Krönikan: Samhället fanns där för mig
Skolsköterskan har potential att upptäcka övergrepp
Bok om att vara funkis och hbtq
Robert Bohman, terapeut
”Jag insåg att jag inte klarade av det här”
Sökte hjälp för sitt drogberoende men hade svårt att ta till sig behandlingen
Trauma under fortsatt hot
PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, passar dåligt för flyktingar
Försvarar allas lika rätt
Funktionsrätt Sverige består av många förbund som agerar tillsammans
Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.
Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.
33 11
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.
Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
I OMTANKE:
”Kanske kan man säga att vår familj hade en social funktionsnedsättning, men samhället fanns där för att stötta”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Jill Taube. Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Robert Bohman var festfixare, konceptdesigner och ett känt namn i Stockholms nöjesliv. Han fastnade i ett knarkmissbruk och efter 14 år som drogfri startade han ett eget behandlingshem.
16| Nyhet
Det är drivande för det ideella engagemanget.
19| Trauma i fokus
20| Trauma under fortsatt hot
Ulf Gustavsson är medförfattare till boken Krig, tortyr och flykt.
26| Insatser för våldsutsatta barn
De behandlingsmetoder som finns har måttlig effekt, så det finns mer att önska.
30| Trauma och missbruk
Ofta leder trauma till missbruk och det krävs att man tar i tu med båda problemen samtidigt.
34| Aktuellt
38| Hbtq och funkis
Min verklighet är ett skrivprojekt för personer som är funktionsvarierade och hbtq.
42| Funkiscafé
46| Funktionsrätt Sverige
Många funktionsförbund som agerar med samlad kraft.
Sidan 46: Lars Nyström startade ett café för att ge funktionsvarierade jobb. Sonen har Downs syndrom, är 18 år och en hejare på att servera.
58| Diskriminering vid jobbsökande
62| Lär dig att sluta älta
Olle Wadström, psykolog och psykoterapeut har skrivit boken ”Sluta älta och grubbla”.
Hemingway vann en gång en skrivtävling där man på fem ord skulle uttrycka det hemskaste, mest smärtsamma man kunde komma på. Han skrev: ”Babyshoes for sale. Never worn.” Tänk att ha förlorat sitt barn. Kanske på resan över havet, på flykt undan krig. Att ha hållit sitt barn tätt mot kroppen, fast besluten att ge honom ett bättre liv. Och att sedan misslyckas på värsta tänkbara sätt. Att förlora honom i vågorna.
Jag läste det här i boken Krig, tortyr och flykt. Där finns också en massa hemska berättelser om hur det är att uppleva krig och flykt. Det går inte riktigt att förstå hur fruktansvärda saker som människor har utsatts för under krig. Och tyvärr är det många gånger flykten som är värst.
Vad händer med människor som har bevittnat och utsatts för det värsta tänkbara? Och vad händer när man är i säkerhet men ändå inte kan vara säker på att få stanna. Den här ständiga skräcken för utvisning ligger som ett konstant stresspåslag hos dessa människor.
SOM YRKESVERKSAM FINNS det också en utsatthet i att möta dessa människor och det finns en risk att smittas av deras uppgivenhet. Den som ger mest är ofta den som blir mest sårbar. Traumadagen bjöd på många verktyg i att skapa trygghet och mening hos flyktingar.
Ulf Gustavsson, medförfattare till boken Krig, tortyr och flykt, lät deltagarna ställa sig upp och hålla ut sina armar för att få känslan av att vara öppen. Bara genom att vara närvarande och förmedla ett hopp kan du ge stöd. Att försöka skapa en så dräglig livsstil som möjligt för den här personen.
Uppgivenhet kan man också känna i frågan om LSS, där så mycket fokus har legat på att minska kostnaderna för personlig assistans. Funktionsrätt Sverige satte press på partierna inför valet.
Som ny chefredaktör för tidningen Omtanke har det varit intressant att sätta mig in i dessa ofta tunga ämnen som vi väljer att belysa. Jag har fått ta del av livsöden som både är skrämmande och stärkande.
Det är viktigt att förmedla det svåra, men också att med värme och humor kunna dela med sig av lärdomar.
TIDNINGEN ÄR INTE helt ny för mig. Jag satt faktiskt bredvid den första chefredaktören för elva år sedan när vi startade tidningen. Så nu är redaktionen åter tillbaka i Ljusdal där både SSIL och Svenska Media har sina huvudkontor.
Jag ser fram emot att jobba med tidningen och det känns skönt att ha SSIL i samma hus. Jag hänger också med på SSILs seminarium den 29 november så jag hoppas vi ses då eller på Socionomdagarna.
Trevlig läsning!
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50 www.ssil.se
Mikael Sagström Ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 12 eller 0706-35 50 50 mikael.sagstrom@ssil.se
Jenny Fors
Chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Patrik Fall
Annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se
Jenny Fors Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-Fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Utges av: SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format:
Satsyta 185x270
Upplösning:
Mångårig kompetens & erfarenhet av Autism Lågaffektivt bemötande Missbruk LSS 9:9 pk1
Ny enhet öppnar under första kvartalet 2019
Välkommen att boka plats nu.
Många personer som lider av demens har svårighet att hantera bestick och förmåga att äta på egen hand. Risken är att de äter för lite med viktminskning och undernäring som följd. Genom att servera mat som kan ätas med händerna sk Finger Food, kan man möjliggöra för denna målgrupp att kunna äta själv, något som är viktigt för att känna värdighet och välbefinnande.
Tina & servera!
Findus Timbaler kan ätas direkt.
Finger Food är små munsbitar som inte kladdar och som är enkla att plocka upp och äta med händerna.
Här serveras Findus Korvtimbal med potatismostärningar, Findus Ärttimbal och Findus Morotstimbal. Majonnäs som dip till.
Findus Special Foods har i mer än 40 år arbetat med utveckling av konsistensanpassad mat för personer med tugg- och sväljsvårigheter och har ett brett sortiment av färdiga timbaler som är utmärkta att servera som Finger Food. Timbalerna är praktiskt lösfrysta, näringstäta och har en slät konsistens som är baserad på finpasserade råvaror och kan dessutom ätas direkt efter att de tinats. Findus Timbaler kladdar ej och är enkla att föra till munnen med hjälp av händerna.
Fö r att jobba i verkligheten måste vi förstå den. Förstå att världen är p recis så hänsynslös och så vacker som vi lärt känna den. Vårt löfte är att
a l l a pojkar som kommer till oss ska hitta sin plats i den.
J u st nu har vi lediga platser på HVB Ramnäs strax utanför Surahammar.
V i tar emot pojkar från 13 till och med 17 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar alternativt uppvisar den typen av problematik.
O C D, ångestproblematik, utagerande och så kallade ”hemmasittare”.
w w w .alternatus.se
Robert Bohman var festfixare, konceptdesigner och ett känt namn i Stockholms nöjesliv på 90-talet. Till en början tog han droger för att bli kreativ – något som dock snart eskalerade till ett missbruk. Det tog sedan år av återfall och turer mellan sjukhus, polis och olika behandlingshem innan han till slut fick den hjälp han behövde för att tillfriskna. När han hade varit drogfri i fem år utbildade han sig till alkohol- och drogterapeut och startade eget behandlingshem. Nu har han varit drogfri i 17 år och går vidare och startar nytt.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: THE DRAVING ROOM OCH JENNY FORS
Som liten var Robert Bohman ett barn som sökte kickar. Han kände tillfredsställelse när han klättrade högst upp i ett träd. Men kickarna ebbade snabbt ur och han tvingades höja ribban för att på nytt uppleva spänning.
– Då kunde jag till exempel hoppa från trädet... Efter några gånger bröt jag foten och fick då ett nytt endorfinpåslag, berättar Robert Bohman.
Han minns hur spännande det kändes när han som fyraåring fick tag i en liten brun flaska som han mamma hade ställt i kylskåpet. Flaskan innehöll AD-droppar, vilket Robert inte visste.
– Jag drogs till den där lilla flaskan och när jag fick tillfälle hällde jag i mig hela i ett svep. Det hände ingenting förutom att jag fick lite ont i magen... Men det var förbjudet och spännande!
DET SKULLE DRÖJA många år innan han förstod att kicksökandet faktiskt var ett tecken på beroende.
Roberts styvfar var alkoholist och så även hans biologiska far. Själv tänkte han som barn att alkohol var något obehagligt, och att han inte skulle bli som de vuxna som drack. Det skulle helt enkelt inte hän-
da honom. Ändå var det exakt så det blev. – Jag var tolv år när jag drack första gången. Jag hade tagit en vinflaska av farsan och bestämde mig för att ta ett glas innan jag skulle gå till ungdomsgården.
Det var en fantastisk upplevelse. För första gången kände jag att det är så här jag ska vara. Jag vågade snacka, dansa, prata med de snygga tjejerna. Jag trodde att jag hade hittat ett sätt att vara mitt bästa jag.
ALKOHOL VAR BARA början. Sedan fortsatte Robert med cannabis och hasch, en klassisk resa. Hans vänner rökte också, men satt mest hemma och gjorde ingenting. Själv ville han göra saker, skapa något. Han ville komma bort från förorten.
– Jag tror att jag var sexton år när jag fick höra talas om amfetamin för första gången. En drog man blev pigg och uppåt av. Jag förstod direkt att det skulle vara något för mig. Jag tog det ofta när jag var ensam och mitt på dagen. Jag trodde att drogen gjorde mig kreativ. Vad jag inte förstod var att min kreativiteten redan fanns där.
Robert började designa möbler, kläder och smycken. Han inbillade sig att drogerna blev en hjälp i skapandet.
Ålder: 47 år.
Bor: Berlin/Stockholm.
Familj: Massor med barn.
Bakgrund: Festfixare och designer i Stockholm på 90-talet som knarkade för att bli kreativ. Han utbildade sig till alkohol- och drogterapeut och startade behandlingshemmet The Draving Room efter att ha varit nykter och drogfri i 14 år.
Aktuell med: Nya öppenvården The House Stockholm – Berlin och flera nattklubbsprojekt i Stockholm. Han har hela tiden fortsatt vara aktiv som konceptdesigner.
– Ett år senare ”träffade” jag kokainet. Jag brukar beskriva det så. Det var dyrt, men så mycket bättre. Jag växlade mellan amfetamin och kokain. När jag var tjugo öppnade jag en egen modebutik tillsammans med en vän och vi började arrangera fester. Det blev en vardag med fest, med alkohol och droger, mest kokain.
Robert Bohman blev en profil i Stockholm och även uppmärksammad internationellt. Det fanns inga gränser vad han kunde göra. Han ville vara överallt. Om någon startade ett produktionsbolag sa han,
”jag kan göra tv”. Och dörrarna öppnades. Han fick möjlighet att göra scenografi till musikvideor, reklamfilmer och fester.
– När jag var tjugotvå träffade jag mina barns mamma. Hon var sju år äldre och hade en son sedan tidigare. Vi flyttade ihop och jag drog ned på droganvändandet och höll det hemligt för henne. Hon tyckte att jag drack för mycket, men hon var en typisk medberoendeperson. Hon hade levt med en alkoholist tidigare och man brukar ju säga att medberoendepersoner söker sig till samma typ av partners.
Det funkar tvärtom också att den som är beroende fastnar för den personlighetstypen som en medberoende är.
De gifte sig och fick två söner tätt. Robert såg sig själv som en bra pappa. Han var föräldraledig med båda sönerna, var närvarande i skolaktiviteter, skötte hämtning och lämning. Men samtidigt började han dricka allt mer och tog kokain även dagtid.
– När vi fick vår tredje son knarkade jag dygnet runt. Jag sov knappt, låg snarare avsvimmad en timme för att sedan vakna
med ett ryck och snorta kokain från sängbordet. Jag hade en whiskyflaska under madrassen och där låg vi med alla barn i dubbelsängen. Sedan tog jag barnen till dagis på morgonen.
Han förstod inte hur illa däran han var, utan trodde att han skulle kunna sluta när han ville.
– Jag gjorde en öppenvårdsbehandling, men berättade bara om alkoholproblemen, inte om kokainet. Där satt jag påtänd i tolv veckor medan behandlingsassistenten tyckte att jag hade gjort fina framsteg. Kokainet gjorde Robert paranoid.
»Jag hade en whiskyflaska under madrassen och där låg vi med alla barn i dubbelsängen« Robert Bohman
– Plötsligt en dag stod jag på NK och insåg att jag inte klarade det här längre. Med hjälp av min fru tog jag mig till Karolinska och sa att jag behövde hjälp. De gav mig ett telefonnummer som jag kunde ringa på onsdagar mellan klockan 13-15.
Så småningom kom han in på S:t Görans sjukhus. De tyckte till en början att han inte var tillräckligt berusad för att han skulle få hjälp. Det visade sig att han hade 3,7 i promille alkohol i blodet.
– Men tar man 5-10 gram kokain om dagen så är det inte så konstigt. Det är klart att jag inte verkade full. Jag var tvungen att dricka och knarka för att fungera normalt. Det saknas märkligt nog kunskap inom beroendevården om sådant.
NÄR HAN ÄNTLIGEN kom till en behandling kände han sig inte hemma i gruppen.
– De flesta där hade kriminell bakgrund. Det hade ju inte jag. Det är ingen skillnad på människor, den här sjukdomen är demokratisk och slår över alla samhällsklasser. Men forskning visar att när man matchar klienter med samma sociala bakgrund, ökar chanserna för tillfrisknande.
Det gick så långt att Robert tog en överdos och hittades i sista stund av polisen. Man försökte med LVM (Lagen om vård av missbrukare) och placerade honom på ett behandlingshem, men han rymde. Varje gång han kom ut från ett behandlingshem tog han återfall. En gång rymde han för att försöka ta livet av sig. – Jag hade inte förstått att det här är en tredelad sjukdom, bio-psyko-social. Att den fysiska delen av sjukdomen är relativt liten, att jag däremot behövde arbeta mycket med de andra delarna. Till en början vägrade jag ta till mig stegen i 12-stegsprogrammet. Jag tänkte ”det här är ett gäng galningar som sitter och ber”. Så hörde jag talas om en självhjälpsgrupp i New York. Jag tog mig dit och för första gången så kände jag att jag hade något gemensamt med människorna jag träffade där. Jag kände mig hemma i gruppen och förstod vad de talade om.
Robert hade vid den här tidpunkten blivit lämnad av sin fru, förlorat kontakten med barnen och hade också blivit av med sitt företag. Men han hade bestämt sig för att komma tillbaka.
– Jag hade fått höra att jag behövde nå min botten för att kunna ta mig upp. Jag menar dock att det är livsfarligt tala om botten på det viset. En missbrukare kan sluta innan det blir för illa om han får rätt information och hjälp som han kan relatera till.
Robert berättar:
– Det närmade sig jul och jag skulle få komma hem och fira med mina barn. Det var den 22 december och jag tänkte att jag kunde väl ta en en enda mellanöl och sedan gå och handla julklappar. Jag skulle dricka den där mellanölen klockan tre och det skulle ta exakt trettio minuter. Det var bara det att jag hade börjat planera detta redan fem-sex veckor tidigare. Att det var sjukt insåg jag inte då. För mig var det helt normalt att se framför mig hur jag skulle dricka mellanölen just där och då. Bara en enda. Det skulle jag klara.
Men det tog inte trettio minuter att dricka upp mellanölen. Det tog bara någon minut. Robert, som hade lyckats få tillbaka sitt jobb skulle fira jul med familjen. Men mellanölen väckte det fysiska beroendet. Han kom på att han nu också behövde en whisky.
– En åtta whisky blev åtta åttor whisky. Därefter ringde jag min langare, åkte hem till honom och drog i mig det jag kunde få. Det blev ingen jul med barnen. Jag vaknade upp på sjukhuset på juldagen och mindes ingenting.
ROBERT FORTSATTE ATT dricka och knarka, men han försökte också att åter få hjälp. Han åkte till och med till ett behandlingshem som han hade varit på tidigare och bönade och bad om att få komma in.
