Har god evidens att minska risken för kriminalitet
Drogtest med mobilen
Skannar ögonen och ger stöd med hjälp av AI
Marawan startade eget stödboende
Goda relationer betyder allt
”Det gäller att inte ge upp”
Maria Lundberg skriver om sexuella övergrepp
En trygg fysisk miljö
Läs vår nya artikelserie om barnanpassat skyddat boende
Skydda dig mot sekundärtrauma
Psykologen Kerstin Asker Palmer har skrivit boken ”Trauma smittar!”
Behöver du hjälp?
Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.
Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17
Läs mer om vår placeringsrådgivning Skanna QR-koden.
INSATSER Förstärkta
VÅR NYA TJÄNST ERBJUDER OMFATTANDE STÖD
Kartläggning och
intensivt stöd med kvalificerad KP
KRIM-program för att bryta destruktiva tankemönster
Fokus på meningsfull fritid
Möjlighet till betald arbetspraktik
Stöd kring studier
Tillgänglig samordnare 24/7
Förstärkt familjehem
Terapeutiska samtal med KBT-inslag varje vecka
Familjebehandling med flerspråkig kompetens
”Ett statligt program skulle säkerställa att dessa kvinnor får den trygghet och kontinuitet de behöver”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Fatima, Omsorg Skydd Säkerhet AB.
Läs krönikan på sidan
Skydd & stöd
10| Intervjun
Maria Lundberg är aktuell med en ny bok om sexuella övergrepp, erfarenheter som hon har hämtat från sin egen barndom.
16| Aktuellt
Här är de nya riktlinjerna för barns skärmtid.
19| Tema: Skydd & stöd
20| Previct Drugs
Min framtid var först i landet med att testa appen som skannar ögat med mobilen.
26| MST i Sverige
Så fungerar Multisystemisk terapi, en metod som har god evidens att minska risken för kriminalitet.
30| Marawans historia
Han växte upp i ett utsatt område med en pappa i fängelse och driver nu sitt eget stödboende.
36| Dagen för Skyddat Boende
Bilder från dagen i Stockholm.
38| Riskfyllda placeringar
Vision presenterar ny rapport om HVB.
44| Trauma smittar
Psykologen Kerstin Asker Palmer berättar om sekundärtrauma och hur du skyddar dig.
Så involverar du barnen i anpassningen av miljön.
48| Barnanpassning
Läs vår nya artikelserie om barnanpassat skyddat boende.
52| Forskning
Relationen med chefen viktigare än den med kollegorna.
53| SSIL utbildningsdag
57| Operation slutstirrat
Teater inspirerad av barnboksserien om funkisfamiljen.
60| Juristkrönika
62| Migration
Vi gör världen lite bättre, en människa i taget
Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.
Läs mer om oss på nytida.se
Från misär till stöd
Filmen Miséria hade biopremiär den 13 september.
Sebastian Stakset, Ola Rapace, Amanda Renberg och de andra skådespelarna visar gängkriminalitetens baksida med mord, rån och miljonskulder som måste betalas.
Filmen baseras på rap-artisten och författaren
Sebastian Staksets liv och jag fick höra om den här filmen från Positivum Gruppen när de ställde ut på SSIL utbildningsdagar. Jättekul att de vill sprida den, även om Stakset och Rapace inte precis behöver så mycket hjälp med det.
Det är viktigt att visa upp verkligheten. Jag hörde på radion härom dagen då de pratade om gängkriminaliteten och liknade gängen vid sekter. Man riktar in sig på vissa offer som saknar en trygghet i livet och så ”love bombar” man dem så att de blir helt uppfyllda av den här falska känslan av trygghet. För vem som helst kan bli förråd av sin gängbroder eller mördas för en småsak.
Enligt Emma Ulfsdotter Ljunggren på Solega är det inte så stor skillnad på kriminell grooming och sexuell grooming. Det är också en ”love bombing” där man genom små steg luras in i något som går mot sina normala normer och värderingar.
Emma berättade om MST, Multisystemisk terapi, som har god evidens att minska risken för kriminalitet. Det här är en intensiv behandling som kan genomföras i hemmet eller ihop med en förkortad placering.
De senaste veckorna har jag träffat många intressanta människor som brinner för dessa individer, ofta unga killar, som vill lämna kriminalitet och missbruk. Shoresh på Min framtid träffade vi också på SSIL
utbildningsdagar, där han berättade att de hade ingått i pilotstudien för appen Previct Drugs.
Previct används av 65 procent av landets kommuner och med den nya Previct Drugs så kan Shoresh arbete förkortas betydligt. Det som tidigare tog nio månader kan han genomföra på tre månader.
Genom appen kan han nämligen följa hur klienten mår mellan deras träffar och de kan direkt fokusera på rätt saker när de ses. Tim, som har använt appen, berättar hur mycket lättare det är att registrera hur man känner direkt i appen istället för att behöva svara på frågor några dagar senare om hur man mådde i måndags.
Och det här med kissprov. Appen skannar ögat och genom AI-teknik ser om man är drogfri eller inte, något som det inte går att fuska med.
Ett annat intressant möte var med Marawan Mohamed, som gärna delade med sig av sin historia. Uppväxt i ett utsatt om råde och med en pappa i fängelse var det ett under att han lyckades hitta rätt väg. Nu driver han eget stödboende för att hjälpa andra.
Jag ser fram emot en höst med fler spännande möten och kunskap på SSIL utbildningsdagar och förstås på Socionomdagarna som SSIL är mediapartner till! Hoppas vi ses!
Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.
Tidningen Omtanke ges ut av: Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
HVB-hemmet
Villberga Lyckebo
Boende i lugn miljö för pojkar 14–18 år som ofta hamnar i konflikt med omgivningen.
Boende i lugn miljö
Vårt nya HVB-hem Villberga Lyckebo, utanför uppländska Tärnsjö, erbjuder boende i lugn miljö för unga pojkar 14-18 år med ett utåtagerande beteende som ofta leder till konflikter med omgivningen.
Våra boende har svårt att anpassa sig till ordning och regler, att klara skolgång eller annan sysselsättning och att upprätthålla en strukturerad och meningsfull vardag.
Villbergagruppen tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron.
Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende och elever förutsättningar till ett meningsfullt liv.
För information och placeringsförfrågningar, kontakta:
Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
”Uppföljning och rapportering fungerade jättebra. Så fort det var något, hörde de av sig. Det var bra återkoppling och ett bra samarbete.
Skyddade boenden och stödboenden - från 18 år
kan problematiken, de ger tydlig information, mottagande och regler.
Arbetet fungerade bra. Det var ett ganska speciellt ärende, där de anpassade sin verksamhet efter förutsättningarna. De kunde individanpassa och försökte hitta bra lösningar.
070-108 15 15
info@hemstadenab.se www.hemstadenab.se
Maria Lundberg är socionom, universitetsadjunkt och författare.
Det går att prata om sexuella övergrepp
Maria Lundberg skäms inte längre för det som hände henne
Socionomen Maria Lundberg blev sexuellt utnyttjad av sin pappa under sex års tid och har i flera år gått i terapi för att bearbeta sina trauman. Hennes frågeställning genom hela sitt vuxna liv har varit: ”Varför var det ingen som ingrep?” Nu är hon aktuell med sin andra bok i ämnet sexuella övergrepp; ”Mira: den osynliga flickan”. – Min historia är inte unik, men förfärlig, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Maria växte upp i en dysfunktionell familj där båda hennes föräldrar hade alkoholproblem. Det var mycket fylla, skrik och krossat porslin minns hon, annars har hon få klara minnen från sin uppväxt. Hon lekte mycket utomhus eller hemma hos kompisar. Inte en enda gång tog hon en kompis till sitt hem. Farmor och farfar som bodde i närheten var en trygg plats. Där lekte Maria med klippdockor från farmors veckotidningar, som farmor tejpade mot ett papper för att göra dem mer stabila.
– Jag lekte i min låtsasvärld med mina låtsasfamiljer. Kanske skapade jag en drömvärld, långt bort från min egen, men det var inget jag reflekterade över då, säger hon.
Skolan var en trygg plats med fasta rutiner och struktur.
– Jag tyckte om skolan och vår lärarinna, hon höll ordning på klassen. Men jag var ett väldigt tyst barn. Hade man inte ropat upp mitt namn från klasslistan hade nog ingen märkt att jag gick i klassen, minns hon.
Det ljusaste minnet är när Marias mamma berättade att hon och pappa skulle skiljas. Hennes mamma hade bakat en kaka och de satt runt bordet när hon berättade. Ett av Marias syskon fick bo hos pappa men hen var så ledsen att hen fick flytta till mamma.
– Mamma sa att jag måste bo hos pappa, annars skulle pappa bli ledsen. Det här är ord som ekat i mitt huvud i många år, berättar Maria.
DE SEXUELLA ÖVERGREPPEN började nästan direkt när Maria flyttade in i pappas trerummare. Han tittade ofta på porrfilm och det var i den vinröda plyschsoffan som allting började. Än idag har Maria svårt för färgen vinröd.
– Jag var tio år gammal och satt i pappas knä. Pappa smekte mig över ryggen men sen var hans hand innanför mina trosor. Jag gick därifrån och in på mitt rum, jag minns inte att jag tänkte något speciellt. Men jag utvecklade tvångstankar direkt efter den händelsen.
Om Maria Lundberg
Ålder: 50 år.
Yrke: Universitetsadjunkt och författare.
Familj: Två vuxna barn.
Bor i: Stockholm.
Aktuell med: Böckerna ”Du ska inte bära skammen för det som hänt” (Ordberoende Förlag, 2023) och ”Mira: en osynlig flicka”, (Skrivkonst1, 2024).
Maria försökte genom påhittade ritualer ta kontrollen över sin tillvaro. Hon gick ofta på toaletten och hade räkneramsor som hon gjorde flera gånger om dagen.
– Jag räknade till tio tre gånger för gjorde jag inte det skulle någon dö. Om jag tappade bort mig i räkningen så började jag räkna om. Då förstod jag inte varför jag gjorde det där, men det blev ett sätt att liksom samla ihop mig själv och ha kontroll. Jag hade också mycket dödsångest och grubblade över vad som skulle hända efter döden, berättar hon.
Hennes pappa kom in på nätterna och hämtade henne till sitt sovrum och beord-
rade henne att lägga sig i hans säng. Han fingrade i hennes underliv och när han kände sig klar knuffade han ut henne ur sängen och sa att hon var stor nog att sova själv. Maria gick på toaletten, gjorde sin räkneramsa och somnade om.
ÖVERGREPPEN BLEV GRÖVRE och Marias pappa tog utmanande bilder på henne, där hon poserade naken på sängen. Då var hon elva år gammal. Ett år senare gifte hennes pappa om sig och de flyttade in ett hus tillsammans med den nya kvinnan och hennes familj.
– Det fanns efter en tid inte ett vrå i huset där jag inte hade utsatts för sexuella
övergrepp. Pappa hotade mig och sa att om jag berättade för någon så skulle både han och jag bli hämtade av polisen. Jag gjorde som han sa, för jag var livrädd. Det fanns inget hos mig som handlade om att vilja något eller inte.
Hon minns bara fragment, som smärtan från pappas fingrar och att han började kräva oralsex. Och hon minns scener från semestrar.
– Semestrarna för barn som oss var värst. Då fanns all tid i världen och ingenstans att ta vägen, ingen skola som den trygga platsen där jag annars var fredad. Jag minns pappas intensiva ögon och ett tillfälle när jag sa nej och pressade ihop
Maria placerades hos ett familjehem när hon var 16 år.
benen. Pappa skrattade hånfullt, det var tydligt att han tänkte att han ägde mig. Jag har senare fått jobba jättemycket med hur jag blir när jag blir trängd och utan valmöjligheter. När kroppen ger upp, berättar hon.
OCH DET VAR så det var varje gång under övergreppen. Marias kropp gav upp, stängde av. För att härda ut. – Som vuxen fick jag lära mig att det heter dissociation. När man liksom lämnar sin kropp. Jag såg övergreppen uppifrån, från taket. Jag minns ingen smärta, men från vissa övergrepp minns jag ljud och lukter.
»Just nu när vi sitter här och gör den här intervjun, går minst ett barn hem till sin förövare«
Maria blev mer och mer orolig, hon hade ofta ont i magen och huvudvärk. En kompis frågade i förbifarten vid ett tillfälle om hon ligger med sin pappa.
– Jag låtsades att jag inte hörde. Jag tänkte inte i termer att jag var utsatt. Men efteråt har jag sett gamla bilder på dig där jag noterade tröttheten, de mörka ringarna under ögonen.
TROTS ATT FAMILJEN var aktiv i kyrkan var det inget problem för hennes pappa att förgripa sig på sin dotter och han brydde sig inte om det var andra personer hemma. Oralsex och fingrar eskalerade till fullbordade samlag. Det mest kränkande som hände minns Maria än idag.
– De grövsta övergreppen var när pappa tvingade mig att stå över hans ansikte. Då var det som om jag var aktiv i det som hände. Jag minns en porslinsfigur av två bedjande barn i sovrummet, som jag såg medan pappa höll på, det var så absurt. Sen var det oerhört obehagligt när min kropp svarade på beröringen. Det är nästan svårt att beskriva, trots att kroppen är avstängd så reagerar den fysiskt.
Under sex år förgrep sig Marias pappa på henne, mellan hon var 10-16 år. Maria var helt i sin pappas våld, hon gick till skolan och gjorde det hon skulle, och hon berättade aldrig för någon. Förrän i gymnasiet.
– När vi skulle vägas uppmärksammade skolsköterska att jag gått ner mycket i vikt. Hon kontaktade kuratorn och sa att hon inte trodde att jag mådde bra. Kuratorn frågade om det var någon hemma hos mig som inte var snäll mot mig. Och jag berättade allt. Jag kände starkt förtroende för henne och hon ställde den rätta frågan, den enda frågan egentligen. I många år har jag undrat varför ingen ställde den frågan tidigare. Någon måste ju ha sett och förstått. Sen gick det fort, med orosanmälan, polisanmälan och omhändertagandet av mig.
Maria placerades hos en fosterfamilj när hon var 16 år. Hennes pappa erkände
direkt och dömdes till tre års fängelse för sexuella övergrepp.
– Först ville socialtjänsten placera mig hos en familj som bodde långt ut på landet, men jag ville inte bo på landet. Sen fick jag plats hos en kompis föräldrar som jag tyckte mycket om. Det var en fantastisk och viktig tid hos familjehemmet. De hade en gillestuga där jag ofta satt under en filt och tittade på elden i braskaminen. Det var som att ha kommit till himlen minns jag att jag kände. Jag var ganska mycket själv med min familjehemsmamma och jag tror det var viktiga stunder för mig, men vi pratade aldrig om vad som hade hänt, vilket jag tror var bra, säger Maria.
