Nya boken Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället
Krönikan: Tvångsvården ingen plats för autism
Funkisfamiljen Pella
”Personliga assistansen var ju en absolut förutsättning för oss”
Hur ökar vi barns delaktighet i utredningar? Hur skapar vi en bättre familjehemsvård? Hur fungerar föräldrastöd mot radikalisering?
Detta och mycket mer kan du få svar på hos Socialenkanalen, kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och får perspektiv på aktuella frågor.
Besök oss på:
humana.se/socialenkanalen
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
I OMTANKE:
”Socialtjänsten misstolkar alltför ofta de svårigheter som barn med autism har”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Ulla Adolfsson, förbundsordförande, Autism- & Aspergerförbundet som har skrivit en debattartikel tillsammans med Maria Sivall, förbundsjurist och Agneta Söder, ombudsman.
Läs krönikan på sidan 56
10|
Intervjun
Tove Lundin arbetar med patientinflytande inom psykiatrin och har skrivit boken Handbok för psykon.
16| Aktuellt
Segregation har tydliga kopplingar till ojämställdhet.
19| Tema: NPF
20| Adhd och medicinering
Katarina Bjärvall anser att man är för snabb att sätta in medicinering.
26| Vilka är symptomen?
En osynlig funktionsnedsättning.
30| Föräldrar med NPF
Familjelyftet ska synliggöra en bortglömd grupp.
38| Gatans folk
IngelaS har porträtterat hemlösa i ny fotobok.
42| Funkisfamiljen
Vi har besökt familjen Pella som inte skulle klara sig utan personlig assistans till dottern Agnes.
Agnes är 15 år och född med en svår hjärnskada. Mamma Anna Pella har skrivit barnboksserien ”Funkisfamiljen” där en ny bok precis kommit ut.
50| Så mår nyanlända barn
Ny undersökning från Röda Korsets högskola och Folkhälsomyndigheten.
52| Familjepolitiken försämrar
Rapport från Rädda Barnen.
62| Medarbetarundersökning
De anstränger sig mest på jobbet.
Alla har rätt till ett eget hem. Bostad först är en effektiv modell för att bekämpa hemlöshet. Ge människor i hemlöshet en egen bostad, erbjud sedan individanpassade stödinsatser. Det är kärnan i Bostad först.
Grundkurser hösten 2019
Vi erbjuder kostnadsfria grundkurser i Bostad först för dig som behöver grundläggande förståelse för modellen.
Nationell konferens
Malmö 28 november
Alvesta 9/9
Stockholm 10/9
Göteborg 16/9
Umeå 17/9
Karlstad 24/9
Läs mer om kurserna och konferensen på bostadförst.se
Under en heldag utbyter vi idéer och erfarenheter med Sveriges och Nordens främsta inom området Bostad Först. Vi tar avstamp i forskning, politik och praktik för att ta våra tankar vidare i kreativa idéseminarier.
”Man har en ärligare dialog. Man känner inte att man behöver ljuga och hyckla liksom, för att försvara det lilla man har”
Ett initiativ av Sveriges Stadsmissioner i samarbete med Lunds universitet och med stöd från Svenska Postkodlotteriet.
Hyresgäst i Bostad först Karlstad (Folkesson 2017)
Att passa in i mallen
Sju gånger fler personer har fått diagnosen adhd på tio år. En förklaring är en ökad medvetenhet, men kritiker menar att det pågår en överdiagnostisering. Skolan ställer krav på att eleverna ska sitta stilla och arbeta koncentrerat. Det är svårt att få alla att passa in i den mallen. I förskolan och tidiga årskurser kan det handla om skolmognad, då man har funnit fler diagnoser på de barn som är födda sent på året. Det är något som Katarina Bjärvall tar upp i boken Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället. Hon tycker att man i en del fall är lite snabb med att sätta in medicinering. Som med all medicinering ska man bara behandla de som verkligen behöver. Har man lindriga besvär kan det hjälpa med små förändringar och hjälpmedel när det gäller vardagsrutinerna, som är ett problem för många med adhd. Det är ju trots allt flera negativa biverkningar med adhd-medicin, men de flesta är av den uppfattningen att de positiva effekterna överväger då medicinen är så pass effektiv och underlättar livet för de som har problem.
DET HAR NU visat sig i en holländsk forskningsstudie att barn som äter adhd-medicin kan få förändringar i hjärnan. Den vita substansen i hjärnan har visat sig växa och därmed tror man att signalerna kan gå snabbare, alltså att effekten av medicineringen håller i sig. Ändå förespråkar forskarna restriktiv användning av adhd-medicin och det kanske beror på hur man tolkar studien, att man alltid bör vara försiktig med medicinering men att studien inte pekar på något negativt, utan att medicineringen har en synlig effekt på hjärnan.
Även om både diagnoserna och medicineringen har ökat så finns det tyvärr en grupp som lätt missas och det är flickorna. De kanske inte är lika utåtagerande i skolan men får utbrott av ilska hemma
eller med kompisar. Bara att få en diagnos kan vara till stor hjälp; för den enskilde att få bekräftat att något inte är som det ska, för skolan och föräldrar att kunna sätta in resurser och för kompisar som kan få ökad förståelse varför personen agerar på ett visst sätt. Många får sin diagnos sent i livet och det skulle bespara mycket onödigt lidande om någon hade sett de här barnen i tid. Tove Lundin berättar om sina diagnoser som hon fick när hon flyttade hemifrån för att plugga på universitetet. Att hantera matlagning, räkningar, tvätt och allt som hör vardagen till för en vuxen blev för mycket. Det är inget att skämmas över att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och det finns hjälp att få. Tyvärr kan det vara svårt att prata om, men samhället har blivit mera öppet på senare tid som tur är.
JAG HITTADE EN ny rapport som lyfter fram föräldrar med NPF, en grupp som har det extra svårt. Tänk dig att försöka kämpa för sitt barns rätt till hjälp samtidigt som man har svårt att själv klara sin vardag. Då är det lätt att bli dömd som dålig förälder om man till exempel har svårt att passa tider och liknande. Eftersom NPF kan vara ärftligt kan det hända att en förälder får sin egen diagnos i samband med att barnet genomgår en utredning. Där behöver verkligen kunskapen höjas. Trevlig läsning!
Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Prima Gruppen - Idéburen och brukarorienterad kvalitativ integrations kedja för människor med beroendeproblematik. Prima Gruppen har verksamheter med olika inriktningar som tillsammans bildar en stöd- och boendekedja. Samtliga verksamheter är drogfria och vår målgrupp är vuxna personer och par med beroendeproblematik. Vi tar emot personer med LARO samt ADHD medicinering.
Krinolinen HVB
är ett drogfritt stödboende med 82 platser. Krinolinen har både enkeloch dubbelrum. Verksamheten är i hög grad styrd av den enskildes planering tillsammans med uppdrag från socialtjänsten. Motivationsarbete på Krinolinen är utformat efter individens behov och önskemål. Krinolinen är beläget i Fruängen i Stockholm.
Roo Gård Lantbrukskooperativ
med 31 platser i Österåkers kommun erbjuder långsiktigt rehabilitering och medlevarskap inom ramen för professionell rehabiliteringskunskap, gemenskap, och riktigt arbete.
Gården erbjuder rehabiliteringsplatser i arbetsgrupperna Stallbacken med ridskola, lantbruk med nötkreatur och foder producering, Gårdsgruppen med skogsbruk och fastighetsunderhåll, Växthus och städ, hantverkshus samt storkök.
Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten är ett drogfritt stödboende med 28 platser. Syftet med Nollpunkten är att man inte ska behöva börja om från början eller hamna ”på gatan” vid akut problem i behandling/insats. Verksamheten är även till för att överbrygga det glapp som kan uppstå mellan medicinsk avgiftning och påbörjad behandling/insats. Verksamheten arbetar med tydligt fokus på empowerment (egenkraft), brukarperspektiv och tron på den enskildes vilja och motivation att förändra sitt liv. Nollpunkten är beläget i Vaxholms kommun.
Friab individ & familj arbetar för att förändra livet för barn, unga och vuxna som hamnat i svårigheter på grund av psykisk ohälsa. Gemensamt är att de behöver stöd, omtanke och behandling som leder till förändring.
Tove Lundin har adhd och bipolär sjukdom. Genom boken vill hon hjälpa andra till en fungerande vardag.
”Jag hade inget närminne, allt var bara kaos”
Tove Lundin fick sina diagnoser i vuxen ålder
Handbok för psykon är den bok Tove Lundin själv hade velat läsa när hon kom ut från psykakuten efter sin kollaps. Hon sökte febrilt efter information för att kunna förstå vad som hade hänt och för att hitta ett sätt att leva i samhället. Hon blandar in mycket humor i det svåra, inte för att förminska – tvärt om. Humorn har alltid varit hennes ventil.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GOTHIA FORTBILDNING
Tove Lundin är journalist, författare och föreläsare. Hon arbetar också deltid med patientinflytande inom psykiatrin på Norra Stockholms Psykiatri. Handbok för psykon har precis släppts i en uppdaterad upplaga med gällande lagar och regler samt ett helt nytt kapitel om barn och föräldrar.
– Allt blev så mycket svårare med barn. Jag hade haft tufft med mig själv, med rutiner och att komma iväg på morgonen. Att barnen skulle ha rena kläder och i rätt storlek, extrakläder packade och allt annat blir helt enkelt för mycket för mig, säger Tove Lundin.
Hon har lärt sig att delegera och be om hjälp. Sambon tar ansvar för barnens morgonbestyr och annat som Tove har svårt för. Den första upplagan av boken skrev hon två år efter att hon kom ut från psykakuten efter en kollaps. Då hittade hon ingen information som kunde hjälpa henne att förstå vad som hade hänt, varför och hur hon skulle gå till väga för att komma på fötter igen. Då hade hon behövt en handbok.
– Jag var ganska blyg som ung och i skolan vågade jag inte leva ut den rastlöshet som jag kände, så istället kunde jag få raseriutbrott hemma. Mina föräldrar var ganska tillåtande. Det var sådan jag fick vara. Men det var obehagligt att bli så arg, jag skämdes mycket efteråt.
TOVE HAR ALLTID gillat att läsa och skriva, så det var ingen som märkte hennes koncentrationssvårigheter i skolan. Det var svårare med engelskan, den lärde hon sig aldrig riktigt. Men eftersom hon inte hade problem med andra ämnen så var det ingen som lade någon större vikt vid det. – Med adhd är det ju så att man kan ha lätt för vissa saker som man är väldigt intresserad av och grotta ned sig ordentligt i, medan man inte alls klarar av något som man inte gillar. Jag kände själv att det var något som inte stämde, men det var inte förrän jag började plugga på universitetet som jag verkligen förstod att något var fel. Att bo själv och hantera en vardag tog väldigt mycket kraft av mig, saker som andra verkade fixa utan problem. Rutiner, mat,
Handbok för psykon
Tove Lundin har själv två diagnoser och bjuder på sig själv och sina erfarenheter i boken. Med mycket humor och stort hjärta ger hon information, tips och råd till drabbade, anhöriga och de som arbetar med psykisk ohälsa. Handbok för psykon tar också upp föräldraskapet och visar på både svårigheter och möjligheter med att ha familj.
www.gothiafortbildning.se
Hon har alltid känt att något inte riktigt stämde. Sådant som hon hade svårt för verkade andra fixa utan problem.
läxor. Men fortfarande kunde jag komma undan med att vara sådär charmigt snurrig, säger Tove Lundin.
Hon har fortfarande svårt att tillreda en måltid, det blir helt enkelt för många moment. Bara att komma ihåg att det är dags att äta är svårt. Med tiden har det blivit lättare och hon har hittat strategier för en fungerande vardag med tre barn, men den här tiden mot slutet av journalistutbildningen var den mest kaotiska i hennes liv. – Jag började må allt sämre och tänkte till slut att ”Det här går inte längre”. Alla andra verkade ha någon slags kod som jag
saknade. Jag hade noll rutiner, mina föräldrar fick göra matlådor åt mig och räkningar kunde jag inte ta i.
Det slutade med att hon hamnade på psykakuten. Det var hennes första kontakt med psykiatrin.
– Jag hade inget närminne, allt var bara kaos. Samtidigt var jag vetgirig och sökte information. När man kommer in akut så här är ju det första inte att sätta en diagnos, men sedan fick jag ett gäng diagnoser, bland annat adhd och bipolär sjukdom.
Det blev en lång väg tillbaka. Tove hade
kanske mått bättre om hon hade börjat med sin medicinering direkt, men det dröjde ett år innan hon vågade ta den.
– Jag tror att det är vanligt. Jag var rädd för att jag skulle bli förändrad och avtrubbad. Vem är jag om jag inte går runt och är snurrig? Och vad ska jag göra av all tid som jag inte behöver gå runt och leta efter saker?
IDAG TAR HON sin adhd-medicin vid behov, främst på helger och lov. Den gör att det blir mindre rörigt, att hon inte hoppar på varje impuls och kan ta en sak i taget. Det
här som Tove kallar ”kli, skav och knöl” blir också bättre, att hon inte längre känner varje tvättlapp i kläderna eller sömmar på strumporna. – Det var en som förklarade det här med adhd-medicin bra; att utan medicin är hjärnan som en fabrik med ett myller av arbetare, och chefen är inte där.
HON HAR INTE känt av den bipolära diagnosen på tio år, men det där året efter studierna var det mycket upp och ned, perioder med nattsvart depression och å andra sidan överdriven energi, hypomani.
»Alla andra verkade ha någon slags kod som jag saknade.« Tove Lundin
– Jag brottades med tankar på att jag ju borde kunna njuta av livet eftersom jag hade bra utbildning, en bra relation med min pojkvän, bra föräldrar, fina vänner. Sedan har jag alltid varit väldigt präktig, plikttrogen och mån om att alla andra mår bra, istället för att leva för mig själv. Jag tror att det var också det som räddade mitt liv, säger Tove och fortsätter:
– Jag var väldigt arg, mycket på grund av bristen på lättillgänglig information. Detta trots att psykisk ohälsa är vårt vanligaste hälsoproblem. Det var ingen som sa till mig att jag kunde vara sjukskriven fast jag inte hade ett jobb eller att jag kunde få hjälp med det vardagliga.
När hon hade kämpat i två år skrev hon boken i affekt. Ilskan blev en drivkraft, men hon vill också själv veta allt om allt.
– I boken tar jag upp rättigheter, tips och strategier men också det här runt i kring, som jag upplevde som det svåraste, hur man ska bete sig och hur öppen man ska vara mot sin arbetsgivare.
TOVE LUNDIN SKRIVER och beskriver humoristiskt hur du kan dölja att du är en psyko för att kunna fungera i samhället. Sedan när läget är det rätta kan du komma ut som psyko och ställa krav på till exempel din arbetsplats.
Men hon är noga med att poängtera vikten av att inte känna skam. Särskilt när man som hon har fått en adhd-diagnos sent i livet är man snabb att döma sig själv och tro att allt är ens eget fel. Istället måste man be om hjälp och inte vara så hård mot sig själv över att man inte klarar av allt.
Idag har hon accepterat hur hon fungerar. Hon kan inte skjuta upp något, då blir det bortglömt, utan är noga med att skriva ned saker eller svara på ett mail på en gång. Hon har listor till allt och använder hörlurar med brus för att stänga ute tröttande ljud.
Det är viktigt att veta vilka rättigheter man har och vilken hjälp som finns. Man kan till exempel få en boendestödjare från kommunen som hjälper till att organisera vardagen och arbetsförmedlingen kan hjälpa till med fakturering om man, som Tove, är frilansare med egen firma.
I HENNES JOBB med patientinflytande inom psykiatrin ser hon till att öka hjälp och stöd till patienterna.
– Jag jobbar på strukturell nivå, bland annat genom patientforum, att vara på heldygnsvården och fånga upp behov som leder till förbättringsförslag. Vi har också något som heter Patientskolan där vi ger information i öppenvården utifrån våra egna erfarenheter. Exempel på åtgärder är ”Ett samtal om dagen”, något som personalen ska erbjuda inom heldygnsvården då patienterna efterfrågade mer tid för samtal. Det är ett arbetssätt som nu har implementerats och spridit sig i Stockholm, runt om i Sverige och även i andra länder.