– Jag bröt ihop när de istället ville skjutsa iväg mig till tågstationen. Jag tyckte att jag hade gjort allt som stod i min makt. Där och då försökte jag ta livet av mig genom att kasta mig ut ur bilen. Jag hamnade i en snödriva som dämpade fallet
och när jag vaknade upp hos polisen var det som om en lampa tändes över mitt huvud. Jag kom ihåg en mening som inte riktigt hade sjunkit in tidigare: ”Det finns de som inte förmår vara ärliga. För dem är chanserna mindre”. När jag satt på den där plastmadrassen hos polisen så tänkte jag att jag kanske skulle ta och prova att sluta ljuga.
HAN LYCKADES TILL slut bli nykter och drogfri genom 12-stegsprogrammet.
– Idag ser jag 12-stegsprogrammet som
en ganska enkel form av KBT. Det är inget hokus pokus, ingen Gud som kommer och fixar dina problem åt dig.
– Sedan började jag fundera på om det verkligen var så att man behövde bo som på ett kollo i fyrabäddsrum och gå på mulltoa för att bli nykter. Jag började reflektera över hur viktig miljön var för ett tillfrisknande. 2005-2007 utbildade jag mig till alkohol- och drogterapeut och började snickra på en affärsplan för ett behandlingsprogram som byggde på miljöoch behandlingsmatchning utifrån klien-
ternas sociala bakgrund.
2015 startade Robert The Drawing Room, som var skräddarsytt för socialt etablerade personer och var precis det som han själv hade saknat.
– Det har inte funnits något behandlingshem för den här gruppen tidigare. Istället har de sökt sig utanför Sverige. Det kunde till exempel vara en framgångsrik affärsman som inte tyckte att han hade tid att gå på behandling. Vi har då kunnat ordna så han kunde delta i det där styrelsemötet eller åka på den där affärsresan ändå.
»Där satt jag påtänd i tolv veckor medan behandlingsassistenten
tyckte att jag hade gjort fina framsteg«
The Drawing Room har från starten tills nu använt sig av 12-stegsmetoden i modifierad form, man har till exempel valt att plocka bort ordet Gud och sinnesrobönen.
– Det är upp till klienterna själva, om de vill ha med detta.
Robert gjorde ett anpassat program innehållande alla steg, medan de flesta andra 12-stegshem bara arbetar med några steg.
– Det kan finns flera olika orsaker till att en människa är beroende men jag menar att vi alltid måste börja med att få klienten till tillfrisknade för att annan behandling eller terapi för till exempel trauma ska kunna bli effektiv.
– Idag finns stark evidens för metoden som vi använt. 45 procent av våra klienter gick direkt in i tillfrisknande utan återfall. 75 procent gick in i tillfrisknande efter en eller ett par återfall. Statistiken baserar sig på ett år i konstant nykterhet utan återfall.
För snart två år sedan kom det in en ny delägare i företaget som Robert snart ska lämna över The Drawing Room till, och som planerar göra om behandlingen.
– Jag tar med mig behandlingsplanen och startar nu The House, en ny öppenvård i Stockholm. Det finns även planer på behandlingshem utomlands, bland annat i USA, avslutar Robert Bohman. ●
Ett behandlingshem som ligger i Gamla Herrgården i Norsholm vid Motala ström. Natursköna omgivningar och en tilltalande miljö där varje rum har designats med en personlig prägel. Fokus ligger på miljön och att sätta ihop grupper utifrån social bakgrund. Här kan socialt etablerade människor få hjälp att sköta vissa viktiga åtaganden. Allt går att lösa.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
0292-411 11
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjeterapeut.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
Det ideella engagemanget i Sverige är starkt och visar inga tecken på att minska – drygt hälften av befolkningen engagerar sig. En ny rapport från Volontärbyrån visar att 92 procent av volontärerna uppger att de själva får ett mer meningsfullt liv.
Volontärbarometern visar att volontärerna får väldigt mycket tillbaka genom sitt engagemang, och exempelvis säger 92 procent av volontärerna att de fått ett mer meningsfullt liv. När volontärerna listar anledningar till varför de valde att engagera sig hamnar att stödja och hjälpa andra människor, att göra något konkret och att påverka samhällsutvecklingen i topp. ”Jag har fått allt genom att vara volontär – familj, vänner och ett stort nätverk”, säger en av volontärerna i rapporten.
– Det är otroligt hoppfullt att se hur volontärerna engagerar sig för att tillsammans med andra hitta lösningar på samhällsutmaningar, säger Maria Alsander, verksamhetsledare på Volontärbyrån. Vi hör ju ofta att vi lever i ett allt mer individualiserat samhälle, men årets Volontärbarometer visar att värden som gemen-
skap, tillit och medmänsklighet är starka drivkrafter för volontärerna. Varannan svensk är ideellt engagerad, vilket är helt fantastiskt – och dessutom positivt för vår demokrati.
40 procent av volontärerna via Volontärbyrån är helt nya inom ideellt engagemang, och drygt 50 procent är yngre än 35 år. Volontärerna engagerar sig helst för barn och unga och inom integration och social utsatthet. Dessutom är så många som fyra av tio volontärer engagerade i fler än en organisation. Aktuella samhällsutmaningar reflekteras i engagemanget, där exempelvis #metoo kan vara en bidragande orsak till att fler väljer att engagera sig i frågor som rör kvinnors situation. Även integrationsfrågor engage-
Om Volontärbarometern
rar många, och fler nya svenskar vill själva engagera sig ideellt.
– Jag vill genom mitt engagemang stötta andra ungdomar att komma in i det svenska samhället, att lära känna nya kompisar och nya människor, säger volontären Mahfozullah ”Maffe” Ganji, engagerad i ungdomsorganisationen Tamam Lund och mottagare av utmärkelsen ”Årets volontär 2017”. Jag vill visa för andra att de kan göra skillnad när som helst, det spelar ingen roll när de har kommit till Sverige. Jag vill visa att de kan börja bygga det svenska samhället redan nu. Det betyder så mycket för mig att kunna göra skillnad. Jag har fått allt genom att vara volontär – familj, vänner och ett stort nätverk.
AV: JENNY FORS
För trettonde året i rad har Volontärbyrån undersökt varför människor väljer att engagera sig och vad de fått ut av det. I årets rapport har dessutom 250 ideella organisationer fått frågor om volontärernas insatser. Barn och unga, ekonomisk och social utsatthet och integration toppar de områden som volontärerna helst engagerar sig inom. De typiska uppgifterna som volontärerna ägnat sig åt är evenemangsuppgifter, praktiskt arbete, eller insatser inom utbildning och språk. Majoriteten engagerar sig regelbundet, från någon gång per månad till flera gånger i veckan, och bara en tredjedel har gjort någon enstaka insats under året.
Hos oss kan ni själva söka efter passande uppdragstagare
Familjehemsbanken är en mötesplats på nätet där personer som är intresserade av att bli uppdragstagare och handläggare inom familjehemsvården, kan mötas på ett enkelt och snabbt sätt.
Vill ni veta mer? Välkommen in på: www.familjehemsbanken.se
Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.
Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef
Telefon: 08-557 72 515
Mobil: 073-346 70 56
Mail: vita.kiluk@solsunda.se
Gunnel Ryner Hitta rätt i stället för att leta fel
Arrangeras av:
Martin Forster Det viktigaste varje förälder behöver göra
Laura Hartman Tillitsbaserad styrning och ledning – hur gör man?
I samarbete med:
Bo Hejlskov Elvén Lågaffektivt bemötande
Solsunda Steget mot ett självständigt liv
Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se
Magnus Jägerskog Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga
Organiseras av:
EGEN BOSTAD
SKYDDSUTREDNING
FREDA-PATRIARK-SARA
INDIV. ANPASSAT STÖD
JOUR DYGNET RUNT
WWW.BOCARE.SE
011-473 91 00
INFO@BOCARE.SE
HVB för ickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
Välkommen att kontakta oss!
www.indomi.se l info@indomi.se l 072-544 81 51
www.stubben.se
för dig med Asperger (ASD)
Ledig plats från oktober!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
Kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 0292-508 76. Vi berättar gärna mer om vår verksamhet under socionomdagarna 21-22/11 och på
SSIL:s mässa i Uppsala 29/11
När hot och våld lämnar sådana avtryck att de utlöser Postraumatisk stressyndrom (PTSD) återupplever individen det hemska som om det skulle ske här och nu. Missbruk är ofta ett sätt att försöka döva smärtan. Under Traumadagarna belystes bland annat problemet hos flyktingar som utsetts för en fortsatt osäker situation och hur effektiva behandlingsmetoder vi egentligen har till våldsutsatta barn. Konferensen arrangerades av Expo Medica med SSIL och Tidningen Omtanke som mediapartner.
Diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, har kritiserats för att vara alltför västerländsk och passa dåligt för krigsoffer och flyktingar med en kvarstående hotfull situation. Ulf Gustavsson, leg psykolog och leg psykoterapeut, är specialiserad på trauma i kombination med pågående stress hos krigsdrabbade.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTYIMAGES
»Ju närmare hotet är sin egen familj och sig själv, desto större är risken för traumatisering« Ulf Gustavsson
Ulf Gustavsson är medförfattare till boken Krig, tortyr och flykt. Han är leg psykolog och leg psykoterapeut och tidigare chef för ett behandlingscenter för flyktingar.
– Jag mötte bland annat en kille från Afganistan som mådde jättebra. Han var vältränad, socialt aktiv, hade flickvän, var ambitiös i skolan och trivdes hos familjen där han bodde. Problemet var att han fick avslag från Migrationsverket och blev också uppdaterad i ålder. Att han hade ett starkt socialt stöd och skötte om sig själv på ett bra sätt gjorde att han kunde hantera katastrofen bättre, säger Ulf Gustavsson, som var en av talarna på Traumadagen i Stockholm den 12 september.
ATT STÄNDIGT HA ett hot om utvisning över sig kan ge kontinuerlig traumatisk stress. Man upplever situationen som överväldigande och känner sig maktlös när man inte kan påverka utfallet.
– När man inte kan avvärja hotet kan stresshormoner fortsätta att utsöndras och även den känslomässiga reaktionen av rädsla och ångest kan kvarstå. Det är väldigt ohälsosamt att utsättas för en ständig oro. Ovissheten om man får stanna i landet eller inte är psykologiskt nedbrytande. Man kan känna hopplöshet och få tankar på självmord.
Ett konstant stresspåslag kan ge fortsatt stress här och nu fast det egentligen är tidigare händelser som PTSD handlar om. Man kan få svårigheter att koncentrera sig, att varva ner, sova. Det kan vara svårt att göra val, man kan få psykosomatiska symptom som spänningar och värk.
Ulf Gustavsson råder att försöka förmå dessa utsatta människor att skapa mening i livet med fokus på relationer, meningsfull sysselsättning, intressen och hälsa. – Relationer är alltid viktigt. Att känna förtroende för någon kan vara som en helande kraft. Tänk dig att du öppnar dina
armar och tar en litet steg framåt när du möter en utsatt människa som har varit på flykt.
TRAUMA ÄR EN psykisk skada som inte går att lägga bakom sig utan den fortsätter att påverka individen.
Han förklarar hur reaktionen i hjärnan ser ut: Via talamus samlas de perceptuella intrycken och skickas ut till amygdala, hjärnans ”brandvarnare” som med hjälp av hippocampus identifierar att hot föreligger. Budskapet om hot går vidare till hypotalamus och hjärnstammen, stresshormoner som kortisol och adrenalin frigörs och det autonoma nervsystemet ser till att mobilisera hela kroppen för att avvärja hotet. Andningen går upp i varv, puls och blodtryck ökar och musklerna fylls med blod.
– Samtidigt skickar talamus också signaler till frontalloberna så att vårt medvetna uppmärksamhetsfokus smalnar av till att enbart gälla hotet här och nu. Vi har en nedärvd reaktion att reagera med kamp, flykt eller att stelna till. Reaktionen går väldigt fort. Hjärnan hinner inte reflektera över hur kroppen reagerar.
Yttre hotbilder kan vara våld/terror, övergrepp/våldtäkt, upprepad tortyr, ruvande hotbilder som till exempel bombplan, uttalade hot, att bli vittne till att andra människor har dödats eller skadats, olyckor och naturkatastrofer.
– Ju närmare hotet är sin egen familj och sig själv, desto större är risken för traumatisering. För ett barn förvärras situationen om föräldrarnas reaktion är stark. Har man vuxit upp i en otrygg miljö blir det också svårare att hantera skrämmande händelser, säger Ulf Gustavsson.
PTSD, POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM, är en ångest/stressproblematik till följd av chockartade upplevelser. Diagnosen ut
går från att individen har varit med om händelser som inneburit död, livsfara, alvarlig skada eller sexuellt våld. PTSD kännetecknas av att man återupplever det hemska och man reagerar som om hotet finns kvar och sker här och nu.
– Det kan vara mardrömmar eller ett ljud, en doft eller liknande som utlöser stressen. Det gör att man väljer att undvika vissa situationer och därmed får en begränsning i sitt liv. Men om man aktivt försöker att inte tänka på de traumatiska händelserna kan man förvärra dem. Missbruk och självskada är också ett undvikande beteende. Andra symptom är reaktioner som överspändhet och förändringar i tankar och sinnesstämning.
Vid överspändhet går inte systemet ned i vila utan är i fortsatt anspänning. Det kan göra att man får svårt att somna eller orolig sömn, koncentrationssvårigheter, irratibilitet, vredesutbrott, muskelspänning, spänd vaksamhet.
Negativa föreställningar är vanligt. Man kan tycka att världen är en farlig plats och att man inte kan lita på någon. Man kan också känna skuld, skam och älta det som har hänt.
– Dissociation föreligger alltid vid trauma. Det är en skyddsmekanism mot den överbelastning som man upplever. Känslor, ljud, bilder, fysiska sensationer och andra intryck förknippade med traumat lagras på ett fragmenterat, icke-integrerat sätt, men kan återaktiveras, med starka reaktioner som följd. Individen drabbas av en känslomässig storm av skräck och kan tappa kontakt med verkligheten.
DET ÄR OLIKA om personen reagerar med kamp, flykt eller stelna.
– Vi hade en svårt traumatiserad kvinna som kom in och bara säckade ihop. Sedan låg hon och kved och skakade utan att vara nåbar. Hon hade varit med om en gruppvåldtäkt och förmodligen
upplevde hon den händelsen. Efter 20 minuter satte hon sig upp men var fortfarande okontaktbar ett bra tag.
Det är också vanligt med raseriutbrott. Ulf Gustavsson berättar om ett par killar som helt plötsligt började gå bärsärkagång och kasta tallrikar i matsalen på boendet. Senare ska de ha förklarat att de inte visste vad de gjorde, att det blev alldeles svart. Något som hände gjorde att det kändes som att de var under attack.
– Det kan vara svårt att berätta om sitt trauma. Ofta har personen spridda minnesbilder och svårt att få ihop rätt ordningsföljd. De kan tyvärr göra att handläggaren på Migrationsverket inte tror att man talar sanning när man plötsligt berättar om händelsen annorlunda.
DET KAN FINNAS svårigheter med att hitta neuropsykiatriska diagnoser eller personlighetsstörning hos personer med PTSD. Symptomen överlappar varandra,
som sociala svårigheter, avskärmning och svårigheter att reglera känslor.
– När traumat har lagt sig kan man undersöka om det finns andra problem.
Utmaningarna ökar allt mer i kontakten med flyktingar. Fler nekas uppehållstillstånd, det utfärdas tidsbegränsade uppehållstillstånd, långvarig väntan och ovisshet.
– I och med krympande ekonomi omvandlas gruppboenden till stödboenden och man har minskade resurser i form av vuxenkontakt och vardagligt stöd ute i kommunerna. Det råder ett hårdare flyktingklimat, administrering och avveckling, mindre av social omsorg. Skyddsnät dras bort, det sker omflyttningar mellan kommuner och boenden som leder till nya separationer och uppbrott, säger Ulf Gustavsson.
PERSONALEN KAN OCKSÅ känna egen ovisshet om fortsatt anställning. Man kan själv fångas av ungdomarnas hopplöshet, maktlöshet och smärta.
– Lägg energin på det som går att påverka. Fastna inte i det som inte går att påverka. Den unge är inte till hjälp av vuxna som driver egna agendor eller ger löften utan täckning. Vardaglig struktur, dygnsrutiner och förutsägbarhet är viktigt. Främja känslan av egenstyrning och kontroll, råder Ulf.
Han poängterar att det är viktigt med information och fakta. Tid för samtal ger också ett värdefullt stöd.
