Tidningen omtanke, nr 5, 2023

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

KRÖNIKAN:

Sexualiteten efter övergrepp

LSS/HVB/FAMILJEHEM

Skyddat boende + LSS

OSS och Villbergagruppen inleder unikt samarbete

Att möta komplexa beteendestörningar

På Inagården har man förmågan att stå kvar

”Ju tydligare rutiner desto enklare”

Möt Hanna Thermaenius

”Mitt mål är att alltid behålla barnens perspektiv”

Carolina Lindberg Wiman om NPF & familjehem

Djupa samtal behövs

Existentiella frågor ger oss verktyg att hantera livet

om

Carolina Lindberg Wiman om NPF & familjehem

Anicia S. Eriksson, författare

När Korpberget grundades i början av 1980-talet var det med övertygelsen att det finns vägar ut ur beroendet för alla människor. Med kärleksfull personal, väl beprövade metoder och en harmonisk miljö kan vi ge varje människa en ny chans till ett värdigt och bra liv, fritt från beroenden. Mer information får du på vår hemsida www.korpberget.se

Vi har 35 års erfarenhet av korrekt och adekvat beroendevård.

Korpberget hjälper personer med beroendeproblem ifrån alkohol, narkotika, spel och kriminalitet. Vi tar sedan lång tid emot spelberoende personer samt personer som tvångsmässigt använder sig av våld eller annan kriminalitet. Kriminalitet och våld blir allt vanligare i samhället och Korpberget har med följd av det anpassat speciella behandlingsprogram för detta som till exempel MRT (Moral Reconation Therapy)

De som kommer till Korpberget för behandling har oftast under lång tid och omfattning använt narkotika, alkohol och/eller narkotikaklassade läkemedel samt kriminalitet och spel i huvudsak.

Korpberget har separata program för män och kvinnor. Vi har även en behandlingsenhet för unga män mellan 15-20 år även kallat Korpnästet.

Korpberget ligger naturskönt beläget i Högakusten-området nära Härnösand och Kramfors.

Emil Lilja, behandlare, kontaktperson för behandling kvinnor. Beroendeterapeut Tel: 073 – 533 97 67

E-post: emil@korpberget.se

Christer Gustafsson Renlid,verksamhetschef Tel: 070-156 43 40 E-post: christer@korpberget.se

Jour- och Familjehem

Söker du ett erfaret och kompetent familjehem? Våra utvalda familjehem erbjuder trygghet och omsorg för barn i behov.

Kontakta oss idag för att höra mer om våra tjänster och hur vi kan hjälpa er med en bra matchning.

Följ oss på Facebook!

Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.

Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.

Välkommen att kontakta oss!

019-22 22 90 l 0790-68 97 39

info@barnochomsorgab.se

”Det är sällan lätt eller okomplicerat med sex och sexualitet efter övergrepp”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Anicia S. Eriksson, författare.

Läs krönikan på sidan 56

Inagården HVB

10| Hanna Thermaenius

Hon arbetar som psykolog på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling.

17| Tema: LSS, HVB, familjehem

18| Colosseum-spelen

Årets höjdpunkt för killarna inom Colosseumgruppen och inbjudna HVB.

20| Familjehem och NPF

Barn med NPF är överrepresenterade bland placerade i familjehem. Det är också extra svårt för dessa barn att vara placerade.

26| Skyddat boende + LSS

Omsorg Skydd Säkerhet och Villbergagruppen inleder unikt samarbete.

30| Inagården

Så möter Inagården personer med komplex problematik och psykiatriska diagnoser.

34|  Välfärdsteknik inom LSS

42| Existentiella samtal

Ett möte med en filosofisk präst väckte Ann Lagerströms intresse för existentiell filosofi.

46 Barn som far illa

Maria Lundberg och Paulia Gunnardo vill sprida kunskap om barns utsatthet.

50| Förebygga vräkning

Farsta är ett av flera exempel på lyckad samverkan i det vräkningsförebyggande arbetet.

60| Aktuellt

Den 23 september är det dags för Stora LSSDagen i Stockholm. Dogge Doggelito och Funkisfestivalen bjuder på uppträdanden.

62| Almedalen

Gängkriminaliteten diskuterades flitigt i Almedalen där Civilsamhällesarenan bjöd på en intressant debatt mellan politiker, kyrkan och civilsamhället.

Ann Lagerström diskuterar existentiella frågor.

Nytidas familjehem med barnen i centrum

Vi på Nytida erbjuder jour-/familjehem, förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer. Vi kan ta emot barn och ungdomar i behov av skydd eller barn som ska placeras tillsammans med en förälder. Barnets bästa är alltid vårt fokus.

Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

Var är barnperspektivet?

Jag lyssnade på ett intressant seminarium under Almedalen, webbsänt lämpligt nog. Det var Fremja som ville ge civilsamhället utrymme genom en debatt mellan politiker, kyrkan och civilsamhället.

Regeringen vill se hårdare tag mot barn under 15 år som begår grova brott och skärpa straffen för barn mellan 15 och 17 år. Det utreds också om kriminalvården ska ta ansvaret för unga kriminella, som idag vårdas på SiS.

Många har uttryckt sin oro över vad det här kommer att betyda för barnen. Kommer det att leda till att den dömde bryter sin kriminella bana eller utvecklar en ännu större misstro mot samhället? Jag undrar vart barnperspektivet är. Vi får inte glömma bort att det här är barn som på olika sätt har tvingats in i kriminalitet och behöver hjälp till ett bättre liv.

En av talarna på seminariet i Almedalen var ärkebiskop Martin Modéus som varnade att detta fokus på hårdare tag riskerar att vi släpper kontakten med det evidensbaserade. Att det riskerar att slå mot viktiga samhälleliga värden snarare än mot kriminella gäng.

Det förebyggande och främjande arbetet glöms bort och hamnar i skymundan. Men det är det arbetet som ska ligga till grund för att inte ungdomar ens ska kunna hamna i kriminella kretsar. Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset, menar att de 15-åringar som idag begår brott har växt upp i ett samhälle där vi systematiskt har skurit ned på skolans resurser. Varje år har resurserna minskat och det är likadant inom socialtjänsten och civilsamhällets främjande och förebyggande arbete.

hövs. Han är också kritisk till att bygga ut fångvården: ”Utöver att det strider mot barnkonventionen och all forskning om hur man ska stävja den här typen av kriminalitet så är det att ta pengar från det som ger effekt och lägga på det som inte ger effekt”.

Barn som har erfarenheter från flykt och migration behöver extra mycket trygghet, hopp och framtidstro. Inlåsningar, avhumanisering och misstro leder bara till fortsatt lidande och ökat utanförskap.

Familjehem och HVB har visat sig vara bra för många ungdomar som har hamnat i kriminalitet. Vi fokuserar extra mycket på LSS, HVB och familjehem i det här numret. Vi belyser också socialtjänstens viktiga arbete att fånga upp barn som far illa.

Paulina Gunnardo och Maria Lundberg börjar i höst med gemensamma föreläsningar om barn som far illa, barns rättigheter, den nya socialrättslagen, orosanmälan och Maria berättar om sin utsatthet i barndomen och sin nya bok ”Du ska inte bära skammen för det som hänt”, Ordberoende förlag (2023).

Alla ni som arbetar med att hjälpa och stötta barn och unga gör ett fantastiskt jobb! Jag är så imponerad av ert engagemang och att ni ser barnen, de som kanske ingen annan ser. Barnen är det viktigaste vi har.

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Enligt Johan Oljeqvist så vet vi vilka åtgärder som skulle behövas. De flesta av de här barnen ser vi tidigt, men det saknas de ekonomiska resurser som be6 | www.ssil.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

SVANENMÄRKT

Trycksak 3041 0189

Skyddad, inte gömd! - För ett tryggare liv...

Anpassad vistelseort i samtliga ärenden

Alltid individanpassade helhetslösningar inom skyddsplaceringar i Sveriges samtliga 21 län.

Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.

Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.

”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.” En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.

Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar. Läs på Kvalitetsindex vad andra kommuner tycker om samarbetet med OSS.

Det som gör oss unika är vår höga närvaro i klientarbetet

Humanas stödlägenheter i Helsingborg och Landskrona erbjuder individanpassat stöd i en trygg boendemiljö för personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller sociala problem. Arbetssättet bygger på allians och relationer, där personalen med sin närvaro ger individen nya förutsättningar att ta sig vidare i livet.

Klienterna bor i varsin stödlägenhet, men har tillgång till personal från morgon till kväll.

– Vi träffas varje dag och stöttar klienten genom olika insatser så vi lär verkligen känna individen. Det som gör oss unika är vår höga närvaro i klientarbetet där vi jobbar aktivt med förändring, berättar Jessica Andersson, verksamhetschef. Inledningsvis görs en kartläggning av klientens förutsättningar och behov för att tillsammans kunna skapa en genomförandeplan med olika insatser. Det kan handla om vardagsaktiviteter, sysselsättning, ekonomi, samhällskontakter, sjukvård och hälsa. – Stödet ska leda till att klienten ska börja äga sitt liv och klara av en socialt fungerande livssituation. Vi går igenom utmaningarna som finns, till exempel att sköta sin ekonomi eller att lämna sin bostad och träffa andra. Klienten får träna och vi går bredvid och stöttar. Alla insatser ska leda till självständighet.

”

Det som gör oss unika är vår höga närvaro i klientarbetet där vi jobbar aktivt med förändring ”

Jessica Andersson

Eftersom klienten finns i sin egen hemmiljö blir det också i verkligheten och i vardagliga händelser som träningen sker, vilket ger hållbara lösningar över tid. – Jag tror på att låta klienten växa genom ansvar. Vi möter vuxna med väldigt mycket resurser. Vi ska inte bli för omhändertagande. Klienten behöver lära sig att ta ansvar över sitt eget liv, säger Jessica Andersson.

Personalen på stödboendet är utbildade socionomer, beteendevetare eller pedagoger med minst två års högskoleutbildning. De bedriver ett professionellt klientarbete och har ett anknytningsbaserat förhållningssätt. Individuella samtal genomförs regelbundet som skapar reflektion och påverkar psykiskt och fysiskt mående. Innan man kan börja arbeta med sig själv behöver de grundläggande behoven vara tillgodosedda; sömn, mat och så vidare följt av trygghet och gemenskap. Sedan behöver alla människor känna sig uppskattade och känna att man kan utvecklas. – Humana har ett eget aktivitetscenter där man kan få en sysselsättning. Det är viktigt att ha något meningsfullt att göra, känna att man kan bidra, vara fysisk aktiv, ha rutiner och att inte varje dag är den andra lik, säger Jessica.

Genom sysselsättningen sker en stor del av färdighetsträningen. Sedan får klienterna också arbeta med sig själva; sina visioner och drömmar, hur man skulle kunna hantera sina problem. – Hemmiljön och vår nära relation med klienten gör att de vågar öppna sig och berätta hur de mår och vilka utmaningar de har. Sedan är inte klientens väg framåt spikrak. Vid ett återfall eller annat bakslag så får vi jobba med det, identifiera riskfaktorerna och revidera planen. Det finns också öppenvårdsbehandling som enkelt kan samordnas.

För att bryta ofrivillig ensamhet så anordnas gemensamma aktiviteter, som promenader och eftermiddagsfika för den som vill.

Det finns plats för gemenskap i Humanas stödlägenheter.

– Många av våra klienter kan ha trassliga vänskapsoch familjerelationer bakom sig. Därför ordnar vi också högtidsfirande av olika slag, nyligen tittade vi på fotbolls-VM tillsammans och så ska vi ha kräftskiva, avslutar Jessica.

” Det är viktigt att ha något meningsfullt att göra, känna att man kan bidra, vara fysisk aktiv, ha rutiner och att inte varje dag är den andra lik ”

Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser

Mer info på humana.se Detta är en annons från Humana Detta är en annons från Humana

Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser

Ring oss på 0771 11 33 11

Ring oss på 0771 11 33 11

Mer info på humana.se

Hanna Thermaenius trivs på Rädda Barnen, där hon känner att hon kan göra skillnad.

”Mitt mål är att alltid behålla barnens perspektiv”

Hanna Thermaenius arbetar som psykolog på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling i Stockholm. Hit kommer barn som varit med om svåra stressfyllda händelser, som våld, övergrepp och erfarenheter kopplat till flykt och migration. Många av barnen som Centrum träffar lever i socioekonomisk utsatthet. Liknande centrum finns även i Malmö och Göteborg. – Vi träffar barn som av olika anledningar hamnat mellan stolarna och som behöver stöd och ofta traumafokuserad behandling, säger Hanna.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Hanna berättar att de på Rädda Barnens Centrum både träffar barnen på plats men även lotsar vidare till andra instanser. Utöver det arbetar de med politisk påverkan och att utveckla hur stöd kan ges genom olika satsningar och projekt.

– Ibland riktar vi in oss på specifika målgrupper, som till exempel barn som varit placerade i jour- och familjehem men inte fått någon psykologisk bedömning eller behandling. Ofta är det så att svårigheter i det nya hemmet är kopplade till tidigare upplevelser.

En annan viktig målgrupp är barn som flytt från krig.

– Efter den stora flyktingvågen 2015 visade det sig att de barn och unga som kom hit sällan hade fått krisstöd och det tog lång tid innan de som behövde fick stöd och behandling utifrån skrämmande erfarenheter.

Nu med flyktingarna från kriget i Ukraina ville Rädda Barnen testa riktat stöd direkt och startade under sommaren 2022 projektet Unite. Ett projekt där

tio ukrainska kvinnor som själva flytt från kriget har utbildats till att bli gruppledare till barn, för att ge psykosocialt stöd.

– När de träffar barnen screenar de även för mer allvarligt psykisk ohälsa och där tar vi psykologer och psykoterapeuter vid och hjälper dem till vårdcentral eller BUP. Den här modellen känns mänsklig och jag är så stolt över den. Barnen får möta vuxna med samma bakgrund som talar samma språk, vilket ger förståelse och skapar trygghet. Det har varit så fint att starta det här projektet som pågår än varje vecka.

Hanna Thermaenius brinner verkligen för barnen. Hon visste redan när hon var tio år att hon skulle bli barnpsykolog, för det fanns en barnpsykolog som hette Margareta Berggren som pratade i radion, och Hanna lyssnade fascinerat.

– Jag tyckte att hon svarade så bra och tänkte att jag skulle vilja bli en sån som kan svara på barnens frågor. Jag älskade barn redan då och tog ofta hand om de som var yngre.

Om Hanna Thermaenius

Ålder: 50 år.

Yrke: leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi.

Familj: Man och fyra barn mellan 12-22 år. Bor i: Stockholm.

med ”Stopp! Min kropp!” är Hanna extra stolt över.

Hon växte upp på Vallby i Västerås, tillsammans med mamma som var beteendevetare och pappa som jobbade i reklambranschen och två systrar. Där i området fanns många barn och verkligen en blandning av familjer, många av dem nyanlända. I klassen fanns även barn med föräldrar med tydliga psykiska besvär och pågående missbruk.

– MAMMA VAR väldigt engagerad socialt och alla var välkomna hem till oss. Hon jobbade också med unga vuxna med intel-

lektuell funktionsnedsättning. Hemmet var fullt av barn och djur, som mest hade vi 20 husdjur på samma gång. Vi var annorlunda på ett privilegierat sätt, vi hade det bra helt enkelt. Men fick samtidigt på nära håll se att barn och familjer kan ha det svårt. Vi har alltid uppmuntrats att engagera oss och bry oss om andra och vi hade tidigt en vetskap om att varje människa kan göra skillnad och att vi alla behöver varandra. Båda mina systrar jobbar nu också med att förbättra villkoren för barn som har det svårt, men på olika vis.

Efter gymnasiet läste Hanna fristående kurser som praktiskt filosofi, innan hon i mitten av 90-talet sökte in på det nystartade psykologprogrammet på Linköping universitet. På somrarna medan hon pluggade till psykolog arbetade hon på Eureeni Minne.

– Det var ett barnhem som tog emot akutplaceringar av ensamma barn och föräldrar med barn. Det gjordes även bedömningar av föräldraskap och samspel. Jag fick de där barnen och deras föräldrar under huden, minns Hanna.

Arbetet

När hon var färdigutbildad psykolog började hon arbeta på BUP i Nyköping. Hennes blivande man som skulle bli läkare gjorde sin AT där.

– Det var en fantastisk start på ett yrkesliv. Det var ett litet samhälle med bra samverkan mellan BUP, skola och socialtjänst och jag tog cykeln för att samverka. Vi var där i två år och sen flyttade vi till Stockholm.

