TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan: “Rätt diagnos gör stor skillnad”
Så kan vi stoppa gängkriminaliteten
SIP-planer är en viktig insats för långtidssjukskrivna
Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut
”När vi är i nuet kan vi hantera livet lättare”
Pilotprojektet Sluta skjut
Skjutningarna i Malmö har minskat med 80 procent sedan hösten 2018
Det behövs ökad kunskap
Flickor med adhd missas ofta och
är svårt drabbade av psykisk ohälsa
Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.
Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.
eller ring 0771-11 33 11
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har cirka 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till 9 000 människor.
Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.
Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se. humana.se/placeringsforfragan
I OMTANKE:
”Flickor och kvinnor med adhd får ofta stångas med en mängd fördomar”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Lotta Borg Skoglund, överläkare, forskare, författare och en av grundarna till SMART Psykiatri.
Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, har skrivit nio böcker om KBT. Den senaste utforskar vilka resurser vi har för att uppnå psykisk hälsa.
16| På jobbet
God hälsa, välbefinnande och vardagsmotion under corona.
19| Kriminalitet
20| Sluta skjut
Pilotprojektet Sluta skjut har lett till att skjutningarna i Malmö har minskat med 80 procent. Polismästaren Stefan Sinteus berättar om gruppinvention.
26| Familjen
Johanna Bäckström Lerneby har skrivit en bok om en av de kriminella klanerna i Göteborgsområdet.
30| Vägen ut
Martin Lardén är chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet och berättar om sin erfarenhet att förebygga återfall i brott.
38| Tryggare Sverige
Ny rapport pekar på orsaker och lösningar för den organiserade brottsligheten.
42| SIP-planer
En viktig insats för långtidssjukskrivna.
46| Unga på nätet
Den nya rapporten ”Mitt uppkopplade liv” kartlägger ungas liv på nätet.
50| Adhd
En ny enkätundersökning från Riksförbundet Attention visar på alarmerande många flickor och kvinnor med adhd som lider av psykisk ohälsa.
60| På jobbet
Årets växttrender.
62| Framtidens kontor
Ökat hemarbete har förändrat framtidens arbetsplats.
M E D H JÄ R TA T I VÅ RD E N
Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakar rädsla hos personalgrupper eller grannar på boendet. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.
I N O MHU S M I LJ Ö
Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.
U T O MHU S M I LJ Ö N
Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.
SI L VIA C E R TIFIE R A D VE R KSA MH E T
All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått S ilv iahemmets ut bildning om demenss juk domar oc h demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr 35.
VÅ R MOTTAGNINGSPROCESS
Vid en platsförfrågan gör alltid vår Verksamhetschef Sofie och en av våra Sjuksköterskor ett besök hos den förfrågan berör för att lära känna den och förstå behoven. Vi berättar också om Lunnagård och hur det här att bo där. Samtidigt passar vi på att intervjua personal som känner den för att få en fördjupad förståelse. Tillsammans med biståndhandläggare görs ett individavtal och vi planerar flytten till Lunnagård. Nästan alltid kommer vi och hämtar i vår egen anpassade bil för att underlätta logistiken till Eksjö.
KO N T AK T
Sofie Schiller, verksamhetschef sofie.schiller@lunnagard.se mob. 0702-315530 tel. 0381-77 70 21
Under corona-pandemin har jag reflekterat en hel del över hur vi påverkas av vår omgivning, hur vi mår av isolering och vad som egentligen får oss att må bra. Bara efter en dags hemarbete får jag ont i kroppen och saknar tryggheten i vardagens rutiner.
Det har konstaterats att vi mår bra av rutiner. Vi behöver ramar som håller oss igång. Och det är inte lätt att skapa nya vanor. Jag vet att jag borde ta en morgonpromenad även om jag ska jobba hemma.
Men det blir lätt att jag börjar jobba tidigare istället bara för att datorn står där och väntar. Att få den där promenaden eller cykelturen till och från jobbet gör att vi får energi och hjälper oss att varva ned.
Jag lyssnade på ett föredrag med bland annat hälsofilosofen Johan Holmsäter, grundaren av Friskis och Svettis. Han uppmanar till sunda livstilsvanor, men lyfter också frågan om vad som egentligen är hälsa. Vi tänker genast på saker som är hälsosamt. Men Johan menar att hälsa är bredare än så. Att man behöver känna mening, nyfikenhet och glädje i livet. Lyssna på musik, läsa en bok, umgås med vänner och familj, hitta sin livsuppgift.
Anna Kåver är inne på samma linje, att vi ska försöka finna mening och mod att sträva efter psykisk hälsa. Hennes senaste bok kom verkligen i rätt tid då vi behöver vägledning och hopp i en tid då den psykiska ohälsan ökar. Och det är inget konstigt att vi känner oro mitt i denna pandemi. Jag tycker att vi ska utnyttja den här tiden till reflektion över vad som gör att vi mår bra. Då kan vi också välja bort sådant som gör att vi mår mindre bra.
Enligt en ny rapport vill 75 procent av unga tjejer spendera mindre tid online (och bara 21 procent av killarna). Närmare åtta av tio reflekterar över hur de
använder sina uppkopplade produkter. Sociala medier kan försämra psykisk ohälsa hos unga, leda till sämre självkänsla och försämrade skolresultat.
Det finns förstås fördelar med sociala medier, men det gäller att vara uppmärksam på de negativa effekterna, som stillasittande och sämre sömn. Det är bra att vi har börjat prata mer om ohälsa och hälsa.
Ännu ett stort samhällsproblem är den grova kriminaliteten, som har blivit allt mer öppen och hänsynslös. Det här numret lägger vi extra stort fokus på kriminalitet och gängvåld. Jag bor på en liten ort i Mellansverige och vi har på kort tid haft 22 bilbränder. Vad är det som händer?!
Det är bedrövligt hur de lokala poliserna har blivit färre och färre. Polisen har organiserats i större enheter på större orter. Det finns snart ingen lokalpolis kvar. Och kommunen står helt handfallen. De har väl också ett ansvar att förebygga brott?
Tryggare Sverige presenterar en rapport som visar hur situationen ser ut, hur det har blivit så och vilka åtgärder som skulle behövas. Det krävs omedelbara åtgärder, men också långsiktigt arbete. Alla verkar i alla fall överens om att något måste göras.
Trevlig läsning!
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen
Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Jenny Fors
chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Robin Svensson, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 robin.svensson@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
AKUT PLACERING med transport dygnet runt
från tidigare boende!
En lugn och hemlik miljö!
En placering hos oss innebär en trygg och säker vård där varje individ ska känna sig lugn och trygg i så hemlik miljö som möjligt. Här finns utrymme för flexibilitet och behovsanpassade lösningar efter varje enskild individs förmåga, hanterbarhet och förutsättningar.
Vi har hög personaltäthet och verksamheten är bemmannad dygnet runt.
Välkommen till Kvarntorphemmet HVB Eksjö
Placeringsförfrågan!
Kontakta vår placeringsansvarige - vi svarar dygnet runt!
kvarntorphemmet@gmail.com 070-754 15 24, 070-790 63 93
Anna Kåver är psykolog, psykoterapeut och författare. I hennes senaste bok lyfter hon fram våra egna resurser för att uppnå psykisk hälsa.
Anna Kåver fokuserar gärna på våra
Hon har arbetat i drygt fyrtio år som psykolog och psykoterapeut, forskat, föreläst och skrivit nio böcker om KBT. Hon skriver om forskning på ett enkelt och lättförståeligt sätt både riktat till professionella och allmänheten. Det är lätt att förstå varför hon har blivit så populär och efterfrågad. Människans känsloliv är intressant och det är viktigt att förstå både psykisk ohälsa och hälsa.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: STEWEN QUIGLEY
Anna Kåver är legitimerad psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, handledare och författare. Hon har varit verksam i drygt fyrtio år, främst på Karolinska sjukhuset i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Mitt arbete har inriktats till lika delar på forskning och behandlingsutveckling, bland annat för suicidala, självskadande patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även kallat borderline. I min senaste bok ville jag vända på steken och se det här från ett annat perspektiv, vilka resurser vi har för att uppnå psykisk hälsa, säger Anna Kåver.
HON VILL INTE förminska människors psykiska lidande, men hon vill förmedla att psykisk hälsa inte bara handlar om en frånvaro av lidande utan av en närvaro av någonting annat.
I boken ”Dansa mjukt med tillvaron” formulerar hon principer för psykologiskt och existentiellt välbefinnande. Anna Kåver uppmanar till att aktivera modet att utmana rädslor som hindrar oss, bevara
vår nyfikenhet, hitta mening i tillvaron men också att acceptera det vi inte kan förändra.
– Livet rör sig mellan dåligt och bra. Det kommer stunder av ångest och sorg lika väl som lycka och glädje. Livet är inte konstruerat för människans behov, även om vi vill tro det. Det finns en föreställning om att vi inte ska behöva lida alls, utan att livet ska vara enkelt och vi vill bara vara glada och lyckliga. Men livet innehåller båda delarna. Det gäller att vi accepterar det.
Hon nämner boken ”Olyckliga i paradiset – Varför mår vi så dåligt när allt är så bra”, av Christian Rück.
– Han är inne på lite samma linje och våra böcker kan nog sägas komplettera varandra. Vi ska ha ett gemensamt författarsamtal i oktober på Akademibokhandeln.
ANNA KÅVER TYCKER att vi har låtit diagnosticeringsprocessen få ta en så stor plats. – Vi behöver diagnoser. De är ofta en förutsättning för att kunna ge rätt
Dansa mjukt med tillvaron
Att röra sig flexibelt i våra tankar och känslor hjälper oss på vägen. Anna Kåver lyfter fram vikten av att hitta mening, men också att kunna släppa taget om att hitta den. Med denna bok vill Anna Kåver påminna oss om våra egna resurser och vad vi kan betona lite mer i våra liv. Förlag: Natur & Kultur. www.nok.se
»Livet
människans behov, även om vi vill tro det«
behandling. Men det finns tendenser att sjukdomsförklara normala reaktioner på livet, som nedstämdhet och oro. Det är inte alltid så bra. Det kan vara lätt att identifiera sig alltför mycket med och gömma sig bakom en diagnos och tappa motivationen att göra något åt sin situation.
Boken ”Oro – Att leva med tillvarons ovisshet” utkom 2017 och tar upp ett väldigt aktuellt ämne i dessa dagar. Coronakrisen har skapat en ökad psykisk ohälsa och det är många som känner oro just nu.
– Det är en normal mänsklig reaktion att känna oro. Den är ett mer eller mindre desperat försök att kontrollera sin framtid. När vi tänker och grubblar på möjliga framtida otäcka scenarier ger det oss en falsk trygghet – vi känner oss förberedda. Men när oron övergår till att vingklippa och begränsa ditt liv så behöver du söka hjälp.
ANNA KÅVER HAR alltid varit intresserad av människans inre och hennes anpassning till omgivningen.
– Psykologi och psykoterapi handlar till stor del om att påverka patientens känsloliv; att minska eller ta bort lidande, sorg, rädslor, ångest, oro och skam.
Hon började på Psykologutbildningen 1971 på Uppsala universitet.
– Då ville jag förändra hela världen och främst det globala lidandet också. Jag var väldigt engagerad i olika samhällsfrågor som fick stort genomslag i början på 70-talet. Som nykläckt psykolog fick jag mitt första jobb inom kriminalvården. Jag fick tjänst som fängelsepsykolog och var den anstaltens första psykolog, en 25-årig kvinna och hade ingen att fråga. Jag har aldrig känt mig så osäker som då.
Det blev en åtta år lång lärskola där hon fick känna på hur svårt det kan vara att omsätta teori och vetenskap i praktik.
– Bakom fasaden är vi alla sköra. Det var stora, tuffa män som hade panikångest och klaustrofobi. Jag arbetade med psykoterapi, kurser i livskunskap, vi diskuterade våld tillsammans med inbjudna personer i samhället och jag tränade internerna på impulskontroll, bland annat att hantera ilska, säger Anna Kåver.
Anna Kåver
Hon är tacksam över sitt arbete, både att få arbeta kliniskt och med forskning. Sedan ger det henne mycket att skriva böcker också. Hon har skrivit nio böcker, både facklitteratur och populärvetenskap inom psykologi och KBT.
– Jag tycker om att förklara vetenskapen på ett enkelt och lättförståeligt sätt, att göra forskningen tillgänglig för allmänheten.
Hon är en populär författare och fick motta Disapriset 2011 för sina populärvetenskapliga böcker.
– Jag har skrivit två böcker ihop med min kollega Åsa Nilsonne. Hon har delvis vuxit upp i Addis Abeba i Etiopien och vi åkte dit för att skriva. Hela resan var oförglömlig men en händelse minns jag extra väl. Det fanns ett gigantiskt stort fikonträd i en by där vi tillfälligt bodde. De hade byggt en bar i trädet och vi satte oss där för att jobba och fika. Helt plötsligt såg jag en babian väldigt nära på en gren och han visade med hela sitt kroppsspråk och ansiktsuttryck att han bara väntade på rätt tillfälle att nappa åt sig en godbit från vårt bord. Det blev så tydligt att vi satt på samma gren i evolutionsträdet. Både människan och apan har förmågan att känna empati såväl som att bedra och överlista varandra.
ÅR 2010 VAR hon sommarpratare i P1 och då berättade hon historien om fikonträdet. Hon spelade härlig musik, bland annat ”Let it be” med The Beatles. Den låten var det en annan historia kring.
– Jag brukar fråga mina klienter vad musiken har för plats i deras liv, om vi kan använda oss av den på något vis. En man med stark social ångest använde sig av ”Let it be” som ett mantra – bara låt det vara så här... Han lugnade sig själv med att nynna på den när det kändes som att han ville fly från en situation.
Musiken har också stor plats i Anna Kåvers liv. Tidigare har hon själv varit aktiv, hon har både sjungit och spelat. Nu är hon en flitig lyssnare.
– Jag träffade också min man Göran genom musiken.
Sommarpratet fokuserade på livets vattenhål – både de livgivande och de som
Hon började sin yrkesverksamma bana som fängelsepsykolog.
De senaste 25 åren har Anna Kåver arbetat med personer som har emotionellt instabilt personlighetssyndrom.
riskerar att suga ner oss i djupet. Hon har mycket att säga om båda. Hennes man, barn och barnbarn betyder förstås mycket för henne, liksom lantstället på Gotland där hon spenderar mycket tid.
– Det finns många sätt att uppnå välbefinnande, som kultur. Man borde kunna få kultur på recept. Förmågan att vara närvarande, mindfulness, kan också bidra. När vi är i nuet kan vi hantera livet lättare än i ältandet av det som har varit eller oron för vad som ska komma. I mindfulness lyfter man också fram empati och välvilja.
Hon menar att det gäller att kunna hantera livets olika vattenhål, både de närande och de tärande. Att hitta sådant som gör oss glada, lugna, inspirerade, det som får oss att hitta mening i tillvaron. Andra är mer som farliga träsk som är lätta att fastna i.
DE SENASTE 25 åren har Anna Kåver arbetat mycket med personer som har emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), även kallat borderline personlighetssyndrom. De har svårt att reglera sina känslor, är impulsiva, har starka humörsvängningar, svårt att förstå andra och är självdestruktiva.