Det är Tove och en kollega som arbetar med patientinflytande på sjukhuset och det finns åtta stycken totalt i Stockholm. I arbetet är det inte bara meriterande utan rentav ett krav att ha egen erfarenhet av psykisk ohälsa.
– En psykolog som jag träffade tyckte att hon kände sig oprofessionell när hon nämnde sin egen erfarenhet och att det går att sluta tänka mörka tankar, men jag tyckte att det var väldigt skönt att höra och läkande för mig själv. Jag tror att alla som har gått igenom något har ett behov av att prata med någon med liknande erfarenhet. På Norra Stockholms Psykiatri har vi också tre personer som arbetar i personalgruppen inom öppenvården som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa.
Det tog ungefär fyra år för Tove att vända sina negativa tankar, bygga upp sin självkänsla och lära sig olika strategier www.ssil.se | 13
Tove tycker att det är viktigt att man inte är så hård mot sig själv och vågar be om hjälp.
»Jag får en massa bra idéer och har liksom inget filter som begränsar och ser vad handlingarna kan få för följder«
Missbruksbehandling
för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
som får vardagen att fungera bättre.
– Jag har tur som har en förstående sambo och tillsammans har vi skapat en fungerande tillvaro, men jag har fortfarande svårt med konsekvenstänk och så vidare. Å andra sidan blir livet aldrig tråkigt, det händer saker hela tiden. Jag får en massa bra idéer och har liksom inget filter som begränsar och ser vad handlingarna kan få för följder.
TOVE BERÄTTAR NÄR hon innan barnen kom hyrde en stuga ute på landet utan vare sig el eller vatten. Dessutom hade hon varken bil eller körkort.
– Vi köpte en bubbla och jag började övningsköra, så det gick ändå. Jag behövde verkligen komma ner i varv då och vi var där hela sommaren. Jag tror att jag har den här grundinställningen att ”vilken tur att det gick så här bra ändå”.
När tvillingarna var ett år flyttade familjen från centrala Stockholm ut på landet och skaffade höns.
– Det regnande in från taket, men vi klarade det och bor fortfarande kvar.
Hon är tacksam och glad att hon har varit frisk i tio år.
– Det är skrämmande vad lite det behövs innan det kan gå riktigt illa om man inte får hjälp i tid. Att ett bank-ID har gått ut kan vara en tuff sak att fixa för den som har svårt för sådana saker. Det kan leda till att räkningarna inte blir betalda och man blir skuldsatt, avslutar Tove Lundin. ●
Om Tove Lundin
Ålder: 37 år.
Familj: Sambo, tvillingdöttrar på sex år och en tvåårig son. Bor: I ett nästan färdigt renoveringsprojekt i skogen norr om Stockholm.
Arbetar med: Patientinflytande inom psykiatrin på Norra Stockholms Psykiatri, journalist, författare och föreläsare.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
Tillståndspliktigt
stödboende för
personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
Jämställdhetsinsatser bryter segregation
I Sveriges Kvinnolobbys nya kartläggning över utrikesfödda kvinnors makt och inflytande framgår att segregationen i samhället har tydliga kopplingar till ojämställdhet. Kartläggningens slutsatser visar att satsningar på jämställdhet och kvinnors frigörelse direkt kan minska segregation.
– Sverige är ett av väldens mest jämställda länder och den nivån av jämställdhet måste gälla alla kvinnor och män oavsett var i landet du bor eller vilket land du är född i, säger Malpuri Groth, tf verksamhetschef, Sveriges Kvinnolobby.
I kartläggningen har man tittat på levnadsvillkor för utrikesfödda kvinnor och kvinnor med utrikesbakgrund utifrån regeringens sex jämställldhetspolitiska delmål. Inom alla delmål är skillnaderna mellan utrikesfödda och personer med svensk bakgrund stora. Utrikesfödda kvinnor har genomgående mindre makt och inflytande än övriga grupper.
– När jämställdheten stärks och skillnaderna i jämställdhet mellan grupper minskar – då utmanas segregationen. Insatser som ökar jämställdheten är därför ett verktyg för att minska ojämlikheten. I ett jämställt och jämlikt land finns inga utsatta bostadsområden, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister (Mp).
Rapporten visar att jämställdhetsperspektivet är mycket eftersatt och begränsat i både forskning om segregation och politiska satsningar mot segregation. Några viktiga slutsatser från rapporten:
– Det skulle behövas dubbelt så många utrikesfödda kvinnor i riksdagen för att gruppen ska vara fullt representerad. Endast 2,9 procent av riksdagsledamöterna efter 2014 års val var utrikesfödda kvinnor, medan andelen bland röstberättigade i samma grupp var 6,4 procent medan utrikes födda män är näst intill fullt representerade.
– Bara något mer än hälften av alla utrikesfödda kvinnor i Sverige har arbete som huvudsaklig sysselsättning. Andelen som har betalt arbete som sin huvudsakliga sysselsättning är endast 53,3 procent jämfört med 63,9 procent för utrikesfödda män. Utrikesfödda kvinnor bemöts av fördomar och får sämre stöd från Arbetsförmedlingen.
Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister (Mp).
– Utrikesfödda kvinnor mår sämre och har sämre tillgång till vård. En avsevärt hög andel uppger att de har dålig hälsa. Andelen är dubbelt så hög jämfört med utrikesfödda män (11,8 procent respektive 6,9 procent). Trots att en betydligt högre andel utrikesfödda kvinnor har psykiska besvär är det fler inrikesfödda kvinnor som får vård och behandling.
– Andelen som uppger att de blivit utsatta för hot och våld är störst bland utrikesfödda kvinnor men mörkertalet är stort. Andelen som blivit utsatta för hot och våld är högst i gruppen utrikesfödda kvinnor (7,9 procent jämfört med 6,7 procent för kvinnor med svensk bakgrund).
– Högutbildade utrikesfödda kvinnor är i högre utsträckning arbetslösa än högutbildade utrikesfödda män. Trots att kvinnor generellt sett är högre utbildade är en betydligt större andel av dem arbetslösa i jämförelse med män. SCB:s senaste siffror från 2009 visar störst skillnad bland högutbildade utrikesfödda 55-64 år, där 12 procent av männen
är arbetslösa och hela 18 procent bland kvinnorna.
Sex jämställdhetsinsatser som kan minska segregation:
1. Öka statliga, regionala och lokala anslag till kvinnoorganisationer och säkerställ deras delaktighet i stadsutvecklingen samt öka representationen av utrikesfödda kvinnor i folkvalda församlingar.
2. Ta tillvara på utrikes födda kvinnors kompetens och genomför riktade etablerings- och arbetsmarknadsinsatser.
3. Stärk jämställdhets- och antidiskrimineringsarbetet för en likvärdig skola.
4. Genomför aktiva åtgärder för att utrikes födda kvinnors ska ta del av hälsooch sjukvård.
5. Dela föräldraförsäkringen och inför allmän förskola från två års ålder.
6. Förebygg, identifiera och ingrip mot alla former av mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
KÄLLA: SVERIGES KVINNOLOBBY
Utbildning l Handledning
HVB l LSS 9:8 l LSS 9:9
Trygghet och omsorg 073-311 39 02 . tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se
HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
Vi är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi har genomfört en 2-dagars grundkurs i HRVF för våra familjehem.
Egen pool, biljard och pingisrum, basketplan och över 500 kvm yta att röra sig på.
Trygghet och tilltro
Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete
Trygghet och stöd
När hemma inte räcker till
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa.
Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola. Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande. Allt överskott går tillbaka till verksamheten.
Målgrupp: pojkar 7-21 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU.
Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola med inspiration från Waldorfpedagogiken.
För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering.
Kontakta oss gärna för att få testa journalsystemet!
Med fokus på NPF
Adhd, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning brukar benämnas NPF som står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur skiljer sig de olika diagnoserna åt och vad kan hjälpa mot besvären? Enligt Katarina Bjärvall är vi för snabb med medicinering. Riksförbundet Attention vill lyfta fram föräldrar med NPF.
Katarina Bjärvall är journalist och författare, aktuell med nya boken Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället.
Hög förskrivning av adhd-medicin
Katarina Bjärvall anser att man är lite snabb med att sätta in mediciner
Sedan 2006 har diagnostiseringen av adhd i Sverige sjufaldigats. Vi är också ett av de länder i världen där förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel mot problemen ligger som högst. Journalisten och författaren Katarina Bjärvall berättar i boken Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället om adhd-diagnosens historia och granskar de bakomliggande faktorerna till ökningen av antalet diagnoser och den utbredda medicineringen.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: ANDREAS LÜBECK OCH GETTY IMAGES
Katarina Bjärvall är erfaren journalist och har bland annat skrivit mycket om skolan i lärartidningar och ett flertal böcker i olika ämnen, bland annat konsumtionskritiska böcker och en om lärare. Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället är hennes sjunde bok och den handlar om överdiagnostiseringen av adhd.
– Den känns som en logisk följd av fördjupningen av situationen i skolan där jag har sett mycket dynamik som har att göra med adhd-diagnoser. Samtidigt som jag i olika sammanhang har skrivit om korrumperad forskning, köpta forskare och jäv inom forskningen, vilket är ett spår i den här boken.
HON MENAR ATT adhd som ämne är särskilt intressant eftersom det rör sig om barn –ibland ganska små. Samtidigt handlar det om en medicinering som alltid har flera biverkningar.
Adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och kan bland annat innebära att man har svårt att koncentrera sig och vara uppmärksam. Orsaker-
na är till stora delar ärftliga, men faktorer i omgivningen kan förstärka eller mildra besvären.
Ämnet är laddat och Katarina Bjärvall har till viss del fått utstå kritik för sin bok. Det finns de som tror att hon ifrågasätter själva existensen av adhd, och de som menar att hon är emot medicinering.
– Men inget av detta är sant. Jag är inte kritisk till medicineringen i sig, men anser att man i en del fall är lite snabb med att sätta in medicinerna.
ADHD ÄR EN spektrumdiagnos och kan alltså uppträda i olika grader – den kan vara alltifrån grav till lindrig. Hon menar att det går att göra mycket för dem som har en mildare variant så att de slipper ta piller. En del kan de göra själva, och annat kräver övergripande förändringar som passar för ett mer flexibelt sätt att vara.
– Det kan vara saker som minskad stress, ett liberalare arbetsliv där det är fritt fram att ta pauser, mer tillit till den enskilda medarbetaren, mindre styrning etcetera. En del av detta är strukturella frågor som kräver beslut på politisk nivå.
Ett av de stora problemen är skolan, som Bjärvall menar vi har låtit skena iväg till att bli strömlinjeformad, prestationsfixerad och inriktad på kortsiktiga resultat.
– Skolorna tävlar med varandra om att ligga bäst till i de databaser som föräldrarna tittar i när de ska välja skolor till sina barn. Därför är skolorna inriktade på att så många ungdomar som möjligt ska klara nästa prov. Får ungdomar med koncentrationsproblem medicin klarar de proven bättre och skolan får fler godkända elever. Detta ger skolorna incitament till att lotsa eleverna till att få dessa diagnoser.
HISTORISKT ANSER MÅNGA adhd-forskare att de tidigaste observationerna av koncentrationsproblem och hyperaktivitet förekom i slutet av 1700-talet.
– Det man ser är att den här typen koncentrationsproblem och hyperaktivitet började anses som problematisk i samband med att skolplikten slog igenom i västvärlden, vilket var under 1800-talet och i Sverige 1842.
När man skulle sitta still och vara tyst
långa dagar och skriva små bokstäver med fin handstil uppstod problem och därmed började också koncentrationsproblem uppmärksammas inom både medicinen och skönlitteraturen.
Det som i dag betecknas som adhd fick under de närmaste århundraden en rad olika namn, minimal brain damage, minimal brain dysfunction, hyperkinetisk aktivitetsstörning, damp med mera. Adhd-diagnosen myntades först 1987, i den amerikanska diagnosmanualen DSMIII-R (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). I Sverige fick diagnosen genomslag först 2002 då vi fick den första godkända medicinen.
UNDER SENARE TID har diagnostiseringen av adhd skjutit i höjden. Antalet beräknas ha mer än sjufaldigats sedan 2006 och ökningen förmodas fortsätta i minst tio år till, om än i lugnare takt.
Bjärvall förklarar att ökningen förmodligen inte enbart beror på att man är bättre på att diagnostisera, utan också på att samhället förändras, vilket även forskare
»Får ungdomar med koncentrationsproblem medicin klarar de proven bättre och skolan får fler godkända elever«
Katarina Bjärvall
och myndigheter bekräftar.
– I en nyligen utförd forskningsstudie av Christopher Gillberg (barn- och ungdomspsykiatriker, reds anmärkning) förklaras ökning av adhd av bland annat politiska och praktiska förändringar inom skolan, sjukvård och andra delar av samhället.
De flesta som får en adhd diagnos tar medicin och Sverige är ett av de länder där förskrivningen är som högst. Vi ligger på fjärde plats per capita avseende konsumtionen av det narkotikaklassade preparatet metylfendiat, vilket är det som Läkemedelsverket i första hand rekommenderar.
– Mediciner kan i många fall hjälpa dem som har adhd och göra att de får ett
fungerande liv. Ett skäl att adhd-diagnoserna ökar är att medicinerna ofta är effektiva. De flesta blir märkbart bättre och får lättare att koncentrera sig, uppträder mindre impulsivt och känner sig mindre rastlösa.
Men hon menar ändå att medicineringen inte heller är helt oproblematiskt. Många av dem med adhd som Katarina Bjärvall har intervjuat berättar att de fått svåra biverkningar. Men flera säger också att de positiva effekterna överväger. Eftersom det förekommer biverkningar anser författaren att man bör vara försiktig.
– ADHD ÄR en spektrumdiagnos, så när man får diagnosen ska det framgå hur pass svår den är – om den är grav eller lindrig och
Katarina Bjärvall menar att det går att göra mycket för dem som har en mildare variant av adhd så att de slipper ta piller.
om det i så fall verkligen behövs medicinering. Men utredningarna är ofta ganska dåliga och slarviga.
Bjärvall har intervjuat flera personer i sin bok som själva inte tror på sin diagnos på grund av att deras besvär är så pass lindriga. En annan intressant faktor är att risken för att ett barn får adhd-diagnos är avsevärt större om det är fött sent på året jämfört med om det kom tidigt. Kan det vara så att koncentrationssvårigheterna beror på bristande skolmognad och inte på adhd?
EN AV BIVERKNINGARNA som listas är plötslig död, även om det är mycket ovanligt. I Sverige hade Läkemedelsverket 2017 registrerat tio dödsfall i samband med adhd-mediciner under de femton år de använts här. Det har dock inte bekräftats att det är medicinerna som är den direkta grunden till personernas död, men de har dött av någon orsak som stämmer med de kända biverkningarna av medicinen. Andra mer vanliga biverkningar är minskad aptit, störd sömn, förhöjt blod-
»Personer med lindrig adhd kan lockas av att få en diagnos och då få tillgång till mediciner«
tryck och puls, psykiska besvär såsom nedstämdhet, irritation, aggressivitet och självmordstankar. Barn kan få problem med att de inte växer på längden och inte går upp i vikt som de borde. Varför ordinerar man medicin, trots riskerna?
– Det korta svaret är att de oftast fungerar, svarar Bjärvall.
Det finns dock en amerikansk oberoende studie från 1999 som tittade närmare på effekten av fyra olika behandlingar på barn. Resultatet visade att det som gav bäst effekt var modern medicinering i kombination med terapi.
I studien framkom det också att enbart terapi var mer effektivt än den vanliga rutinmässiga medicineringen. Och att i de
fall där det skedde en kombination krävdes lägre dos av medicinen för att uppnå samma resultat som behandling med enbart medicin. Detta nämner dock forskarna dock inte i själva slutsatserna – de presenterar en rapport där medicinering framstår som den effektivaste behandlingen. Det blir också denna information som sprids till allmänheten via medierna.
STUDIEN FRÅN 1999 var finansierad av statliga amerikanska pengar, men flera av de medverkande forskarna hade samtidigt uppdrag hos läkemedelsbolag. Dessutom pågick granskningen av adhd-fallen under relativt kort tid och visar därför inte om de goda effekterna kvarstår vid längre tids medicinering.
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se
Många av dem med adhd som Katarina Bjärvall har intervjuat berättar att de fått svåra biverkningar.