HON BERÄTTAR OM skammen hon kände efter att allt hade uppdagats.
– Mamma berättade att folk snackade om mig, att de såg mig på stan och att jag såg trött ut. Hela samhället visste vad som hade hänt och det gick rykten. Jag ville låtsas som det aldrig hade hänt, men kuratorn hade sagt att det inte var en bra strategi för mitt tillfrisknande.
Några år senare började hon på bibelskola med tanken på att bli pastor och arbeta med själavård, men avbröt studierna efter att hon mer och mer tvivlade på sin tro. Maria gifte sig och fick två barn under den här perioden och har sedan dess haft olika psykologkontakter där hon bearbetat sitt trauma och för att få stöd i föräldrarollen. Hösten 2010 började hon på socionomprogrammet, för hon ville jobba med socialt arbete.
– Utbildningen var fantastiskt, mycket för att jag mötte människor med en massa olika åsikter, något som var precis tvärtemot det jag upplevt inom kyrkan där alla tyckte ungefär samma saker. Att söka till den här utbildningen är en av de bästa saker jag gjort i mitt liv. Mitt första jobb var som biståndshandläggare inom äldreomsorgen, berättar hon.
Maria började få flashbacks flera gånger om dagen. De kom av ord, bilder eller om hon såg ett ansikte som liknande
hennes pappas. En terapeut med kunskap från BDT (Breaf Dynamic Therapy) hjälpte henne att arbeta med sina flashbacks.
– Hjärnan tog mig via flashbacks tillbaka till de sexuella övergreppen, samtidigt som jag checkade ut med känslor i kroppen, det som kallas dissociation. Jag fick konkret öva på att stoppa flashbacks genom att högt säga till mig själv vad det var jag såg eller hörde. Till exempel när jag tog vit pumptvål och fick flashbacks om sperma, så sa jag att ”det här är vit pumptvål som jag ska tvätta händerna med”.
DET SOM PSYKOTERAPEUTEN la märke till ganska direkt i terapin var att Maria var vettskrämd för sina känslor.
– Jag hade ju övat en hel barndom på att känna så lite som möjligt, både glada och ledsna känslor. Jag var rädd för att mina tårar aldrig skulle sluta rinna om jag började gråta. Vi plockade ut mina känslor en efter en för att jag skulle känna hur de kändes, låta dem komma och gå utan att agera på dem. Jag fick även lära mig att arbeta med mindfulnesstrategier, förklarar Maria.
Efter fem års terapi hade flashbacksen försvunnit och Maria säger att den terapeuten räddade livet på henne.
– Hon är inte yrkesverksam längre men
jag är henne evigt tacksam, säger hon. Maria startade 2017 bloggen ”livetpåsoc” där hon skrev om sitt arbete på Socialtjänsten och om barns uppväxtvillkor, och en del om sin egen uppväxt. 2023 kom hennes bok ”Du ska inte bära skammen för det som hänt” ut, baserad på blogginlägg och anteckningar.
– Boken skrev jag för yrkesverksamma och andra med moralisk skyldighet att vara vuxna. Jag ville till exempel berätta om de höga kostnaderna av att ha varit utsatt för övergrepp. Dels den personliga kostnaden med ångest, oro, magont, huvudvärk och krossade relationer. Men även om kostnaden för samhället i form av alla besök inom vården år ut och år in.
I SEPTEMBER I år kom Marias andra bok ”Mira: en osynlig flicka” där hon låter sina erfarenheter vävas in i en annan flickas liknande historia, i romanform.
– Mira är skriven i romanform för att underlätta mitt fria skrivande och med tillägg av all ny kunskap jag fått. Som vuxen och med min erfarenhet av att arbeta som socionom med utsatta barn, ville jag hjälpa flickan i boken att förstå, och sätta ord på sin förfärliga historia. Just nu när vi sitter här och gör den här intervjun, går minst ett barn hem till sin förövare.
Det är även för dem jag har skrivit boken. Maria förklarar att man i Miras berättelse får se vilka människor hon möter under sin uppväxt. Vuxna människor som ser, misstänker och anar att något inte står rätt till, men som inte säger något.
– Vuxna människor som inte fångade in henne och ställde den där frågan, som för mig hade varit avgörande; ”Finns det någon som inte är snäll mot dig?” Jag önskar att man hade mer civilkurage för barnens utsatthet.
Maria skäms inte längre för det som hände henne, hon har kommit till en acceptans.
– Jag förlorade i föräldralotteriet och har fått jobba med konsekvenserna i nästan hela mitt vuxna liv. Men jag är inte bitter, jag har ansvar för det liv jag vill leva nu och framåt. Jag är inte längre rädd för alla de känslor som jag bär på, jag har goda relationer och en fin relation med mina nu vuxna barn. Jag levde i många år med en giftig skam inom mig. Det fanns terapeuter som frågade om jag hatade mina föräldrar? Jag visste inte vad jag skulle tycka om mina föräldrar, jag skämdes och hatade den Maria som inte stod upp och sa ifrån. Men det går att prata om sexuella övergrepp. Det gäller att inte ge upp. Det är huvudtemat i mina böcker. ●
Efter fem års terapi blev Maria fri från sina flashbacks.
LINAGÅRDEN
Skyddat boende för kvinnor med eller utan barn.
Vi hämtar dygnet runt inom 24 timmar
Vi har mottagit kvittens från IVO för ansökan om tillstånd enligt de nya reglerna från 1 april 2024. Boendet erbjuder rum i kollektivt boende samt lägenheter för större familjer. Säkerheten är hög med fullskaligt skydd, direktkopplat larm till bemannad larmcentral och kameraövervakning dygnet runt.
Insatserna på Linagården är individuellt anpassade och sker i nära samarbete med uppdragsgivaren och den enskilde. Varje individ tilldelas en kontaktperson och vår barnansvarige på boendet säkerställer att barnets behov uppfylls. Vid behov finns personlarm att tillgå, arbete sker kontinuerligt med klienternas inre och yttre säkerhet. Tillgänglig personal finns på plats alla dagar året runt. Vår personal har relevant utbildning och lång erfarenhet av att arbeta med våld i nära relation och hedersrelaterat våld.
Vi skjutsar till planerade besök till exempel läkarbesök, polisförhör, veckohanding. Vi hämtar klienter i hela landet inom 24 timmar och genomför säkra transporter.
Gym finns. Husdjur är tillåtna. Beläget i mellansverige.
Vi genomför riskbedömning så som SARA V3, PATRIARK V2 och FREDA. Tillgång finns även till behandlingssamtal via extern psykolog med inriktning trauma och PTSD. Trappan används vid samtal med barn.
Nya riktlinjer för barns skärmtid
Den 2 september presenterade Folkhälsomyndigheten rekommendationer för en balanserad skärmanvändning för barn och unga. Små barn under 2 år bör inte använda skärm alls, sedan rekommenderas max 1-3 timmar per dygn beroende på barnets ålder.
Folkhälsomyndigheten hoppas att de nya rekommendationerna för barns skärmanvändning kommer att motverka problematisk användning och vara till hjälp i familjers vardag.
– Rekommendationerna är i första hand ett stöd för föräldrar och vuxna som finns i barnens närhet men också för barn och unga själva. Vi hoppas att det ska bidra till en bättre balans, motverka problematisk användning och vara en hjälp i familjers vardag, säger Olivia Wigzell, vikarierande generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Rekommendationerna är att:
• skärmar inte används innan läggdags och att mobiler, surfplatta och liknande lämnas utanför sovrummet under natten.
• digitala medier inte tränger undan
sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete. En tumregel är att små barn 2–5 år använder skärm max 1 timme per dygn, barn 6–12 år max 1–2 timmar, och barn 13–18 år max 2–3 timmar.
• åldersgränser följs för till exempel sociala medier och spel.
• föräldrar aktivt styr vilket innehåll barn tar del av, och samtalar om vad barnen gör på digitala medier samt kommer överens om regler för skärmtid.
• föräldrar tänker på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet, och barns skärmvanor.
• barn under 2 år i möjligaste mån inte använder skärm.
»Många av dem känner också oro över hur de påverkas av sin användning«
– I våra undersökningar och kunskapsunderlag ser vi att unga har både positiva och negativa upplevelser av digitala
medier. Många av dem känner också oro över hur de påverkas av sin användning, och vill ändra sina vanor vilket vi hoppas kunna hjälpa till med genom rekommendationerna, säger Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
De negativa konsekvenserna av för mycket skärmanvändning framgår bland annat i den rapport som presenterades i juni, där Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten sammanställt kunskapsläget om barns och ungas användning av digitala medier och effekterna på deras hälsa. Forskningen visar där att hög användning kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga bekräftar också att det är lätt att fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet.
Nya bestämmelser i skollagen har också inneburit att det inför höstterminen 2024 infördes mobilfria skoldagar i så gott som alla landets grundskolor.
KÄLLA: FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN
Enligt Folkhälsomyndigheten bör barn inte använda skärmar alls innan läggdags. Foto: Getty Images
Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:
• Skyddat boende kollektivt
• Skyddat boende i egna lägenheter
• Dygnet runt bemanning
PLACERINGAR DYGNET RUNT
HÄMTNING I HELA LANDET
• Särskild barnansvarig
• Möjlighet till eget boende efter placering
• Särskild kompetens inom HRV, NPF och IF
På Madickengården erbjuder vi en heltäckande lösning för skyddat boende, skräddarsydd för att möta varje individs unika behov. Vi är en trygg fristad för kvinnor, män, medföljande barn, par och HBTQI-personer. Vårt boendeutbud inkluderar både kollektiva boenden och enskilda lägenheter i våra egna, skyddade fastigheter, vilket ger en extra säkerhet för de som bor hos oss. Vi uppfyller alla krav som den nya tillståndsplikten ställer.
Vi har en barnansvarig som kvalitetssäkrar de insatser barnet får och noggrant följer upp barnets utveckling. Vid behov erbjuder vi även föräldrastöd. Vår expertis sträcker sig över våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och vi har omfattande erfarenhet av att arbeta med särskilt sårbara grupper, som personer med intellektuell funktionsnedsättning och HBTQI-personer.
Madickengården är ett av få skyddade boenden som kan ta emot unga män med dubbla roller som både offer och förövare i hederskontext. Med över 20 års erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta, har vi den trygghet och kompetens som behövs för att erbjuda ett säkert skydd. madickengarden.se
Barnens rätt i fokus.
Barn som följer med till skyddat boende får äntligen sina rättigheter erkända på ett helt nytt sätt genom individuella bedömningar och insatser anpassade efter sina behov. På TryggtBoende har vi alltid haft barnet i fokus och är därför glada att få ännu fler verktyg med vilka vi kan skapa en säker framtid för samhällets allra minsta.
spara oss i mobilen
TEMA: SKYDD & STÖD
Hjälp att ändra riktning i livet
Previct Drugs ger stöd och behandling direkt i mobilen med hjälp av AI-teknik.
Multisystematisk terapi, MST, har god evidens att minska risken för kriminalitet.
Marawan Mohamed vill hjälpa andra till varaktig förändring.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Smart drogtest med hjälp av AI
Previct Drugs ger stöd och behandling direkt i mobilen
Företaget Min framtid var först i landet att få testa appen Previct Drugs, som med hjälp av AI kan göra drogtestning direkt i mobilen genom att skanna ögonen. Dessutom kan appen detektera ökad risk för återfall så att man kan sätta in stöd i rätt tid. För användaren Tim har appen underlättat betydligt.
TEXT JENNY FORS
FOTO MIN FRAMTID OCH KONTIGO CARE
Insatsen skyddat boende handlar inte bara om skydd, det behövs också vård. Bland annat för att bearbeta svåra händelser, lindra ptsd och andra psykiatriska problem, men också beroendevård.
– Bland avhoppare så är drogmissbruk väldigt vanligt, inte minst hos de unga. Sedan har vi samsjuklighet och diagnoser som ofta är grundorsaken bakom missbruket, säger Maria Winkvist, produktchef på Kontigo Care.
Det är ett forskningsföretag i Uppsala som erbjuder digitala verktyg för beroendevård och psykiatri. Genom appen Previct kan användaren få behandling löpande och mer lättillgängligt. Shoresh Palanijafi på Min framtid berättar:
– Den ersätter inte besöken, men ger mig möjlighet att veta vad som händer mellan våra träffar så att vi kan prata om det som klienten går igenom just nu. Det blir ett stöd i processen och gör att vi kommer snabbare framåt.
MIN FRAMTID, SOM erbjuder skyddsplaceringar, har använt Previct i flera år och fick möjlighet att delta i ett pilotprojekt för Previct Drugs i april 2024. Dessförinnan
hade verktyget genomgått kliniska studier i både Sverige och Holland. – Vi ville kunna erbjuda vård 24/7. Det kan vara livsviktig att vården finns där och kan fånga upp när man mår sämre. Med appen kan man som vårdgivare lägga upp ett vårdprogram och göra drogtester på ett enklare sätt med hjälp av mobilen, säger Maria Winkvist.
Previct Drugs har nu släppts till alla användare och har fått ett fantastiskt mottagande. Det är ett verktyg som verkligen kan revolutionera beroendevården och andra branscher som snabbt behöver kunna göra drogtester.
Tim var först i Sverige att testa det nya verktyget.
– Jag har svårt att prata om hur jag känner så appen underlättar verkligen.
HAN FÖRKLARAR HUR man gör drogtestet med mobilen.
– Man ser sig själv i mobilen och en röst säger hur man ska göra för att skanna ögonen. Jag fick göra testet två gånger om dagen. Man kom in i det ganska snabbt. Det är smidigt och mycket bättre än att åka in för att genomföra kissprov två gånger i veckan, något som är väldigt stressande. Det är inte alltid man kan kissa på beställning, säger Tim.
Han har lämnat urin för drogtester i många år och vet hur man kan fuska med det.
– Det går inte att fuska med den här appen. Även om man inte har tagit så kommer de tankarna ändå.
Shoresh Palanijafi, VD på Min framtid.
Bara att personalen kanske tror att man fuskar är jobbigt och det är heller inte lätt för personal att behöva titta på under urintömningen.
– Det kan skada relationen mellan behandlare och klient. Det är väldigt utelämnande för klienten. Att genomföra prov varje dag istället för 1-2 gånger i veckan gör också att klienten blir mindre frestad att ta droger. Om man vet att det dröjer tre dagar till nästa gång så skulle det inte synas om man tar något, säger Maria Winkvist.
Det ger också en skön känsla av belöning varje gång man får godkänt, man blir glad och stolt över den gröna, glada gubben.
FÖR SHORESH ÄR det en stor fördel att ha koll på klientens mående.
