Tidningen omtanke, nr 4, 2023 by Svenska Media

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

KRÖNIKAN:

”När blåmärken inte syns”

TEMA: HOT & VÅLD

Hur reagerar du?

Får möta utmanande beteende med VR

Kvinnliga avhoppare

Samhället ser dem enbart som brottsoffer

2G/3G fasas ut Se över ditt personlarm

”Förändringsarbete är förlösande”

Nicolas Lunabba mänskliggör utsatta unga

Så arbetar #Utanskyddsnät Uppsala kommun satsar

Stöttar de kvinnor som lever utanför skyddsnäten

Samhällsvägledarna ska minska desinformationen

Pia Johansson, författare

Fokusfredag

Humanas kostnadsfria digitala föreläsningar

Fokusfredag syftar till att ge dig inspirerande och kompetenshöjande digitala föreläsningar inom intressanta ämnen. Våra föreläsningar behandlar aktuella områden inom individ- och familjeomsorg, LSS och personlig assistans samt äldreomsorg.

På fokusfredag.humana.se kan du se tidigare föreläsningar samt prenumerera på nyhetsbrev för att ta del av information kring kommande.

Jour- och Familjehem

Söker du ett erfaret och kompetent familjehem? Våra utvalda familjehem erbjuder trygghet och omsorg för barn i behov.

Kontakta oss idag för att höra mer om våra tjänster och hur vi kan hjälpa er med en bra matchning.

Följ oss på Facebook!

Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.

Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.

Välkommen att kontakta oss!

019-22 22 90 l 0790-68 97 39

info@barnochomsorgab.se

”När man väl söker hjälp har våldet eskalerat”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Pia Johansson, författare till boken ”För ditt eget bästa”, (2019) Ordberoende förlag.

Läs krönikan på sidan 56

4 , juni 2023 • Årg 17

Tema: Våld & skydd

10| Nicolas Lunabba

Vi har träffat socialarbetaren, debattören och författaren Nicolas Lunabba.

16| Forskning

Nya studier om Malmös öppna drogscen.

19| Tema: Hot & våld

20| Kvinnliga avhopp

Samhället ser kvinnorna som offer, fast de medverkar i kriminella nätverk.

26| Utbildning med VR

De håller utbildningar i VR-teknik där man kan få öva på hotfulla situationer.

30| Skyddslarm

Nu startar utfasningen av 2G och 3G som 90 procent av alla personlarm är kopplade till.

34| Ny mötesplats

Dagen för Skyddat boende blir ett nytt forum i branschen.

42| #Utanskyddsnät

Vi har träffat kvinnorna som stöttar sina medsystrar som lever utanför skyddsnäten.

46 Samhällsvägledare

Så ska Uppsala kommun minska desinformationen mot socialtjänsten.

Sidan 50: Mustafa Panshiri är en uppskattad integrationsföreläsare och före detta polis som själv kom till Sverige som 11-åring.

50| Mustafa Panshiri

Han tycker att vi fokuserar på fel saker i integrationsarbetet.

52| Forskning inom LSS

Genom att arbeta systematiskt kan personcentrerat stöd till barnen förbättras.

57| Aktuellt

Stödsamtalen till jourerna ökar.

62| SSIL utbildningsdag

Bilder från dagen i Stockholm.

Vi skapar förutsättningar för ett liv utan våld och förtryck

Nytida erbjuder skyddat boende med spetskompetens inom hedersproblematik och våld i nära relationer i form av HVB-hem, stödlägenhet och familjehem. Vi finns tillgängliga dygnet runt och en placering kan ske snabbt, ofta samma dag eller dagen därpå.

Kontakt och mer information: nytida.se/skyddat-boende eller 020-66 20 20

Vad är ett liv värt?

Kvinnors och barns skydd måste få kosta. Idag krävs det i princip att våldet är livshotande för att man ska få beviljad plats på ett skyddat boende. Pia Johansson, som har skrivit boken ”För ditt eget bästa”, hade levt isolerad, kontrollerad och misshandlad i fem år. När hon fick frågan om hon var hotat till livet sa hon nej och fick då till svar att hon inte kunde få någon hjälp; ”Det här är ingen bostadsförmedling”.

Utan pengar, inkomst och trygghet är det omöjligt att på egen hand försöka bygga upp ett nytt liv, skaffa bostad och nytt arbete. För att inte tala om den läkning som krävs för att kunna fungera som människa.

Nu väntar vi med spänning på den lag som är på gång för att reglera skyddat boende i socialtjänstlagen som en insats och att medföljande barn ska få samma rätt till stöd- och hjälpinsatser. Lagen ska förbättra skyddet och stödet genom krav på ökad kvalitet och tillståndsplikt. Det var tänkt att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 juli 2023, men ännu har vi inte hört någonting förutom att det har blivit försenat. Propositionen skulle ha kommit i maj, men det har den inte gjort.

Det finns en rad utmaningar inom skyddat boende. Finansieringen är en stor fråga. Reformen beräknas enligt SKR kosta drygt 2,4 miljarder kronor att genomföra. Lagrådsremissen föreslår knappt en sjättedel av den summan.

Skyddat boende är också en komplex insats som inte bara berör våld i nära relationer och hedersvåld utan även avhopparverksamhet, vittnesskydd och anhörigvåld. Avhopparverksamheten kostar idag cirka 3 000 kronor per dygn och traditionellt skyddat boende 1 000-2 500 kronor per dygn.

Enligt Peter Svensson på Catena stöd och utveckling tycker socialtjänsten att det är för dyrt att betala över 2 000 kronor för kvinnor. Dessutom är det svårt att få beviljat stöd för tillräckligt lång tid. Nu söker sig allt fler kvinnor från kriminella miljöer hjälp och skydd. Varken socialtjänsten, samhället eller kvinnorna själva ser sig som avhoppare, vilket gör det svårt att ge rätt hjälp. De behöver ett skydd anpassat för kvinnliga avhoppare.

Varje skyddsinsats bör såklart vara individanpassad och det är så många frågor inom skyddat boende från både utförare och beställare som skulle behöva diskuteras. Därför är jag stolt att SSIL som ger ut tidningen Omtanke kommer att arrangera Dagen för Skyddat Boende i Göteborg den 26 oktober. Det gör vi i samarbete med Stiftelsen Insats skyddat boende, som länge har önskat ett forum och en mötesplats för branschen.

Det blir intressanta seminarier, utställare och nätverkande där du som placerar inom skyddat boende kostnadsfritt kan få chansen att fylla på med kunskap och få veta mer om olika aktörer inom skydd och säkerhet.

Det förebyggande arbetet behöver också bedrivas parallellt. Nicolas Lunabba är en fin förebild i det arbetet. Mustafa Panshiri en annan, som har mycket intressant att säga när det gäller integrationsarbetet. Trevlig läsning!

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

| www.ssil.se

LSS-boende

För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik. Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.

Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.

För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.

Förstärkta familjehem

Stödboende

För barn och ungdomar som av olika skäl är i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nätverk för att få extra stöd.

För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.

Skola åk 7-9

Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.

Stödboende

För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.

Skola åk 7-9

Tillsammans skapa förutsättningar

Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.

till ett meningsfullt liv

Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.

Tillsammans skapa förutsättningar

till ett meningsfullt liv

Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.

Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

för ett bättre liv

Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest personnära och innovativa vård och omsorg med specialistkompetens inom våra olika verksamhetsområden:

DBT-hem, LSS, Familjevård, Vård och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.

www.friab.se

Nicolas har fått flera utmärkelser för sitt ihärdiga arbete och utsetts till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö universitet.

”Jag tror att vi behöver gå tillbaka till rötterna”

Socialarbetaren, debattören och författaren Nicolas Lunabba är verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö, som arbetar för bättre levnadsförhållanden för barn och unga i utsatta områden. Förra året kom hans debutroman ”Blir du ledsen om jag dör?” som bland annat handlar om en ung pojke som han tog under sina vingar. Men boken är också känga till ett samhälle där skyddsväggar inte ens existerar för många ungdomar, som istället dras in i tung kriminalitet och dödligt våld. – Att jobba med förändringsarbete har kanaliserat min frustration och ilska och varit oerhört förlösande, säger han.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Nicolas Lunabba föddes i Lleida i östra Spanien och flyttade till Lund när han var ett år gammal, där han växte upp i ett klassiskt miljonprogramsområde i Linero. Han hade en fin uppväxt med många vänner, spelade basket och gjorde musik. Som vuxen flyttade de till Malmö där han bott och arbetat i sedan dess.

Hans mamma blev sjuk i cancer när han var 19 år. Den tiden präglades av en föreställning om det liv han skulle leva ensam. – Vi visste att hon inte skulle överleva och mitt sätt att hantera det var att skjuta henne ifrån mig, som ett sätt att förbereda mig på att förlora henne. Men det är klart att det inte går att förbereda sig på sånt. Jag frågade mamma, när hon låg på sin dödsbädd, om hon var orolig för mig. ”Nej, du har en livsgnista som gör att du kommer klara dig”, svarade hon.

Han berättar att han stängde av känslorna, kände sig varken ledsen eller deprimerad och han grät aldrig. Han spelade basket och gjorde musik, förträngde det som gjorde ont. När mamma gick bort

fylldes Nicolas liv av tomhet, men också av en sorts optimism, som inte är helt lätt att beskriva.

– Jag tänkte att nu kör jag, det här är vad jag har och nu är min väg framåt. Jag hade inga nära släktingar, mamma hade två vänner som var fantastiska och stöttande. Men jag var egentligen extremt ensam.

HANS PAPPA HADE lämnade dem när Nicolas var fyra år, från en dag till en annan.

– Vi var i Spanien 1990 i en vecka, sedan träffade jag honom aldrig mer. Och jag ville inte att han skulle höra av sig till mig. Han övergav mig, och han övergav min mamma. Jag ville känna ren ilska riktad mot honom, men senare fick jag veta att han insjuknat i schizofreni, och då var det inte lika lätt att lägga skulden på honom. Han dog i höstas och jag har känt av en tomhet och en sorgsenhet, men inte direkt någon sorg. Han var ju en människa jag inte kände, som jag knappt hade träffat.

Nicolas Lunabba

Ålder: 42 år.

Yrke: Verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö, debattör och författare.

Familj: Sambo och två döttrar.

Bor i: Malmö.

Aktuell med: Boken ”Blir du ledsen om jag dör?” (Natur & Kultur, 2022) Skriver på en ny bok som kommer ut hösten 2023.

Relationen med brodern blev sämre. Timmarna innan mamma gick bort sa de till varandra utanför hospis, att de måste hålla ihop för de hade bara varandra. Men efteråt, efter många gräl, där de nästan slagit ihjäl varandra blev relationen mer och mer komplicerad.

– Vi hade en sporadisk kontakt sedan mamma gick bort. Vi hanterade känslor och trauman på olika sätt, och vi hade ofta varit på olika platser i livet. Idag har

vi dock en bra relation, bättre än den någonsin varit.

NICOLAS SATT AV tiden på gymnasiets samhällsvetenskapliga program med estetisk inriktning. Han läste inte till något prov, fuskade och slarvade. Han skulle bli basketproffs eller rappare, vad hade han i skolan att göra egentligen?

Som 20-åring var han elitspelare och tränade två gånger om dagen. Något år se-

nare släppte han en skiva, mitt i en tid han beskriver sig som politiskt medveten. Terrorattacken i New York den 11 september 2001 påverkade Nicolas på ett djupare personligt plan.

– Jag kände mig väldigt mottaglig för omvälvande händelser. Jag minns det så tydligt. Min värld skakades om, men jag blev också nyfiken. Jag vågade komma i kontakt politiskt med de känslor som jag så länge förträngt. Jag var i en situation i

Nicolas Lunabba har blivit ännu mer arg på orättvisor sedan han blev pappa.

mitt liv, där jag nyligen blivit ensam efter mammas bortgång. Jag antar att jag var mogen nog att förstå att denna händelse var av stor dignitet, med enorma konsekvenser för hela världen.

Han ville omfamna all kunskap han kunde och framförallt ville han skapa förändring i människors liv.

Nicolas la basketbollen på hyllan och började jobba med organisationen Helamalmö, med idag över hundra personer som verkar för social rättvisa och hållbarhet med särskilt fokus på barn och unga.

»Jag kände att det inte duger att hålla käften längre«

– Vi drog igång ett stort förändringsarbete. Vår idé var att erbjuda mer idrott åt ungdomarna, arbeta brottsförebyggande och göra positiva värderingsaktiviteter som ett sätt att arbeta för integration.

Verksamheten växte för varje år och 2012 gjorde Nicolas ett personligt val, förankrat hos kollegorna inom Helamalmö.

– Det här var efter mordvågen i Malmö. Jag kände att det inte duger att hålla käften längre. Jag ville ut och prata, debattera och skälla ut politiker och myndighetspersoner. Jag blev mycket mer utåtriktad. Tidigare hade vi jobbat mer i det tysta men det var en värdelös strategi insåg vi.

Han förberedde sig för att kunna uttrycka det han hade att säga genom att skriva och läsa.

– Jag skulle inte kunna förstå politikens komplexitet om jag inte var påläst och förberedd. Jag var jävligt oallmänbildad då. Men jag skrev också för mig själv, av existentiella skäl.

FÖR EN TID sedan skrev Nicolas en krönika i tidningen ETC om begreppet ”kris” och om hur olika man definierar en kris. – Under pandemin pratade vi om att vi befann oss i en kris. Det var krisernas kris och epidemiologerna uppmanade alla att hålla sig hemma, jobba hemifrån och inte åka med kollektivtrafiken. En uppmaning, anser jag, helt riktad till medelklassen. Inte till alla de som inte hade dessa val, och som också dog i en högre utsträckning, säger Nicolas och fortsätter: – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, betraktar inte fattigdom, rasism, flyktingläger i lågor och barn som blir slagna för kris. Men för mig är allt det

kriser som pågår hela tiden, här och nu. Jag tycker att perspektivet är det viktigaste när man talar om kriser.

För Nicolas handlar arbetet om två saker; att i detta nu praktiskt och materiellt jobba med människors tillvaro och höja levnadsstandarden för sårbara grupper, inte bara i de så kallade utsatta områdena, utan även för till exempel pensionärer. Det andra är det långsiktiga strukturella arbetet, det systemförändrande arbetet. Vi pratar om hopp. Nicolas säger att så länge vi andas och lever så finns det hopp, även om det finns stora utmaningar.

– Om jag ska vara krass: Folk i de lägre samhällsklasserna pratar sällan i termer av hopp. Hoppet är förenat med det vardagliga livet; att man har mat och att ungarna är trygga. Man gör liksom det man kan med det man har, just nu. Man pratar oftare om hopp bland människor som har allt. Jag lever här och gör det jag kan här och nu. Och här finns hopp.

NÄR HAN FICK veta att han skulle bli pappa hade han inga himlastormande känslor, däremot kände han en djup lycka, tillfredsställelse och ett lugn.

– Att bli pappa har vuxit till att bli det finaste och viktigaste som hänt mig. Jag är fullständigt tokig i mina döttrar som är tre och fem år. Jag trodde att jag skulle bli mer passiv och sakna drivet när jag blev pappa. Men jag har blivit ännu mer arg på orättvisor. Och det tror jag hänger ihop med att bli skör när man får barn, hela tillvaron är mer skör. När jag såg bilder från Turkiet efter jordbävningen, där pappan håller sin döda dotters hand, gick jag sönder tusen gånger. Våldet har på något sätt kommit åt mig, mitt försvar har krossats.