– Det är ett tungt lidande med mycket självskadebeteende och tankar på att ta sitt liv. De är ofta traumatiserade och har hög samsjuklighet, som ätstörningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, missbruk. Jag har lärt mig mycket av att arbeta med dessa unga kvinnor, säger hon.
Det började med att hon 1994 blev tillfrågad att komma och arbeta i ett stort forskningsprojekt på Karolinska institutet i Stockholm, inriktat på att prova ut behandlingsmetoder för den patientgruppen. En av metoderna var en slags KBT med namnet DBT (dialektisk beteendeterapi).
DBT ÄR EN behandlingsform som utvecklades av professor Marsha Linehan i Seattle, USA under 1990-talet och hos henne har Anna Kåver också utbildat sig. Behandlingsmetoden har tagit inspiration från inlärningsteori, kognitiv teori, dialektisk filosofi och zenbuddhistiska tankesätt. Den idé som genomsyrar arbetssättet är dialektiken mellan acceptans och förändringsarbete.
Patienten går både i individualterapi och i färdighetsträning och anhörigut-
»När vi är i nuet kan vi hantera livet lättare än i ältandet av det som har varit eller oron för vad som ska komma«
bildning erbjuds. De färdigheter som tränas är förmåga att vara uppmärksam och närvarande i nuet, att kunna skapa och vidmakthålla goda relationer till andra, att kunna reglera sina känslor, att kunna klara svåra situationer utan att ta till destruktiva beteenden, till exempel att skada sig själv. Tillsammans med Åsa Nilsonne skrev Anna Kåver en bok om EIPS och hur DBT används som behandlingsmetod.
– När boken kom ut 2002 startade jag en behandlings- och forskningsenhet för unga vuxna med EIPS i Uppsala på Akademiska sjukhusets psykiatridivision, där vi började med den här nya behandlingsmetodiken. Det blev en hållbar verksamhet och DBT har varit mitt mest omfattande fokus de senaste 25 åren.
DBT ÄR EN krävande behandlingsinsats men där även många allmängiltiga förhållningssätt lärs ut – bland annat acceptans, medveten närvaro, medkänsla och bekräftelse.
– Ett liv i välbefinnande är ett liv i närvaro och acceptans. Om vi blir medvetna om våra egna resurser kan dansen med tillvaron bli så mjuk som vi vill ha den, avslutar Anna Kåver. ●
Legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare. Hon är även verksam i privat mottagning samt handleder och undervisar på universitetets psykologprogram och i psykiatrin.
Bor: Uppsala. Sommarhus på Gotland.
Familj: Man, två vuxna barn, fem barnbarn.
Största intressen: Musik, reser gärna norrut till Island, Shetland, norska Lofoten och liknande.
Böcker: Social ångest – att känna sig granskad och bortgjord. Himmel, helvete och allt däremellan – om känslor. Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans. KBT i utveckling. Allians – Den terapeutiska relationen i KBT, Tillsammans – Om medkänsla och bekräftelse. Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Oro – att leva med tillvarons ovisshet. Dansa mjukt med tillvaron – Om mening, mod och möjligheter.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-399 05 34
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se
Stödboende för vuxna personer från 21 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se I
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
Hälsofilosofen Johan Holmsäter kallar stillasittandet vår största pandemi. Under corona har vi fått en tankeställare över hur viktig vardagsmotionen är och även de sociala behoven. Det är hög tid att vi reflekterar över vår livsstil.
Många har arbetat hemma i stor utsträckning under corona-pandemin och har märkt att det påverkar oss både psykiskt och fysiskt. Kanske har du fått värk i kroppen av att ha suttit på köksstolen och bristen på den dagliga cykelturen till och från jobbet. Många har också upptäckt vad viktigt det fysiska mötet är, att vi behöver få träffa våra kollegor; både för kreativa möten, spontana samtal vid kaffeautomaten och för det sociala umgänget.
Det här har fått oss att tänka på vad vi egentligen mår bra av. Vad är hälsa för dig?
– Jag har kommit fram till att hälsa är
att i sanning känna mening, nyfikenhet och glädje över att vara uppfylld av sina livsuppgifter. Det handlar om ett meningsfullt familjeliv, arbetsliv, socialt liv och så vidare, säger Johan Holmsäter, entreprenör och nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet.
Han var en av paneldeltagarna på Samhällsbyggnadsdagarna under programpunkten ”Så mår vi av att arbeta hemifrån?”. Johan kallar sig för hälsofilosof och är grundare av Friskis & Svettis. Nyligen skrev han en debattartikel i DN om att stillasittandet är vår största pandemi.
– Våra livsstilsvanor måste förändras. Föräldrar skjutsar sina barn två kilometer till skolan. Vi har alla en skyldighet att förebygga ohälsa, inte minst för att minska trycket på sjukvården. Vi måste försöka skapa ett vardagsliv i balans med goda livsstilsvanor.
Erik Stigell, konsult, forskare och föreläsare, Trivector, var en annan paneldeltagare. Han har upptäckt det här med cykling. – Om du missar den dagliga motio-
nen för att du jobbar hemifrån behöver du ersätta den med någonting. Ha möten utomhus under en promenad, ta cykeln när du gör vardagsärenden och se till att du rör på dig lika mycket även om du sitter hemma och jobbar. Under corona har många också valt bort kollektivtrafiken och tagit cykeln till jobbet.
Att ta sig till och från jobbet till fots eller med cykel är både bra för kroppen och huvudet. Du kan ladda batterierna och förbereda dig för en ny arbetsdag eller varva ned på väg hem.
– Men om du jobbar hemma har du vunnit tid. Tänk att du har fått 1-2 timmar över varje dag beroende på hur lång pendlingstid du har. Se till att göra något bra av den tiden. Ta extra promenader, umgås mer med familj och vänner. Fråga dig själv vad som är viktigt i ditt liv. Skriv ned. Fundera också över vilka konsekvenser det blir av att du inte prioriterar hälsa och välbefinnande, säger Johan Holmsäter. ●
TEXT: JENNY FORS
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
(Öppnas 2020/2021)
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.
förstahandskontrakt
• FREDA
• Patriark
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Barnverksamheter dagligen
• Eget husdjur välkommet
Det grova våldet bland kriminella har fått stor uppmärksamhet efter de senaste årens dödsskjutningar och sprängningar. Projektet ”Sluta skjut” har haft stor effekt i Malmö där skjutningarna har minskat med 80 procent. En av de kriminella klaner som det pratas om porträtteras i boken ”Familjen” som Johanna Bäckström Lerneby har skrivit. En annan bok är ”Vägen ut ur kriminalitet” av Martin Lardén, som är chef för Kriminalvårdens behandlingsenhet. Det finns saker att göra för att stoppa den organiserade brottsligheten i Sverige.
Sedan hösten 2018 har Polisen i Malmö tillsammans med Malmö stad och Kriminalvården kört pilotprojektet Sluta skjut. De har efter en amerikansk modell försökt att minska det grova våldet bland stadens kriminella. Metoden har haft effekt – under den här perioden har skjutningarna minskat med ungefär 80 procent och antalet döda har gått ned från 13 till 2 personer.
TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: GETTY IMAGES OCH POLISEN
– Om man går fem, sex år tillbaka i tiden har utvecklingen i Malmö sett lite knepig ut när det gäller det dödliga våldet och skjutningar. 2017 var vi uppe på över 60 skjutningar och vi hade en negativ trend när det gällde att använda skjutvapen, säger Stefan Sinteus, polismästare i Malmö.
Den gängbildning som finns i dag och det grova våld som sker nu ser annorlun-
da ut än för tjugo år sedan.
– Då hade vi kriminella motorcykelgäng och grupper som drev narkotikaimporten. Det fanns skjutningar om någon till exempel inte betalade. Men det var mer torpedaktigt – man lockade ut dem i skogen och sköt dem i knät. Men det fanns inga sprängningar och våldet var inte lika kallblodigt som i dag.
– Nu ser vi mer löst sammansatta gäng
och grupper och det har gått ned i åldrarna. Oroliga yngre pojkar som skaffar sig skjutvapen för att det är lite ball. De blir lätt kränkta för småsaker och tar oftare fram sina vapen.
Förutom att det är hänsynslösare sker våldet dessutom mer öppet. Offret kan bli inlurat bakom en fastighet eller i en bil på en parkeringsplats och förövaren bryr sig inte ens om att vara maskerad.
– Det är närskott och förnedringsskjutning. Vi har sett fall där de till och med har skjutit bort ansiktet på folk, säger Stefan Sinteus upprört.
FÖR NÅGRA ÅR sedan blev han kontaktad av Brottsförebyggande rådet, BRÅ, angående en amerikansk strategi för att minska och förebygga dödligt våld samt grovt våld bland kriminella grupper. David Kennedy vid John Jay College i New York drev ett projektet med en beprövad modell som de kallar Group Violence intervention (Gruppvåldsintervention eller GVI). I samma veva hade justitieminister Morgan Johansson varit över i USA och hört talas om projektet.
– Det handlade om hur man kunde jobba med kriminella grupperingar och få dem att ta bort fingret från avtryckaren. Syftet var inte att avkriminalisera dem, utan helt enkelt att få dem att inte använda skjutvapen i sina konflikter, förklarar Stefan Sinteus.
Sinteus samt företrädare från Malmö kommun åkte till New York för att bilda sig en uppfattning om modellen och se om den kunde vara möjlig att applicera i Sverige.
– Där fick vi vara med i skarpt läge på plats. Dagen innan hade de haft en skjutning, och vi fick se hur de jobbade med strategin.
Malmöpolisen tillsammans med BRÅ, och Malmö Stad beslutade därefter att ge-
Tillfällen utan personskador
Dödade personer
Skadade personer
Källa: Polisen
Antal skadade och dödade i samband med bekräftade skjutningar enligt Polisens nationella avdelnings definition mot person i Polisområde Malmö per år 2016-01-01 – 2020-09-30. (Skadade innebär allt från skråmor till allvarliga kroppsskador.)
använt delar, och de har inte uppnått helt lyckade resultat.
MODELLEN HANDLAR INTE bara om nya arbetsmetoder, utan även om ett mer välkoordinerat samarbete, ett bättre nyttjande av existerande resurser och sättet arbetet kommuniceras ut till grupper och deltagare.
På Malmö Stads webbplats finns infor-
»Vi kartlade 380 killar, för det är allihop killar som står för det grövsta våldet«
nomföra ett pilotprojekt i Malmö som de kallar Sluta Skjut. Det var en tvåårig satsning som startade i oktober 2018, avslutades den 30 september 2020 och finansierades via EU:s fond för inre säkerhet. Malmö Universitet ansvarar nu för utvärderingen som ska visa om projektet har lett till de förväntade effekterna.
– En viktig strategi för att få evidens i detta var att hålla sig till den ursprungliga modellen och inte avvika från något. Det finns exempel i Europa där man bara har
mation om projektet och där står beskrivet att ingen vill ha grov våldsbrottslighet och skjutningar. ”Inte ens de som skjuter.”
GVI-modellen bygger på att man jobbar med de mest våldsintensiva grupperingarna. Därför startade projektet i Malmö med att polisen gjorde en beskrivning av den lokala problematiken samt identifierade och kartlade de individer som drev våldet och använde skjutvapen.
– Vi kartlade 380 killar, för det är allihop killar som står för det grövsta våldet.
Metoden utgår från den kriminologiska avskräckningsteorin med gruppintervention i så kallade ”call ins”. Då kalllas personer från olika våldsgrupperingar till ett stormöte. Där medverkar även de aktörer från samhällets sida som arbetar med strategin – det vill säga polis, socialtjänst, kriminalvård och andra representanter som grupperna respekterar och lyssnar på.
Aktörerna berättar vad de vet om de kriminella, att de känner till dem mycket väl och vilka de umgås med och hur de ser på deras handlingar. De förklarar att de här personerna lever i stor otrygghet och att risken är stor att de antingen blir dödade själva eller att det blir de som håller i pistolen som tar livet av någon. Och att samhället inte accepterar det. Tanken är att de som deltar i ett call-in efteråt ska sprida budskapet vidare i sina grupper. – Vi beskriver hur vi tänker gå på dem om de väljer att ändå trycka på avtryckaren. Det är en rätt så utstuderad modell –den är tufft. Men det finns också en annan sida. Vi visar dem att det finns hjälp att få från samhället om de är villiga att göra en förändring, säger Stefan Sinteus.
På Malmö stads hemsida finns ett videoklipp från en call in som ger en bild av hur ett sådant tillfälle kan gå till. På grund av integriteten visas inte deltagarna i bild, men vi hör deras röster. Poliserna pratar om hur en enskilds individs handlande kommer att drabba alla i gruppen genom anhållningar, avlyssningar av telefonerna, beslag, husrannsakningar med mera.
En mamma träder fram och bönfaller gängmedlemmarna att ta den hjälp som finns, att hon inte vill att de ska dö. Hon gråter. Hon har själv förlorat ett barn och blir en symbol för hur gängmedlemmarnas anhöriga kan komma att känna om någon av dem som sitter där skulle bli skjuten till döds.
En viktig del i Sluta Skjut är att civilsamhället ställer upp. I call ins deltar både trossamfund och privatpersoner.
– De kriminella individerna som blir inkallade är svåra att hantera. Det fungerar inte att vi tvingar dem in dem i avhopparprogrammet, de måste själva vilja och vi måste hitta andra alternativ.
dygnet runt, året om!
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige 070-273 45 35
De är individer som redan är i kontakt medkriminalvården och är villkorligt frigivna eller har skyddstillsyn. I Malmö har de hittills gjort tre stycken gruppvåldsinterventioner som har involverat sammanlagt 27 personer.
– Sedan kom Corona och ställde till det.
På grund av pandemin var de tvungna att upphöra med att kalla de våldsbenägna personerna till stormöten. I stället fick Sluta skjut arbeta med ett komplement till call-ins, så kallade ”customer notifications”.
– De går ut på att vi i polisen samt socialtjänst och kriminalvård har samtal med enskilda individer i stället för i stora grupper, men med samma budskap. Vi har träffat 82 personer på det här sättet.
Vad har ni hoppats på att uppnå med Sluta skjut?
– Målet med gruppintervention och customer notofication är att få in dem i olika avhopparprogram. Just nu har vi
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt
och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
Vill du veta mer eller besöka oss?
Hör av dig!
Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se
Det blir påföljder för de som ändå väljer att använda skjutvapen.
ett fyrtiotal personer i någon form av hjälpprogram. I normala fall handlar det om tio, tolv stycken, så det är ungefär tre till fyra gånger så många efter att vi startade Sluta skjut.
NÅGRA VÄLJER ATT ändå använda skjutvapen och då blir det påföljder.
– Vi har arbetat repressivt med tre våldsamma grupperingar och utdömt totalt 30 års fängelse till de här individerna.
Fram till sista september hade vi 22 olika pågående förundersökningar och just nu sitter 42 personer frihetsberövade.
Stefan Sinteus påtalar att man kan se det på två olika sätt:
– Det finns personer som fortfarande väljer att använda våld, å andra sidan har många hoppat av.
Utvärderingen av tvåårsprojektet ska vara klart innan jul, men enligt honom ser det lovande ut.
