”Det finns knappt något lustfokus alls” något lustfokus alls”
”Jag önskar att bli respekterad”
Janna, som tidigare hette Jan, berättar om sin diagnos könsdysfori
Lågaffektivt förhållningssätt
Bo Hejlskov Elvén om hur vi bäst hanterar svåra situationer
Humanas stödboenden och stödlägenheter
Vi erbjuder stödboende över hela landet för ungdomar 16-20 år samt vuxna 21 år och uppåt.
Humana har lång erfarenhet och bred kompetens till att bedriva stödboende. Vi har även möjlighet att forma insatser utifrån specifika behov och samordna vårdinsatser, vårdfläta, inom hela Humavna, till exempel efter en familjehemsplacering eller utsluss från HVB.
Våra stödboenden finns på flera platser i landet:
Bollnäs
Göteborg
Helsingborg
Landskrona
Limhamn
Linköping
Lund
Malmö
Märsta
Sandviken
Skellefteå
Skövde
Ring 0771-11 33 11 för placeringsrådgivning och förfrågan.
Stockholm
Uppsala
Varberg
Västerås
Älvkarleby
Läs mer på www.humana.se/stodboende www.humana.se/iof | Ledande inom individ- och familjeomsorg
Vi erbjuder erfarna, kompetenta och engagerade jour- och familjehem som är utredda och handplockade för varierande behovsområden.
Våra socionomer och samordnare finns tillgängliga dygnet runt för stöd och handledning.
Välkommen att kontakta oss!
019-22 22 90 l 0790-68 97 39
info@barnochomsorgab.se
”Det är ett stort slöseri att inte ta vara på alla människors resurser”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Anki Sandberg, förbundsordförande, Riksförbundet Attention.
Läs krönikan på sidan 56
10| Jack Lukkerz
Han är utbildad socionom och sexolog och har forskat om sexualundervisning i särskolan. Nu har han skrivit en roman där han har utgått från sin uppväxt i Polen och flykten till Sverige.
16| Inköpsindex
SSIL har kartlagt omsorgsbehovet i Sveriges kommuner.
19| Inkludering
20| Janna
Hon genomförde sin könskorrigering 2012, något som var en förutsättning för att leva vidare, men som också har inneburit en utsatthet.
26| Polis med adhd
Peter Dyrhede ska söka till Polishögskolan, något som inte tidigare varit möjligt på grund av hans adhd.
30| Asperger
Unicus anställer bara it-konsulter med Asperger.
38| Skolsocialt team
Vi har besökt ett skolsocialt team i Skarpnäck. Det är ett bra exempel på samverkan mellan skola och socialtjänst.
42| Lågaffektivt bemötande
Bo Hejlskov Elvén höll en föreläsning om hur vi bäst ska bemöta svåra situationer.
38: Anders Öberg och Susanne Andersson är skolsocialt team i Bagarmossen.
46| Guldkransen
Hon är årets bästa chef i vård och omsorg.
48| Mingel
Bilder från SSILs utbildningsdag i Linköping.
52| Forskning
Goda resultat för nytt läkemedel till sexmissbrukare.
60| På jobbet
Chefdagen 2021 bjöd på många lärdomar, bland annat om hur det är att leda i kris. Nr 7, november 2021 •
Sidan
För ett tryggare liv sedan 2013
SKYDDSPLACERINGAR
SKYDDAD, INTE GÖMD
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Då vi inser att vi ej kan vara bäst på allt har vi lagt vår energi och fokus på alla förekommande former av skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr till söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med varje klient.
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Äntligen kan vi träffas
Nu är vi igång med SSILs utbildningsdagar! Det är många glada miner på mingelbilderna från Linköping, jättekul att se! Den 18 november är det dags för Stockholm och 2 december kommer turen till Göteborg. Hoppas vi ses!
Nästa nummer, då vi har tema Skyddat boende/ våld i nära relationer, blir det en artikel från seminarierna på det temat. En av föreläsarna är Ulla Thorslund som talar om våld och sexuellt våld i ungas parrelationer.
Vi har också fått klart med datum och föreläsare för 2022! Helena Bingham kommer att tala om narcissism och psykopati, hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får. Charlotta Donohue talar om hur man som professionell kan hantera de utmaningar man ställs inför när man ska möta dessa familjer. Sedan kan vi också presentera Lars Gustafsson som berättar hur vi går från samverkan till samarbete som gör skillnad, en resa i välfärdens tjänst.
Den 9-10 november är det äntligen dags för Socionomdagarna, årets verkliga höjdpunkt som inte kunde genomföras i fjol på grund av pandemin. Jag är jätteladdad! Det känns som en evighet sedan man var på ett sådant stort event. Och det blir jättesvårt att välja bland alla föreläsningar. SSIL kommer som vanligt att ha egen monter, A01:18, kom gärna förbi!
Första numret 2022 har vi tema Gängvåld och kriminalitet. Det ska inte blir svårt att få ihop material till det numret. Glen Sjögren, Polismyndigheten i Malmö och Rebeca Persson, socionom, Malmö stad kommer att tala om det framgångsrika projektet Sluta skjut. Det har vi skrivit om tidigare, men det tål att
upprepas eftersom det måste implementeras i andra städer nu, eller helst nyss.
De territoriella gängens uppbyggnad och funktion är en annan föreläsning som hålls av Maria Wallin, sociolog, analytiker och utvecklingsledare i Göteborgs Stad. Magnus Lindgren, generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige, talar om hur ungdomsbrott och otrygghet kan motverkas.
Mehdi Adnan Mossa kom som flykting till Sverige tillsammans med sin familj när han var 13 år. Traumat av kriget och flykten, ihop med att hamna i ett område av utanförskap skapade integrationssvårigheter. Han lockades in i gängkriminalitet och blev fast. Efter ett antal fängelsestraff, bröt han till slut från kriminaliteten och jobbar i dag som skolkurator och föreläsare. På Socionomdagarna berättar Mehdi om sin egen resa och delar med sig av insikter, utifrån egen erfarenhet, sitt arbete som kurator och utifrån sitt praktiska arbete från olika projekt i kommuner med bland annat uppsökande verksamhet.
Att få höra berättelser ut verkliga livet ger en ökad förståelse hur människorna som lever mitt i de här problemfyllda områdena har det. Då kan vi också lättare hitta lösningar för att motverka gängvåld och kriminalitet.
Jag hoppas att du kommer att bli stärkt av november månads späckade seminarieutbud.
Trevlig läsning!
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
6 | www.ssil.se
LSS-boende
Serviceboende med stöd och omsorg utifrån den boendes behov och förutsättningar.
Psykiatrisk öppenvård
Skola åk 7-9
Fristående grundskola åk 7-9 med inriktning mot elever som är i behov av särskilt stöd.
HVB-hem
Familjecenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Stödboende
För unga vuxna som är redo att träna på eget boende och inventera eventuella behov till stödinsatser.
Tillsammans skapa förutsättningar
till ett meningsfullt liv
Villbergagruppen erbjuder boende och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron.
Vår pedagogik bygger på tydlighet, förutsägbarhet och kontinuitet där varje individ, utifrån egna förutsättningar, kan finna trygghet genom att förstå och förutse sin vardag. Med lyhördhet och delaktighet formar vi en verksamhet som utgår från individuella styrkor, intressen och drömmar.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Daglig verksamhet i anslutning till boendet Hög personaltäthet för trygghet och stimulans
Jack Lukkerz är socionom, sexolog, forskare och författare. Debutromanen ”Under radarn” gavs ut hösten 2020.
”Det finns knappt något lustfokus alls”
Jack Lukkerz är utbildad socionom och sexolog och har forskat på sexualundervisningen i särskolan. Han har under åren arbetat inom både RFSL och RFRSU, Socialtjänsten och som lärare och föreläsare. I höstas kom hans debutroman ”Under radarn” där han skriver om sin uppväxt och flykt från Polen till Sverige på åttiotalet. – Det kändes självklart att skriva om flykten och om känslan som präglat hela mitt liv; känslan av att, över en natt, förlora min identitet, säger han.
TEXT: ANNE HAAVISTO
FOTO: CHRISTOPH LUKKERZ
När Jack var 11 år flydde han med sin familj i ett stulet plan från Polen. Året var 1984 och det fanns en rädsla för krig och många i öst längtade efter ett liv i väst. Jacks pappa, som arbetade som pilot, var politiskt förföljd och ansågs farlig för staten fast han inte var politiskt aktiv på något sätt. Han hade börjat som stridspilot, men degraderats till att flyga besprutningsplan.
– Min pappa hade fått kontakt med två mekaniker med tillgång till ett litet flygplan. För att flyga till Sverige behövdes en pilot. Under stort hemlighetsmakeri lyckades de ro sin plan i hamn och vi flög med det stulna planet till Sverige.
ÖVER EN NATT förlorade han allt i sitt liv han kände till; sitt hem, skolan, vänner och alla tillhörigheter. Som att förlora sin plats på jorden.
– Jag hamnade i Kristianstad, mitt i allt som vi som levt i öst drömt om; friheten framförallt. Jag minns smaken av choklad med hasselnötter, tvättmedlet som dof-
tade syren och gummibjörnsgodis. Från att alltid behövt köa för basala livsmedel fanns här allt i överflöd, berättar han.
Han var chockad över hur olika två länder kunde vara, fast avståndet inte är så långt.
Gatuskyltarna som var annorlunda, den hela asfalten på vägarna och husen som var målade i glada färger. Men Jack minns de blandade känslorna väl.
– Insikten kom, att vi lämnat mitt hemland. Polen var dött, sa mina föräldrar. Jag tyckte mycket var spännande, men förlusten av allt, särskilt min identitet, blev en känsla som förföljt mig genom hela livet.
HAN ANPASSADE SIG snabbt till den svenska skolan, hade lätt för att lära sig språket och fick många vänner. En lärare i svenska och engelska, Ingrid från Dalarna, väckte hans intresse för språk.
– Att leka med ord och laborera med språkets innebörd var väldigt spännande och något jag skulle ha stor användning av i hela mitt kommande yrkesliv.
Under radarn
Sakta går det upp för tioårige Tomasz: det finns ett liv utan fattigdom, varuköer och krigshot.
Det finns ett liv utanför Polen – och han har sett den i svartvita tv-sändningar från Sverige.
Jack Lukkerz, som numera bor i Malmö, har utgått från sin uppväxt i debutromanen Under radarn – en betraktelse av livet bakom järnridån, medan en liten pojke gör sig redo för att erövra världen.
Just nu håller Jack Lukkert på med en doktorsavhandling om politisk påverkan på sexualundervisningen.
»Vad var jag för en förebild som var hivsmittad och delade ut kondomer till andra«
När familjen flyttade från det multikulturella Kristianstad till den svenskt homogena orten Broby kände han sig som en utböling,
– Jag kände mig utanför, för alla hade bott där sedan de föddes. Det fanns knappt några inflyttade personer så jag hade inget att relatera till. Jag sattes i en klass med en kille från Polen, för att vi skulle bli kompisar var det väl tänkt, men det blev vi aldrig.
NÄR HAN LÄSTE ekonomisk linje på gymnasiet var han tillbaka till sina gamla vänner i Kristianstad.
– Jag ville inte plugga ekonomi, hade inget intresse av det alls, men det var det man valde då när man inte visste vad man ville göra, förklarar han.
Efter en ungdomspraktik hos RFSL visste han att han ville arbeta med något som hade med sexualitet att göra. Han själv hade vetat sen han var ung att han var homosexuell, något som aldrig blev något drama, som han säger.
– Det var en given organisation för mig att vända mig till, som ung bög. Jag arbetade uppsökande och delade ut kondomer, på platser där män träffades och hade sex. Jag var väldigt oförberedd på det här, hade inte aning om att män träffades i parker för sex. Det var väldig påtag-
Jack Lukkerz
ligt och väckte många frågor och jag insåg att den kärleken och åtrån jag själv sökte fanns på riktigt.
HAN AGERADE MODELL för en kondomkampanj och reste runt till högstadieskolor och pratade om sitt liv som homosexuell. I mittuppslaget i Kristianstadsbladet, var han med tillsammans med en annan kille, under parollen ”vi är bara killar som gillar killar”.
– Jag tänkte inte ens i termer om att vara modig, det var något jag hoppade på för det lät kul.
1997 fick Jack diagnosen HIV. Han var då mitt uppe i sin utbildning till socionom på Mitthögskolan i Östersund.
– Jag var i chock och kände att livet var slut. Vad var jag för en förebild som var hivsmittad och delade ut kondomer till andra. Skammen var hemsk så klart. Efter att jag gått igenom de klassiska faserna chock, bearbetning och nyorientering insåg jag att alla kan begå misstag, hur upplyst man än är.
Under det tredje året på utbildningen fick han möjlighet att åka som utbytesstudent till Tyskland, där han gjorde en sex veckor lång praktik bland tunga missbrukare på gatan.
– Jag hade aldrig varit i närheten av en narkoman innan. Nu delade jag ut 120
»Sverige är i mycket en god förebild men fortfarande är det
svårt att komma ifrån fokus på fortplantningen«
injektionsverktyg om dagen, för förebyggande arbete mot HIV och hepatit. Ännu en gång slängde jag in mig i något tufft och jag fick många insikter; bland om hur fort en människas liv kan bli förstört.
I TYSKLAND TRÄFFADE han sin nuvarande man och förhållandet sattes på prov, efter att han tidigt berättat att han levde med hiv.
– Det var kämpigt ett tag och vi undrade hur vi skulle bygga på vårt förhållande, för tänk om jag skulle dö. Så gick tankarna ibland, även om det då fanns effektiva mediciner. Men vi kom vidare.
Efter tre år i Tyskland valde de att flytta till Malmö där han så småningom fick jobb på RFSU.
– Jag tror att mitt intresse för människans sexualitet handlar om att människor omkring mig redan när jag var barn pratade om sex, om att bli tillsammans, om att ligga och det väckte av någon anledning mitt intresse. När jag väl fick möj-
lighet att utforska ämnet sexualitet i vuxen ålder, så förstod jag att jag också kunde lära mig mycket om människan, om den kultur vi lever i, om religionens roll, om relationer människor emellan och om vad som driver oss att fatta vissa beslut här i livet.
VIA RFSU FICK han möjligheten att gå en sexologutbildning i Göteborg och efter det läste han en akademisk masterutbildning i Malmö. 2012 kom han in på en tvåårig forskarutbildning, med fokus på att undersöka målet med sexualundervisningen inom särskolan.
– Utmaningen är att medvetandegöra de klassiska könsnormerna och att synliggöra HBTQ-personer och att uppmuntra öppenhet, ur ett större perspektiv än heteronormen. Ofta är budskapet inom särskolan att om man vill träffa någon så ska man träffa någon som är likadan, man uppmuntrar inte att träffa an-
dra, det är liksom ”Håll er till era egna”. Är det verkligen de ungas bästa? Det ifrågasätter jag starkt. Personalen vill säkert väl men saknar stödet, kunskapen och färdighetsträningen, menar han. Utöver detta fick han även nytta för sitt stora intresse för språk.
– Hur vi kommunicerar är oerhört spännande att betrakta. Vad är det vi säger? Vilka budskap vill vi förmedla och hur gör vi det? Det var egentligen det här som drev mig i början.
