TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
KRÖNIKAN:
Förståelse för
sin funktion
är centralt
TEMA: HVB/FAMILJEHEM
En trygg återförening
Bra med en strukturerad arbetsmodell för alla
Ny forskningsstudie
Tydligt att placerade barn mår bättre med TBF
Familjehemsbanken
Viktigt med en bra matchning
David Nordling är känd från ”Vägen ut med Lars Lerin”
Hjälper barnet att berätta
Så kom psykolog Barbro SjölinNilsson i kontakt med Tejping
Livet vänds upp och ned
Det behövs riktlinjer för problematisk skolfrånvaro
Fokusfredag syftar till att ge dig inspirerande och kompetenshöjande digitala föreläsningar inom intressanta ämnen. Våra föreläsningar behandlar aktuella områden inom individ- och familjeomsorg, LSS och personlig assistans samt äldreomsorg.
På fokusfredag.humana.se kan du se tidigare föreläsningar samt prenumerera på nyhetsbrev för att ta del av information kring kommande.
BOKHYLLAN
KALENDARIUM
TÄVLING
”Att få en detaljerad och individspecifik förståelse för sin funktion är helt centralt”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Lotta Borg Skoglund, grundare av Smart psykiatri, överläkare i psykiatri och docent vid Uppsala universitet.
Läs krönikan på sidan 56
Omslag Foto Anne Haavisto
Nr 7, november 2023 • Årg 17
10| David Nordling
Han var med i tv-programmet ”Vägen ut med Lars Lerin” och hoppas kunna hjälpa andra med sin historia.
16| Debatt
Var ska ungdomarna placeras?
19| Tema: HVB/familjehem
20| Ny forskningsstudie
Anna-Karin Åkerman har studerat modellen Treatment by Foster care.
26| Amplius Omsorg
På Ellagård har man en strukturerad arbetsmodell för återföreningsärenden.
32| Familjehemsbanken
Det är viktigt att få till en bra matchning.
36| Bilder från Luleå
42| Tejping
Psykolog Barbro Sjölin-Nilsson kom i kontakt med Tejping i slutet av 1980-talet.
46 Problematisk skolfrånvaro
Barn med NPF är överrepresenterade bland hemmasittare.
Barbro Sjölin-Nilsson arbetar med Tejping.
50| Juristkrönika
Patientsäkerheten vid egenvård.
52| Forskning
Så bör avhopparverksamheten stärkas, enligt en ny SNS-rapport.
54| Aktuellt
Ny rapport visar att bättre samhällsvård ger mindre brottslighet.
58| Kvalitetsindex fem i topp
SSIL presenterar topplistan för hösten.
62| Dagen för Skyddat boende
Socialtjänstministern kom med glädjande nyheter.
Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat, alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi
• individanpassning utifrån den boendes behov
• psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter
• flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs.
Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20
Vi vet att skolan är en stark skyddsfaktor för ett gott liv. Att inte gå ut grundskolan ökar risken för utanförskap, psykisk ohälsa och kriminalitet. Men tyvärr klarar inte skolan av att möta alla elevers behov.
Många blir så kallade hemmasittare för att de inte har förmågan att vara i skolans miljöer eller klarar av de krav som ställs. Tre av fyra hemmasittare har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). De kan ha svårigheter med impulskontroll, uppmärksamhet och aktivitetsnivå.
Det var kanske en fin tanke att alla ska inkluderas, alltid känna sig som en del i klassen och få undervisning samtidigt med alla andra i klassrummet. Men om man från början känner sig annorlunda och inte klarar av att sitta i helklass, sitta stilla en hel lektion och ta till sig undervisningen på samma sätt som de andra? Då blir man ju bara ännu mer utanför av att inte klara av det, eller? Är det inte bättre då att man får undervisningen anpassad och få sitta i mindre grupper när det behövs?
Jag tror att det är skolans ökade krav på att alla ska anpassa sig till undervisningen som gör att antalet diagnoser ökar. Och dagens digitalisering av skolan tycker jag bara ha gjort det rörigare och stökigare. Om man får arbeta i en bok blir lektionerna mer strukturerade, man ser tydligt vad som ska göras och även vad som planeras framåt.
I Sverige har vi inte satsat lika mycket pengar på skolan som i till exempel Finland, där man redan efter andra världskriget bestämde sig för att satsa extremt mycket på att höja utbildningsnivån. De arbetar också hårt med att inga lärare ska vara obehöriga, något som inte verkar lika viktigt här i Sverige.
Det skolorna sparar på lägre lärarlöner och att inte köpa in nya böcker förlorar hela samhället på. Vi kan inte spara in på sådant som är så viktigt.
Regeringen vill nu få in mer böcker i undervisningen, tack för det! Man har föreslagit att det ska definieras i skollagen vilken betydelse läromedel har för undervisningen. Regeringen har också avsatt 685 miljoner till inköp av fler läroböcker. Digitaliseringen behöver inte stanna av bara för att det även finns böcker. Vi kan ha både och.
Det värsta är att de här barnen mår allt sämre. Tänk att höra sitt barn säga att han eller hon inte orkar leva längre. Och föräldrarna får kämpa länge. Enligt Riksförbundet Attention har 61 procent av föräldrarna fått egen psykisk ohälsa till följd av att barnet inte har klarat av att gå till skolan. 39 procent har blivit sjukskrivna och 44 procent har gått ned i arbetstid.
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
När alla elever sitter med varsin laptop så blir det lätt till att vissa surfar runt eller spelar spel när man är uttråkad, väntar på att få hjälp eller inte vet vad man ska göra. Barn med NPF behöver extra mycket tydlighet och rutiner. Vissa är dessutom särbegåvade och i behov av extra stimulans för att inte tröttna och gå ifrån lektionen. 6 | www.ssil.se
De behöver hjälp i tid! Jag kan rekommendera nya boken ”Att utreda problematisk skolfrånvaro i socialtjänsten”. Där förklaras hur man kan kartlägga barnets behov och situation så att rätt anpassningar kan göras.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Layout
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration och adressändring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Trycksak 3041 0189 SVANENMÄRKT
Skyddat boende för den som på grund av våld, hot eller förtryck är i behov av skydd.
LSS-boende
Villbergagruppens förstärkta familjehem erbjuds för barn och unga när det egna nätverket inte räcker till.
Skola åk 7-9
Stödboende
HVB-hem
I Villbergastaden erbjuds boende, behandling och skola i lugn miljö för ungdomar, unga vuxna och vuxna som behöver extra stöd i tillvaron. Insatserna erbjuds i form av HVB-, LSS- och stödboende men vi ger också möjligheter till skola för årskurserna 7-9.
För att möta andra upplevda behov erbjuds fortsättningsvis även möjligheter till boende i förstärkta familjehem samt LSS-boende med skyddsplacering . Vi berättar gärna mer!
Välkommen till Villbergagruppen. Hos oss finns plats för var och en.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest personnära och innovativa vård och omsorg med specialistkompetens inom våra olika verksamhetsområden:
DBT-hem, LSS, Familjevård, Vård och behandling, Boende och skola, Personlig Assistans.
www.friab.se
Under hösten 2021 var David och hans mamma med i teveprogrammet ”Vägen ut med Lars Lerin”.
När David Nordling var 15 år började han dricka alkohol och senare fastnade han för cannabis. Efter det blev det allt fler droger som han tog mer och mer av, för att döva tomheten inom sig och för att orka leva vidare. Efter ett självmordsförsök insåg han att han inte klarade av att hantera sitt missbruk själv längre och sökte hjälp. Nu är det fem och ett halvt år sedan han blev nykter och drogfri. – Jag vill hjälpa andra och sprida ett budskap om hopp och ljus. Även om livet känns som mörkast kan man bryta sin destruktiva livsstil, säger han.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
David säger att det var beroendesjukdomen som var orsaken till att det gick så fel. Redan när han var liten började han jaga rusen, kickarna och spänningen. Då genom sporter som ishockey, bandy, fotboll. Att träna hårt och på elitnivå till viss del var som en flykt och en adrenalinkick. I skolan var han klassens clown och bråkstake. Han hamnade ofta ute i korridoren när han störde och samtalen hem till mamma var många.
– Jag hamnade ofta i slagsmål och lärde mig från tidig ålder att våld var en bra metod för att få sin vilja igenom. Jag var aggressiv och jag visade mig aldrig sårbar. Jag ville inte vara någon tönt, jag ville vara tuff.
Han slogs med både elever och lärare på skolan, fick till och med bibliotekarien att säga upp sig minns han. Men han ville inte vara den ”jobbiga skitungen”. David förklarar:
– Jag försökte må bra, men visste inga andra sätt än de som gav adrenalinkickar. Jag hade inget konsekvenstänk över hu-
vud taget. Jag kände mig missanpassad och missförstådd jämt. Jag uppfattade det som att ingen ens försökte sig på att förstå mig. I skolan kände jag mig orättvist behandlad och hängde till slut mer ute i korridoren än i klassrummet.
David växte upp med sin mamma och lillebror i ett lugnt villaområde i Karlstad. Hans föräldrar flyttade isär när David var två år gammal. Han betonar att det var en kärleksfull uppväxt och att det inte förekom varken våld eller missbruksproblem. Men inombords byggdes ett utanförskap upp. Våxnäs, ett så kallat utsatt område, låg en kvart bort. Dit hade han inte fått gå för sin mamma. Men det var dit han drogs, för det förbjudna lockade.
– Där mötte jag likasinnade, andra ungdomar som kände sig vilsna och jagade kickar. De förstod mig på ett sätt som ingen annan gjort tidigare och vi byggde band mellan oss som fort blev starka och snart hade jag tappat kontakten med mina barndomsvänner, de som var ”vanliga”. Vi sprang runt på stan och slogs, helt utan
David Nordling
Ålder: 26 år.
Bor i: Karlstad.
Bakgrund: Medverkade i programmet ”Vägen ut med Lars Lerin”, 2021, SVT.
12-stegsprogrammet blev räddningen för David
anledning. Vi skapade slagsmål, bara för att jaga kickarna.
David var då 15 år. I den nya gemenskapen testade han alkohol och minns känslan än idag.
– Jag blev förälskad i ruset och kände en stor befrielse. Men det dröjde några år till innan jag fastnade i ett beroende.
När David gick i åttan fick han diagnosen adhd och fick tillvaron att fungera något bättre med medicinering.
– Andra elever sa att det märktes när jag tagit mediciner, för jag satt antingen i bänken eller i taket, minns David och skrattar.
I nian kom David i kontakt med cannabis. Tomrummet han alltid känt inom sig
gick inte längre att fylla med bara alkohol. – Jag behövde mer. Första gången jag provade hade jag druckit för mycket så det blev ingen bra upplevelse, men andra gången jag rökte blev jag förälskad. Så började ett dagligt missbruk av alkohol och cannabis.
EN TID SENARE träffade han en tjej som levde ett lugnt och stabilt liv. Han bestämde sig för att klippa med sitt destruktiva umgänge och fokusera på relationen.
– Jag var verkligen kär i henne och hon betydde mycket för mig. Men relationen höll i två månader bara, för jag lyckades inte hålla mig från alkohol och droger. Den sista gången vi träffades blev jag så
full att jag blev omhändertagen av polisen för första gången och minns inget från den kvällen. Inför gymnasiet tänkte jag Fuck allt. Sen var det hundra procent all in med Våxnäs och droger, alkohol och slagsmål. Och spice kom in i bilden, en kemisk form av cannabis.
– Spice var en bra substans, för den gick inte att fånga på sticka eftersom de kemiska ingredienserna ändrades så ofta. Jag rökte det dagligen och blev jätteberoende, hela mitt liv kretsade kring alkohol och droger. Jag blev aggressiv av abstinensen och behövde mer. Jag sålde importerad sprit på skolan för att finansiera mitt missbruk. Men plötsligt började människor att dö efter att de rökt spice,
som mixtrats till att bli en livsfarlig drog så jag slutade med den, berättar David. Under gymnasietiden träffade han en ny tjej. Han kämpade hårt med att försöka vara en duktig person, för att få behålla flickvännen.
– Jag försökte låta bli drogerna men att dricka mig full på helgerna var självklart. Men jag stod inte ut med att leva i kamouflage. Det var inte jag. Det blev en alldeles för stor ansträngning, bara för tjejens skull, inte för min egen. Relationen tog slut och det var Fuck all, återigen. Nu med även det narkotikaklassade läkemedlet lyrica.
Vid den här tiden var David en fullfjädrad missbrukare. Varenda cell jagade ruset. Missbruket hade blivit ett heltidsjobb.
»Där fick jag för första gången beroendesjukdomen förklarad för mig«
– Allt eskalerade och blev ännu mer destruktivt. Jag tog extacy, amfetamin, MDMA, gabapentin, tramadol, svamp och adhd-mediciner. Allt på en och samma gång, och större och större doser. Nu hade vi också hamnat i polisens blickfång och hade span på oss.
Han berättar hur medberoende hans mamma var. Tack var hennes och flickvännens engagemang klarade han av skolan.
– Det fanns inget jag gillade med skolan. Men mamma och min flickvän gjorde mina skoluppgifter, så jag kunde fortsätta supa och punda. Tack var deras engagemang gick jag ut med godkända betyg. Men mamma gick sönder på grund av mig, men jag utnyttjade henne bara. Vår relation blev allt sämre.
Efter ännu ett våldsamt bråk hemma sa Davids mamma att om han skulle rymma hemifrån, något han gjort till och från, så var han inte välkommen tillbaka.
– Mitt rum såg ut som om det var bombat. Jag hade slagit sönder allt; det var glassplitter över hela golvet, hål i dörren, blodfläckar på väggarna. Det var kaos. Min mamma kunde inte ha mig hemma längre, hon hade sig själv och min lillebror att tänka på.
I PERIODER HAR David sovit i trappuppgångar, hos kompisar, på hotell, socialtjänstlägenhet, och ett stödboende, men blivit vräkt för att han testade positivt på drogtesterna. Det gjordes två LVU-utredningar, varav den senaste ledde till en öppenvårdsbehandling i fyra månader. Han var för stolt för att söka hjälp och litade inte på myndigheter. Istället försökte David ta kontrollen över sitt missbruk själv.
– Jag ville kunna hantera substanserna och trodde att det skulle fungera bara jag ändrade på olika beteenden. Ibland bad jag folk gömma spritflaskan när jag blev för full, men det slutade med att jag drack från andra och blev aggressiv. Sen testade jag att röka innan jag drack alkohol och tvärtom. Jag bytte ut sprit mot öl och så
vidare. Jag lyckades i korta perioder att hantera missbruket, men det fungerade så klart inte i längden.
DAVID BERÄTTAR ATT han landade i tanken att hans liv var över, att det inte fanns något hopp kvar, att det bara var att fortsätta missbruket in i döden. En natt blev det bråk på en fest med vänner och David gick därifrån.
– Jag var helt förstörd över allt som var mitt liv. Jag ringde mamma och grät och bad henne komma och skjutsa hem mig. På vägen fick jag extrema panikångestattacker och tårarna sprutade. Där och då kände jag att nu får det vara bra. Jag sa då till mamma ”jag orkar inte mer”, knäppte jag upp bältet, öppnade dörren och var på väg att kasta mig ur bilden i farten för att avsluta det, men mamma lyckades på något sätt att fånga mig samtidigt som hon ställde sig på bromsen och räddade då mitt liv.
