TIDNINGEN FĂR VĂ RD OCH OMSORG FRĂ N SSIL
Krönikan: VÀgen ut Àr vÀgen igenom sorgen
Debatt: MedkÀnsla
Àr centralt för tillfrisknande
Ett trauma för
barnet att ha bevittnat vÄld
Lars-Göran Ăst, psykolog och psykoterapeut
âIdag Ă€r efterfrĂ„gan pĂ„
Tio Är av dödligt kvinnovÄld
Genom sin granskning har de lÄtit de dödade kvinnorna fÄ en röst
SĂ„ ska vi minska suicid
Suicide Zero gÄr igenom myter och fakta kring sjÀlvmord
Hur ökar vi barns delaktighet i utredningar? Hur skapar vi en bÀttre familjehemsvÄrd? Hur fungerar förÀldrastöd mot radikalisering?
Detta och mycket mer kan du fÄ svar pÄ hos Socialenkanalen, kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjÀnsten, eller Àr intresserad av socialt arbete. HÀr fÄr du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och fÄr perspektiv pÄ aktuella frÄgor.
Besök oss pÄ:
humana.se/socialenkanalen
Humana Ă€r ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjĂ€nster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, Ă€ldreomsorg och bostĂ€der med sĂ€rskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjĂ€nster till över 7 000 mĂ€nniskor. Vi arbetar efter visionen âAlla har rĂ€tt till ett bra livâ. Humana Ă€r noterat pĂ„ Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. LĂ€s mer om Humana pĂ„ www.humana.se eller corporate.humana.se.
ALLTID I OMTANKE:
âDen nya framtiden ligger gömd i det vi kallar sorgearbetetâ
GÀstkrönikör i det hÀr numret av Omtanke Àr Göran Larsson, prÀst, psykoterapeut, författare och förelÀsare.
LÀs krönikan pÄ sidan 56
Prima Gruppen - Idéburen och brukarorienterad kvalitativ integrations kedja för mÀnniskor med beroendeproblematik. Prima Gruppen har verksamheter med olika inriktningar som tillsammans bildar en stöd- och boendekedja. Samtliga verksamheter Àr drogfria och vÄr mÄlgrupp Àr vuxna personer och par med beroendeproblematik. Vi tar emot personer med LARO samt ADHD medicinering.
Krinolinen HVB
Àr ett drogfritt stödboende med 82 platser. Krinolinen har bÄde enkeloch dubbelrum. Verksamheten Àr i hög grad styrd av den enskildes planering tillsammans med uppdrag frÄn socialtjÀnsten. Motivationsarbete pÄ Krinolinen Àr utformat efter individens behov och önskemÄl. Krinolinen Àr belÀget i FruÀngen i Stockholm.
Roo GĂ„rd Lantbrukskooperativ
med 31 platser i ĂsterĂ„kers kommun erbjuder lĂ„ngsiktigt rehabilitering och medlevarskap inom ramen för professionell rehabiliteringskunskap, gemenskap, och riktigt arbete. GĂ„rden erbjuder rehabiliteringsplatser i arbetsgrupperna Stallbacken med ridskola, lantbruk med nötkreatur och foder producering, GĂ„rdsgruppen med skogsbruk och fastighetsunderhĂ„ll, VĂ€xthus och stĂ€d, hantverkshus samt storkök
Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten Ă€r ett drogfritt stödboende med 28 platser. Syftet med Nollpunkten Ă€r att man inte ska behöva börja om frĂ„n början eller hamna âpĂ„ gatanâ vid akut problem i behandling/insats. Verksamheten Ă€r Ă€ven till för att överbrygga det glapp som kan uppstĂ„ mellan medicinsk avgiftning och pĂ„börjad behandling/insats. Verksamheten arbetar med tydligt fokus pĂ„ empowerment (egenkraft), brukarperspektiv och tron pĂ„ den enskildes vilja och motivation att förĂ€ndra sitt liv. Nollpunkten Ă€r belĂ€get i Vaxholms kommun.
VĂ€lkommen att kontakta oss!
Krinolinen - Fredrika Bremers gata 33, 129 50 HĂ€gersten
Anna Hellmark Sörensen 073-528 86 20, anna.hellmark-sorensen@primagruppen.se
Roo GĂ„rd Lantbrukskooperativ, Roo GĂ„rd 8, 184 93 Ă kersberga
Anna Bjurström 079-068 10 55, anna.bjurstrom@primagruppen.se
Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten, Ellboda 1, 185 93 Vaxholm
Annika BĂ€ckman 070-484 96 16, annika.backman@nollpunkten.se
Jag har lĂ€st boken âI hĂ€ndelse av min dödâ. Det var ingen rolig lĂ€sning. Boken skildrar nĂ„gra av de kvinnor som har blivit dödade av sina mĂ€n, före detta mĂ€n eller pojkvĂ€nner. Det Ă€r journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom som har granskat alla fall de senaste tio Ă„ren dĂ€r en kvinna har dödats av vĂ„ld i nĂ€ra relationer. Totalt Ă€r det 299 kvinnor. De har blivit dödade! ĂndĂ„ Ă€r det ofta nĂ„got som passerar obemĂ€rkt förbi. Aftonbladet har gjort försök att sprida fakta och slĂ„ upp det hĂ€r stort i flera Ă„r, men journalisterna sjĂ€lva Ă€r förvĂ„nade att hĂ€ndelserna inte fĂ„r större genomslag. Det Ă€r som att man inte rĂ€knar de hĂ€r dödsfallen som riktiga mord. SĂ€rskilt nĂ€r mannen Ă€ven har tagit sitt eget liv. Det Ă€r som smutsiga familjetragedier.
TÀnk att inte kunna kÀnna sig trygg i sitt eget hem. Att det inte spelar nÄgon roll vad man gör, man Àr ÀndÄ aldrig riktigt sÀker. Vi mÄste kunna erbjuda de hÀr kvinnorna skydd. Kvinnor som har blivit hotade till livet. Alla dödshot ska tas pÄ lika stort allvar. Och de ska kunna vÄga anmÀla dödshot, trakasserier och misshandel. De ska kunna vÄga lÀmna, Àven om lÀmna betyder att vÄldet trappas upp.
Det talas mycket om kriminellt vÄld och dödsskjutningar, att det mÄste tas krafttag dÀr. Familjerelaterade fall av dödligt vÄld Àr en lika stor kategori enligt Brottsförebyggande rÄdet, BrÄ.
Sedan 2012 har Socialstyrelsen i uppdrag att utreda fall dÀr en kvinna eller man dödats av en nÀrstÄende. Utredningen ska granska vilken hjÀlp de har fÄtt innan dÄdet. Genom en lagÀndring den 1 januari 2019 ska Àven fler fall Àn enbart dödsfall utredas, till exempel mord- och drÄpförsök av en nÀrstÄende.
Undersökningar visar att majoriteten av alla offer tidigare varit i kontakt med minst en myndighet; po-
lis, socialtjÀnst eller sjukvÄrd. Det pekar pÄ stora brister i riskbedömningar och förebyggande ÄtgÀrder.
Det som kan försvÄra hjÀlpen Àr att de mÀn som dödar sina kvinnor ofta gör det som en följd av att hon vill separera. De utövar dödligt vÄld för att de inte kan kontrollera kvinnan. Dessa mÀn har ofta en psykisk sjukdom och har inte tidigare varit vÄldsamma.
TyvÀrr gÄr tankarna till vÄr historia dÀr mannen hade laglig rÀtt att aga sin hustru fram till 1864. Enligt vissa svenska landskapslagar under medeltiden kunde mannen döda hustrun till följd av Àktenskapsbrott.
TĂ€nk bara pĂ„ det gamla ordsprĂ„ket âDen man Ă€lskar agar manâ. I Ryssland sĂ€ger man ungefĂ€r âOm han slĂ„r dig sĂ„ Ă€lskar han digâ.
Tydligen mördas cirka 14 000 kvinnor Ärligen i Ryssland av sina mÀn. Det Àr sanslösa siffror! Enligt en artikel frÄn Sveriges Radio 2017 sÄ tycker 70 procent av ryssarna att det inte Àr okej att slÄ sina fruar. SÄ 30 procent tycker att det Àr okej!? Mer Àn var fjÀrde ryska har upplevt vÄld i nÀra relationer och i vÀrlden Àr det var tredje kvinna enligt VHO. I USA mördas uppskattningsvis 1 200 kvinnor och 300 mÀn Ärligen av sin partner (dÀr kanske de flesta har en pistol under huvudkudden).
Vi mÄste göra mer för att stoppa vÄldet mot kvinnor och för att kunna göra det mÄste vi prata om att det förekommer och redovisa fakta. Det hÀr numrets tema Àr viktigt!
Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gÀrna era synpunkter om tidningen och vÄra Àmnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika RĂ„dlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Mikael Sagström Ansvarig utgivare
Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Patrik Fall, annonssÀljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
MĂ„ndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen Àr TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. LÀs vÄr policy om hur vi hanterar dina personuppgifter pÄ www.ssil.se/policy
VÀlkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt pÄ telefon 026-456 19 56.
Dokumenterar du inom vÄrd-, behandlings- eller omsorgsarbete?
Dokumentera och följ den röda trÄden med hjÀlp av idok!
idok - det sjĂ€lvklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen dĂ„ du dokumenterar idok - din garanti för en kvalitetssĂ€krad dokumentation idok - lĂ€tt anvĂ€nt, rĂ€tt ssĂ€kert, kostnadseïŹektivt
VĂ„ra kunder ïŹnns inom HVB, LSS, familjehem mm och bestĂ„r av ïŹer Ă€n 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
NectarSystems AB, 0451-89300, ww w.idok.se
MED HJĂRTAT I VĂ RDEN
VĂ€lkommen till LunnagĂ„rd, ett alkoholfritt sĂ€rskilt boende med plats för 32 boende inom mĂ„lgrupperna psykisk funktionsnedsĂ€ttning eller demenssjukdomar. MĂ„nga av de som kommer till oss har bott pĂ„ flera boenden innan och har ofta en historik av utĂ„tagerat beteende som orsakat rĂ€dsla i personalgrupperna. I LunnagĂ„rds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssĂ€tt hittar de flesta âhemâ hos oss, med ökad livskvalitet som följd.
INOMHUSMILJĂ
Vi har inga stÀngda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och vÀlja pÄ nÄgra av de mÄnga utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön Àr genuin och vi strÀvar efter att det ska vara sÄ likt en hemmiljö som möjligt.
LunnagÄrd ligger i ett naturskönt omrÄde cirka en kilometer frÄn centrala Eksjö. Utomhusmiljön pÄ LunnagÄrd Àr vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter sÀsong. PÄ sommaren har vi mindre odlingar, grillkvÀllar i trÀdgÄrden eller tar avkopplande promenader i parken. PÄ hösten plockar vi gemensamt Àpplen och andra frukter som vi sedan anvÀnder i vÄrt kök.
SILVIACERTIFIERAD VERKSAMHET
All fastanstÀlld personal, oavsett yrkeskategori, har genomgÄtt Silviahemmets utbildning om demenssjukdomar och demensvÄrd. NÄgot som gör att vi Àr stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr. 35.
VĂ R PERSONAL
PÄ LunnagÄrd arbetar idag cirka 30 personer. MÄlet Àr att samtliga ska vara utbildade undersköterskor med intresse för kombinationen psykiatri och demens. Personalen som arbetar pÄ LunnagÄrd Àr vana att ta ansvar, ha egna idéer, och tycker sjÀlvklart om att arbeta med mÀnniskor.
MAT FRĂ N GRUNDEN
I vÄrt kök lagas all mat pÄ plats och frÄn grunden. HÀr bakar vi bÄde bullar och kakor, vars dofter ofta sprider sig genom hela huset. Vi satsar pÄ fÀrska rÄvaror som vi anpassar bÄde efter sÀsong och önskemÄl frÄn de som bor pÄ LunnagÄrd.
KONTAKT
Sofie Schiller, verksamhetschef sofie.schiller@lunnagard.se mob. 0702-315530 tel. 0381-77 70 21
Lars-Göran Ăst fick Stora Psykologipriset 2019 för att âunder ett halvt sekel bidragit till kunskapsutvecklingen och kunskapsspridningen inom klinisk psykologiâ.
2019-Ă„rs Stora Psykologpris gick till Lars-Göran Ăst, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor emeritus vid Stockholms Universitet. Han har haft stort inflytande pĂ„ utvecklingen inom KBT och stĂ„r bakom flera effektiva behandlingsmetoder för Ă„ngesttillstĂ„nd.
TEXT: Ă SA LARSSON
FOTO: MIA CARLSSON OCH GETTY IMAGES
Lars-Göran Ăst började att intressera sig för psykologi redan under gymnasietiden. PĂ„ den tiden pratade man varken om klinisk psykologi eller psykoterapi, utan det handlade mest om perceptionspsykologi â processen om hur mĂ€nniskan med olika sinnen tolkar signaler som nĂ„r hjĂ€rnan via sinnesorganen. Det fanns heller ingen enhetlig psykologutbildning.
â Jag lĂ€ste betyg, som det hette dĂ„, det vill sĂ€ga enstaka kurser i psykologi, pedagogik, sociologi och statistik och tog en fick en fil. kand. 1968.
NĂ€r den första psykologutbildningen startade gick Lars-Göran Ăst över till den och tog psykologexamen 1971, fortsatte pĂ„ forskarutbildningen och disputerade första gĂ„ngen 1976. 1985 disputerade han en gĂ„ng till, dĂ„ inom psykiatrin med en avhandling som handlade om Ă„ngestproblem och fobier.
â PĂ„ den tiden fanns det nĂ€stan bara psykoanalys som psykoterapi. Det var den
traditionella metoden dÀr patienten fick gÄ fyra till fem gÄnger per vecka under ett flertal Är. Och det sÀger ju sig sjÀlv, att det Àr vÀldigt fÄ personer som kan fÄ tillgÄng till den exklusiva formen av behandling.
SĂ„ smĂ„ningom började Lars-Göran Ăst och en handfull andra terapeuter i Sverige att intressera sig för beteendeterapi. 1971 var han med och startade Beteendeterapeutiska föreningen och blev kursledare för föreningens utbildningar.
â Vi utvecklade en treĂ„rig utbildning i beteendeterapi sĂ„ att det stĂ€mde överens med den statliga psykoterapeututbildningen, som ocksĂ„ var pĂ„ tre Ă„r.
FRà N MITTEN AV 1980-talet började man att kombinera beteendeterapin med kognitiv terapi, som framför allt hade utvecklats av den amerikanske psykiatrikern Aaron Beck. Hans fokus pÄ katastroftankar och de grundlÀggande antaganden som olika patienter har om sig sjÀlva och om hur
Ă lder: 74 Ă„r.
Bor: Uppsala.
Yrke: Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor emeritus i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
Aktuell med: Ă rets pristagare till Stora Psykologpriset.
Böcker: KBT inom barn- och ungdomspsykiatrin (2017), Att utvÀrdera psykoterapi och kritiskt granska psykoterapistudier (2016) och KBT inom psykiatrin (2013).
vÀrlden fungerar intresserade beteendeterapeuterna. Man började att kombinera de vilket alltsÄ ledde till metoden kognitiv beteendeterapi, KBT.
â Under mĂ„nga Ă„r var det ett stort motstĂ„nd mot beteendeterapi, men idag Ă€r efterfrĂ„gan pĂ„ KBT-kompetensen stor. NĂ€r vi tittar pĂ„ evidensen för olika terapimetoder sĂ„ Ă€r det tio gĂ„nger fler KBT-metoder som Ă€r evidensbaserade Ă€n alla andra terapier tillsammans, berĂ€ttar Lars-Göran Ăst.
Lars-Göran Ăst har framför allt inriktad sin forskning pĂ„ Ă„ngestproblem av olika slag och han har utvecklat tre effektiva behandlingsmetoder: Ensessionsbehandling, TillĂ€mpad avslappning samt TillĂ€mpad spĂ€nning. Samtliga metoder Ă€r evidensbaserade och uppfyller internationella kriterier och anvĂ€nds och har anvĂ€nts av terapeuter runt om i vĂ€rlden. Ensessionsbehandling gĂ„r ut pĂ„ att utföra hela behandlingen vid ett enda till-
fĂ€lle för specifika fobier. Tidigare var det vanligt att patienten behandlades under 10â12 sessioner, oavsett typ av fobi.
â I början av min forskning om specifika fobier kom jag fram till att det ibland inte behövdes sĂ„ mĂ„nga sessioner som dĂ„ var brukligt, och fick en tanke att man borde kunna göra detta snabbare. Jag bestĂ€mde mig för att prova om det skulle fungera med ett enda tillfĂ€lle.
Lars-Göran fick remiss pÄ en ung kvin-
na med spindelfobi som bodde lÄngt utanför staden och hade en timmes bilvÀg för att ta sig till sin terapisession, och lika lÄng vÀg tillbaka. Hon blev glad över förslaget att endast behöva komma vid ett tillfÀlle.
â Vi startade klockan 9 och klockan 11 var vi fĂ€rdiga â det fanns inget mer att göra. Hon kunde dĂ„ handskas med stora, vanliga husspindlar utan att drabbas av nĂ„gon Ă„ngest över huvud taget.
Fortsatta studier visade att 90 procent av patienterna hade blivit mycket förbÀttrade eller helt av med sin fobi efter ensessionsbehandlingar.
Vad Ă€r dĂ„ skillnaden? Jo, vid en vanlig behandling med en 45 min session i veckan kommer man ett steg till förbĂ€ttring vid varje tillfĂ€lle, men resultatet gĂ„r till viss del tillbaka igen under veckan mellan sessionerna. Lars-Göran Ăst förklarar:
»Jag bestÀmde mig för att prova om det skulle fungera med ett enda tillfÀlle«
Lars-Göran Ăst
â Vi brukar lĂ„ta patienterna skatta hur stark Ă„ngest de kĂ€nner nĂ€r vi exponerar dem för det fobiska objektet och anvĂ€nder skalan 0â100, dĂ€r 100 Ă€r det starkaste som de har upplevt. Om patienten startar sessionen med en skattning pĂ„ 80 kan man i slutet av sessionen ha gĂ„tt ned till 60. NĂ€r de sedan kommer tillbaka vid session nummer tvĂ„ börjar de inte pĂ„ 60, utan har kanske gĂ„tt tillbaka lite och hamnar pĂ„ 70. Den gĂ„ngen gĂ„r vi ned pĂ„ 50, de Ă„ker hem och tredje sessionen Ă€r de tillbaka pĂ„ 60 igen nĂ€r de kommer. Det Ă€r alltsĂ„ hela tiden upp och ned.
â Om de dĂ€remot gjorde allt vid ett enda tillfĂ€lle sĂ„ att Ă„ngesten var helt borta innan de lĂ€mnade terapeuten â alltsĂ„ vid en ensessionsbehandling â visade det sig att det var det mycket sĂ€llsynt att Ă„ngesten kom tillbaka igen.
TillÀmpad avslappning Àr för patienter med generaliserad Ängest som inte utlöses av specifika situationer utan det Àr orostankarna som utlöser reaktioner. Ett typexempel Àr en kvinna som vÀntar pÄ sin man som har sagt att han ska komma hem frÄn jobbet klockan en viss tid. Om han inte dykt upp fem minuter efter utsatt tid och hon inte fÄr tag i honom, börjar hon att ringa runt till sjukhus för att höra om han har blivit intagen efter en bilolycka och dylikt.
â I de hĂ€r fallen har man ofta anvĂ€nt progressiv avslappning, vilken innebĂ€r att patienten lĂ€r sig att slappna av i de stora delar av kroppen för att dĂ€mpa Ă„ngesten. Det kan ta mĂ„nga sessioner och lĂ€ra sig det hĂ€r, och det tar runt 20 minuter innan man Ă€r helt avslappnad. Dessutom sitter man pĂ„ terapeutens rum i en skön fĂ„tölj.
»En nyckel Àr att patienterna lÀr sig att observera och kÀnna igen sina egna symptom«
Metoden Ă€r dock omöjlig att anvĂ€nda i verkliga situationer. NĂ€r första symptomet kommer Ă€r det en snabb utveckling â det tar cirka tvĂ„ minuter tills man Ă€r pĂ„ toppen av panikattacken.
â Det var dĂ€rför vi utvecklade TillĂ€mpad avslappning.
Vid TillÀmpad avslappning fÄr patienten först lÀra sig att kÀnna igen de första signalerna pÄ att en panikattack Àr pÄ vÀg. Sedan lÀr de sig en metod som gör att de kan slappna av pÄ 20 sekunder, och kunna tillÀmpa den i naturliga situationer.