Vad lär barnen dig i det dagliga livet? Det blir lätt sentimentalt och pretentiöst att försöka svara på den frågan, men det jag får från dem är lyckan till livet. Varje morgon jag vaknar och de lufsar fram sömndruckna och vill ha en kram, det är ren lycka varje dag. Det är också där hoppet finns, i förälskelsen och kärleken mellan människor. Livet levs inte i en framtida katastrof, livet är det lilla, som också är det absolut största.

När han blev tillfrågad att göra sommarprat i P1, 2021 tackade han genast ja. – Det var jävligt stort. Och den opportunist som jag är så tog jag tillfället i akt att prata om de frågor som jag brinner för. Jag hade också vid det tillfället ett 300 sidor långt bokmanus om barnen som mördas och mördar och om samhället som skapat dessa omständigheter. Jag ville mänskliggöra de unga som far illa, utmana den svenska självbilden. Jag tror att vi behöver

gå tillbaka till rötterna och tänka i folkrörelsetermer.

SAMMA ÅR UTSÅGS Nicolas till hedersdoktor vid fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö universitet.

– Det var väldigt hedrande. Det är den finaste utmärkelsen jag fått och ett enormt erkännande för det jobb vi gjort. Utmärkelsen tillskrivs inte bara mig, utan också organisationen Helamalmö. I hela

Till hösten kommer Nicolas andra bok, även en den en stark röst till samhällsdebatten.

mitt liv har jag haft en stark känsla av att jag sitter på något som kan vara värdefullt för någon annan och detta jag har blivit ett vi.

Debutboken ”Blir du ledsen om jag dör?” kom ut i augusti förra året. Nicolas berättar att han alltid befinner sig i en ständig skrivprocess.

– Jag skrev redan innan Elijah, som boken handlar om, flyttade in hos mig.

»Jag ville mänskliggöra de unga som far illa, utmana den svenska självbilden«

Jag inspirerades bland annat av Paul Austers ”Vinterdagbok”, där han skriver till ett du, som är han själv. Det fanns något i det som var tilltalande. Med tiden som jag skrev blev jag också mer uppmärksam på tillvaron, verkligheten omkring mig, som jag plockade in i boken.

Boken har ibland en ilsken ton. Vad gör dig förbannad?

– Vuxna människor som beter sig som rövhål, som bedriver politisk verksamhet som förvärrar för sårbara grupper. Människor som förstör och förgör på alla håll och kanter. Jag kan känna politisk depression och ha ångest, så klart. Jag har mått skitdåligt i perioder över de stora dystopiska framtidsscenarier som hela tiden målas upp överallt. Men jag märker att jag alltid kommer tillbaka till mitt utgångsläge; det jag gör utifrån mig själv i detta nu. Jag har hittat gångbara sätt att kanalisera både ilskan, drivet och övertygelsen. ●

Blir du ledsen om jag dör?

Nicolas arbetar med utsatta barn och är van att fånga upp dem, få dem att lita på honom. Men han har hamnat i ett svårt läge. En av ungarna från basketen, en charmig men bråkig pojke, har bitit sig fast, krupit under huden på honom. Och nu har Nicolas mot sin vilja låtit pojken flytta in hos sig. Ett beslut som ska komma att förändra allt för dem båda.

Boken ”Blir du ledsen om jag dör?” är berättelsen om två människor, deras möte och en skildring av den enorma kraften i att bli sedd av en annan. En berättelse om sorg, hopp och förvandling. Det är också en berättelse om Sverige. Ett land där unga människor dör, där samhällsväven trasas sönder. I det kaos som omger Nicolas och Elijah är hotet om våld och död ständigt närvarande och insatserna omänskligt höga.

WWW.NOK.SE

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år

Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I

I I

Nya studier om Malmös öppna drogscen

Forskare vid Malmö universitet presenterar nya delstudier som beskriver hur det ser ut på Malmös öppna drogscen. Även skillnaderna mellan Malmö och Köpenhamn har undersökts.

Projektet Urbana drogscener som riskmiljöer startade 2019 och har mynnat ut i drygt tio delstudier varav tre är publicerade så här långt. I samband med en konferens i Malmö redogjorde forskarna för resultat från inte mindre än sex hittills opublicerade delstudier.

– Med konferensen ville vi sprida betydelsefulla resultat till verksamheter som varit delaktiga i projektet: som socialarbetare, beroendevården, frivilligorganisationer, brukarrepresentanter och polisen. Tanken var att ge något tillbaka så det kommer till praktisk användning så snart som möjligt, berättar Torkel Richert som är docent vid Malmö universitet.

En av delstudierna handlar om drogbruk och försäljning bland unga män i Malmö som kom till Sverige som ensamkommande barn. Ansvarig för projektet är den tyska gästforskaren Anke Stallwitz (annars vid Freiburgs universitet) som intervjuat elva ungdomar som kom till Malmö från Afghanistan under flyktingvågen 2015-2016.

– Resultaten slår hål på myten om att detta är en grupp som tar med sig sitt missbruk från sitt hemland. Det här missbruket startade i Sverige, säger Torkel Richert och fortsätter.

– Många av dem beskriver sin situation som ”not having a real life”. Att de hamnat utanför systemet och bara går och väntar på ett besked. Att de inte kan bygga en framtid. Men också att de hamnat i dåligt sällskap med andra som kommit som ensamkommande och börjat använda narkotika.

I en annan delstudie: Ett sund eller en ocean? Skillnader och likheter i droganvändares vardagsliv i Malmö och Köpenhamn, var syftet att undersöka likheter och skillnader i droganvändares sociala situation, risker och tillgång till vård och behandling i Malmö kontra Köpenhamn.

I PROJEKTET SOM genomförts av Johan Nordgren och Torkel Richert vid Institutionen för socialt arbete, i samarbete med danska forskarkollegor, har man intervjuat 231 brukare i Malmö och 243 i Köpenhamn. Så vad är det då som sticker ut och skiljer de bägge två städerna åt?

– Mycket handlar om den politiska kontexten. I Danmark har man fler lättillgängliga skadebegränsande insatser; lågtröskelverksamheter där man kan få sprutor, natthärbärgen och säkra brukarrum. Sådant finns inte i Sverige. Men framför allt har polisen i Danmark en annan in-

I Sverige kan man få kännbara straff genom att ha droger på eller i sig, till skillnad från i Danmark. Foto: Getty Images

»I Danmark har man fler lättillgängliga skadebegränsande insatser«

ställning till brukarna. Är man socialt marginaliserad missbrukare i Danmark så undantas man från att bli straffad för eget narkotikabruk. I Sverige kan man få kännbara straff genom att ha droger på eller i sig. Det leder till att brukarna i Malmö är rädda för polisen. De känner sig jagade och använder därför droger på otryggare platser som ökar risken för överdoser och dödsfall, säger Torkel Richert.

TIDIGARE HAR WHO och andra kritiserat Sverige för att man inte uppfyller mänskliga rättigheter med för få skadebegränsande insatser. Enligt Torkel Richert har Sverige fortfarande en relativt restriktiv narkotikapolitik, men menar att mycket hänt de senaste åren. Med bättre tillgång till underhållsbehandling genom LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) och fler sprutbyten.

– Samtidigt, på den lagliga sidan har det ju inte hänt någonting. Där står Sverige fast. Politikerna säger att de inte ens tänker utvärdera frågan om att avkriminalisera eget bruk. Ett sådant uttalande kan jag tycka är lite kunskapsfrånvänt, avslutar Torkel Richert.

KÄLLA: MALMÖ UNIVERSITET

Vi har för tillfället lediga

Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.

Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.

info@nebteamet.se www.nebteamet.se

Torkel Richert, docent vid Malmö universitet.

Skyddat boende

Våld i nära relation

Hedersrelaterat våld

Barnrättsperspektiv Kvinnor/kvinnor & barn

Tel 010-280 48 50

Alla har rätt till ett tryggt hem.

Med över 30 års erfarenhet av att arbeta inom våldsutsatthet ger vi idag kvalificerade insatser till alla kvinnor och barn, alltid med ett barnrättsperspektiv i fokus. För att säkerställa en långsiktigt hållbar nystart erbjuder vi arbetsträning, förstahandskontrakt i närområdet och bygger långsiktiga relationer med vård, skola och omsorg, Husdjur är välkomna. stadsmissionenost.se/skyddatboende

Skyddat boende i naturvänliga och vackra Roslagen för kvinnor med eller utan barn

Vi jobbar för att skydda och stötta kvinnor ifrån destruktiva levnadsförhållanden, att bryta negativa livsstilsmönster till ett liv med god livskvalité och trygghet.

Kontakta oss

Vi finns här för att hjälpa dig

skargardshemmet.se info@skargardshemmet.se 0760-043 052

Ökad trygghet på jobbet

En hotfull situation gör att vi reagerar med kamp, flykt eller stelna. Därför är det viktigt att öva på scenarier som skulle kunna hända. Nu har Oisab börjat med VR-utbildning i samarbete med Framvik. Personlarm är också en viktig säkerhetsåtgärd. Men vad händer med larmen som är kopplade till 2G och 3G-näten som nu börjar fasas ut? TEXT

JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES

De vill sätta ljuset på kvinnorna

Kvinnor som lever i kriminella miljöer har svårt att få hjälp. Samhället ser kvinnorna som brottsoffer och de får inte samma stöd som manliga avhoppare. Samtidigt kan de inte själva identifiera sig som avhoppare, men passar heller inte riktigt in på ett vanligt skyddat boende för kvinnor.

TEXT OCH FOTO JENNY FORS

Peter Svensson var med och byggde upp verksamheten Passus på Fryshuset, Sveriges första avhopparverksamhet. Han är själv avhoppare och har en mångårig erfarenhet av att hjälpa andra. Han är också en flitig föreläsare och har talat om kriminella miljöer och avhopp i tv, tidningar och podcasts.

Jenny Danielsson har också arbetat på Fryshuset och 2019 var hon med och startade Catena stöd och utveckling där hon är verksamhetsansvarig. Peter har gått in som delägare och är metod- och utvecklingsansvarig.

– Vi märkte att det var svårt att nå fram till kvinnorna. De känner sig inte som avhoppare och kan inte identifiera sig som det. Därför startade vi även Protinus, där målet är att ge ett likvärdigt skydd till kvinnorna, berättar Peter Svensson.

Enligt både Peter och Jenny ses kvinnor i kriminella miljöer som brottsoffer. De kan också spela offer och lätt försvinna under radarn.

– En kvinna kan sitta i en bil med två killar och inte ens bli visiterad av polisen fast männen blir det. Även om inte kvinnorna genomför själva avrättningarna så är det många gånger en kvinna som har lurat offret till platsen. De får också hantera narkotika och gömma vapen. Hela samhället blundar för de här kvinnorna och många tror inte ens att kvinnor är kapabla till dessa saker, säger Jenny.

HON BERÄTTAR ATT det finns två kategorier av kvinnor i kriminella miljöer. Antingen kan de ha hamnat där av kärlek till en man och tillslut har hans livsstil blivit normalt med det tankesätt och de värderingar som

finns i den miljön. Det finns också de som gör ett aktivt val. – När kvinnorna vill lämna så blir de inte trodda. Det kan också vara så att socialtjänsten misstolkar situationen som våld i nära relation eller inte förstår hotbilden. Kvinnan kan ha en akut hotbild, men kanske uttrycker att det är hemskheter på gång. Då måste man fråga vad hon menar med det. Eftersom den här världen är så normaliserad för dessa människor så kanske de inte skulle säga att de är under hot fast de till och med har blivit beskjutna.

Jenny Danielsson berättar också att kvinnliga kriminella inte sticker ut på samma sätt som männen, som har sina speciella attribut; bilar, kläder och smycken. Kvinnorna kan se ut som vem som helst och de kan också leva ett dubbelliv

Jenny Danielsson och Peter Svensson tycker att kvinnor hamnar i skymundan när det gäller skydd och avhopp.

med vanligt jobb, ta hand om barnen och sedan även ha det kriminella.

– För en manlig avhoppare så minskar hotbilden succesivt, men när en kvinna har barn med sig så finns det en pappa till barnen som hon kanske behöver skyddas från och är det heder så är det en hel familj det handlar om. Den hotbilden ligger kvar på samma höga nivå hela tiden. Det kriminella nätverket tappar tillslut intresse och behöver rikta in sig på nya måltavlor, förklarar Peter.

CATENA UTVECKLING HAR en evidensbaserad arbetsmetod som inleds med att ta fram en skräddarsydd handlingsplan.

– Enligt min upplevelse är det väldigt olika hur man arbetar med skydd. Risken att någon bryter sig in i lägenheten är i princip obefintlig. Däremot kan man bli haffad utanför huset eller i matbutiken. Därför ger det en falsk trygghet att fokusera på skalskyddet. Det viktigaste och svåraste är att lära sig att leva med skyddet utan att bli upptäckt, säger Peter. Man ska försöka ändra sitt utseende så

»Den hotbilden ligger kvar på samma höga nivå hela tiden«

mycket som möjligt. Det kan vara frisyr, hårfärg, klädstil, glasögon eller linser. Det digitala avtrycket behöver sopas bort och det är större än man tror.

– Jag kanske kan komma på 30 olika ställen som har lagrat mina uppgifter, men sedan finns det 30 till. Det kan vara alla möjliga appar, trådlösa hörlurar, IP-adresser och spel som barnen använder, olika medlemskap, konton.

SEDAN BEHÖVER MAN ändra hela sin livshistoria för att inte röjas och väcka misstanke hos fel personer.

– Vi skriver ned en ny livshistoria som ska vara så nära verkligheten som möjligt för att vara lättare att komma ihåg. Vi råder att kalla sig för ett nytt namn på en gång för det dröjer ett tag innan ett namnbyte är klart, säger Peter.

– Sedan behöver man öva på det här

och lära sig att inte vända på huvudet om någon ropar ens gamla namn. Det går på automatik, men kan betyda livsfara, fyller Jenny i.

Det här är ett krävande arbete. Jenny brukar fråga hur lång tid de tror att det skulle ta för henne att lära sig att smälta in i deras värld.

– Både kvinnorna och männen är så vana att alltid vara på helspänn och stirra omkring sig efter misstänkta personer. Man måste vänja sig av med det beteendet och lära sig att gå som en vanlig Svensson med ögonen i mobilen istället, säger Peter.

PARALLELLT MED DET här behöver man också jobba med det psykiska. PTSD är vanligt bland de som har levt under hot och själva utfört hotfulla handlingar. Dessutom finns det nästan alltid missbruk med i bilden.

Man ska försöka ändra sitt utseende så mycket som möjligt vid en skyddsinsats. Foto: Getty Images

SKYDDADE BOENDELÖSNINGAR

och

– Missbruket är också så normaliserat så att de inte reflekterar vid att det ens är ett missbruk. Först behöver de bli av med missbruket, annars går det inte att upprätthålla skyddet.

En skyddsplacering för en avhoppare är i regel 18 månader. Efter cirka 9 månader börjar man bli mogen för arbete eller studier och orientera sig mot framtiden.

– Många vet till exempel inte hur en normal kärleksrelation fungerar. Det är mycket man behöver lära om för att bryta gamla mönster och inte söka sig tillbaka. Allt hänger ihop och vi har en holistisk syn på alla delar.

DET HANDLAR OM att leva, inte bara överleva. Man behöver äga sitt egna liv, skapa ett nytt socialt nätverk och en ny fungerande tillvaro.