– Lyssna. Det är viktigt för individen att få uttrycka sorg, oro, besvikelse. Förmedla
empati, visa genuint intresse och ställ stödjande frågor. Vid tankar om att skada sig och ta livet av sig, ge möjlighet att uttrycka dessa tankar. Främja lojaliteten med nätverk, familj, föräldrar. Remittera till psykiatrin vid behov.
»Förmedla empati, visa genuint intresse och ställ stödjande frågor«
Att få avslag på asylansökan måste inte betyda att livet är slut, även om den unge kan känna så.
– Det är viktigt att vi vuxna utgår från ett perspektiv av hopp. Tala om strategier på ett konkret plan: ”Vad är det bästa du kan göra
• Utgå från Migrationsverkets beslut. Den unge är inte hjälpt av vuxna som driver egna agendor eller ger löften utan täckning.
• Ge information och fakta.
• Vardaglig struktur, dygnsrutiner och förutsägbarhet viktigt. Se till att den unges liv fungerar här och nu. Främja känsla av egenstyrning och kontroll.
• Tid för samtal. Att lyssna på den unge. Viktigt för den unge att få möjlighet att uttrycka sorg, oro, besvikelse. Salutogent att i en kris få sätta ord på känslor och upplevelser. Och för
just nu, och efter ett återvändande?”.
I Strömssunds kommun har man gjort en förstudie till ett projekt som heter Återvändande ensamkommande. Där framgår att många unga i återvändandeprocess inte känner sig sedda eller lyssnade till. De unga upplever att socialsekreterare, boendepersonal, gode män etc inte bryr sig om deras mående. ”Personalen har sagt att de inte brukar prata om sådana saker”.
Intervjuer med de vuxna omkring ungdomarna visade ett engagemang, och samtidigt en osäkerhet kring hur man ska prata, okunskap kring konkreta ämnen som till exempel krisreaktioner och Migrationsverkets rutiner, osäkerhet kring yrkesroll och gränsen mellan stöd och behandling, samt egen vanmakt kring situationen. ●
den vuxne – att förmedla empati, visa genuint intresse, lyssna, ställa stödjande frågor.
• Meningsfulla aktiviteter. Fysisk aktivitet. Att ha roligt.
• Ta kontakt med anhöriga/föräldrar om det är möjligt.
• KASAM – begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. En utmaning i krislägen...
• Aktivitet istället för passivitet.
• Vid tankar om att skada sig och ta livet av sig – ge möjlighet att uttrycka dessa tankar. Främja lojaliteten med nätverk, familj, föräldrar som en buffert mot att göra sig själv illa.
• Vid behov remittera till psykiatri.
• Förmedla ett hopp.
- spetskompetens inom skydd och säkerhet
Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Skyddsinsatsen kompletteras av ett vårdteam bestående av socionomer och terapeuter som effektivt möter våra klienters problematik.
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, och även stalkning. Våra uppdrag kommer från socialtjänsten och i samverkan med polisens brottsoffer- och personsäkerhetsgrupper, men vi tar också uppdrag inom privat sektor.
Vid förfrågan ring
eller maila till info@skyddsinsatser.se
för pojkar 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
Östervåla l 0292-714 00, 070-991 67 60
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lätt använt, rätt ssäkert, kostnadseffektivt
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se
Om man har blivit utsatt för våld i hemmet är det vanligt att upptas av hämndkänslor och aggressiva fantasier.
Det finns flera goda insatser för våldsutsatta barn. De har uppmätt måttliga effekter, inte så bra som man hade velat, så det finns mycket kvar att göra.
Dessutom finns det svårigheter att fånga upp dessa barn och socialtjänstens stora omsättning på personal försvårar också situationen.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Kjerstin Almqvist är professor i medicinsk psykologi och leg psykolog, leg psykoterapeut. Hon talade om insatser för våldsutsatta barn under Traumadagen och visade en insatstrappa med olika steg som förutsätter varandra.
– I botten har vi promotion, främjande av gott föräldraskap utan våld. Detta genom lagstiftning, barnhälsovård, föräldraförsäkring, barnomsorg och skola med mera. I nästa steg kommer prevention, att förebygga att barn utsätts för våld i hemmet. Soc, skola, HLS. Att uppmärksamma, fråga, anmäla. Sekundärprevention är stöd till alla barn som bevittnat våld mellan föräldrar. Det är socialtjänstens uppdrag. Överst i trappan ligger behandling av barn som utvecklat egen problematik. Där kommer BUP in.
Ofta fångas problemen upp i skolan, BUP kopplas in för att barnet slåss och om det uppmärksammas att det handlar om våld i hemmet sker en remittering till socialtjänsten.
– Barnets perspektiv bör lyftas in mer tycker jag. Vi ska inte vara helt nöjda, vi kan bli bättre, men vi har en mängd olika insatser för våldsutsatta barn som är bra och där de som har deltagit har varit nöjda, säger Kjerstin Almqvist.
HON RÄKNAR UPP exempel på insatser från socialtjänstens sida: Trappan, Project Support – individuellt föräldrastöd och KIBB – Kognitiv Integrerad behandling vid barnmisshandel. Sedan har vi barngrupper som Bojen, Kids’Club och Utväg Skaraborg . – Trappan är nog det mest spridda materialet. Det ger bra stöd och passar bra för barn som tycker om att prata. Men de aggressiva barnen, tycker de om att sitta och prata med en tant? Nej. Där passar Project Support bättre, som också mer är ett verktyg med fokus på stöd till föräldrar med utåtagerande barn. KIBB kräver av föräldrarna att de tar på sig att de har gjort fel.
Barngrupperna är populära. Enligt Kjerstin gillar ofta barn att jobba i grupp, de är vana med det från skolan och känner därmed trygghet. De får också glädje av varandra och kan få nya vänner.
– På mindre orter kan det dock vara svårt att få till en grupp eftersom barnen bör ligga max tre år från varandra i ålder. Sätter man en 13-åring ihop med en 3-åring får de ingen nytta av varandra. Sedan passar inte heller aggressiva barn i en barngrupp och man bör heller inte sätta en ensam tjej eller ensam kille i gruppen.
KIDS’CLUB ÄR EN stödjande insats som bygger på social inlärningsteori och traumateori. Det är en strukturerad tioveckors gruppintervention på en timme per träff, för barn mellan sex och tolv år.
– Målsättningen är att barnen ska få uppleva att de inte är ensamma om sin situation, lära sig strategier för hur de kan skydda sig och hantera svåra känslor som upplevelserna av våld skapar.
Project Support är en insats som ges i hemmet varje vecka i cirka 20 sessioner. Genom stöd och rollspel utarbetas verktyg för att klara av ett självständigt boende, förbättra samspelet i familjen och kunna hantera barnets beteendestörningar.
INOM BARN- OCH ungdomspsykiatrin finns exempel på följande insatser: TF-KBT – Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, CPP – Child Parent Psychotherapy, EMDR – Eye movement disentization & reprocessing, psykodynamisk korttidsterapi och psykoterapeutiska grupper.
– Mest forskningsstöd finns inom Traumafokuserad KBT, det är förstahandsvalet idag. För de yngsta barnen passar det bättre med CPP, säger Kjerstin Almqvist och fortsätter:
– Alla behandlingsmetoder för traumatiserade barn som visat goda effekter innehåller kognitiv bearbetning och bemästringsstrategier. Man behöver prata om det som har hänt och man behöver kunskap att lära sig strategier så man inte hamnar där igen. Både strategier för beteendemässig och emotionell regleringsförmåga.
För bästa effekt behövs också direkt adressering av den traumatiska händelsen, vanligtvis exponering genom att skapa ett narrativ. Man uppnår också god ef-
fekt om förälder eller omsorgsperson är med och stöttar barnet.
– Psykologiska evidensbaserade behandlingsmetoder har måttliga effekter kan man konstatera. Tyvärr är ingen behandling så bra som man skulle önska, så det finns kvar att göra. Det finns inte heller stöd för att någon metod ger bättre effekt än någon annan.
ATT FÖRMEDLA KUNSKAP om våld och hur man påverkas av våld är hjälpande liksom insatser som stärker en trygg föräldraförmåga.
»Det är oerhört viktigt att barnet får reda på att det inte var deras fel« Kjerstin Almqvist
– Man måste också hantera känslor av skuld och skam. Det är oerhört viktigt att barnet får reda på att det inte var deras fel. Och det kräver flera varv att bena ut alla olika känslor av skuld. Barnet tänker att ”Hon säger att det inte var mitt fel men jag vet ändå att eftersom jag gjorde si eller så så var det ändå mitt fel”, säger Kjerstin Almqvist.
Sedan behöver barnet också hjälp att hantera sina hämndkänslor. Det byggs upp aggressiva fantasier som inte är hälsosamt att gå och bära på.
– Långa, trygga relationer är viktiga. Vi har en förmåga att skicka människor mellan oss. Det är fruktansvärt plågsamt för en som är utsatt att tvingas öppna sig för en person som sedan säger att ”Okej, då ska jag skicka dig till min kollega Lena”. Ofta är vi många inblandade i ett ärende och tror därmed att det blir effektivare, men det blir inte en kortare väg för den utsatte.
Kjerstin listar några svårigheter i implementeringen för samtliga metoder: Rekrytering av patienter/klienter, hållbarhet i verksamhetens satsning och metodspecifika utmaningar för behandlarna.
– Vi vet hur vanligt det är med trauma hos barn men vi har svårt att fånga upp dem. Det krävs också stor erfarenhet från socialsekreteraren, men eftersom det finns en stor rörlighet inom socialtjänsten tappar man den kompetensen. Det är en stor utmaning att få medarbetare att stanna kvar, avslutar hon. ●
! ?
dokumentation
! !
www.SAXAKULLEN.se 073-311 39 02
Tomas Theorin
Ett behandlingshem för livsförändring och gemenskap
IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm. Vår beroendebehandling; en vårdkedja med egen avgiftning, kvalificerad behandling, socialt företag, kamratstöd, boende samt utbildningsinsatser.
”En vårdkedja att räkna med när alternativen på hemmaplan inte riktigt räcker till för att skapa en bestående livsförändring över tid.”
KONTAKTA OSS info@dagoholm.se 0150-66 41 00 www.dagoholm.sobernet.nu
Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.
Våra behandlingsprogram
DBT
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.
KBT
Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.
PE (Prolonged Exposure) är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
KBT-E
Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.
Läs mer på www.finjagarden.se
Missbruk är vanligt vid trauma. Ofta självmedicinerar man med alkohol eller droger för att försöka glömma det hemska. Har man blivit utsatt för sexuella övergrepp är det också vanligt att både undvika och i perioder söka sig till sex för att försöka hantera upplevelsen och skydda sig själv.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Enligt Stefan Sandström, leg psykolog, är beroendeproblematik vanligt vid trauma. Man har många dåliga känslor som man ofta börjar självmedicinera.
– Jag har inte stött på någon missbrukare som mår bra. Sedan är utagerande beteende till största del effekter av flashbacks från trauman. Men vi tolkar
ofta utagerande som gränslöshet och sätter gränser. Många blir aggressiva, smäller i dörrar eller rymmer. Det är ett klassiskt kamp/flyktbeteende, säger Stefan Sandström i ett föredrag på Traumadagen.
Han berättar om första gången han såg en PTSDflashback. Han var ute och
gick på en gata i New York när det plötsligt small till från en bil och två unga män kastade sig ned på marken. De var Vietnamveteraner och reagerade som att de utsattes för ett eldöverfall här och nu. – Det går inte att stoppa eller tillrättavisa ett sådant agerande. Hjärnan hinner inte tänka. Men struktur är viktigt ihop
med anknytning. Ju mer ångest desto mer struktur. Tänk på vilken tydlig struktur det finns inom både militär och sjukhus.
TRAUMA, PSYKISK STÖRNING och drogberoende påverkar varandra. Alla tre områden behöver tacklas samtidigt.
– Man måste ta traumat på allvar, förstå och behandla det och även förstå att utagerandet inte går att kontrollera.
Upplevelser i barndomen spelar ofta stor roll i hur vi mår, säger Stefan Sandström.
Exempel på trauman kan vara fysisk misshandel, sexuella övergrepp, fysisk vanvård, drogmissbruk i hushållet, psykisk misshandel, psykisk vanvård, modern våldsamt behandlad, medlem av hushållet i fängelse, psykisk sjukdom i hemmet, konflikter mellan föräldrarna.
»Det går inte att stoppa eller tillrättavisa ett sådant agerande. Hjärnan hinner inte tänka.«
– En undersökning visar att de som har varit med om fyra eller fler av dessa exempel hade 12 gånger större risk att utveckla drogmissbruk/alkoholism eller depression. Mellan 36 och 50 procent av dem som söker hjälp för missbruksproblem i USA lider av livslång PTSD. Vanligaste skälen är våld, våldtäkt, sexuella övergrepp och strid. Ungefär hälften av alla med beroendesjukdomar i Sverige lider av PTSD.
Det blir ofta en ond cirkel där trauma leder till missbruk som leder till kriminalitet.
En annan talare på Traumadagen, Torbjörn Fjellström, har själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, vilket till slut ledde till sexmissbruk och drogmissbruk. Han har skrivit boken Amorös Anorexi, som förklarar hur sexuella övergrepp kan leda till undvikande av intimitet.
Han första trauma inträffade redan vid födseln. Torbjörn föddes två månader för tidigt.
– På den tiden fanns inga kuvöser. Det var filtar och varma kastruller som gällde. Sedan hade min mor svår mjölkstockning så det kom blod och var när jag sög på hennes bröst.
NÄR HAN VAR tio år blev han utsatt för sexuellt övergrepp av sin tre år äldre bror.
– Han ville att jag skulle mastrubera honom. Jag som bara var en dum unge skulle väl inte ta skada av det. Men det resulterade i att jag blev översexualiserad. Sex blev det viktigaste i livet.
Senare flyttade Torbjörn till Uppsala och blev nattvakt på Ulleråker. Han läste
psykologi och sanskrit. Sedan började han att jobba inom kriminalvården.
– Jag kände igen mig bland narkomanerna. Jag letade också kickar och kände mig utstött. Jag var alltid rädd för att bli påhoppad och hade dålig sömn. Han blev sedan lektor på Stockholms Universitet och beteendevetare.
– Jag började med gestaltterapi. I början på 70talet skulle man gå i gruppterapi. Man skulle prata till sin mamma, pappa, ångesten, för att släppa på spänningarna i kroppen.
Torbjörn började med hash och han reste till Indien.
– Jag hade arbetat som terapeut i 20 år men kunde inte hjälpa en enda person att bli drogfri, mig själv inkluderat. Vi hade ingen aning om terapi för missbrukare. Men år 1984 träffade jag mannen bakom Minnesotamodellen i USA. Vi fick lära oss att tilllämpa 12stegsprogrammet. År 1986 samlade vi 12 personer i 12 dagar och 12 steg. Mer än hälften av dessa är drogfria än idag.
HAN HAR SETT tusentals människor bli drogfria genom metoden.
– Pricken över i är Gud – glad utan droger, som jag brukar säga. För jag som människa klarar inte av att förändra mig själv, insikten som man får är att min egen vilja inte räcker så långt. Jag måste sträcka ut en hand och få hjälp.
Nio barn har Torbjörn fått med tre olika kvinnor och han har 21 barnbarn.
– Det är på grund av min översexualitet. Nu är jag 82 år och man kan säga att jag har åldern med mig när det gäller mina problem.
Det är vanligt med ovilja och oförmåga till sex efter att ha blivit utsatt för
och
»Jag hade arbetat som terapeut i 20 år men kunde inte hjälpa en enda person att bli drogfri, mig själv inkluderat«
Torbjörn Fjellström
Torbjörn Fjellström, addiktolog och gestaltterapeut, har skrivit boken Amorös Anorexi.
År 1997 ringde ett förlag och ville att han skulle skriva en bok om sexmissbruk. Han gjorde det, Kärlekens dysberoende.
– Ett av de begrepp som vi har skapat är addiktologi. Vi har utbildat cirka 2 000 inom det. 2009 skrev jag Nya kärlekens dysberoende och 2010 boken Addiktologi.
HAN HAR INFLUERATS av kinesisk och vedisk (indisk) filosofi. Enligt den vediska filosofin är mannen ständigt redo för sex
medan kvinnan behöver tid att bygga upp en stämning och sedan känner in när det är dags. Han skrev boken Amorös anorexi i Indien och kom sedan hem i november 2017 till stormen kring #metoo.