Samtidigt som Hanna arbetat som psykolog har hon varit mamma. Fyra barn har hon fått tillsammans med sin man

»Vi kan samtidigt ge stöd till viktiga vuxna kring barnen och få dem att samverka«

och tror att en stor anledning till att hon orkat med att jobba med tunga fall är att hon växlat mellan jobb och mammalivet.

I jobbet som barnpsykolog är man heller aldrig färdigutbildad, menar hon och det finns alltid mer att lära sig. Hanna har genom åren gått många utbildningar. Hon har läst kurser i samspel av olika slag, steg 2 för psykoterapeut, KBT, schematerapi, CPP (Child and Parent psychotherapy) och traumafokuserad KBT, som är hennes ryggrad i det dagliga arbetet.

I Stockholm, 2002, började Hanna jobba på det som då hette Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården som var en del av BUP Stockholm.

– Med de allra minsta barnen jobbade vi med att stötta föräldrarna i att tolka sitt barns signaler, med samspel och att stärka föräldrarna i att hitta en fungerande vardag tillsammans med sitt barn. Med de större barnen arbetade vi med lek på ett läkande sätt. Vi arbetade även med konsultation till MVC och BVC.

NÄR PSYKOLOGVERKSAMHETEN 2005 blev en del av BUP-mottagningarna fick Hanna möjlighet att starta upp ett småbarnsteam på en stor BUP-mottagning. Med tiden blev det allt svårare att få utrymme att hjälpa de små barnen och deras familjer på BUP.

– BUP har genom åren blivit mer specialiserad vård som ger stöd till barn med svår och tydlig symtombild, vilket inte alltid är fallet för de små som kan ha ganska diffusa och alldagliga svårigheter. Ofta ses de äldre barnen som mer akuta och prioriteras på bekostnad av yngre, när söktrycket blir högt.

Sedan ett år tillbaka har region Stockholm startat upp mottagningar för gravida och små barn (0-5 år). Mottagningarna

kallas Malina-mottagningar. Denna typ av vård är inte längre en del av BUP utan egna mottagningar i Stockholmsområdet. Hanna har haft ett finger med i spelet både i samband med upphandling och varit med och startat upp verksamheten. – Så häftigt att se att det nu finns den typ av verksamhet i Stockholm som jag jobbade på för 20 år sedan och att Rädda barnen får driva delar av den. En vision är att se till att vården blir rättvis, att de föräldrar och små barn som verkligen behöver stöd får det, inte bara de föräldrar som har bäst resurser att hitta stöd eller att be om hjälp. De sista åren på BUP arbetade Hanna på BUP traumaenhet, en specialverksamhet för barn med traumarelaterade symtom.

– Det var väldigt lärorikt och ett väldigt kompetent team. Men ju mer jag jobbade desto mer kände jag att jag jobbade i stuprör. BUP hade sitt uppdrag, sina rutiner och köer och det började skava mer och mer inom mig. Jag ville skynda på, samverka mer, inte att barn skulle få vänta på behandling. Vi behöver tänka på nya vis.

BYTET TILL RÄDDA Barnen kändes självklart. Några av kollegorna från BUP har också gjort samma resa och jobbar nu tillsammans med Hanna. Nu har de helt andra möjligheter att jobba med de barn som har det svårt och möjliggöra att de får behandling genom anpassning.

– Vi kan samtidigt ge stöd till viktiga vuxna kring barnen och få dem att samverka. Inte minst har vi på vår arbetsplats möjligheten att skapa och utvärdera sätt att jobba som når dem på nya sätt. Vi kan sprida kunskap till andra. Kanske till och med minska risken att barn utsätts för svåra händelser.

»Det

farliga är när barn lämnas ensamma i

jobbiga situationer«

Utifrån detta exempel nämner Hanna ”Stopp! Min kropp!”, ett arbete som började på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling redan 2013. Erfarenheten från barn de mött som varit utsatta för sexuella övergrepp är att det kan dröja många år innan de berättar om vad de varit med om, för de vet inte vad de ska säga. Ett viktigt syfte med ”Stopp! Min kropp!” är att göra ämnen kring kroppen, kroppslig integritet och utsatthet pratbara, att ge verktyg och ord till barnen.

– Att få vara med och utveckla ”Stopp! Min kropp!” har varit så fint. Det är ett begrepp som många barn och vuxna tagit till sig. Vi har utvecklat sätt att prata med barnen om kroppsregler och känslor på ett nyanserat sätt, benämna sina privata områden och skilja på bra och dåliga hemligheter.

”Stopp! Min kropp!” består numera både av vägledningar till vuxna och ma terial direkt för barn så som korta fil mer, en sång, en kortlåda med frågor och arbetsblad. För att detta ska spridas har Rädda Barnen initierat en ”Stopp! Min kropp!”-vecka som i oktober återkommer för tredje året i rad.

– Vi uppmuntrar skolor, förskolor, föreningar och föräldrar att engagera sig så att budskapet når många barn.

Hanna har också fått möjligheten att vara med och skriva barnböcker på temat ”Stopp! Min kropp!”, en för de yngsta barnen och en för sex till nio-åringar.

– Att få skriva direkt till barn är en ära och glädje. Att få skapa något som barn kan ta till sig och läsa om igen.

JUST NU HÅLLER Hanna på med en ny barn bok för mellanstadiet. Denna gång år te mat lite annat, psykisk hälsa. Även denna bok mynnar ur en vägledning för vuxna som Hanna och kollegor tagit fram ”Blan dade känslor – om barn och ungas psy kisk hälsa.”

– Jag har tänkt på den här typen av bok ganska länge. Den ska handla om vad vi alla kan göra för att främja psykisk hälsa. Att det är okej att både må bra, dåligt och mitt i mellan. Boken kommer att stötta

barn till att hitta vanor i vardagen, att få hjälp med att förstå tankar och känslor och vad man kan göra om känslor blir för starka. Men även hur man kan få hjälp eller hjälpa en kompis. Återigen, hjälpa till att göra svåra saker pratbara. Det ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Visionen är att den ska finnas tillgänglig i skolan.

Hanna säger att det kan tyckas att hon gör väldigt mycket, men där finns en röd tråd, i allt hon gör.

– Jag står i barnens skor och mitt mål är att i allt jag arbetar med få in och behålla barnens perspektiv. Det farliga är när barn lämnas ensamma i jobbiga situationer. Vi vuxna måste se och prata med våra barn, eller alla barn. Vi måste hjälpa dem att sätta ord på känslor och hitta sätt att lugna starka känslor. Det är där vi måste

börja. Att be om mer resurser till BUP är lite för sent tycker jag. Jag tänker mycket kring de här sakerna, att vi måste satsa långt tidigare.

Hanna och hennes kollegor kontaktas återkommande av Lilla Aktuellt för att chatta med barn. Den första gången var efter terrordådet på Drottninggatan och sedan flera gånger om kriget i Ukraina och hur man ska prata om krig med barn och under pandemin.

– De gör ett otroligt fint arbete med att nå ut till barn och jag är glad att få vara med och hjälpa till när det behövs.

Hanna är bekymrad över hur till exempel kvotflyktingar tas emot av samhället, att barn och föräldrars behov av stöd och behandling ofta missas.

– De som får komma till Sverige är ofta utvalda utifrån att de har funktionsnedsättningar eller att det har varit med om extremt stressfyllda händelser, som att bevittna dödligt våld eller utsättas för övergrepp. De får möjlighet att starta ett nytt liv i Sverige, barnen placeras i förskolor och skolor och föräldrarna ska in i kommunernas introduktionsprogram. Det är jättefint. Men ingen tycks fråga om deras erfarenheter, förluster och minnen. Föräldrarna har höga krav på sig att anpassa sig till ett nytt land och få ihop den praktiska vardagen. När barnen kommer till oss är det ofta för att skolpersonal märker att barnen mår dåligt eller har tydliga svårigheter att fungera i vardagen. Det blir så fel. Vi tar emot behövande familjer, men sen dröjer det med stöd och vård. Det finns en del att jobba med. Jag blir lite matt ibland, men jag är tacksam för att jag får vara på den här platsen och

har hon och psykologkollegor på Rädda Barnen haft öppna samtalsträffar på Folkets Husby, i Järvaområdet. Dit kommer föräldrar och samtalar om livet i ett nytt land, om socialtjänsten och om att vara

– Det är verkligen brobyggande. Vi alla kämpar med liknande saker, och vi kan göra

så mycket för varandra, som att problemlösa ihop. Detta är något vi skulle kunna göra så mycket mer av, prata tillsammans, då skulle föräldrar och barns oro och misstro mot till exempel Socialtjänsten sannolikt minska.

– Delar av Socialtjänsten skulle också tydligt behöva reformeras så att det blir en Barntjänst. Att tjänsten finns och är känd för att alla barn och deras viktiga vuxna när de behöver skydd eller stöd. Men alla de insatser vi gör är små steg i den riktningen känner jag. Men att samverka på riktigt, inte bara på papper, vill jag se mycket mer av.

I framtiden skulle hon vilja vara med och starta ett slags ”Soc-BUP” där man samarbetar mer när det gäller skydd, stöd, vård, behandling och hon hoppas också att Rädda Barnen börjar jobba ännu mer med barnen i de så kallade utsatta områdena.

– För många barn och ungdomar är det som att leva i en krigszon, när de har skjutningar och sprängningar i närområdet. Det skapar en oerhörd stress och psykisk ohälsa. Där finns ett stort behov av psykosocialt stöd och jag hoppas vi kan starta stödgrupper även där.

Hanna säger att variationen med hennes jobb gör att hon orkar med. – Jag får faktiskt kraft av att jobba. Sen tycker jag om att vara ute i trädgården, gå ut i skogen med hunden men framför allt gillar jag att hänga med familjen, med barnen, där de är i livet. ●

Böckerna ”Stopp! Min kropp!”

”Lilla boken om Stopp! Min kropp!” riktar sig till de små barnen, 3–5 år, och är skriven av Åsa Karsin. Med hjälp av korta, tydliga texter, samt uttrycksfulla illustrationer, guidar boken läsaren genom olika situationer som kan uppkomma kring kroppsintegritet.

”Stopp! Min kropp! En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter” riktar sig till barn i lågstadiet, 6–9 år, och är skriven av Henrik Backberg och Hanna Thermaenius. Boken består av fem lättlästa berättelser på fem fristående teman,

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år

Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.

072-399 05 33

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år

KBT och 12-stegsbehandling.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I

ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I

Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.

Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling. ) 010-20 44 810

* info@cloca.se 8 www.cloca.se

Paromagruppens familjehemsvård

Ett litet företag med en stor bredd inom vård och behandling. Vi erbjuder helhetslösningar och individanpassar insatserna. Vårt kontor och beroendemottagning finns i Sala och våra familjehem finns i Närke, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Vi har IVO-tillstånd.

Vi erbjuder:

• Erfarna familjehem till barn och vuxna som får handledning minst varannan vecka

• Träningslägenheter i Sala och Västerås

• Psykiatri- och beroendemottagning (inkl LARO)

• Psykoterapisamtal och psykologutredningar

• Missbruks- och kriminalitetsbehandling samt skyddsbedömningar

• Hjälp till sysselsättning, praktik/studier

• Hämtning av klienter

För mer information eller placeringsförfrågningar, ring Ida Tingberg på telefon 073-55 66 420

ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se

–Konsulentstödda jourhem och familjehem

Ibland behöver barn och ungdomar bo någon annanstans än hemma.

Wilma jour- och familjehem förmedlar trygga, konsulentstödda jourhem och familjehem.

Vi har erfarna jourhem och familjehem med lediga platser för barn och ungdom samt föräldrar och barn i samplacering.

Med stor energi och rätt kompetens, lång erfarenhet och ett brinnande engagemang är det målet för oss på Wilma jour- och familjehem, att verkligen göra skillnad.

08-470 54 00 wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se

Behöver ni konsulentstödda jour eller familjehem i Storstockholm eller runt Mälardalen?

Ring oss för mer information!

LSS, HVB, FAMILJEHEM

Vägen till ett nytt liv

Placerade barn är särskilt sårbara. För barn med NPF, som behöver extra mycket stabilitet och förutsägbarhet, är det ännu värre. Carolina Lindberg Wiman har skrivit boken ”Familjehem för barn med NPF”. Omsorg Skydd Säkerhet och Villbergagruppen startar Skyddat boende med LSS. På Inagården har man förmågan att stå kvar.

Volleybollturneringen är igång.

Årets Colosseum-spel gav mersmak

Colosseum-spelen arrangerades för fjärde året i rad av Colosseumgruppen. Femkamp med allt ifrån säckhoppning till dragkamp följt av fotboll och volleyboll. Det är årets höjdpunkt för killarna.

TEXT JENNY FORS FOTO COLOSSEUM

– Våra ungdomar får aldrig chansen att vara med om något större sportsligt, men de gillar verkligen fotboll. När vi tittade på Champions League-finalen på tv och jag sa att vi kommer att spela den musiken på vår final så blev de helt lyriska, berättar Norik Norayer Topalian, vd på Colosseumgruppen. Årets upplaga av Colosseum-spelen hölls den 2 juli på natursköna Västra Alnäs i Uppsala. Det var sex olika HVB som ställde upp med varsitt lag.

– Vi kör från klockan 8 på morgonen till 17 på eftermiddagen, med femkamp,

fotbollsturnering och vollybollturnering. Det ska finnas något för alla. Det är både personal och ungdomar från olika HVB som deltar. Colosseum hade två lag med och så bjuder vi in andra HVB att vara med.

Enligt Norik är det ofta svårt för ungdomar på HVB att delta i olika aktiviteter på lika villkor som andra.

– Vi får nästan aldrig hyra idrottshallar av rädsla för att vi ska förstöra något. Idrottsföreningar är också väldigt restriktiva och säger att personal i så fall måste följa med ungdomen, något som inte känns speciellt bekvämt.

Därför är Colosseum-spelen så uppskattat bland ungdomarna, när de får en chans att tävla och ha kul tillsammans med andra ungdomar och vuxna.

– Granby Storgård är ett HVB som har deltagit varje år. De har lite äldre pojkar, 18-23 år, men det har gått hur bra som helst. Vi har aldrig haft en incident. På plats har vi alltid mycket personal, sjuksköterska, funktionärer, kockar. Vi bjuder på hamburgare och fika, säger Norik.

ALLVIKEN TOG HEM segern som det vinnande laget totalt sett. Sedan utsågs även hederspriser döpta efter romerska gudar på bästa Colosseum-manér; Årets Amor (kärleksguden) för visad vänskap och respekt och Årets Terminus (gränsernas beskyddare) för rättvist spel.

»Vi får nästan aldrig hyra idrottshallar av rädsla för att vi ska förstöra något«

Nöjda killar från Colosseum firar en välförtjänt andraplacering.

Det Norik skulle önska är att ännu fler vill vara med nästa gång. Drömmen är att arrangera ett HVB-SM med deltagare från hela landet.

– Det vore något helt fantastiskt! Tänk en hel helg med aktiviteter och så kan alla verksamhetsledare passa på att träffas och samverka. Det är en vision som jag har, avslutar Norik Norayer Topalian. ●

Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka

LEDIG PLATS

12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!

www.jagarbacken.se

Kontakta oss så hjälper vi dig!

Marko Grönholm 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se

Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

Familjehemsbanken AB Mötesplatsen inom familjehemsvården

0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se

Carolinas föräldrar har varit familjehem och hon har alltid haft en förmåga att förstå barn med NPF.

Kunskap om NPF skapar förståelse

När Carolina Lindberg Wiman frågade ett av de mest erfarna familjehemmen som hon samarbetar med vad de tyckte var viktigt att få med i boken ”Familjehem för barn med NPF” var svaret enhälligt: Rutiner. Ju tydligare rutiner, desto enklare blir det. När livet är rörigt är det skönt att ha något som skapar trygghet.

TEXT JENNY FORS

FOTO MARCUS GUSTAFSSON OCH GETTY IMAGES

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är överrepresenterade bland placerade i familjehem. Placerade barn är särskilt sårbara, då de har ryckts upp från sin familj, ofta på ett för barnen uppslitande sätt och även kan bära med sig trauma från barndomen på grund av brister i föräldrarnas omsorg som har varit orsak till placeringen.

– Det är traumatiskt för vilket barn som helst, men för ett barn med NPF, som behöver extra mycket stabilitet och förutsägbarhet, blir det ännu värre, säger Carolina Lindberg Wiman.

Hon är utbildad socionom och arbetar med handledning och utbildning av familjehem som tar emot barn med neuropsykiatriska diagnoser. Carolina har gett ut flera fackböcker och är nu aktuell med handboken ”Familjehem för barn med NPF”.

