TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Johanna kände aldrig att hon hörde till
Bildade bolag för barnens skull TEMA: HVB/FAMILJEHEM
Familjehemmen
är värda mer
Helena Bingham, psykolog och föreläsare
”Jag kände mig inte trygg med mamma”
Värt att veta om psykisk ohälsa
Agnes Mellstrand lyfter betydelsen av ett bra bemötande i ny bok
Krönikan: Asocialitet botas med behandling
Vuxna barn får lära sig känslor
Hade fått ta hand om en förälder med beroendesjukdom
Fokusfredag syftar till att ge dig inspirerande och kompetenshöjande digitala föreläsningar inom intressanta ämnen. Våra föreläsningar behandlar aktuella områden inom individ- och familjeomsorg, LSS och personlig assistans samt äldreomsorg.
På fokusfredag.humana.se kan du se tidigare föreläsningar samt prenumerera på nyhetsbrev för att ta del av information kring kommande.
I ett naturskönt parkområde bland lummiga äppelträd ligger Lunnagård. Här är vi specialister på att ta hand om personer med demenssjukdom och psykisk funktionsnedsättning. De som bor hos oss har ofta en komplex sjukdomsbild och är utåtagerande eller oroliga. Med vår erfarna personal och fokus på professionell vård har vi under åren lyckats bra med personer som tidigare inte passat in på andra boenden.
Vi ser alltid människan bakom diagnosen och gör vårt yttersta för att alla som bor hos oss ska få en medmänsklig omvårdnad - helt anpassad efter deras behov och förutsättningar. Det gör att vi är särskilt bra på att ta hand om människor som dessutom har en bakgrund i långvarigt missbruk eller som av andra anledningar inte passar in i den traditionella äldreomsorgen. De som bor hos oss är från 50 år och uppåt.
Vår personal har lång erfarenhet av omvårdnad av personer med komplexa diagnoser. Med regelbunden
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA:
Verksamhetschef Sofie Schiller för placeringsförfrågan: sofie.schiller@lunnagard.se Tel: 0702-31 55 30
reflektion och diskussion kring bemötande lever vi efter mottot “med hjärtat i vården”. Vi är Silviacertifierade vilket innebär att all vår personal genomgått ett utbildningsprogram i Silviahemmets regi.
Lunnagård ligger vackert beläget i utkanten av Eksjö på småländska höglandet. Våra lokaler är handikappanpassade och vi har generösa utrymmen för gemenskap och aktivitet. I vår herrgårdsliknande parkmiljö samsas äppelträd med boulebana och stora grönytor.
Lunnagård har tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för både permanentoch korttidsboende enligt 7 kap. § 1p.2 och 3 i Socialtjänstlagen. Man tar emot män och kvinnor med psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar - antingen för en permanent placering eller också en korttidsvistelse. Verksamheten tar emot personer från 50 år och uppåt.
”Asocial blir man när man brister i relationsförmåga”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Stefan Sandström, leg. psykolog, föreläsare och författare.
Läs krönikan på sidan 56
10| Helena Bingham
Hon är psykolog och föreläsare specialiserad på den mörka triaden – personer med narcissistiska, psykopatiska och machiavelliska syndrom.
16| SSIL utbildningsdag
19| TEMA: HVB/Familjehem
20| Att vara placerad
Johanna Bergström berättar hur det var att växa upp som placerat barn i familjehem.
26| CloCa Familjehem
Bolaget bildades för att rädda placeringarna i ett annat bolag som hotades av kris.
30| Förenade Familjehem
Richard Pettersson är familjehemsföräldern som startade eget bolag för att kunna stötta andra.
34| Fem i topp
Ny topplista för Kvalitetsindex.
36| SSIL utbildningsdag
42| Psykisk ohälsa
Agnes Mellstrand lär ut grunderna i psykiatri för icke-psykiatriker.
46| Vuxna barn
Barn som har vuxit upp i en dysfunktionell familj behöver ofta hjälp att läka.
51| Forskning
Mindre depression i familjer där två vuxna lönearbetar.
52| Nya riktlinjer
Socialstyrelsen presenterar riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism, något som välkomnas av Riksförbundet Attention.
60| På jobbet
Så påverkas våra hjärnor av öppna kontor.
62| Nicolas Lunabba
Släpper boken ”Blir du ledsen om jag dör?”. Nr 7, november 2022 •
Det är intressant hur vi påverkas av vår anknytning, uppväxt och händelser i livet som sätter spår. Även till synes små saker, som att bli skrämd av någon eller något, kan göra att vi påverkas negativt resten av livet om vi inte har fått bearbeta våra känslor.
Som barn har vi ett stort behov av att bli sedda och bekräftade, att ha någon trygg person som hela tiden finns där. När den självklara vuxna anknytningen brister är det fantastiskt att vi har familjehem som ställer upp och tar den rollen.
Men när har en förälder fått sin sista chans att vara förälder? Ska man byta ut en otrygg uppväxt mot en annan otrygg uppväxt, där man får omsorg och kärlek men hela tiden har ett överhängande hot att ryckas upp från den tryggheten?
För Johanna Bergström var det så. Hon blev familjehemsplacerad vid åtta månaders ålder. Hon var tio år när en socialsekreterare ställde frågan ”Vill du inte komma hem snart?”. Tänk att under flera år ha levt med den otryggheten och vetskapen att inte riktigt höra till.
Det här var för 30 år sedan. Men även idag är utgångspunkten att barnet ska kunna återvända till föräldrarna om det är möjligt, och att de har rätt att ha kontakt med sitt barn, även om man kallar det för att barnet har rätt att få träffa sina föräldrar.
Richard Pettersson hör varje dag om familjehemsföräldrar som mister sina placeringar på grund av ”samarbetssvårigheter”, när familjehemmet inte har vikit sig efter att ha påpekat hur barnet far illa av att behöva träffa sina föräldrar.
Det här måste bli bättre! Barnen behöver någon som står på deras sida, de behöver bli lyssnade på och de behöver få bearbeta sina upplevelser för att
bli hela. Som Johanna Bergström uttrycker det; dessa barn behöver dubbelt så mycket trygghet och kärlek.
Peter Blyme håller kurser för Vuxna barn, de som har vuxit upp i ett dysfunktionellt hem. Det kan vara beroendeproblematik eller psykisk ohälsa som gör att föräldrarna inte tillgodoser barnets behov. Det blir istället barnet som får vara den vuxna och därmed sätter sina egna behov åt sidan. Det kan leda till problem i vuxen ålder då man har svårt att närma sig sina egna känslor. De här problemen syns inte utåt, som relationsproblem, kontrollbehov och utbrändhet.
Jag har börjat tänka på mina egna problem, känslor och vad de bottnar i. Det har varit många intressanta möten inför detta nummer och så har jag bokat in en sittning privat med Katarina Di Leva, som vägleder i ”Resan”. Det är en läkningsprocess utvecklad av Brandon Bays, som har skrivit boken ”Resan”.
Vi har alla lärt oss olika överlevnadsstrategier på grund av olika händelser och situationer. Resan bygger på att man fördjupar sig i sina känslor en i taget och är närvarande i dessa tills man har skalat av sig alla känslolager och till slut blivit fri.
Ofta tillåter vi varken oss själva, våra barn eller våra klienter att stanna kvar i en känsla. I stället säger vi ”ryck upp dig” och ”torka tårarna”. Nej, låt oss istället gråta ut och bryta ihop, för att sedan låta oss tröstas och läka. Vårt inre barn behöver det.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Russinbackens HVB-hem i Långshyttan erbjuder primärbehandling för ungdomar 16-20 år med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.
Läs mer på: russinbacken.se
Svartnäsgården HVB erbjuder behandling enligt 12-stegsprogrammet för män 21-60 år med missbruks- och/eller kriminalitetsproblematik.
Läs mer på: villbergagruppen.se/behandlingshem
Druvbackens stödboende i Gävle ger ungdomar upp till 18 år möjligheter att i rätt takt vänja sig vid ett självständigt boende med visst stöd och eftervård.
Läs mer på: russinbacken.se
Druvbackens HVB i i Gävle erbjuder förlängd behandling med skolgång/arbetsträning för ungdomar 16-20 år som fullföljt primärbehandling på Russinbacken.
Läs mer på: russinbacken.se
Villbergagruppen växer med nya enheter på flera platser i runt om i Mellansverige. Vi kan på så vis erbjuda stöd och behandling för nya målgrupper.
Russinbacken/Druvbacken med enheter i Långshyttan och Gävle välkomnar unga män i åldrarna 16-20 år som hamnat i en livssituation fylld av missbruk och kriminalitet. Verksamheten erbjuder HVB-boende i lugn miljö med primär och sekundär behandling samt utslussning i form av stödboende eller placering i familjehem.
Svartnäsgården är ett naturnära och familjärt behandlingshem, vackert beläget utanför Falun, som erbjuder män i åldrarna 21-60 år stöd och behandling för sina missbruks-/beroendeproblem.
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen | Villberga 6, 749 51 Grillby | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
LOTS Security ökar tryggheten och säkerheten på er arbetsplats
Vi levererar personlarm och kallelsesignalsystem till kommuner, regioner och privata vårdaktörer. Det har vi gjort i över 38 år, vilket givit oss stort kunnande, förståelse och många nöjda kunder samt lyckade installationer.
Vi väljer ut och skräddarsyr alltid det system som passar kunden bäst. Vi har ett nätverk av utvalda återförsäljare samt partners som gör att vi levererar våra lösningar över hela Sverige.
Kika in på vår hemsida för mer information: www.lotsab.se
Drömmer du om att bli terapeut?
Bergströms utbildar terapeuter inom KBT, alkohol & droger, anhörighetsterapeuter & tolvstegsbehandlare. Utbildning inom Bergströms Kunskapsföretag AB ger ”nycklar” till självinsikt och den kunskap, som varje behandlare behöver för att kunna hjälpa andra till ett fungerande liv.
Fler terapeuter behövs, läs mer om våra kommande utbildningar.
“I stort riktigt bra och inspirerande. Inspirerande att få kunskaperna och jag ser verkigen fram emot att få hjälpa andra människor” - ATU åk 1 elev
www.bergstroms.se
Kompetensutveckling på distans Cady Training Academys distansutbildningar och kurser inom vård och omsorg ger dig den kompetens du behöver.
Läs i din egen takt när och var du vill till socialpedagog, kognitiv beteendeterapeut, boendestödjare, personlig assistent m.fl.
Se hela vårt utbud och läs mer på vår hemsida: www.cady.se
Ditt digitala hjälpmedel i samtal med barn
BarnSam är det digitala hjälpmedlet som underlättar att genomföra de lagstadgade samtalen med familjehemsplacerade barn, därav namnet BarnSam. Appen frigör tid från administration till tid för samtal med barnen. Metoden och tekniken bidrar också i sig till stärkta relationer och goda möten.
” Så här har ingen pratat med mig tidigare och det känns som du förstår mig bättre nu ”
” Kvalitén i uppföljningen höjs och metoden är enkel att använda ” - Socialsekreterare
www.barnsam.se
Läs mer på Vårdvisaren.se
Välfärdsteknik med dokumenterad kvalitet GoesArt är en av de svenska pionjärerna inom välfärdsteknik som fokuserar på kreativa lösningar för aktivering, avslappning och kommunikation. Vi vill bidra till kvalitet i vård och omsorg genom att erbjuda stöd och upplevelser till personer inom LSS eller som har drabbats av demens. Vi väljer bara att jobba med produkter som har dokumenterad kvalitet och som underlättar för personalen. Vi arbetar nära verksamheterna med utbildning, implementering och inspiration och har ett stort nätverk av ambassadörer som stöttar och inspirerar varandra!
”Bara för att man blir gammal eller sjuk så slutar man inte att uppskatta det vackra i livet!” Ingela Sjöberg, grundare GoesArt www.goesart.com
Alfa eCare levererar digitala system till er som arbetar inom välfärdssektorn. Våra system hjälper er att planera, handlägga, besluta, utföra, signera och dokumentera vård- och omsorgsinsatser på ett effektivt och kvalitetssäkert sätt. Läs mer på alfaecare.se
Psykologen Helena Bingham har sina rötter inom rättspsykiatrin där hon arbetade flera år som utredningspsykolog. Numera arbetar hon som privatpraktiserande psykolog i Uppsala, på en mottagning som ligger i en gammal vacker kyrkobyggnad. – Att få vara med i en människas utveckling ger glädje och energi i mitt jobb, säger psykologen Helena Bingham.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
På sin mottagning träffar hon många klienter som kämpar med ångest, oro och relationsproblem, inte minst klienter som har vuxit upp med manipulativa och känslokalla föräldrar eller andra anhöriga eller som lever i en sådan dysfunktionell relation.
– På rättspsyk så mötte jag många människor med bland annat personlighetssyndrom inom det känslokalla och utagerande spektrat. I min privata verksamhet så möter jag ofta klienter som på ett eller annat sätt fallit offer för dem. Det är anledningen till att jag valt att rikta in mig på triad-personligheter, det vill säga personer med narcissistiska, psykopatiska och machiavelliska syndrom, säger hon. Helena berättar att hon har egna erfarenheter av problematiken från sin barndom. Som barn visste hon inte riktigt var hon hade sin mamma, som hade en instabil personlighet och kunde vara lynnig. Hon kände sig älskad och var väl omhändertagen materiellt, men fick inte fotfäste vad gällde sin mamma, som hon
tror hade drag av både adhd, autism och narcissism.
– Mamma var snäll oftast men hon hade jättesvårt att förstå och spegla andras känslor. Hennes oförutsägbara reaktioner gjorde att jag ofta trodde att jag hade gjort något fel eller att jag var överkänslig, men senare förstod jag att jag bara sökte efter det som alla barn söker av sina föräldrar, att bli sedd, förstådd och accepterad. Jag kände mig inte trygg med mamma. Jag lärde mig läsa av hennes humör och anpassa mig efter det för att undvika konflikter. När jag var i tonåren, behövde jag till exempel alltid ringa henne först och se om det passade att jag kom hem, eftersom hon behövde förbereda sig på allting. Mina kompisar tyckte det var konstigt så klart, att jag inte bara kunde åka hem, berättar hon.
I huset bredvid, i Uppsala där Helena växte upp som ensambarn, bodde mormor, som var en balanserande och kärleksfull person i Helenas liv. Med mormor kände hon sig trygg. Mormor berättade
Ålder: 65 år.
Yrke: Legitimerad psykolog.
Familj: Två vuxna barn och särbo. Bor i: Uppsala.
»Jag har vänt mina upplevelser från barndomen till en stark förmåga att läsa av och känna in omgivningen«
sagor och tillsammans sjöng de sånger och pratade om allt.
– Mormor kompenserade mycket för det min mamma inte klarade av. Jag var faktiskt mamma till min egen mamma från att jag var liten fram till hennes död för fyra år sedan. Och under alla år har jag försökt lägga pusslet angående hur hon fungerade och hur jag har påverkats av det. Jag kunde ha gått in i ett medberoende-beteende som vuxen, men jag har jobbat hårt med att skilja på vad som var hennes del och vilken som var min, och
insikterna har så småningom skapat sinnesro, berättar Helena.
När Helena var i 30-årsåldern opererades hon för utomkvedshavandeskap. I samband med det hittade läkarna hennes egen tvilling inuti bukhålan.
– Kanske har ensamhetskänslan som följt med sedan jag var liten haft att göra med att vi egentligen skulle ha varit två. Det var en märklig upplevelse men betydelsefull på något sätt.
Vid 20 års ålder visade det sig att Helenas pappa inte var hennes biologiska pap-
pa. Utan pappan var en man från Nordirland som mamman varit förlovad med tidigare. En dag när mamman hälsade på henne berättade hon sanningen.
– Jag blev faktiskt inte ledsen av att få veta det här. Det var mer som en aha-upplevelse och en förklaring till många saker, som varför mamma blev irriterad på mig ibland. Jag sökte upp min riktiga pappa och fick en liten överraskningssläkt på köpet, säger Helena och ler.
Mammas nya man, som Helena alltid trott var hennes pappa, var snäll men där
fanns ett ointresse, även om han säkert försökte göra sitt bästa.
– Det fanns en kontaktlöshet och brist på engagemang som jag alltid känt av men inte tidigare förstått. Men jag har vänt mina upplevelser från barndomen till en stark förmåga att läsa av och känna in omgivningen, vilket har varit en av mina styrkor som psykolog.