Vid senare studier har man tittat på personer som medicinerats under längre tid. Då har det visat sig att de positiva effekterna av medicinerna avtar när barnen blir äldre och fortsätter in i vuxenlivet, men problemet med minskad längdtillväxt sitter i. Slutsatsen som Bjärvall drar i boken är att det inte är säkert att det är värt att medicinera under lång tid eftersom de negativa effekterna då tar över.
KATARINA BJÄRVALL HAR även tittat närmare på de femtio mest framstående adhd-forskarna i Sverige – de som sitter i forskningsråd hos myndigheter och patientorganisationen Attention samt de som blir intervjuade i medier.
– Av dessa är det 24 som direkt har tagit emot pengar av läkemedelsbolag – en del i sina forskningsprojekt. Många har också egna företag vid sidan av sina ordinarie tjänster på sjukhus, universitet och
högskola där de reser runt och håller föredrag i regi av läkemedelsbolagen.
– Diagnosen adhd har på senare år blivit avstigmatiserad, vilket är av godo. Man behöver inte skämmas längre, man blir förstådd och behöver inte förklara sig. Många vet vad det innebär och vad man kan förvänta sig av en person som har adhd och hur en högre tolerans för en person som kan uppfattas som jobbig på något sätt om den har adhd.
Om Katarina Bjärvall
Ålder: 53 år.
Yrke: Frilansjournalist och författare.
Senaste bok: Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället.
Utgivningsår: 2019.
Förlag: Ordfront.
Andra böcker: En gravad hund. Det svenska språket i en mångkulturell vardag (2001), Vill ha mer. Barn, tid och konsumtion (2005), De livsviktiga. Berättelser om lärare(2007), Under tiden (roman) (2008), Var är du? Människan och mobilen (2011), Yes! Därför köper vi det vi inte behöver (2015).
BJÄRVALL TILLSKRIVER DEN positiva attitydförändringen till stor olika kampanjer som exempelvis Underbara adhd som drivs av Georgios Karpathakis – föreläsare, författare och initiativtagare till en plattform där berörda kan mötas och få information.
Under senare år har även många kän-
da profiler trätt fram både i Sverige och i andra länder där de inte alltför sällan har framställt adhd som en superkraft. – Där börjar man tangera det problematiska – när det blir för ensidigt. Adhd är trots allt en psykiatrisk diagnos och den är problematisk på många sätt. Men att få en diagnos är för de allra flesta bra. – Livet blir ofta enklare efter diagnosen än det var innan, så det fyller en funktion. Men baksidan är att personer med lindrig adhd kan lockas av att få en diagnos och då få tillgång till mediciner som de egentligen kanske inte behöver, avslutar Katarina Bjärvall. ●
GoLennart
Prova GoVitals välsmakande och proteinberikade rätter.
Kroppens behov förändras när vi blir äldre, bland annat ökar behovet av protein. Därför har vi tagit fram GoVital, fyra färdiga menyer som består av små proteinberikade varmrätter med mycket smak. Varje meny innehåller dessutom en god dessert, för att matglädje och livslust går hand i hand. Testa själv!
”Ett morgondopp är det bästa sättet att vakna på!” - Gör gott för oss 65+
NPF är en osynlig funktionsnedsättning
Bra miljö kan underlätta och minska besvären
Adhd, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning är de vanligaste neuropsykiatrinska funktionsnedsättningarna, som man brukar förkorta NPF. Diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att ha flera diagnoser. Dessutom är det vanligt med samsjuklighet, att till exempel även ha bipolärt syndrom, ångestsyndrom eller depression.
TEXT: JENNY FORS KÄLLA: VÅRDGUIDEN OCH ATTENTION
Cirka fem procent av alla barn har adhd, som kan yttra sig i inlärningssvårigheter och känsloutbrott. Foto: Getty Images.
Forskning tyder på att det finns en ärftlighet att få neuropsykiatriska problem. En dålig uppväxtmiljö kan inte orsaka NPF. Däremot kan en ogynnsam omgivning förvärra problemen lika som en god miljö med förstående anhöriga, vänner, lärare, chefer och arbetskamrater kan underlätta och minska symtomen.
Vi kan alla glömma bort tider eller ha svårt att koncentrera oss någon gång ibland. Men det är när svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens möjlighet att fungera i samhället som det handlar om en funktionsnedsättning.
Personer med NPF har ofta svårigheter med; reglering av uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, samspelet med andra människor, inlärning och minne, att uttrycka sig i tal och skrift samt motoriken.
»Många säger precis vad de tycker utan att tänka på att de kanske sårar någon«
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppmärksammas ofta i barndomen. De kan märkas tydligt redan under de första åren eller så kan det handla om mindre svårigheter som bara visar sig i vissa situationer. Det kan handla om försenad inlärning, överaktivitet eller sociala svårigheter.
I tonåren kan de impulsiva ungdomarna med NPF lätt hamna i olämpliga kamratgäng medan de inåtvända ofta blir ensamma om de inte kan behålla kompisrelationer genom sina intressen. Det är extra viktigt med stöd under tonåren.
NPF växer inte bort, men mognad och livserfarenhet kan göra att man lär sig kompensera sin funktionsnedsättning. Man kan behöva hjälp med att planera, prioritera och förstå sociala koder. Personer med NPF har också svårare att hantera stress, vilket kan leda till utbrändhet och långvarig sjukskrivning.
Det kan vara värdefullt att träffa andra i samma situation. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och finns på ett 60-tal platser i landet.
ADHD
Kärnsymptomen vid adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. Adhd är en vanlig funktionsnedsättning, cirka fem procent av alla barn har adhd och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.
Vanliga svårigheter kan vara att lätt bli störd av att vara i röriga eller stökiga miljöer och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter eller bli klar med saker.
Det finns olika former av adhd. Det är vanligast att ha en kombinerad form – problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Huvudsakligen ouppmärksam form – är problem med uppmärksamhet och koncentration, men få eller inga problem med överaktivitet och impulsivitet. Denna form av adhd benämns ofta add. Huvudsakligen hyper-
aktiv-impulsiv form – är problem med överaktivitet och impulsivitet men få eller inga problem med uppmärksamhet. Den är vanligast hos förskolebarn och kan med tiden avta eller övergå till en kombinerad form av adhd.
Det finns också adhd ihop med DCD som utöver adhd är svårigheter att utföra och samordna vissa rörelser, till exempel ha svårt med lagsporter. DCD står för Developmental Coordination Disorder.
Det är vanligt att den som har adhd har problem med sömnen. Låg självkänsla och olika former av psykisk ohälsa som ångest, depression eller ätstörningar är vanligt. Det är också vanligt att man lättare hamnar i ett beroende.
Det är vanligt att man har dyslexi eller andra inlärningssvårigheter ihop med adhd. En del har samtidigt autistiska drag eller ett autismspektrumtillstånd som Aspergers syndrom eller någon form av tics som Touretts syndrom.
BÅDE BARN OCH vuxna kan ibland utöver annan hjälp ha stor nytta av läkemedel som gör det lättare att koncentrera sig och fokusera på uppgifter, klara skolarbetet och minska rastlösheten och impulsiviteten. De vanligaste läkemedlen är de som kallas för centralstimulerande medel, som till exempel Concerta och Ritalin.
Det finns hjälpmedel för att organisera vardagen, som veckoscheman eller appar med kalenderfunktion och påminnelser. Man kan behöva hjälp med att klara av saker i hemmet, som att hålla ordning, handla, laga mat, städa, tvätta, göra budget och betala räkningar.
Vid adhd kan det hjälpa med någon typ av samtalsstöd, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykosocialt stöd.
ASD/Asbergers syndrom
ASD står för Autism Spectrum Disorder. Aspergers syndrom är en form av ASD. ASD/Arberger innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Ofta har man begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Det kan ta sig i uttryck i oflexibel fixering av rutiner. Det är också
vanligt att personer med ASD/Aspergers syndrom är känsliga för ljud, ljus, lukt och beröring. Man kan också ha bristande motorik.
Många kan ha svårt att uppfatta när ett ord används bildligt eller har flera betydelser, som ”Kan du öppna fönstret?”. En person med ASD/Aspergers syndrom kan då svara ”ja” och missa att det var en uppmaning att öppna fönstret. De kan tycka att socialt småprat är onödigt och många säger precis vad de tycker utan att tänka på att de kanske sårar någon.
PERSONER MED ASD/ASPERGERS syndrom är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier.
Vissa, men långt ifrån alla, mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat.
En förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med ASD/Aspergers syndrom ska må bra. Kunskap hjälper till att förstå hur personer med ASD/Aspergers syndrom tänker och hur behovet av stöd ser ut. Respekt och en anpassad kravnivå med mycket beröm är bra att tänka på. Autism- och Aspergerförbundet arbetar för
att förbättra villkoren för personer med autism.
Språkstörning
Personer med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. Man kan också ha problem att hantera språkljud, ordböjning och att anpassa sin språkanvändning.
Tourettes Syndrom
Är delvis ärftligt och ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Visar sig genom tics, upprepade reflexliknande rörelser och vokala ljud. Symtomen visar sig vanligen vid sjuårsåldern och brukar börja med tics i ansiktet såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser som ofta flyttar sig till halsen, skuldrorna och överkroppen. Andra
Vad beror adhd på?
Adhd beror på att vissa delar av hjärnan arbetar på ett annorlunda sätt än hos personer utan adhd. Bland annat syns minskad aktivitet i den delen av hjärnan som gör att man viljemässigt kan styra sin uppmärksamhet, sina impulser och reaktioner och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Dessa funktioner är viktiga för en persons förmåga
tidiga symtom kan vara ryckningar i en arm eller ben.
De vokala ticsen brukar komma senare och kan börja som vanliga harklingar men senare utvecklas till ljud, läten och ibland ord eller hela meningar.
ETT SYMTOM BRUKAR anvisas av ett annat och symtomen brukar öka och minska i styrka under perioder. En liten del får ofrivilliga utbrott av fula ord eller opassande kommentarer, vilket kallas Koprolali.
Så vitt man vet beror Tourettes på en obalans i en liten del av hjärnans signalsystem.
Med åren brukar många utveckla en förmåga att dölja sina tics bland folk. Många av symtomen kan behandlas medicinskt, Risperdal och Haldol är vanliga ticsdämpande mediciner. Kognitiv beteendeterapi fungerar också effektivt, särskilt på tvång. ●
att kunna styra, planera och samordna sina handlingar.
Signalsubstanser som är viktiga när du har adhd är dopamin och noradrenalin. Vid adhd fungerar de här signalsubstanserna annorlunda än hos någon som inte har adhd.
KÄLLA: VÅRDGUIDEN
Barn med autism vill ofta leka ensam och kan visa mindre intresse för jämnåriga. Foto: Getty Images.
Lunnagård
MED HJÄRTAT I VÅRDEN
Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakat rädsla i personalgrupperna. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.
INOMHUSMILJÖ
Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.
UTOMHUSMILJÖN
Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.
SILVIACERTIFIERAD VERKSAMHET
All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått Silviahemmets utbildning om demenssjukdomar och demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr. 35.
VÅR PERSONAL
På Lunnagård arbetar idag cirka 30 personer. Målet är att samtliga ska vara utbildade undersköterskor med intresse för kombinationen psykiatri och demens. Personalen som arbetar på Lunnagård är vana att ta ansvar, ha egna idéer, och tycker självklart om att arbeta med människor.
MAT FRÅN GRUNDEN
I vårt kök lagas all mat på plats och från grunden. Här bakar vi både bullar och kakor, vars dofter ofta sprider sig genom hela huset. Vi satsar på färska råvaror som vi anpassar både efter säsong och önskemål från de som bor på Lunnagård.
Ny rapport från Riksförbundet Attention lyfter hela familjen
Familjelyftet är ett projekt inom Riksförbundet Attention som synliggör föräldrar med NPF och de insatser, eller brist på insatser, som de tyvärr upplever att de får från kommunen. Att brottas med NPF-frågor för sitt barns räkning kan vara nog så svårt. Men att samtidigt ha en egen diagnos gör processen dubbelt så svår.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH RIKSFÖRBUNDET ATTENTION
Många vågar inte ens berätta om sin egen diagnos i kontakten med kommunen.
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd, ADS/Aspergers syndrom, språkstörning och Touretts syndrom. Även för anhöriga och yrkesverksamma.
De arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver. Attention arbetar också för att öka kunskapen om NPF och arbetar mycket i projekt och genomför enkäter.
– Vi genomförde en enkätundersökning om hur personer med NPF upplevde kommunala insatser och då var det en grupp som stack ut. Föräldrar som har en egen diagnos upplevde att de fick mindre stöd, berättar Elisabeth Gunnars på Riksförbundet Attention.
»Många upplever det som ett lotteri vem som de träffar inom socialtjänsten och hur de blir bemött«
Elisabeth Gunnars, projektledare för Familjelyftet på Riksförbundet Attention.
Hon blev projektledare för Familjelyftet, ett projekt som dyker ned djupare i dessa familjers situation.
– Det pratas mycket om barn med NPF idag, men man glömmer bort att barnen blir vuxna. Det är vanligast att man får sin diagnos som barn, men dessa vuxna föräldrar söker sig till utredning i samband med att deras barn får en diagnos. Det är då de själva börjar känna igen sig i symtomen. NPF är till stor del ärftligt.
ENLIGT ELISABETH GUNNARS är kunskapsnivån kring NPF ganska låg, även om den har höjts de senaste åren.
I enkäten och de fokusintervjuer som genomfördes var det fyra tydliga områden som utkristalliserade sig; bemötande, kunskap och insatser, möten samt orosanmälningar.
– Det jag reagerade starkast på var att många inte vågade tala om att de hade en egen problematik för att man var orolig för vilka konsekvenser det kunde få, säger Elisabeth Gunnars.
Hon är både bekymrad och ledsen över saker som kom fram i enkäten och som nu har sammanställts i en rapport.
– En bild som framkom var att många upplever det som ett lotteri vem de träf-
Elisabeth Gunnars
far inom socialtjänsten och hur de blir bemött, om det är en handläggare med god kunskap om NPF eller inte.
Elisabeth Gunnars är själv socionom i botten och berättar att kunskap om NPF inte ingår i Socionomutbildningen. Samtidigt vill hon understryka att de yrkesverksamma gör sitt bästa och också är styrda av lagar och regler.
– Många känner förstås en frustration att till exempel diagnoser inom autismspektrumet berättigar till LSS, medan andra diagnoser bara ger insatser under en begränsad tid som man därefter måste ansöka om på nytt. Det är som att ta ifrån någon glasögonen och tro att man ska klara sig utan bara för att man har fått hjälp ett tag.
Många socialtjänstkontor delar också upp barn och vuxna. Man måste då ansöka om barnets och sitt eget stöd var för sig.
VI HAR EN allmän bild av att neuropsykiatriska problem växer bort. Medvetenheten kring svårigheterna behöver öka och det är förstås ett bekymmer i sig att det är ett osynligt funktionshinder.
– Personer med NPF kan ha svårt med långa möten. Man kanske hänger med i tio minuter men har sedan inte kunnat ta in det som sägs. Personen kan störas av klockor som tickar, det surrande ljudet från en fläkt eller har svårt att se folk i ögonen. Är du medveten om det kan du anpassa mötet efter personens behov och ha överseende med att dessa personer även har svårt att passa tider, att det inte handlar om nonchalans från personens sida.
Familjelyftet kommer också med en del två av rapporten. Då redovisas även samtal med yrkesverksamma och idéer kring vad man kan göra för att det här ska fungera bättre.
– Personalen inom socialtjänsten eftersträvar en ökad kunskap för att kunna möta upp behoven på ett bättre sätt, säger Elisabeth Gunnars.
1 084 personer har deltagit i enkätundersökningen. Föräldrarna har NPF till 38 procent, 42 procent har det inte och
18 procent har svarat ”vet ej”. Av barnen har 76 procent en adhd-diagnos, 63 procent autism, 4 procent Touretts, 8 procent tal- och språkstörning och 7 procent är under utredning. (Flervalsalternativ.)
Här är några röster om bemötande:
”Man blir inte bra bemött av handläggare på socialtjänsten när du själv har diagnoser. Du förklaras som inkompetent förälder trots att de inte kan påvisa brister.”