VI PRATAR GENERELLT om sexualundervisningen i skolan; hur lite den utvecklats och hur riskfokuserad den är fortfarande. – Det finns knappt något lustfokus alls. För människor är sex i grunden något positivt, något gott man vill göra. Men inom undervisningen är det fara och färde. Sex är skadligt, man kan bli oönskat gravid eller få sjukdomar. Det här fokuset på negativa aspekter ser vi både internationellt
Efter en ungdomspraktik hos RFSL visste han att Jack ville arbeta med något som hade med sexualitet att göra.
och i Sverige. I Polen är det HBTQ som är fan på väggen och som förstör ungdomar, i USA är det abortfrågan. I Sverige är det porr och våld som är det farliga och som förstör, väldigt viktiga frågor, men om det är det väsentliga i sexualundervisningen så anser jag att det blir väldigt bakvänt. Vi måste tänka till, vad är det vi vill förmedla våra ungdomar? Sverige är i mycket en god förebild men fortfarande är det svårt att komma ifrån fokus på fortplantningen. Och att kvinnor är i underläge och utsatta, sexuellt, medans mannens sexualitet knapp ifrågasätts.
EFTER ÖVER 800 högskolepoäng och många timmars arbete med sin pågående doktorsavhandling, där han tittar på politisk påverkan på sexualundervisningen, kände han sig utmattad, men ville inte förlora lusten till språket. Så han sökte till författarutbildningen på Lunds universitet.
– Jag var väldigt sugen på att prova skriva skönlitterärt. Under utbildningen lärde jag mig olika genrer och stilar och påbörjade projektet att skriva en bok. Det var oundvikligt att boken skulle ta avstamp i Polen och flykten till Sverige.
En uppgörelse med sin historia började växa fram och resulterade i romanen ”Under radarn”, som kom ut hösten 2020.
– Att skriva boken var en terapeutisk process där jag gick till botten med känslan av att ha förlorat min identitet, en känsla som jag ständigt burit med mig. Nästa år fyller han 50 år och kommer att vara klar med doktorsavhandlingen. – Äntligen. Sen vill jag fortsätta skriva både skönlitterärt och som forskare. Och bli bättre på odling. Jag vill gärna följa en växt eller en frukt som gror. ●
Om Jack Lukkerz
Ålder: 48.
Yrke: Socionom, sexolog och författare.
Familj: Maken Christoph.
Bor i: Malmö.
Aktuell med: Doktorsavhandlingen och boken ”Under radarn” (2020, Hoi Förlag).
Har även skrivit ”En tom arena: Gymnasiesärskola och habiliteringspersonalens perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning, (2014, Malmö Högskola).
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
I
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se
Stödboende för vuxna personer från 21 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA BJÖRKLINGE info@allviken.se I www.allviken.se
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
Om SSIL Inköpsindex
En kartläggning som via djupintervjuer med 1700 beslutsfattare inom Sveriges kommuner ger en unik insikt i kommuners och socialtjänstens nuvarande och framtida behov av boendeinsatserna HVB, konsulentstödda familjehem, skyddat boende, stödboende, SÄBO och LSS.
WWW.SSIL.SE
Unik kartläggning av omsorgsbehovet
Inköpsindex ger en samlad bild av omsorgsbehoven i Sveriges 290 kommuner. Det ger kommunala och privata aktörer en unik inblick i dagens och framtidens behov inom HVB, stödboende, familjehem, skyddat boende, SÄBO och LSS.
Kartläggningen är gjord av SSIL.
TEXT: JENNY FORS
SSIL har nyligen genomfört kartläggningen Inköpsindex. Inköpsindex ger både unik insikt i Sveriges kommuners nuvarande och framtida behov av boendeinsatser, och samtidigt hur de planerar för att tillgodose sina behov på kort och lång sikt.
– Vi är jättestolta över den här kartläggningen som vi tror att många aktörer och verksamheter kommer att ha stor användning för, säger Monica Engblom, verksamhetschef på SSIL.
Kartläggningen består av djupintervjuer relevanta 1 700 beslutsfattare på socialtjänsten inom alla Sveriges kommuner.
– Det har varit mer omfattande än vi trodde från början. Det är framförallt eftersom varje kommun arbetar på ett unikt sätt och för att lägga pusslet behöver vi både förstå hur beslut tas och av vem. Vi är idag stolta över att vi har varit i kontakt med samtliga Sveriges kommuner, har över 84 procents svarsfrekvens och då har vi enbart bortfall på enstaka frågor som i vissa kommuner blir irrelevanta på grund av deras storlek eller inriktning på verksamhet.
vet bedöms att förändras på tre års sikt. – Vi ser en stor efterfrågan på marknaden på sådan här statistik och analyser, vilket vi nu kan erbjuda. Det ger aktörerna en tydlig indikator på hur marknadskrafter kommer att påverka de kommande åren och möjlighet att möta efterfrågan genom till exempel expansion eller omställning av verksamhet, säger Elin Hagman Hansson, försäljningschef på SSIL. All data levereras som en riksrapport fördelat på Sveriges 21 län och samtidigt har man möjlighet att med vår data göra analyser på kommun- och boendeinsatsnivå. Vi presenterar också tydliga kartor för varje boendeform där man länsvis kan se om behovet är uppåtgående, oförändrat eller nedåtgående.
»Den här informationen kan de inte få någon annanstans«
– För större aktörer erbjuder vi dessutom en demo där vi gör ett besök och kan diskutera och gå igenom resultatet. Det har vi satt igång med nu och har fått jättepositiv respons på. Den här informationen kan de inte få någon annanstans. Även kommunerna har visat stort intresse för Inköpsindex för att få en jämförelse hur det ser ut hos andra, både i och utanför länet.
Kartläggningen rör behovet av insatserna HVB, konsulentstödda familjehem, skyddat boende, stödboende, SÄBO och LSS. Till exempel hur många boendeplatser kommunen har idag, om kommunen möter behovet, hur stor andel privata verksamheter som anlitas och hur beho-
Elin Hagman Hansson är nöjd över att äntligen vara i mål med kartläggningsarbetet.
– Pandemin innebar en utmaning, men också att hitta rätt kontaktpersoner i de större kommunerna där det var flera olika verksamhetschefer som behövde intervjuas för att få en samlad bild, avslutar hon. ●
Monica Engblom.
Det här är trenden för en av boendeformerna.
Skyddat boende med psykosocialt stöd
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD
Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
Vi finns på flera platser i landet och har just nu lediga platser att erbjuda. Välkommen att besöka vår hemsida eller ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00 mogard.se
Skyddade boenden Stödboenden
Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!
070-108 15 15 info@hemstadenab.se
hemstadenab.se
Dammsdal
Skola och boende f ör ungdomar inom autismspektrumtillstånd
Vi tar emot ungdomar från hela landet. De kommer till oss för att man trots omfattande insatser i hemkommunen inte f ått skolgång och vardag att fungera. Vi anpassar studier, fritid och vardag vilket ökar möjligheterna att lyckas såväl med studier som social utveckling. Vi erbjuder f yra skolformer. Dammsdal arbetar med tydliggörande pedagogik.
Mångfald på arbetsplatsen är bra för tillväxten, innovationskraften och arbetsklimatet. Det ger fler perspektiv genom att vi får ta del av andras infallsvinklar och man har lättare att nå ut till olika grupper i samhället. Mångfald kan vara olikheter när det gäller kön, social tillhörighet, etnisk och kulturell bakgrund, ålder, sexuell läggning, funktionsvariation och så vidare. Det kan finnas motstånd till det som upplevs som annorlunda, så det krävs att man jobbar aktivt med frågan för att inkludera alla.
Janna Tingvall är tacksam att hon har kunnat genomgå könskorrigeringen, även om resan har varit påfrestande.
Ständigt utsatt men fri som kvinna
Janna, som tidigare hette Jan, genomförde sin könskorrigering 2012. Sedan dess har hon äntligen kunnat titulera sig som den kvinna hon alltid känt att hon är. Det har varit en lång och smärtsam resa, som pågår än. På sina arbetsplatser har hon ofta utsatts för glåpord och dumma frågor om sitt kön.
– Jag utsätts nästan dagligen för påhopp på jobbet, säger Janna.
TEXT OCH FOTO: ANNE HAAVISTO
I hela sitt liv har Janna sökt sin identitet och försökt leva efter facitboken så gott hon kunde, hur en pojke skulle se ut och bete sig. Det har varit en kamp för att överleva.
Men aldrig hade hon trott att det var nu, efter könskorrigeringen, som motgångarna skulle börja. Hon blev återigen påmind om det liv hon som ung gick igenom i skolan, med mobbning och trakasserier som en del av vardagen. Särskilt inom gay-rörelsen som Janna var delaktig i som ung.
– Så länge du är en gayperson som klär upp dig och spexar, då tillhör du en community med andra likasinnade. Då är det naturligt att bejaka kvinnligheten och mycket är ju förknippat med humor. Men när man väljer vägen att korrigera sitt kön, och har till slut en vagina, då är man inte kvar som en i gänget. Är du inte lite könssvikare nu då? Det upplevde jag att mina vänner tänkte om mig. Efter operationerna uteslöts jag helt och de flesta av mina gayvänner försvann.
I arbetslivet har hon utsatts för kränkningar, trakasserier och utfrysning. Janna hade under flera år arbetat inom försäljning och jobbade på ett varuhus när hon gjorde sin könskorrigering. Tidigare hade hon levt ett dubbelliv; Jan på jobbet och Anna Larsson i partylivet.
– Under den här tiden levde jag i en relation med en man, som också stöttade mina vilsna känslor. Anna Larsson raderas så småningom ut av den sanna identiteten jag kände jag letade efter och det var Janna.
NÄR JANNA BERÄTTADE om sin diagnos könsdysfori klargjorde hon för sina kollegor och chefer att hon nu ville bli titulerad som Janna.
– Det jag berättade för dem gjorde att de fick en helt annan syn på mig och plötsligt hade jag en lägre plats i den hierarki som rådde där. Plötsligt ställdes det högre krav på mig och det bildades flera läger bland personalen. De som var bra arbetskamrater vågade inte öppet visa sitt stöd
av rädsla att även de skulle bli utfrysta, som jag blev. Jag fick omotiverade arbetsuppgifter som egentligen var helt onödiga och ofta utom synhåll för kunderna.
Hon anpassade sig och gjorde allt för att få behålla sitt jobb. Men har man en arbetsgrupp som inte förstår så knäcks man, menar hon.
– Jag blev ofta uppkallad till cheferna som letade fel på mig. De sa ”Janna, du måste förstå våra kunder.”, ”Hur ska vi lösa det här?”, ”Du måste ju förstå att våra kunder stör sig på att du är transa?” Kunder kunde komma fram med dumma frågor som: ”Varför har du en sån mörk röst? Är du en han eller en hon?”
DET BLEV ALLT mer ohållbart för Janna att arbeta kvar. Utfrysningen var total och konflikterna avlöste varandra.
– Jag satt alltid ensam i matsalen på lunchen och det blev många tårar på toaletten, där jag grät av förtvivlan. Jag kommer inte att orka det här, tänkte jag. Vad har jag gett mig in på? Det hände att en
»Jag hade inte levt idag om jag inte hade gjort korrigeringen«
chef visade mig mejl från kunder som undrade hur de kunde ha en sån onormal eller vidrig människa i kassan. Jag kunde inte förstå vuxna människors grymhet, även om jag vet att det handlar om rädsla och okunskap.
Hon säger att hon aldrig hade räknat med att bli så ensam.
– Jag vill träffa människor som är intresserade av mig som person, inte på grund av mitt kön eller vad jag har gjort. Jag förväntar mig inte att alla ska förstå, men jag önskar att bli respekterad. Att ständigt stå till svars är tröttsamt.
En strategi Janna haft sedan korrigeringen är att extra mycket framhäva sin kvinnlighet.
– För mig är det viktigt att ha snygga kläder, snygg make up och ett fint hem. Kan jag prestera och visa upp allt det här fixade och korrekta, då kanske jag blir mer accepterad, tänker jag.
JANNA ARBETAR SEDAN åtta år som busschaufför. Även på den här arbetsplatsen har hon blivit ifrågasätt och kränkt, främst av resenärerna.
– När folk inte får som de vill, till exempel resa med mig utan biljett, klankar de ner på mitt kön direkt. Jag får flera gånger i veckan höra att jag är en horfitta och en sån där henjävel.
I somras var Janna med om en chockartad upplevelse under sitt arbetspass. In
i bussen klev en resenär med flera barn som under resan sprang runt i bussen, medan mamman satt upptagen med sin mobiltelefon. När Janna vänligt bad henne att ha uppsikt på barnen, av säkerhetsskäl, blev hon ursinnig och glåporden av den värsta sorten haglade.
– Jag blev helt tom inombords och tårarna började rinna. En annan busschaufför hade hon inte ens skällt på, varför skälla på mig? Jag gick inte in i någon diskussion, utan försökte behålla lugnet, samtidigt som chockade resenärer klev på bussen. Jag anropade hjälp och min trafikledning såg till att jag togs ur trafik. Min arbetsgivare kände till tidigare trakasserier och valde att polisanmäla händelsen.
– I ett vanligt tjejgäng, eller ensam är det lugnt men går jag ut med andra transpersoner är jag mer utsatt, berättar Janna.
DET HAR ÄVEN hänt att Janna har blivit utsatt för fysiskt våld på sin fritid. Hon säger att hon inte är rädd för att gå ut, men att det finnas en grundrädsla som är svår att beskriva.
– Mycket handlar om vilka jag är ute tillsammans med. I ett vanligt tjejgäng, eller ensam är det lugnt men går jag ut med andra transpersoner är jag mer utsatt, då kan det hända att vi utpekas som män som bytt kön. Jag känner en TSväninna som går med batong i väskan, ifall det skulle uppstå en hotfull situation, berättar hon.
Vi pratar generellt om könskorrigering och Janna tycker att det ibland är lite för lättvindigt, att det är för enkelt att börja
»Jag förväntar mig inte att alla ska förstå, men jag önskar att bli respekterad« Janna Tingvall
en könsresa med allt vad det innebär.
– Jag är glad att jag gjorde min korrigering relativt sent i livet. Jag hann mogna i mina tankar och förbereda mig inför ett så stort livsbeslut. Idag skiljer man på identitet och könskorrigerande ingrepp. Du får ett personnummer långt innan du ens börjat din förvandling, om du definierar dig som till exempel kvinna. När jag gjorde mitt ingrepp rullade jag in på operation med Jans personnummer runt handleden och ut med Jannas.
till den jag förväntas vara. Hon har valt att offentligt berätta om sin resa i fotoboken ”Janna – Ett liv i två världar” som kom ut 2017. Fotografen Eva Lie följde Janna genom hela resan från Jan till Janna. – Jag vill synliggöra att vi finns i samhället och inge hopp till de som känner sig ensamma med sina vilsna tankar, för att en sån här resa inte ska vara för smärtsam.
Hon minns frihetskänslan när hon äntligen kunde gå på badhuset och simma som kvinna.
– Det hade jag absolut inte kunnat göra när jag fortfarande hade något annat mellan benen. Jag har funderat en hel del på det, utan att döma, men om du som kvinna har din penis kvar, vilket omklädningsrum ska du gå in i? Där har vårat samhälle otroligt mycket kvar, för att möta upp oss och våra behov.
DET ÄR INTE glitter och glamour, säger Janna, att göra den här resan. Hon är självkritisk och ställer höga krav på sig själv, då hon fått den här möjligheten och erbjudits hjälp av vården.