– Jag ser vilken betydelse ökad kunskap om NPF har, både för familjehem, socialtjänst och familjehemskonsulenter. Med rätt kunskap kan man få ökad förståelse för barnets behov och det behövs också tillräcklig information om barnet för att matcha ihop rätt barn med rätt familj. Annars riskerar det att bli avbrott i placeringen och det är särskilt påfrestande för barn med NPF.

Barnet kan till exempel ha självskadeproblematik, känsloutbrott eller problem med närhet. Om man som familjehem

inte har fått information om vilka problem som barnet har så finns det risk att de blir för svårt för familjen att orka med om man har kommit in med helt andra förväntningar.

– Att vara familjehem är inte för alla, men jag tror att det skulle vara för fler om man bara ökar kunskapen om de utmaningar som barnen kan ha. Då blir det lätt att ta på sig NPF-glasögonen och det blir inte så obegripligt varför ett barn reagerar på ett visst sätt i vissa situationer. Mycket av problemen går också att förebygga med enkla medel, säger Carolina Lindberg Wiman.

SVÅRIGHETERNA FÖR DE olika neuropsykiatriska diagnoserna skiljer sig åt och sedan kan även olika barn ha olika problem med vissa saker. Kärnsymptomen för adhd är uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. Autism kännetecknas genom brister inom social kommunikation och interaktion, fixering av rutiner och intressen. Inom diagnosen autismspektrumtillstånd finns också intellektuellt funktionsnedsättning, men även särbegåvning. Språkstörning och Tourettes hör också till NPF.

Uppmärksamhetssvårigheter kan yttra sig i att barnet har svårt att koncentrera sig, komma igång med saker som ska göras, avsluta saker, slarvighet, glömskhet, svårighet att passa tider. De som har pro-

blem med flexibilitet kan ha svårt med förändringar, att ändra åsikt, för höga krav och när det gäller sociala samspel kan det vara svårt att veta vad som passar sig, att läsa av andra och att förstå hur ens agerande påverkar andra.

MÅNGA BARN MED NPF är extra känsliga för sinnesintryck. Det kan vara jobbigt att klippa naglarna eller håret, svårt att känna mättnad eller hunger och att vissa kläder med kantsömmar och lappar med tvättråd skaver.

När ett barn placeras om mer än en gång bör man titta närmare på vad som är extra utmanande för barnet och vad som har fungerat tidigare för barnet ska kunna få stanna i nästa familjehem och få en tillhörighet. Det kan vara enkla rutiner med tydligare information och mindre krav för att undvika onödig stress.

– Familjehemmet behöver få information om vad barnet klarar av och vilka svårigheter som finns, vad som brukar göra barnet frustrerat, hur detta kan ta sig i uttryck och vad som brukar fungera då. Man behöver vara så öppen som möjligt för att det ska bli rätt. Har barnet problem med hygien, sex eller annat som familjehemmet kan få svårt att hantera så är det bäst att få veta det från början.

Foto: Marcus Gustafsson

Carolina Lindberg Wiman är aktuell med boken ”Familjehem för barn med NPF”, Gothia Kompetens. Foto: Marcus Gustafsson

»Jag tycker att man ibland får sänka förväntningarna«

Socialtjänsten har det största ansvaret att det ska fungera mellan familjehemmet och barnet. Minst lika viktigt är det att få en bra matchning mellan socialtjänsten och familjehemmet.

– Det här är helt vanliga familjer och alla är olika noggranna när det gäller hur saker och ting ska göras, vare sig det gäller städning eller regler. Alla kan inte göra lika. Jag tycker att man ibland får sänka förväntningarna och inte tänka att det hela tiden ska ske en utveckling på alla punkter, säger Carolina.

NÄR MAN SOM konsulent eller socialsekreterare ska följa upp hur det går för barnet så prickar man ofta av på en lista hur olika saker fungera och hur utvecklingen ser ut.

– Man måste komma ihåg att det tar ett år för barnet att landa. Det är som när en kollega har kommit tillbaka efter att ha varit sjukskriven för utmattning. Det går inte att ha några stora förväntningar. Först behöver man bara hämta andan, få känna trygghet och komma in i allt det nya. Man får fokusera på det viktigaste och det är trygghet och att komma iväg till skolan. Vi vet att en hyfsad skolgång ger bra förutsättningar för ett hyfsat bra liv. Det kan bli för mycket att redan från början ställa krav på städning och andra sysslor, fritidsaktiviteter, träffa kompisar och så vidare. Får barnet för höga krav på sig så ökar stressen och förmågan minskar. Det är som en gungbräda, när det ena åker upp i toppen så sjunker det andra ner i botten. – Jag vill verkligen slå ett slag för okorrigerad tid, särskilt under första året. Tid

när familjehem och barn umgås utan att den vuxna behöver korrigera eller fostra barnet. Man bara hänger. Som socialtjänst kan det vara bra att uppmuntra till sådan samvaro, så att familjehemmet känner sig stärkta i att det är okej att bara umgås för att umgås och inte för att barnet ska utvecklas i någon särskild riktning. Lyckas man få till en bra relation brukar man som familjehem också få barnets mandat att vara en viktigt vägvisare som ibland får komma med konstruktiv feedback, men det tar lite tid, man får ha tålamod.

VI GÅR MOT en socialtjänst med ännu mer kontroll. Carolina skulle önska att man balanserar kontroll med tillit.

– Har man en för kontrollerande approach och försöker detaljstyra så kan det bli krock med vissa familjehem. Alla familjer har sina system och vet vad som funkar, man kan inte komma och säga att ”så där kan ni inte göra, ni måste göra så här istället”. Det är viktigt att socialtjänsten tar ansvar för att bygga en förtroendefull relation till familjehemmet. Då blir det lättare att gemensamt reflektera över hur barnets olika utmaningar kan hanteras, istället för att familjehemmet ska uppleva att de blir tillsagda hur de ska göra, ibland av en handläggare som inte känner barnet.

Att tas ifrån sina biologiska föräldrar är det största uppbrottet man kan göra, så det är inget konstigt att situationen blir svår att hantera, särskilt för barn med NPF.

Att tänka

på innan familjehemsplacering

Q Npf är en funktionsnedsättning.

Q Funktionsnedsättningar kan kompenseras men inte upphöra av en bra miljö.

Q Barn med npf behöver ofta mer vuxenstöd än andra barn.

Q Familjehemmet behöver gedigen information om barnets bakgrund inför placering.

Q Kom ihåg att barnets föräldrar ofta gjort så gott de kunnat.

Q Kom ihåg att det finns en hög ärftlighet inom npf.

Q Bygg upp en bra relation mellan socialtjänst och familjehem.

Q Det är lättare att matcha om man känner familjehemmet.

Q Fundera över tillit/kontroll. Det ena är inte bättre eller sämre än det andra men passar olika människor olika bra.

Q Som handläggare – ta ansvar för att bygga en bra relation med familjehemmet.

Q Om relationen mellan handläggare och familjehem knakar – fundera på vad du bidragit med för att göra relationen bättre.

Q Värna om tydlighet gällande förväntningar.

Q Fundera över tidigare eventuella avbrott – vad har lett fram till dem? Vad skulle familjehemmet ha behövt för att hålla ut? Kan familjehemmet få de behoven tillgodosedda med det nu aktuella barnet?

– Familjehemmet kanske gör allt som står i deras makt, men det blir ändå kaos, barnet vill kanske bara vara på sitt rum och vill inte byta till en ren tröja. Då kan det få behöva vara så ett tag. Det är viktigt att förmedla hopp och se de små framstegen som ändå görs. Att uppmärksamma något som barnet inte klarade av för några

»Alla vill barnets bästa, så vi vuxna behöver kunna samverka för att det ska bli bäst för barnet«

Att bli placerad i familjehem är en svår situation att hantera, särskilt för barn med NPF. Foto: Getty Images

månader sedan; det kan vara att fixa sitt eget mellanmål eller att säga förlåt. Det är härligt att se när det händer och att den här insatsen som familjehemmen gör kan bidra till att barnet får ett gott liv, trots vissa svårigheter.

NÄR SOCIALTJÄNSTEN FYLLER på med ökad kunskap om NPF får de också en ökad förståelse för familjehemmen och deras utmaningar. Det kan också vara krävande att upprätthålla en god kontakt med barnets föräldrar och omgivningens åsikter är också något som kan stressa. Barnet kan av oförstående ögon upplevas som ouppfostrat.

– Det är en jätteinsats som familjehemmen gör. De öppnar sitt hem för både barnet, socialtjänsten och barnets föräldrar. Alla vill barnets bästa, så vi vuxna behöver kunna samverka för att det ska bli bäst för barnet.

Carolinas föräldrar har varit familjehem, så hon har både den bilden och sedan 2010 har hon arbetat med att stötta och utbilda familjehem genom ett litet familjeföretag.

– Vi är specialiserade på familjehem för barn med NPF. Jag märkte tidigt att jag hade en särskild förmåga att förstå barn

med neuropsykiatrisk problematik. Jag utbildade mig till förskolelärare och riktade in mig mot neuropsykiatri. Sedan arbetade jag på särskola och daglig verksamhet. Efter det började jag handleda inom NPF och då kände jag att jag ville utbilda mig till socionom.

Hon gick ut så sent som 2018. Då hade hon redan skrivit flera böcker inom neuropsykiatri och 2020 gav Carolina Lindberg Wiman ut handboken ”Ny som socionom” ihop med Anna Fredriksson.

MED SIN NYA bok om familjehem och NPF hoppas Carolina kunna bidra till att placerade barn med NPF får en så trygg och tydlig tillvaro som möjligt. För stabilitet i placeringen behövs förståelse och kompetent stöd.

– Helst skulle familjehemmet behöva tillgång till någon som kan neuropsykiatri för att kunna ringa så fort man behöver ett bollplank eller någon att fråga. Det är viktigt att få stöd och handledning som familjehem. När jag i min magisteruppsats undersökte 300 webbannonser där kommuner sökte familjehem till specifika barn angavs i 80 pro-

cent av annonserna vilka egenskaper som familjehemmet bör ha, men endast i 32 procent av annonserna stod det något om vad familjehemmet kunde erbjudas för stöd. ●

Familjehem för barn med NPF

I boken visar Carolina Lindberg Wiman med stor värme och djup kunskap hur man kan samarbeta kring barn med NPF, allt för att barnen ska få en så trygg och tydlig tillvaro som möjligt. Boken består av tre delar; innan, under och efter placering. Den går igenom olika NPF-diagnoser och utmaningar. Ett kapitel ger barnets perspektiv på att bli familjehemsplacerat, barnets behov samt lite om föräldrar till barn med NPF. Exemplen i boken är hämtade från verkliga, men avidentifierade, händelser. Författaren går också igenom vilka krav som ställs på ett familjehem och vilka svårigheter och utmaningar det kan innebära.

Villbergagruppen kommer att stå för LSS-insatsen och OSS för skydds-insatsen.

Skyddat boende + LSS = sant

Omsorg Skydd Säkerhet och Villbergagruppen i unikt samarbete

En grupp som man missar när man talar om skyddat boende är personer som har autism med tilläggsdiagnoser. De är särskilt sårbara just på grund av sin funktionsnedsättning och har också svårt att berätta att de är utsatta. Nu kan OSS och Villbergagruppen erbjuda LSS och skyddat boende tillsammans. TEXT JENNY

Flera studier visar att personer med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld. Men det råder stor brist på skydd och stöd till den här gruppen, som riskerar att hamna mellan stolarna.

– Vi får in mer och mer komplexa ärenden för skyddat boende där det skulle behövas LSS-kompetens. Vi är jätteduktiga på skydd, men vi kan inte LSS. Därför känns det väldigt bra att ha fått till ett samarbete med Villbergagruppen, säger Johanna, verksamhetsansvarig på Omsorg Skydd Säkerhet (OSS).

Det var när de ställde ut på SSILs utbildningsdagar som Johanna och Katrin Idås, vice vd på Villbergagruppen började prata om att samarbeta.

– VI ERBJUDER HVB, stödboende, LSSboende, skola och familjehem. Jag har arbetat med skyddat boende tidigare, så det ligger mig fortfarande varmt om hjärtat. Därför nappade jag direkt på idén om LSS och skyddat boende, något som vi också har märkt ett behov av, berättar Katrin Idås.

När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning

Vill du veta mer om oss? Ring eller besök vår hemsida.

Omvårdnad i Skönvik

Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225 - 59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se

Rent praktiskt kommer det att gå till så att Villbergagruppen står för LSSinsatsen och OSS för skyddsinsatsen.

Både Johanna och Katrin delar övertygelsen att man behöver utforma varje insats utifrån den enskilda personens behov.

– Vi tänker lika. Det går inte att anpassa personer efter en speciell modell, man måste anpassa insatsen efter personens behov. LSS är väldigt fyrkantigt, det finns två mallar för bostad med särskild service för de som är i behov av stort stöd – gruppboende eller servicebostad enligt LSS 9§9, men det passar inte alla, säger Johanna.

– En funktionsnedsättning är en begränsning och då behöver man hitta sätt att få det att fungera trots begränsningen. Det går inte att behandla eller öva bort en funktionsnedsättning, men såklart så kan alla utvecklas med rätt stöd, säger Katrin.

NÄR MAN AV samhället upplevs som lite udda och inte riktigt vet vad som är rätt och fel är det lätt att man blir extra sårbar för kriminella eller andra osäkra miljöer.

Det har rapporterats mycket om tjejer med autism som far illa på SiS och egentligen inte hör hemma där.

– Sedan har vi tjejerna som är utsatta för hedersvåld. Skydd är väldigt komplext

»Det funkar absolut inte att bli isolerad om man har särskilda behov«

idag och har man sedan en annan problematik inom LSS så blir det ännu svårare att möta behoven. Genom samarbetet med Villbergagruppen så får vi spetskompetensen och behöver inte lära oss LSS. Det är två olika placeringsformer med olika lagar och olika språk, säger Johanna.

ANTINGEN SÅ KAN personen redan ha en LSS-insats när behovet om skydd dyker upp eller så upptäcks LSS-behovet när personen söker skyddat boende. Det kan bli problem om personen har fått en LSS-insats beviljad i hemkommunen och skyddsplaceringen helst ska ske i en annan kommun.

– Det kan också komma frågor om vem som ska stå för kostnaden, men den får delas. Det här är inte LSS eller skydd, utan båda delarna, säger Johanna.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism behöver förutsägbarhet och stöd. Genom bildstöd går det lättare att förstå och ta till sig information.

– Det är inte säkert att funktionsnedsättningen syns och så tror man att personen förstår, men har bara tagit in första

meningen. Det är viktigt att de blir bemötta med LSS-kunskap och det är också extra svårt för den här gruppen att inte röja sig, säger Katrin.

Sedan är situationen med skyddsinsatsen extra påfrestande för den här gruppen, som är i så stort behov av trygghet och tydlighet över hur saker ska vara.

– När man är i behov av skydd så är det ingenting som är tydligt och tryggt. Då blir det att man ligger på högsta stressnivå hela tiden och har väldigt svårt att varva ned. Det funkar absolut inte att bli isolerad om man har särskilda behov, säger Johanna.

OSS OCH VILLBERGAGRUPPEN kommer att ställa ut gemensamt på Dagen för Skyddat Boende den 26 oktober i Göteborg som SSIL arrangerar tillsammans med Stiftelsen Insats Skyddat Boende.

– Vi som arbetar med skyddsinsatser är inte alltid så lätta för socialtjänsten att hitta. Det känns jätteroligt att vi på detta sätt kan nå ut och berätta att denna skräddarsydda insats finns idag via OSS och Villbergagruppen, avslutar Johanna. ●

Personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism behöver förutsägbarhet och stöd.

Söker du LSS-placering?

Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare:  placeringsradgivare@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

Inagårdens

”Det viktigaste är att skapa en relation till varje klient”

På Inagården har man förmågan att stå kvar

Vad är det som fungerar i bemötande och behandling av personer med komplexa beteendestörningar? Det är en grupp som ofta hamnar mellan stolarna och drabbas hårt av vårdsammanbrott. Många skickas från det ena behandlingshemmet till det andra och har svårt att få rätt insats.

Inagården har mångårig erfarenhet av vuxna med komplex problematik och psykiatriska diagnoser med eller utan intellektuell funktionsnedsättning. Många kan ha ett LSS-beslut i botten, men insatsen har inte fungerat och så kan de ha fått ett SoL-beslut om en HVB-insats istället.