Fram till den första oktober i år hade det skett 13 skjutningar i Malmö. 2017, innan starten av Sluta skjut, var det 65
»Vi visar dem att det finns hjälp att få från samhället om de är villiga att göra en förändring«
skjutningar på ett år. Alltså har det varit en minskning på 80 procent. Antal dödade har också avtagit dramatiskt. 2017 dog tolv personer i skjutningar och de första nio månaderna 2020 var motsvarande siffra två dödade.
Tror du att det minskade antalet skjutningar och dödade beror på Corona?
– Nej, det har inte med Corona att göra, säger Stefan Sinteus övertygande.
Trots att utvärderingen ännu inte är färdig, har de valt att fortsätta med GVI-modellen – den är alltså nu inne på sitt tredje år i Malmö – och mycket tyder på att den kommer att spridas till fler ställen i landet. Går det bra kommer BRÅ att införa detta i två – tre kommuner till. – Vi har haft två stora, nationella föreläsningar där flera kommuner och po-
lisregioner har visat intresset. Och vi har haft dragning för ministrarna Damberg och Johansson (inrikesministern respektive justitie- och migrationsminister reds anmärk). Kommunstyrelsens ordförande var med när vi pratade inför dem som har särskilt utsatta områden i landet.
ENLIGT STEFAN SINTEUS krävs det att kommunen, kriminalvården och polisen har ett bra samarbete för att lyckas med GVI-modellen. Alla måste avsätta resurser och personal, och det kostar en hel del. – Framför allt krävs det muskler när det gäller avhopparverksamheter. Det är där de stora effekterna blir och man kan uppnå en långsiktig inverkan. Avhopparverksamhet är kostsamt, men i slutända blir det lägre kostnader för samhället, avslutar Stefan Sinteus. l
www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se
Frälsningsarmén
Jönköping
Svensk Skyddsplacering
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
Tjejer och killar 16-20 år
Lediga platser!
Konfliktfylld hemsituation/psykosocial problematik
Tidigare HVB/Familjehemsplacerade
Ensamkommande
www.fralsningsarmen.se/varsol-stodboende I 036-17 32 77
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
Journalisten och författaren Johanna Bäckström Lerneby har skrivit om grov brottslighet och intervjuat ledarna för flera av de värsta kriminella grupperna i Sverige. I maj 2020 kom hon ut med sin andra bok: Familjen, som handlar om släkten Al Asim som med skräckvälde kontrollerar stadsdelen Angered utanför Göteborg. Boken är nominerad till Augustpriset.
TEXT: ÅSA LARSSON
FOTO: TOVE FALK OLSSON OCH GETTY IMAGES
Johanna Bäckström Lerneby började som journalist på Norbottens-Kuriren under gymnasietiden.
– Jag började jobba då och sedan slutade jag aldrig.
Som 21-åring flyttade hon till Göteborg och började på Göteborgs-Posten som redaktör på ungdomsredaktionen. Där stannade hon i tretton år, först fem år som redaktör och arbetsledare, sedan som reporter.
– På G-P växte jag upp som journalist eftersom jag var så ung när jag blev anställd där.
Under många år har hon arbetat som kriminalreporter och skildrat ungdomsvåld, människohandel, gängkriminalitet.
Varför har du skrivit så mycket om kriminalitet?
– Från början var det för att det är spännande. Jag tycker att alla livets ytterligheter finns samlade i kriminaljournalistiken. Du har kärlek, hat, girighet, moral, livet, döden. Alla de stora känslorna i att vara människa koncentrerade finns ganska ofta i ett och samma kriminalfall. För mig är det helt oemotståndligt. Jag har
inte bara jobbat med krim, men jag hamnar alltid tillbaka i det.
2013 kom Johanna Bäckström Lerneby första bok – Handelsvara kvinna, som är ett granskande reportage om ett människohandelsfall. ”Diana” kom till Sverige under förespegling att hon skulle jobba på vårdhem. I stället för drömmen om en bättre tillvaro för sig och sin familj tvingades hon in i slaveri där hennes kropp blev en handelsvara.
I VÅRAS SLÄPPTE författaren sin andra bok Familjen, som sedan den kom har blivit både omskriven och debatterad. Boken är nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok. Det är en reportagebok som skildrar en fruktad släkt i förorten Angered utanför Göteborg – ett kriminellt nätverk som med maffiametoder kontrollerar området. Det handlar om droghandel, utpressning, hot, grov misshandel och mord. Många av männen är dömda för brott.
Berättelsen började egentligen som en reportageserie i Aftonbladet 2017, och har i år alltså blivit bok. Hår får vi möta familjen Al Asim, dem som drabbas av
deras brott samt myndigheternas jakt för att få fast dem.
Familjen består av 120-talet personer där ett 40-tal är pojkar över 15 år och ungefär 30 av dem finns i polisens register. Familjen lever som en klan och styrs av släktens överhuvud imamen Salim Abu Nizar Al Asim, som också är den person som Johanna Bäckström Lerneby har intervjuat.
FÖRUTOM VERKLIGA HÄNDELSER och personer förekommer också den fiktiva personen ”Maria”. Hon är företagare och ett offer som råkar ut för familjen. Johanna Bäckström Lerneby väljer att skildra autentiska händelser som har drabbat flera företagare runt om i landet, i Marias berättelse. Om de riktiga personerna hade trätt fram, skulle det kunna innebära fara för deras liv.
Familjens Al Asims verkande i Angered har gjort stadsdelen till ett parallellsamhälle, där alla som bor där påverkas mer eller mindre. Detta har lett till att
»Jag har fullständig respekt för dem och har det på något sätt i bakhuvudet«
myndigheterna tagit ett krafttag för att slå ut deras makt. 2017 fattade Operativa rådet i Stockholm ett ovanligt beslut – de bestämde att alla myndigheter i Göteborg skulle samverka för att komma åt familjen.
Johanna Bäckström Lerneby skildrar hur exempelvis Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som har andra befogenheter än polisen, genom samverkan kunde upptäcka att familjen Al Asim även var verksamma på andra ställen i Sverige. På så sätt kan de komma åt dem och försvåra deras kriminella verksamhet. Bara namnet Al Asim får myndigheterna att agera, vilket gör att alla i deras närhet, även dem som inte till-
Johanna Bäckström Lerneby
hörde innersta kretsen, påverkas och kände sig förföljda.
Hur kan du komma så nära dina intervjupersoner?
– Jag har jobbat länge och har lätt för att få kontakt med folk. Det ligger naturligt för mig. Det är min usp, säger hon och skrattar.
– När jag pratade med Abu Nizar var jag tydlig med vad jag ville prata om, att det var kriminaliteten och maffiaryktet. Och sedan är det viktigt att jag håller ord om jag lovar dem något.
Familjen har hon träffat i olika sammanhang sedan 2006 och hörde ibland av sig till dem bara för att hålla kontakten.
Som till exempel när den yngsta familjemedlemmen Tareq, som hon träffade på en fritidsgård när han var femton, blev knivskuren ett halvår senare.
– Jag letade reda på ett telefonnummer till någon som jag visste var hans släkting och ringde och berättade att jag hade hört vad som hänt, undrade hur det var med honom och bad den här brorsan att hälsa till honom när han vaknade. Det var ett treminuterssamtal och jag ville inte intervjua – bara visa lite omsorg.
I DAG HAR hon dock en frostig relation med Familjen och de har inte talats vid efter att boken släpptes. Från början, när hon skrev artiklar i Aftonbladet, var det enbart Abu Nizar som var villig att prata med henne. De andra i släkten var emot.
– Den enda skillnaden med boken är att också Abu Nizar var emot den. Jag kan
»Jag är alltid väldigt tydlig med dem jag intervjuar och berättar om alla risker som finns och om att alla kommer att läsa det«
inte tänka mig att han ändrat uppfattning, säger hon.
Är du aldrig rädd? När du kontaktar grovt kriminella eller nu, efter att du har skrivit den här boken?
– Nej, jag är inte orolig. Jag har intervjuat alla gängledare. Bandidos president, Naserligan och inte minst Familjen. Det finns ingenting som jag inte vet om Familjen och jag är inte så naiv att jag tror att de aldrig skulle göra mig något. Jag har fullständig respekt för dem och har det på något sätt i bakhuvudet. Men är man rädd ska man nog göra något annat.
Har du någon gång varit utsatt för hot?
– Ja, det har jag. Men jag pratar aldrig om säkerhet offentligt.
När du skriver, exkluderar du då något för att det blir farligt för dig?
– Inte farligt för mig, så har jag inte tänkt. Däremot är det saker som jag har utelämnat. Jag skriver ändå en bok som är väldigt integritetskränkande om en enskild familj och släkt.
– Det finns små scener av olika slag som är förnedrande och som inte för berättelsen framåt som jag har tagit bort. För det blir bara effektsökeri och jag är inte intresserad av att håna eller utlämna dem – jag behöver inte vrida om kniven. Jag ville beskriva berättelsen rätt upp och ned som det är. Men hade de situationerna varit viktiga för berättelsen hade jag förmodligen tagit med dem.
Funderar du någon gång över säkerheten för de personer som finns med i böckerna?
– Jag är alltid väldigt tydlig med dem jag intervjuar och berättar om alla risker som finns och om att alla kommer att läsa det. Jag skrev först om familjen i Aftonbladet, och det innebär ju verkligen att alla kan läsa mina reportage.
I Handelsvara kvinna var ”Diana” inte identifierbar för andra än dem som redan kände till historien.
– Men vi pratade om det innan så klart. Första gången jag träffade henne var det ihop med en tolk. Jag ville att hon verkligen skulle förstå vad det innebar att vara med.
om olika typer av våld. Foto: Getty Images.
JOHANNA VAR OCKSÅ noga med att förklara vad det skulle innebära att bli djupintervjuad, på det sättet som hon gör i sina reportage.
– Diana var ju så sårig efter det hon hade varit med om. Det var ett en fruktansvärt trauma. Och jag ville förklara att jag inte kommer att lägga band på mina frågor. De kommer att handla om att detaljerat beskriva vad som hade hänt, våldtäkter med mera. ”Klarar du det?” sa jag, och hon svarade ja. Men jag tvingar aldrig folk. Om de inte svarar på mina frågor respekterar jag det.
– Jag förberedde även Familjens överhuvud innan jag skulle intervjua honom. Där skickade jag frågeställningar innan, både till honom och advokaten, och förklarade att jag ville prata om maffiaryktet och om kriminaliteten i Familjen. Att det skulle bli de två huvudspåren och inte var frågan om några gulle-gull-frågor.
Vad är ditt nästa stora projekt?
– Jag har sagt att Familjen är min sista bok. Mitt nästa stora projekt är faktiskt jobbet, vilket är som nyhetschef för sporten på SVT. Jag har jättemycket att göra nu, så det finns inte tid att skriva bok. Inte nu i alla fall … ●
Yrke: Journalist och författare.
Aktuell med: Familjen som ges ut av Mondial.
Kort om Familjen: Den handlar om Familjen Al Asim som med maffialiknande metoder kontrollerar Göteborgsförorten Angered.
Priser, utnämningar och nomineringar: Familjen är nominerad till Augustpriset. Vem som får priset avgörs den 23 november 2020. Stora Journalistpriset som ”Årets berättare” för reportaget ”Att skapa ett monster” som publicerats i tidskriften Filter. Hon har också både tilldelats och nominerats till Guldspaden flera gånger.
Martin Lardén är chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet och har arbetat 25 år med behandling, handledning, forskning och metodutveckling för att förebygga återfall i brott. Med sin bok ”Vägen ut ur kriminalitet” vill han öka kunskapen om hur vi kan vägleda människor till att lämna sitt kriminella liv bakom sig.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: JOHANNES FRANDSEN
Brott och kriminalitet är ett ständigt aktuellt problem som har fått extra stort fokus i och med de senaste årens dramatiska ökning. Det är viktigt att kunna sätta stopp för brottsligheten och det är viktigt att vi kan straffa de som bryter mot lagen, men det är också en grundläggande rättsprincip att de dömda klienterna får hjälp att bryta sin kriminella bana när de väl kommer ut.
| www.ssil.se
– Det räcker inte med hårdare tag och fler poliser. För att få ett tryggt samhälle i längden måste vi se till att ge stöd och vägledning, jag tror att de flesta förstår det, säger Martin Lardén.
Han är leg. psykolog i grunden och sedan 2008 chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. Innan dess arbetade han med unga lagöverträdare. Martin Lardén har varit med och byggt
upp en stark organisation för Kriminalvårdens återfallsförebyggande behandlingsprogram och deras utbildande behandlare finns idag på alla anstalter och frivårdskontor.
Hans bok ”Vägen ut ur kriminalitet” fokuserar på hur det går att bryta ett destruktivt liv. Han beskriver olika tekniker och metoder för att motivera, vägleda och stödja klienter att förändra sitt liv.
Martin Lardén har 25 års erfarenhet av kriminalvård.
– Behandling och utbildning är viktigt. För att lyckas stävja brottsligheten så måste vi hjälpas åt att ge ett fortsatt stöd. Då är det bra om vi har en liknande förståelse för metoden.
När en person har avtjänat ett fängelsestraff som är lite mer än några månader så brukar det ske en övervakning inom frivården i ungefär ett år. Det innebär att personen får anmäla sig en gång i veck-
an på ett frivårdskontor för att genomgå olika insatser och visa att man är alkoholoch drogfri, följer sin vårdplan och inte begår brott.
– Därefter upphör Kriminalvårdens ansvar. Vi får se till att komma överens med kommunen om fortsatt stöd och behandling. Det kan vara till exempel missbruksvård på ett behandlingshem. En så kallad SIP-plan är en gemensam överenskommelse om en fortsatt vårdplan. Många kan också vara kända av socialtjänsten sedan tidigare, säger Martin Lardén. Det är inte bara socialtjänsten som kan ge stöd.
– Jag har alltid fascinerats av hur många i vårt samhälle som vill engagera sig för att få människor att lämna ett kriminellt liv. Skolan och frivilligorganisationer är till stor hjälp. Det är viktigt att vi jobbar
tillsammans och har en förståelse för vad en människa har gått igenom och varför klienten kan ha svårt för vissa saker.
Det är inte en lätt väg tillbaka och det går inte att bara stryka ett streck över allt och börja om.
– Det viktigaste är att personen vill komma bort från sin brottsliga bana. Problemet är att många inte har sett något annat. De har ofta hamnat i utanförskap redan i skolan. De behöver få hjälp med att se vad de kan göra istället, hur de ska kunna göra för att kontrollera sin ilska, hur de ska hantera sin vardag. Om de har ett jobb att gå till och bostad förbättras chanserna att lyckas.
ETT VANLIGT PROBLEM är att insatserna som ges blir för korta.
– Det krävs tid och tålamod. Det finns många fallgropar. Många har svårt att behålla ett jobb en längre tid. De behöver hjälp att hålla i förändringen. Genom att lära sig nya sätt att tänka som är kloka och inte riskabla ökar de sin chans att göra rätt val. Det finns också tekniker som man kan tillämpa för att kunna hantera sina käns-
»Jag har alltid fascinerats av hur många i vårt samhälle som vill engagera sig för att få människor att lämna ett kriminellt liv«
lor av till exempel ilska och upprördhet, säger Martin.