– Jag är väldigt tacksam så klart. Jag hade inte levt idag om jag inte hade gjort korrigeringen. Jag hade tagit mitt liv. Men jag kan även känna skuld och press på mig själv, att jag verkligen måste leva upp
Suzanne Larsdotter arbetar som sexolog och har genom åren kommit i kontakt med många transpersoner. Hon har skrivit ett kapitel om könsidentiteter i boken ”Sexologi för psykologer och psykoterapeuter” utgiven på Studentlitteratur. Hon berättar om det lidande som många av dessa människor dagligen lever med.
– Transpersoner är de mest utsatta inom hbtq-rörelsen. Att inte bli sedd och respekterad för den man är nöter ner en människa. Många transpersoner är oerhört utsatta för allt från hatbrott, hån och trakasserier till fysiskt våld.
HON MENAR ATT så kallade mikroaggressioner i vardagen, som antydningar, frågor och glåpord, till och med kan vara livshotande och självmordsstatistiken bland transpersoner är mycket högre än hos andra.
– I en undersökning från Folkhälsomyndigheten framgår att 36 procent av alla transpersoner har övervägt att ta sitt
Jannas resa från man till kvinna har dokumenterats i en fotobok.
liv det senaste året, mot sex procent hos den övriga befolkningen. I Sverige har nära 60 procent av transpersoner i åldrarna 15–19 år övervägt självmord, och 40 procent har gjort åtminstone ett allvarligt försök. En orsak, förutom trakasserier och hån, är att de här människorna har lågt förtroende för samhällsfunktioner som sjukvård och polis och drar sig för att söka hjälp.
Värderingar och normer i samhället, okunskap och oförståelse ligger i grund till transpersoners utsatthet.
– Samhället har ett könsdikotomiskt sätt att tänka där man och kvinna är normen. Människor överlag har en önskan att kategorisera och när det uppstår problem med att hitta en passande kategori så skapas osäkerhet, som i sin tur kan leda till att man utsätter transpersoner för kränkande behandling genom att till exempel ta sig rätten att definiera den andra människan och ifrågasätta dennes könsidentitet, menar Suzann.
SAMTIDIGT SOM UTSATTHETEN är utbredd ökar antalet människor som får diagnosen könsdysfori både bland vuxna och personer under 18 år. Likaså ökar antal personer som ansöker till Socialstyrelsens Rättsliga Råd om ändring av juridiskt kön. – Man vet inte riktigt varför, men det troliga är att det har med en ökad öppenhet i samhället att göra. Man tror ock-
så att könsdysfori är vanligare än vad vi tidigare trott. Dessutom ändrades lagstiftningen 2013 så att det blev möjligt för personer att få könsdysforidiagnos, erhålla behandling och ändra juridiskt kön utan att behöva genomgå sterilisering och underlivskirurgi. Om personen vill genomgå underlivskirurgi kan personen frysa könsceller innan ingreppet sker. Detta torde förklara en del av ökningen från 2013, berättar Suzann.
KUNSKAPEN ÖKAR MEN det kommer även bakslag i olika former, enligt Suzann.
– Jag kan känna en viss oro när man ser till den politiska kopplingen, framförallt inom den konservativa och främlingsfientliga lägret och vilken syn de har på kön. I Ungern till exempel har en ny lag införts som förbjuder byte av juridiskt kön. I den nya lagen har begreppet kön i folkbokföringen ändrats till ”kön vid födseln”. Något som gör att transpersoner gång på gång tvingas komma ut med sin transidentitet i kontakt med myndigheterna.
Suzann anser att alla som jobbar med människor bör skaffa sig en utbildning i de här frågorna.
– Det behöver införas riktlinjer i bemötande på arbetsplatser och kompetens för att på rätt sätt kunna möta transpersoner. Transvården är så fundamentalt viktig för rätt vård och behandling är livräddande insatser. ●
Suzanne Larsdotter, sexolog, har skrivit ett kapitel om könsidentiteter i boken ”Sexologi för psykologer och psykoterapeuter”, utgiven på Studentlitteratur. Foto: Privat.
Fakta om transpersoner
Begreppet trans innebär att bryta mot normer kring könsidentitet/könsuttryck. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes. Ordet trans kommer från latin och betyder ungefär ”på andra sidan av”, ”bortom” eller ”gå över/överskrida”. Trans har ingenting med ens sexualitet att göra.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden.
“Alla
förtjänar Drömmar, Mod & Möjligheter!”
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se
Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Svensk
Svensk
Persontransport AB
Persontransport AB
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet.
Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten och tar emot våldsutsatta kvinnor från 21 år som lever under hot eller med stalkers. Vi arbetar även med hedersrelaterat våld mot kvinnor.
info@persontransport.se | 0700 21 20 40
info@persontransport.se | 0700 21 20 40
info@persontransport.se | 0700 21 20 40
Hos oss är både barn och djur välkomna och vi hämtar inom 24h.
www.persontransport.se
www.persontransport.se
www.persontransport.se
070 220 07 26 I kontakt@morgondagen.com www.morgondagen.com
Rätt plats för din annons!
Kontakta oss så hjälper vi dig. Marko Grönholm 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Peter Dyrhede arbetar som chef inom Polismyndigheten, men har inte kunnat komma in på Polishögskolan tidigare på grund av sin adhd.
Fritt fram att bli polis med adhd
Peter Dyrhede ska söka till Polishögskolan, något som inte tidigare varit möjligt på grund av hans adhd. Den 16 augusti ändrades intagningskraven så att personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan få göra en individuell prövning. Tidigare har dörren varit helt stängd. – Det har varit ett omodernt sätt att se på NPF, säger han.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: MARIA HELLSTRÖM
Flera kollegor har genom åren uppmanat Peter Dyrhede att söka till Polishögskolan, men han har varje gång fått svara att det inte är möjligt på grund av hans adhd-diagnos.
– Man har inte ens fått prövas, säger Peter Dyrhede.
I slutet av juni fälldes Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket av Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att ha uteslutit personer med neuropsykiatriska diagnoser. Försvarsmakten ändrade då reglerna, och det gjorde även Polismyndigheten eftersom polishögskolan också använder sig av Pliktoch prövningsverket.
Från och med den 16 augusti får alltså alla sökanden med NPF genomgå en individuell prövning. Peter Dyrhede planerar att söka in i oktober, så fort han har läst upp historia och engelska.
Idag jobbar han inom Polisen, som gruppchef för Stöd och service på Regionledningscentralen i Region Väst.
– Jag har jobbat inom Polisen i 4 år, men 10 år inom Rättsväsendet och 14 år som ordningsvakt. Jag har jobbat nära poliser och kände att jag hade fallenhet för det polisiära arbetet. Drömmen har varit att jobba i den operativa ledningen ute bland folk, men jag fick i stället gå en annan väg.
Som chef på ledningscentralen är han en del i den operativa verksamheten där han tidigare även lett insatser men nu är med och utvecklar hela verksamheten.
– Att vägen mot det yttre har varit stängd för mig har jag hela tiden tyckt varit ett omodernt sätt att se på NPF. Det har inte rimmat med sättet som Polisen arbetar i övrigt, att vi alltid gör individuella bedömningar. Så fungerar ju hela samhället idag, säger Peter Dyrhede.
HAN FYLLER 40 år i år och fick sin adhd-diagnos för tio år sedan.
– Jag har aldrig haft några problem i min yrkesroll, där är snarare styrkorna tydligare. I andra länder ser de adhd som något positivt inom Polisen. Jag ser inte några hinder, jag tänker brett och långt fram i olika steg. Jag tar inte saker personligt. Jag är väldigt snabb och behöver ibland bromsa mig för att andra ska hinna med. Sedan vill jag vara påläst och sätter mig in i saker som jag tycker att det är viktigt att jag kan. När jag har ett intresse för något lär jag mig allt om det. Jag är inte rädd för att prata med folk och är van att hantera jobbiga situationer efter mina år som ordningsvakt. Jag har även jobbat inom Kronofogdemyndigheten.
»Jag har aldrig haft några problem i min yrkesroll, där är snarare styrkorna tydligare«
Peter Dyrhede
Varför man tidigare har uteslutit personer med NPF har man förklarat med att polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer i många olika miljöer där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Man får inte ha medicinska hälsotillstånd som kan förvärras av arbetet eller utgöra en fara.
– Det görs många lämplighetstester och psykologiska djupintervjuer innan man kan antas till Polishögskolan. Om man kommer in så är det två års studier och ett halvår som aspirant, så det finns många sätt att sålla bort de som inte är rätt för yrket. Polisen som myndighet verkar ha haft väldigt låg kunskap om NPF. Det är nästan som att de bara har sett de med adhd som hamnar i kriminalitet.
DET HAN SJÄLV har haft problem med är att ha struktur hemma, vilket han har lärt sig att hitta strategier kring.
– Jag kunde till exempel sätta i gång flera olika renoveringsprojekt samtidigt
utan att tänka på att jag behövde både tid och pengar för att kunna slutföra dem.
PETER HAR OCKSÅ bytt jobb ganska ofta.
– Så fort det blev tråkigt så bytte jag jobb. Jag har också haft svårt med samspel, att förstå den hierarkiska ordningen till exempel och att man inte alltid bör säga vad man tycker. Jag tycker att alla ska behandlas lika. Jag började förstå att något inte stod rätt till när jag hade svårt att driva på min egen utveckling. Jag ville gärna göra som jag alltid hade gjort. I ett samtal med företagshälsovården berättade jag att min son har adhd och då tyckte de att jag också skulle genomgå ett test.
Det var det bästa han har gjort.
– Det är först när man förstår vilka problem man har som man kan göra något åt dem. Det värsta är att många som är poliser inte har vågat utreda sig för adhd av rädsla att bli av med jobbet, fast de skulle vara i stort behov av en diagnos för att kunna förstå sig själva, avslutar Peter Dyrhede. ●
Peter Dyrhede fick sin adhd-diagnos för tio år sedan.
När Peter har ett intresse
för något så vill han lära sig allt om det.
»Det är först när man förstår vilka problem man har som man kan göra något åt dem«
Om Polismyndighetens antagningskrav
För att antas till Polishögskolan får du inte ha ett medicinskt hälsotillstånd eller symptom som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av ett behov av regelbunden medicinering och tillgång till mediciner. Diabetes typ 1 och epilepsi är två exempel. Du får inte heller ha ett hälsotillstånd eller symptom som kan framkalla fara för dig själv, kollegor eller allmänheten.
Adhd eller annan neuropsykiatrisk diagnos kan påverka dina möjligheter att bli polis, men från och med september 2021 har du möjlighet att genomgå en individuell prövning.
För att bli polis ska du ha en grundläggande psykisk stabilitet och lämplighet för yrket. Polisyrket har också fysiska krav som måste uppfyllas.
Alla it-konsulter på Unicus har Asperger
Personer med Asperger är analytiska och logiska, gillar struktur, har hög koncentrationsförmåga och öga för detaljer och orsakssamband. Hos Unicus anställer man bara konsulter med Asperger – en ”perfect match”, enligt vd Anders Barnå.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH UNICUS
Har ni ett fördomsfritt och inkluderande tankesätt när det gäller arbetsmiljö och rekrytering? Det är lätt att tro att vi går efter kompetens, men undermedvetet så anställer vi helst personer som påminner om oss själva. De som är annorlunda tenderar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Vi har alla olika styrkor och det är en stor fördel att ha mångfald på arbetsplatsen. Unicus anställer bara it-konsulter med
Aspergers syndrom. Personer med Asperger är som gjorda för att arbeta med it.
– Det Unicus kan erbjuda är extremt efterfrågat, säger Anders Barnå, vd på Unicus Sverige.
Numera ingår diagnosen i autismspektrumtillstånd (AST) enligt diagnosmanualen DSM-5, men de som redan har fått diagnosen Asperger behåller den. De har normal till hög intelligensnivå, är analytiska och logiska, gillar struktur och ordning,
högt fokus och koncentration, ser detaljer som andra ofta missar, är tåliga för repetition och är extremt intressestyrda.
– Den vanligaste bilden är att personer med Asperger är smarta nördar. De är väldigt duktiga och effektiva när det gäller sina arbetsuppgifter, men är inte speciellt bekväma i sociala sammanhang. De ser ingen mening i småprat vid kaffemaskinen och kan ha svårt med sociala koder, vad man ska säga och inte.
Öppenhet om hur personen fungerar ger en bra förutsättning att det ska fungera.
Andreas Barnå, vd för Unicus Sverige, tycker att det känns bra att kunna hjälpa personer till ett bra arbete.
Personer med Asperger har inga problem att utföra repetitiva arbetsuppgifter och har god koncentrationsförmåga.
Anders Barnå fick uppdraget att bygga upp Unicus verksamhet i Sverige år 2016. Han var van att driva konsultverksamhet efter 20 år i branschen, men fick lov att läsa på om Asperger.
Företaget grundades i Norge 2009 av Lars Johansson-Kjellerød och finns nu också i Finland. Det finns också fler it-konsultbolag som riktar in sig på den här gruppen.
– DET KÄNNS bra att kunna hjälpa personer ur arbetslöshet, så vi har ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Då kan vi börja med tolv veckors praktik, sedan kan vi också få ett mindre lönebidrag i sex månader. Det kan ta extra tid att komma igång ute hos kund, så det krävs lite extra tydlighet i introduktionen, men sedan är
Symptom för AST
Svårigheter med socialt beteende, att se undertexterna i socialt samspel, att avläsa kroppsspråk och instinktiva signaler. Svårt att läsa av och förstå andras tankar och känslor. Vanligt att tolka saker bokstavligt. Intensiv fokusering på vissa intressen. Uppmärksam på detaljer, stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga. Överkänslig för olika sinnesintryck – såsom ljud, ljus, lukt och beröring.
det inga problem. Vi är öppna redan från början med de svårigheter som konsulten kan ha, så att alla är medvetna om det. Till exempel att inte ta det personligt om det blir ett nej på frågan om att hänga med på lunch eller after work.
Vissa kan till exempel ha svårt med ljud- och synintryck och kan ha svårt med öppna kontorslösningar. Avskärmning och lurar som stänger ute ljudet brukar fungera bra.
– Bara man pratar om saker brukar det mesta gå att lösa. Det gäller förstås att man är redo att gå ut med sin diagnos om man börjar på Unicus. Under vårt informationsmöte på företaget kan det också komma fram att medarbetare har barn med diagnosen som de inte har berättat om tidigare, berättar Anders Barnå.
De som söker sig till Unicus har ofta två stora intressen; it och teknik. Här får de ett jobb där de får utmanas på rätt nivå. – Våra medarbetare kan ha jobbat som lagerarbetare eller städare tidigare, trots att de har en helt annan kapacitet. Många har försökt att söka it-jobb, men inte fått chansen efter att ha varit på intervju för att de upplevs som udda.
Själva jobbet klarar de utmärkt, men sedan kan saker som att ta sig till och från jobbet ta mycket energi. Men de växer och utvecklas av de sociala utmaningarna.
– Vi kan göra stor skillnad för så många. Och företagen får lojala medarbetare samtidigt som de kan checka av rutan för ett medvetet inkluderings- och mångfaldsarbete, avslutar Anders Barnå. ●
»De ser ingen mening i småprat vid kaffemaskinen«
Om Unicus
UNICUS ÄR ett konsultföretag med inriktning på systemutveckling. Alla konsulter har Aspergers vilket gör företaget till ”The perfect match for software development”. En bra konsult behöver vara strukturerad, uthållig
Anders Barnå
och envis, tänka logiskt och analytiskt och se både detaljer och orsakssamband.
150 personer söker varje år jobb hos Unicus, som är ett växande bolag med 40 konsulter i Sverige och 40 till i övriga Norden.
