TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan: ”Detspecialist-behövs kompetens”
TEMA: SKYDDAT BOENDE
Målet är ett liv fritt från hot & våld
Barnens behov
är lika viktiga
Stöd för minskad våldsamhet
Linnéa Claeson, jurist och föreläsare
”Alla är drabbade, mer eller mindre”
Vi måste prata om barnen
Fryshuset vill hindra unga från att dras in i gängkriminaliteten
Kronofogden håller seminarium
Så kan samverkan förebygga avhysningar för barnens skull
Fokusfredag med Humana är våra kostnadsfria digitala föreläsningar. Här sätter vi fokus på högaktuella ämnen och bjuder in intressanta föreläsare. Välkommen!
Positiv Psykologi - enkla förändringar för ökad livstillfredsställelse
Tid: kl 14.30-15.15
Connect: Ett traumamedvetet program baserat på anknytningsteori
Tid: kl 8.30-9.15
Empatitrötthet - när empatin sinar och klientens lidande blir ditt eget
Tid: kl 8.30-9.30
På vår hemsida kan du ta del av tidigare inspelade förläsningar. Här kan du även anmäla dig för kommande föreläsningar samt se uppdaterat schema. humana.se/fokus
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.
Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.
Välkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
”Det saknas platser
i skyddat boende för klienter med särskilda behov”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Jennie Larsson Abnersson, vd och ägare HavHem Skyddat boende AB.
Läs krönikan på sidan 56
10| Linnéa Claeson
Hon brinner för mänskliga rättigheter och engagerar sig starkt på olika sätt i att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor.
16| Aktuellt
Tvångsvård av flickor med ätstörning har ökat stort de senaste åren.
19| TEMA: Skyddat boende
20| Kvinnohuset Selma
Målet är ett självständigt liv fritt från hot och våld.
26| Sandhem Gruppen
Det finns en risk att barns behov tappas bort i skyddat boende.
30| ”Välj att sluta”
Telefonlinjen för den som vill ändra sitt våldsbeteende.
38| Kronofogden
Bjuder in till seminarium om samverkan för att förebygga avhysningar.
40| Tvångssyndrom
Föreläsaren Chris Pettersson vill hjälpa andra med sin historia.
Hos telefonlinjen ”Välj att sluta”.
42| Fryshuset
Camila Salazar Atías, gängexpert, vill sprida kunskap om gängkriminalitet.
46| Tryggare Sverige
Ny rapport ger förslag på åtgärder för ökad säkerhet och trygghet.
52| SSIL utbildningsdag
Bilder från Västerås.
60| Nytt rapporteringssystem
Har utvecklat ett automatiserat system för rapportering om familjehemsplacerade barn.
Jag cyklade till jobbet i morse med håret flygande i vinden. I Iran hade det gett dubbla fängelsestraff. Där har kvinnor levt 40 år under våld och förtryck. De får inte klä sig som de vill, inte visa sitt hår, utöva sport, bada, sjunga, cykla, köra bil. De har aldrig haft möjlighet att få leva sina liv.
Kvinnan som dog efter att ha tillrättavisats av sedlighetspolisen i Iran för att hennes slöja bars på fel sätt har sänt en våg av ilska över hela världen. Flera kvinnor och män har mördats på öppen gata i Iran för att de har protesterat mot regimen. Med livet som insats bränner kvinnor sina slöjor för att omvärlden ska stötta deras nej till slöjtvång.
Jag har precis sett dokumentären ”Hör min röst –slöjans revolution” där filmaren Nahid Persson följer aktivisten Masih Alinejads kamp för kvinnors frihet i Iran. Som liten ville hon göra allt som hennes bror fick, men det var omöjligt. Hon lyckades bli parlamentsreporter och fick där en möjlighet att ifrågasätta alla kvinnofientliga regler.
Tillslut blev hindren för många och hon flyttade till USA. Där stöttar hon kvinnor som revolutionerar genom att filma när de släpper ut sitt hår för vem som helst att se. Med kameran som vapen visar de att de som människor borde ha samma rättigheter som männen. De riskerar upp till tio års fängelse för att inte bära slöja.
Regimen säger att det är ett ännu värre brott att ifrågasätta bärandet av slöja, så Masih har ett pris på sitt huvud. Hon blir dagligen hotat till livet och de har också förföljt och hotat hennes familj som bor i Iran. Hennes bror är dömd till fängelse och det är också flera kvinnor som har skickat sina filmer till Masih. Men hon ger inte upp. Hon ifrågasätter makthavare
som kan skaka hand med ledarna i Iran. Enligt Masih är det att legitimera diktaturen att inte sätta sig upp mot detta förtryck.
Vi måste kämpa för kvinnors rättigheter. Genom sociala medier och Internet får kampen för frihet och fred en stark röst. Det går inte att tysta ned den kollektiva rösten.
Tidningen Omtanke har valt att uppmärksamma aktivisten Linnéa Claesson i det här numret. Hon kallar feminism för vanligt folkvett, brinner för mänskliga rättigheter och engagerar sig i att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor.
Trakasserier är vardagsmat för många kvinnor. Det ville Linnéa Claesson synliggöra med sin närvaro på sociala medier. Hon vill kämpa för en snällare, klokare och modigare värld.
Kanske är det med en öppen hand och med kärlek vi ska kunna förändra världen. Våld föder våld, det vet vi. Det finns många goda exempel där man sträcker ut en hand för att få till förändring till det bättre.
Det viktigaste är att vi inte ger upp. Vi fortsätter att lyfta det goda, sprida kunskap och främja samverkan. Tycker du att något är fel, säg det. Många svenska lagförslag har kommit till för att någon har uppmärksammat frågan. Det går alltid att få till förändring.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
6 | www.ssil.se
Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:
Madickengården bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och säkerhetsplaceringar i form av konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd från IVO), skyddat boende med dygnet runt-bemanning, jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till eget längre hyreskontrakt.
Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn (0-18 år), familjer, par samt särskild kompetens inom målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gemensamt för samtliga placerade är att de riskerar att utsättas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck. Ledningen har över 20 års erfarenhet av frågan.
Madickengården erbjuder även kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjänsten oavsett placeringsfrågan eller inte.
Vård & behandling
Linnéa fick stor uppmärksamhet genom instagramkontot Assholesonline där hon medvetandegjorde mäns trakasserier på nätet.
| www.ssil.se
Linnéa Claeson, aktivist och föreläsare
Före detta handbollsproffset, aktivisten och feministen Linnéa Claeson verkar ha minst dubbelt så många timmar på dygnet än vi andra. Hon brinner för mänskliga rättigheter och engagerar sig starkt på olika sätt i att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor.
Utöver det föreläser hon om mod, engagerar sig för hemlösa, hjälper flyktingar, driver två instagramkonton, debatterar, inspirerar och finns tillgänglig som medmänniska. Hon är en feminist med en öppen handflata, inte en knuten hand. – För mig är feminism folkvett, det är inte mer kontroversiellt än så, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Linnéa berättar att hon inte alls var en sporttjej som barn. Istället tyckte hon om att måla, dansa, sjunga och spela teater. Men något som redan då var viktigt för henne, var att vara snäll, både mot människor och djur.
– Jag tog hand om gråsuggor och räddade maskar och sniglar från vägarna. Jag var också den som gick mellan vid bråk i skolan, tyckte det var jättejobbigt med mobbning och elakheter. Trots att jag en ganska rädd och försiktig tjej var det viktigt att stå upp för vad som var rätt och fel, vilket gäller även idag, säger hon.
EN DAG PÅ idrotten i skolan i Norrköping, när Linnéa var nio år, gjorde hon ett mål när de spelade handboll. Hon blev lika förvånad som glad och sprang sedan hem och sa att hon skulle börja spela handboll. Och det var starten till en karriär som professionell handbollsspelare.
– Det var all in nästan direkt. Jag ville bli proffs i Danmark som har världens bästa liga för damer och jag ville vinna
VM-guld med ungdomslandslaget, så var det bara.
Hur skulle hon bli bland de bästa då? Handboll är en tuff och komplex sport så hon behövde bli snabb, smidigt, uthållig och stark. Och då behövdes träning, på flera olika sätt.
– Jag började träna extra på mornarna själv innan skolan. Jag gick till ett tyngdlyftargym för att lära mig styrketräning och till friidrottare för att löpträna och bygga upp styrka och spänst. Min erfarenhet är att många tycker det är roligt att hjälpa någon som brinner för något.
Resten är historia, som man brukar säga. Två VM-guld med landslaget, många medaljer och SM-finaler och 2017 fick hon ett proffskontrakt och flyttade till Danmark. Det fanns alltid flera drömmar. När hon kände att hon var klar med det 15 år långa handbollskapitlet flyttade hon hem från Danmark.
HON VILLE AVSLUTA sina juridikstudier, men framförallt var det aktivismen och
Ålder: 30 år.
Gör: Arbetar som jurist och föreläser om bland annat civilkurage, mod, mänskliga rättigheter och om jämlikhet. Driver Instagramkontona linneaclaeson och assholesonline.
Bor i: Stockholm.
Den tidigare handbollsspelaren Linnéa Claeson föreläser om bland annat civilkurage, mod, mänskliga rättigheter och om jämlikhet.
engagemanget för mänskliga rättigheter som hade blivit allt större och mer brinnande. Det var nästa kapitel Linnéa ville in i. Hon hade tidigare engagerat sig i att stötta personer som levde i hemlöshet eller på flykt från krig.
En av hennes hjärtefrågor var ojämställdhet mellan könen och mäns våld mot kvinnor. Därför hade hon redan 2014 startat Instagramkontot Assholesonline som snabbt växte sig stort. Hon ville försöka påverka ännu mer.
– Som handbollsspelare hade jag fått
en del uppmärksamhet, genom både TV och tidningar och börjat uppleva sexuella trakasserier, som elitidrottare men även innan det som ung tjej. Jag ville diskutera, protestera och medvetandegöra bland annat ojämlikheten i vårat samhälle och allt som flickor och kvinnor får utstå i skolan, på bussen, på krogen, på vägen hem och inte minst i hemmet. Hur det är att växa upp som en tjej och kvinna i en mans värld.
Precis som de flesta andra kvinnor har hon utsatts för sexuellt våld i olika for-
mer och allvarlighetsgrad. Hon tycker det är viktigt att belysa att övergrepp kan vara både oönskade kukbilder, ett ex som sprider bilder på dig, någon som tafsar på dansgolvet eller värre grejer.
– Alla är drabbade, mer eller mindre. På Instagramkontot la jag upp meddelanden som framförallt jag, men också andra kvinnor fått av män på internet. Det kunde vara opassande sextrakasserier, inviter och oönskade kukbilder. Ju större kontot blev desto mer hot fick jag också. För att hantera det använde jag ofta humorn som
ett självförsvar. Jag har svarat med att driva med männen, rättat deras stavfel och skickat vidare kukbilderna till deras föräldrar eller lagt ut dem på deras egna Facebook. Det var mitt sätt att värja mig.
Syftet med kontot var att konkret synliggöra de trakasserier som är vardagsmat för många kvinnor och unga tjejer. Linnéa hade aldrig en tanke eller en plan för att kontot skulle bli så stort och att hon skulle arbeta med det här på heltid. – Sedan växte debatten och utvecklade sig till flera områden; som vad vi ska pra-
»Min grundinställning är att man ska vara schysst och snäll, det borde väl inte vara så jävla svårt?«
ta med våra barn om, så som näthat och porr. Jag engagerade mig i frågor om lagstiftning som till exempel att vi skulle införskaffa samtyckeslagen. Fler blev medvetna om dessa problem som jag hade försökt belysa och under #Metoo var det ju extremt många världen över som trädde fram och berättade om sexuella trakasserier och våld som de också blivit utsatta för.
MÄNS VÅLD MOT kvinnor är en av flera frågor Linnéa brinner för och har engagerat sig i. Hon och hennes vän startade också föreningen Omtanke Stockholm år 2016 för att hjälpa hemlösa. På dagarna pluggade hon juridik och spelade handboll, på nätterna var hon ute för att hon ville hjälpa till att milda lidande lite.
– Vi gick runt med kläder, hygienartiklar, kaffe, te, mackor och bullar. Vi försökte göra det vi kunde för att vara medmänniskor, att finnas för dem som kände sig ensamma och ville prata. Det blev många väldigt fina möten med människor, men det var smärtsamt att se allt lidande och frustrerande att vi inte har ett system som lyckats stötta bättre. Jag tror inte att alla kan göra allt, eller att det har jag gjort har varit avgörande på något sätt. Absolut inte. Det är såklart bara små insatser. Samtidigt kan man ha med sig att även en liten sak kan betyda mycket för någon. Under den stora flyktingkrisen 2015 och åren som följde åkte hon ner till Grekland tillsammans med andra i organisationen Refugee Relief som hon även var med och startade. I Aten hjälpte de människor
som flytt från bland annat Syrien och Afghanistan. Ingen dag var den andra lik och det var mycket krishantering blandat med att exempelvis dela ut förnödenheter, lära ut engelska eller underhålla mindre barn så föräldrarna kunde få vila en stund.
– Det går inte att bara sammanfatta hur det var eller känns i konfliktzoner eller flyktingläger. Men något jag kan säga i alla fall är att jag verkligen bär med mig det jag sett och de människor jag har träffat där. Hon säger att hon vill använda sin tid för att göra saker som känns meningsfullt och ha det bra och hänga med andra människor. Hon har ingen TV, ser nästan aldrig några serier och hon tycker inte ens om att sova.
– Jag har alltid gjort allt på samma gång, för jag vill inte slösa den lilla tid vi har. Jag äter på bussen och läser på motionscykeln eller löpbandet. Men hur jag än gör så räcker tiden aldrig till, så jag försöker på olika sätt att uppfinna mer tid. Det är nog absolut ett visst mått av stress i det. Jag känner också ett stort ansvar i den position jag hamnat i, att göra så mycket jag kan för så många som möjligt.