– Boken handlar om ovilja och oförmåga till sex efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp och kränkningar. Det som metoo-rörelsen har missat är symptomen som kommer efter att personen har blivit utsatt. Det är väldigt skambelagt.
Torbjörn har behandlat många kvinnliga missbrukare.
– Offret går i förövarens fotspår. Traumat upprepas när offret söker sig till en ny förövare.
Det blir som en överlevnad att utsätta sig för liknande situationer. Många offer för sexuella övergrepp hamnar därför
inom prostitution. En som har levt med en hustrumisshandlare träffar ofta en ny sådan.
– Det är vanligt att undvika närhet i perioder för att sedan ha en överdriven sexkonsumtion, likt anorexi och bulimi. Detta för att försöka hitta sin sexualitet. Man tar lätt till droger och alkohol, säger Torbjörn.
I BOKEN TAR han upp även ett annat vanligt symptom. Personen kan uppträda som att denne är väldigt intresserad av andra. ”Bry er inte om mig, jag vill veta vad du vill”.
– Man kan också kämpa med andra drifter istället för sex, som till exempel mat eller shopping. Det gäller att medvetandegöra symptomen och hitta orsaken bakom. Det finns alltid en orsak som också kräver behandling, inte bara symptomen. Man behöver omfamna skammen, förstå att man är oskyldig till det som har hänt och välta omkull hindret. Då kan man nå harmoni, avslutar Torbjörn Fjellström. ●
Behov av behandling? RING 0612 - 71 82 80
Vi ger kvalificerad beroendevård med ett rikt innehåll och engagerad personal.
Korpberget Behandlingscenter, Svanö
Tel: 0612-71 82 80 • info@korpberget.se www.korpberget.se
– ett dygnet runt-bemannat, skyddat boende för kvinnor och deras barn
För våldsutsatta människor är det mest akuta behovet skydd, stöd och upplevelse av trygghet.
Vi erbjuder ensamma kvinnor och deras barn en skyddad fristad i en trygg miljö. Beläget i Halland.
Vid akuta placeringar eller förfrågningar om lediga platser ring 060-50 00 90 dygnet runt. www.feminarum.se
HVB för Pojkar och Flickor 13-17 år .
Kontakta
Andreas Roos 070-3555662
Kjell Roos 070-3798376 www.mikandellab.se
Svensk Skyddsplacering
skyddsplacering.se - Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99
info@skyddsplacering.se
Jan Eliasson till Mänskliga Rättighetsdagarna
Toppdiplomaten och den före detta vice generalsekreteraren för FN, Jan Eliasson, gästar höstens Mänskliga Rättighetsdagar, 15-17 november, på Stockholmsmässan.
I hela sitt yrkesliv har han varit engagerad i frågor som rör mänskliga rättigheter och har under sin karriär haft världen som arbetsfält. Han har varit FN-ambassadör i New York, biträdande generalsekreterare i FN, kabinettssekreterare på UD i Stockholm, ambassadör i Washington, varit utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling. I sin roll som diplomat har han också varit medlare i flera av de allvarligaste konflikterna i världen, från kriget mellan Iran och Irak på 80-talet, till krisen i Sudan på 00talet. Idag är Jan Eliasson ordförande för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, där forskning om fred och konflikter med tonvikt på nedrustning bedrivs.
– Vi är stolta över att kunna meddela att Jan Eliasson medverkar i årets program. Med sin expertis och mångåriga erfarenhet i frågor gällande fred och konflikt bidrar han med viktig kunskap om mänskliga rättigheter, säger Malin Slätis, projektledare, Mänskliga Rättighetsdagarna.
Sedan 2016 samverkar Lunds kommun med Raoul Wallenberginstitutet, RWI, för att utveckla ett systematiskt arbetssätt i kommunen gällande frågor som rör mänskliga rättigheter för att kunna utnämna kommunen till en så kallad MR-stad. Att vara en MR-stad innebär, bland annat, att staden i sitt interna arbete anammar ett perspektiv på mänskliga rättigheter i varje beslut som rör medborgarna. Det kan till exempel gälla beslut om bostadsplanering, stadsplanering, utbildning och äldrevård. I det externa arbetet samverkar staden med företag, föreningar, universitetet och andra aktörer för att se till att positiva åtgärder för mänskliga rättigheter utvecklas och genomförs.
Beslutet innebär också att den barnrättskommitté som finns i kommunen och som består av representanter från samtliga förvaltningar görs om till en kommitte för mänskliga rättigheter. Kommitten får bland annat i uppdrag att initiera utbildningsinsatser om mänskliga rättigheter och främja människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda på likvärdiga villkor.
Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se
Med stöd från den förra regeringen går Skåne Stadsmission, Röda Korset och Rädda Barnen ihop i ett samverkansprojekt för att minska hemlösheten bland unga vuxna i Skåne.
Regeringen beslutade i våras att stötta etablerade ideella organisationers arbete med unga vuxna som befinner sig i utsatta situationer. Målgruppen för denna samverkan i Skåne är hemlösa i åldrarna
18-25. Hemlöshet kan bero på många faktorer varav psykisk ohälsa är en, fattigdom en annan. En stor grupp som berörs är de ensamkommande ungdomar som nu har hunnit bli myndiga eller har blivit åldersuppskrivna och därmed förlorat sitt boende på HVB-hem. Att Skåne Stadsmission, Röda Korset och Rädda Barnen valt att samarbeta känns naturligt, menar Tobias Lohse på Skåne Stadsmission.
Beroendecentrum Stockholm har fått uppdraget att starta en ny stödlinje för personer som använder narkotika och deras närstående. Droghjälpen erbjuder anonymt stöd via nätet och telefon.
– Vi är mycket glada över uppdraget att starta en ny stödlinje för personer som använder narkotika och deras närstående. Detta ökar tillgängligheten. En anonym stödlinje kan vara en bra första kontakt för dem som inte känner sig redo att kontakta en beroendemottagning, säger Johan Franck, verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm.
Det finns, inom Stockholms läns landsting, ett antal nationella stödlinjer som ger råd och stöd kring alkohol, spel och tobak. Det har dock inte tidigare funnits någon stödlinje kring narkotika. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen har därför gett Beroendecentrum Stockholm uppdraget att starta en stödlinje för personer som använder narkotika och, vilket är mycket i sammanhanget, deras närstående. Stödlinjen vänder sig framförallt till personer inom Stockholms län och med den nya stödlinjen erbjuds därmed än fler möjligheter för människor
– Våra organisationer jobbar på liknande sätt och möter dessa unga människor i vårt dagliga arbete, säger Tobias och fortsätter:
– Genom att samarbeta kan vi använda våra resurser och gemensamma erfarenheter för att hjälpa de unga hemlösa på bästa sätt. Läget är akut och behovet stort då många inte vet var de ska sova i natt.
Inledningsvis utgår arbetet från Malmö där de tre organisationerna finns på plats i regionala och lokala grupper men tanken är att hela Skåne ska täckas inom kort. Den första direkta insatsen är att söka fadderhem för de ungdomar som ska studera vidare på gymnasiet eller som av annan orsak har hittat sin trygghet i regionen. Det finns ett stort behov av fadderhem då många skolterminer just har startat. En kartläggning pågår som ska visa vad organisationerna med gemensamma krafter kan göra framöver.
att få information, råd och stöd men också hjälp i beroendefrågor. En fördel med anonyma stödlinjer är att dessa kan nå personer som inte tidigare sökt kontakt med beroendevården vilket ökar tillgängligheten. En annan fördel är att personen själv får välja kommunikationsväg utifrån sina egna förutsättningar och behov. Medarbetarna som svarar är specialister på beroende.
Den nya generationen arbetskläder för framtidens vård- och omsorgspersonal.
textilia.se
Rädda Barnen startar podd om barn på flykt
De senaste åren har brutalt gängvåld och utbredd fattigdom, fått hundratusentals ungdomar att lämna sina hem i Centralamerika. Målet är att ta sig till USA, där myndigheterna har svarat med stängda gränser och deportationer.
En del i USA:s hårda linje mot illegal invandring har varit att separera barn från sina föräldrar, något som drabbade 13-åriga Katery från Honduras. Hon skildes hon från sin pappa och placerades ensam i flyktingförvaret ”hundrastgården”.
– Jag kände mig ensam och jag saknade min pappa. Jag var orolig, och jag grät för jag hade ingen aning om vad som skulle hända med mig, berättar Katery i podden Rädda Barnen Dokumentär.
Rädda Barnen Dokumentär är inspelad på plats i Centralamerika och USA. Här möter lyssnaren några av de ungdomar som tvingats lämna sina hem; bland andra Luis Carranza Cruz som berättar om försöket att ta sig genom México på tåget La Bestia, en resa som förvandlades till en mardröm och som förändrade hans liv för alltid.
– Det är första gången vi gör en dokumentär podd, och genom att arbeta med ljud på det här sättet får vi möjlighet att sätta de ungas berättelser i centrum på ett sätt vi inte kunnat innan. Det är stundtals smärtsam lyssning, men för oss har det varit viktigt att lyfta en situation det annars är tyst om i Sverige, säger Oskar Kollberg, projektledare på Rädda Barnen.
Sedan 1993 delar Elin Wägner-sällskapet ut ÅRETS VÄCKARKLOCKA till enskilda eller organisationer som arbetar i Elin Wägners anda.
Årets Väckarklocka gick till till GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime. GAPFs grundare och ordförande, Sara Mohammad, tog emot utmärkelsen.
Motivering till Årets Väckarklocka 2018:
”Patriarkala strukturer har påverkat främst kvinnors livsvillkor under olika tidsepoker och kulturer. Elin Wägners liv och författarskap ger exempel som fortfarande lever kvar, kanske särskilt för kvinnor och ungdomar där hemlandets gamla strukturer följt med till det nya landet. Med FNs Deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen som värdegrund arbetar GAPF sedan 2002 för att synliggöra och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.”
Trenden håller i sig och allt fler unga i Sollentuna väljer bort tobak och alkohol. Nära 90 procent i årskurs nio och 80 procent i tvåan på gymnasiet är tobaksfria. Andelen ungdomar som använt narkotika är också lägre i Sollentuna jämfört med genomsnittet i länet. Det visar resultatet från årets Stockholmsenkät.
Mer än 26 000 elever i 341 skolor i Stockholms län har besvarat 2018 års Stockholmsenkät. I Sollentuna är det 1332 elever som har besvarat enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 78 procent.
Rökning bland Sollentunas unga är förhållandevis lågt. Andelen tobaksfria ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet har de senaste 10 åren ökat från cirka 60 procent till närmare 80 procent. I årskurs 9 är andelen tobaksfria ungdomar den högsta nivån sedan mätningarna startade 2008. Enkäten visar att det idag är 84 procent av flickorna som är tobaksfria.
Trenden med minskad alkoholkonsumtion bland ungdomar håller i sig. Bland
niondeklassarna i Sollentuna är det 73 procent av pojkarna och 63 procent av flickorna som inte dricker alkohol, en ökning från förra mätningen. Vanligaste sättet att få alkohol är från syskon, kamrater eller syskons kamrater.
– Resultatet i undersökningen är ett viktigt underlag i kommunens arbete för att främja en hälsosam livsstil där barn och ungdomar, unga vuxna och föräldrar är särskilt prioriterade. Kommunen arbetar efter en femårig plan (ANDT-plan 2017-2021) kring alkohol, narkotika, doping och tobak. Planen bygger på samverkan mellan exempelvis skola, polis, socialtjänst och idéburna verksamheter.
Arbetet samordnas av preventionssamordnare på socialkontoret, säger Kerstin Lidman socialchef, Sollentuna kommun.
Undersökningen visar att det bara skett en marginell ökning i andelen ungdomar som använt narkotika, liknande resultat syns även i länet, nationellt och internationellt. Cannabis är den vanligaste drogen. Pojkar använder narkotika i större utsträckning än flickor. Det är framförallt bland elever på årkurs 2 på gymnasiet där användandet av narkotika är vanligast. Ökningen bland pojkar i gymnasiet har gått från 22 procent till 25 procent och för flickor från 12 procent till 18 procent.
Barn och unga tar ofta ett stort ansvar när det finns allvarliga svårigheter i familjen. Men hur är det egentligen att växa upp i en familj med en pappa som missbrukar? Eller en mamma som mår psykiskt dåligt? Vem ser barnet?
Nu lyfter socialförvaltningens anhörigstöd i samverkan med kulturförvaltningen, föreningar, Föräldradialogen och Studieförbundet Vuxenskolan frågan kring psykisk ohälsa. Syftet är att ge ökad kunskap och insikt i barns och ungas situa-
tion, men även att visa vilken hjälp som finns att få. – Det här är en oerhört viktig fråga att uppmärksamma. Många barn och unga behöver veta att det finns hjälp att få. Såväl kommun, landsting, psykiatrin, föreningar och barnrättsorganisationer tillhandahåller stöd. Men alla känner inte till detta, säger Marie Winbo, anhörigkonsulent i Vallentuna kommun. Den 3 oktober håller barnrättsorganisationen Maskrosbarn ett föredrag i Vallentuna Kulturhus om sin verksam-
het och om sina erfarenheter kring möten med hundratals barn som vuxit upp i familjer med psykisk ohälsa och missbruk. Sedan arrangeras en utställning med temat Barn som anhöriga.
– Vi vill lyfta frågan kring barn som anhöriga. Det handlar om att bryta tystnaden, att våga ställa frågor och att förmedla hopp. Ju tidigare barnen och familjen får stöd, desto lättare är det att förebygga och hjälpa, menar Marie Winbo, anhörigkonsulent i Vallentuna kommun.
Hur ser framtidens äldreomsorg ut? Det skulle kunna vara att ges möjlighet att klara vardagssituationer själv med hjälp av intelligenta tekniska lösningar, till exempel en roterande säng eller en automatiserad duschkabin. Västerås stad testar två sådana innovationer på äldreboenden i Skultuna och Västerås.
Behovet av att lösa problem i vardagen har varit utgångspunkt för båda innovationerna som testas av Västerås stad tillsammans med användare, personal och innovatörer.
– Med hjälp av användare och personal inom vård och omsorg har vi identifierat problemområden som vi nu försöker hitta lösningar på. Att få upp benen i sängen på egen hand när man vill lägga sig och vila är ett sådant område. Liksom att kunna duscha mer självständigt, säger projektledaren Elisabeth Kjellin.
DEN ENA INNOVATIONEN är sängen Rotobed som testas under fyra månader av personer som bor på Fatburens äldreboende i Västerås. Rotobed gör att den som har svårt att ta sig i och ur sängen själv kan klara det utan att behöva anstränga sig. Med hjälp av en fjärrkontroll körs sängen upp i stolsposition och roteras vinkelrätt ut mot rummet. Det underlättar både urstigningen och en eventuell överflyttning till exempelvis rullstol.
– Tidigare var det svårt för mig att ta mig i och ur sängen. Jag behövde dra mig längs kanten, rulla runt och häva mig upp. Det sliter på kroppen. Med Rotobed går det mycket lättare. Jag slipper anstränga mig så mycket, säger Jan Andersson, som bor på Fatburens äldreboende och testar sängen i några månader.
– Sängen underlättar också för oss som är personal. Vi behöver inte göra tunga lyft eller böja oss ner när vi till exempel ska sätta på Jan skorna, säger Leila Nordström, undersköterska och aktivitetsledare på Fatburens äldreboende.
Redan våren 2013 vände sig innovatören Thomas Ryberg till Västerås stad för att bolla sin idé om en automatiserad duschkabin.
– Han visade oss en skiss och utifrån det anordnade vi workshops, där vi var pådrivande att användare skulle vara
med. Vi har först testat en mock-up, som är förstadiet till en prototyp, och senare har vi haft olika prototyper installerade på servicehus för att låta personal och användare prova. Det känns väldigt roligt att ha fått vara med och ge input under hela resans gång och kunnat se till att användare har involverats, säger projektledaren Karin Hedberg.