– Faran för kvinnorna är att de inte blir beviljade lika lång placering som männen och då är risken större att de återvänder till sitt gamla liv. Vi erbjuder även skyddat boende för våld i nära relationer genom

»Missbruket är också så normaliserat så att de inte reflekterar vid att det ens är ett missbruk«

Protinus. Där har vi kortare eftervård och ofta ett års skyddsplacering, säger Jenny. – Samhället ligger så mycket efter, socialtjänsten är inte där än att de kan ge likvärdigt stöd och betala lika mycket som de gör för männen. Ett avhopp kan kosta upp till 3 200 per dygn om man väljer hela insatsen som finns att få. För kvinnor är 2 000 kronor per dygn jättedyrt och ett år tycker socialtjänsten är för långt, säger Peter. Han hoppas att den nya lagrådsremis-

sen ”Ett fönster av möjligheter” ska förbättra skyddet till barn och kvinnor.

– Det är många bra lagförslag på gång, inte minst när det gäller stärkt barnperspektiv. Tillståndsplikten är bra men den innebär också svårigheter för oss som inte har kollektivt boende. Vi har valt satelitlägenheter som inte återanvänds för att det ska vara så säkert som möjligt för varje placering, men då måste vi söka tillstånd för varje lägenhet, avslutar Peter Svensson. ●

Om Catena utveckling – Protinus skydd

Catena stöd och utveckling är en avhopparverksamhet som arbetar landet runt med att erbjuda skydd och stöd till personer som vill lämna organiserade gäng och kriminella nätverk. Läs mer på catenautveckling.se

Protinus stöd och skyddat boende erbjuder stöd och skyddat boende till kvinnor och barn som befinner sig i ett utsatt läge. Det kan vara kriminalitet, våld i nära relation eller heder. Läs mer på protiniusskydd.se.

Jenny

Peter kan genom företaget Protinus ge skydd och stöd till kvinnor och barn.

Nu kan fler få öva på utmanande beteende genom VR-teknik

Hur skulle du reagera i en hotfull situation på arbetsplatsen? När vi möter en aggressiv person så är det svårt att hantera situationen på rätt sätt eftersom hot och våld gör att vi omedvetet får en stressrespons där vi reagerar genom kamp, flykt eller stelna. Med hjälp av Virtual Reality går det att träna på sitt eget agerande för att förhindra att situationen eskalerar till våld.

TEXT JENNY FORS

FOTO FRAMVIK, OISAB, JENNY FORS OCH ADRIAN BECK

Genom VR får medarbetarna träna på hotfulla situationer i en trygg miljö.

»Syftet är att förstå hur du reagerar och få öva på att hantera liknande situationer«

ningen till varje verksamhet, säger Anette Kallin, vd på Oisab i Hedemora.

Omvårdnad i Skönvik (Oisab) har sedan länge samarbetat med Maria Bauer och Framvik, vars VR-teknik D-escalator simulerar hotfulla situationer i utbildningssyfte. Genom tekniken kan du som arbetar inom socialtjänst, vård och omsorg få träna på att hantera utåtagerande personer och lära dig vad som gör att en situation förvärras eller förbättras.

– Nu har vi kört igång med egna utbildningar där vi kan erbjuda VR-träning för konfliktsituationer, något som har blivit väldigt uppskattat. Under corona-pandemin så blev det mindre grupper och det blev så bra så att vi kommer att fortsätta med det för att kunna skräddarsy utbild-

Hon vill sprida kunskapen till kommuner och verksamheter i dalarna med omnejd. Under det senaste utbildningstillfället så var det fyra chefer från Säters kommun som fick arbeta med D-escalator under en dag.

– Det blir väldigt mycket diskussioner kring varje övning eftersom man ställs inför konkreta situationer som kan leda till nya idéer för utveckling av den egna verksamheten.

Utbildningen inleds med en film där beteendevetaren och våldsexperten Maria Bauer berättar om hot och våld, hur vi reagerar på hot, vad som händer i oss när vi blir stressade och vad det är som triggar ilska hos en person.

Sedan får deltagarna testa ett scenario i VR-miljön. Man sätter på sig ett par VR-glasögon och får träffa Lisa som bor

på ett LSS-boende. Hon står i sitt rum och håller på att sätta på sig kläder. Deltagaren uppgift är att få Lisa att acceptera dig som vikarie då ordinarie personal är sjuk och få henne att följa med på en promenad. Men Lisa vill hellre se på film, så det gäller att försöka övertala henne.

– Man upplever det väldigt verkligt genom VR-tekniken och scenariot är uppbyggt så att om man bemöter Lisa på rätt sätt så ska hon gå med på att ta en promenad först. Deltagarna fick henne med sig

Det är svårt att veta hur man själv skulle reagera i en stressad situation innan man har testat.

Utbildningstillfället med chefer från Säters kommun var väldigt uppskattat.

Anette Kallin.

FOTO JENNY FORS

Maria Bauer.

FOTO ADRIAN BECKS

genom att lova att hon skulle få se film på eftermiddagen istället och hon ville också ringa till sin mamma, det fick hon göra, berättar Anette Kallin.

I ett annat scenario är det Jonas som tränger sig in i köket på ett boende och ska ha sin glass från frysen. Men då ska deltagaren säga att de inte har tid att äta glass nu för de ska åka och handla.

– Det scenariot är uppbyggt från vår verksamhet här på Oisab och det ska utspela sig i dagrummet här på Ängsgården. Det är riktigt otäckt vad likt det är det verkliga rummet. Vi har själva utformat scenariot då det är väldigt vanligt att personer kan bli upprörda över ändrade rutiner.

DET GER EN extra nivå i utbildningen att få utforma ett eget scenario som är skräddarsytt för den egna verksamheten. Det var så samarbetet med Framvik började, att Oisab ville genomföra en skräddarsydd utbildning och sedan blev resultatet så bra att Anette ville hjälpa till att sprida utbildningsmodellen till andra.

– Du får lära dig så mycket om dig själv när du reagerar på en situation som du upplever som verklig. Du kan bli ledsen, arg eller helt skärrad efter att ha blivit attackerad i VR-miljön. Syftet är att förstå hur du reagerar och få öva på att hantera liknande situationer, säger Anette.

Oisab har nyligen haft två utbildningsdagar med sin egen personal och planerar också att utbilda alla nya sommarvikarier. Det finns ett stort intresse för Framviks VR-utbildning.

– Region Stockholm har bokat fem egna scenarior av D-escalator nu som är under utveckling och kommer att kunna nå 35 000 medarbetare, säger Maria Bauer. Utbildningen är ett verktyg så att du bättre kan hantera aggressiva personer när det blir ett skarpt läge. Det gör också att du känner dig mer trygg och inte

behöver hamna i oönskade situationer i onödan.

Mycket handlar om relationer, hur vi samspelar med andra och skapar en relation som är trygg, varm och empatisk, men professionell.

– Det går inte att undvika att det uppstår konflikter och problem. Men det är viktigt att veta vad som kan trigga igång ett aggressivt beteende. Till exempel kan en förälder bli väldigt aggressiv när det gäller dennes barn. Då behöver man agera med värme och visa att man finns där för att hjälpa till, säger Maria, och Anette fortsätter:

– Ibland kan vi vilja fostra klienter eller brukare, men ibland har vi regler och för-

VR-träning i konflikthantering

D-ESCALATOR ÄR en VR-träning i konfliktfyllda, stressade och hotfulla situationer på jobbet. Framvik har tagit fram konceptet och erbjuder VR-träning genom färdiga eller specialanpassade scenarier. Framvik har kunder över hela Sverige. Mer information på www.framvik.com.

Q Nu kan även Omvårdnad i Skönvik (Oisab) erbjuda utbildningen D-escalator i samarbete med Framvik. Oisab är ett privat omvårdnadsboende för människor med psykiska funktionshinder och demens. Mer information på www.oisab.se.

hållningssätt som gör mer skada än nytta. Tänk på hur du agerar och kanske till och med utövar makt. Utan att vi tänker på det så är vi själva ofta orsaken till att en händelseutveckling eskalerar på ett negativt sätt.

ANETTE RÅDER ATT försöka byta ut ett nej mot ett annat ja.

– Om glassen är slut så fråga om personen vill ha kaffe och bulle istället. Försök att avleda till något annat, det är bara fantasin som sätter gränser. Men det gäller också att veta vad personen tycker om, så grunden är att ha en bra relation.

Det finns också ett tredje scenario anpassat för socialtjänsten. Där kommer det in en person till receptionen, tränger sig före i kön och är spydig. Han söker en Sara, men hon är inte anträffbar förrän klockan 16. Personen slår sig ned och väntar men kommer snart fram igen och står inte ut med att vänta.

– Vi sätter ihop utbildningsdagar efter behov, antingen hos oss i Hedemora eller så tar vi med oss tekniken och kommer ut till verksamheterna, avslutar Anette Kallin. ●

Ett av scenarierna är uppbyggt utifrån Oisabs egen verksamhet.

Skyddat

boende med säkerhet och omsorg i fokus

✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.

✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.

✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.

✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.

hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se

Kvalificerad kompetensutveckling

• Samtal & bemötande

• KBT-utbildningar

• Kris & trauma

• Motiverande samtal (MI)

• Beroende & skadligt bruk

• Hedersrelaterat våld

Skyddat boende

För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

Arbetar du med skyddsplaceringar av kvinnor och barn?

I vårt skyddade boende erbjuds alla eget sovrum och delar på kök, badrum och gemensamhetsutrymmen.

Samtal och boendestöd

Tillgång till kurator, sjuksköterska, barnmorska och pedagoger

Stort barnfokus med aktiviteter för både kvinnor och barn

Tel: 08-511 790 33 | Sms: 072 207 55 70 Mail: info@kvinnojourenvallentuna.se

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Enligt Securdia så är 90 procent av alla personlarm fortfarande kopplade till 2G- och 3G-nätet.

Nu börjar personlarmen att sluta fungera

I år startar utfasningen av 2G- och 3G-näten

Tänk dig att du står inför en hotfull situation och trycker på ditt personlarm men ingenting händer. Det är precis vad som kan hända nu när 90 000 larm ska över från 2G-nätet till 4G. I år har nedsläckningen börjat och väntas vara genomförd över hela Sverige 2025.

TEXT JENNY FORS FOTO SECURDIA

I november 2022 skedde en tragisk händelse i Enköping där en ung kvinna blev knivmördad på LSS-boendet där hon jobbade. Två veckor innan händelsen hade gärningsmannen knivhotat en annan i personalen. Det var ett nystartat LSSboende som inte hade larm.

Tre liknande fall har skett sedan 2014 där en personal har blivit bragd om livet och statistik från flera håll visar att våldet har ökat på vård- och omsorgsboenden under de senaste åren.

– Klientbilden ser annorlunda ut idag på HVB och LSS-boenden. Det är yngre klienter med en helt annan problematik; tyngre droger och kriminalitet. Larmcentralerna tar också emot fler larm. De kan få dubbelt så många skarpa larm per dag, jämfört med bara för ett år sedan, säger säger Calle Baumgarten sälj- och kundansvarig på Securdia AB.

Han märker också att hotbilden för socialsekreterarna har ökat.

– Vi är inne i en lågkonjunktur med ökad inflation som gör att många får det sämre ekonomiskt och riskerar att hamna i utanförskap. Hjälpsökande kan bli mer aggressiva på grund av det ansträngda läget.

Risk för hot och våld på arbetsplatser kan förekomma inom de flesta yrken inom vård och omsorg. Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att utreda och genomföra åtgärder för att förebygga de risker som finns.

Om du till exempel jobbar ensam eller riskerar att utsättas för hot och våld ska du ha ett elektroniskt larm. Det är då viktigt att arbetsgivaren har rutiner för att larmet testas och att arbetstagarna tränar på vad de ska göra om larmet går.

VID EN TESTNING av larmet i en kommun i år upptäckte man att det inte längre fungerade.

– Det finns ungefär 100 000 personlarm ute i dag runt om i Sverige. 90 000 av dessa är fortfarande kopplade till 2G- och

3G-nätet och kommer att sluta fungera någon gång under 2023-2025. Du får ingen förvarning från din teleoperatör eller larmleverantör när detta sker, säger Calle Baumgarten.

Under 2022 gick Post- och Telestyrelsen ut med att de kommer att fasa ut alla 2G- och 3G-nät för att ge frekvensutrymme för de modernare teknikerna 4G och 5G. Det är många uppkopplade produkter som idag är kopplade till 2G och 3G, som personlarm, trygghetslarm för hemtjänsten, spårsändare och övervakningskameror. Men också robotgräsklippare, värmepumpar och varmvattenberedare.

En kollega till Calle Baumgarten fastnade till och med i en hiss där hisslarmet hade slutat fungera. Han fick ringa efter hjälp med mobilen istället, som det var tur att han hade med sig.

– Att ett personlarm fungerar eller inte kan vara skillnad på liv och död. Jag tror att det är många som går ovetande om att deras larm har slutat fungera. Man tänker ju att säkerhetsutrustningen ska fungera. När det väl händer något så måste larmet kunna gå fram.

DE OLIKA TELEOPERATÖRERNA uppdaterar sina nät oberoende av varandra, så arbetet görs inte kommun för kommun. Telia har till exempel släppt en lista att de startar utbyggnaden av 5G och moderniserar 4G under maj månad i Karlskrona, Bergsjö,

Calle Baumgarten är sälj- och kundansvarig på Securdia AB.

Kungsbacka, Sveg, Strömsund, Växjö, Gällivare, Hörby, Landskrona, Limhamn, Nacka, Stockholm, Älvsjö, Johanneshov, Hägersten, Sundbyberg, Södertälje, Eskilstuna, Göteborg och en mängd andra orter.

Många inleder med att byta ut 3G först, som väntas vara helt nedsläckt i slutet av 2024.

Securdia bytte larmen i den aktuella kommunen och har även hunnit kontaktat alla sina befintliga kunder som fortfarande hade larm kopplade till 2G och 3G.

– Men det finns återförsäljare som har lagt ned sin verksamhet eller inte har möjlighet att kontakta alla. Operatörerna uppmanar verksamheterna själva att kontrollera sin utrustning. Teknikskiftet är här nu och utfasningen har redan börjat. Du vill inte upptäcka det i skarpt läge att larmet inte fungerar.

Ett personlarm är som en dosa med en larmknapp som är kopplad till en larmcentral. Operatören lyssnar utan att prata för att bedöma situationen utan att förvärra den.

– Är det en våldsam situation så polis behöver skickas ut till platsen så gör man det tillsammans med GPS-position och övrig information om den person som har larmat. Personlarmen kan också använ-

»När det väl händer något så måste larmet kunna gå fram«

das internt mellan kollegor som till exempel kan få en förvarning om en viss händelse. Det kan ofta vara så att till exempel en person som har blivit upprörd i ett mötesrum kommer ut och hamnar i bråk med personen i receptionen på vägen ut. Sådant skulle kunna undvikas om receptionisten är beredd på den risken.

SECURDIA HÅLLER OCKSÅ utbildningar i våld och lågaffektivt bemötande för att minimera antalet tillbud.

– Först och främst har vi utbildning för att visa hur larmet fungerar och låter medarbetarna få öva på att använda alla funktioner och skapa rutiner på hur de ska göra i skarpt läge. Sedan har efterfrågan ökat på övriga utbildningar.

Calle berättar att du till exempel alltid ska ha en flyktväg klar för dig när du går in i en lägenhet.