â DĂ„ kan man alltsĂ„ direkt nĂ€r man kĂ€nner att panikattacken Ă€r pĂ„ vĂ€g tillĂ€mpa den snabba avslappningen och fortsĂ€tta tills man att symptomen försvinner. En nyckel Ă€r att patienterna lĂ€r sig att observera och kĂ€nna igen sina egna symptom.
Den tredje metoden som Lars-Göran Ăst har utvecklat â TillĂ€mpad spĂ€nning â Ă€r egentligen motsatsen till TillĂ€mpad avslappning. Den anvĂ€nds pĂ„ patienter med blodfobi och injektionsfobi â en typ av fobi som skiljer sig frĂ„n alla andra genom att patienterna har en stark tendens att svimma pĂ„ grund av att blodtrycket sjunker.
â Det Ă€r de enda fobierna som har svimning i sjukdomshistorian. I alla andra fobier fĂ„r man inte fallet i blodtrycket, utan snarare tvĂ€rt om, det ökar initialt för att sedan Ă„tergĂ„ till utgĂ„ngslĂ€get.
DET MAN GĂR i tillĂ€mpad spĂ€nning Ă€r att lĂ€ra patienter att spĂ€nna de stora muskelgrupperna i kroppen: armarna, bröstkorgen och benen. De fĂ„r trĂ€na pĂ„ tekniken under en vecka i hemmet. I behandlingen exponeras de sedan för bilder med blod sĂ„ att de lĂ€r sig att kĂ€nna igen det första symptomet pĂ„ att attacken Ă€r pĂ„ vĂ€g.
â SĂ„ fort de kĂ€nner av detta ska de anvĂ€nda spĂ€nningen och âpumpaâ musklerna tills att symptomet gĂ„r över.
I den ursprungliga behandling som Lars-Göran Ăst utvecklade fick patienterna komma till fem sessioner: en till att lĂ€ra sig tekniken att spĂ€nna musklerna, vid tvĂ„ tillfĂ€llen fick de titta pĂ„ bilder, dĂ€refter fick de gĂ„ till blodcentralen och vid den femte fick de sitta och titta rakt ned pĂ„ en hjĂ€rtoperation vid Toraxkliniken i Uppsala.
Denna bok hjĂ€lper dig som kliniker att utvĂ€rdera den behandling du bedriver pĂ„ ett systematiskt och evidensbaserat sĂ€tt. Lars-Göran Ăst har samlat beprövade utvĂ€rderingsskalor som Ă€r lĂ€mpliga att anvĂ€nda session för session, samt före, efter och vid uppföljning av behandling.
â Vi gjorde om detta till en session och testade ocksĂ„ att lĂ€ra dem enbart spĂ€nningen utan att konfrontera dem med blod, vilket ju kan vara lite svĂ„rt ute i landet. Det visade sig att det fungerade lika bra.
I DAG HAR Lars-Göran Ăst hunnit fylla 74 Ă„r och Ă€r i egentlig mening pensionĂ€r.
â Men jag fortsĂ€tter att ha kontakt med yngre forskare och vara med i olika forskningssammanhang.
Han har dessutom under flera Ă„r haft en 20-procentig professur i Bergen i Norge och han samarbetar med en grupp dĂ€r som jobbar med tvĂ„ngssyndrom. De har utvecklat en fyradagarsbehandling dĂ€r de anvĂ€nder Lars-Göran Ăsts ensessionsbehandling som inspiration.
â SĂ„ de har utgĂ„tt frĂ„n min metod och dragit ned behandlingstiden frĂ„n en session i veckan under fyra mĂ„nader till fyra dagar i samma vecka, och resultaten ser vĂ€ldigt bra ut, sĂ€ger han avslutningsvis. â
HÀr beskrivs hur KBT kan tillÀmpas vid de vanligaste psykiatriska tillstÄnden. I denna uppdaterade och utvidgade utgÄva har nya kapitel tillkommit, bland annat om fallformulering, spelberoende, internetbehandling samt KBT och psykofarmaka. Boken inleds med den teoretiska bakgrunden till KBT.
Vad Àr Stora Psykologpriset: Stora Psykologpriset pÄ 50 000 kronor gÄr till en psykolog som genom sitt arbete bidrar till att förbÀttra mÀnniskors livskvalitet och utveckla mÀnskliga resurser. Priset delas ut i regi av Sveriges Psykologförbund med Pearson Assessment och Hogrefe som sponsorer.
Motiveringen till Stora Psykologpriset 2019: âĂ rets pristagare har under ett halvt sekel bidragit till kunskapsutvecklingen och kunskapsspridningen inom klinisk psykologi. Som forskare och praktiker har han haft ett mycket stort inflytande, sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt, pĂ„ utvecklingen av psykologisk behandling. Han har skapat evidensbaserade behandlingsmetoder för Ă„ngesttillstĂ„nd som spritts över vĂ€rlden och blivit förstahandsval för stora patientgrupper. Pristagaren har starkt bidragit till grunden för en forskningstradition inom omrĂ„det som stimulerat mĂ„nga forskare att fortsĂ€tta utveckla och utvĂ€rdera behandlingsmetoder av stor betydelse för mĂ€nniskors psykiska hĂ€lsa.â
stödboende för personer frÄn 16 Är.
Stöd dygnet runt av personal som bor nÄgra meter intill i en anslutande lÀgenhet.
072-399 05 33
ĂLBY STĂDBOENDE | UPPSALA | BJĂRKLINGE
info@allviken.se | www.allviken.se
för pojkar 15-20 Är.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 00 15
ĂSTAGĂ RDEN | UPPSALA | TĂRNSJĂ
info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TĂRNSJĂ info@allviken.se | www.allviken.se
KrÀnkningar och mobbning en del av mÄnga elevers vardag, enligt Friends. Foto: Getty Images.
NÀstan var fjÀrde elev i Ärskurs 3-9 kÀnner sig ensam i skolan. Dessa elever Àr i mycket högre grad ocksÄ utsatta för mobbning, krÀnkningar och otrygghet. MÄnga av de ensamma eleverna har lÄgt förtroende för vuxenvÀrlden och var femte i Ärskurs 6-9 kÀnner inte att det finns nÄgon vuxen att vÀnda sig till om de blir illa behandlade. Det visar nya siffror frÄn Friends.
â Vi ser tydligt att gruppen ensamma elever Ă€r utsatta pĂ„ flera fronter. De Ă€r inte bara utanför, utan ocksĂ„ oftare illa behandlade och otrygga. Att de dessutom har lĂ„gt förtroende för vuxenvĂ€rlden gör att det Ă€r svĂ„rt att bryta mönstret. Ingen, varken vuxen eller barn, vĂ€ljer att kĂ€nna sig ensam, sĂ€ger Frida Warg, utvecklingsledare pĂ„ stiftelsen Friends. Friends och Ărebro universitets rapport GodkĂ€nd eller icke godkĂ€nd? En studie om hur mobbning, skolk och socialt umgĂ€nge inverkar pĂ„ elevprestationer visar att ensamhet ocksĂ„ ökar risken att fĂ„ icke godkĂ€nda betyg, vilket stĂ€rker bilden av ensamhetens konsekvenser.
»Ingen, varken vuxen eller barn, vÀljer att kÀnna sig ensam« Frida Warg
Ăven om de flesta elever kĂ€nner sig trygga i skolan visar Ă„rets Friendsrapport att krĂ€nkningar och mobbning en del av mĂ„nga elevers vardag. MĂ„nga vittnar om en normalisering av krĂ€nkande jargong och sprĂ„kbruk i skolan.
â Det Ă€r vuxnas ansvar att stoppa mobbning och vara goda förebilder för barn och unga. Vi pĂ„ Friends vet att det gĂ„r att stoppa mobbning, men det krĂ€vs ett lĂ„ngsiktigt, förebyggande och frĂ€mjande engagemang frĂ„n hela samhĂ€llet. Tillsammans kan vi göra skillnad, sĂ€ger Frida Warg.
Resultat i korthet:
⹠23 % av eleverna i Äk 3-9 kÀnner sig alltid/ofta eller ibland ensamma i skolan.
âą 21 % av de ensamma eleverna i Ă„k 6-9
kÀnner inte att det finns personal pÄ skolan att prata med och fÄ hjÀlp av om de skulle bli illa behandlade/krÀnkta.
⹠29 % av eleverna i Äk 3-6 har blivit utsatta för krÀnkningar av annan elev, 24 % i Äk 6-9.
⹠22 % av eleverna i Äk 6-9 som blivit utsatta för mobbning eller krÀnkningar av annan elev har inte berÀttat om detta för nÄgon, vare sig jÀmnÄrig eller nÄgon vuxen i barnets nÀrhet.
⹠Trakasserier utifrÄn etnisk tillhörighet Àr vanligaste formen av trakasserier mellan elever i Äk 3-9.
Skolan otryggaste platser Àr:
⹠Toaletter, omklÀdningsrum och skolgÄrd (Äk 3-6).
⹠Toaletter, omklÀdningsrum och korridor (6-9).
KĂLLA: FRIENDS
Om Friendsrapporten
Friendsrapporten, som slÀpps varje Är i samband med skolstart, baseras i Är pÄ enkÀtsvar frÄn 23 171 elever i Ärskurs F-9.
HVB för unga mÀn 15-20 Är med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
MĂ NGSBO HVB AB
ĂstervĂ„la, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se
FinjagÄrden erbjuder smÄskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning, depression, missbruk, sjÀlvskadebeteende, Ängest, OCD, Àtstörning och trauma. VÄr 40-Äriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsÀttningar för att uppnÄ resultat.
VĂ„ra behandlingsprogram
DBT
Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. VÄra klienter har tillgÄng till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingÄr i vÄrt koncept.
KBT
Efter inledande analys av problembilden skrÀddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete dÄ detta Àr aktuellt.
PE
PE (Prolonged Exposure) Àr en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom
KBT-E
Ăr en evidensbaserad Ă€tstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjĂ€lper vi till med provtagning, samtal och undersökning av lĂ€kare.
För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss pÄ info@finjagarden.se.
LÀs mer pÄ www.finjagarden.se
Vi har 25 Ärs erfarenhet av familjehemsvÄrd för barn, unga och vuxna pÄ uppdrag av socialtjÀnsten och KriminalvÄrden. Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för
âą BARN, UNGA, VUXNA, FĂRĂLDRAR MED BARN
âą ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR
âą SKYDDSPLACERINGAR
âą KRIMINALVĂ RDSPLACERINGAR
TillstÄnd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vÄr klient och genomföra uppdraget/vÄrdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemÄl.
Ă TERBRUKSVĂGEN 7 A, 703 53 ĂREBRO TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org
VI ERBJUDER LĂSNINGAR
SOM FUNGERAR ĂVER TID MED BARNETS BEHOV I CENTRUM.
PLATSFĂRFRĂ GAN: 019-760 45 80
INFO@TEAMACTUM.SE WWW.TEAMACTUM.SE
#socionomdagarna
Nu för 16 :e Äret!
Fördjupa dig och diskutera aktuella frÄgor inom
âą Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet âą Ledarskap
⹠Utanförskap, integration och etablering ⹠Barn och unga ⹠Vuxna och familjefrÄgor
⹠Samordning, organisation och Àldreomsorg ⹠Missbruk, kriminalitet och vÄldsproblematik
Arrangörer:
LĂ€s mer och boka din plats: www.socionomdagarna.se
I samarbete med: Organiseras av:
NĂ€tverk av privata skyddade boenden stödjer varandra. Journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom ger de dödade kvinnorna en röst genom boken âI hĂ€ndelse av min dödâ. Och hur mĂ„r egentligen barnen av att ha bevittnat vĂ„ld i hemmet? Lisa Clefberg beskriver barnens trauma. Det hĂ€r numret riktar vi blicken mot vĂ„ld i nĂ€ra relationer, nĂ„got som har funnits i det dolda alltför lĂ„ng tid.
JENNY
Nytt nÀtverk för privata utövare
skyddade
Presenterar ny teknik för ökad förstÄelse av vÄld
för ökad förstÄelse av vÄld
Andelen privata utförare av skyddande boende ökar i takt med att fler aktörer behövs samt att samhÀllet gÄr mot en högre grad av privatisering. Maria Fischer, grundare och Àgare av Safe Homes & Care, Àr initiativtagare till ett nÀtverk med privata aktörer, var syfte Àr att utbyta erfarenheter och inspirera varandra samt att vara en samtalspartner gentemot myndigheter och andra organisationer.
TEXT: Ă SA LARSSON
FOTO: SAFE HOMES & CARE, ADRIAN BECK OCH GETTY IMAGES
Runt om i landet finns skyddade boende för dem som Ă€r utsatta för vĂ„ld och behöver komma bort ifrĂ„n sina förövare. Enligt socialtjĂ€nstens definition Ă€r det âett boende som tillhandahĂ„ller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot,
vĂ„ld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser.â
I dag drivs dessa verksamheter i bÄde kommunal och privat regi samt av ideella aktörer. Maria Fischer, grundare och Àgare till Safe Homes & Care, har tillsammans med Sol Lindhöjd frÄn MÀlar-
Maria Bauer har varit med och utformat ett VR-scenario i trÀningssimulatorn D-escalator.
bygden skyddat boende, tagit initiativ till ett nÀtverk med privata utövare. Nyligen samlades de i StrÀngnÀs för att prata om gemensamma frÄgor och utbyta erfarenheter. Med pÄ mötet fanns Àven andra aktörer, sÄsom vÄldsexperten Maria Bauer och Socialstyrelsen.
â Vi i nĂ€tverket vill framför allt inspirera varandra och prata om de utmaningar som vi stĂ€lls inför inom vĂ„rt verksamhetsomrĂ„de samt diskutera de nya riktlinjer som Socialstyrelsen kommer med. Syftet Ă€r att vi ska kunna hjĂ€lpas Ă„t och kunna agera som en samverkans- och samtalspartner mot Socialstyrelsen och delta i referensgrupper med mera.
En av de frÄgor som diskuterades pÄ nÀtverksmötet Àr den tillstÄndsplikt som Socialstyrelsen hÄller pÄ att utforma gÀllande skyddande boenden.
â FĂR NĂRVARANDE behöver man inget sĂ€rskilt tillstĂ„nd och det finns heller inga fasta riktlinjer för hur en verksamhet med skyddat boende ska bedrivas eller hur fastigheten eller lokalerna ska vara. Det innebĂ€r att det saknas bĂ„de de kvalitetskrav och den kontroll som vi skulle önska fanns.
»Trots att du Àr trygg just dÀr du stÄr i den hÀr lilla sekvensen kÀnns det mycket verkligt, vilket Àr meningen«
Maria Bauer
En tillstÄndsplikt skulle dessutom bidra till en professionalisering av verksamhetsomrÄdet samt för medarbetarna, nÄgot nÀtverkets aktörerna ser fram emot.
â Formaliserade kvalitetskrav och bĂ€ttre kontroll kommer ocksĂ„ att leda till ett ökat skydd för alla som söker hjĂ€lp. Det Ă€r viktigt eftersom det handlar om utsatta individer â vuxna och barn â och de har rĂ€tt till ett rĂ€ttssĂ€kert, tryggt och sĂ€kert omhĂ€ndertagande samt att det finns en tillgĂ€nglighet.
Maria Fischer poÀngterar att de ideella krafterna Àr fantastiska och att det alltid kommer att finnas ett behov av dessa, men att de bör fungera som ett komplement till de professionella.
â TĂ€nk om vi jĂ€mför vĂ„r verksamhet med till exempel boende för placerade barn och ungdomar. Inte Ă€r det nĂ„gon som tycker att dessa skulle drivas pĂ„ ideell basis, sĂ€ger hon.
MARIA FISCHER FĂRKLARAR att vi stĂ„r inför ett skifte i utövare av skyddade boenden. Utvecklingen gĂ„r, precis som i mĂ„nga andra omvĂ„rdsverksamheter i landet, mot en ökad privatisering. Detta Ă€r nĂ„got som tydligt avspeglas i kommunernas upphandlingar av tjĂ€nsten.
â TillvĂ€xten av antalet verksamheter beror Ă€ven pĂ„ att de utsatta bĂ€ttre kĂ€nner till sina rĂ€ttigheter i dag. Det gĂ€ller alla typer av personer, inte bara kvinnor.
Dessutom hÄller stigmatiseringen till viss del pÄ att försvinna. Det Àr mindre tabubelagt att prata om att man Àr vÄldsutsatt Àn det har varit tidigare.
Har detta pÄverkats av pÄ metoo?
â Jag tror att det Ă€r en kombination. Vi hade börjat prata om olika typer av vĂ„ld Ă€ven innan metoo satte igĂ„ng, men vi pratar numera pĂ„ ett annat sĂ€tt.
Tidigare diskuterade man mer komplexiteten, men man satte inte ord pĂ„ vilken typ av vĂ„ld som det handlade om â om det rörde sig om fysiskt, mentalt eller ekonomiskt vĂ„ld.
â Vi pratar mer om vad vĂ„ld Ă€r och om konsekvenserna, men jag skulle önska att vi fokuserade lika mycket pĂ„ vĂ„ldets uppkomst. Vi har ett ökat vĂ„ld i samhĂ€llet i dag och en större vĂ„ldsutsatthet, sĂ€ger Maria Fischer.
I NĂTVERKET INGĂ R ett antal aktörer frĂ„n södra Sverige och Mellansverige och allt fler hör av sig och vill vara med.
â Det Ă€r jĂ€tteroligt att intresset Ă€r sĂ„ stort, sĂ€ger Maria Fischer entusiastiskt.
PÄ nÀtverkstrÀffen pratade man ocksÄ om vad som Àr pÄ gÄng i övrigt i branschen, tar del av ny forskning, nya metoder och nya tekniker som kan tillÀmpas ute i verksamheterna. Maria Bauer kom dit och presenterade hur man kan anvÀnda sig av VR-teknik (virtuell verklighet) för att öka förstÄelsen hos personalen för vad den vÄldsutsatta Àr med om.
Maria Bauer Àr vÄldsexpert och har tidigare varit inriktad pÄ vÄld pÄ arbetsplatser, men har de senaste Ären Àven arbetat med vÄld i nÀra relationer. Hon har nyligen blivit utnÀmnd till europeisk expert i EWL (European Womens Lobby) i Bryssel i arbetet mot vÄld mot kvinnor.
Tillsammans med Framvik Produktion AB driver hon projektet âD-escalator/violence preventionâ â en trĂ€ningssimulator för konflikthantering i VR-miljö.
â VĂ„r tanke var frĂ„n början att det fanns nĂ„got som saknades i förstĂ„elsen kring vĂ„ld. Vi funderade pĂ„ om vi kunde fĂ„ andra att uppleva hur man kĂ€nde eller mĂ„dde av att vara vĂ„ldsutsatt eller av att ha bevittnat vĂ„ld.
VR-UTVECKLINGEN BĂRJADE MED scenarier i arbetslivet och i personalsammanhang, men för nĂ„gra Ă„r sedan fick Maria Bauer kontakt med Maria Fischer, som var in-
tresserad av ett tÀnkt utfall dÀr man kunde förstÄ vÄld i hemmet och i nÀra relationer.
â Tillsammans har vi utvecklat ett scenario ur ett mindre barns perspektiv.
Det hela börjar med att barnet vaknar av en konflikt mellan förÀldrarna. DÀrifrÄn kan man vÀlja att se pÄ olika sÀtt hur diskussionen eskalerar och utvecklas till att utövaren blir aggressiv och sÄ smÄningom vÄldsam mot mamman.
TANKEN ĂR ATT fĂ„ den som anvĂ€nder VRscenariot att förstĂ„ hur barnet upplever situationen och vad detta egentligen har varit med om. Personen som anvĂ€nder tekniken Ă€r ofta en vuxen socialarbetare, polis eller nĂ„gon som arbetar med skyddat boende, men denne fĂ„r Ă€ndĂ„ en erfarenhet av hur fruktansvĂ€rt och obehagligt vĂ„ld verkligen Ă€r.
â I vanliga fall lĂ€r du dig om hur det Ă€r att bli utsatt för vĂ„ld för att nĂ„gon berĂ€ttar för dig, du tittar pĂ„ en film eller lĂ€ser om det. Du kan nĂ€stan skapa dig en teoretisk bild av hur det Ă€r, men fĂ„r dĂ„ inte en verklighetstrogen upplevelse, sĂ€ger Maria Bauer. â Med ett VR-scenario blir det ytterligare ett sĂ€tt att fĂ„ en förstĂ„else. Trots att du Ă€r trygg just dĂ€r du stĂ„r i den hĂ€r lilla sekvensen kĂ€nns det mycket verkligt, vilket Ă€r meningen. Detta lilla kan ge yt-
terligare en dimension â en tredje dimension â av förstĂ„else och kunskap. Du fĂ„r vara med och verkligen kĂ€nna hur det kan vara, fortsĂ€tter hon.