Till slut fick han nog, efter flera återfall, smärtsamma avtändningar och panikångestattacker som slutade på akutpsykiatrin. Den 13 oktober 2017 skrev han in sig på ett behandlingshem där han var till januari året därpå.
– Där fick jag för första gången beroendesjukdomen förklarad för mig. Jag hade byggt upp ett så starkt självhat vid den här tiden för att jag inte kunde sluta supa och knarka fast jag ville. Men nu förstod jag att jag inte var dum i huvudet och värdelös, utan jag var sjuk. Det var symtom på en sjukdom jag hade, och som lett till att mitt liv fuckat ur.
David var motiverad att sätta igång med 12-stegsehandlingen. Nu ville han ge det här ett ärligt försök. För att rädda sitt liv.
– Att få sjukdomen förklarad skapade motivationen. Det var det som blev drivande. Världen hade skakats om när jag förstod att jag var sjuk, men det var samtidigt en lättnad att få ett nytt perspektiv. Att vara utan alkohol och droger var som att vara naken säger han. Det var främmande att varken vara full, påtänd, bakfull eller på väg att tända av.
– Jag var vilsen och förvirrad i början och visste inte vem jag var och hur jag skulle bete mig. Det var ganska skrämmande men det gick över rätt fort.
Den nya livsstilen var svår och återfallen inom räckhåll. Det kom att bli tre återfall den kommande tiden.
Den 7 juni 2018 gick David, för sista gången, till Systembolaget. Han minns än idag den stunden, i den välbekanta miljön med kundkorgen av plast i handen.
– Jag ville inte ens gå dit, men jag var inte kapabel att styra mig själv. Ångesten steg för varje steg jag tog och mina ögon
fylldes av tårar. Jag ville inte ha alkoholen, ändå gick jag där och plockade på mig flaskor och burkar. Vid kassan när jag skulle betala såg jag knappt någonting. Jag grät för att jag betalade för något jag inte ville ha, min hjärna var fullständigt kidnappad. Jag gick hem och drack och grät och snabbt därefter tog jag upp 12-stegsbehandlingen igen. Ju mer jag praktiserade de tolv stegen för tillfrisknande desto enklare blev det, idag är de en del av mig. Jag fick bryta ner mitt ego och inse att jag inte kunde fixa det själv. Ett par år tidigare, i december 2016, när
David lades in på akutpsyk tändes en tro, en tro som kom att betyda allt för honom. – Jag var där på rummet inlåst, utan att kunna få tag på alkohol och droger. Jag var tvungen att släppa alla tankar om nästa rus. Då såg jag plötsligt livet ur nya perspektiv. Jag insåg vem jag var och vad jag hade gjort. Det var den mörkaste dagen i mitt liv. Jag kände inget hopp, jag var inte ens kapabel att fantisera om en ljusare framtid. Då tänkte jag på Gud. För första gången i mitt liv gick jag ner på knä vid min säng, knäppte händerna och bad Gud om hjälp. När jag vaknade nästa morgon
»Ju mer jag praktiserade de tolv stegen för tillfrisknande desto enklare blev det, idag är de en del av mig«
hade allt förändrats. Mörkret var borta och jag mådde bra. Just där och då förstod jag inte vad det handlade om, jag var faktiskt orolig för att ha fått en psykos, minns David.
Gud har varit med sedan dess. Han står lite här och var i 12-stegsprogrammet.
– För mig är Gud inget religiöst utan en kraft som är större än mig själv. Gud är en högre makt för mig. Idag går mitt liv ut på att göra vad jag tror är Guds vilja. Ju närmare Gud jag kommer desto bättre mår jag. Men jag kallar mig inte kristen och går inte regelbundet i kyrkan. Jag läser inte bibeln, min historia är min egen. Sen har artisten Sebastian Stakset från Kartellen, som är troende, varit en stor inspiration för mig när det var som mörkast.
UNDER HÖSTEN 2021 var David och hans mamma med i teveprogrammet ”Vägen ut” med Lars Lerin. David hade träffat Lars via en 12-stegsgemenskap och han frågade om David ville vara med och berätta sin historia.
– Det var självklart för mig att vara med i programmet. Jag vill hjälpa människor och det var en stor möjlighet att få sprida ljus och hopp om att det går att förändra sitt liv.
I programmet gav mamma också sin bild om hur hela hennes liv kretsade kring att försöka hjälpa mig och om alla de nätter hon låg vaken och väntade på telefonsamtalet om att jag hittats död.
David föreläser om sin resa till tillfrisknande och är volontär för Suicide Zero. Han har även gästat poddar och radio och har en egen Youtubekanal. Just nu håller han på att skriva en bok om sitt liv.
– Jag är aktiv på sociala medier och hoppas få föreläsa mer i framtiden och sprida mitt budskap. Jag är även låtskrivare och artist. Allt det här hoppas jag en dag att jag ska kunna leva på. Sen vill jag flytta till Kalifornien, för jag tål inte svensk vinter. När det blir vet jag inte. Tid för mig är ytligt, det är mitt välmående som är viktigast. ●
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
Vårdkedja med HVB - Stödboende - Familjehem
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB UPPSALA TÄRNSJÖ info@allviken.se www.allviken.se
Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år
Stöd dygnet runt av personal i intilliggande lägenhet.
Vårdkedja med HVB - Stödboende - Familjehem
072-399 05 33
Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling.
Vårdkedja med HVB - Stödboende - Familjehem
073-405 00 15
ÖSTAGÅRDEN UPPSALA TÄRNSJÖ info@ostagarden.se www.ostagarden.se I
ÄLBY STÖDBOENDE UPPSALA info@allviken.se I www.allviken.se I I
DEBATT: De senaste dagarna har nyheterna återigen uppmärksammat att det finns brister på HVB-hem, vilket det såklart gör. Missförhållanden måste utredas och ej lämplig personal ska inte arbeta på HVB-hem. Detta är självklart och jag förutsätter att HVB-hem när de får kännedom om olämplig personal helt enkelt avskedar dessa, vilket i och för sig inte alltid är så lätt med dagens fackliga regelverk.
I nyheterna rapporterades att många HVB-hem fått kritik från IVO för sina lämplighetsbedömningar. Här kan man inte komma ifrån att väldigt ofta är den information som placeringsansvariga får från socialtjänsterna bristfällig. Detta vill jag inte tro är slarv från socialsekreterarna, utan helt enkelt ett tecken på att deras arbetsbelastning är övermäktig så de inte hinner göra grundligare utredningar.
En placeringsansvarig för HVB-hem fattar sitt beslut om placering är lämplig utifrån den information som går att få fram från socialsekreteraren.
Att som IVO gör, helt lägga skulden för bristfälliga lämplighetsbedömningar på HVB-hemmen tycker jag är orättvist. Det finns säkerligen HVB-hem som brister i detta men man behöver också från IVO:s sida se helheten i detta.
Läste också i nyhetsrapporteringen att IVO från 2021 fram till nu hade dragit in tillstånden för 30 HVB-hem. Man får väl hoppas att det är riktiga beslut från IVO.
MER OROANDE FÖR mig är de indikationer jag får från kollegor som känner att de inte längre vill vara ansvariga för verksamheter där man inte har några som helst befogenheter för att kunna skydda ungdomar från våld och droger.
Om det inte finns några som vill vara föreståndare och vara ansvarig så kommer vi inte heller kunna ha några HVBhem. Hör också om ägare till HVB-hem som planerar att lägga ner HVB-hem på grund av att det är omöjligt att leva upp till IVO:s krav utifrån nuvarande lagstiftning med noll befogenhet för personal.
IVO:s tolkning av lagstiftning grundas i att ungdomarnas integritet till varje pris ska skyddas. Detta innebär rent konkret att personal på HVB-hem inte har några som helst befogenheter till exempel att visitera ungdomar, genomsöka rum, ta mobiltelefoner med mera.
»Nuvarande lagstiftning och IVO:s tolkning av denna lagstiftning omöjliggör för HVBhem att bedriva en helt trygg och säker vård«
Enligt mig behöver HVB-hemmen få befogenhet till följande:
• Genomsökning av rum vid misstanke om att droger och vapen finns på HVB-hemmet.
• Visitation av ungdoms kläder vid misstanke om att droger eller vapen finns där.
• Rätt att ta ungdoms mobiltelefon vid misstanke om olämpliga kontakter.
• Kameraövervakning av entréer och ytterområden.
Jag har vid flera tillfällen pratat med poliser om vår omöjliga situation. De bara skakar uppgivet på huvudet åt den lagstiftning vi har att följa. Att polisen skulle ha tid med den arbetsbelastning de har, att åka ut till HVB-hem för att leta efter lite droger är ju inte att tänka på. Sedan har ju de också en lagstiftning att följa. Vilket innebär att skulle de komma ut till HVB-hemmen så behöver de ha tillstånd för husrannsakan i specificerade utrymmen. Detta då ungdomarnas rum räknas som deras bostäder. Rent praktiskt inne-
bär det att personal måste säga hos vilka ungdomar de tror det kan finnas droger, och endast de utrymmena samt allmänna utrymmen får polisen då genomsöka.
NÅGOT SOM OCKSÅ blivit vanligt de senaste åren är att ungdomar, och även ibland föräldrar, hotar personal med att de ska anmäla till IVO. Detta har resulterat i att mängder av falska anmälningar mot HVB-hemmen. Det kan till exempel vara att en ungdom som tagit droger blir arg för att denne får höra att vägran till att lämna drogtest räknas som ett positivt drogtest. Då ringer ungdomen till IVO och ljuger om allt från att personal slår ungdomar till sexuella övergrepp.
När en anmälan kommer in till IVO är HVB-hemmen skyldiga att motbevisa att detta inte har hänt. Det tar både tid och ork, samt att det kan vara tämligen svårt att övertyga IVO om att det inte är så lätt att visa på att något som hänt aldrig har hänt.
För att vara brutalt ärlig så känns det som att nuvarande lagstiftning och IVO:s tolkning av denna lagstiftning omöjliggör för HVB-hem att bedriva en helt trygg och säker vård.
IVO HAR, SOM jag skrev tidigare, de senaste två åren stängt 30 HVB-hem. Det tillsammans med kännedom om att många funderar på att stänga sina HVB-hem gör ju att man kan ju inte annat än undra var samhället har tänkt att göra av alla de ungdomar som behöver vård och behandling?
Är ungdomars integritet så mycket viktigare än att ge HVB-hem möjlighet till att ge en trygg och säker vård?
Man säger från politikerhåll att man utreder saken, men innan utredningen är klar och lagstiftningen är på plats, hur många HVB-hem har valt att stänga igen?
Vi som arbetar med det här älskar vårt arbete och lyckan när man ser att man lyckats få en ungdom in på rätt väg igen är enorm. Men att inte på grund av en lagstiftning som är föråldrad, IVO:s i mitt tycke trångsynta tolkning av lagstiftningen samt beslutsfattare som inte agerat snabbt nog behöva känna att vi skulle kunna göra mer, känns rent ut sagt fruktansvärt.
Fredrik Griberg verksamhetschef, Incola AB
Modellen ”Treatment by Foster care” har i en forskningsstudie visat sig förbättra måendet hos placerade barn. Återföreningsuppdragen ökar hos Amplius Omsorg.
Så arbetar Familjehemsbanken för att underlätta matchningen.
TEXT JENNY FORS
FOTO ISTOCK
– Det paradoxala är att man vill stärka relationen mellan behandlingsfamiljen och barnet, men målet är att barnet ska flytta tillbaka till föräldrarna, säger Anna-Karin Åkerman, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Det kan vara verkningsfullt att placera barn och ungdomar i kraftigt förstärkt familjehemsvård med en relations- och mentaliseringsbaserad inriktning. Det visar en ny avhandling av Anna-Karin Åkerman, doktorand vid Linköpings universitet. I studien skattar barnen en tydlig förbättring i sitt psykiska mående och minskade sociala problem över tid.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT
Anna-Karin Åkerman, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, har i dagarna precis disputerat efter åtta års forskningsstudier vid Linköpings universitet. Hon försvarade sin doktorsavhandling Relationally focused specialized foster care där hon har studerat modellen ”Treatment by Foster care” (TBF).
Modellen används idag inom kraftigt förstärkt familjehemsvård på Tjust Behandlingsfamiljer. Det är med stöd från dem som Anna-Karin Åkerman har kunnat genomföra studien.
– Jag har tidigare arbetat där som psykolog i tio år så jag har kunskapen inifrån. Det är en ambitiös modell som stabiliserar och hjälper familjehemsföräldrarna, eller behandlingsföräldrarna som vi kallar dem.
I ett förstärkt familjehem så är barnet eller ungdomen ofta placerad utifrån extra svåra livsomständigheter, psykiska svårigheter eller diagnoser som kräver mer stöd och behandling. En förälder är anställd på heltid som behandlingsförälder för att skapa en trygg bas för den unge.
Ofta har barnet haft flera sammanbrott med omplaceringar. Det är ett stort problem som skapar ett onödigt lidande. De mest sårbara barnen är i extra stort behov av trygghet och stabilitet, men det kräver också extra stöd till familjehemsföräldrarna.
– Den här behandlingsmodellen är relationsinriktad och mentaliseringsbaserad. Mentalisering handlar om att titta mer på vad som finns bakom beteendet och försöka förstå varför den unge agerar som den gör.
TBF ÄR ORGANISERAD så att det är ett behandlingsteam runt varje barn som består av en behandlingssamordnare, en psykolog och en behandlingsförälder. Behandlingssamordnaren sköter alla kontakter med socialtjänst, skola och biologiska föräldrar, koordinerar möten samt vägleder och stöttar familjehemmet i vardagen. Psykologen gör utredningar, uppföljningar och bedriver psykoterapi samt bidrar med fördjupande psykologisk kunskap.
Anna-Karin Åkerman tycker att det behövs längre behandlingstider och en mer långsiktig plan för placerade barn.
Anna-Karin Åkerman har samlat in data under flera år från de barn som genom Tjust Behandlingsfamiljer har använt TBF. Initialt var det 105 barn och ungdomar mellan åldrarna 5–20 år. – Delstudie 1 och 2 handlade om olika färdigheter och mående. Resultatet av studien visar att barnet skattade en signifikant minskning av psykiatriska symptom, känslomässiga och sociala problem efter 18 månader. Enligt behandlingsföräldrarna och lärare däremot minskade inte de psykiatriska symptomen lika tydligt. Adaptiva färdigheter förbättrades, men de kom inte ikapp jämnåriga som inte är familjehemsplacerade.
UTAN JÄMFÖRELSEGRUPP KUNDE inte orsakssamband fastställas, men Anna-Karin Åkerman har tittat på hur barn i familjehem brukar må och ser det som troligt att TBF-modellen bidrog till förbättringen.