”De har förutfattade meningar. Man kan faktiskt ha jobb, akademisk utbildning och ändå ha svårt att få ihop vardagslivet”.
55 procent upplever att de blev ifrågasatt i sin roll som förälder. På frågan om man har fått ett respektfullt och kompetent bemötande i kontakten med socialtjänsten svarar 31 procent att ”det stämmer helt”, 39 procent att ”det stämmer delvis” och 25 procent svarar att ”det stämmer inte”.
När det gäller stöd och insatser svarar 27 procent att de inte känt sig delaktiga i beslut av stöd och insatser.
”Jag blev utredd och utredarna hade noll koll på NPF. Utredningen lades ner till slut. Hade kunskapen funnits hade jag sluppit utsättas för fyra månaders oro och rädsla.”
”Vi hade bett på våra bara knän om avlastning eftersom vi sliter ihjäl oss med att samordna alla insatser kring våra tre NPFbarn. Jag upplever att vi är bättre pålästa. Ändå blev första förslaget att vi skulle gå en föräldrautbildning. Suck!”
En samordnad individuell plan (SIP) ska säkerställa att man inte faller mellan stolarna. Trots det är det många föräldrar som inte blivit informerade om att denna lagstiftning finns och att man kan begära ett få ett SIP-möte.
Så här säger några föräldrar om möten: ”Mycket bollande om vems ansvar det är. Tungt att höra som förälder.”
”SIP är fantastiskt! Helt plötsligt föll allt på plats och ALLA lyssnade för första gången och förstod. Sen började saker hända.”
”Vi har haft tre olika SIP. Skolan har nickat och hållit med men sedan har inga förändringar skett.”
MAMMA CARITA RABBLAR upp hennes och dotterns alla möten med skolan, vården och kommunen. Över 30 olika instanser träffar de kontinuerligt. Innan SIP-mötesformen kom in i hennes liv gick vardagen främst åt att infinna sig på rätt plats vid rätt tid. En mardröm för någon med adhd.
Det är viktigt hur förberedelserna inför mötet går till.
– Jag vill ju veta exakt vad som ska hända. Jag vill därför i god tid innan få en skriftlig inbjudan där tid och plats står tydligt. Jag vill också veta vilka vi ska träffa och vad vi ska prata om, säger Carita.
Det är vanligt att familjerna har fått en eller ibland flera orosanmälningar. Enligt föräldrarna beror orosanmälan på hög frånvaro eller misstanke om brister i föräldraskapet.
”Skolan orosanmälde på grund av hög frånvaro. Men det var inte skolk eftersom han var sjukskriven av läkare på BUP.”
”BUP gjorde två eller tre orosanmälningar. Vid den första blev jag förskräckt, sedan insåg jag att det var mitt då enda sätt att bli hörd, så jag bad skola, förskola, släkt och vänner att skicka in anmälan.”
I RAPPORTEN KAN vi också läsa om mamma
Linda som själv har adhd och har drabbats av utmattning. Dottern Smilla har haft stora utmaningar med sina NPFdiagnoser, sjukdomen PANS, allvarlig depression, självskadebeteende och skolfrånvaro.
Linda har vakat och stöttat dygnet runt. All övrig energi har gått till att koordinera kontakterna med vården, skolan och kommunen. Parallellt med denna orimliga kamp för att få livet att gå ihop har det titt som tätt ramlat in orosanmälningar.
Gång på gång sökte Linda stöd från socialtjänsten men fick varken respons eller någon hjälp.
– Jag hade velat att socialtjänsten hade varit en del i processen. Inte som en kontrollerande myndighet utan mer som ett stöd. Att de kunde se att här finns en familj som behöver uppbackning. De här åren har gjort att jag har fått en svår utmattning som hade kunnat undvikas eller blivit lindrigare om jag hade fått hjälp, säger Linda. ●
Linda sökte gång på gång stöd från socialtjänsten men fick varken respons eller någon hjälp.
Carita är en av de mammor som berättar sin historia i rapporten.
DOG SECURITY SCANDINAVIA AB
Specialist på narkotikasök Professionella Tillgängliga Innovativa
Vi är ledande i landet inom narkotikasök med hund!
ANLITA OSS FÖR ATT SÄKERSTÄLLA NARKOTIKAFRIA MILJÖER.
Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.
Våra behandlingsprogram
DBT
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.
KBT
Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.
PE
PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.
Läs mer på www.finjagarden.se
KBT-E
Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.
Mitt i natursköna Hälsingland!
“Ett strukturerat, familjelikt boende i naturskön miljö”
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se HVB för pojkar och flickor 9-13 år
Pengar till våldsförebyggande arbete i Lund
För femte året i rad väljer Länsstyrelsen i Skåne att ge utvecklingspengar till Bygga Broar, ett projekt som främjar integration, stärker barns rättigheter och motverkar hedersrelaterat våld i Lund.
Projektet drivs i samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och skolförvaltningen. Närmare 300 förskolerektorer, förskolepedagoger samt medarbetare i Pedagogiska resursenheten, på totalt 25 förskolor och två öppna förskolor har genomgått utbildningen och implementerat modellen i sina verksamheter.
Ny konferens hos RFSU om migranter och sex
Hur kan man som socialsekreterare stötta den som utsatts för könsstympning? Hur kan man prata om lust och njutning på ett HVB-hem? Hur kan man snacka säkrare sex på SFI?
Nu bjuder RFSU för första gången in till en konferens om sex och migration för att hjälpa lärare, socialtjänst och andra som möter migranter att bli bättre på att prata om sex.
– På konferensen vill vi ge yrkesverksamma konkreta tips och verktyg för att prata om sexualitet både det som är härligt och det som känns svårt. Vi ger konkreta tips hur du kan stötta, men också prata om lust och njutning, med någon som utsatts för könsstympning. Vi kommer också att ha ett pass om du som yrkesverksam kan motverka begränsande hedersnormer och värna allas rätt till sin sexualitet, säger Sonja Ghaderi, projektledare på RFSU.
Konferensen hålls i Stockholm den 10 oktober och sista anmälningsdag är 26 september. Se www.rfsu.se
67,8 %
Så många av 233 socionomer som SSIL har varit i kontakt med uppger att de brukar läsa tidningen Omtanke. Kul att höra för både redaktionen och våra annonsörer!
Barn och unga transporteras med vuxna fångar
Barn och unga som omhändertagits av socialtjänsten transporteras idag med Kriminalvårdens nationella transportenhet till och från ungdomshem och domstolar. I en rapport vittnar unga om långa resor med övernattningar på häkten och fängelser. Ibland reser de tillsammans med dömda vuxna som ska transporteras till fängelser.
Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, projektledare för Skyddsvärnets projekt Ung inlåst har under fyra års tid arbetat med unga LVU-placerade på ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS).
I rapporten ”Jag blev behandlad som en mördare. Rapport om unga LVU-placerade som transporteras med Kriminalvården” samlas vittnesmål från barn och unga och deras upplevelser av att transporteras med Kriminalvårdens nationella transportenhet.
”De behandlade mig som en dömd mördare... Det kändes som jag var livsfarlig”. Det berättade en 15-årig flicka som transporterades av Kriminalvårdens nationella transport-
enhet till tingsrätten i midjefängsel. I bilen samtransporterades även två vuxna. Flickan var misstänkt för ringa narkotikabrott.
Rapporten visar att det är skadligt för unga att åka i transporter tillsammans med vuxna. De kan knyta kontakter med äldre kriminella som senare kan komma att utnyttja dem på olika sätt. Det kan även få ungdomarna att identifiera sig med de äldre fångarna och tro att de förtjänar att vistas i dessa miljöer.
”Det bästa för LVU-placerade barn och unga är att Kriminalvården omedelbart slutar
transportera dem tillsammans med vuxna till häkten och fängelser. Användandet av handfängsel, midjefängsel och fotfängsel bör även begränsas så långt det går”, säger projektledarna.
Ung inlåst kräver att det skrivs in i lagstiftningen att unga med LVU inte får samtransporteras med äldre personer. De menar även att Kriminalvårdens transporter av unga inte är förenliga med Barnkonventionen, som blir lag 2020.
Det föreslås att SiS borde ha en egen transporttjänst som sköter alla transporter för sina barn och ungdomar.
Årets chef i äldreomsorgen
Lilian Hansson, äldreomsorgschef i Tjörn kommun, har tilldelats utmärkelsen Årets chef i äldreomsorgen 2019. Motiveringen lyder: ”För ett nytänkande ledarskap som visar vägen för framtidens äldreomsorg. Ledorden är resultat, kvalitet och närvaro. Fokus är på äldres delaktighet och personalens kompetens och vidareutbildning.”
Det nyinstiftade ledarskapspriset delas ut av Tidningen Äldreomsorg.
– Det är en stor ära för mig att få den här fina utmärkelsen. Jag har under åren gett mitt arbete en stor del av min
tid och att på detta sätt få bekräftelse på att det är uppskattat är mycket glädjande och värmande, säger Lilian Hansson, Årets chef i äldreomsorgen 2019. – Det är ett jättespännande arbete och att få förmånen att arbeta med en fantastiskt fin grupp som ofta uttrycker sin tacksamhet och glädje över att vi finns. Att vara ledare i äldreomsorgen handlar inte enbart om att leda, arbetet har många dimensioner. Vi arbetar för goda möten och god kvalitet och detta ska mätas i människors upplevelser.
Lilian Hansson, 50 år, är äldreomsorgschef i Tjörns kommun. Hon basar över nästan 300 personer, fem boenden, tre hemtjänstdistrikt och en myndighet. Utbildad undersköterska, socialpedagog, och skriver magisterexamen i ledarskap.
Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se
Olle Eriksson och Jonas Klinteberg. Foto: Andreas Diernert
Projektledare Pia Forsberg och förskolechef Annika Selander, på förskolan Körsbäret.
HVB-hem och Konsulentstödda Jour- och Familjehem Barn och Ungdomar 0-20 år
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger
• Familjearbete
• Psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete Den 23 september öppnar ett helt nytt HVB för pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
I Familjehemsbanken söker ni enkelt själva efter lämpliga uppdragstagare vid placering av barn, unga och vuxna.
Kontakta oss gärna!
Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se Ängelsbergsv.
Elcyklar till hemtjänsten
I våras köpte socialförvaltningen i Kumla kommun in tio stycken elcyklar till hemtjänsten. Detta för att testa och se om det kunde avlasta personalen då de färdas mellan hemtjänstens hus och medborgarna. – Jag hoppas att personalen ska uppskatta satsningen på elcyklar och att det kan avlasta dem i arbetet, säger Annica Sjöqvist som är socialnämndens ordförande.
Att förflytta sig med bil är ibland nödvändigt då sträckan att cykla tar alldeles för lång tid men i många fall är det både smidigare och effektivare att ta cykeln.
Socialministern gav lugnande besked
Socialminister Lena Hallengren deltog i en utfrågning hos Riksföreningen JAG under Almedalsveckan. På frågan om regeringen tänker genomföra förslaget i LSS-utredningen försäkrar Lena Hallengren:
– Om du menar ”tänker ni verkligen genomföra utredningens förslag så som det ser ut att man inte får assistans” – det har vi inga planer på att göra.
Däremot ser hon gärna insatser för utbildning och kompetenshöjning hos personliga assistenter, till exempel när det kommer till stöd med kommunikation. Lena Hallengren säger också i utfrågningen att hon gärna ser att LSS-utredningen skickas på remiss. Hon säger att syftet inte är att sätta utredningens förslag i verket, utan att få hjälp från olika instanser med att utvärdera förslagen innan några beslut om eventuella förändringar fattas. Riksföreningen JAG ser trots allt en stor risk med att utredningen skickas på remiss.
– Det finns en jättestor oro bland de berörda och det är personlig assistans man vill ha, förklarar Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig på Riksföreningen JAG.
Tipsa oss!
Annika Jankell leder podd om den osynliga anhörigomsorgen
I samarbete med Hemfrid lanserar journalisten Annika Jankell Sveriges första personliga podcast om den osynliga anhörigomsorgen. Tillsammans med gäster som tidigare justitieminister Thomas Bodström och programledaren Malou Von Sivers lyfter de ämnet kring åldrande föräldrar och hur man som anhörig upplever och hanterar situationen.
Statistik från SCB visar att mellan åren 2015 och 2035 väntas gruppen som är 80 år eller äldre öka med 76 procent, från cirka 500 000 personer till närmare 890 000. Att omsorgen av äldre påverkar anhöriga går inte att frångå. Hemfrid ser en ökad efterfrågan av extra hjälp med tjänster i hemmet för äldre. Samarbetet med Annika Jankell och contentbyrån Wakai föll sig därmed naturligt med Hemfrids tjänst Vardagsomsorg. – Vi är stolta över detta podsamarbete som lyfter den osynliga anhörighetsomsorgen och som är en del av vardagen för många i vår mål-
grupp. Här vill vi vara ett stöd för äldres fortsatta livskvalitet. Vi hoppas även att podden kan bidra till en ökad samhällsdebatt kring åldrandet och omsorgen av äldre, säger Maria Andersson, vd på Hemfrid.
Fredagen den 28 juni lanseras Annika Jankells podd ”Inte utan min mamma”. Tillsammans med gäster, som bland annat tidigare justitieminister Thomas Bodström, journalist och programledaren Malou Von Sivers, delar de med sig av personliga erfarenheter under den fas i livet då ens föräldrar blir äldre och i behov av stöd.
Annika Jankell har själv erfarenhet av anhörigomsorg. Hon flyttade in hos sin mamma under två års tid för att hjälpa till med omsorgen av henne. Samarbetet med Hemfrid och den nya tjänsten Vardagsomsorg kändes därmed självklar. – Detta är ett viktigt och ständigt aktuellt ämne. Jag vill lyfta på locket för ett annars stigmatiserande och känsligt samtalsämne, med allt vad det innebär av den osynliga anhörigomsorgen, samvetskval om sorg, ansvar och acceptans för hur livet förändras på ålderns höst, säger Annika Jankell.
Mångfaldsparaden
Snällast i Almedalen 2019
Mångfaldsparaden får utmärkelsen Snällast i Almedalen 2019 för sin viktiga roll för ett öppet, inkluderande och demokratiskt samtal och samhälle. Det är tredje året i rad som mySafety Försäkringar delar ut priset för att belöna personer eller organisationer som hållit en positiv och konstruktiv ton inför och under politikerveckan på Gotland.
– Paraden har på senare år vuxit och blivit något av en symbol för hela tanken och idén med Almedalsveckan. Här frodas det öppna samta-
let där alla får vara med, där alla ska kunna var med och där ingen ska behöva utstå hat och hot för sin åsikt, säger PA Prabert, kommunikationschef på mySafety Försäkringar som är initiativtagare till utmärkelsen.
Ur juryns motivering: ”Årets vinnare av Snällast i Almedalen har blivit en mycket stark symbol för inkludering, mångfald, tålamod och inte minst kärlek gentemot sina medmänniskor. I en tid av turbulens har vinnaren inte bara stått fast vid sina ursprungli-
Erik Fugeläng, ordförande RFSL Gotland, PA Prabert vice koncernchef mySafety Försäkringar, Eva Nypelius, regionstyrelsens ordförande, region Gotland.
ga syften och ideal, utan också breddats till att bli en manifestation som symboliserar det öppna, tillgängliga och konstruktiva samtal och möte som Almedalen var, är och alltid ska vara.”
9vB jobbar med evidens- & individanpassade metoder. Modernt, praktiskt & med hög kompetens. Ungdomsprojekt, praktik & aktivitet som en del av vår behandling.
Vi jobbar med ungdomar 14-20 år. Missbruk, Psykosocial problematik, relationssvårigheter eller liknande.
Vi tror på drömmar! Skyddat boende, krisoch riskhantering
Mitt i Skåne, ligger Lovisagården HVB vackert beläget i lantligt läge i den lilla byn Vittskövle.
Före detta Hassela Skomakaren nu Aminagården HVB, centralt beläget i Eslöv.
I hjärtat av Småland, utanför Hultsfred ligger Virsegården HVB 9vB STÖDBOENDE
Lägenheter i Eslöv med mål mot självständighet.
Platt & organisk organisation - resultat före vinst!