MEN HUR ORKAR hon och varifrån hämtar hon kraft och ork att fortsätta stångas med alla de här svåra frågorna, som ibland ter sig omöjliga att lösa?
– Jag måste orka och det är inte enbart för min egen skull. Om det bara hade handlat om mig så hade jag nog gjort något annat. Det finns många enklare arbeten som inte innebär samma motstånd. Men jag brinner verkligen för nästa generation
och för de som känner sig utsatta. De ska inte ha samma helvete som många idag haft. Så, av solidaritet måste jag orka.
– JAG FINNER mycket kraft och hopp i responsen från mina medmänniskor. När en man stannar på gatan och stöttar mitt arbete och säger att han har börjat prata med sin son om kvinnosyn, porr och normer. Eller när en kvinna berättar att något jag har sagt gav henne mod att lämna en våldsam relation, eller barn som hör av sig och säger att de har vågat berätta för läraren i skolan om vad som händer hemma. Under pandemin kände hon av ensamheten som isoleringen förde med sig, ångesten och oron som människor bar på ensamma axlar.
– Jag fokuserade mycket på att hålla folk i handen, även om det var digitalt. Om vi är många så blir det svåra lite lättare att bära. Pandemin och ensamheten har varit tuff, ett tag kände jag mig så ensam att jag inte tog snabbkassan i mataffären, utan ställde mig gärna i en längre kö för att småprata med människor, efter att inte träffat någon på flera dagar. Jag älskar verkligen människor i flock. Jag småpratar ofta med folk överallt jag är och försöker bli vän med alla. Min grundinställning är att man ska vara schysst och snäll, det borde väl inte vara så jävla svårt? Mina följare, eller regnbågsarmén som jag kallar dem, finns ju för mig också, de är mina kompisar!
Andra stora inspirationskällor är de tre ”gamla tanterna”; farmor, mormor och förintelseöverlevaren Hédi Fried som valdes till årets kvinna 2020.
– Vi är bästisar. Hos Hédi tankar jag energi och inspiration. Vi äter pizza och tar en öl, läser dikter, pratar politik och ibland har vi bara tjejsnack om drömmar, kärlek, resor och om att liva livet. Jag har en väldigt bred vänskapskrets och känner
mig välkommen och hör hemma i många sammanhang och själv känner jag mig ibland som fem år och ibland som 150 år, säger hon och skrattar högt.
HON BESKRIVER SIN feminism som en öppen hand, aldrig som en knuten näve. Feminism handlar om att stå upp och att bjuda in till att göra skillnad. Och om folkvett.
– Feminism handlar om att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att
leva sina liv. Om man jobbar lika mycket ska man ha samma lön. Folkvett egentligen och väldigt okontroversiellt. Som när man är barn och delar godis med sin kompis så att bitarna blir lika stora, annars blir den andra sur. Det är inte krångligare än så. Och männen är varmt välkomna. De allra flesta män jag träffat är helt fantastiska, som vill engagera sig i jämställdhet och göra skillnad. Männen behövs i den här kampen, jag tror och litar på dem. Jag
»Det är en katastrof att man inte ger mer respekt och resurser till halva Sveriges befolkning«
är grundad i min övertygelse om att man måste kämpa för en snällare, klokare och modigare värld, vi är fan fler som älskar än som hatar.
Vi pratar om höstens val. Att mäns våld mot kvinnor inte är en valfråga är ett svek mot alla kvinnor.
– Det är en katastrof att man inte ger mer respekt och resurser till halva Sveriges befolkning. Det är så svagt och vi har en mycket lång bit kvar.
I framtiden skulle hon vilja göra mer TV, för att det är ett demokratiskt forum som är tillgängligt för alla.
– Det känns väldigt fint att göra TV och komma nära helt vanliga människor hemma i soffan, för de är de som är mitt folk. Det blir ett direkt sätt att prata känner jag.
Linnéa har inte några direkta karriärdrömmar för sig själv, utan hon drömmer om att människor ska må bättre och att hon ska få fortsätta att jobba för det som är värdefullt och det hon brinner för.
– Jag kommer fortsätta kämpa för att tjejer och killar ska vara fria att forma sina liv och för att alla ska få leva, inte bara överleva. Men det är också så att vi står inför tuffa tider och då behöver vanliga människor göra extraordinära saker för varandra. Jag vill leva ett liv som är värt att dö för.
Linnéa Claeson har spelat handboll på elitnivå och proffsnivå. Talat hos bland annat Europakommissionen, Europaparlamentet, Brilliant minds och i Rosenbad. Varit kolumnist på Aftonbladet, programledare för Svenska hjältar-galan, sommarpratare i
P1 och dansat i Let’s Dance. Är goodwillambassadör för organisationen Kvinna till Kvinna. Mottagit bland annat svenska FN-förbundets pris för Mänskliga rättigheter, Talarforums Hederspris för sina föreläsningar och blivit utsedd av TCO till Framtidens mäktigaste.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
Skrämmande ökning av psykiatrisk tvångsvård för ätstörning.
Ökningen av tvångsvårdade unga patienter med svår ätstörning började redan före pandemin. Foto: Getty Images
Enligt nya siffror från Socialstyrelsen ökar antalet flickor som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Framför allt har ätstörningsdiagnoserna blivit fler och är nu den vanligaste diagnosen.
Det har skett en ökning på hela 46 procent av unga flickor som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) under perioden 2017-2021. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen. 2021 tvångsvårdades 471 personer under 18 år jämfört med 322 år 2017, en ökning med 32 procent. Hos flickorna har ökningen närmast fördubblats. År 2017 tvångsvårdades 188
flickor och år 2021 hela 352. Antalet pojkar i psykiatrisk tvångsvård har minskat från 134 år 2017 till 119 år 2021. – Psykiatrisk tvångsvård ska undvikas i det längsta. Den får bara användas vid svåra psykiatriska tillstånd och ett oundvikligt behov av heldygnsvård samtidigt med att den unga själv inte samtycker till vård. Det kan handla om anorexisjukdom med livshotande svält, våldsamt eller självskadande beteende eller svår psykossjukdom, säger Niklas Långström medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.
FRAMFÖRALLT HAR ÄTSTÖRNINGSDIAGNOSERNA ökat. Ätstörningar är numera de vanligaste diagnoserna inom LPT-vården.
– Vi ser att ökningen av tvångsvårdade unga patienter med svår ätstörning började redan före covid-19-pandemin och den har sedan fortsatt. Att fler tvångsvårdas kan tyda på att ätstörningen hunnit bli svår eller livshotande när man kommer till heldygnsvården, säger Niklas Långström.
Socialstyrelsen ska inom ramen för ett regeringsuppdrag stärka metoder och arbetssätt inom den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården och tvångsvården. Bland annat har man tagit fram en utbildning om LPT till personal och uppdaterat informationsmaterial till barn som vårdas med stöd av LPT.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN
UngaVuxna-dagarna 2023 på Hilton Slussen i Stockholm har temat Kärlek för unga - vad står i vägen? Gör vi tillräckligt för att nå fram med samordande insatser, stöd och resurser för att hjälpa våra unga?
Vi vill alla att Sverige ska vara ett föregångsland. Låt oss därför träffas tillsammans med våra föreläsare och påbörja skapandet av en väg som möjliggör detta. Tillsammans kan vi göra skillnad för dagens och morgondagens unga. Varmt välkommen!
Nicolas Lunabba
Blir du ledsen om jag dör? - om unga utsatta
Emma Engdahl
Depressiv kärlek - ett samtidsfenomen
Anne Lagerström
Vad är kampen till för?
Christian Rück
Olyckliga i paradiset - varför mår vi så dåligt när allt är så bra?
Håkan Järvå
Radikalisering - vägen in och ut
Skamfilad - om skammens ansikten
Sofia Åkerman Ärr för livet - en berättelse om självdestruktivitet
Skyddade boenden Stödboenden
Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!
070-108 15 15 info@hemstadenab.se
hemstadenab.se
Pacedomi AB erbjuder ett kvalitetssäkrat skyddsboende med höga säkerhetskrav för kvinnor och barn.
Vi arbetar framåtriktat med våra klienter i en definierad målplan för ett självständigt liv. Vi bedriver samtalsterapi rörande PTSD, relationsvärderingar och hedersproblematik. Studier och sysselsättning är viktiga element i vår rehabilitering som leder till boende i vårt lägenhetsprogram.
Egen upphämtning i hela landet
Erik 0770-220205 kontakt@pacedomi.se
Svensk Skyddsplacering
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
För alla som i sin verksamhet hanterar personuppgifter och till dem som möter människor som lever med eller har behov av skyddade personuppgifter.
Ur programmet
• Folkbokföring
• Skyddade personuppgifter
• Sekretessmarkering
Utbildare
• Skyddad folkbokföring
• Fingerade personuppgifter
• Myndigheters ansvar
Cicki Malmström; Cicki har i närmare 30 års tid arbetat inom Skatteverket, bl.a. med folkbokföringsfrågor och frågor rörande skyddade personuppgifter samt ansvarat för myndighetens interna och externa information gällande skyddade personuppgifter.
Lasse Mattila; Lasse är socionom med över 25 års erfarenhet av arbete med utsatta barn och ungdomar, däribland som socialsekreterare, skolkurator och som enhetschef inom sociala sektorn.
För mer info, se www.registerskydd.se
020-50 50 50 Kvinnofridslinjen
112 SOS Alarm
Vid livshotande fara.
020-52 10 10
Terrafem
Jourtelefon för våldsutsatta på 74 språk.
Stöd till dig som har utsatts för våld. Du som möter våldsutsatta i ditt arbete kan också ringa.
020-555 666
Välj att sluta
För dig som vill ändra ett våldsamt beteende.
116 006
Brottsofferjouren
Stöd till brottsutsatta, vittnen eller anhöriga.
Det är förstås mycket fokus på den drabbade när det handlar om våld i nära relationer, men det är också viktigt att arbeta för att minska våldet. Vi har besökt ”Välj att sluta”, som är en telefonlinje för dem som vill minska sitt våldsamma beteende. Vi har också tittat hur Sandhem Gruppen och Patia jobbar.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Kvinnohuset Selma har 12 nyrenoverade lägenheter.
Behovet av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn ökar drastiskt. För ett år sedan öppnade Patia upp sitt tredje skyddade boende som ett komplement till Kvinnohuset Ljung och Kvinnohuset Fredrika.
– Det är ett ökat tryck på våra skyddade boenden vilket medfört att vi öppnat Kvinnohuset Selma med lägre skyddsnivå, säger verksamhetschefen Ajsa Kuloglija.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Patia öppnade upp sitt första skyddade boende 2016, Kvinnohuset Ljung. Verksamheten blev fullbelagd inom kort och två år senare beslöt man sig för att öppna upp Kvinnohuset Fredrika, för att möta det utökade behovet av skyddat boende. Det som skiljer verksamheterna åt är bemanning och skyddsnivå. På Kvinnohuset Ljung och Fredrika är det skyddsnivå 3 med bemanning dygnet runt och på Kvinnohuset Selma är det skyddsnivå 2 och 1 med bemanning fram till åtta på kvällarna.
Verksamhetschefen Ajsa Kuloglija, som är socionom och tidigare verksamhetschef inom Attendo, möter mig i korridoren i den totalrenoverade våningen med 12 boendelägenheter, gemensam tvättstuga och långbord för samlingsstunder. I en hylla ligger leksaker för barnen och på golvet har någon i all hast lämnat en sparkcykel.
Till Kvinnohuset Selma kommer våldsutsatta kvinnor och barn från hela Sverige och för tillfället bor det tio kvinnor med medföljande barn här.
– Behovet är stort och det ökar i takt med att samhället har blivit bättre på att uppmärksamma våldet samtidigt som skammen kring våld i nära relation luckras upp, sakta men säkert, säger Ajsa.
De har bara huserat i den nyrenoverade fastigheten i ett par månader. Skenet är dämpat i korridoren och inredningen är stilren. I taket hänger en rad färgglada ballonger som vittnar om barnkalas och man kan för en stund föreställa sig barnens skratt och slammer med stolar mot golvet.
KVINNORNA OCH DERAS barn, som slussas hit av Socialtjänsten, ofta akut, ska få möjligheten att ha ett så normalt liv som det bara går. Kvinnorna kommer ofta med bara kläderna de har på sig och de mår väldigt dåligt.
– Kvinnorna är omtumlade och sköra när det kommer till boendet i undran om vad som kommer att hända härnäst. De är mycket känslor och tankar. Många av kvinnorna befinner sig i en kris när de kommer till boendet. När kvinnorna väl
landat på det skyddade boendet uttrycker de tacksamhet för den hjälp de får på plats.
Innan kvinnor och barn placeras på ett skyddat boende görs en lämplighetsbedömning tillsammans med placerande socialsekreterare. Då ser man om det skyddade boendet är rätt för kvinnan utifrån aktuell hotbild, geografiskt område och kvinnans behov av hjälp.
– UNDER PLACERINGENS tid kartlägger vi våldets omfattning och vilken typ av våld kvinnan varit med om; det kan vara allt från fysisk, psykisk, sexuell, latent, materiellt eller ekonomiskt våld. Våldet kan ha många olika skepnader. Verksamheterna kartlägger våldet genom bedömningsmetoderna FREDA och Patriark. FREDA används vid våld i nära relationer och Patriark används vid hot och våld i hedersrelaterad kontext. Vid dessa utredningar kartläggs även kvinnans risker och styrkor. Alla kvinnor som kommer till oss är i olika faser i livet och måste bemötas därefter.
I
– Då många av våra placeringar är akutplaceringar har vi oftast väldigt lite bakgrundsinformation. Vi försöker kartlägga måendet hos kvinnan, ibland kommer kvinnor med funktionsvariationer eller ett riskbruk som boendet tidigare inte har fått kännedom om. Vi tar inte emot kvinnor med ett aktivt missbruk då vi har barn placerade i verksamheten. Får vi in kvinnor med omfattande stödbehov eller att det uppdragas ett pågående missbruk, har vi ett nära samarbete med ansvarig socialtjänst för att hitta rätt ställe för den utsatta kvinnan. Det är kvinnans delaktighet och vårdplan som styr hennes processer tillsammans med kontaktperson och ansvarig socialsekreterare, berättar Ajsa.