Sedan starten år 1998 har Inagården funnits till för människor med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. I över 20 år har Inagården förändrat människors liv mot alla odds. Detta med hjälp av miljöterapi, aktivering och adekvata behandlingsmetoder sammansatt till en välfungerande modell.
Inagården bedriver både verksamhet inom HVB och LSS.
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Kvinnor med autism är en osynlig grupp
Den vuxna autistiska kvinnan är en person som vår tid ännu inte känner. Ända fram till 1980-talet betraktades autism som ett tillstånd reserverat för pojkar. I filmer och tv-serier skildras den begåvade och socialt kantiga kvinnan fortfarande som en kopia av den manliga nörden, med samma intressen för datorspel, Rubiks kub och tågtidtabeller.
Ändå finns kvinnorna, och har alltid funnits, i alla samhällsklasser och kulturer. Med sin egen autismutredning som ram gör Clara Törnvall en resa bakåt i tiden och ser sin och andras historia med nya ögon.
Clara Törnvall är kulturjournalist och producent på Sveriges Radio P2. Hon har tidigare skrivit för bland annat Aftonbladet Kultur.
Autisterna – om kvinnor på spektrat utkom den 1 oktober 2021 på förlaget Natur & Kultur.
Får utmärkelse för sitt arbete mot sexuellt våld
Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare för organisationen Storasyster, är en av Årets alumner vid Linköpings universitet. Hon uppmärksammas för att hon bidragit till stöd för många drabbade och ökad kunskap om det sexuella våldet.
Cecilia Bödker Pedersen har läst till socionom vid Linköpings universitet och tillträdde som generalsekreterare för Storasyster 2014. Under hennes ledning har organisationen vuxit och fått stort genomslag i såväl sociala som traditionella medier.
Varje år anmäls över 20 000 sexualbrott, framför allt mot tjejer och kvinnor. Mörkertalet är stort och troligen rör det sig om en halv miljon som utsätts för sexuella övergrepp årligen, enligt Storasyster. Det kan handla om att få oönskade bilder på könsorgan, att bli kallad hora, att tvingas se en porrfilm eller att bli våldtagen.
Låg kunskap om klimakteriet
Nästan alla kvinnor får någon form av klimakteriebesvär. Värmevallningar och svettningar är vanligaste problemet, följt av sömnproblem och sexuella besvär, visar en ny undersökning från Socialstyrelsen. En tredjedel av kvinnorna var helt oförberedda på att komma i klimakteriet.
Nästan alla svaranden i en ny enkätundersökning från Socialstyrelsen uppger att de har eller har haft något besvär i samband med klimakteriet. Sex av tio uppger måttliga eller svåra besvär av värmevallningar och svettningar. Sju av tio hade haft sömnproblem och över hälften av kvinnorna uppgav att de haft led-, muskel- och ryggbesvär respektive sexuella besvär.
Andra besvär var trötthet, torra slemhinnor, humörsvängningar, nedstämdhet/ depression, oro/ångest, urinläckage, urinvägsbesvär och hjärtklappning.
En tredjedel av kvinnorna svarade att de inte alls var beredda på att komma i klimakteriet och få besvär. Endast en tiondel svarade att de var väl förberedda.
– Vår undersökning visar att det behövs mer information till kvinnor om vad klimakteriet innebär. Många vill ha vägledning om hur de kan lindra besvären på egen hand. Om de egna insatserna inte räcker är det viktigt att kvinnor kan söka råd, stöd och behandling utifrån sina behov och svårighetsgrad av besvär, säger Christina Strååt, utredare på Socialstyrelsen.
Det finns stora skillnader i hur man erbjuder olika insatser och behandling.
– Den vanligaste insatsen, som erbjöds vid både gynekologisk öppenvård och vid vårdcentralerna, var behandling med hormonläkemedel. Men vid de undersökta vårdcentralerna erbjöds fler ytterligare insatser som exempelvis insatser för att hantera stress liksom stöd för att förbättra levnadsvanor. Vi bedömer att vården behöver kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser som kan svara mot olika svårighetsgrader och individuella behov, säger Christina Strååt.
Hon kallades hemmasittare
”De senaste tio åren har antalet barn som uteblir från skolan, som utvecklar ångest, depression och som börjar äta antidepressiva läkemedel ökat oroväckande mycket. Den här boken handlar om just det, och om speciellt ett av alla dessa barn – mitt eget”, berättar Nadja Yllner.
Nadja Yllners dotter Lova var under flera år hemmasittare men lyckades efter lång kamp komma tillbaka till skolan och gå ut nian. Hennes historia går som en röd tråd igenom boken, varvat med andras berättelser och
experter inom området.
Boken ”Hon kallades hemmasittare” är ett högaktuellt samtidsreportage som belyser ökande psykisk ohälsa bland barn och unga. Samtidigt vittnar många om en drastisk ökning av antalet hemmasittare, begreppet som används för elever som vill, men inte klarar av att gå till skolan.
”När ett litet barn inte klarar av att gå i skolan så berörs främst den enskilda familjen och skolan. När flera tusen barn inte längre klarar av att gå till skolan, då påverkas hela samhället.”
”Jag vill med boken ge andra föräldrar – och unga – som kämpar, chans till igenkänning, stöd och råd – och inte minst hopp. Hopp och tro på att det kommer kunna bli bättre, även när det känns som mörkast”, säger Nadja.
Nadja Yllner med dottern Lova.
Clara Törnvall.
Solsunda
HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA
- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -
Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.
Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!
Dormsjöskolan är ett HVB med särskilt boende och integrerad skola.
Målgrupp: pojkar 7-23 år med neuropsykiatriska funktionshinder samt psykosociala svårigheter. Vi tar emot barn och ungdomar från hela landet placerade enligt LSS, SoL och LVU.
Friskolan erbjuder grund/grundsärskola och gymnasiesärskola. Dormsjöskolan drivs i stiftelseform och är inte vinstdrivande, allt överskott går tillbaka till verksamheten.
BORLÄNGE
SÄTER
För ytterligare information, se vår hemsida. Kontakta oss om du är intresserad av en placering
Med appen MatFröjd kan målgruppen äldre i eget boende, anhöriga och personal inom hemtjänst. Men appen kan också användas som en inspiration för personal inom övriga äldreomsorgen. Appen är utvecklad efter äldres särskilda behov av fler men mindre och kraftfulla och lockande måltider. Den är tydlig och enkel att använda för både vana och ovana matlagare och appanvändare. Den har smart funktioner som om info om berikning, att skapa inköpslistor och söka recept efter råvaror som finns hemma. Appen är kostnadsfri.
Det är Hushållningssällskapet som har utvecklat appen och de ligger också bakom tre receptappar för personer med intellektuella funktionsvariationer; MatGlad, MatGlad-helt-enkelt och Takk-för-maten.
En nyhet för den målgruppen är den helt nya rörelseappen GoGlad som är som en blandning mellan Pokemon Go, Geocaching och FarmVille och som stimulerar till daglig rörelse.
Här hittar du nya informationsmaterialet
För dig som vill berätta om Koll på soc finns det nu tryckta affischer och klistermärken att beställa. Koll på soc är Socialstyrelsens sajt för barn och unga om socialtjänsten.
Det är viktigt att informera barn om vad socialtjänsten gör och hur ett besök går till. Koll på soc är Socialstyrelsens sajt för barn och unga om socialtjänsten. Till sajten finns en Youtube-kanal med filmer och informationsmaterial som kan användas för att sprida kännedom.
För dig som vill berätta om Koll på soc finns det nu tryckta affischer och klistermärken att beställa.
Kit 1 passar till exempel på skolor och ungdomsmottagningar. Kit 2 med tre likadana affischer i A3-format om rättigheter i socialtjänsten är framtagna främst för socialtjänstens lokaler.
På sajten finns information och vanliga frågor om soc, till exempel ”Tar soc barn från sina familjer?” och ”Vad händer när soc får en orosanmälan?”
Kombinerad förskola och äldreboende står klart
Huddinge kommuns första kombinerade förskola och särskilda boende för äldre står klart för inflyttning. Hyresgäster är Ersta diakoni äldreomsorg och Jensen förskola.
Huddinge Samhällsfastigheter har byggt ett kombinerat äldreboende och förskola i Snättringe på uppdrag av kommunen. En försäljningsprocess har pågått under sommaren och köparen Altura fastigheter kommer stå som hyresvärd till Ersta diakoni och Jensen. – Vi är oerhört glada att välkomna Ersta diakoni, Sveriges största idéburna aktör inom vård och omsorg, till Huddinge. Bildhuggaren blir det första idéburna äldreboendet i kommunen på 20 år och bidrar med sina 90 platser både till ökad valfrihet och nya kvaliteter för de äldre. Förhoppningen är att samspelet mellan de äldre och barnen på förskolan ska hjälpa mot den ofrivilliga ensamhet som vi ser öka
allt mer i samhället, säger Karl Henriksson (KD), kommunalråd med ansvar för vård och omsorg.
Tomas Selin (C), förskolenämndens ordförande, är också nöjd över att kommunen nu har kommit ett steg närmare den kombinerade verksamheten i Bildhuggaren.
– Nu får vi möjlighet till möten över generationsgrän-
serna. En fristående förskola i Bildhuggaren innebär ett välkommet tillskott av moderna förskolemiljöer och fler alternativ i Segeltorp och Snättringe, säger Tomas Selin (C), förskolenämndens ordförande.
Jensen förskola ska genomgå sedvanlig procedur för tillståndsgivande hos förskolenämnden.
Olga Persson får pris
Anna Lindhs Minnesfond har utsett Olga Persson till mottagare av årets Anna Lindh-pris för sitt imponerande arbete för ett jämställt samhälle och mot mäns våld mot kvinnor och barn. Olga Persson är ordförande i Unizon, ett riksförbund av kvinno-, tjejoch ungdomsjourer.
Olga Persson får Anna Lindhs minnespris 2021 för sitt imponerande arbete för ett jämställt samhälle och mot mäns våld mot kvinnor och barn. Olga Persson är statsvetare, ordförande i Unizon, ett riksförbund av kvinno- tjej- och ungdomsjourer, och ledamot
i Fredrika Bremer-förbundets styrelse.
Som förbundsordförande i Unizon är uppdraget att ge skydd och stöd till kvinnor och barn som drabbas av våld och förföljelse men också att förebygga detta. Olga Persson har förtjänstfullt lett organisationens arbete och som debattör bildat opinion för ett jämställt samhälle fritt från mäns våld.
Olga Persson, ordförande i Unizon.
– Att komma till rätta med mäns våld mot kvinnor och barn är en angelägen samhällsuppgift. Olga Perssons engagerade insatser är i hög grad i Anna Lindhs anda. Styrelsen för Anna Lindhs minnesfond har därför utsett Olga Persson till mottagare av 2021 års Anna Lindhs minnespris, säger minnesfondens ordförande Lena Hjelm-Wallén.
Bildhuggaren blir Huddinges första kombinerade äldreboende och förskola.
Behovsanpassad skyddsplacering
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov
Mejeriet
Att hitta familjehem är inte enkelt därför grundade vi Familjehemsbanken 2009. Här hittar ni hundratals familjer, med eller utan konsulentstöd.
Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt
RingMejeriets jour 0701-01 69 79
Familjehem
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige.
Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer
Ring eller besök vår hemsida för mer information.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
Söker ni fler trygga vuxna? Hitta familjehem redan idag, med eller utan konsulentstöd i Familjehemsbanken.
Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-20057 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.
Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag! www.familjehemsbanken.se mötesplatsen inom familjehemsvården
Skolsocialt team stöttar elever med hög frånvaro
Skolfrånvaron för elever i grundskolan har ökat de senaste åren. I Skarpnäcks stadsdel i södra Stockholm samarbetar skolkuratorer och familjebehandlare i skolsociala team för att stötta elever med hög frånvaro – och fler står på kö.
TEXT OCH FOTO: KARIN SKOGLUND
– De sista åren har problematisk skolfrånvaro ökat dramatiskt och det handlar många gånger om elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF som inte vill gå i skolan, säger Anders Öberg, skolkurator på Bagarmossens skola. De har arbetat mycket med elever med problematisk skolfrånvaro de senaste nio åren.
Vad beror ökningen på?
– Det har jag tänkt mycket på och det är troligen flera faktorer som samverkar. Förr ifrågasatte varken vårdnadshavare eller elever skolplikten, man gick i skolan även om det var dåligt. Idag är människor mer individualiserade och gör som de vill och tycker att de har rätt att inte vara som alla andra.
»Ambitionen är att eleven ska vara så delaktig som möjligt«
Anders Öberg
Susanne Andersson är familjebehandlare och anställd av socialtjänsten, ibland kallas hon också för skolsocionom. Hon har arbetat tillsammans med Anders Öberg i stadsdelens skolsociala team i tre år.
– Vi använder inte ordet hemmasittare, vi kallar det problematisk skolfrånvaro. Alla elever vill gå i skolan, förklarar hon. Vi träffas på Anders Öbergs tjänsterum på Bagarmossens skola. På väggen häng-
er pärlplattefigurer och två teckningar av Anders. En inbjudande soffa tar en stor del av rummets yta – här sker många samtal med elever, men minst lika vanligt är walk-and-talk, berättar han.
INSATSEN SKOLSOCIALA TEAM, SST, startade 2013 i några av Stockholms stads ytterstadsdelar, idag finns det skolsociala team över nästan hela staden, även i innerstaden. Många av eleverna som får hjälp har svårt att koncentrera sig och har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De har svårt för stora sammanhang och vet inte hur de ska agera på till exempel raster, gymnastiken och i skolmatsalen. Ofta behövs anpassningar för eleven i skolan på olika sätt, men det skolsociala teamet kan även bidra med föräldrastöd.
Anders Öberg och Susanne Andersson arbetar i stadsdelen Bagarmossens skolsociala team i Stockholm.
Det är bland annat vanligt med konflikter i hemmet som handlar om gränssättning och rutiner.
Susanne Andersson visar ett formulär hon använder sig av. Eleven får tänka
kring trivselfrågor i skolan och får kryssa i ämne för ämne vad som fungerar bra och vad som fungerar sämre. Hon ger ett exempel på hur det kan gå till. – Jag träffade en tjej i februari som hade
varit hemma sen höstlovet i åttan. Hon var ganska tyst och blyg och hade blivit osams med en tjej i skolan. Varje måndag fram till påsklovet promenerade vi tillsammans på Skogskyrkogården och pratade.
Skolsociala team är ett bra exempel på samverkan mellan skola och socialtjänst.
»Många elever tror inte att de har en röst«
Tjejen blev utredd och fick diagnosen add, en form av adhd. En termin senare var hon tillbaka i skolan och fick hjälp med en anpassad lugnare studiemiljö – och gick ut årskurs nio med fullständiga betyg.
– Vi lyssnande på hennes önskemål. Det var anpassningarna i skolan och stödet från skolsociala teamet som gjorde att hon kom tillbaka till skolan.
DE FLESTA ELEVER får stöd från skolsociala teamet en-två terminer.
– Man brukar märka redan efter tre månader om det blir en bra insats eller inte. Ibland tar skolan tillbaka uppdraget när eleven inte får en förbättrad närvaro eller måluppfyllelse, säger Anders Öberg. Efter insatsen går cirka en tredjedel av eleverna ut skolan med fullständiga betyg och en tredjedel får en avsevärd förbättring. För resterande elever är oftast den psykiska ohälsan för stor – det kan finnas en suicidal risk eller depression.
I de fallen önskar Anders Öberg och Susanne Andersson en bättre samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin.