Efter äktenskap och två barn läste Helena till psykolog i Uppsala. Hon kände direkt i början av utbildningen att hon hittat rätt. Efter utbildningen gjorde hon
sin PTP-tjänstgöring på Rättspsyk i Huddinge där hon utredde de intagna för allvarlig psykisk störning. Hon blev kvar där i fem år.
– Det var ett mycket lärorikt och stimulerande jobb där jag tillsammans med kollegor i andra professioner fick lägga pussel över livet hos de intagna, från deras barndom fram till dagen för brottet.
Under sin utbildning och även efteråt har Helena alltid gått i egen terapi och handledning med olika inriktning, för att jobba med sig själv och få förståelse för klienten.
– För mig är det viktigt att vara lyhörd för det klienten upplever, för att kunna hjälpa dem.
HON STARTADE EN egen mottagning 2006. Visionen var, då som nu, att hjälpa människor att lägga en karta över sitt liv och bli av med den inre ryggsäcken som förhindrar att man kan leva och blomstra leva.
Grunden för Helenas terapi är psykodynamisk men hon arbetar eklektiskt och intuitivt, även med klinisk hypnos, visualisering och andra traumatekniker.
– Man får heller inte gömma betydelsen av att beteendeträna och ändra sitt sätt att tänka kring sig själv och livets omständigheter. Alla delar har sin plats.
Intresset för personer med narcissistiska och psykopatiska drag har Helena haft i många år och har numera hyllmeter med böcker om ämnet.
– Att möta en person med narcissistiska och psykopatiska drag kan drabba alla, i alla yrken och samhällsklasser. Men man är extra sårbar för att dras in i deras kraftfält om man vuxit upp med föräldrar med liknande drag. Om man har växt upp utan kärlek och bekräftelse på att man duger, har man en extra stark längtan efter det. Då är det lätt att falla för den här typen
av personligheter då de ofta till en början överöser en med uppmärksamhet, förklarar hon.
HELENA MENAR ATT ”sår söker sår” och att anknytningsmodellen är mycket styrande. En ambivalent personlighet söker ofta en undvikande anknytningstyp och tvärt om. I början, i förälskelsen, ser man det man vill se, och där är det viktigt att man kan kommunicera med varandra på ett sätt som verkligen skapar kontakt. Kontakt är A och O.
– Den narcissistiska personen är expert på att vara inkännande och speglande. Hen ser dina behov och rättar sig efter dem för att nästla sig in, och avsikterna är inte goda. I början är det mycket lovebombing och fokus, för att man ska känna att man är den viktigaste personen i hens liv. Lägg då till det enorma dopaminpåslag och så vidare du får under förälskelsen. Då är det inte lätt att värja sig, resonerar hon.
TILL HELENAS MOTTAGNING kommer ofta personer som är i akut kris i destruktiva relationer. När hon börjar nysta i den personens bakgrund är det inte helt ovanligt att en närstående, en partner, förälder eller chef, har just narcissistiska eller psykopatiska drag.
– Om personen är på väg ut ur den destruktiva relationen så behövs det en genomtänkt plan för reträtten; skydd, boende, ekonomi och ett socialt nätverk. Det finns människor som lever med svåra konsekvenser efter dessa toxiska relationer, som till exempel CPTSD (komplex posttraumatisk stress), som det pratas väldigt lite om, säger Helena.
Ska man arbeta med trauma så måste man arbeta med hela människan inklusive kroppen, som ofta bär traumatiska
upplevelser på nivåer bortom orden. Klienten behöver känna att psykologen/terapeuten vågar ta emot traumatiska upplevelser som kommer upp. Locket kan ha legat på i årtionden, och när man öppnar på locket så kan det komma starka känsloreaktioner. Ibland så känner Helena igen sig i klienternas känsla av vanmakt och självtvivel. Både från sin egen barndom och från parrelationer.
– Jag minns själv hur jag ofta undrade om jag inbillade mig eller om jag var svag eller högkänslig när jag växte upp. Jag har klienter som undrar om de är dumma och ointelligenta eftersom de inte längre klarar av att tänka klart. Och bakgrunden till det kan vara många saker men är ofta att de varit utsatta för det vi kallar för gaslightning. Ett beteende som triad-personligheter använder sig av för att förvirra, skuldbelägga och försvaga den andre, förklarar hon.
DET FINNS EN del okunskap och naivitet kring personer med narcissistiska eller psykopatiska syndrom, som att de är förändringsbara, något Helena inte upplever att de är. Naturligtvis skiljer sig människor åt även inom detta spektrum men hon menar att det är klokt att inse att de mörka sidorna bakom fasaden är en verklighet. Deras fasad är ofta välputsad och trevlig utåt medan anhöriga ofta får se en elak och skrämmande sida.
– Jag har inte sett forskning på att de är intresserade av att förändras, att känna sann empati, intresse och ömsesidig respekt för andra. Däremot kan dessa personer använda sig av en kognitiv empati men att känna emotionell empati är sällsynt om inte obefintlig. Det som visas när fasaden faller är det vi får leva med. Grundbeteendet sitter djupt, säger hon. Men det går att komma vidare och läka, även efter en relation med den här typen i personligheter, även om det kan ta tid. Helena vet själv, av egen erfarenhet.
– Jag valde bort relationer under många år, för jag ville värna om min själsfrid och
En känslokall och manipulativ personlighet kan göra att man som partner eller anhörig känner vanmakt och självtvivel. Men det går att komma vidare och läka.
sinnesro. Jag fokuserade på mina barn och vänner och det som jag tyckte om att göra i livet, som att träna och dansa. Jag tänkte att om någon ny kärlek skulle komma in i mitt liv så fick han ”dimpa ner på mig”, vilket han gjorde till slut, säger Helena som är i en ganska ny parrelation. Hon fortsätter:
– Jag behöver någon som inte är rädd för mig på grund av mitt yrke, som jag kan prata med och uppleva en känslomässig resonans. Att slippa vara på ett visst sätt för att relationen ska fungera.
Vi pratar också om Helenas gudstro. Gud som varit med henne genom alla år, som varit som en bästa vän och fadersgestalt.
– Jag fick med mig mormors varma gudstro och jag har många gånger bett
Gud om vägledning. Jag pratar med Gud som jag pratar nu med dig. Kontakten med Gud har varit oerhört betydelsefull för min trygghet och sinnesro.
Förutom gudstron är det viktigt för Helenas välmående att avgränsa och hitta balansen mellan jobb och fritid.
– Jag behöver egen tid för att reflektera och tid med vänner och familj. Jag har alltid haft bra vänner, en del av dem har jag kvar ända sedan första klass. Jag har också lärt mig att vara försiktig med att säga vad jag jobbar med, för man dras så lätt in i diskussioner med människor som vill prata av sig och få personliga tips. Att vara privatperson när jag är ledig är väldigt viktigt för mig. Men i mitt yrke vill jag jobba på djupet, ju djupare jag får jobba och hjälpa människor att läka i sitt inner-
»Om man har växt upp utan kärlek och bekräftelse
på att man duger, har man en extra stark längtan efter det«
sta desto lyckligare blir jag. Då är jag lätt om hjärtat i bilen på väg hem.
Helena har de senaste tio åren föreläst allt mer, något hon trivs mycket med eftersom hon upplever att det finns en hunger efter kunskap.
– Man vill lyssna och förstå, på ett mänskligt sätt och inte bara genom forskningsrapporter. Och jag tycker om att möta människor och förmedla det som är angeläget.
HON SÄGER ATT en bok om narcissism och psykopati har ”skvalpat runt i huvudet” länge och hoppas att den kommer ut om cirka ett år.
– Jag samarbetar med en journalist och författare. Syftet med boken är dels att betona de allvarliga och traumatiserande konsekvenserna som blir följden av att vara utsatt för triad-personligheters beteende. Det handlar om våld på olika nivåer och psykisk misshandel. Det är ett faktum och vi behöver våga uttrycka det. Boken vänder sig både till privatpersoner och till de som arbetar inom socialtjänst, rättsväsende och skola, berättar hon.
Helena vill också bidra till att peka på de brister som finns i dagens lagstiftning som försvårar och ibland omöjliggör att hjälpa utsatta familjer på ett effektivt sätt.
– Luckorna i samhällsapparatens insatser leder ofta till en sekundär traumatisering och att människor mister livet. Det finns en väg ut även om den kan kännas lång och på vägen behöver man känna samhällets och anhörigas stöd och få möjlighet till traumabehandling. Boken kommer också att innehålla personliga berättelser från människor som har erfarenhet av att vara utsatta. Att skaffa sig kunskap om ämnet och få känna igen sig i andras upplevelser är viktigt.
I framtiden vill Helena föreläsa mer och öka kunskapen om triad-personligheter. Hon har lämnat det smärtsamma i sin egen historia bakom sig och har funnit en bra plats i livet.
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
Den 18 oktober var det dags för SSIL utbildningsdagar i Malmö. Kostnadsfritt för dig som placerar i HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende. TEXT
INSIKT - Relationsbyggnad, trygghet, kartläggning, planering
NORMALISERING - Medlevnad, habilitering, vidareutveckling
AKTIVERING - Daglig sysselsättning, fritid, dygnsrytm, ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
Vi gör världen lite bättre, en människa i taget
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik.
Hitta din kommuns avtal med oss på nytida.se/handlaggare
Behöver ni konsulentstödda jour
eller familjehem i Storstockholm eller runt Mälardalen?
Ring oss för mer information!
Vi har erfarna jourhem och familjehem med lediga platser för barn och ungdom samt föräldrar och barn i samplacering.
08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www wilmajourochfamilj.se
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Paromagruppens familjehem för vuxna
Familjehemsvård för vuxna med missbruk- och beroendeproblematik, psykisk ohälsa, kriminalitet, sociala/neuropsykiatriska problem och/eller personer med skyddsbehov.
Familjehemmen finns i Närke, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se
Handledning varannan vecka - LARO - PsykologsamtalÅterfallsprevention - Praktik/studier - Hämtning av klienter
BEROENDEVÅRD MED 35 ÅRS ERFARENHET!
Vi erbjuder hela vårdkedjan med evidensbaserad behandling i internat och öppenvårdsform, avgiftning och utsluss samt avhopparverksamhet.
Ring 020-20 20 75 www.namndemansgarden.se
Johanna Bergström berättar hur det var att växa upp i familjehem och den rotlöshet hon kände. CloCa Familjehem bildades för att rädda kvar placeringarna från ett annat bolag. Richard Pettersson vill stärka familjehemmens rättigheter.
Johanna Bergström var tio år när hon av en socialsekreterare fick frågan ”Vill du inte komma hem snart?”. Då hade hon bott i familjehem sedan hon var 8 månader, så för henne fanns inget annat hem. Ingen hade någonsin frågat henne vad hon ville och kände. Nu vill Johanna uppmärksamma hur svårt det kan vara för ett placerat barn att försöka rota sig när så mycket runt omkring är osäkert.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
– Ett familjehemsplacerat barn bär på ett stort sår och själva placeringen blir också ett sår i sig. Därför behöver dessa barn dubbelt så mycket trygghet och kärlek. Bara vetskapen att man kommer någon annan stans ifrån gör att man känner sig ensam och rotlös. Jag har hunnit bli 40 år och har fortfarande svårt att känna mig självklar. Under hela min uppväxt har jag aldrig kunnat ta min plats för given, säger Johanna Bergström.
Hennes bok ”Utan mig har hon ingen” kom ut 2021 på Verbal förlag. Där ville hon berätta om hur utsatt man kan känna sig som barn i en familjehemsplacering. I januari kommer också hennes barnbok ut om familjehem.
– Jag tyckte att utbudet var fattigt när jag letade efter en barnbok som stöd när jag skulle berätta för mina barn om min uppväxt. Där föddes idén att skriva en barnbok själv. ”Rädda kaninerna, Olivia” handlar om en flicka som vaktar sina kaniner när räven hotar att ta dem.
Johanna lyser upp när hon pratar om barn. Hon har tre barn själv, något som syns väl på alla pärlplattor som är uppsatta på väggarna i det hemtrevliga köket på gården i Forsa utanför Hudiksvall. Medan hon dukar fram fika berättar hon att hon tidigare arbetade som förskollärare.
– Men jag var nära att bli utbränd. Jag känner så starkt och vill så mycket. Nu arbetar jag som språk- och kommunikationslärare på afasikursen på Forsa folkhögskola. Det passar mig helt perfekt och så kan jag kombinera arbetet med skrivandet.
Johanna Bergström ville ge barnet en röst och förmedla att det är viktigt att lyssna på barnet. Hon fick stor uppmärksamhet för boken ”Utan mig har hon ingen” och var bland annat gäst hos Malou i tv4.
– Många vuxna som har varit familjehemsplacerade har hört av sig och tackat för att jag har satt ord på deras känslor. Det är mycket som vi behöver bearbeta.
Johanna placerades i familjehem när hon var åtta månader. Redan under graviditeten blev hennes biologiska föräldrar uppmärksammade av socialtjänsten. Mamman var inte riktigt ”stabil” och väntades behöva hjälp med sitt föräldraskap. – Min mamma uteblev från flera BVC-besök och öppnade inte när de kom och skulle göra hembesök. När jag var sju månader hittade socialtjänsten mig kraftigt uttorkad i hemmet. Jag svävade mellan liv och död och fick vara på sjukhus i en månad.
JOHANNA BEGÄRDE SOM vuxen ut sina journaler. Det var en tjock bibba där hon bland annat kunde läsa hur sjukhuset hade uppmärksammat hur mamman hade uppvisat dålig kontakt med barnet, ”en störd moroch barnrelation”. Bland annat hade hon lämnat barnet på en bårvagn och gått därifrån, troligen skulle hon ut och röka. – Planen var ändå att jag skulle tillbaka till mina biologiska föräldrar. Man trodde
att det skulle kunna gå med rätt stöttning. Min biologiska pappa var tystlåten och lite kuvad, medan mamma kunde vara utåtagerande och aggressiv ibland.
För att stärka mor- och dotterrelationen så ordnades ett beredskapsarbete åt mamman på förskolan där Johanna gick. Mamman skötte sig inte och de andra barnen blev också otrygga enligt förskolepersonalens anteckningar. Andra föräldrar började också klaga.
Familjehemmet var tryggt och bra, men Johanna reagerade oroligt på besöken varje vecka som hölls med de biologiska föräldrarna. De fick till och med ensamtid för att öva i sin föräldraroll, men de försöken fick avbrytas för att Johanna blev otröstlig.
– Socialtjänsten har utgått så mycket från min mamma. Allt skulle ske utifrån hennes premisser trots att jag upprepade gånger till och med har svävat i livsfara. Ändå skulle man fortsätta att försöka.
»Allt skulle ske utifrån hennes premisser trots att jag upprepade gånger till och med har svävat i livsfara«
Jag kan tycka att hon hade förbrukat sin chans då, att man istället hade kunnat fokusera på att rädda nästa liv. Man hade en föreställning om att hennes förmåga skulle ändras, men man tänkte inte utifrån barnets perspektiv, vad det kostade mig.
TILLSLUT UTFORMADES BESÖKEN så att föräldrarna fick komma hem till familjehemmet på besök istället tillsammans med två personer från socialtjänsten.
– De mötena var otroligt laddade och pågick under flera års tid. Vi satt alla runt ett bord och fikade. Jag satt där med mitt glas saft och kände paniken växa i kroppen. Min biologiska mamma hade ett hett
temperament och kunde fara ut och svära, till exempel gasta; ”Håll käften, nu är det jag som pratar!”. Sedan ville hon ha en kram när de skulle gå. Hon luktade rök, höll så hårt och liksom darrade. Jag var så rädd under de där besöken så jag frös till is.
Johanna blev aldrig tillfrågad vad hon själv kände eller tyckte.
– Den första frågan jag fick var när jag var tio år. Under ett besök var det en socialsekreterare som sträckte sig mot mig vid fikabordet och frågade ”Vill du inte komma hem snart?”. Jag minns att jag satt och tittade i en bilkatalog och det kändes som allt blod i min kropp bara försvann. Jag vet
inte var jag fick modet från men jag svarade skälvande ”Jag vill bara bo här”.
Hennes biologiska mamma blev arg och sa att Johanna skulle ångra sig när hon blev stor. Johanna reste sig och gick in på sitt rum och grät. Hennes familjehemsmamma kom och tröstade. Efter det upphörde besöken för att man förstod hur dåligt Joanna mådde.
– Att aldrig veta om jag skulle få stanna gjorde att jag inte riktigt kunde känna att jag helt hörde hemma i min familj. Jag hade så mycket tankar.