DUSCHKABINEN POSEIDON TESTAS från och med 13 juni 2018 och ett år framåt på Vallonens äldreboende i Skultuna. Den är placerad i anslutning till boendets gym och spa. Poseidon har en ergonomisk stol som skjuts ut ur duschkabinen. Den som ska duscha sätter sig i stolen och åker med den in i kabinen. Miljön i duschutrymmet är utformad så att användaren ska känna sig trygg och avspänd. Med enkla knapptryckningar kan man själv styra temperatur, mängden tvål och val av duschområde på kroppen.
– Den automatiserade duschlösningen skapar frihetskänsla, eftersom den ger möjlighet att klara sin personliga hygien
mer självständigt. Integriteten blir större och självkänslan stärks. En av dem som har testat duschen här hos oss tyckte att det var så skönt att själv kunna bestämma hur länge hon skulle duscha. Det gjorde mig så glad att se hennes glädje, säger Katarina Hellstrand, undersköterska på Vallonens äldreboende.
Poseidon kan också bidra till att förbättra arbetsmiljön för personalen.
– Att duscha en annan person innebär en stor påfrestning och ofta dåliga arbetsställningar. Det underlättar såklart för oss när det momentet försvinner, säger Katarina Hellstrand.
Testerna av de två tekniska lösningarna kommer att utvärderas utifrån nyttoperspektiv.
– Vi kommer att noga utvärdera testerna med duschkabinen och sängen, för att ta reda på vilken målgrupp de är relevanta för, om det är tekniska lösningar som innebär att användaren kan bli mer självständig och på vilket sätt de underlättar personalens arbetssituation, säger Elisabeth Kjellin.
Revar vill vara en förebild för andra hbtq-personer.
Lo H, Revar och Charly Andersson är tre av författarna till den nya boken Min Verklighet. De är alla hbtq- och funkispersoner som jobbar på daglig verksamhet eller bor i gruppbostad.
TEXT: CAROLINE JONSSON FOTO: JOHANNA NYBERG
Författare Revar är en av de som medverkar i samtalet på Solna stadsbibliotek. Han är här för att prata om den nya boken Min Verklighet, som är en del av skrivprojektet Jag är berättaren – för personer som är funkis och hbtq som jobbar på daglig verksamhet och/eller bor i gruppbostad.
Revar skriver om att vara uppsminkad
Jag äter dig mest för du gör mig bättre och du har blivit lite för mycket en vana Viljan att jag har tid och lust, konsten att testa dig idag, då Du gör så jag sover på natten, och tar bort den smärta
Du tar bort det som gjorde ont Ändå har jag som ett motstånd i mitt förhållande till dig Jag vet att jag inte är ensam om att ha dig i mitt liv, motståndet är som svårt att förklara med ord
Jag vill gärna göra om det förflutna mellan oss, men det är i regel rätt hopplöst
Mvh Lo H
och om rätten att vara annorlunda. I texten Rosor står: ”Min pojkvän sa: Jag är din pojkvän. Happy Pride. Glada färger.”
– Det bästa med boken var att skriva om giftermål i Prideparaden. Jag vill vara en förebild för andra hbtq-personer. Helst vill jag ha ett jobb där jag träffar andra funkispersoner.
Författarnas verklighet syns sällan i litteratur eller film. Boken, som släpptes under Stockholm EuroPride i år, handlar om normer, stolthet, kamp och om kärlek och relationer. Projektet drivs med pengar från Allmänna Arvsfonden och dokumenterar hur det är att vara en hbtq-person och bo i gruppbostad eller jobba på daglig verksamhet.
– Personer som bryter mot normer möter ofta motstånd, därför är det viktigt att skapa trygga rum där vi tillsammans
Lo H vill berätta sin verklighet för att livet med assistenter dygnet runt är okänt för många.
skapar stolthet, glädje och sammanhang. Nu finns äntligen en bok av och med hbtq- funkispersoner, säger projektledare Johanna Nyberg.
Totalt medverkar sex skribenter i boken som är skriven på lättläst svenska. Projektet drivs av RFSL Stockholm – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queera personers rättigheter.
UR TEXTEN ”TRAPPJÄVELN” läser författare Lo H: ”En viljestark assistent och en trevlig deltagare på föreläsningen hjälpte Mickey upp för de förbannade trapporna. Hen var glad att just den assistenten jobbade. Det skulle aldrig ha gått med någon annan av hens assistenter.”
– Jag vill berätta om min verklighet för att livet med assistenter dygnet runt är
okänt för många. Det svåraste i projektet har varit att välja texter till boken, säger Lo.
IDÉN TILL BOKEN föddes i träffverksamheten hbtq-hänget – RFSL Stockholms funkisgrupp för hbtq-personer som bor i gruppbostad, servicebostad eller jobbar på daglig verksamhet. Gruppen är även till för andra som är intresserade av hbtq-frågor och för personer som går på till exempel särskolegymnasiet. Här ses de som vill och pratar om viktiga saker.
Permobiler som inte tål regn, bristande tillgänglighet, att inte känna sig välkommen och om behovet av att träffa andra hbtq-personer som också är funkis är ytterligare några ämnen som beskrivs i boken. Projektledarna och författarna skriver och berättar tillsammans varje vecka. Boken fyller en lucka i litteraturen,
menar projektledare Jo Tengblad Söder:
– Det märks att boken behövs, det fanns inga berättelser att känna igen sig i. Projektet vill ändra på det. Vi får många beställningar från exempelvis skola, intresseorganisationer och habilitering.
CHARLY ANDERSSON MINNS olyckan. Det var den 8 augusti 2001, berättar författaren:
– I arbetet med boken har vi skrattat och gråtit tillsammans. Det var jobbigt att tänka tillbaka till tiden efter olyckan, men skrivandet gjorde mig stark. Idag är jag stolt att jag lever. Även om alla omkring dig säger: Det går inte. Kämpa! Det finns ingenting du inte kan göra.
I texten: ”När farsan krockade med bilen och jag blev skadad”, läser Charly för publiken:
”På sjukhuset låg jag i ett och ett halvt år. Jag fick träna som fan hela dagarna. Snacka om att jag blev trött på sjukgymnasterna. Jag fick träna armmusklerna och rulla i rullstolen. Det finns tusen olika sätt som jag tränade på. Det räcker nog inte med tusen. Jag var en riktig jävla kämpe.” ●
Boken
för flickor och unga kvinnor med utsatthet och psykisk ohälsa.
För att ge högspecialiserad behandling är vi 3 leg. psykologer, 2 leg. psykoterapeuter, leg. specialistsjuksköterska, 3 steg-1 KBT, tillgång till egen vuxenpsykiater och barnpsykiater. All personal har minst grundutbildning i DBT.
Vi är tre små enheter med
Läs mer på våra hemsidor!
i Norrtälje AB
inom Individ & Familj enligt SoL/LSS/LVU med tillstånd f rån IVO. Vi erbjuder familjehem för . Barn, ungdomar och vuxna med olika problematik/diagnoser . Ensamkommande barn . Skyddsplaceringar . Familjehem för hela familjer . HBTQ-hem
Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade. Välkommen att kontakta oss!
Vi är nu ännu bättre rustade för att ta emot personer som behöver skydd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi har genomfört en 2-dagars grundkurs i HRVF för våra familjehem.
Lars Nyström
Ålder: 53 år.
Familj: Hustrun Jeanette och barnen Alice, 20, August, 18, Siri, 16 och Tilde, 14.
Bor: I Malmö.
Gör: Har ett investmentbolag, samt äger nystartade August No Stress Surf Café.
Lars Nyström hade tänkt lämna livsmedelsbranschen helt, men i stället blev det nystart och andra bullar. Som social entreprenör räknar han idag vinster på fler sätt än i bara kronor och ören!
På August no Stress Surf Café i Malmö har majoriteten av de anställda någon form av funktionsvariation, till exempel Downs syndrom, CP-skada, Aspergers syndrom, hörselskada och svår dyslexi.
Det betyder bland annat att den som beställer en caffe latte ibland kan få en kopp te i stället…
– Den där latten kommer förstås till slut, men man får kanske vänta i 5-10 minuter extra på den. Sätt dig ner och ta det lite lugnt så länge, säger ägaren Lars Nyström, när vi träffas i det mysigt hawaiianskt inredda kaféet med surfbrädor och hula-hulakransar i taket. Men när han hörde talas om ett kafé i USA där de anställda hade Downs syndrom så kunde han inte låta bli att inspireras till ett nytt slags entreprenörskap. Sonen August, 18 år och själv ”downie” som Lars säger, var också en stark drivkraft.
– Jag har tänkt ganska länge att jag inte vill att August hamnar i någon daglig verksamhet när han blir vuxen, som annars är alternativet för någon som honom. Det är väldigt få med Downs syndrom som har ett ”riktigt jobb”. Alla människor blir ju glada när de får ett arbete, men de tio som fick jobb här blev verkligen glada!
SOM AV EN händelse kommer en av dem, Pontus Emander Lövberg, 21, fram just då, med sitt anställningsavtal som Lars ska skriva på. Just idag övergår nämligen arbetsträningen till en riktig anställning, där en del av lönen betalas av Arbetsförmedlingen.
Pontus är jätteglad för sitt jobb, som är det första han har haft.
– Jag trivs jätte-jättebra. Det är roligt
AV: MARINA NILSSON
FOTO: LARS DAREBERG
Föreståndaren Eva ser till att arbetet rullar på.
att göra mackor och sallader. På morgnarna städar vi lokalen och tar även emot varor som kommer hit. Kunderna är trevliga, och de förstår att vi är lite annorlunda och behöver lite längre tid på oss, förklarar han.
Lars berättar att det var Arbetsförmedlingen som hjälpte honom med rekryteringen av Pontus och de andra.
– Jag sade redan från början, att jag startar det här med eller utan bidrag, för har jag bestämt mig för något så gör jag det.
Men jag måste säga att Arbetsförmedlingen har gjort ett kanonjobb! Det var de som samlade ihop kandidater till mig. Vi satt en hel dag och hade möten med var och en av kandidaterna. Sedan valde jag ut tio stycken som jag tyckte skulle fungera i en kaféverksamhet, berättar han.
DIAGNOSERNA VARIERAR LIKSOM och graden av självständighet. En del anställda är högfungerande och klarar sig i stort sett själva, om än under föreståndaren Evas
»Jag sade redan från början, att jag startar det här med eller utan bidrag, för har jag bestämt mig för något så gör jag det.«
vakande öga så att beställningarna blir rätt. Andra måste ha hjälp hela tiden, och har även sina egna ledsagare med sig. Alla har själva fått välja hur mycket de vill arbeta, och den som jobbar allra mest är Malin Novak Zemplinski, 33 år. Hon är kaféets utbildade konditor och bagare och är den som bakar allting i disken.
– Jag blev uppsagd på mitt förra jobb för att jag har en CP-skada som gör att jag är lite spastisk och har sämre finmotorik på vänster sida. Det är så bra att jobba här, för man blir accepterad som man är, och det finns förståelse för att vissa saker tar tid och att man får göra saker på ett annat sätt. Jag tycker att allting är roligt att baka, men cheesecaken är nog den som går bäst, berättar hon.
LARS INFLIKAR ATT även om det fungerar som ett vanligt kafé så finns det några anpassningar som visar att de som arbetar där är lite mer ovanliga. Till exempel är kaffemaskinen extra enkel att sköta. Kassasystemet innehåller tydliga bilder på alla produkter, så det blir lätt att slå in rätt. Vid
arbetsbänken där smörgåsar och sallader ska göras finns också uppsatta lappar med innehållet i detalj.
Principen är att alla anställda ska kunna göra allting, men förstås med hänsyn till den egna förmågan.
– Min August står till exempel inte i kassan, för han kommer alltid att vara på en 3,5-årings nivå och det är inget han klarar. Men han är jätteduktig på att till exempel bära ut beställda rätter. Häromdagen hände det något väldigt charmigt
när han serverade. Han älskar kepsar min son, och den dagen hade han hela tre stycken på sig, så där på hög på huvudet. När han sedan skulle servera två damer i 70-årsåldern, satte han först ner deras goda mackor på bordet, sedan satte han en keps på den ena damen och en keps på den andra och gick därifrån. Det är sånt som bara händer här! ●
I SAMARBETE MED TIDNINGEN DRIVA EGET. WWW. DRIVA-EGET.SE
Välj en bransch du redan behärskar. Jag har haft stor nytta av mina kunskaper och kontaktnät från restaurangbranschen, och har blivit sponsrad på olika sätt av vänner och branschkollegor.
Var beredd på oerhört många möten med till exempel Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Alla mina tio anställda har en egen handläggare, som jag i sin tur kanske har haft 4–5 möten med, och nu är det snart dags för
uppföljningsmöten... Man kan förstås börja med att bara anställa en person som man inte vanligtvis skulle rekrytera. Det ger arbetsplatsen ett helt nytt flow!
Även om man får lönebidrag så ska man vara beredd på att det tar tid att gå med vinst. Jag arbetar fortfarande lite med investeringar och fastigheter och en del av de pengarna går in här, för att jag känner att det är rätt sak att satsa på.
Funktionsrätt Sverige består av många funktionsrättsförbund som agerar med samlad kraft. Ordförande Elisabeth ”Lisa” Wallenius, samtalar om livet mellan arton och döden. Om allas lika värde och om ett samhälle som sviker dem som lever med livslånga funktionsnedsättningar.
TEXT: CAROLINE JONSSON
FOTO: FUNKTIONSRÄTT SVERIGE, LINNÉA BENGTSSON OCH CAROLINE JONSSON
Funktionsrätt Sverige består av 41 funktionsrättsförbund. Tillsammans representerar de mer än 400 000 människor som strävar mot samma mål – ett samhälle för alla. Elisabeth Wallenius, eller Lisa som hon föredrar att kallas, tog över som ordförande i våras.
– Att jag valdes till ordförandeskapet i Funktionsrätt Sverige ser jag som ett erkännande av mina tidigare insatser, men visst hade jag tvivel. Jag är inte den formella typen och har svårt med all formalia och koderna i ett styrelserum, men jag brinner för frågan om allas lika värde.
FUNKTIONSRÄTT SVERIGES UPPDRAG är att vara funktionsrättsrörelsens enade röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter. Organisationens utmaning är att beskriva och översätta allas lika värde till verkliga situationer, menar Lisa:
– Alla har inte samma värde i praktiken. Det blir ramaskri när kollektivtrafiken inte funkar, men när färdtjänsten krånglar uteblir reaktionerna. Då är det viktigt att vi inte bara gnäller på färdtjänsten, utan istället förmedlar att det handlar om allas lika rätt att komma i tid – oavsett om jag åker buss eller färdtjänst. Lisas engagemang inom funktionshin
derpolitiken började för dotterns skull. Hon föddes med sällsynt missbildningssyndrom. Idag respekteras brukarmedverkan på ett nytt sätt, menar hon, men det är fortfarande den stora utmaningen – att bli lyssnade på.
– Som arbetsterapeut och mamma till ett barn med funktionsnedsättning fick jag tidigt en förmåga att ifrågasätta professionen. Jag hade i mitt yrke tidigare trott mig kunna allt. När min dotter föddes insåg jag att det är lätt att lära sig saker, men att egen erfarenhet skapar en helt annan dimension. Det är viktigt att professionen har kunskap, förståelse och respekt för den egna erfarenheten.
DET ÄR SNART 25 år sedan hon startade Riksförbundet Sällsynta diagnoser, vilket främst omfattar syndromdiagnoser som har genetiska orsaker, leder till flera olika funktionsnedsättningar och inte tillhör någon större sjukdomsgrupp. Lisa var ordförande fram till mars 2018. Förbundet föddes genom ett projekt inom Handikappförbunden – nuvarande Funktionsrätt Sverige.
– Medlemmarna med sällsynta diagnoser har så oerhört olika funktionsnedsättningar. Förbundet hade inte samma
förutsättningar som många andra intresseorganisationer, men ibland är det bra att inte vara van vid att få allt serverat. Det gör människan lätt lat.
Vi kan rädda liv, men vi kan inte ta hand om livet, fortsätter hon. Där står individen helt ensam många gånger. Kunskap saknas om hur det är att leva med en livslång funktionsnedsättning.
Lisa betonar att det är bra att samhället och vården gör bra saker för barn, men att det uppstår problem när barnen blir vuxna: – Vi applåderar neonatalvården som får barn att överleva. Men sen då? Tyvärr har vi idag ett samhälle som inte självklart ställer upp för dessa barn och familjer. Problemen försvinner inte som vuxen, när många insatser upphör.