Hur kommer eleverna i kontakt med skolsociala teamet?
– En gång i månaden har elevhälsoteamet möte där jag och Anders tillsammans med rektor, studie- och yrkesvägledare,
skolsköterska och specialpedagoger medverkar. Där diskuteras om vi familjebehandlare kan vara en resurs för de elever som har hög frånvaro, säger Susanne Andersson.
Efter att familjebehandlarna blivit inkopplade kontaktar skolan vårdnadshavarna med ett erbjudande och förklarar att de vill öka måluppfyllelsen och närvaron för barnet i skolan. Föräldrarna förväntas vara engagerade och hjälpa till – och de flesta antar erbjudandet om stöd för sitt barn. Tillsammans med vårdnadshavare sker sedan ett uppstartsmöte där skolan och socialtjänsten skriver en handlingsplan tillsammans med eleven.
– Ambitionen är att eleven ska vara så delaktig som möjligt, men det är också ganska vanligt att eleven initialt inte vill medverka. Det är viktigt att eleven har kontakt med den personal av oss som den har störst förtroende för, säger Anders Öberg.
Familjebehandlarna jobbar till exempel ofta med hemmiljön utanför skolan och är flexibla i var de kan möta eleven. Ofta gör de hembesök och träffar föräldrarna.
ATT FAKTISKT LYSSNA på eleven och elevens önskemål går som en röd tråd genom Anders Öberg och Susanne Anderssons berättelser.
– Många elever tror inte att de har en röst. Vi hjälper också till med att lugna föräldrarna som ofta trycker på, vi kan be dem bromsa eller backa. Det är många elever tacksamma för, säger Susanne Andersson.
Det är dags för Anders och Susanne att skynda vidare till ett nytt möte med en elev som fått hjälp genom skolsociala teamet. Utanför skolans expedition träffar de elevens mentor som genast får en kram av en förbipasserande elev. Alldeles i närheten spelar några äldre elever biljard.
– Skolsociala team är ett bra exempel på samverkan mellan skola och socialtjänst. Vi har ett prestigelöst samarbete där vi kan växla mellan våra roller beroende på vad som krävs för varje situation. Sådant byggs upp över tid när du får möjlighet att arbeta med samma kollegor, säger Anders Öberg. ●
Skolsociala team
Q I Skarpnäcks skolsociala team arbetar sex skolkuratorer och fyra familjebehandlare, anställda av socialtjänsten. De arbetar på alla skolor i stadsdelen.
Q Varje anställd i teamet arbetar med cirka 7-10 elever och deras familjer.
Q En gång per månad har teamet gemensam handledning.
Q Skolsociala team finns även i andra kommuner i landet, i bland annat Alingsås och Linköping.
Susanne Andersson
Anders Öberg är skolkurator på Bagarmossens skola i Stockholm.
Susanne Andersson är familjebehandlare på socialtjänsten.
Svåra situationer kan snabbt eskalera
Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna, som kommer att bli bra vuxna bara de får utvecklas. Precis som en växt behöver vi vatten och näring, men vissa växter behöver en pinne att stödja sig på. Särskilt när det blåser. Det är den pinnen vi ska vara för våra klienter som har det svårt och behöver stöd. Ett lågaffektivt förhållningssätt handlar om att hantera svåra situationer, utvärdera svårigheterna och förändra beteendet genom stöd, träning och behandling.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH CAROLA BJÖRK
Ett lågaffektivt förhållningssätt har visat sig ge bäst resultat när det gäller bemötande av personer som inte kan kontrollera sitt beteende, är utåtagerande och upplevs som stökiga.
Viljan att alla ska uppföra sig är något som alltid har varit viktigt för människan. Det är viktigt för gruppens sammanhållning och för gruppens överlevnad. Den som inte kunde uppföra sig åkte ut. Lika viktigt var det att ta hand om den svaga i gruppen.
– När vi ser någon som förstör för andra så gör vi en snabb bedömning i hjärnan; Är det en svag person som behöver hjälp eller är den jämbördig och behöver uppföra sig? Hur förhåller du dig till en klient? Ser du den som någon som behöver hjälp av dig så har du bättre förutsättning att göra ditt jobb, annars förvärras beteendet, säger Bo Hejlskov Elvén.
HAN HÖLL EN föreläsning om lågaffektivt förhållningssätt den 16 september i samarbete med Krica. Bo Hejlskov Elvén är leg psykolog, föreläsare och författare. Han introducerade
metoden i Sverige och byggde en modell som han kallar den goda cirkeln.
– Tänk dig en 90-årig kvinna som har brutit handleden och börjar skrika för att det gör så ont. Om du ser henne som svag och sårbar, så tänker du att hon gör sitt bästa. Du går fram och tar ansvar genom att fråga hur det är och vad som hänt för att du blir nyfiken på henne.
Han fortsätter att beskriva de följande stegen av cirkeln; att vi känner empati, vilket gör att vi gillar personen mer, vi blir flexibla och accepterande.
– Vi anpassar oss. Trots att du var på väg någonstans, så ser du ändå till att prioritera kvinnan som behöver hjälp och sitta med henne en stund. Stressen minskar och beteendet minskar. Det känns också bra att kunna vara till hjälp. De som får största kicken av det söker sig naturligt till sådana yrken, säger Bo Hejlskov.
Om vi istället gör en negativ cirkel, där vi anser att personen är jämnbördig med oss själva, då bedömer vi att personen gör det med flit när den inte uppför sig.
– Om till exempel någon ligger med sin bil och blockerar vägen för dig när du vill köra om, så tänker du direkt; ”Han gör det
Bo Hejlskov Elvén har skrivit flera böcker om lågaffektivt bemötande.
med flit, den jäveln”. Då dumpar vi ansvaret på personen och blir inte nyfikna på varför personen gör som den gör.
Vi stänger av vår empati, gillar personen mindre, minskar vår flexibilitet och acceptans, anpassar oss inte, stressen och emotionella uttryck ökar, vilket gör att beteendet ökar.
– Du kanske blir så upprörd att du pekar fingret åt personen när du äntligen kan köra om bilen. Sedan gasar du extra och tycker att personen är en idiot.
DET HÄR LEDER inte till en förbättring av beteendet. Vi kan inte längre utesluta personer ur gruppen som har ett oönskat beteende. Vissa personer klarar inte av att leva upp till de krav och förväntningar som samhället har utan att få hjälp och stöd.
– Vi kan inte lyckas i det sociala arbetet om vi inte tänker på det här sättet. Om du tycker att han gör det med flit så är det bara din uppfattning, men om han inte klarar av det vi förväntar så behöver vi se honom som i behov av hjälp, säger Bo Hejlskov.
Det kan finnas många olika förväntningar som kan vara svåra att leva upp till. Att förstå konsekvenser av sitt eget handlande, flexibilitet, uthållighet, impulskontroll, sociala förmågor, stresstålighet, intryckskänslighet, kommunikationsförmåga och följsamhet.
– Om jag säger att du inte får tänka på en elefant, så kommer du att göra det. Därför ska du säga vad personen ska göra, inte vad de inte ska göra. Personer med autism kan ha svårt med kommunikation och de personer som vi träffar har en tendens att säga nej till saker, de är inte lika följsamma som andra.
BO HEJLSKOV TAR upp affektreglering. Det är olika strategier och lösningar som man tar till när man inte kan leva upp till förväntningarna. Det kan vara att vägra, ljuga, rymma, slåss eller hota.
– Man kan behålla självkontrollen till en viss grad, men om det kommer något som utlöser affekten så man tappar kontrollen, då blir det kaos.
Det finns flera verktygslådor som man kan använda sig av för att tänka rätt och göra rätt i dessa situationer för att inte hamna i den onda cirkeln.
– Lågaffektivt förhållningssätt handlar om att hantera svåra situationer utan att eskalera dem, att utvärdera varför det blev svårt och att förändra så att det inte händer igen.
Om man till exempel tar tag i en stol som någon tänker kasta så förvärrar man bara situationen.
– Vi speglar varandra känslor och spänningar, så om jag går emot en person och spänner mig eller håller fast personen, så
blir den ännu mer aggressiv. Istället måste vi dämpa beteendet genom att prata lugnt utan att höja rösten, avleda, inte komma för nära och sitta ned eller stå lite på sidan om för att inte komma rakt emot.
»Låt personen kasta klart istället« Bo Hejlskov Elvén
Att brotta ned och hålla fast en person kan till och med leda till döden.
– Vi ska inte använda våld och inte försöka ta ifrån tillhygget, det kan vara farligt. Låt personen kasta klart istället. Och om personen tar tag i dig ska du bara slappna av i armen, följa med i rörelsen och släppa aktivt. Om du spänner dig så ökar adrenalinet.
Sedan är det dags att utvärdera vilka förväntningar som var för höga och hur vi kan göra så det inte händer igen.
Stöd kan vara förändringar i miljön, som att öppna upp trånga och låsta utrymmen. Sinneshjälpmedel kan vara en keps som skärmar av. Man kan anpassa kommunikationen och bemötandet och ha bättre struktur och tydlighet.
– Man kan också jobba med träning och behandling, men stöd har lika bra evidens. Vi måste ha en stödjande kultur, inte moraliserande, avslutar Bo Hejlskov. ●
En keps som skärmar av och en kommunikation som är anpassad till personen är exempel på stöd.
Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer.
Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå.
Individuella stödboende i egen regi.
Kurt Strömberg 070-316 27 45 Gryningsljus är ett kollektivt skyddat boende för kvinnor och barn som upplevt våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Säkerhetssamtal
Säkerhetsbedömningar
Eget Säkerhetstänk
info@lansenomsorg.se 0492-77 00 64
Lansen Omsorg Skyddat boende
• Hämtning & transport av skyddspersonen till boendet
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Möjlighet för skyddspersonen att ta med sig husdjur
• Utbildad & erfaren personal 24h
• SARA, PATRIARK & lågaffektivt bemötande
www.lansenomsorg.se/skyddatboende
Personal dygnet runt
Stöd i vardagen
Våldsförståelse Normalisering/uppbrottsprocess
Barnsamtal Husdjur Träningslägenheter
Kontakt: info@gryningsljus.se www.gryningsljus.se
Placeringsansvarig: Cina Eng 0708-141001 cina@gryningsljus.se
Hederspristagarna Johanna Derehall och Pernilla Bjering samt vinnaren Seila Mujic.
Hon är årets bästa chef i vård och omsorg
Seila Mujic, rehabchef i Växjö kommun, får Guldkransen 2021. Det gör henne till Sveriges bästa chef i vård och omsorg. Juryn har även utsett Guldkransens hederspris 2021 som går till Johanna Derehall, områdeschef Flens kommun samt till Pernilla Bjering och Simon Magnusson avdelningschefer Region Örebro län. Bakom priset står Ledarna inom Vård och Omsorg, LiVO.
Juryn motiverar utnämningen av Seila Mujic så här:
”Årets pristagare har visat att genom att trotsa fördomar och se kompetens på nytt sätt kan man skapa såväl nöjda medarbetare som brukare. Med 55 direktrapporterande medarbetare har denna chef dessutom visat att man kan vara varm, inkännande och resultatinriktad på samma gång.
Vinnaren av Guldkransen 2021 har egen erfarenhet av att bli förminskad på grund av sin bakgrund, sin ålder och sitt kön, men hon har vänt utmaningarna till sin fördel och vässat sig ännu mer. Hon är
»...visar nya vägar
för att vi ska få en värdigare vård av våra äldre«
en förebild och visar nya vägar för att vi ska få en värdigare vård av våra äldre.”
– Mitt mod har lönat sig, säger Seila Mujic. Jag ser Guldkransen som den bästa klapp på axeln man kan få.
Bland ett stort antal nomineringar som kommit in från landets vård- och omsorgsverksamheter har juryn även utsett hederspristagare: Johanna Derehall, områdeschef i Flens kommun, Simon Magnusson och Pernilla Bjering, avdelningschefer Region Örebro län.
Guldkransen delas varje år ut till en ledare inom vård och omsorg som med små eller stora medel förändrat sin verksamhet och bidragit till en positiv utveckling för patienter/brukare och medarbe-
tare. Syftet är att lyfta fram förebilder som inspirerar och ger kraft till nuvarande och framtida chefer inom vård och omsorg.
Vinnaren av Guldkransen ska väl uppfylla tre perspektiv i sitt ledarskap: Kundperspektivet – patienter, brukare och kunder är nöjda med den verksamhet som bedrivs, deras behov tillgodoses på ett bra sätt och de kan rekommendera verksamheten till andra. Medarbetarperspektivet – medarbetarna känner sig sedda och lyssnade på, de känner arbetsglädje på sin arbetsplats. Verksamhetsperspektivet – arbetar mot fastställda mål och driver verksamheten så att produktivitet, effektivitet och kvalitet utvecklas.
Årets jury består av Cissi Elwin, chefredaktör på tidningen Chef, Lotta Dellve, professor arbetsvetenskap Göteborgs universitet, Karin Francke, ledarutvecklare, Örjan Björklund, redaktionschef Dagens Samhälle och Lena Törnfeldt, vinnare Guldkransen 2020, verksamhetschef, region Östergötland.
KÄLLA OCH FOTO: LIVO
Hjälp unga till en höjd självkänsla och god psykisk hälsa med Digitala zoner - en stärkande och kostnadsfri självhjälpsapp för unga.
Digitala zoner ger redskap, övningar och tips inom teman såsom självkänsla, stress, positivt tankemönster, relationer, ensamhet, mångkultur, framtid, avslappning och andning mm.
Digitala zoner finns att ladda ner på Google Play & Appstore
www.freezonesweden.se
Nolltolerans mot hot och
Fackförbundet för dig inom socialt arbete vision.se/socialtarbete
Bli medlem på vision.se eller sms:a Vision till 71501
Vi ses snart igen!
Tack alla föreläsare, deltagare och utställare på SSIL utbildningsdag i Linköping den 7 oktober. Här är några som fastnade på bild. Vi ses igen i Stockholm 17-18 november eller i Göteborg den 2 december.
TEXT JENNY FORS
FOTO MARCO GRÖNHOLM OCH SSIL
Sabina Hahn och Gösta Liljeholm, Wemind HVB.
Nils-Eric Bülow, Lansen Omsorg.
Bosse Johansson och Håkan Eklund, Inagården.
Föreläsarna Moa Mannheimer och Ulla Thorslund.
Tidningens annonssäljare Marko Grönholm, Leif Ljus, Monica Engblom och Robert Jonsson, SSIL.
Therese Holm och Adam Naredahl, Vision Omsorg.
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Mörtsjönäs HVB Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Nässlan HVB Flickor 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
• Professionellt team med: leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. sjuksköterska, socionom, beteendevetare samt behandlingspedagoger
• Familjearbete
• Psykologutredningar
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
• Evidensbaserat behandlingsarbete
Konsulentstödda familjehem 0-20 år
Nyköpings kommun
070-493 49
• FREDA
• Patriark
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Barnverksamheter dagligen
• Eget husdjur välkommet
Lediga jobb
Här presenterar vi lediga jobb från Omtanke.today Lediga jobb.
SPONSRADE JOBB
Kurator
Kurator till Praktiska Gymnasiet i Örnsköldsvik. Tjänsten är en tillsvidareanställning på 40 procent med semestertjänst – tillsättning enligt överenskommelse. Du ska ha adekvat utbildning för socialt arbete som kurator, socionomutbildning eller beteendevetare. Erfarenhet av att arbeta med ungdomar är meriterande. I arbetet som kurator på vår skola söker vi en medarbetare som har goda förmågor att skapa relationer med elever och kollegor. Du ska vara utåtriktad och kunna skapa och underhålla dina relationer. Du har ett uppdrag som kräver att du kan samarbeta väl med såväl skolledning som lärare.