Han berättar också att det är vanligt att dessa personer förminskar konsekvenserna av sina brottshandlingar.
– De är vana att tänka till exempel att brottsoffret ändå får ut pengar på sin försäkring, så därför är det inte så farligt. Eller de glorifierar sitt beteende, att de till exempel gör det för att familjen ska få det bättre. Det kan också handla om en känsla av respekt och makt. Om vi utmanar dessa tankar kan vi bryta mönstret.
Det är svårt att ändra sitt sätt att tänka. Särskilt när de har levt efter de här ramarna ända sedan unga år.
– Det gäller att förstå dem. Behandling är en bra grund för en omstart. Sedan behövs flera saker som kan kopplas till det nya livet, en meningsfull tillvaro, en fast sysselsättning, vänner och gärna en stödperson som kan fungera som en mentor, avslutar Martin Lardén. ●
Boken fokuserar på hur man kan bryta ett destruktivt liv; olika tekniker och metoder för hur man kan motivera, vägleda och stödja klienter att ta sig igenom ett förändringsarbete. Boken innehåller fallbeskrivningar som bygger på autentiska fall för att visa hur det kan gå till i samtal med klienter. Dessutom beskrivs bakgrunden till kriminalitet. Vägen ut ur kriminalitet vänder sig till dig som är psykolog, socialsekreterare, kurator, beteendevetare, behandlingsassistent eller frivilligengagerad.
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov
Mejeriet
Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt
Familjehem
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige.
Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer
Ring eller besök vår hemsida för mer information.
Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården
Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.
Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.
Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd. www.familjehemsbanken.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Hon är årets bästa chef
Guldkransen 2020 har delats ut. Priset går till Lena Törnfeldt som är verksamhetschef rehabilitering närsjukvården i Region Östergötland. Ur motiveringen: ”Hon tummar aldrig på att fokus alltid måste ligga på hur värdet blir för patienten. Detta skapar förtroende och trygghet hos såväl personal som patienter. Har man redan lagt en sådan grund är man väl rustad att hantera oväntade och omvälvande händelser som i en icke-fungerande verksamhet hade kunnat få fruktansvärda följder.”
– Det är jättefint att bli uppmärksammad för det jobb jag gör som chef, säger Lena Törnfeldt. Det känns också väldigt bra att jag på det här sättet kan lyfta rehabiliteringsverksamheten. Vi borde satsa mycket mer på det förebyggande arbetet i vården och där kan rehabilitering spela en större roll än idag.
Bland ett stort antal nomineringar som kommit in från landets vård- och omsorgsverksamheter har juryn även utsett två hederspristagare: Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen och Henrietta Arwin, chef för primärvården, Västra Götalandsregionen.
Unga i jobb är ett initiativ från Stockholms Stadsmission och Uppsala Stadsmission, där unga vuxna som omfattas av gymnasielagen matchas med arbetsplatser inom exempelvis vård och omsorg. Stadsmissionerna söker nu aktivt verksamheter med rekryteringsbehov.
– Kraven på unga vuxna som omfattas av gymnasielagen är oerhört tuffa. Att hitta ett jobb på de premisserna och på den korta tiden är svårt oavsett situation och blir ännu svårare om man inte har hunnit bygga upp det nätverk som många andra i Sverige har. Lägg där till en pandemi som påverkat arbetsmarknaden radikalt. Där kan vi vara ett stöd, säger Stina Kelly von Essen, tf områdeschef social omsorg på Stockholms Stadsmission.
Kandidaten och arbetsgivaren får stöd under hela processen.
Antalet anmälda arbetssjukdomar inom vård och omsorg har ökat med 219 procent under första halvåret 2020, jämfört med samma period 2019. Det visar preliminära siffror som Arbetsmiljöverket har sammanställt.
Totalt inom alla yrken har antalet anmälda arbetssjukdomar ökat med 60 procent under första halvåret 2020, jämfört med samma period i fjol. Den största ökningen av arbetsrelaterade sjukdomar har skett inom vård och omsorg. Där har antalet anmälningar ökat med hela 219 procent.
– Den kraftiga ökningen beror på coronarelaterade anmälningar. Vi har uppmanat arbetsgivare att anmäla eventuell smitta av covid-19 i vård och omsorg, säger Ulrika Scholander, sektionschef på Arbetsmiljöverket.
Ökningen av arbetssjukdomar präglas av en ojämn könsfördelning. Totalt har 85 procent av de ökade anmälningarna rört kvinnliga arbetstagare.
– Kvinnodominerande yrken, exempelvis vårdpersonal och sjuksköterskor har i högre utsträckning varit mer utsatta för exponering av covid-19, säger Ulrika Scholander, sek-
tionschef på Arbetsmiljöverket.
I övriga yrkesområden minskade antalet anmälningar av arbetssjukdomar. Den största procentuella minskningen skedde inom kultur, nöje och fritid med 43 procent.
– Nödvändiga restriktioner för att minska smittspridningen, såsom begränsningar av folksamlingar, har påverkat kultur- och fritidsbranschen ekonomiskt genom färre uppdrag. Det är den största anled-
ningen till resultatet, säger Ulrika Scholander, sektionschef på Arbetsmiljöverket. Arbetsolyckor med sjukfrånvaro minskade med 11 procent och arbetsolyckor utan sjukfrånvaro minskade med 10 procent jämfört med motsvarande period 2019. Män anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro (9 572 stycken) och kvinnor anmälde flest arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (17 867 stycken).
IVO bedömer att den treåriga flickan ”Lilla hjärtat” inte fick det skydd och stöd som hon behövde. Norrköpings kommun gjorde många allvarliga fel i ärendet och föreläggs nu att vidta åtgärder.
IVO presenterade sin granskning av fallet ”Lilla hjärtat” under en presskonferens. Den treåriga flickan hittades död i lägenheten hos sina biologiska föräldrar i slutet av januari, tio månader efter att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden.
– Det här ärendet kan inte
beskrivas annat än som ett katastrofalt misslyckande. Ett barn i stort behov av skydd och trygghet har samhället inte klarat av att skydda, och det här har kostat barnet livet, säger IVO:s generaldirektör Sofia Wallström.
Bristerna i ärendet är mycket allvarliga. IVO konstaterar att föräldrarna tilläts styra både planering och hur hemflytten skulle gå till.
– Det är barnets behov som ska styra när nämnden ska planera för en hemflytt efter en längre tids placering. Föräldrarna ska förstås vara delak-
tiga i denna process, men det är av yttersta vikt att nämnden bedömer vad som är bäst för barnet. I det här fallet anser IVO att nämnden inte tagit det ansvaret, förklarar Ingela Larsson, inspektör på IVO. IVO:s granskning visar att nämnden handlägger barnärenden på ett sätt som kan leda till allvarliga konsekvenser även för andra barn. Detta är ett sådant allvarligt missförhållande att IVO beslutat att förelägga kommunen att vidta åtgärder. Ett vite på 1 miljon kronor är kopplat till föreläggandet.
HELHETSLÖSNING
För barn och ungdomar med grundsärskola och boende LSS 9:8.
Sedan 75 år tillbaka tar vi emot barn med intellektuell funktionsnedsättning och autism som har behov av en trygg och stabil tillvaro i en vacker och stimulerande miljö i Järna.
Vi har ett fåtal platser lediga från våren 2021.
KONTAKTA oss snarast för mer information.
Helen Holmberg, verksamhetschef helen.holmberg@solbergaby.se / Tel: 08-551 538 03 / www.solbergaby.se
Nu lanserar Rädda Barnen och Bonnier Carlsen två barnböcker på temat ”Stopp! Min kropp!”. Syftet är att lära barn om kroppens värde, och om att säga nej till kroppskontakt som känns fel.
Stopp! Min kropp! är ett rikskänt begrepp, både bland barn och vuxna, som tagits fram av Rädda Barnen. Syftet är att barn ska förstå vad vuxna och andra barn får och inte får göra med deras kroppar, och att de ska veta att de alltid kan prata med en vuxen om något obehagligt händer.
Det finns ett stort skuggtal kring övergrepp. Många barn som varit utsatta är tysta och vet inte vem de ska prata med och hur.
– Barn som varit med om våld och övergrepp dröjer ofta med att berätta. Ofta är deras förklaring ”Jag visste inte vad jag skulle säga”, förklarar Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen, som också har varit med och tagit fram böckerna.
När vuxna vågar prata med barn om dessa ämnen, stärks barnen och de får kunskap om att det alltid är okej att vända sig till en vuxen och berätta om dåliga hemligheter.
Hjälp att fråga om våld i nära relationer
Många som arbetar inom hjälpande yrken tycker det är svårt att fråga sina klienter om våld i nära relationer. I boken Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer ger psykolog och psykoterapeut Liria Ortiz konkreta samtalsverktyg för att hantera den typen av samtal och motivera personen till förändring. – Många gånger är vare sig våldsutsatta eller våldsutövare beredda på att genomföra en förändring. Motståndet kan handla om rädsla för att inte lyckas, tvivel på sin förmåga och oro för att det kanske inte blir bättre. Med MI kan man kartlägga den typen av ambivalenta tankar och känslor och hitta sätt att komma förbi dem.
Det gör att MI som metod är mycket väl anpassad för samtal med personer som är utsatta för våld i nära relationer.
Basprogrammet om våld mot barn, är Sveriges första digitala utbildning för yrkesverksamma som möter barn och unga i sitt dagliga arbete. Utbildningen är framtagen av Barnafrid, nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet.
44 procent av Sveriges skolelever har varit utsatta för någon typ av misshandel av en vuxen inom eller utanför familjen, visar siffror från en nationell kartläggning om våld mot barn. Våldsutsatthet kan leda till traumatisering. Alla professioner som arbetar med barn behöver ha en gemensam baskunskap om att upptäcka, bemöta och agera utifrån barnets rätt till en fredad uppväxt. Basprogrammet är framtaget som en del i regeringsuppdraget Trauma på kartan, skapat av landets ledande forskare och experter för att tvärprofessionellt ge yrkesverksamma som möter barn i sitt dagliga arbete samma grundläggande kunskap.
– Med kunskap kan vi göra skillnad. Målsättningen är att
alla som arbetar med barn ska ha samma baskunskaper för att upptäcka våld mot barn och skapa ett starkare skydd och stöd i enlighet med Barnkonventionen, säger Laura Korhonen, Centrumchef Barnafrid, Linköpings universitet. Ett mål för Barnafrids uppdrag är att sprida evidensbaserad kunskap som förbättrar det förebyggande arbetet för att skydda och stärka barn. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och det innebär att det ställs ännu högre krav på myndigheter och rättsväsende
att tillämpa barnkonventionen i alla beslut som rör barn.
– Barn ska inte bära ansvar för att deras rättigheter kränks. Det är vuxnas ansvar att inkludera och involvera barn samt att se till att barns grundläggande rättigheter respekteras – varje dag och vid varje beslut. Det är med stolthet Sverige har Barnafrid, ett nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet och vi hoppas att fler länder ska följa efter detta initiativ, säger socialminister Lena Hallengren.
Barnrättsorganisationen Maskrosbarn fick ta emot Katarina
Taikon-priset vid en ceremoni i Stadshuset. I juryns motivering står bland annat ”Genom att se alla barn och ovillkorligt ställa sig på deras sida stärker Maskrosbarn barns möjlighet till en tryggare uppväxt.”
Årets mottagare av Katarina
Taikon-priset är barnrättsorganisationen Maskrosbarn och Nyhetsbyrån Järva.
Priset instiftades av Stockholms stad 2015 med syfte att uppmärksamma och belöna människorättsförsvarare som genom sitt arbete stärker och
skyddar de mänskliga rättigheterna.
I juryns motivering för Maskrosbarn står bland annat ”Genom att se alla barn och ovillkorligt ställa sig på deras sida stärker Maskrosbarn barns möjlighet till en tryggare uppväxt. Organisationens engagemang för barns rättigheter och uppväxtvillkor gör skillnaden för många barn i Stockholm, varje år - och verkar därmed i Katarina Taikons anda.”
– Jag kan nog inte tänka mig ett finare pris än det här som belönar försvar av mänskliga rättigheter. Det är ett bevis på
att det vi arbetar med syns och gör skillnad. Långt ifrån alla barn och ungdomar får det de har rätt till, det är för dem vi kämpar varje dag, säger Maskrosbarns generalsekreterare Elin Hågeby Caicedo. Under våren 2020 släppte Maskrosbarn en rapport i vilken ungdomar berättar om hur det känns att bli utsatt för våld och övergrepp inom hemmets väggar. Barnkonventionen blev lag den 1 januari i år och det är tydligt att alla former av våld strider mot barns rättigheter. Trots detta finns det idag ett otroligt begränsat skydd för dessa barn.
Västerbo Social Omsorg
Möjligheternas vårdkedja
Tre familjära HVB-hem 27 platser i Stödlägenheter
Individanpassad Öppenvård med evidensbaserade behandlingsprogram
Möjlighet till akutplaceringar
Spetskompetens inom NP och TMO
Psykolog och Psykiatriker
Beläget på Gamla Väster i Malmö
Goda referenser finnes!
& PSYKOTERAPEUTISKT CENTER I JÄRFÄLLA, STOCKHOLM
Kontakta oss för platsförfrågan! Kurt Strömberg 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se
för pojkar och flickor 15-19 år med inriktning missbruk och beteendeavvikelse
Placeringssamordnare: Maria Bergman maria.bergman@vaster-bo.se 070-206 79 82 www.vaster-bo.se I www.mynextmove.se
Vi ger trygghet och omtanke till de som behöver det mest.
Varius Familjehemsvård erbjuder kvalitativ vård för individer som är i behov av trygghet och omtanke. Vi strävar efter att ge barnet/den unge rätt förutsättningar att växa och utveckla en god livskvalitet där de är en del av samhället.
Pernilla Jonsson verksamhetschef 0760-07 27 22 Pernilla@varius.nu
- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -
Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.
Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!
Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se
Steget mot ett självständigt liv
Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se
Kriminella gäng har fått stort fäste i Sverige och Tryggare Sverige vill se en kraftsamling mot den organiserade brottsligheten.
Tryggare Sverige presenterar ny rapport om arbetet mot brott
Stiftelsen Tryggare Sverige kräver krafttag mot den organiserade brottsligheten. De har tagit fram en rapport över hur situationen ser ut i Sverige idag, varför det har blivit så och hur arbetet mot brott och otrygghet skulle kunna göras bättre.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
En ny rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige beskriver hur gängen, den organiserade brottsligheten och den våldsbejakande extremismen etablerade sig i Sverige. Rapporten innehåller även förslag till konkreta åtgärder som behöver genomföras omedelbart respektive på kort och längre sikt för att skapa ett säkrare och tryggare Sverige.
– I efterdyningarna av den senaste tidens uppmärksammade gängkriminalitet och otrygghet har vi kommit till vägs ände. Nu krävs konkreta och omedelbara åtgärder för att vända situationen, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige.
En förändrad demografi, växande utanförskapsområden, ökad narkotikaanvänd-
ning, ökad segregation, dåligt underhållna offentliga miljöer, ökad individualism och minskad tillit till grundläggande samhällsfunktioner är några utmaningar enligt rapporten.