– Ofta är det här personer som skapar kaos och är i behov av vård för att komma till rätta med självskadebeteende, utåtagerande beteende eller OCD. Våra klienter klarar inte av öppenvården. De har komplexa problem och många gånger har de ett flertal sammanbrott bakom sig, säger Elin Lund, föreståndare på ett av Inagårdens HVB.

Den egenutvecklade Inagårdsmodellen bygger på tre utvecklingsfaser; Insikt, Normalisering och Aktivering. Sedan följer en avslutande utslussningsfas.

– Det handlar om att först skapa sig en

bild av klienten och dennes behov, vilka begränsningar och möjligheter som finns. De flesta av våra klienter saknar en normal uppväxt och behöver lära sig mycket av det som ingår i ett normalt vardagsliv. Vi arbetar tillsammans med klienten för att hitta dennes funktion och genom att bilda mindre grupper kan varje person få utrymme att utvecklas, berättar Andreas Persson, föreståndare på Inagården Älvkarleö HVB.

NÄR DET GÄLLER aktivering lägger man stor möda på att hitta daglig sysselsättning som passar varje individ. Det finns verkstäder, loppis, djurskötsel och trädgårdsarbete.

– På Tärnsjö har vi det lilla lantbruket med hästar, får, getter och höns. Det är otroligt uppskattat att få umgås med djuren, något som vi vet är lugnande för alla människor, säger Elin.

– Det är otroligt värdefullt, speciellt för de med självskadebeteende. När det är jobbigt är det perfekt att kunna ta en paus ute hos djuren eller ta med sig en av de hundar som personalen kan ha med sig ibland, säger Andreas.

Inagården använder sig av checklistan Bröset för att kartlägga vilka saker som kan föranleda våldsamt beteende. Då kan man anteckna om personen har varit förvirrad, retlig, bullrig, fysisk hotfull, verbalt hotfull, attackerat föremål under dagen, kvällen och natten. Desto fler poäng ju större är risken för våld. Det kan hjälpa till att se vilka mönster och triggers som finns för utagerande beteende.

På Inagården har man förmågan att stå kvar i mötet med komplexa problem. Även om det skulle bli kaos och någon får ett utbrott och välter möblerna eller slår sönder en stol, så står man kvar.

– Vi har hög toleransnivå. Går en stol sönder så ersätter vi den med en ny. Vi plockar upp möblerna och startar om från noll när personen kommer in i rummet på nytt, säger Andreas.

– De här människorna har så mycket ångest ändå, så de ska inte behöva få ång-

»När det är jobbigt är det perfekt att kunna ta en paus ute hos djuren«

est över att relationen mellan oss kanske inte är intakt. Det är det första de vill försäkra sig om efter ett sådan här incident; att vi fortfarande tycker om dem och att de får vara kvar, säger Elin. Beteendet värderas inte, det finns där och är en del av problemet.

– Vi ringer sällan polisen eller tar in väktare. Det är inget som skulle hjälpa våra klienter. Vi får räkna med att det kan ske skadegörelse. Vi skulle aldrig kräva någon på ersättning för det.

TILLSAMMANS MED VARJE klient utformas strategier för vad man skulle kunna göra för att förhindra att till exempel agera ut. – Nästan alltid sitter personen själv inne med svaret om vad denne har för behov. Om man själv vill gå undan eller att den andra person ska gå undan när man är nära att få ett utbrott eller att man behöver vila en viss tid för att inte bli för trött och därmed mer lättirriterad, säger Andreas.

Vissa kanske inte har förmågan att uttrycka med ord när behovet uppstår. Då

kan man komma överens om att visa på andra sätt, till exempel att när personen går och sätter sig på en viss plats vill den bli lämnad ifred.

Hos killar är utåtagerande beteende vanligast och för tjejer är det vanligare med självskadebeteende. Det handlar om att det utåtagerande beteendet tar sig olika uttryck. Det kan vändas inåt eller utåt.

GENOM LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE, kartläggning av triggers och att skapa strategier för dessa så har man kunnat minska behovet av att agera ut och att skada sig själv.

– Det viktigaste är att skapa en relation till varje klient. Vi lär oss hur de fungerar, vad de triggas av. Om till exempel en person triggas av ett speciellt ljud så försöker vi eliminera det. Det är också vanligt att en klient har svårt för en viss personlighetstyp eller kön. Då kan vi låta en annan personal ta över för att inte förvärra situationen, säger Elin.

– Högtider är ett exempel på en triggande situation som kräver medvetenhet och beredskap, säger Andreas.

Elin Lund.

Getterna är populära att ta hand om och gosa med.

Andreas Persson.

På Inagården finns ett flertal olika sysselsättningar, däribland verkstad.

Tydlighet och struktur är viktigt för att skapa trygghet. Genom tydliggörande pedagogik och bildstöd kan man förbättra kommunikation och förståelse.

– Det är viktigt att skapa en känsla av sammanhang, KASAM, att man tror på sin förmåga att möta motgångar i vardagliga situationer. Det är något som alla behöver och därför behöver vi se till att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Därför är det så viktig med en meningsfull vardag, säger Elin.

Varje klient har sin utvecklingskurva och färdigheter de behöver träna på. – Men fokus ligger inte på problembilden. Vi ser människan för vad den är och jobbar på styrkorna, avslutar Andreas. ●

Inagården

Inagården är ett behandlingshem för vuxna med komplexa beteendestörningar. I Tärnsjö finns 13 HVB-platser och fyra LSS-platser. Sex kilometer därifrån ligger det lilla lantbruket, avskilt och idylliskt beläget i Ljusbäck, med tre HVB-platser. Detta boende inbegriper förutom lantluften, den dagliga kontakten med hästar, får, getter och höns och alla de sysslor som ingår i ett lantbruksliv.

I Älvkarleby finns 20 HVB platser fördelat på fyra avdelningar där en avdelning har utslussningskaraktär. Närmsta grannar är Dalälven, skogen och tågstationen.

Ett av Sveriges ledande HVB inom området, centralt i Västervik, Riksintag

Högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS

INTEGRERAD DBT

Särskild kompetens finns för behandling avseende

l Suicidala agerande

l Ätstörningar

l Trauma och komplex PTSD

l Neuropsykiatriska funktionsvariationer

l EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se

Abilias välfärdsteknik möter kommuners behov

inom LSS-verksamheter

Tre kommuner har testat Abilias välfärdsteknik inom ramen för AllAgeHubs testbädd i daglig verksamhet och gruppboende. Resultatet visade bland annat att flertalet boende blev mer självständiga och de boendes möjlighet till kommunikation, inflytande och trygghet i sin vardag ökade.

De kommuner som ingick i projektet och fick testa Abilias välfärdsteknik inom sin LSS-verksamhet är Lerum, Öckerö och Mölndal. Som ett första steg identifierades behov hos boende, deltagare, personal och verksamhet där välfärdsteknik kan fylla en funktion. Dessa var; att förbättra kommunikationen, öka delaktigheten, öka självständigheten, förbättra struktur och tydlighet i vardagen, få en mer meningsfull och utvecklande arbetsdag med mindre stress för personalen och förbättrad arbetsmiljö för personal.

En av verksamheterna uttryckte ett specifikt behov som handlade om att tydliggöra arbetsdagen med struktur och tid för deltagaren, där dagen räknas ner och

vad som förväntas av deltagaren genom arbetsbeskrivningar samt möjligheten att förklara händelseförlopp. Det kan även vara saker som hänt hemma, eller exempelvis vad som ska göras efter jobbet och andra faktorer som påverkar deras mående som är viktiga för personalen att ta med sig in i arbetet under dagen. De sökte ett lättillgängligt, användarvänligt verktyg som är flexibelt gällande tal, bilder, siffror, bokstäver, ord och symboler.

Så här säger man från Lerums kommun:

”En fungerande kommunikation är en förutsättning för lärande och delaktighet. Att kommunicera är en mänsklig rättighet – alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Vi vill öka deltagarnas möjlighet till kommunikation och delaktighet i sin vardag på den dagliga verksamheten.”

I det här sammanhanget valdes Abilias tids- och planeringsverktyg MEMOplanner ut för att testas under 1,5–6 månader och därefter utvärderas på hur väl den svarade mot kommunernas behov.

Abilias tids- och planeringsverktyg MEMOplanner.

MEMOplanner hjälper till att se vilken dag det är, tiden på dygnet och vilka aktiviteter som är bokade under dagen,

Abilias produkter inom välfärdsteknik passar bra till LSS-verksamhet.

veckan och månaden. Den ger tydliga påminnelser och även hjälp med till exempel checklistor. MEMOplanner sattes upp i gemensamhetsutrymmen där boende, deltagare och personal hade åtkomst.   Utvärderingen efter testperioden visade på följande resultat:

• Flertalet boende/deltagare blev mer självständiga då de inte behövde söka sig till personalen med frågor i samma utsträckning som tidigare – tydlig översikt och struktur på MEMOplanner förmedlade den information de behövde.

• Ökade boendes/deltagarnas möjlighet till kommunikation, inflytande och trygghet i sin vardag.

• Boende/deltagare blev mer delaktiga i det som händer på gruppboendet/dagliga verksamheten.

• Intresset för gemensamma aktiviteter ökade, vilket upplevdes gynna gemenskapen.

• Personalen upplevde bättre arbetsmiljö med mindre stress och ökad känsla av att räcka till i arbetet att ge stöd till boende/ deltagare.

• Ur ett verksamhetsperspektiv förbättrades arbetsklimatet och därmed ökad chans att nå verksamhetsmålen.

I en av verksamheterna identifierades även möjligheter till utökning av användningsområden i exempelvis brukarmöten, omröstningar samt val av aktiviteter. Dessa resultat bekräftar tidigare studier och evidens som finns kring Abilias lösningar inom LSS-verksamheter.

AllAgeHub

AllAgeHub är en samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva självständiga och trygga liv. AllAgeHub är ett initiativ av tretton kommuner i Göteborgsområdet med Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, som projektägare.

Näromsorg för dig

Välkommen till SOLOM i Sollentuna. Vi driver LSS gruppbostäder för barn & ungdomar där vi erbjuder en aktiv och utvecklande vardag. Läs mer på www.solom.se/barnboende eller maila info@solom.se

Lundäng HVB

Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik

Vi erbjuder:

Nässlan HVB

Flickor 12-17 år med psykosocial problematik

Ett HVB

Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.

• NP-utredningar, psykologutredningar

• Evidensbaserat behandlingsarbete

• Familjearbete

Konsulentstödda familjehem 0-20 år

TILLSAMMANS FÖR ETT GOTT LIV

DET SKA VARA ENKELT ATT FÅ HJÄLP

Att bli kund hos oss på AP Omvårdnadsgruppen är enkelt. Vi börjar alltid med ett möte där du får berätta om din situation och dina önskemål och där du får veta lite mer om oss och vad vi kan hjälpa dig med.

När vi förstått dina önskemål och dina behov tittar vi tillsammans på hur vi kan skapa en ännu bättre vardag för dig, sedan tar vi fram ett förslag på hur vi kan möta dig och dina behov. Om du har några funderingar kring förslaget träffas vi igen och går igenom det tillsammans. Det är viktigt att du känner dig helt trygg med oss och att du är fullt insatt i alla olika delar runt ditt stöd, det får inte vara komplicerat. Det är också viktigt att vi har alla förutsättningar klara för oss så att vi kan vara säkra på att kunna leverera bra hjälp för dig!

Det lilla bolaget med det stora hjärtat!

VÅRA BOENDEN

Vi erbjuder dig rätten att bestämma över ditt boende och hur du vill att din vardag ska fungera. Vi använder ett individanpassat arbetssätt för att säkerställa varje boendes behov i olika situationer. Rätten till vård och stöd på lika villkor handlar för oss om att erbjuda och anpassa insatser efter behov. Vid speciella behov blir således ojämlika insatser en förutsättning för att kunna bedriva en jämlik vård.

Lilla Berg

Vårt moderna LSS-boende Lilla Berg är skapat för personer med diagnos inom autism, autismspektrumet och intellektuella funktionsnedsättningar. Här erbjuds en lugn miljö i vacker omgivning och där kundens behov, önskemål, intresse och förutsättningar står i fokus.

Skogsgläntan

Det klimatsmarta gruppboendet har sex välplanerade och rymliga lägenheter med utrymme för egna önskemål. Huset rymmer även stora gemensamhetsutrymmen samt har en stor tomt med mysig grillplats.

Gröndal

Boendet är beläget nära havet i kuststaden Oskarshamn och ligger väldigt naturskönt med i en skogsglänta med naturskön miljö inpå husknuten. Du som bor här får allt det stöd du behöver i handling och tanke samt praktiskt i vardagen för att du ska få ett så bra liv som möjligt utifrån dina förutsättningar.

info@apomvardnadsgruppen.se I 010 422 33 00 I www.apomvardnadsgruppen.se

Alexandra Pascalidou aktuell med ny bok om papporna

”Var jag än talade om ”Mammorna” fick jag alltid samma fråga: Men var är papporna? I hela mitt liv har jag undrat var papporna håller hus. Inte minst min egen”, säger Alexandra Pascalidou om sin nya bok.

”Därför vill jag ge dem ordet. Låta dem själva berätta om faderskapet, frånvaron och förlusterna, flykten och maskuliniteten. Om våldet som löper som en röd tråd från hemmets trygga vrå till blodpölen på gatan. Om fängelseceller och förlossningar, knarkleveranser och krigsminnen. Jag möter de som stannade och de som stack, de som svek och de som aldrig slutar strida för sina barn”.

Alexandra Pascalidou talar om sin nya bok ”Var är papporna?” som är uppföljaren till hennes Augustprisnominerade bok ”Mammorna” och utgiven på Mondial förlag.

Ska kartlägga mäns utsatthet

Jämställdhetsmyndigheten får ett regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Regeringen vill också veta hur behovet av olika insatser till män ser ut, som till exempel skyddat boende.

– Våld i nära relationer är ett enormt stort samhällsproblem, och regeringen växlar upp arbetet med att bekämpa och förebygga detta. Även om större delen av det dödliga våldet begås av män mot kvinnor, förekommer det också att män utsätts för våld av en partner eller före detta partner. Genom att kartlägga och analysera behovet av insatser för just denna grupp brottsoffer ökar vi förmågan att hjälpa våldsutsatta. Samhällets stöd och skydd ska självklart vara tillgängligt för alla våldsutsatta, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

En plan för hur kartläggningen och analysen ska genomföras ska redovisas den 1 december 2023. Uppdraget som helhet ska slutredovisas senast den 31 mars 2025.

Stor andel klagomål från unga

Unga vuxna som klagar på vården av psykisk ohälsa är ofta missnöjda med övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin, långa väntetider och vårdpersonalens bemötande. Det visar en ny analys från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Patientnämnderna (PAN).

IVO och PAN:s analys baseras på inkomna klagomål under 2022 som rör unga vuxna (18-29 år) som söker vård för psykisk ohälsa. Syftet med analysen har varit att granska klagomål som rör övergången mellan barn- och vuxenvården samt att belysa vilka problem som unga vuxna upplever med vården för psykisk ohälsa.

Resultatet av analysen visar att en tredjedel av de klagomål från unga vuxna som IVO fick under 2022 gällde vård för psykisk ohälsa. Motsvarande andel för PAN var mer än en fjärdedel.

Flera klagomål rör patienter som upplevt att vårdpersonalen inte tagit deras situation på allvar och att de fått vänta för länge på vård. Långa väntetider kan leda till att patienterna mår ännu sämre.

Ungefär en fjärdedel av de klagomål som IVO fick under 2022 rörande vård för psykisk ohälsa gällde patienter som led av allvarlig psykisk ohälsa, exempelvis självskadebeteende eller självmordsförsök. Patienter som tidigare utfört självmordsförsök är en riskgrupp. Det är därför synnerligen viktigt att unga vuxna med självmordstankar, eller som tidigare har utfört självmordsförsök, tas på allvar inom vården så att rätt insatser kan sättas in i tid.

För att en patient ska känna

sig trygg behövs kontinuitet i vården. Därför bör övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin vara så snabb och smidig som möjligt. Analysen visar att unga patienter ofta erfar en ofrivillig paus i behandlingen på grund av en bristande samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin.

Exempel från PAN: ”Patienten har uppsökt psykiatrin ett flertal gånger men trots självmordsförsök i närtid skickats hem inom ett dygn. Närstående är oerhört oroliga och upplever stor maktlöshet.”