Vi ser att du har en examen som socionom, socialpedagog, beteendevetare eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Erfarenhet av tidigare behandlingsarbete är meriterande men vi lägger en stor vikt vid personlig lämplighet. Arbetet ställer höga krav på gott bemötande, ett pedagogiskt förhållningsätt och struktur.
Du ska kunna observera, beskriva och tolka ungdomarnas behov. I dina arbetsuppgifter ingår dokumentation av arbetet och ställer därav krav på goda kunskaper både i tal och skrift i det svenska språket. Eftergymnasial utbildning två år eller längre. Norrbehandling, www.norrbehandling.se
VIA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Stödassistent
Ystads kommun söker medarbetare för vikariat till LSS servicebostad i Nybrostrand. LSS-bostaden har inriktning personkrets 3. Som stödassistent ger du stöd, omsorg och omvårdnad
till brukare inom LSS med inriktning personkrets 3. Du som söker har gått omvårdnadsprogrammet eller barn och fritidsprogrammet. Vi utgår från att du har erfarenhet av tydliggörande pedagogiskt arbete och lågaffektivt bemötande samt erfarenheten inom psykiatri. Körkort krävs. Erfarenhet inom LSS och/eller psykiatri krävs samt drogförebyggande arbete.
Ansökan senast 11 november. Ystads kommun, www.ystad.se
Biståndsbedömmare
Skövde kommun bistådsenheten söker dig som: - Är utbildad socionom eller har annan högskoleutbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig.
- Har god förmåga att uttrycka dig i svenska språket både skriftligt och muntligt.
- Har vana av digital dokumentation och system
- Har körkort B, manuell växel.
- Har erfarenhet av myndighetsutövning.
För att passa i rollen som biståndsbedömare tror vi att du är initiativ- och ansvarstagande. Vi ser också att du är strukturerad och har ett visst mått av analytiska drag då du kommer att arbeta med att sammanställa en stor mängd material för att kunna fatta beslut.
Ansökan senast 7 november. Skövde kommun, www.skovde.se
Frivårdsinspektör
Frivårdsinspektör sökes till Frivården Jönköping. Arbetet inom frivården består till stor del av utredningsarbete, att göra risk- och behovsbedömningar samt upprätta planer för verkställigheten. Du arbetar även med att leda behandlingsprogram för frivårdsklienter. Akademisk examen (lägst kandidatnivå), företrädesvis beteendevetare, jurist, socionom eller inom samhällsvetenskap alternativt annan akademisk utbildning i kombination
med erfarenhet som Kriminalvården bedömer relevant. Goda kunskaper i att använda svenska språket i såväl tal som skrift.
I tjänsten ingår förutom att leda program även administrativa arbetsuppgifter. Arbetet med klienterna sker utifrån ett kognitivt förhållningssätt. Som programledare arbetar du med behandling i grupp för ett antal intagna med betoning på grupprocess. Du har även enskilda samtal som en del i behandlingen.
Vi söker dig som har: Akademisk examen med beteendevetenskaplig inriktning alternativt annan utbildning i kombination med erfarenhet som Kriminalvården bedömer relevant.
Goda kunskaper i svenska språket i såväl tal som skrift. B-körkort. Ansökan senast 11 november. Kriminalvården, www.kriminalvarden.se
Socialsekreterare
Burlöv är en spännande kommun i tillväxtregionen mellan Malmö och Lund. söker dig som är socionom eller har en utbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Du har erfarenhet av minst ett av områdena för mottaget. Det är meriterande med specialistkompetens missbruk eller barn och unga men gärna kunskaper kring fler än ett område. Enheten Mottag och Stöd består av öppenvård, både barn och vuxna, familjehemsgrupp samt ett gemensamt mottag. Det gemensamma mottaget startade i januari 2020 men är fortfarande
under utveckling, vilket innebär att den som får tjänsten kommer vara med och fortsätta forma uppdragen.
Ansökan senast 21 november. Burlöv kommun, www.burlov.se
Medarbetare HVB
Linnea omsorg, Lärbo HVB, i Södertälje söker en engagerad medarbetare. Vi ser att du som sökande har tidigare erfarenhet av att arbeta med målgruppen, ungdomar/unga vuxna i åldern 14-23. Meriterande är att du är utbildad mentalskötare eller har motsvarande kompetens inom psykiatri. Utbildning inom socialpedagogik och erfarenhet av alternativ kompletterande kommunikation, tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande är även meriterande. B-körkort är ett krav.
I uppdraget som enhetschef på Arbetsmarknad och försörjning i Strömstad ingår verksamhetsansvar, personalansvar och budgetansvar för enheten. Du ingår i verksamheten Individ- och familjeomsorgens ledningsgrupp tillsammans med enhetscheferna för Individ- och familjeenheten och Biståndsenheten. I tjänsten ingår att täcka för de andra enhetscheferna vid ledigheter. Vi söker dig som har en socionomexamen eller annan högskole- eller universitetsutbildning som bedöms likvärdig. Det är önskvärt att du har erfarenhet av att arbeta som chef och ledare.
Ansökan senast 19 november. Strömstad kommun, www.stromstad.se
Annonsera p å vår jobb s ajt
där vi listar dagsaktuella lediga jobb inom vård och omsorg Din annons publieras även i nyhetsbre vet Veckans jobb som når 23 000 prenumeranter varje vecka omtanke.today Lediga jobb Info & bokning: Marko Grönholm kundrådgivare 070-092 77 30 l marko.gronholm@ssil.se
Söker du nytt jobb eller nya medarbetare? På vår hemsida omtanke.today under fliken Lediga jobb listar vi veckans lediga jobb. Kontakta Marko Grönholm för annonsering 070-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
Tjusigt glöggmys
Shell är en naturvit serie i stengods med organiska former. Den har en krackelerad dekor med diffusa inslag av beige och ljusgrått. I serien finns nu även glögg/nespressomuggar. www.fyrklovern.se
Sätt känslan med textilier
Julmönstrat förkläde och julservetter samt servettringar i form av stjärnor och renar sätter julkänslan. Allt från Dexam. Förklädet är tillverkat i 100 procent bomull och har en stor frontficka och justerbar halsrem. www.briscapo.se
Adventsfint med bockar på rad
Cult designs klassiska julbock med ränder passar lika bra i fönstret som på bordet. Den designades av Lovisa Hector för tio år sedan och är nu tillbaka i sortimentet. Finns i två storlekar och nu även med guldränder – och som print på kökshanddukar. www.cultdesign.se
Stilren adventsljusstake
Philippa från Markslöjd är en stilren och klassisk ljusstake i svart metall, finns sedan tidigare även i guldfärgad metall med svarta ljus. H 44 och B 37 cm. www.markslojd.se
Handtryckt
Julgransmatta i traditionsenlig jute, men i en modernare tappning genom Karin Mannerståls formspråk. Mattan Mammas jul finns även i rött. Ø 108 cm. www.frosohandtryck.se
Skorstensfri kamin
Globe är en skorstensfri och fristående bioetanolkamin som inte kräver installation. Den ger skön värme och lågans storlek kan justeras steglöst. Insatsen runt brännaren kan fås i olika utföranden. Kan även användas utomhus, men bör förvaras inomhus. B 60, H 90 och D 58 cm. Finns även utan pelarfot. www.vauni.se
Goda resultat för nytt läkemedel till sexmissbrukare
Män med sexmissbruk rapporterar större utsatthet för våld i barndomen än friska personer. De har också lättare att ta till våld som vuxna, enligt en ny avhandling. Ett läkemedel mot alkoholism visade lovande resultat som möjlig behandling.
– Sexmissbruk är en sjukdom som innebär lidande och riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för såväl personen själv som för omgivningen. Därför är det välkommet med fler möjliga behandlingsalternativ, säger Josephine Savard, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.
Tvångsmässig sexuell beteendestörning, ofta kallat sexmissbruk, kännetecknas av att personen har svårt att kontrollera sexuella impulser vilket leder till upprepade sexuella handlingar. Eftersom tvångsmässig sexuell beteendestörning är förknippat med lidande, negativa konsekvenser och funktionsnedsättning är det viktigt med ökad kunskap om tillståndet och ta fram fler behandlingsalternativ för patienter där
det i dagsläget finns det svagt stöd för läkemedelsbehandling.
Det övergripande syftet med Josephine Savards avhandling var att undersöka kliniska egenskaper och utvärdera behandling med läkemedlet Naltrexon hos hjälpsökande män med tvångsmässig sexuell beteendestörning. Naltrexon är ett preparat som påverkar belöningssystemet i hjärnan. Det används annars främst vid behandling av alkoholism.
Forskarna fann att män med tvångsmässig sexuell beteendestörning rapporterade mer utsatthet för våld i barndomen och användning av våld som vuxna jämfört med friska kontroller. De som hade gjort ett självmordsförsök rapporterade de högsta nivåerna av våld.
En jämförelse av män med tvångsmässig sexuell beteendestörning med män med pedofil störning gjordes också. Det gick då att se att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är vanligt i båda grupperna. Man fann också att självrapporterad bristande uppmärksamhet visade sig vara förknippat med graden av tvångsmässig sexualitet.
– En slutsats är att det är lämpligt att screena för erarenheter av våld och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland personer med tvångsmässig sexualitet, säger Josephine Savard.
I en delstudie fick 20 män med tvångsmässig sexuellt beteendestörning prova läkemedlet Naltrexon. Deltagarna rapporterade mindre symtom på sexuell upptagenhet under den fyra veckor långa behandlingsperioden och tolererade preparatet väl. Eftersom studien var relativt liten, en så kallad pilotstudie, och saknade kontrollgrupp går det inte att dra några långtgående slutsatser, men studien har legat till grund för en pågående större studie, delstudie fyra i aktuell avhandling.
Syftet med den studien är att undersöka om Naltrexon är mer effektivt är Fluoxetin, ett antidepressivt preparat som idag används för behandling av tvångsmässig sexualitet nationellt och internationellt. 80 försökspersoner kommer att lottas mellan preparaten och behandlas under åtta veckor och därefter följas upp efter sex veckor.
KÄLLA: UMEÅ UNIVERSITET
I en delstudie fick 20 män med tvångsmässig sexuellt beteendestörning prova läkemedlet Naltrexon. Foto: Getty Images
Josephine Savard.
idok
Lättanvänt, flexibelt journalsystem för vårdgivare
som enkelt anpassas till din verksamhet.
Idok uppfyller lagstiftningens krav inom SoL, LSS och HSL oavsett om du dokumenterar inom BBIC, processorienterad IBIC med KSI eller ICF med KVÅ.
Förutom alla basfunktioner för lagrummen erbjuder idok exempelvis funktioner för:
Familjehem med familjehemsregister och matchning
Avvikelsehantering med inbyggd riskanalys och åtgärdshantering
Avtal & Faktureringsfunktion med automatiska fakturaunderlag och prognoser
Läkemedel med digital signering
Egenkontroll med automatisk inhämtning av uppgifter
Kontakta mig redan idag för att boka en presentation. Linda Dahl, Marknadansvarig 0761-711870 linda.dahl@nectar.se
Nectar Systems AB www.idok.se
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
info@lansenomsorg.se 0492-77 00 64
Lansen Omsorg Skyddat boende
• Hämtning & transport av skyddspersonen till boendet
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Möjlighet för skyddspersonen att ta med sig husdjur
• Utbildad & erfaren personal 24h
• SARA, PATRIARK & lågaffektivt bemötande
www.lansenomsorg.se/skyddatboende
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Autisterna
Om kvinnorna på spektrat
Den vuxna autistiska kvinnan är en person som vår tid ännu inte känner. Ända fram till 1980-talet betraktades autism som ett tillstånd reserverat för pojkar. I filmer och tv-serier skildras den begåvade och socialt kantiga kvinnan fortfarande som en kopia av den manliga nörden, med samma intressen för datorspel, Rubiks kub och tågtidtabeller.
Ändå finns kvinnorna, och har alltid funnits, i alla samhällsklasser och kulturer. Med sin egen autismutredning som ram gör Clara Törnvall en resa bakåt i tiden och ser sin och andras historia med nya ögon.
Författare: Clara Törnvall
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Hon hette Esmeralda
här boken kan du vinna! Sid 66 Vinn!
Lilla Hjärtat är fallet som slutade i en tragedi och som berörde hela Sverige. Treåriga Esmeralda sveks av myndigheterna och tvingades lämna det familjehem som hon hade vuxit upp i sedan sju veckors ålder. Här får vi med familjehemsmamman Melinda Jacobs egna ord veta vad som egentligen hände. Inte minst får vi följa Melinda i hennes sorg, förtvivlan och outtröttliga kamp för förändring – en kamp som leder till en lagändring där man äntligen börjar ta hänsyn till barnets bästa.
Berättat av Melinda Jacobs genom Minna Tunberger Bokförlaget Forum, www.bokforlagetforum.se
Den här boken kan du vinna! Sid 66
När små barn far illa Fysiskt våld – Sexuella övergrepp – Försummelse
Att upptäcka utsatthet hos små barn kan vara svårt. Våldet, som kan vara både psykiskt och fysiskt, sker i slutna rum – utan insyn från andra vuxna. Därför är det viktigt att alla som möter barn i sin profession förstår när något inte står rätt till och vet hur de sedan ska agera.
I boken får du kunskap om olika tecken på våld och annan utsatthet hos de allra yngsta barnen. Vilka är riskfaktorerna för att utsättas och vad får det för konsekvenser för barnen på kort och lång sikt? Hur ser lagstiftningen ut och vad gäller för anmälningsskyldigheten?
Vidare finns råd och förslag på hur du kan prata med barn i olika ålder om svåra ämnen, och olika behandlingsmodeller för hela familjen beskrivs – hela tiden med barnets bästa i åtanke.
Författare: Björn Tingberg Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Under radarn
Jack Lukkerz, som numera bor i Malmö, har utgått från sin uppväxt i debutromanen Under radarn – en betraktelse av livet bakom järnridån, medan en liten pojke gör sig redo för att erövra världen. Tomasz som växer upp i 1980-talets Polen i en turbulent tid av ekonomisk nedgång, varuköer och mänsklig misär, medan alla påverkas av hot om krigsutbrott och kampandan hos en växande fackföreningsrörelse.
Författare: Jack Lukkerz Förlag: Hoi, www.hoi.se
Han är så bra på att ta egentid
Han är så bra på att ta egentid blottlägger de strukturer som leder till ojämställdhet i relationer, i familjen och på arbetet. Det handlar om vem som får styra över tiden eller störas, om känslomässigt arbete, tolkningsföreträde, ansvar i vardagen och om ohörda röster i arbetslivet. Liksom om lust, olust eller ingen lust alls, om kontroll, hot, våld. Maria Farm berättar både vad hon lagt märke till i sina möten med klienter och vad forskningen säger – samt ger förslag på strategier för förändring.
Författare: Maria Farm Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Vad jag pratar om när jag pratar om rasism
Vi blir alltmer medvetna om hur rasism inte bara är en fara för samhället utan hur den även påverkar individen. Att uppleva rasism och diskriminering är en psykologisk och känslomässig upplevelse som formar ditt sätt att relatera till omvärlden.