»Mentalisering handlar om att titta mer på vad som finns bakom beteendet«
– Att barnen själva uppger att de mår bättre är av stor vikt eftersom det är bara de själva som vet hur de mår. Att inte föräldrarna har sett förbättringen kan bero på flera saker. För det första så brukar inte alla problem som ett barn har visa sig i början. När sedan barnet börjar landa kanske de visar mer utåt hur de mår och då kan det vara svårt för en behandlingsförälder att veta hur de egentligen kände sig från början. Det kan också finnas en stor ambition och en stress hos behandlingsföräldrarna att de hade önskat en större förbättring.
Enligt Anna-Karin Åkerman så tar det lång tid att förändra den här typen av svåra psykiska- och beteendeproblem.
– Det skulle behövas längre behandlingstider. Det är ett systemfel. Bristen på en långsiktig plan är väldigt påfrestande för barnet, som inte vet hur länge denne ska vara placerad. Alla människor har ett behov av att veta en sådan grundläggande sak. Behandlingsfamiljen vill också veta hur långvarig placeringen kommer att bli, hur mycket det är värt att investera i relationen.
DELSTUDIE 3 HANDLADE just om relationer och där var tid ett återkommande tema.
– Utan att vi frågade om tid så pratade både barnen och familjehemsföräldrarna om tid i de kvalitativa intervjuer som genomfördes. Till exempel att de hade känt varann en viss tid och därför hade en sådan bra relation. Det paradoxala i situationen är att man vill stärka relationen
Jourhem, familjehem, behandlingsfamiljer och öppenvård i Mellansverige.
Varje barn och ungdom ska få förutsättningar att nå sin bästa möjliga utveckling. ) 010-20 44 810
* info@cloca.se 8 www.cloca.se
Ett av Sveriges ledande HVB inom området, centralt i Västervik, Riksintag
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
Högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS
INTEGRERAD DBT
Särskild kompetens finns för behandling avseende
l Suicidala agerande
l Ätstörningar
l Trauma och komplex PTSD
l Neuropsykiatriska funktionsvariationer
l EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Familjehemsbanken AB
Mötesplatsen inom familjehemsvården
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 www.egehem.se
mellan behandlingsfamiljen och barnet, men kanske är målet att barnet ska flytta tillbaka till föräldrarna.
I Sverige har vi en socialtjänstlag som bygger på att familjen och staten har ett gemensamt ansvar för barns behov och att barn inte far illa. Staten kan ge stöd till föräldrar som brister i sin föräldraförmåga och målet med familjehemsplacering är att barnet ska kunna återvända till sina föräldrar om det är möjligt.
Andra länder, till exempel Storbritannien och USA, har historiskt haft mer fokus på skydd av barnet i stället för stöd till familjen. De senaste åren har vi dock fått mer fokus på barnets bästa i och med att Barnkonventionen blev en del av svensk lag.
I avhandlingens sammanfattning skriver Anna-Karin Åkerman att praxis och policyer bör ta större hänsyn till tidsaspekten vid familjehemsplaceringar och arbeta för att öka tydlighet och trygghet, och därigenom möjliggöra en stabilare uppväxt för några av samhällets mest utsatta barn.
»Utan att vi frågade om tid så pratade både barnen och familjehemsföräldrarna om tid i de kvalitativa intervjuer som genomfördes«
– Genomgripande för de här barnen är att de har svårt med adaptiv förmåga och att ta hand om sig själv. TBF-motellen ger struktur och rutiner så att barnet får hjälp att utveckla sina färdigheter och behandlingsfamiljen orkar med vardagen.
PÅ TJUST BEHANDLINGSFAMILJER så fungerar modellen rent praktiskt så att familjen har inplanerade, regelbundna möten på något av kontoren. Det är både möten i grupp där man kan dela erfarenheter med andra familjer och väglednings- eller uppfölj-
ningsmöten med sin behandlingssamordnare.
– Då kan man gå igenom olika svårigheter som barnet har, till exempel att inte vilja klä på sig på morgonen. Vad händer med mig som behandlingsförälder? Vilka känslor väcker det? Varför låser det sig för barnet? Hur kan man göra för att inte förvärra läget? Barnet kan ha svårt att sätta ord på vad som är svårt. I stället får man gå runt problemet och försöka förstå varför, föreslå andra sätt för att komma runt låsningen.
Relationen är viktig för att få vardagen att fungera. Deltagarna i studien tampades med och relaterade till normen för vad en ”riktig” familj är. Utmaningarna i familjehemskonstellationen kunde övervinnas genom en ömsesidig ambition att bygga en relation och genom att man tycker om varandra. Studien visar inga skillnader i relationer mellan behandlingsfamilj och vanliga familjehem. Värme, humor och att göra saker tillsammans uppgavs som viktigt för att stärka relationen. ●
Ett litet företag med en stor bredd inom vård och behandling. Vi erbjuder helhetslösningar och individanpassar insatserna. Vårt kontor och beroendemottagning finns i Sala och våra familjehem finns i Närke, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Vi har IVO-tillstånd.
Vi erbjuder:
• Erfarna familjehem till barn och vuxna som får handledning minst varannan vecka
• Träningslägenheter i Sala och Västerås
• Psykiatri- och beroendemottagning (inkl LARO)
• Psykoterapisamtal och psykologutredningar
• Missbruks- och kriminalitetsbehandling samt skyddsbedömningar
• Hjälp till sysselsättning, praktik/studier
• Hämtning av klienter
Paromagruppens familjehemsvård ida@paromagruppen.se www.paromagruppen.se
För mer information eller placeringsförfrågningar, ring Ida Tingberg på telefon 073-55 66 420
För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark –barnansvarig psykologkontakt –säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner
“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”
Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 www.vejbyhem.se
Jour-/familjehem som har tid, engagemang att ta emot barn/tonåringar som behöver en trygg miljö för kortare eller längre tid.
Samtliga familjer får ett tätt, flexibelt och adekvat stöd av kompetent personal.
info@nebteamet.se www.nebteamet.se
Barnens behov är i centrum. De har haft många separationer bakom sig.
Hos Amplius Omsorg har man märkt en stor ökning av återföreningsuppdrag, något som man inte har sett i samma omfattning tidigare. På Ellagård, som är ett utrednings- och behandlingshem för familjer, har man nu en strukturerad arbetsmodell för återföreningsärenden där föräldrar och barn under trygga former kan återanknytas och föräldrarna får stöd i sin föräldraroll.
TEXT JENNY FORS FOTO AMPLIUS
Amplius Omsorg startade för drygt ett år sedan, men har snabbt byggt upp en omfattande verksamhet inom HVB, familjehem och skyddat boende. Visionen var tydlig redan från start, att erbjuda vård och omsorgsinsatser av högsta kvalitet.
– Vi ägare har många års erfarenhet av liknande verksamhet. Vi har satsat stort på medarbetare med hög kompetens och gedigen erfarenhet för att från dag ett kunna erbjuda högsta möjliga kvalitet i varje insats. Amplius betyder lite mer, lite längre och det står för att vi alltid strävar efter att ta ett steg till och överträffa de förväntningar som finns på oss, från de barn som får insatser från oss men också från våra uppdragsgivare, berättar Yjvesa Mujaj, vd på Amplius Omsorg.
Ellagård är Amplius utrednings- och behandlingshem, naturskönt beläget utanför Höör. Hit kommer familjer med barn upp till 13 år som ska utredas på uppdrag av socialtjänsten.
– Vi får många förfrågningar om återföreningsuppdrag. Det är barn som har levt flera år med sina biologiska föräldrar, men blivit omhändertagna och placerade i HVB och/eller familjehem på grund av föräldrarnas bristande förmåga. Det kan vara både SoL och LVU. Barnen har sedan haft flera sammanbrott och deras mående har blivit allt sämre så att det har inte varit
aktuellt med en ny omplacering för barnet till nytt familjehem eller HVB, i enlighet med barnets bästa. Barnen har också uttryckt en önskan om att återförenas med sina föräldrar, berättar Jessica Björn, verksamhetschef på Ellagård.
DE SOM ÄR aktuella för återförening är föräldrar som är motiverade och villiga att ta emot hjälp. Socialtjänsten har också gjort bedömningen att föräldrarna ska kunna återta föräldraansvaret och har fått chansen för utredning och behandling.
I upp till tolv veckor bor föräldrarna och barnen på Ellagård tillsammans med en familjebehandlare och socionom som är med dygnet runt för att kunna utreda föräldrarnas förmåga. Vi genomför fördjupade utredningar utifrån BBIC och Signs of safety.
– Vi lägger mycket vikt vid att kartlägga vad barnet behöver och om föräldrarna har förutsättningar att svara på barnets behov. Inför utredningen har vi förberett noga vad barnet behöver utifrån till exempel funktionsnedsättning och mående.
Familjerna bor i lägenheter med självhushåll eller i lägenheter med eget badrum men där måltiderna tillagas av kocken på Ellagård. Bedömningen om hur familjerna ska bo görs tillsammans med socialtjänsten utifrån riskbedömningar
Föräldrarna och barnen bor tillsammans med en familjebehandlare i en trivsam lägenhet på Ellagård under utredningstiden.
och barnets behov. Lägenheterna är trivsamt inredda. Man har lagt stort fokus på att skapa en lugn och familjär miljö.
Varje ärende har ett specialistteam som består av utbildade behandlare, socionom, leg. psykolog, leg. terapeut och/eller leg. sjuksköterska.
– Vi arbetar tillsammans och kan direkt utföra de insatser som behövs. Vi utgår från evidensbaserade arbetssätt, säger Tova Winbladh, leg. psykolog med psykologiskt ledningsansvar på Amplius Omsorg.
DET ÄR MYCKET affektutbrott för dessa barn som ofta har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Att lära sig förstå sitt barns behov kan vara svårt, särskilt om man har egna utmaningar.
Ann-Louise Danlarén är leg. psykoterapeut och under utredningstiden har hon enskilda samtal med föräldrarna.
»Det är viktigt att föräldrarna kan lita på oss, att de blir respektfullt bemötta och känner att de är på en trygg plats«
Tova Winbladh
– De är själva i kris. Deras barn har varit placerade och det är något som föräldrarna inte har bearbetat. De har en stark känsla av att inte duga och är i behov av krisstöd. Det är svårt att se någon annans behov när man inte är trygg i sig själv. För många är det helt obegripligt varför deras barn har varit placerade. Barnen å sin sida har ett stort behov av att prata med sina föräldrar om det som har hänt och tiden som varit när barnen varit placerade. Det behöver föräldrarna vara beredda på och de behöver kunna klara av att möta sitt barn behov, säger Ann-Louise.
Tova Winbladh är ansvarig för kvalitetskontrollen. Jessica Björn är glad över att kunna erbjuda så många kompetenser.
Under utredningstiden så följer familjebehandlarna familjen i alla vardagssituationer; när man går till lekparken, åker och handlar, nattar barnet. Man observerar hur föräldrarna samspelar med barnet och klarar av att bemöta barnets behov.
Nanolfsvillan ligger i ett villaområde centralt i Finspång. Vi har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter om två till fem rum ock kök. Vi strävar efter att erbjuda en hemlik miljö för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.
Vår målgrupp är familjer med barn i ålder 0-16 år och blivande föräldrar.
Personalen består av socionomer eller motsvarande med lång erfarenhet och bred kunskap av att utreda föräldraförmåga. Vi har hög kompetens vid skyddsplaceringar och har egen pedagogisk verksamhet som leds av lärare och förskolelärare.
Vi utför psykologutredningar gällande barn och vuxna. Vi tar även emot behandlingsuppdrag.
www.nanolfsvillan .se • tel . 0122-159 89
Familjär 12-stegsbehandling för män - med fokus på att inte behöva komma tillbaka
12-steg på riktigt! Kvalitet ger resultat!
www.jagarbacken.se
»Deras barn har varit placerade och det är något som föräldrarna inte har bearbetat«
Ann-Louise Danlarén
Om utredningen visar att föräldrarna har förmågan och barnet mår bättre så kan man på Ellagård utföra behandling där föräldrarna får hjälp att utveckla föräldraskapet. Socialtjänsten gör en vårdplan och Amplius tar fram en genomförandeplan.
– Vi kan erbjuda miljöterapi i vardagen, parterapi, föräldrautbildning, familjeterapi och utreda barnets eget mående. Att vi kan erbjuda helheten är en stark framgångsfaktor. Det underlättar också samverkan med skola och BUP, säger Jessica Björn.
– Återföreningsärenden är svåra och komplexa. Barnen har sina egna bekymmer och föräldrarna har haft en förnekelse över situationen och inte ha velat ta emot hjälp. Sedan ska man få till en återanknytning med barnet. Men föräldrarna är också överlyckliga över att få återförenas med sina barn och är verkligen motive-
rade till förändring, berättar Ann-Louise. Hon tycker att det är fantastiskt att se när föräldrarna har jobbat med sig själva och börjar inse att de behöver förändra sig och använda strategier till att ta sitt föräldraansvar.
– Det är den kombinationen som måste till. De får också ta emot och lyssna på barnets upplevelser utan att döma och värdera. Det är ett långsiktigt arbete att få barnet att börja lita på sin förälder igen och bygga en god relation. Det värmer att se när man får till det.
UNDER FÖRÄLDRAUTBILDNINGEN DISKUTERAS bland annat hur en bra förälder ska vara. Ofta har föräldrarna egna upplevelser från barndomen som också påverkar. Positiv förstärkning av det som fungerar är generellt grunden i ett bra förändringsarbete. Sedan är lågaffektivt bemötande bra för barn med NPF, men viktigast är förstås att utgå från varje individ. – Vissa barn behöver ett bemötande som är mjukare och mer följsamt medan andra behöver tydlig struktur och tydligare regler. Vi hjälper till att utvärdera varje situation; vad som triggade igång beteendet, vad som gjorde att det eskalerade och vad som lugnade. Det är viktigt att föräldrarna kan lita på oss, att de blir respekt-
fullt bemötta och känner att de är på en trygg plats, säger Tova Winbladh.
Amplius har genomfört framgångsrika återföreningar och utvecklat god kompetens för att ta emot dessa uppdrag. Det här är en grupp barn och vuxna som har omfattande hälso- och sjukvårdsbehov och som även behöver mycket stöd.
– Framgångsfaktorerna är helhetsperspektivet, att alla faktorer spelar in, inte bara föräldraskapet. Sedan är det här komplexa ärenden som kräver ett tätt samarbete med socialtjänsten. Att vi har kompetensen i teamet och hela tiden utvecklas är en stark framgångsfaktor liksom vår förmåga att skapa goda relationer, avslutar Tova. ●
Amplius erbjuder vård och omsorg inom skyddade boenden, HVB för barn och familjer. På Ellagård erbjuder man utredning och behandling för familjer. Här arbetar man med problematik relaterad till anknytning, omsorg, trauman, våld i nära relation och neuropsykiatriska svårigheter – alltid med barnets perspektiv i fokus.
WWW.AMPLIUSOMSORG.SE
Familjehemsbankens arbetsverktyg hjälper handläggare och konsulenter att komma i kontakt med rätt familjehem.