Fler samtal om psykisk ohälsa och väntan på BUP

Under sommarlovet har Bris tagit emot fler samtal än någonsin. Främst är det samtal om allvarlig psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Samtalen till den nationella stödlinjen Bris har ökat med nio procent denna sommar jämfört med förra året. Framför allt är det samtalen om allvarlig psykisk ohälsa som ökat mest. Under sommaren har många samtal handlat om självdestruktivitet, ångest

och självmord, men även om barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

– För barn som inte mår bra är vardagens rutiner och tillgängliga stödinsatser viktiga. Under sommarlovet försvinner rutinerna kring skola och fritidsaktiviteter, och samhällets stödinsatser blir mer svårtillgängliga. Samtalen om BUP har både handlat om barn som har en pågående utredning eller behandling, och barn som väntar på en första tid. Pausen och väntan är svår och under den tiden behöver barnet stöd, säger Nils Grönroos, kurator på Bris.

I samtalen med Bris berättar barn även om en sommar som har blivit mer ensam och tråkig än vad barnet tänkt. Samtalen om ekonomisk oro, vänner och fritid har ökat jämfört med förra sommaren och barn berättar om att inte har pengar att följa med vänner och göra saker. En del barn berättar även om att föräldrarna bråkar mer om pengar och att det är jobbigt att vara hemma.

Flera klagomål rör patienter som upplevt att vårdpersonalen inte tagit deras situation på allvar. Foto: Getty Images

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se

KONFERENS

21-22 NOVEMBER | STOCKHOLM eller DISTANS

Välkommen till två spännande dagar speciellt tillägnade LSS – både för dig som handläggare och chef!

Ta del av det senaste kring LSS-utredningen LSS ur ett juridiskt perspektiv Nätverka och dela erfarenheter

www.sifu.se

Forskningsprojekt

fokuserar på unga som är sexuellt risktagande

Genom att upptäcka unga som är sexuellt risktagande eller utsatta eller unga med erfarenheter av våld kan rätt form av stöd sättas in tidigt. Med medel från Jämställdhetsmyndigheten ska en metod prövas och utvärderas.

SEXIT, Sexual Health Identification Tool, är en evidensbaserad metod utvecklad för ungdomsmottagningar med syftet att unga som är sexuellt risktagande eller utsatta och/eller unga med erfarenhet av våld, ska identifieras och erbjudas relevant vård och stöd.

Genom att upptäcka dessa unga kan tidiga insatser sättas in och utveckling av allvarlig ohälsa förebyggas.

I projektet kommer elevhälsopersonal från hela landet att utbildas i metoden och efter att dessa genomfört samtal i enlighet med metoden kommer elevhälsopersonalens erfarenheter att samlas in genom en enkätstudie. Resultat från studien kommer ligga till grund för eventuell anpassning av metoden och informera framtida implementeringsstrategier.

Digitalt verktyg ökar barns delaktighet i vården

Genom att digitalisera ett av sina verktyg vill Habiliteringen i Region Skåne ge barn större möjligheter att engagera sig och vara delaktiga i den egna vården. Verktyget ”Det här är jag” hjälper unga att bättre kommunicera vad som är viktigt för dem.

”Det här är jag” utvecklades ursprungligen inom Habiliteringen för att ta reda på vad barn och ungdomar känner är viktigt för dem och vill prata om vid mötet med sin behandlare. Den nya digitala versionen gör verktyget mer tillgängligt för ungdomarna och ger dem möjlighet att använda det på egen hand, utan att behöva känna påverkan från behandlare eller föräldrar.

Verktyget används både inom Habilitering barn och unga samt inom Syn, hörsel och döv.

Mobbing stor orsak till ohälsa

Vart fjärde barn i åldern 10-18 år har återkommande psykiska besvär. Mobbning är en stor orsak och det är nära dubbelt så vanligt att elever med NPF är utsatta för mobbning. Det visar Friendsrapporten 2023.

– Läget är allvarligt vad gäller barn och ungas mående, och att få bukt med mobbningsfrågan skulle ha en betydande inverkan på den psykiska hälsan hos Sveriges barn. Politiker och ansvariga för skolan har ett stort jobb framför sig för att säkra barns trygghet. Det finns beprövade verktyg för hur man minskar mobbning. Metoder och lösningar finns – men resurser och prioriteringar måste till, säger Maja Frankel, generalsekreterare Friends.

Rapporten visar att det är nära dubbelt så vanligt att elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är utsatta för mobbning. De har också en högre grad av psykiska besvär. Av elever med NPF är det 40 procent som har återkommande psykiska besvär – att jämföra med 24 procent bland de som inte har det.

Det är tre gånger så vanligt att elever som identifierar sig som HBTQI+ är utsatta för mobbning. Av de elever som identifierar sig som HBTQI+ har 59 procent återkommande psykiska besvär jämfört med 27 procent bland de elever som inte gör det.

Friends driver flera krav mot beslutsfattare: – För att vända utvecklingen behövs en kommission mot mobbning som tar ett samlat grepp och som kan föreslå skarpa åtgärder. Vi kräver också att det blir fler kuratorer i

skolan. Elevhälsan har en oerhört viktig roll när det gäller barns trygghet och psykiska hälsa, säger Maja Frankel. 14 procent av mellanstadieeleverna och 11 procent av högstadieeleverna rapporterar att de har utsatts för mobbning. Av de barn som oftast utsätts för kränkningar – flera gånger i veckan – har 70 procent återkommande psykiska besvär.

Rapporten visar att mobbning är en riskfaktor för att utveckla psykisk ohälsa som vuxen.

Årets Friendsrapport visar att det finns ett tydligt samband mellan mobbning och psykisk ohälsa hos barn och unga.

En halv miljon på Pride

Uppslutningen blev stor under lördagen när Stockholm Prides parad återigen fyllde gatorna i centrala Stockholm. Över 50 000 personer tågade i paraden och närmare 500 000 stockholmare kantade gatorna från Stadshuset hela vägen fram till paradens slut vid Östermalms IP.

– Vi firar avslutningen på en fantastisk pridevecka, men det är också en dag då vi fyller Stockholms gator för att sätta fokus på att vi inte är färdiga ännu. Situationen på många håll i världen för HBTQ+­personer försämras i snabb takt,

inte minst för transpersoner. Sverige börjar se retorik som liknar den i USA och det är en farlig utveckling, säger Fredrik Saweståhl, ordförande för Stockholm Pride.  I år innehöll paraden över 150 ekipage som uppmärksammade årets tema ”Fira mångfalden”, lyfte HBTQ+politiska budskap, och spred glitter och glädje. Stockholm Pride hade ett för året speciellt jubileumsekipage med särskilt inbjuda profiler som varit viktiga för utvecklingen av Stockholm Pride och svensk HBTQ+­politik de senaste 25 åren. Hela festivalen har genomförts tack vare hundratals volontärer och eldsjälar som ger av sin fritid för att Nordens största pridefestival ska kunna genomföras.

Stockholm Prides parad firade i år 25 år.

Kristina Areskoug Josefsson.

En chans för familjen

GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och finns i Örebro, Västerås och Karlstad

Familjehem

Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.

Behandlingsfamiljer

Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik

Jourfamiljer

I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.

Skydd i familjehem

Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.

Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning

Tillsammans mot utveckling och ökad självständighet

Ann Lagerström är författare, existentiell samtalsledare och filosofisk praktiker.

Stort behov av djupa samtal

Existentiella frågor ger oss verktyg att hantera livet

Ett möte med en filosofisk präst väckte Anns intresse för existentiell filosofi. Hon djupdök ner i ämnet och skrev tillsammans med prästen Ted Harris boken ”Konsten att leva mer innerligt”. För 12 år sedan började hon leda existentiella samtalsgrupper, som lockat många som, liksom hon, tycker om att ”grubbla” över meningen med livet, vad som är döden och allt annat där emellan.

– Människorna som kommer till våra möten är så öppenhjärtiga och bidrar med fantastiska berättelser. Det är magi varenda gång, säger Ann Lagerström.

TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO

Under 2007 träffade Ann Lagerström prästen Ted Harris och det var ett möte som förändrade hennes liv. Ann arbetade då som frilansjournalist och skulle skriva om de tio budorden för vår tid. Hon fascinerades av Teds öppenhet och om hans stävan efter ett mer innerligt liv.

– Det var så befriande att prata med honom. Ted berättade om den danska filosofen Sören Kierkegaard, som var starten på den moderna existentiella filosofin. Jag blev väldigt förtjust i att varken Sören eller Ted var säkra på sin sak. Hela poängen med deras syn på filosofi är att du ska samla dig, tänka och känna efter: Vad är det du tror och vad är det du vill? Många andra filosofer är så höga på sin egen upptäckt, och står liksom fast i sina insikter, förklarar hon.

Ann dök ner i den existentiella filosofin, som är en egen gren inom filosofin, och skrev tillsammans med Ted Harris boken ”Konsten att leva innerligt” som kom ut 2008 och med en ny utgåva 2021. Hon säger att hon själv är född till ”njut-

ningsgrubblare”. Ann växte upp i Vasastaden i Stockholm och gick på Adolf Fredriks musikskola. Båda hennes föräldrar hade ett stort kulturintresse och de gick ofta på teater och konserter. Det var meningen att Ann skulle bli klassisk gitarrist men efter nio års spelande la hon gitarren på hyllan.

– Instrumentet stämde inte med min personlighet, jag behöver starkare uttryck. Jag tror att det mer var min pappa som ville att jag skulle bli gitarrist.

ANN UTBILDADE SIG till dramalärare och jobbade en tid med både vuxna och barn. När hon hade gjort ungdomsprogram på radio sökte hon och kom in på journalisthögskolan.

– Där kände jag att; yes, nu har jag hittat rätt. Det kändes så tydligt att jag var framme, där kunde jag luta mig tillbaka, säger hon.

Efter utbildningen arbetade Ann på Svenska Dagbladet i 20 år som redigerare, reporter och redaktör. De senaste

åren har hon frilansat som journalist och ledarskapskonsult. Tills hon hittade en form för ”grubblandet”.

– Jag har alltid mått bra i mitt grubblande. Vem är jag? Varför är jag här? Vad är döden? Jag tänker att det för vissa människor är nyttigt att grubbla, inte för alla. De flesta går genom hela livet utan att prata om meningen med livet, om frihet, om val, de som för mig är de stora grundfrågorna, säger hon.

I DEN EXISTENTIELLA filosofin är grunden att människan är inkastad i en värld hon inte känner till, utan direkta verktyg för hur man skapar sig ett gott liv.

– Vi slängs in i ett kaos av ljud, färger och varelser som vi inte vet något om och så försöker vi skapa ordning och hitta ett sätt att hantera livet. Sen handlar den existentiella filosofin om att arbeta med frågor som det inte finns riktiga svar på, förklarar Ann.

Ett annat sätt att förklara den existentiella filosofin är att man som människa

»Grundformen är att tala om livet, sen kan man använda det på olika sätt«

redan är inblandad i frågorna: Vad är meningen med livet? Vad är kärlek? Vad är en relation? Det är inte som generella frågor om vad som är rätt och fel, där man använder förnuftet.

– Det svar som man kommer fram till, om man gör det, är ett personligt svar och kan inte bytas, eller ges till någon annan. Visst är förnuftet med på ett hörn, men det handlar om frågor som måste processas om mitt eget liv och mitt varande, säger Ann.

FÖR TOLV ÅR sedan började Ann leda existentiella samtalsgrupper, för att skapa möjlighet för andra att få grubbla, som hon uttrycker det. Grupperna varierar mellan sju och femtio deltagare och till samtalen kommer människor i alla åldrar, från livets alla hörn och alla yrkesgrupper.

– Jag bidrar med samtalsregler och filosofisk inspiration. Och sen börjar man prata, ibland öppet, ibland i smågrupper och så delar vi våra olika tankegångar, får mer inspiration som föder mer samtal. Grundformen är att tala om livet, sen kan man använda det på olika sätt.

För några år sedan var Ann med och initierade existentiella samtal hos Stadsmissionen i Stockholm. En anställd gick kurs hos Ann och idag är flera utbildade och jobbar med samtal.

– På Mötesplats Mariatorget drog vi igång filosofiska salonger och då kommer ett femtiotal personer. Det är en unik samling av människor som skapar otroligt dynamiska och spännande samtal. Människor som aldrig hade mötts annars. De som kommer är hemlösa, nyanlända, volontärarbetare och allmänheten.

DE HÄR SAMTALEN, som är kostnadsfria, ingår numera i Stadsmissionens ordinarie verksamhet. De stora salongerna är engångsträffar men det finns även små grupper som träffas sju gånger under en termin, säger Ann.

Ann berättar om samtalsreglerna, som är minst lika viktiga som själva samtalen. Hon kallar de för en demokratisk utbildning, som leder till mycket bättre samtal. – Första regeln är: Var respektfull och ömsint mot dig själv så du hör vad du tän-

ker. I den här filosofin är det meningen att tänka allt, ta emot allt som dyker upp i huvudet. Det är ju tankarna som är vårt material. Andra regeln är att var och en har rätt till sina tankar, tre; var nyfiken på det andra säger, även om det är något du inte håller med om eller som låter dumt. Luta dig framåt och säg ”Vad intressant, berätta mer”. För det är ju genom andras tankar man kan vidga sin egen vy. Fjärde regeln är att målet inte är att komma överens, varje ny tanke drar igång processer och idéer.

Människor är inte vana vid att tycka olika, utan i vår kultur är det vanligaste att man håller med varandra. Och kommer någon med en avvikande åsikt kan det lätt bli dålig stämning.

– Vi har generellt svårt att hantera att folk tycker olika. Men om alla skulle gå i samma spår och tycka likadant så kommer inte filosofin någonstans, menar Ann.

Det händer att det i de existentiella samtalen kommer upp olika åsikter och då brukar Ann gå in och säga ”Vad intres-

Ann har alltid gillat att grubbla och diskutera existentiella frågor.

»Ju mindre man håller med varandra desto roligare har vi, för då uppstår nya infallsvinklar att grubbla över«

sant att ni tänker så olika”, och uppmana till att stå för sina olika åsikter.

– Ju mindre man håller med varandra desto roligare har vi, för då uppstår nya infallsvinklar att grubbla över, säger hon och ler.

Utan bra sätt att reflektera blir det svårt att hantera livet menar hon.

– Jag har genom den existentiella filosofin fått ett verktyg för att hantera att vara människa. Jag har fått nya och bredare perspektiv och en förmåga att betrakta mitt liv. På så sätt får jag en kreativ rörelse mellan närhet och distans, och vara medveten om var jag är med om och hur jag ska handskas med det, förklarar hon.

JUST NU SKRIVER Ann på den metodbok som vuxit fram under åren, för att fler ska kunna leda och vara med i såna här samtal.

Till boken har hon valt ut sex existentialer, givna grundfrågor. Frågor som alla kommer att möta, menar filosoferna.

– Vad innebär det att vara människa, vad är ett jag? Vad är frihet och hur mycket frihet har jag? Vilka val har jag, hur ska jag veta vad jag vill? Vad är att vara i relation? Vad är meningen med och i livet, den individuella meningen och med livet generellt? Och vad är döden?

BEHOVET AV DEN här typen av samtal verkar bottenlöst, tycker Ann, särskilt efter pandemin och den konstiga pausen vi alla sattes på.

– Hos oss finns inga svar utan vi delar alla den fundamentala osäkerheten och livsprocessen med att vara människa. I vanlig terapi finns en idé om vem du är och vad som kan hjälpa. I kyrkan finns i

grunden svar från den kristna tron. Men här ska vi utforska livet tillsammans. Många går hem och grubblar vidare och förändrar sina liv, då de inser hur mycket frihet vi har egentligen, som vi inte använt oss av. Jag kan bli rörd och ömsint redan en kvart in i samtalet, för att den kreativa processen och det gemensamma utforskandet är så häftigt, säger hon.

Hon har ingen lust att pensionera sig och tänker inte luta sig tillbaka, utan jobba vidare.

– Jag ska skriva klart min utbildningsbok och fortsätta utveckla samtalen och hålla retreater. Och så har jag en annan bok på gång. Det finns mycket att göra, det tar aldrig slut. ●

Om Ann Lagerström

Ålder: 68 år.

Yrke: Författare och existentiell samtalsledare och filosofisk praktiker.

Bor i: Stockholm.

Ann skriver på en metodbok som ska guida andra till samtalsledare.

Din fråga kan vara räddningen

Maria Lundberg var utsatt för sexuella övergrepp i sju års tid från att hon var tio år gammal. Nu släpper hon boken ”Du ska inte bära skammen för det som hänt” och föreläser i höst tillsammans med Paulia Gunnardo, som har medverkat i flera välkända poddar. Nu vill de sprida kunskap som kan rädda liv. Maria önskar att ingen skulle behöva uppleva den hon själv fick utstå. Hon önskar att fler skulle våga ställa frågan.