Med utgångpunkt i egna erfarenheter och forskning om ojämlikhet i Sverige synar Seher Yilmaz hur rasismen tar sig uttryck i det levda livet såväl som på strukturell nivå. Hon diskuterar några av vår tids mest omdebatterade frågor: klass, kön, meritokrati, identitetspolitik, välvilja, internalisering.
Den här boken handlar om en omvälvande vår. Våren 2021. Pandemin höll oss ännu i ett järngrepp, fick oss att fundera över de existentiella villkoren och ompröva våra livsstilar. I sin mest personliga bok hittills delar Anna Kåver med sig av sin dagbok från denna märkliga period. Med skärpan inställd på det nära betraktar hon allvarsamt, men också med underfundig humor livet med dess faser, motgångar och övergångar – årstider, ålderstider, yrkestider, tillsammanstider och självklart de orostider som nu sveper in över världen. De stora livsfrågorna samsas här med erfarenheten från ett långt yrkesliv ägnat åt kunskapen om vad det innebär att vara människa.
Författare: Anna Kåver Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Dukat
Duka kreativt med fyndat, ärvt och älskat
Låt dig inspireras av kreativa dukningar. Blanda material och färger, och nytt med gammalt. Upptäck det roliga med att våga ta ut svängarna! Duka upp med porslin som går att hitta på en loppis, i farmors vitrinskåp eller som är bortglömt högst upp i köksskåpen. Skapa härliga dukningar för olika tillfällen; hemmakvällar, knytkalas, högtider och picnic – både inne och ute. Under alla årstider.
Författare: Gunilla Johansson och Lena Djuphammar
Förlag: Ordalaget, www.ordalaget.se
Olikheter berikar
I ett nummer som handlar om inkludering känns det självklart att starta med att lyfta fram fördelarna med en arbetsmarknad präglad av mångfald. Olikheter när det gäller ålder, bakgrund, funktionssätt och annat berikar samhället och oss som lever i det. Det borde finnas plats för alla, där var och en får bidra utifrån sin förmåga. Tyvärr är det inte så det funkar. Personer med funktionsnedsättningar möter många hinder när de vill ha ett jobb. Sysselsättningsgraden är låg och ganska lite görs för att ändra på detta. Sedan lönebidraget infördes på 80-talet har inga reformer av större betydelse genomförts. Svårigheten att få jobb påverkas inte heller nämnvärt av konjunkturläget. Även i goda tider har personer med funktionsnedsättning svårt att ta sig in arbetsmarknaden.
MÅNGA HINDER SKAPAS av brist på kunskap och ibland rena fördomar. Ett känt exempel är de hinder som länge gjort det omöjligt för unga människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd och autism att bli poliser eller militärer. I somras klargjorde DO att detta är diskriminering så förhoppningsvis öppnas nu dessa yrkesvägar även för unga med NPF.
Det finns dock mycket kvar att göra. Av Attentions nyligen genomföra enkät framgår att personer med NPF upplever begränsade möjligheter i arbetslivet. Bara 7 procent tycker att diagnosen har varit en stor tillgång på jobbet. 20 procent ser
att den varit till viss fördel, medan 69 procent anser att den varit till viss eller stor nackdel. Några få anser att den saknat betydelse.
»Det är ett stort slöseri att inte ta vara på alla människors resurser«
Så här kommentar en medlem sitt svar; ”På vissa arbetsplatser och vid vissa arbetsuppgifter är det en tillgång eller stor tillgång och andra delar är det nackdel eller stor nackdel. I arbetssökandet är det mycket mer begränsat vad jag kan jobba med. Däremot om jag får arbetsuppgifter inom mina styrkor och/eller specialintressen då är det en enorm tillgång och jag klarar då mer än genomsnittet. Jag behöver också stöd i arbetet från chef eller annan personal på områden där jag har svårigheter (som överblick och social kontakt) och det kräver ju extra insats från arbetsgivaren och kan skrämma och få som resultat att arbetsgivaren inte vill anställa mig. Så det kan vara en tillgång om jag får rätt plats med rätt förutsättningar, då är jag överpresterande.”
AV DE SVAR vi fått ser vi också hur stor betydelse förstående kollegor och chefer har. Många klarar sig med några få enkla anpassningar av arbetsmiljön i form av tydligare instruktioner, bättre uppföljning och
Anki Sandberg
Förbundsordförande, Riksförbundet
Attention
större flexibilitet när det gäller arbetstider, då orken kan variera.
Attention har länge arbetat för en annan ordning. Vi har påpekat att det är ett stort slöseri att inte ta vara på alla människors resurser. Att se till vad någon kan, inte stirra sig blind på vad en person inte kan. Ett samhälle som tar hänsyn till att vi är olika och har olika behov innebär stora vinster för såväl individer, familjer och oss alla. Det är en investering i ett framtida mer jämlikt och hälsosammare samhälle. De utmaningar det innebär är till för att lösas.
Utredningshem för familjer
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31
info@hvbaltero.se
www.hvbaltero.se
Cedervillan Gruppboende
för dig med autism och psykisk ohälsa
Ledig plats från november!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
HVB HEM
ungdomar
Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.
Hällekils Gård och FIA Gården för pojkar 16-20 år
Riddarhyttans Gård för pojkar och flickor 13-17 år
Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingsamtal enskilt och i grupp och spontant i vardagen.
Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.
JOUR DYGNET RUNT, ÅRET OM!
Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige. Ring 070-273 45 35
DEBATT: Flera internationella forskningsstudier visar att vuxna med Downs syndrom och intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för att bli allvarligt sjuka och att avlida i covid-19.
– Det är helt orimligt att personalens individuella val, att vaccinera sig eller inte, ska väga tyngre än rätten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att slippa bli allvarligt sjuka i covid-19, säger Christina Heilborn, FUB:s förbundssekreterare.
Folkhälsomyndigheten har nyligen gått ut med en uppmaning till arbetsgivare (2021-09-15) om att öka ansträngningarna för att personal som arbetar nära riskgrupper ska vara vaccinerad mot covid-19. Det är bra, men FUB vill gå ett steg längre när det gäller personal inom LSS-verksamhet:
– Kräv vaccination vid nyanställning och omplacera personal som vägrar att vaccinera sig, säger Christina Heilborn. Liv och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning måste gå före personalens vaccinovilja. Chefer inom LSS-verksamhet kan inte bara förhålla sig till arbetsrätten utan de måste också värna rätten till goda levnadsvillkor för personer med LSS-insatser.
Manifestation i Stockholm mot våldet
Under de senaste åren har det grova våldet och skjutningarna blivit ett allt större problem i Sverige. Mycket fokus är på brotten och på gärningspersonerna, medan brottsoffren ofta glöms bort.
– För att lyfta brottsofferperspektivet i samhället och visa gärningspersonerna att vi är starkare och för att visa politiker att det behövs en samhällsförändring genomför vi nu en manifestation mot våldet och skjutningarna, säger Linda Edmén (Våga Vittna).
Manifestationen ”Nej till våldet” hölls den 23 oktober på Medborgarplatsen i Stockholm. Linda från ”Fallet Nimo” samt grundare av Våga Vittna delade med sig av sina erfarenheter från vittne till brottsoffer.
Vidare medverkade Maritha Ogilvie (mamma till 19-åriga Marley) och Susanne Yakes (mamma till 12-åriga Adriana) och berättade om hur det är för de familjemedlemmar som drabbas av det värsta som kan hända när ens barn mördas.
Vid manifestationen medverkade även polisinspektör Ulf Brännström samt debattören och Järvabon Mohamed Nuur.
Att upptäcka när barn far illa
Det kan vara svårt att upptäcka och förstå utsatthet hos små barn. Våldet, som kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, sker i slutna rum utan insyn från andra vuxna eller myndigheter. Därför är det så viktigt att vi upptäcker och förstår när något inte står rätt till och sedan vet hur vi ska agera.
Björn Tingberg, studierektor på Ericastiftelsen, har skrivit den nya boken När små barn far illa – fysiskt våld, sexuella övergrepp, försummelse. Förlag: Gothia Kompetens. – Barn som far illa finns i alla miljöer, men det krävs att vi upptäcker dem. Ibland behövs det lite mer kunskap och ibland behövs tydliga rutiner eller ett större civilkurage för att vi ska stå upp för barns rättigheter att få leva ett liv som inte innehåller våld, kränkningar eller andra former av utsatthet, säger Björn Tingberg som har mer än 30 års erfarenhet av att arbeta med barn och unga.
Vid misstanke om utsatthet är det svårt att ta upp det med det lilla barnet som ofta inte vill, vågar eller kan berätta. Det är också en utmaning att
lyfta frågan med den medföljande föräldern.
– Det är viktigt att skapa bra rutiner för att få det att fungera. Det gäller allt från hur man pratar om det till anmälningsskyldigheten.
Tingbergs bok fungerar som en väckarklocka. Den hjälper till att upptäcka olika tecken på våld och annan utsatthet hos barn upp till sex år. Den tar också upp barn som lever med våld mellan andra familjemedlemmar, vil-
ket påverkar de små barnen. Boken går igenom riskfaktorerna för att utsättas och vad det får för konsekvenser på kort och lång sikt. Ett kapitel ägnas åt lagstiftningen, anmälningsskyldigheten, anmälan till socialtjänst, polisanmälan och socialtjänstens utredning. Läsaren får också råd och förslag på hur man kan prata med barn i olika åldrar om svåra ämnen och olika behandlingsmodeller för hela familjen.
Stöd till patientföreträdare
Efter att ha beviljats medel från
Vinnova startar Funktionsrätt
Sverige en utbildning av patientföreträdare som ska verka på systemnivå i framtidens hälsooch sjukvård.
”Det här är välbehövligt och viktigt. Att vi får medel för att inleda arbetet med den här utbildningen är ett steg mot en mer likvärdig hälso- och sjukvård. Vi strävar mot ett partnerskap med hälso- och sjukvården, det behövs om hälso- och sjukvården ska utvecklas i positiv riktning,” säger Elisabeth Wallenius,
ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Genom att fullfölja den planerade utbildningen ska deltagarna få de kunskaper och redskap de behöver i rollen som patientföreträdare i innovations- och beslutsprocesser på olika nivåer inom hälsooch sjukvården.
”För att klara framtidens behov behöver vi fler företrädare som har kunskap och möjlighet att företräda sig själva, sina egna organisationer och andra grupper”, fortsätter Elisabeth Wallenius.”
Utgångspunkten är att pa-
tienter har unika erfarenheter och perspektiv som kan ge upphov till helt nya lösningar. Att ha med patienternas perspektiv och erfarenheter är en förutsättning för en framgångsrik utveckling av vårdinnovationer.
Björn Tingberg är aktuell med en ny bok på Gothia Kompetens.
Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Swisha valfri gåva till 123 628 46 16
Något av det viktigaste vi kan göra för klimatet och naturen är att rädda regnskog. Därför kämpar vi för att skydda de artrika och livsviktiga skogarna. Var med du också!
Plusgiro 90 06 30-5
För att öka medvetenheten om autism har vi designat armbandet UNIQUE.
Genom att köpa armbandet stödjer du KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) som är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Beställ via www.wald-strom.com/unique
Björn Zoëga, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset var en av talarna på Chefdagen 2021.
”En bra ledare visar vägen”
Ledarskapet har satts på hårda prov under det senaste ett och ett halvt året som corona-krisen har pågått. Många verksamheter har tvingats till stora omställningar för att anpassa sig till nya situationer. Karolinska Universitetssjukhuset behövde öka kapaciteten med 500 procent samtidigt som hotell-, restaurang- och resebranschen störtdök. Chefdagen 2021 bjöd på många lärdomar.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: KAROLINSKA OCH KATE GABOR
Hela samhället fick ställa om våren 2020 när covid-19 kom till Sverige och vi behövde förhålla oss till Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att försöka bromsa smittspridningen. Vi ombads jobba hemifrån om det var möjligt och att undvika nära kontakt med personer utanför det egna hushållet.
Alla verksamheter fick ställa om, bereda sig på kris, och i kris krävs det att ledningen är tydlig, behåller lugnet och står stark. David Konrad, som är överläkare på IVA på Karolinska Universitetssjukhuset fick bokstavligen fatta beslut på liv och död. Han var en av talarna på Chefdagen 2021, som tidningen Chef arrangerade.
– Vi behövde öka kapaciteten på IVA med 500 procent. Det är som om Arlanda skulle öka antalet starter och landningar från 80 per timme till 400 per timme, tänk er det. Första tanken för många är att de hellre skulle vilja befinna sig någon annanstans i den situationen.
INFORMATION, KORTA BESLUTSVÄGAR och att skapa trygghet var viktigt. Det fanns förstås en hel del oro. Man visste inte så mycket om vad som var säkert.
– Det är viktigt att vara nära sina medarbetare i en krissituation, så jag gick mycket runt och pratade med folk, säger David Konrad.
Skyddskläder var en het fråga, så det gjorde mycket för tryggheten att han gick runt på golvet i dessa skyddskläder som rekommenderades.
Petter Stordalen, grundare av Nordic
Foto: Karolinska.
Choice Hotels, hade helt omvända utmaningar när han tvingades permittera eller säga upp nästan 7 000 medarbetare.
Som ny ägare till resebolaget Ving och 35 hotell under byggnation var det minst sagt olägligt när pandemin kom och lamslog hela branschen.
– Det var helt brutalt. Hårdast var det i Norge och det tog hårt på huvudkontoret också, där hade jag arbetat flera år nära många av dem som fick gå. Man fick inte ens gå till jobbet i Norge om man inte arbetade i samhällskritisk verksamhet, men jag och två till var där och när jag kom in mellan dörrarna spelade receptionisten låten de spelade när Titanic sjönk, säger Petter Stordalen och ler åt minnet.
Han hade en stark tro på att de skulle ta alla bolag igenom krisen. Han sålde bara av några fastigheter för att få mer kontanter. Bolaget förlorade 2,7 miljarder 2020, men nu har man kunnat återanställa personalen och är till och med på jakt efter fler. Petter Stordalen vill hylla alla medarbetare med en stor fest i januari för 3 000 personer då han har bokat Friends Arena. Då kommer också hans nästa bok ut där han skriver om krisen.
Jan Carlzon, tidigare vd för SAS, är en ledarskapsikon som är aktuell med en ny bok, snart 40 år efter bästsäljaren ”Riv pyramiderna”. Den nya boken heter ”Se människan”.
– En bra ledare visar vägen och skapar förutsättningar för medarbetarna att följa genom att låta alla få stort ansvar för sin egen del. Som min son en gång sa till mig; ”Du är inte rodret som styr mig utan vinden som driver seglet”. Vad är målet, vilken väg ska vi ta?
Han menar att det inte räcker med information för att förmedla målet och vägen dit. Man måste också kunna förmedla känslan så medarbetarna känner vad du menar. Då är relationen viktig.
– När jag var ny vd för Ving som 32-åring, var jag osäker och rädd. Jag hade en stor presentation och pratade bara siffror. En kille kom fram efteråt och sa: ”Det där var nog det sämsta jag har hört”. Man måste tala om det man ska åstadkomma tillsammans för att engagera medarbetarna.
På SAS fick han med sig hela personalen och särskilt en presentation har blivit legendarisk som avslutades med låten ”Love is in the air”. Det lyfte hela strategin som han hade presenterat.
»Det är viktigt att vara nära sina medarbetare i en krissituation«
man är på väg. Andra misstaget, enligt David, är att det ledningsgruppen har pratat om i ett halvår, ger man mellancheferna några gånger på sig att förstå som sedan medarbetarna ska greppa på en gång. En målbild behöver upprepas gång på gång. Alla ska förstå varför man har satt det målet och veta hur vägen dit ska se ut. Klarna har ”Smooth shopping”, det ska vara smidigt att handla med dem, tydligt och enkelt. Tekniska museet arbetar efter ”Vi ska vara alla små geniers favoritställe”. Det tycker David Stålhberg är fantastiskt bra.