– Klienten får tid för reflektion och bra hjälp att förstå och uttrycka sina känslor. Det kommer direkt in i min portal, så jag direkt kan se om Tim till exempel har sovit dåligt. Då vet jag det och slipper ställa onödiga frågor från ett standardformulär. Klienterna har ofta svårigheter att pra-
»Det kan vara livsviktig att vården finns där och kan fånga upp när man mår sämre«
ta om svåra känslor. Appen hjälper till att sortera bland känslorna och ger verktyg för att hantera dessa.
– Många klienter har haft det svårt med skolan, kanske på grund av adhd eller dyslexi. Man kan få svara genom att dra en emoji från glad till ledsen eller genom färger. Det går också att prata in istället för att skriva, berättar Maria.
I appen finns också en ärlighetsknapp: Hur ärlig kommer jag att vara idag när jag svarar på frågorna?
– Det har hjälpt mig att reflektera över ärlighet och påminner mig att vara det när jag går på möten och så, att jag vågar prata mer, säger Tim.
TIDIGARE KUNDE DET också vara svårt för klienterna att till exempel minnas vad man hade för känslor i måndags eller tisdags. Med appen så är det enkelt att se beteendemönster och sätta in rätt hjälp i rätt tid.
– När vi utvecklade appen så tog vi hjälp av experter som berättade vilka beteenden och små indikationer som
Maria Winkvist, produktchef på Kontigo Care.
Appen scannar ögat i tre olika steg. Foto: Kontigo Care.
Skyddat boende med säkerhet och mänsklig omsorg i fokus.
Hämtning samma dag ingår alltid.
Hög kompetens inom hedersrelaterat våld.
Tryggt boende för både stora och små familjer.
HEMLIKT NORD Kollektivt Boende
HEMLIKT MITT
Skyddslägenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD
Skyddslägenheter i central stadsmiljö
»Mest anmärkningsvärt är att vi kan göra samma arbete på tre månader nu som tidigare tog nio månader«
brukar föregå ett återfall. Genom AI så har vi kunnat överföra den här kunskapen till appen. Den varnar för detta, både till den som ger och den som får vård så att man kan stoppa risken för återfall i god tid, säger Maria.
ENLIGT HENNE SÅ jobbar 65 procent av alla landets kommuner med appen Previct på olika sätt, till exempel för olika former av beroende. Att den nu finns för just droger ger helt nya möjligheter, framför allt inom den växande målgruppen unga som har dragits in i kriminalitet.
Appen blir ett värdefullt stöd, en kompis i mobilen som ger trygghet och struktur. När Tims mobil gick sönder märkte han hur stor betydelse appen faktiskt har och vilken skillnad det blev att vara utan den.
Shoresh märker också att självkänslan och självbilden hos klienterna förbättras.
– Mest anmärkningsvärt är att vi kan göra samma arbete på tre månader nu
som tidigare tog nio månader. Det är för att klienterna har tillgång till appen hela tiden och de snabbt kan få feedback eller stöd från oss.
APPEN HAR EN hjälpknapp som kan gå till vårdgivaren, men också till en kontaktperson. Men man får också lära sig strategier för att hantera sitt sug eller ångest. Maria tycker att vi måste börja se på hjärnans sjukdomar på samma sätt som den övriga sjukvården. Om man kommer in med ett brutet ben så skickas man till röntgen direkt. Att vara nära ett återfall är också något akut som inte kan vänta till måndag klockan 9.
– Vi behöver kroka arm och jobba tillsammans med ny teknik och på nya sätt. Vi är duktiga på innovationer och teknik i Sverige. Det är implementering som är den stora utmaningen, så där krävs det att vi hjälps åt inom både psykiatrin och beroendevården, avslutar hon. ●
Det underlättar att alltid ha tillgång till stödet i mobilen.
Tim har svårt att prata om hur han känner, så det hjälper betydligt att kunna få skriva.
MST är en intensiv behandlingsmetod som genomförs i hemmet under 3-5 månader.
MST ger unga en andra chans
Många unga som riskerar att fortsätta begå brott skulle kunna få hjälp att vända situationen genom MST, Multisystemisk terapi. Metoden genomförs i hemmet och har god evidens att minska risken för kriminalitet och annat antisocialt beteende, något som ger stora ekonomiska vinster för hela samhället.
MST, Multisystemisk terapi, är en metod som Socialstyrelsen rekommenderar i sitt kunskapsstöd när det gäller öppenvård för barn mellan 12-18 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.
Enligt Emma Ulfsdotter Ljunggren på Solega, som har det övergripande ansvaret för MST i Sverige, så är metoden effektiv.
– Det finns mycket forskning som visar vilka positiva effekter som MST har. Våra egna uppföljningar har också fått jättefina resultat med färre återfall, mindre substansbruk och förbättrade familjerelationer. Finansierat av anslag från Brå har MST tittat på hur det positiva resultatet håller sig över tid, 6-18 månader efter genomförd MST-behandling.
MST passar för unga som har allvarliga beteendeproblem där deras familj inte klarar det på egen hand. Det kan
handla om kriminalitet, substansbruk, skolproblematik och aggressivitet.
– Vi kopplas in via socialtjänsten när ungdomen har begått ett brott av något slag och det finns en överhängande risk att denne dras in i ett aktivt kriminellt beteende. Det är alltså en sista chans för en effektiv insats för att undvika placering.
Det här är en intensiv behandling som genomförs i hemmet och där ungdomen befinner sig, vilket gör att denne kan fortsätta bo hemma och gå i skolan.
– Den här målgruppen får vi inte tappa bort. När vi har en effektiv metod som fungerar så tycker jag att vi borde använda den mer. Vi måste se på dessa ungdomar som både offer och förövare samtidigt. Det är inte så stor skillnad på sexuell grooming och kriminell grooming. Dessa ungdomar är lättpåverkade och behöver ett tydligt vuxenstöd. Ändå blir de ofta
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH SOLEGA
»Det är i tonåren föräldrarna borde vara mer närvarande, men i stället är det tvärt om«
slentrianmässigt placerade på HVB eller SiS ihop med andra unga med kriminellt beteende där smittoeffekten är extremt stor.
Enligt Emma skulle MST även kunna användas som en effektiv insats för att förkorta HVB/SiS-placeringar avsevärt genom att snabbare ta hem ungdomar trots att beteendeproblemen finns kvar. Hon berättar att man i studier i Nederländerna har sett väldigt goda effekter av att man startar MST samtidigt som placeringen på 5-8 veckor för SiS respektive HVB.
– Vi måste lyssna mer på forskningen och göra mer av det som funkar, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.
Hon kan förstå hur man vill sätta in de tuffaste konsekvenserna direkt, men den här målgruppen har inte ett fullt utvecklat konsekvenstänk, även om de har begått ett brott.
– Så även om vi alla kan hålla med i tanken att det vore logiskt missar vi målet och det har ingen eller till och med motsatt effekt ibland. Det är i tonåren föräldrarna borde vara mer närvarande, men i stället är det tvärt om. Det ser man bara på de första fotbollsträningarna när dubbla uppsättningar föräldrar står och hejar på sina femåringar. Ju äldre barnen blir desto färre föräldrar rör sig ute där barnen är. Vi släpper kontrollen när vi borde vara som mest engagerade och visa att vi finns.
MST HAR FUNNITS i Sverige i 20 år och har sitt ursprung i USA. Familjen tilldelas en egen MST-terapeut som genomför en skräddarsydd behandlingsinsats under tre till fem månader för att få bukt med problemen.
– Man tittar på vad man skulle behöva fokusera på och sätta ett mål kring. När vi ses i hemmet så blir det lättare att se vad
utgångspunkten är, det kan till exempel vara fem barn till som behöver sina behov tillgodosedda. Man kan direkt skapa en bild över hur det skulle bli i olika scenarier, om till exempel den aggressiva 17-åringen kommer in genom dörren när det är småbarn i rummet intill, säger Emma. Hon berättar om en familj som hade tolv barn. Då är det lätt att förstå hur föräldrarna inte räcker till. I en annan familj jobbade båda föräldrarna väldigt mycket och var högt uppsatta inom varsin företagsledning, så de hade inte ens förmågan att finnas där för sitt enda barn.
TERAPEUTERNA TRÄFFAR FAMILJEN 2-3 gånger i veckan på tider som passar familjen och sätter tillsammans övergripande mål, samt delmål för varje vecka. Man fokuserar på familjemedlemmarnas styrkor. Interventioner uppmuntrar ansvarsfullt beteende och fokuserar på här och nu.
– Ofta har familjen haft långvariga konflikter där föräldrarna är nära att ge upp och kanske till och med är rädda för sitt barn. Vi hjälper till att ta tillbaka kontrollen och ge dem verktyg att testa.
Familjen får konkreta verktyg att hjälpa ungdomen med sina destruktiva beteendemönster.
Hos ungdomar med kriminalitet och drogmissbruk så kan man enligt forskning se att familjen har låg föräldrastyrning, låg värme och hög konfliktfaktor. Den unge har lågt engagemang och svag prestation i skolan. Dessutom har man kompisar med dåligt inflytande.
Genom modellen och dess nio principer så kan man fokusera på allt detta; förbättra föräldraförmågan, familjerelationer, minska ungdomens umgänge med negativa vänner, öka umgänge med pro-sociala vänner, förbättra närvaro och prestation i skolan, engagera ungdomen i positiva fritidsaktiviteter och utveckla ett stödjande nätverk.
– Vi utgår från att alla föräldrar gör så gott de kan. Vi tittar både på detaljer och helheten och kan observera vad som händer i samspelet. Jag var till exempel på ett besök där föräldern hade i uppdrag att skriva ned två positiva saker som ungdomen gjorde varje dag. Hon hade svårt att komma på någonting alls. När jag tittade in hos ungdomen på dennes rum och presenterade mig kom han fram och tog i hand och sa sitt namn. Det tyckte jag visade på bra social förmåga och att han vet hur man för sig, en mycket positiv sak som hon verkligen kunde skriva ned.
Emma berättar hur många säger att ungdomen uppför sig bra bara för att det
»Vi måste se på dessa ungdomar som både offer och förövare samtidigt«
är utomstående i hemmet. Men det var också en ungdom som vände på saken och sa att föräldern vanligen brukar skrika på honom och då är det inte så lätt att inte skrika tillbaka.
– Den familjen tyckte att allt ”gick åt helvete” varje morgon, så vi var där och observerade mellan klockan 6 och 8. Då kunde jag faktiskt göra mamman uppmärksam på att hon kallade sitt barn för något otrevligt som hade kunnat framkalla ett bråk.
ÄVEN FAMILJEHEM KAN få stöd med MST. Det passar alla familjer där det finns vuxna som kan och vill axla ett föräldraansvar. Arbetet sker tillsammans med ungdomen, men om inte ungdomen vill delta så kan man börja med föräldrar och syskon för att under tiden föröka motivera ungdomen att vara med.
Det är terapeuterna som ansvarar för behandlingens mål och att nödvändiga personer deltar. Ibland kan det också vara kompisar och skolan. Varje vecka utvärderas arbetet både inom familjen och i MST-teamet. Även en MST-expert går igenom varje veckorapport för att säkerställa att man är på rätt spår.
Emma tycker att man blandar ihop begreppen när man talar om risk för kriminalitet hos unga, gängkriminella och avhoppare. Hon menar att skillnaden är stor på vuxna kriminella och unga som utnyttjas för kriminella syften. Dessutom börjar de här problemen gå allt längre ned i åldrarna.
– Vi behöver jobba mer aktivt med föräldrar och med polis för att identifiera varningssignalerna och stoppa gängrekryteringen. Den här metoden är ett kostnadseffektivt sätt att motverka ungdomsbrott, avslutar hon. ●
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
För att ha ett MST team behövs 25–30 ungdomar med kriminalitet, substansbruk eller annat normbrytande beteende per år med
behov av intensiv behandling. MST Sverige hjälper till med utbildning, kvalitetssäkring och handledning. Läs mer på mstsverige.se
43 69
Emma Ulfsdotter Ljunggren, vd på Solega, skulle önska att fler använder MST.
Goda relationer kan skapa förändring
Efter sitt första jobb som elevassistent åt en kille i sjätte klass kände Marawan Mohamed att han hade hittat sitt kall. Det var socialt arbete han skulle jobba med.
– Att kunna stärka och förändra en person. Det finns inget mäktigare än det, säger Marawan, som själv hade en tuff uppväxt men nu 28 år gammal driver eget stödboende.
TEXT JENNY FORS
Marawan Mohamed växte upp i en miljö präglad av kriminalitet och våld i ett utsatt område i Trollhättan. Marawan och hans kompisar började från tidig ålder ägna sig åt småbrott och stök.
– Min pappa satt i fängelse från att jag var 6 år tills det att jag hade fyllt 16. När jag var 12-13 betedde jag och mina kompisar oss som småligister. De hade alla liknande bakgrund med kriminalitet och alkoholism i familjerna.
Men Marawans föräldrar drack inte, de var muslimer och kom från Egypten. Pappan arbetade på Saab. Rasismen i området var utbredd och familjen trakasserades hårt, främst av en granne som inte skydde några medel för att försöka driva familjen ut ur landet.
– Jag blev kidnappad av våra grannar när jag var fyra år gammal. I tre dagar hölls jag instängd, men de åkte aldrig dit för det. Det slutade med att min pappa tog lagen i egna händer och begick ett grovt brott. Det var därför han hamnade i fängelse.
Marawan tror att han kanske undermedvetet påverkades av att inte ha en manlig förebild. Han var stökig i skolan och hade svårt att sitta still, bråkade och mobbade andra.
– Jag blev erbjuden att gå till psykolog, men det tackade vi nej till. I vår kultur så var uppfattningen att bara de som är knäppa i huvudet går till en psykolog. I dag vet jag bättre. Jag tycker att alla borde göra det för att lära sig mer om varför man
är som man är. Allt vi gör har en förklaring i det som har hänt oss tidigare.
HAN HÄNGDE MYCKET med äldre killar och fick göra smutsjobb åt dem. Det var inget han tänkte på mer än att han kände sig omhändertagen. Räddningen var att han skötte skolan och aktivt spelade fotboll.
– Den stora vändningen kom när jag började gymnasiet. Jag hade precis lyckats komma in på ekonomisk linje som åttonde reserv och valde fotboll som extra inriktning. Jag började mer och mer umgås med fotbollskompisarna och hade fått nya vänner i skolan. Fotbollen var min motor och drivkraft. Jag började känna att jag kunde bli något. Jag hade stort stöd från min mamma och pappa när han kom ut
och lyckades ta mig till elitnivå innan en skada satte stopp för fotbollskarriären när jag var 21.
DET VAR DÅ han fick jobb som elevassistent för en kille i sjätte klass som hade det tufft, både med skolan och hemma.