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Vid förfrågan ring 0708-130 818 eller maila till info@skyddsinsatser.se
Inskrivningsförfarande: - ansökan direkt till Hemmaberget! www.9vb.se 010-1502130 info@9vb.se
Norrländsk by - 2,5 timmars restid från Arlanda
Hemmabergets HVB-hem är vackert beläget vid sjön Lappträsk mitt i ett litet bysamhälle på gränsen mellan Haparanda och Kalix.
Fem platser - med känsla av storfamilj!
Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15-20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 80% av personalen bor på gården!
Individuell behandling!
Vi utformar all behandling individuellt utifrån varje ungdoms egna förutsättningar. Vårt mål är att bryta destruktiva beteenden genom att byta ut dessa mot positiva tankar och upplevelser. Allt för att stärka ungdomens självkänsla och ge ny energi/motivation!
Läs mer om Hemmaberget på www.hemmabergetshvbhem.se och följ vår verksamhet på Facebook! DET LILLA HEMMET MED DE STORA MÖJLIGHETERNA!
Utrymme för många fritidsintressen!
Hos oss har man möjlighet att utöva sin hobby, allt ifrån motorrelaterade sporter till att låta kreativiteten flöda via målning, sömnad, fotografering eller genom att utrycka sig musikaliskt via flertalet instrument bl a i vår musikstudio. Vi har även eget gym!
Hemmabergets HVB Hem Byn 61, 952 96 Lappträsk
“Vårt mål är att återanpassa ungdomarna till samhället genom att bygga nya nätverk och stärka individen ”
“
Porträtt av gatans folk
IngelaS
såg något bortom hemlösheten
Den 13 juni var det boksläpp för De okonventionella, som också är en fotoutställning på Stadsmuseet i Stockholm. IngelaS har i boken från Stockholmia förlag porträtterat människor hon mött i sitt arbete på Stadsmissionens Center för hemlösa. De som inget äger förutom sina själar.
TEXT: BO LARSSON, STOCKHOLMIA – FORSKNING OCH FÖRLAG
I De Okonventionella porträtteras ingående och inlevelsefullt IngelaS vänner, de hon kallar gatans folk, människor hon mött i sitt arbete på Stadsmissionens Cen-
ter för hemlösa. Filosofer, graffitikonstnärer, konstnärssjälar, musiker, performanceartister, poeter och några extrema rebeller.
Fotografierna är tagna i modellernas miljöer ‒ i tunnlar, i hus byggda av presenningar, på parkbänkar och andra mer eller mindre åtkomliga, mer eller mindre
Stefan är en av människorna i boken som fångats i sin hemmiljö. Foto: IngelaS
osynliga, platser. Egna dikter, uttalanden och texter från alla medverkande fördjupar och levandegör porträtten.
Utdrag ur boken:
Ibland sammanfaller ett förlags och en författares intentioner ovanligt väl. Stockholmia – forskning och förlag vill sprida kunskap om Stockholm, vilket särskilt innefattar stadens mindre kända sidor. Ingela vill berätta om sina vänner, de som hon kallar de okonventionella. De två viljorna löper samman i denna bok.
DET HANDLAR INTE om vilken kunskap som helst. Det handlar om identitet, vilka hennes vänner egentligen är – personer som, om än ibland med en trasig bakgrund och ett svårt nutida liv, är begåvade och ofta konstnärligt sinnade. Ingela vill visa deltagarnas skönhet och önskar att de ska
bli sedda, hörda och respekterade, med charm och talanger.
Men vem är Ingela själv, vad gör att hon kan närma sig de okonventionella, få deras förtroende och ta del av deras erfarenheter? Kanske kan svaret hämtas från Ingelas egen historia: hennes tid som missbrukare och hennes tid bakom och framför kameran. Missbruket inföll under hennes ungdom och innefattade också perioder med hemlöshet. Fortfarande kan vissa dofter, händelser eller saker bringa henne tillbaks till den tiden. Inte till drogerna, men till kylan, drogjagandet, omständigheterna. När människor kommer stelfrusna till Stadsmissionens Center för hemlösa – Ingelas extrajobb – vet hon hur det känns. Det är kallt att sova i en trappuppgång eller i en vinterupptagen båt.
Boken är utgiven på Stockholmia förlag.
För Ingelas del har fotograferandet samband med en annan stor, till och med omvälvande, händelse i hennes liv – hennes tid i New York och Manhattan i början av 1990-talet. Där blev hon kvar i sjutton
Magnus ställde gärna upp i konstprojektet. Foto: IngelaS
år, och där byggde hon upp flera karriärer – från starten i en bar och modellarbete till att också hamna bakom kameran. När det sistnämnda hände gjorde Ingela ett modelljobb tillsammans med en blåhårig punktjej. Ingela, som alltid gillat folk som sticker ut, vände på rollen. En amatörkamera inställd på automatik, ett tak med Manhattan i bakgrunden och solen som glittrade i det blåa håret.
BILDERNA SÅLDES, OCH modellen skickade sina kompisar till Ingela, som blev fotograf vid sidan av modelljobbet. Visst kunde hon föra sig framför kameran, men att hon också hade ”ögat”, förmågan att se det unika i människor, visste hon inte.
Den förmågan kan man inte plugga sig till, den har man bara.
”Ögat”, blicken, använde hon när projektet att porträttera de okonventionella började. På Stadsmissionens Center frågade en man henne: kunde hon fotografera honom när han drömde sig bort vid ett fönster? Det gjorde hon gärna, liksom att fotografera andra män som ville bli plåtade, de som först hjälpt henne med assistans och reflexskärm. Ingela förstod när hon såg bilderna att hon hittat något. Ett konstprojekt hade startat, ett projekt som dock haltade lite. På Stadsmissionens Center för hemlösa är kvinnor och män numer uppdelade, kvinnorna går till Klaragården i stället. Det har inneburit att
»Ingela förstod när hon såg bilderna att hon hittat något«
få kvinnor är med i boken. De som är med är främst kvinnor som Ingela lärt känna innan uppdelningen. Ingela såg dem utanför dörren när de kom för att möta sina manliga bekanta på Centret och kunde fråga – hade de också lust att bli fotograferade?
FÖR PROJEKTET FOTOGRAFERADES även hemma hos-bilder, bilder som visar både män och kvinnor i deras egna miljöer. Det var så Hanna kom med i boken. Hanna som bodde i ett egenhändigt byggt hus i skogen och som idag inte har någonstans att ta vägen. Huset är skövlat, borta och med det hennes värmegivande kamin, hennes träsniderier, dikter, teckningar och kläder. ●
Leo. Eventuellt överskott ska Ingela dela ut till bokens deltagare. Foto: IngelaS
Hanna, en av få kvinnor i boken. Foto: IngelaS
”Rätt som det var kändes det bra” ”Rätt som det var kändes det bra”
”Jag arbetar inom social omsorg och familjerätt. Mina beslut påverkar människors liv, samhället och Sverige i stort. Men med mycket makt kommer stort ansvar. Invånarna måste kunna förlita sig på att jag alltid tillämpar lagar och regler rättvist och effektivt. Därför är det fundamentalt att alla beslut fattas på juridiska grunder. Därför använder jag JUNO.”
JUNO ger dig Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag, allt anpassat för just ditt ämnesområde. För att du ska kunna ta rättssäkra beslut.
Testa gratis i 14 dagar på nj.se/ juno/kommun.
Anna Pella, författare och journalist, blev 2003 mamma till Agnes som föddes med en svår hjärnskada.
”Assistansen är vår räddning”
Efter år av kaos och stress har livet för ”funkisfamiljen” Pella så sakteliga börjat falla på plats och blivit riktigt gott. Mycket tack vare dottern Agnes egen positiva påverkan, men också genom tydliga rutiner, praktiska anpassningar och välfungerande hjälp dygnet runt.
TEXT: EVA-LOTTA SIGURDH
FOTO: PETER NORDAHL
Det är svårt att förstå vad Anna Pella och hennes familj har gått igenom när vi träffas denna soliga försommardag hemma i familjens charmiga bostad en bit ut på landet strax utanför Stockholmsförorten Åkersberga. Allt andas idyll när vi
kliver över tröskeln in i en byggnad med anor från tidigt 1800-tal, men som sedan byggts om och byggts ut för att anpassas till en växande familj – och till ett barn med stora funktionshinder.
Anna visar oss runt i det pittoreska
hemmet, där den gamla delens låga takhöjd, med de tidstypiska och vackert bevarade takbjälkarna möter den moderna tillbyggnaden med stora öppna och handikappvänliga ytor. I den här delen bor Agnes och här finns också allt som hon
och assistenterna behöver, berättar Anna när vi en stund senare slår oss ner för att prata om allt ifrån hur livet tog en rejäl vändning då för drygt 15 år sedan, med såväl känslomässiga som praktiska och administrativa utmaningar alltsedan dess – till om hur livet har landat idag. För det har det gjort. På bästa tänkbara sätt, intygar hon.
– Visst är det fortfarande tufft många gånger, men saker har fallit på plats nu, ler Anna, som ger ett mycket lugnt och närvarande intryck.
I DAG HAR Agnes hunnit bli 15 år gammal, men Anna minns tiden runt hennes födelse som igår. Efter en oproblematisk graviditet blev chocken enorm när den nyfödda dottern påvisade en rad tecken på att något inte stod rätt till, vilket snart fick en minst sagt omskakande förklaring:
– Det visade sig att hon saknade länken mellan höger och vänster hjärnhalva. När vi fick veta det föll världen samman, säger hon, påtagligt berörd av minnet.
Med andra ord. Livet blev sig aldrig mera likt för Anna och hennes man Anders. Agnes var deras förstfödda och som väl oftast när en ny liten familjemedlem
»I fyra månader turades vi om att vaka över henne dag och natt innan den första assistenten knackade på dörren«
anländer, särskilt den första, förändras livet dramatiskt – men i det här fallet på en helt annan nivå än normalt:
– Agnes allra största problem var och är fortfarande hennes andning, men snart förstod vi att hon även hade en grav intellektuell funktionsnedsättning, var svårt rörelsehindrad, blind och att hon aldrig skulle kunna kommunicera så som vi andra, berättar Anna, som tillsammans med Anders bodde med Agnes på sjukhuset i flera månader.
Där och då började också resan med allt som behövde organiseras och införskaffas för såväl Agnes fortsatta överlevnad utanför sjukhuset som för att ge hela familjen en dräglig tillvaro framöver.
– Personlig assistans var ju en absolut förutsättning för oss och Agnes läkare sade att vi skulle vara på kvar på sjukhuset tills detta var ordnat. Men det dröjde och vi bestämde oss för att åka hem i alla fall.
Anna Pella
I fyra månader turades vi om att vaka över henne dag och natt innan den första assistenten knackade på dörren, säger Anna och ser lite tagen ut vid minnet.
MEN PLÖTSLIGT LYSER hon upp. Vi hör ljud ifrån hallen och förstår att Agnes och assistenten Görel Svanström kommit hem ifrån den särskola i närheten som Agnes går på om vardagarna. Vi skyndar ut och det blir ett kärt återseende mellan mamma och dotter som inte setts på fem dagar nu, eftersom Agnes innan skolan varit på sitt korttidsboende i fem dygn. Det pussas och gosas en stund och även om Agnes inte kan prata märks en tydlig glädje i hennes ögon, precis som hos Anna. Intervjun får vänta. Nu är det mys och umgänge som gäller. Agnes älskar när det händer saker med lite fart i, berättar Anna, vilket snart blir tydligt när Agnes med Görels hjälp får sätta sig i gungan ute
Assistenten Görel Svanström stortrivs hos familjen Pella, mycket för den omtanke om assistenterna som finns och att de har stor frihet under ansvar.
i trädgården, ett projekt som kräver en del meck med mobil lyft och parerande innan hon hamnar på plats.
– Men det är mödan värt, skrattar Anna förtjust. Att se Agnes och mina andra barns glädje är egentligen det enda som betyder något, tillägger hon eftertänksamt, innan vi en stund senare återupptar intervjun.
HON BERÄTTAR OM vardagslivet med familjen, som både innefattar helt vanlig vardag med aktiviteter, skola och läxor för småsyskonen och en total anpassning till Agnes och alla hennes behov (när hon inte är på sitt korttidsboende fem dagar varannan vecka). Men hon berättar också om en vardag full av kärlek och glädje över att bara få finnas till och vara tillsammans med dem hon älskar allra mest: – Här har Agnes verkligen hjälpt mig att se det viktiga i livet. Hon har fått mig att stanna upp och förstå att det stora finns i det lilla och när jag far iväg och oroar mig för saker är det som att hon säger ”mamma, det är här och nu som gäller, ett andetag i sänder”, ler Anna kärleksfullt. Även om framtiden blev något helt annat än vad Anna en gång tänkte sig när hon var mitt uppe i karriär och pulserande storstadsliv tycker hon att hon och Anders har skapat ett riktigt bra liv för sig och barnen. Hon stormtrivs på landet och ser också många fördelar med nödvändigheten av att numera mestadels jobba hemifrån och på deltid, precis som Anders. För visst är det fortsatt mycket.
Den personliga assistansen är därför fortfarande en absolut förutsättning, ef-
»Det handlar ju inte bara om att hålla henne vid liv, utan om att ge hennes liv en mening«
tersom Agnes funktionsnedsättningar är så grava att hon behöver hjälp dygnet runt. Förutom med praktiska bestyr, som påklädning och att vända sig, går mycket tid till att hjälpa henne att äta och andas. Hon behöver sondmatas då hon har svårt att svälja och andas samtidigt och eftersom hon lätt samlar på sig slem som hon inte förmår hosta upp själv krävs timmar av andningsgymnastik, inhalationer och användande av hostmaskin varje dag.
Allt detta och med att ta sig till och från särskolan och på utflykter etc. hjälper assistansen till med, samtidigt som den hela tiden ska ”vara” Agnes ögon, öron och röst i världen. Kanske det allra, allra viktigaste.
– Allt går ju ut på att Agnes ska kunna vara delaktig i sitt eget liv och få uppleva så mycket som möjligt, säger Anna kärleksfullt. Det handlar ju inte bara om att hålla henne vid liv, utan om att ge hennes liv en mening.
I OCH MED Agnes ovanligt stora och många svårigheter har det aldrig varit något ifrågasättande av hennes rätt till personlig assistans. Ibland får hon till och med ha två assistenter åt gången, när hon är ”extra” sjuk, eller ska på någon särskild utflykt. Ändå var Anna ibland lite orolig i samband med osäkerheten kring alla turer som varit – och fortfarande är – runt den nya LSS-lagen, som i skrivande stund precis blivit uppskjuten och nu förväntas träda i kraft vid årsskiftet.
– Jag trodde inte att familjer som har barn med så stora behov som Agnes skulle behöva oroa sig, men nu vet jag att det inte är självklart, säger Anna och tillägger: – Om vi inte hade haft assistansen skulle vi ha behövt ägna all tid åt Agnes och det skulle ha drabbat hennes syskon jättemycket. Så LSS är verkligen hela familjens räddning!
DET SOM FRAMFÖRALLT oroat och upprört många med den nya LSS-lagen och som nu också är ett av skälen till att lagändringen återigen ses över och skjuts upp är hur ”grundläggande behov” ska tolkas, särskilt gällande olika sätt att äta och andas på. Att äta via sond eller att andas med hjälp av en konstgjord luftväg har ifråga-
satts, vilket i sin tur påverkar beräkningen av hur många timmar som får räknas in i den sammanlagda bedömningen av grundläggande behov.
– Från mitt perspektiv är det helt självklart att livsuppehållande behov ska ge rätt till personlig assistans, och att äta eller andas med hjälpmedel tar både tid och kräver ingående kunskaper, förklarar Anna, som dock är övertygad om att lagändringen i slutändan kommer att ta hänsyn till detta.
Det andra orosmomentet med nya LSS har för många varit den föreslagna 16årsgränsen, där den statliga assistansen föreslås göras om till ett mer heltäckande stöd och gå över i kommunal regi för personer under 16 år. Det nya stödet behöver i sig inte vara något negativt, tror Anna, däremot allt jobb det skulle innebära med själva bytet. Det bästa vore om båda stödformerna erbjöds parallellt.
– Som tur är blir Agnes snart 16 år, så vi omfattas inte, men jag kan bara föreställa mig hur jobbigt det skulle ha varit för oss att bygga upp en helt ny organisation kring henne nu när allt fungerar så bra, säger hon lättat och syftar bland annat på den tid det tar, ofta upp till ett halvår, att hitta och lära upp personliga assistenter.