Till detta kommer utmaningar i form av en grövre och mer organiserad brottslighet som fått fäste även i mindre städer och på ren landsbygd.
SITUATIONEN I FLERA förortsområden är mycket allvarlig med social oro, upplopp, parallella samhällsstrukturer, gäng och kriminella klaner som har fyllt det maktvakuum som uppstått då polisen inte varit tillräckligt lokalt närvarande och då
kommunerna själva saknar förmågan att bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.
Sverige på kort tid varit föremål för stora migrant- och flyktingströmmar, vilket också inneburit nya utmaningar i form av ökade risker för brott och utsatthet för brott. Därtill ett hundratal svenska jihadister som återvänt från kriget i Syrien.
– DET ÄR sällan någon ställer sig frågan vad som har gjort att vi befinner oss där vi är idag. Vi kan konstatera att det inte beror på slumpen, otur eller tillfälligheter. Det situation vi har idag är självförvållad, säger Magnus Lindgren.
Han menar att många tror att det ser lika ut i övriga Norden.
– Så är det inte. Vi kan inte heller jämföra oss med övriga Europa. Den här utvecklingen som vi ser i Sverige ser vi ingen annanstans. I rapporten pekar vi på ett antal tipping points som har gjort att vi har hamnat där vi är idag. Bland annat har polisen succesivt dragit sig undan lokalsamhället, istället för att bli mer närvarande som avsikten var. Den fysiska utformningen av städerna är en annan sak. Vi har byggt på ett sätt som gör att brottsligheten lättare har fått fäste.
Tipping points:
1. Modernismens intåg i stadsplaneringen. 1960-talets utformning av städer och stadsdelar har bidragit till att förutsättningar för brott och otrygghet delvis har byggts in i den fysiska miljön.
2. Förstatligandet av polisen år 1965. Det har lett till att polisen lämnat kommunerna och organiserats i större enheter på större orter.
3. Ett delat ansvar i brottsutredningsverksamheten som leder till effektivitetsförluster.
4. I slutet av 1980-talet fick den moderna gängbrottsligheten i form av de så kallade motorcykelgängen fäste i Skåne.
»Inledningsvis handlar det om att omedelbart säkerställa att det finns en operativ polis- och åklagarorganisation på plats i de särskilt utsatta områdena« Magnus Lindgren
5. Närpolisreformens misslyckande på 1990-talet. Ambitionerna om en mer lokalt närvarande polis gick om intet, med konsekvensen att polisen ytterligare fjärmat sig från kommunerna.
6. En misslyckad narkotikapolitik ledde till ett omfattande narkotikamissbruk med ett stort antal öppna drogscener, kriminella gäng och organiserad brottslighet.
7. Polisreformeringens misslyckande och polisens centralisering som ytterligare fjärmat polisen från medborgarna.
8. Migrationskrisen 2015, som på både kort och lång sikt ställer kommunerna inför stora utmaningar.
I rapporten hävdas att det fortfarande går att göra något åt situationen.
Omedelbara åtgärder:
1. Ta tillbaka de särskilt utsatta områdena.
2. Kraftsamla mot den organiserade brottsligheten.
3. Säkra rekryteringen av de nya polisanställda
– Inledningsvis handlar det om att omedelbart säkerställa att det finns en operativ polis- och åklagarorganisation på plats i de särskilt utsatta områdena för att med hjälp av både gränssättande och relationsbyggande arbete kunna vända den negativa utvecklingen, konstaterar Magnus Lindgren.
Det finns många sätt att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande. Situationella lösningar handlar om att minska sannolikheten för att brott ska begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra. Till exempel lås, larm, kameror och DNA-märkning eller åtgärder i den fysiska miljön.
Åtgärder på längre sikt som föreslås är:
• Se över sekretesslagstiftningen för att underlätta myndighetssamarbetet.
• Lagstifta om kommunernas ansvar att
förebygga brott.
• Bygg upp en ny statlig och kommunal säkerhetsorganisation.
• Tillåt en kommunal polis i de kommuner som så önskar.
• Inrätta en fristående brottsutredningsmyndighet.
• Inrätta en ny myndighet som samordnar och stödjer det lokala brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbetet.
• Utreda möjligheten att inrätta en nordisk polismyndighet
– Vi har arbetat med de här frågorna i 13 år. Det är bara de senaste två åren som det i samhället har skapats en samsyn över att det nu råder en alvarlig situation som vi behöver göra något åt. Vi har stora utmaningar framför oss men genom att alla är överens om problembilden finns det förutsättningar att lösa den. Det viktiga är att göra rätt saker. Vi måste kartlägga situationen och jobba evidensbaserat, avlutar Magnus Lindgren. ●
Notavillan Barn- och familjeenhet
HVB med lång erfarenhet av barn och ungdomar i åldern 0-18 år för omvårdnad, skydd, behandling eller utredning.
Villa Mjällby Ungdomsenhet
HVB för placering av ungdomar med psykosocial problematik i åldern 13-20 år.
Skyddat boende
Vi erbjuder ett skyddat boende för personer utsatta för våld i nära relationer och deras barn.
Vi hjälper människor att växa! info@curaindivid.se l www.curaindivid.se
• Individanpassad insats
• Akut/behandlingsplacering
• Omtanke, Trygghet, Respekt
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
�vt sä� klientens behov.
Kostnadsfri webinarutbildning i strukturerad riskhantering
Na�onella Skyddsinsatser erbjuder socialtjänsten kostnadsfri utbildning i strukturerad riskhantering Begreppet är kopplat �ll strukturerad riskbedömning som är vedertaget i arbetet med hotbildsbedömning
Utan riskbedömning förblir frågorna om risk- och sårbarhetsfaktorer obesvarade. Utan riskhantering blir skyddsåtgärderna godtyckliga och i värsta fall inadekvata.
Utbildningen innefa�ar metoder för riskhantering i prak�ken, och strategisk planering för hantering av risk för fortsa� våldsutsa�het Det kan exempelvis handla om a� iden�fiera kri�ska riskområden, säkerhetsplanering och strategier vid riskfyllda moment såsom rä�egångar och umgängen.
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se www.skyddsinsatser.se
Mo Gård – LSS-insatser med fokus på kommunikation!
För personer med kombinerade funktionsnedsättningar erbjuder Mo Gård, boende och daglig verksamhet för vuxna samt boende och gymnasiesärskola för barn och ungdom.
Mo Gårds styrka är specialistkompetensen inom kommunikationsområdet. Vi arbetar med olika anpassade kommunikationssätt som exempelvis Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), taktila former och teckenspråk. Det ger individuella förutsättningar för delaktighet och inkludering.
Mo Gård är en stiftelseägd icke vinstdrivande organisation med över 70 års erfarenhet. Vi finns på flera platser i landet.
Vi har lediga platser inom boende och daglig verksamhet Välkommen att prata med våra kunniga rådgivare!
radgivare@mogard.se
www.mogard.se
Ranmali Fernando är socionom och SIP-samordnare inom ekonomiskt bistånd i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i södra Stockholm.
Personer som har kontakt med både socialtjänsten och hälso- och sjukvård har rätt till en SIP-plan, en samordnad individuell plan. I stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i södra Stockholm arbetar socionomen Ranmali Fernando som SIP-samordnare inom ekonomiskt bistånd. Enligt henne är SIP-planer en viktig insats för långtidssjukskrivna.
TEXT OCH FOTO: KARIN SKOGLUND
– Vi behöver samverka med vården, vi saknar tillräckligt med kunskap om klienters hälsa och hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsformer. Och hälso- och sjukvården saknar kunskap kring hur vi arbetar med arbetsrelaterade insatser, säger Ranmali Fernando, socionom och SIP-samordnare.
Bestämmelser om SIP finns reglerat i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen sedan 2010. En SIP-plan är ett verktyg för att involvera klienten och alla professioner som arbetar med klienten. I planen görs en tydlig planering på vad klienten behöver och vem som ska göra vad. Alla medverkande i en SIP-plan skriver under planen för att intyga sitt ansvar. Uppföljning av planen görs tre månader senare och säkerställer att klienten inte faller mellan stolarna. Klienten själv har makt över planen och stort inflytande på planeringen.
– Klienten får sin röst hörd. Många klienter tar också själva initiativet till en SIPplan, berättar Ranmali Fernando på sitt kontor som ligger i gamla slakthusområ-
det i Stockholm med Globen som siluett. Annars är det vanligt att en socialsekreterare ser behov av en SIP-plan och stämmer av det med sin klient som först måste ge ett sekretssmedgivande. Klienten bestämmer själv vilka personer som ska vara med på SIP-mötet. Exempel på personer som kan medverka är läkare, kurator, boendestödjare, biståndshandläggare, socialsekreterare och många fler.
SIP-SAMORDNING ÄR VANLIGT för barn och unga, men inte lika vanligt inom ekonomiskt bistånd, menar Ranmali Fernando.
och har många klienter som har fått försörjningsstöd under lång tid. Många är utlandsfödda som aldrig arbetat i Sverige och är långtidssjukskrivna.
– Vi kan se att en sjukskrivning som börjar med fysisk ohälsa ofta också leder till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt för klienten att få stöd och hjälp att komma vidare.
Hennes roll som SIP-samordnare är att underlätta för socialsekreterarna och bistå med hjälp.
– Jag arbetar mycket med ärendedragningar med kollegor, jag samordnar
»När klienten själv vill, försöker vi agera snabbt så att inte intresset försvinner«
Stadsdelen började med SIP-samordning inom ekonomiskt bistånd i projektform för drygt ett år sedan. Målgrupp var långtidssjukskrivna som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Stadsdelen är stor
Ranmali Fernando
SIP-mötena vilket innebär att jag är sammankallande, neutral mötesledare och står för dokumentationen. Jag samverkar också med vårdcentraler i området. När klienten gett sitt medgivande till en
»Vi behöver samverka med vården, vi saknar tillräckligt med kunskap om klienters hälsa«
SIP-plan tar Ranmali Fernando kontakt, antingen genom ett SIP-material som skickas till klienten eller på telefon. I brevet skickar hon broschyr, sekretssmedgivande och ett självskattningstest för klientens hälsa, ett verktyg som kan följas upp senare.
EN STOR UTMANING med SIP-samordningen är att det kan ta tid att få till SIP-möten med vården. Stadsdelen har ett samarbete med två vårdcentraler där de fått en direkt kontaktväg in som gör att Ranmali Fernando kan få till snabba möten. Annars kan det ta några veckor, i värsta fall några månader och det försvårar arbetet. – Motivation för klienten är färskvara. När klienten själv vill, försöker vi agera snabbt så att inte intresset försvinner. Klienter tycker oftast att en SIP-plan är något positivt. De vill att vi ska stödja och hjälpa till, de vill bli sedda. För många är det också svårt att veta vem av oss som gör vad, men med en SIP-plan blir det tydligt för klienten.
En annan utmaning med SIP-samordningen är okunskap om varandras verksamheter, men de allra flesta förstår behovet av samverkan, menar hon.
Så vad kan en SIP-plan innehålla?
– Det är klientens egen plan och den är individuell. Helst ska klienten också ha egna aktiviteter i planen som ska genomföras. Planen kan till exempel innehålla program med sjukgymnast, blodprovstagning på vårdcentral, arbetsinriktad rehabilitering några timmar per vecka och behov av boendestödjare. Det finns inga egentliga begränsningar i vad en plan kan innehålla. Det viktiga är att den blir bra för klienten och ett steg framåt.
Behovet av en SIP-plan är stort i stadsdelen och det är inte alltid de kan möta behovet, säger Ranmali Fernando, men projektet har varit framgångsrikt så hon fortsätter som SIP-samordnare efter projektets slut.
– Vår förhoppning är att framöver även kunna erbjuda en SIP-plan till dem som
nyligen blivit sjukskrivna och att etablera fler samarbeten med vårdcentraler i området.
Och trots att coronaviruset satte stopp för flera SIP-möten har Ranmali Fernando genomfört 32 SIP-möten på drygt ett år. Flera klienter har sänkt sin sjukskrivingsgrad och flera har i självskattningstestet skattat sitt mående högre. Det är små steg, men viktiga steg i rätt riktning. ●
En SIP-plan ska:
Q Ge den enskilde ökat inflytande och delaktighet i planeringsarbetet av den egna vården och andra insatser.
Q Säkerställa att individen får sina samlade behov av insatser tillgodosedda.
Q Tydliggöra för individen, närstående och för personalen vem som ansvarar för vad.
finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa
Vill du veta mer om oss ?
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
Dokumentation ”Hur skriver vi i journalen?”, ”Vem är journalen till för?” och ”Får vi skriva vad som helst?”
Handledning för IFO, omsorg, skolor, enskilda vårdgivare, familjehem.
Saxakullen erbjuder UTBILDNING och HANDLEDNING för familjehem, kommuner och organisationer - Din trygghet -
Kontakta oss! Tomas Theorin 073-311 39 02, tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se
Svedbacka är ett litet familjärt HVB-hem beläget naturskönt i norra Hälsingland. Atmosfären på boendet är varm och välkomnande, här finns ett stort hjärta och bred kompetens.
VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER:
Utslussverksamhet
Akutplaceringar Utredningar
»Diskussionen om välmående och hälsa
har fått ny fart« Elin Wallberg, Samsung
75 procent av tjejerna skulle vilja tillbringa mindre tid online.
Många unga upplever att deras psykiska hälsa påverkas negativt av det uppkopplade livet. Det visar rapporten ”Mitt uppkopplade liv” där unga ger sin bild av livet på nätet. Över hälften tycker att de är mer stillasittande och sover sämre. Men ungefär lika många uppger att livet online gör att de lär sig mer, kan påverka samhället och att de får bättre sociala relationer.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES
Samsung och Fryshuset släpper rapporten ”Mitt uppkopplade liv” i vilken ungdomar i åldern 13 till 25 år ger sin bild av
sitt uppkopplade liv.
– Rapporten visar, kanske inte helt överraskande, att unga spenderar myck-
et tid online. Därför är det viktigt att aktörer med schyssta värderingar tar plats och finns tillgängliga där unga är. Här har Fryshuset, som en av Sveriges största ungdomsorganisationer, en jätteviktig roll. Samsung, som utvecklar dagens och morgondagens uppkopplade produkter, är en annan viktig aktör. Vi kan inte bortse från nätet när vi pratar om att ta ett samhällsansvar. Den här rapporten är ett sätt för oss att bättre förstå hur vi kan göra oss mer tillgängliga för unga online, hur vi kan bidra till ett schysstare klimat online och hur vi tillsammans kan skapa en häl-
sosam och spännande uppkopplad framtid, säger Alice Bulukin, Verksamhetsansvarig för Ungdomar.se – Ungas uppkopplade liv är en ständigt aktuell fråga. 2020 har corona drivit på den digitala utvecklingen och tvingat oss att begränsa våra sociala kontakter och att sköta skola och jobb hemifrån. Vårt behov av smarta digitala lösningar har aldrig varit större samtidigt som diskussionen om välmående och hälsa offline har fått ny fart. I den här rapporten ger vi unga möjligheten att ge sin bild av det uppkopplade livet, säger Elin Wallberg, Corporate Citizenship & Partnerships Manager på Samsung.