PÅ KVINNOHUSET SELMA arbetar cirka tio skyddsassistenter som är utbildade socionomer, beteendevetare och behandlingspedagoger. De tar även in praktikanter från olika socionomutbildningar. En kompetent personal är en viktig och stark grund för verksamheten. – Kvinnorna som placeras hos oss får
»Behovet är stort och det ökar i takt med att samhället har blivit bättre på att uppmärksamma våldet«
alltid två kontaktpersoner. En som sköter den praktiska delen med myndighetskontakter, bostadssökningar och rättsprocesser och en kontaktperson som enbart har krisbearbetande samtal med kvinnan. Alla kvinnor som kommer till oss ska ha egen försörjning, har de inte det när de kommer till det skyddade boendet så hjälper kontaktpersonen kvinnan att komma i kontakt med enheten för ekonomiskt bistånd. Alla kvinnor och barn som placeras på våra skyddade boenden får alltid en matkasse och ett startkit med hygienartiklar. Kommer det kvinnor och barn utan kläder så ser boendet till att de även får detta, berättar Ajsa.
En kvinna stannar på det skyddade boendet i genomsnitt tre till fyra månader. Placeringstiden varierar kraftigt och det finns en-
staka fall där kvinnor stannat upp till ett år innan de kommer ut till eget boende.
– Målet är att hjälpa kvinnan och medföljande barn till ett eget självständigt liv fritt från hot och våld. Kontaktpersonen är behjälplig i samtliga processer och har goda kontakter med olika privata hyresvärdar för att hjälpa dem vidare till eget boende.
ALLA BARN SOM placeras på det skyddade boendet skrivs in i närliggande skola och de äldre barn som placeras får hjälp med att studera på distans om de inte vill gå i närliggande skola.
– Det är av vikt att alla barn som placeras har en fungerande vardag och får den stimuli de behöver utifrån sin adekvata ålder. Alla barn som placeras
SKYDDAT BOENDE
MED PSYKOSOCIALT
STÖD
NSI erbjuder skyddat boende och insatser för skyddsbehövande personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, våld i nära relation, vittnesskydd samt stalkning.
Boende med 8 lägenheter för hot- och våldsutsatta kvinnor med (eller utan) medföljande barn
• Varje lägenhet rymmer mellan 2-4 medföljande barn
• Boendet är totalt 750 kvm, varav 350 kvm avser lägenheter och ca 400 kvm är funktions- och gemensamhetsutrymmen
• Vissa lägenheter är handikappanpassade
• 2 lägenheter är anpassade för medföljande husdjur med egen utgång för rastning
• Avskilt mötesrum för besökande socialtjänst
• Boendestödjare med relevant erfarenhet och kompetens på plats dygnet runt.
• Utöver boendestödjare finns nära tillgång till ärendesamordnare (socionom el motsv) och säkerhetssamordanre (fd polis) från NSI
• Samtalsbehandlare för kris-/stödsamtal
• Inhägnad baksida med gård/lekplats för barn
• Närhet till natur och fritidsområde
• Samverkan med skolor lokalt
• Tillgång till lärarstöd på boendet innan skolplacering
• Möjlighet att genomföra Trappansamtal
• Strukturerade riskbedömningar och anpassad riskhantering
• Hög säkerhet i alla avseenden
• Larm
• Boendet är hemligt och enskilt, men inte avlägset
• Säkra transporter av säkerhets-samordnare eller säkerhetstransportörer
I korridoren finns hyllor för leksaker och långbord för gemensamma samlingsstunder.
på våra skyddade boenden får även en kontaktperson så att de också kan få sätta ord på sina tankar och upplevelser om vad de har varit med om. Verksamheten erbjuder även TRAPPAN-samtal till de barn som bevittnat och upplevt våld. Samtliga tre verksamheter har en barnverksamhet där det genomförs regelbundna aktiviteter för barnen.
Varje kväll erbjuds det gemensam kvällsfika, under helgerna är det fredagsmys och andra aktiviteter som genomförs. Verksamheterna har husmöte varje månad där kvinnorna är delaktiga och kommer med förslag på vilken typ av aktiviteter de vill ha.
Vid önskemål om resmål till andra städer eller om kvinnorna behöver åka någonstans görs alltid en bedömning om det är lämpligt samt en skyddsplanering.
– Boendena måste alltid i förhand iden-
»Många av kvinnorna befinner sig i en kris när de kommer till boendet«
tifiera risker med resmålet för att kunna ge ett godkännande.
Samtliga boenden har trivselregler som man går igenom med alla kvinnor och barn som kommer till boendet.
– I dessa regler står det om hur man värnar om varandras säkerhet, hur man håller adressen hemlig och hur man bemöter andra som är i samma situation.
DET VIKTIGASTE FÖR de som arbetar på Kvinnohuset Selma och de andra boendena, är att kvinnorna lämnar boendet starka och motiverade till ett självständigt liv.
– Det är inte väggarna och verksamheten i sig kvinnorna kommer att komma ihåg utan det är den hjälp, omtanke, be-
mötande och värme de fått från kontaktpersonerna.
I FRAMTIDEN SKULLE Ajsa vilja öppna upp ett skyddat boende för kvinnor i missbruk, då de befinner sig i dubbel utsatthet. Hon vill också hitta fler samarbetspartners som gör det enklare för kvinnorna att komma ut till egen bostad, vilket är den största utmaningen idag.
På vägen ut möter jag en pojke som nyfiket tittar på mig och frågar vad jag gör där. Jag säger att jag är och hälsar på dem som jobbar här. Han verkar nöjd mitt svar och går vidare, förhoppningsvis mot en tryggare och bättre framtid, fri från hot och våld.
För ett tryggare liv sedan 2013
Just nu har vi lediga platser
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Vi lägger all vår tid, fokus och energi på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se
Under flera år så har det talats om brister i stödet till barnen som följer med sin förälder till ett skyddat boende. Trots att Barnkonventionen nu är lag så krävs det mer för att barnets rättigheter ska tillgodoses bättre. Sandhem Gruppen ser inte bara till den skyddssökandes behov. Barnen är lika viktiga.
TEXT JENNY FORS
FOTO SANDHEM GRUPPEN OCH GETTY IMAGES
Sandhem Gruppen är ett familjeföretag inom skyddat boende med barnperspektivet i fokus.
– Vi ville arbeta på ett annat sätt än vad många andra gjorde. Genom att ha arbetat inom olika verksamheter har jag kunnat se vad det behövdes mer utav och hur vi kunde förbättra verksamheten. Det som jag tyckte saknades hos skyddade boenden var barnperspektivet och riktade insatser till barnen, säger Sanja Mesic, verksamhetschef.
Sanel Deumic, grundare, startade
Sandhem Gruppen år 2019 tillsammans med Sanja. Marknadschefen Gylli är också med när vi träffar gänget för en intervju, liksom hunden Gizmo.
– Han följer med överallt och är väldigt populär. Djur har stor terapeutisk betydelse, särskilt för barnen, säger Gylli.
VÅR ERFARENHET HAR varit att majoriteten av de skyddssökande har medföljande barn. Och det har talats mycket om stärkta rättigheter för barn i skyddat boende. Det finns ett utkast till en lagrådsremiss som
kräver tillståndsplikt för skyddade boenden, bättre stöd för barn och tillgång till hälso- och sjukvård samt skola. Lagändringar, som tidigast kan träda i kraft i juli 2023.
– Vi vill se ett stärkt barnperspektiv. Nu räknas barn som medföljande till den vuxna, vilket gör att deras behov tappas bort. Vi tycker också att det brister i riktade stödinsatser till barn på skyddade boenden, säger Sanja.
Hon tycker att det är viktigt att barnen får insatser som skola, hälso- och sjuk-
Sanja Mesic, verksamhetschef, Gylli, marknadschef och Sanel
vård, samtalsstöd och aktiviteter som möter behoven hos den enskilde.
– Vi utgår alltid från barnets behov. Barnet får bland annat ett eget inskrivningssamtal och en egen kontaktperson. Då har barnet alltid någon som denne kan anförtro sig åt och känna tillit till, säger Gylli.
Barnet får också en egen genomförandeplan där alla insatser planeras.
– Det är vår handlingsplan som vi utgår från och det blir också en kvalitetssäkring för både oss, föräldern samt placerande kommun, att vi lättare kan följa upp arbetet och insatserna. Alla är olika och därmed bör insatserna anpassas därefter, vissa barn kanske behöver mer relationsskapande aktiviteter till exempel, säger Sanel.
»Nu räknas barn som medföljande till den vuxna, vilket gör att deras behov tappas bort«
Det finns inga begränsningar hur många skyddsplaceringar Sandhem Gruppen tar emot.
– Vi har idag ett kollektivboende för kvinnor och ett för män, sedan har vi enskilda bostäder som är utspridda utifrån närhet till samhällsviktiga funktioner. Det är den boendeform som vi tycker fungerar bäst och vi är tacksamma över att ha goda relationer vilket möjliggör införskaffning av bostäder relativt snabbt för vår del, säger Sanel.
– Ibland kan det ta upp till fyra måna-
der att få klart med ny skola. Vi har med anledning av det utformat ett Aktivitetscenter som finns för barnen i väntan på förskola eller skola. Vårt Aktivitetscentr fungerar som en fritidsverksamhet där vi erbjuder pedagogiska insatser anpassade efter åldern. Dess funktion är även att erbjuda avlastning till föräldern i de fallen där behov finns, säger Gylli.
MAN FÖRSÖKER ALLTID skapa en vardag som är så lik det ”normala” som möjligt för barnet.
Verksamheten
– Det är viktigt att barnet har en miljö som denne trivs i, att vi skapar goda relationer till barnet och att vi arbetar med en helhetsbild.
Genom att skapa trygghet och göra så att varje individ känner sig sedd och hörd så blir den här situationen som barnet och föräldern befinner sig i lite lättare att hantera. Barnet som kommer till ett skyddat boende har ofta bevittnat våld och kan ha behov av att bearbeta sina upplevelser och känslor, lika som den vuxna utsatta personen har.
– Vi samarbetar med bland annat externa samtalsterapeuter för att kunna erbjuda behandlingsinriktad terapi, säger Sanja. – Ytterligare ett behov som vi har sett är en välplanerad utsluss samt eftervård som enligt vår mening ska följa på ett naturligt sätt, främst utifrån ett barnperspektiv då barnen i de flesta fall har knutit an till personer, platser och så vidare. Ibland sker avslut hastigt av olika anledningar och de placerade bryter kontakt med den verksamheten som de har bott i
»Barnet får ett eget inskrivningssamtal och en egen kontaktperson«
och varit en del av. Vi har med anledning av främst barnens behov valt att införa en kostnadsfri eftervård för de som upplever att de behöver det. Detta upplever vi har varit oerhört uppskattat, att endast finnas till och finnas kvar som medmänniska, säger Gylli.
GENOM KVALITETSMÄTNING OCH muntlig feedback så är både uppdragsgivare och klien-
Skyddat boende, kvinnojour, öppenvårdsinsatser och jourplacering med individen i fokus. Initialt kan individen få hjälp med att få ett skydd och en fristad fritt från våld, men vår erfarenhet är att oavsett vad grunden till biståndet har varit så för det oftast med
ter mycket nöjda med verksamheten, som trots allt är ganska nystartad.
– Det bästa betyget för oss är när klienterna själva visar sin uppskattning och när vi kan vara med i deras väg till ett tryggare liv. Vi kan till exempel få höra hur ett barn som tidigare inte har kunnat knyta an, snabbt har känt tillit till oss. Det är viktigt att barnen får vara barn, avslutar Gylli.
sig en rad olika ändringar i livet som också behöver stöttas upp och uppmärksammas. Därav är vårt mål och drivkraft att hjälpa och stötta individen i den frigörelsen och arbeta med helhetslösningar.
WWW.SANDHEMGRUPPEN.SE
Vid våld i nära relation är det mycket fokus på den utsatta. Men hur får vi stopp på våldet? Hur får vi förövaren att sluta kränka, kontrollera och slå? Den nationella telefonlinjen ”Välj att sluta” ger stöd till den som vill ändra sitt våldsbeteende. Och nej, det är inte bara män som utövar våld.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Telefonlinjen ”Välj att sluta” är en nationell telefonlinje för personer som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Det är gratis att ringa, du kan vara anonym och samtalet syns inte på telefonräkningen.
– Vi fångar upp förövarna och erbjuder en möjlighet till förändring. Till skillnad från andra telefonlinjer med fokus på stöd och att lyssna fokuserar vi först och främst på att förändra beteendet. Prio ett är att få stopp på våldet, därför agerar vi mer offensivt, berättar Johan Hildén på Välj att sluta. De som ringer kan till exempel ha ett aggressivt eller kontrollerande beteende som de har börjat reflektera över. Ofta har en specifik händelse gjort att de har fått
någon sorts självinsikt och tagit beslutet att ringa.
UNGEFÄR HÄLFTEN SOM ringer är våldsutövare. Det handlar om både psykiskt och fysiskt våld; kränkningar, nedvärderande beteende, kontroll, svartsjuka, knuffar, slag, stryptag, fasthållning. Psykiskt våld är vanligast, men alla former av våld framkommer i samtalen: fysiskt, materiellt, sexuellt, latent.
– Det är inte bara män som utövar våld. 80 procent av våldsutövarna som ringer är män och 20 procent är kvinnor. Det kan också ringa personer som är utsatta för våld och undrar hur de kan hjälpa sin partner eller så vet de inte var de kan vända sig för att få hjälp själva.
Johan berättar att utsatta män är en
grupp som glöms bort och inte riktigt vet vart de ska ringa.