FÖRÄLDRAR TAR INTE slut. De kan bli slut på andra sätt, men föräldrar slutar inte med omsorgen, betonar hon. Lisa beskriver hur exempelvis barnrehabilitering generellt fungerar ganska bra och stöd finns även som underlättar en tung situation: – När vuxenlivet inträder bär närstående och föräldrar samma tyngd. Dessutom kanske jag är en gammal förälder med ett vuxet barn som inte kan flytta hemifrån. Dessa liv beskrivs sällan i media – men
består
läses genom att känna på punkterna med fingertopparna. Punktskriftsmaskinen har en tangent för varje punkt
det är väldigt mycket liv kvar mellan arton år och döden. Under alla dessa år saknas en beredskap från samhället att ställa upp.
– Höj statusen inom rehabilitering och habilitering, uppmanar Lisa, som även efterlyser modiga politiker som medverkar till en hälsovård tillgänglig för alla.
EN FUNGERANDE REHABILITERING är för många enda sättet att få tillgång till friskvård.
– Om du passar in i kriterierna kanske du kan få tio besök. Om jag tycker att jag behöver träna så går jag till gymmet eller Friskis, som marknadsför sig med hypersnygga människor som ser himla pigga ut. Det är inte tillgängligt eller bekvämt för mig om jag har en svår funktionsnedsättning. Jag har heller ingen arbetsgivare som peppar mig, erbjuder friskvårdstimme eller finansierar gymkort.
Friskvårdande insatser skulle såklart behövas inom vård och omsorg, anser hon, och understryker behovet av att utveckla en fungerande rehabilitering som inte är tidsbegränsad.
– Vi pratar ofta om hälsofrämjande insatser i syfte att undvika sjukdom. Precis som alla andra, kan människor med funktionsnedsättning få andra sjuk
»Reformen har hög träffsäkerhet – behoven blir tillfredsställda, varken mer eller mindre« Lisa Wallenius
domar, eller överkonsumera alkohol och mat. De har samma behov av hälsofrämjande insatser.
Rehabilitering gör oerhört stor skillnad i en människas liv, enligt Lisa. Det krävs egentligen bara tillgängliga gym med stöd och stimulans.
– Det är inte svårt. Det handlar om inställning. Alla har inte lika värde.
LSS – LAGEN om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994 och har inneburit en frihetsreform för många. Alla som omfattas av LSS har rätt till självbestämmande och att kunna leva som andra. Rättstillämpningen av LSS har under åren urholkat delar av stödet som lagen var tänkt att ge, menar Funktionsrätt Sverige.
– Vår partiundersökning inför valet med fokus på assistansfrågan uppmärksammades i media, vilket resulterade i att löften om pengar haglade över as
sistansen. Vi eldade på fokus på denna insats. Det behövdes. Samtidigt det är viktigt att förstå att rätten till assistans endast är toppen av ett isberg, en enda ersättningsform. Inom LSS finns totalt tio insatser.
ORGANISATIONEN KRÄVER BLAND annat att de lagstadgade rättigheter som LSS innehåller inte försämras, vilket skulle strida med de åtaganden som Sverige förbundit sig till genom att ha ratificerat Funktionsrättskonventionen.
– LSS är en rättighetslag som är modern, effektiv och ett lysande exempel på modern välfärdspolitik. Reformen har hög träffsäkerhet – behoven blir tillfredsställda, varken mer eller mindre, säger hon.
Vad är alternativet, frågar sig Lisa, och menar att alla alternativ till den nuvarande lagen är sämre, dyrare och inskränker människors frihet.
– Likt ett mantra får vi höra det ska sparas pengar, men institutionerna var inte gratis. Institutionerna som vi lämnar för att ge människor möjlighet att bo hemma, för att familjer ska få stöd till sina barn. Sedan får vi inte glömma att barn faktiskt dog tidigare förr. Idag överlever barn som inte klarade livet.
Lisa ser även en utveckling där besparingarna inom assistansen skapade en inställning hos många kommuner att det går att dra in på andra insatser, som LSS-boenden exempelvis.
– Eller rättare sagt – kommunen beviljar insatsen men därefter händer ingenting. Ingen flytt och inget boende.
2017 ÅRS NAMNBYTE till Funktionsrätt Sverige markerade ett tydligare fokus till mänskliga rättigheter. Grunden för organisationens arbete är Förenta Nationernas, FN:s, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning –Funktionsrättskonventionen.
Begreppet Funktionsrätt introducerades därmed på allvar in i det svenska språket.
– Funktionsrätt är ett jättebra namn –både som begrepp och för vår organisation, avslutar ordförande Lisa. ●
Funktionsrätt kompletterar begreppen: Funktionsnedsättning – en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga hos en person, samt Funktionshinder – en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen, enligt Socialstyrelsens definition. Funktionsrätt flyttar fokus från hinder, tillgänglighet och särskilda lösningar till mänsk-
liga rättigheter och ett universellt utformat samhälle. Funktionsrätt beskriver en person med funktionsnedsättnings rätt till självbestämmande och full delaktighet, exempelvis: Våra medlemmar har en kronisk sjukdom som ger vissa funktionsnedsättningar.
Sjukvården är inte utformad efter deras behov. De har rätt till en fungerande vård på lika villkor, det är deras funktionsrätt.
Välkommen till en intressant dag!
Kostnadsfritt Seminarium!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium
Växjö 7 november.
• ATT UTSÄTTAS FÖR ANDRAS UTSATTHET OCH KONSTEN ATT BEVARA SIG SJÄLV - Jacob Carlander
En nyhetssajt för dig inom vård och omsorg
Vi har även nyhetsbrev!
• SKAMFILAD – OM ATT M Ö TA SVÅRA K Ä NSLOR HOS SIG SJ Ä LV OCH ANDRA - Göran Larsson
• PSYKOS – ETT SÅNT VACKERT NAMN PÅ NÅT SÅ FRUKTANSVÄ RT - ETT UNIKT INIFRÅNPERSPEKTIV PÅ PSYKOS - Annelie Jäderholm
En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till SSIL.se samt vår populära tidning Omtanke. SSIL.today vänder sig till personer som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, Landsting och verksamheter inom HVB, LSS och familjehem.
Med SSIL.today blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.
Välkommen till www.ssil.today
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
En nyhetssajt för dig inom vård och omsorg
Vi har även nyhetsbrev!
Vi har även nyhetsbrev!
En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till SSIL.se samt vår populära tidning Omtanke. SSIL.today vänder sig till personer som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, Landsting och verksamheter inom HVB, LSS och familjehem.
En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till vänder sig till personer som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.
En nyhetssajt för dig inom vård och omsorg
Vi
har även nyhetsbrev!
Med SSIL.today blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.
Välkommen till www.ssil.today
En nyhetssajt för vård och omsorg som är ett komplement och förstärkning till SSIL.se samt vår populära tidning Omtanke. SSIL.today vänder sig till personer som har ett professionellt intresse i omsorgsbranschen; Socialtjänst, Kriminalvård, Landsting och verksamheter inom HVB, LSS och familjehem.
Med SSIL.today blir Sveriges största mötesplats för branschen ännu större.
Välkommen till www.ssil.today
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
För åttonde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Vinnare NorrköpingSeminariet 6 september 2018
• Sportbag - Catrine Alexandersson, Norrköpings kommun
• Ryggsäck - Isabelle Biveland, Kinda Kommun
• Badlakan - Tjust Behandlingsfamiljer
– DEN SKÖNA MEN SVÅRA KONSTEN
Gillis Herlitz
De flesta talar idag om samarbetets välsignelse, men få talar om vad som faktiskt krävs för att vi ska få till stånd ett gott samarbete. Vad krävs av deltagarna? Vad krävs av yttre omständigheter? Vad krävs av sakfrågan man ska samarbeta omkring? Är allt som kallas samarbete verkligen samarbete?
SKAMFILAD – OM ATT MÖTA SVÅRA KÄNSLOR HOS SIG SJÄLV
OCH ANDRA
Göran Larsson
Berättar lättfattligt om skammens många ansikten och hur den påverkar våra liv och relationer. Med humor, värme och många vardagliga exempel lotsar han oss mot ett respektfullt och medkännande bemötande både av oss själva, andra och varandra. En föreläsning om liv och längtan, hopp och vägar till ett helare Jag.
PSYKOS- ETT SÅNT VACKERT NAMN PÅ NÅT SÅ FRUKTANSVÄRTETT UNIKT INIFRÅNPERSPEKTIV PÅ PSYKOS
Annelie Jäderholm
Anneli beskriver att hon alltid upplever en tid av sömnlöshet innan hon glider in i en psykotisk verklighet. Det blir som ett drömtillstånd där dag och natt byter sida. På något plan är galenskapen logisk och även om hon där och då inte kan kommunicera verbalt så finns det många symboler runt omkring henne som den som vill förstå kan söka ta del utav. Hon pratar om en thriller där hon själv är huvudrollsinnehavare men också om att hon har svårt med perceptionen, att hennes sinnen lurar henne. Det som förr kallades sinnessjukdom.
Rapporten bygger på den inrapportering landsting och regioner har gjort av antal behandlingar som utförts under 2017. Foto: Getty Images.
Antalet patienter som fått behandlingar för psykisk ohälsa har dubblerats sedan 2009. Dessutom har KBT-behandlingar via internet ökat kraftigt. Det visar en rapport från SKL.
Sedan 2008 har SKL en överenskommelse med staten om att människor med måttlig till medelsvår psykisk ohälsa eller långvarig ospecifik smärta ska få tillgång till behandlingar och rehabilitering.
Nu har SKL sammanställt resultaten för hur många patienter som fått behandlingar som landsting och regioner har genomfört under 2017 i rapporten ”Tillgång och resultat. Behandling psykisk ohälsa och ospecifik smärta”. Jämförelser görs också med 2009.
– De här diagnoserna är de vanligaste orsakerna till både kort och lång sjukfrånvaro. Genom överenskommelsen har fler patienter fått tillgång till behandling än tidigare, säger Helén Lundkvist Nymansson, sektionschef på avdelningen vård och omsorg på SKL.
Rapporten bygger på den inrapportering landsting och regioner har gjort av antal behandlingar som utförts un-
der 2017. Det gäller framförallt kognitiv beteendeterapi (KBT) som ges vid vissa psykiska diagnoser samt multimodal rehabilitering (MMR) som ges vid långvariga smärttillstånd i nacke, axlar eller rygg. För 2017 har landsting och regioner också kunnat få ersättning av staten för internetbaserad KBT och för att kontakt tagits med patientens arbetsgivare.
ANTAL BEHANDLINGAR MOT psykisk ohälsa har dubblerats sedan 2009. Då erbjöds drygt 26 000 patienter behandling. Förra året var motsvarande siffra 54 000, vilket innebär en fördubbling av antalet patienter som fick behandlingar mot psykisk ohälsa 2017. Utöver det har antalet KBTbehandlingar på internet ökat kraftigt sedan 2016, från drygt 200 till nästan 1 700 patienter som fått behandling under 2017. – Det är mycket positivt att tillgången till behandling har ökat. Tyvärr har också den psykiska ohälsan ökat, så behoven av den här sortens behandlingar är fortfarande stora, säger Helén Lundkvist Nymansson.
När det gäller antalet patienter som fått
smärtbehandlingar visar rapporten att tillgången inte har ökat i motsvarande uträckning. Mellan 2009 och 2016 ökade antalet behandlingar från knappt 6 000 behandlingar till nästan 9 000 per år. År 2017 vände denna utveckling och antalet smärtbehandlingar har minskat till strax under 5 500. En förklaring till minskningen bedöms vara att ersättningen från staten för smärtbehandlingar varit lägre i 2017 års överenskommelse.
ANTALET KONTAKTER SOM landsting och regioner tar med arbetsgivare och Arbetsförmedling med anledning av behandling av en patient har också ökat under 2017, men ökningen är relativt låg. Det beror bland annat på att inte alla kontakter med arbetsgivare rapporterats in, då det inte funnits en gemensam systematik i rapporteringen. Bedömningen hos landsting och regioner är emellertid att det tas fler kontakter med arbetsgivare än vad som redovisats, och att dessa kontakter främst sköts av den nya funktionen för koordinering.
AV: JENNY FORS
Skolsköterskans hälsosamtal med eleverna behöver fördjupas med frågor om utsatthet för våld och övergrepp. En ny avhandling från Karlstads universitet visar att skolsköterskan har potential att upptäcka och stödja utsatta barn.
I Lisbet Enghs avhandling ”Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa” var det övergripande syftet att öka kunskapen om skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa samt införandet av stödinsatser.
Avhandlingen grundar sig på fyra delstudier, som baseras på fokusgruppsintervjuer och populationsdata från elevhälsodatabasen ELSA.
Vad kom du fram till för resultat?
– Jag kom fram till att skolsköterskan är angelägen om att upptäcka och ge stöd till barn som far illa eller riskerar att fara illa, säger Lisbet Engh, doktorand i folkhälsovetenskap. För detta krävs tillitsfulla relationer mellan skolsköterskan och eleven, föräldrar och övrig skolpersonal.
Det krävs också tillit till det system som ska hjälpa barn. Då skolsköterskan upplever brister i detta system riskerar skolsköterskan att hamna i etiska och juridiska dilemman som leder till att anmälan inte görs till socialtjänsten trots anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Om det är uppenbart att ett barn far illa tvekar dock inte skolsköterskan att anmäla. Resultaten visar att samverkan mellan elevhälsan och socialtjänsten kan utvecklas.
– Noterbart var att skolsköterskorna upplevde det svårt att hantera sexuella övergrepp som elever utsatts för, vilket därmed försvårade upptäckt. Min avhandling visar vidare att familjehemsplacerade flickor rapporterar betydligt mer psykisk ohälsa uttryckt i psykologiska och psykosomatiska symtom än övriga jämnåriga flickor som inte var placerade i familjehem. Förvånande var att denna skillnad inte sågs mellan pojkarna.
Resultatet visar vidare att elever med god skolanknytning i hög utsträckning
var nöjda med sin skolprestation. Däremot var familjehemsplacerade elever med låg grad av skolanknytning mer missnöjda med sin skolprestation jämfört med elever som inte var familjehemsplacerade. Detta visar skolanknytningens viktiga betydelse för att eleverna ska känna sig nöjda med sitt skolarbete. Skolanknytning handlar om trygghet, trivsel, delaktighet, relationer till lärare och skolkamrater samt stöd i skolan.
Vad tillför din avhandling området?
– Avhandlingen visar också betydelsen av skolsköterskans tillgänglighet för eleverna. Familjehemsplacerade barns hälsoundersökningar behöver kompletteras med frågeställningar kring läs och skrivutveckling samt traumatisering för att deras behov av stöd ska kunna tillgodoses. Genom att främja en god skolanknytning, vilket ingår i skolans kompensatoriska uppdrag, kan den upplevda skolprestationen höjas för alla elever och inte enbart för familjehemsplacerade barn.
AV: JENNY FORS
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har utvecklats för behandling av vuxna med borderline personlighetssyndrom och har god evidens. Boken förmedlar den teoretiska grunden i bokens förstadel. Tack vare att författarna har arbetat med och undervisat i MBT under många år har boken sedan en tonvikt på det kliniska arbetet. De beskriver utförligt och med många fall exempel hur man skriver en krisplan, gör en problemformulering och håller en psykopedagogisk kurs, samt bedriver individual- och gruppterapi.
MBT i teori och praktik är skriven för verksamma inom psykiatrin, personal på behandlingshem, HVB-hem och socialtjänst samt studerande på psykoterapiutbildningar.
Författare: Niki Sundström, Christina Morberg Pain och Fredrik Tysklind, Natur & Kultur
utvärdera
Om nuets förbannelse, hjärnans skärmsläckare och vikten av dagdrömmeri
Haja adhd tar med dig på en spännande och initierad djupdykning i hur det är vid adhd – och inte minst varför. Varför har personer med adhd så svårt för att njuta av framtida segrar, och hur hänger det ihop med avhopp från utbildningar och drogers lockande låga? Är det psykedeliska drömspel som hjärnans skärmsläckare (default mode network) bjuder oss på bara ett ointressant bakgrundsbrus, eller rent av huvudpersonen i kunskapen om vad adhd egentligen är? Hur kan adhd vara så starkt kopplat till risker, eller rent av undergångsfaktorer, men samtidigt ha psykiatrins bästa prognos?