55 procent av de svarande uppger att de tillbringar mer än fem timmar per dag med sina uppkopplade produkter och knappt åtta av tio uppger att de reflekterar över hur de använder dem. Sex av tio
skulle till exempel vilja tillbringa mindre tid online – 75 procent av tjejerna och 21 procent av killarna. Det är framförallt två saker som de unga önskar att de gjorde mer av online: skolarbete (45 %) och att ta del av nyheter (40 %).
ÅTTA AV TIO anser att de själva har det största ansvaret över att förändra och förbättra sitt uppkopplade liv. Samtidigt tycker de att andra aktörer i samhället också har ett ansvar, exempelvis föräldrar, sociala medier-företag och influencers.
– Vi på Samsung, som en av världens ledande teknikutvecklare, vill att de produkter och de tjänster vi utvecklar ska hjälpa människor att må bra. Unga har många viktiga insikter och har växt upp i med en smartphone i handen. Jag hoppas vi inom ramen för Samsung Well Connected och samarbetet med Fryshuset kan
Rapporten bygger på en enkätundersökning med 821 unga från hela Sverige i åldern 13-25 år som genomfördes digitalt på Ungdomar.se under perioden april till september 2020. Undersökningen görs för andra året i rad och är del av ett större samarbete mellan Fryshusets verksamhet
lyfta ungas perspektiv och att bidra till att det uppkopplade livet blir hållbart och hälsosamt, säger Elin Wallberg. Rapporten visar att unga ser både positiva och negativa effekter med det uppkopplade livet. Hälften av ungdomarna svarade att det bästa är att lära sig nya saker, tätt följt av att aldrig behöva ha tråkigt (49 %) och att träffa folk (47 %). 45 procent tycker att de får möjlighet att påverka samhället och lika många att deras kompisrelationer blir bättre.
DET SÄMSTA MED det uppkopplade livet uppger 58 procent av ungdomarna är stillasittande. 54 procent upplever att de sover sämre och 42 procent att de blir osociala. Andra negativa effekter som framkommer är att deras psykiska hälsa blir sämre (39 %), sämre självkänsla (31 %) och att skolresultaten försämras (28 %). ●
Ungdomar.se och Samsung inom initiativet Well Connected. Syftet med Samsung Well Connected är att verka för en hälsosam och hållbar teknikanvändning genom att öka kunskap och medvetenhet samt komma med rekommendationer till verktyg och lösningar.
»Resultatet
visar på behov av en ökad medvetenhet om hälsoutmaningar som nyanlända barn och unga står inför under de första åren efter ankomsten«
Øivind Fjeld-Solberg
Fyra av tio nyanlända barn mellan 16-18 år har höga nivåer av symtom som kännetecknar posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en ny studie som särskilt pekar på de som kom till Sverige från Afghanistan. Där hade över hälften förhöjda symtom.
Den vetenskapliga studien ”Children at risk: A nation-wide, cross-sectional study examining post-traumatic stress symptoms in refugee minors from Syria, Iraq and Afghanistan resettled in Sweden between 2014 and 2018” har undersökt symptom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) bland 1 129 nyanlända 1618 åringar som blev kommunmottagna i Sverige mellan åren 2014-2018.
STUDIEN ÄR EN del av en större undersökning om nyanlända barn och ungas hälsa och levnadsförhållanden som genomfördes av forskare vid Röda Korsets Högskolas forskningsprogram Resiliency, Mental
Health and Social Participation among Refugees (RMSR) i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Nasjonalt Kunnskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKVTS) i Oslo.
SAMMANTAGET VISAR STUDIERESULTATEN att en stor andel – närmast fyra av tio nyanlända barn rapporterade förhöjda symtom på posttraumatisk stress som kan tyda på risk för förekomst av PTSD. Andelen bland ensamkommande barn från Afghanistan var ännu större och uppgick till över 56 procent bland deltagarna. – Studien, som med sitt över 1 100 deltagare är en av de större studierna i sitt slag, bidrar med viktig kunskap som indikerar fortsatt behov av stöd för dessa barn som befinner sig i en viktig utvecklingsfas, förklarar Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola och forskningsledare för RMSR och den aktuella studien.
Enligt författarna är det också värt att betona att de som deltog i studien kan ha bott i Sverige i upp till fem år vid tidpunkten för undersökningen. Den konstaterade höga andelen som rapporterar dessa symptom kan ses som särskilt oroande då det väcker frågor om barnens nuvarande situation i Sverige, samt om besvären kan ha minskat, varit oförändrade eller till och med ökat under dessa år.
– Resultatet visar på behov av en ökad medvetenhet om hälsoutmaningar som nyanlända barn och unga står inför under de första åren efter ankomsten. Det understryker också behovet av att närma sig dessa utmaningar från ett folkhälsoperspektiv med fokus på aktuella levnadsförhållanden, säger Øivind Fjeld-Solberg, forskare i RMSR på Röda Korsets Högskola och vid norska Nasjonalt Kunnskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKVTS) och som är huvudförfattaren till studien.
Vi erbjuder omgående stöd och insatser för svårplacerade klienter med missbruk, psykisk ohälsa och/eller kriminalitet.
Consolida har specialiserat sig på att i nära samarbete med specialistteam, ta emot svårplacerade klienter och snabbt erbjuda individuellt anpassade boendelösningar med tät tillgång till specialistteam både vad gäller behandling, handledning och medicinska insatser.
Vi utformar tillsammans med specialisterna och ansvarig kommun ett upplägg som är skräddarsytt för aktuell klients behov
u
u
Insatserna syftar i regel till att minska kriminella beteenden, missbruk, destruktiva kontakter, hot och våld samt andra destruktiva beteenden.
Insatserna syftar till att öka följsamhet i samhället, bättre mående och hälsa, mer socialt önskvärda färdigheter, mer frihet och självständighet.
Vi erbjuder insaterna i olika boendeformer både kollektivt och helt individuellt, mestadels i Örebro och Västmanlands län.
Vi erbjuder utan väntetid under placeringstiden möjlighet till:
u Substitutionsbehandling (LARO).
u Abstinensbehandling (avgiftning).
u Individuell terapi utifrån främst KBT.
u Fullständiga utredningar.
u Riskbedömning utifrån Patriark. Vi hämtar inom 24h i hela landet!
Välkommen att kontakta oss för placeringsförfrågan och info!
070-458 82 31 l 010-139 99 99 l thomas@consolida.se
Alarmerande många flickor och kvinnor med adhd eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning lider av psykisk ohälsa och har någon gång tänkt att de inte orkar leva. Det visar en ny enkätundersökning från Riksförbundet Attention.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH RIKSFÖRBUNDET ATTENTION
Flickor med adhd eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) förbises ofta, vilket gör att de får diagnosen sent och inte får den hjälp de behöver. Riksförbundet Attention genomförde en enkätundersökning med flickor/kvinnor med NPF och deras anhöriga där över 2 500 svarade. Där framgår det att 95 procent fick sin diagnos sent, efter 11 års ålder. 55 procent fick diagnosen först efter
de hade sökt hjälp för psykisk ohälsa. 88 procent uppgav att de har drabbats av psykisk ohälsa och 83 procent har någon gång känt att de inte vill leva.
– Det är otroligt viktigt att vi lyfter fram denna grupp i ljuset, säger Attentions förbundsordförande Anki Sandberg. Vi arbetar för att deras röster ska höras och deras berättelser blir lyssnade på. Det är otroligt sorgligt och djupt oroande att så många flickor och kvinnor med NPF även lider av psykisk ohälsa.
Att det är så många som lider av eller
har upplevt någon form av psykisk ohälsa är allvarligt. Av de flickor och kvinnor med egen NPF-diagnos uppger 91 procent att den psykiska ohälsan tar sig uttryck i ångest. 47 procent uppger självskadebeteende, 41 procent uppger ätstörningar och 58 procent har stannat hemma från skolan på grund av den psykiska ohälsan.
Många av de svarande i enkäten uttrycker att det finns en koppling mellan deras psykiska ohälsa och utmaningarna som kommer av deras NPF-diagnos. Samhället har för dålig kunskap och vården har dålig samsyn upplever de svarande. Problem med skola och privatliv är vanligt och det tar tid innan det uppmärksammas av lärare och omgivningen. Många anhöriga uppger att de såg problematiken innan de fick gehör i skolan. Både
de med egen diagnos och anhöriga menar att den psykiska ohälsan kanske inte utvecklats om de hade fått hjälp och förståelse från samhället tidigare.
– Resultatet av enkäten och de svarandes frisvar är ett stort underkännande på hur samhället hitintills har hanterat denna grupp. Det måste till en förändring för den här bortglömda och osynliggjorda
ofta av lärare. Däremot bedömer föräldrar att flickor och pojkar inte skiljer sig åt för svårigheter i hemmiljön. Flickor kan till exempel oftare få utbrott hemma än i skolan. Detta har visats i flera forskningsstudier.
Forskning visar att överaktivitet och impulskontrollsbrist hos flickor med adhd oftare uttrycktes på ett verbalt sätt
»Det måste till en förändring för den här bortglömda och osynliggjorda gruppen«
gruppen. Enligt FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska svenska staten garantera att alla är lika inför lagen oavsett funktionsnedsättning och kön. Det är nu dags för ansvariga politiker och beslutsfattare på alla nivåer att leva upp till detta i praktiken. Så som det nu ser ut är ovärdigt. Det är dags att kavla upp ärmarna och förändra! säger Anki Sandberg.
I ENKÄTEN EFTERFRÅGAS bland annat ökad kunskap om flickor och kvinnor med NPF samt att man bör uppmärksamma hur symptomen kan skilja sig från NPF hos pojkar/män.
Enligt Attention är det inte alltid lätt att upptäcka autism eller adhd hos flickor. Det kan finnas flickor som gör ingen besvär längst bak i klassrummet och som klarar skolan med skapliga eller till och med bra betyg. Men också hos den pratiga och impulsiva som ofta hamnar i konflikter. Tjejen som omgivningen tror lider av bristande uppfostran, tonårstrots eller stök i familjen.
Adhd är en vanlig funktionsnedsättning, cirka fem procent av alla barn har adhd och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.
Kärnsymptomen vid adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra.
Vanliga svårigheter kan vara att lätt bli störd av att vara i röriga eller stökiga miljöer och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter eller bli klar med saker.
FLICKORS RASTLÖSHET, BRIST på impulskontroll och ibland aggressiva utbrott uttrycks inte på samma sätt som hos pojkar med adhd i skolan och upptäcks därför mindre
Anki Sandberg
än på ett fysiskt. Den verbala aggressiviteten karaktäriseras av förtal, glåpord, hånfulla kommentarer eller elakt skvaller och försvårar uppbyggandet av kamratrelationer för flickor med adhd. Studier av flickor med adhd visade att de ofta avbröt andra personer, pratade för högt, bytte samtalsämnen och inte sällan sa saker utan att tänka sig för.
Den motoriska överaktiviteten hos flickor med adhd utmärktes av ideliga mindre rörelser, som exempelvis att hålla på att med att ”pilla” med håret, riva av nagelbanden, röra fötterna under bordet, kladda eller skriva på papper eller prata med klasskamraten bredvid. Flickor med adhd har större problem med uppmärksamhet men har lättare med impulskontroll jämfört med pojkar med adhd. Flickor måste uppvisa större svårigheter jämfört med pojkar för att uppnå samma poängsumma på de skattningsskalor som används vid adhd-bedömningar. Flera forskare har påpekat behovet av att adhd-formulären, som används vid utredningar, bör ha könsnormerade cut-offvärden. ●
Verbal aggressivitet; förtal, glåpord, hånfulla kommentarer eller elakt skvaller. Ofta avbryta andra personer, prata för högt, byter samtalsämnen och säger saker utan att tänka sig för.
Överaktiviteten kan ge uttryck i att ”pilla” med håret, riva av nagelbanden, röra fötterna under bordet, kladda eller skriva på papper eller prata med klasskamraten bredvid.
Flickor med adhd har större problem med uppmärksamhet men har lättare med impulskontroll jämfört med pojkar med adhd. Flickor kan ha lättare att kontrollera sig i skolan, men får istället utbrott hemma.
Socialt arbete är en komplex och dynamisk praktik vilket ställer krav på många olika förmågor hos de professionella. För att hantera praktiken beskrivs reflektion ofta som ett viktigt verktyg. Så inleder Jennie Ryding på Högskolan i Väst sin sammanfattning av sin avhandling kring professionellt lärande och utveckling i familjebehandlande socialt arbete.
Jennie Ryding på Högskolan i Väst har disputerat på sin avhandling ”Mellan evidens och reflektion: om professionellt lärande i socialtjänstens familjebehandlande arbete”. Avhandlingen undersöker socialarbetares förståelse och användning av reflektion, både i socialt arbete generellt men också i evidensbaserat socialt arbete mer specifikt.
Vidare studeras familjebehandlarnas tankar kring professionellt lärande och kunskapsutveckling, mer specifikt i relation till både reflektion och evidensbaserat arbete. Organisatoriska förutsättningar för både reflektion och professionellt lärande och kunskapsutveckling utgör ett
annat fokus. I avhandlingen utgör Family Check-Up (FCU) exempel på en evidensbaserad modell.
Resultaten belyser socialarbetarbetarnas betoning av vikten av reflektion i familjebehandlande socialt arbete. Reflektion beskrevs som ett verktyg för process och progression i klientarbetet, som en skyddsmekanism för att hantera svåra och emotionellt laddade situationer och som legitimerande i den professionella rollen. Reflektion beskrevs även som viktigt för professionellt lärande och kunskapsutveckling, både för att etablera lärande från erfarenhet och för att integrera forskningsbaserad kunskap i praktiskt arbete. Trots dess kvalitetsdrivande karaktär beskrevs minskat utrymme för reflekterande praktik, inte minst tidsmässigt.
RESULTATEN BELYSER OCKSÅ hur arbetet med FCU, som en evidensbaserad modell, ansågs kräva reflektion samt att det kändes mer ”tillåtet” att reflektera i FCU-arbetet varför det beskrevs som reflektionsfrämjande. Även FCU-arbetet beskrevs för-
svåras av brist på tid. Organisatoriska förutsättningar tycks därför viktigt för både reflektion och evidensbaserat arbete.
För att skapa goda förutsättningar behövs fördjupad förståelse för båda arbetsformerna, inte minst hos beslutsfattare. Både personliga och externa faktorer är viktiga och måste beaktas för att möjliggöra en evidensbaserad och reflekterande praktik.
DELTAGARNA BESKREV DOCK en upplevelse av bristande resurser och förutsättningar för reflektion i den dagliga praktiken, samt hur man upplevde att det sociala arbetet gått från en ”reflektionsdomän” till en ”produktionsdomän” vilket lett till olika förändringar men också andra prioriteringar jämfört med tidigare.
FCU, som en evidensbaserad modell, beskrevs, å andra sidan, främja reflektion och en reflekterande praktik, men med brist på tid för att arbeta modellen betonades även här vikten av organisatoriska förutsättningar.