Johanna hade önskat att hon skulle ha haft någon vuxen som bara hade varit där för henne. Som hade kunnat ta henne åt sidan, lekt och gjort roliga saker under besöken till exempel. Någon som hade varit duktig på att nå fram till barnet och sett till barnets behov.
Familjehemsföräldrarna försökte trygga Johanna på olika sätt. Hon har bara gott att säga om dem och förstår att den här tiden måste ha varit fruktansvärt svår även för dem, att inte veta om de ska få behålla ett barn som de har tagit hand om sedan åtta månaders ålder.
– När jag var 13 år frågade de om jag ville byta till deras efternamn och de fick också igenom att de kunde få bli vårdnadshavare. Men det var mycket blandade känslor och otryggheten fanns där hela tiden. Mina biologiska föräldrar bodde inte långt ifrån, så min pappa kunde kliva på samma buss som mig, vilket gjorde att jag ett tag vägrade att åka buss. En gång när jag satt på bussen med mina kompisar och han klev på sa en av mina kompisar ”Åh nej, där kommer det där jävla äcklet”. Jag kände igen honom direkt och ville inte att han skulle se mig. Det var inte bra att placeringen blev så nära. Han dök upp oanmäld ett par gånger hos oss också, det blev en extra otrygghet.
DET VAR MYCKET av sina upplevelser som Johanna hade tryckt undan. Hon ville inte kännas vid sin bakgrund. När hon var 28 år och väntade sitt första barn blev hon adopterad av sina familjehemsföräldrar. – Det var inte någon lätt process. Jag hade sett fram emot att få skapa mitt eget Johanna trivs med djur och barn omkring sig.
Familj: Man och tre barn i åldrarna 6,5, 8 och 12 år.
Bor: I Forsa strax utanför Hudiksvall.
Arbetar: På Forsa Folkhögskola och som författare. Har tidigare arbetat som förskollärare och journalist.
Utgivna böcker: ”Utan mig har hon ingen – en berättelse om familjehemsplacering, rotlöshet och att vilja höra till” (2021) Verbal förlag.
Johanna har skapat ett tryggt liv i Hälsingland, precis som hon själv vill ha det.
liv, min egen familj med man och barn. Min biologiska mamma hade skrivit ett argt brev till rätten där hon anklagade mig för att göra henne illa. Då blev jag rädd trots att jag bodde på en annan ort. När Johanna födde sin dotter var hon inställd på att hon själv skulle bli hel.
– Hon var ljuvlig, allt som jag hade önskat mig. Men jag kunde höra min biologiska mammas röst i huvudet; ”Det kommer i alla fall inte gå bra för dig”. Jag var rädd att jag skulle behöva slåss för mitt barn, jag kände mig inte alls som den där trygga och självklara föräldern. Jag dömde ut mig själv och allt var bara kaos. Jag kunde inte känna mig glad och lycklig, något jag kände en stor skam över.
På BVC fick Johanna träffa en klok person som fångade upp vad hon kände och tyckte att hon skulle må bra av att prata med en mödra-/barnpsykolog.
– Det var helt fantastiskt. Den psyko-
»...det kändes som allt blod i min kropp bara försvann«
logen var den första vuxna professionella som lyssnade på mig och jag kunde börja sätta ord på mina känslor. Hon sa ”Jag överger dig aldrig, Johanna”. Det kommer jag aldrig att glömma.
DET BLEV EN lång resa, men idag bygger hon det liv hon vill leva.
– Såren får vara med. Av det här hemska har det blivit något bra. Om min historia kan hjälpa andra så är jag glad. När jag till slut var mottaglig för alla minnesbilder gick de inte att stoppa. Det var som att jag var tvungen att skriva ned dem, scen efter scen. ”Om detta må jag berätta” blev som ett mantra och jag kände mig glad. Jag är glad att boken är skriven. Som mamma började hon att tänka på
det ansvar som föräldraskapet innebär. Titeln ”Utan mig har hon ingen”, syftar på mammarollen.
– Det finns så många barn som sitter där på möten och håller masken för att ens överleva. De vuxna måste vara modiga och kliva ned på marken, bli det där barnet. Barnets perspektiv får inte bara bli tomma ord.
Nu är Johanna i full färd med en ny bok. – Det är en fiktiv roman som faktiskt handlar om min biologiska mamma, som inte lever idag. Hon, som alltid har varit skräcken personifierad för mig, har oväntat väckt sympati hos mig nu när jag, helt fiktivt, har börjat skriva om hennes liv. Var kom hon ifrån? Hur blev hon som hon blev? Vi har alla ett barn inom oss.
CloCa Familjehem föddes ur en kris. Bolaget bildades för barnens skull när en tidigare verksamhet förlorade sina tillstånd. Alla placeringar räddades kvar och det nya bolaget arbetar med fokus på barnets bästa med värdefull stöttning till de familjehem som är knutna till dem.
TEXT JENNY FORS
Carola Clomén minns att det var på en fredag som IVO meddelade att alla tillstånd drogs in för företaget där hon tidigare arbetade som verksamhetschef för familjehemsdelen.
– Jag frös till is när jag fick beskedet. Vad skulle hända med alla placerade barn? Flera hade redan flyttat 7-8 gånger och jag ville inte komma med beskedet att de måste flytta igen.
Det här hände för knappt ett år sedan och IVOs beslut handlade främst om ägarstrukturer. Det fanns inga anmärkningar på hur verksamheten sköttes.
– När man placerar barn i familjehem vill man förstås ha en långsiktig och trygg lösning. Vi var därför tvungna att berätta om läget för de socialsekreterare som kontaktade oss för placering. Förvaltningsrätten beslutade om inhibition, ett tillfälligt beslut att fortsatt få bedriva verksamheten fram till att domstolen hade fattat ett slutgiltigt beslut, men sedan visste vi ju inte hur det skulle bli. Vi fick lägga fokus på att försöka behålla de familjehemsplaceringar vi redan hade, berättar Carola Clomén.
HON LÅG SÖMNLÖS på nätterna när hon tänkte på de familjehemsplacerade barnen, vars tillvaro riskerade rivas upp ännu en gång. – Vi försökte arbeta fram olika förslag för att lösa situationen, men aktieägarna ville inte sälja, i alla fall inte tillräckligt fort för att kunna rädda verksamheterna. Arbetsgruppen vi hade var jättebra och vi började titta på olika alternativ för att rädda kvar barnen i sina familjehem. Jag kände både skam och vrede. Det var helt otänkbart för mig att svika barnen. Skulle jag kunna se en sjuårig pojke i ögonen och säga att han skulle behöva flytta igen? Nej, det gick inte. När vi satt tillsammans i gruppen fick vi en sådan energi att göra något åt det. Vi började spåna på olika förslag på hur man skulle kunna flytta verksamheten. Det slutade med att vi köpte
ett befintligt bolag dit vi kunde flytta med både medarbetare och familjer.
Carola blev majoritetsägare, men lät familjehemskonsulenterna köpa in sig. – Vi gjorde ju den här resan tillsammans.
Carola Clomèn hade haft eget bolag tidigare då hon hade använt de första bokstäverna i sitt för- och efternamn, så när de skulle byta till ett nytt namn på bolaget föreslog hon CloCa Familjehem. Det tyckte de andra lät bra. Någon kom på att de skulle ha en uggla i loggan och alla hjälptes åt med uppbyggnaden av företaget.
– Vi hade jobbat i både mindre och större bolag tidigare, men det var bara att kavla upp ärmarna och börja jobba.
DET VAR INTE helt oproblematiskt att starta nytt, men både familjerna och socialtjänsten var väldigt positiva.
– Företaget vi gick ifrån har också agerat juste. Det blev så tydligt att vi alla ville barnens bästa. Den 16 februari blev vi CloCa Familjehem. Då var vi helt slutkörda, men det kändes också fantastiskt att barnen kunde få bo kvar och att vi kunde ta över familjehemsverksamheten.
De är ett litet bolag med 20 placerade barn just nu. Carola vill inte att de ska bli större än att hon kan namnet på alla barn, så än finns det utrymme för fler placeringar.
Det finns ungefär 360 aktiva konsulentstödda familjehemsbolag i Sverige. Varje
kommun har också ett antal egna familjehem som socialtjänsten själva har hand om, men genom ett bolag kan socialtjänsten få hjälp att hitta fler lämpliga placeringar och ett kompletterande stöd till deras egen verksamhet. Familjehemmen får också stöttning, handledning och utbildning.
CLOCA FAMILJEHEM ERBJUDER jourhem, familjehem och kraftigt förstärkt familjehem samt behandlingsfamilj, vilket innebär att de barn som behöver ett mer omfattande stöd kan få det i ett familjehem eller behandlingsfamilj. Ibland ges också riktade behandlingsinsatser och det finns även öppenvårdsinsatser att tillgå genom externa konsulter.
– Vi arbetar mycket kring barnkonventionen och barnets bästa. Både övergripande i verksamheten och hur familjerna kan tänka utifrån barnets bästa i vardagen. Det kan vara små saker som gör stor skillnad. Ett barn kom till sin jourfamilj med alla sina kläder och tillhörigheter i svarta sopsäckar. Då såg vi till att skaffa väskor så hon skulle få packa fint inför nästa flytt till familjehemmet. Man ska inte behöva ha sitt liv i en sopsäck.
De arbetar ständigt för att göra verksamheten bättre. Carola och hennes kollegor är utbildade socionomer och många av dem har tidigare jobbat inom socialtjänsten.
– Vi har alla samma fokus. Vi vill göra skillnad. Så länge vi är riktigt bra och kan göra skillnad på riktigt, då har den privata marknaden och vi ett berättigande.
Carola berättar att hennes kollegor brukar säga att när hon pratar om barn och ungdomar så börjar hennes ögon att lysa. Och så är det. Ögonen glittrar när hon fortsätter:
– Vi vill alla det enskilda barnets bästa. Om man hela tiden strävar mot det så blir det bra. Barnets bästa gäller även de biologiska barnen. Vi har återkommande
Familjehemmen får konsulentstöd för att utvecklas tillsammans med barnet.
samtal även med dem; hur de ser på sin situation och på det placerade barnet. Det är viktigt att det fungerar med de biologiska barnen, många väljer att sluta som familjehem på grund av att det inte längre fungerar där.
DET ÄR EN brist på familjehem och det gäller också att matchningen blir bra.
– Biologiska barn i samma ålder kan bli problem, sättet att leva behöver också passa barnet; är det en väldigt aktiv familj så kanske det inte är rätt för ett introvert barn. Sedan gäller det att familjen klarar av att stå kvar när det blir kämpigt.
När ett beslut om placering är klar vet familjehemmet ganska mycket om barnet som ska komma, men barnet vet ofta väldigt lite om familjen.
– Därför började vi med personliga välkomstfilmer som familjen spelar in för att visa hur set ser ut hemma hos dem, vilka familjemedlemmarna är och till exempel att ”här är mormor Berit som brukar hänga här ibland och det här tycker vi om att göra”. De kan få se att det finns plats vid köksbordet och att det finns en säng som väntar. Det blev jättelyckat och gör stor skillnad för barnet.
Man behöver sätta sig in i barnets situation som kanske har upplevt traumatiska händelser och kaos. Att då få sin favori-
»Det var helt otänkbart för mig att svika barnen«
trätt den första kvällen hos familjehemmet och en handduk med egen namnskylt i badrummet kan betyda mycket.
Ett redskap är programmet ICDP som handlar om vägledande samspel, där anknytningsteorin är en del. Syftet är att utveckla och stärka lyhördhet och empati. En del är mentalisering, att kunna se på sig själv utifrån och barnet inifrån – att kunna se, känna och tänka runt barnets behov, känslor och beteende.
– Vi frågar saker som vad barnet gillar och är bra på. Det är så mycket fokus på problemen, men vi måste sätta större fokus på det som fungerar och öka skyddsfaktorerna. Vi har till exempel olika utbildningsprojekt, som att öka intresset för läsning. Man kan läsa recept tillsammans, se filmer med svensk text och läsa böcker. Läsning och skola är en enorm skyddsfaktor, säger Carola.
Familjehemmen får träffas i grupp för vägledning och familjehemskonsulterna gör hembesök minst en gång varannan vecka. Sedan finns de tillgängliga på telefon.
– Det finns alltid någon som svarar dygnet runt om det skulle vara något. Vi
blir ett team runt barnet tillsammans med familjehemsföräldrarna, de biologiska föräldrarna och socialtjänsten. Vi hjälper till och medlar så att inte barnet ska hamna i lojalitetskonflikt. Det är svårt för barnet. Ibland mår barnet inte bra av att träffa de biologiska föräldrarna, då kan vi förmedla det till socialtjänsten och försöka hitta lösningar som gör umgänget lättare eller kanske pausa ibland.
Målet är att barnet ska kunna flytta tillbaka till de biologiska föräldrarna, men det är inte alltid det går. Det kan ändå vara viktigt för barnet att ha kontakt med sina föräldrar, men umgänget ska utformas efter barnets behov.
– Vi hjälper till att samla foton från barnets olika hem och personerna i deras liv för att de ska få ihop sin historia. Det är viktigt att ha foton på sina föräldrar, tidigare placeringar och så vidare. De hjälper dem att bli en hel människa. Hur var jag när jag var liten? När lärde jag mig gå? Vissa barn klarar inte av att se bilder på sina föräldrar, men det kan komma en dag då de vill det och vill veta historierna om dem själva som barn, avslutar Carola Clomén.
Vi erbjuder olika skyddade boendeformer:
Madickengården bedriver sedan 2014 verksamhet inom skydds- och säkerhetsplaceringar i form av konsulentstödd familjehemsvård (med tillstånd från IVO), skyddat boende med dygnet runt-bemanning, jourhem, förstärkt utsluss samt möjlighet till eget längre hyreskontrakt.
Målgruppen är vuxna (kvinnor som män), barn (0-18 år), familjer, par samt särskild kompetens inom målgrupperna HBTQ och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gemensamt för samtliga placerade är att de riskerar att utsättas för, eller har utsatts för hedersrelaterat förtryck. Ledningen har över 20 års erfarenhet av frågan.
Madickengården erbjuder även kostnadsfria konsultationssamtal för yrkesverksamma inom socialtjänsten oavsett placeringsfrågan eller inte.
Förenade familjehem arbetar med konsulentstöd till familjehem, men de är också själva familjehemsföräldrar.
– Det ger en annan förståelse för hur det är att vara familjehem, säger Richard Pettersson, vd. Han grundade bolaget i sin vilja att stötta andra familjehem.
TEXT JENNY
Det hela började med att Richard Pettersson startade en grupp på Facebook för att familjehem skulle kunna få stöd av varandra. Grundtanken var att använda facebookgruppen som en kompetensbank, driva den tillsammans samt att höja familjehemmens status.
– Jag upplevde att många inte fick den hjälp som de skulle önska, vare sig de var knutna till privata bolag eller till socialtjänsten. Facebookgruppen växte och jag, tillsammans med andra medlemmar i gruppen, höll på i flera år med att svara på frågor och handledde familjer via Messenger. Till slut började vi fundera på att vi borde starta en organisation själva. De var några familjer som var intressera-
Det är värdefullt att få stöd av andra som förstår hur set är att vara familjehem. Foto: Getty Images
de av att satsa, men det blev minst krångligt att Richard startade bolaget själv och sedan anställde några av familjehemsföräldrarna som var utbildade socionomer, eftersom det är kravet.
Förenade familjehem består nu av 26 konsulenter och ett hundratal placeringar som de ansvarar för på uppdrag av socialtjänsten. Alla konsulenter är själva familjehemsföräldrar eller har erfarenhet på liknande sätt, något som är grundtanken i bolaget.
– Vi vet precis hur familjehem har det. Vi vill höja statusen och förbättra villkoren för familjehemmen. Det är en mängd frågor som vi försöker driva. Till exempel omkostnadsersättningen som vi har jobbat i flera år med att få upp.
Ersättningen är utöver själva arvodet och är till för att täcka de merkostnader som familjen får när de tar hand om barnet. Det är allt från mat och kläder till del i de gemensamma hushållsutgifterna som möbler och förbrukningsvaror.
SKR ger ut rekommendationer om ersättning, där det högsta beloppet är 7 044 kronor i månaden och det lägsta är 4 428 kronor.