Att få till en bra matchning är A och O för att skapa en trygg och långvarig placering utan sammanbrott. Familjehemsbanken skapar möjligheter för att kommuner och konsulentstödda verksamheter ska kunna få till så bra matchningar som möjligt. Det finns en ökad efterfrågan på erfarenhet och kunskap då allt fler placeringar handlar om komplexa behov.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Det behövs fler familjehem. Kommuner och familjehemskonsulter söker ständigt nya familjer. De senaste åren har också familjehemmens betydelse lyfts fram i samhällsdebatten och regeringen har i år satsat stort på en förstärkning av familjehemmen, något som beräknas fortsätta.
Familjehemsplacering är den vanligaste placeringsformen vi har i Sverige. Enligt Socialstyrelsens siffror från 2021 är cirka 18 700 individer placerade i familjehem,
jämfört med 26 200 placerade inom samhällsvården totalt.
För att förhindra vårdsammanbrott i form av omplaceringar så är det viktigt att få till en bra matchning mellan kommun eller konsulentstödd verksamhet och familjerna.
– Matchningen är avgörande, den betyder allt, säger Helena Jönsson på Familjehemsbanken.
Familjehemsbanken är en mötesplats för familjehem där privatpersoner, kom-
muner och konsulentstödd verksamhet kan hitta varann.
– Vi täcker in kontaktperson, kontaktfamilj, jourfamilj och familjehem. Och det kan vara både traditionellt eller förstärkt familjehem. Även skyddsplacering. Vi har en webbaserad databas där det är lätt att söka och hitta från båda håll, berättar Marlene Persson på Familjehemsbanken.
För att det ska bli så bra matchningar som möjligt så får den som är intresserad
att bli familjehem fylla i ett formulär med relevanta frågor.
– Det är till exempel arbete, erfarenhet, styrkor och svagheter, om man har möjlighet att vara ledig för att gå på möten och finnas där för barnet. Det är frågor som gör att man får chans att fundera ett varv till. Det är ett stort ansvar att vara familjehem som ska vara väl förankrat i hela familjen och man behöver ha plats både i hjärta och bostad, säger Helena Jönsson.
Många kanske inte riktigt har tänkt igenom alla bitar och då kan Familjehemsbanken hjälpa till att klargöra vad som behövs för att ansökan ska kunna godkännas.
– Vi korrekturläser varje formulär och är det något som saknas eller är felaktigt så hör vi av oss. Vi påminner också om att man behöver uppdatera sin intressenotis om något har förändrats, säger Elin Kraft.
– Till exempel kan det ju inte stå att man har ett djurfritt hem om man precis
har köpt hund, tillägger Madelene. Allt som man skriver är sökbart för handläggare och konsulenter; det kan vara allt från diabetes och allergier till NPF. De slipper också göra en första gallring eftersom vi har en sådan utförlig beskrivning för varje intresseanmälan. Man vill ju inte gå vidare med någon som till exempel inte har tillräcklig plats i bostaden. Ofta kanske man har en idé om vilken ålder eller annat som skulle passa bäst,
»Det är ett stort ansvar att vara familjehem som ska vara väl förankrat i hela familjen och man behöver ha plats både i hjärta och bostad«
men det kan också vara att man erfarenhetsmässigt skulle passa bättre för något annat som man inte själv har tänkt på.
– Det behövs också placeringar för vuxna eller hela familjer. Då kan ett eget boende i ett Attefallshus eller liknande i anslutning till familjens bostad vara bra. Kriminalvården söker också familjehem som en utsluss, säger Helena.
PÅ FAMILJEHEMSBANKEN MÄRKER de att efterfrågan ökar när det gäller erfarenhet och mer kompetens.
– Det placeras barn och unga med mer komplexa behov idag. Ofta önskas erfarenhet från HVB eller socialtjänst.
De som söker familjehem kan lägga in sökesnotiser, antingen att de söker i allmänhet i till exempel ett visst område eller för ett speciellt ärende.
– Svaren från intresserade kommer direkt i mailkorgen. Man kan också välja att abonnera på nya familjehems intressenotiser utifrån de kriterier som man har valt. Det är väldigt uppskattat att det går att söka i databasen via filtrering, till exempel geografiskt område, uppdragstyp, hemma på heltid, erfarenhet av autism, ensamstående mamma. Jag pratade nyligen med en handläggare som hade haft så positiv erfarenhet av kurdiska kvinnor, så hon blev överlycklig när hon kunde söka på ”språk: kurdiska”, säger Marlene.
Hon har fått mycket uppskattning från handläggarna som tycker att det är fantastiskt att kunna få så snabb hjälp med bra matchningar.
– När vi var med som utställare på SSIL utbildningsdag sist så gick det förbi en kvinna som utbrast; ”Åh, Familjehemsbanken! Er använder jag varje dag, det är så bra!” Det är jättekul att få en så spontan reaktion. Vi brukar också fråga om det är något som användarna saknar så vi kan utvecklas vidare. Det ska vara ett lättarbetat arbetsverktyg som ska underlätta för våra användare.
Hon blir också glad när hon ser att folk tipsar varandra om Familjehemsbanken på sociala medier.
– Det känns bra att kunna bidra till något bra, avslutar Marlene Persson. ●
Familjehemsbanken har funnits sedan 2009 och är en mötesplats för familjehem, kommuner och konsulenter. Uppdragsgivarna kan använda tjänsten dagligen för att nå ut till potentiella uppdragstagare på ett tryggt och enkelt sätt.
Lundäng HVB
Pojkar 14-19 år med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
Nässlan HVB
Flickor 12-17 år med psykosocial problematik
• Professionellt team med: Specialistläkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
• NP-utredningar, psykologutredningar
• Evidensbaserat behandlingsarbete
• Familjearbete Konsulentstödda familjehem 0-20 år www.riande.se 070-493 49 08
Nyköpings kommun
Ibland behöver barn och ungdomar bo någon annanstans än hemma.
Wilma jour- och familjehem förmedlar trygga, konsulentstödda jourhem och familjehem.
Vi har erfarna jourhem och familjehem med lediga platser för barn och ungdom samt föräldrar och barn i samplacering.
Med stor energi och rätt kompetens, lång erfarenhet och ett brinnande engagemang är det målet för oss på Wilma jour- och familjehem, att verkligen göra skillnad.
08-470 54 00 wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se
Behöver ni konsulentstödda jour eller familjehem i Storstockholm eller runt Mälardalen?
Ring oss för mer information!
Den 12 oktober var det dags för SSIL – För vård och omsorgs utbildningsdag i Luleå för dig som placerar HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende. Nästa tillfälle blir Kalmar den 16 november.
TEXT JENNY FORS FOTO TILDA THINGVALL
Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.
Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal. Egen psykolog.
LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen. Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Under Stopp! Min kropp!-veckan, 1622 oktober, fokuserar Rädda Barnen lite extra på frågor om samtycke, kroppen och kroppens gränser. Förra året nådde kampanjen tusentals skolbarn runt om i Sverige.
Syftet med veckan är att göra frågor som har med kroppen, känslor och gränser lättare att prata om. Då blir det lättare för barn att berätta för vuxna när något har hänt.
I år är det dessutom tio år sedan vägledningen togs fram för första gången. Detta föranleddes bland annat av att forskning då hade visat att ett av fem barn var utsatta för sexuella övergrepp. Men av dem fick väldigt få stöd och vård, då övergreppen inte kom till vuxnas kännedom.
– När vi tittar tillbaka på de här åren sedan 2013, är det så mycket som har hänt kring samtycke som påverkat barnen. Metoo som fenomen får till exempel stor betydelse. Frågan om samtycke fick större uppmärksamhet, och det skapades en större förståelse för att övergrepp inte är något svartvitt utan en gråzon. När Samtyckeslagen sedan kom, blev det ett tydligt fokus på att det någon gör med någon annans kropp måste föregås av en fråga och ett tydligt svar, berättar Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen.
Oroas över att bilden av Sverige
Åtta av tio företag uppger att den pågående våldsutvecklingen gör det svårare att locka till sig kompetens, göra investeringar och kan också försvåra etablering av företag. Det visar en undersökning från Stockholms Handelskammare som genomförts i samarbete med Demoskop. – Brottsutvecklingen i Sverige har redan fått mycket uppmärksamhet i utlandet och företagen är kraftigt oroade över att vårt lands varumärke kommer att svärtas ner rejält framöver, om vi inte stoppar utvecklingen. En hel del företag uppger att de redan har fått svårare att locka investeringar till Sverige och Stockholm, säger Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Många barn och unga som blir bortförda till andra länder får inte tillräcklig hjälp. Ofta behöver de själva vara drivande för att få det stöd och det skydd som de behöver och har rätt till, trots att deras situation ofta är känd av myndigheter sedan tidigare. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
– Barn och unga tvingas ta ett ansvar som de egentligen inte ska behöva bära. Ofta har de varit utsatta för våld och förtryck under en längre period, men ändå inte fått stöd och skydd. Socialtjänsten och andra myndigheter lägger stort ansvar på barnen att våga berätta, stå fast vid sin berättelse och hantera kontakt med familjen, trots press, hot och skuldbeläggning, säger Matilda Eriksson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Den kartläggning som Jämställdhetsmyndigheten lämnar över till regeringen visar att svenska myndigheter inte förmår att fullt ut skydda barn och unga från att föras utomlands mot sin vilja och där utsättas för våld och förtryck. De barn och unga som har kartlagts i rapporten har
dessutom blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck innan, under och ibland även efter utlandsvistelsen.
– Många av socialtjänstens insatser brister när barnet behöver skyddas från sina föräldrar, till exempel på grund av hedersrelaterat våld och förtryck, då man ofta har fokus på att stödja familjen. Myndigheternas insatser präglas också av ständiga uppbrott och lösningar som inte är långsiktiga, säger Matilda Eriksson.
Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en att tänka på-lista för personer som i sitt
arbete möter utsatta barn och unga som riskerar att föras utomlands.
Det stöd som ändå beviljas ges inte tillräckligt snabbt, och möjligheten till verksamma behandlingsinsatser försvåras av osäkerhet kring placeringens varaktighet, umgänge och kontakt med vårdnadshavare och andra närstående med mera.
I uppdraget har det framkommit problem på systemnivå som gäller såväl barn och unga som utsätts för våld av närstående, som bortförda barn och unga.
De senaste månaderna har ett 20-tal personer dödats i en rad våldsdåd. Effekterna av den grova kriminaliteten drabbar i allt högre grad helt oskyldiga människor och anhöriga till kriminella. Nu krävs ett paradigmskifte, enligt Stiftelsen Tryggare Sverige.
Skjutningar, bilbränder och öppen narkotikahandel har för många människor blivit en del av vardagen i Sverige. Brottsligheten påverkar inte bara de direkt utsatta och deras nära och kära. Hela samhället berörs genom den otrygghet som brottsligheten sprider.
– Med anledning av den ökande grova brottsligheten och den senaste tidens eskalering av dödligt våld är det av naturliga skäl ett stort fokus på vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med den akuta situationen som vi har i landet, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige.
Omedelbara åtgärder krävs för att stoppa våldet, menar stiftelsen.
– Rikspolischefen måste omgående kommendera ut 6 000 poliser för att stärka den lokala närvaron och rent geo-
grafiskt ta tillbaka de områden som de kriminella gängen har gjort till sina. Dessa poliser ska genomföra kvalificerad spaning, kontinuerlig trafikövervakning, kartläggning och ingripande mot de gängkriminella.
– Vi måste också bryta romantiseringen av gangsterkulturen, minska vinsterna, öka risken att bli påkommen, stödja avhoppare och skydda de som drabbas av brotten. Det behövs ett paradigmskifte och återerövrande av våra tappade områden, och hela samhället måste agera nu.
Anna-Karin Sörsjö
Familjebyrån erbjuder anknytningsbaserade
UTREDNINGAR FÖRÄLDRAFÖRMÅGA HANDLEDNING OBSERVATIONER BEHANDLINGSINSATSER
Välkommen att kontakta mig! 073-779 46 0 5 f a mi l j eb yr an @b a hnhof.s e
Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan!
Fa miljeDyna miken
HVB Mellbygård: 031-387 10 70 Stödboende/Öppenvård: 031-707 30 00 info@familjedynamiken.se www.familjedynamiken.se
HVB-hem i hjärtat av Södermanland.
För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik.
Kontakta oss:
0157-60 600 www.mebybehandlingshem.se
Lediga Lägenheter i Stor Stockholm, Uppsala & Örebro.
Inflyttning direkt eller enligt önskemål med dygnet runt jour. Vi hämtar klient/familj.
Vi arbetar och stödjer personer i missbruk, skyddsboende och psykisk ohälsa.
Vi tar emot familjer, par, ensamkommande, kvinnor och män.
Vår flexibilitet utifrån behov och stöd skapar ett tryggt boende och bra livskvalitet.
Alla våra lägenheter är hemtrevliga, full möblerade där individen ska känna sig säker och trygg.
Växel: 08-400 298 70
Jour Tlf: 08-400 298 72
För ytterligare information
kontakta: Sukriye Chickan Agin 076-336 66 35 Sukriye.agin@lhac.se
Info@lhac.se I www.lhac.se
Zećira Mušović ny ambassadör för Friends
Zećira Mušović, fotbollsmålvakt i svenska landslaget, blir ny ambassadör för organisationen Friends som arbetar för att stoppa mobbning bland barn och unga.
– Vi är så glada och stolta över att Zećira Mušović väljer att engagera sig i kampen mot mobbning tillsammans med oss på Friends. Idrotten är tyvärr, precis som skolan och nätet, ett sammanhang där det förekommer att barn utsätts för kränkningar och där de kan känna sig ensamma. Därför känns det extra viktigt att en så stark profil inom fotbollsvärlden är med oss i arbetet för att öka barns trygghet, säger Lovisa Lönnebo, kommunikationschef på Stiftelsen Friends.
Som ambassadör för Friends kommer Zećira Mušović i olika sammanhang att lyfta frågan om mobbning.
Sent en fredagskväll i januari 2021 inkommer ett samtal till SOS Alarm. En tonårig flicka har kastat sig ut genom ett öppet fönster.
– Det var så nära att allt gick helt åt helvete. Men jag klarade det. Alla har inte samma tur. Därför tänker jag inte vara tyst. Jag vill berätta för att hjälpa andra. Ingen ska behöva vara med om vad jag varit med om, säger Tilda Boisen.
Ungas psykiska ohälsa är ett av de största och mest akuta samhällsproblemen idag. Under 2022 var fler än 142 000 barn och ungdomar i kontakt med BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Just nu står fler än 24 000 barn i kö trots att vårdgarantin fastställer att alla barn ska få ett besök på BUP inom 30 dagar. I verkligheten gäller det bara för drygt hälften av barnen.
– Att skriva ”Aldrig släppa taget” har varit en smärtsam process, men har i slutändan öppnat så många dörrar för oss – till glädje, förståelse och livet! Berättandet har blivit nyckeln till att bearbeta, förstå och förändra, säger Frida Boisen.
Från och med den 1 oktober 2023 så har alla kommun- och regionanställda fått nya arbetstidsregler som kräver minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Det innebär en utmaning för schemaläggning inom hemtjänst, HVB, LSS-bostäder och personlig assistans. Tidigare har anställda inom kommunal verksamhet kunnat arbeta långa pass och ha sovande jour, något som har passat bra för till exempel de som arbetar på annan ort eller har barnen varannan vecka. Men nu är det slut med långa arbetspass.