KÄLLA OCH FOTO: HÖGSKOLAN I VÄST
-FRÅN INSTITUTION TILL FAMILJEHEMSVÅRD
Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:
• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR
• Planering, uppföljning och utvärdering
• Kvalitetssäkring av dokumenta�onen
• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning
• Fakturering och ramavtalsupphandlingar
• Journal- och dokumenthantering
• Alla u�örarverksamheters dokumenta�on
• Integra�on med HSL och Alfa E-recept
• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc
Villa Lindö Behandlingshem
Villa Lindö Behandlingshem i Kalmar - för barn och deras föräldrar.
• Minskade kostnader med "Säker e-post"
• Hantering av brukares hjälpmedel
• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen
EGENKONTROLL - underlä�a egenkontrollen och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.
KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - modul som underlä�ar rekrytering, screening, utredning, bedömning samt dokumenta�on av handledning och stöd �ll placerade i familjehemmen.
Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.
Läs mer på hemisdan www.securanova.se
Med över 30 års erfarenhet erbjuder vi trygg och säker omvårdnad, behandling, rehabilitering, särskilt boende och utredning.
Lindö Utredning och Tjänster
Villa Lindö Utredning och akutenhet i Kalmar - utredning och akutplaceringar.
Sörgården Botorp Behandlingshem
Sörgården - särskilt boende för människor med behov av psykisk vård.
Botorp Behandlingshem - för ungdomar och unga vuxna. Träningslägenheter i närliggande byggnader.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Den folkkära psykoterapeuten Anna Kåver är tillbaka med en ny bok där hon där hon formulerar principer för psykologiskt och existentiellt välbefinnande, mer i form av personliga essäer än uppmanande träning. Att röra sig flexibelt i våra tankar och känslor hjälper oss på vägen. Likaså att hitta en inre frihet med tillåtandet som ledstjärna och utan alltför höga krav. Hon beskriver vardagsmodet som vi kan hitta för att utmana hindrande rädslor. Likaså lyfter hon fram vikten av att hitta mening, men också att kunna släppa taget om att hitta den. Ett liv i välbefinnande är ett liv i närvaro och acceptans, det är numera fakta och inte allmänt flum. Men fantasier och dagdrömmar behöver också sitt utrymme.
Författare: Anna Kåver Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
här boken kan du vinna! Sid 66
I boken Vägen ut ur kriminalitet ligger fokus på hur man kan bryta ett destruktivt liv; olika tekniker och metoder för hur man kan motivera, vägleda och stödja klienter att ta sig igenom ett förändringsarbete. Det handlar om att lära klienten nya sätt att tänka och handla samt att ta kontrollen över sina känslor för att bygga upp och behålla ett nytt liv.
Boken innehåller fallbeskrivningar som bygger på autentiska fall för att visa hur det kan gå till i samtal med klienter. Dessutom beskrivs bakgrunden till kriminalitet. Boken vänder sig till dig som är psykolog, socialsekreterare, kurator, beteendevetare, behandlingsassistent eller frivilligengagerad.
Författare: Martin Lardén Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Den här boken kan du vinna! Sid 66
Vissa säger maffia, själva kallar de sig problemlösare I områden där samhället sviker står andra beredda att ta sig an uppgiften att skipa rättvisa och utöva makt.
Som familjen Al Asim.
Under mer än ett decennium har den prisbelönta journalisten Johanna Bäckström Lerneby följt familjen från
Angered utanför Göteborg. Nu berättar hon om hur de kontrollerat en hel förort med 50 000 invånare. Och myndigheternas jakt för att sätta dit dem – en gång för alla.
Johanna Bäckström Lerneby är journalist och författare. Hon har mottagit Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets berättare” och nominerats till en Guldspade i klassen ”Bok” för Handelsvara: Kvinna.
Författare: Johanna Bäckström Förlag: Mondial, www.mondial.se DenVinn!
DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66
Med gensaxen crispr kan vi troligen bestämma våra barns egenskaper och slippa sjukdom och åldrande. Nu är hela världen nyfikna på tekniken efter det att Nobelpriset i kemi har delats ut. Men det finns också risker. Hur ska vi hantera de nya verktygen som kan förändra vår arvsmassa?
Vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt har rest över hela världen för att träffa människorna som driver utvecklingen. Hon har besökt exklusiva fertilitetskliniker i Sydkorea, cancerläkare i Kina som experimenterar på obotligt sjuka patienter och bio-hackers i amerikanska storstäder som vill göra den nya tekniken tillgänglig för alla. I Människan i provröret undersöker hon vilka konsekvenser de senaste årens framsteg har fått och vad som väntar runt hörnet.
Författare: Torill Kornfeldt Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Varför mår vi dåligt när allt är så bra?
Psykiatern och forskaren Christian Rück utforskar en av våra allra viktigaste frågor: den psykiska ohälsan i Sverige. Beror ökningen av diagnoser på den svenska ensamheten, skärmarna, på att allt går fortare eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Har stressen verkligen ökat och hur uppstod egentligen – den för Sverige unika – diagnosen utmattningssyndrom?
Olyckliga i paradiset ifrågasätter vedertagna sanningar och inbjuder till både reflektion och debatt. Boken kommer tyvärr inte att göra dig lyckligare – däremot smartare.
Författare: Christian Rück Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer
Har du någon gång samtalat med en våldsutsatt person som inte varit beredd att lämna den våldsamma partnern? Känt dig villrådig och behövt vägledning och konkreta förslag?
Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som lämpar sig särskilt väl i sådana situationer, inte minst för att den utsatta ofta känner så stark ambivalens inför att lämna eller stanna kvar i relationen. Läsare av den här bokens tidigare upplagor har berättat om hur de kunnat framkalla motivation till förändring vid våld i nära relationer i samtal där de tidigare kört fast. Om hur frustration ersatts av en känsla av tilltro till sin egen kompetens.
Författare: Liria Ortiz
Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
”Kärlekens kedjor” är den tredje romanen om socialsekreteraren och barnavårdsutredaren Edvard Eklind, Ljungby kommun. Romanen inleds med att en ung flicka blir angripen av en man som står väntande vid sin bil utanför hennes gymnasieskola. En lärare räddar flickan in på skolan, varpå skolkuratorn kontaktar socialtjänsten. Det blir Edvard och hans äldre kollega Ivan som åker till skolan, och genast inser de två tjänstemännen att flickans hemförhållanden är så allvarliga att hon omedelbart måste placeras på skyddat boende. Romanen fortsätter med att Edvard och en ung socionomkollega, Martina, utreder flickans hemsituation.
Författaren Jeremiah Karlsson arbetar själv som utredande socialsekreterare med familjer och barn i en svensk kommun,
Författare: Jeremiah Karlsson jeremiahkarlsson.weebly.com
Ensam i en lägenhet lever en kvinna märkt av sjukdom. Gömd i ett vindsförråd håller sig någon undan dem som jagar henne. Inlåst bakom höga murar finns den som länge var så saknad.
När Marion börjar nysta i barndomsvännens försvinnande sätts ett händelseförlopp i rullning som hon aldrig kunnat föreställa sig. Den förr så lågmälda vardagen förvandlas till en jakt efter sanning, närhet och svar. I takt med att fler bitar läggs till pusslet kommer hon närmare gåtans lösning, och närmare den kärlek hon aldrig kunnat släppa.
Vapenlös utspelar sig delvis från en sjuksäng men är samtidigt en roman med drag av både feelgood och spänning. Författaren har sjukdomen ME, som liknar en influensa som inte går över. Hon har skrivit fem rader om dagen för att få ihop sin bok.
Författare: Cecilia Ekhem Förlag: Visto, www.vistoforlag.se
Jag har skrivit en bok om adhd hos flickor och kvinnor. Man skulle kunna fråga sig varför det behövs en till bok om adhd? Och varför en om flickor och kvinnor? Är inte lidandet och funktionsnedsättningen den samma hos alla som lever med denna livslånga neuropsykiatriska sårbarhet, oavsett könstillhörighet?
För mig som dagligen träffar flickor och kvinnor som har levt ett helt liv i motvind, och får sin diagnos (alltför?) sent i livet, när samsjuklighet och misslyckanden nästan har knäckt och tagit livslusten ur dem är det viktigt att ändå lyfta och sätta ljuset på hur olikheterna, både de biologiska och sociala, kommer att spelar roll.
Flickor och kvinnor med adhd får ofta stångas mot en mängd fördomar kring sin person och diagnos. Och ett allvarligt problem är att adhd ofta missas och fortfarande underdiagnostiseras i dessa grupper.
Vi missar flickorna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) för att vi letar efter symtom som är vanliga hos pojkar. Vi tappar flickor och unga kvinnor ur effektiv behandling för att de flesta studier på behandlingsinsatser, läkemedel och doser är gjorda på pojkar och män. De flesta tänker nog fortfarande på en stökig eller busig kille eller en liten pojke med särintressen när hör talas om adhd –pojkars mer utåtagerande beteende hörs och syns på ett sätt omgivningen uppmärksammar. Adhd upptäcks ofta senare hos flickor än hos pojkar, vilket innebär onödigt lidande och i många fall allvarliga konsekvenser för dem.
DET SOM I forskning visat sig vara den allra största skillnaden mellan flickor och pojkar, kvinnor och män med adhd är faktiskt den samsjuklighet som är så vanlig vid dessa tillstånd. Flickor och kvinnor drabbas oftare av samsjuklighet som riktas inåt, mot dem själva. Även detta gör ju att det blir svårare för omgivningen att förstå och upptäcka den.
Sen har vi nog fortfarande ganska olika förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara och bete sig. Det visar sig att om vi låter lärare läsa en text om en pojke med problem i skolan är adhd bland det första som lärarna tänker på. Exakt samma text, med bara namnet utbytt mot ett flicknamn, får en helt annan förklaringsmodell. Lärarna tänker då mer på hur det står till med flickans sociala situation eller om hon har varit utsatt för något trauma. Det verkar alltså vara så att när pojkar inte mår bra i skolan är biologiska/psykiatriska det första vi tänker på. Men när flickor signalerar att de inte mår bra letar vi efter psykosociala orsaker.
Jag tror att vi måste börja ge akt på dessa könsrollsförväntningnar och hitta vägar att se och förstå flickorna utifrån samma förutsättningar som pojkarna för att inte missa flickor med adhd.
RÄTT DIAGNOS OCH förklaring är ofta ovärderlig och det gör stor skillnad när bitarna faller på plats och man plötsligt förstår varför man ”betett sig” så avigt hela livet. Varför man hela tiden återfallit i samma hjulspår och varför omgivningens goda råd och vårdens insatser inte biter.
Om jag får önska mig något inför framtiden så är det att vi satsar mer på att förstå och rätt bemöta flickor och kvinnor med adhd utifrån de unika utmaningar som både naturen och våra samhällsstrukturer ställer på dem. Jag hoppas och tror att det om tjugo år är en självklarhet att vi tar hänsyn till de biologiska skillnaderna mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Men jag önskar och tror också att vi har slutat förvänta oss olika saker av människor baserat på deras könstillhörighet. Att vi inte dömer en mamma med bristande exekutiva förmågor hårdare än en pappa, eller tolkar en ung framgångsrik kvinnas behov av stöd i yrkeslivet som krävande divalater när vi samtidigt erbjuder hennes manliga kollegor självklar support och avlastning.
Överläkare och forskare och en av grundarna till SMART Psykiatri. Boken Adhd - från duktig flicka till utbränd kvinna kom ut i mars 2020 på Natur & Kultur förlag.
Jag hoppas och tror att vi i framtiden har mycket mer sofistikerade förklaringsmodeller till varför hjärnan fungerar som den gör vid adhd och att vi har fått bättre sätt att mäta och följa upp vilka effekter våra behandlingar och insatser har. Att vi hittar och förstår den duktiga flickan innan hon tappar självförtroende och självkänsla och drabbas av psykiatrisk och kroppslig samsjuklighet.
»När
flickor signalerar att de inte mår bra letar vi efter psykosociala orsaker«
Vi kan hjälpa familjerna som ingen annan, eftersom vi själva är familjehem och vet hur viktig den trygga familjära känslan är.
Richard Pettersson
Vd och konsulent för Södra Sverige richard@forenadefamiljehem.se 070 547 26 60
Anki Syversen
Konsulent Norra Sverige från Gävleborg och norrut anki@forenadefamiljehem.se 070 394 19 67
Mikaela Kellgren
Konsulent Värmland med omnejd mikaela@forenadefamiljehem.se 070 473 93 45
Daniella Jakobsson
Konsulent Halland, Skåne, Småland med omnejd daniella@forenadefamiljehem.se 072 332 03 23
Jenny Persson
Föreståndare och konsulent för Mellansverige
jenny@forenadefamiljehem.se 079 325 53 30
Marcus Alexander Davis
Assisterande Konsulent Norra Sverige från Gävleborg och norrut marcus@forenadefamiljehem.se 070 433 19 96
Karolina Lindström
Konsulent Stockholm och inom 20 mils omnejd karolina@forenadefamiljehem.se 070 815 38 87
Mats Svensson
Konsulent Halland, Skåne, Småland med omnejd mats@forenadefamiljehem.se 070 553 60 50
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
“VÅLD
SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar i
Vår
Malmö 3 februari 2021
Sundsvall 4 mars 2021
Halmstad 15 april 2021
Stockholm 19 maj 2021 LSS/ÄO
Stockholm 20 maj 2021
För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
Höst
Västerås 2 september 2021
Linköping 7 oktober 2021
Kostnadsfri Utbildningsdag!
Stockholm 11 november 2021
Göteborg 2 december 2021
LIGHETER I ARBETET MED
På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
VÅLD I NÄRA RELATION
Maria Bauer
Hur kan våldet se ut och vad ger det för konsekvenser? Hur drabbas den professionella av våldet och vilka utmaningar står vi inför. I föreläsningen lyfts särskilt Europas gemensamma arbete mot mäns våld mot kvinnor.
ETT LIV SOM PRÄGLATS
AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP
Toni Tuuinanen
Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”.
TRAUMATISERING HOS BARN
-VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER!
Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*
Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering.
*2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Kvalificerat stödboende som riktar sig mot ungdomar, unga vuxna och familjer.
Skyddat boende i egen lägenhet. Tillgång till personal dygnet runt.
Familjehem med tillgång till jour dygnet runt samt regelbunden handledning.
Öppenvård där vi på uppdrag ger insatser till familjer i form av utredning, behandling, stöd/uppföljning vid hemtagningar, handledning av familjehem & skolpersonal.
www. viver. se I 08- 551 056 90
Verksamhetschef Jessica Bergman jessica.bergman@viver.se
Familjehemskonsulent Jennie Ellner jennie.ellner@viver.se
Målgrupp: Pojkar / unga män i åldern 15 till och med 19 år som har missbruksproblem och kriminellt beteende.
Antal platser: 4 st.
Behandlingsmetodik: ART (Aggression Replacement Training), CRA (Community Reinforcement Approach), KBT (kognitiv beteendeterapi), MI (motiverande samtal), Miljöterapi, Teckenekonomi, ADL (aktiviteter i dagliga livet), Lågaffektivt bemötande, Interna behandlingsfaser baserade på BBIC. Skola: Vi har rutiner för skolgång och samverkan och goda upparbetade kontakter med skolor i Uppsala. Personal finns daligen till stöd med läxhjälp och annat skolarbete. Om skolgång ej är aktuellt finns rutiner för lämplig praktikplats/sysselsättning.