– Det finns familjer som bara har fått 2 000 kronor i omkostnadsersättning och ofta ligger summan under 4 000, sedan får man då be om extra pengar vid köp av dyrare saker till barnet. Men jag vill att SKR ska precisera vad varje sak ska få kosta, inte minst med tanke på de nya el-, matoch bensinpriserna. Jag har till och med skrivit till alla 290 kommuner och frågat vad pengarna ska räcka till. Bara ett 20-tal svarade och hänvisade till SKR. Bilkostnader räknas inte alls in i omkostnaderna idag, så om barnet behöver åka bil till BUP ett par gånger i veckan så får familjen betala det ur egen ficka. Man kan få ersättning om man kan påvisa ökade kostnader, men hur ska man kunna göra det när de inte kan säga vad som ingår i de normala utgifterna.
DET FINNS MÅNGA placerade barn som kan slänga en Ipad i golvet så den går sönder eller ofta förstöra både kläder och möbler.
– Jag råkade själv ut för att ett placerat barn stal min bil och körde ner i diket, det kostade 40 000 kronor att laga bilen. Bilnyckeln hade jag gömt i mitt nattduksbord i sovrummet där jag låg och sov, men jag hade behövt låsa in bilnyckeln för att kunna få ut pengar på försäkringen. Man låser inte in bilnycklar i en familj. Jag tycker att socialtjänsten borde ha försäkringar som täcker sådant. Om ett placerat barn tänder eld på huset så det brinner ned får man inte heller någon ersättning, och då handlar det om miljoner.
RICHARD PETTERSSON UPPRÖRS också över bristen på familjehemmens rättigheter.
– Om jag till exempel får en orosanmälan över mitt biologiska barn så mister jag mina familjehemsplaceringar direkt. De kan hämta dem från skolan och säga att de ska flytta. Sedan kanske utredningen visar att det inte finns någon oro och barnen har ryckts upp helt i onödan.
Enligt Richard är det vanligt att bli orosanmäld eller hotad av en biologisk förälder som är missnöjd.
– Vi märker ju om barnet mår psykiskt dåligt av att träffa sina biologiska föräldrar. Då kan vi skriva i vår månadsrapport att vi har märkt det och att det i vissa fall vore bäst att pausa umgänget. Jag vet mängder av fall där föräldrarna har bråkat så mycket med socialtjänsten att de i stället för att diskutera med familjen avbrutit placeringen och kallat det samarbetssvårigheter. Det är lättare för dem att flytta barnet än att ta konflikten med familjehemmet. I något fall har det till och med varit ett barn som ska behöva träffa en förälder som tidigare har våldtagit barnet. Sådant kan vi inte acceptera.
Richard får ofta höra om placeringar som har avbrutits på grund av att familjehemmen har stått upp för barnens rättigheter och ställt krav som inte kan tillmötesgås.
– Det kan också vara ren okunskap, som när jag sa nej till att ett skyddsplacerat barn skulle få ta emot presenter av föräldrarna. Det är väldigt lätt i dag att gömma en GPS i till exempel en nalle och
»Enligt min mening är familjehem den absolut bästa placeringen för barn och ungdomar«
sedan är barnets adress röjd. Jag fick en utskällning och barnet fick sin present, men nästa dag blev det som jag hade befarat att barnets plats röjdes och vi var tvungna att placera om barnet.
Placeringarna ser annorlunda ut idag än för tio år sedan.
– Då var den typiska placeringen en treåring utan problem. Nu är det oftare kriminella ungdomar med drogproblem som redan har suttit på 5-6 HVB-hem eller till och med SiS. En normal familj kan inte hantera det.
DET FINNS FÖRSTÄRKTA familjehem som kan ta emot mer krävande placeringar. De får extra stöd, mer betalt och är hemma på heltid för att finnas till hands för barnet. Ungefär var fjärde hem hos Förenade familjehem är ett förstärkt familjehem.
– Enligt min mening är familjehem den absolut bästa placeringen för barn och ungdomar. På ett HVB finns inte samma anknytning. Små barn behöver få sitta i knä eller somna på armen.
Tankarna går ohjälpligt till den femåriga pojke som drunknade efter att ha lämnats utan uppsikt på ett HVB. Richard förklarar att även små barn kan vara krävande och ”riva halva huset” och behöver tillsyn 24/7, men att det borde gå att lösa genom delat ansvar om ett familjehem inte mäktar med ett barn på egen hand.
– Vi tar även emot vuxna i familjehem. Tänk dig en 24-åring som har varit fast i drogmissbruk sedan 15-årsåldern. Då behöver man också anknytning och en trygg familjesituation där man kan lära sig hur det går till att sköta vanliga vardagssysslor för att sedan kunna klara sig själv, säger Richard.
Han tror också att det går lättare att lära sig respektfull kommunikation och goda värderingar om man får en mer nära kontakt.
– Nya familjehem har lättare att knyta an till barnen, men nu har kommunerna börjat föra in i ramavtalen att familjehem-
men redan ska vara godkända av nämnden. Det är 170 kommuner som kräver det nu och det gör att vi måste välja redan etablerade familjehem. Det är märkligt att de har stoppat in det kravet i ramavtalen, det försvårar för alla parter. Det kan komma en förfrågan via SSIL om en placering i Göteborg enligt ramavtal. Sedan efter några timmar är bostadsort ändrad till hela landet för att några timmar senare ändras till utanför ramavtal med allt vad det innebär.
RICHARD PETTERSSON HAR varit familjehem i nio år och det märks att han brinner för både barnen och familjerna.
– Det är inte meningen att låta negativ, men jag vill så gärna att barnen får det bättre och att familjehemmen får ett bättre erkännande. Familjehemmen gör ett enormt bra arbete, det går inte med ord att beskriva. Sverige hade till exempel inte klarat flyktingkrisen 2015 utan familjehemmen.
Själv har hans familj tagit emot 35 placerade barn. Richard och hans fru har tre egna barn och ofta har de haft två familjehemsbarn samtidigt.
– En gång fick vi utöver det ta emot fem syskon akut som bara skulle stanna över helgen var det tänkt. De riskerade att giftas bort och mamman var fängslad i
hemlandet. Vi lyckades hjälpa till att få hit även mamman som fick bo hos oss i sex månader tills hela familjen fick egen bostad. Det finns många solskenshistorier också.
MEN DET ÄR mycket som kan bli bättre. Richard skulle till exempel önska ett nationellt register över familjehemmen.
– Som det ser ut i dag så kan en kommun utreda en familj inför en placering och sedan ska en annan kommun också behöva bekosta en egen utredning vid nästa placering för att det är sekretess mellan kommunerna. Jag har själv blivit utredd 15 gånger och varje utredning har kostat 30 000 kronor. Det är 420 000 kronor som har betalats helt i onödan.
Han önskar också att familjehemmen skulle få lön i stället för arvode, eftersom lön är en tryggare inkomstform som ger tjänstepension.
– Vi får heller inte räkna arvode som grund för att låna pengar, trots att man har haft en jämn inkomst under flera års tid. Jag skulle gärna betala ut lön och vi betalar alltid ut den högsta omkostnadsersättningen. I januari höjs den med 600 kronor, men jag skulle ändå vilja få svar på vad varje sak ska få kosta. Ersättningen är den ständiga frågan för familjehemmen, avslutar Richard Pettersson.
Tillsammans skapar vi ett tryggare samhälle
Skyddat boende Kvinnojour
Avhopparverksamhet Öppenvårdsinsatser
Vill du veta mer om hur vi arbetar med vardagshjältar?
Kontakta oss
073-376 37 48
www.sandhemgruppen.se
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
Specialiserad psykiatrisk och social vård och behandling med helhetssyn. Riksintag.
INTEGRERAD DBT
SUICIDALA BETEENDE
SJÄLVSKADEBETEENDE ÄTSTÖRNINGAR
Komplex PTSD och övriga traumareaktioner. Borderline - EIPS och anknytningsstörningar. Kombinationer med funktionsnedsättningar (t.ex. autism och/ eller ADHD)
Psykolog och psykiatrisjuksköterska på plats. Psykiatrikonsult regelbundet.
DBT och KBT-utbildad personal. Tät bemanning och dagstöd.
Kompletteras med hästunderstödd terapi & Traumaanpassad yoga.
Mycket goda utvärderingsresultat.
Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
HVB Albagården och Stiftelsen Linden (LSS-boende) hamnar i topp när SSIL tar fram en ny fem i topp-lista för Kvalitetsindex i oktober 2022. Vi har frågat HVB Albagården denna gång hur de arbetar med kvalitet.
TEXT JENNY FORS
Det blev delad förstaplats i Kvalitetsindex när SSIL presenterade en ny topplista i oktober 2022. HVB Albagården och Stiftelsen Linden (LSS-boende) hamnade i topp. Sedan fick tre boenden dela på tredjeplatsen; Ersta Möjlighet (skyddat boende), Curmitis Gruppen AB HVB Hyttan Behandlingshem och Familjehemsteamet på Gotland.
– Det känns jättekul att vårt arbete och engagemang uppmärksammas och uppskattas av våra uppdragsgivare, säger Nehale Jashari, föreståndare på Albagården. Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning
för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och särskilt boende som SSIL uppdaterar dagligen genom telefonintervjuer som följer upp samtliga placeringar med respektive handläggare. Det är ett värdefullt verktyg, både när en handläggare placerar och för verksamhetens kvalitetsarbete.
– Kvalitet är en färskvara och man måste jobba med det löpande i alla led för
Q 1. HVB Albagården (delad plats)
Q 1. Stiftelsen Linden (delad plats)
Q 3. Ersta Möjlighet (delad plats)
Q 3. Curmitis Gruppen AB HVB Hyttan
Behandlingshem (delad plats)
Q 3. Familjehemsteamet på Gotland (delad plats)
Kvalitetsindex uppdateras löpande vid nya placeringar inom HVB, familjehem, LSS,
att det ska få genomslag. Kvalitet för oss betyder att förstå och jobba utifrån det uppdrag som vi fått förtroende att utföra, anpassa vårt arbetssätt utifrån de individuella behov som finns och att göra detta utifrån ledorden kunskap, evidens och omtanke, säger Nehale Jashari. HVB Albagården är ett mindre behandlingshem i Lund med sju platser för ungdomar i åldrarna 14-19 år. Målgruppen är ungdomar med psykosocial problematik som behöver komma bort från olika riskmiljöer eller har egna riskbeteenden.
skyddat boende och särskilt boende. I kvalitetsindex bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning. Förutom intervjuer med handläggare följer SSIL upp upplevelsen för både klienter och anhöriga. Mer om Kvalitetsindex kan du läsa om på www.ssil.se
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik Nyköpings kommun
Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.
Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:
• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
•
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering
Samtalsstöd vid komplex PTSD
Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom
• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation
Möjlighet att genomföra Trappansamtal
Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se
Här är några av alla utställare under SSIL utbildningsdag i Göteborg den 20 oktober. Det var en välbesökt dag med intressanta seminarium och trevligt nätverkande.
TEXT JENNY FORS
FOTO ROBERT JONSSON, LEIF LJUS OCH AMPLIUS
Konsulentstödd jour - och familjehemsvård i Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Stockholm, Mälardalen och Uppland.
Tre kvalificerade HVB söder om Stockholm för pojkar 13-18 år. Behandling med A -CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm. Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB www.lejongruppen.se 08 - 445 55 00 info@lejongruppen.se
LEJONGRUPPEN AB = www. lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
vet att det är svårt att hitta familjehem.
Välkomna att höra av er till oss på telefon 0585-200 57 eller mail kontakt@familjehemsbanken.se.
Under 2021 ökade antalet självskador kraftigt bland unga flickor. Bland 12-åriga flickor var ökningen nära 80 procent mellan 2020-2021 och i åldersgruppen 13-16 år 40-50 procent. Det visar ny statistik som Socialstyrelsen tagit fram.
– Totalt rör det sig om drygt 1300 nya fall av avsiktlig självdestruktiv handling bara under 2021, oftast genom förgiftning, och det är alltså bland flickor ökningen har skett. Ökningen syns både bland de som inte tidigare fått en psykiatrisk diagnos och flickor som sedan tidigare har diagnostiserats, ofta med depression, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
Den stora ökningen tyder på en försämrad psykisk hälsa under pandemin. Ökningen är oroande eftersom det finns ett tydligt samband mellan självskada och suicid.
– Vi vet inte vad ökningen av den psykiska ohälsan bland barn och unga, som ju noterats under lång tid, beror på. Men den sker inom en bred grupp av unga vilket kan tala för att orsakerna bakom ökningen kan finnas i miljöer där de flesta barn och unga vistas, säger Peter Salmi.
Konflikter mellan separerade föräldrar riskerar att skada barnen. Tjänsten Varannan Vecka lanserar TalkSafe, som ska minska bråk och förbättra kommunikationen.
– AI-teknologin ger dig den där mikro-impulsen att stanna upp, tänka efter och förhoppningsvis välja andra ord. Det kommer göra många föräldrar mer medvetna om sitt eget beteende. När konfliktnivån sjunker är det lättare att få till ett bra samarbete om barnen både på kort och långt sikt , säger Elisabeth Scholander, jurist och grundare Varannan Vecka.
Varannan Vecka-appen har som ett filter för chattmeddelanden där svordomar, kränkande ord eller negativa omdömen varnas genom att göra textrutan gul, orange eller röd beroende på graden av toxicitet.
Teknologin har utvecklats tillsammans med forskare på Uppsala Universitet, Stockholms universitet och Mind Intelligence Lab som är ett deeptech-företag med fokus på textanalys.
Bolaget Happy Parents AB står bakom co-parentingappen Varannan Vecka.
När Socialstyrelsen frågar de äldre i Linköping vad de tycker om sin hemtjänst hamnade Bräcke diakoni i topp. Nu ställer Linköpings kommun om till den nya modellen med områdesbaserad vård och omsorg i hemmet.
– Att det är just tillgänglighet och förtroende för personalen som vi får högst betyg för är extra roligt. Det visar att det verkligen spelar roll att göra det där lilla extra. Kanske spelar det även in att vi är en idéburen organisation, dvs icke vinstdrivande, säger Amandha Dahl, biträdande verksamhetschef för Bräcke hemtjänst Linköping.
Verksamhetschefen Anna-Carin Gustafsson tror att kundnöjdheten hänger ihop med att medarbetarna trivs på sin arbetsplats.
– Gillar man sitt arbete gör man ett bra jobb helt enkelt. Hos oss finns också stor möjlighet att påverka både arbetssätt och sin arbetsmiljö, men också möjlighet till kompetensutveckling.
Nu ställer Linköpings kom-
mun om till den nya modellen – områdesbaserad vård och omsorg i hemmet. I praktiken innebär det att insatser skapas efter behov och inte efter hur organisationen ser ut. Tre aktörer, samt kommunen, kommer från 1 maj 2023 ha ett helhetsansvar för hemtjänst, trygghetsboende hemsjukvård och hemrehab i var sitt geografiskt område. En modell som Linköping är först med i Sverige.
– Det här är ett arbetssätt som vi har längtat efter. Det kommer bli tryggare för våra kunder och boende när det blir en sammanhållen vårdkedja. I praktiken innebär det att vi anpassar vården och omsorgen efter våra kunders behov. Vi blir ett starkt team som samarbetar runt dem oavsett vad de behöver stöd och hjälp med, säger Anna-Carin Gustafsson, verksamhetschef Bräcke hemtjänst Linköping.
Storasyster var en av tio europeiska organisationer som fick pris för sitt arbete mot människohandel och kommersiell sexuell exploatering av barn. De erhöll en prissumma på 100 000 kronor av H.M. Drottning Silvias stiftelse CATCH – Care About the Children.
Tio organisationer utsågs den 18 oktober till Child10 Awarded Members 2022 för sitt banbrytande arbete i att motverka den kommersiella sexuella exploateringen av barn i Europa. De har arbetat tillsammans under hela 2022
för att identifiera gemensamma utmaningar och lösningar samt driva påverkansarbete. De har även fått stöd för att utveckla sina organisationer samt erhållit en prissumma på 100 000 kronor var från H.M. Drottning Silvias stiftelse Care About the Children. – Arbetet under det senaste året med de andra pristagarna från olika delar av Europa och Child10 har varit viktigt för att stärka och utveckla Storasysters arbete. Gårdagens prisceremoni var en höjdpunkt i detta arbete, och det var kraftfullt att få spendera dagen med de främsta europeiska aktörerna inom vår sektor. Vi är otroligt hedrade över denna utmärkelse, säger Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare Storasyster.