De nya reglerna är anpassade efter EU:s arbetsdirektiv om minsta dygnsvila och trädde i kraft den 1 oktober 2023. Huvudregeln är att alla medarbetare ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod och att varje arbetspass ska efterföljas av dygnsvila.
Undantag från reglerna kan bara bli aktuellt i verksamheter som har uppdrag att skydda liv, hälsa och säkerhet.
Varje undantag förutsätter dessutom att det inte är möjligt att klara bemanningen på annat sätt.
Ett arbets- eller jourpass kan i normalfallet vara max 13 timmar långt. Detta för att 11 timmars dygnsvila ska erhållas per 24 timmarsperiod. Det finns också en bestämmelse om totalt 47 timmar sammanhållen veckovila, vilket har inneburit problem på flera håll med att få ihop scheman för de som jobbar helg ibland.
Ett dygnsbryt kan börja vil-
ken tid som helst på dygnet när arbetstagarens 24-timmarsperiod startar och kan vara olika för varje individ.
Ett dygnsbryt är den tidpunkt när dygnsberäkningen börjar, alltså för medarbetarens 24-timmarsperiod. Varje medarbetare ska ha en fastställd 24-timmars period för varje beräkningsperiod.
En beräkningsperiod är det tidsspann som schemat visar, vilket kan vara allt från en rullande tvåveckorsperiod till som mest 52 veckor.
Genom en treårig satsning på 50 miljoner kronor vill regeringen förstärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, könsrelaterat våld och prostitution samt människohandel. Det föreslås i budgetpropositionen för 2024. Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Personer som utsätts för denna form av våld och förtryck är en mycket utsatt grupp.
– Det är tydligt att vi behöver göra mer för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och se till att det upphör. Regeringen intensifierar nu
därför arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck på bred front, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. I budgeten för 2024 föreslår regeringen en treårig satsning på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck med 50 miljoner kronor per år. Satsningen förstärker de permanenta resurserna om drygt 350 miljoner kronor årligen som sedan tidigare finns på området. Totalt för 2024 föreslår regeringen att drygt 600 miljoner kronor avsätts inom jämställdhetspolitiken för området könsrelaterat våld, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer,
prostitution och människohandel.
Som ett led i det intensifierade arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket ges även Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige. I kartläggningen ska också andra närliggande frågor ingå så som förekomsten av arrangerade äktenskap, så kallat brudpris, giftomän och tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Jämställdhetsmyndigheten ska också undersöka i vilken mån det förekommer problem som enskilda kan möta på grund av svårigheter att få till stånd så kallade religiösa skilsmässor.
Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning
Tillsammans mot utveckling och ökad självständighet
Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se eller på 026-456 19 56
För en bättre dag på jobbet
Vi ses på Socionomdagarna
Monter A03:16B
Psykolog Barbro Sjölin-Nilsson kom i kontakt med Tejping i slutet av 1980talet. Hon vill inte kalla Tejping för en metod utan ser det mer som ett slags språk där man använder små träfigurer, som representerar personer, och annat miniatyrmaterial för att gestalta händelser, relationer och känslor.
– Att på det här sättet gestalta händelser är mycket behjälpligt när man till exempel ska placera barn i familjehem, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Hon träffade skaparen av Tejpning, den norska psykologen Martin Soltvedt 1989 när han var i Sverige och berättade om BOF (Barnorienterad familjeterapi). Han arbetade även med Tejping som visade sig vara ett bra sätt att nå fram och ta reda på vad klienten varit med om. Särskilt väl passade det i arbetet med barn för att man lätt kunde hamna på rätt nivå. – Jag började prova själv och tyckte det var användbart att tillsammans med klienter bygga upp platser och situationer de varit med om. Min man, Jan Nilsson som jobbade inom vuxenpsykiatrin började använda figurerna med klienter som hade PTSD för att konkret arbeta med trauma och han fann det mycket hjälpsamt. Figurerna finns med olika hudfärg och yrken och man tar fram de som är relevanta för situationen och för de klienter man arbetar med, berättar Barbro.
Ordet Tejping kommer från att man använder en tejprulle. Och det var faktiskt ett litet norskt barn som kom på det. Barbro förklarar:
– Det började med att Martin hade besök av ett barn och en förälder som hade konflikter hemma. Han tyckte det var svårt att förstå deras bråk så han greppade en tejprulle och drog ut bitar av tejpen och tejpade på bordet, för att visa ett rum med väggar. Sen ställde de figurer som föreställde barnet, mamman och ett syskon, samt möbler. På så sätt kunde barnet gestalta hur konflikterna gick till och det blev väldigt tydligt. På den tiden använde han korrektionstejp för skrivmaskiner, nu använder vi van-
lig vit maskeringstejp. När pojken sen kom tillbaka frågade han Martin om det skulle göra Tejping igen. Och där föddes begreppet. Samtalet blev roligare för pojken och han kunde uttrycka sig mycket bättre än han hade gjort med bara ord.
BARBRO GJORDE SIN psykologpraktik på BUP i Uppsala 1972 och kände direkt att hon ville arbeta med barn. Senare gick hon barnpsykoterapiutbildningen på Ericastiftelsen. Och det var genom den utbildningen som hon kom i kontakt med Martin Soltvedt. Arbetet med Tejping har färgat hela hennes yrkesliv och hon började tillsammans med sin man att anordna kurser. Sedan
»En mjuk start är väldigt viktig för att bygga förtroende«
slutet av 1990-talet driver hon en privat mottagning i Uppsala för barn, ungdomar och familjer, men arbetar nu mest med utbildningar i Tejping.
NÄR VI KOMMER in i terapirummet plockar Barbro fram olika figurer föreställande vuxna och barn och miniatyrer av bussar, tåg, hus och möbler. Hon river av tejpbitar och fäster på bordet och visar hur de används för att markera platser eller rum. Sen ber hon mig att visa min morgon, från att jag vaknar till att jag kommer fram till hennes mottagning i Uppsala. Jag ställer upp ett hus som symboliserar mitt hem, buss, tåg och mobiltelefonen jag pratade i under resan. Barbro ställer upp sin figur som står bredvid huset vi nu sitter i och välkomnar mig.
– Det här är ett exempel på hur man kan inleda samtal. Det är bra att börja
lugnt och berätta om något som inte är läskigt eller jobbigt. En mjuk start är väldigt viktig för att bygga förtroende. Att komma i bra stämning helt enkelt.
Att på det här sättet gestalta händelser är mycket behjälpligt när man till exempel ska placera barn i familjehem. Man kan på ett bra sätt förbereda även små barn på kommande stora förändringar i livet.
– Barnet får här en bild på det obegripliga, som hade varit svårt att greppa med endast ord. Ett exempel är om barnet har en mamma som dricker. Då kan man bygga upp deras hem med en säng där mamma ligger under täcket, med en vinflaska bredvid. Och sen ställa upp familjen och huset dit barnet ska flytta och berätta om resan dit. Och ett annat hus som symboliserar stället där mamma ska få hjälp, säger Barbro och visar med figurerna.
Ibland hjälps barn och föräldrar åt i ett samspel, via Tejpingfigurerna för att hitta
lösningar på konflikter. Tejping fungerar även bra för parterapi för att få hjälp med att se situationer utifrån.
– Tejping gör att det blir lättare för båda parter att titta på vad den andra har för känslor, tankar och behov och på så sätt hitta öppningar och möjligheter för relationen att utvecklas. Var kan man mötas? Med vuxna kan man också se på delsjälv, som till exempel att klienten är både kvinna, mormor och väninna till någon. Eller att en person som invandrat har såväl en svensk som en hemlands-del och hur dessa olika delar påverkar relationer och känslor. Vilka sidor vill man utveckla? På det här sättet går det även att upptäcka talanger och sidor hos sig själv och partnern, som bygger ens identitet.
UTÖVER DE OLIKA människofigurerna finns även nio olika känslofigurer att ta fram för att uttrycka en eller flera känslor och sinnesstämningar.
– Med känslofigurerna kan klienten komplettera sin alter ego-figur och visa sitt mående, sina reaktioner på ord och händelser och vilka känslor som väcks inför olika saker. Man kan ju vara både arg och ledsen, då är de här figurerna fantastiskt bra att använda.
Efter en terapistund är det viktigt att avsluta på ett positivt sätt och att länka över till att visa vad som kommer att hända efteråt, särskilt när det gäller barn.
– Man måste avrunda med uthärdliga och hoppfulla bilder så det inte blir så laddat vid avslut. Man kan till exempel ta fram en figur som representerar en för barnet trygg person och kanske visa något trevligt man ska göra efteråt.
ARBETAR MEN MED riktigt svåra trauman, som övergrepp och erfarenheter från krig får man inte gå på för snabbt, för då blir bilden för stark och omöjlig att hantera.
– Jag arbetar med att skapa kontakt och kontext för att få igång ett bildtänk och låta klienten närma sig det svåra långsamt. Man jobbar som efter bokstaven U. Sakta uppifrån och neråt till det värsta och sen uppåt igen. Att med hjälp av Tejping visa och förändra berättelser är stärkande och kan hjälpa människor att slippa flashbacks från det förgångna.
Barbro säger att Tejping idag nästan är oumbärligt i hennes arbete. Förutom det konkreta byggandet av en situation finns även andra saker som är positiva i mötet med till exempel traumatiserade barn och ungdomar.
– Det blir vilsamt att titta ner på det man byggt upp på bordet och skapar pauser där eftertanke och följdfrågor kan födas. Det blir också ett känsloengagemang som är givande. Bilder berör och barnen kommer bättre ihåg bilder än ord. De får en konkret förklaring av vad som ska hända. När barnen får visa med figurerna istället för att svara på verbala frågor upplever de inte samtalet som ett förhör. Barn kan säga att det är skönt att ”slippa prata”, men medan de ställer ut sina figurer pratar de ju hela tiden och ger mängder av information. En del barn har sagt att det inte alla kändes som att vara på ”soc”. ●
Känslofigurer används för att komplettera sin alter ego-figur för att uttrycka känslor och sinnesstämningar.
»När
barnen får visa med figurerna istället för att svara på verbala frågor upplever de inte samtalet som ett förhör«
Emma Söderholm och Gisela Appelgren Hansen.tar upp modellen Arbetstrappan i sin nya bok.
Dagens skola fungerar inte för alla. Särskilt barn med NPF är överrepresenterade bland elever med problematisk skolfrånvaro, elever som inte klarar av att vara i skolan. Kanske har det gjorts försök till anpassningar, men det är inte säkert att de ger resultat om man inte först tar reda på vilka behov som finns och att det råder en samsyn kring det.
TEXT JENNY FORS FOTO ANNE NYBLAEUS
Problematisk skolfrånvaro är något som skolan har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten för att barnet inte ska fara illa. En fungerande skolgång ger goda förutsättningar för individens utveckling och hälsa.
– Vi har märkt att ärenden om problematisk skolfrånvaro kommer in till socialtjänsten i allt högre grad. Det finns inga riktlinjer för hur socialtjänsten ska ta sig an de här ärendena, säger Emma Söderholm, som tillsammans med Gisela Appelgren Hansen hoppas att deras nya bok därför kan vara till nytta.
Boken heter ”Att utreda problematisk skolfrånvaro i socialtjänsten” och är i skrivande stund precis på väg att släppas genom Gothia Kompetens.
– De här ärendena skiljer sig något från de som socialtjänsten är vana att ha. Detta är ärenden där föräldrarna ofta redan gjort allt de kan, men att situationen gör att familjesystemet blir utmattat, säger Gisela.
När socialtjänsten får in anmälan har det ofta gått långt. Det kan vara att barnet inte ens vill lämna sitt rum eller träffa
kompisar och föräldrarna tycker att de har försökt med allt och blivit utbrända på grund av den påfrestning som det här innebär.
Enligt Riksförbundet Attentions rapport ”Ingen har undrat varför hon inte kommer till skolan” (2020) framkommer det att 61 procent av föräldrarna har fått egen psykisk ohälsa till följd av att barnet inte har klarat av att gå till skolan. 39 procent har blivit sjukskrivna och 44 procent
har gått ned i arbetstid, vilket såklart även påverkar ekonomin.
– Tre av fyra elever med problematisk skolfrånvaro har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det kan vara så att skolan inte har gjort tillräckliga anpassningar för att det ska fungera. Föräldrarna är ofta medvetna om problemen. De ser att barnet mår sämre och får ångest av att gå i skolan så de kan inte förmå sig att skicka iväg barnet dit, säger Emma.
FÖRÄLDRARNA KÄNNER EN stor hopplöshet över situationen och vet inte var de kan vända sig för att få hjälp.
– Där behöver vi gå in som ett ställföreträdande hopp. Det är socialtjänsten som
har ansvaret att samordna insatserna och vi kan ge föräldrarna en riktning. Det är inte meningen att föräldrarna ska leda det här arbetet, säger Gisela.
Orsakerna för en problematisk skolfrånvaro kan vara flera och se olika ut. Att barn med NPF är överrepresenterade beror delvis på den nya skollagen från 2011 där alla ska inkluderas. Det var slutet på mindre undervisningsgrupper med extra stöd. Många elever har svårt att ta till sig undervisning i helklass. Barn med NPF har svårigheter att koncentrera sig, hantera impulser, styra uppmärksamhet och aktivitetsnivå. Flickor med adhd upptäcks inte av skolan i lika stor utsträckning, då de lättare kan kamouflera sina svårig-
heter. Istället blir det hemma som dessa märks.
– Ofta skiljer sig uppfattningen om vad barnet har svårt för. Föräldrarna kan ha en bild och skolan en annan. Det är också vanligt att snabbt försöka komma med en lösning på problemet istället för att först ta reda på vad just det här barnet behöver. Man måste ta ett steg i taget, annars är det stor risk att misslyckas, säger Gisela.
BÅDE GISELA OCH Emma är utbildade socionomer och har arbetat i många år inom socialtjänsten som socialsekreterare och familjebehandlare. Idag arbetar de på uppdrag i olika kommuner och håller också utbildningar för socialtjänsten.
När hemma inte
räcker
till finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Vill du veta mer om oss? Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik
Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225 - 59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
I boken tar de upp sin egen modell; Arbetstrappan, som förtydligar att man inte kan gå vidare till nästa steg förrän man har slutfört det steg man håller på med. Varje trappsteg lägger grunden för nästa.
Socialtjänsten sammankallar till nätverksmöte eller SIP (samordnad individuell plan) med alla inblandade där man går igenom de olika stegen. Barnet behöver inte vara med på de två första stegen, men efter det kan barnet också delta.
Steg 1 är kartläggning. Hur ser situationen ut för barnet? Vad har gjorts tidigare? Hur ser det ut i skolan?
Steg 2 handlar om att skapa samsyn. Att alla behöver ha en gemensam förståelse för problemet.
– Många professioner kan ha olika syn på vad problemet är. Skolan kan ha en och psykiatrin en helt annan. Då blir också lösningarna olika. Det är ett stort jobb att samla alla kontakter, men det är bara genom samsyn som vi kan komma vidare till en lösning, säger Emma och fortsätter:
– Ofta har barnet blivit tillfrågat om vad denne behöver, men det är inte så enkelt att svara på. Många barn känner stor skuld, oro och besvikelse över att inte klara av sin skolgång, att inte passa in. Vi behöver lyfta ansvaret från barnet.