– Många tänker att det aldrig händer en själv, men du vet aldrig om något uppstår. Överlag så positionerar man sig strategiskt väldigt dåligt i ett rum. Se till att du har vägen fri så att du inte blir fast i ett

hörn och behöver ta dig förbi personen för att komma ut. Se till att alltid stå närmast utgången eller badrummet där du kan låsa in dig och larma.

Om någon blir hotfull och utåtagerande mot dig så är det bra att ta hjälp av en kollega.

– Låt kollegan ta över och försöka lugna personen medan du backar undan. Ofta är det personligt, att klienten har irriterat sig på dig och skulle då bli ännu mer irriterad om du fortsätter. Där är det viktigt att ni inte gör så att personen känner sig trängd och omringad.

Ett annat exempel på lågaffektivt bemötande är till exempel när man knackar på hos en boende, väntar på svar innan man öppnar dörren på glänt och säger hej, frågar hur det är och om det passar att man kommer in. Motsatsen är att bara kliva in i rummet. Enligt Calle har de boenden som inte har kunskap om lågaffektivt bemötande fler hotfulla situationer.

Personalen behöver också träna på dessa situationer så att det blir ett naturligt beteende i vardagen. ●

Det är viktigt att verksamheten har rutiner för hur medarbetarna ska agera vid en hotfull situation.

Det här är det första stället som ser helheten i hela familjen. Hemstadens styrka är att de arbetar hårt för att nå bra resultat. Vi fick det vi ville ha, de såg till familjens bästa och att det skulle bli en bra framtida lösning för familjen.

boenden och

Nytt viktigt forum för skyddade boenden

Stiftelsen Insats skyddat boende och SSIL – för vård och omsorg arrangerar Dagen för Skyddat boende den 26 oktober på Gothia Towers i Göteborg. En avgörande mötesplats för ökad kunskap och kvalitet i framtidens skyddoch säkerhetsbransch.

Stiftelsen har länge arbetat för att stärka barnperspektivet och öka kvaliteten för insatsen skyddat boende, något som den nya lagen väntas ge.

Maria Fischer och Sol Lindhöjd, som båda driver skyddade boenden, har länge sett ett behov av en samlingspunkt för utförare och beställare inom skyddat boende.

– Det har varit tydligt att det är något som har saknats. Det har vi också märkt när vi har talat med kollegor i branschen på våra närverksträffar som vi har anordnat inom Stiftelsen Insats skyddat boende, säger Maria Fischer, som är ordförande i stiftelsen och driver Safe Homes and Care.

Stiftelsen tog kontakt med SSIL – för vård och omsorg som är vana att arrang-

era uppskattade utbildningsdagar för placeringsansvariga inom socialtjänsten. SSIL nappade på idén och tillsammans kommer man nu att arrangera Dagen för Skyddat Boende den 26 oktober på Gothia Towers i Göteborg.

– SSIL har också sett ett stort behov av en renodlad dag för skyddat boende. Vi är en unik mötesplats i branschen och proffs på att skapa forum både på fysiska och digitala plattformar. Med vår samlade kompetens tillsammans med stiftelsens expertis skapar vi en dag med spännande samtal, erfarenhetsutbyte och kunskaps-

lyft för de som placerar inom skyddat boende eller är verksamma inom skydd och säkerhet, säger Fredrica Berg, marknadsansvarig på SSIL.

Dagen blir helt kostnadsfri och ger möjlighet för placeringsansvariga att möta aktörer inom branschen som kommer att finnas med som utställare. Upplägget blir lika som SSIL:s övriga utbildningsdagar med intressanta föreläsningar varvat med fika, lunch och tid för nätverkande.

– Tillsammans kan vi se till att öka kunskapen och kvaliteten i framtidens skyddoch säkerhetsbransch, säger Fredrica Berg.

EN AV TALARNA är kriminalkommissarie

Gunnar Appelgren från Polisen där han sedan decennier arbetar mot organiserad brottslighet. Han förespråkar en gemensam strategi gällande våld i nära relation, våld i offentlig miljö och våld i kriminella miljöer.

Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie hos Polisen, är en av talarna.

– Det talas mycket om våld i nära relationer, medan avhopparverksamheten inte har fått så mycket utrymme och det behövs mer kunskap kring det. Det är ett högaktuellt ämne, men man pratar mest om gängkriminaliteten och inte om skyddet och de åtgärder som måste till där, säger Maria Fischer.

»Man pratar mest om gängkriminaliteten och inte om skyddet«

– Det är en bred, heterogen målgrupp som hänger ihop och behöver skydd på lika villkor, men inte nödvändigt vis av samma utförare och i samma form; personer utsatta för våld i nära relationer, hedersvåld, avhoppare från kriminalitet, vittnesskydd och anhörigskydd, säger Sol

Lindhöjd, Mälarbygden skyddat boende.

Åsa Källström, professor i socialt arbete vid Örebro universitet, kommer att tala om vad det innebär för barn som utsatts för våld i familjen att bo med sin mamma på skyddat boende och vad de själva uttrycker att de värdesätter i möten med yrkespersoner som kan ge psykosocialt stöd.

Stiftelsens styrelse: Jonas Ahl, Agiltskydd, Maria Fischer, Safe Homes and Care, Andreas, Nationella Skyddsinsatser, Stefan Bäckstrand, Millegården, Sol Lindhöjd, Mälarbygden skyddat boende och Fredrik, Nationella Skyddsinsatser. Foto: Privat

Övriga föreläsare är Fredrik Malmer, socionom och leg. psykoterapeut, vars föreläsning handlar om barn och trauma. Josefin Kjellberg, doktorand i socialt arbete vid Uppsala universitet belyser stödet till partnervåldsutsatta kvinnor vid uppbrott och eftervåld.

– Vi ville både ha med uppdaterad forskning blandat med vad som händer ute på fältet och en hel del praktiska tips. Den planerade nya lagstiftningen gör att

skyddat boende med största säkerhet kommer att omfattas av tillståndsplikt och kvalitetskrav, något som ställer ännu högre krav på ökad kunskap, säger Maria Fischer.

– Flertalet utställarplatser är redan bokade, så intresset är stort. Alla oavsett driftsform är välkomna. Vi kollegor i branschen behöver teama upp oss och då behöver vi träffas, bli kunniga tillsammans. Det är så jag tror att vi kommer att stärka kvaliteten, säger Sol Lindhöjd.

Stiftelsens ändamål är att verka för att stärka livsvillkoren för våldsutsatta personer samt utveckla kvalitet och kompetens till godo för de våldsutsatta inom ramen för insatsen skyddat boende.

– Dagen innan passar vi också på att hålla en nätverksträff i Göteborg för att djupare diskutera bland annat offentlig upphandling, avslutar Maria Fischer. ●

Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:

Madickengården bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och säkerhetsplaceringar i form av konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd från IVO), skyddat boende med dygnet runt-bemanning, jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till eget längre hyreskontrakt.

Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn (0-18 år), familjer, par samt särskild kompetens inom målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gemensamt för samtliga placerade är att de riskerar att utsättas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck. Ledningen har över 20 års erfarenhet av frågan.

Madickengården erbjuder även kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjänsten oavsett placeringsfrågan eller inte.

Ökar risken för stroke

Omkring 26 000 drabbas och cirka 6 000 dör varje år av stroke. Nu visar ny forskning som Hjärt-Lungfonden har tagit del av att hög genetisk risk för depression eller bipolär sjukdom ökar risken att drabbas av stroke, särskilt för kvinnor.

Tidigare forskning har visat att personer med depression eller bipolär sjukdom har mellan 1,5 och 4 gånger förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Den nya studien påvisar för första gången ett orsakssamband mellan depression eller bipolär sjukdom och risken för stroke specifikt.

– Vår studie indikerar att man i framtiden kan behöva ägna mer uppmärksamhet åt individer med hög genetisk risk för depression och bipolär sjukdom redan i unga år, säger Isabel Goncalves, professor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Äldre män har högst risk

för självmord

Varje år dör runt 1 500 personer i Sverige i självmord. En stor majoritet av alla som tar sitt liv är män. Organisationen Suicide Zero har gjort en faktasammanställning om män och självmord och olika faktorer som kan påverka att det ser ut som det gör.

– Den allmänna kunskapen är låg kring att män står för 70 procent av alla självmord. Ännu färre vet att risken för män att dö i suicid ökar med åldern, beror på socioekonomiska faktorer och var i landet man bor. Med rapporten vill vi bidra till en viktig diskussion om män, självmord och hur liv kan räddas, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero.

En anledning till att Suicide Zero lyfter detta just nu är den ekonomiska situationen i samhället. Utvecklingen riskerar att driva upp självmordstalen för människor som befinner sig i en utsatt situation då flera studier visar att män påverkas i större grad av psykosociala och socioekonomiska utmaningar.

Flera brister i samhällets stöd

En ny rapport från Bris visar att yngre barn sällan beviljas insatser från socialtjänsten och att tillgången till stöd skiljer sig beroende på var barnet bor. Bris anser att samhällets stöd till de yngsta måste bli mer tillgängligt och jämlikt.

Varje barn har rätt till en trygg uppväxt, liv och utveckling. Ändå finns det barn i Sverige som lever i utsatthet från tidig ålder. Bris nya rapport ”Se mig – rätten till stöd tidigt i livet” fokuserar på barn upp till sex år som lever i utsatthet och samhällets ansvar att ge skydd och stöd. Genom vad barn berättat i Bris stödlinje, intervjuer med yrkesverksamma inom förskola, socialtjänst och BVC, samt utifrån forskning och myndighetsrapporter beskriver rapporten barns erfarenheter av att fara illa och vad som gör att samhällets stöd till de yngsta barnen brister.

– I den offentliga debatten har frågan om tidiga insatser fått allt större utrymme, men samtalet fokuserar på insatser till de äldre barnen och de yngsta barnens situation osynliggörs. Samtidigt vänder

sig barn till Bris och berättar om utsatthet de levt i sen de var små och om vuxna som inte gör tillräckligt för att de ska få hjälp i sin situation, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris. I rapporten lyfter Bris barns egna berättelser om att leva i utsatthet som yngre och vad det fått för konsekvenser för barnen som äldre. Barn berättar om hur det är att växa upp med föräldrar som inte tar hand om dem och deras yngre syskon, om att bli lämnad ensam, få ta för stort ansvar och bli utsatt för våld.

Barn ser ofta en koppling mellan den utsatthet de befunnit sig i vid mycket låg ålder och hur de mår idag. Forskning visar att våld och utsatthet under tidig barndom får konsekvenser för barnet både på kort och lång sikt, och kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa.

Förskollärare och BVC-personal som Bris pratat med lyfter att de bland annat saknar tid och resurser att ha samtal med föräldrarna om oro de känner, samt att de saknar rutiner och metoder för hur samtalen ska ske.

Sviker barn i missbruksmiljö

Majoriteten av Sveriges kommuner erbjuder stöd till barn i familjer med missbruksproblem, men bara cirka en procent av de utsatta barnen har nåtts av stödet. Det visar en ny rapport från barnorganisationen Junis.

15 procent av alla barn i Sverige, cirka 320 000 barn, påverkas negativt av en förälders drickande. I en enkätundersökning från barnorganisationen Junis har kommunerna fått svara på hur många barn som deltagit i någon typ av stödverksamhet under 2022. Tillsammans har

de nått 3 665 barn i familjer med missbruksproblem, vilket motsvarar 1,15 procent.

– Det är orimligt att så få barn får det stöd de har rätt till, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis. Man kan inte på riktigt säga att man erbjuder stöd om man inte hittar vägar att nå ut till de berörda barnen. Får till exempel vuxna som har kontakt med socialtjänsten utifrån sitt missbruk ens frågan om de har barn?!

Barn till föräldrar med missbruksproblematik löper ökad risk för psykisk ohälsa,

försummelse och våld i hemmet. Även sämre skolresultat är betydligt vanligare hos dessa barn. Konsekvenserna kan mildras eller till och med undvikas om barnet får delta i stödverksamhet.

– Det är så otroligt många barn som far illa, och det är en skam att de flesta av dem inte får hjälp! Breda satsningar och samarbete mellan till exempel skola, socialtjänst, vård och ideell sektor behövs för att upptäcka och nå fler barn. Alla som möter barn behöver veta vad de ska titta efter, säger Mona Örjes.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, menar att de yngsta barnens situation osynliggörs i debatten.

Din tid är nu

Alla förtjänar möjlighet till förändring och en chans att få jaga sina drömmar. Ibland står saker i vägen på resan, och då kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rädsla och hjälp att bygga upp sitt mod.

För placering och mer info ring 010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se

För att möjliggöra detta ger vi vård och behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och Småland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra och påverka sin egen situation till det bättre.

Lovisagården HVB

Lantlig miljö utanför Svalöv, nära natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltäthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 år.

Aminagården HVB

Beläget i Eslöv, nära till kollektivtrafik, skolor och service. Här finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 år.

Valeriegården HVB

Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. Här får de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 år. Möjlighet för akutplaceringar.

Vi hjälper er att marknadsföra er verksamhet

Med våra tjänster Direktmarknadsföring och mailutskick hjälper vi er att träﬀa rätt. Genom vårt unika nätverk till Sveriges alla kommuner erbjuder vi möjligheten att marknadsföra er eﬀektivt med en garanterad räckvidd till er önskade målgrupp inom socialtjänsten och kriminalvården.

Kontakta oss för mer information!

Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal 0651-160 40 • info@ssil.se www.ssil.se

Invald i UN Women

Sveriges styrelse

Maria Bauer, vd och grundare av Framvik, är ny i styrelsen hos UN Women Sverige, som är FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Maria Bauer, beteendevetare, föreläsare och författare, är expert på frågor som rör våld mot kvinnor och hon har utbildat över 200 000 personer i Sverige och utomlands i ämnen som aggression, våld och konflikthantering.

Utnämningen till UN Women Sveriges styrelse är en stor ära för både Maria och hennes företag Framvik. Framvik utvecklar träningsscenarier inom konflikthantering i VR-miljö för organisationer som polisen, socialtjänsten och vården.

Maria Bauers erfarenhet och kunskap kommer att vara ett ovärderligt tillskott till UN Womens arbete för att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet över hela världen.

Så mår anställda i Sverige

WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Essity har genom Sifo frågat 1 000 svenskar hur de mår inom respektive område och hur arbetsgivare kan bidra till att förbättra de anställdas hälsa.

Hälften säger att de mår bra fysiskt just nu – men 13 procent mår ganska eller riktigt dåligt. Nästan alla vill må bättre. Tre av fyra tycker att deras jobb påverkar deras fysiska hälsa och två av fem tror att jobbet kan göra något för att hjälpa dem att må bättre. Många önskar att de fick tid att träna på jobbet, det vill 15 procent. Nästan två av fem har blivit sjukskrivna på grund av fysiska problem, och fler kvinnor än män har blivit sjukskrivna.

Många anställda i Sverige mår bra mentalt, men en del mår också riktigt dåligt – och även här fler män än kvinnor. 83 procent vill förbättra sitt mentala välbefinnande. Nästan två av fem tror att arbetsgivaren kan hjälpa till att förbättra situationen, med mindre stress, tydligare struktur och bättre ledarskap. En fjärdedel av de anställda har varit sjukskrivna på grund av problem med sin mentala hälsa.

Vill minska köerna till BUP

Köerna till BUP måste kortas. Det säger Riksförbundet Attention som i flera år har lyft faran med långa köer till psykiatriska utredningar, vård och stöd. De startar nu ett upprop för att påverka beslutsfattare.