DEN FĂRSTA VERSIONEN av D-escalator med vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fĂ€rdig och har börjat anvĂ€ndas i Safe Homes verksamhet. Maria Bauer förklarar att den hĂ€r utvecklingen Ă€r viktigt och ligger i tiden.
â Vi har Istanbulkonventionen som vĂ€ldigt skarpt arbetar med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor, samt Barnkonventionen som kommer att bli lag frĂ„n och med nĂ€sta Ă„r. Med VR-scenariot har vi nu kunnat lyfta barnperspektivet ytterligare.
Maria Fischer har drivit verksamhet inom skyddat boende i flera Är och sedan 2017 i Safe Homes & Care. Det Àr ett familjeföretag i liten skala som vill erbjuda ett sÄ tryggt hem som möjligt för personer som av nÄgon anledning behöver skydd och stöd utifrÄn en vÄldsutsatthet eller ett hot. De Àr en liten personalgrupp som arbetar nÀra sina klienter och har endast sju placeringar.
NÄgot som skiljer Maria Fischers verksamhet frÄn mÄnga andra skyddade boenden Àr att en stor andel av personalen Àr mÀn, cirka hÀlften av medarbetarna Àr just mÀn.
â Vi anser att det Ă€r viktigt för framför allt kvinnor och barn att fĂ„ en motpol till vad de har upplevt sĂ„ att det förstĂ„r att mĂ€n ocksĂ„ kan vara pĂ„ ett annat sĂ€tt och att de fĂ„r lĂ€ra sig vad de bör kunna förvĂ€nta sig av en man. Vi pratar mycket om jĂ€mstĂ€lldhet hos oss, samt om rĂ€ttigheter och skyldigheter.
»Med VR-scenariot har vi nu kunnat lyfta barnperspektivet ytterligare«
Safe Homes tar Ă€ven emot mĂ€n â de utgör ungefĂ€r 5â10 procent deras klienter. Det kan exempelvis handla om en vuxen son till en förövare, en anhörig till en vĂ„ldsutsatt kvinna eller ett nĂ€tverk som utsĂ€tter mannen.
â Det finns inget typiskt scenario, vare sig det Ă€r en man eller kvinna som kommer. Det generella för alla som vi tar emot Ă€r att de kommer i en kris. De genomgĂ„r en kris som de behöver hjĂ€lp med att förstĂ„ och bearbeta, Ă€ven om det Ă€r ett planerat uppbrott.
Pà SAFE HOMES fÄr klienterna ta med sig sina husdjur, vilket inte Àr möjligt i alla skyddade boenden.
â Husdjuret Ă€r en del av familjen, vilket ibland fungera som ett verktyg i vĂ„ldsutövarens hĂ€nder dĂ€r de har hotat och Ă€ven gjort djuret illa. FĂ„r man inte ta det med sig kommer den utsatta att fundera pĂ„ vad
som hÀnder. Det kan till och med bli en faktor som gör att man ÄtervÀnder för att man mÄste hem och ta hand om katten, hunden eller hamstern.
Djuret blir ocksĂ„ som en friskhetsfaktor â familjen hĂ„lls intakt sĂ„ gott det gĂ„r och det finns nĂ„gon annan att ta hand om, samt det Ă€r viktigt för barnen.
HUR LĂNGE KLIENTERNA stannar hos SafeHomes varierar mycket, men Maria Fischer strĂ€var efter att det ska finnas en stabilitet runt planeringen sĂ„ att det finns sĂ„ goda förutsĂ€ttningar som möjligt innan de slussas ut.
â Vi vill att de vĂ„ldsutsatta ska ha en sysselsĂ€ttning och att barnen har plats pĂ„ en skola eller förskola samt att det finns ett bra boende. I vĂ„r verksamhet har vi möjlighet att tillhandahĂ„lla förstahandskontrakt, vilket vi ser som en enormt stor fördel. Vi kan alltsĂ„ er-
bjuda dem som kommer till oss trygga boendelösningar. Allt detta Ă€r en god förutsĂ€ttning för att de ska kunna leva i en sjĂ€lvstĂ€ndighet i framtiden, avslutar Maria Fischer. â
Socialstyrelsen har i uppdrag frÄn regeringen att kartlÀgga omfattningen och kvaliteten av skyddade boenden för vÄldsutsatta personer i Sverige med en fördjupning om tillgÀnglighet för vÄldsutsatta med drogrelaterade problem samt fysiska eller psykiska funktionsnedsÀttningar. Arbetet med kartlÀggningen planeras att vara fÀrdig sommaren 2020. Kontakta Maria Fischer för mer information om det privata nÀtverket: maria. fischer@safehomes.se
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 222 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se www.stubben.se
DOG SECURITY SCANDINAVIA AB
Specialist pÄ narkotikasök Professionella TillgÀngliga Innovativa
Vi Àr ledande i landet inom narkotikasök med hund!
Kontakta oss!
tel. 0722-44 95 00 magnus@dogsecurity.nu www.dogsecurity.nu
9vB jobbar med evidens- & individanpassade metoder. Modernt, praktiskt & med hög kompetens. Ungdomsprojekt, praktik & aktivitet som en del av vÄr behandling.
Vi jobbar med ungdomar 14-20 Är. Missbruk, Psykosocial problematik, relationssvÄrigheter eller liknande.
Mitt i SkÄne, ligger LovisagÄrden HVB vackert belÀget i lantligt lÀge i den lilla byn Vittskövle.
Före detta Hassela Skomakaren nu AminagÄrden HVB, centralt belÀget i Eslöv.
I hjĂ€rtat av SmĂ„land, utanför Hultsfred ligger VirsegĂ„rden HVB 9vB STĂDBOENDE LĂ€genheter i Eslöv med mĂ„l mot sjĂ€lvstĂ€ndighet.
Platt & organisk organisation - resultat före vinst!
www.9vb.se 010-1502130 info@9vb.se
www.hemstadenab.se
De har gett röst Ät de dödade
Varje mÄnad dödas minst en kvinna i Sverige av sin man eller före detta man. NÀr journalisterna Kristina Edblom och Kerstin Weigl började kartlÀgga dessa brott för tio Är sedan visste man inte mycket om hur mÄnga dessa kvinnor var eller vilka de var och hur de hade dödats. SamhÀllet har inte gjort tillrÀckligt för dessa 299 dödade kvinnor. Och fyra av tio barn som i mÄnga fall har bevittnat mordet hade fortfarande pappan som vÄrdnadshavare.
»Vi fann att fyra av tio barn fortfarande hade sin pappa som vÄrdnadshavare«
Kerstin Weigl
VÄren 2009 fick Aftonbladets journalister Kristina Edblom och Kerstin Weigl uppdraget att granska alla fall under 2000talet dÀr en kvinna hade blivit dödad av sin partner eller före detta partner. NÀr detta publicerades i maj vÀckte det stora reaktioner. Ingen hade vetat hur mÄnga de hÀr kvinnorna var, vilka de var och vad som hade hÀnt.
â Det var inte meningen att vi skulle hĂ„lla pĂ„ med den hĂ€r granskningen i tio Ă„r, men det har vi gjort nu. Vi kunde inte och ville inte sluta, sĂ€ger Kristina Edblom.
Resultatet har nu blivit en bok dÀr fem bÀrande berÀttelser skildrar dödligt vÄld mot kvinnor i Sverige frÄn den 1 januari
2000 och framÄt. Totalt 299 kvinnor hade dödats av en man, exman eller pojkvÀn fram till juni 2019.
Kerstin Weigl och Kristina Edblom har granskat ljudinspelningar, filmer, fotografier, journaler och polisprotokoll. Kvinnorna sjÀlva talade till dem genom efterlÀmnade dagböcker, anteckningar och brev. SjÀlva titeln pÄ boken; I hÀndelse av min död, kommer frÄn nÄgra papperssidor som Susanne Ahl skrev i ett anteckningsblock tvÄ dagar efter julafton 2013. Blocket lÄg under förarsÀtet pÄ hennes bil. Bilen stod utanför huset dÀr hon blev skjuten av sin före detta man.
â Dödligt vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer blir i mĂ„nga fall reducerade till familjetragedi eller lĂ€genhetsbrĂ„k i en notisspalt. Det rĂ€knas inte riktigt som mord utan mer som nĂ„got privat, en olycka. Vi vill synliggöra de hĂ€r brotten och försöka Ă€ndra synen pĂ„ dem, sĂ€ger Kerstin Weigl.
DEN VANLIGASTE MORDPLATSEN Àr kvinnans egen sÀng. De flesta slogs ihjÀl hemma. De dödades med brödkniv, yxa, stekpanna, rep, koppel, sten, kofot, hantel. Strypta eller kvÀvda. Fem brÀndes till döds, tre drÀnktes, 48 sköts.
Totalt 246 minderÄriga barn förlorade sin mamma, 92 barn var hemma i bostaden under brottet och 51 barn sÄg sin mamma dödas.
Kvinnorna var femton till nittioett Är. De arbetade som kallskÀnka, advokat, lokalvÄrdare, lÀrare, vÀktare, kantor, psykolog, kontorist, lÀkare, kokerska, butiksbitrÀde, flygvÀrdinna. De var vanliga kvinnor. Det som de hade gemensamt var att de hade varit hotade och rÀdda för sitt liv,
men ingen gjorde tillrÀckligt för att förhindra dÄdet.
Granskningen bekrÀftade vad forskning ocksÄ har visat, att en kvinna oftast blir dödad nÀr hon försöker lÀmna relationen.
â Var sjĂ€tte kvinna hade bett om hjĂ€lp hos polis, socialtjĂ€nst, kvinnojour. Genom intervjuer med anhöriga, vĂ€nner och arbetskamrater fick vi en större bild av de hĂ€r kvinnorna, och av mĂ€nnen. Var tionde man hade vĂ€nt sig till psykiatrin samma vecka, sĂ€ger Kerstin Weigl och fortsĂ€tter:
â Man brukar ofta frĂ„ga; âHar du tĂ€nkt pĂ„ att skada dig sjĂ€lv?â Men det mĂ„ste bli lika sjĂ€lvklart att frĂ„ga; âHar du tĂ€nkt pĂ„ att skada nĂ„gon i din nĂ€rhet?â Ofta Ă€r det hĂ€r mĂ€n som inte varit vĂ„ldsamma tidigare. Det Ă€r mer âJag kan inte leva utan digâ, att de har psykiska problem.
En 31-Ärig kvinna berÀttade för exmannen att hon tÀnkte söka ensam vÄrdnad om barnen. Han hotade att döda henne och hon ringde polisen. Dagen efter köpte han en kniv och vÀntade utanför hennes port. Hon dödades den 29 november 2010.
BOKEN SKILDRAR VARDAGEN och utsattheten hos nÄgra av kvinnorna pÄ ett nÀra sÀtt. à r 2013 började journalisterna ta reda mer pÄ vad som hade hÀnt barnen.
â Det Ă€r otroligt olika hur barnen har tagits omhand. NĂ„gra har inte fĂ„tt nĂ„gon hjĂ€lp alls med att bearbeta sina kĂ€nslor efter det att pappan mördat deras mamma, sĂ€ger Kerstin Weigl.
Det finns barn som tvingas trÀffa sin pappa.
Àr det nÀr kvinnan vill lÀmna relationen som dödshoten börjar. Foto: Getty Images.
â HovrĂ€tten kan ha beordrat umgĂ€nge, i domen kan det stĂ„ att barnet âhar rĂ€tt till umgĂ€ngeâ, men det Ă€r inte barnet utan pappan som krĂ€ver sin rĂ€tt. De flesta barn vill av förstĂ„eliga skĂ€l inte trĂ€ffa sin pappa. De vet vad han har gjort.
â Vi fann att fyra av tio barn fortfarande hade sin pappa som vĂ„rdnadshavare. Det innebĂ€r att han kan neka dem vĂ„rd, neka pass, sĂ€ger Kerstin Weigl.
Hon berÀttar att förÀldrabalken Àr stark och att det stÄr i socialnÀmndens riktlinjer att man bör ta vÄrdnadsfrÄgan till domstol i de hÀr fallen. Inget tvingande att man ska göra det.
Kerstin Weigl och Kristina Edblom hade kontakt med ett tjugotal barn och gjorde lÀngre intervjuer med nio av dem. 2018 följde de upp granskningen. DÄ hade fortfarande 16 barn sin morddömde pappa som vÄrdnadshavare.
ALEXANDRA VAR NĂSTAN fyra Ă„r nĂ€r hon sĂ„g sin mamma dödas, fjorton Ă„r nĂ€r hon intervjuas om hĂ€ndelsen. Hon minns att hon försökte hindra mamma att öppna dörren vid mordtillfĂ€llet.
â Ofta har barnen varit medvetna om hoten, deras vĂ€rsta farhĂ„gor har intrĂ€ffat. Det Ă€r mĂ„nga som inte har fĂ„tt reda pĂ„
hela hÀndelseförloppet, inte har lÀst domen. NÀr de har blivit lite Àldre vill de ta reda pÄ mer. Vi har hjÀlpt nÄgra som till exempel ville se inspelade förhör som de inte lÀngre kommer ihÄg, sÀger Kristina Edblom.
KartlÀggningen visade att det saknas en plan för barnen.
â De har varit med om ett allvarligt trauma. De behöver en individuell plan. IstĂ€llet hade mĂ„nga halkat ur, de fanns inte kvar hos BUP, sĂ€ger Kerstin Weigl.
FrĂ„n början var Kristina och Kerstin tveksamma till att intervjua barnen. De rĂ„dfrĂ„gade erfarna barnpsykologer och utredare, och var beredda pĂ„ att bli avrĂ„dda, men de sa bara âĂntligen!â
Nu hoppas de att fler vÄgar prata om vÄld i nÀra relationer. Att det inte ska vara nÄgot skamligt att berÀtta eller frÄga. Förr var det en privat angelÀgenhet vad som skedde mellan hemmets fyra vÀggar.
â Vi kan skapa förĂ€ndring. Det saknas fortfarande kunskap, men det Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli bĂ€ttre. VĂ„ld i nĂ€ra relationer har kommit med i Socionomutbildningen. Och de flesta av de nĂ€rstĂ„ende som intervjuats i boken har gjort det med förhoppning att det ska leda till en förbĂ€ttring, avslutar Kerstin Weigl. â
PÄ mÄngas begÀran Àr det nya temat för nÀsta Ärs SSIL seminarium VÄld i nÀra relationer. Nya förelÀsare Àr:
Q Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och Sofia Bidö, som har skrivit boken Traumatisering hos barn â en handbok.
Q Toni Tuuainen, som Ă€r aktuell med nyutgivna biografin âJag var Sveriges mest jagade rĂ„nareâ.
Q Maria Bauer om utmaningar och möjligheter i arbetet med vÄld i nÀra relationer. LÀs mer om förelÀsarna i annonsen intill.
WWW.SSIL.SE
Under 2018 dödades i Sverige 22 kvinnor av förövare som de haft en pÄgÄende eller avslutad parrelation med. Det framgÄr av Brottsförebyggande rÄdets (BrÄ) sammanstÀllning av konstaterat dödligt vÄld under förra Äret. Antalet fall Àr en ökning jÀmfört med tidigare Är.
Det dödliga partnervÄldet mot kvinnor motsvarade 67 procent av samtliga fall av dödligt vÄld mot kvinnor under 2018. Av samtliga fall av dödligt vÄld mot mÀn handlade fyra fall (5 procent) om dödligt vÄld i en parrelation.
Gul CMYK: 20,0,100,0
GrÄ CMYK: 0,0,0,60
Vi Ă€r glada och stolta att under 2020 kunna erbjuda kostnadsfria utbildningsdagar i temat âVĂ„ld i nĂ€ra relationerâ med Maria Bauer, beteendevetare och författare.
Grön CMYK: 94,0,100,0
Grön
CMYK: 94,0,100,0
Medverkar gör Ă€ven Poa Samuelberg, Moa Mannheimer och SoïŹa Bidö, alla medförfattare till boken âTraumatisering hos barnâ samt Toni Tuunainen, aktuell med biograïŹn â Jag var Sveriges mest jagade rĂ„nareâ.
Maria Bauer
Beteendeveta re och författa re
Utmaningar och möjligheter i arbetet med vÄld i nÀra relationer.
Poa Samuelberg
Leg. ps yk olog, leg. ps yk ote rapeut specialist i klinisk psykologi och certiïŹerad utbildare i traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, TF-KBT
Datum - VĂ„ren 2020
VÀxjö, 30 januari
Göteborg, 19 mars
Stock holm, 23 april Linköping, 7 maj
Toni Tuunainen och re FörelÀsa handleda re Jag var Sveriges mest jagade rÄnare.
Moa Mannheimer Leg. ps yk olog och utredare pÄ avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjÀnsten vid Socialstyrelsen.
S oïŹa Bidö
Leg. ps yk olog, leg. ps yk ote rapeut specialist i klinisk psykologioch verk samhetsledare vid RÀdda Barnens centrum för stöd och behandling .
mer pÄ
Att som barn ha bevittnat vÄld i nÀra relationer kan sÀtta djupa spÄr. Lisa Clefberg, psykolog och psykoterapeut, tycker att man borde titta mer pÄ hur de hÀr barnen mÄr. Framför allt hur de mÄr av att tvingas ha fortsatt kontakt med den förÀlder som har stÄtt för misshandeln, för det Àr vanligt att pappor som utövat vÄld mot mamman och ofta i nÄgon form ocksÄ mot barnet, fÄr ha oövervakad kontakt med sina barn.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES
Lisa Clefberg möter bland annat barn som har utsatts för trauma i sitt arbete som psykolog och psykoterapeut. Att ha bevittnat vÄld i hemmet Àr ett trauma för barnet och en psykisk misshandel. Oftast Àr det pappan som misshandlar mamman och att se den person som till största delen stÄr för tryggheten i livet utsÀttas för vÄld av den andra förÀldern, den som ocksÄ ska stÄ för trygghet, blir en fruktansvÀrt traumatisk upplevelse.
â Just att det Ă€r den ena förĂ€ldern som utsĂ€tter den andra gör att det hĂ€r blir extra allvarligt för barnet. I sjĂ€lva vĂ„ldsögonblicket Ă€r det inte nĂ„gon som finns dĂ€r för barnet. Att som barn leva i en familj dĂ€r vĂ„ld förekommer kan göra att man hela tiden kĂ€nner en otrygghet och kanske gĂ„r omkring som pĂ„ tĂ„ för att inte göra pappa arg. Man kan kĂ€nna hat, rĂ€dsla, förvirring och tomhet, sĂ€ger Lisa Clefberg.
Enligt en avhandling av Anna L Jonhed beskriver barn i djupintervjuer pappan som en ganska passiv figur, som trots att
En förÀlder ska stÄ för tryggheten, inte skapa otrygghet.
han har funnits i hemmet inte tagit ansvar för barnets behov.
â Det Ă€r mamman som har varit tryggheten, som har funnits dĂ€r vid lĂ€ggning, tröst, kontakt med skola och sĂ„ vidare. Man talar mycket om barnets rĂ€tt till bĂ„da sina förĂ€ldrar. Men nĂ€r förĂ€ldrarna Ă€r skilda och barnet har bevittnat vĂ„ld mot mamman har det inte visat sig ge nĂ„gon positiv effekt för barnet att ha fortsatt kontakt med pappan.
Lisa Clefberg hÀnvisar igen till Anna L Jonheds forskning och de intervjuer som gjorts med mammor och barn.
HELA 75 PROCENT av barnen som ingick i en studie hade fortsatt kontakt med en pappa som hade utsatt mamman för vÄld. Lisa Clefberg hoppas att den nya lagen baserad pÄ Barnkonventionen kommer att se mer till barnens bÀsta och inte bara vilken risk för vÄld som föreligger och att man ska klargöra vad barnets rÀtt till kontakt med bÄda förÀldrarna egentligen betyder.
â Det Ă€r en rĂ€ttighet för barnet, inte en skyldighet. Om barnet inte vill trĂ€ffa förĂ€ldern och Ă€r rĂ€dd för denne ska man naturligtvis lyssna pĂ„ barnet. Att pappan krĂ€ver sin rĂ€tt att trĂ€ffa barnet blir i vissa fall som en fortsatt vĂ„lds- och maktutövning mot mamman och barnet om barnet tydligt uttrycker att hon eller han inte vill ha den kontakten, sĂ€ger Lisa Clefberg.
Man har ocksÄ tittat pÄ vad som har avgjort om pappan har fÄtt rÀtt till umgÀnge med sina barn och det visar inte pÄ mÀngden vÄld som nÄgot avgörande.