Varje profession har sitt ansvarsområde.
– Socialtjänsten ska inte lägga sig i vad de andra ska göra eller komma med en lösning. Men vi ska ta ordförandeklubban och vara drivande, säger Gisela.
Steg 3 är anpassningar. Vi har fått en uppfattning om barnets situation och ser genom vår kartläggning vilka orsaker som ligger bakom. Då är det dags att arbeta med vilka anpassningar som behöver göras.
ANPASSNINGARNA BÖR SKE både i skolan och hemmet och syfta till att skapa förutsättningar för att utmana barnet att gå tillbaka till skolan och bryta isoleringen. Att det först finns en samsyn är en förutsättning för att anpassningarna ska komplettera varandra.
Steg 4 är att utmana. När anpassningarna är gjorda så kan man börja att utmana barnet.
– Utmaningarna bör ske i små steg och behöver inte handla om att barnet ska vara på plats i skolan, det kan till exempel vara ett steg att barnet ska kunna äta middag tillsammans med familjen istället för på sitt rum, säger Emma.
Emma Söderholm.
Gisela Appelgren Hansen.
»Många barn känner stor skuld, oro och besvikelse över att inte klara av sin skolgång, att inte passa in«
Steg 5 är att vidmakthålla. Det är sista steget i Arbetstrappan och handlar om att man behöver se till att arbetet håller över tid.
– Det kan komma bakslag. Då är det bra om man kan finnas kvar över tid och inte släppa taget, man kan behöva justera lite grann. Det är en trygghet för familjen att ha kvar insatsen lite extra, säger Gisela.
– Det tar tid att få en helt fungerande skolgång, men man får rikta in sig på delmål. Det är helt fantastiskt att få höra när en familj berättar att de till exempel har varit ut och cyklat tillsammans eller större saker som när barnet har fått sitt första sommarjobb, berättar Emma.
Författarduon vill med boken också kunna öka förståelsen över det övermäktiga arbete som föräldrarna har haft under lång tid.
– När föräldrarna känner sig sedda och förstådda minskar stressen och det blir lugnare för alla. Det är vanligt att föräldrarna känner sig uppgivna, de har ju redan gjort allt de kan. Då gäller det att förklara att det behövs en kartläggning för att anpassningarna ska fungera. Dessutom behöver socialtjänsten ha den här samordnade rollen, säger Emma.
Emma Söderholm
Föräldrarna kan också vara oroliga att de ska bli ifrågasatta som föräldrar. En orosanmälan kan vara skrämmande om man inte vet vad det innebär.
MÅNGA AV DE barn som stannar hemma från skolan lider av psykisk ohälsa. Därför spelar BUP ofta en viktig roll i dessa ärenden. Ofta behövs också en utredning för NPF, men det är viktigt att komma ihåg att man har rätt att få anpassningar i skolan även utan diagnos.
– Vi ser ett behov av gemensamma riktlinjer inom socialtjänst, skola och BUP för hur barn med problematisk skolfrånvaro ska hanteras. Vilket stöd som familjerna får skiljer sig idag mellan olika kommuner. Det är ohållbart. Skolan skulle också behöva ta hjälp av socialtjänsten tidigare, innan frånvaron har blivit för hög, säger Gisela.
Inledningsvis kan barnet ha klagat på ont i huvudet eller ont i huvudet, undvikit vissa lektioner eller vissa tider i skolan. Lång tids ströfrånvaro kan vara ett tecken på att skolgången är för svår.
– Ofta tror man att det är motivationen hos eleven som behöver höjas, men det är fel, det är miljön i skolan som inte fungerar för alla, avslutar Emma. ●
på uppdrag av flickor
alla flickor föds med
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
en röst. vi ser till att den får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Bli Flickafadder på plansverige.org
Bli Flickafadder på plansverige.org
flickors röster får höras.
Tillsammans
på uppdrag av flickor
Flickafadder på plansverige.org
Bli
ser vi till att
i vårt arbete för flickors lika villkor.
Bli
ser vi till att flickors röster får höras.
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
på uppdrag av flickor
på uppdrag av flickor
i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans
så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
minst makt och inflytande. Deras möjligheter
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra
flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag av flickor
Flickafadder på plansverige.org alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag av flickor
Tolvstegsbehandling för socialt etablerade personer med beroende till alkohol, läkemedel eller narkotika.
av bristen på jämställdhet. Just därför är det
att göra sina röster hörda begränsas dagligen
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter
Bli Flickafadder på plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.
Aleforsstiftelsen.s e 020-22 12 00
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.
NÄSTAN VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN
Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se
Söker du LSS-placering?
Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskapsföretag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.
Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare: placeringsradgivare@mogard.se 010-471 67 00
mogard.se
Bakgrunden till lagen (2022:1250) om egenvård var bland annat att lagstiftaren ansåg att distinktionen mellan hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och egenvård borde klarläggas på en högre nivå än i myndighetsföreskrifter (prop. 2018/19:145 s 21). Av lagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 framgår att en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att patienten kan utföra själv eller med hjälp av någon annan utgör egenvård (prop. 2021/22:244 s 14 och 22). I och med lagen har de tidigare föreskrifterna upphört att gälla. Ett antal frågor har tydliggjorts medan vissa förblir oreglerade. Grundläggande är att egenvård faller utanför begreppet hälso- och sjukvård vars definition är att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador (jfr 2 kap. 2 § HSL). Egenvårdsbedömningen i sig utgör dock hälso- och sjukvård och ska utföras av behandlande hälso- och sjukvårdspersonal. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses utöver den med legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården också den som genom ett särskilt förordnande har fått motsvarande behörighet. Det är hälso- och sjukvårdspersonalen som ska bedöma om han eller hon behandlar patienten (jfr prop 2021/22:244 s 23 och 25). Vid utredningen av om en åtgärd kan utföras som egenvård gäller HSL och övriga lagar på hälso- och sjukvårdsområdet såsom patientdatalagen, patientlagen och patientsäkerhetslagen.
EGENVÅRD KAN TROTS att det inte anses utgöra hälso- och sjukvård avse avancerade åtgärder. Av förarbetena framgår att egenvård kan vara allt från att ta på stödstrumpor och lägga om sår till insatser såsom hemdialys och respiratorvård (se prop. 2017/18:159 s. 58 f., prop. 2018/19:145 s. 6 och prop. 2019/20:92 s. 16). De åtgärder som ges inom ramen för egenvården kan alltså vara omfattande. Här kan nämnas det nyligen införda grundläggande behovet i LSS avseende ”stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa” (prop.
2021/22:244) och andning som sedan tidigare utgör ett grundläggande behov (prop. 2018/19:145).
EN BEDÖMNING AV om en viss åtgärd kan utföras som egenvård måste göras i varje enskilt fall och behandlande hälso- och sjukvårdspersonal ska beakta såväl patientens önskemål som personens individuella förutsättningar (se 5 kap. 2 § och 6 kap. 1 § patientlagen). Egenvårdsbedömningen utförs under personligt yrkesansvar och misskötsel vid bedömningen kan leda till ingripanden enligt patientsäkerhetslagen såsom prövotid och återkallel-
»I och med lagen har de tidigare föreskrifterna upphört att gälla«
se av legitimation (jfr prop. 2021/22:244 s 35). Detta ställer höga krav på noggrannhet och hänsyn till HSL:s syfte om god vård och patientsäkerhetslagens bestämmelser om patientsäkerhet. I det fall patienten skadas och det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan orsakats av en felaktig egenvårdsbedömning kan patientskadelagens bestämmelser om patientskadeersättning bli tillämpliga (jfr prop. 2018/19:145 s. 17). I annat fall görs bedömningen av ansvaret enligt allmänna skadestånds- och straffrättsliga regler (jfr prop prop. 2021/22:244 Bilaga 5 s 98).
EGENVÅRDSBEDÖMNINGEN KAN FÅ mycket stor betydelse för den enskildes fortsatta vård, bland annat mot bakgrund av att personlig assistans eller assistansersättning inte kan ges för insatser enligt HSL. Stödet måste alltså ha bedömts som egenvård av hälso- och sjukvårdspersonal för att assistans ska kunna beviljas. I den offentliga utredning som föregick förslaget om ny lag om egenvård så belystes att assistansanordnare vars personal utför delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter kan vara att betrakta som vårdgivare. I lagförslaget kommenteras inte detta vidare utan fokus ligger på att många åtgärder kan utföras som egenvård. Några av de brukare som kan bli aktuella för egenvårdsinsatser har svårt att instruera eller själv styra egenvården. En viktig fråga är därför hur väl insatt den hälso- och sjukvårdspersonal som gör egenvårdsbedömningen är kring faktorer som påverkar utförandet. Uppföljning är en annan viktig fråga för patientsäkerheten.
Det är tydligt reglerat hur patientsäkerheten ska säkerställas vid själva egenvårdsbedömningen genom det regelverk som gäller för hälso- och sjukvården. När det kommer till egenvården i sig verkar det dock till stor del vara upp till yrkesutövarna själva att hitta fungerande och patientsäkra arbetssätt genom sina individuella bedömningar. Med tanke på att vi pratar om brukare som kan ha komplicerade och livshotande medicinska tillstånd borde egenvård som utförs av assistenter vara en patientsäkerhetsfråga även om insatsen i sig inte omfattas av HSL.
Lovisa Kronsporre, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB Christian Benson, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende. Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individensutveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården dokumenterar enligt IBIC samt använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom PANSS, VAS enkäter för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Ängelsbergsv. 27 737 90 Ängelsberg Tel. 0223 - 477 70 info@bergslagsgarden.se www.bergslagsgarden.se
FRAMTIDEN
På Svedbacka HVB hem lever vi tillsammans som en familj, i natursköna norra Hälsingland har vi nära till fina friluftsaktiviteter året om. Svedbacka är ett bra val av HVB-boende för pojkar och flickor i åldrarna 15-19 år med missbruksproblem, kriminalitet och beteendeproblematik som eftersöker en varm och välkomnande atmosfär.
Vi har bred kompetens och plats i hjärtat för alla!
VI ERBJUDER FÖLJANDE INSATSER: HVB-Hem
Stödboende Skyddat boende Återanpassningsboende
Utslussverksamhet
Akutplaceringar Utredningar
Det finns utmaningar för kommunernas avhopparverksamhet för kriminella. Samordningen måste stärkas nationellt, skriver socialantropologen Anna Hedlund i en ny SNS-rapport.
Allt fler söker hjälp att lämna kriminella miljöer via kommunernas avhopparverksamhet. Enbart i Göteborg hanterades ett sextiotal sådana ärenden under 2021. Och med större antal avhoppare ökar också kraven på hur verksamheten organiseras. Det finns utmaningar som kan få allvarliga konsekvenser, skriver forskaren Anna Hedlund i SNS-rapporten ”Avhopp från kriminella grupperingar i storstäderna. Hur fungerar kommunernas verksamhet?”
– Jag har intervjuat nyckelpersoner inom avhopparverksamheter i landets tre största städer och ser att det finns väldigt mycket kunskap ute i kommunerna. Men det finns också flera utmaningar kopplade till verksamheten, gällande till exempel samordning och riktlinjer. Jag föreslår att det inrättas ett nationellt kunskapscenter som bidrar till enhetligare ansvarsfördelning och struktur inom de här verksamheterna, säger Anna Hedlund, lektor i socialantropologi i ett pressmeddelande.
När fler avhoppare placeras utan samordning mellan kommunerna ökar också risken för att gamla kriminella rivaler hamnar på samma ort.
– Flera intervjuade varnar för att det här kan få allvarliga följder. Återigen behövs nationella riktlinjer. Tillsammans måste kommunerna och polisen kunna se till att placeringar inte leder till nya konflikter, säger Anna Hedlund.
I rapporten beskriver kommunerna att antalet privata aktörer som erbjuder stöd till avhoppare har ökat på senare år. Flera intervjuade uttryckte stor oro över bristen på insyn och uppföljning.
ANNA HEDLUND LYFTER fram avhopparverksamheten i Danmark, som är är intressant eftersom utövarna arbetar på ett liknande sätt som i Sverige men inom ett nationellt ramverk. Även Tyskland ges som exempel för att Göteborg (och andra städer i Sverige) är i uppstartsfasen med att ta efter modellen Kurve kriegen för att stoppa nyrekrytering av unga till gäng.
Kurve kriegen betyder ungefär ”att vända utvecklingen” eller ”rätt kurva”. Metoden innebär att polisen tar kontakt med föräldrar till barn och ungdomar i
»Jag föreslår att det inrättas ett nationellt kunskapscenter«
8–12-årsåldern som är på väg in i kriminalitet. Polisen och andra brottsförebyggande myndigheter skriver ett kontrakt med barnets föräldrar där hela familjen tillsammans arbetar med att vända den negativa utvecklingen.
KÄLLA: SNS
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Snabbt , enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din
p lace r ings förf rågan på www.ss il.se
Barn och unga som har varit placerade i samhällsvård begår särskilt ofta brott senare i livet. Men med bättre samhällsvård minskar risken för att de ska begå brott. Det är slutsatserna i en ny SNS-rapport skriven av professor Matthew Lindquist.
Över 26 000 barn och unga i Sverige tillbringade minst en natt i samhällsvård under 2021. Vanligast var placering i familjehem följt av institutionsvård på HVB-hem. I SNS-rapporten Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? undersöker forskaren Matthew Lindquist vad sådana omhändertaganden leder till.
– Att förflytta barn från sina familjer hör till de största ingrepp som samhället kan göra i familjelivet. Det sker förstås efter avvägning av vad som är bäst för barnen, men då gäller det också att veta vad ingreppet får för effekt, säger Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi i ett pressmeddelande.
I rapporten går han igenom forskningsstudier från bland annat Sverige, Kanada och USA. Mönstret är detsamma här som där: de som varit omhändertagna är överrepresenterade i brottsstatistiken. Barn födda i Sverige 1990 eller 1991 som var placerade i samhällsvård innan de fyllde tjugo år löpte till exempel tre till tio gång-
er högre risk att dömas för brott mellan 20 och 25 års ålder än barn som aldrig varit i samhällsvård.
– Sambandet är oroande tydligt, men därmed inte sagt att samhällsvården är skadlig. De här personernas kriminalitet som vuxna kan lika gärna bero på uppväxt- och levnadsförhållanden. I genomsnitt har de som varit omhändertagna lägre utbildning, sysselsättningsgrad och inkomst än andra. Dessutom lider de oftare av ohälsa, säger Matthew Lindquist. I rapporten dras lärdomar från forskningen om effekterna av samhällsvård på framtida brottslighet. Två lärdomar står ut:
1. Forskning tyder på att det finns ett samband mellan kvaliteten på samhällsvård och framtida brottslighet. Högre kvalitet på vården sänker brottsligheten. De sociala och ekonomiska kostnaderna för brottslighet är dessutom så höga att det är värt att lägga resurser på att förbättra kvaliteten på samhällsvården.
måste det säkerställas att SiS-hemmen är en trygg och säker miljö fri från sexuella övergrepp. Dessa förslag ligger i linje med Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) rekommendationer för kvalitetsförbättringar för SiS-hemmen.