TEXT JENNY FORS ILLUSTRATION GETTY IMAGES FOTO STUDIO DITTMER

De arbetar båda med samma frågor; barnets rättigheter och barn som far illa. Paulina Gunnardo är beteendevetare från masterprogrammet i psykologi och sakkunnig i barnrättsfrågor. Maria Lundberg är socionom och har själv varit utsatt

OCH KAJSA STINA ROMIN

under sin uppväxt. Båda är uppskattade föreläsare och nu har de satt ihop ett gemensamt föreläsningsmaterial som kan anpassas till alla som på något sätt kommer i kontakt med barn.

– Målet är att hitta modiga vuxna, att fler ska våga orosanmäla, våga fråga och uppmärksamma tecken på barns utsatthet, säger Maria Lundberg, som idag arbetar som universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet, avdelningen socialt arbete.

Det är viktigt att nå ut med att socialtjänsten kan erbjuda värdefullt stöd till föräldrar.

Det pratas mycket om socialtjänstens arbete, men något man inte pratar om och som man missar enligt Maria och Paulina är försummelse. Långvarig försummelse ger liknande symptom som sexuell utsatthet, något som innebär stort psykiskt lidande för barnet.

– Det är många yrkesgrupper som har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, till exempel inom förskola, skola, hälso- och sjukvård. Enligt Socialstyrelsen får man in för få anmälningar gällande yngre barn. De har färre vuxenkontakter och upptäcks därför inte lika ofta. Studier visar att man inte anmäler i den utsträckning som man känner oro, trots att man är skyldig till det enligt lag, säger Paulina Gunnardo.

»Studier visar att man inte anmäler i den utsträckning som man känner oro, trots att man är skyldig till det enligt lag«

Det är därför som Maria och Paulina är så angelägna att nå ut med den här kunskapen och om vad som händer efter en orosanmälan, hur man går tillväga och vilken hjälp familjen och barnet kan få.

– BARN FAR illa och skulle kunna få hjälp om bara någon vuxen skulle reagera. Jag blev själv sexuellt utnyttjad av min pappa mellan 10-16 års ålder. Det fanns säkert en mängd tillfällen som någon lärare, kompis förälder eller mina släktingar hade kunnat undra hur jag egentligen hade det. Ingen ställde någonsin frågan förrän jag gick i gymnasiet och en skolsköterska upptäckte min utsatthet och hänvisade mig till skolkuratorn som ställde frågan om någon hemma inte var snäll mot mig. Då hade jag gått ned väldigt mycket i vikt och skolsköterskan ville att jag skulle komma och väga mig upprepade gånger. Maria svarade ja på skolkuratorns fråga och att det var hennes pappa. Pappan erkände direkt för polisen när de kom. Maria fick komma till ett jättefint familjehem och känner stor tacksamhet till skolkuratorn. – De räddade livet på mig.

När Maria arbetade som socialsekreterare och hade samtal med barn brukade

hon förklara att de var på ett ställe där det är okej att prata om jobbiga saker och fråga om någon där hemma hade slagit dem eller tagit dem på kroppen på ett ställe som inte känts bra.

– Man måste våga fråga, fråga igen och igen. Var tydlig och rakt på sak. Sedan måste du också visa att du står kvar och finns tillgänglig. Ett barn som är utsatt som jag var är redan i den värsta mardrömmen. Det finns ingen fråga som skulle vara värre än det.

DET ÄR INTE säkert att barnet berättar något första gången de får frågan, särskilt inte hos socialtjänsten. Man kan vara rädd för vad som kommer att hända och man kan också ha blivit hotad att inte berätta för någon. Barnet känner också en stor skam.

– Skammen är värst. Det är den som hindrar att berätta. Man kanske berättar något litet för att se hur mottagaren reagerar, säger Maria.

Paulina fortsätter:

– Vanligast är att berätta för en jämnårig kompis. Det kan vara en kompis föräldrar som får höra något först av alla. Därför är det så viktigt att alla vuxna som känner oro för ett barn vågar agera.

Paulina Gunnardo brinner för barnrättsfrågor.

Maria Lundberg, socionom, har skrivit en bok om sina egna upplevelser.

Enligt Paulina är det många som drar sig för att orosanmäla.

– Man kanske inte tror att det är så allvarligt eller att ”Kalles” föräldrar som verkar så trevliga inte skulle kunna göra något sådant. Man kan känna en osäkerhet inför att anmäla och så blir det att man avvaktar i hopp om att det ska bli bättre. Det kan också låta hårt med ordet anmäla, man vill inte ”sätta dit” en annan vuxen, men det handlar om oro för ett barn och det är en väldigt låg tröskel när man tänker efter. Det är omtanke om barnet. Som privatperson kan man också vara anonym om man använder e-tjänsten eller ändrar till skyddat nummer när man ringer.

DE PROFESSIONELLA SOM har en skyldighet att anmäla kan också dra sig för att agera av rädsla för att till exempel stöta sig med en vårdnadshavare.

– Men lagen är tydlig, man är skyldig att genast anmäla vid misstanke om att barn far illa. Ofta saknas rutiner för det på arbetsplatsen och man behöver också ha bra stöd från sin chef och sina kollegor. Vi ser också att det finns ett kunskapsglapp när det gäller hur man gör när man anmäler. Många vet heller inte att de kan rådfråga socialtjänsten, säger Paulina.

– Varje gång det kommer ut en barnrättsstrateg i förskolorna så ökar orosanmälningarna. Det är jätteviktigt att prata om de här frågorna ute i verksamheterna. Och när skolan tar ett samlat grepp om alla med problematisk skolfrånvaro kan de fånga upp mycket, säger Maria.

VANLIGA TECKEN PÅ utsatthet kan vara huvudvärk, ont i magen, onormal trötthet, svårförklarade blåmärken, hunger. En del barn söker sig till extra mycket till vuxenkontakter. Det är också vanligt att barnet är mycket ute själv och inte vill gå hem eller i osunda miljöer vid tidpunkter då barn i den åldern borde vara hemma. – Sådana beteenden och fysiskt och psykiskt mående borde väcka en fundering hos vuxna att något inte står rätt till. Barnen kan också vara oroliga, ängsliga, utåtagerande och arga eller ledsna. I skolan kan det till exempel vara att ett barn sitter och är orolig för om mamma har

glömt plattan på eftersom hon har missbruksproblem. Många barn får ta alldeles för stort ansvar hemma, vilket riskerar att gå ut över tiden i skolan, med vänner, att inte få tillräckligt med sömn; alla områden i livet påverkas, säger Paulina.

Maria hörde en gång en jämförelse med en rostfläck på en bil. Börjar man knacka lite på ytan så kan det vara ett stort hål därunder. Det samma kan gälla ett barn som inte fungerar så bra i skolan och börjar man ställa frågor om vad som oroar barnet så kan det uppdagas flera barn i familjen som kan vara svårt utsatta. Varje gång hon har hållit en föreläsning så hör det av sig 2-3 stycken som vittnar om liknande utsatthet i barndomen men som aldrig har vågat prata med någon om det.

– Har du en magkänsla att något inte riktigt står rätt till så är det oftast så. Socialtjänsten är till för att hjälpa och det finns mycket bra stöd att få. Blir det ingen insats så finns det också flera civilsamhälleliga insatser som kan vara ett tillräckligt gott stöd. Det är värt att tipsa om ifall man fortfarande känner oro, avslutar Maria Lundberg. ●

Höstens nya föreläsning

Paulina Gunnardo och Maria Lundberg börjar i höst med gemensamma föreläsningar om barn som far illa, barns rättigheter, den nya socialrättslagen, orosanmälan och

Maria berättar om sin utsatthet och sin nya bok ”Du ska inte bära skammen för det som hänt”, Ordberoende förlag (2023).

Maria driver också bloggen www.livetpasoc.wordpress.com

Mer info om föreläsningen finns på www.paulina.gunnardo.se.

Premiär för årets roligaste dag

Anmäl dig på: www.ssilutbildningsdagar.se

Möt personer med LSS, mingla med Dogge Doggelito, sjung med Funkisfestivalens artister och prova på roliga aktiviteter!

Dogge Doggelito

Funkisfestivalen

Pyssel

Judo Måla DJ Föreläsningar

23 september 2023, Stockholm Yoga Spel.

Med ny kompetens & energi gör du skillnad.

tucsweden.se

Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.

Stockholm, Mälardalen och Uppland.

Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.

LEJONGRUPPEN AB  www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00  info@lejongruppen.se

LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs.

Plugga halvtid på distans och du kan kombinera studier med arbete.

Med start i januari kan du vidareutbilda dig till:

• Stödpedagog

• Specialistutbildad undersköterska inom demensvård/palliativ vård

Samverkan för avhysningar ger gott resultat

Kronofogden bjuder in till en temavecka i höst för att lyfta vinsterna av lokal samverkan i det vräkningsförebyggande arbetet. Farsta kommun är ett bra exempel på ett effektivt samarbete mellan Kronofogden, socialtjänsten och hyresvärdar för att förhindra avhysningar.

TEXT JENNY FORS FOTO KRONOFOGDEN

Det var nu två år sedan som Kronofogden fick regeringsuppdraget att verka för ett utökat samarbete för att förebygga avhysningar på lokal nivå. Och det var Södertälje som det nya arbetssättet hade sin början.

– Tidigare så hade vi svårt att få med socialtjänsten på avhysningar, det var problem att få tag på folk och väldigt krångligt vid varje ärende. Vi satte oss ned och gjorde ett förslag på hur vi ville att det skulle fungera och presenterade det för både socialtjänsten och fastighetsägare.

Ingen av oss hade riktig koll på hur den andre jobbade och när vi började prata om hur vi borde samverka så visade det sig att det var något alla skulle vinna på, berättar kronoinspektör Gunilla Svalborg Magnusson.

VARJE VRÄKNING ÄR både ett stort lidande för den enskilde individen, den är också kostsam för fastighetsägaren och för hela samhället. Därför är det så viktigt att kunna agera och erbjuda stöd från socialtjänsten innan det har gått för långt.

Samarbetet i Södertälje fick uppmärksamhet ända upp i högsta politiska instans och ledde till att regeringen tyckte att man borde arbeta så här över hela landet.

– Vi är jätteglada att det vräkningsförebyggande arbetet nu genomförs genom samverkan runt om i hela Sverige. Farsta är en av de kommuner som verkligen har lyckats bra, det är en riktig framgångssaga, säger Gunilla.

Under Kronofogdens temavecka om vräkningsförebyggande arbete Hemma bäst! är det flera kommuner som kommer att vara med och berätta om sitt framgångsrika samverkansarbete, däribland Farsta.

På socialtjänsten i Farsta har man satsat på två heltidstjänster som bara arbetar med hyresrådgivning för att förhindra vräkning.

– Syftet är att människor ska kunna bo kvar i sina lägenheter. Största fokus ligger

Samarbetet mellan Kronofogden, socialtjänsten och fastighetsägare har gett färre avhysningar.

»Största fokus ligger på barnfamiljer och äldre, där ska ingen behöva avhysas«

på barnfamiljer och äldre, där ska ingen behöva avhysas, men med de resurser vi har så har vi möjlighet att kontakta alla som har en hyresskuld. Det är något som alla vinner på, säger Hugo Nyman, hyresrådgivare.

NÄR EN FASTIGHETSÄGARE lämnar ett betalningsföreläggande på en hyresskuld är fastighetsägaren skyldig att rapportera detta till socialtjänsten. Hyresrådgivarna bedömer skulden och ser om personen har varit aktuell tidigare.

– Är det en engångsföreteelse så är jag inte lika oroad, men vi söker alltid kontakt med personen och informerar om vilka vägar som finns att gå, utreder orsaken till skulden och vilka betalningsmöjligheter som finns. Ofta är fastighetsägaren väldigt tillmötesgående och kan göra en avbetalningsplan, säger Maria Pallin-Cox, som också är hyresrådgivare i Farsta Först och främst arbetar de för att reglera skulden, men sedan behöver de även förhindra att det inte ska hända igen.

– Vårt arbete bygger på frivillighet och många kan ha svårt att känna hopp att det finns en lösning på deras problem, så mycket av vårt arbete handlar om att få personen motiverad till förändring. Det kan finnas ett missbruk eller psykisk ohälsa i botten som man kan behöva hjälp med och då kan vi lotsa vidare till andra enheter, som beroendeenheten eller psykiatrin och sjukvården. Vi hjälper också

personen att till exempel söka försörjningsstöd, säger Hugo Nyman. Samarbetet mellan socialtjänst, fastighetsägare och Kronofogden innebär också att man har gemensamma samverkansmöten varje månad för att titta på alla ärenden. Inom socialtjänsten har man möte varje vecka för att tillsammans med de andra enheterna kunna hitta vägar vidare.

– Det är guld värt att kunna få hjälp direkt och arbeta gemensamt med ärenden så det inte blir att varje enhet jobbar i stuprör, som det kunde vara tidigare. Vi är också noga med att ha en väg in för att individer som har det svårt inte ska behöva ringa runt själva.

NÄR EN AVHYSNING inte kan stoppas så arbetar socialtjänstens hyresrådgivare med att försöka förbereda personen så mycket som det går och de följer alltid med Kronofogden på en avhysning.

– Vi kan stötta varandra. Avhysningarna kan ske mer tryggt, humant och rättssäkert när socialtjänsten är med och vi märker också att samarbetet har gett färre avhysningar, säger Gunilla.

Hugo och Maria hör med hyresgästen om denne har någonstans att sova och om de kan hjälpa till med något. Tyvärr finns det inte några lägenheter som socialtjänsten kan få fram för behövande i Farsta, ett

Temaveckan Hemma bäst!

problem som flera storstadskommuner har idag.

– Det är viktigt att informera om hur läget ser ut så att personen har realistiska förväntningar och det inte kommer som en chock att det inte står en ny lägenhet och väntar. Förmodligen har personen också skulder som den kan behöva hjälp med, säger Hugo.

Enligt Hugo och Maria är det många som har gett upp hoppet helt. De kanske har sökt uppskov med hyran tidigare och fått avslag, så de inte tror att det är någon idé att göra ett nytt försök.

– Det finns ofta ett stort spelutrymme för anstånd så länge det inte finns ett datum klart för avhysning. Under coronatiden var det många hyresvärdar som var extra generösa. Nu har vi ett tufft ekonomiskt läge igen, men ännu ser vi inte några tydliga tecken på det. Tyvärr kan det dröja eftersom många väntar för länge med att söka hjälp. Ligger man efter med 1-2 månadshyror brukar det gå smidigt att klara upp, men blir det uppåt 10-12 månader är det svårare att få till en realistisk avbetalningsplan. Mindre, privata fastighetsägare kanske tror att de gör hyresgästen en tjänst om de försöker lösa problemet utan att blanda in socialtjänsten, men det är bättre att vi får vara med och erbjuda vår hjälp eftersom grundproblemet ofta inte är bara ekonomin, avslutar Maria Pallin-Cox. ●

För andra året i rad arrangerar Kronofogden en digital temavecka om vräkningsförebyggande arbete, med särskilt fokus på barn som berörs. I oktober livesänds vi två seminarier, som främst riktar sig till hyresvärdar och socialtjänst. Seminarierna hålls den 9 och 12 oktober, då bostadsministern, Barnombudsmannen och rikskronofogden kommenterar den senaste statistiken över vräkningar i Sverige och betonar vikten av att satsa på vräkningsförebyggande arbete. Sedan presenteras goda exempel från Farsta, Kumla, Boden, Klippan och Norrköping. Mer information och hur du anmäler dig på kronofogden.se/hemmabast

Skyddat boende med säkerhet och omsorg i fokus

✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.

✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.

✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.

✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.

hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se

Säkrare medicinering

I takt med att vi konsumerar alltmer läkemedel ökar också risken för läkemedelsskador. Dosell har tagit fram en läkemedelsrobot som automatiskt matar ut tabletter i dospåsar vid ordinerad tidpunkt. Dosell påminner när det är dags för medicinering och kan larma vårdpersonal eller anhöriga vid utebliven medicinering. På så sätt minskar risken för att användaren överdoserar, tar fel kombination av läkemedel eller inte tar sin medicin alls. www.dosell.se

Ett svalare tyngdtäcke för varma kvällar

Cura Pearl Lyocell är ett svalare tyngdtäcke bestående av fem lager. Tyngden kommer från glaspärlor som skapar ett jämnt och följsamt tryck mot kroppen, vilket kan hjälpa dig att slappna av och förbättra din sömn. Yttertyget samt den mjuka fyllningen består av 100 procent lyocell, vilket är ett ventilerande material som andas betydligt mer än till exempel bomull.

www.curaofsweden.se

Musik och rörelse

Musik väcker minnen och känslor till liv och när vi hör musik vi tycker om är det svårt att sitta still. Joyvest låter användaren styra musiken med sin rörelse.

www.komikapp.se

Smart planeringshjälpmedel

MEMOplanner är ett tids- och planeringshjälpmedel som hjälper att se vilken dag det är, vilken tid på dygnet det är och vilka aktiviteter som är inbokade under dagen, veckan och månaden. Den ger tydliga påminnelser och hjälp med till exempel checklistor. Det finns även en tillhörande app så du alltid kan ha stödet

Cura Mini Minky är en mindre variant av tyngdfilt med mindre rutor som ger ett mer koncentrerat och jämnt fördelat tryck, anpassat för att ge ett behagligt tryck på ett specifikt område. Kan med fördel användas på dagtid för att ge trygghet, ökat välbefinnande och lugn. Yttertyg av mjukt minkytyg. Finns i tre och fem kg i måtten 40 x 90 cm.

www.curaofsweden.se

Stimulerar sinnena

Cosmo är en uppsättning interaktiva och multisensoriska kontakter, som används tillsammans med olika aktiviteter i Cosmo-appen på din iPad. Genom spel och musik stimuleras användaren att utveckla sina motoriska, kognitiva och kommunikativa förmågor.

Cosmo är utformade för barn och vuxna med särskilda behov och fysiska funktionsnedsättningar, men människor i alla åldrar och med olika förmågor kan ha roligt med dem! De är särskilt lämpliga för personer med autism, inlärningssvårigheter, cerebral pares, hjärnskador eller andra fysiska, sociala och kommunikativa svårigheter.

www.funktionsverket.se

Utredningshem för familjer

Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.

Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.

Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.

Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.

www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89

Din tid är nu

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor

Vi erbjuder en trygg plats i hemliknande miljö med välutbildad personal. Som enda boende i Norrland välkomnar vi även kvinnor som är aktiva i beroendesjukdom.

090-17 12 30 umeastadsmission.se /skyddat-boende

Alla förtjänar möjlighet till förändring och en chans att få jaga sina drömmar. Ibland står saker i vägen på resan, och då kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rädsla och hjälp att bygga upp sitt mod.

För placering och mer info ring 010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se

För att möjliggöra detta ger vi vård och behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och Småland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra och påverka sin egen situation till det bättre.

Lovisagården HVB

Lantlig miljö utanför Svalöv, nära natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltäthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 år.

Aminagården HVB

Beläget i Eslöv, nära till kollektivtrafik, skolor och service. Här finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 år.

Valeriegården HVB

Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. Här får de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 år. Möjlighet för akutplaceringar.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Familjehem för barn med NPF

Handbok för socialtjänst, familjehem och konsulenter

I boken visar Carolina Lindberg Wiman med stor värme och djup kunskap hur man kan samarbeta kring barn med NPF, allt för att barnen ska få en så trygg och tydlig tillvaro som möjligt. Boken består av tre delar; innan, under och efter placering. Den går igenom olika NPF-diagnoser och utmaningar. Ett kapitel ger barnets perspektiv på att bli familjehemsplacerat, barnets behov samt lite om föräldrar till barn med NPF. Exemplen i boken är hämtade från verkliga, men avidentifierade, händelser. Författaren går också igenom vilka krav som ställs på ett familjehem och vilka svårigheter och utmaningar det kan innebära.

Författare: Carolina Lindberg Wiman Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

DenVinn! härbokenkanduvinna! Sidan66

Sexualiteten efter övergrepp

Hitta tillbaka till lusten och tryggheten efter trauma

Sexualiteten är för många en oerhört viktig del av hälsan och välmåendet, och när den på något sätt blir skadad eller påverkad negativt – kan detta i sin tur påverka hela personens hälsa negativt. Bristen på kunskap, hjälp och behandling för sexualiteten efter övergrepp är också ett faktum, där många utsatta vittnar om att sexualiteten är en del som glöms bort. Många bär en bild av att en utsatt inte ska vilja ha sex, att sexualiteten inte är något viktigt. Den här boken ämnar att förändra det synsättet, för en hälsosam sexualitet är viktigt för mångas hälsa.

Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sidan 66

Var är papporna?

Författare: Anicia Sundström Eriksson Förlag: Ordberoende förlag, www.ordberoende.se

”Var jag än talade om Mammorna fick jag alltid samma fråga: Men var är papporna? I hela mitt liv har jag undrat var papporna håller hus. Inte minst min egen. Därför vill jag ge dem ordet. Låta dem själva berätta om faderskapet, frånvaron och förlusterna, flykten och maskuliniteten. Om våldet som löper som en röd tråd från hemmets trygga vrå till blodpölen på gatan. Om fängelseceller och förlossningar, knarkleveranser och krigsminnen. Jag möter de som stannade och de som stack, de som svek och de som aldrig slutar strida för sina barn”.

Så berättar Alexandra Pascalidou om sin nya bok ”Var är papporna?” som är uppföljaren till hennes Augustprisnominerade bok ”Mammorna”.

Författare: Alexandra Pascalidou Förlag: Mondial, www.mondial.se

Bemötande inom LSS-verksamheter

Teori, etik och praktik

Hur kan personal inom LSS-verksamheter på bästa sätt bemöta de personer som de har omsorg om? Författarna till den här boken menar att de synsätt och den kultur som råder i en LSS-verksamhet är av stor vikt för hur mötet mellan personal och stödbehövande ser ut. Till grund för kulturen ligger teoretisk kompetens om funktionsnedsättningar och kognitiva utmaningar men också praktisk kunskap om exempelvis hur diagnoser och andra svårigheter påverkar kommunikation och dagligt liv. För att förebygga potentiella kränkningar och samtidigt gynna välmående krävs att arbetet utförs på ett humant sätt och enligt LSS intentioner, med en etisk medvetenhet som grund.

Författare: Annica Kosner och Linda Grann

Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

MI motiverande samtal

för chefer och ledare

Du ska inte bära skammen för det som hänt

”Detta är min berättelse om det mörker som bor inom mig, jag vet hur det känns att ständigt oroa mig, hur det är att alltid vara rädd. Rädd att avslöja den hemlighet som jag har lovat både pappa och mig själv att hålla inom mig.”

”Min far utsatte mig för övergrepp hela min barndom och nu jobbar jag heltid med att hjälpa utsatta barn.”

Maria Lundberg är idag utbildad socionom och har en magisterexamen i socialt arbete. Hon har arbetat tio år inom socialtjänsten. Nu arbetar hon som universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet, avdelning socialt arbete.

Författare: Maria Lundberg Ordberoende förlag, www.ordberoende.com

Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod och ett förhållningssätt som fokuserar på att stärka en persons inre motivation och stimulera till förändring. För samtalsledaren handlar det till stor del om att lyssna med hundra procents intresse, att visa respekt, empati och acceptans samt att betona autonomi och optimism.

Den praktiska handboken tar avstamp i MI på en chefs- och ledarskapsarena. Författaren går igenom teorin och grunderna i såväl förhållningssättet som samtalsmetoden och ger många tips och förtydligande exempel. Här får chefer och ledare konkreta verktyg för att skapa större engagemang och motivation hos medarbetare, främja goda relationer och samarbeten samt hantera motstånd och svåra samtal.

Författare: Maria Högberg

Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se

Prevention med barn och unga

– teori och praktik för socialt och pedagogiskt arbete

Det finns i dag ett stort intresse för att ställa om arbetet med barn och unga utifrån ett förebyggande perspektiv. Tanken är att identifiera dem som behöver stöd i ett tidigt skede, innan problemen vuxit sig stora och svårbemästrade. Genom att tillvarata barns och ungas vardagsmiljöer, i familj, förskola, skola och under fritiden, och erbjuda insatser utan att särskilja och peka ut vissa barn som problem, finns förhoppningar om att stärka såväl de inkluderande krafterna i vardagliga sammanhang som barnets förmåga att fungera i dessa. Med denna antologi vill författarna möta intresset för och presentera en systematiskt sammanställd kunskapsbas om preventivt arbete med barn och unga i Sverige i dag.

Författare: Torbjörn Forkby, Sofia Enell och Johanna Thulin Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Personlighetsfokuserad terapi

De flesta klienter som vänder sig till en terapeut söker hjälp för en kombination av besvärande symtom och personlighetsproblem. Personlighetsfokuserad terapi beskriver hur terapeuter snabbt kan formulera fruktbara hypoteser om dessa och tidigt komma i gång med en aktiv psykoterapi där symtomen kopplas till känslomönster, anknytningsstil och mentaliseringsproblem. Tillvägagångssättet kan beskrivas som en syntes av självpsykologisk, psykodynamisk och mentaliseringsbaserad terapi. Boken vänder sig till både nya och erfarna terapeuter från olika skolbildningar liksom till studenter i psykologi och besläktade ämnen.

Författare: Sigmund Karterud Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

DenVinn! härbokenkanduvinna! Sidan66

Det går att hitta tillbaka

Anicia S. Eriksson

Författare, vars senaste bok heter ”Sexualiteten efter övergrepp”, Ordberoende förlag.

»Det kan krävas tid och tålamod för kroppen att lära om, att förstå att den är trygg och att den får njuta«

Min första bok skrev jag primärt för att få ur mig allt det som gjorde ont, alla tankar och känslor jag inte vågade prata öppet om. Där skrev jag bland annat om våldtäkten jag utsattes för som 18-åring, om min pappas död, om min barndom och om min psykiska ohälsa. När min allra första bok ”Skammen är inte din” lanserades, insåg jag efter ett tag att jag inte hade någonting att skämmas för. Att jag inte hade någon skuld i det jag hade utsatts för.  Jag insåg också att många känner som jag. Många lider i det tysta, vågar inte prata om de sexuella övergrepp de blivit utsatta för. Genom åren har jag pratat med utsatta kvinnor och insett att jag kan göra skillnad genom att prata om det som är så svårt. Och genom att bidra med den kunskap jag samlat på mig genom åren. Det är ett sätt att återta makten, att kunna vända det jag varit med om till att hjälpa andra. Det har lett fram till boken ”Sexualiteten efter övergrepp”. Efter boken ”Livet efter sexuella övergrepp – en faktabok om livet, hälsan och sexualiteten efter övergrepp” –så kände jag att jag inte kunde sluta där. Jag ville inte sluta där. I den finns ett kapitel om hur sexualiteten kan påverkas av sexuella övergrepp. Det visade sig vara ett livsviktigt kapitel, då många utsatta bokstavligen skrek efter mer information och en bredare debatt kring just sexualiteten. Och många av dem hörde av sig till mig med sina berättelser.

Sexualiteten efter sexuella övergrepp är fortfarande ett ämne som det pratas alldeles för lite om och som behöver belysas mer. Ur denna övertygelse föddes denna bok som är en fördjupning i vad vi vet, vilka behandlingar som fungerar som bot mot problem som kan uppstå i samliv och sexliv som en följd av övergreppet. Vad är det de utsatta behöver? På vilka områden saknas kunskap? Hur kan vård och behandling efter ett trauma inkludera även sexualiteten och ge rätt hjälp? Vilka studier och vilken forskning finns?

Jag vill hävda rätten till ett fungerande, smärtfritt och härligt sexliv även för den som utsatts för övergrepp. Ett fungerande sexualliv kanske inte är det första man tänker på efter ett sexuellt övergrepp, men sex, sensualism och samliv är viktiga delar av livet. Den som upplever problem med sin sexualitet som följd av ett övergrepp har all rätt att få kvalificerad hjälp. Som utsatt kan det vara svårt – eller omöjligt – att veta vart man ska vända sig, eller ens förstå att problem man upplever i sexualiteten går att härleda till övergreppet/övergreppen. Det finns begränsad kunskap kring detta både hos professionella och hos den utsatta.

Det är sällan lätt eller okomplicerat med sex och sexualitet efter övergrepp, vissa påverkas mer än andra – men jag vill belysa vikten av att det är okej att säga ja. Det är okej att vilja ha sex igen, det är okej att känna att man vill hitta tillbaka till sex och njutning! Och det är okej att ta hjälp för att komma dit, för det kan vara både svårt och läskigt att veta hur man ska hantera sin kropp och dina reaktioner. Det kan krävas tid och tålamod för kroppen att lära om, att förstå att den är trygg och att den får njuta.

Med denna bok hoppas jag kunna bidra med fler ögonöppnare, mer information och fakta till vårdpersonal och andra som arbetar med utsatta, till dig som utsatts för övergrepp och till din partner.

Till dig som utsatts för övergrepp vill jag säga: Du är INTE ensam! Mitt optimistiska budskap är att du kan läka, även sexuellt. Du kan möta problem, men långt ifrån alla gör det. Och även om du kanske får arbeta med konsekvenser av övergreppet så finns det hjälp att få. Du är inte förstörd och trasig. Du är mer än det du har blivit utsatt för. Ditt värde som människa kan aldrig tas ifrån dig.

Som en anonym kvinna formulerar det: ”Min sexualitet tog han aldrig ifrån mig i slutändan. Jag vann”.

036-550 40 00

072-853 04 21

info@securanova.se

SecuraNova journalsystem

Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:

• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR

• Planering, uppföljning och utvärdering

• Digital signering av utdelade läkemedel

• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning

• Fakturering och ramavtalsupphandlingar

• Journalstöd och dokumenthantering

• Genomförandeplaner enl ASI,BBIC, IBIC/ICF

• Ska�a måluppfyllelsen och få resultatmå�

• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc

• Överför dokument digitalt till uppdr.giv.

• Familjehemsvinjetter och FREDA

• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen

• Digital signering av dokument som skapas

EGENKONTROLL - underlä�a egenkontroller och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.

K KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - stöd för dokumenta�on av utredning av familjehem,

handledning och insatser för placerade.

Kontakta oss gärna för test av journalsystemet. Läs mer på https://securanova.se

sedan 1996

-

HVB-hem i hjärtat av Södermanland.

För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.

0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:

SKAPA GOD FÖRUTSÄTTNING FÖR

FRAMTIDEN HOS OSS

På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär. Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!

VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:

HVB-Hem

Stödboende

Skyddat boende

Återanpassningsboende

Utslussverksamhet

Akutplaceringar

Utredningar

www.svedbacka.se

SecuraNova

Dokumentationssystem

Lediga Lägenheter i Stor Stockholm, Uppsala & Örebro.

Inflyttning direkt eller enligt önskemål med dygnet runt jour. Vi hämtar klient/familj.

Vi arbetar och stödjer personer i missbruk, skyddsboende och psykisk ohälsa.

Vi tar emot familjer, par, ensamkommande, kvinnor och män.

Vår flexibilitet utifrån behov och stöd skapar ett tryggt boende och bra livskvalitet.

Sveriges största placeringsservice

f r itt!

Alla våra lägenheter är hemtrevliga, full möblerade där individen ska känna sig säker och trygg.

Växel: 08-400 298 70

Jour Tlf: 08-400 298 72

För ytterligare information kontakta:

Sukriye Chickan Agin 076-336 66 35

Sukriye.agin@lhac.se

Info@lhac.se I www.lhac.se

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!

Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal • Tel: 0651-160 40 • info@ssil se • www ssil se Lämna din p lace r ings förf rågan på www ss il se

Korpnästets Ungdomsbehandling

För pojkar 15-20 år beläget i natursköna Höga Kusten.

På Korpnästet inkluderar vi hela människan och riktar fokus till att skapa positiva relationer med den enskilde. Verksamheten vilar på en tolvstegsfilosofisk grund där vi betonar mål, mening, och sammanhang som läkande faktorer i förändringsarbetet. Vi fokuserar på “här och nu” - situationen och belyser problemen som det ter sig i nuet.

Korpnästet vilar på en holistisk värdegrund med en humanistisk människosyn som tillåter ungdomarna att växa och ta ansvar utifrån egna förutsättningar.

Korpberget Behandlingscenter, Svanö | 0612-71 82 80 | info@korpberget.se | www.korpberget.se

Svar

Förfrågan Matchning Snabbt, enkelt och k ostnads

Praktiska mobilhyllor för laddning av personalens telefoner och surfplattor.

Brandsäker

Inget sladdtrassel

Grenuttag ingår

Lätt att montera

Cellboards enkla och ekonomiska design gör att flera hyllor kan monteras i höjd eller bredd, helt efter era behov. För att låsa fast laddarna finns också det smarta tillbehöret Cablelock.