– Ett samtal går till så att vi först säkerställer att ingen akut fara för våld pågår. Vi uppmuntrar personen och lyfter modet som krävs för att ringa och ta tag i sina problem. Vi påpekar också hur viktigt det är att gå vidare och ta ansvar och förändra det våldsamma beteendet. Efter det ställer vi några frågor för att ta reda på omfattningen av våldet, till exempel vad som har hänt, när det senaste händelsen skedde och vad som var den värsta händelsen. Sedan informerar vi om vart man kan vända sig där personen bor för att komma i behandling.
Ungefär 3–5 personer varje dag ringer stödlinjen och numret är 020–555 666. Öppettiderna är måndag till fredag 8.30–
16.00. Övriga tider går det att lämna meddelande på telefonsvararen eller maila så blir man uppringd.
LINJEN DRIVS AV Länsstyrelsen Stockholm i samverkan med Manscentrum och i samarbete med Sveriges länsstyrelser. Manscentrum och Välj att sluta delar lokaler på Södermalm i Stockholm.
Manscentrum är en fristående mottagning vars inriktning är att bistå män i kris. De erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslomässiga och praktiska problem i livets olika skeden. Exempelvis: relationsproblem, problem vid separation, ilska och våld, föräldraroll och livskriser.
– Där finns psykoterapeuter och psykologer som erbjuder behandling genom
enskilda samtal. I storstäderna finns det flera ställen att vända sig, till exempel Relationsvåldcentrum, RVC, som har fyra mottagningar i Stockholm och ATV (Alternativ till våld) i Täby. Behandlingsmetoden kommer från Norge och många behandlingsmottagningar utgår från denna modell. I Göteborg finns bland annat Kriscentrum för män och i Malmö Kriscentrum Malmö Samtalsmottagningen.
JOHAN HILDÉN ÄR utbildad socionom och arbetar även som behandlare på Manscentrum Östra Södertörn, som är en fristående förening för boende i Haninge, Nynäshamn och Tyresö.
En behandling består av cirka 10–15 besök. Initialt kartläggs klientens livssituation och vilka problem som klienten har. Därefter formuleras en målsättning och behandlingen påbörjas.
– I behandling är ansvarstagande för våldet väldigt viktigt. En behandling kan till exempel innehålla psykoedukation, affekt- och anknytningsteori. Olika ”verktyg” för att kontrollera sin ilska är vanliga och efterfrågas ofta av klienterna.
När klienten kan kontrollera sitt beteende och inte längre använder våld är vissa intresserade av att fördjupa sin självkännedom ytterligare och titta på till exempel bakomliggande orsaker till våldet. Det är vanligt att det framkommer egen
»Prio ett är att få stopp på våldet, därför agerar vi mer offensivt«
våldsutsatthet under uppväxten.
Johan har tidigare arbetat som barnutredare på socialtjänsten. Där handlar mycket om våld.
– Vi hade extra svårt att nå fram till männen. De sköt ifrån sig, kände sig orättvist behandlade och påhoppade. Socialtjänsten behöver kunna visa att de vill och kan hjälpa männen som har ett våldsamt beteende.
Alla vet inte att telefonlinjen Välj att sluta finns. Den informationen behöver komma ut till socialtjänst, Polisen, hälso- och sjukvården, kriminalvården och andra professionella samt till samhället i stort.
020–555 666
Det är numret till ”Välj att sluta” – en nationell telefonlinje för dig som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Hos oss får du möjlighet att prata anonymt med en rådgivare som har stor erfarenhet av dessa frågor. Här får du stöd och råd, vi kan
Ofta finns det fler problem hos personen utöver våldet, till exempel psykiska problem eller missbruk, så personen har många gånger varit i kontakt med olika instanser.
– Men har man ett missbruk så behöver man få bukt med det först innan man kan påbörja en våldsbehandling. Annars är man inte mottaglig för det.
JOHAN OCH HANS kollegor vill gärna arbeta förebyggande och vill att personer ringer linjen innan det har gått för långt.
– De flesta som har ett svartsjukeproblem är medvetna om det, men de vet inte hur de ska göra för att bli av med det kontrollerande och misstänksamma beteendet. Sedan är det inte ovanligt att det är två parter som utövar våld i nära relation. Det behöver inte vara en förövare och ett offer.
När det gäller kvinnliga förövare så upplever Johan att de är mer skamfyllda över att som kvinna vara våldsutövare.
– Samtidigt känner de utsatta männen också mycket skam och blir dessutom ofta ifrågasatta. Vi dömer ingen som söker hjälp hos oss. Alla förtjänar att behandlas med respekt. Det är inte personen det är fel på utan handlingarna. Men det räcker inte att vilja göra något, vi är noga med att uppmuntra och stärka personen till att agera. Förändring är den enda vägen framåt, avslutar Johan Hildén.
även hjälpa dig vidare till behandling om du vill och behöver. Är du utsatt för våld eller har frågor om ilska, kontrollerande och våldsamt beteende är du också välkommen att ringa till oss.
WWW.VALJATTSLUTA.SE
MED BARNRÄTTSPERSPEKTIV
OASEN HVB
KVINNOR I BEROENDE & VÅLDSUTSATTHET
010-280 48 50
placering@linkopingsstadsmission.se
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
www.tutusab.se info@tutusab.se 0769-49 43 69
Läs mer på vår hemsida!
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter •
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
•
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. Det ingår alltid säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd vid myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Vi hämtar vid behov.
Mejeriet - Ring vår jour 0701-01 69 79 Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt.
Familjehem
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet - Ring vår jour 0768-60 29 49
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
Nu öppnar Frölunda Torg i Göteborg en gratisbutik. Liknande satsningar finns bland annat i Kortedala, Kungälv och Kolltorp.
– Frölunda Torg är en både geografisk och kulturell knutpunkt med cirka 30 000 besökare varje dag. Det gör oss till en viktig mötesplats och bra plattform för den här typen av initiativ, säger Anders Strand, centrumchef på Frölunda Torg.
Gratisbutiken fungerar ungefär som en loppis, men skillnaden är att allt är gratis och att sakerna skänks. Butiken är en del av köpcentrumets arbete med social och ekologisk hållbarhet och ett nytt sätt att engagera sig i närområdet samt bidra till en positiv klimatutveckling.
– Vår förhoppning är att butiken ska skapa en community-känsla i Frölunda och uppmuntra människor att dela med sig och hjälpa varandra, säger Terese Carlson, marknadschef på Frölunda Torg.
Filmen ”Tillsammans mot våld i nära relationer”, som Härnösands kommun har gjort i samarbete med Länsstyrelsen Västernorrland och produktionsbolaget Gabardin, är nominerad till Publishingpriset. 2019 vann filmen ”Mitt Härnösand” samma pris.
Filmen belyser i suggestiv form den så kallade våldspyramiden.
− Allt börjar någonstans. Det börjar inte med en våldtäkt eller en grov misshandel utan många gränser har passerats innan dess. Ett sexistiskt skämt och elaka kommenterar kan i förlängningen leda till något långt mycket värre, säger Anna-Karin Hasselborg, tidigare våldsförbyggande samordnare i Härnösands kommun.
Filmen ”Tillsammans mot våld i nära relationer” är nominerad till Publishingpriset i kategorin ”Filmer som marknadsför föreningar och organisationer”. Prisutdelningen sker den 9 november.
De områden som brister mest är vård i livets slutskede, läkemedelshantering samt kontinuitet och dokumentation, konstaterar IVO i en delrapport från den nationella tillsynen av SÄBO, särskilda boenden för äldre.
Under pandemin genomförde IVO en särskild tillsyn av medicinsk vård och behandling på landets SÄBO, särskilda boenden för äldre. Då uppmärksammades att lägsta nivån var alldeles för låg och att en nationell tillsyn var nödvändig på grund av de risker och brister som uppvisades.
Nu redovisas delresultatet från tillsynen där IVO har granskat 53 845 kommunala hälso- och sjukvårdsjournaler från merparten av kommunalt drivna SÄBO, totalt 1985 boenden i 283 kommuner. Därutöver finns enkätsvar från patienter och närstående samt vård- och omsorgs personal.
I tillsynen hittills framkommer att variationen är stor över landet, men ingen av de granskade kommunerna når helt upp till de krav som gäller för vården vid SÄBO. IVO konstaterar tydliga brister i vården av patienter på SÄBO främst när det gäller vård i livets slutskede, läkemedelshantering samt kontinuitet
och dokumentation.
När vården går in i livets slutskede ska ett så kallat brytpunktssamtal genomföras med patient eller närstående. Tillsynen visar att det saknas ett dokumenterat brytpunktssamtal för tre av fyra (75 procent) av de patienter som avlidit. Detta styrks även av enkätsvar som visar att drygt sex av tio (61 procent) av de närstående inte har haft ett sådant samtal.
Tillsynen visar att ungefär hälften av patienterna saknar en dokumenterad läkemedelsgenomgång. Därtill har var femte patient olämpliga läkemedel. En stor del av läkemedelshanteringen delegeras från legitimerad personal till
icke legitimerad personal, varav många saknar adekvat utbildning.
44 procent av patienterna saknar dokumenterade vårdplaner i sin kommunala journal. För de patienter som träffar sex eller fler olika sjuksköterskor en vanlig månad saknar 39 procent dokumenterad vårdplan. Ungefär sex av tio journaler saknar helt åtgärdskoder som bör användas för att beskriva vårdåtgärder och funktionstillstånd och som ska användas vid inrapportering till Socialstyrelsen. I ungefär var tredje kommun saknas koder i samtliga journaler, vilket försvårar för kommunen att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Samtliga kommuner får bakläxa i IVOs delrapport om
En förälder till ett barn med en neuropsykiatrisk diagnos känner sig ofta ensam, missförstådd och som en krigare för sitt barn. Boken ”Med hjärtat i handen och nerverna utanpå” bjuder på både igenkänning och goda råd.
Journalisten Anna Flodberg, och samtalscoachen
Ann-Charlotte Runnvik har skrivit en bok till föräldrar som har barn med NPF. De har själva barn med diagnoser och delar med sig av personliga
berättelser ur vardagen, både gripande och igenkännande. Boken innehåller också tips från experter på områden som stress och utmattning, svåra samtal samt familjestöd. Här finns hjälp för att orka med att vara en bra förälder, kunna släppa skam- och skuldkänslor och ha kraft över till dig själv.
Boken är också till dig som är vän, anhörig och till dig som möter npf-föräldrar i din yrkesvardag, så att du kan
stötta och hjälpa på bästa sätt. Förlag: Norstedts.
Du kan vinna boken i annonspusslet på sidan 66.
hjälper dig med juridiken.
Olagliga tvångsåtgärder samt tillstånd som uteblir och återkallas försätter inte bara verksamheten i fara. Även de boende drabbas.
Genom Kvalitetssäkringsprogrammet för föreståndare på HVB, stödoch LSS-boende hjälper vi dig att säkra din verksamhets lagefterlevnad.
Kursen består av två utbildningsmoment samt en individuell revisionsdag med våra jurister.
Moment 1: 20 - 21 februari
Moment 2: 20 - 21 april
Vi bestämmer tillsammans en dag för revision av din verksamhet!
Institutet för Medicinsk Rätt
Läs mer och boka din plats på www.imrab.se
Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka
www.jagarbacken.se 12-steg på riktigt! Läs mer på vår hemsida.
Här är vinnaren i Funkisfestivalen
Det blev Daniel Ousbäck från Skövde som vann årets Funkisfestival med låten Änglahund. Funkisfestivalen är en nationell sångtävling för artister över 15 år med en funktionsnedsättning inom LSS.
I år genomfördes Funkisfestivalen återigen på Stockholm Waterfront, efter två år med helt digitala sändningar. Tävlingen sände också live via Funkisfestivalens Youtubekanal, där man även kan se den i efterhand.
Prisutdelare var H.K.H Prinsessan Sofia, som fick varma applåder från publiken i den fullsatta salongen, när hon i samband med prisutdelningsceremonin att hon skulle ta med sig det mod med vilket alla artister uppträdde. Alla artister uppträdde live ackompanjerade av Funkisorkestern under ledning av kapellmästaren Per-Ove ”Knappen” Stålknapp som också skrivit alla arrangemang.
– Daniels varma energi smittar av sig på alla som hör honom, och jag tror säkert att många i publiken fångades av det, säger P-O ”Knappen” Stålknapp. Men årets artister var allihop enastående, fortsätter ”Knappen”.
I dag väntar 140 personer på en plats på ett boende med särskild service i Göteborg. Nämnden för funktionsstöd konstaterar att kön kommer att bli ännu längre om inga åtgärder görs.
Det finns planer på att åren 20232027 bygga 290 nya lägenheter med särskild service i Göteborg. Förvaltningen för funktionsstöd bedömer att det inte räcker. De bedömer behovet till 400 nya bostäder.
Framför allt är det boenden för vuxna som nämnden ser ett ökat behov av. Det handlar också om ett ökat behov av boenden som ligger i egna fastigheter.
Önskemålet är att de flesta nya boendena ska utformas som gruppbostäder.
Utrikesfödda kvinnor, en grupp där många står utanför arbetsmarknaden, fick möjlighet att provjobba inom vård och omsorg. Resultatet blev mycket lyckat. Av 22 kvinnor har 14 gått vidare till jobb och 7 av dem kommer att få läsa till undersköterska på arbetstid genom Omvårdnadslyftet.
Telge Tillväxt i Södertäljes nya samarbete med kommunen för kompetensförsörjning till vården är mycket lyckat. Så pass att pilotförsöket nu övergår till att bli en del i ordinarie verksamhet.
– Det här är inte bara en vinst för de arbetslösa som fått jobb, vi har också hittat en mycket framgångsrik modell för personalförsörjning, säger Mats Karlsson, Resultatområdeschef Omsorgskontoret
Det nya arbetssättet innebär att arbetslösa unga vuxna och utrikesfödda kvinnor, utifrån ett urvalsförfarande från TTX, får en möjlighet att testa på vård och omsorg under 3–4 månader, för att i steg två få jobba på riktigt under lika
lång tid. Under hela perioden utgår lön. Om allt fungerar bra så erbjuds deltagarna en visstidsanställning under förutsättning att man klarar intaget till Omvårdnadslyftet.