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se Kontakta oss:
Konsulentstödda jour- och familjehem för barn, ungdomar och vuxna
Vårt ledord är kvalité och vi bedriver verksamhet i hela Sverige där vi erbjuder konsulentstödd familjehemsvård med flexibla placeringsalternativ utifrån den enskildes behov.
Välkommen att kontakta oss!
020-77 88 00 l info@suddamincare.se www.suddamincare.se
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se
Dokumentär om kvinnorna i Iran
Med livet som insats trotsar kvinnor regimen i Iran och kastar sina slöjor. Filmaren Nahid Persson följer aktivisten Masih Alinejad i kampen för frihet i dokumentären ”Hör min röst – slöjans revolution”.
Vi kan se klipp där Iranska kvinnor bränner sina slöjor, klipper sitt hår, cyklar med håret fladdrande i vinden. De trotsar regimen med fara för sitt liv. Journalisten och aktivisten Masih Alinejad har med sina 6 miljoner följare på sociala medier snabbt blivit en nagel i ögat på mullorna i Teheran.
På SVT Play visas nu dokumentärfilmen ”Hör min röst – slöjans revolution”. Det är filmaren Nahid Persson som beskriver en växande motståndsrörelse i sitt gamla hemland Iran.
Priset Årets Hållbarhetsprestation 2022 går till Stockholms Stadsmission för konceptet Matmissionen. Affärsidén går ut på att minska matsvinn, erbjuda lägre priser till personer med låg inkomst och ge fler personer möjlighet att närma sig arbetsmarknaden.
– Vi är oerhört glada och stolta över att Stockholms Stadsmission tilldelats det här priset för vårt koncept Matmissionen. Matmissionen kombinerar social och ekologisk hållbarhet genom att ta tillvara produkter som riskerar att bli matsvinn, och i stället sälja det till reducerat pris till personer som lever i ekonomisk utsatthet. Dessutom erbjuder vi arbetsträning i alla våra butiker. På så sätt kan vi tillsammans med dagligvarubranschen ta ansvar för en livsmedelskedja som är snällare mot miljön, och samtidigt lindra matfattigdomen i Sverige, säger Johan Rindevall, chef Matmissionen på Stockholms Stadsmission.
Nätverket för Hållbart Näringsliv delar ut priset för att lyfta inspirerande och konkreta exempel på hållbarhet inom näringslivet och samhället.
Organisationen Existera som arbetar för flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning får Plan Internationals Flickapris. Det nyinstiftade priset lyfter varje flickas rätt att bestämma över sitt eget liv.
Luul Jama, ordförande för Existera fick ta emot Plan International Sveriges Flickapris 2022. Existera är en ideell förening som stöttar flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning och arbetar för att fler inte ska utsättas.
Juryns motivering lyder:
”Med starkt engagemang och expertis finns våra vinnare till för alla de flickor och kvinnor i Sverige som lever med konsekvenserna av könsstympning. De arbetar ihärdigt och metodiskt med att öka kunskapen i hela samhället och utbildar yrkesverksamma som möter de som utsatts eller riskerar att utsättas. De kämpar för alla flickors och kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar och liv. ”
– Det är en fantastisk ära för vår organisation. Jag har sedan 20 år tillbaka haft en dröm om att förändra för unga tjejer i Sverige som blivit utsatta
för ett sånt fruktansvärt övergrepp som könsstympning är. Det här priset hjälper oss att ännu mer synliggöra den här frågan som tar alldeles för lite plats i vårt samhälle, säger Luul Jama, ordförande för Existera i ett pressmeddelande.
Hon berättar att hon är född i Somalia och en av de två procenten i landet som inte blivit könsstympad.
– Mina föräldrar gjorde det valet. Jag är en överlevare som kan påminna er alla om att det går att förändra, säger Luul Jama, ordförande för Existera. Plan International Sveriges
Flickapris går till en person eller organisation i Sverige som kämpar för att motverka kränkningar av flickors rättigheter, i Sverige eller världen. – Plan International är en barnrättsorganisation, men eftersom världen inte är jämställd har vi fokus på flickors särskilda utsatthet. Könsstympning är en extrem form av våld och ett allvarligt brott mot flickors rättigheter, jag är väldigt glad att vi kan sätta ljuset på en organisation som arbetar mot det, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare på Plan International Sverige.
Maria Schillaci har valts till ny ordförande för Rädda Barnen. Hon är legitimerad psykolog och har i 20 års tid arbetat med barn och för barnets rättigheter, både i Sverige och internationellt.
”Idag är jag hedrad och stolt att riksmötet gett mig detta förtroende. Det är en stor ära att bli vald till ny ordförande för Rädda Barnen, Sveriges största barnrättsorganisation. Rädda Barnen har haft en central roll när det gäller barns överlevnad, utveckling och trygghet i över 100 år. I den oroliga tid vi lever i nu behövs vi mer än någonsin”, säger Ma-
ria Schillaci i ett pressmeddelande.
Maria Schillaci har en mycket lång och gedigen erfarenhet av att stärka barnets rättigheter och minska dess utsatthet. Hon är legitimerad psykolog/barnpsykolog och har en bakgrund inom BUP, förskola och skola samt för barnets rättigheter nationellt och internationellt. Maria har arbetat som tf verksamhetsledare för Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling, som programchef på Ecpat Sverige och på Barnafrid – nationellt kunskapscentrum om våld mot barn. Idag arbetar
hon som strateg för barnrätt och demokrati i Västerås Stad. Maria valdes in som ledamot i Rädda Barnens riksstyrelse 2020 och hade närmast posten som distriktsordförande för Rädda Barnen i Västmanland.
“Alla
www.9vb.se I 010-150 21 30 I info@9vb.se
Placeringsrådgivare I 010-150 21 36 I placering@9vb.se
Persontransport AB
Persontransport AB
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
Oavsett hur dina ser ut på utsidan, kommer vi alltid kämpa för att hålla dem friska på insidan. Varje dag. Året om.
Stöd oss i kampen mot bröstcancer, swisha en gåva till 900 5919
SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet. Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
info@persontransport.se | 0700 21 20 40 www.persontransport.se
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.
Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka.
Hennes vilja räcker inte. Det gjorde inte vår heller.
Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.
Det fungerar.
Hennes vilja räcker inte. Det gjorde inte vår heller.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.
Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
(dag och tid)
(dag och tid)
Agnes Mellstrand är aktuell med boken
Du som arbetar inom socialtjänst, vård och omsorg möter ofta hjälpsökande människor som har det svårt. Agnes Mellstrand, psykolog, vill stärka dig som hjälpare i att skapa goda möten och orka hålla tuffa samtal. Bemötandet är extra viktigt för den som lider av psykisk ohälsa.
TEXT JENNY FORS
FOTO MARCUS GUSTAFSSON
Som professionell har du ett stort ansvar i mötet med människor som har en psykiatrisk problematik. En ökad kunskap om psykiatriska tillstånd gör att du blir tryggare i mötet med personen och denne får ett större förtroende för dig.
Agnes Mellstrand är praktiserande psykolog och föreläsare. Hennes kurs ”Psykiatri för icke-psykiatriker” har nu blivit bok.
– Alla kan relatera till olika former av psykisk ohälsa. Både privat, att själv eller någon närstående har drabbats, och i sin yrkesroll. Du träffar säkert ofta klienter eller omsorgstagare med psykiskt lidande i någon form. Ofta reagerar vi instinktivt med värme och omsorg när vi möter någon som har det svårt. Jag har stor respekt för alla inom socialt arbete som tar alla de här tuffa samtalen. Jag vill stärka upp er så att ni får mer kraft att orka hålla dessa goda möten, säger hon.
Boken beskriver ett hållbart bemötande och praktiska reflektionsverktyg att ha med sig. Dessutom presenteras en översikt av de vanligaste psykiatriska tillstånden, diagnoserna och bemötande som är kopplade till dessa.
– Ett bra bemötande gör stor skillnad. Att så ett frö till att skapa en allians är en bra början. Allians är ett bra ord, det visar att man har ett samarbete. Sedan behövs också en metod, men är bemötandet negativt och avståndstagande så når man aldrig ända fram med bara metod. Särskilt vid samsjuklighet behöver personen någon som tror på den.
POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM (PTSD) är det många som vet vad det är, men enligt Agnes pratar vi ändå ganska lite om PTSD. En traumatisk händelse som upplevs som livshotande skapar ett lidande hos personen en tid efter att händelsen har ägt rum om det rör sig om PTSD.
– Direkt efter omvälvande livshändelser och ett trauma är vi ofta upptagna med att sköta praktiska saker, som till exempel att hitta ett boende om du har flytt från kriget. När allt har lugnat ner sig kan symptomen på PTSD komma upp. Det som händer i Ukraina just nu kan även återuppväcka tidigare trauman hos andra som har drabbats av liknande händelser, säger Agnes.
Alla som har utsatts för trauman får
inte PTSD, men det kan också ta lång tid innan det bryter ut och då kan det vara svårt att förstå orsaken. Att till exempel våldtäkten för flera år sedan gör att personen nu har fått ångest, sömnsvårigheter eller utmattning.
DET BEHÖVER INTE vara liknande upplevelser som triggar igång symptomen. En separation eller andra svåra livskriser kan helt plötsligt ge reaktioner som rädsla, stark ångest, ilska mot sig själv och omvärlden, flashbacks, skuld, skam och depressiva symptom. Tilliten och tryggheten är skadad och man har återigen tappat känslan av kontroll.
– Det är viktigt att en person med PTSD får rätt psykologisk hjälp, så du ska inte direkt uppmuntra personen att berätta detaljerat om traumat om du inte är utbildad att ta hand om de reaktioner som kan komma då. Men du ska inte vara rädd för att lyssna till och prata om det, vill personen prata om ett trauma är det bara bra att finnas där och lyssna. Man brukar tala om traumamedvetet bemötande och det är något vi behöver ha koll på. Det handlar om att tillgodose personens behov av
trygghet, goda relationer och hjälp att hantera svåra känslor.
Mycket sker naturligt genom att man bara visar att man finns där och kan lyssna, att man inte är undvikande. Men det är också en naturlig reaktion att undvika sådant som känns obehagligt. Det kan också kännas obekvämt för personen att förknippas med sitt trauma. Men det är viktigt att inte backa för dessa naturliga undvikandeimpulser.
»Att så ett frö till att skapa en allians är en bra början«
– Ju svårare problemet är desto svårare är det för båda parter att ta emot och att ge omsorg. Och man behöver inte kunna lösa problemet. Du kanske undrar hur du ska kunna hjälpa. Men du kan göra mycket bara genom att visa att du finns där, säger Agnes.
ÅNGEST ÄR VANLIGT förekommande i många psykiatriska tillstånd. Ofta kan ångest vara kopplat till trauman.
– Det är bra att förstå ångestens funktion. Vi kan känna oro och rädsla inför saker, vilket får vår hjärna att reagera som om det är ett överhängande hot. Vi reagerar genom kamp eller flykt. Det gör det svårt att till exempel söka jobb eller utmana sig själv. Då kan man behöva stöttning och motivation.
Depression är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Var femte svensk har fått diagnosen minst en gång.
– Det är en folksjukdom, där kvinnor drabbas oftare än män. Det finns många olika typer av depression, till exempel års-
Agnes tror att vi kommer att få se fler fall av PTSD som triggas av det som händer i Ukraina.
tidsbunden depression. Vi delar in egentlig depression i mild, måttlig eller svår.
Personen kan hamna i en depressionsspiral där en händelse utlöser negativa tankar och känslor som gör att personen förlorar energi, inte har lust med någonting och sover dåligt. Det gör att personen blir passiv och slutar med aktiviteter, slutar träffa vänner, vilket i sin tur gör att personen får ett minskat socialt liv och det går vidare runt i en ond cirkel.
Att känna sig deppig ibland är en naturlig del av livet, men det som är utmärkande för en depression är att den är djupare och varar längre.
– Förluster, separationer och långvarig
stress kan bidra till att man utvecklar en depression. Men det kan också vara flera större livsförändringar som att man har gift sig, åkt på smekmånad och fått ett nytt jobb.
Personen tappar intresset och engagemanget för saker som de tidigare gillade och känner ofta en uppgivenhet och meningslöshet i tillvaron.
– Genom ditt bemötande kan du förmedla hopp att det finns hjälp att få och även hjälpa till att hitta sätt att bryta den negativa spiralen. Med små steg kan man närma sig vissa aktiviteter igen.
Enligt Agnes Mellstrand går depression ned i åldrarna. Det hårda klimatet som rå-
der på sociala medier och minskad fysisk aktivitet bidrar inte till att förbättra situationen. Unga har större press från fler håll idag och många drabbas av prestationsångest. Då är det lätt att hamna i en negativ spiral.
Den vanligaste behandlingen mot depression är en kombination av läkemedel och kognitiv beteendeterapi, KBT, med fokus på att förändra tankar, känslor och beteenden.
Långvarig stress, förändringar och ständiga anpassningar kan ge depression, ångesttillstånd, beroende, smärta och hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan också leda till utmattningssyndrom vid bristande återhämtning.
Höga yttre krav i kombination med höga inre krav och perfektionism ökar risken, liksom hög känsla av arbetsmoral, ansvar och svårighet att sätta gränser. Exempel på långvarig stress kan också vara att ha levt i en otrygg, destruktiv relation eller att kämpa för ett barn med NPF. – Inom socialt arbete och omsorg syns en ökad risk för utmattning. Man kan känna att man inte räcker till. Därför är det lika viktigt att ta han om sig själv för att hålla i längden.
Den som är utmattad har viljan att göra saker, men man orkar inte. Personen kan också uppleva en rastlöshet och att man har svårt att varva ned trots att man är har en stark fysisk och mental trötthet.
BOKEN TAR OCKSÅ upp suicidalt beteende, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), ångestrelaterade diagnoser som specifik fobi, social fobi, paniksyndrom, tvångssyndrom (OCD), generaliserat ångestsyndrom (GAD). Boken tar också upp NPF.
– I mitt arbete som psykolog mär-
Q Paniksyndrom Återkommande panikattacker och rädsla för nya panikattacker.
Q Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Osäkerhet, ängslighet, ambivalens, otrygghet och svårigheter att slappna av större delen av tiden. Generellt katastroftänkande som inkräktar på vardagen.
Q Tvångssyndrom (OCD)
Tvångstankar och tvångshandlingar som gör att vardagen begränsas och tar mycket tid och energi.
Q Specifika fobier
Rädslor kopplade till ett särskilt objekt som är så starka att de påverkar vardagen.
Q Social fobi
Bävar inför sociala situationer där negativa tankar om sig själv gör att det vardagliga livet påverkas och begränsas.
Q Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
»Ju svårare problemet är desto svårare är det för båda parter att ta emot och att ge omsorg«
ker jag hur anhöriga kämpar och ibland har de blivit bemötta på ett sätt som gör det svårare att mäkta med. Jag har också erfarenhet bland annat som anhörig då min mamma har Alzheimers sjukdom. Hon har själv arbetat som demenssjuksköterska, något som hon verkligen brann för. Jag brukar ofta ta exempel från äldrevården när jag är ute och föreläser, för där upplever jag att mycket kan bli bättre. Till exempel genom funktionsanalyser, stöd och lugnande bemötande i stället för att fokus främst ligger på medicinering. Ofta kan en omsorgstagare till exempel få en stämpel att vara aggressiv, när det är demenssjukdomen som gör att det är svårt att i vissa situationer reglera ilska och uttrycka sina behov.
Likaväl som negativa bemötanden ger uppgivenhet så upplever hon att bra bemötande ger styrka.
– Rätt var det är så kommer det där varma och fina bemötandet som gör att tilliten återställs och man orkar fortsätta, avslutar Agnes Mellastrand.
En traumatisk händelse som har upplevts som hotande fortsätter att påverka personen. Traumat återupplevs genom till exempel minnesbilder och mardrömmar.
Q Utmattningssyndrom
Långvarig överbelastning och stress med bristande återhämtning har gett en påtaglig energibrist, kognitiv funktionsnedsättning och enorm trötthet.
Q Depression
Djup nedstämdhet med inslag av ångest och grubblerier som gör att personen blir håglös och uppgiven. Delas in i mild, måttlig och svår. Självmordstankar kan förekomma.
Q Bipolär sjukdom
När personens stämningsläge exempelvis förändras mellan sänkt stämningsläge (depression) och förhöjt (mani eller hypomani). Intensiteten är väldigt hög under en mani och kan stegras till att personen tappar kontrollen. Vid depressionsfasen är självmordsrisken hög. Det förekommer olika typer av bipolär sjukdom.