Vill du veta mer? Hör av dig till oss och besök cellboard.se för att se alla våra lösningar.

Cellboard AB | www.cellboard.se | info@cellboard.se

Skyddat boende

För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan

010 70 60 350 www.vejbyhem.se

Vi har för tillfället lediga

Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.

Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.

info@nebteamet.se www.nebteamet.se

Dogge Doggelito klar för Stora LSS-Dagen

Det börjar dra ihop sig till årets roligaste dag för personer inom LSS, deras anhöriga och aktuella verksamheter. Stora LSS-Dagen arrangeras den 23 september i Stockholm med bland annat uppträdanden av rapartisten Dogge och Funkisfestivalen.

TEXT JENNY FORS

Som vi har berättat om tidigare så anordnar SSIL – för vård och omsorg för första gången Stora LSS-Dagen, som är ett nytt event för familjer och individer inom LSS. Eventet hålls på 7A Odenplan i Stockholm den 23 september och blir en fartfylld dag med mycket musik och glädje.

ARTISTER SOM ÄR klara för dagen är Dogge Doggelito som uppträder med både gamla och nya hits. Han kommer också att mingla runt bland besökarna. Även Funkisfestivalen bjuder på uppträdanden under dagen.

– Dogge är en populär artist med härlig energi som har synts mycket i tv den senaste tiden, så det är jättekul att han har tackat ja. Funkisfestivalen uppmärksammar personer med funktionsnedsättning som får möjligheten att uppträda på scen i bästa melodifestival-anda. Det kommer att bli en riktig höjdare, säger Christoffer Rådman, projektledare för satsningen hos SSIL – för vård och omsorg.

Målet med Stora LSS-dagen är att möjliggöra för individen och anhöriga att skapa en känsla och samla information om verksamheterna och organisationerna. Som besökare får du ett unikt tillfälle att möta verksamheter, lyssna på inspirerande föreläsningar och delta i roliga aktiviteter.

– Det kommer att finnas en pysselhörna, spelhörna och musikhörna. Tillsammans med Kombo Boendeträning kan man få testa att spela gitarr eller skapa egna armband. Det blir också roliga tävlingar, fiskdamm och roliga aktiviteter som judo och yoga, berättar Christoffer.

DET HÅLLS OCKSÅ flera föreläsningar, bland annat talar Mona Pihl om hur du som anhörig kan använda din kompetens tillsammans med den kompetens som finns hos personal inom LSS-verksamhet på ett sätt som blir bra för alla. Mona Pihl är möjliggörare och praktiker på NKA - Nationellt

Dogge Doggilito kommer att uppträda på Stora LSS-Dagen.

»Det

här blir årets roligaste dag, så missa den inte!«

kompetenscentrum Anhöriga och belyser frågan utifrån erfarenheter från samtal med både anhöriga och personal.

– Det här blir årets roligaste dag, så missa den inte! Det är kostnadsfritt för besökare att delta och vi har fortfarande några platser kvar även för utställare. Jag hoppas vi ses, avslutar Christoffer. ●

Stora LSS-Dagen

Som utställare på Stora LSS-Dagen får du möjlighet att träffa personer och vårdnadshavare till er kundkrets, knyta nya kontakter och nätverka med andra företag och organisationer. Du får lyssna till intressanta föreläsningar och vara med och bidra till en rolig och nyttig dag för alla med LSS. Dagen arrangeras den 23 september på 7A Odenplan i Stockholm. Mer information på www.ssilutbildningsdagar.se/utstllare

Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.

För kvinnor och män från 18 år.

Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.

PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.

HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.

MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.

Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.

Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se

Funkisfestivalen bidrar också med glädje på scenen. Foto: Simon Mogren

»Vi vet väldigt mycket om vad som funkar och vad man behöver göra«

Det behövs mer resurser till förebyggande arbete

Gängkriminaliteten diskuterades flitigt i Almedalen där Civilsamhällesarenan bjöd på en intressant debatt mellan politiker, kyrkan och civilsamhället. Det var Fremia som ville ge civilsamhället utrymme under politikerveckan i Visby.

TEXT JENNY FORS

Den 29 juni presenterade regeringen ett beslut om att analysera hur man ska kunna använda tvångsmedel mot barn under 15 år som begår grova brott och möjliggöra kvarhållande av fler brottsmisstänkta barn och under längre tid.

Dagen efter, den 30 juni, höll Fremia ett seminarium i Almedalen med rubriken ”Kriminella gäng ska knäckas, nyrekryteringen stoppas, det krävs mer förebyggande insatser”. För samtidigt som skjutningarna fortsätter och de repressiva åtgärderna skärps så höjs också rösterna för det förebyggande arbetet.

– Det handlar på ett ideologiskt plan om människosyn och människovärde. Men mer konkret blir det även en fråga om vad som fungerar och vad som behövs för att skapa ett tryggt samhälle för alla, säger Patrik Schröder, samordnare för civilsamhällesfrågor på Fremia.

INLEDNINGSVIS TALADE ÄRKEBISKOP Martin

Modéus:

– Vi har fått ett oreflekterat hårt språk i de här frågorna. Det verkar nästan som att hårda tag är viktigare än effektiva tag och det är olyckligt för det riskerar att vi

släpper kontakten med det evidensbaserade. Det riskerar att slå mot viktiga samhälleliga värden snarare än mot kriminella gäng, säger han och fortsätter:

Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset, tycker att bilden som politikerna målat upp inte stämmer. Foto: Niklas Ehlén.

Johan Oljeqvist, vd Fryshuset

Patrik Schröder, samordnare för civilsamhällesfrågor på Fremia. Foto: Fremia

– Vi får inte tala på ett sätt som brutaliserar samhället. Om vi vill se ett lågmält samhälle där vi sträcker ut handen till varandra och hjälps åt och stödjer varandra, då måste också arbetet för det präglas av den tonen. Vi behöver alltså fasthet, men inte förminskande tal om människor oavsett vem det är.

ÄRKEBISKOPEN VAR OCKSÅ kritisk till hur politikerna talar om en koppling mellan migration och grov brottslighet, något som saknar evidens och blir en grov förenkling av problemet, menar han.

– Det talas också mycket om att de som begår brott ska lämna landet. Att upprepa det bidrar inte till något gott och det här tror jag bottnar i bristen på respekt för brottslingens mänsklighet. Vi behöver lyfta fram ansvaret och mänsklig värdighet, säger Martin Modéus.

Brottslingen har ett ansvar och en värdighet att dömas och sona sitt brott. Straffet ska bidra till att brottslingen ska lämna den kriminella banan, inte komma ut med ett ännu större agg mot samhället. Martin Modéus tycker att man lägger för stort fokus på brottsoffret, men det handlar om brottslingens värdighet, brottsoffrets värdighet och kommande brottsoffers värdighet, menar han.

Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset var också en av talarna:

– Just nu så har våra politiker målat upp en bild av att det är repressiva åtgärder som behövs. Att vi har jobbat med främjande och förebyggande åtgärder under lång tid, men att det inte har lyckats så därför behöver vi nu ta i med hårdhandskarna. Den bilden är ganska felaktig, för om vi tittar på de 15-åringar som nu begår brott så har de i hela sitt liv växt upp i ett samhälle där vi systematiskt har skurit ned på skolans resurser. Varje år har resurserna minskat och det är likadant inom

socialtjänsten och civilsamhällets främjande och förebyggande arbete. Den här bilden stämmer alltså inte. Det är faktiskt precis tvärt om, säger Johan Oljeqvist.

Han tycker att det räcker med utredningar och analyser kring hur läget ser ut och vad som bör göras.

– Vi vet ganska mycket om vad som behövs. Vi vet att de flesta av de här barnen ser vi tidigt, men det ekonomiska som behövs för att sätta in de resurser som vi vet fungerar, de pengarna finns inte.

ATT BYGGA UT fångvården är han också kritisk till.

– Utöver att det strider mot barnkonventionen och all forskning om hur man ska stävja den här typen av kriminalitet så är det att ta pengar från det som ger effekt och lägga på det som inte ger effekt. Vi vet väldigt mycket om vad som funkar och vad man behöver göra. Det vi behöver prata om är att faktiskt lyfta resurser till det förebyggande arbetet. Sedan pratar man ingenting om det främjande arbetet, det är det vi på Fryshuset jobbar

mest med, att se till att unga har hopp och framtidstro så att de inte ens får en tanke på att kriminalitet skulle vara ett alternativ, avslutar Johan Oljeqvist.

Anna Dorrian Werner, påverkansansvarig och barnrättsjurist på Bris var också oroad över det stora fokuset på hårdare tag och repressiva åtgärder.

– Vi måste sätta barnet och barnkonventionen i mitten här och göra barnkonsekvensanalyser. Artikel 6 i Barnkonventionen handlar om rätten till goda uppväxtförhållanden. Vi ser hur barn är rädda för sina liv och att de är begränsade i sin vardag. Det finns också barn som redan tror att visitationszoner finns för att de blir stoppade varje dag där de bor.

FREDRIK AHLSTEDT, RIKSDAGSLEDAMOT, Moderaterna, tycker att det är viktigt med en balans mellan det repressiva och det förebyggande.

– Vi behöver komma vidare med den nya, moderna socialtjänsten och få till en tydligare samverkan mellan socialtjänst och skola, men även med familjerna. Vi vet att skolan är en nyckelfaktor för att inte hamna i kriminalitet, säger han. – Resursfördelningen är en relevant fråga. De utsatta områdena har inte blivit så här segregerade av en slump utan det handlar om den samhällsutveckling vi har haft där resurser har fördelats på ett orättvist sätt, där sociala problem har blivit en jordmån för en känsla att inte höra till samhället, säger Teresa Carvalho, riksdagsledamot, vice ordförande arbetsmarknadsutskottet, Socialdemokraterna.  – Vi behöver utveckla det brottsförebyggande arbetet och samhällsvården av barn men parallellt behöver vi också lyfta blicken och fundera över hur vi kan stärka

Anna Dorrian Werner, påverkansansvarig och barnrättsjurist på Bris. Foto: Fredrik Hjerling

Kalendarium 2023

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

SEPTEMBER

Våldsutsatthet & traumatisering hos missbrukande kvinnor 12 september, Göteborg www.expomedica.se

Äldreomsorgen – effektiv handläggning och nyheter 12 september, webbsänd www.jpinfonet.se

Tvångssyndrom/OCD 14 september, Gävle www.pedagogisktperspektiv.se

LSS i ljuset av barnkonventionen 20 september, webbsänd www.soclex.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 21 september, Örebro ssilutbildningsdagar.se

Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 21 september, webbsänd www.jpinfonet.se

ADAD streamad diplomutbildning 21 september, 12 oktober, 9 november, 7 december, webbsänd www.waitong.se

Stora LSS-Dagen 23 september, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

Nyanställd i kommunen 25 september, webbsänd www.jpinfonet.se

Arbeta med autism 26 september, Göteborg www.pedagogisktperspektiv.se

Barnhandläggning LSS – fördjupningsdag 26 september, webbsänd www.soclex.se

Psykisk ohälsa har många ansikten

26 september, webbsänd www.refam.se

FIT Diplomutbildning

26 september–5 december, webbsänd www.waitong.se

ADD Diplomutbildning

26 september–7 december, webbsänd www.waitong.se

Socialchefsdagarna

27-29 september, Karlstad www.socialchefsdagarna.se

OKTOBER

Hållbar upphandling 3 oktober, Stockholm/webbsänd www.jpinfonet.se

Handläggning av missbruksärenden

3 oktober, webbsänd www.soclex.se

Fördjupningsdag: Personlig assistans 4 oktober, webbsänd www.expomedica.se

Diplomerad sömncoach 4-5 oktober, Stockholm www.expomedica.se

Temadag: Psykopati & narcissism 5 oktober, Karlstad www.expomedica.se

Känslor, stress och trauma vid autism och ADHD 6 oktober, Stockholm och webbsänt www.pedagogisktperspektiv.se

Praktisk processrätt för socialtjänsten 10 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 11 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Temadag: Psykopati & narcissism 12 oktober, Göteborg www.expomedica.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 12 oktober, Luleå ssilutbildningsdagar.se

Dokumentation – med barnperspektivet och barnet i fokus 13 oktober, webbsänd www.expomedica.se

Våldsutsatthet & traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 oktober, Stockholm www.expomedica.se

Äldreomsorgsdagarna 19-20 oktober, Älvsjö www.gothiakompetens.se

Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 21 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Stresshantering med KBT 23 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se

Handläggning av ekonomiskt bistånd 24 oktober, webbsänd www.soclex.se

Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 26 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se

Temadag: Psykopati & narcissism 26 oktober, Stockholm www.expomedica.se

Det professionella samtalet på telefon 26 oktober, Stockholm www.expomedica.se

Alltid uppdaterad

Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today

Dagen för Skyddat boende 26 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se

NOVEMBER

Parterapi med KBT 7 november, webbsänd www.sverigehalsan.se

Rikskonferens – Kvalitet inom LSS 8 november, Stockholm www.kui.se

Det professionella samtalet på telefon 8 november, Göteborg www.expomedica.se

Socionomdagarna 8-9 november, Stockholm socionomdagarna.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 16 november, Kalmar ssilutbildningsdagar.se

Inspirationsföreläsning med Dr Scott Miller 16 november, webbsänd www.waitong.se

Att ta ledningen i barnrättsarbetet i socialtjänsten 16 november, webbsänd www.jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 30 november, Stockholm ssilutbildningsdagar.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Waitong Utbildning – FIT & ADAD

Vi är en av Sveriges mest erfarna utbildare inom ADAD och FIT. Bägge metoderna finns i Socialstyrelsens metodguide.

Utbildningar hösten 2023

26/9 FIT, Gratis nybörjarinfo

26/9-5/12 FIT Diplomutbildning

26/9 ADAD, Gratis nybörjarinfo

26/9-7/12 ADAD Diplomutbildning

27/9 FIT-nätverk, gratis

16/11 Inspirationsföreläsning för nybörjare med Dr Scott Miller

Mer info, priser och anmälan - www.waitong.se

Välk ommen till en k ostnads f r i

Utbildningsdag

För dig som p lace ra r inom H VB, Familjehem, Sk yddat boende, Stödboende och LSS

Tema: De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott • Örebro HVB 21 september • Luleå HVB 12 oktober

K almar HVB 16 november

Stock holm HVB 30 november

Läs me r och anmäl dig på www.ssilutbildningsdagar.se

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Namn:

Adress:

Postnr/ort:

Telefon:

NÄSTA NUMMER

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Therés Westberg, Örebro och Cina Persson i Trollhättan.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 21 september till: ”Tävling 5/2023” Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Nytidas familjehem med barnen i centrum

Vi på Nytida erbjuder jour-/familjehem, förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer. Vi kan ta emot barn och ungdomar i behov av skydd eller barn som ska placeras tillsammans med en förälder. Barnets bästa är alltid vårt fokus.

Omtanke #6

Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

Tema: Skyddat boende

Ute den

oktober

I Nederländerna finns ett tillfälligt hemförbud som gör att en våldsutövare måste lämna hemmet i minst tio dagar vid händelse av våld eller hotad våldssituation. Offret och barnen kan stanna kvar i sin hemmiljö och fortsätta sina liv. Inge Jansen, socialsekreterare i Ljusdal, kommer från Nederländerna och vill att vi ska få till denna lag även i Sverige.

Enligt en kartläggning från SVT har minst 916 barn förts bort ur Sverige under fem års tid, varav 538 i en hederskontext. I SVT:s nya dokumentärserie ”Bortförd” har Uppdrag gransknings reporter följt tre flickor som blivit bortförda mot sin vilja till föräldrarnas hemländer.

Dessutom:

Den 26 oktober är det dags för Dagen för Skyddat Boende i Göteborg som SSIL – För vård och omsorg arrangerar.

LSS-boende HVB-hem

Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.

För ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller missbruk- och/eller kriminalitetsproblematik.

Förstärkta familjehem

Stödboende

För barn och ungdomar som av olika skäl är i behov av att placeras utanför sin egna familj eller nätverk för att få extra stöd.

För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.

Skola åk 7-9

Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.

Skola åk 7-9

Stödboende

För unga vuxna som är redo att träna på ett eget boende.

Tillsammans skapa förutsättningar

Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.

till ett meningsfullt liv

Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.

Tillsammans skapa förutsättningar

till ett meningsfullt liv

Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.

Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar och unga vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.

Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

POSTTIDNING B

Svenska Media i Ljusdal AB

Löjtnantsgatan 9

827 32 Ljusdal