– På detta sätt erbjuds både utbildning och arbete, vilket är en viktig pusselbit för våra målgrupper, förklarar Lotta Blomgren, verksamhetsutvecklare på Telge Tillväxt.
Nu börjar sju utrikesfödda kvinnor från piloten läsa till undersköterska via Omvård-
nadslyftet, en yrkesutbildning för den som vill arbeta eller redan arbetar inom hälso- och sjukvård, omvårdnad och omsorg. För att bli antagen måste man bli godkänd på ett språktest.
– För att hjälpa de som är språksvaga att klara kraven finns en SFI-lärare och en vårdlärare med från start, berättar Mats Karlsson.
Utbildningen startade den första september och kommer att pågå under två års tid.
Lars Pettersson är ny hedersdoktor vid Marie Cederschiöld högskola. Han har under många år verkat för forskning inom socialt arbete, särskilt frivilligt socialt arbete och civilsamhällesforskning.
Den 30 september fick Lars Pettersson utnämningen hedersdoktor vid Marie Cederschiöld högskola, fd Ersta Sköndal Bräcke högskola. Detta för sitt långa engagemang inom två av högskolans fokusområden – socialt arbete och civilsamhällesforskning. Inte minst har Lars aktivt bidragit till fördjupad samverkan, internationalisering och finansiering av forskning inom dessa områden.
– Det känns väldigt roligt att få denna hederstitel för ett arbete som jag brinner för, säger Lars Pettersson.
Lars har varit en ständig förespråkare och talesperson för högskolan. Under tidigt 2000-tal var han tillsammans med dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen, Kerstin Wigzell, initiativtagare till den stora satsning på kunskapsbaserad socialtjänst som i högsta grad fortfarande präglar den sociala praktiken. Som styrelseordförande i organisationen Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) bidrog
Lars aktivt till att iscensätta och finansiera det forskningsprogram om funktionsnedsättning som högskolan startade under 2022.
– Lars brinner för forskningens roll i utveckling av samhället och kombinerar på ett unikt sätt det visionära och det handlingskraftiga. Jag har svårt att tänka mig en mer värdig hedersdoktor vid högskolan än Lars Pettersson, säger Roger Klinth, rektor vid Marie Cederschiöld högskola. – Det här hederspriset är en hatt jag lätt kan bära, säger Lars Pettersson.
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se
Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Kontakta oss så hjälper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Skyddat boende med säkerhet och omsorg i fokus
✓ Hög andel lyckade etableringar.
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
www.hemlikt.se I 0767-990 001 I skydd@hemlikt.se
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456
Kronofogden lyfter goda exempel under temavecka
Allt fler barn berörs av vräkningar. Trots att Barnkonventionen nu är lag i Sverige så görs inte tillräckligt för att förhindra avhysningar bland barnfamiljer. Samarbete mellan socialtjänst, hyresvärdar och andra aktörer har god effekt på flera håll. Några lyckade exempel på samverkan kommer nu Kronofogden att lyfta under temaveckan Hemma bäst!
TEXT JENNY FORS
Kronofogden har fått ett regeringsuppdrag att verka för ett utökat samarbete för att förebygga avhysningar på lokal nivå. Temaveckan Hemma bäst! har ett särskilt fokus på att färre barn ska beröras av vräkning i enlighet med Barnkonventionen. Veckan inleds den 17 oktober med ett livesänt lunchseminarium om vinsterna med lokal samverkan i det vräkningsförebyggande arbetet. Sedan hålls regionala frukostseminarier den 18-27 oktober där socialtjänst och hyresvärdar delar med
sig av sina egna exempel på lyckad samverkan.
– Att förebygga avhysningar är en vinst för alla. Vi kan undvika personligt lidande för individen och minska kostnaderna för alla parter, inte minst för samhället i stort, säger Reza Saleh Baars, sektionschef, Förebyggande verksamheten på Kronofogden.
Enligt Kronofogdens metodstöd för vräkningsförebyggande arbete så kostar en vräkning ungefär 30 000 kronor för en tvårumslägenhet. Då ingår till exempel låsbyte, magasinering och Kronofogdens arvode. Det är kostnader som hyresvärden i de flesta fall får betala.
Samhället kan till exempel få stå för hotellnotan för en familj som ställs på bar backe och för den enskilde personen så kan en vräkning innebära en lång negativ
»...vi vill sprida kunskapen om att samverkan mellan socialtjänst och hyresvärd spelar stor roll«
spiral av psykisk ohälsa och ekonomiska problem. Vräkning ökar till exempel risken för självmord.
– Många kommuner arbetar redan vräkningsförebyggande, men vi vill sprida kunskapen om att samverkan mellan socialtjänst och hyresvärd spelar stor roll. Tillsammans med Länsstyrelsen har vi har tagit fram metodstödet ”Hemma” som finns på vår hemsida och nu bjuder vi in till seminarier i samband med vår temavecka.
ENLIGT KRONOFOGDENS STATISTIK berördes
572 barn av vräkning år 2021. Under flera år minskade antalet barn som berörs av vräkning. Men sedan 2018 har kurvorna vänt uppåt, för att det senaste halvåret stagnera något.
– Det finns många goda exempel på samverkan som har nått stor framgång, men vi jobbar för att den här sortens lokal samverkan ska finnas nationellt i alla 290 kommuner. Vi kan se att ett ökat samarbete mellan socialtjänst och hyresvärdar är ett viktigt steg i arbetet med att förebygga vräkningar och tillsammans säkerställa att det alltid finns ett barnperspektiv, säger Reza Saleh Baars.
Till exempel kan hyresvärden meddela socialtjänsten vilka hyresgäster som har problem att betala hyran i tid så att hjälpinsatser kan erbjudas. Ofta försöker familjerna klara sig själva och väntar för länge med att be om hjälp. Det omvända gäller också att om man redan har kontakt med socialtjänsten så kan de ge rådet att familjen kontaktar hyresvärden eller andra som man har en skuld hos.
Många tänker inte ens på att ta kontakt med hyresvärden och i en intervjuundersökning som Kronofogden har gjort svarar ungdomar att det hade varit bra
Seminarierna är kostnadsfria och sker digitalt. Lunchseminarium den 17 oktober klockan 12.30–13.15. Frukostseminarium 18–27 oktober klockan 8.30–9.30. Anmäl dig via mail
om hyresvärden hade ringt upp dem innan ärendet gick vidare till Kronofogden. Många tycker att det är jobbigare att få brev eller att behöva ringa själv.
– Vi får fler och fler samtal från personer som är oroliga för det ekonomiska läget. Först var det corona-krisen och nu är det höjda priser på mat, bensin och nu senast på elen. Vi råder att prioritera det viktigaste, hyra och el måste gå före allt annat.
Kronofogden föreslår en modell för lokal samverkan som bygger på återkommande möten mellan hyresvärd och socialtjänst. Dessutom föreslås ett nätverk med flera aktörer som möts några gånger per år, dessa kan till exempel vara skuldrådgivare, polis, sjukvården och så vidare.
DET ÄR VIKTIGT att skapa förståelse för de olika verksamheterna och vad som styr beslut och agerande. Sedan kan man sätta upp gemensamma mål, som till exempel vilka åtgärder som ska göras (brev, telefonsamtal, hembesök) i en målgrupp innan man går vidare med ärendet.
Målet är att färre barn ska beröras av vräkning. På seminariet den 17 oktober hålls ett panelsamtal med Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Södertälje socialtjänst och hyresvärden Heimstaden. När det är dags för de lokala exemplen har man möjlighet att lyssna på aktörer från sitt eget närområde. Frukostseminarierna hålls digitalt den 18-27 oktober. Casen som presenteras är: Bostaden Umeå och socialtjänsten Vännäs kommun, Kumla Bostäder och socialtjänsten Borlänge kommun, Växjöbostäder och socialtjänsten Farsta (Stockholm stad), Heimstaden och socialtjänsten Malmö kommun samt Mölndalsbostäder och socialtjänsten Göteborgs stad.
till vrakningsforebyggande@kronofogden.se. Uppge namn, mailadress, organisation och vilket datum du vill delta.
WWW.KRONOFOGDEN.SE
Chris Pettersson var en populär föreläsare som motiverande andra till bättre arbetsresultat. Något som han inte pratade om var att han själv led av svår OCD. Nu har han gått ut med sina problem i ett uppmärksammat inlägg på sociala medier och vill lyfta stigmat om psykisk ohälsa.
TEXT JENNY FORS
Nyligen så lade Chris Pettersson upp ett inlägg på Linkedin där han för första gången berättade om sin OCD (tvångssyndrom). Inlägget fick snabbt över 150 000 visningar och flera hundra kommentarer, många från personer med egen erfarenhet från psykisk ohälsa och dess stigmatisering.
– Det var helt otroligt vilket genomslag inlägget fick. Kontentan är att stigmat måste lyftas för att rädda liv. Det finns ingen tid att förlora och det kan inte sägas för många gånger hur viktigt detta är, säger Chris.
Han berättar att han helt plötsligt drabbades av OCD; det var tvångstankar och tvångshandlingar som tog enormt mycket tid. Han kunde tvätta händerna 20-30
»Kontentan är att stigmat måste lyftas för att rädda liv«
gånger om dagen, stå och räkna på spisen i timtal, men också ha tvångstankar om sjukdomar, konflikter som inte fanns och negativa tankar på hur han upplevdes i andras ögon.
– Jag fick diagnoserna OCD och hälsoångest. I de perioder då det var som värst blev jag helt lamslagen och varken vågade, kunde eller ville gå utanför dörren eller ens ur sängen.
DET VÄRSTA VAR att han trodde att han var galen.
– Framför allt så trodde jag att jag skulle bli tvångsinlagd, för det var den bilden jag hade av svensk psyksjukvård. Jag hade en otroligt skeptisk syn mot psykologer och mot hela primär-psyksjukvården som jag bara hade hört skräckhistorier från. En bild som ändrades som tur var.
Till slut var han tvungen att ta valet om han skulle fortsätta att försöka bli bättre, eller om han skulle avsluta allt.
– Jag stod på Slussens tunnelbanestation och jag hade två vågskålar framför mig. Den ena var fylld med alla mina gla-
da minnen, min familj och mina vänner. Den andra var fylld med min sjukdom och allt som kommer med den. Den enda frågan som kom upp i huvudet var om jag skulle hoppa på tåget, eller under det, säger Chris.
Som tur är tog Chris det första valet och mår idag mycket bättre. Han har genom ett antal olika självutvecklade tekniker, blandat med terapi och med mycket stöd från familjen som han senare öppnade upp sig inför kunnat nå hela vägen till ett i stort sett normalt liv.
– Det finns ett par saker jag fortfarande inte kan göra, som att flyga eller att resa obehindrat. Jag kan inte heller vara på vissa platser utan att känna stark ångest. Men det blir hela tiden bättre med små steg framåt.
En studie från Karolinska Institutet visar att självmordsrisken är tio gånger högre för en person med OCD. Det är en allvarlig sjukdom som snabbt kan förvärras om man inte får rätt hjälp. KBT har bäst forskningsstöd och hjälper många. Efter en beteendeanalys föreslås vilka metoder som kan passa klienten.
Chris gick många omgångar i traditionell KBT. Han har även gått i samtalsterapi, hypnoterapi och affektfokuserad psykoterapi.
– KBT:n med sin mer aggressiva exponering har inte alls fungerat för mig och
Chis Pettersson var under en period svårt sjuk i tvångssyndrom, OCD.
Foto: Peter Fredriksson
den har snarare i omgångar gjort mig sjukare då min hjärna har bedömt exponeringen som ett bevis för att jag behöver vara rädd för det som min hjärna har uppdiktat, säger Chris.
Han uppfann en egen metod som han kallar för ”oöverlagd exponering” och det handlar mycket om att skapa/hitta möjligheter som framför allt motiverar individen till tröskelöverskridande aktiviteter på platser som hela tiden närmar sig ångestens centrum.
– Det är en metod som har fått mig att komma framåt, även om det tar längre tid. Jag använder också olika tekniker som syftar till att du ska vara så öppen, inkännande och ärlig med dina känslor att det till slut tar udden av den skam du eventuellt känner. Just öppenheten har genom forskning visat sig ha en väldigt positiv effekt på till exempel trauma, stress eller annan psykisk problematik.
IDAG BEDÖMER HAN sig vara cirka 86 procent frisk enligt de mål och hållpunkter han själv har satt upp.
– Jag tvättar händerna i snitt 4x20 sek om dagen idag och jag minns inte senast jag kollade spisen på ett överdrivet sätt. Så det här arbetet med mig själv under tre år har verkligen gett effekt.
Chris är tillbaka med sina föreläsningar, men vill nu fokusera på det han kallar ”mental hållbarhet”, som enligt honom är den förebyggande delen av psykisk ohälsa.
– Nu har jag en helt ny mening med mina föreläsningar och det är det bästa jag kan göra både för mig själv och andra. Att hjälpa andra och mig själv samtidigt, avslutar Chris.
Camila Salazar Atías, gängexpert på Fryshuset, vill sprida kunskap
Inför valet var det mycket fokus på hårdare tag mot gängkriminaliteten. Det förespråkades hårdare straff och längre straff. Men forskningen visar att hårdare straff inte har någon avskräckande effekt mot den grova gängkriminaliteten. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar och hindra unga från att dras in i kriminalitet.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Filmen Bullets visar hur lätt och snabbt en 12-årig pojke kan rekryteras till ett kriminellt gäng. Trots drömmar om framtiden, en närvarande mamma, stöttande lärare så hamnar han ändå fel.
Många av våra unga lever mitt ibland de kriminella gängen. Där finns en stark lojalitet och man förväntas ställa upp för varandra.