Hälsa och utbildning är avgörande för att man ska kunna leva ett meningsfullt,
»Kostnaderna för kriminalitet är så höga både socialt och ekonomiskt att det verkligen borde löna sig att satsa på högre kvalitet i samhällsvården«
2. Forskning visar också att barn som placeras i samhällsvård har stora hälso- och utbildningsbrister. Därför måste mer uppmärksamhet ägnas åt hälsa och utbildning för barn och ungdomar som placeras i samhällsvård. Att misslyckas i skolan när man är ung är en av de starkaste indikatorerna på kriminellt beteende som vuxen.
– Kostnaderna för kriminalitet är så höga både socialt och ekonomiskt att det verkligen borde löna sig att satsa på högre kvalitet i samhällsvården. Inte minst genom fler så kallade förstärkta familjehemsplaceringar i stället för institutionsvård. Sådana har visat sig minska såväl framtida brottslighet som antalet dagar som tillbringas i ungdomshem, säger Matthew Lindquist.
Som ett resultat av forskningsanalysen ges sex rekommendationer:
1. Öka antalet förstärkta familjehemsplaceringar
Antalet förstärkta familjehemsplaceringar (TFCO) bör ökas. Denna nyare typ av familjehemsplacering bör användas som ett alternativ till institutionsvård.
Den största svårigheten med den här rekommendationen är rekryteringen och utbildningen av nya familjehem. Ett alternativ till att rekrytera och utbilda nya familjer kan vara att ge mer utbildning, stöd och resurser till befintliga familjehem.
2. Höj SiS-hemmens kvalitet
SiS-hemmens kvalitet måste höjas, dels genom att stärka personalens kompetens, dels genom att öka kunskapen om hur man hanterar ungdomar med adhd, autism och psykiska problem. Dessutom
laglydigt liv. Decennier av Sverigespecifik forskning har dokumenterat stora brister i hälsa och utbildning senare i livet för barn och vuxna som har tillbringat tid i samhällsvård.
3. Inför obligatoriska hälsokontroller
Det bör vara obligatoriskt att barn och ungdomar som placeras i samhällsvård får regelbundna hälsokontroller. Kontrollerna bör innefatta både den mentala, fysiska, dentala och reproduktiva hälsan.
I en färsk undersökning som gjordes av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kom man fram till att det måste göras fortsatta förbättringar för att kunna tillgodose hälsobehoven hos barn och ungdomar som placerats i samhällsvård.
4. Inför obligatoriska utbildningskontroller
Det bör vara obligatoriskt att barn och ungdomar som placeras i samhällsvård genomgår regelbundna utbildningskontroller. Upptäcker man brister bör de få hjälp av handledare. SAMS-programmet (Samverkan socialtjänst-skola) för samordnade insatser inom den lokala barnavården bör ges fortsatt stöd. Det bör göras större ansträngningar för att säkerställa att de som bor i HVB- och SiS-hem har tillgång till lämpliga utbildningsprogram av god kvalitet.
Rapporten Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? är en del i SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. Det pågår 2022–2024 och fokuserar på hur brottslighet kan motverkas samt på vilka åtgärder som är effektiva i sammanhanget. Matthew Lindquist är professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.
Statliga tillsynsfunktioner har inte hållit jämna steg med den snabba privatiseringen av samhällsvården. Vi måste erkänna att det är mycket viktigt med statlig tillsyn för att kunna säkerställa att barn och ungdomar får rätt vård.
5. Undersök IVO:s kontrollfunktion
IVO:s kontrollfunktion bör undersökas. Fungerar den bra? Har IVO de resurser som krävs för att dess kontrollfunktion ska vara effektiv? En del av denna tillsynsfunktion skulle eventuellt kunna förbättras genom att kommunerna lämnar mer information och fler typer av data till Socialstyrelsens register över barn- och ungdomstjänster och genom att användningen av detta register samordnas med IVO:s register över HVB-anläggningar och data från SiS. Detta utökade informationsflöde kan också hjälpa kommunerna att bättre bedöma lämpligheten hos familjehem och institutionsboenden som tar emot barn från fler än en kommun åt gången. Dessutom skulle tillgång till sådan information göra det lättare att utvärdera hur effektiv samhällsvården är.
6. Utöka Socialstyrelsens register Socialstyrelsens register över barn- och ungdomstjänster bör utökas med uppgifter om placeringstyp, placeringsorsak, placeringsdatum, placeringsstabilitet och orsaker till hur och varför en placering avslutas samt information om vilka vårdtjänster som klienten har fått, resultat från obligatoriska hälsokontroller och resultat från obligatoriska utbildningskontroller. Varje placering bör också ha en beteckning som anger om det rör sig om familjehem eller institutionsvård och detta system ska kunna synkas med andra nyckeldata som finns hos IVO, SiS och Statistiska centralbyrån.
Insamling och rapportering av ytterligare information ska göras på ett sätt som garanterar individers och familjers integritet och inte ökar socialarbetarnas administrativa börda så mycket att de behöver minska den tid de ägnar åt att arbeta direkt med barn och deras familjer. Det mesta av den nödvändiga informationen matas dock redan in i ett eller flera IT-system på kommunnivå. Informationsutbyte handlar alltså mer om att samordna insamlingen av befintlig information än om behovet av att samla in ny information. KÄLLA: SNS
Lotta Borg Skoglund
Grundare av Smart psykiatri, överläkare i psykiatri och docent vid Uppsala universitet.
»Att få en detaljerad och individspecifik förståelse för sin funktion är helt centralt«
En stor del av mitt akademiska och kliniska arbete går ut på att ständigt hitta nya sätt att förklara hur ADHD kan ta sig uttryck hos olika personer. Anledningen till det är att ADHD är ett otroligt heterogent tillstånd. Det räcker sällan med en registrerad diagnos och ett recept på mediciner för att åstadkomma varaktig förbättring. En diagnos säger bara att du fungerar annorlunda. En förklaringsmodell däremot, om den är träffsäker, visar precis hur du fungerar annorlunda. Att få en detaljerad och individspecifik förståelse för sin funktion är helt centralt för att åstadkomma en verklig förändring i tlllvaron. Därför lägger jag stor vikt på att hitta rätt förklaringsmodell för varje individ som får sin ADHD-diagnos.
När ungdomar och unga vuxna som jag arbetar med får rätt förklaringsmodell, upplever de ofta en stor lättnad. Men precis som i många andra situationer, när man kämpat år efter år i motvind med sina utmaningar, kommer lättnaden inte sällan tillsammans med en sorg. För hur hade livet kunnat se ut om jag bara hade fått den här förklaringen för ett år sedan, eller tio år sedan? Hur mycket lidande, och hur många nederlag, hade kunnat undvikas? I takt med att vardagsfunktion och psykisk hälsa förbättras brukar den här sorgen få utrymme att bearbetas, i ljuset av alla positiva förändringar nu kan förverkligas blir den en acceptabel del av livet.
Men hur är det för dem som får sin diagnos långt senare i livet? Hur blir det när större delen av en persons förväntade livslängd präglas av den här typen av upprepade och oförklarliga nederlag?
MIN ERFARENHET ÄR att balansen, den mellan lättnaden och sorgen, ser annorlunda ut för de som får sin diagnos sent i livet. Det är lika logiskt som det är tragiskt. För hur ska man kunna acceptera tanken av att man inte kommer få en chans att göra
om och göra rätt, när man vet att större delen av ens familjeliv och karriär redan är avklarat? Det här är inte en fråga man ska behöva svara på själv, här krävs mycket stöd och effektiv behandling.
Mellan 0,2–0,5 procent av befolkningen över 65 års ålder har en formell ADHD-diagnos. Men forskningen visar att mellan 2–3 procent av alla över 65 år lever med ADHD. I Sverige har vi därför förmodligen mellan 40 000 och 60 000 personer över 65 med odiagnosticerad ADHD. Ändå har kunskapen om denna patientgrupp halkat efter. Den åldrande ADHD-hjärnan kämpar till stor del med samma utmaningar som ungdomar och unga vuxna kämpar med.
VARFÖR HITTAR VI då inte de äldre med ADHD? Det kan dels bero på att utredningsprocessen fortfarande är utformad för att identifiera symptom i tidig barndom. En annan anledning är att äldre personer har haft årtionden på sig att hitta alla möjliga strategier och kompensationsmekanismer för att klara av sin vardag. Dessa strategier döljer ofta symptomen, men innebär sällan att lidandet minskat eller att funktionsnedsättningen försvunnit. Förklaringsmodellen kan helt enkelt framstå som mer komplicerad, när åren utan rätt diagnos lagrar sig på varandra.
Kunskap är makt, och ju mer vi vet om den här patientgruppen, både i allmänheten och inom vården, desto snabbare kommer vi kunna säkerställa god vård och hög livskvalitet. Därför handlar min senaste bok Åren går – ADHD består, om just det här. För att ge äldre med ADHD den värdighet de förtjänar behöver vårdpersonal, patienter och anhöriga få tillgång aktuell kunskap och fördjupad förståelse för hur ADHD tar sig uttryck hos äldre. Förhoppningsvis kan boken bidra till den här utvecklingen.
Alla förtjänar möjlighet till förändring och en chans att få jaga sina drömmar. Ibland står saker i vägen på resan, och då kan man behöva lite stöd för att komma vidare. Stöd för att övervinna en rädsla och hjälp att bygga upp sitt mod.
För placering och mer info ring 010-150 21 36 eller maila placering@9vb.se
För att möjliggöra detta ger vi vård och behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och Småland. Behandlingen riktar sig till ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra och påverka sin egen situation till det bättre.
Lovisagården HVB
Lantlig miljö utanför Svalöv, nära natur och aktiviteter. Detta hem har högst personaltäthet och riktar sig till de med störst behov av stöd. Rum för 4 ungdomar, pojkar 14-19 år.
Aminagården HVB
Beläget i Eslöv, nära till kollektivtrafik, skolor och service. Här finns möjlighet att ta ett större eget ansvar, man bor i eget rum med delad WC. Rum för 6 ungdomar, flickor och pojkar 15-19 år.
Valeriegården HVB
Lugnt hem i anrikt hotell i centrala Svalöv. Här får de boende enskilda rum med egen WC och dusch. Rum för 6 ungdomar, pojkar och flickor 14-19 år. Möjlighet för akutplaceringar.
Med våra tjänster Direktmarknadsföring och mailutskick hjälper vi er att träffa rätt. Genom vårt unika nätverk till Sveriges alla kommuner erbjuder vi möjligheten att marknadsföra er effektivt med en garanterad räckvidd till er önskade målgrupp inom socialtjänsten och kriminalvården.
Kontakta oss för mer information!
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal 0651-160 40 • info@ssil.se www.ssil.se
Stiftelsen Smålandsgårdar hamnar i topp när SSIL – För vård och omsorg listar de verksamheter som är fem i topp i Kvalitetsindex i oktober 2023. På delad andraplats kommer Avstampet och Omsorg Skydd Säkerhet.
TEXT JENNY FORS
När SSIL genomför Kvalitetsindex i oktober 2023 får Stiftelsen Smålandsgårdar familjehem högst betyg, tätt följt av Avstampet behandlingshem och Omsorg Skydd Säkerhet på delad andraplats. Delad trea blir Katrineberg Omsorg HVB och Aleforsstiftelsen.
– Roligt att se när verksamheter får så fina resultat på frågorna vi ställer till handläggarna som placerar genom tjänsten Kvalitetsindex. Vi på SSIL vill gärna hjälpa handläggare att kunna göra säkra placeringar genom att följa upp och jämföra upplevd kvalitet inom en rad aspekter för respektive verksamhet. På detta
sätt kan vi tillsammans säkra kvalitativa placeringar, säger Elin Hagman Hansson, försäljningschef på SSIL – För vård och omsorg.
– VI I SMÅLANDSGÅRDAR tycker att det känns riktigt kul att vi lyckats hamna på första plats i SSIL:s kvalitetsmätning. Det viktigaste för Smålandsgårdar är att vi har den placerade i fokus och att vi har engagerade och bra familjehem. I Smålandsgårdar känner vi att det är just det lilla sammanhanget som är bra för den placerade, att vi inte är så många människor runt den placerade och att de känner sig
delaktiga, säger Johan Pyrell, verksamhetschef.
Smålandsgårdar är noga med att utreda sina familjehem och att det blir rätt matchning mot rätt familj. Familjehemskonsulenterna har tät kontakt med familjerna och uppdragsgivarna i varje ärende. I samband med vuxenplaceringar har även familjehemskonsulenten tät kontakt med den placerade.
Smålandsgårdar är inte vinstdrivande, vilket innebär att överskottet går tillbaka till verksamheten som genererar i mycket fortbildningar och grupphandledningar för de engagerade familjehemmen.
Smålandsgårdar har funnits sedan 1979 och har genom åren mer och mer konstaterat att konsulentstödd familjehemsvård är en bra vårdform för barn och unga men även för vuxna.
Smålandsgårdar är medlemmar i RFF (Riksförbundet för förstärkt familjehem)
som varit en viktig aktör i samband med att konsulentstödd familjehemsvård blev tillståndspliktigt.
– FÖR ATT FÅ VARA medlem i RFF måste man leva upp till certifieringskrav, vilket är en viktig kvalitetsstämpel. Jag är mycket stolt över vår kunniga och engagerade personal
Placeringsförfrågan: 010-200 79 70
samt de helt fantastiska familjehemmen som är grunden i Smålandsgårdars verksamhet, säger Johan Pyrell.
Kvalitetsindex är ett värdefullt verktyg för verksamheternas kvalitetsarbete. SSIL genomför löpande uppföljningar av pågående och nyligen avslutade placeringar inom HVB, familjehem, LSS,
Sven Pettersson och Linda Helmersson, familjehemskonsulenter, och Johan Pyrell, verksamhetschef, Stiftelsen Smålandsgårdar. Foto: Privat
1. Stiftelsen Smålandsgårdar
2. Avstampet (delad plats)
2. Omsorg Skydd Säkerhet (delad plats)
3. Katrineberg Omsorg (delad plats)
3. Aleforsstiftelsen (delad plats)
Kvalitetsindex är en kvalitetsmätning för LSS, familjehem, HVB, skyddat boende och särskilt boende som SSIL uppdaterar löpande genom samtal med respektive handläggare. Mer om Kvalitetsindex kan du läsa om på www.ssil.se
skyddat boende och särskilt boende. Inom ramen för uppföljningen bedöms bland annat mottagande av klienten, arbete kring behandlingsplan, omvårdnadsinsatser, motivation av klienten till samverkan, fritidsaktiviteter, arbete med anhöriga, uppföljning/rapportering och utslussning. ●
FAMILJEHEMSVÅRD
En bra lösning är när en konsulent och ett familjehem tillsammans med socialtjänsten kan tillgodose barnets behov.