Med energi och lätthet förmedlar psykiatern Björn Roslund avancerad kunskap som gör skillnad i hur vi ser på och kan leva med adhd. Boken är skriven för dig som själv har adhd, anhöriga och för alla nyfikna som vill lära sig mer.
Författare: Björn Roslund, Natur & Kultur
Med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik Äntligen kombineras verktyg från lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik till en pedagogisk helhet. Verktygen är uppdelade i tre olika verktygslådor: hantera, utvärdera och förändra. Som personal eller förälder behöver man behärska alla tre: I perioder av stress och kaos behöver man kunna hantera. Man behöver sedan kunna utvärdera orsaker till stress och kaos, men också ta reda på vilket stöd personen behöver. Sedan behöver vi kunna förändra, vilket ibland innebär träning, ibland förändring av den fysiska miljön och viktigast av allt: att förändra den pedagogiska ramen så att den anpassas efter personen.
Den här boken kan du vinna! Sid 66
Boken är skriven för dig som möter barn och vuxna med särskilda behov: i särskilda boenden, daglig verksamhet, assistans, särskola, skola eller hemma.
Författare: Bo Hejlskov Elvén och Anna Sjölund, Natur & Kultur
Boken Psykisk ohälsa hos äldre av Susanne Rolfner Suvanto ger kunskap för att upptäcka, förstå och förebygga psykisk ohälsa hos äldre samt råd om bemötande och förhållningssätt. Här finns också fallbeskrivningar och diskussionsfrågor. Budskapet är att psykisk ohälsa inte är en naturlig del av åldrandet utan ett tillstånd som går att behandla och ofta bota.
Psykisk ohälsa hos äldre är den andra och omarbetade upplagan av Mellan äldreomsorg och psykiatri. Boken vänder sig främst till personal inom vård och omsorg om äldre personer, men även till studerande. Den kan också användas som studiematerial, inte minst i diskussioner kring bemötande och fördomar.
Författare: Susanne Rolfner Suvanto, Gothia Fortbildning
En introduktion
Positivt beteendestöd (PBS) är ett förhållningssätt som främjar utveckling och livskvalitet. PBS förebygger och minskar problemskapande beteenden för personer som på olika sätt har behov av insatser från omgivningen och samhället. Denna introduktion till PBS tar upp både grundläggande teori och hur man arbetar i praktiken med hjälp av många olika exempel.
Inom PBS ska alla insatser vägledas av forskning och evidens på området samt av etiska principer och respekt för människovärdet. Individens behov och önskningar ska vara i fokus och insatser sker i samråd och samarbete med individens nätverk.
Vinn!Den här boken kan du vinna! Sid 66
Åldras i främmande land
Råd och verktyg för äldreomsorgen
Boken är skriven för alla som arbetar nära brukare eller elever inom omsorg och skola, för anhöriga och för alla andra som vill lära sig det mest centrala om PBS.
Författare: Peter Karlsson, Natur & Kultur
Alltfler äldre vårdas inom den kommunala omsorgen. Mötet mellan olika kulturer leder ibland till problem. Med en bättre förståelse för varandras kulturer, vanor och traditioner skulle många vardagssvårigheter kunna undvikas. Åldras i främmande land belyser på ett lättfattligt sätt några av de kulturkrockar som ofta uppstår inom vården.
Boken ger läsaren en klarare inblick i skillnaden mellan hur svenskar ser på vård och omsorg, och det synsätt som råder i andra delar av världen. Författaren Anna Melle har själv utländsk bakgrund och ger i boken sina personliga reflektioner av mötet med det svenska samhället. Hon har arbetat som tolk i många år och har mer än 40-års erfarenheter av integration. Anna är utbildad pedagog och är dessutom en flitigt anlitad föreläsare i ämnet.
Författare: Anna Melle, Komlitt
Handbok för chefer
Ungefär 1 500 personer per år tar sitt eget liv i Sverige. Det är den främsta dödsorsaken bland män 15-44 år. Några av dem har barn som lämnas kvar, med sorgen och frågorna. En av dem var Anna Sundström Lindmark, som var 19 år när hennes pappa tog sitt liv.
Den fiktiva berättelsen, Vi skulle segla runt jorden, är baserad på författarens egna erfarenheter. Förhoppningen är att boken ska kunna hjälpa familjer och anhöriga som går igenom samma sak eller känner någon som har gjort det, men även att den ska läsas av alla i syftet att våga börja prata om psykisk ohälsa och självmord, även med barn.
Författare: Anna Sundström Lindmark, Natur & Kultur
Är du en chef som vill göra rätt och som förstår att diskrimineringslagen ställer höga krav – men vet bara inte hur du ska börja? Detta är boken för dig!
Boken förklarar vad lagen kräver, den hjälper dig som chef att lägga upp arbetet på bästa sätt och den innehåller exempel och övningar som engagerar hela personalstyrkan i arbetet.
För det är ju inte bara så att det är viktigt att göra det lagen kräver. Genom ett förebyggande och främjande arbete kan du åstadkomma en välkomnande arbetsplats där en mångfald av perspektiv, erfarenheter och kompetenser får bidra till organisationen. En inkluderande verksamhet leder till att personalen mår bättre och prestationen och kreativiteten ökar.
Författare: Frida Ohlsson Sandahl, Matilda Andersson & Lisa Andersson Tengnér, Komlitt
Några dagar före valet får jag ”feeling” och skrev ett blogginlägg över vad jag är tacksam för i vårt trygga välfärdsland. För jag är så tacksam över den tillvaro jag har. Förutsättningarna för mitt rika liv, har sin grund i det solidariska Sverige jag vuxit upp i. Mina föräldrar var båda lite tufsiga, tittade för djupt i flaskan och periodvis var det tufft. När jag slutade nian var det fullt kaos och jag flyttade till en egen lägenhet, gick en kortare gymnasielinje, som det hette på den tiden för att snabbt kunna klara mig själv. Jag jobbade som barnskötare, hade en rätt deppig och lite svår ung vuxentid med, men upplevde att ”samhället” fanns där för mig när jag behövde.
Så klart var det enskilda människor både professionellt och privat som var stödet och värmen, de extra vuxna, support, vänner, livlinor, läkare. De fanns överallt! På lekskolan, på lekterapin på sjukhuset (jag var sjuk länge och ofta), min första fröken i skolan, den handläggare på barnavårdsnämnden som placerade oss syskon på Frälsningsarméns barnhem när det riktigt barkade, underbara Karin som jobbade där och som jag brevväxlade med långt upp i åren, kompisars föräldrar som såg och förstod och täppte till de otryggaste hålen. Jag kan fortsätta länge till. Människorna som hade omtanke att dela med sig av, men det var en struktur i samhället som möjliggjorde det och borgade för att vidmakthålla förändringarna och som gjorde att jag senare kunde ta stora kliv.
NÄR JAG BILDADE familj, började jag på allvar damma av en envis barndomsdröm. Att bli läkare! Mamma, som var en underbar person i nyktert tillstånd sa alltid att ”När Jill blir stor ska hon bli doktor!” Det var kärleksfullt och inte alls krävande, och jag hade det hyfsat lätt för mig i skolan. Jag blev stor och hennes ord blev också min
»Kanske kan man säga att vår familj hade en social funktionsnedsättning, men samhället fanns där för att stötta«
dröm, även om den verkade som ouppnåelig ganska länge. Kanske var mammas ord som den där fjärilsvingen ni vet, som sätter igång en lång rad av händelser, det som kallas fjärilseffekten.
Tack vare det samhälle vi fortfarande lever i, gick det att genomföra. Komvux för att komplettera gymnasiebetyg, högskoleprovet några gånger för att komma in på Läkarlinjen, svärmor som var dagmamma, dagisplats när vi flyttat, studielån, pannben hos mig och en man som hjälpte mig att flytta berg. Eller om han kanske ÄR det berg jag behöver!
ALDRIG NÅNSIN TÄNKTE jag att vårt samhälles guldkorn, som exempelvis den längsta utbildningen vi har, bara skulle vara rika förunnat, eller att jag inte skulle räknas. Jag kände mig inkluderad på ett självklart sätt, även om den klassresa jag köpte biljett till saknar slutstation. Kanske var mina föräldrar periodvis mer mottagare av resurser än de bidrog. Men de fick vara det, för de levde i ett välfärdssamhälle som var till för alla. Kanske kan man säga att vår familj hade en social funktionsnedsättning, men samhället fanns där för att stötta.
Är då människors förmåga till att visa omtanke kopplad till strukturer i ett samhälle? Det måste en forskare i sociologi svara på, men för mig så hänger det ihop.
Jill Taube
Jill Taube är psykiatriker med mångårig erfarenhet av att arbeta nära folkhälsa med framför allt fysisk aktivitet som expertområde, men också med levnadsvanor i stort. Hon skriver populärvetenskapligt, föreläser och driver verksamhet med kunskap och rörelseglädje för att öka psykisk hälsa.
Människorna I ett system och systemet. Det blåser kyliga vindar och jag gråter lite och är skärrad över den utveckling som sker. Gör jag vad jag kan för att inkludera och visa omtanke? Till de som kanske mest behöver det? Är det kanske de som inte orkar inkludera och i alla fall tror att de inte räknas? Jag vet inte och kanske är jag på sätt och vis naiv. Jag kollar synonymer till omtanke och blir varm, långt in till hjärteroten. Allt det här har jag fått och ger tillbaka så mycket jag bara orkar. Kanske skvätter det på den som är helt ointresserad också, vem vet! Fjärilseffekten ska inte underskattas. Omtänksamhet, omsorg, hänsyn, försorg – allt har jag fått! Tack!
Tejping
• Tejping grundkurs 18-19 oktober 2018
• BOF och Tejping 2-årig utbildning, start ht 2019
• BOF 2 dagars introduktion www.bof-tejping.com
Barbro Sjölin-Nilsson och Jan Nilsson
070-644 38 72 nilsjo.psyk@telia.com
Missbruk, kriminalitet, anhörig? Vi har behandlingen!
Nytt koncept!
Osäker på placering? Testa först vår.. Säker på placering? Vi erbjuder.. Intensivbehandling HVB verksamhet
Terapi, boende och roligheter Fåtal platser kvar HVB verksamhet i naturskön miljö för killar 15-20 år
v. 38 Kriminalitetsbehandling ”nytt vägval”
v. 42 12-stegsbehandling och MI Få insikt i ditt beroende. Jaget och missbrukaren
v. 46 Återfallsprevention
v. 50 Anhörighetsvecka
Bl i B a rn r ä t t sk ä m p e p å r ä d d a b a r n e n . s e
dygnet runt, året om!
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige 070-458 82 22 hallekilsgard.se
Psykologkontakt
Familjebehandling
Specialinsatser vid återfall
Skola, praktik, sysselsättning
Välgörenhetsprojekt
Resa till fadderby
Caféverksamhet
Musik, teater, motorsport Hämtning av ungdom
Vi arbetar utifrån samhällsanpassning med KBT, inlärningsteori och miljöterapi. Alla ungdomar blir erbjudna kriminalitetsbehandling, återfallsprevention och 12-stegsbehandling, finns i egen regi.
Nu startar FIA Gården, ett HVB med samma målgrupp som Hällekils Gård. Vi tar emot pojkar 16 till 20 år vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt
och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverandesamtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Vill du veta mer eller besöka oss?
Hör av dig!
Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
Hela 73 procent tror sig ha blivit bortvalda på felaktiga och diskriminerande grunder i samband med att de sökt jobb. Det visar en ny rapport från TNG – ”Fördomsfri rekrytering – så vill jobbsökare agera på den svenska arbetsmarknaden 2018”.
I rapporten presenteras ett omfattande statistikunderlag, nedbrutet baserat på demografi och bransch, där speciellt resultatet från jobbsökare inom IT, teknik, ekonomi och finans, kundtjänst, marknad, försäljning, inköp, logistik och HR lyfts fram.
Resultatet av undersökningen kastar bland annat ljus på frågan om diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. I en del av enkäten fick respondenterna nämligen ange ifall de tror sig någon gång ha blivit bortvald på grund av faktorer som ålder, kön eller könsöverskridande identitet, etniskt ursprung, utseende, sexuell läggning eller funktionsnedsättning när de sökt jobb. Respondenterna kunde här lämna flera svarsalternativ.
Överlägset störst, 64 procent, var andelen jobbsökare som trodde sig ha bli-
vit bortvald på grund av sin ålder. Bland sökande mellan 46 och 55 år var denna siffra 77 procent, medan den i gruppen 56–64 år var 90 procent.
Sett till bransch tycks åldersdiskrimineringen vara allra mest utbredd inom marknadsföringsbranschen. Där uppgav 73 procent att de någon gång tror sig blivit bortvald på denna grund. En siffra som kan jämföras med 60 procent inom kundtjänst och 58 procent inom IT och teknik.
Näst vanligast verkar diskriminering på grund av utseende eller vikt vara, att döma av resultatet från TNG:s undersökning. Runt en fjärdedel av respondenterna misstänker att de någon gång har valts bort på denna grund i samband med att de sökt jobb.
Även här syns skillnader mellan olika branscher, då flest jobbsökare inom kundtjänst, ekonomi- och finansbranschen upplevt att de blivit bortvalda på grund av sitt utseende.
14,7 procent av respondenterna trodde sig ha blivit bortvald på grund av kön eller könsöverskridande identitet under
en rekryteringsprocess. Här stack industrin ut som den bransch där högst andel, 21 procent, misstänkte sig ha råkat ut för detta. Lägst var denna siffra bland jobbsökare inom IT och teknik: 11 procent.
I undersökningen märktes även vissa skillnader mellan män och kvinnor. Exempelvis svarade 17 procent av kvinnorna att de trodde sig ha blivit bortvalda på grund av kön eller könsöverskridande identitet. Bland de manliga respondenterna var denna siffra 11 procent.
Däremot var det en större andel män, 16 procent, än kvinnor, 10 procent, som trodde sig ha blivit diskriminerade på grund av etniskt ursprung i samband med att de sökt jobb.
Vanligaste skälen till upplevd diskriminering
1. Ålder (64 %)
2. Utseende (24 %)
3. Kön eller könsöverskridande identitet (14,7 %)
4. Etniskt ursprung (12,8 %)
5. Funktionsnedsättning (3,4 %)
6. Sexuell läggning (1,3 %)
Välkommen att kontakta oss: 010 - 498 47 36
HVB hem för pojkar 15-18 år malin@awita.se
AWITA – ETT NYTT LIV Kvalité, Omsorg och Engagemang www.awita.se
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja räcker inte.
Det gjorde inte vår heller.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.
Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-mote!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt
Vårt syfte är att alltid att kunna möta varje individs unika behov och förutsättningar. Tillsammans med huvudpersonen, dess nätverk och uppdragsgivare utformar vi en anpassad insats.
Konsulttjänster Öppenvård Boende med stöd www.verdandistodochbehandling.se
Journummer: 070 736 65 48
“Det jag kan tänka och tro kan jag också göra! Vi har tänkt ge ungdomar en fungerande framtid! Och vi SKA göra och GE allt!”
Östervåla Gård HVB för unga kvinnor 16-20 år
Vårt arbetssätt och bemötande bygger på respekten för varje ung kvinnas egen önskan om en förändring.
Kontakta Anne-Lie Granroth 072-55 55 160, info@armiarm.se
www.armiarm.se
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med.
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Ramavtal
Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Arabo är ett HVB-hem som arbetar med behandling av familjer med olika utmaningar. Vi arbetar med hela familjesystemet utifrån varje individs behov, med fokus på föräldrarollen, relationer, tillit, egenvärde, gemenskap och framtidstro.
Vår målgrupp är:
• Föräldrar med barn
• Ensamstående föräldrar med barn
• Blivande föräldrar för att förbereda föräldraskapet.
Att bo på Arabo Arabo finns i ett bostadsområde i södra Växjö. Varje familj hos oss bor i en egen lägenhet för att normalisera vardagen och skapa en hemlik miljö. Med en egen lägenhet som bas skapar vi en situation för de boende som liknar verkligheten och underlättar övergången till självständighet.
Vill du veta mer om Arabo. Besök då vår hemsida, ring eller maila oss!