â Det har visat sig att pappor med högre social status och som har varit bĂ€ttre pĂ„ att argumentera har vunnit i de hĂ€r tvisterna. VĂ€lartikulerade pappor med hög social status som har utövat mycket vĂ„ld fĂ„r alltsĂ„ fortsĂ€tta trĂ€ffa sina barn i högre grad Ă€n pappor med lĂ€gre social status som har utövat mindre vĂ„ld mot barnets mamma. Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att det vi pratar om Ă€r förĂ€ldrar som har utövat vĂ„ld i barnets nĂ€rvaro: De har alltsĂ„ valt att utöva vĂ„ld utan att ta hĂ€nsyn till om barnen har hört eller sett det de har gjort. Enligt internationell forskning ser dessa mĂ€n frĂ€mst till sitt eget berĂ€ttigande och har ett starkt behov av kontroll. De har i mĂ„nga fall svĂ„rt att ta hand om ett barn pĂ„ ett kĂ€r-
leksfullt och kÀnslomÀssigt nÀrvarande sÀtt. Vi mÄste börja titta pÄ om de hÀr barnen mÄr bra psykiskt och inte bara titta pÄ om de fÄr mat och rena klÀder.
BARN SOM HAR bevittnad vÄld i hemmet mÄr oftast betydligt sÀmre Àn andra barn. De kan lida av psykisk ohÀlsa och fungerar oftast sÀmre socialt och i skolan.
â Pojkar har en tendens att bli utĂ„tagerande och flickor mer inĂ„tvĂ€nda. De kan fĂ„ sömnsvĂ„righeter, huvudvĂ€rk, astma och ont i magen. Det Ă€r ocksĂ„ vanligt med Ă„ngest, sjĂ€lvskadebeteende, aggressivitet, koncentrationsproblem, fobier och svĂ„righet att umgĂ„s med andra.
Mer vÄld leder till allvarligare problem, som depression och PTSD. Bra stöd Àr viktigt för att kunna mÄ bÀttre.
â Det Ă€r viktigt att lyssna pĂ„ barnen och lĂ„ta dem bearbeta hĂ€ndelserna. Om barnet inte vill trĂ€ffa pappan kan tvĂ„ng till umgĂ€nge förvĂ€rra problemen.
Rektionerna pÄverkas ocksÄ av barnets Älder. Yngre barn kan bli mer rÀdda för att vara ensamma och kÀnna oro medan tonÄringar kan uppvisa Ängest, bli inÄtvÀnda och hamna i alkoholmissbruk. Studier pÄ vuxna som har bevittnat eller utsatts för vÄld som barn har visat en ökad risk för kriminalitet, missbruk och antisocialt beteende.
â Barnen som har levt med vĂ„ld har ofta en annan syn pĂ„ vĂ€rlden och familjerelationer. En tioĂ„ring som jag trĂ€ffade hade lĂ€st i en tidning att kĂ€rleken kunde ta slut i ett förhĂ„llande. Han förstod inte vad som menades. Han visste inte att kĂ€rlek hade nĂ„got med Ă€ktenskap att göra.
VÄldsamma mÀn har ocksÄ svÄrt att se svaghet och vekhet hos sina söner och hetsar ofta fram ett mer aggressivt beteende.
LISA CLEFBERG FĂRELĂSER ofta om effekter av traumatiska upplevelser, sjĂ€lvkĂ€nsla och liknande. Hon har ocksĂ„ egen praktik. Men hon har dessutom egen erfarenhet av att ha blivit utsatt av en sĂ„dan hĂ€r man. Hennes barn riskerade till och med att bli bortförda ur landet.
BÄde hon och hennes barn fick ett vÀldigt fint bemötande frÄn sociala myndigheter.
som
»Att pappan krÀver sin rÀtt att trÀffa barnet blir som en fortsatt vÄlds- och maktutövning mot mamman« Lisa Clefberg
â Vid ett samtal sade en av mina söner att han kunde bevisa det som han hade berĂ€ttat om. DĂ„ sa kvinnan frĂ„n SocialtjĂ€nsten att hon trodde pĂ„ honom, att han inte behövde bevisa nĂ„got. Det gjorde honom bĂ„de glad och lĂ€ttad.
LISA CLEFBERG GER ett exempel pĂ„ en bra hjĂ€lpinsats. Det Ă€r nĂ€r man trĂ€ffar barnet i hemmiljö och lyssnar pĂ„ vad denne har att sĂ€ga (i de fall hemmiljön Ă€r trygg och uppfattas som sĂ€ker av barnet), och erbjuder terapisamtal, till exempel Trappan. OcksĂ„ det i hemmet. Och lĂ„ter barnet styra hur lĂ€nge man ska fortsĂ€tta med samtalen. â Det gĂ€ller att visa att det som barnen har varit med om Ă€r nĂ„gonting fel som de inte borde ha behövt uppleva och att barnet inte behöver kĂ€nna skuld eller skam. Det Ă€r viktigt att betona att det Ă€r det de har upplevt (sett eller hört) som Ă€r fel, inte
de kÀnslor som de har inför de hÀndelserna.
Barn som har upplevt vÄld mot en förÀlder kÀnner ofta en oro, och ibland ett ansvar, för den utsatta förÀldern. Av den anledningen kan barnet ofta inte tillgodogöra sig nÄgot sÄ lÀnge mamman Àr utsatt för en risk för vÄld. Först mÄste man sÀtta stopp för vÄldet sÄ att barnet kan fokusera pÄ sitt eget mÄende.
Lisa Clefberg vill dock uppmÀrksamma pÄ att faran inte Àr över nÀr relationen upphör. Det Àr dÄ vÄldet brukar eskalera.
â OM KVINNAN lĂ€mnar mannen Ă€r det risk att han kĂ€nner sig krĂ€nkt och vill hĂ€mnas eftersom han mister sin kontroll. Man bör ocksĂ„ kĂ€nna till risken att varje gĂ„ng nĂ„got nytt och ovĂ€ntat hĂ€nder som mannen kan kĂ€nna sig krĂ€nkt av kan det leda till hotfulla handlingar. Till exempel sĂ„ bör man vara försiktig med skriftliga dokument som mannen kan komma över dĂ€r det stĂ„r kvinnans arbetstider, namnet pĂ„ en eventuell ny man, vilken skola barnet gĂ„r pĂ„ eller annan kĂ€nslig information. â
Anna L Jonhed har varit medförfattare till boken VĂ„ld i nĂ€ra relationer â Socialt arbete i forskning, teori och praktik (2018) av Eveliina Sinisalo och Linn Moser HĂ€llen. Förlag: Liber. Boken belyser sĂ„vĂ€l professionellas som drabbade vĂ„ldsutsatta kvinnors berĂ€ttelser. Framför allt ger den verksamma inom socialtjĂ€nst, hĂ€lso- och sjukvĂ„rd kunskap och verktyg för att de pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska kunna skydda och stötta alla som drabbas.
TEAMET FĂR STĂD
VID RELATIONSVĂ LD
erbjuder skyddat boende för kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relation med eller utan hedersproblematik. Vi tar emot ensamstÄende och kvinnor med barn. Man kan Àven ta med sina husdjur.
010-209 86 77 âą info@t-rvs.se
En nyhetsssajt för dig inom vÄrd och omsorg
VÀlkommen till Sveriges största mötesplats för branchen!
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
I Familjehemsbanken hittar ni enkelt utredda familjer, med eller utan konsulentstöd. Sök bland hundratals intressenotiser.
Kontakta oss gÀrna!
Ring oss pÄ 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
För pojkar och flickor 9-13
âEtt strukturerat, familjelikt boende i naturskön miljöâ
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
www.colosseumbehandling.se Telefon/E-post annons Mail: placera@colosseumbehandling.se 072-9916110 Vi jobbar med övergreppsspecifik handling för pojkar 14-20 Är 2355847 Verksamhetsid 3579126 Colosseum
Nya Generationens HVB - övergreppspecifik utredning och behandling i kombination med krim/missbruk. Pojkar 15-19 Är.
placera@colosseumbehandling.se 072-991 61 10
www.colosseumbehandling.se
Solsunda Àr ett HVB-hem som startade 1968. VÄr mÄlgrupp Àr vuxna med psykisk ohÀlsa.
Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem Àr anpassat efter olika nivÄer av sjÀlvstÀndighet i vardagslivet.
Vi erbjuder en kvalitetssÀkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter frÄn Stockholms innerstad.
Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef
Telefon: 08-557 72 515
Mobil: 073-346 70 56 Mail: vita.kiluk@solsunda.se
Solsunda
Steget mot ett sjÀlvstÀndigt liv
SolsundavÀgen 14 ⹠131 46 Nacka ⹠Tel: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se ⹠www.solsunda.se
Trygghetsskapare
Under konferensen Trygg och SÀker i Malmö utsÄgs Cecilia Ljung, folkhÀlsochef Karlskoga/Degerfors kommuner och Kenneth Sundqvist, lokal polis till à rets Trygghetsskapare.
Motiveringen lyder: âGenom vinnarens insats har arbetet med ett lĂ„ngsiktigt trygghetsarbete prioriterats. Arbetet med vidareutbildning genom konferenser och dialogmöten har genererat ett samarbete med universitet för att ytterligare höja kunskapsnivĂ„n och förstĂ„elsen hos förtroendevalda och medarbetare i kommunerna.
Det finns inga genvĂ€gar till en ökad trygghet men vinnarna har visat att de Ă€r beredda att göra jobbet.â
Projektet i Degerfors och Karlskoga handlar om att via det lokala Brottsförebyggande RÄdet skapa förutsÀttningar för samsyn och samarbete för ökad trygghet pÄ ett strategiskt, systematiskt och lÄngsiktigt sÀtt.
Detta har tydliggjorts i kommunernas samverkansöverenskommelser och medborgarlöften.
Nytt pris till hjÀltar som skyddar barn
2019 fyller Childhood 20 Är och under jubileumsÄret uppmÀrksammar barnrÀttsorganisationen pÄ olika sÀtt de framsteg som gjorts med att förebygga vÄld och sexuella övergrepp mot barn. Nya Childhoodpriset ska delas ut till de osynliga hjÀltar i Sverige som dagligen arbetar med att skydda barn mot vÄld och sexuella övergrepp.
â Med Childhoodpriset vill vi lyfta mĂ€nniskor som sĂ€llan fĂ„r erkĂ€nnande för sin insats, men som genom sitt sitt engagemang och sin kompetens verkligen gör skillnad för barn, sĂ€ger Paula Guillet de Monthoux, generalsekreterare pĂ„ Childhood.
2019 Ärs Childhoodpris kommer att delas ut till en person som arbetar med att utreda sexuella övergrepp mot barn, till exempel en polis, barnutredare, rÀttsmedicinsk/forensisk tekniker, en barnförhörsspecialist, Äklagare eller liknande.
Den hĂ€r julen fortsĂ€tter Kvinna till Kvinna sitt 26-Ă„riga arbete för att utrota vĂ„ldet mot vĂ€rldens kvinnor. 2019 Ă„rs julkampanj har temat âMĂ€ns VĂ„ld mot Kvinnor tar inte julledigtâ. I sin julshop sĂ€ljer de bland annat den hĂ€r snygga tygkassen.
VĂ€rlden över utsĂ€tts kvinnor för vĂ„ld och trakasserier â just för att de Ă€r kvinnor. Hemmet som borde vara den tryggaste platsen, Ă€r för mĂ„nga den farligaste nĂ€r vĂ„ldet kommer frĂ„n en nĂ€rstĂ„ende. Den typen av vĂ„ld ökar ofta under helger och ledigheter. Inte bara i Sverige utan vĂ€rlden över.
Kvinna till Kvinna Àr en svensk kvinnorÀttsorganisation som jobbar varje dag i 20 lÀnder för att vÄldet mot kvinnor ska upphöra. Den som köper deras julklappar Àr med och bidrar till detta. Pengarna gÄr till att minska vÄld mot
kvinnor, hjÀlpa utsatta kvinnor att bearbeta sina trauman och fÄ modet att anmÀla vÄldtÀkt och misshandel. Men ocksÄ till arbetet med att förÀndra lagstiftning och attityder för att ge fler kvinnor i vÀrlden makt över sina egna liv.
Produkterna i Kvinna till
Jessica Gerebrand Àr fotbollstrÀnare i Kopparbergs bollklubbs tjejlag. För ett tag sedan noterade hon att det var flera avhopp frÄn laget och skÀlet var bland annat dÄligt mÄende, strul hemma och stress.
Fotbollen var ett stöd men till slut valde man till och med bort det, vilket fick Jessica att börja fundera pĂ„ vad man skulle kunna göra för att stötta tjejer i Ă„ldern 12â17 som inte mĂ„r sĂ„ bra.
â Vi hade haft lĂ€xlĂ€sning innan trĂ€ningen, med mellis och prat, och det var uppskattat. Jag sĂ„g ett tydligt behov bland tjejerna av en fast punkt och tĂ€nkte att det kanske fanns fler dĂ€rute som behövde fĂ„ nĂ„gonstans att gĂ„ efter skolan, Ă€ven om de inte spelade fotboll.
Kvinnas julshop har viktiga budskap och en stor del av pengarna gÄr till arbetet med kvinnors rÀttigheter. Förutom tygkassen med texten Girls just wanna have fundamental human rights! finns en mössa med texten The future is equal, pins och posters samt gÄvokort.
Jessica tÀnkte vidare och efter sportlovet drog hon igÄng tjejprojektet ideellt. Hon ansökte om bidrag frÄn Sparbanksstiftelsen och fick det beviljat, vilket var till stor hjÀlp.
â Jag har tidigare sökt bidrag frĂ„n stiftelsen, till konstgrĂ€splanen bland annat, sĂ„ dĂ€rför visste jag att man kunde göra det. Det fanns information pĂ„ bankens sida kring aktuella kriterier och bland annat var det inom vĂ„rd och hĂ€lsa. Jag tĂ€nkte att det Ă€r ju detta i allra högsta grad, sĂ„ jag sökte och hade turen att fĂ„ det beviljat.
Hon berÀttar att pengarna gör att de exempelvis kan ta in extern kompetens, grÀdda vÄfflor och lyxa till det lite för tjejerna.
â Vi arbetar mot psykisk ohĂ€lsa och erbjuder en plats att vara utan krav, med mellanmĂ„l, trygga vuxna och temaförelĂ€sningar kring Ă€mnen som kost, motion och mindfulness. Ăven ansiktsspa och sminkkurs har ordnats, vilket varit mycket uppskattat.
Projektet samarbetar med skolan och kommunen och vill nÄ ut till sÄ mÄnga som möjligt. Antalet deltagare vid trÀffarna varierar men totalt har cirka 45 tjejer deltagit under vÄren. Jessica Àr en eldsjÀl som brinner för ungdomar och hon Àr inte frÀmmande för att utöka verksamheten framöver. Hon vet att behovet finns Àven bland killarna och hon tycker det vore roligt att kunna göra en insats ocksÄ dÀr.
Atollen Omsorg
Postadress: Kaserngatan 28, 575 35 Eksjö
Tfn: 0381-77 39 65, E-post: info@atollenomsorg.se www.atollenomsorg.se
9 § punkt 9 LSS, personkrets 1
Gruppbostaden Astra öppnar 1/12 2019. Personkrets 1 LSS med inriktning missbruk/beroende.
Vi vÀnder oss till mÀn och kvinnor frÄn 18 Är med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstÄnd. Vi har specifik kompetens Àven nÀr det gÀller omfattande psykiatrisk tillÀggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT.
VÄra unika kÀrnvÀrden
HĂG KOMPETENS - vilket innebĂ€r att flera av vĂ„rd- och omsorgspersonalen har akademisk utbildning, övriga gymnasiekompetens. Personalen har i genomsnitt 25 Ă„rs erfarenhet av mĂ„lgruppen. Tillsammans kan vi dĂ€rför erbjuda kvalitativ och sĂ€ker vĂ„rd- och omsorg, utöver det vanliga.
KVALITETSSĂKRING - vilket innebĂ€r att verksamheten tillĂ€mpar processer för att stĂ€ndigt förbĂ€ttra och utveckla verksamheten, men Ă€ven sĂ€kerstĂ€ller att krav frĂ„n kunder och gĂ€llande lagar och författningar uppfylls.
INDIVIDANPASSAT - vilket innebÀr att vi alltid utgÄr frÄn individens behov och önskemÄl nÀr det gÀller utformningen av insatserna.
ArbetssÀtt
Vi individualiserar insatserna, tar hÀnsyn till begÄvning, grad av autistiska svÄrigheter och allmÀn funktionsnivÄ.
Vi tar hÀnsyn till grundlÀggande svÄrigheter som förmÄgan till bland annat funktionell kommunikation och social funktion.
Vi förebygger problembeteenden genom ett lÄgaffektivt bemötande. Vi strukturerar miljön sÄ att den blir förutsÀgbar och förstÄelig.
Stora anhöriglÀgenheter som fÄr disponeras kostnadsfritt av nÀrstÄende som Àr pÄ besök.
Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.
Eftersom vi Àven vÀnder oss till individer med psykiatrisk tillÀggsproblematik och beroendeproblematik erbjuder vi kognitiva behandlingsprogram, taktil beröring, beroendeprogram, avslappning och NADA akupunktur.
Placeringsansvarig
Lena Hagström
Tfn: 0381-77 39 65
E-post: lena.hagstrom@atollenomsorg.se
Vill hjÀlpa förÀldrar att undvika domstolstvist
Efter semestern Àr det mÄnga par som tar initiativ till separation och skilsmÀssor. De allra flesta skiljs Ät pÄ ett bra sÀtt, men i vissa fall leder separationen till utdragna konflikter dÀr barnen ofta kommer i klÀm.
PĂ„ familjerĂ€tten i Lund ser man att ökningen av antalet vĂ„rdnadsutredningar följer den nationella trenden. Under de senaste tio Ă„ren har antalet uppdrag frĂ„n domstolar ökat kraftigt. â Vi vill erbjuda förĂ€ldrar ett alternativ till en domstolstvist. DĂ€rför tar vi nu ett nytt grepp och utvecklar vĂ„r metod kring samarbetssamtal. Vi stĂ€rker fokus pĂ„ barnen i samtalen för att hjĂ€lpa förĂ€ldrarna att nĂ„ samsyn i de frĂ„gor som gĂ€ller barnen, sĂ€ger Tommy Persson, chef för FamiljerĂ€tten i Lunds kommun. Vi vet att de förĂ€ldrar som kommer till oss vill sina barns bĂ€sta, men ibland tar kĂ€nslor som har med separationen att göra över.
För att fÄ till fler samtal direkt med barnen har familjerÀtten tagit fram ett material som riktar sig till de lite Àldre barnen i 9 till 15-ÄrsÄldern. En illustrerad liten bok om samarbetssamtal och separation, samt en film.
Jönköping kommun tilldelas Raoul Wallenberg Academys pris à rets medmÀnskliga kommun för ett rÀttighets- och inkluderingstÀnk i alla deras verksamheter. Kommunen har inte bara utformat en genomgripande strategi utan har Àven lyckats tillÀmpa den vÀl i praktiken.
Juryn har utsett 2019 Ärs vinnare av priset à rets medmÀnskliga kommun utifrÄn förslag inskickade frÄn kommuntjÀnstemÀn.
â Vi Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt glada och hedrade att fĂ„ den hĂ€r utmĂ€rkelsen. I Jönköpings kommun har vi en gemenskap som utgĂ„r frĂ„n grundlĂ€ggande vĂ€rderingar om mĂ€nniskors lika vĂ€rde. Vi arbetar aktivt med bland annat frĂ„gor kring jĂ€mstĂ€lldhet, integration och rĂ€ttigheter för barn och funktionshindrade. DĂ€r Ă€r ocksĂ„ korsbefruktningen mellan kommunens verksamheter och det ideella föreningslivet vĂ€ldigt viktigt, sĂ€ger Ilan De Basso, kommunalrĂ„d (S).
För mÄnga nyanlÀnda familjer Àr det svenska skolsystemet annorlunda och innebÀr en utmaning för bÄde barn och förÀldrar. En som upplevt detta pÄ nÀra hÄll Àr Gina Dirawis mamma, Siham Abdul Aziz, som nu gÄr i sin dotters fotspÄr och gör programledardebut.
Antalet mĂ€nniskor som idag befinner sig pĂ„ flykt har inte varit sĂ„ stort sedan andra vĂ€rldskriget. Bara 2015 kom 160 000 mĂ€nniskor till Sverige â 46 000 av dem barn i skolĂ„lder. I programserien SOS â Skolan och Sverige beger sig Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att trĂ€ffa nyanlĂ€nda barn och deras familjer för att ta reda pĂ„ hur de upplever den svenska skolan.