Särskild kompetens och erfarenhet inom • hedersrelaterad problematik • skyddsärenden
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
En konkret och enkel bok för dig som har utredande samtal med barn inom socialtjänsten. Boken lyfter inte bara hur själva samtalet kan gå till utan lägger stor vikt vid alliansen mellan barnet eller den unge och dig som utredare. Genom skapandet av delaktighet och förståelse för barnet eller den unge, skapar vi trygghet.
I boken presenteras vedertagna samtalstekniker, samtalsmaterial och knep för att bygga samarbetsallians varvat med exempel på hur teknikerna kan användas. Allt för att göra boken så konkret och lättillgänglig som möjligt. Boken är skriven av yrkeserfarna socionomer och är tänkt att vara en verktygslåda vid din sida.
Lev med din kropp
Författare: Birgitta Harberg och Rebecca Svensson Förlag: Komlitt, www.komlitt.se
Smärta vid sex och beröring
En brännande, intensiv smärta runt slidöppningen utmärker vulvodyni, tidigare kallat vestibulit. Beröring gör ont, sex undviks eller uthärdas och ens relation försämras. Vardagen präglas ofta av smärta och oro. Trots att nästan var femte kvinna är drabbad är okunskapen stor, även i vården. Här får du veta hur vulvodyni och vanliga onda cirklar uppstår. Författarna beskriver vad du kan göra själv, vilken behandling som hjälper samt när och var du ska söka vård. Du får även ta del av andra kvinnors erfarenheter och vad som hjälpt dem.
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Vulvodyni är skriven för dig som misstänker eller vet att du har vulvodyni, samt till närstående och vårdpersonal som barnmorskor, gynekologer, psykologer, fysioterapeuter och kuratorer. Författare: Ida Flink, Linnéa Engman och Nina Bohm-Starke Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Om acceptans och självkänsla
Missnöjet med den egna kroppen och strävan efter förbättringar stjäl alltför mycket energi, tid och livsglädje för många av oss. ”Lev med din kropp” är en bok med ett annat budskap: Lev det liv du drömmer om med den kropp och det utseende du har idag. Kanske är det inte ditt utseende som framför allt hindrar dig, utan den betydelse du fäster vid eller tror att andra fäster vid ditt utseende? Låt det inte gå ett helt liv innan du inser att du kunde ha gjort mer av det som är värdefullt för dig – i stället för att fokusera på att ditt utseende inte lever upp till dagens (omöjliga?) ideal.
Denna utgåva är uppdaterad enligt ny forskning och tar bland annat upp hur sociala medier påverkar missnöjet med kropp och utseende.
Författare: Ata Ghaderi och Thomas Parling Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Aldrig släppa taget
Sent en fredagskväll i januari 2021 inkommer ett samtal till SOS Alarm. En tonårig flicka har kastat sig ut genom ett öppet fönster.
Ärligt, nära och med oförställd öppenhet skildrar Tilda Boisen och Frida Boisen med egna ord upptakten och efterspelet till den ödesdigra natten. Mor och dotter förenas i en livsviktig resa för att förstå varandra, för att förstå sig själva och för att hitta tillbaka till livet.
”Aldrig släppa taget” är en berättelse som krossar tabun och skam om psykisk ohälsa. Det är en berättelse om en tonårsdotter som kämpar för sitt liv. Om föräldrar som krigar för att hjälpa men inte når fram. Om ett samhälle där resurserna inte räcker till, där unga blir satta på vänt, med de mest fruktansvärda av konsekvenser. Men mest av allt är det en berättelse om kärlek, ork och hopp.
Författare: Tilda Boisen och Frida Boisen Förlag: Bookmark, www.bookmarkforlag.se
Kbt för skolkuratorer verktyg som förändrar
I ”Kbt för skolkuratorer” får du verktyg från kbt som är användbara i elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. De kan användas i kontakt med elever, i handledning av lärare och annan skolpersonal samt i samarbete med föräldrar. Varje kapitel har ett tema – som goda relationer, stress, oro, motivation, autism och adhd – med tillhörande relevanta kbt-verktyg. Du får veta hur du kan göra i praktiken och även ta del av hur andra skolkuratorer använt verktyget och inspireras av deras erfarenheter. Dessutom finns fördjupande intervjuer med experter inom varje område. Författarna har lång erfarenhet av att utbilda inom elevhälsan och har valt ut de verktyg inom kbt som skolkuratorer har mest nytta av.
Den här boken kan du vinna! Sidan 66
Författare: Kristina Loftsson, Peter Friberg och Malin Khoso Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem och allt fler ärenden kommer till socialtjänsten. I den här boken får du verktygen för att navigera i denna process med många konkreta fallexempel.
Författarnas egen modell ”Arbetstrappan” bygger på aktuell forskning och litteratur kopplad till problematisk skolfrånvaro och kan användas i det dagliga arbetsverktyget BBIC. Modellen visar steg för steg hur du som utreder kan göra för att skapa en trygg återgång till skolan för barnet. Boken skapar också en ökad förståelse för vilka familjer du möter och hur de kan förstås i den situation de står i med ett barn som är hemma från skolan.
Författare: Emma Söderholm och Gisela Appelgren Hansen
Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
Förstå, bemöta, behandla
Om våld och språklöshet
DenVinn! härbokenkanduvinna! Sidan66
Sommaren 2022 blir ovanligt våldsam, under ett våldsamt årtionde i Sverige. ”Dagbok från 20-talet” är Nicolas Lunabbas djupt personliga anteckningar under några sommarmånader. Det är ett tidsdokument och en essäistisk betraktelse över en av vår tids ödesfrågor: gatuvåldet.
Vi matas ständigt med nyheter om våld. Men hur är det att leva med det inpå kroppen? Att utsättas för det? Att utsätta någon för det? För hundra år sedan skildrade Ivar Lo-Johansson det samhälle han såg omkring sig i Dagbok från 20-talet. De historiska linjer från arbetarförfattarna och deras beskrivning av Sverige som syntes i Lunabbas debutbok lyser starkt också i denna uppföljare.
Författare: Nicolas Lunabba Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Boken beskriver psykossymtom, psykosens faser och schizofreni. Den tar även upp hur man skiljer schizofreni från andra tillstånd där psykossymtom kan förekomma som substansbruk, bipolaritet, autism och personlighetssyndrom. Författarna berättar hur en psykosutredning går till, hur man pratar med patienten om diagnosen och hur sjukdomsinsikten ofta fluktuerar. De tar även upp tidiga insatser, alliansskapande, psykoedukation, sociala insatser och stöd till anhöriga. Läsaren får även en beskrivning av psykologisk behandling utifrån kbt vid psykos och schizofreni.
Författare: Elina Arn och Magdalena Lindborg Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Den nya propositionen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende har överlämnats till regeringen. Det kunde Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall berätta när hon gästade Dagen för Skyddat boende.
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Många har väntat på besked om den nya lagen som bland annat innebär tillståndsplikt och stärkta rättigheter för barn när det gäller skyddat boende. När socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall klev upp på scenen under Dagen för Skyddat boende i Göteborg den 26 oktober var publiken förväntansfull.
– Det här var ju väldigt passande att det blev just idag. Det är nämligen så att klockan 9.30 idag så överlämnade regeringen den nya propositionen till riksdagen. Så nu kommer den att hanteras där för att med största sannolikhet klubbas igenom och träda ikraft den 1 april 2024,
berättar Camilla Waltersson Grönvall. Det är SSIL – För vård och omsorg och Stiftelsen Insats skyddat boende som arrangerar dagen. Socialtjänstministern hade bjudits in för att tala om den väntade lagregleringen inom branschen.
– Vem som helst kan idag starta och driva skyddat boende helt utan tillstånd, vilket har inneburit att det finns aktörer som är oseriösa och vissa rent kriminella. Vi måste göra allt vi kan för att skyddade boenden håller hög kvalitet. Idag är det stora skillnader, både i tillgång och hur insatserna är utformade, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Emmy Pettersson, vd på SSIL, Jonas Ahl, Stiftelsen Insats skyddat boende, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och Maria Fischer, Stiftelsen Insats skyddat boende.
Barnen, som idag ses som en medföljare till den utsatta, ska få ett eget beslut om placering i skyddat boende och rätt till förskola/skola.
– Vi har skolplikt i Sverige, men i 72 procent av landets kommuner har man ingen organisation för skolgång för barn i skyddat boende. Barnens behov måste komma i centrum och de måste också få rätt till hälso- och sjukvård.
Socialtjänstministern lyfte också det faktum att socialtjänsten idag saknar möjlighet att hindra förövaren att ha umgänge med sina barn, trots att barnen befinner sig på skyddat boende. Detta är också något som har inneburit att familjers vistelseort har röjts.
– Jag saknar ord. Att barn som har blivit utsatta för våld och bevittnat våld ska tvingas till umgänge, det sätter vi nu stopp för.
Regeringens förslag i den nya propositionen:
• Skyddat boende blir boendeinsats enligt SoL.
• Barn som följer med vårdnadshavare får eget beslut med stöd av SoL vid samtycke från vårdnadshavare. Med stöd av ny lag behövs inget samtycke från den andra vårdnadshavaren.
• Hälsoundersökning för barn och unga.
• Förtydligad rätt till skola.
• En särskild utsedd socialsekreterare ansvarar för kontakt med barn och unga.
• Möjlighet att begränsa umgänge med/ hemlighålla vistelseort för våldsam vårdnadshavare under vistelsen på skyddat boende.
• Vårdplan, genomförandeplan och uppföljning.
• Tillståndsplikt och anmälningsplikt för skyddade boenden.
• De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2024.
• Reformen ska följas upp.
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
NOVEMBER
Rikskonferens – kvalitet inom LSS 8 november, Stockholm www.kui.se
Det professionella samtalet på telefon 8 november, Göteborg www.expomedica.se
Socionomdagarna 8-9 november, Stockholm socionomdagarna.se
Juridisk kurs för dig som arbetar på LSS-bostad 9 november, webbsänd www.soclex.se
Social hyresjuridik 10 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Lågaffektivt bemötande inom äldreomsorgen 13 november, webbsänd www.kui.se
Kris och krisstöd 13-15 november, Stockholm www.sverigehalsan.se
LVU i praktiken 14 november, webbsänd www.jpinfonet.se
ADHD inom LSS 14 november, webbsänd www.kui.se
Trauma och PTSD 15 november, webbsänd www.kui.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 16 november, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
Inspirationsföreläsning med Dr Scott Miller 16 november, webbsänd www.waitong.se
Grundkurs om NPF 16 november, Stockholm www.attention.se
Kris och krisstöd 20 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Hedersrelaterat våld & förtryck – en kurs för vårdpersonal 21 november, Göteborg www.expomedica.se
LSS-dagarna 21-22 november, Stockholm och webbsänd www.sifu.se
Psykisk ohälsa hos äldre 22 november, webbsänd www.kui.se
Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 22 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Att utreda barns behov av skydd och stöd 23 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Familjebehandling med KBT 23 november, webbsänd www.sverigehalsan.se
Trauma och PTSD 27 november, Malmö www.sverigehalsan.se
Hedersrelaterat våld & förtryck – en kurs för vårdpersonal 28 november, Stockholm www.expomedica.se
Att fastställa faderskap och föräldraskap 28 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Barnets bästa – barnhandläggning 28 november, webbsänd www.soclex.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 30 november, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
GDPR i socialtjänsten 30 november, webbsänd www.jpinfonet.se
Boosterdag MI 1 december, webbsänd www.sverigehalsan.se
Familjerätten i kommunen 4 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Socialtjänstjuridik idag 7-8 december, webbsänd www.jpinfonet.se
Bistånd till boende 11 december, webbsänd www.jpinfonet.se
LSS grundkurs 12 december, webbsänd www.soclex.se
Baskurs i mindfulness 14-15 december, webbsänd www.sverigehalsan.se
Ekonomiskt bistånd – juridik och handläggning 16 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Personlig assistans i praktiken 17-18 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning 1 termin 18 januari, Stockholm www.sverigehalsan.se
Alltid uppdaterad
Följ oss på Facebook och besök vår nyhetssajt omtanke.today
facebook.com/omtanke.today
Våld i nära relationer och juridiken 23 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 24 januari, webbsänd www.jpinfonet.se
Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning 1 termin 26 januari, Malmö www.sverigehalsan.se
Föreståndarutbildning – HVB och LSS (5 mån) 29 januari, Malmö www.sverigehalsan.se
FEBRUARI
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 6 februari, Eskilstuna ssilutbildningsdagar.se
Barnkonventionsdagen 7 februari, webbsänd www.jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB, familjehem, skyddat boende och stödboende 22 februari, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se
Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996
SecuraNova journalsystem underlättar
Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF
• • Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.
• Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns
• Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering
• Systematisk bedömning med skattningsinstrument
• Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA
• Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning
• Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar
• Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet
• Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång
Öka effektiviteten med funktioner som:
• Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling
• Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc
• Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag
• Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel
• Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering
• Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg
• Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex
• Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering
• Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning
• Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper
• Stöd för att hålla reda på hjälpmedel
Läs mer på https://securanova.se
STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT
Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.
STÖD FÖR EGENKONTROLL
Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.
FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA
Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.
Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter
Stöder dokumentation för både familjehem och placerade.
WEBBMODULEN
Ger säker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webbläsare på dator, platta och smartphone. Fungerar med både Windows, Apple och Android.
Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!
För att öka medvetenheten om autism har vi designat armbandet UNIQUE.
Genom att köpa armbandet stödjer du KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) som är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
behandling på våra HVB, stödboenden och öppenvård i Skåne och ungdomar och unga vuxna där varje individ får möjlighet till att förändra bättre.
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 60-61.
aktiviteter. Detta hem har störst behov av stöd.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
och service. Här finns bor i eget rum med delad 15-19 år.
får de boende enskilda ungdomar, pojkar och flickor
Välkommen! Besök oss på
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Sune Linder i Nyköping, Sören Eklund i Stigtomta och Mirjam Sköldebjer i Öravan. Stort grattis till er, boken kommer på posten.
NÄSTA NUMMER
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 22 november till: ”Tävling 7/2023”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
(terapeut) och enskilda samtal.
Ute den
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
Socialtjänstministern inleder även Socionomdagarna 8-9 november. Vi fick en exklusiv intervju med Camilla Waltersson Grönwall.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
december
Dagen för Skyddat boende blev en succé! Josefin Kjellberg, doktorand i socialt arbete, berättar om eftervåldet. Åsa Källström har bland annat forskat om hur det var för barnet att bo på skyddat boende. Fredrik Malmer, leg. psykoterapeut, beskriver hur man kan nå fram till barnen.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Målgrupp:
Skydd och säkerhet HVB
Familjehem
Kalendarium Stad Datum
Eskilstuna
6 februari
22 februari
Göteborg HVB/Gängkriminalitet
Sundsvall HVB
14 mars
Malmö HVB/Gängkriminalitet
11 april
Uppsala HVB/Gängkriminalitet
14 maj
Stockholm Skydd och säkerhet
29 maj
Stockholm HVB/Gängkriminalitet
Falun
12 september
10 oktober
Göteborg Skydd och säkerhet
Växjö
16 oktober
14 november
5 december
POSTTIDNING B
Svenska Media i Ljusdal AB
Löjtnantsgatan 9
827 32 Ljusdal