Vård och stöd till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har stora brister. Det framgår av Riksförbundet Attentions enkät ”Om vi bara hade fått hjälp tidigare”. Enkäten bygger på svar från 1 564 vårdnadshavare/anhöriga till barn och unga med NPF.

– Vi vet att väntetiderna för psykiatriska utredningar ökar, inte minskar. Många unga behöver vänta länge på en neuropsykiatrisk utredning och för att få vård och stöd. Det kan röra sig om flera års väntetider för att få utredning och när den väl är gjord är det ofta även lång väntan på insatser, säger Anki Sandberg, ordförande på Riksförbundet Attention, i rapporten.

Ju längre väntan på rätt hjälp och verktyg dröjer desto större är risken att problematiken förvärras och att barnet mår allt sämre. Hela 78 pro-

cent av de tillfrågade barnen uppvisar förutom sin NPFdiagnos också sömnproblem, depression eller ångest.

Självskadande och suicidtankar ökar även hos yngre barn och måendet hos föräldrarna påverkas naturligtvis också starkt negativt med sjukskrivningar som vanlig följd.

Köerna försenar barnens möjligheter att leva ett så vanligt liv som möjligt.

– Ett år i ett barns liv är väldigt lång tid och när insatser försenas eller uteblir så påverkar det barnets hela fortsatta

liv, säger Anki Sandberg. Enkäten visar också att en majoritet av de unga har fått insatser av vården efter utredning. Den absolut vanligaste behandlingsformen är läkemedel, som 69 procent av de svarande fått.

Av de som har haft insatser hos både socialtjänsten och vården uppger endast 15 procent att de upplever att samverkan är mycket bra eller ganska bra. 44 procent anser att den är dålig. Majoriteten av barnen har inte en upprättad vårdplan eller en samordnad individuell plan (SIP).

Stor geografisk spridning

En ny rapport har kartlagt den organiserade brottsligheten i Sverige. Det är Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och Hernan Mondani, docent i sociologi vid Umeå universitet, som presenterar sin rapport, ”Kriminella på kartan”.

Enligt forskarna finns det organiserad brottslighet i hela Sverige, men med vissa skillnader mellan olika områden och kriminella miljöer. Motorcykelgäng har en stor spridning över hela landet och har etablerat klubbhus i många olika regioner. Å andra sidan

är maffialiknande organisationer starkt lokaliserade till Göteborg och Stockholm. Några kommuner sticker dock ut. I exempelvis Botkyrka och Södertälje ses stora spridningseffekter även utanför de utsatta områdena, här har man också haft organiserad brottslighet under lång tid. Vidare hittar forskarna så kallade ”mobila individer”. – Dessa individer rör sig över stora geografiska områden, är väldigt brottsaktiva och står för mellan 45–65 procent av brotten. De bidrar till att sprida den organisera-

de brottsligheten, skapa nya kontakter och etablera nya marknader, säger Hernan Mondani.

– Den organiserade brottsligheten tenderar att sprida sig till nya områden och arenor. Här behövs därför samverkan både på lokal och nationell nivå, men även mellan olika kommuner som till exempel Botkyrka och Södertälje, säger Amir Rostami.

För Amir Rostami är en nyckel att komma åt den organiserade brottsligheten att göra det svårt för aktörerna att organisera sig.

Många unga behöver vänta länge på en neuropsykiatrisk utredning.

på uppdrag av flickor

För pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassade insatser

• Traumamedvetet förhållningssätt

• Omsorg - Trygghet - Delaktighet

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

på uppdrag av flickor

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Behandling på Riktigt

på uppdrag av flickor

Flickafadder på plansverige.org

Bli Flickafadder på plansverige.org

ser vi till att flickors röster får höras.

i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans

Bli

ser vi till att flickors röster får höras.

så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

av bristen på jämställdhet. Just därför är det

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

på uppdrag av flickor

i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans

så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

att göra sina röster hörda begränsas dagligen

minst makt och inflytande. Deras möjligheter

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra

av bristen på jämställdhet. Just därför är det

att göra sina röster hörda begränsas dagligen

vi ser till att den får höras.

alla flickor föds med en röst.

Bli Flickafadder på plansverige.org alla

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter

flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

Bli Flickafadder på plansverige.org

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

SKAPA GOD FÖRUTSÄTTNING FÖR FRAMTIDEN HOS OSS

På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär. Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!

VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:

HVB-Hem

Stödboende

Skyddat boende

Återanpassningsboende

Utslussverksamhet

Akutplaceringar Utredningar

flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

och fika är packat och på väg till Medborgarplatsen.

De stöttar kvinnor i utsatthet

#Utanskyddsnät startade hösten 2017 som ett upprop under #metoo och den ideella föreningen bildades året efter. Syftet är att lyfta och stötta de kvinnor som lever utanför skyddsnäten, ofta med fara för sina liv. Varje lördag står medlemmar, som själva levt i utsatthet, på Medborgarplatsen i Stockholm för att dela ut matpaket och fika och berätta om föreningen som på kort tid etablerat sig som en viktig aktör för både myndigheter, politiker och tusentals kvinnor runt om i landet.

– Vi finns för våra medsystrar just där de befinner sig i livet, säger Anne Ryen som är ordförande.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

När den massiva #metoo-vågen svepte över världen och Sverige var det många kvinnor som kände sig dubbelt exkluderade. De kvinnor som lever i missbruk, psykisk sjukdom och våldsutsatthet. Kvinnor som inte har en yrkesetikett att sätta efter en hashtag och kroka arm med kollegorna.

– Det handlar om tusentals kvinnor som lever långt bortom skyddsnäten. Kvinnor som är gömda eller på flykt, kvinnor som inte har en säng att sova i, de tandlösa man får lov att slå på, så att säga, berättar Anne Ryen.

Anne berättar om hur #Utanskyddsnät startade. Lotten Sunna, en av grundarna till Feministiskt Initiativ (FI) och eld-

själen Birgitta Jonhsson, slog ihop sina kloka huvuden och startade en Facebookgrupp. Deras upprop blev snabbt viralt med 10 miljoner visningar. Själva föreningen, med stadgar och en styrelse, bildades under hösten 2018, med syftet att arbeta med uppsökande verksamhet av dessa utsatta kvinnor som är svåra att nå. Men även att arbeta kunskapshöjande, kamratstödjande och opinionsbildande.

– Vi är en seriös och betydelsefull aktör tack vare att vi organiserat oss och är med i en demokratisk process. Vår kunskap efterfrågas ofta av regeringen och myndig-

heter, som socialstyrelsen, i olika syften som till exempel samsjuklighet, berättar Anne.

MEDLEMSAVGIFTEN ÄR 10-300 kronor per år, för att ingen på grund av ekonomin ska ställas utanför. Ett krav är också att man själv ingår i den målgruppen som #Utanskyddsnät vänder sig till; flickor, kvinnor, transpersoner med erfarenhet av droger, sex mot ersättning, hemlöshet, psykisk ohälsa och/eller kriminalitet. Däremot krävs inte drogfrihet.

– Det är så många som ställer nykterhet och drogfrihet som ett krav, innan man får ett bra mottagande och den hjälp man behöver. Vi kräver inte prestationen från

Matpaket

Anne Ryen.

den utsatta kvinnan. Vi har vunnit stort gehör. Vi har just nu över 300 betalande medlemmar och 600 medlemmar på Facebook. Vi har även på vår sida något vi kallar för ”Trygga rum”, där medlemmar kan skriva sin egen berättelse. Där finns också fastnålade inlägg med kontaktuppgifter till diakon och psykolog, kvinnor som ställer upp gratis för rådgivning, berättar Anne som själv går in på sitt sjuttonde drogfria år, efter en lång period av amfetaminmissbruk.

Fyra gånger per år anordnas medlemshelger. Då får ett tjugotal kvinnor till en kursgård eller ett hotell, för att jobba med olika teman knutna till föreningsarbetet, umgås, samtala och äta gott. De som har förtur i ansökningsprocessen för att få åka är de hemlösa.

– För många är det här den enda gången de får sova i en riktig och renbäddad säng.

»För många är det här den enda gången de får sova i en riktig och renbäddad säng«

Vi är alla lika när vi möts, men sen på söndagen när många åker hem så återvänder vissa kvinnor tillbaka till hemlöshet. Och många kvinnor som lever under hot och på flykt får landa en stund för välbehövlig vila, gemenskap och trygghet. Kvinnor som för en gångs skull får en röst, säger Anne.

MATPAKETEN OCH KAFFET är klart och de packas i en vagn. Kvinnorna tar på sig sina rosa västar med loggan #utanskyddsnät. Sedan går vi till Medborgarplatsen och ställer upp ett bord och en orange vimpel som svajar i den kalla vårvintervinden. Det dröjer inte länge förrän de första kvin-

norna anländer. Glada tillrop, kramar och skratt bryter ut. Kära återseenden. Vissa kommer varje lördag, andra mer sällan. En kvinna kommer fram och säger att hon inte vill synas på bild, eftersom hon lever under hot.

– Ibland är det många som sluter upp, idag verkar det vara lugnare. Här står vi varje lördag mellan klockan ett och två, året runt. I Göteborg står de på Järntorget och i Malmö på Värnhemstorget.

De delar även ut hygienartiklar och kläder. Under vintern delade de ut jackor, halsdukar och vinterkängor, allt från olika sponsorer.

Några av medlemmarna. Från vänster: Johanna Lindén, Nina Nordling, Anne Ryen ordförande, Nina L Djarve och Ulrika Skogland.

– Vad vi delar ut beror på säsong. En period hade vi projektet ”Omsorgsväskan” och delade ut 500 ryggsäckar med bland annat hygienartiklar, kläder och presentkort på mat. Under julen delade vi ut kassar med julmat; förrätt, varmrätt och efterrätt.

VARJE ÅR ANSÖKER de om pengar från socialstyrelsen och jämställdhetsmyndigheten, som sedan ska återrapporterats, alltså att skriva en tydlig rapport om vad pengarna används för. Men de får även gåvor och donationer och ska i framtiden satsa mer på att söka medel från olika fonder.

Anne berättar att #Utanskyddsnät har vuxit snabbt och har ett gott rykte, inte bara inom socialstyrelsen och jämställdhetsmyndigheten, utan ute i verkligheten som härbärgen, behandlingshem och avgiftningskliniker.

– Även väktare och poliser välkomnar vår verksamhet. Polisen har till exempel, med vår hjälp, utbildningar för att stärka kompetensen om att bemöta kvinnor i utsatthet. Då kan vi hjälpa till med kunskap om till exempel hur vi vill bli bemötta i olika situationer, berättar Anne.

Förutom medlemshelger har de även något de kallar PIKO (politik, ide, kommunikation och opinion) som är ett slags tankesmedja där de har möten där de diskuterar förfrågningar, utredningar och remissvar. Men även för samla ihop gemensamma erfarenheter som kan bidra till förändring politiskt.

Den 1 december 2022, visades deras en timme långa informationsfilm, som de spelade in året innan. Filmen ger ingående information om deras verksamhet och hur det är att leva med psykisk ohälsa, kriminalitet och hemlöshet. Filmen innehåller material från det dagliga arbetet, men också rekonstruktioner filmade med skådespelare.

– Vi bjöd in till tre filmvisningar i Stockholm; en för professionella, som politiker, journalister och elever från Socionomprogrammet och läkarstudenter. En visning var för medlemmar och en för allmänheten.

FRAMÖVER SKA DE bland annat anställa en person som ska starta upp ett utbildningsprojekt för att utbilda kvinnor att agera som ombud.

»Vi välkomnar alla in i gemenskapen och är varma och fina mot varandra«

– När man gått den utbildningen ska man som ombud kunna följa med en kvinna på till exempel SIP-möten med socialtjänsten, polisförhör och rättegångar. Som ett viktigt stöd, säger Anne.

Hon berättar att det är viktigt för dem att förhålla sig ”osentimentala” i mötet med utsatta kvinnor.

– Vi välkomnar alla in i gemenskapen och är varma och fina mot varandra, men vi klappar inte någon på huvudet och tycker synd om dem, för det är inte konstruktivt. För oss är det viktigt att inkludera, ge de här kvinnorna en medsyster att lita på. ●

#Utanskyddsnät

En ideell förening för kvinnor, flickor och transpersoner med erfarenhet av droger, sex mot ersättning och/eller kriminalitet. Varje lördag klockan 13-14 delar de ut mackor och kaffe på Medborgarplatsen (Stockholm), Järntorget (Göteborg) och Värnhemstorget (Malmö)till sina systrar i utsatthet.

WWW.UTANSKYDDSNAT.NU

Nina Nordling, gör smörgåsar till matpaketen som ska delas ut på Medborgarplatsen i Stockholm.

Produkterna som delas ut till kvinnor kommer från olika sponsorer

De ska minska desinformationen

Uppsalas satsning på brobyggande samhällsvägledare fungerar bra

Evin Bider och Basem Al Nabulsi arbetar som samhällsvägledare i Uppsala kommun för att sprida information om hur socialtjänsten fungerar. Satsningen gjordes efter den desinformationskampanj som spreds om socialtjänsten vilket gjorde att familjer var rädda för att söka stöd för sina barn. Nu är det goda erfarenheter som sprider sig som ringar på vattnet.

Evin Bider och Basem Al Nabulsi har arbetat i snart sex månader som samhällsvägledare.

Under fjolåret spreds en stor desinformationskampanj genom sociala medier och utländska tv-kanaler om att socialtjänsten i Sverige kidnappar barn. Någon hade filmat ett omhändertagande av ett barn och spridningen gav upphov till en hetsig hatstorm mot svensk socialtjänst.

Många utlandsfödda föräldrar vände sig med sin oro till Uppsala moské, som tog kontakt med Ungdomsjouren för att få hjälp att svara på alla frågor. Efter två workshops med bland annat chefer inom socialförvaltningen så togs beslutet att anställa två samhällsvägledare för att öka kunskapen om hur socialtjänsten fungerar.

Nu har Evin Bider och Basem Al Nabulsi arbetat i snart sex månader som sam-

»Vi får många frågor om barnuppfostran, vad som är tillåtet och inte«

hällsvägledare – ett projekt som ska pågå i två år genom Uppsala Ungdomsjour. De har båda två mångårig erfarenhet av att arbeta med familjer och ungdomar, Evin som socialarbetare i skolan i Gottsunda och Basem som fältare i Gränby via Ungdomsjouren.

– Vi hade redan byggt upp ett bra kontaktnät och ett förtroende till familjer, så det var en stor fördel, men vi hade också länge sett ett behov; att vårdnadshavarna inte riktigt förstår vad socialtjänsten gör, hur en process går till och vilken hjälp som finns att få, berättar Basem Al Nabulsi.

I HEMLÄNDERNA HAR man en annorlunda relation till myndigheter.

– Det är ett helt annat system och de känner att de inte alls kan lita på myndigheterna där. Det tar de med sig hit. Familjerna är vana att ta saker i egna händer och vill inte att någon ska komma och säga till dem hur de ska göra, säger Basem.

Att utifrån det utgångsläget få höra ryktesspridning och skräckhistorier om socialtjänsten gör att det lätt skapas en rädsla. De gör att familjer inte vågar söka stöd.

– Om man inte får hjälp tidigt kan problemen förvärras. Vi har träffat familjer som har varit rädda för att kontakta socialtjänsten och sedan har barnen fått så stora problem med kriminalitet och dro-

ger att föräldrarna har vädjat om placering av rädsla för barnets liv, berättar Evin Bider.