Q Schizofreni
Förändrad verklighetsuppfattning med återkommande svåra och långvariga episoder av hallucinationer/vanföreställningar.
Q Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)
Utmärkande är instabila relationer, instabil självbild, impulsivitet samt ofta starka känslomässiga svängningar. Återkommande självskadebeteenden eller självmordsförsök.
Så drabbas barn till personer med beroende eller psykisk ohälsa
Runt varje person med missbruk finns det många som påverkas negativt, inte minst barnen. Vuxna barn kallas de som har vuxit upp i ett dysfunktionellt hem och som vuxen fortfarande lider av det. Det kan vara problem med relationer, gränssättning, utbrändhet men också beroende. Den här gruppen behöver uppmärksammas för att få rätt hjälp, menar Peter Blyme, som håller kurser för Vuxna barn.
TEXT JENNY FORS
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Ett barn som växer upp i ett dysfunktionellt hem blir inte sedd och får inte den bekräftelse den behöver. Det kan vara beroendeproblematik eller psykisk ohälsa som gör att föräldrarna inte tillgodoser barnets behov.
– Föräldern är kanske fysiskt närvarande, men inte känslomässigt, på grund av dennes problematik. Det gör att barnet utvecklar egna strategier som sedan i vuxen ålder ställer till olika problem, säger Peter Blyme, gestaltterapeut.
Han berättar att man kan ha svårt att komma i kontakt med sina egna känslor och behov när man under uppväxten har undantryckt dessa för att man har fokuserat på andras behov. Det blir ett mönster som upprepas och man söker sig ofta till dysfunktionella relationer eftersom det är det man känner igen.
– Det finns ett stort mörkertal för den här gruppen som vi brukar kalla Vuxna barn. Det är inte lika känt begrepp som medberoende, så därför är det viktigt att belysa den här gruppen. Både beroendesjukdom och psykisk ohälsa är utbrett, så det är många barn som har vuxit upp i en sådan miljö. Barnet försöker få kontakt
men blir avvisad. Det gör att barnet går in i sin egen värld och försöker hantera situationen genom olika strategier.
Den här sorgen och frustrationen hos barnet kan leda till att denne börjar till exempel att tröstäta, skada sig själv eller onanera på ett tvångsmässigt sätt för att lindra sina känslor.
BARNET HAR OCKSÅ varit tvungen att ta ett vuxenansvar i tidig ålder och sett till så att allt har fungerat i vardagen.
– Det har blivit att barnet har fått tagit hand om föräldern, kanske fått trösta mamman som är deprimerad eller plockat undan spritflaskor. Även fått klara sig själv, fixat något att äta och tagit ett större ansvar för det än vad som är normalt för sin ålder, säger Peter Blyme.
Det finns en stor risk att den här gruppen utvecklar en egen beroendeproblematik. När de testar alkohol i tonåren kan det bli en väg till beroende när de får känna alkoholens effekter.
– Men ett annat spår är att bli den som alltid är duktig och omhändertagande om andra. Den gruppen är svårare att hjälpa, då det inte syns förrän personen hamnar
i utbrändhet. Själv är man inte medveten om mönstret i sitt beteende. Under Vuxna barn-kursen så börjar vi alltid med att medvetandegöra problematiken och vad den bottnar i.
PETER BLYME HÅLLER Vuxna barn-veckor på både Korpbergets behandlingscenter och Val-bo utbildning genom det egna konsultföretaget Vadstena Gestaltdialog. Genom gestaltterapi får deltagarna hjälp att komma i kontakt med sitt inre barn och sätta ord på sina känslor.
– Många gånger kan det vara skamfullt att tala om upplevelserna från barndomen. Att våga börja prata om sin utsatthet, att man kanske upplevt våld och sexuella övergrepp, är en god början. Här kan gruppen vara stödjande och ge nödvändig trygghet. Alla delar liknande erfarenheter. Genom att dela sina berättelser blir man också starkare, men det räcker inte att prata.
– Vi måste komma in i problemet och det gör vi genom att återskapa det i nuet. Till exempel en händelse där mamman är på väg ut genom dörren och lämnar dig ensam hemma i hallen. Då kan du till
exempel föreslås att blunda och föreställa dig det, så att du kan se din mammas ansikte framför dig. Den gången vågade du inte utrycka vad du kände, men genom terapin får du möjlighet att upplevelsemässigt vara där i hallen igen och ge uttryck för de känslor och behov som varit instängda under alla år. Processen börjar ofta med att bli medveten i kroppen, enligt Peter. Det är i kroppen vi upplever våra känslor som ska vägleda oss till våra behov. På så vis kan vi bli medvetna om våra tidiga strategier och se hur de påverkar våra relationer idag. – Ett sätt att fortsätta att arbeta med det här är att gå på möten hos ACA, Adult Children of Alcoholics. Där arbetar man enligt 12-stegsprogrammet som har anpassats till den här målgruppen. ACA finns i alla större städer och många som kommer på Vuxna barn-veckor gör det som en fördjupning efter att först ha fått kontakt med ACA.
ENLIGT PETER BLYME har ungefär 30 procent utvecklat ett eget beroende i någon form. Andra har inlett förhållande med en person med ett beroende eller annan form av beteende som har liknande mönster av otillgänglighet.
– Vissa kan vara stabila, men ändå känna att något saknas. Man behöver ta hand om sin sorg och frustration. Vuxna barn har ofta förlorat kontakten med sin kropp och sina känslor. Då är det lätt att gå vilse i sina relationer.
Meditation är ett inslag i Vuxna barn-veckorna. Då lär man sig att komma i kontakt med sin kropp och sina känslor, att stanna i det man känner. Kursen blir början till en förändring, ett första steg i rätt riktning.
– Från och med nästa år kommer vi att erbjuda särskilda vuxna barnveckor för
Vuxna barn är en benämning på den som har vuxit upp i en familj med beroendeproblem, psykisk ohälsa eller kronisk sjukdom. Av nödvändighet utvecklar barnet överlevnadsstrategier som i vuxen ålder ofta leder till dålig självkänsla och svårigheter att göra egna känslor och behov viktiga. Vissa bär på livslånga sår i form av skuld och skam. Många kompenserar sin kärleksbrist med att vara duktiga och högpresterande. Det är även vanligt att personen utvecklar olika typer av kemiska beroenden.
Alla som lever i nära kontakt med personer med beroendeproblem, psykisk ohälsa eller
»Själv är man inte medveten om mönstret i sitt beteende«
de som arbetar med socialt arbete och behandling. Inte sällan har de själva en bakgrund som vuxna barn. Därmed finns det också en risk för att de går in i ett professionellt medberoende tillsammans med sina klienter, vilket i förlängningen kan leda till utbrändhet, avslutar Peter Blyme.
kronisk sjukdom löper risk att utveckla ett medberoende. Egna känslor och behov underordnas den sjukes. Den ursprungliga avsikten är att hjälpa men gradvis uppstår ett tvingande mönster som efterhand leder till kontrollförlust. Den medberoende blir i relation till den sjuke ofta både kontrollerande och möjliggörande.
Kursveckor Vuxna barn hålls i samarbete med Korpbergets behandlingscenter och Val-bo utbildning. Från 2023 även för dig inom socialt arbete och behandling med fokus på hur det professionella medberoendet uppstår och hur det kan undvikas.
Cedervillan Gruppboende
för dig med autism och psykisk ohälsa
Ledig plats från mars!
www.cedervillan.se | 08-612 22 20
Anna-Karin Sörsjö
Familjebyrån erbjuder anknytningsbaserade
UTREDNINGAR FÖRÄLDRAFÖRMÅGA HANDLEDNING OBSERVATIONER BEHANDLINGSINSATSER
Välkommen att kontakta mig! 073-779 46 0 5 f a mi l j eb yr an @b a hnhof.s e
Söker du LSS-placering?
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och gymnasiesärskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga rådgivare: radgivare@mogard.se 010-471 67 00
mogard.se
Tyngdtäcket Futura är ett sinnesstimulerande, kognitivt medicintekniskt hjälpmedel. Tyngden kommer från mjuka, längsgående fibertrådar som gör täcket följsamt samtidigt som det ger en omslutande känsla. Futura är CE-märkt och registrerat som en medicinteknisk klass 1-produkt. Normalvarmt täcke med vaddering på ena sidan. Finns från 4-14 kilo. www.novista.se
RotoBed® vårdsängar är formgivna av den prisbelönte danske möbelformgivaren Hans Sandgren Jakobsen. Innovation, estetik och funktionalitet är de tre ledord som väger tyngst i hans skapandeprocess. Det är lätt att ställa in höjden, liggytans olika delar och komfortläget på en RotoBed® vårdsäng. Sängen går att höja och sänka i intervallet 32 till 82 cm över golvet. För optimal urstigning från sittläget kan höjden ställas in och sparas individuellt. www.ergonova.se, Monter A04:15 på Socionomdagarna
Clog/träsko Tokio SL från Birkenstock professional har en halkskyddande sula och dämpande mellansula. Justerbar hälrem och innersula i mocka. www.7days.se
Novistas tyngdväst är framtagen för att ge lugn och trygghet till barn som behöver hjälp med att komma till ro. Västen följer kroppens konturer vilket skapar en omfamnande känsla, som en kram. Fyllningen av mjuka fibertrådar ger en vikt som är jämnt fördelad över hela västen vilket gör den följsam och bekväm. www.novista.se
Livia damjacka i lätt figursydd modell. Vindoch vattenavvisande med andasfunktion. Fodrad ytterjacka med värmande bröst- och framfickor. Reflexer fram, bak och på ärmar. Avtagbar huva. Tejpade sömmar över axel och ärm. Vadderad och fodrad löstagbar innerjacka med ribb. www.hejco.se
Fleecejacka med stand-up krage, lång dragkedja, två integrerade sidofickor med dragkedja. Figursydd. Bekvämt fleecematerial av 100% polyester.
www.7days.se
Föräldrar i familjer där bara en vuxen lönearbetar rapporterar fler depressiva symtom än i familjer där båda två arbetar. Det visar en ny studie från Umeå universitet. I länder med högre tillgänglighet till barnomsorg var fördelarna med två inkomsttagare ännu större
I en ny studie har Anna Baranowska-Rataj, docent i sociologi vid Umeå universitet, undersökt hur föräldrarnas psykiska hälsa påverkades av deras fördelning av betalt och obetalt arbete. – Vissa par specialiserar sig sinsemellan, och låter en av partnerna fokusera på lönearbete och den andra på obetalt hemarbete. En sådan rollfördelning kan underlätta familjelivet på vissa sätt, men den berövar också en av föräldrarna ekonomiska såväl som icke-monetära fördelar som är relaterade till lönearbete. Resultaten av studien visar att föräldrar
i familjer där bara en vuxen lönearbetar uppger fler depressiva symtom än föräldrar i familjer där två arbetar. Detta motsäger en existerande idé om att specialiserade roller inom familjen fungerar bättre för föräldrar med små barn. Det belyser också fördelarna med en familjemodell med två inkomsttagare, som både ger båda parter inkomstkällor och andra fördelar som att kunna strukturera sin tid och fler sociala kontakter.
Skillnaden i nivåerna av depressiva symtom hos föräldrar i familjer med två inkomsttagare och familjer med en manlig familjeförsörjare varierade mellan olika länder. I länder med högre tillgänglighet till barnomsorg var skillnaden i psykisk hälsa större än i länder med låg tillgänglighet. Med andra ord är fördelarna med att ha två inkomsttagare ännu större när tillgången till barnomsorg är god.
– Det kan finnas flera förklaringar till detta mönster. God barnomsorg mins-
”Bättre förtjänstmöjligheter kan minska risken för ekonomiska svårigheter”
kar konflikten mellan arbete och privatliv bland dubbelarbetande par och skapar bättre möjligheter att ta jobb som innebär fler arbetstimmar, vilket också innebär högre inkomster för arbetande föräldrar. Bättre förtjänstmöjligheter kan i sin tur minska risken för ekonomiska svårigheter och därmed begränsa depressiva symtom i familjer med två inkomsttagare, säger Anna Baranowska-Rataj.
Uppdelade roller kan på långsiktig riskera dubbel arbetslöshet, som är förknippat med ännu allvarligare psykiska hälsoproblem.
Cirka 8 000 män och kvinnor från 25 europeiska länder och med barn i förskoleåldern har deltagit i studien.
KÄLLA: UMEÅ UNIVERSITET
Vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) behövs stöd och hjälp. Foto: Getty Images
Ge tidiga insatser, redan när behoven upptäcks. Det behövs också ökad kunskap om NPF inom vård- och socialtjänst. Det poängterar Socialstyrelsen den 20 oktober när de presenterade Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism.
Tidiga insatser kan minska svårigheterna för personer med adhd och autism. Rätt insatser är också viktiga för att förebygga allvarliga konsekvenser av adhd och autism, till exempel depression, skolfrånvaro, alkohol- och narkotikaproblem och fysiska sjukdomar.
Cirka 6 procent av alla barn har adhd och 1-2 procent autism. Det är minst en
elev i varje klass. För en del kan det räcka med enklare anpassningar, men ofta behövs insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola.
– Det är viktigt att börja ge stöd redan när behoven upptäcks, vilket kan vara redan på förskolenivå eller ännu tidigare, och att ge vård och stöd redan före en utredning och en eventuell diagnos, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Riktlinjerna som presenteras den 20 oktober pekar på vikten att inte fördröja en neuropsykiatrisk utredning, särskilt inte för de mest sårbara individerna. Socialstyrelsen rekommenderar att utred-
ningarna följer vissa grundprinciper – de behöver till exempel vara individanpassade och utföras av personal med rätt kompetens.
– Sedan måste något hända efter utredningen. Utredarna bör föreslå lämpliga insatser, och ofta behöver till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och elevhälsan samarbeta. Personerna med adhd eller autism och deras familjer ska inte själva behöva ta ett samordningsansvar, säger Mattias Fredricson.
BÅDE HÄLSO- OCH sjukvården och socialtjänsten behöver satsa på att förbättra kunskapen om adhd och autism hos flera
personalgrupper. För detta föreslås till exempel att man kan utgå från utbildningsmaterial från Socialstyrelsen och ta stöd från personer inom organisationen med rätt kunskap.
Socialstyrelsen rekommenderar även psykologiska insatser för att lättare kunna hantera sin funktionsnedsättning. Personer med adhd har ofta svårt med uppmärksamhet och impulskontroll medan personer med autism har svårt med sociala kontakter och att hantera förändringar. Funktionsnedsättningarna varar i allmänhet hela livet, men skiljer sig mycket mellan individer. Både barn och vuxna med adhd kan även ha stor nytta av läkemedelsbehandling som förbättrar uppmärksamheten och koncentrationen.
DET FINNS STORA skillnader i vården och stödet till personer med adhd och autism i Sverige, och det vill Socialstyrelsen änd-
»Vård och stöd till personer med adhd och autism har under lång tid varit eftersatt«
Anki Sandberg
ra på. I en del regioner är det exempelvis mycket lång kötid för att komma i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, och där behöver resurserna fördelas mer jämlikt. Det finns också grupper där funktionsnedsättningarna helt missas eller felbedöms.
– Det är grupper i befolkningen som flyger under radarn. Det gäller personer med annat förstaspråk än svenska, äldre men även flickor och kvinnor, där svårigheterna tyvärr ofta upptäcks sent, säger Mattias Fredricson.
Riktlinjerna innehåller sammanlagt 44 rekommendationer och vänder sig framför allt till beslutsfattare som har ett övergripande ansvar för att fördela resurser bland annat inom hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Om rekommendationerna följs räknar Socialstyrelsen med att det i förlängningen kommer att leda till minskade kostnader för samhället.
RIKSFÖRBUNDET ATTENTION VÄLKOMNAR de nya riktlinjerna och menar att de är efterlängtade.
– Vård och stöd till personer med adhd
Kort fakta om adhd och autism
Typiskt för adhd:
och autism har under lång tid varit eftersatt. I de flesta regioner är köerna till neuropsykiatriska utredningar långa. De regionala skillnaderna är väldigt stora och den som bor på fel ställe kan få vänta åratal på att få hjälp. Äldres behov har heller inte tagits på allvar, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention. Förbundet ser positivt på att riktlinjerna understryker att utredningarna ska leda framåt och kopplas ihop i en fungerande sammanhållen vård- och stödkedja där de inblandade aktörerna ska samverka. Och att man tillsätter en vård- och stödsamordnare för dem som kommer att ha kontakt med många olika aktörer och instanser.
