamheterna med utbildning, implementering och inspiration och har ett stor t nätverk av ambassadörer som stöttar och inspirerar varandra!
”Bara för att man blir gammal eller sjuk så slutar man inte att uppsk atta det vack ra i livet!” Ingela Sjöberg, grundare GoesAr t
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för
Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Johanna Figueroa, Storuman och Christine Fahlén, Nyland.
Vi erbjuder LSS-boende och anpassad gymnasieskola för ungdomar 16-21 år. Skolan är anpassad för elever med autismspektratillstånd, NPF-diagnoser och/eller
Alla klienter bor i en (ej kollektivt).
Inkomstförsäkring ingår.
Vision är rätt fackförbund för dig inom socialt arbete. Tillsammans ser vi till att du får ut mer av ditt arbetsliv.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Viljan Asperger Centrum är ett LSS-boende i nära samarbete med Viljan Friskola.
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
Vi erbjuder en trygg, trivsam och utvecklande boendemiljö. Vi finns i Ramnäs
NÄSTA NUMMER
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 15 augusti till: ”Tävling 4/2022”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Ute den
september
Vi har träffat äkaren och epidemiologen Anders Wallensten som hamnade i rampljuset under corona-pandemin.
Boken HVB-hem i praktiken beskriver bakgrunden de utmaningar som finns, men också hur en vardag på ett HVB kan se ut och vilka lösningar som skulle behövas för att lyckas med uppdraget. Institutet för Medicinsk Rätt om juridiken och vad IVO säger när det gäller HVB.
Vi har besökt ett familjehem som fick ta hand om ett barn direkt från BB.
Dessutom:
Personer med NPF och missbruk behöver mötas utifrån funktion och behov.
- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -
Våld i nära relationer
Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.
Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.
Avhoppare från kriminella nätverk
Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.
Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.
Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.
En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.
Avdelning Rex
Vi tar emot unga vuxna och kommer till hösten även öppna vårt stödboende för ungdomar från 21 år och uppåt.
När du vill utvecklas i din roll så finns vi här för dig. Hos oss finns flera möjligheter till kompetensutveckling, så rusta dig med de kunskaper du behöver för att ta nästa steg i karriären.
• Specialistutbildad undersköterska, demensvård
• Specialistutbildad undersköterska, palliativ vård
• Specialistutbildad undersköterska, psykiatri
Förbered dig för en ljus framtid tillsammans med oss. Välkommen med din ansökan!