I varje avsnitt lÀr vi kÀnna en ny familj och fÄr inblick i deras vardag. En del tampas med sprÄkliga utmaningar, kulturella krockar och trÄngboddhet. Andra bÀr fortfarande pÄ traumatiska minnen frÄn krig och flykt. Siham Abdul Aziz försöker förstÄ hur omstÀndig-
heterna pÄverkar barnen och deras skolgÄng, men ser det ocksÄ ur förÀldrarnas perspektiv. Genom att medverka i serien hoppas hon pÄ att kunna hjÀlpa nyanlÀnda familjer att hitta verktyg för att snabbare komma in i samhÀllet.
Siham Abdul Aziz lÀmnade sjÀlv ett palestinskt flyktinglÀger i Beirut för över 30 Är sedan. Hon kom till Sverige i anknytning till sin man och paret bosatte sig i Sundsvall. HÀr arbetar hon idag som modersmÄlslÀrare och brobryggare.
Trots att hon har bott i Sverige i nĂ€sta hela sitt vuxna liv kĂ€nner hon igen sig mycket i de dagliga mötena med eleverna och deras familjer. â NĂ€r jag möter nyanlĂ€nda idag sĂ„ tĂ€nker jag ofta pĂ„ hur det var för mig nĂ€r jag kom till Sverige. Att starta ett nytt liv och försöka anpassa sig till allt det nya samtidigt som man börjar om frĂ„n noll kan vara vĂ€ldigt svĂ„rt. Bara att lĂ€ra sig hur det svenska skolsystemet fungerar Ă€r en utmaning i sig, sĂ€ger Siham Abdul Aziz.
Omid Mahmoudi fÄr priset à rets Changemaker 2019 för sitt brinnande och viktiga engagemang för ensamkommandes rÀtt och integration. Omid grundade förbundet 2013, och idag finns de pÄ över 20 orter runt om i Sverige. Omids arbete Àr en viktig plattform för ensamkommande och engagerar idag över 3 000 volontÀrer och nyanlÀnda.
För andra Äret i följd delar Ashoka och Raoul Wallenberg Academy ut utmÀrkelsen à rets Changemaker för att uppmÀrksamma unga sociala entreprenörer som driver samhÀllsförbÀttrande initiativ. Omid Àr en ung Changemaker som genom empati och handlingskraft gÄtt frÄn idé till handling, och dÀrmed skapat
ett mer inkluderande och öppet Sverige.
à rets Changemaker fÄr under ett Ärs tid strategisk coachning frÄn Antrop, Accenture och Coompanion, samt tillgÄng till deras nÀtverk.
âRaoul Wallenberg Academy och Ashoka vill att unga ska bjudas in som ledare och beslutsfattare i de system som pĂ„verkar dem idag och vara medskapare för de system som kommer pĂ„verka dem i framtiden. Med utmĂ€rkelsen Ă rets Changemaker visar vi pĂ„ den enorma förĂ€ndringskraft som finns hos unga och hur unga Changemakers mod, samhĂ€llsengagemang och kreativitet bidrar till ett medmĂ€nskligt och hĂ„llbart samhĂ€lleâ, sĂ€ger Johanna Westin, tillförordnad gene-
ralsekreterare pÄ Raoul Wallenberg Academy.
âFör att lösa dagens samhĂ€llsutmaningar behövs fler mĂ€nniskor som agerar. Att vara en samhĂ€llsförĂ€ndrare (Changemaker) Ă€r inte ett yrke, utan ett karaktĂ€rsdrag och en ledarstil. UtmĂ€rkelsen Ă rets Changemaker fĂ„ngar upp detta viktiga drag bland unga samhĂ€llsförĂ€ndrare som agerar och inspirerar fler att följa efter!â, sĂ€ger Emma Lindgren, co-director, Ashoka Nordic.
UtmÀrkelsen à rets Changemaker 2019 initieras av Ashoka och Raoul Wallenberg Academy i samarbete med Antrop och Accenture med stöd frÄn Coompanion som en del av Changemakers Yard.
för pojkar och flickor 15-19 Är
144 st RAMAVTAL
VĂ€lkommen att kontakta oss!
Andreas Roos 070-355 56 62
Kjell Roos 070-379 83 76
www.mikandellab.se
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
Verksamma sedan 1987
4FörÀlder/förÀldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 Är. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvÄrd.
4Gravida kvinnor, tonÄringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden dÀrefter.
För ett vÀrdigt liv fritt frÄn vÄld. JOURNUMMER 070-366 08 17
www.neptunaomsorg.se
Hög kompetens och lÄng erfarenhet av utagerande beteende, lÄgaffektivt bemötande och multifunktionshinder.
Vi arbetar aktivt med det egna nÀtverket.
En gruppbostad och vÄrdkedja enligt LSS 9:8 och 9:9 i MÄlerÄs.
Tel 08-512 302 22
StorsÀttra GÄrd AB www.storsattragard.se
info@storsattragard.se Fax 08-512 303 50
Den 10 september hölls flera manifestationer med ljustÀndning för att uppmÀrksamma suicid.
Den 10 september varje Är uppmÀrksammas suicidpreventiva dagen vÀrlden över med syfte att öka kunskapen om att sjÀlvmord kan förhindras. Den ideella organisationen Suicide Zero Àr med och anordnar flera aktiviteter runt om i landet i samband med den dagen, med fokus pÄ ljusmanifestationer. DÄ tÀnds ljus för alla som har tagit sitt liv under Äret som gÄtt. Det finns mycket okunskap och stigma kring suicid och det vill Suicide Zero förÀndra.
TEXT: JENNY FORS
Varje Är tar cirka 1 500 personer i Sverige sitt liv. Suicide Zero arbetar för att radikalt minska den siffran. Det gör man genom att sprida kunskap, visa pÄ konkreta lösningar och bilda opinion kring sjÀlvmord.
â Vi Ă€r en ideell organisation som har funnits sedan 2013. Vi hĂ„ller bland annat utbildningar dĂ€r vi gĂ„r igenom myter och fakta om sjĂ€lvmord, hur man identifierar
tidiga varningstecken och hur man kan stötta nÄgon som mÄr dÄligt, berÀttar Camilla Rosenkvist, utbildningssamordnare pÄ Suicide Zero.
UTBILDNINGEN Và GA FRà GA Àr en kurs pÄ tvÄ timmar som vÀnder sig till den breda allmÀnheten och inte krÀver nÄgra förkunskaper.
â Det Ă€r fortfarande vĂ€ldigt tabube-
lagt att tala om sjÀlvmord, Àven om vi ser ett mer öppet klimat att ta upp psykisk ohÀlsa i stort i samhÀllet. Den vanligaste och farligaste myten Àr förestÀllningen om att du inte ska vÀcka den björn som sover. Man tror att det kan förstÀrka de negativa tankarna att man talar om dem, men forskning visar att det Àr precis tvÀrt om. Vi behöver vÄga frÄga för att kunna fÄnga upp de hÀr tankarna pÄ ett tidigt
stadium och vi behöver visa att det Àr okej att prata om det. Annars blir det som att det inte spelar nÄgon roll vad vi gör.
CAMILLA ROSENKVIST VILL visa att alla mÀnniskor kan göra nÄgot för att hjÀlpa en medmÀnniska.
â Vi ska inte bara se det som ett uppdrag för psykiatrin. Vi har alla ett ansvar att ta hand om de som mĂ„r sĂ€mre Ă€n oss sjĂ€lva och överlag behöver vi fĂ„ till ett bĂ€ttre samarbete mellan olika aktörer i samhĂ€llet, sĂ€ger hon.
Hon rĂ€knar upp nĂ„gra tidiga varningssignaler som Ă€r bra att kĂ€nna till. En livsomstĂ€llning kan vara en utlösande faktor, sĂ„ som en skilsmĂ€ssa, ett förlorat jobb eller ett dödsfall i familjen. Ăr man medveten om det sĂ„ kan man ocksĂ„ lĂ€ttare uppmĂ€rksamma signalerna hos andra.
â Personen kan dra sig undan sociala sammanhang, öka sin anvĂ€ndning av
alkohol. Lugnande medel och droger kan ocksÄ förekomma. Ett förÀndrat beteende ska man alltid vara uppmÀrksam pÄ. Lita pÄ din magkÀnsla. Om du kÀnner att nÄgot inte riktigt Àr som det ska sÄ frÄga hellre en gÄng för mycket. Vi brukar sÀga att man ska vara artigt pÄtrÀngande, sÀger Camilla Rosenkvist.
»Vi brukar sÀga att man ska vara artigt pÄtrÀngande« Camilla Rosenkvist
Den som mĂ„r dĂ„ligt brukar inte vilja belasta andra med sina problem, sĂ„ det gĂ€ller att frĂ„ga tvĂ„, kanske tre gĂ„nger. Ăr man riktigt orolig sĂ„ rĂ„der Camilla Rosenkvist att man ska vara sĂ„ rak som möjligt
och stĂ€lla frĂ„gan rakt ut: âHar du haft tankar pĂ„ att ta ditt liv?â
â Ju rakare frĂ„gor du stĂ€ller desto Ă€rligare svar fĂ„r du. Ăr svaret pĂ„ frĂ„gan ett âjaâ, ska du fortsĂ€tta att frĂ„ga: âHur lĂ„ngt gĂ„r dina tankar? Har du planerat hur det ska gĂ„ till?â Det Ă€r inte ovanligt att nĂ„gon gĂ„ng ha sjĂ€lvmordstankar under sin livstid, men att göra verklighet av det Ă€r ett vĂ€ldigt stort steg.
EN ANNAN MYT om sjÀlvmord som Camilla tar upp Àr att man inte kan hindra nÄgon som redan har bestÀmt sig.
â Det stĂ€mmer inte. Det behövs inte mycket för att fĂ„ nĂ„gon att skifta fokus. I ett sjĂ€lvmordsbrev stod det att âom bara nĂ„gon mĂ€nniska hade lett mot mig sĂ„ skulle jag inte ha fullföljt detâ. Bara att se personen och lyssna gör stor skillnad. Och dĂ„ ska vi inte avbryta och komma med lösningar, det kan fĂ„ personen att lĂ„sa sig.
Samtidigt sÀger Camilla att vi inte ska vara rÀdd att göra fel nÀr vi pratar med nÄgon som mÄr dÄligt.
â Du kan alltid ta ett steg tillbaka. Det viktiga Ă€r att vi gör nĂ„got. FrĂ„ga hellre en gĂ„ng för mycket Ă€n en gĂ„ng för lite. Visa respekt och förstĂ„else. Det Ă€r skillnad pĂ„ att sĂ€ga att du förstĂ„r och att visa förstĂ„else. Du kan aldrig helt förstĂ„ vad en annan mĂ€nniska kĂ€nner.
EN BRA SAMTALSTEKNIK för att inte klippa samtalet Àr att stÀlla öppna frÄgor; hur, var, nÀr. Sedan kan man behöva lotsa personen till hjÀlp genom att ta kontakt eller följa med till lÀkare eller psykiatri. Camilla tipsar ocksÄ om att en diakon inom kyrkan ibland kan vara ett bra alternativ för samtal.
â Om en person mĂ„r vĂ€ldigt dĂ„ligt kanske du behöver hjĂ€lpa personen att Ă„ka in pĂ„ psykakuten.
»FrÄga hellre en gÄng för mycket Àn en gÄng för lite«
SjÀlvmordstalen har minskat sedan 1980 fram till ungefÀr Är 2000, för att sedan vara i princip oförÀndrade. Bland unga mellan 9 och 25 Är har sjÀlvmorden ökat med cirka 1 procent per Är sedan 1995.
â Barn och unga mĂ„r sĂ€mre, det bekrĂ€ftar bland annat Bris. Vi lever i ett allt mer stressat samhĂ€lle med stora prestationskrav. Vi arbetar för att det ska tillsĂ€ttas mer resurser pĂ„ att förhindra suicid. Att 1 500 personer dör i suicid varje Ă„r Ă€r ungefĂ€r sex gĂ„nger fler Ă€n de som dör i trafiken, och dĂ€r lĂ€ggs det mycket pengar.
HELA 70 PROCENT av de som tar sina liv Ă€r mĂ€n. ĂndĂ„ gör kvinnor fler sjĂ€lvmordsförsök, men mĂ€n anvĂ€nder mer definitiva metoder och reagerar mer pĂ„ impuls.
â MĂ€n Ă€r ocksĂ„ mindre benĂ€gna att tala om sitt mĂ„ende. Den manliga normen att ensam Ă€r stark gör att mĂ„nga inte vill kĂ€nnas vid sina problem och att de inte behöver nĂ„gon hjĂ€lp.
Suicide Zero genomför tillsammans med andra suicidpreventiva organisationer en kampanj som uppmÀrksammar suicid hos mÀn och visar pÄ vikten av att prata om hur man mÄr.
I fjol startade Suicide Zero podden SjÀlvmordsöverlevarna dÀr personer som
Suicide Zero Àr en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska sjÀlvmorden.
Fokus ligger pÄ att:
- lyfta fram samhÀllsproblemet suicid i media och visa hur sjÀlvmorden kan förhindras samt att minska stigmatiseringen av psykisk ohÀlsa.
- öka kÀnnedomen om sjÀlvmord och hur det drabbar individer, familjer och samhÀl-
varit nĂ€ra att ta sitt liv men överlevt berĂ€ttar om vad som hĂ€nt dem. â Det Ă€r viktigt att förmedla hopp, Ă€ven om vi ocksĂ„ pekar pĂ„ saker som kan förbĂ€ttras i samhĂ€llet. VĂ„ra Ă„tta ambassadörer som sjĂ€lva har erfarenhet av psykisk sjukdom eller hos en nĂ€ra familjemedlem hjĂ€lper oss att nĂ„ ut med vĂ„rt budskap. Mattias Sunneborns pappa tog sitt liv nĂ€r Mattias var 15 Ă„r och Mia SkĂ€ringer som âvet hur det kĂ€nns att stĂ„ pĂ„ kantenâ, som hon sĂ€ger. Deras starka berĂ€ttelser berör och öppnar ögonen för att vi alla mĂ„ste tala om sjĂ€lvmord.
SUICIDE ZERO HAR cirka 200 volontĂ€rer runt om i landet som engagerar sig i organisationens arbete. Den 10 september deltog mĂ„nga av dem pĂ„ Suicidpreventiva dagen genom att hĂ„lla ljusmanifestationer runt om i landet. â I Ă„r tĂ€nde vi 1 574 ljus. Bakom varje ljus finns det en person och bakom varje person finns det familjemedlemmar, vĂ€nner och bekanta som var och en drabbas av den oerhörda tragedi som det innebĂ€r att mista nĂ„gon i sjĂ€lvmord. Det Ă€r en fin manifestation som Ă€ven bidrar till att fĂ„ upp ögonen för att sjĂ€lvmord kan förhindras, avslutar Camilla Rosenkvist. â
let och belysa vad som mÄste göras för att minska tragedierna.
- skapa engagemang för samhÀllsproblemet suicid, vilket ger incitament till ökade resurser att satsa pÄ suicidpreventivt arbete.
Suicide Zero hÄller utbildningar, förelÀsningar och Àr aktiva pÄ sociala medier. De samarbetar med andra suicidpreventiva organisationer som MIND, Friends, SPES och SPIV.
Ser man till de senaste Ärtiondena har suicidtalet minskat i Sverige, utom nÀr det gÀller unga.
Bland unga stÄr suicid för 31 procent av alla dödsfall
2018 tog 1 574 personer sina liv i Sverige. Det Ă€r en ökning med 30 personer jĂ€mfört med Ă„ret innan. Den största ökningen har skett i Ă„ldersgrupperna 15â24 och 25â44 Ă„r. Det visar nya siffror frĂ„n Socialstyrelsen. TvĂ„ tredjedelar fler mĂ€n dör av suicid.
Socialstyrelsens siffror visar att 1 478 personer begick sjÀlvmord under 2016 och Äret dÀrpÄ var siffran 1 544. Under 2018 ökade siffran ytterligare dÄ 1 574 personer tog sina liv. Bland dessa klassades 306 dödsfall som skadehÀndelser med oklar avsikt. Dessa kan dock rÀknas in i suicidstatistiken.
Totalt Àr det 30 personer som varje vecka tar sina liv. Av de som dog av suicid under 2018 var 9 barn under 15 Är.
â DET ĂR en djup tragedi för alla drabbade och för samhĂ€llet i stort. Trots att vi pratar mer öppet om sjĂ€lvmord och fler insatser görs idag sĂ„ fortsĂ€tter sjĂ€lvmordstalen att öka. Det visar pĂ„ att det satsas alldeles för lite pĂ„ suicidpreventiva Ă„tgĂ€rder. Nu behövs krafttag frĂ„n alla delar i samhĂ€llet och kunskapen om hur vi kan förhindra
»Trots att vi pratar mer öppet om sjÀlvmord och fler insatser görs idag sÄ fortsÀtter sjÀlvmordstalen att öka« Sonny WÄhlstedt
sjÀlvmord mÄste öka, sÀger Sonny WÄhlstedt, talesperson för Suicide Zero.
Om vi inte rĂ€knar med de 306 fallen dĂ€r avsikten inte kunde styrkas var det 886 mĂ€n och 382 kvinnor som dog av suicid Ă„r 2018. Det Ă€r tvĂ„ tredjedelar fler mĂ€n. Suicidtalet per 100 000 invĂ„nare var 21 för mĂ€n och 9 för kvinnor. Högst suicidtal fanns bland mĂ€n som var 85 Ă„r och Ă€ldre. I denna grupp var suicidtalet 45, vilket Ă€r tre gĂ„nger högre Ă€n bland mĂ€n i den yngsta Ă„ldersgruppen, 15â29 Ă„r.
Man kan ocksÄ studera suicid i relation till det totala antalet dödsfall i varje Äldersgrupp. Bland unga personer, som har lÀgre risk Àn Àldre att avlida till följd
av sjukdom, stod suicid för 31 procent av alla dödsfall 2018. Motsvarande andel suicid för personer över 65 Är var mindre Àn 1 procent.
Om man tittar pĂ„ suicidtalet i olika Ă„ldersgrupper kan man se en minskning sedan mitten av 1980-talet i alla Ă„ldersgrupper utom i gruppen 15â24 Ă„r.
â Det Ă€r ett stort misslyckande för hela samhĂ€llet att vi inte lyckas minska antalet suicid. Det som behövs nu Ă€r en reviderad, nationell handlingsplan för att möta nollvisionen, mer pengar till suicidpreventiv forskning samt kunskapshöjande insatser, sĂ€ger Sonny WĂ„hlstedt.
I Ă RETS ĂVERENSKOMMELSE mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, satsas 1,77 miljarder kronor pĂ„ omrĂ„det Psykisk hĂ€lsa. Av de miljarderna öronmĂ€rktes inget till suicidprevention. Suicide Zero anser att suicidprevention mĂ„ste bli ett eget och prioriterat omrĂ„de med mycket större satsningar för att sjĂ€lvmordstalen ska minska radikalt.
KĂLLA: SOCIALSTYRELSEN, FOLKHĂLSOMYNDIGHETEN OCH SUICIDE ZERO
âRĂ€tt som det var kĂ€ndes det braâ âRĂ€tt som det var kĂ€ndes det braâ
âJag arbetar inom social omsorg och familjerĂ€tt. Mina beslut pĂ„verkar mĂ€nniskors liv, samhĂ€llet och Sverige i stort. Men med mycket makt kommer stort ansvar. InvĂ„narna mĂ„ste kunna förlita sig pĂ„ att jag alltid tillĂ€mpar lagar och regler rĂ€ttvist och effektivt. DĂ€rför Ă€r det fundamentalt att alla beslut fattas pĂ„ juridiska grunder. DĂ€rför anvĂ€nder jag JUNO.â
JUNO ger dig Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag, allt anpassat för just ditt ÀmnesomrÄde. För att du ska kunna ta rÀttssÀkra beslut.
Testa gratis i 14 dagar pÄ nj.se/ juno/kommun.
Har vi tid och tar vi oss tid för medkĂ€nsla inom svensk sjukvĂ„rd och omsorg idag och förstĂ„r vi dess betydelse? Ny omfattande forskning under samlingsnamnet âCompassionomicsâ visar att vi definitivt borde ta oss tid för medkĂ€nsla för att dess effekter pĂ„ sjukvĂ„rden Ă€r stora och mĂ€tbara. Det Ă€r förnuftigt att som patient vĂ€lja vĂ„rdgivare med medkĂ€nsla.
TEXT: MARIA THORIN
Begreppet âCompassionomicsâ myntades av den amerikanska lĂ€karen Stephen Trzeciak i boken âCompassionomics: The Revolutionary Scientific Evidence That Caring Makes a Differenceâ, frĂ„n 2019 och skriven av Trzeciak tillsammans med lĂ€karkollegan Anthony Mazzarelli, fritt
översatt till âCompassionomics: De revolutionerande vetenskapliga bevisen pĂ„ att medkĂ€nsla gör skillnadâ. Författarna dedikerar boken till de sjuksköterskor de haft som kollegor i beundran för dessas stora medkĂ€nslokompetens.