– Vi vill inte att det ens ska vara en möjlig väg att gå för ett barn eller ungdom. Men tyvärr är det så här det ser ut, vi måste öppna ögonen och prata om de här barnen, säger Camila Salazar Atías, kriminolog, gängexpert och kunskapsområdeschef på Fryshuset.
Fryshuset bjöd in till en förhandsvisning av filmen med efterföljande samtal. Det är genom att förstå och diskutera den här situationen som vi kan komma fram till lösningar på gängkriminaliteten.
– Den politiska debatten domineras av hårdare straff. Vi vet genom forskning att det inte har någon avskräckande effekt. Vi
behöver titta på grundorsaken till skjutningarna. Vilka av politikernas förslag hade hjälpt pojken i filmen? Inget. Han är helt förkrossad av det valet han gör, om det ens är ett val. Vi måste prata om de omständigheter som de här barnen lever i.
Camila tycker inte att politikerna utgår från de ungas perspektiv.
– Det handlar mer om hur vi ska skydda oss själva från gängen, inte hur de unga ska skyddas från att dras in i kriminalitet. För gängen finns mitt ibland oss, de är en del av vårt samhälle, de är ingen homogen grupp. Hur tar vi ansvar för det? Vi kan inte straffa oss ur problemen.
POLITIKERNA MÅLAR UPP en förenklad världsbild, tycker Camila.
– Ingen pratar om droghandeln. Hur ska vi stoppa den? För varje kriminell spelare som tas bort kommer det en ny för att fylla platsen.
Enligt Camila är politikernas lösningar
som att försöka stoppa en kraftig blödning med ett dåligt fungerande plåster. – Tonläget skruvas upp och jag är rädd för att det kan ge större skada i längden med ökad polarisering. Media ger också en förenklad bild av gängkriminaliteten. Lösningen är inte så enkel som politikerna vill få det till. Vad spelar strängare straff för roll när vi har så få uppklarade dödsskjutningar? Det som avskräcker är risken att åka fast.
Det som krävs enligt Camila är att vi tar ett gemensamt ansvar, att vi är modiga och att vi har en plan. En plan där vi lägger resurserna där de gör skillnad, tidigt. Inte när det redan har gått snett i ett desperat försök att rädda upp situationen.
Filmen Bullets är producerad av Payam ”Peppe” Boroodjeni som grundande Fryshuset i Husby. Filmen är baserad på insamlade data från polis, forskare, socialtjänst, skola, unga kriminella och civilsamhället på Järvafältet.
Fryshuset finns i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Helsingborg och ett par andra platser i landet. Verksamheten bygger på att erbjuda aktiviteter till unga för att de ska växa och utvecklas.
FRYSHUSET TALAR OM främjande åtgärder, att öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer.
– Vi utgår från det som funkar. En av de mest centrala faktorerna att inte hamna i utanförskap är att gå ut skolan med gymnasiebehörighet. Det är också viktigt för unga att få mötas, stimuleras och att ha ett sammanhang. Det kan vara inom föreningsliv, idrott och kultur. Men det är inte
»Vi måste öppna ögonen och prata om de här barnen«
tillgängligt för alla. Det krävs pengar, förbindelser och att aktiviteter finns där man bor. Vi vill sänka trösklarna för ungdomsverksamhet så att alla får samma chans. Camila Salazar Atias är ansvarig för Fryshusets sociala verksamheter och projekt.
– Vi har ungefär 25 olika pågående pro-
jekt för att stötta och stärka unga. Sedan 2010 har vi haft avhopparverksamhet för dem som vill lämna ett kriminellt gäng eller komma bort från en kriminell livsstil. Vi har också en utbildning i konfliktlösning och medling. Det är en metod från Nordirland som heter Dialogue for Peacefull Change (DPC). Många konflikter som blossar upp bland gängkriminella och mynnar ut i skjutningar hade kunnat förhindras. Allt handlar inte om knarkuppgörelser och hämndaktioner utan det kan även vara kränkningar och missförstånd som skulle kunna redas ut genom samtal.
På Fryshuset vill man få ungdomar att
känna framtidstro och skapa föredömen. Bara för att man kommer från ett utsatt område så betyder inte det att man inte har en framtid. Och det finns tyvärr få manliga förebilder för dagens unga.
– Förskolan och skolan har få män,
»Vi vill sänka trösklarna för ungdomsverksamhet så att alla får samma chans«
många saknar en närvarande pappa –vuxna förebilder lyser med sin frånvaro. Vi utgår från en norm i Sverige där man är av medelklass och har två föräldrar. När man inte tillhör den så funkar inte vårt system. Alla kan till exempel inte skjutsa till aktiviteter och delta på föräldramöten. Vi erbjuder aktiviteter, utbildning och stöd till ensamstående mammor och deras barn som lever i ekonomisk eller social utsatthet.
DET ÄR KOSTSAMT med avhopparverksamhet, för att inte tala om kriminalvård, så för att inte hamna där tycker Camila att vi borde lägga resurser tidigare. Det kommer vi att tjäna på i längden. Men vi måste också ha ett samhälle som kan ta emot de som kommer ut från kriminalvård, LVU-insats eller skyddat boende.
– De har svårt att komma in i samhället, att få jobb och bostad. De har ofta skulder när de kommer ut. Då är det lätt att falla tillbaka in i den kriminella livsstilen igen. Vilka sammanhang ingår de i utanför den kriminella världen? Ett arbete och delaktighet där någon bryr sig och förväntar sig att man kommer är till stor hjälp. Annars är risken för återfall stor.
Ett av projekten inom Fryshuset går ut på att sprida kunskap om gängkriminali-
Stiftelsen Fryshuset är en ideell organisation som finns på flera orter runt om i Sverige, där unga har möjlighet att utöva sina passioner, skapa och delta i ungdomsdrivna aktiviteter, utbildningar och arbete. Fryshuset arbetar för att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på all-
Filmen Bullets har premiär på bio i januari.
tet. Hur vi kan hindra att destruktiva och extrema miljöer etableras, och hur vi kan stödja avhoppare på bästa sätt. Camila Salazar Atías kommer att tala på Socionomdagarna om det här ämnet. – Vi måste göra mer för att få stopp på våldet. Det är viktigt att förstå vad som ligger bakom och vad som behöver förändras.
Filmen Bullets är ett av verktygen för att förstå, väcka tankar och skapa dialog. Bullets kommer att visas på biograferna i januari och sedan släpps den även på SVT.
var. Vi arbetar med alla unga och fokuserar särskilt på dem som riskerar att hamna utanför samhället och de som lever i socioekonomiskt svaga områden.
Dödsskjutningarna måste få ett slut. Tryggare Sverige belyser våldet i ny rapport. Foto: Getty Images
Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar en rad konkreta förslag för att återställa lag och ordning i en ny rapport. ”Vägar till ett säkrare och tryggare Sverige” ger en samlad lägesbild av situationen, bristerna och lösningarna för att minska brottsligheten och öka tryggheten.
Den senaste tiden har det kommit en rad utspel som för ett par månader sedan hade betraktats som huvudlösa. Bakgrunden är en situation där skjutningar, bilbränder och öppen narkotikahandel för många människor har blivit en del av vardagen i Sverige.
Under de gångna 15 åren har den obe-
roende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige försökt att beskriva vägarna till ett säkrare och tryggare Sverige. Rapporten ”Vägar till ett säkrare och tryggare Sverige” ger en samlad bild av situationen, bristerna och lösningarna för att vända den negativa utvecklingen.
– Den bild som framkommer i rapporten är ett samhälle som inte fungerar, med myndigheter som inte gör vad de ska och ett land som håller på att tappa kontrollen över den inre säkerheten, säger generalsekreterare Magnus Lindgren på Stiftelsen Tryggare Sverige.
Sverige står idag inför den största kriminalpolitiska utmaningen någonsin. För
att vända utvecklingen krävs ny förståelse och ett nytt ledarskap, men framför allt behöver politiker och tjänstemän uppvisa mod och vilja att vidta nödvändiga åtgärder, enligt stiftelsen.
– I stället för att vidta nödvändiga mått och steg för att bekämpa brottsligheten har insatserna inte sällan kommit att handla om symbolåtgärder i form av nya projekt, lite mer samverkan, affischkampanjer, vuxenfritids och armband mot sexuella ofredanden etc., menar Magnus Lindgren.
ÅTGÄRDERNA HANDLAR BLAND annat om att säkerställa att det finns en operativ po-
lis- och åklagarorganisation på plats ide särskilt utsatta områdena för att bygga tillit och legitimitet och ytterst kunna ta tillbaka dessa områden från de kriminella. Andra åtgärder handlar om att det måste råda ordning och reda i våra skolor med nolltolerans för våld och hot. Vidare måste alla som drabbas av brott få hjälp, stöd och skydd.
Ur rapporten:
Mycket av narkotikabrottsligheten har sitt ursprung i de 60-tal områden som Polisen kategoriserar som utsatta eller särskilt utsatta. Områdena, som officiellt befolkas av över 500 000 invånare, kännetecknas av en låg socioekonomisk status och öppen narkotikahandel, där kriminella har stor inverkan på lokalsamhället genom påtryckningar som hot och utpressning och utåtagerande missnöje mot samhället. I vissa av områdena har polisen svårt eller nästan omöjligt att fullfölja sina uppdrag på grund av en hög koncentration av kriminella och parallella samhällsstrukturer.
Enligt de senaste bedömningarna finns det i Sverige ett 100-tal verksamma kriminella nätverk som tillsammans består av cirka 15 000 grovt kriminella. I dess spår följer en påtaglig brottslighet och otrygghet, något som framgår av både den officiella kriminalstatistiken och en rad nationella och regionala offer- och trygghetsundersökningar.
Situationen i flera förortsområden är mycket allvarlig med social oro, upplopp, parallella samhällsstrukturer, gäng och kriminella klaner som har fyllt det maktvakuum som uppstått då polisen inte varit tillräckligt lokalt närvarande och då kommunerna själva saknar förmågan att bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. I vissa områden har situationen gått så långt att polis, ambulans och räddningstjänst ibland inte kan åka in utan omfattande förberedelser och förstärkningar.
Även om många andra länder också har stora utmaningar står Sverige inte för det normala inom detta område. Tvärtom skiljer sig den svenska situationen från
förhållanden andra europeiska länder. Som exempel kan nämnas att det i Nederländerna inte finns några områden där polisen eller räddningstjänsten inte kan åka in utan förstärkning eller där posten inte kan delas ut på grund av brott och otrygghet. I Tyskland är det betydligt färre dödsskjutningar bland unga män jämfört med Sverige och Italien upplever inte lika stora problem med bilbränder i förortsområden på sätt som i Sverige.
VIDARE HAR SVERIGE på kort tid varit föremål för stora migrant- och flyktingströmmar, varav minst 33 000 var pojkar under 18 år. Detta ställde kommunerna inför stora praktiska och ekonomiska problem när frågor som rörde boende, skolgång och arbete skulle hanteras vid sidan av andra kommunala arbetsuppgifter, vilket inneburit nya utmaningar i form av ökade risker för brott och utsatthet för brott. Lägg där till de enorma utmaningar som ligger i att försöka förebygga det ökade terrorhotet och den våldsbejakande extremismen, inte minst i form av ett hundratal svenska jihadister som återvänt från kriget i Syrien.
Läget kompliceras ytterligare av att både polisens brottsutredningsverksamhet och brottsförebyggande arbete upp-
»Den bild som framkommer i rapporten är ett samhälle som inte fungerar«
Magnus Lindgren
visar brister, vilket resulterar i att det tar för lång tid att utreda brott samt att för få brott klaras upp. Inte heller brottsofferarbetet fungerar som det ska med konsekvensen att många drabbade blir utan hjälp, stöd och skydd. Den samlade kvinno- och brottsofferjourrörelsen menar till och med att situationen för brottsdrabbade i Sverige utvecklats i negativ riktning under det senaste decenniet.
Svårigheterna blir inte mindre av att kartläggningar från Brottsförebyggande rådet visar att kommunerna i många fall saknar ett strukturerat brottsförebyggande arbete.
Rapporten innehåller ett urval av de mest relevanta debattartiklar som Stiftelsens medarbetare har skrivit mellan åren 2008 och 2022. Artiklarna handlar om situationen inom rättsväsendet, om kommunernas brottsförebyggande arbete och om situationen för barn och unga som drabbas av brott i skolan.
I de avslutande reflektionerna skriver Tryggare Sverige:
Vart vi än tittar så ser vi ett mönster; frågor som gäller brottsligheten och den inre säkerheten (jämför försvaret och den yttre säkerheten) har aldrig fått den uppmärksamhet som den förtjänar av de politiker, av olika partitillhörighet, som styrt vårt land sedan efterkrigstiden.
Det blev inget av med en ökad lokal polisnärvaro. Istället har Sverige gått från en närpolis till en fjärrpolis där det nu sju år efter omorganisationen endast finns minimalt med poliser på plats ute i kommunerna.
Staten måste genom sina myndigheter, företag och andra organ ha förmåga att upprätthålla säkerheten i landet för att skydda befolkningen, företag och andra tillgångar mot brottsliga angrepp.
KÄLLA: STIFTELSEN TRYGGARE SVERIGE
Med en gedigen erfarenhet och kunskap från arbete med skydd, våld i nära relation och familjebehandling, kan vi erbjuda skyddat boende anpassat efter varje enskilt behov. Mammor med barn är vår huvudsakliga inriktning. Vi erbjuder boende i lägenhet eller kollektivt boende där uppdragets omfattning kan vara allt från stöd till mer omfattande behandlingsinsatser. Vi är tillgängliga dygnet runt och kan bistå med omedelbar hämtning dygnet runt i akuta ärenden.
Signegård är en del av Amplius Omsorg. På Amplius arbetar vi för en vidgad vård och omsorg inom skyddade boenden, HVB och familjehem.
Det betyder att vi tar steget längre för att uppnå högsta kvalitet.
Därför lägger vi alltid mesta möjliga omtanke i våra verksamheter – och för oss är mesta möjliga omtanke detsamma som ansvarsfull omtanke. För vi tror på att ett grundat arbetssätt skapar trygga miljöer när de behövs som mest.