– Socialstyrelsens ger i riktlinjerna tydliga besked att gruppen ska få tidiga insatser och att dessa ska anpassas till individens behov. Vi uppskattar också att mindre fokus ska läggas på utredning och mer på de åtgärder den ska leda fram till. Det ligger i linje med det vi krävt länge, säger Anki Sandberg.
KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN OCH RIKSFÖRBUNDET ATTENTION
Q svårigheter att fokusera och bibehålla uppmärksamheten − t.ex. svårigheter att komma ihåg långa instruktioner och fullfölja arbetsuppgifter.
Q svårigheter att hantera impulser − t.ex. svårigheter att hejda sig och att stänga ute ovidkommande intryck i miljön.
Q överaktivitet − t.ex. många tankar i huvudet och stort behov av att röra på sig och få stimulans (om överaktivitet saknas kallas adhd också add, eller adhd med i huvudsak uppmärksamhetssvårigheter).
Typiskt för autism:
Q begränsad förmåga till social kommunikation − svårigheter med ömsesidighet och samspel.
Q begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter − t.ex. stort fokus på detaljer och intressen samt svårigheter att hantera förändringar och att växla mellan aktiviteter.
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Utan mig har hon ingen
En berättelse om familjehemsplacering, rotlöshet och att vilja höra till ”Vill du inte komma hem snart?” Frågan ställs av en socialsekreterare när Johanna är tio år gammal. Då har hon levt i nästan hela sitt liv i ett familjehem, efter att åtta månader gammal ha hittats kraftigt uttorkad i de biologiska föräldrarnas lägenhet. Samtidigt som Johanna blivit en del av den nya familjen ger socialtjänsten inte upp försöken att stärka banden med de biologiska föräldrarna. De återkommande besöken tillsammans med socialen fortsätter, trots att de för Johanna är starkt ångestfyllda.
En historia om vuxna som följer regelverken men glömmer bort individen. Vad händer inuti ett barn som försöker rota sig, när tillvaron inte är säker?
Författare: Johanna Bergström Förlag: Verbal, www.verbalforlag.se
Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden
Boken vänder sig till alla som i sin profession eller i sin vardag möter människor med ett psykiskt lidande. Här får du konkreta råd kring hur du kan bli tryggare i ditt bemötande. Första delen är en genomgång och definition av begrepp som psykisk hälsa generellt. I del två utforskas ett hållbart förhållningssätt till bemötande och i del tre beskrivs praktiska reflektionsverktyg från KBT, ACT, CFT, MI och mindfulness. I den fjärde och sista delen presenteras en översikt över de vanligaste psykiatriska tillstånden och diagnoserna, där reflektioner kring utmaningar och bemötande kopplade till specifika diagnoser lyfts upp.
Författare: Agnes Mellstrand Förlag: Gothia Kompetens, www.gotiakompetens.se
”Ångest för alla” ökar din kunskap om ångest. Psykologen Sandra Ringarp hjälper dig att sortera bland tankar, känslor och vad som händer i kroppen så att upplevelsen blir mindre skrämmande. Du får veta vad som höjer och sänker tröskeln för ångest och vad du kan göra när du väl har ångest. För ångest är vanligt och mänskligt.
Serietecknaren Marie Tillman illustrerar ångestens olika former med avväpnande svart humor. Boken riktar sig främst till dig som är tonåring eller ung vuxen, men kan även läsas av alla andra som har ångest.
Författare: Sandra Ringarp och Marie Tillman Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se DenVinn!
Psykisk ohälsa hos späda och små barn
Upptäcka och hjälpa
I boken beskrivs hur man konkret kan titta, fråga och tänka för att förstå det lilla barnets psykiska hälsa och ohälsa. Den är fylld med exempel på små barns symtom och på situationer där det viktiga samspelet med föräldern fungerar som det ska och där det inte är optimalt. Situationerna speglar barnens olika åldrar och socioemotionella utvecklingsfaser. Boken ger också exempel på hur man kan förmedla att man är bekymrad och förslag på insatser för att stärka barnens psykiska hälsa.
Författare: Karin Bernstad Förlag: Gothia Kompetens, www.gotiakompetens.se
Nicolas arbetar med utsatta barn och är van att fånga upp dem, få dem att lita på honom. Men han har hamnat i ett svårt läge. En av ungarna från basketen, en charmig men bråkig pojke, har bitit sig fast, krupit under huden på honom. Och nu har Nicolas mot sin vilja låtit pojken flytta in hos sig. Ett beslut som ska komma att förändra allt för dem båda.
Nicolas Lunabbas Sommar i P1 2021 hyllades för sitt mänskliggörande av unga som hamnar i våldsspiraler. Programmet byggde på ett utdrag ur boken. Lunabba är verksamhetsansvarig på organisationen Helamalmö och en stark röst i samhällsdebatten.
Författare: Nicolas Lunabba Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Stödjande samtal, möten
I denna antologi ges en teoretisk och praktisk ram för hur man kan bedriva stödjande samtal vid klientmöten i socialt arbete. Antologin fokuserar på hur stödjande samtal, klientmöten och relationsbaserat socialt arbete hänger samman. Kunskaper inom samtalsmetodik, behandlingsmöten och klientrelationer i socialt arbete har uppmärksammats alltmer inom professionen och den här boken ger en god introduktion till området. Kapitelbidragen är skrivna av nationellt och internationellt erfarna forskare och utbildare inom socialt arbete.
Författare: John McLeod och Janet Seden
Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Varför hamnar jag hela tiden i samma roll i relationer? Vågar jag lita på att andra vill mig väl? Får jag visa att jag blir arg och ledsen? Kan andra tycka om mig? Erfarenheter från nära relationer under våra första år bevaras som kartor över hur det är att vara med andra –anknytningsmönster. De styr vår uppmärksamhet när vi möter nya människor och de formar vår självbild. Genom att våga utveckla nya sidor, upptäcka känslor som man har undvikit och se sitt samspel med andra på ett nytt sätt kan man utvecklas. Vi kan skapa en trygg anknytning i efterhand.
Författare: Camilla von Below Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Känslostarka relationer
Ni älskar varandra. Ändå hamnar ni ofta i gräl och konflikter, tonen mellan er hårdnar. Hur kommer det sig att man säger så sårande saker till den person man tycker allra mest om? Den erfarne psykologen Alan E. Fruzzetti berättar hur ni kan hantera de starka negativa känslor som riskerar att slita isär ert förhållande och hur ni kan kommunicera på ett sätt som för er närmare varandra. Han ger konkret vägledning i hur konfliktsituationer kan trappas ner. Verktygen i boken baseras på dialektisk beteendeterapi, DBT, som är en effektiv terapimetod som utvecklats just för att hantera starka känslor.
Författare: Alan E. Fruzzetti
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Leg. psykolog, föreläsare och författare. Har arbetat med beroendeproblematik i över 35 år.
Inför valet nämndes problemet med asocialitet under många olika rubriker såsom bristande vandel, missbruk, gängvåld, bidragsberoende, kriminalitet med mera. För att komma till rätta med detta har man velat utvisa invandrare och även adhd-testa alla barn i ”utsatta områden”. Att utvisa flyktingar kunde ju vara funktionellt om det vore så att problemet med asocialitet uppstod i och med deras invandring till Sverige. Det är dock en självklarhet att så inte är fallet och att det är många inhemska grupper som i så fall borde gå förlustiga av sitt medborgarskap och utvisas.
Vad gäller adhd man tro att detta per se leder till asocialitet. Man missar då alla mer eller mindre framstående personer med adhd som varje dag går till jobbet och kommer hem till sin familj på kvällen i laga ordning. Ett problem här är ju också att adhd-diagnosen inte har någon fungerande differentialdiagnos gentemot PTSD eller andra trauman. Man kan alltså få exakt samma symptom av trauma som av adhd, och det är då inte enkelt att avgöra vilket som är vilket om man använder våra vanliga psykiatriska manualer, ICD och DSM.
FÖR ATT KOMMA till rätta med asocialiteten måste man förstå hur den uppkommer och hur den kan behandlas. Tyvärr måste man nog konstatera att vi inte har lyckats så väl med detta i Sverige. Det här kan inte minst avläsas på resultaten då det gäller behandling av missbrukare som tydliggörs av att Sverige nuförtiden ligger sämst till bland EU-länderna vad gäller narkotikarelaterade dödsfall, vilket inte vore fallet om vi var bäst på att bota missbruk.
Ansvaret för att bota sådana tillstånd borde logiskt sett ligga på psykiatrin, som aldrig under historiens lopp har visat sig kunna bota dem med framgång. Tyvärr lutar sig den svenska psykiatrin främst
mot medicinering i sina behandlingar och tyvärr finns det ingen medicin som botar asocialitet. Således borde man hellre överväga psykoterapeutiska behandlingar. Problemet med dessa är att det då oftast skulle handla om långa psykoterapier och att sådana blir mycket dyrare än mediciner.
DET SOM FÖRST och främst skapar asocialitet är brister i personens relationer. Man har vanligen ingen enda person i sitt nätverk som man litar på och ingen förmåga att skapa tillitsfulla relationer. Om det förhåller sig så kan man inte skapa fungerande relationer på en arbetsplats, som till exempel till chefer, kolleger och kunder, inte skapa trygga relationer till sin partner eller sina barn, inte heller i ett boende där man måste kunna relatera till sina grannar vid samarbete om tvättstugor, cykelkällare och så vidare. På så vis halkar man lätt ur det vanliga samhällslivet och fastnar i asocialitet som bidragsberoende, kriminalitet, missbruk med mera.
Det vore en enkel bot om repressiva åtgärder kunde skrämma människor från asocialitet till ett produktivt arbets- och familjeliv, men hittills har detta fenomen aldrig skådats. Istället behövs det vård och behandling, främst för att skapa förmågan att skapa trygga och stabila relationer. Med tanke på hur mycket ilska som spys på de asociala idag tycker man att Sverige borde vara framstående då det gäller sådant anknytningsarbete, särskilt som viktig forskning inom fältet har skett på svenska universitet. Men tyvärr. Jag har bara sett två strukturerade metoder som för närvarande används i Sverige för anknytningsarbete och det är Connect, som används av Humana vid behandling av missbruk och ICDP (International Child Development Program) som gradvis tar sig in i kommunerna och skolorna. Detta är bra, men långtifrån tillräckligt.
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan
010 70 60 350 www.vejbyhem.se
BEHANDLINGSHEM
Individuellanpassad professionell behandling för ungdomar och deras familjer. Anpassad skolgång på grundskole- & gymnasienivå.
Flera decenniers erfarenhet med komplex problematik och NPF! Traumabehandling och bedömning av psykolog.
Kurt Strömberg 070-316 27 45
www.viksjogard.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Skyddat boende med säkerhet och omsorg i fokus
✓ Hämtning samma dag samt bostadsgaranti ingår.
✓ Nära samarbeten med socialtjänster sedan 2016.
✓ Trygghetspaket för hela familjen, barnen är viktiga.
✓ Lång erfarenhet av hedersrelaterat våld.
hemlikt.se | 0767-990 001 | skydd@hemlikt.se
Annonsera i våra temanummer 2023
Skyddat boende Nr 1, 4, 6, 8
HVB Nr 2, 3, 5, 7
Familjehem Nr 3, 5, 7 LSS Nr 4, 8
Kontakt: Marko Grönholm 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Trenden har vänt – nu vill vi vara på kontoret
En tredjedel av svenskarna (32 procent) värderar social gemenskap med kollegor högre än innan pandemin. För ett år sedan var siffran 19 procent. Det visar en Sifo-undersökning från konsultföretaget Kvadrat. Kunskapsutbytet mellan kollegor har också blivit viktigare. 27 procent värderade det högre jämfört med innan pandemin, att jämföras med 17 procent år 2021.
– Vi är sociala varelser, men ibland behöver vi vara ifrån varandra för att inse vad vi behöver och uppskattar med kollegor. Spontant idé- och kunskapsutbyte är dessutom svårt att sätta upp på Teams-mötesagendan. Många upplever nog därför vikten av att ha en fysisk armslängd till sina kompetenta kollegor, säger Isac Hellwig, VD för Innovation och inkubatorverksamhet på Kvadrat.
Majoriteten (43 procent) är på kontoret fem dagar i veckan, 12 procent fyra dagar, 16 procent tre dagar, 11 procent två dagar, 10 procent en dag och 6 procent noll dagar. 65 procent vill fortsätta jobba som de gör nu.
Bok om hur du möter barn som har bevittnat våld
Många gånger blir barn ofrivilliga vittnen till våld i nära relation, något som idag är straffbart genom det nya barnfridsbrottet som trädde i kraft 2021.
För att yrkesverksamma, ideella och anhöriga som möter barn och unga som bevittnat våld ska kunna ge ett fullgott brottsofferstöd krävs god kompetens och förståelse för problematiken. Brottsofferjouren har tagit fram boken ”I brottets skugga” för att förbättra stödet till utsatta barn och för att synliggöra olika typer av våld de kan utsättas för. Boken varvar fakta med anonymiserade fallbeskrivningar från lokala brottsofferjourer.
Arbetet med boken har kunnat genomföras tack vare medel från Socialstyrelsen och är en del i Brottsofferjourens arbete mot våld i nära relationer.
Media visar upp bilder på mammor som nattvandrar, mammor som uppvaktar politiker, mammor som skapar nätverk. Var är papporna? Boken ”Papporna, sönerna, våldet” lyfter pappornas röster.
För varje skjutning växer mammornas börda av vanmakt och sorg. De försöker skydda sina barn, de engagerar sig och höjer sina röster.
Papporna lyser med sin frånvaro. Var är männen, de unga pojkarnas förebilder?
Vad har papporna för roll i det våldsförebyggande arbetet? Vi vet att de finns och att de är minst lika förtvivlade.
I reportageboken Papporna, sönerna, våldet träffar författarna Beata Hansson och Vesna Prekopic papporna. Gamla som unga, några med kriminell bakgrund, andra som aldrig trampat på fel sida om lagen. Några är födda i Sverige, andra
inte. Men varje pappa har sin historia att berätta.
Beata Hansson har jobbat i tjugo år som frilansjournalist. Hon har tidigare gett ut Mille-biografin (2011 tillsammans med Deanne Rauscher) och Kromosom nummer nio (2013). Idag är hon chefredaktör för litteraturtidskriften KLASS.
Vesna Prekopic är frilansjournalist och skriver för bland annat DN Kultur. Hon är tidigare ledarskribent på Dagens Arena och har även 12 års erfarenhet som lärare och skolledare. Papporna, sönerna, våldet är hennes första bok.
Boken kom ut 17 augusti 2022 på Verbal förlag.
Verktyget Addyou integrerar individen i sin egen omsorg och ger stöttning i vardagen. Det är en app som är utvecklad i samråd med målgruppen.
”Efter två år av roligt och givande arbete är vi extremt nöjda och förväntansfulla över att få lansera Addyou. Hela teamet är tacksamma över möjligheten att nå ut till många individer och erbjuda en välbehövlig hjälp till en kostnad som samhället kan hantera.
Vi ser ett stort behov då vi befinner oss i ett ansträngt läge med växande psykisk ohälsa och knapphändiga ekonomiska resurser”, säger Jenny Åkesson, vd och medgrundare i ett pressmeddelande.
Addyou skapar förutsättningar ”att leva som andra” i en digitaliserad omvärld enligt LSS-lagen. Genom ett in-
dividanpassat belöningssystem motiveras användaren till att nå sina mål med stöd av påminnelser, push-notiser, checklistor och positiv förstärkning. Det i sin tur leder till upplevelsen av självbestämmande, inflytande och en helhetssyn.
För omsorg- och vårdbranschen innebär verktyget en möjlighet att följa med i samhällets och omvärldens digitalisering, vilket ofta kan vara en stor utmaning. Verktyget ger anbudsgivaren en konkurrensfördel i upphandlingsanbudet då det förenklar och förtydligar utvärderingen vilket leder till en ökad kvalitetssäkring.
Bakom tjänsten
står Jenny Åkesson som har över tio års erfarenhet av att arbeta med driften av HVBhem och Izabelle Lindstrand som har en bakgrund inom health tech. Kvalitetsansvarig är Pia Tengner med en PhD i medicin och flerårig erfarenhet från Barn- och ungdomspsykiatrin.