– Efter fyra månader skulle han flytta och byta skola. Då berättade han hur mycket jag hade betytt för honom, vad viktig jag var, att han inte ville skiljas från mig och han sa till och med att han älskar mig. Det var så starkt, för jag såg bara allt han hade gjort för mig.
Marawan sökte fler sådana jobb och hamnade i en helklass där han arbetade i två år.
– Det var efter flyktingvågen 2015 så
det var mycket somalier och araber, cirka 95 procent av klassen hade invandrarbakgrund. Jag kände att jag var duktig på det här, att jag kan skapa goda relationer. Det kommer man långt med, att lyssna och visa att man finns där. Men jag började också få ett sug att skaffa mig mer kunskap för att förstå varför en människa är på ett visst sätt.
HAN GICK EN yrkeshögskoleutbildning på ett år till integrationspedagog och fick sedan jobb på Kriminalvården. Men han kände att han ville arbeta mer klientnära och öppet, så då sökte han jobb på ett behandlingshem.
– Efter två år där så utbildade jag mig vidare till behandlingspedagog och efter
Alla behöver trygghet och någon att kunna lita på. Foto: Getty Images
Marawan Mohamed är vd för E&M Vision. Foto: Privat
ytterligare två år så kom tankarna på att göra det här själv. Jag hade då träffat min fru Emma, som delar samma övertygelse, så sedan drygt ett år så driver vi bolaget E&M Vision tillsammans.
Det är ett stödboende för vuxna från 21 år och uppåt med missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, samsjuklighet och hemlöshet. Eftersom stödboende är ett sista steg till att klara ett självständigt liv, så ska de ha kommit en bra bit på väg.
– De behöver en trygg person som de tycker om och litar på, så relationen är viktig – den betyder faktiskt allt. De här personerna brukar ofta straffa ut sig. De tror att ingen bryr sig så då gör de något tokigt för att sabba för sig själv, men vi står kvar och vi vill förstå grundproblematiken. Att bråka och missbruka är bara symptom.
GENOM SAMTAL SÅ kan man komma fram till kärnan, att det personen har varit med om påverkar hur man har valt att leva. – Allt vi gör kommer från ett medvetet val. Genom strategier och verktyg går det
»Genom strategier och verktyg går det att göra bättre val«
att göra bättre val. Det finns inga omöjliga fall. Men om det skulle behövas terapi så samarbetar vi också med en psykolog.
DET KOMMER ATT komma bakslag. Ett återfall till exempel ser Marawan som en lärdom. – Om en person har tagit ett återfall efter att ha varit drogfri en period så brukar vi ta reda på vad som ledde fram till den händelsen, vad var triggern? Vi går då igenom händelseförloppet; personen vaknade, åt frukost, kollade på en film, pratade med flickvännen i telefon och började tjafsa med henne. Det är en vanlig trigger att efter ett bråk inte ha kunnat hantera sina känslor. Det är känslorna som är grundproblemet. Då behöver man börja prata känslor. Och så kan man lära sig att undvika dessa triggers. Till exempel att blockera ett telefonnummer eller att inte svara i telefonen. Då kanske man behöver
ta en promenad eller liknande för att tänka på något annat en stund. De här verktygen kan man få prova i en vecka och sedan utvärderar vi hur det har gått.
Marawan berättar om en kille som hela tiden fick oönskat besök. Han fick helt enkelt börja låsa dörren och inte släppa in dessa personer. Det behöver inte vara svårare än så.
DE FLESTA SOM placeras på stödboendet har haft ett eget drogmissbruk, ofta har de också sålt droger. Marawan vill vara värdefull för dessa individer och de vill förändras.
– De är småkillar inuti. Ingen har frågat dem hur de mår, hur de verkligen känner sig. Innerst inne är de flesta ledsna. Det är en process att prata om det här och att få gråta – för en riktig man gråter, avslutar Marawan. ●
Det finns möjlighet till förändring och att kunna göra bättre val i livet. Foto: Getty Images
Skyddat boende
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
Spara oss i mobilen info@tryggtboende.nu tryggtboende nu
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv” Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Skyddat boende.
Våld i nära relation
Hedersrelaterat våld
Barnrättsperspektiv Kvinnor/kvinnor & barn
Tel 010-280 48 50 stadsmissionenost.se/ skyddatboende
Trygghet, säkerhet och kompetens
Gryningsljus skyddat boende -för ett liv fritt från våld
Ett liv fritt från våld i en säker och trygg miljö med kompetent personal
Trappan är ett skyddat specialistboende för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och erbjuder en fullskalig behovsanpassad behandlingskedja med HVB, stödboende, jour- och familjehem samt förstärkt träningsboende.
Trappan arbetar även med människor utsatta för våld i nära relation och erbjuder skyddade lägenheter med stöd inom skydd, praktiska åtaganden, känslomässigt mående och föräldraroll.
Den 29 maj arrangerade SSIL – för vård och omsorg Dagen för Skyddat Boende i Stockholm. Camilla Waltersson Grönvall var på plats.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS & TILDA THINGVALL.
PositivumGruppen.
Guldpartner TryggtBoende.
Rilancio.
Agilt skydd.
Min framtid. Hemstaden.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Guldpartner Hemlikt.
Omsorgscompagniet.
Sveriges Stadsmissioner. Skyddsvärnet.
MKFB. HavHem. Patia.
Millegården.
Förekomst av våld eller hot om våld i arbetet: frekvens för Vision-medlemmar i HVB-verksamhet. Frågan som ställdes var ”Är du utsatt för våld eller hot om våld i ditt arbete?”
Vision: Oacceptabelt vanligt med hot och våld på HVB
63 procent av de som jobbar inom HVB har utsatts för våld eller hot om våld under det senaste året, jämfört med 13 procent på svenska arbetsplatser i stort. Det visar fackförbundet Visions nya rapport ”Riskfyllda placeringar”.
Närmare hälften av de svarande i Visions undersökning upplever att de är underbemannade varje vecka. 60 procent överväger att lämna verksamheten. Dessutom är ensamarbete vanligt förekommande.
– Det är anmärkningsvärda resultat som måste tas på allvar. Vision vill förbjuda ensamarbete inom HVB och se en ökad bemanning, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
– HVB är en livsviktig verksamhet för barn och unga i mycket utsatta situationer med omfattande och sammansatta vårdbehov. HVB spelar också en förebyggande roll för att förhindra att barn och unga dras in i gängkriminalitet eller ge stöd till den som behöver lämna en destruktiv miljö. Det ställer höga krav på personalen. Därför är det helt avgörande att medarbetarna har rätt förutsättningar
»Det är anmärkningsvärda resultat som måste tas på allvar«
på jobbet för att kunna erbjuda en trygg verksamhet av god kvalitet, fortsätter Veronica Magnusson.
ARBETSGIVARE HAR ETT systematiskt arbetsmiljöansvar för att motverka hot och våld. Samtidigt anser 35 procent av de svarande att man inte fått tillräckligt stöd från arbetsgivaren i hot- och våldssituationer.
– Hemläxan behöver göras. Grunden för att skapa trygga boenden måste vara att personalen kan känna sig trygg – och för det krävs en tillräcklig bemanning och ett systematiskt arbetsmiljöarbete med en stöttade arbetsgivare, säger Veronica Magnusson.
Det är anmärkningsvärt att majoriteten av de svarande överväger att sluta inom HVB. Det största skälet är för låg lön, vilket anges av 31 procent. 21 procent svarar ”andra skäl”, 20 procent tycker att arbetsbelastningen är för hög, 17 procent svarar ”otillräckligt professionellt handlingsutrymme”, 11 procent känner sig otillräckliga på andra sätt och 11 procent på grund av hot och våld.
Vision släpper ny rapport med förslag på bättre förutsättningar i HVB.
Om rapporten:
Undersökningen genomfördes under februari 2024 i form av en webbaserad enkät och besvarades av 526 personer, anställda vid HVB. Det ger en svarsfrekvens på 35 procent.
Veronica Magnusson.
Nanolfsvillan
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 år samt blivande föräldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lägenhet i kollektiv miljö.
Närhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhållningssätt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lång erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kväll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd. Beläget i centrala Finspång.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
Problematisk skolfrånvaro är ett utbrett problem. Undersökningar från Riksförbundet Attention visar att en fjärdedel av elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är hemma från skolan hela eller större delen av tiden. Trots det står omgivningen ofta handfallen när ett barn inte längre förmår att gå till skolan.
För att ge röst åt dessa elever har journalisten Caroline Jonsson skrivit boken Tusen tomma skolbänkar. I personliga intervjuer delar åtta unga med sig av egna erfarenheter och tankar om vad skolan kan göra för att få tillbaka elever som stannat hemma. Föräldrar, forskare och läkare bidrar med förklaringar till varför problemen uppstår och ger även praktiska lösningar.
Tusen tomma skolbänkar är en del av projektet Vägen tillbaka, som drivs av Riksförbundet Attention. Under tre år har projektet samlat och spridit kunskap om problematisk skolfrånvaro och NPF.
Lyfter samverkan mellan anhöriga och personal
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) arrangerar ett webbinarium den 4 oktober där resultat från aktuella befolkningsstudier kommer att presenteras. Anhöriga och personal redovisar sina synpunkter på samverkan och partnerskap i vård och omsorg och vi får ta del av erfarenheter från ett blandat lärande nätverk i EU Horizon Europe-projektet Well Care. ”The communities takes care of each other” i Nederländerna kommer att berätta hur de arbetar med partnerskap i samhället för att ta hand om varandra och från Carers Skottland får vi en beskrivning av hur de arbetar med partnerskap i vård och omsorg.
Webbinariet avslutas med reflektioner kring samverkan och partnerskap mellan anhöriga och personal. Vad vill och kan anhöriga bidra med och hur kan vården och omsorgen underlätta för anhöriga som vill vara delaktiga?
Ny rapport om brottsligheten
I rapporten ”Den svenska situationen – brottsligheten, orsakerna och vägen framåt” riktar Stiftelsen Tryggare Sverige svidande kritik mot politiker, där politikernas ointresse lett till en nära på perfekt grogrund för grov brottslighet.
– Rättegångsbalken är från 1948, sekretessreglerna från 1980-talet och kriminalpolitiken har länge präglats av ideal om humanism, som härrör från 1970-talet, med uppfattningen att det är samhällets fel om brott begås, inte individens. Som en konsekvens har behandling gått före straff och icke frihetsberövande påföljder före fängelse, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på Stiftelsen Tryggare Sverige.
Han har skrivit rapporten och är f.d. kriminolog, doktor i psykologi och f.d. polis och polischef.
I den nya rapporten beskrivs ett antal så kallade ”tipping points” som har lett fram till dagens situation. Bland dessa lyfts utformningen av miljonprogrammen där förutsättningarna för brottslighet och
otrygghet byggdes in. I kombination med dålig integration, en misslyckad narkotikapolitik och framväxten av en ny typ av gängkriminalitet, har det skapats en perfekt grogrund för dagens typ av brottslighet. Men den största kritiken i rapporten är att polisen gått från en närpolis till en fjärrpolis.
Det finns inte några snabba lösningar på problemet, men det finns ett antal snabba åtgärder som måste till. – Åtgärderna handlar bland annat om en tydligare ledning och styrning från regering-
en samt att säkerställa att det finns en operativ polis- och åklagarorganisation på plats i kommunerna för att bygga tillit och legitimitet. Andra åtgärder handlar om den fysiska miljöns betydelse och arbetet med att bygga bort brottsligheten och bygga in tryggheten. Vidare handlar det om en utbyggd kommunal säkerhetsorganisation, inklusive en professionalisering av det brottsförebyggande arbetet och stödet till de som drabbas av brott, menar Magnus Lindgren.
Rädda Barnen svarar på remiss
Rädda Barnen har svarat på remiss av betänkandet SOU 2024:27 Kamerabevakning i offentlig verksamhet. Betänkandet föreslår vissa förändringar för att underlätta kamerabevakning för kommuner, regioner och andra myndigheter som utför uppgifter av allmänt intresse. Exempelvis ska tillståndsplikten tas bort för dessa aktörer.
Rädda Barnens främsta kommentar på de föreslagna åtgärderna är att barnrättsperspektivet behöver tydliggöras mer än vad som görs i betänkandet. Rädda Barnen noterar att utredningen har haft ett
visst barnrättsperspektiv, där relevanta delar av barnkonventionen redogörs för samt att barns särskilda skyddsställning lyfts fram i konsekvensbedömningen. Dock saknas fördjupade delar kring bedömningar av barnets bästa samt barns möjligheter att få lägga fram sina åsikter.
Kamerabevakning är ett integritetsintrång i människors privatliv och ska inte ske lättvindigt. När reglerna nu lättas för när det får användas, får det inte ske på bekostnad av barns rättigheter. Barn vistas i många offentliga miljöer och kommer därför att påverkas av
en utökad kamerabevakning. Därmed borde barn, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen, ha fått ge uttryck för sina åsikter i samband med utredningens arbete och framtagande av förslag. Detta har inte skett och det beklagar Rädda Barnen.
Rädda Barnen anser också att regelverket på många sätt behöver förtydligas med att det måste göras en prövning av barnets bästa och att barnets bästa vägs mot andra intressen, innan beslut om kamerabevakning tas. Detta måste vara en tydlig del i den proportionalitetsbedömning som ska göras.
Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar en ny rapport.
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
OMSORG I OMTANKE I OMVÅRDNAD
Vi bedriver kvalificerad vård och boende inom psykiatri, missbruksvård och psykosocialt förändringsarbete.
Hos oss erbjuds klienten en komplett vårdkedja, från avgiftning till utsluss, vilket skapar möjlighet till nystart och en ny väg framåt.
010-788 22 99
Det kan effektivisera brottsförebyggande arbete
För drygt ett år sedan trädde lagstiftningen om kommuners brottsförebyggande ansvar i kraft. Lagen innebär att kommunerna ska ta fram lägesbilder och göra orsaksanalyser för att utifrån dessa ta fram åtgärdsplaner för att hantera identifierade problem. Det ligger även på kommunerna att följa upp och utvärdera genomförda insatser.
För att klara av detta krävs tydliga och strukturerade system och processer. I syfte att hjälpa kommuner att systematisera, effektivisera och professionalisera det brottsförebyggande arbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med det globala konsultföretaget Salesforce tagit fram en lösning som innehåller både system och verktyg för lägesbild, orsaksanalys, åtgärdsplan och uppföljning. Samtidigt finns möjlighet till såväl analysstöd som utbildningar.
Ny utbildning ska minska stigmat kring suicid
I samband med internationella suicidpreventiva dagen den 10 september lanserade Region Skåne en ny webbutbildning. Den riktar sig till de som i sitt arbete möter människor som är suicidbenägna och fokuserar på stigmat kopplat till suicid och psykisk ohälsa.
– Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem – varje år registreras omkring 1 200-1 300 fastställda suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras som misstänkta suicid, men där avsikten inte har kunnat styrkas. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda, säger Malin Scharffenberg, ansvarig för Region Skånes suicidpreventiva arbete i ett pressmeddelande.
Utbildningen går under namnet SPiSS (SuicidPrevention i Svenskt Samhälle) och har som mål att öka kunskapen för att kunna minska suicid, suicidförsök och självskadebeteende bland suicidnära personer.
LSS-boende får arkitekturpris
Skånes arkitekturpris tilldelas kvarteret Sockergränden, Borstahusen i Landskrona, ritad av Jakobsson/Pusterla Arkitekter. Det är radhus kombinerat med LSS-verksamhet, som enligt juryn har en högkvalitativ helhetsgestaltning.
Skånes arkitekturpris delas ut av Region Skåne i samarbete med Sveriges Arkitekter
Skåne. Syftet är att uppmärksamma väl gestaltade byggnader och miljöer i Skåne och att lyfta fram goda exempel som kan inspirera och motivera. Kvarteret Sockergränden i Borstahusen, Landskrona av Jakobsson/Pusterla Arkitekter kombinerar LSS-verksamhet med radhus i en sammanhängande byggd miljö. Utdrag från juryn motive-
Nominerad
Verksamheten Ung i Kungsbacka har blivit nominerad till barnrättsorganisationen Plan International Sveriges Flickapris för sitt arbete med att bedriva tjejverksamhet.
Under flera års tid har Ung i Kungsbacka bedrivit riktade aktiviteter mot tjejer och icke-binära, men det är sedan två år tillbaka som forumet ”Tjejer emellan” har funnits. Ett arbete som nu har blivit nominerat till Plan International Sveriges Flickapris 2024. Initiativet ”Tjejer emellan” kom till för två år sedan, då flera undersökningar visat att den psykiska ohälsan hos kommunens unga tjejer ökar. Genom att starta ett forum för just denna målgrupp ville man därför ge dem en trygg plats där de kan stärka sig själva, men också varandra. Inom ramen för ”Tjejer emellan” arrangeras aktiviteter såsom tjejträffar, föreläsningar, tjej-
ring: ”Med sitt intima formspråk, högkvalitativa helhetsgestaltning och nyskapande programmering för integrerande funktioner utmanar Sockergränden gängse uppfattningar och praktiker gällande rummets möjligheter – för vem finns rummet, hur skapas det och får det lov att förändras”
– Det är viktigt att vi uppmärksammar initiativ som stärker vår förmåga att tänka innovativt kring samtidens utmaningar. Region Skånes priser för arkitektur och miljö är ett sätt att sätta strålkastarljuset på den typen av insatser. Genom samverkan med många olika utvecklingsaktörer och invånare i Skåne möjliggörs nya lösningar på dagens samhällsutmaningar, säger Anna Pettersson, utvecklingsdirektör Region Skåne.
till Flickapriset
skejt och workshops. Innehållet styrs helt och hållet av tjejerna själva.
– Vi känner oss rörda över att ha blivit nominerade till detta ärofyllda pris. Vi ser det som ett kvitto på att det vi gör har betydelse, och blir bara ännu mer motiverade till att fortsätta vårt arbete för att främja tjejers välmående, säger Ebba, Ulrika, Jenny, Ylva och Kajsa, personal på Ung i Kungsbacka.
Ung i Kungsbackas nominering till priset lyder: ”Ung i Kungsbacka är ett kommunalt
initiativ och en app som skapar meningsfulla fritidsaktiviteter för unga. Bland annat genom tjejträffar där flickor får träffas själva för att till exempel prata om psykiskt välmående eller träffa ungdomsmottagningen.”
Priset delas ut den 7 oktober, ett par dagar innan internationella flickadagen. Flickapriset delas ut till en person eller organisation i Sverige som har gjort en extra insats för att synliggöra flickors rättigheter och motverka kränkningar av dessa.
Borstahusen i Landskrona har fått pris.
Ebba, Ulrika, Jenny, Ylva och Kajsa som jobbar med Ung i Kungsbackas tjejverksamhet.
Skyddat boende med säkerhet och omsorg i fokus
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se
Vi har en
ledig plats
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Skyddat Boende hos Casator Care
Vi tar emot barn med föräldrar och erbjuder ett tryggt och säkert boende. Vi har lång erfarenhet av att arbeta med skyddsplaceringar och strävar efter att erbjuda en säker miljö där familjer kan känna sig trygga och skyddade. Vi tar även mot utrednings- och behandlingsplaceringar för familjer.
info@casatorcare.se | www.casatorcare.se
Lundäng HVB
Pojkar 12-17 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
Nyköpings kommun
www.riande.se 070-493 49 08
Trauma smittar – så skyddar du dig
Psykologen Kerstin Asker Palmer har i många år arbetat med traumatiserade personer, först i USA och sedan i Sverige. 2019 kom hennes bok ”Trauma smittar! – allt du behöver veta om sekundärtrauma” och i år kom det en nyutgåva av boken. Att som yrkesverksam drabbas av sekundärtrauma är mycket vanligt, men det finns verktyg för att klara sitt arbete med både empati och engagemang, utan att själv bli smittad av trauma. – Ett viktigt verktyg är att lära sig att arbeta med sin självmedkänsla, menar hon.
TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Kerstin Asker Palmer studerade i USA till legitimerad psykoterapeut i mitten av 90-talet. Hon har arbetat inom olika icke vinstdrivande organisationer, bland annat för FN, främst med traumatiserade personer som utsatts för våld, tortyr och sexuella övergrepp. Hon började gradvis runt 2007 att bli mer och mer uppmärksam på hur hennes dagliga arbete med människor som varit med om fruktansvärda saker påverkade henne.
– Jag märkte till exempel att om jag passerade en lekplats och där satt en ensam man på en bänk, då tänkte jag att han var där i ett ont syfte. Eller om jag hörde ett barn skrika någonstans var min första tanke att det var våld på gång. Jag fick verkligen stanna upp och tänka att det inte alls behövde vara så, utan något helt normalt. Men det var så mina tankar gick,
gång på gång när jag såg eller hörde något lite avvikande, som påminde om våld eller övergrepp, berättar hon. Hon säger att det tog lång tid innan hon insåg hur påverkad av sitt arbete hon var. Att det smög sig på. Efter en tuff dag kunde det liksom snurra till huvudet och hon försökte hantera de horribla livsödena.
– Men man fokuserar på sina klienter. Det var alltid mitt fokus, och mina kollegors fokus, att hjälpa den andra. Men sen, så småningom insåg jag att jag själv också är den andra. Som också behöver hjälp.
HON BÖRJADE FÅ fysiska tecken på stress; huvudvärk, yrsel och problem med magen. Kerstin minns att hon kände sig arg och förvirrad och ville verkligen förstå det som hände. Att hon påverkades så hårt.
Kerstin Asker Palmer. Foto: Privat
»Att ge sig själv omtanke är oerhört viktigt för dessa yrkesgrupper som hela tiden har omtanke för andra«
– Jag ifrågasatte om jag skulle klara av rent emotionellt att utstå att varje dag höra om allt detta våld och undrade för mig själv om jag skulle klara det här, mina kollegor gjorde ju det. Jag hade ingen att prata med och det fanns inget internet på den tiden där man kunde söka information. Men framförallt så skämdes jag, säger hon.
OCH DET ÄR just skammen, som har en central roll i det hon senare skulle komma över, begreppet sekundärtrauma.
– Det är skam många känner som drabbas av sekundärtrauma. Man tror att man
är dålig och svag, och det tar emot att säga att man kanske inte skulle kunna fortsätta med sitt arbete. Sen trodde man, eftersom man inte pratade om det då, inte på djupet i alla fall, att alla andra klarade av sina jobb. Vad var det för fel på mig då? undrade jag.
Kerstin utvecklade några verktyg för att hantera sina tankar och reaktioner. Först behövde hon identifiera vad det var som pågick och normalisera det.
– Jaha, nu ser jag tecken på sekundär traumatisering och jag förstår att det är normalt, tänkte jag. Det som inte är normalt är allt våld som pågår eller att inte bli påverkad. Sen är det viktigt att inte identifiera sig eller leva sig in i klientens situation, så att du börjar tänka på dig själv och hur hemskt det vore om du var utsatt för samma våld. Var istället närvarande med hen i nuet.
Ett viktigt verktyg var att förbereda sig innan hon skulle träffa en våldsutsatt klient.
– Att jag förberedde och sa till mig själv; nu ska jag träffa någon som har varit utsatt för våld. Då gör sig hjärnan förberedd och behöver inte bli överrumplad eller uppleva det hela som överväldigande och övermäktigt. Att undvika att bli överväldigad är extra viktigt i traumasammanhang, eftersom att bli just överväldigad och maktlös är del av att vara traumatiserad, förklarar Kerstin.
HON BÖRJADE SAMLA på sig kunskap och läste böcker och över 300 rapporter om sekundärtrauma. De flesta normaliserade begreppet och tecknen, men det var svårare att få tag på verktyg för att hantera tecknen. Kerstin började sammanställa verktyg från den litteratur som fanns plus sina egna metoder och började föreläsa om sekundärtrauma.
Hon flyttade efter 27 år i USA till Malmö 2011 och fortsatte med sina föreläsningar. Till en början för kollegor inom organisationer, men sen även för asyl-
Kerstin önskar att fler skulle kunna öka sin självmedkänsla.
»Det är skam många känner som drabbas av sekundärtrauma«
advokater och tolkar som är mycket utsatta, eftersom de upprepar de traumatiserade människornas ord i jagform när de översätter.
– När jag började prata om sekundärtrauma var många oförstående. Förvånansvärt många trodde att bara asylsökande personer var traumatiserade, för att de flytt från krig där de sett hemska saker. Jag tydliggjorde att det är många fler som är utsatta för trauman, de som varit med om våld, övergrepp och våldtäkter, är alla traumatiserade. Och vi som jobbade med dessa människor blir starkt påverkade. En generell inställning var då att man skakar väl av sig det jobbiga?
NÅGRA YRKESGRUPPER SOM är extra utsatta för att drabbas av sekundärtrauma är socialarbetare, sjuksköterskor, psykoterapeuter, läkare och personer som jobbar inom räddningstjänsten. Dessa människor möter i många fall traumatiserade människor dagligen.
Vilka är då tecknen på att en person drabbats av sekundärtrauma?
– Tecken kan vara att man blir mer hårdhudad eller avstängd från sin egen empati, eller att man utvecklar en cynism, undviker social kontakt. Man kan också få en skev bild av samhället och få svårt att hitta glädje och skönhet. Kroppsliga tecken är vanliga, som sömnrubbningar, oro och ångest. Sekundärtrauma kan, oidentifierad och hanterad, leda till utbrändhet, depression och PTSD.
Vi kommer återigen in på skamkänslor som många får av sekundärtrauma och hur de tär på både självkänslan och självförtroendet.
– Att drabbas av skam kan gå riktigt djupt. Man vill inte känna skam och börjar känna skam för sina skamkänslor och det leder till en ond cirkel. Skamkänslor är något man helst vill bli av med direkt och man hanterar dem genom att försöka distrahera sig själv och hoppa vidare till något annat i tankevärlden. Sen ligger de där undantryckta känslorna där och bubblar och de blir en stark oro, eftersom känslorna inte får bli bekräftade, förklarar Kerstin.
Ett sätt att hantera sina skamkänslor och efterföljande låga självkänsla är att arbeta med sin självmedkänsla. Man kan
faktiskt ha empati för sin skam, acceptera den utan att trycka bort den. – Det är viktigt att vara snällare mot sig själv, att försöka hitta orden för sina känslor och säga dem till dig själv. Och kanske ge sig själv en klapp på axeln när man kämpat. Att ge sig själv omtanke är oerhört viktigt för dessa yrkesgrupper som hela tiden har omtanke för andra. Självanklagelser är väldigt vanliga, till exempel för att man inte lyckats rädda ett barn. Acceptans och vänlighet mot sig själv är avgörande då.
HON SÄGER ATT det delvis var ilska som drev henne att skriva boken ”Trauma Smittar! – allt du behöver veta om sekundärtrauma”, som kom ut första gången 2019.
Syftet med boken, som är en handbok för yrkesverksamma, är att andra inte ska behöva gå igenom det Kerstin själv gjorde. Att ge begrepp och förståelse till varför man mår som man gör som yrkesverksam. Samt att ge verktyg för att hantera sin situation. – Jag önskar att alla ska få tillgång till lättfattlig, lättläst och lättillgänglig information som man kan ta till sig och använda i svåra situationer. Världen behöver inte bli ännu mer traumatiserad – vi behöver inte bli smittade! – och det behövs insikt och metoder för att förebygga. För trauma smittar. Min dröm är att fler ska kunna få en ökad självmedkänsla och inte gå in i skam vid sekundärtrauma. Och att både individen och organisationen eller företaget man jobbar för ska arbeta tillsammans för att öka medvetenheten kring sekundärtrauma och ett välbefinnande i sin profession. Självmedkänsla är ett motgift till skam och ilska. ●
Så får du större självmedkänsla
Q Jobba med mindfulness. Checka regelbundet in med dig själv och fråga dig hur du mår just nu. Känner du dig till exempel rädd och stel, konstatera detta med vänlighet och omsorg om dig själv och inte självrannsakan.
Q Påminn dig själv om att du inte är ensam med dina tankar och känslor. Det du känner är mänskligt, vi alla är en del av allt mänskligt och har samma natur.
Q När du konstaterat att det är svårt nu; ställ dig frågan hur du kan hjälpa dig själv just nu. Vad skulle du vilja höra? Säg snälla och lugnande saker till dig själv. Säg att det här är inte mitt trauma, jag bara håller det en stund. Det är viktigt att säga tröstande saker till sig själv, med en varm ton. Inte anklaga sig själv för det man inte kan förändra.
Q Vissa har ritualer för att avsluta dagen och med rutinens hjälp lämna det i rummet; visualiserar att man lämnar alla frågor och bekymmer i en låda till exempel.
Q Prata med chefen om möjliga förändringar, som att variera arbetsuppgifterna, eftersom det ska enligt forskning hjälpa.
Q Ge dig själv en (symbolisk?) medalj för allt du klarat av. Var stolt!
Q Och framför allt. Sekundärtrauma är inget att vara rädd för – det går att hantera! Sekundärtraumatisering är helt enkelt en mycket normal reaktion på en onormal situation.
Ett barnanpassat skyddat boende
1. Vad är en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
2. Planritning och färgsättning.
3. Ljud, ljus och möbler.
4. Leksaker.
5. Det färdiga resultatet.
Vad är en trygg
fysisk miljö för barn i skyddat boende?