Språk: svenska, engelska, arabiska, kurdiska, persiska, turkiska
Kontakta oss för placering eller studiebesök:
Fia Forslund 070-740 23 10, fia@vagarnavidarevard.se tf placerings/organisationsansv
Beteende- och personalvetare, KBT-terapeut, ledarskap
Lisa Fredriksson 073-503 88 40, lisa@vagarnavidarevard.se Verksamhetsansvarig KBT-terapeut, MI, Undersköterska www.vagarnavidarevard.se
Gör skillnad tillsammans med oss!
Har du plats för en ny familjemedlem?
Tillsammans med Bonvenon kan du göra skillnad varje dag, bli en av oss.
Vi erbjuder er som familjehem:
Familjehemskonsulenter 24/7
Handledning
Utbildning
Goda ekonomiska förutsättningar
076-020 98 92 kontakt@bonvenon.se www.bonvenon.se
”Ett tryggt boende i en kritisk situation” På Backsippan ligger fokus på kvinnans livssituation, omtanke om kvinna och barn. Hjälp och stöd att finna en väg framåt till trygghet och glädje.
Vi har en väl utvecklad verksamhet avseende skyddat boende för kvinnor och barn:
• Personalen är utbildade socionomer, undersköterskor med specialinriktning psykiatri, behandlingsassistenter och pedagoger.
• Vår personal är utbildad i Freda, Patriark & Arvin.
• Varje kvinna och barn har egen kontaktperson och individuellt utarbetad handlingsplan.
• Jour dygnet runt • Skal- och överfallslarm
• Upphämtningsservice årets alla dagar
• Personal medföljer till myndigheter, vårdbesök, rättegångar etc.
• Vi följer Socialstyrelsens riktlinjer för kvinnoboende
• Verksamheten är kvalitetssäkrad
Föreståndare: 073-059 97 64 Bitr. föreståndare: 073-059 79 83
E-post: info@backsippan.eu
www.backsippan.eu
trendigt i år,
Gröna växter är populära, både hemma och på arbetsplatsen. Klängväxter, stora växter och torkade blommor som är trendigast just nu, enligt Plantagens rapport Växttrender för 2020.
AV: JENNY FORS
KÄLLA: PLANTAGEN
Två av tre konsumenter köper helst gröna inomhusväxter (66 procent). Intresset för stora växter och inomhusträd ökar och i dagsläget köper en av sex konsumenter gärna sådana växter. Det visar Plantagens rapport Växttrender för 2020. Favoritinomhusväxten bland konsumenterna är, som många gånger tidigare, orkidén (33 procent). Även palettblad, som tar hem andraplatsen, uppges vara en annan populär inomhusväxt och bland de yngre konsumenterna trendar kaktusen. Andra inomhusväxter som konsumenterna uppger som favoriter är hortensia, pelargon, monstera, lilja, fredskalla, dracena, tulpaner och garderobsblomman.
Bladen får gärna ta mer plats. Brokiga, färgglada och fläckiga är några av ledorden. Klängväxter är en smygande trend
»Gröna växter bidrar till att det blir bättre luft, det minskar stress och förekomsten av damm«
Plant divider från Götessons är en rullbar möbel med plantering. Foto: Götessons.
enligt rapporten och även att hänga växter i amplar på lite oväntade ställen, att bygga på höjden.
Det finns många anledningar att ha gröna växter på kontoret. Så här säger Nordic Green Design:
– Gröna växter bidrar till att det blir bättre luft, det minskar stress och före-
komsten av damm. Att inreda med växter är ett enkelt sätt att få dina medarbetare att må bättre på jobbet.
Skötselavtal garanterar att växterna alltid är vackra och välskötta.
Vissa växter är mer luftrenande än andra, som fredskalla, murgröna och spjutbräken. l
- hos oss kan du känna dig hemma!
Vi på Fideli Omsorg är stolta över att kunna föra ett kulturarv vidare genom tillskapandet av Johannelunds Psykiatriboende. Byggnaden från 1798 genomgår en total renovering invändigt medan vi behåller fastigheten ursprungscharm.
Johannelund har en stolt tradition av omsorg genom århundranden och genom sitt läge i Ulsvunda skapar den möjlighet för oss att göra just denna dag bättre än gårdagen för de människor vi är till för.
Boendet innehar tillstånd för 16 platser inom viss annan heldygnsvård. Varje boende har en egen lägenhet med fullvärdigt kök, toalett och dusch och till det finns gemensamhetsutrymmen såsom samlingsplatser, sam-
talsrum och gemensam matsal.
Vi vänder oss till personer med Psykiatriska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samsjuklighet eller förvärvad hjärnskada. Vi har lång erfarenhet av att arbeta med personer inom ramen för LPT, LRV och ÖPT där den enskilde vistats inom slutenvård under lång tid. Bemötande och metod i verksamheten utifrån lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik.
Vi har olika former av specialister knutna till vår verksamhet vilket innefattar Psykiater, Neurolog, SSK, Arbetsterapeut och Handledare för att säkerställa att vi kan möta upp med en god HSL och rätt insatser för de som vi får förmånen att hjälpa.
Vad kommer att hända med våra kontorslokaler nu när vi har vant oss att jobba hemifrån? Den tekniska utvecklingen har snabbats på ordentligt. Är det här det nya normala? Det frågade sig hjärnforskaren Katarina Gospic, Director of Neuroscience på Spinview, som var medarrangör till Senabs digitala event Framtidens arbetsplats.
TEXT: JENNY FORS FOTO JASON STRONG
Många av oss som har arbetat hemifrån har upptäckt fördelarna med att ha kontoret hemma. Man sparar restid, kan arbe-
ta ostört (om man inte har någon hemma som stör) och det är bekvämt att inte behöva göra iordning sig för en dag på jobbet.
Samtidigt så kan det bli tråkigt i längden. Vi saknar det sociala, att få umgås med våra kollegor, vi tappar struktur i vardagen när vi inte går efter våra normala rutiner, vilket kan leda till ohälsa och mer stillasittande om vi inte får vår vardagsmotion och den mening som våra rutiner ger oss. Dessutom kan vi få problem med kroppen om vi inte har en ergonomisk arbetsplats hemma.
Flera arbetsgivare låter sina medarbetare jobba hemma när de själva vill i allt större utsträckning. Vad händer egentli-
En ergonomisk stol är det många som vill ha på hemmakontoret. Foto:
Senab.
gen med kontoret? Med eventet ”Framtidens arbetsplats”, ville Senab och Dr Gospic förmedla den röda tråden – hur allt hänger ihop – samt hjälpa kunder och branschkollegor att få upp ögonen för nya sätt att ta sig an utmaningar och möjligheter.
– Samarbetet mellan Senab och Dr Gospic kommer naturligt då vi ser en tydlig koppling mellan människors välmående, tekniska lösningar, arbetsplats och mötesplats. Vi ser också att våra tankar och vår grund i samarbetet håller när vi lyssnar till våra kunder och det samlade behovet på marknaden, säger Jonas Jutbring, affärsområdeschef Stockholm på Senab.
Han tror att hemarbetsplatsen kommer att bli en naturlig del av vår arbetsmiljö, om den inte redan är det.
– Vi kommer snarare att få fler arbetsplatser och arbetsverktyg i vår låda att kunna nyttja beroende på vilken typ av arbetsuppgift vi ska utföra. Själva kontoret tror jag fortsatt mycket på – jag tror att det är där företagen kommer att bygga teamkänsla och företagskultur. I framtiden tror jag dock att kontorsytorna kommer att bli mindre men mer genomarbetade och effektiva till syftet.
MARIANNE LEE, HEAD of HR Europe på Trend Micro, var en av föredragshållarna på eventet.
»Kommunicera riktlinjerna skriftligen så är det större chans att de följs och var hörsam på hur medarbetarna mår«
Karin Bolling-Ferrell
– Vi frågade de anställda hos oss hur många som ville jobba hemma även i framtiden och hela 85 procent svarade att de ville det till största delen, säger hon och fortsätter:
– 90 procent var nöjda med sin arbetsplats hemma. Även på vårt kontor i Tokyo ser vi ett kulturellt skifte. Vi frågade hur ofta de skulle vilja komma in på kontoret och då svarade 60 procent en gång i veckan, 20 procent två gånger i månaden och 20 procent svarade aldrig, säger Marianne.
Samtidigt befinner vi oss fortfarande i en pandemi och det är inte 100 procent säkert att vistas i samma lokaler som andra människor.
– DET KAN finnas olika anledningar till att vi vill arbeta hemifrån. Man kan vara orolig för sin egen eller andras hälsa, men man ser också fördelarna med att jobba hemma och vill inte förlora det. Nu har vi inte haft någon total lock down i Sverige, så om vi hade tvingats att jobba hemifrån utan valfriheten så kanske vi hade varit mer benägna att återgå till kontoret. Man vill ha de man inte kan få, säger Katarina Gospic.
Hon är Director of Neuroscience på Spinview och ledde konferensen. Katarina lyfte också frågan om hur ledarskapet har förändrats och vad som är bäst för verksamheten.
– Det är en balansgång, vad som är viktigt för arbetsgivaren och vad som är viktigt för arbetstagaren. Det är viktigt att kunna vara flexibel och prova sig fram, säger Marianne.
Arbetsrättsligt är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet, vilket innebär att bestämma vad som ska göras, när och vart.
– Som arbetsgivare är det bra att sätta en ram och ta fram riktlinjer och rutiner för hemarbete. Som arbetstagare måste du få ett okej att jobba hemifrån av din arbetsgivare. Allas arbete kanske inte går att genomföra hemma heller, så det är inte säkert att det kan bli lika för alla på en arbetsplats, säger Karin Bolling-Ferrell, arbetsrättsjurist för Teknikföretagen.
ARBETSGIVAREN HAR OCKSÅ ansvaret för arbetsmiljön, även om arbetet utförs hemma.
– Arbetsgivaren måste göra en riskbedömning för varje fall. När det gäller kontorsarbete är det främst belastningsskador det handlar om, så där är det även tidsaspekten man behöver ta hänsyn till. Vid en längre period kan man behöva skaffa skärm, tangentbord och kontorsstol. Arbetsgivaren kanske kan låna ut en kontorsstol. Man får diskutera vad den anställde behöver och denne är också skyldig att flagga upp om något inte fungerar.
Karin menar också att det är viktigt att ta pauser och röra på sig, något som kanske inte blir lika naturligt hemma.
– Som arbetsgivare ska du också säkerställa att det fungerar med stöd i arbetet, samarbete med kollegor och liknande. Var tydlig, kommunicera riktlinjerna skriftligen så är det större chans att de följs och var hörsam på hur medarbetarna mår. Många kan också vara oroliga för uppsägning om verksamheten går dåligt eller att man inte mår bra psykiskt av att bara arbeta hemma, avslutar Karin Bolling-Ferrell.
Seminariet bjöd också på en digital mässutställning och Senab visade runt i sitt showroom. ●
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
(Öppnas 2020/2021)
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Göteborgs ungdomshem har familjehem, stödboende, boende utan stöd, boende med stöd och öppenvård. Vår målgrupp är ungdomar i behov av hjälp och där vi kan göra en insats.
Vår målsättning är att skapa rätt stöd till rätt behov. Vårt ledord är med hjärta och kompetens och vi tror att inget fungerar utan det andra.
Vi har familjehem över hela Göteborg som har erfarenhet av ungdomar och kan ge trygghet och ett fungerande hem.
Familjehemmen handleds av våra familjehemskonsulenter kontinuerligt.
Vi har stödboenden över hela Göteborg och i Halland. Stödboende riktar sig till ungdomar mellan 16 och 21 som behöver ett eget ställe att bo på.
Boende med stöd
Vi erbjuder boende med stödinsatser. Vi har ett antal lägenheter över hela Göteborg.
Vi har ramavtal med Göteborgs stad för boende med stöd.
Boende utan stöd
Vi erbjuder ett antal lägenheter över hela Göteborg på socialtjänstens uppdrag.
Vi har ramavtal med Göteborgs stad för boende utan stöd.
Öppenvård
Vi träffar ungdomar med olika behov som kan bo hemma hos föräldrar eller liknande, eller iegen lägenhet.
Ungdomarna får samtalsstöd och stöd i att klara sin vardag och i att hitta sysselsättning.
Föreståndare Athena Shabo I 070-460 97 26 I athena@goteborgsungdomshem.se
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
flera olika boendealternativ för
samt stöd i etablering
Boende i egen lägenhet
Praktiskt stöd
Barnverksamheter dagligen
mångårig erfarenhet tar emot kvinnor familjer eller män i behov av skydd.
Eget husdjur välkommet
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Marlene Droguett, Värnamo och Linda Nykvist i Strängnäs.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
www.curbosverige.se I info@curbosverige.se I 072 064 43 89 FREDA Patriark
finns runt om i mellansverige. kvinnor med eller utan medföljande information.
Familjehemsbanken mötesplatsen inom familjehemsvården
Västerbo Social Omsorg Möjligheternas vårdkedja
Tre familjära HVB-hem 27 platser i Stödlägenheter
Individanpassad Öppenvård med evidensbaserade behandlingsprogram Möjlighet till akutplaceringar
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 17 november till: ”Tävling 7/2020”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Spetskompetens inom NP och TMO
Psykolog och Psykiatriker
Att vara familjehem är en utmaning oss många skratt och tårar men så har vi lärt känna så många fantastiska människor. Vi grundade Familjehemsbanken det skulle vara lite lättare att hitta både med och utan konsulentstöd.
Beläget på Gamla Väster i Malmö Goda referenser finnes!
Vill ni veta mer? Ring oss på
t hem som präglas av värme, kärlek och respekt. Vi ställer enormt höga krav på de familjer som vill bli jour -och familjehem inom Sida vid Sida Efter utredning och utbildning så väljer vi bara ut de bästa.
eller kontakt@familjehemsbanken.se.
Ute den
www.familjehemsbanken.se
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
Vi kan idag erbjuda ett stort utbud av engagerade, kompetenta och professionella jour - och familjehem.
Vi hj tchningen.
Placeringssamordnare: Maria Bergman maria.bergman@vaster-bo.se 070-206 79 82 www.vaster-bo.se I www.mynextmove.se
december
Petra Tegman, sjuksköterska på Silviahemmet, var en av talarna på Äldreomsorgsdagarna. Den palliativa vården ligger henne väldigt varmt om hjärtat och hon har varit med och skrivit boken Palliativ vård vid demens.
Bara 18 procent anmäler att de blivit utsatta för sexuellt våld, enligt en ny undersökning. Julia Engström berättar om organisationen Storasyster som ger stöd till drabbade av sexuellt våld.
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
Vår drivkraft är att alla barn och unga ska ha möjlighet att växa upp i ett tryggt hem som präglas av värme, kärlek och respekt. Vi ställer enormt höga krav på de familjer som vill bli jour -och familjehem inom Sida vid Sida Efter utredning och utbildning så väljer vi bara ut de bästa.
Vi kan idag erbjuda ett stort utbud av engagerade, kompetenta och professionella jour - och familjehem.
Vi hjälper er till den ultimata matchningen.