– Vi är oerhört priviligierade som har fått behålla assistenter i så många år, tilllägger hon tacksamt.
GENOM ÅREN HAR många assistenter kommit och gått. Tre har blivit kvar. Görel Svanström, som är här idag och ytterligare två assistenter har varit anställda hos Agnes ända sedan hon var ett år, Görel dagtid på vardagar och de båda andra kvällstid samt helger och nätter.
– Den här kontinuiteten är oerhört värdefull! säger Anna med emfas. Dels har vi alla lärt känna varandra ordentligt, inte minst assistenterna och Agnes själv, vilket är en trygghet för oss alla, dels har vi genom åren pratat ihop oss in i minsta detalj om rutiner och förhållningssätt och hittat en fungerande modell. Sådant tar lång tid att få in och det skulle vara jättejobbigt att vid 16-årsdagen byta ut de personer Agnes och vi lärt känna.
Men när det gäller just detta kan hon alltså pusta ut. Livet får fortsätta som det
Det går inte att ta miste på att Agnes älskar att gunga.
är, en dag i taget. I det livet ingår också författarskap och föreläsningar, också detta med kopplingar till Agnes och hennes värld. Anna fick tidigt rådet att skriva ner sina tankar och känslor efter Agnes födelse, anteckningar som för några år sedan blev till boken ”När du ler stannar tiden”, en stark berättelse om omkullkastade drömmar, men också om hopp och om vad som är viktigt i livet. Anna, som är journalist i grunden, fick blodad tand och snart efter kom nästa bok ”Operation slutstirrat”, den första i barnboksserien ”Funkisfamiljen”:
– Jag har saknat barnböcker om familjer som vår och jag ville sätta ord på syskonens känslor och upplevelser av att
Om Anna Pella
växa upp med Agnes, som när hon blir upphämtad med ambulans eller när folk stirrar eller undviker oss, exemplifierar Anna. Fast jag har kryddat med lite fantasi och spänning så att även barn (målgrupp 6-9 år) och föräldrar som inte lever i funkisfamiljer ska bli nyfikna.
BOKEN FICK ETT mycket positivt mottagande och har nu följts av nyutkomna del 2, ”Operation rädda sommarlovet”, som hon hoppas ska bli samma succé. Tredje delen, som ska handla om döden, förväntas komma ut i januari nästa år. – Döden finns ju ständigt närvarande med ett svårt funktionshindrat barn, något som många familjer i vår situation kan
Författare och journalist som 2003 blev mamma till Agnes, som föddes med en svår hjärnskada. Upplevelserna blev till boken ”När du ler stannar tiden”, som sedan följts av barnboksserien ”Funkisfamiljen”, där Anna precis kommit ut med andra delen. Anna driver tillsammans med Lotta Frecon även verksamheten ”Gott liv för alla”, där de erbjuder workshops för professionella och anhöriga till personer med svår funktionsnedsättning.
känna igen sig i, men som vi föräldrar nog sällan pratar med syskonen om, säger hon allvarligt.
Förutom författarskapet har Anna och en annan ”funkismamma” också startat ”Gott liv – för alla” www.gottlivforalla.se där de erbjuder workshops i syfte att både utbyta kunskaper och erfarenheter – samt ingjuta förtröstan om att det oavsett omständigheter går att skapa ett gott liv.
Precis som Anna känner att hon tillsammans med Anders till sist har gjort: – Idag är jag här och nu och njuter av det stora i det lilla. När alla i familjen är där de ska vara och mår bra är jag lycklig. Idag är en sådan dag och det är fullt tillräckligt. ●
Aktuell med: Nyutgivna barnboken ”Operation rädda sommarlovet”, den andra delen i barnboksserien ”Funkisfamiljen”. I januari 2020 kommer tredje delen, som ska handla om döden.
Barnboksserien Funkisfamiljens andra och nyutkomna bok.
Anna känner stor glädje över att få vara tillsammans med sin familj.
Rehabilitering för vuxna med psykisk ohälsa
Hos oss bor man kortare eller längre tid av olika anledningar. Vi satsar på hög kvalité och kompetens. Vanliga typer av placeringar är:
• Kort tillfällig lösning i väntan på permanent lösning i hemkommunen.
• Akuta placeringar i väntan på väl genomtänkta beslut.
• Lite längre vistelse med väl genomtänkt rehabiliteringsplan.
• Boende med särskild service som mer långsiktig lösning.
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.
Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.
Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!
Välkommen till en intressant
Välkommen till en intressant
Inbjudan till Seminarium!
Inbjudan till Seminarium!
Kostnadsfritt Seminarium!
Inbjudan till Seminarium!
Inbjudan till Seminarium!
Inbjudan till Seminarium!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
Kostnadsfritt Seminarium!
Kostnadsfritt Seminarium!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
till kostnadsfritt seminarium i
Kostnadsfritt Seminarium!
Kostnadsfritt Seminarium!
Stockholm 21 mars 2019
Stockholm 21 mars 2019
Inbjudan till Seminarium!
Kostnadsfritt
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Umeå 19 september 2019
Malmö 7 mars 2019
Malmö 7 mars 2019
Malmö 7 mars 2019
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i Stockholm 21 mars 2019
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
Inbjudan till Seminarium!
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna intressanta föreläsare, möta representanter från behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
Stockholm 24 oktober 2019
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Välkommen till en intressant
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Agneta Björck
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Agneta Björck
Stockholm 21 mars 2019
Agneta Björck
SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN TILLGRAVEN
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Läs mer och anmäl
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Läs mer och anmäl
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Detta seminarium vänder sig i första hand till placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun kriminalvård.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
SAMSJUKLIGHETFRÅN
Agneta Björck Hur upptäcker vi svårigheter möjligt för att undvika att som vuxen hamna i samsjuklighet? och erfarenhet blandas i en syfte att berika den praktiska handläggare i socialtjänst behandlare personal inom region, hvb, kriminalvård. på kunskap och samskapande.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning och erfarenhet blandas i en föreläsning syfte att berika den praktiska vardagen handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. på kunskap och samskapande.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Göran Larsson
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Seminarium! MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Agneta Björck Hur upptäcker vi möjligt för att undvika vuxen hamna i samsjuklighet? och erfarenhet blandas syfte att berika den handläggare i socialtjänst personal inom region, på kunskap och
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Göran Larsson
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA Göran Larsson
Läs mer och anmäl
Läs mer och anmäl
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
dig på www.ssil.se
dig på www.ssil.se
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
MER MÄNNISKA
Om identitet, integritet, självkänsla känsla i yrkesrollen. Föreläsningen teori om hur vi fungerar som konkreta och handfasta råd god portion humor och många exempel.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Om identitet, integritet, självkänsla och känsla i yrkesrollen. Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor konkreta och handfasta råd – mixat med god portion humor och många vardagliga exempel.
Göran Larsson
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Om identitet, integritet, känsla i yrkesrollen.Föreläsningen teori om hur vi fungerar konkreta och handfasta god portion humor exempel.
Läs mer och anmäl
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
MAMMAN SOM GICK UT GENOM FÖRSVANN!
dig på www.ssil.se
Vinnare Seminariet
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
• Badlakan - Landa Familjevård
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
•Badlakan - Landa Familjevård
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
Vinnare Seminariet
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom dess konsekvenser för både drabbade. En mor med sin son!
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
•Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Vinnare Seminariet Göteborg 23 maj 2019
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
•Sportbag - Niklas Krantz, Grästorp kommun
•Ryggsäck - Helen Broo, Göteborgs stad
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
•Badlakan - Sverigehälsan
• Badlakan - Landa Familjevård
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
• Badlakan - Landa Familjevård
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Bok Skamfilad - Fredrika Jäderberg, Säffle
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Bok Grön Pre - Rehabilitering - Satu Nasila,Göteborgs stad AFH SDF MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
• Badlakan - Landa Familjevård
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
Uppsala 29 november 2018
MAMMAN SOM GICK FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och drabbade. En mor med sin son!
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
Uppsala 29 november • Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens • Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings • Badlakan - Landa Familjevård • Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
• Bok Rötter och Vingar - Janita Vallius, Göteborgs stad AFH SDF kommun
Anneli och Andreas Ett unikt perspektiv dess konsekvenser drabbade. En mor
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Bok Grön Pre - Rehabilitering - Elin Sjögren, Sävsjö kommun
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN TILLGRAVEN
SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN
intressant utbildningsdag!
intressant utbildningsdag!
inbjuder
Inbjudan till Seminarium!
Kostnadsfritt Seminarium!
utbildningsdag!
Inbjudan till Seminarium!
Inbjudan till Seminarium!
Kostnadsfritt
Kostnadsfritt Seminarium!
Kostnadsfritt Seminarium!
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Seminarium! intressant utbildningsdag!
VAGGAN TILLGRAVEN
populära lyssna på från olika miljö.
TILLGRAVEN
till dig som socialsekreterare, kommun och
som tonåring eller Forskning praktik med som eller kriminalvård. Fokus
Material, lunch
MED ANDRA
Agneta Björck
självkänsla och medFöreläsningen blandar som människor med – mixat med en många vardagliga
medblandar människor med med en vardagliga
GENOM DÖRREN OCH
Jäderholm psykossjukdom och anhöriga och den son!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
Välkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
svårigheter så tidigt som som i tonåring eller samsjuklighet? Forskning praktik föreläsning med praktiska vardagen som behandlare eller kriminalvård. Fokus samskapande.
Stockholm 21 mars 2019
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Stockholm 21 mars 2019
Stockholm 21 mars 2019
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Björck vi svårigheter så tidigt som undvika att som i tonåring eller samsjuklighet? Forskning praktik blandas i en föreläsning med den praktiska vardagen som socialtjänst behandlare eller region, hvb, kriminalvård. Fokus samskapande.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
För nionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN TILLGRAVEN
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Göran Larsson
SAMSJUKLIGHET FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN
SAMSJUKLIGHETFRÅN VAGGAN TILLGRAVEN
Agneta Björck
Agneta Björck
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
– I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Larsson integritet, självkänsla och medyrkesrollen.Föreläsningen blandar fungerar som människor med handfasta råd – mixat med en humor och många vardagliga
Läs
Läs
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår. Läs mer och
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga
november 2018
OCH och och den
Sandvikens kommun Enköpings kommun
kommun kommun
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Anneli och Andreas Jäderholm
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
Anneli och Andreas Jäderholm
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
MER MÄNNISKA – I MÖTET MED ANDRA
Göran Larsson
Göran Larsson
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
Om identitet, integritet, självkänsla och medkänsla i yrkesrollen.Föreläsningen blandar teori om hur vi fungerar som människor med konkreta och handfasta råd – mixat med en god portion humor och många vardagliga exempel.
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Vinnare Seminariet Uppsala 29 november 2018
Anneli och Andreas Jäderholm
Hur upptäcker vi svårigheter så tidigt som möjligt för att undvika att som i tonåring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en föreläsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handläggare i socialtjänst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvård. Fokus på kunskap och samskapande. kommun
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DÖRREN OCH FÖRSVANN!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Sportbag - Madelene Stööp, Sandvikens kommun
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Anneli och Andreas Jäderholm Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
kommun
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
• Ryggsäck - Kristina Irvebrant, Enköpings kommun
• Badlakan - Landa Familjevård
Ett unikt perspektiv på psykossjukdom och dess konsekvenser för både anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Andreas Jäderholm perspektiv på psykossjukdom och konsekvenser för både anhöriga och den mor med sin son!
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
• Bok Skamfilad - Agneta Vidgren, Sandvikens kommun
Sandvikens kommun
De allra flesta nyanlända barnen säger att de har det bra i skolan, men det finns problem. Foto: Getty Images.
Så mår nyanlända barn i Sverige
En klar majoritet av nyanlända barn och unga uppger att de mår bra och är tillfreds med livet. Samtidigt uppger vart femte barn att de känt sig illa behandlade på grund av sin bakgrund. Det framgår av studie som Röda Korsets Högskola och Folkhälsomyndigheten genomfört på uppdrag av regeringen.
Röda Korsets högskola har i samarbete med Folkhälsomyndigheten gjort en enkätundersökning bland mer än 2 500 barn och unga i åldrarna 12–18 år som kommit till Sverige från Afghanistan, Irak och Syrien. Undersökningen är en av de mest omfattande som gjorts av hälsa och levnadsförhållanden bland nyanlända barn och unga i ett höginkomstland. Studien visar att:
- Nästan alla tillfrågade, över 95 procent, svarar att de mår bra och att en klar majoritet, 70 procent, känner att de är tillfreds med livet.
- De allra flesta, 90 procent, uppger också att de har det bra i skolan och att det är viktigt att det går bra i skolan.
- 15 procent uppger att de ibland, ofta eller alltid blir retade eller mobbade av andra elever, och vart femte barn har känt sig
illa behandlat på grund av sin bakgrund. De allra flesta säger att de har de bra i skolan och att det är viktigt att det går bra i skolan. Samtidigt förekommer upplevelser av diskriminering och mobbing. Totalt 15 procent av både flickor och pojkar uppgav att de ibland, ofta eller alltid blir retade eller mobbade av andra elever och att vart femte barn har känt sig illa behandlat på grund av sin bakgrund.
– I en ny miljö är känslan av trygghet mycket viktig för barns hälsa. Att uppmärksamma skolans sociala miljö, och rikta insatser för att främja sunda elevrelationer och jämlikhet kan därför vara särskilt hälsofrämjande för nyanlända barn, säger Fredrik Saboonchi, profes -
Fakta om studien:
sor vid Röda Korsets Högskola.
Många upplever också att skolarbetet är svårt, och var fjärde barn säger sig ha svårt med språket. En av slutsatserna av studien är att skolans stöd och resurser är avgörande, så att nyanlända barn och unga får förutsättningar att klara av skolarbetet.
– Att klara skolan ger i sin tur förutsättningar för en fortsatt god hälsa. Nyanlända barn är i en känslig fas i livet och betydelsen av skolan och dess stödjande funktion kan inte överskattas, säger Anna-Karin Eriksson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
KÄLLA: RÖDA KORSETS HÖGSKOLA
- Totalt 2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år besvarade en enkät som skickats till ett slumpmässigt urval av 10 000 barn som kommit till Sverige från Afghanistan, Irak och Syrien.
- De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och hade blivit mottagna av kommuner mellan 2014 och 2018.
- De flesta bodde med en eller båda av sina föräldrar, men nästan var femte var ensamkommande.
- Enkätundersökningen har genomförts under 2018 av Röda Korsets Högskola i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Studien har gjorts på uppdrag av regeringen.
- Rapporten ger en översiktlig bild av undersökningens resultat. Resultaten i undersökningen kommer att ligga till grund för fortsatta analyser.
Från hopplös till liv...
Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd
• Kvalificerat stödboende/familjestödboende
• Familjehem
• Skyddat boende
• Skyddad-id
• Personal dygnet runt
Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.
Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
• Signs of safety
• FREDA
Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.
08-55 10 96 90
Familjepolitiken försämrar
Trots att inkomsterna för barnfamiljer generellt stadigt ökar över tid, har inkomstskillnaderna förstärkts, och försämringarna för de barnfamiljer som har det sämst kan tydligt kopplas till minskade satsningar inom familjepolitiken. Det visar en ny rapport från Rädda Barnen.
Sedan 2002 har Rädda Barnen återkommande presenterat statistik kring barn och familjer som lever i ekonomisk utsatthet, och det Rädda Barnen överlag kan se är att satsningarna på ekonomisk välfärd riktad mot barnfamiljer avstannat under 1980-talet. Det befästs i rapporten Välfärd inte för alla som nyligen har presenterats.
Många barnfamiljer har fått det ekonomiskt bättre under 2000-talet. Men andelen barnfamiljer som lever med låg ekonomisk standard* har ökat. År 2017 uppgick andelen till 16 procent av barnhushållen. I början av 1980-talet utmärktes Sverige som ett mer jämlikt och jämställt samhälle än andra länder. År 1981 uppmättes den mest jämlika fördelningen av hushållens inkomster under efterkrigstiden. De tre senaste årtiondena därefter har inkomstskillnaderna i befolkningen gradvis ökat, oavsett konjunktur och vilken politik som styrt. Sverige har under de senaste
åren haft en snabbare ökning av inkomstskillnaderna än många andra länder.