Tillsammans kan de bidra till att ändra bilden av socialtjänsten och sprida kunskap. Uppdraget är tredelat där samhällsvägledarna arbetar både uppsökande, stödjande och samordnande.

De har fått bygga upp den nya organisationen från grunden. De har tagit fram informationsmaterial, knutit kontakter och byggt upp samarbeten med olika myndigheter och föreningar.

I DET STÖDJANDE arbetet ingår att stötta vårdnadshavare som har kontakt med socialtjänsten.

– Det blir också en avlastning för socialsekreterarna som kanske inte har tiden att förklara allting så ingående. Det var ett ärende där vårdnadshavarna inte alls ville prata med socialtjänsten. Vi träffade föräldrarna och kunde förklara varför det är viktigt att de är delaktiga och samarbetar, att om de berättar precis som det är så kan socialtjänsten utforma rätt stöd och att socialsekreteraren bara följer lagen, båda sidor vill barnets bästa, säger Evin.

Att det finns någon som lyssnar och förklarar är mycket värt. Hittills har samhällsvägledarna bara fått positiv feedback.

– Vi ska snart göra en utvärdering av vårt arbete och det ska bli spännande att

se om oron och rädslan har minskat. Vi märker att det går lite i vågor. Och från början hade vi en bild av att det var nyanlända som inte hade kunskapen, men det visade sig att även föräldrar som var födda och uppväxta i Sverige kände en oro och osäkerhet.

EN EXTRA TRYGGHET är de så kallade kulturtolkarna, som samhällsvägledarna ska anställa och utbilda. En kulturtolk ska vara en person med invandrarbakgrund som har god kunskap och förståelse kring det svenska samhället, språket och svensk kultur.

– En vanlig tolk ska översätta språket ordagrant, men en kulturtolk ska förklara så att personen förstår. Det är viktigt att de är personer som många har förtroende för och är väl insatta i båda kulturerna. Vi har fyra kulturtolkar anställda nu som vi har utbildat så de kan förklara hur socialtjänsten jobbar och vil-

»Vårt arbete kan minska omhändertagande enligt LVU om familjerna får hjälp i tid«

ka lagar de arbetar efter, berättar Basem. Det är viktigt att familjer blir medvetna om både sina skyldigheter och sina rättigheter.

är de välkända ansikten i Gottsunda och Gränby.

– Vi får många frågor om barnuppfostran, vad som är tillåtet och inte. De är osäkra på om de får ställa krav på sina barn att till exempel de ska vara hemma klockan 12 en vardagkväll. Då kan vi förklara att det ingår i deras föräldraroll att sätta gränser, men att det inte är tillåtet med till exempel fysisk och psykisk misshandel, hot och liknande. I hemlandet kan det vara okej med barnaga, säger Evin. Förutom svenska och engelska kan Evin prata turkiska och Basem arabiska. Efter att ha arbetar några år på ungdomsjouren

– Nu är det många som har fått förtroende för oss och kommer till oss och ber om hjälp. Vi brukar erbjuda att följa med vid ett första möte på Familjeenheten, de är så bra där att vi vet att de kommer att fortsätta att gå dit sedan.

EVIN OCH BASEM arbetar för att familjerna ska våga vända sig till Familjeenheten när de känner oro för att barn eller de behöver stöttning och hjälp i sitt föräldraskap utan att behöva vara rädda.

– De ska inte vänta tills problemet har blivit ohanterbart. Vårt arbete kan minska omhändertagande enligt LVU om familjerna får hjälp i tid. Nu hoppas vi bara att projektet ska bli permanent, avslutar Evin Bider. ●

Basem Al Nabulsi.

Evin Bider.

Samhällsvägledarna kan bidra till att ändra bilden av socialtjänsten så att fler vågar söka stöd.

HVB-hem i hjärtat av Södermanland.

För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.

0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:

HVB och LSS

Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning

Utredningshem för familjer

Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.

Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.

Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.

Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.

.se • tel . 0122-159 89

Tillsammans mot utveckling och ökad självständighet

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56

”Det

blir en kulturkonflikt”

Mustafa Panshiri tycker att vi fokuserar på fel saker i integrationsarbetet

Vi kan underlätta integrationen om vi ställer lika höga förväntningar på nyanlända som på alla andra människor. Det menar Mustafa Panshiri, en uppskattad integrationsföreläsare och före detta polis som själv kom till Sverige som 11-åring. Men vi måste också förstå att Sverige är ett extremt land.

TEXT JENNY FORS

EMIL FAGANDER

Under flyktingkrisen 2015 kom 163 000 flyktingar till Sverige från Syrien, Afghanistan och Afrika. Mustafa Panshiri arbetade då som polis och började besöka flyktingboenden för att informera de nyanlända om hur det är att leva i Sverige. – Många var ensamkommande unga män som kom från hårt styrda stater. När de kom till Sverige så upplevde de en stor frihet, men med friheten kommer också

ett ansvar, säger Mustafa Panshiri under sin föreläsning på Socialrättsdagen som arrangerades av JP Infonet.

Under sina besök så förklarade han hur svensk polis jobbar jämfört med i hemländerna, vilka grundlagar vi har i Sverige, vilka rättigheter och skyldigheter individen har, vilka värderingar vi har och vilken kultur.

– Jag kom till Sverige som 11-åring

med mina föräldrar och syskon från ett talibanstyrt Afghanistan, så jag har varit i samma sits. Den bild jag har av de svenska värderingarna är att här ska man göra rätt för sig och inte ligga andra till last. Vi har varit rätt dåliga på att förmedla det.

MUSTAFA PANSHIRI HAR hunnit besöka över 270 kommuner och träffat tusentals nyanlända och de som arbetar med integrationsfrågor.

– Vi har inte yttrandefrihet i Afghanistan. Om man säger fel saker kan polisen komma och knacka på dörren. Jag brukar fråga om de tycker att de är okej om man kritiserar deras religion. En religion är en samling idéer som man i Sverige har rätt att kritisera, granska och till och med skämta om. Vi ska inte kompromissa med

Mustafa Panshiri har skrivit boken ”Sju råd till Mustafa” (2021), Volante förlag.

»Om staten knackar på dörren i hemlandet så är det inte med goda avsikter«

det, vi ska förklara och berätta att så här är det här i Sverige.

Många av de som arbetar med nyanlända som Mustafa träffar brukar bli obekväma när han drar upp saker som karikatyrteckningarna av profeten Muhammed. De tycker inte att han ska prata så mycket om det. Någon kan ju bli arg.

– Men då är vi på väg åt fel håll. Om vi ska lyckas med integrationen måste vi ha samma förväntningar på nyanlända som vi har på alla andra i Sverige.

Mustafa visar en bild från World value survey där man kan se världens kulturer i ett koordinatsystem där det nedre mätvärdet går från överlevnadsvärderingar till självuttryckande värderingar.

– Längst till vänster är familjen, släkten och klanen viktigast för överlevnaden och längst till höger kan du själv bestämma över ditt liv. Du kan studera vad du vill, bo vart du vill och gifta dig med vem du vill.

Den vertikala koordinaten går från traditionella och religiösa till sekulariserade och rationella värderingar där lagar och regler bygger på forskningen istället för tron.

– Tänk dig då att komma från ett land längst ned till vänster till Sverige som ligger absolut längst upp till höger i diagrammet. I deras ögon är Sverige världens mest extrema land. Det blir inte bara en kulturkrock, som kan vara en lustig missuppfattning om något, utan det blir en kulturkonflikt eftersom synen på hur man ska leva och vara skiljer sig så mycket åt att båda sidor tycker att deras sätt är det rätta.

DET ÄR SVÅRT att tänka om och förstå att i Sverige så vill myndigheterna barnen väl.

– Om staten knackar på dörren i hemlandet så är det inte med goda avsikter. I Sverige har vi gett socialtjänsten manda-

Här jämförs länders olika värderingar; från överlevnadsvärderingar till självuttryckande värderingar i botten och den vertikala koordinaten går från traditionella till sekulariserade värderingar.

ten att omhänderta våra barn om vi inte kan ta hand om dem. Man har frågat svenskarna vilken myndighet man litar på mest – det är Skatteverket. Det räcker med att åka till Italien så skulle de säga: ”Men de tar ju våra pengar!”. Då säger svensken ”Ja, men de ger tillbaka också”.

MUSTAFA TYCKER ATT svenskarna har en föreställning om att varje människa i världen egentligen skulle vilja vara svensk. Vårt system är ju fantastiskt. Det stämmer för många, min familj ville bli en del av det svenska samhället, men det finns de som inte vill det. Sedan måste vi skapa förutsättningar för personer att integreras. Det ligger inte bara på samhället att integrationen ska fungera, vi behöver även ställa krav på individen som har ett eget ansvar att integrera sig.

Idag har Mustafa lämnat polisen och 2021 kom han ut med den uppmärksammade boken ”Sju råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land”.

– Att bli en del av det svenska samhället handlar om att lära sig den svenska kulturen. Föräldrabalken – hur många har koll på den? Det har alla svenskar, för den hör ihop med vår kultur. Vi slår inte barn bara för att det står i Föräldrabalken, vi gör det inte för att vi inte tycker att man ska göra det.

I boken tar Mustafa Panshiri upp sju råd för att bli lagom svensk, för att kunna få svenska vänner, bli accepterad i gemenskapen på arbetsplatsen och i andra sammanhang.

Nr 1 är att behärska det svenska språket. Undersökningar visar att svenska folket betraktar en person som svensk till stor del om denne följer svenska lagar och pratar svenska.

– När jag växte upp så pratade vi förortssvenska med flit för att vi tyckte att det var coolt. Men det märkte vi inte gick hem oss våra svenska flickvänners föräldrar, så för att passa in i olika sammanhang så gäller det att anpassa sig. Det gör även svenskar som har en utpräglad dialekt och flyttar till en annan del av Sverige.

Nr 2 enligt boken är att lära sig svenska koder. I mötet med svenskar får man bäst lära sig de informella spelregler som svenskar förhåller sig till och de flesta följer.

– Nr 3 är att göra lumpen. När alla bär likadana uniformer och arbetar tillsammans bryr man sig inte om identiteten och etniciteten utan alla är en del av gruppen. Föreställningen om att människor från vissa kulturer, religioner och ursprung inte klarar av att följa våra spelregler är de låga förväntningarnas rasism. Att säga ”Det här förväntas av dig i Sverige” underlättar integrationen, avslutar Mustafa Panshiri. ●

Mustafa Panshiri.

Forskningsprojekt kartlägger arbetssätt inom

LSS-boenden

Det kan vara svårt att veta vad ett barn med intellektuell funktionsnedsättning och nedsatt kommunikationsförmåga behöver. Ett forskningsprojekt har visat hur personal på LSSboenden kan förbättra personcentrerat stöd till barnen genom att arbeta systematiskt. Projektet har genomförts på Solberga by som en del i kvalitetsutvecklingen.

Yamona Åhlén och Pontus Wallin har genomfört ett lyckat forskningsprojekt på Solberga by.

Pontus Wallin tyckte att det saknades forskning om systematiska arbetssätt inom bostad med särskild service för barn. Han slutförde masterprogrammet ”Kvalitetsförbättringar och ledarskap inom hälsa och välfärd” på hälsohögskolan i Jönköping 2017 och examensarbetet utvecklades till ett utvecklingsprojekt där han ville undersöka nyttan av att införa förbättringskunskap och den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i personalens arbetssätt.

– Forskningsprojektet bedrevs på Solberga by där jag är kvalitetsutvecklare. Solberga by är idéburen verksamhet som erbjuder anpassad grundskola och bostad med särskild service till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet påbörjades 2020 och nu har jag publicerat en vetenskaplig artikel där jag presenterar både hinder och möjligheter med förbättringsmetodiken. Vi ville få till mer självbestämmande och det har vi fått. Verksamheten kan också jobba mer preventivt

»Projektet påbörjades 2020 och nu har jag publicerat en vetenskaplig artikel där jag presenterar både hinder och möjligheter med förbättringsmetodiken«

och bättre förutse barnens behov, säger Pontus Wallin.

Vi träffar honom och Yamona Åhlén, som har deltagit i projektet och är personal i ett av husen på Solberga by. Hon berättar hur projektet började:

– Vi valde ut ett barn och kartlade olika problem som försvårade barnets fungerande i vardagen. Vi bestämde oss för ett specifikt problem och det var att barnet

fick många känsloutbrott. Det kunde bli konflikter 2-3 gånger om dagen, så det ville vi titta närmare på, berättar Yamona.

UNDER HANDLEDNING AV Pontus så började personalen att mäta exakt när utbrotten skedde varje dag och vad de kunde bero på. Det visade sig att barnet upplevde frustration av att ställas inför ett val. – Barnet hade svårt att utrycka sig, så med hjälp av en samtalsmatta med bildstöd kunde vi luska fram vad barnet tyckte om. Sedan gjorde vi olika bilder av allt som fanns att göra. Det väckte intresset att välja saker att göra och barnet kom till och med till oss och bad om saker.

För att undvika det jobbiga i att behöva välja när personalen frågar så fick barnet istället sätta upp bilder på sitt schema själv redan på morgonen.

– Det kunde vara att gå en promenad eller åka och handla. Sedan kunde barnet även berätta muntligt om de valda aktiviteterna. Genom den här modellen och hjälpen från Pontus kunde vi anpassa

Solberga by har skola och fritids med mycket utepedagogik.

»Det kunde bli konflikter 2-3 gånger om dagen«

stödet till barnet. I vanliga fall så använder vi våra generella hjälpmedel, men det blir inte tillräckligt anpassat efter individen, säger Yamona.

ARBETET HAR LETT fram till intressanta diskussioner bland personalen.

– Man lär sig väldigt mycket bara genom att dokumentera olika händelser. Jag kanske tycker att en sak sker jätteofta, men när man väl mäter det så ser man svart på vitt hur det är. Och personal kan också ha olika åsikter om vad som är ett kraftigt utbrott eller inte.

Forskningsprojektet har lett till en ökad grad av självbestämmande hos barnen.

Sedan var det ett barn som hade tydliga svårigheter i övergången mellan skola och boende. Yamona berättar att barnet blev stressat vid övergång från skolan till boendet när man skulle äta lunch.

– Vi gjorde på samma sätt och mätte noga vilka tidpunkter barnet blev stressat, vilka moment det handlade om och vilken grad av stress. Barnet reagerade väldigt tydligt på stress, blev tydligt orolig och uppvarvad.

– ICF-modellen identifierar faktorer som delaktighet, engagemang och aktiviteter, men också omgivningsfaktorer. Där

kunde man tydligt se att det var flera faktorer som påverkade barnet, inflikar Pontus.

Först märkte de att barnet blev stressat när personalen pratade med varandra vid överlämningen då en personal från skolan var med. Då provade de med att skapa en tydligare ritual med bildstöd för att tydliggöra för barnet vad som skulle hända och utföras i anslutning till lunchen.

– Det blev en liten förbättring, mest för att barnet hade något att fokusera på med den tydliga ritualen. Men sedan blev det oroligt igen när de andra barnen kom för att äta lunch. Då ordnade vi med skolan att barnet skulle få komma och äta lite ti-

digare. Då blev det mycket bättre, säger Yamona.

Hon är glad att de genom att följa modellen kunde identifiera alla faktorer som skapade problem. Möjligheterna är tydliga, genom arbetssättet går det att bättre tillgodose barnens behov och uppfylla målen.