”Genom Addyou vill vi bidra till ökad livskvalitet oavsett förutsättningar. Vi har redan ett antal verksamheter som väntar på att arbeta med verktyget vilket känns väldigt roligt”, avslutar Jenny Åkesson.
ETT BOENDE FÖR SKYDD OCH PSYKISK OHÄLSA.
VI HAR LEDIGA
Vi erbjuder akuta jourplaceringar och/eller längre placeringar där vi följer klienten från början till slut.
info@athenagarden.se I 073-344 10 98 I 070-555 56 28
www.athenagarden.se
Välkommen till Svensk Familjeplacering AB
Vi är ett företag som bedriver konsulentstödd jour- och familjehemsplacering. Vårt uppdrag är att vägleda utsatta människor till ett tryggt familjehem.
Jour- och Familjehem för barn & vuxna med individen i fokus!
www.barnochomsorgab.se
Barn och Omsorg i Skåne AB
073-681 97 39 l 0702-30 97 39 info@barnochomsorgab.se
Stödboende samt Skyddade boenden för kvinnor och män, 18-60 år.
www.svenskfamiljehem.se info@svenskfamiljehem.se 072-324 04 85
Den boendes delaktighet i planering och genomförande är viktig, liksom samverkan med den boendes naturliga och professionella nätverk. Daglig sysselsättning möjlig!
Kontakt: Peter Karlsson I 076-782 04 47 I p610923@yahoo.se
Hur produktiv är du på jobbet? Tomas Dalström, som driver företaget Dalström utan h, menar att miljö, kultur och teknik bidrar till att vi underpresterar på jobbet, och det blir dyrt.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
För de flesta verksamheter är det viktigt att medarbetarna är produktiva, effektiva och kreativa. Ändå sitter många i öppna kontorslösningar där minsta störning gör att du tappar koncentrationen.
– Du störs mer än du tror av ljud och rörelser runt om kring dig och för varje gång du tappar koncentrationen kan det ta upp till 25 minuter innan du är tillbaka i samma flow igen, säger Tomas Dalström, på det egna företaget Dalström utan h.
Han är socionom i botten, beteendevetare, författare och föreläsare. I boken ”Bäst i text” tar han upp hur våra hjärnor fungerar i läsprocessen.
– Att läsa och förstå en text kräver koncentration och att skriva är ännu mer krävande. Varken chefer eller medarbetare förstår vilka konsekvenser det får för vårt arbete och för verksamheten om vi bli störda.
År 2017 kom Tomas ut med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har idag”. Då hade han intervjuat ett 50-tal forskare och andra specialister om hur hjärnan påverkas av till exempel störande miljöer och multitasking.
Dagens arbetsplatser har en mängd störningsmoment. Blicken dras automatiskt till människor som rör sig och ljud. Du får aviseringar från din mobil, från mailen, telefonsignaler ringer, du hör arbetskamrater som pratar, skrattar och låter.
– Chefer vill ofta att vi ska sitta öppet för att kunna samarbeta bättre och vara kreativa tillsammans. Men hur blir det om två som pratar med varandra stör tre
»Våra hjärnor fungerar på ett visst sätt, vi måste anpassa oss till det«
andra som behöver koncentrera sig? Det är inte säkert att den som behöver fokusera bryr sig om att gå till ett tyst rum, om det nu ens finns något, säger Tomas Dalström.
Boken har utvecklats till Heppicoter-utbildningen, en webbutbildning som lär ut när, var och hur din hjärna fungerar som bäst och hur du ska göra för att använda din hjärnas fulla potential.
– Våra hjärnor fungerar på ett visst sätt, vi måste anpassa oss till det. När vi blir störda tar arbetet längre tid och det blir inte lika bra, till exempel om du hör en röst som pratar samtidigt som du skriver något.
VÅR HJÄRNA ÄR utvecklad för att hela tiden vara uppmärksam på ljud. Det var livsviktigt för människans överlevnad.
– Att många sitter kvar hos sina kollegor när de borde arbeta på en plats med lugn och ro, kan bero på att belöningssystemet blivit kidnappat. De prioriterar surret, skvallret och skratten, i stället för arbetsuppgiften. Samma sak om vi kollar Facebook lite för ofta. Vi har vi vant oss vid att få den dopamindusch som det beteendet ger i hjärnans belöningscentrum. Vi har då svårt att sluta med det. Men sådant beteende går att programmera om igen.
Om en persons produktivitet minskar
Tomas Dalström
med sex minuter per timme på grund av olika distraktioner motsvarar det en månadslön efter tio månader. Lägg sedan till kostnaden för förlorade intäkter.
– Efter pandemin var det många som tyckte att de fick mer gjort hemma än på kontoret. Det är ett stort underkännande av kontoren. Många som bygger kontor tänker inte på hur hjärnan fungerar. De kan placera mötesplatser bredvid kontorsarbetsplatser där man ska kunna arbeta fokuserat eller låta kundtjänstmedarbetare sitta mitt bland personer som behöver koncentrera sig, säger Tomas Dalström.
UNDER ÅREN HAR han träffat många medarbetare som inte mår bra av öppna kontorslandskap.
– Vi har alla olika behov. En kille klarade inte alls av att sitta öppet som alla andra. Till slut fick han ett eget rum och det blev bästa lösningen för alla. Personer som är introverta och lättstörda arbetar bäst i eget rum eller i ett tyst rum.
Många tror att kreativitet sker bäst i grupp, men forskning visar att det inte är så.
– Det är lätt att tro att ett kreativt team ska sitta tillsammans, men de behöver också tid för reflektion. Efter en natts sömn brukar ju de bästa idéerna komma, avslutar Tomas Dalström.
Nicolas Lunabba höll ett hyllat sommarprat 2021 om hur han under sitt arbete med utsatta barn i Malmö låter den bråkiga pojken Elijah flytta in hos honom. Nu har den självbiografiska berättelsen blivit en bok där titeln ”Blir du ledsen om jag dör?” är Elijahs ord.
TEXT JENNY FORS
I sitt sommarprat berättar Nicolas Lunabba att 19 barn och unga som stått honom nära har mördats eller mördat under åren. Efter Elijahs ord ”Blir du ledsen om jag dör?” bröt han ihop i tårar. Tidigare hade han haft ett hårt skal som hade skyddat honom från att komma nära de ungdomar han arbetade med, men Elija kom igenom det skalet.
Det blev många begravningar. Unga människor dör för att samhället har svi-
»Den sociala verkligheten väller in«
kit. De lever i fattigdom, segregation och i destruktiva miljöer. Lunabba är verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö som stöttar unga där han bland annat leder basketträningar för killar som Elijah. Nicolas Lunabba hade själv en svår barndom där han och hans bror fick klara sig själva efter att mamman hade dött i cancer. Pappan lämnade familjen när Nicolas var fyra år. Han fick inte det stöd från omvärlden som han och hans familj hade behövt. Han lovade sig själv att han aldrig skulle bli en sådan som blundar för andra och nu drivs han av både ilska och kärlek.
Här är några kommentarer om boken: ”Blir du ledsen om jag dör? har redan hunnit bli en av höstens mest uppmärksammade böcker. Inte undra på, då det är något av det viktigaste och finaste du kan läsa just nu.”
Boken är utgiven på Natur & Kultur.
”Alla behöver läsa Nicolas Lunabbas Blir du ledsen om jag dör? Alla. För att förstå skjutningarna måste man undersöka barnens villkor: fattigdomen, rasismen, skolan. Det gör Nicolas Lunabba i en välartikulerad anklagelse mot Sverige. I hans bok blir nämligen allt äntligen på riktigt. Den sociala verkligheten väller in. Vilken lättnad.”
- En kartläggning över vård- och omsorgsbehovet
Ovärdelig insikt i marknaden!
Nu lanserar SSIL den andra upplagan av SSIL Inköpsindex. Inköpsindex är en årlig rikstäckande kartläggning av efterfrågan av boendeinsatser på den svenska omsorgsmarknaden. Kartläggningen baseras på djupintervjuer med beslutsfattare inom respektive boendeinsats i majoriteten av Sveriges kommuner. Inköpsindex erbjuder en unik insyn i Sveriges kommuner och Socialtjänstens nuvarande och framtida behov av samtliga boendeinsatser.
Inköpsindex är:
· Telefonintervjuer med över 1700 beslutsfattare från majoriteten av Sveriges kommuner.
· Kartläggning av:
HVB – Barn och unga
HVB - Familj, HVB
HVB - Vuxna Psyk
HVB - Vuxna Missbruk
LSS - Barn
LSS - Vuxna krets 1
LSS - Vuxna krets 2
LSS - Vuxna krets 3
Skyddat boende
Stödboende
Konsulentstödd Familjeverksamhet.
· Utförlig riksrapport, trendanalys samt rådata.
Om vårt undersökningsteam:
Våra erfarna kommunikatörer genomför årligen ca 10 000 telefonintervjuer och kvalitetsuppföljningar och har över 25 års erfarenhet och nära relationer med representanter inom Socialtjänst och Kriminalvård. SSILs unika relationer och nätverk inom Socialtjänst och Kriminalvård är ett resultat av daglig kontakt med en stor majoritet av beslutsfattarna inom området, som en del i vår nationella Placeringsservice.
Vill Du veta mer - Kontakta oss!
SSIL - För vård och omsorg
Växel: 0651-160 40 info@ssil.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
NOVEMBER
Att arbeta med människor som lider av Personlighetsstörningar 3 november, Göteborg www.expomedica.se
Återfallsprevention
7, 16-17 november, webbsänd www.kui.se
Familjerätten i kommunen 8 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Praktisk processrätt för socialtjänsten 9 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Palliativ vård och omvårdnad inom äldrevården 9 november, Stockholm www.expomedica.se
FIT fördjupning – grupp, familj och HVB 9 november, webbsänd www.waitong.se
Kvalitet inom LSS
9 november, Stockholm www.kui.se
Äldre, alkohol och våld 10 november, webbsänd www.kui.se
Att arbeta med människor som lider av personlighetsstörningar 10 november, Stockholm www.expomedica.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 17 november, Sundsvall www.ssil.se
Våldsutsatthet och traumatisering hos missbrukande kvinnor 17 november, Stockholm www.expomedica.se
Motiverande samtal – MI-utbildning 22 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Socionomdagarna 22-23 november, Stockholm www.socionomdagarna.se
Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 23 november, webbsänd www.jpinfonet.se
LVU i praktiken 24 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Att växa upp i en psykopatisk/ narcissistisk miljö – Den mörka triaden 24 november, Göteborg www.expomedica.se
Demensutbildning grund 24 november, webbsänd www.kui.se
Bipolär sjukdom 29-30 november, Stockholm www.sifu.se
ADAD Booster 30 november, webbsänd www.waitong.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 1 december, Stockholm www.ssil.se
Sexuell hälsa 6-7 december, Stockholm www.sifu.se
Tema: ADHD & Autism – igår, idag och imorgon 9 december, webbsänd www.expomedica.se
Personlig assistans i praktiken 17-18 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Juridisk översiktskurs för verksamma inom socialtjänsten 19 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Våld i nära relationer och juridiken 24 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
ADAD Diplomutbildning 24 januari, 15 februari, 9 mars, 13 april, webbsänd www.waitong.se
FIT Diplomutbildning 25 januari, 7-8 mars, 2 maj, Malmö www.waitong.se
Mottagningsfunktionens specifika arbete med barn och unga 25 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
UngaVuxna-dagarna 26-27 januari, Stockholm www.ungavuxnadagarna.se
FEBRUARI
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 1 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 2 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
Barnkonventionsdagen 7 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 9 februari, Göteborg www.ssil.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today facebook.com/omtanke.today
Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 9 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
Kvalitetssäkringsprogrammet för föreståndare på HVB, stöd- och LSS-boende 20-21 februari och 20-21 april, Stockholm eller webbsänt www.imrab.se
MARS
LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 9 mars, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 23 mars, Gävle www.ssil.se
Bistånd till boende 26 maj, webbsänd www.jpinfonet.se
APRIL
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 27 april, Stockholm www.ssil.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996
SecuraNova journalsystem underlättar
Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF
• • Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.
• Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns
• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering
• Systematisk bedömning med skattningsinstrument
• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA
• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning
• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet
• Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång
Öka effektiviteten med funktioner som:
• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling
• Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc
• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag
• Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel
• Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering
• Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg
• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
• Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering
• Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning
• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel
STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT
Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.
STÖD FÖR EGENKONTROLL
Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.
FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA
Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.
KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD
Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter.
Stöder dokumentation för både familjehem och placerade.
WEBBMODULEN
Ger säker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webbläsare på dator, platta och smartphone. Fungerar med både Windows, Apple och Android.
Kontakta oss gärna för test av systemet och frågor!
Bli medlem på vision.se
Välkommen till Vision – fackförbundet för dig som jobbar inom socialt arbete. Ditt jobb
Vi finns alltid nära dig när du behöver stöd och råd. På telefon, i vår app eller via våra ombud på arbetsplatsen.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
NÄSTA NUMMER
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Marina Bergström Rönnlund i Kalix och Carina Gyllstrand i Ljusnarsberg.
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Vi är ett företag som bedriver konsulentstödd jour- och familjehemsplacering. Vårt uppdrag är att vägleda utsatta människor till ett tryggt
www.svenskfamiljehem.se
info@svenskfamiljehem.se
072-324 04 85
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning psykosocial problematik.
Hitta din kommuns avtal med oss på nytida.se/handlaggare
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 23/11 till: ”Tävling 7/22”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Alfa eCare levererar digitala system till er som arbetar inom välfärdssektorn.
Våra system hjälper er att planera, handlägga, besluta, utföra, signera och dokumentera vård- och omsorgsinsatser på ett effektivt och kvalitetssäkert sätt. Läs mer på alfaecare.se
Ute den
december
Mathilda Hofling är aktuell med boken ”Berättar du så dödar jag dig” som handlar om hur hon blev offer för grooming och hur det präglar henne än i dag. Hennes hyllade sommarprat 2021 handlade också om detta.
HavHem har specialistkompetens inom NPF, samsjuklighet och återfallsprevention. Vi har träffat Jennie Abnersson, vd och ägare.
Dessutom:
Jämställdhetsmyndigheten samordnar arbetet mot prostitution och människohandel på nationell nivå. Jana De Geer, fd polis och engagerad i dessa frågor, berättar.
- Välkommen till en intressant utbildningsdag!
• Göteborg 9 februari,
• Gävle 23 mars
• Stockholm 27 april
• Malmö LSS 10 maj
• Malmö HVB 11 maj
• Örebro 21 september
• Luleå 12 oktober
• Kalmar 9 november
• Stockholm 30 november
Kostnadsfri Utbildningsdag!
Varje år arrangerar SSIL - För vård och omsorg välbesökta utbildningsdagar som bjuder in till intressanta och givande möten mellan Socialtjänsten, boenden, behandlingshem och andra samhällsviktiga leverantörer.
Denna utbildningsdag vänder sig i första hand till dig som placerar inom HVB, Familjehem, LSS, Skyddat boende och Stödboende och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.
Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
SABINA BJÖRK
Sabina Björks föreläsning handlar om de som utmanar våra verksamheter, oavsett om de befinner sig på statliga institutioner, HVB-hem, inom psykiatrin eller i LSSverksamheter. Sabina beskriver en målgrupp i förändring utifrån kön, ålder och behovens komplexitet. Vilka gemensamma nämnare har de “svårplacerade” - de som orsakar kaos i verksamheterna? Hur kan vi finna en väg för att bättre möta behoven från en målgrupp i förändring?
BAKOM FASADEN
- att förklara det oförklarliga, de gemensamma nämnarna
AGNETA BJÖRCK
Agneta Björck ger dig förklaringar och en förståelse för komplexa behov hos kvinnor och män med psykisk funktionsnedsättning och psykiatrisk samsjuklighet. Du ges kunskap om hur begåvning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar möten och förutsättningar i vardagen.
Läs mer och anmäl dig på www.ssilutbildningsdagar.se
LIVSVIKTIGA BESTÄLLNINGAR
-ett verktyg för att få stopp på vårdsammanbrott.
ANNELIE KARLSSON & JENNIE LINDE
Annelie Karlsson och Jennie Linde utgår från vikten av att göra placeringen och beställningen som helhet mer begriplig, meningsfull och hanterbar för den som placerats. Vad önskar barn och unga av socialtjänsten? Vad innebär en NPF-anpassad verksamhet? Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för delaktighet i möten?
POSTTIDNING B
Svenska Media i Ljusdal AB
Löjtnantsgatan 9
827 32 Ljusdal