Rädda Barnen ser visserligen en något mer positiv förändring i och med reformer initierade 2018, såsom höjt barnbidrag och underhållsstöd, men sammanfattningsvis förmår den ekonomiska familjepolitiken i Sverige i allt lägre utsträckning utjämna de växande inkomstskillnaderna bland barnfamiljer, och uppvisar en allt svagare förmåga att bekämpa fattigdom.
Rapporten visar bland annat att:
- Den ekonomiska familjepolitiken inte längre förmår utjämna ekonomiska skillnader mellan barnfamiljer likt tidigare.
- Fram till inledningen av 2000-talet lyckades den ekonomiska familjepolitiken lyfta bort cirka två tredjedelar av ekonomiskt utsatta barnhushåll från den relativa fattigdomen. Från 2003 till 2009 minskar sedan denna effekt från 65 till 42 procent. 2014–2017 ligger den fattigdomsdämpande effekten stabilt kring 35–36 procent, dvs cirka en tredjedel.
- De behovsprövade bidragen, såsom bostadsbidraget och underhållsstödet som allra mest skulle kunna jämna ut skillnader, minskar i omfattning och betydelse.
- Klyftorna har fortsatt att öka mellan
de barn som lever i störst ekonomisk utsatthet, och den stora majoritet barnfamiljer som har det bra ekonomiskt ställt.
– Att föräldrar kommer i arbete är helt centralt för att bekämpa barnfattigdom. Det får samtidigt inte betyda att staten helt ger upp den ekonomiska familjepolitiken som grundläggande skyddsnät för att säkerställa alla barns rättigheter. Vi vill se att nivåerna i systemet upprätthålls över tid och att urholkningen bromsas, säger Ola Mattsson, Sverigechef på Rädda Barnen.
*Låg ekonomisk standard är enligt EU:s relativa fattigdomsgräns på högst 60 procent av landets medianinkomst.
Om rapporten
Välfärd inte för alla 2019 är en uppföljning av rapporten med samma namn från 2011. Siffrorna i rapporten är framtagna och sammanställda av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Universitet. Huvudsyftet är att ge en översiktlig bild av den offentliga familjepolitikens betydelse för barnfamiljers ekonomiska utsatthet. I rapporten undersöker Rädda Barnen den ekonomiska familjepolitiken ur ett barnrättsperspektiv, och utgår särskilt från barnkonventionens artikel 26 som garanterar barnets rätt till social trygghet samt artikel 27 om rätten till en skälig levnadsstandard.
KÄLLA: RÄDDA BARNEN
Att föräldrar kommer i arbete är helt centralt för att bekämpa barnfattigdom. Foto: Getty Images.
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Barn, unga och trauma
Att uppmärksamma förstå och hjälpa
Detta är en gedigen grundbok om barn, unga och trauma. Tre av Sveriges mest erfarna kliniker och forskare inom området delar här med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Författarna beskriver utförligt reaktionsmönster och symtombilder, samt samspel mellan barn och föräldrar efter traumatiska påfrestningar.
Boken tar bland annat upp barn och unga som har misshandlats, utsatts för sexuella övergrepp, bevittnat våld mot sin förälder, förlorat en närstående och barn som har utsatts för organiserat våld i sina hemländer.
Författarna berättar även om olika insatser och behandlingsmetoder som har stöd i forskning.
Författare: Kjerstin Almqvist, Anna Norlén och Björn Tingberg Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Handbok för psykon
– att leva med psykisk ohälsa
”Innan jag blev ett psyko trodde jag att man bara behövde ringa doktorn så skulle en hel stab rycka ut. Kanske inte med tvångströja och lugnande, men någon hade gärna fått tala om vad som hänt, varför och hur jag borde gå till väga för att komma på fötter igen.”
Så inleder journalisten Tove Lundin sin bok Handbok för psykon. Med mycket humor och stort hjärta ger hon information, tips och råd till drabbade, anhöriga och de som arbetar med psykisk ohälsa. Tove, som själv har två diagnoser, tre barn och en sambo, tar också upp föräldraskapet och visar på både svårigheter och möjligheter med att ha familj.
Första boken i barnboksserien Funkisfamiljen släpptes under hösten 2018 och nu är författaren Anna Pella tillbaka med en uppföljare – Operation rädda sommarlovet. Serien handlar om hur det är att växa upp med ett syskon som har en funktionsnedsättning.
– Att växa upp i en funkisfamilj kan vara lite som en berg- och dalbana, där man ofta stöter på oväntade problem. När mitt äldsta barn, som har en funktionsnedsättning, blir sjuk händer det ofta att vi behöver ställa in det vi planerat, vilket skapar frustration, ilska, skuld och avundsjuka hos syskonen. I boken försöker jag sätta ord på deras tankar och känslor när det inte blir som de tänkt sig. Men också visa på att alla känslor är tillåtna, och att tack vare det kan nya vägar öppnas, säger Anna Pella.
Den här boken kan du vinna! Sid 66 DenVinn!
Vid vansinnets rand 2
Författare: Anna Pella
Förlag: Libris, www.libris.se DenVinn!
Vid vansinnets rand 2 är uppföljaren till Vid vansinnets rand av Pebbles Karlsson Ambrose. Båda böckerna bygger på en blogg som funnits på 1177 Vårdguiden, där författaren bloggade under två år om hur det är att leva med en psykossjukdom. Det är blandade inlägg om vardagen som sjuk, men också om roliga saker och synen på hur samhället ser på dem med psykisk diagnos. Men de med psykisk diagnos, hur ser de på samhället?
Läsarna av bloggen är många de är människor som själva lider av en psykossjukdom, anhöriga och personal inom psykiatrin och socialtjänsten. Men böckerna riktar sig också till politiker, skolpersonal, forskare och andra människor som har ett intresse för psykiatri.
här boken kan du vinna! Sid 66
Författare: Pebbles Karlsson Ambrose
Förlag: Whip media, www.whipmedia.se
Prata med ditt barn om autism
En handbok för föräldrar
I den nya handboken Prata med ditt barn om autism hjälper psykolog Raelene Dundo föräldrar att göra väl genomtänkta val om hur man kan prata med sitt barn och andra om autism.
”Lika hjälpsamt och koncist som praktiskt och empatisk beskriver Raelene Dundon hur, när och med vem föräldrar kan samtala om autism – en liten bok som kan göra skillnad”, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet, föreståndare för Center of Neurodevelopmental Disorders at KI (KIND).
Raelene Dundon, leg. psykolog, bor och verkar i Melbourne, Australien och driver Okey Dokey Childhood Psychology. Hon är mamma till tre barn, varav två har autism.
Hur kommer samhället att se ut om tjugo år, om trettio år, när dagens unga blivit vuxna? Vilka frågor är värda att kämpa för enligt dagens femtonåringar? Är det gränser och frihet? Rättvisa? Identitet? Miljö? Gemenskap? Arbete? Jämställdhet? Om man får drömma, är en annan verklighet möjlig? Hur kommer det digitala och det fysiska jaget se ut i framtiden? Är de närmare varandra? Hur umgås vi då? Hur lever vi och vilken roll har AI?
I årets bok från Berättarministeriet samlar vi ungas röster och ger en mångfasetterad berättelse om det Sverige som är, men också det samhälle som kan formas i framtiden. Berättelsen står i centrum – i bild och i text.
Författare: Emelie Björk, Nour Haidar Abdulradha, Meri Daher, Marcel Filo, Sara Dadasheva, Ebaa Mohammed, Ana Norbäck och Huda Omar Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Boken om sex
Vägen till hormonell balans
Hjärnkoll, sexlust och välmående genom klimakteriet
Klimakteriet är den period då kvinnans östrogenproduktion gradvis minskar, och är något som hälften av befolkningen går igenom – ofta med påtagliga förändringar både fysiskt och mentalt. Mia Lundin delar i sin nya bok med sig av sina djupa kunskaper i detta ämne. Hon berättar vad som händer med den hormonella balansen, och varför kvinnor mår som de gör. ”Hjälp! Jag känner inte igen mig själv längre! Från att varit en hyfsat driftig och snabbtänkt person känner jag mig nu som en trött och glömsk gamling.” Detta är bara ett av tusentals liknande nödrop riktade till Mia Lundin. Men det finns effektiv hjälp att få! Och Mia Lundin, som har jobbat som specialistsjuksköterska inom gynekologi och obstetrik i omkring trettio år, vet hur den hjälpen ser ut.
Boken finns att köpa den 27 december 2019.
Författare: Mia Lundin
Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se
Boken om sex av psykologen Johanna Ekdahl tar avstamp i över tio års arbete med klienter med sexuella problem. Nu vill hon ge fler personer möjlighet att ha sex som de mår bra av. Nyckeln dit är ökad kunskap. – För många är sex härligt och bra. När det inte fungerar kan problemen däremot skapa stress och oro. Därför behöver vi vidga och nyansera synen på vad sex är. Sex fyller många behov, inte bara biologiska utan också känslomässiga och sociala – på fler sätt än vad man tidigare trott, säger Johanna Ekdahl.
Författare: Johanna Ekdahl
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Barn med autism far illa i tvångsvården
Det senaste året har Autism- och Aspergerförbundet fått in 40-50 stycken LVU-ärenden som rör barn med autism – en nästan tiofaldig ökning mot tidigare år. Ärendena rör framför allt flickor mellan 12 och 16 år. Autism- och Aspergerförbundet har även många gånger varit expertvittne i rättegångar som rör LVU. Barn och unga med autism är överrepresenterade inom tvångsvården, vilket bland annat bekräftas i utredningen Barns och ungas rätt vid tvångsvård där det anges att 17 procent på SiS-hem hade autism (cirka en procent av befolkningen har autism.) Vi anser att barn och unga med autism inte hör hemma i tvångsvården utan hamnar där på grund av bristande kunskap och stöd i tidigare instanser. Det handlar bland annat om brist på rätt kompetens och stöd i skolan samt inom socialtjänsten.
»Socialtjänsten misstolkar alltför ofta de svårigheter som barn med autism har«
Barn och unga med autism har en mycket prekär skolsituation, endast 44 procent når skolans mål. Frånvaron är också väldigt hög av skäl som rör brister i skolan. Flickornas situation är allra sämst. I årskurs 7-9 är hela 78 procent av flickorna frånvarande i olika grad.
SOCIALTJÄNSTEN MISSTOLKAR ALLTFÖR ofta de svårigheter som barn med autism har och tror att dessa beror på bristande omsorg från föräldrarna eller socialt nedbrytande beteende. Tecken som skolfrånvaro, problem med sömn och mat, social isolering, utmanande beteende eller självskadebeteende är snarare svårigheter som följer av
funktionsnedsättningen och brist på rätt anpassningar och stöd.
Ytterligare ett problem i socialtjänsten handlar om hur man samtalar med barn med autism vilka kan behöva stöd och anpassningar i samtalen för att förstå och göra sig förstådda, vilket barnen sällan får trots att det en rättighet enligt § 7 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
När barnet LVU-placeras förvärras ofta barnets tillstånd eftersom man sällan har rätt kompetens för att ge adekvat stöd och omvårdnad. Det är vanligt att barnet bollas runt på olika hem, ibland upp till tio olika. Det är en mardröm för både barn och föräldrar med tanke på att barnet behöver tydlighet, struktur, förutsägbarhet och kontinuitet. Inte heller miljön är anpassad och de metoder som används fungerar inte heller för barn med autism.
Barnet far ofta mycket illa och sammantaget kan placeringen leda till en traumatisk upplevelse som snarare förstärker barnets svårigheter. Många gånger begränsar man umgänget med föräldrarna utan rimliga skäl. Ett barn som har svårigheter med socialt samspel och social kommunikation kan inte knyta an till andra vuxna som inte förstår hen. Det är alltså särskilt viktigt att involvera anhöriga som känner barnet väl för att säkerställa att barnet får det stöd och de anpassningar som behövs.
AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET välkomnar det åtgärdspaket för trygga HVB och särskilda ungdomshem som Lena Hallengren presenterade före påsk men problembilden är känd och flera åtgärder kan vidtas direkt.
1. Se till att barn med autism inte frihetsberövas på grund av följderna av funktionsnedsättningen vilket strider mot § 14 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Ulla Adolfsson
Förbundsordförande, Autism- & Aspergerförbundet. Texten publicerades först i Dagens samhälle som en debattartikel. Ulla Adolfsson har skrivit den tillsammans med Maria Sivall, förbundsjurist och Agneta Söder, ombudsman.
2. Besluta om medel för ett kompetenslyft inom socialtjänsten för beslutsfattare och chefer, särskilt behövs kunskap om autism och normkritik.
3. Besluta om medel för ett kompetenslyft inom domstolsväsendet för att säkerställa en rättssäker och trygg process för barn och unga med autism som riskerar tvångsvård.
4. Se till att säkerställa autismspecifikt stöd i hemmet för barn och föräldrar som behöver det. Idag saknas välfungerande alternativ och tillgången till adekvat stöd varierar i landet.
Läget är mer än akut. Alltfler barn med autism tvångsvårdas med följd att många familjer och barn bokstavligen trasas sönder. Läget är ohållbart och oacceptabelt. Arbetet med åtgärdspaketet måste leda till att verkliga förbättringar kommer till stånd.
Garvaregården HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocialproblematik samt beteende problematik.
Inom Norrbehandling arbetar vi med ett unikt helhetskoncept som leder till högkvalitativa och bestående behandlingsresultat.
Vill du veta mer? Kontakta oss!
Oscargården HVB Öppnas under 2020
Nytt HVB-hem för pojkar 14-19 år med drogproblematik samt ett kriminellt beteendemönster.
Norrbehandlingsdagen Föreläsning i världsklass av kända föreläsare och inspirerande personer!
Nästa Norrbehandlingsdag är planerad i Luleå under hösten 2019. Plats Kulturens Hus.
För bokning och prisuppgifter kontakta oss.
Tjänster
Norrbehandling erbjuder högkvalitativa HVB-placeringar för ungdomar 14-19 år, konsulttjänster i form av behandlingsuppdrag, utbildningar inom behandling samt föreläsningar och temadagar.
Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!
Jourtelefon:
070 108 15 15 hemstadenab.se
Ett HVB-hem uteslutande för flickor
Bd Care erbjuder ett tryggt och professionellt boende där flickor med en psykosocial problematik kan mötas och tillsammans få hjälp och stöttning av utbildad personal dygnet runt. BD Cares personal är uteslutande kvinnor.
Bd Care
Välkommen till Emcura
Ett stödboende för ungdomar, med fokus på individuell utveckling. Vår verksamhet bygger på att ge dig som individ ett stöd i vardagen genom en kontaktperson som följer dig under hela din vistelse hos oss.
Detta stöd är alltid individuellt anpassat efter dina behov och mål.
Ett HVB-hem för sundare och rikare liv.
Vi arbetar för att varje enskild individ ska uppnå ett sundare och rikare liv. Vi lägger stor vikt vid positiva och stärkande aktiviteter och arbetar för stabilitet och långsiktighet, där individuella stödinsatser i kombination med näringsrik kost och hälsofrämjande aktiviteter är hörnstenarna. Vår målgrupp är barn och unga, 15-19 år som uppvisar normbrytande beteende, där risk kan föreligga för missbruk och/eller kriminalitet. I kombination med den sociala problematiken, kan även en neuropsykiatrisk problematik föreligga.
Välkommen med er placeringsförfrågan! mobil: 073-077 17 31 E-post: info@sundaomsorg.se
Rosgården
Skyddat boende för personer som är utsatta för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld eller förtryck
Kontakta oss för placering: 0735-02 53 69 info@rosgarden.se www.rosgarden.se
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras. Bli Flickafadder på plansverige.org
på uppdrag av flickor
STADSMISSIONENS
SKYDDADE BOENDEN
Med barnrättsperspektivet i fokus.
Alla har rätt till ett liv utan våld. Göteborgs Stadsmission erbjuder trygga och säkra boenden för kvinnor och barn där ett tydligt barnrättsperspektiv präglar verksamheten.
Vi välkomnar placeringsförfrågan dygnet runt på 0730-57 93 91.
SKYDDAT BOENDE
TEAMET FÖR STÖD VID RELATIONSVÅLD
erbjuder skyddat boende för kvinnor utsatta för våld i nära relation med eller utan hedersproblematik. Vi tar emot ensamstående och kvinnor med barn. Man kan även ta med sina husdjur.