– De hinder som vi kunde identifiera i följeforskningen av projektet var att det krävs att man har täta personalmöten, annars kan det bli svårt att arbeta enligt modellen. Man behöver också ha någon som ansvarar för arbetet och kan coacha och vara bollplank till personalen, säger Pontus.

Det är inte alltid det finns den resursen på ett LSS-boende. På Solberga by har man utsett två stödpedagoger som har fått en tydligare roll att leda arbetet på varsitt boende. Arbetet med att förbättra det personcentrerade stödet till barnen fortsätter och Pontus hoppas att hans forskning kan hjälpa andra att utveckla sina verksamheter. ●

Om forskningsartikeln

För den som vill fördjupa sig i forskningsartikeln så heter den ”Enhancing staff capacity to support children with intellectual disability receiving residential services: A realist evaluation of an improvement program” och finns att hitta på Jönköpings universitets hemsida, ju.se.

Kontakta oss så hjälper vi dig!

Marko Grönholm 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se

Sveriges största placeringsservice

Lundäng HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla eraramavtalsleverantörer. I svarslistan angestydligt om verksamheten har avtal med er.

Nässlan HVB

Flickor 12-17 år med psykosocial problematik

Snabbt, enkelt och k ostnads f r itt! Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha er – vi hjälper er!

Lämna din p lace r ings förf rågan på www.ss il.se

Vi erbjuder:

• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

• NP-utredningar, psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

• Familjearbete

Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08

Nyköpings kommun

Familjehemsbanken AB Mötesplatsen inom familjehemsvården

0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Svar Förfrågan Matchning

När blåmärken inte syns

Pia Johansson

Författare till boken ”För ditt eget bästa”, (2019) Ordberoende förlag

»När man väl söker

hjälp har våldet eskalerat«

Jag satt på socialkontoret och skulle söka levnadsstöd. Socialsekreteraren mittemot tittade undrande på mig. Jag var 42 år och mitt i livet. Hur kom det sig att jag hade noll kronor på mitt konto och inga ekonomiska förutsättningar till ett eget boende eller mat på bordet? Det enda jag visste var att jag måste bort från mannen och huset där jag levt isolerad, kontrollerad och misshandlad i fem år. Det syntes inte utanpå att jag var misshandlad. Jag hade ju inga synliga blåmärken.

Socialsekreteraren på ekonomiskt bistånd: ”Är du hotad till livet?” Om jag var det kunde jag tydligen få plats på ett skyddat boende. Men jag upplevde inte att mitt liv stod på spel. Och jag ville inte ljuga. Då skulle jag kanske ta upp en plats som kanske någon annan behövde mer. ”Nej”, svarade jag. ”Då kan jag tyvärr inte hjälpa dig. Det här är ingen bostadsförmedling”, fick jag till svar. Ur boken För ditt eget bästa.

Att söka hjälp kan vara svårt, man är rädd för att bli dömd. Man skäms kanske för att man har hamnat i den situationen. När man väl söker hjälp har våldet eskalerat. Våldet har pågått under en längre tid. Det är i lämningsögonblicket det är som farligast för kvinnan, det är då de flesta dödliga våld uppstår.

Under mina år i relationen förlorade jag allt. Mina inkomster minskade i takt med den ekonomiska misshandel som utgör en del i en våldsrelation. Jag kan inte minnas alla gånger jag blev utkastad eller utelåst från mitt hem.

Han kunde säga ”Du har inte gett mig de pengar som jag bett dig om, du har heller inte hållit dig frisk. Därför åker du ut.” Varje gång bad jag om förlåtelse och lovade bättring. Jag hade ju ingen annanstans att ta vägen. Då hade jag och barnen blivit bostadslösa.

Tillslut orkade jag inte mer. Jag började leta lägenhet, men insåg snabbt att det inte skulle gå. Min ekonomi tillät inget hyreskontrakt hos en bostadsförmedling. Kanske till en etta med kokvrå i utkanten

av stan. Mitt bohag ingick i den bodelning jag under hot hade fått skriva på en natt, vilket innebar att jag inte fick flytta med mig barnens sängar eller gardiner, inte heller min tårtspade jag fick när jag fyllde 30.

10 000-tals kvinnor och barn blir varje år hemlösa. Hemmet ska vara den tryggaste platsen, men för många blir det en tickande bomb – en dödsfälla.

Något som hade varit värdefull för mig och 10 000 andra i samma situation hade varit om inkomstkraven hade varit mindre och handläggningstiderna hos myndigheter, så som Försäkringskassans bostadsbidrag och bostadstillägg, hade varit avsevärt kortare. Att det byggdes lägenheter alla kunde ha råd att bo i. Centralt nära skola och mataffärer.

Det byggs fängelser. Det bereds sängar. Det sätts upp tv-apparater. Det finns internet. Mat på bordet och en varm dusch innan man går och lägger sig i sin egen säng. Dörren låses. Här bor kanske just den mannen som slagit sin partner sönder och samman, kanske till och med mördat henne eller deras barn. Enligt mig blir det väldigt fel. I vilken ordning ska regeringen påbörja sitt riktiga jobb innan fler kvinnor och barn får sätta livet till för att de tvingas leva kvar hos en förövare? Tänk på det nästa gång du ser en hemlös kvinna utanför ICA, eller ett hungrigt barn i skolmatsalen.

Det gick bra för mig. Jag fick en bra lägenhet, sliten och omodern men centralt, nära skolan och mataffären. Bostadsannonsen jag hade svarat på hittade jag på Blocket. Det var en äldre man som hyrde ut sitt gårdshus. Han brydde sig inte om kreditupplysningar eller arbetsintyg. Jag tror han såg mitt behov och kände vad jag behövde. Bara ett ställe att få landa på, känna mig trygg och inte behöva vara rädd. Jag låste min dörr på kvällen och visste att ingen längre skulle kunna hota eller slå. Och i min kökslåda låg en ny tårtspade som bara var min.

Stödsamtalen till jourerna har ökat

Våldsutsatta kvinnor och flickors behov av stöd och skydd fortsätter att öka, även efter pandemin. Ny statistik visar att Unizons jourer hade 194 900 stödsamtal under 2022, vilket är en ökning med 40 procent sedan 2020.

– Mäns och killars våld mot kvinnor och flickor är en kriminalitet som pågår dygnet runt, året om. Vi ser hur kvinnors behov av stöd ökar för varje år. Den officiella kriminalstatistiken visar att antalet fall av polisanmäld misshandel mot kvinnor ökar över tid. Vi finns här och stöttar, men kvinnor ska inte utsättas för våld överhuvudtaget. För det krävs att mäns våld mot kvinnor kommer upp på den högsta politiska dagordningen, och stannar där, säger Olga Persson, ordförande Unizon. Under 2022 fortsatte Unizons jourers stödsamtal att öka. 2022 hade jourerna 194 900 stödsamtal, framförallt med våldsutsatta kvinnor och barn, men också med anhöriga till de utsatta. Under pandemin fortsatte det digitala stödet att öka. Jourerna stöttar via chatt, telefon, sms och ger samtalsstöd enskilt eller i grupp. Sedan 2020 har stödsamtalen ökat med 40 procent.

KVINNOR SÖKER STÖD hos kvinnojourerna för att de är utsatta för fysiskt och psykiskt våld och kring frågor om vårdnad, boende och umgänge av deras barn.

Var tredje kvinnojour med skyddat boende uppger att barn tvingats till umgänge med våldsutövande pappa under tiden de bor med sin mamma i skyddat boende.

– Det är helt orimligt att samhället bedömer pappa som så farlig att du inte kan bo kvar i ditt egna hem men att du som barn ändå måste träffa honom. Barns tvångsumgänge med förövare måste upphöra. Vi ser fall där barn får åka till rättspsykiatrisk klinik för att träffa pappa. Eller fall där en pappa mördat mamman och ändå behåller vårdnaden om barnen. Man

Stödsamtal årsvis (Avrundat till närmaste hundratal. Observera att det inte är exakt samma jourer som svarat de olika åren.)

Q 2022 – 194 900 stödkontakter

Q 2021 – 187 600 stödkontakter

Q 2020 – 138 500 stödkontakter

Q 2019 – 121 600 stödkontakter

Q 2018 – 108 000 stödkontakter

behöver inte vara barnpsykolog för att förstå att detta påverkar barnets trygghet och chans till läkning, säger Olga Persson, ordförande Unizon.

PÅ KVINNOJOURERNAS SKYDDADE boenden bodde 937 barn, 897 kvinnor och 15 män. Kvinnor bodde i snitt 50 dygn på kvinnojourernas boenden under 2022, en minskning med 10 procent sedan 2020. Det är kommunernas socialtjänst som beviljar eller nekar insatsen skyddat boende.

Tjej- och ungdomsjourerna samt jourer specialiserade på att arbeta mot incest och andra sexuella övergrepp hade nära 48 700 stödkontakter, varav 33 600 rörde stöd på nätet. 82 procent av de stödsökande var tjejer och unga kvinnor.

»Vi ser hur kvinnors behov av stöd ökar för varje år«

De vanligaste anledningarna att söka stöd hos en tjejjour eller ungdomsjour var psykisk ohälsa, våldsutsatthet (fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld) samt frågor om kropp, kärlek och relationer. Statistiken för 2022 bygger på enkätsvar från 139 av Unizons 140 medlemsorganisationer. Av de svarande är 89 kvinnojourer, 39 tjej- och ungdomsjourer samt 11 jourer specialiserade att arbeta mot sexuella övergrepp.

KÄLLA: UNIZON

Olga Persson, ordförande Unizon, menar att barns tvångsumgänge med förövare måste upphöra. Foto: Sara Arnald

Glada Hudikteatern höll manifestation

Glada Hudikteaterns senaste filmprojekt ”Det kunde varit vi” är en dokumentär som tar oss tillbaka i tiden. Från invigningen av rasbiologiska institutet i Uppsala 1922 till Vipeholmsanstaltens experiment på utvecklingsstörda. I filmen får du som tittare följa med till olika platser i Sverige och träffar anhöriga, forskare och experter som ger svar på våra frågor och berättar om hur personer med olika funktionsvariationer behandlats genom tiderna.

Syftet med filmen är att få människor att vilja vara med och bidra till ett samhälle som är mer inkluderande. Vi kan inte förändra det förflutna, men vetskapen om vår historia kan hjälpa oss att bygga en bättre framtid.

Den 24 maj berättade Pär Johansson, Emma Örtlund och Ida Johansson om filmen på Sergels Torg i Stockholm genom en manifestation för människors lika värde och ett mer inkluderande samhälle.

Mer stress på jobbet

En tydlig dipp i arbetsmiljön kan konstateras på många arbetsplatser de senaste tre åren, enligt en ny kartläggning från Brilliant Future. Stressen ökar och återhämtningen minskar jämfört med i början av pandemin. Nästan 40 procent känner sig stressade och ungefär lika många upplever dålig återhämtning, jämfört med cirka en tredjedel när pandemin slog till. Dessutom upplever drygt en tredjedel att de inte kan påverka sin arbetssituation efter pandemin. – Vi ser en nedåtgående trend jämfört med vid pandemins start som helt klart medförde ett arbetsmiljöskifte. Stora grupper av medarbetare har fått möjlighet till ett mer flexibelt arbetssätt, medan andra inte har fått den möjligheten. Det skapar en känsla av orättvisa. Arbetsmiljön har stöpts om och mer måste göras. Ledningsgrupper och chefer behöver agera för att säkerställa god arbetsmiljö även i osäkra och nya tider, säger Sofie Johansson, expert inom medarbetarundersökningar på Brilliant Future.

Ny metod för förändring

Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg ger ut en handbok för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och förtryck. Boken visar en metod för hur socialtjänsten kan arbeta för att möjliggöra varaktig förändring för utsatta och deras familjer.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett område omgärdat av myter, fördomar och ryktesspridning. Det finns till exempel en allmän uppfattning om att det inte går att arbeta förebyggande eller behandlande med familjerna, att hotet är konstant och att en återförening efter placering därför aldrig är möjlig.

– Det råder stor brist på kunskap om insatser för förändring när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har arbetat länge med detta och vet att det i många svenska kommuner sedan flera år pågår ett aktivt familjearbete med familjer som lever i en hederskontext men att arbetet sker med skiftande kvalitet. Det råden en stor osäkerhet om hur man ska möta dessa familjer så vår arbetsmetod är efterfrågad, säger Marie Christou-Kressner som bland

annat har arbetat i Botkyrka utanför Stockholm.

Boken Hedersrelaterat våld och förtryck – handbok för socialtjänsten bygger på beprövad erfarenhet och är ett led i att formalisera arbetet med familjebehandling. Den ger konkreta processer och verktyg och belyser handläggningen från anmälan och utredning till uppföljning och avslut.

– Vi vet att både varaktig förändring och säkra återföreningar är möjligt. I vår bok visar vi ett teambaserat, humanistiskt och rättssäkert arbets-

sätt med jämställda insatser för familjer med en hedersproblematik, understryker Maria Hagberg.

Metoden som introduceras i boken bygger på framgångsfaktorer och många års beprövad erfarenhet. Innehåll och utmaningar i detta långsiktiga arbete exemplifieras med fallbeskrivningar.

Familjebehandlingen redovisas i tre faser och pågår samtidigt som myndighetens arbete – det teambaserade arbetssätt som författarna menar är grundläggande för framgång.

Bestående psykiska besvär

En ny studie visar att ”fientligt” föräldraskap kan öka risken för psykiska hälsoproblem hos barn med nästan 100 procent. Forskningen, som publicerades i medicinska tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences, följde över 7 500 barn i Irland från nio månaders ålder tills de var upp till nio år gamla.

Forskarna vid University of Cambridge och University College Dublin fann att barn som utsatts för ”fientligt föräldraskap” vid tre års ålder hade 1,5 gånger större risk än sina jämnåriga att utveckla

psykiska hälsosymptom som kvalificerade sig som ”hög risk” vid nio års ålder.

Föräldraskap som kännetecknas av fysisk bestraffning eller överkontrollerande beteende visade sig nästan fördubbla risken för deras barn att utveckla psykiska hälsosymptom, enligt ett pressmeddelande från Psykiatrispecialisterna.

Forskarna förklarar att fientligt föräldraskap innebär frekvent hård behandling och disciplin och kan vara fysiskt eller psykologiskt. Det kan innebära regelbundet skällan-

de på barn, rutinmässig fysisk bestraffning, att isolera barn när de beter sig illa, skada deras självkänsla eller bestraffa barn oberoende av förälderns humör.

Forskarna fann inte någon förändring av risken för psykiska hälsosymptom med ”varma” föräldraskapsstilar.

Det är viktigt att notera att studien också klargör att föräldraskapsstilen inte helt och hållet avgör mental hälsa hos barn. Barns psykiska hälsa påverkas av flera riskfaktorer, inklusive kön, fysisk hälsa och socioekonomisk status.

Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg har båda gedigen erfarenhet av socialt arbete med hedersrelaterat våld.