NÀr lÀkare och annan vÄrdpersonal ut-
övar medkÀnsla, det vill sÀga nÀr de har en genuin omsorgskÀnsla och vilja att hjÀlpa patienterna kombinerat med manifesterad empatisk kompetens, dÄ tillfrisknar patienterna snabbare och vÄrdpersonal upplever mindre utbrÀndhet. Sammantaget och som en konsekvens minskar sjukvÄrdens kostnader. Evidens kommer frÀmst frÄn USA men Àven andra vÀstlÀnder. Fokus ligger pÄ lÀkare-patient-relationen men boken belyser ocksÄ andra vÄrdrelationer.
Forskningen visar att medkÀnsla inte bara Àr centralt för att det Àr etiskt lÀmpligt att visa emotionell intelligens, utan ocksÄ för det Àr det Àr konsekvensmÀssigt nödvÀndigt och smart ur medicinsk syn46 | www.ssil.se
punkt samt ekonomiskt. MedkÀnsla Àr alltsÄ centralt för det medicinska utfallet och inte bara nÄgot som ökar patienttillfredsstÀllelse genom att addera en extra trevlighets-faktor.
MEDKĂNSLANS STORA RELEVANS ligger bĂ„de i att medkĂ€nsla gör positiv skillnad för hĂ€lsan samt i att avsaknad av medkĂ€nsla har negativa hĂ€lsoeffekter. Den samlade forskningen visar pĂ„ mĂ€tbara fysiska och psykologiska hĂ€lsoeffekter, pĂ„verkan pĂ„ vĂ„rdkvalitet samt efterlevnad av lĂ€karordination. MedkĂ€nsla, ofta uttryckt i vĂ€nlighet och inlyssnande, pĂ„verkar immunförsvaret, smĂ€rtupplevelsen, sĂ„rlĂ€kning och har dokumenterats i studier om migrĂ€n, depression, förkylningar, diabetes, stress, PTSD bland annat.
Författarna sammanfattar relevansen av medkÀnsla i modern sjukvÄrd:
⹠MedkÀnsla har stora fördelar för patienter under mÄnga olika tillstÄnd.
⹠Missade möjligheter till medkÀnsla kan ha förödande hÀlsoeffekter.
⹠MedkÀnsla kan minska kostnadskrisen inom sjukvÄrden.
⹠MedkÀnsla kan vara ett skydd mot utbrÀndhet bland vÄrdgivare.
⹠Fyrtio sekunder av medkÀnsla kan rÀdda ett liv.
MedkÀnsla har ofta underskattats eller ansetts som omÀtbart och ovetenskapligt. MedkÀnsla har framförallt missförstÄtts som enbart emotionellt, enbart som snÀllhet, enbart som empatiskt distress, eller har likstÀllts och förvÀxlats med svaghet och medömkan. Dessa utbredda missförstÄnd om medkÀnslans natur har pÄverkat synen pÄ dess styrkor i förhÄllande till dess risker. Sammantaget har missförstÄnd och okunskap bidragit till att sjukvÄrden inte vÀrnat och investerat tillrÀckligt i medkÀnsla som en central vÀrdegrund och kompetens. Den nya forskningen visar att medkÀnslans fördelar för vÄrden Àr mÀtbara, av stor vikt och kanske revolutionerande. De bör inte lÀngre förbises eller tas för givna, vilket Àr det nuvarande och historiska fallet.
Enligt författarna befinner sig sjukvÄrden i en utbredd medkÀnslokris i ett flertal vÀsterlÀndska lÀnder. Patienter upplever brist pÄ empati hos vÄrdgivare, lÀkare tycker sig inte ha tid att utöva medkÀnsla eller Àr för stressade och utbrÀnda för att kunna kÀnna medkÀnsla. En grundorsak till medkÀnslokrisen kan vara att sjukvÄrden som helhet inte har erkÀnt medkÀnslans relevans och inte heller vÄrd-
utbildningarna. Detta undervÀrderande underminerar effektiv, hÄllbar och etisk sjukvÄrd. Trzeciaks och Mazzarellis ser ej medkÀnsla som ett panacea, en lösning pÄ alla problem, utan istÀllet som en viktig del i pusslet tillsammans med mer tekniska kompetenser.
Mot bakgrund av medkÀnslans relevans för god sjukvÄrd, Àr det högst orovÀckande att en större studie (ocksÄ frÄn USA) visar att lÀkarstuderandes empatinivÄer faller kraftigt nÀr de nÄr sitt tredje utbildningsÄr.
SVENSKA RĂSTER BEKRĂFTAR medkĂ€nslokrisen. TvĂ„ fd svenska överlĂ€kare skriver i en debattartikel frĂ„n 2018 i LĂ€kartidningen âVi befarar att lĂ€kekonsten Ă€r allvarligt hotadâ och hĂ€nvisar till dĂ„liga nutida förutsĂ€ttningar för medkĂ€nsla, empati och till ett borttappat intresse för det centrala mĂ€nskliga mötet mellan lĂ€kare och patient. Moderna tider av byrĂ„kratisering
brÀndhet till stor del skulle orsakas av för mycket medkÀnsla menar författarna har otillrÀcklig vetenskaplig grund.
Sammantaget visar forskningen att medkÀnsla har stor om inte revolutionerande betydelse för sjukvÄrden. Detta inte bara för patientupplevelsen, vilket kan te sig mer sjÀlvklart och redan erkÀnt, utan Àven för resultatet av vÄrden, för vÄrdgivarnas vÀlbefinnande, samt för vÄrdens kostnad. Tursamt dÄ att forskningen Àven visar att medkÀnsla gÄr att trÀna upp och att trÀningen i sig ger ökat vÀlbefinnande bland deltagarna.
MEDKĂNSLA ĂR DĂRMED inte att beteckna som en otippad lyx i vĂ„rden utan som en nödvĂ€ndighet för god vĂ„rdprognos och patientsĂ€kerhet. Inte som ett nedprioriterat âbordeâ utan som ett âmĂ„steâ för att bibehĂ„lla teknisk yrkeskompetens. Att investera i medkĂ€nsla Ă€r bĂ„de det mellanmĂ€nskligt ârĂ€ttaâ och utfallsmĂ€ssigt
»Att lÄta en patient tala till punkt tar inte mÄnga extra sekunder och inte heller att visa medkÀnsla i vÀnliga ord av omtanke eller via kroppssprÄk«
och digitalisering leder till att âlĂ€kare och sjuksköterskor tillbringar mer och mer tid vid datorn i stĂ€llet för hos patientenâ. Författarna understryker âDet handlar inte om att överge modern teknik och vetenskap, utan snarare om att införliva och vĂ€rna om den personliga kontakten fylld av mĂ€nsklig medkĂ€nsla.â
Stress Àr en av medkÀnslans fiender. Trzeciaks och Mazzarellis ifrÄgasÀtter dock att lÀkare ej skulle ha tid för medkÀnsla och betonar att medkÀnnande beteende inte mÄste vara tidskrÀvande; att lÄta en patient tala till punkt tar inte mÄnga extra sekunder och inte heller att visa medkÀnsla i vÀnliga ord av omtanke eller via kroppssprÄk. Men det gör enorm skillnad.
Dessutom menar de att medkĂ€nsla, som de lĂ€nkar till en positiv omsorgskĂ€nsla och handlingsvilja, skyddar mot den stora risken för utbrĂ€ndhet i vĂ„rden genom att ge energi, arbetsglĂ€dje och mening. Detta i kontrast till det vanligt förekommande antagandet att ett distanserat förhĂ„llningssĂ€tt hos vĂ„rdpersonal gentemot patienter Ă€r att rekommendera för skydda sig mot empatisk distress (tidigare kĂ€nt som âCompassion fatigueâ). Att ut-
âsmartaâ att göra i vĂ„rden. Ansvaret ligger pĂ„ institutionerna snarare Ă€n pĂ„ individerna. Det finns mĂ„nga sĂ€tt att lĂ€ra av âCompassionomicsâ, till exempel via vĂ€rdegrundsarbete, via avbyrĂ„kratisering, personalvĂ„rd och förbĂ€ttrade förutsĂ€ttningar för medkĂ€nsla i arbetsmiljön, via utbildning av personal inklusive stresshantering och medkĂ€nslotrĂ€ning, via rekryteringar med fokus pĂ„ kĂ€nslomĂ€ssig intelligens.
Som vĂ„rdgivare (institution och individ) börjar det med att möjliggöra och prioritera det mellanmĂ€nskliga för bĂ„de sin och vĂ„rdtagarens skull, att intressera sig för medkĂ€nslans kognitiva och affektiva natur, för dess styrkor och svagheter, och i stort för medkĂ€nslovetenskapen. Som patient börjar det med att beakta att valet av lĂ€kare och hens medkĂ€nslokompetens spelar stor roll för hĂ€lsan.  â
Maria Thorin Àr doktorand i etik med fokus medkÀnsla, à bo Akademi Universitet, samt förelÀsare via www.medkÀnsla.com
Moises Rumie frÄn Tyresö Àr Ärets vinnare i Funkisfestivalen. Han vann publikens och juryns öron och hjÀrtan med Bryan Adams fina lÄt Heaven.
Finalen, som var den nionde i ordningen sedan starten 2011, var en mycket lyckad tillstĂ€llning med jubel och allsĂ„ng frĂ„n publiken nĂ€r lĂ„tarna framfördes. Orkestern var i högform under ledning av kapellmĂ€stare Per Ove âKnappenâ StĂ„lknapp. De tvĂ„ konferenciererna Tobias Karlsson och Niklas Hjelmvik guidade alla igenom förestĂ€llningen i ett högt tempo. Det var första gĂ„ngen som finalen hölls pĂ„ Stockholm Waterfront, och det var mĂ„nga som uppskattade de öppna och tillgĂ€ngliga lokalerna.
HÀr Àr finalbidragen i startordning:
1.
3.
Vinnaren korades i en viktning mellan publikens röster och juryns bedömning. Juryn hade ett riktigt tufft jobb, eftersom kvaliteten var sÄ hög pÄ alla bidrag. I Är anvÀndes för första gÄngen en digital röstning med Mentimeter, vilket fungerade mycket bra, och sÄ gott som alla i publiken lÀmnade en röst.
Prisutdelare i finalen var Anette Helenius, som i vanliga fall Àr projektledare för SVT:s Melodifestival.
Projektledaren Ann Epstein var efterÄt trött, men mycket nöjd:
â All den kĂ€rlek och glĂ€dje som man upplever en sĂ„n hĂ€r kvĂ€ll gör det vĂ€rt allt arbete som ligger bakom.
Eftersom artisternas Green Room lÄg strax bakom scenen kunde publiken till och med höra jublet frÄn medtÀvlarna nÀr
varje artist kom tillbaka till Green Room efter sitt framtrÀdande.
Alla artister har en funktionsnedsÀttning inom LSS och mÄlet med festivalen Àr att lÄta sÄ mÄnga som möjligt stÄ pÄ en scen, pÄ sin nivÄ. DÀrför genomförs lokala deltÀvlingar över landet, dÀr vinnarna gÄtt vidare till semifinal och nÄgra sedan till final. Det Àr ett roligt men ocksÄ viktigt kulturevenemang. MÄlgruppen mÄste fÄ synas och höras pÄ samma villkor som andra.
De artister vars bidrag inte vann kom pÄ hedrande delad andraplats. MÄnga av artisterna kommer nu att erbjudas att upptrÀda pÄ flera hÄll i landet, och det Àr vanligt att de anlitas för diverse upptrÀdanden lokalt i sina kommuner.
KĂLLA: FUNKISGLĂDJE
7.
8.
10.
11.
12.
Hos oss bor man kortare eller lÀngre tid av olika anledningar. Vi satsar pÄ hög kvalité och kompetens. Vanliga typer av placeringar Àr:
⹠Kort tillfÀllig lösning i vÀntan pÄ permanent lösning i hemkommunen.
⹠Akuta placeringar i vÀntan pÄ vÀl genomtÀnkta beslut.
⹠Lite lÀngre vistelse med vÀl genomtÀnkt rehabiliteringsplan.
⹠Boende med sÀrskild service som mer lÄngsiktig lösning.
www.prastmogarden.se
0612 - 66 41 52 âą info@prastmogarden.se
VÄr mÄlgrupp Àr personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat vÄld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp frÄn kriminella organisationer och nÀtverk, samt stalkning.
Varje klient i vÄr verksamhet har tillgÄng till samma breda kompetens bestÄende av:
âą SĂ€kerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och Äterrapportering till dig som uppdragsgivare
âą
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
⹠Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och vÄld i nÀra relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. lÀkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
VÀlkommen att kontakta oss vid förfrÄgan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 ⹠info@skyddsinsatser.se
Stadsmissionens skyddade boenden med barnrÀttsperspektiv
Stadsmissionens skyddade boenden erbjuder trygga och sÀkra boenden för kvinnor med eller utan barn. Husdjur Àr vÀlkomna. Tillsammans med BRIS arbetar vi utifrÄn ett tydligt barnrÀttsperspektiv. Boenden finns i Göteborg och Linköping.
Göteborgs Stadsmission vÀlkomnar placeringsförfrÄgan dygnet runt pÄ tel: 0730-57 93 91.
Vi driver Àven flera boenden med stöd för mÀnniskor med beroendeproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Vi arbetar ocksÄ med Bostad Först samt driver Stigbergskliniken för abstinensbehandling. LÀs mer pÄ www.stadsmissionen.org
PlaceringsförfrÄgan Linköpings Stadsmissions skyddade boenden: 0724-506083. För mer info: www.linkopingsstadsmission.se
Hur fungerar menscykeln? Hur fÄr man sina relationer att fungera? Och hur pÄverkas sexlivet av utsatthet och missbruk? Nu ska RFSU prata om sex med kvinnor i fÀngelse.
Sedan 2014 hÄller RFSU i samtalsgrupper om sex och relationer pÄ fem av KriminalvÄrdens ungdomsavdelningar och pÄ tvÄ hÀkten. Nu utökas samarbetet med KriminalvÄrden till att Àven omfatta kvinnor, och under hösten kommer RFSU att besöka FÀringsöanstalten för att prata med kvinnorna dÀr om kroppen och sex.
â Vi kommer att prata om allt frĂ„n graviditet och mens till vad missbruk kan fĂ„ för effekter pĂ„ sexlivet. Det kommer ocksĂ„ att finnas stort utrymme för kvinnorna att stĂ€lla frĂ„gor och utbyta erfarenheter, sĂ€ger Suzann Larsdotter, socionom och auktoriserad sexolog pĂ„ RFSU som kommer att hĂ„lla i trĂ€ffarna.
Sammanlagt kommer man att trÀffas vid sex tillfÀllen, en timme per gÄng.
PÄ FÀringsöanstalten finns 40 platser för fÀngelsedömda kvinnor och 15 platser för hÀktade kvinnor. För KriminalvÄrden Àr samarbetet med RFSU bÄde ett sÀtt att ge kunskap och skapa en meningsfull sysselsÀttning.
»LÀtt att sexualiteten enbart ses som ett problem och att man bara fokuserar pÄ det negativa«
Suzann Larsdotter
â Det hĂ€r Ă€r kvinnor som ofta levt ett hĂ„rt liv i utsatta miljöer. MĂ„nga har ocksĂ„ brister i sin skolgĂ„ng sĂ„ behoven av kunskap Ă€r stora. Mycket av vĂ„r verksamhet har under Ă„ren riktats mot mĂ€n sĂ„ det hĂ€r Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att erbjuda vĂ„ra kvinnliga klienter en aktivitet som riktar sig speciellt till dem, sĂ€ger Christina KĂ€llgren Pettersson, chef för enheten för verksamhetsutveckling i anstalt och hĂ€kte.
Suzann Larsdotter pÄ RFSU har ett förflutet som socionom och har stor erfarenhet av att trÀffa kvinnor i missbruk och utsatthet och under trÀffarna vill hon ocksÄ lyfta allt det positiva som sex och relationer kan föra med sig.
â Vi kommer att ha samma lustbejakande sexualupplysning som vi alltid har. NĂ€r man pratar om sex med kvinnor som
Suzann Larsdotter Àr socionom och auktoriserad sexolog pÄ RFSU.
lever i utsatthet Àr det lÀtt att sexualiteten enbart ses som ett problem och att man bara fokuserar pÄ det negativa. HÀr vill vi ocksÄ prata om det som Àr positivt. För oss pÄ RFSU Àr det hÀr ocksÄ ett tillfÀlle att lÀra oss mer om vad de hÀr kvinnorna vill ha och behöver, sÀger Suzann.
TrÀffarna pÄ FÀringsöanstalten Àr de första som vÀnder sig till kvinnor, och om samarbetet faller vÀl ut Àr förhoppningen att verksamheten ska spridas till sÄ mÄnga hÀkten och anstalter som möjligt.
KĂLLA: RFSU
Riikka Norrbacka Landsberg Àr anhörigkonsulent pÄ Norrmalm Stadsdelsförvaltning i Stockholm. Hon lyssnade bland annat pÄ förelÀsningen om legalisering av cannabis och om psykisk ohÀlsa hos ungdomar.
Den 12 september var det dags för Beroendedagen i Stockholm. Expo Medica arrangerar den populÀra konferensen fylld av intressanta seminarier i fyra olika spÄr. BÄde besökare och utstÀllare var nöjda.
TEXT & FOTO: JENNY FORS
Annette Ohlsson och Thomas Jalkling trĂ€ffade vi hos FinjagĂ„rden. â Det hĂ€r Ă€r en bra mĂ€ssa, Ă€ven Traumadagen igĂ„r. De passar vĂ„ra specifika behandlingar.
Andreas Larsson och Ulf Högberg i Nytidas monter. De tycker att det har varit mycket intresse bland besökarna.
SSILs egen monter med Sanne Söderlund och Leif Ljus. SSIL Àr mediapartner pÄ Beroendedagen och artiklar frÄn förelÀsningarna kommer i nÀsta nummer.
â Jag lyssnade pĂ„ Peter Wirbing som talade om Ă„terfallsprevention. Han Ă€r jĂ€ttebra, jag har gĂ„tt en utbildning med honom, sĂ€ger Rodhe Skogsund, skötare pĂ„ RĂ€ttspsyk i Sala.
pÄ intressanta förelÀsningar.
â Det har varit mycket positivt, bra stĂ€mning. MĂ„nga Ă€r intresserad av vĂ„r utbildning, sĂ€ger Mikaela Moberg, BoCare och Val-bo.
I undersökningen fÄr barnen ange var de kÀnner sig trygga och otrygga.
Bland det viktigaste vuxna kan göra för att stoppa vĂ„ld mot barn Ă€r att lyssna pĂ„ vad barnen har att sĂ€ga. Det anser hela 92 procent av barnen mellan 10 och 12 Ă„r, i Sverige. Det framgĂ„r av rapporten Small Voices Big Dreams frĂ„n Barnfonden och ChildFund Alliance. 5 500 barn frĂ„n 15 lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, har gett sin bild av vĂ„ld, utsatthet, hot â och vad som gör dem trygga.
VÄld mot barn förekommer över hela vÀrlden och korsar landsgrÀnser, kulturer och socioekonomiska grupper. VÄldet finns överallt och varje Är drabbas vart tredje barn, det vill sÀga över en miljard barn. I rapporten fÄr barn frÄn hela vÀrlden komma till tals och resultaten gÄr att jÀmföra lÀnder emellan. I Ärets undersökning har 5 500 barn deltagit.
â Det Ă€r alarmerande siffror att nĂ€stan vart femte barn i Sverige inte tycker att de skyddas tillrĂ€ckligt frĂ„n vĂ„ld. Alla barn har rĂ€tt att kĂ€nna sig trygga och inget barn Ă€r immunt mot vĂ„ld. Vi ser att siffrorna talar sitt tydliga sprĂ„k: 92 procent av barnen tycker att bland det viktigaste vuxna kan göra för att stoppa vĂ„ld mot barn Ă€r att lyssna mer pĂ„ vad de har att 52 | www.ssil.se
sÀga. Small Voices Big Dreams ger tydliga signaler till vuxenvÀrlden, vi vuxna mÄste ta barnens Äsikter pÄ allvar, sÀger Anna SvÀrd, generalsekreterare för Barnfonden.