Del 1 i en ny artikelserie om barnanpassning
Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov?
Socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, vill gärna dela med sig av ett spännande projekt. Vi ska få följa med på hennes resa att skapa ett helt nytt skyddat boende och hur man redan på ritstadiet kan planera för barnanpassning av den fysiska miljön.
TEXT SOL LINDHÖJD
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Regeringens proposition ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende” genomfördes den 1 april i år och innebär att skyddat boende nu är en ny placeringsform med tillhörande kvalitetskrav och krav om tillstånd att få bedriva verksamhet.
Den senast tillgängliga information som utförare har att förhålla sig till när det kommer till hur barnens insats i skyddat boende ska vara utformad är från Socialstyrelsens meddelandeblad ”Nya bestämmelser om skyddat boende”; 3 kap. 3 a § SoF ”Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om boendet tar
Vi har låtit Sol Lindhöjd på Fredahuset berätta om barnanpassning av skyddat boende. Foto: Privat
emot barn, ska det vara lämpligt för barn, oavsett ålder och kön och det ska finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. Det ska dessutom finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med socialtjänsten i fråga om barnet och att följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendet”.
JAG SOM SKRIVER är auktoriserad socionom och startade Fredahuset år 2016. Det är ett skyddat boende som främst inriktar sig på att hjälpa våldsutsatta barnfamiljer, eftersom vår hjärtefråga är barn som har upplevt våld i nära relation. Jag har enga-
Involvera barnen i barnanpassningen av den fysiska miljön. Foto: Getty Images
gerat mig i frågan om våld i nära relation i drygt sjutton år och tidigare arbetat som bland annat barnavårdsutredare inom socialtjänsten.
NU HAR JAG fått möjlighet att skapa ett helt nytt skyddat boende med ett antal separata lägenheter i samma huskropp. Fastighetsägaren har fått bygglov och spaden är alldeles nyligen satt i marken.
I och med detta har jag tagit kontakt med forskare och praktiker samt förkovrat mig i ett antal forskningsstudier. Studierna har framför allt handlat om hur vi på olika sätt kan utforma den fysiska miljön för att öka barns trygghet, stimulans och utveckling.
Syftet med denna och kommande artiklar är att förhoppningsvis inspirera fler att göra en liknande resa. Många av tipsen kommer inte att kräva en helt nybyggd fastighet utan kan göras i befintliga lokaler.
Hur skapar vi då ett skyddat boende fysiskt lämpligt för barn, oavsett ålder och kön?
I ett skyddat boende behöver den fysiska miljön framför allt kännas trygg. Barn som kommer till ett skyddat boende kan dagen innan, eller ibland timmarna innan, upplevt en livshotande situation. Det barnet behöver känna ökad trygghet redan från den stund barnet kliver innanför
Så involverar du barnen i processen
1. Fråga barnen vad de har behov av och skulle uppskatta.
2. Träffa flera barn samtidigt och var inte ensam vuxen.
3. Försök att göra miljön gemytlig.
4. Använd dig av ett ledigt språk, ha lediga kläder och sitt tillsammans.
5. Med hjälp av tidningar, papper, tyger, sax och lim kan ni ha en kreativ workshop för att ta fram förslag.
dörren på det skyddade boendet. Då kan den fysiska miljön fylla en viktig funktion. Förutsatt att vi gör den till det.
Vad är egentligen trygghet? Igenkänning? Fysisk skyddsanordning? Trygg anknytningsperson? Gosedjur?
För att ta reda på vad en trygg miljö kan vara är ett sätt att fråga barnen som redan finns i verksamheten. I barnkonventionens artikel 12 står det att ”Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad”. Vi bör således börja med att ta reda på vad barnen anser att de har behov av och skulle uppskatta under placering i ett skyddat boende. Glöm inte presentera upplägget för vårdnadshavaren innan och fråga om barnet får delta.
Jag och mina kollegor arbetar just nu med att hålla workshops med barn i oli-
»Barnens önskemål varierar mycket beroende på barnets ålder och intresse«
ka åldrar som är placerade på Fredahuset. När du involverar barn i en sådan process bör du vara medveten om att det finns en maktobalans mellan vuxna och barn. För att motverka dess inverkan så långt det är möjligt rekommenderas att du, gärna tillsammans med en kollega, genomför workshops med flera barn samtidigt.
FÖRSÖK ATT GÖRA miljön där ni arbetar tillsammans gemytlig och använd både lediga kläder och ledigt språk. När vi sitter tillsammans med yngre barn använder vi oss av kritor och block och med äldre barn har vi utöver det även låtit dem formulera sig skriftligt.
Om du har tillgång till livsstilstidningar, papper, sax och lim kan ni göra riktigt kreativa konstverk tillsammans. Tänk på att inte hålla på för länge och att fokusera
på vad barnet upplever skapar trygghet i ett rum.
Min första lärdom är att barnens önskemål varierar mycket beroende på barnets ålder och intresse. Slutsatsen blir enkel, boendets fysiska miljö behöver därför vara flexibel. Men även en flexibel miljö behöver ramar.
DEN HÄR ARTIKELN är den första av flera om hur vi kan skapa en fysiskt tryggare miljö för barn i skyddat boende och kommer därför att delas in i olika teman. Nästa artikel kommer att behandla en del av ramen i form av planritning och färgsättning. Det blir ogörligt att montera/ta bort väggar eller måla om varje boenderum efter varje barns önskemål. Därför måste vi ta hjälp av forskning och låta den vägleda oss också. Mer om det i nästa artikel! ●
På Fredahuset arbetar Sol Lindhöjd och hennes kollegor just nu med att hålla workshops med barnen där. Foto: Getty Images
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen. Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Säkra
Digital stöd för personal för att säkra god vård och förebygga incidenter, kontakta oss för en demo. Ser till att alla rutiner blir utföra, nu med logg för att se när det uppstår avvikelser.
Från 900kr/månad/8 brukare
Steg för steg
Evidensbaserad praktik med inbyggda effektmått samlar personal till gemensamma strategier.
Ett digitalt stöd för TBA analyser mm, underlag för månadsrapporter och tre månadersutlåtande och slutrapporter. Med utvecklingsgrafer, allt blir mätbart för enkel redovisning av behandlingsarbetet.
Pris offereras efter er verksamhet.
Journal
Ett modernt journalsystem med AI stöd, journal kan kommunicerar Säkra och Steg för Steg.
Lätt att gallra brukare och händelser, höjer kvalitén på er journalföring, följer lagstiftningen för familjehemsvård, lätt att selektera individer och familjer.
Från 900kr/månad/8 brukare
Varför välja Signifikans
• Inga bindningstider
• Prova en månad utan kostnad
• Utbildning ingår för implementering av systemen
• Löpande uppdateringar
• Modernt och enkelt gränssnitt
• Säker support med Swace Digital
• Utvecklat i Sverige
• Välj modell efter er verksamhet
• Förbättrar vården för brukare och personal
Kontakta Signifikans för att boka en demo eller ställa frågor
Vi ses väl på socionomdagarn!
Föreståndare: Christer Gustavsson
070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
www.signifikans.se | info@signifikant.se
Relationen med chefen är viktigast
En ny forskningsstudie visar att relationen med chefen har störst påverkan när det kommer till hur nöjda vi känner oss på jobbet. Chefer som känner sina anställda väl är också mer benägna att investera i deras utveckling.
Att trivas på jobbet är viktigt för de flesta. En av de mest avgörande faktorerna är de relationer vi har på arbetsplatsen. I en ny studie har forskare från Högskolan i Skövde, Högskolan väst och Göteborgs universitet studerat hur olika typer av relationer på jobbet påverkar anställdas arbetstillfredsställelse och engagemang.
Studien visade att relationen med chefen har en stark inverkan på hur nöjd och engagerad man känner sig på jobbet.
– Det handlar om kvaliteten på relationen mellan en chef och en anställd. Om du har en bra relation med din chef, känner du dig oftast mer erkänd, får bättre stöd och har mer inflytande över ditt arbete. Detta leder till högre arbetstillfredsställelse och större engagemang, säger Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och en av forskarna bakom studien.
En bra chef ger inte bara instruktioner utan ger också stöd och erkännande för ditt arbete. Det känns bra att veta att ditt hårda arbete uppskattas, och detta kan öka din motivation och trivsel. En bra relation med chefen kan även öppna upp för fler möjligheter till utveckling och avancemang. Chefer som känner sina anställda väl är mer benägna att investera i deras utveckling.
– Chefen har stor påverkan på arbetsmiljön. En chef som är stöttande och rättvis kan skapa en positiv arbetsmiljö där alla känner sig trygga och värderade, säger Thomas Andersson.
Han påpekar att relationerna med kollegorna också viktiga. Att ha vänner på jobbet kan göra arbetsdagen roligare och skapa en känsla av samhörighet. Men en-
ligt studien är det alltså relationen med chefen som är det som har störst inverkan på hur nöjd du är med ditt arbete i stort.
»En chef som är stöttande och rättvis kan skapa en positiv arbetsmiljö«
– För att trivas på jobbet är det viktigt att bygga goda relationer med både chefen och kollegorna. Men om vi måste prioritera, visar forskningen att relationen med chefen spelar en avgörande roll för vår arbetstillfredsställelse och vårt engagemang, säger Thomas Andersson.
KÄLLA: HÖGSKOLAN I SKÖVDE
Att ha vänner på jobbet kan göra arbetsdagen roligare men störst påverkan på trivsel och engagemang har din relation till chefen.
SandhemGruppen.
Vi var där!
Den 12 september var det dags för SSIL utbildningsdagar för hösten att dra igång, med talare som Evin Cetin och Juri Escobar.
TEXT TILDA THINGVALL FOTO SANNA ANDERSSON
Skolberga HVB. Humana.
We Care IT.
Guldpartner Allviken, Allians-Gruppen. WeMind.
Guldpartner TryggtBoende.
Gå 116 111 steg med Bris och Charlotte Kalla
Under sommarlovet 2024 hade Bris fler stödjande kontakter med barn och unga än något annat sommarlov. Totalt ökade antalet samtal med nästan 30 procent.
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att barn hör av sig till Bris samtalsstöd 116 111. En röd tråd genom samtalen är hur barn beskriver en bristande framtidstro, att de inte ser att någon kan hjälpa dem och att de saknar vuxna som finns där för dem.
Genom att uppmana vuxna att gå 116 111 steg under september – för alla barns rätt att må bra – vill Bris nu sätta strålkastarljuset på att det faktiskt finns många vuxna som vill stötta barn som mår dåligt.
Utmaningen görs av Bris tillsammans med organisationens ambassadör, flerfaldiga olympiska mästaren Charlotte Kalla. Hon har tidigare berättat om hur hon kämpat med stress och press i sin självbiografi ”Skam den som ger sig”. Charlotte Kalla har långt engagemang i Bris och har länge kämpat för barns och ungas psykiska hälsa.
De har infört obligatorisk friskvård på jobbet
Den okonventionella insatsen ger de anställda tre timmars dedikerad träningstid varje vecka, på betald arbetstid. Det är företaget Icebug som har lanserat obligatorisk friskvård, något som efter utvärdering visat sig vara en hit.
Samtliga av Icebugs personalstyrka säger att de har mer energi och är mer produktiva sedan friskvården blev obligatorisk. De allra flesta tycker också att det har blivit lättare att hantera arbetslivet tack vare den flexibilitet som den obligatoriska friskvården innebär. Över 90 procent av deltagarna säger att de är mer nöjda med sitt jobb och kopplar det till friskvårdsinitiativet. Friskvårdspassen är fast inplanerade i arbetsveckan, så att de anställda kan ta en paus och ladda batterierna under arbetstid. Det strukturerade upplägget ger också möjligheten att rensa huvudet och minska stress.
Nytt partnerskap ska stärka digital omställning
Visiba och Meaplus har inlett ett strategiskt partnerskap för att erbjuda svenska kommuner en helhetslösning som både ökar tillgängligheten till socialtjänsten och säkerställer att känslig information hanteras på ett tryggt sätt.
Partnerskapet innebär att man kan kombinera Visibas plattform Visiba Care med Sefos; Meaplus lösning för säker kommunikation vilket ska stärka den digitala omställningen inom socialtjänsten.
Detta partnerskap kom till i ljuset av SKR:s initiativ Handslag för digitalisering och den nya socialtjänstlagen som förväntas träda i kraft den 1 juli 2025.
Tillsammans planerar Visiba och Meaplus att leverera en sömlös digital upplevelse, som gör det möjligt för kommuner att effektivisera sin kommunikation, minska administrativa bördor och uppfylla invånarnas förväntningar på en modern och tillgänglig socialtjänst.
”Vi är övertygade om att vi tillsammans kan erbjuda en
helhetslösning med ett tydligt utifrån-och-in-perspektiv, som ger socialtjänsten de förmågor och verktyg som behövs i omställningen till den nya socialtjänstlagen och som samtidigt löser behoven inom säker digital kommunikation”, säger Fredrik Roxhage, Chief Commercial Officer på Visiba.
Partnerskapet tog sin början på mässan ”Lösningar för offentlig sektor” som ägde rum i början av året. Andreas Möllås, ansvarig för Visibas kommunlösningar, berät-
tar: ”Vi fann varandra direkt, trots att vi på papperet kan ses som konkurrenter. Meaplus har en imponerande lösning i SEFOS, som är beprövad och som redan används av många kommuner och regioner.”
Niklas Norén, VD på Meaplus tillägger: ”Vi kände till Visiba Care som en flexibel lösning som kan hjälpa kommunerna att erbjuda digitala tjänster som är enkla för invånarna att använda. Visiba Care är ett utmärkt komplement till vår stabila plattform för säker kommunikation.”
Det motverkar återfall i brott
Trygghetsberedningen har överlämnat sitt slutbetänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. I betänkandet lämnas flera förslag som syftar till att stärka det återfallsförebyggande arbetet.
Trygghetsberedningen – en parlamentariskt sammansatt kommitté – tillsattes i mars 2020 och består av representanter från samtliga riksdagspartier. Sedan april 2023 har Trygghetsberedningen haft i uppdrag att analysera samhällets återfallsförebyggande insatser och föreslå åtgärder för att minska andelen återfall i brott.
Onsdag den 28 augusti överlämnades förslagen till regeringen i form av ett betänkande. – I regeringens arbete med att återupprätta tryggheten i Sverige går det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet hand i hand. I dag återfaller ungefär 40 procent av de som har dömts för brott i ny brottslighet. Återfallen innebär stora integritets- och trygghetsförluster för enskilda brottsoffer, men leder också till stora samhällsekonomiska skador. Det finns därför mycket att vinna på att motverka återfall i brott. Trygghetsbe-
redningens förslag kommer nu att skickas på remiss, och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
Bland annat föreslås att Kriminalvården ska kalla till samordnad planering med socialtjänsten för unga kriminalvårdsklienter upp till 21 år. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förslag om ändring i förordningen med instruktion för Kriminalvården föreslås införas den 1 juli 2026.