En chans för familjen

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Välk ommen till en k ostnads f r i

För dig som p lace ra r inom H VB, Familjehem, Sk yddat boende, Stödboende och LSS

Tema: De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott

• Örebro HVB 21 september

• Luleå HVB 12 oktober •

• K almar HVB 16 november

• Stock holm HVB 30 november

Läs me r och anmäl dig på www.ssilutbildningsdagar.se

& SAMSJUKLIGHET VIKTOR JINNEVÅNG

Christine Adhiambo Rosodlare, Kenya

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Beroende

En bok om missbruk och vad det gör med oss och dem vi älskar

Beroendesjukdomen är en av våra stora dödliga folksjukdomar. Men trots att var tionde svensk är drabbad pratar vi nästan inte om den. Poddprofilen Nemo Hedén har gjort till sin livsuppgift att ändra på den saken.

”Jag har skrivit en bok som jag hade behövt att läsa när jag var i missbrukets mörka klor. När jag kände mig ensammast och räddast i hela världen. När det kändes som att livet var slut och som att det inte fanns någon väg ut. Men boken är lika mycket för alla anhöriga. De får lida så otroligt mycket, trots att de är helt oskyldiga”, skriver Nemo i förordet.

Författare: Nemo Hedén

Förlag: The Book affair, www.thebookaffair.se

Förenligt med liv

Berättelser om krisstöd

Sara Johansson har under många år arbetat med krisstöd och har stor praktisk erfarenhet av att stödja människor i det akuta skedet efter katastrofer, i sorg och vid svår sjukdom. I boken får du följa med bakom kulisserna i hennes arbete. Här visas konkret hur människans motståndskraft stärks i en katastrof, men också hur sorg och olika krisreaktioner kan se ut, bortom stora rubriker.

Boken är skriven för psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, undersköterskor, läkare, lärare, socionomer, präster, tjänstemän på myndigheter – och alla andra som möter barn och vuxna i kris och sorg.

Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sid 66

Hedersrelaterat våld och förtryck

Handbok för socialtjänsten

DenVinn!

här boken kan du vinna!

Sid 66

HVF är ett komplext område omgärdat av myter, fördomar och ryktesspridning. Det finns till exempel en allmän uppfattning om att det inte går att arbeta förebyggande eller behandlande med familjerna, att hotet pågår för alltid och att en återförening därför aldrig är möjlig. Författarna menar att det mesta kan ske på frivillig väg förutsatt att det finns ett systematiserat arbetssätt, rätt kompetens och konkreta verktyg.

Metoden i boken bygger på framgångsfaktorer och många års beprövad erfarenhet och innefattar hela ärendet från anmälan och utredning till uppföljning och avslut.

Författare: Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Sexualiteten efter övergrepp

Författare: Sara Johansson Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Hitta tillbaka till lusten och tryggheten efter trauma

Sexualiteten är för många en oerhört viktig del av hälsan och välmåendet, och när den på något sätt blir skadad eller påverkad negativt - kan detta i sin tur påverka hela personens hälsa negativt. Bristen på kunskap, hjälp och behandling för sexualiteten efter övergrepp är också ett faktum, där många utsatta vittnar om att sexualiteten är en del som glöms bort. Många bär en bild av att en utsatt inte ska vilja ha sex, att sexualiteten inte är något viktigt. Den här boken ämnar att förändra det synsättet, för en hälsosam sexualitet är viktigt för mångas hälsa.

Författare: Anicia Sundström Eriksson Förlag: Ordberoende förlag, www.ordberoende.se

DenVinn! härbokenkanduvinna! Sid66

När hjärnan sviker

– om livet med demens

Blir du ledsen om jag dör?

Nicolas Lunabbas Sommar i P1 2021 hyllades för sitt mänskliggörande av unga som hamnar i våldsspiraler. Programmet byggde på ett utdrag ur boken. Lunabba är verksamhetsansvarig på organisationen Helamalmö och en stark röst i samhällsdebatten.

Författare: Nicolas Lunabba Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Vad händer i hjärnan när vi drabbas av demenssjukdom och minnet sviker? Vad kan man göra för att skydda sig mot att utveckla demens? Finns det något botemedel när sjukdomen väl är ett faktum? Hedvig Söderlund är professor i psykologi och har studerat minnet och hjärnan i många år. Här delar hon med sig av sin expertkunskap samt av egna erfarenheter som anhörig.

Boken är skriven med stort hjärta och guidar i det virrvarr av känslor som är vanliga när någon drabbas. Den går igenom Alzheimers sjukdom och andra vanliga demenssjukdomar.

Författare: Hedvig Söderlund Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se

En mammas mardröm

För ditt eget bästa

En sann berättelse om förödande kärlek

För ditt eget bästa är en självupplevd berättelse om manipulation och sadism – i kärlekens namn: ”Allt jag gör är för ditt eget bästa”, sa han till mig och till sist kändes det som om det var sant. Jag älskade honom. Och jag trodde att han älskade mig. I själva verket tog han ifrån mig allt; mina relationer, min tro på mig själv, min arbetsförmåga, min verklighetsuppfattning och min känsla av att ha ett jag. Det här är Pia Johanssons berättelse om sitt fem år långa förhållande med en man med psykopatiska drag. Om de ständiga växlingarna mellan passion och hat, mellan ömhet och sexuellt våld.

Författare: Pia Johansson och Anna Carsall Förlag: Ordberoende förlag, www.ordberoende.se

Lisbeth Almquist har skrivit sin upplevelse och berättelse om sin son Jimi: ”Fredagen den 20 oktober 2006, den värsta dagen i mitt liv. Hur skulle jag kunna veta att detta var Jimis sista dag i livet. Jimi trivdes aldrig i skolan men kämpade sig ändå igenom de nio åren i grundskolan. När han kom upp i tonåren gjorde han revolt precis som många andra ungdomar. Jimi hittade på lite småbus till en början som sedan blev allvarligare efter hand. Han kom in i fel kamratkrets och det var då alla bekymmer började. Detta var början på hans väg in i den kriminella världen och även början på min mardröm”.

Författare: Lisbeth Almquist Förlag: Öraholma bok & skrivstudio, www.bokmorskan.se

Möten, mingel och kunskap

Den 27 april var det dags för SSIL utbildningsdag i Stockholm för dig som placerar inom HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende. Vi träffade några utställare och besökare.

TEXT JENNY FORS

FOTO TILDA THINGVALL

Temat för seminarierna är ”De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott” där Sabina Björk, Agneta Björck, Annelie Karlsson och Jennie Linde ger verktyg för att göra placeringar i sin helhet mer begriplig, meningsfull och hanterbar för den som placeras.

Under hösten hålls de kostnadsfria utbildningsdagarna den 21 september i Örebro, 12 oktober i Luleå, 16 november i Kalmar och den 30 november i Stock-

holm, den senare med nya föreläsare. Då är det nämligen Liria Ortiz, Viktor Jinnevång och Agneta Björck som talar. Platsen för Stockholms utbildningsdagar är 7A Odenplan och där hålls också Stora LSS-Dagen som SSIL arrangerar den 23 september. Det blir premiär för den och för familjerna som ny målgrupp där vårdnadshavare och individer kan få möjlighet att träffa olika verksamheter på samma plats som erbjuder LSS-insatser. ●

Camilla Strand och Sara Stenman, Sigtuna Kommun.

Trevligt nätverkande bland utställarna.

Allviken HVB.

Ta chansen!

Besök hemsidan ssilutbildningsdagar.se för att anmäla dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

Nöjda besökare från Solna stad.

Frukost, lunch och fika ingår.

Skolberga HVB.

Attendo. Kasam familj.

Sabina Björk var en av talarna.

Kalendarium 2023

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

JUNI

Grundkurs i psykiatri 12-13 juni, Stockholm www.pedagogisktperspektiv.se

LVU i praktiken 14 juni, webbsänd www.jpinfonet.se

Tvister och omprövning av rätten till personlig assistans 15 juni, webbsänd www.jpinfonet.se

Retroaktiv ersättning för personlig assistans 16 juni, webbsänd www.jpinfonet.se

AUGUSTI

Collaborative & Proactive Solutions (CPS) 10-11 augusti, webbsänt www.pedagogisktperspektiv.se

Spelmissbruksbehandling med KBT 21 augusti, webbsänd www.sverigehalsan.se

Föreståndarutbildning – HVB och LSS 21 augusti, Malmö www.sverigehalsan.se

Våld i nära relationer och juridiken 29 augusti, webbsänd www.jpinfonet.se

Personlig assistans i praktiken 31 augusti-1 september, webbsänd www.jpinfonet.se

SEPTEMBER

Handledarutbildning för yrkesverksamma familjehemskonsulter 1 september kursstart (två terminer), webbsänd luvit.education.lu.se

www.ssil.se

Hedersrelaterat våld och juridiken 4 september, webbsänd www.jpinfonet.se

Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 12 september, webbsänd www.jpinfonet.se

Tvångssyndrom/OCD 14 september, Gävle www.pedagogisktperspektiv.se

SSIL utbildningsdag

– HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 21 september, Örebro ssilutbildningsdagar.se

Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 21 september, webbsänd www.jpinfonet.se

ADAD streamad diplomutbildning

21 september, 12 oktober, 9 november, 7 december, webbsänd www.waitong.se

Stora LSS-Dagen 23 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

Nyanställd i kommunen 25 september, webbsänd www.jpinfonet.se

Arbeta med autism 26 september, Göteborg www.pedagogisktperspektiv.se

Psykisk ohälsa har många ansikten 26 september, webbsänd www.refam.se

FIT streamad diplomutbildning

26 september, 17 oktober, 14 november, 14 december, webbsänd www.waitong.se

Socialchefsdagarna

27-29 september, Karlstad www.socialchefsdagarna.se

OKTOBER

Hållbar upphandling 3 oktober, Stockholm/webbsänd www.jpinfonet.se

Beroendedagen

5 oktober, Stockholm www.expomedica.se

Traumadagen

6 oktober, Stockholm www.expomedica.se

Känslor, stress och trauma vid autism och ADHD

6 oktober, Stockholm och webbsänt www.pedagogisktperspektiv.se

Praktisk processrätt för socialtjänsten 10 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 11 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 12 oktober, Luleå ssilutbildningsdagar.se

Äldreomsorgsdagarna 19-20 oktober, Älvsjö www.gothiakompetens.se

Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 21 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Stresshantering med KBT 23 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se

Alltid uppdaterad

Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today

Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 26 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Dagen för Skyddat Boende 26 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se

NOVEMBER

Parterapi med KBT 7 november, webbsänd www.sverigehalsan.se

Rikskonferens – Kvalitet inom LSS 8 november, Stockholm www.kui.se

Socionomdagarna 8-9 november, Stockholm socionomdagarna.se

SSIL utbildningsdag

– HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 16 november, Kalmar ssilutbildningsdagar.se

Att ta ledningen i barnrättsarbetet i socialtjänsten 16 november, webbsänd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 30 november, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Oberende kvalitetsverktyg för boendeinsatser - Ta del av dina kollegors erfarenheter

SSIL´s erfarna kommunikatörer gör ca 5 000 intervjuer per år för att följa upp och utvärdera pågående och avslutade placeringar. Detta för att du som arbetar med placeringar ska ha tillgång till kollegors erfarenheter och information som kan vara avgörande i ett placeringsbeslut. Nu släpper vi en uppdaterad version av SSIL Kvalitetsindex för Konsulentstödda familjehemsverksamheter där intervjufrågorna är helt anpassade efter denna typ av verksamhet.

Hur fungerar Kvalitetsindex?

• SSIL´s erfarna kommunikatörer intervjuar ansvarig handläggare för varje enskild placering i respektive verksamhet.

• Intervjuerna sammanställs till en rapport som levereras till verksamheten och publiceras på ssil.se. Rapporten innehåller en jämförelse mellan verksamheten och övriga intervjuade verksamheter.

• När en verksamhet besvarar en placeringsförfrågan skickas verksamhetens Kvalitetsindexrapport och Informationssida till placeringsansvarig handläggare.

Vill Du veta mer - Kontakta oss!

SSIL - För vård och omsorg Växel: 0651-160 40 info@ssil.se

• •

Sommarläsning!

50% Erbjudandet gäller t o m 2023-08-31 och endast prenumeranter i Sverige. Prenumerationen upphör automatiskt efter periodens slut. Svenska Media i Ljusdal AB. lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i dina uppgifter samtycker du med Svenska Media i Ljusdal AB:s policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

50% på en prenumeration, välj mellan våra 6 titlar

Beställ och välj erbjudande på svenskamedia.se/sommar2023 eller ring 08-128 326 00 för personlig service Prenumerationen avslutas automatiskt.

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 60-61.

gömd! - För ett liv sedan 2013

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Anpassad vistelseort samtliga ärenden

Vinn en bok med Omtanke

stället som ser helheten

bra resultat. Vi fick det vi

familjens bästa och att det framtida lösning för familjen.

NÄSTA NUMMER

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Leena Oskarsson, Vingåker och Veronica Wahlberg, Linköping.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:

1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 11 augusti 2023 till: ”Tävling 4/2023, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Alltid individanpassade helhetslösningar skyddsplaceringar i Sveriges samtliga 21 län.

Omtanke nummer 5:

jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.

Ute den

bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och säkerhetsplaceringar konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd från IVO), skyddat boende med dygnet jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till eget längre hyreskontrakt.

Existentiella samtal

samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.

Ann Lagerström var med och initierade existentiella samtal hos Stadsmissionen i Stockholm. ”Ju mindre man håller med varandra desto roligare har vi, för då uppstår nya infallsvinklar att grubbla över”, säger hon.

samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsderas erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer våra ärenden.” från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.

september

Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn (0-18 år), familjer, par samt särskild kompetens målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gemensamt placerade är att de riskerar att utsättas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck.

Madickengården erbjuder även kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma I 0774-406 600 I info@madickengarden.se

med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar. Kvalitetsindex vad andra kommuner tycker om samarbetet med OSS. info@omsorgskyddsakerhet.se I

Familjehem, HVB, LSS

Dessutom Carolina Lindberg Wiman har skrivit boken ”Familjehem för barn med NPF”. En handbok för socialtjänst, familjehem och konsulenter utgiven på Gothia Kompetens.

Så arbetar Kronofogden tillsammans med kommuner för att förebygga vräkningar.

Texta tydligt!

SKYDDSENHETEN

- Vi tar emot skyddsplaceringar från hela landet -

Våld i nära relationer

Vi erbjuder samtalsstöd, sysselsättning och har kompetens inom missbruksproblematik. Vi utför även utredningar enligt SARA-V3, Trappan och PATRIARK.

Hedersproblematik

Vår personal är flerspråkig med erfarenhet från många kulturer. Vi hjälper till med myndighetskontakter och tillgodoser skolgång samt en meningsfull vardag åt medföljande barn.

Avhoppare från kriminella nätverk

Vi tillhandahåller säkerhet och vittnesskydd av högsta klass.

Klienten erbjuds samtalsstöd, sysselsättning och återetablering i samhället.

Säker och diskret transport ombesörjes i hela Norden.

Placeringsansvarig Richard 072-991 61 10 I VD Norik 072-991 61 12 placera@skyddsenheten.se I www.colosseumbehandling.se stödboende

En del av Colosseums kompletta vårdkedja är vårt stödboende. Här har våra klienter möjlighet att fortsätta sin utveckling och pröva sina färdigheter i samhället.

Avdelning Rex

Vi tar emot unga vuxna och kommer till sommaren även öppna vårt stödboende för ungdomar mellan 16 och 20 år.

Skyddad, inte gömd! - För ett tryggare liv sedan 2013

Anpassad vistelseort i samtliga ärenden

Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar i Sveriges samtliga 21 län.

Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.

Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.

”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”

En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.

Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar. Läs på Kvalitetsindex vad andra kommuner tycker om samarbetet med OSS.