– Det ska vara enkelt att applicera på hela verksamheten. Är receptionen alla små geniers favoritställe? Är restaurangen alla små geniers favoritställe? Och så genomför man förändringar där det behövs.
FLERA AV TALARNA under dagen pratade om mål, riktning, tydlighet och engagemang.
– Om man knådar en riktigt tajt snöboll så faller den inte isär om man skrapar lite på ytan. När man arbetar fram ett mål, vart organisationen ska vara om fem år, så ska det tala till hjärtat så man nästan får gåshud, men också till hjärnan och det ska vara tydligt så det är omöjligt att missförstå det, säger David Ståhlberg på CapterX. org.
Första misstaget man gör är att inte ta sig tid att prata ihop sig ordentligt om vart
DET KAN BEHÖVAS stora förändringar för att vända en skuta som går åt helt fel håll. Karolinska Universitetssjukhuset gick på knäna redan innan pandemin, med skenande kostnader, långa vårdköer och missnöje bland personalen.
När Björn Zoëga tog över som vd upptäckte han att det till och med var värre än befarat på alla punkter. – Vi hade för många chefer; det kunde vara flödeschef, patientflödeschef. De trampade på varandras områden, många hade inget personalansvar eller budgetansvar och visste inte vad saker kostade. Administrationen bara ökade. Vi tog bort 22 procent av alla chefer och återinförde verksamhetschefer som hade ansvar för personalen, patienterna och ekonomin.
Genom att fördela ansvaret på golvet minskade också administrationen. Han tycker att det alltid finns förutsättning till förbättringar, att man kan göra saker på ett annat sätt för att hålla sig inom budgeten. ●
Jan Carlzons nya bok är utgiven på Volante förlag.
Petter Stordalen, grundare av Nordic Choice Hotels. Foto: Kate Gabor.
Inbjudan till Utbildningsdagar!
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Malmö, 3 februari
• Falun, 24 mars
• Halmstad, 7 april
• Stockholm, 11 maj LSS
• Stockholm, 12 maj
• Västerås, 15 september
• Göteborg, 20 oktober
• Sundsvall, 17 november
• Stockholm, 1 december
Kostnadsfri Utbildningsdag!
För elfte året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.
På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
TEMA: Att möta sig själv och andra
MANIPULATIVA OCH KÄNSLOKALLA PERSONLIGHETER
HELENA BINGHAM
Helena Bingham har sina rötter inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Idag arbetar hon som privatpraktiserande psykolog och föreläsare för organisationer som t ex socialtjänsten och polisen, med fokus på narcissism och psykopati. Helena kommer att föreläsa om hur man känner igen och bemöter känslokalla och manipulativa personligheter och vilka konsekvenser deras beteende får för omgivningen, särskilt för anhöriga.
ELEFANTEN I RUMMET
-När det som gör ont inte syns utanpå
CHARLOTTA DONOHUE
Hur kan man som professionell hantera de utmaningar man ställs inför i sin yrkesroll när man ska möta familjer som lever bakom dessa fasader?
HOPPLÖST HOPPFULL
-En resa i välfärdens tjänst
LARS GUSTAFSSON
Hur går vi från samverkan till samarbete som gör skillnad?
Följ med på en välfärdsresa från vaggan till graven där egna berättelser, referenser till aktuell forskning och konkreta exempel utmanar och ger stöd!
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
”Känslan
av pensionat finns
Enkelheten med bra boende, bra mat och rörelse är framgångskonceptet för Lönnbacken HVB och stödboende i Anneberg, Nässjö kommun. Det tidigare pensionatet är ett hus med anor som har stora utrymmen för aktivitet och samvaro.
Lönnbacken erbjuder boende och behandling för flickor och pojkar 16 till 20 år med missbruks- och beroendeproblem.
– Vi satsar på bra mat, bra boende och rörelse. Vi vet att fysisk aktivitet minskar risken för återfall, så det är en stor del i vårt erbjudande. Att komma in i rutiner med mat, sömn och att röra på sig är en viktig grund, säger Edvin Lindholm, föreståndare på Lönnbacken HVB.
Boendet är ett före detta pensionat med stora och rejäla utrymmen för aktivitet och bra boendestandard. Ungdomarna bor i eget rum och det finns gemensamma ytor med pingisbord, biljard och tv-spel. Området har fina promenadstråk och löparspår.
– Vi samarbetar med idrottsföreningen och har tillgång till en fin träningsanläggning med paddelbana, gym och andra träningsmöjligheter. Träning stärker självförtroendet hos våra klienter som får känna att kroppen fungerar igen.
Lönnbacken är beläget på Småländska Höglandet, med bussavstånd till Eksjö och Nässjö. Det finns även ett samarbete med en gymnasieskola i Nässjö.
– Vi erbjuder missbruksbehandling genom CRA och ÅP. Vi startade verksamheten i juni 2021 och innan dess har det varit behandlingshem i olika former. Det här är faktiskt tändstickskungen Ivar Kreugers gamla sommarhus och det har också varit pensionat. Känslan av pensionat finns kvar och vi har en egen kock som lagar maten, avslutar Edvin Lindholm.
“Att komma in i rutiner med mat, sömn och att röra på sig är en viktig grund”
Edvin Lindholm, föreståndare på Lönnbacken HVB.
Kalendarium 2021-2022
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
NOVEMBER
PATRIARK V2 – Bedömning av risk för hedersrelaterat våld 1-2 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Våld vid demenssjukdom 2 november, webbsänd www.kui.se
Svåra samtal i telefonrådgivning 3 november, Stockholm www.expomedica.se
Tillitsbaserat ledarskap 9 november, Stockholm www.hexanova.se
Socionomdagarna 9-10 november, Stockholm Akademikerförbundet SSR, socionomdagarna.se
Developmental Coordination Disorder-DCD 10 november, Göteborg www.expomedica.se
Rikskonferens Kvalitet inom LSS 10 november, webbsänd www.kui.se
Lågaffektivt förhållningssätt – kunskap och verktyg i vardagen 12 november, webbsänd www.krica.se
Baskurs i psykiatri – sjukdomslära och bemötande 16-17 november, Stockholm www.expomedica.se
Ny standard för kvalitetssäkring av HVB 16-17 november, Stockholm www.svenskavard.se
Bipolär sjukdom 16-17 november, Stockholm www.teknolokiskinstitut.se
SSIL utbildningsdag LSS/ Äldreomsorg 17 november, Stockholm www.ssil.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 18 november, Stockholm www.ssil.se
Barn och unga i familjehem 18 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Hedersrelaterat våld & förtryck – en kurs för vårdpersonal 18 november, Stockholm www.expomedica.se
Lösningsfokus i tiden 20-21 november, Stockholm www.verti.se
Sexuell hälsa 30 november-1 december, Stockholm www.teknolokiskinstitut.se
Att leda utan att vara chef 30 november-1 december, Malmö www.hexanova.se
DECEMBER
Ökad upptäckt av våld 1 december, webbsänt www.socialstyrelsen.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 2 december, Göteborg www.ssil.se
Lågaffektivt bemötande inom äldreomsorg 2 december, webbsänd www.kui.se
Våld i nära relationer och juridiken 7 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Offentlig chef 7-8 december, Lund www.hexanova.se
Att upprätta en barnkonsekvensanalys 9 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Digital omställning äldreomsorg 10 december, webbsänd www.gothiakompetens.se
Lågaffektivt förhållningssätt – kunskap och verktyg i vardagen 10 december, webbsänd www.krica.se
LSS – en grundkurs 15 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 16 december, webbsänd www.jpinfonet.se
JANUARI
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 13 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Familjerätten i kommunen 14 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Mottagningsfunktionens arbete med barn och unga 20 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Personlig assistans i praktiken 27-28 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
FEBRUARI
Trygg & Säker 1-2 februari, Stockholm www.hexanova.se
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 3 februari, Malmö www.ssil.se
Psykisk (o)hälsa – Samhällets barn & unga 9 februari, Stockholm www.expomedica.se
Vuxna och psykisk hälsa 10 februari, Stockholm www.expomedica.se
MARS
SSIL utbildningsdag – HVB och familjehem 24 mars, Falun www.ssil.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör. Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
KBT steg 1
Grundläggande psykoterapi
Normal ”klassisk” psykoterapiutbildning. Ges både online och fysikt. Sök i tid!
2 ÅR, 40 %, 46 NÄRVARODAGAR
STHLM: 23–24 SEP 2022
GBG: 23–24 SEP 2022
MALMÖ: 11–12 FEB 2022
Grundutbildningen i KBT är auktoriserad av sfKBT!
UTBILDNINGAR 2022
TBU Tolvstegsbehandlare
En professionell tolvstegsbehandlare är kunnig och erfaren i hur Anonyma Alkoholisters tolvstegprogram kan användas i reguljär behandlingsverksamhet och hur de tolv stegen kan överföras pedagogiskt till andra.
DISTANS 2 ÅR DELTID
ONLINEUNDERVISNING: START 23–24 SEP 2022
www.bergstroms.org |
ATU Alkohol- och drogterapeut
Diplomerad Aterapeut är en kvalitetstitel. Innehåller bl a Matchning, AngCop, RePro, KBT, 12steg och existentiell terapi.
3 ÅR, 66 % 24 NÄRVARODAGAR
ONLINEUNDERVISNING: START 23–24 SEP 2022
AHTU Anhörigterapeut
En alltmer efterfrågad diplomutbildning. inkl KBT, 12steg, familjeterapi, existentiell terapi m m. 2 ÅR, 50 % 18 NÄRVARODAGAR
STHLM: 23–24 SEP 2022
MALMÖ: 11–12 FEB 2022
ATU & AHTU är auktoriserade av FAD fadsverige.se
Rätt plats för din annons.
Kontakta oss så hjälper vi dig!
Marko Grönholm 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se
MatFröjd – en ny smart receptapp för Matlust, Matglädje och Livskvalitet
MatFröjd är en inspirationskälla med 175 enkla recept med läckra matbilder för seniora behov.
I appen finns allt från aptitretare till middagar och kvällsmat samt drycker, sängkantsmeny, efterrätter och mellanmål.
MatFröjd är en receptapp för äldre men är också en hjälp för anhöriga och personal.
Appen MatFröjd laddas ner kostnadsfritt. Eller använd webbversionen via QR-koden.
Läs mer på www.matfröjd.nu
Dr Scott Miller
Dr Scott Miller
FIT (Feedback Informed Treatment)
• Malmö 7–8/2 + 8/3 2022
Dr Scott Miller
FIT (Feedback Informed Treatment)
• Malmö 7–8/2 + 8/3 2022
• Stockholm 10–11/2 + 10/3 2022
FIT (Feedback Informed Treatment)
• Stockholm 10–11/2 + 10/3 2022
Dr Scott Miller till Sverige!
• Malmö 7–8/2 + 8/3 2022
Dr Scott Miller till Sverige!
• Stockholm 10–11/2 + 10/3 2022
Effektiv hjälp till dina klienter
Dr Scott Miller till Sverige!
Effektiv hjälp till dina klienter
FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT
FIT, FEEDBACK
FIT är ett evidensbaserat system som går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats.
INFORMED TREATMENT
• Stockholm 26-27/3
Effektiv hjälp till dina klienter
• Malmö 30/3-1/4
• Stockholm 26-27/3
FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT
Det ökar chansen att en klient blir hjälpt, halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.
• Malmö 30/3-1/4
• Stockholm 26-27/3
FIT är ett evidensbaserat system som går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det ökar chansen att en klient blir hjälpt, halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.
FIT är ett evidensbaserat system som går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det ökar chansen att en klient blir hjälpt, halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.
• Malmö 30/3-1/4
Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.
Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE.
Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.
Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare?
FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.
Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.
Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.
Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. 10% rabatt om fler än tre från samma arbetsplats. Anmälan senast 7/1 2022. Mer information, pris och anmälan på waitong.se.
Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. 10% rabatt om fler än tre från samma arbetsplats. Anmälan senast 7/1 2022. Mer information, pris och anmälan på waitong.se.
10% rabatt om fler än tre från samma arbetsplats. Anmälan senast 7/1 2022. Mer information, pris och anmälan på waitong.se.
Vi kommer även att streama eventet.
Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.
Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se
Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se
Vi kommer även att streama eventet.
Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se
Vi kommer även att streama eventet.
Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.
Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.
Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.
Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.
WAITONG
Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.
WAITONG
WAITONG
WAITONG
Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT.
070-295 24 99 | niklas@waitong.se | waitong.se
070-295 24 99 | niklas@waitong.se | waitong.se
WAITONG
WAITONG
070-295 24 99 | niklas@waitong.se | waitong.se
Vinn en bok med Omtanke
För ett tryggare liv sedan 2013
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Annabell Östlundh, Sollefteå och Renée Hultgren, Sollentuna.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
NÄSTA NUMMER
info@lansenomsorg.se
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 25 november till: ”Tävling 7/2021”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
SKYDDAD, INTE GÖMD
Omtanke nummer 8:
Ute den
• Hämtning & transport av skyddspersonen till
december
Möt Ingmar Skoog
Han är äldreforskaren och psykiatriprofessorn som blev känd som såväl expert som het debattör och kritiker av äldrevården under coronapandemin.
Vi på O.S.S jobbar enbart med skyddsplaceringar. Då vi inser att vi ej kan vara bäst på allt har vi lagt vår energi och fokus på alla förekommande former skyddsärenden. Vi har olika skyddade boendeformer i hela Sverige, från norr söder. Vi utför säkerhetstransporter i hela landet årets alla dagar dygnet runt.
Vi skräddarsyr samtliga ärenden utefter de enskilda behov som kommer med
”Genom ett samarbete med Omsorg Skydd Säkerhet AB skapas en stor avlastning för arbetsgruppen, och deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.” En kommentar från en av flertalet kommuner vi samarbetar med.
Äldre med NPF
En vanlig missuppfattning är att NPF växer bort med åren. Riksförbundet Attention har intervjuat 400 äldre om deras erfarenheter av att leva med NPF. Rapporten visar tydligt värdet av att få en diagnos även som äldre
Vi har ramavtal med de kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Dessutom:
Skyddat boende – en kvinna under skydd berättar sin historia. Från porr och prostitution till våld i nära relationer.
info@omsorgskyddsakerhet.se I 070 - 309 94 03 www.omsorgskyddsakerhet.se
Det bästa från Socionomdagarna.
Inbjudan till Utbildningsdagar!
- Välkommen till en int ressant utbildningsdag !
“ VÅLD I NÄRA RE L AT IONER”
Hösten
Stockholm 17 november 2021(LSS/Äldreomsorg)
Stockholm 18 november 2021 FULLBOKAT!
Göteborg 2 december 2021
För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare. På våra utbildningsdagar kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.
Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Kostnadsfri Utbildningsdag!
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATION
Ulla Thorslund
Ulla kommer att föreläsa om våld och sexuellt våld i ungas partnerrelationer, om vikten av att tidigt uppmärksamma detta och sätta in rätt nivå av insatser för att förebygga att dessa ungdomar växer upp och blir vuxna våldsutövare och våldtäktsmän.
ETT LIV SOM PRÄGLATS AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP
Toni Tuuinanen
Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”.
TRAUMATISERING HOS BARN -VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER!
Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*
Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering. *2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.