Martin Jäghagen, Verksamhetschef: 0709-393 615 eller
Caroline Tennivaara, förståndare: 0708-199 625 0470-808 40 | www.arabo.se | info@arabo.se
• Asylsökande familjer och familjer med PUT. Du är experten – påverka
Regeringen utreder just nu socialtjänstlagen. Vision vill föra fram de verkliga experternas synpunkter. Därför samlar vi in röster från våra medlemmar som arbetar med socialt arbete.
Påverka regeringens utredning på vision.se/socialtarbete
Smaken av vilt passar bra på hösten. Här en mustig älggryta som får en spännande twist och snabblagade viltfärsbiffar. Kanske har du plockat egna lingon också som får smaksätta såsen.
4 portioner
500 g älgkött, t ex innanlår
4 vitlöksklyftor
2 gula lökar
3 morötter
100 g skogschampinjoner
Smör, ekologiskt
5 dl oxbuljong
1 lagerblad
Recepten kommer från arla.se
i lingon- och timjansås
1 kanelstång
1 stjärnanis
2 msk svartvinbärsgelé salt svartpeppar
1 msk majsstärkelse
ev bladpersilja
2 dl crème fraiche
Skär köttet i bitar, cirka 2x2 cm. Skala och hacka vitlöken. Skala och skär lök och morot i stora bitar. Skär svampen i klyftor. Bryn köttet i smör i en stor gryta. Låt vitlök, lök, morötter och svamp bryna med mot slutet. Tillsätt buljong, lagerblad, kanelstång och stjärnanis. Låt koka cirka 45 min. Tillsätt gelé och smaka av med salt och peppar. Rör ner majsstärkelse utrört i lite vatten och låt koka upp. Garnera ev med bladpersilja. Servera grytan med crème fraiche och kokt mandelpotatis.
4 portioner
400 g viltfärs eller nötfärs
1 ägg
0,5 finhackad gul lök
1 tsk salt
2 krm svartpeppar
1 tsk krossade enbär
Smör- & rapsolja
matlagningsgrädde
1 msk lingonsylt
0,5 tsk torkad timjan
0,5 msk majsstärkelse
Blanda köttfärs, ägg, lök, salt och kryddor till en jämn smet. Forma åtta biffar och stek dem i smör- & rapsolja i en stekpanna cirka fem minuter. Tillsätt grädde, sylt, timjan och majsstärkelse, rör om och koka cirka två min. Serveringsförslag: Potatismos och gurksallad.
Ältande som
”Om jag bara inte hade …” Känner du igen tanken? Bryt ihop och gå vidare låter ju så bra. Men hur lyckas man med det? Genom att göra tvärtemot vad som kanske känns bäst, visar det sig.
TEXT: EBBA ARNBORG
Vissa ältar motgångar om och om igen. Andra skyr misslyckanden i verksamheten så mycket att rädslan driver dem att överarbeta. Och alla har vi någon gång
tankar som gnager och skapar olust.
– Det är vårt övertag som människor att vi kan se faror innan de blir verkliga. Evolutionen har skapat en ängslighet som
räddat våra liv. Men nu ställer den till det för oss genom att skrämma oss för mycket, säger psykologen och psykoterapeuten Olle Wadström, författare till boken Sluta älta och grubbla.
Allt ältande är inte av ondo, påpekar Olle. Drivs det av intresse, som att fundera över vad du kan dra för lärdomar av ett misstag eller hur du ska ta nästa steg i jobbet, är det positivt.
– Det blir man glad av. Problemlösning ska man ägna sig åt. Men när man får besvikelser som att man misslyckas med
någon satsning, har obetalda fakturor, svekfulla kompanjoner, nedgående börs, banker som inte vill låna ut pengar… då ska man fråga sig om man kan göra något åt det. Är svaret ja så sätt igång och gör det. Är svaret nej är det lika bra att lägga det bakom sig, säger han.
För ältande som drivs av ångest beskriver Olle som ett självplågeri där vi försöker hitta svar på olösliga frågor och problem, och där vår intelligens slåss mot sig själv. Vi får olusttankar som skrämmer oss och då bemöter vi dem med tröstande tankar där vi försöker hitta utvägar, bortförklaringar och bevis mot faran.
– Ältande är som en inre diskussion, en tennismatch mellan vår skrämselhjärna som hela tiden varnar oss för farliga företeelser och vår logik som försöker lösa problemen.
DEN KORTA BETEENDETERAPEUTISKA förklaringen till att vi har svårt att sluta älta är att vi tycker om att tänka de tröstande tankarna. De är härliga – men också farliga, de ger nämligen bara kortsiktig lindring eftersom de aldrig övertygar helt.
– Den lilla klena trösten som en tanke ger kastar samtidigt bensin på brasan. För man uppmuntrar skrämselhjärnan att hitta på nya scenarier och man har inte en chans; skrämselhjärnan kan man aldrig överbevisa. Det hade varit livsfarligt för stenåldersmannen, då hade han ju blivit uppäten flera gånger om.
Utifrån 40 års erfarenhet av att behandla patienter har Olle utvecklat en metod för att sluta älta. Det är en tillämpning av beprövad beteendeterapi med stöd i forskningen och har visats kliniskt effektiv i två stora studier. Den går kort och gott ut på att sluta tänka tröstetankar.
– Låt skrämselhjärnan serva men slå inte tillbaka bollen – då tar tennismatchen slut. Acceptera sådant som du inte kan påverka. Tänk att: ”Nu är det som det är” eller ”Jaha, nu fick jag den tanken, men skit samma nu kör vi så här”. Inget ”Tänk om…”! Det går inte att ändra historien i efterhand så det är meningslöst. Gilla läget och gå vidare.
För att sluta älta exempelvis misslyckanden du har gjort i din arbetsroll måste du alltså stå ut med ovisshet och olust. Låt de jobbiga tankarna dyka upp som de vill och se dem bara som just tankar.
Olle jämför med att titta på fåglar: ”Oj, titta nu kom det en sådan, jaha så ser den ut.” Hindra dig om du försöker trösta dig själv eller bekämpa obehaget. Då kommer nervsystemet till slut inte längre att reagera med ångest. Det är inte lätt, snarare kan det kännas väldigt fel.
– Den här metoden är som besk medicin, det gör lite ont och man mår sämre i början men det ger sinnesro på sikt.
FÖR ATT HINDRA tröstande tankar finns det olika strategier, som att acceptera att olusttankarna kan vara sanna, och stå ut med det. Att chansa på att allt kommer att ordna sig. Att dra olusttanken till sin spets eller att ägna sig åt fatalism och se det som att allt är ödesbestämt. I grund och botten handlar det om att inte ge skrämselhjärnan någon uppmärksamhet och respekt.
»Försöker man se möjligheter i stället för hinder och tolkar svårigheter som utmaningar, då är det bra«
Olle Wadström
– Nonchalera att den tjatar och ta den inte på så stort allvar. Tvivel och osäkerhet är en del av livet. Din hjärna uppfinner ständigt något nytt att oroa dig med. Jag brukar skoja och säga att om det vill sig riktigt illa kan man bryta pekfingret i näsan.
Ofta får man höra att man ska tänka positivt. Men det gäller att skilja på när det gör nytta och när det gör skada, menar Olle.
– Försöker man se möjligheter i stället för hinder och tolkar svårigheter som utmaningar, då är det bra. Det gör att man kan agera mera fritt och flexibelt. Men om det är tröstande när man har ångest då ska man inte tänka positivt, då ger man skrämselhjärnan extra näring.
Slutsatsen är alltså att du ska agera på det du kan förändra, och acceptera det du inte kan påverka. Fundera gärna över vad som gick snett och ta med som ny erfarenhet in i nästa projekt så att du kan lyckas
ännu bättre. Tveka inte att försöka igen, så länge det verkar genomförbart. Att undvika det som skrämmer gör dig nämligen bara mer rädd.
– Då ger du skrämselhjärnan rätt och då blir den mycket kaxigare och försöker skrämma dig ännu värre nästa gång. Det gäller att inte låta ångest och rädsla styra ens liv. Man blir inte modig genom att bete sig fegt. Tänk ”Så var det den gången men nu är det nytt läge”. Försök vara realistisk – och chansa. ●
1. Chansa på att allt ordnar sig och avstå från tröstetankar.
2. Acceptera att det känns olustigt och att du kanske mår sämre tillfälligt.
3. Tänk ”värsta tanken” dra olusttanken till sin spets och blockera därigenom tröstetankar.
4. Ägna dig åt fatalism. Se det som att allt är bestämt av ödet. ”Jag bryr mig inte eftersom jag inte kan påverka.”
5. Observera dina tankar och se dem som just tankar. ”Där kom en tanke och där kom en till.” Sann eller osann är betydelselöst.
6. Använd medveten närvaro. Stanna i känslan och olusttanken och upplev den med alla sinnen. Gör inget för att påverka.
KÄLLA: SLUTA ÄLTA OCH GRUBBLA, AV OLLE WADSTRÖM
Katastroftankar
Tvivel och osäkerhetstankar
Självanklagelser
Jämförelser med avund
Logiska motbevis: ”Jag har aldrig misslyckats förr”
Manipulation av historien: ”Tänk om jag bara…”
Förklarande: ”Äntligen vet jag varför!”
Önskedrömmar: ”Allt kan bli bra om bara…” Fantasier om revansch: ”Vänta bara…”
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
OKTOBER
Framtidens äldreboende
Stockholm, 2-3 oktober Teknologisk Institut
Att leda utan att vara chef Stockholm, 9-10 oktober Hexanova Academy
Interkulturell kommunikation på arbetet
Stockholm, 16 oktober, Konferenshuset Metodicum
Arbetsmiljöansvar, straffansvar och delegering
Stockholm, 17-18 oktober, Konferenshuset Metodicum
Retorik för kvinnor
Umeå, 17-18 oktober Hexanova Academy
Äldreomsorgsdagarna
Stockholm, 17-18 oktober, Älvsjömässan
Gothia Fortbildning
Mobbning på arbetet, förebygga, åtgärda, utreda
Stockholm, 23 oktober, Westmanska palatset Metodicum
Att leda utan att vara chef Göteborg, 23-24 oktober Hexanova Academy
Psykosocial arbetsmiljö - vad, vem, hur?
Stockholm, 24-25 oktober, Freys Hotell Lilla Rådmannen Metodicum
NOVEMBER
SSIL seminarium
Växjö, 7 november
SSIL - För vård och omsorg
Existentiella samtal
Stockholm, 8 november
Expo Medica Svenska AB
Temadag - Multisjuka äldre
Stockholm, 9 november Expo Medica
Feedbackinformerade tjänster
med Scott D Miller
Stockholm, 12 november
Ersta Sköndal Bräcke Högskola, ESH
Utveckla ditt ledarskap via reflektion
Stockholm, 14 november Metodicum
Stressmysteriet!
Stockholm, 14 november Hexanova Academy
Retorik för kvinnor
Stockholm, 14-15 november Hexanova Academy
Existentiella samtal
Malmö, 15 november
Expo Medica Svenska AB
Psykisk O-Hälsa SYD
Malmö, 15 november, Scandic Triangeln Expo Medica
Behandling av alkoholberoende
Stockholm, 20 november Expo Medica
Alkohol och droger i arbetslivet - arbetsrätt och praktiska åtgärder
Stockholm, 20 november, Spårvagnshallarna Metodicum
Psykosocial arbetsmiljö - vad, vem, hur?
Stockholm, 21-22 november, Läppstiftet konferens Metodicum
Socionomdagarna
Stockholm, 21-22 november, Stockholmsmässan
Supported Employment - Arbetsgivare
Stockholm, 22-23 november
Misa Kompetens
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Stockholm, 27-29 november, KonferensHuset
Metodicum
Stora inspirationsdagen
Gävle, 28 november
Ekvilibrium Talarförmedling
Basal kognitivmedicinsk utredning
Göteborg, 28 november
Expo Medica Svenska AB
LSS-dagarna
Stockholm 28-29 november
Teknologisk Institut
Retorik för kvinnor
Göteborg, 28-29 november
Hexanova Academy
Stressmysteriet!
Göteborg, 29 november
Hexanova Academy
SSIL seminarium
Uppsala, 29 november
SSIL - För vård och omsorg
DECEMBER
Stressmysteriet!
Luleå, 5 december
Hexanova Academy
Basal kognitivmedicinsk utredning
Stockholm, 5 december
Expo Medica Svenska AB
Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Luleå, 5 december
Expo Medica
Retorik för kvinnor
Malmö, 5-6 december
Hexanova Academy
Psykisk O-Hälsa NORR
Luleå, 6 december, Kulturens Hus
Expo Medica
Medicinsk omvårdnad vid fler funktionsnedsättning
Stockholm, 6 december
Expo Medica Svenska AB
IPS Handledarutbildning
Stockholm, 6-7 december
Misa Kompetens
JANUARI
Psykisk O-Hälsa Samhällets barn och unga
Stockholm, 30-31 januari, Odenplan 7A
Expo Medica
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Stockholm 28-29 november 2018
Optimera din arbetsroll & bemöt brukarnas individuella behov på bästa sätt
Missa inte konferensen som ger dig det senaste inom juridik, bemanning och bedömningar inom LSS!
Välj mellan två spår: Handläggare eller Chef!
Stockholm 20-21 november 2018
Uppdatera din kunskap & utvecklas i rollen som chef på HVB-hem
Hur bygger du en verksamhet som motiverar och utvecklar din personal? Har du koll på de senaste uppdateringarna inom lagar och regler samt hur du ska agera i juridiska gråzoner?
Kom på konferensen och lyssna till både experter och praktiker som lyfter konkreta exempel, utmaningar och framgångsfaktorer inom de mest aktuella områdena.
Stockholm 27-28 november 2018
Rehabiliterande insatser med den äldre i centrum
Under två dagar fokuserar vi på rehabiliterande insatser och ger dig handfasta tips och praktiska verktyg som hjälper dig att utveckla och kvalitetssäkra rehabiliteringen av äldre.
Stockholm 9-10 oktober 2018
Fördjupa dina kunskaper inom det juridiska ramverket kring LSS-boende
På kursen gör vi en djupdykning i de lagar och regler som påverkar din verksamhet och som du bör ha koll på.
Gäller på aktuellt konferenspris. Går ej att kombinera med andra erbjudanden eller rabatter. Just nu 15% rabatt
För mer info & anmälan tiabkonferens.se
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Daniel Bloom i Hultsfred.
DBT och KBT behandling för flickor och unga kvinnor utsatthet och psykisk
Stort grattis till dig, boken kommer på posten.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55 .
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
RUNT WWW.BOCARE.SE 011-473 91 00 INFO@BOCARE.SE
För att ge högspecialiserad behandling psykologer, 2 leg. psykoterapeuter, leg. sjuksköterska, 3 steg-1 KBT, tillgång vuxenpsykiater och barnpsykiater. All personal har minst grundutbildning
Välkommen att kontakta oss: 010 - 498 47 36 malin@awita.se
NÄSTA NUMMER
Gunnel Ryner
Hitta rätt i stället för att leta fel
FOTO: GOTHIA
. www.segesholm.se
1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 24 okt. 2018 till: ”Tävling 6/18”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Martin Forster Det viktigaste varje förälder behöver göra
Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån utsättningar och behov, nu och över tid.
november Ute den
Laura Hartman Tillitsbaserad och ledning – hur gör
Arrangeras av: I samarbete
Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt svarar dygnet runt på din förfrågan.
Maria Bauer, beteendevetare, om hur man behåller helhetsperspektivet på beroendesjukdom och samsjuklighet. Stefan Sandström, leg psykolog, talar om hur missbruksproblematik kan uppkomma.
Frida Johansson Metso om vikten att ge rätt vård till äldre.
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
Det finns en egen väg fram för varje barn, ungdom och familj som behöver vägledning och stöd
• Kvalificerat stödboende/familjestödboende
• Familjehem
• Skyddat boende
• Skyddad-id
• Personal dygnet runt
Vi vet att det finns ett behov av särskild vägledning och stöd för människor som bland annat upplevt våld i nära relationer. Trygghet och tillit är avgörande.
Viver har erfarna välutbildade medarbetare med utbildningar via:
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
• Signs of safety
• FREDA
Vi kan även erbjuda traumabehandling med EMDR-terapi.
08-55 10 96 90
- av och för vårdare