Både Visiba Care och Sefos är byggda på ett sätt som gör att det är enkelt att koppla ihop lösningarna. Foto: Getty Images
Möt oss på
Utbildningsdagen i Falun
torsdagen den 10 oktober 2024
08:00 - 16:00 Lugnetvägen 1
Tema: Kontrollerande personligheter, våld och missbruk.
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
Sveriges största placeringsservice
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Internflyktingar i vårt eget land – bortglömda kvinnor
Fatima
Omsorg Skydd Säkerhet AB
När vi talar om flyktingar i Sverige, tänker vi ofta på människor som kommit hit från andra länder i jakt på skydd och ett nytt liv. Vi pratar om de utmaningar och den utsatthet de möter och om det etableringsstöd som samhället erbjuder för att hjälpa dem på fötter. Men vad händer med de kvinnor som tvingas fly inom vårt eget land? De som, på grund av våld och hot, måste lämna allt bakom sig och starta om i en ny kommun? Dessa kvinnor är våra egna internflyktingar, och deras behov är precis lika stora som för de som kommer hit från andra länder. Ändå finns det ingen etableringsersättning för dem. På OSS (Omsorg Skydd Säkerhet) följer vi dessa kvinnor under deras första tid i skyddat boende, när de befinner sig i den mest akuta fasen. Vi hjälper dem vidare till egna lägenheter, och därefter avslutas insatsen ”skyddat boende” från hemkommunens socialtjänst.
VI SER HUR dessa kvinnor kämpar vidare –gömda under radarn – utan det stöd de så desperat behöver. Det är vår övertygelse att ett statligt etableringsprogram skulle kunna göra en avgörande skillnad för dessa kvinnor.
Ett sådant program skulle kunna knytas till det beslut om skyddad folkbokföring som Skatteverket utfärdar efter en grundlig utredning. När en kvinna ansöker om skyddad folkbokföring, sker en noggrann prövning av hennes situation. I samband med att ett beslut beviljas om skyddad folkbokföring borde hon också automatiskt få tillgång till ett statligt etableringsprogram, som ger henne ekonomisk ersättning och öppnar dörrar för att påbörja ett nytt liv i en trygg kommun.
Detta statliga program skulle, precis som det nuvarande etableringsprogrammet för nyanlända, kunna koordineras av en statlig myndighet i samarbete med Försäkringskassan. På så sätt kan Försäkringskassan hantera den ekonomiska ersättningen, medan exempelvis Arbets-
förmedlingen säkerställer att insatserna sker på ett skyddat och enhetligt sätt.
Detta skulle förhindra att kommuner tvingas tvista om ansvar och resurser, och det skulle också eliminera de problem som uppstår kring interkommunala ersättningar.
»Ett statligt program skulle säkerställa att dessa kvinnor får den trygghet och kontinuitet de behöver«
Dessa kvinnor kommer nämligen aldrig att bli folkbokförda i de kommuner där de lever skyddat, eftersom de på pappret alltid kommer att vara skrivna i en annan kommun. Det är en nödvändighet för deras säkerhet, men samtidigt en källa till byråkratiska hinder och osäkerhet.
BEHOVET AV SÄKERHET stannar inte alltid vid den första flytten. Ibland behöver de flytta vidare till ytterligare en ny kommun för att upprätthålla sin säkerhet. Detta innebär ibland att de flera gånger tvingas söka stöd i nya kommuner, vilket ytterligare försvårar deras väg till ett stabilt liv.
Ett statligt program skulle säkerställa att dessa kvinnor får den trygghet och kontinuitet de behöver, utan att behöva börja om från noll varje gång.
Det är dags att vi ser dessa kvinnor för vad de är – internflyktingar i vårt eget land – och ger dem det stöd de behöver för att kunna bygga upp ett nytt liv.
Etableringsersättning genom ett statligt program är en rättighet vi ger till nyanlända, och det är hög tid att vi ger samma rättighet till våra egna internflyktingar. För om vi inte gör det, sviker vi inte bara dessa kvinnor, utan även de värderingar som vårt samhälle bygger på.
Operation slutstirrat på turné i skolorna
Torgteatern spelar upp en föreställning inspirerad av barnboksserien Funkisfamiljen skriven av Anna Pella. Med värme och humor beskriver teatern hur det kan vara att växa upp som syskon i en funkisfamilj.
Titta! Är det där en människa?”
Ett barn på skolgården pekar på Vides storasyskon Mio som är funkis. Ingen på skolan vet att Vide och Mio är syskon, att de är en funkisfamilj. Ibland blir Vide jätteledsen över saker som händer Mio. Som när människor säger konstiga saker till Mio eller att Mio kan bli jättesjuk och behöva åka till sjukhuset. När Mio behöver extra mycket hjälp kan familjens planer ändras och allt känns ovisst – men vad skulle Mio vara om inte en människa? Vide vill göra något, skrika och sparka så att något går sönder. Men alla känslor rinner ned i magen. Tänk om det gick att hitta ett sätt att få folk att sluta stirra på Mio. En ny vän ger Vide mod att starta Operation slutstirrat!
Torgteatern vill med ”Operation slutstirrat” skapa en aktuell och engagerande föreställning som med värme och humor
belyser hur det kan vara att växa upp som syskon i en familj där det finns barn med funktionsnedsättning. Föreställningen tar upp barns tankar om bemötande och ovisshet och visar att barns tankar och känslor är viktiga och riktiga samt ställer också frågan om inkludering och människors lika värde på sin spets.
Teaterföreställningen riktar sig främst till elever i åk 1-5, men spelas också som familjeföreställning. Operation slutstirrat visar vilka särskilda utmaningar man kan ställas inför i en funkisfamilj och bidra till mer kunskap om mångfald och olikheter till alla barn.
”Jag såg familjeföreställningen Operation slutstirrat med min son som har en syster med svår funktionsnedsättning. Min son har läst alla böcker i serien flera gånger om och genom dem hittat modet och orden för att kunna formulera känslorna kring sin tillvaro. Att få dela den här stunden med honom var något så otroligt fint. Tårarna vällde fram både en, två och sju gånger över igenkänningen i alla små uttryck och situationer som är vardag för
oss men som är så svårt för många andra att relatera till. Att på distans få flera av våra laddade vardagsscenarion utspelade framför oss och ta del av både barnets och den vuxnes perspektiv var gripande. Att sitta sida vid sida och i tysthet enas i att Du vet. Och Du vet att Jag vet. Och Jag vet att Du vet att Jag vet… att allt det där jobbiga finns och är. Men det är OK. Det är OK och vi är inte ensamma. För alla i den här salongen vet. Alla i den alldeles ovanligt vanliga Funkisfamiljen. Magiskt jobbat, alla inblandade i föreställningen! Jag rekommenderar den med värme till alla familjer där ute med syskon vars tankar kanske inte alltid får utrymme nog. Till dig som jobbar inom skolans – eller idrottens värld och vill bidra i tillvaron för de syskon du möter i verksamheten som går hem till en situation som inte alltid är lätt att visa upp för kompisarna. Jag hoppas och tror att det här är starten på något som kan göra STOR skillnad för många.”
Malin Larsson, Stockholm
AV: JENNY FORS
En lekfull dramatisering av Anna Pellas bokserie om Funkisfamiljen.
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Npf-kokboken
Om mat och ätande för barn med autism och adhd
Mat är ofta svårt för barn med autism och adhd (de två vanligaste npf-diagnoserna). Som förälder är det lätt att börja lirka, vädja, smyga in nyttigheter i favoriträtterna eller bli sträng och fastna i maktkamper. Här får du veta hur du kan göra mat och ätande lättare och roligare för barn med autism och adhd –för det går! Du får läsa om den vanliga rädslan för ny mat och vikten av trygghet, hur du kan tänka kring näring, hur ni kan umgås mer avslappnat kring måltider, hur du kan hantera ovälkomna råd och vad du kan pröva om barnet äter väldigt lite – eller väldigt mycket. Boken innehåller även recept och förslag på hur måltiderna kan komponeras för att passa så många som möjligt.
Boken är skriven för föräldrar och verksamma i förskola, skola, barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri och habilitering. Strategierna är främst tänkta till barn med npf från förskoleåldern till tonåren, men passar även andra barn som har problem med mat.
Författare: Sara Ask, Helena Cloodt, Julia Esters Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Mira: en osynlig flicka
”Mamma och pappa har som vanligt bråkat. Det ligger kvar trasigt glas på golvet och barnet sitter tyst och bevittnar eländet, ännu en gång. Inuti mammas mage ligger det ytterligare ett syskon och sprattlar febrilt, för ungen vill ut. Kanske har hon redan anat att hennes föräldrar är mer högljudda än normala människor, men egentligen vet hon inte det. Hon har ju aldrig tidigare haft några föräldrar. Detta är hennes allra första. Mamman är redan då missfärgad av blåmärken, både inuti och utanpå. Pappan är arg, kontrollerande och ständigt på sin vakt.” Skildringen av Miras uppväxt och de utmaningar som hon står inför bygger på författaren Maria Lundbergs egna erfarenheter av att vara ett barn som växer upp i ett dyfunktionellt och våldsamt hem. Hon har tidigare skrivit ”Du ska inte bära skammen för det som hänt” (Ordberoende förlag, 2023).
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)
– i omsorg för personer med kognitiva svårigheter
Boken presenterar PFA – ett pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt för att stödja personer med kognitiva funktionsnedsättningar, inklusive intellektuell funktionsnedsättning, autism och demens. En metodik som har vidareutvecklats och förfinats av författarna i över tolv år. I boken delar de med sig av sina omfattande erfarenheter och insikter från utbildningar, forskning och praktiskt arbete.
I denna fjärde omarbetade och utökade upplaga går författarna igenom grundläggande begrepp som kognition, kasam och perma från den positiva psykologin. Dessa kombineras med praktiska metoder och verktyg för att sätta varje individs unika behov och förmågor i centrum och kompensera personens förmågor och svårigheter, vilket gör boken både teoretiskt grundad och praktiskt användbar.
Författare: Christine Gustafsson, Carl-Mikael Feldt, Anders Lindström, Karin Liljegren Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Författare: Maria Lundberg
Förlag: SkrivKonst1, www.skrivkonst1.se
Handbok för kvinnor med (eller utan) ADHD
Med rykande färska adhd-diagnoser i bagaget sökte Ann Söderlund och Fi Lindfors efter en enkel lösning som kunde räta ut alla frågetecken och ta dem från kaos till balanserade vuxna. Nu skulle de äntligen bli lite mer som alla andra. Tvätthögen skulle krympa, sms skulle besvaras och räkningarna betalas i tid. Men lösningarna visade sig inte vara så enkla.
Trots att diagnosen är så välkänd upplever författarna att det finns bristande förståelse, forskning och kunskap kring adhd hos kvinnor − även inom vården. Med humor, självdistans, nyfikenhet och kärlek beskriver de livet med adhd. Hur det är att gå från att känna sig fucking amazing till en fuck up på 20 sekunder − ibland flera gånger om dagen.
Författare: Ann Söderlund och Fi Lindfors Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Vinn!
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Vinn!
Tusen tomma skolbänkar
– unga med adhd och autism berättar om skolfrånvaron
Problematisk skolfrånvaro är ett utbrett problem. Undersökningar från Riksförbundet Attention visar att en fjärdedel av elever med npf (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är hemma från skolan hela eller större delen av tiden. Trots det står omgivningen ofta handfallen när ett barn inte längre förmår att gå till skolan.
För att ge röst åt dessa elever har journalisten Caroline Jonsson skrivit boken Tusen tomma skolbänkar. I personliga intervjuer delar åtta unga med sig av egna erfarenheter och tankar om vad skolan kan göra för att få tillbaka elever som stannat hemma. Föräldrar, forskare och läkare bidrar med förklaringar till varför problemen uppstår och ger även praktiska lösningar.
Boken är en del av projektet Vägen tillbaka, som drivs av Riksförbundet Attention. Under tre år har projektet samlat och spridit kunskap om problematisk skolfrånvaro och npf.
Författare: Caroline Jonsson
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Det är inte ditt fel att du är trött
I en värld översvämmad av stress, press och ångest erbjuder denna självhjälpsguide en räddningsplanka för dig som kämpar med utmattning eller riskerar att hamna där. Med en unik kombination av personliga erfarenheter och professionell expertis erbjuder Björn Rudman en omfattande och praktisk guide till stresshantering och återhämtning.
Genom en biopsykosocial modell förklarar Rudman hur kroppsliga, psykologiska och sociala faktorer samverkar och påverkar din hälsa. Boken tar dig steg för steg genom processen att identifiera orsaker till stress och bygger upp en hållbar strategi för att hantera dessa. Rudmans ansats syftar till att inte bara erbjuda tillfälliga lösningar, utan förse dig med verktyg för bestående förändring, undvika återkommande stressfallgropar och uppnå långsiktig balans.
Författare: Björn Rudman
Förlag: Norstedts, www.norstedts.se
Ur djupet av min bakficka
– erfarenheter av att leda i förändring
Från sina tjugofem år som vd, varav de sista tio för Svenska Filminstitutet, beskriver Anna Serner hur hon har navigerat i digitaliseringens vågor, förändrat arbetssätt i organisationer, arbetat med jämställdhet för att få ökad kvalitet och varför ordet ”varför” är viktigt att ha ett svar på. Praktiska råd och konkreta verktyg varvas med reflektioner där författaren inte bara berättar om framgångar utan också om misstag och lärdomar längs vägen.
Boken, som inspirerar till handling, är skriven för alla chefer och ledare som vill skapa hållbara och framgångsrika förändringar. Bland annat om strategi, varför man ska förändra och hur man får med sig folk på tåget.
Författare: Anna Serner
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Varför slutar dom inte bara knarka?
Boken är en guide till återhämtning från missbruk som betonar vikten av mental omprogrammering och starkt engagemang för att uppnå varaktig förändring. Författaren Anette Axelsson presenterar en strukturerad och vetenskapligt grundad metod för återhämtning. Boken inkluderar även evidensbaserade övningar och tekniker inom områden som självkännedom, stresshantering, mindfulness och kommunikationsförmåga. Interaktiva aktiviteter och dagboksuppmaningar hjälper läsarna att förstå missbruk på djupet och utveckla de färdigheter som krävs för att ta tillbaka kontrollen över sina liv.
Anette Axelsson arbetar som specialistundersköterska inom neuropsykiatrin och har också skrivit boken ”Stora pojkar gråter inte – de tar livet av sig”.