Högkvalitativa familjehem för barn och unga 0–18 år.
Vi finns i Halland och Västra Götaland.
www.oppnahem.se info@oppnahem.se 031-227700
Talluddens-HVB
Hvb-hem för pojkar 13-16 år med normbrytande- och utagerande beteende.
Kontakt: Marie Eriksson placering@talluddens-hvb.se 070- 624 10 96
Personal dygnet runt!
010-209 86 77 • info@t-rvs.se
INGSEREDSSTIFTELSEN
Ett korttidsboende med 25 platser för vuxna med psykisk ohälsa och beroendeproblematik.
ingsered@stadsmissionen.org 031-755 37 91
Målsättningen är att ge individanpassat stöd och skapa struktur, vilket kan öka förutsättningen för ett bättre liv efter placeringen.
Kyckling kan tillagas på många olika sätt och med olika tillbehör.
Lime ger en härlig smak på såsen. En snabb och enkel variant är kycklingwrapen, perfekt för en lunch i farten.
Recepten kommer från Arla
Limekyckling
4 portioner
Ingredienser:
500 g kycklingbröstfilé
smör
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1/2 lime
1 dl vatten
2 dl crème fraiche
1/2 tärning hönsbuljong
1 tsk soja
1 msk honung färsk persilja
Gör så här:
Stek kycklingfiléerna i smör i en stekpanna, cirka fem minuter per sida. Salta och peppra under tiden.
Tvätta limen noga i ljummet vatten. Skala den med potatisskalare utan att få med det vita. Skär skalen i tunna strimlor. Dela limen och pressa ur saften.
Häll över saft och skal från limen i pannan. Vispa ihop vatten, crème fraiche, smulad buljongtärning, soja och honung. Häll blandningen i pannan.
Låt koka under lock på svag värme några minuter.
Strö över persilja.
Servera med pasta eller ris, lättkokta grönsaker och bröd.
Kycklingwrap
6 portioner
Ingredienser:
1 grillad kyckling
2 dl lätt crème fraiche paprika & chili
1 krm salt
1/2 krm malen svartpeppar
6 fyrkantigt mjukt tunnbröd
60 g blandad grönsallad
Gör så här: Plocka köttet av kycklingen och hacka det fint.
Blanda med crème fraiche och salta och peppra. Bred röran på tunnbröden. Lägg på sallad och rulla ihop till wraps.
Behov av behandlingar? RING 0612 - 71 82 80
Erfarenhet • Kunskap • Omvårdnad
Korrekt och omsorgsfull beroendevård i natursköna Höga Kusten
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för
• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN
• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR
• SKYDDSPLACERINGAR
• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR
Tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.
ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO
TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
Personal inom vård och omsorg anstränger sig mest enligt ny undersökning.
Personal inom vård och omsorg anstränger sig mest på jobbet
Det visar undersökningen Sveriges medarbetare 2019, som har genomförts för tionde året i rad av det svenska företaget Netigate. Däremot ger medarbetarna bottenbetyg när det gäller den fysiska arbetsmiljön, jämfört med andra branscher.
AV: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES
Vård och omsorg är den sektor på arbetsmarknaden där medarbetarna i högst grad instämmer i påståendet: ”Jag försöker alltid göra mitt bästa på jobbet.” Medarbetarna ger också toppbetyg när det gäller att arbeta bra tillsammans med sina kollegor och att de vet vad som förväntas av dem på jobbet.
– Vårdsektorn rankar hur de anstränger sig på jobbet högst bland alla, säger Alexandra Drottler, senioranalytiker på Netigate. Men även om medarbetarna även ger
höga betyg till samarbetet i gruppen och att de vet vad som förväntas av dem så verkar det inte bero på att ledarskapet på arbetsplatsen rankas högt. Här ligger de snarare i mitten bland olika sektorer.
VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORN hamnar i botten när medarbetarna rankar den fysiska arbetsmiljön på sin arbetsplats. Endast transport- och logistiksektorn får ett lägre betyg. Medarbetare inom vård och omsorg upplever inte heller att arbetstiden
räcker till för att utföra arbetet. De har också lägre förtroende för den högsta ledningen på arbetsplatsen.
Undersökningen Sveriges medarbetare 2019 har genomförts under tio år av Netigate och kartlägger bland annat ledarskap och medarbetares engagemang inom tio olika branscher. I år har undersökningen tittat närmare på att utvärdera hur arbetsplatser kan göra engagemanget hållbart.
– Vi vet att företag fokuserar mycket på att medarbetare ska vara engagerade i sitt arbete, och det är bra och ger lönsamhet för företagen, säger Alexandra Drottler. Men vi ser också att många av de mest engagerade är de som riskerar att bli utbrända eller kanske väljer att byta jobb eller bransch. Här gäller det för arbetsgivaren att skapa hållbart engagemang så att de behåller sina viktiga engagerade medarbetare. ●
Jag försöker alltid göra mitt bästa på jobbet
Vård och omsorg, 4,65
Upplevelse- och resebranschen, 4,59
Transport/logistik, 4,58
Utbildning, 4,57
Handel, 4,56
Offentlig sektor, 4,54
Tillverkning, 4,5
Byggbranschen, 4,38
Bank och finans, 4,36
IT, 4,3
SIFFRAN
Fakta om undersökningen:
Den fysiska arbetsmiljön på min arbetsplats är mycket bra totalt sett
Bank och finans, 4,07
IT, 4,06
Byggbranschen, 3,77
Handel, 3,74
Tillverkning, 3,7
Offentlig sektor, 3,69
Utbildning, 3,69
Upplevelse- och resebranschen, 3,68
Vård och omsorg, 3,57
Transport/logistik, 3,48
Antal deltagare: 2763 respondenter i Sverige. Närmare 7000 totalt för
Sverige, Tyskland och Norge.
Tidsperiod: Mars 2019.
Antal undersökta branscher: 10 (Bank och finans, IT, vård och
Arbetstiden räcker till för att utföra mitt arbete
IT, 3,84
Upplevelse- och resebranschen, 3,83
Bank och finans, 3,76
Handel, 3,75
Tillverkning, 3,75
Industri, 3,74
Byggbranschen, 3,7
Transport/logistik, 3,6
Vård och omsorg, 3,6
Offentlig sektor, 3,52
Utbildning, 3,42
omsorg, upplevelser och resor, handel, utbildning, byggbranschen, tillverkning, offentlig sektor, transport och logistik).
Frågeunderlaget baseras på erfarenheter från tio års medarbetarundersökningar.
Du ska ha schysta villkor på jobbet
Vision är fackförbundet för dig som arbetar inom socialt arbete. Vi vill ha ett mänskligt arbetsliv – där vi kan brinna för vårt jobb och har rätt förutsättningar. Där vi inte blir sjuka av stress.
Tillsammans har vi kraft att förändra och förbättra villkoren på din arbetsplats.
Bli medlem på vision.se eller sms:a Vision till 71501
Kalendarium 2019
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
SEPTEMBER
Introduktionsutbildning LSS
Webbutbildning, 2 september
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Självskadebeteende
Stockholm, 3 september
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Stockholm, 4 september
Arrangör: Metodicum
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Örebro, 5 september
Arrangör: SSIL
Färdigheter för livet! (NVC intro)
Saltsjö-boo, 7-8 september
Arrangör: Friare liv
Traumatisering hos barn
Stockholm, 10 september
Arrangör: Expo Medica
Traumadagen
Stockholm, 11 september
Arrangör: Expo Medica
Beroendedagen
Stockholm, 12 september
Arrangör: Expo Medica
Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Stockholm, 13 september
Arrangör: Expo Medica
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Umeå, 19 september
Arrangör: SSIL
Utredardagarna 2019
Stockholm, 24-25 september
Arrangör: Centrum för kunskapsutveckling
Psykisk (O)Hälsa Väst
Göteborg, 26 september
Arrangör: Expo Medica
OKTOBER
Seniormässan
Stockholm, 1-3 oktober
Arrangör: Stockholmsmässan
Introduktionsutbildning LSS
Webbutbildning, 7 oktober
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Svåra samtal i telefonrådgivning
Stockholm, 10 oktober
Arrangör: Expo Medica
Sex och migration
Stockholm, 10 oktober
Arrangör: RFSU
CPUP-dagarna
Stockholm, 14-15 oktober
Arrangör: Stockholmsmässan
Läkarsekreterarforum
Malmö, 14-15 oktober
Arrangör: Kompetensgruppen
Baskurs i psykiatri
– sjukdomslära och bemötande
Stockholm, 15-16 oktober
Arrangör: Expo Medica
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Göteborg, 16 oktober
Arrangör: Metodicum
Äldreomsorgsdagarna
Stockholm, 17-18 oktober
Arrangör: Stockholmsmässan
Ilska, skuld och skam – tre sidor av samma mynt
Saltsjö-boo, 17-20 oktober
Arrangör: Friare liv
Läkarsekreterarforum
Växjö, 21-22 oktober
Arrangör: Kompetensgruppen
Fokus Hjälpmedel
Stockholm, 22-23 oktober
Arrangör: Stockholmsmässan
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Stockholm, 24 oktober
Arrangör: SSIL
Svåra samtal i telefonrådgivning
Göteborg, 30 oktober
Arrangör: Expo Medica
NOVEMBER
Kvalitet inom LSS
Stockholm, 6 november
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Läkarsekreterarforum
Göteborg, 7-8 november
Arrangör: Kompetensgruppen
Psykisk (O)Hälsa Norr
Luleå, 14 november
Arrangör: Expo Medica
Arbetsglädje på
Kompetensveckan.se
Stockholm, 18-22 november
Arrangör: Kompetensgruppen
Socionomdagarna
Stockholm, 20-21 november
Arrangör: Akademikerförbundet SSR
Baskurs i psykiatri
– sjukdomslära och bemötande
Malmö, 20-21 november
Arrangör: Expo Medica
Lågaffektivt bemötande
Stockholm, 26 november
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Bemanning och schemaläggning
från A till Ö
Malmö, 27 november
Arrangör: Metodicum
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Göteborg, 28 november
Arrangör: SSIL
DECEMBER
Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Malmö, 4 december
Arrangör: Expo Medica
Psykisk (O)Hälsa Syd
Malmö, 5 december
Arrangör: Expo Medica
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
(Med reservation för ändringar)
Utgivning
1-19 23/1 11/2
2-19 27/2 18/3
Söker du ny personal?
3-19 8/4 29/4
4-19 20/5 10/6 5-19 15/8 3/9
6-19 11/9 1/10
7-19 23/10 11/11 8-19 13/11 2/12
Vill du marknadsföra din utbildning?
Materialinlämning - Annonser och annonsmaterial lämnas via din unika länk som finns i orderbekräftelsen.
Bilagor/Instick (gäller färdigt material) 20 g 1,20 kr/st 40 g 1,35 kr/st 50 g 1,55
Bilaga/Instick kan begränsas geografiskt önskemål. (Selekteringskostnad tillkommer)
Kontakta mig så berättar jag mer!
Förfrågningar & bokningar - Kontakta mig!
Patrik Fall
Direkt: 0651-69 90 26
Växel: 0651-160 40 patrik.fall@ssil.se
Rikskonferens Kvalitet inom LSS
Stockholm 6 november 2019
Bokatidigt rabatt!
Möjligheter och utmaningar
När: Onsdag den 6 november 2019 kl. 08.30-16.30
Var: Citykonferensen Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm
Boka tidigt pris 2695 kr för bokning fram till 30/9 (ord.pris 3195 kr)
Lunch samt för- och eftermiddagskaffe ingår. Moms tillkommer.
Anmälan: kui.se//konferens-lss-2019 eller telefon 08-522 506 90
Läs mer: kui.se/konferens-lss-2019
På årets konferens fördjupar vi oss i vad LSS-utredningen kommer att innebära samt i etiska dilemman kring självbestämmande och rätten till sexuell hälsa. Utöver dessa svåra och viktiga frågor lyfter vi också mer pedagogiska aspekter. Framtiden för LSS i allmänhet och den personliga assistansen i synnerhet
Självbestämmande i LSS-verksamheter
Sexualitet och funktionshinder : rättigheter och dilemman
Anhöriga och personal i samverkan
Att skapa trygga möten inom LSS-verksamheter
Vinn en bok med Omtanke
Välkommen till Emcura
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .
stödboende för ungdomar, med fokus på individuell utveckling. Vår verksamhet bygger att ge dig som individ ett stöd i vardagen genom en kontaktperson som följer dig under hela din vistelse hos oss.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Detta stöd är alltid individuellt anpassat efter dina behov och mål.
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Jenny Eklund, Skellefteå, Katarina Källström, Kalmar, Gun Bylund, Älmhult och Anna Emanuelsson, Katrineholm.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
1:a - 4:e pris
Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 12 sep 2019 till: ”Tävling 5/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Waitong utbildning presenterar
Vill du bli bättre på att hjälpa dina Vill du bli effektivare?
Vision är fackförbundet Vi vill ha ett mänskligt och har rätt förutsättningar.
- Då är FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT något för
Omtanke nummer 6:
Ute den
Tillsammans har vi kraft din arbetsplats.
• FIT är evidensbaserat, realistiskt, användarvänligt och mycket prisvärt!
• FIT används idag av 1000-tals behandlare och över 300 000 klienter årligen i ett 20-tal länder, på 5 kontinenter.
Dödligt våld
oktober
• Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om hans behandlare
• FIT halverar dropouts och minskar behandlingssamman brotten
• FIT förkortar vårdtider och inläggningar med 66%
Journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom har i tio års tid dokumenterat vartenda fall i Sverige där en kvinna blivit dödad av sin partner. Resultatet av arbetet är boken I händelse av min död.
• FIT gör behandlingen signifikant mer kostnadseffektiv.
• FIT går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats.
Att förhindra suicid
Vi har träffat Caroline Meyer Lagersparre på Suicide Zero.
Waitong Utbildning – FIT, ADAD, konsultföretag som erbjuder utbildning, Vi jobbar främst med skräddarsydda och föreståndarhandledning men Malmö och på Amorgos.
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
ADAD grundkurs: Malmö 17-18/9, FIT grundkurs: Stockholm 10-11/9 FIT fortsättning: Malmö 15-17/10
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium ....och mycket mer!
rätt sidnummer till rätt annons:
Waitong utbildning presenterar - FIT
Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter?
Vill du bli effektivare?
- Då är FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT något för dig!
• FIT är evidensbaserat, realistiskt, användarvänligt och mycket prisvärt!
• FIT används idag av 1000-tals behandlare och över 300 000 klienter årligen i ett 20-tal länder, på 5 kontinenter.
• Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om hans behandlare använder FIT.
• FIT halverar dropouts och minskar behandlingssamman brotten med 1/3
• FIT förkortar vårdtider och inläggningar med 66%
• FIT gör behandlingen signifikant mer kostnadseffektiv.
• FIT går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats.
Waitong Utbildning – FIT, ADAD, HVB & Lösningsfokus - är ett konsultföretag som erbjuder utbildning, handledning och rådgivning. Vi jobbar främst med skräddarsydda arbetsplatsförlagda utbildnigar och föreståndarhandledning men erbjuder även egna kurser i Stockholm, Malmö och på Amorgos.
ADAD grundkurs: Malmö 17-18/9, Stockholm 1-2/10
FIT grundkurs: Stockholm 10-11/9
FIT fortsättning: Malmö 15-17/10
Mer kurser, information och anmälan på www.waitong.se
FITs skapare Dr Scott Miller till Sverige 2020!
Scott Miller är världsledande forskare, författare, föreläsare, professor, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en fantastisk, inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.
Stockholm 26-27/3 & Malmö 30/3-1/4
WAITONG UTBILDNING
Niklas Waitong 070-295 24 99 waitong.se
Tillsammans är allt möjligt
Sida vid Sidas målsättning är att kunna möta barns, ungdomars och uppdragsgivares önskemål om bästa tänkbara boendelösning med individuellt anpassat stöd.
Vi fokuserar på att skapa livskvalitet för den unge genom att bygga en meningsfullhet utifrån den unges egna drömmar och mål.
Tillsammans arbetar vi för att den unge ska få adekvata redskap för att bli självständig, kunna klara av att hantera livet och dess utmaningar och kunna påbörja sin väg mot ett självförverkligande.