Kontakt oss på 010-204 04 49 eller info@ampliusomsorg.se för mer information.
Professor Staffan Smeds har tagit fram ett dynamiskt rörligt skrivbord, som aktiverar muskler i nacke, axlar och armar. DynaDesk rör sig lugnt och skönt i ett bestämt mönster. Rörelsen ger en ändring inom ”kappmuskeln”, så att de stimulerade delarna av muskelvävnaden får ”vilopauser”. En klinisk studie vid Linköpings Universitet visade på en signifikant minskad muskelsmärta hos användarna. www.dynadesk.se
Sika 19511 Fusion är en snörsko av slitstarkt Permair® läder som andas. Extra halkhämmande och stötabsorberande yttersula. Sulkonstruktionen minimerar risken för vrickskador. www.sikafootwear.se
Flokks nya arbetsstol HÅG Tion är den nästan helt producerad av återvunnen plast och aluminium. Genom en unik färgsortering är det möjligt att utvinna ny plast med bibehållen färg och lyster. Sitsen och ryggstödet är producerat med 94 procent återvunnen plast och stommen och de valfria armstöden består av 98 procent återvunnen aluminium. www.flokk.com
Madrid Reko är en arbetssandal från Jobi. Softsole 8.0-sulan är framtagen för att underlätta arbetsdagen för dig som går, står och sitter mycket på huk. 8 millimeter riktigt bra dämpning skonar och avlastar ända upp i nacken, för att förebygga värk och belastningsskador. www.jobi.se
Sensorems trygghetslarm för äldre skapar trygghet för både senior och anhörig. Seniorklockan kommunicerar via mobilnätet och fungerar överallt. Klockan är vattentät, så det går utmärkt att duscha med den. www.sensorem.se
WS Everyday jacket är en skaljacka i slitstarkt och vattentätt material med god andningsförmåga. 4-vägs stretch som ger jackan en hög komfort och rörlighet. Tejpade sömmar och vattentäta dragkedjor. www.157work.com
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg. Din annons publieras även i nyhetsbrevet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka.
Den 15 september var det dags för SSIL utbildningsdag i Västerås. Besökarna kunde träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö. Här är några av utställarna.
TEXT OCH FOTO ANNA AURUSELL
Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer. Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå. Flera decenniers erfarenhet med komplex problematik och NPF! Traumabehandling och bedömning av psykolog.
Kurt Strömberg 070-316 27 45
Vi välkomnar kvinnor med eller utan barn och husdjur. Vi hämtar dygnet runt.
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00 info@lejongruppen.se
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Lundäng HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Nässlan HVB Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagopger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
Nyköpings kommun
www.riande.se 070-493 49 08
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Var och varannan dag sker det nya skjutningar i gängvåldets skugga, många med dödlig utgång. I den nya boken ”Mitt i bland oss” delar advokaten Evin Cetin med sig av sina möten med huvudpersonerna själva: de som beställer morden, de som lever med ett pris på sitt huvud och de som rekryterar narkotikans barnsoldater. Genom deras berättelser kastar Cetin nytt ljus på frågan ingen verkar kunna besvara: Vad är det som händer? och går det att stoppa?
Evin Cetin har nu slutat som advokat för att kunna driva dessa frågor. Hon har tidigare jobbat politiskt. Boken är skriven tillsammans med den prisade journalisten och författaren Jens Liljestrand.
Författare: Evin Cetin och Jens Liljestrand
Förlag: Mondial, www.mondial.se
Med hjärtat i handen och nerverna utanpå
Orka livet som NPF-förälder
Som förälder till ett barn med neuropsykiatrisk diagnos känner du dig ofta ensam, missförstådd och som en krigare för ditt barn. Den här boken, skriven av två föräldrar till barn med diagnoser, erbjuder såväl igenkänning som enkla råd så att du själv kan må bättre och orka med NPF-familjelivets utmaningar.
Författarna bjuder på personliga berättelser ur vardagen, både gripande och igenkännande, blandat med tips från experter på områden som stress och utmattning, svåra samtal samt familjestöd. Här finns hjälp för att orka med att vara en bra förälder, kunna släppa skam- och skuldkänslor och ha kraft över till dig själv. Boken är också till dig som är vän, anhörig och till dig som möter NPF-föräldrar i din yrkesvardag, så att du kan stötta och hjälpa på bästa sätt.
Författare: Anna Flodberg och Ann-Charlotte Runnvik Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
En drabbande roman om en liten flicka och de vuxna i hennes närhet. Saga är bara sex månader gammal när hon omhändertas av socialtjänsten. Socialarbetaren Rita får fallet på sitt bord. Trots att hon sett många svåra ärenden påverkar den lilla flickans öde henne djupt. Hon lyckas placera Saga i ett familjehem som genast tar henne till sig. För första gången får den lilla flickan uppleva trygghet.
Författaren Anna Welin har mångårig erfarenhet av socialtjänstens arbete med placerade barn. Här ger hon oss en inblick i den verksamhet som brukar döljas bakom sekretess. Det är fiktion, men skulle lika gärna kunna vara verkligheten.
Författare: Anna Welin
Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Att möta människor i trauma
– Hur kan vi bemöta traumadrabbade individer?
Syftet med boken är att den ska kunna fungera som en kunskapskälla för professionella som i sitt arbete möter individer med upplevd trauma. Boken bidrar också till en bättre förståelse för de reaktioner man som enskild professionell eller arbetsgrupp kan uppleva i mötet med traumadrabbade. En sådan förståelse och kunskap kan förhoppningsvis i sin tur underlätta utvecklingen av ett professionellt bemötande i arbetet med traumadrabbade individer. Det är viktigt att kunna se traumadrabbade personers resurser och motståndskraft och inte enbart se på traumadrabbade som offer som är olika oss andra.
Författare: Lilja Cajvert Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Integration bland unga
Media visar upp bilder på mammor som nattvandrar, mammor som uppvaktar politiker, mammor som skapar nätverk. Mammor som försöker skydda sina barn. För varje skjutning växer mammornas börda av vanmakt och sorg.
Men var är papporna? Var är männen, de unga pojkarnas förebilder? Vad har papporna för roll i det våldsförebyggande arbetet? Vi vet att de finns och att de är minst lika förtvivlade. Men de hörs inte. I reportageboken ”Papporna, sönerna, våldet” träffar vi poliser, socialarbetare och eldsjälar. Men framförallt pappor, som får komma till tals utan att vi avbryter dem.
Författare: Beata Hansson, Vesna Prekopic Förlag: Verbal, www.verbalforlag.se
– En mångkulturell generation växer upp
Integration, oftast den påstådda bristen på den är ett ständigt slagträ i den politiska debatten. Politiker och kommentatorer kan utan närmare precisering komma undan med att beskriva den svepande med ett ord: misslyckad. Men hur ser det ut egentligen? I boken ”Integration bland unga” har tre forskare följt 5 000 unga och undersökt integrationens beståndsdelar: utbildning, jobb, boende, vänskap, sociala band, attityder, välbefinnande med mera. Integration är en fundamental fråga för landets framtid, men diskussionen präglas alltför ofta av politiska kontroverser och ideologiska låsningar. Samt en skriande brist på faktaunderlag.
Författare: Jan O. Jonsson, Carina Mood och Georg Treuter Förlag: Makadam, www.makadam.se
Hur kan man på ett respektfullt sätt bemöta den överviktiga gravida och se till att det blir en komplikationsfri graviditet och förlossning? Boken tar upp bland annat viktuppgång och fetma, svåra samtal, patientperspektivet, personcentrad vård, hälsolitteracitet och mikrobiom. Ett avsnitt om stigmatisering och diskriminering i samhället i stort och även i vården lyfts fram. Vidare finns ett avsnitt om kost och energi- och näringsintag under graviditeten – trots övervikt kan man drabbas av näringsbrist. Boken avslutas med en beskrivning av Viktigprojektet – ett projekt som kan vara en hjälp för kommande nationella riktlinjer vilket saknas i dag.
Författare: Eva Wiberg-Itzel Förlag: Gothia kompetens, www.gothiakompetens.se
Närhet trots avstånd
Att leda och samarbeta på distans
Det finns stora vinster med att bli bra på att leda och samarbeta på distans. Idag står många arbetsplatser i startgroparna för att utforska hur distanssamarbete kan se ut när vi själva sätter ramarna. Vi är på många sätt i början av resan, och det finns inget facit att tillgå. Något som kan vara frustrerande, men även befriande. När medarbetare befinner sig på olika platser är det lätt att förlora varandra ur sikte. Men oavsett om man är verksam på ett kontor på andra sidan jorden, arbetar hemifrån på tisdagar eller frilansar utan fast kontorsplats, är hemligheten bakom ett framgångsrikt distansarbete inte tekniken, utan själva kulturen. Den här boken handlar om vad som händer efter det att kameran är på plats och ljudet fungerar. När det riktiga samarbetet ska börja.
Författare: Johanna Olsson
Förlag: Liber, www.liber.se
VD och ägare, HavHem Skyddat boende AB
»Det saknas platser i skyddat boende för klienter med särskilda behov«
NPF, neuropsykiatrisk funktionsvariation, har lavinartat ökat de senaste tio åren. Vanligast är adhd, autism, dyslexi, dyskalkyli och touretts syndrom. Det saknas idag resurser samtidigt som det råder stor kunskapsbrist, inte minst i skolvärlden.
Inom Kriminalvården uppskattas att över 25 procent av de intagna idag har en adhd-problematik. Vidare medger de att det saknas strategier och kunskap för att möta denna målgrupp. Högst upp på önskelistan är kunskap om förhållningsätt och pedagogiskt stöd.
Även inom skyddat boende har denna klientgrupp ökat markant och ofta i kombination med samsjuklighet. I en kartläggning som Länsstyrelsen har gjort framgår att det saknas platser i skyddat boende för klienter med särskilda behov.
Av ovannämnda anledning är behovet av kompetens inom området av stor vikt och avgörande för att klienter på ska få det stöd och den hjälp de behöver för att lyckas med sin nya skyddade vardag.
För att verksamheten ska lyckas med uppgiften krävs kunskap och erfarenhet för att få en samlad bild av individen och dennes förutsättningar. Man måste kunna arbeta transdiagnostiskt dvs arbeta med alla bitar som försvårar för individen att lyckas med sitt mål.
HÄR FÖLJER ETT exempel: En kriminell individ söker sig socialtjänsten efter att ha blivit utsatt för hot och våld. Personen i fråga har adhd samt ett riskbruk. Vad är orsaken till att individen hamnat i kriminalitet? Är det riskbruket? Eller är det adhd:n? Om man inte tar reda på orsaken till problemet kommer man inte lyckas med målet att skydda personen och hjälpa denne ut ur kriminaliteten. Man måste arbeta holistiskt och tillsammans med individen utforska orsaken till problemet för att eliminera efterföljande ”symtom”.
Ett nationellt kunskapsstöd gällan-
de individer med NPF-diagnoser saknas dessvärre idag. Socialtjänsten vill dock som en åtgärd införa nationella riktlinjer för att vård och omsorg gällande personer med dessa funktionsvariationer ska förbättras. Riktlinjerna ska fokusera på att främja hälsa, arbeta med förebyggande förhållningssätt samt öka kunskapen om samsjuklighet. Det är därför en prioritet att regeringen satsar på att öka kompetensen, stödet och informationen om NPF-diagnoser, både i kommunerna och på skyddade boenden.
SOCIALDEPARTEMENTETS lagrådsremiss om förstärkt stöd till vuxna och barn som befinner sig på skyddat boende samt Socialstyrelsens förslag om nationella riktlinjer för individer med NPF är positivt och ett steg i rätt riktning när det gäller att öka kvaliteten på de verksamheter som driver skyddat boende idag. Samtidigt ställer förslagen höga krav på placerande myndighet att ha motsvarande kunskap för att hitta rätt boende utifrån individens förutsättningar och behov. Den/de placerades behov kommer att i hög grad styra på vilket boende individen sedermera placeras.
Med anledning av ovanstående är det av stor vikt att verksamheter i branschen nischar sig samt skaffar sig kunskap om NPF och samsjuklighet. Detta för att möta de ökade kraven som kommer att ställas på skyddade boenden.
Är man duktig och har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, ska man inrikta sin verksamhet på det. Ligger kunskapen och kompetensen inom trafficking eller kriminalitet är det inom det området fokus ska ligga.
Viktigt att inte glömma bort är att NPF kan vara en del av problematiken oavsett inriktning. De boenden som redan nu har en plan och nischat sig kommer att ha ett försprång när lagrådsremissen träder i kraft.
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Vi vet att det är svårt att hitta familjehem. I Familjehemsbanken hittar ni hundratals familjer, med eller utan konsulentstöd.
Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-200 57 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se mötesplatsen inom familjehemsvården
I sitt jobb som advokat har Evin Cetin mött såväl offren som förövarna i det gängvåld som skakar Sverige. Tillsammans med journalisten Jens Liljestrand ger hon nu ut boken ”Mitt i bland oss”.
Var och varannan dag sker det nya skjutningar i gängvåldets skugga, många med dödlig utgång. I den nya boken ”Mitt i bland oss” delar advokaten Evin Cetin med sig av sina möten med huvudpersonerna själva: de som beställer morden, de som lever med ett pris på sitt huvud och de som rekryterar narkotikans barnsoldater.
Genom deras berättelser kastar Cetin nytt ljus på frågan ingen verkar kunna besvara: Vad är det som händer? och går det att stoppa?
Evin Cetin har nu slutat som advokat för att kunna driva dessa frågor. Hon har tidigare jobbat politiskt.
Förlag: Mondial.
Socialtjänsten i Malmö omlokaliserar sina verksamheter och delas in efter typ av verksamhet. Den 10 oktober går flytten.
–
När man besöker oss vill vi kunna ge våra besökare en bättre service och mer hjälp direkt, säger Rikard Vroland, avdelningschef inom arbetsmarknadsoch socialtjänsten.