I både socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns insatser som tar sikte på barn och ungas boende. Vid tillämpningen av SoL är det för barn (alltså personer under 18 år, jfr 1 kap 2 § SoL) ofta fråga om boendeinsats på grund av föräldrarnas (vårdnadshavarnas) tillkortakommanden i olika avseenden. Med tillkortakommanden avses i detta fall att vårdnadshavarna uppvisar brister i omsorgen om barnet.
I 6 kap. 1 § SoL nämns de insatser som vanligen kommer i fråga, nämligen familjehem och hem för vård eller boende (så kallade HVB-hem). Härutöver nämns ytterligare en insats, stödboende för barn och unga i åldern 16-20 år. Stödboende kan förvisso komma ifråga redan för 16-17-åringar (alltså för personer som definitionsmässigt är barn), men i lagrummets andra stycke sägs att barn i åldern 16-17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl.
UTGÅNGSPUNKTEN ÄR ALLTSÅ att stödboende kommer i fråga i första hand för den som är 18-20 år och således är vuxen. Det är dock inte självklart att stödboende ska väljas för den åldersgruppen. I 2 kap. 1 § HSLF-FS 2016:56 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende) sägs att mottagande i stödboende huvudsakligen avser personer som behöver stöd för att förberedas för ett självständigt boende och vuxenliv och att de redan vid mottagandet i stor utsträckning ska kunna klara sin dagliga livsföring utan hjälp. I 2 kap. 2 § sägs att det i författningens föreskrifter och allmänna råd om ”unga” avses personer som har fyllt 18 men inte 21 år vilket i sig utgör en precisering av den något otydliga lagtexten. Genom preciseringen får vi reda på att 18-20 år i själva verket betyder att lagtexten tar sikte på hela den tid som personen är 20 år. I förarbetena till bestämmelserna om
stödboende (prop. 2015/16:43) sägs, med hänvisning till den proposition som låg till grund för den så kallade socialtjänstreformen, att insatser för ungdomar (unga) sträcker sig till personer upp till 20-årsåldern.
NÄR ETT BARN är placerat med stöd av SoL är det fråga om en frivillig insats vilket betyder att vårdnadshavarna har tillstyrkt (samtyckt till) insatsen. Ett barn kan emellertid också komma att placeras med tvång. I ett sådant fall har de tillkortakommande vårdnadshavarna inte samtyckt till insatsen. Även om de har samtyckt kan barnet ändå komma att placeras tvångsvis om socialnämnden anser att samtycket inte är tillförlitligt. I ett sådant fall tillämpas lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kommer i ett sådant fall likväl att bli fråga om placering i företrädesvis familjehem eller HVB-hem.
Beredande av vård enligt LVU kan ske på två övergripande grunder, nämligen vårdnadshavarnas tillkortakommanden med avseende på barnets behov (2 § LVU, de så kallade miljöfallen) eller barnets socialt nedbrytande beteende (de så kallade beteendefallen, 3 § LVU).
Möjligheten att vårda ett barn med stöd av 2 § LVU upphör senast när barnet fyllt 18 år. Möjligheten att vårda en person enligt 3 § LVU upphör senast när personen har
fyllt 21 år (21 § LVU). Detta är ett av skälen till att LVU utläses lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, där unga täcker in både barn (personer under 18 år) och unga (personer som ännu inte har fyllt 21 år). Begreppet ”unga” har i LVU alltså en vidare betydelse än ”barn”.
Bostadsinsatser enligt LSS bygger på att barnet eller den unge har ett behov av stöd på grund av sin funktionsnedsättning. I 9 § 8 punkten LSS regleras familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar. Varken i LSS eller i förarbetena till lagen (prop. 1992/93:159) sägs någonting om vilken åldersgrupp som avses med ”ungdomar”.
NÄR LSS TILLKOM 1994 hade Sverige ratificerat Barnkonventionen som sedan 2020 gäller som lag i Sverige vilket betyder att lagstiftaren rimligen bör ha tillämpat den definition av barn som förekommer i denna konvention, nämligen en person under 18 år. Om det ska vara någon mening med uttrycket ”ungdomar” avses rimligen personer över 18 år. Vilken övre åldersgräns som gäller för att vara en ungdom nämns dock inte. Viss ledning kan dock hämtas från de allmänna råden till 23 § SOSFS 2012:6 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS)
Lovisa Kronsporre, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt AB.
där det sägs att den som har avslutat sin gymnasieutbildning inte bör bo i bostad med särskild service för barn eller ungdomar. För familjehem finns ingen ledning. Jag menar dock att man bör utgå från att begreppet ”ungdomar” får anses avse personer som fyllt 18 men ännu inte 21 år och således i linje med vad som avses med ”unga” i LVU.
»Begreppet ’unga’ har i LVU alltså en vidare betydelse än ’barn’«
I början av juli i år kom lagrådsremissen med anledning av förslaget om en ny socialtjänstlag (”En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter”). Det hade i remissvaren till det betänkande som ligger till grund för lagrådsremissen (SOU 2020:47, ”Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag”) föreslagits att det skulle införas en definition av begreppet unga. Regeringen anförde i denna del följande:
”Regeringen konstaterar att bestämmelser om vid vilken ålder en person ska anses vara ung eller äldre i socialtjänstlagens mening kräver noggranna överväganden i förhållande till socialtjänstlagens hela verksamhet. Regeringen konstaterar att en sådan analys saknas i nuvarande beredningsunderlag. Det är därför inte möjligt att i detta lagstiftningsarbete föreslå definitioner för unga och äldre.” (SOU 2020:47, ”Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag sidan 225).
Jag delar önskan i remissvaren om ett tydliggörande i form av en definition av begreppet unga. Tills dess att så sker får ledning tas av föreskrifterna HSLF-FS 2016:56 och av det som följer av LVU.
Lovisa Kronsporre, jurist vid Institutet för Medicinsk Rätt AB
Möt oss på
Utbildningsdagen i Göteborg
onsdagen den 16 oktober 2024
08:00 - 16:00 Södra Hamngatan 59
Dagen för Skyddat Boende
Läs mer och anmäl dig på ssilutbildningsdagar.se
En teater av och med asylsökan de kvinnor
Den 30 oktober arrangerar Frälsningsarméns Kvinnocenter i samarbete med Strindbergs Intima Teater en teaterföreställning med ämnet migration som hjärtefråga.
KÄLLA FRÄLSNINGSARMÉN
”Alla Kvinnor Inom Mig” är en teaterföreställning inspirerad av verkliga berättelser från kvinnor med migrationserfarenhet. Genom teaterworkshops och löpande verksamhet vid Frälsningsarméns Kvinnocenter i Akalla har kvinnor delat sina livs historier med mod och ärlighet. Varje vecka under ett års tid har de träffats och delat sina livshistorier. Träffarna
leds av rumänska skådespelaren Luiza Stanescu som har utbildat sig både i hemlandet och i Sverige. Hon har varit verksam vid bland annat Östgötateatern i Linköping och Norrköping och medverkat i flera svenska tv-serier.
Några av dem som deltar i projektet har varit utsatta för människohandel, i vissa fall tvingats till prostitution.
– Allt som sägs i föreställningen är sådant vi på Kvinnocentret fått höra av kvinnorna i samtal och under teaterlektionerna. Men jag har pusslat ihop det till scener och ingen kommer framföra någon text om den egna situationen. Det är ett skydd, säger Luiza i en nyhetsartikel på Frälsningsarméns hemsida.
Med musikalisk medverkan av artisten Kristin Amparo utforskar föreställningen teman som identitet, hemlängtan och tillhörighet. Genom konstnärligt
Repetition inför premiären. Foto: Luiza Stanescu
Luiza Stanescu.
FOTO: PETRE DIAMANTU
uttryck och delande av berättelser strävar ”Alla Kvinnor Inom Mig” efter att ge en röst åt och lyfta fram kvinnor vars röster annars inte får höras.
En handfull deltagare i åldern 22-65 år, kommer synas på scenen men omkring 35 kvinnor har bidragit till produktionen med tanke på alla som delat sina livsberättelser. Några är med i ett filmat material som spelas upp under föreställningen.
– Eftersom jag själv har barn berörs jag särskilt när jag ser hur dessa mammor, ibland ensamstående och dessutom asylsökande, kämpar för att få ihop livet för att ge sina barn en bättre framtid. Det är sådant som kommer upp i föreställningen, säger Luiza.
Efter föreställningen bjuds deltagande in till ett engagerande panelsamtal där relevanta aktörer inom migrationsfrågan deltar. ●
Om föreställningen
Den 30 oktober visas teaterföreställningen ”Alla Kvinnor Inom Mig” klockan 18:00-20:00 på Strindbergs Intima Teater i Stockholm.
För mer info: 073 – 920 68 05
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
Stöd allergiforskningen!
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
Stöd allergiforskningen!
Stöd allergiforskningen!
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se
Stöd allergiforskningen!
eller PG 900374-0 • BG 900-3740
Stöd allergiforskningen!
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se
eller PG 900374-0 • BG 900-3740
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se
Fastigheten är anpassad för att användas för stöd- eller vårdverksamhet. Exempelvis särskilt boende, äldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten består av 26st fullutrustade lägenheter som uppfyller VK5B
Byggnadernas totala area uppgår till 2500 kvm. Fastigheten har ett idylliskt läge i Läby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trädgård med utsikt över fälten.
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se
eller PG 900374-0 • BG 900-3740
Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se
eller PG 900374-0 • BG 900-3740
eller PG 900374-0 • BG 900-3740
Finns det intresse? Kontakt oss: Anton Ziakoulis 076–256 85 85 anton@asbroab.com
NYRENOVERAD VÅRDFASTIGHET
UTHYRES UPPSALA
Kalendarium 2024-2025
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
OKTOBER
Grundkurs om NPF 3 oktober, webbsänd attention.se
Äldreomsorgsdagarna 3-4 oktober, Stockholm gothiakompetens.se
NPF och tydliggörande pedagogik 7 oktober, Malmö sverigehalsan.se
FIT med poäng, MCHS 7-22 oktober, Stockholm waitong.se
Anknytningsbaserad familjebehandling 7 oktober - 2 december, webbsänd magelungen.com
Praktisk processrätt för socialtjänsten 8 oktober, webbsänd jpinfonet.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 9 oktober, webbsänd jpinfonet.se
Dagen för Skyddat Boende 13 mars, Malmö ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB 27 mars, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
APRIL
SSIL utbildningsdag – HVB 10 april, Gävle ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
16/10 HVB-nätverksmöte, streaming, gratis (27/8) 17/10 - 10/12 FIT Diplomutbildning, streaming 4-6/11 Högskoleutbildning för HVB & SiS, i Stockholm, MCHS 11/2-6/5 2025 ADAD-utbildning, streamad
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
en fördjupning av barns utveckling i samspel och coparenting, med hjälp av MAFI, en metod med familjesystemisk grund.
Waitong utbildning erbjuder uppdragsutbildning och handledning inom FIT, ADAD. Lösningsfokus och HVB via streaming, eller på plats i hela Sverige.
på uppdrag av flickor
Barnfokus i familjesystem mchs.se/uppdrag
Marie Cederschiöld högskola
tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola
Dessutom digitala brevkurser, diplomutbildningar och fördjupningskurser i FIT, Lösningsfokus och ADAD. Börja när du vill och jobba sen helt i din egen takt.
WAITONG
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Få inspiration, knyt kontakter, fördjupa dig och diskutera aktuella frågor inom kvalificerat
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org på uppdrag av flickor
Bli Flickafadder på plansverige.org
i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag av flickor
Flickafadder på plansverige.org
arbete för flickors lika villkor. Tillsammans till att flickors röster får höras.
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
på uppdrag av flickor
viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
bristen på jämställdhet. Just därför är det
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
göra sina röster hörda begränsas dagligen
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter
tillhör den grupp i världen som har allra makt och inflytande. Deras möjligheter
#socionomdagarna
vi ser till att den får höras.
ser till att den får höras.
alla flickor föds med en röst.
Bli Flickafadder på plansverige.org flickor föds med en röst.
Camilla Waltersson Grönvall
Bo Hejlskov Elvén Soleyman Ghasemiani
Lotta Borg Skoglund
Susanna Alakoski
Mia Börjesson
Linn Moser Hällen
Åsmund Steine Inge Jansen
Amineh Kakabaveh
Vinn en bok med Omtanke
Casator Care erbjuder ett tryggt och av att arbeta med erbjuda en säker miljö skyddade.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
– FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal
behandlingsplaceringar
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Namn: Adress:
”Uppföljning och rapportering fungerade jättebra. Så fort det var något, hörde de av sig. Det var bra återkoppling och ett bra samarbete.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Jenny Svensson, Rimfosa och Marina Rönnlund, Kalix.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Skyddade boenden och stödboenden - från 18 år
NÄSTA NUMMER
Korpberget Behandlingscenter
Kontakta oss för förfrågan
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Trygghet & omtanke för hela familjen
Omtanke #7
Fyll i talongen här intill och skicka in den senast 9 oktober till: ”Tävling 6/24” Tidningen Omtanke, Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
070-108 15 15
info@hemstadenab.se www.hemstadenab.se
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
Möt Peter Svensson
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
Han var fullvärdig medlem i brödraskapet Wolfpack, men hoppade av den kriminella banan och har nu över tio års erfarenhet av avhopparverksamhet.
Ute den
oktober
Tema: HVB/familjehem
Inför Familjehemsdagen: Korpberget och Bo-Care startar familjehemsvård tillsammans genom nya satsningen B3 Care. Socialstyrelsen berättar om sitt förstärkta regeringsuppdrag att sprida kunskap om familjehem och utveckla kunskapsstöd för kommuner.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.
Dessutom:
Vi presenterar nya talare och nya teman för SSIL utbildningsdagar 2025.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet. Föreståndare: Christer Gustavsson
SSIL Utbildning 2024
Kalendarium
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.
Anmäl er på ssilutbildningdagar.se
Stad Datum Tema föreläsningar Målgrupp
Eskilstuna 6 februari
Göteborg 22 februari
Sundsvall 14 mars
Malmö
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Gängkriminalitet 11 april
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Personer som placerar inom LSS Att möta en människa – inte en diagnos
Uppsala
Örebro 3 maj 14 maj
Stockholm 29 maj
Stockholm 12 september
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skydd & säkerhet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Gängkriminalitet Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Stockholm 20 september Att möta en människa – inte en diagnos
Falun 10 oktober
Göteborg 16 oktober
Växjö 20 november
Karlstad 5 december
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Skydd & säkerhet
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Kontrollerande personligheter, våld & missbruk
Personer som placerar inom LSS
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Individ och familjeomsorgen och kriminalvården
Skyddsinsatser på riktigt.
Individ- och behovsanpassat.
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