I UNDERSĂKNINGEN FĂ R barnen ange var de kĂ€nner sig trygga och otrygga. Det handlar om sitt hem, i skolan, pĂ„ bussar, pĂ„ internet och utomhus pĂ„ gator och torg. Undersökningen visar att vart fjĂ€rde barn i Sverige aldrig kĂ€nner sig trygg pĂ„ internet och i sociala medier. Att vara pĂ„ nĂ€tet anses av barn 10 till 12 Ă„r som mer otryggt Ă€n att vara i exempelvis skolan, bussen eller pĂ„ evenemang av olika slag. Endast nio procent av barnen tycker att nĂ€tet alltid Ă€r en trygg plats, medan 84 procent upplever det helt motsatta â de kĂ€nner sig aldrig eller nĂ€stan aldrig trygga pĂ„ internet. â Att sĂ„ mĂ„nga barn pekar ut internet och sociala medier som en otrygg plats tolkar vi som att hot, krĂ€nkningar och nĂ€that Ă€r ett stort problem i Sverige. Barnen vill ha vuxnas hjĂ€lp att hitta lösningar som bidrar till att göra internet till en sĂ€ker plats. Det hĂ€r mĂ„ste vi ta pĂ„ allvar, sĂ€ger Anna SvĂ€rd generalsekreterare pĂ„ Barnfonden.
Pà FRà GAN VAD vuxna kan göra för att stoppa vÄld mot barn svarar hela 87 procent av barnen att de vill ha de vuxnas hjÀlp med att med att hitta lösningar för att göra so-
cial media och internet till en tryggare plats för barn.
Ainhoa frÄn Spanien Àr ett av barnen som har deltagit i undersökningen och sÄ hÀr sÀger hon:
â Vad vuxna framför allt mĂ„ste göra Ă€r att förstĂ„ vad barn utsĂ€tts för och att försöka förstĂ„ hur vi kĂ€nner.
Svenska nyckeltal frÄn rapporten Small Voices Big Dreams 2019:
⹠92 % anser att borde lyssna pÄ vad barn har att sÀga. Detta som ett sÀtt att förebygga vÄld mot barn.
⹠18 % anser att barn inte skyddas tillrÀckligt frÄn vÄld och mÀnniskor som vill dem illa.
⹠14 % av barnen anser inte att vuxna i Sverige respekterar barns rÀttigheter tillrÀckligt.
âą 9 % ser internet och social media som en trygg plats.
⹠24 % ser alltid internet och sociala media som en otrygg plats, medan 60 procent upplever att de ibland kÀnner sig sÀkra dÀr.
»Att sÄ mÄnga barn pekar ut internet och sociala medier som en otrygg plats tolkar vi som att hot, krÀnkningar och nÀthat Àr ett stort problem i Sverige«
Anna SvÀrd
⹠10 % anser att gatan i omrÄdet dÀr de bor inte Àr en trygg plats för barn.
⹠62 % av de tillfrÄgade barnen i Sverige uppgav att endast ibland tycker att gatan Àr en trygg plats för barn.
⹠87 % anser att vuxna borde hitta lösningar för att göra social media och internet till en tryggare plats för barn.
Globala nyckeltal frÄn rapporten Small Voices Big Dreams 2019:
⹠Vartannat barn i anser att vuxna i deras lÀnder inte lyssnar tillrÀckligt pÄ deras Äsikter i frÄgor som berör dem.
⹠9 av 10 barn tycker att det viktigaste vuxna kan göra för att förebygga vÄld mot barn Àr att Àlska barnen mer och att lyssna pÄ vad de har att sÀga.
⹠Mer Àn 40 % anser inte att barn Àr tillrÀckligt skyddade mot vÄld i det landet de bor i.
⹠Enbart 18 % av barnen tycker att politiker agerar för att skydda dem.
KĂLLA: BARNFONDEN
Small Voices Big Dreams Àr ett initiativ som involverar alla medlemmar i ChildFund Alliance. MÄlet Àr att höja barnens röster i frÄgor som direkt pÄverkar dem. 2019 Ärs rapport samlar Äsikter, och funderingar kring vÄld mot barn. 5 500 barn (varav 400 barn frÄn Sverige) har deltagit i undersökningen som ligger till grund för rapporten och de kommer frÄn olika geografiska delar av vÀrlden, med olika levnadsförhÄllanden och kulturer. De medverkande lÀnderna Àr Brasilien, Burkina Faso, Ecuador, Ghana, Honduras, Indien, Kanada, Mexiko, Nicaragua, Nya Zeeland, Sydkorea, Spanien, Sverige, Sydkorea, Thailand och Vietnam. Rapporten lanserades över hela vÀrlden den 4 september 2019.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
I hÀndelse av min död
Journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom har i tio Ă„rs tid dokumenterat vartenda fall i Sverige dĂ€r en kvinna blivit dödad av sin partner. I hĂ€ndelse av min död handlar om hur kvinnor dör i Sverige, men Ă€nnu mer om hur de lever. Weigl och Edblom berĂ€ttar nĂ€ra och kĂ€nsligt om mĂ€nniskor som har förlorat en Ă€lskad och hur samhĂ€llet inte förmĂ„r höra kvinnornas rop pĂ„ hjĂ€lp. Fram vĂ€xer en berĂ€ttelse om förlust och förtvivlan, livskraft och lĂ€kning â och om samhĂ€llets syn pĂ„ brotten som privata familjetragedier.
Författare: Kerstin Weigl och Kristina Edblom Natur & Kultur, www.nok.se
Motiverande samtal och KBT
Att kombinera metoder för att uppnÄ förÀndring
MI lÀgger fokus pÄ varför en individ vÀljer förÀndring, medan KBT fokuserar pÄ hur förÀndringen ska gÄ till. HÀr presenteras för första gÄngen hur dessa bÄda perspektiv kan förenas sÄ att utfallet av terapin förbÀttras.
Varje kapitel tar upp en central metod i KBT â exempelvis hemuppgifter, sjĂ€lvobservation, kognitiv omstrukturering eller fĂ€rdighetstrĂ€ning â och gĂ„r igenom den utifrĂ„n strategierna i MI. Betydelsen av klientens engagemang genom hela den terapeutiska processen lyfts fram. Fallexempel med klienter som lider av depression, Ă„ngest- och beroendetillstĂ„nd samt fetma illustrerar förhĂ„llningssĂ€ttets bredd över diagnoser. Författarna belyser Ă€ven situationer dĂ€r behandlaren faktiskt behöver vĂ€lja mellan MI och KBT.
Författare: Sylvie Naar och Steven A. Safren Natur & Kultur, www.nok.se
Hur skapar du en god kontakt med barn och tonÄringar inom psykiatrin? PÄ vilka sÀtt kan du anpassa dina insatser till barnets mognad? Hur hÄller du fokus pÄ barnets bÀsta? Psykologen Anna Rosengren beskriver ingÄende hur du utgÄr frÄn barnets eller tonÄringens perspektiv och behov, bÄde vid bedömning och behandling. Hon fördjupar centrala aspekter, bland annat samarbetet med förÀldrar, hur man frÄgar om vÄld, bedömer suicidrisk och gör neuropsykiatriska utredningar. Vanliga utmaningar tas upp, som nÀr tonÄringar ifrÄgasÀtter behandlaren eller inte vill prata. MÄnga dialoger och exempel synliggör de kliniska fÀrdigheter du behöver för att arbeta med barn.
Författare: Anna Rosengren Natur & Kultur, www.nok.se
Verkligheten bortom myten
HĂ€r presenteras aktuell forskning och fakta om psykopati â bortom myter och vanliga missuppfattningar.
Boken utforskar psykopatins komplexa sidor, sĂ„som kĂ€nslokyla hos barn och ungdomar, hjĂ€rnans belöningssystem, psykopaters orĂ€ddhet, extrema stresstĂ„lighet och bristande impulskontroll â samt varför man faktiskt kan attraheras av psykopater. Med illustrativa exempel visar författarna hur psykopati och oförmĂ„gan att bry sig om andra mĂ€nniskor och samhĂ€llets normer kan yttra sig hos kriminella, i arbetslivet och i vardagen.
Psykopaten Àr skriven för alla som vill förstÄ psykopati och Àr extra anvÀndbar för verksamma inom rÀttsvÀsende, ungdomsvÄrd, socialtjÀnst samt hÀlso- och sjukvÄrd.
Författare: Karolina Sörman och Marianne Kristiansson Natur & Kultur, www.nok.se
Leda för organisatorisk och social hÀlsa
I den hÀr boken har författaren gjort praktik av stressteori, anpassat den till arbetsplatsnivÄ och skapat ett ledarstöd för första linjens chefer. I boken beskrivs pÄ ett bÄde lÀttfattligt och praktiskt vis, verktyg och metoder för att arbeta med arbetsmiljö pÄ ett sÀtt som gÄr hand i hand med utveckling av verksamheten. Boken vÀnder sig till chefer som arbetar i första linjen direkt med personal. I denna andra omarbetade upplagan har tillÀgg gjorts om tillit, om stöd som ledningsmodell och om grÀnslöst arbete.
Författare: Eva Linér Komlitt, www.komlitt.se
Detta Àr demens
Fakta om en folksjukdom
Detta Ă€r demens â fakta om en folksjukdom Ă€r den första boken som presenterar de fem vanligaste demensdiagnoserna, vad som kĂ€nnetecknar dem och vilka behov de olika patientgrupperna har. Boken lyfter ocksĂ„ ovanligare diagnoser och symtom som ofta misstolkas som demens. Den förklarar och belyser Ă€ven BPSD, beteendemĂ€ssiga och psykiska symtom vid demens.
Budskapet ger ökad kunskap vad kognitiva sjukdomar innebĂ€r för den drabbade och nĂ€rstĂ„ende, vilket ger större möjlighet till en personcentrerad vĂ„rd och omsorg. Boken Detta Ă€r demens â fakta om en folksjukdom kan Ă€ven anvĂ€ndas som uppslagsbok och varje kapitel avslutas med reflektionsfrĂ„gor.
Författare: Margareta Skog Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
En guide för ÄterhÀmtare och berörda
Har man en gÄng drabbats av psykisk ohÀlsa orsakad av stress Àr det stor risk att man drabbas igen och igen om man inte radikalt Àndrar sitt sÀtta att leva och arbeta. Det vet författaren tillika lÀkaren Anna Voltaire, som sjÀlv fÄtt diagnosen utmattning men idag Àr frisk och brinner för att hjÀlpa andra.
HejdÄ stress! vÀnder sig i första hand till den som Àr drabbad men rymmer ocksÄ matnyttiga passager för dem runt en utmattad person som nu ska tillbaka in i matchen . Alla omkring en ÄterhÀmtare involveras i sÄvÀl sjukdom som tillfrisknande och kan behöva rÄd och stöttning.
Utöver konkreta tips pĂ„ hur en bra arbetsmiljö bör vara utformad ger Anna Ă€ven rĂ„d kring hur man kan organisera resten av sitt liv â alltsĂ„ det som till vardags kallas fritiden.
Författare: Anna Voltaire Pug Förlag, www.pugforlag.se
Lust & olust
Om sex, nÀrhet och anknytning
I boken Lust och olust â om sex, nĂ€rhet och anknytning berĂ€ttar terapeuten och sexologen Malin Drevstam om hur tidiga erfarenheter i relationer formar vĂ„ra förvĂ€ntningar och upplevelsen av intimitet och sex som vuxna. Hon svarar ocksĂ„ pĂ„ frĂ„gor som: Vad Ă€r sex, och varför har vi egentligen sex? Vad pĂ„verkar vĂ„r syn pĂ„ sex i dagens samhĂ€lle?
HÀr fÄr du fÄ ta del av typiska problem som Malin möter pÄ sin mottagning, kompletterat med den senaste forskningen inom anknytning i vuxna sex- och kÀrleksrelationer.
Författare: Malin Drevstam Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Ibland, nĂ€r jag sjĂ€lv har varit med om nĂ„got svĂ„rt, ringer jag till gode vĂ€nnen. Inte sĂ€llan slutar samtalen med att han sĂ€ger: âJa du, detta livet, detta livet, vad gör det inte med oss. Utan att frĂ„ga om lov.â
SÄ Àr det, tycks det mig. Livet gör saker med oss utan att frÄga om lov. Utan att kolla om det passar just nu eller om vi orkar med det. Om vi över huvud taget klarar av det. För all del, livet skÀnker oss ocksÄ gÄvor, underbara dagar nÀr ingenting saknas och ingenting kunde vara bÀttre.
»Ljusare tider kommer inte av sig sjÀlvt och
inte bara för att tiden gÄr«
Men sÄ kommer de dÀr andra dagarna, nÀr allting skaver och gör ont. Dagarna dÄ livet tar och inte ger. Skymningsdagar. Ingen av oss kommer undan. NÄgon gÄng, nÄgonstans, drabbas vi alla av det vi inte vill vara med om och helst skulle slippa. Vi förlorar nÄgon vi inte ser oss nÄgon rÄd att kunna leva utan. Eller vi fÄr nÄgot vi inte tror oss kunna leva med.
Trots allt, nÀr sorgeÀngeln lagt sin mörka vinge över oss, Àr det min tro och fasta övertygelse att vi i grunden Àr gjorda för att komma igenom de dÀr ofÀrdsdagarna. Jag skrivet inte det lÀttvindigt. Jag skriver det som en son som sörjt vid sin fars grav. Och Àn mer, en far som sörjt vid sin sons grav.
Ljusare tider kommer inte av sig sjÀlvt och inte bara för att tiden gÄr. Den nya framtiden ligger gömd i det vi kallar sorgearbetet. VÀgen ut Àr vÀgen igenom. Sorgearbete. Ja, det Àr ett arbete vi har att göra. Ibland Àr det arbetet tungt, pÄ grÀnsen för vad vi mÀktar med. Och det Àr naturligt att vilja undvika alla sorgens kÀnslor och smÀrtor. Men, vi gör det arbetet för att kunna lÀka och lÀmna. Inte för att gömma och glömma, men lÀka och lÀmna. Alternativet Àr att bÀra sina sorger och sÄr med sig in i framtiden. Vi lever dÄ pÄ sÄ gott vi kan, men inte sÄ gott som vi skulle kunna.
Det andra alternativet, sorgearbetet, gör oss lĂ€ttare till sinnes pĂ„ sikt. Det ger sorgfri energi att investera i framtiden. Och â tror jag â den som vadat genom sitt lidandes trĂ€skmarker och kommit ut pĂ„ andra sidan bĂ€r med sig livsgĂ„vor av oskattbart slag; ödmjukhet, mildhet, medkĂ€nsla, klokskap och visdom, för att nu nĂ€mna nĂ„gra. Egenskaper som berikar mitt eget liv, men ocksĂ„ andras.
Göran Larsson
PrÀst, psykoterapeut, författare och förelÀsare. FörelÀser bland annat pÄ SSILs egna seminarium.
Att arbeta sig igenom sina sorger bidrar till att skapa den enda kraft som andra respekterar och lyssnar till idag: Kraften i den personliga Àktheten. Och Àr det nÄgonting denna vÀrld behöver just nu, sÄ Àr det Àkthet, ödmjukhet och vishet.
För egen del önskar jag inget hellre Àn att fÄ vara del av en sÄdan medkÀnslans revolution. För min skull. För andras skull. För Moder Jords skull.
Lilla sorgeboken (Verbum förlag) Àr en reseguide genom sorgens landskap, sÄ som författaren mött det i sitt eget liv och andras. Den ger inga enkla tips om hur man kan klara svÄra upplevelser. Men den har ett budskap: Att vÀgen ut Àr vÀgen igenom. Och att den vÀgen finns. Att man blir mÀnniska igen, Àven om det inte alls kÀnns sÄ och Àven om man inte ser hur det ens skulle vara möjligt.
Sorg gÄr över. Den gör faktiskt det. Men det kommer inte av sig sjÀlvt och inte bara för att tiden gÄr. Den nya framtiden ligger gömd i det vi kallar sorgearbete. Lilla sorgeboken vill vara en hjÀlp i att göra det arbetet möjligt.
PrÀsten och psykoterapeuten Göran Larsson lotsar lÀsaren med varsamhet och hopp genom de svÄra tider vi alla möter nÄgon gÄng i livet.
Staple Ungdomshem har funnits i snart 20 Ă„r. VĂ„r placering pĂ„ norra Gotland Ă€r noga utvald â mitt i naturens lugn och med nĂ€rhet till skolor, lĂ„ngt frĂ„n storstad och stress.
HÀr fokuserar vi pÄ medlevarskap, miljöarbete samt trÀning och kost.
VÄr verksamhet bygger pÄ miljöterapi och gruppdynamik, med en kognitiv beteendeterapeutisk inriktning.
Genom struktur och faststÀllda dagliga aktiviteter fÄr ungdomarna en stabil grund för att bygga upp en fungerande vardag. VÄrt mÄl med verksamheten Àr att ungdomarna ska klara ett liv utan droger och kriminalitet, kÀnna att de har en plats i samhÀllet, kunna sköta sin ekonomi och klara av att ta ansvar samt visa hÀnsyn till sin omgivning.
FörÀldrar och nÀrstÄende Àr en viktig resurs och stort fokus ligger pÄ nÀtverksarbete. Vi vÀrnar om en god kontakt med familjerna som alltid Àr vÀlkomna hos oss.
VÄr mÄlgrupp Àr pojkar, primÀrt 15-18 Är. LÀs mer om oss pÄ vÄr hemsida och kontakta oss gÀrna för mer information.
www.staple.se info@staple.se 0498-225268
Verksamhetens hjÀrta
Ungdomsboende
VÄr trÀningslokal Eget dykcenter
Staples poolomrÄde
Baksidestext:
âVad fan Ă€r deras problem liksom? Jag ifrĂ„gasĂ€tter tystlĂ„tna typers existens. Som den dĂ€r Lennart. De Ă€r helt klart mindre vĂ€rda och förtjĂ€nar inte att leva.â
Lennart hade hela sitt liv fÄtt kommentarer om sin tystlÄtenhet. Kunde det bara förklaras med att han var norrlÀnning eller fanns det nÄgot annat ocksÄ som lÄg bakom? Genom studier, relationer, karriÀr och dans funderar Lennart pÄ sin oförmÄga att prata i vissa sociala sammanhang.
En verklighetsbaserad bok, som Àr bÄde humoristisk och tankevÀckande, som ifrÄgasÀtter det stÀndiga kravet pÄ prat i vÀstvÀrlden. Vi fÄr följa Lennart genom ett lÄngt liv kantat av fördomar och mobbing, men Àven av sjÀlvrannsakan och personlig utveckling.
Lennart Anderssons dokumentĂ€rbiografiska roman âMannen frĂ„n de tysta viddernaâ har vĂ€ckt stort intresse hos chefer inom nĂ€ringsliv och offentlig verksamhet. Orsaken Ă€r att boken, pĂ„ ett ofta humoristiskt vis, beskriver en personlighetstyp som utgör en fjĂ€rdedel av landets arbetsstyrka. Genom boken kan chefer fĂ„ insikt i hur de kan anpassa arbetslag, scheman, delegering med mera för att bĂ€ttre utnyttja personalens individuella egenskaper.
Mannen frÄn de tysta vidderna Àr en dokumentÀrbiografi som handlar om Lennart och hans uppvÀxt och liv och i mÄnga avseende ligger fokus i berÀttelsen pÄ arbetslivet. Lennart Àr vad vi betecknar som introvert. Tidigare var det mycket sÄ att normen, sÀrskilt inom arbetslivet, var att alla skulle vara sociala och utÄtriktade, annars var det nÄgot fel pÄ en. Idag vet vi bÀttre, och personer med introverta drag kan tillföra mycket till en arbetsplats. Att hÄlla sig vÀldigt fokuserad under lÄnga pe-
»Om boken bara kan fÄ en enda personalansvarig chef att fundera ett varv till, har den fyllt sitt syfte«
Lennart Andersson
rioder Àr bara ett av mÄnga exempel pÄ en typisk introvert egenskap, nÄgot som fler och fler chefer har börjat att uppmÀrksamma och utnyttja.
âDetta Ă€r ett Ă€mne som jag inte lĂ€st nĂ„got liknande om. Ett viktigt perspektiv och ett angelĂ€get tema, nĂ„got jag tar till mig eftersom jag har höga förvĂ€ntningar pĂ„ mina medarbetares förmĂ„ga att vara framĂ„t i gruppsammanhang. Nu tĂ€nker jag en vĂ€nda till⊠Det kĂ€nns viktigt att nĂ„ den extroverta mĂ„lgruppen med den hĂ€r bokenâ, sĂ€ger Monica Forsberg, omrĂ„deschef i LuleĂ„
kommun efter att ha lÀst boken.