Socialtjänsten kommer fortsatt finnas på de fem adresser som man tidigare funnits på men är uppdelade utifrån typ av verksamhet:
Sallerupsvägen 11 D och på Eriksfältsgatan 28 A hanterar frågor och ärenden som gäller ekonomiskt bistånd och boende (försörjningsstöd). På Von Troils väg 1, Hålsjögatan 8 och Bergsgatan 54 hanteras frågor och ärenden som gäller missbruk eller barn- och familjefrågor inom socialtjänsten. Nya sökande vänder sig till Bergsgatan 54 för barn- och familjefrågor samt missbruk och till Sallerupsvägen 11 D för ekonomiskt bistånd och boende.
Nu kan Piteå kommun erbjuda en virtuell utbildning i förflyttningsteknik som därmed blir tillgänglig året om. Atea och Warpin Media AB har varit med och tagit fram utbildningen som är obligatorisk för all personal inom vård och omsorg.
Piteå kommuns rehabenhet ansvarar för att internutbilda all personal inom vård och omsorg i förflyttningsteknik. Det handlar om hur man hjälper en person att ändra läge från exempelvis liggande till sittande.
Tillsammans med Atea och Warpin Media AB har en virtuell utbildning skapats. Det gör att man inte behöver ha någon fysisk utbildare på plats.
– Det är omkring 1700 personer som är tillsvidareanställda och cirka 200 vikarier som ska gå utbildningen. Vi har årligen haft förflyttningsutbildning och det har tagit ungefär fem år att hinna igenom all personal. Det vi tydligt har sett är att det går för långt mellan utbildningstillfällena för att personalen ska kunna få och bibehålla tillräckliga kunskaper i förflytt-
Fler skulle söka vård för tabubelagda eller stigmatiserade områden kring kropp och hälsa om offentliga personer skulle prata öppet om ämnet. Detta enligt Essity, som har tittat närmare på efterfrågade teman för sommarprat.
Offentliga personer som pratar om eller är aktiva inom stigmatiserande hälsofrågor skulle få 33 procent att själv prata mer öppet om tabun och stigman. 44 procent skulle våga söka vård och 33 procent skulle känna sig mindre ensam. Detta enligt en under-
ningsteknik. Samtidigt har det varit svårt att sätta in fler utbildningstillfällen, säger Ida Wiksten, enhetschef rehab, Piteå kommun.
Verksamhetsutvecklar Ewa Karlsson Sjölander vid socialtjänsten i Piteå kommun började under 2019 tillsammans med dåvarande enhetschef på rehabenheten att söka efter en lösning på problemet. Hur skulle utbildningen kunna ges på ett enklare och mindre personalkrävande sätt?
– Det var då jag tog kontakt med Atea och Eva Kindlundh för att tillsammans hitta en
väg framåt. Jag var sedan tidigare nyfiken på VR-tekniken och hade funderat över om det kunde vara ett sätt för oss att alltid ha utbildningen tillgänglig, säger Ewa Karlsson Sjölander.
Utbildningen med VR-teknik omfattar totalt åtta delmoment och innehåller både informationsfilmer och praktiska övningar. Förhoppningen är att utbildningen tillsammans med en fysisk förflyttningsutbildning ska kunna förebygga arbetsskador som kan uppstå vid felaktig teknik i förflyttningar.
sökning från hälso- och hygienbolaget Essity.
De har också frågat vilka ämnen man helst ville att årets sommarpratare i radioprogrammet Sommar i P1 skulle lyfta fram. Kropp och hälsa toppade listan med 28 procent, följt av sociala tabun och stigman med 22 procent – ett ämne som var lika efterfrågat som politik och samhälle.
– Stigman kopplade till ämnen som exempelvis inkontinens eller mens orsakar fortfarande social isolering och passivitet runtom i världen. Följden blir att människor
inte deltar fullt ut i samhället; miljontals skol- och arbetsdagar går förlorade varje år. Om fler av världens inflytelserika förebilder kunde driva på debatten och försöka bryta dessa tabun; då skulle vi dramatiskt öka chanserna till ett mer inkluderande och accepterande samhälle, säger Sofia Hallberg, nordisk kommunikationsdirektör på Essity. Flest lyssnare i årets Sommar hade Oscar Magnusson, frontfigur i Sven-Ingvars. Pär Lernström, programledare, har hunnit samla flest poddlyssnare.
Förstärkt stödboende för vuxna med individuellt anpassat stöd.
Finns på flera orter i Dalarna.
www.cursus.se | jonas@cursus.se | 073 809 12 21
Vi hjälper familjer att skapa en trygg, ansvarsfull och värdig framtid.
Vår målgrupp är mammor med barn 0 till 12 år med syskon upp till 16 år.
Kontakta oss
info@villabergerska.se I 073-515 90 80 www.villabergerska.se
Oavsett hur dina ser ut på utsidan, kommer vi alltid kämpa för att hålla dem friska på insidan. Varje dag. Året om.
Stöd oss i kampen mot bröstcancer, swisha en gåva till 900 5919
Oavsett hur dina ser ut på utsidan, kommer vi alltid kämpa för att hålla dem friska på insidan. Varje dag. Året om.
Stöd oss i kampen mot bröstcancer, swisha en gåva till 900 5919
Ett av socialtjänstens och utförares största problem idag är att de behöver avsätta alldeles för mycket tid på administrativt arbete vilket medför att människorna i behov av stöd och vägledning blir drabbade. Christina Melle är socionomen som själv har utvecklat ett automatiserat system för rapportering om familjehemsplacerade barn. Med Humandoc tar det sju minuter att få fram en månadsrapport för ett barn, jämfört med tio timmar om rapporten skulle ha skrivits manuellt.
Christina Melle är utbildad socionom och arbetar som familjehemskonsult där hon på uppdrag av socialtjänsten placerar barn i jour- och familjehem runt om i Sverige.
En stor del av hennes arbetstid gick åt till att skriva månadsrapporter, tid som hon hellre hade velat ägna åt barnen och familjehemmen. Där föddes idén till Humandoc.
– Det kunde ta tio timmar per barn och
månad att skriva en helt unik och fullständig rapport om hur barnet har det i familjehemmet samt att beskriva olika förhållanden och hur det går inom olika livsområden. Nu behöver jag bara göra några knapptryckningar så får jag ut en fulltömmande, personligt skriven och månadsunik rapport för varje placerat barn på enbart sju minuter, berättar Christina Melle.
Hon lät 150 barn ingå i en testpilot för systemet. Rapporterna blev mer individuella, detaljerade, informationsrika och levererades alltid i tid. Dessutom fick hon mer tid till att fokusera på att följa upp barnens behov och handleda familjehemmen.
– Mina uppdragsgivare undrade vad
»Mina uppdragsgivare undrade vad jag gjorde eftersom jag inte hade några omplaceringar«
jag gjorde eftersom jag inte hade några omplaceringar. Jag fick allt fler förfrågningar och ökat förtroende från både socialtjänsten och familjehemmen.
En prototyp är nu klar och kommer att premiärvisas på Socionomdagarna den 22-23 november i Stockholm. Den första versionen som väntas vara klar vid årsskiftet kommer tillämpas på placerade barn i jour- och familjehem, men det finns redan planer på en version för HVB-hem och även andra områden, till exempel skyddat boende.
GENOM ETT FRÅGEFORMULÄR väljer användaren de svar som passar in på barnets mående och händelseutvecklingen i familjen. Systemet skapar utifrån det en helt unik månadsrapport varje månad som tar fasta på individuella känsloaspekter, behov och nyanser. Rapporten baseras utifrån BBIC livsområden (barns behov i centrum).
– Allt som rör barnet beskrivs i rapporterna på ett personligt, nyanserat och omhuldande sätt med stor variation i språ-
ket och beskrivningarna. Systemet består också av nudging gentemot familjehemsföräldrarna om hur de kan bli bättre på att bemöta placerade barn och unga samt hur de kan förhålla sig till agenda 2030 och social hållbarhet i sitt uppdrag.
HUMANDOC TAR FASTA på de viktiga nyanserna och känslorna och pekar på helt rätt saker. Den samlade informationen kan användas till att ta fram grafer över till exempel barnets trivsel över tid eller egenupplevda känslor avseende exempelvis sin psykiska och fysiska hälsa.
Christina vill att varje enskilt barn ska få möjlighet att växa upp under goda och trygga förhållanden där också deras psykiska välbefinnande får stå centrum för det stöd som ges. Hon hjälper också utsatta kvinnor att ta sig ur situationer av våld, prostitution och hedersförtryck.
Hon har själv erfarenhet av våld i nära relation och i det kan hon hitta drivkraften att göra livet bättre för kvinnor och barn i utsatthet.
Ett rapporteringssystem för ökad effektivitet och kvalitet gällande familjehemsplacerade barn och unga samt vuxna personer placerade på HVB-boenden.
Varje månad skapas en helt unik månadsrapport på mellan 5-10 A4 sidor utifrån den dagsaktuella månadens händelseutveckling som tydligt redogör för precis de förhållanden som äger rum i familjen och barnets liv.
Systemet använder inte copy-paste och all information är dagsaktuell och beskriven på ett sätt som detaljerat passar den aktuella månadens förutsättningar.
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Förfrågan
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Förfrågan
Matchning
Hitta
snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Vi utbildar och handleder i Aktiv reflektion!
Vår workshop inspirerar dig i mötet med människor.
www.saromir.se 0768 72 82 72
En möjlighet till stöd och utveckling!
Saxakullen skräddarsyr utbildningar i dokumentation utefter era behov och er kvalitetsutveckling.
www.saxakullen.se 0733 113 902
Letar du efter en egen plats att kalla hemma? Hos oss kan du trivas och må bra. Våra medarbetare är på plats dygnet runt när du behöver stöd och hjälp eller bara vill ha sällskap.
Läs mer på nytida.se/gruppboende eller ring 020-66 20 20. Du kan även mejla placeringsforfragan@nytida.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
OKTOBER
Att upprätta en barnkonsekvensanalys utifrån barnkonventionen 11 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstjuridik idag 13-14 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlighet och sekretess inom socialtjänsten 14 oktober, webbsänd www.skr.se
Från skyddat boende till eget hem 17 oktober, webbsänd www.skr.se
Lokal samverkan i vräkningsförebyggande arbete 17 oktober, webbsänt www.kronofogden.se/hemmabast
Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD 17-18 oktober, webbsänd www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 18 oktober, Malmö www.ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 20 oktober, Göteborg www.ssilutbildningsdagar.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 20 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Livets möjligheter 24-25 oktober, Stockholm www.anhoriga.se
Copingorienterat självskadebeteende 25 oktober, webbsänd www.kui.se
Socialtjänstens specifika arbete med barn och unga i familjehem 26 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Drogfokus
26-27 oktober, Jönköping www.drogfokus.nu
FIT Booster
27 oktober, webbsänd www.waitong.se
Hot och våld på jobbet
– juridik och säkerhet
27 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
Motiverande samtal – MIutbildning
27 oktober, webbsänd www.sverigehalsan.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö
– Den mörka triaden
27 oktober, Stockholm www.expomedica.se
LSS – lagstiftning och dess tillämpning
27-28 oktober, webbsänd www.expomedica.se
Utredning av vuxna med missbruk/beroende med särskilt fokus på LVM
28 oktober, webbsänd www.jpinfonet.se
NOVEMBER
Att arbeta med människor som lider av personlighetsstörningar 3 november, Göteborg www.expomedica.se
Återfallsprevention
7, 16-17 november, webbsänd www.kui.se
Familjerätten i kommunen 8 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 9 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Palliativ vård och omvårdnad inom äldrevården 9 november, Stockholm www.expomedica.se
FIT fördjupning – grupp, familj och HVB 9 november, webbsänd www.waitong.se
Kvalitet inom LSS 9 november, Stockholm www.kui.se
Äldre, alkohol och våld 10 november, webbsänd www.kui.se
Att arbeta med människor som lider av personlighetsstörningar 10 november, Stockholm www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 17 november, Sundsvall www.ssilutbildningsdagar.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 november, Stockholm www.expomedica.se
Motiverande samtal – MIutbildning 22 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Socionomdagarna 22-23 november, Stockholm www.socionomdagarna.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 23 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
LVU i praktiken 24 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 24 november, Göteborg www.expomedica.se
Demensutbildning grund 24 november, webbsänd www.kui.se
Bipolär sjukdom 29-30 november, Stockholm www.sifu.se
ADAD Booster 30 november, webbsänd www.waitong.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 1 december, Stockholm www.ssilutbildningsdagar.se
Sexuell hälsa 6-7 december, Stockholm www.sifu.se
Tema: ADHD & Autism – igår, idag och imorgon 9 december, webbsänd www.expomedica.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Malmö 18 oktober
• Göteborg 20 oktober
• Sundsvall 17 november
• Stockholm 1 december
Kostnadsfri Utbildningsdag!
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i HVB, Familjehem, Skyddat boende och Stödboende och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssilutbildningsdagar.se
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Annica Lundell Karlsson, Oskarshamn och Barbro Gripenstam i Nykvarn.
072-559 09 39
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31
info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
som är
ökad självständighet
www.inagarden.se
NÄSTA NUMMER
info@barnochomsorgab.se
SKYDDADE BOENDELÖSNINGAR
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 19/10 till: ”Tävling 6/22”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Ute den
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
Hon är psykolog och föreläsare. I år har hon medverkat på SSIL utbildningsdagar där hon har talat om narcissism och psykopati.
4 november
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
CloCa familjehem föddes ur en kris.
Dessutom
SSIL presenterar 5 i topp boenden just nu enligt Kvalitetsindex.
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
När du vill utvecklas i din roll så finns vi här för dig. Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs. Distansstudier på halvtid möjliggör att kunna kombinera studier med arbete. Vidareutbilda dig till specialistutbildad undersköterska inom
• demensvård
• psykiatri
• palliativ vård
Förbered dig för en ljus framtid tillsammans med oss. Välkommen med din ansökan!