âDĂ„ jag sjĂ€lv Ă€r introvert tyckte jag att den hĂ€r boken hade ett vĂ€ldigt viktigt budskapâ, sĂ€ger Whip Medias förlagschef Anders Nyman. âTill skillnad frĂ„n fackböcker pĂ„ Ă€mnet ger denna boken ett djupare perspektiv som Ă€r lĂ€ttare att ta till sig i och med att den Ă€r skriven som en roman. Det gör att man inte bara fĂ„r fakta utan faktiskt en chans att tillsammans med bokens huvudperson uppleva de situationer som Ă€r sĂ„ vanliga inom arbetslivet, men som fĂ„ extroverta Ă€gnar minsta tankeâ
Whip Media hoppas nu att fler chefer inom nÀringsliv och offentlig verksamhet tar sig tid att lÀsa boken och följa Lennart pÄ hans resa och uppleva de med- och motgÄngar som har kantat hans liv.
âOm boken bara kan fĂ„ en enda personalansvarig chef att fundera ett varv till, har den fyllt sitt syfteâ, avslutar författaren Lennart Andersson.
KĂLLA: WHIPMEDIA
⹠Stöd och utslussboenden för vuxna ⹠Privat kvinnojour
070-713 66 17 christina@esotera.se
för barn och ungdomar
samt vid behov deras förÀldrar
072-856 88 06 asa-marie.sundstrom@ibalans.eu
www.ibalans.eu
âVi drömmer om en stad dĂ€r ingen lĂ€mnas utanförâ
Vi erbjuder individuellt anpassade boendelösningar
MĂ„lgrupp
⹠De svÄrplacerade, spÀrrade och utstraffade.
⹠Ability tar emot deltagare frÄn 21 Är.
i egna lÀgenheter och i andra boendeformer, alla med socialt stöd. ABILITY
âą Omfattande psykosocial problematik substans- och alkoholsyndrom och/eller samsjuklighet.
Vi har ledig plats, kontakta oss sÄ berÀttar vi mer!
Patrick Hansén 073-901 41 11 patrick.hansen@raddningsmissionen.se
âDin möjlighet nĂ€r alla andra dörrar stĂ€ngtsâ
Robert Johansson 031-712 12 52 robert.johansson@raddningsmissionen.se
www.raddningsmissionen.se/ability
Skyddat boende med personsÀkerhetsutbildad personal. Vi hÀmtar klienterna inom 24 h. Jourtel: 070-791 20 98
Vi riktar oss till alla personer som riskerar att utsÀttas för hot och vÄld och som dÀrför behöver bo i ett skyddat boende.
Vi kan hantera alla typer av hotbilder och har vana av att arbeta med relations-, heders-, kultur-, religions-, kriminalitets- och hatbrottsrelaterade hotbilder och vi har omkring 150 Ärs samlad erfarenhet av att arbeta med detta pÄ olika sÀtt.
info@ssk.se www.ssk.se
âIndividanpassad utgĂ„ngspunkt med fokus pĂ„ att etablera en trygg och hĂ„llbar struktur och livsstil.â
Ring: 073 140 21 03 Maila: contact@undisputedrecovery.com
Personlig och flexibel verksamhet i Sollentuna med barn och unga i fokus.
⹠Stödboende och trÀningsboende
⹠FörstÀrkt familjehemsvÄrd
âą SĂ€rskild kvalificerad kontaktperson
⹠Skyddat boende för unga tjejer Start HT 2019
08-409 366 00 âą kontakt@vardvarde.se www.vardvarde.se
Vivant erbjuder
âVi tror inte pĂ„ paketlösningar eller gamla kombinationer - vi tror pĂ„ relationerâ FamiljehemsvĂ„rd Personlig assistans
VĂ€lkommen att kontakta oss!
Ibland Àr det skönt att matlagningen gÄr snabbt. HÀr kommer ett par enkla och goda vardagsrecept som gör att du fÄr mer tid till annat.
AV: JENNY FORS KĂLLA: ARLA
Stroganoff
4 portioner
400 g lövbiff
1 rödlök
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1 msk smör
1 vitlöksklyfta, pressad
2 dl smetana
œ dl vatten
2 msk tomatpuré
1 tsk dijonsenap
Gör sÄ hÀr:
kommerArlafrÄn
4 portioner
600 g sejfilé eller hoki
SkÀr köttet i strimlor. Skala och skÀr löken i tunna klyftor. Salta och peppra köttet och stek det i smör tillsammans med lök och vitlök i en panna. Rör ner smetana, vatten, tomatpuré och senap. Koka pÄ svag vÀrme tvÄtre minuter.
Servera med pressad potatis och sallad.
2 Âœ dl Kelda mild citronsĂ„s rivet skal och saft av Âœ citron
2 tsk strösocker
1 dl hackad fÀrsk dill
Gör sÄ hÀr:
HÀll sÄsen i en traktörpanna. Rör i citronsaft, socker och dill. LÄt sÄsen koka upp. SkÀr fisken i portionsbitar och lÀgg ner i sÄsen. LÄt fisken sjuda under lock pÄ svag vÀrme cirka fem minuter. Strö över citronskal och garnera med lite frÀsch dill.
Servera med kokt potatis, bröd och grönsaker.
VĂ€lkommen till en intressant utbildningsdag!
SSIL â För vĂ„rd och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i
Stockholm 24 oktober 2019
Göteborg 28 november 2019
För nionde Äret i rad arrangerar vi vÄra populÀra seminarier enligt ett beprövat koncept och med vÀlkÀnda förelÀsare.
PÄ vÄra seminarier kan du trÀffa kollegor, lyssna pÄ intressanta förelÀsare, möta representanter frÄn olika behandlingshem och Àta gott, allt i en trevlig miljö.
Detta seminarium vÀnder sig i första hand till dig som placerar i familjehem/HVB, och Àr socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvÄrd.
Heldagsseminariet Àr helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgÄs, lunch och eftermiddagskaffe, ingÄr.
LÀs mer och anmÀ l
SAMSJUKLIGHET FRĂ N VAGGAN TILL GRAVEN
Agneta Björck
Hur upptÀcker vi svÄrigheter sÄ tidigt som möjligt för att undvika att som i tonÄring eller vuxen hamna i samsjuklighet? Forskning praktik och erfarenhet blandas i en förelÀsning med syfte att berika den praktiska vardagen som handlÀggare i socialtjÀnst behandlare eller personal inom region, hvb, kriminalvÄrd. Fokus pÄ kunskap och samskapande.
MER MĂNNISKA â I MĂTET MED ANDRA
Göran Larsson
Om identitet, integritet, sjĂ€lvkĂ€nsla och medkĂ€nsla i yrkesrollen. FörelĂ€sningen blandar teori om hur vi fungerar som mĂ€nniskor med konkreta och handfasta rĂ„d â mixat med en god portion humor och mĂ„nga vardagliga exempel.
MAMMAN SOM GICK UT GENOM DĂRREN OCH FĂRSVANN!
Anneli och Andreas JĂ€derholm
Ett unikt perspektiv pÄ psykossjukdom och dess konsekvenser för bÄde anhöriga och den drabbade. En mor med sin son!
Vinnare Seminariet Ărebro 5 september 2019
âą Sportbag - Nathalie Kinnunen, Ljusnarsbergs kommun
⹠RyggsÀck- Sara Johansson, HÀllefors kommun
âą Badlakan - Idok
»Den sociala aspekten Àr lika viktig för att Àldre ska fÄ möjligheter till en meningsfull och hÀlsosam tillvaro«
Johanna HÄllén
Arbetar du med Ă€ldre och behöver tips pĂ„ trĂ€ningsformer? Nu lanseras ett nytt trĂ€ningsmaterial riktat till pensionĂ€rer och Ă€ldre â LĂ€ttsam trĂ€ning. Materialet Ă€r framtaget i samarbete mellan PRO, Korpen, Gymnastikförbundet och SISU Idrottsböcker.
KĂLLA: GYMNASTIKFĂRBUNDET
FOTO: JOHN HELLSTRĂM
PRO, Korpen och Gymnastikförbundet Àr tre organisationer med mÄnga Àldre i sina verksamheter. Materialet som tagits fram Àr en handledning som Àr tÀnkt att inspirera och underlÀtta för ledare som trÀnar Àldre inom föreningslivet. Det fungerar Àven pÄ ett Àldreboende. Man kan anpassa övningarna för att passa mÄlgruppen och skala ned lite om det behövs.
â Vi Ă€r tre starka aktörer som delar en stor och viktig mĂ„lgrupp. Att ta fram det hĂ€r materialet tillsammans ger en oerhörd kraft och möjlighet att ge fler seniorer en rolig och anpassad trĂ€ning, sĂ€ger Pia Josephson, tf generalsekreterare pĂ„ Gymnastikförbundet.
Korpen och Gymnastikförbundet har en lÄng historik av att bedriva grupptrÀning inom sina respektive föreningar och
mĂ„nga av de aktiva Ă€r seniorer. Gymnastikförbundet har nĂ€rmare 600 föreningar som bedriver grupptrĂ€ning och Korpen har över 300 föreningar. Ăven PRO har trĂ€ningsgrupper för sina medlemmar. â TrĂ€ning handlar inte bara om det fysiska. Den sociala aspekten Ă€r lika viktig för att Ă€ldre ska fĂ„ möjligheter till en meningsfull och hĂ€lsosam tillvaro. Samarbetet med Korpen och Gymnastikförbundet Ă€r ett vĂ€rdefullt tillskott i den verksamhet vi erbjuder vĂ„ra medlemmar, sĂ€ger Johanna HĂ„llĂ©n, förbundssekreterare, PensionĂ€rernas Riksorganisation, PRO.
DEN FYSISKA FĂRMĂ GAN bland Ă€ldre varierar stort. Det nu framtagna materialet bestĂ„r av fem inspirerande program med olika intensitet:
30 minuter sittgympa, 30 minuter lÀttgympa, tre 45-minuters program för cirkeltrÀning med styrkeövningar samt 8-10 minuters förslag pÄ en nedvarvning.
LÀttgympan och sittgympan presenteras pÄ en affisch med tillhörande musik-CD med tolv lÄtar, varav tio lÄtar med speakertext till sittgympan och tio lÄtar utan speaker till lÀttgympan. CirkeltrÀningen har tio stationskort per program med instruktioner.
Materialet finns till försĂ€ljning via SISU Idrottsböcker och kommer bland annat visas upp pĂ„ SeniormĂ€ssan i Ălvsjö i oktober.
PĂ ETT ĂLDREBOENDE kan det passa bĂ€st att anvĂ€nda sittgympan. För att fĂ„ till en lagom rörelsepaus sĂ„ tipsar Irene Samuelsson pĂ„ Gymnastikförbundet om nĂ„gra bra övningar.
â Kör en stĂ„ende uppvĂ€rmning först med lite balanstrĂ€ning. Sedan nĂ„gra sittövningar med stol för att trĂ€na balans och rörlighet. Sittgympan Ă€r ganska tuff Ă€ndĂ„, sĂ€ger hon.
Vill du prova sĂ„ finns det förklaringar till övningarna i bildtexterna. Lycka till! â
UppvÀrmning
Lyft benet sÄ att du kan göra en klapp med hÀnderna under. Gör lika med andra benet. Upprepa.
3
Magövning
SpÀnn magen och dra upp bÄda knÀna mot magen. HÄll hÀnderna som stöd. SÀnk lÄngsamt ett ben i taget. Upprepa.
2
BalanstrÀning
Lyft ena benet framÄt. HÄll balansen med armarna. För benet bakÄt. Skifta ben och gör samma övning. Upprepa.
4
Höftlyft framÄt
SpÀnn mage och rumpa, skjut fram höften. HÄll kvar en stund. Sitt ned och vila. Upprepa. Du kan Àven göra höftlyft Ät sidan genom att stÄ i sidled med bÄda hÀnderna pÄ stolen och lyfta rumpan Ät sidan frÄn stolen.
HÀr presenterar vi aktuella förelÀsningar, seminarium och evenemang.
OKTOBER
ADAD grundkurs
Stockholm, 1-2 oktober
Arrangör: Waitong
SeniormÀssan
Stockholm, 1-3 oktober
Arrangör: StockholmsmÀssan
Introduktionsutbildning LSS
Webbutbildning, 7 oktober
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Psykisk ohÀlsa hos personer inom LSS-verksamhet
Stockholm, 7 oktober
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Personlig assistans
Göteborg, 8 oktober
Arrangör: SKL
VÄldsbevakande extremism med inriktning pÄ juridik
Stockholm, 10 oktober
Arrangör: SKL
SvÄra samtal i telefonrÄdgivning
Stockholm, 10 oktober
Arrangör: Expo Medica
Sex och migration
Stockholm, 10 oktober
Arrangör: RFSU
CPUP-dagarna
Stockholm, 14-15 oktober
Arrangör: StockholmsmÀssan
LĂ€karsekreterarforum
Malmö, 14-15 oktober
Arrangör: Kompetensgruppen
Baskurs i psykiatri â sjukdomslĂ€ra och bemötande
Stockholm, 15-16 oktober
Arrangör: Expo Medica
Bemanning och schemalÀggning
frÄn A till à Göteborg, 16 oktober
Arrangör: Metodicum
Ăldreomsorgsdagarna
Stockholm, 17-18 oktober
Arrangör: StockholmsmÀssan
Ilska, skuld och skam â tre sidor av samma mynt
Saltsjö-boo, 17-20 oktober
Arrangör: Friare liv
LĂ€karsekreterarforum
VÀxjö, 21-22 oktober
Arrangör: Kompetensgruppen
LSS grundkurs
Stockholm, 22 oktober
Arrangör: SKL
Fokus HjÀlpmedel
Stockholm, 22-23 oktober
Arrangör: StockholmsmÀssan
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Stockholm, 24 oktober
Arrangör: SSIL
Sociala barn- och ungdomsvÄrden
WebbsÀndning, 24 oktober
Arrangör: SKL
Ăldre- och funktionsnedsĂ€ttningsfrĂ„gor
WebbsÀndning, 24 oktober
Arrangör: SKL
SvÄra samtal i telefonrÄdgivning
Göteborg, 30 oktober
Arrangör: Expo Medica
NOVEMBER
Kvalitet inom LSS
Stockholm, 6 november
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
LSS grundkurs
Göteborg, 6 november
Arrangör: SKL
Brandskyddsansvarig VĂ„rdboende
Stockholm, 6 november
Arrangör: Brandskyddsföreningen
LĂ€karsekreterarforum
Göteborg, 7-8 november
Arrangör: Kompetensgruppen
VĂ„ld i nĂ€ra relationer â frĂ„n akuta insatser till prevention
Stockholm, 13 november
Arrangör: SKL
MÀnskliga rÀttighetsdagarna 2019
Linköping, 14 november
Arrangör: SKL
Psykisk (O)HĂ€lsa Norr
LuleÄ, 14 november
Arrangör: Expo Medica
ArbetsglÀdje pÄ Kompetensveckan.se
Stockholm, 18-22 november
Arrangör: Kompetensgruppen
Socionomdagarna
Stockholm, 20-21 november
Arrangör: Akademikerförbundet SSR
Baskurs i psykiatri
â sjukdomslĂ€ra och bemötande
Malmö, 20-21 november
Arrangör: Expo Medica
LÄgaffektivt bemötande
Stockholm, 26 november
Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet
Barn som upplever vÄld (webbsÀnds)
Stockholm, 26 november
Arrangör: SKL
Att leda utvecklingsarbeten inom vÄrd och omsorg
Stockholm, 26-27 november
Arrangör: SKL
Bemanning och schemalÀggning
frĂ„n A till Ă
Malmö, 27 november
Arrangör: Metodicum
SSILs seminarium
HVB/Familjehem
Göteborg, 28 november
Arrangör: SSIL
Bostad först â nationell konferens
Malmö, 28 november
Arrangör: Bostadförst
DECEMBER
Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Malmö, 4 december
Arrangör: Expo Medica
Psykisk (O)HĂ€lsa Syd
Malmö, 5 december
Arrangör: Expo Medica
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel pÄ evenemanget, ort, datum och arrangör.
1-19 23/1 11/2
2-19 27/2 18/3
3-19 8/4 29/4 4-19 20/5 10/6 5-19 15/8 3/9 6-19 11/9 1/10 7-19 23/10 11/11 8-19 13/11 2/12
MaterialinlÀmning - Annonser och annonsmaterial lÀmnas via din unika lÀnk som finns i orderbekrÀftelsen.
Uppslag 32 000:- Omslag
Helsida 24 000:- Halvsida
Kvartssida 9 000:- Ă ttondel
Bilagor/Instick (gÀller fÀrdigt material) 20 g 1,20 kr/st
40 g 1,35 kr/st
50 g 1,55 kr/st
Bilaga/Instick kan begrÀnsas geografiskt önskemÄl. (Selekteringskostnad tillkommer) (Med reservation för Àndringar)
Kontakta mig sÄ berÀttar jag mer!
FörfrÄgningar & bokningar - Kontakta mig!
Patrik Fall
Direkt: 0651-69 90 26
VĂ€xel: 0651-160 40 patrik.fall@ssil.se
Genom oss pÄ Social Kompetens kan du som arbetar inom den sociala sektorn utbilda dig i KÀlvestens intervjumetod.
VÄr erfarna kursledare Inger Kernot har praktiserat KÀlvestensmetoden under drygt 25 Är och i vÄr kurs tar hon dig igenom hela rekryteringsprocessen.
Efter genomförd tredagarskurs tar du med dig ett KÀlvestenstÀnk som kan anvÀndas inom mÄnga yrkesomrÄden. Du fÄr ett kursbevis och Àr klar att börja praktisera intervjumetoden - ingen vidareutbildning krÀvs!
LÀs mer om oss och nÀsta kurstillfÀllen 22-24 oktober samt 26-28 november pÄ www.social-kompetens.se
Vi ser fram emot att höra ifrÄn dig!
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan pÄ sidorna 54-55 .
Annonspussel â vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Stadsmissionens skyddade boenden erbjuder trygga och sÀkra boenden för kvinnor med eller utan barn. Husdjur Àr vÀlkomna. Tillsammans med BRIS arbetar vi utifrÄn ett tydligt barnrÀttsperspektiv. Boenden finns i Göteborg och Linköping.
Göteborgs Stadsmission vÀlkomnar placeringsförfrÄgan dygnet runt pÄ tel: 0730-57 93 91.
Vi driver Àven flera boenden med stöd för mÀnniskor med beroendeproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Vi arbetar ocksÄ med Bostad Först samt driver Stigbergskliniken för abstinensbehandling. LÀs mer pÄ www.stadsmissionen.org
Bokvinnare i förra numrets tÀvling Àr: Cecilia à kerblom, Helsingborg, Sophia Löfgren, Gagnef, Raimo Blomberg, Varberg och à sa Andrén, Ystad.
Stort grattis till er, boken kommer pÄ posten.
yrkesidentitet ⹠Ledarskap integration och etablering ⹠Barn och unga ⹠Vuxna och familjefrÄgor organisation och Àldreomsorg ⹠Missbruk, kriminalitet och vÄldsproblematik
NĂSTA NUMMER
PlaceringsförfrÄgan Linköpings
Stadsmissions skyddade boenden: 0724-506083. För mer info: www.linkopingsstadsmission.se
VÄr mÄlgrupp Àr personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat vÄld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp frÄn kriminella organisationer och nÀtverk, samt stalkning.
Varje klient i vÄr verksamhet har tillgÄng till samma breda kompetens bestÄende av:
âą SĂ€kerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och Äterrapportering till dig som uppdragsgivare
Fyll i talongen hĂ€r intill och skicka den senast 23 oktober 2019 till: âTĂ€vling 6/19â, Tidningen Omtanke Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
âą
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
⹠Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och vÄld i nÀra relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. lÀkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Ute den
VÀlkommen att kontakta oss vid förfrÄgan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 ⹠info@skyddsinsatser.se
november
Det pratas mycket om legalisering av cannabis. Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning beskriver vilka skador cannabis ger pÄ den unga hjÀrnan och vad som har hÀnt efter legaliseringen i USA och Canada.
Varje Är föds mer Àn 1000 barn i Sverige som fÄtt men för livet av alkohol eller droger under fostertiden. För att de ska fÄ rÀtt hjÀlp krÀvs ökad kunskap.
Alltid i Omtanke
âą Aktuella branschnyheter
âą Ny forskning
⹠GÀstkrönika
âą Reportage
âą Bokuppslag
âą TĂ€vling
âą Kalendarium
....och mycket mer!
Vi affÀrsutvecklar med er
Upphandling
Nyckeln till framgÄng
Marknad
Positiv utveckling och god belÀggning
Ledning
Organisation som styr Ät samma hÄll
Kvalitet
Verksamhet att vara stolt över
Ekonomi
HÄllbar lönsamhet
Exit/FörvÀrv En lyckad affÀr
Peter Kult 0703-10 70 52 peter@omsorgsutvecklarna.se
Fredrik Ewerlöf 0705-48 98 38 fredrik@omsorgsutvecklarna.se
- av och för vÄrdare
